Hedda Gabler – “Nej, nej, nej, stå inte och sikta på
D R A M AT I K PÅ H E M M A P L A N Skolmaterial “Hedda Gabler - Nej, nej, nej, stå inte och sikta på mig så där” av Henrik Ibsen, framtaget av dramaturg Stellan Larsson och teaterchef Maria Ericson, Teater Halland / våren 2014. Bilder där inget annat anvisat är tagna från Internet. Ett bolag i Region Halland Skolmaterial Hedda Gabler – “Nej, nej, nej, stå inte och sikta på mig så där.” av Henrik Ibsen Pjäsens handling Det nygifta paret Hedda och Jörgen Tesman återvänder hem efter en nästan sex månader lång bröllopsresa. Under tiden de varit bortresta har deras lyxiga villa ställts i ordning av parets nära vän assesor (jurist) Brack. Han har dessutom stått för det mesta av kostnaderna för villans inredning. Men resan har inte bara varit en bröllopsresa. För Jörgen, som forskar i kulturhistoria, har det framför allt varit en studieresa, under resan har han också doktorerat. Efter hemkomsten visar det sig att Hedda önskar mycket mer av livet än tillvaron med Jörgen Sida 1 Tesman. När två personer från det förflutna, Thea Elfsted och Ejlert Lövborg, dyker upp blir situationen komplicerad. Thea Elfsted har lämnat sin man för att leva och arbeta med Ejlert Lövborg, som också är kulturhistoriker men mycket mer spännande än Jörgen Tesman. Lövborg har en dramatisk bakgrund och är före detta alkoholmissbrukare. Han är gammal vän till Jörgen och har dessutom haft ett förhållande med Hedda innan hon gifte sig. När dessa gamla vänner gör entré i paret Tesmans nya hem blir relationerna mellan pjäsens rollfigurer alltmer dramatiska och förvirrade. Hedda och Thea Elfsted känner varandra från skoltiden, men det är samtidigt mycket spänt mellan dem. Brack kommer och går som han vill i huset och verkar veta mycket mer om Hedda än vad hennes egen man gör. Under en våldsam festnatt får Lövborg ett återfall, börjar dricka igen och gör skandal. Efter detta blir situationen för Hedda ännu mer komplicerad. Hon förstör Lövborgs möjligheter till en ny karriär, hon ljuger, bluffar och snärjer in sig själv i ett nät hon inte kan ta sig ur. Brack, å sin sida, försöker utnyttja situationen till egen fördel och mitt i alltsammans växer en ny relation fram mellan Jörgen och Thea Elfsted. Hedda ser till slut bara en möjlighet… Skolmaterial “Hedda Gabler - Nej, nej, nej, stå inte och sikta på mig så där” av Henrik Ibsen, framtaget av dramaturg Stellan Larsson och teaterchef Maria Ericson, Teater Halland / våren 2014. Bilder där inget annat anvisat är tagna från Internet. Henrik Ibsen, pjäsen och Ibsens samtid Den norske författaren Henrik Ibsen skrev ”Hedda Gabler” 1890. På den tiden kom pjäser ofta i bokform innan de spelades på teatern. Publiken läste pjäser på samma sätt som de läste romaner. Boken ”Hedda Gabler” publicerades i december 1890 och översattes nästan direkt till flera andra språk. Vintern 1891 hade pjäsen premiär, först i München och sedan snabbt på många teatrar över Europa och i Norden. ”Hedda Gabler” är ett av Ibsens så kallade ”samtidsdramer”. Det är tolv pjäser som utspelar sig i borgerliga kretsar i Norge under Ibsens egen tid, senare delen av 1800-talet. I dessa pjäser skrev Ibsen om olika aktuella samhällsproblem och samhällsdiskussioner. Många författare, bland annat i Sverige, Danmark och Norge, började vid den tiden skriva om det nya samhället: om klassfrågor, om maktförhållandet mellan män och kvinnor, om offentliga lögner, politiska förändringar, ny teknik, ny industri, modern vetenskap. Litteraturen stod mitt i den aktuella debatten. Henrik Ibsen Det moderna genombrottet – i samhället och i litteraturen Det var tydligt att Henrik Ibsen levde i ett samhälle som förändrades snabbt. De moderna politiska partierna började växa fram. Kvinnorna – som inte hade rösträtt och inte fick bli myndiga medborgare – krävde rättigheter. Den borgerliga klassen – de som inte var