SBB 3/2013 - Svensk Bergs
BERGS & 1DPQO|VW BRUKS B E R G M AT E R I A L UNDERMARKSTEKNIK BERGSPRÄNGNING GEOTEKNIK 3 2013 ÅR G ÅN G 92 INFRASTRUKTUR STEN S T Å L & M E TA L L E R SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING Ökad tillgänglighet med Metso truckinfodring Vi erbjuder truckinfodringar med idealisk slitegenskap som dessutom ger en bättre arbetsmiljö i form av dämpat buller och vibration. Modulsystemet gör infodringen lätthanterlig samtidigt som det minimerar underhåll och justeringar. Truckinfodringen är speciellt utvecklad för att öka tillgängligheten på era truckar och därmed hålla igång produktion samt hålla nere kostnad per ton. Metso Minerals (Sweden) AB, tel. 0410-525 00, minerals.info.se@metso.com, www.metso.com omslag ny.indd 1 2013-09-23 18.18 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 15.41 Sida 1 #")2!00/24%. )NFORMATIONFRÍN#")"ETONGINSTITUTETsWWWCBISE Korrelation mellan tre provningsmetoder för alkalisilikareaktivitet av svensk krossballast för betong Sveriges geologiska undersökning (SGU) har under åren 1995– 2011 låtit undersöka uppskattningsvis 1500 tunnslip av bergartsprov med hänseende på bergmaterialets beständighet avseende alkalisilikareaktivitet. Proverna har främst varit hämtade från Sveriges tätortsregioner och metoden som använts är förenklad SHWURJUD¿VN5LOHP$$53nXSSGUDJDY6*8KDU&%,%HWRQJLQstitutet nu utfört en jämförelsestudie mellan tre provningsmetoder för alkalisilikareaktivitet av krossballast för betong. 23 svenska krossballastprodukter har tagits ut av de 1500 tidigare undersökta SURYHUQD0HWRGHUQDVRPMlPI|UWVlUI|UHQNODGSHWURJUD¿VN 5LOHP$$5GlUKDOWHQSRWHQWLHOOWDONDOLVLOLNDUHDNWLYWPDWHULDO $65XSSVNDWWDVYLVXHOOWLPLNURVNRS5LOHP$$5SHWURJUD¿VNDQDO\VGlUKDOWHQ$65EHUlNQDVNYDQWLWDWLYWPHGKMlOSDY SXQNWUlNQLQJDYWXQQVOLSLPLNURVNRSVDPW5LOHP$$5 ett ultra-accelererande bruksprismatest där den ingjutna ballasten I|UYDUDV L HQ 0 1D2+O|VQLQJ L & XQGHU GDJDU 'H SHWURJUD¿VND XQGHUV|NQLQJDUQD SnYLVDU SRWHQWLHOOW DONDOLVLOLNDUHDNWLYWPDWHULDOPHGDQEUXNVSULVPRUQDVH[SDQVLRQJHUHWWPnWW på ballastens potentiella alkalisilikareaktivitet. 6RP DONDOLVLOLNDUHDNWLYD NRPSRQHQWHU UlNQDV PLNUR NU\Stokristallin och deformerad kvarts. Svensk standard SS 137003 %HWRQJ±$QYlQGQLQJDY(1L6YHULJHDQJHUDWWEDOODVW som innehåller mindre än 15 vol% alkalireaktiva eller potentiellt alkalireaktiva partiklar betraktas som lågreaktiv. Kan man inte på detta sätt utesluta alkalireaktivitet bör materialet (om det ska DQYlQGDVLIXNWLJDPLOM|HUSURYDVHQOLJW5LOHP$$5HOOHU$$5 )|U5LOHP$$5UHNRPPHQGHUDVHQPD[H[SDQVLRQSn efter 28 dagar. %DVHUDW Sn GHQ I|UVWD I|UHQNODGH SHWURJUD¿VND DQDO\VHQ KDU SURYHUQD GHODWV LQ L WUH NODVVHU .ODVV , HM DONDOLUHDNWLY .ODVV ,,SRWHQWLHOOWDONDOLUHDNWLYRFK.ODVV,,,VDQQROLNWDONDOLUHDNWLY VH¿JXU 6WXGLHQYLVDUDWWGHQI|UHQNODGHSHWURJUD¿VNDDQDO\VHQHMlU tillräcklig för de bergarter som ligger nära gränsvärdet (ca 10-20 YROI|UDWWJHHQSnOLWOLJXWYlUGHULQJDYEDOODVWHQPHGDQGHQ NYDQWLWDWLYDSHWURJUD¿VNDDQDO\VHQ5LOHP$$5JHQRPSXQNWUlNQLQJDYWXQQVOLSJHUHQP\FNHWJRGNRUUHODWLRQPHG5LOHP $$5 5HVXOWDWHQYLVDUDWWDONDOLVLOLNDUHDNWLYEDOODVWPHGHQH[SDQVLRQ ! LQQHIDWWDV DY PHWDYXONDQLWHU GHIRUPHUDGH JUDQLWRLGHU P\ORQLWHU RFK VDQGVWHQDU ,FNHUHDNWLYD EHUJDUWHU PHG HQ H[SDQVLRQlUKXYXGVDNOLJHQRGHIRUPHUDGHHOOHUVYDJW IROLHUDGHJUDQLWRLGHUPHGDQSRWHQWLHOOWHOOHUVYDJWDONDOLUHDNWLYD EHUJDUWHUPHGHQH[SDQVLRQPHOODQRFKLQQHIDWWDV av omkristalliserad metavulkanit samt deformerade granitoider med måttliga mängder deformerad eller mikrokristallin kvarts. *UnYDFNDRFKÀLQWDRPIDWWDVHMDYVWXGLHQ5HVXOWDWHQYLVDURFNVn DWWVDQGVWHQDUVRPKDUNYDUWVNRUQYLONDlUVW|UUHlQJUlQVHQI|U PLNURNULVWDOOLQD NRPSRQHQWHU RFNVn lU UHDNWLYD HQOLJW 5LOHP $$5'lUPHGNDQNRQVWDWHUDVDWWJUlQVHQRPPLNURNULVWDOOLQ kvarts därför ej gäller för sandsten. Kontaktpersoner: .DULQ$SSHOTXLVWNDULQDSSHOTXLVW#FELVH -DQ7UlJnUGKMDQWUDJDUGK#FELVH 0DWWLDV*|UDQVVRQPDWWLDVJRUDQVVRQ#VJXVH Samband mellan metoderna Rilem 1 och Rilem 2. Notera att klass 1 har låga värden på båda axlarna och klass 3 höga. CBI Betonginstitutet 3TOCKHOLM4ELsCO30"OX"ORÍS4EL SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 15.41 Sida 2 &ÚRRËTTKVALITETINOM BETONGBALLASTARMERINGOCHSTÍL 6ÍRACERTIlERINGSMËRKEN Boken om Sveriges okända storindustri, , berättar på drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför. Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges Bergmaterialindustri www.sbmi.se och beställs på Balkong Förlag, tel. 08-406 01 60 . Berg för byggande – om bergmaterialindustrin Beställ den nu! ./2$#%24!" WWWNORDCERTSE 4EL&AX Svensk BERGS-& BRUKS Årgång 92 • Nr 3/2013 tidning 6YH QVN %HUJV%UXNV 6LG WLGQLQJ $GUHVV %R[ 0DOP| 8WDQEHUJPDWHULDOVWDQQDU6YHULJH 5DSSRUWIUnQgSSHQ7lNW 7HO 7HOHI D[ (SRVW VYHQVNEHUJVEUXNV #EMLQY VH %DQNJLUR 3OXVJLUR + H O n U V SUHQXPHUDWLRQ LQNOPRPV 5HGDNW|URFK D QVYDULJXWJLYDUH -|UJHQ'DKOTXLVW ,UHGDNWLRQHQ -|UJHQ'DKOTXLVW .MHOO'XEHUJ -DQ+DOORQTYLVW cUJnQJ 7U\FNWKRV &DUOVKDPQV 7U\FN0HGLD$% .DUOVKDPQ ,661 2PVODJVIRWR .MHOO'XEHUJ SnELOGHQXQJGRPV PlVWDUHQ7RELDV - RKDQVVRQ 1DPQO|VW 6WRUWDNYLIHUODJHUSn$UODQGD *HRWHFVPHGOHPV P|WHK|OOVLYnUDVSn $ UODQGD+lUILQQV HWWDYYlUOGHQV VW|UVWDDNYLIHUODJHU VRPXWQ\WWMDVEnGH I|UYlUPHRFKN\OD 2OOH$QGHUVVRQVRP SODQWHUDGHLGpQKRV /XIWIDUWVYHUNHW QXPHUD6ZHGDYLD JXLGDGHGHOWDJDUQD JHQRPDQOlJJQLQJHQ 0(7$//0$5.1$'(1 +DOYIXOOWHOOHUKDOYWRPWYLQJODV" %HUJPDWHULDOLQGXVWULQVVWRUDGDJ *OREDO'ULOOLQJWHVWDGHQ\WW PlVVNRQFHSWLVDPEDQGPHG 0DVNLQ([SR (;$0(13c%(5*66.2/$1 %5$16&+(16/(9(5$17g5(5 6LG )lUGLJERUUDWL+DOODQGVnV 7XQQHOERUUPDVNLQHQ cVDEU|WLJHQRPSn +DOODQGVnVQRUUD VLGDGHQVHSWHP EHUNORFNDQ 'lUPHGlUEnGD W XQQHOU|UHQI|UGHQ GXEEHOVSnULJDMlUQ YlJHQIlUGLJERUUDGH 1XnWHUVWnUMlUQ YlJVLQVWDOODWLRQHUQD LQQDQWXQQHOQNDQ |SSQDI|UWUDILN Annonsera i branschens informationskanal! 040-611 06 90 www.bergsbruks.se 6LG 0DVNLQ([SRKDUI\OOW 0DVNLQ([SRDUUDQJHUDGHVI|UVWDJnQJHQ Sn7lE\*DORSS2FKPlVVDQYl[WHVnVPnQLQJRP 6HGDQI|UUDnUHWKXVHUDUPDQSnHJHQPDUNQlUD $UODQGD7UDILNSUREOHPHQIUnQNDQKDELGUDJLW WLOODWWEHV|NDUDQWDOHWVM|QNLnU 6LG SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 15.41 Sida 4 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 M E TA L L M A R K N A D E N Marknad i förändring M E TA L L K R Ö N I K Ö R : ANDERS OHLSSON Presslagd 13-08-29 VI ÄR TILLBAKA TILL FRÅGAN om det halvfulla eller halvtomma vinglaset. Ena dagen är glaset avgjort halvfullt och marknaderna ser ljust på framtiden, siffror kommer ut som pekar på en gradvis återhämtning i region efter region och det finns snart nog ingen hejd på hur många dessa små men positiva signaler är. Nästa dag är Bernanke åter i rampljuset och då har glaset genast blivit halvtomt. Det är nästan så att man vill skratta åt eländet, för uppåt, och att dessa justeringar i lättnader sker harmoniskt och inte för att ta död på uppgången. Kommer tecken på att uppgången inte står på stadig grund så kommer inte heller dessa lättnader att minska i den takt som nu indikeras. hur länge har nu inte detta pågått. Åtminstone har vi ett antal månader nu haft tid att mentalt förbereda oss på att det mesta har en ände (utom korven som har två). Ingenting är nytt förutom att det nu är mer substans bakom påståendet att USA är på väg upp, vilket i grunden är en glädjande nyhet. Likväl är det fortfarande rädsla som präglar kommentarer och analyser. Det borde stå fullkomligt klart för alla som bryr sig att Bernanke kommer att dra ner på stödköp och andra kvantitativa lättnader gradvis med en början nu under höstrusket. Lika klart bör det vara att dessa justeringar görs av en positiv anledning, så varför även fortsatt så stor koncentration på den negativa aspekten? Borde man inte i stället glädjas åt vetskapen att det nu pekar Rädslan för förändring På metallmarknaderna har vi sett en återhämtning från det låga och koppar har gradvis jobbat sig upp från 6 600 USD/mt för en test mot jämviktsläget kring 7 500. Det är rimligt att anta att det krävs lite mer jobb innan denna nivå bryts eftersom marknaden fortfarande har en negativ grundton baserad på rädslan för förändring. Jag kom att tänka på när jag jobbade på Outokumpu och koppardelen skulle bolagiseras. Vid det tillfället var personalen så orolig/rädd för förändring att företaget drog i gång en kampanj med trycksaker och klistermärken och hela baletten. Budskapet ”I love changes” var visserligen från början skapat för Outokumpu Copper men det skulle inte skada med ett massutskick av dekaler nu till alla dessa marknadsaktörer som finner glaset ständigt halvtomt. Koppar Börslagren är en bromsklots Det finns en positiv bas och mycket ser bra ut, men marknadsspecifikt finns det även saker som oroar. Börslagren av metall är en bromsklots och även om LME lovar att det max ska ta 100 dagar för att få ut metall så är det enligt mitt sätt att se det minst 75 dagar för mycket. Skulle man hårddra det hela borde man ha rätt att få ut sin vara inom 48 timmar, Guld om inte borde man få kompensation från lagerhuset. Hundra dagar är ett hån mot den tillverkare som står och väntar, och med det sagt så är det också klart att ingen kan förlita sig på leveranser från LME för sin försörjning. Vad ska man då ha LME till? Tidigare var det så att finessen med LME kontra andra råvarubörser var just närheten till slutanvändare, inte producenter, som var den stora skillnaden. Nu har tydligen den finessen spelat ut sin roll om man som kund inte kan få ut sin metall i någorlunda tid. Kvar för industrin är då primärt möjligheten till prissäkring och kopplat till detta möjligheten att få transparens i referenspriser. Lagerhållningsdelen är tillägnad dem med ett överskott av metall även inom industrin, men framförallt dem som har tillgång till billiga pengar (kan låna till låg ränta) för att finansiera lager. Det är där pengarna för tillfället finns. Låga räntor ger inflaterade lager Så länge dollarräntan håller sig kvar på låga nivåer kommer lagren att fortsätta att vara inflaterade och eventuella överskott av metall kommer att gömmas undan i finansiella lagertransaktioner. Priserna kan med det hålla sig kvar vid någon form av jämviktsläge, undantaget är aluminium som endast hankar sig kvar med hjälp av ologiskt höga premier på grund av all denna låsta metall. Vore det inte för det skulle produktionsnedskär ningarna där nu vara massiva. För övriga metaller är jag som alltid relativt positiv. o Annonsera i branschens informationskanal! 040-611 06 90 • www.bergsbruks.se 4 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 15.41 Sida 5 Orica Sweden AB Gyttorp, 713 82 Nora Tel. 0587 850 00, Fax. 0587 255 35, info.gyse@orica.com www.orica.se SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 15.41 Sida 6 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Bergmaterialindustrins SBMI, Sveriges Bergmaterialindustri, höll i år sin vårkonferens på anrika Berns i Stockholm. Föredrag och diskussioner varvades med mingel under några timmar. SBMI:s vd Björn Strokirk inledde programmet och kunde återigen konstatera nytt besökarekord – över 180 delegater från branschen och närliggande sektorer fanns på plats. Strokirk avlöstes av styrelseordföranden Kenneth Johansson som också gladdes över att så många hade lockats till nöjespalatset Berns i Berzeli Park. Han framhöll att intresset för branschdagen är en av de faktorer som ger SBMI den energi och det bränsle som behövs i arbetet. Hur ska olyckor undvikas? Under rubriken Täkttrafik berättade Håkan Skotte, Skanska, om en tragisk dödsolycka i ”den bästa regeln är den som efterlevs!” SBMI har tagit fram en checklista för säker täkttrafik som är en utmärkt utgångspunkt. Men lika viktigt som regler är att vi förändrar våra beteenden på arbetsplatserna. Den bästa gåvan vi kan ge våra medarbetare är möjligheten att komma hem från jobbet med liv och hälsa i behåll, avslutade Håkan Skotte. T E X T: N I C L A S K I N D VA L L FOTO: MICHAELA ANDERSSON Vällsta förra året och menade att denna måste bli en väckarklocka för alla i branschen. Hur kunde det ske och hur ska vi arbeta för att undvika sådana olyckor i framtiden? – Grejar vi inte att säkra våra arbetsplatser så kan vi strunta i resten, tyckte Skotte. En standard saknas i våra täkter, ett regelverk som minskar riskerna och som dessutom följs, för Arbete för säkrare bandtransportörer Cecilia Åkesson, Metso, och Leif Ivansson, Kellve, koncen- SBMI:s vd Björn Strokirk inledde programmet och kunde återigen konstatera nytt besökarekord. 