Hallonet
Skolområde Syd Förskolan Jakobsbergsskogen Hallonets Likabehandlingsplan 2015/2016 Skolområde Syd Skolområde Syd Innehållsförteckning PRESENTATION ...................................................................................................................... 4 SAMMANFATTNING AV FÖREGÅENDE ÅRS INSATSER ............................................... 4 1. Främjande arbete .................................................................................................................... 6 VÅR FÖRSKOLAS VISION ................................................................................................. 6 VÅR FÖRSKOLAS VÄRDEGRUNDSARBETE ................................................................. 6 2. Förebygga och förhindra ........................................................................................................ 7 KARTLÄGGNING................................................................................................................. 7 ANALYS AV KARTLÄGGNING ......................................................................................... 7 MÅL OCH INSATSER FÖR ATT FÖREBYGGA OCH FÖRHINDRA ............................. 8 REFLEKTION/PLANERING .............................................................................................. 10 Uppföljning/Utvärdering .......................................................................................................... 11 RESULTAT .......................................................................................................................... 11 ANALYS .............................................................................................................................. 11 BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE ........................................................................... 11 UTVECKLING ..................................................................................................................... 11 Upptäcka och anmäla ............................................................................................................... 12 VÅR FÖRSKOLAS RUTINER - ATT UPPTÄCKA ...................................................... 12 VÅR FÖRSKOLAS RUTINER - ATT ANMÄLA ................................................................. 15 Utreda, dokumentera och åtgärda ............................................................................................. 16 VÅR FÖRSKOLAS RUTINER – ATT UTREDA, DOKUMENTERA .............................. 16 OCH ÅTGÄRDA.................................................................................................................. 16 Bakgrund .................................................................................................................................. 17 SYFTE .................................................................................................................................. 17 DEFINITIONER ................................................................................................................... 18 STYRDOKUMENT ............................................................................................................... 19 REFERENSER OCH TILLSYNSMYNDIGHETER .............................................................. 21 Skolområde Syd PRESENTATION Period: Planen gäller från 20151001-20161101. Målen kommer att stämmas av våren 2015 samt utvärderas maj och september 2015. Ansvarig för att det blir gjort är förskolechef Jenni Gunnberg. Beskrivning av förskolan: Jakobsbergsskogens förskola ligger i den natursköna stadsdelen Sommaro i Karlstad kommun. Förskolan består av fem avdelningar fördelat på ca 18 pedagoger. Lingonet och Hallonet 1-2år Hjortronet och Blåbäret 3-4 år Nyponet 5år Vi har valt att jobba åldersindelat eftersom vi tror på att förskolans miljö är en viktig del av barnens trivsel, utveckling och lärande. Miljön ska vara trygg, utmanande, inspirerade och tillgänglig för alla åldrar. Miljön anpassas allteftersom barnen utvecklas och när de byter avdelning möts de av nytt