Lärande och kompetensförsörjning
2015-04-21 Lärande och kompetensförsörjning Regionförbundet arbetar med lärande och kompetensförsörjning som ett verksamhetsområde. I områdesgruppen ingår förutom handläggare för lärande och kompetensförsörjning, Regionbiblioteket och AV-Media. Detta underlag har fokus på kompetensförsörjningsarbetet och den del av Regionförbundets arbete som mer specifikt handlar om bättre resultat i skolan. Mål i RUS och andra strategidokument - Långsiktiga mål med arbetet Utbildningar ska i högre grad matcha de kompetensbehov som finns lokalt och regionalt. Bättre resultat i skolan – fler, högre andel av en årskull ska klara sina gymnasiestudier inom fyra år. Insatser under 2015 Etablering av regional struktur för kompetensmatchning Under 2015 kommer en regional samverkansstruktur för kompetensmatchning att etableras. Den innehåller ett kompetensmatchningsråd samt ett kompetensforum, mötesplats som ska arbeta med kompetenmatchning. Vilka kompetenser ska vi matcha utbildningsutbudet mot är en huvudfråga. I strukturen ingår också ett närmare samarbete mellan förtroendevalda inom kommun och landsting som ansvarar för utbildningsfrågor. Möten i form av presidiekonferenser kommer att arrangeras regelbundet där aktuella frågor inom skolområdet diskuteras. Konferenserna ska ledas av Regionförbundets kontaktpolitiker för lärandefrågor. OECD-studie – Job Creation Kalmar län Den första aktiviteten som genomförs kopplat till det arbetet är en särskilt OECDstudie med fokus på arbetsmarknadsutveckling. Studien kan beskrivas som en parallell till den tidigare OECD-studien men med fokus på hur den regionala arbetsmarknaden kan utvecklas. Representanter från OECD kommer att göra intervjuer med nyckelaktörer i regionen, statistikgenomgång samt en gemensam workshop. Detta arbete ska resultera i en handlingsplan (Actionplan) som de olika regionala aktörerna ska arbeta vidare med för att genomföra. Handlingsplanen beräknas vara klar från OECD under december 2015. OECD-studien kommer till en del handla om hur Arbetsförmedlingen arbetar på lokal och regional nivå. I den nationella rapport över Sverige som ska presenteras i juni 2015 gör OECD bedömningen att ”Arbetsförmedlingen är centralt regelstyrd och saknar flexibilitet att möte lokala och regionala behov.” En central frågeställning är hur kommuner och region vill och kan samarbeta med Arbetsförmedlingen i framtiden (se bifogade artikel). 2 Övriga insatser för att stärka matchning I regionen har etablerats Teknikcollege Östra Småland samt Vård och Omsorgscollege Kalmar län. Det finns branschråd för Trä och inom IKT och förslag om att bilda branschråd för Mat som ett resultat av livsmedelsstrategin. Inom grund- gymnasieskolan och vuxenutbildningen pågår ett arbete att utveckla fördjupat samarbete inom Studie och yrkesvägledning. Denna funktion är mycket viktig i elevers studie- och yrkesval. Ett arbete har inletts som syftar till att ta fram en likvärdig studie- och yrkesvägledning för hela länet så oavsett vilken skola eller kommun eleven finns så ska hen mötas med samma metoder och information. Regionförbundet Östsam har tagit fram motsvarande dokument som gäller för Östergötland. Målet är att ta fram och förankra motsvarande arbete för Kalmar län. Bättre resultat i skolan Regionförbundets egen verksamhet fokuserar på tre områden för bättre resultat i skolan; läsinlärning/lässtimulans, utvecklad samverkan kring elevhälsa samt mindset/ökad motivation hos elever. Drygt 80 % av en årskull i Kalmar län fullföljer sina gymnasiestudier inom fyra år. Det är allt för många som alltså inte fullföljer sina studier även om Kalmar län ligger över medel i landet. Att minska antalet avhopp eller Drop outs är ett mål också för hela EU och något som vi i Kalmar län har arbetat med i projektform sedan 2011. Då etablerades projektet Plug In som under perioden 2012-14 har genomförts nationellt och där Kalmar län varit en del. Projektet leds av SKL och finansieras av ESF. C:a 350 elever i Kalmar län har omfattats av insatser och det främsta resultatet är att ett medvetande och regional struktur för samverkan har etablerats. I enskilda fall ser vi tydliga resultatförbättringar men