Dela liv - leva tro om livet i den lilla gruppen

Dela liv – leva tro
... om livet i den lilla gruppen
Dela liv – leva tro
... om livet i den lilla
gruppen
Framställt av EFS referensgrupp för smågruppsarbete –
Ewa Aldrin, Johan Färnkvist, Peter Ljunggren, Hans
Lundaahl, Klas Lundström och Bodil Martinsson. Medförfattare är också Tony Guldbrandzén, Jonathan Andersson, Per-Eive Berndtsson och Daniel Nelsson.
Produktion EFS info Uppsala i juni 2001. Reviderad
september 2001. Telefon 018-169800.
Illustrationer Elisabeth Målqvist.
Art.nr. 4057. Beställs genom InformationsService telefon 018-16 96 00 eller e-post info@svenskakyrkan.se
Innehåll
Kära läsare!
Den lilla gruppen
Det lilla sammanhangets
stora fördelar
Gruppdynamik – kraftspel i grupp
... i början bara frågor
GUL – Guds Underbara Liv
Hemgrupper
Vad är vuxendialog
Alpha
UngdomsAlpha
Att finna sig själv...
Katekumenatet
Samtals- och Bibelstudiegrupp
Tolvstegsprogrammet
Studiecirklar
Länkar, kontakter och tips
sid 5
sid 7
sid 9
sid 11
sid 13
sid 16
sid 19
sid 23
sid 25
sid 27
sid 29
sid 30
sid 34
sid 35
sid 35
sid 36
Önskar du mer information?
I texterna finns inga telefonnummer eller
webbadresser. De finns samlade på sidan 36 under ”Länkar, kontakter och tips”.
På EFS webbplats www.lekmannaliv.nu hittar du
löpande uppdatering om smågruppsarbete och
detta häfte.
4
Dela liv – leva tro
Kära läsare!
Det tänks och samtalas mycket om smågrupper
just nu. Om vad begreppet smågrupper står för,
om hur man ska tänka kring befintliga grupper,
om nystart av grupper, om form, innehåll etc. På
alla dessa frågor finns det inga enkla färdigformulerade svar. Ingen utifrån kan säga hur smågruppsverksamheten ska utformas lokalt. Det måste varje
församling själv avgöra och
utforma efter behov, resurser, visioner etc.
Att komma fram till hur man
vill jobba med smågrupper i
sin församling kan och måste
få ta tid med bön, samtal, utvärdering, inhämtande och delande
av kunskap och erfarenheter.
I det arbetet kan det häfte som
du nu håller i din hand fylla en
funktion som information och
förhoppningsvis inspiration.
Här hittar du tankar rent generellt om den lilla gruppen,
tips och idéer kring olika metoder, litteratur, resurspersoner etc.
När vi har arbetat med det här
häftet, har vi utgått från den lilla
gruppen där huvudsyftet är att ge människor möjlighet att dela tankar, erfarenheter, frågor
om kristen tro och tvivel, om livet och om det
kristna uppdraget. Formerna för detta kan se väldigt olika ut. I det här häftet lyfter vi fram de mer
”verbala metoderna”. Samtidigt är vi medvetna om
att alla människor inte kommer till sin rätt i en
Dela liv – leva tro
5
sådan gemenskap. Även små gemenskaper med
mer praktisk inriktning kan vara väl så goda för
att komma Gud och varandra nära.
Många olika personer har bidragit med sina erfarenheter och tankar till detta häfte så skrivningarna kan se lite olika ut. En del är ganska personligt hållna medan andra är mer objektiva. Man
kan se innehållet i häftet som ett kalejdoskop med
en mängd olika bildskärvor och färger. Skaka om
och det bildas ett mönster, skaka igen och du får
ett nytt mönster. Gör det! Läs och ta till dig innehållet i häftet. Lägg mönster – se på det – lägg nytt
mönster tills ni får fram ett ”smågruppsmönster”
som passar din förening/församlings behov, uppdrag och vision idag.
Med önskan om Gud välsignelse!
Bodil Martinsson
6
Dela liv – leva tro
Den lilla gruppen
Har den lilla gruppen en plats i en kristen församling? Är det en grupp som vi kan utvecklas i eller
är det en grupp som blir instängd i sig själv? I
mångt och mycket handlar svaren på de frågorna
om vad vi gör det till, men i den lilla gruppen finns
stora möjligheter för att växa både i tro och i gemenskap med varandra och våra medmänniskor.
En av de stora sakerna i våra liv handlar om att
bygga relationer. Vi vill och behöver ha relationer
till Gud och till varandra. Gudsrelationen hjälper
oss att växa i tro. Relationerna till varandra ger
oss starka sociala nätverk som vi behöver i
flera olika situationer i livet.
När vi läser evangelierna och berättelserna om Jesus upptäcker vi att
han på många olika sätt byggde relationer. Han byggde relationer med och
mellan sina lärjungar de tolv
apostlarna. Han byggde vidare till en
stor skara kvinnor och män som han
mötte i olika situationer varav några är
nämnda vid namn. Det är också tydligt
att dessa höll ihop i mindre grupper efter Jesu död och uppståndelse.
På samma sätt behöver vi relationer både i tron
med Kristus genom Guds ord, genom nattvarden
och genom bönen. Men vi behöver också goda relationer med varandra – för det goda samtalet, för
gemensam bön, för att stötta varandra i våra olika
livssituationer.
I den kristna församlingen finns det ett antal exempel på goda mindre grupper som fungerar. Där
finns Vuxendialogen med det intensiva samtalet
Dela liv – leva tro
7
om livet, där finns Alpha och Beta-grupperna som
går direkt in på den kristna trons frågor. I S:ta
Clara kyrka finns hemgrupper som delar sig när
de blir för stora och är en gemenskapsform för
dem som hittar tro och vill växa i tro.