material och nya utmaningar. Vi tror på att en anpassad miljö ger självständiga barn med en god självkänsla. SAMMANFATTNING AV FÖREGÅENDE ÅRS INSATSER Föregående års mål var följande: Mål 1 (Diskrimineringslagen) Arbeta för att barnen ska bli medvetna om och uppmärksamma likheter och olikheter hos varandra och i sin omgivning. Insatser: Vi uppmärksammar likheter och olikheter i den dagliga verksamheten, både i leken och vid samlingssituationer. Vi kan jämföra olikheter och likheter i hur vi människor ser ut. Till exempel: ”Titta vi är lika långa” men ”vi har olika färg på håret.” Men även jämföra leksaker och djur. Vi kommer också vara medvetna vid till exempel val av böcker och tänker att vi ska låna böcker som tar upp olikheter och likheter. Mål 2 (Skollagen) Vi ska arbeta för att uppmuntra barnens positiva beteenden. Insatser: Vi tänker på vårt förhållningssätt gentemot barnen. Vi ska uppmuntra barnen att göra rätt och inte fokusera på det negativa. Detta ska vi arbeta med under hela dagen, så väl som i den fria leken och som i styrda aktiviteter. Vi ska vara särskilt uppmärksamma på att vi inte använder oss av negativa upprepningar till exempel: ”Hur många gånger har jag sagt…” och ”Måste du alltid…”. Istället ska vi ge barnen bra alternativ till lekar och aktiviteter. Skolområde Syd Utvärdering av föregående års insatser: Vi kan se att barnen har förstått att människor och saker kan vara olika samt lika. Till exempel när de funderar över vilka som har en snippa och vilka som har en snopp. Barnen tröstar varandra när de är ledsna och de är mer hjälpsamma i exempelvis hallsituationer där de gärna hjälper varandra med på- och avklädning. Skolområde Syd 1. Främjande arbete Att främja barns lika rättigheter och möjligheter. VÅR FÖRSKOLAS VISION Lekglädje, Kunskapsglädje, Livsglädje och Trygghet. VÅR FÖRSKOLAS VÄRDEGRUNDSARBETE Hur agerar vi medarbetare? Vi tar ansvar för att allas barn trivs, känner sig trygga och har det bra på förskolan. Vi arbetar aktivt för att känna tilltro och tillit till varandra. Vi tar ett gemensamt ansvar för att alla barn, vårdnadshavare och personal känner sig välkomna och lika mycket värda på vår förskola. Vad gör vi i vårt vardagsarbete på förskolan? Vi skapar trygghet i barngrupperna genom att vara närvarande där barnen befinner sig och är uppmärksamma på vad de leker och hur de förhåller sig till varandra under hela dagen på förskolan. På så vis kan vi hjälpa, stötta och utmana barnen i deras sociala samspel. Hur får vi med barnens inflytande, delaktighet och medverkan? Genom att ha en tillåtande miljö där vi utgår ifrån och tar till vara på alla barns likheter, olikheter och intressen ges barnen möjligheter att utforska och vara delaktiga utifrån sina förutsättningar. Hur vi arbetar med diskrimineringsgrunderna. Vi erbjuder pojkar och flickor samma tillgång till allt material och aktiviteter. Vi uppmärksammar inte barnen utifrån vilka kläder de har på sig eller hur de ser ut. Vi lånar och köper in böcker som tar upp ämnen om genus, HBTQ och olika kulturer. Vi uppmärksammar de olika kulturer och språk som finns på avdelningarna. Vid behov använder vi oss av alternativ kommunikation som språkstöd. Vi erbjuder resursstöd för barn med särskilda behov enligt kommunens riktlinjer. Vi erbjuder modersmålsträning enligt kommunens riktlinjer. Våra avdelningar är åldersindelade och anpassade efter de barn som går där eftersom vi vill att miljön och materialet ska vara trygg, utmanande och inspirerande för alla åldrar. Vad behöver vi ev. för kompetensutveckling inom området (skollagen och eller diskrimineringsgrunderna)? Vi behöver läsa ny litteratur och forskning om genusarbete i förskolan. Hur gör vi vårdnadshavarna delaktiga? Vi gör föräldrarna delaktiga genom föräldramöten, utvecklingssamtal, föräldrasmedja, KBU, (Kund och brukar undersökningen) blogg, dokumentation på avdelningen och genom det dagliga samtalet. Skolområde Syd 2. Förebygga och förhindra Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. KARTLÄGGNING (Diskrimineringslagen) KBU Kommunens strategiska plan I 