METSÄ group ÅrSrEdoviSning
METSÄ group ÅrSrEdoviSning 2012 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 koncernchefens översikt Metsä Group och värderinGAr strAteGi och verksAMhetsMiljö internAtionell och förnyAnde vi utvecklAr topprodukter i sAMArBete till sistA kvisten Mjuk- och MAtlAGninGspApper kArtonG och pApper MAssA träprodukter virkesAnskAffninG och skoGstjänster MÅlsättninGAr för hÅllBAr utvecklinG hÅllBAr utvecklinG i prAktiken vÅrA produkter ByGGer pÅ hÅllBAr utvecklinG AllA hAr rätt till ArBetshälsA Bokslut 8 INTERNATIONELLA TOPPRODUKTER Vi investerar i förbättring av effektiviteten och produktiviteten i alla våra produktionsanläggningar. Investeringarna stöder också produktutvecklingen. 10 UTVECKLING MED KUNDEN Förstklassig råvara, kompetens inom fiberteknologi och effektivt utnyttjande av råvaror stöder en användarorienterad produktutveckling. 12 VI UTNYTTJAR HELA TRÄDET Vi utnyttjar våra råvaror och resurser på ett effektivt sätt: mindre är mer hos oss. Det betyder att vi även tar till vara det virke som vi drivit på ett effektivt sätt i produktionen, men också som biprodukt. 26 ANSVAR ÄR HANDLING Ansvarstagande är en integrerad del av våra verksamheter och vårt dagliga arbete. ANSVARSFULLT SAMARBETE. Metsä Group Metsä Group är en ansvarsfull skogsindustrikoncern, vars produkter primärt tillverkas av förnybart och hållbart skött nordiskt trä. Metsä Group fokuserar på mjuk- och matlagningspapper, förpackningskartong, massa, träprodukter och virkesanskaffning och skogstjänster. De högkvalitativa produkterna kombinerar förnybar råvara, kundorientering, hållbar utveckling och innovation. År 2012 var ett betydande år av förnyelse för Metsä Group, vilket har gjort vår koncern ännu starkare och mer enad. Den avslutade strategiska granskningen av Metsä Boards pappersverksamhet och den tydliga fokuseringen på kartong fullbordar den omstrukturering som startade 2005. Den enhetliga Metsä Group-företagsidentiteten som lanserades i februari talar om en stark finsk skogsindustrikoncern som ser framtiden an med tillförsikt. Vi fokuserar på massa, träprodukter, förpackningskartonger samt mjuk- och matlagningspapper, där vi finns bland de ledande aktörerna och där tillväxtutsikterna är goda. Vår verksamhet får stöd av de 125 000 ägarmedlemmarna i moderbolaget Metsäliitto Osuuskunta, som ger oss högklassigt virke och skogsenergi till våra produktionsanläggningar. Reglering ger utmaningar Vi är starkare och mer enade. Vi ser framtiden an med tillförsikt. Osäkerheten i den europeiska och globala ekonomin fortsatte 2012 och påverkade även efterfrågan på skogsindustriella produkter. Omsättningen för Metsä Group minskade något från föregående år men med hänsyn till omständigheterna var resultatet fortfarande tillfredsställande. Vid sidan av de osäkra marknadsförhållandena innebar även den ständigt ökande regleringen i Finland och inom EU ytterligare utmaningar för vår verksamhet. Många av EU:s och Finlands nationella beslut medför nya påfrestningar som ofta försämrar de finländska företagens konkurrenskraft och framgångsmöjligheter. Företagen har som uppgift att utveckla effektiviteten, produktiviteten och konkurrenskraften i sin verksamhet – detta är en del av vårt dagliga arbete. Att skapa likvärdiga konkurrensförhållanden med hänsyn till de viktigaste konkurrentländerna och göra regleringen rimlig är däremot något som de politiska beslutsfattarna snarast bör ingripa i. Mer effektivitet och produktivitet genom investeringar Vi investerar kontinuerligt i utveckling av vår affärsverksamhet och produktionskapacitet. Vi vill säkra tillräcklig produktionskapacitet inom de produktområden där efterfrågan förväntas öka även i framtiden på samtliga 2 KONCERNCHEFENS ÖVERSIKT Koncernchefens översikt marknader. Vårt mål är att vara den ledande aktören inom våra utvalda affärsverksamheter. Under 2012 avsåg vår investering på cirka 200 miljoner euro framför allt förbättring av effektiviteten och produktiviteten. I Finland beslutade vi att modernisera sågverket i Filpula, ökade användningen och produktionen av bioenergi i Joutseno, Kyrofors och Lojo, införde det nya RFIC-systemet vid samtliga massabruk och beslutade att investera i utvecklingen av produktionsprocessen vid massabruket i Joutseno. Tack vare processförnyelsen kunde vi lansera en ny massa på marknaden som förbättrar kostnadseffektiviteVåra kunder vill ten och slutprodukternas tekha ekologiska, niska egenskaper. Dessutom biologiskt ökade Metsä Board under nedbrytbara och 2011–2012 sin falskartongkaåtervinningsbara pacitet i Simpele, Kyrofors och produkter. Äänekoski med totalt cirka 150 000 ton och den totala produktionskapaciteten steg till 935 000 ton per år. Våra utländska investeringar avsåg huvudsakligen förnyande av mjukpapperskapaciteten i Polen och Ryssland. Tack vare vårt systematiska investeringsprogram hör våra produktionsanläggningar till branschledare både när det gäller effektivitet, produktivitet och miljöprestanda. Företagsombildningen med det japanska företaget Itochu Corporation under våren 2012 var också viktig för vår massaverksamhet. I och med den blev Itochu delägare i Metsä Fibre med en ägarandel av 24,9 procent. Arrangemanget stärker Metsä Fibres ställning som en av de ledande aktörerna på den globala massamarknaden. Samarbetet med Itochu öppnar även nya möjligheter för Metsä Group framför allt på den växande marknaden i Asien. Produkter för kundernas behov Produktutvecklingen är mycket viktig i skogsindustrins hela värdekedja. Kunderna och konsumenterna vill ha ekologiska, biologiskt nedbrytbara och återvinningsbara produkter. Vi bedriver kontinuerligt utvecklingsarbete för att möta kundernas behov. Metsä Fibres högklassiga massor ligger bakom flera framgångsprodukter och företaget vann Finlands Kvalitetspristävling 2012 och tävlingen Årets kvalitetsinnovation i kategorin för stora företag. Våra lätta, ekologiska och trygga kartonger av nyfiber är ett resultat av många års långsiktiga utvecklingsarbete som pågått i samarbete med kunderna. Tack vare sin starka produktportfölj och kompetens är Metsä Board idag den ledande aktören i branschen och en tillförlitlig partner som kunderna uppskattar. Metsä Tissues mjuk- och matlagningspapper hör till de populäraste på marknaden och Metsä Woods innovativa, ekoeffektiva lösningar inom träbyggande är föregångare inom industrin. Tack vare sina starka miljöegenskaper är trä framtidens byggmaterial. Intresset för träbyggande upplever en ny uppgång, vilket Finlands största kvarter av flervåningshus i trä i Vik i Helsingfors, som blev klart 2012, är ett gott exempel på. Framgången bygger på förnybara råvaror och en verksamhet enligt hållbar utveckling i hela värdekedjan, från skogen till våra kunder och till slutanvändare av våra produkter. I framkanten för hållbar utveckling Ansvarstagande är en central del av vår strategi och en naturlig del i all vår verksamhet. Vi vill vara en föregångare för ansvarsfull verksamhet och förbinder oss till FN:s principer om Global Compact. Alla våra produkter är föregångare inom hållbar utveckling. Vi känner till ursprunget för alla råvaror och mer än 80 procent av allt virke vi använder kommer från certifierade skogar. Vi främjar bioekonomi genom att använda förnybara råvaror och bränslen samt genom att tillverka trygga och återvinningsbara produkter. Vi har kontinuerligt satsat på ökad produktion och användning av bioenergi i våra fabriker. Vi producerar redan 16 procent av Finlands bioenergi och 80 procent av allt bränsle som vi använder är träbaserat. Den nya bioenergianläggningen och det nya biokraftverket i anslutning till bruken i Kyrofors och Lojo ökar användningen av förnybara bränslen och minskar koldioxidutsläppen. Tack vare förgasningsanläggningen för bark är massabruket i Joutseno koldioxidneutralt vid normal drift när man kan sluta använda naturgas. Vi Vi utvecklar vår utreder för närvarande affärsverksamhet möjligheten att bygga och produktion motsvarande anläggning – vi vill säkerställa vid massabruket i Kemi. tillräcklig kapacitet Vi främjar hållbart för de produkter skogsbruk och tillhandavars tillväxtutsikter håller våra ägarmedlemär goda. mar omfattande tjänster inom skogs- och naturvård samt virkeshandel. Ansvarsfullt skötta skogar är en grund som vi kan bygga framtiden på. Du kan läsa mer om den praktiska tillämpningen av hållbar utveckling i vår verksamhet i en separat rapport om hållbar utveckling. Lång historia – resan fortsätter År 2013 är Metsä Groups 80:e verksamhetsår. Jag vill tacka våra medlemmar för ett långsiktigt engagemang och förtroende under de gångna decennierna. Jag vill även framföra ett varmt tack till våra kunder och samarbetspartner för ett gott samarbete och Metsä Groups personal för ett målmedvetet arbete som har gjort oss till en konkurrenskraftigare och ännu mer enad koncern. Kari Jordan koncernchef KONCERNCHEFENS ÖVERSIKT 3 Metsä Group Metsäliitto Osuuskunta Omsättning totalt KONCERNENS MODERBOLAG Metsä Tissue Metsä Board Mjuk- och matlagnings papper Kartong och papper omsättning 1,0 mrd euro 5,0 mrd euro Personal totalt 11 500 ÄGAT AV 125 000 FINSKA SKOGSÄGARE Metsä Fibre Metsä Wood Metsä forest massa Träprodukter virkes anskaffning och skogstjänster omsättning 2,1 mrd euro omsättning 1,3 mrd euro omsättning 0,9 mrd euro omsättning 1,5 mrd euro personal 3 000 personal 3 300 personal 900 personal 2 700 personal 1 000 Metsäliitto Osuuskuntas innehav 76,62 % Metsäliitto Osuuskuntas innehav 61,72 %* Metsäliitto Osuuskuntas innehav 60,78 %** Metsäliitto Osuuskuntas innehav 100 % Metsäliitto Osuuskuntas innehav 100 % * Andel av rösterna, andel av aktierna 42,49 % **Metsäliitto Osuuskuntas direkta innehav 50,2 %, det totala innehavet inklusive indirekt innehav via Metsä Board 60,78 % Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultatet Omsättning, milj. € exklusive poster av engångskaraktär, milj. € Soliditet, % exklusive poster av engångskaraktär, % 5 001 252 35,4 7,0 -20 % 2011: 314 2011: 28,3 2011: 8,5 -6 % 2011: 5 346 Investeringar, milj. € 204 -10 % 2011: 227 Nettoskuldsättningsgrad, % Personal, i slutet av året 84 11 447 -9 % 2011: 131 2011: 12 525 FOSSILA KOLDIOXIDUTSLÄPP, ton OLYCKSfallsFREKVENS 1) ANDEL CERTIFIERAT VIRKE, % 962 328 15,7 82 2011: 18,3 2011: 81 -19 % 2011: 1 200 090 1) Olyckor som ledde till frånvaro per en miljon arbetstimmar 4 METSÄ GROUP GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT VISION En lönsam och konkurrenskraftig skogsindustrikoncern som använder det virke som ägarmedlemmarna har producerat som huvudråvara. Ett fokuserat och lönsamt finskt skogsindustriföretag som verkar på internationella marknader, och som i sina produkter och tjänster kombinerar kundorientering, innovativitet och hållbar utveckling på ett unikt sätt. värderingarna är grunden För vår verksamhet. Tillförlitlighet Samarbete Vår framgång bygger på ett långsiktigt samarbete med våra intressenter. Vi uppskattar varandras arbete och kompetens och stärker våra intressenters förtroende genom ett logiskt och konsekvent agerande. Vi utvecklar vår verksamhet i samarbete med kunderna och delar med oss av information och god praxis. Vi agerar som en koncern och utnyttjar ömsesidiga synergier och litar på gemensamma förmåner. Ansvarsfull lönsamhet Förnyelse Vi tar ansvar för miljön, våra samarbetspartner och varandra för att trygga framgången i affärsverksamheten och i skogsbruket. Resultatinriktningen är en förutsättning för att ständigt kunna utveckla verksamheten. Vi är medvetna om de framtida utmaningarna och vågar fördomsfritt ifrågasätta invanda arbetsmetoder för att kunna erbjuda kunderna bättre produkter och tjänster som stöd för deras affärsverksamheter. METSÄ GROUP 5 FOKUSERING OCH ANSVARSTAGANDE STYR VÅR VERKSAMHET Inom affärsverksamheten massa producerar Metsä Group massa för egen vidareförädling och säljer avsalumassa. Verksamheten bygger på en djup förståelse för kundrelationer, komplett service och personalens kompetens. Metsä Fibres massabruk är viktiga bioenergiproducenter i Finland och ligger i framkant av energieffektivitet. Inom träproduktindustrin har Metsä Group gedigen kompetens inom konstruktionslösningar för träbyggande, träprodukter för renovering och inredning samt trä- och skivprodukter för industriell användning. Metsä Woods innovativa och hållbara lösningar främjar energieffektivt byggande och boende. Metsä Forest är marknadsledare inom virkeshandel och skogsenergi i Finland. Den ansvarar för Metsä Groups virkesanskaffning och tillhandahåller ägarmedlemmarna i koncernens moderbolag Metsäliitto Osuuskunta heltäckande tjänster inom virkeshandel, skogsoch naturvård. Andelslagets huvudmål är att öka värdet på medlemmarnas skogsbruk. Metsä Group är en ansvarsfull skogsindustrikoncern, vars kärnverksamheter är mjuk- och matlagningspapper, kartong, massa, träprodukter samt virkesanskaffning och skogstjänster. Koncernens målsättning är att vara ett koncentrerat och lönsamt finskt skogsindustribolag som verkar på internationella marknader, och som i sina produkter och tjänster kombinerar förnybar råvara, kundorientering, innovativitet och hållbar utveckling på ett unikt sätt. De högklassiga produkterna är utvecklade både för företagskundernas och konsumenternas behov, de har en stark närvaro i vardagen och de främjar människornas välbefinnande. Huvudråvaran är nordiskt virke som har odlats på ett hållbart sätt. Metsä Groups produktionsanläggningar hör till de ledande i branschen och deras effektivitet och miljöprestanda utvecklas kontinuerligt med hjälp av systematiska investeringsprogram. Vi söker aktivt efter nya möjligheter till affärsverksamhet inom koncernens alla viktiga kärnområden. Vi stärker vår verksamhet inom träbaserad energi och träbyggande samt genom att på annat sätt utnyttja möjligheterna inom bioekonomi. Den enhetliga företagsidentitet som lanserades i början av 2012 fullbordade Metsä Groups strukturförändring och förtydligar uppfattningen om koncernens verksamhet samt ökar konkurrenskraften. EN STARK VÄRDEKEDJA Metsä Groups affärsområden bildar en stark värdekedja. Koncernens unika ägarstruktur med 125 000 finländska skogsägare ger vår verksamhet kontinuitet och långsiktighet och skiljer oss från våra konkurrenter. Mjuk- och matlagningspapperstillverkaren Metsä Tissues varumärken – Lambi, Serla, Mola, Tento, Katrin och SAGA – är bland de ledande varumärkena på sina huvudmarknader. Framgången för affärsområdet bygger på att vi känner till kundernas behov, har gedigen kunskap om våra produkter, har effektiva distributions- och försäljningskanaler samt bedriver en miljöeffektiv verksamhet enligt principen för hållbar utveckling. Inom affärsverksamheten kartong och papper fokuserar Metsä Board starkt på kartong och bolaget är den ledande producenten av nyfiberkartong i Europa. Styrkan i de producerade förpackningskartongerna ligger i råvaran, som är ren nyfiber, de ekologiska egenskaperna, lättheten och tryggheten. Tack vare dessa lämpar sig produkterna utmärkt för de mest krävande förpackningarna. De utgör en högklassig utgångspunkt för förpackning av ledande produktmärken och ett utmärkt alternativ för förpackningar som tillverkas av icke-förnybara råvaror. LÖNSAM TILLVÄXT SOM