SBB 4/2010 - Svensk Bergs
BERGS B E R G M AT E R I A L & S T Å L & M E TA L L E R BRUKS UNDERMARKSTEKNIK BERGSPRÄNGNING GEOTEKNIK 4 2010 ÅRGÅNG 89 INFRASTRUKTUR STEN SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING ... men full fart under jorden i Malmö Svensk BERGS-& BRUKS Årgång 89 • Nr 4/2010 S ve n s k Bergs- & Brukstidning • Adress: B ox 6 0 4 0 200 11 Malmö • Te l . tidning Snigelfart genom Roms undre värld – Detta är egentligen en helt omöjlig uppgift, säger den projektansvarige ingenjören Giovanni Simonacci. Han är Roma Metropolitanes ansvarige för arbetena med tunnelbanelinje C som ska gå under Forum Romanum och hela Roms historiska centrum. En uppgift som kan få de flesta att svettas vid blotta tanken. Sid. 26 040 - 611 06 90 • Full fart under jorden i Malmö Minskad stålproduktion i Kina . . . . . . . . 4 Te l e fa x 040 -797 37 • E-post: s ve n s k b e r g s - b r u k s @ b j i nv. s e • Bankgiro 305-6488 • I början av oktober fick representanter från press och TV tillfälle att inom ramen för testkörningarna bli de första passagerarna på ett persontåg i Citytunneln. Kjell Duberg rapporterar. Genombrott i Hallandsås . . . . . . . . . . . . 4 Bo-Erik Pers ny vd för Jernkontoret . . . 6 Malmtransporter från Grängesberg till Oxelösund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 LKAB vill provbryta i nytt dagbrott . . . . 6 Plusgiro 6 5 3 1 3 1- 3 Sid. 16 • Helårsprenumeration: 233:- (inkl. moms) Borrning efter gas i Skåne • A n s va r i g u t g i va r e : Jörgen Dahlquist • I redaktionen: R e i n h o l d A n d e fo r s Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Roland Duberg Ja n H a l l o n q v i s t R o l f O wa r d När FAB på försommaren höll sitt årsmöte i Lund fick deltagarna ett gyllene tillfälle att studera bl.a. Shells borrning efter gas som just då pågick vid Oderup i Hörby kommun. METALLMARKNADEN: En värld i förändring och USA är en koloss på lerfötter . . . . . . . . . . . . . 8 STRIPA REVISITED Bergs & Bruks har återigen besökt Stripa gruva som har fått utmärkelsen Årets Industriminne . . . . . . . . . . . . . . . 10 BRANSCHENS LEVERANTÖRER . . . . 51 Annonsera i branschens informationskanal! • Årgång 89 • Tr y ck t h o s Carlshamns Tr y ck & M e d i a A B, Karlshamn • ISSN: 0039-6435 • O m s l a g s fo t o : Riccardo Scardigli 040-611 06 90 Sid. 38 Amerikansk rekordbro Den nya bron nedanför Hoover Dam sträcker sig över ett svindlande djup i den amerikanska Nevadaöknen. Spännvidden för den centrala bågen är 323 meter, vilket innebär rekord för USA:s del. Sid. 14 Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 S TA F FA N A N D E R S S O N STIG-GÖRAN NILSSON Kina tappar farten VÄRLDENS RÅSTÅLSPRODUKTION i de 66 länder som rapporterar till the World Steel Association uppgick i oktober till 118 miljoner metric tons (mmt). Det är 2,4 procent mer än i oktober förra året. Kina visar för första gången på länge en minskning. Siffran för oktober blev 50,3 mmt, en minskning med 3,8 procent jämfört med motsvarande månad förra året. Däremot är det lite bättre fart i övriga Asien där Japan ökar med 8,0 procent (till 9,5 mmt) och Sydkorea med 11,4 procent (till 5,2 mmt). Inom EU visar Tyskland musklerna med 11,0 procents ökning (till 3,8 mmt) medan krislandet Spanien tappar 12,2 procent från en redan låg nivå. Ett exempel på god utveckling är Turkiet som ökat med 18,6 procent, till 2,7 mmt. I USA ser det ljusare ut, i alla fall på råstålsfronten, där produktionen i oktober ökade med 9,6 procent, till 6,6 mmt, jämfört med motsvarande månad förra året. Också Brasilien visar en ökning, om än blygsam (4,7 procent). Världens råstålsproduktion ökade i oktober med 18,5 procent jämfört med oktober 2008 (obs) när den s.k. finansiella krisen började göra sig påmind på allvar. Siffran för årets första 10 månader för de 66 länder som rapporterar till the World Steel Association visar en svag ökning jämfört med motsvarande period 2008, noga räknat 2,4 procent, till totalsiffran 1 165 mmt. Men i EU och USA finns ännu mycken mark att återerövra. Här är siffrorna fortfarande -17,4 respektive -16,8 procent. Däremot visar Asien styrka och ligger nu 14,7 procent högre än årets 10 första månader 2008. Genombrott i Hallandsås Det första tunnelröret genom Hallandsås är färdigborrat och om fem år beräknas de första tågen passera. I SLUTET AV AUGUSTI bröt tunnelborrmaskinen Åsa igenom på Hallandsås norra sida. Därmed är det ena av de två planerade tunnelrören för den dubbelspåriga järnvägen färdigborrat. – Det är en stor dag för alla projektmedarbetare, och ett stort steg mot en lösning på problemet med Västkustbanans största flaskhals, säger Per Rydberg, projektchef vid Tra- tåg kan ökas från dagens fyra till 24 per timme. De första tågen beräknas rulla genom Hallandsås 2015. – Vi har en väl fungerande metod och har skaffat oss viktiga erfarenheter som vi tar med oss inför den fortsatta borrningen, säger Anders Rehnström, projektdirektör Skanska-Vinci. fikverket. Västkustbanan har i dag dubbelspår till 85 procent och enkelspårets tvära kurvor över Hallandsåsens branter utgör banans största återstående flaskhals. När dubbelspåret genom åsen är klart kan tågens godsvikt fördubblas och antalet 4 Tunnelborrmaskinen Åsa har, sedan hon togs i bruk hösten 2005, borrat sig igenom en starkt varierande geologi med gnejs, amfibolit och diabas. För att kunna ta sig igenom den vatten- och sprickrika Möllebackzonen frystes en 130 meter lång sträcka ner. Tunneln är inklädd med betongsegment som bildar ett vattentätt rör. Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 Ny vd för Jernkontoret Bo-Erik Pers har anställts som ny verkställande direktör vid den svenska stålindustrins branschorganisation Jernkontoret. Han efterträder Elisabeth Nilsson som tillträtt som landshövding i Östergötlands län efter fem år som vd. Bo-Erik Pers kommer från uppdraget som marknadsdirektör för affärsområdet EuropaMellersta Östern-Afrika (EMEA) inom SSAB. – Med sin kunskap om stålindustrins marknadsvillkor och erfarenhet från utveckling och industriell användning av moderna avancerade stål, framförallt höghållfasta stål, kommer han att vara en trovärdig BO-ERIK PERS har mer än 20 års erfarenhet från stålindustrin och kommer att driva viktiga frågor som rör hela stålbranschen inom forskning, kompetensförsörjning samt energi och miljö. talesperson för den svenska stålindustrin. Bo-Erik Pers har stora möjligheter att positivt påverka förutsättningarna för att driva stålindustrins verksamhet här i landet, säger Olof Faxander, ordförande i Jernkontorets fullmäktige. Bo-Erik Pers är civilingenjör från Maskinteknik vid Kungliga Tekniska högskolan. Han har tidigare arbetat vid SSAB Tunnplåt bl.a. som utvecklingschef och marknadsdirektör. I egenskap av marknadsdirektör i SSAB EMEA ingick han även i dess företagsledning. Bo-Erik Pers efterträder Elisabeth Nilsson som vd för Jernkontoret. Avtal om malmtransporter till Oxelösund Gruvbolaget Grängesberg Iron AB och Oxelösunds Hamn AB har skrivit en gemensam avsiktsförklaring om framtida transport och utskeppning av järnmalm från Grängesbergsgruvan via Oxelösund. Gruvdriften i Grängesberg planeras starta på nytt inom fem år med målet att producera minst 2,5 miljoner ton järnmalmsprodukter per år. GRÄNGESBERGS ANRIKA GRUVA lades ner 1989, men nu pågår förberedelser för att återuppta driften. De kvarvarande mineralresurserna räcker för brytning i flera decennier och den befintliga 25 mil långa järnvägen förbinder gruvområdet med hamnen i Oxelösund. – Den gemensamma avsiktsförklaringen mellan oss och hamnen är ett viktigt steg mot ett framtida samarbete och visar vilka stora logistiska fördelar projektet har, säger Gösta Bergman, styrelseordförande i Grängesberg Iron AB. Grängesbergsgruvan och Oxelösunds Hamn har ett gemensamt förflutet. Grängeskoncernen ägde tidigare både gruvorna, hamnen och järnvägen däremellan. Både Grängesbergsgruvan och Oxelösunds Hamn är i dag klassade som s.k. riksintresse. – Det är den unika infrastrukturen som kopplar ihop sjö- och järnvägstrafik som gör att Grängesberg Iron väljer att inleda samarbetet med Oxelösunds Hamn. Vi har effektiv teknik för omlastning från järnväg till fartyg, säger Erik Zetterlund, vd Oxelösunds Hamn AB. Järnmalmsprodukterna kommer att transporteras med tåg till Oxelösund där de lossas och läggs i lager inför utskeppning. Oxelösunds Hamn har utvecklats starkt de senaste åren. Sedan 2006 har bolaget investerat 228 miljoner kronor i anläggningen och fyra nya kranar har tagits i drift. LKAB vill provbryta ny järnmalmsgruva LKAB HAR ANSÖKT hos länsstyrelsen i Norrbotten om att få provbryta 300 000 ton järnmalm i Mertainen, strax utanför Svappavaara. Där pågår nu intensiv prospekteringsborrning för att man ska lära känna malmen bättre. – Dagbrottsgruvan i Mertainen blir den andra av de tre som LKAB öppnar i Svappavaarafältet, säger Per-Erik Lindvall, teknikdirektör inom LKAB. – Vi hoppas få svar på vår ansökan inom kort. Då kan vi vara igång med provbrytningen i april, eller till och med tidigare, om allt flyter bra. LKAB har de senaste fem åren investerat cirka 22 miljarder kronor i verksamheten, bland annat i två pelletsverk och en modern logistikapparat. Man fortsätter nu att investera cirka fem miljarder kronor per år. Strategin är att öka produktionen, från dagens cirka 27 miljoner ton järnmalmsprodukter per år, till 35-40 miljoner ton 2015. För att klara det behövs tillskott på järnmalm som kan förädlas vidare till järnmalmsprodukter som pellets och fines. De tre nya järnmalmsgruvorna i Svappavaara är viktiga steg på den vägen tillsammans med de nya huvudnivåer som just nu byggs i de två underjordsgruvorna i Kiruna och Malmberget. Den första av de tre nya dagbrottsgruvorna i Svappavaaraområdet har redan öppnats, nämligen Gruvberget. Där är produktionen i gång och man levererar rågods till pelletsverket i Svappavaara. Gruvan beräknas vara i full drift strax efter årsskiftet och kommer då att producera två miljoner ton råmalm per år. Annonsera i branschens informationskanal! 040-611 06 90 • www.bergsbruks.se 6 Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 M E TA L L M A R K N A D E N En värld i förändring Kortare köer och nedlagda butiker M E TA L L K R Ö N I K Ö R : ANDERS OHLSSON Presslagd 10-11-18 JAG FORTSÄTTER PÅ DEN IN - som handlar om att tiderna förändras, och förhoppningsvis vi med dem. Nu är det inte längre USA som är i självklart fokus utan Kina, och amerikanerna får finnas sig i att sälla sig till oss övriga och vara nöjda så länge de inte nämns tillsammans med Grekland och Irland. På höstlovet var jag och familjen och bilade runt lite i USA för att hälsa på bekanta och kolla in de allmänna sevärdheter som det pensionärstäta Florida har att erbjuda. Det är inte första gången jag gör det, och jag har även bott där borta tidigare och tror mig ha hyfsad koll på hur mannen på gatan beter sig. Nu ska jag inte tråka ut er med en reseskildring utan bara dela med mig av några betraktelser kring saker som tycks ha förändrats. SLAGNA VÄGEN På Disney World var köerna till attraktioner som mest 10 minuter mot tidigare skräckexempel på flera timmar för de populäraste åken. För att råda bot på de långa väntetiderna har man tidigare lagt upp ett fast track system, men några sådana biljetter behövdes avgjort inte när vi var där. Antalet besökare är väl avhängigt av ekonomin, något som också direkt kunde observeras när man strosade runt i ett shopping outlet och kunde observera antalet nedlagda butiker eller fenomenet ”one dollar shops”. President Obamas ”cash for clunkers”-program för att sälja fler bilar är nu över och när bilarna återigen börjar bli svårsålda ökar rabatterna och det erbjuds finansieringslösningar av sällan skådat slag. Vad sägs om att köpa en Ford med 0 procents ränta, låst i 5 år, samma finansiering om det är en minibil eller en stor F250 pickis. När man smiter in för att äta lunch dröjer det