2015 års KBU kan vi utläsa ett mönster i att vårdnadshavare till flickor är mer nöjda med förskolan som helhet än vårdnadshavare till pojkar. Exempel på skillnader är hur vi på förskolan uppmuntrar barnens nyfikenhet och lust att lära, hur vi tror på barns förmåga att lära och hur vi uppmuntrar barnen till att ta egna initiativ. Vi har också tittat på kommunens strategiska plan 2016-2018 där det står att kommunen ska genomföra insatser för att öka likvärdigheten mellan flickor och pojkars förutsättningar för lärande och utveckling. Syftet är att öka likvärdigheten mellan förskolornas måluppfyllelse så väl inom värdegrundsuppdraget som kunskapsuppdraget med särskilt fokus på skillnader mellan flickor och pojkar (Skollagen) Vi har tagit del av de förväntningar som vårdnadshavarna har på barnets vistelse på förskolan. Detta har vi gjort genom samtal och det dokument som vårdnadshavarna fyller i före inskolningen. Barnobservationer har också gjorts. ANALYS AV KARTLÄGGNING (Diskrimineringslagen) Utifrån vår kartläggning av KBU´n och Kommunens strategiska plan ser vi att vår förskola bör lägga fokus på genusarbete.” Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ges samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller”( Lpfö 98 reviderad 2010 s.5) Vi behöver granska oss själva för att se om vi faktiskt bemöter pojkar och flickor olika, om vi gör skillnad i vår tro på deras förmåga och om vi uppmuntrar dem olika. Eller är det så att vi informerar vårdnadshavarna på olika sätt om deras barns förmågor beroende på om de är vårdnadshavare till pojkar/flickor? Vi väljer att lyfta ut och granska utifrån resultatet på frågan om: ”Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras på förskola” Skolområde Syd Vi tror att många av resultaten i KBU´n hänger ihop och om vi lägger fokus på en del kommer det att ge resultat även inom andra områden. (Skollagen) Föräldrasynpunkter: Återkommande i samtalen och dokumentet (som föräldrarna lämnar in vid inskolning) är att barnen ska känna sig trygga på förskolan. Barnkartläggning: Vi har observerat barnen i leken och vi ser att de delar upp sig i små grupper och undersöker leksakerna. De är inte särskilt intresserade av varandra än utan söker mycket vuxenkontakt. Förutom två barn består barngruppen av helt nya barn som inte känner varandra än, detta gör det svårt att förutse hur de kommer att interagera. Vi har bestämt oss för att behålla samma mål (skollagen) som förgående år men nu fokusera på hur man är en bra kompis. Personalgrupp: Avdelningen är utformad så att vi har överblick på vad både barn och vuxna gör. Vi uppmärksammar om något barn är ledset och behöver en trygg famn. Vissa barn behöver fortfarande mycket vuxenstöd för att känna sig trygg på förskolan. MÅL OCH INSATSER FÖR ATT FÖREBYGGA OCH FÖRHINDRA Mål 1 (Diskrimineringslagen) Personalen på förskolan uppmuntrar alla barns nyfikenhet och lust att lära oavsett kön. Resultatet i KBU´n 2016 visar ett jämnare resultat mellan vårdnadshavare till flickor/pojkar i frågan ” Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras på förskolan” Insatser Vi har utsett en genusgrupp på förskolan som är anmälda till utbildningen ”Att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling” med start i februari 2016 Vi diskuterar på ALM hur vi bemöter och informerar vårdnadshavare om barnens lärande på förskolan. Utifrån diskussionen bestämmer vi oss för en gemensam strategi hur vi medvetet ska informera oavsett barnets kön. Vi läser artikeln Flitig som en Tittmyra — tjugo år av arbete för jämställdhet från Pedagogiska magasinet 2015-09-27 21:05 och diskuterar på ALM. Vi läser kapitlet: Att synliggöra det osynliga-hur går det till? Ur boken Skolledaren i fokus, Ulf Blossing och diskuterar på ALM. Innan december månad genomför Cissi observationer inomhus på alla avdelningar vid tre tillfällen var a´15 min och gör ett streckdiagram för hur pedagogerna uppmuntrar flickor och pojkars nyfikenhet och lust att lära. I december månad får varje avdelning Skolområde Syd ta del av sitt resultat och diskuterar utifrån