6 trerade sig på bandtransportörer – ett område där arbetet för att minimera olyckstillbuden SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 15.42 Sida 7 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 lerar ett antal grundläggande hälso- och säkerhetskrav som måste uppfyllas för att en maskin ska få säljas och användas. – Om man ändrar en maskin kan detta anses vara likvärdigt med att bygga en ny maskin, vilket innebär att denna ska uppfylla kraven i maskindirektivet och CE-märkas. Det är viktigt att komma ihåg att även om man bara har för avsikt att använda maskinen i den egna verksamheten så ska den uppfylla kraven i maskindirektivet innan man tar den i bruk, avslutade Anders Grankvist. Bra samarbete mellan SBMI och BEF gen är tillverkare av en maskin och vad som händer när man bygger om eller kompletterar den. I lagens mening är alla som bygger om en maskin eller kopplar samman flera maskiner att betraktas som tillverkare. – Alla är tillverkare och måste veta vad som gäller, menade Grankvist. CE-märkningen grundar sig på maskindirektivet från EU, ett produktdirektiv som stipu- stora dag ständigt pågår. Båda visade hur man jobbar med det och hur man kan komplettera sin utrustning. – En bandtransportör är en av de farligaste maskinerna på arbetsplatsen och det är viktigt att investera i säkerhet, framhöll Cecilia. Leif Ivansson visade bilder på äldre anläggningar och konstaterade att säkerheten inom området bandtransportörer inte har utvecklats lika fort som inom andra områden men att alla nu jobbar med förbättringar. – Är vi intresserade av det här eller snackar vi bara skit, frågade Håkan Lövgren efter föredraget. Svaret blev att vi självklart vill arbeta för ökad säkerhet men att branschen kanske fokuserar mer på processmaskiner. Ett attitydproblem, således. Ombyggnad av CE-märkta maskiner Vad händer med en CE-märkt maskin när man ändrar den eller kopplar ihop den med en annan maskin? Frågan ställdes till Anders Grankvist från Kristianstads Miljöbyrå som visade Arbetsmiljöverkets orangefärgade föreskrifter. – Har ni läst dessa, frågade han auditoriet och fortsatte med frågan vem som egentli- Nästa punkt inom säkerhetsblocket var ett laddat ämne, om skämtet tillåts. Jan Johansson från Voglers och dessutom ordförande för Bergsprängnings Entreprenörernas Förening försökte förklara hur kollegerna i sprängbranschen ser på bergmaterialindustrin och tvärtom. Historiskt sett har det varit lite si och så med den saken men Johansson menade att det absolut har blivit bättre de senaste åren. – Vi har närmat oss varandra och förstår varandras problem på ett bättre sätt. En stor del av den äran tycker jag att BEF och SBMI kan ta åt sig, tyckte han. Kunskap är nyckeln till allt samarbete poängterade Johansson – Vi måste fortsätta att utbilda på såväl spräng- som krosssidan. Vi på BEF jobbar intensivt med vår kurs Bergsprängning för beställare som hålls ett par gånger om året. Vi märker tydligt att med högre kunskapsnivå hos alla är det lättare att få till ett bättre samarbete och större förståelse. Samt, givetvis, med ökad kunskapsnivå hos fler så blir slutresultatet bättre och det är ju det vi alla strävar efter. Utbildningsmaterial kan ersätta det gamla mentorskapet Efter Jan Johanssons humoristiska exposé över samarbetet mellan sprängare och täktägare var det dags för Björn Holm från GeoFrance. Hans ämne var det utbildningsmaterial som SBMI arbetar med att ta fram tillsammans med Ord & Vetande i Uppsala. Han redovisade det material som snart Cecilia Åkesson, Metso, och Leif Ivansson, Kellve (t.h.), koncentrerade sig på bandtransportörer – ett område där arbetet för att minimera olyckstillbuden ständigt pågår. 7 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 15.42 Sida 8 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Vad händer med en CE-märkt maskin när man ändrar den eller kopplar ihop den med en annan maskin? Frågan ställdes till Anders Grankvist (t.h.) från Kristianstads Miljöbyrå. kommer att erbjudas alla SBMI:s medlemmar. – Förr hade branschen ett naturligt mentorskap där äldre lärde upp yngre. I dag tar man inte tillvara kunskap, vilket är synd. Då gör alla samma misstag som vi en gång gjorde. Dessutom byter man jobb mycket oftare, så problemet är svårlöst, inledde han. Materialet beskriver till största delen sådant som det hittills inte har funnits något utbildningsmaterial om: hur maskinoperatören på ett säkert och kvalitetsskapande sätt ska arbeta. Fördelen med självstudiematerialet är att det är internetbaserat och att man kan gå igenom det när det passar, kanske vintertid då täkten har lite av lågsäsong. – Det här upplägget kan bli en höjdare. För mig som gammal branschmänniska känns det väldigt bra, det ersätter delvis det gamla mentorskapet. Efterbehandling av täkter Det första avsnittet under rubriken Miljö var Biologisk mångfald med miljökonsulten Anders Enetjärn som huvudperson. Han visade utmärkta exempel på efterbehandling av täkter. Varför ska då industrin sträva efter biologisk mångfald? Jo, av en mängd orsaker, menade Enetjärn. Bland annat för att en avslutad täkt har stor potential att inrymma miljöer för sällsynta djur och växter, för att bidra till positiv publicitet för exploatören och, sist men inte minst, för att vi kan vänta oss skärpta lagar inom området. Och då är det bättre att befinna sig i framkant av utvecklingen än att tvingas in i ett arbete man inte skaffat sig tillräcklig kunskap om. Han önskade avslutningsvis att branschen ska efterfråga och upphandla ”ekologisk ingenjörskonst” och bygga natur på färdigbrutna platser, att skapa temporära biotoper under bryttiden för störningsberoende strategiska platser i vägnätet – många hotas av planerad bebyggelse och andra projekt. En minskning av antalet terminaler och ogynnsamma placeringar leder till fler transporter och större miljöpåverkan. arter och att utveckla en utbildning i ”ekologisk ingenjörskonst”. Kerstin Nyberg, Cementa, fortsatte på den inslagna vägen och berättade om hur hennes företag arbetar med dessa frågor. Bland annat fick branschdagsdeltagarna stifta bekantskap med Nipsippan som Cementa arbetar hårt för att bevara i sitt kalkbrott på Gotland. Deponi är slöseri Petterssons kollega Lars Gröndahl slog ett slag för ökad återvinning i branschen. – Deponi är slöseri konstaterade han med eftertryck. Till Rydbokrossen, där han är platschef, kommer dagligen lastbilslass med schaktmassor och annat material för återvinning. Allt tas om hand och kan efter förädling säljas vidare. Lars Gröndahl är övertygad om att hanteringen av massorna är en viktig framtidsfråga. – Fler och fler måste börja återvinna på det här sättet och dessutom använda materialet. Och så kommer det att bli, annars är det skandal! Dessutom är det ungefär trettio procent billigare än konventionellt material. Avfall eller råvara? Nästa fråga var en som stora delar av bergmaterialindustrin brottas med för tillfället, nämligen entreprenadbergets status. Är det avfall eller råvara? Det juridiska spörsmålet, där Naturvårdsverket förespråkar avfallsbenämningen medan Trafikverket är av motsatt uppfattning, behandlas just nu i markoch miljödomstolen i Nacka och kommer säkerligen så småningom att landa hos markoch miljööverdomstolen. Marie Berglund, NCC, tillika medlem i SBMI:s samhällsutskott, redogjorde för frågan och framhöll att spelreglerna i ärendet måste fastställas inom kort. Branschen väntar på besked om framtiden, särskilt med tanke på Förbifart Stockholm och de mängder entreprenadberg som beräknas komma ut på marknaden i det projektet. Björn Holm från GeoFrance redogjorde för det utbildningsmaterial som SBMI arbetar med att ta fram. ningar och faktisk bränsleförbrukning ska hjälpa NCC att optimera processen. – Målet är att bilarna ska gå med fulla lass tur och retur och dessutom köra så kort sträcka som möjligt. En annan aspekt är att branschen måste verka för att få ha kvar terminaler på Optimera transporterna! En angränsande fråga gäller transporter och Leif Pettersson, NCC, inledde med att lakoniskt kommentera föregående inlägg med underdriften ”Det blir intressant”. Pettersson brinner för logistik och för hur branschen ska bli miljövänligare i sina transporter. Nyckelordet är samverkan och uppdraget är att se till att minimera antalet tomma lastbilar på gator och vägar. Nya bilar med avancerad teknik som mäter allt från last till vägval, inbroms- Kerstin Nyberg, Cementa, redovisade hur hennes företag arbetar med frågan om efterbehandling av täkter. 8 Maud Olofsson vägrade pengar till MinBaS Teknik, utveckling och marknad var nästa rubrik och Per Murén inledde med ”MinBaSkepsen” på. Anförandet handlade om samverkan mellan gruvnäringen och bergmaterialindustrin och han konstaterade att vi tidigare har pratat mycket om FoU, men att det nu är FoI som gäller. De flesta i branschen minns naturligtvis de stora MinBaS-programmen som omfattade 70-80 projekt och gav mycket bra resultat. Branschen föreslog regeringen i juni 2010 att fortsätta med SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 10.54 Sida 9 FlexiROC T20 R – två riggar i en Med FlexiROC T20 R kan du arbeta både ovan och under jord –HQVPDUWO|VQLQJI|UÀH[LEODHQWUHSUHQ|UHU ”Riggen är kompakt och smidig, tack vare den hydrauliska ’roll-over’-funktionen kan den borra i alla möjliga vinklar. Det gör att den passar perfekt i trånga utrymmen där större riggar inte kommer åt, i mindre tunnlar såväl som i villaområden.” Lars Ericson )lUHQWXQD%HUJVSUlQJQLQJ 6H¿OPHQRP)OH[L52&75 Skanna koden med en QR-läsare eller gå in på atlascopco.se/bitz SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 10.54 Sida 10 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 och underkorn. Dessutom ska anläggningen producera rätt mängd och det ska råda massabalans i den totala produktionsmixen så att man når bra totalekonomi. Som exempel gav Sven-Henrik Norman Metsos samarbete med Norsk Stein som inleddes för drygt tio år sedan. Anläggningen ligger utanför Stavanger och är Skandinaviens största bergmaterialproducent. Från starten av samarbetet 2002 och fram till 2009 ökade produktionen från 2,5 till 6 miljoner ton och ökningen uppnåddes utan att företaget ökade resurserna i form av nya krossar eller siktar,utan genom noggrant studerande av processen och tät uppföljning. Efter att Norsk Stein installerat nya krossar producerade företaget förra året ungefär tio miljoner ton och har totala reserver på ungefär 350 miljoner ton. Sven-Henrik Norman berättade också att Metso har ett liknande samarbete med Velde Pukk, en mindre familjeägd täkt på norska västkusten som har en lite speciell verksamhet i och med att man sedan 2009 har satsat stort på att tillverka maskinsand av hög kvalitet. Avfall eller råvara? Marie Berglund, NCC, tillika medlem i SBMI:s samhällsutskott, redogjorde för frågan. MinBaS Innovation, men man fick tydligt besked från Maud Olofsson att det inte finns sådana pengar. – Ni måste söka pengar hos de vanliga instanserna Vinnova, KK-stiftelsen eller Mistra till exempel, sa Olofsson då. Per Murén berömde Charlotta Brogren, vd på Vinnova, som strider hårt för svensk forskning och innovation. Branschen har av Vinnova fått stöd för två projekt. Det första driver Chalmers och det handlar om finkorniga produkter och kommer att följas av ett demoprojekt i fält med krossning på nytt sätt. 10 miljoner kommer från Vinnova och sammanlagt omfattar projektet 23 miljoner kronor. Resten är egna insatser eller annan finansiering. Nästa projekt är Grå-gröna hållbara städer – växtlighet, framförallt träd, och vatten i kombination med belagda ytor. Där är det SP-CBI som håller i trådarna och även industrin är med. Projektet omfattar 20 miljoner kronor. Dessa kallas Vinnova del 1 och Vinnova del 2 och handlar om FoI-agendor, där FoI står för forskning och innovation. Innovation är det som kommer efter forskningen och när man ska börja göra affärer. Per Murén konstaterade att detta brukar tilltala branschfolk. FoI-agendorna drivs av konstellationer av företag, myndigheter och forskare och ska beskriva vad som är viktigast i framtiden, på både kort, längre och väldigt lång sikt. Branscher som producerar ur berget Per Murén berättade vidare om arbetet med att utveckla en FoI-agenda med namnet MinBaS Innovation och som drivs av konstellationen Bergmaterial, Industrimaterial och Natursten. Inom kort skickas agendan till Vinnova och senare ska den kompletteras med önskade projekt. Då Vinnova gärna ser att olika agendor samarbetar ligger det nära till hands att bergmaterialbranschen samarbetar med liknande industrier. Det är till och med så att det redan finns pengar reserverade för gruv-, stål- och mineralindustrierna. De pengarna kan MinBaS Innovation få nyttja om man spelar korten rätt. Alla branscherna producerar ur berget, har ganska många gemensamma moment och kan driva vissa projekt gemensamt, till