Stockholm Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB 2013-2014 Innehåll 1. Kort presentation av Plusgymnasiet ......................................................................................... 3 2. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse ............................................................. 5 2.1 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden ............................................................................................. 5 2.2 Lokaler ....................................................................................................................................... 5 2.3 Funktioner ................................................................................................................................. 5 2.4 Finansiering och Elever .............................................................................................................. 6 2.5 Elevinflytande ............................................................................................................................ 6 3. Systematiskt kvalitetsarbete - huvudmannen ........................................................................ 7 3.1 Metoder och uppföljning .......................................................................................................... 7 4. Kvalitetsarbetet på Plusgymnasiet i Stockholm ..................................................................... 8 4.1 Skolans kvalitetshjul .................................................................................................................. 8 5. Fokusområden för läsåret 2013/14 .......................................................................................... 10 5.1 Höstterminen .......................................................................................................................... 10 5.2 Vårterminen ............................................................................................................................ 10 6. Resultat och analys av kvalitetsarbetet 2013/2014 .............................................................. 11 6.1 Uppföljning och analys av fokusområden 2013/14 ................................................................. 11 6.2 Uppföljning och analys av kunskapsresultat ........................................................................... 12 6.3 Uppföljning och analys av värdegrundsarbetet ....................................................................... 20 6.4 Uppföljning och analys av upplevd kvalitet ............................................................................. 22 6.5 Uppföljning av ändamålsenliga resultat .................................................................................. 23 7. Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/2014 ................................................ 24 8. Fokusområden och handlingsplan inför 2014/2015 ........................................................... 25 2 1. Kort presentation av Plusgymnasiet Plusgymnasiet Stockholm startade 2010 och ingår i Plusgymnasiet AB som i dag består av totalt 15 gymnasieskolor, från Sundsvall i norr till Malmö i söder. Plusgymnasiet AB ingår i sin tur i Academedia AB sedan juli 2011. Plusgymnasiet Stockholm ligger i Liljeholmen med närhet till tunnelbanestationen Liljeholmen samt tvärbanan och bussar. Under sommaren kommer skolan att flytta till andra lokaler på Kungsholmen. Plusgymnasiet i Stockholm erbjuder både högskole- och yrkesförberedande program: ü Barn och fritidsprogrammet, inriktning fritid och hälsa, (Träning & ledarskap) ü Ekonomiprogrammet, inriktning ekonomi ü Estetiska programmet, inriktning musik (Artisten) ü Estetiska programmet, inriktning teater (Skådespelare) ü Hantverksprogrammet, inriktning frisör ü Hantverksprogrammet, inriktning övrigt hantverk, (Hudvård & spa) ü Hantverksprogrammet, inriktning övrigt hantverk (Stylist) ü Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning samhällsvetenskap Skolan rekryterar i huvudsak elever från Stockholms län men även från andra län i Sverige. Bland annat Åland, Blekinge, Kiruna och Sörmland. Majoriteten kommer dock från Stockholms stad och från Huddinge, Haninge, Botkyrka och Södertälje kommun. Flickor utgör en större del av elevunderlaget, cirka 80 procent av skolans elever är flickor. Skolan är mångkulturell där elever med bakgrund från annat land än Sverige utgör en stor andel av skolans elevantal. Skolan har 37 elever som läser svenska som andraspråk och 30 som läser modersmål. Till höstterminen 2013 började 132 elever i årskurs 1. Den 1/9 fanns totalt 358 elever på skolan. I mars 2014 fanns totalt 350 elever på skolan fördelade på åtta program. Antal elever Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt åk 1-4 Internationell Ekonomi (EK) Artisten (ES) Skådespelare (ES) Frisör (HV) Stylist (HV) Hudvård och spa (HV) Samhällsvetare (SA) Träning och ledarskap (BF) 16 - - 16 14 50 14 11 13 12 7 12 37 12 13 6 1 55 43 8 18 7 27 142 14 66 34 IMPRE 3 4 IMPRO BF 4 1 IMPRO HV 9 4 IMYRK HV 1 Totalt 134 102 114 Tabell 1 visar uppgifter ur skolans elevadministrativa system per den 2014-03-01 7 5 13 1 350 3 Inför läsåret 2013/2014 skedde en del förändringar av framför allt elevhälsoteamet. Vi anställde en heltids specialpedagog, förstärkte kuratorstjänsten från 40 % till 60 % och anställde en ny skolsköterska på 40 %. Vi tillsatte också en förstelärare på 100 % i augusti. Sen tidigare hade vi en studie och yrkesvägledare på 85%. En resurslärare på 80 % började i januari. Under vårterminen förstärkte vi elevhälsans funktioner ytterligare. Skolsköterskan arbetar nu 60 % och kuratorn 80 %. Utöver detta förstärkte vi den specialpedagogiska resursen genom konsulter som arbetat hos oss 300 timmar från april till juni månad. Vi har också haft ytterligare 75% stödlärare under vårterminen. Inför läsårsstarten hade vi 8 nya medarbetare varav 6 var lärare. Vid läsårets start fick vi en sjukskrivning av en matematiklärare som pågick under hela läsåret. Vi hade svårt att hitta en ersättare som var behörig och det gjorde att undervisningen blev lidande. Kompensatoriska insatser har gjorts under året. I övrigt så slutade 5 lärare under året som ersattes av behörig personal. Tabellen nedan ger mer ingående information om personalstyrkan. Uppgifterna är från juni 2014 och innefattar de förstärkningar som gjorts under året. Antal tjänster totalt 32 (29,2) Antal lärartjänster, heltid 24,5 (22,6) Övrig personal 7,5 (6,1) Antal personal per 100 elever (beräknat på 350 elever) 9,1 (8,3) Antal lärare per 100 elever (beräknat på 350 elever) 7,0 (6,5) Antal lärare med behörighet/legitimation, icke yrkesämnen 9 legitimerade lärare. 