1. No category

Röstångas avloppsreningsverk
Svalöv
Miljörapport 2014
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
GRUNDDEL ............................................................................................................... 3
VERKSAMHETSBESKRIVNING ................................................................................ 4
Organisation ............................................................................................................... 4
Tillsynsmyndighet ....................................................................................................... 5
Verksamhetsområde .................................................................................................. 5
Röstånga avloppsreningsverk .................................................................................... 5
Ledningsnät ................................................................................................................ 8
GÄLLANDE BESLUT.................................................................................................. 9
Tillståndsbeslut ........................................................................................................... 9
Uppfyllandet av gällande villkor .................................................................................. 9
Beaktande av hänsynsreglerna ................................................................................ 11
Anmälningsärenden .................................................................................................. 11
EGENKONTROLL .................................................................................................... 12
Kontrollprogram/Mätprogram .................................................................................... 12
Recipientkontroll ....................................................................................................... 12
UTSLÄPPSDATA ÅR 2014 ...................................................................................... 12
Driftförhållanden ....................................................................................................... 12
Utsläppskontroll ........................................................................................................ 13
Bräddning vid anläggning ......................................................................................... 14
Bräddning på ledningsnät ......................................................................................... 14
Slamkvalitet .............................................................................................................. 14
KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING ....... 15
Förbrukning av kemiska produkter ........................................................................... 15
Elförbrukning ............................................................................................................ 15
Hantering av rens och sand samt annat avfall .......................................................... 15
FORSKNING OCH UTVECKLING PÅ NSVA ........................................................... 15
Inledning ................................................................................................................... 15
Utvecklingsarbete ..................................................................................................... 15
Samverkan med andra ............................................................................................. 16
Projekt ...................................................................................................................... 16
Examensarbete ........................................................................................................ 18
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE .......................................................................... 19
Verksamhetsledningssystem .................................................................................... 19
Uppströmsarbete ...................................................................................................... 19
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR
BILAGA 1 Verksamhetsområde
BILAGA 2 Emissionsdeklaration
2 (22)
GRUNDDEL
Miljörapport för verksamhetsår:
2014
Verksamhetsutövare:
NSVA, Nordvästra Skånes Vatten och avlopp AB
Organisationsnummer:
556765-3786
Anläggningens namn:
Röstångas avloppsreningsverk
Anläggningens nummer:
1214-50-001
Fastighetsbeteckning:
Svalöv-Kolema 7:4
Besöksadress:
Kolemavägen, Röstånga
Kommun:
Svalöv
Kod för huvudverksamhet:
90.20 C
Koordinater, anläggningens
mittpunkt:
N 6208304; O 393320 (SWEREF 99 TM)
Kontaktperson:
Cecilia Johansson, Miljöingenjör
Telefon: 010-490 98 74
E-post: cecilia.johansson@nsva.se
Godkännare av miljörapport:
Ulf Thysell, VD
Telefon: 010-490 97 77
E-post: ulf.thysell@nsva.se
3 (22)
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Organisation
NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan
den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna
Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i
NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner.
NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 200 000 invånare och företag i
regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om
dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när
det släpps ut igen från reningsverken.
För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller
dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi
hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och
vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag.
4 (22)
Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är
avdelningschefen för Avloppsrening.
Tillsynsmyndighet
Tillsynsmyndighet för anläggningen är Söderåsens miljöförbund.
Verksamhetsområde
Verksamhetsområdet, som presenteras i bilaga 1, omfattar Röstånga tätort och antalet
anslutna personer är ca 773 personer.
Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades 1983-09-29 av kommunfullmäktige i Svalövs
kommun. Ingen förändring av verksamhetsområdena har skett under året. Ett förslag till
VAstrategi på landsbygd har tagits fram. Detta har antagits i teknik- och
samhällsbyggnadsutskottet och i kommunstyrelsen. Första utbyggnadsområdet kommer att
bli Norrvidinge/Håstenslöv.
Röstånga avloppsreningsverk
Lokalisering
Avloppsreningsverket ligger på fastigheten Svalöv-Kolema 7:4 i Röstånga.
Reningsprocessen
Den nuvarande processen omfattar mekanisk grovrening, biologisk rening som sker i ett
ringkanalsystem samt slutligen ett kemiskt reningssteg. Slammet som bildas stabiliseras,
förtjockas och avvattnas.