På sjuttiotalet talade vi om husförsamlingar där
unga familjer med barn gick samman och stöttade
varandra.
De små grupperna ersätter inte församlingsgemenskapen i kyrkan, men de kan bli en grupp som
hjälper oss att hålla fast vid tron, som kan be tillsammans och stötta varandra i olika livssituationer. Samtidigt kan de små grupperna bli
ansvarsgrupper som tar ansvar för gudstjänster
tillsammans med prästen vid något tillfälle, som
ordnar med praktiska saker i kyrkan eller på andra olika sätt.
Den lilla gruppen kan bli en viktig grupp för den
kristna gemenskapens förverkligande.
Tony Guldbrandzén
8
Dela liv – leva tro
Det lilla sammanhangets
stora fördelar
Mångfald är mode. Bilden kan vi hämta från den
Jämtländska midsommarblomsterängen. Var och
en på sitt sätt efter sin förmåga. Prunkande skönhet, betagande vackert.
Guds rike går fram genom de många
människorna. Alla behövs. Hela livet
alla dagar. Den kristna församlingen
består av en massa underbara unika
originalmänniskor. Teamtänkande är
nödvändigt och välsignat genomsyrande. Vi behöver se och uppmuntra
mångfaldstänkande i allt smågruppsarbete.
Egentligen utförs det mesta
församlingsarbetet genom diverse arbetslag. Från uttalat definierade smågrupper typ hemgrupper, bönegrupper, bibelstudiegrupper till mer
funktionsinriktade som lovssångsteam, dans o dramagrupp,
förebedjargrupp, diakonipatrull,
styrelser….(Fyll i själv med exempel)
De verksamhetsformer vi hittills sett
har mycket av laganda eller teamtanke
över sig. När jag betraktar arbetet i
S:ta Clara kyrka visar det sig att ca 50
olika grupper, team och arbetslag utför arbetet. I snäv mening kan vi säga att vi har 15
hemgrupper i gång (April –01) men i vid betydelse
så är det betydligt fler sammanhang som kan räknas till smågruppsinriktade. Det är alltså viktigt
och välbehövligt att vara vidsynt och inklusiv när
vi uppmuntrar till nytänkande, därför ska vi också
ge en eloge till det och de som burit upp och fortfa-
Dela liv – leva tro
9
rande bär upp mycket av församlings och
föreningsliv.
Stor och liten hör ihop.
Vad gäller EFS så har rörelsen i alla tider varit inriktad på smågruppstänkande. Exempel
”läsarmötena” i hemmiljö, 1800-talsväckelsens
nätverk som bildade missionsföreningar.
Dessa fanns med i församlingslivet som en inspirerande men också väckande, inte alltid bekväm,
resurs i församlingslivet – Svenska kyrkan.
När vi kommer samman för att fira gudstjänst så
är det en tilltalande tanke att man samlas i
den stora gudstjänsten för att tillbe Gud
och utrustas, för att sedan gå tillbaka till
vardagen och till det många gånger ganska
”vanliga och enkla” arbetet. Gudstjänsten
kan bli en festlig manifestation av levande
mångfald och också tydligt stärka sambandet mellan den lilla gruppen och den
gudstjänstfirande församlingen. Det som
sker i vardagen i de olika grupperna måste
bejakas och även stärkas genom konkreta
utmaningar inte minst genom förkunnelsen
och förbönstjänst. I huvudgudstjänsten kan
och bör vittnesbörd från fältarbetet få
komma med.
Församlingens ledare måste ”brinna” för
smågruppsarbete och målmedvetet arbeta
för smågruppernas växt och vård.
Vi behöver på nytt få syn på och bejaka det lilla
sammanhangets stora fördelar. Det är faktiskt
både bibliskt och enormt modernt. Vårt samhälle
ropar efter relationer.
10
Dela liv – leva tro
Gruppdynamik –
kraftspel i grupp
I varje grupp finns det en inbyggd spänning. Vissa
människor vill ha ordning och reda i en grupp och
tycker att det är viktigt att vara välanpassad. Andra människor vill uppleva lite spänning och är
ofta lite oliktänkande och kreativa. De kan uppfattas som störande och provokativa. Ibland uppträder dessa krafter helt öppet, ibland finns de mest
under ytan.
Tänk dig att dessa krafter slåss mot varandra
och du har lite förenklat vad man kallar
Gruppdynamik. Dynamik betyder kraftspel.
I en grupp behövs en viss anpassning
för att det inte ska bli kaos, men samtidigt behövs initiativ och personligheter.
Denna spänning behövs för att de ska bli
en utveckling av gruppen och dess deltagare. Om det ska bli en ”levande” grupp
är det viktigt att deltagarna ”bjuder på
sig själva” att de blir personliga utan
att för den skull bli alltför privata (fundera gärna på skillnaden). Blir det bara
välanpassat och ytligt eller formellt så blir det inte
särskilt givande för deltagarna i gruppen. Det är
inte heller bra att bli allt för privat och utlämnande. Denna gräns måste varje individ själv
känna.
Gruppen genomgår hela tiden någon form av utveckling. Eftersom varje individ ständigt befinnersig i förändring. Dessutom förändras gruppdeltagarna av det som händer i gruppen.
Dela liv – leva tro
11
Alla typer av grupper genomgår olika faser under
tidens gång. Man brukar tala om gruppens fyra faser.
Tillhörighetsfasen – Behov och förväntan i gruppen. ”platsar jag i gruppen?”
Smekmånadsfasen – ”Vilken härlig grupp vi är!”
Konfliktfasen – ”Jag tycker att vi har kört fast”
Samhörighetsfasen – ” Det här ger mig verkligen
något”
Den tid en grupp behöver för att genomgå en eller
flera faser kan variera från en träff till flera månader. Detta är bra för varje ledare att känna till.
