SBB 2/2012 - Svensk Bergs
BERGS B E R G M AT E R I A L & S T Å L & M E TA L L E R 1DPQO|VW BRUKS UNDERMARKSTEKNIK BERGSPRÄNGNING GEOTEKNIK 2 2012 ÅR G ÅN G 91 INFRASTRUKTUR STEN SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING Megaliner™ - ökar kvarnens tillgänglighet MegalinerTM är ett nytt, innovativt koncept för AG-kvarnar som förbättrar arbetarnas säkerhet och maximerar kvarnens tillgänglighet. Metsos innovativa fästsystem gör det snabbare, enklare och säkrare att installera och ta bort mantelelementen eftersom infästning sker från kvarnens utsida. Varje element integrerar flera lyftare och mantelplattor, täcker upp till 4 m2 och är lätta i förhållande till sin storlek. Metso Minerals (Sweden), tfn 0410-525 00, www.metso.com omslag ny.indd 1 2012-06-11 14.20 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 14.57 Sida 1 #")2!00/24%. )NFORMATIONFRÍN#")"ETONGINSTITUTETsWWWCBISE Glimmer i betong 2OLNDJUDQLWHULQQHKnOOHUROLNDPlQJGJOLPPHURFKLROLNDVWRUOHNVRUGQLQJDU*HQHUHOOWE|UPDQYlOMDHQJUDQLWHOOHUHQGHODY EHUJHW PHG OLWH JOLPPHU (Q UHNRPPHQGDWLRQ lU DWW EHUlNQD DQGHOHQJOLPPHUIUDNWLRQHQPPRFKKDOWHQE|ULQWH |YHUVWLJDYRO\P .URVVPHWRGHU VRP 96, NXELVHUDU GH ÀHVWD SDUWLNODU QHU WLOO HQVNLOGDPLQHUDOYDUI|UIRUPEHVWlPVDYPLQHUDOVWUXNWXUHQ'H ÀDNLJDJOLPPHUPLQHUDOHQlUE|MOLJDRFKXSSE\JJGDVRPHQERN 'HQHQGDHIIHNWHQDYNXELVHULQJEOLUÀHURFKWXQQDUHÀDN'HWlU P|MOLJWDWWPHGHQYLQGVLNW´EOnVD´QHUNRUQHQWLOOHQ¿QDUHVLNWIUDNWLRQRFKVHGDQWDERUWGHQQDIUDNWLRQRFKHUVlWWDPHGDQQDQ ¿OOHU*OLPPHUNDQlYHQWDVERUWJHQRPÀRWDWLRQRFKELRWLWNDQ WDVERUWPHGKMlOSDYVWDUNPDJQHWPHQGHWWDlUG\UDPHWRGHU2P JUDQLWHUVNDOODQYlQGDVVRP¿QEDOODVWLEHWRQJE|UPDQ¿QQDHWW JOLPPHUIDWWLJWEHUJHOOHUEU\WDJOLPPHUIDWWLJDEHUJDUWVOHG Kontaktperson:%M|UQ/DJHUEODGEMRUQODJHUEODG#FELVH För mer information:&%,UDSSRUWBergkrossmaterial som ballast i betong%M|UQ/DJHUEODG0LNDHO:HVWHUKROP/HLI )MlOOEHUJRFK+DQV(ULN*UDP5DSSRUWHQJnUDWWEHVWlOODIUnQ &%,%HWRQJLQVWLWXWHW Plastisk viskositet (Pa s) 3ODVWLVNYLVNRVLWHWYFW 3ODVWLVNYLVNRVLWHWYFW )O\WPHGHOVEHKRYYFW )O\WPHGHOVEHKRYYFW Flytmedelsdosering (%) Fri glimmer ställer till med problem vid betongtillverkning. 'HWWDEHURUSnDWWJOLPPHUlUÀDNLJWYLONHWJ|UEHWRQJHQPHUD WU|JÀ\WDQGH (Q IlUVN EHWRQJ lU HQ SDUWLNHOVOXUU\ VRP PnVWH YDUDÀ\WDQGHI|UDWWNXQQDI\OODXWHQIRUP)|UDWWNXQQDJ|UD GHWWDPnVWHGHROLNDSDUWLNODUQDYDUDMlPQWI|UGHODGHVnDWWGH VWRUDSDUWLNODUQDUXOODUSnGHPLQGUHRFKL¿QVYDQVHQSnHQSDVWD EHVWnHQGH DY YDWWHQ ¿OOHU RFK FHPHQWSDUWLNODU )ODNLJD SDUWLNODUEHK|YHUVnOHGHVPHU¿QDUHSDUWLNODUI|UDWWU|UDVLJYLONHWL VOXWlQGDQ|NDUYDWWHQEHKRYHWRFKI|UDWWEHKnOODVW\UNDQNUlYV GlUPHG PHUD FHPHQW )|UXWRP DWW GHW NRVWDU SHQJDU RFK |NDU PLOM|EHODVWQLQJHQVnNDQGHQ|NDGHFHPHQWPlQJGHQJHSUREOHP PHGXWWRUNQLQJVNU\PSQLQJRFKYlUPHXWYHFNOLQJ 'HWYnYDQOLJDVWHW\SHUQDDYJOLPPHUlUELRWLWRFKPXVNRYLW VRPlUYDQOLJWI|UNRPPDQGHLJUDQLWLVNWEHUJ0DQNDQ¿QQDGHP LYDQOLJQDWXUEDOODVWPHQGHlUPHVWI|UNRPPDQGHLNURVVDWEHUJ 'HWWDEHURUSnDWWJOLPPHUQEU\WVQHULYDWWHQYLONHWJMRUWDWWGHQ WLOOVWRUGHOI|UHVYXQQLWIUnQQDWXUEDOODVWHQ 1lU HQ JUDQLW NURVVDV InU PDQ VW|UUH IUDJPHQW DY EHUJDUWHQ PHGDQPDQLGHPLQGUHIUDNWLRQHUQDInUHQVNLOGDPLQHUDO*OLPPHUÀDNHQ lU UHODWLYW GH ÀHVWD DQGUD PLQHUDO VHJD RFK E|MOLJD 'HWWDPHGI|UDWWGHQYLGNURVVQLQJIULJ|UVLGHQVWRUOHNGHQKDUL EHUJHW6WRUOHNHQSnJOLPPHUÀDNHQEHURUSnKXUJURYEHUJDUWHQ lUPHQLDOOPlQKHWOLJJHUNRUQHQLVLNWIUDNWLRQHUIUnQWLOOFD PP Tunnslipsbild av betong. Korsade polarisatorer. Bild 0,3 mm. *OLPPHUÀDNIlUJODGDWLOOVDPPDQVPHGNRUQDYIlOWVSDWRFK NYDUWVJUnLHQPDWULVDYFHPHQWSDVWD¿QNRUQLJRFKSORWWULJ Glimmer (% av 0/8) ,QYHUNDQDYJOLPPHUSnSODVWLVNYLVNRVLWHWVHJKHW%UXNVEODQGQLQJDUPPPHGNRQVWDQWVlWWPnWWRFKSDVWDYRO\P %UXNHWEOLUVHJDUHRFKEHK|YHUPHUÀ\WPHGHOI|UDWWXSSQn VDPPDVlWWPnWWPHGPHUJOLPPHU+|JUHEHWRQJNYDOLWHWOlJUH YDWWHQFHPHQWWDOI|UYlUUDUSUREOHPHW CBI Betonginstitutet 3TOCKHOLM4ELsCO30"OX"ORÍS4EL SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 14.57 Sida 2 Vibrationsmatare Siktar Magnetseparatorer Metalldetektorer IFE System S t AB Box B 368, 368 SE-551 SE 551 15 Jönköping, Jö kö i Tel: T l 036 – 12 92 00, 00 E-mail: E il info@ife-system.se Svensk BERGS-& BRUKS Årgång 91 • Nr 2/2012 6YH QVN 6NnOI|UnULEHWRQJHQVWMlQVW %HUJV%UX NV nUlUHQDQVHQOLJnOGHUI|UHWWIRUVNQLQJVLQVWLWXW RFKHWWVWDUNWVNlODWWILUDOLWHH[WUD ,QVWLWXWHWVDUEHWHKDUUHVXOWHUDWLPnQJDEHW\GHOVH IXOODIUDPVWHJLQRPPDWHULDOWHNQLVNIRUVNQLQJ Y LGDUHXWELOGQLQJRFKLQIRUPDWLRQSUHFLVVRP V WDGJDUQDVSRUWDOS DUDJUDID QEHIDOOHU .MHOO'XEHUJUDSSRUWHUDUIUnQ&HPHQWRFK E HWRQJLQVWLWXWHWVLQIRUPDWLRQVGDJRFKMXELOHXPV IHVW WLGQLQJ $GUHVV %R[ 0DOP| 7HO 7HOHI D[ (SRVW VYHQVNEHUJVEUXNV #EMLQYVH %DQNJLUR 3OXVJLUR 6LG %HO|QDGVYHQVNNlUQWHNQLNHU $QVYDULJ XWJLYDUH -|UJHQ'DKOTXLVW ,UHGDNWLRQHQ 5HLQKROG$QGHIRUV -|UJHQ'DKOTXLVW .MHOO'XEHUJ -DQ+DOORQTYLVW cUJnQJ 7U\FNWKRV &DUOVKDPQV 7U\FN0HGLD$% .DUOVKDPQ ,661 2PVODJVIRWR .MHOO'XEHUJ 1DPQO|VW 5c67c/(7+c//(5 67b//1,1*$51$ 1LOV*|UDQ6M| VWUDQGSURIHVVRU HPHULWXVYLG D YGHOQLQJHQI|U Q XNOHlUWHNQLN & KDOPHUVWHNQLVND K|JVNRODKDUWLOO GHODWV(3:LJQHU 5HDFWRU3 K\VLFLVW $ZDUGIUnQ$PHULFDQ 1XFOHDU6RFLHW\ 3ULVHW|YHUOlPQDGHV L*|WHERUJSnVHQ K|VWHQ 0(7$//0$5.1$'(1 $OODVWUnONDVWDUHSn*UHNODQG %H)R(WWEHUJWHNQLVNW NRPSHWHQVFHQWUXP 5DSSRUWIUnQ%.V H'LVNXVVLRQVP|WH 6LG +HOnUV SUHQXPHUDWLRQ LQNOPRPV tidning 3UHVHQWDWLRQDY5I68 5nGHWI|U6SUlQJWHNQLVN8WELOGQLQJ %5$16&+(16/(9(5$17g5(5 cUHWV%HUJVSUlQJDUHXWVHGG -DQ-RKDQVVRQ9RJ OHUVWLOOLNDRUG I|UDQGHL%() X WVnJVLYnUDVWLOO cUHWV%HUJVSUlQJDUH -XU\QIUDPKnOOHULVLQ PRWLYHULQJDWW-DQlU HQSLRQMlULQRP PnQJDRPUnGHQ +DQlURFNVnHQ JRVVHPHGVM|YHWW RFKGRQDWLRQVGHOHQL SULVVXPPDQJLFN WLOO6M|UlGGQLQJV VlOOVNDSHW Annonsera i branschens informationskanal! 040-611 06 90 www.bergsbruks.se 6LG .URVVQLQJXQGHUMRUG 'HWXQLNDPHG1RUUPDOPVWXQQHOQL&LW\EDQDQV VWUlFNQLQJlUDWWHQVWRUGHODYGHWORVVJMRUGDE HUJHW KDUNURVVDWVSnSODWVLQQHLWXQQHOQ.URVVY DOHWI|OO SnHQ6DQGYLN8-(WRQWLGLJDUHNDOODG )YDUVNlIWNURVV&-RFKWUDQVSRUWEDQG NDQGULYDVGLUHNWPHGHO 6LG SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 14.57 Sida 4 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 STIG-GÖRAN NILSSON Råstålet håller ställningarna ALDRIG NÅGONSIN har så mycket råstål producerats i världen som under förra året. Och trots alla mörka moln med finansiella manipulationer och lånebubblor ser uppgången efter första kvar talet i år ut att kunna fortsätta. Men det är framförallt Asien och Nordamerika som håller den stolta skutan flytande (upp 1,5 respektive 6,7 procent). I Europa ser det inte lika ljust ut och inom EU sjönk produktionen med 3,9 procent jämfört med motsvarande tremånadersperiod 2011. Första kvartalets totala produktion i de 62 länder som rapporterar till the World Steel Association blev 377 miljoner ton (mt), en ökning med 1,1 procent jämfört med första kvartalet 2011. Och ökningstendensen håller i sig i april med totalt 128 miljoner ton, en ökning med 1,2 procent jämfört med motsvarande månad förra året. Kina presterade 60,6 mt, en ökning med 2,6 procent, Japan producerade 9,1 mt, upp med 7,6 procent, och Sydkorea nådde 6,0 mt, en ökning med 2,1 procent jämfört med april 2011. Inom EU var det i april neråt över hela linjen. Tyskand tappade 5,5 procent, Italien 3,2, Frankrike 1,8 och Spanien hela 14,3 procent. Kapacitetsutnyttjandet i de 62 rapporterande länderna var i stort sett oförändrat från mars, 81,1 procent, men 1,7 procentenheter lägre än i april 2011. Fin utmärkelse till svensk kärntekniker IMRE PÁZSIT PROFESSOR I NUKLEÄR TEKNIK VID CHALMERS nen (Reactor Physics Division) inom ANS för att hedra individer som har gjort mycket framstående insatser inom reaktor fysiken. Priset har fått namn efter den framlidne ungerskfödde amerikanske fysikern och nobelpristagaren Eugene P. Wigner, en pionjär som gjort utomordentliga insatser för utvecklingen av reaktorteknik och praktiska tillämpningar av kärntekniken. Han var också första mottagaren av priset. Metod för bestämning av underkritisk reaktivitet Nils Göran Sjöstrand fick priset för sina banbrytande insatser inom reaktor- och neutronfysik och för att han byggde upp grund- och forskarutbildning inom reaktorfysik vid Chalmers, som därmed blev ensam om detta i Sverige under en lång tid, eftersom KTH sysslade mer med neutronfysik för grundforskning. Uppsala hade ingen verksamhet alls inom reaktor fysik. Nils Görans viktigaste insats inom forskning är en metod för bestämning av underkritisk reaktivitet i reaktorhärdar, den Nils Göran Sjöstrand, professor emeritus vid avdelningen för nukleär teknik, Chalmers tekniska högskola, har tilldelats E. P. Wigner Reactor Physicist Award från American Nuclear Society. Nils Göran Sjöstrand, professor emeritus vid avdelningen för nukleär teknik, Chalmers tekniska högskola, har tilldelats en av de finaste utmärkelser som finns inom kärnteknikområdet, E. P. Wigner Reactor Physicist Award från American Nuclear Society. Priset instiftades 1990 av reaktorfysikdivisio4 s.k. area-ratio-metoden, som framgent kallas Sjöstrand-metoden i litteraturen. Det handlar om mätning av reaktivitet i reaktorhärdar under uppstart medan härden fortfarande är underkritisk och neutronbalansen kräver en extern källa som ständigt skjuter in neutroner till härden. Nils Göran publicerade en artikel om sin metod 1956 i Arkiv för fysik, och arbetet var en del av hans doktorsavhandling. En annan insats, som han gjort tillsammans med den framstående fysikern Guy von Dardel, halvbror till Raoul Wallenberg, var en teoretisk härledning och experimentell bekräftelse av den SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 14.57 Sida 5 Senatel™ Powerfrag™ Oricas nya emulsionssprängämne framtaget för Nordiska förhållanden. www.oricaminingservices.com SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 14.57 Sida 6 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Några av deltagarna i samspråk. Från vänster: Imre Pázsit, dr. Dinesh Sahni, professor Piero Ravetto, Nils Göran Sjöstrand och längst till höger Alf Sjölander, professor emeritus i Teknisk fysik. s.k. diffusionskylningseffekten, som spelar en viktig roll vid neutronmätningar i reaktorer. Nils Göran var tillförordnad professor vid Chalmers 1960 vid den då nyligen bildade Institutionen för reaktorfysik, och han blev utnämnd av regeringen med fullmakt som professor 1961. Nils Görans arbete har fått tusentals referenser Artikeln om area-ratiometoden i Arkiv för fysik, Nils Görans mest kända arbete, är en kuriositet i sig själv. Den har fått tusentals referenser genom åren. Och då måste man lägga till att Arkiv för fysik på den tiden inte var någon internationell tidskrift, utan en svensk nationell tidskrift. Det är väldigt sällan en artikel i en inhemsk tidskrift får sådan spridning. Men det finns skandinaviska traditioner på området. Inom forskningsområdet atomära kollisionskaskader har ett flertal artiklar publicerade i ”Det Kongelige Danske Videnskab-Selskab” av efterträdare till Niels Bohr blivit lika mycket citerade. Man kan också lägga till att Arkiv för fysik senare blev Physica Scripta, utgiven gemensamt av fyra nordiska länders vetenskapsakademier, med Kungliga Vetenskapsakademien som huvudman. För ett par år sedan gick tidskriften över till brittiska Insitute of Physics Publishing, IoP, med huvudsäte i London. med area-ratio-metoden), ordnas en ”Honors and Awards nämligen acceleratordrivna - Luncheon”, där ANS president delar ut de olika utmärkelserna. underkritiska system (ADS) Eftersom Nils Göran inte som föreslås för transmutakunde åka till USA på grund av tionsteknik, d.v.s. att kunna sin ålder, överlämnades priset i både neutralisera högaktivt Göteborg på senhösten. avfall och använda fissilt Dr. Dimitrios Cokinos, ordmaterial som dagens reaktorer inte kan använda, nämligen förande för Honors and Awards U-238 och torium. Om man Comittee vid ANS reaktorfysikutnyttjar dessa ämnen får man division kom till Göteborg. tillgång till en faktor 100 mer Prisceremonin följdes av midkärnbränsle och kan samtidigt dag. Förutom Dimitrios Cokianvända vad man i dag kallar nos, kom två professorer från avfall som en viktig resurs. utlandet, Piero Ravetto, från Det finns flera stora internaPolitecnico di Torino, tillika tionella projekt inom ommedlem av ANS Reaktorfysikrådet, t.ex. EU-projektet divisions Executive Committee, FREYA, där även Chalmers och Dinesh Sahni, Bhabha Atodeltar. Här undersöker man mic Research Centre i Mumbai, metoder för kontinuerlig Indien. Den senare en långvarig övervakning av reaktivitet samarbetspartner till Nils med area-ratio-metoden som Göran som kommit för att ett av de viktigaste alternatiövervara ceremonin. Chalmers ven. ledning representerades av förste vicerektorn Mats Viberg Prisutdelning och prefekten vid Avdelningen i Göteborg Teknisk fysik, Peter Apell. Kolleger, gamla elever och Nils Priset överlämnas vanligen vid Görans familjemedlemmar var ANS årsmöte i juni, där det anockså närvarande. Det är första gången som svenska insatser inom reaktor fysik får en sådan fin utmärkelse. Ger tillgång till hundra gånger mer kärnbränsle Det är också intressant att citeringsfrekvensen avtar för alla artiklar efter några år eller åtminstone några decennier, men Nils Görans artikel från 1956 är mycket flitigt citerad även i dag. Detta beror på att ett nytt, stort och viktigt tillämpningsområde kom till för metoder att mäta reaktivitet i underkritiska system med en neutronkälla (som är målet Dinesh Sahni från BARC, Mumbai, Indien, berättar om samarbetet med Nils Göran. 