det fram till januari då vi har ett nytt genusmöte för att delutvärdera. Avdelningarna har ”genusglasögon” och observerar varandra, för anteckningar i ett ”Genusblock”, filmar, fotar och diskuterar utifrån det på avdelningens gemensamma PUT. Mål 2 (Skollagen) Vi ska arbeta för att uppmuntra barnens positiva beteenden. Insatser: Uppmuntra barnen att hjälpa varandra och att dela med sig av leksaker. Göra barnen uppmärksamma på kompisens olika känslor, visa empati genom trösta varandra genom till exempel en klapp på armen. Vi ska föregå med gott exempel. Detta hoppas kommer skapa en fortsatt trygg miljö, så som föräldrarna önskar. Vem ansvarar: Alla. Skolområde Syd REFLEKTION/PLANERING Vad har vi gjort? Hur blev det? Hur går vi vidare? Beskriv i löpande text om vad ni gjort sen sist för att jobba mot de uppsatta målen. Reflektera över vad som hänt, vilka lärdomar erövrade barnen, vad visar de intresse för, vad sa barnen, vilka frågor ställde de och hur går vi vidare utifrån det? Skolområde Syd Uppföljning/Utvärdering RESULTAT Redovisa de resultat ni uppnått. Resultaten ska stå i relation till de mål och kriterier ni angivit. Resultaten ska ange vad som uppnåtts och inte hur de uppnåtts. Det är verksamhetens kvalitet som ska bedömas, inte det enskilda barnets utveckling! Resultaten kan beskrivas i löpande text eller med hjälp av tabeller/diagram. ANALYS Analysera och reflektera utifrån resultaten. Gör gärna kopplingar till teori och forskning! Har ni tänkt på det här: Hur ser sambandet mellan resultat och metod/lärmiljö ut? På vilket sätt överensstämmer/överensstämmer inte arbetssättet och förhållningssättet med vår syn på värdegrund och helhetssyn? Vad har vi som pedagoger lärt oss? Var målen för högt/lågt ställda? Var metoderna/insatserna relevanta? Vilka är våra starka och svaga sidor? Vilka möjligheter eller hinder finns? Hur ser årets resultat ut jämfört med föregående år? Viktiga händelser som påverkat resultatet. BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE Bedöm måluppfyllelsen i relation till målen. Värdera resultatet med hjälp av den bedömningsskala ni angivit. UTVECKLING 1. Hur går vi vidare 2. Ange eventuella förbättringsområden. Skolområde Syd Upptäcka och anmäla Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling. Trakasserier och kränkningar är upprepade kränkningar med obalans i styrkeförhållandet och får inte förväxlas med vanligt bråk som sker mellan barn. Det är viktigt att vi vuxna ger varandra mandat att, på ett bra sätt, diskutera hur vi agerar i olika situationer. VÅR FÖRSKOLAS RUTINER - ATT UPPTÄCKA Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkningar: medarbetare – barn Vad/vilka Hantera/rapportera Ansvar Kollegor i arbetslaget Alla arbetskamrater i ”huset” (inkl. vikarier) Vara uppmärksam på varandras förhållningssätt i vardagen. Allas Elever/praktikanter En elev/praktikant arbetar alltid tillsammans med en ordinarie personal, aldrig ensam. Ansvarig handledare Obekanta personer Ta alltid reda på vem personen är och i vilket ärende Allas Åtgärder Omedelbart uppmärksamma när vi ser eller hör någon vuxen (medarbetare/föräldrar) kränka eller diskriminera ett barn. Ifrågasätta den vuxnes handlande direkt. Ansvar All personal Den vuxne som uppmärksammar händelsen Skolområde Syd Anmälan till förskolechef enligt rutin för Den som uppmärksammar anmälan Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkningar: barn – barn Vad Hantera/rapportera Ansvar Pedagogerna har god uppsikt över alla utrymmen och platser där barnen befinner sig Pedagogerna fördelar sig inne och ute på ett sådant sätt att man har uppsikt överallt Allas Varje barn uppmuntras att tala om för vuxna när något inte går rätt till väga Kontinuerliga samtal med barnen Allas Vi uppmanar föräldrar att tala om för oss om barnen hemma visar tecken på eller uttrycker oro över förskolevistelsen Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Ansvarspersonal Kartläggningens resultat och analys avseende barnens trygghet och trivsel tas tillvara Förskolechef Åtgärder Ansvar Vuxna ingriper omedelbart Den