1. No category

”Vi bondade väldigt starkt för att
få Saab att överleva, det var som att
lägga relationen i en tryckkokare.”
Victor Muller om sitt samarbete med Jan Åke Jonsson
#1/2010
En tidning från Västsvenska Industri- och Handelskammaren
15
tips för
starkare
nätverk
3 maj
Handelskammardagen:
✓ Chris Anderson om ”Free”
✓ Så gör du affärer med Kina
✓ Jan Åke Jonsson tar priset
FÖRÄNDRING
& FRAMTID
Familjeliv, Google och Milestones
om fallgropar och möjligheter
Nätverk:
Kontaktskapande i tre
steg på Next&Now
Utbildning:
Hitta rätt bland regler
och lagar i vd-djungeln
Juridik:
Så löser du konflikter
genom medling
E
R
KlOKa
affäRSRÅd
VISIONSBYRÅN
Visst skulle det kännas skönt. Att ha någon
att lita på när de stora frågorna kommer
upp på bordet. När det blir aktuellt med
ägarskifte i familjeföretaget. När stora
investeringsbeslut ska tas. När du vill
vara säker på att du betalar rätt skatt.
Med kontor på 125 orter varav 15 kontor i
Västsverige finns vi alltid nära med kloka
råd och handgripliga tips för en bättre
pwc.com/se eller
ring 020-VISION
affär. Vi är naturligtvis fortfarande Sveriges
största experter på revision och hjälper dig
även med den löpande ekonomiadministrationen för effektiv hantering av löner
och fakturor, redovisning och deklarationer,
ja allt stöd du behöver för att utveckla din
affär, dina drömmar och visioner. Ta steget
in i framtiden och gå in på pwc.com/se
eller ring 020-VISION.
Ledare
Tidningen utges av Västsvenska
Industri- och Handels­kammaren
fyra gånger per år.
REDAKTION
Ansvarig utgivare
Robert Odenjung, informations­
ansvarig handelskammaren
Projektledning Anna Werner
och Robert Odenjung
Produktion Rubrik AB
www.rubrik.se
Redaktör Sara Wennerström
sara@rubrik.se | 031-719 06 04
AD/Layout Hanna Finnström
och Monica Johansson
Omslagsfoto Åsa Dahlgren
Papper MultiArt Silk
Tryck Grafiska Punkten
Utgiven i april 2010.
För insänt, ej beställt material,
ansvaras ej.
ANNONSERA
9
Förändring & framtid.
Familjeliv, Google och Milestones
om att göra affärer i nya världar.
INNEHÅLL:
16 Trygg
väg in i Kina.
Wikström VVSKontroll tog steget
in på världens
största marknad.
Karin Hedman, Rubrik AB
031-719 06 09, karin@rubrik.se
Annonsprislista finns på
www.handelskammaren.net/
reachout
PRENUMERATION
Göteborgs Hamnbana en fråga
för hela Sveriges
näringsliv.
32 Jan Åke
Jonsson och
Vi är företrädare för det västsvenska näringslivet och en mötesplats
där människor och företag kan
inspireras och skapa affärer. Vår
kompetens, våra tjänster och vårt
nätverk är vår styrka i arbetet att
skapa tillväxt och utveckla framtidens Väst­sverige. Tillsammans
med våra 2 600 medlemsföretag
arbetar vi för ett västsvenskt
näringsliv i världsklass.
Bli medlem
Kontakta vår sälj- och marknads­
koordinator Stina Olén på
031-83 59 53 för bokning av ett
personligt möte med en av våra
affärsutvecklare. Alla fysiska och
juridiska personer som driver
näringsverksamhet av kommersiell
natur inom Västsvenska Industrioch Handelskammarens upptagningsområde (Västra Götaland samt
Varbergs kommun och Kungsbacka
kommun) kan bli medlemmar.
www.handelskammaren.net/
medlemskap
v
åren är förändringens tid, speciellt i
år när vi har haft en rejäl vinter. Inte
bara årstiderna står inför en växling.
Västsvenskt näringsliv har i alla tider
levt med omställningar. Men aldrig
har förändringarna skett snabbare än i dag.
inte minst internet och olika former av sociala medi-
20 Parallella
spår. Så blev
www.handelskammaren.net/
reachout
Att nå framgång
i förändringens tid
Victor Muller om
Saab, ledarskap
och samarbete i
en märklig tid.
6 Starkare nätverk – 15 tips som
bygger relationer.
15 Chris Anderson till Industri- och
Handelskammardagen den 3 maj.
19 Fråga juristerna.
25 Krönika: En dag i maktens korridorer.
28 Snitslad bana genom vd-djungeln.
er ritar om kartan för hur, var och med vem vi gör affärer. Klick-ekonomin är här. Hur påverkas västsvenskt
näringsliv av den förändringen? Vad krävs för att vi ska
fortsätta att vara en attraktiv region att göra affärer i?
Det är frågor som handelskammaren arbetar med varje
dag. I den här tidningen kan du läsa en intervju med tre
västsvenskar som ingår i våra nätverk, och som delvis
har svar på de här frågorna. Missa inte intervjun med
Andreas Svenungsson, pr- och kommunikationschef
på Google, Ylva Hvarfner, vd på Familjeliv och Carl
Henrikson, vd för Milestones.
Dessa tre kommer att finnas i publiken på Handelskammardagen 3 maj. På scen har vi bland andra
Chris Anderson, författare till The Long Tail och Free,
och Jan Åke Jonsson och Victor Muller, Saab-Spyker.
Handelskammardagen är
din chans att delta i samtalet om Västsveriges
framtid. Missa den inte:
www.handelskammaren.net/3maj
apropå
förändring.
I handen håller ni nu
en nyhet från vår sida,
Johan Trouvé
vd Västsvenska Industrioch Handelskammaren
30 Medling – enkel lösning på stora
problem.
– Vi gör Västsverige
starkare –
38 Rundabordssamtal på Next&Now
– nätverk i tre steg.
Följ västsvenskt näringsliv
från insidan varje dag.
Johan Trouvé bloggar på:
johantrouve.wordpress.com
reach o u t
|
april 2010
|
3
Medlemsnytt
Vinjett
text: Robert Odenjung foto: Heike Andersson
Stavrous Louca
från ”Klass 9A” gav
råd om ledarskap
h
andelskammarens affärsnätverk Next&Now
växer. Nu startar helt nya grupper i Skaraborg.
Stavros Louca, matteläraren i tv-serien Klass
9A, gav goda råd till nätverksdeltagarna:
– Våga vara auktoritär. Och lär känna varje
medarbetare även som privatperson. Lyssna in dina med­
arbetare. Lär känna deras drivkrafter och motiv. Då når du
framgång med ditt team, säger
Stavros Louca. ◗
Nätverksträffen samlade många intresserade åhörare.
Stavros Louca intervjuades av handelskammarens Jenny Wulf Karlsson.
Läs mer om affärs­
nätverket Next&Now på
sidorna 38–39 eller besök
www.handelskammaren.
net/nextnow
Folkspaningen
• Business Region Göteborgs nye vd heter
Patrik Andersson. Han är 43 år och är för
närvarande bankchef för Swedbank i Göteborg.
Andersson efterträder Lennart Olausson.
• Borås Wäfveri har en ny vd, han heter KarlHenrik Koit.
• Ricard Robbstål blir ny vd för GöteborgsPosten. Robbstål efterträder Lars Rundblom
som nyligen utsågs till marknadsdirektör i
Stampen AB. Robbstål är 39 år och kommer
närmast från jobbet som försäljnings- och
marknadsdirektör på tidningen.
• Håkan Hellström, vd Castellum AB och
styrelseledamot i Västsvenska Industri- och
Handelskammaren, föreslås till ny styrelse­
ledamot i Rabbalshede Kraft AB.
• Johan Andinsson är ny vd för reklambyrån
Valentin & Byhr. Andinsson kommer närmast
från vd-roll i Design Communication-koncernen.
Läs mer på: www.handelskammaren.net/sv/
Asikter/Medlemsforum/Folkspaningen
4|
R E A C H OUT
|
APR IL 2010
” Våga vara
auktoritär. Och lär
känna varje
medarbetare även
som privatperson.”
Företagsspaningen
W.L. Gore & Associates
är Sveriges bästa arbetsplats
W.L. Gore & Associates, företaget bakom
GORE-TEX® -materialet, är Sveriges bästa
arbetsplats.
– Även om alla som jobbar på Gore redan
var stolta över sin arbetsplats och sina produkter sträcker vi på oss lite extra idag, säger
Gunnar Carlsson, vd för Gore Scandinavia i
Mölndal.
Undersökningen av vilka som är Sveriges
bästa arbetsplatser har genomförts av
Great Place to Work® Institute Sverige för
åttonde året i rad. I USA har undersökningen
gjorts årligen sedan 1997 och presenteras i
tidningen Fortune Magazine.
Nya tankfartyg minskar
bränsle­förbrukningen
Concordia Maritime beställer tankfartyg
från koreanska Samsung för leverans under
andra kvartalet 2012. Investeringen uppgår
till strax under 500 miljoner kronor och
fartygets tekniska utrustning och design
medför att bränsleförbrukningen kan redu-
ceras med upp till 10–15 procent jämfört
med standartonnage.
SafePay minskar risken för rån
Gunnebo har nyligen lanserat andra
generationen av SafePay, Gunnebos slutna
kontanthanteringssystem. Sedlar och mynt
som hanteras inom SafePay systemet
exponeras aldrig för omgivningen, vilket
eliminerar risken för rån mot butik. En rymlig myntskål möjliggör att ”en full näve av
osorterade mynt” kan läggas i skålen och
vilket gör att betalningarna går snabbare.
Netonnet växer
Netonnet fortsätter att expandera och
öppnar en lager shop i Uppsala. Det är företagets tolfte i ordningen och den planeras att
invigas till hösten 2010.
Läs mer på: www.handelskammaren.net/
sv/Asikter/Medlemsforum/Foretagsspaningen
Medlemsnytt
text: Anna Werner foto: Tidbecks
Tidbecks klarade krisen
Peter Elgh blev vd precis innan lågkonjunkturen kom. Nu har han tagit Tidbecks genom krisen. Här delar han med sig av sina
viktigaste lärdomar.
när peter elgh summerar för-
Peter Elgh, vd Tidbecks.
sta halvåret 2010 är det med en
skön känsla i kroppen. Fram
till semestrarna i sommar har
Tidbecks full beläggning i produktionen. Det beror framför
allt på att kunder, som i sin tur
har kunder i Kina, har lagt stora
beställningar.
– Än är faran inte över. Vi kan
inte utesluta ytterligare en nedgång i konjunkturen. Men det
känns stabilt nu, och spännande
och roligt inför framtiden, säger
Peter Elgh.
Situationen var betydligt
mörkare i oktober 2008. Då hade
Peter Elgh nyligen blivit vd efter
två år som produktionschef.
– Beläggningen i produktionen
gick ned från 1 100 timmar per
vecka till 700 timmar per vecka på
mycket kort tid, säger Peter Elgh.
Redan i november tvingades
Tidbecks lägga ett första varsel.
–Som ledare fick jag helt andra
utmaningar än jag väntat mig
när jag tackade ja till jobbet. Det
viktigaste blev att stå trygg i det
jag trodde var rätt, och att kommunicera till mina med­arbetare
att vi skulle klara företaget igenom krisen tillsammans, säger
Peter Elgh.
Nedgången i produktionen
var inte enbart negativ. Med
ett långsammare arbetstempo
fick Peter Elgh möjlighet att genomföra den sammanslagning
av Tidbecks två produktions­
enheter som han planerade innan krisen kom.
– Tack vare det har vi ökat
både produktivitet och effektivitet, säger Peter Elgh.
– Mitt recept för att klara
en kris är enkelt: tänk inte för
mycket, lita på magkänslan och
visa vägen. ◗
Fakta:
Tidbecks
Grundades 1840 och är ett av
de äldsta bolagen i Sverige.
Producerar nät- och tråd­
produkter till industrin.
Ligger i Ljungsarp mellan Borås
och Jönköping.
30 anställda.
Bolaget är medlemmar
i handelskammaren.
www.tidbecks.se
Syns vi inte finns vi inte!
Bli medlem du också.
För ett konkurrenskraftigt näringsliv krävs att våra politiker förstår vår
verklighet så att mer resurser satsas i Västsverige inom exempelvis
infrastruktur, skola och riskkapital.
2600 västsvenska företag tycker detta arbete är viktigt och är därför
medlemmar i Västsvenska Industri- och Handelskammaren.
Är detta viktigt för ditt företag? Bli medlem!
Kontakta ditt regionkontor, adress och telefon hittar du på vår hemsida.
Följ vårt arbete
Handelskammarens vd bloggar på johantrouve.wordpress.com
Följ oss på Facebook.com, sök på Handelskammaren.
Twittra med oss på twitter.com/handelskammaren.
Nätverka med oss via LinkedIn.com, sök upp Stina Olén, marknadskoordinator.
www.handelskammaren.net
RE A C H OUT | ma r s 2 0 1 0 | 5
Vinjett affärer
Smartare
text: Sara Wennerström foto: Heike Andersson
Förberedelser
1
nätverk – en av dina ar-
betsuppgifter . Avsätt tid
för nätverkande. Vänta
inte till den dag du står där
och behöver hjälp. Det är lät�tare att be om tjänster den dag
du är etablerad i nätverket och
har hjälpt andra på olika sätt.
Dessutom är nätverk en form
av omvärldsbevakning, där du
skaffar dig koll på vad det pratas om just nu. Där kan du fånga
upp trender, få inspiration och
nya tankar.
Delta i nätverk både fysiskt
och på webben. Det personliga
mötet är oerhört viktigt när
man vill skapa förtroende, och
webben ett bra sätt att följa
upp och hålla kvar relationen.
2
rätt mix av nätverk .
Sök upp de nätverk som
du tror att du kan ha
mest nytta av. Det kan vara klokt
att delta i flera typer av nätverk.
• Branschrelaterade, där du
träffar kontakter inom ditt
område.
• Yrkesrelaterade, där du träffar
andra med liknande yrkesroll.
• Lokala eller regionala nätverk,
med människor från ditt geografiska område.
• Breda affärsnätverk, där människor från vitt skilda håll
möts.
• Sociala nätverk, där man samlas kring ett visst intresse, allt
från golf till körsång.
• Nätverk i vardagen. Skickliga
nätverkare har sin radar uppe
även i kassakön på Ica eller
när de hämtar på dagis. Här
gäller det dock att gå lite mer
varsamt fram.
3
6|
r each o ut
|
tänk igenom din pre -
sentation. Hur introdu-
cerar du dig själv på tjugo
a pril 2010
Gå med!
Gå med i ett av handelskammarens nätverk!
Vi finns över hela Västsverige. Läs mer på sidorna
38–39 eller besök
www.handelskammaren.
net/affarsnatverk
sekunder så att mottagaren blir
intresserad? Vilken kompetens
vill du framhäva? Öva hemma så
att det sitter naturligt.
4
Alla affärer bygger på
relationer och förtroende.
Ju mer aktivt du jobbar med
att bygga relationer – desto
mer framgångsrik blir du.
Här är 15 tips som stärker
ditt nätverk.
ska vara
professionellt och spegla
ditt företags verksamhet.
Gärna tryckt på ett papper som
går att skriva på både med blyerts och kulspetspenna. Ett foto
på visitkortet ökar chanserna
att bli ihågkommen.
känner dig bekväm i, inte något du tror att andra förväntar
sig. Hel och ren är huvudsaken.
Gärna med någon detalj som
sticker ut och gör att människor
kommer ihåg dig. Det kan vara
en snygg slips, mönstrad skjorta
eller en färgstark scarf.
