1. No category

BERGS
B E R G M AT E R I A L
&
S T Å L & M E TA L L E R
BRUKS
UNDERMARKSTEKNIK
BERGSPRÄNGNING
GEOTEKNIK
±2 ' ±. ' INFRASTRUKTUR
STEN
SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING
CBI-RAPPORTEN
Information från CBI Betonginstitutet • www.cbi.se
Ny metod för att undersöka
spricktillväxt i berg
I samråd med SP Bygg & Mekanik har CBI
Betonginstitutet utvecklat en ny metod för att
undersöka spricktillväxt vid dragbelastning. Metoden
bygger på att man vid småskaliga mekaniska provningar
övervakar sprickprocessen med olika mättekniker.
På så sätt kan man studera vad som påverkar
sprickprocesser i olika bergmaterial, kunskap som är
tänkt att användas för en optimerad brytningsteknik.
Den nya metoden bygger på en kombination av
experimentella försök och mättekniker, i olika skalor.
En liten provkropp eller en skiva av en utsågad
bergprisma (Figur 1a) utsätts för ett direkt dragförsök,
samtidigt som sprickprocessen registreras genom
optisk töjningsmätning och akustisk emission (Figur
1b). Efter dragförsöket studeras slutsprickan med
fluorescensmikroskopi (Figur 1c). Sprickinitiering och
-propagering kan därefter kopplas till såväl mineralogi
som mikrostrukturer i bergmaterialet.
(c)
Den optiska töjningsmätningen utförs på både makrooch mikronivå (makronivå, Figur 1b). För att underlätta
lokaliseringen av sprickinitiering på mikronivån
försågs proverna med två sågade skåror som fungerar
som brottanvisningar. Upprepade försök har utförts
på olika bergartstyper som visar att metoden har god
repeterbarhet och robusthet.
Metoden är framtagen för att få en ökad förståelse för
de egenskaper som påverkar sprickprocesser i olika
bergmaterial, vilket i framtiden kan användas för att
optimera dagens brytningsteknik i gruva, bergtäkt,
stenbrott och infrastrukturprojekt såsom väg- och
tunnelbyggen.
Kontaktpersoner
Mathias Flansbjer, mathias.flansbjer@sp.se
Karin Appelquist, karin.appelquist@cbi.se
Linus Brander, linus.brander@cbi.se
Fig ur 1. E xempel f rån
Bohusgranit. Provobjektets
area är ca 60 x 60 mm2 och
tjockleken ca 5 mm.
(a) Bild av provytan, där den
vita linjen visar utbredning av
slutgiltig spricka. (b) Optisk
töjningsbild av provytan med
överliggande töjningsfält vid
4,6 MPa (max belastning).
Gröna markeringar med texten
”CMOD 1 & 2” visar placering
av sprickviddsmätarna. (c)
Fluorescensmikroskopibild
över den slutgiltiga sprickan.
CBI Betonginstitutet 100 44 Stockholm, Tel: 010-516 68 00 • c/o SP, Box 857, 501 15 Borås, Tel: 010-516 68 00
Driver miljösäker
samhällsutveckling
Svensk
BERGS-& BRUKS
Årgång 94 • Nr 1/2015
6YH QVN
tidning
6LG
% H U JV%UXNV
WLGQLQJ
‡
$GUHVV
%R[
0DOP|
‡
7HO
6QDUWUXOODUWnJHQJHQRPnVHQ
‡
7HOHI D[
0(7$//0$5.1$'(1
8SSEOnVWROMDJHU
NRQVWJMRUGDQGQLQJ ‡
(SRVW
VYHQVNEHUJVEUXNV
#EMLQY VH
0LQHUDOWHNQLNL/XOHn ‡
%DQNJLUR
%5$16&+(16/(9(5$17g5(5 ‡
3OXVJLUR
‡
+ H O n U V SUHQXPHUDWLRQ
LQNOPRPV
7XQQHOSURMHNWHWSnYlJPRWPnO
6SnUOlJJQLQJVPDVNLQHQ690KDUIL[DW
U lOVHQJHQRPWXQQODUQDL+DOODQGVnV1lUGHWWD
OlVHVnWHUVWnUHQKHOGHOWHVWDUEHWHLQQDQGHWlU
GDJVI|ULQYLJQLQJDYWXQQHOSURMHNHWSn
V MlOYDVWHOXFLDGDJHQ
‡
5HGDNW|URFK
D QVYDULJXWJLYDUH
%(5*635c1*$5'$*$51$
Annonsera
i branschens
informationskanal!
-|UJHQ'DKOTXLVW
‡
,UHGDNWLRQHQ
-|UJHQ'DKOTXLVW
.MHOO'XEHUJ
-DQ+DOORQTYLVW
040-611 06 90
www.bergsbruks.se
‡
cUJnQJ
‡
7U\FNWKRV
&DUOVKDPQV
7U\FN0HGLD$%
.DUOVKDPQ
‡
,661
‡
2PVOD J VIR WR 7UD IL NYHUNHW
6LG
1lU0LFKDHO+HUPDQVVRQRFK5RODQG1HWWHUOLQG
| SSQDGHnUV%HUJVSUlQJDUGDJDUNXQGHPDQ
lYHQLnUNRQVWDWHUDQ\WWG HOWDJDUUHNRUG5DGLVVRQ
%OXHL)U|VXQGDYLNILFNWDLDQVSUnNDOODUXPRFK
U HVHUYUXPI|UDWWK lUElUJHUDGHGHOWDJDUQD
7LOOK|JHU5*$ZDUGcUHWV%HUJH QWUHSUHQ|ULQVWLI
WDWG HODGHVXWWLOO5RODQG5DVNWY
$ QGHUVVRQ5DVN$%
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015
M E TA L L M A R K N A D E N
Uppblåst olja
ger konstgjord andning
M E TA L L K R Ö N I K Ö R :
ANDERS OHLSSON
Presslagd 15-05-30
Det är det gamla vanliga med
gungor och karuseller. I föregående nummer var dollarn
stark, oljan var nedsåld och
nästintill tillbakapumpad ner i
marken. Basmetallerna fick
starka influenser från oljan och
såldes unisont ner. Då var det
riskaversion som gällde och
guldets vänner hade glada
dagar. Nu, några månader
senare, är det ingen som ens
kan stava till ordet riskaversion.
Den tiden är över tycks marknaden resonera, eller så tänker
man att om konjunkturen åter
visar tecken på att svikta, ja då
är det lugnt. Med lugnt menas
här att det är lugnt för då kommer nya stimulansåtgärder att
beslutas och vi får ytterligare
vitamininjektioner. Kan det bli
bättre?
Olja undanhålls
från marknaden
När börsen går upp på grund
själv hur rätt jag hade, men nu
vet vi att så har skett. Oljan
som i åratal har varit i backwardation d.v.s. att priserna för
leverans nära i tid är högre än
priserna för leverans längre
fram, har under vintern svängt
över till att bli en contangomarknad. Nu när priserna har
gått upp 20 dollar har contangon lugnat ner sig, men en tid
hade vi en contango som gav
en ränta på 20-25 procent, vill
jag minna. Detta före avdrag
för lagerkostnad. Med en dollarränta som är nästintill obefintlig är det lätt att förstå att
det går att göra pengar här. Du
köper olja basis spotnotering
och samtidigt som du gör det
säljer du terminskontrakt på
olja framåt i tiden. På det sättet
säkerställer du din marginal
redan dag ett. Det här är det
naturligtvis många som har
hoppat på. Frågan nu är hur
mycket olja som på detta vis
ligger lagrad, antingen i cisterner och bergrum eller som helt
enkelt guppar runt i en tankbåt
på böljan den blå. Nästa fråga
blir sedan hur långa i tid dessa
av sämre tillväxt än beräknat är
det dags att dra öronen åt sig.
Men så är det just nu. Oljan
som i januari handlades ner
mot 45-dollarsnivån för brent
är i skrivande stund uppe på
över 60 dollar igen, en uppgång med nästan 50 procent.
Har det blivit en sådan brist på
olja att det kan rättfärdiga en
femtioprocentig
uppgång?
Knappast. I själva verket har vi
ett överskott eftersom det produceras mer än vad som går åt.
Hur priset då kan stiga är en
gåta.
Jag har två teorier där den
första är enkel att förstå. I januari var marknaden hysterisk och
oljan såldes ner mycket mer än
vad som var motiverat i det
korta perspektivet. Den andra
teorin går ut på att olja nu
undanhålls från marknaden.
Det låter konspiratoriskt, men
inte alls. I förra krönikan drog
jag paralleller med oljemarknaden 2008-9 då oljelaster låstes
upp i finansiella transaktioner,
precis som vi sett på aluminiummarknaden under mängder av år. Jag visste nog inte då
Koppar
Guld
4
finansiella transaktioner är. Hur
länge är oljan låst? Med andra
ord, hur lång tid får basmetallerna konstgjord andning av
undanhållen olja?
Negativt från
USA och Kina
I USA går bostadsmarknaden
ner, Philadelphia Fed Index går
ner, arbetslösheten ökar. Det
låter ju inte riktigt som drag
under galoscherna, men vi har
en svagare dollar som väger
upp. När det gäller Grekland
uttalar vi oss inte i skrivande
stund. Mycket hinner säkerligen hända innan tryckpressen
rullar.
En kalldusch kom från Kina
när solpanelsföretaget Hanergy,
med landets rikaste man Li
Hejun, föll handlöst på börsen.
