Sn 2015-02-19
HAPARANDA STAD SOCIALNÄMNDEN 2015 Kallelse Tid: Torsdag 2015-02-19 kl 08:30 Plats: Hamnskär ____________________________________________________________________________ Föredragningslista Nr Ärende 1 Val av justerare 2 Presentation av verksamheterna handikappomsorgen Cheferna inom socialförvaltningen 3 Förslag till Internkontrollplan 2015 för SN SN 2015/25 Arja Martinviita 4 Tillsyn av Vardaga AB - tvångs- och begränsningsåtgärder vid Klippans äldreboende, Haparanda Bokslut 2014 SN 2014/155 Carina Kapraali SN 2014/11 Arja Martinviita 5 6 7 Diarienr Rapport om chefernas situation och bostadsanpassningar Verksamhetsrapporter Lunden och Klippan 8 Attestreglemente 2015 SN 9 Övriga frågor Arja Martinviita Marléne Haara Merja Pikkuaho Ordförande Sekreterare Postadress: Haparanda kommun 953 85 Haparanda Besöksadress: Torget 9 Haparanda Föredragande SN 2014/171 Elisabeth Horney och Åsa Niemi Kumpula SN 2015/31 Arja Martinviita Telefon: 0922-260 00 E-post/Hemsida kommun@haparanda.se www.haparanda.se Intern kontroll (Socialnämnden) Process Politisk styrning Kontrollmoment Styrdokument Beskrivningsfält (Borttagen) Utförare Rapportera till: Kontrollansvarig Slutdatum Delegation från KF till nämnd - följs reglementet för nämnd? Reglementen för KS, BUN, SN, SBN Maarit Förvaltningschef Förvaltningschef Kontio, Merja Pikkuaho, Inger Kurri, Eine Pirilä 2015-12-31 Delegation från nämnd till tjänsteman: rapporteras delegationsbeslut till nämnd? Nämndernas delegationsordningar Maarit Förvaltningschef Förvaltningschef Kontio, Merja Pikkuaho, Inger Kurri, Eine Pirilä 2015-12-31 Uppföljning av implementeringen av CEMR-deklarationen (europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå) Besluten i nämnderna att anta rekommendationerna, t ex KsAu 2014, § 183 Kirsti Jussila Förvaltningschef Förvaltningschef 2015-12-31 Uppföljning av implementeringen av Barnkonventionen Bland annat Handlingsplanen i ärendenummer: KS 2013/304. Kirsti Jussila Förvaltningschef Förvaltningschef 2015-06-30 Merja Pikkuaho Nämnd 2015-12-31 Ekonomistyrning Måluppfyllelse Uppföljning av medarbetaråtaganden sida 1 av 2 (2015-01-27) Förvaltningschef Åtgärder Process Efterlevnad av lagar, förordningar, riktlinjer, policys, avtal Kontrollmoment Styrdokument Beskrivningsfält (Borttagen) Utförare Rapportera till: Kontrollansvarig Slutdatum Läkemedelsdelegation inom vård- och omsorg Patienssäkerhetslagen (2010:659) SOFS 2012:9 SOFS 1990:14 Carina Kapraali Nämnd Förvaltningschef 2015-12-31 Uppföljning av slutna avtal. Avtal och förfrågningsunderlag Merja Pikkuaho Nämnd Förvaltningschef 2015-12-31 Kontroll av att skriftliga genomförandeplaner upprättas inom Stöd och Omsorg. Socialtjänstlagen 3 kap 5 § ska socialnämndens insatser för den enskilde utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan. Carina Kapraali Nämnd Förvaltningschef 2015-12-31 Uppföljning av avvikelserapportering (Infosoc) Carina Kapraali Nämnd Förvaltningschef 2015-12-31 Kontroll av de gemensamma rutinerna vid orosanmälan (förskola, skola och socialtjänst) Kirsti Nämnd Jussila, Marie SegerlundMukka, Monika Invall Förvaltningschef 2015-12-31 Utförare (leverantör) ska enligt SoL skriftligt dokumentera genomförandet av de insatser som den enskilde har beviljats. Med utförare menas den som är ansvarig för driften av hemvård, vårdboende, korttidsboende eller dagverksamhet. Organisation som arbetsgivare sida 2 av 2 (2015-01-27) Åtgärder n^^ inspektionen för vartl och omsorg Avdelning nord Carina Ragnarsson Ca ri na. ragnarsson @ivo. se BESLUT 2014-11-28 Dnr 8.5-19980/2014-7 1(11) Vardaga Äldreomsorg AB Box 1565 171 29 SOLNA Ärendet Tillsyn av tvångs - och begränsningsåtgärder vid Klippans äldreboende, Haparanda Beslut Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ställer följande krav på åtgärder: • Vardaga Äldreomsorg AB slca redogöra för hur verlcsatnheten forilöpande kontrollerar att det firuls den bemamling som behövs för att säkerställa de boendes individuella behov av omsorg, säkerhet och trygghet under nattetid. Redovisningen av vidtagna åtgärder ska ha inkommit till IVO senast den 30 januari 2015 .Om Vardaga Äldreomsorg AB inte uppfyller de i beslutet ställda haven kan IVO korruna att utfärda ett föreläggande. Bakgrund Regeringen har gett IVO i uppdrag att genomföra en särskild tillsynsinsats iverksamheter där vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga bor eller vistas . IVO ska särskilt granska hru- verksamheterna bedriver sitt faktiska kvalitetsarbete och säkrar att, uppnådda goda resultat i form av åtgärder som stödjer en vård och omsorg med så få inslag som möjligt av både tvångs- och begränsningsåtgärder blir varaktiga. Uppdraget löper under 2014 och slca slutredovisas till regeringen i mars 2015. Syftet med uppdraget är även att identifiera brister och ställa krav på åtgärder utifrån dem. IVO genomförde den 24 - 25 september 2014 en anmäld inspektion vid Klippans vård och omsorgsboende, Haparanda kommun. Representanter för IVO var inspektörerna Cecilia Marklund och Carina Ragnarsson. Vid inspektionen intervjuades en personalgrupp bestående av tre personer. En gruppintervju genomfördes även med verksamhetens chef samt sjuksköterska och arbetsterapeut knutna till verksamheten. Inspektionen avslutades med en loort återkoppling om vad