SBB 5-6/2011 - Svensk Bergs
BERGS B E R G M AT E R I A L & S T Å L & M E TA L L E R Namnlöst-1 1 BRUKS UNDERMARKSTEKNIK BERGSPRÄNGNING 5-6 2011 ÅR G ÅN G 90 GEOTEKNIK INFRASTRUKTUR STEN SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING 2012-01-10 08.38 Nu är det hög tid att skrota skroten i betydelsen av ett ställe där det samlas en massa skräp. Numera är skroten en resurs även för miljön. En modern skrot är idag en återvinningsanläggning. Där samlar man in, återvinner och säljer vidare metaller på ett mycket mer miljöanpassat, och energibesparande sätt än traditionell gruvdrift. Vi har bara ett klot. Då är det klokt att återvinna de resurser jorden redan släppt ifrån sig. Och med långsiktigt tänkande bidra till färre luftföroreningar. Så skrota skroten och gör high-five för återvinningsanläggningen. Rena guldgruvan för miljön. MV Metallvärden AB Box 3143 103 62 Stockholm Tel: 08-440 84 60 omslag ny.indd 1 www.metallvarden.se 2012-01-10 08.44 SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.06 Sida 1 #")2!00/24%. )NFORMATIONFRÍN#")"ETONGINSTITUTETsWWWCBISE MWD-data kopplade till BIPS-kartering av berggrunden i Bohuslän I samband med utbyggnad av E6 i Bohuslän utför CBI, tillsamPDQVPHG5DPE|OORFK7UD¿NYHUNHWHQVWXGLHGlUNRSSOLQJHQ mellan MWD-data (Measurement While Drilling) och berggrundens mekaniska egenskaper undersöks. Jord-Berg-sonderingar (JB) har utförts, med konstant matningskraft, på fem borrhål, YLOND VHGDQ lYHQ ¿OPDWV PHG %,36NDPHUD %RUHKROH ,PDJH 3URFHVVLQJ 6\VWHP )UnQ -%VRQGHULQJHQ XWOlVHV EOD PDWningskraft (kN), matningshastighet (mm/s) och sjunktid (s/0.2m) – parametrar vilka kan användas som ett mått på bergets hårdhet HOOHUPRWVWnQG8WLIUnQ%,36ORJJHQKDUHQJHRORJLVNWRONQLQJ gjorts, vilken jämförs med JB-datan. Observerade bergarter är ¿QNRUQLJVDPWPHGHOWLOOJURYNRUQLJ%RKXVJUDQLWSHJPDWLWRFK ¿Q WLOO PHGHONRUQLJ JQHMV DY VHGLPHQWlUW XUVSUXQJ 6WRUD /H 0DUVWUDQGIRUPDWLRQHQ 6SULFNRU RFK XWWDODGH ELRWLWVWUnN KDU också noterats. Generellt förekommer gnejs-linser som sliror i Bohusgraniten, men ställvis ligger även graniterna inkapslade i gnejsen. En tydlig korrelation fås mellan JB-datan och större sprickor eller bergartsgränser, men även bergartstypen påverkar matQLQJVKDVWLJKHWHQ ¿JXU *HQHUHOOW lU ¿QNRUQLJD EHUJDUWHU L området mer motståndskraftiga än medel- eller grovkorniga EHUJDUWHU /LNDVn lU JQHMVHUQDPHU PRWVWnQGVNUDIWLJDlQ JUDQLW och pegmatit. Kontaktperson: Karin Appelquist, karin.appelquist@cbi.se Figur 1. Samband mellan MWD-data och geologi. MWD-data från en av JB-sonderingarna, anges som matningskraft/matningshastighet (kNs/mm). Varannan meter utfördes stålbyte, vilket kan urskiljas som avvikelser strax före 2, 4, 6 och 8 m i sonderingsloggarna. BIPS-logg och geologisk tolkning av BIPS-loggen visas på motsvarande djup till höger om MWDdatan. CBI Betonginstitutet 3TOCKHOLM4ELsCO30"OX"ORÍS4EL SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.06 Sida 2 Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV. Utrustning från 1960-talet till 2000-talet. Stenator AB För ytterligare information: Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95 www.stenator.se Svensk BERGS-& BRUKS tidning Årgång 90 • Nr 5-6/2011 Svensk Bergs- & Brukstidning • Adress: Box 6040 200 11 Malmö • Tel. Roger Holmberg belönad Atlas Copcos Bergteknikpris 2011 gick till Roger Holmberg för hans stora engagemang för svenskt bergtekniskt kunnande. Roger befann sig vid tillfället på en bergsprängningskonferens i Marco Picchu i Peru. Priset mottogs av hans son Joachim Holmberg som läste upp en hälsning från Roger där han lovade att vara med vid nästa års Luciaseminarium och redovisa hur prispengarna har kommit till nytta för branschens utveckling. Sid. 26 040 - 611 06 90 • Telefax 040-797 37 • E-post: svenskbergs-bruks @bjinv.se • Bankgiro 305-6488 • Plusgiro 65 31 31- 3 • Helårs prenumeration: 233:- (inkl. moms) FAB på besök i Garpenberg Föreningen för Aktiva i Borrbranschen (FAB) höll sitt höstmöte i Garpenberg. Deltagarna fick under en hel dag tillfälle att bekanta sig med verksamheten i Garpenberg. Även om Garpenberg främst är en zinkgruva anses berget innehålla Europas största silver fyndighet. SISTA GENOMSLAG FÖR NORRA LÄNKEN Därmed är hela tunnelsystemet öppnat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 METALLMARKNADEN: Finns det någon som tror att dollarn är säkrare än guld? . . . . . . . . . . 6 SPRÄNGNINGSSYMPOSIER I MITTENS RIKE Agne Rustan rapporterar . . . . . . . . . . . 16 Sid. 34 Råstålsrekordet säkrat? • Ansvarig utgivare: Jörgen Dahlquist • I redaktionen: Reinhold Andefors Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Jan Hallonqvist • Årgång 90 Produktionen i de 64 länder som rapporterar till the World Steel Association blev för årets första 11 månader 2011 totalt 1 373 mmt, en ökning med 7 procent jämfört med motsvarande period förra året. Därmed torde det nya rekordet vara säkrat. • Tryckt hos Carlshamns Tryck & Media AB, Karlshamn • ISSN: 0039-6435 • Omslagsfoto : Boliden Namnlöst-3 1 MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN SBMI:s välbesökta branschdagar i Jönköping och Umeå i höstas gav tillfälle för alla delar av bergmaterialindustrin att ta del av de senaste nyheterna och att utbyta erfarenheter med kolleger . . . . . . . . . . . 8 BRANSCHENS LEVERANTÖRER. . . . . 43 Annonsera i branschens informationskanal! 040-611 06 90 Sid. 4 Sicilienbron lagd på is Det förefaller nu som om drömmen om en bro över Messinasundet återigen ska krossas. EU har dragit tillbaka sitt utlovade stöd och den italienska staten har därför tvingats att stoppa sitt anslag. Några privata investerare har inte synts till så nu står det skrivet i stjärnorna när projektet kan förverkligas. Sid. 24 2012-01-10 13.38 SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.06 Sida 4 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 NÄR DETTA SKRIVES mot slutet av året har stormen på börser och finansmarknader (tillfälligt?) mojnat. I Sverige har börsen hämtat sig något men nedgången torde ändå stanna på runt 17 procent. Råstålsproduktionen i världen har däremot fortsatt att visa stigande siffror, totalt sett. Produktionen i de 64 länder som rapporterar till the World Steel Association blev i november 116 miljoner metric tons (mmt), 1,1 procent högre än motsvarande månad 2010. Men ökningstakten avtar och Kina visade faktiskt en liten minskning (med 0,2 procent) till 49,9 mmt jämfört med november förra året. Nu är det USA som visar sig på styva stållinan (upp 11,8 procent) i gott sällskap med Italien (+12,3 procent) medan Tyskland tappar 10 procent. För årets första 11 månader 2011 kan vi konstatera totalt 1 373 mmt, en ökning med 7 procent jämfört med motsvarande period förra året. Därmed torde det nya världsrekordet vara säkrat. Den som lever över årsskiftet får se (produktionssiffran att straffa är 1 414 mmt). Kapacitetsutnyttjandet i de länder som rapporterar till the World Steel Association varslar om bistrare tider. I november sjönk siffran till 73,4 procent, 2,8 procentenheter lägre än oktober i år och 2,6 procentenheter lägre än november 2010. Detta är den lägsta utnyttjandegraden på två år. TRAFIKVERKET STIG-GÖRAN NILSSON Råstålsrekordet säkrat? Sista genomslag för Norra länken Den 24 november avfyrades den sista sprängsalvan. Därmed är hela tunnelsystemet i Norra länken öppnat. Både trafikborgarrådet i Stockholm, Ulla Hamilton och Ulrika Honauer, stf Regionchef i Trafikverket, var med och höll tal och höll för öronen. DEN SISTA SALVAN sprängdes i tunneln i området under Roslagstull. Även Norra län- kens projektchef Björn Terstad och Helena Söderberg, projektchef hos entreprenören Züblin-Pihl, firade denna viktiga milstolpe i projektet tillsammans med många av Norra länkens medarbetare som bjöds på kaffe och tårta. När krutröken lagt sig fick alla sedan tillfälle att inspektera den slutliga tunnelöppningen på nära håll. Totalt har 1,3 miljoner kubikmeter berg schaktats bort i sammanlagt 13 kilometer tunnlar. Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats! www.bergsbruks.se 4 SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.06 Sida 5 Nu tar Orica Mining Services den nya laddtrucken Euromaster™ Eur omaster™ i bruk. Det ger marknaden i Sverige jord. tillgång till SSE-systemet för sprängningar ovan jor d. fördelar Systemets för delar är både ökad flexibilitet och ännu säkrare säkrare kontroll kontroll på kvalitetsstyrningen kvalitetsstyrningen vid sprängning. Orica Sweden AB Gyttorp 713 82 Nora Tel. e 0587 850 00 Fax. 0587 255 35 info.gyse@orica.com www.oricaminingservices.com www .oricaminingservices.com SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.06 Sida 6 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 M E TA L L M A R K N A D E N Omvänd logik och har, trots ett tapp på 300 USD/oz från toppen i september, fortfarande gått upp med ca 15 procent under året. Många andra tongivande råvaror har haft en ganska flack utveckling, och bland basmetallerna har många tappat betydligt mer än vad guldet gått upp. Att guldet fallit tillbaka efter en toppnotering är i sig rätt så hälsosamt, det konstiga är bara att det inte har repat sig där efter med tanke på omständigheterna. Här tror jag att ett visst säsongsmönster spelar in, och då tänker jag inte på decembermånad och julklappshandel utan på vad som händer därefter. Nej, det är inte det att det är tomt i plånboken i januari heller. Snarare är det så att efter årsskiftet ska alla dessa råvaruindex viktas om. M E TA L L K R Ö N I K Ö R : ANDERS OHLSSON Presslagd 11-12-23 BÅDE BEHOVET AV en säker hamn och viljan att ta risk brukar man på finansmarknaderna kunna utläsa genom att titta på utvecklingen för priset på guld. Är riskviljan stor så ska guldpriset enligt skolboken utvecklas sämre än andra metaller. Naturligtvis stämmer inte detta alltid, men som tumregel fungerar det bra. En annan regel är att om US dollar stärks så bör metallerna som kollektiv justeras ner. På senare tid har dollarn stärkts en del och metallerna har justerats ner, vissa ganska kraftigt, men är det då dollarn som har påverkat? Jag tror inte det. Det är nog snarare rädslan för ett ekonomiskt sammanbrott i Europa som har varit pådrivande. Lågvattenmärke för riskviljan Riskviljan är återigen nere och testar lågvattenmärken och basmetallernas priser är under press. Pressen är dock relativ och metallproducenterna finner fortfarande köpare för den metall de producerar. Således är man på marknaden inte så oroad över dagsläget, utan mer av vad som komma skall. Därför är det fascinerande när tyska Aurubis den 19:e december meddelar att man fått igenom högre TC/RC för 2012, och det är inte en liten höjning utan hela 12,4 procent upp. TC/RC är det pris gruvbolagen betalar för att raffinera koncentrat till metall. Aurubis besked bekräftar vad som redan indikerats av Freeport McMoRan, men det är inte slut med det. Aurubis meddelar även att den tyska elektriska industrin, som är en av de stora kundgrupperna, är fortsatt optimistisk och räknar med en produktionsökningstakt på 5 procent för 2012. Hur stäm- Finns det någon där ute som faktiskt på fullaste allvar tycker att dollarn i dessa tider är säkrare än guldet? Om så, varför, undrar Anders Ohlsson. Köper och säljer för att bibehålla viktningen Att placera i råvaruindex har blivit stor en grej, och allt från mer det överens med en pressad marknad och fruktan för ett snabbt annalkande europeiskt sammanbrott? Det är något som inte är helt logiskt. privata placerare till stora pensionsinstitut gör det. Indexen har fastställda procentsatser, vilket, enkelt uttryckt, gör att ett innehav i en råvara som gått upp kraftigt under året måste minskas. Har guld gått upp 15 procent måste 15 procent av det innehav som ligger som skydd för