1. No category

Västra Torsås
S OCK EN B L A D
nr 4 2013
TEMA
Samlare
Framtidstro
hos Västra Torsås frivilliga
räddningsvärn
Västra Torsås
S O CKEN B L A D
www.vastratorsas.se
redaktionen@vastratorsas.se
Ansvarig utgivare, Agnetha Wendel agnetha@vastratorsas.se
Redaktionen.
Tema:
Renée Markusson, renee@vastratorsas.se
Ann Nilsson, ann@vastratorsas.se
Agnetha Wendel, agnetha@vastratorsas.se
Föreningsinformation och annonsering:
Pia N Svensson, pia@vastratorsas.se
Britt-Mari Andersson, britt-mari@vastratorsas.se
Rolf Erlandsson, rolf@vastratorsas.se
Korrektur: Ingrid Riis
Webbmaster: Rolf Erlandsson, rolf@vastratorsas.se
Distribution: Pia N Svensson, pia@vastratorsas.se
Medarbetare i detta nr:
Ingvar Andersson, Jessica Petersson
Marie Riis, Lars Lindén och Daniella Markusson
Grafisk form & produktion: Agnetha Wendel
Tryck: TMG Tabergs i Växjö.
Västra Torsås Sockenblad utkommer med fyra nummer per år.
Redaktionen ansvarar inte för insänt obeställt material.
Sockenrådets
ordförande har ordet
Hej!
På årets sista sockenråd, som ägde rum den 4 december
presenterades alla de som kör ut Sockenbladet till oss.
De gör ett fantastiskt jobb som kanske inte så många
tänker på och detta görs ideellt. Ett varmt tack till
er som jobbar med Sockenbladet!
Sockenrådsmötet som var i oktober var välbesökt till vår
stora glädje. Vi behandlade både de enskilda och allmänna vägarna i Västra Torsås. Morgan Olofsson från
Trafikverket och Ture Petersson från allmänna vägar besvarade frågor och berättade vad som var på gång när det
gäller underhållet av vägarna. Även Banvallsleden var
representerad med Kennert Erlandsson från Alvesta
kommun. Det var många frågor och kritik av hur
denna led ser ut genom vår del av Kronoberg. Kennert
fick ta med sig en del frågor som han inte kunde svara
på tillbaka till kommunen och har lovat att återkomma
till styrelsen i frågan.
Mats Runesson kommer att driva frågan om reningsverken vidare under våren 2014.
Även belysningsplanen kommer att tas upp igen under
våren 2014. Vårt krav på att alla bebyggda fastigheter ska
ha obligatorisk sophämtning och att kommunen tillsammans med ARAB skriver om sin renhållningsordning har
vi redan skickat in en skrivelse om till Alvesta kommun,
men ännu ej fått något svar. Vi kommer att fortsätta att
bevaka frågan som vi anser vara viktig.
När vi har vår årliga stämma i april kommer vi inte
bara att nominera Årets Västra Torsåsbo utan kommer
även att ha lite extra festligheter. Det är 25 år sedan
Sockenrådet bildades och detta vill vi uppmärksamma.
Till detta jubileum har vi erhållit ett litet bidrag från
Sparbanken Eken. Vi tar tacksamt emot fler bidrag, stora
som små, till denna fest eller förslag på sponsring.
Det börjar också bli dags att tänka på en ny ordförande
i Sockenrådet! Jag kommer att avgå på stämman i april
efter att ha varit ordförande i fyra år. Det har varit fyra
roliga år och jag har lärt känna bygden på ett bra sätt och
vill att ni alla funderar på en ny kandidat. För att landsbygden ska överleva så måste vi synas och ställa krav och
där är Sockenrådet ett väl inarbetat organ. Jag hoppas det
innerligt att sockenrådet får leva vidare med en ny ordförande. Så jobba nu på detta!!!
Spjällsjön, mellan Torne och Torsåsby, fotograferad av Ingvar Andersson
Jag vill med dessa rader TACKA ER ALLA för de bidrag
som ni skänkt under det gångna året. Det är till stor hjälp
för vår ekonomi och vi är mycket tacksamma!
Ett varmt tack till er alla i styrelsen och alla i redaktionen för ett mycket bra arbete under 2013.
GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!
Monica Turesson
02
S O C KE N B L A D
4 2013
INNEHÅLL
nr 4 2013
tema samlare
04
05
06
06
07
sid 13
sid 16-17
21
22
23
24
ny styrelse i Torne samhällsförening
framtidstro hos Västra torsås frivilliga räddningsvärn
Stig tornehed gästade hjortatorp
Byastämma i Opparyd
tema samlare
samlare är vi inte alla det egentligen?
en fågel-början till en passion
samlar på slott
madeleines elefanter
samlandet kan gå en åt huvudet - när samlandet blir en sjukdom
Anns muminmuggar
Märits höganässamling
boktipset
Stig, en sann samlare
Jag är ingen samlare, bara lite tjuv
en krönika om 1900-talet
angående närservice
skolfaddrar på byskolan blenda
vandringsgruppen 60+
utdrag ur protokoll fört vid sockenrådet
sid 8
sid 15
Omslagsbilden:
Sockenbladsvän?
Vinter i Torsåsby
Fotograf Ingvar Andersson
Du som är utsocknes kan
stödja arbetet med Sockenbladet
genom ett medlemskap i
”Sockenbladets Vänner”.
Som medlem får du, givetvis,
bladet hemskickat. Du som bor
i socknen är också välkommen
som medlem.
Sätt in 200 kr på bg. 5162-0367
Glöm inte uppge namn och adress.
Fotograf Jessica Petersson
SO CK E N B L A D
4 2013 03
föreningsinfo
Torne Samhällsförening
I september var det möte om Torne
samhällsförenings framtid. Med god
marginal röstades det JA till att återuppta samhällsföreningen.
En ny styrelse röstades fram:
Ordförande: Olof Gransvik
Sekreterare: Jessika Larsson
Kassör: Tommy Gårdhed
Suppleanter: Johan Eriksson och
Magnus Cassersjö, vilka även är
aktivitetsansvariga.
Vi i styrelsen ser fram emot att arbeta i föreningen och hoppas på ett gott samarbete
och stort engagemang där alla i byn hjälps
åt. Det blir knutsdans där gammal som ung
är välkommen. Lapp med tid och datum
kommer att sättas upp på anslagstavlan
och hos Ströbergs. Vi kommer också att behöva hjälp med att ta ned granen. Lapp om
detta kommer också att sättas upp.
Hör gärna av er till styrelsen med
tips och ideer om Torne.
Årets
Västra Torsåsbo
God Jul & Gott Nytt År
Vid pennan Olof Gransvik
Styrelsen önskar alla
2013 års
Västra Torsåsbo
Vem tycker du ska bli årets
Västra Torsåsbo?
Sänd in din nominering och motivering,
till 2013 års Västra Torsåsbo, senast den
10 april 2014, till;
Monica Turesson,
Kull Svensgård 340 32 GRIMSLÖV
Eller via mail;
monica.turesson@hotmail.com
Eller ring; 070-56 82 680
04
S O C KE N B L A D
4 2013
Vinter i Torsåsby, Fotograf Ingvar Andersson
föreningsinfo
Framtidstro
hos Västra Torsås frivilliga
räddningsvärn
Vid pennan Ingvar Andersson ordf. i styrelsen för VTFR
I tider när det diskuteras besparingar och neddragningar inom Värends Räddningstjänstförbund, kan vi i Västra Torsås vara nöjda med att
ha ett nytt avtal undertecknat. Det är ett femårigt avtal som gäller från 1 januari 2014 t.o.m.
den 31 december 2018, med möjlighet till förlängning med tre år i taget.
När vi under sommaren och hösten haft överläggningar om det
nya avtalet har Värends Räddningstjänstförbund tydligt visat att
man har stort förtroende för Västra Torsås frivilliga räddningsvärn (VTRF) och ser värnet som en viktig resurs.
Avtalet är en omarbetning av tidigare avtal och innehåller en del
förbättringar för VTRF, bland annat kan nämnas:
• Det årliga anslaget från räddningstjänstförbundet har höjts.
• Förbundet ansvarar för räddningsvärnets arbetsmiljö enligt
Arbetsmiljölagen.
• Avtalet innehåller även förtydligande vad gäller ersättning för
skadad materiel samt hur kostnader för körkortsutbildning ska
fördelas.
• Förbundet ska årligen biträda VTFR med inventering samt
med råd och anvisningar vid nyanskaffning och/eller komplettering av räddningsmateriel.
• En nyhet är också att räddningsvärnsmän får ersättning för
en del av övningstiden.
I övrigt kan från verksamheten under året nämnas
att VTFR bekostat en ommålning av brandstationen och inköpt en ny räddningsbräda till båten.
Bland annat för att underlätta värnets rapportering
har brandstationen anslutits till fibernätet och
räddningstjänstförbundet står för abonnemangskostnader. Vi har fått en ny brandman och larmstyrkan består nu av tio personer. I skrivande
stund har tolv utryckningslarm förekommit.
Fantastiskt nog ingen skogsbrand trots en varm
och torr sommar.
Vi kan alltså konstatera att det hänt en hel del
under året, men det viktiga är, att vi i Västra Torsås
även fortsättningsvis har tillgång till ett väl fungerande räddningsvärn med kunnig och intresserad
personal. Avslutningsvis vill jag framföra styrelsens
tack för alla gåvor som vid olika tillfällen ges till
VTFR. Dessa gåvor är ett bevis på bygdens engagemang för vårt räddningsvärn och bidrar också
till att trygga värnets framtid.
Räddningsvärnet visade upp brandbilen vid höstmässan i
Lönashult och bilen rönte stort intresse inte minst hos de
yngre besökarna.
SO CK E N B L A D
4 2013 05
föreningsinfo
Söndag den 6/10
Hembygdsvännen
Stig Tornehed gästade
Hjortatorp
Vid pennan Lennart Turesson
I en fullsatt storstuga på Hjortatorp berättade
Stig om bildandet av hembygdsföreningen 1937 med
den kände författaren, genealogen, mm. Johan Nilsson som drivande. Andra medarbetare var bl.a.
Alarik Svensson, P.G Vejde och Stig som då var en
mycket ung tonåring. Stigs stora intresse gjorde att
han 1943endast 18 år gammal utsågs till redaktör för
hembygdsföreningens första årsbok, där Stig själv
skrivit en stor del av innehållet.
Efter en välsmakande fika fortsatte Stig att berätta
om gamla sägner och händelser från bygden. Stig
kan konsten att berätta på ett inlevelsefullt och medryckande sätt. Jag tror att alla närvarande tyckte att
det var en trevlig söndagseftermiddag i hembygdsgården!
”
Citat från Stigs inledning till årsboken 1943
” Vi borde stå i nuet och följa med vad
som sker omkring oss, men med den
ena handen hålla ett stadigt grepp i det
förflutna”
Byastämma
i Opparyd fredagen den 22/11
Vid pennan Lennart Turesson
Ett 40 tal bybor hade hörsammat kallelsen till årets
byastämma i Hynnenäs bygdegård. Mötet inleddes
med en måltid anrättad av årets programkommittè.
Som huvudrätt serverades närproducerad vildsvinsstek och potatisgratäng.
