1. No category

ÄRENDEN
TILL
KOMMUNSTYRELSEN
1 september 2015
TIERPS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsuts
KOMMUN
2015-08-18
45
Dnr Ks 2015.578
3 (18)
1.4.1
Remissvar - Heby kommuns bostadsförsörjningsplan 2015-2018 med
utblick 2030
Beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta
att ställa sig bakom och översända remissvaret till Heby kommun.
Bakgrund
Heby kommun har den 12 juni 2015 översänt förslag till
Bostadsförsörjningsplan på remiss till Länsstyrelsen i Uppsala län,
Regionförbundet Uppsala län, Kollektivtrafikförvaltningen UL,
grannkommuner samt till kommunens nämnder och styrelse. Tierps
kommun har beretts tillfälle att senast den 31 augusti 2015 lämna
synpunkter på förslaget.
Tierps kommun har tagit del av innehållet och ser positivt på förslaget.
Kommunen har ingenting att tillägga.
Ordf sign
Justerandes sign
I
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
4
TIERPS
Dokumentnamn
Förslag till beslut
KOMMUN
Diarienummer
Datum
2015-08-03
2ot s /51-s
Adress
Delegationspunkt
Ks Au
Kommunstyrelsen
Remissvar Heby kommuns bostadsförsörjningsplan 2015-2018 med
utblick 2030
Förslag till beslut
att översända remissvaret till Heby kommun.
Bakgrund
Heby kommun har den 12 juni 2015 översänt förslag till
bostadsförsörjningsplan på remiss till Länsstyrelsen i Uppsala län,
Regionförbundet Uppsala län, Kollektivtrafikförvaltningen UL,
grannkommuner samt till kommunens nämnder och styrelse.
Remisstiden är satt till 2015-06-16 - 2015-08-31.
Motivering
Tierps kommun har tagit del av innehållet och ser positivt på förslaget.
Kommunen har inget att tillägga.
Beslutsunderlag
• Remissvar från Tierps kommun
• Remiss Heby kommuns försörjningsplan
Beslut delges
Heby kommun
Handläggare
Susanne Ivarsson
Gemensam service
Processtöd
815 80 Tierp
Besöksadress: Centralgatan 7
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Anna Hedqvist
Handläggare
Anna Hedqvist
Utredare/utvecklare
Telefon: 0293- 21 86 04
Epost: anna.hedqvist@tierp.se
TIERPS
KOMMUN
KS 2015. 578
Remissvar Heby kommuns Bostadsförsörjningsplan 2015-2018 med utblick
2030
Kommunstyrelsen i Tierps kommun har tagit del av innehållet i Bostadsförsörjningsplan
2015-2018 med utblick 2030 och ser positivt på förslaget och har inget att tillägga.
Tierp den 10 augusti 2015
SAMMANTRÄDESPROTOKO
Kommunstyrelsens arkets
TIERPS
KOMMUN
2015-08-18
Dnr Ks 2015.595
§ 46
(18)
1.4.1
Remissvar — Förslag till Energiplan för Gävle kommun
Beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta
att ställa sig bakom och översända remissvaret till Gävle kommun.
Bakgrund
Tierps kommun har beretts tillfälle att senast 27 september 2015 lämna
synpunkter på förslaget till energiplan för Gävle kommun.
Tierps kommun har tagit del av förslaget och har ingenting att erinra.
Ordf sign
Justerandes sign
i
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
TIERPS
4
1(2)
Tjänsteyttrande
KOMMUN
Datum
2015-08-04
dnr KS2015/595
Till
KS arbetsutskott
Sammanträde 18 augusti 2015
Tjänsteyttrande förslag till energiplan i Gävle kommun
Tierps kommun har beretts tillfället att senast 27 september 2015 lämna synpunkter på
förslaget till energiplan i Gävle kommun.
Svaret ska märkas med "Dnr 15KS278, Energiplan" och skickas till Gävle kommun,
Kommunledningskontoret, 801 84 GÄVLE.
Tierps kommun har tagit del av handlingen och har inget att erinra.
Bakgrund
Alla Sveriges kommuner ska enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439)
ha en aktuell energiplan som beskriver tillförsel, distribution och användning av
energi.
Gävle kommuns förslag till energiplan består av nulägesanalys, mål och handlingsplan
för genomförandet. Planen omfattar sektorerna bostäder, lokaler, industri samt transporter. Den beskriver Gävles nuvarande energiläge i förhållande till Gävleborgs län
och landet i övrigt. Förslaget tar upp frågor om effektivare energianvändning, ökad
andel fossilfri energi och ökad produktion av förnybar energi. Det ingår också delar av
transportområdet som berör förnybar drivmedelsproduktion, till exempel el och biogas, samt infrastruktur för tankställen och laddningsplatser för förnybara drivmedel.
I nulägesanalysen uppges att energianvändningen i Gävle kommun är nästan dubbelt
så hög som i resten av landet, sett per invånare, pga en industriintensiv region där industrisektorn i Gävle står för över 65 procent av den totalt använda energin. Trots det
är miljöpåverkan från energisystemet i form av koldioxidekvivalenter ca 66 procent
lägre i Gävle. I Gävle består fjärrvärmens bränslemix av 99,7 % förnybart (2014). Från
energiförsörjningen är koldioxidutsläppen knappt ett kilo räknat per invånare och år.
På transportområdet minskar inte koldioxidutsläppen i samma takt. Där uppgår koldioxidutsläppen per invånare till knappt 2000 kilo koldioxidekvivalenter per invånare
och år.
Det övergripande målet är att Gävle kommun ska vara klimatneutral år 2050, energianvändningen ska minska och energin ska användas mer effektivt.
Handlingsplanen fokuserar på sex områden:
- klimatgasutsläpp
Medborgarservice, bygg och miljöenheten
815 80 TIERP
Besöksadress: Centralgatan 7
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-129 69
Epost: medborgarservice Otierp.se
Handläggare
Wiltrud Naumann
Miljö- och hälsoskyddsinspektör
Telefon: 0293-21 81 24
E-post: wiltrud.neumann@tierp.se
2 (2)
- förnybar energi
- effektiv användning av energi
- reduktion av fossila bränslen och el för uppvärmning
- reduktion av fossila bränslen för transporter
- miljökrav i upphandling
En viktig fråga inom energisektorn är hur man ska beräkna klimatpåverkan från elproduktion. En förändring i elproduktionen eller elkonsumtionen ger ofta en tydlig förändring i klimatpåverkan. Milj övärderingen av el får därför en central roll i arbetet
med klimatutvärderingar.
Planen innehåller 30 aktiviteter som är framtagna i samråd med berörda kommunala
verksamheter och bolag. Aktiviteterna inriktas i första hand på områden som kommunen har större inflytande och rådighet över, t.ex. koncernens energianvändning i fastigheter, produktion av förnybar energi och förnybara drivmedel. Det har visats att
störst miljönytta och kostnadseffektivitet kan uppnås genom att satsa på att minska
elanvändningen. Utfallet av aktiviteterna kommer att rapporteras årligen i samband
med kommunens miljöbokslut.
Utöver risk- och sårbarhetsanalysen pågår även arbete med att integrera kliamatanpassningsplaner i en ny vattens- och avloppsplan samt i nya översiktsplanen som ett
led i arbetet med klimatanpassning.
För Bygg- och miljöenheten
Wiltrud Neumann
Miljö- och hälsoinspektör
Medborgarservice
TIERPS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsu
KOMMUN
2015-08-18
Dnr Ks 2014.113
§ 56
14 (18)
1.4.1
Remiss — Förlängning av den Regionala Kulturplanen 2015-2017
Beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta
att Tierps kommun ställer sig bakom Kultur och bildnings förslag att
förlänga den regionala kulturplanen med ett år.
Bakgrund
Sedan 2013 ingår Uppsala län i kultursamverkansmodellen som innebär att
staten tilldelar regioner och landsting de statliga verksamhetsbidragen i en
pott för att fördela vidare till olika bidragsmottagare i länet. Till modellen
hör att regioner och landsting ska lämna in en regional kulturplan som
beskriver satsningar och prioriteringar som länet önskar göra under den
kommande perioden. Den statliga förordningen säger att kulturplanerna bör
vara treåriga, men undantag kan göras.
Med hänvisning till den kommande regionbildningen samt kulturplanens
omfattande satsningar föreslår Kultur och bildning att den gällande
kulturplanen för Uppsala län förlängs med ett år.
Tierps kommun anser att det är rimligt att avvakta den nya
regionorganisationen innan arbetet med ny kulturplan startas och att den
gällande kulturplanen kan omfatta ytterligare ett år så att fler av de uppsatta
målen kan realiseras.
Landstingets kulturnämnd avser att föreslå landstingsstyrelsen/
landstingsfullmäktige att under hösten 2015 fatta beslut om en förlängning
av kulturplaneperioden.
Ordf sign
Justerandes sign
Sekr sign
D--.
)
1
Utdragsbestyrkande
Dokumentnamn
TIERPS
Förslag till beslut
KOMMUN
Datum
2015-08-10
Diarienummer
k it
Adress
Förlängning av den regionala kulturplanen för Uppsala Län
Förslag till beslut
Att Tierps kommun ställer sig bakom Kultur och bildnings förslag att
förlänga den regionala kulturplanen med ett år.
Bakgrund
Med hänvisning till den kommande regionbildningen samt kulturplanens
omfattande satsningar föreslår Kultur och bildning att den gällande
kulturplanen för Uppsala län förlängs med ett år.
Beslutsunderlag
Regional kulturplan för Uppsala län 2015-2017
Motivering
Framtagandet av en ny kulturplan kräver lång framförhållning och med
hänvisning till den kommande regionbildningen känns det rimligt att
avvakta den nya regionorganisationen innan arbetet med ny kulturplan
startas. Utifrån Tierps kommun anser vi att den gällande kulturplanen kan
omfatta ytterligare ett år så att fler av de uppsatta målen kan realiseras.
Detta skulle innebära att planen gäller även för 2018.
Beslut delges
Sofia Nohrstedt
Sofia Nohrstedt
Kultur- och fritidschef
Kultur och fritid
Möbeln Tierp
815 80 Tierp
Besöksadress: Grevegatan 19.21
Handläggare
Sofia Nohrstedt
Kultur- och fritidschef
E-post: Sofia.Nohrstedt@tierp.se
......._,,.._____........
r
IfErlf-n-') 1-.OMMUN
lif»19UN ' M -:;HASEN
Kultur och bildning I
-°7- 6
2015-07-03
Dnr KU2015-0064
f
Staben
Jeanette Wetterström
Tfn 018-611 62 67
E-post jeanette.wetterstrom@lul.se
Till kommuner och
kulturinstitutioner i Uppsala län
Synpunktsrunda: Förlängning av perioden för den Regionala
kulturplanen 2015-2017 med ett år
Sedan 2013 ingår Uppsala län i kultursamverkansmodellen, som innebär att staten
tilldelar regioner och landsting de statliga verksamhetsbidragen i en pott för att fördela
vidare till olika bidragsmottagare i länet. Till modellen hör att regioner och landsting
ska lämna in en regional kulturplan som beskriver satsningar och prioriteringar som
länet önskar göra under den kommande perioden. Den statliga förordningen säger att
kulturplanerna bör vara treåriga, men undantag kan göras. Uppsala läns första
kulturplan var tvåårig (2013-2014). Den nuvarande planen är treårig (2015-2017).
Landstingets kulturnämnd har önskemål om en förlängning av kulturplaneperioden med
ett år, så att den regionala kulturplanen även omfattar år 2018. Skälen är i huvudsak två.
Dels är kulturplanens satsningar omfattande och planen kan utan problem omfatta
ytterligare ett år för att satsningarna ska realiseras. Landstinget lämnar årligen in smärre
revideringar och äskanden till Statens kulturråd, så i det fall korrigeringar önskas göras
är det inget hinder för sådana trots en förlängning av perioden. En förlängning av
kulturplaneperioden möter inga hinder från Kulturrådets sida.
Dessutom planeras en regionbildning i Uppsala län. Framtagandet av kulturplanen
kräver en relativt lång framförhållning och det är rimligt att avvakta utvecklingen inför
den nya regionorganisationen för att bättre kunna bedöma vilka satsningar och
prioriteringar inför framtiden som är tänkbara samt ekonomiskt och organisatoriskt
möjliga.
Tidigare har beslut fattats i landstingsfullmäktige i juni samma år som kulturplanen ska
inlämnas till Kulturrådet under hösten. Beslut i fullmäktige tas då enligt planeringen
under ett junisammanträde år 2018, för att en ny regional kulturplan ska kunna börja år
2019 i det fall kultursamverkansmodellen fortlever i sin nuvarande form.
Landstingets kulturnämnd avser att föreslå landstingsstyrelsen/landstingsfullmäktige att
under hösten 2015 fatta beslut om en förlängning av kulturplaneperioden.
Kungsgärdet I S:t Johannesgatan 28 I Box 26074 I 750 26 Uppsala I tfn 018-611 62 72 I fax 018-51 16 98
org nr 232100-0024 I kultur@lul.se I www.lulse/kullur
Landstinget i Uppsala län
2 (2)
Kulturnämnden önskar att ni som samverkansparter lämnar synpunkter på förslaget om
en förlängning av kulturplaneperioden till och med år 2018. Synpunkter ska ha
inkommit senast 1 september till Kultur och bildning: kultur@lul.se.
Vid frågor kontakta:
Tjänstemän:
Anna Söderbäck, kulturdirektör: anna.soderback@lut.se, 018-611 62 60
Jeanette Wetterström, utredare/samordnare av kultursamverkan:
jeanette.wetterstrom@lul.se, 018-611 62 67
Förtroendevald:
Johnny Svahn (S), ordförande kulturnämnden, johnnysvahn@hotmail.com
070-552 27 33
Johnny Svahn
Anna Söderbäck
Ordförande
Kulturdirektör
äl Kultur och bildning
Regional kulturplan
för Uppsala län
2015-2017
Antagen av landstingsfullmäktige
2014-06-17
Kulturnämnden
Landstinget i Uppsala län
1 Kulturpolitisk strategi
1.1 Kulturpolitisk utgångspunkt
1.2 Övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser
1.3 Nationella kulturpolitiska mål
2 Utvecklingsområden 2015-2017
2.1 Ett rikare konstliv — utvecklingsområden
2.1.1 Litteraturen
2.1.2 Scenkonsten
2.1.3 Bild- och formkonsten
2.1.4 Konstlivets internationalisering
2.1.5 De professionella kulturskaparnas villkor
2.2 En ökad kulturell delaktighet - utvecklingsområden
2.2.1 Kulturliv för alla
2.2.2 Kultur för barn och unga
2.2.3 Digital delaktighet
2.2.4 Kultur och hälsa
2.3 En attraktivare livsmiljö — utvecklingsområden
2.3.1 Arrangörer och lokaler
2.3.2 Kulturmiljöer i länet
2.3.3 Konst i det offentliga rummet
2.3.4 Kultur och samhällsutveckling
3 Uppsala län
3.1 Uppsala läns rika kulturliv — åtta kommuner
3.2 Det professionella kulturlivet
3.3 Civilsamhället
3.4 Folkbildningen
4 Regional kulturverksamhet i Uppsala län
4.1 Den regionala nivåns organisation på kulturområdet
4.2 Regionala och kommunala kulturinstitutioner
4.3 Interregional samverkan och samarbete
4.4 De regionala kulturaktörerna och prioriteringar 2015-2017
4.4.1 Professionell teater- och musikverksamhet
4.4.2 Regional museiverksamhet
4.4.3 Konst- och kulturfrämjande verksamhet
4.4.4 Regional arkivverksamhet
4.4.5 Fihnkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga
4.4.6 Hemslöjdsfrämj ande verksamhet
4.4.7 Regional biblioteksverksamhet
4.4.8 Litteratur- och läsfrämjande
5 Kultursamverkan i Uppsala län
5.1 Samverkan, samarbete och samspel
5.2 Processen
5.3 Plan för uppföljning av den regionala kulturplanen
5.4 De regionala kulturaktörernas offentliga finansiering år 2013-2014
Bilaga: Samråd och samverkan - Förteckning över genomförda möten
1
2
3
4
5
5
5
6
9
10
11
14
14
17
19
21
22
22
23
24
26
28
28
31
32
33
35
35
36
37
37
38
40
42
45
47
47
49
50
52
52
52
54
56
57
1 Kulturpolitisk strategi
Vision
År 2025 är Uppsala län en stark kulturregion med internationell lyskraft. Länet är ett
kreativt kraftcentrum där ett dynamiskt konst- och kulturliv präglat av mod, bildning
och nytänkande ger Uppsala läns samtid och rika historia en levande gestaltning.
Strategi
Landstinget och länets åtta kommuner samverkar med kulturinstitutioner,
Regionförbundet, universiteten, det professionella kulturlivet, civilsamhället och andra
aktörer på kulturens arena, för att tillsammans nå visionen. Kultur, bildning och
kreativitet är självklara framgångsfaktorer för en demokratisk och hållbar regional
utveckling i Uppsala län.
Mål
• Ett rikare konstliv
• En ökad kulturell delaktighet
• En attraktivare livsmiljö
Regional kulturplan 2015-2017
Den regionala kulturplanen för Uppsala län, är landstingets program för hur
kulturförvaltningen med samarbetspartners under perioden 2015-2017 ska arbeta för att
nå visionen 2025. Kulturplanen beslutas av kulturnämnden och landstingsfullmäktige i
Landstinget i Uppsala län.
Uppsala läns styrka ligger i kulturinstitutionernas kompetens, universitetens akademiska
nivå, de professionella kulturskaparnas drivkraft samt medborgarnas inspirerade
engagemang. Genom hög konstnärlig kvalitet, kulturell delaktighet samt mångfald och
interkulturellt arbete, skapas en stark kulturregion med internationell lyskraft.
I dialog med länets aktörer på kulturområdet — landsting, kommuner, institutioner,
professionella kulturskapare och civilsamhälle — har kulturplanen tagits fram. Alla dessa
kulturaktörer utgör tillsammans nätverk och plattformar som gör det möjligt att genom
delmål och särskilda insatser nå visionen.
Samverkan är nyckeln och den avgörande framgångsfaktorn.
1
1.1 Kulturpolitisk utgångspunkt
Inledning
Landstinget i Uppsala län gick in i kultursamverkansmodellen år 2013. Den första
kulturplanen var tvåårig och beskrev de prioriteringar som landstinget ville göra ifråga
om regional kulturverksamhet som får statligt stöd. Den nya regionala kulturplanen
stakar ut färdriktningen för åren 2015-2017. Landstinget har genom dialog och
samverkan funnit att den första planen med sin vision och sitt upplägg fungerat väl som
strategiskt styrdokument. De ursprungliga perspektiven och utvecklingsområdena har
därför bildat utgångspunkt även för föreliggande kulturplan. Här formuleras en
utveckling av tidigare satsningar samt ett antal nya satsningar genom vilka vi stegvis
förverkligar det dynamiska och kreativa kraftcentrum som vi tillsammans önskar skapa i
Uppsala län.
Landstingets regionala kulturplan för perioden 2015-2017 har utarbetats i samverkan
med länets åtta kommuner och i samråd med länets kulturinstitutioner, det
professionella kulturlivet och det civila samhället. Ett resultat av Uppsala läns ingående
i kultursamverkansmodellen är att kulturfrågor nu diskuteras och behandlas i relation till
andra politikområden snarare än avskilt till det kulturpolitiska. Samverkan har ordnats
genom möten mellan viktiga aktörer i länet, där diskussion om nutid och formulerandet
av framtidsbilder beretts stor plats. Diskussionerna har genomsyrats av en stark vilja att
förverkliga ett livfullt och brusande kulturliv i hela regionen.
Kulturplanen 2015-2017 utgår från tre huvudsakliga perspektiv inom vilka Uppsala län
strävar efter att realisera sina satsningar. Landstinget engagerar sig för:
• Ett rikare konstliv
• En ökad kulturell delaktighet
• En attraktivare livsmiljö
Med dessa perspektiv som utgångspunkt, anger kulturplanen 13 utvecklingsområden
samt de särskilda satsningar inom varje utvecklingsområde som landstinget ämnar
genomföra under åren 2015-2017. Satsningarna ligger till grund för beslut om
landstingets ekonomiska insatser inom de olika utvecklingsområdena. Dessutom anges
prioriteringar som tagits fram i dialog med var och en av de regionala
kulturverksamheter som erhåller statliga medel genom modellen. Dessa prioriteringar
ligger till grund för fördelningen av de statliga medlen inom samverkansmodellen.
Den regionala kulturplanen innehåller fem olika delar. Den första delen ger en presentation av landstingets kulturpolitik och förhållandet till de nationella kulturpolitiska
målen. Den andra delen presenterar de utvecklingsområden som har identifierats under
processen med att ta fram planen. Tredje delen ger en kort beskrivning av Uppsala län
med fokus på kulturlivet. Fjärde delen beskriver den regionala nivåns organisation på
kulturområdet och de elva regionala kulturaktörer som erhåller statsbidrag genom
kultursamverkansmodellen. Avslutningsvis, i den femte delen, redogörs för hur planen
har tagits fram, hur uppföljning och fortsatt samverkan ska genomföras.
2
1.2 Övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser
Landstinget i Uppsala läns styrdokument från år 2005 med övergripande mål och
strategier för landstingets kulturinsatser utgår från att kultur har ett värde både för den
som skapar och för den som upplever. Målen utgår från att konst och kultur har ett
värde i sig självt, men även värdet av kultur som främjande inom andra områden
framhålls. När nu länet ingår i kultursamverkansmodellen är kulturplanen det aktuella
styrdokumentet; kulturplanen bygger på 2005 års strategier och mål och har
synkroniserats med nyformulerade strategier för landstingets kulturinsatser. Här
används ett analysverktyg som har tre olika utgångspunkter; konsten, människan och
regionen. Till dessa hör enligt modellen tre politikområden — konstpolitik, kulturpolitik
och kulturplanering.
Konstpolitik
Kulturpolitik
Konsten
Människan
Regionen
Kulturplanering
Konstpolitik
Målet för landstingets konstpolitik är att länet ska ha ett rikt konstliv av hög kvalitet.
För att nå målet ska landstinget
• Underlätta för professionella kulturskapare att verka i länet
• Stimulera till ökad bredd och mångfald i länets konstliv
• Visa öppenhet för ny teknik och nya konstformer
• Främja gränsöverskridande möten
Konst är här synonymt med konstarterna och innebär gestaltning av upplevelser, ideer
och kunskap i konstnärlig form inom till exempel litteratur, bild- och formkonst, musik,
teater, dans och film.
Kulturpolitik
Målet för landstingets kulturpolitik är att länets invånare ska vara kulturellt delaktiga.
För att nå målet ska landstinget
• Ge länets invånare möjlighet att vara skapande, kreativa och aktiva
• Ge länets invånare ökad tillgänglighet till konst- och kulturupplevelser
3
• Uppmuntra och stödja länsinvånarnas kunskapssökande
• Underlätta för människors möten
Kultur är här de värderingar, traditioner och livsstilar som håller samman en grupp, en
befolkning eller ett samhälle i social gemenskap. Kulturbegreppet omfattar, förutom den
professionella konsten inom alla konstarter, även deltagarkultur, amatörkultur,
bildningsverksamhet och kulturarv.
Kulturplanering
Målet för landstingets kulturplanering är att länet ska erbjuda en attraktiv livsmiljö.
För att nå målet ska landstinget
• Bidra till att konst och kultur blir mer tillgänglig i hela länet
• Integrera konst och kultur i det offentliga rummet
• Öka intresset och förståelsen för konst och kultur som utvecklingsfaktor
• Arbeta för ett rikt kulturliv som kan medverka till att utveckla och stärka länets
profil
Kulturplanering handlar om samspelet mellan kultur, plats och identitet. Kulturplanering innefattar konstarterna, kultur i dess breda bemärkelse, bildningsverksamhet
och kulturarv, men också områden som samhälls-/stadsplanering, besöksnäring samt
kulturella och kreativa näringar.
Landstinget och armlängds avstånd
Förutom de övergripande kulturpolitiska målen värnar landstinget principen om armlängds avstånd. Armlängdsprincipen innebär att den politiska nivån beslutar om mål och
riktlinjer och lägger fast de ekonomiska ramarna. De konstnärliga bedömningarna eller
andra kvalitativa bedömningar överlåts till konstnärliga ledare, ämnesexperter och
sakkunniga.
1.3 Nationella kulturpolitiska mål
Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som
grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig
kvalitet ska prägla samhällets utveckling.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken:
• Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina
skapande förmågor
• Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse
• Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas
• Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan
• Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur
Landstingets kulturpolitiska mål och strategier har samma riktning som de nationella
och bidrar till att uppfylla dessa. Mot bakgrund av de nationella målen samt regionala
mål och strategier för landstingets kulturinsatser, har länet genom samverkan lagt fast
utvecklingsområden, särskilda satsningar och prioriteringar som presenteras på följande
sidor.
4
2 Utvecklingsområden 2015-2017
Hur ska kulturlivet i Uppsala län te sig i framtiden? Efter samråd med institutioner,
kommuner samt engagerade individer och organiserade parter har landstinget valt att
göra insatser inom 13 utvecklingsområden. Utvecklingsområdena för perioden 20152017 är knutna till vart och ett av de tre perspektiven "ett rikare konstliv", "en ökad
kulturell delaktighet" och en "attraktivare livsmiljö". Till varje utvecklingsområde
formuleras särskilda satsningar som landstinget kommer att göra och som strävar i
riktning mot respektive kulturpolitiskt mål. De tre perspektiven motsvaras av
landstingets mål för konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering.
Utvecklingsområdena berör en eller flera av de regionala kulturaktörer som ingår i
samverkansmodellen, men även andra verksamheter som erhåller bidrag från
landstingets kulturnämnd berörs. Det är väsentligt att understryka att ansatsen i den
regionala kulturplanen inte omfattar hela det regionala kulturlivet. Kulturplanen
fokuserar på en utveckling för de verksamheter som ingår i samverkansmodellen
och/eller erhåller större landstingsbidrag. Utöver dessa finns kulturaktörer, institutioner
och föreningar av betydelse för länets kulturliv och kulturplanens utvecklingsområden,
men som inte är direkta utförare av i kulturplanen nämnda satsningar och prioriteringar.
De regionala kulturaktörerna samverkar i stor utsträckning med länets kommuner, vilka
ansvarar för och finansierar en stor del av länets kulturliv. Samverkan är som mest
utbredd kring kulturverksamhet för barn och unga.
2.1 Ett rikare konstliv — utvecklingsområden
2.1.1 Litteraturen
Alltsedan Landstinget i Uppsala län gick in i kultursamverkansmodellen har litteraturen
varit ett utvecklingsområde för att skapa ett rikare konstliv. Uppsala län är ett läsande
och skrivande län med ett rikt litterärt arv. I länets alla kommuner finns lokala
verksamheter inom litteraturområdet och länets folkbibliotek utgör en viktig kulturell
infrastruktur. Kommunerna, föreningslivet och landstinget genomför — enskilt eller i
samarbete — olika projekt som syftar till att skapa mötesplatser och lyfta litteraturen som
konstform. Litteratursatsningarna riktar sig till professionella utövare, amatörer med
eget skapande och till en deltagande publik. Satsningarna omfattar hela
litteraturområdet med poesi, prosa, facklitteratur, översättning och dramatik.
Landstinget uppmuntrar samverkan med Norrbottens läns landstings satsning på ett
litteraturresurscentrum, för att ta del av varandras erfarenheter av litteratursatsningarna i
de båda länen.
Landstinget har tilldelats utvecklingsbidrag från Statens Kulturråd för projektet
"Litteraturcentrum i Uppsala stad och län" med litteraturverksamhet av nationellt och
internationellt intresse. "Litteraturcentrum" sker i samverkan mellan landstinget,
folkbildningen och Uppsala kommun och drivs av ett av länets största studieförbund —
Studiefrämjandet. Sedan år 2008 är Uppsala kommun fristad för förföljda författare och
projektledaren för "Litteraturcentrum", tidigare fristadsförfattare, har bidragit till att
samla fristadsförfattare verksamma i Norden. "Litteraturcentrum" anordnar
5
skrivarverkstäder, författarkvällar och litteraturfestivaler. En antologi med texter av
författare verksamma i Uppsala län ges ut varje år. Aktiviteterna når en publik med
många olika etniska bakgrunder. Utifrån den utvärdering som görs av projektet hösten
2014 kommer bedömningar att göras om projektets framtid. Även Uppsala
författarsällskap fungerar som en plattform för regionens professionella författare och
föreningen arrangerar litterära evenemang.
I länet verkar flera exilförfattare, okända i Sverige men erkända i andra delar av världen.
Ett mål är att göra dem mer kända även här. I länets kommuner delas stipendier och
priser till minnet av betydelsefulla uppländska författare ut, exempelvis till minne av
Jan Fridegård (Uppsala och Håbo) och Stig Dagerman (Älvkarleby). Wiks folkhögskola
och Nordens Folkhögskola Biskops-Arvö erbjuder kurser i skrivande, med inriktning
mot prosa/lyrik och dramatik. Även studieförbunden i länet erbjuder skrivarkurser och
författarföreläsningar. Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö har dessutom verksamheter
riktade mot författare, till exempel ett nordiskt debutantseminarium för nya författare i
Norden.
Länsbibliotek Uppsala arbetar med utveckling av och stöd till länets folkbibliotek
genom fortbildning av bibliotekspersonal, rådgivning och samordning. Det är de
kommunala bibliotekens behov, landstingets kulturplan och den nya bibliotekslagen (1
januari 2014) som utgör grunderna för Länsbibliotek Uppsalas arbete. De driver bland
annat en litterär mötesplats där författare, folkbibliotek, landsting, kommuner,
universitet, länsbibliotek, studieförbund, folkhögskolor, bokhandlare, förlag och
forskning kan mötas, berikas och ges förutsättningar att samarbeta och samverka.
Framhållas bör också vikten av Stadsbiblioteket i Uppsalas roll som inspiratör och
resurs för länets övriga folkbibliotek, då det genom sina specialister kan bidra med
kunskap i olika satsningar.
Särskilda satsningar 2015-2017:
• Etablera en litteraturkarusell som bl.a. möjliggör utökade författarbesök vid
folkbiblioteken i länet, genom samordning via Länsbibliotek Uppsala.
• Länsbibliotek Uppsala samlar länets litterära krafter, kommuner, bibliotek,
författare och folkbildning m.fl. i arbetet med att åstadkomma ett Litteraturens
Hus, vilket är ett uttalat mål.
• Länsbibliotek Uppsala driver en mötesplats med litteraturförmedling i centrum.
Mötesplatsen kommer att sättas upp på olika platser i länet.
2.1.2 Scenkonsten
För att skapa ett rikare konstliv är det väsentligt att scenkonsten ges resurser som ger
möjlighet till livskraft och förnyelse av konstarten. Begreppet scenkonst rymmer främst
musik, teater och dans, men även gränsöverskridande konst som performance och
nycirkus. I länet finns flera aktörer som i olika omfattning producerar eller arrangerar
scenkonst. En utmaning inom scenkonstområdet är den varierande tillgången till scener
6
och arrangörer i Uppsala län. I länets mindre kommuner saknas ofta bra scener och i de
kommuner där scener finns, saknas inte sällan arrangörer.
Den professionella teaterverksamheten i länet är framförallt förlagd till centrala
Uppsala. Här finns fria dans- och teatergrupper som förser regionen med i första hand
scenkonst för barn, men även för vuxna. Tongivande och av stor vikt för hela länet är
kommunägda Uppsala stadsteater, som håller en hög konstnärlig kvalitet och har ett gott
rykte både nationellt och internationellt. Riksteatern Uppsala län är en regional aktör
som bidrar till att utveckla arrangörsnätverk för scenkonst och på så sätt arbetar för att
ge länets invånare möjlighet att ta del av intressant scenkonst. I fem av länets
kommuner finns lokala arrangörsföreningar som är anslutna till Riksteatern.
Gästspelscener och mindre teaterscener finns i Uppsala, Bålsta och Enköping.
Musiklivet framstår som starkt i länet. Länsmusikorganisationen Musik i Uppland och
det kommunägda Uppsala Konsert & Kongress (UKK) spelar tillsammans en
dominerande roll. Musik i Uppland ser genom Konsertkarusellen till att hela länet får ta
del av ett varierat utbud av högkvalitativa evenemang. UKK's konstnärliga utbud med
internationella och interkulturella inslag, betraktas idag som unikt för Sverige. Det är av
vikt för hela länet att slå vakt om dessa arrangemang. Vid sidan av de två dominerande
aktörerna finns både i Uppsala och resten av länet en rad arrangörer, föreningar,
spelplatser, musikevenemang och festivaler som bidrar till ett levande musikliv inom
många olika genrer.
Den levande musiken hör till det immateriella kulturarv som behöver spelas och
framföras för att åter komma till liv och medvetandegöras för sin publik samt upptäckas
av nya generationer. Ett, med internationella mått mätt, unikt värde har nyckelharpan
med sin särställning i den uppländska folkmusiktraditionen. I Uppland har nyckelharpan
en lång och obruten speltradition alltsedan medeltiden. Eric Sahlström Institutet (ESI) i
Tierps kommun har ett nationellt uppdrag och utgör ett viktigt nav för nyckelharpan —
både regionalt och nationellt. Institutet arbetar i första hand med svensk folkmusik — för
spel och sång, dans och instrumentbygge — och är en samlingspunkt för nyckelharpan i
världen. Institutet arbetar även för att människor ska få möta folkmusik, folksång och
folkdans som levande kultur i samhället idag och i framtiden. ESI är ackrediterat av
UNESCO som rådgivande NGO1 till UNESCOS' s kommittéför immateriellt kulturarv.
De mångkulturella resurserna hos länets invånare bör tillvaratas i ökad utsträckning.
Samspelet mellan gammalt och nytt, traditioner med rötter i Sverige och i andra delar av
världen kan främjas sida vid sida och därmed bidra till integration och trivsel. Arbetet
kan fungera som en hävstång för mångfald inom musik och dans samt i utvecklandet av
nya koncept kring kultur och turism.
För den professionella dansen i Uppsala län finns utmaningar men också stora
utvecklingsmöjligheter. Det saknas bra scener för dans i länet, vilket innebär en
begränsning för danskonsten. Detta gör samtidigt att dansen finner nya, ibland
oväntade, spelplatser. I dagsläget arbetar varken länets stora aktörer inom
scenkonstområdet eller de lokala arrangörsföreningarna med dans i någon större
I
NGO betyder Non Governmental Organization, t.ex. en rådgivande ideell organisation.
7
utsträckning, även om dansgästspel tas in vid enstaka tillfällen av de stora scenerna.
Länets danskonsulent arbetar gentemot de professionella dansarna och koreograferna
genom nätverk, fortbildning och rådgivning.
För att ge länsinvånarna möjlighet att ta del av teater- och dansevenemang av hög
kvalitet, införs en scenkonstkarusell. Ett antal teater- och dansföreställningar turnerar i
flera kommuner i länet. Riksteatern Uppsala län är producent och administrerar
turn&rna. Deltagande kommuner medfinansierar turnépaketet, vilket arrangeras som
offentliga föreställningar av det lokala föreningslivet alternativt av kommunerna själva.
Syftet är att komplettera det scenkonst-utbud som redan finns med högkvalitativ teater
och dans som publiken utanför centrala Uppsala annars sällan får ta del av.
Eftersom danskonsten idag saknar en egen hemvist i länet, krävs satsningar för att
bygga en ändamålsenlig infrastruktur. Projektet K.R.O.P.P på Uppsala Konsert &
Kongress i samarbete med Mon no Kai/SU-EN Butoh Company är en mötesplats för
nutida danskonst i ett litet och experimentellt format. Projektet ska nu vidgas genom
införandet av en internationell dansfestival vartannat år. Den kommer att vara en plats
för seminarier och branschträffar samt arena för utveckling av danskonsten i länet.
Högkvalitativa festivaler som arrangeras i Uppsala, röner ett stort intresse i övriga länet,
när de gästspelar i länets kommuner. Intentionen är därför att en "dansslinga" ska göra
nedslag runt om i länet mellan festivalsåren. Målet är att på ett kreativt och flexibelt sätt
skapa plattformar för danskonst i länet, säkra tillgängligheten av sådan för länets
medborgare samt placera regionen på den internationella danskonstkartan. För att lyckas
behöver infrastrukturen för dans utvecklas med flexibla lösningar som bl.a.
scenkonstkarusell och dansfestival. Det långsiktiga målet är en etablerad scen för
danskonst.
Särskilda satsningar 2015-2017:
• Landstinget ska i samverkan med Uppsala stadsteater, Biskops Arnö,
Riksteatern, representanter för det fria kulturlivet och Litteraturcentrum, ta fram
en plan för hur Uppsala län kan bidra till att ny dramatik skrivs och framförs.
•
Fortsätta stödja Uppsala stadsteaters satsning på dramatik för, med och av barn
och unga så att verksamheten, i samverkan med länets kommuner, kan etableras
långsiktigt i hela länet.
•
Genom Eric Sahlström Institutet ta tillvara nyckelharpans position som ett
immateriellt kulturarv unikt för länet.
•
Tillsammans med Riksteatern Uppsala län, länets kommuner och representanter
ur det fria professionella scenkonstlivet, utveckla formerna för en
scenkonstkarusell i länet.
•
Utveckla infrastrukturen för dansen, både med flexibla och permanenta
lösningar.
8
2.1.3 Bild- och formkonsten
Bild- och formkonsten är ytterligare ett utvecklingsområde i riktning mot ett mer
dynamiskt konstliv. I länet finns många bildkonstnärer och konsthantverkare och ett
flertal offentliga, ideella och privata aktörer som driver museer och gallerier. Den
största aktören är det kommunala Uppsala konstmuseum som är betydande och viktigt
för hela länets tillgång till samtida konst. Samlingarna digitaliseras och en ny webbplats
kommer att göra dem digitalt sökbara. Museet bedriver en omfattande
programverksamhet med bl.a. internationella samtida utställningar samt pedagogisk
verksamhet. Den kommunala stiftelsen Bror Hjorths hus i Uppsala är ytterligare en
aktör som bland annat framgångsrikt bedriver konstpedagogisk verksamhet. Målet för
stiftelsen är att inspirera barn och ungdomar, men även vuxna, till ett aktivt,
självständigt bildseende samt att ge lust till eget bildskapande. Det konstnärsdrivna Åhuset i centrala Uppsala, lyfter och synliggör såväl stadens som hela länets konst och
konsthantverk genom utställningar, föredrag och andra evenemang. Utanför Uppsala
kommun finns relativt få gallerier och konsthallar, men det arrangeras årligen
välbesökta konstrundor och konstutställningar i Tierp, Enköping, Håbo, Älvkarleby och
Östhammars kommuner. Särskilt bör här nämnas konstrundorna "Konst på väg", som
under påskhelgen drar upp till 6 000 unika besökare i Tierp med omnejd, liksom "Vår
konst" i Enköping som under samma helg har minst lika många besökare. Större
konstsamlingar finns på Skokloster slott samt i Uppsala universitets ägo. På regional
nivå finns en konstkonsulent på kulturförvaltningens kulturenhet som arbetar med
utveckling av konstområdet genom nätverk, seminarier och konsultativt stöd. För att
konstområdet ska utvecklas krävs samverkan mellan olika aktörer i länet. Detta har
genom flera utredningar konstaterats gällande framför allt samtidskonsten.