som framkommit vid inspektionen . Protokollen har faktagranskats av de av de som deltog i M NN ^N ^ ' Inspektionen för vård och omsorg Telefon 010-788 50 00 Fax + 46 010-788 56 39 Box 34 registrator @ivo.se Org nr 202100-6537 901 02 UMEÅ v^rw. ivo.se Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.5-19980/2014-7 2(11) intervjuerna . Protokollen har kommunicerats med Vardaga Äldreomsorg AB. Underlag • Protokoll från intervju med enhetschef, sjuksköterska (ssk) och arbetsterapeut (at) • Protokoll från intervju med personalgrupp • Inkomna riktlinjer/rutiner avseende användande av tvångs-, skydds- och begränsningsåtgärder . Redovisning av tillsyn All»^^änt Klippans vård och omsorgsboende im-ymmer tre enheter ( Strandgården med 13 enskilda, Lyktan med 11 enskilda och Älvgården med 12 enskilda), totalt 36 boenden . Inspekterad enhet är Strandgården där det enligt intervjuade bor nio enskilda med nedsatt beslutsförmåga, fyra kvinnor och fem män . Av dessa nio har fyra begränsade kunskaper i det svenska språket på grund av annat modersmål, finska. Boendets utform^n.ing Entredörr till boendet med de tre enheterna är låst med kodlås och kod finris angiven i nära anslutning till låset. Vissa av de boende klarar av att själva låsa upp dörren med hjälp av lcod. Kissen på boendet har även den kodlås med lcod angiven. Vad gäller den inre miljön på Strandgården är den till viss del anpassad till de boende som har begränsad beslutsförmåga. Golven är enfärgade och mat lagas delvis i det gemensamma költet vilket ger matdoft och en känsla av hemtrevnad . Költet och det gemcnsainma utrymmet där de äter ligger i mitten av enheten och är möblerade med bord, stolar och soffa. Stora fönster ner mot vinterträdgården kan ge en känsla av otrygghet och rädsla att kurnia ramla ner då Strandgården ligger en trappa upp. De långa kon-idorna kan uppmana till vandringsbeteende. Korridorerna är möblerade med gamla möbler och på väggarna hänger tavlor, vissa som de boende/enskilda själva har målat . De boendes egna rum har stora handilcappanpassade toaletter, dock saknas både kok- och lcyhnöjlighet i rummen. Boendet har balkong som de använder sig av under sommarhalvåret, den är dock inte så stor enligt personal. Personal anser inte att Strandgårdens inre miljö är anpassad till behoven för de boende. Boendet kan upplevas som rörigt och med möjlighet till rundgång i boendeenheten . Färger och ljussättning upplevs som bra av personal. hispektionen för vård och omsorg Dm• 5.5-19980/2014-7 3(1 I) När de boende koiruner ner till entreplanen via hissen kan det vara svårt för dem att hitta. Det är korridorer i olika riktningar. Det finnsen innergård som de boende kan nyttja. Där finns växthus, bäirlcar att sitta nerpå, gångar och så vidare. Innergården har en grind ut som inte är låst. Förutom den är det ingång till huset från olika håll. Denna imlergård används inte så ofta av de boende enligt personal dåden ligger på bottenvåningen. Benzan^zing På förmiddagar och eftermiddagar arbetar tre till fyra personal. Kvällar arbetar två personal ti1120.00 eller 21.00. Nattpersonalen böljar sina pass klockan 19.00 och arbetar till 07.00. Det är två nattpersonal i tjänst varje natt som ansvarar för alla tre eiilieter, totalt 36 boende. På natten vid "rondning" går personalen tillsammans in till de boende och då lämnas två enheter utan bemanning. Övrig tid sitter personalen mitt i våningsplanet men har inte uppsikt överallt. På helger haren dagpersonal delad tur vilket innebär att det är en mindre i tjänst på ef^ei7niddagen. Det Timis två sjuksköterskor på de tre enheterna och de arbetar dagtid under vardagar. Sjulcslcöterslcan uppger att personal kallar på dem när det behövs, de gör sina egna bedömningar men väntar inte Tär länge med att ta kontakt närde anser att det behövs. Kvällar och helger är det kommunens sjulcsköterskorsonr personalen får kontakta när behov finns. Arbetstererapeut arbetar 75 %, måndag till och med torsdag. Sjukgymnast finns att tillgå 12 timmar per vecka samt vid behov. Eirlietschef har sitt kontor på Strandgården och arbetar vardagar. På frågan om clet finris den bemanning som lorävs för att tillgodose behoven uppger arbetsterapeut att det alltid loan behövas fler omvårdnadspersonal. Då skulle de lia möjlighet att arbeta lugnare, låta de boende göra det de själva klarar av samt få tid att sitta ner och prata med de boende. Enhetschef och sjuksköterska uppger att bemamningen är bra. Intervjuad personalgrupp anser inte att bemanningen är tilhäclclig för att tillgodose de enskildas behov. De säger att det är svårt att himla med och de skulle önska att de fick arbeta i ett lugnare tempo vilket skulle gymla de enskilda. Vid palliativ vård eller när någon boende är extra orolig tas extra personal in, det är något som enhetschef, gruppchef eller sjuksköterska beslutar om. Det händer också att det inte tas invikarier när någon personal är sjulo, det beror på vårdtyngd och orolighet på enhet. Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.5-19980/2014-7 4(11) Det har varit svårt att få vikarier men efter sommaren har det fungerat bra, sommarvikarier har stamfat kvar som vikarier. Personal uppger att det är ändrade regler för stämpling vid arbetslöshet som medfört att det är svårare att få vikarier. Sjuksköterskorna hjälper varandra och täcker för varandra vid sjukdom/ledighet. Om arbetsterapeut är frånvarande loan verksamheten köpa tjänsten från kommunen. Vid enhetschefens frånvaro är det gruppchef som går in eller vice region chef. Vicl personalmöten på enheterna är en vikarie kvar på enheten eller vaktmästaren så att de boende inte lämnas själva. Nattetid är enheterna dock utan personal. Tre enheter och två personal som oftast sitter tillsammans på en enhet och sedan går ronder tillsammans. ANbetssätt och arbetsmetoder för• att acndvika tvångs- och begränsningsåtgärder Vardaga utgår ifrån "Den goda dagens koncept" i arbetet med enskilda med nedsatt beslutsföt-^någa. Det är ett individuellt arbetssätt utifrån värdegrundsvärderingar som är förankrat i företaget. Det finns riktlinjerhutiner för detta i pärmar på enheterna. Dessa riktlinjer har brutits ner till enhetens egna. Samtlig personal har fatt utbildning i detta arbetssätt. Vissa har även, enligt personal, fått utbildning i BPSD och sedan vidareförmedlat detma kunskap till resterande personal. Varje enskild har en genomföraitdeplai^/detaljplan som beskriver arbetet med den enskilde. Arbetsterapeuten använder sig av arbetsterapiprocessen som också är anpassat till individen. förhållningssätt vid BPSD används vid arbetet med oroliga enskilda. Vid teammöten tas problem upp och personal enas om ett arbetssätt som sedan utvärderas. De flesta av personalen är tvåspråkiga så det är inget problem med enskilda som har begränsingar i svenska språket, det finns alltid personal att tillgå som kan finska. Arbetsterapeuten kunde dock ingen finska när hon böljade vilket var ett problem. Hon fick ta hjälp av personal i böljan men har efterhand lärt sig finska ord och upplever att det numera går bra. Tidigare har personal haft textade ord på lappar som kommunikationshjälpmedel till enskilda som har lättare att förstå det skrivna ordet är vad som sägs. Personal uppger att de ofta gör Inspektionen för vård och omsorg Dm- 8.5-19980/2014-7 5(11) teckengester när de pratar utan att de tänker på det, detta för att förstärka talet. Andra hjälpmedel som används för dagliga aktiviteter är bland amiat glidlakan, höftslcyddsbyxor, talande klocka, pet emot kant, telefon med stöz-re knappar, tyngdtäcke , antigliddukar, rullator, lyft, greppvänliga bestick och muggar. Larm som används vid boendet är så kallade smitlarm som larmar när den enskilde rör sig nära hissar , dörrar och balkongdörrar samt dörrlarm. Enskilda som kan ha på sig smitlarmet liar den som en klocka, andra loan ha den bale i tröjan eller runt vristen . Vid inflyttningssamtal tar ez^lletschef och sjulcslcöterska upp detta och beslut om dessa larm tas i samråd säger man. Det förekommer dock att personal " smusslar på" larmet på enskilda som plockar pålarmet /tar av det eller enskilda som har benägezzhet att "gå iväg" eller om anhöriga är oroliga och häver att de enskilda inte får gå sin väg. När enskilda vill gå ut försöker personal avleda dem eller så gårde en rlmda tillsammans. När det är enskilda som stör andra försöker personal avleda, gå mellan eller försöker lugna ner den enskilde . Det finns enskilda som handgripligen går på personal . Då försöker personal lugnt och stilla prata med den enskilda eller så säger de bestämt att personen får gå till sitt rum. Enhetschef, sjuksköterska och arbetsterapeut uppger att om någon enskild stör kontrollerar de om det finns någon bakomliggande orsak som till exempel sjukdom och smärta. De kontrollerar också om det är något i miljön som stör den enskilde och påverkar hans/hennes beteende. Vid medicinering som föreslagen åtgärd har personal enligt sjuksköterska prövat andra åtgärder utan resultat . Vb läkemedel ges efter delegation, det signeras att man ger den enskilde , varför man har gett samt klockslag och sedan om det ger resultatleffekt. Sjulcsköterslcaoppger att de först undersöker om någon är sjuk, har infektion av något slag eller om det är något i miljön som påverkar den enskilde . Bemötande av de enskilda är något som diskuteras både ofta och mycket i teammöten. Samtliga intervjuade upplever att det är i sista hand som någon får medicinering. Om någon enskild inte kan sova prövar personal först att ge honom/hemfe fika, följa till toalett och så vidare. Det är sällan, enligt personal, som de behöver ge vb läkemedel. Sjulcslcöterslcan och enhetschefen uppger att sömnmedicin kraftigt har minskat sedan de har testat ett nytt läkemedel som innehåller Melatonin . Om det har effekt så märks det snabbt och en lcru• pågår tre månader . Vidare uppges att personal är duktig på att visa att det är natt och dag, de drar ner persienner på kvällarna och så vidare. Personal vet inte hur många det är som har sömn- Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.5-19980/2014-7 6(11) tabletter då de har Apodos och personal inte vet vad det är för läkemedel ipåsarna som de ger. Om någon enskild nämner att de vill ta sitt liv är rutinen att personal skall kontakta sjuksköterska, sedan har personal extra tillsyn hos personen. Sjuksköterska uppger att det är hon och läkare som gör bedömning vid eventuell suicidrislc. Enskilda som ramlar och slår sig loan få rörelselarm och höftslcyddsbyxor, det diskuteras på teammöten varje vecka. Avvikelse och fallrapporter skrivs. Arbetsterapeut