Patientsäkerhetsberättelse för Frölunda Specialistsjukhus
Dnr. FSS 12/31-2015 Patientsäkerhetsberättelse för Frölunda Specialistsjukhus 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-09 Madeleine Andersson Matilda Berntsson Sjukhusdirektör Verksamhetschef Philipp Meijering Lisa Sohlberg Chefläkare Utvecklingschef 1 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Händelseanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år 2 3 4 4 5 6 7 7 8 8 8 9 10 10 12 13 Sammanfattning Under året har sjukhuset har haft stort fokus på att förbättra patientsäkerheten samt stärka patientsäkerhetskulturen. Systematiskt arbete med att inhämta synpunkter från patienter, närstående och övriga medborgare har skett med intentionen att öka delaktigheten, säkerställa upplevelsen av god vård samt fånga upp förslag till förbättringar. Höstens patientdialog hade temat patientsäkerhet med frågeställningen ”Hur kan patienter och närstående involveras och bli mer delaktiga i patientsäkerhetsarbetet”. Upplevelse av trygghet, vård i rätt tid, god hygien och god kommunikation var centrala delar för patienterna, vilket är de områden som sjukhuset aktivt arbetar med för att hålla hög kvalitet och säkerhet. Som ett led i att skapa säkrare vårdprocesser har sjukhuset fortsatt arbetet med att förbättra rutiner för avvikelserapportering och journalgranskning. All avvikelsehantering har dokumenterats i MedControl Pro. Under året har vikten av återkoppling betonats utifrån hanterade avvikelser och fynd vid journalgranskning prioriterats. Sjukhuset har reviderat sin handlingsplan för patientsäkerhetskultur 2014/2015 och ett flertal aktiviteter pågår. Utbildning i MedControl Pro har genomförts för samtliga linjechefer, vårdenhetschefer och chefläkare. På samtliga enheternas APT har en genomgång gjorts av hur man hanterar en avvikelserapport i Med Control och hur sjukhuset arbetar med inkomna avvikelser. För att ytterligare öka kvaliteten i avvikelserapporteringen har sjukhuset arbetat vidare med händelseanalyser. Teamet som arbetar med händelseanalyser har utvecklats genom utbildning och lärande i samverkan med andra förvaltningar. Dessutom har patienter och närstående har bjudits in att delta i händelseanalyserna. Patientsäkerhetsronder har införts för att skapa en öppen dialog mellan ledning och verksamhet och för att gemensamt identifiera faktorer som kan minska risken för vårdskador. Andra metoder som sjukhuset arbetat med är SBAR (situation, bakgrund, aktuellt tillstånd och rekommendation) och "Teach back" som syftar till att säkra kommunikation och informationsöverföring mellan olika yrkeskategorier samt mellan vårdgivare och patient. Sjukhusets målsättning är att fokusera ytterligare på förebyggande arbete, bl.a. genom fler riskanalyser, ökad patientinvolvering samt fortsatt arbete med patientsäkerhetsronder. 3 Övergripande mål och strategier Patientsäkerhetsarbetet är ständigt i fokus och sker enligt patientsäkerhetslagen och författningen om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Sjukhuset arbetar kontinuerligt med förbättringsarbete inom de områden som ingår i Socialstyrelsens handbok för God vård. Målsättningen är att allt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete skall bedrivas i en kultur där organisationen öppet visar bristerna och som uppmuntrar till kreativitet och nytänkande. På sjukhuset ska det vara en styrka att synliggöra svagheterna i processerna i syfte att förbättra dem. Sjukhuset vill åstadkomma en organisation med öppen kommunikation och ha fokus på utvecklingen av system och organisation i arbetet med ständiga förbättringar. Vårdens utveckling utgår idag från ett patientfokuserat synsätt, vilket innebär en ökad respekt för individen utifrån dennes behov och livssituation. Sjukhuset arbetar systematiskt med att inhämta synpunkter från patienter, närstående och övriga