Konstkonsulenten har därför ett särskilt uppdrag att utveckla nätverk och mötesplatser
för samverkan mellan länets aktörer på samtidskonstens område. Till bild- och
formkonsten räknas även fotokonst.
Landstinget är en stor inköpare av konst till konstnärlig gestaltning av landstingets
lokaler. Det gäller såväl lös konst som gestaltning av offentliga miljöer. Landstinget i
Uppsala län tillämpar enprocentsregeln, vilken innebär att ca 1% av budgeten för ett
byggprojekt vid ny-, om- eller tillbyggnation avsätts till bild- och formkonstnärlig
gestaltning. Detta ger bild- och formkonstnärer arbetstillfällen samt gör konsten
närvarande i människors vardag. Landstingets konstinnehav uppgår till ca 20 000 verk.
För att länets medborgare ska få ökad tillgång till landstingets konst ska nya former
utvecklas för att visa delar av konstinnehavet. I kraft av verksamhetens stora omfattning
och den erfarenhet som byggts upp, är landstingets konstansvariga en resurs för länets
kommuner när det gäller konst i offentliga miljöer. Det kan gälla rådgivning om bland
annat avtal, beslutsprocesser och upphandling, liksom förslag på konstnärer till
konstuppdrag. Landstinget arbetar för att uppmuntra länets kommuner att använda sig
av enprocentsregeln och att i den mån de mäktar med, uppdra åt bild- och
formkonstnärer att gestalta offentliga miljöer. Genom att köpa in konst av både
nationella, regionala och lokala professionella konstnärer, stödjer landsting och
kommuner konstnärer. Det är inte minst viktigt att erbjuda nya konstnärer en möjlighet
att komma in i det regionala konstlivet och kunna etablera sig professionellt.
Landstinget för en könsuppdelad statistik över såväl inköp av konst och offentliga
gestaltningar som utdelade stipendier. Vid landstingets bidragsgivning till
9
utställningsverksamhet ställs krav på att bidragsmottagaren ska arvodera medverkande
konstnärer enligt MU-avtalet2.
Särskilda satsningar 2015-2017:
• Genom aktiviteter som seminarier och diskussionsforum bidra till ökad
samverkan mellan länets olika aktörer på bild- och formområdet.
• Skapa förutsättningar för och utveckla en regional konstverksamhet i samverkan
mellan landstingets kulturförvaltning, Upplandsmuseet, Uppsala konstmuseum,
Uppsala kommuns kulturkontor och Uppsala universitet.
• Genomföra ett seminarium för länets politiker — både landstings- och
kommunala — om enprocentsregelns positiva effekter och möjligheten att
använda konstnärer i samverkansråd vid planering av den offentliga miljön.
• Tillgängliggöra landstingsägd konst för en bredare målgrupp genom att
samverka med bl.a. kommuner kring konstutställningar och seminarier runt om i
länet.
2.1.4 Konstlivets internationalisering
Det internationella perspektivet — att ta del av och lära känna andra kulturer — är viktigt
för att kunna se den egna verkligheten i ett större, globalt sammanhang. Att kulturskapare arbetar över nations- och konstartsgränser bidrar till ett konstliv med
mångfald och hög konstnärlig kvalitet. Uppsala som universitetsstad ger länet en
internationell prägel, då det vid universiteten finns anställda och studenter från hela
världen. Representanter för många olika kulturer verkar sida vid sida.
Landstinget ska medverka till att konstlivets internationalisering ökar. Uppsala Internationella Kortfilmfestival, Uppsala Internationella Gitarrfestival och performancebiennalen Friktioner är exempel på större internationella satsningar som erhåller
landstingsbidrag. Landstinget stödjer också enskilda kulturskapares och kulturaktörers
möjligheter till internationellt utbyte, framför allt genom ekonomiska bidrag.
EU-programmet Kreativa Europa år 2014-2020 kommer att ersätta de tidigare
programmen Kultur, MEDIA och MEDIA Mundus. Programmet stödjer europeisk
verksamhet inom den kulturella och kreativa sektorn. I huvudsak riktar programmet in
sig på stöd till konstnärer, kulturarbetare och kulturorganisationer för att dessa ska nå en
större, mer diversifierad och internationell publik. Det syftar även till att öka
utnyttjandet av digitaliseringens möjligheter samt ger specifikt stöd till internationell
distribution av europeisk film. En ny garantifond som riktar sig till små aktörer skapas
för att ta hänsyn till de särskilda finansieringssvårigheter som småföretag inom
2
MU står för medverkans- och utställningsersättning. MU-avtalet består av ett ramavtal och ett
normalavtal och reglerar dels hur förhandling ska gå till och hur avtal ska slutas mellan en utställande
konstnär och en arrangör i samband med en utställning, dels ersättning till den utställande konstnären för
att hans eller hennes verk visas på en utställning.
10
kulturella och kreativa näringar har. Landstingets kulturstrateg bevakar och delger
länets kommuntjänstemän kunskap om vilka möjligheter programmet ger för
internationalisering och utveckling av länets konst- och kulturliv.
Särskilda satsningar 2015-2017:
• Fortsätta stödja initiativ som ökar internationaliseringen av länets konstliv och
särskilt beakta internationaliseringen vid ansökningar om ekonomiskt stöd.
• Utlysa ett regionalt projektbidrag med särskilt fokus på internationellt präglade
projekt, gärna med EU-finansiering.
• Utveckla ett regionalt nätverk för kulturskapare och tjänstemän avseende
internationaliseringsfrågor.
• Anordna seminarium kring EU-stöd och hur EU-finansierade projekt inom
kulturområdet kan genomföras.
2.1.5 De professionella kulturskaparnas villkor
Kärnan i ett starkt och levande kulturliv är de professionella kulturskaparna. Dessa är,
tillsammans med forskare och uppfinnare, de i samhället som söker nya vägar, utforskar
och spränger gränser. Professionella kulturskapare utgör också grunden för ett kulturliv
präglat av konstnärlig kvalitet. Den konstnärliga kvaliteten är ständigt under
omprövning. En fungerande kulturell infrastruktur ger kulturskapare möjlighet att
fördjupa och utveckla sitt eget skapande. Detta är avgörande för ett långsiktigt, hållbart
och dynamiskt kulturliv.
I Uppsala län, speciellt i Uppsala kommun, bor många professionella kulturskapare
vilka är aktiva inom de flesta konstarter. De arbetar under skilda förhållanden beroende
på den konstart de utövar. Många arbetar utanför länsgränsen och har ofta ett nationellt,
i vissa fall ett internationellt, arbetsfält. Eftersom antalet tillsvidareanställningar för
professionella kulturskapare är få i länet, är de flesta frilansande. Närheten till
Stockholm bidrar till ett inflöde av impulser och även in till länet pendlande
kulturskapare. Stockholm utgör den största arbetsmarknaden för Uppsala läns fria
kulturskapare, men även Gävleborg bidrar till att vidga den tillgängliga
arbetsmarknaden.
Landstinget har i dialog med ett samverkansråd, bestående av professionella
kulturskapare, identifierat utvecklingsbehov för Uppsalas fria kulturliv. Stödstrukturer
saknas i stort för dem som väljer att stanna kvar respektive flytta hit, varför det är svårt
att leva på sin konst om man vill bo och utveckla sitt konstnärskap i länet. Trots långa
och gedigna utbildningar måste inkomsten från konstnärlig verksamhet ofta kombineras
med inkomster från annat arbete. Det fria kulturlivet behöver offentligt stöd av olika
slag för att utvecklas.
Infrastruktur för konst och kultur är sedan lång tid tillbaka ett tredelat ansvar för statlig,
regional och kommunal nivå. Den statliga nivån hade tidigare genom Kulturrådets
11
direktfördelning av medel till landets alla institutioner en nationell överblick. Detta har i
viss mån förändrats genom samverkansmodellen. Statens Kulturråd fördelar dock
fortsatt stöd direkt till fria grupper och Konstnärsnämnden fördelar stipendier till
enskilda konstnärer (med konstnärer avser Konstnärsnämnden professionella
kulturskapare inom alla konstarter). Det stöd som den nationella nivån bidrar med på
grupp- och individnivå kommer tyvärr inte Uppsala läns kulturskapare till del i så stor
utsträckning. Av länets fria grupper inom teater-, dans-, och musikområdet, är det
endast ett fåtal grupper som erhåller bidrag från Kulturrådet. På musiksidan erhåller tre
fria grupper produktionsstöd, sju erhåller arrangörs stöd och två fria aktörer erhåller
produktionsmedel. På konstsidan kommer utställningsstöd länet till del i viss
utsträckning. Trots att det i länet lever och verkar många professionella kulturskapare
inom alla konstarter, är det inte heller så många som erhåller Konstnärsnämndens olika
bidrag och stipendier. Vid årsskiftet 2013-2014 innehade endast fyra individer
stipendium eller inkomstgaranti: en musiker (femårsstipendium), en dansare/koreograf
(tioårsstipendium) samt en musiker och en författare (inkomstgaranti). Statens
Musikverk beviljade 2013 medel till ett projekt i Uppsala län samt två projekt där
Uppsala län är projektägarens hemvist.
Utöver bidrag till fria grupper och stipendier av olika längd, satsar staten på
alliansmodellen, där man numera har tre allianser för frilansande kulturskapare:
Musikalliansen, Teateralliansen och Dansalliansen. Detta är en anställningsform i vilken
man är anställd i alliansen mellan sina olika uppdrag och tar tjänstledigt från alliansen
när man har professionella uppdrag. Det är relativt få skrivna i Uppsala län, som
kommer i åtnjutande av denna anställningsform. Av Musikalliansens 119 anställda bor
t.ex. endast fyra personer i Uppsala län, medan Dansalliansen inte har en enda anställd
boende i länet. Statens Kulturråd ger verksamhetsbidrag för arbetsförmedlande insatser
till de 13 centrumbildningarna inom de olika konstarterna. Uppsala län är även här svagt
representerade, som t.ex. i Danscentrum, vilka endast har fyra medlemmar från Uppsala
län. Detta är inte en fullständig redovisning av alla bidrag som tillfaller länets utövare,
men det ger en uppfattning om hur tilldelningen ser ut.
Kommuner och landsting stödjer de professionella kulturskaparna på flera olika sätt.
Landstingets verksamhetsbidrag till de regionala kulturaktörerna är ett sätt, men framför
allt ges stöd till enskilda kulturskapare genom de kulturstipendier som årligen utdelas.
Här bör det konstnärliga utvecklingsstödet nämnas, vilket omfattar 100 tkr/år under två
år och ges till en kulturskapare för att denne ska kunna utveckla sitt konstnärskap.
Stödet gör det möjligt för mottagaren att i större utsträckning kunna ägna sig åt sin
skapande verksamhet.
Nyskapande konstnärliga uttryck har ibland svårt att finna sin publik och sitt forum,
varför det är viktigt att det regionala kulturlivet också har inslag av, relaterar till och
respekterar den samtida konsten. Landstinget fördelar bidrag till konst- och
kulturprojekt, där nyskapande och konstartsövergripande inslag prioriteras.
En utvecklad kulturell infrastruktur skulle öka möjligheterna för fria professionella
kulturskapare att verka inom länet. Länets institutioner med fast anställd konstnärlig
personal är som tidigare nämnts ytterst få. Institutionerna är dock betydelsefulla aktörer
och arenor även för det fria kulturlivet. Landstinget verkar därför för att länets
12
kulturinstitutioner på ett aktivt sätt samverkar med fria kulturskapare och grupper.
Samverkan mellan institutionernas organisation och enskilda kulturskapares/gruppers
flexibilitet och kreativitet, möjliggör ett dubbelriktat flöde av erfarenheter, ider och
samarbetsprojekt.
Landstinget arbetar även med stöd till de professionella kulturskaparna genom de
konsulenter som finns inom respektive konstområde på Kulturenheten, Länsbibliotek
Uppsala och vid de regionala kulturinstitutionerna. Konsulenterna arbetar rådgivande,
arrangerar fortbildningar samt anordnar mötesplatser och nätverksträffar.
Under kommande kulturplaneperiod planerar landstinget att genomföra ett pilotprojekt
med en anställd "Länskulturskapare". En tillfällig tjänst kommer att inrättas vid
Kulturenheten, där en kulturskapare i taget får i uppdrag att med sin kompetens och sitt
konstnärliga skapande belysa viktiga och aktuella frågor. Länskulturskaparen arbetar
under begränsad tidsperiod och byts ut i ett slags stafettsystem, för att så många
kulturskapare och konstarter som möjligt ska kunna delta i projektet.
Länskulturskaparen arbetar utifrån vissa frågeställningar i nära samarbete med länets
kommuner och det fria kulturlivet.
Särskilda satsningar 2015-2017:
• Formalisera mötesstruktur, dialog och samverkan med fria kulturskapare i länet.
•
Tillsammans med länets kulturskapare skapa en plattform för erfarenhetsutbyte
och direktkommunikation i sociala medier.
• Informera och stödja kulturskapare i hela länet, med målet att fler av länets
professionella kulturskapare ska få del av EU-medel, nationella bidrag och
stipendier samt anställningar i de tre kulturallianserna.
•
Genomföra ett pilotprojekt med en Länskulturskapare, som genom sitt
konstnärliga skapande ska belysa aktuella frågor i länet.
• Att ta initiativ till att tillsammans med övriga län i Mälardalen ta fram en
gemensam plan för konstartsövergripande kompetensutveckling.
•
Inventera länets professionella kulturskapare och deras verksamhet.
• Vid inköp av gåvor vid uppvaktning och representation gärna göra det från
kulturskapare.
• Verka för att MU-avtalet följs vid de tillfällen då fria professionella
kulturskapare anlitas som konsulter eller sakkunniga vid möten inom landsting
eller kommun.
13
2.2 En ökad kulturell delaktighet - utvecklingsområden
2.2.1 Kulturliv för alla
Ett kulturliv tillgängligt för alla medborgare i länet, är ett mål som landstinget och de
offentliga kulturaktörerna arbetar för att förverkliga. Alla människor ska ha möjlighet
att möta konst och kultur. Inte bara för att det har ett värde i sig, utan också för att
kulturlivet utgör en arena för möten mellan människor med olika bakgrund och olika
kulturer. Gränsöverskridande möten leder till en dynamisk utveckling och ökar
toleransen för olikheter; genom mångfald sker utveckling. Med mångfald avses i denna
kulturplan att en variation av erfarenheter och kunskaper kommer till uttryck och
företräds i kulturlivet, det vill säga att länets kulturliv återspeglar länets sociala och
etniska mångfald. I detta är folkbildningens aktörer viktiga. Allas möjlighet att delta i
kulturlivet är en viktig jämlikhets- och demokratifråga.
Landstinget arbetar för att kulturlivet ska vara tillgängligt för alla oavsett var man bor.
De hinder och trösklar som begränsar människors möjlighet att kunna ta del av estetiska
upplevelser eller eget skapande bör i möjligaste mån undanröjas. Landstinget arbetar för
att säkerställa all slags tillgänglighet för personer med fysisk eller psykisk
funktionsnedsättning samt för att kulturlivet ska ha god geografisk spridning.
Tillgången till kultur kan se olika ut i olika delar av länet, men landstinget strävar efter
att hela länet ska gynnas av de satsningar som görs med offentliga statliga och regionala
medel. Alla regionala kulturaktörer ska i möjligaste mån förlägga aktiviteter och
föreställningar till lokaler som uppfyller krav på tillgänglighet. Landstinget ställer krav
på tillgänglighet hos mottagare av kulturbidrag. Landstinget strävar efter att öka
kompetensen om tillgänglighet och mångfaldsaspekter. Ett arbete avseende normkritiskt
tänkande i likabehandling har inletts och förvaltningsanställda har utbildats i HBTfrågor. Detta för att bidra till en större öppenhet i det interna och externa arbetet
gentemot varandra, medborgare och bidragsmottagare.
Den estetiska förmågan berikar ett kunskapssamhälle. Medborgarnas kreativitet och
skapande utgör välfärdsfaktorer. Vissa socioekonomiska skillnader kan undanröjas
genom subventioner i offentligt finansierad verksamhet. Kulturinstitutionerna tar ibland
egna initiativ till att öka den kulturella delaktigheten. Uppsala stadsteater tillämpar t.ex.
vid vissa föreställningar en dynamisk prissättning, som innebär att vissa platser säljs till
reducerat pris. Det gör det möjligt för priskänsliga grupper att kunna ta del av aktuella
teaterupplevelser trots en svagare betalningsförmåga. Det finns även möjlighet för
ungdomar att köpa rabatterade säsongskort. Denna typ av insatser kan överföras till
andra institutioner.
Det immateriella kulturarv som frambärs av gemensamt språk, kunskapsformer och
sociala koder, tas ofta för självklart av den grupp i samhället som innehar majoritet. För
minoritetsgrupper kan de istället utgöra exkluderingsfaktorer. Det är viktigt att skaffa
kunskap om dessa faktorer och sträva efter att underlätta för olika gruppers förståelse
för varandras kultur, självbild och möjlighet till upplevelser av olika typer av kultur.
Vid belysandet av ett kulturarv är det väsentligt att även se till den mosaik av
verkligheter och oskrivna berättelser som ryms däri. Utställare behöver ifrågasätta vems
14
berättelser och därmed vems kulturarv som synliggörs. Tillgänglighet är även känslan
hos mottagare och publik av att vara välkomnad, inkluderad och att man förstår och kan
identifiera sig med det som uttalas. Ett exempel på projekt som arbetat med dessa frågor
är HAIKU-projektet3 i vilket Upplandsmuseet och Folkrörelsearkivet tagit en aktiv del.
Upplandsmuseet belyser, i ett annat projekt, de funktionsnedsattas perspektiv och vad
det inneburit att leva med en funktionsnedsättning vid olika tidpunkter genom historien.
Upplandsmuseet och HandikappHistoriska föreningen driver projektet FOKUS som
syftar till att utbilda personer i ett museinätverk i frågor rörande funktionshinder och
kulturarv. Målet är att perspektivet funktionshinder på ett självklart sätt ska
implementeras i mångfaldsbegreppet.
De nationella minoriteterna och kulturen
I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: sverigefinnar, judar, tornedalingar,
romer och samer. Länets befolkning tillhörande en nationell minoritet ska ha möjlighet
att utveckla sin kultur och sitt kulturarv. För att tillgodose olika preferenser och behov
hos befolkningen måste kulturlivet vara mångfacetterat, innehålla både breda och smala
kulturyttringar samt erbjuda pedagogisk vägledning för den kulturovane. Kulturlivet ska
söka spegla länets dominerande kulturella identitet såväl som identiteten i minoritetsoch subkulturer. Mångfalden i olika kulturers resurser ska tillvaratas och tillåtas
blomstra. Nedan beskrivs hur Uppsala läns regionala kulturaktörer samt kommuner idag
arbetar med att främja och lyfta fram minoritetskulturer och deras kulturarv.
Landstingets roll blir framgent att som samordnare se var de olika aktiviteterna finns
och genom länets institutioner och konsulenter bidra till att stödja sammanhang som kan
förstärka varandra. Vidare bör landstingets roll vara att kompetensutveckla, förmedla
kunskap och inspirera. Allt för att kunskapen om och förståelsen för de nationella
minoriteterna ska öka i hela länet.
I Uppland och Mälardalsområdet utgör sverigefinnar en stor andel av befolkningen.
Landstinget är finskt förvaltningsområde och tar emot statsbidrag för att främja finska
språket och finsk kultur i länet. I samråd med finska föreningar ska landstinget planera
hur statsbidraget skall användas på bästa sätt. Landstinget har genomfört en
kartläggning av de behov och önskemål som de finskspråkiga har och hur landstinget
kan tillgodose dem. I den framgår att önskemålen till stor del handlar om kulturella
aktiviteter som till exempel barnteater, språkläger, teater och film. De har sitt ursprung i
en längtan efter den finska kulturen och en önskan att föra kultur och språk vidare till
kommande generationer.
I länet är alla kommuner utom Heby och Knivsta finska förvaltningskommuner. Ett
flertal initiativ och projekt med fokus på finsk kultur kommer att initieras i länets
kommuner. I Enköpings kommun har en finsk kulturplaneringsgrupp bildats och
flertalet aktiviteter planeras och genomförs. I Tierps kommun tillgängliggörs kultur på
finska genom nytt informationsmaterial om biblioteken samt att arbetsmaterial till
"Ordförrådet", ett språkutvecklingsprojekt för barn i åldern 8-12 år, även kommer att
finnas på finska. Håbo kommun har ett stort antal kultur- och språkstimulerande
aktiviteter, som t.ex. finska bok- och musikpåsar för barn. Äldreboenden med finska
3
HAIKU står för Handikapphistoria i kulturarvet och var ett treårigt projekt 2010-2013 lett av Nordiska
museet finansierat av Allmänna arvsfonden.
15
avdelningar erbjuder finsk litteratur och det har även arrangerats finsk tangokväll. Håbo
bibliotek är aktiva i samrådsmöten med sverigefinska minoriteten. Inom Kultur i vården
i Östhammar finns utbildade finska högläsare, vilka erbjuder högläsning och bokcirklar
inom äldreomsorg och dagligverksamhet. Älvkarleby kommun satsar på den finska
minoriteten genom ökat inköp av finsk litteratur, barnteater på finska samt mötesplatser
och gruppaktiviteter på finska för äldre. Uppsala kommun har en stor mängd projekt,
uppdrag och arrangemang inom ramen för finska förvaltningsområdet. Finsk poesi
framförs, konstutställningar, workshops och samtal arrangeras i ett samarbete mellan
Uppsala kommun, Svenska kyrkan och Föreningen för sverigefinska skribenter.
Uppsala tillhandahåller även finska "kulturlådor" där Musik i Uppland deltagit i
framtagande och utförande. Uppsala kommun finansierar finska filmvisningar på
Fyrisbiografen och finska bidrag under Internationella Kortfilmfestivalen.
Länsbibliotek Uppsala inventerar behov och ideer kring finskspråkigt arbete på länets
folkbibliotek samt ska skapa ett nätverk för finskspråkig personal vid biblioteken.
Upplandsmuseet har anställt en romsk pedagog och gjort en uppmärksammad
utställning i gatumiljö, "Romska röster", baserad på romsk identitet och romska
berättelser. I projektet belyses den romska minoriteten — traditioner, normer och
fördomar. Projektet Romska röster har vidgats till en nationell satsning, det vill säga en
stor vandringsutställning med tillhörande pedagogisk verksamhet, som turnerar runt om
i Sverige, vilket möjliggjorts genom bidrag från Postkodlotteriet. Även i Tierps
kommun kommer romers kultur att lyftas fram genom program/utställning under 2015.
År 2011 tilldelades Dagermanpriset till en kvinna för hennes teaterarbete med romer i
Sverige och Ungern. Priset, som knyts till arbete i yttrandefrihetens tecken, delas ut av
Älvkarleby kommun, Dagermansällskapet och lokala medier.
Arbetet med de övriga nationella minoriteterna är av mindre omfattning. Musik i
Uppland har som ambition att fortsätta arbetet med att erbjuda program med anknytning
till de nationella minoriteterna för vuxna, barn- och ungdom samt i skolan. Under 2013
erbjöds åtta konserter med svensk-samisk musik och under 2014 arrangeras åtta
konserter med judisk folksång från Östeuropa. 1 Tierp kommer flerspråkiga sagostunder
att arrangeras och kommunen kommer fortsatt att satsa på att köpa in medier på
minoritetsspråk. I Östhammar kommer de nationella minoriteterna och dess
kulturhistoria ges utrymme vid kommande kulturarrangemang i kommunens regi.
Studieförbunden i länet samverkar med flertalet av de nationella minoriteternas egna
organisationer och bidrar därigenom på olika sätt till att möjliggöra minoriteternas
arbete med att föra vidare och utveckla det egna kulturarvet.
Särskilda satsningar 2015-2017:
• Säkerställa att de regionala kulturaktörerna arbetar aktivt med tillgänglighet,
jämställdhet och interkultur genom att ta med perspektiven i dialoger och
överenskommelser.
• Följa upp arbetet med handlingsplanerna för ökad tillgänglighet för personer
med funktionsnedsättning. Samtliga institutioner som erhåller statsbidrag inom
ramen för kultursamverkansmodellen ska ha åtgärdat "enkelt avhjälpta hinder"
16
för tillgänglighet senast år 2016. Institutionerna ska även tillgänglighetsanpassa
webbplatser och e-tjänster senast år 2016.
•
Stödja initiativ som ökar mångfalden i länets kulturliv och särskilt beakta de
nationella minoriteternas möjligheter att utveckla sina respektive kulturella
identiteter.
•
Verka för internationalisering och kulturutbyte med Finland för att stärka den
finska kulturen i länet.
•
Under föreliggande kulturplaneperiod ha minst ett tillfälle för erfarenhetsutbyte
med minoriteterna i fokus. Här inbjuds representanter för de olika nationella
minoritetsgrupperna, kommuner och andra att presentera sig själva och sina
satsningar.
2.2.2 Kultur för barn och unga
Arbetet med barns och ungas rätt till kultur tar sitt avstamp från FN:s barnkonvention,
framför allt ur artikel 31 om "... barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation
samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet ..." samt i de nationella
kulturpolitiska målen. Genom att uppleva konst och kultur och ägna sig åt eget
skapande kan barn och unga behålla och utveckla sin fantasi. De kan ifrågasätta och
konkretisera kunskap, skapa mening samt främja sitt självständiga tänkande. Estetiska
inslag främjar övrigt lärande och bör uppmuntras. Ju fler sinnen som är aktiva i
lärandeprocessen desto effektivare lärande.
Musik- och kulturskolor har en viktig roll att spela när det gäller barns möjlighet till
eget skapande, möte mellan olika kulturer samt deltagandet i det lokala kulturlivet.
Även fritidsgårdar, olika barn- och ungdomsföreningar, som t.ex. idrottsföreningar,
kulturföreningar, scout- och studieförbund, är viktiga aktörer under barns och
ungdomars fria tid. Biblioteken innehar en viktig roll som nav för lässtimulerande
insatser och för främjande av demokratitanken, men också genom att vara mötesplats
och forum för barn- och ungdomskultur. Biotopia och Upplandsstiftelsen gör stora
insatser genom sin pedagogiska barnverksamhet. Detta gäller även pedagogik inom
kulturarv, kulturhistoria och slöjd, som bedrivs på och genom Upplandsmuseet.
Nätverket Kulturkraft arbetar med kultur för barn och unga. I Kulturkraft samlas
konsulenter, pedagoger och producenter inom områdena litteratur, dans, film, hemslöjd,
konst, kulturarv, musik och teater. Samtliga är verksamma i organisationer där
landstinget är huvudman eller större bidragsgivare. Kulturkraft arbetar både strategiskt
och operativt för att motverka snedfördelning av resurser till barn- och
ungdomskulturområdet i länet, men också för att lyfta frågor om tillgänglighet,
mångfald och jämställdhet. Det strategiska arbetet innefattar t.ex, spridning av goda
exempel samt bevakning och fördjupning inom olika områden som har betydelse för
kommunernas barn- och ungdomskultursamordning. Det operativa arbetet i Kulturkraft
syftar bland annat till att sprida kunskap om olika konstformers uttryck och
förutsättningar samt till att ge barn och unga möjlighet att ta del av professionell konst
17
och kultur i skolan och på sin fritid. Det sker bland annat genom den årliga utbudsdagen
"Stora Kulturdagen".
Elevers möte med professionell kultur i skolan har de senaste åren förändrats i och med
regeringens satsning på Skapande skola. Länets samtliga kommuner och flertalet
friskolor söker och erhåller statliga medel för Skapande skola. Skapande skolasatsningen är ett komplement till skolornas traditionella arbete med kultur. Enligt
rapporten "En första utvärdering av Skapande skola", som gjorts av Myndigheten för
kulturanalys, påvisas det att skolledningens intresse och engagemang påverkar vilka
elever som får del av kultur. Rapporten visar även att det är svårt att påvisa långsiktiga
effekter av kulturupplevelser. Därför efterlyses längre tidsperspektiv än ett år för
Skapande skola-pengar. Rapporten visar att det finns en tendens att insatser som utförs
av pedagoger och institutioner ökar, medan insatser som utförs av enskilda
professionella konstnärer och fria grupper minskar. Kulturenheten arbetar därför
tillsammans med Kulturkraft för att balansen mellan dessa insatser ska bli bättre. Några
av länets kommuner har så kallad kulturgaranti, utöver Skapande skola, vilken
säkerställer elevers tillgång till möten med professionell kultur.
Internet möjliggör att man kan vara medskapande i den kultur som konsumeras, så
kallad prosumtion, där producerande och konsumerande sker samtidigt. Barn och unga
är i allt högre grad själva kreatörer på den digitala arenan. Det är viktigt att landstinget
beaktar och främjar detta, så att den unga generationens kunskaper, värderingar och
kulturyttringar tillvaratas. Så görs redan idag genom Kulturkrafts satsning på
facebooksidan "Kulturkollen" samt genom möten och processer i samarbete med länets
kommuner. Det arbetet behöver växlas upp till fler och större satsningar.
Regionala kulturaktörer arrangerar festivaler där unga ges möjlighet att utvecklas och
visa upp sitt eget skapande. Några exempel är Skapa Dans, Focus Filmfestival, Musik
Direkt, Unga skrivare och Ung Kultur Möts. Landstinget fördelar årligen bidrag till
ungdomsorganisationer på distriktsnivå och ungdomsstipendier till talangfulla
ungdomar utdelas inom olika konstområden. Sedan år 2011 utdelas priset "Årets
Uppskattning" till en aktör som gjort betydande insatser inom barn- och
ungdomskulturområdet. Landstingets kulturnämnd avsätter medel till ett arrangörsstöd
för professionell teater och dans för barn och unga. Arrangörstödet kan sökas av skolor,
förskolor, kommunala verksamheter samt föreningar och handläggs av Riksteatern
Uppsala län. Med satsningen på Kulturbussar erbjuder landstinget, genom Upplands
Lokaltrafik, länets skolklasser att resa till kulturaktiviteter och kulturella resmål
kostnadsfritt under kollektivtrafikens lågtrafiktider.
Särskilda satsningar 2015-2017:
• Utveckla satsningen på Kulturbuss till att även inkludera förskolor och
fritidshem, både under terminen och under loven.
•
Genomföra en kampanj för andra resmål än Uppsala stad, så resor med
kulturbussar sker i alla riktningar, även inifrån Uppsalas centrala skolor ut till
länets alla kommuner.
18
• Genomföra ett eller flera seminarier kring olika modeller för kulturgaranti och
hur man bäst förankrar och genomför dessa modeller lokalt.
•
Driva läsfrämjandeprojekt som möter de unga i deras egna miljöer. Nya sätt att
nå barn och unga samt nya sätt att arbeta läsfrämjande prövas (se även avsnitt
4.4.8).
2.2.3 Digital delaktighet
Vårt samhälle blir allt mer digitaliserat. Internet möjliggör ett snabbt och oavbrutet
informationsflöde. Kunskap om hur datorer och internet används är för den enskilde
avgörande för att kunna vara en del av samhällsdebatten, att kunna verka på en modern
arbetsmarknad såväl som att delta i social interaktion på nätet. Sett ur ett
samhällsperspektiv är insatser för att skapa digital delaktighet en del av
demokratiarbetet.
2013 antog Regionförbundet Uppsala län Digital agenda för Uppsala län 1.0, vilken
ska medverka till att länet blir en attraktiv kunskapsregion. I Uppsala län beräknas drygt
40 000 invånare i åldersgruppen 16 år och uppåt stå utanför den digitaliserade världen,
med anledning av de inte har tillgång till eller tillräcklig kunskap om digital
kommunikation. Endast 45 % i länet har tillgång till fast bredband med hög kapacitet
och skillnaden är stor mellan tätort och landsbygd.
En del av folkbibliotekens kärnuppdrag är att öka kunskapen om hur informationsteknik
kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet och
samhällsdebatten. Detta gäller även folkbildningen i stort. Länsbibliotek Uppsala
arbetar för att stödja och finna former och samverkanspartners för att detta uppdrag ska
kunna utföras på bästa sätt utifrån lokala förutsättningar och behov. Under 2014 startar
en mer aktiv samverkan med seminarier och möten mellan folkbibliotek, folkhögskolor,
museer och föreningsliv. Länsbiblioteket ansvarar tillsammans med Uppsala Läns
Bildningsförbund för satsningen. Denna syftar till att olika projekt och särskilda
satsningar inte motverkar utan kompletterar varandra, så att de totala resurserna används
på bästa sätt för medborgarna.
Landstinget tar del i den innovativa digitala samhällsutvecklingen och strävar efter att
öka befolkningens förståelse för hur moderna tekniska verktyg kan användas. Digitala
verktyg erbjuder nya kulturupplevelser och kan även tillgängliggöra redan befintliga
kulturupplevelser och kulturarv. Sedan den förra kulturplanen skrevs har
digitaliseringen av biografer i länet fortsatt. Alla kommuner utom Knivsta hade år 2013
en digitaliserad biograf inom den egna kommungränsen. Digitaliseringen av biografer är
viktig för visningsmöjligheter av nyproducerad film, men vidgar också biografens
verksamhetsområde. Förutom film kan digitala livesändningar av konserter,
scenkonstföreställningar och föredrag visas. Biograferna kan erbjuda ett mer varierat
utbud av aktiviteter till en bredare målgrupp och det ges goda möjligheter att utveckla
biograferna till digitala mötesplatser. Landstingets filmkonsulent arbetar med att stödja
biografernas övergång till den digitala tekniken och dess nya möjligheter. Dessutom ges
fortbildning till länets professionella filmare i den nya digitala tekniken för att de ska
19
kunna ta del av dess möjligheter. Fortbildningar för länets pedagoger ges också, för att
de ska kunna använda digitala verktyg i undervisningen.
Digitaliserade museer och arkiv kan göra samlingar tillgängliga utan att publiken
behöver besöka det faktiska museet eller arkivet. Upplandsmuseet arbetar med "Digitalt
Museum", en satsning för att göra museisamlingarna tillgängliga på internet. Museet
utvecklar databasen PRIMUS, som på sikt kommer att kunna hantera de delar av länets
kulturarv som utgörs av museisamlingar. Även de regionala arkiven arbetar med
digitalisering av sina bestånd. De punktinsatser som gjorts under 2013-2014 har dock
visat att digitaliseringen av bestånden i syfte att öka sökbarheten, är mycket
kostnadskrävande och att det behöver utvecklas gemensamma metoder för detta i
interregional samverkan över tid. Framhållas bör också vikten av att utveckla tekniska
lösningar och finna institutionellt stöd för bevarande av redan befintliga digitala arkiv.
Sedan 1990-talet har mycket material sparats digitalt, men då tekniken utvecklas snabbt,
riskerar dokumenten att åldras och bli oläsbara om de inte tas om hand i tid.
För att synliggöra och utveckla ett levande kulturliv bör kultursektom finnas närvarande
på de arenor som medborgarna använder. Ur ett politiskt och demokratiskt perspektiv
kan digitala plattformar fungera som arenor för interaktion med och information till
allmänheten. Det är dock viktigt att påminna om att dessa plattformar medför nya
utmaningar kring källkritik och upphovsrätt. Internet underlättar spridning av konst och
kultur. Interaktivitet och medskapande möjliggörs. Det är positivt, men samtidigt är det
nödvändigt att värna om upphovsrätten så att professionella kulturskapare får ersättning
för sitt arbete. Upphovsrätten behöver reformeras och anpassas till den digitala
verkligheten. Samverkan mellan konst, teknik och politik är viktig för att få en
utveckling där de som utifrån sin profession skapar innehåll på nätet ersätts för detta.
Utveckling av infrastrukturen för konst i den digitala världen blir avgörande för om
kulturskapare ska kunna leva av sin konst i en framtid. Ett relativt nytt sätt att genom
nätet finansiera sin konst är crowdfunding4 eller användarfinansiering som det också
kallas. Hitintills mest använd inom film och musik, men även andra konstarter börjar få
upp ögonen för detta sätt att genom "många bäckar små" söka finansiera sina olika
projekt.
Särskilda satsningar 2015-2017:
• Stödja och uppmuntra satsningar inriktade på att öka länsinvånarnas förmåga att
navigera och kommunicera på nätet.
• I samråd med Upplandsmuseet skapa förutsättningar för digitalisering av
kulturhistoriska samlingar i regionen för att öka tillgängligheten till vårt
kulturarv.
4
Crowdfunding eller s.k. användarfinansiering innebär enligt Kulturrådets definition en breddad
finansiering av kulturprojekt. En person beskriver sin projektide", vanligtvis via internet, och
privatpersoner eller företag har möjlighet att vara med och finansiera projektet i ett tidigt skede. Ibland
ges även finansiärerna möjlighet att påverka projektets utformning.
20
• Skapa ett nätverk med bred representation ur kultursektorn — landstinget,
biblioteken, folkbildningen och ABM-sektorn (Arkiv, Bibliotek och Museer),
för erfarenhetsutbyte och samarbete gällande satsningar på digitaliseringen.
• Genomföra en mötesplats för kulturskapare och kulturentreprenörer, för
information om och erfarenhetsutbyte kring crowdfunding.
• Länsbibliotek Uppsala håller samman en digital satsning på nya former av
läsfrämjande och digitalt berättande, där ny teknik och dess möjligheter
utforskas, med fokus på tillgängliggörande och medskapande.
2.2.4 Kultur och hälsa
Konst och kultur är bärare av nycklar som kan öppna och förändra vårt medvetande på
ett djupare plan. Det finns vetenskapliga studier som visar att kulturell aktivitet har ett
samband med god hälsa. Forskning visar att hjärnans formbarhet påverkas när vi
upplever kultur. När hjärnan förändras följer en rad intressanta effekter som till exempel
ökad minneskapacitet, nya kontaktytor mellan hjärnans olika nätverk och därmed ökad
möjlighet till nyinlärning. Nationell och internationell forskning bedrivs inom området
kultur och hälsa och i Norden ökar samarbetet för gemensamt erfarenhetsutbyte. Med
nationella satsningar som "Den kreativa hjärnan" och "Centrum för kultur och hälsa"
sprids kunskaper om vetenskapliga framsteg och upptäckter inom området kultur och
hälsa. Tack vare vetenskapen inser vi att sambanden mellan "den yttre världen" och
"den inre världen" är viktiga för människors välmående och hälsa.