8 behöriga lärare som väntar på sin legitimation. Antal yrkeslärare med behörighet/legitimation 1 legitimerad yrkeslärare, 6 obehöriga yrkeslärare. Tabell 2. Fördelning av tjänster läsåret 2013/2014. Uppgifter från juni 2014 (inom parentes mars 2014). 4 2. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 2.1 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Plusgymnasiets ledstjärna är att hjälpa elever och medarbetare att uppnå sin fulla potential. I arbetet mot denna ledstjärna spelar skolans grundläggande värderingar en viktig roll eftersom de syftar till att visa vägen mot en positiv och tydlig kultur på skolan. Våra värderingar gäller för alla på Plusgymnasiet, såväl elever som medarbetare, och är lika enkla som viktiga: Jag bryr mig, Ömsesidig respekt, Tydlighet För att beskriva hur Plusgymnasiet rent praktiskt ska jobba med skolans värderingar och ledstjärna har man tagit fram PPM, som står för Plusgymnasiets Pedagogiska Modell. PPM innehåller följande ledord som ska prägla undervisningen: driva, utmana, våga, testa, skapa och dela. När PPM introducerades på skolan genomfördes seminarier där specifika delar ur PPM lyftes och diskuterades, bl.a. kunskapssyn, ledorden, mentorskapet, PSP (elevernas personliga studieplan) och bedömning. Försteläraren på skolan har under läsåret genomfört lektionsbesök och därefter haft uppföljning med feedback och diskussion kring hur pedagogerna jobbar med PPM. Fokus på lektionsbesöken har varit ledorden som ska stimuleras i verksamheten samt strukturen för lektionerna och uppgifterna, för kvalitet och samsyn. 2.2 Lokaler Skolan har generellt ändamålsenliga lokaler för sina utbildningar. För vissa ämnen och moment har skolan dock hyrt in sig i externa lokaler för att leva upp till de krav som finns för till exempel ventilation och laborativ utrustning. För naturkunskap hyr skolan laborationssal hos Didaktus Liljeholmen. För nagelmoment i ämnet hantverksteknik har undervisningen bedrivits i Scratch salong på Bjurholmsplan. Varje elev får tillgång till en egen dator under sina tre års studier. Skolan har trådlöst nätverk och projektorer i alla klassrum. Datorn är en viktig del av undervisningen. Det finns kurslitteratur i alla ämnen. Alla specialsalar för karaktärsämnen är utrustade med materiel för att eleverna ska nå målen i kurserna. Biblioteket har under våren kompletterats med mer litteratur, samt möblerats med studieplatser, för att på ett bättre sätt attrahera elever att utnyttja biblioteket. Mer beskrivning om hur biblioteket har utvecklats nedan. 2.3 Funktioner I skolans elevhälsoteam ingår biträdande rektor, studie- och yrkesvägledare, specialpedagog, kurator och skolsköterska. De regelbundna mötena har utökats under året och under våren har elevhälsoteamet träffas vid tre tillfällen varje vecka, två timmar per tillfälle. Skolpsykolog har deltagit i elevhälsans möten 5 ggr under vårterminen och skolläkare har deltagit 3 ggr. Arbetet med att ge eleverna särskilt stöd har utvecklats under året. Vi har resurslärare som ger riktat stöd till elever i behov av särskilt stöd, samt möjliggör prövningar för 5 de elever som har behov av det. Vi har under våren även erbjudit eleverna läxhjälp tre eftermiddagar per vecka i samarbete med My Academy. Skolan har en lärare som är pedagogiskt utvecklingsansvarig, tillika förstelärare, vars uppdrag är att handleda kollegor i det pedagogiska uppdraget, främst de lärare som är obehöriga (ex vissa yrkeslärare). Skolan har samarbetat med Lugna Gatan som haft en skolvärd på skolan varje dag. Lugna gatan är en del av Fryshusets verksamhet och deras arbete går ut på att integrera unga människor i samhället genom närvaro, engagemang, upplysning och arbete. Skolvärdens uppdrag på skolan är att finnas till hands för eleverna på deras raster, arbeta förebyggande mot kränkningar och mobbing, samt vara en extra vuxen förebild och kontakt för eleverna. En annan ny funktion är att skolan har en biblioteksansvarig person på 50 %, som ansvarar för att biblioteket är systematiserat och uppdaterat, är tillgängligt för alla elever, samt ger information och tips om litteratur till eleverna. Både för studiearbetet men också för att stimulera till elevernas egna läsande. 2.4 Finansiering och Elever Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. Till höstterminen 2013 hade skolan 113 förstahandssökande elever. När skolan startade i augusti hade vi 132 elever i årskurs 1. Vi har bitvis har ett tufft uppdrag med många elever som har dåliga betygsresultat från grundskolan, bristande motivation, svårigheter i skolarbetet och psykosocial problematik. De som antogs till årskurs 1 hade i sina grundskolebetyg medelvärdet 179,9 poäng. Spridningen var 80 – 297,5 poäng. Skolan har i dagsläget 153 elever som sökt till skolans utbildningar i första hand inför läsåret 2014/15. Skolan har planer för att ta emot 172 nya elever till höstterminen. 2.5 Elevinflytande Skolan har ett elevråd som träffas regelbundet tillsammans med rektor och utsedd lärarrepresentant. Elevrådet består av elever som blivit utvalda av sina respektive klasser på ett demokratiskt vis. Representanterna tar upp frågor på klassens mentorstid som ska föras vidare till elevrådet. Lärarrepresentanten ansvarar för att hjälpa elevrådet med struktur och verkar som elevernas språkrör till andra medarbetare på skolan. Frågor som diskuterats under året och där elevrådet haft stor delaktighet är de nya lokalerna samt frågan om vi ska ha matkort eller matsal i nya skolan. Likaså har elevrådet varit delaktig i att diskutera och få information om arbetet med att åtgärda de brister som påtalats av Skolinspektionen 6 3. Systematiskt kvalitetsarbete - huvudmannen 3.1 Metoder och uppföljning Syftet med vårt kvalitetsarbete är att utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja våra elevers kunskapsresultat samt att elever och medarbetare är nöjda med sin skola. Förenklat ser arbetshjulet för förbättringsprocesser ut enligt nedan: Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål som vi sätter tillsammans. Arbetet under läsåret utgick från en lägesbedömning och avslutades med resultatutvärdering. Däremellan följde vi regelbundet upp arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Centrala resultat som lagts till grund för resultatutvärdering är betygsresultat, nationella prov och enkätresultat. Vårt kvalitetsarbete utgår därför från tre perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Här handlar det om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. 