Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg – Pölsebo
VATTENVERKSAMHET: Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg – Pölsebo Samrådsunderlag 2015-05-07 fö ö Dokumenttitel: Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg - Pölsebo, Vattenverksamhet, Samrådsunderlag. Författare: Helen Eklund, Ingvar Rhen, Sweco Dokumentdatum: 2015-05-05 Dokumentnummer i projekt: 108793-04-211-001 Ärendenummer: TRV 2015/34192 Publiceringsdatum: 2015-05-07 Projektledare: Eva Andersson, Trafikverket Uppdragsledare: Karl Holmström, Sweco Biträdande uppdragsledare: Lina Magnusson, Sweco Trafikverket Postadress: Trafikverket, Kruthusgatan 17, 405 33 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Sammanfattning Hamnbanan, som transporterar gods till och från Göteborgs hamn, är i dag en enkelspårig järnväg med mötesbangårdar vid Pölsebo och Kville. Den är utpekad som en av de sträckor i Sveriges järnvägsnät som har kapacitetsbrist. I delsträckan Eriksberg – Pölsebo kommer Hamnbanan att byggas i ett nytt dubbelspår som ansluter till befintligt enkelspår söder om Eriksbergsmotet i öster och till Pölsebo bangård i väster. Delsträckan är ca 1,4 km lång och kommer till stor del att anläggas som en tunnel, dels i bergtunnlar genom bergsområdena och dels i betongtunnlar eller betongtråg genom områden med jord. I anslutning till områden där betongtunnel eller betongtråg anläggs och vid övergångar mellan bergtunnel och betongtunnel kan grundvattennivåerna påverkas både i samband med att järnvägen byggs och när den är i drift om inga skyddsåtgärder genomförs. Förändring i grundvattennivåer kan medföra påverkan på framförallt träd och annan växtlighet och på byggnader inom ett bedömt s.k. påverkansområde. Åtgärder som medför t.ex. förändring av grundvattennivåer eller bortledning av grundvatten definieras som vattenverksamhet. Tillstånd för vattenverksamhet kan endast lämnas av Mark- och miljödomstolen. Detta samrådsunderlag är en del i tillståndsprocessen i Trafikverkets ansökan om vattenverksamhet i projektet Hamnbanan. Samrådsunderlaget redogör för förutsedd miljöpåverkan med avseende på ändrade grundvattenförhållanden i området. En mer utförlig beskrivning av förutsedd miljöpåverkan kommer att göras i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ingår i ansökan till Mark- och miljödomstolen. Med utgångspunkt från att konstruktionen av betongtunnlar och betongtråg utförs med de skyddsåtgärder som finns beskrivna i denna samrådshandling, kommer grundvattenförhållandena i anslutning till den planerade tunneln att påverkas i mycket liten omfattning. När tunneln byggs kommer avsänkningen av grundvattennivån i områden med jord att vara maximalt 1 m närmast tunnel. Avsänkningen minskar med avståndet och ca 200-300 m från tunneln beräknas avsänkningen vara maximalt ca 0,3 m. I berggrunden bedöms inga märkbara förändringar av grundvattennivån att uppkomma. Med avseende på detta görs följande bedömning: Det är en liten risk för att naturmiljön påverkas negativt, men detta kommer att belysas ytterligare i det kommande MKB-arbetet. I lertäckta områden inom ett beräknat påverkansområde finns risk för att sättningar uppstår med skador på fastigheter och konstruktioner som följd, men med skyddsåtgärder under byggtid enligt detta samrådsunderlag bedöms risken vara liten. Risk för sättningar kommer att beskrivas närmare i det kommande MKB-arbetet. Risken för föroreningar från förorenade områden frigörs och sprids till följd av ändrade grundvattenförhållanden bedöms som mycket liten, men kommer att beskrivas ytterligare i det kommande MKB-arbetet. Det finns bergvärmeanläggningar i utkanten av påverkansområdet. Bedömningen är det inte är någon risk att värmeeffekten i befintliga bergvärmeanläggningar kommer att påverkas. Innehållsförteckning Sammanfattning ............................................................................................................. 4 1 Administrativa uppgifter .......................................................................................... 7 2 Inledning ................................................................................................................. 8 3 2.1 Bakgrund ......................................................................................................... 8 2.2 Syfte................................................................................................................. 9 2.3 Avgränsning ..................................................................................................... 9 Studerade alternativ .............................................................................................. 10 3.1 Studerade alternativ i förstudien .................................................................... 10 3.2 Studerade alternativ i järnvägsutredningen ................................................... 11 3.3 Studerade alternativ inom ramen för järnvägsplan ........................................ 11 4 Lokalisering ........................................................................................................... 11 5 Ansökans omfattning ............................................................................................ 12 6 Tekniskt utförande ................................................................................................ 12 7 6.1 Beskrivning av planerad konstruktion ............................................................ 12 6.2 Betongtunnel och betongtråg ......................................................................... 13 6.1 Bergtunnel ..................................................................................................... 14 Befintliga förhållanden .......................................................................................... 15 7.1 Topografi ........................................................................................................ 15 7.2 Hydrologi........................................................................................................ 15 7.3 Markanvändning och planer .......................................................................... 15 7.4 Geologi .......................................................................................................... 17 7.5 Geotekniska förutsättningar och risk för sättningar ....................................... 19 7.6 Grundvatten ................................................................................................... 20 7.7 Befintliga brunnar och energibrunnar ............................................................ 21 7.8 Riksintressen ................................................................................................. 21 7.9 Naturmiljö....................................................................................................... 21 7.10 Markföroreningar ........................................................................................... 23 8 Områdesspecifika förhållanden ............................................................................ 24 8.1 Väst Nordviksgatan........................................................................................ 24 8.2 Väst Nordviksgatan - Celsiusgatan ................................................................ 25 8.3 Celsiusgatan – Bratteråsgatan ...................................................................... 26 8.4 Bratteråsberget .............................................................................................. 28 8.5 Bratteråsberget – Krokängsparken ................................................................ 30 8.6 Krokängsberget ............................................................................................. 31 8.7 Väster Krokängsberget/Pölsebo, Pölsebo ..................................................... 32 9 Bedömd påverkan och skyddsåtgärder ................................................................ 34 9.1 Ändrade grundvattennivåer ........................................................................... 34 9.2 Utsläpp av avloppsvatten ............................................................................... 39 9.3 Buller i byggskedet ........................................................................................ 40 10 Samlad konsekvensbedömning ........................................................................ 40 11 Preliminär innehållsförteckning i MKB ............................................................... 42 1 Administrativa uppgifter Projekt Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg – Pölsebo Sökande Trafikverket Kontaktperson Eva Andersson, projektledare Trafikverket Ombud Fredrik Niord, verksjurist Trafikverket Besöksadress Kruthusgatan 17, Göteborg Postadress Trafikverket, 404 33 Göteborg Telefon 0771-921 921 Organisationsnummer 02100-6297 Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Västra Götaland Prövningsmyndighet Mark- och miljödomstolen, Vänersborg 7 108793-04-211-001 2 Inledning Detta dokument utgör underlag inför tidigt samråd om vattenverksamhet enligt 6 kap. 4 § miljöbalken. Det syftar till att ge en översiktlig bild av hur projektet Hamnbanan kommer att påverka grundvattenförhållanden och vilka miljökonsekvenser som kan förväntas med avseende på ändrade grundvattenförhållanden. Samrådshandlingen baseras på material från följande dokument: 2.1 Systemhandling. Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg – Skandiahamnen. Projekterings PM Hydrogeologi (108793-18-080-001). Systemhandling. Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg – Skandiahamnen. Markteknisk undersökningsrapport (MUR), Hydrogeologi (108793-18-081-001). Järnvägsplan. Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg – Plösebo. Miljökonsekvensbeskrivning (108793-04-040-001). Järnvägsplan Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg – Skandiahamnen, Underlagsrapport Miljötekniska markundersökningar (108793-04-041-009). Järnvägsplan Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg – Skandiahamnen, Underlagsrapport Riskbedömning, inklusive förslag till mätbara åtgärdsmål avseende förorenad mark (108793-04-081-001). Bakgrund Hamnbanan, Eriksberg-Pölsebo, är ett järnvägsprojekt som ska göra det möjligt för fler tåg att trafikera sträckan, i syfte att säkerställa framtida godstransporter till och från Göteborgs hamn och övriga industrier på Hisingen i Göteborg. Göteborgs hamn är Nordens största hamn och ett naturlig centrum för den skandinaviska godstrafiken. Hamnen är utpekad som riksintresse och ca 65 procent av Sveriges containertrafik och 30 procent av landets utrikeshandel går via Göteborgs hamn. Kombinationen sjöfart och tåg är det transportsätt som är mest effektivt ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Godstågtrafiken ökar i landet och den största ökningen står containertrafiken till och från Göteborgs hamn för. En tredubbling av trafiken till och från hamnen har skett sedan 2001, där en omflyttning av transporter från väg till järnväg bidrar till ökningen. På Hamnbanan går även gods till industrierna Volvo, ST1, Rya, Oljehamnen, Stena Metal m.fl. Hamnbanan är i dag enkelspårig med mötesbangårdar vid Pölsebo och Kville och den är utpekad som en av de sträckor i järnvägsnätet som har kapacitetsbrist. För att andelen järnvägstrafik och den totala godstrafiken ska kunna öka krävs att Hamnbanan byggs ut till dubbelspår. Detta kommer att medföra att fler tåg kan trafikera sträckan på ett effektivt och miljövänligt sätt. I etappen Eriksberg – Pölsebo byggs ett nytt dubbelspår som ansluter till befintligt enkelspår söder om Eriksbergsmotet och till Pölsebo bangård i väster. Delsträckan är ca 1,4 km lång och kommer till stor del att anläggas i tunnel, dels i bergtunnlar och dels i betongtunnlar eller betongtråg genom områden med jord. I anslutning till områden där betongtunnel eller betongtråg anläggs och vid tunnelpåslag (övergång bergtunnel – betongtunnel) kan, om inte skyddsåtgärder vidtas, grundvattennivåerna påverkas både i byggskedet och i driftskedet. Förändring i grundvattennivån kan medföra konsekvenser för bl.a. naturmiljön och bebyggelse inom ett bedömt influensområde. Viss avledning av länshållnings-vatten från schakter kan behöva göras. Det i 8 108793-04-211-001 byggskedet inläckande grundvattnet tillsammans med regnvatten och dagvatten från schaktområdet är att betrakta som avloppsvatten. Vid drivning av tunnel krävs processvatten. Det kommer även att uppstå ett visst inläckning av grundvatten i tunneln från sprickzoner i berget. Vatten kommer därför att pumpas ut från tunneln och är då att betrakta som avloppsvatten. 2.2 Syfte Syftet med utbyggnaden av Hamnbanan med dubbelspår är att säkerställa framtida godstransporter på järnväg till och från Göteborgs hamn och övriga industrier på västra Hisingen med rimliga konsekvenser för påverkan på omgivning och kostnader. Syftet med detta samrådsunderlag är att redogöra för befintliga förhållanden utmed den planerade etappen av Hamnbanan, Eriksberg-Pölsebo, med avseende på planförhållanden, hydrogeologi, geoteknik, naturmiljö mm. Underlaget beskriver den planerade anläggningen och planerade åtgärder för att lösa hydrogeologiska utmaningar längs bansträckan. Syftet är att redogöra för förutsedd miljöpåverkan med avseende på ändrade grundvattenförhållanden i området och detta samrådsunderlag är specifikt inriktat på det som berör tillståndsprövning för vattenverksamhet. I Järnvägsplanens Miljökonsekvens-beskrivning Eriksberg-Pölsebo beskrivs samtliga miljökonsekvenser för den aktuella bansträckan. 2.3 2.3.1 Avgränsning Geografisk avgränsning – hydrauliskt påverkansområde Järnvägsplanen omfattar en ny tunnelsträckning, ca 1,4 km lång mellan Eriksberg och Pölsebo bangård. En tunnel kan medföra påverkan på grundvatten-förhållandena i området som i sin tur medför konsekvenser för omgivningen. För den geografiska avgränsningen i tillståndsansökan för vattenverksamhet har ett hydrauliskt påverkansområde (benämns bara som påverkansområde i övriga kapitel) beräknats. Detta motsvarar ett område där grundvattenförhållandena kan komma att påverkas av den nya tunneln och där det därmed kan uppstå konsekvenser för naturmiljö, bebyggelse mm. Dock innebär det inte att fastigheter och andra objekt med nödvändighet påverkas eftersom påverkansområdets yttre gräns definieras av en beräknad grundvattenavsänkning på 0,3 m, vilket är en liten avsänkning. Påverkansområdet ska ses som det område som bör beaktas i planering av ett kontrollprogram och bedömningen av vilka fastighetsägare som är berörda av den planerade vattenverksamheten. Även Influensområde har beräknats vilket motsvaras av det område som grundvattenbildningen bedöms ske och vilket balanserar flödet till tunnel, dvs. avsänkningen antas vara noll vid influensområdets rand. Influensområdet är något större än påverkansområdet. Beräknat påverkansområde används som underlag för att bestämma sakägarkretsen och beräknat influensområde används som underlag för att avgränsa samrådskretsen. Bedömningen är att det är jordakviferen som i huvudsak bedöms påverkas. Bergakviferen är redan påverkad av flera berganläggningar och bedöms påverkas i mindre grad av de planerade tunnlarna. 2.3.2 Avgränsning av miljöaspekter I samrådsunderlaget och i det kommande MKB-arbetet beskrivs förutsedda miljökonsekvenser med avseende på ändrade grundvattenförhållanden. Avgränsning av miljöaspekter i detta arbete redovisas i en matris enligt Tabell 2-1. 9 108793-04-211-001 Tabell 2-1. Matris över avgränsning avseende miljöaspekter. Miljöaspekter Behandlas i MKB vattenverksamhet Motiv till avgränsning Ändrade grundvattennivåer Ja Om inte skyddsåtgärder utförs kommer grundvattennivåer att påverkas Avledning av vatten Ja Länshållningsvatten (orsakat av inläckande vatten och processvatten för bl. a. drivning av tunnel) kan behöva avledas och betraktas som avloppsvatten Naturmiljö Ja I Krokängsparken finns träd som kan påverkas vid ändrade grundvattennivåer Bebyggelse Ja Ändrade grundvattennivåer kan innebära risk för sättningar Markföroreningar Ja Ändrade grundvattennivåer kan medföra ändrade spridningsvägar från förorenad mark. Kulturmiljö Nej Den planerade vattenverksamheten medför ingen påverkan på kulturmiljön i området. Aspekten beaktas i MKB järnvägsplan. Landskapsbild Nej Den planerade vattenverksamheten medför ingen påverkan på landskapsbilden i området. Aspekten beaktas i MKB järnvägsplan. Buller Ja I byggskedet kan pumpar och infiltrations-anläggningar generera buller. Nej Den planerade vattenverksamheten medför ingen påverkan på rekreation och friluftsliv i området. Aspekten beaktas i MKB järnvägsplan. Luftföroreningar Nej Den planerade vattenverksamheten medför inga luftföroreningar. Aspekten beaktas i MKB järnvägsplan. Risk Farligt gods Nej Den planerade vattenverksamheten medför inga transporter av farligt gods. Aspekten beaktas i MKB järnvägsplan. Rekreation friluftsliv och 3 Studerade alternativ 3.1 Studerade alternativ i förstudien Utgångspunkten för järnvägsutredningens studier av alternativ har varit den tidigare framtagna förstudien för ny Hamnbana mellan Marieholmsbron och Göteborgs hamn. I förstudien definieras följande alternativ: Dubbelspår i befintlig sträckning, där nytt spår kan läggas norr eller söder om befintligt. Delvis överdäckat dubbelspår i befintlig sträckning, där nytt spår kan läggas norr eller söder om befintligt. 10 108793-04-211-001 3.2 Dubbelspår i ny sträckning i närheten av befintligt spår, i berg- och/eller betongtunnel. Studerade alternativ i järnvägsutredningen Utifrån förstudiens alternativ har i järnvägsutredningen ett utredningsområde definierats, inom vilket följande tre utredningskorridorer för nytt dubbelspår har avgränsats: Alternativ B – ett nytt spår intill det befintliga enkelspåret Alternativ BÖ – ett nytt spår intill det befintliga enkelspåret med kortare överdäckning vid Bratteråsberget. Alternativ T – Ny tunnelsträckning norr om befintligt spår. Nollalternativ Korridorerna sammanfaller i princip med förstudiens alternativ. För samtliga alternativ gäller att Pölsebo bangård ska vara kvar. 3.3 Studerade alternativ inom ramen för järnvägsplan Trafikverket beslutade 2012-01-04 att alternativ T, ny tunnelsträckning norr om befintligt spår, ska ligga till grund för fortsatt planering i järnvägsplanearbetet. Detta alternativ har bedömts vara det mest fördelaktiga med avseende på funktion, kostnad, samhällsekonomisk nytta samt påverkan på människors hälsa och miljö. 