Hur man agerar som ledare är naturligtvis A och
O för hur en grupp kommer att fungera. Man brukar dela in ledarstilen i tre olika grupper:
Den auktoritära ledaren (bestämmer allt utan att
fråga vad deltagarna tycker)
Den demokratiske ledaren (lyssnar in gruppens
önskemål och behov)
”Låt-gå”- ledaren (det är inte så noga, det får bli
som det blir) Du som är ledare fundera gärna på
vilken stil du representerar.
När det gäller grupper inom kyrkornas ram så eftersträvas oftast ”det goda samtalet”, inte diskussionen och inte det terapeutiska samtalet. Om ledaren känner att det börjar hamna utanför ramen
och att grupprocessen börjar bli okontrollerbar, är
det viktigt att ta hjälp av någon kunnig och klok
person som kan vägleda gruppen så att man hamnar på rätt köl igen.
Ewa Aldrin
12
Dela liv – leva tro
… i början bara frågor
Svenska kyrkan i Uddevalla har två församlingar.
Den ena heter Bäve och där finns en
LekmannaLiv-grupp. LekmannaLiv är ett samarbetsprojekt mellan Svenska kyrkan och
EFS för att öka lekmännens inflytande
och medverkan i församlingen.
Bäve är ett exempel på hur man kan arbeta bland annat med förnyelse av gudstjänsten i smågrupper. Även om situationen är unik från plats till plats, kan
de frågor man ställt sig i Bäve fungera
som stöd för andra som vill påbörja ett
smågruppsarbete för att förnya
gudstjänstlivet.
Gruppen i Bäve har funnits i snart fem år och
vuxit till 65 medlemmar. På en rundbrevslista
finns det ytterligare ett femtiotal namn. Gudstjänsten har karaktären ”utvecklas genom att förnyas” och formen en tydlig lekmannaprägel. Det
synliga resultatet är att varje söndag samlas 120140 personer till gudstjänst.
En av lekmännen i gruppen är Peter Ljunggren.
Han berättar varför smågruppsarbetet håller på att
utvecklas i Bäve:
– Vi har nått en gräns där vi inte klarar att möta,
se och bekräfta människor som kommer till oss och
medverkar i olika sammanhang. Om vi vill bli 200
personer, eller fler i gudstjänsterna, kommer det att
krävas ett annat sätt att organisera sig på. Det behövs en tydligare identitet och en annan möjlighet
att bekräfta människor på. Vi brottas med frågan
hur man gör för att människor ska känna sig
hemma när gruppen blir större. Detta är extra viktigt när det kommer nya människor till oss.
Dela liv – leva tro
13
Peter Ljunggren berättar att en av frågorna gäller
ledarskap. Ska den lilla gruppen ha en tydlig ledare eller räcker det med någon som låser upp lokalen?
– Tidigare har vi flera gånger hamnat i
ledarstyrda mönster där mötet människor emellan
kanske inte varit det som prioriterats högst. Gruppens plats i hierarkin har varit viktigare och det
har funnits behov av att ha kontroll. Detta har
förändrats under senare år, men inte riktigt
landat i något nytt arbetssätt. Frågan är
viktig i ett sammanhang där vi bygger
smågrupper och vi har inget färdigt
svar ännu.
Andra frågor som det samtalas
mycket om i Bäve är olika existerande modeller för smågruppsarbete och hur många
deltagare en grupp ska ha?
Hur gör man praktiskt
när en grupp bildas? Hur
går ett möte till och hur
styrs det? Hur är gruppen länkad till församlingen? Och vad har församlingen för beredskap
om det går snett i en
grupp…
– Något som kan vara
känsligt är hur länge en
grupp ska leva. Människor
kan se det som ett misslyckande när en grupp läggs ner, men så behöver
det ju inte vara. Den kan ha fullgjort sin uppgift
på ett bra sätt, säger Peter Ljunggren. Han fortsätter:
– En lösning kan vara att redan från starten
sätta en maxtid på till exempel tre år.
14
Dela liv – leva tro
– En viktig fråga är vilka mål gruppen ska ha
och vem som sätter upp dessa? Ska gruppen göra
det själv eller finns det övergripande mål för församlingen som ska arbetas in? Vilken hjälp finns
det att få för att sätta målen och stämma av verksamheten i gruppen gentemot mål?
Sammansättningen av gruppen kan vara viktig.
Ett sätt att få fram personer till gruppen är att tillämpa principen med ”den lediga stolen” – alltså,
alltid en tom plats när man samlas:
– Gruppen ber till Gud om att någon gäst eller ny
medlem ska få fylla den. Det ger ett tänkesätt att
gruppen är dynamisk och en lyhördhet för vem
Gud vill sätta i arbete i gruppen, säger Peter
Ljunggren. Han är noga med att poängtera
att Bäve är i samma situation som många
andra som vill arbeta med smågrupper:
– Ja, just nu är det mest frågetecken,
men efterhand så rätas frågorna ut till
svar, möjligheter och lösningar. Och den
processen är nog viktig i ett smågruppsarbete…
Dela liv – leva tro
15
GUL - Guds Underbara Liv
1998 samlades ledare och ungdomar från olika
platser i Sydsverige till distriktsungdomsting.
Frukten av det blev en nysatsning på ungdomsarbetet i Sydsverige som fick namnet GUL – Guds
Underbara Liv. GUL är i första hand tänkt som en
satsning för konfirmander och konfirmanduppföljning. Inspirerade, främst av Alpha, blev
GUL en cellgruppssatsning. Vi beslöt att mer målmedvetet samla ungdomar i cellgrupper där de bor
för att hjälpa dem leva som kristna i vardagen.