medborgare i syfte att öka delaktigheten, säkerställa upplevelsen av god och säker vård i rätt tid samt fånga förslag till förbättringar. Sjukhusets har ett uttalat krav att vården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för hela befolkningen oavsett kön, ålder, funktionshinder, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Rättighetsfrågorna uttrycks i sjukhusets servicelöfte till våra medborgare och tydliggör vårt agerande vad gäller service, bemötande, information, delaktighet och tillgänglighet. Ett strategiskt mål som lyfts fram i det balanserade styrkort är säker vård och sjukhuset har under året arbetat aktivt med fortsatt utveckling av systematisk avvikelsehantering, händelseanalyser med ökad patientinvolvering samt främjande av riskförebyggande insatser på enheterna. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Det är alla medarbetares ansvar att aktivt medverka i det systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Förvaltningschefen har det övergripande ansvaret. Verksamhetschefen och chefläkaren ansvarar för att lagar och författningar efterföljs. Vårdenhetschefer och vårdenhetsöverläkare ansvarar för patientsäkerhetsarbetet på vårdenheterna. En ny stödorganisation för kvalitet och patientsäkerhet har tagit form. I januari fick fyra medarbetare sjukhusövergripande deltidsuppdrag som verksamhetsutvecklare och den 1 mars anställdes en utvecklingschef. Ett viktigt fokusområde för enheten har varit att utveckla teamet som arbetar med risk- och händelseanalyser. I teamet ingår verksamhetsutvecklare och chefläkare, vilka arbetar i nära samverkan med verksamhetschef och utvecklingschef. Alla inkommande medicinska avvikelser där det bedöms att en vårdskada har inträffat, leder till en intern granskning i form av en händelseanalys. Chefläkaren bedömer om denna vårdskada har medfört en allvarlig konsekvens för patienten, om så är fallet görs en Lex Maria anmälan till IVO. Sjukhuset har fortlöpande kontakt med regionens patientsäkerhetsenhet, chefläkare och chefläkargrupp och håller sig informerade via Vårdhygien, Stramagruppen samt förvaltningsgruppen för MedControl Pro (MCP). Sjukhuset ingår i nätverket för patientsäkerhetskultur och NITHA (nationellt IT-stöd för händelseanalysarbete). 4 Struktur för uppföljning/utvärdering Patientsäkerhetsronder Syftet med patientsäkerhetsronder är att skapa en öppen dialog för att stärka patientsäkerhetsarbetet och stödja ett lärande i organisationen. Närvarande är representanter från samtliga yrkeskategorier i verksamheten samt vårdenhetschef, vårdenhetsöverläkare, verksamhetschef, utvecklingschef och chefläkare. Utifrån strukturerade frågor lyfts faktorer som kan påverka patientsäkerheten för att minska risken för vårdskador. De tre första patientsäkerhetsronderna har genomförts hösten 2014 på operationsavdelningen, vårdavdelningen och kirurgmottagningen. Under 2015 kommer sjukhuset att genomföra patientsäkerhetsronder vid övriga mottagningar/enheter. Metoden kommer att utvärderas genom uppföljning av antal genomförda förbättringar som genomförts som ett resultat av patientsäkerhetsronderna. Journalgranskning Strukturerad journalgranskning har varje månad gjorts på 10 inneliggande patienter via metoden Markörbaserad journalgranskning. 2014 har sammanlagt 110 journaler granskats. Punktprevalensmätning (PPM) Sjukhuset har deltagit i samtliga nationella punktprevalensmätningar: BHK basala hygienrutiner och klädregler, VRI-vårdrelaterade infektioner och minskad förekomst av trycksår. Resultaten sammanställs och redovisas på verksamhetsledningsmöten och arbetsplatsträffar. Hygiengrupp/Basala hygienrutiner och klädregler (BHK) Sjukhusets hygiengrupp består av hygienombud från respektive verksamhet. I deras ansvarsområde ingår uppdatering och information om nya riktlinjer från Vårdhygien, uppföljning av årliga hygienkörkort för