vi kan inte dra några slutsatser på regional nivå ännu. Samordningsförbundet i Kalmar län har fortsatt att ge stöd till de plug-inverkstäder som utvecklats och sammantaget har verksamheten gett c:a 8 miljoner kronor under projektperioden till kommunernas basverksamhet inom området. En presentationsfilm har tagits fram som beskriver projektet och där elever och lokala projektledare berättar om metoder och resultat. Under 2015 kommer en fortsättning att utvecklas – Plug in 2.0. Kalmar län är med i det nationella projektet som omfattar 100 miljoner kronor av ESF-medel. Målgrupp är elever på grundskolans sista år, årskurs 9 och 8 och att komma in tidigare med insatser. Övergången från grundskola till gymnasieskola för elever med sämre resultat måste utvecklas. I nivån 4 miljoner kronor kan projektet ge till lokal verksamhet på skolnivå under det första verksamhetsåret. Ingen tillkommande medfinansiering för kommunerna. Inom området elevhälsa med utvecklad samverkan mellan skolhälsovården, kommunerna socialtjänst och landstingets barn- och ungdomspsykiatri pågår en rad processer. Regionförbundets roll kan vara att värd för ett gemensamt 3 kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF-medel. Ett arbete har inletts som kan resultera i en ansökan om ESF-medel under 2015. Arbetsnamnet är Elevhälsolyftet med målet att de kompetenser hos de olika huvudmännen som möter elever och deras föräldrar ska samarbeta bättre och har en högre kunskap och förståelse för varandras processer och uppdrag och med eleverna i centrum. Utvecklad samverkan för SFI Regionförbundets kansli arbetar med kartläggning och inventering av SFI och vilka områden det finns önskemål och idéer om utveckling. Preliminära resultat kommer att redovisas den 29 april. Så långt kan vi konstatera att SFI står inför stora utmaningar och att det finns kreativa idéer om hur verksamheten kan utvecklas både hos de enskilda huvudmännen och inom regional samverkan. Bedömningen är att regionala samverkan måste bygga på ett underifrån och uppperspektiv. En proposition har lagts till Sveriges riksdag under mars månad som kommer att påverka SFI-verksamheten. Regionförbundet har ett regionalt nätverk för Komvux-ansvariga där de flesat SFI-rektorer också finns med. Vi kommer under 2015 att utveckla och fördjupa samarbetet som ett resultat av kartläggning och SFI-verksamhetens aktualitet. Universitets och högskoleutveckling i Kalmar län Samverkan med universitet och högskolor kopplat till skolutveckling och matchning av kompetens är central. Det pågår ett flertal projekt och processer i regionen på olika nivåer. Detta underlag har frågor om samverkan med universitet och högskolor inte varit i fokus. Den frågan och eventuellt med koppling till Yrkeshögskoleutbildning kan vara en särskild punkt för diskussioner i PKN och KC-gruppen. Frågor som PKN-ledamöter och kommunchefer ska reflektera kring 1. Samverkan med Arbetsförmedlingen, AF på lokal och regional nivå – vad och hur gör vi? Läs bifogade artikel som är en programförklaring från Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens chefer på regional nivå. Kontorsstrukturen kommer att förändras dvs AF kommer att lägga ner ett antal kontor i länet. Hur möter vi det? Kan vi skapa nya mötesplatser? Regionförbundet har arbetat och testa Eserviceverkstäder med placering på kommunala bibliotek. Kan det vara ett utvecklingsarbete att tillsammans med AF utveckla nya mötesplatser för arbetssökande på våra kommunbibliotek? Där kan då också finnas annan myndighetsservice i e-format och kanske också kommunal eller kommersiell eservice. 2. Övrig verksamhet inom lärande och kompetensförsörjningsområdet – är det rätt inriktning och arbetssätt? Lässtimulans, Samarbete inom elevhälsan och motverka drop outs - är det rätt prioriteringar? Vad saknas och vad kan tas bort? Ansvaret för skolverksamhet är kommunal. Den regionala nivån är stödjande. Vi arbetar med att fånga upp frågor som de enskilda kommunerna och 4 skolhuvudmännen vill ha stöd i och som kräver mellankommunalt och regionalt samarbete. Är det något område som vi i högre grad bör prioritera och är det i så fall något annat område som ska ges lägre prioritet? 