MÅL Metsä Group strävar efter en lönsam tillväxt inom sina affärsområden genom att investera och arbeta på ett kundorienterat och kostnadseffektivt sätt. Tack vare den fokuserade strategin kan resurser och investeringar koncentreras till områden där koncernen har en klar konkurrensfördel och där tillväxtutsikterna är goda. Den globala, snabbt föränderliga omvärlden förutsätter effektiv riskhantering som hjälper koncernen att förbli innovativ och flexibel. Framtiden tillhör de aktörer som lanserar kundorienterade och innovativa produktlösningar på marknaden och vars verksamhet bygger på hållbar utveckling. Metsä Group är en av dessa aktörer. Centrala trender 6 METSÄ GROUP — STRATEGI • Globalisering och nya marknader • Ökad levnadsstandard • Utveckling av informationsteknik • Hållbar utveckling • Näthandel • Ökad reglering • Urbanisering verksamhetsmiljöns TRENDER FRAMHÅLLER EKOLOGISKA EGENSKAPER Skogsindustrins verksamhetsmiljö har genomgått stora förändringar på 2000-talet. De globala trenderna gynnar skogsindustrin i och med att ekologiska produkter som tillverkas av förnybara råvaror får allt mer plats. Å andra sidan ger osäkerheten i världsekonomin, den ökande konkurrensen och framför allt den strängare miljölagstiftningen nya utmaningar i verksamheten. GLOBALISERING – EN UTMANING OCH EN MÖJLIGHET Tonvikten på den ekonomiska tillväxten har förflyttats till tillväxtmarknaden, som Brasilien, Kina och Indien, där även viss egen skogsindustriproduktion kommit igång. Samtidigt har de traditionella skogsindustriföretagen grundat egna produktionsanläggningar i dessa länder. Priset, de lägre kostnaderna och den snabbt ökande kompetensen är konkurrensmedel för de nya aktörerna. Specialisering å sin sida är styrkan hos de skogsindustriföretag som är verksamma på den traditionella marknaden. Den bygger bland annat på erfarenhet, kompetens, närhet till marknaden och skillnader i råvarubasen på de olika marknadsområdena. Den långfibriga nordiska barrmassan till exempel är en överlägsen råvara i vissa produkter och tillgången på den är en viktig konkurrensfaktor. Tillväxt inom informationstekniken – tillgången på prisvärd teknik, digitaliseringen av information och tjänster – stärker globalise- ringen. Urbanisering, ökad levnadsstandard, elektrifiering av tjänster och information i realtid förändrar köpbeteendet och konsum- SPECIALISERING, ERFARENHET, KOMPETENS OCH FÖRNYBARa RÅVAROR ÄR VÅRA CENTRALA STYRKOR. tionsvanorna. Konsumtionen är allt mindre beroende av tid och plats och den ökande köpkraften märks som en ökad efterfrågan på mera högklassiga, ekologiska produkter. ANSVARSTAGANDET STYR VERKSAMHETEN Den ökade miljömedvetenheten, kraven på ansvarstagande i företagens verksamhet samt de hårdare nationella och internationella reglerna styr starkt även skogsindustriföretagens verksamhet. Å ena sidan ökar de hårdare reglerna kostnaderna, men å andra sidan uppmuntrar de till exempel till att förbättra energi- och materialeffektiviteten ytterligare. När kraven ökar sammanflätas ansvarstagandet till en integrerad del av företagens hela verksamhet. Betydelsen av produkternas ursprung, råvarornas och slutprodukternas ekologiska egenskaper och ansvarstagandet ökar kontinuerligt. Konsumenterna, företagen och den offentliga sektorn är mer än tidigare intresserade av ansvarstagande och ekoeffektivitet under produktens hela livscykel, vilket även präglar köpbesluten. Konsumenterna och kunderna uppskattar hållbara alternativ, såsom ekologiska och trygga förpackningar, biologiskt nedbrytbara mjuk- och matlagningspapper och träbyggande. Inverkan på skogsindustrin • Elektrifieringen av information och tjänster minskar förbrukningen av tryckpapper i industrialiserade länder • Konsumtionsvanorna och köpbeteendet förändras. Behovet av förpackningar ökar • Betydelsen av produkternas och produktionens ekologiska egenskaper ökar • Utsikterna är goda för de produkter som är tillverkade av träfibrer • Kraven och kostnaderna ökar. Energi-, material- och kostnadseffektiviteten blir viktigare VERKSAMHETSMILJÖ — METSÄ GROUP 7 Itochu Corporation förvärvade 24,9 % av Metsä Fibre. internationell och förnyande Vi förädlar en högklassig råvara till topprodukter. Våra investeringar under de senaste åren har som mål att utveckla nya produkter, men de är en viktig del i arbetet för att öka lönsamheten och skapa tillväxt. Genom investeringar utvecklar vi även energieffektivitet och miljöprestanda i vår affärsverksamhet. Läs mer om investeringar på sidorna 35–36 Produktion i 9 länder Säljkontor i 26 länder 8 METSÄ GROUP — LEVERANS OCH INVESTERINGAR För skogsägare 117 servicekontor i Finland Metsä Groups total investeringar 2012 var 204 miljoner euro Våra investeringar i bioenergi minskar våra årliga koldiox idutsläpp med 200 000 Återförsäljare och agenter säljer koncernens produkter runt om i världen ton produktionsanläggningar: metsä tissue metsä board metsä fibre metsä wood husum ny turbin som höjer självförsörjningsgraden på el Viktigaste investeringar till produktionsannläggningar 2011–2012 kemi förnyad bestrykningsdel, två nya produkter KASKÖ modernisering av produktionslinjen, en ny produkt äänekoski kapacitetsökning för kartong, forsknings- och produktutvecklingscentral samt arkskärningsanläggning för kartong mänttä ny linje för handdukar FILPULA modernisering av sågverket kyrO kapacitetsökning för kartong och produktion av bioenergi joutseno produktion av bioenergi och ny typ av massatillverkningsprocess LOJO nytt biovärmeverk vorsino ny förädlings- och logistikenhet gohrsmühle arkskärningsanläggning för kartong simpele kapacitetsökning för kartong Düren ny pappersmaskin Krapkowice ny pappersmaskin och förädlingslinje för handdukspapper Metsä Group förnyade sin företagsidentitet. Raumo var bland de första att montera upp de nya skyltarna LEVERANS OCH INVESTERINGAR — METSÄ GROUP 9 VI UTVECKLAR TOPPRODUKTER I SAMARBETE. Med Höghussystemet SNABB TRIVSEL Det största kvarteret med flervåningshus blev klart i Helsingfors i slutet av sommaren 2012. I de fem flervåningshusen med tre till fyra våningsplan som byggts enligt Metsä Woods Höghussystem finns det totalt 104 lägenheter. Fördelarna med att bygga med Höghussystemet är att byggandet går snabbt och är kostnadseffektivt. Metsä Wood har utvecklat höghussystemet under flera år i ett nätverk av ledande experter. Flervåningshus, som byggts enligt Metsä Woods system, finns förutom i Finland även bland annat i Tyskland, Frankrike och Italien. Visste du att matsvinnet belastar miljön mer än matförpackningarna? SAGA Cook & Chill inledde kampen MOT MATSVINN Metsä Tissues nya matlagningspapper hjälper att minska matsvinn och kostnader. Med hjälp av SAGA Cook & Chill-papperet kan maten förberedas, tillredas, transporteras och serveras med ett och samma papper. Papperet testades under verkliga storköksförhållanden under 2010 och 2011. Under testerna halverades matsvinnet, och kostnaderna för mekaniskt arbete och tvätt minskade med 95 procent. 10 METSÄ GROUP — TOPPPRODUKTER GENOM SAMARBETE bakom Drivning av skogsenergi MÅNGSIDIG UTVECKLING I framtiden behöver vi allt större mängder skogsenergi. Metsä Group deltar i flera samarbetsprojekt för att utveckla skogsenergiverksamheten. I samarbetsprojekten utreds hur virkets torrhet eller energiinnehåll kan säkerställas, då torrheten har en avgörande betydelse för lönsamheten i energianvändningen. För att höja energiinnehållet utvecklas både drivning, transport, lagring och flisning vid rätt tidpunkt. Varje skogsenergislag måste kunna hanteras på optimalt sätt. Det viktigaste vid drivning av skogsenergi är torkningen och att se till att det blir kvar tillräckligt med näringsämnen på växtplatserna. Även täckskikten för energiförråden utvecklas så att de släpper ut fukten ur trädet och inte krymper. Metsä Group är föregångare inom kombinationsdrivning. Vid kombinationsdrivningen driver man energi- och massaved samtidigt och utnyttjar flerträdshantering, där en skogsmaskin hanterar flera trädstammar samtidigt. Fördelen är att man kan driva fler träd på en gång, vilket även ökar skogsägarens framtida intäkter. Nya barrmassan ökar EFFEKTIVITEN HOS KUNDEN OCH I BRUKET Med lättare kartonger EN BÄTTRE FRAMTID De lätta och starka kartongerna är ekologiska och ekonomiska och deras användningsmöjligheter är många. De är även trygga både för användarna och för miljön. De lätta kartongerna minskar miljöbelastningen och kostnaderna under hela sin livscykel, eftersom det går åt mindre energi och råvaror att tillverka dem, de är lättare att transportera och de ger mindre avfall. Vikten på kartongen kan minskas med cirka 45 procent genom att optimera strukturen och råvaran. Om man byter kartongkvaliteten mot en tio procent lättare kvalitet minskar det koldioxidavtryck som uppstår vid tillverkningen av fyra miljoner kexpaket lika mycket som det gör om bilkörningen minskar med 40 000 kilometer. Tack vare sin lätthet, styrka och utmärkta tryckyta är kartongerna mycket lämpliga för de världsledande produktmärkenas förpackningsbehov inom till exempel livsmedel, läkemedel och kosmetiska produkter. Metsä Group lanserar en ny typ av barrmassa på marknaden som förbättrar kundernas kostnadseffektivitet samt slutprodukternas, dvs. papperets och kartongens, tekniska egenskaper. Massans basegenskaper, ljushet, renhet och fiberlängd, förblir oförändrade. Den nya massan börjar tillverkas i Joutseno, där man övergår till en ny typ av massatillverkningsprocess, dvs. polysulfidkokning. Den nya massans fördelar för kunden beror på en förbättrad malbarhet och dragstyrka hos massan, minskad energiförbrukning och effektivare utnyttjande av råvaran. Samtidigt ökar effektiviteten vid massabruket i Joutseno och produktionskapaciteten ökar med nästan tio procent eftersom samma vedmängd ger mer massa. TOPPPRODUKTER GENOM SAMARBETE — METSÄ GROUP 11 Till sista kvisten Vi utnyttjar den träråvara som vi har anskaffat i sin helhet – till sista kvisten. Det finns ett optimalt användningsområde för varje del i ett träd, oavsett om det är som massa för papper eller kartong eller som virke för konstruktion eller energi. I slutet av sin livscykel kan varje tillverkad produkt återvinnas eller utnyttjas genom förbränning. Skogsenergi får man huvudsakligen av trädkronor, bland biprodukterna finns till exempel bark. Skogsenergi drev 2012 vi Den träråvara som behövs för ett ton papper växer på nytt inom mindre än en sekund i Finland. 3,0 milj. m 3 SKOGSENERGI OCH BIPRODUKTER Massaved är avsedd som råvara för massa och träfiberskivor. Dessa drev vi 2012 20,2 milj. m 3 MASSAVED Papper och kartong kan återvinnas cirka fem gånger. Därefter kan de utnyttjas som energi. Timmer förädlas vid sågverken och plywoodfabrikerna. Timmer drev vi 2012 Energi produceras i hela värdekedjan. Vi levererar energived till kraftverken men även våra produktionsanläggningar är viktiga bioenergiproducenter. 6,3 milj. m 3 TIMMER VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER AV EN KUBIKMETER VIRKE KAN MAN TILLVERKA EXEMPELVIS: mjukpapper under ett år till förpackningar A4 pappersark massa 12 personer 10 000 st. 60 000 st. 200 kg 12 AFFÄRSOMRÅDEN — EFFEKTIV RÅVARUANVÄNDNING brädör för 1 terass Energieffektiviteten på fabrikerna har förbättrats med 20 % sedan 2007. MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER Bioenergi svarar för 55 % av brukens totala energiförbrukning. Största delen av bioenergin fås från bipodukter från egen produktion. KARTONG OCH PAPPER Bolagets självförsörjningsgrad på energi är 151 %. Ett massabruk producerar till exempel överskottsbioel för behovet i en finsk stad med 50 000 invånare. MASSA En biprodukt vid ett sågverk kan vara mer: hästströet Hunter tillverkas av hyvelspån där de bäst lämpade fraktionerna av spånet tas tillvara. Resten går till energiproduktion. TRÄPRODUKTER MJUKPAPPER MATLAGNINGSPAPPER Fiberlera, som är en biprodukt vid tillverkning av mjukpapper, används som ersättning för naturmaterial vid byggandet av miljö- och idrottsanläggningar. Fiberlerans fördelar är dess lätthet, låga vattengenomsläpplighet och frostresistens. Användning av matlagningspapper kan till och med halvera matsvinnet och minska kostnader. Matlagningspapper kan utnyttjas som energi efter användning. FÖRPACKNINGSKARTONG KONTORSPAPPER Tillverkning av kartong för livsmedelsförpackningar är ett minutiöst arbete, eftersom kartongen måste vara ren. Truckarna vid fabrikerna drivs till exempel med naturgas eller el för att inte utsätta kartongerna för avgaser. Genom att optimera råvaruanvändningen vid tillverkning av ett visst kontorspapper kan man använda 20 % mindre ved än vid tillverkning av konkurrerande produkter. MASSA Utöver energi är massaproduktionens viktiga biprodukter tallolja och terpentin. Tallolja används till produktion av talltvål samt som råvara för färg- och limindustrin. TRÄPRODUKTER OCH LÖSNINGAR FÖR BYGGINDUSTRINS BEHOV Att använda virke är ett helhetsförmånligt val: Eftersom träprodukter är lätta är även miljökonsekvenserna för deras transport små. De fungerar även som kolsänkor hela sin livscykel. Undersökningar visar att kolavtrycket för produktion av ett flervåningshus i trä är 45 % lägre och energiförbrukningen över 4 % lägre än för motsvarande betonghus. EFFEKTIV RÅVARUANVÄNDNING — AFFÄRSOMRÅDEN 13 MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER KOMFORT VARje DAg metsä tissue Med sina högkvalitativa mjukpapper och matlagningspapper ger Metsä Tissue konsumenter, kunder och slutanvändare komfort varje dag. Metsä Tissue är en ledande leverantör av mjuk pappersprodukter till hushåll och professionella användare i Europa och världens ledande leverantör av bak- och matlagningspapper. Våra främsta varumärken är Lambi, Serla, Mola, Tento, Katrin och SAGA. Händelser under 2012 Vid bruket i Mänttä startades en ny förädlingslinje för mjukpapper och i Krapkowice i Polen togs nya produktions- och förädlingslinjer för mjukpapper i drift. I Vorsino i Ryssland invigdes en ny förädlings- och logistikenhet. Ett avtal om ett lån på 35 miljoner euro som ska finansiera investeringar i Polen och utveckling av verksamheterna i Ryssland tecknades med Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. I slutet av 2012 inleddes en omorganisation som effektiviserar bolagets verksamhet. Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär fördubblades. Försäljningen av egna produktmärken ökade från föregående år. 14 AFFÄRSOMRÅDEN — MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER ENERGI FÖRBRUKNINGEN EN FEMTEDEL LÄGRE Tillväxt med investeringar och förnyelser Metsä Tissues mjuk- och matlagningspapper underlättar vardagen för både konsumenter och professionella och ökar hygienen och välbefinnandet för dem. Produktsortimentet omfattar konsumenter och företagskunder. Konsumentvarumärkena Lambi, Serla, Mola och Tento består av ett komplett sortiment av toalettpapper, hushålls- och ansiktspapper samt näsdukar och servetter. Katrin erbjuder täckande hygienlösningar för offentliga sanitetsutrymmen. SAGA-produkterna möter bak- och matlagningsbehoven hemma och hos professionella världen över. Metsä Tissue utvecklar och tillverkar innovativa produkter även för handelns egna märken. Metsä Tissues tillväxt och resultatinriktning bygger på tillförlitlighet, stark innovation av egna och handelns varumärken, effektiv marknadsföring och heltäckande distributionsnät. Kostnadseffektivitet genomsyrar hela verksamheten och strategiska utvecklingsprogram hjälper till att öka omsättningen och kassaflödet samt förbättra resultatet. Investeringarna för att förbättra produktiviteten och energieffektiviteten vid bruket i Krapkowice i Polen fortlöpte som planerat. En ny pappersmaskin och förädlingslinje togs i drift under 2012. Den nya förädlings- och logistikenheten i Vorsino i Ryssland stärker bolagets ställning i Ryssland. Prestandan vid Dürenfabriken i Tyskland förbättrades och arbetet går vidare. Den nya produktionslinjen vid bruket i Mänttä ska tillverka Katris Non Stop-handdukar. Bruket i KonstancinJeziorna i Polen lades ner. Den omorganisation som inleddes 2012 tydliggör roller och ansvar och flyttar beslutsfattandet närmare kunderna. Verksamhetssystemet, som infördes i hela företaget under året, effektiviserar verksamheten. Metsä Tissue är ledande i branschen när det gäller ansvarstagande inom affärsverksamheten. Projektet Tissue 20, som startades 2008, uppnådde det mål som satts upp för slutet av 2012: Energi förbrukningen minskade med 20,4 procent från nivån 2007. Inom projektet Tissue 20, som syftade till att förbättra energieffektiviteten, vidtogs mer än 400 praktiska åtgärder och investeringen i åtgärderna var cirka 20 miljoner euro. Energieffektivitet är ett viktigt kriterium vid anskaffningsbesluten. Tack vare projektet kom Metsä Tissue på första plats i Energy Master Awardbedömningen. EU beviljade bolaget ett stöd på mer än 400 000 euro som en del av projektet Sustainable Industry Low Carbon (SILC). Arbetet för att minska energiförbrukningen fortsätter enligt Metsä Groups gemensamma mål. Läs mer om Metsä Tissue år 2012 på sidan 38 Kundorienterade produkter för ökande efterfrågan Metsä Tissues vision är att vara marknadsledare på utvalda marknader i Europa. En av de strategiska hörnstenarna är en produktutveckling som bygger på kännedom om konsumenter och samarbete med kunder. Under 2012 lanserade vi flera produktnyheter, förnyade mjukpapperskvaliteterna Serla, Mola och Tento samt samlade bak- och matlagningspapperen under varumärket SAGA. Efterfrågan på både mjuk- och matlagningspapper fortsätter att stabilt öka på samtliga marknader. Den ökade efterfrågan på tillväxtmarknaden beror på att köpkraften har ökat och konsumtionsvanorna förflyttats mot mer högklassiga och mångsidiga produkter. VISSTE DU? Serla arbetar för att förebygga utslagning bland barn och unga i samarbete med Tukikummitstiftelsen. Serla har till stiftelsen donerat 100 000 euro som riktar sig direkt till förbättring av förhållandena och framtiden för de barn och ungdomar som behöver särskilt stöd. Tukikummit-stiftelsen hjälper barn och ungdomar i Finland som befinner sig i en utsatt position och riskerar att bli marginaliserade av ekonomiska skäl. SIFFROR FÖR 2012 Omsättning Rörelseresultat Personal 982 40 3 035 milj. € +1 % 2011: 971 exklusive engångsposter, milj. € +96 % 2011: 20 Omsättning i slutet av året - 7 % 2011: 3 263 per marknadsområde, % TYSKLAND SVERIGE NORGE FINLAND ÖVRIGa EUROPA ÖVRIGa länder 28 12 10 9 39 2 MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER — AFFÄRSOMRÅDEN 15 kartong och papper TRYGGA OCH EKOLOGISKA KARTONGER I TOPPKLASS Metsä Board Metsä Board är Europas ledande producent av falskartong gjord av färskfiber, världens ledande tillverkare av bestrukna white top kraftliners och en ledande pappersleverantör. Vi erbjuder förstklassiga lösningar för konsument- och butiksförpackningar, trycksaker och kontorsapplikationer. Företagets försäljningsorganisation står till tjänst för varumärkesägare, tillverkare av kartong- och wellpappförpackningar, tryckerier, grossister och kontorsvaruleverantörer. 16 AFFÄRSOMRÅDEN — KARTONG OCH PAPPER HÄNDELSER UNDER 2012 Lönsamheten förbättrades och balansräkningen stärktes jämfört med 2011. Investeringsprogrammet på 120 miljoner euro för affärsområdet Paperboard avslutades. Programmet omfattade en ökning av årskapaciteten för falskartong med 150 000 ton, ombyggnad av linermaskinens bestrykningsdel vid bruket i Kemi samt igångkörning av biokraftverket i Kyro. Den strategiska granskningen av pappersverksamheterna slutfördes inklusive nedläggning av bruket i Alizay och olönsamma verksamheter vid bruket i Gohrsmühle. År 2012 var en viktig milstolpe för Metsä Board. Omvandlingen av företaget från ett pappersföretag till Europas ledande tillverkare av färskfiber slutfördes. Kapaciteten har utökats för att möta den växande efterfrågan från kartongkunder. Den strategiska granskning som inleddes 2006 för att omvandla företaget till tillverkare av ren färskfiberkartong slutfördes framgångsrikt. Förändringen har stabiliserat våra affärsverksamheter och det är nu möjligt för oss att nå framgång i alla ekonomiska konjunkturer. Pappersbruket i Husum i Sverige är den största enheten inom branschen i Europa. Återstående verksamheter för pappers- och avsalumassa ger ett kassaflöde för vidareutveckling av kartongverksamheten. En av huvudinvesteringarna var en ökning av årskapaciteten för falskartong med 150 000 ton, dvs. med 20 procent. Den nya kapaciteten kan utnyttjas fullt ut från första delen av 2013. Andra viktiga investeringar var biokraftverket vid bruket i Kyro samt ombygg- nad av linermaskinens bestrykningsdel vid bruket i Kemi. PRODUKTER MED ANSVAR Genom att ersätta traditionella förpackningsmaterial med Metsä Boards trygga och miljövänliga falskartonger kan företag som tillverkar konsumtionsvaror öka ansvarstagandet inom sina verksamheter på ett utmärkt sätt. De tekniska egenskaperna i våra kartonger är i toppklass och deras inspirerande visuella egenskaper ger våra kunder och märkesprodukter ett mervärde. Metsä Board kan med skäliga investeringar öka kapaciteten ytterligare på sina befintliga falskartongmaskiner. Vi fortsätter att utveckla våra produkter så att de blir ännu mera ekologiska och tryggare. vara branschens mest lönsamma företag i Europa. De viktigaste resultatförbättrande faktorerna är fullskaligt utnyttjande av den ökade falskartongkapaciteten, nya innovationer inom kartongverksamheten, ytterligare förbättringar inom produktiviteten och kostnadshanteringen. EFTERFRÅGAN PÅ GODA FÖRPACKNINGAR ÖKAR Efterfrågan på trygg och ekologisk falskartong ökar både i Europa och i den övriga världen. Metsä Board har specialiserat sig på nyfiberkartong och har därför bra förutsättningar att Läs mer om Metsä Board år 2012 på sidorna 37–38 VISSTE DU? Eftersom vi tillverkar falskartong av färskfibrer som är mycket rena i sig, är Metsä Boards kartonger trygga vid förpackning av livsmedel. Inga mineraloljor eller andra skadliga ämnen överförs från kartongen till livsmedlen. NYTT BIOKRAFTVERK HALVERAR KOLDIOXIDAVTRYCKET Vid Metsä Boards bruk i Kyro togs ett biokraftverk på 55 megawatt i drift. Det träbaserade bränslet till kraftverket kommer från ett område inom cirka hundra kilometers radie. För att öka den redan ansenliga andelen av bioenergi vid Metsä Boards bruk i Kyro startades ett nytt biokraftverk. Den nya anläggningen producerar el och värme och ersätter den fossila naturgasen i bruket. Den producerar även fjärrvärme för den närliggande kommunen Tavastkyro. Biokraftverket minskar koldioxidutsläppen vid bruket med cirka 100 000 ton per år, dvs. till cirka en fjärdedel av tidigare. Samtidigt halveras koldioxidavtrycket för de falskartonger och baspapper för tapeter som tillverkas vid bruket. Biokraftverket använder ved som bränsle – huvudsakligen bark, flis, stubbar och annan energived tillsammans med andra biprodukter från Metsä Groups produktionsanläggningar. Biokraftverket, som kördes igång i oktober 2012, byggdes som ett gemensamt projekt med Metsä Board, Pohjolan Voima och Leppäkosken Sähkö. SIFFROR FÖR 2012 Omsättning Rörelseresultat Personal 2 108 74 3 279 milj. € -15 % 2011: 2 485 exklusive engångsposter, milj. € +24 % 2011: 59 i slutet av året -19 % 2011: 4 070 Omsättning per marknadsområde, % TYSKLAND STORBRITANNIEN FINLAND SVERIGE ÖVRIGa EUROPA ÖVRIGa länder 13 10 9 6 42 20 KARTONG OCH PAPPER — AFFÄRSOMRÅDEN 17 massa LEDANDE BARRMASSA PRODUCENT Metsä fibre HÄNDELSER UNDER 2012 Metsä Fibre är en världsledande producent av barrvedsmassa. Våra huvudprodukter – hållbart och kostnadseffektivt producerad blekt barrvedsmassa och björkmassa – är särskilt utvecklade för tillverkning av finpapper av hög kvalitet, journalpapper och mjukpapper samt kartong. Vårt varumärke är Botnia. Det japanska företaget Itochu Corporation förvärvade en strategisk ägarandel på 24,9 procent av Metsä Fibre Oy. En förgasningsanläggning för bark togs i drift vid massabruket i Joutseno. En ny typ av massatillverkningsprocess, polysulfidkokning, införs i juni 2013 vid massabruket i Joutseno. Vi kommer även att lansera en ny typ av barrmassa på marknaden. Vi slog ett nytt årsproduktionsrekord för massa på totalt 2 237 000 ton. Metsä Fibre vann Finlands Kvalitetspristävling 2012 och tävlingen Årets kvalitetsinnovation. Dessutom fick bolaget erkännandet Recognised for Excellence. SIFFROR FÖR 2012 Omsättning Rörelseresultat Personal 1 274 148 876 milj. € -2 % 2011: 1 301 18 AFFÄRSOMRÅDEN — MASSA exklusive engångsposter, milj. € -44 % 2011: 267 i slutet av året 0 % 2011: 872 Omsättning per marknadsområde, % FINLAND ITALIEN TYSKLAND FRANKRIKE ÖVRIGa EUROPA ÖVRIGa länder 53 5 3 2 12 25 KURS MOT KOLDIOXIDNEUTRAL PRODUKTION Metsä Fibre beslutade att bygga en förgasningsanläggning vid världens största enlinjes massabruk i Joutseno. Anläggningen ökar användningen av förnybar energi och ersätter brukets nuvarande bränsle, naturgas, med ett biobränsle av bark. Biokraftverket vid bruket i Joutseno producerar årligen 48 megawatt biobränsle av bark, vilket motsvarar en årsförbrukning i 2 500 oljeeldade egnahemshus. Tack vare förgasningsanläggningen är massabruket en koldioxidneutral anläggning under normal drift. Förgasningsanläggningen är tekniskt en ny applikation inom Finlands massaindustri. Den innovativa helhetslösningen använder brukets överskottsvärme vid torkning av bark. Anläggningen förbättrar brukets energieffektivitet avsevärt och brukets miljöprestanda stärks ytterligare. Utvecklingsarbetet pågår även vid Metsä Fibres övriga bruk och samtliga bruk kommer att bli koldioxidneutrala under de närmaste åren. Botnia som på ett bättre sätt möter kundernas totala behov. Investeringen i utvecklingen av produktionsprocessen vid bruket i Joutseno var cirka 15 miljoner euro. Bruket inför en ny typ av massatillverkning, s.k. polysulfidkokning. Tack vare investeringen lanserar vi en ny barrmassakvalitet, polysulfidmassa, på marknaden. Den förbättrar körbarheten och kostnadseffektiviteten i kundens process. Samtidigt ökar produktionskapaciteten vid bruket i Joutseno med cirka tio procent och produktionseffektiviteten förbättras. DJUP FÖRSTÅELSE FÖR KUNDRELATIONER Under 2012 stärkte Metsä Fibre sin ställning inom användning av förnybar energi och som barrmassaproducent på globalt växande marknader. Den genomgående förnyelsen går vidare som satsning på produktion och användning av bioenergi samt på utveckling av produktmixen Enligt strategin bygger vår verksamhet på en djup förståelse för kundrelationer, komplett service och personalens kompetens. Vår satsning fick erkännande när vi vann Excellence Finland 2012 samt tävlingen Årets kvalitetsinnovation med tidernas högsta totalpoäng i de stora företagens serie. Enligt tävlingsjuryn återspeglas Metsä Fibres kundorientering och värdeavkastning för kunden i hela organisationen från ledningen till produktionspersonalen, och verksamheten utvecklas systematiskt. Segern i kvalitetsinnovationstävlingen föranleddes av indexet Botnia FOX (Fibre Online Index) som vi utvecklat. Det ger aktuell information om massans kvalitet, vilket förbättrar effektiviteten i värdekedjan. ÖVERLÄGSEN RÅVARA Våra kärnprinciper är ansvarstagande och ekoeffektivitet under produktionens och produkternas hela livscykel. Metsä Fibres massabruk är redan nu betydelsefulla bioenergiproducenter i Finland. Förgasningsanläggningen för bark, som togs i drift i Joutseno under 2012, stärker vår position ytterligare. Tack vare den behöver bruket i Joutseno ingen extern energi vid normal drift. Vi gör även tillsammans med Helsingfors Energi och energiföretaget Gasum en preliminär utredning om att bygga ett raffinaderi för biogasverk i Joutseno. Vi planerar att öka användningen av bioenergi vid bruket i Kemi. Den långfibriga nordiska barrmassan är en överlägsen råvara. Tillsammans med vår ansvarsfulla produktionsprocess och våra mångsidiga tjänster har den en oslagbar konkurrensfördel på den växande massa marknaden. Läs mer om Metsä Fibre år 2012 på sidan 37 VISSTE DU? En femtedel av den el som produceras med träbaserade bränslen i Finland uppstår på Metsä Fibres massabruk. MASSA — AFFÄRSOMRÅDEN 19 träprodukter FÖREGÅNGARE INOM TRÄLÖSNINGAR METSÄ WOOD HÄNDELSER UNDER 2012 Metsä Wood erbjuder konkurrenskraftiga och ekologiskt effektiva träbaserade lösningar för kunder inom industriell tillverkning, övrig industri samt hem och livsstil. Vi tillverkar produkter av nordiskt trä, en hållbar råvara av högsta kvalitet. Den fortsatta ekonomiska osäkerheten i Europa påverkade även efterfrågan negativt. Att höja förädlingsvärdet, kontinuerligt förbättra kostnadseffektiviteten, effektivisera försäljningen och satsa på utveckling av produkter och tjänster är viktiga delar i förverkligande av affärsstrategin. Vi beslutade att bygga en ny såglinje och behandlingslinje för råvara i Filpula och även modernisera andra delar av sågverket. Sågverket blir klart 2013. Finlands största projekt med flervåningshus i trä, som bygger på Metsä Woods Flervåningshussystem, blev klart i Helsingfors. SIFFROR FÖR 2012 Omsättning Rörelseresultat Personal 904 19 2 749 milj. € -4 % 2011: 939 20 AFFÄRSOMRÅDEN — TRÄPRODUKTER exklusive engångsposter, milj. € +59 % 2011: 12 i slutet av året -4 % 2011: 2 874 Omsättning per marknadsområde, % STORBRITANNIEN finland FRANKRIKE TYSKLAND ÖVRIGa EUROPA ÖVRIGa länder 30 22 11 9 15 13 ädlingsanläggningen i Kaskö investerade i en helautomatisk balningslinje och ströet Hunter, som tillverkats av hyvelspån, lanserades på den finska marknaden. Vi investerade cirka 30 miljoner euro i modernisering av sågverket i Filpula. Sågverksinvesteringen blir klar under 2013. Med investeringen kan vi erbjuda våra kunder ännu bättre lämpade produkter som har utvecklats med hänsyn till kraven enligt kundernas produktsortiment och produktionsprocesser. Under året genomfördes även investeringar för utveckling av produktionsanläggningar, varav de viktigaste är det nya verksamhetsstyrsystemet SAP, som utvecklats för Metsä Woods affärsverksamhet, och biovärmeverket som byggdes i anslutning till Kertofabriken i Lojo. Även i Finland startade vi en tävling för den egna personalen för att förbättra arbetssäkerheten i produktionsanläggningarna. Kampanjen utökas nästa år till Metsä Woods samtliga produktionsenheter. EKOEFFEKTIVA LÖSNINGAR Våra lösningar täcker hela värdekedjan från ett mångsidigt produktsortiment som bygger på högklassiga råvaror och en