5 (22)
Inkommande avloppsvatten samlas i en inloppspumpstation varifrån det pumpas till
grovreningen, maskinrensgaller. I gallret avskiljs större föroreningar som trasor, papper,
tops mm. Renset från gallret tvättas i renstvätten och komprimeras i renspressen varpå det
samlas upp i ett sopkärl. Vid höga inkommande flöden sker bräddning från
inloppspumpstationen ut till Lilla Bäljane å.
Vattnet renas sedan biologiskt i en ringkanal som är försedd med två stycken ytluftare. Här
reduceras framför allt organiskt material och ammonium oxideras till nitrat.
Inloppspumpstation
Gallerstation
Mellansedimentering
Fällning/flockning
Eftersedimentering
Slambehandling
Slamlager
Ringkanal
Kontor/kontrollrum
I ringkanalen bildas biologiskt slam. Detta avskiljs i efterföljande mellansedimentering. Från
mellansedimenteringen leds vattnet till den kemiska reningen som består av en
flockningskammare till vilken järnklorid tillsätts. Här fälls löst fosfor ut tillsammans med andra
mindre partiklar. De bildade flockarna avskiljs i efterföljande slutsedimentering. Det renade
vattnet släpps sedan ut i recipient Lilla Bäljane å.
Dimensionerande belastning
Dimensionerande
belastning
Anslutning, medeldygn
1 900
Flöde, medeldygn
500
Flöde, medeltimme
BOD7, årsmedel
130
N-tot, årsmedel
P-tot, årsmedel
-
Utfall 2014
Enhet
999
384
16
70
16
1,6
pe (70 g BOD7/pe*d)
m3/d
m3/h
kg/d
kg/d
kg/d
Slambehandling
Slammet från mellansedimenteringen och eftersedimenteringen stabiliseras i en
slamoxidationstank. Därefter förtjockas det i en gravitationsförtjockare, varpå det
magasineras i ett luftat magasin före avvattning. Slammet avvattnas tidigare i en
silbandspress. I början av året ersattes den av en centrifug. Det avvattnade slammet lagras
på en slamplatta och borttransport av slammet sker ca 2 gånger per år. Allt slam från
Kågeröds reningsverk går till jordtillverkning via avtal med Ragnsells.
Externslam
Allt externslam från Svalövs kommun töms på Lundåkraverket i Landskrona och går direkt till
rötkammaren.
6 (22)
Ledningsnät
Allmänt om ledningsnätet
I hela Svalövs kommun finns 10,9 mil spillvattenledningar (varav 7,5 mil ledningar är anslutna
till de fyra avloppsreningsverken i Svalöv, Kågeröd, Röstånga och Tågarp). Större delen av
dem är lagda mellan 1950- och 1990-talet och de äldsta är från 1920-talet. Betong är det
vanligast förekommande materialet. Fördelningen på ledningsmaterial för hela kommunens
spillvattennät redovisas nedan.
Spillvattennätet i hela Svalövs kommun 2014-12-31
Total längd spillvattenledning
108697
meter
Ledningsmaterial
Btg
Btg-relinad
Plast
Övrigt
Längd
60820
7011
31598
9268
Andel
56,0%
6,5%
29,1%
8,5%
1950-1999
2000okänt
66730
31370
9268
61,4%
28,9%
8,5%
Anläggningsår
Verksamhetsområde
Verksamhetsområdet omfattar Röstånga tätort. Antalet anslutna personer är ca 820 stycken.
Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades 2011-12-19 av kommunfullmäktige i Svalövs
kommun. Ingen förändring av verksamhetsområdena har skett under året. Strategi för VA på
landsbygd har antagits av kommunfullmäktige 2013-04-29.
Ledningsnät
Allmänt om ledningsnätet
I hela Svalövs kommun finns 10,9 mil spillvattenledningar (varav 7,5 mil ledningar är
anslutna till de fyra avloppsreningsverken i Svalöv, Kågeröd, Röstånga och Tågarp). Större
delen av dem är lagda mellan 1950- och 1990-talet och de äldsta är från 1920-talet. Betong
är det vanligast förekommande materialet. Fördelningen på ledningsmaterial för hela
kommunens spillvattennät redovisas nedan.