medarbetare, genomförande av mätningar rörande basala hygienrutiner och klädregler. Resultaten återrapporteras till verksamhetsledningsgruppen. Vårdrelaterade infektioner - PPM och egen uppföljning Mätningar har genomförts på sjukhusets vårdavdelning enligt PPM och påvisade inga infektioner. Sjukhusets genomför också egen uppföljning av vårdrelaterade infektioner, 30 dagar postoperativt. Resultaten återrapporteras till verksamhetsledningsgruppen. Trycksår – PPM Sjukhusets vårdavdelning har arbetat utifrån den handlingsplan som syftar till att minska förekomsten av trycksår. Handlingsplanen revideras årligen och resultatet återrapporteras till verksamhetsledningsgruppen. MedControl Pro (MCP) All avvikelsehantering har dokumenterats i MedControl Pro och verksamhetschef och verksamhetsutvecklare har systematiska uppföljningsmöten för att granska och analysera inkomna avvikelser. Under året har vikten av återkoppling betonats utifrån hanterade avvikelser och arbetet har lett till förbättrade rutiner kring avvikelsehanteringen. Återkoppling har skett på verksamhetsledningsmöten. 5 Uppföljning genom egenkontroll Nationella kvalitetsregister och öppna jämförelser Sjukhuset deltar i alla för sjukhuset aktuella nationella kvalitetsregister och öppna jämförelser. Sjukhuset uppvisar goda resultat i de nationella kvalitetsregistren. Patientnämnden Ärenden från patientnämnden analyseras årligen. 2014 har 26 ärenden rapporterats. Vård och behandling Organisation/tillgänglighet Kommunikation Vårdansvar 22 2 1 1 Journalgranskning Verksamhetsutvecklare och chefläkaren ansvarar för arbetet med Markörbaserad journalgranskning. Journalgranskningen sker tidigast 30 dagar efter utskrivning på vuxna patienter över 18 år och avser slutenvårdstillfällen. Vid granskningen dokumenteras och återkopplas även bifynd. Verksamhetsutvecklare har återkommande möten med chefsläkare, verksamhetschef och utvecklingschef för att analysera utfall samt diskutera åtgärder utifrån de gjorda fynden i journalgranskningen. Under 2014 fanns 11 vårdskador på 9 patienter utan signifikans och med stor spridning av fynden. Resultatet är återkopplat på verksamhetsledningsmöte samt enheternas arbetsplatsträffar. Ett förbättringsarbete som initierats som ett resultat av journalgranskningen är förbättrad journaldokumentation. Basala hygienrutiner och klädregler (BHK) Uppföljning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler har gjorts kvartalsvis och utfall rapporteras till enheternas APT samt redovisas på verksamhetsledningsmöten. Sjukhusets sammanlagda medelvärde för 2014 var 94 % avseende basala hygienrutiner och 98 % för klädregler. De enheter som vid mätning av basala hygien- och klädregler får ett resultat <90% tar fram åtgärdsförslag och genomför ny mätning efterföljande månad. Vårdrelaterade infektioner Mätningarna som genomförts på sjukhusets vårdavdelning vår och höst 2014 påvisade ingen infektion. Sjukhusets egen uppföljning av vårdrelaterade infektioner 30 dagar postoperativt sker för samtliga opererade patienter. Varje vårdrelaterad infektion återkopplas till berörd enhet, respektive vårdprocess och ansvarig läkare. För att få ytterligare högre svarsfrekvens ringer en sjuksköterska upp de patienter som inte svarat. En tvärprofessionell processgrupp ser över, förbättrar och följer upp arbetet med postoperativa infektioner på sjukhuset. Andelen vårdrelaterade infektioner 2014 var knappt 2,1 % i sjukhusets interna infektionsuppföljning. Infektionerna består främst av lokala infektioner i operationsområdet och urinvägsinfektioner. Svarsfrekvensen har ökat till 80 % 2014, vilket var sjukhusets mål. Trycksår På vårdavdelningen finns och uppmärksammas slutenvårdspatienternas hudstatus vid inskrivning. Alla protespatienter och obesitaspatienter skattas enligt Norton. För övriga patienter görs riskbedömning vid behov. Anteckningarna följer