5
7
vistitkortet
förbered dig väl . Titta
gärna på en deltagarlista
och fundera över om det
är några personer du är särskilt
intresserad av att prata med. Läs
på om personerna och företagen.
Ha gärna några öppningsfraser
på lager. Hej, vad tyckte du om föreläsningen? Vilket företag kommer du ifrån?
6
utstrålning och kläd-
sel . Peppa dig själv och
försätt dig i en positiv
sinnesstämning. Välj kläder du
sätt upp mål. Om du sätter upp mål som du sedan
utvärderar kommer du
att bli mer framgångsrik som
nätverkare. Bestäm dig innan du
går till en träff vad du vill uppnå,
det kan vara personliga eller
professionella mål. I dag vill jag
ha tio nya kontakter. I dag vill jag
träffa en underleverantör till Volvo.
I dag vill jag komma bort från mitt
skrivbord och få ny energi.
Det skadar inte heller att vara
påläst och uppdaterad på aktuella samhällsfrågor.
Daniel Börjesson,
Alfons interiör
på Next&Nowmingel i Sjuhärad.
På nätverksträffen
8
pejla rummet. Börja
med att hålla lite låg
profil och iaktta hur
andra gör. Till exempel är det
inte självklart att man skakar
hand i alla mingelsammanhang.
I utkanten av rummet står ofta
ensamma personer som det är
lätt att få kontakt med, det är
bra som uppvärmning. Fortsätt
sedan med att söka upp eventuella personer som du vet att du
vill träffa.
9
mingelsamtalet. En
bra nätverkare växlar
mellan att lyssna, ställa
frågor och att prata om sig själv.
Ge personen din fulla uppmärksamhet. Börja med en kort introduktion. Var tydlig med vad
du letar efter och vad du kan
erbjuda. Styr in samtalet på relevanta ämnen för att ganska
snart landa i frågan om det finns
möjlighet till ett utbyte. Var öppen och tänk på att den du pratar
med i sin tur är dörröppnare till
nya kontakter och samarbeten,
även om ni till synes inte har
några omedelbara beröringspunkter. Ett mingelsamtal bör
vara mellan 5–10 minuter.
10
mingel utomlands .
När du minglar utanför Sveriges gränser är det ofta andra regler som
gäller. Ta reda på det innan. I
USA är det till exempel brukligt
att man framhäver sig själv på
ett sätt som vi inte är vana vid.
13
dokumentera. Avsätt tid för uppföljning. Hitta ett bra
sätt att hantera dina visitkort
och dokumentera dina kontakter. Anteckna på varje visitkort
något som får dig att minnas
personen och vad ni pratade om.
Gör listor över vilka personer du
träffat i vilka sammanhang, det
är också ett bra sätt att i slutändan se konkret resultat av ditt
nätverkande. Prioritera bland
kontakterna.
14
uppfyll dina löf-
ten. Om du har sagt
att du ska ringa eller
ta en lunch med någon – se till
att det blir av. Annars blir effekten att du tappar i trovärdighet.
11
var generös .
Bjud
på dig själv och dina
kontakter. Om du
träffar en person som behöver
något – rekommendera andra
i ditt eget nätverk så har du
hjälpt flera. Gå alltid in med attityden att det är lika viktigt att
ge som att få. Bjud gärna in fler
personer i samtalet.
12
att lämna och gå vi-
dare . Det här är den
del av minglandet som
de flesta har svårt för. Man kan
känna sig oartig när man lämnar någon för att gå vidare, men
tänk på att det är ett av minglets
grundförutsättningar och en regel som alla är införstådda med.
Trots allt handlar det om att ut-
15
håll kontakten .
Via brev, telefon
och sociala medier.
Skicka personliga e-post (inte
säljbrev!) till dem du fick bra
kontakt med. Finns det någon
av dina kontakter du vill rekommendera? Pratade ni om någon
aktuell tidningsartikel, youtube-film eller ett intressant företag? Skicka länken!
Nästa steg kan vara att ringa
och boka ett möte eller en lunch.
Kolla upp om ni är aktiva i samma sociala medier. Följ på twitter, och bjud gärna in kontakten
till Linked In, men var försiktig
med facebook. Där är det inte
självklart att alla vill ha sina affärskontakter. Kolla i så fall upp
hur personen i fråga verkar använda sitt facebook-konto, eller
se om det finns en fan-sida för
personens företag. ◗
Christoffer Parkhagen,
Watch it Live och
Henrik Swegmark, Tools.
nyttja tiden och träffa så många
som möjligt. Avsluta med att
antingen bestämma att ni ska
höras igen, eller boka ett möte.
I annat fall kan du säga något
i stil med att det var trevligt att
träffas, vi ses igen!
Uppföljning
Christer Olsson,
Rob. Holmquist
och Anette Jensen,
Jewellery by Heart.
RE A C H OUT
|
A PR I L 2 0 1 0
|
7
Vinjett affärer
Smartare
Mingelprylar
BLI EN SKICKLIG
NÄTVERKARE
av Katarina Widoff och Jeanette
Gardner.
Här är en handbok
med mängder av
rakt-på-sak-råd
för minglare och
för att bygga ett
strategiskt kontakt­
nät. Dess­utom
bjuder skickliga
nätverkare – till
exempel Amelia
Adamo, Gudrun Sjödén och Lars
Nittve – på sina bästa tips.
VISITKORTSFODRAL
Visitkort är ett måste, både att ge
och få. Här ses två visitkortsfodral
i aluminium och rostfritt stål
från Emform Presenti. Storlek:
93 x 62 x 10 mm och 100 x 60 x 10 mm.
Pris 80 kronor resp. 150 kronor på
deskstore.com
FÄRGSTARKT
Snygg penna att anteckna med om du vill
göra en extra notering på någons visitkort.
Från Ordning & Reda, priset är 39 kronor/styck
och pennorna finns i flera färger.
Mingel, konsten att
knyta kontakter
Så botar du din fobi!
av Leena Männik Styren
Boken ger
mängder
av konkreta
råd och
handfasta
tips för
den osäkre
minglaren och är en värdefull
handbok för alla som minglar
själva eller anordnar mingel för
andra. Här finns även recept på
bra mingelmat och förslag på
mingelövningar.
almanackor
i präglat skinn
Hur ser det ut för dig nästa
vecka? Snygga almanackor
för proffsminglaren från
Bookbinders Design.
Finns i två storlekar och
kostar 180 resp. 220
kronor.
n
Har du mingelfobi? I så fall är du långt ifrån
ensam. De flesta människor känner allt ifrån
blyghet och obehag till rädsla och panik inför
ett mingel. Tänk på det när du ser folk leende
glida runt i rummet, till synes som fisken
i vattnet.
Bästa sättet att bota fobin är att träna. Gå
en mingelkurs, pröva dina vingar och tillåt dig
själv att misslyckas. Träna på att vara den som
tar kontakt, så kommer du snart att känna dig
mycket säkrare.
”Nätverk blir vad man gör det till”
ervös, utelämnad och stressad.
Tre ord som beskriver hur jag
kände mig första gången jag
deltog i handelskammarens
Next&Now-nätverk.
Innan jag blev medlem i nätverket fick jag höra
saker som:
–Men Helena, varför är du nervös? Du som är så pratsam och spontan, nätverkande kommer passa dig som
handen i handsken!
Men själv var jag osäker. Vad ska jag säga? Hur
kan det leda till affärer? Dessa och många
andra frågor ställde jag mig. Och ja, det tog
ett antal gånger innan jag lyckades lista ut
hur det här med nätverk fungerar. Och ännu fler
innan jag slutade vara stressad över att jag faktiskt förväntades säga något.
8|
r each o ut
|
a pril 2010
nu har jag varit aktiv i Next&Now i drygt ett år och
ser fram emot varje träff. I dag skulle jag uttrycka mig
på ett helt annat sätt om hur jag känner inför att träffa
andra deltagare i handelskammarens nätverk: Det är
givande, roligt och utmanande!
Att nätverka handlar om många saker. Att skapa
affärer, visst, men också om saker som rekrytering
och erfarenhetsutbyte. Själv är jag med i flera nätverk, av olika anledningar. När det gäller Next&Now
är jag med för att skapa affärer!
handelskammaren hjälper till att skapa rätt förutsättningar. De sätter samman grupper utifrån
bransch och skapar mötesstrukturer. Men det är
självklart upp till mig hur jag utnyttjar möjligheterna.
Det gäller att ta vara på de tillfällen som ges. ◗
helena wallskog
vd dedicate reklambyrå
Utmaningar
text: Sara Wennerström foto: Åsa Dahlgren illustration: Thobias Löfqvist
Förändring
& framtid
I den digitala revolutionens spår
följer förändringar som innebär att
gamla ekonomiska modeller faller
samman. Helt plötsligt kan man tjäna stora pengar på att ge bort saker
gratis. Kina får ett allt större inflytande och vi måste anpassa oss efter
nya målgrupper, kommunikationsmönster och konsumentvanor.
På Industri- och Handelskammar­
dagen den 3 maj är temat förändring och framtid. Vi sammanförde
tre företagare till en diskussion om
hur man hittar rätt väg i en värld där
kartan ständigt ritas om.
reach o u t
|
april 2010
|
9
Utmaningar
Familjeliv, Google och Milestones. Tre
företag med vitt skilda affärsidéer men
med ett gemensamt. De verkar på en
plats som inte fanns för tjugo år sedan,
och där tempot är svindlande högt.
Ylva Hvarfner, vd Familjeliv Media
Familjeliv Media driver sajterna Bröllopstorget,
Sveriges största forum för bröllop, och Familjeliv.
se som är Sveriges största community för barn- och
familje­frågor. Hit kommer människor för att söka in­
formation och dela med sig av erfarenheter. Företa­
get startades 2003. Tillsammans når webbplatserna
cirka en halv miljon unika besökare per vecka. Det
mesta av innehållet skapas av medlemmarna själva
i olika forum och varje dag skrivs tiotusentals inlägg.
Totalt finns i dag över 51 miljoner inlägg i forumen.
Förra året ökade Familjeliv.se antalet besökare med
60 procent och utsågs av Dagens Media till en av
vinnarna på Internet 2009. Samma år blev sajten
också utsedd till Sveriges bästa community enligt
Internet World. Försäljningen av annonser har varit
framgångsrik: Tack vare ett varierat utbud av annon­
seringsmöjligheter ligger försäljningen hittills i år 50
procent högre än samma period förra året.
10 |
r each out
|
a pril 2010
Andreas Svenungsson, pr- och
kommunikationschef Google Norden
Googles startades 1998 och har i dag nästan 20 000
anställda över hela världen. Företagets målsättning
är att ordna världens samlade information och göra
den tillgänglig för alla. Basen i verksamheten är värl­
dens största sökmotor som ständigt utvecklas för
att bättre förstå vad användaren är ute efter. Bland
annat har Google utvecklat en unik infrastruktur och
den banbrytande PageRank-teknik som har kommit
att ändra hur sökningar genomförs. Googles teknik
utnyttjar nätets gemensamma ”intelligens” för att
bestämma hur viktig en webbsida är.
Kring all den data som finns indexerad bygger
Google ett stort antal tjänster, varav vilka de flesta
är gratis för användarna. Affärsmodellen bygger
på mikrobetalningar, det vill säga att annonsörerna
betalar per klick. I dag är Google det näst största
mediet i Sverige efter TV4. Google har också utmärkt
sig som en av de mest attraktiva arbetsgivarna.
Vilka stora förändringstrender har betytt mest
för era respektive företag?
andreas: Det är flera huvudtrender, men den huvud­
sakliga är att människor använder sig allt mer av sök
för att hitta produkter. När Google startade fanns det
25 miljoner sajter på Internet, nu är vi uppe i tusen
miljarder. I takt med att informationsmängden ökar
blir relevant innehåll allt viktigare, det gäller både
sökresultat och annonser.
ylva: För oss är det människors sätt att umgås på
nätet, att dela med sig och själva skapa innehåll. Vi har
också nått framgång genom att involvera kunderna i
affärsutvecklingen och lyckats med att driva relevant
trafik via sökmotorer och partners.
carl: Den största förändringen som vi har dragit
nytta av är att kommunikation har blivit gratis. Det
har öppnat möjligheten för oss att jobba med utvecklare var som helst i världen. Det blir lättare för oss att
hitta rätt specialister för olika uppdrag.
Carl Henrikson, vd Milestones
Milestones startades 2009 och arbetar med
utveckling av IT-system inom marknadsföring och
kundvård, samt mobila applikationer för iPhone,
Google Android, Windows Mobile och Symbian.
Bland produkterna finns kundklubbsapplikationer
och appar med funktioner som är kopplade till
geografisk position.
Företaget har två anställda i Göteborg. De arbetar
med kundkontakt och projektledning. Utvecklingen
sker i Rumänien. Dels för att nå högre kostnads­
effektivitet, men också för att kunna erbjuda
kunderna större flexibilitet och kvalitet genom ett
brett kontaktnät med olika specialister.
Applikationen Trip Journal, som tagits fram på
utvecklingscentrumet i Rumänien, vann första
pris i Android Developer Challenge, ett pris som
delas ut av Google för att uppmuntra utvecklingen
av applikationer för Android, som är Googles
operativ­system för mobiltelefoner.
Hur viktigt är det att vara först?
ylva: För oss har det varit avgörande. När Familjeliv
startade fanns redan målgrupp som hade efterfrågat
just ett sådant forum. Nu har vi 51 miljoner inlägg vilket
gör att vi har en unik informationsbank – och en stark
position när det gäller att bli hittad av sökmotorerna.
andreas: Det kan säkert vara en fördel att vara först,
men inte i alla lägen. Se på Ellos till exempel, som valde
att ligga lågt när stora e-handelsföretag som boo.com
gjorde sina misstag i början av 2000-talet. När tiden
var mogen kunde Ellos satsa och hade med sig värdefull kunskap från misstag som andra hade gjort.
carl: Att snabbt identifiera trender och ha rätt timing är absolut det viktigaste. För tio år sedan pratade alla om mobilapplikationer, WAP och”blue”. Men
marknaden och den tekniska infrastrukturen var inte
mogen. Det är först nu som den mobila trenden slår igenom på allvar.
Gratis är en av de stora trenderna i vår tid. Hur
gör man för att ta betalt i en värld där många
förväntar sig att saker ska vara gratis?
andreas: Google hittade en lyckosam affärsmodell
där tjänsterna är gratis och finansieras helt av annonser.
Just nu är det en försvinnande liten del av tjänsterna
som vi tar betalt för. Man måste hitta grupper som har
så stor fördel av en viss tjänst att de är villiga att betala.
Det gäller till exempel tjänster där det krävs kundsupport, för det skulle vi inte kunna erbjuda i samma utsträckning när det gäller våra gratistjänster.
reach o u t
|
april 2010
|
11
Utmaningar
”Man måste
hela tiden
vara beredd på
att omvärdera
sin position.
Konkurrensen
hjälper oss
att tänka till
och nischa oss
ännu tydligare.”
”Jag tror inte
att folk är
reklamtrötta.
Däremot vill
de ha smart
och relevant
reklam som de
har nytta av.”
12 |
r each out
|
a pril 2010
ylva: När det gäller mötesplatser som vår kan man
inte räkna med att kommersialisera sin tjänst från dag
ett, det gäller att först få tillräckligt många användare
för att den ska bli attraktiv för både besökare och annonsörer.
carl: Man bjuder på ett gratis smakprov och är
tydlig med avsändaren. När man har skapat en relation blir det lättare att ta betalt. Se på Chris Anderson
själv, när han lade ut sin bok Free som pdf på nätet gick
försäljningen av den tryckta boken upp.