6 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 14.57 Sida 7 En stark spelare att räkna med Möt vår senaste lagmedlem Atlas Copco Powercrusher. Powercrusher-familjen består av käftkrossar, slagkrossar, konkrossar och siktverk av allra högsta kvalitet. Denna värvning har gjort ett starkt lag ännu starkare. SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 14.57 Sida 8 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 M E TA L L M A R K N A D E N Alla strålkastare på Grekland M E TA L L K R Ö N I K Ö R : ANDERS OHLSSON Presslagd 12-05-28 JAG HAR INTE TITTAT PÅ VAD oddsen är för ett grekiskt utträde ur EU, men om man ska döma efter vad media skriver bör de vara så nära noll man kan komma i betting. D.v.s. satsar du en krona så får du ingen tillbaka, och därmed speglar väl oddsen rätt så bra den grekiska ekonomin. Jag vet att man inte ska skämta om dylika ting men ibland är det svårt att låta bli. Den grekiska tragedin har lagt sordin över finansmarknaden och det är bara att konstatera att den rädsla och osäkerhet som följer i en sådan situation är svår att hantera för marknadens aktörer. Valparna därute vill ha klara besked, annars försvinner riskviljan snabbt från marknaden. Det blir som en ond spiral och det negativa nyhetsflödet göder sig självt och driver spiralen vidare neråt. Titta bara på den svenska aktiemarknaden som i början av året gick som ett skott för att nu återigen vara nere på nollnivå. Att metaller och andra råvaror gör samma resa är inte svårt att förstå, frågan är bara vad som händer härnäst. Inköpschefsindex målar inte upp en särskilt rosig bild av framtiden, men då ska man komma ihåg att den bara återspeglar den negativa ton som just nu finns omkring oss. Vilken inköpschef skulle i dag gå ut och säga att han tror på en stark utveckling framöver? Det är väl snarare så att han är livrädd för vilka kortsiktiga effekter en Grexit (detta nya ord) kan få. Vi behöver alla besked så att vi kan slippa alla dessa negativa gissningslekar och är det så att grekerna måste lämna EMU, så låt det ske snabbt. Det har dragit ut mer än lovligt långt på tiden redan nu och för varje dag som går gräver vi oss djupare ner i leran. Med lite ”tur” har vi facit redan när detta läses. fas har stärkts rejält mot euron och jag har inkluderat ett diagram för att åskådliggöra detta. Den amerikanska ekonomin är allt annat än stabil men om man måste välja mellan två onda ting väljer man det minst onda. Farorna som hotar i USA är i ett kortare perspektiv överblickbara och riskerna är kända. För euroområdet är det mesta osäkert och riskerna kan relativt sett bli hur stora som helst. Så dollarn stärks. För råvaror blir detta ytterligare ett beskt piller att svälja eftersom de flesta råvaror prissätts i dollar. En stark dollar sätter press på råvaror och priserna sänks. När dessutom konjunkturen sviktar blir detta dubbelt negativt och prispressen ännu hårdare. USA går på tomgång och europakonjunkturen pekar ner, till vilka ska kineserna då sälja sina produkter? Ekvationen går inte ihop och till slut tvingas även den mäktiga tigern i öst vika ner sig, i alla fall temporärt. Det finns ljusstrimmor av hopp i mörkret Förvånande dollarförstärkning Finns det då ingenting att hoppas på? Jo, det är klart att det gör. Det vi nu ser tecken på är att de kinesiska myndigheterna börjar komma med smygåtgärder för att lyfta den inhemska utvecklingen. Stimulansåtgärder som kreditlättnader för banker och påskyndande av Det komiska i hela denna situation är att den amerikanska dollarn under denna nedgångs- Koppar statliga infrastrukturprojekt ska inte underskattas i ett land med 1,4 miljard invånare. Vi vet också att en lösning på Grekland-dramat är nära. När den väl kommer bör osäkerheten minska. Det betyder inte att allt då är över, men det betyder att den negativa rapporteringen bör avta och med det kan förtroende återskapas. Bortåt hösten kan således framtiden se helt annorlunda ut. I tider av fara säger skolboken att man ska sikta mot en säker hamn, och de tider som nu råder borde för de allra flesta betraktas som farofyllda. Ändå har guldet tappat mer än 200 dollar sedan i våras. Ett tapp på 11 procent i oroliga tider kan vara svårt att förstå men man får inte glömma att det är i dollar, räknar man om till euro är tappet bara 4 procent. Det är dock fortfarande ett tapp, men det kanske inte är så konstigt trots allt för om nu hela västvärlden går knackigt för tillfället och Asien har blivit smittat av samma snuva, vilka ska då driva köpvågen vidare? Det måste ju trots allt komma in nya köpare hela tiden för att inte marknaden ska stagnera, och dessa köpare lyser nu med sin frånvaro. Återigen är det förtroendet som saknas, låt oss hoppas att det har återvänt när vi är tillbaka efter sommaren. Glad sommar till er alla!!! Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats! www.bergsbruks.se Guld EUR/USD 8 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.15 Sida 9 Bergsprängnings Entreprenörernas Förening – BEF är bergsprängarnas branschorganisation. Våra 100 medlemsföretag utför ca 85 % av ovanjordssprängningarna i Sverige. Våra 30 Aktivt Stödjande partners är de ledande leverantörerna i branschen. BEF supportar medlemsföretagen inom bl.a. områdena KMA, juridik, geologi samt branschVSHFLÀNDXWELOGQLQJDU%()lURFNVn%UDQVFKI|UHQLQJLQRP%,²6YHULJHV%\JJLQGXVWULHU www.bef.nu www.facebook.com/sprangning Till vårt kontor söker vi Projektledare – Auktoriserad Bergsprängare Vårt projekt med auktorisering av våra medlemmar är inne i sitt mest intensiva skede och Du har här möjlighet att leda projektet till den framgång vi hoppas på. För att klara det tror vi att en bakgrund från bygg- och anläggningsbranschen med dess struktur och olika regelverk underlättar. Som person är Du kommunikativ då uppgiften innebär såväl interna (medlemsföretag) som externa (beställare, P\QGLJKHWHUP ÁNRQWDNWHU Du kommer också att ansvara för våra kurser, ex ”Bergsprängning för beställare”, våra branschgemensamma kontakter och arbetsgrupper samt vår sprängar-app. Anta den stora utmaningen i den lilla organisationen vars fördel är snabb beslutsgång och stort eget ansvar. För ytterligare information kontakta föreningens vd Roland Netterlind 0733-924814. Din ansökan vill vi ha snarast till roland@bef.nu SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.15 Sida 10 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Bergmekanikdagen 2012 Gigantiska gruv- och transportprojekt lyfter hela Sveriges tillväxt. ETT BERGTEKNISKT KOMPETENSCENTRUM BeFo:s styrelse utsåg i januari 2012 civilingenjör Per Tengborg, Lund, till ny forskningsdirektör efter Mikael Hellsten. Per utexaminerades från LTH 1983. Under sin karriär har han fått en bred insikt i praktiska och teoretiska bergproblem både i och utanför Sverige. Bergmekanikdagen 2012, som hölls i Stockholm i våras, var Per Tengborgs första större konferens för BeFo. Han berät- en viktig roll att initiera, finansiera och organisera bergteknisk forskning och utveckling och slutligen se till att resultaten kommer till nytta för branschen, och därmed också för samhället. BeFo är ett kompetenscentrum inom svenskt bergbyggande. tade att han hade frågat vad som väntades av honom. Någon svarade då ”bara du skriver ett fint inledningstal så tar Eva Friedman hand om resten”. Per tackade Eva för att det visade sig stämma väldigt bra och uppmanade publiken att ge henne en varm applåd. I sitt inledningsanförande framhöll Per att de gigantiska gruv- och transportprojekt som nu pågår lyfter hela Sveriges tillväxt och välfärd. BeFo har Dags för nytt fyraårsprogram En viktig del av implementeringen av forskningsresultaten Eva Friedman, BeFo, höll som vanligt förtjänstfullt i alla trådarna till den mycket lyckade konferensen. Till höger: Per Tengborg, BeFo, ny forskningsdirektör som har efterträtt Mikael Hellsten. 10 är de seminarier som BeFo kontinuerligt anordnar. Ämnena sedan förra Bergmekanikdagen har varit ”Bergbultar”, ”För- SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.16 Sida 11 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Rapport: Kjell Duberg bättrad kostnadsstyrning”, ”Geofysiska förundersökningsmetoder – kostnad och nytta” samt ”Berguttag och tunneldrivningsmetoder”. Under 2011 beviljade BeFo finansiering till fem nya projekt och under året disputerade också tre av de doktorander som är finansierade av BeFo: Berit Danielsson, LTH, Peter Lundman, LTU, och Medhi Professor Erling Nordlund, LTU, presenterade EU-projektet ”IDM – Intelligent Deep Mine”, ett fyraårigt forskningsoch utvecklingsprojekt kring de grundläggande villkoren för en förnuftig gruvteknologi och dess fortsatta utveckling. Tio europeiska länder deltar. Sverige representeras av ABB, Boliden, LKAB, LTU och Sandvik. Erling informerade Bagheri, KTH. Christine Saiang presenterade en licentiat- avhandling vid LTU, också finansierad av BeFo. Nu är det dags för ett nytt BeFo-program för den kommande fyraårsperioden. Per uppmanade branschen att komma in med projektansökningar för angelägen forskning. Avslutningsvis presenterade Per BeFos styrelse. framför allt om två av de åtta arbetsområden som innefattas: brytningsmetoder och bergmekanik. Nordiska gästföreläsare Konferensens inbjudna gästföreläsare professor Charlie Li, NTNU, Trondheim, och professor Mikael Rinne, Aalto University, redogjorde för BeFo:s styrelse presenteras: Från vänster Ulf Lindblom, Gecon, ordförande, Ulrika Nilsson, Sweco, Maira Slokenbergs, ÅF-Ingemansson, Ulf Håkansson, Skanska, och Bo-Göran Johansson, Atlas Copco, som är ersättare för Marco Teräsvasara. På bilden saknas Anna Andrén, Trafikverket, Mats Ohlsson, SKB och Lars-Olof Dahlström, NCC Teknik. Sittande i bakgrunden, professor Erling Nordlund, LTU, och gästföreläsarna professor Mikael Rinne, Aalto University, Finland, och professor Charlie C. Li, NTNU, Norge. 11 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.16 Sida 12 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Inläckage och tätningar och Stabilitetsanalys. Raiseborrkrona föll 238 meter Gästföreläsarna Charlie Li, Norges Teknisk/Naturvetenskapliga Universitet, NTNU, i Trondheim, och Mikael Rinne, Aalto University i Finland. Längst till höger professor Erling Nordlund, LTU. Han presenterade EU-projektet IDM – Intelligent Deep Mine. Dessutom inledde han sessionen Stabilitetsanalys. Föreläsarna i blocket ”Utmaningar vid bergbyggande”: Anders Nyström, Boliden Mineral, Kristina Jonsson, Rana Gruber AS, Ulf Håkansson, Skanska, och längst till höger Per Tengborg, BeFo, som inledde sessionen. bergmekanisk forskning och utveckling i Norge respektive Finland. Charli Li redovisade aktuella bergmekaniska utvecklingsprojekt på Norges Teknisk/Naturvetenskapliga Universitet, NTNU, i Trondheim. Bland annat projekt kring bergförstärkningsmetoder, stabilitet vid höga bergsslänter och i tunnlar med svagt berg, vattentät sprutbetong och utveckling av skärdiskar (cutters) för TBM. Man tar fram index för borrbarhet med TBM, indriftsdata, jordnötning, slitage på kronan och livslängd för skärdiskar. Forskningen sker i samarbete med flera stora norska branschföretag. Mikael skildrade den finska bergbrytningens och bergmekanikens historia fram till i dag. Gruvdrift finns beskriven från började av 1300talet. Sedan dess har mer än 1 000 gruvor tagits i drift med ett totalt uttag av 800 miljoner ton. Utbildning av bergkunniga startade 1850 på Tekniska Realskolan och man har kunnat avlägga en Bergsexamen vid Helsingfors Universitet sedan 1860. Finlands första järnvägstunnel byggdes 1896. Årets Bergmekanikdag var indelad i fyra block: Utmaningar vid bergbyggande, Förundersökningar och labbtester, Under blocket Utmaningar vid bergbyggande kom Anders Nyström, Boliden Mineral AB, med en rysare från utbyggnaden av Garpenbergsgruvan. Vid fullborrning av ett nytt 1 070 meter långt personschakt delades arbetet upp i tre etapper för att man skulle kunna arbeta i flera nivåer samtidigt. En bergplugg avdelade etapperna. Samtidigt som pilothålet borrades i mellanetappen drogs rymningskronan uppåt i den översta delen. Riskanalysen visade att den största risken är att borrstången går av och att rymningskronan faller ner tillsammans med stången och belastar den avskiljande bergpluggen dynamiskt, med stenfall på undersidan som följd. Anders redovisade beräkningarna som gjorts för att säkerställa bergpluggen längd om det värsta skulle hända. Man tog med i beräkningen hur mycket den växande höjden på borrkaxet från rymningen skulle dämpa stöten. Bergpluggen längd bör vara 8 meter för att endast lindriga skador ska uppstå. Detta under förutsättning att det finns 5 meter borrkax ovanpå pluggen. Rymning upp till 75 meter kan göras helt utan risk för skador under bergpluggen. När kronan befann sig på 238 meters höjd över bergpluggen och endast 60 meter återstod att rymma hände det som inte ska hända. Utan föregående varning bröts borrstången av och fullborrningskronan med 60 meter rör- Beatrice Lindström, Trafikverket, Christine Saiang, Geoteknologi LTU, Ahmed El-Sayed, KTH/Ramböll, och Tomas Svensson, Geosigma (bilden till höger) redogjorde för olika typer av förundersökningar och labbtester. 12 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.16 Sida 13 STEEL-LINE Kabelsläpkedjor för tuffa miljöer STEEL-LINE stålsläpkedjor från Kabelschlepp är extremt robusta och anpassade för de tuffaste miljöer. Släpkedjorna finns både i elförzinkat och rostfritt utförande. I standardutförande finns de i storlekar med innermått från 31x70 mm till 370 x1 500 mm. Några av fördelarna med STEEL-LINE • Tål höga mekaniska påfrestningar • Tål höga temperaturer • Klarar långa fribärande åksträckor • Klarar kedjeinnehåll med hög vikt. För miljöer där stålsläpkedjor inte behövs kan Miltronic erbjuda marknadens största sortiment av plast- och hybridsläpkedjor. Kontakta oss gärna för en närmare presentation av utbudet. Miltronic AB Box 1022 . 