Att starta en cellgrupp
När vi började slogs vi av att det
inte var särskilt svårt att motivera
ungdomar till att samlas i en cellgrupp. Tydligen finns det ett behov av att samlas i en liten grupp
där gemenskapen till varandra och
till Jesus är tydlig. Finns det inte mer
än några få personer behöver man
inte fundera så mycket på hur man
formar gruppen. De man har är vad
man har att jobba med. Vi tror att
det finns ett värde att träffas även
om man bara skulle vara tre personer. Sen är det bra om det inte blir större grupper
än tio personer. Efter det kan det vara svårt att
behålla den intimitet, nära gemenskap som är utmärkande för cellgrupper.
Har vi varit många på en plats har det krävts en
uppdelning och då kan det ibland bli svårt. Vi har
försökt att tänka i relationer och förhoppningsvis
kan vi då slippa en massa onödiga spänningar
som kan skapa splittring. Olikheter är bra men
bara till en viss gräns. Ofta känner ledaren ungdomarna och vet hur långt dom kommit i tron, det är
16
Dela liv – leva tro
bra om en grupp också där är ganska homogen. På
det sättet kan man anpassa undervisning och
samtal efter det behov som finns i gruppen.
Vi bestämmer dag och tid när gruppen ska träffas
och arbetar för att skapa en regelbundenhet. Vi
uppmuntrar ungdomarna att träffas i hemmet.
Hemmet är för det mesta den plats där man kan
vara mest avslappnad.
Cellgruppsträffen
När man kommer till cellgruppsträffen är det bra
att inte bara veta när man börjar utan också när
man slutar. Kvällen struktureras så att man vet
hur lång tid man har till de olika momenten. En
erfarenhet är att det ofta är bönen som blir lidande om man inte har koll på tiden.
De flesta av våra cellgrupper börjar med
att fika tillsammans och då kan man
prata av sig och dela viktiga händelser.
Efter det är det dags för undervisningsdelen och den utformas på många olika
sätt - någon undervisar, samtal, högläsning
ur en bok eller bibeln. Det är viktigt att gruppen
själv hittar det som passar bäst. Det är viktigt är
att skapa en trygghet så att alla i gruppen vågar
dela med sig och vara aktiva.
Kvällen avslutas med att vi ber tillsammans.
Många av våra grupper har en bönedagbok där de
skriver in böneämnen och bönesvar. Det är viktigt
att ta tid till bön och att våga be för varandra.
Cellgruppen är en bra plats för att lägga händerna
på varandra vid förbönen och i kärlek betjäna den
som behöver det.
Vi försöker avsätta tid för bön i god tid innan det
är dags att gå hem. Det är bra om det även finns
lite tid till samtal efter bönen ifall de har hänt något speciellt under bönen.
Dela liv – leva tro
17
Ledaren
Vi har försökt att se till att varje grupp har en tydlig ledare. Gärna någon som kommit lite längre i livet och i sin kristna tro än de övriga i gruppen. Ledarens uppgift är att hjälpa gruppen att fungera
och växa. Hon får både ett praktiskt och andligt
ansvar. I och för sig i nära samarbete med gruppen men ledaren blir förhoppningsvis garantin för
att gruppen fungerar. Vi vill att cellgruppen är en
plats där var och en växer i sin kristna tro och vi
tror att det behövs ledare som kan leda människor
till möten med Jesus.
Cellgruppen är även en bra plats för att upptäcka och växa i de andliga gåvorna. Då behövs
mer än någonsin mogna ledare som på ett vist sätt
leder gruppen. Vi har mycket kvar att lära oss om
ledarskap och hur vi hjälper våra ledare att själva
växa.
Jonathan Andersson
18
Dela liv – leva tro
Hemgrupper
Den hemgruppstyp som här beskrivs hör hemma i
S:ta Clara kyrka, Stockholm. Systemet startades
upp i februari 1998 och utgick från några ”bönegrupper”. I April 2001 räknar vi 15 hemgrupper.
• Hemgruppsvisionen börjar hos individen. ”Var
och en” - det allmänna prästadömet i funktion. 1
Petr 4:10
• Vardagen - det vanliga livet erkänns med tydlighet. Kyrkan utanför kyrkväggarna. Skatten i
åkern, Matt 13:44. När åkerlivet högt uppskattas
och tas på allvar blir, egentligen är, vardagen
det främsta missionsfältet.
• Varje person har sitt speciella vardagssammanhang (sitt ”oikos” grekiskt ord för
hus, hem, familj etc), sina närmaste, familj,
vänner, arbetskamrater, grannar etc.
• I vardagen har vi vår huvudkallelse –
”att vara en liten Jesus för nästan”.
Missionsbefallningens ”GÅ UT” måste
mest innebära att var och en går till sitt
”oikos” och praktiserar det ”dubbla
kärleksbudet” . Matt 22:34-40
• Längtan handlar här om att få vara en
trovärdig Jesu tjänare.
• Hemmens betydelse. Vi samlas i små grupper i de naturligaste av miljöer.
Tanken är att genom de vanliga och naturliga kontakterna öppnas möjligheter för evangelisation. Vi
vill lära känna omvärlden. Vi vill finnas till för
nästan. Det kostar tid och verklig närvaro. De
kontakter vi får leder över i smågrupppssystemet.
Dvs vi inbjuder gärna till våra hem. Vår kyrka S:ta
Clara är en öppen kyrka, bokstavligen varje dag
mellan 10-17.
Dela liv – leva tro
19
Vi har en hel del utåtriktat arbete också, utanför
kyrkobyggnaden. Summan av alla de kontakter vi
har med stockholmarna blir ett stort ”oikos”.
Många av de ca 120 hemgruppsdeltagarna har
kommit genom gudstjänster, gatan och resp
individs speciella kontakter.