4 Lokalisering Alternativ T, enligt ovan, innebär att ett nytt dubbelspår byggs med större delen av sträckningen Eriksberg - Pölsebo i tunnel. Sträckan Eriksberg – Pölsebo ansluter i nordost mot befintligt enkelspår vid Eriksbergsmotet och i sydväst till Pölsebo bangård öster om Älvsborgsbron, se Figur 4-1. Tunneln kommer att utgöras av växlande bergtunnlar, betongtunnlar och betongtråg. Bergtunnlar sprängs genom två höjdområden och påverkar inte direkt marken ovanför tunneln. Betongtunnlar byggs i schakt genom jordlagren, schakt som sedan återställs efter byggnationen. Hamnbanan planeras att byggas i bergtunnel genom Bratteråsberget och Krokängsberget och i betongtunnel öster om Bratteråsberget, mellan Bratteråsberget och Krokängsberget samt väster om Krokängsberget. Banan byggs i schakt från betongtunnlarna och ansluter till befintlig marknivå med betongtråg vid Eriksbergsmotet och Pölsebo bangård. Byggande av tunnlarna kommer att pågå några år och den största påverkan på grundvattenförhållandena under byggtiden kommer att vara i anslutning till de områden där betongtunnel anläggs. 11 108793-04-211-001 Figur 4-1 Planerad utbyggnad av Hamnbanan, delen Eriksberg – Pölsebo. Gult visar spårets utsträckning i bergtunnel, rött betongtunnel och grönt tråg/stödkonstruktion. 5 Ansökans omfattning Ansökan till miljödomstolen omfattar tillstånd enligt miljöbalken till följande åtgärder: Bortledning av grundvatten i byggskedet Hantering av avloppsvatten (grundvatten, dagvatten, processvatten) i byggskedet Anläggande av pumpbrunnar och infiltrationsbrunnar i byggskedet Åtgärder utförs under byggskede för att grundvattennivåerna i ett driftskede skall motsvara de befintliga grundvattennivåerna innan byggskede. Bedömningen är därför att ingen vattenverksamhet pågår under driftskede och ingen ansökan till miljödomstolen är nödvändig för driftskede. 6 Tekniskt utförande 6.1 Beskrivning av planerad konstruktion Hamnbanan är planerad att byggas om från nuvarande enkelspår till dubbelspår mellan Eriksbergsmotet och Pölsebo bangård. Föreslagna konstruktionstyper längs järnvägssträckningen framgår av Tabell 6-1 och delsträckorna illustreras i Figur 8-1. 12 108793-04-211-001 Tabell 6-1 Konstruktionstyper längs den nya järnvägssträckningen mellan Eriksberg och Pölsebo. Geografiskt läge Konstruktionstyp Från km Till km Längd [m] Eriksberg Spår på mark 4+100 4+280 180 Väst Nordviksgatan Stödkonstruktioner /Tråg 4+280 4+400 120 Väst Nordviksgatan – Celsius gatan Betongtunnel i bergschakt 4+400 4+550 150 Celsiusgatan till Bratteråsberget Betongtunnel 4+550 4+720 170 Bratteråsberget Bergtunnel 4+720 4+810 90 Bratteråsberget till Krokängsberget Betongtunnel 4+810 5+080 270 Krokängsberget Bergtunnel 5+080 5+290 210 Väster om Krokängsberget/Pölsebo Betongtunnel 5+290 5+510 220 Pölsebo Tråg 5+510 5+790 280 6.2 Betongtunnel och betongtråg Föreslagen betongtunnelsektion framgår av Figur 6-1. Bredden förväntas bli ca 14 m och höjden ca 9,6 m. För schakt antas ett alternativ vara att nyttja spont. Spont antas kunna sättas minst ca 1 m utanför betongtunnel när den avslutas i jord. Här antas att bredd av schakt är ca 20 m. Samma bredd erfordras för betongtråg. Spont mot berg kräver en något bredare schakt, preliminär i storleksordning 30 m. För att kunna bygga betongtunnel är ett alternativ att göra en tätkaka av betong mellan sponten som dragförankras med pålar eller dragstag. 13 108793-04-211-001 Figur 6-1 Föreslagen betongtunnelsektion. 6.1 Bergtunnel Föreslagen bergtunnelsektion framgår av Figur 6-2. Bredden förväntas bli ca 12,5 m och höjden ca 9,5 m. Bergtunnlar anläggs genom Bratteråsberget och berget i Krokängsparken och de är 90 respektive 210 m långa. Figur 6-2 Föreslagen bergtunnelsektion. 14 108793-04-211-001 7 Befintliga förhållanden 7.1 Topografi Topografin längs den aktuella sträckan av Hamnbanan varierar. Bratteråsberget respektive Krokängsberget utgör två höjdområden med marknivåer på ca +25 respektive drygt +30 m. Emellan dessa finns ett flackt område med marknivån ca +10 m. Även områdena öster om Bratteråsberget och väster om Krokängsberget vid Pölsebo är flacka med marknivåer på ca +15 m. Figur 7-1 visar topografi och delavrinningsområden i området. Figur 7-1 Topografi och delavrinningsområde för Hamnbanan Eriksberg – Skandiahamnen. 7.2 Hydrologi Delavrinningsområden längs för den aktuella sträckan redovisas i Figur 7-1. I lågområdet mellan Bratteråsberget och Krokängsparken fanns tidigare en bäck, men denna kulverterades runt år 1940 i samband med utbyggnaden av varvsverksamheten. I övrigt finns inga ytvattendrag längs den aktuella sträckan. Den naturliga avrinningen från större delen av det aktuella området sker via den kulverterade bäcken söder ut mot Göta älv. 7.3 Markanvändning och planer Utredningsområdet är till största delen bebyggt med en blandning av bostäder och verksamheter. Tidigare har varvens aktiviteter präglat markanvändningen och 15 108793-04-211-001 stadsbilden. Under senare år har en omfattande utbyggnad av framförallt bostäder pågått inom de före detta varvsområdena. Norr om bansträckningen, norr om Säterigatan, i den östra delen av området finns ett område med flerbostadshus, se Figur 7-2. Norr om Pölsebo bangård finns småhusbebyggelse och söder om Pölsebo bangård ligger området känt som ”terrassen”. Detta ligger uppe på det höjdparti som fortsätter österut från Älvsborgsbrons landfäste nästan fram till Eriksbergshamnen. Detta område ligger söder om befintlig bansträckning och består av flerfamiljshus. Det finns även en del kontor och verksamheter i området, bl.a. vid Eriksberg i öster och vid Säterigatan. Vid Nordviksgatan finns en bensinstation. Mellan Bratteråsberget och Krokängsparken finns en fotbollsplan. Krokängsparken utgör det viktigaste rekreationsområdet inom utredningsområdet, men även Bratteråsberget används för rekreation. Båda dessa området utgör naturliga höjdpartier i det annars flacka landskapet. Öster om Bratteråsberget finns en före detta grustäkt som avslutades och fylldes ut på 1970-talet. Markanvändningen utgörs idag av en park, parkeringsyta samt som upplagsyta för schaktmassor. 7.3.1 Översiktplan Göteborgs Stad har en översiktsplan antagen av kommunfullmäktige 2009-02-26. I planen finns ett reservat för ny Hamnbana norr om befintlig järnväg. 7.3.2 Detaljplaner Huvuddelen av utredningsområdet omfattas av två detaljplaner (DP3965 och DP 4647). Gällande detaljplaner samt pågående detaljplanearbete redovisas i Figur 7-2. Två detaljplanearbeten pågår. Den ena planen berör Säterigatan, fotbollsplanen samt Hamnbanans placering genom Krokängsparken. Den andra berör ett större område öster om Bratteråsberget med plats för 600 lägenheter. 16 108793-04-211-001 Bratteråsberget Krokängsparken Figur 7-2 Gällande detaljplaner och pågående detaljplanearbete som berör Hamnbanan, EriksbergPölsebo. 7.4 7.4.1 Geologi Berggrund Berggrunden utgörs av kristallina bergarter, gnejs och granit. Berget är ställvis mer eller mindre kraftigt förskiffrat och omvandlad till gnejsgranit. Grundvattnet i berget finns i öppna spricksystem längs korridoren. De vattenförande sprickorna/zonerna finns främst i riktningarna N-S, WNW-ESE, ENE – WSW och NW-SE, men den dominerande riktningen är nord-sydlig. Sprickorna uppvisar medelbrant till brant västlig stupning. Där sönderkrossning och/eller omvandlingen av berget ökar, minskar vattenföring på grund av att lera fyller sprickorna. 7.4.2 Jordarter De jordartsgeologiska förhållandena i undersökningsområdet domineras av områden med lera i lägre partier och av berg i dagen eller berg med tunt jordtäcke i högre belägna områden, Figur 7-3 och Figur 7-4. Öster om Bratteråsberget finns ett sammanhängande område med isälvssediment i dagen och i anslutning till detta förekommer svallsediment i form av sand. Lera förekommer både som glacial lera och som postglacial lera (avsatt efter den senaste istiden). Jordlagrens mäktighet varierar i området. Under leran finns friktionsmaterial. I den östra delen av området finns ca 0-3 m fyllnadsmaterial och 10 m lera över drygt 10 m sand och grus, sannolikt isälvssediment. Mellan Bratteråsberget och Krokängsparken, finns ca 0-3 m fyllnadsmassor, ca 10 m lera och 17 108793-04-211-001 under det sand och grus med mäktigheten ca 20 m. Väster om Krokängsberget vid Pölsebo utgörs jordlagerföljden av ca 3-7 m lera som underlagras av 3-9 m sand. Eriksberg Bratteråsberget Krokängsberget Pölsebo Figur 7-3 Jordlager och bergblottningar längs den nya järnvägssträckningen mellan Eriksberg och Skandiahamnen. 