Därefter vidtog sedvanliga förhandlingar. Verksamheter under året har varit bl.a. Valborgsfirande,
slåtterfest, gemensamt besök på Smörhöga gårdscafè
och museum. Till ny programkommittè valdes:
Bodil o Jan-Ingvar Ragnarsson
Monika o Hasse Wiik
Elisabeth o Arne Angelöv
Laila o Sven-Göran Svensson
Till ny ålderman valdes Elisabeth Angelöv.
Planerade verksamheter under 2014 förutom de
traditionella är uppgradering och nytryck av
Opparydsboken. Till att leda detta arbete utsågs
Mats Runesson.
Efter kaffe och hemgjord äppelkaka berättade inbjudne Mats Lindström om den av alla fruktade tyranniske
kronofogden Krona som i början av 1800talet bebodde
Sågsberg. Mats avslutade med trevligare historier om andra boende i bygden, dessa lockade till många skratt.
Marianna Agetorp
06
S O C KE N B L A D
4 2013
TEMA
Samlare
En god vän till min mamma har mer än 2 000
tomtar (!) Farmor samlade på porslinskatter
och själv har jag svårt att motstå en vacker,
rolig, annorlunda eller fulsnygg ljusstake.
Men kanske behöver samlandet inte alltid
handla om prylar? Min systers ”pyttestatssamlande” har också blivit mitt. Tillsammans
har vi besökt alla Europas verkligt små stater
(Vatikanstaten, Monaco, San Marino,
Lichtenstein…)
I detta nummer av bladet kan du läsa om
passionerade samlare runt om i socknen.
Brunbjörnssamlande Renee funderar på,
sidan åtta, om vi inte alla är samlare. Marie
samlar på slott, Stig på Sockenblad (och
lite annat), Thomas på gökur, Märit på
Höganäs, Madeleine på elefanter och Lars
på servetter (eller ?)
2014-års tema; ”huvudorterna”.
Först ut är Torne följt av Lönashult, Hulevik
och Torsåsby.
Vill du vara med och arbeta med din ort, har
du något du vill berätta, något du tycker ska
berättas eller har du bilder som skulle passa?
Hör av dig till redaktionen.
Ett underbart slut på det gamla året,
ett fantastiskt 2014 och....
Trevlig läsning
Agnetha Wendel
SO CK E N B L A D
4 2013 07
tema samlare
Samlare
är vi inte alla det egentligen?
Vid pennan Renee Markusson
Bild Daniella Markusson
Speciellt om man bor på landet och har
mycket utrymme. Jag flyttade till Småland
och Västra Torsås 2006. Jag överdriver
inte när jag säger att jag fick en smärre
chock när jag tittade in i alla utrymmen
med tak på gården. Överallt var det fullproppat med prylar, skräp och bra att ha saker.
Emellertid var inte min man ensam skyldig till
detta hamstrande, utan också generationerna före
honom. Vindsrummet var oinrett, damm och
spindelnät hälsade mig välkommen när jag öppnade dörren. Saker som inte används idag fyllde
rummet; vävstol, spinnrock, sädeskista, tomma
patroner, klädkista, hästselar, hängslen, fiskedon,
fotogenlampor, ok, brev och julkort från förr,
handvävda mattor, säckar i juteväv, handsmidda
spikar, pigtittare, sockertoppar och ransoneringskuponger.
Renee Markusson
bor i Olofshyllte och
samlar på brunbjörnar.
Jag spottade i händerna och röjde. Vindsrummet
isolerades och förvandlades till ett modernt tvrum
med hörnsoffa och platt tv. Tro nu inte att jag är botad
från samlande. Tvärtom! Jag gillar att besöka loppisar för
att leta efter brunbjörnar. Jag har ett hundratal björnar i
porslin, glas, keramik och trä. Materialet spelar ingen
roll så länge det är en brunbjörn. Isbjörnar och pandor
går bort. Några tavlor och minnestallrikar med björnmotiv har det också blivit med åren. Det är själva letandet
som är roligt för jag blir överlycklig om jag hittar en björn
som jag inte har.
”
Det hela började med björnskräck. Jag var livrädd för att möta en björn i skogen, för det var fullt
möjligt där jag då bodde. Jag glömde bort rädslan ibland
och gick ut ändå. Det var just en sådan gång jag mötte en
björn på en skogsstig. Den kom gående emot mig med det
stora huvudet böjt mot marken. Jag blev stel av skräck
och stod helt still, jag väntade på vad som komma skulle.
Ingenting hände, förutom att jag drabbades av björnfrossa.
Björnen tittade nyfiket på mig några sekunder och lufsade
sedan in i skogen. Mötet botade min björnfobi men jag utvecklade istället en björnmani!
08
S O C KE N B L A D
4 2013
passion
En fågel-början
till en
tema samlare
Vid pennan Thomas Boronowski
Bearbetning Marie Riis
Det hela tog sin början i ett varuhus i dåvarande DDR
1987. I en nästan tom hylla fanns en enda kartong, den
innehöll ett gökur från Gernrode. Jag var förvånad,
i min värld kom alla gökur från Schwarzwald, inte
från Östtyskland. Dessvärre fick jag inte köpa gökuret,
diverse kommunistiska handelsregler förbjöd det. Dels
var jag inte DDR-medborgare och uret på den i övrigt
tomma hyllan var ett skyltexemplar.
Tillbaka hemma i Västberlin plockar jag fram kartboken och söker efter Gernrode och sedan sätter jakten
efter ett eget gökur igång. Lyckan är stor när en bekant
till en bekant känner en pensionär som har ett gökur.
Efter detta första möte drabbas jag av gökursfeber. Mitt
eget första gökur, en begagnad raritet från Gernrode
fann nu ett nytt hem hos mig. Fodralet är tillverkat av
trä och frontpanelen av plast. Göken loggar ut var 30
minut, dag och natt. Klockan får sin plats på vardagsrumsväggen och jag är mycket upphetsad.
Nästa morgon är resten av familjen mindre entusiastisk. Göken har regelbundet var halvtimme galt hela
natten och hela tolv gånger vid midnatt. Till kvällen
blir jag tvungen att låsa in göken. Detta är berättelsen
om det första gökuret. Efter Tysklands återförening
skaffade jag mig mitt andra gökur och nu har jag 19
stycken.
Familjen höll styrelsemöte och beslöt att det bara får
finnas ett gökur i vardagsrummet, naturligtvis avstängt
på natten. Hur många ur jag får ha i mitt arbetsrum
slås inte fast. Obegränsat antal? En del kallar gökur för
kitsch, men det är ett dåligt ord. Gökur är kultur.
Thomas Boronowski
bor i Berlin och Ulvö.
Han samlar på gökur
från Gernrode.
Gernrode, är en stad och kurort i förbundslandet Sachsen-Anhalt i Tyskland, på norra
sluttningen av Harz. Staden ligger 230 meter
över havet och har cirka 3 900 invånare.
Gernrode var ursprungligen ett riksfurstligt
nunnekloster.
1990 går gökursfabrikanten i Gernrode i konkurs men
fortsätter att tillverka batteridrivna ur. Hemskt, gräsligt, inget för en gökursfantast. Till min samling söker
jag nu bara äldre klockor.
Så småningom tog jag med mig 3-4 gökur till vårt hus
i Ulvö-Örjanstorp. Återigen begränsades jag av stränga
regler, högst ett gökur i vardagsrummet. Längre fram
nås jag av ett fruktansvärt rykte att ett gökur setts på
återvinningsstationen i Grimslöv. Har uret överlevt
kraschen i containern? Vilka skador har det? Jag måste
undersöka sanningshalten i ryktet och hoppar genast
in i bilen och far till Grimslöv.
En dag kom mina kära grannar på besök, de såg och
hörde göken och älskade den. Snart hängde det gökur
från Gernrode på flera ställen i Örjanstorp och de är
förevigade på Örjans Ulvöblogg.
Du är varmt välkommen till Örjanstorp om du vill se
och höra gökur från Gernrode. Kanske letar du efter
ett gökur. Låt oss tala om saken.
SO CK E N B L A D
4 2013 09
tema samlare
Slott
Samlar på
Av Marie Riis, Örjanstorp
En klok person sa till mig när jag var liten ”Samla på minnen istället för prylar. Minnena kan ingen ta ifrån dig”.
Istället för att samla föremål som behöver dammas eller
som kräver skåp eller hyllarrangemang för att komma till
sin rätt, har jag min samling inombords. Jag samlar nämligen på slott. Eller snarare jag samlar på besök på slott.
Intresset för historia, byggnader, kultur, historiska personer har jag fått med modersmjölken och det första slott
jag kan erinra mig jag har besökt är Kalmar slott. Då var
jag var sisådär 9-10 år och det gjorde ett stort intryck på
mig och på den vägen är det. I somras besökte jag det senaste i ordningen och det var Torpa stenhus i Västergötland. Torpa var en av ”Gårdarna runt sjön” som Birgit Th
Sparre odödliggjorde i en serie romaner. Det är en trevlig
dagsutflykt från Västra Torsås.
Flest slott har jag besökt i Sverige och i England där jag
bodde i några år. England är fullt med slott och herresäten som är öppna för allmänheten och med tillhörande
café och butik och vackra trädgårdar och parker brukar
det vara ett heldagsjobb att gå om ett slott grundligt. Ett
av de vackraste i södra England är Highclere castle där
serien Downton Abbey spelats in. Det är ”levande slott”
där familjen fortfarande bor kvar. När jag besökte prinsessan Dianas barndomshem Althorp House i början av
1990-talet fick jag en pratstund med hennes pappa, earl
Spencer, som var mycket involverad i driften av slottet.
Marie framför slottet i Monaco
10
S O C KE N B L A D
4 2013
Varför just slott frågar en del? Är de inte bara monument över en tid som flytt som vi inte vill ha tillbaka där
adeln och kungarna utnyttjade det fattiga folket medan
de vräkte sig i överdåd? Jovisst, den aspekten finns och
jag är inte blind för den. Visst kan jag äcklas av överdriven prakt som de stora, vräkiga palatsen i Ryssland där
det är guld och förgyllning överallt. Däremot är jag republikan och besöker inte slott av någon slags förvriden
kungadyrkan. Maken och jag var nyligen på resa med
Södra Skogsbygdens Timmerhusförening för att titta på
bl a Granhults kyrka och det var minst lika intressant
som ett slott. Problemet är att enklare folks boningar
inte bevarats i samma utsträckning som ”finare folks”
gårdar. Dels var de sämre byggda och det har inte funnits samma driv i att bevara en torparstuga till framtida
generationer som en herrgård.
Har jag något favoritslott? Jo några stycken finns det såklart. Gripsholms slott är ett. Warwick castle i England
ett annat och så Rosenholm på Jylland. Här finns en anknytning till Västra Torsås. Ett tag var Karin Ljunglöf
slottsfru här. Hennes far bodde i Tvetaryd och Karin firade 1937 sitt bröllop med baron Holger Rosencrantz i
Torsås kapell.
I skrivande stund har jag besökt 131 stycken och jag
måste ha varit inne i byggnaden för att de ska räknas.
Att bara kika på slottet från vägen, genom ett par grindar
eller en kuliss av grönska duger inte. För vänner av ordning bör jag kanske tillägga att till kategorin slott räknar
jag också herrgårdar, borgar och fästningar men inte
ruiner.
”
annonser
&
RUT
ROTAVDRAG
Skogskörslor
Mindre röjning
Trädfällning
Flytthjälp
Städning
Utomhusmålning
Gräsklippning
Snöskottning
Vedhuggning
OLOFSHYLTE
skogsbrukutför
ALLTJÄNST
Humana priser
Kontakta Sigge
070-21 66 306
Välkommen in!
