1. No category

BarnBladet
Nr 2 • Volym XL
Tema:
Barn som far illa &
Kardiologi
april 2015
Innehåll Barnbladet # 2.15
Ledare............................................................................................................................................................. 4
t ema: barn som far il l a
Nästan vart femte barn har en förälder med depressiva symptom........................................................ 6
Omsorgssvikt.................................................................................................................................................10
Hur står det till med barnperspektivet.......................................................................................................14
Barnahuset – ett hus för barnens bästa....................................................................................................14
Att arbeta med barn på flykt.......................................................................................................................22
Få misshandelsbrott mot små barn klaras upp........................................................................................24
gästskribenten
Lena Holm, Generalsekreterare, Majblommans Riksförbund.................................................................26
tema: k ardiologi
Tiden läker alla sår – men ärren finns kvar..............................................................................................32
Med hjärtat på rätta stället..........................................................................................................................32
Hjärtopererad som barn – hur blir sedan livet som vuxen?....................................................................36
Hur går det? Barnkliniken i Karlstad provar vårdtyngdsinstrumentet Rafaelatm...................................40
ak tuell forsk are
Hrafnhildur Gunnarsdottir: Föräldrars tidspress och ekonomiska bekymmer......................................42
Stipendierapport: 2nd Congress on Paediatric Palliative Care – A Global Gathering..........................48
Bokstödet .....................................................................................................................................................51
Medlemssidor ..............................................................................................................................................52
20
14
36
26
nr 2 april 2015
barnbladet
3
ledare
ansvarig utgivare
Den blomstertid nu kommer
V
år! När körsbärsträdens första knoppar spricker händer det något med
oss människor: Från att ha varit instängda under täckjackor, tjocksockor
och luva får vi plötsligt lust att
öppna upp. Öppna både jacka, fönster
och sinne. Under trädens rosafluffiga
blomskyar blir vi alla lika. Inkomst
och efternamn spelar inte längre någon roll. Vi njuter
likväl. I Japan firas landets nationalblomma med fest
när den slår ut i alla parker. Enligt traditionen minner
blommans korta och vackra levnadstid om livet självt.
Men också om döden. Förr representerade varje vissnat
kronblad en stupad soldat. I Sverige är körbärsblomman mer ett tecken på att våren har anlänt och att
naturen gränslöst rusar fram. Mycket ska hinnas med
på kort tid. Ungefär som ett barns utveckling under det
första levnadsåret. Det går rasande fort.
I detta nummer av Barnbladet belyser vi bland annat
”Barn som far illa”. Att ”fara illa” kan innefatta så mycket
och vi har försökt att ge en bred bild av hur vardagen
ser ut för många av våra små och yngre. Birgitta Kerstis
har nyligen disputerat och hennes senaste arbete belyser att nästan vart femte barn har en förälder med
depressiva symtom. Hur påverkar föräldrars mående
barnen? På sidan 6 kan ni läsa från hennes avhandling.
Vi behöver alla en lugn vrå. Det bästa är om den finns
nära oss men en del barn, och vuxna, har inte en naturlig plats i sitt hem att finna återhämtning och ro.
På Barnahuset i Kalmar finns plats för alla. Möt även
Majblomman, Rädda Barnen och Barnskyddsteamet
Mio i deras arbete med att hjälpa barn och unga, de
som lever på flykt och de som försummas.
4
barnbladet
nr 2 april 2015
Skolsköterskor. Hur viktiga
som helst. Visst kan det vara
lätt att tro att deras arbete
mest handlar om vaccination och ryggkontroll. Så är
inte fallet. Under de hälsosamtal som erbjuds kan det
komma fram mycket som behöver hanteras och tas om
hand. 1177 nya satsning, Våga
Berätta, är ett hjälpmedel för
skolsköterskor, men framför allt för barn och ungdomar.
Läs mer om detta i tidningen och gå gärna in på deras
hemsida för mer information.
Kardiologi är det andra temat som behandlas i detta
nummer. Anna Lönn arbetar som kontaktsjuksköterska
för Hälsinglands hjärtsjuka barn och unga. Följ henne
en helt vanlig dag på jobbet och passa på att läsa
magisteruppsatsen ”Tiden läker alla sår men ärret
finns kvar” av barnsjuksköterskorna Carina Persson och
Jasmin Roland El-Abdouni. De har intervjuat föräldrar
till barn med hjärtfel.
Barnveckan 2015 (Stockholm 20-23 april) med temat –
Framtiden i våra händer – närmar sig och under dessa
dagar fylls Folketshus med stor kunskap, inspiration
och kapacitet. Med aktuella ämnen såsom asylsjukvård,
barnkardiologi och guided imagery. Tillsammans får vi
nya verktyg att använda i vår vardag, i vårt arbete med
barnen, vår framtid!
Vi ses på Barnveckan 2015 i Stockholm, under skyar av
körsbärsblom
Charlotte Pålsson
tema
barn som far illa
Aktuell avhandling
Nästan vart femte barn har en
förälder med depressiva symptom!
B
åde nyblivna mammor och pappor kan uppleva depres-
Det övergripande syftet med min avhandling var att
siva symtom. Depressiva symtom har samband med för-
beskriva föräldraskapet under barnets första 18 månader
äldrarnas anknytning till barnet, oenighet med partner
med fokus på depressiva symtom. Dessutom beskrivs föräld-
samt föräldraseparation.
Att få barn är en av livets stora händelser. Oftast upplever
nyblivna föräldrarna ett barns födelse positivt, men inte alltid.
rars depressiva symtom samband med en rad faktorer inom
familjen, så som föräldrars enighet i förhållandet, separation
mellan föräldrarna samt anknytning till barnet.
Ett flertal internationella och nationella studier har påvisat
Tre delstudier baseras på BiT-studien ’Barnhälsovård i
depressiva symtom hos mammor efter barnets födelse (O’Hara
Tiden’, en longitudinell kohortstudie där 401 mammor och
2009, Patel, Bailey et al. 2012). Studier om pappors depres-
396 pappor i norra Västmanland, besvarade enkäteren 1 vecka,
siva symtom är inte lika frekvent förekommande (Massoudi,
3 månader, 18 månader efter barnets födelse samt följdes
Hwang et al. 2013). Föräldrars mentala hälsa är viktig för
upp efter 6-8 år. En delstudie baseras på UPPSAT-studien,
dem själva men påverkar också relationen till den andra för-
en populationsbaserad kohortstudie där 727 föräldrapar i
äldern. Dessutom påverkar föräldrars mentala hälsa barnets
Uppland, besvarade enkäter 6 veckor samt 6 månader efter
levnadsvillkor med risk för störningar i barnets utveckling och
barnets födelse.
I båda studierna skattades depressiva symtom med
beteende.
Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), ett internatioBirgitta Kerstis
Med Doktor/Barnsjuksköterska
Centrum för klinisk forskning, Uppsala universtitet
Västmanlands sjukhus, Västerås
nellt och nationellt etablerat instrument för att finna depressiva symtom efter ett barns födelse (Cox, Holden et al. 1987).
Föräldrarna uppmanades att värdera tio påståenden utifrån
hur de hade känt sig de senaste sju dagarna. I avhandlingens
6
barnbladet
nr 2 april 2015
8
tema
barn som far illa
8
studier har depressiva symtom definierats som EPDS ≥10. I
Bit-studien besvarades EPDS efter 3 månader och i UPPSATstudien efter 6 veckor och 6 månader.
I UPPSAT-studien besvarades dessutom Postpartum
Bonding Questionnaire (PBQ) 6 månader efter barnets födelse
för att mäta föräldrars anknytning till barnet (Brockington,
Fraser et al. 2006). PBQ innehåller 12 påståenden, så som
’Barnet stressar upp mig’, ’Jag vill inte ha med mitt barn att
göra’, ’Jag önskar att mitt barn på något sätt skulle försvinna’.
Försämrad anknytning till barnet definierades som PBQ ≥12.
I BiT-studien skattade 18 procent av mammorna och 9
procent av papporna EPDS ≥10. I 3 procent av paren skattade både mamman och pappan depressiva symtom och i 22
procent av paren, någon av föräldrarna depressiva symtom.
I UPPSAT-studien skattade 15 procent av mammorna och 5
procent av papporna EPDS ≥10. I 1,5 procent, skattade både
mamman och pappan depressiva symtom, och i 17,5 procent
av paren någon av föräldrarna depressiva symtom. Detta indikerar att nästan vart femte barn har åtminstone en förälder
med depressiva symtom.
BiT-studien påvisar samband mellan depressiva symtom
och föräldrars enighet i förhållandet. Enighet i förhållandet
skattades utifrån 13 påstående om ekonomi, rekreation, vänner, hushållsuppgifter och fritid mm (Spanier 1976). Mammor
av depressiva symtom efter barnets födelse utan att även
nyblivna pappor. Denna kunskap är viktig för vårdpersonal
samt för allmänheten. Föräldrar som önskar bör erbjudas stöd
och eventuell behandling under graviditet och föräldraskap,
för att optimera förutsättningarna för barnen.
Socialstyrelsen rekommenderar screening med EPDS för
mammor 6 till 8 veckor efter barnets födelse vilket görs på
många barnavårdcentraler. Utifrån denna studie rekommenderas att även screena pappor för depressiva symtom som en
del i den kliniska bedömningen. Att uppmärksamma pappans
mentala hälsa är betydelsefullt för hela familjen.
Framtida forskning bör fokusera på hur depressiva symtom hos mammor och pappor bäst kan upptäckas samt
utvärdera behandlingsmetoder. En interventionsstudie som
undersöker hur rörelse som motion och/eller dans påverkar
föräldrar i tidigt föräldraskap är en spännande tanke. Att
motion kan bidra till lindring av depressiva symtom finns
dokumenterat och kanske är det en metod som kan hjälpa
föräldrar. Att även genomföra kvalitativa studier kan ge mer
djuplodande kunskaper om föräldrars förhållanden i relation
till depressiva symtom.
Avhandlingen ’Depressive Symptoms Among Mothers and
Fathers in Early Parenthood’ kan laddas ned här: http://www.
diva-portal.se/smash/get/diva2:766308/FULLTEXT01.pdf
skattar mer enighet än pappor rörande alla områden utom
Referenser
hushållsuppgifter. Föräldrar med depressiva symtom skattar
Brockington, I., C. Fraser and D. Wilson (2006). ”The postpar-
mindre enighet än föräldrar utan depressiva symtom.
tum bonding questionnaire: a validation.” Archives of women’s
Dessutom undersöktes om det fanns samband mellan
mental health 9(5): 233-242.
BiT-studiens föräldrar separation 6-8 år efter barnets födelse
Cox, J. L., J. M. Holden and R. Sagovsky (1987). ”Detection of
och depressiva symtom, föräldrars enighet i förhållandet
postnatal depression. Development of the 10-item Edinburgh
samt föräldrastress. Med separerade räknades par som inte
Postnatal Depression Scale.” Br J Psychiatry 150: 782-786.
längre var skrivna på samma adress, vilket gällde 20 procent
Massoudi, P., C. P. Hwang and B. Wickberg (2013). ”How well
av paren. Resultaten visade att föräldrars separation var asso-
does the Edinburgh Postnatal Depression Scale identify
cierat med depressiva symtom, mindre enighet i förhållandet
depression and anxiety in fathers? A validation study in a
och föräldrastress.
population based Swedish sample.” J Affect Disord.
I UPPSAT-projektet hade depressiva symtom sex veckor
O’Hara, M. W. (2009). ”Postpartum depression: what we know.” J
efter barnets födelse samband med föräldrars försämrade
Clin Psychol 65(12): 1258-1269.
anknytning med barnet sex månader efter barnets födelse.
Patel, M., R. K. Bailey, S. Jabeen, S. Ali, N. C. Barker and K.
Vidare fanns det samband mellan föräldrars försämrade
Osiezagha (2012). ”Postpartum depression: a review.” J Health
anknytning med barnet och depressiva symtom, liksom erfa-
Care Poor Underserved 23(2): 534-542.
renhet av försämrad relation mellan föräldrarna mätt när
Spanier, G. (1976). ”Measuring Dyadic Adjustment: New Scales
barnet var sex månader.
for Assessing the Quality of Marriage and Similar Dyads.” J
Min avhandling visar att inte bara mammor kan drabbas
8
barnbladet
nr 2 april 2015
Marriage Family 32: 15-28.
*
tema
barn som far illa
Att identifiera omsorgssvikt –
vad säger forskningen?
B
arn utvecklas i relation till sin närmaste omgivning,
som för de flesta barn utgörs av deras föräldrar. Föräldrar
deltar aktivt i barnens utveckling, och de har vissa uppgifter som de måste utföra tillräckligt bra. Uppgifter som har med
skydd och tröst att göra men också sådant som bidrar till barns
kognitiva utveckling. Idag vet vi att barns hjärnor utvecklas i relation. Kvaliteten på föräldrars förmåga att tillräckligt bra delta
i sina barns utveckling är oerhört viktig. Det finns, säger forskningen, vissa funktioner som är särskilt betydelsefulla när det gäller föräldraförmågan. Föräldrar måste vara känslomässigt tillgängliga för sina barn. De måste vara lyhörda för barnens behov.Vidare behöver de ha en välutvecklad reflektiv förmåga och kunna
utgöra en trygg bas. Reflektiv förmåga innebär att föräldrar kan
sätta sig in i sina barns mentala ”skor” och förstå hur deras eget
beteende påverkar barnet och vad det betyder i barnets värld. Att
kunna utgöra en trygg bas har med anknytning att göra. Anknytning hör ihop med förmågan att vara känslomässigt tillgänglig.
Barns utveckling och föräldrars förmåga
Vilka erfarenheter barn än har måste alltså föräldrar i tillräcklig
grad vara känslomässigt tillgängliga för sina barns behov. Förutom en trygg bas måste föräldrar också kunna hjälpa barn reglera
Karin Lundén
Doktor, Universitetslektor
Institutionen för Socialt arbete
Göteborgs universitet
karin.lunden@socwork.gu.se
10
barnbladet
nr 2 april 2015
stress, stå till tjänst med anpassad vägledning, gränser och struktur, anpassa stimulans efter barns behov, hjälpa barn med emotionell reglering, hjälpa till med problemlösning och att stötta barnet
i att bli mer kompetent. Känslomässigt tillgängliga och lyhörda
föräldrar gör det med automatik. Många påminner sig i det sammanhanget om de föräldrafunktioner som Kari Killén identifierade utifrån forskning och praktisk erfarenhet. Hon lyfte särskilt
fram förmågan att se barnet som det är, att engagera sig i barnet
på ett känslomässigt positivt sätt, att hysa empati med barnet, att
ha realistiska förväntningar på vad barnet klarar av och till inlevelse med barnet. Att kunna göra det tillräckligt väl kräver en fungerande reflexiv förmåga.
Reflexiv förmåga är en både kognitiv och känslomässig funktion som innebär att människan kan känna igen mentala tillstånd
hos sig själv och andra. En välutvecklad reflexiv förmåga gör det
möjligt för oss att förstå både egna och andras beteenden utifrån
inre mentala representationer och att svara på andra människors
beteenden. Forskningen har visat att vi redan som barn har en
god förmåga att ”läsa andras sinne”. På så vis blir andra människors beteende meningsfulla och förutsägbara. Att ha en fungerande reflexiv förmåga är en ovärderlig tillgång både för barn och
föräldrar. Allteftersom barn lär sig förstå varför andra människor
gör som de gör, kan de använda sig av erfarenheter som de gjort
tidigare och skapat inre representationer av i sin hjärna. Reflexiv
förmåga och känslomässig tillgänglighet hänger samman med en
trygg anknytning som i sin tur anses vara en viktig skyddsfaktor
då det gäller barns utveckling,
Knapp på magen?
Barnhälsovårdens uppgifter
Att tidigt uppfatta barns utsatthet innan en ogynnsam utveckling
gått för långt blir viktigare ju mer kunskap vi får om olika former av omsorgssvikt och dess hot mot barns utveckling.Att säkra
barns utveckling anses så viktig att samhället har en skyldighet att
hjälpa till om föräldrar inte klarar denna sin uppgift. För att samhället skall kunna hjälpa till behöver de få veta att ett barn far illa, d v s utsätts för omsorgssvikt. Därför finns den ovillkorliga anmälningsskyldigheten som omfattar bl a barnhälsovårdspersonal.
En övergripande uppgift för barnhälsovården är att medverka
till en så god fysisk, psykisk och social hälsa som möjligt för alla
barn. En viktig uppgift är därför att identifiera de barn, som riskerar att ’fara illa’ dvs. utsättas för omsorgssvikt. Att tidigt identifiera de barn vars utveckling är i fara är därför en av barnhälsovårdens (och barnomsorgens) viktigaste uppgifter.
I Sverige har vi använt begreppet ”barn som far illa”. Ett begrepp som myntades av barnboksförfattarinnan Gunnel Linde
på 1970-talet. Det var en översättning av begreppen ’child abuse
and neglect’ och ’child maltreatment’. I Norge och Danmark används begreppet omsorgssvikt. I samband med en att en studie gjordes om hur BVC-sjuksköterskor och barnomsorgspersonal förstod innehållet i anmälningsskyldigheten, gjordes också en genomgång av relevant litteratur. Det visade sig att ”barn som far
illa” användes flitigt men att det inte fanns någon definition av vad
som menas. Det betyder att vi egentligen inte vet vad begreppet
innebär. Att det är så kan verka förvirrande för de professionella som omfattas av anmälningsskyldigheten.Vi vet dock mer om
vad begreppet omsorgssvikt innebär. Den definition som har stöd
både i forskning och i vår lagstiftning lyder som följer: ”Barn vars
fysiska och/eller psykiska utveckling är i fara på grund av föräldrarnas
bristande omsorgsförmåga dvs. omsorgssvikt”.
Omsorgssvikt betyder att det inte bara finns allvarliga problem
i föräldrars föräldraförmåga utan också en störning i relationen
mellan barn och föräldrar.
Att utsättas för omsorgssvikt har i hög grad visat sig påverka barns utveckling. Eftersom effekten ofta startar långt innan
eventuella symptom visar sig räcker det inte med att förlita sig
på avsaknaden av synliga symptom för att säkra barns hälsa och
utveckling. Barn läker i relation varför det blir betydelsefullt att
så tidigt som möjligt se till så att barn och familjer så snart som
möjligt får hjälp.
Erfarenheter från forskning
Erfarenheterna från ett forskningsprojekt i tre stadsdelar i Göteborg med olika social belastningsgrad visade att BVC-sjuksköterskor tillsammans med barnomsorgspersonal identifierade
omsorgssvikt hos 10 % av de barn de tillsammans hade ansvar
för.Tecken på fysisk vanvård var vanligast förekommande följt av
tecken på känslomässig otillgänglighet i föräldra-barn relationen,
Fotograf: Pia Wall
Vad är då omsorgssvikt?