med till omvårdnadsepikrisen. Sjukhusets vårdavdelning har inga rapporterade trycksår under 2014. Hudrodnad förekommer framförallt på höft- och knäprotespatienterna. Fallolyckor Utifrån en händelseanalys genomförd 2013 har vårdavdelningen tagit fram en handlingsplan för fallprevention under 2014, vilken omfattar: • Halkskydd i alla duschar • Höft och knäprotespatienter får alltid halksockor 6 • • Nyopererade får alltid ringklocka vid matbordet Alla nyopererade patienter får information om att de ska ringa på klockan innan förflyttning första dagen efter operationen Inga fallolyckor har under året registrerats i MedControl Pro. WHO’s checklista WHO’s checklista används på alla operationsenheter. Handlingsplan för patientsäkerhetskultur Handlingsplanen för patientsäkerhetskultur har under året reviderats och gäller nu för 2014/2015. Flera aktiviteter har genomförts och/eller pågår. Under 2014 har bland annat en omfattande utbildningsinsats genomförts rörande MedControl Pro riktad till sjukhusets chefer, vårdenehetsöverläkare samt övriga medarbetare. Patientsäkerhetsronder har införts och en mer systematisk återföring av avvikelser och resultat av händelseanalyser och journalgranskning har inrättats. En ny och central aktivitet är att i större utsträckning involvera patienter och närstående i sjukhusets risk- och händelseanalyser. Samverkan för att förebygga vårdskador Arbetsgrupp för läkemedelshantering En tvärprofessionell arbetsgrupp finns knuten till sjukhusets vårdavdelning och som arbetar systematiskt med att förbättra rutinerna kring ordination- och läkemedelshantering. Sjukhuset har påbörjat arbetet med att ersätta lokala styrdokument med regionala riktlinjer för läkemedelshantering. Flera professioner är involverade i arbetet; läkare, sjuksköterskor, farmaceut med stöd av sjukhusets verksamhetsutvecklare. Projekt Säker Bukkirurgi Sjukhuset har under 2014 genomgått en extern revision inom området bukkirurgi, finansierad av Patientförsäkringen, LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkring). Ett externt revisorsteam bestående av olika yrkeskategorier har besökt och gått igenom sjukhusets process för bukkirurgi vid kirurgmottagningen, operations- och vårdavdelningen. I sammanfattningen från slutrapporten skrev revisorerna: "Vid vårt platsbesök blev vi bemötta på ett öppenhjärtigt sätt och all tillfrågad personal upplevdes svara sakligt och noggrant på våra frågor. Sjukhuset bedriver kirurgisk vård av mycket hög kvalitet och har goda resultat i egna uppföljningar. Förhållandevis många patienter rapporteras till riksomfattande kvalitetsregister. Personalen har generellt hög kompetens, är erfaren och personalomsättningen är låg. Den senaste medarbetarundersökningen fick mycket höga siffror inom de flesta områden." Riskanalys Metoden som används för riskanalysen är från Socialstyrelsens Händelseanalys & Riskanalys: Handbok för patientsäkerhetsarbete. Kvalitetsorganisationen står för metodstöd och i analysen involveras de direkt berörda som har kunskap om verksamheten. Riskanalys operationsavdelningen Operationsavdelningen hade ett flertal driftstopp av diskmaskiner och autoklaver under 20132014. Det medförde svårigheter att säkerställa sterilt gods ut i produktionen utifrån enhetens uppdrag. Risk- och konsekvensanalyser har utförts. Analyserna resulterade i ett flertal 7 förbättringsförslag som syftade till att höja säkerheten i processen. En ny autoklav har under året installerats. Riskanalys Melior En riskanalys har gjorts tillsammans med Angereds Närsjukhus (ANS) i samband med införandet av en gemensam databas för den elektroniska patientjournalen för dessa båda sjukhus, vilken bland annat innefattade perspektiven patient- och informationssäkerhet. Händelseanalys Under 2014 har sex händelseanalyser genomförts vid sjukhuset. Analyserna har utförts av ett team bestående av