7 4. Kvalitetsarbetet på Plusgymnasiet i Stockholm Det har funnits brister i det systematiska kvalitetsarbetet på skolan. Det var ett av de områden som fick kritik i Skolinspektionens beslut. Arbetet har inte varit tillräckligt och inte omfattat alla delar av skolans arbete och det uppdrag skolan har. Bland annat har analyserna varit bristfälliga och inte skett tillsammans med personal och elever. Arbetet har inte heller dokumenterats tillfredsställande. För att komma tillrätta med de brister som fanns har skolan gjort ett omtag i denna fråga och riktat ett större fokus på kvalitetsarbetet och personalens och elevernas delaktighet i detta arbete. Skolan har haft en arbetsgrupp, bestående av skolans ledningsgrupp, som styrt utvecklingsarbetet. De fackliga företrädarna har fungerat som referensgrupp. Ledningsgruppen har under vårterminen tagit fram ett kvalitetshjul, implementerat det och börjat arbeta efter det. Från och med februari har kvalitetshjulets olika delar följts. Personal har varit delaktig och gemensam mötestid på onsdagar har använts till utveckling av kvalitetsarbetet med diskussioner och analyser. I juni har även heldagar använts, efter det att eleverna gått på lov. Eleverna har varit delaktiga i analyser gällande NKI-enkäten (Nöjd Kundindex) och elevrådet har varit med i diskussioner kring hur skolan kan bli bättre på olika sätt. Även vårdnadshavare har bjudits in att delta i kvalitetsarbetet, genom bland annat brev som gått ut till alla. 4.1 Skolans kvalitetshjul Skolans kvalitetshjul innehåller både processer och checkpoints. Det syftar till att säkerställa att processer startas och följs upp samt att viktiga årliga aktiviteter planeras in under året i kalendariet. Kalendariet i sin tur innehåller alla aktiviteter kopplat till en ansvarig person för hela läsåret. 8 Kvalitetshjulet som en visuell modell togs fram i mars månad. Många av processerna finns sedan tidigare, nya har lagts till eller utvecklats. De analyser som görs kring NKI, kursutvärderingar, kunskapsresultat och utvärdering av övergripande mål och examensmål utgör underlag för att ta fram nya fokusområden inför nästa läsår, samt handlingar kopplade till dessa. Allt samlas i skolans handlingsplan för läsåret 2014/15. Den görs klar och implementeras i augusti innan elevernas skolstart. Alla resultat- och analysdelar i kvalitetshjulet är kopplade till de övergripande målen i läroplanen. Nedan finns en sammanställning av vilka av de övergripande målområdena som mäts och utvärderas i de olika resultat- och analysverktygen i kvalitetshjulet. Läroplanens Kunskaper Normer och Elevernas ansvar Bedömning övergripande mål värden och inflytande och betyg Resultat och analysverktyg NKI - undervisning x X x x NKI - Studiemiljö x (värdegrund) Kursutvärdering x X x x Betygsprognos x x Elevavstämning x Utvecklingssamtal x X x x Kunskapsresultat x x Tabell 3 visar hur de övergripande målen i Läroplanen mäts och utvärderas i kvalitetshjulet. 9 5. Fokusområden för läsåret 2013/14 5.1 Höstterminen Ett viktigt underlag för skolans utvecklingsarbete har varit Skolinspektionens rapport och beslut efter tillsynen som genomfördes i december 2012. Beslutet kom i april 2013 och den var, tillsammans med skolans egen analys av sina resultat, grunden för skolans utvecklingsarbete under höstterminen 2013. Skolan tog då fram och arbetade med följande fokusområden: • Trygghet och studiero (normer och värden) • Måluppfyllelse - andelen icke godkända betyg (kunskaper) • Övriga övergripande mål i läroplanen (arbete och samhällsliv, ansvar och inflytande) Målet med detta arbete var att höja medvetandegraden av de övergripande målen i läroplanen på skolan, samt vad skolan kan utveckla för att eleverna ska nå dem i högre grad. Målet var också att öka elevernas måluppfyllelse i de olika kurserna, då andelen icke godkända betyg var hög. Resultatet från föregående års enkätundersökningar samt betygsresultaten låg till grund för ett analysarbete tillsammans med all personal under två dagar i augusti 2013, som resulterade i en handlingsplan för vart och ett av fokusområdena (se punkt 6). Uppföljning av måluppfyllelsen har skett genom att visualisera antalet F för varje månad. Arbetet utvärderades i juni 2014. 5.2 Vårterminen Vid ett återbesök av Skolinspektionen i december 2013 konstaterades att skolan fortfarande hade brister inom fyra områden, vilket resulterade i att skolan förelades med vite. Skolan har arbetat intensivt under innevarande termin för förbättra och utveckla dessa områden. • • • • Särskilt stöd Systematiskt kvalitetsarbete Ändamålsenliga lokaler Skolbibliotek Målen för samtliga av dessa områden har varit att uppfylla de krav som finns enligt skollag och författningar och bygga en struktur för arbetet med dessa frågor som håller en hög kvalitet framåt. En styrgrupp har lett arbetet med att åtgärda bristerna. Styrgruppen har bestått av Verksamhetschef från Plusgymnasiet, rektor, representant från Plusgymnasiets styrelse, expert inom särskilt stöd, samt ytterligare resurspersoner med erfarenhet av kvalitetsarbete. 10 En arbetsgrupp har tillsatts för vart och ett av bristområdena. Skolans lärare och annan personal har deltagit i arbetet och varit en betydande del av varje arbetsgrupp med stort engagemang och vilja att utveckla skolan. Varje grupp har haft en ansvarig ledare och respektive grupp har träffats regelbundet för att göra avstämningar och föra arbetet framåt. Varje grupp har arbetat utifrån en handlingsplan som tagits fram tillsammans för varje bristområde. Handlingarna svarar mot den motiveringstext som finns i Skolinspektionens beslut för varje område. Extra resurser har satts in från Plusgymnasiet och även AcadeMedia för att möjliggöra arbetet och rätta till bristerna. Styrgruppen har haft avstämningar varje vecka och kontrollerat att arbetet i respektive arbetsgrupp följer de handlingsplaner som tagits fram. Utvärdering av arbetet har skett i juni, när alla processer avslutats för läsåret. 6. Resultat och analys av kvalitetsarbetet 2013/2014 6.1 Uppföljning och analys av fokusområden 2013/14 Specifika resultat för fokusområdena ”Måluppfyllelse – andelen icke godkända betyg” och ”särskilt stöd” redovisas nedan under kunskapsresultat. Specifika resultat för ”Trygghet och studiero” redovisas nedan under värdegrundsarbetet samt upplevd kvalitet. Utvecklingsarbetet kring våra fokusområden har resulterat i högre medvetenhet kring kvalitetsarbete på skolan. Vi har haft en stor delaktighet med all personal och elever i flera av utvecklingsområdena. Elevrådets representanter säger att de tycker att skolan har utvecklats mycket inom dessa områden i rätt riktning. Den förändring som märks mest på skolan är att det är en större trygghet och en trevlig stämning på skolan. Här har våra åtgärder med skolvärd, tydliga ordningsregler och gemensamma diskussioner i personalgruppen samt på föräldramöten varit betydelsefulla. Denna brist var en av flera som Skolinspektionen bedömde att skolan åtgärdat vid återbesöket i december 2013. När det gäller fokusområdet ”arbete och samhällsliv” har vi under året arbetat med studie- och yrkesinformation i alla klasser som varit anpassad för deras respektive program/yrkesutgång. Vi