Ner 47 procent innan handeln
stoppades. Stackars Li föll även
han, fast bara ner till fjärde
plats på listan över kinas
rikaste.
Med tanke på hur det ser ut
med tillväxten i både Kina och i
västvärlden tror jag, när när
detta skrives, att den kurskorrigering som basmetallerna fått
under våren snart borde
komma till ett slut. Men på
LME finns ett gammalt talesätt
”Sell in May, and go away” och
det känns som om det mycket
väl skulle kunna stämma i år.
Kina köper mindre och exporterar samtidigt betydligt mer
än väntat. Om inte statistikfloden blir muntrare mycket snart
kan vi kanske räkna med ny
riskaversion och ett nytt litet
guldrally. Jordgeten har inte
börjat leverera för Kina än. DEN ULTIMATA
ULT
LTIMA
AT
AT
TA
A
KOMBINATIONEN
KOMBINA
KO
ATIONE
TIONE
EN
unitronic™600 är ett elektronisk tändsystem
som är utvecklat för att ge hög precision
och flexibilitet och är anpassat för de flesta
h ovanjordsgruvorr.
bergtäkter och
unitronic™600 är mycket enkelt att använda
och lära sig.
Orica Sweden AB
Gyttorp
713 82 Nora
Centra™Gold är ett pumpbart emulsionssprängämne utvecklat för rationell
laddning vid sprängningsarbeten ovan jord.
Oricas egenutvecklade laddsystem ger
möjlighet att ladda olika densiteter i ett
och samma borrhåll.
Tel. 0587-85000
Tel.
Fax 0587-253 45
info.gyse@orica.com
www.orica.se
www
.orica.se
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015
Hallandsåsen
I västra tunnelröret med färdiglagt spår ser man i fjärran termitsvetsning av rälssektionerna. Spåret kommer att höjas till rätt nivå
genom att tåg kör in över 43 000 kubikmeter makadam. Därefter lyfter spårriktningsmaskiner spåren och gruset skakas ner varefter
spåren riktas och stabiliseras.
Snart rullar tågen
Trafikverket bjöd in till pressvisning när InfraNords imponerande Plasser & Theurer
SVM1000 spårläggningsmaskin stadigt strävade framåt genom Hallandsåstunneln. Det
finns bara två sådana maskiner i världen. Denna som arbetar i Norden har lagt spår
sedan 1997, bland annat Gardemobanan, Arlandabanan och Öresundsförbindelsen.
– Planering och logistik är en
svår utmaning när bara en tunnelmynning är öppen, förklarar
Jan Hartlén, teknikchef Trafikverket, under tiden när vi
backar in i tunneln från
Båstadsmynningen för att bese
underverket. Jo, alla bilar måste
backa in och personal och
maskiner måste komma in i rätt
ordning. När det gäller kabelinstallationerna levereras mycket
prefabricerat i tidsmässig ordning. Det är bra om någon detalj
skulle fattas och måste hämtas,
då går timmarna. Personalen
måste vara extra skärpt eftersom
det kan vara omöjligt att komma
ut ur tunneln och hämta det
man glömt, betonar Jan.
Spårläggningsmaskinen
SVM1000 i aktion på Haparandabanan. Larver i främre
delen driver de bakre järnvägsvagnarna framåt på spåret som läggs. En portalkran på räls matar fram
sliprar. Här har den just fyllt
på magasinet och är på väg
tillbaka för att hämta en ny
omgång.
6
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015
Båstadsmynningen. All personal och utrustning måste tas in norrifrån i rätt ordning under tiden som installationerna görs från södra
infarten. Logistiken måste fungera perfekt. Förarna är otroligt skickliga på att backa in fordonen (ovan och nedan).
Vår chaufför backar snabbt och
elegant med hjälp av backspeglarna. Under den här perioden
har alla förare blivit specialister
på att backa. Knappa två kilometer in i tunneln skymtar vi
den enorma spårläggaren.
Två kilometer
spår per dag
– SVM1000 kan lägga upp till
två kilometer spår per dag,
ungefär 300 meter i timmen,
förklarar Annelie Lundin, projektingenjör vid InfraNord. Av
arbetsmiljöskäl är det optimalt
för oss att lägga fyra rälslängder, d.v.s. 1 680 meter per skift.
Men det har varierat och några
skift har det blivit kortare
sträckor.
R A P P O R T:
arbetet med kontaktledningar
och signalsystem inne i och
utanför tunneln. Signalsystemet sträcker sig ända ner till
Ängelholm.
KJELL DUBERG
Larvband fram
och hjul bak
Vid Bergs & Bruks besök återstod knappt två kilometer kvar
att lägga. Det betyder att spårläggningen inne i tunnlarna
borde bli klar ungefär två
månader före beräknad tid.
Rälsen har tillverkats i Österrike och svetsats samman till
420-meterslängder i Sannahed.
Ett specialtåg transporterade
hit långrälerna som lanserades
in i tunnlarna med hjälp av en
hjullastare.
InfraNord har ytterligare en
entreprenad och svarar för
Larvband driver SVM1000
framåt, visserligen är vikten betydligt över 100 ton men större
delen av ekipaget går på räls. I
fronten finns armar som fångar
upp de i förväg utlagda långrälerna och anläggningen för
slipersnedläggning. Resten av
ekipaget är järnvägsvagnar som
rullar på den räls som maskinen
lägger. De lastas i början av
varje skift med 198 sliprar per
vagn.
7
En portalkran går på räls som
löper på sidan av vagnarna
längs hela ekipaget. Den transporterar fram sliprarna till
magasinet. Därifrån matas de
vidare till nedläggningsgafflarna.
Tiden det tar för kranen att gå
fram och tillbaka begränsar
antalet vagnar. Magasinet måste
hela tiden klara att leverera de
8-10 sliprar som läggs per
minut. En total längd på ca 60
meter rymmer sliprar för ett
normalt skift.
När rälerna ligger i position
förs de ner till sliprarnas förmonterade klamrar och en arm
försluter de s.k. fast clip-fästena. Maskinen dokumenterar
hela tiden avstånden mellan
sliprarna.
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015
De 420 meter långa rälerna anländer med specialtåg och lanseras in i tunneln av en hjullastare. Varje sektion väger 25 ton. En räl läggs
på vardera sidan om det blivande spåret genom hela tunnlarna för att senare fångas upp av SVM1000 när det är dags för spårläggning.
SMV1000 har en plog längst fram som jämnar till makadamen innan spåret läggs. T.h: Matarmagasinet fyllt med sliprar försedda med
”fast clip”-befästning. Portalkranen i fjärran är på väg bakåt för påfyllning.
Armar i fronten fångar upp de i förväg utlagda rälerna och sätter fast dem på sliprarna som försiktigt matas från magasinet till
nedläggningsgafflarna. Maximal hastighet är 300 meter spår per timme. Avståndet mellan varje sliper dokumenteras av maskinen.
Termitsvetsning
Det västra röret lades först och
där följde hopsvetsning och
slipning av rälsen. Svetsmetoden är termitsvetsning, en
pyroteknisk metod där pulver
av aluminium och järnoxid
förbränns och skapar rent järn
och hög värme. En 25 mm
Makadam på fel
sida om spåren
bred fog sågas upp i rälen. Rälernas läge spänns upp så att
de ligger i rak linje. En gjutform fästs runt skarven där
termit hälls ner. Termiten
brinner med stark hetta så att
rälsytorna smälter samman.
”Skägget” som bildas slipas
sedan bort.
– När spårläggningen är klar
kommer tåg lastade med ballast
att gå i skytteltrafik mellan
Åstorp och tunneln, berättar
Annelie. Ungefär 43 000 kubikmeter makadam ska fraktas in
för att lyfta upp syllar och räls
8
till rätt nivå. Det går åt 60 dubbelset med vardera 720 kubikmeter makadam. Tre transporter kommer att vara i omlopp.
En lastar av i tunneln, en last är
på väg från Åstorp och en är på
väg tillbaka för påfyllning.
– Många frågar varför vi inte
fyllde på tillräckligt med ballast
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015
Armen som låser ”fast click-fästet” befinner sig här mellan två sliprar. Till vänster om armen ses låsta och till höger olåsta clips.
T.h: Närbild på fästanordningar låsta kring rälerna.
Slipning efter termitsvetsning, en pyroteknisk metod där pulver av aluminium och järnoxid förbränns och skapar rent järn och hög
värme. "Skägget" som bildas slipas sedan bort. Foto Trafikverket. T.h: Hjullastare på räls.
Pressuppbådet togs emot av bland andra Patrik Magnusson, projektchef, Jan Källqvist, projektledare, Annelie Lundin, entreprenadingenjör, InfraNord, och Jan Hartlén, teknikchef.
från början före spårläggningen,
säger Patrik Magnusson, projektchef Trafikverket. Svaret är
att med så stora mängder är
det mest ekonomiskt och
minst tidsödande att använda
tåg när spår nu är lagda.
– Vi kan jämföra med nuvarande makadambädd. De
massorna kördes in med lastbil.
Eftersom det inte gick att vända i tunneln eller köra på det
som just lagts fick alltsammans
backas in. Till en början nio
kilometer, sedan kortare och
kortare för varje tippning och
därefter upprepades proceduren i andra tunneln. Det var
9
mycket tidsödande och ett
tungt jobb även om chauffören
utvecklade en fantastisk backningsteknik och körde nästan
fortare bakåt än framåt till allas
häpnad.