Freka® Belly Button
En ny gastrostomiport med låg profil
Säker
Diskret
Användarvänlig
8
För mer information om knappen
och smarta tillbehör, se
fresenius-kabi.se/bellybutton
tema
8
barn som far illa
d v s psykologisk omsorgssvikt. Båda formerna av omsorgssvikt
utgör allvarliga hot mot barns utveckling. Det finns t ex en stark
koppling mellan fysisk vanvård och utvecklingsförsening. Erfarenheter från forskningsprojekt som följt barn och föräldrar över
mång år som t.ex. Minnesota Parent Child Project visar att det är
känslomässig otillgänglighet hos föräldrar, d v s psykologisk omsorgssvikt som skadar barns utveckling vilken annan form av omsorgssvikt de än utsätts för. Känslomässig otillgänglighet är den
enda form som kan förekomma i ensamhet. Vad skall då BVCsjuksköterskor (och barnomsorgspersonal) titta efter? I forskningsprojektet användes en lista på tecken på omsorgssvikt som
har visat sig vara användbar. Listan är inte någon checklista men
kan användas som ett hjälpmedel för att systematisera de iakttagelser som gjorts när oro har väckts. Listan innehåller tecken på
fysiska övergrepp, fysisk vanvård, försummelse och känslomässig
otillgänglighet som forskningen visar är tecken på omsorgssvikt.
Tecken som är enkla för de som träffar alla barn att observera.
Tecken på omsorgssvikt
I. Kroppsliga tecken på fysiska övergrepp
• Brott på armar, ben, revben, huvud och dylikt
• ”Oförklarliga” blåmärken
• ”Oförklarliga” brännsår
• Märken efter människobett
• Märken efter fysisk bestraffning
• ”Oförklarliga” rodnader och irriterade hudpartier
• Rivmärken eller hudavskrapningar kring mun, läppar, ögon eller
genitalier
II. Tecken på fysisk vanvård
Barnet
• får skrika väldigt länge innan det tas upp
• byts inte på som det skall
• verkar smutsigt och luktar illa
12
barnbladet
nr 2 april 2015
•
•
•
•
•
•
•
•
har inte för årstiden adekvat klädsel
verkar ovanligt hängigt och trött
går inte upp i vikt, utan att det finns någon organisk orsak
blir lämnat ensam utan vuxen tillsyn
hämtas inte från dagis
får för lite eller endast oregelbundet mat
år för mycket mat
Föräldrarna sköter inte BVC-kontrollerna och/eller går inte till
doktorn med barnet vid sjukdom
• allvarlig karies i tänderna och försummad tandvård
III. Tecken på försummelse
• Barnet hålls i perioder hemma på grund av att föräldern ”behöver
ha barnet hos sig”
• Barnet blir aktivt förhindrad samvaro med andra barn och/eller
andra vuxna
• Barnet passas av ett stort antal skiftande eller tillfälliga vuxna
• Barnet blir ofta passat av större syskon, eller av andra barn
• Barnet har varit med om att förälder/na misshandlats eller åsett
annat våld i hemmet.
• Barnet har ofta passats av personer, som varit påverkade av alkohol, narkotika eller psykofarmaka
• Barnets dagliga liv är präglat av oförutsägbarhet *
IV. Tecken på känslomässig otillgänglighet i föräldra-barn relationen *
• Barnet blir känslomässigt avvisat av föräldrarna
• Barnets föräldrar är bara i begränsad omfattning i stånd till att
reagera på barnets känslor och signaler
• Barnet ignoreras aktivt av föräldern
• Föräldern hotar barnet med ”förlust av kärlek” och/eller att barnet kommer att mista viktiga relationer
* Vid tecknen här finns försiktiga exempel som visar i vilken riktning
tecknet går. För mer information se Lundén, 2010.
tema
•
•
•
•
Föräldern/föräldrarna hotar att gå ifrån eller lämna bort barnet
Barnet hotas med våld/stryk
Barnet beskrivs på ett kränkande sätt
Föräldern/föräldrarna förhåller sig i perioder direkt fientligt till
barnets behov.
• Vid upprepade tillfällen avvisar föräldern/föräldrarna barnet eller svarar inte adekvat på dess kontaktförsök
• Vid upprepade tillfällen visar föräldern/föräldrarna att den/de inte förmår möta barnet ”på dess nivå”
Ytterligare erfarenheter
Barnomsorgspersonalen såg fler tecken på omsorgssvikt hos barn
än vad BVC-sjuksköterskorna gjorde. Det betydde inte att de
med nödvändighet kopplade samman det de observerat med omsorgssvikt. BVC-sjuksköterskorna å andra sidan identifierade ofta tecken, som inte kan knytas till omsorgssvikt. Det visade sig att
förmågan att identifiera omsorgssvikt var väldigt individuell. Det
gällde både BVC-sjuksköterskor och förskolepersonal.
Hur man förstod innehållet i anmälningsskyldigheten hade
betydelse för hur väl man identifierade omsorgssvikt. BVC sjuksköterskorna använde oftare en tolkning som hade med barns
hälsa och utveckling att göra, vilket visade sig leda till bättre förmåga att identifiera omsorgssvikt. I annan forskning har vidareutbildning och lång erfarenhet visat sig hänga samman med förmå-
barn som far illa
gan att identifiera omsorgssvikt. Så var det i det svenska materialet
också när det gällde vidareutbildning men inte då det gällde lång
erfarenhet. Personal med kortare erfarenhet visade sig vara bättre
på att identifiera omsorgssvikt än de med längre erfarenhet. I den
mån det fanns riktlinjer som diskuterades flitigt visade sig också
höra samman med förmåga att identifiera omsorgssvikt.
Slutsatser
Omsorgssvikt betyder hot mot barns utveckling. Det kräver en
adekvat kunskapsbas. De slutsatser som kan dras av erfarenheterna från forskning är att vi behöver ha en gemensam teoretisk referensram om barns utveckling och föräldrars del i den. Vi behöver också ha en gemensam forskningsbaserad kunskapsbas vad
gäller omsorgssvikt. Barnomsorgspersonalens arbetssituation ser
ut så att det är lättare för dem att observera tecken på omsorgssvikt. För att kunna utföra uppgiften att identifiera omsorgssvikt
behöver barnhälsovården utveckla mer strukturerade sätt som gör
det möjligt för dem att observera tecken på omsorgssvikt. Detta
för att ge barn och familjer en väg till hjälp.
Den här artikeln är baserad på Lundén, K. (2010). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn. Vad kan vi lära av forskningen. Stockholm:
Allmänna Barnhuset där det går att läsa mer.
*
Akut förgiftning
Förgiftningar hos barn är vanligast vid 1–3 år, då de
utforskar sin omgivning. Medicinskt kol binder till sig
de flesta läkemedel, svamp- och växtgifter och kan
motverka att de giftiga ämnena tas upp i kroppen. Kol
ska ges så snabbt som möjligt, helst inom 15 minuter.
Därför bör det alltid finnas hemma. Kolsuspension är en
färdigblandad lösning som säljs receptfritt på apotek.
Beställ vår informationsbroschyr gratis på
pharma@abigo.se
OBS! Ge inte medicinskt kol utan att först kontakta Giftinformationscentralen
eller läkare. För mer information www.giftinformationscentralen.se
Aktivt kol 150 mg/ml
Kolsuspension (aktivt kol) A07BA01. Oral suspension 150 mg/ml. Akuta förgiftningar och
förgiftningstillbud. Kol bör ej ges före tillförsel av kräksirap och ej heller om det är aktuellt
att tillföra specifik antidot per os. Plastflaska 100 ml. OTC. För mer produktinformation och
prisuppgifter se FASS.se. Läs bipacksedeln före användning.
Datum för översyn av produktresumé: 2012-08-15.
ABIGO Medical AB • Ekonomivägen 5 • 436 33 Askim
Tel 031-748 49 50 • Fax 031-68 39 51 • pharma@abigo.se • www.abigo.se
navigator |
Kolsuspension
tema
barn som far illa
En barnsjuksköterskas reflektioner
Hur står det till med barnperspektivet?
Den vanligaste men sämst identifierade och undersökta kategorin av barn som far
illa är de barn som försummas. Barn som försummas tar lika stor skada på lång
sikt som om man blir utsatt för våld eller sexuella övergrepp.
D
et finns olika former av försummelse, men en gemensam nämnare är att det handlar om barn som inte får sina basbehov tillfredsställda. Alla barn behöver få kärlek
och omsorg. Alla barn har rätt att bli sedda, hörda och respekterade. Alla har rätt till trygga hem och att bli bemötta på ett adekvat sätt utifrån ålder och mognad. Barn och unga har rätt att gå i
skolan och skall ges möjlighet till utbildning och utveckling. Om
barnet blir sjukt skall det finnas vuxna människor som skall hjälpa det till adekvat hälsovård, såväl somatisk, som mental och dental. Det kan låta som självklara, uppenbara saker men för alldeles
för många barn och unga är detta en utopi. Om vi ser en flicka
Hanna Fagemo.
Sjuksköterska i 20 år och är vidareutbildad inom
barn-och ungdom samt psykiatri. Jag arbetar i
Barnskyddsteamet på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i
Solna, Stockholm.
hanna.fagemo@karolinska.se
14
barnbladet
nr 2 april 2015
utan strumpor i tygskorna och en alldeles för tunn jacka en dag i
januari, reagerar vi då? Om vi träffar en pojke på vår mottagning
eller avdelning som är smutsig, luktar illa och har en tandstatus
som är helt orimlig och oacceptabel hos ett barn, vad tänker vi då?
Det man vet är att de barn som försummas av sina föräldrar, försummas ofta även av de myndigheter som borde skydda barnet.
Min erfarenhet säger också att vi alldeles för sällan ser till
barnets bästa, det där barnperspektivet som vi ska värna om och
stå upp för. Vi som ska vara en röst för barnet som inte själv
kan sätta ord på eller förklara sin situation. Hur försummelsens
symptom ser ut beror på en rad omständigheter.Vilken form av
försummelse och under hur lång tid barnet varit utsatt. Har det
funnits någon god vuxen i barnets närhet som har sett, en lärare,
en fotbollstränare och/eller fritidspersonal som varit närvarande?
Hur ett barn reagerar på sin situation handlar också om vilka
överlevnadsstrategier som barnet har eller har haft möjlighet att
öva upp. Andra faktorer är barnets ålder och kön. Som jag ser det
tema
barn som far illa
Tecken på försummelse
finns det en rad olika förutsättningar
som barnet säger? Vad händer om förHos det späda barnet:
som måste uppfyllas för att vi inom
äldrarna är oskyldiga? Det kanske inte
barnsjukvården skall uppmärksamma
är så farligt, lite smuts är väl inte hela
• Dålig viktuppgång
dessa barn och unga på ett fullgott sätt.
världen. Hur gör jag en orosanmälan
• Sparsamt leende
Till exempel kunskap, medvetenhet
egentligen? Måste min chef godkän• Sömnrubbningar
och mod.Vi måste våga se bristerna.Vi
na? Och så vidare i oändlighet. Räds• Utvecklingsavvikelser
måste ha mod att reagera och agera på
lan för att göra en onödig anmälan.
det vi ser. Vi måste ta vårt ansvar som
Rädsla för föräldrarnas reaktioner.
Barnet:
barnsjuksköterskor, som vuxna, som
Enligt Socialtjänstlagen kapitel 14
medmänniskor. Det är en mänsklig rät1§
ska alla som jobbar inom hälso• Smutsigt eller luktar illa
tighet att få skydd i utsatta och farliga
och
sjukvården anmäla till socialtjäns• Har dålig tandstatus
situationer.
ten
när
man får kännedom om eller
• Har inte för årstiden adekvata kläder
Jag tycker att Annlis Söderholm utmisstänker att ett barn far illa. Det är
• Går inte upp i vikt
trycker det så bra; ”Till försummelse av
inte din eller sjukvårdens uppgift att
• Hindras aktivt från att träffa andra
barn kan man räkna allt vi gör eller låter bli
hitta bevis eller döma någon, din uppbarn eller vuxna
att göra, vad institutioner gör eller låter bli
gift är att se och våga agera på det. Vi
att göra och som direkt och indirekt skadar
måste ha tillit till att socialtjänsten gör
• Blir lämnat ensam utan vuxen tillsyn
barnet eller dess möjlighet till en trygg utsitt jobb på ett bra sätt och att deras
• Dagliga livet präglas av oförutsägveckling och uppväxt.”
utredning och skyddsbedömning lebarhet
Som jag tidigare påtalade, vi vet att
der till åtgärder och insatser. En klok
många barn försummas. Ha det i åtansocialsekreterare sa en gång till mig att
Föräldern:
ke, ta din oro på allvar, sätt barnets bästa
se orosanmälan som en hjälpremiss el• Tillskriver barnet egenskaper och
i främsta rummet och behåll barnperler hjälpansökan. Försök förmedla det
spektivet! Försummelse kan leda till
synsättet till föräldrarna i den mån det
agerande som inte är ålders adekvat
allvarliga, både fysiska och psykiska
är möjligt. Man ska också ha klart
• Brist på samspel och småprat
skador och kan leda till störningar i den
för sig att många föräldrar blir, efter
• Reagerar med avståndstagande till
kognitiva utvecklingen. Annlis Söderatt den första reaktionen har lagt sig,
barnet vid stress
holm betonar också att försummelser
glada över att bli sedda och få hjälp.
• Sätter sina egna behov först
kan ha dödlig utgång.
Det är viktigt att komma ihåg det.
• Ofta missnöjd med tidigare vårdNågra andra aspekter som jag vill
Föräldrarna är inte alltid monster, oflyfta är vikten av kompetens, rätt uttast inte i alla fall. Ha i stället i åtanke
kontakter
bildning, stöd från ledningen på din
vad som kan hända om du underlåter
• Söker inte adekvat hälso- och sjukarbetsplats och möjlighet till handledatt anmäla. Vad fortsätter att hända i
vård för barnet
ning. Arbete med barn som far illa är
den miljö där barnet lever. Att de
tufft och kräver vissa förutsättningar.
olika myndigheter som jobbar med
Källa: Barnhälsovården Södersjukhuset, Margareta
Blennow och AnnCharlotte Lindfors
Jag blir förvånad och bestört när jag
barn skall kommunicera och saminser hur dåliga vi som arbetar i vården
arbeta med varandra ser jag som en
fortfarande är på att göra orosanmälsjälvklar nödvändighet. Det kan vara
ningar till socialtjänsten. Vad är det som
socialtjänst, polismyndighet, åklagare,
gör att vi, trots tydlig lagstiftning och ett personligt ansvar, väljer skola och sjukvård. Jag säger verkligen inte att samverkan är lätt
att inte anmäla? Vad är det som gör att vi väljer ett föräldraper- eller friktionsfri, men jag menar att det är en nödvändighet för att
spektiv istället för att ta barnen på allvar? Några exempel kan hjälpa barnet och dess familj på ett fullgott, holistiskt sätt.
8
vara att vi tvekar på våra uppgifter, tänk om det inte är sant det
Det är inte din eller sjukvårdens uppgift att hitta bevis
eller döma någon, din uppgift är att se och våga agera på det.
nr 2 april 2015
barnbladet
15
tema
barn som far illa
8
Barn som är eller har varit försumten vid oro, din plikt är personlig och
Olika typer av försummelse:
made har ofta en skadad tillit. Många
kan inte delegeras. Utgå alltid från ett
• Känslomässig
har vuxit upp i hem där oförutsägbarbarnperspektiv.Våga fråga! Hur har du
het har varit en del av vardagen. Du vet
det hemma? Var en god vuxen som tar
• Fysisk
inte om mamma eller pappa kommer
ansvar och följer lagstiftningen.
• Medicinsk
och hämtar på förskolan, du vet inte
• Utveckling/lärande
om det finns mat i kylskåpet. Du har
* * *
blivit lovad en ny vinteroverall, men
Annlis
Söderholm
är barnläkare och verkKälla: Annlis Söderholm MKD Barnläkare
plötsligt finns det inga pengar kvar.
sam
i
Helsingfors,
Finland.
Hon skriver på
Helsingfors, Finland
Många av dessa barn och unga förstår
ett tillgängligt och bra sätt om barn som far
inte regler och ramar, helt enkelt för
illa och försummelse av barn och unga, teckatt dom aldrig lärt sig vad som är rätt
en på och konsekvenser av detta.
eller fel.Vad är ok? Hur fungerar det sociala samspelet? Barnen
behöver få hjälp att se sina möjligheter, de måste bli sedda och beLäs mer om anmälningsplikten: Socialtjänstlagen SoL 14 1§
kräftade. Vi som vuxna, barnsjuksköterskor och medmänniskor
www.socialstyrelsen.se
*
måste ta vårt ansvar. Se och agera. Gör en anmälan till socialtjäns-
Forskning för att förebygga könsstympning och hedersrelaterat våld
S
FAKTA
Projektet leds av Uppsala universitet och
är ett samarbete mellan Örebro universitet, Länsstyrelsen i Örebro län, Angelou
Center i Storbritannien, Dimitra Institute
of Training and Development i Grekland
och Kerigma Institute for Innovation and
Social Development i Portugal.
ofia Strid, Örebro universitet, ingår i ett europe-
Regeringen har nyligen gett socialstyrelsen i uppdrag att
iskt projekt som har fått 6 miljoner kronor från
utreda könsstympning.
EU-kommissionen för att undersöka hur hedersrelaterat
våld kan förhindras.
– Vi definierar hedersrelaterat våld brett. Vi kommer
undersöka allt våld som sker i hederns namn – kvinnlig
Men så sent som i maj beslutade Justitieutskottet
att ställa sig bakom regeringens förslag om att behålla
möjligheten att erkänna tvångsäktenskap, utländska barnäktenskap och fullmaktsäktenskap i Sverige.
könsstympning, tvångsäktenskap, barnäktenskap, full-
– Konsekvensen av det blir bland annat en lagstift-
maktsäktenskap och sexuella relationer baserade på
ning där en del barns rättigheter kränks på religiösa,
tvång eller våld, säger Sofia Strid.
kulturella eller traditionella grunder, säger Sofia Strid.
I projektet ingår forskare, praktiker och organisationer i Sverige, Grekland, Storbritannien och Portugal.