I takt med att vi lever allt längre ökar antalet äldre människor i befolkningen. Självklart
har denna grupp lika stor behållning av och rätt till deltagande i kulturlivet som alla
andra. Därför ska äldre ges god tillgång till ett brett kulturellt utbud. Landstingets och
kommunernas satsning på Kultur i vården riktar sig till både patienter, närstående och
personal inom landstinget. Genom att förlägga kulturprogram till vårdlokaler ges
patienter tillgång till kulturevenemang. Eftersom många människor dagligen rör sig i
vårdiokalerna når kulturprogrammen ut till en bred målgrupp. Landstinget driver ett
regionalt nätverk för dem som arbetar med Kultur i vården i länets kommuner och deltar
även i ett nationellt nätverk. Ytterligare en del i landstingets arbete med Kultur i vården
är den konstnärliga gestaltningen av landstingets vårdlokaler. Många fria kulturskapare,
Musik i Uppland, Upplandsmuseet och studieförbunden är på olika sätt engagerade
inom kultur i vården i landsting och kommuner.
Ytterligare en faktor som påverkar oss människor är samspelet mellan natur, kultur och
hälsa. Påverkan är av både fysiskt och psykiskt slag. Närvaron av grönområden i
stadsmiljöer är gynnsam för hälsan och själen mår bra av att vistas i natursköna
områden. En viktig samarbetspart för att utveckla kulturupplevelser i anslutning till
naturen är Upplandsstiftelsen, en ideell förening vars medlemmar utgörs av landstinget
och länets kommuner. Samverkan ska intensifieras för att skapa konst- och
kulturupplevelser på utvalda platser i länets naturområden. Viktiga parter i detta arbete
är förutom Upplandsstiftelsen och kommunerna, även Länsstyrelsen, besöksnäringen,
universiteten och Regionförbundet.
21
Kulturförvaltningen deltar i flera nätverk med aktörer från olika verksamhetsområden
inom landstinget, där det gemensamma målet är att öka kulturutbudet inom landstinget.
Ett par exempel är nätverken SKA - Samverkan för Kultur på Akademiska sjukhuset
som genomför "Kulturdygnet" och Kulturnätverket Barn och unga på Akademiska som
genomför "Barnkulturens dag". Dessa sektorsövergripande nätverk bidrar till ett bättre
utnyttjande av tillgängliga kulturresurser, liksom till att göra kultur till en integrerad del
av vårdverksamheten. Medicinhistoriska museet erhåller verksamhetsbidrag via
kulturnämnden och bör nämnas särskilt. Museet är en källa för undervisning i
medicinens historia för läkekonstens olika specialiteter och är dessutom öppet för
allmänheten i alla åldrar.
Särskilda satsningar 2015-2017:
• Utveckla samarbetet med Uppsalas två universitet och Akademiska sjukhuset
inom området kultur och hälsa samt identifiera och sätta igång minst ett
forskningsprojekt under kulturplaneperioden.
•
Utveckla Kultur i vården-nätverket till att involvera alla kommuner i länet.
•
Anordna seminarium kring ämnena kultur och hälsa och kultur för äldre.
• Utveckla konceptet Kultur på recept i olika former, i samverkan mellan
kulturinstitutionerna, kommunerna och landstinget.
•
Utveckla kultur- och naturstigar i kulturellt betydelsefulla strövområden i länet i
samverkan mellan landstinget, Upplandsmuseet, Upplandsstiftelsen,
Regionförbundet, universiteten, Länsstyrelsen och kommunerna i länet.
2.3 En attraktivare livsmiljö — utvecklingsområden
2.3.1 Arrangörer och lokaler
Arrangörer och ändamålsenliga lokaler behövs för att medborgarna ska kunna ta del av
ett kulturellt utbud liksom för att kulturskapare ska kunna arbeta och verka i länet.
Arrangörer och lokalhållare är av skilda slag; offentliga aktörer, privata aktörer eller
civilsamhällets föreningar, samfund, kyrkor och andra organisationer.
Bristen på atelj&r, studios, scener och repetitionslokaler är stor i flera kommuner, vilket
försvårar konstnärligt skapande i länet. Detta begränsar dessutom möjligheten för
turnerande verksamhet inom scenkonstområdet och utställningsområdet. Föreningslivet,
studieförbunden och olika samfund är lokalhållare med god geografisk spridning i länet.
Dessa lokaler utgör en viktig resurs där andra scen- eller utställningslokaler saknas,
vilka utnyttjas främst för musikevenemang. Länets arrangörsföreningar är viktiga för
den kulturella infrastrukturen och möjliggör för invånarna att vara delaktiga i beslut om
kulturutbud på lokal nivå. Olika konstarter och kulturformer ställer olika krav på lokal
och arrangör. Förutom att dessa krav måste tillgodoses ska tillgängligheten för
funktionsnedsatta vara tillfredsställande. Genom ökad samverkan mellan ideella, privata
22
och offentliga aktörer samt ökad samordning mellan olika konstarter kan behoven
tillgodoses på ett bättre sätt.
Landstingets kulturnämnd avsätter medel till arrangörs stöd för inköp av teater- och
dansföreställningar producerade av professionella teater- och dansgrupper.
Föreställningar för barn och unga prioriteras. Även Uppsala kommuns kulturnämnd
avsätter medel till ett arrangörsstöd för inköp av teater- och dansföreställningar för barn
och unga. Dessa arrangörsstöd handläggs och förmedlas av Riksteatern Uppsala län.
Under 2012 tog Riksteatern Uppsala län initiativ till att göra en kartläggning av
infrastrukturen för scenkonst i länet. Kartläggningen genomfördes 2012/2013 och
finansierades av Riksteatern nationellt och Kultur i länet gemensamt. Arbetet
resulterade i dokumentet "Vi är arrangörer och behöver en lokal" (se
www.uppsalalan.riksteatern.se/aktuellt samt www.lul.se/kultur). I samverkan med
landstinget kommer Riksteatern fortsatt att stödja satsningar på lokaler och
arrangörskap.
Särskilda satsningar 2015-2017:
• Ta tillvara resultaten av den kartläggning som genomfördes 2013 om
arrangörskap och lokaler genom att i samverkan med Riksteatern, studieförbund
och kommuner upprätta en handlingsplan.
•
Tillsammans med Riksteatern Uppsala län och Riksteatern nationellt genomföra
en inspirationsdag för länets arrangörer.
2.3.2 Kulturmiljöer i länet
Uppsala läns många värdefulla kulturmiljöer ger länsinvånarna en djupare förståelse för
länets historia och är en resurs för såväl besöksnäring som regional utveckling. Genom
att utveckla kulturmiljöerna som besöksmål ökar tillgängligheten för länets invånare
och besökare utifrån. Ett problem som identifierats och som behöver lösas är hur man
rent praktiskt tar sig till länets olika kulturmiljöer. Bevarande och utveckling av
kulturlandskapet samt utvecklingen av information om och kommunikation till dessa, är
viktiga för regionens utveckling. Upplandsmuseet, liksom Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU), har hög kompetens på området. Inom kulturmiljöområdet finns många aktörer i
länet. Förutom de tidigare nämnda är Länsstyrelsen i Uppsala genom sitt arbete med att
bevara och utveckla kulturhistoriska miljöer, en viktig aktör i det regionala
kulturarbetet. Länsstyrelsen har en lagstadgad roll som tillsynsmyndighet och
uppmuntrar till fortsatt dialog och samverkan kring kulturmiljöfrågor. Kommunerna
besitter en kompletterande kunskap vilken bör tas tillvara. Det finns överlag en stor
utvecklingspotential i att öka utbyte, dialog och samverkan mellan de olika aktörerna.
Vilka typer av kulturmiljöer finns i länet? Den uppländska bondekulturen präglar
utseendet på länets landsbygd. I den södra delen av länet och trakten kring Mälaren
finns stora bondgårdar, slott och herresäten som markerar jordägandets sociala struktur.
De ståtliga slotten och herrgårdarna är ett resultat av adelns ekonomiska maktställning
och uppförda enligt då rådande stilideal i Europa. Herrgårds- och agrarlandskapet har
goda förutsättningar att vidareutvecklas till attraktiva besöksmål. Några betydelsefulla
23
anläggningar som redan idag är öppna för besökare är Wik, Grönsöö, Biskops-Arnö,
Skokloster och Linnminnena.
Järnhanteringens långa historia i Uppland gör sig påmind på flera platser. I synnerhet i
Dannemora gruvor och vid nordupplands många vallonbruk, t.ex. Leufsta bruk och
Österbybruk, speglas järnets storhetstid. Den stora efterfrågan på kvalitativt stångjärn
möjliggjorde de storslagna bruksmiljöer som växte upp under 1700- och 1800-talen. Ett
besökscentrum som förklarar sammanhangen och vägleder besökare till bruksmiljöerna
saknas. Tankar på ett sådant har funnits en längre tid men har ännu inte kunnat
verkställas.
De historiska byggnaderna i Uppsala vittnar om stadens historia som lärdomsstad och
ärkebiskopssäte. I Gamla Uppsala finns betydelsefulla spår av en förhistorisk bosättning
och kultplats med ett museum i nära anslutning. Både det historiska Uppsala och det
förhistoriska Gamla Uppsala är välbesökta resmål med stort kulturhistoriskt värde. Flera
värdefulla fornlämningar finns också på andra håll i länet, till exempel i Vendel och i
Enköpingsområdet. Upplandsmuseet utgör en viktig operativ part när stat, region och
kommuner utvecklar besöksmål med koppling till länets kulturhistoriska miljöer.
Särskilda satsningar 2015-2017:
• Tillsammans med Upplandsmuseet vidareutveckla nätverk inom
kulturmiljöområdet för att förbättra och främja samarbete, diskussion och
erfarenhetsutbyte.
• Tydliggöra rollfördelning mellan Länsstyrelsen, landstinget, Upplandsmuseet
och kommuner för en starkare och mer ändamålsenlig samordning och
samverkan.
• Fortsatt utforska, utveckla och tillgängliggöra besöksmålet Wik i samarbete med
Upplandsmuseet, Upplandsstiftelsen, Länsstyrelsen och Uppsala kommun.
• Följa utvecklingen av besöksnäringen i vallonbruksområdet och på olika sätt
stödja kommunerna i de satsningar som de själva gör.
• Att utifrån utredningsresultatet om Gamla Uppsala museum uppdra åt
Upplandsmuseet att göra en handlingsplan för en fortsatt utveckling av området.
2.3.3 Konst i det offentliga rummet
Det offentliga rummet delas av alla. Ett offentligt rum med konstnärliga uttryck eller
andra kulturella aktiviteter bidrar till att fler människor möter kultur i sin vardag och till
att den fysiska miljön blir mer variationsrik. Konst kan försätta människor i ett
sammanhang, förklara och diskutera samtiden, vara inspirerande och roande/oroande.
En väl utvecklad pedagogik kan dessutom fördjupa intresset och kunskapen om konst i
vår omgivning.
Kulturförvaltningen har landstingsfullmäktiges uppdrag att konstnärligt gestalta
landstingets lokaler. I samband med nybyggnationer, ombyggnationer och förhyrningar,
24
anslås som tidigare nämnts (se 2.1.3) motsvarande 1 % av byggnads-/produktionskostnaden till konstnärlig gestaltning. Målgrupp för landstingets arbete med offentlig
konst är länets invånare i egenskap av patienter, brukare, personal, anhöriga, besökare,
elever och konferensdeltagare.
Landstingets konst finns placerad i och i anslutning till landstingets lokaler i alla länets
kommuner och visar en stor konstnärlig variation i teknik och konstnärliga uttryck.
Detta ger, tillsammans med kommunernas, universitetens och det privata näringslivets
konstsatsningar, länsinvånarna en möjlighet att ta del av ett brett utbud av samtida konst
av hög kvalitet. Oavsett om det är enstaka verk på vägg eller större platsspecifika
byggnadsanknutna verk, så är konsten en viktig del av den totala miljögestaltningen och
upplevelsen av landstingets vårdlokaler, administrativa lokaler och platser där
människor möts. Landstinget arbetar för att spegla den samtida konstens många uttryck.
Konst i offentlig miljö omfattar idag förutom traditionella uttryck till exempel rörlig
bild, ljus- och ljudkonst.
Med stöd av Statens Konstråds uppdrag Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer
har Landstingsservice i samarbete med Akademiska sjukhuset, landstinget, kommunen
och universitetet utvecklat Gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Programmet
ger en historisk bakgrund till områdets förutsättningar och bebyggelse, värderar
nuvarande arkitektur och gestaltning samt ger riktlinjer för kommande utformning av
såväl bebyggelse som struktur. Programmet är ett styrande dokument med syfte att
förstärka den arkitektoniska och konstnärliga gestaltningen av den offentliga miljön.
Visionen är att med en helhetssyn på området skapa en läkande miljö, även utanför
byggnaderna.
I ett internationellt perspektiv pågår intressant forskning kring vårdbyggnad, utformning
av vårdlokaler och konstens relation till dessa. Landstinget deltar i nationella nätverk
kring frågor om konstnärlig gestaltning i vårdlokaler och följer internationell forskning
på området. Hösten 2013 genomförde landstinget ett seminarium i samarbete med
Centrum för vårdens arkitektur (Chalmers) och Västfastigheter (Västra
Götalandsregionen). Seminariet behandlade möjligheter till samverkan mellan konst och
arkitektur i vårdmiljöer. Samarbetet kommer att fortsätta.
Särskilda satsningar 2015-2017:
• I enlighet med Gestaltningsprogrammet för Akademiska sjukhuset göra nya
konstinsatser och utveckla nya samarbeten för att skapa ett attraktivt
sjukhusområde.
•
Arrangera minst ett seminarium med nationellt och regionalt deltagande kring
forskning om konst och arkitektur i vårdlokaler.
•
Arrangera ett seminarium för länets landstings- och kommunpolitiker samt för
tjänstemän, utställningsansvariga och bild/formkonstnärer om MU-avtalet, dess
innehåll, betydelse och möjligheter.
25
2.3.4 Kultur och samhällsutveckling
När vi medvetet använder konst och kultur som en integrerad del av samhället kan en
mer attraktiv och levande livsmiljö uppnås. Med mer samarbete mellan politikområden
kan flera synergieffekter skapas. Det är viktigt med många röster i det gemensamma
samhällsbyggandet och nya infallsvinklar kan ges om civilsamhället med folkbildningsoch bildningsverksamhet samt den professionella kultursektorn med fria kulturskapare
tas in tidigt i samhällsplanerande processer. Genom att betrakta de professionella
kulturskaparna som en tillväxtfaktor i samhällsbyggandet blir länet en föregångare.
Nationella satsningar på kultur och samhälle har pågått under ett antal år och med det
har olika begrepp myntats. Från upplevelseindustri till kreativa sektorn för att landa i
det vi idag kallar kulturella och kreativa näringar (KKN eller kulturella och kreativa
sektorn). Landstinget drev i samverkan med Regionförbundet Uppsala län mellan 2008
och 2012 två projekt med fokus på att stödja och främja kreatörer i länet: KRUT —
Kreativ Utveckling och efterföljande Kreatörslots Uppsala län. Det senare har av
Tillväxtverket lyfts fram som ett av de särskilt intressanta inom uppdraget
"Mäklarfunktioner/ nätverk/ modeller för samverkan". Från det att satsningarna startade
till nu 2014 har fokus legat på att "ekonomisera kulturen", genom att synliggöra och
främja tillväxt inom kultursektorn. Eftersträvansvärt framöver är att likväl "kulturalisera
ekonomin", genom att nyttja de kompetenser och den dynamik som finns inom KKN
samt skapa förutsättningar för att i högre grad involvera kreatörer och kulturskapare i
samhälls- och tjänsteutveckling.
Trots de insatser som gjorts inom Kulturella och kreativa sektorn, är stödstrukturen för
dessa näringar idag nästintill obefintlig. Stor potential finns och många lärdomar kan
dras från de projekt som bedrivits. Det finns ett behov av anpassad rådgivning,
organisations- och kompetensutveckling, nätverk och samarbeten, finansiering,
metodutveckling för bättre anpassade mätverktyg, mötesplatser och lokaler samt
omvärldsbevakning. Det finns även behov av att koppla samman kompetenser samt att
matcha kreatörer och potentiella uppdragsgivare med varandra. Med utgångspunkt i
Uppsala stads och läns starka koppling till akademi och forskning finns förutsättningar
för utveckling av upplevelsebaserat lärande och "edutainmenrs, vilket en intensivare
samverkan mellan landstinget, Regionförbundet och universiteten i arbetet med KKNfrågor skulle kunna möjliggöra.
Under projekttiden 2008-2012, byggdes ett nätverk av kreatörer och berörda tjänstemän
upp. Att åter väcka liv i detta vore värdefullt, då samverkan är av central betydelse för
att insatser från kommunal, regional och statlig nivå ska komplettera och förstärka
varandra. När landstingets regionala kulturplan, den regionala utvecklingsstrategin
(RUSen) och kommunala styrdokument synkroniseras med varandra, skapas
förutsättningar för att satsningar ger maximal utdelning och gemensamma mål nås.
5
Edutainment, underhållning i lärande syfte.
26
Landstinget vill fortsätta att sprida kunskap om metoden Cultural Planning6 och stödja
de kommuner i länet som vill använda denna eller liknande metoder, allt för att Uppsala
län ska kunna erbjuda en attraktiv livsmiljö. Cultural Planning sammanlänkar kultur
med samhällsplanering, genom att identifiera kulturella resurser, traditioner och
identiteter som präglar en plats eller ett område och skapa utvecklingsplaner utifrån
dessa. Metoden har ett tydligt medborgarperspektiv och kan ses som ett komplement till
den traditionella samhällsplaneringen.
Särskilda satsningar 2015-2017:
• Arbeta för att företrädare för kultur i större utsträckning används i
samhällsplanerande processer.
•
En mötesdag anordnas gemensamt av landsting, kommuner och regionförbund,
där näringsliv och kulturskapare/kulturentreprenörer möts för att
kompetensutvecklas och inspirera varandra.
• Förstärka strukturer för kontinuerlig samverkan mellan landstingets regionala
nivå, universitetens statliga nivå och de olika kommunala nivåerna inom konst,
kultur, humaniora och samhällsvetenskap.
•
Sätta igång minst två projekt inom Kulturella och kreativa näringar (KKN) — i
första hand i samverkan med Regionförbundet.
•
Tillsammans med Regionförbundet väcka liv i det slumrande KKN-nätverket.
•
Fortsätta anordna seminariedagar kring kulturens plats i samhällsutvecklingen,
nätverksträffar, erbjuda råd och stöd till kommunerna med utgångspunkt i
Cultural Planning.
•
Utveckla kontakten med universiteten för samarbete kring Cultural Planning och
stimulera till att metoden tas upp i samhällsplaneringsprogrammet.
•
Genomföra en ekonomisk kartläggning av offentliga satsningar på kultur i
Uppsala län.
6 Cultural Planning är en metod för samhällsutveckling med kulturella förtecken. Ett kartläggningsarbete
görs utifrån de kulturella resurser som finns i lokalsamhället och på den särskilda platsen. Genom att
Cultural Planning knyter kulturfrågor till en konkret plats finns det en demokratisk möjlighet att lyssna
till och involvera platsens invånare, kulturutövare, politiker och det civila samhället.
27
3 Uppsala län
Uppsala län har såväl utmaningar som möjligheter i det fortsatta arbetet kring
kulturområdet. Länets åtta kommuner har olika geografiska förutsättningar och påverkas
dessutom av närheten till centralorter, i och utanför länet samt de kommunikationsstråk
som löper genom länet. En stor arbetspendling pågår både inom, in till och ut ur länet.
Det finns stora skillnader i befolkningssammansättningen, såväl i stort som inom
respektive kommun. Till exempel är utbildningsnivån högre och antalet invånare med
utländsk bakgrund större i Uppsala centralort än i resterande delar av länet. I Uppsala
finns en mängd studenter och unga vuxna som via nationslivet får tillgång till kultur
som även stöds av staten. De bägge universiteten och Svenska kyrkan har i Uppsala en
stark ställning. Dessa aktörer spelar en framträdande roll i första hand genom sitt rika
konstinnehav, men även på musiksidan, inte minst inom körverksamheten.
Körverksamheten i länet omfattar allt ifrån anrika manskören Orphei Drängar i Uppsala
till Swahilikören i Håbo. Uppsala universitets körcentrum är en viktig samlande aktör.
Uppsala universitets utbud av konserter, utställningar, kulturmiljöer och
programverksamhet med vetenskapligt innehåll är ett betydande bidrag till regionens
kulturutbud och öppet för allmänheten med en stor mängd besökare varje år.
Gemensamt för alla länets kommuner är att biblioteken ses som viktiga kulturaktörer.
Särskilt viktiga är de i mindre kommuner. Utöver utlåningsverksamheten är biblioteken
mötesplatser och arrangörer av kulturevenemang. I flertalet av länets kommuner är det
lokala musiklivet starkt. I landsortskommunerna betyder olika församlingar utöver
Svenska kyrkans, men också enskilda eldsjälar samt kultur- och idrottsföreningar,
mycket för vilken konst och kultur som tillgängliggörs.
Det är de enskilda delarna som gör Uppsala län unikt — delarna skapar helheten och
bilden av ett rikt kulturliv träder fram. För mer djupgående beskrivning av länets
förutsättningar finns två rapporter (2011) tillgängliga på landstingets hemsida:
www.lul.se/regionalkulturplan.
Stat, landsting, kommuner, fristående kulturaktörer och civilsamhället bidrar
tillsammans till att skapa de ekonomiska möjligheter som gynnar konst- och
kulturverksamheterna i länet. Samverkan är länets utvecklingspotential.
3.1 Uppsala läns rika kulturliv — åtta kommuner
I detta avsnitt ges en kortare beskrivning av länets kommuner och deras kulturliv. Den
totala befolkningsmängden i Uppsala län var 345 481 personer 31 december 2013.
Fördelat per kommun åskådliggörs antalet enligt följande:
28
Befolkningsantal per kommun 31 dec 2013
Östhammar; 21 352
Enköping; 40 656
Älrkarleby; 9 132-
Heby; 13 450
Håbo; 19 968
Knivsta; 15 580
Tierp; 20 144
Uppsala; 205 199
Enköpings kommun
Enköpings kommun arbetar för kultur med bredd och mångfald, både som en del av
medborgarnas vardag och en viktig del av besöksnäringen. I kommunen finns ett rikt
utbud av besöksmål, där förhistoriska lämningar, medeltida kyrkor samt historiska slott
och gårdar tillsammans utgör en kontinuitet över mer än 6 000 år. Bland dessa utgör
bland annat hällristningsområdet i Boglösa, Enköpings museum, Grönsöö slott med
tillhörande slottspark, landmärken för kommunens arbete med kulturturism. Enköpings
museum arbetar med barn och unga som prioriterad målgrupp. Mälarlandskapet med
sina viktiga kulturmiljöer tillsammans med stadens parker skapar gröna miljöer för
människors välmående. Under de kommande åren byggs Kulturhuset Joar om till en
attraktiv och kreativ arena för bildkonst, litteratur, scenkonst, musik och dans. Den
kulturella prägeln märks också inom den småskaliga närings verksamheten där
kommunens kulturhistoria stärker varumärken och genererar arbetstillfällen.
Heby kommun
Heby kommun siktar mot att genom kulturlivet skapa ett mer attraktivt samhälle. Den
kommunala musikskolan skall utvecklas till en Kulturskola där dans, drama, bild och
skrivarlinjer kompletterar musiken. Kulturskolan agerar som motor och kulturutbudet
som erbjuds invånarna utvecklas genom samverkan mellan lokala kulturentreprenörer
och de befintliga kultur- och idrottsföreningarna. Kulturskolan blir en viktig
framgångsfaktor för att Heby kommun skall bli mer attraktiv. Heby kommuns festival
Fest i Heby veckan lockar varje år 15 000 besökare till en mängd olika
kulturarrangemang.
Håbo kommun
Håbo kommun befinner sig i ett expansivt skede med unika möjligheter att ge kulturen
en ny betydelse. Med ett rikt kulturhistoriskt arv från järnålder, till kyrkor, herrgårdar
och statarlängor men även dagens tätort, finns goda förutsättningar för utveckling. I
kommunen finns tre välkända kulturinstitutioner som bidrar till dagens och framtidens
29
kulturutbud och lyskraft: Nordens Folkhögskola Biskops-Arvö, Skoklosters Slott och
Åbergs museum.
Knivsta kommun
Knivsta kommun har med sitt geografiska läge och sin gynnsamma utveckling,
förutsättningar att skapa starka konstnärliga och kulturhistoriska avtryck. Genom att
binda samman bygdens innehållsrika historia med den mångfald av kreativa människor
som befolkar kommunen skapas konst och kultur. Det nybyggda biblioteket är en viktig
mötesplats, där man har en väl fungerande och nationellt erkänd biblioteksverksamhet i
framkant med barn och unga som viktig målgrupp.
Tierps kommun
I Tierps kommun samverkar det aktiva föreningslivet och enskilda samarbetspartners
till att ständigt "hålla kulturen nära". Den rika kulturhistorien med vallonbruk, Örbyhus
slott, Vendelbygden och Östersjökusten, ligger till grund för den fortsatta utvecklingen.
I bygden finns en tradition kring nyckelharpan som är unik både nationellt och
internationellt. Kommunen satsar på evenemang för barn och ungdom, särskilda
satsningar på litteratur för alla åldrar, språkutveckling för barn i skolan, en väl utbyggd
kulturskola och "Konst på väg" — den återkommande konstrundan med runt 20 000
besök varje år, vilket innebär upp till 6 000 unika besökare.
Uppsala kommun
Många invånare i länets andra kommuner reser till Uppsala för att uppleva kultur.
Uppsala kommun är en resurs för hela länet genom sitt starka och attraktiva kulturliv.
Uppsala kommun är Sveriges fjärde största stad som utvecklats till ett mångkulturellt
samhälle och en internationell mötesplats. Uppsalas kulturpolitik syftar till att ge alla
som lever och verkar i kommunen tillgång till ett konst- och kulturliv med kvalitet och
mångfald. Uppsala präglas av starka kulturinstitutioner, många aktiva kulturskapare
samt evenemang av nationellt och internationellt intresse. Med såväl stora offentliga
som mindre ideella och privata verksamheter, erbjuds ett mångfacetterat utbud av kultur
till länets invånare. Kommunen, universiteten och Svenska kyrkan bidrar till kulturlivet
bland annat genom kulturhistoriska miljöer, teatrar, musikverksamheter,
konstsamlingar, museiverksamheter, kulturarrangemang och mötesplatser. I Uppsala
finns Bibliotek Uppsala, Uppsala stadsteater, Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala
konstmuseum, Biotopia, Reginateatern, Bror Hjorths Hus, Gottsunda Dans & Teater,
Fredens hus, Dag Hammarskjöld-biblioteket, Linnmuseet samt Museum Gustavianum
och Uppsala universitets övriga museer. Samtliga regionala kulturinstitutioner som
ingår i kultursamverkansmodellen har sitt säte i Uppsala.
Älvkarleby kommun
Älvkarleby kommuns kulturlivs styrka är dess arrangemang runt de historiska arven
med bruk, vattenvägar, fisketraditioner och folkmusik. Dessa kompletteras med nutida
konst-, litteratur- och musikarrangemang så som Art Expo, Dagermanpriset, Byss-Calle
stämman och Toner på Laxön. Viktig mötesplats i kommunen är biblioteket som kan
ses som ett kulturhus. Den avgiftsfria Kulturskolan har ökat antalet deltagande barn och
unga markant. Kommunens storlek underlättar för föreningar och andra aktörer att
samarbeta över verksamhets- och åldersgränser. Planer finns för utökade
arrangörssamarbeten.
30
Östhammars kommun
Östhammars kommun har ett livskraftigt föreningsliv och god infrastruktur för kultur
inom vård och skola. Kommunen kännetecknas av stor variation av kultur- och
naturvärden; skärgård och kuststäder från medeltiden, unika gruv- och bruksmiljöer,
småbrutna odlingslandskap och fornlämningar från äldre järnåldern. Festivalen
"Östhammars musikvecka" arrangeras årligen av kommunen. Nu pågår en
beslutsprocess om nytt huvudbibliotek i Östhammars tätort.
3.2 Det professionella kulturlivet
Regionala kulturinstitutioner utgör ofta en utgångspunkt för det professionella
kulturlivet. I Uppsala län ligger alla de regionala institutioner som ingår i
samverkansmodellens bidragsfördelning i Uppsala kommun. Det gör att medel och
infrastruktur för länets professionella kulturliv i mångt och mycket är knutet till centrala
Uppsala. Viktiga aktörer finns dock i andra delar av länet, som t.ex. Biskops-Arnö i
Håbo kommun och Eric Sahlström Institutet i Tierps kommun.
I Uppsala län finns professionella kulturskapare inom alla konstarter. Tillsvidareanställd
personal finns på Uppsala stadsteater och vid Musik i Uppland, men de flesta
kulturskaparna i länet är frilansande. Samspelet med institutionerna är viktigt för det fria
kulturlivet, men det anses svårt för enskilda kulturskapare och fria grupper att få access
till de stora institutionerna och deras verksamhet.
Den kulturella infrastrukturen är svagt utvecklad i länet, men det finns vissa
stödstrukturer. Kulturskaparna är betydelsefulla dialogpartners i utvecklandet av
kulturplanen, men också för att förstå hur stöd och infrastruktur för de professionella
kulturskaparna bäst ska utformas och stärkas. De fria kulturskaparna är spridda över
länet och på vissa platser har de gått ihop för att stödja varandra. Det är inte ovanligt att
olika besöksmål också blir samlingsplatser för kulturskapare. Vallonbruken är exempel
på detta, där Sadelmakarlängan i Österbybruk och Hantverkets Hus i Lövstabruk kan
nämnas, liksom klusterbildningen på Laxön i Älvkarleby.
De 13 centrumbildningar som finns i Sverige idag är tillgängliga för länets
kulturskapare, men en relativt liten andel uppsalabaserade medlemmar återfinns i de
respektive centrumbildningarna. Centrumbildningarna har ett arbetsförmedlande
uppdrag från staten och anledningen till de låga medlemsantalen från länet är intressant
att undersöka vidare.
På nationell nivå finns strukturer för stöd till de professionella kulturskaparna, med
fack- och intresseorganisationer. Dessa är dock ofta svagt organiserade ute i regioner
och kommuner, men inom t.ex. bild- och formkonsten finns regionala och lokala
sammanslutningar för att stärka de fria och professionella utövarna. Uppsala
Konstnärsklubb bildades 1955 och fungerar som en mötesplats för diskussioner och
samvaro, men arbetar även för att förbättra konstnärernas villkor i Uppsala län.
Konstnärsklubben förfogar över lokaler i Walmstedtska Gården — Galleri 1 samt Åhuset i centrala Uppsala, vilket fungerar som mötesplats för hela länets konst.
Ytterligare en sammanslutning för bild- och formkonstnärer är Upplands KRO31
förening. KRO/KIF Region Öst omfattar Uppsala län. Konstföreningar finns även i
Tierp, Enköping, Östhammar och Uppsala. Det finns fristående konstnärsgrupper som
stärker varandra och tillsammans gör avtryck i länet, som HAKA, Konstjord, AteljéFria
Händer, Konstobservatoriet och Rackarkonstnärerna. Medlemmarna är förutom att de
arbetar i länet också verksamma nationellt såväl som internationellt. I Uppsala kommun
finns exempelvis också Kaleido — ett konstnärskooperativ med konsthantverkare inom
bland annat keramik, smide, textil, smyckeskonst — som gemensamt driver egen butik
och galleri. Inom övriga konstområden saknas regionala stödstrukturer förutom på
litteraturens område, där Uppsala författarsällskap, en förening för professionella
författare, översättare och dramatiker i länet, bildades inför framtagandet av den tidigare
kulturplanen. Mycket kan göras för att stödja de regionala professionella
kulturskaparna, gärna i samverkan med KLYS (Konstnärliga och Litterära
Yrkesutövares Samarbetsnämnd) och dess medlemsorganisationer.
När kulturskapare från olika konstarter träffas uppstår ett kreativt kraftcentrum i vilka
projekt och nya samarbeten tenderar att födas. Naturliga platser för sådana kreativa
möten saknas i hela länet. Den begränsade tillgången till kapital lyfts också ofta som ett
problemområde för de fria kulturskaparna. Det finns lokala, regionala och nationella
finansieringsmöjligheter för projekt och verksamheter. Dessa kräver dock ofta att
kulturskaparna organiserar sig, dels med varandra, men också tillsammans med
offentliga aktörer och civilsamhället. En fungerande infrastruktur för att få till stånd
dessa samarbeten behövs. Landstinget kommer under perioden att växla upp och
strukturera samarbetet med länets professionella kulturskapare samt arbeta för hela det
professionella kulturlivet tillsammans med regionens viktiga kulturinstitutioner. Som ett
led i arbetet med att åstadkomma ett större flöde mellan det fria kulturlivet och
institutionerna, kommer Kulturskaparrådet, som hittills bestått av representanter från det
fria professionella kulturlivet, att kompletteras med kulturskapare som representerar de
anställda vid institutionerna. Övrig samverkan sker bland annat i kulturförvaltningens
samarbetsråd Kilen och Politiska Kilen (för beskrivning av Kilen, se avsnitt 5.2).
3.3 Civilsamhället
Civilsamhället har stor betydelse för länets kulturliv. Bakom begreppet ryms enskilda
eldsjälar, folkbildningen och alla de ideella organisationer som bygger på stort
engagemang och genuin drivkraft från människor som sluter sig samman för att
åstadkomma konst och kultur i gemenskap. Det ideella perspektivet är viktigt för att
förstå kulturlivets variation och förnyelse utanför de etablerade kulturinstitutionernas
verksamhet. Det fria ideella konst-, kultur- och musiklivet är en viktig del av regionens
kulturliv. Samverkan inom föreningslivet bygger på fritt deltagande och frivillighet i
samverkansformerna, personliga hjärtefrågor och ofta en önskan om samarbete i syfte
att skapa förändring. Genom sitt engagemang ges enskilda medborgare möjlighet att
påverka det lokala kulturlivet. Det kan innebära att arbeta över administrativa gränser
för län och kommun, varpå oväntade möten kan uppstå och olika kulturella uttryck kan
mötas. I föreningslivet finns möjligheter för amatörer och professionella att skapa
tillsammans och för möten över generationsgränser. Studieförbunden når de unga, t.ex.
ABF:s Musikfabriken med replokaler, studios och musikbibliotek. Studiefrämjandet i
Uppsala län utvecklar en danskarusell som en del i ett nationellt koncept för unga
dansgrupper. Dansgrupperna skapar och visar upp sina föreställningar vid offentliga
32
föreställningar under en turné i länet. Studieförbunden står för kunskap, bildning och
iscensättande av människors ideer på ett konkret vis som möjliggör för människor i alla
åldrar att utvecklas på ett personligt plan. Studieförbunden är "möjliggörare" för många
olika kulturyttringar. Viktigt är den möjlighet till möten mellan olika kulturer som ges.
Civilsamhällets aktörer är också viktiga i rollen som lokalhållare och arrangörer. Många
arrangörsföreningar, lokalhållande organisationer, hembygdsrörelsen, Svenska kyrkan
och andra samfund har stor betydelse för de regionala kulturaktörernas möjligheter att
nå ut till länets åtta kommuner. Många kyrkor fungerar som konsertlokaler och flertalet
föreningar, samfund och kyrkor arrangerar egna kulturella evenemang. Inom
arrangörsföreningarna ryms också en strävan att nå en publik från olika kulturer på nya
och olikartade spelplatser.
Hembygdsrörelsen är viktig för att bevara och tillgängliggöra länets kulturarv.
Studieförbunden och länets två folkhögskolor — Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö
och Wiks folkhögskola — bedriver kultur- och bildningsverksamhet som är betydelsefull
för länsinvånarnas livslånga lärande och egna skapande. Landstinget och Wiks
folkhögskola samarbetar med studieförbundet Bilda i arrangemanget av den årliga
Körfesten på Wik, som samlar körsångare från hela landet till kurser, workshops och
konserter under ett par dagar i juni.
Ytterligare en viktig del av civilsamhället är Folkrörelsearkivet, vars uppdrag är att
samla in och stödja föreningar i bevarandet av arkivhandlingar. Arkivet är en mötesplats
för kunskap om föreningslivet. Genom att kontinuerligt skapa mötesplatser kommer
landstinget tillsammans med civilsamhällets aktörer att under perioden 2015-2017 värna
om och lyssna till de drivkrafter och strömningar som finns inom civilsamhället.
3.4 Folkbildningen
Uppsala utmärks av ett anrikt akademiskt liv som står för traditionella bildningsideal.
De gamla begreppen kultur och bildning har en historik som går tillbaka till de moderna
universitetens formerande under 1800-talet, inte minst i utvecklandet av de
humanistiska ämnena vid lärosätena. Med tiden har bildningsbegreppet vidgats och de
vetenskapliga disciplinernas bildningsverksamhet och folkbildningen samverkar idag
med varandra. Bildningsbegreppet står även för bildning av sig själv, försök att
nyansera sina tänkesätt och tolkningar av världen. Strävan efter att odla de humanistiska
värdena och utveckla den mänskliga förmågan förenar universiteten med
folkbildningen. Länets folkbildningsorganisationer — studieförbunden samt Wiks
folkhögskola och Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö — är betydelsefulla aktörer inom
det civila samhället, vilka ofta samarbetar med Uppsalas två universitet och
folkbiblioteken. Att delta i folkbildning ger möjlighet till en social gemenskap vid sidan
av arbete och familj. Studiecirklar och folkhögskolekurser utgör mötesplatser där
människor ges möjlighet till livslångt lärande, skapande och kreativitet, att bygga
sociala nätverk och stärka sina möjligheter att påverka sin livssituation. Verksamheten
har eget skapande i fokus.
Folkbildningen spelar en betydande roll för den lokala kulturutvecklingen, då den
samarbetar med såväl det professionella kulturlivet som amatörkulturen. Den är
33
producent och arrangör av kultur, både i form av publika evenemang och i form av
studiecirklar och kurser. Studieförbunden samarbetar ofta med kommuner, framför allt
med kulturförvaltningar och bibliotek, men även med förvaltningar som omfattar
äldreomsorg och social omsorg samt fritidsförvaltningar. De lokala studieförbunden
engagerar sig i olika typer av arrangemang och hjälper till med kontakter och nätverk.
De investerar i och har tillgång till teknik och lokaler för sin verksamhet, vilket innebär
att det runtom i länet finns ett stort antal mötesplatser i form av samlingslokaler, scener,
repetitionslokaler, ateljer, verkstäder och utställningslokaler.
34
4 Regional kulturverksamhet i Uppsala län
4.1 Den regionala nivåns organisation på kulturområdet
Landstinget i Uppsala län bedriver kulturverksamhet på regional nivå. Landstingets
kulturnämnd ansvarar för verksamheten. På landstinget finns kulturförvaltningen, som
förutom den centrala administrationen har fyra enheter: Kulturenheten, Wiks
folkhögskola med filialen Uppsala folkhögskola, Wiks slott och Länsbibliotek Uppsala.
I Kulturenheten ingår konsulentverksamhet för dans, film och konst, Kultur i vården
samt arbetet med konstnärlig gestaltning av landstingets lokaler. Kulturenheten arbetar
även med kulturstrategiska uppgifter och nationell/internationell utblick. I
kulturstrategernas bevaknings-/stöduppgift ingår barn- och ungdomsverksamhet
inkluderande Skapande skola, Cultural Planning samt Kulturella och kreativa näringar.
