1. No category

P R O M E M O R I A
Finansinspektionen
Datum
Författare
2017-02-24
Enheten för bankanalys
FI Dnr 16-7882
De svenska bankernas kapitalkrav, fjärde kvartalet 2016
Finansinspektionen (FI) offentliggör kvartalsvis kapitalkraven för de tio största
bankerna och kreditinstituten. I detta dokument redovisas dessa företags
kapitalkrav och kapitalbas per utgången av det fjärde kvartalet 2016 inklusive
värden för pelare 2.1
1
Faktiska värden för pelare 2 i termer av ”Kapitalkrav enligt pelare 2, exklusive systemrisk
och nuvarande riskviktsgolv” avser Finansinspektionens samlade kapitalbedömning år 2016.
1 (11)
Box 7821
SE-103 97 Stockholm
[Brunnsgatan 3]
Tel +46 8 787 80 00
Fax +46 8 24 13 35
finansinspektionen@fi.se
www.fi.se
FI Dnr 16-7882
1 Totalt kapitalkrav, fyra storbanker (i procent av riskexponeringsbelopp)
30
27,4
27,0
2,5
2,5
25
Kapitalkonserveringsbuffert
0,9
22,4
1,0
Kontracyklisk kapitalbuffert
3,0
21,6
3,0
2,5
Systemriskbuffert
2,5
20
2,0
0,6
2,0
0,7
Systemrisk i pelare 2
0,5
3,0
Kapitalkrav norska bolån
3,0
5,6
2,0
15
31,8
31,4
25 % riskviktsgolv svenska bolån
8,0
2,0
0,4
1,3
24,7
2,4
21,4
4,6
10
Kapitalkrav enligt pelare 2,
exkl systemrisk och
nuvarande riskviktsgolv
24,8
Minimikrav på primäroch supplementärkapital
4,9
19,2
3,0
Minimikrav på kärnprimärkapital
2,5
Serie13
14,2
13,0
3,5
3,5
3,5
3,5
Kapitalplaneringsbuffert Basel 1golv
5
Kapitalkrav enl Basel 1-golvet
4,5
4,5
4,5
4,5
Kapitalbas
Nordea
SEB
SHB
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl.
Basel 1-golvet
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl.
Basel 1-golvet
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl.
Basel 1-golvet
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl.
Basel 1-golvet
0
Swedbank
2 (11)
FI Dnr 16-7882
2 Totalt kapitalkrav, sex övriga företag (i procent av riskexponeringsbelopp)
(1)
99,7
2,5
1,2
50
88,0
117,6
Kapitalkonserveringsbuffert
Kontracyklisk kapitalbuffert
40
(2)
0,8
25 % riskviktsgolv svenska bolån
34,0
2,5
30,1
30
Kapitalkrav enligt pelare 2,
exkl systemrisk och
nuvarande riskviktsgolv
1,5
2,5
Minimikrav på primäroch supplementärkapital
1,5
51,6
5,6
20
39,9
Minimikrav på kärnprimärkapital
17,0
20,6
2,5
17,6
Serie13
35,2
1,5
2,5
26,8
12,4
6,9
14,7
1,0
27,6
2,5
1,5
6,1
10
18,9
3,5
Kapitalplaneringsbuffert Basel 1golv
25,1
5,0
2,7
1,7
3,5
3,5
3,5
3,5
3,5
4,5
4,5
4,5
18,9
8,8
4,5
4,5
4,5
Kapitalbas
E/T
E/T
Länsförsäkringar
Kommuninvest
SEK
SBAB
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl.
Basel 1-golvet
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl.
Basel 1-golvet
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl.
Basel 1-golvet
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl.
Basel 1-golvet
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl.
Basel 1-golvet
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl.
Basel 1-golvet
0
Landshypotek
Kapitalkrav enl Basel 1-golvet
Skandiabanken
(1)
För att täcka risken för alltför låg bruttosoliditet har FI ålagt Kommuninvest ett kapitalpåslag i pelare 2
som innebär att kapitalbasen ska uppgå till minst 1,5 procent av bruttoexponeringsbeloppet.