vuxne som ser/får veta Samtala med den som är utsatt och den eller de som utsätter Ansvarspersonal och den som sett/fått veta Informera vårdnadshavare. Ansvarspersonal och den som sett/fått veta Anmälan till förskolechef enligt rutin för anmälan. Den vuxne som ser/får veta Skolområde Syd Rutiner för information till vårdnadshavare Vad Hantera/rapportera Ansvar Information till vårdnadshavare/föräldrar om: - vart de ska vända sig när de upplever eller får kännedom om diskriminering och trakasserier, - hur förskolan kommer att hantera ett sådant ärende Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Ansvarspersonal Information om att förskolans personal och förskolechef har anmälnings-skyldighet Inskolnings- och utvecklingssamtal, dagliga kontakter Ansvarspersonal Information till Som ovan och via hemsidorna: Ansvarspersonal vårdnadshavare/föräldrar om att de www.skolinspektionen.se/sv/BEO/ kan göra en anmälan till BEO och www.do.se DO, om de upplever att förskolan inte lever upp till lagstiftningens krav. Skolområde Syd VÅR FÖRSKOLAS RUTINER - ATT ANMÄLA Nedanstående rutiner avseende anmälningsskyldighet ska följas. Vad Anmälningsskyldighet enligt SL 6 kap. § 10 Kränkningar barn – barn/anhörig Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet att anmäla. 1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef. Personal använder blankett: ”Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller kränkande behandling” – till förskolechef (bilaga 1) 2. Förskolechef har anmälningsskyldighet till huvudman Förskolechef använder blankett: ”Anmälan om diskriminering o/e kränkande behandling” – till BUF.(bilaga 2) Kränkningar förskolepersonal – barn/anhörig Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet att anmäla. 1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef. Personal använder blankett: ”Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller kränkande behandling” – till förskolechef (bilaga 1) 2. Förskolechef har anmälningsskyldighet till huvudman Förskolechef använder blankett: ”Anmälan om diskriminering o/e kränkande behandling” – till BUF. (bilaga 2) Skolområde Syd Utreda, dokumentera och åtgärda Att utreda, dokumentera och åtgärda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling. VÅR FÖRSKOLAS RUTINER – ATT UTREDA, DOKUMENTERA OCH ÅTGÄRDA Förskolechefen ansvarar för att utredning påbörjas skyndsamt och använder BUFs rutiner för hur utredningen ska utformas, dokumenteras, diarieföras, arkiveras och avslutas Skolområde Syd Bakgrund Demokratiska värderingar ska utgöra grunden för all verksamhet inom förskolan. Miljön ska vara trygg och alla barn ska behandlas som individer med lika värde och på lika villkor. Det är en lagstadgad rättighet för barnen att inte bli diskriminerade, trakasserade eller kränkta inom verksamheten och förskolan ska bedriva ett aktivt arbete för att förebygga, förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska kunna må bra och utvecklas. Från den 1 juli 2011 har lagstiftningen ännu en gång ändrats/skärpts och bestämmelserna om att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling finns nu angivna i: Skollagen, 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling och Diskrimineringslagen Förändringarna rör främst personalens och förskolechefens anmälningsskyldighet till huvudmannen dvs. Barn- och utbildningsnämnden, som sedan har utredningsskyldighet för varje anmälan. Båda lagarna anger krav om att en plan för varje förskola årligen utarbetas som beskriver hur verksamheten planerat att uppfylla lagens intentioner med syfte att skydda barnen mot all form av kränkande eller diskriminerande behandling. De två planerna kan sammanföras till en och inom förskolan i Säffle är titeln för de sammanlänkade planerna Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsynsmyndigheter är Skolinspektionen genom Barn- och elevombudet (BEO) och Diskrimineringsombudsmannen (DO). Om lagkraven inte följs så kan kommunen bli skyldig att betala diskrimineringsersättning eller skadestånd till den som kränkts. Det är huvudmannen som har det