inte många minuter förrän man är mitt uppe i en diskussion med Koloss på lerfötter. någon man aldrig har träffat tidigare och aldrig kommer att träffa igen. Lunchen, som fortfarande är god, drar ut på tiden medan man tillsammans avhandlar ämne efter ämne, alla med grundtemat hur ekonomin i Europa är jämfört med här i USA. Att prata ekonomi med för mig okända amerikaner var en nyhet. Och visst kom frågan upp om vad man kör för bil, men ingen tyckte det var konstigt att man inte kör en Volvo och man har koll på att varken SAAB eller Volvo numera är svenska. Så nog är tiderna förändrade. Våra svenska bilmärken fick i alla fall ett bättre öde än amerikanska Pontiac och Plymouth, och det är med sorg man konstaterar att det aldrig mer kommer att byggas en ny Barracuda. Koppar Guld Sjunkande dollar ger högre metallpriser Att dollarn har problem är således inte svårt att förstå, och med en allt svagare dollar stärks både bas- och ädelmetaller då de noteras i dollar. När detta skrives noteras nya toppar för bl.a. koppar och guld och silver har testat 28 USD/oz. Men nu 8 har marknaden fått Kina-frossa. Lite mer statistik och korrigeringen är i full gång. Nu oroas man över frågan om Kina håller på att tappa farten, om en räntehöjning på kanske 0,5 procent krävs och om man kommer att strypa penningflödet till nybyggnation. Vad som startade det hela var att KPI för oktober kom in på + 4,4 procent mot föregående månads 3,6 vilket indikerar att inflationen ökar, och sedan fortsatte det hela med rykten om att flera kinesiska banker stoppat nyutlåningen till byggnation för resten av året. Nu är det ju (när detta skrives) bara en och en halv månad kvar på året så det lånestoppet låter inte så dramatiskt i mina öron. Snarare kan man tycka att det kanske är lite positivt, för med en marknad dopad på risk är det lätt att det slår över. Det är inte första gången vi ser detta beteende, det kommer med jämna mellanrum. Om man tittar på koppardiagrammet så ser man 2-3 sådana tillfällen bara i år. Marknaden stiger i takt med riskaptiten för att sedan korrigera ner när oron triggas. Frågan nu är snarast hur stor korrigering det blir. Kopparpriset har stigit med 50 procent sedan försommaren så en rekyl är nog i förlängningen mer än välbehövlig för marknaden. Kina tar hem metallvinster För att ytterligare komplicera det hela så har Kina nu börjat sälja ut metall bl.a. zink från sina strategiska lager, det är dock inte koppar ännu, men det skapar oro. Själv ser jag det dock som ett exempel ur den kinesiska skolboken. Metallerna köpte man för ett par år sedan när priserna var i botten, koppar kostade då ca 3 000 USD. Nu har den testat mot 9 000 USD, det är en bra förräntning på en statlig placering. Guldet då? Ja, kommentarer om USA har ni redan fått och så länge dollarn beter sig som den gör, finns det uppsida för guldet. Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 Dags att inviga det nya besökscentet och landshövdingen i Örebro län Rose-Marie Frebran hanterade saxen med van hand. STRIPA REVISITED För två år sedan rapporterade Bergs & Bruks från Stripa gruva norr om Lindesberg i Bergslagen när den officiella invigningen av gruvområdet som byggnadsminne ägde rum. Driften lades ner på 1970talet men viss verksamhet pågick i anrikningsverket ända till 2001 och det unika med Stripa är att all utrustning och alla byggnader är bevarade. I oktober i år fanns det dubbel anledning att återvända till Stripa, nämligen invigningen av gruvans nya besökscentrum och utdelningen av priset ”Årets Industriminne”. MYCKET FOLK HADE SAMLATS i det underbara oktobervädret och besökarna välkomnades vederbörligen av kommunalrådet i Lindesberg, Anders Larsson. I sitt tal tackade han alla goda krafter som hjälpt till att förvandla det som för sju år sedan var tänkt att bli en grushög till att i stället bli något värdefullt. Genom allas engagemang har ”sanden blivit till guld”, och Anders framhöll i synnerhet länsstyrelsen i Örebro, riksantikvarieämbetet samt många ideella krafter med Vänföreningen i spetsen. Årets Industriminne Så var det dags för utdelning av priset Årets Industriminne, vars R A P P O R T: Stripa Gruva tilldelas utmärkelsen Årets Industriminne för ”ett framgångsrikt och långsiktigt bevarande av en storskalig och modern industrimiljö. I kombination med kommersiell drift utvecklas JAN HALLONQVIST syfte är att stödja arbetet med det industriella kulturarvet och att belöna långsiktiga och nyskapande insatser. Ordföranden i Svenska Industriminnesföreningen Jan af Geijerstam uttryckte glädje över att i år få utdela priset till Vänföreningen Larsbo kalk och Stripa Gruvas vänner. Även Jan harangerade det ideella arbete som utförts och som är så viktigt för den här typen av verksamhet. Han sände också en tacksamhetens tanke till alla de människor som varit en del av det arbete och liv som format lokalsamhället. Intresserade entusiaster i det nya besökscentret. 10 Stripa till ett besöksmål av mycket hög kvalité”. Priset mottogs av vänföreningens representant Lars Hagström och kommunalrådet Anders Larsson. Lars tackade för det folkliga stöd som varit Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 Förväntansfulla åskådare lät sig värmas av höstsolen framför det nya besökscentret. en förutsättning för arbetet och nämnde också Jonas Janssons (länsantikvarie) insatser i sammanhanget. Landshövdingen invigde besökscentret Det nya besökscentrum som färdigställts i den byggnad som tidigare använts som gruvkontor utgör en viktig länk i den turistsatsning som görs, och nu är övertygad om dess förmåga att på ett pedagogiskt och välkomnande sätt ta hand om framtida besökare. Hon nämnde Bergslagssatsningen – en kraftsamling kring industrihistoriska besöksmål i Bergslagen – som en särskilt viktig faktor vid tillkomsten av besökscentret; ett strålande exempel på hur både nya kulturpolitiska mål och länsstyrelsens var det dags för landshövding Rose-Marie Frebran att inviga anläggningen. Även landshövdingen berörde i sitt tal industriminnespriset och uttryckte inledningsvis sin stolthet över alla som arbetat med ”att göra Stripa odödligt”. Centret utgör det första riktigt stora steget på vägen mot Stripa som ett betydande besöksmål, och landshövdingen visioner omsätts i praktisk handling. – Så här bra kan det bara bli när många drar åt samma håll, lokalt, regionalt och nationellt, sa landshövdingen, och riktade till sist ännu ett tack till Stripa kultur och Utveckling AB, Larsbo kalk och Stripa Gruvas Vänner, Lindesbergs kommun och museum, länsstyrelsen, Bergslagssatsningen och riks- Priset 2010 års Industriminne delas ut av Jan af Geijerstam (t.v). Mottagare är kommunalrådet Anders Larsson i mitten och Lars Hagström till höger. 11 Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 Gruppen ”Ad Hoc” berättade i ord och ton om Bergslagens historia. antikvarieämbetet. Så klipptes bandet och Stripa besökscentrum var invigt. Premiärvisning och musikalisk bergsmanshistoria Efter den officiella invigningen var det dags för besökarna att tränga in i byggnaden både kroppsligen och själsligen. Gruvnäringen i allmänhet, och Bergslagen och Stripa i synnerhet, finns här pedagogiskt åskådliggjord i text och bild på både ”analoga” och digitala skärmar. Och självklart kunde man också njuta av en kopp kaffe med bröd, gärna ute i den härliga höstsolen! Nästa punkt på programmet var en ”historielektion” om Bergslagen i ord och ton, framförd av fem begåvade unga män som kallar sig ”Ad Hoc”. Föreställningen ägde rum i gamla gruvstugan, och Bergs & Bruks reporter (själv med gediget musikkunnande, red:s anmärkning) imponerades storligen av gruppens vokala färdigheter. område kan komma att innebära. Bl.a. vill hon levandegöra det gamla gruvområdet med hjälp av informativa skyltar, så att besökaren får en känsla av hur den gamla brytningen gick till. Aktiviteter längs de gamla gruvstigarna, inte minst för barnen, är också önskvärt. Arbetet med restaureringen av de gamla betongbyggnaderna kommer att fortgå. Hittills har den s.k. Lundborgs lave restaurerats på ett pietetsfullt sätt. För att öka stabiliteten var man tvungen att förstärka konstruktionen med en bärande stålställning. I Dagen avslutades av Lars Hagström (f.d. chef för Lindesbergs museum) som i kåserande form berättade om medoch motgångar i arbetet för att bevara värdefulla kulturmiljöer i Lindesbergs kommun under de senaste 40 åren. En berättelse med många dråpliga poänger som avrundades med turerna kring förvärvandet av Stripa gruvområde. Vad händer härnäst? Ing-Mari Nilsson-Tarkkanen, chef för museet i Lindesberg, berättar om vad den närmaste utvecklingen i Stripa gruv- Lundborgs lave. Resultatet av den pietetsfullt gjorda betongrenoveringen, bl.a. med hjälp av CBI, jämfört med den icke åtgärdade delen. 12 restaureringsarbetet har man tagit hjälp av bl.a. CBI. En vinst med projektet är att metoder för att renovera gammal betong kan utvecklas. IngMari vill kunna visa en levande gruvmiljö och önskar sig framtida kommersiell drift i anrikningsverket, samtidigt som hon vill fylla andra byggnader med aktiviteter som t.ex. en verkstad för fönsterrenovering. En önskan på det mer visionära planet är att kunna använda värmen i gruvan för energiutvinning. Någon forskning inom detta område finns inte, enligt Ing-Mari. Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 Amerikansk bro över svindlande djup Den nya bron nedanför Hoover Dam sträcker sig över ett svindlande djup i den amerikanska Nevadaöknen. Spännvidden för den centrala bågen är 323 meter, vilket innebär rekord för USA:s del. BRON ÄR PLACERAD strax nedanför det stora dammbygget Hoover Dam, som fördämmer vattnet i Coloradofloden. Hoover Dam byggdes i början av 1930-talet. Ett syfte var att producera el till staden Las Vegas, som hade fått tillstånd att uppföra anläggningar för spel om pengar och som därför stod inför ett ekonomiskt uppsving. Samtidigt utgjorde projektet en viktig symbolhandling mot den rådande massarbetslösheten. Genom bygget kunde flera tusen personer sättas i arbete. Kort byggtid ledde till många olyckor En målsättning var att genomföra hela projektet på fem år. R A P P O R T: Dessutom har själva fördämningen tjänat som bro över Black Canyon. Trafiken på motorväg US 93 har hittills passerat över Hoover Dam. Men framkomligheten är begränsad och dessutom är vägen fram till fördämningen slingrig. Därav beslutet att bygga en helt ny vägbro cirka 500 meter nedanför själva dammen, en teknisk utmaning. STEFAN ANDERSSON Det var kort tid, eftersom det också krävdes nya tillfartsvägar. Följden blev att säkerheten eftersattes. Mer än hundra arbetare fick sätta livet till i olyckor av olika slag. En stor andel av olyckorna inträffade i de tunnlar, som anlades för att tillfälligt avleda vattnet från själva byggarbetsplatsen. I dessa tunnlar pågick arbetet i kvävande hetta och i en luft som var mättad av koloxid från borrmaskinerna. Men bygget färdigställdes på utsatt tid och sedan dess har vattenkraftverket vid Hoover Dam utgjort en viktig energikälla för södra Kalifornien. Stödkablar uppspända på tillfälliga bropelare Det har handlat om att anlägga en bro som tar sig över det branta stupet i ett enda språng, utan stödpelare. För att lyckas med detta har brons segment lagts ut med hjälp av stödkablar uppspända på tillfälliga bropelare. 14 Helt nyligen invigdes bron över det svindlande djupet. Avståndet ner till Coloradofloden är 275 meter. Annonsera i branschens informationskanal! 