(2)
Det gällande kapitalkravet för SBAB detta kvartal är kapitalkrav enligt regelverket kring Basel 1-golvet.
Därför redovisas för SBAB detta kapitalkrav som Basel 1-golvet inklusive kapitalplaneringsbuffert, totalt
36 procent av riskexponeringsbeloppet.
3 (11)
FI Dnr 16-7882
3 Kärnprimärkapitalkrav, fyra storbanker (i procent av riskexponeringsbelopp)
25
21,4
21,2
2,5
20
2,5
0,9
1,0
17,4
16,9
3,0
3,0
2,5
Kapitalkonserveringsbuffert
2,5
15
0,6
Kontracyklisk kapitalbuffert
2,0
0,7
2,0
0,4
3,0
25,1
3,0
10
25,0
Systemrisk i pelare 2
4,4
2,0
2,0
6,4
18,8
18,4
0,3
Systemriskbuffert
Kapitalkrav norska bolån
1,1
1,9
25 % riskviktsgolv svenska bolån
3,7
3,5
2,3
1,9
5
Kapitalkrav enligt pelare 2,
exkl systemrisk och
nuvarande riskviktsgolv
4,5
4,5
4,5
Minimikrav på
kärnprimärkapital
4,5
Kärnprimärkapital
Nordea
SEB
SHB
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalkrav
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalkrav
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalkrav
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalkrav
0
Swedbank
4 (11)
FI Dnr 16-7882
4 Kärnprimärkapitalkrav, sex övriga företag (i procent av riskexponeringsbelopp)
66,9
2,5
35
1,2
58,7
106,6
30
25
23,9
Kapitalkonserveringsbuffert
2,5
20,8
1,5
20
2,5
Kontracyklisk kapitalbuffert
1,5
32,2
15
4,0
29,4
14,5
25 % riskviktsgolv svenska bolån
12,0
2,5
12,1
1,5
22,1
2,5
21,2
10,3
Kapitalkrav enligt pelare 2,
exkl systemrisk och
nuvarande riskviktsgolv
10
1,0
8,3
2,5
4,9
1,5
4,1
Minimikrav på kärnprimärkapital
1,8
1,1
5
4,5
15,0
3,4
4,5
4,5
4,5
4,5
4,5
Kärnprimärkapital
Landshypotek
Länsförsäkringar
Kommuninvest
SEK
SBAB
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalkrav
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalkrav
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalkrav
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalkrav
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalkrav
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalkrav
0
Skandiabanken
5 (11)
FI Dnr 16-7882
5 Kapitalkrav pelare 2, fyra storbanker, exklusive systemrisk och kapitalkrav för
svenska och norska bolån (i procent av riskexponeringsbelopp)
5,0
4,9
4,6
4,5
4,0
2,5
3,5
3,0
3,0
3,6
Övrigt pelare 2 baskrav
(exkl Systemrisk och extra
krav för bolån)
0,7
2,5
2,5
0,5
0,6
0,6
Löptidsjusteringar i IRKmodeller
2,0
0,3
0,5
Pensionsrisk
1,5
0,9
0,5
1,0
Ränterisk i bankboken
0,2
0,1
0,5
0,9
0,5
0,3
0,9
0,8
0,4
0,5
Nordea
SEB
Kreditrelaterad
koncentrationsrisk
0,0
SHB
Swedbank
6 (11)
FI Dnr 16-7882
6 Kapitalkrav pelare 2, sex övriga företag, exklusive kapitalkrav för svenska
och norska bolån (i procent av riskexponeringsbelopp)
88,0
86,4
13
12,4
12
11
10
9
8
7