3. SFI – regional samverkan – fokusområden och hur går vi vidare? SFI diskuteras mycket bland annat med tanke på antalet nyanlända till kommunerna. En kartläggning genomförs och olika områden för regional utveckling och samverkan kommer att redovisas. Nätverkssamarbete fördjupas. Handläggare: Lennart O Werner, e-post lennart.werner@rfkl.se , tfn 070-6606962 Bilagor: 1. Artikel, Barometern 21 april 2. Regionala rekommendationer Studie och yrkesvägledning, Östsam Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helene.sjoberg@ostsam.se Dokumentinformation: Regionala rekommendationer för likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, unga och vuxna i Östergötland och Tranås. Dokumentet är en överenskommelse i den politiska arbetsgruppen L15 2014. SIDA 2 Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Förord Att barn, unga och vuxna får sitt behov av studie- och yrkesvägledning tillgodosett är en viktig fråga för kommunerna i vår region. Att flera elever kan uppleva sina framtidsval positiva och att de känner att de kan påverka sin framtid är betydelsefullt för både individen och samhället. En stor utmaning i regionen är att öka andelen elever som blir behöriga till gymnasiet och som avslutar gymnasieskolan med fullständiga betyg samt att förbättra matchningen arbetsmarknaden. Där är en kvalitativ studie- och yrkesvägledning en viktig framgångsfaktor. Dessa rekommendationer har arbetats fram inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet för studie- och yrkesvägledning. De är gemensamma för regionen och vår förhoppning är att rekommendationerna ska inspirera och underlätta kommunernas utvecklingsarbete inom området. Det yttersta målet med rekommendationerna är att ge alla barn, ungdomar och vuxna likvärdiga men inte likformiga insatser, oavsett i vilken kommun man bor. Rekommendationerna vänder sig i första hand till förvaltningschefer, verksamhetschefer, skolchefer, rektorer, verksamhetsansvariga, lärare, studie- och yrkesvägledare men även annan skolpersonal. Dokumentet vänder sig till alla kommuner i Östergötland samt Tranås, men berör också Landstingets verksamheter. Östergötland 2014-05-22 Regionförbundet Östsam Carina Johansson Politiskt ansvarig Kompetensförsörjning och företagande SIDA 3 Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Bakgrund Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera och ta beslut i frågor som rör val av studier och yrken.1 Val av utbildning är ett komplext val där påverkansfaktorer som kön, social och kulturell bakgrund, kompisar, skolors status etc. konkurrerar med ren bransch- och yrkesinformation. Allt för många ungdomar fullföljer inte gymnasieutbildningen eller gör omval av gymnasieprogram, vilket försvårar och försenar inträdet på arbetsmarknaden. Samtidigt som ungdomsarbetslösheten är hög i Östergötland så finns det många arbetsgivare som har svårt att rekrytera den kompetens de har behov av. En kvalitativ studie- och yrkesvägledning på alla nivåer i kunskapslandskapet kan bidra till att stödja barn, unga och vuxna så att de kan utveckla en valkompetens för att göra väl underbyggda val, visar en dansk forskningsöversikt.2 Den säger vidare att en framgångsfaktor i arbetet att utveckla kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen är att vägledningen sker i olika former och att det finns en helhetssyn i de insatser som görs på skolan samt att planering och insatser följs upp och utvärderas. En form av vägledning som man lyfter är samverkan med arbetslivet och visar då på vikten av att skolan har uppbyggda nätverk med omvärlden. En välfungerande studie- och yrkesvägledning har en kompensatorisk effekt för eleverna. Sannolikheten för att de fullföljer sina gymnasiestudier ökar.3 Rapporten Framtidsval och arbetsliv4, pekar på att politiskt satta mål för studieoch yrkesvägledningen som återrapporteras till politiken är en tydlig styrka i utvecklingsarbetet. Målen ska konkretiserats i arbetsplaner med tydlig ansvarsfördelning från högsta kommunala nivå via chefer på olika nivåer till personal och elever på varje enskild skola. Östergötlands regionala utvecklingsprogram5 innehåller ett antal utvecklingsområden med tillhörande rekommendationer