har märkt att det varit svårare att fånga våra elever i samhällsvetenskapliga programmet i dessa samtal, då deras vägar framåt är så många och lite mer oklara jämfört med yrkesprogrammen. Fokusområdet ”ansvar och inflytande” har inneburit att elevrådet fått stöd av en lärarrepresentant som haft som uppgift att hjälpa elevrådet med struktur och även vara deras språkrör till personalen på skolan. När vi gjorde vår handlingsplan i augusti diskuterade vi att vi ska låta eleverna få inflytande över varierande examinationsformer. Vi har också arbetat med att använda Schoolsoft på ett mer enhetligt sätt. Försteläraren har haft som uppgift att stödja lärare utan utbildning/nya 11 lärare i hur systemet ska användas. I våra utvärderingar med eleverna ser vi att detta är ett område vi ska fortsätta arbeta med, för att på ett ännu bättre sätt ge tydlig information till eleverna om målsättningar, innehåll, planering och bedömning i de olika kurserna, samt ge dem inflytande över utbildningen. Erfarenheten av arbetet med fokusområdena under året har varit att det är viktigt med uppföljningar regelbundet, för att hålla kvar fokus hela året. Vi tycker själv att det är något vi behöver utveckla vidare. Därför har vi inför nästa år lagt in avstämningar av vår handlingsplan i alla fyra perioder i kvalitetshjulet, samt som en regelbunden punkt på arbetslagens möten. 6.2 Uppföljning och analys av kunskapsresultat Kunskapsresultat och analys för avgångselever Nedan framgår hur många elever i respektive avgångsklass som fick gymnasieexamen respektive studiebevis. I skrivande stund saknas möjligheter att jämföra detta resultat med riksgenomsnitt eller motsvarande då dessa inte publiceras i den nationella statistiken förrän i december 2014. Pga att GY 2011 nu har fått fullt genomslag är även historiska jämförelser svåra att göra eftersom beräkningsgrunderna för olika resultatmått förändrats. Av tabellerna nedan framgår dels skolans historiska värden, dels aktuella betygsresultat utifrån resultatmåtten för GY 2011. Värt att observera i sammanhanget är att andelen elever behöriga till högskola 2013 baserades dock på elever med slutbetyg medan andelen med examensbevis 2014 baseras på alla elever. Detta innebär att andelen elever med examensbevis 2014 kan förväntas vara lägre än andelen behöriga till högskola 2013. Alla skolans program har inte funnits i tre år och har därmed inte några avgångselever ännu. Resultaten för introduktionsprogrammens elever ingår i den totala sammanställningen för respektive nationellt program. Totalt alla elever Stylist (HV) Spa (BF) Musik (ES) Sam (SA) Antal elever Antal gymnasieexamen 2014 Antal yrkesexamen 2014 Antal studiebevis 2014 Andel examen (yrkes + studie) 2014 Andel högskolebehörighet 2013 Rikssnitt högskolebehörighet 2013 111 17 50 44 60% 83% 54 -- 44 10 81,5% 92% 85% 10 -- 6 4 60% 87% (OV) 83%(OV) 6 4 -- 2 67% --- 41 13 -- 28 32% 62% 92% Tabell 4 visar andelen gymnasieexamen och yrkesexamen jämfört med tidigare års högskolebehörighet. 12 Stylist (HV) Spa (BF) Musik (ES) Samhäll (SA) Meritvärde 2014 Meritvärde 2013 13,1 12,8 12,7 12,6 13,1 12,5 (OV) --12,3 Rikssnitt meritvärde 2013 13,8 13,4 (OV) 14,8 14,7 Tabell 5 visar den genomsnittliga betygspoängen per program. Observera att programmet Spa, tidigare var ett omvårdnadsprogram. På samhällsvetenskapliga programmet har vi störst andel elever som inte går ut med godkänd examen. Enbart 13 av 41 elever får en gymnasieexamen. Det är även på detta program vi har störst andel F. Andelen F/- (betygsunderlag saknas) är på samhällsvetenskapliga programmet 34 %. När vi jämför med hantverksprogrammet, inriktning stylist är det 44 av 54 som har en yrkesexamen. Här är andelen F/(betygsunderlag saknas) 6 %. Av de elever som ej når godkänd examen har 59 anmält sig till vår sommarskola. Sommarskolan pågår ännu, så exakta uppgifter om vilket resultat den gett finns inte i skrivande stund. Hittills har 50 godkända betyg inkommit till rektor. Vi ser ett tydligt samband mellan elevers höga frånvaro och gymnasieexamen. Av de elever som inte fått en gymnasieexamen är den genomsnittliga närvaron endast 51 %. Skolan har arbetat mot en ökad närvaro genom att ringa hem till elever som varit frånvarande och mentorerna har haft coachande samtal med dem om deras motivation och vikten av att komma till skolan. Vår slutsats i utvärderingar av kunskapsresultaten är att skolan i sin undervisning inte i tillräckligt hög grad lyckas skapa relationer med eleverna, motivera dem och utgå från deras förutsättningar och behov. Det framgår också i den utvärdering vi gjort med eleverna kring den upplevda kvaliteten. Lärarna anser också själva att de inte är tillräckligt samsynta i exempelvis bedömningsfrågor. Skolan har arbetat med denna problematik bland annat genom att försteläraren handlett obehöriga lärare i diskussioner och samtal om planering och bedömning. Vi har också haft tillfällen då alla lärare i hantverkskurserna diskuterat betyg och bedömning. Rutinerna kring elevernas frånvaro har hanterats väldigt olika av mentorerna. Vissa har följt upp elevernas frånvaro noggrant enligt rutinen som finns medan andra har låtit det gå för lång tid innan åtgärder vidtagits. Skolan behöver också på ett bättre sätt tydliggöra de mål eleverna ska uppnå och vilka kunskapskrav som de bedöms mot, samt utveckla den formativa bedömningen. Sammantaget visar våra resultat att vi måste bli betydligt bättre på vårt kompensatoriska uppdrag, så att vi lyckas få alla elever att nå målen för utbildningen och därigenom ges möjlighet att ta sig vidare i utbildningssystemet eller till arbetsmarknaden. 13 Kunskapsresultat och analys för årskurs 1 och 2 Vi har valt att redovisa elevernas resultat utifrån olika parametrar. Först vill vi få en bild av hur resultaten ser ut för varje klass och årskurs. Därefter har vi valt att titta på ämnen och ämnesgrupper, för att få en bild över i vilka särskilda ämnen och kurser vi behöver göra extra insatser i under kommande läsår. Åk 1, betygsfördelning totalt av samtliga kurser, klassvis fördelat procentuellt per betygsnivå Åk 2, betygsfördelning totalt av samtliga kurser, klassvis fördelat procentuellt per betygsnivå Åk 1 och 2, matematikkurser fördelat per betygsnivå 14 Åk 1 och 2, engelskkurser fördelat per betygsnivå Åk 1 och 2, svenskkurser fördelat per betygsnivå Åk 1 och 2, övriga gymnasiegemensamma ämnen fördelat per betygsnivå 15 Åk 1 och 2, hantverksämnen fördelat per betygsnivå Åk 1 och 2, övriga samhällsvetenskapliga kurser fördelat per betygsnivå Vi ser att resultaten skiljer sig åt mellan årskurserna och programmen. I åk 2 har vi en lägre måluppfyllelse i ”sam12”, ”spa12” och ”musik12”. I åk 1 har vi en lägre måluppfyllelse i ”hud13”, ”sam13” och ”träning13”. Ämnen som skolan lyckas sämre att få eleverna godkända