Grimslöv telefon 0470-74 18 50
Öppettider:
Måndag - fredag kl. 10.00 - 15.00
torsdag även kl. 16.00 - 18.00
www.sparbankeneken.se
SO CK E N B L A D
4 2013 11
tema samlare
Samlandet kan
gå en åt huvudet
– när samlandet blir en
Av Lars Lindén, Torsås by
Samlandet kan gå en åt huvudet. Det gjorde det bokstavligen för en man i Kanada, som hade samlat så många
prylar i sitt hem, att de täckte allt från golv till tak. Till
slut rasade det hela, och mannen satt fast i tre dagar i sin
egen bråte. Samlandet höll på att kosta honom livet. Det
tog två timmar för räddningstjänsten att med hjälp av
motorsågar ta sig fram till mannen. Han togs in på sjukhus, svårt uttorkad och med risk att förlora ena foten.
Risken att förlora liv och lem är väl inte så stor om man
samlar på frimärken. Men faktum är att samlandet kan
bli en mani som upptar hela den vakna tiden. Det gör
förmodligen ingen skillnad vad man samlar på, men frimärken är ju mer hanterbart än om man blir maniskt
intresserad av volvomotorer …
Om man studerar vad folk samlar på, blir listan lång:
svenskt militärmateriel, pizzakartonger, gröna porslinsgrodor, tomtar i gips, tavlor med religiösa motiv, etc, etc.
Jag kan bara konstatera att det inte finns något man
INTE kan samla på! Det är väl ok. Det är härligt med
människor som brinner för något. Bara det inte går dem
åt huvudet.
Men tyvärr kan det göra det. Forskaren Volen Ivanov på
Karolinska Institutet säger i en intervju med Göteborgs
Posten att cirka 150 000 vuxna svenskar kan lida av
samlarmani. Det handlar om människor som har svårt
Lars Lindén bor
i Torsås by och
tjuvar servetter.
Om det kan du
läsa på sid 16
sjukdom
att göra sig av med saker, och ofta är det bostaden som
får fungera som lager och samlingsplats. På HSB i Stockholm finns en grupp som arbetar med boendesociala
frågor. De lägger ungefär halva sin tid på att hjälpa
hyresgäster med samlarmani. Det händer till exempel
att hantverkare inte kommer in i överfyllda lägenheter.
– En kvinna hade så mycket saker att det inte gick att
byta glödlampor i hennes lägenhet. Så hon tände levande
ljus bland pappershögarna, säger Sylvia Mårtensson, en
i HSB-gruppen. Man förstår att det kan gå illa!
American Psychiatric Association gav i maj ut en ny upplaga av sin handbok över psykiska störningar. Där finns
nu samlarmani som en egen sjukdom. Det får stor betydelse även för svensk vård och behandling.
– Det leder till att man forskar mer specialiserat och kan
komma längre, säger Lena Flyckt, docent och vice ordförande i Svenska psykiatriska föreningen.
Problemen berör nog inte så mycket de samlare som vi
möter på utställningar och mässor. Det handlar mer om
människor som samlar på vad du och jag skulle kalla
skräp. Sedan kan man diskutera vad gränsen går för att
lida av samlarmani; tusen tomma vinboxar eller tusen
tomtar i gips ..?
”
Anns muminmuggar
Fotograf Jessica Petersson
12
S O C KE N B L A D
Ann är inte bara reporter för sockenbladet, hon har även börjat
på att samla ”muminmuggar”. Det finländska märket Arabia
använder sig av illustrationer från serien ”mumintrollen” och
presenterar varje karaktär på en färgglad mugg. På sin 20 årsdag fick Ann ett par stycken och ser fram emot att skaffa sig fler.
Ann Nilsson bor just nu i Oslo tillsammans med
bästa vännen Jessica Petersson.
Trots detta kommer både Ann och Jessica
även fortsättningsvis att jobba med
Sockenbladet.
Båda är uppvuxna i Lönashult.
4 2013
tema samlare
Samlar du på något ?
Eller gjorde som barn? Frimärken, idolbilder, kanske
stenar? I princip kan man samla på allt och det är vanligare än vad vi vågar erkänna. Själv har jag börjat samla
på muminmuggar. Dock har jag bara två, med önskan
om utökning. Jag tänkte undersöka vad som gör att
man kan kalla sina saker för en samling och varför vi
samlar.
Enligt Svenska Akademiens ordbok betyder
verbet ”att samla” att föra samman samma,
likadana eller liknande föremål till ett begränsat område. Enligt artikeln ”samlande” på Wikipedia
är en samlare någon som äger flera modeller av samma
föremål och att det finns fler än vad det finns användning för. För att föremålen ska räknas som en samling
måste ägaren se det som en samling. I Sverige uppskattas
18 % av den vuxna befolkningen vara samlare. Troligen
finns det fler, många har svårt att identifiera sig själv som
”en samlare”.
Att samla på saker är naturligt för oss människor. Enligt
Ingrid Gråhed, leg. psykolog, är detta en beteenderest
från jägare och samlarsamhället, när vi var tvungna att
Av Ann Nilsson
samla mat till vintern. Människor tycker om att vistas
kring vackra saker. Exempelvis sägs det att människan
alltid har samlat på stenar. När vi inte har samma behov av att bygga ett matförråd inför vintern så vill vi
gärna skapa relationer till våra vackra saker, vårda och
skaffa fler som gör att vi mår bra.
Det vanligaste man samlar på är frimärken, mynt och
porslinsföremål. Förr i tiden var det vanligt att samla
på antika saker. Nu samlar vi ofta på vardagliga ting
som inte kostar för mycket. I USA visar statistik att
60% av befolkningen som samlar på något. Detta kan
bero på att konsumtionssamhället gör det lättare för samlarna att utöka sin samling. Barn som samlar är vanligt.
De har ofta stora samlingar med målet att få så stor samling som möjligt till skillnad från vuxna som ofta inriktar sin samling på exempelvis mynt av samma årtal.
En samling visar en identitet. Många samlare visar stolt
upp sina saker och berättar gärna om varje enskild sak.
Du kanske håller något kärt som du inte tänkt på att
det är en samling?
Jag nämnde tidigare att antalet i din samling inte spelar roll. Så trots mina två muggar så ser jag mig själv
som en samlare.
Höganäs
Märit Dannälv bor i Torne och samlar på Höganäs. Olika
sorters krus, flaskor, tekannor, vaser, ljusstakar, ljuslyktor,
kaffekoppar, burkar med och utan lock, kannor, tunnor ,
tomtar och fat. 124 st har det blivit hittills.
Dessutom samlar Märit på kaffekoppar.
SO CK E N B L A D
4 2013 13
tema samlare
BOK
tipset
Maries
boktrippel
om böcker
om böcker
Boktjuven – Marcus Zusak
Drömbokhandeln – Laurence Cossé
Efter att ha läst Boktjuven är jag både
helt tagen och betagen. Normalt brukar jag inte lägga så mycket tid på ungdomsböcker men när ljudboken kom i
min väg tyckte jag det var en bra idé
att samtidigt få mig lite engelska till
livs, och jag ångrar mig inte!
Francesca, en rik arvtagerska möter
Ivan, bokhandlarbiträde som går mot
strömmen och föredrar att saluföra bra
romaner. Dessa två finner en gemensam
nämnare i kärleken till goda böcker och
på en vecka utarbetar de ett mönster
för hur en ny bokhandel skulle kunna
ta sig ut och fungera. Bokbeståndet
ska bestämmas av ett antal lektörer,
författare med oförvitlig smak för den
goda romanen. Första halvan av boken
handlar i stort sett om alla förberedelser
Francesca och Ivan gör för att öppna sin
bokhandel. Det är roligt att följa deras
förberedelser, som dock ibland blir lite
för detaljerade, men det är den del av
boken som tilltalar mig mest.
Den nioåriga Liesel reser 1939 tillsammans med sin bror och mor till
en fosterfamilj i Molching som ska ta
hand om syskonen. På tåget dör brodern och flickan får ensam flytta in
till den nya familjen. Läsaren får följa
Liesels utveckling under en tid i Tyskland då andra världskriget kastar en
lång, mörk skugga över livet. Döden
är berättaren och vid denna tid är
döden en allt vanligare gäst. Det skulle
ha kunnat vara abstrakt men det är
faktiskt ganska poetiskt berättat stundtals. I husets källare gömmer familjen
en ung jude vars vänskap kommer att
betyda allt för Liesel. Hon kan inte läsa
och stjäl böcker som hon övar på att
lära sig läsa nattetid tillsammans med
fosterpappan Hans. Hon stjäl dem från
en begravningsplats, ett nazistiskt bokbål och inte minst från borgmästarens
bibliotek.
I den här boken betyder orden mest
av allt. Till slut lär sig Liesel t o m att
läsa så bra att hon läser högt för grannarna i skyddsrummet under bombanfallen. Upplösningen kommer jag inte
att avslöja men att böcker och skrivande blir flickans räddning är ingen
underdrift. Det är en bok som jag tror
de flesta vuxna kan ta till sitt hjärta
trots att målgruppen är yngre.
14
I detta nummer av Sockenbladet är temat samlare
och det finns många som samlar på böcker, om än
i blygsam skala. Det må vara alla Harry Potter-böcker
eller Vilhelms Mobergs utgåvor som intresserar oss,
men en alldeles speciell kategori av böcker handlar
om böcker. Här är tre av dem.
S O C KE N B L A D
4 2013
Bokhandel Au Bon Roman öppnar i
Paris och blir nästan över en natt en klar
succé. Bokälskare flockas till affären som
inretts med soffor där litteraturälskare i
lugn och ro kan sitta ner och läsa, bara
det är oerhört tilltalande. Det dröjer
dock inte länge förrän Francesca och
Ivan stöter på problem. Deras lektörer
utsätts för olika sabotage, förtalskampanjer genom annonser och artiklar
i tidningarna riktas mot dem och till
slut öppnar flera andra bokhandlare på
samma gata.
Jag delar inte många andra bloggares
dröm om att själv ha en egen bokhandel
då jag tror att det skulle vara ett säkert
sätt att döda min egen läslusta. Däremot
som bokälskare är jag särskilt glad över
böcker som hyllar böcker. Det är riktigt
läsgodis det. Listan längst bak i boken
över de böcker som nämns i boken är
trevliga. Det franska inslaget är såklart
tungt men jag kunde inte låta bli att
kryssa för de böcker jag läst och göra en
egen över de som jag själv blev inspirerad över att läsa.
Den självklara frågan till slut blir
då såklart vilken min favoritbokhandel är. Dessvärre kan jag inte
säga att jag stött på någon i Sverige
som passar för den prestigefyllda
titeln, men många, många besök på
Blackwells i Oxford har gjort mig
övertygad om att där finns en verklig
pärla.
Alan Bennet – Drottningen
vänder blad
Det är något kittlande och lockande
att använda en riktig person och en
så aktad som den engelska drottningen
som huvudperson i en bok. Sue Townsend gjorde likadant på 90-talet i The
Queen and I och Alan Bennett gjort
om tricket och gjort det bra. Boken
som kom ut för några år sedan heter
Drottningen vänder blad.
En vacker dag är drottningen ute och
promenerar med sina hundar och där
finns plötsligt bokbussen. Hon tycker
det vore väldigt oartigt att gå sin väg
utan att låna en bok och så är läsprojektet igång. Drottningen blir en riktig
bokmal och det är väl inget fel i att
någon läser men när hon börjar intervjua främmande politiker på besök
om deras läsvanor och upphöjer en
kökspojke, också med litterära intressen, till hennes sekreterare börjar
etablissemanget känna sig hotat.