18 108793-04-211-001 O V Figur 7-4 Geologisk profil längs Hamnbanan, Eriksberg – Pölsebo, från öster till väster. Höjd- och längdskala i meter. Profilen är redovisad från öster till väster. 7.5 Geotekniska förutsättningar och risk för sättningar De geotekniska förhållandena är varierande längs den nya järnvägssträckningen. Förhållandena växlar mellan områden med mäktiga sediment och höjdpartier med berg i dagen, vilket översiktligt åskådliggörs i Figur 7-4 som visar ett längdsnitt längs järnvägslinjen. I de delar som utgörs av lera är den i huvudsak normal till svagt överkonsoliderad och därför känslig vid belastning. Ökad belastning kan leda till sättningar. Inom områden med lera över friktionsmaterial finns risk för sättningar till följd av sänkta grundvattennivåer. Det medför att det främst är i anslutning till betongtunnel/tråg vid Säterigatan mellan Bratteråsberget och Krokängsberget samt vid Pölsebo som risk för sättningar till följd av sänkta grundvattennivåer föreligger. I den östra delen av området vid Nordviksgatan kommer inte projektet att påverka grundvattenförhållandena, vilket medför att det heller inte är någon risk för sättningar. 19 108793-04-211-001 7.6 7.6.1 Grundvatten Grundvattenmagasin Det huvudsakliga grundvattenmagsinet i jord återfinns i vattenförande lager i morän och/eller sandlager och uppsprucken bergyta i större delen av projektområdet. Grundvattenmagasinet överlagras av täta lerlager, framför allt i lågpartier mellan bergkullar och höjdområden. Detta magasin är att betrakta som slutet. Tunna skikt med förhöjd genomsläpplighet kan finnas i lera. I fyllnadsmaterialet över leran finns ett öppet grundvattenmagasin. Undantaget från denna generalisering av området i ett övre och undre grundvattenmagasin finns främst öster om Bratteråsberget. Här finns ett större område med friktionsjord med sand och isälvssediment (sand till block). Det finns också ett antal öppna grundvattenmagasin längre västerut och då i anslutning till bergområdena. Dessa områden är viktiga för grundvatten-bildningen väster om Krokängsparken Leran under Göta älv underlagras av friktionsjord. Det undre grundvatten-magasinet bedöms stå i kontakt med detta friktionslager. Längs hela korridoren förkommer i berggrunden grundvatten i öppna spricksystem, som även står i hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet i jordlagren. De bergtekniska undersökningarna har inte visat på några betydande sprickzoner längs planerad bansträckning. 7.6.2 Grundvattennivåer Inom intresseområdet finns befintliga undermarksanläggningar. Dessa anläggningar har sedan länge påverkat grundvattennivåerna. Även Lundbytunneln påverkar vattenbalansen inom tillrinningsområdet. Ett antal infiltrationsanläggningar finns inom området som reglerar grundvattennivåer till följd av undermarksanläggningarna. På lång sikt kan eventuellt inläckaget minska till dessa berganläggningar; erfarenheter finns från andra anläggningar i Sverige som visar detta. Det kan då betyda att grundvatten-nivåerna på lång sikt också kan höjas om grundvatteninläckaget minskar. Årsvariationen på grundvattennivån är relativt väl känd nära aktuellt område i några punkter som mäts av Stadsbyggnadskontoret (SBK) i Göteborg. Den allmänna bilden är att variationen är störst i den övre, norra delen av avrinningsområdet och att den är mindre i avrinningsområdets nedre, sydliga delar, vilket stämmer väl vid analys av SBKs data. Skillnaden mellan de uppmätta högsta och lägsta grundvattennivåerna är ca 4-5 m i de övre delarna av avrinningsområdet medan motsvarande skillnader är ca 2-3 m i närheten av planerad bansträckning i söder. Grundvattenytan bedöms ligga i huvudsak 1–8 meter under markytan i jord och 2-11 meter i berg (Medianvärden; varierar beroende på område). Grundvattennivån kan ligga djupare periodvis i vissa områden). 7.6.3 Grundvattenbildning Den planerade bansträckningen berör 8 ytavrinningsområden. I några fall nära bansträckningen återfinns grundvattendelare inte i samma lägen som ytvattendelare på grund av de geologiska förhållandena. Det medför att grundvattenflödet i huvudsak går från norr till söder i områden där planerad bansträckning går. Nybildning av grundvatten i området sker i randområdena mellan jord och berg, men beror till stort del på områdets karaktär (andelen hårdgjorda ytor, jordarter, 20 108793-04-211-001 anläggningar och dränerande/läckande ledningar i området). Grundvattenbildningen är sannolikt något större i Sannegårdsområdet jämfört med övriga områden som berörs av Hamnbanan. Detta på grund av att det, enligt SGUs kartering, inte finns ett ihållande lerlager dokumenterat i detta område. Det kan noteras att grundvattenbildningen i centrala Göteborg är generellt liten. 7.7 Befintliga brunnar och energibrunnar En inventering av brunnar i området runt Hamnbanan, delen Eriksberg – Pölsebo har genomförts utifrån SGU:s digitala brunnsarkiv, se Figur 7-5. Samtliga brunnar utgörs av energibrunnar (bergvärmeanläggningar). Energibrunnarna i området är 120-200 m djupa. Den värmeöverförande längden i en energibrunn bestäms av brunnens längd under grundvattennivån. För att minska effektiviteten för en bergvärmeanläggning krävs en avsevärd avsänkning av grundvattennivån i berggrunden. Figur 7-5 Energibrunnar inom området runt Hamnbanan, delen Eriksberg - Pölsebo. 7.8 Riksintressen Hamnbanan säkerställer transporterna till Göteborgs hamn och är av riksintresse för kommunikation. I anslutning till Hamnbanan finns även områden av riksintresse för industriell produktion. Närliggande Lindholmen är av riksintresse för kulturmiljö. 7.9 Naturmiljö För att identifiera områdets naturvärden har ett flertal inventeringar genomförts under arbetet med järnvägsutredningen och under pågående järnvägsplan. Naturvärdena inom det aktuella området är främst knutna till Krokängsparken, men även till Bratteråsberget. Samråd kring naturvärden har genomförts med både Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med Miljöförvaltningen i Göteborg. Ändrade grundvattenförhållanden bedöms främst påverka vegetationen. Därför beskrivs endast värden förknippade med vegetation i denna samrådshandling. Olika vegetationsmiljöer är olika känsliga för förändringar i grundvattennivån. 21 108793-04-211-001 7.9.1 Träd och växter Bratteråsberget utgör ett naturområde medan Krokängsparken är en naturpark. Krokängsparken anlades som naturpark 1902. Trädskiktet i parken och på Bratteråsberget domineras av ek med en största stamdiameter på 80-100 cm. De flesta ekarna har en ålder på som mest ca 100 år. Övriga trädslag som förekommer är björk, ask, lind, oxel, apel, fågelbär och klibbal mm. I området finns gott om gamla ihåliga ekar som ger livsmiljöer för många småkryp och boplastmöjligheter för flera fågelarter och för fladdermöss. Vid naturmiljöinventeringar i Krokängsparken och på Bratteråsberget har flera fynd av fridlysta och rödlistade arter påträffats. Flera sådana arter har även påträffats utmed befintligt järnvägsspår. Krokängsparken är ur ett lokalt perspektiv en mycket viktig miljö. Sett ur ett regionalt perspektiv är parken främst viktig för spridning av organismer knutna till ädellövträd och död ved. Alla ädellövmiljöer med naturvärden i klass med Krokängsparken är viktiga för den långsiktiga överlevnaden av arter knutna till gamla ädellövträd. Som en del av inventeringen i Krokängsparken har en bedömning av trädens känslighet för förändrade grundvatten förhållanden genomförts. Ekmiljöerna vid bergets fot, i närheten till bergtunnelpåslagen bedöms vara mycket känsliga för förändrade grundvattennivåer. Samtliga inmätta träd redovisas i Figur 7-6. De största ekarna vid Bratteråsberget förekommer i nära anslutning till planerade tunnelpåslag på bergets östra och västra sida. Vegetationen uppe på berget bedöm däremot inte som särskilt känslig för förändrade grundvattennivåer. Figur 7-6 Inmätta träd vid Krokängsparken och Bratteråsberget. 