Ambitiöst mål
Fokus är på hur samhället kan bli bättre på att förebygga
– Projektets mål är ambitiöst. På lång sikt vill vi, genom
hedersrelaterat våld och på vad som behövs i form av
kunskapsskapande processer och feministiska innova-
resurser och institutioner.
tiva verktyg och praktiker, bidra till en reducering av
det hedersrelaterade våldet och våld mot kvinnor. Detta
Utreda könsstympning
kräver samverkan och samarbete mellan teori, praktik
– Hedersrelaterat våld och våld mot kvinnor är högst
och vilja. I projektet samarbetar forskare, praktiker och
politiskt aktuellt. Regeringens särskilda utredare av
civilsamhälleliga organisationer.
våld mot kvinnor är expert på just hedersrelaterat våld.
16
barnbladet
nr 2 april 2015
Källa: Örebro universitet
tema
barn som far illa
Barnahus –
ett hus för barnens bästa
D
et känns mjukt och lugnt inne på Barnahuset. Ljusa
färger och härliga soffor trängs med konst och leksaker
för barn i olika ålder. Det luktar kaffe från köket och
solen skiner in genom en gardin. Det känns som hemma fast jag
aldrig har varit här förut. Elisabet Oskarsson, socionom och
enhetschef för Barnahus i södra Kalmar län nickar igenkännande åt min beskrivning.
– Man blir så lugn när man kommer hit, säger många som kommer till vårt Barnahus. Det är så lugnt här! Och det är oavsett
vilken roll de kommer i, det kan vara människor som kommer
på studiebesök eller trygghetspersoner. Alltså de som kommer
tillsammans med ett barn som misstänks vara utsatt för våld eller
sexuella övergrepp. Och jag tror att det betyder väldigt mycket
för alla att vi kan sitta i en hemlik miljö och inte inne på någons
kontor någonstans.Visst, det är inte hemma – hemma, men det är
inte en superinstitution. Det finns inte en massa telefoner som
ringer och man behöver inte möta någon granne som ska anmäla
att cykeln är stulen eller hämta upp sitt pass. Jag tror verkligen att
det gör stor skillnad för barnen att komma till ett ställe som är
helt anpassad för den här situationen, säger Elisabet.
Till Barnahus kommer barn som misstänks ha blivit utsatta för
Pernilla Nylén Gallagher
Barnbladet
18
barnbladet
nr 2 april 2015
övergrepp eller våld.Tanken med Barnahus är att barn ska slippa
slussas runt mellan olika myndigheter och upprepade förhör på
olika platser och av flera olika främmande personer. Nu kommer myndigheterna istället till dem. Ett Barnahus beskrivs därför
ofta som ett hus där fyra olika verksamheter ryms i varsitt rum.
Det finns ett rum för brottsutredning, ett rum för samverkan
och skydd, ett rum för fysisk hälsa och ett rum för psykisk hälsa.
Det gemensamma taket över de olika rummen representerar den
samlade kunskap som finns mellan olika professioner.
Barnahus är egentligen inget nytt koncept. Det första Barnahuset, eller ”Children’s Advocacy Center”, öppnades i Huntsville,
USA redan i mitten av åttiotalet som en reaktion mot hur illa
barn for av den utredning som följde ett misstänkt övergrepp.
Det skulle dröja tjugo år innan Sveriges första Barnahus slog
upp portarna. Då hade Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen,
Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen fått i uppdrag att starta
Barnahus på försök i Sverige.
Södra Kalmar Läns Barnahus har varit öppet i snart två år och
Elisabet Oskarsson har enbart fått positiv respons vilket hon tror
beror på värdet av samverkan.
– Jag gillar samverkan. Det är häftigt när vi får till det och kan
lära oss av varandra.Vi har fått en helt ny förståelse för varandras
världar. Det är många inblandade men när vi får till det så finns det
en stor kraft i den samverkan.Vårt arbete går betydligt smidigare
nu. Och det är bättre för barnet! Sen är det klart, och vi har pratat
om det här sinsemellan, att det är svårt för vi har ju inte den möjligheten att fråga ett barn: ”Hur tyckte du att det var när du kom
till vårt Barnahus jämfört med hur det var när du fick komma till
polisstationen”, för det här är ju det enda de vet. Den feedback
som vi oftast får är från trygghetspersonerna som tidigare kanske
har varit med andra elever och då på polisstationen och så kommer de hit istället och ser skillnaden.
Trygghetspersonerna spelar en enormt viktig roll för att verksamheten på ett Barnahus ska fungera menar Elisabet och därför
läggs ett stort fokus på att trygghetspersonerna själva ska känna
sig lugna och trygga. Hon är säker på att det påverkar barnet. Och
barnet behöver en lugn trygghetsperson.
– Det är en så oerhört speciell situation för barnet att åka hit
och veta att man ska bli förhörd utan att mamma eller pappa är
med och därför har de alltid med sig sin trygghetsperson i det
läget. Det kan vara en fröken eller någon från dagis – någon som
står dem nära och som de känner sig trygga med helt enkelt.
Att arbeta med barn som har varit utsatta för grova brott väcker många tankar och känslor för alla inblandade, men Elisabet
har landat i känslan av hur värdefullt det är att Barnahus finns
för barnen.
–Vi har pratat mycket om den här dubbelheten. Det är klart att
man önskar att det här aldrig ska hända, att vi inte skulle behövas.
Fast de här barnen finns! Så är det. Oavsett om det finns Barnahus
eller inte så finns de här barnen och då är det bättre att de kommer hit och att vi tillsammans kan göra det så bra som möjligt för
dem. Och erbjuda stöd och förändring.
Elisabet Oskarsson, socionom och enhetschef för Barnahus i södra
Kalmar län, kan inte nog betona värdet av samverkan mellan olika
myndigheter och kommuner.
Vad kan vi barnsjuksköterskor göra för att hjälpa utsatta barn?
När jag till sist ställer frågan om det är något som vi i rollen som
barnsjuksköterskor skulle kunna göra, funderar Elisabet ett tag
innan hon svarar:
– Jag lyssnade på en föreläsning om en flicka som hade svårt
att koncentrera sig och svårigheter med allt man kan tänka sig.
Ingenting runt henne fungerade. Skolsköterskan var inkopplad
och kuratorn var inkopplad, och till slut så kände skolan att nu
har vi gjort allt och då vände de sig till BUP för att få hjälp med
en utredning, men det visade sig att flickan inte hade någon bokstavsproblematik utan hade varit utsatt för sexuella övergrepp.
Och då får man ju fråga sig vad det är man ser – och vilka frågor
man egentligen har ställt – eller inte. Symptomen kanske är desamma men det är verkligen viktigt att våga fråga – och likadant
om våld.Vi måste våga fråga rakt ut. Och samtidigt är det viktigt
att vi är beredda på att ta emot och klara av barnets eventuella svar.
Inuti ett Barnahus
För dig som vill läsa mer om Barnahus finns rapporten ”Inuti
ett Barnahus - en kvalitetsgranskning av 23 svenska verksamheter” på nätet: www.raddabarnen.se/Documents/medlemssidor/
verksamhet/barn-drabbade-av-vald/Forandrings-arbete/barnahus_rapport-2013.pdf)
Den övergripande slutsatsen är att många Barnahus håller
mycket hög kvalitet och ger barnen och ungdomarna ett gott
bemötande.
*
nr 2 april 2015
barnbladet
19
tema
barn som far illa
Våga berätta – nytt tema för barn på Vårdguiden!
Scen ur filmen Våga Berätta
N
u lanserar 1177 Vårdguiden ”Våga berätta” – ett nytt
tema direkt riktat till barn med interaktivt innehåll,
• Nisse som har en pappa som glömmer han bort att de
skulle gå på fotboll, när han har druckit och är full.
bildspel, fakta, råd och stöd kring psykisk hälsa. Det
Faktatexter till barn som anhöriga och om problem barnet
nya temaområdet på 1177 Vårdguiden ska stärka barn att
kan ha själv Kopplat till de olika barnens berättelser finns
våga berätta om det som är jobbigt, i syfte att få hjälp.
också faktatexter som handlar om problem barnet själv kan
Utgångspunkten är att alla har hemligheter, och att en bra
ha, som fobier, tvångsbeteende, att känna sig ledsen, att vara
hemlighet gör en pirrig och glad. Men om en hemlighet gör en
mobbad och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Till några
ledsen och orolig ska man inte behöva vara ensam med den,
av texterna finns sagor som kan öka förståelsen för sjukdomen
utan våga berätta för en vuxen. Målgruppen är barn mellan
eller problemet. Några texter handlar också om att vara barn
8-12 år och innehållet är utvecklat i samverkan med målgrup-
i ett hem där det finns vuxna med psykiska problem eller
pen och med vuxna som arbetar med barn kopplat till psykisk
missbruk, till exempel depression, bipolär sjukdom, psykos
hälsa.
eller alkoholmissbruk.
– Vi är jätteglada att äntligen kunna erbjuda barn kvali-
Tips och råd för att få hjälp På temaområdet finns förslag
tetssäkrat, stärkande och anpassat innehåll kring frågor som
på olika sätt som barnet kan göra för att få hjälp. Det kan
rör psykisk hälsa, säger Anna-Lena Byström som är redaktionell
till exempel handla om att prata med en vuxen de gillar, i
projektledare för det nya temaområdet.
skolan eller på fritiden, eller att kontakta organisationer som
Interaktivt temaområde med berättelser I en interaktiv och
erbjuder anonym chatt eller telefonjour. För barn som har
klickbar stadsbild möter användaren fiktiva barn och får följa
funderingar kring BUP (barn- och ungdomspsykiatrin), finns
deras berättelser kring olika problem och väg till hjälp. Här
en film som visar hur det kan vara att gå dit. Information om
finns bland annat:
barnets rättigheter Det finns också information riktat till barn
• Alina, som är rädd att något jobbigt ska hända om hon
inte tvättar händerna hela tiden.
• Amadi som flytt från ett krig och är rädd för fyrverkerierna på nyårsafton.
– Att 1177 Vårdguiden nu erbjuder innehåll direkt riktat
till barn kring dessa frågor, är egentligen en självklarhet. Barn
är också invånare och har, precis som alla andra, fått en stärkt
• William som har flyttat och saknar sina gamla kompisar.
rätt till anpassad information i och med den nya patientlagen,
• Kajsa som har en mamma som säger att hon jobbar ihop
säger Anna-Lena Byström.
med rymdmänniskor.
20
om deras rättigheter, och vad vuxna får och inte får göra.
barnbladet
nr 2 april 2015
Källa: 1177 Vårdguiden
tema
barn som far illa
Att arbeta med
barn på flykt
Carina Örgård
Socionom/psykoterapeut
(nyligen avslutat utbildningen vid
Göteborgs Universitet)
Rädda Barnen Centrum för barn och
ungdomar i svåra livssituationer
carina.orgard@rb.se
22
barnbladet
nr 2 april 2015
Att träffa barn och ungdomar som på egen
hand tagit sig från hemlandet på en många
gånger mycket riskfylld resa till Sverige
känns speciellt. Jag kan känna förundran
och nyfikenheten över personen som sitter bredvid mig som ännu inte är en vuxen
person men ändå varit tvungen att klara
ofattbara situationer på egen hand. Det som
skiljer sig mest från andra barn jag träffar är att dessa barn inte längre har någon
förälder som tröstar och stöttar intill sig
och som jag kan samarbeta med.
U
ngdomar kan till stor del bete sig som andra
jämnåriga med behov av att vara tillags ibland och
trotsiga ibland. Det kan vara svårt att hänga med i
vad som handlar om åldersadekvata beteenden och vad som
kan handla om den särskilda situationen den unga befinner
sig i. Ungdomen kan te sig stor och självständig när han eller hon sjunker ner i min stol, men allt eftersom skalas denna många gånger för stora rock av. En rock som har hjälpt
den unga att klara en lång, ensam och ofta traumatisk flykt.
Framför mig kan då blottas ett litet och behövande, oändligt
ensamt barn. Ensamheten som gestaltar sig under samtalen
känns ibland avgrundsdjup. Inte konstigt att vi – vårdpersonal, lärare, boendepersonal och gode män – ibland vill bibehålla bilden intakt av ungdomen som en liten, självständig
vuxen. Det gör ju så ont att se det andra, det lilla, behövande barnet. Då är det bra att veta något mer, att ha en teoretisk förankring att lägga till det personliga för att hitta rätt i
hur vi ska bemöta det.
Vi behöver ha i åtanke att många ungdomar på flykt blivit
traumatiserade (dock inte alla) vilket gör det extra viktigt att
ta reda på hur varje enskild individ mår. Traumatiseringen
kan ha hänt under dess uppväxt i hemlandet, på flykt eller
i Sverige. Personer som traumatiserats får ofta utmanande
beteenden och är känslomässig labila. Det är lätt för omgivningen att reagera med gränssättning eller hårda ord. Detta
bidrar till att förstärka ungdomens känsla av otrygghet som i
sin tur förstärker de oönskade beteendena.
Vad som innebär överväldigande stress (som leder till
traumatisering) beror på varje individs unika upplevelse och
tolkning utifrån sina förutsättningar och tidigare erfarenheter samt hur stödet efteråt ser ut. En potentiellt traumatiserande händelse är en extrem situation (innehållande hot, våld,
skräck) som varken kan undflys eller bekämpas av den drabbade. Såväl biologiska som kognitiva och känslomässiga överlevnadsreaktioner aktiveras. Man har hittat vissa friskfaktorer
som till viss del kan skydda mot traumatisering så som trygg
anknytning, möjlighet till att få stöttning utifrån, god relation mellan föräldrar, god kognitivförmåga och förmåga till
självreglering när det gäller sina känslor. (Masten, 2007).
Ungdomar som kommit ensamma till Sverige har ingen
självklar person som kunnat upprätthålla den viktiga funktionen föräldrar annars har när det gäller att lugna och skydda
tema
barnet när det behövs. Denna avsaknad fortsätter oftast även efter ankomsten till Sverige.Varken god man, boendepersonal eller
skolpersonal har den rollen fullt ut.
Många av de ungdomar jag träffar har blivit traumatiserade,
dvs lider av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Det innebär
att de kan ha starka känslor av återupplevande genom t ex drömmar, flashbacks eller i lek. De har ofta undvikandebeteenden och
försöker att undvika tankar, känslor eller samtal rörande situationen, eller undviker aktiviteter, platser eller personer som kan
påminna om det som varit skrämmande. De kan ha förändringar
i tanke och sinnesstämning, t ex minnessvårigheter, självanklagelser, skam, skuld eller svårigheter att känna positiva känslor.
Vakenhetsgraden hos personer med PTSD är förhöjd, vilket kan
ge sömnsvårigheter, ständigt uppvaknande under sömnen, hyperuppmärksamhet, överreaktion på överraskande stimuli, irritabilitet, vredesutbrott eller självdestruktivt beteende.
Att kunna bemöta traumatiserade personer på ett bra sätt ställer alltid höga krav på omgivningen men att möta ensamkommande ungdomar ställer alltså ytterligare krav. Jag tycker förståelseramen traumamedveten omsorg (trauma-informed care) ger bra
vägledning hur omsorg och bemötande i vardagen ska formas
för att så långt det går fylla bristen på självklar omsorgsperson.
Ramverkets tre grundpelare; trygghet, relation och affektreglering
(reglering av känslor) bygger på forskning och syftar till att ge
omsorgspersonerna mod, hopp och bättre möjligheter att möta
ungdomarna med uppskattning och respekt. Det skapar en terapeutisk miljö som utformas av de personer som finns runt barnet i vardagen, utan att de är terapeututbildade. I tankeramen är
barnhospice
som far illa
det inte bara ungdomarnas uttryck som står i fokus utan även
omsorgspersonernas förmåga till inlevelse och samreglering av
överväldigande känslor. Den vuxne uppmanas stanna upp i sin
egen impuls och istället för att reagera med bestraffning eller ökad
kontroll ta in barnets smärta. (Bath, 2008) Detta förhållningssätt
motverkar att vi agerar ut när vi hamnar i t ex försvarsställning.
Samreglering av affekter innebär att man snarare än att lämna
ungdomen ensam att lugna sig själv (vilket ofta inte lyckas) stannar kvar och tillsammans med ungdomen hittar sätt att reglera
den svåra känslan. När ungdomars beteenden diskuteras med till
exempel boendepersonal är det för att hjälpas åt att se vad som
triggade beteendet och för att identifiera bakomliggande affekt
(Thom Olin, 2014, refererat till personlig kommunikation med
Albæk & Fladstad)
Ungdomar som blivit traumatiserade har alltså ett stort behov
av tillit, kontinuitet, förutsägbarhet, tillgänglighet, ärlighet och
transparens från omgivningen.Vi behöver anpassa vården, skolan
och hemmen utifrån dessa behov. Att börja med sitt eget förhållningssätt är en god start.
Källor:
Bath, H. (2008),The three pillars of trauma-informed care. Reclaiming children and youth, 17 (3), 17-21
Masten, A. S. (2007). Resilience in developing systems: Progress
and promise as the fourth wave rises. Development and Psychopathology, 19(3), 921-930.
Thom Olin, A (2014). Integrativ traumafokuserad psykoterapi
Mellanrummet, 31, 34-45
*
GASTROSTOMIPORT
MED LÅG PROFIL FÖR
BARN OCH VUXNA
– Ett sätt att äta
MIC-Key® gastrostomiport är en enkel, liten och
smidig produkt för att få näring, vätska och läkemedel på ett säkert sätt vid olika sväljningsbesvär.
MIC-Key® gastrostomiport finns i många storlekar
för individuell passform och bästa komfort för både
barn och vuxna.
MIC-Key® har en tydlig storleksangivelse och
märkt ballonginfart, BAL. Tillverkad i vävnadsvänlig silikon och levereras i kompletta set.
MIC-Key® kopplingsslangar med säkerhetsspärr
och klämma som gör det lätt att tillföra näring,
passar såväl spruta som aggregat. Slangarna är
DEHP fria.
Med den nya metoden MIC Introducer Kit kan
patienten få en MIC-Key® direkt.
Meda AB Box 906 170 09 Solna. Tel: 08 630 19 00 Fax: 08 630 19 38
E-post: md@meda.se • www.medasverige.se • www.mic-key.se
* Registered Trademark or Trademark of Halyard Health.
1512-008-dec-2014. Barnbladet nr 2-2015.
tema
barn som far illa
Aktuell rapport från Bris
Rapportens siffror i korthet: Av de sammanlagt 14 137 brott som
anmäldes under perioden 2009-2013 klarades endast 1 319 upp
i den meningen att en gärningsperson kunde knytas till brottet.
Det motsvarar en personuppklaring på endast 9 procent.
Det finns också stora skillnader mellan polismyndigheterna. Vid
polismyndigheten i Värmland var personuppklaringsprocenten
under perioden 2009-2013 20 procent, medan den vid polismyndigheterna i Örebro och Skåne endast var 6 procent.
I snitt inkommer nio anmälningar om misshandel mot barn 0-6
år i Sverige varje dag. År 2009 gjordes 2 195 anmälningar till
polisen, medan det år 2013 gjordes sammanlagt 3 261. Vi ser
alltså en ökning på hela 49 procent under perioden.