Vad är det som styr utvecklingen, tekniken eller
användarna?
ylva: Förr var det tekniken som drev utvecklingen,
nu ligger allt fokus på kunderna och vad de vill ha. Och
vad de vill ha förändras nästan dagligen känns det som.
Samtidigt måste man balansera det mot annonsörernas intressen och de egna resurserna.
andreas: Precis så är det. Ingenting är viktigare
för oss än användarna, att ha deras förtroende. Att de
upplever att de får innehåll och annonser som känns
relevanta för dem. Konkurrenterna finns bara ett
klick bort. Något som vi alltid fokuserar på är integritet. Människor vill allt mer kunna välja vilken information de vill dela med sig av och inte – och det ställer
nya krav på oss.
carl: Det är användarna som styr. I och med att det
har blivit allt lättare att mäta hur tekniken används, så
kan och måste företagen reagera mycket snabbare. Det
leder till bättre program och tjänster hela tiden. Till
exempel betygsätts alla mobilapplikationer hela tiden
på iTunes och Android Market.
Den digitala revolutionen innebär helt nya möjligheter till marknadsföring, samtidigt som det
pratas om reklamtrötta konsumenter. Hur blir
man framgångsrik med sitt budskap?
carl: Jag tror att man måste se på marknadsföring
på Internet mer som ett samtal än som en envägskommunikation. Framför allt tror jag på verktyg som kopplar ihop företag och användare, där användaren verkligen har nöje och utbyte av reklamen. När besökaren
själv söker upp reklamen, då har man lyckats.
ylva: På Familjeliv har vi sett det som en utmaning
att hjälpa annonsörerna att göra reklamen mer attraktiv för våra besökare och tillgodose deras specifika
behov. Vi är plattformen där företag kan möta sina
kunder och erbjuda dem kunskap och mervärde. Till
exempel har vi verktyg och experter som sponsras av
relevanta företag. Till exempel Semper som sponsrar
barnmatsexperter och Pampers som tillhandahåller
planeringsverktyg.
andreas: Jag tror inte att folk är reklamtrötta. Däremot vill de ha smart och relevant reklam som de har nytta av. På Google märker vi att besökarna oftare klickar
på sponsrade länkar än själva sökresultaten. Det ger
också annonsörerna en möjlighet att möta kunden i exakt det ögonblick de är intresserade av en viss produkt.
Just nu finns en stark tendens bland företag att
ge sig ut i sociala medier. Hur ska man egentligen göra om man vill marknadsföra sig effektivt
i den kanalen?
ylva: Det är helt rätt att söka sig dit kunderna är.
Men man måste ha gjort sin hemläxa och ha strategin
klar först.
carl: Jag tror inte att man ska underskatta hur
mycket dialog man måste vara beredd till. Många ser
de sociala medierna som gratis marknadsföring, men
det kräver att man tar sig tid att kommunicera. Det
räcker inte med att bara finnas där.
andreas:Nej, i så fall måste man se till att bygga sitt
varumärke på ett så bra sätt att det sprids viralt. Jag
tror att det finns stor potential, särskilt i videoformatet. Ett bra exempel är Evians filmer med bebisar som
åker rullskridskor, det är en av de mest sedda kampanjerna på Youtube.
carl:Jag tror att man måste våga experimentera
lite också, man lär sig efter hand. Om man är osäker
när det gäller närvaron på Internet tycker jag att man
ska lyssna hellre än att prata. Hör vad kunderna säger
om ditt företag, om din typ av produkt. Sedan kan du
bygga strategin utifrån det. Många företag har en övertro på att deras produkter i sig ska vara intressanta.
Jag tror att de sociala medierna ska användas till att
visa vem man är, snarare än vad man säljer.
När Internet slog igenom var Sverige ett föregångsland på IT-området. Vart tog försprånget
vägen?
andreas: Svenska företag ligger generellt ganska
långt efter företag i exempelvis England och Holland
när det gäller att göra business online. Jag tror att
det beror på att vi är för rädda att misslyckas. När
svenska marknadschefer köper reklam ligger fokus
mycket på kreativitet. Om man tittar på en mer mogen marknad som England så har marknadscheferna
där ett helt annat förhållningssätt till mätbarhet och
return on investment. Där lägger företagen i snitt 60
procent av sin onlinebudget på sökord. I Sverige är
den siffran 30. Vi möter fortfarande stora företag
som inte vet hur man använder sig av sökordsmarknadsföring. Faktum är att av dem som söker på mobilt bredband är det 70 procent som klickar på annonserna, och inte på sökresultaten.
ylva: I vissa fall beror det på att marknadschefernas rådgivare inte alltid har hängt med i utvecklingen. De är duktiga på att rita annonser, skriva copytext och köpa space i TV-kanalerna, men vet generellt
ganska lite om de möjligheter som finns på webben.
De förändringar som pågår nu, hur påverkar de
möjligheterna att göra affärer på Internet?
carl: Det unika med att driva affärer på Internet
är att marginalkostnaden för att bygga ut affären är
så försvinnande liten. Amazon är ett bra exempel.
Har man redan en webbshop för böcker kan man
lika gärna sälja cyklar, kajaker eller 7 000 sorters
marmelad. Hyllutrymmet är obegränsat. Det innebär framför allt att man inte längre behöver vara
inriktad på hit driven economy. Det finns plats även
för produkter med en mindre målgrupp. Ta till exempel film. Att distribuera filmrullar till biografer
kostade extremt mycket pengar förr och man var
tvungen att bestämma sig för vilka man trodde mest
på. Med digital distribution behöver man inte tänka på det sättet längre. Det är själva kärnan i Chris
Andersons teori ”The Long Tail”, att många nischer
tillsammans blir lika viktiga eller till och med viktigare än hits.
DU VET VÄL ATT LISEBERG
ALLTID STÅR ÖPPET FÖR
FÖRETAGSARRANGEMANG?
Med Nordens största nöjespark och flertalet restauranger inom
parkens grindar finns alla möjligheter att skapa oförglömliga
arrangemang – året om! Vare sig det är kick-off, galamiddag,
lansering eller konferens så har vi unika lösningar.
Och önskar ni övernatta har vi tre olika boendeanläggningar
att erbjuda; Hotell Liseberg Barken Viking, Lisebergsbyn
Kärralund och Hotell Liseberg Heden.
Ring 031-400 200, så syr vi ihop ett paket som passar just er.
Välkommen till Nordens största eventanläggning!
ViLL du Veta MeR OM KONfeReNs OcH eVeNt?
RiNg 031-400 200 eLLeR gå iN på LiseBeRg.se
LiseBeRgs VäxeL 031-400 100
RE A C H OUT
|
A PRI L 2 0 1 0
|
13
Utmaningar
Hur gör man för att hela tiden ligga steget före
och hålla koll på både risker och möjligheter?
ylva: Det är vår största utmaning, särskilt eftersom
vi är ett litet bolag med bara tretton personer. En sak
som också har förändrats är utvecklingstakten. Den är
så oerhört hög nu, och man måste hela tiden välja och
prioritera och sedan fokusera på det. Vi tittar mycket
på andra communities när det gäller utvecklingen av
våra funktioner. Bland annat har facebook blivit en
norm för vad människor förväntar sig både när det
gäller funktioner, gränssnitt och innehåll. Man måste
hela tiden vara beredd på att omvärdera sin position.
Konkurrensen hjälper oss att tänka till och nischa oss
ännu tydligare i förhållande till andra aktörer. Hos oss
kan man till exempel vara anonym och diskutera känsliga ämnen på ett annat sätt än på facebook.
Vad blir nästa stora förändring och hur snabbt
kommer den?
andreas: Att internet huvudsakligen kommer att
användas i mobilen. På Google har vi nyligen uttryckt
oss så här, "mobile first", i jämförelse med PC:n. Skiftet pågår just nu. Vi kommer snart inte att ha program
eller appar i själva datorn eller telefonen i samma utsträckning. Det mest finns in the cloud, i molnet. Både
program, applikationer och tjänster. Det gör livet
”Redan i dag
ägnar vi européer längre
tid åt att
surfa via mobilen än att
läsa dagstidningar. Ändå
har vi bara
skrapat på
ytan när det
gäller vad mobiler kommer
att göra.”
betydligt enklare och mer mobilt för både användare
och företagare.
ylva: Jag tycker att tempot i sig är en av de stora
förändringarna. Den mobila trenden är stark, därför
lanserar vi nya mobiltjänster nu i vår. Konsumenterna är framtidens makthavare, vilket också ställer
högre krav på företagens etik och miljötänkande.
carl: Redan i dag ägnar vi européer längre tid åt
att surfa via mobilen än att läsa dagstidningar. Ändå
har vi bara skrapat på ytan när det gäller vad mobiler kommer att göra. Plats, tid, vänner, rörelse, läge,
intressen, aktivitet… all information som finns i mobilen ger möjligheter att skapa ännu större relevans i
budskapen, inte minst geografiskt. Vi kommer också
se väldigt många affärsapplikationer flytta ut till mobilerna. Det kommer också att öka mätbarheten eftersom mobilen är en personlig sak – till skillnad från en
pc som kanske används av flera personer. Jag tror att
förändringarna kommer snabbare än vi kan föreställa
oss. Den närmaste fem åren kommer det att hända lika
mycket som de senaste trettio åren. En mobil revolution är redan på gång i tredje världen. Ett exempel är
Kenya, där har redan 25 procent av befolkningen bank
via mobilen. Motsvarande siffra för oss svenskar är
5 procent. Den förändringen tror jag är positiv och
kommer att innebära stora möjligheter även för oss. ◗
ANNONS
MAUD OLOFSSON, VI VILL GÖRA DET LÄTTARE ATT FLYGA!
Visste du att det finns komponenter från Volvo Aero i över 90 procent av alla nya
större flygplan?
Med vår unika kompetens utvecklar vi nya, lättare delar till flygmotorer som drar
mindre bränsle. Det gör att vi hör till de företag i Sverige som kan göra störst
skillnad för den globala miljön.
Vi tar sjumilakliv - och det behövs. Det krävs en rejäl satsning på flygforskning
för att hantera miljöutmaningen. Många plan som flyger är gamla och ett
generationsskifte står för dörren! Och vi vill vara med! Och vi har teknologier!
Teknologierna behöver dock lämna ritbordet. Det finns en orsak till att länder
med flygindustri har ett samarbete mellan industri och stat. Det går inte att ta
fram ny flygteknologi utan statlig samverkan. Vår förhoppning är att regeringen
även fortsättningsvis satsar klokt, i samspel mellan samhälle och företag.
Vänliga hälsningar
www.volvoaero.se
Kalendarium
Industri- och Handelskammardagen
Handelskammardagen 2010 handlar om förändring
och framtid. Välkommen till en kväll där vi tillsammans
söker nya svar på hur Västsveriges företag kan ta sig
an framtidens utmaningar.
Kina får ett allt större inflytande
över Västsverige. Vad betyder det för dig och
ditt företag?
Hur kan ni dra nytta av de förändringar som
sker?
Hur påverkas era affärsmöjligheter av att
geografi spelar en allt mindre roll när kommunikations- och konsumtionsmönster förändras?
Vårt tema:
Kvällens värd:
Johan Trouvé, vd handels-
kammaren.
3 maj 2010 kl 17-20.
Var? Kongresshallen, Svenska Mässan
Köp biljett: Gå in på www.handelskammaren.net/3maj
När?
❯
På Facebook eller Twitter.
Sök efter handelskammaren.
Följ oss:
Jan Åke Jonsson och Victor Muller,
Saab-Spyker. Chris Anderson, chefredaktör för
Wired Magazine. Författare till böckerna The
Long Tail och Free. Magnus Lindkvist, framtidsforskare och vd för Pattern Recognition. Årets
talare 2009.
På scen:
Utbildning
4 april
Tullhantering – grund
15 april
Remburshantering
3 maj
Momshantering vid EU-handel
4 maj
Export- & importdokument – Skövde
Handelskammardagen är Västsveriges
största affärsmingel. I år väntas 1 500 personer
till Kongresshallen. Hos oss träffar du rätt
kontakter.
Psst!:
3 maj
Industrioch Handelskammardagen
6 maj
Diplomutbildning i vd:s roll och ansvar
20 maj
Incoterms – Borås
Jan Åke Jonsson, vd
Saab Automobile och
mottagare av handelskammarens utmärkelse.
Medlemsmöte
27 maj
Incoterms
15 april
Frukostklubben i Kungsbacka
27 maj
Affärsjuridik vid internationella affärer
25 maj
Frukostklubben i Kungsbacka
23 augusti
Diplomutbildning i styrelsearbete
23 augusti
Frukostklubben i Kungsbacka
Magnus Lindkvist,
framtidsforskare och
Årets talare 2009.
För fler evenmang,
utbildningar och
medlemsmöten i hela
Västsverige, gå in på
www.handelskammaren.net/kalender
Chris Anderson,
chefredaktör för
Wired magazine.
Nätverk
15 april
Next&Now Fyrbodal
Walter Fortgens, Pininfarina
16 april
Next&Now Sjuhärad
Andreas Svenungsson, Google
22 april
Next&Now Göteborg
Lars Kry, Proffice
3 maj
Handelskammarens affärsnätverk
Vip-Event Handelskammardagen
6 maj
Next&Now Skaraborg
Peter Ek, OBH Nordica
4 juni
Exec Göteborg - Vårmiddag
17 juni
Next&Now Skaraborg
Ayad Al Saffar, Ur&Penn
Internationella affärer
text: Gustaf Höök
Satsa i Kina eller göra det enkelt för sig och låta bli?
Wikström VVS-Kontroll i Göteborg valde att ta
steget – till viss del tack vare Västsvenska Industrioch Handelskammaren.
Trygg väg
in i Kina
w
ikström VVS-kontroll är ett av många
västsvenska företag som har börjat
göra affärer med Kina. Göteborgsföretaget – som arbetar med projektering
och besiktning inom VVS- och energi­
området – har inlett samarbeten med två kinesiska
parter: byggkonsulten/-entreprenören Hundred Group och arkitektfirman BCKJ, båda baserade i Peking.
Wikström VVS-Kontroll hjälper Hundred Group med
energisparande åtgärder i fastigheter och varit VVSrådgivare när BCKJ ritat en stor kontorsbyggnad.
projekten är dock inte resultat av någon medveten
strategi, utan snarare frukten av några sammanträffanden.
– Vår medarbetare Torkel Andersson höll ett föredrag för en grupp svenska arkitekter, säger Lotta Berggren, chef för Wikströms dotterbolag DELTAte.
16 |
r each out
|
a pril 2010
Stefan Pettersson,
Lotta Berggren
och Louise Xu
Lilja från Wikström
VVS-Kontroll (trion
till höger i bilden)
tillsammans med
representanter från
Hundred Group
under ett besök i
Peking.
– När han berättade att vi har en filial i Kinna trodde
en av arkitekterna att han sade Kina.
Arkitektens firma samarbetar med BCKJ och det
visade sig att DELTAte och Wikström VVS-Kontroll
sitter på kunskap som är eftertraktad i Kina. Det
knöts kontakt med BCKJ och senare – efter att Torkel
Andersson gästat en utställning i Peking – även med
Hundred Group.
Då fanns redan en jordmån för att det kinesiska fröet skulle gro hos Wikström. Vd:n Stefan Pettersson har
tidigare jobbat med Kina-projekt åt Volvo lastvagnar
och dessutom hade företaget nyligen anställt kinesiska Chalmers-studenten Louise Xu Lilja, som visat
framfötterna som praktikant.
– Louise blev en naturlig bro mot Kina, säger Stefan
Pettersson. Det var mycket lättare att kommunicera
med kineserna när vi hade en medarbetare som talar
språket.