I Röstånga ser det ut så här:
Total längd
spillvattenledning
Ledningsmaterial
13909
meter
Btg
Btg-relinad
Plast
Övrigt
Längd
8678
920
4305
6
Andel
62,4%
6,6%
31,0%
0,0%
1950-1999
2000okänt
12791
1112
6
92,0%
8,0%
0,0%
Anläggningsår
Omläggning och relining av ledningar sänker reinvesteringstakten. För att takten ska vara
hållbar behöver kommunen reinvestera ca 33 miljoner i spillvattenledningsnätet under 2010talet. Till största delen renovering eller omläggning av uttjänta betongledningar med
återkommande driftstörningar.
Målsättning
NSVA har målsättningen att minska mängden tillskottsvatten med 5 % senast 2015-12-31.
Minskningen ska räknas med år 2010 som startår.
Sanerings-/åtgärdsplan
Ingen aktuell plan finns. NSVA tar fram en ny saneringsplan till år 2016. Arbetet med detta
pågår.
Åtgärder på ledningsnät år 2014
Relining av spillvattenledningar har utförts, totalt har 920 m infodrats under året. Dessutom
har en nedstigningsbrunn renoverats.
9 (22)
En del av ledningarna är i behov av renovering pga svavelväteproblem. Tillsättning av
Nutriox i ledningsnätet minimerar frätskadorna men ökar driftkostnaderna. En inventering av
ledningar med svavelväteproblem måste till framledes för att på sikt omläggas alt relinas
Omläggning och relining av ledningar minskar den allt för höga reinvesteringstakten. För att
takten ska vara hållbar behöver kommunen reinvestera ca 33 miljoner i
spillvattenledningsnätet under 2010-talet. Det skulle förutom renovering av
svavelvätedrabbade ledningar till största del innebära renovering av uttjänta betongledningar
med återkommande driftstörningar.
GÄLLANDE BESLUT
Tillståndsbeslut
Datum
Tillståndsgivande myndighet
Beslut avser
1982-07-14
1986-09-04
Koncessionsnämnden
Koncessionsnämnden
Grundtillstånd
Slutliga villkor
Uppfyllandet av gällande villkor
Villkor 1
Om annat ej följer av övriga villkor skall kompletterande åtgärder vid reningsverket utföras
och verket drivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen i
ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angett eller åtagit sig. Mindre ändring av
reningsförfarande får dock vidtas efter godkännande av länsstyrelsen. Som förutsättning för
länsstyrelsens godkännande skall gälla att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av
förorening eller annan störning till följd av verksamheten.
Kommentar: Villkor uppfyllt. Ändringar meddelas till Söderåsens miljöförbund i förväg.
Villkor 2
Av kommunen föreslagna och medgivna kompletterande åtgärder vid reningsverket, såsom
galler, åtgärder för tvåstegsfällning och slamförtjockare, skall vara utförda och intrimmade
senast den 30 juni 1983.
Kommentar: Villkor uppfylldes.
Villkor 3
Kommunen skall senast vid utgången av år 1982 till länsstyrelsen för godkännande inge
saneringsplan för avloppsnätet jämte tidplan för åtgärdernas genomförande. Länsstyrelsen
äger föreskriva skyldighet för kommunen att vidta ytterligare åtgärder som framstår som
skäliga och angelägna ur recipientsynpunkt.
Kommentar: Villkor uppfylldes.
Villkor 4
10 (22)
Reningsverket skall vara förberett för desinficering av utgående vatten. Desinficering skall
ske i den utsträckning som hälsovårdande myndigheter finner erforderlig.
Kommentar: Villkor uppfyllt. Desinfektionsmedel och tank köps in vid uppmaning från
hälsovårdande myndighet. Pump finns att tillgå.
Villkor 5
Bräddning av obehandlat avloppsvatten från ledningssystemet direkt till Bäljane å skall
registreras till mängd och tidpunkt.
Kommentar: Enligt överenskommelse med Söderåsens miljöförbund ska villkoret uppfyllas
under 2015. Då ska mängd och innehåll registreras.
Villkor 6
Slam från reningsverket skall omhändertas på sådant sätt att olägenheter för omgivningen ej
uppkommer.
Kommentar: Villkor uppfyllt. Ingen olägenhet har rapporterats.
Villkor 7
Reningsverket skall ha sådan kapacitet för syresättning att luktstörningar inte uppkommer.
Kommentar: Villkor uppfyllt. Ingen olägenhet har rapporterats.
Villkor 8
Vid driftstörningar i reningsverk eller avloppsledningsnätet eller om del av anläggningen tas
ur drift för underhåll m.m. skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka
vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana
tillfällen snarast möjligt underrätta länsstyrelsen och hälsovårdsnämnden.