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015
Jan Källqvist, projektledare Trafikverket, informerade om de nya stationer som ska byggas i Barkåkra, Förslöv och Båstad.
Platsen där Förslövs station byggs, omedelbart söder om tunneln.
När nu makadam hamnar över i
stället för under spåren använder man en väl beprövad teknik. Efter att tåget levererat
massorna i tunnlarna tar en
men skakas ner. Maskinen riktar och stabiliserar därefter spåret. Lyften blir ungefär 25
centimeter. Detta förfarand
ger bra stabilitet för tåg som
kombinationsmaskin för spårriktning vid. Den är försedd
med lyftanordningar på båda
sidor. De lyfter slipers och räls
som vibreras så att makadam10
ska komma i 200 km/tim.
Tester under sommaren
Patrik Magnusson och Jan
Källqvist, projektledare Tra-
Nu finns
e
d
a
r
e
s
i
r
Au k to
!
t
g
i
t
k
i
r
å
p
e
r
a
g
n
ä
r
Bergsp
Varför
Var
V
a för
ö cha
chansa?
ansa?
w
www.bef.nu
ww.bef.nu
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015
Väg 105 viker av mot nordväst för att runda åsen medan tågtrafiken leds nordost in i tunneln och slipper det branta och slingriga spåret
över åsen. T.h: Spåren utanför södra tunnelmynningen är lagda och ledningsarbete pågick vid Bergs & Bruks besök. I ledningarna går
16 000 volt. En sektion med kontaktledning är 1 200 meter lång.
Gång- och cykeltunnel byggd vid Båstads nya station. T.h: Tunneln på plats under spåren.
fikverket, berättade vidare om
pågående arbeten och vad som
återstår före trafikstart – bullerskydd, spänningssättning av anläggningen och återställning av
områden utanför tunnlarna.
Nya stationer som ska byggas i
Västkustbanan och banan kan
testas på allvar. Då får resenärerna hålla till godo med buss
mellan Laholm och Ängelholm. Luciadagen blir det fest
och tågen börjar rulla genom
horsten enligt den nya tidtabell
Barkåkra, Förslöv och Båstad.
Omfattande tester av bland
annat elkraft, signal- och telekommunikation liksom brandoch räddningssystem. Under
november och fram till den 12
december sker inkopplingen till
som träder i kraft denna dag. Bergs & Bruks tackar
Trafikverket för en icke
oväsentlig del av bildmaterialet i reportaget.
^ůŝƉŵĂƐŬŝŶĞƌͻ^ůŝƉƐƟŌͻ'ƌƵǀůĂŵƉŽƌ
ŽƌƌŚĊůƐƉůƵŐŐͻ&ƂƌĚćŵŶŝŶŐƐŵĂƩŽƌ
^ůŝƉƐŬŝǀŽƌͻ^ŬũƵƚŬĂďĞůͻŽƌƌŬƌŽŶŽƌ
ŽƌƌƐƚĊůͻ^ůĂŶŐĂƌͻDćƌŬĨćƌŐ
ĂŵŵƐƵŐĂƌƉĊƐĂƌͻ^ŬLJĚĚƐŬůćĚĞƌ
'ƌƵǀƐƚƂǀůĂƌͻdŝůůďĞŚƂƌ
dĞů͗Ϭϯϭ-ϱϰϭϬϵϲ͕ϱϰϮϬϯϮ&Ădž͗Ϭϯϭ-ϱϯϮϴϱϬǁǁǁ͘ĐŵĞ͘ƐĞŝŶĨŽΛĐŵĞ͘ƐĞ
12
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015
Inför kommande istid: Bäver i Luleå stadspark.
MINERALTEKNIK 2015
Professorn i Mineralteknik Jan Rosenkranz, LTU, öppnade konferensen på sedvanligt sätt
och gick igenom de projekt som LTU är engagerat i och där återfinns fem EU-projekt med
3-16 deltagare och med ett totalt projektbelopp mellan 1,0 och 15,6 miljoner euro. Två
industriprojekt har tilldelats 3,7 respektive 13,7 Mkr.
SAMARBETET I INDUSTRIPROJEKTEN mellan Boliden AB, LKAB,
Rock Tech Center, Lundin
Mining och LTU är gott.
Konferensens ämnen spände
över råmaterialanskaffning, flo-
R A P P O R T:
tation, anrikning av sällsynta
jordartsmetaller i pilot- och
fullstor skala, konkrossar samt
reglering och utbildning för
dessa,
lamellsedimenterare
samt automatisk mätutrustning
för suspenderade partiklar.
A G N E R U S TA N
Maria Magdalen Holmgren
vid LTU berättade om EU-nät-
Jan Rosenkranz oc t.h. Maria Magdalen Holmgren.
14
verket KIC (Knowledge and
Innovation Community) Raw
Materials där professor Jenny
Greberg fv professor för geoteknologi vid LTU har utnämnts till tf utbildningsansvarig för interimsorganisationen.
JONSSON L 1208-5500
KROSS
CJ412
CH550
MATARE
JF1050
JF0926
SIKTAR
JS1432/3
JS0812/2W
ch matare
matare för många
Siktar o
Siktar
och
an
vändningsområden
användningsområden
MATARE
JF 1050
Kontakta
Kontakta oss för mer inf
information!
ormation!
SIKT
JS0812/2W
.pjjonsson.se
TTel
eel 0660-731 00 – iinfo@pjjonsson.se
nffoo@pjjonsson.se – www
www.pjjonsson.se
Försäljningsr
epresentanter mask
iner:
Försäljningsrepresentanter
maskiner:
D
istrikt Syd:
Syd:: Carl-Henrik
Carl-Henrik Gustafsson
Gustaffsson
s
8
Distrikt
070-732 76 86
D
istrikt Norr:
Norr: Joakim
Joakim Boman
Boman Daugaard
Daugaard 070-213 96 80
Distrikt
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015
Bertil Pålsson och t.h. Magnus Eriksson.
Budgeten ligger på 1 000 miljoner euro varav Sveriges andel
beräknas bli högst 20 procent.
Docent Bertil Pålsson redovisade intaget av elever för studier vid LTU som 2014 var 21
teknologer
inom
Natur resursteknologi samt 23 teknologer till Industriell Miljö och
Processteknik. LTU deltar i
”EMARALD, ett Erasmus
Mundus studieprogram” finansierat av EU och där eleverna
får rotera mellan universitetsorterna Liège i Belgien, Nancy
i Frankrike, LTU i Luleå och
Freiberg i Tyskland. 15 elever
per år kan tas in under sex år.
Magnus Eriksson, adjungerad
professor vid LTU från ”SNL
Metals and Mining” hade inbjudits som inledande föreläsare. Han påvisade till exempel stora fluktuationer i
metallpriser med ett historiskt
diagram för guld där det fram-
kommer att följa investeringstakten. De stora förändringarna i metallpriserna beror
mest på världsekonomin och
politiska beslut i t.ex. i Kina.
Paul Kruger från Boliden
Mineral AB informerade om att
Boliden väntar sig förhöjda
koncentrationer av grundämnet antimon (Sb) som då kommer att utgöra en förorening i
de kopparsliger som kommer
från bl.a. Garpenberg, Rockliden och Maurliden. Boliden
gjorde redan på 1950-talet
pilotförsök för att utröna om
det är möjligt att laka ut antimon från sligen på alkalisksulfidisk väg och metoden patentsöktes. Processen har nu åter
studerats på förslag från professor Sandström, LTU, och
ytterligare pilotförsök har
gjorts vars resultat presenterades. Antimonslig med en halt
>99,65 procent betingar i dag
ett pris på 9 800 US dollar/t. I
dagsläget kommer all antimon-
går att guldpriset varierat under
åren 1250 till 2000 från 200
US dollar per ounce till 1 400
US dollar d.v.s. en faktor 7.
Från de internationella företag
som redovisar sin statistik över
årliga brytningsvolymer kommer följande resultat: 7 Gt (Gt
= miljarder ton) metallmalm
plus 13 Gt gråberg tillsammans
20 Gt, ballast totalt 15 Gt, 8
Gt kol plus 7 Gt gråberg, tillsammans 15 Gt, och slutligen
bryts 1 Gt industrimineral plus
1 Gt gråberg, totalt 2 Gt.
Magnus hade även fått i uppdrag att göra en prognos över
framtida råmaterialbehov. I ett
investeringsdiagram för metaller gällande från år 2010 och
med prognos fram till 2019
visas att de största investeringarna görs och kommer att
göras i järn, koppar och guld. I
topp ligger metallerna nickel,
aluminium (bauxit), zink samt
diamant och fosfater. Man
förutsätter då att produktionen
Paul Kruger och t.h. Ari Rantala.
16
produktion från Kina och
Mongoliet. Antimon används
som legeringsmetall i bly- och
tennlegeringar för att öka hårdheten, t..ex. legering i halvledare och i flamskyddsmedel.
EU betraktar antimon som en
kritisk råvara som kommer på
14:e plats och EU har viktat
antimon med en 6:a på en 10gradig skala.
Från Finland presenterade Ari
Rantala, Outotec OY, ett
intressant exempel från kopparnickel gruvan FQM Kevitsa belägen 13 mil norr om polcirkeln i Finland. Gruvan producerar 7 Mt malm per år.
Anrikning sker på plats. Outotec har låtit installera ett mätsystem för realtidsanalys av
skummets flotationscellers överyta med automatisk bildanalys
av skummet och dessutom har
man installerat en avancerad
flödes- och nivåkontroll i cellerna. Med dessa åtgärder har
Vi påverkar genom dialog myndigheter,
beställare och övriga branschintressenter
för en positiv utveckling av vår bransch.