uppger att om någon har fallrisk skall personalen träna den enskilde för att risken slca minska dessutom skall den enskilde få ökad tillsyn. Det kan även vara så att den enskilde får vila en stund på dagen för att minska trötthet och då även fallrisk. Fallriskbedöznning görs i Senior Alert. Arbetsterapeut gör en fallriskanalys hos de enskilde med fallrisk och detta dokumenteras i den enskildes journal. Det finns enskilda som är motoriskt oroliga och vill gå ut, en av dessa verkar må bra av att få gå omkring och då får hon göra det. Personal sitter ibland ner med henne och ger hemee närhet, detta uppger chef och sjuksköterska. Om någon är psykiskt orolig och mår dåligt är det bemötandet som personalen ger som lugnar den enskilde uppger enhetschef och sjuksköterska. Personalen pratar med den enskilde, ser personen och svarar lugnt fast det kan vara hundrade gången de ställer samma fråga. Om det fimis enskilda som går in till andra kan dörrlarm monteras. Enskilda som har fått oönslcat besök har bett att personal skall låsa deras dörr och då gör personal det. Det dokumenteras inte om enskilda som har dörrlarm enligt personal. Enhetschef tror inte heller att det dokumenteras att någon vill ha dörren låst. Enskilda som inte vill äta får extra nästa måltid och uppmuntras av personal att äta. Det finris inte någon riktlinje/rutin vid matvägran. Om någon tappar aptit och inte vill äta kontrolleras munhälsa hos personen, vätslcelista sätts in och näringsdryck kan ordineras. Vikt kontrolleras hos samtliga tre gånger per år samt vid behov. Vid behov, om någon är orolig och går runt och plockar, låses dörren vid diskbänken och köksutrymmet i det gemensamma utrymmet. Om någon enskild har medicinidet gemensamma kylskåpet låses detta. Likaså om någon enskild är i kylen och "gräver z2mt", detta dokumenteteras då i journal samt åtgärden att låsa kylen. Åtgärder såsom att stänga vatten, ta ut proppar, begränsningar i telefonanvändande samt besök förekommer inte vid boendet. Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.5-19980 /2014-7 7(11) Det uppges vara problematiskt att få samtycke. Personal säger att de ibland önskar få låsa döiti•en till någon som inte kan ge sitt samtycke och då lämnar de dörren olåst. Enhetschef uppger att det finns riktlinjer för att ii^liämta samtycke. Personal säger att det inte fimis några riktlinjer men att de diskuterar mycket om samtycke. Vid intervju med personal framkommer att de anser att åtgärderna är mer ett skydd för den enskilde än en begränsning för demia. Kompetens Intervjuad omsorgspersonal är fast anställda och har arbetat många år inom äldreomsorgen. Alla anställda har utbildning inom demensvård och några har gått utbildning inom BPSD. Enhetschef är sjulcsköterslca, distriktssköterska samt har masterutbildning inom hälsofrämjande ledarskap. Samtliga anställda har särskild kompetens för att arbeta med personer med begränsad beslutsförmåga, de får den senaste artbildningen via företaget Vardaga.. Utbildningar sker kontinuerligt. Arbetsterapeut far artbildning via Länsservice. Företaget Vardaga har en utbildningstrappa, vissa utbilch>ingar skall alla anställda ha och vissa utbildningar får anställda själva önska. Varje halvår ska verksamhetschef planera utbildning för personalen utifrån bland annat önskemål från personal. De anställda vid Klippans vård och omsorgsboende har även möjlighet att delta vid utbildningar som sker i Finland eftersom det är så nära gränsen. Någon extern handledning förkommer inte vid intervjutillfället. Det sätts invid extraordinära händelser. Det finns en rad olika träffar/möten som är till stöd för personalen vad gäller arbetssätt/metoder i arbetet. Vid teammöten går de igenom de boende, elihetsvisa gruppmöten sker där de diskuterar vad som kan förbättras, kvalitetsråd där avvikelser gås igenom med förbättringsförslag som diskussion, kostråd där det diskuteras fester, danser och mat samt aktivitetsråd där de diskuterar förbättringar vad gäller aktiviteter. Dessutom har enhetschef APT med samtliga enheter gemensamt en gång per månad. Personal uppger att de inte alltid har tillräckligt stöd från arbetsledning i sitt arbete med målgruppen, som exempel uppges önskemål om personalbemanning. Systematiskt lzvalitetsar•bete Vardaga använder sig av Qualimax, ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. En gång per månad träffas kvalitetsrådet där avvikelser tas upp. Kopia på avvikelser skickas till både MAS och regionchef och controller på Vardaga. Avvikelser tas sedan upp på gruppmöten på Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.5-19980/2014-7 8(11) va^je enhet. Enhetschef har samtal med samtlig personal i 15 minuter, så kallade kvalitetssamtal. Två gånger per år sker egenkontroll med cirka 300 frågor som enhetschef skall svara på med hjälp av personal. En kvalitetskontroll sker årligen från företagets sida där dokument och arbete med avvikelser och så vidare gås igenom. All personal har medarbetarsamtal en gång per år. Vardaga har skriftliga rutiner/riktlinjer avseende tvångs-, skydds- och begränsningsåtgärder. Det finns i en pärm som alla enheter har, där sl<a bland annat information om samtycke firmas. Enhetschef, sjuksköterska och arbetsterapeut uppger att det dagligen diskuteras i•cuit användandet av sådana åtgärder. Det