utställda indexpositioner säljas av. På samma sätt för koppar som tappat 20 procent under året, måste man köpa för att bibehålla viktningen. De första veckorna i januari kan därför ofta bjuda på lite stökiga marknader i råvaruhandeln, för det är då som allt ska viktas om. Dessutom finns de aktörer som vill vara först ut genom porten och profitera på omviktningarna, och dessa har nog redan tryckt på startknappen. Hur marknaden 2012 kommer att utvecklas är det svårt att sia om även om konsensus tror på en rejäl inbromsning för att ta ny sats 2013. Så var det även år 2008, kom då ihåg hur fort vändningen kom, risken eller chansen finns för en snarlik utveckling även denna gång. Guld Borde då inte guldet stiga? För att fortsätta vårt logikresonemang så tittar vi på guldet. Visst, en något starkare dollar bör i teorin sätta käppar i hjulen för guldpriset, men sedan var det ju det där med riskaptiten. Om nu rädslan för ett sammanbrott ökat dramatiskt sedan i höstas, borde då inte guldet stärkas? Ja, till och med oberoende av vad som händer med dollarn. Nu börjar det bli riktigt svårt att hänga med, för nu påstår man att marknadens aktörer har valt dollarn som säker hamn. Varför inte guld? Finns det någon där ute som faktiskt på fullaste allvar tycker att dollarn i dessa tider är säkrare än guldet? Om så, varför? Det här överstiger mitt förstånd, vilket i sig inte säger så mycket, men jag tror att det möjligen finns en rimlig förklaring. Guldet har gått starkt Koppar Guldet har gått starkt och har, trots ett tapp på 300 USD/oz från toppen i september, fortfarande gått upp med ca 15 procent under året. Många andra tongivande råvaror har haft en ganska flack utveckling, och bland basmetallerna har många tappat betydligt mer än vad guldet gått upp. 6 SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.06 Sida 7 Nytt borrsystem för tuffare uppgifter Den kanske ser ut som sin föregångare men där upphör likheterna. T-WiZ borrsystem, med dess kombination av T-WiZ MF-stänger och T-WiZ nackadaptrar, ger upp till 30 procent längre livslängd än sin föregångare. Tack vare den höga gängstabiliteten är T-WiZ ett borrsystem för krävande tillämpningar och passar för borrning under jord, i dagbrott eller vid anläggningsplatser. SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.06 Sida 8 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 SBMI:s välbesökta branschdagar Med sikte på framtiden! SBMIs välbesökta branschdagar i Jönköping och Umeå i höstas gav som vanligt tillfälle för alla delar av bergmaterialindustrin att samlas och lyssna till de senaste nyheterna och, inte minst viktigt, utbyta erfarenheter med kolleger. PÅ BRANSCHDAGARNA deltar både SBMI:s medlemmar och representanter för kommuner och länsstyrelser. – Ibland står vi på varsin sida men det är bra att vi kan träffas så här, både representanter för branschen och för kontrollorganen, sa någon i vimlet. GeoPro med ämnet ”Det nya vattendirektivet – vad innebär det?” Men direktivet kanske inte är så nytt utan det grundar sig på EU-bestämmelser från 2000 som införlivades i svensk lagstiftning 2004. Miljökvalitetsnormen för kvalitet på vattenmiljö är däremot lite nyare och gäller från december 2009. Främst handlar det om att undvika för höga kvävehalter till följd av utsläpp från en täkts maskinpark eller från sprängningar i täkten. Reducering av kväve kan ske på flera olika sätt, dels genom bakteriologiska processer såsom nitrifikation och denitrifikation i grunda sedimentbassänger och dels t.ex. genom att kalk tillsätts för att binda kvävet i ammoniak som kan upptas i atmosfären. Ett annat sätt är att använda sig av assimilering, där olika for- T E X T: N I C L A S K I N D VA L L FOTO: ANNA HÅLLAMS Totalt kom 160 personer till Jönköping och drygt 70 till Umeå och programmet inleddes av Oskar Karlsson från Oskar Karlsson, GeoPro. 8 mer av organismer exempelvis fånggrödor eller musslor binder kväve i sina celler. Riktvärden, gränsvärden och begränsningsvärden Eva-Britt Eklöf, WSP Environ- mental, utredde begreppen ”riktvärden”, ”gränsvärden” och ”begränsningsvärden”. Det sistnämnda är särskilt intressant eftersom det har blivit en form av praxis och frågan blir då hur de villkor man föreslår i ansökan om tillstånd ska vara formulerade. Svaret är inte alldeles enkelt men Eva-Britt Eklöf gav goda råd. Undvik slentrian i ansökan, utgå från förhållandena i varje enskilt fall, precisera exakt vad som händer om ett villkor överskrids och om det är tillämpligt – reglera i villkoret hur kontrollen ska ske. En annan komplicerad fråga är SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.17 Sida 9 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Magnus Reuterwall, Skanska. Niklas Skoog, Jehander. vilka som har rätt att anföra klagan mot en täktverksamhet, konstaterade hon. Vilka är att betrakta som närboende? Inte heller här är svaret entydigt utan praxis är att besvärsrätten tillfaller var och en som utsätts för olägenhet från verksamheten för vilken tillstånd söks, däremot ska inte olägenheten kunna bedömas som teoretisk eller obetydlig. Varje enskilt fall ska bedömas för sig, avståndet mellan verksamheten och dem som bedöms som ”närboende” varierar kraftigt. – Viktigt för sökanden är att man i ett tidigt skede får en uppfattning om hur stor besvärskretsen är och därmed riskerna för ett överklagande, framhöll Eva-Britt Eklöf. Överlast är ett vanligt problem miljö vid upphandlingen av transporttjänster. Överlaster har varit legio tidigare. Mätningarna visade att lastad vikt nästan alltid översteg de tillåtna 60 tonnen. Av 700 transporter under ett halvår understeg lasten vid ett tillfälle 60 ton. Många gånger låg lasten över 70 ton, i enstaka fall uppåt 80 ton. Situationen är nog inte ovanlig men det är inte acceptabelt. Niklas konstaterade att för en bilist kan det inte vara roligt att ha en lastbil med 80 ton sten bakom sig om man måste panikbromsa. Så vitt han vet har ingen tittat på det här tidigare, trots att varenda bil rutinmässigt vägs. Sannolikt finns liknande problem när det gaäller hastighetshållningen. Så vad göra? Niklas Skoog från Jehander Regelbunden dialog med transportörerna berättade om hur företaget har arbetat med trafiksäkerhet och Jehander började med att initiera en regelbunden dialog med transportörerna. De visade siffrorna för fordonsförarna och påpekade att det inte är acceptabelt samt ställde frågan vad de tillsammans skulle göra åt det. Kommunikationen sker nu på alla nivåer, från ledningsnivå och nedåt. Jehander genomförde också en mindre organisationsförändring som gjorde det tydligt vem som är ansvarig för upphandlingen av transporter och kraven på transportörerna. En kravbilaga för transportavtalen togs fram. Exempel på Jehanders trafiksäkerhets- och miljökrav: • Transportören ska ha en trafiksäkerhetspolicy. • Transportören ska ha rutiner för kontinuerlig tillsyn av fordon. • Fordon ska vara märkta med maxlast på flaksidorna. • Transportören ska ha en alkohol- och drogpolicy. • Minst 50 procent av fordonen ska vara utrustade med alkolås (krav skärpas efter hand). • Transportören ska ha rutiner för regelbunden hastighetskontroll och bälteskontroll samt dokumentation och kommunikation vid avvikelser. • Transportören ska ha rutiner som förhindrar överträdelser av kör- och vilotider. • Alla transporter ska utföras av fordon som är Euro III-klassade eller bättre. • Förarna ska ha utbildning i sparsamt körsätt (”ECO-driving”). • Uppföljning av drivmedelsförbrukningen. Det handlar till sist också om pengar. Exempel på stegvis ökande krav är att samtliga fordon 2012 ska vara utrustade med stödsystem för anpassning av hastigheten, och att 2012 ska 100 procent av fordonen vara utrustade med alkolås eller motsvarande, och 2011 ska minst 50 procent av fordonen vara Euro IV-klas- SBMI:s branschdagar ger goda möjligheter att utbyta erfarenheter med kolleger. 9 SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.17 Sida 10 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 cancerframkallande och att silikos verkar vara en nödvändig förutsättning för att lungcancer ska kunna uppstå. Anders Foss flaggade också för två nya föreskrifter som Arbetsmiljöverket kommer att publicera – dels Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, under 2012, och dels en ny föreskrift om kvarts, under 2013. Säkerhet före lönsamhet Malin Hallin, Preem, berättade om arbetet för en säkrare arbetsmiljö på raffinaderierna. Devisen lyder ”Arbetsmiljö och säkerhet är allas ansvar!” och det betyder att ingen kedja är starkare än dess svagaste länk, alla medarbetare måste fås att ta ansvar för såväl sin egen säkerhet som sina kamraters. Arbetet har getts en framskjuten placering i alla agendor, bland annat tas alltid säkerheten upp först på alla möten och Preem betonar orden ”säkerhet före lönsamhet”. Rent konkreta åtgärder är OBS-ronder där alla chefer och andra i ledande positioner går ut på arbetsplatsen och talar säkerhet och riskanalyser med sina medarbetare. Ett annat verktyg är ett incidentrapporteringssystem med möjlighet till uppföljning och statistik. Robert Johansson, Chalmers, redovisade de olika alternativ som står till buds när det gäller vindsiktning. sade eller bättre. Arbetet med att öka trafiksäkerheten och påskynda utvecklingen mot mer hållbara leveranser ur miljösynpunkt har redan burit frukt. Bland annat har bränslekostnaderna minskat liksom hastighetsöverträdelserna. Även inom de egna täkterna förordas ett sparsammare körsätt och förarna utbildas i så kallad ”eco-driving”. Tack vare hårdare krav på leverantörerna har problemet med överlaster minskat avsevärt. Även ur ett varumärkesperspektiv är det ett viktigt arbete, framhöll Niklas Skoog, ”bilarna är våra ansikten utåt”. Undermåliga andningsskydd förorsakar silikos Anders Foss från Arbetsmiljö- verket inledde med en redo- görelse för myndighetens mål att ingen ska behöva bli sjuk eller komma till skada genom sitt arbete. Han övergick där efter till dagens ämne silikos eller stendammslunga som sjukdomen ibland kallas. Silikos är när ansamlingen av kvartsdamm i lungorna leder till ärrbildningar och minskad lungfunktion. Många omständigheter ökar risken för att bli drabbad varav den personliga skyddsutrustningen är en, påtalade Anders Foss och visade en bild på undermåliga andningsskydd som, tyvärr, fortfarande används i alltför stor utsträckning. Eller inte alls. Karolinska Institutet har, på uppdrag av Arbetsmiljöverket, sammanställt en kunskapsöversikt gällande kvarts där man drar slutsatsen att ämnet är Utbildning och rekrytering viktigt för Krossgruppen Magnus Reuterwall, Skanska, är medlem i SBMI:s Krossgrupp, som bildades för ett år sedan som ett svar på en ganska utbredd uppfattning att SBMI i första hand är till för täktägare. Krossgruppen arbetar med bland annat utbildning, säkerhets- och arbetsmiljåfrågor, avtal mellan entreprenörer och beställare och erfarenhetsåterföring kring maskiner och utrustning. En viktig fråga är utbildning och rekrytering. Krossgruppen anser att en gymnasieutbildning där eleverna tredje året kan få krossutbildning vore väldigt intressant. Det ska vara en grundläggande utbildning med både teori och praktik. De som kommer ut på arbetsplatserna ska vara någorlunda insatta i vad som väntar dem. Reuterwall påpekade att det är viktigt att branschens företag ställer upp och samarbetar med skolor när det gäller praktikplatser. Bra praktikanter kan vara en god början på en lyckad anställning. Krossgruppen arbetar även med den utbildningsplan som redan finns för nyrekryterade. Vad kan leverantörerna erbjuda? Hur går det att påverka så att detta passar så bra som möjligt? Vad kan SBMI erbjuda? Krossgruppen har en vision om att krossmaskinist ska bli ett certifierat yrke. Motsvarande finns