22 108793-04-211-001 7.10 Markföroreningar Spridning av föroreningar via grundvattnet skulle kunna inträffa till följd av ändrade grundvattenförhållanden. En dämning av grundvattenflödet, tillfälligt eller permanent, medför att grundvattnets flödesriktning förändras och att eventuella föroreningar kan frigöras från marken och på så sätt spridas med grundvattnet. Länshållningsvatten påverkat av petroleumföroreningar kan förväntas uppkomma, framförallt vid schakt inom de östra och de västra delarna av utredningsområdet. De undersökningar som har genomförts med avseende på förorenad mark (se Figur 7-7) indikerar att föroreningshalterna i mark och grundvatten inom det aktuella området generellt är låga. Ställvis förekommer dock jordmassor med höga föroreningshalter. De vanligast förekommande föroreningarna utgörs av metaller och oljekolväten och de finns till stor del i fyllnadsmassor. De högsta föroreningshalterna påträffades i det utfyllda före detta grustäktsområdet öster om Bratteråsberget (3) samt i bullervallen söder om nuvarande spårområde i Pölsebo (9). Inom dessa områden är framförallt metallhalterna höga. Längs sträckan förekommer låga halter av petroleumkolväten i det ytliga grundvattnet i vissa punkter. Merparten av de förorenade massorna kommer att schaktas ur vid planerade markarbeten, vilket medför minskad risk för förorening av grundvattnet. Vid de tre provpumpningar som har genomförts i området har vattenprov tagits för kemisk-fysikalisk analys. Pumpningen öst om Bratteråsberget togs också prover för analyser av kolväten för att få eventuella indikationer på föroreningar. Ingen parameter i det analyserade provet överstiger miljöförvaltningens riktlinjer för utsläpp till recipient och dagvatten. Figur 7-7 Karta över utredningsområdet med markerade provtagningspunkter för förorenad mark. De högsta föroreningshalterna påträffas öster om Bratteråsberget (område 3) samt i bullervallen söder om nuvarande spårområdet vid Pölsebo (område 9). 23 108793-04-211-001 8 Områdesspecifika förhållanden Nedan följer en beskrivning av områdesspecifika förhållanden längs den aktuella järnvägssträckan inom det område där järnvägen ska gå i tunnel. Den är uppdelad i olika områden beroende på om den planerade konstruktionen går i betongtunnel/tråg eller i bergtunnel, se Figur 8-1. Hydrauliska egenskaper för jordakvifer och bergakvifer som ligger till grund för beräkningar i detta kapitel redovisas i ”Systemhandling. Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg – Skandiahamnen. Markteknisk undersökningsrapport (MUR), Hydrogeologi”. Borrningar med provtagning och siktning av provmaterial samt hydrauliska tester i jord och berg har gett plastspecifika värden. Figur 8-1 Områdesindelning enligt nedanstående beskrivning. Färgerna visar: Tråg (grön), betongtunnel i jord Röd) samt tunnel i berg (gul). 8.1 Väst Nordviksgatan Strax väster om Nordviksgatan planeras järnvägen att förläggas i ett betongtråg som längre västerut övergår till en betongtunnel. 8.1.1 Markanvändning I dag utgörs markanvändningen av en park, några parkeringsytor, samt en bensinmack strax norr om bansträckning intill Nordviksgatan. 8.1.2 Geologi och grundvattenförhållanden En konceptuell modell Figur 8-2 visar förhållanden vid planerad bansträckning vid Nordviksgatan, öster om Celsiusgatan. Väster om Nordviksgatan ligger 24 108793-04-211-001 fyllnadsmaterial närmast markytan (ca 0-3 m) och det underlagras av sand och grus ned till berget. Djupet till berg ökar snabbt mot öster och öster om Nordviksgatan finns ett lager med lera som blir mäktigare österut. Detta lerlager underlagras av sand och grus av betydande mäktighet ovan bergytan. Betongtråget kommer att ligga ovan grundvattenytan och ingen påverkan på grundvattennivån förväntas därför varken under byggskedet eller under driftskedet i området nära Nordviksgatan. Figur 8-2. Konceptuell modell över lagerföljd vid Nordviksgatan. 8.1.3 Naturmiljö Grundvattennivåerna kommer ej att påverkas varför ingen påverkan av naturvärden av ändrade grundvattenförhållanden. 8.1.4 Markföroreningar Föroreningshalter i grundvattenprov var låga. Bullervall söder om järnväg innehåller ställvis lätt förorenade massor. 8.2 Väst Nordviksgatan - Celsiusgatan Öster Celsiusgatan planeras järnvägen att förläggas i 150 m lång betongtunnel förlagd i bergschakt. 8.2.1 Markanvändning I dag utgörs markanvändningen av en park öster om Celsiusgatan. 8.2.2 Geologi och grundvattenförhållanden En konceptuell modell Figur 8-3 visar förhållanden vid planerad bansträckning väst om Nordviksgatan till öster om Celsiusgatan. Bergsområdet mellan Celsiusgatan och Nordviksgatan bedöms fortsätta österut under Nordviksgatan och kan vara det som orsakar att grundvattennivåerna norr om 25 108793-04-211-001 området där Nordviksgatan korsar planerad bansträckning ligger på nivån +5 m medan grundvattennivån vid bansträckning är ca +1,5 m. Figur 8-3. Konceptuell modell över lagerföljd vid Nordviksgatan – Celsiusgatan. 8.2.3 Naturmiljö I området bedöms det inte finnas naturvärden som kan påverkas av ändrade grundvattenförhållanden. 8.2.4 Markföroreningar Inom området öster om Celsiusgatan visar de genomförda undersökningarna att fyllnadsmassorna är mer förorenade. Massorna innehåller förhöjda halter (halter över riktvärdet för KM och MKM) av metaller såsom bly, koppar och zink samt oljekolväten. Låga halter av petroleumkolväten har påträffats i grundvattnet. Merparten av de förorenade massorna kommer att schaktas ur i anläggningsskedet, vilket medför att föroreningashalterna i grundvattnet bedöms minska. Förändrad spridning till följd av ändrade grundvattennivåer bedöms inte bli av omfattande karaktär. 8.3 Celsiusgatan – Bratteråsgatan Öster om Bratteråsberget mellan Celsiusgatan och Bratteråsgatan planeras järnvägen att förläggas i en betongtunnel med längden ca 170 m. 8.3.1 Markanvändning Fram till 1970-talet fanns en grustäkt i området och efter avslutad täktverksamhet har området fyllt. Området används idag som upplag för schaktmassor (delvis förorenade). 8.3.2 Geologi och grundvattenförhållanden En konceptuell hydrogeologiskmodell i Figur 8-4 visar förhållanden vid planerad bansträckning mellan Bratteråsgatan och Celsius gatan. Närmast markytan finns 26 108793-04-211-001 fyllnadsmaterial/lera, 0-ca 3 m, som underlagras av lerig silt/siltig lera med mäktigheten ca 3-7 m. Under det finns sand med inslag av grus, med mäktigheten upp till 20 m, på berg. I området har det tidigare varit en grustäkt och området är utfyllt med massor av okänt ursprung. Djupet till täktbotten kan variera, men tolkningen är att den ligger på ca +9. Den hydrauliska konduktiviteten i jordlagren är i storleksordning 10-4 till 10-3 m/s. Grundvattenbildningen är sannolikt i storleksordningen 50-120 mm/år, men kan vara något högre på grund av goda infiltrationsmöjligheter. Grundvattenmagasinet i jordlagren sträcker sig sannolikt både långt norrut och långt söderut. Grundvattenbildningen sker främst i randområdena till avrinningsområde 5 och 8, se Figur 7-1, men det närliggande området med sand och isälvssediment i dagen är dock sannolikt mest betydande ur grundvatten-bildningssynpunkt. Grundvattenytan ligger på nivån ca + 7 m. Planerat schaktdjup ligger på nivån ca + 3 m och spontdjupet har beräknats till nivån -1 m. Under konstruktionsskedet kommer den vattenförande sektionen minska till ca 60 % av ursprunglig mäktighet. Figur 8-4 Konceptuell hydrogeologisk modell över lagerföljd i området öster om Bratteråsberget mellan Bratteråsgatan och Celsiusgatan. Figuren visar även bedömda spont- och schaktdjup vid anläggandet av tunneln. 8.3.3 Naturmiljö Större delen av området utgörs av ett upplag för schaktmassor. Naturvärden i form av ekar och andra värdefulla träd finns på Bratteråsbergets sluttning i den västra delen av område. 8.3.4 Markföroreningar Enligt genomförda miljötekniska markundersökningar är föroreningshalterna i marken låga i den västra delen av området. Tjärasfalt förekommer. Låga halter av petroleumkolväten har påträffats i grundvattnet. Vid den provpumpning som genomfördes i området våren 2014 kunde dock inga petroleumkolväten påvisas i grundvattnet. 27 108793-04-211-001 Merparten av de förorenade massorna kommer att schaktas ur i anläggnings-skedet, vilket medför att föroreningshalterna i grundvattnet bedöms minska. Förändrad spridning till följd av ändrade grundvattennivåer bedöms inte bli av omfattande karaktär. 8.4 Bratteråsberget Genom Bratteråsberget planeras järnvägen i en 90 m lång bergtunnel. 8.4.1 Markanvändning Området utgörs av naturmark. 8.4.2 Geologi och grundvattenförhållanden En konceptuell hydrogeologisk modell i Figur 8-5 och Figur 8-6 visar förhållanden vid planerad tunnelsträckning genom höjdområdet Bratteråsberget. Under perioder utan nederbörd ligger grundvattennivån i berget lågt beroende på dränering via de sprickor som kommuniserar med omgivande jordlager. Under perioder av mer ihållande regn sker dels en påfyllnad av vatten i de grunda jordfyllda svackorna och dels en direkt avrinning mot omgivande jordtäckta områden. Grundvattennivån i berget höjs under sådana perioder relativt snabbt, men sjunker sedan undan efter att regnperioden upphört. I de jordfyllda svackorna finns sannolikt under långa perioder inget fritt grundvatten, utan vattnet utgörs endast av kapillärt bundet vatten. Samma förhållanden gäller i de tunna jordlagren på bergets sidor ner mot de mer mäktiga jordlagren. Under mer ihållande regn genereras ett grundvattenflöde i dessa lager från direkt nederbörd och ytavrinning från bergområden uppströms jordlagren. En tid efter ett ihållande regn finns sannolikt bara kapillärt bundet vatten. Dessa förhållanden illusteras i Figur 8-6. Den hydrauliska konduktiviteten i jordlagren är i storleksordning 10-6 m/s. Den hydrauliska konduktiviteten för berg i 100 m skalan är i storleksordning 1·10-7 m/s. Sannolikt är grundvattenbildning i berg låg och grundvattenmagasinet i berget får betraktas som begränsat. 