Kommentar: Villkor uppfyllt. Berörd myndighet informeras i förväg vid planerade förändringar
och i direkt anslutning till oplanerade förändringar.
Villkor 9
Program för kontroll av reningsverkets funktion och av tillståndet i recipienten skall upprättas
av kommunen och inges till länsstyrelsen för godkännande senast den 1 april 1983. I fråga
om kommunens skyldighet att lämna tillsynsmyndighet upplysningar om verksamheten och
utföra eller bekosta för tillsynens fullgörande behövliga undersökningar gäller i övrigt
bestämmelserna i 43, 48 och 49 §§ miljöskyddslagen.
Kommentar: Villkor uppfylldes.
Villkor 10
Uppkommer meningsskiljaktighet mellan kommunen och länsstyrelsen vid tillämpning av
villkorspunkterna 1, 3 eller 8 skall frågan hänskjutas till koncessionsnämnden för avgörande.
Kommentar: Villkor har inte varit aktuellt under året.
Villkor 11
11 (22)
Kommunen skall dels vidta de skäliga åtgärder vid reningsverket som erfordras för att uppnå
högsta möjliga nitrifikationsgrad, dels driva verket med detta syfte. Fr.o.m. 1988 får halten
ammoniumkväve i utgående avloppsvatten som riktvärde inte överstiga 12 mg/l i medeltal
under perioden juni - oktober. Med riktvärde avses att kommunen i händelse av
överskridande är skyldig att vidta kompletterande åtgärder varigenom ett upprepande
förhindras. - I fråga om åtgärder i avloppsnätet, bl.a. för främjande av nitrifikationen, gäller
vad som stadgas i p 3.
Kommentar: Villkor uppfylldes inte. Riktvärdet överskreds. En anmälan om driftstörning
skickades till Söderåsens miljöförbund.
Villkor 12
Reningsverket skall drivas med högsta möjliga effektivitet avseende reduktion av BOD7 och
fosfor. Halterna i det renade avloppsvattnet får som riktvärden inte överstiga 10 mg BOD7/l
eller 0.5 mg fosfor/l som månadsmedeltal. Beträffande innebörden av begreppet riktvärde se
p 11.
Kommentar: Villkor uppfyllt. Se kommentarer och redovisande grafer under avsnittet
UTSLÄPPSDATA ÅR 2014.
Beaktande av hänsynsreglerna
Kunskapskravet
Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta
säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där
individens behov av exempelvis fortbildning identifieras.
Försiktighetsprincipen
För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för
människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för
att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete.
Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är
ekonomiskt rimligt.
Produktvalsprincipen
Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid
uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv
kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten.
Under hösten 2014 har avdelning mätarverkstad, rörnät, dricksvatten och avloppsrening i
NSVA gjort en ny inventering för alla kemikalier som används på anläggningar samt bilar och
jobbat med att fasa ut och om möjligt ersätta de kemikalier som innehåller miljöfarliga
ämnen.
Vid den senaste kemikalieinventeringen som gjordes på Röstånga AVR var alla kemikalier
godkända. Inga kemikalier behövde uppmärksammas.
12 (22)
Hushållnings- och kretsloppsprinciperna
Inga förändringar vad gäller användningen av energi och råvaror har skett under året.
Ansvarig för att avhjälpa skada
Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året.
Anmälningsärenden
Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året.
Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats.
Datum
2014-01-13
Anmälan
SV 14/00003-1 - Röstånga ARV - Anmälan om arbete
2014-01-23
SV 14/00003-2 - Anmälan om arbete vid Röstånga ARV
2014-05-19
SV 14/00017-1 - Röstånga - Anmälan om grundvattensänkning.
Haveri spillvattenpumpstation Röstånga
2014-08-12
SV 14/00042-1 - Utläckage av spillvatten i Röstånga
Blinkarpsvägen i Svalöv
2014-12-03
SV 14/00075-1 - Bräddning samt mätning av bräddning vid
Röstånga ARV
13 (22)
EGENKONTROLL
Kontrollprogram/Mätprogram
Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol.