611 29 Nyköping . Besök Kungshagsvägen 7 Telefon 0155 777 00 . www.miltronic.se 9LKDUDOOWGXEHK|YHU LQRP\UNHVNOlGHURFK SHUVRQOLJWVN\GG 'XKLWWDU%M|UQNOlGHURFKDQGUDYDUXPlUNHQ ' XKLWWDU%M|UQNOlGHURFKDQGUDYDUXPlUNHQ QlUPDVWH*UROOVEXWLNZZZJUROOVVH LLQlUPDVWH*UROOVEXWLNZZZJUROOVVH SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.16 Sida 14 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Tunnelingång i känsligt läge med flera tunnlar intill varandra. Här skjuts andra sektionen. Spräckning med hjälp av vattentryck har testats vid Citybanan, hos SKB och vid tunnelbanebyggen i New York. Foto: Emstone. Skuthantering med hjälp av hydraulisk spräckning. Varje spräckning klaras av på ungefär 10 minuter (ovan och t.v.). energi när den träffade kanten på kronan och kastade in den i orten. stänger föll ner i schaktet. När kronan träffade kaxet ovanpå pluggen styrdes den åt sidan mot orten parallellt med bergpluggen. Borrsträngen hade under nedfärden brustit alldeles ovanför kronan, den långa borrsträngen ovanför brottet träffade kanten på kronan som slungades 15 meter in i orten. Kvar i schaktet stod 60 meter rörstång. Fallet inträffade nära läget för maximal energinivå. Beräkningar visar på 136 MJ vilket motsvarar rörelseenergin hos ett fordon med massan 136 ton som färdas i 160 km/tim. Undersidan av pluggen borde ha fått synliga skador, men ingenting kunde upptäckas. Det visade sig att friktion mot bergväggen och luftmotståndet i schaktet hade en dämpande inverkan som man inte räknat med i analysen. Även kronans styrning bort från bergpluggen tack vare borrkaxet minskade energimängden. Den tunga borrsträngen tappade 14 ken måste sättas i centrum för att övergången ska lyckas. Ny sprängmetod vid känsliga lägen Från skivpall till skivrasbrytning Ulf Håkansson, Skanska, visade Norska Rana Gruber AS, bryter hematit- och magnetitmalm i bland annat Kvannevannsgruvan öster om Mo i Rana. Där har man gått från dagbrottsbrytning till underjordsbrytning. För att öka gruvans kapacitet och tillgänglig malmreserv beslöt man efter en förstudie att övergå från öppen skivpall till skivrasbrytning. Kristina Jonsson, Rock Mechanics Engineer, berättade om de utmaningar som förändringen medförde produktionsoch säkerhetsmässigt. Ett spännande projekt där bergmekani- Emstones Powersplitter, en ny intressant lösning under uppsegling, hydraulisk spräckning av berg där sprängmedel svårligen kan användas. En tillplattad hydraulisk slang omgiven av halvmånformade stålplattor på ömse sidor om slangen förs in i förborrade hål. De expanderas med vattentryck upp till 700 bar. Plattorna trycker på berget tills en spricka uppstår. Expansionen fortsätter till dess att slangen är helt rund och dess armering hindrar fortsatt expansion. Brytning av berg genom SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.16 Sida 15 s n n fi u N e d a r e s i r Au k to ! t g i t k i r å p e r a g n ä r p s g r e B Varför chansa? www.bef.nu SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.16 Sida 16 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Johan Spros, KTH, Hana Liszka, TRV, Lisa Hernqvist, Vectura Consulting, Björn Sandström, WSP, och Johan Funehag, Tyréns/Chalmers lyssnar på Thomas Dahlman, TRV, som inledde sessionen om inläckage och tätning (bilden till höger). hydraulspräckning ger stora kostnadsbesparingar i tätbebyggda och vibrationskänsliga områden. Systemet är så gott som ljudlöst och inga skadliga vibrationer uppkommer. Det gör att besiktning av byggnader inte behövs. Säkerheten vid markarbeten ökas jämfört med traditionell sprängning. Systemet är framtaget för att kunna användas många gånger och konstruktionen har få rörliga delar, underhållet blir minimalt. Alla kilar delar på samma hydraulpump och är sammankopplade genom högtrycksslangar. Systemet är lämpligt i en rad olika situationer och kan användas både sommar och vinter. Användningen är enkel liksom förvaringen. Några sprängtillstånd behövs naturligtvis inte. Borrdimensionen är normalt 64 millimeter men för stenindustrin finns även 27 och 34 millimeter för att ersätta kil och slägga. Hydraulkilarna kan användas om och om igen, 200 gånger innan de inre delarna måste bytas. Tester har skett nas bergtekniska design. Christine Saiang, LTU, redogjorde för grundforskning som behandlar hur olika bergarters mekaniska egenskaper förändras när de utsätts för kraftig värmeväxling, exempelvis vid brand i tunnlar. Där kan temperaturen snabbt komma upp i 1 500 ºC. Förutom fara för människoliv uppkommer också strukturella skador på berget. Ahmed El-Sayed, KTH/Ramböll, beskrev en serie skjuvförsök utförda i fyra steg. Man studerade passningens inverkan på skjuvhållfastheten för ofyllda och råa bergsprickor. Resultaten visade god överensstämmelse mellan uppmätta och beräknade värden på sprickans skjuvhållfasthet. Beräkningarna skedde enligt Fredrik Johanssons modell från KTH 2009. vid Citybanan, hos SKB och vid tunnelbanebyggen i New York. Hålavståndet bör vara 400500 mm, man får alltså en maximal skivtjocklek på 500 mm. Läget för sprickan kan styras och metoden innebär ett miljövänligt och enkelt handhavande. Förundersökningar och labbtester Beatrice Lindström, TRV, an- svarig för projekteringsarbetet för bergtunnlarna i Förbifart Stockholm, presenterade föreläsarna i blocket ”Förundersökningar och labbtester”. Tomas Svensson, Geosigma, visade resultat från några av de borrhålsundersökningar som gjorts vid Förbifart Stockholms tre planerade passager under Mälaren. Hålen är borrade med styrd borrning. Undersökningarna ska användas som projekteringsförutsättningar för bergtunnlarna. Tillsammans med andra undersökningar kan man göra ingenjörsgeologiska prognoser som optimerar tunnlar- Inläckage och tätning Thomas Dahlman inledde med att berätta om den internationella injekteringskonferensen som han besökte i New Orleans 15-18 februari. Konferensen hålls vart tionde år. I år kom 686 deltagare, varav 24 från Sverige. Här visade det sig att Sverige verkligen ligger i framkant. Bland annat höll Ulf Håkansson, Skanska, ett uppmärksammat föredrag om separation och om hur man kan mäta hur långt in i berget bruket går. Johan Funehag, Tyréns/Chalmers, som doktorerat på Chalmers i teknisk geologi, berättade om praktiska fördelar och problem vid injektering av tätningsmedlet Silica Sol. Det består av ytterst fina partiklar av kiseldioxid (SiO2) som håller sig svävande i vatten. Inträngningsförmågan ökar och man kan styra injekteringsmedlets geltid. Problem kan bero på stora injekteringsvolymer, återslag och ytläckage. Lisa Hernqvist, Vectura Consulting, redogjorde för sin doktorsavhandling från Chalmers om sprickkaraktärisering av berg i 2D och 3D vid injektering. Syftet är att öka förståelsen för bergets vattenförande Erling Nordlund, LTU, inledde sessionen Stabilitetsanalys med föreläsarna Diego Mas Ivars, Itasca Consultants, Yanting Chang, Geton, och Musa Adebayo Idris, LTU. Föreläsarna i denna session representerade tillsammans med sina medförfattare sju olika nationer. 16 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.35 Sida 17 ".4v/NE3TOP3HOPv n$ETVIINTEHARILAGERIDAGLEVERERARVIIMORGON 3LITOCHRESERVDELAR TILLSTENKROSSAR + LIPPBLOCKSY MBOLENFÚRURK RAF TBLIRT ILLG R USGENOM K ROSSNING4ILLDET TABEHÚVSPÍLIT LIGUT R UST NINGSOM K LARARAVAT TGENERERADENENOR MAK RAF TSOMK RËVS ". 4ERBJUDERET TBRET TUTBUDAVSL ITOCHRESER VDELA RFÚRSTEN K ROSSA R". 4HA R MERË N R IT N I NGA ROCHDETl NNSFEM". 4CER T I lERADEG JUTER IERPÍOL I KA PLATSERIVË RLDEN6ILAGERHÍ L LERSL ITOCHRESER VDELA RT I L LK ROSSMË RKENSOMT I L L EXEMPEL3A NDV I K-ETSO,OKOMO( 0% X TEC3VEDA LA"A R MAC+ LEEMA NN 2EI NEROCH4ELSM ITH$ETV II NTEHA RILAGERIDAG LEVERERA RV II MORGON 2ESERVDELAR TILLTRANSPORTÚRER 6ÍR TREDANBREDASOR T IMENTAVHÚGK VAL ITAT IVA RESER VDELARÚKARDAGL IGEN0ER FEKTPASSFOR MOCH PRESTANDAËR". 4 SSIG NUM " . 4 H Í L L E R E T T S T O R T U T B U D A V T R A N S P O R T Ú R S K O M P O N E NT E R I L A G E R F Ú R v/ NT I MEvLE VERA N S ER6Í RAR U L L A RË R" CER T I F IERADEFÚRG R U VD R I F T + O M P O N E N T E R N A H Í L L E R S A M M A H Ú G A K V A L I T E T S O M V Í R A S T E N K R O S S P R O D U K T E R V I L K A G J O R T " . 4 K Ë ND A Ú V E R HE L A V Ë R LD E N % T T NY T T P R O D U K TO M R ÍD E F Ú R " . 4 MENMEDS A M M AK V A L ITE T SK RAV 3IKTMEDIAOCH RESERVDELARFÚRSCREENING &ÚR UTOMAT T". 4ERBJUDERVËRLDSLEDANDEPRODUKTER OCHDELARFÍRDUOCK SÍTADELAVVÍR TKUNNANDEOCH LÍNGAER FARENHET 6IHJË LPERD IGAT TVË LJADETBËSTAMATER IA LETFÚRD IT TË NDA MÍ LSÍAT T SI KT N I NG SPROCESSENOPT I MERAS". 4T I L L HA NDA HÍ L LERLÚSN I NGA RFÚRA L LAT Y PERAV SI KTA RMATER IA LF RA KT IONSK RAVOCHK VA L ITETSN IVÍER ".4MASKINERETTLËTTVAL ".4SSENASTEAFFËRSOMRÍDEËRHÚGKVALITATIVAMASK INER FÚRGRUVOCHANLËGGNINGSINDUSTRINDËRVIKOMMERATT TILLVERKAETTFÍTALSPECIELLTUT VALDAMASK INERMED".4S HÚGASTANDARD ".4.ORDIC!"s"OX'ËVLE3VERIGE 4ELEFONsWWWBNTTEAMCOM PRECISREKLAMSE ' ENOMAT TVË LJA". 4SOMD I NLEVERA NTÚRVË LJERDUK VA L ITET SER V ICEEN KEL HETOCHMEDVETEN HET SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.35 Sida 18 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Bergmekanikdagen har som tradition att dela ut ett pris till dagens bästa föreläsare. Ulf Håkansson, Skanska, fick priset för sitt föredrag ”Hydraulisk Spräckning – en miljövänlig metod för bergbrytning”. Till höger: Eva Friedman, BeFo, Pia Söderlund, Tyréns, och Per-Ivar Marklund, Boliden Mineral, delar ut priset. Eftersom Ulf Håkansson, Skanska, hade tvingats att återvända till sitt arbete mottogs priset av Erik Ahnberg, Emstone, som tillsammans med Ulf och Yanting Chang, Geton, ligger bakom rapporten. spricksystem och att förbättra metoden för inflödesprognos så att injekteringen kan anpassas till spricksystemet. Johan Spros, KTH, och Hana Liszka, TRV, presenterade en fallstudie om inläckande grundvatten i bergtunnlar. För att tillgodose de allt högre miljökraven måste planering och utförande av grundvattenövervakningen utvecklas. Resultatet av den jämförande studien mellan Eurokodens observationsmetod och hanteringen av grundvattenfrågor i Norra Län- fylls därefter omedelbart med bultbruk. Resultatet bedöms som bra, men förfarandet var inte helt problemfritt och förbättringar kan göras. Men tunneln är tät och hålfyllnader som blottats vid sprängning visar att hålen är fullständigt fyllda. Man har inte heller fått några problem med läckande bulthål. ken visade på stora likheter. Man använde flera olika kompletterade parametrar som gav relevant information vid olika skeden i projektet. Björn Sandström, WSP, berättade om ett praktiskt problem med otäthet på grund av läckande bulthål och injekteringshål. En ny metod har tillämpats vid Bohusbanan i Skee. Man fyller injekteringshålen från botten med styvt bruk direkt efter injektering. Hålen för systembult injekteras först med mikrocement och Många utmaningar på stora djup – Det är lätt att hitta utmaningar på stora djup, förklarade Erling Nordlund, professor vid LTU, Bergmekanikdagen avslutades med mingelbuffé i Norra Latins Ljusgård. 18 inledare till dagens sista session ”Stabilitetsanalys”. Där finns ofta stora spänningar, belastningar som överskrider hållfastheten och förstärkningar som utsätts för stora påfrestningar där både deformationstålighet och hög lastförmåga krävs. Vid ytliga konstruktioner kan utmaningarna bestå av liten bergtäckning, osäkert spänningstillstånd, vittrat berg, belastad markyta eller flera nivåer av tunnlar. Erling visade några bilder från besvärliga gruvor. En från SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.35 Sida 19 MAXAM finns representerat i ett 20-tal europeiska länder med 27 fasta fabriker i 11 av dessa. Den sammanlagda försäljningsvolymen gör MAXAM till Europas största sprängämnesleverantör. MAXAM erbjuder ett komplett sortiment av högkvalitativa sprängämnesprodukter kombinerat med bästa tänkbara tekniska support och teknisk utveckling med syfte att göra produkterna säkrare, effektivare och miljövänligare. MAXAM Sverige AB Tel. 054-535310 E-mail. info@maxam-sverige.com Vi söker två arbetsledare till region Stockholm Jehander söker två arbetsledare till berg- & grustäkterna i Riksten och i Bro/Bålsta. För mer information om tjänsten och företaget besök oss på www.jehander.se Frågor besvaras av: 3OÚA.ORDPRODUKTIONCHEF"ROOCH"½LSTAP½ TELELLEREPOSTSOÚANORD JEHANDERSE 6ERONIKA.ORDHPRODUKTIONCHEF2IKSTENP½ tel. 08-625 6350 eller EPOSTVERONIKANORDH JEHANDERSE !!!" " Jehander ingår i HeidelbergCement-koncernen, marknadsledande globalt inom produktområdet ballast och en betydande aktör inom cement, betong och andra relaterade verksamheter. Detta gör HeidelbergCement till en av världens största byggmaterialproducenter. Koncernen har cirka 52 500 medarbetare på 2 500 PLATSERIÛER¼NL¼NDER SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.35 Sida 20 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Bengt Ludvig, Petro Team, Tuomo Orpana, Tyréns, Christer Andersson Höök, Petro Team, Daniel Lillieroth, Besab, Jimmy Magnusson och Claes-Göran Henriksson, Tyréns. Bilden till höger: Eva Friedman, BeFo, Sture Åberg, Malmfälten AB, Per-Ivar Marklund, Boliden Mineral, och Eva Hakami, Geosigma. Urban Åkeson och Robert Engström, TRV, Per Lindén, Bilfinger Berger, och Sven-Ove Timmersjö, TRV. Bilden till höger: Johannes Hansson, Atlas Copco, Siri Hansén, Ramböll Sverige, och Martin Brantberger, Geosigma. Kiirunavaara med smällbergsproblem och en från Bulyanhulu i Tanzania med stora deformationer där taket har satt sig och ena väggen bucklat ut. Musa Adebayo Idris, kom till LTU som doktorand 2008. Hans föredrag illustrerade vikten av att ta hänsyn till variationen i bergmassans egenskaper vid analysen av brytningsrummets stabilitet. Artikeln behandlade en sannolikhetsbaserad ansats för analys av komplexa bergmassor med stor variation i mekaniska egenskaper vid en kana- densisk gruva. Det var stor skillnad mellan sidobergets och malmens mekaniska egenskaper. Traditionella deterministiska metoder var inte meningsfulla här. Vid en sannolikhetsbaserad ansats kan man ta bättre hänsyn till variationen i indata vid numerisk analys. Tre olika statistiska metoder användes. Diego Mas Ivars, Itasca Consultants, doktorerade på KTH 2010. Han presenterade en artikel rörande bedömning av stabilitet och tunnelförstärkning med 3D-numerisk analys för ett avsnitt av Norra Länken. Man utredde effekten av en stor ytlast ovanför en befintlig tunnel med begränsad bergtäckning. Beräkningarna inkluderar planerad förstärkning och förekomst av identifierade subvertikala sprickor. Resultaten visar att effekten av ytlasten inte påverkar stabiliteten hos tunnlarna. Yanting Chang, Geton Consulting AB, disputerade 1994 på KTH. Han har sedan arbetat bland annat på Vattenfall och är numera verksam i sitt eget företag. Föredraget hade titeln ”Metodförslag till tidig varning av spröda brott i djupa gruvor genom töjningsövervakning”. Spröda brott i form av smällberg eller spjälkning utgör en betydande risk vid gruvproduktion. Yantings föreslagna varningssystem med töjningsmätning och töjningsanalys parade med larmgränser och säkerhetsindex kan utgöra ett tillförlitligt system för prognos och tidig varning, en väsentlig faktor vid hantering av stabilitetsproblem. De flesta av de 174 deltagarna anslöt till en festlig mingelbuffé i Norra Latins Ljusgård med trevlig samvaro, mat och dryck och musikunderhållning. Annonsera i branschens informationskanal! 