När väl en hemgruppsverksamhet av vår typ är i
funktion så tycks den växa av sig självt.
Våra huvudpunkter i hemgruppsvisionen är: 1. Evangelisation
2. Gemenskap
3. Diakoni
4. Bibelsamtal
5. Bön-förbön
Varje hemgrupp har sin utbildade ledare som är
avskiljd genom bön och handpåläggning i huvudgudstjänsten. Så fort en hemgrupp startar upp
måste ledaren börja söka efter en ny blivande ledare. Ledartypen vi önskar i våra hemgrupper är
den lyhörda tjänaren som älskar människor. Förebild är Jesus som han skildras i Joh 13 när han
tvättar lärjungarnas fötter.
Ledaren måste vara medlem i missionsföreningen
”S:ta Clara kyrkas vänner”. Vi är trogna vårt sammanhang S:ta Clara kyrka och därmed Svenska
kyrkan.
Ledaren måste självfallet bejaka huvuddelarna i
en ”evangelisk-luthersk” tro. Deltagarna i hemgrupperna har inget krav på sig att vara medlem i
föreningen eftersom hemgrupperna är
evangeliserande, men man är välkommen att bli
medlem om man så vill. En vanlig hemgruppskväll:
18.30 Fika – Gemenskap - ”Laget runt”. Hur har vi
det? Hur veckan varit? Samtalet kan bli mycket
20
Dela liv – leva tro
öppnande, ofta mycket personligt. Tiden fördelas
lika. Ledaren ser till detta.
19.00 Lovsång-tillbedjan-bön
19.20 Ordet. Någon form av bibelsamtal. Behovsinriktat
19.50 Bön – förbön
20.20 Clarainfo. Vad händer? Kanske förbereder vi
gudstjänstmedverkan. Vem gör vad?
20.30 Avslutning
Ordningen kan justeras till förmån för något pockande behov. Men i stora drag försöker vi hålla den.
OBS viktigt att inte hålla på för länge.
Vi samlas på samma kväll, helst. En
gång i veckan. 6-8 personer är en
lämplig storlek på gruppen. När gruppen växer sig större är det tid att dela
den, vilket ofta kan kännas lite ångestladdat. Det är bra att förbereda gruppen
på detta i god tid.
Den blivande ledaren som ”utbildats”
genom exemplet i gruppen tar över
ledningen för den nya. Här gives rum
för en spännande växtprocess mellan huvudledaren och den blivande. Det kan finnas flera
ledarämnen i en hemgrupp och det kan också leda
till vissa utmaningar för gruppen med flera
ledarämnen. En sådan grupp kan omvandlas till
en ”turbogrupp” dvs en ledarutbildningsgrupp för
blivande ledare. Här bör huvudledaren för hela
hemgruppssystemet gå in. En mycket spännande
pastoral uppgift.
Vi har hemgruppsledarsamlingar en gång i månanden. En gång per termin reser alla ledare plus
blivande bort en helg för fördjupning och ledarutveckling.
Dela liv – leva tro
21
Det börjar dyka upp bra material och utbildning
för smågrupper. Än så länge mest engelskspråkig.
Ute i stora världen pågår en enorm växt genom
smågrupper. Det liknar en tyst revolution. Den internationella väckelsen är mycket inspirerande.
Smågrupperna har en given framtid också i
Sverige och i våra sammanhang. Hans Lundaahl
22
Dela liv – leva tro
Vad är vuxendialog?
VuxenDialog är ett sätt att mötas som svarar mot
människors behov av samtal och nära relationer.
VuxenDialog bedrivs i små grupper. En tydlig
struktur och metodik ger var och en utrymme att
tala om sina erfarenheter och livsfrågor, lyssna
och reflektera.
Det har visat sig att det är lätt att misslyckas
med samtalsgrupper, därför har man tagit fram
denna metod.
Utgångspunkten är den enskildes erfarenheter och
upplevda behov. Ämnet kan variera. Här är några
exempel:
• Att vara tonårsförälder
• Att vara småbarnsförälder
• Mitt i livet: kris eller möjlighet
• Tro och tvivel
VuxenDialog handlar helt enkelt om ”det goda
samtalet” och alltså inte om terapi.
Det är viktigt att ha en utbildad ledare som kan
guida gruppen in i dialogprocessen. Ledarens uppgift är att tillsammans med gruppen skapa struktur och spelregler som är nödvändiga för att ge
varandra utrymme och skydd i gruppen.
Dialogträffen kan delas in i fyra delar:
Inledning, småprat i samband med fika.
Livsnäraberättelser (ljusrunda): Här får alla berätta sin livsnära berättelse utan att bli avbruten
eller kommenterad.
Eftersamtal.
Temasamtal/gruppreflekterande samtal. Ett
ämne till exempel, tro och tvivel.
Ledaren finns i gruppen för att hon/ han själv behöver delta i dialog, reflektion och uppleva nära
Dela liv – leva tro
23
relation till andra. Inte för att ledaren kan mer än
de andra.
Hur gör man?
Oftast startar man med ett offentligt föredrag, i ett
intressant ämne. Efter det inbjuder man människor att fortsätta samtalet i en liten vuxendialoggrupp.
Om du vill komma igång med VuxenDialog ta kontakt med ditt studieförbund.
Ewa Aldrin
24
Dela liv – leva tro
Alpha
1977 startade prästen Charles Marnham den första Alphakursen med tydlig anpassning till
nykristnas behov. 1990 kom Nicky Gumbel, präst i
Holy Trinity Church, Brompton i London in i bilden och genom hans försorg utvecklades Alpha.
Genom Alpha har Nicky velat nå sökarna och
kyrkoovana. I England har Alpha rönt stora framgångar och ca 700.000 personer har gått en Alphakurs. Alpha har spritt sig över hela världen 110
länder finns representerade. Ca 2 miljoner har genomgått en Alphakurs.