Samtidigt som Alan Bennett skrivit
en rolig bok bedriver han försiktig
satir med hovet och andra absurditeter som omger drottningen.
Elizabeth II har alltid varit känd för
sina väl tilltagna handväskor och nu
är det lätt att föreställa sig att hon
gömmer en bok eller två däri.
Samtliga böcker går att låna
via Lönashults bibliotek eller
bokbussen.
tema samlare
Elefantsamlaren
Elefanter inköpta
i Singapore.
Madeleine Ströberg-Edvardsson
bor i Torne tillsammans med
maken Håkan Edvardsson
Vid pennan
Agnetha Wendel
Madeleine berättar;
”I slutet på 70-talet var vi, familjen (Sönerna
Fredrik, Christian och maken Håkan), på vår
första utlandsresa. Resmålet var Marocko
och jag ville ha med mig en suvenir därifrån.
Det råkade bli en elefant.
Madeleine fortsätter;
”På varje utlandsresa sedan dess har jag köpt
en elefant”.
Madeleine berättar att hon aldrig köper någon
elefant här hemma. Däremot får hon ofta
elefantpresenter. De elefantörhängen hon bär,
när jag träffar henne, har hon fått av mamma
Julia och pappa Bertil.
Elefant från Bali.
Elefanten gjord av en kokosnöt
kommer från Cuba.
Samlingen på ett hundratal elefanter består
av allt ifrån elefantsmycken, elefanter gjorda
av kokosnötter, elefantsparbössa, ljuslyktor,
flasköppnare…
annons
I de småländska skogarna blir idéer till verklighet
Specialiserade på produktutveckling och tillverkning av mindre serier
i metalltråd hjälper vi dig att ta din idé till verklighet, oavsett om du
är världens största möbeltillverkare eller en ung designer i början av
din karriär. Precis som våra förfäder lever vi på vår drivkraft
- att göra det omöjliga möjligt.
Prototyp och helhetslösningar i metalltråd
MT-Svets AB - Skatelövsvägen 69 - 340 32 Grimslöv
Tel: 0470 754 119 - Fax: 0470 754 118
info@mt-svets.se - www.mt-svets.se
SO CK E N B L A D
4 2013 15
tema samlare
tjuv.
Jag är ingen samlare.
Bara lite
Jag är ingen samlare, egentligen.
Men jag tillhör dem som restaurangoch kioskägare tycker illa om; jag tar
för många servetter. Det blir liksom
en samling. Jag har servetter överallt;
i fickorna, i väskan, i träningskläderna,
i byrålådor, under kudden, i kostymen,
etc. Jag är lite tjuv, men också snusare. Är man snusare, behöver man
servetter då och då.
Men tjuveriet sitter nog i generna. När
min mor flyttade till ett äldreboende,
och lägenheten tömdes, fanns där
många servetter. Väldigt många servetter. Det förvånade mig inte. Nej,
hon snusade inte. Men hon samlade på
små vardagliga ting för att ’’de kunde
vara bra att ha’’, och ’’det kunde
komma bistrare tider’’. Mor växte upp
på ett barnhem, där det var knapert
med egna saker. Hon tyckte nog att hon
var värd gratis servetter senare i livet.
Servetthållaren
”Knyck” från IKEA.
Vid pennan Lars Lindén
Servetterna bytte ägare när mor och far
ibland gick på restaurang. Oftast belägen
på ett äldreboende i trakten där de bodde.
Maten var billig och rejäl. När jag kom
på besök, blev jag också bjuden. Då blev
jag vittne till varför vi hade så många
servetter hemma i lägenheten ... och inslagna sockerbitar. Bitarna var prydligt
invirade i papper med ett stort S på,
Sockerbolaget. De fanns också på
restaurangen, till kaffet.
Under måltiden gick mor och fyllde på
potatis flera gånger … och servetter.
Hon gick fram och tillbaka, oskyldigt
leende. Pappa Sven fick agera kurir. Han
hade stora fickor i kavajen. Mor tittade
sig omkring, och när kusten var klar,
sköt hon över högen med servetter mot
far med en menande blick. Han visste
vad som gällde, och kavajfickorna svällde.
Måltiden avslutades alltid med en kopp
kaffe. Hade mor använt alla sockerbitar
hon plockade till sig, hade hon fått inta
kaffet med kniv och gaffel.
Det var alltid lite genant när jag bodde
hemma och bjöd hem kompisar på fika.
Då dukade mor med servetter som det
stod ’’Restaurang Måsen’’ på, och sockerbitar med ett stort S. Jag sa att vi hade
släkt i restaurangbranschen.
”
Det var ett oskyldigt tjuveri. Leif GW
hade nog inte brytt sig. Själv fortsätter
jag på den kriminella banan med att
norpa servetter. Till och med Ikea bidrar
till snatteriet. De säljer nämligen en
servetthållare som heter ’’Knyck’’. Om
jag träffar på den har jag åtminstone
ryggen fri …
Som snusare har mitt tjuvgods räddat
mig många gånger. Som den gången
jag hamnade på en fin restaurang med
bara glänsande linneservetter bredvid
tallriken. Men det är en helt annan story …
16
S O C KE N B L A D
4 2013
samlare.
Stig, en sann
Text och bild Agnetha Wendel
Jag hade fått höra att Stig hade sparat vartenda Sockenblad
sedan starten 1990. Jag var alltså på väg till Torne för att, som
jag trodde, prata sockenbladssamlande. Men det visade sig att
Stig samlade på så mycket mer än Sockenbladet.
1976 startade Stig en prenumeration på förstautgåvor av frimärken. Underbart vackra frimärken ligger därför, vid sidan av
sockenbladstraven, på bordet hemma i Stig och Eivors mycket
hemtrevliga hem. Men, den riktigt intressanta samlingen visade
sig vara något helt annat än sockenblad eller frimärken.
Stig har sedan 1976 klippt ut och sparat allt som skrivits om vår
socken i både Kronobergaren (på den tiden då tidningen fortfarande var en dagstidning) och Smålandsposten.
Hur kommer det sig att du började samla undrar jag. Någon
speciell händelse eller?
”Nej jag tyckte bara att det var lite kul att spara tidningar där
något om socknen skrivits. Så jag la tidningarna i källaren och
efter några år var det ganska många tidningshögar där”.
Stig berättar att han efter en knäoperation kände sig lite rastlös
och beslöt sig för att ta itu med tidningshögarna.
”Jag klippte ut notiserna, satt in i pärmar och på den vägen är
det”, säger Stig. ”och sen, ja det gick inte att låta bli”.
?
tema samlare
Samlar du/har
du samlat på
något?
Frågeställare och fotograf,
Rolf Erlandsson
Roland Erlandsson
Hulevik
Inte som andra som samlar t.ex.
på frimärken, gräddkannor eller
annat. Däremot blir det fullt
hemma ändå eftersom jag har
ett exemplar av väldigt många
olika saker istället.
Ture Peterson
Möcklehult
Samlar på frimärken sedan
40 år tillbaka.
Ett trettiotal pärmar har det hittills blivit. I sockenblad framöver kommer vi att plocka guldkorn ur Stigs samling.
Stig Nilsson bor i Torne tillsammans med hustrun Eivor.
Förutom att vara en samlare
har Stig i ett tiotal år varit
sockenbladsutkörare.
2009 blev han, tillsammans
med Eivor, utsedd till årets
västratorsåsbo.
Daniel Ekberg
Torne
Tändare med motiv.
Anita Johansson
Elensbäck
Nej, jag samlar inte på något
särskilt, men är mycket intresserad av gamla saker, går gärna
på auktioner, loppis etc.
Lennart Turesson
Kull
Samlar på det mesta jag tror att
jag får användning för. Har en
liten samling av fickur, visserligen
nytillverkade men som visar
vilken skicklighet som fanns förr.
SO CK E N B L A D
4 2013 17
tema samlare
En krönika
om 1900-talet
Vid pennan Ingrid Riis Bild Örjan Riis
Många tycker om att samla på saker. Kanske på
frimärken, gamla mynt, äggkoppar, trädgårdstomtar, kopparbunkar. Man kan också i skrift samla
på personliga upplevelser och händelser i omvärlden. Det har jag själv gjort i ungefär tjugo år.
Vår familj drabbades av en katastrof, då vår Ingeborg,
hennes make Anders och deras 2-åriga dotter Fredrika
omkom i en trafikolycka på E4-an på väg till Stockholm.
Det hände i december 1991.
Nu behövde vi mycket hjälp för att klara av det hemska,
som vi nu upplevde. Jag hade många samtal med en klok
psykiater. Hon menade, att det vore bra, om jag skrev ner,
hur jag kände och tänkte. Och då gjorde jag, som hon föreslog. Efter hand kom jag att skriva mer och mer om både
det ena och det andra. Det kändes riktigt bra.
Jag har alltid varit intresserad av historia. Snart hade en
djärv tanke slagit rot hos mig. Varför inte försöka berätta
om hela 1900-talet, och då på ett personligt sätt utan
några som helst vetenskapliga krav, förstås.
Jag satte igång och gjorde, som kräftan lär göra, jag förflyttade mig baklänges. Började med 1990-talet och gick
sedan bakåt i tiden. Det var bäst så, tyckte jag, för jag
visste ju inte, hur länge jag kunde hålla på, innan jag
tröttnade. Men årgång följde på årgång, och jag kom så
småningom allt närmare seklets början. Pärmarna blev
fler och fler. Efter åtskilliga år och mycket plitande var
jag framme i mål och kunde skriva årtalet 1900 på pärmen, som fick bli nummer ett.
Jag är helt övertygad om, att mitt stora intresse för att
skriva bidrog till, att jag tillfrisknade rätt bra och relativt
snart. Kalla det gärna för betydelsefull terapi. Helt återställd blir man nog inte efter en så tuff upplevelse som
vår.
Hur gick jag då tillväga för att skaffa stoff till min krönika? Jo, jag letade efter lämpliga böcker på olika loppmarknader. Mina upptäcktsfärder gick ibland till en
trevlig affär, som låg i närheten av Teatertorget i Växjö.
Jag besökte ofta secondhandbutiken Bamsan utanför
Tingsryd och även Kupan, som Röda Korset driver i
Vislanda. Begagnade böcker är faktiskt mycket billiga
numera. Jag hittade bl.a. olika årgångar av uppslagsverket
När Var Hur, som man började ge ut på 40-talet. I Svenska Dagbladets årsböcker finns notiser om viktiga händel18
S O C KE N B L A D
4 2013
Ingrid vid sina 1900-talspärmar,
ser ända från 20-talet. Det var ganska lätt att få tag på
små kalendrar från seklets början. Jag hade också diverse
facklitteratur sedan tidigare i min bokhylla.
På vinden i mitt barndomshem i skånska Ramsåsa låg
buntar med Svensk Smidestidning. Till den tidsskriften
hade min far emellanåt levererat artiklar, som jag nu
gärna tog del av. Där på vindsgolvet fanns olika årgångar
av min mors kära veckotidning Husmodern. I den kunde
man läsa om kungligheter och andra kändisar, ta del av
aktuellt mode och få svar på spörsmål, som nog var mer
viktiga i äldre tider än, de om vett och etikett.