effektiv leveranskedja till en utomordentlig lokal kundservice och förståelse för våra kunders affärsverksamhet. Vi levererar produkter och lösningar som ger industrikunderna, detalj- och grossisthandeln samt byggindustrin ett mervärde. Under 2012 lanserade vi en ny generation av betongformplywood samt ny brandskyddad plywood av barrträ för industrikundernas behov. Även produktgruppen Kerto utökades med en ny Kerto-QP-takbalk, vars struktur garanterar rakhet och stabilitet i balken. För- Träbyggandets fördelar jämfört med konkurrerande material hörs ofta i miljö- och energidiskussionerna. Ekoeffektiva träprodukter är ett naturligt materialval för ansvarsfullt byggande, boende och ansvarsfull inredning. Träbyggande är ett hållbart alternativ som utgångspunkt för stadsplanering. Tack vare sina många användningsområden och estetiska egenskaper är trä ett material som låter designern uttrycka sin kreativitet på ett kostnadseffektivt sätt. Trä gör livs- och arbetsmiljön angenäm och ökar människornas välbefinnande. Finlands största projekt med flervåningshus i trä, som bygger på Metsä Woods Flervåningshussystem, blev klart 2012 i Helsingfors. Projektet är en viktig milstolpe mot ett ekologiskt hållbart byggande och ett för trä gynnsammare byggande av flervåningshus. FÖREGÅNGARE ÄVEN I FRAMTIDEN Att vara kostnadseffektiv är nödvändigt när utmaningarna på våra huvudmarknader fortsätter. Genom att höja förädlingsvärdet och satsa på utveckling av produkter och lösningar förblir vi föregångare inom service för industrins och byggandets kunder. Läs mer om Metsä Wood år 2012 på sidan 37 VISSTE DU? Slitstyrkan, slagtåligheten, väder- och kemikaliebeständigheten samt friktionsegenskaperna hos plywood kan förbättras genom ytbeläggning. Metsä Woods plywood tillverkas av björk i jämn kvalitet och av tätfibrigt barrträ. Tack vare den högklassiga råvaran och sin struktur har de mycket goda hållfasthets- och styvhetsegenskaper. Toppkvalitet bland plywood representeras av ljudisolerande och brandskyddade plywoodkvaliteter som uppfyller de strängaste standarderna. Användning av produkten minskar till exempel värmealstring vid brand och dämpar brandspridning. De huvudsakliga användningsområdena för plywoodskivor finns just inom bygg- och transportmedelsindustrin. BIOKRAFTVERKET HÖJER KERTOFABRIKENS KONKURRENSFÖRMÅGA Koldioxidutsläppen vid Kerto-fabriken och i Lojo-området minskar med totalt cirka 40 000 ton per år. Biovärmeverket som byggdes i anslutning till Metsä Woods Kerto-fabrik i Lojo stöder vårt mål att förbättra produktionsanläggningarnas energieffektivitet och miljövänlighet. Biovärmeverket spelar även en viktig roll för områdets energiförsörjning då den producerar värme till fjärrvärmenätet i Lojo och processånga till fabriken. En stor del av den tidigare stenkolbaserade värmeproduktionen ersätts med biovärme då anläggningen drivs med Kerto-fabrikens biprodukter, skogsflis och övriga träbaserade bränslen. Anläggningens byggherre var Lohjan Biolämpö Oy, vars aktieägare är Metsäliitto Osuuskunta, Lohjan Energiahuolto Oy Loher och Ääneseudun Energia. TRÄPRODUKTER — AFFÄRSOMRÅDEN 21 VIRKESANSKAFFNING OCH sKOGSTJÄNSTER HÖGKLASSIGT VIRKE FRÅN HÅLLBART SKÖTTA SKOGAR SIFFROR FÖR 2012 Omsättning Rörelseresultat Personal 1 515 20 1 007 +3 % -18 % milj. € 2011: 1 476 exklusive engångsposter, milj. € 2011: 24 22 AFFÄRSOMRÅDEN — VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER i slutet av året -2 % 2011: 1 028 Leveranser per land, % FINLAND BALTIKUM SVERIGE RYSSLAND ÖVRIGA 74 9 7 7 3 Metsä Forest var aktiv på virkesmarknaden hela år 2012 och ökade sin marknadsandel inom skogsvårdstjänster. År 2012 kom 82 procent av det virke som vi levererade från certifierade skogar. För skogsägaren är skogen en levande egendom. Med bra skötsel säkerställer vi skogarnas tillväxt och mångfald samt en jämn virkesproduktion även i framtiden. Med det verktyg som vi utvecklade för webbtjänsten Skogen på nätet kan skogsägaren på ett enkelt sätt bedöma hur olika skogsvårdsmetoder påverkar tillväxten av trädbeståndet och kassaflödet på den egna skogsfastigheten. Ett bo för mer än 30 000 fåglar BÄSTA SERVICE FÖR KUNDERNA Vi levererade 29,8 miljoner kubikmeter virke till våra kunder, varav cirka 80 procent till industrin i Finland. I Finland levererades merparten av virket av Metsäliitto Osuus kuntas medlemmar. Dessutom köpte vi virke från Ryssland, Baltikum och Sverige. EU-länderna har förbundit sig att öka andelen förnybar energi, vilket påverkar vår bransch på många sätt. Därmed ökar även användningen av skogsenergi kraftigt. Vi är den ledande träenergileverantören i Finland och strävar efter en tillväxt i Östersjöområdet. Under året utvecklade vi drivnings-, transport- och lagringsmetoder för skogsenergi i olika projekt. Försäljningen av våra skogsvårdstjänster ökade mer än väntat och antalet skogsodlingsarbeten i medlemmarnas skogar var rekordstort. Ägarmedlemmarna utnyttjade även det stora antalet placeringsmöjligheter, t.ex. den nya placeringsprodukten Kapitalbonus. Andelsplaceringarna ökade mer än föregående år och andelskapitalen var rekordhöga. EN VÄLSKÖTT SKOG ÄR EN FRAMTIDSINVESTERING Vi köpte virke från hållbart skötta skogar och vi ligger i framkanten inom utveckling av hanteringssystem för virkets ursprung. Metsä forest Metsä Forest är den finska marknadsledaren inom försäljning av timmer från privatskogar. Vi levererar trä till Metsä Group och erbjuder skogstjänster till ägarmedlemmar i moderbolaget Metsäliitto Osuuskunta. Metsäliitto Osuuskunta har cirka 125 000 medlemmar som äger nästan hälften av Finlands privatskogar. Vi vill vara skogsägarens bästa partner när det gäller att på ett hållbart sätt öka värdet på skogsförmögenheten. Medlemskapet i vårt andelslag innebär ekonomiska förmåner och bekymmerslöst skogsägande. Vi erbjuder våra medlemmar heltäckande tjänster för skogsvård samt förmåner såsom placeringsprodukter och bonus i virkeshandeln. Vi säkerställer våra kunders virkesförsörjning genom en konkurrenskraftig virkesdrivning och logistik i samarbete med våra företagare och underleverantörer. Vi utvecklar metoder för drivning och skogsvård så att virkesråvaran kan användas på ett optimalt sätt för tillverkning av produkter och produktion av bioenergi. Läs mer om Metsä Forests år 2012 på sidorna 36–37 VISSTE DU? 98,4 procent av skogsägarna har rekommenderat eller skulle rekommendera våra skogsvårdtjäns ter (Enkäten om kundnöjdhet 2012). vi har arbetat på att förbättra fåglarnas förhållanden för bobyggande i Finland. Sedan 2008 har man i samband med skogsägarträffar, i skolor och daghem anordnat evenemang, där Metsä Group har delat ut fågelholkar. Även koncernens samarbetspartner, såsom drivnings- och transportföretagare, har medverkat som arrangörer. Våren 2012 var det dags att redan dela ut den 30 000:e fågelholken. Evenemangen har varit mycket uppskattade och de kommer att fortsätta även under kommande år. HÄNDELSER UNDER 2012 Våra leveransvolymer var enligt plan. Anskaffningen av skogsenergi utvecklades gynnsamt. Det satsades kraftfullt på utveckling av skogsvårdstjänster och försäljningen av tjänsterna fortsatte öka kraftigt. I september tilldelades Metsä Group ett gruppcertifikat inom FSC®-skogscertifiering. Certifikatet omfattar en del av Metsä Groups skogar, och senare kan även Osuuskuntas avtalskunder ansluta sig till det. I juli sålde Metsäliitto Osuuskunta sin ägarandel i virkesanskaffningsbolaget Thosca Holz, som är verksamt i Tyskland och Österrike. VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER — AFFÄRSOMRÅDEN 23 Metsä Groups Målsättningar för hållbar utveckling Virke MÅL: Vi kan spåra det använda virket till hundra procent och det kommer alltid från skogar som har vårdats enligt principen för hållbar utveckling. Vårt mål är att behålla andelen certifierat virke i vår verksamhet på över 80 procent. RESULTAT: 82 procent 2012. Leveranskedja andel certifierat virke 80 % över MÅL: Vi har förbundit oss till ansvarstagande i hela vår leveranskedja. Vårt mål är att inkludera uppförandekoden för leverantörer i alla nya leverantörsavtal. RESULTAT: Från och med juni 2011 ingår uppförandekoden för leverantörer i samtliga nya och förnyade avtal, dvs. i totalt 71 avtal. Personal 0 olyckor som lett till frånvaro 24 HÅLLBAR UTVECKLING — MÅL MÅL: Säkerhet i arbetet har högsta prioritet hos oss. Vi strävar efter att kontinuerligt förbättra säkerheten i arbetet och vårt mål är att minska antalet olycksfall som leder till frånvaro med 10 procent per år. Vårt långsiktiga mål när det gäller olyckor som leder till frånvaro är noll. RESULTAT: Antalet olyckor som ledde till frånvaro 2012 var 15,7. MÅL: Vi vill säkra en hälsosam arbetsmiljö. Vårt mål är att hålla frånvaron på den lägsta nivån i Europa och alltid under tre procent. RESULTAT: 2012 var sjukfrånvaron 4,1 procent. Co2 Energi och klimat -30 % MÅL: Vi fokuserar på att dämpa klimatförändringen. Vårt mål är att före utgången av 2020 minska de fossila koldioxidutsläppen i vår produktion med 30 procent per producerat ton jämfört med 2009 års nivå. RESULTAT: -27 procent (2009–2012) MÅL: Vi säkerställer en effektiv energiförbrukning. Vårt mål är att före utgången av 2020 öka energieffektiviteten med 10 procent jämfört med 2009 års nivå. RESULTAT: 4 procent (2009–2012) Vi arbetar för en framtid enligt principen för hållbar utveckling 100 % har genomgått utbildningen om uppförandekoden Etisk affärsverksamhet MÅL: Vår affärsverksamhet bygger på etiska affärsprinciper. Vårt mål är att alla våra anställda ska ha genomgått utbildningen om uppförandekoden före utgången av 2012. RESULTAT: Utbildningen om uppförandekoden startade hösten 2011 och fortsatte under hela 2012. Cirka 75 procent av tjänstemännen och merparten av de kollektivanställda har i dag genomgått utbildningen. Bioekonomi är vägen in i framtiden Bioekonomi har definierats på många olika sätt och ett av dem är: produkter som tillverkats av förnybara och återvinningsbara råvaror, energi- och resurseffektivitet samt ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar. Hörnstenarna inom bioekonomi är att fokusera på förnybart virke som producerats enligt principen för hållbar utveckling, pappers- och kartongbaserade produkter samt en ökande efterfrågan på dessa. Bioekonomins roll förväntas stärkas ytterligare under de kommande åren, framför allt i och med att EU fokuserar på en grön tillväxt och en större resurseffektivitet. Storskaliga industriella produkter och processer som har signifikanta positiva effekter på klimatförändringen och resurseffektiviteten innehar en nyckelposition i de sammanslutningar som bygger på bioekonomi. Att upprätthålla denna position förutsätter allt bättre produkter, ett mer rationellt utnyttjande av råvaror och helt nya biobaserade innovationer, vilket dagens skogsindustri håller på att utveckla. Metsä Group har redan en betydelsefull roll i utvecklingen av en biobaserad ekonomi. Vi är starkt fokuserade på att fortsätta på den här vägen. Förutom årsredovisningen för 2012 har Metsä Group publicerat en separat rapport om hållbar utveckling 2012. Du kan även läsa mer om vår verksamhet enligt hållbar utveckling på vår webbplats www.metsagroup.com/sustainability MÅL — HÅLLBAR UTVECKLING 25 Hållbar utveckling i praktiken. Hållbar utveckling är grunden i koncernens huvuduppgift, vision och värderingar. Därför är ansvarstagande en integrerad del av våra verksamheter och vårt dagliga arbete. Vi är stolta över allt det vi har åstadkommit under 2012 för att främja hållbar utveckling och skapa en mer ansvarsfull miljö för kommande generationer. pris för energieffektiv hantering Metsä Tissue belönades i Energy Masters Award-bedömningen 2012. Bedömningen gjordes av Energy Masters, det ledande forumet för energiledning i Europa, som ingår i Econique Group. Priset delades ut till ett projekt som fokuserade på minskade koldioxidutsläpp och bättre energieffektivitet vid mjukpappersproduktion. Projektet var en del av Metsä Tissues projekt för att förbättra energieffektiviteten med 20 procent under 2007–2012. Framtiden finns i bioenergin Under 2012 slutförde vi flera investeringar i bioenergi. Under de senaste två åren har vi investerat i fyra omfattande bioenergiprojekt, där målet är att minska koldioxidutsläppen från koncernens fossila bränslen med 200 000 ton per år. Under hösten invigdes Metsä Boards och deras samarbetspartners nya biokraftverk i anslutning till bruket i Kyro. Anläggningen använder avverkningsrester och annan träråvara som inte lämpar sig för förädling som bränsle. Metsä Boards turbininvestering vid bruket i Husum blev klar redan tidigare. Investeringen ökade fabrikens energisjälvförsörjning från 30 procent till 50 procent. Den nya förgasningsanläggningen vid Metsä Fibres bruk i Joutseno, som togs i drift hösten 2012, producerar energi av bark, dvs. en av massatillverkningens biprodukter. Tack vare anläggningen är bruket i Joutseno det första koldioxidneutrala massabruket i branschen, eftersom bruket vid normal produktion inte använder några fossila bränslen alls. Ett biokraftverk som använder biprodukter från produktionen blev klart i början av januari 2013 i anslutning till Metsä Woods Kerto-fabrik i Lojo. Tack vare investeringen använder anläggningen träbaserad energi i stället för den kolbaserade energi som tidigare levererades av externa leverantörer. Ett FSC-certifikat till koncernens skogar Metsä Group beviljades i juli ett FSC®-certifikat (Licence Code FSC-CO14476) som omfattar cirka 35 000 hektar av koncernbolagens skogar i Finland. Skogarna har redan ett PEFC-certifikat. I och med det nya FSC-certifikatet kan de skogsägare som är avtalskunder hos Metsä Groups moderbolag Metsäliitto Osuuskunta nu även ansluta sig till koncernens FSC-gruppcertifikatet. 26 HÅLLBAR UTVECKLING — 2012 I KORTHET Unilevers utmärkelse Partner to Win för ansvarstagande I maj fick Metsä Board Unilevers utmärkelse Partner to Win för ansvarstagande. Metsä Board fick utmärkelsen för utveckling av lätta kartonger enligt principen för hållbar utveckling och för den nytta som kartongerna innebär för Unilevers förpackningar. Unilever lanserade sitt program Partner to Win 2011 i syfte att arbeta nära sina viktigaste leverantörer för att driva på innovationer och främja ansvarstagandet i hela leveranskedjan. Finlands största område med flervåningshus i trä blev klart Finlands största område med flervåningshus i trä i Vik i Helsingfors blev klart. De fem träbyggnaderna, som bygger på Metsä Woods system för flervåningshus i trä, består av tre till fyra våningar med en totalyta på 6 300 m2. Flervåningshus i trä är miljövänligare och ger ett mindre koldioxidavtryck än flervåningshus av konkurrerande byggmaterial, eftersom energiförbrukningen är mindre både vid tillverkning och transport av delarna i trä liksom vid själva byggandet. Under sin växttid utnyttjar träden dessutom koldioxid i luften som blir kvar i träkonstruktionerna under hela deras livscykel. Erkännande från WWF Världsnaturfonden WWF:s index EPI för miljövänliga pappersföretag utvärderade pappersproducenter i olika kategorier utifrån företagens ekologiska fotavtryck. Metsä Tissue deltog i utvärderingen i mjukpappersklassen och Metsä Board i finpappersklassen. I februari rankade WWF både Metsä Tissue och Metsä Board som de bästa företagen i sina kategorier när det gäller rapportering om företagsansvar och miljöledningssystem. I november fick Metsä Boards kontorspappersprodukter en utmärkelse i WWF Environmental Paper Awards i kategorin Transparens. Metsä Board fick utmärkelsen för sitt sätt att kategorisera merparten av sina obestrukna finpapper i WWF:s databas Check Your Papers. WWF utvecklade utmärkelsen för att ge erkännande till de tillverkare och leverantörer som utvärderar sina produkter med hjälp av WWF:s miljökriterier. laatukeskus kvalitetspris Metsä Fibre fick i november ett kvalitetspris av Laatukeskus Excellence Finland samt kvalitetsinnovationspriset för 2012 i kategorin för storföretag. Enligt tävlingsjuryn återspeglas Metsä Fibres kundorientering och värdeavkastning för kunden i hela organisationen, från ledningen till produktionspersonalen. Även verksamheterna har utvecklats systematiskt. Säkerhetshanteringsmodellen har lyft säkerheten i arbetet till en prioriterad verksamhet och det minskade antalet olyckor i arbetet har stärkt personalens positiva inställning till säkerheten. Även företagets engagemang i miljöfrågor fick erkännande. 