Övrigt pelare 2 baskrav (exkl
systemrisk och extra krav för
bolån)
10,6
6,1
6
5,0
5
Pensionsrisk
2,3
4
0,1
1,4
0,1
0,9
Ränterisk i bankboken
3
2,7
2,1
2
1,7
0,5
1
1,3
0,5
0,1
0,2
0,5
1,1
2,8
Kreditrelaterad
koncentrationsrisk
0,8
1,5
1,0
0,8
Länsförsäkringar
Kommuninvest
1,2
0
Landshypotek
SEK
SBAB
Skandiabanken
7 (11)
FI Dnr 16-7882
Tabell 1 Komponenter i de tio företagens kapitalkrav i miljoner kronor
Tabell 1 Komponenterna i de tio största företagens kapitalbehov i miljoner kronor
Nordea
SEB
SHB
Swedbank
Landshypotek
Länsförsäkringar
Kommuninvest
SEK
SBAB
Skandia
Summa
101 759
48 797
36 703
31 531
1 295
4 761
434
5 995
3 073
1 835
236 183
34
31 800
15 249
11 470
9 853
405
1 488
136
1 873
960
574
73 807
11
Kreditrelaterad
koncentrationsrisk
5 445
2 800
4 234
2 962
203
588
42
2 116
576
264
19 230
3
Ränterisk i bankboken
3 420
3 337
2 208
3 595
88
92
44
696
817
252
14 549
2
Pensionsrisk
1 509
5 259
2 361
0
0
41
0
46
22
0
9 238
1
Löptidsjusteringar i IRKmodeller
3 143
3 105
2 640
986
-
-
-
-
-
-
9 874
1
Övriga kapitalkrav pelare 2, exkl.
systemrisk och
bolånerelaterade krav
45 583
4 080
11 246
2 283
1 721
275
4 690
1 711
522
105
72 215
10
Riskviktsgolv bolån
Sverige (25 %)
17 035
14 581
25 545
31 556
911
4 134
-
-
6 531
-
100 294
14
Kapitalkrav norska bolån
4 805
11
2 330
7
-
-
-
-
-
-
7 153
1
Kontracyklisk kapitalbuffert (1,5 %)
7 003
4 191
4 044
3 880
243
891
66
781
571
342
22 012
3
Systemrisk i pelare 2 (2 %)
25 440
12 199
9 176
7 883
-
-
-
-
-
-
54 697
8
Systemriskbuffert (3 %)
38 159
18 299
13 764
11 824
-
-
-
-
-
-
82 046
12
-
-
-
-
-
-
-
-
745
-
745
0
285 101
131 908
125 720
106 360
4 866
12 269
5 412
13 219
13 817
3 372
702 043
100
164 923
86 884
98 235
75 749
4 346
11 254
-
6 601
13 817
-
461 808
Minimikrav (8 %)
Kapitalkonserveringsbuffert (2,5 %)
Överskjutande kapitalkrav
enligt Basel 1-golv (3)
Totalt kapitalkrav
(3)
Kapitalkrav enl Basel 1-golv
(3) En kapitalplaneringsbuffert, som ej specificeras här, tillkommer utöver Basel 1-golvet men särredovisas i diagram
2 för SBAB.
-
8 (11)
Andel av totalt
kapitalkrav (%)
FI Dnr 16-7882
Beskrivning av beräkningarna
Beräkningarna av kapitalkraven avser det fjärde kvartalet 2016 och redovisas
på gruppnivå. Kapitalkraven i pelare 2 baseras på FI:s samlade
kapitalbedömning år 2016. Detta inkluderar kapitalpåslag för de
ställningstaganden om företagsriskvikter som redovisas i FI:s tillsyn över
bankernas beräkningar av riskvikter för företagsexponeringar2.
Företagen har gjort olika val avseende hantering av vinst under innevarande år
i beräkningen av kapitaltäckningsgraden. Detta innebär att kapitalbasen för de
olika företagen i denna promemoria kan vara såväl inklusive som exklusive
den vinst som upparbetats under året.