Samtidigt behövdes något mer – särskilt sedan
Hundred Group och BCKJ i somras besökt Göteborg
med en veckas mellanrum. Hundred Groups representanter var så angelägna om ett samarbete att de
föreslog ett joint venture.
–Vi kände att vi behövde mer på fötterna innan vi
fattade några beslut, säger Stefan Pettersson. Därför
anlitade vi handelskammaren för att få veta mer om
samverkansformer och om den kinesiska marknaden.
utredningen blev ett ovärderligt verktyg, inte bara
i Kina-relationerna.
–När möjligheten att göra affärer med Kina dök
upp fanns lite delade meningar inom företaget, säger
Stefan Pettersson. Detta var ju något nytt och ganska
komplicerat, så beslutet var inte självklart. Men när vi
fick en oberoende utredning att utgå från fick frågan
en helt annan tyngd. När både fördelar och nackdelar
spaltas upp blir det mer trovärdigt än om informationen kommer bara från dem som driver frågan.
Han fortsätter:
– Utan handelskammarens utredning är det inte
säkert att vi hade gått vidare med Kinaspåret. Saken
kunde mycket väl ha runnit ut i sanden.
Men det gjorde den alltså inte. I stället tecknades
samarbetsavtal med Hundred Group och senare även
med BCKJ.
– Vi gör en mjukstart i stället för att gå direkt in i ett
joint venture, säger Stefan Pettersson. Allt väsentligt
om hur vi ska jobba ihop finns ändå reglerat i avtalen.
Vi låter 2010 bli ett uppstartsår och sedan får vi se hur
vi går vidare. Men självfallet finns tankar på att expandera våra uppdrag till kontinuerlig verksamhet i Kina.
I så fall kommer Wikström VVS-Kontroll att fortsätta anlita handelskammaren.
– Ja, för den har tjänster som passar företag som
arbetar i Kina, inte bara dem som vill in i landet. Det
skulle kännas som en naturlig förlängning. ◗
Fakta:
Wikström VVS-kontroll
Wikström VVS-Kontroll bildades 2003 genom en sammanslagning av företagen Wikström VVS-Konsulten
och VVS-Kontroll. Bägge har en lång historia: Wikström
startades 1954 och VVS-Kontroll startades 1968.
Wikström VVS-Kontroll har cirka 45 medarbetare och
tre kontor: Huvudkontor i Göteborg och filialer i Kinna
och Vänersborg. Företaget har också två dotter­bolag:
DELTAte (jobbar framförallt med alternativa VVSlösningar) och ReadMe (säljer ett streckkodsbaserat
datasystem för drift- och underhåll).
Läs mer om internationella affärer på:
www.handelskammaren.net/affarsnatverk
”Kunden ska kunna
styra sin motpart”
Intresset för världens största marknad växer
bland företag i Västsverige och i takt med
detta väcks många frågor. Handelskammaren kan hjälpa till att besvara några av dem.
h
andelskammaren anlitas av företag som vill
göra affärer
eller etablera sig utomlands. När
det kommer till Kina är hjälpen
extra värdefull. Marknaden är
enorm och det kan vara svårt att
på egen hand få fram relevant
information.
– Vi sätter ihop projekt-team
i Kina, säger Martin Henningsson, ansvarig för IBC (International business contacts).
– Genom att prata med bland
annat provinsregeringar, miljömyndigheter, konkurrenter och
slutanvändare kan vi ge kunden
en bred bild.
Uppdraget för Wikström VVSKontroll var ganska typiskt. Det
handlade dels om att analysera
den potentiella partnern och ge
råd om ägandeformer, dels om
att titta på den kinesiska marknaden i stort.
– Kunden ska ha den kunskap
och de kontakter som behövs
för att kunna ställa krav och för
att styra sin motpart under förhandlingar, säger Martin Henningsson.
Vilken är den vanligaste
frågan ni brukar få om Kina?
– Det vanligaste är att svenska
företag vill importera från Kina
och då frågar de ”hur vet vi att
det här kinesiska företaget är
okej?”. Följdfrågan brukar gälla
om man kan kolla upp detta online.
Och vad svarar ni då?
– Till och börja med är det bara
en del av alla kinesiska företag
som ens finns på webben. Och
det är väldigt svårt att göra en
fullständig företagsbesiktning i
Kina. Ägarbilden kan till exempel vara väldigt komplex.
Han fortsätter:
– Men givetvis är det bra att
ta reda på så mycket som möjligt. Den som vill hitta en unik
produkt att sälja i Sverige kan
besöka någon stor mässa, till
exempel Kantonmässan. Och
vill man skapa sig en första bild
är webbportalen alibaba.com en
bra start. ◗
Martin Henningsson tror att fler
västsvenska företag har potential att etablera sig i Kina.
reach o u t
|
april 2010
|
17
Internationella affärer
text: Gustaf Höök illustration: Lene Due Jensen
Osäker inför affärsresan till
Kina? Sluta oroa dig.
Kineser är oftast nyfikna,
positiva och inställda på att
komma överens, men det
finns kulturella skillnader det
är bra att tänka på.
Handelskammarens Kinaexpert Martin Henningsson
har bott i landet och sitter på
mångårig erfarenhet av affärer med Kina. Här bjuder han
på handfasta tips för såväl
affärsumgänge som sociala
sammanhang.
Gör rätt på affärsresan
Affärer
• ta god tid på dig. I Kina skapar
du personliga relationer innan
det är dags att göra affärer. Bli
inte frustrerad om ditt besök inte
börjar med effektiva möten eller
om du inte på stört får svar på
dina frågor om företaget. Detta
kommer så småningom när ni
har lärt känna varandra. Avsätt
även tid för utdragna förhandlingar. En tumregel är att lägga på
trettio procent på tiden du tänkt
tillbringa i Kina. Givetvis bör hemmaledningen ha koll på att du
behöver gott om tid på dig.
• senioritet smäller högt. Det
är en fördel att ha arbetat på
företaget några år.
• glöm inte visitkortet. Kortet
visar vem du är, så tänk på hur
det är utformat. Kinesisk baksida
är en bonus. Dela ut kortet med
två händer lite lagom formellt.
18 |
reach out
|
a pril 2010
Socialt
• titlar är viktiga. Den konfucianska filosofin med tydlig rangordning genomsyrar det kinesiska
samhället. Har du en position
med mandat, låt det synas i
titeln. Kineser bedömer ofta ert
intresse för affären efter hur hög
rang representanten har.
• lär dig att avvakta. Om det
blir tvärstopp, släpp frågan och
återkom senare. Det är kanske
bättre att slänga in den när ni just
har sjungit karaoke tillsammans.
• kontinuitet och uppföljning
är viktig. Eftersom personliga
relationer är avgörande kan det
vara klokt att avsätta en person
eller ett team som ansvarar för
Kina-kontakterna. Dessutom
krävs på sikt en egen etablering
på plats eller åtminstone täta
resor till Kina. Ju mer ni träffas,
desto bättre för affärerna.
• vänskap och affärer hänger
ihop. I Kina är det vanligare och
viktigare än i Sverige att bli vän
med sin affärspartner. Kineser
gör inte affärer lika kliniskt, så var
inte rädd för att bli personlig och
berätta om dig själv och din familj.
Detta fungerar även på distans.
Skicka gärna bilder och inled mejl
med ”hello, good friend”.
• var lugn och positiv. Kineser
i gemen är glada till sinnet och
ser på världen med nyfikna ögon.
De gör affärer med inställningen
att allt löser sig, så visa att du
resonerar likadant. Var trygg i dig
själv och visa ingen osäkerhet.
• nobba aldrig maten. Att inte
tappa ansiktet är viktigt för en
kines, så tacka inte nej till något
som bjuds. Du kanske inte gillar
alla rätter, men spela med, smaka
och ha trevligt.
• ha trevligt vid middagsbordet.
Det är här ni umgås och skapar
relationer, och svåra frågor kan
plötsligt lösa sig efter trevlig
samvaro. Att bli hembjuden till
din värd är en ynnest så tacka
alltid ja – även om resan egentligen är slut och du längtar hem.
Tackar du nej tänker kinesen
”nähä, han vill inte bli kompis
med mig”. Detta kan påverka
affärsrelationen.
• var nyfiken. Ställ många frågor
och visa intresse för dina värdars
kultur. Om du säger att du inte
kan äta med pinnar kommer alla
att vilja lära dig.
• var inte rädd för karaoken.
Efter maten är det vanligt att
sjunga karaoke. Det hör till god
ton att delta och det spelar ingen
roll hur bra eller dåligt du sjunger.
Det viktiga är själva ansträngningen.
Juridik
Fråga juristerna
Har du frågor om juridik? Skriv till
juristerna@handelskammaren.net!
kan man utesluta en leverantör vid upphandling?
Vi ska genomföra en upphandling och befarar att ett
företag som tidigare misskött
sig kommer att lämna anbud.
Under vilka förutsättningar
är det möjligt att utesluta en
leverantör med hänvisning
till ”allvarligt fel i yrkesutövningen” enligt 10 kap. 2 § 1
st. 4 LOU?
Detta måste avgöras från
fall till fall efter en samlad
bedömning, men ett exempel kan vara fel som medför
fara för människors hälsa och
fel som består i överträdelser
av miljö- eller konkurrenslagstiftningen. När det gäller
fel av typen ”yrkesfusk” är
det svårare att dra generella
slutsatser.
Även om det konstaterats
att ett allvarligt fel begåtts
föreligger i regel inte skäl att
utesluta en leverantör om
denne vidtagit erforderliga
åtgärder så snart ansvarig
företrädare fått kännedom
om felet. I denna del krävs
att åtgärderna – för att förmå
”läka” felet – i tillräcklig
grad minimerat risken för
nya fel av liknande art och
omfattning.
Det finns skäl för en
Johan Lidén Gärde Wesslau Lars Lövgren MAQS
upphandlande myndighet
att iaktta försiktighet när det
övervägs att utesluta en leverantör. Leverantören måste
beredas tillfälle att yttra sig
angående 1) felet som sådant
och 2) vilka (eventuella)
åtgärder som vidtagits med
anledning av felet.
Slutligen vill vi uppmärksamma att det av 10 kap. 3
§ 3 st. LOU framgår att en
leverantör som är registrerad
i en officiell förteckning över
godkända leverantörer i ett
land inom EES ska presumeras inte ha gjort sig skyldig
till allvarligt fel i yrkesutövningen.
Roland Adrell, Johan Lidén
hur sänker vi lönerna?
Jag och mina två syskon
driver ett mindre industriföretag. Det har gått väldigt bra i
Patrik Ottoson
MAQS
några år, vi gick från 15 till 30
anställda på bara fem år. Nu
har vi haft en nedgång som
vi tror är temporär, därför
vill vi undvika uppsägningar.
Finns det några juridiska
möjligheter att tvinga fram
lönesänkningar för att rädda
anställningarna?
svar: Huvudregeln är att ett
anställningsavtal inte kan
ändras ensidigt av arbetsgivaren. En lönesänkning kan däremot alltid komma till stånd
om den anställde accepterar
detta förutsatt att sänkningen
inte strider mot kollektivavtal
som arbetsgivaren är bunden
av. Om de anställda inte går
med på en lönesänkning har
arbetsgivaren möjlighet att
säga upp personal på grund
av arbetsbrist och erbjuda
dem återanställning på nya
villkor med lägre lön. På så
sätt kan alltså en lönesänkning tvingas fram mot de
anställdas vilja. Ett sådant
arrangemang måste föregås
av fackliga förhandlingar och
är i många fall enbart möjligt
när kollektivavtal saknas.
Framtvingade lönesänkningar
är ett känsligt ämne och
bolaget måste därför noga
överväga de risker som
detta kan medföra i form av
eventuella domstolsprocesser och bad-will. Det enklaste
och säkraste sättet att få till
stånd en lönesänkning är på
frivillig basis. Vilken väg ni än
väljer rekommenderar vi att
ni tar kontakt med en arbetsrättsadvokat eftersom båda
alternativen kräver ingående
analys och omgärdas av ett
omfattande regelverk.
Lars Lövgren, Patrik Ottoson
SC P GÖTEBORG
svar: Just denna bestämmelse utgör en av de mer
svårtillämpade så kallade.
diskvalifikationsgrunderna.
Eftersom rättspraxis är
begränsad måste frågan hanteras med viss försiktighet.
Det åligger den upphandlande myndigheten att klart
visa att leverantören gjort sig
skyldig till ”allvarligt fel”
i yrkesutövningen.
Roland Adrell
Gärde Wesslau
Du vet väl om att du som medlem i
handels­kammaren har tillgång till en
timmes kostnadsfri juridisk rådgivning?
Om du vill veta mer kan du kontakta:
Lotta Ostler, 031-83 59 91 eller
Jörgen Andersson, 031-83 59 43
LÄGESRAPPORT:
GÖTEBORGSREGIONEN ÄR UTSEDD TILL SVERIGES BÄSTA LOGISTIKLÄGE
FÖR NIONDE ÅRET I RAD ! KOLLA LÄGET PÅ W W W.PORTGOT.SE
Lobbying & politik
text: Sara Wennerström & Jan-Olof Ekelund foto: iStockphoto
December 2006.
Oron över vad som
ska hända om det inte
blir en utbyggnad av
Marieholmsbron och
Hamnbanan växer.
Det här är historien
om hur handelskammaren arbetade sida
vid sida med andra
aktörer för att lyfta frågan till nationell nivå.
Resultat: Politikernas
uppmärksamhet. Och
byggstart 2013 istället
för 2019.
Spelet om
Hamnbanan
December 2006
Handelskammaren antar ett infrastrukturmanifest där Hamnbanan
klassas som en av de absolut
viktigaste satsningarna. Lobbyarbetet med att lyfta frågan på den
politiska agendan börjar. De kommande åren handlar det om att
göra många olika typer av insatser
– allt ifrån att ordna seminarier och
skriva debattartiklar till att nämna
frågan i rätt sammanhang och äta
lunch med rätt folk.
reach out
|
a pril 2010
I en proposition från regeringen
står att förbindelserna med Göteborgs Hamn är viktiga för svensk
industri. Det är en positiv signal.
2008
20 |
September 2008
SEPTEMBER
OKTOBER
NOVEM
Ensos logistiksystem. Ett kortare stopp innebär att vi inte
kan leverera och att kunderna
tappar förtroendet för oss, säger Stig Wiklund.
– Ett längre stopp skulle
innebära att flera svenska pappersbruk skulle få allvarliga
produktionsstörningar.
1 från väg till järn väg.
Att transportera
med tåg är smidigt och
kostnadseffektivt. Om
sårbarheten i godstågsystemet minskar kan fler
välja järnvägstransport.
2 konkurrenskraften.
Svensk industri är
beroende av fungerande
godstransporter. Störningar i trafiken innebär stora
ekonomiska förluster.
DECEMBER
3 miljön.
I dag går
hälften av godset
till Göteborgs Hamn via
järnväg, hälften via lastbil.
En fördubbling av godset
skulle också innebära
en markant ökning av
lastbilstrafiken om banan
inte byggs ut.
4 en stark hamn.
Det är viktigt för hela
Sverige att Göteborgs
Hamn kan bibehålla och
utveckla sin position som
Nordens viktigaste gods-
JANUARI
Stig Wiklund,
vice vd Stora Enso
Logistics och ordförande i Näringslivets
Transportråd.
nu är byggstarten planerad
till 2013, vilket innebär att utbyggnaden till dubbla spår och
en ny Marieholmsbro står klar
kring 2016.
Processen med att nå målet
har varit lång.