Som en del i konsulentverksamheten ingår arbete med gränsöverskridande konst såsom
videokonst, dansfilm och film kopplat till litteratur, vilket sker såväl gemensamt som
enskilt.
Wiks folkhögskola, med filialen Uppsala folkhögskola, bedriver folkhögskoleverksamhet. På Wiks folkhögskola ges ettåriga kurser inom det estetiska området, flera olika
kortkurser, varav tolkutbildningarna är av nationell vikt. De allmänna,
behörighetsgivande kurserna ges vid filialen Uppsala folkhögskola.
Wiks slott är framför allt en landstingsintern konferensanläggning, men bedriver även
en del kulturverksamhet, bland annat i samarbete med de estetiska kurserna på folkhögskolan. En årlig skördefest och Körfesten på Wik är två exempel på detta. Slottet söker
expandera sin verksamhet på den kulturella och kreativa näringssidan i samverkan med
privata entreprenörer. En genomförd försöksverksamhet sommartid kommer att
permanentas och utvecklas.
Länsbibliotek Uppsala arbetar med kompetensförsörjning och utvecklingsfrågor
gentemot och i samverkan med de kommunala biblioteken. Länsbiblioteket är en viktig
och sammanhållande aktör utifrån den nya regionala Biblioteksplanen. Läsfrämjande
och digitalisering samt verksamhet mot barn och unga är centrala. Länsbiblioteket
samverkar även med Uppsala Läns Bildningsförbund och folkbildningen.
Utöver verksamheterna inom landstingets kulturförvaltning, är landstinget huvudman
för stiftelserna Musik i Uppland och Upplandsmuseet. Landstingets kulturnämnd
finansierar de egna regionala kulturverksamheterna och ger årliga anslag till Musik i
Uppland och Upplandsmuseet, liksom till de övriga regionala kulturverksamheter som
har statligt verksamhetsstöd och ingår i samverkansmodellen. De senare är
Länshemslöjdskonsulenterna, Folkrörelsearkivet för Uppsala län, Företagens historia
Uppsala län och Riksteatern Uppsala län. Uppsala stadsteater erhåller årligt
verksamhetsbidrag av landstinget genom statligt stöd inom ramen för
kultursamverkansmodellen, men teatern får sitt huvudsakliga ekonomiska stöd från
Uppsala kommun.
35
De regionala kulturaktörer som får både statligt och regionalt verksamhetsbidrag skiljer
sig åt på många sätt. Bland annat när det gäller organisationsform (i förvaltning, stiftelse, ideell förening), uppdrag och anslag (kommunalt, regionalt, statligt), ekonomiska
förutsättningar, arbetssätt (producerande, konsulterande) och tidsperspektiv (de flesta av
verksamheterna har funnits länge, några är relativt nyetablerade).
Landstingets kulturnämnd ger även årliga anslag till andra aktörer, som är betydelsefulla
för länets kulturliv, men som saknar statligt verksamhetsstöd och/eller inte berörs av
kultursamverkansmodellens införande. Här kan Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö,
Eric Sahlström Institutet, Uppsala Läns Bildningsförbund, Uppsala bygdegårds distrikt,
Stiftelsen Leufsta Bruk och Grönsöö slott nämnas. Landstingets kulturnämnd fördelar
dessutom årliga bidrag till studieförbundens och ungdomsorganisationemas distriktsorganisationer.
Nedan beskrivs de verksamheter som omfattas av samverkansmodellen. Ordningen
följer de sju områden vilka enligt Kulturrådets direktiv ska ingå i samverkansmodellen.
Ett åttonde nytt område är i denna kulturplan infört, trots att det ännu inte står klart om
detta kommer bli obligatoriskt. Område nummer åtta är Litteratur och läsfrämjande.
4.2 Regionala och kommunala kulturinstitutioner
Fram till för ungefär 20 år sedan delades huvudmannaskapet för Musik i Uppland,
Upplandsmuseet, Uppsala stadsteater och Uppsala konstmuseum (dåvarande Upplands
konstmuseum) mellan landstinget och Uppsala kommun. År 1988 och 1993 renodlades
huvudmannaskapen och landstinget blev huvudman för Musik i Uppland och
Upplandsmuseet medan Uppsala stadsteater och Uppsala konstmuseum fick Uppsala
kommun som huvudman. Den gemensamma ambitionen är att fortsätta utveckla
samverkan mellan institutionerna. De administrativa skiljelinjerna i huvudmannaskap
ska inte utgöra trösklar eller hinder för den publik som önskar ta del av kulturutbudet i
Uppsala län. Landstingets centralt placerade konstkonsulent ska utveckla den regionala
bildkonstverksamheten med ökad samverkan mellan kommunala och regionala parter på
konstområdet som ett av sina huvuduppdrag.
Utöver de institutioner som erhåller statsbidrag genom kultursamverkansmodellen
återfinns ett antal andra för kulturlivet centrala aktörer. En koncentration av
kulturinstitutioner finns inom Uppsala kommun. Den största och för regionen viktiga
kommunala aktör som förtjänar att särskilt nämnas är konsertverksamheten vid Uppsala
Konsert & Kongress.
Uppsala Konsert & Kongress (UKK)
Uppsala Konsert & Kongress öppnade år 2007 och har med sin prisbelönta arkitektur
och unika programprofil etablerat sig som en av de ledande musikscenerna i Norden.
UKK är en resurs för musik- och kulturlivet i hela regionen, dels som inspiration och
fönster mot omvärlden, men också som plattform och scen för många av länets aktörer
inom musikområdet. Årligen ges närmare 200 konserter innefattande en stor
genrebredd. Konsertverksamheten fördelar sig på egna produktioner samt uthyrningar
till externa arrangörer som länsmusiken, kulturföreningar och den nationella
nöjesbranschen. Bland de mer uppmärksammade återkommande evenemangen återfinns
36
elektronikafestivalen VOLT, Uppsala Internationella Gitarrfestival samt Upplands
spelmansförbunds Oktoberstämma. En stor del av publiken är tillresande, främst från
regionen, men också från hela landet.
Uppsala Konsert & Kongress AB, som ansvarar för verksamheten i UKK, är ett helägt
kommunalt bolag inom Uppsala kommuns stadshuskoncem. Verksamheten finansieras
genom aktieägartillskott och en betydande andel egna intäkter. UKK erhåller inga
regionala eller statliga medel. Musik i Uppland är hyresgäst i UKK och svarar för ca
15% av konsertverksamheten. UKK och Musik i Uppland har ett väl utvecklat och
fungerande samarbete. Ägardirektivet säger att UKK ska vara en mötesplats för musik
och för alla grupper i kommunen samt samverka med andra aktörer inom kulturlivet och
besöksnäringen. Under åren 2015-2017 kommer UKK att ha ett särskilt fokus på att
utveckla samverkan med andra aktörer i området i syfte att skapa ett attraktivt och
mångfacetterat kultur- och besökscentrum i Östra City samt att utveckla verksamheten
sommartid. UKK och Musik i Uppland ska stärka samverkan på de områden där det är
möjligt, t.ex. vad gäller konsertplanering, teknik och lokaler. Genom de båda
institutionernas deltagande i kulturförvaltningens samarbetsråd Kilen och Politiska
Kilen ges tillfälle till fördjupad och kontinuerlig dialog (se avsnitt 5.2). Här öppnas
också upp för samarbetsprojekt mellan institutionerna.
4.3 Interregional samverkan och samarbete
Samverkan och samarbeten med olika aktörer pågår överallt i kulturlivet, både inom
länet men också utanför länets gränser. Samverkan och samarbeten ger förutom möjliga
samordningsvinster även nya perspektiv på verksamheten.
Ett antal geografiska mönster framkommer gällande de regionala kulturaktörernas
interregionala samverkan och samarbete. Samtliga regionala kulturaktörer deltar i
nätverk med sina kollegor i andra län. Nätverken täcker ofta hela landet, medan en del
nätverk endast omfattar Mellansverige eller ett antal regioner/landsting. Samverkan och
samarbete med Gävleborgs och Dalarnas län är mycket vanligt förekommande. I stort
sett samtliga regionala kulturaktörer arbetar i projekt med de norra grannlänen.
Projekten är ofta välfungerande och har pågått under flera år. Ytterligare samarbeten
sker inom olika konstområden/verksamheter med regionala kulturaktörer i
Västmanland, Örebro, Sörmlands, Värmlands och Stockholms län. På landstingsnivå är
samverkan redan stark med Gävleborg/Dalarna och samverkan med de fem landstingen
ingående i Stockholm-Mälarregionen (Stockholm, Sörmland, Örebro, Västmanland och
Uppsala) kommer under kulturplaneperioden att förstärkas.
4.4 De regionala kulturaktörerna och prioriteringar 2015-2017
Nedan ges en kort beskrivning av de elva regionala kulturaktörer som idag får statligt
verksamhetsstöd och direkt berörs av kultursamverkansmodellen. Prioriteringar för
perioden 2015-2017 anges för respektive aktör. För en mer utförlig information om
respektive verksamhet, se rapporten på kulturförvaltningens hemsida:
"Nulägesbeskrivning av länets kulturliv — De regionala kulturaktörerna" (2011), vilken
sammanställdes under arbetet med att ta fram den första regionala kulturplanen.
37
Samtliga regionala kulturaktörer arbetar i enlighet med landstingets tre kulturpolitiska
perspektiv (konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering). De regionala kulturaktörerna arbetar med och prioriterar de av staten kulturpolitiskt prioriterade områdena jämställdhet, tillgänglighet, intemationellt/interkulturellt samt barn och unga i de fall det är
förenligt med verksamheten och ligger i linje med den konstnärliga ambitionen. Konstnärlig kvalitet och förnyelse prioriteras hos såväl de producerande som främjande regionala kulturaktörerna. Landstingets olika enheter vid kulturförvaltningen arbetar även
som en strategisk och konsultativ part för kommuner och andra parter genom
systematisk omvärldsbevakning och analys samt genom att arrangera nätverksträffar
och konferenser.
4.4.1 Professionell teater- och musikverksamhet
Musik i Uppland
Länsmusikorganisationen Musik i Uppland ger länets invånare tillgång till levande
musik av hög kvalitet genom konserter med de egna ensemblerna och den egna orkestern, men även med frilansande ensembler och musiker. Musik i Uppland har sitt kansli
i Uppsala Konsert & Kongress, där stiftelsen även har repetitionslokaler och arrangerar
många konserter. Musik i Uppland samarbetar kontinuerligt med nationellt och
internationellt verksamma dirigenter, tonsättare och solister. I det fall det är möjligt görs
beställningar av nyskrivna musikverk med stöd från Kulturrådet.
Uppsala Kammarorkester är länets enda professionella symfoniska orkester med cirka
40 musiker, bestående dels av fast anställda musiker, såväl hel- som deltidsanställda,
och dels av ett antal frilansmusiker. Frilansmusikerna är i hög grad återkommande och
är således väl samspelta. Orkestern repeterar och spelar ungefär en vecka per månad och
under övrig tid är de heltidsanställda musikerna engagerade i två av Musik i Upplands
tre ensembler: Uppsala Kammarsolister och Linnekvintetten. Medlemmarna i Trio X är
heltidsanställda improvisationsmusiker inom genren jazz.
Offentliga konserter i länet arrangeras främst inom ramen för den så kallade Konsertkarusellen, en verksamhet där Musik i Uppland samarbetar med 50-60 lokala föreningar
av olika slag. Samtliga kommuner i länet deltar idag i Konsertkarusellen och är
medfinansiärer i satsningen.
Stiftelsen bedriver en omfattande barn- och ungdomsverksamhet, bland annat genom ett
stort antal skolkonserter men också genom en omfattande Musik Direkt-verksamhet.
Skolkonserterna utförs av såväl de egna ensemblerna, som av frilansande grupper och
musiker. Musik i Uppland deltar i flera av de projekt som ingår i Skapande Skola.
Familjekonserter arrangeras årligen i länet.
Utöver konsertverksamheten genomför Musik i Uppland olika projekt, workshops samt
stöder amatörverksamhet. Ett exempel är Uplands Låtverkstad, ett folkmusikprojekt för
ungdomar i samarbete med Eric Sahlström Institutet och Uplands spelmansförbund.
Uppsala Tons ättartävling arrangeras återkommande. Tävlingen vänder sig till unga
7
Musik Direkt är en livetävling för unga musiker i åldern 13-19 år i olika genrer med deltävlingar i länet.
38
tonsättare (max 35 år) i Norden och Estland och direktsänds i Sveriges Radio P2. Första
pris är, förutom prissumman, att vinnarverket uppförs av nio professionella orkestrar i
Sverige och en i Estland. Tävlingen är unik i sitt slag och viktig för återväxten bland
kompositörer och för utvecklingen av den klassiska orkestermusiken.
Musik i Uppland arbetar aktivt med perspektiven jämställdhet, tillgänglighet och
interkulturellt/intemationellt. För att öka tillgängligheten till musik av hög kvalitet
spelar stiftelsens ensembler regelbundet i landstingets och kommunernas Kultur i
vården-verksamhet.
Prioriteringar år 2015-2017:
• Utveckla satsningen Konsertkarusellen och den övriga närvaron i länet.
•
Utveckla verksamhet riktad mot barn och unga, bland annat genom Skapande
skola-projekt, Musik Direkt och skolkonserter i hela länet.
• Stödja det fria professionella musiklivet genom att engagera frilansande
musiker, arrangera Uppsala Tonsättartävling och beställa nyskriven musik.
• Utveckla samarbetet med andra länsmusikorganisationer avseende såväl
konsertutbud som större projekt.
• Medverka till internationella utbyten och samarbeten.
Uppsala stadsteater
Uppsala stadsteater strävar efter att vara Sveriges främsta konstnärliga teater en ny typ
av lokal scen med internationell utblick. Teaterns fokus är originalidéer med konstnärlig
höjd och rik bredd. Uppsala stadsteater fungerar som motor för kulturell utveckling i
länet. Verksamheten drivs som ett kommunalt aktiebolag. Föreställningar för alla åldrar
produceras på fyra scener. Kärnverksamheten är egenproducerade föreställningar.
Därutöver arbetas med ett regionalt utvecklingsprojekt för barn och unga, utländska och
inhemska gästspel, uthyrning av lokaler, ett omfattande internationellt EU-finansierat
samarbetsprojekt inom scenkonsten och ett galleri för samtidskonst. Stadsteatern är
också ett resurscenter för skolor och ideella aktörer.
En av teaterns prioriterade grupper är barn och unga. Teatern erbjuder årligen avgiftsfritt professionell teater för skolor i Uppsala kommun samt till de skolor i andra
kommuner som är med i barn- och ungdomsprojektet. Föreställningarna har generellt
mycket hög beläggningsgrad. Teatern når normalt ca 80 % av målgruppen för
föreställningarna. Vidare erbjuds teaterkort för ungdomar i åldern 15-20 år som ger
möjligheten att för 250 kronor se alla teaterns ordinarie föreställningar under ett år.
Uppsala stadsteater arbetar för att öka barns och ungas inflytande i kulturlivet. Från och
med 2013 drivs ett projekt med syftet att låta barn och unga i regionen få tillgång till
teaterns verktygslåda för att i olika format berätta sina egna historier. Scenkonst
Uppsala, ett nätverk för unga arrangörer och scenkonstnärer i Uppland, stöds genom att
nätverket kan låna lokaler till festivalen PLEJ.
39
Uppsala stadsteater är som enda svenska teater med i det internationella femåriga
scenkonstprojektet Theatron, som handlar om att utveckla samarbeten och hitta
morgondagens publik. Teatern samarbetar regelbundet med utländska regissörer. I huset
finns en tradition av föreställningar som aktivt belyser det interkulturella perspektivet
och teatern arrangerar gästspel på andra språk än svenska för att nå fler målgrupper.
Teatern vill ge perspektiv på mänskligt samspel och bredda spelplanen för alla. Det sker
genom att från scenen visa på mänskliga uttryck som överskrider gängse köns- och
andra roller, vilka skapas genom till exempel etnicitet, ålder och social bakgrund.
Viktiga delar i likabehandlingsarbetet på teatern inkluderar planering av repertoaren; val
av pjäs, fördelningen av kvinnor och män i betydande roller samt val av regissörer och
manusförfattare. Exempel på en produktion som berört ovanstående områden är
dramatiseringen av Jessica Schieffauers roman "Pojkarna" i vilken karaktärerna
experimenterar med könsroller och identitet.
Uppsala stadsteater arbetar aktivt med tillgänglighetsfrågorna. Alla scener har hörselslinga, plats för rullstol och är nåbara med hiss. Syntolkade föreställningar erbjuds och
det finns möjlighet att låna manus för att kunna läsa inför föreställningarna för ökad
förståelse. Hemsidan är anpassad enligt riktlinjerna i Web Content Accessibility Guidelines 2.0, som är en internationell standard för tillgänglighet av webinnehåll.
Prioriteringar 2015-2017:
• Fortsatt produktion av barn-, ungdoms- och familjeföreställningar, samt
vidareutveckla den dramapedagogiska verksamheten genom barn- och
ungdomsprojektet. Utökad information till målgruppen om ungdomsteaterkortet.
•
Öka internationaliseringen av länets scenkonstutbud genom fortsatt arbete inom
Theatron samt fortsatt utveckling av samarbeten med utländska konstnärliga
team.
•
Utveckla samarbeten med civilsamhället inkluderande det fria kulturlivet, ideella
föreningar/organisationer, skolor, näringsliv med flera.
•
Sträva efter att nå nya publikgrupper i hela länet.
4.4.2 Regional museiverksamhet
Upplandsmuseet
Upplandsmuseet ska spegla en levande och engagerande kulturhistoria som görs
tillgänglig för alla. Till denna kopplas frågor om nutid och framtid med utgångspunkt
från en kritisk och vetenskaplig grund. Verksamhetens ledord är Kunskap — inspiration
— reflektion.
Upplandsmuseet är ett kulturhistoriskt länsmuseum, organiserat som stiftelse med
landstinget som huvudman. Museet är organiserat i sju funktionellt uppdelade avdel-
40
ningar/ansvarsområden: forskning, samlingar, arkeologi, kulturmiljö, utställningar och
undervisning, hemslöjd samt gemensamma kansli- och museitekniska funktioner.
omfattande bild- och föremålssamlingar belyser museet länets kulturhistoriska
utveckling från forntid till nutid. Huvuddelen av verksamheten, forskningen och
samlingarna speglar museets tre profilområden: jord, järn samt samhälle och makt.
Museisamlingarna förvaras i moderna magasinslokaler i Morgongåva, Heby kommun.
Genom utställningar i museibyggnaden Akademikvarnen i Uppsala och i övriga länet,
pedagogisk verksamhet, visningar, kurser, konferenser, föreläsningar, rådgivning, konsultation och publiceringsverksamhet, sprider museet kunskap om länets
kulturhistoriska utveckling. Förmedlingsverksamhet bedrivs också på friluftsmuseet
Disagården och i professorshemmet i Walmstedtska gården samt i museimagasinet.
Målgrupp för Upplandsmuseets verksamhet är tillresta besökare och länsinvånarna, med
särskild prioritering av barn och unga.
Upplandsmuseet ger råd och förmedlar kunskap i kulturarvs- och kulturmiljöfrågor till
allmänhet, fastighetsägare, Svenska kyrkan, hembygdsrörelsen med flera. Med länets
kommuner samverkar museet i form av remisser i plan- och bygglovsärenden liksom
kulturmiljöprogram. Museet bistår också Länsstyrelsen med underlag i
kulturmiljöfrågor genom yttranden, samråd och besiktningar.
Upplandsmuseet har stark forskningsinriktning och hög vetenskaplig kompetens. En rad
stora forskningsprojekt, samtliga inom museets tre profilområden, drivs i samarbete
med universitet och högskolor, finansierade med medel från olika forskningsråd.
Den pedagogiska verksamheten är omfattande och utvecklas ständigt, med målet att
möta skolans behov och anpassa utbudet till de nya läroplanerna. Verksamheten utgår
alltid från museets värdegemenskap och alla människors lika värde. I projektet "Romska
röster" belyser museipedagogerna den romska minoriteten — traditioner, normer och
fördomar. Projekten "Portal till vår forntid" med inriktning på kulturmiljöpedagogik
samt "Forntiden under dina fötter" pågår i länets kommuner. "Berättarskåp" har
producerats i samarbete med Länsbibliotek Uppsala för att stimulera barns berättande.
Upplandsmuseets pedagoger medverkar i flera Skapande skola-projekt.
Tillgänglighet, jämställdhet, demokrati och mångfald är ständigt närvarande perspektiv i
Upplandsmuseets verksamhet. Tillgänglighetsaspekten har flera nivåer. Det handlar om
fysisk tillgänglighet, möjlighet att ta del av den utåtriktade verksamheten och inte minst
att kunna söka information och kunskap i samlingarna. Därför har Digitalt Museum,
samlingarna på Internet, hög prioritet. Även jämställdhetsperspektivet har flera
dimensioner i museets arbete, såsom: klass, kön, generation, etnicitet, sexuell läggning
och funktionsnedsättning. Upplandsmuseet arbetar aktivt med mångfaldsfrågor, bland
annat genom att uppmärksamma mångfalden i samhället så att den implementeras i
forskning, samlande och utåtriktad verksamhet. I projektet FOKUS — Funktionshinder
och kulturarv, utbildning och samverkan, där Handikapphistoriska Föreningen
samarbetar med Upplandsmuseet, utbildas ett museinätverk i frågor som rör
funktionshinderperspektivet i kulturarvet.
41
Den uppländska hembygdsrörelsen är en stark och aktiv folkrörelse som idag
organiserar 80 hembygdsföreningar och 700 enskilda medlemmar, totalt ca 15 000
personer med intresse för kulturarvsfrågorna. Upplands fornminnesförening och
hembygdsförbund är en av Upplandsmuseets stiftare och länsmuseet svarar för
hembygdsförbundets kansli, ekonomi, medlemsregister, förlag, föreningsservice och
fastighetsförvaltning.
Prioriteringar 2015-2017:
• Synliggöra och vidareutveckla Upplandsmuseets roll som kunskapscentrum för
länets kulturhistoria.
•
I samarbete med länets professionella konstliv och hemslöjdskonsulenter på nya sätt
reflektera över och inspireras av länets kulturhistoria.
•
Utveckla arbetet med tillgänglighet, jämställdhet och mångfald när det gäller
Upplandsmuseets forskning, samlande och utåtriktade verksamhet.
• Öka tillgängligheten till länets kulturarv genom att undersöka möjligheten att skapa
en gemensam databas för länets kulturhistoriska samlingar.
• Utveckla Upplandsmuseets pedagogiska verksamhet med särskilt fokus på barn och
unga.
4.4.3 Konst- och kulturfrämjande verksamhet
Danskonsulentverksamhet
På Kulturenheten finns en danskonsulent och en danspedagog som arbetar med att
samordna, främja, stärka och utveckla dans som konst- och uttrycksform med barn och
unga som prioriterad målgrupp. Inom skolan nås alla barn, varför skolan är en viktig
arena. Alla skolprojekt som danskonsulenten medverkar i eller förmedlar är tydligt
kopplade till skolans läroplan. Danskonsulenten initierar och förmedlar Skapande skolaprojekt och bistår kommunerna vid planeringen av dessa. För att utveckla dans i skolan
ska kontakterna med Uppsala universitet stärkas de kommande åren.
För att nå barn och unga på fritiden anordnas årligen återkommande arrangemang som
"Skapa dans" och "Sommardans". Skapa dans är en koreografitävling för unga i åldern
14-20 år som arrangeras av danskonsulenten i samarbete med flera av länets dansskolor.
Vinnarna får representera länet i en nationell koreografitävling. Sommardans ger
ungdomar som just slutat årskurs 9, möjlighet att under tre veckor pröva på yrkeslivet
som dansare. Sommardans leds av en professionell koreograf. Övriga delar av året
arrangeras aktiviteter kopplade till dessa satsningar.
Danskonsulenten verkar för att fler medborgare ska få möjlighet att ta del av
professionella dansföreställningar. Det sker bland annat genom förmedling av
dansföreställningar, samarrangemang av dansföreställningar samt inspirations- och
utbudsdagar. Utbudsdagarna ger de professionella dansgrupperna möjlighet att
42
marknadsföra sig. Gentemot de yrkesverksamma arbetar danskonsulenten främst med
rådgivning, olika former av stöd, nätverksträffar och fortbildningar. För att öka
tillgången till dans som scenkonst, bedrivs samarbete med andra aktörer i länet kring
dansgästspel. Konsulenten arbetar med utveckling, både genom konstartsövergripande
samarbeten och genom att följa trender inom dansområdet, som till exempel community
dance8. Perspektiven jämställdhet och tillgänglighet är levande i verksamheten. Särskilt
uppmärksammas den sneda rekryteringen till dans skolorna, där pojkar är
underrepresenterade. Insatser görs inom olika genrer. RESiDANS var ett treårigt
sceniskt utvecklingsprojekt för folkmusik och dans med syfte att stärka och synliggöra
folkdansen. Erfarenheterna av projektet tas tillvara bland annat i samverkan med Eric
Sahlström Institutet.
Prioriteringar 2015-2017:
• Utveckla kontakterna med lärarutbildningen vid Uppsala universitet i syfte att
hitta gemensamma former för ökad kunskap om dans.
•
Utveckla mentorsprogram för nyetablerade professionella dansare och
koreografer för att stärka länets professionella dansliv.
• Verka för att beställningar av mindre dansverk görs i samband med jubileer,
invigningar etc.
Konstkonsulentverksamhet
På Kulturenheten finns en konstkonsulent som arbetar strategiskt och långsiktigt med
konstområdet i hela länet. Konstkonsulenten arbetar för att främja bild- och
formkonsten, framför allt rådgivande mot länets kommuner och stödjer de
professionella konstnärer som bor och verkar i länet. Samverkan sker med länets övriga
aktörer på. konstområdet. Konsulenten ingår i Kulturkraft, det regionala nätverket för
barn- och ungdomskultur och samarbetar bland annat med Uppsala konstmuseum och
Bror Hjorths museum kring lärarfortbildningar och verksamhet riktad mot unga. Ett
särskilt fokus kommer under kulturplaneperioden att läggas på en utökad samverkan
mellan Upplandsstiftelsen och Uppsala Konstmuseum. Här fungerar konsulenten som
samordnare av samtal och mötesplatser.
Konstkonsulenten samarbetar regelbundet med konstkonsulenterna i närliggande län.
Med konstkonsulentema i Sörmland, Västmanland och Örebro län finns etablerat
samarbete kring årliga utbildningsdygn för arrangörer inom bildkonstområdet. Sedan år
8 Community
dance är ett begrepp som beskriver arbetet med dans och delaktighet utifrån lokalsamhällets
behov och resurser. Det handlar om ett konstnärligt och demokratiskt utforskande utifrån en specifik plats
och de invånare som bor eller verkar där. Community dance är en metod för att erbjuda ickedansare en
möjlighet att uttrycka sig med dans och arbetet leds av en danskonstnär. Danskonsulenten önskar utforska
och utveckla denna metod.
9 RESiDANS var ett utvecklingsprojekt för folkmusik och dans med syfte att stärka och synliggöra
folkdansen. Det innebar att en etablerad koreograf gavs möjlighet att skapa en föreställning med
professionella musiker och dansare som sedan framfördes på turne". Projektet har mottagits med ett stort
intresse både inom och utom genren och satt folkdansen på kartan. I Uppsala län samarbetade
danskonsulenten vid Kultur i länet, Musik i Uppland och Eric Sahlström Institutet med RESiDANS.
43
2006 finns samverkan med landstingen i Dalarnas och Gävleborgs län för att undersöka
och utveckla former för den rörliga bilden/videokonst i offentliga miljöer.
Samarbetsprojektet kallat Videogud, visar ett videokonstprogram vid ett tjugotal
videostationer runt om i de tre länen. Tillsammans ansvarar Videogue för en årlig
Videokonstfestival, som äger rum i något av de tre länen. I Uppsala län finns för
närvarande videostationer i Uppsala, Håbo, Enköping och Tierps kommuner. Genom
Videogud visas samtidskonst på platser runt om i länet där det vanligtvis inte
förekommer nyproducerad videokonst.
Konstkonsulenten är drivande i arbetet med införande och fortsatt användande av MUavtalet i länet. MU-avtalet innebär att konstnären i samband med en utställning
garanteras ersättning både för den tid som läggs ned i samband med utställningen och
för den konst som visas. Arbetet har gett effekt, men behöver fortsättas. Perspektiven
jämställdhet och tillgänglighet är centrala i verksamheten och konstkonsulenten kan
vara en resurs för de professionella bild- och formkonstnärerna.
För att konstområdet ska kunna utvecklas i länet behöver samverkan stärkas mellan de
aktörer som verkar inom området. Fler nätverk behövs där innehåll och
utvecklingsfrågor gällande den samtida konsten diskuteras. Konstens roll i stads- och
samhällsutvecklingen bör utvecklas. Konstkonsulenten ska också utveckla samarbetet
med länets kommuner för att ge länets medborgare ökad tillgång till konst.
Prioriteringar 2015-2017:
• Utveckla stödet till de professionella bildkonstnärerna i länet genom nätverk och
fortbildning.
•
Arrangera seminarier kring konstens roll i stads- och samhällsutvecklingen.
• Öka tillgången till samtida konst för länets medborgare, bland annat genom att
utveckla satsningen på videokonst.
•
Hålla i möten för utökad samverkan mellan Upplandsmuseet, Uppsala
konstmuseum och de regionala bild- och formkonstnärerna.
• Stödja det regionala konstlivet t.ex. genom att upplysa om och uppmuntra till att
söka befintliga stipendier.
Riksteatern Uppsala län
Riksteatern Uppsala län (RUL) är en ideell organisation som, tillsammans med de fem
lokala riksteaterföreningarna, är medlem i Riksteatern. RUL är ett regionalt samarbetsorgan för scenkonst och verkar genom att ge de lokala riksteaterföreningarna stöd i form
av fortbildning, utbudsdagar och marknadsföring. Ett viktigt mål är att fler barn och
unga ska få ta del av scenkonst. Därför är verksamheten även riktad mot vuxna som
arbetar med barn och ungdom. För att nå unga på deras fritid använder RUL nya sociala
1° Gud i namnet Videogud står för begynnelsebokstäverna i länen Gävleborg, Uppsala, Dalarna.
44
medier. Verksamheten bedrivs till stor del genom olika plattformar, nätverk och
samarbeten.
Riksteatern Uppsala län utgör en viktig del av infrastrukturen för scenkonsten i länet
genom sitt arrangörsnätverk och kontakter med scenkonstproducenter. Hos RUL finns
en gedigen konstnärlig kompetens som kommer länets arrangörer tillgodo, oavsett
vilken åldersgrupp man vänder sig till. Genom att stötta de lokala riksteaterföreningarna
skapar RUL dessutom förutsättning för länets invånare att få inflytande över det lokala
kulturutbudet.
Prioriteringar 2015-2017:
• Tillsammans med de lokala riksteaterföreningarna göra en långsiktig plan för
mångfald och tillgänglighet.
•
Verka för att det under perioden genomförs Ungkulturdagar i samarbete mellan
länets kulturaktörer och som ett interregionalt samarbete.
•
Fortsätta det påbörjade arbetet med att stärka infrastrukturen för scenkonst i
länet.
•
Tillsammans med länets kommuner utveckla det påbörjade arbetet med att
bygga upp en scenkonstkarusell.
4.4.4 Regional arkiwerksamhet
Folkrärelsearkivet för Uppsala län
Folkrörelsearkivet för Uppsala län är en verksamhet som bedrivits i föreningsform
sedan bildandet 1978 genom beslut i landstinget och länets kommuner. Till arkivets
huvuduppgifter hör att erbjuda föreningar en säker förvaring av deras arkivmaterial,
samt att inventera och insamla föreningsmaterial i Uppsala län. Materialet ordnas och
förtecknas för att bli tillgängligt för forskare och övriga medborgare som vill beskriva
samhällets utveckling. Detta gäller inte minst arkivets drygt 540 medlemsföreningar för
vilka arkivet årligen anordnar utbildningar i arkivkunskap.
Tillgängligheten till arkivets material har ökat genom att register och samlingar, bland
annat fotografier, fanor, affischer och inspelningar, blivit digitaliserade och elektroniskt
sökbara. Genom visningar, studiebesök, utställningar och programverksamhet i samarbete med Stadsarkivet och andra kulturinstitutioner i Uppsala kommun och övriga
länet ökar kunskapen om arkivets material.
Arkiven har en viktig pedagogisk uppgift, dels att ge barn och unga en uppfattning om
vår historia, dels att öka barns och ungas medvetenhet om behovet av kritisk granskning
av information. Samarbete med skolan för användning av arkiven som pedagogiskt
verktyg är betydelsefullt.
45
Prioriteringar 2015-2017:
• Anpassa verksamheten till de nya möjligheter som digitalisering innebär i form
av ökad sökbarhet och tillgänglighet.
• Utveckla samarbetet inom ABM-området (arkiv, bibliotek och museer) för att
bidra till att Folkrörelsearkivet når ut till fler och nya målgrupper.
• Stimulera forskningen kring arkivets samlingar, även av forskargrupper som
traditionellt sett inte besöker arkivet samt utveckla den arkivpedagogiska
verksamheten.
• Initiera att det skapas ett nytt och samtida källmaterial inom
handikapporganisationer och invandrarföreningar.
Företagens historia Uppsala län
Företagens historia är en ideell förening vars kärnverksamhet och verksamhetsi& går ut
på att ta hand om historien i form av arkiv, fotografier, filmer och föremål från företag i
Uppsala län. Företagens historia arbetar för att rädda, levandegöra och tillgängliggöra
företagens historia. Verksamheten ordnar och förtecknar arkiven för att öka sökbarheten
för forskare och för företagen själva. En viktig målgrupp är forskare som önskar forska
om företagandets och näringslivets utveckling i länet.
Föreningen utför också konsulttjänster åt företag inom till exempel daglig arkivering
och dokumenthantering, utveckling av säkra rutiner för informationshantering samt tar
emot besökare till arkivet. Företagens historia erbjuder företagen hjälp att skapa bra
arkivlokaler och att utforma utställningar där företagen visar upp sin historia. Arkivet
består av 3 400 hyllmeter historiska arkiv från Uppsala läns nedlagda, konkursade eller
verksamma företag. Företagens historia finns till för att det ska vara möjligt att berätta
kulturhistorien om stora och små, framgångsrika och inte så framgångsrika företag,
även i framtiden.
Prioriteringar 2015-2017:
• Konsolidera kärnverksamheten så att Företagens historia kan ta emot och vårda
historien från företag i Uppsala län samt stimulera till forskning.
• Öka intresset för Företagens historias kulturskatt genom utställningar,
bokutgivningar och utåtriktade aktiviteter.
• Utveckla Företagens historias pedagogiska verksamhet genom riktade insatser
mot skolungdomar.
• Utveckla innovativa lösningar för digitalisering.
46
4.4.5 Filmkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga
Filmkonsulentverksamhet
På Kulturenheten finns en filmkonsulent och en filmpedagog som arbetar med
filmpedagogik, växthusprojekt/produktion och visning/spridning. Det filmpedagogiska
arbetet riktar sig till barn och unga i skola och på fritid. Det är ofta kopplat till Skapande
skola och kan inkludera lärarfortbildning. Fortbildning för lärare och filmare är både
praktiskt och teoretiskt inriktad, tidvis i samarbete med Studiefrämjandet.
Växthusprojektet "UngFilmFramåt" bedrivs i samarbete med andra län i Mälardalen och
riktar sig till unga filmare i åldern 19-25 år, medan "Spektra" är en satsning på den
professionella nivån.
De senaste åren har ca 100 000 kr/år delats ut i teknikstöd till ett tiotal kort- eller
dokumentärfilmer. Filmerna visas på en regional visningskväll. Två egna festivaler
arrangeras årligen, "Focus" för alla under 26 år och "Noomaraton", som riktar sig till
alla åldrar. Filmkonsulenten stödjer och samarbetar med Uppsala Internationella
Kortfilmfestival samt ett växande antal filmfestivaler i länet, varav de flesta visar film
från andra länder. Dessutom arrangeras filmtumer av kortfilmspaket i länet.
Filmkonsulenten stödjer länets biografägare inför digitaliseringen av biograferna. I
"Videogud" samverkar konsulenten med konstkonsulenten. Filmverksamheten arbetar
allt mer konstartsövergripande och nya satsningar utvecklas kontinuerligt. Utöver
satsningar på videokonst ska även dansfilm och kopplingar mellan böcker och film
utvecklas.
Filmverksamheten arbetar aktivt med perspektiven jämställdhet och tillgänglighet. För
ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning arrangeras kurser i
syntolkning. För att bidra till ökad jämställdhet på filmområdet bedrivs särskilda "tjejsatsningar".
Prioriteringar 2015-2017:
• Utveckla stödet till länets filmarbetare genom att skapa ett nätverk där
kunskapshöj ande workshops och fortbildningar erbjuds och utbyte sinsemellan
möjliggörs.
•
Utbilda länets pedagoger i den nya mediala tekniken, t.ex. användning av
digitala mobila plattformar i undervisningen.
4.4.6 Hemslöjdsfrämjande verksamhet
Länshemslöjdskonsulenterna
Hemslöjdskonsulenterna har Upplandsmuseet som huvudman. Där finns konsulenter
inom områdena textil- och hårdslöjd samt en barn- och ungdomskonsulent, som arbetar
med hemslöjdsfrågor. Konsulenterna arbetar både operativt och strategiskt med att
stärka, utveckla och förnya hemslöjden i länet ur ett kulturarvs-, närings- och
47
hållbarhetsperspektiv. Genom rådgivning, kursverksamhet, fortbildningar, utställningar,
seminarier m.m. tar man tillvara hemslöjdens kunskap om material, formspråk, tradition
och kvalitet. Med specialkunskap inom hemslöjdsfrågor fungerar konsulenterna som en
sammanhållande länk mellan länets olika utövare, föreningar och organisationer.
Samarbetsparter kan vara slöjdare och konsthantverkare, museer, studieförbund, skolor,
intresseföreningar, kommuner, näringsliv och myndigheter. Den största delen av
verksamheten bedrivs inom länet, men sker även i länsöverskridande och rikstäckande
projekt. Konsulenterna ingår i Kulturkraft och söker nya arenor och kontakter genom
interkulturella och internationella samarbeten. Barn och unga är en prioriterad
målgrupp. Konsulenterna utbildar handledare som sedan får jobb i Slöjdklubben och i
olika slöjdprojekt, t.ex. inom Skapande skola. Man fortbildar lärare inom grundskolans
alla stadier och en extra konsulent har tillsatts för att möta behovet av slöjdverksamhet
för barn och unga.
Verksamheten lägger stor vikt vid det länstäckande arbetet do Hemslöjden. På
biblioteken visas utställningen i alla kommuner. Där erbjuds kurser, föreläsningar,
workshops och barnverksamhet under en tvåveckorsperiod. Detta skapar en direkt
kontakt med lokala föreningar, skolor, kultursekreterare och civilsamhället.