Vi främjar våra medlemmars ekonomiska intressen
och stödjer dem i såväl dagliga
frågor som långsiktiga utvecklingsprojekt.
Vi formar genom ny teknik och god arbetsmiljö
morgondagens arbetsplats som ska attrahera
dagens ungdom
Vi förändrar Bergsprängarvärlden genom
införandet av AuktoriseradBergsprängare.
Genom fokus på arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet
skapas trygghet för beställaren.
Välkommensommedlem
BEF
100 entreprenörer , 40 Aktivt Stödjande Partner
Medlemmarna utför 85 % av ovanjordssprängningarna WWW.bef.nu
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015
Pejman Oghazi och t.h. Gabriella Tranell.
man lyckats öka kopparproduktionen med cirka 200 ton per
år.
Pejman Oghazi från Metso
Minerals visade fördelarna med
kompakta lamellsedimenterare
vid utvinning av pottaska som
innehåller kaliumsalterna KCl
eller K2O i Kanada. Fördelen
med Metsos sedimenterare är
att den är uppbyggd i flera plan
på höjden och därför kräver
liten golvyta.
Gabriella Tranell från NVTU
(Norges Vetenskapliga och
Tekniska Universitet) redogjorde för ett EU-projekt där
målet är att utvinna sällsynta
jordartsmetaller (REE = Rare
Earth Elements) från elektronikskrot respektive apatit från
LKAB. Pyrometallurgi kombinerad med oxiderande
karbidelektrolys har föreslagits som metod att utvinna
jordartsmetallerna terbium,
Tb, dysprosium, Dy, neo-
dynium, Nd, och yttrium, Y.
Denna fraktion är passande för
hydrometallurgisk utvinning av
REE. Fraktionen > 75 μm behandlas med pyrometallurgi för
utvinning av REE
Xiaosheng Yang från Finlands
Geologisk Undersökning i
Outokompu har i samarbete
med forskare från Japan och
Mongoliet utfört försök på granit innehållande zirkon (Zr)
och niob (Nb). Anrikning har
skett i två steg, först med flotation och därefter följt av ”Wet
High Intense Magnetic Separation” (WHIMS) och resultatet
visar att La, Ce, Nd och Pr kan
utvinnas med utbyten på 87-93
procent till höga halter.
VHIMS-steget är betydligt effektivare för utvinning av Y och
Zr jämfört med flotation. Nb
kan utvinnas genom en hydrodynamisk sedimentär metod
från
det
icke-magnetiska
VHIMS-avfallet. En apatit av
gångartstyp har provanrikats på
REE med flotation och påföljande lakning med saltsyra eller
Bertil Pålsson undersöker i ett
EU-projekt utvinningen av sällsynta jordartsmetaller från
elektronikskrot som till stora
delar består av keramiskt och
magnetiskt material som lätt
kan malas till finare fraktioner.
Utvinningen har studerats i
fyra steg.
1) Termisk avmagnetisering
genom upphettning till 500 oC
i en timme
2) Skaksiktning med 3,35 mm
sikt för att återvinna rena
metallpartiklar i den grova fraktionen
3) Nedkylning av den fina fraktionen med flytande kväve samt
påföljande malning i en skärande
kvarn med en inbyggd 4 mm
sikt.
4) Siktning av den malda produkten vid 75 μm.
I fraktionen < 75 μm har Nd
kunnat uppgraderas 4 till 5 ggr
med ett utbyte av 50 procent.
Xiaosheng Yang och t.h. Magnus Bengtsson.
18
svavelsyra. Flotationen visar på
dåliga utbyten medan de
högsta utbytena erhölls vid lakning med saltsyra 68 procent
La, 73 procent Ce, och 94 procent Y. Båda syrorna var även
effektiva vid utvinning av P2O5
d.v.s. utbytet var > 90 procent.
Vid Chalmers har Magnus
Bengtsson, under ledning av
professor Magnus Evertsson,
undersökt möjligheten att öka
effektiviteten hos konkrossar
genom automatisk reglering.
Redan på tidigt 1960-tal började man studera automatisk
reglering av krossar men sådana
system har använts utan att
man haft en bra vetenskaplig
grund att stå på. I föredraget
redovisades resultat från mätningar som visar belastningarna
runt manteln i ett polärdiagram
på krossens mantel visas till
höger enligt Evertsson Chalmers och det framgår att man
får stora punktbelastningar. En
datorsimulering visar hur frag-
Mångpoliga
kontaktdon
Robusta kontaktdon
för kraft- eller signalöverföring med kåpor
av pressgjuten
aluminium och fjädrande låsbyglar av
rostfritt stål.
Från 3 till 216 poler.
Elproflex ®
extremt vrid- och böjtålig kabel
Elproflex är lämplig för användning i rörliga
applikationer. Kabeln har överlägsen
böjtålighet och är extremt nötningstålig.
Särskilt lämplig i kabelsläpkedjor och
industrirobotar.
Gruvkabel
Flexibel anslutningsledning med
Polyuretanmantel 4x10-240 mm2.
Manteln har överlägsen mekanisk tålighet.
Specialkabel - vår specialitet
Lövbacksvägen 3
141 71 Segeltorp
Tel. 08-97 00 70
info@elproman.se
www.elproman.se
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015
Gauti Asbjörnsson och t.h. Sjoerd Sluimer.
ment av olika storlek representerade av sfärer med lika storlek
men olika färg. Det fina materialet letar sig successivt nedåt
under rörelsen på transportbandet och avsätter sig i konkrossens centrum medan de
grova styckena faller ner och
krossas. Konkrossarna bestyckas med sensorer för både tryck
och temperatur. Samplingsfrekvensen har höjts från 10 Hz
till 500 Hz för att ge bättre
upplösning. En viktig faktor då
det gäller att öka livslängden på
en spindel- eller konkross är att
den inte får överbelastas under
lång tid eftersom detta ger utmattningsskador. En kravspecifikation för ett modernt regleringssystem presenterades.
Hamid-Reza
ker sönder som sten utan enbart deformeras.
Manouchehri
från Sandvik presenterade de
allra senast utvecklade konkrossarna
från
Sandvik
CH860 (sekundärkross) och
CH865 (tertiärkross) där belastningskraften ökats med 30
procent jämfört med tidigare
modeller och effekten har
ökats från 315 till 500 kW
och slaglängden från 50 till
70 mm vilket ger dessa krossar betydlig större kapacitet
på oförändrad golvyta. Som
extra tillval kan väljas ett
skydd mot järnskrot (Electric
dump valve). Om t.ex. en
tand från en grävmaskinsskopa passerar krossen skulle den
kunna ställa till med stor skada eftersom järnet inte spric-
Gauti Asbjörnsson från Chalmers ägnar sig i sitt doktorsarbete åt att ta fram ett operatörsträningspaket för krossar
där operatören ställs inför olika
problem som hämtats från
verkligheten och där operatören ska ta ställning till hur problemen ska lösas. Den initiella
utbildningen är på 2-3 timmar
och har genomförts på Chalmers. Utbildningen har hittills
varit kostnadsfri under utvecklingsfasen.
Sjoerd Sluimer från Sympatech
GmbH i Clausthal Zellerfeld
presenterade en laboratorie-
utrustning för mätning i realtid
av suspenderade partiklar från 1
μm till 34 mm. Partikelstorleken bestäms med hjälp av
grön laser. Med en avancerad
mjukvara för bildanalys beräknas därefter partikelstorleksfördelningen. På en fråga om
noggrannheten hos utrustningen svarade Sjored att man
alltid ska göra minst tre mätningar för att få ett tillräckligt
säkert underlag. Noggrannheten uppgavs då ligga inom
en procent.
Jan Rosenkranz tackade avslutningsvis föredragshållarna
för deras bidrag och passade på
att bjuda in deltagarna till nästa
års konferens som arrangeras
den 2-3 feb 2016.
Annonsera i branschens informationskanal!
040-611 06 90 • www.bergsbruks.se
20
6IHARALLTDUBEHÎVERINOM
YRKESKL¼DEROCHPERSONLIGTSKYDDØ
$UHITTAR"JÎRNKL¼DEROCHANDRAVARUM¼RKEN
IN¼RMASTE'ROLLSçBUTIKWWWGROLLSSE
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015
BERGSPRÄNGARDAGARNA 2015
Rapport: Kjell Duberg
VARDAGEN PÅ BERGET OCH
När Michael Hermansson och Roland Netterlind med signal och knallskott
öppnade 2015 års Bergsprängardagar kunde man även i år konstatera nytt
deltagarrekord. Radisson Blue i Frösundavik fick ta i anspråk alla rum och
reservrum för att härbärgera de 235 deltagarna.
PROGRAMMET VAR SPÄCKAT med
för branschen högintressanta
ämnen. Mycket handlade om
en säkrare vardag på berget och
om den tekniska utvecklingen
som accelererar alltmer. Roland
analyserade marknaden och
Michael visade att man ingalunda kan slå sig till ro när det
gäller säkerhetsarbetet där inte
minst beställarnas utbildning
Bergutbildarna ingår sedan
november 2014 i Forcitkoncernen som ett självständigt bolag.
kan vara avgörande.
Bergutbildarna startade hösten 2013 en ettårig YH-utbildning. Fortfarande inser inte
myndigheterna utbildningens
höga maskinkostnader och man
är därför helt beroende av att
företag kan låna ut utrustning
och bidra med materiel. Trots
det startar en tredje årskull
hösten 2015.