exempel processer, produktion, tillståndsprocesser, säkerhet, miljöfrågor och Europa-samarbete. Stöld och skadegörelse Hur ska vi kunna förhindra stöld och skadegörelse på våra arbetsplatser, frågade Lars Nilsson, Trygg Hansa, och gav exempel på några sätt att skydda sig mot tjuvarna. I stora drag handlar det om att göra det svårare att tillgripa exempelvis maskiner och drivmedel på arbetsplatserna. Åtgärder kan vara allt från stöldskyddsmärkning till olika slags larm; en effektiv åtgärd är att helt sonika stänga av tillfartsvägarna på olika sätt när de inte används. – Branschen börjar vakna, sa Lars Nilsson. Det har varit trögt ett tag men det blir långsamt bättre. Ska vi komma till rätta med de här problemen måste vi jobba gemensamt – försäkringsbranschen och försäkringstagarna. Optimerad produktionsprocess med Metsos hjälp Sven-Henrik Norman, Metso, redovisade företagets erfarenheter av optimerad konkrossprocess i ett samarbete mellan kund och leverantör. Metso kallar den typen av intimare samarbete för ett Process optimization Project, PoP, där processen optimeras för att slutkunden ska bli så nöjd som möjligt. Det viktigaste för kunden är att producera rätt produkt och det betyder inte alltid högsta kvalitet. Över tid ska det produceras både hög- och lågvärdiga produkter. Flisighet och slitstyrka är viktiga parametrar, liksom andelen över- Infrastrukturen är eftersatt De avslutande programpunkterna genomfördes tillsammans med organisationerna Svensk Betong och Byggnadsämnes10 Dagen avslutades med att Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström framförde sina synpunkter på Sverige i ett ekonomiskt och politiskt perspektiv. förbundet, vilket föranledde byte av lokal. Gemensamt tågade deltagarna till vackra Chinateatern. Där väntade Lars Redtzer, ansvarig för infrastrukturfrågor hos Sveriges Byggindustrier. Han redogjorde för hur konjunkturen ser ut gällande våra branscher och konstaterade att, trots att det är ganska dåliga tider, så ser Sveriges ekonomi stabil ut – särskilt om man jämför med andra länder. Däremot, trots ett stort behov av nysatsningar, investeras det för lite i infrastruktur och bostäder. Här finns mycket at göra och alla berörda branscher gör klokt i att samverka i opinionsbildningen. Politikerna måste göra mer Dagen avslutades med att Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström redovisade sin uppfattning om Sverige i ett ekonomiskt och politiskt perspektiv, kryddat med egna erfarenheter som viktig aktör i samhällsdebatten. Han gav åskådarna en historisk sammanfattning och pekade på några faktorer som skulle kunna föra Sverige framåt och utveckla vår samhällsekonomi. Politikerna måste göra mer var utgångspunkten och alla delar av det politiska spektret fick sig en släng av sleven. Därmed sattes punkt för Branschdagen. Och det hela avslutades med middag på Moderna Museet. o SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 10.54 Sida 11 FlexiROC T20 R – två riggar i en Med FlexiROC T20 R kan du arbeta både ovan och under jord –HQVPDUWO|VQLQJI|UÀH[LEODHQWUHSUHQ|UHU ”Jag gillar att riggen är smidig vid transport och etablering. Vi kan dessutom borra för allt från villagrunder och rörgravar till bergförstärkning i tunnel, med en och samma rigg. MångsiGLJKHWHQJ|UDWWYLQXNDQWDRVVDQÀHUW\SHUDYLQWUHVVDQWD och utmanande jobb.” Yngve Bredin YB Sprängtjänst 6H¿OPHQRP)OH[L52&75 Skanna koden med en QR-läsare eller gå in på atlascopco.se/bitz SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 10.54 Sida 12 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 ÖPPEN TÄKT I STENUNGSUND Utan bergmaterial Ett samhälle utan asfalt och betong kan vara en önskedröm för många. Men tänker man lite längre inser man snabbt vilka problem vi skulle få att bygga vägar, järnvägar, broar, tunnlar, hus och ledningsnät för energi och vatten utan just betong och asfalt. DET FUNGERADE UTAN BETONG fram till 1600-talet när vi inte var så många, men i en värld med 7,4 miljarder människor är det helt enkelt omöjligt. Hur skulle man få fram mat, vatten, energi och sjukvård till så många utan en fungerande infrastruktur? Och hur skulle bebyggelsen se ut utan världens vanligaste byggnadsmaterial, betong? – Vår bransch är inte så känd OCH ASFALT R A P P O R T: Täkt. Där vill vi visa vad vi håller på med och förklara samhällsnyttan lite bättre. KJELL DUBERG trots att den omsätter minst lika mycket som gruvindustrin. Kanske bergtäkter omtalas mest i termer av att de orsakar buller, vibrationer, sprider damm och gör stora hål i berget, menar Pär Johnning, produktions- och platschef på Ballasts anläggning i Stenungsund. Därför anordnar vi Öppen Stenungsunds äldsta producerande företag Bakom anläggningen ser man fyra höga skorstenar. Ett underjordiskt oljekraftverk med stora bergrum för olja byggdes år 1955 i Stenungsund. Det skulle försörja det mycket energikrävande 12 petrokemiska centrum som planerades i området. Sprängningarna resulterade i ett överskott av många miljoner ton berg. Det lades i en dalsänka intill och var anledningen till att NCC Roads etablerade sig på platsen samma år under varumärket Baggermans AB. Det är nu Stenungsunds äldsta producerande företag. Företaget heter Ballast och är en del av NCC SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 10.55 Sida 13 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 stannar Sverige Roads. Det losstagna berget krossades under 15 år innan det var slut. Anläggningen omges av fyra Basen för tillverkningen utgörs av kolvätet eten. Det utvinns från naturgas och nafta som skeppas in till Stenungsund. El petrokemiska fabriksområden som tillverkar allt från plastgranulat till kemiska tillsatsmedel för bland annat färgindustrin. för driften hämtas sedan många år inte längre från oljekraftverket, men detta finns fortfarande kvar och är ett av Sveri- Ballasts anläggning i Stenungsund med förkrossen i mitten, utlastningen med vindsiktsanläggningen till höger och grannföretaget Färdig Betong längst till höger. I bakgrunden syns skorstenarna från det underjordiska oljekraftverket som var orsaken till att bearbetningen förlades hit 1955. Det lossgjorda bergmaterialet vid byggandet tog 15 år att krossa. 13 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 10.55 Sida 14 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Publik i alla åldrar fick tillfälle att se och prova anläggningens olika aktiviteter. vidare upp i sikthuset. Två fickor finns för stenmjöl 0/2 mm. Från dem matas materialet till vindsikten. De olika fraktionerna går ut i silorna och kan lastas direkt till bilar som parkerar under utmatningen. Sedan 1993 matas allt material mindre än 12 mm in i processen via en kubisator som rundar av kornen så att de mer liknar naturgrus. Ljus granit blev säljsuccé ges stora oljereservkraftverk. Det utnyttjas alltmer sällan. Krossar 400 000 ton om året Vi går upp för backen till förkrossen där man har fin utsikt över området. Leif Larsson tar emot oss. Han berättar att LÅAB transporterar berget från täkten med två lastbilar som tippar mellan 2 000 och 2 500 ton per dag i förkrossen. Det är en Svedala Arbrå rotationskross Under dagen gick en buss i skytteltrafik mellan produktionsanläggningen och bergtäkten i Gategård. Pär Johnning guidade vältaligt under turen genom anläggningen och färden vidare till täkten. – Vi producerar och säljer 400 000 ton om året, berättade han. Sedan vi kom hit 1955 har varje år ungefär 150 000 ton bergkross exporterats till Danmark, Tyskland, Estland, Lettland och Litauen. Där är vårt material omtyckt eftersom vi har en ganska ljus granit som ger asfalten en ljusare yta. Den från 1976, en pålitlig årgång. Intagsöppningen är 1,20 x 1 meter. Svänghjulen väger 3 ton per styck och hela krossen väger 60 ton. Krossen klarar 50 ton i fickan och har en kapacitet på 500 ton/tim. Totalt krossas 400 000 ton per år. Materialet går via en tvådäckad sikt där man kan plocka fram 0/18 eller 0/32. Genom en tunnelmatare går sten som är 18/250 till tre konkrossar. Det krossade materialet går 14 förstärker ljuset från bilarnas strålkastare och från gatubelysningen. Transport till hamnarna och även till svenska kunder sköts av Fraktkedjan. Vindsiktning har ökat produktsortimentet Krossningen sker i fyra steg från som störst 1 000 mm ner till 0/2 mm. Anläggningen är en av de få i Europa som utnyttjar en vindsiktsanläggning för att ta bort det allra finaste materialet ur 0/2. Här får vi fram tre nya produkter: filler 0/063 mm, en mellanfraktion 0,063/0,5 mm och en lite grövre 0,5/2 som används bland annat vid produktion av betong. Dessa små fraktioner kan inte siktas på vanligt sätt. Maskor under 2 mm blir snabbt igensatta i en vanlig process. Tvättning eller vindsiktning är enda metoden. Anledningen till att man sedan 2007 har arbetat intensivt med att förändra stenmjölet är att produkten ska kunna ersätta naturgrus vid produktion av betong. En stor del av SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 10.55 Sida 15 Version 1 - 2012-06-01 Checklista Bergsprängning Dessa checklistor för upphandling och byggskedet av bergsprängningstjänster har framtagits av den partssammansatta Olyckskommission Bergsprängning. L L Ä T S E D B N Ä V N A – Huvudskälet har varit att minimera olyckor och tillbud men genom att kräva och följa dessa uppställda krav kommer också såväl den tekniska kvalitén att öka samt sund konkurens att stimuleras. O Vid upphandling användes Checklista Bergsprängning – Upphandling. O Vid byggskedet ovan jord användes Checklista Bergsprängning – Byggskedet ovan jord O Vid byggskedet under jord användes Checklista Bergsprängning – Byggskedet under jord. Ingående parter (och i förekommande fall deras medlemsföretag) verkar för att dessa checklistor ska följas. Olyckskommission Bergsprängning ansvarar för regelbunden uppdatering av checklistorna. För frågor, synpunkter och beställning av checklistor: info@bef.nu SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 10.55 Sida 16 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 John Johansson betraktar en pendelkross från 1939. Stig Olsson (t.h.) har arbetat med krossning i 40 år. Han berättar att krossen användes under kriget för produktion av grus till de vägar som försvaret byggde. Krossen drivs med fristående motor. Matningen sker med handkraft och stenarna får vara högst 30 cm i diameter. Kapaciteten är i bästa fall några ton/dag. Anette Broman intervjuar Leif Larsson uppe vid förkrossen. Den klarar 50 ton i taget i fickan och kapaciteten är 500 ton/tim. Till höger Alfred Johansson inne i krossens manöverhytt. Han har fått stockning i fickan och ska sätta in skutknackaren. Bilden till vänster: Utsikt från förkrossen. Materialet går efter ytterligare krossning i tre konkrossar till sikthuset. De olika fraktionerna går ut i silorna. Två fickor finns för stenmjöl 0/2 mm. Från dem matas finmaterialet till vindsikten. Bilden till höger: Närbild på vindsikten. Den stora ”dammsugaren” tar fram tre nya produkter, filler 0/063 mm, en mellanfraktion 0,063/0,5 mm och en lite grövre 0,5/2 som används till produktion av betong. det vindsiktade materialet säljs till Färdig Betong som använder helkrossat material till 90 procent i sin betongproduktion. Benders använder det till sin marksten. Förutom 0,5/2 går också 4/8, 11/18 och 16/22 till betong. Utvecklingen av de finare fraktio16 nerna har skapat ett större produktsortiment än hos de forts. sid. 24 flesta andra SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 10.56 Sida 17 Foto: Våre Veger Bergsäkring • Vatten- och frostsäkring Med vårt stora LAGERSORTIMENT kan vi garantera SNABBA LEVERANSER till KONKURRENSKRAFTIGA PRISER! Solbräckegatan 15 442 45 Kungälv Sweden Tel +46 303 24 30 80 E-mail info@pretec.se www.pretec.se EGEN PRODUKTION gör oss dessutom flexibla och startsnabba! Du hittar oss även i Norge: Pretec AS Tlf +47 69 10 24 60 LET’S CONNECT! Sandlock™ lyfter enkelt och säkert Sandlock™ är en lyftanordning som specialutformats för att det ska bli säkrare och enklare att byta innermantel på Sandviks konkrossar. Nu krävs ingen riskfylld svetsning för att byta krosskammare och bytet av Let’s connect slitdelar går snabbare! Verktyget har utformats särskilt för Sandvik slitdelar, har inga lösa delar och är enkelt att använda. Säkert, enkelt och effektivt. SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB TEL 026-26 20 00 www.mc.sandvik.com/se SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 10.57 Sida 18 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Till vänster: Tvådäckad sikt. I mitten: Sedan 1993 matas allt material mindre än 12 mm in i processen via en kubisator som rundar av kornen så att de mer liknar naturgrus. Till höger: De olika fraktionerna går ut i silor och kan lastas direkt på bilar som parkerar under utmatningen. Till vänster: Den synliga delen av det underjordiska oljekraftverket som numera sällan behöver användas. Till höger: Närmaste grannen Färdig Betong använder 90 procent helkross i sin betongproduktion. Andréas Reinholdsson, försäljningsansvarig Ballast, visar elva olika fraktioner av bergkross och beskriver deras användningsområden. Exempelvis kan 0,5/2 förutom till betong också användas till gräsmattedressing och plattsättning eller som sjösand och dränerande fogsand. Hasslefors Garden säljer ”framtidens jord” framtagen av stenmjöl som har visat sig innehålla jordförbättrande mineral. Många svenska spannmålsjordar har brist på vissa mineral. Glimmer är nedbrytbart av spannmålens rötter och fungerar utmärkt som ett mineraltillskott. 