kroppsarbetare – till exempel företagare, köpmän, administratörer, lärare och intellektuella krävde mer och mer utrymme i samhällsdebatten. Samtidigt organiserades arbetarrörelsen och krävde rösträtt, demokrati och drägliga levnadsvillkor. Konsten, litteraturen och teatern blev realistisk, den avbildade verkligheten som den såg ut. Den danske litteraturkritikern Georg Brandes formulerade det som att författarna skulle ”sätta problem under debatt”. Den litterära trenden från cirka 1870 till 1900 har fått namnet Det moderna genombrottet. Många av de uppmärksammade författarna inom Det moderna genombrottet var män. Men det fanns också ett antal kvinnliga författare som skrev samhällskritisk litteratur, bland annat Alfhild Agrell, Victoria Benedictsson och Anne Charlotte Leffler. Under slutet av 1800-talet spelades deras pjäser mycket, men senare har de nästan glömts bort helt. Sida 2 Skolmaterial “Hedda Gabler - Nej, nej, nej, stå inte och sikta på mig så där” av Henrik Ibsen, framtaget av dramaturg Stellan Larsson och teaterchef Maria Ericson, Teater Halland / våren 2014. Bilder där inget annat anvisat är tagna från Internet. Kostymskisser av Charles Koroly. Från vänster: Berte, Assessor Brack och Hedda Gabler. Diskussionsfrågor Sök efter definitioner och förklaringar på de understrukna orden i stycket ”Henrik Ibsen, pjäsen och hans samtid”. • Vad tror du den radikala samhällsutvecklingen innebar? • Fundera över hur samhället förändras idag. Vad innebär det för oss som lever idag? • Vad tror du vår tids nya teknik kommer att innebära? Positivt och negativt. • Vilka politiska förändringar ser du i samhället idag? • Feminismen började utvecklas under Ibsens tid. Hur ser maktförhållandet mellan män och kvinnor ut idag? • Varför tror du att de kvinnliga författarna glömts bort, medan männens texter fortfarande läses och spelas? Är männens texter mycket bättre eller finns det andra anledningar? • Vad betyder uttrycket ”offentlig lögn”? • Vad tror du det innebar på Ibsens tid? • Vilka är de offentliga lögnerna idag? • Går det att debattera de offentliga lögnerna idag genom litteratur, film. teater, eller genom andra medier? Rollfigurerna i pjäsen Det som kanske mest påverkar handlingen i en pjäs är vad rollfigurerna vill och gör. Handlingen kan svänga helt utifrån vad en rollfigur gör. Hedda: Hedda har just kommit till sitt nya hem efter sin bröllopsresa. Allt som nu händer har på något sätt med henne att göra och kan påverka hennes liv och önskningar. • Hur ser Hedda på de andra personerna i pjäsen? • Hur beter sig Hedda genom pjäsen? • Vad tror du ligger bakom Heddas handlingar? • Vad vill hon med sitt liv? • Kan du känna igen hennes handlingar? • Känner du någon som påminner om Hedda? • Vad vill den personen? Sida 3 Skolmaterial “Hedda Gabler - Nej, nej, nej, stå inte och sikta på mig så där” av Henrik Ibsen, framtaget av dramaturg Stellan Larsson och teaterchef Maria Ericson, Teater Halland / våren 2014. Bilder där inget annat anvisat är tagna från Internet. Kostymskisser av Charles Koroly. Från vänster: Fru Tea Elvsted, Ejlert Løvborg och Hedda Gabler. Brack: Brack verkar komma och gå som han vill i huset. Han är singel och det är oklart vilka relationer han har till rollfigurerna och till andra i stan. • Hur tror du Bracks liv ser ut? • Har Brack någon makt i förhållande till de andra personerna i pjäsen? • Varför kommer Brack hela tiden till Heddas och Jörgens hus? • Känner du någon som påminner om Brack? • Vad vill den personen? Thea Elfsted: Thea Elfsted är inte närmare bekant med Hedda, men söker ändå upp Hedda och Jörgen direkt efter deras bröllopsresa. Hon kommer dessutom med blommor . • Varför tror du hon söker upp just dem? • Det är mycket viktigt för henne att träffa dem. Varför är det så viktigt? • Hur ser styrkeförhållandet ut mellan Thea Elfsted och Hedda? Är det solklart vem av dem som är starkast? • Hur