verksamhetsutvecklare (sjuksköterska) som analysledare och dokumentationsansvarig samt chefläkare som analysexpert och medicinsk sakkunnig. Metoden för händelseanalys är från Socialstyrelsens Händelseanalys & Riskanalys: Handbok för patientsäkerhetsarbete. Analysen och beslutade åtgärder rapporteras och diskuteras vid verksamhetsledningsmöten samt på enheternas APT. Handlingsplanerna följs upp tidsbestämt för att säkerställa att beslutade åtgärder genomförts. Sjukhuset har under 2014 deltagit i regionens nätverk för NITHA (nationellt IT-stöd för händelseanalysarbete). Sjukhusets händelseanalysteam utbildades i IT-stödet under hösten 2014 och skarpt läge för införande av NITHA är planerat till våren 2015. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser Avvikelser rapporteras av sjukhusets medarbetare och hanteras i MedControl och uppföljning har skett varje månad. En grupp bestående av två verksamhetsutvecklare har kontinuerligt sammanställt avvikelserna och rapporterat till verksamhetschefen. Återkoppling har skett av vårdenhetscheferna på berörda enheters APT. Sammanställningar har presenterats för verksamhetsledningsgruppen. Som ett resultat av avvikelserna har verksamhetschefen initierat åtta händelseanalyser. Sex är genomförda, en pågår och ytterligare en planeras. Patienter har medverkat vid fem händelseanalyser. En Lex Maria-anmälan har gjorts under 2014. Utfall 2012 Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare 1,18/åa 249 Utfall 2013 totalt 1,26/åa 260 Utfall 2014 totalt 1,39/åa totalt 297 Sjukhusets aktiva arbete med avvikelsehantering, händelseanalyser och journalgranskning med tillhörande förbättrings- och åtgärdsförslag har påverkat patientsäkerhetskulturen i en positiv riktning. Fler yrkeskategorier är involverade och öppnare diskussioner förs på sjukhusets enheter. Under året har vikten av återkoppling betonats och diskussion utifrån hanterade avvikelser och fynd vid journalgranskningen prioriterats. Hantering av klagomål och synpunkter Mottagare av patientklagomål som inkommer direkt till verksamheten, via IVO eller via patientnämnden ansvarar för att registreringen i MedControl Pro sker. Denna rutin har bidragit till att antalet patientklagomål registrerade i MedControl Pro har 8 ökat från 17 stycken 2013 till 45 stycken 2014. Det är i huvudsak klagomål på bemötande, vård och behandling och är jämnt fördelade mellan kvinnor och män. Klagomålen utreds på respektive enhet. Under året 2014 har det inkommit åtta ärenden via IVO. Ett av fallen har bedömts som en allvarlig vårdskada och därmed föranlett en Lex Maria-anmälan. Nationell patientenkät Våren 2014 genomfördes den nationella patientenkäten. Djupare analys av resultatet pågår på enhets- och sjukhusnivå. Framtagande av handlingsplaner pågår och resultatet av dessa kommer att följas upp under verksamhetsåret 2015. Egen patientenkät Sjukhusets egen patientenkät genomfördes under hösten 2014. Enkäten har utvecklats och fått två nya frågor avseende patienternas upplevelse av delaktighet i sin vård och behandling samt bemötandet. På enkäten kan patienterna lämna öppna svar och förslag till förbättringar. Med utgångspunkt från resultaten i enkäterna arbetar enheterna aktivt med förbättringar. Patientdialog I syfte att systematisk samla in synpunkter från patienter och närstående genomför sjukhuset patientdialog två gånger per år. Ett av årets teman var patientsäkerhet med frågeställningarna: - Vad innebär ordet patientsäkerhet för dig? - Hur kan du som patient/närstående bidra till att vården blir säkrare/ bättre? - Hur kan du som patient vara delaktig i patientsäkerhetsarbetet? Sammanställning och analys Analysen av inkomna rapporter, klagomål och synpunkter görs av ansvarig vårdenhetschef tillsammans med vårdenhetsöverläkaren på berörd enhet. Verksamhetschef och chefläkare har ett övergripande ansvar att identifiera