Få misshandelsbrott
mot små barn klaras upp
K
nappt en av tio anmälningar om våld mot barn mellan
0-6 år klaras upp och det är stora skillnader mellan polismyndigheterna. Detta framgår av en rapport framtagen
under 2014 av Bris och Stiftelsen Tryggare Sverige.
– Varje felaktigt nedlagt fall om våld mot barn är ett allvarligt svek mot några av samhällets mest utsatta och ett brott mot
barnkonventionen, säger Bris generalsekreterare Kattis Ahlström.
Under de senaste 20 åren har anmälningar om misshandel mot
barn mellan 0 och 6 år ökat stadigt i Sverige. År 2009 gjordes 2
195 anmälningar till polisen, medan det år 2013 gjordes sammanlagt 3 261, en ökning på hela 49 procent.
I Bris och Stiftelsen Tryggare Sveriges nya rapport ”Våld mot
barn”, som släpps i dag, undersöker vi vad som händer vid polisanmälningar avseende barnmisshandel.
Resultatet visar att knappt ett av tio ärenden klaras upp i den
meningen att en gärningsperson kan knytas till brottet. Fler än
nio av tio ärenden läggs alltså ner.
– Det här är en skrämmande låg siffra. En viktig orsak till ökningen av anmälningar är att vuxna på senare år har blivit bättre
på att larma vid misstankar om att ett barn far illa. Men när vi
uppmanar vuxna att ta sitt ansvar måste vi också kunna garantera
att rättssamhället tar sitt. I praktiken innebär detta ansvar att det
avsätts tillräckligt med resurser för att kunna ta hand om ärendena, vilket är långt ifrån hur det ser ut på många håll i dag, säger
Kattis Ahlström.
Det finns också stora skillnader mellan polismyndigheterna.
24
barnbladet
nr 2 april 2015
Vid polismyndigheten i Värmland var personuppklaringsprocenten 20 procent under perioden 2009-2013, medan den vid
polismyndigheterna i Örebro och Skåne endast var 6 procent.
Det innebär att det är mer än tre gånger så stor möjlighet att
knyta en gärningsperson till brottet i Värmland jämfört med i
Örebro och Skåne (siffrorna för samtliga 21 polismyndigheter
finns i rapporten).
– De stora skillnaderna visar att det finns goda möjligheter
att klara upp betydligt fler brott än vad som är fallet i dagsläget.
Det får inte vara så att det är bostadsorten som är avgörande om
allvarliga brott mot barn utreds eller inte, säger Magnus Lindgren,
generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige.
Det är anmärkningsvärt att så fall klaras upp, inte minst med
tanke på de miljardbelopp rättsväsendet har förstärkts med de
senaste åren.
– För att uppnå en verklig förbättring krävs att polisen och
andra inblandade aktörer skaffar sig verklig förmåga i form av
bland annat kunskap och resurser att lösa uppgiften, vilket kräver
en ledning som prioriterar frågan, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige.
Efter att ha intervjuat ett flertal poliser, åklagare, socialsekreterare och anställda vid barnahus ser vi att förändringar måste till
inom följande områden:
Barnutredningar måste prioriteras i större utsträckning. I snitt inkommer nio anmälningar om misshandel mot barn
0-6 år i Sverige varje dag. Den ökade inströmningen av ärenden
måste matchas med en välavvägd mängd kvalificerade arbetskrafter. I rapporten framkommer att trycket på vissa håll är så
hårt att polishögskoleelever sätts in som resurser i förundersökningarna, vilket tyder på att ärendena inte prioriteras tillräckligt.
Rätt mängd resurser måste också avsättas för att skapa möjligheter för socialsekreterare och åklagare att utföra ett professionellt
jobb. Detta kräver ett ledarskap som prioriterar frågan.
Låt inte ärenden bli liggande. Rikspolisstyrelsen rekommenderar att barnförhör genomförs senast två veckor efter att
förundersökning inletts. Ofta ser verkligheten helt annan ut.
Förutom att barnet under tiden riskerar att utsättas för fortsatt
misshandel, innebär detta att det utsatta barnet kan bli mindre
benäget att berätta om våldet, skadorna kan hinna läka och risken ökar att inblandade inte längre vill medverka i utredningen.
Samtliga inblandade måste ha rätt kompetens. Att
förhöra barn är mycket svårt, speciellt om barnet är litet, har en
begränsad språklig förmåga samt känner rädsla och skam.Vi vet
att polisen har satsat på att säkerställa kompetens hos barnförhörsledare men det finns fortfarande brister, som förvärras om
personalomsättningen är hög. Det är också angeläget att hela
kedjan av aktörer– som socialsekreterare, åklagare, domare och
särskilda företrädare – har rätt kompetens för att kunna utföra
ett bra jobb.
Utför förhör och förundersökningar grundligt. Små
barns berättelser håller sällan som ensam bevisning i rätten, vilket ställer höga krav på god kvalitet i förundersökningarna. En
viktig åtgärd är att låta en åklagare närvara redan under första
förhöret av barnet. Detta sker i dag i hög grad inom vissa polismyndigheter, medan det är betydligt ovanligare i andra.
Alla inblandade måste ta sitt ansvar och ha förmåga
till samarbete. Brott mot barn är ett myndighetsöverskridande samhällsproblem. Det är därför angeläget att det inom
varje län/region finns ett utvecklat samarbete mellan socialtjänst, polis, åklagare m.fl., och att aktörerna känner till varandras rutiner och förutsättningar. Barnahus kan vara ett sätt att
förbättra samarbetet.
Barn måste bemötas på ett respektfullt sätt genom
hela rättsprocessen. Det finns en självklar koppling mellan
den rättsliga kvaliteten på barnets berättelse och det sätt på vilket barnet bemöts under rättsprocessen. Ett gott, kompetent
och engagerat bemötande bidrar till bättre återhämtning för
barnet.
Äventyra inte barns säkerhet. Slutligen är det av yttersta
vikt att förhör av barn och misstänkta sker på ett sådant sätt att
barnets säkerhet inte äventyras efter ingripandet. Att anmäla
barnmisshandel till polis eller socialtjänst får inte innebära att
barnets utsatthet ökar.
*
Källa: Bris och Stiftelsen Tryggare Sverige.
NY UTSIDA –
ÄNNU BÄTTRE
INSIDA
Nu byter MiniMax® Barnsondnäring
förpackning, från tetra till flaska. Det
gör den kompletta barnsondnäringen
lite enklare att använda, lite lättare
att ta med sig. Vi byter dessutom ut
rismjölet mot majsmjöl. Tillsammans
med ekologisk mjölk och grädde blir
det en riktigt god nyhet!
Nu med majsmjöl
istället
för rismjöl!
tema
gästskribenten
Majblomman är alla barns blomma
D
e flesta människor har minnen av någon vuxen som
själv. För barn i ekonomisk utsatthet kan det mycket väl vara
lyste upp barndomen, också när livet var jobbigt. För
första gången med en egen slant på fickan.
barn i utsatta miljöer blir ”stora” som ser och förstår
Ja, det är de vanliga sakerna som gör skillnad. Att få en
extra viktiga. Vi på Majblomman vet. Vårt nätverk inom skola,
födelsedagspresent, en baddräkt i rätt storlek eller en cykel,
hälso- sjukvårdvård och socialtjänst hjälper oss att nå fram till
dator, fritidsaktiviteter eller något annat som gör att barn
de barn som tenderar att tystna och prioritera bort sina egna
inkluderas. Majblommans bidrag gör att barn i marginalen kan
behov. Att yrkesgrupper som möter barn har ”majblommeper-
känna sig ”som alla andra”. Det är outsägligt viktigt.
spektiv” är bokstavligt talat guld värt, för barnen.
Varje vår slår tusen och åter tusen nya majblommor ut. Så
har det varit sedan 1907 när Majblomman grundades och ett
Men det viktigaste i Majblomman är våra volontärer som
finns på 650 orter runt om i landet som ser och förstår barnets
behov.
modernt barnperspektiv introducerades i civilsamhället. Idag
Just nu börjar Majblomman dra upp volymen på en sorglig
säljer fler skolbarn än någonsin majblommor, och skapar nya
sommarvisa. Vi ser hur pressen på barn i utsatthet ökar när
möjligheter för kompisar som annars inte skulle ha råd. Med
skolan stänger och vännerna far på semester. Barn i familjer
en cykel, ett par gympaskor eller kanske nya glasögon.
som har det tufft blir lätt isolerade när vardagens struktur,
Att delta i Majblommans insamling är en stärkande erfa-
med skollunch, vuxenkontakter och intellektuell stimulans
renhet, inte minst för att man får möjlighet att visa empati.
försvinner. Ur vårt perspektiv vore den rätta strategin för kom-
Den som säljer majblommor gör något konkret för kompisar
muner att erbjuda extra stöd och tillgänglighet i juni, juli och
som har det jobbigt, och får dessutom behålla tio procent
augusti. Barns behov av omsorg tar inte sommarlov.
Majblommans styrka är närheten till de barn som behöver
Lena Holm
Generalsekreterare
Majblommans Riksförbund
hjälp, och förmågan att nå fram till dem. Det är möjligt tack
vare våra engagerade volontärer. Många av dem är pedagoger, skolsköterskor, barnläkare och socialarbetare. Deras
ögon, omdöme och handlingskraft är en nyckel framgång för
Majblomman – och för barnen vi stöttar.
26
barnbladet
nr 2 april 2015
*
tema
kardiologi
Tiden läker alla sår – men ärret finns kvar
S
om specialistsjuksköterskor med inriktning hälso-
och sjukvård för barn och ungdom på Barnhjärtcentrum
i Lund kommer vi dagligen i kontakt med hjärtsjuka barn
och deras familjer. Majoriteten av barnen är under ett års ålder,
varav många nyfödda. Det är en omvälvande tid för familjerna
och på Barnhjärtcentrum får vi endast en liten inblick i vad detta innebär för dem. För att vidga perspektivet valde vi därför att
intervjua 11 föräldrar till barn med hjärtfelet TGA (se faktaruta).
Syftet med studien var att belysa hur föräldrar upplever nyföddhetsperioden med ett barn i behov av hjärtoperation inom en
vecka post partum, oavsett diagnostidspunkt.
Cirka 3 % av alla hjärtfel i Sverige upptäcks prenatalt och ca
40 % upptäcks innan hemgång efter förlossning (SWEDCON,
2014). Detta innebär att den största gruppen föräldrar får information om sitt barns hjärtfel precis efter dess födsel. Någon
28
Carina Persson
Barnsjuksköterska
Barnhjärtcentrum
avd 67, Lund.
Jasmin Roland El-Abdouni
Barnsjuksköterska
Barnhjärtcentrum
avd 67, Lund.
Carina.i.persson@gmail.com
Jasmin.re@live.se
barnbladet
nr 2 april 2015
skillnad avseende resultat eller överlevnad mellan de barn som
blir diagnosticerade prenatalt och de som upptäcks post partum
före hemgång kan enligt tidigare studier inte identifieras (Nikilä
m fl, 2007 ).
När föräldrar blir varse att de är gravida etableras instinktivt
ett band till det kommande barnet och en oro över att förlora
barnet infinner sig trots att de ännu inte lärt känna honom eller
henne. Beskedet om att något inte är som det ska utan skiljer sig
från normalförloppet resulterade för föräldrarna i studien i att
rädslan av att förlora sitt barn intensifierades. De vågade inte ta
sitt barn för givet och många föräldrar fick intrycket av att barnet
inte skulle överleva. Väntan på diagnos upplevdes därför väldigt
påfrestande. För att skydda sig själva vid en eventuell förlust distanserade föräldrarna sig från barnet då de ej vågade knyta det
allt för starkt till sig.
Önskvärt hade varit att det funnits tillgång till mer information direkt vid första beskedet att något inte stod rätt till. En
graviditet som innebär att något är fel var för många föräldrar en
graviditet de inte kunde glädjas åt eller njuta av fullt ut.Vetskapen
om att något var fel med barnet och att samtidigt inte ha kontroll
Isosource® Mix efterliknar vanlig mat
Fakta
Ingredienserna i Isosource® Mix är hämtade från kostcirkeln.
Cirka 1 % (750-1000 st.) av alla levande födda barn i
Sverige föds med hjärtfel varje år. I Sverige utförs cirka
600-700 hjärtoperationer per år på barn under 18 år.
I
Sverige
har
Barnhjärtcentrum
vid
Skånes
Universitetssjukhus i Lund och Drottning Silvias Barn- och
Ungdomssjukhus vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i
Göteborg rikssjukvård på uppdrag av Socialstyrelsen att
utföra barnkardiologiska operationer.
Transposition av de stora kärlen (TGA) innebär att
aorta och lungpulsådern har bytt plats och utgår från fel
kammare i hjärtat. Detta får till följd att det dåligt syresatta blodet, som ska gå till lungorna, istället går tillbaka
ut i kroppen. Om inte behandling sätts in i tid, dör barnet
när fosterförbindelsen, ductus arteriosus, mellan lung- och
kroppspulsådern sluter sig. Detta sker vanligtvis under
barnets första levandsvecka.
Källa: SWEDCON, 2014; Hanséus, 2012; Socialstyrelsen, 2011.
på vad som skulle ske efter födseln väckte många tankar och
skapade oro. Å ena sidan upplevdes det tryggt att allt låg utanför
föräldrarnas kontroll och att barnet var i trygga händer och fick
bästa möjliga vård. Å andra sidan upplevdes det totalt utelämnade
och det var den största skräcken och förtvivlan att se sitt barn
hjälplöst och att inte kunna göra någonting åt det. En känsla av att
vilja ha födseln och operationen överstökad infann sig. Målbilden
var att barnet skulle klara operationen och få komma hem.
Förutom oron för själva graviditeten väcktes frågor om hur
allt det praktiska skulle fungera då operationen för flera familjer
innebar vård vid annat landsting än det egna. Även om den var
liten fanns det en risk att barnet inte skulle klara operationen.
Föräldrar som fick diagnosbeskedet post partum var glada över
att de kunnat njuta av graviditeten lyckligt ovetandes.
Diagnosbeskedet utlöste även en, i viss mån omedveten, strävan efter att göra det obegripliga hanterbart och bearbeta att nyföddhetsperioden inte blev som förväntad. Strävan efter att göra
situationen begriplig och meningsfull i det som upplevdes meningslöst var stark och kreativ. Den inre drivkraften att göra det
bästa för sitt barn motiverade föräldrarna att hantera situationen
när förutsättningarna var som mest påfrestande. Oavsett omständigheterna strävade föräldrarna efter att finna överlevnadsstrategier, exempelvis att se och uppskatta de små stunderna av välbefinnande i samspelet med barnet. Möjligheten till läkarsamtal
och information om barnets tillstånd efter operationen när helst
föräldrarna önskade medförde en känsla av trygghet och gott om-
Isosource® Mix efterliknar vanlig mat och det uppskattas
av patienter, anhöriga och sjukvårdpersonal1.
8
”Man håller automatiskt nån form
av distans också för att skydda sig själv
om det skulle hända nånting”
mamma
www.nestlehealthscience.se
Kundservice: 020- 780020
N O U R I S H I N G P E R S O N A L H E A LT H
1. Enkätundersökning presenterad i broschyren ”Isosource®Mix. När patienterna har svårt att
tolerera vanlig sondnäring”. Nestlé Health Science 2013. OBS Kan beställas via kundservice –
020-78 00 20.
8
händertagande.Vidare skapade rak och ärlig information i kombination med empati en öppenhet och tillit, vilken bidrog till att
föräldrarna kunde lita på goda besked då sådana gavs. Även svåra
besked ansågs viktiga att informera om, men på ett respektfullt
sätt med en direkt förklaring för att undvika onödig oro. Under
hela vårdkedjan upplevdes information som en essentiell faktor
för trygghet och välbefinnande. En annan trygghet var att få vara
tillsammans hela familjen, något som tyvärr förhindrades av att
endast en förälder fick övernatta på vårdavdelningen tillsammans
med barnet. Föräldrarna önskade därför att de själva hade givits
möjlighet att bestämma om de skulle bo tillsammans med barnet,
istället för att dela på sig och låta en förälder sova på exempelvis
Patienthotellet eller Ronald McDonald Hus.
Många föräldrar fann stöd i kontakten med föräldrar till andra sjuka barn. Även om omständigheterna varierade kunde föräldrarna stödja varandra och följa varandras barns livsöden och
sjukdomsförlopp. För föräldrarna var det en utmaning att etablera kontakt med sitt barn utan att kunna vara nära. De tvingades att fortlöpande anpassa sig
efter de förutsättningar som
gavs. Mödrar som efter förlossningen fick möjlighet att
ha barnet en stund på bröstet
upplevde att de hann få lite av
den nödvändiga närheten som
var viktig för kontakten dem
och barnet emellan.Trots kaoset kring ett sjukt nyfött barn kunde
vissa känna lyckan av att ha blivit föräldrar. För de som separerades
en längre tid från sitt nyfödda barn kunde det kännas som att det
var sjukhusets barn som mötte föräldrarna när de träffade sitt
barn igen. Sjukvårdspersonal upplevdes känna barnet bättre än
de, en känsla som förstärktes när sjukvårdspersonalen berättade
för föräldrarna hur barnet mådde istället för tvärtom. Efter operationen upplevde föräldrar att det var svårt att ta fysisk kontakt
med barnet då det var en steril miljö med många sladdar, tekniska
apparater, larm, förband och lindor. För de flesta var detta en ny,
ovan miljö som beskrevs som ”rymdstationsaktig”.
Betydelsen av att postoperativt få vara så nära sitt barn som
möjligt betonades av föräldrarna och de kände sig betydelsefulla
när de kunde deltaga i omvårdnaden och röra vid barnet. Sjukvårdspersonalens uppmuntrande beteende stärkte föräldrarna att
hjälpa till i omvårdnaden av barnet för att främja kontakten.Trots
den något komplexa situationen upplevde de en väldig samhörighet med sitt barn. Exempelvis uppskattade de att de trots all
teknisk apparatur fick ha sitt barn i famnen.”De var väldigt stöttande i att liksom vi skulle prova byta blöja och vi skulle liksom våga
ta [barnet], det var ju en sjuksköterska där som sa att det var okej att vi
kunde pussa [barnet], det skulle jag aldrig ha vågat göra när [barnet] låg
där” - Mamma
Föräldrarna intervjuades ca 1-2 år efter barnets födelse och
när de ser tillbaka och reflekterar över de kontaktsvårigheter de
upplevde i samband med operationen har kontakten, i de fall den
skadats på vägen, byggts upp igen även om det tagit olika lång tid.
