1. No category

P R O M E M O R I A
Finansinspektionen
Datum
Författare
2016-08-25
Enheten för bankanalys
FI Dnr 16-7882
De svenska bankernas kapitalkrav, andra kvartalet 2016
Finansinspektionen (FI) offentliggör kvartalsvis kapitalkraven för de tio största
bankerna och kreditinstituten. I detta dokument redovisas dessa företags
kapitalkrav och kapitalbas per utgången av det andra kvartalet 2016 inklusive
värden för pelare 2.1
1
Faktiska värden för Pelare 2 i termer av ” Kapitalkrav enligt pelare 2, exkl systemrisk och
nuvarande riskviktsgolv” avser Finansinspektionens samlade kapitalbedömning år 2015.
1 (11)
Box 7821
SE-103 97 Stockholm
[Brunnsgatan 3]
Tel +46 8 787 80 00
Fax +46 8 24 13 35
finansinspektionen@fi.se
www.fi.se
FI Dnr 16-7882
1 Totalt kapitalkrav, fyra storbanker (i procent av riskexponeringsbelopp)
30
25,1
24,7
25
Kapitalkonserveringsbuffert
2,5
2,5
Kontracyklisk kapitalbuffert
1,0
0,9
20,4
20,4
20
2,5
2,5
0,6
0,7
3,0
3,0
2,0
2,0
Systemriskbuffert
3,0
3,0
Systemrisk i pelare 2
2,0
2,0
Kapitalkrav norska bolån
0,5
15
28,9
0,2
1,2
28,3
5,3
Kapitalkrav enligt pelare 2,
exkl systemrisk och
nuvarande riskviktsgolv
Minimikrav på primär‐
och supplementärkapital
23,5
22,1
2,5
20,5
10
2,9
2,5
1,7
25 % riskviktsgolv svenska bolån
7,4
17,8
1,2
Minimikrav på kärnprimärkapital
14,1
12,4
3,5
3,5
3,5
3,5
Serie13
5
Kapitalkrav enl Basel 1‐golvet
4,5
4,5
4,5
4,5
Kapitalbas
Nordea
SEB
SHB
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl.
Basel 1‐golvet
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl.
Basel 1‐golvet
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl.
Basel 1‐golvet
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl.
Basel 1‐golvet
0
Swedbank
2 (11)
FI Dnr 16-7882
2 Totalt kapitalkrav, sex övriga företag (i procent av riskexponeringsbelopp)
(1) 35
73,0
32,5
85,9
2,5
30
1,5
27,1
2,5
25
1,5
46,4
3,2
Kapitalkonserveringsbuffert
15,9
19,8
20
18,6
Kontracyklisk kapitalbuffert
2,5
16,9
2,5
1,5
33,0
25 % riskviktsgolv svenska bolån
33,1
2,5
1,2
15
14,6
11,9
Kapitalkrav enligt pelare 2,
exkl nuvarande riskviktsgolv
1,0
26,7
2,5
Minimikrav på primär‐
och supplementärkapital
6,6
6,9
22,6
22,8
1,5
5,4
4,7
10
18,2
3,5
19,9
2,6
1,2
Minimikrav på
kärnprimärkapital
Serie8
3,5
3,5
3,5
3,5
3,5
Kapitalkrav enl Basel 1‐golvet
5
8,4
4,5
4,5
4,5
4,5
4,5
Landshypotek
Länsförsäkringar
Kommuninvest
SEK
SBAB
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl
Basel 1‐golvet
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl
Basel 1‐golvet
Kapitalbas
Kapitalkrav
Bruttosoliditet
(riskexponeringsbelopp)
Kapitalkrav enl
Basel 1‐golvet
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl
Basel 1‐golvet
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl
Basel 1‐golvet
0
Bruttosoliditet (1,5%)
omräknad med
riskexponeringsbelopp (Basel 3)
E / T
E / T
Kapitalkrav enl
Basel 1‐golvet
4,5
Kapitalbas
Skandiabanken
(1) För att täcka risken för alltför låg bruttosoliditet har FI bedömt att Kommuninvest bör följa en, av
Kommuninvest, angiven handlingsplan för att förbättra bruttosoliditen.