040-611 06 90 • www.bergsbruks.se 20 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.35 Sida 21 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.35 Sida 22 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Rapport: Kjell Duberg 22 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.36 Sida 23 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 ÅRETS BERGSPRÄNGARE – en gosse med sjövett Ingemar Haslinger och Lars Frändberg, Orica, överlämnar prischecken till Jan Johansson (i mitten). Prissumman är på 70 000 kr varav 10 000 kr ska gå till något behjärtansvärt ändamål som Årets Bergsprängare själv väljer. Rapport från BK:s 57:e DISKUSSIONSMÖTE I sitt hälsningsanförande uttryckte BK:s ordförande Örjan Wolff sin glädje över att 101 företag nu är anslutna till BK. Konjunkturerna ser bra ut framöver, gruvorna går för fullt och stora infrastruktursatsningar motverkar den mindre nedgång som väntas för entreprenörerna det närmaste året. och mer långsiktig planering för undermarksbyggandet. Som exempel framhöll han Helsingfors som tack vare sådan planering skapat fantastiska anläggningar under mark. Tomas From, SveMin, gav sin årliga analys av läget inom gruvindustrin och kunde peka ÖRJAN (t.v.) gav en översikt över BK:s verksamhet och engagemang inom sådana organisationer och nätverk som ITA, EFEE, Bergsam, Bergforsk, SGU:s mineralresursråd och SGU:s råd för samhällsplanering. Han avslutade anförandet med sin hjärtefråga – en bättre 23 på hög aktivitet. Flera befintliga gruvor expanderar och många prospekteringsarbeten och gruvprojekt pågår. Han belyste utvecklingen av Råvaruinitiativet inom EU2020, beskrev den svenska mineralstrategin och tyckte sig se ökad effektivitet i tillståndsproces- SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.36 Sida 24 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 stockholms Lokaltrafik AB (SL). De tre sistnämnda är alla ledamöter i BK:s förtroenderåd. Årets Bergsprängare hyllades på Grand Hôtel Gunnar Nord, Atlas Copco, välkänd moderator, och i mitten Tomas From, SveMin, som rapporterade om läget för gruvindustrin. Längst till höger Jenny Greberg, LTU, nyinvald ledamot i BK:s Förtroenderåd. serna. Allt detta påverkar gruvindustrin positivt. Under dagen hölls 16 föredrag och gavs ett antal läges- rapporter från stora projekt. Föredragen var indelade i fyra sessioner med var sin moderator, Per Tengborg, BeFo:s nya forskningsdirektör, Jenny Greberg, LTU, Gunnar Nord, Atlas Copco, och Gabriella Burel, projektledare i Stor- Som vanligt visade ett stort antal företag sina produkter i mässhallen. Här Orica med Ola Andersson, Fabian Olsson, Johan Håkansson, Ingemar Haslinger, Anton Lind, Nitro Consult, Hreidar Gestsson och Thor Andersen. Vid den magnifika konferensmiddagen i Grand Hôtels Vinterträdgård presenterades traditionsenligt Årets Bergsprängare. Den högtidliga prisutdelningen förrättades av Lars Frändberg och Ingemar Haslinger, Orica. Lars Frändberg betonade i sitt tal att bergsprängningsbranschen är oumbärlig för utvecklingen av Sverige och övriga världen. – Bergsprängarna har byggt vårt välstånd och är en del av samhällets viktigaste stöttepelare, poängterade Lars. Årets Bergsprängare har tillsammans med kunder utvecklat ny sprängteknik och han har arbetat stenhårt för att föra in yrkeskategorin i samhällets finrum där bergsprängarna hör hemma. Från att ha grävt diken har han på 30 år utvecklats till en av yrkets främsta. Jublet steg i lokalen när pristagaren, efter en lång spänningsfylld konstpaus, presenterades som Jan Johansson, Voglers. Jan är mycket uppskattad i branschen och gör en stor insats bland annat som styrelseordförande i BEF, föreningen som han också var med om att grunda. Juryns motivering lyder: Jan Johansson är en pionjär inom många områden och har en synnerligen gedigen och bred kompetens. Han betraktas av alla – kunder, kolleger, konsulter och myndigheter – som en empatisk men också mycket handlingskraftig person. Med säkerheten i centrum arbetar han för att höja yrkets status. Välgörande sjöräddningsinsats Utnämningen ”Årets Bergsprängare” introducerades 1988 av dåvarande Nitro Nobel, T.v. Christer Wretman, Global Drilling. 24 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.46 Sida 25 Experience and innovation are the keys to our successful products – the right equipment for mining and tunnelling made by GIA, Sweden. • ANFO Charge-Up Trucks • Utility & Service Trucks • Scaling Trucks • Cable Bolter • SwedVent Axial High Pressure Fans • SwedVent High Pressure PVC Ducting • Häggloader • Shuttlecar • Kiruna Electric Truck • Diesel Locomotive • Rescue Chamber CHARGING AND SERVICE TRUCK GIA Industri AB, P.O. Box 59, SE-772 22 Grängesberg, SWEDEN, Phone +46 240 79700, Fax +46 240 79725, E-mail: info@gia.se, Internet: www.gia.se Trans-Auto Trans-Auto är är en en av av de de ledande l e dan d e leverantörerna l e v e r a n tö r e r n a a avv d drivlinekomponenter r i v l i n e k o m p o n e n te r p på å den den n nordiska, ordi sk a , b baltiska altiska och och rryska yska marknaden m ar k na d en Bland Bl an d d de e fföretag öretag vvii rrepresenterar e p r e s e n te r a r å återfinns: te r fi n n s: TTransmissioner r an smis si on er o ch a x lar, vvilka ilk a ttidigare idig are vvar ar kkända än da och axlar, u nder produktnamnen pro duk t namn en C lar k- Hur th, Clark, Clar k , Hurth, H ur t h , under Clark-Hurth, K ir k s t all , S ig e , C oma x le Kirkstall, Sige, Comaxle H ydr aulisk a kkomponenter o m p o n e n te r Hydrauliska o ch b r o m s s y s te m och bromssystem FFlexibla le x ibla kopplingar ko p p l i ng a r V ät skekoppling ar, kraftuttag, k r af t ut t ag , Vätskekopplingar, iindustritransmissioner n du s t r i t r an smis si on er m m mm K r af t ut t ag Kraftuttag KOMPLETTA KOMPLETTA KOMPONENTER, KOMPONENTER, ORIGINALRESERVDELAR, ORIGINALRESERVDELAR, RENOVERINGAR RENOVERINGAR OCH OCH UTBYTESENHETER. UTBY TESENHETER. w www.transauto.se w w.transauto.se FFörrådsvägen ör r åd s v äg en 6 ox 2 15, S E-151 2 3 Södertälje, Söder t älje, Sverige. Sver ige. 6,, B Box 215, SE-151 23 T el: ++46 46 8 554 554 240 240 00, 0 0, fax: f a x : 46 46 8 554 554 240 240 10. 10. Tel: iinfo@transauto.se nfo@transauto.se SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.46 Sida 26 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Marianne Johansson och Stefan Persson, Sandvik, med Anne Suonurmi, SMC Finland. Till höger: Konkurrenterna Niclas Nilsson, Forcit, och Tommi Sjöberg, Norab, tycks komma någorlunda överens. Marie Jonsson från GIA, som Atlas nyligen har förvärvat, och Ulf Sundberg, Atlas Copco Rock Drills. Till höger: Jan Udén, en av föredragshållarna på konferensen, Lars-Åke Öhlén och Ronny Frisk, NCC Norrströmstunneln, och Niclas Tidström, Atlas Copco, vid BEFs välbesökta monter där Emelie Svensson informerade. numera Orica Mining Services. I jurykommittén ingår i dag Lars Frändberg, Orica, Ingemar Haslinger, Orica, Donald Jonson, Nitro Consult, Roland Netterlind, BEF, Örjan Wolff, Bergab, och Åke Hansson, Trafikverket. Prissumman har i år höjts till 70 000 kr, varav 10 000 kr är öronmärkta till välgörande ändamål som pristagaren själv väljer. Jan, som tillsammans Verksamheten finns på 45 arbetsplatser från Småland till Stockholm med huvudkoncentration på västkusten. Klas Vogler är vd och Jan är produktionschef. De senaste år har Klas son, Christian Vogler, tillsammans med Bogunnar Andersson tagit över den arbetsledande funktionen. De svarar för allt från borrning till sprängning och sköter det praktiska medan Klas och Jan med sin familj har ett stort båtintresse, meddelade att han vill stödja Sjöräddningssällskapet. En ideell förening som helt utan statsbidrag svarar för 70 procent av Sveriges sjöräddning. Jan är delägare i Voglers Sverige AB, ett bergsprängningsföretag med huvudsaklig inriktning på produktionssprängning i bergtäkter för grus till betong, asfalt och vägmaterial. har hand om avtalen och ser till att det finns jobb. Största kunden är NCC. Man spränger loss ca 7 miljoner ton berg per år och utför också skutslagning, krossning och schaktarbeten. Muddringssamarbete med holländare På senare år har ett samarbete utvecklats med holländska van Oord, en av världens största marina entreprenörer med Roland Netterlind, BEF, och Per-Arne Lindqvist, Niili Mineral. Till höger: Leo Hirverud, LKAB Berg & Betong, och Sören Linnman, Boliden Mineral, projektledare i Garpenberg. 26 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.46 Sida 27 ForcitSwedenABärettdotterbolag tillABForcitOYiFinland.Forcitär idagSverigessamtNordensstörsta leverantöreravsprängmedel.Forcits produkteräravhögkvalitetochväl anpassadeförvårtnordiskaklimat. Forcitlevereraridagproduktertill entreprenadmarknadsamtledande gruvoribådeSverigeochFinland. Blandvårakunderfinnssåväl entreprenörföretagsåsomtvåavde störstagruvornaiSverigeBoliden MineraliAitiksamtNorthland ResourcesgruvoriKaunisvaara Pajalakommun. Forcitärenheltäckandeleverantör avprodukterförallaapplikationer inombergbrytning,bådeovanǦoch underjord. Förmerainfobesökvårhemsidapå www.forcit.se. Foto: Våre Veger Bergsäkring • Vatten- och frostsäkring Let’s connect Med vårt stora LAGERSORTIMENT kan vi garantera SNABBA LEVERANSER till KONKURRENSKRAFTIGA PRISER! Solbräckegatan 15 442 45 Kungälv Sweden Tel +46 303 24 30 80 E-mail info@pretec.se www.pretec.se EGEN PRODUKTION gör oss dessutom flexibla och startsnabba! Du hittar oss även i Norge: Pretec AS Tlf +47 69 10 24 60 LET’S CONNECT! SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.47 Sida 28 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Christina Johansson Linder, Gruvteknik, tar emot vid Swedish Mining Tunneling Groups monter. Till höger: Rebecca Karlsson, LTU med WSP-gänget Magnus Johnsen, Marie von Matérn, Björn Sandström och Paul Evins. Roland Netterlind, BEF, gör V-tecknet för ett bra val av pristagare. Utmärkelsen ”Årets Bergsprängare” instiftades 1988 av dåvarande Nitro Nobel, numera Orica Mining Services. muddring som specialitet. Det första var breddning och fördjupning av inseglingsrännan till Norrköpings hamn oc det följdes av ett liknande projekt i Brasilien. Ytterligare ett jobb i Sydamerika är på gång till hösten. Då gäller det en inseglingsränna långt ute till havs där det kan blåsa så rejält att man inte kan borra och spränga från pråm. Man ska i stället använda en specialbyggd borrplattform som är konstruerad så att den själv kan gå på bottnen. – Den här typen av lite annorlunda jobb är väldigt stimulerande som avbrott i den vanliga lunken, menar Jan som hoppas på fortsatt samarbete med van Oord. Vi har även haft uppdrag i Hey Point i Australien och i Norge. Personalen som används för dessa jobb kommer från vårt bolag i Estland, Voglers Eesti. Där slog konjunkturnedgången mycket hårt och verksamheten behöver kompletteras med internationella jobb. Missade sjömanslivet med en dag Det hela började med att Jan efter lumpen anmälde sig hos Thunbolagen i Lidköping. I sitt tacktal framhöll Jan allt det arbete som görs av entusiastiskt och kunnigt folk i branschens alla organisationer, föreningar och nätverk. Till höger bild publicerad i Sprängnytt 1988. Klas är 37 år och Jan 28. Det var hårt slit som gällde trots att det ser ganska avspänt ut på bilden. Både Klas och Jan kommer från Kållandsö norr om Lidköping. 28 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.47 Sida 29 www.pjjonsson.se Jonsson L1208 Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner 894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75 | info@pjjonsson.se | www.pjjonsson.se Säljare Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.47 Sida 30 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Tiotusen kronor av prissumman är öronmärkta för välgörande ändamål som Årets Bergsprängare själv väljer. Jan, som tillsammans med sin familj har ett stort båtintresse, meddelade att han vill stödja Sjöräddningssällskapet. En ideell förening som helt utan statsbidrag svarar för 70 procent av Sveriges sjöräddning. På bilden Jan med familj vid sjöräddningskryssaren. Fr.v. Alice, Alfred, Jan, Anette och John. Ett dressyrpass med åsnorna Hilding och Sonja. Hilding påstås vid ett bröllop som hölls på gården ha bitit loss en bit av brudgummens kostym. – Jag var 21 år och kunde gott tänka mig att jobba som matros på någon båt. I väntan på besked hjälpte jag en bekant dam att handgräva ett parti. Hon hade anlitat en grävmaskinsentreprenör och på vissa ställen kom han inte åt. På tillsammans frågade Allan om Jan ville komma och hjälpa sonen Klas med sprängning. – Och redan några dagar senare började min karriär i bergsprängningsbranschen. Samma dag som jag anställdes fick jag meddelande om så sätt träffade jag Allan Vogler, Klas far. Allan hade drivit en grävmaskinsfirma sedan 50talet och på 70-talet utökat sin verksamhet genom att köpa en lokal bergsprängningsfirma på Kållandsö. Efter några timmars grävning 30 jobb på en båt. Så nära var det alltså att livet hade fått en helt annan inriktning. Sedan dess har Jan arbetat med Voglers och han blev delägare på 90-talet. – Företaget blev mer och mer ett bergsprängningsföre- SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.47 Sida 31 Söker du driftssäker bandvåg? Våra olika vågdatorer OJ426P ʹ Bandvågstransmitter med Profibus DP. OJ436 ʹ Över 1 600 sålda enheter, många kommunikationsmöjligheter. OJ446 ʹ Reglerande bandvåg med funktion för satsvägning. Anpassning Vi bygger våra vågdon speciellt för att passa den transportör i vilken de är avsedda att monteras. Vi konstruerar bandvågar till de flesta stora leverantörer av mobila och fasta krossar, siktar och transportörer. Eftermarknad Vi lägger stor vikt på support och finns till hands för det mesta. Alla reservdelar till våra vågsystem är lagervara och skickas i regel samma dag som beställning görs. Kontakta oss för mer information om just Ert behov av bandvåg! Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se Rullar Slitgummi Bandavskrapare och mycket mer... Te el 0511-173 60 • www.vendig.se • info@vendig.se SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.47 Sida 32 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Jan med familj hos grannarna Klas och Lotta Vogler som bor nära fiskeläget i Spiken. Här vid Voglers egenhändigt byggda fågelsjö. Familjerna är uppvuxna på Kållandsö och där har man stannat. tag. Jag började med borrning men övergick snart till sprängning. Bergtäkter var ett ganska nytt fenomen då. Vi var först i Sverige med att pumpa Anfo med mobil laddutrustning. Mobila enheter fanns på stora arbetsplatser, men de lämnade aldrig området. Klas och jag insåg snart att en mobil enhet måste ge ett klart försprång gentemot våra konkurrenter. Det konventionella sättet då var att plocka i dynamit. Vi hjälpte Cementa i Skövde och där hade man en gammal lastbil med en Anfokruka på. Vi fick låna den och började blåsa in Anfo på fler och fler bergtäkter, mest nere i Småland. Efter en tid byggde vi en egen mobil laddbil. Men det skulle vara dynamit i botten och vi jobbade väldigt mycket. Det var en rolig men slitsam tid. Bland initiativtagarna till BEF – Klas och jag startade BEF 2001 tillsammans med bland andra Kurt Sjökvist, Torsten Bonde och Volgan Karlsson. Behovet uppstod när Dyno Nobel fick norsk ägare. Företaget med sin stora forskningsavdelning hade tidigare varit en självklar rådgörande instans för myndigheterna. Allt detta projekt någonsin. Det kommer att göra gott för branschen i hela Sverige. var nu som bortblåst. Branschen saknade stadga. Statusen för bergsprängare sjönk, man lyssnade inte längre på oss och myndigheterna satte upp omöjliga regler grundade på okunnighet. Något måste göras. Man kontaktade Rune Gustavsson som hjälpe till att dra igång det hela. Han hade däremot ingen möjlighet eller tid att arbeta aktivt med föreningen. – Vi annonserade och Roland Netterlind sökte jobbet och vi fick från början i honom en mycket duglig vd. Jag har varit med hela tiden sedan dess. BEF har 100 medlemsföretag över hela landet. Dessa utför 85 procent av alla ovanjordssprängningar i Sverige. Tjugofem företag med betydande roll i branschen är aktivt stödjande partner. Målet är att förbättra entreprenörernas villkor, främja deras intressen och stödja i dagliga frågor. Nu ser det bra ut. Det har hänt mycket de senaste åren. Det är mer ordning och framför allt säkrare. – Vi jobbar mycket med yrkets status, framhåller Jan. Nu byggs det som aldrig förr. Förbifart Stockholm är Sveriges största infrastruktur- Europeiskt sprängkort Jans senaste engagemang av ideell natur är arbetet inom European Federation of Explosives Engineers, EFEE, för ett gemensamt europeiskt sprängkort. EFEE bildades 1989 och har nu 24 medlemsländer. BK och BEF är medlemmar. Donald Jonson, vd Nitro Consult, är svensk representant och sedan maj 2010 organisationens president. Målsättningen är att förena professionellt kunnande inom bergteknik i Europa, vara en rådgörande instans inför kommande EUdirektiv och att medverka till fri rörlighet för bergsprängare inom Europa. År 2004 enades man inom organisationen om ta fram ett gemensamt europeiskt sprängkort och en grupp tillsattes för att bestämma kursinnehållet. Därefter skulle ett material tas fram i form av en PowerPointpresentation. Länderna delade upp sig på olika områden, Finland tog hand om borrning, Tyskland laddningsberäkningar, Spanien geologi osv. När allt material samlats in 32 resulterade det i en PowerPoint-presentation med inte mindre än 1 200 bilder! Projektet var då nära att dö. Ingen orkade ta tag i det synnerligen digra materialet och det fanns inte heller pengar till alla kostsamma möten som skulle krävas för att få till ett användbart material. Efter att projektet legat vilande några år ingrep en norsk systerorganisation till BEF, Norsk Forening for Fjellsprengningsteknikk (NFF). Man satte av 100 000 Nkr för en fortsättning. När Donald Jonson kom med i gruppen engagerade han BEF och där främst Jan, som med sin breda erfarenhet var som klippt och skuren för uppgiften. Arbetet har deadline den 24 oktober då en gemensam europeisk sprängkurs på 150 timmar ska lämnas över till EFEE i Paris. Jan reser nu två gånger i månaden till Norge och arbetar febrilt tillsammans med de övriga i gruppen. Det är helt och hållet ett ideellt arbete där enbart resor och logi betalas. EFEE kommer därefter att gå vidare med utbildningen, översätta till medlemsspråken och ta fram instruktörer. Syftet är att det till slut ska bli ett EUdirektiv. SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.32 Sida 33 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.32 Sida 34 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 RfSU – ett råd med associationer NÄR ROLAND NETTERLIND ringde till en entreprenör på Citybanan och presenterade sig som ordförande i RfSU och undrade om det vore möjligt att få komma på studiebesök möttes han av en viss förvåning. – Vad sa du att du heter och hur menar du? – Jo, jag menar att vi gärna skulle vilja komma och studera hur ni hanterar skydd och säkerhet på byggarbetsplatsen. Jag ringer från RfSU, Rådet för Sprängteknisk Utbildning. Det är vi som har ansvaret för spräng- och borrkort. Då föll myntet ner och givetvis var delegationen välkommen på besök (något som vi kunde rapportera om i nr. 1 i år). Bildades redan på sjuttiotalet Första formella handlingsplanen 1987 Den första formella handlingsplanen utformades 1987 och arbetsordningen för Rådet fastslog att man skulle arbeta med att säkerställa befintliga utbildningars kvalitet, bedöma läroplaner, godkänna sprängkortsutfärdare och administrera sprängkortsformulär. Samma år arrangerades också det första seminariet för sprängkortsutfärdare till vilket landets samtliga utfärdare inbjöds för att få information om såväl bestämmelser som produktnyheter och även rent praktiska frågor kring utbildningarna. Detta seminarium har därefter hållits vartannat år. År 2008 beslöts att rådet också ska ansvara för ett borr- kort med tanke på den starka kopplingen mellan borrning och laddning såväl tekniskt som säkerhetsmässigt. Rådet har därvid av praktiska skäl delats upp i en Sprängsession och en Borrsession. BEF (Bergsprängnings Entreprenörernas Förening) övertog 2010 det administrativa ansvaret för rådet. Nuvarande medlemmar är i sprängsessionen Arbetsmiljöverket, BEF, MSB, Polisen, GRAMKO och de utbildare som finns inom sprängteknik. Medlemmar i borrsessionen är Arbetsmiljöverket, BEF, GRAMKO och de utbildare som finns inom borrteknik. Rådets huvuduppgifter: • Ansvara för utformning (innehåll och kursplan) av sprängkort och borrkort • Ansvara för godkännande av utfärdare av borr- och sprängkort. • Generellt bevaka och utveckla säkerheten inom bergsprängningsbranschen, gäller både anläggnings- och gruvindustri. JAN HALLONQVIST Rådet för Sprängteknisk Utbildning bildades i samband med att Arbetarskyddsstyrelsen utfärdade sitt ”meddelande 1976:1” vari kraven på och utformningen av ett ”spräng- Byggentreprenörerna tog över det administrativa ansvaret. Från och med 1986 ingår även en representant från Polisen i Rådet, antingen från Rikspolisstyrelsen eller från en polismyndighet. kort” uppställdes. Sprängkortet skulle vara ett dokument som visade att innehavaren hade såväl teoretisk utbildning som praktisk erfarenhet av sprängning. I början var det Arbetarskyddsstyrelsen som godkände de personer som utfärdade sprängkorten. Rådet bestod inledningsvis av representanter från Arbetarskyddsstyrelsen, Byggförbundet, Vattenfall, Gruvhälsan och Nitro Nobel. Rådets första stora uppgift var att utarbeta läroplansförslag för den sprängtekniska utbildning som krävdes för sprängarbasar och arbetsledare och som utgjorde grunden för de läroplaner som sedan utfärdades av Skolöverstyrelsen 1978. Rådet var även delaktigt i utformningen av de skriftliga prov som användes vid utbildningarna. I samband med att Arbetarskyddsstyrelsens nya föreskrifter om Sprängarbete ”AFS 1986:14” trädde i kraft övergick huvudmannaskapet för sprängkortet från Arbetarskyddsstyrelsen till Rådet där Gruppen från RfSU som besökte Citybanan i vintras. Fr.v: Ulf Jonsson, Bergteamet, Shulin Nie, MSB, Thomas Daugaard, ORICA, Peter Palo, Boliden, Roland Netterlind, BEF, Stefan Persson, Sandvik, Emelie Svensson, BEF, Åsa Persson, Arbetsmiljöverket, Patrik Jansson, Polisen, Michael Hermansson, BergUtbildarna, och Stefan Backefalk, LKAB. 34 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.32 Sida 35 Nu är det hög tid att skrota skroten i betydelsen av ett ställe där det samlas en massa skräp. Numera är skroten en resurs även för miljön. En modern skrot är idag en återvinningsanläggning. Där samlar man in, återvinner och säljer vidare metaller på ett mycket mer miljöanpassat, och energibesparande sätt än traditionell gruvdrift. Vi har bara ett klot. Då är det klokt att återvinna de resurser jorden redan släppt ifrån sig. Och med långsiktigt tänkande bidra till färre luftföroreningar. Så skrota skroten och gör high-five för återvinningsanläggningen. Rena guldgruvan för miljön. MV Metallvärden AB Box 3143 103 62 Stockholm Tel: 08-440 84 60 www.metallvarden.se SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.32 Sida 36 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Krossning under jord Citybanan är indelad i sju entreprenader. Strabag (tidigare Oden) är entreprenör för Norrmalmstunneln, en ren bergentreprenad där ca 220 000 kubikmeter berg sprängs ut. Norrmalmstunneln sträcker sig från Observatorielunden vid Odenplan fram till Gamla Brogatan nära Station City som byggs rakt under T-Centralen. Etappen är en kilometer lång och innehåller tre kilometer tunnel. CITYBANANS PENDELTÅGSTUNNEL är en dubbelspårstunnel som i stationsutrymmen förgrenar sig till två enkelspårstunnlar med ett spår på vardera sidan om plattformen. En service- och räddningstunnel går parallellt med hela sträckningen. Norra änden av Strabags entreprenad består alltså av en dubbelspårstunnel och en servicetunnel. Vid södra änden mot Station City grenas de ut till fem tunnlar, fyra pendeltågstunnlar och servicetunneln. När Citybanan invigs 2017 tar Station City över Stockholm Centrals roll som centrum för pendeltågstrafiken. Mellanplan förbinder Citybanans plattformar med T-Centralen ovanför. Bytestiderna mellan tunnelbana och pendeltåg kortas då till några minuter, i dag är bytestiden ofta omkring 10 minuter. Genomslag i söder Strabag kunde inleda tunneldrivningen våren 2010 när den 550 meter långa arbetstunneln Marianne Johansson och Jörgen Crilén, Sandvik Construction. 36 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.32 Sida 37 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 i Norrmalmstunneln En bandgrävare lastar den obemannade krossen. Den sköts av maskinförarna som lastar och kör bort det krossade berget. Ett automatiskt övervakningssystem på krossen reglerar matarhastigheten. Alla förbrukare på käftkrossen har elmotorer som försörjs med hjälp av en lång elkabel. Ventilationstrumman i taket blåser in friskluft som kommer hela vägen från Torsgatan. Flera utblås är placerade på strategiska platser så att den dåliga luften trycks ut genom arbetstunneln. För att slippa damm vattnas det sprängda och det krossade berget flitigt. från Torsgatan hade färdigställts. Arbetstunneln sträcker sig från Bonnierhuset fram till Olof Palmes gata, strax söder om Norra Latin. Den kommer att återställas när Citybanan har satts i drift. På Norra Latins skolgård, intill Olof Palmes gata, pågår byggnation av ett ventilationsschakt ner till tunneln 40 meter under mark. Det ska ventilera station Stockholm City. Allt berg i Norrmalmstunneln är utsprängt ner till Gamla Brogatan i söder, där nu markoch betongarbeten pågår. Fram R A P P O R T: 700 kilo som smulade sönder pluggen och de två arbetslagen på ömse sidor kunde skaka hand med varandra. Under februari-mars i år skedde genomslag på samma plats också i de fyra pendeltågstunnlarna. KJELL DUBERG till slutet av 2012 fortgår arbetet med att spränga ut det kvarvarande berget för tunnlarna norrut. Citybanans första genomslag mellan två entreprenader skedde i servicetunneln i november 2011. En två meter tjock bergplugg skilde Strabagentreprenadens södra ände från NCC:s norra. Ett bergsprängarlag från Strabag avfyrade en salva på Krossning i tunneln sparar 4 000 transporter Det unika med denna entreprenad är att inte allt lossgjort berg transporteras bort. Beräkningar visade att järnvägsbankens grundterrass behövde ca 10 000 kubikmeter kross, 037 125 mm. Strabag, i samarbete med Sandvik, förde fram tanken att krossa en del av det losstagna materialet på plats inne i tunneln. I gruvor krossar man under jord och vid vägbyggen ovan jord tar mobila krossar kontinuerligt fram vägmaterial från råberget, något som ger en enorm besparing både när det gäller energi och trafikmiljö. – I tunnelbyggen blir det problem om en kross med dieselhydraulik går under lång tid, men med en eldriven kross fungerar det alldeles utmärkt, för- SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.32 Sida 38 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Lossprängt berg fraktas här med en lågprofillastare fram till upplaget vid krossen. På bilden till höger skymtar också bandgrävaren som lastar krossen och längst bort hjulgrävaren som lägger den krossade fraktionen på upplag. klarar Jörgen Crilén, Sandvik. Valet föll på en Sandvik UJ440E, 65 ton, tidigare kallad 1208F, vars käftkross (CJ412) och transportband kan drivas direkt med el. Alla förbrukare på maskinen har elmotorer och de kan matas antingen med el från sin dieseldrivna generator eller med direktel. Krossen har en inbyggd intelligens som automatiskt övervakar och optimerar krossningen. Operatören får kontinuerligt data över produktionen. Vid transport är krossverket 3,3 meter brett och 3,9 meter högt. Det klarade passagen genom arbetstunneln med minsta möjliga marginal, ibland med bara en decimeter till godo på varje sida. En 80 meter lång elkabel gav 160 meters arbetsområde, tillräckligt för de fyra veckor som åt- gick för att krossa materialet till grundterrassen. Dubbel besparing Man har sluppit att transpor tera ut i detta fall 32 500 ton berg och man behöver heller inte handla upp och transportera in krossat material. Det betyder 4 000 lastbilstransporter färre under de 20 arbetsdagar underjordskrossningen pågick. Metoden är mycket lätthanterlig. Det blir inget spill och om man lägger råberget i olika pallar och vattnar flitigt slipper man damning. Den krossade 0- Norrmalmstunneln sträcker sig från Observatorielunden vid Odenplan fram till Gamla Brogatan, gatan omedelbart söder om Kungsgatan. Arbetstunneln går från Torsgatan. Krossningen sker ungefär 120 meter från Strabags södra ände där NCC tar över. I alla fem tunnlarna har nu genomslag gjorts mot NCCs entreprenad. Till höger: Hjullastaren lägger det krossade berget på upplag. Det kommer senare att spridas ut och bli järnvägsbankens grundterrass. Man lägger ända upp till taket. Eftersom det finns ytterligare 120 meter tunnel bakom upplaget hämtas krosset från båda håll. 38 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.32 Sida 39 Mångpoliga kontaktdon Robusta kontaktdon för kraft- eller signalöverföring med kåpor av pressgjuten aluminium och fjädrande låsbyglar av rostfritt stål. Från 3 till 216 poler. EURO EUR O SAFETYLINE® Ljusbågsskyddade arbetskläder enligt klass 2 (IEC 61482-1-2) Elproflex T extremt vrid- och böjtålig kabel Elproflex T är utvecklad för användning vid installationer där stora krav på både vridoch böjtålighet ställs. Kabeln har torsion/ vridningsvinkel på upp till ±450° per 0,5 m. Denna unika kabel finns både för signaloch kraftöverföring. UL/CSA-godkänd. Skyddsjacka stl. 48-58 Skyddshjälm med visir och hakskydd Gruvkabel 1 kV Skyddshandskar stl. 8-11 Flexibel anslutningsledning med Polyuretanmantel 4x10-150 mm2. Manteln har överlägsen mekanisk tålighet. Skyddsbyxa stl. 48-58 Isolationsstövlar 18 kV stl. 37-46 Specialkabel - vår specialitet Lövbacksvägen 3 141 71 Segeltorp www.elproman.se Tel. 08-97 00 70 Fax 08-646 31 48 info@elproman.se Kontakta oss för mer information www.euroenergy.se 0300-69 00 40 | www.euroenergy.se SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.32 Sida 40 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Hans Torstensson, Strabag, Jörgen Crilén, Sandvik, Magnus Gunnarsson, Strabag, Anders Mickelsson och Henrik Westin, Krossekonomi, och Marianne Johansson, Sandvik, framför Strabags kontor och ingången till arbetstunneln vid Torsgatan. 