I något fall upplevdes kontakten till och med bättre med det sjuka
barnet än med syskonen eftersom den sammanhängande första
tiden tillsammans med det sjuka barnet blev längre. Familjerna
har återhämtat sig och återgått till vardagen där hjärtfelet inte
längre har en framträdande del. Föräldrarna ansåg sig ha haft tur i
oturen eftersom barnet kunde fötts med ett värre hjärtfel än TGA
med fler kända komplikationer. I många fall menar föräldrarna att
barnet nu är bland de piggaste på förskolan. Ingen utomstående
märker av att barnet fötts med ett hjärtfel, det enda som avslöjar är
ärret på bröstet. När återbesöken drygades ut innebar det mindre
kontakt med hälso- och sjukvården, vilket hjälpte föräldrarna att
fokusera på det friska. Hjärtfelet finns dock alltid med i bakhuvudet men oron mattas av efterhand som de ser att barnet växer fint
och mår bra. Snarare har oron bytts ut till en mer vanlig oro för
vardagliga händelser. Samtidigt upplever föräldrarna att de idag är
mindre rädda för småsaker då de vet att barnet klarat av så mycket
större prövningar. De flesta familjer upplever sig må bra och ser
ljust på framtiden. Utmaningen i att få och kunna vara förälder
under oroande och stressande
omständigheter har medfört
att föräldrarna funnit inre styrkor och känt att de överkommit något stort, samt att de
känner en trygghet och glädje
i att deras barn klarat av en svår
start i livet. Genomförandet av
denna studie har kanske främst bidragit till en ökad förståelse för
vad föräldrar till ett barn i behov av hjärtoperation inom en vecka
post partum upplever, och vilken information de är i behov av för
att bemästra situationen. Studien har tillsammans med det faktum att tid passerat sedan barnets födelse möjliggjort en inblick i
föräldrars upplevelser av nyföddhetsperioden ur ett perspektiv vi
som sjukvårdspersonal vanligtvis inte får ta del av.Vidare har studien bidragit till förändrade rutiner på Barnhjärtcentrum i Lund.
Exempelvis erbjuds idag båda föräldrarna, framför bara en, möjlighet att övernatta med sitt barn på vårdavdelningen. Förmågan
att förmedla svåra besked på individbaserat sätt kräver emellertid
ytterligare utbildningsinsatser.
”Vi visste ju, vi hade ju inget val. Det
var ju inte något att välja, om vi skulle
operera eller inte” pappa
30
barnbladet
nr 2 april 2015
Källor:
Hanséus K, (2012) Barnkardiologi. I: Hanséus K, Lagercrantz
H, Lindberg T, (Red) Barnmedicin (4e uppl). Lund: Studentlitteratur, s 311-328.
Nikilä A, Björkhem G & Källén B, (2007) Prenatal diagnosis of
congenital heart defects - a population based study. Acta Pediatrica, 96(1), 49-52.
Socialstyrelsen, (2011) Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård - medfödda hjärtfel. www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforhjartsjukvard/omriktlinjerna/omradenihjartriktlinjerna/medfoddahjartfel (2013-11-01)
SWEDCON (2014) Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar.
www.ucr.uu.se/swedcon/index.php/arsrapporter
(2014-05-04)
*
Foto: Pierre White
tema
kardiologi
Med hjärtat
på rätta stället
Anna Lönn är barnsjuksköterska sedan 1991
har 15 högskolepoäng i
barnkardiologi.
I Hälsingland ligger Hudiksvalls sjukhus och är ett av tre sjukhus i Region Gävleborg (de andra
två är Bollnäs sjukhus och Gävle sjukhus). På Barn- & ungdomsmottagningen arbetar Anna Lönn
som barnsjuksköterska sedan elva år. Arbetsuppgifterna är många och varierande men kanske är
det ändå så att hjärtat klappar lite extra när det rör hennes ”hjärt-barn”.
En vecka i månaden kommer barnkardiolog Lars Åhman till Barn- & ungdomsmottagningen
för att träffa några av Hälsingland ca 130 barn och ungdomar som har eller utreds för eventuella hjärtfel. Dessa veckor är det fulltecknat schema och dagarna fylls av barn och ungdomar
som ska undersökas.
Berätta, hur ser en helt vanlig dag ut när det är hjärtmottagning?
Precis som alla vet som arbetar med barn och ungdomar samt deras familjer så kan vad som helst hända.Visst gör jag saker på rutin men jag måste ändå alltid anpassa mig så att besöket blir det
bästa tänkbara. Små barn kan vara oroliga och det är en utmaning att få dem att ligga stilla. Ungdomar är lättare att förklara
för och förstår mycket. Det är viktigt att vara tydlig och förklara på rätt nivå och ge information om det som annars brukar bli
frågor. Ligga steget före. Många vuxna anhöriga har försökt att
förbereda sig genom att söka information på nätet kring ett visst
tillstånd eller symptom. Det kan vara bra ibland men min erfarenhet är att de ofta hamnar på icke vetenskapliga hemsidor och
Charlotte Pålsson
Barnbladet
32
barnbladet
nr 2 april 2015
ställer man sina frågor på ett forum på nätet får man inte alltid
uppdaterad och relevant information.Vi har många nysvenskar i
vårt land och användande av tolktelefon är ett utmärkt hjälpmedel. Att visa tydliga bilder och förklara flera gånger, på olika nivåer, är nyckel till framgång.
Före läkarbesöket görs som regel EKG (elektrokardiografi)
samt kontroll av saturation, puls och blodtryck.
Är det inte svårt att undersöka små barn med EKG och ultraljud?
Det finns knep. På nyfödda och upp till fyraårsåldern är det bra
om barnet är mätt och belåtet inför besöket. Vid besök av små
barn använder vi mindre elektroder som vi klistrar på huden.
Skillnad mot vuxna är även att dessa elektroder med fördel klistras på överarmar och lår och inte som på äldre vid hand- och
fotled. På så vis minskar man risken för små rörelser som försvårar analysen. Små barn upp till ca 8-9 månader får ligga på en
kulkudde. Den formar sig skönt efter kroppen och ger en om-
tema
kardiologi
Annas tre tips:
• Köp in en kulkudde. En bra inves-
bra. Precis som alla andra dagar på jobbonad känsla. Lite äldre barn kan sittering till kliniken/mottagningen.
bet så finns det såpbubblor, spelplattor,
ta i pappas, mormors eller någon anDenna kan du använda vid all form
isglass, böcker och barnsånger att ta till
nan trygg persons knä. Större barn och
av provtagning, katetersättning och
hands när det behövs.
ungdomar vill som regel ligga själva på
EKG på de små (0-8 mån. ungefär)
britsen. När EKG, saturation och puls är
Om man på ett barn finner ett hjärtfel, vad
registrerat så är det många gånger dags
• Värm gel-flaskan i ett varmt vathänder då?
för hjärtultraljud. Denna undersökning
tenbad så upplevs den mindre obeSkulle barnet ha ett medfött hjärtfel
görs av Lars. Han har under de senaste
haglig
som ska opereras skrivs en remiss till
tio åren varit barnkardiolog hos oss. Ett
• Ha flera saker till hjälp när du
Göteborg och Drottning Silvias Barnultraljud på hjärtat tar mellan 35 minuska avleda. En mottagning som träfsjukhus. Barn och ungdomar som bor
ter och en timma.Vid denna undersökfar barn gör rätt i att investera i
i Hälsingland tillhör Barnhjärtcentrum
ning ska barnet ligga ner på rygg. Precis
där. När det är dags för operation så åker
som vid EKG är det bra med kulkudde
spelplatta, isglass, såpbubblor och
barn/ungdom och deras föräldrar (eller
på de allra minsta och när barnen blir
ballonger.
annan vuxen) med ner till Göteborg.
lite äldre kan de ligga själva eller till exRegion Gävleborg ersätter utgifterna
empel ligga på rygg på sin mammas maför två vuxna till varje barn i samband med
ge och bröst medans undersökningen pågår.
För att få bra kontakt mellan probe och patient används en gel. undersökning/operaton i annat län.
Har barnet ett genetiskt hjärtfel, till exempel ett långt QTDenna kan upplevas som kall och blir då lite obehaglig. Detta går
att undvika genom att värma gel-flaskan i vattenbad en stund. syndrom, samarbetar vi med Klinisk Genetik i Umeå. Känner
man före födseln till att någon av föräldrarna har en ärftlig hjärtDet händer att vi ibland ger 30 %-ig glukoslösning i munnen
sjukdom så undersöks barnet noga.
(p.o) då det har en lugnande effekt och det finns även möjligFinner man vid undersökning en arytmi kontaktas oftast
het att se på en barnfilm under hela undersökningen. Avledning
8
är viktigt för att barnet ska känna sig tryggt, ligga still och ha det
Foto: Pierre White
Lars och Anna
nr 2 april 2015
barnbladet
33
tema
kardiologi
8
Uppsala Akademiska Sjukhus (UAS).Vår barnkardiolog konstaterar då arytmin och en remiss skrivs till
UAS. Efter detta försöker vi hitta en tid som passar
både familjen och barnhjärtläkaren på UAS där
arytmin ska åtgärdas. Med hjälp av det telemedicinska hjälpmedlet Gertrud så behöver patienten och hans/hennes familj inte åka till Uppsala
för att träffa läkaren vid det första besöket.
Vad är Gertrud?
Tack vara svenska folkets gåvor till Hjärt- och
Lungfonden har samtliga barnkardiologiska
mottagningar i hela landet fått detta hjälpmedel. Med denna tv/video kan vi kommunicera
med varandra samtidigt som vi kan visa snabba ultraljudsbilder, EKG och röntgenbilder. Patienten
och familjen får då via videolänk, med otroligt
bra ljud och bild, träffa den läkare som ska åtgärda
arytmin utan att ta sig längre bort än det lokala
sjukhuset. Läkaren på till exempel UAS berättar
då hur proceduren går till, hur lång tid det kommer ta och all annan viktig information som patient och anhöriga behöver. Jag är med på dessa
möten. Många gånger så får familjen mycket
information och det kanske är just efter ”Gertrud” som man kommer på något man glömt
att fråga eller behöver få förtydligat och upprepat. Där kan jag hjälpa till att fylla i eventuella luckor eller förklara på ett sätt så att alla förstår.
När våra Hälsingebarn- och ungdomar
har varit i Göteborg eller Uppsala så följs de
upp på hemma sjukhuset. Jag har egen mottagning där EKG följs upp och saturationskontroller
utförs. Detta sker även när vår barnkardiolog inte
är här.Vi har även ett nära och välfungerade samarbete med barnkardiologerna på Gävle sjukhus.*
Hela familjen behöver stöd när barn har medfödda hjärtfel
D
et är viktig att skapa förutsättningar för goda interaktiva
relationer med hela familjen vid omvårdnaden av barn
med medfödda hjärtfel för att de enskilda familjemedlemmarna ska kunna stödja varandra, uppleva trygghet, och
även stärka varandra som en unik helhet.
– Det här handlar om familjer som ofta lever under hård
press under lång tid på grund av att ett barn har medfött
hjärtfel. En viktig nyckel för att vården av barnet ska bli
framgångsrik och att familjen ska orka med den belastning
sjukdomen innebär, är att vårdpersonalen möter hela familjen, och även inkluderar dem i det sjuka barnets vårdprocess, säger barnsjuksköterskan Elisabeth Bruce, doktorand
vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, som står
bakom avhandlingen.
I sitt avhandlingsarbete har Elisabeth Bruce bland annat
genomfört djupintervjuer med föräldrar till barn med medfött
hjärtfel där de fritt fick berätta om sina erfarenheter av stöd
från vården. Föräldrarna delades in i tre grupper; föräldrar till
tonåringar med medfödda hjärtfel, mödrar till yngre barn med
medfödda hjärtfel och fäder till yngre barn med medfödda
hjärtfel. Intervjuerna omfattade frågor om situationer då föräldrarna har upplevt stöd och saknat stöd. Samtliga intervjuer
spelades in och skrevs sedan ner ordagrant och analyserades.
I en fjärde delstudie frågade Elisabet Bruce specifikt efter
föräldrarnas skattning av familjecentrerat stöd från sjuksköterskor.
En av slutsatserna i avhandlingen är att ett viktigt stöd
för föräldrar till barn med medfödda hjärtfel är att ha goda
34
barnbladet
nr 2 april 2015
interaktiva relationer med vårdpersonalen, att bli bemött
som en hel familj med unika och individuella behov, samt
att hela familjen blir inkluderad i vårdprocessen, vilket i sin
tur gör det möjligt att stödja varandra inom familjen. Fynden
pekar därmed mot att det är lämpligt att använda så kallad
familjecentrerad pediatrisk omvårdnad för att, på ett mångfacetterat sätt, möta varje familjs behov.
Föräldrar till tonåringar med medfödda hjärtfel uppgav
ofta att de själva behövde stöd, både för att kunna vara stödjande för sin familj, men också för andra personer i tonåringens omgivning. Mödrar till yngre barn med medfött hjärtfel
uppgav ofta att det var viktigt att få stöd så att de kunde
hantera sin egen oro och sitt familjeliv. När det gäller fäder
till yngre barn med medfött hjärtfel fanns en tydlig önskan
om att få stöd genom delande relationer med vårdpersonalen, familjen och att bli involverad i vården av sitt barn.
I den fjärde delstudien visade det sig dock att föräldrarnas
skattningar av uppfattat familjecentrerat stöd till familjen
från sjuksköterskor var lågt.
– De upplevda behoven av stöd varierar beroende på
vem i familjen som tillfrågas, hur gammalt det sjuka barnet
är och i vilken situation övriga familjemedlemmar och familjen som helhet befinner sig. Därför är det viktigt att införa
ett familjecentrerat arbetssätt för att mötet med vården ska
ge avsedda resultat, säger Elisabeth Bruce.
Elisabeth Bruce försvarade sin avhandling Erfarenheter av
stöd bland föräldrar till barn med medfödda hjärtfel i december
2014. Källa: Umeå universitet
tema
kardiologi
Hjärtopererad som barn –
hur blir sedan livet som vuxen?
D
enna stora fråga började jag fundera kring när jag
som relativt nyfärdig barnsjuksköterska arbetade med
hjärtsjuka barn och ungdomar. Barnen eller ungdomarna som jag träffade skulle antingen operera sitt hjärta eller
genomgå någon behandling för sitt medfödda hjärtfel. För många
av de familjer jag mötte var denna tid på sjukhuset ofta en kaosartad period i deras liv. Många av barnen var nyfödda eller hade inte
fyllt ett år, medan andra var lite äldre och andra var så pass gamla
att de snart skulle lämna barnsjukvården. Som barnsjuksköterska
på en vårdavdelning så möter man oftast barnen och familjerna
under den begränsade perioden de är inneliggande, sedan träffar
man dem inte i allmänhet igen. Jag ville också få svar på hur deras liv såg ut senare, även efter att operationerna var genomförda
och barnen blivit äldre. Under många år har jag haft förmånen
att vara ledare på ett nordiskt ungdomsläger och det har varit en
Malin Berghammer
Barnsjuksköterska, Fil Dr
Arbetar som universitetslektor,
Högskolan Väst, Trollhättan
Knuten till GPCC/ Göteborgs Universitet
Tjl från Drottning Silvias barn och Ungdomssjukhus,
Göteborg
malin.berghammer@hv.se
36
barnbladet
nr 2 april 2015
fantastisk erfarenhet. Det har varit spännande att se hur bra många
ungdomar upplevde sitt liv, trots ett komplicerat hjärtfel och trots
att hjärtfelet gav olika konsekvenser i dagliga livet. När jag sedan
blev doktorand ville jag få svar på frågan hur det gick sedan, utifrån ungdomarnas och de unga vuxnas eget perspektiv, och jag
ville även belysa deras erfarenheter av att leva med ett medfött
hjärtfel. Avhandlingen kom därför att handla om ungdomar och
unga vuxnas upplevelser av att leva med ett medfött hjärtfel med
fokus på hälsa, livskvalitet och känsla av sammanhang.
Det föds omkring 1000 barn med medfött hjärtfel varje år
och studier har visat att långtidsöverlevnaden har ökat hos barn
med medfödda hjärtfel. Omkring 90-95% av de barn som har ett
medfött hjärtfel och som genomgår kirurgisk behandling överlever idag och når vuxen ålder [1]. Trots kirurgisk behandling i
barndomen är inte det alltid detsamma som att allt är frid och
fröjd för alltid sedan. Det har framkommit att dessa personers
hälsoläge och funktionsgrad många gånger kan försämras i vuxen
ålder [2], samt att det kan förekomma olika typer av neurologiska,
utvecklingsmässiga och psykosociala konsekvenser som visar sig
senare i livet [3]. Huvudparten av de barn som opereras i barndomen blir dessutom inte helt botade utan de brukar istället sägas
vara korrigerade genom en eller flera operationer. Det innebär att
tema
många av dessa personer har behov av en livslång högspecialiserad
medicinsk men kanske även kirurgisk vård [4] och därför förordas
ett life-time mangement. Det innebär att behovet av vård inte bara
är viktigt under barnaåren utan även senare och vården ses istället
ur ett livstidsperspektiv. Internationella riktlinjer föreslår att den
mest optimala uppföljningen av patienter med medfödda hjärtfel
skall under barndomen ske utifrån utformad och specialiserad
barnkardiologisk kompetens [5]. När barnet blir äldre och når
tonåren bör en övergång senare planeras till en vuxenenhet med
specialiserad vård för vuxna med medfödda hjärtfel. Under denna
period, innan övergången sker, är det av stor vikt att det finns utformade överföringsprogram för ungdomar, där även föräldrarna
involveras. Just nu pågår en svensk multicenterstudie inom barnkardiologin som just rör överföringen från barn till vuxensjukvården, med syfte att skapa ett nationellt överföringsprogram för
ungdomar med medfödda hjärtfel. Detta förväntas sedan kunna
appliceras och modifieras för andra grupper av ungdomar med
andra sjukdomar som också har behov av ett systematiskt överföringsprogram.
Men, vad är då ett medfött hjärtfel? Begreppet medfött hjärtfel innefattar olika typer av fel, allt från ett mindre komplicerat
hjärtfel där hjärtfelet kan självläka och ingen kirurgi krävs, till
mer livshotande och mycket komplicerade hjärtfel som kräver
kirurgi i ett flertal steg [6]. De tekniska framstegen och den utveckling som skett har under de senaste årtiondena bidragit till
att ett medfött hjärtfel i många fall nu kan ses som en hanterbar
långvarig sjukdom istället för enbart ett livshotande tillstånd [7].
kardiologi
Vissa grupper av barn med mycket komplicerade hjärtfel som
tidigare inte kunnat opereras, kan idag opereras och har en större
chans till överlevnad till vuxen ålder [1]. En sådan grupp är barn
med ett opererat enkammarhjärta och de tillhör nu den första
generationen barn som överlever till vuxen ålder med just det
hjärtfel och den operationstekniken. Hur deras liv blir som vuxna
är fortfarande delvis obesvarat.