28 108793-04-211-001 Figur 8-5 Konceptuell hydrogeologisk modell över Bratteråsberget. Figur 8-6 Konceptuell hydrogeologisk modell över Krokängsparken och Bratteråsberget. Den nedre figuren visar grundvattenhöjningen vid en nederbörds situation. 8.4.3 Naturmiljö Området utgörs av naturmark och i området förekommer större ekar och andra ädellövträd. Området vid tunnelpåslaget mot väster har bedömts ha höga naturvärden (klass 2). 8.4.4 Markföroreningar Inga fyllnadsmassor förekommer i området. Vid de miljötekniska markundersökningar som genomfördes i området påvisades låga halter av PAH i ytliga jordlager. 29 108793-04-211-001 8.5 Bratteråsberget – Krokängsparken Mellan Bratteråsberget och Krokängsparken planeras järnvägen att gå i en betongtunnel med längden ca 270 m. 8.5.1 Markanvändning Markanvändningen inom de centrala delarna av området utgörs av en fotbollsplan. I den östra delen av området, öster om Säterigatan, finns kontorslokaler. Områdets västra del utgörs av Krokängsparken. I norr finns bostäder och en förskola. 8.5.2 Geologi och grundvattenförhållanden En konceptuell hydrogeologisk modell i Figur 8-7 visar förhållanden vid planerad bansträckning i lågområdet mellan Bratteråsberget och Krokängsparken. Närmast markytan finns fyllnadsmaterial/lera med mäktigheten 0-ca 2 m. Det underlagras av lera med siltskikt med varierad mäktighet (i central delen ca 2-8 m). Under leran finns siltig sand (8-10 m) och sand (10-18 m) som i de djupaste delarna övergår till sandigt grus/grusig sand (18-26 m) på berg. Lerlagret tunnas ut och försvinner mot Krokängsberget. Uttunning av lerlagret bedöms ske även i östra delen mot Bratteråsberget. Friktionsmaterialet under leran bedöms finnas på bergytan över hela dalgången men det är oklart hur skiktet med siltig sand varierar under leran. Den hydrauliska konduktiviteten i det undre grundvattenmagasinet är i storleksordning 10-4 m/s. Lerlagren över det undre grundvattenmagasinet har betydligt lägre hydraulisk konduktivitet, sannolikt i storleksordning 10-8 m/s eller lägre. Grundvattenbildningen är i storleksordningen 50-120 mm/år. Grundvattenmagasinet i jordlagren sträcker sig sannolikt långt norrut och söderut och grundvattenbildningen bedöms främst ske i randområdena till avrinningsområde 5, se Figur 7-1. Grundvattennivån ligger på nivån ca +6 m och bedömt schaktdjup ligger på nivån ca +3 m. Spontdjupet har beräknats till nivån ca – 2 m. Under konstruktionsskedet kommer den vattenförande sektionen minska till ca 65 % av den ursprungliga mäktigheten. Figur 8-7 Konceptuell hydrogeologisk modell över området mellan Bratteråsberget i öster och Krokängsparken i väster. Figuren visar även bedömda spont- och schaktdjup vid anläggandet av tunneln. 30 108793-04-211-001 8.5.3 Naturmiljö Naturvärden finns främst i den västra delen av området, i det område som utgörs av Krokängsparken. I parkområdet finns värdefulla större ekar och andra ädellövträd som kan vara känsliga för förändrade grundvattennivåer. 8.5.4 Markföroreningar Miljötekniska markundersökningar indikerar att föroreningsgraden i området är låg. I den östra delen av området förekommer halter av metaller över riktvärdet för MKM i en provpunkt. Prov från fyllnadsmassor under fotbollsplanen visar på låga föroreningshalter. Norr om fotbollsplanen påvisades halter av PAK över riktvärdet för MKM. 8.6 Krokängsberget Genom berget i Krokängsparken planeras järnvägen att gå i en bergtunnel med längden 210 m. 8.6.1 Markanvändning Området utgörs av en naturpark som anlades redan 1902. 8.6.2 Geologi och grundvattenförhållanden Den konceptuella modell som visas i Figur 8-8. Figur 8-6 speglar i stora drag även de hydrogeologiska förhållandena i Krokängsberget. Under perioder utan nederbörd ligger grundvattennivån i berget lågt beroende av dränering via sprickor som kommuniserar med omgivande jordlager. Under perioder av mer ihållande regn sker dels en påfyllnad av vatten i de grunda jordfyllda svackorna och dels en direkt avrinning mot omgivande jordtäckta jordområden. Grundvattennivån i berget höjs under sådana perioder relativt snabbt men sjunker sedan undan efter att regnperioden upphört. I de jordfyllda svackorna finns sannolikt under långa perioder inget fritt grundvatten, utan vattnet utgörs av kapillärt bundet vatten. Samma förhållanden torde gälla de tunna jordlagren på bergets sidor ner mot de mer mäktiga jordlagren. Under mer ihållande regn genereras ett grundvattenflöde i dessa lager från direkt nederbörd och ytavrinning från bergområde uppströms jordlagren. En tid efter ett ihållande regn finns sannolikt bara kapillärt bundet vatten. Dessa förhållanden illusteras i Figur 8-6. Den hydrauliska konduktiviteten i jordlagren är i storleksordning 10-6 m/s. Den hydrauliska konduktiviteten för berg i 100 m skalan är i storleksordning 1·10-7 m/s. Sannolikt är grundvattenbildning i berg låg och grundvattenmagasinet i berget får betraktas som begränsat. 31 108793-04-211-001 Figur 8-8 Konceptuell hydrogeologisk modell över Krokängsberget. 8.6.3 Naturmiljö Trädskiktet i Krokängsparken domineras av ek med en största stamdiameter på 80100 cm. De flesta ekarna har en ålder på som mest ca 100 år. Övriga trädslag som förekommer är björk, ask, lind, oxel, apel, fågelbär och klibbal mm. I området finns gott om gamla ihåliga ekar som ger livsmiljöer för många småkryp och boplastmöjligheter för flera fågelarter och för fladdermöss. Som en del i naturmiljöinventeringarna gjordes en bedömning av trädens/vegetationens känslighet för förändrade grundvattenförhållanden. Ekmiljöerna vid bergets fot, i närheten av tunnelns mellanpåslag bedömdes som mycket känsliga för förändrade grundvattennivåer. Vegetationen uppe på berget bedömdes däremot inte som känsligt för förändringar i grundvattennivåer. Växtligheten uppe på berget bedöms inte vara försörjd av grundvatten utan av nederbördsvatten som rinner av på berghällarna. 8.6.4 Markföroreningar I den sydvästra delen av Krokängsparken har fyllnadsmassor påträffats, inom övriga delar är jordlagren tunna eller saknas helt. Inga förhöjda föroreningshalter har påträffats. 8.7 Väster Krokängsberget/Pölsebo, Pölsebo Väster om Krokängsberget, vid Pölsebo, planeras järnvägen att gå i ca 220 m betongtunnel och därefter i ca 280 m betongtråg längre västerut. 8.7.1 Markanvändning Den östra delen av området ligger inom Krokängsparken. Planerad sträckning av Hamnbanan ansluter till befintlig bangård i Pölsebo. Strax norr om bangården ligger ett bostadsområde med radhus- och småhusbebyggelse. Grundläggningen inom detta område utgörs huvudsakligen av platta på mark, varför området bedöms vara känsligt för sättningar. 32 108793-04-211-001 8.7.2 Geologi och grundvattenförhållanden En konceptuell hydrogeologisk modell i Figur 8-9 visar förhållanden vid planerad bansträckning vid Pölsebo. Närmast markytan finns fyllnadsmaterial/lera (djup 0-ca 3 m) som underlagras lera med siltskikt med varierad mäktighet (3-4(7) m). Under leran finns siltig sand som i de djupaste delarna övergår till en grövre sand med gruslinslag (4(7)-6 (16) m) på berg. Lerlagret tunnas ut och försvinner mot Krokängsberget. Uttunning av lerlagret bedöms ske även mot bergklacken i centrala delen av området. Sannolikt finns friktionsmaterial på berg under leran i hela dalgången. Den hydrauliska konduktiviteten i det undre grundvattenmagasinet är i storleksordning 10-5 till 10-4 m/s. Lagren med lera och silt över det undre grundvattenmagasinet har betydligt lägre hydraulisk konduktivitet, i storleksordning 10-8 m/s. Grundvattenbildningen är i storleksordningen 50-120 mm/år. Grundvattenmagsinet i jordlagren i den östra delen av området är sannolikt begränsad norrut då bergnivån ligger högre där. Grundvattenbildningen sker sannolikt till stor del genom avrinning från Krokängsparken. Denna bedömning bygger på att grundvattenfluktuationerna är större och snabbare in detta område jämfört med längre väster ut. Grundvattenmagsinet i jordlagren i den västra delen av området sträcker sig sannolikt långt norrut och grundvattenbildningen sker troligtvis främst i den västra delen av avrinningsområdet där det förekommer sand i markytan. Grundvattenytan i området ligger på nivån ca + 13 m. Planerat schaktdjup ligger på nivån + 8 till +10 m och beräknat spontdjup vid konstruktionsskedet ligger på nivån +4 till+6 m. Under konstruktionsskedet kommer den vattenförande sektionen att minska avsevärt till ca 0-10 % av den ursprungliga mäktigheten vid östra Pölsebo och till ca 20 % i västra Pölsebo. Figur 8-9 Konceptuell hydrogeologisk modell över området väster om Krokängsparken vid Pölsebo. Figuren visar även bedömda spont- och schaktdjup vid anläggandet av tunneln/tråg. 8.7.3 Naturmiljö Den östra delen av området berör naturvärden inom Krokängsparken. Ekmiljöerna vid bergets fot, i närheten av tunnelns mellanpåslag bedöms som mycket känsliga för förändrade grundvattennivåer. 