150-fraktionen läggs ut på järnvägsbanken där det är möjligt och resten packas för att spridas ut senare. De hjul- och bandgrävare av olika storlekar som kör fram det losstagna, las- tar i krossen, lägger det krossade på upplag och bygger järnvägsbanken körs alla på biodiesel som ger väldigt lite utsläpp. Krossen är obemannad och sköts av maskinförarna som Bullret vid krossen har uppmätts till 90 dB men redan bakom hörnet försvinner ljudet och uppe i marknivå märks det inte alls. 40 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.38 Sida 41 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Krossningen under jord pågick i fyra veckor. Under den tiden hann man krossa 10 000 kubikmeter till järnvägsterrassen. Något som sparade 4 000 lastbilstransporter. lastar. Ett automatiskt övervakningssystem ovanför krossen reglerar matarhastigheten. Utvecklingsbar metod Skulle man redan vid projekteringen av ett tunnelprojekt planera utrymmen för upplag i tunneln vore det möjligt att krossa även de finare fraktionerna till bärlagret och spara ytterligare transporter. Nu fanns inte utrymme för att lägga upp mer än en fraktion. Både Hans Torstensson, blockchef mark och betong Strabag, och Magnus Gunnarsson, entreprenadchef Strabag, går steget längre och menar att även om man krossar allt berg under mark kan man få avsättning för det. Det skulle bli en god affär även med hänsyn tagen till de extra utrymmen och förbindelser med transportband som måste skapas. Krossning under jord sparar miljö och energi. Varför gör man inte så oftare undrar den oinvigde? Kontraktet för entreprenaden förbjöd krossning under jord. Krossning i tunnlar anses vara miljöfarlig verksamhet efter tidigare dåligt skötta försök med dieseldrivna krossar. Det tog ett år av hårt arbete med myndigheterna för att få tillstånd. Alla inblandade samlade och framförde mycket klara och logiska argument, men ändå var det nej under lång tid. störa de boende i området och att krossningen skulle skapa en dålig miljö under jord med damm och avgaser. Det var svårt att förstå skillnaden när krossen drivs med el i stället för med diesel. Vattning tillsammans med effektiva och rätt placerade friskluftsintag förhindrar damning och dålig luft. Bullret är inte heller starkare än från annan verksamhet. Det är exempelvis svagare än när man borrar och skrotar. Bullermätningar visar på 90 dB om man befinner sig vid krossen. Går man runt ett hörn eller in i en tvärtunnel försvinner ljudet. Tillstånd kom så småningom för krossning i tunneln. Men endast kl. 07.00-16.00 trots att det är svårt att uppfatta buller Svårövertygade myndigheter Tillståndsmyndigheten ansåg att buller och vibrationer skulle och vibrationer ovan jord. En utvärdering av metoden kommer att ligga till grund för ansökan att få krossa nattetid i kommande projekt. Det skulle ge det bästa flödet eftersom man spränger sent på dagen och transporterar bort materialet under natten. Krossning nattetid skulle möjliggöra att man i stor skala kunde flytta materialet direkt till krossning på plats. Metoden röner ett allt större intresse. Många från Trafikverket, Citybanan och olika myndigheter kom på studiebesök, dock ingen från Arbetsmiljöverket. Men det lyckade försöket har fått respons hos både beställare och konsulter. Arbetet med Förbifart Stockholm kan få stor nytta av de positiva erfarenheterna. BA SNAB ER! ANS LEVER CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT AB Fördämningsmattor 3x4 m, 3x5 m • Slipskivor och skålar • Sprängtråd • Skjutkabel • Diamantslipstift med maskin Dammsugarsäckar Borrhålsplugg • Skarvborr • Borrkronor • Helstångsborr S 11, S 12 Brunnsborr med tillbehör • Skyddskläder • Slangar • Gruvlampor Ring: 031-54 10 96 eller 031-54 20 32 Fax: 031-53 28 50 • Mobil: 070-583 32 13 • www.cme.se • E-post: info@cme.se 41 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.38 Sida 42 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Betonginstitutets informationsdag Skål för 70 år i 70 år är en ansenlig ålder för ett forskningsinstitut och ett starkt skäl att fira lite extra. Institutets arbete har resulterat i många betydelsefulla framsteg inom materialteknisk forskning, vidareutbildning och information, precis som stadgarnas portalparagraf anbefaller. Informationsdagens förmiddag ägnades därför åt en tillbakablick på institutets 70-åriga historia, medan eftermiddagen handlade om framtiden under rubriken, ”snabbare, högre, starkare”. Johan Silfwerbrand, vd CBI, gav återblickar från de första tre decennierna. Han hade lyckat hitta en hel del gamla foton från 50-talet som fick stor uppskattning. Några kan man se via CBI:s hemsida. – Industriforskningsinstitut var en nymodighet på 40-talet, berättade Johan. Men redan då förstod man att en framgångsrik betongforskning kräver samverkan mellan cement- R A P P O R T: kemister, materialvetare och konstruktionsforskare. Cement och betonginstitutet (CBI) grundades 1942 som ett av Sveriges första industriforskningsinstitut. Det fullständiga namnet var ’Stiftelsen Svenska forskningsinstitutet för cement och betong vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm’. År 2008 skedde en omkonstruktion i samband med att SP förde över all sin verksamhet KJELL DUBERG inom cement, betong, ballast och natursten till institutet och ett nytt gemensamt bolag bildades, CBI Betonginstitutet AB. SP äger 60 procent och stiftelsen 40 procent. Johan framhöll speciellt två av initiativtagarna till institutet. 42 Professor Lennart Forsén, KTH, en banbrytande finskfödd cementkemist med ett förflutet bl.a. på Lojo Kalkverk i Finland samt hos Skånska Cement och Cementa i Sverige. En mycket berest man som fångat upp influenser från stora delar av världen. Johan rekommenderade som intressant läsning Lars-Erik Lindfors biografi ”Den energiske ingenjören, professor Lennart SBB 2-2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-13 08.14 Sida 43 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 betongens tjänst! Forséns historia”, utgiven i Vasa 2007. CBI fick överta viss personal, utrustning och pågående forskningsarbeten från Svenska Cementföreningens betong- laboratorium i Stockholm. Men institutionsbyggnaden var ett resultat av en donation från ett dussin företag i branschen i samband med att Skånska Cementaktiebolagets vd Ernst Johan Silfwerbrand med två tidigare institutchefer, Åke Skarendahl, ÅSAB, 1988-2000 och Bo Göran Hellers, KTH, 1983-1988. Åke förmedlade minnen från 90-talet, Bo Göran från 80-talet och Johan gav återblickar från institutets första år. 43 SBB 2-2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-13 08.14 Sida 44 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Gunilla Teofilusson, civilingenjör V från KTH, har ansvar för CBI:s hela kursverksamhet. Hon ansvarar även för institutets miljöledningssystem. Gunilla gav återblickar från institutets kursverksamheter under de sjuttio åren. Richard McCarthy, informationsansvarig, höll i förmiddagens program. Bilden till höger: Ann-Thérèse Söderquist, informationsassistent CBI, är spindeln i nätet för CBIs informationsdagar och andra seminarier. På CBI träffade hon sin man, Lars Johansson, forskare som varit verksam på institutet i 30 år. Lars gav en återblick på 70-talet. Fredrik Winberg, styrelseordförande CBI, Peter Billberg, CBI, Björn Schouenborg, CBI, och längst till höger Malin Löfsjögård, riksdagen. J. Wehtje fyllde 50 år 1941. Donationen gjordes för att hedra Wehtjes starka engagemang för att bilda forskningsinstitutet. K.M:t mottog donationen den 27 mars 1942 och staten fastställde stadgar för institutet samt anvisade tomt för byggnaden. Byggnaden på 1 800 kvadratmeter stod klar 1944 och invigdes 1945. Husets betongkonstruktion försågs med induktiva givare och annan mätutrustning och var på så sätt i sig ett forskningsprojekt där man bland annat kunde studera momentomlagring till följd av plastisk deformation i den bärande konstruktionen. Huset byggdes ut 1958, byggdes om 1992 och en ytterligare tillbyggnad är planerad till 2017. ståndsbedömningar och livslängdsberäkningar. Hans FoUprojekt har resulterat i ett stort antal CBI-rapporter- och publikationer. Lars berättar att under 70talet utökades institutets forskning mot nya områden. Från att tidigare i huvudsak ha rört sig kring mineralteknologi hittar man nu många forskningsrapporter inom andra områden, speciellt produktionsteknik och ombyggnad. Uppdragen handlade ofta om undersökning och bedömning av utförda konstruktioner. Den forskning som gjordes på 70talet inom sådana områden som armeringskorrosion och frostbeständighet la grunden till betydande förbättringar och står sig än i dag. 70-tal 80-tal Lars Johansson, civilingenjör Bo Göran Hellers, CBI:s insti- KTH, har varit verksam på CBI i 30 år där han främst har arbetat med skadeutredningar, till- tutchef 1983-88, berättade att betongen utmanades på allvar under 80-talet. Oljekriser och ifrågasatt kärnkraft drabbade ett så energiberoende material som cement. Miljörörelsen riktade sig mot ett slösaktigt användande av naturgrus. Ett sätt att minska beroendet var att ersätta naturgrus vid betongtillverkningen med krossad ballast från bergtäkter. För att kompensera för flisighet och kärvare konsistens hos krossgruset krävdes forskning kring bindemedel. 80-talet var ett forskningsintensivt decennium med många begynnande nya idéer för betonganvändning. Bo Göran tog själv initiativ till en teknik som skulle säkra de befintliga konstruktionerna i miljonprogrammets betongelementuppbyggnad med staplad teknik. En säkring som är lämplig att genomföra i samband med renovering. Medvetenheten om att även betongkonstruktioner är utsatta för nedbrytning och måste underhållas resulterade i en 44 komplettering av serien betonghandböcker med en utgåva om reparation. 90-tal Åke Skarendahl, CBI:s insti- tutchef 1988-2000, påminde om den stora recessionen i slutet av 80-talet. Aktivitetsnivån och framtidstron minskade rejält. CBI agerade då långsiktigt. Nya resurser sköts till av ett antal partner, CBI-fastigheten byggdes ut och man diskuterade omorienteringar och nysatsningar. Man ökade satsningen på i huvudsak två spår. Ett var fortsatt arbete med grundläggande förståelse för de cementbaserade materialen genom organisk kemi kopplad till ökad satsning på mineralogi. Det andra var förstärkning av forskning kring tillverkningsfrågor, speciellt färsk betongs arbetbarhet. Man ville leverera forskning av hög internationell kvalitet som kunde användas i SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.38 Sida 45 Ma Marknadsledare rknadsledare i Skandinavien! Skandinavvien! – öv över er 350 sålda sålda sedan sedan lanseringen 2006 Vi kan arsy skrädd m sa n en lö ning g g anlä i ! för dig Vi kan skrädda rs en löns y am anlägg ning för dig! EXPLORER 7,7 m3 matare 1,2 m bredd huvudtransportör 1,8 m bred sikt Inga stödben Lastkännande hydraulik NOVUM HantverkTWÊHFOt746 *E\ Hant vIVOWZmKIR 40 BÅLST"tTel &d07T% TIPtFax post@fredheim-maskin.se www.fredheim-maskin.se EE-mail: -mail: p ost@fredheim-mask.in .se www.fredheim-maskin.se KKontakta: ontakta: ,Håkan oOERBjörk &N}VOtel :XI070-527 P4416 , hakan@fredheim-maskin.se , hakan@frIHLIMQQEWOMRWI 8Magnus LSQEWvon &SODahn PYRH:tel 80, magnus@fredheim-maskin.se ,FSOPYRH$JrIHLIMQQEWOMRWI XIP070-257 49 – Krossar o och ch sorterar alla förekommande massor. massor. S See mer på ww www.fredheim-maskin.se w..frredheiim-maskin.se MOBILE M OBILEE CRUSHING CRUSHING AND SCREENING EQUIPMENT EQUIPMEN ENT EN SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.38 Sida 46 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Fullt hus och i främre raden Björn Schouenborg, CBI, Nils Davant, CBI, Hans-Erik Gram, Cementa, och Björn Lagerblad, CBI. byteshandel med andra inter nationella forskarkollegor och på så sätt få en bredare kunskapsbas. Citius, altius, fortius Eftermiddagen ägnades åt framtiden under rubriken, ”snabbare, högre, starkare” efter de olympiska spelens latinska paroll. Men föredragen behandlade även sådana parametrar som robustare, kvalitetssäkrare, attraktivare och internationellare. CBI bedriver forskning, utveckling, materialprovning, konsultverksamhet och utbildning inom betong-, ballast-, cement- och naturstensområdena. Fredrik Winberg, CBI:s styrelseordförande, inledde med att redogöra för CBI:s ing, mätteknik, forskning och utveckling. Dessa resurser måste utnyttjas på rätt sätt. tillväxtstrategi för att förverkliga visionen att bli ett inter nationell ledande forskningsinstitut. Volymmässigt budgeteras 2012-2014 för en årlig ökning med tio procent, vilket kan jämföras med tre procent för 2011. Man kommer att satsa på EU-projekt, nya forskningsområden och på att växa i södra Sverige. Eftersom CBI nu ingår i SPkoncernen måste man tänka i nya banor, affärsområden styrda av användarnas behov i stället för teknikområden som lever ett liv var för sig. En samverkan med andra kompetensområden blir allt viktigare. Institutet med sina kompetens- och laboratorieresurser har Sveriges bredaste och mest kvalificerade resurser för teknisk utvärder- Snabbare: Så arbetar riksdagen för ökad produktivitet i byggsektorn Malin Löfsjögård, riksdagen, ordförande i regeringens produktivitetskommitté, avslöjade att under perioden fram till 2021 ska drygt 500 miljarder kronor satsas på våra transportsystem. Infrastrukturen får alltså en betydande del av statsbudgeten. Kommitténs mål är att verka för att varje krona som satsas ska ge maximal utdelning. Regeringen har i en proposition från 2008 bedömt att anläggningsmarknaden har låg produktivitetsutveckling och att konkurrensen och innovationsförmågan är svag. För att få underlag för framtida agerande analyserar kommittén hur Trafikverket agerar för att förbättra produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen. Arbetet ska präglas av öppenhet och flitig dialog med marknadens olika aktörer. Slutredovisning ska ske i sommar. Snabbare 2: Industriellt betongbyggande leder till ökad produktivitet Peter Simonsson, TRV, påvisade att den relativt långsamma produktivitetsökningen inom byggindustrin ofta beror på enstycksproduktion med temporär organisation och platsbyggda objekt. Johan uppvaktar dubbeldoktorn Ylva Edwards som utnämnts till docent i brobyggnad vid KTH. Hennes specialitet är brobaneplattans tätskikt. Ylva kvarstår som seniorforskare på CBI. Bilden till höger: Luping Tang, CBI, Katarina Malaga, CBI, och Helén Janson, Chalmers. 