Provpunkt
Prov
Parameter
Inkommande
vatten
Utgående vatten
6 dp/år
Avvattnat slam
2 bp/år
Inkommande
vatten
Utgående vatten
2 dp/år
pH, TS, TS, GF, GR, TOT-P, TOT-N, NH4-N,
CaO, Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg
Nonylfenol, PCB, PAH
Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg
2 dp/år
Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg
Bräddvatten
Inkommande
vatten
Utgående vatten
24 dp/år
*1 dp
BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, NO3-N, NO2-N,
NH4-N, CODCr
BOD7(ATU), CODcr, TOT-P, TOT-N, NO3-N,
NO2-N, NH4-N, SS
BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, NH4-N, CODCr
2 sp/år
VOC screening, SVOC screening, organiska
föroreningar
2 sp/sommar E-Coli
*Uttas när det bräddar
Recipientkontroll
Recipient för det renade avloppsvattnet är Lilla Bäljaneå som ligger inom Rönneåns
avrinningsområde.
Recipientkontrollen samordnas av Rönneåns vattenråd där Svalövs kommun är medlemmar.
Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från
Ekologgruppen. Rapporten finns att hämta på förbundets hemsida.
UTSLÄPPSDATA ÅR 2014
Driftförhållanden
Fosfor och BOD låg under riktvärdet hela året. Under juli blev slamhalten i ringkanalen för
hög. Den sänktes relativt snabbt men var hög även i augusti. Halten NH4-N under perioden
juni till oktober överskred därmed riktvärdet och landade på 13,2 mg/l. Riktvärdet för NH4-N
är 12 mg/l.
En intensivomrörare till järnkloriddoseringen har installerats i mars. En mindre mängd
järnklorid behöver nu doseras samtidigt som både fosfor och BOD i utgående vatten är lägre.
Under sommaren blev den gamla slampressen ersatt av en ny centrifug. Efter en smidig
installation har vi nu en väsensskild förbättring i driftsäkerhet och ett torrare slam
transporteras från verket.
Inför 2015 är det luftarna i ringkanalen som är i störst behov av reparation.
14 (22)
En trasig pumpstation orsakar att det kommer in mycket vatten och sand till reningsverket i
maj.
Utsläppskontroll
Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i
graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i
emissionsdeklarationen.
Röstånga 2014
BOD7 (mg/l) i utgående
Riktvärde, månad = 10 mg/l
12,0
10,0
8,0
6,1
5,7
6,0
4,0
3,0 3,0 3,0 3,1 3,2 3,1
3,7
3,6
3,0 3,0 3,0
2,0
0,0
Röstånga 2014
P-tot (mg/l) i utgående
Riktvärde, månad = 0,5 mg/l
0,60
0,50
0,40
0,30
0,19
0,20
0,10
0,10
0,02 0,02
0,13 0,12
0,06
0,00
15 (22)
0,16
0,08 0,08 0,09 0,10
0,10
Röstånga 2014
N-tot (mg/l) i utgående
42,5
45,0
40,0
35,0
30,0
25,0
17,5 18,5
20,0
13,0 13,3 14,5
15,0
8,9
10,0
5,0
0,0
45,0
40,0
35,0
30,0
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
0,0
18,0 17,0
13,3
17,6
16,5 15,9
Röstånga 2014
NH4-N (mg/l) i utgående
Riktvärde, juni-okt = 12 mg/l
41,0
14,5
1,2 0,2 0,4 0,6 1,8
5,0
10,2
4,0
13,1
6,9
0,9 0,5
Bräddning vid anläggning
Bräddning till Lilla Bäljane å skedde före reningsverket fram till december 2014. Under 2015
ska utrustning installeras som mäter mängden brädd Även provtagning för brädd ska startas
upp.
Bräddning på ledningsnät
Ingen registrering av bräddning på ledningsnätet sker. Finns inga bräddpunkter på
ledningsnätet sedan december 2014.
Slamkvalitet
Under året har två analyser på slammet från Röstångas avloppsreningsverk utförts.
Resultaten av analyserna presenteras i emissionsdeklarationen. Totalt producerades under
året 120 ton slam med TS-halten 25,2 %, motsvarande 30,2 ton TS. Allt slam som
producerats vid anläggningen under året har använts till jordtillverkning.
16 (22)
KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING
Förbrukning av kemiska produkter
Användningen av kemikalier under året redovisas nedan.
Produktnamn
PIX 111
FLOPAM DW 340 CT
Mängd, kg/år Användning
33 880
Kemfällning
925
Slamavvattning
Elförbrukning
Vid reningsverket förbrukades 138 355 kWh el under året.
Hantering av rens och sand samt annat avfall
Totalt har ca 1 ton sand och rens transporterats till deponi under året.
Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning.