33 108793-04-211-001 8.7.4 Markföroreningar Genomförd miljöteknisk markundersökning indikerar generellt låga föroreningshalter i området. I några undersökta punkter förekommer höga halter av alifatiska kolväten och metaller. Bullervallen vid bangården består av fyllnadsmassor från Lindholmsområdet påverkade av den tidigare varvsverksamheten. Massorna innehåller förhöjda halter av metaller och PAH. 9 Bedömd påverkan och skyddsåtgärder 9.1 9.1.1 Ändrade grundvattennivåer Bergtunnlar Inläckage i bergtunnlar kan ge upphov till att grundvattennivån i berget sänks. Ett sådant inläckage bedöms bli litet, under förutsättning av att speciellt anslutningar mellan betongtunnel och bergtunnel görs täta, både för Bratteråsberget och vid Krokängsparken och inga negativa konsekvenser bedöms därför uppkomma under byggskede och under driftskede. Grundvattennivåerna i bergen vid Krokängsparken och Bratteråsberget bedöms ligga relativt lågt mot vad som skulle kunna förväntas. Grundvattennivåerna i är redan idag påverkade av befintliga berganläggningar. Den nya tunneln kommer sannolikt inte påverka grundvattensituationen nämnvärt jämfört med dagens situation. I Tabell 9-1 redovisas beräknat inläckage och påverkansområde med antagen grundvattennivå nära markyta. Med hänsyn till förväntad medelgrundvattennivå kommer att ligga betydligt lägre än markyta, kommer medelinläckage under drift att vara betydligt lägre än vad Tabell 9-1 visar. Grundvattenbildningen till berget bedöms vara liten och nederbörden rinner till stor del av som ytavrinning på berghällarna och infiltrerar en bit ner i sluttningarna där det förekommer ett mer sammanhängande jordlager. Växtligheten på bergsområdet i Krokängsparken och på Bratteråsberget bedöms inte vara försörjd av grundvatten utan av regnvatten som avrinner från berghällarna. Därmed blir effekterna av förändrade grundvattennivåer för träd och växter på bergsområdena inte förändrade jämfört med nuläget. Risken för att negativa konsekvenser uppstår bedöms som små. Tabell 9-1 Beräkning av inläckage i bergtunnlar under byggskedet med antagande om att tunnel injekterats enligt normal standard och med grundvattennivå vid markyta. Sektion med bergtunnel Längd Totalt inläckage, Påverkansområde rp (m) Q (L/s) (m) Bratteråsberget 90 0,3 Ca 100 (rand där berg Bratteråsberget-Krokängsberget 210 0,6 Ca 100 (rand där berg möter undre akvifer) möter undre akvifer) 9.1.2 Betongtunnlar och betongtråg I anslutning till områden där betongtunnel eller betongtråg anläggs och vid tunnelpåslag (övergång bergtunnel – betongtunnel) kan, om inte skyddsåtgärder vidtas, grundvattennivåerna påverkas både i byggskedet och i driftskedet. 34 108793-04-211-001 Konsekvenser och skyddsåtgärder i byggskedet Avsänkning av grundvattennivåer Inom bansträckningen finns ett undre grundvattenmagasin av sådan storlek och beskaffenhet att sänkta grundvattennivåer i samband med byggskedet kan medföra att skada uppkommer på bebyggelse och naturmiljö. Planerade betongtunnlar/betongtråg kommer helt eller delvis att ligga under grundvattennivån. Vid schakt för betongtunnel/betongtråg utförs spontning. Spontdjup för att förhindra s.k. bottenuppluckring bestäms med hänsyn till förväntad grundvattennivå över schaktbotten. Om schakt utförs med öppen botten (utan betongkaka) kan inläckaget av grundvatten, beräknat som varaktigt flöde, bli i storleksordningen 30 L/s (ca 15 L/ (s∙100 m) i området öster om Bratteråsberget, 30 L/s (ca 10 L/ (s∙100 m) i området mellan Bratteråsberget och Krokängsparken samt några L/s vid Pölsebo. Detta skulle medföra en betydande grundvattenavsänkning med effekter långt från planerad bansträckning. Om inga skyddsåtgärder genomförs medför detta principiella förändringar i grundvattennivån under ett byggskede enligt i Figur 9-1. Det vatten som läcker in i schaktet pumpas och leds bort, vilket resulterar i en avsänkning av grundvattenytan uppströms, men framförallt nedströms schaktet. Figur 9-1 Påverkan på grundvattennivån i samband med byggandet av betongtunnel/betongtråg om inga skyddsåtgärder genomförs. Om inga skyddsåtgärder genomförs i samband med byggskedet beräknas det område som kan komma att påverkas genom grundvattennivåsänkning att sträcka sig minst 1 km från betongtunneln/tråget både i riktning mot norr och mot söder. I projektet förutsätts att skyddsåtgärder genomförs och det är därför inte aktuellt att redovisa detta påverkansområde närmare. För att begränsa påverkan tillföljd av inläckage av grundvatten med sänkta grundvattennivåer som följd är ett alternativt förslag att en tät betongkaka gjuts mellan sponten enligt Figur 9-2. Under konstruktionsskedet kommer den vattenförande sektionen minska avsevärt till ca 60 % av den ursprungliga öster om Bratteråsberget, till ca 65 % av den ursprungliga vid Säterigatan och till ca 0-10 % vid östra Pölsebo och ca 20 % i västra Pölsebo. Under konstruktionsfas installeras ett antal pumpbrunnar norr om schakt för att bibehålla nuvarande grundvattennivåer uppströms konstruktionen. Infiltrationsbrunnar anläggs söder om schakt för återinfiltration av grundvattnet och på så sätt bibehålla grundvattennivåerna nedströms tunnelschakten. 35 108793-04-211-001 Figur 9-2. Skyddsåtgärder vid schakt för anläggandet av betongtunnel/betongtråg. Risk för ökad dränering nära tunnelpåslag Tunnelpåslagen kan lokalt påverka grundvattenförhållandena på så sätt att marklagren dräneras mot tunnelpåslagen och att jordlagren får något lägre genomsnittlig vattenhalt än vad som råder idag. Det är möjligt att med barriär ovan tunnelmynningen under byggskedet leda ytavrinningen så att det inte rinner ner i tunnelpåslag utan leds till omgivande marklager. Det minskar risken att träd nära schakt och tunnelpåslag kommer att utsättas för längre perioder än idag med enbart kapillärt bundet vatten. Hydrauliskt påverkansområde Även om skyddsåtgärder vidtas i samband med byggskedet går det inte att utesluta att ett visst läckage av grundvatten kommer att ske till schaktet, vilket kan medföra sänkta grundvattennivåer. Det är inte möjligt att i förväg beräkna storleken på ett sådant inläckage. Med antagande om att grundvattenytan kan sänkas av ca 1 m utanför anläggningsschaktet under en begränsad tid (maximalt några veckor) utan att risk för sättningar uppstår kan ett inläckage beräknas. Leran i området bedöms, som tidigare har nämts, vara normal till svagt överkonsoliderad, varför sättningar kan uppstå om grundvattennivån blir varaktigt avsänkt. Bedömningen är emellertid att en begränsad avsänkning under en begränsad tid inte medför bestående sättningar och därför kan en sådan begränsad avsänkning utgöra underlag för att beräkna ett påverkansområde som ger underlag för ett kontrollprogram. Inläckaget varierar för olika tunnelsektioner beroende på platsspecifika hydrogeologiska förhållanden. Inläckageflöden har beräknats för de olika delsträckorna med betongtunnel/betongtråg och de redovisas i Tabell 9-2. Tabell 9-2 Beräkning av inläckage under byggskedet med antagande om avsänkningen utanför spont på i storlekordning 1 m, för sektioner med betongtunnel/tråg när skyddsåtgärder har utförts. Sektion med betong-tunnel/tråg Öster om Bratteråsberget Bratteråsberget-Krokängsparken Pölsebo, tunnel Pölsebo, tråg Längd (m) 170 270 220 280 Totalt inläckage, Q (L/s) 1-7 1-6 0,1-0,5 0,1-0,5 Påverkansområde rp (m) 100-300 150-400 70-200 80-200 36 108793-04-211-001 Det område som kan beröras av sänkta grundvattennivåer benämns hydrauliskt påverkansområde. Påverkansområdet definieras som det område inom vilket den beräknade grundvattennivåsänkningen i jordlagren överstiger 0,3 m, d.v.s. det område inom vilket den beräknade avsänkningen är mellan 1,0-0,3 m. Avsänkningen i berggrunden är betydligt mindre. Gränsen för påverkansområde redovisas i Figur 9-3 och Figur 9-4. I figurerna redovisas också influensområdet där avsänkningen beräknas vara noll. Beräkningen av maximal påverkan baseras på den högsta skattade hydrauliska konduktiviteten utifrån genomförda provpumpningar i områdena Öster om Bratteråsberget, BratteråsbergetKrokängsparken samt Pölsebo. Figur 9-3 Gränser för det hydrauliska påverkansområdet i byggskedet, vid föreslagna skyddsåtgärder med hänsyn till osäkerhet redovisad som max och min för påverkansgräns. I figuren redovisas även geologin, influensområdet samt befintliga grundvattenobservationspunkter. 