3 (11)
FI Dnr 16-7882
3 Kärnprimärkapitalkrav, fyra storbanker (i procent av riskexponeringsbelopp)
30
25
20
19,7
19,3
Kapitalkonserveringsbuffert
2,5
2,5
15
15,9
16,0
2,5
2,5
0,6
0,7
3,0
Systemriskbuffert
3,0
3,0
Systemrisk i pelare 2
2,0
2,0
3,0
Kontracyklisk kapitalbuffert
1,0
0,9
23,0
23,0
0,4
Kapitalkrav norska bolån
10
18,7
2,0
16,8
0,1
1,0
5
2,0
4,2
5,9
25 % riskviktsgolv svenska bolån
0,9
Kapitalkrav enligt pelare 2,
exkl systemrisk och
nuvarande riskviktsgolv
2,0
2,2
1,9
1,3
Minimikrav på kärnprimärkapital
4,5
4,5
4,5
4,5
Kärnprimärkapital
Nordea
SEB
SHB
Kärnprimär‐
kapital
Kärnprimär‐
kapitalkrav
Kärnprimär‐
kapital
Kärnprimär‐
kapitalkrav
Kärnprimär‐
kapital
Kärnprimär‐
kapitalkrav
Kärnprimär‐
kapital
Kärnprimär‐
kapitalkrav
0
Swedbank
4 (11)
FI Dnr 16-7882
4 Kärnprimärkapitalkrav, sex övriga företag (i procent av riskexponeringsbelopp) 35
30
25
22,9
78,0
2,5
20
1,5
18,8
2,5
15
1,5
14,0
28,4
2,3
12,9
11,2
2,5
24,0
11,7
2,5
1,5
20,3
10
Kapitalkonserveringsbuffert
10,2
2,5
20,2
1,2
Kontracyklisk kapitalbuffert
2,5
1,0
8,0
15,7
4,7
1,5
4,7
5
3,6
25 % riskviktsgolv
svenska bolån
3,2
1,7
0,8
Kapitalkrav enligt pelare 2,
exkl nuvarande riskviktsgolv
Minimikrav på kärnprimärkapital
4,5
4,5
4,5
4,5
4,5
4,5
Kärnprimärkapital
Landshypotek
Länsförsäkringar
Kommuninvest
SEK
SBAB
Kärnprimär‐
kapital
Kärnprimär‐
kapitalkrav
Kärnprimär‐
kapital
Kärnprimär‐
kapitalkrav
Kärnprimär‐
kapital
Kärnprimär‐
kapitalkrav
Kärnprimär‐
kapital
Kärnprimär‐
kapitalkrav
Kärnprimär‐
kapital
Kärnprimär‐
kapitalkrav
Kärnprimär‐
kapital
Kärnprimär‐
kapitalkrav
0
Skandiabanken
5 (11)
FI Dnr 16-7882
5 Kapitalkrav pelare 2, fyra storbanker, exklusive systemrisk och kapitalkrav för
svenska och norska bolån (i procent av riskexponeringsbelopp) 3,5
3,0
2,9
2,5
2,5
0,3
2,0
2,1
1,7
0,1
1,1
1,5
0,6
Övrigt pelare 2 baskrav
1,2
1,0
0,4
0,1
0,0
Pensionsrisk
0,3
0,1
0,5
0,5
Ränterisk i bankboken
0,3
0,8
0,7
0,5
Kreditrelaterad
koncentrationsrisk
0,3
0,0
Nordea
SEB
SHB
Swedbank
6 (11)
FI Dnr 16-7882
6 Kapitalkrav pelare 2, sex övriga företag, exklusive kapitalkrav för svenska
och norska bolån (i procent av riskexponeringsbelopp)
13
12
11,9
11
10
9
8
7
6,9
9,7
6
5,4
5
4,7
Övrigt pelare 2 baskrav
2,5
4
1,7
6,4
Pensionsrisk
3
2,6
0,4
2
0,1
1,2
1
1,6
2,5
1,4
0,9
Landshypotek
Länsförsäkringar
0
Ränterisk i bankboken
1,1
1,2
0,0
0,2
1,0
0,5
0,4
0,1
Kommuninvest
SEK
SBAB
1,0
Skandiabanken
7 (11)
Kreditrelaterad
koncentrationsrisk
FI Dnr 16-7882
Tabell 1 Komponenter i de tio företagens kapitalkrav i miljoner kronor
Nordea
SEB
SHB
Swedbank
Lands‐
hypotek
Länsför‐
säkringar
Kommun‐
invest
SEK
SBAB
Skandia
Summa
Andel av totalt kapitalkrav (%)
Minimikrav pelare 1 (8 %)
107 747
47 007
37 960
33 069
1 525
4 716
600
6 418
3 311
1 744
244 098
37
Kapitalkonserverings‐
buffert (2,5 %)
33 671
14 690
11 862
10 334
477
1 474
188
2 006
1 035
545
76 281
11
Kapitalkrav pelare 2, exkl. systemrisk och
bolånerelaterat krav
39 351
10 268
12 033
4 876
2 268
712
518
4 333
1 946
564
76 869
12
Riskviktsgolv bolån
Sverige (25 %)
16 681
14 573
24 941
30 494
616
3 893
‐
‐
6 564
‐
97 763
15
Kapitalkrav norska bolån
2 421