En ny digital värld
Branschens hantverk får allt fler
inslag från den digitala världen.
Vibrationsvärden kommer i
mobilen, pallkanter skannas,
borrhål mäts in, riggarna är
GPS-positionerade och Track
and Trace gör sitt intåg. Men
det stannar inte där, utvecklingspotentialen är större än
någon av oss anar, sa Michael
Hermansson när han introducerade, Mikael Ahlström,
Sprout Park.
Utmaningar och möjligheter i en ny digital värld
– Jag gillar att starta företag
och trivs med att affärsutveckla
och se hur produkter tar ny
form när de möter användarna,
presenterade sig Mikael. Just
nu driver jag parallellt ett antal
olika bolag inom kommunikation, webb, film- och ljudproduktion. Här gör vi allt från
Stora förväntningar när
Michael och Roland inleder.
22
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015
DIGITALA UTMANINGAR
hotell i Stockholm. I ett av
dem, SUP46 (Start-Up people
of Sweden), har vi samlat 150
kreatörer från 50 nya digitala
företag. Här försöker vi forma
den digitala industri som växer
fram och där Sverige har stora
möjligheter att bli världsledande.
Vi ska hitta nästa Spotify, Skype
eller Bambuser.
Svensk utbildning
på export
YH-utbildningens första årskull och undre bilder elever från andra året som deltog vid Bergsprängardagarna.
stora webbplatser och kampanjer till TV-serier. En av våra
produktioner ”Felix stör en
ingenjör” är en TV-serie där vi
säsongen där ett avsnitt kommer att handla om er bransch,
bergsprängning.
Jag har startat tre kontors-
besöker framgångsrika svenska
ingenjörer som är involverade i
stora internationella projekt.
Just nu spelar vi in tredje
23
– Arbetet med SUP46 har lett
till att jag är en mycket engagerad delägare i ”Hyper Island”,
en yrkeshögskola där vi utbildar framtidens stora talanger
inom digitala medier. Vi började för några år sedan i Karlskrona och vi finns nu även i
Stockholm, Manchester, London, New York, Singapore och
Sao Paulo, totalt 600 studenter. Det har blivit en mycket
intressant export av svensk
utbildning, betonade Mikael
Ahlström.
Studierna bedrivs utan lärare,
klassrum, böcker, läxor och
prov. I stället vägleds eleverna
av handledare som är experter
på att designa och driva individers och gruppers ”läroresor”.
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015
Mikael Ahlström, Sprout Park, chockade åhörarna med den nya digitala värld vi kan komma att ha
framför oss. Sociala nätverk får allt större betydelse inom alla branscher.
Föreläsningar hålls av folk från
branschen och olika typer av
juryer bedömer studenternas
arbeten. Arbetssättet har skapat
ett enormt driv i studierna och
eleverna behöver många gånger
hållas tillbaka för att inte arbeta
för hårt.
Mikael gav några exempel på
hur visualisering av data med
hjälp av bilder och ljud kan
skapa ett intresse för produkteller affärsutvecklingsprojekt.
Han bad därför publiken att
fundera på vilka datakällor som
finns inom branschen där en
sådan visualisering skulle kunna
ge en skjuts framåt.
användarna ska kunna checka
in på fysiska platser som hotell,
flygplatser, företag o.s.v. för att
visa var de befinner sig och
kunna dela information i sina
sociala nätverk.
– Försök att se bortom det
som kan tyckas fånigt och
egotrippat med att checka in,
uppmanar Mikael. Då kan man
se en ny form av infrastruktur
med ett digitalt lager ovanpå
den fysiska världen. Man ser
vad folk tycker om platserna,
vilka som varit där och vilka
Samverkande
sociala nätverk
De flesta bland seminariedeltagarna visste att man kan
checka in på platser med Facebook och där koppla positionen med en bild eller en statusuppdatering. Däremot hade
inte många hört talas om
Foursquare, en positioneringstjänst enbart avsedd för att
som är där just nu.
– Första gången jag riktigt
fattade betydelsen av detta var
när jag för drygt ett år sedan
checkade in på Foursquare
efter att ha landat på en flygplats i New York. Fem minuter
senare kom ett mail från en av
mina tidigare studenter. Hon
arbetade i New York och eftersom hon såg på Foursquare att
jag var där bad hon mig komma
på lunch eftersom hennes chef
ville prata affärer. Samtalet
handlade just om de nya digitala infrastrukturerna som glider in och påverkar de fysiska.
– När jag gick därifrån skrev
jag en tweet på Twitter om
samtalet och infogade en kommentar till infrastrukturministern. Hon såg den omedelbart
och bad sin statssekreterare
som var på väg till New York
att ta kontakt med mig. Det
resulterade i en träff på Manhattan samma eftermiddag.
Där förberedde vi nästa dags
möte som vi båda råkade vara
inbokade till.
Detta fick Mikael att inse att
nätverken jobbade för honom.
– Tidigare brukar jag ringa
runt en vecka före mina resor
för att boka in möten. Och alla
vet hur svårt det är att få kontakt med upptagna människor.
Nu är det länge sedan jag
gjorde det. I stället lägger jag
till en eller två dagar i slutet på
varje resa för att hantera de
Pontus Thorsson, forskare vid Chalmers och konsult på Akustikverkstan, leder ett projekt som syftar till att dämpa sprängningsvibrationer med ett filter av luftfyllda borrhål.
24
R
IOFLEX ooch
ch R
IOMEX B
ulksprängämnen m
ed tteknisk
eknisk sservice:
ervice: E
nh
elhetslösning
RIOFLEX
RIOMEX
Bulksprängämnen
med
En
helhetslösning
ppåå ssprängningsarbete,
prängningsarbete, ssom
om bbygger
ygger ppåå 1
40 åårs
rs iinnovation
nnovation ooch
ch eerfarenhet.
rfarenhet.
140
UK- 2011
Från Sverige till Brasilien, från bergtäkt till gruva, finns ett över 140 år gammalt ar
arv,
v, grundat av Alfred
utmanandee sprängningsprojekten.
Nobel. MAXAMs ingenjörer anförtros de mest sofistikerade och utmanand
MAXAMs kompletta serie av produkter tillgodoser den krävande världsma
världsmarknadens
rknadens behov fför
ör bergtäk
bergtäk-ter och specialprojekt på alla 5 kontinenter
kontinenter..
Global Product Finder
Initiation Systems
s
s
Electronic
Systems
s
s
Packaged
Packaged Explosives
s
s
Bulk
Explosives
MAXAM Sverige s AB Sörmons Grusgrop PP.L.
.L. 89 02
02 s 65346 Karlstad
Karlstad Sweden s TTel:
el: +46 (0) 54 53 53 110
0 s email: contact.se@maxam.net s www
www.maxam.net
.maxam.net
driv & vän dtru mmor
ti ll e ra transportöre r
trumma
tru
mma me
med
d ke
keramikbelä
ramikbelä
äggning
ä
ggning
trumma med
d
x-mönstrat gummi
mi
snabba leveranser!
Te
el 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015
Frida Hesselgren, arbetschef vid Uppländska Berg, belyste hur
elektroniksprängning, sågning och spräckning kan kombineras i
känsliga områden.
folk förflyttar sig under en dag.
Viktiga data för en mängd
branscher.
Gemensamt språk
för bilar
möten som nätverken genererat. Dessa är också ofta de mest
givande. För en organisation
eller ett företag med en internationell säljkår eller med
resande konsulter lovar jag att
ett ökat utnyttjande av de digitala nätverken skulle påverka
redan nästa kvartalsrapport
positivt.
– Jag upptäckte också att
Foursquare inlett ett samarbete
med Clout, en rankinglista där
man får poäng från 0 till 100
baserat på hur inflytelserik man
är i sociala medier. Fånigt igen,
kan tyckas. Men titta på det ur
en annan vinkel. Helt plötsligt
Ny digital teknik medför att
självkörande bilar inte längre är
en utopi. Transportstyrelsen
planerar att 100 självkörande
bilar ska börja rulla i Göteborg
2017, ett samarbete med
Volvo. Det som tidigare var en
påfrestande pendling förvandlas till effektiv arbetstid utan
störningsmoment. Tekniken
finns färdig redan i dag, det är
regelverket som behöver ändras.
Förra sommaren fattades beslut om ett gemensamt internationellt språk för bilar så att de
oavsett bilmärke kan kommunicera med varandra på motorvägen.
Ett annat resultat av den
digitala utvecklingen innebär
att den geografiska punkten i
olika sammanhang inte längre
är viktig eftersom gränssnitten
hanterar flödet oberoende av
lokalitet. Som första flygplats i
världen får Örnsköldsviks flygplats redan i år ett fjärrstyrt
flygledartorn som kommer att
skötas från Sundsvall.
fick jag upp listan på de mest
inflytelserik personerna som
just då befann sig på flygplatsen. Det väckte en del tankar.
Om jag ägde en restaurang
skulle jag gärna vilja veta om
någon med höga poäng kommer in. Bedömer de mig högt
på en reseguide eller TripAdvisor så får jag fler gäster. Tar de
dessutom en bild på min fantastiska mat och lägger ut den
på Instagram är min lycka
gjord.