18 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 10.57 Sida 19 9LKDUDOOWGXEHK|YHU LQRP\UNHVNOlGHURFK SHUVRQOLJWVN\GG 'XKLWWDU%M|UQNOlGHURFKDQGUDYDUXPlUNHQ ' XKLWWDU%M|UQNOlGHURFKDQGUDYDUXPlUNHQ QlUPDVWH*UROOVEXWLNZZZJUROOVVH LLQlUPDVWH*UROOVEXWLNZZZJUROOVVH SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 10.57 Sida 20 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Bussen med Pär Johnning som guide anländer till täkten. Där kunde man se hur lastning och vattning går till, man kunde provåka lastbil, titta in i en borrigg, se på skutknackning och inte minst få lite förtäring. En geolog svarade på frågor och en film från Voglers visade sprängningen av senaste salvan. Evenemanget förgylldes av en häpnadsväckande Trialuppvisning med nordiska och svenska mästare. Christian Vogler, Marina och Bogunnar Andersson från Voglers visar sin satellitstyrda borrigg och elektroniska tändutrustning. LÅAB kör mellan täkten och förkrossen, 40 ton per last. Ca 2 000-2 500 ton per dag med två bilar. Till höger: Seniorer med ett förflutet på täkten. Fr.v. Tage Svensson, lastbil 1959-60, Kurt Hansson, grävmaskin 1960-75, Sven Karlsson, lastbil 1959-60 och Rune Winkler, lastbil och grusexpert 1970-98. 20 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 10.57 Sida 21 RIOFLEX RIOMEX Bulksprängämnen med En helhetslösning R IOFLEX ooch ch R IOMEX B ulksprängämnen m ed tteknisk eknisk sservice: ervice: E nh elhetslösning 140 ppåå ssprängningsarbete, prängningsarbete, ssom om bbygger ygger ppåå 1 40 åårs rs iinnovation nnovation ooch ch eerfarenhet. rfarenhet. UK- 2011 Från Sverige till Brasilien, från bergtäkt till gruva, finnss ett över 140 år gammalt ar arv, rvv, grundat av Alfred Nobel. MAXAMs ingenjörer anförtros de mest sofistikerade och utmanand utmanandee sprängningsprojekten. MAXAMs kompletta serie av produkter tillgodoser den krävande världsma rknadens behov fför ör bergtäk världsmarknadens bergtäk-ter och specialprojekt kt på alla 5 kontinenter kontinenter.r. Global Product Finder Initiation Systems s s Electronic Systems s s PPackaged ackaged Explosives s s Bulk Explosives MAXAM Sverige s AB Sörmons Grusgrop PP.L. .L. 89 002 2 s 65346 K Karlstad arlstad Sweden s TTel: el: +46 (0) 54 53 53 110 0 s email: contact.se@maxam.net s www www.maxam.net .maxam.net BRETT SORTIMENT AV SIKTMEDIA. SIKT Tel: T el: e 0371-150 35, Långgatan 4 334 33 Anderstorp info@peterson-duhr.se info@peterson-duhr .se Peterson & Duhr kan erbjuda sten- och grusindustrin ett brett sortiment av siktmedia. Vår historia och tradition gör att vi kan leverera hantverksmässiga produkter av högsta kvalitet – med all den service som våra kunder är i behov av. Vi är övertygade om att allt är möjligt. Oavsett hur våra kunders behov ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar. På Peterson & Duhr är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser. Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara bäst. www.peterson-duhr.se www w..peterson n-duhrr.se . SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 10.57 Sida 22 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Mats Fehrm, geolog och chef för NCC:s laboratorier i Uddevalla och Mariestad. Där utför man provning av berg och asfalt och gör bergartsanalyser. Gategårds berg är en magmatisk granodiorit, inget märkvärdigt, men ett bra och homogent berg. Han visade en intressant utställning över bergarternas geologiska utveckling och förklarade skillnaden mellan magmatiska, sedimentära och metamorfa bergarter. Och hur många kände till vilken enorm resa över klotet som Sverige har gjort under årmiljonerna? På Öppen Täkt fick publiken då och då se en fantastisk Trial show. Förarna uppvisade balans och skicklighet utöver vad man trodde var möjligt. De som tyngdlöst virvlade runt uppe på stenbumlingar, containrar, lastbilstak och grushögar var Eddie Karlsson, svensk och nordisk mästare, Adam Thiger, svensk mästare, och unge Tobias Johansson, svensk ungdomsmästare. (Fler bilder på nästa uppslag.) 22 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 10.57 Sida 23 Vi påverkar genom dialog myndigheter, beställare och övriga branschintressenter för en positiv utveckling av vår bransch. Vi främjar våra medlemmars ekonomiska intressen och stödjer dem i såväl dagliga frågor som långsiktiga utvecklingsprojekt. Vi formar genom ny teknik och god arbetsmiljö morgondagens arbetsplats som ska attrahera dagens ungdom Vi förändrar Bergsprängarvärlden genom införandet av AuktoriseradBergsprängare. Genom fokus på arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet skapas trygghet för beställaren. Välkommensommedlem BEF 100 entreprenörer , 40 Aktivt Stödjande Partner Medlemmarna utför 85 % av ovanjordssprängningarna WWW.bef.nu SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 10.58 Sida 24 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 anläggningar. Man säljer ungefär 20 olika varianter. Glimrande jordförbättring – När vi började mäta det fria glimret i våra produkter efter vindsiktningen, såg vi att en väldigt stor del hamnade i mellanfraktionen 0,63/0,5 mm. Det följer naturlagarna att glimret på grund av sin form lättare följer med om en vindkraft tar tag i materialet. Våra mätningar visar att mellanfraktionen innehåller tio gånger mer glimmer än de andra två. All glimmer passar inte till betong, men det finns andra användningsområden. Forskning har visat att glimmer är en mycket bra ingrediens, bland annat som jordförbättringsmedel, berättade Pär Johnning. Utan bergkross stannar Sverige ton av vårt grus användes för tillverkning av betongen till tunnelns nedfart och uppfart. Att få täkttillstånd kan ta mellan tre och fem år. Och när man börjar vet man inte om man överhuvudtaget får något tillstånd. Täkten i Gategård har varit igång sedan 1983. I dag sträcker sig tillståndet till 2020 men man arbetar redan med en förlängning ytterligare minst 15 år. – Vår produktion berör alla varje dag, hela året, framhåller Johnning. Det finns få saker som bygger upp vårt samhälle så mycket. Asfalt består till 95 procent av krossat material och betong till 80 procent. Utan våra produkter är det svårt att föreställa sig hur samhället skulle kunna fungera. – I täkten sprängs 10-15 salvor om året, mellan 20 000 och 50 000 ton berg varje gång. Elektroniktändning och emulsionssprängämne används med alltmer förfinade metoder till gagn för oss och omgivningen. – Med stolthet vill jag framhålla att vi var en de få som levererade material till Öresundsförbindelsen. 300 000 Fruktbar dialog med underentreprenörerna Voglers sköter all borrning och sprängning i täkten. Besökarna fick provsitta den satellitstyrda borriggen och fick information om hur den senaste utrustningen för elektroniktändning och inmätning av borrhålsavvikelser fungerar. 24 Bogunnar Andersson, Jan Johansson och Christian Vogler berättade att Gategård är en intressant och utvecklande täkt eftersom Pär Johnning ständig driver på och vill förfina arbetet med den senaste tekniken inom elektroniskt tändning och satellitbaserat hålnavigeringssystem, HNS. Ett fruktbart samarbete där vi pushar varandra för att ständigt bli bättre, förklarar Christian. Enbart elektroniska sprängkapslar används för att skona närliggande hus från vibrationer. Lindmarks åkeri, LÅAB, som sköter avtäckning och alla transporter inom anläggningen, demonstrerade lastning med sina stora maskiner. Man kör i skytteltrafik till förkrossen med två bilar som vardera tar 40 ton per last. o SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 11.00 Sida 25 JONSSON L 1208 förkross för stora och små jobb Intresserad av sikt och matare? www.pjjonsson.se Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner 894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75 info@pjjonsson.se | www.pjjonsson.se Försäljningsrepresentant maskiner: Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 11.00 Sida 26 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Geotec på Arlanda Världens största Clarion hotell Arlanda var samlingspunkten för Geotecs medlemsmöte i våras. Inte bara för att det är praktiskt när folk från hela Sverige ska samlas, utan också för att här finns ett av världens största akviferlager och det största utan värmepumpar och kylmaskiner. MEN FÖRE STUDIEBESÖKET avhandlades trender och konjunkturer inom denna snabbt växande bransch, hur byggbranschen och politiska infra- ett samlingsnamn för berg-, sjö- och markvärme liksom dito kyla. Energin kommer till största delen från solen och inlagras passivt i marken. Geo- strukturbeslut påverkar och de nya möjligheterna som bjuds genom Kompetenscentrum Svensk Geoenergi. Geoenergi är, som bekant, 26 energi används i huvudsak inom tre markbundna system: bergvärme, borrhålslager och akviferlager. I Sverige finns i dag mer än SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 11.00 Sida 27 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Signhild Gehlin, ansvarig för Kompetenscentrum Svensk Geoenergi, uppmärksammade att Sverige producerar 12 TWh värmepumpsburen energi per år, 20 procent av hela världsproduktionen. akviferlager 300 000 bergvärmeanläggningar med värmepumpar som i huvudsak används för att värma småhus. Berget eller marken lämnar normalt dubbelt så mycket energi som behöver tillföras i form av el. Totalt alla system finns över en miljon värmepumpar i drift. Solen har effekt ner till några hundra meters djup. Därefter R A P P O R T: grundvattnet. Värmen kan tillvaratas genom hål borrade ner till 2 000-5 000 meters djup och den kan användas för produktion av fjärrvärme och elektricitet. I Sverige stiger temperaturen med mellan 10 och 30 grader per kilometer mot djupet i berggrunden. Den för närvarande största svenska geotermianlägg- KJELL DUBERG tar den geotermiska energin från jordens inre över. Denna utnyttjas främst i länder med aktiva vulkanzoner, som exempelvis Island och Turkiet. I zonerna mellan kontinentalplattorna trycks magma från jordens inre upp och värmer 27 ningen finns i Lund. Stadens fjärrvärmebehov täcks till en fjärdedel (250 GWh) av 20gradigt vatten från sedimentära lager på ca 700 meters djup. Värmen i vattnet värmeväxlas till fjärrvärmetemperatur. Svenskt Geoenergicentrum Geotec bildade den 1 mars i år SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 11.01 Sida 28 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Johan Barth vakar över sin månghövdade deltagarskara. dotterbolaget Kompetenscentrum Svensk Geoenergi. Signhild Gehlin, tidigare generalsekreterare för Energi- och miljötekniska föreningen, anställdes som teknisk expert och ansvarig för verksamheten. Den kommer att erbjuda geoenergibranschen marknadsanalyser, statistik, utbildning, forskningsbevakning och skapa standarder. Det blir också en större satsning på tidningen Svensk Geoenergi. Den 4 oktober varje – Siffrorna som sammanställdes till 2010 års kongress visar på 50 GW installerad geoenergi, inklusive geotermi och varma källor. Så mycket som 70 procent är värmepumpsrelaterat. Per år gav det redan då totalt 121 TWh, varav hälften kommer från värmepumpar. Elen som driver värmepumparna är exkluderad. – Det riktigt intressanta är den accelererande ökningen för värmepumpskopplad energi, år anordnas Geoenergidagen, ett forum för information och kunskapsutbyte kring aktuella frågor som rör geoenergi. Accelererande ökning för geotermi i världen Signhild presenterade inledningsvis marknads- och utvecklingsläget för geoenergin i världen. Statistiken kommer från World Geothermal Congress som vart femte år samlar representanter från 78 länder. menar Signhild, 5 TWh år 2000, 25 TWh 2005 och 60 TWh år 2010. Sverige världsledande Sveriges totala energianvändning i byggnader är 100 TWh, av det kommer 12 TWh från geoenergi. Det utgör 10 procent av världens totala utvinning från alla typer av geo energi/geotermi och 20 procent av världens värmepumps- Lunchpaus med åttiotalet Geotecmedlemmar som hade mött upp. Samtidigt konfererade också Swedaviakoncernen på hotellet. Svedavia äger, driver och utvecklar Arlanda och 13 andra flygplatser i Sverige. 