i andra branscher och då kan beställarna ha certifieringen som krav. En certifiering skulle ge status åt yrket. Krossgruppens prioriteringar är: • Bättre elsystem och kabeldragningar. Många stopp beror Joakim Heise och Björn Strokirk, SBMI. 10 SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.17 Sida 11 Nu finns e d a r e s i r Au k to ! t g i t k i r å p e r a g n ä r p s g r e B Varför chansa? www.bef.nu SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.17 Sida 12 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 på elfel. Det kan vara komponenter som är av fel kvalitet eller felaktiga kabeldragningar. Krossgruppen vill tillsammans med leverantörerna hitta bättre lösningar. Miljön som elsystemen ska finnas i är tuff, så det behövs bra system. Det finns andra branscher där detta fungerar, så det måste rimligen gå att få det att fungera bättre även i bergmaterialbranschen. • Snabbare datorservice. Nu tar det alltför ofta för lång tid när systemet hänger sig. Det beror bland annat på att det finns få behöriga som arbetar med detta. Det här är också något krossgruppen vill dis- att tillsammans med leverantörerna undersöka om det är motiverat. Magnus Reuterwall bjöd avslutningsvis in till samtal med leverantörerna i februari 2012, ett initiativ som togs emot väldigt väl. Han poängterade också att gruppens framtida arbete styrs av medlemmarnas behov. Robert Johansson, Chalmers, redovisade de olika alternativ som står till buds när det gäller vindsiktning. Två olika varianter av vindsiktar beskrevs – internflödesvindsikt och tvåstegsvindsikt – med deras olika för- och nackdelar, den senare betydligt dyrare men med en kutera med leverantörer. • Följa upp och avhjälpa fel. Varför uppstår de? Vad kan man göra för att undvika att de uppstår? • Reparation och service. I dag kanske inte branschen tydligt nog efterfrågar detta från leverantörerna och därför har dessa ett klent utbud. Det har resulterat i en negativ spiral. • Gruvkvalitet på transportband och rullar. Gruvindustrins utrustning håller generellt bättre och är kanske intressant även för bergmaterialbranschen. Det finns givetvis en ekonomisk faktor, men Krossgruppen anser att det definitivt är värt renare produkt och större möjligheter att variera partikelstorleksfördelningen. Sammanfattningsvis rekommenderade Robert Johansson att inte investera i dyrare teknik än nödvändigt och att föra en dialog med betongproducenterna. Lars Bengtsson från Ekbergs Electronics presenterade en rad innovationer för att skydda dyra maskiner och annan stöldbegärlig materiel. Polisen Lennart Häggbom från Länskriminalen i Västerbotten framhöll att miljöbrott har effekt på kommande generationer och han berättade att Rikspolisstyrelsen och Åklagar- Vad tyckte du om Branschdagarna? INTERVJU TOMAS SKAGERLIND skattade att vara med på SBMI:s branschdagar. – Det är bra med den här typen av träffar och syftet med min medverkan är att få besökare från branschen att vakna upp och sätta sig in i regelverket på ett bättre sätt. Det är ju bara bra att de får större insyn i hur vi arbetar och ser på saken, eftersom vi gärna vill minska antalet miljöbrott. Tyckte du att du fick bra kontakt med publiken? – Ja, det tycker jag och intresset var stort. Några kom fram efteråt också och frågade mig en del. Många vill veta mer och det känns bra, även om det naturligtvis inte är de som syndar som kommer fram, säger Lennart Häggbom. – Men det finns egentligen inga råbarkade busar i den här branschen. Det är snarare så att den som är misstänkt har varit ouppmärksam eller inte förstått vad som står i tillståndet. Det kan ju finnas upp till 20-30 punkter i ett tillstånd som måste följas. Ofta handlar det om viss okunnighet och att ”tid är pengar”, menar Lennart. Att driva täkter är en stressig tillvaro. Det är stressen som gör att gränser överskrids och att saker hamnar mellan stolarna, snarare än att man medvetet gör några fel. Men enligt Len- Lennart Häggbom från Länskriminalen i Västerbotten PROGRAMMEN I JÖNKÖPING OCH U MEÅ var i stort sett identiska och kriminalinspektören Lennart Häggbom, verksam i Umeå, föreläste på båda orterna. Under sina 34 år som polis har han stött på i stort sett alla typer av lagöverträdare. Sedan fyra år tillbaka arbetar han även med att utreda miljöbrott inom Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema, som innefattar ett tjugotal miljöåklagare placerade på sex olika orter och med 70 miljöbrottsutredare fördelade över landets polismyndigheter. – Det är naturligtvis en rejäl kontrast mellan grova våldsbrott och miljöbrott, men det gör mitt arbete mer omväxlande och man lär sig något nytt, säger Lennart Häggbom som också berättar att han upp12 nart Häggbom finns det ”värstingar” i den här branschen också. – Det finns de som chansar och tror att de ska klara sig, men det funkar inte längre att göra så. Det kunde gå tidigare med färre kontroller och utredningar. Det rör sig om stora pengar, men i dag satsar polisen och rättsväsendet mycket på just miljöbrott. Kontrollen är hårdare, vilket naturligtvis gagnar dem som sköter sig. Lennart Häggbom tycker att även han lär sig en hel del av att föreläsa om miljöbrott. – Det är viktigt att ta tillvara de synpunkter som kommer till mig en sådan här dag. Det brukar bli ett bra utbyte av erfarenheter, eftersom det är viktigt att höra vad verksamhetsutövarna tycker och tänker. Var det någon skillnad att föreläsa i Jönköping, dit det kom 160 personer, jämfört med Umeå dit det kom 70 veckan därpå? – Det var ingen större skillnad mer än att jag i Umeå kände igen fler i publiken. Så du kan tänka dig att återkomma till någon av SBMI:s branschdagar även i framtiden? – Ja, absolut. Det är viktigt att informera folk i branschen om vad som gäller, för om jag kan upplysa någon att inte göra fel och åka fast så är det värt varenda minut. SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.17 Sida 13 Experience and innovation are the keys to our successful products – the right equipment for mining and tunnelling made by GIA, Sweden. • ANFO Charge-Up Trucks • Utility & Service Trucks • Scaling Trucks • Cable Bolter • SwedVent Axial High Pressure Fans • SwedVent High Pressure PVC Ducting • Häggloader • Shuttlecar • Kiruna Electric Truck • Diesel Locomotive • Rescue Chamber CHARGING AND SERVICE TRUCK GIA Industri AB, P.O. Box 59, SE-772 22 Grängesberg, SWEDEN, Phone +46 240 79700, Fax +46 240 79725, E-mail: info@gia.se, Internet: www.gia.se Sänker engergikostnaden *Kallas i folkmun fortfarande för JOK KI Te el 0511-173 60 • www.vendig.se • info@vendig.se SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.17 Sida 14 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 myndigheten gemensamt har upprättat dokumentet Strategier mot miljöbrott. Det som ska bekämpas är illojal konkurrens och människor och företag som tjänar pengar på miljöbrottslighet. Lennart Häggbom illustrerade med ett exempel där Bosse Bov AB åkte på en ordentlig företagsbot för otillåten miljöverksamhet och avsaknad av tillstånd. Ersättningsmaterial eller naturgrus? Näst sist på talarmenyn stod Mattias Göransson, Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, och ämnet löd ”Ersättningsmaterial eller naturgrus”. Det finns ett behov av samlande preciserade rekommendationer och beskrivningar för hur frågan om naturgrus och ersättningsmaterial ska hanteras, sa Mattias Göransson. Han berättade om ”Forum för naturgrusanvändning” – en rådgivande grupp med uppgift att formulera och uppdatera en lista över användningsområden där naturgruset är oersättligt. Det har inte varit självklart vad som är ett rimligt ersättningsmaterial. SGU har därför tagit på sig att sammanställa en rapport om detta med stöd i erfarenheter och i forskningen. Målet är att rapporten ska vara ett policydokument och ge stöd för tolkning av miljöbalken. Gruppen innehåller representanter för SGU, länsstyrelserna och personer som SBMI rekommenderat. Dess uppgift är att formulera och uppdatera en lista över användningsområden där naturgruset är oersättligt. Arbetsgruppen delade upp användningsområden för naturgrus i tre grupper: områden där ersättningsmaterial finns, områden där ersättningsmaterial i princip finns men där det kan råda lokal brist, och områden där det för närvarande inte finns ersättningsmaterial. För den andra gruppen handlar det i stor utsträckning om mer forskning för att hitta bra ersättningsmaterial. I den första gruppen hamnade material för vägändamål, för järnväg och banvall, för ledningsgravar, markbeläggningar, sandsäckar, halkbekämpning, erosionsskydd och för trummor. I den andra gruppens nvändningsområden hamnade betong, självutjämnande golv, filtrering, ridbaneunderlag och golfbanor. Anledningen till att tillgången på ersättningsmaterial varierar är att bergartsbilderna lokalt kan vara komplicerade. ten. Runt fem procent av bergarterna räknas som högstrålande. • Välj berg som inte är alkalisilikareaktivt. Det gäller exempelvis kvartsiterna i den svenska fjällkedjan. Sådant berg finns även i deformationszoner i stockholmsregionen. Nya E4:an passerade en sådan deformationszon strax söder om Uppsala. Nu tog man inte material därifrån, men hade man gjort det hade vi kanske haft en uppkrackelerad betongväg om tio år. • Välj berg som är homogent. • Välj berg som är ovittrat, sulfidfattigt. • Välj inte berg som ger flisiga krossprodukter. • Välj inte berg med hög glimmerhalt. Den som söker tillstånd ska kunna visa varför det inte går att använda ett ersättningsmaterial. Det argument som mest stärker en sådan ansökan är egna undersökningar eller provtagningar som visar att berggrunden är olämplig. Näst bäst är att peka på vad forskarna säger. Har CBI sagt att berget inte är lämpligt för betong? Är det höga glimmerhalter? Ett tredje argument kan vara tillgänglig, känd berggrundsinformation över det lokala försörjningsområdet som kan göra troligt att det inte finns ersättningsmaterial att tillgå. Viktigt att välja rätt berg Rätt berg är en förutsättning för ett bra ersättningsmaterial för naturgrus. • Välj berg som inte är högstrålande. Till de högstrålande hör stora delar av bohusgrani- Den tredje gruppen användningsområden som arbetsgruppen pekade ut är där det för närvarande saknas ersättningsmaterial. Här finns bland annat användningsområden som är utnämnda till riksintressen, såsom gjuterisand och glasråvara (kvartssand). Hit hör även bruk och spackel, stötdämpande underlag och betongtakpannor. Kanske gör teknikutvecklingen det möjligt att ersätta naturgrus även för dessa användningsområden på sikt. Mattias Göransson påpekade att rapporten är ett levande dokument som kommer att uppdateras i takt med att ny kunskap växer fram inom området. SBMI:s tekniska chef Jan Bida och vd Björn Strokirk fick äran att avsluta dagen. Jan Bida inledde under rubriken ”Offentlig upphandling – vad krävs av oss i framtiden?”. Han redogjorde pedagogiskt för befintliga och kommande europastandardiseringar och EU-direktiv som branschen kommer att få förhålla sig gentemot framöver. Björn Strokirk berättade om den senaste konjunkturmätningen från Sveriges Byggindustrier vilken visade på en svagt uppåtgående kurva. – Dessutom ser den kommunala ekonomin skaplig ut, sa han, så 2012 blir nog ett okej år. Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats! www.bergsbruks.se BANDVÅGAR FRÅGA OSS OM VÄGNING www.vagab.se 054 - 69 08 40 14 HJULLASTARVÅGAR SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.17 Sida 15 ".4v/NE3TOP3HOPv n$ETVIINTEHARILAGERIDAGLEVERERARVIIMORGON 3LITOCHRESERVDELAR TILLSTENKROSSAR + LIPPBLOCKSY MBOLENFÚRURK RAF TBLIRT ILLG R USGENOM K ROSSNING4ILLDET TABEHÚVSPÍLIT LIGUT R UST NINGSOM K LARARAVAT TGENERERADENENOR MAK RAF TSOMK RËVS ". 4ERBJUDERET TBRET TUTBUDAVSL ITOCHRESER VDELA RFÚRSTEN K ROSSA R". 