I Sverige är 230 församlingar igång med
Alphakurser. Ca 40% i Svenska Kyrkan resten spritt över frikyrkorna och
EFS.
En Alphakurs hålls 10 veckor, plus
en helg, fredag-söndag. Det går åt en
termin. Kursen gör sig bra i hemmiljö,
men de flesta genomför kursen i
församlingsmiljö. Alphaarbetet är ganska krävande, inte minst praktiskt. Därför behövs ett troget pålitligt och engagerat team som förbereder sig
och ställer upp hela kursen. I teamet ingår föreläsare och samtalsledare och dessa bör också vara
beredda på att jobba praktiskt.
En typisk Alpha kväll:
16-18 Matlagning
18.00 Ledarbön
18.30 En trevlig måltid. Man sitter med samma
bordsällskap hela kursen. En god fördelning 25%
kristna resten nytt folk.
19.15 Kvällens föreläsning
20.00 Fika, bensträckare. Det viktiga bordsamtalet där ALLA FRÅGOR ÄR TILLÅTNA.
Dela liv – leva tro
25
20.55 Kort avslutning
21.00 Slut
21-22 Städning och avslutande bön
Det är viktigt att hålla tiden!
Helgen fredag-söndag blir en gemenskapshelg med
fokus på den helige Ande. Syftet är bland annat
möjlighet att få uppleva den helige Ande. Många
kommer till tro under helgen. Helgen bör ligga mitt
i kursen.
De som anmäler sig till en kurs kommer huvudsakligen genom inbjudan människor emellan.
Kursen är klart kristet profilerad. Deltagaren
vet genom informationen vad han/hon får.
Samtalstonen och smågruppskaraktären
tycks passa många. Den som gått en Alphakurs får en god allmän kristendomsskola.
Man kan följa upp nykristna från Alpha i
liknande former exempelvis hemgrupper,
steget dit är kortare än till en ”etablerad”
gudstjänst.
Alpha ingår i ett större sammanhang
och ”metoden” är väl beprövad och erkänt användbar.
Den ger ett ny glädje och frihet åt
evangelisationsarbetet
Kostnader
Egentligen handlar det om ren självkostnad för
mat, material, logi under helgen etc. och rör sig
om ca 1000 kr/pers. Bidrag kan sökas hos församling, studieförbund, fonder etc men utgångsläget är att man betalar för sig själv.
Hans Lundaahl
26
Dela liv – leva tro
UngdomsAlpha
Ungdoms Alpha är ett relevant sätt att presentera
Jesus och vad kristen tro kan innebära. Det innehåller metoder som underlättar för att MTV-generationen ska få upp ögonen för Gud.
Dagens unga behöver känna sig älskade och se
en mening med tillvaron. Bibeln visar att det är genom Guds kärlek livet föds och blir hoppfullt och
meningsfullt. UngdomsAlpha vill vara med och
göra detta verkligt i ungdomarnas liv.
Upplägget på UngdomsAlpha liknar i stort ”vuxen”
Alpha, men det finns ett särskilt ledar- och
deltagarmaterial som riktar sig till arbete med
unga - i åldern 11-18 år. Specialanpassade alphakurser för unga i åldern 11-14 år och 15-18 år
finns inte på så många platser i Sverige idag men
det ökar från år till år.
En av de första platserna där ungdomsalpha hållits i Sverige var i Bovallsstrand på västkusten. Så
här berättar Marcus Karlsson om detta.
Ni har hållit ungdomsalpha i Bovallsstrand - hur
gick det?
Marcus: I Bovallsstrand har vi hittills kört två
ungdomsalpha, i huvudsak för konfirmander men
vi har även bjudit in andra ungdomar som t ex tidigare konfirmander och ungdomar från andra församlingar. Konfirmanderna har först gått igenom
en ungdomsalpha och sedan kompletterat med delar av en traditionell konfirmandundervisning som
inte ungdomsalpha täcker in. Till exempel
nattvardens roll, liturgi och kyrkoåret. Upplägget
har fungerat bra och en del av de som inte tänkt
konfirmera sig från början väljer att göra det. Man
blir så glad när man ser hur väl det fungerar och
hur många ungdomar som blir kvar i kyrkan. Genom ungdomsalpha kan vi få se unga ta ett steg
Dela liv – leva tro
27
närmare Jesus. Kursens upplägg innebär goda utvecklingsmöjligheter för ungdomarnas tro på Gud.
Hur fungerar det?
Det är upplagt som en kurs på 10 träffar plus en
helg tillsammans. Varje träff är 2,5 timmar lång
och innehåller en måltid, sånger/lovsång, ett föredrag om tro – olika ämnen täcker in helheten och
till sist följer diskussion och förbön i grupper. En
viktig sak att tänka på är att hålla på tiderna, att
man inte låter kvällen dra ut längre än den utsatta
tiden. Under helgen betonas undervisningen på
Helig Ande – förhållandevis mycket tid är
alltså avsatt till detta.
Vad ska man tänka på när man ska
hålla en kurs?
Ledare är viktiga, att det är goda ledare
som fungerar som förebilder. Att ledarna
har gått alpha eller ungdomsalpha själva
så de är hemma med upplägget. För ledare
har man hållit utbildning på två helger och
det är viktigt att ta tid för förbön tillsammans. Marcus berättar att man bör inte vara fler
än tolv per diskussionsgrupp plus gruppledare,
men han rekommenderar mindre grupper på ca
sex gruppdeltagare plus ett par gruppledare.
På den svenska hemsidan finns flera länkar till
UngdomsAlpha. Bland annat till församlingen
Mötesplatsen i Örebro (tillhör Nybygget) där de använt sig av ungdomsalpha i ett par år. De har
många bra tips och erfarenheter att dela med sig
av.