–Vi på handelskammaren har
velat dra vårt strå till stacken
för att lyfta frågan, särskilt
när vi förstod att projektet låg
så pass sent i plan, berättar
Stefan Gustavsson, ansvarig Stefan Gustavsson,
ansvarig Public
Public Affairs.
–Vi jobbar mycket med infra-­ Affairs på handelskammaren.
­strukturfrågor som gäller vår
egen region. Men i det här fallet handlade det om att
lyfta frågan till nationell nivå. Det har varit oerhört
viktigt, eftersom det hela tiden handlar om en stenhård kamp mellan regioner – alla vill ha sina projekt
genom­förda. ◗
Därför är Hamnbanan viktig
2009
MBER
g
öteborgs hamnbana är ett exempel på hur snabba samhällsförändringar sätter tröga system i
gungning. För tio år sedan var det
få som kunde ana vilken betydelse
den skulle komma att få för hela
Sveriges näringsliv. Utvecklingen
för godstransporter på tåg gick snabbare än väntat.
– Många såg Hamnbanan som ett lokalt Göteborgsintresse. Lobbyarbetets främsta uppgift blev att visa
att den är oerhört viktig för näringslivet i sin helhet,
berättar Stig Wiklund, vice vd på Stora Enso Logistics
och ordförande i Näringslivets Transportråd.
– Att vi till slut lyckades beror till stor del på att vi var
många aktörer som jobbade parallellt från olika håll
i en mängd olika forum för att informera beslutsfattarna om läget.
År 2000 var godstrafiken på Hamnbanan förhållandevis liten. Banan var inte ens elektrifierad och
godstågen fick byta till diesellok vid Sävenäs. I dag
går ett tjugotal dagspendlar från Göteborgs Hamn
till olika orter i Sverige, och Göteborgs Hamn räknar
med att fördubbla godsmängden på tåg inom 10–15
år. Det har spekulerats om att Hamnbanan skulle
slå i kapacitetstaket redan i år. Men tack vare förbättringsåtgärder ser Banverket nu att det kör ihop
sig först 2015–2016. Då kommer godsmängderna att
vara så pass stora att många svenska industriföretag riskerar stora problem med sina transporter om
inget görs.
– Hamnbanan är i dag den svagaste länken i Stora
nav. I dag går 30 procent
av Sveriges export
härifrån. En ökning av
godset skulle innebära att
hamnen ännu bättre kan
tillgodose näringslivets
behov.
5 fler arbetstillfällen.
Godshanteringen flyttas i stor utsträckning till
så kallade ”dry ports” på
andra ställen i Sverige. På
kombiterminaler för lastbil
och järnväg skapas nya
arbetstillfällen.
FEBRUARI
Februari 2009
Vägverket och Banverket har fått
i uppdrag att lägga fram ett förslag
till infrastrukturplan som sträcker
sig från 2010–2022.
– Nu börjar vi fatta misstankar
om att Hamnbanan inte ligger så
bra till, berättar Stefan Gustavs­
son, ansvarig Public Affairs på
handelskammaren.
– Bland annat förstår vi att en
utbyggd Marieholms­bro inte kommer med i förslaget, eller att den
ligger väldigt långt fram i tiden. Vi
bjuder hit Minoo Akhtarzand som
är generaldirektör på Banverket för
att ta upp det här till diskussion,
och hon tackar ja.
MARS
reach o u t
|
april 2010
|
21
Politik & lobbying
Juni
21 april
Banverket och Vägverket lämnar
Banverkets generaldirektör Minoo Akhtarzand
ett nytt inofficiellt förslag till infraoch handelskammarens vd Johan Trouvé står och
strukturplan, och nu är Hamnbanan
väntar på tåget. Om några minuter åker de från
med. Den ligger visserligen så
Centralen ut mot Göteborgs Hamn tillsammans
sent som 2019, men man har
med några av handelskammarens medlemsföretag
i alla fall avsatt 2,78 miljarder till
i ett chartrat tåg. Nu gäller det att övertyga genesatsningen.
raldirektören om hur viktig Hamnbanan är för hela
Sveriges industriföretag.
Samma dag kommer det inofficiella planförslaget.
Utbyggnad av Hamnbanan och en ny Marieholmsbro är inte med alls. Under resan ut mot hamnen
hålls ett seminarium där Göteborgs Hamn presenAlmedalsveckan är i full gång. Handelskammarens
terar sina satsningar på ökat
vd Johan Trouvé och Stefan Gustavsson, ansvarig
gods. Representanter från
Public Affairs, arrangerar ett seminarium med
Banverket berättar om HamnBanverket och Vägverket.
banans sårbarhet och känsliga
– Nu är Hamnbanan med i plan, ropar generalI GT publiceras en debattartikel
punkter. Uppe på Marieholmsdirektör Minoo Akhtarzand när hon kommer dit.
på handelskammarens initiativ.
bron stannar tåget en stund
– Det var en framgång att hon direkt associerade
Den är undertecknad av västsvenoch frågan blir oerhört konkret.
till Hamnbanan när hon fick syn på oss, säger Steska representanter från samtliga
Ett stopp på den här bron får
fan Gustavsson. Men vi var fortfarande inte nöjda.
riksdagspartier. Syftet är att skapa
ödesdigra konsekvenser för
Byggstart 2019 var alldeles för sent och nu var
enad kraft för att lyfta frågan på
leveranssäkerheten.
målet att försöka tidigarelägga projektet. Diskusriksnivå.
sionen om Hamnbanan fortsatte under seminariet.
Juli
12 maj
APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI 22 |
r each out
|
a pril 2010
”Nu talar vi med en röst”
Magnus Kårestedt, vd för Port Authority, har i flera år kämpat för att en
utbyggnad av Hamnbanan ska ses som en nationell angelägenhet.
– det är inte svårt att övertyga våra lokala politiker men
att få gehör från riksdag och
regering har historiskt varit
betydligt tuffare, konstaterar
Magnus Kårestedt.
Han lyfter fram en viktiga
händelse som fick upp Hamnbanan längst fram på dagordMagnus Kårestedt,
ningen.
vd, Port Authority
– När regeringen tog fram sitt
infrastrukturpaket under 2008 utan att några pengar
var öronmärkta för Hamnbanan blev vi tvungna att
agera på bred front. Vi hade sedan tidigare ett gott
stöd från Västsvenska Industri- och Handelskammaren och det blev ännu mer påtagligt med nyutnämnde
vd:n Johan Trouvé. Han har ett genuint miljöintresse
och ser järnvägssatsningar som en viktig del i arbetet
för hållbar utveckling.
– Göteborgs Hamn, handelskammaren och Närings-
Läs mer om handelskammarens
åsikter och projekt: www.handelskammaren.net/asikter
5 september
Debattartikel publiceras i GP. Avsändarna är
handelskammarens vd Johan Trouvé, Göteborgs
Hamns vd Magnus Kårestedt och Stig Wiklund,
vice vd på Stora Enso Logistics och ordförande i
Närings­livets Transportråd (en sammanslutning av
ett 30-tal stora godstransportörer i Sverige). Syftet
är att understryka hur viktigt det är att byggstarten
sker betydligt tidigare än 2019.
2 november
livets Transportråd agerade tillsammans och vi fick
igång en bra dialog med både Banverket, Vägverket
och regeringen.
– Avgörande tror jag var att vi talade med en röst
och hade mycket sakliga och konstruktiva samtal
med regeringskansliet. Vi ville inte upplevas som den
gnällige kusinen från landet, utan få gehör för att en
utbyggd Hamnbana är en förutsättning för att stora
delar av det svenska näringslivet ska kunna utvecklas
på ett bra sätt.
med en tidigareläggning av Hamnbanan kan
Göteborgs Hamn hållas fast vid sina expansiva planer
med fördubblade volymer fram till 2020.
– Beslutet togs i grevens tid. Banverket har hittills
gjort ett fantastiskt arbete med att öka kapaciteten
på Hamnbanan. Men innan nya Hamnbanan står
färdig kommer vi under en period nå kapacitetstaket
och de problemen som uppstår då får vi ta hand om på
bästa sätt, konstaterar Magnus Kårestedt. ◗
Nu lämnar Banverket och Vägverket sitt officiella planförslag till
regeringen. Från och med nu är
det Regeringskansliet som äger
frågan, och handelskammaren flyttar sitt fokus dit.
– Vi hade identiferat två personer
som väldigt viktiga. Den ena är
Hans Lindblad, som är statssekreterare under finansminister Anders
Borg, med särskilt ansvar för
infrastruktur. Den andra är Leif
Zetterberg, statssekreterare under
infrastrukturminister Åsa Torstensson på Näringsdepartementet. Vi
bad om att få ett möte med dem,
tillsammans med Volvo, Göteborgs
Hamn och Näringslivets Transportråd.
16 november
Handelskammaren, Volvo, Göteborgs Hamn och Näringslivets
Transportråd träffar Hans Lindblad
och Leif Zetterberg i Stockholm.
– Jag tror att det här mötet var
avgörande för hela frågan av två
skäl, säger Stefan Gustavsson.
– Dels hade vi så pass tunga
intressenter med oss – de representerar i princip hela Sveriges
gods. Dels pratade vi om frågan ur
ett nationellt perspektiv och lyckades skapa en förståelse för vilka
konsekvenser det får för svensk
industri om inget händer.
Efter mötet blir Näringslivets
Transportråd inbjudna av Minoo
Akhtarzand att diskutera förskottering på projektet.
SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER
reach o u t
|
april 2010
|
23
Politik & lobbying
”Beslutet var en stor lättnad”
För Löfbergs Lila hade ett längre stopp på Hamnbanan inneburit intensiv
skytteltrafik med lastbil. Och merkostnader på 100 000 kronor per dag.
löfbergs lila är med sina
27 000 ton kaffe per år en av
Sveriges ledande tillverkare.
Företaget är beroende av ett
jämnt råvaruflöde på 6–7 containrar varje dag. I dag går all
import av råkaffe på båt och
sedan godståg via Hamnbanan
till rosteriet i Karlstad. JärnChrister Sonesson,
vägsspåren går ända in i fabriproduktionschef och ken, där avlastningen sker.
ansvarig för lager
– Än så länge har det fungerat
och logistik på
Löfbergs Lila.
bra. Tågtransporterna är snabba, miljövänliga och kostnadseffektiva. Det är väldigt skönt att vi nu slipper planera
för alternativa lösningar, säger Christer Sonesson som
är produktionschef och ansvarig för lager och logistik
på Löfbergs Lila.
ett längre stopp på hamnbanan eller stora förseningar i trafiken hade inneburit att Löfbergs Lila hade
fått lägga om transporterna till båt på Göta Älv eller
till lastbil. Det hade medfört längre ledtider och merkostnader på omkring 100 000 kronor om dagen.
När det gäller utflödet med färdigt kaffe går all trafik i dag via lastbil, men Christer Sonesson berättar att
man nu söker kunder som kan ta emot gods på tåg.
– Vi har gjort tester och det fungerar väldigt bra för
oss att lägga transporter på tåg. Det främsta skälet är
att vi vill ha så liten miljöpåverkan som möjligt, men
också att vi inte vill bli för beroende av en viss typ av
transporter, säger Christer Sonesson. ◗
”Än så länge
har det fungerat bra. Tågtransporterna är snabba,
miljövänliga
och kostnadseffektiva. Det
är väldigt
skönt att vi
nu slipper
planera för
alternativa
lösningar”
5 februari
December
Hearing om höghastighetståg på
näringsdepartementet.
– Det här är ett exempel på hur
vi väcker frågan vid olika tillfällen,
säger Stefan Gustavsson. Jag
ställde mig positiv till frågan om
höghastighetståg, men menade
också att regeringen måste kunna
prioritera en satsning på de 2,7 miljarder som Hamnbanan kostar – i
förhållande till höghastighetståg för
125 miljarder. Bland åhörarna fanns
flera viktiga personer från departementet. Ju fler gånger frågan väcks
i olika sammanhang, desto större
chans att den får genomslag.
24 |
reach out
|
a pril 2010
2010
DECEMBER Tv-sänt seminarium med infrastrukturminister Åsa Torstensson.
I sitt inledningsanförande talar hon
om att satsningar måste göras
för att svensk industri ska stärka
sin konkurrenskraft. Det enda
konkreta exempel hon nämner är
Hamnbanan. För ett varuproducerande företag i Norrland kan en
utbyggnad av Hamnbanan, och
lösning av den flaskhals som den
innebär, vara den enskilt viktigaste
åtgärden, menar hon.
– Det är precis det här vi vill höra,
säger Stefan Gustavsson. Hon
kopplar ett företag i Norrland till
ett objekt i Göteborg, och då har
vi lyckats med att skapa förståelse
för vidden av problemet.
JANUARI 8 februari
Infrastrukturminister Åsa Torstensson besöker
Göteborgs Hamn. Samma dag publiceras en
debattartikel i GP, undertecknad av handelskammaren, Näringslivets Transportråd och Göteborgs
Hamn.
Februari
Det blir klart att satsningen på Hamnbanan drar
igång redan 2013. Just nu pågår utredning av ny
Marieholmbro och upphandling av konsulter till
projektet.
–Vi är väldigt glada att makthavarna har lyssnat
på näringslivet, säger Stefan Gustavsson.
FEBRUARI MARS
Krönika
En dag i maktens korridorer
på min dagliga promenad till handelskammarens
kontor i Volvohuset vid Kungsträdgården passerar jag
först förbi Rosenbad, kastar sedan en blick på Riksdagen och om det är fint väder händer det att jag tar en
liten omväg förbi näringsdepartementet. En stenkast
bort ligger bland annat huvudkontoret för Svenskt Näringsliv, Exportrådet, Vinnova och Lärarnas Riksförbund. Vid kaffeapparaten möter jag Robert från Volvo
Aero, som sitter lite längre bort på samma våning.
– Det är mycket fokus på finans- och näringsdepartementet nu inför vårpropositionen, säger han.
jag öppnar kalendern.
I dag ska jag äta lunch med
en medarbetare på IF Metall. Vi ska prata allmänt om
läget inom industrin i Västsverige, och konkret om ordförande Stefan Löfvens medverkan i ett seminarium i
Almedalen. Det är viktigt att förmedla en positiv bild
av Västsverige som en dynamisk region som ser möjligheter efter krisen. Under det gångna året har media
målat upp industrin som något som hör till det förflutna. Vi tar upp detta till diskussion på ett seminarium
i Almedalen och vill, bland annat tillsammans med
Stefan Löfven, visa på att den bilden är felaktig.
Senare i dag har jag ett möte med några medarbetare på Svensk Vindenergi. Det blir ett tillfälle att prata
om den expansiva vindkraftsbranschen i Västsverige,
med bolag som Rabbalshede Kraft som förbereder
sig för börsnotering. Det är positivt att miljödepartementet prioriterar utbyggnaden av vindkraft, men det
krävs fler politiska beslut för att komma bort från de
långa handläggningstiderna. Jag vill diskutera samarbete med Svensk Vindenergi för att fortsätta driva
vindkraftsfrågan, genom att agera som remissinstans
i samband med nya regeringsförslag, löpande kontakter med miljö- och näringsdepartementet, och seminarier i Stockholm, Västsverige och i Almedalen.
I morgon sätter jag mig på tåget till Göteborg. Det är
viktigt att hålla tät kontakt med kollegor och medlemsföretag i Västsverige så att jag fortsatt kan föra Västsveriges talan här i huvudstaden. ◗
katrien vanhaverbeke,
public affairs stockholm
ANNONS
Skanska bygger för ett bättre klimat
Projekt Gårda Kontorscenter är mer än ett spektakulärt bygge och ett nytt landmärke för Göteborg.
Bakom fasaden döljer sig smarta lösningar som både
människor och miljö mår bra av.