tas även upp vid teamträffar som sker en gång per vecka. Dock uppges att de upplever att det fuls oklarheter för personal om vacl som är tillåtet/inte tillåtet. Det borde dock inte vara oklart men gamla regler fins kvar i huvudet på viss personal, det har dock blivit betydligt bättre sedan Vardaga tog över driften av Klippans vård och omsorgsboende. Personal uppger att det finns rutiner avseende användandet av åtgärder samt att det ofta diskuteras. Personal upplever att det finns oklarheter vad gäller samtycke. Personalen uppger vidare att verksamheten arbetar för att förebygga användandet av åtgärder något som även arbetsledning och legitimeradpersonal säger. Som exempel anges att de arbetar förebyggande för att förhindra/minska användandet av dessa åtgärder genom att träna gång och balans, se över skor, t ^•ösklar, användandet av läkemedel, aktivitetersamt trivsel. Trivsel uppges vara en viktig faktor för att slippa skydds-, tvångs och begränsningsåtgärder. En avvikelse har lämnats gällande att enpersonal dragit upp sänggrinden helt istället för halvvägs. Avvikelser rörande dessa åtgärder hanteras som andra avvikelser. Ett kvalitetsråd träffas och avvikelser gås igenom och eventuellt har enhetschef enslcilcla samtal med personal. Rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah är något som personal enligt enhetschef skall känna till då de går igenom detta kontinuerligt, två gånger per år på APT. Intervjuad personal uppger dock att någon kontinuerliginformation runt detta inte sker. Enhetschef uppger att det vid introduktion för vikarier/nyanställda lämnas information runt lex Sarah. Riktlinjer Timis beträffande lex Maria och lex Sarah. Någon rapportering om missförhållandeY^/risk för missförhållanden har inte förekommitunder detta eller föregående år. Enhetschef uppger också att personal skall kämla till skyldighet att rapportera risker för vårdskador och händelser som medfört eller kurfat medföra vårdskada. Någon sådan rapportering har inte heller rapporterats varken detta eller föregående år. Inspektionen för vård och omsorg Dm• 8 .5-19980/2014-7 9(11) Skälen för beslutet Tillämpliga bestämmelser 3 kap. 3 § och 14 lcap. 3-7 §§ socialtjänstlagen (2001:453) SoL Bedömning Boendets utforrrcning Boendets utformning är inte optimal utifrån målgruppen då enheten består av korridorer vilket kan ge upphov till ett vandringsbeteende hos de enskilda. Golven är dock enfärgade vilket är bra för personer med demenssjuldom. Ei^lleten har en balkong som enligt personal är för liten för att alla skall lamma sitta ute på den. Den innergård som femis används inte så ofta av boendet då den ligger på markplan och inte i nära anslutning till boendet. Enhetsdörr och hiss är låst med kodlås och kod films angiven. Det är inte alla enskilda/boenden som klarar av att själva låsa upp och ta sig ut. De så kallade smitlarmen larmar dock när enskilda kommer nära dessa dörrar och personal kan därför uppmärksamma detta direkt. Ett kodlås är i praktiloen detsamma som en låst dörr för de flesta personer med demenssjukdom. Att koden femis angiven saknar betydelser eftersom den enskilde inte har förmåga att öppna dörren. Om den enskilde inte själv kan öppna dörren måste han eller hon utan dröjsmål kunna få hjälp av personal att öppna dörren eller annat stöd som haz^/hon loan behöva. IVO har observerat och bedömer att personal snabbt ser och är på plats dagtid när någon enskild står vid dörren eller hissen och att de därefter hjälper den enskilde, antingen genom att gå ut, gå inne på enheten eller genom att avleda personen. Bemanning Enligt 3 kap. 3§ SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. För utförandet ska det firmas personal med lämplig utbildning och erfarenhet och kvaliten av verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och sälaas. Ett särskilt boende ska garantera att den som behöver loan få kvalificerad tillsyn och omvårdnad om så lorävs. Det medför att bemnningen måste vara sådan att personalen har uppsikt över de boende och kan ge dessa det stöd och den hjälp de behöver. Med tillräcklig bemaiming menar IVO enbemanning som gör det möjligt för personalen att hålla uppsikt och filmas tillgänglig för de boende samt att tillgodose behov av stöd och hjälp. Behov av stöd och hjälp till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa loan föranledas av att enperson med demenssjukdom riskerar att lida fysisk eller psykisk skada eller orsaka fysisk eller psykisk skada hos andra. Inspektionen för vård och omsorg Dm• 8.5-19980/2014-7 Verksamheten har i dagsläget två personal som sitter tillsammans på en enhet under natten förutom när de går ronder. Detta medför i praktiken att två erilieter är obemannade och att personal inte har uppsikt över dessa. Mot bakgrund av detta är IVO tveksam om bemamlingen är tillräcklig för att säkra kvaliteten och begär därför att Vardaga redovisar hur de fortlöpande kontrollerar att det finns den bemanning som behövs för att säkerställa de enskildas individuella behov av omsorg, säkerhet och trygghet under nattetid. Arbetssätt och taf°betsmetodeY föY att undvika tvångs- och beg^•änsningsåtgärdef° Verksamheten använder sig av ett individanpassat arbetssätt "Den goda dagens koncept". Det finns riktlinjer och rutiner för arbetssättet och dessa har även brutits