Foursquare kan också zooma
in på en plats och se hur incheckningarna fördelar sig på
olika kategorier och även hur
Ingen återvändo
Förra året surfade över tre mil-
jarder människor runt på internet varje dag och antalet användare växer hela tiden. Av
Sveriges ungdomar har sedan
länge 100 procent tillgång till
internet varje dag. Ännu mer
förbluffande är att 50 procent
av Sveriges treåringar och 40
procent av Sveriges tvååringar
är online och ser på film och
spelar spel. Det här är inget
som de växer ifrån som vuxna,
de kommer att utsätta varje
företag och bransch för ett
kraftigt förändringstryck. Om
sju år börjar dagens treåringar i
fjärde klass, inte helt enkelt att
vara mellanstadielärare då, det
betyder att de har helt andra
krav än i dag på hur en effektiv
utbildning ska gå till. Den digitala tekniken utmanar. Senaste
nytt från tidningarnas webbsidor är redan gamla nyheter
för den som har rätta applikationer i mobilen.
Den senaste tidens nya digitala generation är de medelålders och äldre. Det tar längre
tid, men efter en försiktig början ökar användningen av
applikationer snabbt och sättet
att interagera med företag och
branscher förändras fullständigt.
En talande bild får man om
man tittar på ett foto från
Petersplatsen vid installationen
av ny påve 2005 där inte en
Åsa Dahlfors från Arbetsmiljöverket framförde synpunkter på beställaransvar och arbetsmiljölagstiftning. Shulin Nie, MSB, hade tittat
närmare på samförvaring, transporter och de nya rutinerna för spårbarhet som snart träder i kraft. Thomas Eriksson och Patrik Jansson,
polismyndigheten, förklarade polisens nya organisation och försöken att underlätta tillståndshanteringen.
26
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015
Petra Flyborg förklarade hur Sveriges Byggindustrier arbetar för att höja säkerhetskulturen och Åke Hansson uppdaterade publiken om
Trafikverkets stora nationella projekt.
enda av de tusentals åskådarna
håller upp en mobiltelefon.
Jämför den med ett foto från
installationen 2013 där så gott
som samtliga filmar med sina
mobiler. Hur fotot kommer att
se ut vid nästa påveinstallation
kan vi inte ens gissa.
Branscher tvingas
tänka om
Världens lönsammaste tidning
är Aftonbladet. Det beror på
att man numera är långt mer än
en papperstidning. Ledningen
insåg tidigt att deras tittare och
läsare är mer värda som användare och tidningen äger numera
bland annat hitta.se och blocket.se. Man började också
tidigtatt använda Bambuser
där vanligt folk mot ersättning
kan direktsända film från sina
mobiler och är därför oftast
först med filmklipp när något
händer. Man ställde om en produkt till att bli något helt annat
trots att den fortfarande var
baserad på sina ursprungliga
användare. Detta är en utveckling som bransch efter bransch
tvingas till.
Ett stort företag som som
inte sarsade rätt var Kodak.
Trots ekonomiska resurser och
ett av världens mest kända
varumärken lyckades man gå i
konkurs i en tid då hela bildbranschen exploderade. Deras
kända slogan ”A Kodak
Leif Lindgren redovisade hur Trafikverket vill förbättra den affärsmässiga relationen till leverantören.
Nu är den här!
”Rubbers lilla röda”
/UMBËRLIGFÚRFACKFOLKET
27
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015
Han har många miljarder i kassan och vi frågade hur han tänker när han investerar just nu.
Han svarade ”Jag letar efter
stora branscher som ännu inte
är påverkade och omtumlade av
de digitala möjligheterna och
som sitter på tröga managementstrukturer. Där vill jag
sätta in mina resurser, de kommer annars inte att hänga med
och där finns en stor tillväxtpotential”.
Voglers filter
Anders Sjörud, Orica/Movilizer, Bernt Wernby, Forcit/Forcodes, och Martin Sjöman, Ontaris.
Tekniska lösningar för spårbarhetsdirektivet där alla sprängämnen ska ha individuell märkning
presenterades av Datema, Introva, Orica, Forcit och Ontaris.
Roger Andersson, Datema. T.h: Hans Ingvald och Dan Andersson, Introva, förklarar Introva Tracking
för Peter Bååt.
moment” fick en helt ny betydelse. Företagen som klarat sig
bäst är de som skapat de bästa
funktionerna för att nå ut till
de stora nätverken.
– När vi fyllde ett år på kon-
torshotellet SUP46 inbjöd vi
grundaren av Skype, Niklas
Zennström, berättade Mikael.
När Voglers tillsammans med
Van Oord breddade och fördjupade inseglingsrännan och
hamnbassängen i Norrköpings
hamn fick de problem intill den
känsliga 500 meter långa kajkanten. Den står på pelare och
oljeledningar går längs med
kanten. Försök med bulkemulsion från 30-metersnivån visade
alldeles för starka vibrationer.
Man gjorde då försök med
ett markfilter nära kajkanten.
Två linjer borrades, den första
intill kajen och den andra 75
centimeter längre ut. Båda linjerna borrades med cc 75 och
115 mm borrkrona. I varje hål
sänktes 80 millimeters PVC-rör
ner med järnskrot och grovt
singel i botten, luften i rören
förseglades.
Sprängningen påbörjades från
30-metersnivån. Efter varje salva
analyserades vibrationsmätningarna och borr- och tändplanen
modifierades för varje ny salva.
De sista salvorna var 0,7 meter
från kajen. Till allas förvåning
minskade vibrationerna ju närmare kajen man kom.
Christian Vogler berättade
om det lyckade experimentet
på Bergsprängardagarna 2011.
BEF:s husgeolog Bo Ronge
Therese Liljegren, DSEC/Hundprofil, visade hur företagets
specialtränade dolhundar effektivt avsöker gamla sprängbottnar före sprängning av
andrapall. DSEC svarar för sökning efter dolor, sprängämne
och narkotika.
28
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015
Björn Sjöstrand, BI, förklarade hur kompetensbevis registrerade direkt på ID06-legitimationen
förenklar och medför säkrare arbetsplatser och en sundare byggbransch.
I mitten: Thomas Geidby, Forcit, gjorde en mycket intressant djupdykning i avancerad användning av
elektroniska sprängkapslar vid tre projekt: SKB, Sundsvall E4 och Norsborg.
Längst t.h: Sjoerd Spijkerman, Berg & Sprängteknik, presenterade många viktiga synpunkter på
branschens vanligaste problem, t.ex. trängsel på arbetsplatsen, tuff konkurrens, anbudsförfarande
och kravspecifikationer.
hörde föredraget och fann det
mycket intressant. Han kontaktade därför Akustikverkstan i
Lidköping. Kunde detta möjli-
(SBUF) anslog så småningom
ett forskningsbidrag. En projektgrupp och en referensgrupp bildades och Aku-
gen också tillämpas i bergtäkter?
Byggbranschens organisation
för forskning och utveckling
stikverkstan och övriga engagerade kunde starta projektet
våren 2014. Förutom bidraget
från SBUF finansieras projektet
också i form av egna insatser av
Sweroc i Styvinge bergtäkt och
NCC/Voglers i Gategård.
Pontus Thorsson, forskare vid
Chalmers och konsult på
Akustikverkstan,
förklarade
arbetsgången. Målet är att teoretiskt förstå varför vibrationerna minskar och kunna utnyttja effekten. Speciella provområden har valts ut. Där gör
man förtester som visar hur
bergmassan beter sig. Utifrån
det designas filter som testas.
När man borrar hål i bergmassan får den nya egenskaper när
man fyller hålen med ett material avsevärt lättare än berget.
Det billigast tänkbara är luft
innesluten i 110 millimeters
plaströr. Hur mycket berget
förändras beror på typ av berg,
hur mycket och var man borrar,
hur stora hålen görs och vilken
frekvens markvibrationerna har.
Lägre frekvens ger längre våglängder. Är håldiametern ungefär lika med våglängden funge-
RG Award Årets Bergentreprenör, instiftat 2003,
delades 2015 ut till Roland
Rask (t.v.), Andersson & Rask
AB.
Rubber
Rub
Ru
ubb
bbe
ber
er Company
Com
Co
omp
mpa
pan
any
ny
90 år
i industrins tjänst
6ÍRALÚSNINGAR
%RKONKURRENSKRAFT
29
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015
Roland Rask får sin prischeck signerad.
våra bergtäkter ligger under
100 Hz. Det ger en våglängd
längre än fyra meter. Så stora
hål är det givetvis inte praktiskt
möjligt att borra. Skjuvvågen
går långsammare och den viktigaste för vibrationerna, Rvågen, ännu långsammare.
Men vid 100 Hz har R-vågen
ändå en våglängd på 1,3 meter.
Ska filtret bli optimalt måste vi
borra orimligt stora hål. Men
kan vi komma fram till ett filter
som dämpar med 50 procent
eller kanske bara 10 är ändå
mycket vunnet. Efter ytterligare tester kommer vi att göra
ett fullskaleprov. Projektet pågår till september 2015 och
därefter kommer en rapport.
Losstagning i
känsliga miljöer
Frida Hesselgren, arbetschef
vid Uppländska Berg, beskrev
några arbeten där man för att
klara de låga vibrationsgränsvärdena kombinerade sprängning med spräckning och sågning. Berget togs loss nära
känsliga byggnader med pågående verksamhet och mycket
folk som rörde sig i riskområdet. När sprängning är möjlig
sker det med elektronikkapslar
för att få lägsta möjliga vibrationer och därmed möjlighet
till större salvor. Konturerna
blir snyggare eftersom de kan
Kollegan Lars Toresson gratulerar Roland.
rar varje enskilt hål som en spegel och vibrationsvågen viker
av. Kan man orientera hålen på
rätt sätt så kan man alltså styra
vibrationsvågen.