040-611 06 90 Uniface RT300-borrkronor finns för håldiameter mellan 51-152 millimeter. En perfekt kombination för bergborrning Med lanseringen av RT300-serien borrkronor för bergborrning ovan jord och långhålsborrning under jord, presenterar Sandvik en ny, innovativ kronkonstruktion som ger stora fördelar sett till livslängd och borrsjunkning. RT300-borrkronor har stift i Sandviks unika hårdmetall XT48 (XT, Extra Tough) och en unik universell kronfront - Uniface. Uniface finns i en serie av tre nya, patenterade universella kronfronter, en för 51-64 mm borrkronor, en för 70-96 mm borrkronor och en för 102-152 mm borrkronor. Tack vare kombinationen med XT48 hårdmetallstift och den universella kronfronten behöver användaren bara välja det lämpligaste stiftet för ändamålet (sfäriskt eller ballistiskt) och det lämpligaste utförandet hos kronkroppen (Regular eller Retrac) för att få fram den optimala borrkronan för uppdraget. Med Sandviks RT300 borrkronor uppnår du utmärkta resultat med din borrning, med upp till 20 procent längre livslängd på kronan i svåra bergformationer. S ANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB, TEL 026-26 20 00. LOKALKONTOR: ARBRÅ TEL 0278-64 22 00, HAPARANDA TEL 0922-298 00, JÄRFÄLLA TEL 026-26 20 00, KIRUNA TEL 0980-828 35, NORA TEL 0587-845 00, PARTILLE TEL 031-44 72 60, SVEDALA TEL 040-40 90 00 www.miningandconstruction.sandvik.com/se Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 Lägesrapport från början av oktober. När detta läses har sannolikt den högtidliga invigningen i närvaro av HM Konungen ägt rum. Tåget kör ut ur tunneln söderifrån (från Triangeln) och in mot Malmö C. Full fart i Malmös undre värld Mjukt och tyst rullar Skånetrafikens nya motorvagnståg X61 ut från Malmö C Nedre. På kort tid accelererar ekipaget till 100 km/tim och station Triangeln dyker upp efter bara en minut. På färden vidare mot Hyllie nås maxfarten 160 km/tim och efter bara fyra minuter kommer tåget ut ur tunneln och man skymtar de stora byggprojekten i Hyllie. Med ett stopp på 1,5 minuter vid Triangeln blir restiden Malmö C-Hyllie 6,5 minuter. FÖRHOPPNINGEN ÄR att Citytunneln ska minska biltrafiken i centrala Malmö och den innebär att det blir cirka 200 färre tåg per dygn på Kontinentalbanan som går genom och runt Malmö. Den 2 oktober fick representanter från press och TV tillfälle att inom ramen för testkörningarna bli de första passagerarna på ett persontåg i Citytunneln. Åkkomforten i de nya Pågatågen (som inte kommer att trafikera Öresundsbron) är imponerande och gången ryckfri trots stark acceleration och hög fart. Spåren i tunneln är ingjutna i betong med högdämpade infästningar, vilket förutom en behaglig gång också innebär att ljudvågorna inte fortplantar sig i form av vibrationer till byggnaderna ovanför. – Nu är vi inne i det absoluta slutskedet av projektet, berättade Patrik Magnusson, projektledare för delprojekt järnväg. Alla entreprenader utom en är avslutade och anläggningen testas nu intensivt. Den sista entreprenaden, där spåren ansluts till den befintliga Öresundsbanan, Ystadsbanan och kontinentalbanan mot Trelleborg, pågår. R A P P O R T: KJELL DUBERG kjell.duberg@telia.com Spänningssatt och klart för drift Fredagen den 24 september kördes tågen ner och under en intensiv testvecka i slutet av september kördes ungefär 50 turer om dagen mellan Malmö C och Hyllie. Det gjordes med två Pågatåg av den nya modellen X61, ett tåg i vartdera tunnelröret. Dessa två tåg har fått namnen Östen Warnerbring och Birgit Nilsson. – Anläggningen är i princip färdig i dag, framhöll Patrik. Allt är spänningssatt och klart för drift. Nu pågår en intensiv period där vi testar hur alla tekniska system fungerar tillsammans. Testperioden började redan före sommaren och pågår november ut. 16 – Hittills är vi nöjda med testarbetet. De fel som upptäckts håller vi nu på att rätta till. Vi har bland annat råkat ut för en del felaktiga larm vid tågstopp och när tågets strömavtagare tas ner. All utrustning trimmas in och justeras. Vi ser till att alla kameror är riktade mot rätt motiv. Parallellt pågår utbildning av driftspersonal och inte minst förberedelser inför invigningen, förklarar Patrik Magnusson. Beredskapsövningar med räddningstjänst, polis och sjukvård När första testomgången med tåg har avslutats genomförs beredskapsövningar med räddningstjänst, polis och sjukvård bl.a. en brandövning där en rökmaskin simulerar brand i ett Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 Grafiken visar Malmö Centralstation i färdigt skick. Tåget närmar sig mitten av Malmö C Nedre där uppgångarna till Glashuset finns. Spåren är ingjutna i betong med högdämpade infästningar. De gula plåttavlorna i grupper om fyra mellan skenorna kallas baliser. Deras uppgift är att sända baninformation när de aktiveras av ett passerande tåg. Bilden till höger: Malmö C Nedres stationsdel har fyra spår med två mellanliggande plattformar, 340 meter långa och 11 meter breda. Hela stationen svänger något och lutar ner mot de borrade tunnlarna. tåg. Före invigningen blir det ytterligare tillfällen att provköra tågen. På markytan pågår jobb vid alla tre Citytunnel-stationerna. arbeten för att lägga om trafiken runt centralstationen. Man har i det närmaste färdigställt det nya parkeringshuset och den stora glashallen Vid Triangeln och Hyllie driver Malmö stad arbete med angörnings- och torgytor. Ovanför Malmö C Nedre utför Jernhusen gatu- och torg- som knyter samman tåg, buss, taxi och bilparkering. Glashallen är uppförd i stål och glas, något som ger lokalen en luftig karaktär. Här kommer X61 närmar sig Triangeln söderifrån från Hyllie. Mellan Hyllie och Triangeln kommer tåget upp i 160 km/tim. Till höger Station Triangeln 25 meter under marken. Perrongen är 250 meter lång och spåren skiljs åt av en 14,5 meter bred plattform. Själva bergrummet är 28 meter brett och 12 meter högt men ett innertak begränsar höjden till 5 meter. Lägg märke till att insteget till tåget ligger exakt i nivå med plattformen. 17 Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 nya butiker, restauranger och caféer att etableras. På rampen upp till bangården finns en gräns där Trafikverket bygger om bangården, spåren och markytan för att anpassa nedfarten till Citytunneln. Spåren är redan hopbyggda men signalmässigt kommer det hela att kopplas ihop först den 11 december när tågen börjar gå efter nya tidtabellen. Nästa år beräknas Malmö C ha 55 000 resenärer och besökare per dygn. Var tionde minut till Köpenhamn Från centralen till Triangeln gäller 100 km/tim. Det tar ungefär en minut. Efter Triangeln ökar hastigheten, först till 120 och snabbt därefter till 160 km/tim. Efter fyra minuter bromsar man in vid Hyllie. Totaltiden från Centralen till Hyllie blir alltså 6,5 minuter om stoppet vid Triangeln är 1,5 minuter. Under pressvisningen kördes sträckan Centralen-Hyllie utan stopp på fem minuter. Öresundstrafiken kommer att fortsätta med tjugominuterstrafik, men tack vare Citytunneln blir det nu möjligt att under rusningstid tillämpa tiominuterstrafik. – Det är ett av de stora lyften med Citytunneln, säger en glad Stefan Rindestig, Skånetrafiken. Säckstationen som hittills till Ystad och 2015 blir det också möjligt att åka Pågatåg till Trelleborg. har stoppat upp all trafik är snart historia. Trafikverket har satt som minimum fyra minuter mellan avgångarna, men vi kan faktiskt klara ännu tätare trafik. Start- och slutstation för köpenhamnstrafiken blir Lund. Malmö C Nedre blir som vilken annan station som helst med korta uppehåll för på- och avstigning. Slutstationen för Pågatågen norrifrån blir till att börja med Hyllie. När de södra anslutningarna vid Svågertorp/Lockarp blir klara den 15 augusti nästa år fortsätter tågen Nya bekvämare Pågatåg Skånetrafiken har beställt 49 nya tåg med fyra vagnar. Litterat på tågen blir X61 och leverans sker 2010-2012. De nya X61-motorvagnarna ska successivt ersätta de äldre X11. De första tågen sattes i trafik den 16 augusti 2010 på sträckorna Malmö-Helsingborg och MalmöHöör. Tåget X61 kallas också Coradia Nordic och tillverkas av Alstom. De första nio är nu levererade. Vagnarna har fler sittplatser, bekvämare stolar, går med högre hastighet och har bättre tillgänglighet än de gamla Pågatågen som nu rullat i tjugofem år. Insteget ligger exakt i nivå med perrongen. Förutom de 234 sittplatserna finns också vid behov totalt 254 ståplatser. TV-skärmar visar trafikinformation och nyheter. Uttag för datorer finns. Vid ingångarna finns extra bekväma sittplatser Vy från Hyllie västerut mot Danmark. Med Öresundståget ligger Kastrup bara 12 minuter bort. 18 Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 Nya Pågatåget sett från trappan upp till Hyllie stations överbyggnad. för äldre och gravida. Tågvärdarna har en egen liten kupé. Över huvud taget är formgivningen väl utarbetad i varje detalj. Många inslag av trä förhöjer helhetsintrycket. Effekten på 2 000 kW klarar enkelt tågsetet med fyra vagnar och sammanlagd längd 74 meter, bredd 3,258 meter och vikt 155 ton. Maximal hastighet är 160 km/tim. Köpenhamnstrafiken kräver dubbla transformatorer De nya Pågatågen X61 klarar enbart det svenska elnätet och kan inte gå i Danmark. av egen kraft. Det som bland tågfolk kallas ”kloka brytare” uppfattar helt automatiskt när dansk 25 kV, 50 Hz finns i kontaktledningen och föraren godkänner med en knapptryckning att den ”danska” transformatorn ska börja förse loket med el. Köpenhamnstrafiken ombesörjs som tidigare av motorvagn X31 som är försedd med dubbla transformatorer, en för Sverige och en för Danmark. Motorerna får på så sätt alltid den spänning de behöver, oavsett nät. I Sverige matas kontaktledningarna med 16,5 kV och frekvensen 16 2/3 Hz medan man i Danmark använder det modernare systemet 25 kV/50 Hz. Vid Lernacken, det svenska brofästet, går gränsen mellan svensk och dansk strömförsörjning. Här kopplas drivmotorströmmen ner på en sträcka av ca 120 meter och tåget rullar Tidig svensk elektrifiering innebär udda frekvens Med jämna mellanrum utefter järnvägslinjerna ligger matningsstationer som förser linjerna och de eldrivna loken med elektrisk energi. Där sker en omformning så att rätt spän- ning levereras till kontaktledningarna med hänsyn till fordonsintensiteten. I både Danmark och Sverige levererar kraftbolagen 132 kV, 3-fas högspänd växelström med frekvensen 50 Hertz till matarstationerna. Det krävs 50 Hz elenergi för signalanläggningar, teleanläggningar, belysning på bangårdar och för att värma spårväxlar. För drift av loken omvandlas den högspända växelströmmen till 16,5 kV 1-fas 16 2/3 Hz växelström som leds till loken via kontaktledningarna. Vid tung trafik kan spänningen Några av de representanter som villigt svarade på Bergs & Bruks frågor. Från vänster Sven-Åke Pettersson, entreprenadledare järnväg, Mattias Janson, testsamordnare järnvägsteknik, Johan Karlsson, testadministratör, Anders Mellberg, informationschef, och Martin Mattiasson, lokförare Arriva Tåg. 20 Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 Vackra ljuspelare på station Hyllie. behöva höjas till kanske 18 kV. Sverige började bygga elnät för järnväg redan tidigt på 1900-talet, vilket förklarar att vi använder den låga och något udda frekvensen 16 2/3 Hz. I början av förra seklet kunde man nämligen åstadkomma ett högt drivmoment enbart med låg frekvens. Därför delade man 50 Hz med tre och använde 16 2/3 Hz. Samma system tillämpas i Norge, Tyskland, Schweiz och Österrike. Numera är det inga problem att tillverka 50 Hz-motorer med högt vridmoment, men kostnaden för att byta ut systemet är mycket hög. Alla lok skulle då behöva nya motorer och de flesta av Trafikverkets elanläggningar för tågdrift skulle behöva bytas ut. Danmark som började elektrifiera sin järnväg först på 1960-talet hade tack vare motorteknikens utveckling möjlighet att välja 25 kV/50 Hz. Det betyder mindre komplicerade omformarstationer och mindre förluster i ledningarna. Samma typ av elförsörjning för järnväg har exempelvis också Finland, Baltiska staterna, England, Portugal och delar av Frankrike. Nya signalsystemet ERTMS från 2012 Byte mellan svenskt och danskt signalsystem sker på Pepparholm (den konstgjorda ön mel- nation, hittills har ställt sig avvaktande till ERTMS och det finns en rädsla att man där vill behålla sitt nuvarande ATCsystem. lan Malmö och Köpenhamn). Reglerna för tågpersonalens ansvar och