Studierna i min avhandling belyste ungdomar och unga vuxnas upplevelser och innefattade mätningar av hälsa och känsla av
sammanhang beskrivet med hjälp av intervjuer och olika frågeformulär. Avhandlingen omfattade fyra studier där Studie 1 gav
kunskap om hur vuxna med olika typer av medfödda hjärtfel
upplevde sin livssituation. Det framkom att de unga vuxna som
blev intervjuade var ambivalenta i synen på sig själva, sin sjukdom
och till sjukvården. De upplevde att de fick gå en slags balansgång
i hanteringen av sjukdomen och förhållandet till sjukvården, vilket de upplevde komplicerat och många gånger svårt att hantera.
Hur hälsa upplevdes besvarades inte av den första studien, vilket
därför föranledde Studie 2. Här besvarades frågan hur vuxna med
medfödda hjärtfel rapporterar hälsostatus och skattar sin generella
hälsa. Det visades att hälsan skattas högt, nästan i jämförelse med
friska. De faktorer som dock påverkade dessa personers hälsostatus negativt var förekomst av symptom, högre ålder, lägre funktionsstatus eller det faktum att vara kvinna. Det framkom även
att de patienter som inte spontant rapporterade om symptom vid
läkarbesöket ändå angav problem då de besvarade frågeformuläret EQ-5D, vilket klargjorde att patienter som uppfattas asymp-
nr 2 april 2015
barnbladet
37
8
tema
kardiologi
8
tomatiska faktiskt kan ha symptom. Det är en angelägen kunskap
att ta med sig till det kliniska arbetet eftersom det visar på vikten
att aktivt fråga patienten. Det framkom även att kvinnor, oavsett
diagnosgrupp, rapporterade mer problem knutna till sin hälsa än
vad män gjorde, samt att vissa diagnosgrupper skattade sin hälsa
lägre jämfört med de andra. Detta framträdde tydligast hos patienter med ett opererat enkammarhjärta. I Studie 3 efterfrågades
därför upplevelsen av att leva med ett opererat enkammarhjärta,
vilket sedan belystes ytterligare i Studie 4, där olika dimensioner
av livet såsom känsla av sammanhang, upplevelse av hälsa och
livskvalitet utforskades närmare.
Det övergripande resultatet från avhandlingen visade att de
flesta ungdomar och unga vuxna med medfödda hjärtfel upplever
god hälsa och känner sig i stort som friska jämnåriga. Symptom
visade sig vara vanligt förekommande, men upplevdes inte alltid
som besvär. Att vara född med medfött hjärtfel innebär att man
inte känner till något annat liv och hjärtfelet blir en naturlig del av
livet. Det kan innebära att den enskilde anpassar sig till symptom,
vilket gör att dessa inte alltid uppfattas som något onormalt. I studien med fokus på ungdomar och unga vuxna med enkammarhjärta framkom det att de upplevde sig själva som ”speciella, starka
och friska” och känslan att ”Jag är glad över att vara jag” uttrycktes.
Resultatet var helt oväntat och känslan att vara speciell upplevdes
enbart som positivt. Dessa ungdomar och unga vuxna upplevde
ett slags ”åtagande till livet” vilket medförde att de fokuserade på
möjligheterna istället för de svårigheter de mötte i vardagen. De
framhöll att de upplevde sig precis som alla andra samtidigt som
de i stor utsträckning upplevde många fler begränsningar i sin
vardag än andra friska jämnåriga. De upplevde också återkommande symptom, men trots detta kände de en tillfredställelse med
livet och skattade både sin hälsa och livskvalitet som god eller
mycket god. Liknande resultat har även framkommit i andra studier där ungdomar och vuxna med ett opererat enkammarhjärta
studerats [8, 9].
Annars har tidigare forskning även bidragit med andra mer
motstridiga resultat vad gäller hälsan och livskvaliteten hos ungdomar och vuxna med medfödda hjärtfel. Anledningen till att
studier inte visar samstämmiga resultat kring detta område kan
inte helt enkelt förklaras, men det kan bero på ett flertal olika
saker som t ex olika metodologi, användande av olika instrument, att forskningen genomförts under olika tidsramar eller
med endast utvalda diagnosgrupper. Därför pågår nu en internationell studie (APPROACH-IS) där förutom Sverige även ett
15-tal andra länder medverkar och samlar in data från vuxna
med medfödda hjärtfel (hemsida: http://approach-is.net). Syftet
är att bättre kunna beskriva populationen och nå en större samstämmighet kring hur vuxna med medfödda hjärtfel upplever sin
livssituation. Studien syftar även till att nå konsensus och att bättre
kunna förklara vad eventuella skillnader består i.
38
barnbladet
nr 2 april 2015
Studien som därefter är planerad att starta under hösten 2014,
har sin grund i tidigare gjord forskning och beskrivningen av livssituationen för vuxna med medfödda hjärtfel. Studien fokuserar
på personcentrerad vård och att arbeta personcentrerat innebär
att vården mer tydligt anpassas till varje persons resurser och förutsättningar istället för endast utgå från hjärtfelet. För att kunna
arbeta personcentrerat behövs det kunskap om vad dessa personer
har för medicinskt behov av vård, men även vad de själva vill ha
och önskar av sjukvården. Det finns argument för att bedriva en
personcentrerad vård, då den framhåller betydelsen av att involvera personen samt att ”lära känna personen” bakom sjukdomen
[10]. Därigenom kan vården utformas i samråd utifrån personens
medicinska, men även personliga behov och förutsättningar och
förmågor. Målet är att den fördjupade kunskapen kan leda till
ett mer individbaserat omhändertagande samt anpassade stödåtgärder t ex i form av riktade interventioner.
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/29713
Referenser
1. Moons, P., et al., Temporal trends in survival to adulthood
among patients born with congenital heart disease from 1970 to
1992 in Belgium. Circulation, 2010. 122(22): p. 2264-72.
2. Somerville, M., FRCP, FACC, FESC, Jane, Management of
adults with congenital heart disease: An Increasing Problem. Annual
Review of Medicine, 1997. 48(1): p. 283-293.
3. Kovacs, A.H., S.F. Sears, and A.S. Saidi, Biopsychosocial experiences of adults with congenital heart disease: review of the literature. Am Heart J, 2005. 150(2): p. 193-201.
4. Landzberg, M.J., et al.,Task Force 4: organization of delivery
systems for adults with congenital heart disease. Journal of the American College of Cardiology, 2001. 37(5): p. 1187-1193.
5. Knauth, A., et al., Transition and Transfer from Pediatric to
Adult Care of the Young Adult with Complex Congenital Heart
Disease. Cardiology Clinics, 2006. 24(4): p. 619-629.
6. Warnes, C.A., et al.,Task Force 1:The changing profile of congenital heart disease in adult life. Journal of the American College of
Cardiology, 2001. 37(5): p. 1170-1175.
7. Marelli,A.J. and M. Gurvitz, From numbers to guidelines. Progress in Cardiovascular Diseases, 2011. 53(4): p. 239-246.
8. Overgaard, D., et al., Patient-reported outcomes in adult survivors with single-ventricle physiology. Cardiology, 2011. 120(1):
p. 36-42.
9. Zahmacioglu, O., et al., Coming from behind to win--a qualitative research about psychological conditions of adolescents
who have undergone open-heart surgery for single ventricle between the ages 0-5. Journal of Cardiothoracic Surgery, 2011. 6: p. 155.
10. Ekman, I., et al., Person-Centered Care — Ready for Prime Time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 2011. 10(4):
p. 248-251.
*
Hur går det?
Barnkliniken i Karlstad provar
vårdtyngdsinstrumentet Rafaela™
D
et har gått drygt ett år sedan jag pratade med Erika
man gör under sin arbetstid, säger Erika. Men en del sådana
Östberg om vårdtyngd. Erika är avdelningschef på
”icke-vårdaktiviteter” kan ha missats, tror hon.
avdelning 12 på Barnkliniken vid Centralsjukhuset i
Karlstad där man under ett år har provat vårdtyngdsinstru-
Men det finns också vinster med Rafaela™ förutom att det
mäter vårdtyngden.
mentet Rafaela™ som vi tidigare skrivit om i Barnbladet. I
– Dokumentationen har blivit bättre. Vi har fått skärpa till
januari beräknades prövotiden vara slut men riktigt så blev
oss där, och det är ju bra för det är en patientsäkerhetsfråga. I
det inte.
dokumentationen ska det ju tydligt framgå vad man gjort med
– Vi provar fortfarande, säger Erika. Prövotiden är förlängd för att vi fullt ut ska hinna utvärdera de olika delarna i
instrumentet. Många delar är bra men andra delar behöver vi
fundera mer över innan vi går in i en upphandling.
varje patient och hur vårdkrävande patienten har varit för att
vårdtyngdsklassningen ska bli korrekt.
I Rafaela ingår att initialt göra mätningar med ett instrument som heter PAONCIL (Professional Assessment of Optimal
Nursing Care Intensity Level) för att kunna definiera vad som
Svagheter och vinster
är optimal vårdtyngd på avdelningen. PAONCIL-mätningen
Rafaela™ har sina svagheter. Den testversion som prövats har
utgör ett mått för vad som är normal, godtagbar vårdtyngd
till exempel inneburit mycket manuellt arbete för den som är
på enheten och den börjar precis bli klar på avdelning 12.
avdelningschef. Rafaela™ går inte att koppla till personalens
Vårdtyngden har mätts under hela året men nu, när PAONCIL
arbetstider rakt av, utan chefen måste manuellt justera tiderna
är klar, finns det också något att jämföra vårdtyngdssiffrorna
för olika aktiviteter som inte är rent omvårdnadsarbete efter-
med. Ligger den över eller under den optimala arbetsbelast-
som den tiden inte ska ingå i vårdtyngdsmätningen. Även
ningen?
personalen måste hålla koll på när de gör saker som inte är
– PAONCIL -mätningen mäter hur arbetspasset har varit
direkt vårdarbete. Å andra sidan är det bra att tänka till på vad
med utgångspunkt i vissa kriterier och det har varit givande
Berit Finnström
Barnbladet
för mig som chef. Den kan jag använda mig av i arbetsmiljöarbetet eftersom det det i personalens kommentarer framkommer vad som gör arbetspasset tungt eller vad som gör arbetet
lätt.
Erika berättar att de gjorde en PAONCIL-mätning före jul
40
barnbladet
nr 2 april 2015
som bara försvann i systemet och då började de fundera
på hur säkert systemet egentligen är. En hel månads jobb
var puts väck.
– Men det kanske bara var vår testversion som krånglade, vi vet inte.
Erika är lite tveksam till Rafaela™ avseende att data
kan försvinna, att det har inneburit mycket manuellt arbete
och en viss osäkerhet vad gäller om alla patienter verkligen kommit med i mätningarna. Men om man får ordning
på ovanstående när man kör systemet i skarpt läge – då
köper hon det, för det finns stora vinster.
– Vinsterna består i att man kan gå in och värdera
arbetsmiljön och se vad personalen tycker om sin arbetsdag. Det kan man använda i förbättringsarbetet. Vad gäller
personalplanering så kan jag se toppar och dalar i efterhand och ha det som en förklaring till varför bemanningen
har sett ut som den gör och varför vi mår som vi gör. För
personalplanering framåt behöver man mäta många år för
att kunna se trender, att i november brukar vi ha en topp
och på somrarna brukar det vara så här...
Kan Rafaela™ ge hårda fakta att lägga på bordet i
förhandlingar framöver vad gäller personal och andra
resurser?
– Ja, man hoppas ju det, för att kunna planera på lång
sikt, säger Erika.
NY UTSIDA –
LIKA GOD INSIDA
Olika yrkeskategorier
Erika hade velat kunna särskilja olika yrkeskategorier i
Rafaela™.
– Behöver vi fler barnsköterskor eller fler sjuksköterskor? Är fördelningen av arbetsuppgifter och vårdtyngd
jämnt fördelad över yrkeskategorierna? Det hade varit
intressant att veta. Likadant med de olika arbetsskiften.
Är det värre att jobba kväll än natt? Hur ska jag fördela
personalresurserna för att få en så jämn belastning som
möjligt över dygnet både vad gäller antalet personal och
yrkeskategorier?
Det har varit en mycket bra dialog med den finska tillverkaren FCG (Finnish Consulting Group) och Erika tycker
att de har fått gehör för sina synpunkter. Bland annat har
de diskuterat att man bör kunna särskilja de olika arbetsskiften, vilket FCG testar just nu.
*
Nu byter Resource® MiniMax näringsdrycker förpackning, från tetra till flaska.
Lite enklare att använda, lite lättare att
ta med sig. På insidan är MiniMax fortfarande den kompletta näringsdrycken,
framtagen för barn som gillar en rund
och mild smak av choklad, jordgubbe
eller banan/aprikos.
PS. Okej, en till nyhet kan vi faktiskt
bjuda på – nya MiniMax innehåller
ekologisk mjölk och grädde.
PSST, NU MED
EKOLOGISK MJÖLK
OCH GRÄDDE
aktuell forskare
Föräldrars tidspress och ekonomiska bekymmer
en utmaning för nordiska barns och ungdomars psykiska hälsa.
Att få tiden att räcka till och ekonomin att gå ihop är utmaningar som kännetecknar många föräldrars vardag. Hrafnhildur Gunnarsdottir, sjuksköterska, filosofie doktor i folkhälsovetenskap och
biträdande lektor i vårdvetenskap vid Högskolan Väst, Trollhättan har i sin avhandling undersökt
sambandet mellan föräldrars upplevda tidspress och ekonomiska bekymmer och barns och ungdomars psykiska ohälsa i de Nordiska länderna.
P
sykisk ohälsa är ett omfattande folkhälsoproblem som
drabbar en betydande andel nordiska barn och ungdomar
(1–3). Föräldrars förutsättningar och levnadsförhållanden
är viktiga bestämningsfaktorer för barns hälsa och välbefinnande
precis som hemmet och vardagslivet är viktiga sammanhang där
hälsa skapas och främjas. Köhler (1998) betonar vikten av att betrakta barns hälsa i dess sociala, ekonomiska och politiska sammanhang och eftersom barns psykiska ohälsa är ett multifacetterat problem finns det ett behov av att närma sig det från olika
perspektiv. Ett av dessa perspektiv är föräldrarnas perspektiv och
deras vardagslivssituation. Syftet med avhandlingen var därför att
Hrafnhildur Gunnarsdottir
sjuksköterska, filosofie doktor i folkhälsovetenskap och biträdande lektor
i vårdvetenskap vid Högskolan Väst,
Trollhättan
hrafnhildur.gunnarsdottir@hv.se
42
barnbladet
nr 2 april 2015
undersöka föräldrars upplevelser av vardagsutmaningar och, mer
specifikt, vilket samband som fanns mellan barns och ungdomars psykiska ohälsa och föräldrars upplevda tidspress samt ekonomiska bekymmer.
Avhandlingen bygger på intervjudata från det samnordiska
forskningsprojektet Nordiska Livsstilsverkstan (4) och enkätdata
från den Nordiska barnhälsostudien NordChild (5,6) och består
av fyra delstudier som genomfördes i samarbete mellan Göteborgs Universitet och Nordic School of Public Health.
I den första delstudien intervjuades föräldrar till förskolebarn
om deras upplevelser av vardagslivsfaktorer och deras påverkan
på barnens hälsa och livsstil. De intervjuade föräldrarna beskrev
positiva och negativa påverkansfaktorer relaterade till dem själv,
den närmaste omgivningen samt samhället i stort som viktiga. De
visade en bred syn på hälsa och hälsofrämjande samtidigt som de
lade det största ansvaret för barnens hälsa och livsstil på sig själva.
Freka® Belly Button
Säker
Diskret
Användarvänlig
Fotograf: Juliana Fälldin
Föräldrarna beskrev generellt en vardag präglad av krav och förväntningar samtidigt som de beskrev upplevelsen av tidspress som
en betydande utmaning i relation till hälsa och livsstil.
De ansåg sig i stort sett veta hur de skulle göra för att förse sina
barn med en hälsosam vardag men att utmaningen var att få det
att gå ihop tidsmässigt.
I den andra delstudien undersöktes upplevelsen av tidspress
vidare genom enkätdata insamlad från 7805 föräldrar till slumpmässigt utvalda barn i åldrarna 2-17 år i alla de nordiska länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Syftet var
att undersöka förekomsten av upplevd tidspress bland nordiska
föräldrar samt eventuella samband med familje- och levnadsförhållanden. Samtidigt som en upplevelse av tidspress då och då
kan anses som en naturlig del av det dagliga livet och även kännas stimulerande kan den få negativa konsekvenser för hälsa och
välbefinnande om den bli ständigt närvarande eller upplevs utan
kontroll (7,8). Därför klassificerades de föräldrar som svarade ja,
oftast på frågan om huruvida de brukade känna att de hade svårt
att hinna med det de behövde göra i det dagliga livet som tidspressade medan de som svarade ja, ibland eller nej på samma fråga
klassificerades som utan tidspress.
Bland de nordiska föräldrar som deltog i undersökningen svarade 14,2 % av mammorna och 11,6 % av papporna att de var
tidspressade. Högst var förekomsten bland svenska föräldrar där
22,2 % av mammorna och 18,1 % av papporna rapporterade att
de var tidspressade medan den var lägst i Danmark, 3,9 % resp.
1,8 %. I Finland och Norge låg förekomsten på 18,4 % resp.
17,5 % och 13,7 % resp. 9,4 %. Den extremt låga förekomsten
i Danmark är svår att förklara då andra studier visar att man i
Danmark också rapporterar tidspress och stress i hög grad (9,10)
och att högt tempo också beskrivs som en utmaning bland danska
föräldrar (11). Å andra sidan har internationella jämförelser av
andra faktorer hittat liknande mönster t.ex. att arbetsrelaterad
stress rapporteras i betydligt lägre utsträckning i Danmark än i
andra nordiska länder (12).
Det är värt att notera att 84 % av de föräldrar som svarade på
enkäten var mammor, vilket inte är så ovanligt när det kommer
till undersökningar som gäller barn (13,14). Det är ofta mammorna som tar sig an uppgiften som informationsgivare när inte
barnen kan/skall göra det själva. I det informationsbrev som följde med enkäten uppmanades den förälder/vårdnadshavare som
hade bäst kännedom om barnets hälsa och levnadsförhållanden
att svara. Det är intressant att det i så många familjer bedömdes
vara mamman som hade bäst kännedom om barnet då studien
gjordes i länder som anses vara bland världens mest jämställda.