Jag kopierade texter och bilder i apparaten, som vi hade
hemma på Örjanstorp. Så skrev jag, klippte, klistrade
och satte in fotografier. På mitt skrivbord låg boken
Vem är det? och Svenska Akademiens ordlista för svenska
språket, SAOL.
Mina skriverier handlade en del om barndomshemmet och skolgången. Om dialektord. Skånskan,
som ”dom gamle” pratade, när jag var barn, var rätt lik
danskan. Jag berättade gärna om, när jag som liten mötte
roliga och lite udda människor i mitt Skåneland. Lite
längre fram , och då i Småland, gav jag våra barn Örjan,
Ingeborg och Torsten stor plats. Och när jag hunnit ännu
längre fram i tiden, var det barnbarnen Fredrika, Oskar
tema samlare
och Matilda, som fick komma med. Fast som jag redan
sagt , jag berättade om det förflutna i baklänges ordning,
så att säga. Kanske låter det krångligare än vad det var.
Samtidigt förde jag hela tiden dagbok om nuet. Och då
hade jag ibland urklipp från Smålandsposten.
Jag har sammanfört världshändelser, helt ogenerat, med
tilldragelser i familjen och bygden. I maj 1999 skriver jag
bl.a., att Carl Bildt kommer att leda FN-s fredsarbete i
Kosovo, ett uppdrag han fått av generalsekreterare Kofi
Annan. Att Leif Önnerby ska sluta som kantor i Vislanda
församling. Och att Åke och jag gjort en härlig cykeltur
utmed Åsnen mellan Ulvö och Hulevik och då hört
göken gala i skogarna i väster.
Blandningen av fakta stör mig inte det minsta. Det
bekräftar bara livets oändliga mångfald, tycker jag.
I början av varje årgång finns korta presentationer av
kända personer, som var födda det aktuella året. Nazistpampen och judemördaren Heinrich Himmlers födelseår
var 1900. Samma år föddes människor, som var betydligt
mer hedervärda, som Karin Boye, Spencer Tracy, Urhu
Kekkonen, Eyvind Johnsson och Karin Juel.
1946 var året, då bl.a. följande såg dagens ljus: Bill Clinton, Ricky Brush, Mia Farrow, Mikael Wiehe och lillprinsen på Haga, längre fram kallad Carl XVI Gustaf.
Tio år därefter, 1956, var det blivande idrottsstjärnornas
tur. Då föddes Björn Borg, Linda Haglund, Ingemar Stenmark, Frank Andersson och Thomas Wassberg.
Vilket dramatiskt och ibland rätt tragiskt århundrade 1900-talet var. Mänskligheten fick genomlida två
världskrig, då många miljoner liv gick till spillo. Vårt
land blev ju mirakulöst skonat från sådant elände. Men
visst kände man av i barndomen, att andra världskriget
var en grym verklighet i ens närhet. Där hemma fick vi
rapporter om krigets förlopp i husorganet Ystads Allehanda. Vi kunde lyssna på nyheter i vår radio, som hade
märket Telefunken. På den kunde vi t.o.m. ratta in tyska
stationer; Königsberg var ett namn man lärde sig. Adolf
Hitlers gormande hördes i etern. Vad der Führer skrek
om, förstod man ju inte ett dyft av. Men nog fanns
det mycket hat i hans stämma.
Vår lärare var modern, och höll oss underrättade om,
vad som hände ute i världen. Jag minns mycket tydligt,
att han på morgonen den 9 april 1940 berättade för oss
om det tyska överfallet på Danmark och Norge. Då bävade man, för åtminstone Danmark låg ju sånära, så
nära. Tänk om …..
Vi minns händelser under 1900-talet, som var
smärtsamma och rörde vårt land. Dit hör förstås
det brutala mordet på statsminister Olof Palme
en vinterkväll1986, och något som hände nästan
samtidigt, nämligen haveriet i kärnkraftverket i
Tjernobyl. Vi oroade oss. Hur skulle den farliga strål-
ningen från Ukraina påverka vår miljö, och vem var det
egentligen, som mördade Olof Palme? Åtta år senare
skedde förlisningen av skeppet Estonia på Östersjön.
Många försvann med båten ner i djupet. Bland dem fanns
ett stort antal, som var våra landsmän.
Under inget annat skede i historien har utvecklingen gått
så rasande snabbt som på 1900-talet. Några få automobiler
hade synts på vägarna, när det nya seklet gick in. Graham
Bells telefon var en ny uppfinning då, och Marconis trådlösa telegraf, föregångaren till vår radio, hade nyligen
presenterats.
I december 1903 var den amerikanske mekanikern Wilbur Wright en pionjär, när han företog en flygning med
ett motorplan i North Carolina. Planet hade han själv
byggt tillsammans med brodern Orville. Wilbur Wright
höll sig uppe i luften i 59 sekunder och flög 253 meter.
Landningen blev helt lyckad. Jag tror inte, att Wilbur då
i sin vildaste fantasi kunde föreställa sig, att någon ett
halvt sekel senare, gott och väl, skulle skickas ut i rymden och landsättas på månen. Men det fantastiska hände
sommaren 1969.
Ja, tänk hur vår värld har blivit helt annorlunda på många
områden under hundra år. Om vi försöker att tänka oss,
hur det kommer att bli under tiden, som ligger framför
oss, ja då svindlar tanken.
I mitt sovrum står en stabil, brunmålad lagerhylla, fylld
av gröna pärmar med 1900-talsínnehåll. På ett annat
ställe i rummet finns ett mindre antal 2000-talspärmar.
De är röda till färgen. I dem stoppar jag in materiel efterhand. När jag vaknar på morgonen, blir pärmarna det
första, som blicken fastnar på. De har faktiskt blivit mina
riktigt goda vänner. Det låter säkert helt knasigt, eller?
Numera kan man hitta det märkliga lilla ordet nörd
i Svenska Akademiens ordlista. Är det kanske det
jag är, en nörd, en konstig prick, som gillar pärmar.
Nördig eller inte, så länge som jag har skaplig ordning på hjärnkontoret, tänker jag fortsätta att skriva
historia. Till mina barn och barnbarn att läsa och
begrunda, som det står på försättsbladet till varje
årgång.
SO CK E N B L A D
4 2013 19
Davidsons Tryckeri byter namn ...
ANNONSER
... men vi står fortfarande stadigt i
Småland
TORNE CAMPING
& FISKECAMP
Öppet från 1:a maj till
20:e oktober 2013
Samma service, engagemang och lokala
anknytning – bara under nytt namn!
Tabergs-koncernen
går på offensiven och
samlar all kraft i ett nytt,
gemensamt bolag
– TMG Tabergs AB.
Det gör att vi kan växla
ut än mer styrka, kunskap,
erfarenhet och effektivitet
för såväl tryckta som
digitala medier.
Vi hyr ut båtar,
kanoter och cyklar.
Boka gärna en båtutflykt med ”Sofabåten”.
Liten Kiosk & Café
Välkommen att titta förbi!
Vi välkomnar även lokalbefolkningen
Tel 0470-75 41 20
www.tornecamping.se
Det ger växtkraft!
Hynnenäs Bygdegård
Samlingslokal för fester och sammankomster.
Trivsamma kurslokaler med AV-utrustning.
Kök med service för 120 personer.
Björkbacken
Utedansbana att hyra för fester, kalas mm sommartid.
Smedjegatan 39, 352 46 Växjö. Tel 0470-70 97 00
– Omtanke hela vägen!
Bokning: Lisbeth Lindberg
Telefon 0470-755072 Mobil 076-0065072
angaholmsfjord@hotmail.se
insänt material
Efter sommaren startar vi
vår mötesplats igen måndagar
onsdagar och fredagar!
Ni vet väl om att man kan äta
middag på Torsgården varje
dag i matsalen?
Välkomna till
Torsgården
Tack!
Vi vill även rikta ett stort tack till alla
frivilliga och de föreningar som på olika
sätt har stöttat oss och gjort att vardagen
blir meningsfull för alla!
Vill ni komma i kontakt med oss så ring 0472-595650!
Julfest
Dans kring granen
Tomtebesök
Gröt och kaffe m.m.
Hynnenäs Bygdegård
Femtedag jul
Söndagen den 29 december
Kl18.30
Hjärtligt Välkomna
Hälsar Centern i Västra Torsås
Angående närservice
Vid pennan Östen Toft
Under vår levnad har det hänt mycket dramatiskt i
servicehänseende på landsbygden. Det har skett en stor
utflyttning till tätorter och människorna, som är kvar,
är rörligare tack vare tillgång till bil. Affärscentra
med stora parkeringsplatser har vuxit upp utanför större
tätorter och räknar landsorten runt omkring till sitt
kundunderlag.
Den service som finns kvar på landsbygden lever farligt.
Det handlar om butiker, post, banker, skolor och kommunikationer. Butiken på orten är ofta navet i bygden.
Där handlar man, köper lotter, hämtar sin medicin, gör
sina bank/postärenden m.m. Det sägs att Hela Landet
Skall Leva men den slogan fungerar inte i praktiken.
Stat, kommun och näringsliv måste mer än nu ställa upp
för en levande landsbygd. Hur skulle tätorterna fungera
om inte en levande landsbygd funnes med jord- och
skogsbruk, ängar och betesmarker, mjölkproduktion
m.m. Tätorterna behöver landsbygden och vice versa.
Av gammal hävd ställer landsbygden upp med
allemansrätten - något unikt i hela världen. En större
förståelse för landsbygden efterlyses!
Vi som bor på landsorten bör nog tänka mer på den
service som finns och värna om den av flera skäl:
1. Närheten
2. Sociala
3. Ekonomiska
Närheten till servicen är a och o, särskilt för barnfamiljer
och för oss som blivit lite äldre.
Socialt har närheten till servicen betydelse. Att möta
vänner och bekanta i butiken, skolan, förskolan, banken
en kort stund betyder mycket för samvaron i bygden.
Ekonomiskt väger servicen tungt. Om butiken försvinner,
försvinner inte bara varusortimentet utan även andra
tjänster som ofta utförs i butiken. Det finns också risk för
att andra serviceinrättningar på orten försvinner, och
därmed följer sämre fastighetsvärden. Det går utför.
Som nämnts ovan borde det finnas ett intresse från stat,
kommun och näringsliv att vårt land har en fungerande
landsbygd.
För oss enskilda gäller samma sak.
Alla vinner på att värna om en god service på landsorten.
SO CK E N B L A D
4 2013 21
insänt material
Jag gillar att baka bröd.
Vid pennan Jessica Petersson
Helst utan recept. Helst utan några mått över huvud taget.
Jag älskar att utforska kryddskåpet och ta både den ena och
den andra, helt otippade, kryddan. Jag älskar att låta mitt egna
”äsch, det räcker nog så” avgöra. Jag älskar att stoppa in brödet
i ugnen och se förvandligen från smet till ett bröd. Jag älskar
spänningen innan brödet har hunnit svalna tillräckligt, mycket
för att man ska slippa bränna sig på tungan. Eller när det är så
perfekt ljummet så man kan bre smör på och se det långsamt
smälta.
Skolfaddrar
Jag älskar att äta mitt egna, hemmagjorda bröd. Veta att det är
jag, jag och åter jag som har skapat detta ifrån grunden. Utan
recept. Utan några mått. Och trots att det är så döbakat eller så
hårt att det inte ens hjälper att doppa det i kaffet, så är jag nöjd.
Faktiskt riktigt nöjd.