4HA R MERË N R IT N I NGA ROCHDETl N NSFEM". 4CER T I lERADEG JUTER IERPÍOL I KA PLATSERIVË RLDEN6ILAGERHÍ L LERSL ITOCHRESER VDELA RT I L LK ROSSMË RKENSOMT I L L EXEMPEL3A NDV I K-ETSO,OKOMO( 0% X TEC3VEDA LA"A R MAC+ LEEMA N N 2EI NEROCH4ELSM ITH$ETV II NTEHA RILAGERIDAG LEVERERA RV II MORGON 2ESERVDELAR TILLTRANSPORTÚRER 6ÍR TREDANBREDASOR T IMENTAVHÚGK VAL ITAT IVA RESER VDELARÚKARDAGL IGEN0ER FEKTPASSFOR MOCH PRESTANDAËR". 4 SSIG NUM " . 4 H Í L L E R E T T S T O R T U T B U D A V T R A N S P O R T Ú R S K O M P O N E NT E R I L A G E R F Ú R v/ NT I MEvLE VERA N S ER6Í RAR U L L A RË R" CER T I F IERADEFÚRG R U VD R I F T + O M P O N E N T E R N A H Í L L E R S A M M A H Ú G A K V A L I T E T S O M V Í R A S T E N K R O S S P R O D U K T E R V I L K A G J O R T " . 4 K Ë ND A Ú V E R HE L A V Ë R LD E N % T T NY T T P R O D U K TO M R ÍD E F Ú R " . 4 MENMEDS A M M AK V A L ITE T SK RAV 3IKTMEDIAOCH RESERVDELARFÚRSCREENING &ÚR UTOMAT T". 4ERBJUDERVËRLDSLEDANDEPRODUKTER OCHDELARFÍRDUOCK SÍTADELAVVÍR TKUNNANDEOCH LÍNGAER FARENHET 6IHJË LPERD IGAT TVË LJADETBËSTAMATER IA LETFÚRD IT TË NDA MÍ LSÍAT T SI KT N I NGSPROCESSENOPT I MERAS". 4T I L L HA NDA HÍ L LERLÚSN I NGA RFÚRA L LAT Y PERAV SI KTA RMATER IA LF RA KT IONSK RAVOCHK VA L ITETSN IVÍER ".4MASKINERETTLËTTVAL ".4SSENASTEAFFËRSOMRÍDEËRHÚGKVALITATIVAMASK INER FÚRGRUVOCHANLËGGNINGSINDUSTRINDËRVIKOMMERATT TILLVERKAETTFÍTALSPECIELLTUT VALDAMASK INERMED".4S HÚGASTANDARD ".4.ORDIC!"s"OX'ËVLE3VERIGE 4ELEFONsWWWBNTTEAMCOM PRECISREKLAMSE ' ENOMAT TVË LJA". 4SOMD I NLEVERA NTÚRVË LJERDUK VA L ITET SER V ICEEN KEL HETOCHMEDVETEN HET SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.17 Sida 16 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Sprängningssymposier i Mittens Rike ”Månskensringen” som finns i anslutning till International Garden Expo i Xiamen. ”3rd Asia-Pacific Symposium on Blasting Techniques (APS3)” och ”7th International Conference on Physical Problems of Rock Destruction” hölls båda i höstas i den kinesiska storstaden Xiamen som har 3,5 miljoner invånare. STADEN LIGGER VID den kinesiska kusten i höjd med Taiwan och 45 mil nordost om Hongkong. Xiamen har subtropiskt klimat och kallades tidigare Amoy (Szenming). När det gäller naturskönhet och stads- R A P P O R T: för symposiet låg den maximala temperaturen på 32°C. Den mycket trivsamma stadens kärna ligger på en ca två mil lång ö med utsträckning i nord-sydlig riktning. Här ligger både inrikes- och utrikes- D O C E N T A G N E R U S TA N LULEÅ planerig är Xiamen Kinas motsvarighet till städerna San Francisco eller Sydney. Under tiden flygplatserna. Invånarna lever i huvudsak på turism, containertrafik och containertillverkning samt solglasögontillverkning (120 miljoner exemplar per år). Staden ger ett mycket väl- Xiamen fotograferad från Gulanyuön. 16 SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-10 08.01 Sida 17 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Tyskland. Den har kalibern 280 cm och tillverkades i slutet av 1800-talet. Detta var dåtidens största kanon och den kunde vridas 360 grader. Dess uppgift var att skydda hamninloppet till Xiamen från fientliga fartyg. Kanonen finns även avbildad på en högglanspolerad svart bergart. Symposiets syfte är kunskapsutbyte Kinesisk pagod i International Garden Expo, Xiamen. organiserat intryck med vägnät av högsta klass och miltals långa vackra välskötta planteringar längs huvudvägarna. En hängbro liknande the Golden Gate Bridge och skyskrapor i fantastiska former överträffar det mesta. Trafiken mellan öns norra och södra del underlättas av en tunnel med ljusa väggar försedda med vackra målningar. finns ett vackert gnejsbord omgivet av tio gnejsstolar. Vid öns norra spets står en gigantisk skulptur av glas som nattetid belyses inifrån och som kallas månljusringen. Dessutom besöktes ett buddistiskt tempel och Xiamens universitet som från början var privatfinansierat. Slutligen visades kinesernas stolthet, Hulishanfortet, med en kanon från Kruppverken i Före symposiet fick deltagarna en egen visning av den artificiella ö som byggts med anledning av den sjätte Internationella Garden and Flower Expo 2007. I dag visas bl.a. olika länders trädgårdskonst. Mitt på ön har man byggt en kinesisk pagod och sex träd vars kronor omformats och klippts till en grön paviljong ligger intill. I en mindre glaspaviljong Symposiet syfte är att vara ett kontakttillfälle för experter, entreprenörer och studerande i Asien-Stillahavsregionen samt Ryssland för att utbyta kunskaper om akademiska och tekniska framsteg inom ingenjörsmässig sprängning, industriella sprängämnen och andra relaterade ämnesområden. Huvudredaktör för APS3-publikationen är professor Wang Xuguang, president för China Society of Engineering Blasting. Han har till sitt förfogande en redaktionskommitté bestående av 23 kineser. Organisationskommittén hade inalles 47 ledamöter, de flesta kineser, men det fanns även representanter från Australien, Japan, USA, Kanada, Ryssland, Indien, Republiken Korea, Malaysia och Singapore. Publikationen innehåller totalt 459 sidor och finns utgiven på två språk, engelska, som var konferensspråk, och kinesiska. Symposiedokumentationen var indelad i följande ämnesområden (antal föredrag), 1. Sprängningsteori, (16) 2. Sprängämnen och initieringsteknik, (15) 3. Bergsprängning, (24) 4. Speciella sprängningar och Sex träd vars kronor har omformats till ett grönt tak i International Garden Expo i Xiamen. 17 SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-10 08.01 Sida 18 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Wang Xuguang. Han är dessutom ledamot i Fragblast International Organizing Committe (FIOC). Wang var även arrangör för Fragblast 7, år 2002 i Peking. Han insåg då att det fanns behov av regionala sprängningssymposier även i Ostasien. Det första symposiet, APS1, hölls i Kunming i sydvästra Kina 2007, det andra i Dalian norra Kina 2009 och det fjärde kommer att hållas i Kinas ITstad Chengdu i sydvästra Kina 2013. Symposiet har med åren fått ett allt större antal internationella deltagare och vid APS3 fanns totalt 151 deltagare registrerade och av dessa kom 45 deltagare från utlandet. Frånräknas medföljande, redovisare och tolkar blir antalet 141 varav 35 från utlandet. Lärorik utflykt för symposiedeltagarna rivningssprängningar, (14) 5. Sprängning, vibration och säkerhet, (23) Publikationen innehåller 91 föredrag, varav 64 fanns upptagna i det vid registreringen utdelade programmet. Proble- fanns uppsatta i programmet framfördes inte eftersom föredragshållarna uteblev. met, att det finns fler föredrag i symposievolymen än i programmet, beror på att man i förväg inte vet vilka författare som kommer att delta. En hel dag krävdes för registrering och betalning vilket sker först vid ankomsten. Flera föredrag som Första APS-symposiet hölls i Kina 2007 Alla APS-symposier hitintills har arrangerats av professor Symposiet arrangerades på Bestel Hotel i Simmingdistriktet på Xiamenöns sydvästra del där deltagarna även var inkvarterade. Under en eftermiddag arrangerades för samtliga deltagare en trevlig gemensam utflykt med färja över till ön Gulangyu där bl.a. ett buddisttempel visades och ett mjukt avrundat granitberg bestegs. Flera länder har valt att förlägga sina konsulat till denna ö. Symposiespråket var engelska men flera föredrag hölls på kinesiska och ryska och simultantolkades till engelska. 26 ryska föredrag var anmälda och 15 ryssar deltog i konferensen. En av dessa, dr Alexey Shlyapin från Russian Academy of Science i Moskva, var mycket duktig på engelska och kunde fungera som tolk. Atlas Copco hade två tjocka produktbroschyrer på kinesiska som delades ut till samtliga symposiedeltagare. Dessutom fick Atlas i ett föredrag möjlighet att visa en del av sina produkter. Artikelförfattaren Agne Rustan var särskilt inbjuden av professor Wang Xuguang och Agne var även förste öppningstalare vid symposiet. Han satte där in APS3-konferenserna i sitt stora sammanhang bland övriga sprängningskonferenser. Han höll även under symposiet ett fördrag om enkelhålssprängningsmetoden (SHB) som den enda tänkbara metoden när det Xiamenuniversitetets parkanläggning. 18 SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-10 08.01 Sida 19 MAXAM finns representerat i ett 20-tal europeiska länder med 27 fasta fabriker i 11 av dessa. Den sammanlagda försäljningsvolymen gör MAXAM till Europas största sprängämnesleverantör. MAXAM erbjuder ett komplett sortiment av högkvalitativa sprängämnesprodukter kombinerat med bästa tänkbara tekniska support och teknisk utveckling med syfte att göra produkterna säkrare, effektivare och miljövänligare. MAXAM Sverige AB Tel. 054-535310 E-mail. info@maxam-sverige.com SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-10 08.01 Sida 20 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Gnejsbord med gnejsstolar i International Garden Expo. gäller att utvärdera ett sprängämnes inverkan på fragmentering, markvibrationer, bakåtbrytning, kastning, utbrytningsvinkel och salvprofil. Några av föredragen förtjänar att speciellt nämnas: S.D. Victorov från ”Institute for Comprehensive Exploitation of Mineral Resources” vid Rysslands vetenskapsakademi i Moskva har med laserspektrometri funnit att vid kvasistatisk belastning av berg emitteras mikropartiklar med dimensioner cirka 0,3 till 5μ (mikrometer) från provet. Upptäckten skulle eventuellt kunna användas för att bestämma storleken på bergspänningar. Artikelförfattarens uppfattning är att det dessutom borde finnas en korrelation mellan mikroseismisk aktivitet i provet och partikelemissionen. Zang Li från School of Chemical Engineering, Anhui University i Anhui har i modellför- sök studerat kvantitativt hur vattendjupet påverkar fragmenteringen vid vattendjup från 0 till 160 m. Formler för beräkning av laddningsvikt har fastställts på empirisk väg. Chanturiya från Research Institute of Comprehensive Exploitation of Mineral Resources, Russian Academy of Sciences i Moskva, har kunnat visa att en laserstråle som får bestråla ett mineralprov med nanopulsfrekvens i laboratorieskala kan öka utbytet hos guld- och Kruppkanonen vid Hulishanfortet. 20 silver mineral vid efterföljande cyanidlakning med 5-80 procent för guld och 20-50 procent för silver beroende på från vilken fyndighet provet är taget. Detta innebär lägre energiförbrukning och lägre kostnader. Huang Lin från Anhui University of Science and Technology i Anhui i Kina har undersökt hur det atmosfäriska trycket påverkar resultatet från undervattensprov av sprängämnen. Vid denna typ av test bestämmes sprängämnets energiinnehåll och gasvolym. Proven har gjorts i en tryckkammare där det högsta trycket var 2,625 MPa. En påverkan på både energi och gasvolym kunde uppmätas vid lufttrycksförändringarna men förändringarna tar ut varandra så att slutresultatet blir att sprängämnets totala energi inte påverkas. De flesta undervattensprov sker i dag sannolikt rätt nära havsytan så att tryckförändringar orsakade av olika höjd över havet har mindre betydelse. Det är lufttrycksförändringar förorsakade av låg- och högtryck som är mest intressanta. Myung-seog Ahn från Dongseo University i Busan i republiken Korea redogjorde för en förstudie avseende tunnlar under havet mellan Sydkorea och Japan respektive Sydkorea och Kina. Två alternativ har studerats. Fullborrning (TBM) med sköld vilket skulle kosta 0,32 miljoner US dollar/m och New Australian Tunneling Method (NATM), d.v.s. borr- SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-10 08.01 Sida 21 SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-10 08.01 Sida 22 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Kruppkanonen (kaliber 28 cm) avbildad på svart polerad granit. Till höger: professor Wang Xuguang, ordförande för APS3, inleder konferensen. Doktoranden Mo Fei, Dalian-universitetet i Kina. ning och sprängning samt förstärkning med bergbult och sprutbetong, vilket skulle kosta Till höger Professor S. Victorov, Russian Academy of Sciences, presenterar symposiets första föredrag. 