tror du Thea Elfsted tänker kring att ha ett arbete? • Skiljer hon sig från Hedda när det gäller synen på arbete? • Känner du någon som påminner om Thea Elfsted? • Vad vill den personen? Jörgen Tesman: Jörgen Tesman har, precis som Hedda, just kommit till sitt nya hem efter sin bröllopsresa. Han befinner sig mitt i den dramatiska handlingen. • Vad tror du är viktigast i Jörgens liv? • Hur förhåller han sig till vad som händer i hans hem? • Hur förhåller han sig till Hedda? • Hur förhåller han sig till Brack? • Hur förhåller han sig till Lövborg? • Hur förhåller han sig till Thea Elfsted? • Känner du någon som påminer om Jörgen Tesman? • Vad vill den personen? Sida 4 Skolmaterial “Hedda Gabler - Nej, nej, nej, stå inte och sikta på mig så där” av Henrik Ibsen, framtaget av dramaturg Stellan Larsson och teaterchef Maria Ericson, Teater Halland / våren 2014. Bilder där inget annat anvisat är tagna från Internet. Kostymskisser av Charles Koroly. Från vänster: Hedda Gabler, Hedda Gabler i slutscenen och Jørgen Tesman, stipendiat i kulturhistoria. Ejlert Lövborg: Ejlert Lövborg blir inbjuden av Jörgen Tesman. • • • • • Varför tror du han kommer dit? Lövborg och Jörgen forskar om samma ämne. Vilka likheter och skillnader finns mellan dem? Vad tror du de tycker om varandra? Känner du någon som påminner om Lövborg? Vad vill den personen? Berte: Berte arbetar som piga hos Hedda och Jörgen. • • • • • • • Vem tror du har ordnat så att hon kommit dit? Varför? Hedda blir omedelbart irriterad på Berte? Varför? Hur står Berte socialt i förhållande till de andra personerna? Tror du Berte märker vad som händer med de andra personerna? Vad tror du de andra personerna tycker om Berte? Känner du någon som påminner om Berte? Vad vill den personen? Den förvirrade kärleken Flera av rollfigurerna verkar tidigare haft relationer med varandra, mer eller mindre hemligt. Vid den tid när pjäsen skrevs talade man inte öppet om sådant, men det antyds att något finns bakom det vi ser. • Thea Elfstedt bryter upp från sitt äktenskap och ger sig ut i det okända. • Varför gör hon det? • Hur ser hennes och Ejlert Lövborgs relation ut? • Känner du till liknande relationer idag? • Varför tror du hon väljer att ha en relation med Lövborg? • • • Hur tror du att Heddas och Ejlert Lövborgs tidigare relation såg ut? Vad tror du hände med deras relation? Känner du till liknande relationer idag? • Har Hedda och Brack haft någon form av relation tidigare? Sida 5 • • • Hur tror du den sett ut? Hur ser relationen mellan Hedda och Brack ut i pjäsen? Känner du till liknande relationer idag? • • Finns det andra relationer mellan rollfigurerna än dessa? I så fall vilka? Påtvingade äktenskap Hedda och Jörgen Tesman har gift sig, men frågan är hur deras relation ser ut. • Varför har Hedda gift sig med Jörgen Tesman? • Varför har Jörgen Tesman gift sig med Hedda? • Kan man se deras äktenskap som påtvingat? • Tror du att de älskar varandra? • Känner du till äktenskap idag som liknar Heddas och Jörgens? Skolmaterial “Hedda Gabler - Nej, nej, nej, stå inte och sikta på mig så där” av Henrik Ibsen, framtaget av dramaturg Stellan Larsson och teaterchef Maria Ericson, Teater Halland / våren 2014. Bilder där inget annat anvisat är tagna från Internet. Makt, sex, genus, ”otrohet” och klass Rollfigurerna tillhör till största delen samma klass, de har liknande social status. • Vilka maktförhållanden – med över- och underläge tror du finns mellan rollfigurerna? • Brack är en respekterad person. Han har pengar och han har hjälpt Hedda och Jörgen med deras villa. Varför gör han det och vad innebär det med tanke på maktförhållandena och relationerna? • Hur ser de sexuella relationerna ut mellan rollfigurerna? • Vad innebär de olika sexuella relationerna för maktförhållandena mellan rollfigurerna? • Kan man säga att någon av rollfigurerna är otrogen? Status, välordnat