– Vi har gjort ett pilotprojekt
i Styvinge bergtäkt, berättar
Pontus. Först mätte vi hur
homogent berget var. Provsprängningar visade att hastigheten på tryckvågen låg mellan
3,8 och 5 km/sek. Ganska normalt för en homogen bergmassa. De våglängder vi har i
30
sprängas momentant. Elektroniken ger också en säkrare
arbetsmiljö.
– Vid bygget av Fortums nya
kraftvärmeverk i Värtan tog vi
loss 50 000 kubikmeter ovan
jord och 5 000 under vatten,
berättade Frida. Elektroniksprängning och spräckningsarbeten utfördes under jord för
tre vertikala tunnelschakt där
konturerna sågades. Vid arbetet med flisschaktet från krosshuset i Värtahamnen var tidspressen betänkligt stor. Berg
togs loss samtidigt som betongkragen och bottenplattan
nere i tunneln göts. Det var
trångt på arbetsplatsen.
Snigeldynamit,
vajersågning och
spräckning
Uppländska har losshållit
80 000 kubikmeter berg för
KI:s nya forskningscentrum
Biomedikum
och
KMB.
Elektroniska
sprängkapslar
gjorde det möjligt att spränga
stora salvor samtidigt som
forskning pågick i närområdet.
Mot speciellt känsliga byggnader användes vajersågning och
spräckning. Dessutom snigeldynamit, en kalkbaserad produkt som blandad med vatten
expanderar under härdningförloppet. Borrhålsdiameter 3845 mm. och hålavstånd 0,20
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015
Gemytlig stämning vid bergsprängarmiddagen.
m. Spräckningen sker ljudlöst
och utan explosion och det blir
ingen påverkan på berget som
står kvar.
– Vajersågning kommer mer
och mer, meddelade Frida. I
känsliga områden frisågar man
ofta konturen innan man
spränger för att vibrationerna
inte ska överföras till det som
ska skyddas. Det blir då lättare
att få den teoretiska konturen,
man får nästan inga skadezoner
och det blir mindre behov av
skrotning och förstärkning.
Det är dyrare att såga än att
borra tätsöm, men totalkostnaden för hela entreprenaden behöver inte bli högre. Ska man
exempelvis motgjuta betong så
behöver man inte fylla ut lika
mycket.
En synlig sågad bergvägg blir
ofta estetiskt tilltalande. Vid
Trekanten Terrass, ett bostadsområde i Gröndal, vajersågades 1 000 kvadratmeter.
Samtidigt som husen, förskolan
och kyrkan skonades från vibrationer blev det också en vacker
bergyta
mot
bostäderna.
Elektroniksprängning kombi-
nerat med spräckning med
Super Wedge, speciellt för rörgravar, klarade resten av arbetet. All borrning utfördes med
ljuddämpade borriggar.
– När vi byggde en ny väg vid
Nybohovsbacken, Liljeholmen,
var det mindre än tre meters
bergtäckning till SL:s bergbana
och sprängning därför inget alternativ. Vi vajersågade botten
och väggen och spräckte sedan
loss berget med Super Wedge.
En stor fördel med spräckning
är att inga tider behöver hållas
eftersom ingen blir störd, men
det är en tidskrävande sysselsättning.
trånga ytor. Man tror att arbetet ska gå dubbelt så snabbt.
Men det går inte att arbeta
effektivt när två olika yrkesgrupper ska samsas på kanske
10 kvadratmeter. Det innebär
samtidigt betydande säkerhetsrisker.
Tidspressen kan också innebära att kvaliteten på bergschakten sjunker. Hur ser det
ut med uppföljningen? Har
någon någonsin kontrollerat
en skadezon förutom vid
SKB? Hur är kompetensen
hos beställarna och kontrollanterna? Ska man få det resultat som krävs kostar det
mer att göra jobbet. Vi skulle
få bättre bergentreprenader
om beställarna blev bättre på
att följa upp kraven och kontrollera vad som verkligen
görs, betonade Frida.
Beställarens roll
i känsliga miljöer
– Varför föreskriver man inte
elektroniksprängning i känsliga
miljöer, undrade Frida. Vi som
utför jobbet vet att det behövs,
men beställaren tycker det blir
dyrt. Ett föreskrivande skulle
ge jämförbara anbud.
Och tidplanerna vid stora
byggen blir alltmer pressade.
Betongarbete ska ske samtidigt
med losshållning, ofta på
Årets Bergentreprenör
RG Award Årets Bergentreprenör, instiftat 2003, delades
2015 ut till Roland Rask,
Andersson & Rask AB. Roland
har som motto att ordning och
reda är A och O i alla verksam-
Annonsera i branschens informationskanal!
040-611 06 90
www.bergsbruks.se
heter. Företaget är ISO-certifierat inom miljö och kvalitet
och givetvis Auktoriserad
Bergsprängare.
Andersson & Rask Åkeri AB
bildades 1965 av Tore Andersson och Rolands far Lennart
Rask. Kompanjonerna hade då
sedan 1963 tillsammans drivit
Firma Schakttjänst. Dessförinnan hade de var för sig egna
rörelser inom transportbranschen, med anor tillbaka till
1947.
I dag är Andersson & Rask
ett modernt transport- och uthyrningsföretag som arbetar
med fordonsrental och verkstadsrörelse. Uthyrningsdelen
består av 250 enheter från 1
tons truckar till lastmaskiner på
40 ton.
Företaget har sitt huvudkontor i Hofors och sin huvudverkstad på 1 800 kvadratmeter. Där finns också ett stort
reservdelslager med tillhörande
reservdelsbutik.
Utöver verkstaden i Hofors
finns service- och reparationsverkstäder på fem andra
ställen i distriktet:
Smedjebacken svarar för service i södra och västra Dalarna.
Söderfors svarar för service på
Era-steel.
Krylbo sköter service vid AB
Karl-Hedin Krylbo.
Karbenning sköter service
vid AB Karl-Hedin Karbenning.
Dessutom finns åtta mobila
enheter som kan utföra fältservice och reparation hos kunden.
Sprängjobben varierar starkt,
allt från undervattenssprängning i kanal till störtloppsbacke.
‡ 6LNWDU
‡9nJDU
‡6NDNDSSDUDWHU
‡ 9lUPHVNnS
‡1HGGHOQLQJVDSSDUDWHUPP
UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING
7HO‡ZZZNRQWUROOPHWRGVH
31
BRANSCHENS LEVERANTÖRER
Bandtransportörer
Bergborrutrustning
Utrustning för bergborrning
såväl ovan som under jord
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
Atlas Copco CMT Sweden AB
www.sandvik.com
Tel 08-743 92 30 Fax 08-743 92 46
•
www.atlascopco.se
BANDTRANSPORTÖRER,
TRANSPORTUTRUSTNING
Kundanpassade anläggningar inom
transport och hantering av grus,
bergmaterial, och mineraler.
Utrustning för
bergborrning & prospekteringsborrning
Diamant-/Stift-/Blad-/DTH-/kronor
Borrör – Borrstänger – Helstångsborr
Dia-Team AB
Boden +46 921-163 16,
Trondheim +47 72 56 38 90
We represent
&
Kellve Sweden AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.diateam.no
www.kellve.com
Gruvteknik AB
Totalleverantör av
produkter och service
Lutze Conveying Sweden AB
Bjuv: tel. 042-883 80
Halmstad: tel. 035-12 91 10
Mölnlycke: tel. 031-80 70 90
Jönköping: tel. 036-18 40 10
Karlstad: tel. 054-85 10 50
Berg- och sprängtekniska konsulter
Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner,
reservdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom
bygg-, gruv- och stenindustrin.
Vi utför även reparationer på era maskiner.
Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika
Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58
Lager: Tel. 0240-370 01
E-post: info@gruvteknik.com
www.gruvteknik.com
www.lutze-conveying.com
FÖR MATERIALHANTERING
Bandtransportörkomponenter
Peter Wittikko +46 70 600 96 02
Ingemar Åström +46 76 103 20 36
System och anläggningar
NITRO CONSULT AB
Olli Kinnunen +358 40 580 26 34,
Kari Turkia +358 40 525 00 21,
Tiina Hovi + 358 40 515 15 47
Box 32058, 126 11 Stockholm
Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36
www.nitroconsult.se
E-post: stockholm@nitroconsult.se
Underhåll
Simon Salmela +46 70 202 30 92 (Gällivare)
Paavo Markkula +358 40 844 13 59
SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION
www.mining.sandvik.com
Spräng- och bergteknisk rådgivning
Riskanalys, utredning, syneförrättning
Projektledning, byggledning och kontroll
Vibrationsmätning
Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,
Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro
Berg- och sprängteknisk utbildning
Box 31, 185 21 Vaxholm
Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84
E-post: berg@bergutbildarna.se
www.bergutbildarna.se
•
•
•
•
•
ADR - Förarintyg
Bergborrningscertifikat
Sprängteknisk behörighet
Undermarksbyggande
Miljöpåverkan
Gruv- och tunnellampor
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT
Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50
0739-469 701, 0705-34 18 88
e-post: info@cme.se
www.cme.se
Grävutrustning
Kabel och kontaktdon för
för grus- och gruvindustri
• Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV
• Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV
upp till 240 mm 2
Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga
Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22
info@cavotec.se • www.cavotec.com
Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA
Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping
Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65
www.sbgab.se
Borrning och
prospektering
Hydraulhammare
Gummi- och PUR-mantlad
kabel upp till 240 mm2 samt
kontaktdon till dessa.
Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp
Tel. 08-97 00 70 • info@elproman.se
www.elproman.se
Industrivägen 2, 713 93 Nora
Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95
www.drillcon.se
Kontaktdon 10-800 A,
230-15 kV, 1-64 poler
Kabel med gummi- eller PUR-mantel
1-24 kV, t.o.m. 240 mm2
Mobil Elteknik Sverige AB
Industrigummi
Lovisebergsvägen 13, 141 32 Huddinge
Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01
E-post: info@mets.nu
www.mets.nu
Dieselmotorer
Konsulter
www.karlstadvulk.se • www.moravulk.se
info@karlstadvulk.se • mats@moravulk.se
Tel. 054-86 08 10 • Fax 054-86 07 04
Dieselmotorer, service och
reservdelar.
Distributör för Sverige och Danmark.
Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus
Tel. 08-564 707 00
www.dieselmotornordic.com
Bergkonsulterna
www.petroteam.se
info@petroteam.se
Totalleverantör av
produkter och service
Bengt Ludvig 031-31 31 643
Lutze Conveying Sweden AB
Bjuv: tel. 042-883 80
Halmstad: tel. 035-12 91 10
Mölnlycke: tel. 031-80 70 90
Jönköping: tel. 036-18 40 10
Karlstad: tel. 054-85 10 50
Dieseltankar
www.lutze-conveying.com
Buller och vibrationer • Hydrogeologi
Kontrollprogram • Lokaliseringsutredningar
Miljöjuridik • Miljörapporter • MKB
Tillståndsansökningar • Täktplaner
Naturinventeringar
Tel. växel 010-722 50 00
Dieseltankar 200 liter-50 m3
WIKERS I FILIPSTAD AB
www.wikers.se • info@wikers.se
Tel. 0590-152 90
KONSULTTJÄNSTER FÖR
BERGMATERIALINDUSTRIN
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Kontor i Helsingborg, Kalmar/Karlskrona,
Göteborg, Örebro, Stockholm, Västerås,
Falun, Luleå
www.wspgroup.se
Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund
Krossar och reservdelar
Lågfriktionsmaterial
Radiostyrning
Radiostyrning och kommunikationssystem
för krävande applikationer inom bergmaterial industri, gruvor, stålverk och offshore
www.karlstadvulk.se • www.moravulk.se
info@karlstadvulk.se • mats@moravulk.se
Tel. 054-86 08 10 • Fax 054-86 07 04
Totalleverantör av
produkter och service
Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga
Box 159, 453 24 Lysekil
Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22
info@cavotec.se • www.cavotec.com
Siktelement
Lutze Conveying Sweden AB
Bjuv: tel. 042-883 80
Halmstad: tel. 035-12 91 10
Mölnlycke: tel. 031-80 70 90
Jönköping: tel. 036-18 40 10
Karlstad: tel. 054-85 10 50
www.lutze-conveying.com
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
www.karlstadvulk.se • www.moravulk.se
info@karlstadvulk.se • mats@moravulk.se
Tel. 054-86 08 10 • Fax 054-86 07 04
Totalleverantör av
produkter och service
Lutze Conveying Sweden AB
Bjuv: tel. 042-883 80
Halmstad: tel. 035-12 91 10
Mölnlycke: tel. 031-80 70 90
Jönköping: tel. 036-18 40 10
Karlstad: tel. 054-85 10 50
www.lutze-conveying.com
Mätutrustning
– Krossar
– Siktar
– Matare
– Automationssystem
– Siktmedia
– Slitgummi
– Dammkapsling
– Slit och reservdelar
– Service
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.sandvik.com
Uthyrning och försäljning
av utrustning för krökningsmätning
av borrhål.
Gyro-system • EM-instrument
Optiska instrument
Uthyrning av utrustning för orientering
av borrkärnor.
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Siktgaller
DRILLEX AB
Tel. 070-233 80 70 • E-post: anders@drillex.se
www.drillex.se
Allt till krossanläggningar
• Slitgods
• Reservdelar
• Krossar
• Matare
• Siktar
• Siktmedia
• Service
• Bandtransportörer
Scandia Maskin Sverige
Göteborg 076-62 77 881
Karlstad 070-65 40 115
www.scandiamaskin.se
DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA
Vi på SPG är Sveriges ledande producent av
siktmedia för gruv- och grusindustrin. Sedan
starten 1973 har vi i stort sett levererat våra
produkter till alla förekommande aktörer inom
gruv- och grusnäringen.
Tel växel: 08–504 106 00
Fax: 08–504 106 10
E-post: info@spgab.se
Hemsida: www.spgab.se
Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge
Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge
Slitgods
Sprängmattor
SLITGODS FÖR INDUSTRIN
E. SABEL AB, BOX 841, S-531 18 LIDKÖPING
TEL +46(0)510 - 54 77 30, FAX +46(0)510 - 54 77 12
E-POST jan karlsson@sabel.se HEMSIDA www.sabel.se
Ruba Gummi AB
Brändåsen 141, 694 93 Östansjö
Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50
Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00
Aktivt stödjande partner till
Bergsprängningsentreprenörernas Förening
Slitgummi, slitelement av
gummi för stup, matare
godsfickor, etc.
www.karlstadvulk.se • www.moravulk.se
info@karlstadvulk.se • mats@moravulk.se
Tel. 054-86 08 10 • Fax 054-86 07 04
Systemlösningar
Sprängämnen
Kundanpassade anläggningar inom
transport och hantering av grus,
bergmaterial, och mineraler.
Totalleverantör av
produkter och service
Lutze Conveying Sweden AB
Bjuv: tel. 042-883 80
Halmstad: tel. 035-12 91 10
Mölnlycke: tel. 031-80 70 90
Jönköping: tel. 036-18 40 10
Karlstad: tel. 054-85 10 50
www.lutze-conveying.com
KOMPLETTA
LÖSNINGAR INOM
BULKHANTERING
Komplett leverantör av sprängmedel
för alla applikationer.
FORCIT SWEDEN AB
Prästgatan 25, 713 31 NORA
Tel. 0587-109 99
www.forcit.se
Kellve Sweden AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Sprängmedel direkt från
egna fabriker. Leveranser och laddservice
över hela Sverige.
Karlstad, tel. 054-53 53 10
Enköping, tel. 0171-44 31 80
FÖR MATERIALHANTERING
Bandtransportörkomponenter
Peter Wittikko +46 70 600 96 02
Ingemar Åström +46 76 103 20 36
Specialcement
System och anläggningar
Olli Kinnunen +358 40 580 26 34,
Kari Turkia +358 40 525 00 21,
Tiina Hovi + 358 40 515 15 47
Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby
Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25
Kalciumaluminater: cement och fluss
www.secar.net
www.cimentfondu.com
Underhåll
Tel. 0587-145 45
Sprängservice med både Bulk- och Anfobilar
Direktleveranser över hela landet
www.norab.com
Simon Salmela +46 70 202 30 92 (Gällivare)
Paavo Markkula +358 40 844 13 59
SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION
www.mining.sandvik.com
Transportband och
slitgummi
®
Totalleverantör av
produkter och service
Lutze Conveying Sweden AB
TRANSPORTBAND • SLITGUMMI
TRANSPORTÖRTILLBEHÖR
Bjuv: tel. 042-883 80
Halmstad: tel. 035-12 91 10
Mölnlycke: tel. 031-80 70 90
Jönköping: tel. 036-18 40 10
Karlstad: tel. 054-85 10 50
www.lutze-conveying.com
HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA
TEL. 0171-46 33 50 • FAX 0171-46 33 51
www.vulkekonomi.se
E-post: support@vulkekonomi.se
Bandavskrapare
Bandstöd
Bärrullar & Returrullar
El-drivtrummor
Driv- & vändtrummor
Slit- & kantlistgummi
Sållgaller & gummisiktduk
Huvar & Metalldetektorer
Bullerdämpning
Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30
www.vendig.se
Allt för din transportör
TRANSPORTBAND
INDUSTRIGUMMI, M.M.
Växjö tel. 0470-72 98 40
Fax 0470-72 98 20
Transportband och
tillbehör
www.vulkproffsen.com
Gummilabor & Phoenix transportband
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Transportband & tillbehör
Styrningssystem
Avskrapningssystem
Transmissionsprodukter • Slang
ContiTech Scandinavia AB
Box 38, 164 93 KISTA
Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66
www.contitech.se
Vågar
FÖR MATERIALHANTERING
Bandtransportörkomponenter
Peter Wittikko +46 70 600 96 02
Ingemar Åström +46 76 103 20 36
System och anläggningar
Olli Kinnunen +358 40 580 26 34,
Kari Turkia +358 40 525 00 21,
Tiina Hovi + 358 40 515 15 47
Underhåll
Simon Salmela +46 70 202 30 92 (Gällivare)
Paavo Markkula +358 40 844 13 59
www.karlstadvulk.se • www.moravulk.se
info@karlstadvulk.se • mats@moravulk.se
Tel. 054-86 08 10 • Fax 054-86 07 04
SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION
www.mining.sandvik.com
S-E-G Svenska AB
Box 11143. 161 11 Bromma
Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00
www.s-e-g.com
Posttidning B Svensk Bergs- & Brukstidning, Box 6040, 200 11 MALMÖ
www.kellve.com