ner till enhetens egna arbetssätt. Detta hålls levande och diskuteras på gruppmöten, APT och planeringsdagar. Arbetssätt diskuteras på tealrunöten så att all personal skall bemöta de enskilda på samma sätt, detta utvärderas sedan på kommande träffar. Enhetschef uppger att det kan vara problematiskt att inhämta samtycke och därför försöker hon ta upp det redan vid inflyttningssamtalet. Det kan även vara problem om den enskilde och den anhörige har olika åsikter. Ett annat problem kan vara om den enskilde ena dagen ger samtycke men nästa dag inte förstår och är emot åtgärden. Enhetschef uppger att det finns rutiner för samtycke medan personal uppger att det inte fimis några rutiner för detta. Utifrån att ledning och personal uppger olika svar rörande förekomsten av detta är det IVOa bedömning att rutinen måste göras känd och förankras hos samtlig personal. Även bestämmelser rörande samtycke bör gås igenom med personal då de olika typerna av samtycke inte var kända av personal vid intervjutillfället och inte heller att samtycke lorävs för användande av olika. skydds-, tvångs- och begränsningsåtgärder. Då användning av tvångsåtgärder kräver lagstöd kan inte anhöriga, god man eller förvaltare samtyelca till att dessa används och inte heller kräva att verksamheten skall använda sig av sådana åtgärder. Kompetens Samtliga anställda har kunskaper om demenssjulcdom och Vardaga ger all personal kontinuerlig fortbildning. IVO anser att kompetensen i verksamheten är relevant och tillräcklig i förhållande till målgruppen. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamheten har ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, detta är även känt av personal. Diskussion förs vid användandet av tvångs-, skydds- och begränsningsåtgärder. Personal upplever dock att 10(11) Inspclctionen för vård och omsorg Dnr 8.5-19980/2014-7 11(11) det är oklart vad som gäller för samtycke. Även enhetschef uppger att vissa av personalen har kvar gamla regler i huvudet trots att det diskuteras ofta. Verksamheten har rutiner för hantering av avvikelser inom området skydds-, tvångs- och begränsningsåtgärder. Dessa hanteras som övriga avvikelser och tas upp i kvalitetsråd. Personal uppger att de har kännedom om rapporteringsskyldighet vad gäller lex Sarah. Personal uppger att de inte får någon återlcominande utbildning om detta, något som ei^lietschef säger att personalen får två gånger per år. IVO anser att verksamheten måste förbättra den återlcoimnande informationen till all personal rörande deras rapporteringsskyldighet rörande allvarliga missförhållanden och risk för allvarliga missförhållanden. Personal måste kämla till sin amnälningsskyldighet och vad ciet imicbär för att siks kvaliteten. Beslut i detta ärende har fattats av enhetschefen Britt-Marie Hallin. I den slutliga handläggningen har inspektörerna Cecilia Marklund och Ida Ponten deltagit. Carina Ragnarsson har varit föredragande. För Inspektionen för vård och omsorg Britt-Mark Hallin C^''+^ ^^2G^ ^0 l^Gp^^ Carina Ragnarsson Kopia till: Klippans vård och omsorgsboende, Haparanda kommun Socialnämnden i Haparanda lcoiumun SOCIALNÄMNDEN 2014 Gemensam verksamhet Arbetsmarknadsåtgärder Äldreomsorg Handikappomsorg Social omsorg Totalsumma Budget 2014 Resultat 2014 42 091 553 39 306 368 4 585 111 6 064 362 98 952 530 102 197 255 44 386 306 44 521 567 25 377 336 26 650 838 215 392 836 218 740 390 Avvikelse 2 785 185 -1 479 251 -3 244 725 -135 261 -1 273 502 -3 347 554 SOCIALNÄMNDEN 2014 Verksamhetsrapport 19 februari Lunden Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning av verksamheten ............................................................................... 3 2 Årets budget/ekonomiska läget .......................................................................................... 3 3 Årets verksamhetsplan med åtaganden för enheten och personalen .............................. 4 4 Förändringar under det senaste året ................................................................................. 4 5 Framtida utveckling/personalsituation/rekryteringsbehov ............................................. 5 6 Slutkommentar .................................................................................................................... 5 Lunden, Verksamhetsrapport 19 februari 2(5) 1 Allmän beskrivning av verksamheten Lundens verksamhets område Lundens vård och omsorg består av äldreboende-enheterna Solbacken 18 boenderum med egen toalet i varierande rumsstorlekar 22-29 kvm Södergården 18 boenderum i varierande rumsstorlekar 26-43 kvm, varav 4 rum är par rum För närvarande har enheterna 18 inneboenden vadera totalt 36 hyresgäster (multisjuka äldre med stora omvårdnadsbehov). Våra äldre har behov av omsorg av personal dygnet runt är i behov av hjälp med förflyttning, personlig hygien, på/avklädning, hjälp vid måltider, hjälp med medicinintag, hjälp med aktiviering mm. Dagverksamheten Träffpunkten/Lunden: Öppen daglig verksamhet med dagliga aktiviteter må-fre (bingo, sångstunder, gymnastik, handarbete, temadagar mm för alla de som bor inom verksamhetsområdet allt efter de äldres egna önskemål! Dagverksamheten har aktivitetsstyrelse och husvärdinna som samordnare. Dagverksamheten Pörtet: Daglig verksamhet må-fre för personer som bor i ordinärt boende