Forskning och utveckling på NSVA
Inledning
Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet märks redan, energioptimering pågår och
minskade utsläpp av kemikalier från samhället är ett måste. Detta är stora utmaningar för
VA-branschen som kräver mer kunskap, ny teknik, ökad säkerhet och ett professionellt
förhållningssätt. Framförallt kommer samverkan att behövas i större utsträckning än tidigare
för att möta förändringar i framtiden. Därför driver NSVA utvecklingsarbete internt samt deltar
i större forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med andra kommuner,
universitet och olika aktörer inom näringslivet.
Uppströmsarbete
Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på
reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska
risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA
förebyggande på flera sätt.





Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet:
NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets
sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds
till kommunalt avloppsreningsverk.
Besöka anslutna verksamheter.
Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna
verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven
i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd.
Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben.
Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet.
17 (22)
Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara
svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan
vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat
information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät.
Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i slammet. Syftet är att
identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller har halter som ökar. Vi arbetar med
att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa.
Utvecklingsarbete
Övervakning och säkerhet
Fortsatt arbete pågår med att installera övervakningssystemet Uniview på alla NSVAs
anläggningar. I syfte att utveckla en ny version av Uniview, har ett utvecklingsprojekt i
samarbete med CactusUniview genomförts på Öresundsverket. Ett riktat fokus på mätning
och övervakning generellt inom hela NSVA har också accentuerats under året.
En ökad mätning och automatisering av verksamheten ger NSVA möjlighet till noggrannare
uppföljning. Detta resulterar i stora mängder data som ska kunna hanteras och utvärderas.
För att klara av detta behövs lämpliga verktyg. NSVA arbetar därför med att ta fram ett
lämpligt system som uppfyller de krav som verksamheten inom NSVA har vad gäller
datasäkerhet, analysverktyg och användarvänlighet.
Forskning och utveckling
I år har NSVA avsatt medel för forskning och utveckling. Tillsammans med VA SYD och
Sydvatten har man satsat dem i projekt inom olika områden som är viktiga för vår
verksamhet. Genom ett fokuserat forsknings- och utvecklingsarbete kan NSVA delta i att ta
18 (22)
fram lösningar för att klara sina framtida utmaningar. Det är dock mycket viktigt att vi hittar en
bra länk mellan forskningen och vår dagliga verksamhet. För att länka mellan aktiviteter i
forskningsbolaget och NSVAs dagliga drift träffas alla specialisterna på NSVA tillsammans
med Forsknings- och Utvecklingsansvarige 4 gånger per år. Tanken är vi ska utbyta
erfarenheter, träffa forskare, göra besök där pågående projekt genomförs och formulera nya
idéer. Gruppen kallar sig NSVA-Water Research Specialists (WRS) och kommer att hjälpas
åt att omvärldsbevaka och följa upp genomförda projekt. Under året har det genomförts
många projekt inom forskningsbolaget, i några av dem har NSVA deltagit mer aktivt än i
andra samtidigt som mycket internt utvecklingsarbete pågår hela tiden.
Projekt
Läkemedelsrening
Att det finns rester av läkemedel i avloppsvatten är väl känt, men det finns ännu inga krav att
rena avloppsvatten från dessa föroreningar. Det är dock att vänta denna typ av krav på vår
verksamhet och därför har vi satsat på att förbereda oss på bästa sätt. Pilottester med ozon
har genomförts på reningsverk inom både NSVA och VA SYD för att bättre förstå vad vi kan
rena och hur ny teknik ska kunna implementeras och vad den kan komma att kosta.
Utvinning av näringsämnen ur slam
Att återföra näringsämnena i slam från reningsverk är något NSVA arbetar för på olika sätt. I
de fall slammet håller en hög kvalitet med låga föroreningshalter är det bra, men när det inte
uppfyller kvalitetskraven behöver vi hitta andra vägar. Uppströmsarbetet är viktigt, men
ibland räcker det inte. Ett sätt att möjliggöra återföring av näringsämnen tillbaka till
kretsloppen är genom att utvinna det från slammet i ren form. I år har detta testats på
Lundåkra reningsverk med goda resultat.
Beredskapsplanering för VA-ledningsnät
Genom ett samarbete mellan flera aktörer och intressenter deltar NSVA i att samla in
erfarenhet som finns för att beskriva hur konsekvenser av översvämningar i urbana områden
an reduceras med konkreta åtgärdsplaner. Denna typ av riktlinjer hoppas vi kan underlätta
det framtida planeringsarbetet och göra det lättare för NSVA att arbeta vidare med planering
av nyinvestering och reinvestering av ledningsnätet.