0,19 miljoner US dollar/m. NATM-metoden är därför planeringsmässigt överlägsen metoden TBM med sköld. Mo Fei och Li Xiaojie från Department of Engineering Mechanics vid Dalian University of Technology i Dalian i Kina redogjorde för hur man genom ”Explosive welding” kan sammanfoga två metallplattor av olika material till en platta som sedan kan valsas till tunnare dimension och därigenom få fram bimetall för olika industriella ändamål. Den övre plattan placeras över den undre på ett visst avstånd. Den övre plattan beläggs med ett skikt sprängämne på ovansidan. När sprängämnet detonerar kastas den övre plattan med hög hastighet ner mot den undre varvid temperaturen blir så hög i kollisionspunkten att det alstras en metalljetstråle. Metallplattorna smälter samman i ett vågformsmönster. Förloppet har kunnat simuleras med datorteknik och resultatet förevisades i en video där temperaturen i kollisionsområdet åskådliggjordes med hjälp av olika färger. Epilog Kvaliteten på genomförda tekniska föredragningar var till stor del bra men vissa problem uppstod vid simultantolkningen. Samarbetet mellan forskning och gruvindustri tycks inte vara så intensivt som i Sverige. Det borde finnas en stor utveck- lingspotential i Kina att skapa ett sådant samarbete som i SWEBREC (Swedish Blasting Research Centre) vilket är mycket öppet och redovisar resultaten av sin forskning. Referens: Wang Xuguang, 2011. New Development on Engineering Blasting. Asia-Pacific Symposium on Blasting Techniques. APS Blasting 3. Metallurgical Industry Press, Beijing, P. R. China. 459 pp. WU CHUN PING Försäljningschef Wei Guang-Hai, Atlas Copco Kina, dr Alexey Schlyapin, Ryssland, artikelförfattaren docent Agne Rustan, Sverige, och längst till vänster försäljningschef Jing (Jennifer) Wang, Atlas Copco, Kina. 22 SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-10 08.01 Sida 23 &ÚRRËTTKVALITETINOM BETONGBALLASTARMERINGOCHSTÍL 6ÍRACERTIlERINGSMËRKEN !!!" " ./2$#%24!" WWWNORDCERTSE 4EL&AX SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-10 08.01 Sida 24 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Dimmornas och drömmarnas bro MASTODONTPROJEKTET MESSINAblir inte av. Berlusconiregeringen fick kalla fötter och tog ett steg tillbaka. Men trots det fortsätter den italienska staten att pumpa in miljarder i projektet. Och det var inget litet projekt Italien hade presenterat för EU, främst för att få finansiell hjälp. Närmare 56 miljarder svenska kronor (över sex miljarder euro) skulle satsas för en fem kilometer lång bro mellan fastlandet och Messina på Sicilien. Den italienska regeringen hade redan för två år sedan officiellt satsat de första 12 miljarderna. Man ville se till att arbetena kom igång förra året så att inget skulle kunna stoppa dem. BRON Ingen vet hur mycket det hittills har kostat Visst kom byggarbetena igång, men bara de som rörde infrastrukturerna som inte hade direkt med bron att göra. Själva brobygget blev det inget med. Däremot fortsatte den italienska staten att lägga ner miljarder på projektet i sig, med utbildning, konsultarvoden och utveckling av projektet. Ingen vet exakt hur mycket allt detta har kostat och kostar, men det talas om siffror på mellan två och sju miljarder de senaste 20 åren, utan att ett enda spadtag har tagits för själva bron. Hur det kan skilja så mycket i beräkningarna beror på att det är svårt att få grepp om utgif- R A P P O R T: ringen fortsätter att glida runt i frågan, utan att någonsin sätta igång arbetena på allvar, men utan att öppet avsluta projektet. KRISTINA WALLIN terna. Bolaget Stretto di Messina, som har haft huvudansvaret för projektering och allt annat runt miljardprojektet, har i dag över 100 anställda, men det är bara en del av cirkusen kring bron som aldrig blev av. Dröm ända sedan romartiden De senaste 15 åren har oddsen för att bron kommer att byggas varierat kraftigt. Motståndarna hävdar att bron byggs i ett jordbävningsområde och att maffian kommer att tjäna enorma pengar på den. Före- EU-kommissionen drog tillbaka sitt stöd Eurokrisen fick EU-kommissionen att dra tillbaka sitt stöd i höstas. Då tvingades även Berlusconis regering att stoppa det statliga anslaget på närmare 16 miljarder kronor för 2012, men trots det hävdade Berlusconi själv att bron skulle bli av ändå, eftersom det gick att hitta privata finansiärer. Några sådana har inte dykt upp än, och inga syns vid horisonten. Den nya regeringen, med ekonomen Mario Monti i ledningen, lär knappast sätta Messina-bron bland sina högprioriterade projekt när Italien riskerar statskonkurs. Samtidigt kan regeringen inte öppet säga att bron absolut inte ska byggas. Huvudentreprenören Eurolink har enligt kontrakt rätt till ersättningen om brobygget inte skulle bli av. Det rör sig om minst 1,5 miljard svenska kronor, men det kan bli upp till 7,5 miljarder. Alltså är det inte otroligt att även den nya rege- språkarna anser att bron är nödvändig för att verkligen få fart på den ekonomiska utvecklingen på Sicilien. Båda sidor har rätt på sitt sätt. Faktum kvarstår att denna bro har varit den italienska drömmen ända sedan romartiden. Men tekniska problem tidigare och ekonomiska problem i modern tid har alltid gjort att bron har fått stå tillbaka. Och nu har hoppet åter släckts för överskådlig framtid. Fakta om broprojektet 1971: Aktiebolaget Stretto di Messina bildas med statliga pengar. 1974: EG-parlamentet deklarerar att Messina-bron är en prioritet för EG. 1984: Stretto di Messina presenterar det första projektet. 1988: Regeringen anser lösningen för dyr, och vill ha en hängbro. 1992: Den första hängbroprojekteringen är klar. 1996: Center/vänsterregeringen sätter bron bland de högprioriterade projekten. 1999: De första entreprenaderna läggs ut. 2001: En lag som innefattar alla de stora byggprojekten i Italien röstas igenom. Messina-bron finns med bland dem. 2004: EU säger nej till bron. Berlusconiregeringen lägger ändå ut det definitiva projektet på entreprenad och då ändrar sig EUkommissionen och säger ja. 2006: Stretto di Messina skriver under byggavtalet med Eurolink (huvudägare Impregilo). 2007: Prodiregeringen vill lägga ner hela projektet och stänga Stretto di Messina, men så vinner Berlusconi nyvalet och han vill börja bygga redan året efter. 2010: Första spadtaget tas. Det handlar inte om själva bron, utan om vägarbeten. 2011: EU-kommissionen utesluter Messina-bron från de viktiga projekten. Berlusconiregeringen stoppar finansieringen för 2012. 2012: Ett enda stort frågetecken. Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats! www.bergsbruks.se 24 SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.32 Sida 25 SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.32 Sida 26 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Luciarapportör: Kjell Duberg Bo-Göran Johansson, vd Atlas Copco CMT Sweden AB, presenterade årets Bergteknikpristagare Roger Holmberg. Sonen Joachim Holmberg tog emot priset. Roger Holmberg hedrad med bergteknikpris Atlas Copcos Bergteknikpris 2011 gick till Roger Holmberg för hans stora engagemang för svenskt bergtekniskt kunnande. Roger befann sig vid tillfället på en bergsprängningskonferens i Marco Picchu i Peru där han föreläste om svensk bergsprängningsteknik. Priset mottogs av hans son Joachim Holmberg som läste upp en hälsning från Sydamerika. Roger lovade där att närvara vid nästa års Luciaseminarium och redovisa hur prispengarna har kommit till nytta för branschens utveckling. JURYNS MOTIVERING LYDER: Roger har bidragit till branschens utveckling på många sätt, bland annat som forskare hos stiftelsen Svensk Detonikforskning och senare som dess verkställande direktör. Han var under tio år ordförande i Bergsprängningskommittén och har tillsammans med den legendariske forskaren Per Anders Persson skrivit en Seminariets som vanligt inspirerande moderator Gunnar Nord (t.h.) tackar Nic Delvaux, affärsområdeschef för Bygg- och anläggningsteknik sedan oktober 2011, för hans föredrag om produktutveckling och prioriteringar inom construction. Gunnar gjorde dessutom själv sin traditionsenliga genomgång av aktuella bergarbeten i Skandinavien. Han introducerade också Global Projects Team som hjälper kunder att hitta rätta projekt och lösningar. 26 SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.32 Sida 27 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Atlas Copcos Luciaseminarium Skönsjungande elever från Södra Latins musikprogram spred luciastämning i Atlas Copcos försöksgruva. Malin Stein, Raw Materials Group, gav en mycket intressant överblick över gruvboomen internationellt. Kol, järn, koppar och guld svarar för merparten av all brytning. Priset på järnmalm har stigit mest – så mycket det senaste året att Sverige med sin stora järnmalmsproduktion numera platsar i gruvbranschens topp-20-liga. Tillväxtekonomierna tar allt större plats med Kina i klar tätposition. Till höger: Bob Fassl, Affärsområdeschef Gruv- och bergbrytningsteknik, avslöjade några tydliga trender, bland annat större efterfrågan på automatiserade lösningar och ett ökat intresse för mekanisk brytning. modern bergsprängningsbibel. Priset ska stimulera svensk bergteknisk forskning för att befästa Sveriges världsledande roll inom bergbrytning, 80 000 resultaten ska vara offentliga. Den andra delen av priset, ett resestipendium på 20 000 kronor, disponeras fritt av mottagaren. kronor är avsedda för ett eller flera utvecklingsprojekt inom bergteknik i Sverige vid högskola/universitet eller företagsoberoende institution där 27 Kandidater till Atlas Copcos Bergteknikpris föreslås av den svenska gruv- och anläggningsbranschen och pristagaren utses av en kommitté bestående SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.32 Sida 28 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 – Innovation handlar om att vara öppen och kommunicera med kunderna. Vi är på väg att arbeta på ett nytt sätt i gruvor, berättade Sverker Hartwig. Han hade som vanligt rimmat ihop några fyndiga allsånger i sann bergbrytningsanda. Stöttad av Hans Fernberg (bilden till höger) brast hela församlingen ut i sång med jämna mellanrum. av vd för Atlas Copco CMT Sweden AB och Atlas Copco CMT:s tekniska direktör i samarbete med ledande befattningshavare inom branschen. Omorganisation och chefsrockader Mitt under Sverker Hartwigs föredrag gjorde en förförisk försäljerska entré och erbjöd högljutt sina varor. Men det var ingen dam utan Bo-Göran Johansson som ville markera den nya aggressiva säljorganisationen. Seminariet inleddes av BoGöran Johansson, ny vd för Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden, ett nybildat säljbolag för försäljning och service av Atlas Copco bergborrverktyg, bergborraggregat för gruv- och anläggningsarbeten, utrustning för mark- och bergförstärkning, injekteringsutrustning, gruvtruckar, gruvlastare och mobila krossverk och siktar. Bo-Göran, som började sin karriär som maskiningenjör, har 15 års erfarenhet från Atlas i egenskap av Vice President Marketing för Atlas Copco Surface Drilling Equipment i Örebro. Copcos ovan- och underjordsdivisioner. Han medverkade som föredragshållare vid förra årets Luciaseminarium, men då Kaj Möller, utlandschef, Sweco Infrastructure, utredde marknadsutsikterna för undermarksbyggandet i världen. I Europa pekade han ut Turkiet som nästa stora marknad. Till höger: Rolf Blomberg, marknadschef Underjord, Atlas Copco Anlegg- og Gruveteknik AS, berättade om nya norska väg- och järnvägsprojekt, bland annat projekt Ryfast, ett tunnelsystem under Boknafjorden. Man kommer att slå världsrekord för vägtunnlar under vatten både avseende längd (27 km) och djup under havet (360 m). 