i är matematik, engelska, svenska och gymnasiegemensamma ämnen. I en utvärdering med lärarna framkommer det att eleverna lättare motiveras i yrkesämnen och därmed lyckas bättre. Det syns en tydlig skillnad om man jämför gymnasiegemensamma ämnen med hantverksämnen där 97 % av satta betyg är godkända betyg. I de mer teoretiska ämnena har vi utmaningar i att lyckas med de elever som har dåliga kunskapsresultat från grundskolan och en lägre studiemotivation. Detta syns tydligt även i det samhällsvetenskapliga programmet. När det gäller organisationen har vi även diskuterat att elevernas schema påverkar deras resultat. Håltimmar och långa dagar inverkar negativt. Likaså har några av klasserna svårt att hålla fokus på längre teoripass. En annan orsak som kan ha haft viss betydelse är att eleverna inte fått tillräckligt inflytande över undervisningen och variation i examinationsformer. Det har varit ett av våra fokusområden, men behöver utvecklas ännu mer. För övrigt gäller samma slutsatser 16 som i ovanstående analys av avgångselevernas resultat, dvs vi måste utveckla vår undervisning ytterligare så att den i högre grad motiverar eleverna och utgår från deras förutsättningar och behov. Relationen mellan lärare och elev är också en faktor som eleverna lyfter i sin utvärdering som betydelsefull för en bättre kunskapsutveckling. Redovisning och analys av arbetet med särskilt stöd Under läsåret 2013/14 har ett omfattande arbete gjorts för att utveckla skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd. De elever som inte når, eller riskerar att inte nå, målen för utbildningen har identifierats och vår rutin för arbetet med dessa har förbättrats avsevärt. Dessutom har vi satt in omfattande resurser för att alla elever ska få tillgång till stöd utifrån sina behov. Rutinen vi tagit fram är noggrant implementerad hos personalen. För att alla lärare ska känna sig säkra i vilket ansvar de har och hur de ska genomföra de olika stegen i rutinen för elever i behov av särskilt stöd, har vi satt in extra resurser i specialpedagogisk handledning genom externa konsulter. Vi har säkerställt att alla lärare som haft behov av handledning i alla de olika stegen fått möjlighet till detta. Vi har också avsatt särskild mötestid för att lärarna varje vecka ska få tillfälle att föra pedagogiska samtal om elevernas olika behov. Vi kallar det samtal i undervisande team. Samtalen har uppskattats av personalen och hjälpt dem i att utveckla sin undervisning för att bättre kunna möta varje elevs individuella behov. Detta arbete kommer att fortsätta under läsåret 2014/15. Två riktade kompetensutvecklingsinsatser har genomförts med personalen. En handlade om hur man möter elever med olika typer av neuropsykiatriska funktionshinder och en annan om hur man kan förbättra kommunikationen i klassrumssituationen och i mötet med eleverna. Personalen tycker att dessa insatser har varit bra men framför också vikten av att följa upp insatserna och skapa tillfällen för att reflektera över det man lärt, vilket vi kommer att ta med in i nästa läsår. Vi har på olika sätt informerat eleverna om deras rättigheter kring särskilt stöd, exempelvis genom anslag på skolan och på Schoolsoft. De vet numera att de kan kontakta vem som helst om de är oroliga för sin skolsituation eller om de har svårigheter i skolarbetet och att skolan i sådana fall är skyldig att erbjuda hjälp och stöd. Många elever har i samtal berättat att de vet hur de ska be om hjälp och att de samtidigt tycker de får bättre stöd nu. Arbetet i elevhälsoteamet har också utvecklats under läsåret, intensivast under senare delen av vårterminen. Vi har ökat tjänstgöringsgraden på flera funktioner som beskrivits ovan. Vi har också utökat mötestiderna till tre gånger per vecka á 2 timmar. Rektor leder elevhälsoteamets arbete som utgår från de anmälningar som kommer in från personalen i och med den nya rutinen. Rektor har sedan i samråd med elevhälsoteamet fattat beslut om åtgärdsprogram för de elever som behöver särskilt stöd. Även i arbetet med att ta fram adekvata åtgärder har lärarna fått handledning av specialpedagogiska konsulter. I de fall där rektor fattat beslut om att inte utarbeta 17 åtgärdsprogram har vi sett till att eleverna fått anpassningar och stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen, vilket också kompetensutvecklingsinsatserna för lärarna syftat till. Vi upplever att vi höjt skolans totala kompetens inom området för särskilt stöd genom att vara noga med att implementera hela processen och kompetensutveckla personalen, vilket är positivt inför nästa läsår då vi fortsätter att utveckla vårt arbete med stöd till eleverna. Under året har vi erbjudit särskilda stödinsatser i enlighet med vad som framgår av elevernas åtgärdsprogram och de mer allmänna stödbehov som framkom av vår genomförda kartläggning. Bland dessa kan exempelvis nämnas en studio där elever som har haft behov av extra stöd i matematik fått stöd. Specialpedagogen och ytterligare en resurslärare har gett riktat stöd till klasser och till enskilda elever genom att delta i den ordinarie undervisningen och ge stödet där. Under året har vi diskuterat hur vi på bästa sätt ser till att våra Plustimmar, som finns utöver elevernas garanterade undervisningstid, ger eleverna det stöd de har behov av. Under senare delen av vårterminen förändrade vi Plustimmarna så att de lärare som hade dessa timmar istället gav riktat stöd till elever på ordinarie lektioner genom att då vara två lärare i klassen. Dessutom anordnade vi studiestöd tre eftermiddagar i veckan tillsammans med My Academy. Det har varit välbesökt och ca 25 elever har kommit till studiestödet varje tillfälle. Utvärderingen av hur stödet och Plustimmarna fungerat och hur vi ska utnyttja den resursen på bästa sätt nästa läsår pågår fortfarande. Vi har i vår organisation och bemanning tagit höjd för fortsatt stort behov av stöd hos våra elever. Skolan har under hela året också haft ett tydligt fokus på att hjälpa elever som redan fått ett eller flera icke godkända betyg under sina tidigare år på skolan. Vid läsårsupptakten 2013/14 var det hela 30 % av alla dittills satta betyg för skolans elever som var icke godkända (alternativt streck då betygsunderlag saknats). När vi nu summerar resultatet av läsårets arbete med de tidigare satta betygen kan vi konstatera att vi fått ner den andelen till 16 % - alltså en nedgång med hela 14 procentenheter. För att lyckas med detta arbete har skolan tillsatt extra personalresurser som haft som uppgift att ge stöd utifrån elevernas behov och ansvarat för prövningar. Vi har haft månadsvis uppföljning och fört statistik på hur arbetet fortlöper. Tabellen nedan sträcker sig till maj månad 2014. I juni var det ännu fler icke godkända betyg som eleverna genomgick prövning i och som resulterade i godkända betyg, samtidigt som betyg sattes på nya kurser. Totalt sett på skolan har denna satsning resulterat i att andelen F/- (betygsunderlag saknas) halverats under läsåret. Ca 450 godkända betyg har kunnat sättas på tidigare icke godkända kurser. En orsak till att så många elever har kunnat klara sina prövningar är att stödinsatserna utvecklats och att personalen arbetat mer uppsökande och aktivt än tidigare. 