familjeliv och drömmar om det förbjudna Att vilja ha status och vara rädd för att bryta normer kan innebära etiska dilemman. • Kan man gifta sig för att få status i första hand? • Vet du någon som du tycker har gjort det? • Vad tycker du om det? Att vara livrädd för att göra skandal och samtidigt längta efter att bryta normer är en komplicerad problematik. • Känner du till någon som brutit mot normer och sociala koder? • Vad har det inneburit för den personen? • Vad tycker du om att personer bryter mot normer och sociala koder? Ett tema i pjäsen är att vilja leva ett välordnat och statusfyllt familjeliv och samtidigt drömma om ett vilt, förbjudet och utsvävande liv. • Känner du igen detta hos dig själv? • Hur är det att ha de tankarna? • Vet du någon annan som tänker så? Hur slutar pjäsen? Den dramaturgiska kurvan i pjäsen • • • Varför slutar pjäsen som den gör? Fanns det andra möjligheter? Kunde Hedda gjort något annorlunda? Sida 6 • • Kunde någon annan av rollfigurerna gjort något annorlunda? Om det fanns andra möjligheter – varför gjorde ingen något? En klassiker, en ”gammal pjäs” - kan vi spela det idag? Pjäsen ”Hedda Gabler” är skriven för över hundra år sedan. • Upplever du handlingen som främmande eller som igenkännbar? Varför? • Hur upplever du språket i föreställningen? Främmande, igenkännbart, gammalt? Varför? • Har du fått några nya tankar efter att du sett pjäsen? • Hur tror du människor på Ibsens tid tänkte om familj, kärlek, status, karriär? Hur ser vi idag på deras sätt att tänka och göra? • Hur tänker och gör vi idag? Kan vi vara säkra på att våra normer är de rätta? • Hur tror du vi i framtiden kommer att se på hur vi tänker och gör idag? Skolmaterial “Hedda Gabler - Nej, nej, nej, stå inte och sikta på mig så där” av Henrik Ibsen, framtaget av dramaturg Stellan Larsson och teaterchef Maria Ericson, Teater Halland / våren 2014. Bilder där inget annat anvisat är tagna från Internet. Föreställningens form och uttrycksmedel Allting som finns och görs på scenen under föreställningen är möjligt att tolka. Allt som syns och hörs lägger till betydelser och berättar något om personerna i pjäsen. Lista upp de olika konstnärliga medlen och diskutera vad de kunde betyda i berättelsen. Har ni olika tolkningar? Varför? Vad kan det säga om vår tid och våra uppfattningar i dag? Första intryck av pjäsen: Om du skulle beskriva pjäsen du just sett i en enda mening: Vad skulle du säga att den handlar om? Vad ger pjäsen dig för känsla? Om du skulle beskriva den med en färg, vilken väljer du då? Skådespelarna och deras roller: Förändrades någon/några av rollfigurerna genom pjäsen? Blev någon starkare eller svagare? Hur? Vad kunde det betyda? Hur förstod du vad rollfigurerna ville eller gjorde? Genom deras repliker, vad de sa eller hur de sa det? Genom vad de gjorde fysiskt? Var detta olika mellan rollfigurerna? Scenografin: Vad fanns på scenen? Hur var tingen placerade? Vad kunde de olika sakerna betyda? Förändrades rummet under föreställningens gång? Vad kunde det betyda? Var det en enhetlig stil på de saker som fanns på scenen? Kostymerna: Vad var det för stil på kostymerna? Vad hade de för färger? Liknade de varandra eller var de totalt olika? Vad kunde det betyda? Förändrades kostymerna under föreställningens gång? Vad kunde det betyda? Ljuset: Tänkte du på ljuset under föreställningen? Hur förändrades det? Vad kunde förändringarna betyda? Vad gav ljuset för känsla? Musiken: Vad var det för typ av musik? Hade musikinslagen någon betydelse för handlingen? Vad har musik för betydelse för personerna i pjäsen? Påverkade musiken stämningen i pjäsen? Ljudeffekterna: Vad hörde du för ljud under föreställningens gång? Hade ljudeffekterna någon betydelse för handlingen? Hur påverkade ljudet personerna på scen? Hur påverkade ljudet dig som åskådare? Sida 7 Kvinnan på Ibsens tid Kvinnoemancipationen. Synen på kvinnan som vampyr