28 – Jag ser fram emot utmaningen att driva ett bolag i stället för som tidigare inom SDE en funktion och en divi- SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.32 Sida 29 SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.32 Sida 30 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Seminariet avslutades som vanligt med en rundvandring i försöksgruvan. Niclas Tidström, Geotechnical Drilling Exploration Atlas Copco, visade aktuella produkter inom injektering och bergförstärkning. Till höger: Stefan Svensson demonstrerade SmartROC T35-riggen och särskilt den nya borrmaskinen COP 2540. Den har en kraftig och högfrekvent hammare som slår fler slag per sekund, upp till 75 hertz, samtidigt som den inte slår lika hårt. Borrsjunkningen ökar med upp till 20-30 procent. Henrik Henning, ny säljare på Mellansverige, visade Boomer E2 C, ett hydrauliskt ort- och tunneldrivningsaggregat lämpligt för tvärsnitt på upp till 112 kvadratmeter. RCS hanterar positionering och borrning med hög precision och erbjuder flera automationsnivåer. Riggen är utrustad med två BUT 45-bommar. Matningsförlängningen på 2 500 mm ger utmärkt räckvidd. COP 3038 bergborrmaskiner svarar för hög borrsjunkning. Dubbeldämpsystemet minimerar förslitning av förbrukningsmaterial. Till höger: Ivo Henriksson, Guideline Technology AB, kunde visa fina testresultat för Secoroc EDGE, ett instrument för löpande övervakning av borrning och som kan monteras på alla typer av riggar där man nyttjar Atlas Copco Secorocs sänkborrhammare. En terminal med display visar vad som händer i hålet vid borrspetsen. Operatören får information i realtid. Borrningen blir snabbare, spolningen av hålet bättre och risken för utslitning av utrustningen minskar. Utbildning av nya operatörer går dessutom snabbare. sion, förklarar Bo-Göran. Den stora skillnaden för min del blir färre resor utomlands och fler kundbesök inom Sverige. Tyngdpunken ligger på tunneloch ortdrivning och ovanjordsentreprenad. Företrädaren, Markku Teräsvasara, går vidare inom Atlas Copco-gruppen som president för Atlas Copco Surface Drilling Equipment. Adam Airosto, vd för likaledes nybildade Atlas Copco Avancerade lösningar för blockrasbrytning Construction Technique Scandinavia, presenterade sig också. Bolaget ansvarar för försäljning och service av Atlas Copcos portabla kompressorer och generatorer, pumpar, betongutrustning, demoleringsutrustning, handhållen utrustning för packning/borrning och Dynapacs sortiment för vägentreprenad. Omorganisationen ska komma kunderna till nytta i form av bättre support. – Innovation handlar om att vara öppen och kommunicera med kunderna. Vi är på väg att arbeta på ett nytt sätt i gruvor, menar Sverker Hartwig. Vid blockrasbrytning krävs ett virrvarr av tunnlar genom berget. Nu utvecklar Atlas Copco i samarbete med gruvkoncernen Rio Tinto en jätteborr som ska borra sig genom berget minst dubbelt så snabbt. 30 En ny tekniskt avancerad lösning med en stående trissa med vilken man kan variera bredden på tunneln. Den har en inbyggd komplett utrustning för bergförstärkning. En annan konstruktion med liggande trissa bryter låga och breda tunnlar. En upphöjningsanordning gör att höjden kan varieras. Dessa och många andra tekniska nyheter förmedlades av Sverker Hartwig. Liksom förra SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.32 Sida 31 Vibrationsmatare Siktar Magnetseparatorer Metalldetektorer IFE System S t AB Box B 368, 368 SE-551 SE 551 15 Jönköping, Jö kö i Tel: T l 036 – 12 92 00, 00 E-mail: E il info@ife-system.se SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.32 Sida 32 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Operatrion Divine underhöll med skönsång. Sverker Hartwig hade måhända inte långt till tårarna när han med anledning av sin pensionering tillägnades sången Time To Say Goodbye (Con te partirò). Till höger: Här föräras han trions senaste julskiva. Nyblivne pensionären Sverker delade ut blommorna när gruppen Divine avtackades. Till höger: Julia Flodkvist och Hanna von Knorring var ansvariga för det lyckade Luciaseminariet. året hade han rimmat ihop några fyndiga allsånger i sann bergbrytningsanda. Stöttad av Hans Fernberg brast hela församlingen ut i sång med jämna mellanrum. Pensionären Sverker fortsätter som konsult Sverker gick formellt i pension den 30 november, alltså två duktionschef för Örebro där alla divisioner på den tiden ingick i en enda enhet. När man 2005 delade enheten i tre divisioner – ovan och under jord samt Roctec – utnämndes Sverker till teknikchef för hela gruventreprenaden, en post som han förblivit trogen fram till pensioneringen. Han är nog den ende inom Atlas- dagar före Luciaseminariet. Han började sin bana på Atlas Copco 1975, först 10 år på elsidan inom kompressorer och industriverktyg. Därefter så småningom ansvarig för allt som har med tunnelborrmaskiner att göra. Efter en längre period som president för Atlas Copco Robbins i USA utnämndes Sverker till teknik- och pro- koncernen som har arbetat inom samtliga divisioner. Arbetsresor till jordens alla hörn har resulterat i ett unikt nätverk och Sverker kommer att arbeta kvar inom Atlas på konsultbasis, speciellt med den nydanande mekaniska gruvbrytningstekniken. BA SNAB ER! ANS LEVER CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT AB Fördämningsmattor 3x4 m, 3x5 m • Slipskivor och skålar • Sprängtråd • Skjutkabel • Diamantslipstift med maskin Dammsugarsäckar Borrhålsplugg • Skarvborr • Borrkronor • Helstångsborr S 11, S 12 Brunnsborr med tillbehör • Skyddskläder • Slangar • Gruvlampor Ring: 031-54 10 96 eller 031-54 20 32 Fax: 031-53 28 50 • Mobil: 070-583 32 13 • www.cme.se • E-post: info@cme.se 32 SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 10.28 Sida 33 Mångpoliga kontaktdon Robusta kontaktdon för kraft- eller signalöverföring med kåpor av pressgjuten aluminium och fjädrande låsbyglar av rostfritt stål. Från 3 till 216 poler. Elproflex T extremt vrid- och böjtålig kabel Elproflex T är utvecklad för användning vid installationer där stora krav på både vridoch böjtålighet ställs. Kabeln har torsion/ vridningsvinkel på upp till ±450° per 0,5 m. Denna unika kabel finns både för signaloch kraftöverföring. UL/CSA-godkänd. Gruvkabel 1 kV Flexibel anslutningsledning med Polyuretanmantel 4x10-150 mm2. Manteln har överlägsen mekanisk tålighet. Specialkabel - vår specialitet Lövbacksvägen 3 141 71 Segeltorp www.elproman.se Tel. 08-97 00 70 Fax 08-646 31 48 info@elproman.se SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 10.28 Sida 34 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Silver i Garpenberg BOLIDEN – biprodukt som ger guld Föreningen för Aktiva i Borrbranschen (FAB), nätverket för borrentreprenörer, gruvbolag, konsulter, grossister och universitet med markborrning som gemensam nämnare, höll sitt höstmöte 2011 i anrika Garpenbergs Herrgård. Föreningens ordförande Peter Hedenstedt, Atlas Copco Craelius AB, uttryckte sin uppskattning över att föreningen under en hel dag fick tillfälle att bekanta sig närmare med Bolidens projekt ”Expansion Garpenberg”. Även om Garpenberg främst är en zinkgruva anses berget innehålla Europas största silverfyndighet. Enbart silver täcker i dag gruvans samtliga produktionskostnader. Sören Linnman, projektledare för Delprojekt Gruva i Garpenberg, och Stina Danielsson, Bolidens geolog i Garpenberg, redogjorde för gruvans historia, det framgångsrika arbetet med prospektering och den kraftiga expansion som beslutades i januari 2011, en satsning på 3,9 miljarder kronor. Ett nytt anrikningsverk byggs och det 60 år gamla rivs, nya schakt konstrueras, underjordsanläggningar och kompletterande infrastruktur uppförs för att öka gruvans kapacitet. En hiss i två våningar ska kunna ta fyrtio personer i varje vända ner till nivån 1 055 meter under markytan. Intill de nya schakten anläggs en större värmeåtervinningscentral som ska utvinna värme ur gruvans frånluft och ur gruvvatten. Tillsammans med återvunnen värme från anrikningsverket kan detta täcka en stor del av anläggningens värmebehov. Nästan fördubblad produktionsvolym Från dagens 1,4 miljoner ton per år ska produktionen upp till 2,5 miljoner ton 2015 när de nya anläggningarna är i full 34 drift. Produktionskostnaden sänks då med 25 procent. Arbetet innebär att 375 900 kubikmeter berg med en vikt på över en miljon ton ska tas upp. Orternas längd blir 7 000 meter. Personschaktet blir 1 058 meter och bergschaktet 1 175 meter. Dessutom krävs också 2 300 meter ventilationsstigar och 600 meter bergsstigar/bergsfickor. Arbetet går SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 10.28 Sida 35 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 BOLIDEN Till vänster Sören Linnman, projektledare Garpenberg, visade de pågående byggnationerna på det nya industriområdet. Till höger geologen Stina Danielsson, Boliden, som bland annat berättade om den horisontella långhålsborrningen som pågår i Garpenberg. Man kommer på så sätt åt att undersöka potentiella mineraliseringar i hittills okända områden. Nya anrikningsverket kommer att få ett inbyggt malmupplag. Det planeras för nya verkstäder, förråd, administrativa lokaler och matsal. Två byggnader kommer att dominera med sin storlek. En lagerbyggnad för malm och gråberg blir ungefär 60 meter bred, 120 meter lång och 34 meter hög. Den nya anrikningsbyggnaden beräknas bli 40 meter bred, 230 meter lång och 40 meter hög. När anläggningen är klar kommer det gamla anrikningsverket att rivas och huvuddelen av verksamheten i det södra industriområdet ska avvecklas. Gruvsjöschaktet och andra schakt med förbindelser till gruvan blir kvar som frånluftsschakt. bra och endast 2 200 meter återstår att driva under 2012. Expansionen sysselsätter för närvarande 350 extra bolidenanställda och ytterligare 100 från Bergteamet. Drillcon har fem maskiner med dubbelbemanning på plats och PEAB 10-15 personer. Om fullt tillstånd för en fortsättning beviljas kommer extrastyrkan att öka med ytterligare 300 personer. R A P P O R T: Men när allt är klart krävs det ganska få nyanställda i den effektiva gruvan. Det kommer dock ändå onekligen att bli ett tillskott för arbetsmarknaden i närområdet. KJELL DUBERG 1200-talet och Garpenberg är därmed Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i drift. Boliden köpte Garpenbergsgruvan av AB Zinkgruvor 1957. Garpenberg Norra, 3 km norr om Garpenberg, öppnades 1972. Sedan dess har man genom framgångsrik prospektering Med prospektering har man upptäckt nya fyndigheter Fyndigheterna i Garpenberg började bearbetas redan på 35 hela tiden upptäckt nya fyndigheter. Samtidigt som man räknade på en nedläggningskalkyl fann man att mineraliseringen Lappberget, som man hittat redan 1998 mellan gruvorna Garpenberg och Garpenberg Norra, innehåller mer zink, silver och bly än man kunnat ana. Brytningen där står i dag för en stor del av Garpenbergs gruvproduktion. Fyndigheten sträc- SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 10.28 Sida 36 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Till vänster: Garpenberg översikt. Till höger: De grönmarkerade orterna förbinder fyndigheterna på 700, 800-900 och 1075-metersnivåerna. Till vänster: Grafik över person- och uppfordringsschakt under nya industriområdet. Till höger skiss över området. Det befintliga industriområdet kommer att rivas i stor utsträckning. ker sig under Dammsjön från cirka 550 meter ner mot 1 450metersnivån, förmodligen ännu djupare. Dammsjöfyndigheten som på- Den 200 meter breda malmkroppen Kvarnberget träffades på vid prospekteringsborrning 2005. Mineralhalten är dubbelt så hög som i Lappberget och fyndigheten fick genast smeknamnet Fort Knox. Den brant stående zonen sträcker sig från 550 meter mycket långt ner i berget. Här kommer driften träffades 2002 är 400-600 meter lång. Man bryter nu 10 meter på bredden men borrningar på 1 200 meters djup visar där 40 meters bredd. snart igång och potentialen anses vara mycket stor med höga halter av zink, silver och bly. Mindre volymer av koppar och guld finns också. Från Kvarnbergsfyndigheten ska man även borra sig in i Tyskgården. Boliden genomför gruvnära prospektering vid samtliga gruvor i Sverige och på Irland. Håkan Björling, Drillcons platschef i Garpenberg, svarade på frågor om borrteknik. På bilden till höger Isabelle Klingstedt, Division Manager Bergteamet (i röd hjälm). Hon berättade för FAB-mötet om Bergteamets arbete med tonvikt på raiseborrning. Till höger Helena Nygren, SPD Stockholm AB. 36 SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 10.28 Sida 37 Boken om Sveriges okända storindustri, , berättar på drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför. Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges Bergmaterialindustri www.sbmi.se och beställs på Balkong Förlag, tel. 08-406 01 60 . Berg för byggande – om bergmaterialindustrin Beställ den nu! SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 10.29 Sida 38 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Malin Söderman, Boliden, miljöansvarig i Garpenberg, berättade om säkerhetsarbetet och tillståndsansökan, om att få bryta och anrika tre miljoner ton malm/år och om detaljplan och bygglov. Miljötillståndet gäller två nya gruvlavar, ett nytt gruvschakt 1 180 meter djupt med en krossningsstation på 1 100 meter och ytterligare ett schakt för personbefordran som blir 1 175 meter. Till höger: Deltagarna i FAB-mötet framför Garpenbergs herrgård utrustar sig för besöket i gruvan. För att få upp malmen ur djupen tar man ut ett bergschakt med diametern sex meter. En gigantisk hisskorg, kallad skipp, kommer att transportera malmen till markplanet. Schaktet är raiseborrat tre meter i diameter. Det skrotas nu till sex meter. De första 40 meterna är skrotade från den lilla plattformen på bilden. Schaktmynningen sprutas här med en robot lånad från gruvan. För vidare arbete ner i djupet monteras en stålbock över hålet. Den ska bära upp en bastant hissplattform i två plan. På undre planet arbetar ett borraggregat med två bommar som roterar runt sin axel och utvidgar hålet. Från övre planet sker bultning och sprutning. Betongen, som förstärks med 40 x 0,5 mm stålfibrer med krokar i ändarna, ska bli 75 mm tjock. Bergmassorna från strossningen av första etappen lastas ut på 560-metersnivån. Det betyder prospektering i och i anslutning till befintlig gruva, i Bolidens fall ofta utifrån gruvorter på 8001 000 meters djup. Prospekteringsmetod är mestadels borrning. Nya fynd nära en befintlig gruva innebär att tiden från fynd till produktion kan förkortas. I och med att befintlig infrastruktur kan nyttjas blir dessutom kapitalbehovet lägre. driften är säkrad åtminstone fram till 2030. Fyndigheterna är av komplexmalmstyp med goda halter av zink (5,4 procent), bly (2,5 procent) och silver (142 g/ton). Enbart silver täcker i dag gruvans samtliga produktionskostnader. För år 2009 var volymerna 90 000 ton zink, Silver täcker alla produktionskostnader Efter att gruvan var nedläggningshotad har malmreserverna genom prospektering ökat med 700 procent och 38 30 000 ton bly och 140 ton silver. För närvarande borrar Drillcon ett två kilometer långt hål i Garpenbergsgruvan för att man ska få kunskap om hittills outforskade malmkroppar under Tyskgården söder om dagens gruvområde. – Det är första gången vi SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 10.29 Sida 39 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Ständig tillförsel av friskluft är en förutsättning för att det ska gå att arbeta nere i gruvan. Den gula tilluftkanalen ska ersättas av en gigantisk kulvert där luften blåses ner i den utbyggda gruvan. Tre jättelika fläktar ska blåsa ner luft till gruvans alla nivåer, två för bergschaktet och en Den förbrukade gruvluften blåses än så länge ut från det nuvarande ventilationssystemet. Här kommer en värmeväxlare som tar till vara värmen i utluften att installeras. Temperaturen i ventilationsschaktet får aldrig sjunka under noll grader. Frostsprängningar i berget är en säkerhetsrisk. Till höger: När brytningsmetoden i gruvan alltmer övergår till skivpallbrytning ersätts den utbrutna malmen i primärpelarna med paste och resterande malm kan tas ut från sekundärpelarna. Paste består av sand med en inblandning av fem procent stabilisator bestående av kalk och aska, kallad merit. borrar ett så långt hål och lyckas vi kommer det att få stor betydelse, säger geologen Stina Danielsson. Hålet borras nedåt från en ort på 870-metersnivån, men kommer att flacka ut och bli nästan horisontellt. Målpunkten ligger på 1 400 meter. Med geofysiska mät- 39 ningar kan man se ledande zoner upp till 150 meter runt hålet. Kanske hittar man ytter- SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 10.29 Sida 40 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Bergslagsmetropolen Nora var som vanligt rikt representerad på FABs höstmöte. Här ser vi några av noragossarna: Bruno Koblinger, Sandvik SMC, Robert Andersson, Drillcon Core, och Göran Bäck, Sandvik Nora. (Med hälsningar från redaktörn i Malmö som också råkar vara född i ovannämnda metropolis.) ligare en gigantisk malmkropp. Kvarnbergets och Lappbergets strukturers samband med den södra skänkeln är inte undersökta så det finns stora möjligheter. Området gränsar också till det nya industriområdet med ett schakt till 1 075metersnivån. När ortdrivning mot Kvarnberget från närliggande områden under jord är genomförda får man ytterligare På väg ner till 330-metersnivån där raiseborrning för personschaktet pågår. Till höger: FAB-mötets deltagare beundrar raiseborrningsmaskinens idoga rymningsarbete. 40 SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 10.29 Sida 41 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 Peter Hallén, Bergteamet, (t.v.) och hans mannar tar emot. I Garpenberg ska 18 schakt på totalt 5 kilometer rymmas med en diameter på mellan 2,7 och 6 meter, största delen mellan 3,5 och 4,5 meter. Bergvolymen motsvarar 8 500 lastbilslaster (96 500 kubikmeter). Sedan 2010 är Bergteamet världens största operatör inom Raise Boring med 130 000 schaktmeter i mer än 40 länder. Till höger: Ett automatiskt styrsystem ger vertikala hål med minimal avvikelse. Först borras ett pilothål med traditionell hammarborrning. Pilothålet ryms sedan upp genom att en grov borrkrona dras tillbaka genom berget.Berget sönderdelas genom ett antal stålrullar (cutters) på ett roterande skärhuvud, som med stor kraft trycks mot berget. Lars-Eric Cedermalm, Sindeq, Sören Linnman, Boliden, och UIf Domeij, DDMC Borrmätning AB. Till höger: Fyra av FAB:s åtta styrelseledamöter. Johan Barth, Geotec, Sören Linnman, Boliden mineral AB, föreningens orförande Peter Hedenstedt, Atlas Copco Craelius AB, och David Johansson, Finspångs Brunnsborrning AB. gynnsamma borrlägen för prospektering. Skivpallbrytning minimerar malmförlusterna Brytningsmetoden i gruvan övergår mer till skivpallbrytning med pastafyllning när metoden används för att minimera malmförlusterna och den ger genom sin storskalighet högre produktivitet än den tidigare använda igensättningsbrytningen. I anrikningsverket vidareförädlas malmen till mineralkoncentrat. Huvudproces- malmen är tillräckligt bred. Den brutna malmen i primärpelarna ersätts med paste och resterande malm kan tas ut från sekundärpelarna. Pasta eller paste består av sand med en inblandning av fem procent stabilisator bestående av kalk och aska, kallad merit. Brytnings- serna i anrikningsverket är malning, flotation i flera steg och avvattning av mineralkoncentraten. Koppar- och blysligen går till Bolidens smältverk i Rönnskär, medan zinksligen levereras till Bolidens smältverk Kokkola i Finland och Odda i Norge. – UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING – S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60 Hemsida: www.kontrollmetod.se Griper B däckskydd • Siktar • Vågar • Skakapparater • Värmeskåp • Neddelningsapparater mm För gruvor, grustäkter, bergtäkter, stenbrott, m.m. 343 90 Älmhult, tel. 0476-521 35 www.nyvab.se 41 SBB 5-6/2011, s 42_SBB 5-6/2011, s 42 2012-01-10 09.26 Sida 42 Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011 P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T BNT och SEM i samarbete BNT Nordic AB och Svensk Entreprenad & Maskinservice AB har ingått samarbetsavtal gällande slit- och reservdelar och service för stenkrossningsindustrin. Med BNT:s dens ledande leverantörer av reserv- och slitdelar till gruvoch anläggningsindustrin i Sverige. BNT Nordic AB grundades 2001. Svensk Entreprenad & Maskin- breda sortiment och SEM:s mångåriga erfarenhet av service och reparation av stenkrossar kan man nu erbjuda ett unikt helhetskoncept. BNT är i dag en av markna- service i Kilafors erbjuder ser vice, reparation, underhåll och drift för bergförädlingsindustrin. Företaget erbjuder också personaluthyrning, reservdelar och maskiner. Samarbetet är ett naturligt steg för de båda företagen där man utökar sina verksamheter och kompletterar varandras kunskaper och arbetsområden. – Vi är övertygade om att detta samarbete kommer att innebära stor kundnytta samtidigt som det ökar konkurrenskraften hos båda företagen avsevärt, säger Stefan Nilsson, vd på BNT Nordic, och Jan-Olof Jonsson, vd på SEM. Niklas Nilsson, säljansvarig BNT Nordic, Jan-Olof Jonsson, vd på SEM, och Stefan Nilsson, vd på BNT Nordic. Wassara i samarbete med GlobalDrilling Fr.o.m. den 1 jan 2012 samarbetar Wassara med GlobalDrilling som distributör för den svenska marknaden. GlobalDrilling erbjuder produkter för berg- och jordborrning samt för demolering av berg, sten och byggelement. Peter Schmid, vd på Wassara AB, framhåller att man genom samarbetet med GlobalDrilling kommer att nå ut till borr entreprenörer i Sverige på ett effektivare sätt än tidigare, med effektivare lagerhållning och närhet till service och support. – Vår teknik med vattendriven borrning har använts i LKAB:s gruvor under lång tid. I dag sker all produktionsborrning där med Wassaras borrhammare. Vi ser dock den största utvecklingen av vattendriven borrteknik utanför gruvnäringen, några exempel är inom grundläggning, borrning efter mineralfyndigheter, dammförstärkningar och jetgrouting. Christer Wretman, vd på GlobalDrilling, poängterar att Wassaras vattendrivna teknik ligger mycket långt framme i många avseenden, speciellt i applikationer som kräver långa raka borrhål och minimal påverkan på miljön. – Vårt borrutrustningsprogram är nu än mer komplett, säger han GlobalDrilling är i dag en av Sveriges främsta leverantörer av produkter för berg- och jordborrning samt för demolering av berg, sten och byggelement. Man uppdaterar ständigt borrutrustningsprogrammet för att kunna tillhandahålla den absolut senaste tekniken. GlobalDrilling har kontor i Falun, Stockholm, Jönköping och Norrsjö och man omsätter ca 70 miljoner med 15 medarbetare. Wassara AB utvecklar, producerar och säljer vattendriven borrutrustning för gruvor, anläggning och energi. Man erbjuder kompletta system för effektiv borrning i jord och berg, baserat på kärnkompetens inom vattendriven borrning. Hjärtat i systemet är den patenterade Wassara-hammaren som drivs med högtrycksvatten. Wassara startades 1988 och är helägt av LKAB. 2010 omsatte man 68 miljoner kr och hade 31 anställda. T.v. Peter Schmid, vd Wassara AB, och t.h. Christer Wretman, vd GlobalDrilling. Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats! www.bergsbruks.se 42 SBB, Leverantörregist. 8/1-12_SBB, Leverantörregist. 8/1-12 2012-01-09 10.39 Sida 3 BRANSCHENS LEVERANTÖRER Bandtransportörer Berg- och sprängtekniska konsulter Borrkronor • Borrstänger • Spett Sänkborrkronor • Hydraulhammare Borrkassetter GlobalDrillingSystem Sweden AB Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34 www.globaldrilling.se BANDTRANSPORTÖRER, TRANSPORTUTRUSTNING Kundanpassade anläggningar inom transport och hantering av grus, bergmaterial, och mineraler. NITRO CONSULT AB Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200 www.kellve.com Gruvteknik AB Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner, reservdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom bygg-, gruv- och stenindustrin. Vi utför även reparationer på era maskiner. Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36 www.nitroconsult.se E-post: stockholm@nitroconsult.se Spräng- och bergteknisk rådgivning Riskanalys, utredning, syneförrättning Projektledning, byggledning och kontroll Vibrationsmätning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58 Lager: Tel. 0240-370 01 E-post: info@gruvteknik.com www.gruvteknik.com Bergborrutrustning Atlas Copco CMT Sweden AB Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46 Berg- och sprängteknisk utbildning www.atlascopco.se Utrustning för bergborrning & prospekteringsborrning Diamant-/Stift-/Blad-/DTH-/kronor Borrör – Borrstänger – Helstångsborr Dia-Team AS Boden +46 921-163 16, Trondheim +47 72 56 38 90 We represent & www.diateam.no Box 31, 185 21 Vaxholm Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84 E-post: berg@bergutbildarna.se Utrustning för bergborrning såväl ovan som under jord Sandvik Mining and Construction Sverige AB 811 81 Sandviken Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12 www.sandvik.com www.bergutbildarna.se • ADR - Förarintyg • Bergborrningscertifikat • Sprängteknisk behörighet • Undermarksbyggande • Miljöpåverkan SBB, Leverantörregist. 8/1-12_SBB, Leverantörregist. 8/1-12 2012-01-09 10.39 Sida 4 Borrning och prospektering Gruv- och tunnellampor CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50 Mobil 070-583 32 13, e-post: info@cme.se www.cme.se Industrivägen 2, 713 93 Nora Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95 Industrigummi Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 www.drillcon.se Kabel och kontaktdon för för grus- och gruvindustri Bulkhantering Box 368, 551 15 Jönköping Tel. 036-12 92 00, fax 036-12 96 07 E-post: info@ife-system.se • www.ife-system.se • Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV • Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV upp till 240 mm 2 Grävutrustning Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22 info@cavotec.se • www.cavotec.com Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65 www.sbgab.se Dieselmotorer Gummi- och PUR-mantlad kabel upp till 150 mm2, 1-6 kV, samt kontaktdon till dessa. Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp Tel. 08-97 00 70 • Telefax 08-646 31 48 info@elproman.se • www.elproman.se Dieselmotorer, service och reservdelar. Distributör för Sverige och Danmark. Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus Tel. 08-564 707 00 www.dieselmotornordic.com Hydraulhammare Dieseltankar Dieseltankar 200 liter-50 m3 WIKERS I FILIPSTAD AB www.wikers.se • info@wikers.se Tel. 0590-152 90 – Hydraulhammare – Betongsaxar – Pulvriserare – Bomsystem – Reservdelar – Service Sandvik Mining and Construction Sverige AB 811 81 Sandviken Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12 www.sandvik.com Kontaktdon 10-800 A, 230-15 kV, 1-64 poler Kabel med gummi- eller PUR-mantel 1-24 kV, t.o.m. 240 mm2 Mobil Elteknik Sverige AB Lovisebergsvägen 13, 141 32 Huddinge Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01 E-post: info@mets.nu www.mets.nu SBB, Leverantörregist. 8/1-12_SBB, Leverantörregist. 8/1-12 2012-01-09 10.40 Sida 5 Kalk Nordkalk AB Box 901 731 29 Köping Tel. 0221-292 00, fax 0221-128 71 E-post: info@nordkalk.com www.nordkalk.com MILJÖJURIDISK RÅDGIVNING, MKB OCH UTREDNING Buller och vibration • Täktplan • Visualisering Radon • Yt- och grundvatten Förorenad mark Helsingborg 042-444 40 00 Göteborg 031-727 25 00 • Malmö 040-35 42 00 Stockholm 08-688 60 00 • Örebro 019-17 89 50 Kalmar 0480-44 92 00 www.wspgroup.se – Krossar – Siktar – Matare – Automationssystem – Siktmedia – Slitgummi – Dammkapsling – Slit och reservdelar – Service Sandvik Mining and Construction Sverige AB 811 81 Sandviken Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12 www.sandvik.com Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund Konsulter Krossar och reservdelar Geologi, geofysik, geokemi, miljökonsekvensbeskrivningar, projektledning. Malm, industrimineral, bergmaterial, natursten. Box 275, 751 05 Uppsala. Tel 018-15 64 24, fax 018-14 02 10. Allt till krossanläggningar • Slitgods • Reservdelar • Krossar • Matare • Siktar • Siktmedia • Service • Bandtransportörer Scandia Maskin Sverige Göteborg 076-62 77 881 Karlstad 070-65 40 115 www.scandiamaskin.se Lågfriktionsmaterial Bergkonsulterna www.petroteam.se info@petroteam.se Bengt Ludvig 031-31 31 643 Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 SBB, Leverantörregist. 8/1-12_SBB, Leverantörregist. 8/1-12 2012-01-09 10.40 Sida 6 Radiostyrning DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA Radiostyrning och kommunikationssystem för krävande applikationer inom bergmaterial industri, gruvor, stålverk och offshore Vi på SPG är Sveriges ledande producent av siktmedia för gruv- och grusindustrin. Sedan starten 1973 har vi i stort sett levererat våra produkter till alla förekommande aktörer inom gruv- och grusnäringen. Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga Box 159, 453 24 Lysekil Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22 info@cavotec.se • www.cavotec.com Tel växel: 08–504 106 00 Fax: 08–504 106 10 E-post: info@spgab.se Hemsida: www.spgab.se Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge Slitgummi, slitelement av gummi för stup, matare godsfickor, etc. Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 Siktelement Siktningsmaskiner Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 Box 78, 544 21 HJO Tel. 0503-323 40 • Fax 0503-138 78 www.mogensen.se E-post: info@mogensen.se Siktgaller Tel 0371150 35 Telefax 0371-154 56 Sikt- och sorteringsgaller för grusindustrin samt skyddsoch inbrottsgaller Slutväxlar Slitgods Slutväxlar & reservdelar till alla sorters entreprenadmaskiner och svängkranar AB PETERSON & DUHR SLITGODS FÖR INDUSTRIN ANDERSTORP www.peterson-duhr.se E. SABEL AB, BOX 841, S-531 18 LIDKÖPING TEL +46(0)510 - 54 77 30, FAX +46(0)510 - 5 4 7 7 1 2 E-POST jan karlsson@sabel.se HEMSIDA www.sabel.se www.bobcat-orestad.com The Charon Company AB Tel. 0708-927 927 040-15 78 19 e-post: info@bobcat-orestad.com SBB, Leverantörregist. 8/1-12_SBB, Leverantörregist. 8/1-12 2012-01-09 10.40 Sida 7 Specialcement Systemlösningar Komplett leverantör av sprängmedel för alla applikationer. Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25 Kalciumaluminater: cement och fluss www.secar.net www.cimentfondu.com FORCIT SWEDEN AB Box 6, SE-713 21 NORA Tel. 07-220 003 01 www.forcit.se KOMPLETTA LÖSNINGAR INOM BULKHANTERING Kundanpassade anläggningar inom transport och hantering av grus, bergmaterial, och mineraler. Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200 www.kellve.com Sprängmedel direkt från egna fabriker. Leveranser och laddservice över hela Sverige. Sprängmattor Karlstad, tel. 054-53 53 10 Enköping, tel. 0171-44 31 80 Ruba Gummi AB 690 45 Åsbro Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50 Aktivt stödjande partner till Bergsprängningsentreprenörernas Förening Tel. 0587-145 45 Sprängservice med både Bulk- och Anfobilar Direktleveranser över hela landet www.norab.com Transportband och slitgummi Sprängämnen TRANSPORTBAND • SLITGUMMI TRANSPORTÖRTILLBEHÖR HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA TEL. 0171-46 33 50 • FAX 0171-46 33 51 www.epc-group.se Eskilstuna: Tel. 016-13 90 77 Göteborg: Tel. 031-56 03 00 Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00 www.vulkekonomi.se E-post: support@vulkekonomi.se SBB, Leverantörregist. 8/1-12_SBB, Leverantörregist. 8/1-12 2012-01-09 10.40 Sida 8 Transportband och tillbehör Transportband & tillbehör Styrningssystem Avskrapningssystem Transmissionsprodukter • Slang Allt för din transportör TRANSPORTBAND INDUSTRIGUMMI, M.M. Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 Växjö tel. 0470-72 98 40 Fax 0470-72 98 20 www.vulkproffsen.com Gummilabor transportband ContiTech Scandinavia AB Box 38, 164 93 KISTA Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66 www.contitech.se Vågar TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE Vi har det mesta inom vägning! Specialité: Bandvågar. TRANSPORTBAND – SLITGUMMI – – – – – Bandrullar Rullbanerullar Rullställ Trummor Valsar – – – – – Bandrensare Sidotätningar Spännskruvar Säkerhetssystem Gummeringar Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65 Järnringen 17, 433 30 Partille Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32 Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96 070-675 66 77, 070-685 66 77 E-post: oj.s@vagsystem.se Hemsida: www.vagsystem.se www.sigab.net Sandvik Mining and Construction Sverige AB Box 812, 953 28 Haparanda Tel. 0922-298 00, Telefax 0922-298 09 www.sandvik.com S-E-G Svenska AB Box 11143. 161 11 Bromma Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00 www.s-e-g.com ® Transportband • Slitgummi Rep. material • Remlås • Vulkpressar Industrigatan 8, 619 32 Trosa Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25 E-post: support@primogum.se • www.primogum.se Bandavskrapare Bandstöd Bärrullar & Returrullar El-drivtrummor Driv- & vändtrummor Slit- & kantlistgummi Sållgaller & gummisiktduk Huvar & Metalldetektorer Bullerdämpning Vågar för alla behov Rikstäckande service Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30 Tel. 054-69 08 40 www.vendig.se www.vagab.com Hög kapacitet HP3 Konkross Hög kvalitet på slutprodukten Enkelt underhåll ger minskat driftstopp HP3 ett enkelt val Vår nya HP3 är tekniskt unik och ger en oöverträffad prestanda. Med en slutprodukt med hög kvalitet är HP3 markant överlägsen andra maskiner i samma klass på marknaden. HP3 står för ett säkert och enkelt underhåll samt garanterar en maximerad tillförlitlighet. “HP3, gör det enkelt att välja konkross”. Metso Minerals (Sweden) AB, tel. 0410-525 00, www.metso.com omslag ny.indd 2 2012-01-10 08.44 Posttidning B Svensk Bergs- & Brukstidning, Box 6040, 200 11 MALMÖ 9LKDUWHNQLNI|UHIIHNWLYDO|VQLQJDU 6RP6YHULJHVOHGDQGHWLOOYHUNDUHDYWUDQVSRUW|UHUlUYLYlOPHGYHWQDRPYLONHQDYJ|UDQGHUROO VRPGULIWVlNHUKHWRFKIXQNWLRQVSHODU,QRPGDJHQVPRGHUQDLQGXVWULÀQQVGHWQlPOLJHQLQWH QnJRWXWU\PPHRSODQHUDGHVWRSS'HWUlFNHULQWHPHGDWWGULIWVlNHUKHWHQVNDYDUDK|J²I|UDWW InHQVXQGNRVWQDGVHIIHNWLYLWHWVnPnVWHGHQYDUDLGHWQlUPDVWHDEVROXW 0HGOHYHUHUDGHHQKHWHULEDJDJHWYHWYLYDGVRPIXQJHUDU²RFKYDGVRPLQWHJ|UGHW $WWYLlUUHVXUVDWWUlNQDPHGI|UPnQJDDYYnUDNXQGHUlUGlUI|ULQWHVnNRQVWLJW9nUP SURGXNWLRQV\WD YnU PRGHUQD PDVNLQSDUN YnU HUIDUQD SHUVRQDO VWnU QlPOLJHQ DOOD L VWlQGLJ KDQGOLQJVEHUHGVNDSI|UYnUDNXQGHU .HOOYH lU LGDJ HQ DY PDUNQDGHQV OHGDQGH DNW|UHU LQRP V\VWHP I|U EXONKDQWHULQJ )|UHWDJHW SURMHNWHUDU NRQVWUXHUDU RFK WLOOYHUNDU NRPSOHWWD DQOlJJQLQJDU RFK V\VWHP VDPW NRPSRQHQWHU RFK UHVHUYGHODU )|UHWDJHW KDU OHYHUHUDW SURGXNWHU RFK O|VQLQJDU LQRP HQ PlQJG ROLND EUDQVFKHUVnVRPEHUJPDWHULDOOLYVPHGHONDONFHPHQWDJURNHPLPLQHUDODYIDOOVnJYHUNSDSSHUPDVVDVWnOIDVWEUlQVOHVDPWPDULQDWHUPLQDOHU .RQWDNWDRVVSn.HOOYH6ZHGHQ$%9nQJDYlJHQ.YlQXP6YHULJH7HO)D[ZZZNHOOYHFRP omslag ny.indd 3 2012-01-10 08.44
© Copyright 2024