18 andel F/S 40 30 20 andel F/S 10 0 sept okt nov dec jan feb mars april maj Diagram över andelen F/- (betygsunderlag saknas) på alla satta betyg från september till maj Efter det att vårterminens nya betyg satts har skolan en andel F/- (betygsunderlag saknas) som motsvarar 20 % av alla satta betyg. Det innebär att vi förbättrat utgångsläget inför höstterminen 2014 med 10 procentenheter jämfört med året som gått. Vi kan konstatera att många av våra elever behöver mer än ett år på sig att uppnå målen i sina kurser. Det beror till stor del på att vi som tidigare nämnt har tagit emot många elever som av olika skäl haft dåliga förkunskaper och låga betygsresultat från grundskolan - och att vi historiskt inte haft en tillräckligt utvecklad stödorganisation för att kunna svara upp mot deras förhållandevis stora behov av särskilt stöd. Vi kan konstatera att skolan måste bli ännu bättre på att fånga upp eleverna tidigt för att ge dem det stöd de behöver för att klara kurserna. Det arbete vi gjort under våren med att förbättra rutinerna kring elever i behov av särskilt stöd och den kompetensutvecklingssatsning vi gjort tillsammans med lärarna i hur de kan ge stöd i ordinarie undervisning kommer att ge ytterligare effekt under kommande läsår. Överensstämmelse mellan resultat på nationella prov och satta kursbetyg I tabellen ovan presenteras en sammanställning av överensstämmelsen mellan resultaten på de nationella prov som genomförts under 2013/14 och de satta kursbetygen. Som framgår har skolan en fördelning mellan andel lägre-lika-högre som i stort överensstämmer med den som brukar återfinnas i den nationella statistiken (vilken i skrivande stund ännu inte presenterats för årets utfall). 19 Tidigare år har vi kunnat konstatera att skolan i vissa avseenden avviker såväl uppåt som nedåt i enstaka kurser. När det gäller överensstämmelsen mellan årets resultat på nationella kursprov och satta betyg läsåret 2013/14 kan vi konstatera att sv3, ma1b och ma2a har den största avvikelsen uppåt, dvs att fler elever får högre betyg. I ma2a är det enbart 3 elever som fått betyg, så resultatet där är svårtolkat då det rör sig om enbart en elev som fått det högre betyget. De kurser som har den största avvikelsen nedåt är sv1, eng6 och eng5. Där får fler elever ett lägre betyg än resultatet på det nationella provet. För att få en så likvärdig betygssättning som möjligt har skolan diskuterat bedömningen av de nationella proven och elevernas betyg i dessa kurser på en gemensam planeringsdag i juni. Resultaten kommer återigen att tas upp i augusti tillsammans med diskussioner om betyg och bedömning generellt. 6.3 Uppföljning och analys av värdegrundsarbetet Varje år genomför vi en enkät (NKI) bland våra elever. Den innehåller tre delar. En som handlar om elevernas allmänna nöjdhet med verksamheten, en del som syftar till att fånga delar av värdegrundsresultaten samt en del för att följa upp elevernas uppfattning om undervisningens kvalitet. Nedan presenteras årets resultat på de frågor som handlar om värdegrundsarbetet. Skolan har ökat sina resultat på samtliga frågor jämfört med förra året. Vi är inte nöjda men ser samtidigt att vårt arbete ger resultat i rätt riktning. Studiemiljöindex + fråga för fråga, Stockholm 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2014 2013 studiemiljö index elever behandlar varandra med respekt personalen jag känner mig jag kan få personalen tar ansvarar för trygg arbetsro hänsym Sll aR alla blir elevernas behandlade synpunkter med respekt Diagram över totala studiemiljöindexet i NKI-enkäten, samt uppdelat per fråga Vi ser en stor variation mellan de olika klasserna. Ett exempel där det är stor variation mellan klasser och program är frågan om personalen på skolan tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt. Resultatet syns i nedanstående diagram: 20 ”Personalen på min skola tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt” 100 90 80 80 70 60 50 40 30 20 75 68 67 53 57 43 41 57 54 50 48 44 33 33 35 33 38 25 18 10 0 Diagram över klassfördelningen gällande fråga om hur personalen tar ansvar för likabehandling. I analysen av dessa resultat framkommer det i samtalen med eleverna att de saknar ytor för aktiviteter på rasterna, de saknar grupprum att arbeta ostört i, samt känner att de blir störda av klasskamrater som inte är motiverade att delta i undervisningen och därmed stör. Elever i årskurs 1 på ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapliga programmet har utgjort en klass i de kurser som är gemensamma. Eleverna har uttryckt missnöje med detta och under vårterminen har eleverna läst dessa kurser var för sig. Denna åtgärd sattes in strax före enkäten och resultatet för klass ”Sam13” har med största sannolikhet inte hunnit påverkas av denna förändring. Resultatet är också en indikation på olika lärares förmåga att skapa relationer med eleverna och hantera konflikter som uppstår i olika klasser. Elever är samtidigt inte nöjda med hur respekten är mellan personal och elever på hela skolan. Åtgärder som skolan vidtagit detta läsår för att förbättra situationen är att vi haft ett antimobbingsteam som arbetat både förebyggande och åtgärdande mot mobbing, enligt skolans likabehandlingsplan, tillika plan mot kränkande behandling, som togs fram inför detta läsår. I början av höstterminen hade vi en temadag med eleverna kring mobbing och diskuterade relaterade frågor. Vi tog fram skolans ordningsregler tillsammans med eleverna. Vi har också haft en skolvärd från Lugna gatan som inverkat positivt på skolmiljön enligt eleverna. I personalgruppen har vi kontinuerligt pratat om trygghet och studiero, inledningsvis i augusti inför att eleverna skulle börja det nya läsåret och därefter som ett återkommande inslag på arbetslagens möten. Vi har tagit fram nya rutiner för hur vi hanterar ärenden som uppkommer och vilka konsekvenser ett icke accepterat beteende får. Frågorna kring trygghet och studiero har även tagits upp på föräldramöten. Efter analys av NKI-resultaten investerade skolan i skärmar till klassrummen för att skapa rum i rummen, vilket ger större arbetsro för en del elever som är i behov av det. 21 Skolan är sammanfattningsvis långt ifrån nöjd med resultaten av enkäten, men känner samtidigt att vi tagit steg i rätt riktning. 