allvarlighetsgraden och initiera en händelseanalys. Händelseanalyserna genomförs av ett analysteam som bjuder in patienten. Patientens synpunkter tas tillvara och är viktiga i analysarbetet. Nationell patientenkät Inom slutenvården var den korrigerade svarsfrekvensen hög (80,1%) och resultaten fortsatt mycket goda. Inom samtliga indikatorer har sjukhuset bättre PUK-värden (patientupplevd kvalitet) än övriga regionen och riket och patienterna visar på ett högt förtroende för sjukhusets slutenvårdsenhet (PUK-värde 99). Inom öppenvården var den korrigerade svarsfrekvensen lägre (58,7%) och resultaten visar en nedåtstigande trend inom indikatorerna i jämförelse med övriga regionen och riket. En djupare analys av resultatet har skett, vilken påvisat att PUK-värdena inom de jämförande indikatorerna är relativt höga över tid och att den sjunkande trenden marginell. Sjukhusets styrkor är bemötande av patienter och närstående samt att patienterna har ett fortsatt högt förtroende för och gärna rekommenderar sjukhuset som vårdgivare. De största utmaningarna finns inom specifika frågeområden som rör information till patienterna. Egen patientenkät Under hösten genomförde sjukhuset den egna patientenkäten med frågeställningar rörande patienternas upplevelse av 1.bemötande 2.delaktighet samt 3.helhetsupplevelse av besöket. Svar lämnades på en skala mellan 0-10, där 0= inte alls uppfyllda, 10= i allra högsta grad uppfyllda. Sjukhuset uppfyllde sitt genomsnittliga måltal på 9,0. Ett av utvecklingsområdena även här är patientinformation. Förbättringsområden som patienterna lyfter är bland annat telefontillgängligheten, utformningen av väntrum, trånga lokaler samt skyltningen till sjukhuset. Samtliga enheter arbetar med ständiga förbättringar utifrån patienternas synpunkter. 9 Patientdialog Ett av årets teman var patientsäkerhet. Upplevelse av trygghet, vård i rätt tid, god hygien och god kommunikation var centrala delar för patienterna, vilket är områden som sjukhuset aktivt arbetar med för att hålla hög kvalitet och säkerhet. Totalt har cirka 60 patienter i åldrarna 4-90 år deltagit i årets dialoger. Resultatet har återkopplats till verksamheten. Samverkan med patienter och närstående Patientupplevd kvalitet mäts genom sjukhusets återkommande enkäter med möjlighet att lämna öppna svar. Två patientdialoger genomförs årligen där patienter, närstående och/eller medföljare inbjuds att ge sina synpunkter direkt till representanter från sjukhuset. Utvärdering av livskvalitet görs bland annat vid Smärtcentrum och i flera kvalitetsregister. Sjukhuset förbättrar och utvecklar såväl skriftlig och muntlig patientinformation genom kontinuerlig dialog med patienter. Patienter och/eller närstående bjuds in att delta vid sjukhusets händelseanalyser. Utöver det har sjukhuset en ambition att bjuda in patienter/närstående till personliga möten om patienten lämnat in klagomål eller har andra värdefulla synpunkter på vården. Dialog med patient- och närståendeföreningar förekommer utifrån. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Sjukhusgemensam utvecklingsdag Vid sjukhusets utvecklingsdag den 10 oktober var årets tema jämlik vård och likabehandling. Representanter från Kunskapscentrum för Jämlik vård medverkade Förbättrad tillgänglighet För ökad tillgänglighet till mottagningarna pågår införandet av TeleQ. 