utbildning är i första hand danska. Förarna måste vara godkända i båda länderna eftersom signal- och ATC-systemen skiljer sig åt. Tågen i Citytunneln kommer från och med 2012 att styras med hjälp av det nya signalsystemet ERTMS (European Rail Traffic Management System). Systemet är ett europeiskt standardsystem, utvecklat av Bombardier. En av fördelarna är att tågtrafik över nationsgränser underlättas. När samtliga tåg som trafikerar Citytunneln är ombyggda, tas ATClösningen bort och ERTMS sätts i drift. Eftersom systemet redan är installerat och utprovat kan bytet av signalanläggning ske över en natt. Förutom i Citytunneln används ERTMS också på Botniabanan och Västerdalsbanan. I hastigheter över 160 km/tim är det svårt att se ljussignaler. ERTMS innebär att en stor del av signalsystemet flyttas från spåret in i loket. Optiska signaler och en mängd kablar blir överflödiga. En framtida lokförare skulle till och med kunna tänkas vara färgblind. Men på stora stationer med mycket växlingar kan man komma att behålla förenklade optiska signaler. Ett problem är att Tyskland, som är en gigantisk järnvägs- Information från plåttavlor mellan skenorna De gula plåttavlorna man ser mellan skenorna är telekommunikationsutrustning som kallas baliser. Deras funktion är att sända baninformation när de aktiveras av ett passerande tåg. De ligger i grupper om två till fem, minst två är nödvändigt för att tåget ska kunna tolka vilken färdriktning meddelandet gäller. I sammanhanget kan det vara värt att nämna att det runt om i Sverige sitter cirka 45 000 baliser som helst ska klara sig utan underhåll i 25 år. De ska fungera fast de är infrusna i is i minus 40 grader eller stekta av solen i plus 70 grader. Balisen strömförsörjs av en radiosändare i loket som pulsar ut 27 megahertz med en effekt av 15 watt i pulser om 50 kilohertz. Anledningen till att man inte sänder kontinuerligt är att balisen också ska synkroniseras med ATC-datorn. Energiöverföringen fungerar inte som en radiosändning utan de båda enheterna är snarare primäroch sekundärlindingar i en luftlindad transformator. Finessen med dessa enkla plåttavlor är att de kan finnas var som helst 22 ute i ödemarken och man behöver inte dra dit en kabel med drivspänning. Deras funktion skiljer sig beroende på om ERTMS eller ATC används. I ERTMS-systemet är balisernas huvudsakliga funktion att meddela tåget positionen utmed banan medan de inom ATC har betydligt fler uppgifter. Från vänster till höger Sverige har normalt vänstertrafik på dubbelspårig järnväg medan man i Danmark har högertrafik. Hela Öresundsbanan har anpassats till Danmark och kör högertrafik. Bytet kommer nu att ske söder om Burlövs station där det ena spåret på en bro passerar över det andra. Tidigare bytte man spår vid Malmö C eftersom tågen ändå tvingades vända där. Även Trelleborgstågen på kontinentalbanan byter till högertrafik. Glashallen vid Malmö C knyter ihop gammalt och nytt På Malmö C Nedre stiger man främst på eller av tåg. Inga kiosker eller toaletter finns, bänksätena sluttar framåt så att ingen ska frestas att sova på dem. Väntan tillbringas med fördel i den övre hallen som får ett rikt utbud av butiker, restauranger och caféer. Den nya stationsdelen, 10- Nu finns e d a r e s i r Au k to ! t g i t k i r å p e r a g n ä r Bergsp Varför chansa? www.bef.nu PERRY NORDENG Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 I Hyllie pågår många byggprojekt och Point Hyllie är ett av Sveriges största. Den högsta byggnaden får tjugosju våningar. Till vänster parkeringshuset. Bilden till höger: Hyllie blir fullt utbyggd en stadsdel med 7 000 bostäder och lika många arbetsplatser. I bildens mitt Citytunnelns överbyggnad. Mellan den runda stationsbyggnaden och Malmö Arena syns det första bygget i Point Hyllie – hus E. Ett stort parkeringshus har börjat uppföras. Bilden tagen i juni 2010. 15 meter under marknivå, har fyra spår med två mellanliggande plattformar, 340 meter långa och 11 meter breda. Fyra dubbla ned- och uppgångar finns. Glashallen förbinder de spår som finns i dag med de nya underjordiska plattformarna. Genom glashallens södra utgång når man den nya bussterminalen, en utökning österut av nuvarande busshållplats. kvadratmeter blir Skandinaviens största köpcentrum. De stora ytorna fylls med omkring 200 butiker, ett 30-tal restauranger och caféer, dagligvarubutiker, kontor och bostäder. Emporia beräknas öppna 2011. Arthur Bucharts fyrstjärniga hotell med 300 rum och Spaanläggning är också under uppförande. Den nya stadsdelen Hyllie kommer fullt utbyggd att ha 7 000 bostäder och lika många arbetsplatser. Malmömässan flyttar också hit. De fyra spåren och de två mellanliggande 350 meter långa plattformarna byggs i öppet schakt sju meter under markplanet. En 180 meter bred och 50 meter lång överbyggnad möjliggör passage över spåren. Spåren efter tunneln ligger nedsänkta i schakt, vilket minskar buller och skapar säkra, planskilda korsningar med övrig trafik. Stationsentréerna i glas och metall är unika i sin utformning. Triangelns norra entré är kupolformad. Den bärande konstruktionen består av sammanfogade stålstänger. Ytterskalet innehåller 500 glasskivor som fogats i ett jättepussel där varje bit har unika mått. Den större södra entrén är byggd i samma stil men har en mer avlång utformning. Cirka 1 100 glasskivor har använts för att skapa det yttre skalet. Spektakulära stationsbyggnader vid Triangeln Point Hyllie med Emporia köpcentrum På gångavstånd från Triangeln bor 23 000 människor. Cirka 18 000 arbetar i närområdet, bland annat på Universitetssjukhuset. Den norra uppgången ligger intill S:t Johannes kyrka bakom Triangelns köpcentrum. Södra uppgången leder ut mot Möllevången, Södervärn, Tandvårdshögskolan och Universitetssjukhuset. Stationen ligger nära konserthus, musikteater och idrottsplatser. När Citytunneln är färdig räknar man med att stationen kommer att passeras av 37 000 resenärer per dag. Triangeln kallas ofta Malmös mittpunkt. Stationen ligger i ett bergrum 25 meter under marken. Utrymmet är 250 meter långt och spåren skiljs åt av en 14,5 meter bred plattform. Själva bergrummet är 28 meter brett och 12 meter högt. Höjden till innertaket är fem meter. Man räknar med att 400 tåg och 20 000 passagerare kommer att passera Hyllie station varje dygn. Om drygt två år kommer fyra huskroppar och ett sammanbindande atrium mellan de två högsta byggnaderna att stå klara intill Citytunnelns station och Malmö Arena. Byggnadsytan blir totalt 45 000 kvadratmeter fördelat på bostäder, kontor och butiker. Det har fått namnet Point Hyllie. Den högsta byggnaden blir tjugosju våningar, hundra meter hög och med plats för 300 bostäder. Den blir därmed Sveriges näst högsta bostadshus efter Turning Torso i Malmö. Stationsområdet får ett parkeringshus för 1 500 bilar och 1 000 cyklar. Förra året startade bygget av shoppingcentret Emporia som med sina omkring 70 000 Malmö och runt omkring i Skåne. Bland annat ska Hässleholm fira att järnvägen kom till bygden för 150 år sedan i och med att stambanan byggdes och ett samhälle därmed började växa fram. Dagen efter invigningen öppnas Citytunneln för allmänheten och man kan då åka tåg i ett slutet system Malmö C, Triangeln och Hyllie. Det kommer att kosta tio kronor och man får en speciell minnesbiljett. Den 11 december kopplas alltihop om så att man dagen därpå kan börja köra efter de nya tågtidtabeller som då kommer att gälla. Den 12 december är väl att märka tidtabellsskiftesdag i hela Europa. Kunglig glans över Malmös undre värld Eftermiddagen den 4 december blir det en invigningsceremoni på Posthusplatsen. Ceremonin får skånsk prägel och kända artister kommer att medverka under en dryg timme. H M Konungen förrättar därefter den officiella invigningen och åker sedan i det första offentliga tåget. Veckan före invigningen sker smygstart med aktiviteter i 24 Förutom till personalen vid pressvisningen vill Bergs & Bruks också rikta ett varmt tack till Anders Olofsson, kvalitetstekniker vid Green Cargo AB, för värdefull elteknisk information. Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 De många historiska palatsen får inte ha den minsta lilla spricka när arbetet med tunnelbanan är slutfört. Var är det svårast i världen att bygga under jord? Utan överdrift i Rom, där utgrävningarna går fram i snigelfart mellan alla antika fynd. Men trots detta har stadens ledning bestämt sig för att till varje pris utöka tunnelbanans sträckning. Ansvariga entreprenören Roma Metropolitane har hela världens arkeologögon på sig under arbetet. – DETTA ÄR EGENTLIGEN en helt omöjlig uppgift, säger den projektansvarige ingenjören Giovanni Simonacci. Han är Roma Metropolita- T E X T: nes ansvarige för arbetena med linje C, den som ska gå under Forum Romanum och hela Roms historiska centrum. En uppgift som kan få de flesta att svettas bara vid tanken. – Från den ansvariga kulturminnesmyndigheten har vi fått klara besked. Det finns ett antal byggnader och palats som inte ska ha fått en enda skada när vi är klara. Det innebär att det inte får finnas den minsta lilla KRISTINA WALLIN FOTO: RICCARDO SCARDIGLI spricka någonstans. Samtidigt får vi inte stötta upp med pålar under jord, för det skulle förstöra de romerska resterna, berättar Simonacci. Det handlar till stor del om byggnader från 1500- och Giovanni Simonacci är ansvarig för byggandet av den ”arkeologiska” linje C. Genom åren har Giovanni blivit arkeologiintresserad, och han är fascinerad av många av de föremål man har hittat. – Men vi måste överväga vad som är rätt att förstöra för att kunna bygga tunnelbanan och hur mycket historien ska få bestämma över framtidens utveckling, konstaterar han. 26 1600-talen som är fulla av ovärderliga fresker. Men skador på lämningar från romartiden är ju inte heller att leka med. Historiska byggnader och arkeologiska fynd Projektet stöter på ett antal stora problem, t.ex. det enorma och berömda ”Altare della Patria” (Fädernelandets altare) som ligger på Piazza Venezia. Därtill kommer alla historiska byggnader under jord. Eller rättare sagt alla rester av historiska byggnader som ligger gömda under Roms gator. Här finns arkeologiska fynd som skulle kunna fylla museer i hela i världen. Svåraste terrängen är den intill floden Tibern. Den är oerhört besvärlig att arbeta i, eftersom den rasar vid minsta grävning. Dessutom är den full Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 Snigelfart genom Roms undre värld 27 Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 På sina ställen är det spade och skottkärra som gäller. Några tunnelborrmaskiner eller grävmaskiner finns det inte utrymme för. Under utgrävningarna har man hittat en brunn som är nästan intakt. På bilden till höger ett exempel på romarnas fantastiska byggteknik. Man kunde tillverka tegelstenar till hörnen med exakt rät vinkel. De har naturligtvis skadats något genom seklerna, men ursprungligen var det en enda tegelsten för hela hörnet. av underjordiska vattenådror som redan har ställt till problem. Lägger man sedan till att alla arkeologer och konstvetare i hela världen gärna vill säga sitt om tunnelbanebygget i centrala Rom, så får vi en bra bild av arbetssituationen. – Under de år vi arbetat har det också hos mig vuxit fram ett rejält arkeologiskt och historiskt intresse. Men man måste fråga sig vad som är viktigast, att ta bort trafik från Roms gator och rädda monumenten ovan jord, eller att undvika arbete under jord för att rädda nedgrävda rester, frågar sig Giovanni Simonacci. Arbete med pensel och små spadar – Italien har inte ens möjlighet att underhålla det som finns framför våra ögon, då kanske det inte är någon större idé att stoppa utvecklingen för att rädda ytterligare arkeologiska fynd för framtiden. Nu är inte Simonacci en ingenjör som vill gräva utan att Här ska tågen gå ner i underjorden mellan arkeologiska lämningar. 