Johan Färnkvist
28
Dela liv – leva tro
Att finna sig själv…
Videokursen ”Att finna sig själv” används framförallt i upptäckargrupper, vilket innebär samtal i en
mindre grupp om livets frågor och om kristen tro.
Kursen har använts i grupper och församlingar
som representerar större delen av Sveriges karta
både vad det gäller geografi, församlingsstorlek
och kristen konfession. Den har en del likheter
med Alphakurserna.
Kursen består av åtta trettiofemminuters videoavsnitt. Dessa innehåller undervisning, intervjuer,
musik, drama och annat. Varje
avsnitt avslutas med samtalsfrågor. I kurspaketet ingår
också deltagarmaterial
samt en gedigen
ledarhandledning.
Huvudsyftet med
kursen är att ge
vanliga kristna
människor ett lättanvänt hjälpmedel för
att hjälpa sina
grannar och vänner att finna en personlig kristen
tro.
Exempel på innehåll i de olika avsnitten är; vad är
livets mening, att vara ärlig mot sig själv, vem var
Jesus, betydelsen av Jesu död och vad är frälsning. Andra avsnitt tar upp skuld och dåligt samvete, vem är kristen och livet med den Helige ande.
”Att finna sig själv” kan användas för studiecirklar inom Frikyrkliga Studieförbundet, Svenska
Kyrkans Studieförbund och KFUK-KFUM:s Studieförbund.
Per-Eive Berndtsson
Dela liv – leva tro
29
Katekumenatet
Ordet katekumenat kommer av grekiskans
”katechein” och kan översättas med ”att vägleda,
handleda, undervisa. Katekumenatet har i vår tid
återupptäckts och utvecklats till en vuxenpedagogisk undervisningsmodell med rötter i de första
århundradenas kristna församlingar.
Katekumenatet har, från att ha varit enbart en
metod för vuxnas förberedelse till dop, utvecklats
till en användbar modell också för redan
döpta, som tappat kontakten med
församlingen. Målet är att vägleda, handleda och undervisa
”sökarna” utifrån deras frågeställningar och förmågor.
Så här kan katekumenatet
beskrivas:
• Steg för steg till ett kristet liv
• Steg för steg med dem
som kommit en bit på väg
• Steg för steg in i en
gudstjänstfirande församling
Steg för steg
1. Välkomststadie - introduktion
och formatering av en grupp som består av sökare,
medvandrare och gruppvandrare. En präst är knuten till gruppen och närvarande vid behov. Lämpligt antal i en grupp är 6-8 personer.
2. Välkomstliturgi - presentation och välkomnande i en församlingsgudstjänst
3. Växandetid - delande av troserfarenheter och
fördjupning i kristen tro
4. Kallelseliturgi – i grupp eller i församlingsgudstjänst
30
Dela liv – leva tro
5. Fördjupning – oftast under fastetiden. Fördjupad undervisning, retreat
6. Dop/konfirmation/dopförnyelseliturgi – i samband med påskgudstjänst
7. Tid efter påsk – här avslutas
katkumenatsperioden. I några stift sker detta i en
sändningsgudstjänst med biskop.
Daniel Nelsson, kaplan i katekumenatet i
Sollyckans distrikt, Varbergs församling berättar:
Vårt katekumenatsarbete på Sollyckans distrikt
började med att jag letade efter hållbara och enkla
metoder för vuxenarbetet som dessutom kunde
göra rättvisa åt både församlings-tänkande och
kyrkoår. Från början arbetade jag rätt så ensam
innan jag förstod hur viktigt det är att alla i arbetslaget delar visionen. Vi behöver alla hjälpas åt.
Vi behövde hitta de som längtade efter Jesus, vilket i sig inte var så svårt efter som vi redan hade
många kontakter i våra grupper. Mottagande, kallelse och bekräftelse utformades i respektive gudstjänst och ganska snart beslöt vi oss för att försöka ligga i fas med kyrkoåret.
Efter ett tag hittade vi en bra och fungerande uppläggning. Vi börjar på våren en intressegrupp som
träffas fem gånger. Vill man sedan fortsätta studerar man den kristna tron under trefaldighetstiden.
Då kallas gruppen, som träffas åtta gånger,
katekumenatsgrupp. Alla ”sökare/vandrare” får en
medvandrare i tron. Under våren därpå börjar
fördjupningen med kallelse till dop, konfirmation
eller doperinran.
Efter det att stiftets församlingspedagog fick ansvar för undervisningen har min roll blivet mer att
finnas till hands för frågor i gruppen och att ha
enskilda samtal med varje vandrare. Tillsammans
Dela liv – leva tro
31
utformar vi liturgierna för mottagande, kallelse,
bekräftelse och sändning.
Vi har valt att lägga mottagande etc i vår ordinarie högmässa. Genom att göra det visar vi att detta
angår hela den gudstjänstfirande församlingen.
Vandrarna får se vilka som är deras medsyskon
och förebedjare under sin vandring i
katekumenatet. Det är lika starkt och äkta varje
gång det kommer ett kraftigt ja på frågan om församlingen vill be för vandrarna.
Församlingen reagerar med en sådan värme och
glädje över att få vara med när människor vill hitta
tillbaka till sin tro och till gemenskapen i församlingen.
Påsknattsmässan har varit ett arv av traditionen
som nu har fått tillbaka sin plats som festernas
fest. Vid förra årets gudstjänst var det helt fullsatt.
De som skulle döpas, konfirmeras eller säga ja till
sina doplöften fick stå i centrum. En kvinna uttryckte sådan glädje efteråt över att få ha varit
med om det yttre tecknet. Hon smordes med olja
och detta bidrog starkt till att hon kände att hennes dop blev bekräftat.