Innovationstävling
I Helsingborgs nya stadsdel H+ arbetar NSVA tillsammans med NSR för att införa ett
sorterande matavfall- och avloppssystem. Detta ska ge oss möjligheter att utnyttja
resurserna i avloppsvattnet och matavfallet på ett mer effektivt sätt. Mer biogas kan
produceras och renare restprodukter som kan återföras till jordbruket. Nya system kräver
nya innovativa lösningar och för att få fram ny teknik och nya idéer har vi gått ut med en
innovationstävling. Med stöd från Vinnova genomförs tävlingen som vi hoppas ska generera
nya innovationer vi kan arbeta vidare med inom H+.
Övervakning och uppföljning
Genom uppgradering av NSVAs övervakningssystem till ett modernare på alla NSVAs
anläggningar, har vi kunnat fortsätta utveckla databasen VATT.net. I databasen kommer alla
NSVAs driftdata att samlas. En samlad plats av all data ska möjliggöra att vi på ett enkelt
och automatiskt sätt kan följa upp verksamheten mer rationellt. Vi kommer på ett enkelt sätt
kunna plocka fram nyckeltal för verksamheten vilket gör det möjligt att följa upp och förbättra
19 (22)
driften av verksamheten. Detta är ett arbete som går hand i hand med att förbättra mätning
och övervakning av vår verksamhet.
Examensarbeten
Att ta emot och stötta studenter kan vara både tidskrävande och utmanande, men för det
mesta mycket givande. Framför allt lär sig oftast både vi och studenterna mycket av
samarbetet. Det är också ett bra sätt att lär känna personer som framöver kan bli
presumtiva kandidater till nya tjänster på NSVA.
I år har sju universitetsstudenter genomfört sina examensarbeten med stöda av personer på
NSVA.
Cavefors, Johan och Berndtsson, Therese (2014) Estimation of Methane Levels in Sewer
Systems
South, Nicholas (2014) Undersökning av avloppsreningslösning med
biomembranreaktorteknik (MBR-teknik) och biologisk fosforreduktion på den framtida
utbyggnaden av Lundåkraverket
Saarvanto, Anna och Trivic, Boris (2014) Optimerad slamhantering inom NSVA för ökad
biogasproduktion
Ekblad, Maja (2014) Stormwater treatment – Sorption of organic biocides from paints and
renders
Almqvist, Didrik (2014) Evaluering av öppna dagvattensystem i Helsingborg vid kraftig
nederbörd
20 (22)
BILAGA 1
VERKSAMHETSOMRÅDE
BILAGA 2
EMISSIONSDEKLARATION
Anläggningsnummer1214-50-001
Mätpunkt Period Mottagare
Flöde Parameter
Värde
Ev.anm. Enhet
Typ
Ev. Ursprung
Utslapps UtslappsP
PunktNor unktOstKo
dKoordin
ordinat
at
Parameternamn
Metod BerakningMatMetod
ED
ED
ED
ED
ED
ED
ED
År
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ER
ER
ER
ER
ER
ER
ER
In
In
In
In
In
In
In
Maxgvb
Ansl.pers
Ansl.pe-tot
P-tot
N-tot
NH4-N
BOD7
3697
773
999
575
5768
3697
25517
-
pe
st
pe
kg/år
kg/år
kg/år
kg/år
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
-
C
E
M
M
M
M
M
SSC
ED
ED
ED
ED
ED
ED
ED
ED
ED
ED
ED
ED
ED
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
Vatten
Vatten
Vatten
Vatten
Vatten
Vatten
Vatten-Halt
Vatten-Halt
Vatten-Halt
Vatten-Halt
Vatten-Halt
Slam
Slam
Ut
Ut
Ut
Ut
Ut
Ut
Ut
Ut
Ut
Ut
Ut
INOM
INOM
QV
P-tot
N-tot
NH4-N
BOD7
COD-Cr
P-tot
N-tot
NH4-N
BOD7
COD-Cr
SlamT-arv
TS-tot
140,167
12
2410
704
266
2483
0,8
17,2
5
1,9
17,7
25,152
21
-
1000m3/år
kg/år
kg/år
kg/år
kg/år
kg/år
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
t TS/år
%
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
-
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