28 Vi tillverkar siktutrustning för storlekssortering av olika material Boken om Sveriges okända storindustri, Berg för byggande – om bergmaterialindustrin, berättar på drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför. Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges Bergmaterialindustri www.sbmi.se och beställs på Balkong Förlag, tel. 08-406 01 60. Beställ den nu! Kontakta oss så hjälper vi dig att sikta rätt! Tfn 0503 – 323 40 www.mogensen.se Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 Det är smalt och ont om plats på många ställen och arbetarna måste se upp för bilar som passerar i hög fart. kolla. Han är helt överens med kulturminnesmyndigheten om att det först måste göras rejäla arkeologiska undersökningar. Här handlar det alltså inte om ett tunnelbanebygge med gräv- skopor och borrmaskiner utan om utgrävningar med pensel och små spadar. På Piazza Venezia, några hundra meter från Colosseum, jobbar ett antal arbetare med att frigöra en byggnad en meter under gatuplanet. Man hittade en fantastisk marmortrappa när man började gräva. Nu har den täckts över igen men det är meningen att den ska plockas fram till beskådande vid den framtida nedgången till tunnelbanan. – Vi kan inte spara allt, men just här inser vi att vi har hittat något lite speciellt. Det handlar om någon typ av offentlig byggnad, även om vi inte vet exakt vad, berättar Simonacci. Passare som håller måttet Under utgrävningarna har man bl.a. hittat en passare som fortfarande fungerar – och är nästan precis lika exakt som dagens datortillverkade. Och Arbetarna kommer ut efter ett pass. Man arbetar i treskift. 30 Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och stationära krossverk 50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI. Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 Beklädnaden i tunnlarna består av prefabricerade betongelement som monteras i 19 olika kombinationer. meter. Arkeologerna har hittat det ena skiktet efter det andra med byggnadsrester från olika tidsåldrar. Skiktningen beror på att man förr i tiden planade ut allt efter bränder och naturkatastrofer och byggde nytt ovanpå. Och sedan var romarna själva bra på att montera ner byggnader för att återanvända materialen. Det finns alltså gömda stadsrester ner till tio meter under dagens vägnivå. – Vid sju meter har vi varit tvungna att stanna upp, för där finns vatten. Vi har nu fått tillstånd att bygga tjocka barriärer för att hålla vattnet borta och kunna fortsätta arbetet, innan vi börjar bygga stationerna, konstaterar Simonacci. en i stort sett oskadad mur som kommit fram får dagens ingenjörer att häpet gapa. Romarna klarade något så avancerat som att få tegelstenarna i rät vinkel när de åker ner i underjorden från Piazza Venezia. Så här har man hållit på för att gräva sig nedåt i Roms centrum centimeter för centi- till hörnen. Muren är precis lika rak som den blir med dagens GPS-baserade system. Den här muren kommer morgondagens tunnelbanepassagerare att se Tunnelbygge i snigelfart Tre år har det tagit att gräva ut sju meter. På vissa ställen har De prefabricerade betongelementen väntar på att köras in i tunneln. Ett specialutvecklat datorprogram bestämmer i vilken ordning elementen ska placeras. 32 Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 Där borrmaskinen har gått fram är tunneln i princip klar. Det enda som återstår är spårbygget. man inte ens börjat än. Tidsaspekten är alltså helt annorlunda jämfört med andra tunneljobb, och omöjlig att beräkna lyckades då till och med att ta bort en del av Colosseums grund. Under arbetets gång har man i förväg. På Mussolinis tid, när den första tunnelbanelinjen byggdes, struntade man i vad som fanns under jord, och man tvingats att helt ändra planerna. En av de tänkta stationerna får inte längre byggas. Den måste flyttas efter order från kulturminnesmyndigheten. – Nu borde det vara okej, utan några större överraskningar. Fast helt säkra kan vi ju inte vara förrän allt är klart. När vi slutar kommer vi att ha material för att fylla fem eller sex museer, men kanske ingen ny tunnelbana, säger Simonacci. Hela projektet startade med en ungefärlig kostnadsberäkning. Sedan började flera års studier av terrängen och det som finns i den. Efter det var det dags för de arkeologiska utgrävningarna. När dessa är klara kan man så smått börja bygga tunnelbana. Undre värld som en schweizerost Själva tunnlarna är inget stort problem ut arkeologisk synvinkel, eftersom de går 30 meter under jord, och alltså inte be- – Från kulturminnesmyndigheten har vi fått klara besked. Det finns ett antal byggnader och palats som inte ska ha fått en enda skada när vi är klara, vilket innebär att det inte får finnas den minsta lilla spricka någonstans, säger Giovanni Simonacci. 34 EXPLOSIVT PARTNERSKAP MAXAM finns representerat i ett 20-tal europeiska länder med 27 fasta fabriker i 11 av dessa. Den sammanlagda försäljningsvolymen gör MAXAM till Europas största sprängämnesleverantör. MAXAM erbjuder ett komplett sortiment av högkvalitativa sprängämnesprodukter kombinerat med bästa tänkbara tekniska support och teknisk utveckling med syfte att göra produkterna säkrare, effektivare och miljövänligare. Utökad närvaro på marknaden med fler lager- och leveransplatser innebär snabbare och billigare transporter. Sverige AB MAXAM SVERIGE AB, Tel. 054-53 53 10, Fax 054-53 53 13 Pl 8902, 653 46 Karlstad. MAXAM SVERIGE AB, Tel. 0171-44 31 80, Fax 0171-44 32 75 Breds Skälby, 745 95 Enköping. Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 rör resterna från gamla Rom. Den stora svårigheten blir när den nya banan ska passera under en redan existerande. Eftersom rasrisken är så stor kommer terrängen att frysas ner under arbetet. – Vi kommer att spruta in flytande kväve i ett 1,5 meter tjockt skikt för att kunna ta oss fram, förklarar Simonacci. Problemen finns inte bara i centrala Rom med alla dess lager av stadsrester. Även övriga delen av banan är svårarbetade. Detta gäller också för den andra banan B1 som håller på att byggas. Underjorden i Rom kan liknas vid en schweizerost, den är nämligen full av hål. Det handlar till stor del om brott där romarna på Augustus tid utvann puzzolan, eller puzzolanaska som användes vid betongtillverkning och betongen var av så hög kvalitet att många konstruktioner fortfarande står kvar. Fyra tunnelborrmaskiner i arbete Dagens tunnelbyggare har också träffat på ett stort antal gravar, även om ingen av dem har varit intakt. Alla dessa håligheter har fyllts med lättbetong innan arbetet har påbörjats. I dag arbetar 300 företag i projektet med tillsammans cirka 1 500 anställda. Ytterligare 3 500 får jobb genom underleverantörerna. Sammanlagt arbetas det på 37 olika ställen samtidigt, med fyra tunnelborrmaskiner för tunnlarna. Mångmiljonstaden Rom har i dag bara två tunnelbanelinjer och två under byggnad. Egentligen skulle det behövas några fler, vilket alltså skulle bli en bra affär för staden. Dels genom mindre trafik och bättre luft när det är klart, dels genom alla arbetstillfällen det skulle skapa. – Jag tvivlar på att det kom- mer att byggas fler. Inte för att vi inte skulle klara det tekniskt. Det är för kostsamt och tidskrävande helt enkelt, konstaterar Giovanni Simonacci. Roms storhetstid inföll runt Kristi födelse. Staden hade då närmare en miljon invånare, ja så många som en och en halv miljon enligt vissa historiker. Det innebar stora projekt inom väg- och husbyggnad. Under sin glansperiod var Rom fyllt av fantastiska palats och stenlagda vägar. Men bara några hundra år senare var befolkningen nere i max 40 000. Större delen av byggnaderna var övergivna. I slutet av 1300talet hade invånarantalet sjunkit till 17 000. När påven år 1377 kom tillbaka till Rom började staden återigen att befolkas. För att bygga nytt eller reparera byggnader plockade man ofta från de romerska resterna. Därför finns inte så många hela byggnader kvar, vilket annars skulle ha varit fallet eftersom det antika Roms byggteknik var mycket avancerad. De jordbävningsskadade rester som hittats vid utgrävningarna för tunnelbanan kommer från medeltida eller senare byggnader. Romarna var även duktiga på att bygga tunnlar för vattentillförsel. Väggarna kläddes med betong som håller än i dag. Borrning sker med konstant hastighet. För att göra brytmassorna flytande och lätthanterliga i borrhuvudet används tensider. Dessa har flera fördelar. Tunneln färdigställs i anslutning till borrningen och prefabricerade betongelement monteras 6 + 1 (så kallad nyckel) i 19 olika kombinationer beroende på terräng och lutning. En dator bestämmer vilken kombination som ska användas. Betongen har tryckhållsfasthet 45MPa och är armerad med stålet FeB44K. På elementens sidor finns skenor som förenklar ihopkopplingen. Som en extra säkerhetsåtgärd sätts klorbutadiengummi (neopren) i skarvarna, även om systemet i sig ska vara vattentätt. På sex olika punkter pumpas betong in över beläggningen så att tomrummet på cirka 15 cm som bildas när trycket minskar fylls upp. Två av de fyra tunnelborrmaskinerna innan de började jobba. 36 www.globaldrilling.se 023-790 560 Global Drilling Zettergrensväg 8 SE-791 77 Falun Tel: 023-790 560 Mejl: info@globaldrilling.se Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 Till vänster framför borriggen separeras mud och borrkax från borrvattnet. Här hämtar geologerna sina prover var femte borrmeter. Till höger blandningsstationen för mud och cement. Vibratorerna underlättar processen. KONSTEN ATT BORRA utan att lämna spår FAB (Föreningen för Avancerad Borrning) höll på försommaren sitt årsmöte i Lund. Deltagarna fick i samband med detta ett gyllene tillfälle att studera två av Sveriges mer ovanliga borrprojekt, den unika geoetermianläggning som ingår i Lunds Energis fjärrvärmenät och Shells borrning efter gas som just då pågick vid Oderup i Hörby kommun. SKÅNES RIKA TILLGÅNGAR PÅ gör att utvinning av naturgas kan vara lönsam. Shell fattade beslutet att borra efter gas på tre platser. Visionen var att det skulle bli ett mönsterexempel för andra liknande projekt, drivet med den modernaste tekniken på ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarsfullt sätt. Henry Carlsson, informationschef vid Shell Exploration & Production AB, är kontaktperson för alla intressegrupper medan gasprojekten pågår i Skåne. Han visade FAB-mötets ALUNSKIFFER deltagare runt på borranläggningen i Oderup och berättade om det omfattande säkerhetsarbetet på arbetsplatsen, hur mark och närområde skyddas, om tillståndsförfarandet och om informationsarbetet i kommunerna. R A P P O R T: KJELL DUBERG kjell.duberg@telia.com var man skulle svänga av till borrplatsen. Ett antal banderoller utmed vägen markerade att alla inte är övertygade om projektets förträfflighet. Vid Oderup fanns ett inslag av aggressivt motstånd i proteströrelsen och säkerhetsvakter fick anställas dygnet runt på grund av skadegörelse. Detta behövdes inte vid den första Ihållande protester trots god information Trots att alla tillstånd var klara och trots gedigen information till de närboende före start möttes Shells borrare av ihållande protester. Besökarna från FAB behövde aldrig tveka om 38 ödsligare belägna borrplatsen i Ry. Ett av huvudargumenten för motståndarna är att borrning och brytning i alunskiffer på 1 000 meters djup kan skada det för djur och natur livsviktiga grundvattnet. Från vetenskapligt håll förklarar man att det tar många tusen år för ämnen på ett sådant djup att komma upp till yt- och grundvatten. Mängden av exempelvis radon, som naturligt tränger upp till ytan genom sprickor oavsett vad människor gör, kan omöjligen påverkas. Borrhålet hela 3JLUJHBQSPGGT QÇCPSSOJOH JKPSEPDICFSH 7JCPSSBS rBMMUJKPSEPDICFSH rÕWFSBMMUPWBOKPSEVOEFSKPSEPDIQÇWBUUOFU rÇUBMMBIÇMMWFSUJLBMUIPSJTPOUFMMUPDITUZSECPSSOJOH VOEFSCZHHOBEFSWÅHBSPDIWBUUFOESBH rJBMMBGÕSFLPNNBOEFEJNFOTJPOFS XXXHFPUFDTF mGSJTUÇFOEFCPSSFOUSFQSFOÕSFS NFEMÇOHFSGBSFOIFUBWCPSSOJOHJKPSEPDICFSH Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 vägen