STK-2015-919

Malmö stad
1 (4)
Stadskontoret
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-08-19
Vår referens
Henrik Heyman
Ekonom
henrik.heyman@malmo.se
Kommungemensamma kriterier för utvärdering av intern kontroll
STK-2015-919
Sammanfattning
Som ett led i att utveckla intern kontroll inom Malmö stad föreslås att ett antal kommungemensamma kriterier för att genom självskattning utvärdera nämnders och helägda bolags arbete med
intern kontroll. De kommungemensamma kriterierna för utvärdering av intern kontroll ska användas som en del i uppföljning och utvärdering av kommunens samlade system för intern kontroll, men även utgöra underlag för respektive nämnd och styrelse att bedöma det egna arbetet.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslås besluta
att nämnderna med början verksamhetsåret 2015 genom självskattning ska utvärdera sitt arbete
med intern kontroll med hjälp av kommungemensamma kriterier enligt anvisningar från stadskontoret,
att nämnderna årligen i samband med årsanalysens upprättande ska rapportera utfallet av utvärderingen utifrån de kommungemensamma kriterierna tillsammans med uppföljning av internkontrollplan som följer av Malmö stads reglemente för intern kontroll samt,
att anmoda MKB Fastighets AB, Vagnparken i Skåne AB, Malmö Stadsteater AB, Malmö Live
Konserthus AB och Malmö kommuns parkerings AB att med början verksamhetsåret 2015 utvärdera sitt arbete med intern kontroll utifrån de kommungemensamma kriterierna och att rapportera utfallet till kommunstyrelsen enligt stadskontorets anvisningar
Beslutsunderlag


G-Tjänsteskrivelse KS 2015-09-02 Kommungemensamma kriterier för utvärdering av intern
kontroll
Bilaga ärende STK-2015-919 Modell för utvärdering av intern kontroll
Beslutsplanering
KS Arbetsutskott 2015-08-24
Kommunstyrelsen 2015-09-02
SIGNERAD
2015-08-20
Ärendet
2 (4)
Bakgrund
Intern kontroll syftar till att nämnder och styrelser med rimlig grad av säkerhet ska fastställa att
mål inom följande kategorier uppnås: Verksamhetsstyrning, tillförlitlig finansiell rapportering
samt efterlevnad av tillämpliga lagar och föreskrifter.
Ansvar och roller i internkontrollarbetet finns definierat i Malmö stads reglemente för intern
kontroll som, tillsammans med tillämpningsanvisningar, antogs av kommunfullmäktige 2000-0928. Det är nämnderna som har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sina verksamhetsområden. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en
god intern kontroll.
Till Malmö stads reglemente för intern kontroll finns beslutade tillämpningsanvisningar. Enligt
tillämpningsanvisningarna ska som grund för respektive nämnds årliga planering, prioritering
och uppföljning av internkontrollarbetet riskanalyser göras och internkontrollplan antas av
nämnden. I internkontrollplanen ska redogöras för vilka rutiner, processer etc. som ska granskas
och hur detta ska gå till. Nämnden ska senast i samband med årsanalysens upprättande, rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom nämnden till kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera
kommunens samlade system för intern kontroll, och i de fall förbättringar behövs, vidta åtgärder.
Det har visat sig att nämndernas uppföljningsrapporter inte har utgjort tillräckligt underlag för
denna utvärdering. Dessutom har det varit svårt att få en överblick över kommunens samlade
system för intern kontroll. Ett behov har framkommit av en gemensam måttstock i form av
kommungemensamma kriterier mot vilka utvecklingsnivån på den interna kontrollen kan stämmas av.
Syfte
De kommungemensamma kriterierna för utvärdering av intern kontroll ska användas som en del
i uppföljning och utvärdering av kommunens samlade system för intern kontroll, men även utgöra underlag för respektive nämnd och styrelse att bedöma det egna arbetet.
Gemensamma kriterier kommer att användas för:




att klargöra förväntningar och följa upp arbetet med intern kontroll i nämnderna
att bedöma kommunens samlade system för intern kontroll, tydliggöra brister och hitta
gemensamma utvecklingsområden
att bedöma respektive nämnders och styrelsers nivå på arbetet med intern kontroll (processen)
att förbättra återkoppling till förvaltningarna
De kommungemensamma kriterierna blir en viktig komponent i arbetet med att kvalitetssäkra
arbetet med intern kontroll. Genom sin utformning kommer de gemensamma kriterierna bidra
till lärande dels genom att de signalerar vilka krav som ställs på ett ändamålsenligt och effektivt
arbete med intern kontroll, dels för att de underlättar uppföljning och utvärdering och att därmed identifiera behov av utveckling. Ett annat syfte är att identifiera behov av samordning och
kommunövergripande förbättringar i det samlade systemet för intern kontroll.
3 (4)
Utöver ovan beskrivna syften ska de gemensamma kriterierna ses som ett medel för kommunstyrelsen i dess roll som ansvarig för ledning och samordning samt uppsikt över övriga nämnders verksamhet.
Kommungemensamma kriterier för utvärdering av intern kontroll
De kommungemensamma kriterierna för intern kontroll består av ett antal påståenden fördelade
på kategorierna i systemet för intern kontroll så som det beskrivs i COSO-ramverket (som är en
vedertagen internationell standard för utvärdering av system för intern kontroll):





Kontrollmiljö
Riskanalys
Kontrollaktiviteter
Kommunikation/information
Uppföljning/utvärdering
Påståendena presenteras i en tabell. Till varje påstående finns en eller flera frågor kopplade som
ska underlätta förståelsen av vad som förväntas. Påståenden och frågor redovisas i bilaga till
detta ärende. De påståenden och frågor som redovisas i bilagan är framarbetade i samarbete med
representanter från förvaltningar och bolag.
Nämnderna ska årligen genom självskattning bedöma sitt arbete med intern kontroll utifrån de
gemensamma kriterierna. Självskattningen ska, tillsammans med övrig uppföljning av intern kontroll, rapporteras till kommunstyrelsen i samband med årsanalysens upprättande.
De påståenden och frågor som redovisas i bilaga till detta ärende är de som föreslås användas
vid utvärdering av intern kontroll för verksamhetsåret 2015. Vid behov kan påståenden och frågor komma att justeras något mellan åren. Stadskontoret kommer i årliga anvisningar beskriva
hur självskattning och rapportering ska gå till. Eventuella justeringar i påståenden och frågor
kommer också framgå i anvisningarna.
Av 6 kap. 1 § kommunallagen framgår att kommunstyrelsen ska ha uppsikt även över kommunal
verksamhet som bedrivs i de av kommunen helägda aktiebolagen. Enligt reglemente för Malmö
kommunstyrelse ingår som en del i styrelsens styrfunktion att fortlöpande ha uppsikt över verksamheten i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad
gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på övriga
förhållanden av betydelse för kommunen. Mot bakgrund av detta bör aktiebolag som är helägda
av kommunen (MKB Fastighets AB, Vagnparken i Skåne AB, Malmö Stadsteater AB, Malmö
Live Konserthus AB och Malmö kommuns parkerings AB) anmodas att med början verksamhetsåret 2015 utvärdera sitt arbete med intern kontroll utifrån de kommungemensamma kriterierna och rapportera utfallet till kommunstyrelsen enligt stadskontorets anvisningar.
Ansvariga
Jan Åke Troedsson Ekonomidirektör
Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör
4 (4)
BILAGA: GEMENSAMMA KRITERIER FÖR UTVÄRDERING AV
INTERN KONTROLL I MALMÖ STAD
Kontrollmiljö
Riskanalys
Kontrollaktiviteter
Kommunikation/Information Uppföljning/utvärdering
Ansvar och
befogenheter
tydliggjorda
Det finns en relevant och
konsekvent genomförd
granskningsmetodik
Ledningsgrupperna hanterar
kontinuerligt intern kontrollfrågor
Åtgärder vidtas vid
konstaterade avvikelser
Anvisningar antagna för
intern kontroll
Risker bedöms utifrån
sannolikhet och
konsekvens och
dokumenteras
Riskanalysen innehåller
risker av varierande art
Granskningar är
dokumenterade och
kända
Informationstillgången är
tillräcklig
Återkoppling görs till
förvaltnings/bolagsledningen
Effektiv arbetsstruktur
för arbetet med intern
kontroll
Riskanalysen är
underlag för åtgärder
och granskningar
Nya chefer får introduktion om
intern kontroll
Återkoppling görs till
nämnden/styrelsen
Ledningsgrupperna tar
ansvar för fungerande
kontrollmiljö
Riskanalysen
kommuniceras med
nämnden/styrelsen
Granskningar och
åtgärder är anpassade
och utvärderade i
förhållande till riskanalys
Oberoende i förhållande
till processen som
granskas
1 BILAGA: GEMENSAMMA KRITERIER FÖR UTVÄRDERING AV
INTERN KONTROLL I MALMÖ STAD
KONTROLLMILJÖ
Ansvar och befogenheter tydliggjorda