Arbetet med slöjden som näringsverksamhet pågår ständigt i form av t.ex. föreläsningar,
seminarier och workshops. Projektet Hemslöjdsjul samlar ett femtiotal
slöjdare/konsthantverkare i en utställning/försäljning i hemslöjdens lokaler runt jul.
Projektet Från lamm till tröja har samlat ett 90-tal intresserade fårägare, producenter,
slöjdare och försäljningsställen från hela länet i ett nätverk som erbjuds fortbildningar,
studiebesök m.m. Konsulenterna arbetar för en ökad folkhälsa inom länet med
aktiviteter för personer med psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Hälsoarbete sker
även inom äldreomsorgen, i samarbete med bl.a. Kultur i vården och vid Kulturdygnet.
Prioriteringar år 2015-2017:
• Länsövergripande verksamhet: Genom utställningen och programverksamheten
do Hemslöjden sprida kunskap om hemslöjd och sträva efter att utveckla
nätverk och ökad näringsverksamhet, som en långsiktig strategi med syfte att
utveckla och stärka hemslöjdens roll i länet.
• Barn och ungdom: Att utveckla verksamhet för ungdomar 13-25 år i projekt
tillsammans med olika samarbetspartners.
• Näringsfrågor: Från lamm till tröja. Projektet ska stärka möjligheterna att
producera, använda, sälja och köpa produkter i ull från länet. Planer finns på en
"Slöjdkarta" liknande "Matkartan".
•
Smidesprojekt. I syfte att bygga upp ett nätverk av smeder i samarbete med
Gävleborg och Dalarna.
• Förebyggande hälsoarbete: arbeta aktivt i framtagandet av Kultur på recept.
•
Delta i ett nystartat projekt med övriga hemslöjdskonsulenter i StockholmMälardalsregionen.
48
4.4.7 Regional biblioteksverksamhet
Länsbibliotek Uppsala
Länsbibliotek Uppsala är en av enheterna inom kulturförvaltningen. Biblioteken i länets
kommuner har stor betydelse som demokratiska mötesplatser vilka garanterar fri och
jämlik tillgång till litteratur, kultur och information för alla länets invånare. Dessa
grundförutsättningar gör biblioteken väl lämpade att ta en aktiv roll i
samhällsutvecklingen. Länsbibliotekets uppdrag är främst att främja folkbibliotekens
utveckling genom att erbjuda strategiskt och konsultativt stöd. Länsbiblioteket arbetar i
nära dialog med kommunbibliotek och andra aktörer på kommunal, regional och
nationell nivå. De kommunala bibliotekens behov, landstingets kulturplan och
bibliotekslagen utgör grunden för länsbibliotekets arbete.
Länsbiblioteket främjar samverkan mellan kommunbiblioteken samt fungerar som
kontaktyta mellan biblioteken, civilsamhället och andra samhällsinstitutioner. Dessa kan
vara barnhälsovård, logopedi, familjecentraler/öppna förskolan, folkbildning,
idrottsrörelse och annat föreningsliv, högskola och universitet.
Länsbibliotek Uppsala arbetar med metodutveckling inom läsning och språkutveckling,
framtagande av nya biblioteksplaner, digital delaktighet och den nationella
omvandlingen av biblioteksväsendet. Länsbibliotekets arbete bedrivs genom
fortbildning i projekt, nätverk, seminarier, rådgivning och handledning, strategiskt stöd
till chefer, utredningar, studiebesök samt kompletterande medieförsörjning.
Länsbibliotek Uppsala arbetar aktivt med perspektiven jämställdhet, tillgänglighet och
interkulturellt/internationellt, marknadsföring och kommunikation, barn och unga samt
digital utveckling, delaktighet och tillgänglighet. Det finns ett gediget och etablerat
arbete för litteraturförmedlande och läsfrämj ande insatser för barn upp till och med
förskoleåldern. Inriktningen ligger under de kommande åren på att stötta bibliotekens
arbete med att nå upp till samma nivå för äldre barn, tonåringar och unga vuxna.
Länsbiblioteket strävar efter att i sin organisation och genom sin kompetens spegla tre
ben utifrån vilka folkbibliotekens verksamhet kan beskrivas:
1. litteratur och kultur
2. information, kunskap och bildning
3. biblioteket som mötesplats
Prioriteringar 2015-2017:
• Ge folkbiblioteken strategiskt stöd genom att analysera effekter och
konsekvenser av ett fördjupat mediesamarbete i länet.
• Utveckla det litteraturförmedlande och läs stimulerande arbetet på biblioteken för
äldre barn, tonåringar och unga vuxna.
• Genom omvärldsbevakning, fördjupning, analys och samordning utgöra ett stöd
för biblioteken och deras arbete i ett alltmer digitalt biblioteksrum.
49
•
Stötta projekt som ligger i framkant av den teknologiska utvecklingen och
tillsammans med folkbiblioteken och bildningsverksamheten vidareutveckla
arbetet med digital delaktighet med utgångspunkt i den nya bibliotekslagen och
den regionala digitala agendan.
4.4.8 Litteratur- och läsfrämjande
Samverkan för läsfrämjande i länet
Språk- och läsförståelse är viktiga komponenter för människans förståelse av sig själv
och sin omvärld. Språkförmågan hänger samman med förmågan att tänka, reflektera och
tolka på ett nyanserat sätt. En förhöjd språk- och läsförmåga möjliggör nya synsätt och
förståelse av komplicerade och abstrakta sammanhang. Ur ett demokratiskt perspektiv,
är det av stor vikt att befolkningen som helhet kan läsa och tolka det man läser, för att
kunna delta i samhällsbygget och påverka sin situation. Landstinget strävar efter att
ytterligare stärka läsandets och litteraturens ställning i länet under perioden 2015-2017.
Länsbibliotek Uppsala arbetar med sina konsulenter målinriktat med de särskilda
satsningar som landstinget önskar göra och som bland annat finns beskrivna under
avsnitt 2.1.1. Därutöver handlar insatserna om att stärka det befintliga nätverket
bestående av folkbiblioteken och folkbildningen i länet för att bland annat samverka
kring läsfrämjande insatser. Folkbiblioteken gör redan viktiga insatser för att stödja
läsfrämjandet i länet. Dessa riktar sig till många olika målgrupper i samhället, alltifrån
barn och ungdomar till vuxna, äldre samt flerspråkiga mottagare.
Länsbibliotek Uppsala arbetar t.ex. med "Språknätet", ett sektorsövergripande
samarbete kring de yngsta barnens språk- och läsutveckling. Landsting och kommuner
strävar tillsammans efter att skapa hållbara strukturer och kontinuitet i samverkan
mellan olika verksamhetsområden. Samarbetet är grupperat i nivåer som anger grad av
kvalitet från en basnivå till en mer utvecklad samverkan genom en s.k. taxonomi»
Genom landstingets bidrag till folkbildningen förstärks även de satsningar som staten år
2013 formulerat och riktat till folkbildning och studieförbund för litteratur- och
läsfrämj ande. Landstinget samverkar med och har dialoger med civilsamhället och dess
företrädare. Mötesplatser för diskussion och erfarenhetsutbyte kommer att anordnas
11 Taxonomin läses nerifrån och upp, de minsta åtagandena är på nivå 1 och så avancerar samverkan
uppåt allt efter lokala förutsättningar: Nivå 6 (Samverkan i lokala Språknät), Nivå 5 (Samverkan kring
föräldraträffar), Nivå 4 (Samverkan för barn med språkstörningar), Nivå 3 (Gemensam fortbildning för
kunskapsspridning), Nivå 2 (Samarbete kring gåvoboken och foldrar), Nivå 1 (Samarbete i form av
kontaktnät för information). Överenskommelserna omprövas och revideras med tre års mellanrum.
Samarbeten kan t.ex. ske mellan representanter från Bamavårdscentralema, bibliotek, familjecentraler
och Öppna förskolan.
50
kontinuerligt. Landstinget tar genom Länsbibliotek Uppsala en stor och aktiv del i
arbetet med Litteraturcentrum.
Inom landstinget återfinns också ett antal sjukhusbibliotek, vilka fungerar som viktiga
informationskanaler och mötesplatser för litteratur- och läsfrämjande i miljöer där
många människor passerar vid olika skeden och situationer i livet. Dessa ska, enligt den
nya bibliotekslagen från 2014, innefattas i Biblioteksplanen för regionen.
Prioriteringar 2015-2017:
• Genom Länsbibliotek Uppsala skapa en återkommande mötesplats för
litteraturförmedling med seminarier och diskussioner (se 2.1.1).
• Driva läsfrämjandeprojekt som syftar till att möta de unga i deras egna miljöer.
Pröva nya sätt att nå barn och unga samt att arbeta läsfrämjande. Projekten drivs
i samverkan mellan Länsbibliotek Uppsala, länets kommuner och det lokala
föreningslivet (både kultur- och idrottsföreningar).
• Genom samverkan mellan studieförbund, professionella författare och bibliotek
utveckla stöd till ungas eget skapande inom litteraturområdet samt utveckla det
lässtimulerande arbetet gentemot barn och unga.
51
5 Kultursamverkan i Uppsala län
5.1 Samverkan, samarbete och samspel
Arbetet med att ta fram den regionala kulturplanen för perioden 2015-2017 har inneburit
många möten och samverkan mellan aktörer av betydelse för länets kulturliv. Parallellt
med att den tidigare planens satsningar genomfördes hölls under hösten 2013 och tidig
vår 2014 samverkansmöten på såväl tjänstemanna- som politisk nivå. Många parter har
fått möjlighet att ge inspel till innehållet i föreliggande kulturplan. Genom
samarbetsrådet Kilen (se nedan) har länets regionala kulturaktörer och kommuner ökat
sin förståelse för varandras verksamheter och roll i länets kulturliv. Ökade kontakter och
samtal kan leda till nya tänkesätt och samarbeten. Detta kan i sin tur innebära förnyelse,
en större mångfald och spridning av kulturutbudet. Landstinget ser en
utvecklingspotential gällande processorientering av samverkansformerna i länet. Detta
innebär att man fångar upp och tillvaratar b:Mer som fötts ur diskussioner, workshops
och möten arrangerade inom ramen för kultursamverkansmodellen och genomför dessa
i konkreta satsningar.
5.2 Processen
Landstinget har tagit fram den regionala kulturplanen i samverkan med länets kommuner och de regionala kulturaktörerna samt i samråd med länets övriga kulturliv, med
särskilt fokus på de professionella kulturskaparna och civilsamhället. Länets invånare
har också fått möjlighet att ge synpunkter på länets kulturliv under processen. Dels
genom utannonserat öppet forum samt genom en öppen remissomgång.
Kilen och Politiska Kilen
Sedan tidigare finns ett etablerat chefsnätverk i länet, kallat "Kilen", som regelbundet
träffas på initiativ av landstinget.
Kilen består av:
• kulturcheferna i länets åtta kommuner,
•
chefer/ansvariga tjänstemän för regionala kulturaktörer, såväl de som ingår i
kultursamverkansmodellen som övriga viktiga kulturinstitutioner: Musik i Uppland,
Upplandsmuseet, Uppsala stadsteater, Riksteatern Uppsala län, Folkrörelsearkivet
för Uppsala län, Företagens Historia Uppsala län, Uppsala Läns Bildningsförbund,
Länsbibliotek Uppsala, Wiks folkhögskola, Nordens folkhögskola Biskops-Arnö,
Uppsala Konsert & Kongress, Eric Sahlström Institutet,
• enhetschefer samt stabschefer och stabstjänstemän anställda vid kulturförvaltningen
på landstinget.
Kilen finns också i utökad form — "Politiska Kilen" — vilken består av samma grupp av
tjänstemän som Kilen, inklusive politiker/förtroendevalda/styrelserepresentanter från
respektive kommun och regional kulturverksamhet. Under arbetet med den regionala
kulturplanen har Kilen och Politiska Kilen varit viktiga arenor för diskussioner.
52
Utgångspunkt i den tidigare kulturplanens kartläggningar
Den nuvarande kulturplanen utgår från förra kulturplanen och den kartläggning av
länets kulturliv som gjordes då. 2011-2012 gjordes en gedigen analys och en
nulägesbeskrivning, vilken inkluderade både kommunalt och regionalt perspektiv på
länets kulturliv. Det genomfördes kartläggningar, medborgarenkäter och SWOTanalyser. En arbetsgrupp bildades, bestående av kulturchefer från fyra av länets åtta
kommuner, vilken arbetade fram en grund för kartläggningarna. Den gav också, i dialog
med övriga kommuner, värdefulla inspel till den första kulturplanen. Ytterligare en
arbetsgrupp med representanter för regionala kulturaktörer — chefstjänstemän i Kilen
och de regionala kulturkonsulenterna — bildades, för att på motsvarande sätt ta fram en
mall för den regionala delen av nulägesbeskrivningen. Två rapporter sammanställdes
(2011), vilka finns tillgängliga på kulturförvaltningens hemsida www.lul.se/kultur:
•
•
"Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv — länets åtta kommuner" och
"Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv — de regionala kulturaktörerna".
Kompletterande bilder av länets kulturliv
För att göra fler röster hörda i processen har ytterligare en mängd samverkansmöten ägt
rum (se bilaga: Samråd och samverkan - Förteckning över genomförda möten). Nedan
ges några exempel:
Kommunala politiker
Landstingets kulturnämnd har fört dialog med politiker från kulturnämnd (eller
motsvarande) och/eller kommunstyrelse i länets kommuner.
Civilsamhället
Den 28 november 2013 arrangerade landstinget tillsammans med Riksteatern Uppsala
län och Uppsala Läns Bildningsförbund ett öppet möte där länets föreningar på kulturoch folkbildningsområdet bjöds in. Det hölls anföranden och genomfördes
gruppdiskussioner som dokumenterades. Inbjudan annonserades i dagspress,
kompletterat med riktade inbjudningar och ett femtiotal representanter för föreningslivet
deltog.
Professionella kulturskapare
2011 genomfördes en enkät via e-post till ca 140 professionella kulturskapare i länet,
varav 42 svarade. Enkäten berörde frågor om länets kulturliv, arbetsvillkor och
samverkan med offentliga kulturverksamheter. Arvoderade professionella kulturskapare
deltog även i SWOT-analyserna år 2011 i länets samtliga kommuner. I november 2013
bjöd landstinget in den grupp professionella kulturskapare som mer aktivt bidrog under
framtagandet av förra kulturplanen, för att diskutera kulturlivet och dagsaktuella
arbetsvillkor. Vid mötet deltog även KLYS samverkanssamordnare. Sex kulturskapare
medverkade och arvoderades. Ett antal kulturskapare från länet medverkade
tillsammans med landstingets kulturdirektör vid KLYS mötesplats för erfarenhetsutbyte
i Stockholm i början av december 2013. Under februari 2014, inbjöds samma
kulturskapare, nu kallade Kulturskaparrådet vid Landstinget i Uppsala län — bestående
av 10 fria kulturskapare representerandes olika konstarter - till ett möte. Här
presenterades tanken om en formalisering av detta råd och dess funktion. Rådet gavs
53
dessutom mandat att representera de fria kulturskaparna bl.a. genom möjligheten att
avge ett remissvar som officiell remissinstans.
Övriga aktörer
Ett flertal möten har ägt rum med tjänstemän på universitet och regionförbund.
Samtalen med Regionförbundet har bland annat handlat om den Regionala
Utvecklingsstrategin. Gemensamma utvecklingstankar har diskuterats. Landstinget har
även i en politisk process arbetat fram en strategisk plan i vilken de kulturpolitiska
målen formulerats och sammanvävts med målen i den regionala kulturplanen.
Remiss
Den regionala kulturplanen har innan beslut skickats ut på remiss. Remisstiden var sex
veckor t.o.m. den 12 mars. De 25 remissinstanserna var länets åtta kommuner, de
regionala kulturaktörerna samt Regionförbundet Uppsala län, Uppsala Universitet,
Sveriges lantbruksuniversitet, Länsstyrelsen, Kulturskaparrådet, KLYS, Ideell
Kulturallians, Eric Sahlström Institutet, Uppsala Konsert & Kongress och Biskops-Arnö
folkhögskola. Det inkom 20 remissvar, ett spontansvar samt informella mejl med
synpunkter. Landstingets kulturskaparråd har upphöjts till formell remissinstans.
5.3 Plan för uppföljning av den regionala kulturplanen
Överenskommelser
Utifrån de utvecklingsmål och prioriteringar som anges i kulturplanen kommer
landstinget att fördela bidrag/anslag till kulturaktörer i länet. Bidrag som fördelas
utifrån kulturplanen är dels landstingets årliga anslag och dels det statliga stödet som
förmedlas via kultursamverkansmodellen.
Landstinget kommer överens med mottagare av anslag/bidrag gällande vilken
verksamhet som ska bedrivas under året. Även prioriteringar diskuteras gemensamt.
Överenskommelsen följs upp genom dialog under året och skriftligt i samband med
ansökan om stöd kommande år.
Uppföljning
De utvecklingsmål och prioriteringar som anges i kulturplanen kommer att följas upp i
årliga redovisningar till landstingets kulturnämnd och till Statens Kulturråd. Dessa är
såväl kvantitativa som kvalitativa. Redovisningarna kommer bland annat redogöra för
hur man arbetat med och uppnått de mål, satsningar och prioriteringar som anges i
kulturplanen. Landstinget redovisar sedan gentemot Kulturrådet den verksamhet som
mottagarna av statsbidrag via kultursamverkansmodellen har genomfört.
Landstinget kommer att ta fram en handlingsplan med indikatorer kopplade till målen
efter att den regionala kulturplanen är antagen. Inför varje års ansökningar och
fördelning av verksamhetsbidrag, för landstingets kulturnämnd dialog med mottagarna
på styrelsenivå, där avstämning mot beskrivna verks amhetsmål sker. Däremellan hålls
avstämningsmöten på tjänstemannanivån.
54
Fortsatt process, samverkan och samråd
Kultursamverkansmodellen innebär ett nytt arbetssätt — ett närmande mellan de olika
aktörer som finns inom länets kulturliv. Modellen innebär att landstinget på ett tydligare
sätt än tidigare ska samverka med länets kommuner och samråda med länets kulturliv
kring strategiska utvecklingsfrågor och den regionala kulturplanen.
Landstinget, länets kommuner och det fria kulturlivet, både civilsamhället och de
professionella kulturskaparna, behöver mötesplatser för att diskutera utvecklingen av
länets kulturliv. Den antagna kulturplanen ska implementeras och eventuellt revideras
under kulturplaneperioden. Detta sker i samverkan och samråd. För att möjliggöra att
många aktörer deltar i processen, kommer landstinget återkommande att arrangera ett
Kulturforum. Under detta erbjuds genom paneldebatter, seminarier och workshops ett
deltagande i utvecklingen av länets kulturliv. Inbjudna kommer att vara representanter
från länets olika kulturaktörer såväl från det offentliga, civilsamhället som från det
professionella fria kulturlivet. Inbjudas kommer också representanter från andra
landsting och regioner samt från nationellt håll, då det innebär värdefulla influenser
utifrån.
Civilsamhället kommer att ges tillfälle att mötas i särskild ordning, då landstinget i
samverkan med Uppsala Läns Bildningsförbund och Riksteatern Uppsala län, ett par
gånger om året kommer att anordna mingelkvällar utifrån olika teman.
En särskild samrådsgrupp med professionella kulturskapare — Kulturskaparrådet, har
inrättats. Gruppen består av fria professionella kulturskapare som kommer att träffas ca
tre gånger per år. Arvode utgår.
55
5.4 De regionala kulturaktörernas offentliga finansiering år 2013-2014
Här redovisas av landstinget lämnade verksamhetsbidrag till verksamheter inom ramen
för kultursamverkansmodellen enligt den regionala kulturplanen 2013-2014. När det
gäller de totala offentliga utgifterna för kulturinsatser i länet är det dock viktigt att ha i
åtanke att kommunerna gör stora insatser på det lokala kulturområdet.
ÅR 2014
VERKSAMHETSBIDRAG
ÄR 2013
FRÅN LANDSTINGET I
UPPSALA LÄN, TKR
Upplandsmuseet inkl
länshemslöjdskonsulenterna
Musik i Uppland
(länsmusik + orkester)
Filmkonsulentverksamhet
Danskonsulentverksamhet
Bildkonstkonsulentverksamhet
Länsbibliotek Uppsala
Riksteatern Uppsala län
Folkrörelsearkivet för
Uppsala län"
Företagens historia"
Uppsala stadsteater"
12
25 78912
26 40013
25 352
1 156
797
21114
5 393
1 247
25 844
1 259
971
715
5 530
1 272
1 266
363
15 306
1 241
358
15 597
Beloppet inkluderar 258 tkr i enlighet med beslut av landstingsfullmäktige 2007-11-19/20 om
kompensation för nivåökning av hyreskostnader 2013.
13 Beloppet inkluderar 100 tkr i extra stöd för en extern utredning om övertagande av Gamla Uppsala
museum.
14 2013 avsattes inget landstingsanslag för verksamhet, utan istället gjordes en extern utredning om
regional bildkonstverksamhet.
15 Folkrörelsearkivet och Företagens historia har fått sina grundanslag uppräknade med 2 % år 2014. De
båda arkiven erhöll en särskild tilldelning om 50 tkr vardera för digitalisering år 2013 medan Företagens
historia erhöll 38 tkr år 2014. Folkrörelsearkivet är bidragsfinansierat och erhåller ytterligare bidrag från
länets kommuner enligt en överenskommelse mellan landstinget och kommunerna. Företagens historia
säljer huvudsakligen tjänster till företag och erhåller ytterligare intäkter.
16 Uppsala stadsteater AB erhåller sin största andel bidrag från Uppsala kommun. Här redovisas endast av
landstinget lämnade statsanslag.
56
Bilaga: Samråd och samverkan - Förteckning över genomförda
möten
Nedan redovisas genomförda möten för samråd och samverkan inom samverkansmodellen. Utöver de redovisade mötena har kulturdirektören vid landstinget regelbundet
under processen träffat cheferna vid Kulturenheten, Wiks slott, Wiks folkhögskola,
Länsbibliotek Uppsala, Upplandsmuseet och Musik i Uppland för avstämning av
arbetet. I övrigt har den regionala kulturplanen kontinuerligt diskuterats inom
kulturförvaltningen och av landstingets kulturnämnd.
Möten för samverkan och samråd redovisas endast fr.o.m. hösten 2013 och avser
framtagandet av den nya regionala kulturplanen för perioden 2015-2017. Övriga möten
angående pågående kulturplan 2013-2014 redovisas ej. Under 2014, med start i januari,
har kulturplanen behandlats politiskt och genom remiss. Planen beslutades av
kulturnämnden den 9 april 2014.
Datum
Är
2013
17/6
18/6
20/6
24/6
24/6
25/6
Deltagare
Syfte
Deltagare från
kulturförvaltningen
Kilen (kommunala
kulturchefer ansvariga
tjänstemän för regionala
kulturaktörerna
Möte med Upplandsmuseet (Håkan Liby,
länsmuseichef/landsantikvarie)
Möte med Uppsala
stadsteater (Linus
Thunström,
teaterchef/VD, Calle
Wallin, administrativ
utvecklingschef)
Möte med Uppsala
författarsällskap
Möte med
Litteraturcentrum
Uppsala stad och län
(Lars Häger, distriktschef, Studiefrämjandet)
Möte med Musik i
Uppland (Peter
Waldemarsson,
länsmusikchef)
Diskutera den
regionala kulturplanen
T.f. kulturdirektör och
utredare
Diskutera satsningarna
i den regionala
kulturplanen och
nulägesrapport
Diskutera satsningar
på Stadsteatern
T.f. kulturdirektör och
utredare
Diskussion om
sällskapets roll
Diskussion om
utvecklingen och
ansökan till
Kulturrådet
T.f. kulturdirektör och
utredare
Länsbibliotekarie och
utredare
Diskussion om
satsningarna i
regionala kulturplanen
och nulägesrapport
T.f kulturdirektör och
utredare
57
Tillträdande
kulturdirektör och t.f
kulturdirektör
2/7
5/7
11/7
12/8
9/9
Möte med Svensk
Scenkonst (Ulrika
Holmgaard,
VD/förbundsdirektör)
Möte med Calle
Nathanson (tidigare
kulturdirektör)
Möte med
kulturnämndsordföranden (Ove
Hultquist (C),)
Möte med Uppsala
Stadsteater (Calle
Wallin, administrativ
utvecklingschef)
Möte med Uppsala
kommun (Sten
Bernhardsson,
kulturdirektör)
11/9
Möte med Tierps
kommun (kulturchef)
11/9
Möte med
Östhammars kommun
(kulturchef)
Möte med Håbo
kommun (kulturstrateg)
13/9
16/9
16/9
17/9
19/9
20/9
Diskutera danssatsning Tillträdande
i den regionala
kulturdirektör
kulturplanen
Diskutera nuläget i
utvecklingen av Gamla
Uppsala
Diskutera
civilsamhällets roll,
det fria kulturlivet
samt litteratursatsningen i kulturplanen.
Diskutera
utvecklingsprojekt
Diskutera samverkan
kring konsten och
litteratursatsningen i
den regionala
kulturplanen
Diskutera regionala
kulturplanen
Diskutera regionala
kulturplanen
Diskutera regionala
kulturplanen
Möte med Uppsala
kommun
(kulturdirektör)
Möte med arrangör av
Uppsala gitarrfestival
(Klaus Pantvik, festivalchef)
Möte på Sia (Region
Östsam, Region Skåne,
Västra Götalandsregionen, Landstinget i
Dalarna)
Möte med Knivsta
kommun (kulturchef)
Diskutera regionala
kulturplanen
Möte med Älvkarleby
Diskutera regionala
Diskutera festivalens
utveckling i relation
till länet
Tillträdande
kulturdirektör
Tillträdande
kulturdirektör och t.f.
kulturdirektör.
Tillträdande
kulturdirektör
Kulturdirektör
Kulturdirektör,
enhetschef vid
kulturenheten, utredare
Kulturdirektör,
enhetschef vid
kulturenheten, utredare
Kulturdirektör,
enhetschef vid
kulturenheten, utredare_
Kulturdirektör,
enhetschef vid
kulturenheten, utredare
Kulturdirektör
Diskutera
samverkansmodellen
Kulturnämndens
ordförande,
Kulturdirektör
Diskutera regionala
kulturplanen
Kulturdirektör,
enhetschef vid
kulturenheten, utredare
Kulturdirektör,
58
20/9
23/9
24/9
26/9
26/9
26/9
27/9
27/9
27/9
2/10
8/10
10110
enhetschef vid
kulturenheten, utredare
Kulturdirektör,
enhetschef vid
kulturenheten, utredare
kommun (kulturchef)
kulturplanen
Hearing om Regional
bildkonstutredning
(utredare, representanter
för kommuner och inst.)
Möte med Sveriges
Författarförbund
(Gunnar Ardelius, ordf.)
Möte med
Upplandsmuseet
(Håkan Lib y,
länsmuseichef/landsantikvarie)
Möte med
Folkrörelsearkivet
(Kim Söderström,
arkivchef)
Möte med Företagens
historia (Maria Thysell,
arkivchef)
Regionförbundet (Visit
Uppland och Vikingar
med Förfäder)
Kilen (kommunala
kulturchefer och
regionala
kulturinstitutionernas
chefstjänstemän)
Möte med Riksteatern
Uppsala län (de båda
teaterkonsulenterna)
Möte med Uppsala
Läns
Bildningsförbund
(ULB) (Kristina Bååth
Sågänger,
länsbildningskonsulent)
Möte med Nordens
folkhögskola BiskopsArnö (Mats Lundborg,
rektor)
Regionförbundet
Uppsala län (Catharina
Blom, regiondirektör)
Möte med Musik i
Uppland (Peter
Diskussion om
utredningsförslagen
med olika aktörer
inom konsten i länet
Kulturdirektör
Diskutera
litteratursatsningarna i
regionala kulturplanen.
Kulturdirektör,
Diskutera regionala
enhetschef vid
kulturplanen
kulturenheten
Diskutera regionala
kulturplanen
Kulturdirektör,
enhetschef vid
kulturenheten, utredare
Diskutera regionala
kulturplanen
Kulturdirektör,
enhetschef vid
kulturenheten, utredare
Kulturdirektör
Diskutera Kulturella
och kreativa näringar
(KKN) i länet
Diskutera den
kommande regionala
kulturplanen
Diskutera regionala
kulturplanen
Diskutera
civilsamhällets och
studieförbundens
betydelse och
medverkan i
samverkansmodellen
Diskutera
folkhögskolans del i
den utökade
litteratursatsningen
Diskutera samverkan
mellan Regionförbundet och landstinget
Diskutera regionala
kulturplanen
59
Kulturdirektör, utredare
Kulturdirektör,
enhetschef vid
kulturenheten, utredare
Kulturdirektör, utredare
Kulturdirektör
Kulturdirektör
Kulturdirektör, utredare
10/10
11/10
14/10
Waldemarsson,
länsmusikchef)
Möte med Uppsala
kommun (Sten
Bernhardsson,
kulturdirektör)
Möte om
Litteraturcentrum
(Lars Häger,
distriktschef, Anisur
Rahman, projektledare,
Studiefrämjandet
Uppsala län)
Internt möte om
litteratursatsningar
15/10
Internt arbetsmöte
18/10
Politisk Kil
(kommunala
kulturchefer och
kommunala politiker +
ansvariga tjänstemän för
regionala
kulturaktörerna och
deras styrelser).
Möte med Statens
Kulturråd (Lisa Poska,
Erik Åström)
Möte med
studieförbundet Bilda
(Karin Eklund)
Möte med Uppsala
kommun och Uppsala
universitet (Sten
Bernhardsson,
kulturdirektör
Margareta Andersson,
enhetschef Enheten för
musik och museer)
Möte om danssatsning i
länet (Lotta Gahrton)
21/10
29/10
4/11
11/11
11/11
Arbetsmöte ang.
litteratursatsningen
Diskutera samverkan
Kulturdirektör,
mellan kommunen och enhetschef vid
kulturenheten
landstinget
Diskutera
utvecklingen av
Litteraturcentrum
2013 och inför 2014.
Kulturdirektör, utredare
Diskutera
litteratursatsningama
Kulturdirektör,
länsbibliotekarie,
utredare,
bibliotekskonsulent
Kulturdirektör, flertalet
funktioner vid kulturförvaltningen
Kulturnämnden,
Kulturdirektör, utredare
Diskutera kommande
satsningar på
Körfesten på Wik
Diskutera satsningar i
kommande
kulturplanen
Diskutera satsningar
samt kommande
kulturplanen
Diskutera kommande
satsningar på
Körfesten på Wik
Diskutera samverkan
på kulturområdet
Diskutera
dansutvecklingsinsatser i länet
Diskutera
litteratursatsningar i
60
Kulturdirektör, utredare
Kulturdirektör, rektor
och lärare Wiks
folkhögskola
Kulturdirektör
Kulturdirektör och
enhetschef för
kulturenheten
Kulturdirektör,
länsbibliotekarie,
kommande kulturplan
12/11
15/11
Möte med Uppsala
Stadsteater (Calle
Wallin, administrativ
utvecklingschef)
Regional
kulturchefsträff
(Örebro och Sörmland)
Diskutera regionala
kulturplanen
Diskutera
gemensamma
satsningar inom
samverkansmodellen.
Diskutera KKN och
framtida satsningar
1819/11
Konferens Generator
20/11
Regional
kulturchefsträff
(Dalarnas och
Gävleborgs landsting)
Dialogmöte med
Upplandsmuseet
Diskutera
samverkansmöjligheter och gemensamma
satsningar
Ärlig dialog på
styrelsenivå
Dialogmöte med
Folkrörelsearkivet
Uppsala län
Dialogmöte med
Uppsala Stadsteater
Ärlig dialog på
styrelsenivå
Årlig dialog på
styrelsenivå
22/11
Dialogmöte med
Musik i Uppland
Ärlig dialog på
styrelsenivå
25/11
Dialogmöte med
Riksteatern Uppsala
län
Möte med KLYS
(Giulia Ray,
samverkans samordnare)
Förmöte möte SKL
inför möte med
kulturdepartementet
Kilen
(inbjudna gäster från
Destination Uppsala och
Regionförbundet)
Möte med
kulturdepartementet
Möte med
länsinstitutioner
Ärlig dialog på
styrelsenivå
21/11
21/11
22/11
25/11
26/11
26/11
27/11
28/11
Planeringsdag inför
möte med fria
kulturskapare
Diskutera
samverkansmodellen
Diskussion om KKN
och kommande
satsningar
Avstämningsmöte
61
bibliotekskonsulent,
utredare
Kulturdirektör, utredare
Kulturdirektör
Kulturdirektör,
enhetschef för Wiks
slott, fri kulturskapare
från länet (arvoderad)
Kulturdirektör
Kulturnämndens
arbetsutskott,
kulturdirektör, utredare
Kulturnämndens
arbetsutskott,
kulturdirektör, utredare
Kulturnämndens
arbetsutskott,
kulturdirektör, utredare _
Kulturnämndens
arbetsutskott,
kulturdirektör, utredare
Kulturnämndens
arbetsutskott,
kulturdirektör, utredare
Kulturdirektör
Kulturnämndens
ordförande, ledamot
Kulturdirektör, utredare
Kulturnämndens
ordförande, ledamot
Kulturdirektör
28/11
(Håkan Liby, Peter
Waldemarsson)
Möte med SU-EN
(dansare och koreograf)
28/11
Möte med
civilsamhället
(arrangörer: Kultur i
länet, Riksteatern
Uppsala län, Uppsala
Läns Bildningsförbund
28/11
Möte med fria
kulturskapare
Dialogmöte med
Företagens historia
29/11
2/12
Statens Kulturråd
4-5/12
KLYS
erfarenhetsutbyte för
fria kulturskapare i
Stockholm.
Möte om särskilda
satsningar i
kulturplanen (Lars
Farago RFOD, Maria
Bojlund, VD/CEO Eric
Sahlström Institutet)
10/12
År
2014
10/1
15/1
1611
20/1
21/1
Möte med Håbo
kommun (politisk
ledning)
Möte med
Mälardalsrådet (Heidi
Trakowski)
Möte med Älvkarleby
kommun (politisk
ledning)
Möte med Östhammar
kommun (politisk
ledning)
Möte med Tierps
kommun (politisk
ledning)
Diskussion om
Kulturdirektör,
danssatsningar i länet
enhetschef vid
kulturenheten
och kulturplanen
Öppet möte med ca 50 Kulturdirektör, utredare
deltagare från ideella
kulturföreningar,
studieförbund och
andra föreningar,
eldsjälar och
arrangörer om
regionala kulturplanen
Diskutera kulturplanen Kulturdirektör, utredare
Årlig dialog på
styrelsenivå
Workshop om
uppföljning
Nationellt
erfarenhetsutbyte
mellan kulturskapare
och regioner
Diskutera särskilda
satsningar i kommande
kulturplan
Diskutera regionala
kulturplanen
Diskutera samverkan
Diskutera regionala
kulturplanen
Diskutera regionala
kulturplanen
Diskutera regionala
kulturplanen
62
Kulturnämndens
arbetsutskott,
kulturdirektör, utredare
Ekonomichef, utredare
Kulturdirektör och fria
kulturskapare från länet
(arvoderade)
Kulturdirektör och
enhetschef vid
kulturenheten
Representanter från
kulturnämnden,
kulturdirektör, utredare
Ordf. i kulturnämnden,
kulturdirektör,
kulturstrateg
Representanter från
kulturnämnden,
kulturdirektör, utredare
Representanter från
kulturnämnden,
kulturdirektör, utredare
Representanter från
kulturnämnden,
kulturdirektör, utredare ,
22/1
23/1
3/2
5/2
6/2
10/2
13/2
18/2
24/2
28/2
4/3
5-6/3
10/3
Möte med Uppsala
kommun (politisk
ledning)
Möte med Uppsala
kommun (Sten
Bernhardsson,
kulturdirektör)
Möte med Kulturernas
Karneval (Sakip Murat
Yalcin)
Möte med Enköpings
kommun (politisk
ledning)
Möte med Heby
kommun (politisk
ledning)
Möte med Knivsta
kommun (politisk
ledning)
Möte med Uppsala
stadsteater (Calle
Wallin, administrativ
utvecklingschef)
Möte StockholmMälardalen (Kerstin
Olander, Stockholms
läns landsting, Rikard
Åslund, Örebro Läns
landsting)
Möte med
Kulturskaparrådet
Möte med
Upplandsmuseet och
Musik i Uppland
(Håkan Liby och Peter
Waldemarsson)
Möte med Uppsala
kommun (Sten
Bernhardsson,
kulturdirektör)
Deltagande i
Kulturting 2014 i
Eskilstuna
Diskutera regionala
kulturplanen
Möte med
Regionförbundet
Diskutera samverkan
Diskutera samverkan
Diskutera
evenemanget
Representanter från
kulturnämnden,
kulturdirektör, utredare
Kulturdirektör,
enhetschef vid
kulturenheten
Kulturdirektör
Representanter från
kulturnämnden,
kulturdirektör, utredare
Representanter från
Diskutera regionala
kulturplanen
kulturnämnden,
kulturdirektör, utredare
Diskutera regionala
Representanter från
kulturnämnden,
kulturplanen
kulturdirektör, utredare
Diskutera danssatsning Kulturdirektör, utredare
Diskutera regionala
kulturplanen
Diskutera samverkan
Kulturdirektör
Diskutera regionala
kulturplanen
Diskutera
institutionerna
Kulturdirektör, utredare
Kulturdirektör,
enhetschef vid
kulturenheten
Diskutera regionala
kulturplanen
Kulturdirektör
Eventuell framtida
samverkan
Ordf. i kulturnämnden,
ledamot, kulturdirektör,
enhetschef vid
kulturenheten,
kulturstrateg, utredare
Kulturdirektör
63
12/3
13-14/3
17/3
18/3
19/3
26/3
27/3
28/3
31/11/4
2/4
Uppsala län (Cecilia
Österlind,
destinationsutvecklare)
Möte med Bibliotek
Uppsala, Uppsala
kommun (Marie-Louise
Riton,
affärsområdeschef)
Samverkanskonferens
på Statens Kulturråd
Diskutera regionala
kulturplanen samt
samverkan inom
konst- och
litteratursatsningar
Samverkan
Kulturdirektör
Kulturdirektör,
enhetschef vid
kulturenheten, utredare
Kulturdirektör,
kulturstrateg
Möte kring Kultur och Diskutera
Hälsa (Tina Grape
forskningssatsning på
Viding, forskare)
Kultur och Hälsa
Politisk Kil
Diskutera regional
Kulturdirektör, utredare
kulturplan efter
m.fl.
remissrunda
Möte med Statens
Dialog om regionala
Kulturdirektör, utredare
Kulturråd (Erik
kulturplanen
Åström och 6
handläggare inom
fackområden)
Möte med Uppsala
Diskussion om
Kulturdirektör, utredare
Universitet och
samverkan
Museum Gustavianum
(Margaretha Andersson,
avdelningsschef vid
Enheten för musik och
museer; Marika Hedin,
museichef)
Konferens
Diskussioner om
Kulturdirektör
Mälardalsrådet
samverkan inom KKN
bl.a. på film- och
slöjdområdet
Möte med Uppsala
Rapport och
Kulturdirektör
Internationella
diskussion om utökade
Gitarrfestival (Klaus
satsningar i länet
Pontvik, festivalchef)
Kulturchefsmöte på
Erfarenhetsutbyte och Kulturdirektör
SKL
diskussion om
samverkansmodellen
och regionsöverskridande samarabeten
Möte med Musik i
Diskussion om
Kulturdirektör
Uppland (Peter
institutionen och dess
Waldemarsson)
särskilda satsningar
64
TIERPS
SAMMANTRÄDESPROTO
Utskottet samhällsbygg
KOMMUN
2015-06-17
4)
Dnr Planer 2011.59
§ 85
Förslag till nytt planuppdrag för del av Kv. Lejonet, fastigheterna Tierp 24:5, 24:6 och del av 24:1 och 24:7 i Tierps köping
Beslut
Utskottet samhällsbyggnad beslutar med stöd av kommunstyrelsens delegationsordning punkt 5075
att på nytt ge Fysisk planering i uppdrag att inleda planläggningsarbete med
en ersättande detaljplan för del av Kv. Lejonet i Tierp
att upphäva tidigare beslut om planuppdrag - utskottet samhällsbyggnad
2011-04-07 § 40.