Göteborgs första gröna
kontorshus ligger strategiskt placerat vid E6 i Gårda,
nära kollektivtrafik och med
promenadavstånd till Ullevi
och Svenska Mässan.
–Vi vill kunna erbjuda
lokaler som har den senaste
tekniken och som samtidigt
har låg klimatpåverkan,
Henrik Ahnström
berättar Henrik Ahnström,
projektledare på Skanska Fastigheter Göteborg.
Helst ska man inte behöva ta bilen till jobbet,
därför kommer det att finnas miljöbilpool och gott
om cykelparkeringar i huset. I källaren finns dessutom
gratis cykelpool.
Hyresgästerna får vara med och utforma planlösning, materialval och färger. Dessutom får de hjälp att
hitta energismarta lösningar med hjälp av Skanskas
energirådgivare.
På entréplanet finns en gemensam reception,
bistro, restaurang, café och butik. En våning upp finns
ett konferenscenter med bland annat videokonferens.
–Du ska inte behöva resa för att kunna hålla möten.
På så vis minskar du både restid och klimatpåverkan,
säger Henrik Ahnström.
Huset är klassat som GreenBuilding, eftersom man
har 25 procent lägre energiförbrukning än vad som
är kravet för nybyggda kontor. Dessutom är projektet
först i Norden med en precertifiering enligt den allra
högsta nivån Platinum enligt LEED (Leadership in
Energy and Environmental Design) som är ett av
världens ledande system för att miljöutvärdera och
certifiera byggnader.
Universitetsstudier visar att produktiviteten hos
företag i den här typen av miljöer är högre än
i konventionella kontorshus.
–Vi på Skanska lever som vi lär, därför kommer
vi själva att flytta in i huset. Det kommer att krävas
betydligt mer av denna typ av byggnation framöver.
Gårdaprojektet ligger idag i framkant på vår resa mot
riktigt grönt byggande, säger Henrik Ahnström.
www.skanska.se/garda
Handslag
Storsatsning
på infrastruktur
de kommande tolv årens satsning på väg och
järnväg i Sverige uppgår till 482 miljarder.
Satsningen i Västsverige är rekordstor, berättar infrastrukturminister Åsa Torstensson.
Arbetet med att flytta fram de västsvenska
positionerna har gett resultat.
Handelskammaren har varit lösnings­
inriktad genom nya idéer för att finansiera
en snabbare vägutbyggnad. Opinionsbildning i media och möten med politiska beslutsfattare har varit verktyg i strävan efter
effektivare transportlösningar. Nu syns en
ljusning i trafikeländet: Bättre förbindelser
över Göta älv i Göteborg, färdigställande av
motorvägsutbyggnad och satsningar för att
få Västsveriges spårbundna kommunikationer att fungera bättre för både gods och
arbetspendling. Äntligen! ◗
Infrastrukturminister Åsa Torstensson och Stefan Gustavsson som är ansvarig för infrastrukturfrågor på handelskammaren.
Representanter från kommunstyrelsen.
Fr v. Anders Flanking, Kent Johansson,
Jan Hallberg och Helene Odenjung.
Kinas vice president på lunch
hos landshövdningen
Lars
Bäckström och Kinas vice
president Xi Jingpin är lika
gamla och bägge födda i
Ormens tecken. Det fick
handelskammarens vd
Johan Trouvé veta när
landshövdingen bjöd på
lunch, samma dag som
Geely och Ford undertecknade köpeavtalet som
gör Volvo Personvagnar
kinesiskt.
– Låt oss glädjas att en
lång tid av spekulationer
för de västsvenska biltillverkarna är över, skriver Johan
i sin blogg: johantrouve.
landshövding
wordpress.com ◗
26 |
R E A C H OUT
|
A PR IL 2010
Stort intresse för presentationen av det
västsvenska infrastrukturpaketet. Korsvägen
i Göteborg var fylld med journalister och
andra intresserade.
Grönt besök i Skaraborg
miljöpartiets språkrör
Peter Eriksson besökte
Skaraborg i mitten av mars
för att uppdatera sig om
åkerinäringens förutsättningar, och träffade bland
annat handelskammarens
regionchef Peter M Larsson.
Det var Åkeriföreningen
i Skaraborg som stod för inbjudan och Peter Eriksson
skrev på ett avtal om att
träffas igen för att diskutera
transporter och logistik på
ett konstruktivt sätt. ◗
Maud Olofsson och
Xi Jingpin.
Peter Eriksson och handelskammarens regionchef Peter
M Larsson, på besök hos Åkeriföreningen i Skaraborg.
Nu är medlemmarna
sökbara på nätet
Varför lanseras medlems­
registret på webben?
David Hagetoft, affärsutvecklare och ansvarig
för medlemsregistret på
nätet, berättar mer:
Medlemsregistret hittar
du på: www.handelskammaren.net/sv/Sokforetag
För det första är vi givetvis otroligt
stolta över våra närmare 2 600
medlemsföretag, som egentligen är
våra ägare, och att vi fått deras förtroende att företräda dem. Därmed
vill vi också visa vilka de är.
Den andra anledningen till att
vi lanserar matrikeln är att ge våra
medlemsföretag ett plattform att
marknadsföra sig. Handelskammaren är en internationell mötesplats
och vår webb är ett naturligt första
steg för utländska företag som
söker affärspartners i Sverige.
Vilken information kan jag
hämta ur registret?
I första delen, som vi lanserar idag,
är det möjligt att se vilka som är
medlemmar i Västsvenska Industri-
och Handelskammaren. Det är
möjligt att söka på företagsnamn,
region och bransch.
Vilka möjligheter är det som
öppnar sig för våra medlemmar i och med denna satsning?
Det är en möjlighet att söka upp
andra företag som ingår i Handelskammarens nätverk av medlemsföretag. Det är en plattform för
företagen i vår region att marknadsföra sig inom regionen såväl som
internationellt.
Kommer den att utvecklas?
Absolut! Det vi jobbat med den
senaste tiden är framförallt att
standardisera gränssnitten i våra
system så att grunden är lagd att
kunna utveckla vår digitala kommunikationsplattform. Vi har i och
med det skapat mycket goda förutsättningar att utveckla matrikeln.
Mer konkret så är nästa steg en
digital mötesplats/matrikel för vårt
affärsnätverk med syfte att underlätta kontaktskapandet mellan dem
som ingår i handelskammarens
affärsnätverk.
Utmaningen är att hitta rätt nivå
och inte försöka ersätta befintliga
digitala mötesplatser, som till exempel LinkedIn och Facebook. Vi kommer istället att använda kraften i
dem och knyta samman dessa med
handelskammarens möten som
sker ansikte mot ansikte. Nätverksmatrikeln ska inte bli ännu ett ställe
att skapa en omfattande profil som
måste hållas uppdaterad, den ska
vara ett digitalt komplement till det
värde vi redan skapar i handelskammarens affärsnätverk. ◗
Stampen-gruppen är en snabbt växande
mediekoncern som idag är en av Sveriges
största ägare av dagstidningar. Stampen äger
också interaktiva mötesplatser, tryckerier,
distributionsbolag och gratistidningar.
Stampen omsätter över 5 miljarder kronor.
www.stampen.com
RE A C H OUT
|
ma r s 2 0 1 0
|
27
Vinjett
Utbildning
text: Christian Ericsson foto: Getty Images
Snitslad
bana genom
vd-djungeln
d
et är mycket man ska förstås aktiebolagslagen (ABL). Det finns
tänka på som verkstäl- miljöbalken. Det finns regler om ekonomi,
lande direktör. Agera i bokföring, arbetsmiljö, skatter, pensioner
samråd med styrelsen, … och då har vi inte ens nämnt de speciella
förverkliga visioner, regler som gäller för börsnoterade företag.
leda det dagliga arbetet och hitta rätt folk att
stödja en i arbetet. Allt på ett ansvarsfullt – en vd måste naturligtvis vara införstådd
sätt, med aktieägarnas bästa i bakhuvudet. med de lagar som rör hans uppdrag och den
Men som om det inte vore nog är man som verksamhet han är satt att leda, till exemvd omgärdad av ett snårigt buskage av lagar pel ABL. Men man ska vara medveten om
och bestämmelser. Först och främst har vi att det finns så mycket mer än det som står
28 |
r each out
|
a pril 2010
Miljö
en vd:s roll och juridiska ställning är med
andra ord inte alldeles glasklar. I den omfattande miljöbalken döljer sig flera potentiella
fallgropar. Miljöbalken är på över 30 kapitel, och ersätter ett tidigare lapptäcke av
olika miljölagar. I detta enorma verk finns
bestämmelser om bland annat vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet, samt
bestämmelser om straff- och skadeståndsansvar. Malin Wikström, advokat på Gärde
Wesslau, berättar:
– Jag tror att de flesta har bra koll på till
exempel ABL, men det är viktigt att vara
medveten om vilka potentiella risker som
finns dolda i miljöbalken. Man måste vara
orienterad om vilka delar som kan beröra
den egna verksamheten, och vet man inte
om vilket ansvar man har kan det komma
obehagliga överraskningar.
Som exempel nämner hon fastigheter
som genomgår asbestsanering. Det gäller
att vara noggrann när man lämnar direktiv till en underleverantör för utförande av
saneringen, för om det slarvas med det
farliga ämnet kan man som vd i värsta fall
bli personligt ansvarig.
– Uppsåtlig spridning av miljöfarliga ämnen, eller underlåtenhet och slarv, kan leda
till straffansvar. Och det är viktigt att komma ihåg att ansvar enligt miljöbalken aldrig
kan avtalas bort, säger Malin Wikström.
i lagen, berättar Anders Kinntorph, advokat
på Nordic Law.
Han är specialiserad inom områdena köp
och försäljning av företag samt kommersiell
avtalsrätt, och är en av föreläsarna på den
vd-utbildning som handelskammaren håller i maj–juni. Anders Kinntorph fortsätter:
– Bland annat finns en mängd tyst uttryckta regler, till exempel om lojalitet, som
har precis samma tyngd som lagregler.
Är du vilse i vd-djungeln? Tappat bort dig bland ogenom­trängliga
lagar i regelträsket? Som tur är finns det kunniga guider som kan
leda dig på rätt spår. Här får du råd från några av föreläsarna på
handelskammarens vd-utbildning.
hallå där, margit
Mer utbildning
Organisation
Mer info om handelskamma­
rens vd-utbildningar finns på
www.handelskammaren.net/
vdutbildning. Kontakt: Jessika
Wassberg, 031-83 59 55.
förhoppningsvis behöver vd-skapet i de allra flesta fall inte leda
till så allvarliga konsekvenser som fängelse. Det finns ju andra,
roliga aspekter på att vara vd. Att besluta om belöningssystem och
incitament, till exempel. Men inte ens i den här skenbart lugna delen
av djungeln kan man slappna av helt.
– Att besluta sig för rätt belöningssystem kan vara ganska bökigt,
säger Raoul Svensson, advokat på Vinge.
Det finns nämligen en flora av system på marknaden, alla med olika
innehåll. Teckningsoptioner, bonusar, nyemissioner, syntetiska optioner… hur ska man som vd veta vilket som passar bolaget bäst?
– Det beror på bolagets storlek, och vilken fas man befinner sig
i, svarar Raoul Svensson och fortsätter:
– Ett annat område man behöver vara orienterad om är skatter och
avgifter. Jag skulle säga att det krångligaste är momsdeklarationer
och inkomstdeklarationer, och att de lämnas i tid. Det är viktigt att
det finns väl inarbetade rutiner. En vd bör också veta vad som behöver
göras om företaget blir utsatt för skatterevision.
mahlapuu. Du är vd för
PharmaSurgics och ska
gå handelskammarens
vd-utbildning. Vad har du
för bakgrund?
– Jag har en gedigen
och tung forskningsbakgrund och har disputerat
inom molekylärbiologi. Under min tid som
forsknings­chef har jag haft personalansvar och
drivit utvecklingsprocessen. Sedan december
2009 är jag vd.
Vad ser du som den största utmaningen
för dig nu när du blivit vd?
– Visionerna och den dagliga verksamheten
känns oproblematiska. Den största utmaningen
blir att lära mig mer om ekonomi och juridik.
Den direkta interaktionen med styrelsen och
ägarna är till exempel ny för mig.
Vad ser du fram emot att lära dig?
– Jag behöver lite mer solid bas vad gäller
ekonomi, bolagsstämmor, styrelsemöten och
årsredovisningar. Det kan handla om lagar som
jag inte känner till, och som jag tycker att det
är svårt att hitta information om. När det gäller
forskningsartiklar vet jag precis var jag ska
börja leta, men inte var man hittar regler kring
vd-rollen.
Ekonomi
själva kärnan i all bolagsverksamhet är
kapitalförsörjningen. Utan pengar kommer
man ingenstans. Och som väntat finns det
fällor även här. De pengar bolaget drar in
genom verksamheten, självförsörjningen,
brukar inte innebära några problem. Men
så fort det ska till annat kapital, från till
exempel riskkapitalbolag eller bank, krävs
att vd samspelar på en helt ny nivå med styrelse och ägare.
– Det här är några av de tyngsta frågor
bolag kan jobba med. Nya pengar kan ju till
exempel innebära att man får nya ägare.
Och behov av finansiering kan uppkomma
plötsligt, vare sig det handlar om en konjunktursvacka eller att en möjlighet till
förvärv öppnar sig, berättar Ola Gravenfors, partner på Censor AB.
Banker och andra finansiärer är alltid
noggranna. Inte minst ledningen hamnar
under luppen, och då behöver man ta hänsyn till saker man kanske aldrig tidigare
tänkt på – kreditvärdighet, eller om någon
styrelseledamot har en tidigare konkurs
i bagaget. Riskkapitalbolag kan också titta
på saker som visioner, framtidsplaner och
hur bra ledningen är på att kommunicera.
– Plötsligt exponeras man på ett helt
nytt sätt, och det innebär en del risker om
man inte har gjort sin hemläxa. Det är till
exempel lätt att tappa fokus på den dagliga
verksamheten så att bolaget rentav börjar
gå dåligt. ◗
reach o u t
|
april 2010
|
29
Vinjett
Juridik
text och foto: Ingrid Hellgren Sjöberg illustration: iStockphoto
Medling
– en enkel lösning på svåra problem
När du hamnat i en affärsmässig tvist är det lätt att starka känslor tar över. Motparten ska
så klart tryckas till ordenligt. Och eftersom du har rätten på din sida har du inget att förlora
i en rättegång. Eller?
o
Fakta:
CEDR-medlare
Processrättsadvokaterna Pär Caldenby,
Anders Bergqvist, Per Fridén och Jörgen
Larsson är fyra av de utbildade CEDRmedlare som går att nå via Västsvenska
Industri- och Handelskammaren.
Vill du få mer information om vad
handels­kammaren kan hjälpa till med
när det gälle­r tvistlösning, kontakta
Lotta Ostler (031-83 59 91) eller Jörgen
Andersson (031-83 59 43). Läs mer på
www.handelskammaren.net/medling
fta är det goda rådet
att vänta ett ögonblick,
konstaterar advokat
Per Fridén.
Det finns flera fallgropar om ni ger er på en rättsprocess
i domstol. Dels kan du förlora för att du
har fel, du kanske inte kan analysera
det rättsliga på ett bra sätt. Eller så kan
du förlora för att domstolen dömer fel.
Du kan också förlora för att du inte
kan bevisa din rätt. Ytterligare ett
sätt är att förlora fast du vinner, till
exempel om motparten saknar betalningsförmåga. I alla dessa fall hade
medling varit att föredra, eller i alla
fall en förhandling.