28 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 11.01 Sida 29 Mångpoliga kontaktdon Robusta kontaktdon för kraft- eller signalöverföring med kåpor av pressgjuten aluminium och fjädrande låsbyglar av rostfritt stål. Från 3 till 216 poler. Elproflex Hampus Heavy 9130 Populär bandavskrapare på de svenska malmfälten. ® extremt vrid- och böjtålig kabel Slitstark Te el 0511-173 60 • www.vendig.se • info@vendig.se Elproflex är lämplig för användning i rörliga applikationer. Kabeln har överlägsen böjtålighet och är extremt nötningstålig. Särskilt lämplig i kabelsläpkedjor och industrirobotar. Gruvkabel 1 kV Hydrauldriva Cobra - pumpar – Alltid på bettet! Kopplas enkelt till yttre hydraulik på traktor, gräv- eller lastmaskin. Tål grus , slam och torrkörning. Hög kapacitet från 500 till 2 500 liter/min. Se hemsida! /nJYLNWOlWWDWWÀ\WWD Cobra 150, 90 och 30 Flexibel anslutningsledning med Polyuretanmantel 4x10-240 mm2. Manteln har överlägsen mekanisk tålighet. Specialkabel - vår specialitet Tillbehör: Grovsil Lövbacksvägen 3 141 71 Segeltorp www.elproman.se Tel. 08-97 00 70 Fax 08-646 31 48 info@elproman.se För upplysning om närmaste återförsäljare. Ring Ranaverken AB redan idag! 0512 - 292 00 www.ranaverken.se SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 11.01 Sida 30 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Johan Deremar, nationalekonom, Sveriges Byggindustrier, kallade sitt föredrag ”Byggindustri i motvind”. Men en botten bildas nu och han tror att läget kommer att förbättras successivt från 2014. Till höger: Johan Barth tackar Martin Forsén, Svenska Värmepumpföreningen, som berättade om organisationens verksamhet och analyserade potentialen för värmepumpsmarknaden i Sverige. burna energi. Trots vår redan goda etablering ligger ökningen i Sverige på 10 procent per år. – I förhållande till befolkningstalet är Sverige världsledande, betonar Signhild. Sve- kommer på tredje plats före Norge och Tyskland. Ser man till energibidraget så ligger Kina i topp. Där har myndigheterna sedan 2006 starkt uppmuntrat geoenergi riges 12 TWh ligger nästan i paritet med USA:s 15,7 TWh. USA ligger i topp när det gäller installerad effekt. På andra plats kommer Kina som har haft en mycket snabb tillväxt. Sverige med resultat att marknaden har vuxit kraftigt de senaste åren. Kina får 8 TWh från värmepumpar, men tack vare geotermi och växthus produceras totalt 21 TWh. På andra plats Arlandas akvifer har en naturlig gräns mellan två avdelningar. Det innebärr att man i lagret kan ha en varm och en kall sida. Ytterligare ett lager planeras i åsen. Brunnarna ska om möjligt gå ner fem meter under grundvattennivå. Den djupaste brunnen blev 28 meter och den grundaste 16 meter. 30 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 11.01 Sida 31 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-24 11.01 Sida 32 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Akviferguider: Till vänster Eva Ahlman, ansvarig för verksamhetsutveckling och energifrågor inom Swedavia. Hon var Swedavias ansvariga för akviferprojektet under byggtiden 200-2009. Till höger Olle Andersson, Sweco/Geostrata HB, som planterade idén hos Swedavia och också projekterade anläggningen. Här kör bussen uppe på Brunkebergsåsen öster om Arlanda flygplats. Halmsjön till vänster. Bana 3 som löper intill ska förlängas en bit in på Halmsjön för att inflygningarna ska kunna ske tystare enligt kommunens krav. 32 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 16.14 Sida 33 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Undre bilden på sidan 32. Bussturen gick över åsen utmed Halmsjöns östra sida. En brunn på den norra kalla sidan besöktes. Därefter fick deltagarna bekanta sig närmare med kylcentralen/driftcentralen som ligger på andra sidan Halmsjön. Ytan som ska värmas eller kylas är 450 000 kvadratmeter. Eftersom flygplatsområdet hela tiden växer behöver man öka akvifersystemets effektuttag. Dels har man sänkt grundvattennivån för att kunna öka flödet och dels planerar man att ta ytterligare en del av åsen i anspråk för lagring. antalet invånare per branschanställd och företagens rörelseresultat (median). Jämförelsen gav ibland en ganska överraskande fingervisning om övereller underetablering geografiskt. En klar fördel är att etablera verksamhet där det bor många och där det finns få borrföretag. En bra riktlinje är att omsättningen bör vara 1,5 miljoner kronor per anställd. Rörelsemarginalen har ökat för både företagen och dess leverantörer fram till 2011. Att 2012 var ett svårt år var alla överens om men en ljusning börjar redan märkas. Bland annat har en generationsväxling bland fritidsbostadsägare resulterat i ökad mängd brunnsborrarjobb, konstaterade Sören Boström, Mora Brunnsborrning. Den moderna kvinnan har högre krav. kommer USA och på tredje plats Sverige. Turkiet med sina varma källor kommer fyra följt av Japan. Storbritannien kommer starkt Det land som ökat mest i effekt 2005 till 2010 är Storbritannien som även toppar när det gäller användningsökning. Här spelar bidraget ”Renewable Heat Incentive” en stor roll. Förnybar energi medför rabatt på elpriset. Dessutom finns en ny lag som reglerar byggandet i stor-London. Minst tio procent av energibehovet vid nybyggen måste komma från förnybara källor. De baltiska länderna får inte så mycket stöd av staten. Men tack vare ett starkt ökande intresse från VVS-tekniska föreningar finns här en potentiell exportmarkand för Sverige. Finland, med god berggrund och många småhus, har för utsättningar för stor expansion. – Marknaden ser bra ut och det kommer att bli spännande att se siffrorna från 2015 års World Geothermal Congress, säger Signhild Gehlin. Hur går borrbranschen? Johan Barth hade sammanställt tillgänglig statistik (t.o.m. 2011) för borrbranschens 220 aktiebolag. Med undantag för en dip hösten 2008 har omsättningen stadigt ökat från 1,5 miljarder 2004 till 2,7 miljarder kronor 2011. Utanför sta- Viktig lobbyverksamhet Olle Andersson förklarar tekniken i ett av de fem brunnshusen på den kalla sidan. Här kommer rören upp från brunnen. Vattnet förs vidare till serviceledningar och till stamledningen som slutar i kylcentralen. Någon retur behövs inte eftersom man vänder på flödet efter säsong. På den varma sidan längre söderut ligger fyra av de sex brunnarna intill landningsbanan. De är gjutna i kassuner och nedgrävda i marken. Endast två av de varma brunnarna har överbyggnad. Varje brunn har styr- och övervakningsutrustning som reglerar och visar temperatur, flöde, avsänkning vid pumpning och tryck när man återför. ledet finns ytterligare 1 200 anställda. – Statistik kan man ha nytta av, menade Barth, och visade korrelationen länsvis mellan tistiken finns minst 60 mindre företag som bedrivs som handelsbolag eller enskilda firmor. Branschen sysselsätter ungefär 1 350 personer. I leverantör- Den oberoende branschorganisationen Svenska Värmepumpföreningen, SVEP, är en informationskanal för värmepumpar till allmänheten, myndigheter, organisationer och beslutspåverkare. Man medverkar också i det världsomspännande nätverket International Energy Association, IEA. Martin Forsén, vd SVEP, förklarade att organisationens huvuduppgift är att skapa långsiktiga förutsättningar för branschen. Inte minst se till att lagstiftningen inom energiområdet grundas på korrekt infor- ^ůŝƉŵĂƐŬŝŶĞƌͻ^ůŝƉƐƟŌͻ'ƌƵǀůĂŵƉŽƌ ŽƌƌŚĊůƐƉůƵŐŐͻ&ƂƌĚćŵŶŝŶŐƐŵĂƩŽƌ ^ůŝƉƐŬŝǀŽƌͻ^ŬũƵƚŬĂďĞůͻŽƌƌŬƌŽŶŽƌ ŽƌƌƐƚĊůͻ^ůĂŶŐĂƌͻDćƌŬĨćƌŐ ĂŵŵƐƵŐĂƌƉĊƐĂƌͻ^ŬLJĚĚƐŬůćĚĞƌ 'ƌƵǀƐƚƂǀůĂƌͻdŝůůďĞŚƂƌ dĞů͗Ϭϯϭ-ϱϰϭϬϵϲ͕ϱϰϮϬϯϮ&Ădž͗Ϭϯϭ-ϱϯϮϴϱϬǁǁǁ͘ĐŵĞ͘ƐĞŝŶĨŽΛĐŵĞ͘ƐĞ 33 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 16.14 Sida 34 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Geotecfolket strömmar in i kylcentralen där vattnet från alla brunnar möts. Inga värmepumpar används, enbart cirkulationspumpar och värmeväxlare. Isolerade värmeväxlare syns i bakgrunden. Innan akviferlagret togs i bruk hämtades fjärrvärmen från en anläggning i Märsta och kylan från en anläggning vid Halmsjön. Besparingen i el motsvarar ungefär 5 miljoner kr/år. Ledningssystem med distributionspumpar. I kylcentralen möts alla brunnarnas flöden. Här växlas energin över via stora värmeväxlare. Rörledningarna med kallt och varmt vatten går sedan i en tunnel till flygplatsen. Den dyker ner under Halmsjön och kommer upp på andra sidan. Glykol som medium används endast i markvärmesystemet. För övrigt är det enbart vatten i ledningarna. mation och att branschen får en långsiktig kompetensförsörjning både på installations- och FOU-sidan. De flesta beslut som påverkar svensk lagstiftning (80 procent) kommer från EU-direktiv och det gäller att sprida kunskap och förse kommissionärerna med besluts34 underlag redan innan de publicerar sina förslag till ny lagstiftning. SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 16.14 Sida 35 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Medlemsföretagen kan indelas i tre kategorier: 15 tillverkare och importörer, 577 installatörer/återförsäljare och 7 organisationer/företag med intressen i värmepumpsbranschen som t.ex. Geotec, Avanti och några komponenttillverkare. Mättad marknad för småhus Marknaden för småhus förefaller mättad men det finns stor potential för flerbostadshus och kommersiella lokaler. Över en miljon värmepumpar är i drift i Sverige och mer än hälften av alla småhus använder tekniken. Det är därför naturligt att marknaden börjar mättas med en försäljningsnedgång som följd. Andra faktorer som har påverkat branschen negativt de senaste två åren är lågkonjunkturen inom bygg, det försämrade ekonomiska läget, förändrade låneregler och låg rörlighet på bomarknaden. – Men potentialen för flerbostadshus och kommersiella lokaler är mycket stor och där är marknaden långt ifrån mättad, poängterar Martin. Och glädjande nog märks också ett ökande intresse därifrån. Nu är det viktigt att visa värmepumpens överlägsenhet både ekonomiskt och miljömässigt. Inte minst att samma anläggning kan leverera både värme och kyla, något som inte är möjligt i ett fjärrvärmesystem. Till dem som kritiserar värmepumpsbranschen för att den förbrukar en del el hälsade Martin att Sverige nettoexporterade 7,2 TWh el 2011 och exporten ökade till 19,6 TWh 2012, mer än 10 procent av den el som produceras. Årets statistik visar fortsatt exportökning. Ett helt år tillbaka har Sverige inte under en enda dag nettoimporterat el. Däremot har vi varit ett transitland för norsk el eftersom man där nästan enbart har ledningsnät till Sverige. Byggindustri i motvind Johan Deremar, nationaleko- nom från Geotecs samarbetspartner Sveriges Byggindustrier, analyserade läget för byggandets utveckling. Han sammanfattade sin bedömning med att skuldkrisen fortsätter att tynga världsekonomin, men läget för- bättras successivt under 20132014. I Sverige märktes en tydlig inbromsning i fjol men en botten tycks nu vara nådd och på ett års sikt ökar troligen tillväxttakten. Det indikeras av att antalet påbörjade lägenheter i flerfamiljshus ökar. Tittar man på beviljade bygglov så märks en uppgång för flerbostadshus medan småhusen fortsätter att ligga stilla runt 6 000 enheter per år. Bostadsinvesteringarna minskar i år på grund av fjolårets låga nyproduktionstakt men årets ökning av bostadsbyggandet resulterar i stigande investeringar 2014. Nästa år ökar byggandet inom anläggning genom stigande väginvesteringar och årets minskning av sysselsättningen med drygt en procent kommer att plana ut. Investeringarna för privat och offentligt byggande riskerar att minska när gruvindustrins lokalbehov är mättat och dessutom kan kommuner och landsting få en mer ansträngd ekonomi nästa år. En överblick över läget kan man få på Sveriges Byggindustriers site www.byggtermometern.se som uppdateras varje månad. Värmeväxlarna i kylcentralen består av ett antal plattor, hoppressade av stänger med grova muttrar. Behöver man öka kapaciteten kan dessa lossas och fler plattor kan läggas till. Denna värmeväxlare är inte isolerad, därför syns detaljerna tydligt. som han svarade för projekteringen av anläggningen. Vad är en akvifer? En akvifer är en geologisk bildning som uppstod när isarna från förra istiden smälte. Smältvattnet drog med sig löst bergmaterial som byggde upp rullstensåsar. De kan lagra stora mängder grundvatten och har en start genomströmning tack vare sina porösa skikt, alltså mycket lämpade för lagring av termisk energi. Vatten pumpas till och från akviferlagret med hjälp av brunnar. I dag används i Sverige ett åttiotal akviferer som säsongslager för energi. Genom att åsen vid Arlanda har en naturlig avgränsning i två avdelningar kan man skilja på en varm och en kall sida av lagret, de ligger i var sin ”skål”. För att öka kapaciteten planeras ytterligare ett kallvattenlager i åsen. Vid morgonen stämma valdes tre nya medlemmar in: Borrkronan i Stockholm, Dala Brunnsborrning i Grycksbo och Energy Machines i Bromma. Bredareds Brunnsborrning som tidigare invalts välkomnades som ny medlem och Klas Samuelsson tog emot Geotecstandaret. Christer Reiser som pensionerat sig avtackades. Han är en välkänd och mycket omtyckt medlem med en lång karriär i branschen. Naturenergi i ett gigantiskt säsongslager Geoenergiveteranen Olle Andersson fick dåvarande Luftfartsverket, numera Swedavia, att nappa på idén om en akviferanläggning vid Arlanda. Det tog tre år innan beslutet fattades men koncernen ångrar inte sitt val i dag. Eftersom stora delar av en geoenergianläggning ligger under jord och inte kan beses förberedde Olle studiebesöket med att beskriva anläggningen och visa bilder från byggtiden. Rätt person att göra det efter- Växande flygplats kräver ökad effekt Energin lagras inte enbart i vattnet utan också i det fasta materialet. Värmekapaciteten är 0,8 kWh vid 0 grader. Avgränsningen mellan det varma och det kalla lagret är tillräcklig men kapaciteten begränsas av utflöden från åsens västra och östra sidor där vattnet kan spilla över ”kanten” vid ökat flöde. 