6.4 Uppföljning och analys av upplevd kvalitet Nästa del av enkäten innehåller frågor dels med avseende på nöjdhet/rekommendationsgrad, dels med avseende på hur eleverna uppfattar att skolan löser sitt uppdrag så som det formuleras i författningarna (se ”undervisning” nedan). För Plusgymnasiet Stockholm låg svarsfrekvensen på 69 % (253 elever). När vi analyserar resultaten av kundenkäten, gällande nöjdhet, trivsel och hur benägna eleverna är att rekommendera sin skola, ser vi också här en positiv utveckling sedan förra mätningen. Resultaten är inte tillräckliga och det krävs fortsatta åtgärder framöver. Det som fått allra lägst resultat är rekommendationsgraden. Detta syns tydligt i diagrammet nedan: NKI, rekommenda>ongrad och trivsel, Stockholm 80 60 2014 Sthlm 40 2013 Sthlm Plusgymnasiet 2014 20 0 NKI rekommendaSonsgrad trivsel Diagram över NKI, rekommendation och trivsel. I analys tillsammans med elever och personal framkommer att orsakerna till dessa resultat är att en stor grupp elever upplever att mentorsstödet inte fungerar helt tillfredsställande, även om resultatet på denna fråga ökat sedan förra året. De nämner också att lokalerna och den utrustning som funnits bidragit till låga resultat gällande rekommendationsgraden. Eleverna upplever att de inte fått den hjälp de behövt i många fall och att det tagit lång tid innan skolan blivit bättre. Dessa resultat bör betraktas i perspektivet av att stora delar av de brister som beskrivs i denna kvalitetsredovisning åtgärdats efter att denna enkät genomfördes. Efter resultaten har skolan kompletterat med ytterligare materiel, satt in kraftfulla åtgärder för särskilt stöd och fortbildat lärarna i hur man möter elever med olika behov för att bättre kunna anpassa undervisningen. Variationen mellan klasserna är stor och vi kan härleda resultatet i flera klasser till särskilda missnöjen eller händelser. Exempelvis så har ”stylisterna” i åk 2 har haft en lärare som blivit sjukskriven under flera perioder och där blev vikariesituationen inte långsiktig och stabil förrän i februari 2014, då skolan beslutade att anställa en ny 22 lärare som fungerat mycket bra i sin roll. Ett annat exempel är en ”spa-klass” som haft interna konflikter som påverkat deras trivsel och där skolans kurator arbetat med hela klassen för att komma tillrätta med problemen. Generellt sett är eleverna årskurs 1 och 2 mer nöjda än eleverna i årskurs 3. Eleverna i årkurs 3 började sin utbildning med sämre förutsättningar och tycker inte att de åtgärder vi gjort under tiden har kompenserat fullt ut för de bristande förutsättningar som fanns när de började skolan. Upplevd kvalitet -‐ undervisning 60 50 40 30 20 10 0 2014 2013 undervisning Min lärare gör så Min lärare Min lärare hjälper Min lärare gör det index jag får lust aR lära informerar mig mig så det ska gå tydligt vad jag ska hur det går för så bra som kunna för de olika mig i skolarbetet möjligt betygen Diagram över upplevd kvalitet, undervisning. Hela undervisningsindexet, samt uppdelat per fråga. Precis som med tidigare beskrivna frågor kring värdegrundsarbetet, är skolan inte nöjd med resultatet av den upplevda kvaliteten, men känner att vi tagit steg i rätt riktning då det finns en positiv trend i alla frågor. Den positiva trenden beror på att eleverna i höge grad känner sig lyssnade på och att de får vara delaktiga i skolans utveckling. 6.5 Uppföljning av ändamålsenliga resultat Denna del av kvalitetsarbetet följs enligt huvudmannens kvalitetshjul upp genom att intervjua elever 2,5 år efter avslutade studier. De första eleverna slutade skolan 2013, därmed har ännu ingen uppföljning efter kunnat ske. Däremot har skolan, i syfte att tidigt få koll på hur eleverna från hantverksprogrammet (inriktning stylist) går vidare efter gymnasiet, genomfört en undersökning efter ett år för just dessa elever. Av 74 elever som år 2013 tog studenten från hantverksprogrammet, inriktning stylist, har skolan fått kontakt med 22 elever. Av dessa har 21 elever ett arbete idag och 1 studerar. Flertalet av de som arbetar har arbete inom klädbutiks- eller sminkbutiksbranschen. Några arbetar nom restaurangbranschen. 23 7. Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/2014 Plusgymnasiet Stockholm har under lång tid dragits med brister i sin verksamhet. Såväl skolan som huvudmannen tar detta på största allvar och känner ett stort ansvar för att rätta till bristerna och bedriva en verksamhet med alltigenom god kvalitet. Under det här året har ett mycket stort arbete lagts ner och stora resurser tillsatts för att komma tillrätta med samtliga brister. Elevernas upplevelse av kvaliteten har tagit kliv i rätt riktning. NKI-enkäten gjordes innan det mest intensiva arbetet med att rätta till brister hade påbörjats, varför vi bedömer att deras upplevelse av kvaliteten ytterligare förbättrats under senare delen av vårterminen. Ett stort antal sökande inför nästa läsår tyder på ett fortsatt stort intresse för vår skola och våra utbildningar. Det som kommer att påverka den fortsatta utvecklingen av skolan är att vi under senare delen av läsåret utvecklat ett kvalitetsarbete som fullt ut bygger på regelbunden analys av våra resultat i relation till läroplanens mål. Vi känner att vi fått ett funktionellt kvalitetshjul som kommer att vara en hjälp för oss i vårt fortsatta kvalitetsarbete. Vi tycker också att vi under året lyckats få en delaktighet kring kvalitetsfrågorna bland både personal och elever, samtidigt som det fortfarande kan utvecklas vidare. Elevrådet har varit delaktiga i arbetet med de brister som Skolinspektionen påtalat. De har även involverats i planering och utformning av de nya skollokalerna samt andra trivselfaktorer inför den kommande skolstarten. Generellt har det dock varit svårt att få representanter från alla klasser att komma på möten, och relativt få frågor har lyfts från eleverna till elevrådet. Skolan har därför under året tillsatt en lärarrepresentant för att stödja eleverna i detta arbete och det är något vi ser måste fortsätta nästa läsår. Vi har hittills haft lokaler som inneburit att vi i flera ämnen behövt hyra in oss på externa platser. Vi vet att detta påverkat våra elevers upplevelse även om vi funnit fullgoda lösningar. Det är gynnsamt att vi nästa år flyttar till nya lokaler, där det tidigare bedrivits skolverksamhet. Under sommaren kommer de att anpassas för våra specifika utbildningar, och all undervisning förutom idrott och hälsa kommer att ske under samma tak. Vi har kunnat konstatera att elevernas upplevelse av skolans studiemiljö har förbättrats och att eleverna i allt högre utsträckning känner sig trygga på sin skola. Skolinspektionen har också bedömt att vi rättat till tidigare påtalade brister kopplade till detta område. Det kommer dock även fortsättningsvis att vara prioriterat för oss att arbeta intensivt med värdegrundsfrågorna. Under uppstartsdagarna med personalen i augusti 2014 finns