Per Fridén är utbildad medlare och
övertygad om att vi kommer att få se mer
av medling i Sverige framöver. I många
delar av världen får man inte ens gå till
domstol förrän man prövat medling.
Orsaken är att domstolsärenden kostar
för mycket.
– Men det handlar också om att många
inte har tid att gå till domstol och vänta i
kanske flera år. För att driva ett företag
framgångsrikt måste du vara i rörelse,
står du stilla så sjunker du.
medling enligt cedr-metoden* är en
av de tvistlösningsmetoder som uppvisar bäst resultat, lösningsprocenten är
upp emot 90 procent. En av orsakerna
till detta är att metoden bygger på frivillighet från båda parters sida, vilket ökar
oddsen för en lösning. Processen leds av
en oberoende specialutbildad medlare
som har till uppgift att lotsa parterna
genom tvistlösningens olika faser tills
de gemensamt funnit en lösning som
parterna är nöjda med.
Så fungerar CEDR-processens olika faser:
30 |
1. Förberedelse 2. Inledning
3. Utforskning
4. Förhandling 5. Summering
I förberedelsefasen beslutar
parterna att ”nu ska vi medla”. Via handelskammaren
får ni kontakt med medlare
som bokar dag för medling
och skaffar en lokal på en
neutral plats. Medlaren
uppmanar parternas ombud
att sammanfatta tvisten på
ett par sidor.
I utforskningsfasen talar
medlaren med parterna
var för sig och fångar upp
deras behov och intressen
och vad som är viktigt för
respektive part. Medlaren för bara vidare sådan
information som part gett
okej till.
I förhandlingsfasen bryter
medlaren ner tvisten i beståndsdelar, kollar om det
stämmer med verkligheten,
försöker coacha parterna
att hitta okonventionella
lösningar. Det är parterna
själva som ska hitta lösningen på problemet.
r each out
|
a pril 2010
I inledningsfasen träffar
medlaren sedan parterna
var för sig på avsatt dag.
Parterna ges då tillfälle att
föra fram sina ståndpunkter.
Gemensamt skapar ni en
agenda för mötet och diskuterar hur ni går vidare.
I sammanfattningsfasen
summeras slutligen
lösningen. Fungerar den
i verkligheten, vem ska
skriva avtal eller hur går ni
vidare om medlingen inte
fungerat?
Case
Parter som träffar en frivillig lösning
är också väsentligt mer benägna att
verkligen fullgöra avtalet och betala,
även om det inte finns direkta ”öppna”
tillgångar, säger advokat Pär Caldenby.
CEDR-medlingen är också en snabb
process, ofta kan medlingen starta bara
inom några veckor och själva medlingen
pågår vanligtvis under en dag. Att processen är så snabb innebär också att den
är betydligt mer kostnadseffektiv än ett
domstols- eller skiljeförfarande.
per fridéns kollega Anders Bergkvist,
även han advokat och CEDR-medlare,
menar att man når resultat på flera
nivåer med hjälp av medling.
– Dels på en processuell nivå, eftersom
CEDR-medling har en så hög lösningsgrad, dels på en känslomässig och psykologisk nivå. Dessutom når man faktiska materiella resultat vid en lösning.
Det som är häftigt med medling är att
det kan göras när som helst och att det
är parterna som själva löser tvisten. Vår
roll som medlare är att bistå parterna
med energi och trygghet och en verklighetskontroll, att få dem att fundera
på om deras känslor och krav är rimliga,
säger Anders Bergkvist. ◗
* CEDR=Centre for Effective Dispute Resolution
d
Tvist kring
samarbetsavtal
enna tvist uppstod cirka 5,5 Mkr. Konsekvensen blev att B
mellan företag A lämnade in en stämningsansökan mot A.
och företag B angående deras avtals- trots att en stämningsansökan lämmässiga samarbete nats in fortsatte parterna att ha direkt­
och den framtida utvecklingen av detta. kontakt, eftersom de var beroende av
A är tillverkare av skor och pjäxor varandra för att fortsätta sina verksamoch B har distribuerat dessa produkter heter. Det fanns alltså ett betydande
ett tiotal år baserat på muntliga över- intresse hos båda parter att upprättenskommelser. B har också varit infor- hålla goda relationer och finna en godmellt inblandad i utvecklingen av vissa tagbar lösning på krisen. Av denna
anledning enades parterna om att förprodukter.
söka lösa tvisten genom medling.
tvisten uppstod mellan de två föreEtt par månader efter att beslutet togs
tagen när A önskade att avbryta eller om att medla nådde parterna en lösning
åtminstone ändra samarbetsvillkoren genom att de kom överens om ett nytt
med B, ett samarbete som värderades till distributionsavtal. ◗
Fördelar CEDR
•
•
•
•
•
Snabbt.
Frivilligt.
Hög lösningsprocent.
Affärsmässig lösning.
Lösningen behöver inte vara begränsad till tvistens omfattning.
• Kan rädda relationen mellan
motparterna.
• Ger möjlighet att ”osa av sig”
inför medlaren.
• Kan lösa tvister som inte är
processbara, t ex ägarkonflikter.
Vad kostar det?
• Medlaren: Cirka 15–25 000 kronor
per dag (delas av parterna).
• Handelskammaren: 8 000 kronor
(utser medlare, hjälper till med
administration och kanslifunktion
samt erbjuder lokal).
reach o u t
|
april 2010
|
31
Västsvenskar
text: Sara Wennerström foto: Tommy Holl och Saab Automobile
Handelskammarens utmärkelse
Jan Åke Jonsson belönas med
handelskammarens utmärkelse
av första storleken för avgörande
insatser inom det västsvenska
näringslivet. Priset delas ut på In­
dustri- och Handelskammardagen
den 3 maj. Motiveringen lyder:
”Under det senaste året har diskussionerna om Saab Automobiles
framtid varit heta och publika.
Under hela den processen har
Jan Åke Jonsson stått upp för
företaget på ett energiskt, uthålligt
och professionellt sätt. Jan Åkes
hårda arbete och förmåga att
hantera de många olika intressenterna – befintliga ägare, potentiella köpare och representanter för
såväl media som politiken – har
förstärkt bilden av honom som en
högt respekterad ledare innanför
fabriksgrindarna i Stallbacka och
som en förebild för andra i det
västsvenska näringslivet.”
Lugn i stormen
Vägen: Lång och svår med brutala uppförsbackar och branta
stup. Bakom ratten: En man som hela tiden trodde på sig själv,
sina medarbetare och bilen han körde.
Vi träffade Jan Åke Jonsson och Victor Muller för ett samtal
om ledarskap under svåra förhållanden.
32 |
RE A C H OUT
|
APR IL 2010
d
u har varit vd på Saab i fem år, haft svårt att parera rykten och spekulationer. Jag har
men började på företaget redan
sagt till mina anställda att hör ni inte från mig så besom 22-åring. Hur skulle du be- höver ni inte tro på vad som sägs.
skriva Saab-andan?
Om du tror på din produkt är det också lättare att
vara positiv i din framtoning hur svart det än ser ut.
Mycket av ursprunget kommer
Det tror jag har spelat en väldigt stor roll i attityden
från varumärket som sådant. Det har varit unikt och
annorlunda ända från början, med influenser från high
hos våra anställda.
tech och flygindustri. När man vågar vara först med
olika saker är det många som attraheras av det, och till
Vad tycker du om att fokus har flyttats mycket till
företaget. Det ger något av en underdog-känsla. Du är
dig som person?
lite annorlunda, en otippad segrare. Det
Det är något som följer med jobbet. Jag
”Jag hade
skapar en kämparglöd och en gemenskap.
tycker att det är kul att prata om Saab
kunnat
och om bilar, men är inte så jätteroad av
gömma mig
intresset kring min person. Jag inser att
Hur ser du tillbaka på året som har
det finns ett intresse, och då får jag acvarit?
här inne
Vi har gått igenom allt som ett företag
ceptera det.
på kontoret,
i svårigheter kan gå igenom. Inte bara
stänga döromprioriteringar och rationaliseringar,
Har du alltid varit så stabil och lugn,
ren
och låta
utan rekonstruktion, strategisk översyn,
eller är det något som kommer med
alla andra
likvidation och försäljning ett par gånger.
erfarenhet?
undra vad
Ett märkligt, märkligt år.
Både och. För det första är jag en ganska
lugn
person, jag oroar mig sällan och bryr
som händer
Du har sagt att ledarskap är väldigt
mig
inte
så mycket om rykten. Och med
– helt fel. Du
viktigt inte minst i en sådan här situlång erfarenhet har du sett det mesta. När
måste vara
ation som ni har varit i. Hur skulle du
mina direktrapporterande kommer och
synlig.”
beskriva dig själv som ledartyp?
oroar sig för olika saker måste jag vara
Det här året har vi ägnat oss mer åt ledarskap än att
lugn och sansad och ta mig an problemen systematiskt.
driva företaget, och hur vi har gjort det kanske stäm- Jag kanske till och med är lite iskall i vissa fall, vilket
mer ganska bra med hur jag är som ledare. Först måste
gör att jag kan upplevas som likgiltig i internationella
du skapa dig en bild av situationen. Tror du på den plan
sammanhang. Där är man mer spontan och emotionell,
eller verksamhet du har? Är du övertygad om att det
man visar när man är irriterad eller glad.
här är rätt? Om svaret är ja har du en solid grund att
stå på. Sedan måste du kommunicera mycket och
Dina medarbetare verkar inte tycka att du är
någon iskall kille. När du kom hem från USA och
konsekvent. Jag hade kunnat gömma mig här inne på
hade utverkat en tidsfrist på en månad från GM
kontoret, stänga dörren och låta alla andra undra vad
som händer – helt fel. Du måste vara synlig, inte bara
att hitta en ny köpare blev du mottagen med blommed anställda och återförsäljare utan också med me- mor och presenter.
Ja, det stod 400 människor och väntade när jag kom
dia. Om du har något nytt att säga spelar inte så stor
roll. Det är bättre att gå ut och säga att vi inte har några
tillbaka, och det hade tydligen varit någon form av innyheter, annars kommer spekulationerna igång.
samling. Jag fick ett äppelträd, en weekend i Grythyttan
och ett livslångt medlemskap i AIK. Det var en jätte­
Har ni kunnat ligga steget före media hela tiden
överraskning. Det är lite osvenskt också att man gör på
när det gäller informationen till medarbetarna?
det sättet. Vd:ar blir ofta kritiserade och får sällan den
här typen av uppskattning, det var helt fantastiskt.
Vi har varit först med det som är fakta, men vi har
reach o u t
|
april 2010
|
33
t
Västsvenskar
”Ett märkligt, märkligt år”
hösten 2008 General
Motors vill sälja Saab.
Den svenska regeringen
erbjuds att köpa, vilket
näringsminister Maud
Olofsson säger nej till.
GM begär
Saab i rekonstruktion,
vilken kommer att pågå
till augusti samma år.
senter, bland annat en
med svensk anknytning.
5 januari Manifestation
av ett 20-tal Saab­
entusiaster utanför GM:s
huvudkontor i Detroit.
20 februari
Det offentliggörs
att Koenigsegg tillsam­
mans med investerare
från bland annat Norge,
blir de nya ägarna.
12 juni
8 januari GM meddelar
att de har inlett nedlägg­
ningen av Saab Auto­
mobile genom att begära
företaget i likvidation.
Samtidigt kommer man
fortsätta att studera de
inkomna buden.
Saabs fackliga
företrädare talar vid ett
protestmöte mot ned­
läggningen.
Samma dag klockan
12 lägger de anställda på
Saab Automobile ned
arbetet och samlas till
en manifestation utanför
Stallbackas grindar
för att protestera mot
nedläggningsbeslutet. De
kräver att GM i stället ska
sälja Saab Automobile
till Spyker. Under januari
samlas Saab-entusiaster
till stöddemonstrationer
världen över.
12 januari
Koenigsegg
meddelar att man tänker
ta in kinesiska BAIC som
minoritetsägare eftersom
det saknas medel för att
genomföra köpet.
9 september
Europeiska
investeringsbanken be­
viljar lån på drygt fyra
miljarder kronor under
förutsättning att svenska
regeringen ger statliga
garantier.
21 oktober
Koenigsegg
meddelar att affären av­
bryts, med motiveringen
att deras tidsgräns för det
planerade förvärvet som
var satt till senast den
30 november inte skulle
kunna hållas.
24 november
General
Motors beslutar att Saab
Automobile ska få en må­
nad på sig att hitta en ny
ägare. Nya bud kommer
in, bland annat ett från
den lilla nederländska
biltillverkaren Spyker.
1 december
Allt är klart
för affären med Spyker,
men 06.45 ringer chefen
för GM Europa, Nick
Reilly, upp Jan Åke och
meddelar att GM vill
lägga ner Saab.
18 december
20 december Spyker läg­
ger ett förnyat bud på
Saab. Det bekräftas också
att det finns fler intres­
34 |
reach out
|
a pril 2010
Likvidato­
rerna Peter Törngren och
Stephen Taylor inleder
arbetet med att avveckla
Saab.
Vad säger dina medarbetare om dig som ledare?
Jag har fått massor av mejl, brev och telefonsamtal från anställda, återförsäljare och kunder, och det
främsta de upplever är att jag vågar stå upp för det jag
säger och tror på. Jag hade kunnat säga upp mig och gå
någon annan stans i stället för att kämpa vidare.
Hade du funderingar på
vart du skulle ta vägen?
Inte alls, inte en sekund.
Jag stannade för att jag
trodde på Saabs framtid
och det tror jag många har
tagit till sig och påverkats
av. I ledningsgruppen är
det bara en person som har
slutat under den här tiden.
Annars är det vanligt i en
sådan här kris att du får
grupperingar och intressekonflikter.
”Nedläggning
har vi inte
pratat om
över huvudtaget. I det
ögonblick
man börjar
spekulera
i hur illa det
kan sluta
finns risken
för grupperingar.”
Har du några konkreta råd till företagare som
befinner sig i en liknande process?
Jag tror att den absolut viktigaste frågan är kommunikation och information. Jag har varit 100-procentigt
öppen med mina direktrapporterande med vad som
händer. Vi har haft frekventa möten där vi har pratat
om ledarskap och fokuserat på hur vi skulle lösa olika
frågor. Nedläggning har vi inte pratat om över huvudtaget. I det ögonblick man börjar spekulera i hur illa det
kan sluta finns risken för grupperingar.
13 januari
går GM till slut
med på att sälja Saab
Automobile till Spyker
efter att den svenska
regeringen går med på
att stå som garant för
ett lån på 4,2 miljarder
kronor från Europeiska in­
vesteringsbanken och att
Victor Muller försäkrat att
den ryske affärsmannen
Vladimir Antonov inte
finns med i bakgrunden.
26 januari
Köpekontrak­
tet undertecknas.
23 februari
Bandet på mon­
teringsfabriken i Trollhät­
tan rullar igång. Äntligen.
22 mars
När du satt den 18 december och skrev brevet om
nedläggning till dina anställda, trodde du att det
verkligen var över eller hade du något hopp kvar?
Just den dagen var lite tjurig faktiskt (skratt). Vi
hade jobbat hårt och hade kommit väldigt långt med
Spyker. Vi var samlade i Stockholm och väntade på
Victor Muller som var på väg upp. Kvart i sju på morgonen fick jag samtalet om nedläggning från GM. Det var…
oj. Vad händer nu? Alla var besvikna och även jag.
Men så tog det en dag, Victor ringde och så var vi på
den igen. Han var så beslutsam att vi skulle lösa det här.
Så det gick över ganska fort om jag ska vara ärlig.
Saabs överlevnad handlar inte bara om de 3 500
jobben på företaget, det har pratats om så mycket som 8 000 jobb i Västsverige. Hur ser du på
Saabs fortsatta roll i västsvenskt näringsliv?