35 Speciellt om det sammanfaller med stora nederbördsmängder eller kraftig snösmältning. Genom att pumpa över vatten från åsen till Holmsjön kan man sänka grundvattennivån med en meter. Flödet genom lagret kan då ökas utan risk och därmed ökas också effekten. Omfattande förundersökningar Projektet föregicks av omfattande förundersökningar som inleddes 2005. Åsen kartlades med hjälp av rördrivning. Tvåtumsrör hämtade upp material och kornfördelningen granskades. På så sätt kunde man hitta de bästa lägena för de elva brunnarna. För att lokalisera eventuella uppstickande bergpartier radarsonderades sex kilometer längs och tvärs i åsen. Akviferlagret består av 3,2 miljoner kvadratmeter vattenmättad sand och dito grus. Lagringskapaciteten är 20 GWh. Två undersökningsbrunnar för provpumpning byggdes. Vattnet visade sig hålla åtta grader. Bergmaterialet har hög vattengenomsläpplighet (hydraulisk konduktivitet), typiskt för åsar under högsta kustlinjen. Vattenkemin är bra, lite basisk med låga järn- och manganhalter. Åsen har en naturlig avgränsning i två delar, perfekt för att skilja den varma och den SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 16.14 Sida 36 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Som vanligt gemytlig stämning vid festmiddagen kalla sidan åt. Målet är att lagra så mycket kyla som möjligt, det är värdefullast för flygplatsen. Borrning för formationsfilterbrunnar Sex varma och fem kalla brunnar borrades med hammarborr- I åsar med en blandning av sand och grovkornigt grus används formationsfilterbrunnar. Ett rör borras ner till botten. Efter att ett filter monterats lyfter man upp foderröret och frilägger filtret som tack vare en perforering tillåter vatten att ning den bistra och snörika vintern 2005 av Malmbergs Borrning AB från Yngsjö i Skåne. Brunnarna ska om möjligt gå ner fem meter under grundvattennivån. Den djupaste brunnen blev 28 meter och den grundaste 16 meter. 36 rinna in i brunnen, medan grus- och sandpartiklarna hålls utanför. Dimensionerna på foder rören varierar mellan 270 och 400 mm. De 4-10 meter långa filterrören rensas med hjälp av lufttryck under installationen. SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 16.14 Sida 37 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Fyra av de varma brunnarna fick rensas med JET-master där vibrationer framkallas genom spolning med fyra munstycken som roterar upp till 10 000 varv per minut. Det resulterar i en mycket effektiv pulserande effekt som får sand- och gruskornen att vibrera och rotera. Då lossnar beläggningar och oxider som finns på kornen. Metoden uppskattades förbättra resultatet med 100 procent. Styrutrustning I brunnarna monterades frekvensstyrda dränkbara pumpar. Eftersom brunnarna har olika flödeskapacitet anpassas pumparnas motoreffekt till mellan 12 och 22 kW. Sammantaget ska 200 liter vatten/sekund flöda genom systemet. De dubbla återföringsrören har ventiler för styrning av flödet. Varje brunn har styrinstrument och övervakningsutrustning där man kan avläsa flöde, temperatur, avsänkningen vid pumpning och trycket när man återför. Överbyggnaderna är ventilerade och ska skydda brunnarna mot alltför stark värme, korrosion och vandalisering. Eva Ahlman, ansvarig för verksamhetsutveckling och energifrågor inom Swedavia, var under byggtiden ansvarig för akviferprojektet. Hon ångrar inte investeringen på 50 miljoner kr. Från början trodde man på sju års återbetalningstid men det blir troligen 9-10 år. Men vinsterna är stora, Arlanda flygplats står för en promille av Sveriges totala energianvändning, det motsvarar en svensk stad med 25 000 innevånare. Ytan som ska värmas eller kylas är 450 000 kvadratmeter, lika stor som 100 fotbollsplaner. Anläggningen klarar hela kylbehovet och 20 procent av värmebehovet. Men flygplatsområdet växer och en utökning av akviferlagret är under utredning. Energifaktorn är 50, det betyder att man får ut 50 gånger mer energi än man använder för driften. Tidigare tog man fjärrvärmen från en anläggning i Märsta och kylan från en anläggning vid Halmsjön. Eftersom systemet enbart består av cirkulationspumpar och rörledningar ligger driftskostnaden på ungefär en halv miljon kronor per år. Livslängden på rörledningarna är minst 50 år. o Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats! www.bergsbruks.se Nu är den här! ”Rubbers lilla röda” /UMBËRLIGFÚRFACKFOLKET 37 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 16.14 Sida 38 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Mässrapport: Kjell Duberg. MaskinExpo har fyllt 30 MaskinExpo startades 1983 av Kurt Wirenholt. De första åren arrangerades mässan på Täby Galopp. Första året samlades ungefär 50 utställare och besöksantalet var inte så mycket att skryta med. Men många insåg att konceptet med en utomhusmässa i Stockholm var något att satsa på och gav MaskinExpo fortsatt förtroende. Så mässan överlevde och växte år för år. MED TIDEN har MaskinExpo breddats från utgångstemat entreprenadmaskiner med till- behör till att bli en omfattande mässa även för vägunderhåll, park- och grönytemaskiner, verk- tyg m.m. Ett kännetecken för mässan är att många mindre företag får möjlighet att visa Tio minitågset gick i skytteltrafik inom området. 38 sina produkter till en rimlig kostnad och att det är en utpräglad branschmässa. Alla SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 16.14 Sida 39 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Stora grönområden på den gamla golfbanan…och goda möjligheter till förfriskningar. Den irländske uppfinnaren Harry Ferguson revolutionerade i mitten av 40-talet jordbruket med en liten grå traktor, grållen. Grålleklubbens AB-sektion visade som vanligt några av sina pärlor på MaskinExpo. Till höger: Trafiken flöt i år fint tack vare Ramudden vars affärsidé är att förse marknaden i Sverige och Norge med varor och tjänster som rör arbete på och längs vägarna. Sala Motorcirkus kallar sin drom ”Dödens tunna” eller ”Wall of Death”. Förarna heter Björn Andersson, Magnus Andersson och Tomas Ekström. Orkestern Billy & the Kids trissade upp stämningen ytterligare med öronbedövande new school – old school – no school – Rockabillymusik i bästa Spike Jones-anda. besökare på MaskinExpo har anknytning till de olika branscherna och mässan marknadsförs enbart i fackpressen. Inga trafikproblem säkert många i vilken grad trafikproblemet var lösbart. – Inför årets mässa har vi under vintern och våren lagt Efter trafikkaoset förra året, då mässan för första gången arrangerades på STOXA, undrade 39 mycken tid på att planera logistiken, berättar Carina Tegelberg, marknadschef för MaskinExpo. Ramudden anlitades för SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 16.15 Sida 40 MIKAEL STENKVIST MIKAEL STENKVIST Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Bara ett halvt varv efter start är ”dödsryttarna” högst uppe vid säkerhetslinan på tunnans övre kant och kan ta emot sedlar som publiken sträcker fram. ”Dödsryttarna” kan köra sittande, liggande, gående eller stående på sina nästan 100 år gamla cyklar, Indian Scout, 600 kubik. Metso Minerals visade tre stora nyheter på mässan. Till höger käftkrossen Nordberg C150 i 50-tonsklassen för storskalig utvinning. Konstruktionen är helt ny. Stor mataröppning och bred krosskammare tillåter grovt material upp till en meters storlek. Michel Larsson vid nya horisontalsikten Metso ES303, 11,5 ton. Den är 25 procent effektivare än tidigare horisontalsiktar eftersom den arbetar med 6 G i stället för normala 4 G. Slaget är elliptiskt och sikten kan tack vare ett modulsystem arbeta både med längs- och tvärgående såll. Ett system med vattensprinkler för wet screening är inbyggt och sikten är förberedd för dammkapsling. En huvudmotor på 22 kW och en motor på 15 kW för inmatning. Till höger mobilsikten Lokotrack ST2,4, en tvådäckad sikt som ger tre sorter. En lite mindre grovsorterare som är ny i Metsos sortiment. Vikt med lamellmatare 20,5 ton. Motorn är en C4,4 på 75 kW. Matartråget klarar 4,5 kubikmeter. att dirigera trafiken. Det har gått fantastiskt bra och i år flöt trafiken perfekt till och från mässan. De som kom söderifrån dirigerades via Arlandainfarten medan de som kom norrifrån leddes via Knivsta och Almungerondellen. – Matserveringarna har fått beröm. Kalaset Arrangemang svarade för trevliga restauranger, humana priser och man klarade det hela utan köer. Eftersom det är långa sträckor att gå utökade vi minitågtrafiken inom området. Tio tågset skjutsade oavbrutet runt besökarna som kunde gå på och av vid nio fasta stationer. I efterhand kan konstateras 40 att mässan i sin nuvarande utformning kan svälja betydligt fler än årets totalt 19 165 besökare och 412 utställare. Motsvarande siffror förra året var 26 476 besökare och 545 utställande företag. o SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 17.24 Sida 41 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Stefan Küster, Deutz, och Mats Falck, Diesel Motor Nordic, exklusiv distributör för Deutz och MWM diesel- och gasmotorer i Sverige och Danmark. Man visade den nya generationen motorer som bland annat sitter i Atlas Copcos gruvmaskiner och i Dynapacs vägvältar. Till höger: Sandvikägda Rammer visade nya hydraulhammaren 5011, vikt 4 750 kg., som fyller glappet mellan de tidigare modellerna 4099 och 7013. Hammaren kan enkelt ställas om mellan långa slag för hårdare material såsom granit och betongfundament och korta slag för mjukare material, exempelvis kalksten. Återförsäljare i Sverige är Global Drilling. Sandvik visade den nyligen lanserade konkrossen CH550. Motorn på 330 kW är hela 50 procent större än motorn i den något mindre modellen CH440. En viktig nyhet är att mantlarna monteras med metalliskt anlägg utan gjutmassa. Rubber Rub Ru ubb bbe ber er Company Com Co omp mpa pan any ny 90 år i industrins tjänst 6ÍRALÚSNINGAR %RKONKURRENSKRAFT 41 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 17.24 Sida 42 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 CE-märkta verktyg för säkra lyft när mantlarna ska ur och i CH550-krossen. Till höger Sandviks borrvagn DC125R avsedd för försiktig sprängning i tätort är här försedd med mockasinband som ger bättre bärighet på gräsytor och åkermark. Vid besöket i SB Grävtillbehörs monter hänvisade Billy Hölscher till Rolf Mannbro, Maxbro-Duorotor, som även i år hade en ny upfinning att visa, en rototilt med en extra dimension. Redskapen kan roteras i två plan och dessutom kan redskapsfästet vikas 90 grader. För att oljan ska nå ut till varje rörelse krävs två svivlar med nio kanaler, en ledig kanal kan användas för vattenspolning mot damning. Denna dubbelrotor är lämplig för bland annat skrotning och tunneldrift. Scandia Maskin demonstrerade bland annat Binders Bivitec-sikt som tillverkas i alla storlekar. Den är speciellt lämpad för svårsiktat material med risk för pluggning och kan sikta ner till 0,3 mm torrt. Man får två typer av slag på samma sikt genom att konventionella däck kombineras med Bivitec-däcket. Det senare har ett liggande linjärt slag som ger bättre rensiktning. Andreas Arnesen och Ove Adolfsson ser till att besökarna inte gick hungriga från montern. Till höger: S.I.G AB visade en mässmodell där besökarna fick möjlighet att bekanta sig med företagets smidiga transportör som kan skräddarsys till varje industri. På bilden Tobias Giaever, ContiTech, Gilles Furnon, Minet Lacing Technology, och Bertil Samuelsson, S.I.G AB. ContiTech som levererar gummit till transportörerna marknadsför ett nytt enkomponentlim, Conti Secur® PREMIUM, som inte kräver härdare. Transportörernas skrapor levereras av Vendig. 