till kommunerna och Regionförbundet att arbeta utifrån. Följande ligger till grund för detta dokument. Rekommendationer från RUP: 5:1 Förbättra utbildningsresultaten 5:2 Öka regional samverkan inom gymnasieskola 5:3 Stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv 5:4 Satsa på studie- och yrkesvägledning 1 2 Allmänna råd med kommentarer om arbete med Studie- och yrkesvägledning, Skolverket, 2013 Dansk Clearinghouse för utbildningsforskning, 2011 3 4 5 Effekter av vägledning, rapport från Lärarnas riksförbund, 2013 Framtidsval och arbetsliv, Sveriges kommuner och landsting, 2013 Regionalt utvecklingsprogram >2030 för Östergötland, http://www.ostsam.se/article.asp?id=183 SIDA 4 Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Definitioner Studie- och yrkesvägledning i vid och snäv bemärkelse Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas i både vid och snäv bemärkelse.Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp.6 Fig. Skolans studie- och yrkesvägledning kan genom undervisning, vägledningssamtal och informationsinsatser tillgodose elevernas behov av vägledning.7 Valkompetens/Valkunskap För att hantera alla de valmöjligheter som uppstår under studietiden och i framtiden behöver eleven utveckla en valkompetens. Det innebär förmågan att på ett strukturerar sätt samla, analysera, sätta samman och organisera sig själv och utbildnings- och yrkesinformation samt att kunna fatta och genomföra beslut och hantera övergångar och växlingar i livet.8 6 7 8 Allmänna råd med kommentarer om arbete med Studie- och yrkesvägledning, Skolverket, 2013 Ibid. Ibid. SIDA 5 Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Utgångspunkt Rekommendationerna utgår från gällande styrdokument9 samt allmänna råden för arbete med studie- och yrkesvägledning och Skolinspektionens kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledning i grundskolan 2013. Rekommendationerna riktas till samtliga skolformer som omfattas av de allmänna råden. Syftet med de regionala rekommendationerna De regionala rekommendationerna ska: . ange riktning och fungera stöttande och inspirerande för utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen i kommunerna. . skapa en likvärdig men inte likformig studie- och yrkesvägledningen i regionen bidra till att barn, unga och vuxna gör sina framtidsval med större kunskap om sig själva. . . arbetsmarknadens branscher och behov. hur kön, social och kulturell bakgrund påverkar våra val. En likvärdig tillgång till studie- och yrkesvägledning oavsett var i regionen man bor bidrar till att eleverna gör mer välgrundade val. Detta medför i sin tur att omvalen och avbrotten i gymnasieskolan och vuxenutbildningen minskar. Om genomströmningen på gymnasieskolan och vuxenutbildningen ökar och tillgängligheten till utbildning i regionen är god blir effekten att tillgången på efterfrågad kompetens ökar. Det bidrar till en ökad tillväxt i regionen. 9 Skollagen 2010:800, Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Förordningen (SKO LFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan, Förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan, Förordningen (SKO LFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan, och Förordningen (SKO LFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen. SIDA 6 Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Effektmål för regionen Resultatmål . Elevernas behov av studie- och yrkesvägledning . Minska antalet omval i gymnasieskolan. . Minska antalet avbrott från gymnasieskolan och tillgodoses. . Eleverna utvecklar en valkompetens för att kunna vuxenutbildningen. . Öka genomströmningen i gymnasieskolan och göra medvetna och väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. . Eleverna upplever sina framtidsval positivt och att de vuxenutbildningen. . Öka tillgången på arbetskraft med den kompetens som kan påverka sin framtid. . Samverkan mellan skola och arbetsliv ökar. . Huvudmännen har system och rutiner för planering, arbetslivet efterfrågar. . Öka antal personer som arbetar eller studerar. uppföljning och utvärdering. Mätpunkter utifrån effektmålen Mätpunkter utifrån resultatmålen . Antal % som fullföljer gymnasiet på 4 år. . Antal