yttersta ansvaret för att all personal i verksamheten aktivt arbetar med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen. Utformningen och omfattningen av detta ska anpassas efter barnens ålder och mognad. (Förordning 2006:1083, 2008:946). Den utarbetade planen ska vara känd bland alla i verksamheten dvs. för alla anställda, barn och föräldrar. SYFTE Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska i enlighet med lagarna syfta till att i det dagliga arbetet: främja barns och deras närståendes lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, förebygga och förhindra risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Skolområde Syd Därtill kommer att: upptäcka och anmäla alla former av trakasserier eller annan kränkande behandling samt utreda, dokumentera och åtgärda inkomna anmälningar. DEFINITIONER Här följer centrala begrepp som är viktiga att känna till. För utförligare definitioner hänvisas till Skolverkets Allmänna råd och DO:s hanledning alternativt webbsida. Definitioner av olika former av kränkningar Diskriminering Diskriminering är när ett barn missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I skolan/ förskolan är det kommunen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när ett barn behandlas sämre än andra utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när alla barn behandlas lika, men i praktiken missgynnar ett barn utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Trakasserier är en kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. De kan vara fysiska, verbala, psykosociala och/eller i form av texter och bilder. Kränkande behandling Kränkande behandling har inte koppling till någon diskrimineringsgrund och avser handlingar som kränker barns värdighet. Gemensamt är att någon eller några frångår principen om alla människors lika värde. En kränkning kan utföras av en eller flera personer och då vara riktade mot en eller flera, förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningarna kan vara – fysiska (slag, knuffar) – verbala (hot, svordomar, öknamn) – psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) – texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). Andra centrala och viktiga begrepp Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika. Skolområde Syd Diskrimineringsgrund Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagsstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Med diskrimineringsgrunden kön avses att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man. Även transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Sexuella trakasserier Med sexuella trakasserier avses ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. STYRDOKUMENT Utöver Diskrimineringslagen och Skollagen 6 kap. anges i nationella och lokala styrdokument att: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. FN:s konvention om barnets rättigheter, Artikel 2 Förskolan skall ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell Skolområde Syd läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas. Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10, s. 4. Skolområde Syd REFERENSER OCH TILLSYNSMYNDIGHETER Diskrimineringsombudsmannen, (2013). Lika rättigheter i förskolan – handledning. www.do.se FN (1989); FN:s konvention om barnets rättigheter. Skolverket, (1998, rev. 2010, 2011). Läroplan för förskolan. Stockholm; Fritzes förlag. www.skolverket.se/lagar-och-regler Skolverket, (2012). Skolverkets Allmänna råd; Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Fritzes. www.skolverket.se/lagar-och-regler/allmanna-rad Skolverket; BRUK, Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet. www.skolverket.se Svensk författningssamling (SFS); Diskrimineringslagen (2008:567) www.riksdagen.se Svensk författningssamling (SFS); Skollagen (2010:800) www.riksdagen.se Svensk författningssamling (SFS 2006:1083, 2008:946) Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. www.lagboken.se Tillsyn Barn och elevombudet, BEO, www.skolinspektionen.se/beo Diskrimineringsombudsmannen, DO, www.do.se
© Copyright 2024