ner till skiffern är inkapslat av stålrör och tätat med cement. En SIFO-mätning i april visade dock att 75 procent av skåningarna är positiva till projektet och enbart 15 procent negativa. – Det som varit svårast att förmedla är att en gasproduktion i drift syns minimalt, förklarade Henry Carlsson, Shells kommunikatör för projektet. Han har varit med nästan från start och kan berätta att många tror att hela Skåne kommer att se ut som ett ödelagt landskap med massor med torn. I själva verket ser man bara ett hål i marken med en tillhörande byggnad stor som en och en halv friggebod. Spåren i naturen blir små och få Naturgas, metan (CH4), ger många miljömässiga fördelar. Den innehåller färre kolatomer per energienhet än olja och kol och ger därför mindre naturpåverkan. Svavelhalten är praktiskt taget noll. Utsläpp av tungmetaller, kväveoxider, kol- Henry Carlsson, informationschef Shell Exploration & Production AB, visar FAB-mötets deltagare runt på borranläggningen i Oderup. kommit igång. Det mesta sker under jord, helt utan miljöpåverkan. Den totala bränsleanvändningen minskar eftersom naturgasen är ett effektivare bränsle. Dessutom ersätter den bensin och diesel i transportsektorn. Frakten från källa till användare sker oftast genom ledningar medan andra bränslen måste fraktas på väg, järnväg eller med båt. Det man kallar förnybar dioxid, stoft och sot är väsentligt lägre än från kol, olja och biobränslen. Dessutom är spåren i naturen av utvinningen mycket små när processen Kaffepaus vid Oderup. FAB-gänget samlar kraft inför den gedigna säkerhetsgenomgången. energi står för närvarande bara för ca en procent av den globala energianvändningen. Sannolikt kommer andelen att öka med tiden, men så länge inte radikala lösningar inom kärnkraft och solkraft får ett genombrott kommer fossila bränslen att spela stor roll under överskådlig framtid. Därför är varje enskild energikälla av vikt. Gasen finns i små porer i skiffern I maj 2008 meddelade Bergsstaten ett treårigt tillstånd för Shell att leta efter naturgas i två geologiska områden i Skåne, Colonussänkan och Höllviken- Några av FAB-mötets deltagare på borrplatsen vid Oderup i Hörby kommun. Vänstra bilden: Sven-Göran Andersson, Züblin, Tony Jernström och Jonas Wigrup, HP Borrningar i Klippan AB, Mattias Gustavsson, SGU, Martin Brandt, Malmberg Borrning AB, och Henry Carlsson, Shell Exploration & Production. Högra bilden: Torbjörn Mårtensson, Sindeq, Henryk Rosenberg, Geotec, Lars-Eric Cedermalm, Sindeq, Michael Klasson, Avanti System AB, Göran Bäck, Sandvik, och Henning Lorenz, Swedish Deep Drilling Program. 40 G Ö R A N G U S TA F S O N Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 Ku klux klan? Nej, nätverket Heaven or sHell som för en intensiv kampanj för att stoppa alla planer på utvinning av fossilgas i Skåne. Här ett fackeltåg vid borrplatsen i Sjöbo, december 2009. När man svänger in till borrplatsen vid Oderup möts man av protestgruppens skyltar. Säkerhetsreglerna inom området är inget som anställda eller entreprenörer kan tumma på, då kan världsvid bannlysning för anställning inom Shell utfärdas. Tillfälliga besökare får en 45 min. lång säkerhetsgenomgång. Besökarna från FAB inser att man måste skärpa sig om man ska få tillträde. graven. I november samma år startade de seismiska mätningarna utefter 8,2 mils väg i kommunerna Tomelilla, Sjöbo, Hörby och Eslöv. Man körde med ett släp på 3,5 ton, en vibrator skickade övrig trafik i undersökningsområdet så lite som möjligt valdes enbart någorlunda raka vägar. Mätningarna ger besked om hur alunskiffern sträcker sig och på vilka djup den finns. Naturgasen förväntas finnas i var tionde meter ner ljudvågor i marken under sex sekunder. Efter mätningsfordonet släpade en 220 meter lång lina försedd med drygt etthundra geofoner som registrerade reflexvågorna. För att störa mycket små porer i alunskiffern. När alla fakta från undersökningarna ställts samman fann man att 20-25 procent av den undersökta sträckan hade tillräckligt goda geologiska förut- På borrplatsen finns ett minilaboratorium där borrkaxet analyseras var femte borrmeter. Övervakning sker dygnet runt. www.el-trading.com El & Trading AB Hos oss köper och säljer du alla typer av begagnade ställverk och transformatorer! 08-591 422 90 42 Arlanda Tel. Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV. Utrustning från 1960-talet till 2000-talet. Stenator AB För ytterligare information: Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95 www.stenator.se Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 Inom området är det förbjudet att bära kniv, att ha skägg eller hår som försvårar för en andningsmask liksom att bära smycken. Ja, livräddningsreglerna och den lokala kravlistan var mycket lång och utförlig. Överträdelser kunde resultera i bannlysning från all framtida anställning hos Shell över hela världen. Mark och närområde skyddas Till vänster framför borriggen separeras mud och borrkax från borrvattnet. Till höger blandningsstationen för mud och cement. Vibratorer underlättar processen. politiska partier, byalag, miljökontor m.m. En mängd överklaganden inkom till alla instanser men varken länsstyrelsen, miljödomstolen eller miljööverdomstolen beviljade någon prövningsrätt. Provborrningarna är rigoröst säkra och allt återställs i ursprungligt skick. Lagkrav och regler ser Shell som minimikrav, standarden ligger ofta på en betydligt högre nivå. Många har svårt att förstå skillnaden mellan att undersöka och att utvinna, förklarar Henry. Om man hittar naturgas i tillräcklig utsträckning för att påbörja utvinning blir det på nytt ett tillståndsärende för länsstyrelsen och kommunen i fråga. Henry förklarade att han aldrig har arbetat i något projekt där säkerhetsreglerna varit så stränga för anställda och underentreprenörer. Lastbilsförare som inte har bilbälte i alla lägen, kör för fort, backar utan medhjälp utifrån, kör utanför färdplanen eller inte stannar bilen vid mobilsamtal får snabbt söka sig ett annat jobb. Närbild på borriggens drivmotorer med hydrauloljematning och därunder växellåda och drivning. sättningar för att man skulle gå vidare med provborrning. Magnetiska mätningar utförs också för att fastställa att man inte väljer ett område med diabasgångar. Sådana ökar risken för sprickbildning och kostsam borrning får göras om. Alunskifferbälte från Höganäs till Simrishamn Alunskifferbältet, den s.k. Colonussänkan, sträcker sig från Höganäs i nordväst diagonalt över Skåne ner till Simrishamn i sydost. I söder är också Höllvikengraven intressant. I sydost ligger lagret mycket grunt och alunbrytningen där var Skånes största industri på 16-1700talen med upp till 3 000 anställda. Marken ägdes då liksom nu av familjen Piper. För att brytning efter gas ska bli intressant bör lagret ligga längre ner under markytan. Ytligt liggande gas har förmodligen redan läckt ut. Längre mot nordväst i Skåne hittade man skifferlager på 350 till 900 meters djup. Undersökningarna resulterade i beslut om borrning i kommunerna Tomelilla, Sjöbo och Höör. Marken är utvald med hänsyn till diabasförekomst, vattentäkter, fastigheter, brunnar och djurliv. I dessa tre kommuner inleddes en öppen dialog med politiker, tjänstemän, organisationer, företag och privatpersoner som sedan har fortgått under hela processen. Tillstånd krävs av markägarna. Trots att tillstånd redan tidigare finns från Bergsstaten krävs också en anmälan till kommunen. Hela den inhägnade borrplatsen, ca 40x50 kvadratmeter, har grävts ur och dikats. Ett bärlag av grus och makadam har lagts på en svetsad gummiduk och geotex. Allt i hela området som eventuellt hamnar på marken rinner ner i en nedgrävd tank som töms efter hand. Det hela inklusive regnvatten forslas bort till en destruktionsanläggning. Arbetet följs 24 timmar om dygnet. Prover på kaxet tas var femte borrmeter. Skulle ett externt vattenflöde påträffas registreras det omedelbart, borrningen stoppas och åtgärder vidtas för att skydda grundvatten och täta sprickbildning. Vid platser med närboende inom hörhåll dämpar man ljudet från borriggen med höbalar. Ljud- och vibrationskonsultföretaget ÅF Ingemansson gör bullerberäkningar för att se till att gällande riktvärden för ljud uppfylls vid de närboendes fastigheter. Efter arbetet återställs marken till sitt ursprungliga skick. Det finns ingen risk att grundvattnet påverkas eller att gasen sprids. Teknikkonsultföretaget Sweco som utfört miljökonsekvensbeskrivningarna tar prover på mark och vatten före och – UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING – S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60 Hemsida: www.kontrollmetod.se • Siktar • Vågar • Skakapparater • Värmeskåp • Neddelningsapparater mm Skillnad mellan undersökning och utvinning När det gäller Oderup har en mängd kontakter tagits med allmänheten. Fem öppna möten som har utannonserats i pressen, tre möten med närboende och ett femtiotal möten med andra berörda parter, LRF, 44 BETONGBALLASTARMERINGOCHSTÍL 6ÍRACERTIlERINGSMËRKEN ./2$#%24!" WWWNORDCERTSE 4EL&AX XXXHFPUFDTF &ÚRRËTTKVALITETINOM 6SHFLDOLVWHUSnERUUQLQJ LMRUGRFKEHUJ Bifjji\gXiXk`fe\i M`lk]i[X^c`^\efc`bXkpg\iXmj\im`Z\XiY\k\e]ibifjj$#j`bk$fZ_ Xj]XckjXec^^e`e^XiggcXkj\cc\i`mim\ibjkX[% I\]\i\ej\i1D\kjfD`e\iXcjÆEE:IfX[jÆJXe[m`bIfZbGifZ\jj`e^ÆJbXejbX ÆJn\ifZb =id\i`e]fidXk`fefd_lim`bXejk[aX\im\ibjXd_\k#bfekXbkXfjj^ieX% LiYXeFcjjfe#'*($*,+,,*-#Ba\cc9\i^#'*($*,+,,*,% :Wba_Wh[dWl;khefWib[ZWdZ[b[l[hWdjh[hWl[d[h]_#eY^j[ad_aj`dij[hj_bb\h[jW]eY^ codZ_]^[j[heY^h[jjZejj[hXebW]j_bbL[eb_W;dl_hedd[c[djeY^;b[Yjh_Y_jZ[<hWdY[;:<$ nnn%[Xcb`X%j\ Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 Borrhålet kapslas in med stålrör hela vägen ner till alunskifferlagret där kärnborrning tar vid. Utrymmet mellan skyddsrören och borrhålet cementeras för att undvika all kontakt mellan borrhålet och omgivningen. På bilden till höger ligger foderrör, de flesta av den dimension som ska används ner till 200 meter. efter provborrningarna. De närboende kan känna sig säkra på att dricksvattnet i brunnarna inte har förändrats. Borrhålet inkapslat hela vägen Naturgasen finns i mycket små porer i alunskiffern. För att få reda på mängden gas borrar man först ner till skifferlagret med vanlig rotationsborrteknik varefter man övergår till kärnborrning för att ta prover. Borrhålet kapslas in med stålrör ända ner till alunskiffern, ca 900 meter. När borrningen startas borras först ett foderrör ner för att stabilisera ytmassorna, kvartärdelen, i Oderup ca 35 meter. Nästa foderrör som går till ungefär 200 meters djup svarar för isoleringen mot kringliggande grundvatten, akviferen. Under borrningen används borrvätskor som både smörjer borrkronan och hindrar gas eller vätska från att läcka ut. Sista sträckan ner till skiffern skyddas med ytterligare foderrör inuti de två första. Utrymmet mellan borrhålet och skyddsrören cementeras hela vägen upp till markytan. Borrhålet är därmed inkapslat hela vägen. Vattnet som smörjer borrkronan cirkulerar i ett slutet system. Förbrukat borrvatten transporteras bort från platsen. Övriga produkter som förs ner i borrhålet är förtjockningsmedlet Viscopol – i borrkretsar skämtsamt kallat för elefantsperma – en biologiskt nedbrytbar polymer som skapar en förtätande hinna på insidan av borrhålet. Vidare soda för pH- Arbetet har gått planenligt, utan påverkan på människor, djur, grundvatten eller miljön i övrigt. Återställningen av markerna har godkänts av markägarna. Efter provtagning kan de stora massorna grus som täckt områdena återanvändas. justeringar och cement som tätar skyddsrören och gjuter in borrhålet. På borrplatsen finns ett minilaboratorium där borrkaxet analyseras var femte borrmeter. När man upptäcker ett nytt skikt sänds de första proverna till ett laboratorium i Wales. En gaskromatograf finns också på plats bland annat för svavelväteavkänning. Lång väg innan beslut fattas om utvinning Analysarbetet av proverna kommer att ta tid på