som har demensjukdom. Två demensvårdsutvecklare leder verksamheten. Insatsen är biståndsbedömd för deltagarna Projekte äldrestödjare: Består av 5 kvinnor som genom biståndsenheten får uppdrag att besöka äldre personer som bor i ordinärt boende som är ensamna och som önskar besök av en medmänniska. En av dem är samordnare, fördelar uppdragen inom gruppen. Äldrestödjarana kan följa med vid ärenden, som följeslagare till tandläkare och läkare el till frissan/fotvårdare mm. Projektet löper tom 150331. Önskemål om förlängning! Biståndsbedömning: Utreder och handlägger behov av bistånd utifrån Socialtjänstlagen hos de som ansöker och bor vid Lundens trygghets boende Västergården/Norrgården. (40 personer). Fördelar ut lägenheter vid Lundens och Solgårdens trygghetsboende start from 150201. Husvärdinna finns inom Lundens trygghetsboende, hon visar lägenheter, lämnar ut nycklar, ger information ang trygghetsboendet till nya hyresgäster. 2 Årets budget/ekonomiska läget Året budget/ekonomiska läge Budgeten för Lundens verksamhetsområde är ca 17 200 000 kr Solbackens budget är 7 164 363 kr, 16,16 åa varav en gruppledare 30% med specifika arbetsuppgifter som ingår i gruppledarskapet i den dagliga verksamheten. Södergårdens budget 7 611291 kr, 17,67 åa varav en gruppledare 20% med specifika arbetsuppuppgifter som ingår i gruppledarskapet i den dagliga verksamheten. Vi har ett åtagande, en budget i balans. Vid personalfrånvaro under året arbetar vi med Lunden, Verksamhetsrapport 19 februari 3(5) schemaöversyn, ser över behovet av vikarier ett ständig pågående arbete, kortar ned schematurer där det går, gör sommarschemor. Försöker erbjuda sem vikarier sammanhållna vikariat under sommaren för att kunna behålla kända vikareier och därmed ha en stabilitet inom verksamheten även under pågående semesterperioder. Prognosen för 2014 påvisar att vi fått in för lite intäkter ang avgifter vid Södergården. Vi har undersökt saken tillsammans med avgifts ansvarige K Simu. Det visade sig att av 18 hyresgäster vid Södergården betalade 11 personer noll i avgifter till kommunen pga låg inkomst, av dessa hade 7 hyresgäster ej ansökt om bostadstillägg för äldre från FK. Kommunens avgiftssystem bygger på att den enskilde/legale företrädare ansöker om bostadstillägg för boendekostnaderna för hyran/särskilt boende. detta informeras den enskilde/legale företrädare om vid inflyttning till särskilt boende. Ansökningshandlingar bostadstillägg är skickade till resp enskildes företrädare. Vi hoppas därmed att prognosen för intäkter vid Södergården förbättras under 2015. Förslag från Socialstyrelsen finns ang bemanning inom särskilt boende med multisjuka äldre from 150331. Förslaget påtalar att boendeenheter med multisjuka ej får lämnas obemannade av personal under dygnet. Om detta förslag träder i kraft finns behov av höjd nattbemanningen inom Lundens vård och omsorgsboende med tre personal med ssgr 77%= 2,31 åa. I dag finns 4 enheter och vid varje nattpass arbetar tre personal vilket medför att den enhet som för stunden är mer lugn lämnas mer obemannad. Nattpersonalen gör 4 ronder inom alla enheter under natten samt svarar på larm. Bemanningen känns ej tillfredsställande som den är i dag i och med att det bor multisjuka äldre inom varje boende enhet. 3 Årets verksamhetsplan med åtaganden för enheten och personalen Årets verksamhetsplan med åtaganden Budget i balans Fortsätta arbeta med att nyttja nya dataprogram minska pappersmängden Arbeta för att kvalitetssäkra verksamheten, genom värdegrundes arbete, genom att förbättra dokumentationen personal/brukare, ha aktuella genomförandeplaner, arbeta med nationella kvalitetsregister, rapportera avvikelser i infosoc och vidta åtgärder, arbeta med arbetsmiljöfrågor inom verksamheten, arbeta för kompetensförsörjning vara den goda arbetsplatsen. 4 Förändringar under det senaste året Förändringar under det senaste året Förändringar ang lag förslag om personalbemmaning för multisjuka äldre kan bli aktuellt se ovan. Pörtets dagverksamhet för demnsjuka äldre har utökat sin verksamhet under år 2014 från att ha verksamhet tre dagar i veckan till att ha verksamhet 4 dagar i veckan må-torsdag. Behov av att delta i Pörtets dagliga verksamheten finns av personer med demensjukdom som bor i ordinärt boende tillsammans med anhöriga. Dessa personer har ett behov av social samvaro och handledning i dagliga av utbildad personal samt att anhöriga får möjlighet till återhämtning under tiden. Lunden, Verksamhetsrapport 19 februari 4(5) Projektet äldre stödjare blev förlängt med 6 månader from 141001-150331. 5 Framtida utveckling/personalsituation/rekryteringsbehov Framtida utveckling/personal Jag anser att kommunen måste ha en plan för framtida behov att rekrytera arbetskraft. Inom de närmsta fem åren kommer 51 personer att sluta inom vård och omsorg, antalet av vikarier minskar drastiskt, många av vikarierna jobbar i Norge och har börjat arbetar inom handelsområdet. Vi måste locka tillbaka arbetskraften till kommunen, delta vid mässor, ha prova på dagar, besöka skolor som utbilar, våga erbjuda arbete under längre perioder än bara under sommaren, våga ha en lite högre grundbemanning, det är alltid någon som blir sjuk och genast blir det problem om det ej finns vikarier att tillgå, erbjuda bättre ingångslöner mm. Jag ser redan stora svårigheter att under denna sommar klara av vikarie behovet. vi skall den 25/2 delta vid jobbmässan som anordnas i AF regi hoppas att vi redan där kan rekrytera vikarier till sommaren. Hälsosatsningar för personalen vi har allt att vinna på att personalen trivs med sitt jobb och håller sig frisk, på detta sätt kvalitetssäkrar vi omvårdnadsarbetet och får nöjdare brukare. När dom ser att personalen mår bra mår dom också bra allt smittar av sig i det dagliga. 