arbete och diskussioner om värdegrundsfrågor inplanerat. Likaså under elevernas första veckor. Antimobbinggruppens arbete ska komma igång tidigt för att säkerställa att eleverna får en trygg skolgång och känner sig respekterade. Gällande kunskapsresultaten har vi arbetat fram rutiner för att på ett bättre sätt möta elevernas behov av stöd i ett tidigt skede. Då vi haft en stor andel elever som inte nått 24 målen har vi som tidigare beskrivits i den här rapporten satt in stora resurser för att utreda och möta elevernas behov. Vi har trots detta haft svårt att få alla elever i årskurs tre att få examen. Detta gäller främst eleverna på det samhällsvetenskapliga programmet. Vi är långt ifrån nöjda med det resultatet. Eleverna har erbjudits stöd på flera olika sätt som beskrivits i rapporten, men vi har ändå inte lyckats tillräckligt väl i vårt kompensatoriska uppdrag. Av de elever som inte fått godkänd examen är det 59 stycken som anmält sig till vår sommarskola, som pågår under 4 veckor. Med de förändringar som genomförts under innevarande läsår, och med de nya rutiner som införts gällande särskilt stöd och kvalitetsarbete, ser vi att vi har mycket bättre förutsättningar att lyckas med att fler elever får examen kommande år. Utgångsläget inför nästa läsår är också bättre, med 10 procentenheter lägre andel F/(betygsunderlag saknas) jämfört med innevarande läsår. Vi har lagt en organisation på skolan inför 2014/2015 utifrån ett fortsatt stort behov av stöd hos våra elever. Ytterligare kompetensutvecklingsinsatser för personalen är också inplanerade. Skolans styrka är utbildningen i de yrkesförberedande programmen. Här lyckas också eleverna i högre grad få examen. Inför nästa läsår tar vi krafttag i att motivera eleverna, så de vet varför de valt sitt program och vad det ska leda till för dem. Vår nya organisation för mentorskapet borgar för en tätare uppföljning av eleverna och för att eleverna ska känna sig sedda och motiverade att komma till skolan och klara sin utbildning. Under senare delen av året har vi även utvecklat vårt skolbibliotek. Vi har utökat och breddat litteraturen som finns där, inrett med studieplatser och ökat tillgängligheten. Vi ser redan en stor skillnad i användandet. Eleverna sitter ofta och studerar i biblioteket och biblioteksansvarig berättar att eleverna lånar böcker i allt högre grad. Alla lärare har diskuterat hur biblioteket ska bli en del undervisningen och detta är ett område vi kommer att följa upp särskilt under nästa år i kvalitetshjulet. Vi har haft många brister att rätta till och vi är fullt medvetna om att vi fortfarande måste arbeta hårt – inte bara för att leva upp till de grundläggande kraven, utan också för att kunna erbjuda högkvalitativ utbildning över hela linjen. Personalens, skolledningens och huvudmannens stora engagemang i utvecklingsarbetet innevarande läsår borgar för fortsatt stigande måluppfyllelse i alla avseenden på Plusgymnasiet Stockholm. 8. Fokusområden och handlingsplan inför 2014/2015 Våra analyser av verksamheten och de resultat vi kunnat mäta har lett till att vi prioriterat ett antal fokusområden inför nästa läsår för att nå vårt övergripande mål att alla elever ska nå sina mål för utbildningen. Varje område har mål kopplat till sig och handlingar för att uppnå målen. Allt detta finns dokumenterat i en handlingsplan för läsåret 2014/15, som sammanfattas nedan. 25 Fokus måluppfyllelse - kunskaper • Särskilt stöd • Närvarofokus • Mentorsstödet • Motiverande undervisning, praktisk undervisning i teoretiska ämnen, • Studieteknik, struktur Fokus värdegrund – studiero • Likabehandlingsarbetet • Värderingar och förhållningssätt • Lokalernas ändamålsenlighet Mål och handlingar Skolans övergripande mål är att samtliga elever ska få en examen och nå målen för utbildningen. I sammanställningen nedan presenteras våra främsta målsättningar som vi ska arbeta med och som svarar mot de fokusområden som beskrivs ovan, samt vilka handlingar vi planerar för att nå dessa mål. Övergripande mål: Alla elever når målen för utbildningen Alla elever ska få en Alla lärare ska ännu tydligare koppla alla moment i gymnasie- examen undervisningen till kunskapskraven och målen. Utveckla arbetet med att integrera mål från olika kurser i uppgifterna. Särskilda stödinsatser i matematik, engelska och svenska. Fortsatta diskussioner om elevernas behov i undervisande team. Kortare arbetspass för klasser med behov av det. Prioritera de klasser i ovan analys som har lägre måluppfyllelse, i schemaläggningen av teoretiska kurser, så dessa sker på tider som är mer optimala för eleverna. Fortsätta att kompetensutveckla lärarna i hur man möter elever med olika behov och kan anpassa sin undervisning därefter. Betygsprognos 2 ggr per år. Fortsätta enligt nya rutinen för elever i behov av stöd/särskilt stöd Extra specialpedagogisk kompetens, 20% konsult, Skolan ska ha hög närvaro Ny mentorsroll fördelad på speciella mentorer, ej och den ogiltiga frånvaron undervisande lärare. ska i princip försvinna. Fortsätta följa rutinen för frånvaro. Under de 4 första veckorna ringa varje dag till elever som inte kommer till skolan. Uppföljning veckovis av elevernas närvaro på arbetslagens möten. Alla elever ska vara nöjda Inrätta 4 särskilda mentorstjänster med ett tydligt med sin mentors stöd uppdrag att stötta eleverna i deras utbildning. 26 Alla elever ska uppleva att lärarna gör så de får lust att lära Alla elever ska uppleva de kan få arbetsro i skolan Mentorerna är delaktiga i elevhälsan och elevens garant för att lärarna i arbetslaget får information och diskuterar elevernas behov i ett tidigt skede. Mentorerna kommer att gå en mentorsutbildning inom Plus Academy. Varje elev har i genomsnitt 15 minuters mentorssamtal varje vecka schemalagt. Elevernas inflytande över undervisningen ska förbättras ytterligare. Försteläraren utbildar alla i hur Schoolsoft, planeringen och matriserna ska användas. Alla outbildade yrkeslärare ska gå pedagogisk grundutbildning inom Plus Academy. Läromedel för kurserna ska finnas i kursstart. Följa upp att varje lärare erbjuder eleverna olika examinationsformer i kurserna. Ytterligare fortbildning för lärare hur man möter elever med olika behov, samt relationsbyggande och konflikthantering. Utveckla undervisningen så att eleverna i högre grad arbetar i ämnesövergripande projekt. Praktiska moment i teoretiska kurser. Intensifiera arbetet med värdegrundsfrågor i uppstartsveckan, samt återkommande vid behov. Precis som tidigare processa ordningsreglerna i alla klasser och besluta dem tillsammans med eleverna. Ordningsreglerna ska vara tydliga och enkla att följa. Använda de nya olika lokalerna utifrån elevernas behov. Grupprum, biblioteket, skärmar i klassrummen. Likabehandlingsgruppen kommer igång med sitt arbete redan under uppstartsveckan. 27