grund av dessa bergarters speciella egenskaper. En samlad bild av resultaten kommer i början av 2011. Man gör en analys i taget, ämne för ämne, förklarar Henry Carlsson. Resultatet ska sedan studeras noggrant vid Shells huvudkontor i Holland innan några beslut fattas om en fortsättning av projektet. Vid positivt besked börjar en ny tillståndsomgång för utvinningsansökan. Varje provhål kostar totalt runt 40 till 50 miljoner kronor, uppskattar Henry. Alltså uppåt 150 miljoner för alla tre. I genomsnitt var fjärde sådan undersökning resulterar i ett produktionshål. Kostnaden blir alltså 600 miljoner kronor innan det kommer några intäkter. Många tjänar på borrningarna. Staten får viktiga geologiska upplysningar. Grannarna och markägarna får ersättning. Kommunerna kommer också i det långa loppet att tjäna på det. Tekniken som används för att utvinna gasen kallas för fracking eller Hydrualic fracturing. Man borrar på samma sätt som vid provborrningarna Kyligt mottagande i Skåne När man når alunskifferlagret, vid Oderup efter 935 meters borrning, övergår man till kärnborrning för att ta upp stavar ca 10 centimeter i diameter. Stavarna kapas, märks och kapslas in i plast för att skickas till laboratorium. Efter slutförd provborrning fylls hela hålet med cement utom 150 centimeter närmast markytan som återfylls med jord. Den första borrningen inleddes vintern 2009/10 i Ry, Sjöbo kommun. Inför resan till Sverige meddelades den internationella arbetsstyrkan att den skånska vintern är ganska varm och problemfri, det kunde möjligen blåsa lite. Nu blev det en av de kallaste vintrarna i mannaminne vilket försvårade arbetet en hel del och det föranledde många pikar till informatören ifråga. Alunskifferlagret påträffades i Ry efter 850 meters borrning och det sträcker sig ner till 955 meters djup. I juli 2010 meddelade Shell att alla förutbestämda borrningsarbeten vid Ry, Sjöbo kommun, Oderup, Hörby kommun och Hedeberga, Tomelilla kommun, slutförts. 46 med foderrör ner till alunskiffern. I skifferlagret böjer man av horisontellt på olika höjder. Dessa hål borras i olika riktningar och kan grenas av ytterligare. Ingen risk att marken sjunker När gasen ska utvinnas pressas vatten och keramisk sand ner med högt tryck. Berget spjälkas då ett par meter runt hålen. När man släpper trycket kommer vattnet upp igen medan sanden stannar kvar. Den lägger sig i sprickorna och håller dem öppna varvid gasen långsamt strömmar upp, kanske under flera veckor. Totalt tror man att området kan ge gas i 10-20 år. När gasen utvinns på detta sätt ur mycket små porer betyder det att marken inte sjunker som den kan göra när gasen finns samlad i stora hålor. Risken för ras och jordskalv är därför obefintlig. När en eventuell brytning blir aktuell om sex-sju år kommer man säkert att kunna borra de horisontella hålen en mil långa. I dagens läge är fem till sex kilometer möjligt, förklarar Henry Carlsson. Eftersom alla hålen under mark mynnar i ett enda hål vid markytan krävs ett mycket litet område för produktionen. En enhet, ungefär i storlek som en och en halv friggebod är allt man ser. Den kan även byggas under jord om så önskas. ”Moderhålet” kan placeras där det stör minst under förutsättning att inga diabasgångar finns. Det blir alltså möjligt att utvinna gas i fridlysta områden Mästare på slitdelar Hardox Wearparts™ är det internationella nätverket för företag som tillverkar slitdelar av Hardox slitplåt. Medlemmarna tillhandahåller slitdelar och service av högsta kvalitet. Vårt nätverk av utvalda och certifierade verkstäder har den expertis som garanterar att din reparation blir en investering snarare än en kostnad. Verkstäderna har den utrustning som krävs för att bearbeta Hardox slitplåt på bästa möjliga sätt - till perfekt passform och längre livslängd. Kontakta något av medlemsföretagen nedan så berättar de vad du tjänar på att använda Hardox slitplåt, originalet från SSAB. Keeps you up and running AB Smireko, Bålsta, Tel: 0171-540 20, smireko@smireko.se Herman Jonsson AB, Delsbo, Tel: 0653-16870, herman@hermanjonsson.se Metso Minerals AB, Gällivare, Tel: 0970-66850, anders.karlberg@metso.com GEMA Industri AB, Gällivare, Tel: 0970-64400, anders.k@gemaindustri.se Saltängens Mekaniska Verkstad AB, Norrköping,Tel: 011-361140, info@smvab.se www.hardoxwearparts.com Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 och den avgående ordföranden utan att störa naturen det minsta. Mikael Berglund efterlyste för- Ett kvarts sekel i Lunds tjänst I Lund hämtas ungefär en tredjedel av energin för fjärrvärmen från 700 meters djup, omkring 250 GWh. Det är Sveriges första och hittills enda stora kommersiella anläggning för produktion av fjärrvärme med hjälp av geotermisk energi. FAB-mötets deltagare fick tillfälle att beskåda både brunnskasunerna och värmepumpsanläggningen på värmeverket. Richard Sjöholm från Lunds Energi och Jan Lindberg från Sweco berättade om hur anläggningen växt fram. Geotermianläggningen borrades redan 1983 och har i tjugofem år försett Lundområdet med billig och miljövänlig energi. En viss försämring av effekten beror på att avståndet mellan produktions- och injekteringsbrunnarna bara är en kilometer vilket innebär att temperaturutjämningen gör sig alltmer gällande. Vattnet i produktionsbrunnarna är i dag ca 20 grader varmt (ca 4 grader i in- Jan Berglund, som sedan många år driver det egna företaget Jannes Brunnsborrning AB i Burseryd, utsågs till Årets Borrare. jekteringsbrunnarna). Anläggningen producerar 80-gradigt vatten och dess effekt är nu 40 MW. Visserligen levererar den fortfarande värme till låga kostnader, men med tanke på smärre ålderskrämpor och minskad effektivitet förvånades besökarna från FAB över att det inte finns några direkta planer på att förnya anläggningen. Några av besökarna var beredda att på stående fot bilda en påtryckarallians bestående av borrningsföretag, konsulter och geologer för att förmå Lunds Energi att satsa på en ny geotermianläggning. FAB bör satsa på angelägna projekt Vid FABs formella årsmötesförhandlingarna konstaterades att föreningens ekonomi är god slag på angelägna projekt som FAB borde satsa pengar och utredningstid på. Till föreningens nye ordförande valdes Peter Hedenstedt, till vardags produktchef inom Atlas Copco Craelius AB. Styrelsen fick också en ny medlem genom Sören Linnman, Boliden mineral. Utmärkelsen Årets Borrare gick till Jan Berglund som sedan många år driver det egna företaget Jannes Brunnsborrning AB i Burseryd. Nomineringskommitténs motivering lyder: ”Jan Berglund får priset för att alltid ha verkat i positiv anda för branschen och att han alltid har tittat framåt i sitt företagande. Jan har mer än 35 års erfarenhet från borrningsbranschen och han har alltid satt varje kund i fokus och varit noga med sin personal. Jan har genom sitt engagemang i branschorganisationen även tillfört branschen mycket av sin mångåriga erfarenhet och han är högt uppskattad av såväl kunder som anställda”. Annonsera i branschens informationskanal! 040-611 06 90 • www.bergsbruks.se 48 Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T Västliga vindar över Sverige Norsk anläggning i Riksten Nordic Bulk från Norge har designat och levererat den nya produktionsanläggningen vid Jehanders täkt i Riksten utanför Stockholm. Jehander startades 1874 och har sedan dess försörjt Stockholm med ballastmaterial. I dag har man verksamhet i stockholms- och göteborgsregionerna samt i Gävle och Norrköping. I oktober 2001 cirka 57 000 medarbetare på 2 600 platser i 50 länder. Efter grundlig utvärdering av vad olika leverantörer kunde erbjuda föll valet på Nordic Bulk AS. Låg energiförbrukning och minimalt buller var avgörande faktorer. Nordic Bulk AS med huvudkontor i Sandnes i Norge erbjuder sedan många år lösningar och produkter för effektiv bulkhantering inom olika industribranscher i Norge och nu har man levererat den första kompletta anläggningen i Sverige. Nordic Bulk AS bildades 1993 och har en solid position som leverantör inom sektorerna grus, asfalt, betong, processindustri, smältverk och gruvindustri. Man är rikstäckande i Norge när det gäller maskiner, siktduk, transportband, rullar och andra transportörtillbehör. Företaget har 18 anställda och integrerades Sabema i Göteborg. Sabemas täkt i Kållered har levererat krossat berg till järnvägsbyggen ända sedan starten 1939. Dotterbolagen Norrköpings Sand AB och CX Grus slogs samman med Jehander i slutet av 2003. Bolaget omsätter 500 miljoner kronor och har 130 anställda. Jehander ingår i dag i HeidelbergCement-koncernen som har 49 omsätter i år ca 75 miljoner norska kronor. – Vi är nog i synnerhet lösningsorienterade med produkter till krävande kunder som är beroende av att hjulen snurrar i produktionen hela tiden. Nordic Bulk levererar välbeprövade och till viss del egenutveklade produkter med lång livstid, trots kraftigt slitage, säger marknadschefen Arne Kenneth Øvstebø. Nordic Bulk AS har visionen att vara ledende leverantör av bulkteknologi. – Med över 40 års erfarenhet har vi god kunskap om den teknik som gäller för anläggningsmaskiner. Nordic Bulk vill profilera sig som den bästa totalleverantören för grus och makadam- och processindustrierna. – Vi strävar efter att vara produktutvecklare och leverantör, från enskilda produkter till helhetslösningar, säger Arne Kenneth Øvstebø. Nordic Bulk AS Tel. +47 51 97 41 60 www.nordicbulk.com Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010 P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T I slutet av september bjöd Fredheim Maskin A/S på Keestrack-show i Skiptvet i Norge. Under veckan var återförsäljare från hela världen på plats tillsammans ned kunder från Sverige och Norge. Fredheims satsar vidare i Sverige Fredheim Maskin A/S är återförsäljare av Keestrack sorteringsverk och krossar. I Norge har man sålt 260 maskiner från 2006 vilket har gjort företaget till marknadsledande på sorteringsverk. Med framgångarna från Norge i ryggen kommer nu Fredheim Maskin att satsa ytterligare på den svenska marknaden. Från och med den 1 oktober i år har organisationen utökats och består nu av följande personer: Niklas Rickan, sverigeansvarig/säljare. Niklas kommer närmast från jobbet som marknadschef på SPG och har 20 års erfarenhet av siktduk. Håkan Björk, säljare. Håkan har i 30 år varit en mycket framgångsrik försäljare av sorteringsverk i Sverige. Magnus von Dahn, servicetekniker. Magnus har under kort tid hunnit tillbringa många timmar tillsammans med Keestrack sorteringsverk och ingen reparation eller service är för avancerad för honom. Magnus har tidigare varit servicetekniker hos Peters Maskinservice AB. Peter Eriksson, servicetekniker. Peter är välkänd i branschen och har under många år varit ett bekant ansikte ute i anläggningarna. Peter kommer successivt att öka sitt samarbete med Fredheim Maskin. Peter Nilsson, servicetekniker. Peter har mångårig erfarenhet av Keestracks maskiner. Han har jobbat i Norge under hela Fredheim Maskins upp- byggnad. Peter jobbar med service i både Norge och Sverige. Försäljningen i Sverige har hittills under 2010 varit mycket god. Och när detta skrives hade 26 sorteringsverk sålts. Bjöd på stor maskinshow i Norge I slutet av september bjöd Fredheim Maskin A/S på Keestrack-show i Skiptvet i Norge. Under veckan var återförsäljare från hela världen på plats tillsammans ned kunder från Sverige och Norge. – Intresset för produkterna var stort och vi lyckades sälja flera av maskinerna, säger Per Olav Fredheim, delägare i Fredheim Maskin A/S, generalagent för Keestrack i Sverige och Norge. Ute i täkten var fem sorteringsverk och tre krossverk i aktion. Alla i klassen 20-50 ton. Man anordnade även en föreläsning i ämnet service och underhåll, relaterat till Keestrack sorterings- och krossverk. – Kunderna kom från Tromsö i norr till Malmö i söder. Det var runt 60 personen som var i täkten och tittade på maskinerna, säger Per Olav Fredheim. – Vi ser mycket ljus på framtiden och vårt mål är att sälja 40 sorterings- och krossverk i Sverige under 2011, säger Niklas Rickan, nyanställd försäljningschef i Sverige. www.fredheim-maskin.se Många fler produkt- och företagsnyheter i nästa utgåva som kommer om några veckor. 