6 Slutkommentar Slutkommentar Utmaningen är att vi skall ha nöjda brukare som upplever att vi har ett bra bemötande, känner delaktighet i sin dag, får näringsrik mat och upplever att boendet är tryggt, erbjuder aktiviteter efter den enskildes behov. Vi har anhörigråd som träffas 4ggr/år där vi informerar och inhämtar synpunkter av anhöriga att de känner sig delaktiga i närståendes omvårdnad. Vi genomför årligen vår egen enkät undersökning den kan ge oss en vägledning i förbättringsområden i vårt dagliga arbete med att bedriva vård och omsorg som bygger på den enskildes delaktighet. Lunden, Verksamhetsrapport 19 februari 5(5) 2015-02-19 Socialnämnden attestreglemente 2015 Beslutad av Socialnämnden Datum 2015-02-19 Giltighetstid Tillsvidare Ansvar för omprövning Socialnämnden Omprövning Vid behov Gäller för Angivna deleganter Attestant/budgetansvarig Ersättare 1 Ersättare 2 Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Biträdande förvaltningschef Biträdande förvaltningschef Biträdande förvaltningschef Biträdande förvaltningschef Biträdande förvaltningschef Biträdande förvaltningschef Biträdande förvaltningschef Biträdande förvaltningschef Biträdande förvaltningschef Biträdande förvaltningschef Biträdande förvaltningschef Biträdande förvaltningschef Biträdande förvaltningschef Biträdande förvaltningschef Biträdande förvaltningschef Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Chef administrativ enhet Chef administrativ enhet Chef administrativ enhet Chef administrativ enhet Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Socialförvaltning 70000 Förvaltningschef Socialnämnden Trygghetstelefoner Driftsentreprenad Personalpool Projektverksamhet Ledning SOC Biståndsenheten Utbildning Facklig verksamhet Telefoni IT-kostnader Föreningsbidrag Forskning och utvecklingsråd Kapitalkostnader LOV 70010 Gemensam Administration Enhetschef administativa enheten Gemensam Administration Adminstrativasystem Personalsystem 70100 Arbetsmarknadsåtgärder Admin Arbetsmarkn åtg OSA Särskilda insatser Arbetsmarknadsåtgärder Jobb och utvecklingsgaranti Arbetsmarkn.åtg. Nystartsjobb 71010 Lunden 2015-02-19 Socialnämnden attestreglemente 2015 Administration Lunden Solbacken Södergården Träffpunkten Lunden Kosthåll Södergård-Solb Lunden/Solbacken lokalkos 71020 Hemtjänst Administration Hemtjänst Distrikt centralort Södra Distrikt Seskarö/Nikkala Distrikt centralort Norra Distrikt Karungi Kosthåll hemtjänst Hemvårdsbidrag 71080 HSL-enheten Ersättning från landstinget Admin. HSL-enheten Sjukvård i ssk boenden Rehabenheten Tekniska hjälpmedel Hemsjukvården Hjälpmedel Hemsjukvården Kortidsenheten Nattpatrullen Bostadsanpassning 71085 Klippan Administration Klippan Duvan/Kristallen Klippan lokalkostnad Koffa Kosthåll Klippan Längtan/Snäckan Rosen-/Ängsgården Städning Klippan 72010 Omsorgen Bandet Bandet lokalkostnad Barken/Kronan Barken/Kronan lokalkostna Björkgården Boende med särskild servi Råstenen Skepparn Stammen/Marielund Östermalm gruppbostad Administration Omsorgen 72020 Lass och Lss Kont pers/fam Omsorgen LASS LSS 75000 IFO Administration Enhetschef IFO Familjehem Familjenshus Familjerådgivning Familjestöd Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom 2015-02-19 Socialnämnden attestreglemente 2015 Förmedling Förskott på förmån Försörjningsstöd Barn och ungdom övrigt Halvvägs- och jourboende Handledning Institutionsvård barn/ung Institutionsvård vuxna Kontaktpers/fam vuxna Kontaktpers/fam.barn/ungd Projekt, Ifo Öppenvårdsmottagn. Viljan 75020 Social psykiatrin Administration Gläntan Stödboende Gripen Dagverksamhet Institutionsvård Soc Psyk 75030 Resursverkstad 75040 Integrationsenheten Paletten Projekt flyktingverksamhet Arb.mark. Åtg Instegsjobb Arb.mark. Åtg Nystartsjobb Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Chef för verksamheten Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningsekonom Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Chef för verksamheten Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningschef/bitr. FC Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Förvaltningsekonom Befattningar Namn Förvaltningschef Arja Martinviita Biträdande förvaltningschef Kirsti Jussila Biträdande förvaltningschef Carina Kapraali Chef administrativaenheten Maarit Kontio Chef arbetsmarknadsåtgärder Stefan Waara Chef Hemtjänst Catharina Strandberg Chef Hemsjuvård/HSL-enhet Sanna Kallijärvi Chef Klippan Åsa Niemi-Kumpula Chef Lunden Elisabeth Horney Chef Personlig assistans Ann Karlsson Bitr chef pers.ass. Anne Koivuranta Bitr chef pers.ass. Lena Keisu Gard Chef Omsorgen/daglig v-het Lena Bäckman Chef Biståndsenhet Arja Martinviita Chef IFO Marie Segerlund Mukka Chef Integrationsenhet Lena Lahti Chef Socialpsyk/Resursverkstad Stefan Waara/ Ann Karlsson Chef Resursverkstad Stefan Waara
© Copyright 2024