2012 I KORTHET — HÅLLBAR UTVECKLING 27 Våra produkter bygger på hållbar utveckling Metsä Group tillhandahåller produkter och tjänster som hjälper våra kunder att minska sitt miljöavtryck och göra ansvarsfulla val. Vår huvudråvara är förnybart virke som har odlats på ett hållbart sätt. Alla våra produkter kan återvinnas och utgör utmärkta ersättningsalternativ till många produkter som är baserade på fossila råvaror. De nordiska skogarna har en betydande roll. Den träråvara som de producerar utgör grunden för produkter och tjänster som tillverkas och tillhandahålls enligt principen för hållbar utveckling, men skogarnas roll handlar om mycket mer än så. De upprätthåller vattendraVåra gens och markens produkter kvalitet, ger kommer från näring och möjfrån liggör en mångsihållbart dig användning skötta för rekreation. skoger. Grunden för dessa ekosystemtjänster är en livskraftig och mångsidig natur som vi alltid värnar om. Oavsett om virket kommer från certifierade eller ocertifierade skogar, känner Metsä Group alltid till virkets ursprung och säkerställer att det är lagligt. Dessutom utvecklar vi hanteringen av vår leveranskedja i samarbete med våra tjänste- och varuleverantörer för att alltid säkerställa praxis enligt bestämmelserna i hela virkets värdekedja. Endast cirka tio procent av världens skogar är certifierade, men Metsä Group har som mål att säkerställa att andelen certifierat virke i våra virkesanskaffningar överstiger 80 procent. Metsä Group främjar skogscertifiering på ett aktivt sätt inom alla sina virkesanskaffningsområden. År 2012 var 82 procent av det virke som Metsä Group levererade, vilket var 29,8 miljoner m3 certifierade, antingen enligt PEFC- och/eller FSC-systemet. Vi arbetar vid stora vattentillgångar Metsä Group behöver vatten i alla sina produktionsprocesser. Vatten används för rengöring och kylning samt för produktion av ånga. Eftersom vatten är en viktig faktor i våra processer, ligger våra fabriker i närheten av stora vattentillgångar. 28 HÅLLBAR UTVECKLING — ANSVARSFULLA LEVERANSER OCH MILJÖEFFEKTIVITET Vi arbetar inom områden med stora skogs- och vattentillgångar. Trots detta strävar vi hela tiden efter att hitta nya sätt att minska vattenförbrukningen, bland annat genom att återanvända vatten effektivt i våra processer. Därigenom minskar vi även utsläppen av avloppsvatten och energiförbrukningen. Vår totalförbrukning av vatten 2012 var 258 miljoner kubikmeter (370 miljoner m3 2011), varav nästan hela mängden, 97 procent (98 procent) var ytvatten från sjöar och älvar. Läs mer om Metsä Groups verksamhet enligt principen för hållbar utveckling i en särskild rapport eller på webbplatsen www.metsagroup.com/sustainability Siffror för 2012 andel Certifierat virke, % Fossila koldioxidutsläpp under åren 2009–2012, % andel ytvatten, % 82 -27 98 2011: 81 2009–2011: -16 2011: 97 Ledande bioenergiproducent och -leverantör Metsä Group är en av de ledande bioenergiproducenterna och vi har systematiskt ökat andelen bioenergi i vår energiförsörjning. Under de senaste åren har vi även kontinuerligt utökat våra verksamheter inom leveranser av biomassabaserade bränslen av trä till tredje part. Numera är mer än 83 procent av de bränslen som Metsä Group använder träbaserade biobränslen och 66 procent av koncernens energibehov täcks med bioenergi. Dessutom är Metsä Group den största leverantören av träbaserad biomassa i olika delar av Finland. Bränsleförbrukning, % Träbaserade biobränslen83 Naturgas 9 Olja 5 Kol 3 Torv 1 Övriga fossila bränslen1 VISSTE DU? Under 2012 slutförde vi tre omfattande bioenergiprojekt som ökar den redan nu höga andelen bioenergi i vår verksamhet. Med hjälp av projekten ersätts de fossila bränslena antingen delvis eller helt med förnybar biomassa. Totalt minskar projekten koldioxidavtrycket från koncernens fossila bränslen med 200 000 ton per år. Dessutom utvärderar och utvecklar vi hela tiden energieffektiviteten i samtliga processer. Metsä Groups teman för hållbar utveckling Vi har delat upp den hållbara utvecklingen i Metsä Group i fyra olika teman som täcker hela värdekedjan i vår verksamhet. På så sätt kan vi säkerställa att den hållbara utvecklingen genomsyrar all vår verksamhet, från källan till träråvaran till produkter, tjänster och hanteringen av leveranskedjan och att den även omfattar eventuella miljökonsekvenser och sociala effekter av vår produktion och verksamhet. Vi erbjuder hållbara alternativ Vi tar skogen till dig Produkter och tjänster Ansvarsfulla leveranser • Produkter, tjänster och innovationer i linje med hållbar utveckling • Produktsäkerhet • Skogsbruk och naturvärden enligt hållbar utveckling • Ansvarsfull leveranskedja • Partnerskap med leverantörer och skogsägare Ju effektivare, desto bättre Vi skapar välbefinnande Miljöeffektivitet Intressentgrupper • Energi och klimat • Vatten • Materialeffektivitet • Hantering av miljörisker • Mänskliga rättigheter • Etisk affärsverksamhet • Ansvarsfull arbetsgivare • Välbefinnande i lokala sammanslutningar ANSVARSFULLA LEVERANSER OCH MILJÖEFFEKTIVITET — HÅLLBAR UTVECKLING 29 Alla har rätt till arbetshälsa Metsä Group har affärsverksamhet i cirka trettio länder och produktionsanläggningar i nio länder. Därför känner vi ett så stort ansvar gentemot olika intressegrupper. För oss är ansvarstagande det enda rätta sättet att arbeta: vi vill förbättra livskvaliteten och därigenom skapa välbefinnande. Inställning är avgörande inom arbetssäkerheten Arbetssäkerheten är ett grundläggande krav i all vår verksamhet. Det gäller vår arbetsmiljö och våra produkter samt våra anställdas, leverantörers och samarbetspartners välbefinnande. Vi utvecklar och främjar kontinuerligt arbetssäkerhet och arbetshälsa. Vi tror att säkerhetsnivån är ett uttryck för den genomgripande kvaliteten inom Metsä Groups verksamheter. Vårt mål är en välmående och nöjd personal Vi tror att en välmående, motiverad och nöjd personal är en av våra starkaste resurser. Vi har motiverad och nöjd personal är en av våra starkaste resurser. infört en gemensam modell för att främja arbetsförmågan hos våra anställda. I modellen ingår en utvärdering av arbetsförmågan och 30 HÅLLBAR UTVECKLING — INTERESSEGRUPPER ett så tidigt ingripande som möjligt i eventuella faktorer som stör arbetsförmågan samt en personlig plan för denna. På så sätt strävar vi efter att skapa en arbetsmiljö där man bryr sig om varandra och där alla medarbetare behandlas lika. Förutom att vi verkar i nära samarbete med hälsotjänsteleverantörerna ger vi även cheferna verktyg och utbildning för att kunna identifiera situationer som skulle kunna utgöra ett hot mot arbetshälsan. Vi följer även kontinuerligt upp de anställdas nöjdhet. Under 2012 standardiserade vi enkäten om personalnöjdhet, som nu även omfattar frågor om arbetshälsa och arbetssäkerhet. Enkäten återspeglar personalens synpunkter på arbetsmiljön och deras egen utveckling. Kontinuerlig inlärning och utveckling Metsä Group erbjuder sina anställda möjligheter att utveckla sin kompetens med hjälp av utbildning, intern arbetsrotation och andra inlärningsmöjligheter. Varje anställd har rätt till den utbildning och utveckling som krävs för arbetet. En utvecklingsplan och mål för varje anställd görs upp vid de årliga utvecklingssamtalen tillsammans med chefen. Skogsindustrin i sociala medier Personal per land i slutet av året, % Finland Tyskland Sverige Storbritannien Ryssland Polen Slovakien Frankrike Övrig Europa Baltikum Övriga länder 45 16 13 6 5 4 3 2 2 1 1 Dessutom skapar vi indirekt arbetsplatser både för våra samarbetspartner och underleverantörer. Våra verksamheter möjliggör många tjänster som annars skulle kunna försvinna. Genom att bevara gamla och skapa nya arbetsplatser förebygger vi utflyttning från de lokala samhällena. Sålunda är vi medvetna om vårt ansvar och de eventuella konsekvenserna när vi till exempel gör investeringar, startar nya projekt eller måste lägga ner verksamheter. Bättre ekonomi för lokala samhällen Metsä Group skapar på många sätt ett värde genom sin verksamhet i de lokala samhällena, framför allt i randområdena. I och med att vi sysselsätter cirka 11 500 personer skapar vi betydande direkta sysselsättningsmöjligheter. Läs mer om Metsä Groups verksamhet enligt hållbar utveckling i en särskild rapport eller på webbplatsen www.metsagroup.com/sustainability VISSTE DU? Skogsindustrin med tillhörande branscher är en viktig sysselsättare i många glesbebyggda områden. Branschen sysselsätter över 500 000 personer enbart i Finland. Det ekonomiska avtrycket från ett finskt fabrikskomplex som producerar massa, papper och sågverksprodukter är cirka 700 miljoner euro per år, och skogsindustrin står för cirka fem procent av Finlands BNP. Merparten av produkterna från skogsindustrin exporteras. Därmed är värdet på skogsindustrins export betydande, då det utgör cirka 20 procent av Finlands hela export. Metsä Group är en aktiv medlem i Skogsindustrin r.f., som har som mål att utveckla den finska skogsindustrin till en vägvisare inom hållbar utveckling och bioekonomi. Tillsammans med Skogsindustrin r.f. deltog Metsä Group i en analys i sociala medier, där man undersökte skogsindustrins framtoning i sociala medier i dag och hur aktiva branschens intressegrupper är i dessa medier. Analysen visade att enskilda medborgare är de mest aktiva initiativtagarna till diskussioner om skogsindustrin. Övriga aktiva intressegrupper var myndigheter, medborgarorganisationer och forskare liksom medierepresentanter. Under undersökningen, som gjordes på senvåren 2012, var det framför allt den internationella regleringen av skogsärenden, EU:s svaveldirektiv, klimatkonferenserna, palmoljan och samarbetet med lokala samhällen som diskuterades i sociala medier. Några av de diskussionsämnen som började bli allt vanligare var nanoteknik, bioekonomi och olagligen avverkat virke. Analysresultaten hjälper Metsä Group att utveckla koncernens strategi för sociala medier och samarbete med intressegrupperna. Siffror för 2012 Personal årsverk Utbildning om uppförandekoden, % Olycksfallsfrekvens Antalet arbetsolyckor som ledde till frånvaro per en miljon arbetstimmar 11 447 75 15,7 2011: 12 525 2011: 18,3 av tjänstemännen Antalet anställda per affärsområde, i slutet av året, % Metsä Board 29 Metsä Tissue 27 Metsä Wood 24 Metsä Forest 9 Metsä Fibre 8 Koncernverksamheter4 INTERESSEGRUPPER — HÅLLBAR UTVECKLING 31 OMSÄTTNING milj. € RöRElSERESUlTaTET exkl. poster av engångskaraktär, milj. € 7 000 600 15 6 000 500 12 5 000 400 4 000 300 3 000 200 2 000 100 1 000 0 0 2008 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2009 2010 2011 2012 2 500 200 400 2 000 150 300 1 500 100 200 1 000 50 100 500 0 0 2012 2008 2009 2010 2011 2012 2012 finland tyskland storbritannien frankrike sverige övriga europa övriga länder 40 30 20 10 0 2011 2012 0 2008 OMSÄTTNING PER MaRkNaDSOMRÅDE % SOlIDITET % 2010 2012 3 000 0 2009 2011 500 50 2008 2010 600 100 2011 -3 2009 250 150 2010 0 RÄNTEbÄRaNDE NETTOSkUlD milj. € 200 2009 3 300 NETTOSkUlDSÄTTNINGSGRaD % 2008 6 2008 kaSSaFlöDE från rörelsen milj. € 2011 9 -100 2008 INVESTERINGaR milj. € 2008 aVkaSTNING PÅ SySSElSaTT kaPITal EXkl. ENGÅNGSPOSTER, % 18 14 11 5 5 30 17 2009 2010 2011 2012 BOKSLUT 2012 34 Styrelsens verksamhetsberättelse 2012 42 Styrelsens förslag till vinstdisposition för 2012 43Koncernens rapport över totalresultat 44Koncernens balansräkning 45Koncernens rapport över förändringar i eget kapital 46Koncernens rapport över kassaflöden 47noter till bokslutet 103moderföretagets Resultaträkning 104moderföretagets Balansräkning 105moderföretagets finansieringsanalys 106moderföretagets redovisningsprinciper 107noter till moderföretagets bokslut 114moderföretagets aktieinnehav 31.12.2012 116förvaltningsrådets utlåtande 117revisionsberättelse 118Kvartalsjämförelser 119fem år i siffror 119formler för beräkning av nyckeltal 120förvaltning STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Omsättning och resultat Balans och finansiering För 2012 redovisade Metsä Group en omsättning på 5 001 miljoner euro (2011: 5 346 och 2010: 5 377). Som en följd av de enheter som lagts ner och de som ska omstruktureras minskade koncernens omsättning med cirka 470 miljoner euro jämfört med 2011. Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 252 miljoner euro (2011: 314 och 2010: 547), dvs. 5,0 procent av omsättningen (2011: 5,9 och 2010: 10,2). Som en följd av minskade förluster i de enheter som ska läggas ner och omstruktureras förbättrades rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär jämfört med 2011. Å andra sidan försämrade förlusterna i dessa enheter dock fortfarande rörelseresultatet för 2012 med cirka 30 miljoner euro. Rörelseresultatet försämrades framför allt av de lägre priserna på massa och kontorspapper. Poster av engångskaraktär var 2012 totalt -14 miljoner euro (-285) netto, varav intäkterna utgjorde 24 miljoner euro (11) och kostnaderna 38 miljoner euro (296). Bland intäkterna av engångskaraktär hänförde sig 18 miljoner euro till återföringar av tidigare reserveringar och nedskrivningar och 5 miljoner euro till försäljningen av anläggningstillgångar och fastigheter. Bland kostnaderna av engångskaraktär hänförde sig 21 miljoner euro till effektivisering av verksamheten, 12 miljoner euro till kostnader för marksaneringen och 5 miljoner euro till avslutade hyresansvar för outnyttjade verksamhetslokaler. Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var 237 miljoner euro (2011: 29 och 2010: 497). De finansiella intäkterna var 16 miljoner euro (9), de finansiella kursdifferenserna 2 miljoner euro (2) och de finansiella kostnaderna 126 miljoner euro (142). Andelen i intresseföretagens resultat var 5 miljoner euro (4). I de finansiella intäkterna ingår en utdelning på 8 miljoner euro från Pohjolan Voima Oy. I de finansiella kostnaderna ingår 11 miljoner euro (-2) i omvärderingsvinst från räntesäkringar. Av vinsten hänför sig 8 miljoner euro till att säkringsredovisningen i anslutning till säkring av det verkliga värdet upphörde då ett lån på cirka 100 miljoner dollar med tillhörande valuta- och ränteväxlingsavtal förföll. I de finansiella kostnaderna för jämförelseperioden ingår utdelningar på cirka 9 miljoner euro för Metsä Fibres aktier som omfattas av inlösningsskyldighet. Dessa aktier inlöstes in juni 2011. Periodens resultat före skatt var 134 miljoner euro (2011: -98 och 2010: 345) och skatterna, inklusive förändringen av uppskjutna skatteskulder, uppgick till 32 miljoner euro (2011: 59 och 2010: 131). Resultatet för redovisningsperioden uppgick till 103 miljoner euro (2011: -157 och 2010: 214). Avkastningen på koncernens sysselsatta kapital exklusive poster av engångskaraktär var 7,0 procent (2011: 8,5 och 2010: 13,4) och avkastningen på eget kapital 6,9 procent (2011: 8,6 och 2010: 18,2). Avkastningen på sysselsatt kapital inklusive poster av engångskaraktär var 6,6 procent (2011: 1,1 och 2010: 11,8) och avkastningen på eget kapital 6,1 procent (2011: -9,9 och 2010: 13,9). Metsä Groups likviditet är god. Den totala likviditeten var 1 168 miljoner euro i slutet av december (2011: 855 och 2010: 1 054). Av detta var 519 miljoner euro (2011: 330 och 2010: 440) likvida medel och placeringar och 649 miljoner euro (2011: 525 och 2010: 614) bindande kreditfaciliteter redovisade utanför balansräkningen. För sina kortfristiga finansieringsbehov har koncernen dessutom tillgång till icke-bindande finländska och utländska företagscertifikatprogram och kreditlimiter till ett sammanlagt värde av 526 miljoner euro (524). I slutet av december var koncernens soliditet 35,4 procent och nettoskuldsättningsgraden 84 procent (2011: 28,3 och 131 samt 2010: 29,7 och 116). Den räntebärande nettoskulden uppgick till 1 590 miljoner euro (2011: 1 953 och 2010: 1 939). Kassaflödet från rörelsen var 440 miljoner euro (2011: 552 och 2010: 573). Under 2012 har 82 miljoner euro av rörelsekapitalet (74) kunnat frigöras. I slutet av december var soliditeten för moderföretaget Metsäliitto Osuuskunta 61,0 procent och nettoskuldsättningsgraden 21 procent (2011: 60,7 och 41 samt 2010: 57,9 och 45). Medlemmarnas totala insatser i Metsäliitto Osuuskuntas andelskapital ökade under januari–december med 45,4 miljoner euro (41,8). Det ordinarie andelskapitalet ökade med 2,4 miljoner euro (3,9), A-insatserna i tilläggsandelskapitalet ökade med 28,9 miljoner euro (23,7) och B-insatserna med 14,2 miljoner euro (14,2). C-tilläggsandelskapitalet minskade med 0,1 miljoner euro (0,0). Enligt de meddelanden som mottagits före utgången av 2012 förfaller 28,7 miljoner euro (2011: 26,9 och 2010: 21,7) av tilläggsandelskapitalet till återbetalning den 1 juli 2013. Metsä Board undertecknade i maj ett bindande syndikerat kreditavtal på sammanlagt 600 miljoner euro, som används för refinansiering av det masskuldebrevslån på 500 miljoner euro som förfaller den 1 april 2013. Metsä Tissue undertecknade i september ett låneavtal med Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). Lånesumman är 35 miljoner euro och lånetiden är 8,5 år. Lånet ska finansiera den fortsatta utvecklingen av verksamheterna i Polen och Ryssland. Metsäliitto Osuuskunta emitterade i november ett masskuldebrevslån på 175 miljoner euro. Lånet används som ersättning för befintliga lån. Lånetiden är fem år och den fasta årliga räntan är 5,125 procent. I början av 2012 lanserade Metsäliitto Osuuskunta en ny placeringsprodukt, Kapitalbonus, där medlemmarna kan teckna nya A-tilläggsandelar med ett nominellt värde av en euro i blandemission enligt emissionsvillkoren separat varje år till det pris som styrelsen fastställt. De nya A-tilläggsandelarna erbjuds för teckning mot inkomster av virkesförsäljning eller andelsräntor. Fondökningen i blandemissionen kan maximalt uppgå till 100 miljoner euro. 34 BOKSLUT 2012 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Personal Investeringar Under januari–december sysselsatte Metsä Group i medeltal 11 986 personer (2011: 13 046 och 2010: 13 168). I slutet av december var antalet koncernanställda 11 447 personer (2011: 12 525 och 2010: 12 820). I slutet av december sysselsatte moderföretaget Metsäliitto Osuuskunta 2 645 personer (2011: 2 723 och 2010: 2 495). Utbetalade löner och arvoden uppgick till 469 miljoner euro (2011: 599 och 2010: 509) Metsä Group främjar god ledarskapspraxis och utbildar direktörer, chefer och personal så att de förstår koncernens gemensamma uppförandekoder och följer dem. Under 2012 genomförde samtliga tjänstemän i koncernen ett elektroniskt utbildningsprogram i policyerna. Koncernen ser till att personalen får sin yrkesinriktade utveckling på alla organisationsnivåer. Inlärning, yrkesexamina samt utbildningsprogram för ledningsgruppen och cheferna utgör en del av årsplaneringen för varje affärsområde. På koncernnivå fortsatte Challenger, utvecklingsprogrammet för ledningen, liksom affärsområdenas egna internationella utbildningar för ledningen på mellannivå. Det arrangerades även lokala utbildningar. Koncernens affärsområden vidtog åtgärder för att säkerställa resurser för framtiden både genom att utbilda nuvarande personal och genom att förbereda sig för kommande rekryteringsbehov. Traineeprogrammen fortsatte i Finland och Sverige. Koncernchefens produktivitets- och innovationstävling arrangerades för andra gången. Tävlingen resulterade i cirka hundra goda utvecklingsidéer och de bästa belönades. De idéer som kom fram i produktivitetsoch innovationstävlingen hjälper oss att vidareutveckla vår verksamhet och praxis. Under året genomfördes även en enkät om arbetstillfredsställelse bland personalen, där frågor om arbetshälsa och säkerhet i arbetet stod i särskilt fokus. Enkätresultaten hjälper till att utveckla personalens arbetstillfredsställelse, men även affärsområdena att uppnå sina strategiska mål. Antalet arbetsolyckor som ledde till minst en dags frånvaro var 15,7 per en miljon arbetstimmar (18,3) i hela koncernen. Målsättningen är att minska antalet arbetsolyckor som leder till frånvaro med tio procent per år. Sjukfrånvaron inom koncernen var 4,1 procent (4,4) av den regelbundna arbetstiden. Målsättningen är att hålla frånvaron på den bästa nivån i Europa och alltid under tre procent. Metsä Groups investeringar i anläggningstillgångar var 204 miljoner euro (2011: 227 och 2010: 138). Dessutom köptes aktier i Pohjolan Voima Oy för ca fem miljoner euro och övriga aktier för cirka en miljon euro. Metsä Board har ökat sin falskartongkapacitet med cirka 150 000 ton under 2011 och 2012. I och med investeringarna har den totala produktionskapaciteten ökat till cirka 935 000 ton per år. Kapaciteten kommer att kunna utnyttjas fullt ut från och med början av 2013. Metsä Tissues investeringsprogram vid bruket i Krapkowice i Polen omfattar två nya pappersmaskiner. Den första av dessa togs i drift under årets tredje kvartal. Den andra maskinen tas i drift under 2013. I programmet ingår dessutom en ny förädlingslinje samt modernisering av PM 6. Med investeringarna förbättrar bolaget förutom verksamhetens produktivitet även energieffektiviteten och minskar sina koldioxid- och svaveldioxidutsläpp. Metsä Wood beslutade att investera cirka 30 miljoner euro i modernisering av sågverket i Vilppula. Investeringen genomförs under 2013 och omfattar en ny såglinje, en behandlingslinje för råvara och en modernisering av andra delar i sågverket. RFID-systemet, som har utvecklats för den automatiska uppföljningen av Metsä Fibres massaenheter, togs i bruk under 2012 vid samtliga bruk och vid de centrala lastningshamnarna. RFID-systemet effektiviserar hanteringen av leveranskedjan och minskar felen vid leveranserna. Metsä Fibre beslutade i juni att investera i en modernisering av produktionsprocessen vid bruket i Joutseno. Genom en investering på cirka 15 miljoner euro inför bruket en ny typ av massatillverkningsprocess som kallas för polysulfidkokning. Tack vare investeringen kan Metsä Fibre lansera en ny barrmassa som förbättrar kundernas kostnadseffektivitet och slutprodukternas tekniska egenskaper. Samtidigt ökar produktionskapaciteten vid bruket i Joutseno med tio procent och produktionseffektiviteten höjs. Byggarbetena startade hösten 2012 och den nya processen tas i drift sommaren 2013. Förgasningsanläggningen för bark vid Metsä Fibres bruk i Joutseno togs i produktiv drift under hösten. Med hjälp av förgasningsanläggningen kommer bruket i Joutseno att bli det första koldioxidneutrala massabruket i Finland. Den preliminära utredningen med Gasum och Helsingfors Energi om att bygga ett raffinaderi för biogasverk vid Metsä Fibres bruk i Joutseno blev klar sommaren 2012. Man beslutade att fortsätta den med ett förfarande för bedömning av miljöpåverkan och en utredning om offentliga stödmekanismer. Metsä Fibre startade en preliminär utredning för att öka användningen och produktionen av förnybara energikällor även vid massabruket i Kemi. En tänkbar produktionsteknik, som granskas, är en förgasningsanläggning som skulle kunna producera biobränsle för att ersätta det fossila bränslet, det vill säga oljan, i mesaugnen. Den preliminära utredningen blir klar före utgången av juni 2013. Medlemmar Vid periodens slut hade Metsäliitto Osuuskunta 124 255 medlemmar (2011: 125 144 och 2010: 126 382). Under året har 2 289 nya medlemmar anslutit sig till andelslaget och 3 178 medlemmar avgått. STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 — BOKSLUT 2012 35 Metsä Group har deltagit i gemensamma projekt, vars syfte har varit att öka användningen av bioenergi vid koncernens bruk. Biokraftverket i anslutning till Metsä Boards bruk i Kyro, som ägs av Pohjolan Voima och Leppäkosken Sähkö, invigdes under hösten. Biovärmeverket, som byggdes med Lohjan Biolämpö Oy i anslutning till Metsä Woods Kerto-fabrik i Lojo, blev klart i slutet av året. De nya anläggningarna ökar användningen av förnybara bränslen vid Metsä Groups bruk och minskar samtidigt koldioxidutsläppen från energiproduktionen. Metsä Group drog sig ur det planerade biodieselprojektet i Ajos i Kemi. Enligt den preliminära utredningen ansåg Metsä Group inte att det fanns tillräckliga lönsamhetsförutsättningar för att genomföra projektet. Strukturförändring Metsäliitto Osuuskunta beslöt i april 2012 att använda sin köpoption, som gällde UPM-Kymmene Abp:s ägarandel om 11 procent av aktierna i Metsä Fibre. Priset var 150 miljoner euro. Efter köpet kom Metsäliitto Osuuskunta, Metsä Board och Itochu Corporation i april överens om en affär, där Itochu förvärvar en strategisk ägarandel på 24,9 procent i Metsä Fibre för 472 miljoner euro. Affären genomfördes den 3 maj 2012. Efter affären fördelar sig ägarandelarna i Metsä Fibre enligt följande: Metsäliitto Osuuskunta 50,2 procent, Metsä Board Oyj 24,9 procent och Itochu Corporation 24,9 procent. Samtidigt ingick parterna ett kommersiellt avtal, där man omdefinierar Itochus position som Metsä Fibres säljrepresentant för långfibermassa i Asien och Metsä Fibres position som Itochus säljrepresentant för kortfibermassa i Europa. Enligt avtalet säljer Metsä Fibre årligen 500 000 ton massa till Asien och Itochu 150 000 ton massa till Europa. Metsä Boards strukturförändring från pappersföretag till det ledande kartongföretaget i branschen har slutförts. Den starka kartongverksamheten tillsammans med pappers- och massafabriken i Husum utgör en bra grund för att ytterligare förbättra lönsamheten. Tyngdpunkten i verksamheten har allt mer övergått från sanering till utveckling, vilket bland annat investeringarna under 2011–2012 vid kartongfabrikerna i Simpele, Äänekoski, Kyro och Kemi är bevis på. Till följd av investeringarna har Metsä Boards årliga falskartongkapacitet ökat från 785 000 ton till 935 000 ton. Omstruktureringen av produktionen i Husum gör det möjligt att öka den årliga massaproduktionen till 750 000 ton och pappersproduktionen till mer än 800 000 ton. Husums Fabrik beviljades ett nytt miljötillstånd i slutet av 2012 som är anpassat till den utökade produktionen. Metsä Board informerade 2011 om divesteringar vid bruket i Hallein samt om omstrukturering av sin affärsverksamhet för bestruket papper. Under 2012 informerade Metsä Board om försäljning av affärsverksamheten Premium Paper vid bruket i Reflex, nedläggning av bruket i Alizay samt nedläggning av olönsamma verksamheter vid bruket i Gohrsmühle. Effekten av dessa åtgärder på bolagets årliga rörelseresultat exklusive poster av engångskaraktär beräknades totalt vara cirka 110 miljoner euro jämfört med de faktiska siffrorna för 2011. Resultateffekten förverkligades till stor del redan under år 2012, och enligt beräkningarna uppnås effekten fullt ut från och med 2013. Som en del av förändringsprocessen tillkännagav Metsäliittokoncernen den 9 februari 2012 att man byter företagsnamnet till Metsä Group och förnyar företagsprofilen. Samtidigt byttes även namnen på koncernens affärsområden. Träproduktindustri fick namnet Metsä Wood och 36 BOKSLUT 2012 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Metsä-Botnia bytte sitt namn till Metsä Fibre. Om M-real Corporations namnbyte till Metsä Board Oyj beslutade den ordinarie bolagsstämman den 28 mars 2012. Metsä Tissue behöll sitt namn. Virkesanskaffning är verksam i Finland under namnet Metsäliitto Puunhankinta och internationellt under namnet Metsä Forest. Metsä Groups moderföretag behöll sitt namn som Metsäliitto Osuuskunta. Under räkenskapsperioden fusionerades Metsämannut Oy och Biokraft Oy i moderföretaget Metsäliitto Osuuskunta. Affärsområden Virkesanskaffning År 2012 redovisade Metsä Forest en omsättning på 1 515 miljoner euro (1 476) och ett rörelseresultat på 20 miljoner euro (24). I rörelseresultatet ingår inga poster av engångskaraktär. Metsä Forest levererade cirka 30 miljoner kubikmeter (29) virke till sina kunder. Cirka 80 procent gick till industrin i Finland. Merparten av virket i Finland köptes hos Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar. Inköpsvolymen från privata finländska skogar var 12,7 miljoner kubikmeter (10,6). Trots den ovanligt regniga sommaren och hösten gick virkesleveranserna till produktionsanläggningar enligt planerna. Endast inom handeln med timmer uppstod ett visst leveransunderskott mot slutet av året. Leveransvolymen för skogsenergi och biprodukter från koncernens produktionsanläggningar var totalt 2,6 miljoner kubikmeter (2,6). De stormar som drabbade Finland efter julen 2011 stimulerade virkeshandeln, och handeln fortsatte att vara intensivare än under de tidigare åren hela första halvåret. Virkeshandeln inleddes trögt efter sommaren men började öka under hösten. Det försämrade produktionsläget för torv ökade efterfrågan på energived i hela landet. Metsä Forest köpte aktivt alla virkesslag både som rotköp och som leveransköp. Under hösten låg tyngdpunkten för virkeshandeln på avverkningsbara sommarstämplingsposter, företrädesvis med talltimmer, björkmassa och energived. Det satsades kraftfullt på utveckling av skogsvårdstjänster, och försäljningen av tjänsterna fortsatte öka stadigt. Rysslands medlemskap i WTO trädde i kraft i augusti och sänkte exporttullarna för virke. När det gäller barrträd fortsatte praktiska problem med licenssystemet att begränsa verksamheten fortfarande i slutet av året. Det överskott på barrmassaved som präglat hela året i Baltikum stabiliserades mot slutet av året när efterfrågan ökade. På sågverken var det emellertid brist på timmer i slutet av perioden. Överskottet på barrmassaved fortsatte i Sverige hela året, framför allt i de mellersta delarna av landet. I juli sålde Metsäliitto Osuuskunta sin ägarandel i virkesanskaffningsbolaget Thosca Holz, som är verksamt i Tyskland och Österrike. För Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar anordnades olika evenemang under året. Seminarier om hållbar virkesproduktion och skogsvård samlade över 2 000 intresserade skogsägare som ville höra om metoderna för hållbart skogsbruk. I början av året kompletterades serviceutbudet för ägarmedlemmarna med ett nytt placeringsalternativ, Kapitalbonus, som rönte intresse för långsiktiga placeringar bland medlemmarna. För webbtjänsten Skogen på nätet utvecklades ett nytt verktyg, vars uppgifter, kartor och kalkylatorer skogsägaren kan använda för att planera skötseln av sin skogsegendom och lönsamheten i sitt skogsbruk. I september fick Metsä Group ta emot ett gruppcertifikat inom FSC®-skogscertifiering. Certifikatet omfattar en del av Metsä Groups skogar, och senare kan även Osuuskuntas avtalskunder ansluta sig till det. Logolicenskoden för Metsä Group är FSC-C014476. Träproduktindustri Metsä Wood redovisade för januari–december en omsättning på 904 miljoner euro (939) och ett rörelseresultat exklusive poster av engångskaraktär på 19 miljoner euro (12). Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var 17 miljoner euro (3). Affärsverksamheten minskade under första halvåret jämfört med motsvarande period föregående år. Under andra kvartalet utvecklades försäljningen på samma sätt som föregående år. Tack vare uppföljning av kostnader och hantering av bundet kapital samt ökad försäljning av mervärdesprodukter var lönsamheten tillfredsställande. Den ekonomiska osäkerheten i Europa och det svåra finansieringsläget för byggprojekt försvagade marknaden för byggverksamheten. Konkurrensen blev hårdare på huvudmarknaden, framför allt när antalet nyproduktioner minskade. Mot slutet av året stabiliserades efterfrågan så att den följde den normala säsongsvariationen. Den otillfredsställande marknadsbalansen för sågade trävaror präglade hela året. Såväl prisutvecklingen för sågade trävaror som obalansen mellan priset och tillgången på timmerråvara ledde till produktionsbegränsningar och permitteringar under senare halvan av året. Efterfrågan på den europeiska marknaden var fortfarande svag, men på den övriga marknaden var utvecklingen positiv. Till följd av detta blev konkurrensen inom exporten till fjärran länder hårdare. Plywoodprodukternas industriella användning minskade på huvudmarknaden, och försäljningen inom byggplatt- och transportmedelsindustrin minskade. Tack vare värdeökningen för produkterna samt kostnads- och kapacitetshanteringen var lönsamheten fortfarande relativt bra. Inom handeln med vidareförädlade produkter var ändringarna mindre jämfört med föregående år. Under året lanserades en ny generation av betongformplywood samt ny brandskyddad plywood av barrträ för industrikundernas behov. Produktgruppen Kerto utökades med en ny Kerto-QP-takbalk, vars unika struktur garanterar rakhet och stabilitet i balken och som bland annat lämpar sig för lågenergi- och passivbyggande. Metsä Wood genomförde flera byggprojekt under året både i Finland och i övriga Europa. Finlands största kvarter med flervåningshus i trä, som bygger på Metsä Woods Flervåningshussystem, blev klart i Helsingfors. Byggandets lösningar från Metsä Wood användes bland annat även i det nya skolcentrum som byggdes i Paris-området och i ett flervåningshus för socialt boende. Metsä Wood beslutade att investera cirka 30 miljoner euro i modernisering av sågverket i Vilppula. I Vilppula byggs en ny såglinje och en behandlingsanläggning. Även andra delar av sågverket moderniseras. Moderniseringen påbörjades hösten 2012 och såglinjen tas i drift under senare halvan av 2013. Massa Metsä Fibres omsättning 2012 var 1 274 miljoner euro (1 301) och rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 148 miljoner euro (267). Försämringen i omsättningen och resultatet berodde främst på sjunkande massapriser. För barrmassa var marknadspriserna i utländsk valuta i snitt 15 procent och för lövmassa fem procent lägre jämfört med motsvarande period 2011. Å andra sidan förstärktes USAdollarn gentemot euron med i genomsnitt åtta procent, vilket påverkade resultatet positivt. I slutet av året fick man de första tecknen på att prisnedgången höll på att avta. Produktionsvolymen för massa var 2 237 000 ton (2 205 000), och nya årsproduktionsrekord slogs vid samtliga bruk. Produktionsvolymen vid Svir Timbers sågverk var 221 000 kubikmeter (193 000), vilket också är ett nytt årsproduktionsrekord. De totala massaleveranserna uppgick till 2 258 000 ton (2 124 000), varav 905 000 ton gick till delägare (1 196 000) och 1 353 000 ton till marknadskunder (928 000). Barrmassans andel var 76 procent (75) och lövmassans 24 procent (25). Metsä Fibres totala virkesförbrukning var 11,7 miljoner kubikmeter (11,5). Av virkesförbrukningen var 9,4 miljoner kubikmeter (9,3) barrträ och 2,3 miljoner kubikmeter lövträ (2,2). Metsä Fibres samtliga fabriker har rätt att använda produktmärket PEFC, enligt vilket virkesanskaffningen, massaproduktionen och försäljningen uppfyller kraven i certifikatet. Av allt virke som Metsä Fibre köpte kom cirka 87 procent från certifierade skogar. Kartong och papper Metsä Boards omsättning 2012 var 2 108 miljoner euro (2 485) och rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 74 miljoner euro (59). Posterna av engångskaraktär var 2012 totalt +146 miljoner euro (-274). De största posterna var en försäljningsvinst på 85 miljoner euro som hänför sig till försäljning av en ägarandel på 7,3 procentenheter i Metsä Fibre till Itochu Corporation, en försäljningsvinst på 59 miljoner euro som hänför sig till försäljning av en ägarandel på 0,5 procentenhet i Pohjolan Voima till Metsä Fibre samt en försäljningsvinst på fem miljoner euro som hänför sig till fastighetsaffärer. Dessutom återförde Metsä Board tidigare reserveringar och nedskrivningar på totalt 18 miljoner euro. I posterna av engångskaraktär ingår dessutom bl.a. en avsättning för miljökostnader på 12 miljoner euro och en avsättning för omstrukturering på 5 miljoner euro som hänför sig till ett effektiviseringsprogram för Husum. Jämfört med 2011 förbättrades rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär genom ökade leveransmängder för falskartong och kraftliner, minskade förluster i de enheter som ska läggas ner och omstruktureras samt genom förstärkning av USA-dollarn och det engelska pundet. Å andra sidan försämrades rörelseresultatet av de lägre priserna på massa och kontorspapper samt av den starkare svenska kronan. Under januari–december var rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär 220 miljoner euro (-214). Nettoräntorna och de övriga finansiella kostnaderna var 49 miljoner euro (63) och de bokförda finansiella kursdifferenserna fem miljoner euro (3). Andelen i intresseföretagens resultat var 0 miljon euro (-7). Resultatet före skatt exklusive poster av engångskaraktär var 30 miljoner euro (0), resultatet per aktie 0,13 euro (0,02) och avkastningen på sysselsatt kapital 4,7 procent (3,4). Resultatet inklusive poster av engångskaraktär före skatt var 176 miljoner euro (-281), resultatet per aktie 0,53 euro (-0,83) och avkastningen på sysselsatt kapital 12,3 procent (-9,9). STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 — BOKSLUT 2012 37 I slutet av december var Metsä Boards soliditet 33,6 procent och nettoskuldsättningsgrad 72 procent (27,4 och 106). Mjuk- och matlagningspapper Omsättningen under januari–december för mjuk- och matlagningspapperstillverkaren Metsä Tissue uppgick till 982 miljoner euro (971). Försäljningen av egna produktmärken ökade med fyra procent från föregående år. Efterfrågan särskilt på Lambi och Serla utvecklades positivt. Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 40 miljoner euro (20). Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var 33 miljoner euro (20). Det ökade rörelseresultatet berodde bland annat på försäljningsstrukturen, de lägre råvarupriserna samt den förbättrade prestandan och kostnadseffektiviteten vid Dürenfabriken i Tyskland. Det treåriga investeringsprogrammet för de polska verksamheterna fortsatte som planerat vid bruket i Krapkowice. Investeringsprogrammet omfattar två nya pappersmaskiner, en förädlingslinje för Awayfrom-Home-produkter, byggnader, infrastruktur, en partiell modernisering av PM 6 samt nedläggning av en pappersmaskin. Den första av de nya pappersmaskinerna togs i bruk under årets tredje kvartal och den andra tas i bruk under 2013. Metsä Tissue ingick avtal om inhyrning av en ny förädlings- och logistikenhet i Ryssland, i Vorsino, som ligger cirka 90 kilometer utanför Moskva. De nya lokalerna togs i bruk under tredje kvartalet. Samtidigt upphörde verksamheten i Naro Fominsk. Metsä Tissue informerade i september om en omstrukturering och omorganisation av alla sina verksamheter, som stödjer målsättningarna för bolagets tillväxt och lönsamhet. Den nya organisationen började gälla den 1 december 2012. Omorganisationen syftar till att förenkla verksamheten och tydliggöra roller och ansvar. Samtidigt flyttas beslutsfattandet närmare kunder. Som en del av omorganisationen inledde bolaget förhandlingar i alla sina verksamhetsställen med syfte att minska personalen. Förhandlingarna resulterade i en personalminskning med totalt 137 personer i bolaget. Forskning och utveckling Metsä Groups forsknings- och utvecklingskostnader var 20 miljoner euro (2011: 19 och 2010: 21), dvs. 0,4 procent av omsättningen (2011: 0,4 och 2010: 0,4). Metsä Group satte upp gemensamma mål för forskning och utveckling fram till 2020. I målbilden finns tre fokusområden: förbättring av processer och resurseffektivitet, förnybara råvaror som konkurrensfördel samt produkter och tjänster med mervärde. Inom Metsä Forest hänförde sig projekten till utveckling av medlemstjänsterna, produktiviteten inom drivning och transport samt av datasystemen som stöder dessa. Inom träproduktindustrin låg fokus på att utveckla konstruktionslösningar för byggande av bostäder och affärslokaler samt mervärdesprodukter. Bland de nya produkter som lanserades under året var Kerto-QP-takbalk som garanterar rakhet och stabilitet i balken. Sortimentet med plywoodprodukter utökades med brand- och fuktskyddade plywoodkvaliteter samt med den nya generationens betongformplywood. Brandskyddad plywood av barrträ lämpar sig för dagens lagstadgade byggbehov och fuktskyddad plywood av barrträ i sin tur ger skydd mot mögelangrepp. Den nya generationens betongformplywood har en hållbar gjutyta av hög kvalitet. 38 BOKSLUT 2012 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Inom massaindustrin låg fokus på utveckling av produkter som tillgodoser kundernas behov, ökning av affärsverksamheten för bioenergi och på processutveckling som syftar till att öka produktionseffektiviteten. Projekten inom produktutvecklingen hänförde sig till förbättring av produkternas prestanda i kundernas processer och förberedelser inför användning av den nya polysulfidmassan. Inom processutvecklingen låg fokus på undersökning av fossilfria alternativ för ett massabrukskoncept och på minskad vattenförbrukning i massaprocesserna. Inom kartong- och pappersindustrin gjordes allt större satsningar på en kundorienterad produktutveckling av kartong. I februari invigdes ett nytt R & D-centrum i Äänekoski, där Metsä Board redan hade en kompetent personal, ett modernt laboratorium och utrustning för produktutveckling. Centrumet har som uppgift att säkerställa bolagets konkurrenskraft på den snabbt växande förpackningsmarknaden. Utvecklingsarbetet styrs utifrån kundresponsen och signalerna på marknaden. Under räkenskapsperioden fokuserade Metsä Boards samtliga fabriker även på optimering av råvaruanvändningen och energiförbrukningen med hjälp av ett särskilt utvecklingsprogram. Målsättningen för produktutvecklingen inom mjuk- och matlagningspapper är att höja värdet på produkterna genom att erbjuda kunderna bästa möjliga koncept och lösningar. Under året lanserade Metsä Tissue flera produktnyheter på marknaden: ett nytt förpackningssortiment för Lambi och förnyade mjukpapperskvaliteter för Serla, Mola och Tento. Produktsortimentet för Lambi utökades dessutom med våtservetter som har flera användningsområden. Matlagningsprodukterna samlades under varumärket SAGA, och bolaget lanserade SAGA OneUp Express-produkterna samt Cook & Chill-produkterna, som minskar matsvinnet. Under varumärket Katrin lanserades den smarta förpackningen Katrin Handy Pack för kedjevikta pappershanddukar. Miljö Metsä Group har förbundit sig att främja hållbar utveckling, kontinuerligt förbättra sin egen verksamhet och bedriva ansvarsfull affärsverksamhet. Verksamheten styrs av koncernens uppförandekod och av principer för hållbar utveckling samt ett brett sortiment av policyer som styr olika områden. Metsä Group stödjer skogsbruk enligt principen för hållbar utveckling. Det virke som koncernen använder kan spåras till hundra procent och kommer från skogar som har skötts enligt principen för hållbar utveckling. Målsättningen är att behålla andelen certifierat virke på över 80 procent. Under 2012 kom 82 procent (81) av det virke som virkesanskaffningen köpte från certifierade skogar. Metsä Group beviljades i juli ett FSC®-certifikat som omfattar cirka 35 000 hektar skog i Finland. Skogarna hade sedan tidigare ett PEFCcertifikat. För att dämpa klimatförändringen strävar koncernen efter att före utgången av 2020 minska de fossila CO2-utsläppen i produktionen med 30 procent per producerad ton jämfört med nivån 2009. Koldioxidutsläppen har minskat med cirka 27 procent under 2009–2012. Av de bränslen som Metsä Groups fabriker använder är 83 procent träbaserade biobränslen. Under de senaste två åren har koncernen investerat i fyra bioenergiprojekt, varav tre har slutförts. Med hjälp av projekten ersätts de fossila bränslen antingen delvis eller helt med förnybar biomassa. Totalt minskar projekten koldioxidavtrycket från koncernens fossila bränslen med 200 000 ton per år. Metsä Groups mål är att fram till 2020 öka energieffektiviteten med tio procent jämfört med nivån 2009. Energieffektiviteten har förbättrats med fyra procent under 2009–2012. Under 2012 slutfördes dessutom totalt 87 smärre projekt (135) med syfte att minska energiförbrukningen och deras energibesparingseffekt är cirka 179 GWh värme (260) och 101 GWh elektricitet (54). Den totala bränsleförbrukningen på koncernens produktionsanläggningar under 2012 var 22,8 TWh (24,3). Mängden köpt el uppgick till 2,4 TWh (2,7) och mängden köpt värme till 0,2 TWh (0,12). Den totala energiförbrukningen för dessa var 29,0 TWh (31,1). Under 2012 var den totala vattenförbrukningen 258 miljoner kubikmeter (370), varav nästan hela mängden, 98 procent, var ytvatten från insjöar och älvar (97). Koncernens utsläpp i atmosfären var under 2012: koldioxid (CO2) 