och demon. Munchs och Gustav Klimts konst. Modernismen kallas den rörelse som växte fram under slutet av 1800 talet och som präglade såväl bildkonst och litteratur som samhällslivet i stort. Med Freud, Eiffeltornet, elektriciteten, boulevardernas folkliv, varuhusen, politiska och sociala spänningar och andra tecken på en inbrytande modernitet, gick tron på gamla normer och strukturer som kyrka-kung-fosterland sönder. Flera av de manliga bildkonstnärerna problematiserade liksom Henrik Ibsen sin egen och samhällets syn på kvinnan. Skolmaterial “Hedda Gabler - Nej, nej, nej, stå inte och sikta på mig så där” av Henrik Ibsen, framtaget av dramaturg Stellan Larsson och teaterchef Maria Ericson, Teater Halland / våren 2014. Bilder där inget annat anvisat är tagna från Internet. Edward Munch som levde mellan 1863 och 1944 är kanske Norges mest kända modernistiska konstnär. Han var en viktig inspiratör och mycket betydelsefull för den konstriktning inom modernismen man kallar expressionism. Han mest kända målning Skriet har du kanske sett. Skriet, Ewvard Munch Dagen efter https://www.google.se/search?q=edvard+munch+Vampyr&rlz=1C1EODB_enSE562SE562&espv=210&es_sm=93&s ource=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=xsQlU-1ygobiBNvrgMgN&ved=0CAkQ_AUoAQ&biw=1746&bih=846#q=edvard+ munch+dagen+efter&tbm=isch Vampyr https://www.google.se/search?q=edvard+munch+Vampyr&rlz=1C1EODB_enSE562SE562&espv=210&es_sm=93&s ource=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=xsQlU-1ygobiBNvrgMgN&ved=0CAkQ_AUoAQ&biw=1746&bih=846 Sida 8 Skolmaterial “Hedda Gabler - Nej, nej, nej, stå inte och sikta på mig så där” av Henrik Ibsen, framtaget av dramaturg Stellan Larsson och teaterchef Maria Ericson, Teater Halland / våren 2014. Bilder där inget annat anvisat är tagna från Internet. Madonna http://en.wikipedia.org/ wiki/Madonna_(Edvard_ Munch) Kyssen http://www.ohlssonlohaven.se/index. php?route=product/ product&product_ id=3041 Sida 9 Gustav Klimt Skolmaterial “Hedda Gabler - Nej, nej, nej, stå inte och sikta på mig så där” av Henrik Ibsen, framtaget av dramaturg Stellan Larsson och teaterchef Maria Ericson, Teater Halland / våren 2014. Bilder där inget annat anvisat är tagna från Internet. Den österrikiske konstnären Gustav Klimt född 1862 och död 1918 målade ofta erotiska bilder. Även Klimt har målat en bild med titeln Kyssen som finns i många versioner. Kyssen https://www.google.se/search?q=kyssen+gustav+klimt&rlz=1C1EODB_enSE562SE562&oq=kyssen+gustav+klimt&a qs=chrome..69i57j69i60l3j69i59.4426j0j8&sourceid=chrome&espv=210&es_sm=93&ie=UTF-8 Frågor Diskutera dessa målningar och fundera över vad de vill ge för bild av kvinnan. Jämför uttryck, färger och formspråk i Munch bild Kyssen med Klimts bild Kyssen Kvinnorörelsen i Sverige, halländska exempel Klara Johanson, författare. Hallands första studentska. Akademiker och pådrivande för kvinnors rättigheter. Läs om Klara Johanson på nätet eller utgå från Teater Hallands ljudbok Vol 3 “Ljuset kommer från Halmstad” i serien “Lyssna till halländska författare” där Klara Johansons texter tillgängliggjorts genom inläsning av skådespelare. Vem var Klara Johanson? Vem var Mathilda Ranch? Kvinnorörelsen i Europa Vem var Emmeline Pankhurts? Vad var sufragettrörelsen? Det är ett hem i Dalarna – bondkvinnan, Klappgummor - den arbetande kvinna i staden, Emmeline Pankhurst - sufragetternas ledare, Svenska konstnärinnor som reste till Paris Sida 10 Material och länkar till psykologi, genus, makt och sexualitet Länkar: Manlighet och konstperspektiv SO rummet – sida för elever men även förstås lärare http://www.so-rummet.se/kategorier/manlighet-och-konsperspektiv Genus och sexualitet UR:s serie om http://www.ur.se/Produkter/172520-UR-Samtiden-Open-Heart-Normer-genus-och-sexualitet Normalitet i skolan - med särskilt fokus på ålder, sexualitet och genus