När sambandet mellan föräldrars upplevda tidspress och deras
familje- och levnadsvillkor undersöktes framkom det att de föräldrar som rapporterade avsaknad av stöd i vardagen eller ekonomiska bekymmer i större utsträckning upplevde tidspress. Bland
mammor rapporterade de med högre utbildning och längre arbetstider tidspress i högre utsträckning än andra, medan ett sådant
samband inte kunde konstateras bland papporna.
8
En ny gastrostomiport
med låg profil
Mer information på
fresenius-kabi.se/bellybutton
aktuell forskare
8
För att skatta barnens psykiska ohälsa användes frågeinstrumentet Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) som är avsett
för att skatta emotionella och beteendemässiga problem bland
barn 4-16 år (15) och finns översatt för användning i alla de
nordiska länderna (16). I avhandlingens tredje studie observerades högre förekomst av psykisk ohälsa bland barn till tidspressade föräldrar än bland andra barn och detta gällde både pojkar
och flickor. Högst var förekomsten bland tonårsflickor (13-16 år)
till tidspressade föräldrar medan den var lägst bland tonårspojkar
och inte avsevärt högre än bland tonårspojkar till icke tidspressade föräldrar. När sambanden analyserades vidare och hänsyn
togs till andra eventuella
påverkansfaktorer
så
som föräldrarnas civila
status, utbildningsnivå,
ekonomiska bekymmer, långvariga sjukskrivning samt barnets
eventuella
utsatthet
för mobbning och eller långvariga sjukdom,
framkom det att barn
till tidspressade föräldrar hade ungefär två
gånger högre odds för
att må psykiskt dåligt.
Sambanden såg liknande ut i alla de nordiska
länderna.
I
avhandlingens
fjärde och sista studie
undersöktes sambandet mellan föräldrars
ekonomiska bekymmer och barns psykiska
ohälsa. Föräldrar bedömdes ha ekonomiska
bekymmer om de, under de senaste 12 månaderna, hade haft svårigheter med att klara de
löpande utgifterna för
mat, hyra, räkningar, m m och/eller inte kunde skaffa fram 15 000
kronor på en vecka om de skulle hamna i en oförutsedd situation. Bland de isländska föräldrarna rapporterade ungefär hälften
att de hade ekonomiska bekymmer vilket var en betydligt högre
förekomst än bland föräldrar i de övriga nordiska länderna. Ett
slående resultat men föga förvånande med tanke på hur hårt Island drabbades av den globala finanskrisen år 2008. Däremot, när
sambandet med barnens psykiska ohälsa undersöktes så visade
den sig vara starkt relaterad till föräldrars ekonomiska bekymmer i alla länder förutom Island. Med stöd i teorier om social
jämförelse och relativ fattigdom (17–19) kan en förklaring vara
att de isländska barnen befann sig i en situation där
majoriteten av föräldrarna
hade ekonomiska bekymmer d v s majoriteten av
barnen hade en liknande
situation och därför inte
upplevde den lika negativ
och besvärande. I de övriga nordiska länderna hade
majoriteten av föräldrarna
en bekymmerslös ekonomi, vilket gör situationen mer påtaglig för dem
som inte har det. Viktigt
är dock att påpeka att de
isländska barnen inte hade
bättre psykisk hälsa än barnen i de övriga länderna,
den var bara inte lika starkt
kopplad till föräldrarnas
ekonomiska bekymmer.
De moderna nordiska
samhällena kännetecknas
av materiella värden, med
stort fokus på konsumtion
och prestation. Avhandlingens resultat indikerar
att en del av förklaringen
till varför psykisk ohälsa
är såpass vanligt förekom-
Det är bristen på tid … det upplever jag både som ett hot
och ett stort problem. Bristen på tid.
44
barnbladet
nr 2 april 2015
8
aktuell forskare
8
mande bland nordiska barn, trots relativt sett goda förutsättningar
för hälsa och välbefinnande, kan finnas i den kulturen och samhällsstrukturen. I bemötandet av barn med psykisk ohälsa och för
att förebygga denna behöver familjens helhetssituation ses till, i
tillägg till föräldra–barn-interaktionen och barnens skolsituation.
Avhandlingen är den första som undersöker sambandet mellan
föräldrars upplevda tidspress och barns psykiska ohälsa och det
sambandet behöver undersökas vidare för bekräftelse och ökad
förståelse.
Länk till avhandlingen:
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/36911
Referenser till de inkluderade studierna:
Gunnarsdottir H, Povlsen L, Ringsberg KC. Health lifestyles of
preschool children in Nordic countries – parents’ perspectives. Health
Promotion International, 2013. DOI: 10.1093/heapro/dat079
Gunnarsdottir H, Petzold M, Povlsen L. Time pressure among
parents in Nordic countries: A population based cross-sectional
study. Scandinavian Journal of Public Health, 2014;42(2):137-145.
Gunnarsdottir H, Bjereld Y, Hensing G, Petzold M, Povlsen L.
Associations between parents’ subjective time pressure and mental health problems among children in the Nordic countries. A
population based study. Manuskript.
Gunnarsdottir H, Hensing G, Povlsen L, Petzold M. Relative
deprivation in the Nordic countries - Child mental health problems in relation to parental financial stress. Manuskript.
Referenser:
1. Augustsson H, Hagquist C. Kartläggning av studier om nordiska ungdomars psykiska hälsa. Gothenburg; 2011 NHV – report 2011:5 R.
2. Statens Folkhälsoinstitut. Kartläggning av psykisk hälsa bland
barn och unga. Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 2009. Östersund; 2011.
3. Due P, Diderichsen F, Meilstrup C, Nordentoft M, Obel C.
Børn og unges mentale helbred Forekomst af psykiske symptomer og. 2014.
4. Ringsberg K. Nordiska Livsstilsverkstan. En modell för intersektoriell samverkan mellan föräldrar, förskola, hälsoväsende och
forskare. Slutrapport. Copenhagen; 2013.TemaNord 2013:503.
5. Hohwü L, Lyshol H, Gissler M, Jonsson SH, Petzold M, Obel
C. Web-based versus traditional paper questionnaires: a mixed-
mode survey with a Nordic perspective. J Med Internet Res [Internet]. 2013 Jan [cited 2014 Aug 15];15(8):e173.
6. Berntsson L, Köhler L. Long-term illness and psychosomatic complaints in children aged 2-17 years in the five Nordic
countries. Comparison between 1984 and 1996. Eur J Public
Health [Internet]. 2001 Mar;11(1):35–42.
7. Garhammer M. Pace of life and enjoyment of life. J Happiness
Stud. Springer; 2002;3(3):217–56.
8. Roxburgh S. Parental time pressures and depression among
married dual-earner parents. J Fam Issues. SAGE Publications;
2012;33(8):1027–53.
9. Deding M, Lausten M. Gendered time-crunch and work factors in Denmark. Soc Indic Res. Springer; 2011;101(2):249–53.
10. Nielsen L, Curtis T, Kristensen TS, Rod Nielsen N. What
characterizes persons with high levels of perceived stress in Denmark? A national representative study. Scand J Public Health.
2008 Jun;36(4):369–79.
11. Dencik L. Familie og børn i en opbrudstid. Copenhagen:
Hans Reitzels Forlag; 2008.
12. EU-OSHA. European opinion poll on occupational safety
and health. Bilbao, Spain: European Agency for Safety and Health
at Work; 2013.
13. Bøe T, Sivertsen B, Heiervang E, Goodman R, Lundervold
AJ, Hysing M. Socioeconomic Status and Child Mental Health:
The Role of Parental Emotional Well-Being and Parenting Practices. J Abnorm Child Psychol. 2014;42:705–15.
14. Strazdins L, OBrien L V, Lucas N, Rodgers B. Combining
work and family: Rewards or risks for children’s mental health?
Soc Sci Med. 2013;87:99–107.
15. Goodman R, Ford T, Simmons H, Gatward R, Meltzer H.
Using the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) to
screen for child psychiatric disorders in a community sample. Br
J Psychiatry. RCP; 2000;177(6):534–9.
16. Obel C, Heiervang E, Rodriguez A, Heyerdahl S, Smedje H,
Sourander A, et al.The strengths and difficulties questionnaire in
the Nordic countries. Eur Child Adolesc Psychiatry. Springer;
2004;13(Suppl 2):II/32 – II/39.
17. Crosby F. A model of egoistical relative deprivation. Psychol
Rev. 1976;83(2):85–113.
18. Marmot M. Understanding Social Inequalities in Health.
Perspect Biol Med. 2003;46(3):S9–23.
19. Pickett KE,Wilkinson RG. Child wellbeing and income inequality in rich societies: ecological cross sectional study. BMJ.
2007 Nov 24;335(7629):1080–5.
*
Att man skall hinna med jobbet och hinna till dagis och ha lite tid.
Så det är det som påverkar mest negativt, då.
Att man skall försöka att hinna… hinna med allt möjligt.
46
barnbladet
nr 2 april 2015
Stipendierapport
2nd Congress on Paediatric Palliative Care
– A Global Gathering
Rome 19th - 21st November 2014
Det här var den andra konferensen som anordnades i Rom för palliativ vård för
barn. I år var konferensen mer internationell då ICPN och Fondazione Maruzza nu
har slagit ihop sitt arbete runt barnpalliativ vård.
F
rån Sverige kom 24 deltagare, vilka bjöds in till en gemensam middag som föregick kongressen i avsikt att göra ett avstamp för ett svenskt palliativt nätverk för barn i Sverige [se ruta].
Professor Ulrika Kreichbergs har
påbörjat arbetet med att rekrytera personer med intresse för barnpalliativ vård.
Ersta med Lilla Erstagården i spetsen tar
nu över stafettpinnen för nätverket och
kommer i april – i samband med barnveckan – att ha ett första uppstartsmöte.
Innan konferensen avhölls även en preChristina Lindström
Bitr Vårdchef
Barnsjuksköterska
Lilla Erstagården, barn- och
ungdomshospice
Nacka
48
barnbladet
nr 2 april 2015
congress med tre olika teman, den som jag
deltog i handlade om Teamarbete i palliativ
vård och hölls av Danai Papadatou, professor i psykologi från Aten.
De budskap jag främst tog med mig
härifrån var att vi inom det palliativa teamet måste mötas för att kunna reflektera
över vårt arbete; tid måste avsättas för lärande, dialog och reflektion.
Nätverksbyggande är betydelsefullt, liksom att utveckla
nära relationer till familjerna,
men det är också viktigt att
familjerna inte blir en del av
det palliativa teamet. Det är
dock av stor betydelse att
man tar till vara på deras erfarenheter genom t ex goda
utvärderingsrutiner.
Papadatou betonade vikten av att tänka nytt och göra saker vi inte provat på
tidigare. Men den evidensbaserade forskningen måste alltid finnas som grund även
när vi söker nya vägar.
Alla medlemmar i ett team har ett ansvar för arbetskulturen. En personalgrupp
som arbetar med barnpalliativ vård rekommenderas ha handledning
för all personal en gång per
månad.
Att ta hand om sig själv betonades och det är viktigt med en
balans mellan ”Me” och ”We”.
Hon underströk också vikPapadatou rekommenderade
boken Final Acts: The End of Life,
Hospice and Palliative Care, Robert
G. Stevenson (ed)
ten av att personalen måste få tillåtas att
sörja en patient och att det ges utrymme
att få prata om detta på arbetsplatsen.
Därefter började den stora konferensen
med ca 500 deltagare från ca 25 länder.
Nedan följer en sammanfattning av de
föreläsare som gav mig mest ny kunskap:
Chris Feudtner, the Children’s Hospital
of Philadelphia, Philadelphia, PA, USA, talade om hur viktigt det är med hoppet och
att vi får en relation med familjen. Han hade en tänkvärd sentens:
”Hur kan jag hjälpa er bli hoppfulla? Jag har
några idéer men vill höra från er först, jag vill
jobba med er för att hitta en modell som kan
fungera framöver. Är det ok att jag ställer några frågor?”. Var ärlig mot familjerna. Om
jag är orolig ska jag låta dem veta det. Jag
ska heller inte lova något jag inte kan hålla. Det är de goda relationerna med familjerna som leder oss framåt.
Malin Lövgren, PhD post doc, svensk
sjuksköterska fick priset för bästa postern:
”Syskons upplevelse av informationen runt
syskonens sjukdomsprocess innan, under och
efter att deras syskon har avlidit”. Ett stort
grattis till henne!
Nätverk för Barn i Palliativ vård
söker medlemmar
Om du önskar delta i ett nätverk
för barnpalliativ vård vänligen maila
intresse till christina.lindstrom@
erstadiakoni.se
Ett första möte i detta nätverk
kommer att hållas i samband med
barnveckan 21/4 klockan 15.30 i rum
300 Folkets hus i Stockholm
Barnläkare Julie Hauer, Division of General Pediatrics, Complex Care Service, Boston Children’s Hospital, Harvard
Medical School, Boston, USA, diskuterade neurologiska symptom som omfattar
spasticitet, autonom dysfunktion, dystonier, myrkolonier och kramper, men också den centrala neuropatiska smärtan som
finns väl beskrivet hos vuxna. Här finns
ingen allmän quick fix, utan varje symptom måste behandlas för sig med väl avpassad medicinering. Men fundera gärna
över de alternativ som finns till läkemedel: dans, massage, vibrationskudde, bad
och aromaterapi.
Mediciner som används är antiepileptika (inklusive gabapen tinoids), tricykliska
antidepressiva, alfa-2-agonister, bensodiazepiner, baklofen, och opioider.
Liben Stephen, McGill University, Pediatrics, Montreal, QC, Canada, föredrag
“I Can’t Breathe” - Dyspnea in Pediatric Palliative Care, behandlade symptom i andningsorganen och ställde frågan: Hur bedömer vi dyspné hos barn i den palliativa vården?
Studera barnets andning och fråga patienten hur den upplevs. Saturationsmätare undviks med fördel. Var kvar i rummet hos en patient som har svårt med andningen.Trygg personal inger lugn och får
patienten att slappna av. Andas i takt med
patienten, skapa förtroende och var närvarande. Opioider är förstahandsläkemedlet vid dyspné, öka dosen av morfin med
25 %, men tänk också på att använda fläkt
mot ansiktet. Sådana finns för sjukhusbruk
och kan rengöras.
Dr Rut Kiman, department of School
of Medicine, University of Buenos Aires,
Argentina, diskuterade Psykosociala symptom. I slutskedet hos barn kan de precis
MAM Manual Breast Pump
Enkel, bekväm och individuellt anpassningsbar
MAM:s manuella bröstpump är enkel att använda och rengöra
eftersom den består av endast fyra delar. Tratten har inbyggda
kuddar och kan roteras 360°. Det gör det möjligt att pumpa ur alla
mjölkgångar, vilket bidrar till att risken för mjölkstockning minskar
och att mjölkproduktionen hålls igång. Bröstpumpen passar till
MAM:s populära nappflaska MAM Anti-Colic, som tack vare sin
ventilerade botten ger ett idealiskt mjölkflöde och minskar kolik
hos 8 av 10 bebisar*. Flaskan har dessutom en naturtrogen dinapp
som gör det lätt att växla mellan amning och flaska.
REGLERBAR PUMPSTYRKA
Inställningshjulet gör det enkelt att ställa
in styrkan på pumpen från svag till kraftig.
Med reglerbar pumpstyrka är det lättare
att hitta ett bekvämt sätt att pumpa.
Bröstpumpen finns på utvalda apotek och i barnvagnsbutiker.
Beställ en bröstpump
kostnadsfritt på
bvc@bambino-mam.se
Om du har frågor är du välkommen att
ringa vår sjuksköterska Evelina Rosén
på telefon 08-545 180 70.
MJUK OCH BEKVÄM
Inbyggt i tratten finns kuddar som
ger en bekväm känsla och gör att
tratten fäster bättre på bröstet.
LÄTT ATT ANVÄNDA OCH MONTERA
Bröstpumpen är lätt att montera och rengöra eftersom den består av endast 4 delar – förbindningsrör,
pump med handtag, silikonventil och tratt.
*Medicinsk studie 2011/marknadsundersökning 2010, testat av 204 mödrar.
8
8
övriga instanser på avdelningen. Personalen bör vara delaktig i det som barn och
föräldrar gör när de är i målarverkstaden.
som vuxna komma in i delirium. Kortare
stunder av vakenhet och förvirring kan
vara symptom på detta. En skala finns för
att gradera tillståndet (www.icudelirium.
org/docs/CAM_ICU_worksheet.pdf).
Man pratar också om olika delirium,
hyperaktiv och hypoaktiv.Vid det förra är
Haldol det preparat som rekommenderas
främst, då det har färre antikolinergiska biverkningar och är mindre sederande. Det
ger heller ingen kardiovaskulär påverkan.
Vid det senare råder ofta förvirring och då
behandlar man främst med Risperidone,
ett neuroleptikum.
Dr Stefan Friedrichsdorf, dpt of Pain
Medicine, Palliative Care & Integrative Medicine, Children’s Hospitals and
Clinics of Minnesota, and University of
Minnesota, Minneapolis, MN, USA, berättade om sitt sätt att utbilda trainees i
palliativ vård. Han har en online-utbildning, uppbyggd i 25 moduler och undervisning sker via olika case studies. Nästa
kurs startar 4-5/5 2015. Läs mer på http://
epec.net/index.php
Chefssjuksköterskan Alexandra Mancini, Chelsea and Westminster Hospital, Neonatal Intensive Care Unit, London, United Kingdom, föreläste om Perinatal palliativ vård. Familjer med svårt sjuka barn behöver snabbt omhändertas i en
lugn miljö där de kan få hjälp och stöd att
vara med sitt sjuka barn. En särskild enhet som ombesörjer detta bör bildas i nära
samarbete med hospice och hemsjukvård.
En care plan bör vara klar innan barnet
är fött, så att man tidigast möjligt kan fånga
upp familjens behov och önskemål. Syftet
med care plans är främst att skapa trygghet,
och gäller barn som på ultraljud uppvisar
svår sjukdom, och inte är överlevare.
I Sverige saknar vi detta, men det är något vi starkt tar med oss från konferensen
och vår förhoppning är att kunna överbrygga vården från förlossning direkt till
barnhospice. (Nedan är ett exempel från
Storbritannien på hur man jobbar med
care plan: www.togetherforshortlives.org.
uk/assets/0000/1086/A_Neonatal_Pathway_DIAGRAM_ONLY.pdf)
50
barnbladet
nr 2 april 2015
Anita Simonds, Royal Brompton &
Harefield NHS Foundation Trust, London, höll ett föredrag om Neuromuskulära sjukdomar.