46 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.38 Sida 47 BRETT SORTIMENT MENT AV SIKTMEDIA. SIKTME Tel: T el: e 0371-150 35, Långgatan 4 334 33 Anderstorp info@peterson-duhr.se info@peterson-duhr r.se . Peterson & Duhr kan erbjuda sten- och grusindustrin ett brett sortiment av siktmedia. Vår historia och tradition gör att vi kan leverera hantverksmässiga produkter av högsta kvalitet – med all den service som våra kunder är i behov av. Vi är övertygade om att allt är möjligt. Oavsett hur våra kunders behov ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar. På Peterson & Duhr är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser. Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara bäst. www.peterson-duhr.se www .peterson-duhrr.se .s . SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.39 Sida 48 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Peter presenterade forskning som gjorts vid LTU. Där pekar man på att byggbarhet och produktionsflöde är två väsentliga faktorer i arbetet för höjande av effektiviteten. Byggbarhet handlar om att spendera tillräckligt med kraft och energi på projekteringen för att skapa enkelhet vid byggnationen. Man ska skapa ett flöde av arbetsuppgifternas innehåll och inbördes ordning så att de kan utföras utan avbrott. För att kunna använda tidsoch arbetsbesparande metoder som förtillverkade armeringsenheter, kvarsittande betongformar och självkompakterande betong behövs en enkelhet i byggfasen. Trafikverkets arbete med förändring av beställarrollen innebär aktivt arbete inom i huvudsak tre områden: bättre utdelning kvalitets- och kvantitetsmässigt, energieffektivitetshöjande åtgärder genom förändrade tillverkningsprocesser och en minimering av resursanvändningen genom ständiga förbättringar. Högre: Hur höga betonghus kan man bygga? Håkan Sundquist, KTH, berättade om ett stort antal höga hus världen runt, från pyramiderna till dagen superhöga hus som nya World Trade Center och planerade kilometerhöga Kingdom Tower i Jeddah, byggt i betong. Hur bygger man högt och vad är det som påverkar? Den viktigaste lasten är vinden. Jordbävningar är viktiga med hänsyn till grundläggningen men egentligen inte till stommen. Det högsta nu byggda betonghuset är det 423 meter höga Trump Tower i Chicago, 98 våningar från 2009. I extrema höghus ofta byggda i stål går det åt enorma mängder betong till grundläggning och källare. Bo-Erik Eriksson, Cementa, och Kurt Johansson, Stenindustrins Forskningsinstitut. Bodil Hökfors, Cementa, och Jan Bida, MinFo. funktion är viktig, både för att spara cement och för att öka styrkan. färska betongen och cementpastastrukturen i den hårdnande betongen. Förståelse för finpartiklarnas Robustare: Färsk betong som bättre håller måttet trots störningar Självkompakterande betong (SKB) har använts i de flesta elementfabriker sedan tio år tillbaka. Men vid platsbyggande ligger andelen i Sverige inte högre än 8-10 procent. CBI Starkare: Höghållfast och hållbar betong Björn Lagerblad, CBI, presenterade hur man med modern betongteknologi kan göra gjutbar betong med högre hållfasthet och styrka än vad som används i dag. Det möjliggörs av effektiva superplasticerare som tillåter mer finpartiklar och filler. Det är numera möjligt att arbeta med filler som modifierar både den har varit pionjär inom utvecklingen och användningen av SKB i Sverige, berättade Peter Billberg, CBI. Det som har hållit tillbaka användandet vid platsgjutning är osäkerheten om för vilket tryck man måste dimensionera formen och SKB:s känslighet för varierande egenskaper hos delmaterialen. Mycket av forskningen har på senare år lagts på formtryck och robusthet. Peter samman- Håkan Sundquist, KTH, höll ett mycket intressant föredrag om höga hus världen runt. 48 SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 09.17 Sida 49 Driver miljösäker samhällsutveckling SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 09.17 Sida 50 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Informationsdagen och jubileet avslutades med buffé på Betonginstitutet. Jubileumsskål serveras framför institutets gyllene vägginskription där man kan läsa om den generösa donation som blev startskottet för CBI:s byggnad. Ernst Wehtje, den store initiativtagaren, i reliefform blickar uppfordrande ner på alla förbipasserande. CBI:arna Maria Wirström, administratör för kursverksamheten, Seija Liukkonen, ekonom, och Jessica Kjelldahl, ekonomiassistent, serverar och stenprofessorn och linslusen Kurt Johansson äskar påfyllning. fattade resultaten av dessa nyligen avslutade studier och vilka åtgärder som kan användas för att reducera känsligheten. Kvalitetssäkrare: Förbättrade standarder för betongbyggande Markus Peterson, Svensk Betong, framhöll att standarder inom bygg- och anläggningsområdet är viktiga verktyg för ökad rörlighet när det gäller byggprodukter och ett effektivare byggande. Det höjer kvaliteten på material, utförande, beräkningsmetoder och funktioner. Inom betongområdet är i stort sett alla grupper av europeiska standarder framtagna, en del har redan hunnit revideras. Det finns standarder för konstruktion, utförande, material, provning och harmoniserande produktstandarder. Som exempel på nya och förbättrade standarder nämnde Markus speciellt standarden för självkompakterande betong. Med utförandestandarden för platsgjuten betong och användandet av förtillverkade element får man en rationellare byggprocess. och dagvattenlösningar. Bakgrunden är den kraftigt ökande urbaniseringen, en förutsättning för fortsatt tillväxt men den får vissa negativa konsekvenser. Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer, i industriella länder närmare 80 procent. Andelen hårdgjorda markytor ökar kraftigt. Man får ökande problem med översvämning på grund av dåligt eller inte alls dränerande markytor, träd som dör, svårare med nyetablering av grönytor och ökad värmestrålning från staden som ger kraftig påverkan på klimatet. Träden som dör är oftast planterade på fel sätt. De står nämligen i växtlådor, bara 0,8 meter djupa och en meter breda. Tanken var att rötterna på egen hand skulle sprida sig ut ur lådorna men de har inte orkat ta sig igenom den omgivande makadamen. Den enda Attraktivare: Gråa och gröna betong- och naturstensytor för attraktiva städer Björn Schouenborg, CBI:s samordnare av EU-projekt, har ett mycket omfattande inter nationellt nätverk av forskare. Han koordinerar CBI:s och SP:s samarbete inom området ”Berg och stenteknik i bygg och anläggning”. Björn berättade om ett av innovationsmyndigheten Vinnovas projekt. Programmet heter ”Utmaningsdriven Innovation”, och är en följd av samarbetet inom MinBaS forskningsprogram. Det är indelat i fyra delar: attraktiva städer, hårdgjorda ytor, gröna ytor 50 lösningen är att ta bort träden och plantera nya. Av Stockholms 12 000 träd i innerstaden vantrivs 8 000. Träden dör långsamt och vi ser ofta inte konsekvensen förrän det är för sent. Träd behöver ett friskt rotsystem för att leva. Rötterna behöver näring, vatten och syre. Får de inte rötterna tillräckligt med vatten söker de sig ofta vägar som många gånger förstör de hårdgjorda ytorna. Ett planterat träd är en stor och dyr investering. Det tar hand om stora mängder vatten på liten grönyta och ger svalka både genom skugga och genom vattenavdunstning. Några av de lösningar som projektet ska arbeta med: Att utveckla rätt dimensionerade hårdgjorda ytor med dränerande förmåga. De flesta ytor SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 09.17 Sida 51 &ÚRRËTTKVALITETINOM BETONGBALLASTARMERINGOCHSTÍL 6ÍRACERTIlERINGSMËRKEN Boken om Sveriges okända storindustri, , berättar på drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför. Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges Bergmaterialindustri www.sbmi.se och beställs på Balkong Förlag, tel. 08-406 01 60 . Berg för byggande – om bergmaterialindustrin Beställ den nu! ./2$#%24!" WWWNORDCERTSE 4EL&AX SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 09.17 Sida 52 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 Mingel på det anrika institutet på Drottning Kristinas väg. Här pågår tävlingen om starkaste betongen. dimensioneras för att klara de statiska lasterna men de dynamiska lasterna är svåra att hantera. En samverkan mellan heten att använda och reglera infiltrationsmagasin för att kapa översvämningstoppar. Vattnet ska ledas rätt, bland annat till markstenarna, fogmaterialet och underlaget är avgörande för funktionen. Man ska kartlägga möjlig- Film och foton från institutets historia väckte många minnen. 52 träden. Träden ska få ordentlig näringstillförsel för att lättare kunna etablera sig i städer och ge ökad avdunstning med SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 09.17 Sida 53 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 kylande effekt. För allt detta krävs en omfattande forsknings- och teknikutveckling. Målet är attraktivare stadsmiljöer där hårdgjorda ytor och annan markbyggnation hanterar vattentransporten och ger levande och funktionella gröna ytor. Internationellare: Nycklar till fler internationella FoU-projekt Katarina Malaga, CBI, är fil.dr. Hennes arbete innefattar forskning inom bl.a. kultur- 15-tal universitet, forskningsinstitut, företag och organisationer från ett halvdussin länder i ett forskningsprojekt. Det är vanligare att temat spänner över ett större område än ett specifikt ämne. Inom bygg handlar programmen alltså snarare om bygg än om betong. För att betongtekniken ska vara med krävs en samordning med större aktörer. För CBI:s del kommer det ökade samarbetet inom samhällsbyggnad att öka chanserna att vinna EUansökningar. Ett ”Grants Office” vård, impregnering och naturstensområdet. Hon är verksam i Berlin, Bryssel, Göteborg, Borås och Stockholm, talar flera språk flytande och bistår koncernen med att söka EUmedel och även andra projektpengar. Hon menar att Sverige historiskt sett har varit framgångsrikt i att hämta hem medel från Bryssel, men nu handlar det om ett nytt synsätt för forskning. Programmen är breda både när det gäller deltagande och innehåll. Normalt finns ett Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats! www.bergsbruks.se har inrättats där ansökningsprocessen kvalitetssäkras och får stöd. Gruppen bistår forskarna med planläggning, schemaläggning, utveckling av projektstrukturen och administrativ guidning. Tävlingen ”Starkast betong” lockade åtta betonglaboratorier runt om i Norden som skulle tillverka provkroppar som sedan trycktes till brott. – Intresset blev större än vad vi hade väntat oss vilket verkligen var roligt, säger Richard McCarthy som höll i tävlingen. De tävlande var CBI Borås, CBI Stockholm, COIN (Concrete Innovation Centre), Consolis, Chalmers Tekniska Högskola, Cementa, KTH Byggvetenskap och Thomas Concrete Group. På första plats kom CBI Stockholm med 82,0 MPa, på andra plats COIN med 80,2 MPa och på tredje plats Thomas Concrete Group med 70,6 MPa tryckhållfasthet. – UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING – S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60 Hemsida: www.kontrollmetod.se Griper B däckskydd • Siktar • Vågar • Skakapparater • Värmeskåp • Neddelningsapparater mm För gruvor, grustäkter, bergtäkter, stenbrott, m.m. 343 90 Älmhult, tel. 0476-521 35 www.nyvab.se 53 SBB 2/2012 ss 54-55_SBB 2/2012 ss 54-55 2012-06-12 09.20 Sida 54 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T Bakslag för LKAB i Gruvberget HÖGSTA DOMSTOLEN har nekat prövningstillstånd för LKAB:s överklagande av miljödomen för dagbrottsgruvan Gruvberget i Svappavaara i Norrbotten. – När beskedet kom stoppades verksamheten och vi samlade personalen samt några av våra direkt berörda underleverantörer för att ge information om läget, säger Peter Söderman vd LKAB Berg & Betong. samheten vid den nya gruvan ska ske i form av ett gemensamt miljötillstånd för både gruvverksamheten och den sedan länge pågående malmförädlingen i Svappavaara, trots att den senare verksamheten redan har ett gällande tillstånd. Delar av LKAB Berg & Betongs personal och under entreprenörer kommer att sys- – Facket, personal och underentreprenörer har meddelats och vi kommer omedelbart att vidta nödvändiga åtgärder, säger LKAB:s vd och koncernchef Lars-Eric Aaro. HD:s beslut innebär inte att miljövillkoren underkänns, bara att prövningen av verk- selsättas med malmåtervinning ur Svappavaaras gråbergsdeponier under en period framåt. – Vi planerar just nu för annan sysselsättning för vår personal och hur vi ska hantera effekterna av stoppet för våra underentreprenörer. Vi ska avsluta vår verksamhet på ett säkert sätt, men även ha beredskap för att kunna starta upp verksamheten på nytt när vi får nytt tillstånd. Vi hoppas att den processen ska gå mycket fort, säger Peter Söderman. Chefsutnämning hos Metso Christoffer Ribbing har tillträtt som Senior Vice President för Metso Mining and Construction i Sverige. Christoffer har varit anställd i företaget sedan 2004 och har under årens lopp haft internationella ledande befattningar inom Mining and Construction samt Recycling. Utöver sin övergripande chefsroll för Mining and Construction kommer Christoffer även att leda säljorganisationen i Sverige. Mining and Construction har tillverkningsenheter i Trelleborg, Ersmark och Sala samt tio service- och försäljningskontor i Sverige. Bolaget har i dag ca 900 anställda och antalet kommer att öka under 2012, speciellt i den norra delen av landet där Metso fortsätter att utöka sin serviceverksamhet. Fältservicechef hos Sandvik Construction Fredrik Lundstedt tillträdde 1 april 2012 som fältservicechef hos Sandvik Construction i Sverige. Fredrik kommer närmast från en tjänst som servicetekniker inom bolaget. Rekrytering av ersättare till tjänsten som servicetekniker pågår. Annonsera i branschens informationskanal! 