I år hade vi sändningen för första gången, där de
som vandrat fick berätta om sina upplevelser under katekumenatstiden. Vi sände dem ut i vardagen. De flesta valde att fortsätta i en hemgrupp
och ett par av dem sa ja till att vara textläsare i
gudstjänsten.
Katekumenatet har personligen betytt mycket för
mig. Kyrkoåret har plötsligt blivit levande och särskilt då fastan med dess tema om det kristna livet:
tro/tvivel, Jesus och ondskan, frestelserna, försoningen mm. Påsken har fått tillbaka sin plats
som årets höjdpunkt med påsknattsmässan, påsk-
32
Dela liv – leva tro
dagen med glädjen över Jesus uppståndelse,
pingsten med den Helige Andes gåvor till församlingen.
Vandrarna hjälper mig också att aldrig få slentrian
i de skatter vi har att förvalta: Guds
ord och sakramenten. Genom sina
frågor och sin respekt för dessa gåvor hjälper de mig att se med nya
ögon på vad Herren har gett oss.
Daniel Nelsson
Dela liv – leva tro
33
Samtalsgrupp
Välj tillsammans med dina vänner en aktuell och
intressant bok. Träffas några gånger och samtala
omkring det lästa. Det ger så många fler dimensioner att få dela tankar och funderingar omkring det
man läst, än att bara läsa boken i sin ensamhet.
Förslag på böcker: Den tredje åldern, om åldern
mellan 50 och 70 år. Föräldraskap, av Tommy
Hellsten eller 700 dagar av mitt liv, om stress och
utbrändhet.
Ibland kan det vara skönt att träffas enbart kvinnor och läsa böcker som: Duktig flicka, Kvinnors
vrede osv. Eller särskilda mansgrupper som kan
läsa böcker som tex. Män och manlighet.
Förenings/församlingsutveckling är ett ämne
som lämpar sig mycket väl att studera i cirkelns
form. Det kan handla om EFS Framtidsfrågor, ”På
EFS webbplats www.lekmannaliv.nu hittar du löpande uppdatering om smågruppsarbete och detta
häfte.”- om församlingsutveckling eller Dags att reflektera.
Bibelstudiegrupp
Det finns många intressanta och pedagogiska
bibelstudiematerial. Det nyaste i raden är Brytpunkter av Sven-Erik Fjellström. Det är en serie
studiehäften baserade på Bibel 2000. Det första
häftet heter ”Mer än brinnande buskar” och handlar om andra mosebok.
Söndagens bibeltexter är också ett förträffligt
bibelstudiematerial som utgivits i tre årgångar.
34
Dela liv – leva tro
Tolvstegsprogrammet
Är en modell för andligt växande.
Steg in i livet heter en nyutgiven bok av J Keith
Miller. Författaren visar på den djupt andliga kraft
som ligger i tolvstegsprogrammet. Men de tolv stegen, som en gång skapades av anonyma alkoholister, är inte bara till för människor med missbruksproblem. De är en framkomlig väg för alla som vill
hitta sitt verkliga jag och komma till rätta med sitt
liv.
För närvarande möts femton millioner människor i
veckan i SMÅ GRUPPER för att med tolvstegsprogrammets vägledning bearbeta skadorna i sitt
liv och sina relationer.
Författaren vågar utmana både kyrkan och tolvstegsrörelsen i sin strävan att ta människors sökande på allvar. Just därför har J Keith Miller hittat en andlighet som kan fungera i vår tid.
Vill du veta mer, ta gärna kontakt med Gunnar
Burman i Piteå som har jobbat en del med detta.
Studiecirklar...
... i övriga ämnen för att berika och utveckla livet.
Här är det bara din egen fantasi som sätter gränser!
Ta kontakt med studieförbundet för samtal om
lämpliga ämnen, litteratur och hjälp att komma
igång. Du får också rabatt på litteraturen när du
anmäler en studiecirkel.
Allt smågrupparbete som beskrivs i häftet kan
genomföras som studiecirkel och rapporteras till
ditt studieförbund.
Dela liv – leva tro
35
Länkar, kontakter och
tips
Om GUL
Webbplats: www.gulaceller.nu
Om Alpha och Ungdomsalpha
Webbplats: www.alphasverige.org Här finns också
många och bra länkar
Om ”Att finna sig själv”
Johanneskyrkan i Halmstads webbplats: http://
welcome.to/johanneskyrkan
Löpande uppdatering
På EFS webbplats www.lekmannaliv.nu hittar du
löpande uppdatering om smågruppsarbete och
detta häfte.
Telefon och adresser
KFUK-KFUMs studieförbund: Folkbildningsgården,
125 30 ÄLVSJÖ, Telefon 08-727 17 40, Fax: 08727 17 48.
Epost: kfuk-kfums.studieforbund@folkbildning.net
Webbplats: www.kms.nu
Här kan man hänvisa dig vidare till studieförbundets lokala avdelningar i landet.
EFS smågruppsansvarige: Bodil Martinsson, EFS,
751 70 Uppsala, telefon 018-169846. Epost:
bodil.martinsson@efs.svenskakyrkan.se
Gunnar Burman i Piteå kan nås på telefon 0911198 85.
36
Dela liv – leva tro
Litteratur
Litteraturtipsen kommer successivt att utökas på
webbplatsen www.lekmannaliv.nu
Boken ”Frivilliga grupper” handlar bland annat om
gruppdynamik, relationer och olika personlighetstyper. Författare: Barbro Lennéer-Axelsson och
Ingela Thylefors. Utgiven på Natur och Kultur.
Dela liv – leva tro
37
38
Dela liv – leva tro
Dela liv – leva tro
39
Info juni 2001. Senaste revidering september 2001. Art.nr. 4057.