omval av gymnasieprogram före 15 september . Genomslaget för Allmänna råden för arbete med stu- . Antal omval av gymnasieprogram efter 15 september bra/mycket bra förberedelse inför gymnasievalet och framtiden ökar. die- och yrkesvägledning ökar. . Antalet elever som upplever att skolan har gett dem en och orsak därtill. och orsak därtill. . Antal avbrott från gymnasieskolan, från vilket år och av . Antalet elever som upplever sina framtidsval positivt . Antal avbrott från vuxenutbildning och av vilken orsak. . Antal elever som läser ett 4:e år på gymnasiet. . Antal elever som läser ett 5:e år på gymnasiet. . Antal vakanta tjänster i relation till andelen arbetslösa. . Antal procent ungdomsarbetslöshet 18-24 år. . Antal procent arbetslöshet 16-64 år. . Antalet elever som upplever att de kan påverka sin ökar. vilken orsak. framtid ökar. . Antalet genomförda aktiviteter mellan skola och arbetsliv ökar. . Huvudmännen uppger att de har system och rutiner för planering, uppföljning och utvärdering. SIDA 7 Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna 5 fokuspunkter för att nå likvärdig studie- och yrkesvägledning Genom att fokusera på följande områden kan vi nå större likvärdighet inom studie- och yrkesvägledningen i regionen. 1. Styrdokument - All personal har kännedom om och arbetar för att nå målen enligt de gällande styrdokumenten för studie – och yrkesvägledning. 2. Plan för studie- och yrkesvägledning – Alla huvudmän och skolor har en skriftlig plan för studie- och yrkesvägledning som är kvalitetssäkrad mot målen samt uppsatta mätpunkter. 3. Systematiskt kvalitetsarbete – Systematiskt kvalitetsarbete genomförs i syfte att kartlägga, kvalitetssäkra och utveckla studie- och yrkesvägledningen, utifrån elevernas behov och personalens behov av kompetensutveckling. 4. Mål – All personal har kännedom om effekt- och resultatmålen. Målen mäts kontinuerligt och används som underlag i det systematiska kvalitetsarbetet, i syfte att utveckla kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen lokalt och regionalt. 5. Nätverk med omvärldskontakter – Alla skolor har uppbyggda nätverk med omvärlden (närsamhället, arbetslivet, vidareutbildningar, universitet/högskolor, arbetsförmedlingen) som tillhör skolan och inte enskild person. SIDA 8 Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna 1. Styrdokument . Rektor har ansvar för att gällande styrdokument för Studie- och yrkesvägledning följs. . All personal får information om hur de förväntas att arbeta med studie- och yrkesvägledning till eleverna. . Vid Vid personalens personalens medarbetarsamtal medarbetarsamtal ingår ingår frågor frågor om om arbetet arbetet med med studiestudie- och och yrkesvägledning. yrkesvägledning. 2. Plan för studie- och yrkesvägledning Alla huvudmän och skolor har en skriftlig plan för studie- och yrkesvägledning som beskriver hur huvudman och skola ska arbeta för att nå målen. Detta sker genom aktiviteter som tillgodoser elevens behov av studie- och yrkesvägledning i vid och snäv bemärkelse. Aktiviteterna ska: vara kontinuerliga . De ska genomföras i alla skolformer, i alla årskurser och i alla ämnen. . De ska vara medvetna, planerade inslag som skapar en helhet för eleverna. . Det entreprenöriella lärandet ska vara en naturlig del i aktiviteterna. . Den uppsökande verksamheten för presumtiva elever till gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen ska ingå. vidga elevernas perspektiv . De ska motverka begränsningar vad gäller kön, social, kulturell bakgrund och funktions-nedsättningar. . De ska utmana elevernas föreställningar om framtiden. . De ska innehålla samverkan med arbetslivet och högre utbildningar. . Vägledningssamtal ska hållas av studie- och yrkesvägledare. utveckla elevernas valkompetens . De ska leda till att eleven kan samla, analysera, sätta samman och kritiskt granska olika valalternativ. . De ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att fatta och genomföra beslut i olika valsituationer. . De ska bidra till att eleven blir medveten om sitt eget ansvar för valen samt förstå konsekvenserna av olika val och upplever att de kan påverka sin framtid. . De ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att fatta och genomföra beslut i olika valsituationer. . De ska bidra till att eleven blir medveten om sitt eget ansvar för valen samt förstå konsekvenserna av olika val och upplever att de kan påverka sin framtid. SIDA 9 Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna 3. Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att tillgodose varje elevs behov av studie- och yrkesvägledning så att de utvecklar den valkompetens som varje elev har behov av för att göra sina framtidsval. För att nå detta behövs först en kartläggning av elevernas behov av studie- och yrkesvägledning. . årligen genomföra en uppföljning av övergripande målsättning, ha kännedom om och arbeta enligt huvudmannens plan för studie- och yrkesvägledning och mål. . styrdokumenten, fördela resurserna till studie- och yrkesvägledning utifrån kartlagda behov. Huvudmannen rekommenderas Rektor rekommenderas att: . årligen genomföra en uppföljning av övergripande målsättning, ha kännedom om och arbeta enligt styrdokumenten, skolans plan för studie- och yrkesvägledning och mål. . fördela resurserna till studie- och yrkesvägledning utifrån kartlagda behov. . diskutera uppföljningen och resultaten med hela skolans personalgrupp. . följa upp eleverna vid övergångar mellan skolformer och använda den regionalt utformade överföringsblanketten för grundskola och gymnasieskola. . för gymnasieskolan följa den regionalt utformade återrapporteringsrutinen. 1 . samordna studie- och yrkesvägledningsinsatserna utifrån skolans plan för verksamheten. att vara delaktig i kartläggning, planering och uppföljning. . följa upp eleverna vid övergångar mellan skolformer. . använda det regionala vägledningsmaterialet för nyanlända barn och ungdomar. Studie- och yrkesvägledare rekommenderas att: 2 Lärare på skolan rekommenderas att: . genomföra kartläggning, planering och uppföljning. . beskriva genomförda aktiviteter på ämnes/klassnivå för samverkan skola - arbetsliv. 1 Regional rutin för återkoppling till elevs hemkommun, http://www.ostsam.se/article.asp?id=50 2 Vägledning för nyanlända barn och ungdomar, Regionförbundet Östsam. http://www.ostsam.se/files/1178_SYV-mtrl%20-%20 Vägledning%20för%20nyanlända%20barn%20och%20ungdomar.pdf SIDA 10 Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna 4. Mål . Resultaten av mätpunkterna sammanställs, analyseras utifrån målen och redovisas som underlag för utveckling på kommunal och regional nivå. 5. Nätverk med omvärldskontakter . Kontakterna finns dokumenterade vid en central funktion i kommunen och på skolan. De används i studie- och yrkesvägledningen både i vid och snäv bemärkelse med koppling till arbetet med entreprenörskap, när det gäller kunskap om företagande. Kontakterna underhålls och uppdateras regelbundet. E R A h te ets kn LÄRg ARE r ike R Ö F N I K S A M AGR ONO M INGENJÖR SJUKGYMNAST SIDA SIDA 11 11 Likvärdig Likvärdigstudiestudie-och ochyrkesvägledning yrkesvägledning för förbarn, barn,ungdomar ungdomaroch ochvuxna vuxna Regionala ansvarsområden . . . . Att sammanställa och sprida de regionala resultaten av effektmålen och resultatmålen. Att genomföra regelbundna uppföljningar och utvärderingar som t.ex. SYV- Barometern och SYV- Barometern Ung eller liknande samt sprida resultatet. Att ta fram rapporter som visar på regionens kompetensbehov inom olika branscher och hur arbetskraften motsvarar behovet. Att arbeta för att en regional modell för arbetsmarknadskunskap i grundskola och gymnasie skola utformas. . Att utifrån behov anordna regional kompetensutveckling inom området för studie- och yr kesvägledning. . . Att utveckla forum för erfarenhetsutbyte inom området studie- och yrkesvägledning. Att vara en kompetensnod och plattform för omvärldsbevakning, t.ex. ha kontakter med andra regioner, Skolverket, SKL, departement. . Att arbeta för att detta dokument och den regionala strategin för entreprenörskap har en samsyn. . Att regelbundet följa upp och revidera detta dokument. SIDA 12 Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna SIDA 13 Likvärdigstudiestudie-och ochyrkesvägledning yrkesvägledning Likvärdig förbarn, barn,ungdomar ungdomaroch ochvuxna vuxna för SIDA 14
© Copyright 2024