Utskottet samhällsbyggnad föreslår kommunstyrelsen besluta
att upphäva tidigare beslut om planuppdrag — Bygg- och miljönämnden 200212-12 § 162, samt
att upphäva tidigare beslut om planuppdrag — kommunstyrelsen 2014-10-21
§ 130.
Bakgrund
Planläggningsarbetet för Kv. Lejonet i centrala Tierp inleddes först år 2002
efter beslut om planuppdrag i Bygg- och miljönämnden. På grund av en generellt svag efterfrågan på exploaterbar mark i Tierp för flerbostadshusbebyggelse under 2000-talet föll planarbetet i vila.
Under 2014 genomfördes en markanvisningstävling för en del av kvarteret
där aktuellt område slutgiltigen anvisades till Erlandsson Bygg i Öst AB.
Planarbetet var tänkt att återupptas/inledas på nytt under maj måndag i år
(2015). Sedan årsskiftet (1 januari 2015) gäller reglerna för "en enklare planprocess". Planarbeten som inleds efter den nya lagens ikraftträdande ska enligt övergångsbestämmelserna bedrivas i enlighet med de nya reglerna, medan äldre planarbeten ska följa de tidigare bestämmelserna. Igångsättandet av
ett planarbete räknas enligt praxis från det datum som kommunen tagit beslut
om planuppdrag, trots att efterföljande kötid innan det verkliga arbetet inleds
kan vara lång.
forts.
Justerandes sign
Ordf sign
7
Litr
i
Vidi sign
Sekr sign
Utcfragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Utskottet samhällsbyggnad
TIERPS
4
KOMMUN
2015-06-17
12 (24)
§ 85 forts
För att underlätta för verksamhetens handläggande av detaljplaneärenden
(genom att undvika handläggning utifrån olika lagstiftningar) samt för att
möjliggöra för au planarbetet bedrivs så effektivt som möjligt föreslås Utskottet för samhällsbyggnad att aktualisera/åter ta beslut om planuppdrag för
området.
Delges
Fysisk planering
Exploatör (Erlandsson Bygg i Öst AB)
Ordt sign
7--
Justerandes sign
11,----- i
Viril sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
TI ERPS
4
Dokumentnamn
Tjänsteskrivelse
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-06-02
Planer 2011.59
Adress
Delegationspunkt
Utskottet samhällsbyggnad
Tjänsteskrivelse om förslag till nytt planuppdrag för del av Kv.
Lejonet, fastigheterna Tierp 24:5, 24:6 och del av 24:1 och 24:7 i
Tierps köping
Förslag till beslut
Utskottet samhällsbyggnad föreslås besluta
att på nytt ge Fysisk planering i uppdrag att inleda planläggningsarbete
med en ersättande detaljplan för del av Kv. Lejonet
att upphäva tidigare beslut om planuppdrag - Utskottet samhällsbyggnad
2011-04-07 §40
Utskottet samhällsbyggnad föreslår Kommunstyrelsen besluta
att upphäva tidigare beslut om planuppdrag — Bygg- och miljönämnden
2002-12-12 §162, samt
att upphäva tidigare beslut om planuppdrag — Kommunstyrelsen 201410-21 §130.
Bakgrund
Planläggningsarbetet för Kv. Lejonet i centrala Tierp inleddes först år
2002 efter beslut om planuppdrag i Bygg- och miljönämnden. På grund
av en generellt svag efterfrågan på exploaterbar mark i Tierp för
flerbostadshusbebyggelse under 2000-talet föll planarbetet i vila.
Under 2014 genomfördes en markanvisningstävling för en del av
kvarteret där aktuellt område slutgiltigen anvisades till Erlandsson Bygg i
Öst AB. Planarbetet var tänkt att återupptas/inledas på nytt under maj
måndag i år (2015). Sedan årsskiftet (1 januari 2015) gäller reglerna för
"en enklare planprocess". Planarbeten som inleds efter den nya lagens
ikraftträdande ska enligt övergångsbestämmelserna bedrivas i enlighet
med de nya reglerna, medan äldre planarbeten ska följa de tidigare
bestämmelserna. Igångsättandet av ett planarbete räknas enligt praxis
från det datum som kommunen tagit beslut om planuppdrag, trots att
efterföljande kötid innan det verkliga arbetet inleds kan vara lång.
För att underlätta för verksamhetens handläggande av detaljplaneärenden
(genom att undvika handläggning utifrån olika lagstiftningar) samt för att
möjliggöra för att planarbetet bedrivs så effektivt som möjligt föreslås
Samhällsbyggnad
Fysisk planering
815 80 Tierp
Besöksadress: Centralgatan 7
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-712 54
Handläggare
Lisa Björk
Kommunarkitekt
Telefon: 0293-21 8137
Epost: lisa.bjork@tierp.se
2 (2)
möjliggöra för att planarbetet bedrivs så effektivt som möjligt föreslås
Utskottet för samhällsbyggnad att aktualisera/åter ta beslut om
planuppdrag för området.
Ekonomiska konsekvenser och finansiering
Beslutet bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser.
Beslutsunderlag
• Protokollsutdrag, Bygg och miljönämnden 2002-12-12 §162
• Protokollsutdrag, Utskottet samhällsbyggnad 2011-04-07 §40
• Protokollsutdrag, Kommunstyrelsen 2014-10-21 §130
Beslut delges
Fysisk planering, Exploatör (Erlandsson Bygg i Öst AB).
Lisa Björk
Handläggare, kommunarkitekt
Processtäd
13,.Tonsson
Verksamhetschef
TIERPS KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Bygg- och miljönämnden.
§ 162
Sammanträdesdatum
Blad
2002-12-12
200
Dp 1010
Förslag till ändring av detaljplan för fastigheten Tierp 24:7
AB Tierpsbyggen ansöker om ändring av detaljplan för fastigheten
Tierp 24:7 för att möjliggöra nybyggnad av soprum/förråd.
Arbetsutskottet har § 69/2002 behandlat ärendet.
Bygg- och miljönämnden beslutar
att uppdra till bygg- och miljökontoret att upprätta förslag till detaljplan,
samt
att samråd skall hållas enligt 5 kap 20-21 ,5V5S" Plan- och bygglagen.
Ordf sign
,9
Justerandes sign
/..,. 7.,------„
.4,--
Vidi sign
Utdragsbestyrkande
Sekr sign
i,
i
5 c,..4.....,....."-
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Utskottet samhällsbyggnad
TIERPS
KOMMUN
2011-04-07
§ 40
75 (113)
Dp 59
Förslag till ersättning av detaljplan 127, fastigheten Tierp 24:7 m fl i
Tierps köping
Beslut
Utskottet samhällsbyggnad beslutar med stöd av kommunstyrelsens
delegationsordning punkt S075
att uppdra till plankontoret att upprätta förslag till detaljplan, samt
att godkänna startpromemorian för planuppdraget.
Reservation
Mot utskottet samhällsbyggnads beslut anmäler Sven Lokander (M)
skriftlig reservation till förmån för eget yrkande. Bilaga/
Bakgrund
På grund av efterfrågan på bostäder i Tierp köping ska en prövning av möjligheter att bygga bostäder och affärslokaler i centrala köpingen genomföras.
Beskrivning av planärendet
•
.,"
4,
4419,
‹k't
,
A„,
••'.,091,•
•
Karta över planområdet med preliminär avgränsning
Planområdet utgörs av fastigheten Tierp 24:7 m.fl omfattar cirka 2 ha.
forts.
Ordi sign
Justerandes sign
I Vidi sign
I Sekr sign
j Utdragsbestyrkande
4
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Utskottet samhällsbyggnad
TIERPS
KOMMUN
2011-04-07
76 (113)
§ 40 forts.
Omgivning
Planområdet är placerat i centrala delen av Tierps köping.
Syfte och mål
Möjliggöra byggande av bostäder mm.
Normalt planförfarande
Statliga och kommunala intressen samt kommunala planer
Området är placerat i yttre vattenskyddsområde. Övrigt finns inga riksintressen och området är omnämnt som utredningsområde i öp 2010-20130
som är under framtagande.
Planeringsförutsättningar
Marken är i privat ägo och en del är i kommunen ägo.
Prioritering
Projektets prioritering i förhållande till övriga planarbeten kommer att fastställas i ett senare skede.
Planarbetets bedrivande
Planarbetet kommer att genomföras med normalt planförfarande.
Projektledare är Helena Gåije, planarkitekt. Projektgruppen består av plantekniker Kenneth Ottosson.
Ekonomi
Planen ska bekostas av kommunen och finansieras genom bygg- och
marklov.
Preliminär tidsplan
Planarbetet kommer att påbörjas våren 2011.
Detaljplanearbetet med samråd bedöms ta cirka två år varefter antagandeprövning av Kommunfullmäktige kan ske.
forts.
Ordf sign
Justerandes sign
i Vidi sign
I Sekr sign
Utdragsbestyrkande
11-\51—L-
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Utskottet samhällsbyggnad
TIERPS
KOMMUN
2011-04-07
77 (113)
§ 40 forts.
Yrkande
Sven Lokander (M) yrkar att utskottet samhällsbyggnad beslutar
att planuppdraget ska legalisera befintlig parkering på markområde
att planuppdraget ska möjliggöra byggande av bostäder och handel
att uppdra till plankontoret att upprätta förslag till detaljplan
att godkänna startpromemorian för planuppdraget.
Motivering
Planområdet har i strid med gällande detaljplan under ca 30 år nyttjats som
parkeringsyta. Parkeringsytan fyller ett stort behov för befintlig handel i området. Tyvärr så är parkeringsytan inte i ordningsställd för bilparkering med
beläggning eller markerade platser. Trots detta så är ytan ofta fullt utnyttjad.
För att legalisera och möjliggöra i ordningsställande av parkeringsytan bör
uppdraget till plankontoret kompletteras. Möjligheten till horisontell fastighetsbildning bör utredas.
Proposition
Ordförande ställer utskottet samhällsbyggnads förslag mot Sven Lokanders
(M) yrkande och finner utskottet samhällsbyggnads förslag antaget.
Delges
Plankontoret
Ord slg
Justerandes sign
Vidi sign
! Sekr sign
k\
r
I Utdragsbestyrkande
Tillhör utskottet samhällsbyggnads beslut § 40-2011
Utskottet samhällsbyggnad
Reservation
Ärende 6 Torsdagen den 7 april 2011
Förslag till ersättning av detaljplan 127, fastigheten Tierp 24:7 m.fl i Tierps köping
Motivering:
Planområdet har i strid med gällande detaljplan under ca 30 år nyttjats som parkeringsyta .
Parkeringsytan fyller ett stort behov för befintlig handel i området . Tyvärr så är
parkeringsytan inte i ordningsställd för bilparkering med beläggning eller markerade platser.
Trots detta så är ytan ofta fullt utnyttjad
För att legalisera och möjliggöra i ordningsställande av parkeringsytan bör uppdraget till
plankontoret kompletteras.
Möjligheten till horisontell fastighetsbildning bör utredas
Tilläggsyrkande:
Planuppdraget kompletteras för att legalisera befintlig parkering
Förslag till beslut:
•
®
•
•
Att planuppdraget ska legalisera befintlig parkering på markområdet
Att planuppdraget ska möjliggöra byggande av bostäder och handel
Att uppdra till plankontoret att upprätta förslag till detaljplan
Att godkänna startpromemorian för planuppdraget
Tierp 7/4 2011
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
TIERPS
KOMMUN
2014-10-21
Dur Ks 2014. 366
§ 130
205 (241)
3.1
Fortsatt process för markanvisningstävling för bostäder och handel inom del
av kvarteret Lejonet, fastigheterna Tierp 24:5, 24:6 och del av Tierp 24:1
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar
att Erlandsson Bygg i Öst ABs inlämnade intresseanmälan för markanvisning får
utgöra utgångspunkt för den fortsatta markanvisningsprocessen
att uppdra åt Fysisk planering att upprätta ett förslag till rnarkanvisningsavtal med
Erlandssons Bygg i Öst AB samt
att uppdra åt Fysisk planering att inleda/återuppta planläggningsarbetet för aktuellt
markområde.
Bakgrund:
Den 27 maj 2014, § 81, tog kommunstyrelsen beslut om att godkänna inbjudan till
markanvisningstävling för del av kv. Lejonet i Tierp samt att uppdra till
samhällsbyggnadsenheten, Fysisk planering att genomföra en markanvisningstävling.
Sammanfattning:
Mellan den 9 juli och den 30 september genomförde kommunen en
markanvisningstävling för del av kvarteret Lejonet i Tierp. Efter tävlingstidens slut
har en intresseanmälan inlämnats av företaget Erlandssons Bygg i Öst AB.
Då det under tävlingstiden enbart inkommit ett förslag föreligger det inte något
behov av att genomföra en utvärdering och bedömning i den form tävlingsinbjudan
föreslog. Kommunstyrelsen föreslås istället ta beslut om inlämnat förslag från
Erlandssons Bygg i Öst AB ska få utgöra utgångspunkt för den fortsatta
markanvisningsprocessen. Som underlag för ett sådant beslut har Fysisk planering
sammanfattat hur förslaget uppfyller de kriterier och önskemål som formulerades i
tävlingsinbjudan.
Beslutsunderlag
Föreligger yttrande den 13 oktober 2014 från kommunarkitekt Lisa Björk.
Delges
Fysisk planering
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTO
Utskottet samhällsbygg
TIERPS
MMUN
) KO
2015-06-17
Dnr Ks 2015.512
§ 88
9.4.2
Behovsutredning för tillsyn enligt miljöbalken 2016 - 2018
Beslut
Utskottet samhällsbyggnad föreslår kommunstyrelsen besluta
att tillstyrka intentionerna i behovsutredningen.
Bakgrund
Enligt miljötillsynsförordning (SFS 2011:13) om tillsyn enligt miljöbalken
ska det enligt 6 § hos en operativ tillsynsmyndighet finnas en utredning om
tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken.
Behovsutredningen ska avse en tid om tre år. Utredningen ska ses över vid
behov och minst en gång varje år. Enligt 7 § ska en operativ tillsynsmyndighet föra ett register över de tillsynsobjekt som behöver återkommande
tillsyn.
Tillsynsplan och resurser
En operativ tillsynsmyndighet ska enligt 8 § för varje verksamhetsår upprätta en samlad tillsynsplan som omfattar myndighetens ansvarsområde enligt miljöbalken. Planen ska grundas på den behovsutredning som avses i 6
§ och det register som avses i 7 §.
Beslut om behovsutredning och tillsynsplan
Behovsutredningen enligt 6 § och tillsynsplanen enligt 8 § ska beslutas av
den eller de kommunala nämnder som har ansvar för operativ tillsyn enligt
miljöbalken. I Tierps kommun har Kommunstyrelsen och Jävsnämnden
tillsynsansvaret.
Ordf sign
It
Justerandes sign
.du....„. 1
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
TIERPS
KOMMUN
Behovsutredning för tillsyn enligt
miljöbalken 2016 — 2018
,,-. 4 ,----,(
"
..0 ...d4ti
, ffiqui
01 ti h eng -. ...i--,...s,.,,....s.r.t. ;,; ..,;,,,„,.,
. -.,,,,..
.
-",----" lag -,."-,,,...,
..
--) "407.
7, . . rt7z•-••
:...:-Y
g;:x_r.8..,,,,,1:: eliff•
......-
IL 7
.__ _..._
.ir,-.5_
..,----- ----
Utredning om tillsynsbehov 2016 — 2018 för operativ tillsyn enligt miljöbalken i
Tierps kommun
Bakgrund i tillsynsförordningen
Behovsutredning och register
Enligt miljötillsynsförordning (SFS 2011:13) om tillsyn enligt miljöbalken ska det enligt 6 §
hos en operativ tillsynsmyndighet finnas en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens
hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredningen ska avse en tid om tre år.
Utredningen ska ses över vid behov och minst en gång varje år. Enligt 7 § ska en operativ
tillsynsmyndighet föra ett register över de tillsynsobjekt som behöver återkommande tillsyn.
Tillsynsplan och resurser
En operativ tillsynsmyndighet ska enligt 8 § för varje verksamhetsår upprätta en samlad
tillsynsplan som omfattar myndighetens ansvarsområde enligt miljöbalken. Planen ska
grundas på den behovsutredning som avses i 6 § och det register som avses i 7 §.
Beslut om behovsutredning och tillsynsplan
Behovsutredningen enligt 6 § och tillsynsplanen enligt 8 § ska beslutas av den eller de
kommunala nämnder som har ansvar för operativ tillsyn enligt miljöbalken. I Tierps kommun
har Kommunstyrelsen och Jävsnämnden tillsynsansvaret.
Miljömålen och Vattendirektivet
Tillsynen ska säkerställa syftet med lagstiftningen genom att i nödvändig utsträckning
kontrollera lagefterlevnad. Dessutom ska rådgivning och information skapa förutsättningar för
att lagstiftningens syfte uppnås. Miljöbalkens mål, den hållbara utvecklingen, konkretiseras i
de 16 miljökvalitetsmålen som beskriver önskat miljötillstånd inom en generation.
I december 2000 antogs ett samlande EG-direktiv för vatten med syfte att göra arbetet med att
skydda Europas vatten mer entydigt och kraftfullt. Senast i december 2012 ska myndigheter
och kommuner ha vidtagit åtgärder som leder till att miljökvalitetsnormerna uppfylls senast
2015 respektive 2021.
Underlag för behovsutredning 2016 — 2018
Följande utredning är för den planerade tillsynen baserad på register över kända tillsynsobjekt
maj 2015. Vi förutsätter att antalet verksamheter förblir relativt oförändrat under de tre åren
och reviderar annars utredningen vid behov. Tilldelningen av tid per objekt har gjorts enligt
tillsynstaxan och för hälsoskyddsobjekten tidigare erfarenhet av tidsåtgång. För att bedöma
omfattningen av den händelsestyrda tillsynen nyttjar vi statistik från 2012-2014 över antalet
inkommande ansökningar, anmälningar och övriga ärenden. Handläggarnas tidrapportering är
underlag för det uppskattade behovet av tillsynstimmar.
I bedömningen av resursbehovet för inventering av enskilda avlopp har vi utgått från att 3 900
fastigheter ska kartläggas inom 10 år. Erfarenhet från andra kommuner som gjort stora
inventeringar säger att tidsåtgången är cirka 4 timmar per fastighet. Inventeringsarbetet
kommer efterhand att ge intäkter från ett ökande antal tillståndsansökningar men de första
åren kan man bara räkna med en mindre kostnadstäckning.
2
Medarbetarnas kompetens
Medarbetarnas kompetens är bedömd för varje enskild individ och sammanställd i
nedanstående kompetensros:
Allmän juridik
Livsmedel
Miljöjuridik
Branschkunskap
Ecos
Naturvård
Enskilda avlopp
Naturresurser
Värmepumpar
Energifrågor
Bassängbad/Strandbad
Avfall
Hygienfrågor
Kemikalier
Radon
Förorenade områden
Inomhusklimat
Buller
Geohydrologi
ecipient; mark och
vatten
Recipient; luft
Lantbrukets miljöfrågor
Processteknik/Reningste
knik
Samhällsplanering
0 Behov
INUtfall
Miljöskydd
Teamet för Miljö-och Hälsoskyddsområdet är en relativt blandad grupp med både erfarna och
relativt oerfarna medarbetare. Inför beslut om utbildningsinsatser och eventuell nyrekrytering
kommer ovanstående behov och utfall att utgöra bedömningsgrunden. Inom juridik och
Miljöjuridik anlitar vi extern konsult vid de tillfällen då vi anser att våra egna resurser inte är
tillfyllest.
3
Sammanfattning av resursbehoven per år — nuläge
Medborgarservice har länge strävat efter att öka den tillgängliga tiden för tillsyn per
årsarbetare genom att minska volymen på handläggarnas övriga arbetsuppgifter.
Målsättningen har varit att uppnå 960 timmar tillsynstid per årsarbetare (AA). Detta har
successivt utvecklats och vid uppföljningen för helår 2014 hade medarbetarna en
effektiv tillsynstid om 938 h/AA (5910 timmar/6,3 ÅA). Eftersom utvecklingen
fortsätter är det rimligt att anta att vi för år 2016 har goda möjligheter att uppnå målet
om 960 timmar. Vi skulle då få följande resursbehov:
Beräknade timmar för den planerade tillsynen på objekt med årsavgift:
1 037
Beräknade timmar för den övriga planerade tillsynen av miljöfarlig verksamhet:
2 385
Beräknade timmar för den planerade tillsynen av hälsoskyddsobjekt:
516
Beräknade timmar för den oplanerade tillsynen inklusive remissyttranden och
tillsynsrelaterad information och rådgivning:
2 860
Summa tillsynstid:
6 798
Antal tillsynspersonal - behov:
Antal tillsynspersonal - befintlig:
7,1
6,3
Behov som behöver täckas:
0,8
4
Sammanfattad behovsbedömning för tillsyn enligt miljöbalken 2016-2018
Ovanstående beräkningsmodell utgår från att Tierps Kommun kommer att uppnå 960 timmar
tillsynstid per årsanställd. Detta är rimligt att anta utifrån den ökning av tillsynstid som skett
de senaste åren. Vi bör dock även fortsättningsvis ta hänsyn till att Tierps kommun är en liten
kommun där administrativt arbete, med t.ex. rutiner och instruktioner, samt
inläsning/utbildning och uppdatering utgör en procentuellt större del av arbetstiden än på
större kommuner. Det är därför en utmaning att uppnå 960 timmar tillsynstid per ÅA och det
är inte otänkbart att vi i framtiden kan behöva justera detta mätvärde.
En viss justering i organisationen genomfördes under vinterhalvåret 2013/2014 och den nya
organisationen har nu satt sig ordenligt. Vi nådde alla mål i tillsynsplanen år 2014 och även
inledning av år 2015 ser bra ut. Detta innebär att vi bedriver ett effektivt och kvalitativt arbete
där alla verksamheter som betalar årlig avgift får den tillsyn de faktiskt har betalat för.
Nästa steg är nu att vidareutveckla verksamheten och bedriva fler förebyggande projekt och
dessutom se till att intäkterna är korrekta i förhållande till de verksamheter som faktiskt
bedrivs i kommunen. I dagsläget saknar vi tidsmässiga resurser för att kunna bedriva dessa
utvecklingsproj ekt.
I tidsmallen nedan redovisas t.ex. projekt för genomgång av branscher där många
verksamheter i dagsläget inte betalar årsavgifter. Genomförande av ett sådant projekt är
avgörande för att kunna arbeta med att nå en korrekt nivå på taxorna. Med nuvarande
underbemanning finns risk att denna typ av projekt måste nedprioriteras.
Med befintlig bemanning sker nedprioritering utifrån denna behovsutredning i samband med
att tillsynsplaneringen för år 2016 utarbetas. Totalt behöver tillsynstiden minskas med 750
timmar.
5
Behovsutredning 2016-2018 för tillsyn enligt miljöbalken
Tillsynsbehov
timmar per år
1. Tillsynsobjekt miljöfarlig verksamhet med årsavgift
Avgiftsgrupp
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
Summa
Tillsynstid timmar Summa timmar per
Antal objekt per objekt
avgiftsgrupp
1
55
55
1
50
50
45
1
45
40
1
40
1
33
33
25
1
25
140
7
20
15
150
10
3
14
42
7
12
84
10
60
6
8
88
11
150
25
6
4
32
8
1
5
5
17
2
34
4
1
4
105
2. Tillsynsobjekt miljöfarlig verksamhet med timbaserad tillsynsavgift
Förorenad mark
163
15
3 900
Enskilda avlopp
Projekt
Genomgång av brascher där många
verksamheter idag inte betalar
årsavgift
Summa
Tillsynsbehov
timmar per år
25
Behov av tillsyn per år
(intervall)
Tillsynsprojekt
branschvis (i övrigt vid
klagomål)
300
375
1
4
0,10
Tillsynstid per
Antal objekt verksamhetstyp
Företag och andra registrerade
verksamheter
55
50
45
40
33
25
140
150
42
84
60
88
150
32
5
34
4
1 037
1 560
150
4 078
2385
6
Tillsynsbehov
timmar per år
3. Tillsynsobjekt hälsoskydd med tirnbaserad tillsynsavgift
Verksamhetstyp
Lokaler för hygienisk behandling
Akupunktur
Fotvård, nagelvård
Solarium
Sjukgymnastik
Naprapat
Tillsynstid per
Antal objekt verksamhetstyp
Behov av tillsyn per år
(intervall)
3
7
6
2
2
8
8
8
4
4
0,33
0,33
0,33
0,20
0,20
Massage
11
4
0,20
Hårvård
Offentliga lokaler
Förskola
Skola
Gruppbostad
Äldreboende
Hem för värd och boende
23
8
0,20
19
14
13
6
6
8
12
8
12
8
0,33
0,33
0,33
0,33
0,33
5
6
15
2
27
17
3
11
4
10
1
1
10
4
6
4
0,33
0,33
0,20
0,20
Vid klagomål
Vid klagomål
Vid klagomål
Vid klagomål
Vid klagomål
Vid klagomål
Vid klagomål
Vid klagomål
Bassängbad
Fritidsgård
Idrottshall
Lägerverksamhet
Samlingslokal
Hotell, stugor, rumsuthyming
Campingplats
Småbåtshamn
Idrottsplats
Tandvård
Vårdcentral
Polisarrest
Övriga objekt
Bostäder i flerbostadshus
Projekt
Frisörer
Bassängbad
Massörer
Summa
8
19
16
2
2
Ingår i projekt
nedan
Ingår i projekt
nedan
51
56
35
24
16
Ingår i projekt
nedan
8
18
2
Vid klagomål
okänt antal
130
30
101
516
214
Ansökan/anmälan enskilda avlopp '
Tillsynsbehov
timmar per år
400
Undantag från renhållningsordningen
150
4. Händelsestyrd tillsyn
Ansökan/anmälan värmepumpar
160
Tillsyn av miljöfarlig verksamhet
850
110
Tillsyn av förorenad mark
Radonärenden
Tillsyn av hälsoskydd
10
Granskning av CFC- rapporter
50
Remissyttranden
130
Tillsynsrelaterad information och rådgivning
670
Summa
2 860
Totalt behov av tillsynstid per år:
6 798
330
7
SAMMANTRÄDESPROTOK
Utskottet samhällsbygg
TIERPS
KOMMUN
2015-06-17
(24)
Dnr Ks 2015.513
§ 89
9.3.3
Behovsutredning för livsmedelskontroll 2016 - 2018
Beslut
Utskottet samhällsbyggnad föreslår kommunstyrelsen besluta
att tillstyrka intentionerna i behovsutredningen.
Bakgrund
Denna behovsutredning är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av vilka behov och resurser som behövs för att utföra den offentliga
kontroll inom livsmedelskedjan som planeras uppfyllas av myndigheten.
Behovsutredningen ligger till grund för det kontrollplan som beskrivs nedan.
Kontrollplan och resurser
Den operativa tillsynsmyndigheten upprättar för varje verksamhetsår en
kontrollplan som omfattar myndighetens ansvarsområde enligt tillämplig
lagstiftning inom livsmedelsområdet.
Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr
882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen.
Kontrollen utförs för närvarande av 3 inspektörer (sammanlagt 1,40 årsarbetare (ÅA)). Baserat på tidigare års statistik har varje ÅA förväntats utföra kontroll motsvarande 800 timmar per år. Detta har dock succesivt ökat
och inför år 2016 beräknas varje ÅA utföra kontroll motsvarande 960
timmar, vilket är det mått som SKL normalt använder som "normalvärde".
Beslut om behovsutredning och tillsynsplan
Bygg- och miljöenheten utför kommunens operativa offentliga kontroll enligt livsmedelslagstiftningen på uppdrag från två ansvariga myndighetsnämnder — Jävsnämnden (JN) respektive Kommunstyrelsen (KS).
Behovsutredningen beslutas av Kommunstyrelsen och Jävsnämnden.
i
Ordf sign d
(-d-
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbeslyrkande
TIERPS
KOMMUN
Behovsutredning för
livsmedelskontrollen 2016 — 2018
å
e-
Ctlfun
..,YhIU
r
"r 0: Etdr,-.-
Utredning om kontrollbehov 2016 - 2018 för operativ kontroll enligt
livsmedelslagstiftningen i Tierps kommun
Behovsutredning
Denna behovsutredning är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av vilka behov
och resurser som behövs för att utföra den offentliga kontroll inom livsmedelskedjan som
planeras uppfyllas av myndigheten. Behovsutredningen ligger till grund för det kontrollplan
som beskrivs nedan.
Kontrollplan och resurser
Den operativa tillsynsmyndigheten upprättar för varje verksamhetsår en kontrollplan som
omfattar myndighetens ansvarsområde enligt tillämplig lagstiftning inom livsmedelsområdet.
Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29
april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och
livsmedelslagstiftningen.
Kontrollen utförs för närvarande av 3 inspektörer (sammanlagt 1,40 årsarbetare (AA)).
Baserat på tidigare års statistik har varje AA förväntats utföra kontroll motsvarande 800
timmar per år. Detta har dock succesivt ökat och inför år 2016 beräknas varje AA utföra
kontroll motsvarande 960 timmar, vilket är det mått som SKL normalt använder som
"normalvärde".
Beslut om behovsutredning och tillsynsplan
Bygg- och miljöenheten utför kommunens operativa offentliga kontroll enligt
livsmedelslagstiftningen på uppdrag från två ansvariga myndighetsnämnder — Jävsnämnden
(JN) respektive Kommunstyrelsen (KS).
Behovsutredningen beslutas av Kommunstyrelsen och Jävsnämnden.
Underlag för behovsutredning 2016 — 2018
Behovsutredningen bygger på en genomgång av antalet tillsynsobjekt, risknivåer för olika
grupper av tillsynsobjekt och bedömd tidsåtgång för att genomgöra tillsynen. Resultatet är en
bedömning av tillsynsbehovet. Behovsinventeringen är gjord med utgångspunkt från
Livsmedelsverkets förslag till riskklassificering och baseras på antalet registrerade
kontrollobjekt.
I offentlig kontroll ingår inte rådgivning, allmän information, utvecklingsstöd eller liknande.
Sådan service kan hänföras till förvaltningslagens krav på myndigheter men ligger utanför
den kontroll som verksamhetsutövarna betalar för.
I den nedan redovisade behovsutredningen ingår såväl händelsestyrda aktiviteter som den
rådgivning och information som nämns ovan.
Utbildning, kvalitetsarbete, samverkan och annan administration än objektsnära ingår inte
denna behovsutredning.
Behovsutredningen bygger på den riskklassificering som gäller för år 2015.
2
Medarbetarnas kompetens
Medarbetarnas kompetens är bedömd för varje enskild individ och sammanställd i
nedanstående kompetensros:
Foder och
livsmedelslagstiftningen
Verksamhetsplanering
Allmän juridik
Bemötande, kommunikation
Sanktioner inkl. viten
Ärendehanteringssystem
Miljöreda
Beredskap
Dricksvatten
Administrativa färdigheter
Branschkunskap,
branschriktlinjer
Kontrollmetod - Revision,
Inspektion
Märkning och presentation
inkl. skyddade beteckningar
Kontrollmetod - Provtagning
31.
4„,
r---,
Födoämnesallergier No
\
Riskbedömning
Smittskydd
Mikrobiologi
HACCP-metodik
Livsmedelshygien
OBehov
• Utfall
Livs
Sammanställningen är baserad på de medarbetare som ingår i teamet för livsmedelskontroll i
april 2015, I juni 2015 påbörjar en ny medarbetare sin anställning på Tierps Kommun och
hennes kompetens kommer att vägas in i den samlade bedömningen ovan. Den samlade
bedömningen kommer därefter under kvarvarande del av år 2015 samt år 2016 utgöra
underlag för vilka utbildningsinsatser som är lämpliga för teamet.
3
Sammanfattning av resursbehoven per år
Behovsbedömning med avseendepå SKL/Livsmedelverkets
beräkningsmodell om 960 timmarMA
Beräknade timmar för den planerade kontrollen av objekt med
årsavgift:
737
Beräknade timmar för den oplanerade kontrollen
(händelsestyrda aktiviteter):
500
Summa tillsynstid:
1 237 timmar
*Antal tillsynspersonal - behov:
Antal tillsynspersonal - befintlig:
1,3 årsarbetare
1,4 årsarbetare
Behov som behöver täckas:
-0,10 årsarbetare
*Enligt tidrapporteringen under år 2014 var den tillgängliga tiden för kontroll ca 938
timmar per årsarbetare (1361 timmar per 1,45 ÅA) (exkl. justering för vakanser).
Inför år 2016 räknar vi med att uppnå målet om 960 timmar per ÅA.
Tidigare år har flera varianter på beräkningsmodeller redovisats. Bedömningen är
nu att hårt arbete för en optimerad organisation där den tillgängliga tiden för
kontroll har ökats så att 960 timmar per ÅA kommer att uppnås under 2016.
Därmed överensstämmer beräkningsmodellen per faktisk arbetad tid överens med
SKIJLivsmedelsverkets variant där 960 timmar/ÅA tillämpas. Framledes redovisas
således bara en beräkningsmodell.
Medborgarservice strävan efter att öka den tillgängliga tiden för kontroll per
årsarbetare genom att minska volymen på handläggarnas övriga arbetsuppgifter har
således gett resultat.
Sammanfattad behovsbedömning för livsmedelskontrollen 2016-2018
En viss justering i organisationen genomfördes under vinterhalvåret 2013/2014 och
antalet resurser utgjordes därefter av 1,45 ÅA. Inför år 2015 sänktes denna nivå
ytterligare till 1,40 ÅA.
dagsläget är bedömning att detta är det korrekta behovet av resurser. Denna
organisationsstruktur har visat sig fungera fint, och den överflyttning av tid som
gjordes till miljötillsynen har kunnat användas som back-up för att fullgöra
plikterna inom livsmedelskontrollen i samband med vakanser.
Vi bör vidare ta hänsyn till att Tierps kommun är en liten kommun där
administrativt arbete, med t.ex. rutiner och instruktioner, samt inläsning/utbildning
och uppdatering utgör en procentuellt större del av arbetstiden än på större
kommuner och det är en utmaning att uppnå 960 timmar tillsynstid per ÅA. I
dagsläget görs bedömningen att resursbehovet är fyllt, men det är inte otänkbart att
vi i en framtid kan behöva utöka.
4
Behovsutredning för livsmedelskontrollen 2016-2018
Nedan följer en beskrivning av kontrolltiden enligt riskklassificeringen för 2014.
Riskklass
Ej ännu riskklassificerade
1
2
3
4
5
6
7
8
Summa:
Antal anläggningar
0
0
0
1
3
23
49
73
33
182
Summa kontrolltid (h)
0
0
0
17
34
138
198
190
40
617
Tabell 1: Avser sammanlagd kontrolltid för det totala antalet anläggningar per riskklass (Källa: Bygg- och
Miljöreda 2015-05-29.)
Planerad aktivitet
Planerad kontroll på klassade livsmedelsanläggningar
inkl. vattenverk
Inventering av icke kommunala vattentäkter
Granskning av analysresultat dricksvatten
Summa:
Tillsyns-/kontrollbehov (h/år)
617
lländelsestyrd aktivitet
Registrering av livsmedelsverksamhet
Extra offentlig kontroll
Inspektion/revision, provtagning på vattenverk
Inspektion/revision, provtagning på övrig
livsmedelsverksamhet
Föreläggande/förbud
Remissyttranden och svar på enkäter
Information och rådgivning
Summa:
Tillsyns-/kontrollbehov (h/år)
120
110
10
50
100
20
737
50
40
120
500
Tabell 2: Avser en uppskattning av tid för händelsestyrd kontroll samt information/rådgivning och remisser
(Bakgrundsinformation: Tidsrapporter för medarbetare för 2012-2014.)
5
.
TIERPS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
KOMMUN
2015-09-01
§
Anmälan av ordförandebeslut
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar
att ta anmälan om ordförandebesluten till protokollet.
Bakgrund
Dnr Ks 2015.656
Handl nr 4964
Kommunstyrelsens ordförande har den 10 augusti 2015 fattat ordförandebeslut i
yttrande över Hyresgästföreningen Aros-Gävles ansökan om särskild förvaltning
enligt Bostadsförvaltningslagen. Yttrandet är överlämnat till Hyresnämnden i
Västerås.
Dnr Ks 2015.98
Handl.nr 5137
Kommunstyrelsens ordförande har den 13 augusti fattat ordförandebeslut i
yttrande över adoptionsärende enligt 4 kap 10 § FB och överlämnat detsamma
till Tingsrätten för beslut.
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
2v151(1)
TIERPS
Dokumentnamn
Yttrande
KOMMUN
Datum
2015-08-10
Adress
Hyresnämnden Västerås
Box 40
721 04 Västerås
Yttrande över Hyresgästföreningen Aros-Gävles ansökan om
särskild förvaltning enligt Bostadsförvaltningslagen (1977:792)
Hyresnämnden i Västerås målnummer: 1713-15, Rotel 2
Sökande: Hyresgästföreningen Aros-Gävle, Box 1053, 801 34 Gävle
Motpart: Aros Energideklarationer AB, Box 3008, 195 03 Märsta
Aktuella fastigheter: Pesarby 2:107, Pesarby 2:108, Pesarby 2:109, Pesarby
2:110, Pesarby 2:129, Tobo 1:57, Tobo 1:58.
Yttrande
Kommunstyrelsen i Tierps kommun anser att Hyresgästföreningen har
grund för sin ansökan om särskild förvaltning av Aros Energideklarationer
AB fastigheter, inklusive garage och förråd, på Skolvägen i Tobo. Med
anledning av de brister som observerats vid tillsynsbesök samt
fastighetsägarens bristande förmåga att åtgärda och följa upp brister i
inomhusmiljön tillstyrker Kommunstyrelsen i Tierps Kommun
Hyresgästföreningen Aros-Gävles ansökan om särskild förvaltning.