En ökad medellivslängd hos barn med
neuromuskulära sjukdomar, som Duchennes muskeldystrofi, gör att många
skrivs över till vuxenvården. Behovet av
non-invasiv ventilatorbehandling till dessa
barn diskuterades och en gradering av
barnets symptom bör göras innan beslut
tas om NIV skall sättas in.
Dr Barbara Sourkes, Lucile Packard
Children’s Hospital Stanford, fördrag hade titeln End of life Care: Psychosocial and
Spiritual Aspects.
Barn kan inte alltid verbalt uttrycka sig
över sin situation och då kan teckningar
vara ett bra alternativ att använda sig av för
att möta barnet. Sitt med barnet när det
tecknar och låt det berätta vad bilden föreställer. Frågor ger ofta bra öppningar till
ett samtal.Vår egen tolkning är att personer som arbetar med barnet genom bilder
bör ingå i ett arbetslag och samarbeta med
Dr Senay Kaldirim-Celik, Witten/
Herdecke University, Paediatric Palliative
Care Centre, Children’s and Adolescents’
Hospital, Datteln, Datteln, Germany, talade om Cultural and ethnic diversity – Intercultural Attitude in Paediatric Palliative Care
Dagens samhälle är mångkulturellt med
olika värdesystem, religioner och livserfarenheter. Men enligt föreläsaren finns
finns inga kulturella omständigheter bara
kulturella möjligheter. Vi vårdare behöver
reflektera över vår attityd, våra värderingar och kulturella normer. Vi bör visa intresse för andra sätt att se på sjukdom och
död. Fråga familjerna om deras åsikt, betrakta inte din egen som den självklara. Lär
dig om andra kulturer, fråga och låt familjerna berätta. Krockar sker i vården inte
minst då palliativ vård skall ges, men alla
familjer oavsett kultur behöver terapi ända fram till slutet. Ett exempel på skillnader gäller smärta, där man i vissa kulturer
inte tillåter smärtlindring för att gud inte tillåter det.
Dr Stefan Friedrichsdorf talade även
om Integrative Therapies in Pediatric Palliative Care: Hypnosis.
Att ge hypnos kan vara ett sätt att lindra
smärta. Det är viktigt att man ger smärtlindrande mediciner, men hypnos kan vara ett utmärkt komplement. I synnerhet
när det gäller barn i åldrarna 8 till 12 år.
Hypnos är ganska okomplicerat. Allt
du behöver är en röst till barnet, men man
bör vara utbildad innan man själv börjar
praktisera hypnos. Självhypnos kan hjälpa barnet och appar finns utformade för
detta. De kan laddas ner på t ex appstore
Healing Buddies comfort kit.
Om du önskar läsa mer från kongressen
finns en abstract bok att ladda ner på denna sida http://omicsgroup.org/journals/
Abstract-Book.pdf
Tack till Barnsjuksköterskeföreningen för stipendiet som möjliggjorde denna resa.
*
bokstödet
ningens hälsa inom
tiken arbetat med att
Health Literacy Teori och praktik i hälso- olika samhällsområden. Praktiker som
främjande arbete.
sjuksköterskor inom
Studentlitteratur, 2014
främja utvecklingen
genom hela livsspan-
Red. K. C. Ringsberg, E. Olander, P. Tillgren hälso- och sjukvården möter personer,
äldre, samt inom olika
H
ealth literacy är ett begrepp
som aktualiserats alltmer under
2000-talet i takt med en ökad
medvetenhet om att människors health
literacy har betydelse för enskilda individers och befolkningens hälsa. Ett allt
större ansvar läggs på människor att
kunna överväga, välja och besluta om
saker som påverkar den egna hälsan.
Många människor har inte tillräcklig
förmåga, resurser eller levnadsvillkor
att klara av detta. Health literacy ses
därför som en central bestämningsfaktor för hälsa och som en rättvise- och
jämlikhetsfråga. I boken används det
engelska begreppet health literacy. Det
finns inte någon allmänt accepterad
svensk översättning, varför den engelska
benämningen ofta används i svensk text,
vilket också förekommer i andra icke
engelskspråkiga länder på samma sätt
som begreppet empowerment numera
används.
Boken är en antologi skriven av flera
nordiska författare och har sin utgångspunkt i ett hälsofrämjande perspektiv
med fokus på resurser för att främja
hälsa. Den vänder sig till studenter
inom hälsovetenskapliga utbildningar,
men även till praktiker och beslutsfattare som arbetar med att främja befolkEwy Olander
fil. dr i pedagogik,
leg. sjuksköterska, vårdlärare
och universitetslektor i folkhälsovetenskap vid Blekinge
tekniska Högskola, Karlskrona
ewy.olander@bth.se
barn,
vuxna
av
health
literacy
net, barn, ungdom,
och
hälsofrämjande are-
äldre med varieran-
nor. Det första kapit-
de health literacy.
let beskriver Nordisk
Deras
Livsstilverkstad,
kunskaper,
en
förmågor och kapa-
modell
citeter
mellan föräldrar och
kan
vara
för
samtal
begränsade så att
personal från barnhäl-
de har svårt för att
sovård, förskola, soci-
förstå samtal som förs om
altjänst samt forskare
hälsa samt att värdera och använda
om hälsofrämjande livsstilssval och
hälsoinformation som ges. Boken om
utveckling av health literacy. I det andra
health literacy kan bidra till en ökad
kapitlet presenteras ett projekt där barn
förståelse för innebörden av health lite-
med astma aktivt deltog i utformningen
racy och hur health literacy kan främjas
av ett pedagogiskt material som utgår
ur såväl ett individ som befolknings-
från barnets perspektiv och som ska
perspektiv.
stärka barns lärande och utveckling
Boken är indelad i en teoretisk och
av health literacy. Det tredje kapit-
praktisk del för att dels ge ett teore-
let fokuserar på idrottsorganisationer
tiskt underlag för det komplexa och
och föreningar som arena för hälsa
dynamiska begreppet health literacy,
och lärande och
dels ge exempel på hur health literacy
lärandet kan främja ungdomars health
tillämpas och problematiseras i olika
literacy. Nästa kapitel beskriver Kraft
sammanhang. Den teoretiska delen
i åren, ett program som inriktas på
inleds med en beskrivning av framväxt,
att främja äldre personers motionsva-
innehåll, principer i hälsofrämjande
nor och stärka deras funktionsförmåga
arbete för att sätta health literacy i ett
inklusive health literacy. Efterföljande
hälsofrämjande sammanhang. Därefter
kapitel visar hur arbetsintegrerat läran-
görs en översikt över health literacy-
de stärkte romers utveckling av health
begreppet, dess utgångspunkter i health
literacy och empowerment. I det näst
och literacy med diskussion om begrep-
sista kapitlet beskrivs och diskuteras
pets innebörd och definitioner. Övriga
hur modern informations- och kommu-
kapitel i denna del har fokus på etiska
nikationsteknologi och webben kan ge
värdegrunder, media-samhällets bety-
stöd för hälsofrämjande hälsokommu-
delse för hälsomedvetenhet samt häl-
nikation och stärka health literacy. Det
soundervisning för utveckling av hand-
sista kapitlet presenterar ett Europeiskt
lingskompetens och health literacy.
health literacy projekt och utvecklingen
I bokens praktiskt inriktade del ges
exempel från projekt på hur man i prak-
hur det informella
av mätinstrument för att mäta health
literacy-nivån i befolkningen.
nr 2 april 2015
barnbladet
*
51
medlemssidor
I
Stipendierapport
december månad 2013 hade jag förmånen att presentera postern Supporting pupils who have type 1 diabetes
– a qualitative interviewstudy about Swedish schoolnurses
experinces vid The World Diabetes Congress (WDC) i regi av
The International Diabetes Federation (IDF). Postern baserades på en magisteruppsats som jag skrev inom ramen för min
Specialistsjuksköterskeutbildning
med inriktning mot hälso- och
sjukvård för barn och ungdomar
vid Malmö högskola. Den belyser
skolsköterskans roll i mötet med
elever diagnostiserade med diabetes typ 1 och skolsköterskans
bild av elevens skolsituation och
nätverk. Av de 1000 postrar som
förevisades på kongressen fokuserade endast en handfull av
dessa barn med diabetes typ 1.
Övriga fokuserade studier med
vuxna och företrädesvis med dia-
Från vänster: Anne Wennick (handledare av
magisteruppsatsen), postern och Nathalie.
betes typ 2.
Omslaget
B
arnbladet har fått en hel del
positiv uppskattning för de
senaste årens förstasidor. Den
som skall ta åt sig äran för berömmet
är den ukrainske och i Kiev verksamma illustratören och fotografen
Natalia Maroz, ofta med signaturen
Moroz.
Stipendium
Du som är registrerad medlem i Riksföreningen för
Barnsjuksköterskor erbjuds att
söka stipendium två gånger per år.
Din ansökan skall vara styrelsen
tillhanda senast 15 april eller 15
oktober.
Syftet med stipendiet är att stimulera medlemmar att utveckla och
sprida kunskap om omvårdnad riktat till barn och ungdomar.
För information om kriterier för att
erhålla stipendiet och ansökningsförfarande, v.g. se RfB:s hemsida
www.barnsjukskoterska.com
Beslut avseende stipendiefördelning lämnas den 15 juni respektive
15 december.
Stipendiaten ska inom 3 månader
efter avslutat projekt inkomma
med skriftlig rapport som efter
överenskommelse publiceras i
Barnbladet.
Tag gärna kontakt med stipendieansvarig via stip@barnsjukskoterska.com
Välkommen med din ansökan.
WDC 2013 besöktes år av 400
presentatörer och 12 000 deltagare från världens alla hörn.
Deltagarna var allt från forskare, sjukvårdspersonal och läkemedelsföretag med inriktning diabetesvård till människor
som lever med diabetes i sitt dagliga liv och deras anhöriga.
Det tema som gick igen i alla presentationer var vikten av
att trots sjukdom kunna leva ett normalt liv, finna bot och se
möjligheter framför hinder. Vidare information om kongressen
hittar du på http://www.idf.org/worlddiabetescongress
Deltagare i cirkulation inför registrering på Melbourne Exhibition Centre där
kongressen hölls.
Nathalie Aranda Gani
Specialistsjuksköterska med inriktning mot
hälso- och sjukvård för barn och ungdomar,
Ekens Barnavårdscentral i Stockholm
52
barnbladet
nr 2 april 2015
Skriv i Barnbladet!
Vi tar gärna emot artiklar som kan vara av
intresse för barnsjuksköterskor och andra
som läser Barnbladet. För att underlätta för
dig som författare och för att göra manusprocessen så smidig som möjligt har vi utarbetat
några riktlinjer:
• Skriv helst i Times New Roman, 12 punkter
i enkelt radavstånd.
• Lämpligt antal sidor är ca 2-3, exklusive
bilder. Numrera sidorna.
• Skriv tydligt och enkelt
• Inled artikeln med en ingress som ger en
kort introduktion till ämnesområdet
• Bryt upp texten med mellanrubriker
• Skriv gärna en ”faktaruta” med bakgrundsinformation
• Artikeln undertecknas med namn, yrkestitel,
arbetsplats och e-mailadress
• Maila ditt bidrag till redaktionen@barnbladet.
org
• Bifoga gärna ett foto på dig själv och/eller ett
foto som illustrerar det du skrivit om
Digitala foton skall skickas som bildfiler i det format
som de finns i kameran (.jpg, .tif), och inte inbäddade i
Wordfilen.
medlemssidor
Information om Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
Riksföreningen är öppen för sjuksköterskor vilka arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och
ungdom. Föreningen har funnits sedan
1975 och arbetar bland annat för:
• att sprida kunskap om barnsjuksköterskans utbildning, kompetens och
arbetsområden
• att värna om barns rättigheter till
kompetent barnutbildad personal,
barnvänlig miljö etc
• att främja utveckling och forskning inom medlemmarnas funktionsområden
Riksföreningens styrelse består av nio
medlemmar, vilka är bosatta på geografiskt spridda orter och arbetar inom olika pediatriska områden. Styrelsen sammanträder 8–10 gånger/år och agerar i
aktuella frågor, svarar på remisser, planerar verksamheten mm.
Föreningens högsta beslutande organ är
årsmötet vilket hålls före maj månads utgång.
Kongress arrangeras en till två gånger/år. Dessa dagar erbjuder föreläsningar
om aktuella ämnen samt möjligheter att
träffa kollegor från hela landet.
”Barnbladet”, vår tidning, utkommer
med sex nummer varje år och innehåller artiklar om pediatrisk omvårdnad
och hälsovård. Barnbladet är ett utmärkt
organ att använda vid spridning av nyheter mellan kollegor runt om i landet och
även från våra nordiska grannländer.
Tidningen ingår i medlemsavgiften.
Medlemsavgiften är 300 kr/år, pensionär 200 kr/år. Sjuksköterska som är
medlem i annan riksförening 250 kr/år.
Prenumeration av Barnbladet 350:-/
år. Medlemskap iVårdförbundet eller SSF
berättigar inte till reducerad avgift.
Bli medlem i Riksföreningen
för barnsjuksköterskor!
Alla sjuksköterskor som arbetar med
eller är intresserade av hälso- och
sjukvård för barn och ungdomar kan
bli medlemmar. Du söker medlemskap
på www.barnsjukskoterska.com, eller
genom att maila till som är ansvarig
för medlemsregistret medl@barnsjukskoterska.com
Du kan även bli medlem genom
att betala in medlemsavgiften på riksföreningens pg 19 51 19-3 eller bg
5831-6704. Ange namn, adress och
personnummer samt eventuell annan
riksförening på inbetalningskortet.
Medlemskapet kostar 300 kr/år.
I medlemskapet ingår bl a att du får
Barnbladet 6 ggr/år, rätt att söka våra
stipendier och att du kan delta i våra
utbildningsdagar till medlemspris.
Since 1921
Ekologisk hjälte för små röda rumpor
Lindrar och vårdar den känsliga huden i blöjområdet från dag ett.
Helt naturligt, precis som barn.
Följ oss på Instagram
instagram.com/weledasverige
Följ oss på Facebook
facebook.com/weledasverige
Weledas produkter säljs bl a hos Åhléns, Kicks, Apotek, Life och andra hälsokostbutiker.
medlemssidor
Kompetensbeskrivning för
barnsjuksköterska
• Vad är en barnsjuksköterska?
• Vad ska en barnsjuksköterska
kunna?
• Var kan en barnsjuksköterska
arbeta?
• Vad ska ingå i utbildningen?
Kompetensbeskrivningen för
legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen
med inriktning mot hälso- och
sjukvård för barn och ungdomar
finns att tillgå på www.barn-
Styrelsen för Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor 2014
Annica Örtenstrand
Ordförande
ordf@barnsjukskoterska.com
Merja Vantaa Benjaminsson
Ansvarig medlemsregister
medl@barnsjukskoterska.com
Annelie Arvidsson
Kassör
kassor@barnsjukskoterska.com
Maria Forsner
Forsknings- & Utbildn.ansvarig
utb@barnsjukskoterska.com
Helena Wigert
Sekreterare
sekr@barnsjukskoterska.com
Charlotte Pålsson
Ansvarig utgivare
ansv.utg@barnbladet.org
Haide Anisian och
Mia Zetterbjörk
Ansvarig kongress/utställare
utst@barnsjukskoterska.com
Anne Wennick
Ansvarig stipendier
stip@barnsjukskoterska.com
sjukskoterska.com.
BarnBladet
Utges av Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor
www.barnsjukskoterska.com
ISSN 0349-1994
TS-upplaga: 3.900 ex
Postadress
Box 48
267 21 BJUV
Telefon
+46 (0)42 70 250
Ansvarig utgivare/Chefredaktör
Charlotte Pålsson
ansv.utg@barnbladet.org
Redaktion
Charlotte Pålsson
ansv.utg@barnbladet.org
Berit Finnström
berit.finnstrom@hv.se
Pernilla Nylén Gallagher
pernillanylengallagher@hot-
Flyttat?
Har du bytt adress eller skaffat en ny mailadress meddela då oss:
med@barnsjukskoterska.com
Kalendarium 2015
16 april
Medel för utveckling inom ANDT
Arrangör: Folkhälsomyndigheten
Plats: Scandic Sergel Plaza i Stockholm
www.folkhalsomyndigheten.se/
konf20150416
16-17 april
SFSD`s 2015 symposium
Arrangör: Svensk förening för sjuksköterskor i Diabetesvård
Plats: Norra Latin Stockholm
www.swenurse.se/Sektioner-och-Natverk/
Svensk-forening-for-sjukskoterskor-iDiabetesvard-SFSD/SFSD-Symposium/
20-23 april
”Framtiden- i våra Händer”
Barnveckan
Arrangör: RfB, BLF
Plats: Folkets hus, Stockholm
www.barnveckan.se
23-24 april
Svenskt barnsmärtsymposium
Arrangör: Svensk barnsmärtförening
Plats: Lund
www.svenskbarnsmartforening.se
54
barnbladet
nr 2 april 2015
6-7 maj
SIBO-möte, Sjuksköterskor Inom
BarnOnkologi
Arrangör: SIBOs arbetsgrupp
Plats: Aronsborg, Bålsta.
Huvudtema: Hjärntumörer & Palliativ vård.
www.sibo.se
7-8 maj
Skolsköterskekongress
Arrangör: Riksföreningen för skolsköterskor
Plats: Karlstad Congress Culture Center
www.skolskoterskor.se
19-20 maj
Neo-BFHI: The Baby-Friendly Hospital
Initiative expanded for Neonatal Wards
Arrangör: Arbetsgrupp från nordiska länderna och Quebec, Kanada
Plats: Uppsala, universitets huvudbyggnad
www-conference.slu.se/neobfhi2015/
31 maj- 4 juni
10th International Symposium on
Pediatric Pain
Arrangör: the International Association for
the Study of Pain’s (IASP) Special Interest
Group on Pain in Childhood
Plats: Seattle, Washington USA
www.ispp2015.org
mail.com
Magnus Forslin
magnus@barnbladet.org
042-70 250 • 072-7272 640
Annonser
Linda Larsson Levin
linda@adviser.se
08-551 785 85 • 0733-22 88 35
www.adviser.se
Produktion
STODAB
info@barnbladet.org
042-70 250
Tryckeri
Lenanders Tryckeri
Box 4018, 390 04 Kalmar
Tel 0480-44 48 00
Kommande temanummer 2015
#3 Parenteral nutrition &
Att bedöma ett barns
allmäntillstånd
#4 Skoldags
Omslag
Natalia Moroz
-registrerad
Prenumerationer
Prenumerationen på Barnbladet
kostar 350 kr/6 nr. Enstaka exemplar
50 kr/st. Sätt in 350 kr på plusgiro
19 51 19-3 eller bankgiro 5831-6704.
Ange prenumeration på Barnbladet
samt texta tydligt namn och adress