Och jag älskar att äta mitt bröd här i fönsterkarmen. Jag älskar
att det känns som någon först har tagit måtten på mina ben,
och sedan efter det byggt fönstret. Jag älskar att titta ned på
människorna på trottoaren, dricka det billigaste snabbkaffet
(som får tungan att resa ragg) och låta låtar av Kate Nash och
Aretha Franklin trolla bort mina hjärnspöken för ett tag. Jag
älskar att hösten har varit så otroligt fin. Jag älskar att jag har
min nyaste, finaste klänning på mig. Ja, jag älskar till och med
räkningarna som ligger i en slarvig hög. Och kaffekoppen som
ekar tom. Och min rethosta som aldrig släpper taget.
Jag läser igenom allt jag har skrivit. Herregud. Det låter som
jag är kär! Eller som jag är hög! Eller som jag nyss vunnit på
lotto! Nej nej. Nej, inget har hänt. Mer än att jag har vänt på
dygnet och varit klarvaken sedan tre inatt, att jag jammade på Jokkmoks-Jokke klockan sex i morse för att få mina
rumskompisar att vakna till, att jag har ätit fem morötter på
löpande band och att jag precis sörplat i mig fem koppar kaffe.
Jag är övertrött. Jag kisar mot höstsolen. Jag nynnar med till
musiken. Jag inser att min bästa vän snart entrar Oslo station.
En rysning går genom kroppen.
”
Oj. Vad jag är övertrött. Oj vad en sömnlös
natt kan vara bra ibland.
22
S O C KE N B L A D
4 2013
på Byskolan Blenda
Om ni besöker Byskolan Blenda kanske ni blir
förvånade över att så många vuxna rör sig på
skolgården och ibland finns med i klassrummen.
Det beror på att ett gäng pigga, glada pensionärer
turas om att vara skolfaddrar. Skolfaddrarna
jobbar ideellt. Vi turas om att en gång i veckan
finnas med på förmiddagsrasten. Vi hjälper till
på lektion i någon klass fram till lunch, följer
med till matsalen i Torsgården och finns sedan
med på rasten fram tills eftermiddagslektionerna
börjar.
Det är fantastiskt att få vara med på rasterna och
se hur de mindre barnen deltar i samma lekar
som de större och hur äldre elever kan ta hand
om de yngre barnen. Det är en förmån att få vara
med på lektioner, hjälpa till och få lära känna
eleverna på Byskolan Blenda.
Det finns utrymme för ett par skolfaddrar till. Är
du intresserad så ta kontakt med undertecknad.
Gå gärna in på skolans hemsida,
www.byskolanblenda.se, så får du veta mer om
skolan.
Bodil Ragnarsson
skolfadder
0470-818 54
bodil.ragnarsson@gmail.com
Skolfadder
Bodil
Ragnarsson
och Rasmus
Ericsson
Skolfadder
Ulla Olofsson
och Elias
Carlsson
insänt material
Vandringsgruppen 60+
Vid pennan Urban Spjuth
Måndagen den 10/9
Bodil och Jan-Ingvar Ragnarsson ledde höstens premiärvandring.
Vi samlades vid deras gård i Kull. Totalt blev vi sex deltagare som fick 8,4 km. motion och fin gemenskap.
Vädret var perfekt för promenad.
Första delmålet var Bosgård där ägaren Mats Haraldsson
visade med inlevelse sin robotiserade ladugård. Vi såg
hur kossorna mjölkades och kunde avläsa deras produktionsstatus m.m. på datorskärmarna. I den digitaliserade
ladugården strövade boskapen relativt fritt och tycktes
må bra. Mats påpekade ändå att den mänskliga kontakten behövs för att djuren skall trivas riktigt bra.
Efter det intressanta besöket på Bosgård vandrade vi
vidare via Södra Arnön till Smörhöga som var dagens
annonserade höjdpunkt. På det nyligen öppnade gårdscaféet blev det storfika. Räkmacka och kaffe lockade
de flesta och vi avnjöt delikatesserna i den trivsamma
källaren. I anslutning till caféet finns även ett lantbruksmuséum men det hann vi inte med att besöka.
Återvägen till Kull gick förbi Kärr där en flock vackra
tuppar och höns bekymmerslöst vandrade ute på vägen.
Måndagen den 30/9
Samlingspunkten var bestämd till Grimslövs föreningshus där fyra deltagare samlades. Birgitta Carlsson var
dagens ledare. Vi gick in mot byn och tog av mot Hölmö
gård längs den gamla banvallen. I Hölmö tog vi vägen till
höger norrut cirka 500 meter. Där lämnade vi vägen mot
Moadal och väg 23 och fortsatte på en mindre körväg norrut. Körvägen ledde cirka 1,5 km. över de stora
och lågt belägna åkermarkerna mellan väg 23 och Grimslöv. Nu var markerna torra men i vanliga fall är de fuktiga och kan ofta översvämmas. Opparydsbäcken rinner
igenom området på sin väg mot Salen. Vi kom fram till
grusvägen som leder från väg 23 österut till Grimslövs by
med folkhögskolan. Längs vägen såg vi resterna av ett
gammalt bränneri. Framme vid Grimslövs by korsade vi
vägen med den ståtliga allén och gick på en motionsslinga som även används av folkhögskolans elever. Längs
slingan tog vi vår fikarast på en plats som Blendaskolan
ordnat för barnen under den första tiden då skolan huserade vid folkhögskolan.
Så småningom kom vi ut till vägen mellan Skatelöv och
Grimslöv. Därifrån gick vi rakt genom folkhögskolans
område upp till Grimslövs by, fortsatte in mot Grimslöv
längs den vackra allén och den nya cykelvägen en bit in
mot Grimslöv där vi tog av mot Björkelund. Framme vid
Sjöborgen gick vi en körväg söderut tills vi kom fram till
den gamla järnvägsbanken. Vi följde den in mot Grim-
slöv och sedan en körväg förbi fotbollsplanen. Därefter
var vi snart tillbaka vid utgångspunkten för dagens
vandring. Ett stort tack till Birgitta som gav oss intressant
information om gårdarna längs dagens vandringsväg och
ett vägval som vi från Västra Torsås sällan eller aldrig gör.
Det blev ett rejält men bekvämt vandringspass på hela
13,7 km.
Måndagen den 4/11
Torne station var samlingspunkt. Dagens tema var ”utforskning av mellersta Sirkön”. Fyra deltagare hade slutit
upp och Urban Spjuth var dagens ledare. Startpunkten
var Mjölkenabbens camping där vi lämnade bilen.
Vandringen startade norrut längs vägen till Mjölkenabbens gård där vi tog till höger och gick en mindre körväg
som slutar vid ett vackert beläget boställe med utsikt över
Borgöfjorden och mot Borgön. Vi passerade huset, som är
fritidshus, och följde Borgöfjordens strand längs en stig
som leder till en mindre körväg. Efter drygt en kilometer
kom vi ut till Sirkövägen där den slingrar sig fram genom
ett stenigt isälvsområde. Vi följde Sirkövägen mot Mjölkenabben fram till den tvära kröken cirka 600 meter före
campingplatsen. Där tog vi till vänster och gick vägen
förbi Dala. Från Dala leder 4 olika mindre vägar ut på
Sirkönäs och samtliga av dem slutar vid sjön i anslutning till Stommare sund. På andra sidan av sundet kan
man se Getnöns norra udde som heter Stommare udde
där det finns en naturcamping som sköts av Getnö gård.
Stommare sund har normalt ingen isläggning förutom vid
extremt långa och kalla vinterperioder eftersom det smala
sundet passeras av Mörrumsån.
Med Stommare udde och Stommare sund i blickpunkten
tog vi vandringens sedvanliga fikarast.
Efter rasten gick vi genom den avlövade vackra bokskogen västerut till nästa vägslut vid stranden söder Fridnäs.
Här ligger det ett fritidshus en bit från stranden med
utsikt över Stommare udde och Getnö på andra sidan av
sjön.
Vi vandrade körvägen norrut, rundade Fridnäs, genade
till vägen mot Sirkönäs och följde den förbi gården och
sommarstugor ned till slutpunkten vid Lerviken. Härifrån
hade vi fin utsikt mot Södra Aspö och Getnö. För att ut
forska den återstående vägslingan på Sirkönäs genade vi
några hundra meter genom en välgallrad granskog tills
vi nådde en väg, som inte fanns på kartan, och följde den
ned till sjön vid Ulvöudde. Härifrån var det fin utsikt
mot Norra Aspö, Bispesholmarna och Bokelund. Vi följde
vägen tillbaka och nådde den karterade vägen som även
den slutade vid sjön men lite längre norrut.
Så var det bara att vandra körvägen upp till Sirkövägen
och Mjölkenabbens Camping. Utforskningen av mellersta
Sirkön blev cirka 8,5 km. lång. Vi konstaterade att det
inte fanns några nu permanent boende på Sirkönäsets
många gamla boplatser.
Nu gör vandringsgruppen vinteruppehåll till nästa vandring som blir i april.
Är du intresserad av att delta i våra vandringar så hör av dig till Urban Spjuth tfn.
0470-754 055 eller till Bodil Ragnarsson tfn. 0470-818 54.
SO CK E N B L A D
4 2013 23
föreningsinfo
Utdrag Protokoll fört vid
Västra Torsås Sockenråd
den 23/10 2013
§ 4 Uppföljning av 2012 års vägmöte angående våra enskilda och allmänna vägar samt Banvallsleden
Banvallsleden (Kennert Erlandsson – Alvesta kommun):
Sträckningen genom Alvesta kommun är i behov av en
genomgripande renovering men framtiden är osäker på
grund av resursbrist. Renovering av svängbron i Ulvö
beslutades 2008 men resurser har ännu inte avsatts.
Osäkert om ”Västra Åsnens nationalpark” kan innebära
att Banvallsleden tillförs resurser. Alvesta kommun har
tillsyns- och underhållsansvaret. Banvallen nyttjas för
virkestransporter och skadas. Markägarna anmäler sällan
skador på banvallen.
Mats R. visade nytagna bilder som illustrerade Banvallsledens tillstånd.
Bengt Q: ”Kan resurser till Banvallsleden fås genom projektet ”Destination Åsnen?”
K.E: ”Vet inte men jag skall ta med mig frågan till kommunen.”
Roland E: ”Banvallsleden utgör en angöringslänk till den
blivande nationalparken.”
Sven S: ”Markägarna har rätt att nyttja banvallen men
skall naturligtvis informera om samt laga uppkomna
skador.”
Lennart T: ”Jag har cyklat leden och vet att det behövs
omfattande åtgärder för att iordningställa den som en
acceptabel nationell cykelled. Kommunen måste ta sitt
tillsyns- och underhållsansvar på allvar.”
Ordföranden uppmanade Kennert E. att återkomma
med kompletterande svar på de ställda frågorna.
Allmänna vägar (Morgan Olofsson - Trafikverket):
”Sockenstyrelsens rapport stärker mitt intryck att vägarnas tillstånd är förhållandevis bra. Men det förekommer
”komfortproblem” m.h.t. vägkropparnas steniga innehåll.”
Resurserna används till 50% för stenknackning, dikning,
lappning och lagning och resterande 50% till nybeläggning. Alla grusvägar skrapas och underhållsgrusas.
Lennart T. påpekade att vägen mellan Brogård och Torsås
by är i mycket dåligt skick och att ”Holländarevägen”
sönderhyvlas. Morgan O. svarade att åtgärder sker längs
Brogård - Torsås by och att Holländarevägen inte bara
hyvlas utan också ersättningsgrusas.