42 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 17.24 Sida 43 Vilket V ilket vågsystem väljer du? Vägning V ägning för för industri industri och och e entreprenad ntreprenad b bergtruck ergtruck h hjullastare jull astare dumper dumper industri industri Mikael Hulander Säljare Industri www.t www.tamtron.se amtron.se Telefon Telefon 054-402 08 40 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 17.24 Sida 44 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 E VA - L O T TA H A L L I N W I K L U N D Anders Jonsson, Vendig, hade med hela det stora skrapprogrammet på mässan. På vänstra bilden, näst överst, en ny skrapa i polyuretan med individuella fjädrande segment och en patentsökt infästning. Vendig har nu börjat sälja en ny typ av fäste som förenklar montaget av bandavskrapare. 2 x Anders Jonsson! T.v. Anders Jonsson från P.J. Jonsson & Söner och t.h. linslusen från Vendig. Magnus Nibelius, Stockholms Plåt & Gummiperforering, SPG, berättade bl.a. att man nu har nya botemedel mot pluggning från stenar som fastnar i gallret. MaskinExpo fyller 30 år i år. Carina Tegelberg och Tomas Wirenholt tar en paus och fikar tillsammans med delar av familjen inte minst med grundaren pappa Curt Wirenholt. Från vänster: Carina Tegelberg, Ritva Dalberg, Tomas Wirenholt, Sölve Dalberg, Curt Wirenholt och Silja Wirenholt. 44 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 17.25 Sida 45 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Lennart Wiker, Wikers i Filipstad, tycker att entreprenadbranschen kommit igång rätt bra eftersom han fått sälja så många traktorkärror. Numera är dessa även utrustade med dragkrok. På begäran från skogsbranschen har han konstruerat en hög och smal tank avsedd för servicebussar (den grå till höger). Fasningen i ena hörnet gör att man lättare kommer in genom bussens skjutdörr. På grund av stöldrisken från mer stationära servicevagnar utrustar man bussar med specialtank, kompressor och svetsverk som kan köras hem på kvällen. Till höger: BEF:arna Mikael Kauppi, Magnus Schakt, och Kenneth Svensson, R.G. Bergkonsult, inspekterar en stålpråm framtagen för att ge en bra arbetsplattform till sjöss. Pråmen kan dessutom enkelt transporteras på väg. Annonsera i branschens informationskanal! 040-611 06 90 • www.bergsbruks.se Binder - Bivitecc sikt Raptor XL300 45 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 17.25 Sida 46 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Aronsborgskorrespondent: Kjell Duberg. Aronsborg Konferenshotell, nära Bålsta, ligger vackert vid Mälaren. Aronsborgen blev värd en mässa Global Drilling testade i år ett nytt mässkoncept. Vid Aronsborg Konferenshotell, lätt åtkomligt från E18, bjöd man in till en heldag med produktutställning, lunch, spa, middag med underhållning och möjlighet till övernattning. Dagen därpå erbjöds transfer till MaskinExpo. Även företagen CME, Björknäs Bergsprängning och Inertial Sensing deltog i mässan. – DET HÄR ÄR ett bra tillfälle att umgås med kunderna en hel dag, tycker Christer Wretman, vd Global Drilling. Vår överlevnad är beroende av att vi visar närhet till kunderna, det är vårt främsta konkurrensmedel. Och samvaron blir enklare och lugnare här än på en gigantisk mässa. Vi får de verkligt intresserade besökarna och kan i lugn och ro visa produkterna. Global Drillings personal på mässan. Fr.v. Rickard Lindström, Jan Halvardsson, Charlie Johansson, Patrik Wiss, Ulrika Dahlman, Viktor Johansson, Michaela Forster, Malin Quist, Andreas Schibbye, Bo Bäckgren, Hans Bruhn, Christer Wretman och Lennart Miettinen. 46 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 17.25 Sida 47 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 MDT 80V är en kraftfull och kompakt multipurpose vertical drill avsedd för brunnsborrning, entreprenad och grundläggning. Underst t.h: Bosse Bäckgren förklarar funktionerna för Martin och Axel (skymd), Värnamo Sprängtjänst. Bosse Bäckgren förklarar hur Robits Steel Fist fungerar. En slagsko ersätter ringborrkronan. Med vingarna i infällt läge kan piloten passera igenom borrskon som lämnas kvar i marken. Denna modell är 610 mm. Den största har en diameter på 1,2 meter. Det betyder också mycket att vi under lättare former kan umgås vid poolen och i restaurangen. Jag vill att det här ska spegla vår närhet till kunden i var dagen. Produkterna vi visar kommer främst från Robit, Montabert, MDT och Wassara. – Vi ser fram emot en fort47 sättning nästa år, förhoppningsvis med ännu fler företag från branschen, säger Christer. o SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 17.25 Sida 48 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 I trappan visas ett sortiment av små borrkronor för tunnel, medelstora för små salvor ovan jord och större kronor för pallborrning. Stänger från 1 830 mm och uppåt. Överst på trappan mot kameran syns en grön Montabert HC25 borrhammare. Närmast kameran en ny modell av ringset för horisontalborrning med slagsko. Bilder till höger: Olika ringset för rördrivning vid exempelvis brunnsborrning, energiborrning eller grundläggning. Ett rör drivs genom jordlagret. För att få slagkraften så nära borrkronan som möjligt driver hammaren nere i hålet – Down the Hole, DTH. Ringen med röret drivs några meter in i berget. Där vrids piloten ur, dras upp och ersätts med en bergkrona som fortsätter borrningen genom berget. Fångstverktyg för att hämta upp och rädda borrstängerna vid brott. I bakgrunden ligger nackar, d.v.s. övergångar mellan borriggen och stången. Till höger: Christer Wretman diskuterar pilotkronor med Roger Stark, BESAB, och Kari Juntunen, Robit. Christian Hasselgren berättade att CME har optimerat sliptiden på sin serie slipmaskiner för stiftborrkronor. Sensorer och programvara har uppdaterats. Mycket annat visades, bland annat mobil belysning. En zoombar gruvlampa åstadkomer en 225 meter lång ljuskon. 48 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 17.27 Sida 49 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Dag Billger från företaget Inertial Sensing visade instrument för krökningsavvikelser i borrhål. All mekanik, elektronik och mjukvara utvecklas i företagets lokaler i Täby. Man har 14 distributörer världen över. Större del av försäljningen går till skiffergas- och gruvindustrin. Företaget säljer två instrument. Ett enklare instrument, IS Compass, som mäter lutning och riktning med hjälp av accelerometer och kompass. Och ett mer avancerat instrument, IS Gyro, som är okänsligt för magnetism och kan mäta inne i borrstålet vilket ger en exaktare mätning. Företaget ägs av Dag Billger och Duncan McLeod. Genom samarbetet med Global Drilling har instrumenten nu utvecklats för att ge de specifika data som bergsprängare behöver vid hålinmätning. Bilden till höger: Henning Greek, Björknäs Bergsprängning, och Lars Kvarnvik, Värnamo Sprängtjänst, inne i skåpet, har starkt engagerat sig i utvecklingen av säkerhetsskåp för explosiva produkter. Sten Åkesson, Patrik Wiss och Charlie Johansson diskuterar ringhålsborrning. Till höger: Christina Linder Johansson har mycket att berätta. Bo Nilsson och Charlie Johansson lyssnar. Rubber Rub Ru ubb bbe ber err Company Com Co omp mpa pan any ny y 90 år i industrins tjänst 6ÍRALÚSNINGAR %RKONKURRENSKRAFT 49 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 17.27 Sida 50 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Ulrika Dahlman, Albin och Lisa Nilsson, Lars Kvarnvik och Bosse Bäckgren. Till höger: Bosse Bäckgren och Lennart Miettinen läser in sig på fjärrkontrollen till nya riggen MDT 80V. Sten Åkesson och diskuterar borriggar med Jan Halvardsson. Till höger: Samvaron fortsatte under kvällen med bad, relax och så småningom festmåltid i hotellets restaurang. Nu är den här! ”Rubbers lilla röda” Fira 90-års jubileum med oss! Beställ boken och var med i tävlingen. Superpriser utlovas! 50 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 17.27 Sida 51 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Gemenskap och fest när bergsmän från hela Sverige träffas (fler bilder på nästa uppslag). Annonsera i branschens informationskanal! 040-611 06 90 www.bergsbruks.se – UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING – S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60 Hemsida: www.kontrollmetod.se • Siktar • Vågar • Skakapparater • Värmeskåp • Neddelningsapparater mm 51 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 17.27 Sida 52 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Några av deltagarna passade på att åka lite extra bekvämt till mässan. Här beundras Nils Janssons Buick Electra från 1964, 2 470 kg lätt och bara 5,70 meter lång. Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats! www.bergsbruks.se 52 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 17.27 Sida 53 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Examenshögtid på Bergsskolan 53 SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 17.28 Sida 54 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 Frieda Ekman fick stipendiet ”Bästa student” i årskurs 1 från från FIMEK, utdelat av Åke Jansson. Bilden t.h: Mikael Löfgren fick stipendiet ”Bästa kamrat” från SMA Mineral, utdelat av Daniel Juvél Joakim Nordkvist fick stipendiet ”Bästa student metall” från Uddeholm AB, utdelat av Jörgen Andersson. Bilden t.h: Henrik Stjernberg fick stipendiet ”Bästa student berg” instiftat av Sandvik, SBMI och BEF, utdelat av Per Murén, NCC. VID ÅRETS EXAMENSHÖGTID på Bergsskolan i Filipstad var det 20 studenter som fick ta på sig mössan och posera på trappan utanför den anrika skolbyggnaden. Fördelningen bland de utexaminerade var följande: Berg och anläggning, ingenjör 180 hp – 12 st, Metallurgi och materialteknik, ingenjör 180 hp – 3 st, Berg och anläggning, tekniker 120 hp – 3st, Metall och verkstad, ingenjör 120 hp – 2 st. R A P P O R T: gratulerade eleverna till examen och önskade dem lycka till. Professor Rob Hellingwerf höll därefter en betraktelse om deras kommande yrkesliv, sett genom en geologs ögon, var efter vidtog utdelning av stipendier och premier. Efter avslutningen i kyrkan serverades buffélunch. På kvällen höll studentkåren avslutningsfest för skolans alla elever på Bergmästaregården, granne JAN KREY Examensdagen inleddes som vanligt med öppet hus för elevernas anhöriga. Kl. 11.45 var det dags för den sedvanliga fotograferingen på Bergsskolans trappa. Därefter följde den högtidliga avslutningsceremonin i kyrkan. Tf rektor Björn Hellqvist 54 med kyrkan. I Bergmästaregården bodde skolans grundare, Bergmästaren Franz von Schéele, när han år 1830 startade skolan. Det gångna året har präglats av ett intensivt arbete med integreringen till Luleå tekniska universitet. Alla utbildningsprogram har anpassats för att lättare kunna samverka och ett nytt metallinriktat ingenjörsprogram har skapats. o SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 17.28 Sida 55 Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013 G Ö R A N F Ä LT / T R A F I K V E R K E T Färdigborrat i Hallandsås TUNNELBORRMASKINEN ÅSA bröt igenom på Hallandsås norra sida den 4 september klockan 11.56. Därmed är båda tunnelrören för den dubbelspåriga järnvägen färdigborrade. Nu återstår järnvägsinstallationer innan tunneln kan öppna för trafik 2015. – Vi har i dag tagit det avgörande steget mot att få bort Västkustbanans enskilt besvärligaste flaskhals, säger Per Rydberg, Trafikverkets projektchef vid Projekt Hallandsås. Västkustbanan är till 85 procent utbyggd till dubbelspår. Enkelspåret över den branta Hallandsåsen med dess tvära kurvor utgör banans enskilt besvärligaste flaskhals. vägstunnlar mellan Båstad i norr och Förslöv i söder. När dubbelspåret genom åsen har färdigställts möjliggörs en fördubbling av tågens godsvikt, en ökning av antalet tåg från dagens fyra till 24 per timme samt att tågen kan köra i 200 km i timmen i stället för dagens 80. – Kapacitetsmässigt kan man likna det vid att gå från en smal grusväg till en flerfilig motorväg, säger Per Rydberg. Fördubbling av tågens godsvikt Efter att projektet hade legat nere sedan 1997 återstartades tunnelbygget 2005 med den specialtillverkade tunnelborr- Projektet låg nere i åtta år Projekt Hallandsås bygger två 8,7 kilometer långa järn- maskinen Åsa och med SkanskaVinci som entreprenör. I de två tredjedelar av rören som återstod att bygga har Åsa lagt ett betongrör efter sig bestående av cirka 40 000 betongsegment. Projektet har också använt avancerad frysteknik och unika förbehandlingsmetoder för att ta sig igenom den extrema geologin med söndervittrat berg, rikliga vattenmängder och höga vattentryck. – Vi har visat att det går att bygga en tät och stabil tunnel genom den komplicerade Hallandsåsen och samtidigt klara de höga miljökraven. Våra duktiga och dedikerade medarbetare får i dag det erkännande de så väl förtjänar. o – Vi har idag tagit det avgörande steget mot att få bort Västkustbanans enskilt besvärligaste flaskhals, säger Per Rydberg, Trafikverkets projektchef vid Projekt Hallandsås. 