Finns det nedskrivet vem/vilken funktion som har vilket ansvar avseende arbetet
med intern kontroll?
Antagna anvisningar för intern kontroll

Finns det antagna anvisningar för arbetet med intern kontroll inom
nämnden/bolaget?
Effektiv arbetsstruktur för arbetet med intern kontroll



Finns det en dokumenterad tidplanering över året för arbetet med intern kontroll?
Sker utvärdering, uppföljning och förbättring av kontrollmiljön årligen?
Genomförande och uppföljning sker enligt uppgjord plan och beslutad struktur?
Ledningsgrupperna tar ansvar för fungerande kontrollmiljö


Tas frågor om intern kontroll kontinuerligt upp på ledningsgrupper på olika
nivåer?
Stöds bedömningen av annan information om organisationsklimat i t.ex.
medarbetarenkäter?
RISKANALYS
Risker bedöms utifrån sannolikhet och konsekvens och dokumenteras

Finns det en dokumenterad riskanalys där riskerna är bedömda utifrån sannolikhet
och konsekvens?
Riskanalysen innehåller risker av varierande art



Har i riskanalysen risker av varierande art, t.ex. verksamhet, ekonomi, förtroende
identifierats, övervägts och dokumenterats?
Omfattar riskanalysen risker inom såväl verksamhet som stödprocesser?
Omfattar riskanalysen risker av såväl strategisk som operativ karaktär?
Riskanalysen är underlag för åtgärder och granskningar

Utgör riskanalysen underlag för planering av vad som är viktigast att
kontrollera/granska samt planering för vad som är viktigast att åtgärda?
Riskanalysen kommuniceras med nämnden/styrelsen


Får nämnden/styrelsen information om förvaltningens/bolagets riskanalysarbete?
Bedöms informationen leda till att nämnden/styrelsen blir involverad?
2 BILAGA: GEMENSAMMA KRITERIER FÖR UTVÄRDERING AV
INTERN KONTROLL I MALMÖ STAD
KONTROLLAKTIVITETER
Det finns en relevant och konsekvent genomförd granskningsmetodik



Finns det definierade relevanta metoder för respektive granskning i kontrollplanen
(granskningssätt, urval, omfattning, frekvens etc.)?
Genomförs kontrollaktiviteterna metodiskt och i passande omfattning i
förhållande till risk?
Genomförs kontrollerna konsekvent och utan undantag?
Granskningar är dokumenterade och kända

Dokumenteras metod för och resultat av genomförda granskningar i
granskningsrapport?
Granskningar och åtgärder är anpassade och utvärderade i förhållande till
riskanalys



Har granskningsområden i kontrollplanen en grund i en dokumenterad riskanalys?
Är åtgärdernas effektivitet tillräckligt utvärderad?
Bedöms kontrollkostnader mot kontrollnytta?
Oberoende i förhållande till processen som granskas

Har eventuell jävsproblematik och oberoende övervägts i valet av metod för
kontroll?
KOMMUNIKATION/INFORMATION
Ledningsgrupperna hanterar kontinuerligt intern kontroll-frågor

Hanteras planering och uppföljning av intern kontroll-arbetet kontinuerligt av
ledningsgrupper på övergripande nivå (avdelningsnivå eller motsvarande)?
Informationstillgången är tillräcklig


Finns information om förvaltningens/bolagets intern kontroll-arbete tillgängligt
på intranätet?
Har medarbetarna tillräcklig tillgång till relevant information för att en god intern
kontroll ska uppnås?
Nya chefer får introduktion om intern kontroll

Får nyanställda chefer, som en del i introduktionen, information och utbildning
om internkontroll-arbete och sitt eget ansvar?
3 BILAGA: GEMENSAMMA KRITERIER FÖR UTVÄRDERING AV
INTERN KONTROLL I MALMÖ STAD
UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING
Åtgärder vidtas vid konstaterade avvikelser


Föreslås och genomförs åtgärder/förbättringar utifrån konstaterade avvikelser vid
granskningar?
Används granskningsrapporterna i det reguljära kvalitetsarbetet?
Återkoppling görs till förvaltnings-/bolagsledningen

Görs återkoppling till förvaltnings-/bolagsledningen av resultatet av intern
kontroll-arbetet?
Återkoppling görs till nämnden/styrelsen

Görs återkoppling till nämnden/styrelsen av resultatet av internkontroll-arbetet?
Tillfredsställande
Förbättringsområde
Behöver ses över omgående
4