Jan J. påpekade att trafikbullret från väg 126 är kraftigt på
3 km. avstånd.
Morgan O. svarade att ljudet ökar med 2-3 dB första
året efter nybeläggning men sedan minskar till normala
värden.
24
S O C KE N B L A D
4 2013
Mats R. påpekade att den ljudökningen motsvarar 100%.
Tommy E. angav ett antal skador längs väg 126.
Morgan O. noterade platserna för ev. åtgärder.
Lennart T. undrade om den beläggning som använts på
väg 126 är gängse i övriga Sverige. Han uppmanade
Trafikverket att göra bullermätningar på distans från
väg 126.
Morgan O. svarade att det är en mycket vanlig form av
beläggning och att den under cirka ett år innebär risker
för stenskott och förhöjda ljudnivåer.
Mats R. undrade vem som har ansvaret för sopningskontroll och för ersättning av stenskott. Morgan O.
svarade att väghållaren har kontroll- och åtgärdsansvaret men inte ersättningsansvar för uppkomna stenskott.
Enskilda vägar (Ture Petersson):
Ture P. redogjorde för bidragens storlek och fördelning.
Det är stora problem med vägbankarna där stenar ständigt ”fryser upp”. Längs Horsakullavägen pågår nu, längs
5 km, en stor omarbetning till en kostnad av cirka 800
tkr. Det kommer att ta ett par år innan vägen har satt
sig så pass att en beläggning kan övervägas. Ett sådant
arbete kostar minst lika mycket och det måste då tas
från andra behov. Kanske blir det till slut en bra grusväg.
Bengt Q, undrade om vägen Hulevik – Torne finns kvar
i 5-årsplanen. Ture P. svarade att den finns i planen för
2014-2019.
Tommy E. frågade, med hänvisning till trafikintensiteten, att vägen borde övertas av staten och bli en allmän
väg. Morgan O. rekommenderade att uppvakta Trafikverket med skrivelse i frågan.
Sven S. påpekade att anslagsäskanden till enskilda vägar
för beläggning har avslagits men ansåg att nationalparksplanerna borde kunna påverka möjligheterna att överföra medel till att förbättra de berörda vägavsnitten.
Lennart T. var rädd för att de belagda enskilda vägarna
på sikt blir grusvägar i brist på underhållsresurser.
Bengt Q. påpekade att mycket tyder på att Hulevik kan
bli en av angöringspunkterna till nationalparken och
föreslog att Monica T. för sockenrådet och Ture P. som
vägombud gemensamt skriver till Trafikverket och
begär medel för omarbetning och beläggning av Huleviksvägen.
Ture P. påpekade att det i så fall är ett stort arbete eftersom vägen då måste breddas.
Ingvar A. föreslog att vägfrågan vägs ihop med nationalparksfrågan i en skrivelse till berörda myndigheter.
Urban S. påpekade att många vägskyltar ger ett dåligt
intryck. De behöver tvättas och i förekommande fall
justeras.
föreningsinfo
§ 6 Rapporter från föreningar och byalag
Genomförda och kommande aktiviteter. I protokollet
har inte anmälda ordinarie föreningsmöten
dokumenterats.
SPF (Asta M.): Nu 206 medlemmar. Fester, dans och
resor. Rekryteringsarbete.
Hembygdsföreningen (Anita S.): Hembygdsfest, återvändardag, brasafton och kurser. Underhållsarbeten vid
Massa-Petterns jordkoja. Nytt pentry och kök i hembygdsgården.
Huleviks samhällsförening (Bengt Q.): Julgransceremonin, städning och underhåll.
Torsåsby byalag (Boo L.): Kyrkogårdsvandring, julgransresning och ”tomtesmyg”.
Opparyds byalag (Mats R.): Utflykt till Smörhöga och
lantmuséet.
Ulvö byalag (Ingrid S.): Bio ”Lilla Fridolf och jag” i NTOlokalen med cirka 75 besökare. Städdag.
V.T Frivilliga Räddningsvärn (Ingvar A.): Nytt 5-årigt
avtal tecknat. Flera förbättringar med bl.a. viss materielersättning. Insatsredovisning.
Hynnenäs Byggnadsförening (Tomas O.): 90 betalande
vid rockkonserten i Björkbacken med The Cadillac Band.
Brunnen på Björkbackens dansbana har sedan länge
sinat. Värmepannan i Bygdegården är nyckfull och
behöver återkommande service. Nytt avlopp på 6-siffrigt belopp planeras. Fiberanslutning är naturligtvis beställd och grävs fram vecka 43.
Höststädning sker lördag 26 okt. kl. 09.00. 2 valberedare
sökes till föreningen.
Torne samhällsförening (Jessika L.): Samhällsföreningen
har återstartats. Nya stadgar, 5 styrelsemedlemmar. Ordförande är Olof Gransvik. Traditionell julgransresning.
LRF (Mats H.): Kyrkogårdsvandring. Skogsdag hos Jan Jonasson med gallringstävling där Tommy Eriksson segrade
och tog en inteckning i vandringspriset. Filmkväll med
gamla lantbruksfilmer lockade cirka 60 personer.
V.T.I.F (Madeleine S.): Juniorverksamhet, simskola och
Tornedagen.
Långastens byalag (Ann-Christin A.): Studiebesök och
cykelrunda.
V.T. Fiberförening (Tommy E.): Hynnenäs och Opparyd
nästan klart så när som några väggenomgångar och fiberblåsning. Då detta är klart är totalt cirka 295 anslutna.
De som vill ha hjälp för att få fiber bör höra av sig nu
eftersom projektet i Västra Torsås är på slutvarvet.
Blendaskolan (Kent P.): Blendadagen och mässan
genomförda.
Nybygdenarvet (Sven S.): Bidragsansökningar efterlyses.
Sockenbladet (Britt-Mari A.): Skicka in bidrag om ni
genomfört något eller har något på gång. Tryckningen
av SB genomförs på samma. tryckeri som tidigare.
Utbärarträff den 7/11.
Hemsidan (Rolf E.): Ny layout på hemsidan. Tyck gärna
till.
§ 7 Övriga frågor
Ordföranden informerade om att:
• kommunen beslutat avsluta ärendet avseende sockenrådets klagomål på sophanteringen i Torne och Hulevik.
Eftersom beslutet endast avser sophanteringen i Torne
har kommunen endast besvarat del av skrivelsen.
Beslöts att sockenrådet skall begära kompletterande svar
på återstående frågor i skrivelsen.
• kommunen ännu inte har svarat på skrivelsen avseende
reningsverkens funktion i Västra Torsås.
• kommunen har gjort ett tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende landsbygdsutveckling i strandnära läge
(LIS).
• Trafikverket har svarat på sockenrådets skrivelse avseende bullerproblem från väg 126. Trafikverkets svar innebär att det inte kommer att vidta några särskilda åtgärder
med anledning av sockenrådets skrivelse.
• en fastighetsägare i Horgeboda, har i en skrivelse till
sockenrådet, föreslagit att sockenrådets skyltar till intressanta besöksplatser behöver bytas ut eftersom de är i
mycket dåligt skick. I skrivelsen finns också förslag om
att söka bidrag till åtgärden.
Efter en snabb undersökning har det visat sig att villkoren för sådana bidrag idag är så krävande, ur såväl
tillstånds- som ekonomiska aspekter, att sockenrådet inte har de nödvändiga resurserna att genomföra ett sådant
projekt.
En inventering av skyltbeståndet har därför genomförts
och dokumenterats. Skyltarna, som sattes upp 2004, är i
behov av rengöring. Skyltstolparna av tryckimpregnerat
trä är hela men behöver i vissa fall riktas upp. Skylten
vid Opparyds gravfält behöver repareras men i övrigt är
skyltbeståndet relativt intakt förutom att de dubbelsidiga
skyltarna i flera fall är krackelerade på solsidan. Vid Torsås by kapell har Länsstyrelsen placerat en minnesskylt
som ersätter sockenrådets dito som därför kan tas bort.
Sockenstyrelsens förslag är därför att lämna förslagsskrivelsen utan åtgärd men att till våren kontrollera,
justera och rengöra samtliga skyltar samt reparera den trasiga skylten vid Opparyds gravfält. Kapellskylten skall
tas bort.Beslöts att genomföra åtgärderna enligt sockenstyrelsens förslag.
Ture Petersson föreslog att skriften ”Västra Torsås
Beskrivning” från 2002 av Jan Björnshög uppdateras och
nytrycks. Beslöts att undersöka behov, kostnader samt
hur Jan Björnshög ställer sig till en eventuell uppdatering
och nytryck av skriften.
Lennart Turesson anmälde att både han och Bengt
Svensson önskar bli avlösta som valberedare inför nästa
mandatperiod.
Urban Spjuth
Sekreterare
Monica Turesson
Ordförande
Bengt Svensson
Tomas Olofsson
SO CK E N B L A D
4 2013 25
ANNONSER
Säkerhet kostar !
VID OLYCKA
112
Ring
Beställ våra goda exotiska
plankor och kalla bufféer.
Potatissallad och bröd ingår.
Pris från:
69:-/ port
SOS Alarm
Vi gör oftast förstainsatsen i Västra Torsås.
Vi samarbetar med Värends Räddningstjänst.
Se mer på www.exotiskplanka.se
Dags för helgens festligheter!
Om du tar hand om gästen, fixar vi festen!
Grimslöv
Vill du bidra till vår verksamhet
och ditt skydd? Gåvor mottages tacksamt
via vårt bankgiro 5169-3653
Vill du veta mer?
kontakta Ingvar Andersson (ordf.) Torsås by
Tel.0470-75 42 62 solbacken@vastratorsas.se
Stationsgatan 15 0470-75 00 09
Öppet för dig: Mån-Fre 9-19. Lörd 9-17
-närhet räddar
Byggnadsvaror till lågpris
Asfaboard Gips Masonite Spånplattor
Gullfiber isolering Benders takpannor
Takduk Alcoplan Tryckimpregnerat Reglar
Brädor ListerGolv Tak SpikVitvaror Kaminer
Nybyggen Renoveringar
ÖPPET: vardagar
6.30 - 9.00
16.00 - 18.00
lördagar
8.00 - 12.00
tel 0470 75 50 01, fax 0470 75 50 90, mobil 070 544 93 51
arnuddens.bygg@live.se
26
S O C KE N B L A D
4 2013
ANNONSER
Behöver du hjälp
i trädgården eller med allt
som rör din tomt?
STRÖBY
ELEKTRISKA
Åke Aronsson
Telefon 0470-75 07 07
Mobil 070-653 33 18
Ströby
340 32 Grimslöv
Vi utför b.la.
• Infiltrationsanläggningar (Diplomcertifierad)
• Omläggning och sättning av plattytor,
stödmurar och kantsten
• Grund och dräneringsarbeten
• Anläggning utav effektbelysning
• Gräv och schaktningsarbeten med hjälp
utav maskin i lämplig storlek
• Planteringar, borttagning av stubbar, träd mm
• Snöröjning på tak, planer, vägar mm
• Det mesta utav den yttre skötseln,
T.ex Gräsklippning, lövborttagning, häck
och busk-klippning även snickeriarbeten
Hör av dig om du behöver hjälp,
vi kommer gärna ut och delar
med oss utav vår kompetens
och lämnar offerter på jobben!
GÅR DU I
BILBYTARTANKAR?
KONTAKTA MIG!