50 BRANSCHENS LEVERANTÖRER Avgasrening Partikelfilter till ALLA fordon Även för uthyrning Berg- och sprängtekniska konsulter Borrkronor • Borrstänger • Spett Sänkborrkronor • Hydraulhammare Borrkassetter EHC Teknik ab GlobalDrillingSystem Sweden AB Tel. 031-44 90 20 • Fax 031-44 49 80 E-mail: office@ehcteknik.se www.globaldrilling.se Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34 www.ehcteknik.com Bandtransportörer NITRO CONSULT AB Gruvteknik AB Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner, reservdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom bygg-, gruv- och stenindustrin. Vi utför även reparationer på era maskiner. BANDTRANSPORTÖRER, TRANSPORTUTRUSTNING Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36 www.nitroconsult.se E-post: stockholm@nitroconsult.se Spräng- och bergteknisk rådgivning Riskanalys, utredning, syneförrättning Projektledning, byggledning och kontroll Vibrationsmätning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58 Lager: Tel. 0240-370 01 E-post: info@gruvteknik.com www.gruvteknik.com Kundanpassade anläggningar inom transport och hantering av grus, bergmaterial, och mineraler. Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200 www.kellve.com Berg- och sprängteknisk utbildning Bergborrutrustning Box 31, 185 21 Vaxholm Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84 E-post: berg@bergutbildarna.se Utrustning för bergborrning såväl ovan som under jord Atlas Copco CMT Sweden AB Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46 Sandvik Mining and Construction Sverige AB 811 81 Sandviken Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12 www.atlascopco.se www.sandvik.com www.bergutbildarna.se • • • • • ADR - Förarintyg Bergborrningscertifikat Sprängteknisk behörighet Undermarksbyggande Miljöpåverkan Borrning och prospektering Dumprar Grävutrustning Swecon Anläggningsmaskiner AB 631 02 ESKILSTUNA Industrivägen 2, 713 93 Nora Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95 Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91 www.swecon.com Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65 www.sbgab.se www.drillcon.se Bulkhantering IFE SYSTEM AB Box 368, 551 15 Jönköping Tel. 036-12 92 00, fax 036-12 96 07 E-post: info@ife-system.se • www.ife-system.se Gruv- och tunnellampor CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50 Mobil 070-583 32 13, e-post: info@cme.se www.cme.se Hjullastare Swecon Anläggningsmaskiner AB 631 02 ESKILSTUNA Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91 Dieselmotorer www.swecon.com Dieselmotorer, service och reservdelar. Distributör för Sverige och Danmark. Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus Tel. 08-564 707 00 www.dieselmotornordic.com Grävmaskiner Hydraulhammare Dieseltankar Dieseltankar 200 liter-50 m3 Swecon Anläggningsmaskiner AB 631 02 ESKILSTUNA Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91 WIKERS I FILIPSTAD AB www.wikers.se • info@wikers.se Tel. 0590-152 90 www.swecon.com – Hydraulhammare – Betongsaxar – Pulvriserare – Bomsystem – Reservdelar – Service Sandvik Mining and Construction Sverige AB 811 81 Sandviken Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12 www.sandvik.com Industrigummi Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 Konsulter Krossar och reservdelar Geologi, geofysik, geokemi, miljökonsekvensbeskrivningar, projektledning. Malm, industrimineral, bergmaterial, natursten. Box 275, 751 05 Uppsala. Tel 018-15 64 24, fax 018-14 02 10. Kabel och kontaktdon för för grus- och gruvindustri • Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV • Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV upp till 240 mm 2 Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22 info@cavotec.se • www.cavotec.com Bergkonsulterna www.petroteam.se info@petroteam.se Bengt Ludvig 031-31 31 643 Kontaktdon 10-800 A, 230-15 kV, 1-64 poler Kabel med gummi- eller PUR-mantel 1-24 kV, t.o.m. 240 mm2 Mobil Elteknik Sverige AB Lovisebergsvägen 13, 141 32 Huddinge Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01 E-post: info@mets.nu www.mets.nu Allt till krossanläggningar • Slitgods • Reservdelar • Krossar • Siktar • Siktmedia • Service Scandia Maskin Sverige Göteborg 076-62 77 881 Karlstad 070-65 40 115 www.scandiamaskin.se Kalk MILJÖJURIDISK RÅDGIVNING, MKB OCH UTREDNING Nordkalk AB Box 901 731 29 Köping Tel. 0221-292 00, fax 0221-128 71 E-post: info@nordkalk.com www.nordkalk.com Buller och vibration • Täktplan • Visualisering Radon • Yt- och grundvatten Förorenad mark – Krossar – Siktar – Matare – Automationssystem – Siktmedia – Slitgummi – Dammkapsling – Slit och reservdelar – Service Helsingborg 042-444 40 00 Göteborg 031-727 25 00 • Malmö 040-35 42 00 Stockholm 08-688 60 00 • Örebro 019-17 89 50 Kalmar 0480-44 92 00 www.wspgroup.se Sandvik Mining and Construction Sverige AB 811 81 Sandviken Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12 Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund www.sandvik.com Lågfriktionsmaterial Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 Materialhantering med vibrationsteknik Siktgaller Tel 0371150 35 Vibrerande Hantering AB Box 32 • 280 60 Broby Tel. 044-420 70 • Fax 044-420 73 http://www.vihab.se • e-mail: info@vihab.se Telefax 0371-154 56 Sikt- och sorteringsgaller för grusindustrin samt skyddsoch inbrottsgaller AB PETERSON & DUHR ANDERSTORP www.peterson-duhr.se DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA Vi på SPG är Sveriges ledande producent av siktmedia för gruv- och grusindustrin. Sedan starten 1973 har vi i stort sett levererat våra produkter till alla förekommande aktörer inom gruv- och grusnäringen. Radiostyrning Tel växel: 08–504 106 00 Fax: 08–504 106 10 E-post: info@spgab.se Hemsida: www.spgab.se Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge Radiostyrning och kommunikationssystem för krävande applikationer inom bergmaterialindustri, gruvor, stålverk och offshore Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga Box 159, 453 24 Lysekil Siktningsmaskiner Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22 info@cavotec.se • www.cavotec.com Box 78, 544 21 HJO Tel. 0503-323 40 • Fax 0503-138 78 www.mogensen.se E-post: info@mogensen.se Slitgods Maskinmontage SLITGODS FÖR INDUSTRIN E. SABEL AB, BOX 841, S-531 18 LIDKÖPING TEL +46(0)510 - 54 77 30, FAX +46(0)510 - 5 4 7 7 1 2 E-POST jan karlsson@sabel.se HEMSIDA www.sabel.se MONTAGELEDNING, MASKINMONTAGE Planerar, leder och genomför installationer och montage av anläggningar och maskiner för bergmaterial-, och bulkhantering. Kellve Service AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200 www.kellve.com Slitgummi, slitelement av gummi för stup, matare godsfickor, etc. Siktelement Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 Slutväxlar Sprängämnen Systemlösningar Slutväxlar & reservdelar till alla sorters entreprenadmaskiner och svängkranar www.bobcat-orestad.com The Charon Company AB Tel. 0708-927 927 040-15 78 19 e-post: info@bobcat-orestad.com Sprängmedel direkt från egna fabriker. Leveranser och laddservice över hela Sverige. Karlstad, tel. 054-53 53 10 Enköping, tel. 0171-44 31 80 Göteborg, tel. 031-270 260 KOMPLETTA LÖSNINGAR INOM BULKHANTERING Kundanpassade anläggningar inom transport och hantering av grus, bergmaterial, och mineraler. Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200 www.kellve.com Tel. 0587-145 45 Sprängservice med både Bulk- och Anfobilar Direktleveranser över hela landet www.norab.com Specialcement Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25 Kalciumaluminater: cement och fluss www.secar.net www.cimentfondu.com Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00 Transportband och slitgummi Sprängmattor Ruba Gummi AB 690 45 Åsbro Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50 Aktivt stödjande partner till Bergsprängningsentreprenörernas Förening TRANSPORTBAND • SLITGUMMI TRANSPORTÖRTILLBEHÖR www.epc-group.se HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA TEL. 0171-555 45 • FAX 0171-578 00 Eskilstuna: Tel. 016-13 90 77 Göteborg: Tel. 031-56 03 00 www.vulkekonomi.se E-post: support@vulkekonomi.se Transportband och tillbehör Vibrationssiktar Transportband • Slitgummi Rep. material • Remlås • Vulkpressar Transportband & tillbehör Styrningssystem Avskrapningssystem Transmissionsprodukter • Slang Vibrerande Hantering AB Box 32 • 280 60 Broby Tel. 044-420 70 • Fax 044-420 73 Industrigatan 8, 619 32 Trosa Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25 E-post: support@primogum.se • www.primogum.se http://www.vihab.se • e-mail: info@vihab.se ContiTech Scandinavia AB Box 38, 164 93 KISTA Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66 www.contitech.se Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 Vågar TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE KOMPONENTER OCH RESERVDELAR Stort sortiment av komponenter och reservdelar till bandtransportörer, skruvtransportörer, kedjetransportörer, elevatorer, rörsystem m.m. Vi har det mesta inom vägning! Specialité: Bandvågar. TRANSPORTBAND – SLITGUMMI Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65 Järnringen 17, 433 30 Partille Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32 www.sigab.net Kellve Service AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200 www.kellve.com Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96 070-675 66 77, 070-685 66 77 E-post: oj.s@vagsystem.se Hemsida: www.vagsystem.se ® Bandavskrapare Bandstöd Bärrullar & Returrullar El-drivtrummor Driv- & vändtrummor Slit- & kantlistgummi Sållgaller & gummisiktduk Huvar & Metalldetektorer Bullerdämpning S-E-G Svenska AB Box 11143. 161 11 Bromma Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00 www.s-e-g.com Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30 www.vendig.se – Bandrullar – Rullbanerullar – Rullställ – Trummor – Valsar – – – – – Bandrensare Sidotätningar Spännskruvar Säkerhetssystem Gummeringar Sandvik Mining and Construction Sverige AB Box 812, 953 28 Haparanda Tel. 0922-298 00, Telefax 0922-298 09 www.sandvik.com Allt för din transportör TRANSPORTBAND INDUSTRIGUMMI, M.M. Vågar för bl.a: Fax 0470-72 98 20 Hjullastare • Lastbilar Truckar • Materialhanterare www.vulkproffsen.com Gummilabor transportband Tel. 054-69 08 40 info@vagab.com • www.vagab.com Växjö tel. 0470-72 98 40 Posttidning B Svensk Bergs- & Brukstidning, Box 6040, 200 11 MALMÖ Kellve – En partner att växa med Som Sveriges ledande tillverkare av transportörer är vi väl medvetna om vilken avgörande roll VRPGULIWVlNHUKHWRFKIXQNWLRQVSHODU,QRPGDJHQVPRGHUQDLQGXVWULÀQQVGHWQlPOLJHQLQWH något utrymme oplanerade stopp. Det räcker inte med att driftsäkerheten ska vara hög – för att få en sund kostnadseffektivitet så måste den vara i det närmaste absolut. Med 18 000 levererade enheter i bagaget, vet vi vad som fungerar – och vad som inte gör det. Att vi är resurs att räkna med för många av våra kunder, är därför inte så konstigt. Vår 15 000 m2 produktionsyta, vår moderna maskinpark, vår erfarna personal, står nämligen alla i ständig handlingsberedskap för våra kunder. Kellve är idag en av marknadens ledande aktörer inom system för bulkhantering. Företaget projekterar, konstruerar och tillverkar kompletta anläggningar och system, samt komponenter och reservdelar. Företaget har levererat produkter och lösningar inom en mängd olika branscher såsom bergmaterial, livsmedel, kalk, cement, agro, kemi, mineral, avfall, sågverk, papper, massa, stål, fastbränsle samt marina terminaler. Kontakta oss på Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum, Sverige. Tel 0512 300 200, Fax 0512 296 09, www.kellve.com
© Copyright 2024