2014 har ytterligare fem mottagningar infört TeleQ. Styrande dokument/informationssäkerhet Tydliga riktlinjer och rutiner är en förutsättning för en hög patientsäkerhet och för ledning och styrning av verksamheten. Sjukhuset arbetar ständigt med att revidera och aktualisera sina styrande riktlinjer och rutiner. Under hösten fattade sjukhusledningen beslut om att införa IT-stödet Barium i syfte att skapa en säkrad tillgång till kvalitetssäkrade styrande dokument i sjukhusförvaltningens samtliga processer. Sjukhuset har inrättat en organisation med lokala IT-samordnare på samtliga enheter för att höja IT-säkerheten. Ett personuppgiftsombud (PuO) är utsett. Patientinformation Sjukhuset strävar efter att all skriftlig patientinformation är formulerad på ett sådant sätt så att alla kan förstå dess innehåll. Det sker ett ständigt arbete med att förbättra och utveckla den skriftliga patientinformationen. Ett viktigt resultat av händelseanalyserna som ingår i förbättringsarbetet är att förbättra patientinformationen såväl muntligt som skriftligt. Arbete med ny version av hälsodeklaration pågår. Andelen patienter som inte har svenska som modersmål ökar och detta riskmoment har identifierats. 10 "Teach back" är en metod som har införts i samverkan med Kunskapscentrum för Jämlik vård. Genom att be patienterna återberätta vilken information de tagit emot säkerställer personalen att viktig information gått fram. I annat fall kan informationen upprepas och/eller presenteras på ett annat sätt med hjälp av t.ex. bild och/eller text. SBAR (situation, bakgrund, aktuellt tillstånd och rekommendation) är en strukturerad överrapporteringsmetod som sjukhuset arbetar med i syfte att säkra kommunikation och informationsöverföring mellan olika yrkesutövare samt mellan vårdgivare och patient/närstående. MedControl Pro (MCP) Utbildning i MedControl Pro har genomförts för samtliga linjechefer, vårdenhetschefer och chefläkare. En genomgång på samtliga enheters APT av hur man hanterar en avvikelserapport i MCP och hur sjukhuset arbetar med inkomna avvikelser har skett. Uppföljning årsvis på sjukhusnivå och enhetsnivå av antalet rapporterade avvikelser i MCP med återrapportering till verksamhetsledningen och på enheternas arbetsplatsträffar. Checklista för nyanställda innehåller genomgång av MCP. MCP ärende skickas även till enhetens verksamhetsöverläkare för kännedom. Journalgranskning Strukturerad journalgranskning med återkoppling till berörda enheter och till verksamhetsledningen. Risk- och händelseanalyser Återkoppling av risk- och händelseanalyser på verksamhetsledningen och berörda enheters arbetsplatsträffar. Nationella Patientsäkerhetskonferensen I september deltog chefsläkare, utvecklingschef och en vårdenhetschef i den Nationella Patientsäkerhetskonferensen. Regional erfarenhetsutbytesdag - Patientsäkerhetskultur I november deltog chefsläkare, verksamhetschef, utvecklingschef, verksamhetsutvecklare och ett flertal vårdenhetschefer på den regionala erfarenhetsutbytesdagen om patientsäkerhetskultur. Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling – Vårdrelaterade infektioner (VRI) En verksamhetsutvecklare har under året avslutat sin utbildning i Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och inom ramen för utbildningen kartlagt nuläget för sjukhusets postoperativa infektionsuppföljning. En tvärprofessionell arbetsgrupp kommer under nästkommande verksamhetsår arbeta för att skapa gemensamma rutiner i syfte att öka patientmedverkan och skapa bättre förutsättningar för en systematisk uppföljning inom området. Medicinteknisk säkerhet Planerat underhåll och regelbundna kvalitetskontroller har genomförts på all medicinsk utrustning enligt tidsplan. Återrapportering av utrustningsleverantörer har skett till Medicinsk Fysik och Teknik (MFT). Medicintekniskt ansvariga ombud (MTA) finns på varje enhet och i funktionen ingår att säkerställa att medicinteknisk utrustning servas och kontrolleras enligt avtal samt att instruktioner, checklistor och metodbeskrivningar är uppdaterade och lättillgängliga. Utrustning med joniserade strålning har kontrollerats i enlighet med SSM;s krav för leveranskontroll samt periodiska kontroller i samarbete med MTF: s sjukhusfysiker. Det är säkerställt att all personal som använder utrustning med joniserad strålning har 11 grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper i strålskyddsteknik, strålskyddshjälpmedel för patienter och personal. Berörda vårdenhetschefer ansvarar för att strålskyddsutbildningar genomförs regelbundet och att dokumentation från genomförda utbildningar och protokoll från kvalitetskontroller finns på enheterrnas respektive nätverksplatser. Resultat SAMMANSTÄLLNING 2014 Avvikelserapporter i MedControl Anmälningar till IVO, Lex Maria Händelseanalyser Riskanalyser Strukturerad journalgranskning Resultat patientsäkerhetskulturmätning 297 1 6 1 110 journaler 4 prioriterade arbetsområden Resultat basala hygien- och klädrutiner (BHK) 2014 Sjukhusets sammanlagda medelvärde för 2014 var 94 % avseende basala hygienrutiner och 98 % för klädregler. De enheter som vid mätning av basala hygien- och klädregler får ett resultat < 90 % tar fram åtgärdsförslag och genomför ny mätning efterföljande månad. Resultatsammanfattning De övergripande målen för sjukhuset har varit att öka patientsäkerheten samt stärka patientsäkerhetskulturen. Sjukhusets samlade bild av patientsäkerheten utifrån de mätningar och analyser som gjorts är det finns flera områden där vi uppnår de måltal som sjukhuset och regionen har fastställt. Avvikelserapporteringen bland medarbetarna har ökat, fler yrkeska- tegorier är involverade och öppnare diskussioner förs ute på sjukhusets enheter. Sjukhuset har genom införandet av patientsäkerhetsronder uppmuntrat ett mer proaktivt säkerhetsarbete på enheterna. Sjukhuset ser också stor utvecklingspotential inom flera områden att arbeta vidare med under verksamhetsåret 2015. 12 Övergripande mål och strategier för kommande år Målsättningen för 2015 är att allt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete ska fortsätta att bedrivas i en kultur där organisationen öppet visar bristerna och som uppmuntrar till kreativitet och nytänkande. Sjukhuset ska utveckla och fortsätta implementera sjukhusets ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Hälsodeklaration samt patientinformation ska tas fram på flera språk och tillräcklig tid för tolk ska bokas vid planerade mottagningsbesök då behov identifierats. Patientinformation via TV-skärmar är ytterligare ett sätt att förbättra informationsöverföring. TV-skärmar har köpts in under året och ska ny fyllas med relevant innehåll till patienter och närstående. Sjukhuset vill ta ytterligare ett kliv avseende systematiskt och kontinuerligt förbättringsarbete och kommer utveckla arbetet med visualisering och daglig styrning på enhetsnivå. En viktig strategi är fortsatt aktivt arbete med egenkontroller och fördjupade analyser av resultaten med förbättrad återkoppling till verksamheten i syfte att stödja en faktabaserad verksamhetsutveckling. Sjukhuset kommer även att fortsätta utveckla och förbättra rutinen för återrapportering av avvikelser och händelseanalyser till verksamheten. Revidering och uppdatering av sjukhusets processmodell med fokus på att identifiera ett fåtal sjukhusövergripande processer att förbättra och följa upp utifrån det som skapar värde för patienter och närstående. Fortsatt aktivt arbete för en ökad patient- och närståendemedverkan i sjukhusets utvecklingsoch patientsäkerhetsarbete. Förbättrad återkoppling och visualisering av förbättringsarbeten till patienter och närstående. Sjukhuset önskar öka dialogen med patient- och närståendeföreningar. Utveckla dokumenthanteringsprocessen via IT-stödet Barium samt understödja implementeringen av nationella och regionala processer och medicinska riktlinjer. Öka kunskapen och känslan av delaktighet i det systematiska patientsäkerhetsarbetet hos varje enskild medarbetare och öka medvetenheten om att uppmärksamma risker och tillbud. Sjukhuset kommer att arbeta mer riskförebyggande och aktivt ta ställning till om en riskanalys ska genomföras i samband med förändringar. En utbildningsinsats i metoden för riskanalys ska genomföras. 13
© Copyright 2024