37 108793-04-211-001 Figur 9-4 Gränser för det hydrauliska påverkansområdet i byggskedet, vid föreslagna skyddsåtgärder med hänsyn till osäkerhet redovisad som max och min för påverkansgräns. I figuren redovisas även influensområdet och bebyggelsen i området. Det beräknade hydrauliska påverkansområdet motsvarar ett område där grundvattennivån kan komma att påverkas under byggskedet av betongtunnlar/ betongtråg och där det därför finns en risk för att konsekvenser för naturmiljö, bebyggelse mm uppstår. Dock innebär det inte att fastigheter och andra objekt med nödvändighet påverkas eftersom påverkansområdets yttre gräns definieras av en beräknad grundvattenavsänkning på 0,3 m, vilket är en liten avsänkning. Påverkansområdet ska ses som det område som bör beaktas i planering av ett kontrollprogram och bedömningen av vilka naturvärden och fastigheter kan komma att bli berörda av den planerade vattenverksamheten. Inom identifierat påverkansområde är det viktigt att kontrollera grundvatten-nivåerna under byggskedet. För detta krävs ett antal väl placerade observations-punkter för grundvatten. Det finns befintliga observationspunkter i området, men det viktigt att komplettera dessa för att få en heltäckande bild av situationen. Ett antal av de befintliga observationspunkterna i Figur 9-3 kommer också sannolikt att tas bort i byggskedet. För driftskedet förväntas ingen påverkan på grundvattennivån varför påverkansområdet från byggskedet bör vara det område som omfattas av det kontrollprogram som genomförs under en begränsad period av driftskedet för kontroll att anläggningen fungerar som förväntat. Dämning av grundvattennivåer Anläggandet av betongtunnel och betongtråg kan även medföra risk för dämmande effekter på grundvattennivån uppströms konstruktionen och att därmed grundvattnets flödesvägar påverkas. En betongtunnel eller ett betongtråg kommer att minska det 38 108793-04-211-001 grundvattenförande lagrets mäktighet, vilket kan medföra dämmande effekter på grundvattennivån uppströms. I byggskedet kommer spontdjupet att vara djupare än schaktbotten, vilket ytterligare minskar mäktigheten på det vattenförande lagret. Hur stor denna minskning är varierar mellan olika tunnelsträckor. Höjda grundvattennivåer kan främst påverka värdefulla träd nära tunneln. Trädens anpassningsförmåga till höjda grundvattennivåer är sämre än till sänkta grundvattennivåer. Anpassar sig träden till lägre grundvattennivåer under en längre period genom att trädens rötter söker sig till djupare nivåer, kan träden skadas när grundvattenytan återtar sin ursprungliga nivå. Dämning och eventuellt inläckage av grundvatten motverkar varandra avseende påverkan på grundvattennivåer uppströms betongtunnel/betongtråg. Konsekvenser och skyddsåtgärder i driftskedet En betongtunnel eller ett betongtråg kommer att till viss del minska det grundvattenförande lagrets mäktighet och kan därmed orsaka dämning av grundvattenflödet uppströms konstruktionen och ett minskat flöde nedströms. I driftfasen beräknas den vattenförande sektionen att minska till ca 35 % av den ursprungliga i området öster om Bratteråsberget, till ca 40 % av den ursprungliga mellan Brattetåsberget och Krokängsparken, till ca 45 % av den ursprungliga i Pölsebo öst och ca 85 % av den ursprungliga i Pölsebo väst. För att förhindra risken för dämning planeras en passiv lösning genom att ett permeabelt lager läggs under betongtunnel. Den passiva lösningen kan utföras på flera sätt och om en tät betongkaka gjuts under konstruktionen mellan spont kan ett filterlager med permeabelt grusmaterial läggas över betongen, ett lager som effektivt leder fram grundvattnet, se Figur 9-5. Det permeabla lagrets mäktighet anpassas till de hydrogeologiska förhållandena på platsen för att minst uppnå samma flödeskapacitet genom grundvattenmagasinet som före det att anläggandet av tunneln påbörjades. Gruslager Figur 9-5 Passiv lösning under betongtunnel/betongtråg utförs med en betongtätning och ett permeabelt gruslager under betongkonstruktionen. 9.2 Utsläpp av avloppsvatten Under byggskedet behöver olika typer av vatten bortledas från byggarbetsplatsen. Det kan vara dagvatten som samlas i schakten, uppumpat grundvatten, grundvatten som flödar in schakterna samt processvatten från byggprocessen. Även om åtgärder utförs enligt beskrivningen ovan kommer sannolik en mindre mängd grundvatten läcka in i schakten och detta behöver ledas bort. Detta länshållningsvatten är enligt miljöbalkens definition avloppsvatten. Vattnet kan innehålla jord, rester av mark- och 39 108793-04-211-001 grundvattenföroreningar samt rester från betonggjutning. De största riskerna för att markföroreningar sprids till länshållningsvattnet är i området öster om Bratteråsberget. Risk finns även att formolja från betonggjutningen samt oljehaltigt spill från motorer kan förorena vattnet. Länshållningsvatten och processvatten som släpps till recipient eller till dagvattennätet ska uppfylla platsspecifika riktlinjer överenskomna med tillsynsmyndigheten och vattnet kommer att genomgå olika typer av rening. 9.3 Buller i byggskedet Buller är ljud som uppträder oönskat eller störande och olägenheten beror på person, plats, situation och varaktighet. Buller under byggskedet uppkommer vid borrning, sprängning, spontning, pålning, schaktning och från transporter och olika maskiner som används. De skyddsåtgärder som beskrivs ovan för att minska riskerna för påverkan på grundvattenförhållandena i byggskedet kommer att generara buller från främst pumpar och infiltrationsanläggningar. Detta utgör dock endast en liten del av det buller som byggprojektet i sig kommer att generera. Effekten av buller beskrivs närmare i MKB för Järnvägsplanen. 10 Samlad konsekvensbedömning Detta kapitel ger en samlad bild av de konsekvenser som bedöms uppstå tillföljd av åtgärder för att minska grundvattennivåpåverkan vid utbyggnad av Hamnbanan, delen Eriksberg-Pölsebo. Med utgångspunkt från att konstruktionen av betongtunnlar/ betongtråg utförs med ovan beskrivna skyddsåtgärder kommer grundvattenförhållandena i jord att påverkas endast i begränsad omfattning. Inom det beräknade påverkansområdet är grundvattenavsänkningen i jord 1,0 – 0,3 m. I berggrunden bedöms inga märkbara förändringar av grundvattennivån att uppkomma. Grundvattennivån i berggrunden är redan idag kraftigt påverkad av anläggningar i området. Med avseende på detta görs följande bedömning: Risk för att negativa konsekvenser på naturmiljön uppkommer är begränsad, men kommer att belysas ytterligare i det kommande MKB-arbetet. Det är främst inom jordtäckta områden i nära anslutning till tunnelkonstruktionen och tunnelpåslagen i Krokängsparken och Bratteråsberget som det finns en risk att träd påverkas till följd av ändrade grundvattenförhållanden. Grundvattennivåerna inom dessa områden bör följas upp i ett antal väl placerade grundvattenobservationspunkter. I lertäckta områden inom beräknat hydrauliskt påverkansområde finns risk för sättningar med skador på fastigheter och konstruktioner som följd. Risk för sättningar inom specifika områden kommer att beskrivas närmare i det kommande MKB-arbetet. Grundläggning av hus inom hela påverkans-området är ännu inte helt inventerad. Vid Pölsebo finns småhusbebyggelse strax norr om planerad bansträckning. Detta område är till stor del grundlagt med platta på mark och därför känsligt för sättningar. Grundvattennivåerna inom påverkansområdet, specifikt i anslutning till sättningskänsliga områden bör följas upp i ett antal väl placerade grundvattenobservationspunkter. Risken för föroreningar från förorenade områden frigörs och sprids till följd av ändrade grundvattenförhållanden bedöms som mycket liten, men kommer att 40 108793-04-211-001 beskrivas ytterligare i det kommande MKB-arbetet. Markföroreningar har främst påträffats i fyllnadsmassorna i den före detta grustäkten öster om Bratteråsberget. Låga halter av petroleumkolväten har påvisats i det ytliga grundvattnet i fyllnadsmassorna. Massorna kommer till stor del att grävas bort i anläggningsskedet, vilket ytterligare minskar risken. Det finns bergvärme-anläggningar i utkanten av påverkansområdet. Bedömningen är det inte finns någon risk att värmeeffekten i befintliga bergvärmeanläggningar kommer att påverkas med hänsyn till de skyddsåtgärder som planeras. För att minska effektiviteten för en bergvärmeanläggning krävs en avsevärd avsänkning av grundvattennivån i berggrunden. En bedömd grundvatten-avsänkning på 1,0 – 0,3 m medför en minskad verkningsgrad på i storleksordningen 2-7 promille, med de djup som är vanliga på bergvärmebrunnar (150m). Ligger grundvattennivån i jordlagren är påverkan mindre än vad som angetts ovan då de värmeledande egenskaperna är sämre i jorden. Den höjning av bullernivån som uppkommer i byggskedet tillföljd av åtgärder kopplade till vattenverksamhet bedöms vara mycket liten i förhållande till det buller som uppkommer av byggprojektet i stort. 41 108793-04-211-001 11 Preliminär innehållsförteckning i MKB 1 Sammanfattning 2 Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Beslut om betydande miljöpåverkan 3 Förutsättningar Gällande planer och markanvändning Bevarandeintressen Byggnadstekniska förutsättningar 4 Studerade alternativ och nollalternativ Nollalternativ Utbyggnadsalternativ Byggnadstekniska förutsättningar 5 Miljöförutsättningar, konsekvenser och skyddsåtgärder Grundvatten Naturmiljö Kulturmiljö Stadsbild och rekreation Boendemiljö och bebyggelse Markföroreningar Befintliga brunnar 6 Kontrollprogram 7 Samråd 8 Samlade miljökonsekvenser Samlad bedömning Avstämning mot miljömål Miljökvalitetsnormer Miljöbalkens hänsynsregler 9 Referenser 42 108793-04-211-001
© Copyright 2024