NYA VOLVO
NYA RENAULT
NYA DACIA
BEG. BILAR
Olle Ericsson
0470-77 57 19
Sebastian Bergquist
Hynnenäs Kvarnkullen 342 53 Lönashult
Tel: 0734 239 484
sebbe_ktm@hotmail.com
SO CK E N B L A D
4 2013 27
ANNONSER
Eco Klinik Wislanda
Massage - Hudvård - Fotvård
Välkommen till en avslappnande
och effektiv behandling av ansikte och kropp
Terapeuterna har inga fasta öppettider,
utan arbetar efter kundbokning.
Försäkring, lån, sparande & pension
– Jag hjälper dig hitta rätt. Och du –
du vet väl att du kan ringa mig även
kvällar och helger?!
Boka Din behandling på 070-64 308 66 eller i butiken
Butiks och telefontider
Måndag 10-13
onsdag & fredag 14-17
Tommy Eriksson
Välkommen till oss på Storgatan 10 i Vislanda
N AT U R A L
N O R D I C
Ditt lokala försäkringsombud
0470-75 80 80 / 070-675 80 46
tommy.eriksson@LFkronoberg.se
LFkronoberg.se
C A R E
Besvär i hud
eller hårbotten
Naturens under
–Inifrån och utifrån
Torrhet
Naturlig anti-age
Avancerad anti-age
Hudrodnad/Solkänslighet
Eksemliknande besvär
Hårbottenbesvär
Q for Skin™ är inte en medicinsk behandling utan ett rikt näringstillskott, inifrån och utifrån.
Före
Efter 2–3 mån
Före
Efter 2–3 mån
HAVTORN OCH SVARTA VINBÄR
FÖR SYNBARA RESULTAT
Välkommen
boka kostnadsfri
analys
Säljs hos utvaldaatt
hälsokostbutiker
och hudterapeuter.
och rådgivning med en Q-specialist på
Eco klinik Wislanda
070-64 308 66 eller i butiken
Butiks och telefontider, Måndag 10-13
www.ht-scandinavia.se
onsdag & fredag
14-17
Tel +46 (0)8-754 37 00
28
S O C KE N B L A D
4 2013
E-mail info@ht-scandinavia.se
Vi utför även bygg
och reparationsarbete
Skatelövsvägen 71, 340 32 Grimslöv
Tel: 0470-75 01 90, Mob: 0707-75 01 90
Fax: 0470-75 07 20
E-post: info@grimslovsjarnobygg.se
Öppettider:
Mån-fre 07.00-18.00
Lördag 09.00-13.00
ANNONSER
M L ENTREPRENAD
utför all slags grävning
Magnus Lundh, Södra Ebbön 1, 342 53 Lönashult
Mobil: 073-829 77 43
SO CK E N B L A D
4 2013
29
ANNONSER
Fotvård
i lantlig miljö
Skatelövsvägen 48
340 32 Grimslöv
Gör även hembesök.
Tel. 0470-75 00 63
Mob.070- 32 98 574
Med. Fotvårdsterapeut
Gunbritt Johansson
All målning
Låga priser
Sunessons
Måleri
Jörgen Sunesson
Mobil. 070-607 91 97
sunessonsmaleri@gmail.com
Tel/fax. 0470-75 41 47
Järnvägen 49 Torne 355 97 Växjö
www.tidforfotter.n.nu
VI HAR FULL SERVICE
I SKOGEN!
Vi köper alla sortiment
vill du annonsera
Kontakta redaktionen,
redaktionen@vastratorsas.se
Helsida 1.200 kr 180x250 mm, utfallande, 210x297 mm (3 mm utfall)
Halvsida 600 kr Liggande, 180x125 mm.
Liggande med utfall, 210x148,5mm ( 3 mm utfall)
Stående, 90x250 mm. Stående med utfall, 105x297 mm ( 3 mm utfall)
Kvartsida 300 kr Stående, 90x125 mm.
Sjättedelssida 150 kr Liggande, 90x80 mm
-Slutavverkning
-Gallring
-Röjning
-Flisning
-Markberedning
-Plantering mm.
Skogsinköpare:
Mats Petterson
Mobil: 073-026 61 93
E-mail: mats@ata.nu
Tel. 0472-361 00
Lönashults
Bilservice AB
Reparationer utav
Volvobilar och veteranbilar
Öppet Mån-tors. 7.00-18.00
Fre. 7-17.30
Lunchstängt 12-13
0470-757 016
Välkomna
Bengt-Eric
30
S O C KE N B L A D
4 2013
www.ata.nu
www.
namnat.se
ANNONSER
ÖVDENS FISKEVÅRDSOMRÅDE
Lektionsridning
Långridning i grupp
Ridläger för barn och vuxna
Fiskekort säljes av
Tommy’s Lanthandel
Lönashult
Årskort 150kr/person
Veckokort 50kr/familj
Dagkort 30kr/familj
Specialsnickeri
Möbeltillverkning av egendesignade möbler
samt specialtillverkning efter er ritning eller idé.
Torsåsby
0470-75 43 15
www.stallhinsegard.se
STALL
hinsegård
Foramen
Tandvård
Tandläkare
Peråke Runeson
Privattandläkarna
Kronoberg
Gunnar Gunnarsson
Rubbatorp 1, 342 53 Lönashult
Tel. 0470-75 71 37, 070-295 71 37
www.gunnarsmobler.se
Hantverksgatan 1
Älmhult
Tel. 0476-102 33
Välkommen
Tel. 0470-75 41 25, Fax. 0470-75 42 88, e-mail: tornekanot@telia.com
SO CK E N B L A D
4 2013 31
ANNONSER
Skatelövsvägen
Grimslöv
Välj tandvård
på hemmaplan!
GRIMSLÖVS FÖRENINGSLOKAL
www. foreningslokalen.se
foreningslokalen.
www.
Moderna lokaler för ALLA ändamål.
Vi servar hela familjen.
Vandrarhem, välutrustat godkänt kök,
Komplett AV-utrustning,
Tel. 0470-75 00 72
BO KUNGLIGT PÅ TORNE GÅRD
RUM OCH FRUKOST I HERRGÅRDSMILJÖ
Njut av den småländska
miljön på ett kungligt vis.
Huseby Bruks systergård
erbjuder närhet till natur,
bad och goda möjligheter
till fiske.
Lönashults Garnbò
Stick- virk- väv- garner, broderier
Öppet fre. 13-18 lör. 9-12
Övrig tid efter överenskommelse
0470-757 237 Välkomna Pia
Välkommen med din bokning!
Torne Gård, 342 53 Lönashult
Telefon: 0470-75 43 45, 0705-77 15 01
E-post: info@tornegard.se
www.tonegard.se
Edith Karlsson & Lars Bergström
Återvinningsstationer
för papper, hårdplast,
glas och metall finns i
Grimslöv, Torne och
Lönashult
ULVÖ
TORV AB
Kurt Johansson
Horgeboda Västra Torsås
342 53 Lönashult
Telefon 070-665 80 36
32
S O C KE N B L A D
4 2013
ALVESTA
RENHÅLLNING
Box 104
342 22 Alvesta
Tel. 0472-151 90
Fax. 0472-149 56
Bemannad Återvinningsstation
som dessutom tar emot grovavfall
typ möbler, ris, trädgårdsavfall,
byggavfall mm, samt farligt avfall
typ lysrör, färg/oljerester och dyl
finns i
Grimslöv, vid Föreningslokalen.
Öppettider: Ons-Fre 9-18 Lö 9-14
Lunchstängt vard 13-14
ANNONSER
Din lokale och fristående
fastighetsmäklare
Örjan Riis
www.landsbygdsmaklaren.com
Svelands Hästförsäkring
ger dig det lilla extra!
Bonusrabatt för friska hästar.
Veterinärvårdförsäkring livet
ut i A.1-försäkringen.
150 dagars behandlingsperiod
innan ny självrisk.
Vill du veta mer och få ett
försäkringsförslag, kontakta
vårt ombud!
Ture Pettersson 070-530 59 50
Ströbergs i Torne
Telefon 0470-75 40 08
L-G Persienn & Markis
Eliassons Skogstransporter
Skogstransporter, vägkantsröjning, fläckmarkberedning
och div. traktorkörning
Håkan Eliasson
Torsås by, 342 53 Lönashult
0705-75 00 58, hakaneliasson1@telia.com
Persienner, Markiser, Rullgardiner
Ring för prisuppgifter:
Mobil. 070-663 81 00
Lars-Göran Gustavsson
Opparyd, Västra Torsås, 342 53
Lönashult
Tel/Fax bostad: 0470-75 10 56
SO CK E N B L A D
4 2013 33
Behöver du en snickare?
BOSSE LINDS SNICKERI
Jag utför alla jobb såsom
reparationer, om- och tillbyggnad.
Mobil. 070-535 40 75
säkrast kvällar och helger
Birger Jonssons
Mureri
070-526 01 83
Möcklehult
342 53 Lönashult
Hönetorp Nyborg 342 52 Vislanda
Vid behov av skogskörslor kontakta:
Sandra Eriksson
Järnvägen 23, 355 97 Växjö
Tel. 073-5085978 finastolen@gmail.com
www.finastolen.se
Välkommen
Salong Agnetha
Klippning för helA fAmiljen
Tel. 0470-75 71 80
håldalavägen 6 lönashult
34
S O C KE N B L A D
4 2013
SKOGSENTREPRENÖR
Wallentin Landtborg
Långasten 340 32 Grimslöv Tel. 0476-280 07
Mobil. 070-273 89 47
LÖNASHULTS BENSIN & DIESEL AB
Bankkortstankning
När verkstaden är öppen är det tanka
och betala i kassan
till
Bensin 95
Bensin 96
Bensin 98
Diesel
Alkylatbensin
GRIMSLÖVS MATSERVICE
Skatelövsvägen 33, 340 32 Grimslöv
Telefon: 0470-750053
Mobil: 070-3372997
Mariann Salomonsson dipl zonterapeut
zonterapi – öronakupunktur
medlem i kroppsterapeuternas yrkesförbund
tel 0470-750 780
mobil 0708-223 383
Praktik
Grimslövs Föreningslokal
Källarplanet
Skatelövsvägen
340 32 Grimslöv
Pizzor, gatukök, kiosk, smörgåstårtor och tårtor.
Öppettider: Månd- fred: 16.00-21.00
Lördag: 13.00-21.00
Sön-o helgdagar: 13.00-20.00
Torv för alla tänkbara ändamål.
HYLTETORPS TORV AB
Elinshylte Västra Torsås 342 53 Lönashult
Telefon 0476-240 33
Mobil 070-540 92 16
KOMPETENS SOM
KVALITETSANSVARIG
BYGGNADSFIRMA
ARNE
GUNNARSSON HB
Kvarnholmen
Tel. 0470-75 60 01
0470 75 70 54
Försäljning av byggmaterial.
Slipning & behandling av golv.
Mattläggning, även i våtrum.
Murning, putsning.
Varsam renovering av
kulturbyggnader.
Kakel & klinker.
OMMY´
OMMY´
TT
SS
Lönashult
Lönashult
0470-757
0470-757
112
112
Vi mal färs,
finstyckar kött och
skivar pålägg, i butiken.
SO CK E N B L A D
4 2013 35
Västra Torsås
SO C K EN B L A D
nr 1 2014 kommer i mars V 12
TEMa torne
Sista manusdag 28 februari. Skicka till redaktionen@vastratorsas.se
Bild Daniella Markusson