Det hade blivit stora problem för Västsverige om vi
inte hade lyckats. Nu ser vi hur underleverantörer i regionen drar tillbaka sina varsel och vi spenderar stora
pengar nu för att få in 9–5 i produktion. Jag tror starkt
på konkurrenskraften i Sveriges fordonsindustrikluster. Nu måste vi som ledare ta ansvar för att ingen länk
i den här infrastrukturen fallerar eller försvinner från
marknaden.
Ser du möjligheter till närmare samarbeten?
Absolut. Nu tror jag att det är viktigt att framtiden
för Volvo klarläggs så snart som möjligt. Med Spyker
som ägare har vi mycket större flexibilitet att samarbeta med en mängd olika partners som vi tidigare inte
kunde göra. Det ger enorma möjligheter i Västsverige
att utveckla fordonsindustrin.
Hur ser du på framtiden för Saab som varumärke, vart är ni på väg?
Jag läste någonstans att krisen var bra för Saabs
varumärke. Att underdog-perspektivet skulle göra det
ännu mer intressant att köpa våra bilar. Jag vet inte
om jag håller med… men jag tror att Saabs varumärke
passar bra in i hur världen utvecklas och i det premiumsegment som vi jobbar i. Du vill ha unika bilar, du
vill inte vara vem som helst.
victor muller kommer in i rummet och slår sig ner
i fåtöljen bredvid Jan Åke Jonsson.
Vi har pratat om vad som kännetecknar ett bra
ledarskap i en svår tid. Vad tycker du?
victor : Behåll lugnet och var chef. Om du inte tror
att du är ledaren kommer ingen annan att tro på dig
heller! Om du vacklar kommer du att tappa de duktiga
medarbetarna direkt. Håll kursen framåt och folk
kommer att hoppa från en klippa med dig.
På vilket sätt är ni två olika eller lika varandra
som ledare?
victor : Jag tycker att vi har väldigt olika ledarstilar
men de matchar varandra extremt bra.
jan åke: Vi är båda energiska, entusiastiska och
målinriktade. Jag har styrkan i att leda ett stort företag med allt som det innebär med utveckling och distribution. Victor har många fördelar när det gäller design, att skapa relationer och strategiska samarbeten.
victor : Vi slåss definitivt inte om samma stol, utan
är trygga med varandra på de positioner vi har. Jag
tycker att Jan Åke är en så mycket bättre ledare än jag
någonsin kommer att bli. Att Jan Åke satt kvar som
vd var en av förutsättningarna för att affären skulle
genomföras. En tuppfight om makten hade bara tagit
energi från det vi ska ägna oss åt.
Victor, hur ser du på det senaste årets händelser
så här i backspegeln?
victor : Jan Åke och jag har varit igenom en resa
Fakta:
Jan Åke Jonsson
ålder:
59 år.
i centrala Stockholm.
familj:
Fru, två utflugna barn och tre barnbarn.
fritid:
Springer gärna, tillbringar tid i sommarstugan i Oxelösunds skärgård.
bakgrund:Utbildad till dataingenjör. Anställdes som
22-åring på Saab 1973. Sedan dess har han
haft olika chefsbefattningar inom Saab och
General Motors. Vd på Saab sedan 2005.
bor:
reach o u t
|
april 2010
|
35
Västsvenskar
till helvetet. Det skapar en grund som
det normalt tar flera år av samarbete för
att bygga upp. Vi har levt 20 timmar om
dagen tillsammans i en situation som är
det närmaste krig man kan komma utan
att skjuta med gevär. Vi bondade väldigt
starkt för att få Saab att överleva, det var
som att lägga relationen i en tryckkokare.
Under så hårt tryck antingen försvinner
man, eller också skapas något väldigt
bra.
”Jan Åke och
jag har levt
20 timmar
om dagen i
en situation
som är det
närmaste
krig man kan
komma utan
att skjuta
med gevär.”
Vad är det främst som du vill tillföra Saab?
victor : Jag är en entreprenör och kommer utifrån
med nya perspektiv. Det är precis vad Saab behöver
nu, bland annat i form av nya idéer och samarbeten.
Det finns ingen som kan rädda oss om vi misslyckas.
Inget kavalleri från Detroit. Vi har äntligen kontroll
över vårt eget öde, vilket är något som det här företaget har längtat efter.
jan åke: Det är vår största utmaning; hur drar vi
36 |
r each out
|
a pril 2010
nytta av att vi är små? Victor har ifrågasatt
en del, undrat varför vissa saker måste
vara så komplicerade när vi inte längre är
del av GM-byråkratin.
Vad har du för uppfattning om Västsveriges näringsliv?
victor : Än så länge har jag bara sett
Saab, och det har varit positivt såklart.
Mottagandet här har varit helt otroligt,
det är tuffa och motiverade människor. Jag
tittade just på närvaron i fabriken, den är
98 procent! Skulle någon bli påkörd av tåget på väg till jobbet så skulle han eller hon
troligtvis resa sig och gå hit ändå.
Har du sett den här typen av lojalitet förut?
victor : Ja, det har jag sett i mina egna företag, men
inte på den här nivån. En sådan här kris tar på de anställda något oerhört. Det är inte roligt att gå och fundera över hur man ska försörja sina barn. Folk jobbar
inte här för att de måste, utan för att de vill. De älskar
”Jag är helt trygg med
att det är Jan Åke och
inte jag själv som sitter
i vd-stolen, det var en
förutsättning för att
affären skulle bli av,”
säger Victor Muller, vd
för Spyker och styrelse­
ordförande i Saab Spyker
Automobiles.
varumärket och är så känslomässigt knutna till företaget att nedläggning helt enkelt inte är ett alternativ.
De gav aldrig upp, och orsaken till det är att Jan Åke
aldrig gav upp. Han må ha varit orolig på insidan men
han visade det aldrig utåt.
JanÅke,hadedunågonsinpanikbakomdenlugna
och trygga fasaden?
jan åke: Nej, det hade jag inte. Man vet att saker
går upp och ner, det finns alltid nästa dag, nästa vecka,
nästa månad.
victor : Det hjälper om du vet att du gör allt du kan.
Om saker inte hade gått vägen hade du aldrig behövt
anklaga dig själv, för vi gjorde allt. Som tur var överlevde
vi. Men det kunde lika gärna ha gått precis tvärtom.
Hur nära var det?
victor : Det var mycket nära. Fram till 11 på förmiddagen den 26 januari var allt helt oklart. Affären blev
klar klockan 18. Det var osäkert in i det sista.
Jan Åke, vad betyder det för dig att få handelskammarens utmärkelse?
jan åke: Jag blev väldigt överraskad. Det klart att
det är oerhört roligt när man får ett erkännande för något man gjort. Särskilt när det gäller insatser för något
man verkligen brinner för och har fått kämpa för. ◗
Glädje och lättnad. Victor Muller och Jan Åke Jonsson hyllades som hjältar i Trollhättan när köpet var klart. Nu väntar ett tufft och viktigt arbete för att ta Saab ett
steg vidare.
GÖTEBORG – KIEL
Ta hotellet
till Europa!
Parkera bilen på vårt flytande
hotell och låt oss köra. Från
Kiel är det nära till Tysklands
och övriga Europas metropoler!
Tur&Retur Special
Göteborg–Kiel 5+bilen inkl
en 4-bäddshytt t/r från
4.990:-
Läs mer och boka på www.stenaline.se, 031-704 00 00
eller hos din lokala resebyrå. Bokningsavgift tillkommer vid personlig service.
Vinjett
Nätverk
text: Sara Wennerström foto: Anna Werner
Nätverkande i tre steg
Mingellunch, rundabordssamtal och
speed-meeting.
Det nya upplägget på Next&Nows
rundabordssamtal hjälper deltagarna
att knyta fler kvalificerade kontakter.
t
Så här går det till:
11.30
Lunchmingel. Samtliga delta­
gare samlas i röda kammaren
för lunch vid stående bord.
En gästföreläsare håller en kort och inspirerande före­
läsning på tio minuter. Det kan vara framgångsrika före­
tagare, politiker eller andra aktuella personer.
12.10
Rundabordssamtal. Deltagarna
delas in i grupper om tio per­
soner. Alla får göra en kort pre­
sentation av sig själva, sedan följer ett samtal som ofta
utgår från de tankar som gästföreläsaren har väckt. Här
diskuteras aktuella och intressanta framtidsfrågor, del­
tagarna delar med sig och tar del av andras visioner och
erfarenheter.
13.00
Speed-meeting. Deltagarna i tiogrupperna får träffa varandra
i tre minuter. Det är här man
byter visitkort och undersöker möjligheterna till utbyte.
38 |
V H K | mar
reach
outs |2010
a pril 2010
idigare har alla
deltagare i Next
&Now tillhört en
fast grupp som
man fått följa
under ett helt år. Men i samband med lågkonjunkturen
förra året kom önskemål om att
få träffa andra i hela nätverket,
Maria Ek, ansvarig
därför görs konceptet om.
för Next&Now
– I princip alla affärer görs
i Göteborg.
i dag via nätverk, och lågkonjunkturen har ställt ännu större krav
”Jag går häripå företagen att synas i rätt sammanfrån med en
hang.
förväntan
– Därför öppnar vi nu grupperna så
att deltagaren får träffa nya kontakter
över vad
varje gång. Deltagaren väljer själv vilnästa möte
ket datum han eller hon vill komma, säkommer att
ger Maria Ek, ansvarig för Next&Now i
ge. Det gör att
Göteborg.
jag kommer
att prioritera
Next&Now i
min kalender.”
Ola Rönn, ägare Ola Rönn
Pharma Development
rundabordssamtalet innebär två
timmars intensivt program som ger
deltagarna möjlighet att lära känna
varandra under olika former. Indelningen i mindre grupper gör att de får
Next&Now
next& now är handelskammarens affärsnätverk för dagens
och morgondagens ledare. Ett år med Next&Now innebär:
• Tillgång till ett starkt affärsnätverk med 600 deltagare från
olika branscher i hela Västsverige.
• Fyra rundabordssamtal på din ort: Borås, Göteborg, Lid­köping,
Skövde, Trollhättan eller Uddevalla.
• Åtta större nätverksträffar. Du kan deltaga i Next&Now även
om ditt företag inte är medlem i handelskammaren.
minst tio värdefulla kontakter med sig hem från varje
träff.
– Det är oerhört viktigt att det blir bra kvalitet på de
kontakter man får, säger Maria Ek.
– Jag sätter ihop grupperna så att de blir så breda
som möjligt vad gäller bransch, befattning och ser till
att konkurrenter inte hamnar ihop. Där finns allt från
stora industriföretag till jurister, reklamkonsulter och
banker.
I grupperna får deltagarna reflektera över viktiga
framtidsfrågor. När man ses igen vid andra träffar
finns det fler deltagare man kan relatera till på ett
närmare plan.
– Vi vill att deltagarna ska känna att de verkligen har
jobbat och fått ut något av träffen när de går härifrån,
säger Maria Ek. ◗
”På två timmar har jag
hunnit med
god mat, inspirerande
föredrag,
intellektuella
samtal, speedmeetings och
kaffe. Vilket
effektivt
arbetspass!”
Kent Kierdorf, vd Lisebergs
Gäst AB
Vill du vara med?
Är du intresserad av att vara med eller har du
frågor om nätverket? Kontakta:
göteborg Stina Olén, 031-83 59 53
borås Jenny Wulf Karlsson, 033-41 05 55
skövde /lidköping Peter M Larsson, 0500-59 50 31
uddevalla / trollhättan Kent Jellmund, 0522-149 20
Läs mer: www.handelskammaren.net/nextnow
TSG
nya tsg - grupper
startar i maj. I Göteborg startar en taktikoch strategigrupp med ny inriktning för bolagsjurister.
I samma veva startar ännu en grupp för vd och en med
inriktning på exportfokuserad tillväxt. I Fyrbodal startar
grupper för ekonomichefer och vd i maj/juni. TSG är ett
nätverk där individ- och verksamhetsutveckling sätts
i främsta rummet. Här träffas personer på ledningsgrupps­
nivå som behöver bolla tankar och idéer med andra i
samma yrkesroll.
läs mer om tsg på: www.handelskammaren.net/tsg
kontaktpersoner: Per Jernow, 031-83 59 14, eller
Kent Jellmund, 0522-149 20
Exec
vårt vd - nätverk exec har nya medlemmar. Bland andra
Peter Nilsson (Capee Group AB), Mathias Nordlander (Kaffeknappen Göteborg AB), Marcus Helmer (Helmerverken
AB), Linus Risne (AB Nordiska Wemag) och Linus Lindström (Xenit AB). De ska träffas under mentor Mats Axells
ledning under 2010. Mats Axell kommer från Censor AB.
Exec är handelskammarens vd-nätverk. Syftet är att utvecklas i vd-rollen, knyta affärs­kontakter och få erfarenhetsutbyte både på individ-, företags- och branschnivå.
läs mer om exec på: www.handelskammaren.net/exec
kontaktpersoner: Nita Silverspjuth, 031-83 59 03, eller
Marcus Holhammar, 033-41 05 55
Hotellrum
för vinnare
Tuffa förhandlingar? Nya kontakter? Införsäljningsoffensiv?
Efter en natt i våra helt nybyggda rum kan du inte misslyckas. Stora, snyggt
inredda, bekväma rum med fantastisk utsikt över Göteborg och nära till allt.
Bor du hos oss gör du samtidigt en insats för miljön och får en stor ekologisk
frukostbuffé. Välkommen.
scandichotels.se/opalen, 031-751 53 00
Välkommen till Svenska Mässan!
Program
våren 2010
23–26 sep
Bok & Bibliotek
21–23 april
XII Svenska Kardiovaskulära vårmötet
6–9 okt
22–25 april
Göteborgs Motorshow
EADV 2010 – 19th Congress of the European
Academy of Dermatology and Venereology
27–29 april
Vitalis
13–16 okt
ECTRIMS
4–6 maj
Logistik & Transport
5–7 maj
ÖNH-dagarna
14–16 okt
Bostadsrättsmässan
– Öron, näsa- och halssjukdomar
19–21 okt
Gymnasiedagarna
19–21 maj
Yrkes SM
26–28 okt
ProcessTeknik
11–15 juni
ESHG 2010
26–28 okt
Scanautomatic
1–2 nov
Mötesplats Skola
– 42nd European Human Genetics Conference
27 juni – 2 juli
11–17 juli
FEBS 2010
– 26th Congress of the European Committee for
Treatment and Research in Multiple Sclerosis
– 35th FEBS Congress – The Federation of
4–7 nov
Hem & Villa
European Biochemical Societies
11–13 nov
Kunskap & Framtid
ISA – XVII World Congress of Sociology
18–20 nov
Swedental
18–20 nov
Odontologisk Riksstämma
Program
hösten 2010
24–26 nov
IDA Idrottsanläggningar
10–15 aug
IFLA – International Federation of Library
24–26 nov
BAD
Associations and Institutions
1–3 dec
Medicinska Riksstämman Göteborg
23–27 aug
Kirurgveckan
11–12 dec
Fitnessfestivalen
24–27 aug
Trä & Teknik
31 aug–3 sep
Ortopediveckan 2010
tillsammans med Seventh SICOT/SIROT
Annual International Conference
15–16 sept
Eventdagarna
15–17 sept
VIND2010 – Perspektiv 2020
Mer information om arrangemangen på
www.svenskamassan.se
412 94 Göteborg. Tel: 031-708 80 00. Fax: 031-16 03 30.
Besöksadress: Mässans Gata/Korsvägen. E-post: infomaster@svenskamassan.se
www.svenskamassan.se