040-611 06 90 • www.bergsbruks.se 54 SBB 2/2012 ss 54-55_SBB 2/2012 ss 54-55 2012-06-12 09.20 Sida 55 Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012 P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T Miltronic utökar sin tekniska kompetens Tomas Eriksson, som har en bakgrund som elingenjör, blir ny Key Account Manager på Miltronic. Tjänsten tillträddes i maj och Tomas Eriksson kommer att jobba som säljare och ansvara för företagets befintliga kundrelationer på västkusten. Miltronic har ett av marknadens bredaste sortiment av kabel och elkomponenter och utbudet består av närmare 35 000 artiklar. Det breda produktutbudet ställer höga krav på medarbetarnas kunskap och nu utvidgar Miltronic sin tekniska kompetens ytterligare. Tomas Eriksson, 54 år, värvas som Key Account Manager och tjänsten i Stenungsund omfattar i stort sett hela Västsverige. Tomas Eriksson har god inblick i automationsbranschen och ett brett kontaktnät inom både industri och entreprenad. Han kommer senast från ABB där han jobbade som försäljningsingenjör av lågspänningsprodukter. – Självklart är det viktigt att skapa nya kundrelationer men också att värna om de befintliga. Jag värdesätter personliga och långsiktiga relationer och ser fram emot att få insikt i kundernas verksamhet för att kunna identifiera deras behov, säger Tomas Eriksson. Tillrättaläggande om Merit – Som en mycket sen läsare av ert nummer 5-6 2011 ser jag i en artikel om Bolidens gruva i Garpenberg att vårt bindemedel Merit som används i Pastafyllen omnämns, skriver Blastfurnace Slag) producerat i Grängesberg. GGBS är ett s.k. latent hydrauliskt bruk som kan ersätta t.ex. cement i betong. Det är inte en blandning av aska och kalk! Henry Flisell, Merox, i ett in- lägg till redaktionen. Flisell framhåller att Merit 5000 är handelsnamnet på Merox bindemedel som är en GGBS (Ground Granulated Maskinexpo i backspegeln Maj månads soligaste dagar, 26 475 besökare och 545 utställare med välfyllda montrar. Premiären för MaskinExpo på STOXA blev precis så bra som arrangören hade hoppats på. – Vi var väl förberedda inför anstormningen, säger Kie Wirenholt, mässans vd. Efter fjolårets rekord var det en utmaning att flytta Nordens största maskinmässa till en golfbana öster om Arlanda. Men branschens företag flyttade med och bokade rekordstora montrar på STOXA. Dock blev ”10 minuter från Arlanda” snarare en och en 55 – Skulle uppskatta om det kunde komma ett klargörande i er tidskrift som för övrigt är mycket läsvärd med bra artiklar, avslutar Henry Flisell. Hans äskande effektueras härmed och redaktionen tackar för de uppskattande orden om tidskriftens innehåll. halv timme på grund av brister i vägförbindelserna, något som till nästa år, på ett eller annat vis, måste åtgärdas. Ett omfattande reportage från mässan kommer i nästa nummer. SBB, Leverantörregist. 5/5-12_SBB, Leverantörregist. 5/5-12 2012-06-12 09.33 Sida 4 BRANSCHENS LEVERANTÖRER Bandtransportörer Utrustning för bergborrning & prospekteringsborrning Diamant-/Stift-/Blad-/DTH-/kronor Borrör – Borrstänger – Helstångsborr Dia-Team AS Boden +46 921-163 16, Trondheim +47 72 56 38 90 We represent & Utrustning för bergborrning såväl ovan som under jord Sandvik Mining and Construction Sverige AB 811 81 Sandviken Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12 www.sandvik.com www.diateam.no BANDTRANSPORTÖRER, TRANSPORTUTRUSTNING Kundanpassade anläggningar inom transport och hantering av grus, bergmaterial, och mineraler. Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200 www.kellve.com Borrkronor • Borrstänger • Spett Sänkborrkronor • Hydraulhammare Borrkassetter Berg- och sprängtekniska konsulter GlobalDrillingSystem Sweden AB Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34 www.globaldrilling.se Bergborrutrustning Gruvteknik AB Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner, reservdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom bygg-, gruv- och stenindustrin. Vi utför även reparationer på era maskiner. Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika Atlas Copco CMT Sweden AB Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46 www.atlascopco.se Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58 Lager: Tel. 0240-370 01 E-post: info@gruvteknik.com www.gruvteknik.com NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36 www.nitroconsult.se E-post: stockholm@nitroconsult.se Spräng- och bergteknisk rådgivning Riskanalys, utredning, syneförrättning Projektledning, byggledning och kontroll Vibrationsmätning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro SBB, Leverantörregist. 5/5-12_SBB, Leverantörregist. 5/5-12 2012-06-12 09.33 Sida 5 Berg- och sprängteknisk utbildning Dieselmotorer Grävutrustning Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA Box 31, 185 21 Vaxholm Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84 E-post: berg@bergutbildarna.se www.bergutbildarna.se • ADR - Förarintyg • Bergborrningscertifikat • Sprängteknisk behörighet • Undermarksbyggande • Miljöpåverkan Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65 www.sbgab.se Dieselmotorer, service och reservdelar. Distributör för Sverige och Danmark. Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus Tel. 08-564 707 00 www.dieselmotornordic.com Hydraulhammare Borrning och prospektering Dieseltankar Dieseltankar 200 liter-50 m3 – Hydraulhammare – Betongsaxar – Pulvriserare – Bomsystem – Reservdelar – Service Sandvik Mining and Construction Sverige AB 811 81 Sandviken Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12 Industrivägen 2, 713 93 Nora Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95 WIKERS I FILIPSTAD AB www.wikers.se • info@wikers.se Tel. 0590-152 90 www.sandvik.com www.drillcon.se Bulkhantering Box 368, 551 15 Jönköping Tel. 036-12 92 00, fax 036-12 96 07 E-post: info@ife-system.se • www.ife-system.se Gruv- och tunnellampor CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50 Mobil 070-583 32 13, e-post: info@cme.se www.cme.se Industrigummi Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 SBB, Leverantörregist. 5/5-12_SBB, Leverantörregist. 5/5-12 2012-06-12 09.33 Sida 6 Kabel och kontaktdon för för grus- och gruvindustri • Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV • Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV upp till 240 mm 2 Konsulter Krossar och reservdelar Geologi, geofysik, geokemi, miljökonsekvensbeskrivningar, projektledning. Malm, industrimineral, bergmaterial, natursten. Box 275, 751 05 Uppsala. Tel 018-15 64 24, fax 018-14 02 10. Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22 info@cavotec.se • www.cavotec.com Gummi- och PUR-mantlad kabel upp till 150 mm2, 1-6 kV, samt kontaktdon till dessa. Bergkonsulterna www.petroteam.se info@petroteam.se Bengt Ludvig 031-31 31 643 Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp Tel. 08-97 00 70 • Telefax 08-646 31 48 info@elproman.se • www.elproman.se – Krossar – Siktar – Matare – Automationssystem – Siktmedia – Slitgummi – Dammkapsling – Slit och reservdelar – Service Sandvik Mining and Construction Sverige AB 811 81 Sandviken Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12 www.sandvik.com Kontaktdon 10-800 A, 230-15 kV, 1-64 poler Kabel med gummi- eller PUR-mantel 1-24 kV, t.o.m. 240 mm2 Mobil Elteknik Sverige AB Lovisebergsvägen 13, 141 32 Huddinge Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01 E-post: info@mets.nu www.mets.nu MILJÖJURIDISK RÅDGIVNING, MKB OCH UTREDNING Buller och vibration • Täktplan • Visualisering Radon • Yt- och grundvatten Förorenad mark Helsingborg 042-444 40 00 Göteborg 031-727 25 00 • Malmö 040-35 42 00 Stockholm 08-688 60 00 • Örebro 019-17 89 50 Kalmar 0480-44 92 00 www.wspgroup.se Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund Allt till krossanläggningar • Slitgods • Reservdelar • Krossar • Matare • Siktar • Siktmedia • Service • Bandtransportörer Scandia Maskin Sverige Göteborg 076-62 77 881 Karlstad 070-65 40 115 www.scandiamaskin.se SBB, Leverantörregist. 5/5-12_SBB, Leverantörregist. 5/5-12 2012-06-12 10.10 Sida 7 Lågfriktionsmaterial Siktgaller Specialcement Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25 Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 Kalciumaluminater: cement och fluss www.secar.net www.cimentfondu.com Mätutrustning Uthyrning och försäljning av utrustning för krökningsmätning av borrhål. Gyro-system • EM-instrument Optiska instrument Uthyrning av utrustning för orientering av borrkärnor. DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA Vi på SPG är Sveriges ledande producent av siktmedia för gruv- och grusindustrin. Sedan starten 1973 har vi i stort sett levererat våra produkter till alla förekommande aktörer inom gruv- och grusnäringen. DRILLEX AB Tel. 070-233 80 70 • E-post: anders@drillex.se www.drillex.se Sprängmattor Tel växel: 08–504 106 00 Fax: 08–504 106 10 E-post: info@spgab.se Hemsida: www.spgab.se Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge Ruba Gummi AB 690 45 Åsbro Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50 Aktivt stödjande partner till Bergsprängningsentreprenörernas Förening Siktningsmaskiner Radiostyrning Radiostyrning och kommunikationssystem för krävande applikationer inom bergmaterial industri, gruvor, stålverk och offshore Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga Box 78, 544 21 HJO Tel. 0503-323 40 • Fax 0503-138 78 www.mogensen.se E-post: info@mogensen.se Sprängämnen Slitgods Box 159, 453 24 Lysekil Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22 info@cavotec.se • www.cavotec.com SLITGODS FÖR INDUSTRIN E. SABEL AB, BOX 841, S-531 18 LIDKÖPING TEL +46(0)510 - 54 77 30, FAX +46(0)510 - 5 4 7 7 1 2 E-POST jan karlsson@sabel.se HEMSIDA www.sabel.se Slitgummi, slitelement av gummi för stup, matare godsfickor, etc. Komplett leverantör av sprängmedel för alla applikationer. FORCIT SWEDEN AB Box 6, SE-713 21 NORA Tel. 07-220 003 01 www.forcit.se Siktelement Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 Sprängmedel direkt från egna fabriker. Leveranser och laddservice över hela Sverige. Karlstad, tel. 054-53 53 10 Enköping, tel. 0171-44 31 80 SBB, Leverantörregist. 5/5-12_SBB, Leverantörregist. 5/5-12 2012-06-12 09.33 Sida 8 Sprängämnen Transportband och tillbehör TRANSPORTBAND – SLITGUMMI Tel. 0587-145 45 Sprängservice med både Bulk- och Anfobilar Direktleveranser över hela landet www.norab.com Transportband & tillbehör Styrningssystem Avskrapningssystem Transmissionsprodukter • Slang Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65 Järnringen 17, 433 30 Partille Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32 www.sigab.net ContiTech Scandinavia AB Box 38, 164 93 KISTA Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66 www.contitech.se Bandavskrapare Bandstöd Bärrullar & Returrullar El-drivtrummor Driv- & vändtrummor Slit- & kantlistgummi Sållgaller & gummisiktduk Huvar & Metalldetektorer Bullerdämpning Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00 Systemlösningar KOMPLETTA LÖSNINGAR INOM BULKHANTERING ® – – – – – Bandrullar Rullbanerullar Rullställ Trummor Valsar – – – – – Bandrensare Sidotätningar Spännskruvar Säkerhetssystem Gummeringar Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30 www.vendig.se Sandvik Mining and Construction Sverige AB Box 812, 953 28 Haparanda Tel. 0922-298 00, Telefax 0922-298 09 www.sandvik.com Allt för din transportör Kundanpassade anläggningar inom transport och hantering av grus, bergmaterial, och mineraler. TRANSPORTBAND INDUSTRIGUMMI, M.M. Växjö tel. 0470-72 98 40 Fax 0470-72 98 20 www.vulkproffsen.com Gummilabor transportband Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200 www.kellve.com Transportband • Slitgummi Rep. material • Remlås • Vulkpressar Vågar Industrigatan 8, 619 32 Trosa Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25 E-post: support@primogum.se • www.primogum.se Bandvågar Transportband och slitgummi TRANSPORTBAND • SLITGUMMI TRANSPORTÖRTILLBEHÖR HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA TEL. 0171-46 33 50 • FAX 0171-46 33 51 www.vulkekonomi.se E-post: support@vulkekonomi.se TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96 070-675 66 77, 070-685 66 77 E-post: oj.s@vagsystem.se Hemsida: www.vagsystem.se Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 S-E-G Svenska AB Box 11143. 161 11 Bromma Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00 www.s-e-g.com Gör livet enklare med Sandvik Gruvexpertis som ger dig fördel Ett nära samarbete med våra kunder leder till innovativa lösningar. Vi hjälper dig att förvandla problem till möjligheter i din gruvverksamhet. Öka din produktivitet, säkerhet och lönsamhet genom att välja Sandvik. Vi har marknadens bredaste utbud av produkter och tjänster för gruvindustrin. Våra experter är aldrig längre bort än ett telefonsamtal. Låt Sandvik hjälpa dig frigöra din sanna potential. Sandvik Mining and Construction Sverige AB 811 81 Sandviken Tel 026-26 20 00 www.mining.sandvik.com omslag ny.indd 2 2012-06-11 14.20 Posttidning B Svensk Bergs- & Brukstidning, Box 6040, 200 11 MALMÖ Vill du veta en hemlighet? Vår hemlighet bakom lönsammare materialhantering är enkel. Vi kombinerar helt enkelt vår kompetens, vårt engagemang och breda utbud med din erfarenhet av just din anläggning och produktion. Vi löser dina behov av materialhantering med hjälp av individuellt anpassade lösQLQJDURFKPRGHUQWHNQLN3nYnUKHPVLGDEHUlWWDUYLÁHUKHPOLJKHWHUwww.kellve.com omslag ny.indd 3 2012-06-11 14.20
© Copyright 2024