10
2 169
7
‐
‐
‐
‐
‐
‐
4 607
1
Kontracyklisk kapital‐
buffert (1,5 %)
7 648
4 062
4 336
4 151
286
882
92
830
616
325
23 228
3
Systemrisk i pelare 2 (2 %)
26 937
11 752
9 490
8 267
‐
‐
‐
‐
‐
‐
56 446
8
Systemriskbuffert (3 %)
40 405
17 628
14 235
12 401
‐
‐
‐
‐
‐
‐
84 669
13
Överskjutande kapitalkrav
enligt Basel 1‐golv
‐
‐
‐
‐
‐
‐
‐
‐
235
‐
235
0
Totalt kapitalkrav
274 861
119 988
117 027
103 600
5 171
11 678
1 398
13 586
13 707
3 178
664 194
100
Kapitalkrav enl Basel 1‐golv
166 591
82 823
97 459
73 591
4 308
10 746
0
6 718
13 707
0
455 942
8 (11)
FI Dnr 16-7882
Beskrivning av beräkningarna
Effekterna har beräknats baserat på till FI inrapporterad data som avser andra
kvartalet 2016 och beräkningarna rör gruppnivån. Kapitalkraven i pelare 2
baseras på FI:s samlade kapitalbedömning år 2015.
Beräkningarna i denna promemoria baseras på till FI inrapporterad data, från
de tio företagen, för andra kvartalet 2016. Denna rapportering kan skilja sig
mellan företagen, vilket exempelvis gäller vinst under innevarande år. Detta
innebär att kapitalbasen för de olika företagen i denna promemoria kan vara
såväl inklusive som exklusive den vinst som upparbetats under året.
Av de tio företagen omfattas åtta av Basel 1-golvet: de fyra storbankerna,
Landshypotek, Länsförsäkringar, SBAB och SEK. Kommuninvest och
Skandiabanken använder inte interna modeller och omfattas därmed inte av
golvet. Kapitalkravet enligt Basel 1-golvet beskrivs närmare nedan samt i
Finansinspektionens hantering av Basel 1-golvet.2
Beräkningen av storleken på de olika komponenterna i kapitalkravet har
gjorts enligt följande.
Kapitalkrav i pelare 2, exklusive systemrisk och kapitalkrav för bolån. I detta
dokument avspeglar Pelare 2 FI:s samlade kapitalbedömning för varje enskilt
företag.
Kapitalkravet i pelare 2, exklusive kapitalkrav för bolån och systemrisk,
illustreras som ett aggregerat värdet i diagram 1 till 4 och uppdelat på fyra
olika komponenter i de separata sammanställningarna i diagram 5 och 6. Dessa
komponenter är de tre risktyperna kreditrelaterad koncentrationsrisk, ränterisk i
bankboken, pensionsrisk och övrigt pelare 2 baskrav. Den sista komponenten,
övrigt pelare 2 baskrav, omfattar alla övriga kapitalkrav inom pelare 2 som inte
redovisas separat. Dessa omfattas än så länge inte av standardiserade och fullt
ut gemensamma bedömningsmetoder, vilket är anledningen till de inte
specificeras ytterligare i denna promemoria.
Här ingår bland annat vissa riskelement inom marknadsrisk och kreditrisk som
inte hanteras inom ramen för Pelare 1 samt i vissa fall kapitalkrav för brister i
styrning, riskhantering och kontroll.
Den andel som ska täckas av kärnprimärkapital bestäms av den fördelning av
kapitaltyp enligt pelare 1 (inklusive buffertkraven förutom den kontracykliska
kapitalbufferten) som gäller för storbankerna respektive de övriga företagen.
2
Promemoria publicerad på fi.se den 18 mars 2014, FI Dnr 13–13990.
9 (11)
FI Dnr 16-7882
Riskviktsgolv för bolån i Sverige. Riskviktsgolvet innebär att den
genomsnittliga riskvikten för bolån i Sverige är fastställd till minst 25 procent.