Medborgarservice har sedan 2003 tagit emot flertalet klagomål angående
ovanstående fastigheter och varit i kontakt med flertalet fastighetsägare fram
till idag med anledning av klagomål från hyresgäster på inomhusmiljön i
rubricerade fastigheter. Kommunstyrelsen har vid flertalet tillfällen påpekat
allvarliga brister i inomhusmiljön samt förelagt Ams Energideklarationer
om att utreda och åtgärda brister. Kommunstyrelsen beslutade 2014-04-22
att ansöka om vite hos Mark- och miljödomstolen då ett föreläggande
förenat med vite gällande utredning och upprättande av underhållsplan av
fastigheterna ej har fullgjorts. Mark- och miljödomstolen har till dags datum
ej beslutat i ärendet.
Kommunstyrelsen i Tierps Kommun har inget att erinra gällande föreslagen
fastighetsförvaltare, Rickard Mattson, pers.nr. 860619-1453.
För Kommunstyrelsen
Bengt,riksson
Ordförande Kommunstyrelsen
Medborgarservice, Bygg- och miljöenheten
816 80 TIERP
Besöksadress: Centralgatan 7
Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-129 69
E-post medborgarservice@tierp.se
Handläggare
Henrik JoklJärvi
1:e miljöinspektör
Telefon: 0293 - 21 82 59
E-post: henrik.joldjarvl tätlerp.se
Dokumentnamn
TIERPS
Yttrande
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-08-10
Dnr Ks 2015.656
Adress
Hyresnämnden
Box 40
721 04 Västerås
Yttrande över Hyresgästföreningen Aros-Gävles ansökan om särskild
förvaltning enligt Bostadsförvaltningslagen (1977:792)
Hyresnämnden i Västerås målnummer: 1713-15, Rotel 2
Med stöd av kommunstyrelsens delegationsordning, punkt A005,
lämnas bilagda yttrande i ovanstående ärende.
Kerstin Jonasson
sekreterare
Gemensam service
Processtöd
816 80 Tierp
Besöksadress: Centralgatan 7, Tierp
Telefon: 0293 - 218 000 Fax: 0293 - 143 89
Handliggare
Kerstin Jonasson
Sekreterare
Telefon: 0293 - 218 317
E-post: Kerstin.Jonasson@tlerp.se
HYRESNÄMNDEN 1
VÄSTERÅS
TILLFÄLLE TILL
YTTRANDE
2015-07-17
Akthilaga 25
Ärende nr
1713-15
Rotel 2
Anges vid kontakt med nämnden
Tierps kommun
Centralgatan 7
815 80 Tierp
TIERPS KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN
2015 -07- 2
U.nr:
Beteckon
handl.nr.
x
Hyresgästföreningen Aros-Gävle .1. Aros Energideklarationer AB
angående ansökan om särskild förvaltning
Fastighet/Adress: Pesarby 2:107, Skolvägen 12, Tierp
Bifogade handlingar har kommit in till nämnden, aktbilaga 1.
Ni far tillfälle att skriftligen yttra Er över handlingarna. Yttrandet bör ges in i två exemplar
och ha kommit in till nämnden senast den 12 augusti 2015.
Ligia Larsson
Telefon direkt 021-310 580
Dok.Id 55479
Postadress
Box 40, 721 04
Västerås
Besöksadress
Sigurdsgatan 22,
Västerås
Telefon
Telefax
021-31 04 00
021- 12 01 75
E-post: hyresnamndenivasteras@dom.se
www.hyresnamnden.dom.se
Expeditionstid
måndag— fredag
08:30-16:30
Hyresgästföreningen
,
IlantRäggtitT
Anna Hellberg
Datum
2015-06-11
Ärendenumrnee
2-2015-001126
HYRES- OCH ARRENDENÄMNDEN I VÄSTERÅS
.
9yresnämnden f Västerås
2015 'O6- 1 1
klytesnämnden .1 Västerås
Box 40
721 04 Västerås
INKOM: 2015-06-11
MÅLNR: 1713-15
AKTBIL: 1
war,...mepuineemn.,....aanaemear
Ansökan
Sökande
Hyresgästföreningen Aros-Gävle (802001-5106)
Box 1053
801 34 Gävle
Ombud
lur kand Aug. Hallberg
Hyresgästföreningen Region. Aros-Gävle
Box 1134
751 41. Uppsala
018-18 93 17
Motpart
Aros Energideklarationer AB (556771-6732)
Box 3008
195 03 Märsta
Saken
Ansökan om särsidld förvaltning enligt Bostadsförvaliningslagen (1977:792)
Fastighet
Pesarby 2d07 (Skolvägen 12)
Pesarby 2:108 (Skelvägen 10)
Pesarby 2:109 (Skolvägen
Pesarby 2:110 (Skolvägen 6)
Pesarby 2:112 (Skolvägen 2)
Pesarby 2:129 (Skolvägen 2-16, garagelängan)
Tobo 1:57 (Skolvägen 16)
Tobo 1:58 (Skolvägen 14)
Som ombud för Hyresgästföreningen Aros-Gävle, enligt bifogad fullmakt
altbilaga 1, får jag framställa följande,
Box 1134, 751 41 Uppsala DesbklStörgatftft 32
Tel: 01Q-459 13 81,
sium.hallbetgällyresgastforeftlftgen,sp www layrenastforenitigp.s6
Hyresgästföreningen
q", le,", 4
27/5" -0(.2 - 2 (j
/4.17
Tc(
Jzr
P c...,AA-t
tt A' II-4.47:-Kb2<
e
r:-.774.b
i.,T1Z-et.--1 kr-
1 1-1
47.+
-
h-7 re:
Yrkande
Hyresgästföreningen Aros-Gävle yrkar att hyresnämnden beslutarom
särskild förvaltning av Ams Energideklarationer AB:s (hädanefter Ams)
ovan angivna fastigheter. Det yrkas även att hyresnämnden inhämtar förslag
från kammat= om föreslagen förvaltare ej kan accepteras.
Vidare yrkas att vitet enligt hyresnämndens i Västerås beslut den 10 oktober
2014 (ärende 3016-13 mf1), avseende lägenheter hyrda av Stefan Bodin,
Magnus Torell och Nelly Bellander .lansson döms ut omedelbart.
Syn yrkas även på de berörda fastigheterna.
Mot bakgrund av rådande omständigheterhemställcs om en skyndsam
handläggning.
Sakomständigheter
Inledningsvis konstateras att de Ifrågavarande fastigheterna har
tvångsförvaltats tidigare, enligt beslut från hyresnämnden i Västerås.
Återigen är det sådana brister i förvaltningen som helhet att en tvångsförvaltning är nödvändig, Även om vissa av bristerna bara rör en eller flera
av fastigheterna bör hyresrätterna på hela Skolvägen med tillhörande garage
och förråd ses som en enhet där Aros inte klarar av att sköta förvaltningen
på ett tillfredsställande sätt. Gräsytorna i hela området Mr till exempel
oklippta.
Förutom de brister som påtalas nedan står for närvarande nästan hälften av
hyresrätterna tomma, vilket i sig inte är i överstämmelse med en god
förvaltning speciellt inte då många är intresserade av att bo på Skolvägen.
Hyresnämnden beslutade den 10 oktober 2014 att kos skulle vidta.ett flertal
åtgärder avseende fastigheterna._Aros, hat inte inom angiven tid .genomfört
samtliga av de åtgärder bolaget blivit förelagt att utföra på det sätt Söta
hyresnämnden föreskrivit i beslutet. Detta innebär-att många av
hyresgästerna fortfarande har bristen i sina lägenheter.
Att det föreligger brister. visas även genom det hälsoskyddsärende som pågår
hos Tierps kommun sedan hösten 2013. Vid inspektionen av fastigheterna
framkom brister i skötsel och .underhåll illohlustniljö, tveksamma
renoveringsåtgärder, tveksaniheter kring tillräcklig ventilation, misstänkta
fukt- och mögelfläckar o,s.v. Ams förelades vid äventyr'rn vite av
kommunen att utföra en oberoende och faekmannamässig besiktning på
samtliga lägenheter som hyra ut eller sorti avses att:hyras ut samt upprätta en
åtgärdsplan. Beslutet har vunnit laga kraft men är ännu:inte uppfyllt,
Kommunen beslutade därefter 41121 april 2015 om uthyrningsförbud
avseende Skolvägen 12. Detta på grund av att kraven i det tidigare beslutet
Hyresgästföreningen
ännu inte uppfyllts och skicket i fastigheten bedöms ha försämrats
ytterligare till följd av eftersatt underhåll, avstängd värme, vattenläcka samt
risk för skadedjur (at ta. sig in. i fastigheten genom en sönderslagen
fönsterruta i ytterdörren. Kommunen har därför bedömt att uthyrning av
fastigheten i nuvarande skick.skulle riskera människors hälsa, Även detta
beslut är förenat med vite, akibilaga. 2,
Hyresgästerna på Skolvägen 2 och 6 var under senare delen av maj 2015
utan varmvatten underficra veckors tid på grund av problem med
varmvattenberedarna i fastigheterna (enligt uppgift från Aros), Aros ville då
att hyresgästerna skulle flytta till ersättningsboendets under en-två månader
eftersom bolaget i samband med detta avsåg att totalrenovera husen,
aktbilaga 3 och 4, Tierps kommun beslutade den 29 maj 2015 att förelägga
Aros att vidta erforderliga åtgärder' så att hyresgästerna fick tillgång till
varmvatten igen, aktbilaga 5,
Enligt kreditupplysnitig inhämtad den 11 juni 2015, aktbilaga 6, har Aros
stora skulder och kredit avråds, Den sista externa vdni avgick i början av
december förra året och det framgår inte vem som är styrelseordförande,
Vidare saknar de skrivelser som utgår till hyresgästerna från Aros
egenhändig namnteckning från någon som representerar bolaget. Inte heller
postadressen finns angiven till Aros utan hyresgästerna hänvisas till
mobilnummer och en mejladress. När Aros besvarar sina mejl saknas
uppgift om vem som har skrivit mej fet. Det år därför oklart vem som för
närvarande företräder bolaget. Bland annat innebär det en otrygghet för
hyresgästerna vem de kan vända sig till i olika hyrestättsliga frågor.
RestskUlden till kötnnumen för vatten oehrenhållning är på drygt 100 000
kr, aktbilaga 7. Utanför Skolvägen 2 saknas just nu en soptunna för
hyresgästerna att använda och de andra fastigheterna har för a tunnor för att
det åka räcka till åt alla boende.
Vid telefonkontakt med Vattenfall den 9 juni 2015 uppger representant för
bolaget (Mikael Bäolevall 090-871 89 55) att elförbrukningen hittills 1 år
frånkopplats vidett flertal tillfällen på grund av bristande betalning: den 8
januari (Skolvägen 16), den 4 mars (Skolvägen 10), den 18 Mars (Skolvägen
2) oh den 21 maj (Skolvägen 10 och 14).
Hyresgäst Mats Söderman på Skolvägen 2 fick i början av 2015 utan
föregående förhandling hyran höj d.från 3 230 kr till 5 112 kr., aktbilaga 8
och 9. Detta utgör ett brott mot förhandlingsordningen. :Han kände sig
tvungen att betala den högre hyran efter, :sam han upplevde det,
påtryckningar från Ams.
1 odaterat brev, aktbilaga 10, vilket-kom hyresgästerna tillhanda den 16 mars
2015 och som varken, är adresserat eller undertecknat uppmanades
Hyresgästföreningen
hyresgästerna att själva städa på gården, trots att det är fastighetsägarens
ansvar att sköta om utemiljön, Hyresgästerna tillåts inte längre att hg sina
egna utemöbler runt husen och hotas även med att deras tillhörigheter på
gården slängs.
Vidare meddelades hyresgästerna att alla förrådsutryrntnen på andre sidan
grusvägen ska tömmas samt titt tvättstugan stängs den 1 april 2015; detta
utan föregående förhandling av frågan mellan Aros och hyresgästföreningen,
Aros avser att riva förråden om inte hyresgästerna tillhandahåller en kopia
av hyreskontraktet sota styrker att de har rätt till. utrymmet,
1 ytterligare en odaterad och ej trugletteekgad skrivelse• till hyresgästerna,
aktbilaga Il, vilket också korn dem tillhanda den 16 mars 2015, meddelade
Mös att bolaget avser att renovera lägenheterna. Som det får förstås av
handlingen måste de boende vara utflyttade före den 21 april 2015, vilket är
1.strid med 26 § 2 st hyreslagen som stipulerar avisering minst tre månader i
sådana fall. Hyresgästerna har inte heller fatt någon plan över renoveringen
Och vad som ska göras; om det exempelvis rår sig oilt Sttittdgtrdh6jan.dp
åtgärder. Detta kräver iså fall godkännande från antingen hyresgästerna
själva eller hyresnämnden enligt 18.d-e §§ hyreslagen. Något godkännande
har inte lämnats vad Hyresgästföreningen vet,
När Hyresgästföreningen den 19 mars 2015 påkallade förhandling angående
villkorsändringar beträffande stängning av tvättstugan oth förrådsutrymmen
svarade Aros påföljande dag med att i sin tur påkalla förhandling angående
hyreshöjning. Hyresgästföreningen anser att det i detta läge knappast finns
möjlighet att diskutera en eventuell hyreshöjning på grund av de förevarande
bristerna,
Hyresgästerna får således hela tiden leva med osäkerhet om vad som händer
häng(st i deras boenden eftersom det kontinuerligt uppstår brister. Aros
stipulerar ständigt nya bestämmelser för området och lägenheterna med
varningar för.reprimander om bolagets bestärnmelser inte följs. Exempelvis
förekommer hot om uppsägning där Aros gör olämpliga uttalanden om
hyresgästerna, aletbilaga 12.
Rättslig grund
Försummar fastighetsägaren vården av fastigheten eller underlåter hån att
vidta angelägna åtgärder för :att bevara sundhet, ordning och skick inöm
fastigheten eller framgår det på annat sätt att han icke förvaltar fastigheten
på ett för de boende godtagbart sätt, får hyreSnätnnden enligt 2 -§ bostadsförvaltningslagen (1977:792) besluta om särskild fdrvaltning,av
fastigheterna.
Hyresgästföreningen anser med bakgrund av vad sota ovan har framförts att
förutsättningarna för ett ingripande är uppfyllt. Vidare menar Hyresgästföreningen att ett förvaltningsåläggarisle inte tir tillräckligt för att uppnå en
Hyresgästföreningen
godtagbar förvaltning med hänsyn tagen till bristernas varierande karaktär
och att en sådan förvaltning alltjämt skulle vara beroende ib/ Arts vilja och
förmåga att ta tag 1 angelägna åtgärder, kommunicera med bland andra
förvaltaren och sölja för att förvaltningen tillförs erforderliga resurser.
Övrigt
Hyresgästföreningen har på senaste tiden haft kontakt med Atos pet mejl
(arosfastigheter@gniail.eötn) då bolaget inte alltid svarar på telefon, De
telefonnummer hyresgästerna har tillgång till för att nå bolaget år följande:
076.283 11 36 och 070-452 45 24,,aktbilaga 13.
Bengt-Olov Eriksson, ordförande för kommunstyrelsen i Tierps kommun,
har.per telefon den 24 mars 2015 meddelat att man inte. har något att erinra
Mot att hyresgästföreningen går in med en ansökan 1 ärendet.
Förvaltare
hyresgästföreningen föreslät Riekard Mattsson som förvaltare då han
'meddelat per telefon den 26 mars 2015 att han är villig titta på sig
uppdraget. Rickard Mattsson 'har arbetat femton år inom
fastighetsbranschen, varav de senaste feta åren som arbetsledare tär yttre
personal inom fastighetsförvaltningen vid AB Tieipsbyggen.
Richard Mattsson, 860619-1453, 073-650 77 43
Tierp Boservice
Villa By 222
815 94 Tierp
e-post;infogierpboservice.se
referens: Roger _Kjettselberg, VI) för AB Tierpshyggen, 0293-145 07,
070-342 90 02
BeviSning
Syn
Framställandet om'syn syftar till att styrka att Atos inte genornfOrt alla.de
arbeten som bolaget blivit ålagda att utföra inom föreskriven tid.
Övrig bevisning
Beslut den 21 april 2015 från Tierps kommun som visar att det föreligger ett
flertal brister i fastigheterna på Skolvägen, aktbilaga 2.
IvIejl den 28 maj 2015 från Äras som visar att varmvattenberedaren på
Skölvägen 2 är trasig oeh att bolaget erbjuder hyresgäst Mats Söderman ett
ersättningsboende, aktbilaga 3,
Hyresgästföreningen
1VIejl den 31 maj 2015 från hyresgäst Helena Eriksson, boende på Skolvägen
6, som visar att varmvattenberedaren på Skolvägen 6 är trasig och att
bolaget erbjuder ersättningsboende under flera månader medan
totalrenovering pågår, aktbilaga 4,
Beslut från Tierps kommun den 29 maj 2015 som visar att kommunen
bedömer att varmvattenberedaren ska repareras, -aktbilaga 5,
Kreditupplysning från Bisnode Kredit AB som visar att bolaget har en
bristande likviditet samt saknar erforderlig representation i ledningen,
aktbilaga 6,
Telefonförhör med Vattenfalls representant Mikael Bäckvall (090-871 89
55) för att styrka att eltillförseln frånkopplats ett flertal gånger under
innevarande halvår på grund av bristande betalning,
Utdrag från Tierps kommun som visar att restskUlden för vatten och
renhållning för närvarande uppgår till 109 060 kr, aktbilaga 7,
Handling med förhandlad hyra för hyresgäst Mats Söderman, aktbilaga 8,
och hyresavi för februari 201, aktbilaga 9, som visar att hyran utan
föregående förhandling höjts med 1 882 kr,
Skrivelse från Aros, vilket kom hyresgästerna tillhanda den 16 mars 2015,
-som. visar att hyresgästerna själva förVäntas sköta öm utomhusmiljön att
tvättstugan kominer att stängas samt hot öm att förråden kommer att rivas,
-aktbilaga 10,
Skrivelse från Aros, vilken kom hyresgästerna -tillhanda den 16 mars 2015,
som dels visar att hyresgästerna utan föregående lagenlig avisering ska flytta
ut på grund av renovering, aktbilaga 11.
Mejl den 30 nig 2015 från Aros till hyresgästerna Katarina och Petter
Lindström på Skolvägen 8 som visar bolagets olämpliga uttalanden och hot
om uppsägning gentemot hyresgästerna, aktbilaga 12.
Uppsala den 11. juni 2015
Hyresgästföreningen, Region Aros-Gävle
Anna lfallberg
jurist
'Tel; 010-459 13 81
Hyresgästföreningen
Bilagor:
1. Fullmakt
2. Beslut den 21 april 2015 .från Tierps kommun
3. MO den 28 maj 2015 från Aros
4. Mejt den 31 maj 2015 från Helena Eriksson, boende på. Skolvägen 6
5. Beslut den 29 maj 2015 från Tierps kommun
6. Kreditupplysningar från Bison& Kredit AB, 2015-03-20
7„ Utdrag den 3 juni 2015 från Tierps kommun
8. Handling med förhandlad hyra ftir Mats Söderman, Skolvägen 2
9. Hyresavi för Mats Söderman avseende februari 2015
10.Skrivelse från Aros som kom hyresgästerna tillhanda den 16 mars
2015
11.Skrivelse från Aros som kom hyresgästerna tillhanda den 16. mars
2015
12.Mejl den 30 maj 2015 flin Aros till Katarina och PetterLindström,
boende på Skolvägen 8
13, Information den 16 januari 2015 med kontaktuppgifter från Aros
Yx- 9m5/Ka
5.r) k6
isvitilai,
TIERF'S
KOMMUN
2015-08-13
Bilaga 1. Utredning enligt 11:1 SoL, 2015-02-27
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens ordförande föreslås besluta att anta yttrandet som sitt eget och
överlämna dett till Tingsrätten för beslut.
Eva Limme gård
Enhetschef, Barn och ungdom
Beslut
Att anta yttrandet enligt enligt 4 kap 10 § Fb och överlämna detta till Tingsrätten för
beslut.
Bengt- 01
Ordföra
iksson
ommunstyrelsen
Handläggare
Besöksadress:
Telefon: Fax:
E-post:
Telefon:
E-post:
4
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
TIERPS
KOMMUN
2015-09-01
16 (48)
§
Anmälan av delegationsbeslut
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar
att lägga ärendet till handlingarna.
Bakgrund
Enligt fastställd delegationsordning ska delegaterna anmäla delegationsbesluten till
kommunstyrelsen enligt 6 kap 35-37 §§ KL, inklusive beslut som fattats med stöd
av vidaredelegation.
Kommunchef
A043 — Yttrande enligt lagen om allmän kameraövervakning.
handl.nr 4237
Chef Tekniska enheten
A069 — Bidrag till vägar med statligt bidrag
A074A — Yttrande till polismyndighet
handl.nr 4366-4368, 5140
handl.nr 3808,4555,4606
Miljö- och hälsoskyddsinspektör
A074B - Yttrande till polismyndighet
handl.nr 3459, 4751
Trafikplanerare/Teknisk chef
A081- Tillfälliga lokala trafiktillstånd
handl.nr 4193, 5157
Trafikhandläggare
handl.nr 5138
A083 - Beslut om parkeringstillstånd
A084 - Beslut om färdtjänst, nya beslut
A084 - Beslut om färdtjänst, omprövning
A084 - Beslut om färdtjänst i annan kommun
A085 - Beslut om riksfärdtjänst, enkelresor
nr 23-52/15
nr 57-91/15
nr 28-40/15
nr 13-18/15
nr 175-349/15
Personalansvariga chefer
A087 — Anställa, omplacera, rehabilitera, entlediga, uppsäga, avstänga och avskeda
personal
A088 — Lönesätta personal varvid för resultatansvariga krävs samråd med respektive chef såvitt gäller lönesättning vid andra tillfällen än i samband
mednyanställning
A089 — Bevilja partiell tjänstledighet, ledighet för fritidsstudier och icke
lagstadgad ledighet
handl.nr
nr 5/15
Se sammanställning av delegeringsbeslut
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
TIERPS
KOMMUN
2015-09-01
17 (48)
§ forts.
Myndighetsgruppen Sociala enheten
Delegationslistor, månadsvis
Beslut om insatser enligt FB, LSS och SoL bl.a.
punkterna 0025, 0026, 0030,0031,0033 m fl.
handl.nr 5166,5167,5168
Lista nr 5-7/15
Handläggare bostadsanpassning
0027A - Bostadsanpassningsbidrag
0101 - Bostadsanpassningsbidrag
handl.nr 4837- Lista 6/15
handl.nr 4390- Lista 7/15
Administrativ assistent, IFO
0109 - Fastställande av faderskap
0115 - Fastställande av faderskap
handl.nr 3546,4840
handl.nr 5026
Tjänstemän Medborgarservice
S079, 5104, S107, A120, 5088, 5097
- Bygglov, Bygganmälan PBL,Marklov
S010, 5021 - Avlopp
S037 - Miljöskydd
S023 - Täkter
S020, S023 - Hälsoskydd
S059, 5061, 5056 - Livsmedel
S014, S022 - Värmepumpar
S037 - Köldmedie
2015-05-20--2015-08-25
2015-05-20--2015-08-25
2015-05-20--2015-08-25
2015-05-20--2015-08-25
2015-05-20--2015-08-25
2015-05-20--2015-08-25
2015-05-20--2015-08-25
2015-05-20--2015-08-25
Alkoholhandläggaren
S129 - Beslut om permanent serveringstillstånd
S133 - Tillfälligt tillstånd för utskänkning till allmänheten
S136 - Återkallelse av stadigvarande serveringstillstånd
S183 - Beslut att godkänna anmälan från tillståndshavare
Kommunekolog
S008- Anmälan om vattenverksamhet
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
nr 9/15
nr 5-10/15
nr 2/15
nr 4-5/15
handl.nr 4211,5128
Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
TIERPS
KOMMUN
2015-09-01
18 (48)
§
Delgivning av protokoll
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar
att lägga ärendet till handlingarna.
Bakgrund
Kommunstyrelsens arbetsutskott har överlämnat protokoll från sammanträde
2015-06-16, §§ 39 - 44
2015-08-18, §§ 45 - 59
Utskottet arbete och omsorg har överlämnat protokoll från sammanträde
2015-06-16, §§ 25 - 28
2015-06-16, §§ 25 - 27 sekr
2015-08-18, §§ 29 — 31
2015-08-18, §§ 28 - 32 sekr
Utskottet barn och ungdom har överlämnat protokoll från sammanträde
2015-06-17, §§ 52 - 60
2015-06-17, §§ 128 - 162 sekr
2015-07-01, § 163 sekr
2015-08-18, §§ 61— 68
2015-08-18, §§ 164 — 197 sekr
Utskottet samhällsbyggnad har överlämnat protokoll från sammanträde
2015-06-17, §§ 80 - 91
2015-07-02, §§ 92 - 93
2015-07-20, §§ 94 - 96
2015-08-19, §§ 97 - 119
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
TIERPS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
KOMMUN
2015-09-01
19 (48)
Delgivning
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar
att delgivningen tas som en anmälan till protokollet.
Bakgrund
Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare delges:
Dnr Ks 2015.203
Handl.nr 3311
Socialstyrelsen har den 12 maj 2015 beviljat Individ- och familjeomsorgen
ordinarie licens avseende dokumentations- och handläggningssystem Barns behov i
centrum, BBIC.
Dnr Ks 2015.442
Handl.nr 4154
Beslut från kommunfullmäktige i Enköpings kommun avseende yttrande över
remiss om regionbildning. Enköpings kommun tillstyrker att Landstinget i Uppsala
län ansöker hos regeringen om att från och med den 1 januari 2017 få överta det
regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa
län (SFS 2010:630).
Dnr Ks 2015.442
Handl.nr4338
Beslut från kommunfullmäktige i Heby kommun avseende yttrande över remiss om
regionbildning. Heby kommun tillstyrker att Landstinget i Uppsala län ansöker hos
regeringen om att från och med den 1 januari 2017 få överta det regionala
utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS
2010:630) och som en följd därav bildas en region i Uppsala län med direktvalt
regionfullmäktige.
Dnr Ks 2015.442
Handl.nr 4329
Beslut från kommunfullmäktige i Håbo kommun avseende yttrande över remiss om
regionbildning. Håbo kommun tillstyrker att Landstinget i Uppsala län ansöker hos
regeringen om att den 1 januari 2017 få överta det regionala utvecklingsansvaret
enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och därmed
också att det i Uppsala län bildas en region med direktvalt regionfullmäktige 2017.
Dnr Ks 2015.442
Handl.nr 4057
Beslut från kommunfullmäktige i Östhammars kommun avseende yttrande över
remiss om regionbildning. Östhammars kommun tillstyrker att Landstinget i
Uppsala län ansöker hos regeringen om att från och med den 1 januari 2017 få
överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt
utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630).
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
TIERPS
KOMMUN
2015-03-24
12 (43)
2.9.5
Dnr les 2015.203
§ 74
Ansökan om ordinarie licens för BBIC
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar
att hos Socialstyrelsen ansöka om permanent licens för BBiC.
Bakgrund
Utskottet barn och ungdom har § 22/2015 behandlat ärendet.
BBiC-konceptet (Barns Behov i centrum) är det av Socialstyrelsen antagna svenska
konceptet för det engelska Integrated Children's system. Konceptet är ett stöd för
handläggarnas arbete med att sätta barnets behov i centrum i allt utredningsarbete
med barn och ungdom.
BBiC implementerades våren 2009 vid Sociala enheten och man har sedan dess haft
prövolicens. Kommunstyrelsen har § 40/2014 ansökt om licens för BBiC.
Socialstyrelsen har i beslut den 30 april 2014 meddelat om ytterligare förlängning av
prövo- och implementeringstiden till och med den 1 april 2015.
Beslutsunderlag
EnhetschefJenny Olsson vid Sociala enheten har överlämnat ansökan om ordinarie
licens för BBiC.
Delges
Socialstyrelsen
Sociala enheten
Ordf sign
Jusbarandes sign
S8
Vidt sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
\,
ink
Mellan
(1)
("Socialstyrelsen")
Socialstyrelsen, 106 30 Stockholm
arr{
Telefax: 075-247 31 62
Kontaktperson: Katarina Munier
E-postadress:katarina.munier@socialstyrelsen.se
TIERPS KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN
("Licenstagaren")
(2)
Adress: Centralgatan 7
2015 -05- 1 5
7&teckning:
hananr:
Telefax; 0293-143`69
Kontaktperson:
rg
,r$
;Z—t•-;›, ""`-'
3
9,051 Vb
E-postadress: kommunstyrelsen etierp . se
har träffats följande
LICENSAVTAL
1.
BAKGRUND
1:1
Socialstyrelsen har Med utgångspunkt från ett brittiskt material utarbetat ett dokumentationsoch handläggningssystem benämnt Barns behov i centrum (nedan kallat BBIC) för användning i arbetet med social barnavård.
1.2
Avsikten är att BBIC skall spridas nationellt och kunna bli tillgängligt för de kommuner,
kommundelar och externa uppdragstagare som önskar och kan åta Sig att arbeta enligt systemet.
1.3
Mot ovanstående bakgrund har parterna kommit överens om att Socialstyrelsen skall upplåta
en licens till BBIC till Licenstagaren på nedanstående villkor.
2.
OM BBIC
2.1
BBIC är ett sammanhållet dokumentations- och handläggningssystem för social barnavård
som är avsett att användas för utredning, planering och uppföljning av insatser. Systemet följs
upp löpande och kommer att förändras över tiden. Systemets innehåll vid varje tillfälle beskrivs närmare på Socialstyrelsens hemsida, för närvarande: http://wwik.socialstyrelsen.se/
ArnnesordJbarn_ungdom/BBIC/index.htm
2.2
BBIC vilar på en teoretisk grund illustrerad i form av en triangel. För den.praktiska användningen har det utvecklats ett antal formulär och stöddokument samt utbildningsmaterial. Det
material som vid varje tillfälle ingår i BBIC kallas nedan BBIC-Materialet,
2.3
Vid användningen av BBIC ställs de krav på Licenstagaren vilka beskrivs närmare på Socialstyrelsens hemsida (nedan kallade BBIC-Konceptet). Kraven enligt BBIC-Konceptet kan
komma att förändras över tiden.
-1-
3.
UPPLÅTELSE
3.1
Socialstyrelsen upplåter härmed till Licenstagaren en enkel (d.v.s. icke exklusiv) licens att
nyttja BBIC och därmed BBIC-Materialet i sin verksamhet omfattande social barnavård på. de
villkor som framgår av detta avtal.
4.
LICENS MED PRÖVOTID RESPEKTIVE ORDINARIE LICENS
4.1
Licens kan vara av två slag, antingen Licens med Prövotid eller Ordinarie Licens. Den licens
som upplåtes genom detta avtal utgör Licens med Prövotid om annat inte anges på. sista sidan i
avtalet. Är Ordinarie Licens beviljad bekräftas detta genom Socialstyrelsens notering härom
på sista sidan.
4.2
Licens med Prövotid gäller som längst under 24 månader ("Prövotiden"), dock längst till dess
Ordinarie Licens beviljas. Om Licenstagaren vill fortsätta nyttja BBIC efter Prövotidens utgång, skall Licenstagaren ansöka om Ordinarie Licens senast tre månader före Prövotidens utgång. Licenstagaren kan också välja att ansöka om Ordinarie Licens vid tidigare tidpunkt och
ansökan behandlas i sådant fall av Socialstyrelsen inom de följande tre månaderna. Notering
om beviljad Ordinarie Licens sker på sista sidan i detta avtal. Ordinarie Licens gäller från det
datum som där anges.
4.3
Oberoende av vad som stadgas under punkt 4.2 ovan kan Socialstyrelsen på Licenstagarens
begäran medge förlängning av Prövotiden med högst 12 månader. Begäran skall vara motiverad och inges senast tre månader. före Prövotidens utgång.
4.4
I ansökan om Ordinarie Licens skall Licenstagaren beskriva hur BBIC har implementerats och
tillämpats under Prövotiden. Därutöver skall Licenstagaren till ledning för Socialstyrelsens
bedömning lämna de ytterligare uppgifter Socialstyrelsen begär.
4.5
Socialstyrelsen skall meddela Licenstagaren Ordinarie Licens om Licenstagaren uppfyller de
krav för detta som.Socialstyrelsen ställer enligt BBIC-Konceptet.
4.6
Licens med Prövotid upphör utan föregående uppsägning vid Prövotidens utgång om Licenstagaren inte ansöker om Ordinarie Licens inom föreskriven tid eller om Licenstagaren efter
ansökan inte beviljas Ordinarie Licens.
5.
ANVÄNDNINGEN AV BBIC
5.1
Är Ordinarie Licens beviljad åtar sig Licenstagaren att arbeta enligt de krav som stipuleras i
BBIC-Konceptet.
5.2
Gäller Licens med Prövotid kan Licenstagaren välja att använda delar av BBIC vid olika tillfallen under Prövotiden och Licenstagaren behöver således inte använda BBIC i sin helhet tmder hela Prövotiden. Syftet med Prövotiden är dock att ge Licenstagaren möjlighet att ta ställning till om man kan uppfylla de krav som stipuleras i BBIC-Konceptet.
6.
UTBILDNING
6.1
Socialstyrelsen åtar sig att utbilda den personal (lokala utbildare) som Licenstagaren utser,
med syftet att dessa i sin tur skall kunna utbilda Licenstagarens personal i arbetet med och i
-2-
tillämpningen av BB1C. Åtagandet omfattar en utbildningsomgång. De närmare villkoren
framgår av Socialstyrelsens hemsida.
6.2
Licenstagaren svarar för att den personal som arbetar med BBIC erhåller erforderlig utbildning
genom Licenstagarens lokala utbildare.
7.
ÖVERLÄMNADE AV BBIC-MATERIALET
7.1
Socialstyrelsen skall göra BBIC-Materialet tillgängligt för Licenstagaren genom överföring
elektroniskt och/eller genom överlämnande av materialet i pappersform.
8.
ÄNDRING AV BBIC-MATERIALET
8.1
Socialstyrelsen äger göra förändringar i BBIC-Materialet innefattande även att utmönstra befintligt material och lägga till nytt.
8.2
Då Socialstyrelsen vidtagit ändring enligt punkt 8.1 skall Licenstagaren underrättas härom
skrifiligen. Det åligger Licenstagaren att så snart som möjligt genomföra förändringarna i sin
verksamhet
8.3
Licenstagaren har inte rätt att på något sätt förändra BBIC-Materialet utan Socialstyrelsens
föregående skriftliga medgivande annat än i de avseenden där det uttryckligen framgår av
BBIC-Konceptet att detta är tillåtet. •
9.
INFORMATIONSUTBYTE; RAPPORTERING MM
9.1
Licenstagaren åtar sig att efter förfrågan från Socialstyrelsen bistå med uppgifter; t ex uppgifter till nationell statistik; såväl officiell som icke-officiell, till ledning för Socialstyrelsens utvärdering och utveckling av BBIC samt för underlag till statistiska sammanställningar över
socialtjänstens barnavård.
9.2
Licenstagaren åtar sig vidare att mot bakgrund av sina erfarenheter vid användningen av BBIC
lämna Socialstyrelsens förslag på. förändringar och förbättringar däri.
9.3
Socialstyrelsen har rätt att när som helst ta del av all dokumentation i ärenden som handlagts
enligt BBIC i syfte att bedöma om systemet hanteras korrekt. Om Socialstyrelsen önskar utnyttja sin rätt enligt denna punkt skall Licenstagaren underrättas skriftligen och parterna ska
därefter samråda om lämplig tidpunkt så att kontrollen kan genomföras så snart som möjligt
efter underrättelsen.
10.
VIDAREUPPLÅTELSE AV LICENSEN
10.1
Om Licenstagaren uppdrar åt andra självständiga enheter, t.ex. externa uppdragstagare, att
arbeta med hela eller delar av Licenstagarens BBIC-Material, får Licenstagaren vidareupplåta
rätt för uppdragstagaren att använda BBIC i det uppdraget. Licenstagaren svarar för att detta
avtals bestämmelser iakttas av uppdragstagaren.
10.2 Licenstagaren skall noggrant dokumentera vidareupplåtelser av licensen. Sådan dokumenta- •
tion skall bland annat innehålla namnet på den enhet licensen upplåtes till, uppgift om på vilka villkor upplåtelse sker och datum för upplåtelse samt notering om när licensen upphört. Sa-3-
cialstyrelsen har rätt att när som helst ta del av dokumentationen och parterna skall därvid följa den ordning som anges i punkt 9.3,
11.
UPPSÄGNING AV ORDINARIE LICENS
Ordinarie Licens gäller tills vidare med rätt för Licenstagaren att säga upp licensen till omeL
delbart upphörande och för Socialstyrelsen att säga upp licensen med sex (6) månaders uppsägningstid. Uppsägning, från såväl Licenstagaren som Socialstyrelsen, skall vara skriftlig.
11.2 Om Licenstagaren upphör att använda BBIC i sin verksamhet skall Socialstyrelsen genast
underrättas skriftligen om detta. Licensen anses ha upphört då användning inte längre sker.
12.
ÅTERLÄMNANDE AV BBIC-MATERIALET VID LICENSENS UPPHÖRANDE
12.1 Då licensen upphör att gälla skall Licenstagaren upphöra att arbeta med BBIC och därmed
med BBIC-Materialet.
12.2
Omedelbart efter att licensen upphört skall Licenstagaren tillse att BBIC-Materialet inte längre
är tillgängligt för någon användare.
12.3 Ovanstående gäller dock med förbehåll för enskilda ärenden vilka påbörjats före licensens
upphörande med användning av BBIC. Vid det fortsatta arbetet i sådana ärenden får BBICMaterialet nyttjas till dess att ärendet avslutats.
13.
FORCE MAJEURE
13.1
Om uppfyllandet av någon av parternas åtaganden enligt detta avtal hindras eller fördröjs på
grund av krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på. transporter eller energi,
myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller av annan orsak som ligger
utanför ifrågavarande parts kontroll, skall nämnda part vara befriad från skadestånd och andra
påföljder, förutsatt att parten inom skälig tid informerar motparten om förhållandet. Så snart
hindret upphört skall förpliktelsen fullgöras på avtalat sätt.
14.
MEDDELANDEN
14.1
Meddelanden enligt detta avtal skall vara skriftliga, varmed även avses telefax och e-post, och
skall ställas till den andra partens kontaktperson på den adress, varmed även avses telefaxnummer och e-postadress, som angivits ovan, eller till annan adress som den mottagande parten senast tio (10) dagar dessförinnan lämnat den avsändande parten skriftligt meddelande om.
14.2 Ändring av kontaktperson eller adress skall ske i enlighet med föregående punkt.
15.
TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTER
15.1
Detta avtal skall tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt.