Av de tio företagen omfattas åtta av Basel 1-golvet: de fyra storbankerna,
Landshypotek, Länsförsäkringar, SBAB och SEK. Kommuninvest och
Skandiabanken använder inte interna modeller och omfattas därmed inte av
golvet. Kapitalkravet enligt Basel 1-golvet beskrivs närmare nedan samt i
Finansinspektionens hantering av Basel 1-golvet3.
Beräkningarna i denna promemoria baseras på till FI inrapporterad data.
Rapporteringen inkom till FI den 13 februari 2017. Avrundningar i redovisade
delar av kapitalkraven kan medföra att totalen skiljer sig från summan av
delarna. Beräkningar av storleken på de olika komponenterna i kapitalkravet
har gjorts enligt nedan.
Kapitalkrav i pelare 2, exklusive systemrisk och kapitalkrav för bolån. I detta
dokument avspeglar pelare 2 FI:s samlade kapitalbedömning för varje enskilt
företag.
Kapitalkravet i pelare 2, exklusive kapitalkrav för bolån och systemrisk,
illustreras som ett aggregerat värde i diagram 1 till 4 och är uppdelat på fem
olika komponenter i de separata sammanställningarna i diagram 5 och 6. Dessa
komponenter är kapitalkrav för kreditrelaterad koncentrationsrisk, ränterisk i
bankboken, pensionsrisk, löptidsjusteringar och övrigt pelare 2 baskrav.
Övrigt pelare 2 baskrav omfattar alla övriga kapitalkrav inom pelare 2 som inte
redovisas separat. Dessa omfattas inte av standardiserade och fullt ut
gemensamma bedömningsmetoder, vilket är anledningen till att de inte
specificeras ytterligare i denna promemoria. Här ingår bland annat vissa
riskelement inom marknadsrisk och kreditrisk som inte hanteras inom ramen
för pelare 1 samt i vissa fall kapitalkrav för brister i styrning, riskhantering och
kontroll.
Den andel som ska täckas av kärnprimärkapital bestäms som huvudregel av
den fördelning av kapitaltyp enligt pelare 1 inklusive buffertkraven förutom
den kontracykliska kapitalbufferten som gäller för storbankerna respektive de
övriga företagen. I undantagsfall kan för vissa komponenter dock även den
kontracykliska kapitalbufferten medräknas.
2
3
Promemoria publicerad på fi.se 2016, FI Dnr 15–13020.
Promemoria publicerad på fi.se 2014, FI Dnr 13–13990.
9 (11)
FI Dnr 16-7882
Riskviktsgolv för bolån i Sverige. Riskviktsgolvet innebär att den
genomsnittliga riskvikten för bolån i Sverige är fastställd till minst 25 procent.
Vid beräkningen av det kapitalkrav som riskviktsgolvet resulterar i ska
samtliga kapitalkrav enligt pelare 1 inkluderas, inklusive det kontracykliska
buffertvärdet för Sverige. För storbankerna ska dessutom det fulla
kapitalbehovet för systemrisk på totalt 5 procentenheter beaktas.
Kapitalkrav för bolån i Norge. Finanstilsynet i Norge har infört åtgärder under
pelare 1 för bolåneexponeringar, vilka bidrar till högre riskvikter för norska
banker. Svenska institut med bolåneexponeringar i Norge ska, istället för att
implementera metoderna, hålla kapital under pelare 2 som motsvarar vad
pelare 1-kravet skulle ge. Hur stort det tillkommande kapitalkravet blir är
individuellt. Finanstilsynet i Norge har för sina inhemska banker beräknat att
riskvikten för bolåneexponeringar kommer uppgå till mellan 20 och 25
procent.
För de institut som berörs av åtgärderna som Finanstilsynet i Norge infört, men
som inte beräknat sitt faktiska kapitalkrav, använder FI en indikativ riskvikt om
25 procent. Denna kan justeras om instituten utifrån egna beräkningar kan
påvisa att den verkliga riskvikten baserad på Finanstilsynets åtgärder är högre
eller lägre.