http://www.srhr.se/content/normalitet-i-skolan-med-s%C3%A4rskilt-fokus-p%C3%A5-%C3%A5lder-sexualitet-ochgenus#.UwCw1Pl5N8E Ifrågasätt normer om sexualitet och genus (Lärarnas Nyheter) Skolmaterial “Hedda Gabler - Nej, nej, nej, stå inte och sikta på mig så där” av Henrik Ibsen, framtaget av dramaturg Stellan Larsson och teaterchef Maria Ericson, Teater Halland / våren 2014. Bilder där inget annat anvisat är tagna från Internet. http://www.lararnasnyheter.se/chefledarskap/2008/10/23/debatt-ifragasatt-normer-sexualitet-genus Sexualitet och makt, artikel av Pia Laskar http://motkraft.net/temasidor/kamper-och-kampanjer/tema21/tema_pia_laskar_sexualitet_och_makt/ Nationella sekretariatet för genusforskning har en intressant artikel om Manliga vampyrer http://www.genus.se/meromgenus/teman/kultur/trendkansliga-vampyrer/ 3 betygsuppsats Sthlms univeristet 2006 Tonårstjejers syn på genus, sexualitet, jämställdhet och feminism http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:189492/FULLTEXT01.pdf Boktips: Ligapojken Eros, av Klara Johansson ( För ytterligare information om texter kontakta Maria Ericson: maria.ericon@teaterhalland.se.) Kriget, freden och framtiden eller Barnets århundrade, av Ellen Key Det ambivalenta perspektivet, av Margareta Gynning Änka Fränka Fröken Fru - förr och nu i Varberg, av Yvonne Elwing med flera Sida 11 Kultur-tips till gymnasielärare Det trogna biet surrar för den vissnande rosen Skolmaterial “Hedda Gabler - Nej, nej, nej, stå inte och sikta på mig så där” av Henrik Ibsen, framtaget av dramaturg Stellan Larsson och teaterchef Maria Ericson, Teater Halland / våren 2014. Bilder där inget annat anvisat är tagna från Internet. Reading ur pjäsen “Det trogna biet surrar för den vissnande rosen”, nyskrivet manus av författaren och journalisten Bengt Ohlsson. Pjäsen är absurt rolig, mycket tänkvärd och lite sorglig. Den berör både ungdomar och vuxna med viktiga frågor om arbetslöshet, meningen med livet och utanförskap. Läs mer och boka på www.teaterhalland.se Litterär salong i skolan – uppsökande verksamhet Vi förvandlar klassrummet eller aulan till en litterär salong, där eleverna möter nationellt betydande och spännande halländska författare. Ge eleverna en unik litteraturupplevelse där teaterns skådespelare dramatiserar, sjunger och spelar lyrik, prosa, agitationstal, noveller mm. Läs mer och boka på www.teaterhalland.se Bild: Cecilia Lundgren Halländska Pärlor Musikprogram ”Halländska pärlor” med halländska visor och texter. Teater Hallands musikaliska ensemble bjuder på en skön blandning musik av bl a Olof von Dalin, Sonja Åkeson, Felix Körling, Carl Johan Vallgren, August Bondeson och Alf Hambe. Läs mer och boka på www.teaterhalland.se Sida 12 Mer roliga teatertips för ungdomar! www.teaterhalland.se Skolmaterial “Hedda Gabler - Nej, nej, nej, stå inte och sikta på mig så där” av Henrik Ibsen, framtaget av dramaturg Stellan Larsson och teaterchef Maria Ericson, Teater Halland / våren 2014. Bilder där inget annat anvisat är tagna från Internet. På regionteaterns hemsida hittar du hela vår repertoar, information om programmet för våren 2014, dokumentärfilmskvällarna i vår Doc Lounge och mycket annat. Vill du följa oss kan du på hemsidan boka upp dig som prenumerant av vårt Nyhetsbrev. Bli medlem - skaffa Scenpass Ett Scenpassmedlemsskap i Riksteatern för ungdomar kostar 50 kr. Med det får du riktigt bra rabatter på teater, hos oss på Teater Halland kostar teaterbesöket oftast bara då 65 kr. Läs mer på http://www.scenpass.nu/ Ring gärna Carina Riksteatern Halland på 0340-809 20 om du undrar något eller kanske vill bli aktiv i någon av de lokala Riksteaterföreningarna och kunna påverka utbudet av teater i Halland. Gilla oss vår sida heter www.facebook.com/teaterhalland gå med i gruppen Teater Halland Kontaktpersoner Teater Halland Heléne Lofjärd Tel 0340-54 22 82 Cecilia Ahlstedt Tel 0340-54 22 84 Sida 13
© Copyright 2024