Vid beräkningen av det kapitalkrav som riskviktsgolvet resulterar i ska
samtliga kapitalkrav enligt pelare 1 inkluderas, inklusive det kontracykliska
buffertvärdet för Sverige. För storbankerna ska dessutom det fulla
kapitalbehovet för systemrisk på totalt 5 procentenheter beaktas.
Kapitalkrav för bolån i Norge Finanstilsynet i Norge har infört åtgärder under
pelare 1 för bolåneexponeringar, vilka bidrar till högre riskvikter för norska
banker. Svenska institut med bolåneexponeringar i Norge ska, istället för att
implementera metoderna, hålla kapital under pelare 2 som motsvarar vad
pelare 1-kravet skulle ge. Hur stort det tillkommande kapitalkravet blir är
individuellt och ska räknas fram av respektive institut i samband med deras
interna kapitalutvärdering (IKU), för att läggas till övrigt pelare 2-kapital.
Finanstilsynet i Norge har för sina inhemska banker beräknat att riskvikten för
bolåneexponeringar kommer uppgå till mellan 20 och 25 procent.
För de institut som berörs av åtgärderna som Finanstilsynet i Norge infört, men
som inte beräknat sitt faktiska kapitalkrav, använder FI en indikativ riskvikt om
25 procent. Denna kan komma att justeras om instituten utifrån egna
beräkningar kan påvisa att den verkliga riskvikten baserad på Finanstilsynets
åtgärder är högre eller lägre.
Vid beräkningen av det kapitalkrav som riskviktsgolvet resulterar i ska
samtliga kapitalkrav enligt pelare 1 inkluderas, inklusive det kontracykliska
buffertvärdet för Norge. För storbankerna ska dessutom det fulla
kapitalbehovet för systemrisk på totalt 5 procentenheter beaktas.
Systemrisk i pelare 2. 2 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp för
storbankerna. Täcks i sin helhet av kärnprimärkapital.
Systemriskbuffert. 3 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp för
storbankerna. Täcks i sin helhet av kärnprimärkapital.
Kontracyklisk kapitalbuffert. Det svenska respektive norska kontracykliska
buffertvärdet om 1,5 procent har använts i beräkningen. Det företagsspecifika
buffertvärdet har uppskattats på basis av inrapporterad data enligt de EUgemensamma instruktionerna för rapportering (COREP). För att beräkna det
företagsspecifika buffertvärdet multipliceras andelen berörda
kreditexponeringar enligt ovan med det kontracykliska buffertvärdet.
Den svenska och norska kontracykliska kapitalbufferten, om 1,5 procent,
tillämpas från och med 27 respektive 30 juni 2016. Från och med 19 mars 2017
kommer det kontracykliska kapitalbuffertvärdet för Sverige att uppgå till 2,0
procent.
10 (11)
FI Dnr 16-7882
De svenska bankernas kapitalkrav till följd av utländska kontracykliska
buffertvärden kommer att inkluderas i analysen i takt med att dessa träder i
kraft. I dagsläget finns inget aktivt kontracykliskt buffertvärde skilt från noll i
något av EU:s medlemsländer.3
Kapitalkonserveringsbuffert. 2,5 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp.
Täcks i sin helhet av kärnprimärkapital.
Kapitalplaneringsbuffert. I denna promemoria beaktas inte kapitalplaneringsbufferten.
Basel 1-golvet. Basel 1-golvet utgör ett krav på att kapitalbasen ska utgöra en
viss minsta storlek i kronor räknat. Kapitalkravet enligt Basel 1-regelverket är
8 procent av de riskvägda tillgångarna, beräknade enligt samma regelverk. Den
lägsta nivån för kapitalbasens storlek enligt golvregeln är 80 procent av detta
belopp. Definitionen av kapitalbasen har förändrats i CRR och CRD 4 jämfört
med Basel 1-direktiven. Kapitalbasen att jämföra med kapitalkravet enligt
Basel 1-golvet ska justeras enligt artikel 500.4 i CRR. Justeringen syftar till att
neutralisera den påverkan som det förväntade förlustbeloppet, framräknat med
den interna modellen för kreditrisk, har på kapitalbasens storlek. I denna
promemoria illustreras kapitalbasen utan justering enligt artikel 500.4 i CRR
vilket får till följd att den inte, fullt ut, går att jämföra mot Basel 1-golvet.
3
För en översikt över de aktuella kontracykliska buffertvärdena, se Esrb:s hemsida:
https://www.esrb.europa.eu/national_policy/ccb/all_rates/html/index.en.html
11 (11)