Vid beräkningen av det kapitalkrav som riskviktsgolvet resulterar i ska
samtliga kapitalkrav enligt pelare 1 inkluderas, inklusive det kontracykliska
buffertvärdet för Norge. För storbankerna ska dessutom det fulla
kapitalbehovet för systemrisk på totalt 5 procentenheter beaktas.
Systemrisk i pelare 2. 2 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp för
storbankerna. Täcks i sin helhet av kärnprimärkapital.
Systemriskbuffert. 3 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp för
storbankerna. Täcks i sin helhet av kärnprimärkapital.
Kontracyklisk kapitalbuffert. Det svenska respektive norska kontracykliska
buffertvärdet om 1,5 procent har använts i beräkningen. Det företagsspecifika
buffertvärdet har uppskattats på basis av inrapporterad data enligt de EUgemensamma instruktionerna för rapportering (COREP). För att beräkna det
företagsspecifika buffertvärdet multipliceras andelen berörda
kreditexponeringar enligt ovan med det kontracykliska buffertvärdet.
Den svenska och norska kontracykliska kapitalbufferten, om 1,5 procent,
tillämpas från och med 27 respektive 30 juni 2016. Från och med 19 mars 2017
kommer det kontracykliska kapitalbuffertvärdet för Sverige att uppgå till 2,0
procent.
De svenska bankernas kapitalkrav kommer till följd av utländska
kontracykliska buffertvärden att inkluderas i analysen i takt med att dessa
10 (11)
FI Dnr 16-7882
träder i kraft. I dagsläget finns inget aktivt kontracykliskt buffertvärde skilt från
noll i något annat av EU:s medlemsländer.4
Kapitalkonserveringsbuffert. 2,5 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp.
Täcks i sin helhet av kärnprimärkapital.
Kapitalplaneringsbuffert. FI:s stresstester för 2016 i syfte att bestämma
kapitalplaneringsbufferten har visat att kapitalplaneringsbufferten inte
överstiger 2,5 procent för någon av de tio företagen. Något buffertkrav utöver
kapitalkonserveringsbufferten har därmed inte ålagts något av företagen.
Metoden beskrivs närmare i Stresstest för bedömning av
kapitalplaneringsbuffert5 och Kapitalkrav för svenska banker6.
Basel 1-golvet. Enligt svensk lag utgör Basel I-golvet ett minimikapitalkrav
beräknat i svenska kronor och gäller för företag som använder interna modeller
för att bestämma kapitalbaskraven för kreditrisk och/eller operativ risk. Enligt
Basel 1-golvet ska företagen ha en kapitalbas som alltid uppgår till minst 80
procent av det minsta totala kapitalbasbelopp som företagen skulle ha varit
skyldiga att upprätthålla enligt Basel 1-överenskommelsen. Utöver detta gäller
att en av FI justerad kapitalplaneringsbufferten adderas till Basel I-golvet. Den
justerade kapitalplaneringsbufferten ges av stresstester och presenteras endast i
fall där Basel I-golvet är det bindande kapitalkravet.
Definition av kapitalbasen har ändrats i CRR och CRD 4 jämfört med Basel 1överenskommelsen. I syfte att tillämpa Basel 1-golvet ska kapitalbasen justeras
enligt artikel 500(4) i CRR. Justeringen syftar till att neutralisera den påverkan
som det förväntade förlustbeloppet, framräknat med den interna modellen för
kreditrisk, har på kapitalbasens storlek. I denna promemoria illustreras
kapitalbasen utan justering enligt artikel 500.4 i CRR vilket får till följd att den
inte, fullt ut, går att jämföra mot Basel 1-golvet.
4
För en översikt över de aktuella kontracykliska buffertvärdena, se Esrb:s hemsida:
https://www.esrb.europa.eu/national_policy/ccb/all_rates/html/index.en.html
5
Promemoria publicerad på fi.se 2016, FI Dnr 15–11526
6
Promemoria publicerad på fi.se 2014, FI Dnr 14–6258
11 (11)