55 SBB, Leverantörregist. 17/9-13_SBB, Leverantörregist. 17/9-13 2013-09-24 11.07 Sida 4 BRANSCHENS LEVERANTÖRER Bandtransportörer Utrustning för bergborrning & prospekteringsborrning Diamant-/Stift-/Blad-/DTH-/kronor Borrör – Borrstänger – Helstångsborr Dia-Team AS Boden +46 921-163 16, Trondheim +47 72 56 38 90 We represent & Utrustning för bergborrning såväl ovan som under jord Sandvik Mining and Construction Sverige AB 811 81 Sandviken Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12 www.sandvik.com www.diateam.no BANDTRANSPORTÖRER, TRANSPORTUTRUSTNING Kundanpassade anläggningar inom transport och hantering av grus, bergmaterial, och mineraler. Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200 www.kellve.com Borrkronor • Borrstänger • Spett Sänkborrkronor • Hydraulhammare Borrkassetter Berg- och sprängtekniska konsulter GlobalDrillingSystem Sweden AB FÖR MATERIALHANTERING Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34 www.globaldrilling.se Bandtransportörkomponenter Peter Wittikko +46 70 600 96 02 Ingemar Åström +46 76 103 20 36 System och anläggningar Olli Kinnunen +358 40 580 26 34, Kari Turkia +358 40 525 00 21, Tiina Hovi + 358 40 515 15 47 Underhåll Paavo Markkula +358 40 844 13 59 SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION www.mining.sandvik.com Bergborrutrustning Gruvteknik AB Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner, reservdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom bygg-, gruv- och stenindustrin. Vi utför även reparationer på era maskiner. Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika Atlas Copco CMT Sweden AB Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46 www.atlascopco.se Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58 Lager: Tel. 0240-370 01 E-post: info@gruvteknik.com www.gruvteknik.com NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36 www.nitroconsult.se E-post: stockholm@nitroconsult.se Spräng- och bergteknisk rådgivning Riskanalys, utredning, syneförrättning Projektledning, byggledning och kontroll Vibrationsmätning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro SBB, Leverantörregist. 17/9-13_SBB, Leverantörregist. 17/9-13 2013-09-24 11.07 Sida 5 Berg- och sprängteknisk utbildning Box 31, 185 21 Vaxholm Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84 E-post: berg@bergutbildarna.se www.bergutbildarna.se • • • • • Gruv- och tunnellampor CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50 0739-469 701, 0705-34 18 88 e-post: info@cme.se www.cme.se ADR - Förarintyg Bergborrningscertifikat Sprängteknisk behörighet Undermarksbyggande Miljöpåverkan Kabel och kontaktdon för för grus- och gruvindustri • Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV • Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV upp till 240 mm 2 Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22 info@cavotec.se • www.cavotec.com Grävutrustning Borrning och prospektering Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65 www.sbgab.se Gummi- och PUR-mantlad kabel upp till 150 mm2, 1-6 kV, samt kontaktdon till dessa. Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp Tel. 08-97 00 70 • Telefax 08-646 31 48 info@elproman.se • www.elproman.se Industrivägen 2, 713 93 Nora Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95 www.drillcon.se Hydraulhammare Kontaktdon 10-800 A, 230-15 kV, 1-64 poler Kabel med gummi- eller PUR-mantel 1-24 kV, t.o.m. 240 mm2 Mobil Elteknik Sverige AB Lovisebergsvägen 13, 141 32 Huddinge Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01 E-post: info@mets.nu Dieselmotorer www.mets.nu Borrkronor • Borrstänger • Spett Sänkborrkronor • Hydraulhammare Borrkassetter GlobalDrillingSystem Sweden AB Konsulter Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34 www.globaldrilling.se Dieselmotorer, service och reservdelar. Distributör för Sverige och Danmark. Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus Tel. 08-564 707 00 Bergkonsulterna Industrigummi Bengt Ludvig 031-31 31 643 www.dieselmotornordic.com Dieseltankar www.karlstadvulk.se • www.moravulk.se info@karlstadvulk.se • mats@moravulk.se Tel. 054-86 08 10 • Fax 054-86 07 04 Dieseltankar 200 liter-50 m3 WIKERS I FILIPSTAD AB www.wikers.se • info@wikers.se Tel. 0590-152 90 www.petroteam.se info@petroteam.se Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 KONSULTTJÄNSTER FÖR BERGMATERIALINDUSTRIN Buller och vibrationer • Hydrogeologi Kontrollprogram • Lokaliseringsutredningar Miljöjuridik • Miljörapporter • MKB Tillståndsansökningar • Täktplaner Naturinventeringar Tel. växel 010-722 50 00 Kontor i Helsingborg, Kalmar/Karlskrona, Göteborg, Örebro, Stockholm, Västerås, Falun, Luleå www.wspgroup.se Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund SBB, Leverantörregist. 17/9-13_SBB, Leverantörregist. 17/9-13 2013-09-24 11.07 Sida 6 Krossar och reservdelar Lågfriktionsmaterial Siktelement www.karlstadvulk.se • www.moravulk.se info@karlstadvulk.se • mats@moravulk.se Tel. 054-86 08 10 • Fax 054-86 07 04 www.karlstadvulk.se • www.moravulk.se info@karlstadvulk.se • mats@moravulk.se Tel. 054-86 08 10 • Fax 054-86 07 04 Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 Siktgaller Mätutrustning Uthyrning och försäljning av utrustning för krökningsmätning av borrhål. Gyro-system • EM-instrument Optiska instrument Uthyrning av utrustning för orientering av borrkärnor. DRILLEX AB Tel. 070-233 80 70 • E-post: anders@drillex.se www.drillex.se – Krossar – Siktar – Matare – Automationssystem – Siktmedia – Slitgummi – Dammkapsling – Slit och reservdelar – Service Sandvik Mining and Construction Sverige AB 811 81 Sandviken Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12 www.sandvik.com Radiostyrning Allt till krossanläggningar • Slitgods • Reservdelar • Krossar • Matare • Siktar • Siktmedia • Service • Bandtransportörer Scandia Maskin Sverige Göteborg 076-62 77 881 Karlstad 070-65 40 115 www.scandiamaskin.se DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA Vi på SPG är Sveriges ledande producent av siktmedia för gruv- och grusindustrin. Sedan starten 1973 har vi i stort sett levererat våra produkter till alla förekommande aktörer inom gruv- och grusnäringen. Radiostyrning och kommunikationssystem för krävande applikationer inom bergmaterial industri, gruvor, stålverk och offshore Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga Box 159, 453 24 Lysekil Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22 info@cavotec.se • www.cavotec.com Tel växel: 08–504 106 00 Fax: 08–504 106 10 E-post: info@spgab.se Hemsida: www.spgab.se Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge SBB, Leverantörregist. 17/9-13_SBB, Leverantörregist. 17/9-13 2013-09-24 11.07 Sida 7 Slitgods Sprängmattor SLITGODS FÖR INDUSTRIN E. SABEL AB, BOX 841, S-531 18 LIDKÖPING TEL +46(0)510 - 54 77 30, FAX +46(0)510 - 54 77 12 E-POST jan karlsson@sabel.se HEMSIDA www.sabel.se Ruba Gummi AB 690 45 Åsbro Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50 Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00 Aktivt stödjande partner till Bergsprängningsentreprenörernas Förening Systemlösningar Slitgummi, slitelement av gummi för stup, matare godsfickor, etc. Sprängämnen KOMPLETTA LÖSNINGAR INOM BULKHANTERING Kundanpassade anläggningar inom transport och hantering av grus, bergmaterial, och mineraler. www.karlstadvulk.se • www.moravulk.se info@karlstadvulk.se • mats@moravulk.se Tel. 054-86 08 10 • Fax 054-86 07 04 Komplett leverantör av sprängmedel för alla applikationer. FORCIT SWEDEN AB Box 6, SE-713 21 NORA Tel. 0587-109 99 www.forcit.se Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200 www.kellve.com Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 Sprängmedel direkt från egna fabriker. Leveranser och laddservice över hela Sverige. Karlstad, tel. 054-53 53 10 Enköping, tel. 0171-44 31 80 FÖR MATERIALHANTERING Bandtransportörkomponenter Peter Wittikko +46 70 600 96 02 Ingemar Åström +46 76 103 20 36 Specialcement System och anläggningar Olli Kinnunen +358 40 580 26 34, Kari Turkia +358 40 525 00 21, Tiina Hovi + 358 40 515 15 47 Underhåll Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25 Kalciumaluminater: cement och fluss www.secar.net www.cimentfondu.com Paavo Markkula +358 40 844 13 59 Tel. 0587-145 45 Sprängservice med både Bulk- och Anfobilar Direktleveranser över hela landet www.norab.com SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION www.mining.sandvik.com SBB, Leverantörregist. 17/9-13_SBB, Leverantörregist. 17/9-13 2013-09-24 11.07 Sida 8 Transportband och slitgummi ® www.karlstadvulk.se • www.moravulk.se info@karlstadvulk.se • mats@moravulk.se Tel. 054-86 08 10 • Fax 054-86 07 04 TRANSPORTBAND • SLITGUMMI TRANSPORTÖRTILLBEHÖR HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA TEL. 0171-46 33 50 • FAX 0171-46 33 51 www.vulkekonomi.se E-post: support@vulkekonomi.se Bandavskrapare Bandstöd Bärrullar & Returrullar El-drivtrummor Driv- & vändtrummor Slit- & kantlistgummi Sållgaller & gummisiktduk Huvar & Metalldetektorer Bullerdämpning Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30 www.vendig.se Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 Allt för din transportör TRANSPORTBAND INDUSTRIGUMMI, M.M. Växjö tel. 0470-72 98 40 Fax 0470-72 98 20 www.vulkproffsen.com Gummilabor transportband Transportband och tillbehör TRANSPORTBAND – SLITGUMMI Transportband & tillbehör Styrningssystem Avskrapningssystem Transmissionsprodukter • Slang Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65 Järnringen 17, 433 30 Partille Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32 www.sigab.net ContiTech Scandinavia AB Box 38, 164 93 KISTA Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66 www.contitech.se Vågar TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE Bandvågar FÖR MATERIALHANTERING Bandtransportörkomponenter Peter Wittikko +46 70 600 96 02 Ingemar Åström +46 76 103 20 36 Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96 070-675 66 77, 070-685 66 77 E-post: oj.s@vagsystem.se Hemsida: www.vagsystem.se System och anläggningar Transportband • Slitgummi Rep. material • Remlås • Vulkpressar Olli Kinnunen +358 40 580 26 34, Kari Turkia +358 40 525 00 21, Tiina Hovi + 358 40 515 15 47 Underhåll Paavo Markkula +358 40 844 13 59 S-E-G Svenska AB Industrigatan 8, 619 32 Trosa Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25 E-post: support@primogum.se • www.primogum.se SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION www.mining.sandvik.com Box 11143. 161 11 Bromma Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00 www.s-e-g.com Nu är det hög tid att skrota skroten i betydelsen av ett ställe där det samlas en massa skräp. Numera är skroten en resurs även för miljön. En modern skrot är idag en återvinningsanläggning. Där samlar man in, återvinner och säljer vidare metaller på ett mycket mer miljöanpassat, och energibesparande sätt än traditionell gruvdrift. Vi har bara ett klot. Då är det klokt att återvinna de resurser jorden redan släppt ifrån sig. Och med långsiktigt tänkande bidra till färre luftföroreningar. Så skrota skroten och gör high-five för återvinningsanläggningen. Rena guldgruvan för miljön. MV Metallvärden AB Box 3143 103 62 Stockholm Tel: 08-440 84 60 omslag ny.indd 2 www.metallvarden.se 2013-09-23 18.18 Posttidning B Svensk Bergs- & Brukstidning, Box 6040, 200 11 MALMÖ www.kellve.com omslag ny.indd 3 2013-09-23 18.18
© Copyright 2024