15.2
Tvist i anledning av detta avtal skall slutligt avgöras genom skiljedom enligt reglerna för
Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Skiljeförfarandet skall äga rum i Stockholm.
-4
16. ÖVRIGT
16.1
Med "avtalet" avses detta dokument och dess bilagor. Om avvikelser förekommer mellan detta
dokument och dess bilagor gäller vad som anges i detta dokument.
16.2 Skulle någon bestämmelse i avtalet eller del därav befinnas ogiltig eller inte kunna genomföras skall detta inte innebära att avtalet i dess helhet är ogiltigt med mindre än att ogiltigheten i
väsentlig mån påverkar parternas utbyte av eller prestation enligt avtalet.
16.3
Ändringar av och tillägg till detta avtal skall för att vara bindande vara skriftligen avfattade
och undertecknade av parterna.
16.4
Avtalet med dess bilagor utgör parternas fullständiga reglering av alla frågor som avtalet berör. Alla skriftliga eller muntliga åtaganden och utfästelser som föregått avtalet ersätts av innehållet i detta avtal med bilagor.
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt.
Tierps kommun
Tierp den 2 oktober 2008
Stockholm den
Beng dbo Eriksson
Komm nst elsens ordförande
SOCIALSTYRELSEN
Per Nordenstam
Kommunchef
Åsa Börjesson,
Avdelningschef, Socialtjänstavdelningen
TJÄNSTEANTECKNING
Ordinarie Licens beviljad den
,24 5 - 0
,
SOCIALSTYRELSEN
(flANC Ma/bä a,t,‹
-5-
jorrbt_ 61,2)'
m
yt,
_ 1
KtikyvKIA.43,5sli<
TIERPS KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN
ENKÖPINGS KOMMUN
2015 -06-17
Kommunfullmäktige
Protokollsutdrag
Sammanträdesdatum 2015-06-08
D.nr:
Beteckning: ‘,
Paragraf
Ärendenummer KS2015/180
Yttrande över remiss om regionbildning
Beslut
Enköpings kommun tillstyrker att Landstinget i Uppsala län ansöker hos
regeringen om att från och med den 1 januari 2017 få överta det regionala
utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS
2010:630).
Beskrivning av ärendet
Landstinget i Uppsala län avser att ansöka hos regeringen om att bilda region den
1 januari 2017. Med anledning av detta behöver samtliga kommuner i länet ta
ställning till om man tillstyrker att landstinget ansöker om att ta över det regionala
utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS
2010:630).
Kommunerna i länet lämnar ett gemensamt yttrande. Yttrandet bifogas.
Kommunledningskontoret anser att de regionala utvecklingsfrågorna tjänar på att
samlas under ett gemensamt paraply genom en regionbildning i Uppsala län.
Kommunledningskontoret föreslår därför att Enköpings kommun tillstyrker
landstingets ansökan.
Arbetsutskottet har vid beredning av ärendet den 12 maj 2015 överlämnat
ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande på grund av sent
utdelade handlingar.
Kommunstyrelsen föreslår i beslut från den 19 maj 2015 paragraf 106 Enköpings
kommun tillstyrker att Landstinget i Uppsala län ansöker hos regeringen om att
från och med den 1 januari 2017 få överta det regionala utvecklingsansvaret
enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630).
Yrkanden
Helena Proos (S) yrkar bifall till kommunstyrelsen förslag.
Kopia till:
Landstinget, för åtgärd
Övriga kommuner i länet, för kännedom
Intygas att kopian stämmer överens med originalet
SAMMANTRÄDESPRO
HEBYN1KOMMUN
Sammanträdesdatum
"1155PS KdOlUN
17 juni 2015
KOMMUNSTYRELSEN
- KOMMUNFULLMÄKTIGE -
Plats och tid
2015 -06- 2 6
,;Iryks/LACJp__
D.nr:
Folkets Hus, Heby kl 17:00-21:20
k
Beteckning:
•Handl.nr:
Beslutande
Annika Krispinsson (C), ordförande
§ 75-85, 87-91
Åsa Johansson (C) § 86
Carl-Åke Elmersjö (MP), ordf § 86
Gunnar Ingle (S) § 75-77
Håkan Collin (S) § 78-91
Carina Schön(S)§ 75-82, 84-91
Margareta Quistberg (S) § 83
Marie Wilen (C)
Olof Nilsson (S)
Göran Rohlin (SD)
Per Möller (C)
Emilie Jansson (S)
Rickert Olzon (M)
Charlotte Wall (LP)
Michael Öhman (SD)
Rose-Marie Isaksson(S)
Per Mattsson (V)
Anders Pettersson (S)
Margaretha Gadde-Jennische
(M)
Karl-Arne Larsson (C)
Sören Johansson (KD)
Britt Nilsson (S)
Roland Back (LP)
Jan Dagh (SD)
Dick Pettersson (C)
Jan Andersson (S)
Carl-Eric Thörngren (5)
Gudrun Wängelin Lernskog(C)
Anne-Charlotte Mattsson (FP)
Sixten Larsson (M) § 75
Ej tjänstgörande ersättare
Paul NaMeriUS (M)
Sixten Larsson (M) § 76-91
Marie Uppman (MP)
Åsa Johansson (C) § 75-85,8
91
Bernt-Ove Stenmark (KD)
Utses att justera
Harald Brixeskog (MP)
Justeringens
plats och tid
Sekreterare
Kommunkontoret, måndag 22 juni 2015 kl 16:30
ling?"-f-SYN
bwa estzon (M)
§ 76-91
Jan Eriksson (S)
Björn Fredriksson (SD)
Bengt Löfling (V)
Erzsebet Wollein (S)
Berith Röjerås (C)
Bernt-Erik Rutström (S)
Torbjörn Ivarsson (LP)
Gerd Carlsson (C)
Carola Eriksson (S)
Hans Wiktorson (SD)
Mats Jennische (M)
Harald Brixeskog (MP)
Per Sverkersson (5)
Ingela Wikander (KD)
Tjänstemän
Monica Brode (LP)
Kenth Nilsson (5)
Peter Lund, kommunchef
Håkan Persson (5)
Helena Henriksson,
Margaretha Quistberg (S) § 75- kommunsekreterare
82, 84-91
Gunnar Ingle (S) § 78-79
Per Sverkersson (S)
Paragrafer
)-(ete----
75-91
Helena Henriksson
Ordförande
, 87-91
Carl-
Justerande
Per Sverkersson
Harald Br xeskog
ANSLAG/BEVIS
Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.
Organ
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum
17 juni 2015
Datum för
anslags uppsättande
22 juni 2015
Förvaringsplats för
protokollet
Underskrift
Kommunkontoret, Heby
Datum för
anslags nedtagande
Helena Henriksson
Justerandes signatur
\
I Utdragsbestyrkande
14 juli 2015
HEBYkKOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
16 (23)
Sammanträdesdatum
17 juni 2015
- KOMMUNFULLMÄKTIGE Kf § 85
Dnr 2015/59
106
Regionkommunbildning i Uppsala län
Kommunfullmäktiges beslut
•
Heby kommun tillstyrker att Landstinget i Uppsala län ansöker hos
regeringen om att 1 januari 2017 få överta det regionala
utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i
vissa län (SFS 2010:630) och som en följd därav bildas en region i
Uppsala län med direktvalt regionfullmäktige.
Sammanfattning
Landstingsstyrelsen har 5 maj 2015 beslutat att till länets kommuner
remittera frågan om ställningstagande om att bilda en regionkommun i
Uppsala län. Styrelsen önskar svar senast 30 juni 2015.
Landstinget redovisar i skrivelse 5 maj 2015 "Region Uppsala 2017 landstingets ansökan till regeringen om att bilda region" att mycket talar
för att från och med 2019 enbart landstingen eller länsstyrelserna
kommer att kunna vara regionalt utvecklingsansvariga. Om Region
Uppsala bildas kommer Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet
Uppsala län att gå samman 1 januari 2017.
I skrivelsen redovisas bland annat regionens uppdrag, fördelar med att
bilda en region, kommunernas roll och den fortsatta processen.
Förslag
Marie Wilki (C) med bifall av Håkan Collin (S): Bifall till
kommunstyrelsens förslag.
Förslagsordning
Ordförande ställer kommunstyrelsens förslag mot avslag och finner att
kommunfullmäktige .b.-6,iter --6YrsIcne
/J42( 196WAto
Beslutsunderlag
Ks § 138, 2 juni 2015
PM, 18 maj 2015
Remiss, 5 maj 2015
Delges
Landstingsstyrelsen
Justerandes signatur ,
4
Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
HÅBO
Datum
KOMMUN
2015-06-15
TIERPS KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN
Kommunfullmäktige
Tid och plats
2015 -06- 2 6
'cif) 14-3kk-fe9..._
Beteckning: 1, L \
'Handlnr.
?-f736
2015-06-15, kl. 19:00 — 21.45, Skoldoster Wärdshus, sal Rutger, Skokloster
Beslutande
Ledamöter
Se bifogad närvaro-, tjänstgörings- och omröstningsbilaga
övriga närvarande
Tjänstemän
Per. Kjeflander, kommundirektör
Jonas Eliasson, kanslichef
Hans Nordstedt, kommunsekreterare
Justering
Justerare
Fredrik Anderstedt (S) och Christian Nordberg (MP)
Tid och plats
2015-06-23, kommunkansliet, kommunhuset, Bålsta
Justerade paragrafer
§§ 33-44
Ajournering
Kl. 21.00-21.15, § 37
Underskrifter
Sekreterare
1
753144 ad'U4bd
Hans Nordstedt
Ordförande
Tz. inne g (M)
Justerare
Ficdnk Anderstedt (S)
Christian Nordberg (MP)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Datum
KOMMUN
2015-06-15
Kommunfullmäktige
Anslag/Bevis
Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag
Organ
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum
2015-06-15
Datum för
anslags uppsättande
2015-06-24
Förvaringsplats
för protokollet
Närarkiv, kommunkansliet, Häbo kommun
Underskrift
Datum för
anslags nedtagande efter: 2015-07-16
/6k
Hans Nord stedt
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
C
Datum
E-1
KOMMUN
l3
2015-06-15
Kommunfullmäktige
Tjänstgörings-1 närvarolista
Ordinarie ledamöter
Närvaro Tjänstgörande ersättare
Carina Lund (M)
N
1
Catherine öhrqvist (M)
I?
Bo Johnson (M)
Ulf Winberg (M)
N
Liselott° Grahn Mg (M)
N
Rasmus Kraftelid (M)
N
Carl-Johan Torstenson (M)
N
Nils-Åke Hårheden (M)
N
Anna Wiberg (M)
N
Björn Hedö (NI)
N
Tommy Rosenqvist (M)
N
Göran Eriksson (C)
19
F
Leif Zetterberg (C)
Lisbeth Bolin (C)
Sara Ahlström (C)
N
Håkan Welin (FP)
N
Anders Persson (FP)
F
Gunilla Mm (FP)
N
Christian Nordberg (MP)
Marie Nordberg (MP)
N
Fred Rydberg (KL)
N
Agneta Hägglund (5)
N
N
Werner Schubert (S)
Gunilla Gustavsson (S)
N
Lars-Göran Bromander (S)
N l
Helene Cranser (S)
N
Fredrik Anderstedt (3)
N
Nina Manninen (S)
N
Johan Tolinsson (S)
N
Akasya Randhav
1\1
Sven Erkert (S)
N
N
Eva Staake (S)
Sven-Olov Dväring (S)
N
Hillevi Anderstedt (5)
N
Marcus Carson (S)
F
Kurt Liedman (5)
Inger Wallin (S)
N
Leif Lindqvist (V)
N
Michael Rubbestad (SD)
N
N
Bengt Björkman (SD)
Kristian Leinonen (SD)
N
F
Linnea Bjuhr (SD)
Pirjo Thornfors (SD)
Robert Kohiström (SD)
N
Owe Fröjd (Båp)
N
Peter Björkman (Båp)
N
Total antal ledamöter och tjänstgörande:
41
Ej tjänstgörande ersättare
Närvaro
Ersättare Moderaterna
Bo Johnson (M), tjänstgör
Cecilia Lid6n (M)
Roger von Walden (M)
Björn Fredriksson (M)
Bertil Brifors (M)
N
N
N
iN
Ersättare Centerpartiet
Lisbeth Bolin (C), tjänstgör
Per Ander (C)
N
Omröstning § 37
Ja
Nej Avslår
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
23
18
Omröstning §
Ja I Nej Avstå,
I
i
EJ tjänstgörande ersättare
Närvaro
Ersättare Arbetarepartiet Socialdemokraterna
Kurt 1-ledman (3), tjänstgör
Sixten Nylin (5)
Maria Annell (S)
Ariel Pardo (S)
Hatiette Nordström (5)
Antonio Lopez (5)
Solveig Kalliomåld (3)
Tommy Berglund (5)
F
N
F
F
N
F
F
N
F
Ersättare Folkpartiet Liberalerna
Gunilla Alm (FP), tjänstgör
Ingvar Nilfjord (FP)
N
Ersättare Sverigedemokraterna
Pirjo Thonfors (SD), tjänstgör
Linn& Hellberg (3D)
Maria Andersson (SD)
Ersättare Miljöpartlet de Gröna
Ulrika Wallin (MP)
Sabine Noresson (MP)
F
N
Ersättare Bålstapartiet
Fadd Chibout (Båp)
Sjunne Green (Båp)
Ersättare Kristdemokraterna
Helen Bmbrels6n (KG)
F
Arvo Väisiinen (KD)
N
Totalt antal närvarande icke tjänstgörande ersättare: 12
Omröstning §
Ja L Nej Avstår
Ersättare Vänsterpartiet
Laila Sverndal (V)
Osman Yilmaz (V)
N = BeslutandeinäiVarande
1 F
N
F
F
F ,-- Frånvarande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
RÅBO
KOMMUN
Datum
2015-06-15
Kommunfullmäktige
KS 2015/159
KF § 38
Remissvar till Landstinget i Uppsala län angående
regionbildning
Sammanfattning
Landstinget i Uppsala län avser att den 30 september 2015 ansöka till
regeringen om att den 1 januari 2017 överta det regionala
utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecldingsansvar i vissa län
(SFS 2010:630) och därmed också att det i Uppsala län bildas en region med
ett direktvalt regionfullmäktige 2017. Förfarandet med bilda en region
innebär att Regionförbundet i Uppsala län och Landstinget i Uppsala län
organisatoriskt går samman.
Landstinget ställer nu, via remissförfarande, frågan till kommunerna i
Uppsala län — och då även till Håbo kommun — huruvida man tillstyrker
förslaget. Remisstiden är fastställd till 30 juni 2015.
Ett eventuellt tillstyrkande av landstingets förslag innebär inte att Håbo
kommun har förbundit sig att i framtiden tillhöra den föreslagna regionen.
Håbo kommun äger i framtiden rätten att till regeringen ansöka om länsbyte.
Yttrande
Regionfrågan handlar om vilka organ som ska handha och driva den
regionala utvecklingen i Sverige. Det är en fråga som. aktualiserades i och
med det svenska EU-medlemskapet i mitten på 1990-talet och som i
praktiken har debatteras och utretts ända sedan dess. I Sverige bildades
formellt de tre första regionerna 2011. Den 1 januari 2015 bildades sju nya
regioner i Sverige, vilket innebär att det idag finris tre olika organ i Sverige
som hanterar regional utveckling; landsting, länsstyrelser och kommunala
regionförbund. Skillnaden dem emellan är att länsstyrelserna är statliga
myndigheter som styrs utav statliga regleringsbrev och direktiv medan
landstingen är direkt folkvalda, och kommunförbunden indirekt folkvalda,
organ.
Ett troligt framtida scenario är att endast två organ kommer tillåtas vara
ansvariga för den regionala utvecldingen: landstingen eller länsstyrelserna.
Landstingets förslag innebär att Regionförbundet i Uppsala och Landstinget
i Uppsala län går samman och bildar en regionkommun. Konkret innebär
detta att det lagstadgade ansvar för regional utveckling som idag fullgörs av
regionförbundet föreslås hanteras av denna framtida regionkommun. Likaså
föreslås att de övriga statliga uppdrag som idag handahas av
regionförbundet hanteras av regionen. Vad som kommer att hända med de
medlemsuppdrag som kommunerna i Uppsala län idag uppdragit till
regionförbundet framgår inte av remissen.
JUSTERARE
EXPEDIERAD
SIGNATUR
UTDRAGSBESTYRKNING
Nr 2015.3362
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
RÅBO
Datum
KOMMUN
2015-06-16
Kommunfullmäktige
KS 2015/159
KF § 38
För Håbo kommun — och resterande kommuner i länet — innebär förslaget
att möjligheten att direkt påverka och utöva inflytande över den regionala
utvecklingen minskar. Detta faktum påpekas i remissen och där framhålls
kommunernas fortsatta inflytande över de regionala utvecklingsfrågorna i
den kommande regionen som en utav hörnstenarna i det fortsatta arbetet.
Det framhålls även att överenskommelser om regionens uppdrag,
framtagandet av en regional utvecklingsstrategi (RUS) och utformningen av
den framtida tjänstemannaorganisationen hör till uppgifter som ska lösas
gemensamt mellan landstinget och kommunerna. Dock presenteras inget
förslag till potentiell lösning på dessa frågor i remissen.
I grunden anser Håbo kommun att ett det regionala utvecklingsuppdraget
bäst hanteras av folkvalda regionala organ. Eftersom det förefaller sannolikt
att det regionala utvecldingsuppdraget i framtiden kommer att hanteras av
antingen länsstyrelser eller landsting, så anser Håbo kommun att
landstingets förslag representerar det bästa alternativet för länet sett som en
helhet
För Håbo kommuns vidkommande innebär dock landstingets förslag
minskad möjlighet till inflytande och påverkan, och i sak har kommunen att
ta ställning till ett förslag utan klara besked om hur kommunens möjligheter
till påverkan kommer tillgodoses framgent. Kommunen ombeds även göra
detta ställningstagande under en relativt stor tidpress. Det är Håbo kommun
bestämda uppfattning att detta inte är ett tillfredställande tillvägagångssätt
för att hantera sådana, för länet och kommunerna, viktiga och komplexa
frågor. Därför vill Håbo kommun understyrka vikten av att kommunernas
framtida möjlighet till påverkan och delaktighet i den regionala
utvecldingsprocessen verkligen hanteras med den noggrannhet och
transperens som anstår en sådan strategiskt viktig fråga.
Mot bakgrund av detta tillstyrker Håbo kommun landstingets förfrågan.
Beslutsunderlag
— Remiss från Landstinget i Uppsala län
— Arbetsutskottets behandling av ärendet 2015-05-15 § 78
— Kommunstyrelsens förslag till beslut 2015-05-25 § 103.
Styrelsen tillstyrker förslaget till yttrande.
Kommunfullmäktiges behandling av ärendet:
Michael Rubbestad (SD) föreslår att redovisat förslag till namngivning av
regionen — "Region Uppsala" — ses över till förmån för en benämning som
är mer läninkluderande.
JUSTERARE
EXPEDIERAD
SIGNATUR
UTDRAGSBESTYRICNING
Nr 2015.3362
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
O
Datum
1-K-(1DM
° P1UN
2015-06-15
Kommunfullmäktige
KS 2015/159
KF § 38
Kommunfullmäktiges beslut
1. Fullmäktige beslutar att tillstyrka att Landstinget i Uppsala län ansöker
hos regeringen om att den 1 januari 2017 fa överta det regionala
.utvecklingsansvaret enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa
län (SFS 2010:630) och därmed också att det i Uppsala län bildas en
region med direktvalt regionfullmäktige 2017.
2. Fullmäktige föreslår att redovisat förslag till namngivning av regionen —
"Region Uppsala" — ses över till förmån för en benämning som är mer
länsinkluderande.
Beslutsexpediering
Landstinget i Uppsala län
EXPEDIERAD
JUSTERARE
A
SIGNATUR
UTDRAGSBESTYRKNING
Nr 2015.3352
ÖST HAM MARS
KOMMUN
- EN DEL AV OSLAGEN
Kommunfullmäktige
TIERPS KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN
Utdrag ur
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015 -06- 16
Sid
2015-06-09
D.nr:
Beteckning: \ ,)
•Hadi nr:
Dnr KS 2015-70
Dpl 901
Bildande av Regionkommun, remissyttrande
Landstinget i Uppsala län avser att ansöka hos regeringen om att den 1 januari
2017 överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). Därmed bildas en region med direktvalt fullmäktige i Uppsala län. Det är ett krav från regeringen att kommunerna bereds tillfälle att yttra sig innan landstingsfullmäktige beslutar om att ansöka
om att bilda region.
För att regeringskansliet ska hinna bereda en ansökan om att bilda regionkommun med start 1 januari 2017 behövs ett beslut i landstingsfullmäktige den 30
september 2015.1 en remiss ombeds Östhammars kommun att ta ställning till
om man tillstyrker att landstinget ansöker hos regeringen om att ta över det regionala utvecklingsansvaret och att det därmed bildas en regionkommun med ett
direktvalt regionfullmäktige. Arbetsnamnet för den nya regionkommunen är
Region Uppsala.
Kommunledningskontorets skrivelse 2015-05-05 föreligger.
Kommunchef Peter Nyberg föredrar ärendet.
Arbetsutskottets förslag 2015-05-12
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att
tillstyrka att Landstinget i Uppsala län ansöker hos regeringen om att från och
med den 1 januari 2017 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen
om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630).
Kommunchef Peter Nyberg föredrar ärendet.
Kommunstyrelsens förslag 2015-05-18
Kommunfullmäktige i Östhammars kommun tillstyrker att Landstinget i Uppsala
län ansöker hos regeringen om att från och med den 1 januari 2017 få överta det
regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i
vissa län (SFS 2010:630).
Yrkande
Jacob Spangenberg (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.
ÖSTHAMMARS
KOMMUN
- EN DEi, AV 05l,AGEN
Kommunfullmäktige
Utdrag ur
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Sid
2015-06-09
Propositionsordning
Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att kommunfullmäktige
beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag.
Kommunfullmäktiges beslut
Kommunfullmäktige i Östhammars kommun tillstyrker att Landstinget i
Uppsala län ansöker hos regeringen om att från och med den 1 januari 2017
få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). (Bilaga 5).
Delges:
Landstinget i Uppsala län
Regionförbundet
Kommunerna i länet
Bilaga 5, KF § 5012015
Sidan 1 av 8
ffil
Landstinget i Uppsala län
2015-05-05
Dnr CK 2015-0090
Samtliga kommuner i Uppsala län
"Region Uppsala" 2017 — landstingets ansökan till regeringen
om att bilda region
Sammanfattning
Landstinget i Uppsala län avser att den 30 september 2015 ansöka hos regeringen om att
den 1 januari 2017 överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt
utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och därmed också att det i Uppsala län
bildas en region med direktvalt fullmäktige 2017. Frågan till kommunerna är om de
tillstyrker en sådan ansökan.
Regionförbundet Uppsala län bildades 2003. Sedan den 1 januari 2015 finns tio direktvalda regioner med regionalt utvecklingsansvar. Mycket talar för att det enbart kommer
att finnas två alternativ för vilka organ som kan vara regionalt utvecklingsansvariga
fr.o.m. 2019: landstingen eller länsstyrelserna. Att bilda "Region Uppsala" innebär att
Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län går samman. Formerna för
ett fortsatt inflytande för kommunerna och att identifiera Region Uppsalas uppgifter
utöver de som Landstinget i Uppsala län har och de som anges i Lagen om utvecklingsansvar i vissa län är prioriterat i den fortsatta processen.
Den politiska processen med att bilda region leds av en styrgrupp bestående av regionförbundets arbetsutskott förstärkt med landstingsstyrelsens ordförande och 2:e vice ordförande.
Historik
Regionfrågan handlar om vem som ska ansvara för den regionala utvecklingen — länsstyrelserna eller politiskt valda organ. Sverige har sedan 1990-talet haft en utveckling
från ett statligt myndighetsansvar för utvecklingen inom ett län till ett utökat regionalt
politiskt ansvar. Allt flera viktiga utvecklingsfrågor har fått en regional dimension.
Olika utredningar har utrett frågan de senast 25 åren. Sveriges EU-medlemskap bidrog
till att sätta de regionala frågorna på agendan. De första regionförsöken startade i slutet
av 1990-talet. Den s.k. PARK-utredningen ledde fram till att de regionala samverkansorganen började bildas 2003. Regionförbundet Uppsala län var ett av dem. Mats Svegfors ledde den s.k. Ansvarsutredningen som bland annat föreslog större regionkommuner än nuvarande län. Den senaste utredningen leddes av Mats Sjöstrand. Varken Svegfors eller Sjöstrands utredningar har lett till propositioner och riksdagsbeslut. RegionLandstingets ledningskontor
Slottsgrlind 2A 1 Box 602 1 751 25 Uppsala 1 tfn vx 018411 00 00 1 fax 018-611 60 10 1 org nr 232100-0024
10/WW.IU1.110
Bilaga 5, KF § 50/2015
Sidan 2 av 8
2 (4)
bildningsprocessen har ändå fortsatt inom nuvarande geografier. Möjligheten att bilda
större regioner öppnades av regeringen i slutet av mars 2015. Denna remiss behandlar
inte den senare frågan.
Det aktuella läget
De första regionerna bildades 2011. Det var Region Skåne, Västragötalandsregionen,
Region Gotland och Region Halland. För Region Skåne, Västragötalandsregionen och
Region Gotland handlade det om en permanentning av en försöksverksamhet som startade 1997. Den 1 januari 2015 bildades Region Östergötland, Region Jönköpings län,
Region Kronoberg, Region Örebro län, Region Gävleborg och Region Jämtland-Härjedalen.
1 sju län — Uppsala, Sörmland, Kalmar, Blekinge, Värmland, Dalarna och Västerbotten ligger det regionala utvecklingsansvaret på regionförbund. I Stockholms, Västmanlands,
Västernorrlands och Norrbottens län har länsstyrelserna det regionala utvecklingsansvaret. Landstingen i Västmanland, Västernorrland och Norrbottens län har förnyat de ansökningar som lämnades in under förra mandatperioden men som inte godkändes.
Ett troligt scenario är att det enbart kommer att finnas två alternativ för vilka organ som
kan vara regionalt utvecklingsansvariga fr.o.m. 2019: landstingen eller länsstyrelserna.
Vad är en region?
Regionerna regleras i Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630).
I lagen finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional
transportinfrastruktur i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Gävleborgs och Jämtlands län. Landstingsfullmäktige
och landstingsstyrelse får betecknas regionfullmäktige och regionstyrelse.
Att bilda "Region Uppsala" innebär att Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet
Uppsala län går samman.
De nya lagfästa uppgifterna för landstinget/regionen blir att utarbeta och fastställa en
strategi för länets utveckling ("regional utvecklingsstrategi", "RUS") och samordna
insatser för genomförandet av denna samt att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur, d.v.s. samma uppgifter som regionförbunden har.
Regionerna får — liksom regionförbunden - också besluta om användningen av vissa
statliga medel för regionalt tillväxtarbete och ska följa upp, låta utvärdera och årligen
till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Regionerna får
slutligen utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram.
Utöver de statliga, lagfästa uppgifterna, har staten genom åren lagt ytterligare uppgifter
på regionerna/regionförbunden. Det är till exempel kompetensplattformar och jämställd
tillväxt. Slutligen har regionförbundet uppdrag från medlemmarna, d.v.s. de åtta
kommunerna i länet och landstinget. Hit hör exempelvis FoU-stöd inom socialtjänsten
och angränsande hälso- och sjukvård, näringslivsfrågor, inklusive besöksnäringen samt
verksamhetsstöd till företagsfrämjande organisationer, regionala strategiska
folkhälsofrågor och EU-frågor.
2
Bilaga 5, KF § 5012015
Sidan 3 av 8
3 (4)
Varför region?
Det finns flera skäl till att låta regionförbundet och landstinget gå samman i en regionkommun. Det viktigaste är att stärka och utveckla Uppsala län utifrån tydliga politiska
mål. Ett direktvalt organ stärker den demokratiska legitimiteten för de regionala utvecklingsfrågorna. Egen beskattningsrätt ger större ekonomiska muskler än en
medlemsavgift. Att ha ett i stället för två politiskt styrda regionala organ innebär en effektivisering och underlättar för medborgarna. Hälso- och sjukvården som drivkraft för
regional utveckling kan bli ännu tydligare med en koppling till ett bredare regionalt
uppdrag — sambanden mellan välfärd och tillväxt stärks. Förutsättningarna att ta ett helhetsgrepp om regionala utvecklingsfrågor som i dag finns både i landstinget och på
regionförbundet blir bättre. Hit hör t ex kollektivtrafik — infrastruktur. Det blir en uppgift i den fortsatta processen att ta tillvara möjliga synergier mellan nuvarande landstingsuppgifter och det regionala utvecklingsuppdraget.
Med utgångspunkt i det ovanstående är det angeläget att tidigt precisera en verksamhetsick för den nya regionen. Något nytt ska åstadkommas som ger mervärde till länets
invånare. Parallellt med regionbildning startar revideringen av den regionala utvecklingsstrategin (RUS:en) Uppländsk Drivkraft som ska antas av regionförbundets fullmäktige i december 2016. Den nya RUS:en kommer att bli den programförklaring som
fördjupar verksamhetsidén för regionen.
Kommunernas roll
Regionförbundet Uppsala län är ett kommunalförbund med länets åtta kommuner och
landstinget som medlemmar. I dag har kommunerna således ett direkt inflytande över de
regionala utvecklingsfrågorna. Samtliga kommunstyrelseordförande och ledande oppositionspolitiker sitter i förbundets styrelse. Att kommunerna får ett fortsatt inflytande
över de regionala utvecklingsfrågorna även i den kommande regionen är därmed en av
hörnstenarna. i den fortsatta processen.
Kommunerna har involverats i processen med att bilda "Region Uppsala" sedan upptakten i januari. Att komma överens om regionens uppdrag (utöver landstingets nuvarande), att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi som regionens programförklaring
och att forma såväl den politiska som tjänstemannaorganisationen hör till de uppgifter
som ska lösas gemensamt mellan landstinget och kommunerna,
Den fortsatta processen mot Region Uppsala 2017
Regionförbundets styrelse har efter förslag från landstinget utsett regionförbundets arbetsutskott förstärkt med landstingsstyrelsens ordförande och 2:e vice ordförande till
styrgrupp för regionbildningen. Förbundsstyrelsen utgör politisk referensgrupp. Landstingsdirektören och regiondirektören är projektledare med övriga medlemmar i kommun- och landstingsdirektörsgruppen som projektgrupp.
Bildandet av en region innehåller två delprocesser. 1 ett första steg förbereds landstingets ansökan till regeringen. I ett andra steg genomförs — under förutsättning av att
riksdagen fattar ett positivt beslut — regionbildningen. Förberedelserna för genomförandet av regionen startar i praktiken parallellt med att ansökan lämnas in.
3
Bilaga 5, KF § 50/2015
Sidan 4 av 8
4 (4)
Ansökan till regeringen
För att regeringskansliet ska hinna bereda en ansökan om att bilda region behövs ett
beslut i landstingsfullmäktige den 30 september 2015. Beslutet ska föregås av en remiss
till kommunerna. 1 denna ombeds respektive kommunfullmäktige att ta ställning till om
man tillstyrker att landstinget ansöker hos regeringen om att ta över det regionala utvecklingsansvaret den 1 januari 2017 och att det därmed bildas en region med ett direktvalt regionfullmäktige. När ansökan kommit in till regeringen utarbetas en departementsskrivelse som skickas på remiss. Därefter skrivs en proposition fram som utskottsbehandlas. Ett riksdagsbeslut måste hinna fattas före sommaruppehållet 2016 för
att en "Region Uppsala" ska kunna bildas den 1 januari 2017. Enligt uppgift från regeringskansliet kommer ansökningarna från landstingen i Norrbottens, Västemorrlands,
Västmanlands och Uppsala län att delvis behandlas gemensamt.
Remisstiden sträcker sig mellan den 5 maj och den 30 juni. Den medlemsdialog som
Regionförbundet Uppsala län har med sina medlemmar under våren 2015 är ett viktigt
bidrag till ökade kunskaper om vad Region Uppsala är. Regionförbundets tvådagarssammanträde i mars var också ett led i processen.
Fråga till remissinstanserna
Tillstyrker kommunen att Landstinget i Uppsala län ansöker hos regeringen om att den
I januari 2017 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt
utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och därmed också att det i Uppsala län
bildas en region med direktvalt regionfullmäktige 2017?
Svar önskas senast den 30 juni 2015 till Landstinget i Uppsala län, Box 602, 751 25
Uppsala eller e-post landstinget@lul.se
Landstingsstyrelsen
Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg (S)
Landstingstyrelsens ordförande
Johan Edstav (MP)
Landstingsstyrelsens 1:e vice ordförande
Nina Lagh (M)
Landstingsstyrelsens 2:e vice ordförande
4
Bilaga 5, KF § 50/2015
Sidan 5 av 8
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
PROTOKOLL
Sammantradesdatum
Landstingsstyrelsen
2015-05-05
Sida
6 (37)
Dnr CK 2015-0090
§ 95
Regionkommunbildning i Uppsala län
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen beslutar
att
skicka remiss till kommunerna angående ställningstagande i frågan om bildande av
regionkommun i Uppsala län, med ett sista svarsdatum den 30 juni 2015,
att
godkänna projektplan för projekt Region Uppsala 2017.
Ärendet
Landstinget i Uppsala län avser att ansöka hos regeringen om att den 1 januari 2017 överta det
regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS
2010:630) och att det i Uppsala län därmed bildas en region med direktvalt fullmäktige.
Kommunernas inflytande är en hörnsten i en kommande region. Därför är det ett krav från
regeringen att kommunerna bereds tillfälle att yttra sig innan landstingsfullmäktige beslutar
om att ansöka om att bilda region. Ansökan måste beslutas om senast den 30 september för att
riksdagen ska kunna fatta beslut före sommaren 2016, vilket är en förutsättning för att
regionen ska kunna bildas den 1 januari 2017. Landstingsstyrelsen förväntas den 1 juni
besluta om ytterligare en remiss till kommunerna, för att förbereda genomförandet av
regionbildningen.
Regionförbundets styrelse beslutade den 19 mars — efter förslag från landstingsstyrelsen den 3
mars — att förbundsstyrelsens arbetsutskott i Regionförbundet Uppsala län, förstärkt med
landstingsstyrelsens ordförande och 2:e vice ordförande, ska utgöra politisk styrgrupp för
regionbildningen i Uppsala län och att förbundsstyrelsen utgör politisk referensgrupp.
Landstingsstyrelsen uppdrog den 3 mars till landstingsdirektören att tillsammans med
regiondirektören vid regionförbundet vara projektledare för regionbildningen med ett första
uppdrag att till landstingsstyrelsen den 5 maj 2015 utarbeta ett remissunderlag till länets
kommuner samt en detaljerad projektplan för regionbildningen.
Styrgruppen har berett förslaget till remiss samt projektplan. Projektplanen kommer att
kompletteras löpande.
Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Bilaga 5, KF § 50/2015
Sidan 6 av 8
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
2015-05-05
Sida
7 (37)
Yrkanden
Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till landstingsdirektörens
förslag.
Landstingsstyrelsen beslutar enligt landstingsdirektörens förslag.
Kopia till:
Samtliga kommuner
Regiondirektören
Produktionsdirektören
Utvecklingschefen
Exp. 2015-
Ordförandes sign
Justerandes sign
Sign.
Utdragsbestyrkande
Bilaga 5, KF § 50/2015
Sidan 7 av 8
Kommunfullmäktige
Remiss: Regionbildning i Uppsala län
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige föreslås besluta
att tillstyrka att Landstinget i Uppsala län ansöker hos regeringen om att från
och med den 1 januari 2017 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt
Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630).
Ärendet
Landstinget i Uppsala län avser att ansöka hos regeringen om att den 1 januari
2017 överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). Därmed bildas en region med direktvalt fullmäktige i Uppsala län. Det är ett krav från regeringen att kommunerna bereds tillfälle att yttra sig innan landstingsfullmäktige beslutar om att ansöka
om att bilda region.
För att regeringskansliet ska hinna bereda en ansökan om att bilda regionkommun med start 1 januari 2017 behövs ett beslut i landstingsfullmäktige den 30
september 2015. I en remiss ombeds Östhammar kommun att ta ställning till om
man tillstyrker att landstinget ansöker hos regeringen om att ta över det regionala utvecklingsansvaret och att det därmed bildas en regionkommun med ett direktvalt regionfullmäktige. Arbetsnamnet för den nya regionkommunen är Region Uppsala.
Föredragning
Att bilda Region Uppsala innebär att Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län går samman. De viktigaste uppgifterna för Region Uppsala —
utöver de som landstinget redan har - blir att utarbeta och fastställa en strategi
för länets utveckling (regional utvecklingsstrategi, RUS), samordna insatser för
genomförandet av strategin samt att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur, dvs. samma uppgifter som regionförbundet Uppsala län
har idag. Region Uppsala far också besluta om användningen av vissa statliga
medel för regionalt tillväxtarbete och ska följa upp, låta utvärdera och årligen till
regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Region Uppsala
får även utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram.
Bilaga 5, KF § 50/2015
Sidan 8 av 8
Förbundsstyrelsens arbetsutskott i Regionförbundet Uppsala län, förstärkt med
landstingsstyrelsens ordförande och 2:e vice ordförande utgör politisk styrgrupp
för bildandet av Region Uppsala. Regionförbundets förbundsstyrelse utgör politisk referensgrupp. Landstingsdirektören tillsammans med regiondirektören har
utsetts till projektledare för bildandet av Region Uppsala. Projektledarna har tagit fram en detaljerad projektplan för bildandet av Region Uppsala.
Regionförbundet Uppsala län är ett kommunalförbund med länets åtta kommuner och landstinget som medlemmar. I dag har kommunerna således ett direkt
inflytande över de regionala utvecklingsfrågorna. Landstinget Uppsala län anser
att det är en prioriterad uppgift att framöver identifiera formerna för inflytande
för kommunerna i Region Uppsala.
Under hösten 2015 tar Landstinget i Uppsala län fram ett förslag kring hur Region Uppsalas organisation ska se ut, vilka uppgifter Region Uppsala ska ha (utöver de som Landstinget i Uppsala län har i dag och de som regleras i Lagen om
regionalt utvecklingsansvar) samt formerna för kommunernas inflytande i Region Uppsala. Detta förslag remiteras till länets kommuner under fjärde kvartalet
2015.
Parallellt med processen med att bilda Region Uppsala diskuterar kommunerna i
Uppsala län följande frågeställningar:
- Hur ska kommunerna organisera sin samverkan framöver?
Vad händer med de uppdrag som Regionförbundet har idag och som inte
görs över till Region Uppsala? Vilka ska drivas vidare av kommunerna
och i vilken form?
Ambitionen är att slutföra diskussionerna kring frågeställningarna ovan under
2015 för att det ska finnas tid att skapa eventuella nya konstellationer och samverkanslösningar innan den 1 januari 2017.
Kommunledningskontoret
Peter Nyberg
kommunchef