OTH, Flödesmätning mha skibord
CEN/ISO, SS-EN ISO 15681-2:2005
CEN/ISO, SS-EN ISO 11905-1 mod
CEN/ISO, SS-EN ISO 11732, mod
CEN/ISO, SS-EN 1899-1
CEN/ISO, SS 028142 mod, ampullmetod
CEN/ISO, SS-EN ISO 15681-2:2005
CEN/ISO, SS-EN ISO 11905-1 mod
CEN/ISO, SS-EN ISO 11732, mod
CEN/ISO, SS-EN 1899-1
CEN/ISO, SS 028142 mod, ampullmetod
WEIGH
CEN/ISO, SS-EN 12880
ED
ED
ED
ED
ED
ED
ED
ED
ED
ED
ED
ED
ED
ED
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
ÅR
Lager
Slam-Halt
Slam-Halt
Slam-Halt
Slam-Halt
Slam-Halt
Slam-Halt
Slam-Halt
Slam-Halt
Slam-Halt
Slam-Halt
Slam-Halt
Slam-Halt
Slam-Halt
INOM
Ut
Ut
Ut
Ut
Ut
Ut
Ut
Ut
Ut
Ut
Ut
Ut
Ut
SlamT-arv
P-tot
N-tot
NH4-N
pH
GF-tot
Cd
Cr
Cu
Hg
Ni
Pb
Zn
Nonylfenol
25,152
16995
52976
17000
6,9
61,1
3,8
41
233
0,31
24
24
430
1,7
-
t TS/år
mg/kgTS
mg/kgTS
mg/kgTS
pH
%
mg/kgTS
mg/kgTS
mg/kgTS
mg/kgTS
mg/kgTS
mg/kgTS
mg/kgTS
mg/kgTS
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
-
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
WEIGH
CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009
CEN/ISO, NTOT-NDK, SS028101-1
CEN/ISO, St. Methods 18th 4500B+E
CEN/ISO, SS-EN 12176
CEN/ISO, SS-EN 12879
CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009
CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009
CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009
CEN/ISO, SS ISO 16772, utg 1
CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009
CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009
CEN/ISO, SS-EN ISO 11885:2009
CEN/ISO, GC/MS
ED
ED
ÅR
ÅR
Slam-Halt
Slam-Halt
Ut
Ut
PAH
PCB
0,29 0,024 -
mg/kgTS
mg/kgTS
Totalt Totalt -
M
M
CEN/ISO, GC-MS
CEN/ISO, GC-ECD
CEN/ISO, SS-EN 1899-1
CEN/ISO, SS-EN ISO 15681-2:2005
CEN/ISO, SS-EN ISO 11905-1 mod
CEN/ISO, SS-EN ISO 11732, mod
CEN/ISO, SS-EN 1899-1
21 (21)
6208319
6208319
6208319
6208319
6208319
6208319
6208319
6208319
6208319
6208319
6208319
393251
393251
393251
393251
393251
393251
393251
393251
393251
393251
393251
Maximal genomsnittlig veckobelastning av BOD som
ligger till grund för tillståndsgiven anslutning, enhet pe
Anslutning, antal personer.
Anslutning totalt, personekvivalenter m.a.p. BOD7.
Fosfor och fosforföreningar, som P
Kväve och kväveföreningar, som N
Ammonium som kväve
Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn
Vattenflöde (Vattenföring) normalt + bräddning ut ur
verket i 1000 m3/år
Fosfor och fosforföreningar, som P
Kväve och kväveföreningar, som N
Ammonium som kväve
Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn
Kemisk syreförbrukning
Fosfor och fosforföreningar, som P
Kväve och kväveföreningar, som N
Ammonium som kväve
Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn
Kemisk syreförbrukning
Slam (torrsubstans) från avloppsreningsverk.
Torrsubstans total i slam från avloppsreningsverk
Slam (torrsubstans) från avloppsreningsverk
Fosfor och fosforföreningar, som P
Kväve och kväveföreningar, som N
Ammonium som kväve
pH
Glödgningsförlust
Kadmium och kadmiumföreningar, som Cd
Krom och kromföreningar, som Cr
Koppar och kopparföreningar, som Cu
Kvicksilver och kvicksilverföreningar, som Hg
Nickel och Nickelföreningar, som Ni
Bly och blyföreningar, som Pb
Zink och zinkföreningar, som Zn
Nonylfenol
PAH-Polycykliska aromatiska kolväten, summa 6
föreningar
Polyklorerade bifenyler, summa 7 föreningar
Bil 1,2 eller RP
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
SNFS
Kommentar