962 327 miljoner ton (1 200 090), svavel (som SO2) 1 681 ton (2 359) och kväveoxider (som NO2) 6 432 ton (7 358). Utsläpp i vattendrag var: kemisk syreförbrukning (COD) 43 630 ton (45 920) och fosfor 50 ton (79). I princip alla av koncernens produktionsanläggningar har ett ISO 9001-kvalitetssystem och ett ISO 14001-miljösystem samt ett Chain of Custody-system, som på ett tillförlitligt sätt kan verifiera andelen certifierat virke i produkterna. Flera av koncernens produktionsanläggningar använder dessutom det certifierade arbets- och produktsäkerhetssystemet OHSAS 18001 och energieffektivitetssystemet ISO 50001. På koncernens produktionsanläggningar konstaterades under 2012 inga avvikelser som skulle haft betydelsefulla miljökonsekvenser. Ett par tillståndsvillkor överskreds dock. Koncernens dotterbolag har kvar miljöansvar för tidigare verksamheter på stängda, sålda eller uthyrda industritomter och på nedlagda avstjälpningsplatser. Bokföringsmässiga reserveringar görs för de kostnader som saneringsarbetet ger upphov till i de fall där det är sannolikt att en förpliktelse har uppstått och kostnaderna rimligtvis kan uppskattas. Metsä Groups miljöåtaganden var i slutet av året 27 miljoner euro (2011: 26 och 2010: 11) och miljökostnader under 2012 var 49 miljoner euro (2011: 54 och 2010: 52). Riskhantering och risker Koncernens bolagsstyrningssystem tillsammans med den riskhanteringspolicy som styrelsen fastställt styr riskhanteringsarbetet inom Metsä Group. Metsä Groups riskhantering är en systematisk och förebyggande verksamhet som bidrar till att bedöma och hantera de risker, hot och möjligheter som hänför sig till affärsverksamheten. Metsä Group gör en regelbunden bedömning av strategiska, operativa och finansiella risker och skaderisker som en del av sin löpande verksamhet. Dessutom bedömer koncernen riskerna i samband med årsplanerings- och strategiprocessen. Vid riskbedömningen i samband med årsplaneringen ligger fokus på identifiering av omsättnings- och kostnadsrisker, och vid riskbedömningen i samband med strategiprocessen analyserar affärsområdena de risker som hänför sig till genomförandet av deras affärsstrategier. Koncernens ledningsgrupp analyserar regelbundet de mest betydande riskerna som en del av sitt ledningsgrupparbete. Resultaten av riskhanteringsprocessen rapporteras regelbundet till styrelsen och till styrelsens kontrollutskott. Vid riskbedömningarna 2012 identifierades följande risker och osäkerhetsfaktorer som kan påverka Metsä Groups ekonomiska prestations- och funktionsförmåga: Den fortsatta osäkerheten i världsekonomin På huvudmarknadsområdena följer efterfrågan på träprodukter, massa, papper och kartong den allmänna ekonomiska utvecklingen. Utvecklingen i världsekonomin och i euroområdet präglas fortfarande av stora osäkerhetsfaktorer. Den fortsatta ogynnsamma utvecklingen i ekonomin kan ha direkta negativa konsekvenser för efterfrågan på Metsä Groups produkter, lönsamhet samt på tillgången till och priset på finansiering. Tillgång till finansiering Koncernens tillgång till kapital och priset på kapitalet är i stor utsträckning beroende av de rådande förhållandena och förändringarna på finansmarknaden samt det egna ekonomiska läget. Den långdragna europeiska skuldkrisen påverkar fortfarande den internationella finansmarknaden, bankernas verksamhet och deras kreditgivning. Den ökande regleringen av finansmarknaderna försvårar dessutom tillgången till finansiering. Dessa faktorer kan ha negativa konsekvenser för tillgången till och priset på det främmande kapital som Metsä Group behöver. Inom Metsä Group har man förberett sig för en återfinansieringsrisk genom att mångsidigt utnyttja olika finansieringskällor och starta återfinansieringsprocesserna i god tid innan lånen förfaller till betalning. Dessutom hade koncernen i slutet av 2012 uttagbara bindande kreditlimiter för över 600 miljoner euro till sitt förfogande. Affärsverksamhetens cykliska fluktuationer och konkurrensvillkor Metsä Group är verksam inom en cyklisk bransch, där balansen mellan efterfrågan och utbud kraftigt påverkar prisnivån på produkterna. En eventuell minskning i efterfrågan eller ökning i utbudet kan ha en negativ inverkan på marknadsbalansen. Ogynnsamma konjunkturer eller ökad kapacitet hos konkurrenterna kan sänka priserna på slutprodukterna. Å andra sidan kan en eventuell kapacitetsminskning hos de industriella aktörerna eller en omstrukturering av den industriella strukturen leda till prishöjningar. Även större, långvariga valutakursändringar påverkar marknadsbalansen för skogsindustriprodukter på huvudmarknadsområdena och producenternas konkurrenskraft i Europa. Efterfrågan och marknadspriset på massa Vid full kapacitet kan Metsä Fibre producera cirka 2,4 miljoner ton blekt barr- och lövmassa per år. Resultatet i verksamhetsområdet Massa har en central betydelse för hela Metsä Groups affärsverksamhet. Därför kan en stark nedgång i massapriserna och en försämrad lönsamhet i Metsä Fibre som följer av detta ha en negativ inverkan på hela Metsä Groups affärsverksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning. Kreditrisker och övriga motpartsrisker Affärsområdena och den centrala kreditövervakningen ansvarar för kreditrisker förknippade med kommersiell verksamhet. Kreditövervakningen fastställer tillsammans med affärsområdenas ledning de interna kreditlimiter som beviljas kunderna samt betalningsvillkoren. En del av kreditriskerna täcks av de försäkringsavtal som har ingåtts med kredit- STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 — BOKSLUT 2012 39 försäkringsbolagen. Metsä Groups kundkreditrisk har varit på normal nivå 2012. Syftet har varit att minska kreditrisken genom att effektivisera interna kreditövervakningsåtgärder och -processer. Huvudprinciperna för kreditövervakningen har definierats i den kreditanvisning som Metsä Groups styrelse har fastställt och som följer riskhanteringspolicyn. Vid behov deltar koncernens och affärsområdenas operativa ledning i bedömningen av kreditriskerna och i de slutgiltiga kreditbesluten. När det gäller penningmarknadsinvesteringar, derivat och lån godkänner vi enbart sådana motparter som fastslagits i koncernens finansieringspolicy, som motsvarar kreditvärdigheten eller som särskilt namngetts genom styrelsens beslut. Ändringar och trender på marknaden samt kundrelationer Ändringar på marknaden, såsom utvecklingen av kommunikationstekniker och marknadsföringskanaler, samt konsumenternas trender kan ha en negativ inverkan på efterfrågan och prisnivån på koncernens huvudprodukter. I några av koncernens affärsverksamheter hänför sig en stor del av försäljningen till ett begränsat kundunderlag. Förlust av flera viktiga kundrelationer kan i så fall ha en negativ inverkan på koncernens resultat. Prisrisker inom produktions- och logistikkostnader och tillgång till produktionsmedel En kraftig och oförväntad prisökning för de produktionsfaktorer som är viktigast för verksamheten, såsom virke, energi och kemikalier, eller direkta problem med tillgången till dessa kan försämra lönsamheten och äventyra den fortsatta verksamheten. Metsä Group strävar efter att skydda sig mot dessa risker genom långfristiga leveransavtal och därmed förbundna derivatavtal. En kraftig prisökning i transportkostnader och övriga logistikkostnader kan påverka Metsä Groups lönsamhet. Även eventuella ändringar i regleringen och beskattningen bland annat när det gäller koldioxidutsläppen och stödet till förnybar energi kan, om de realiseras, innebära en betydande kostnadsökning för Metsä Group. Ansvarsrisker Olika typer av ansvarsrisker för skador som orsakas tredje parter är förknippade med Metsä Groups affärsverksamhet, till exempel allmänna operativa ansvarsrisker, avtalsrisker, miljörisker och produktansvarsrisker. Syftet är att hantera dessa risker till exempel genom att effektivisera affärsprocesser genom avtalsutbildning, förbättra ledarskapspraxis, höja kvalitetskrav och öka transparensen i verksamheten. En del av de nämnda ansvarsriskerna täcks av de försäkringsavtal som har ingåtts med försäkringsbolagen. Avbrottsrisker Stora skador, allvarliga olyckor, naturkatastrofer, miljöskador, allvarliga fel i viktiga datasystem, arbetskonflikter och problem med leverans av de viktigaste råvarorna kan i extrema fall avbryta affärsverksamheten och till och med leda till kundförluster. Affärsområdena, fabrikerna och serviceverksamheterna har sammanställt kontinuitets- och återhämtningsplaner för att minska dessa risker. Egendoms- och avbrottsrisker vid produktionsanläggningarna bedöms regelbundet och huvuddelen av riskerna täcks av försäkringsavtal. 40 BOKSLUT 2012 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Säkerhetsrisker Exempel på de risker som hotar företagssäkerheten är brister och försummelser inom säkerhet i arbetet, datasäkerhet, ekonomiska oegentligheter och personsäkerhet, externa hot och avsaknad av internkontroll. Koncernens störningsfria verksamhet säkerställs genom hantering av hot mot företagssäkerheten. Detta sker genom att utveckla och effektivisera de viktigaste säkerhetsrelaterade verksamhetsprocesserna samt genom att öka riktlinjer, utbildning och internkontroll i anslutning till hantering av de centrala riskerna samt i undantagsfall genom regelbundna krishanteringsövningar. Personal Metsä Group har satsat på att säkerställa tillgången på yrkeskunnig personal och minska personalomsättningen med hjälp av utvecklingsprogram för personal, planer för rekrytering av efterföljare och utveckling av bilden som arbetsgivare. Metsä Group strävar efter att bland annat förbereda sig för risker i samband med generationsväxlingar och övriga personalrisker genom säkring av arbetsförmågan, karriärplanering och arbetsrotation. Metsä Group satsar dessutom kraftigt på samarbete med läroanstalter på alla nivåer och vi startar traineeprogram efter behov. Finansieringsrisker Finansieringsriskerna i affärsverksamheten hänför sig i huvudsak till valutor, räntor, likviditet, motpartsrisker och användning av derivatinstrument. Finansieringsriskerna hanteras i enlighet med den finansieringspolicy som Metsä Groups styrelse har fastställt. Syftet är att minska osäkerhet, förbättra förutsebarhet, balansera kassaflöde och ge affärsenheterna tid att anpassa verksamheten till de förändrade förhållandena. Ändringar i andels- och tilläggsandelskapitalet Metsäliitto Osuuskuntas medlem är vid sin avgång berättigad till återbetalning av den betalda insatsen och tilläggsinsatsen. Tilläggsinsatserna återbetalas till medlemmen även efter ett skriftligt krav. Enligt andelslagets stadgar kan man för återbetalning av egentliga andelar och tilläggsandelar använda en penningsumma som motsvarar 1/3 av det utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräkningen. Återbetalningar av andelskapitalet som är större än normalt kan ha en negativ inverkan på Metsä Groups ekonomiska ställning. Pågående rättsliga tvistefrågor I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto Osuuskunta och två andra skogsindustriföretag som en följd av otillåtet prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt motsvarande talan. I november 2012 inledde UPM-Kymmene Abp ett skiljemannaförfarande, enligt vilket UPM kräver Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board preliminärt för ett solidariskt skadestånd på 58,5 miljoner euro och sekundärt för en solidarisk återbetalning av en påstådd obehörig vinst på 58,5 miljoner euro. Kravet bygger på ett påstått brott mot en medförsäljningsklausul enligt det ägaravtal som Metsä Fibre undertecknade 2009. Pågående rättsliga tvistefrågor presenteras i not 36 till bokslutet. Förberedelse för risker och överföring av risker För identifierade risker förbereder man sig efter bästa vetande och på det sätt som är mest ändamålsenligt för koncernen. När det gäller skaderisker arbetar man aktivt inom riskhantering med försäkringsbolagen. Ett exempel på detta är de regelbundna riskbedömningarna för affärsverksamheterna på olika områden, såsom fabriker och exportkedjan. Koncernens produktionsanläggningar har förberett sig för eventuella störningar i verksamheten genom att sammanställa kontinuitets- och återhämtningsplaner för verksamheten. Koncernens krishanteringsplan styr krisledarskap i koncernen, affärsområdena och enheterna. Koncernens affärsområden bär själva en del av riskerna och de risker som överträffar den egna riskhanteringsförmågan överförs selektivt till försäkringsbolag, banker och andra motparter med hjälp av försäkringsoch derivatavtal samt övriga avtal. Betydande skaderisker täcks med följande globala försäkringsavtal: • Program för egendoms- och avbrottsskadeförsäkring • Allmänt program för affärsverksamhets- och produktansvarsförsäkring • Program för ledningens och förvaltningsorganens ansvarsförsäkring • Program för transportförsäkring • Program för kreditförsäkring Prisnivåerna för massa på de olika marknadsområdena har stabiliserat sig och delvis visat en uppgång under början av året. Den positiva utvecklingen stärks av den låga nivån på producenternas barrmassalager, förseningen av projekten med tilläggskapacitet och investeringarna i Kina i produktionskapaciteten för mjukpapper. Efterfrågan på mjuk- och matlagningspapper förväntas öka ytterligare på samtliga marknader. Metsä Tissues särskilda tyngdpunktsområden 2013 är bland annat Polen och Ryssland. Utvecklingen av rörelseresultatet påverkas framför allt av förändringarna i energi- och råvarupriserna samt av den lokala tillgången på returpapper. Leveransvolymerna för falskartong och kraftliner förväntas öka något under årets första kvartal jämfört med föregående kvartal. På basen av genomförda förhandlingar gällande årskontrakt kommer leveranserna av falskartong att öka under år 2013 jämfört med år 2012, men några större förändringar i priserna är inte att vänta. När det gäller priset för kraftliner förväntas inga större förändringar under de närmaste månaderna. Leveransvolymerna för obestruket finpapper förväntas under första kvartalet 2013 öka något jämfört med föregående kvartal. Leveransvolymerna för Metsä Boards massa förväntas vara på samma nivå som under föregående kvartal. När det gäller obestruket finpapper finns inga tecken på större prisförändringar. Marknadsläget för bestruket papper har försämrats ytterligare i början av året, och leveransvolymerna samt priserna förväntas sjunka något under första halvåret. Metsä Groups rörelseresultat exklusive poster av engångskaraktär förväntas bli en aning bättre under första kvartalet 2013 jämfört med det sista kvartalet 2012. Händelser efter räkenskapsperioden I Alizay inleddes våren 2012 ett nyindustrialiseringsprojekt i samarbete med Metsä Board, personalens representanter och lokala myndigheter. Till följd av projektet sålde bolaget i januari 2013 fabriksområdet i Alizay med befintliga anläggningar och byggnader till det statliga företaget Conseil General de l’Eurelle för 22 miljoner euro. Efter räkenskapsperiodens slut utnämndes vicehäradshövding, juris kandidat Esa Kaikkonen, till branschdirektör för Metsä Wood från och med 5.2.2013. Kaikkonen har varit verksam som chefsjurist i Metsä Group sedan 2003 och medlem i ledningsgruppen sedan 2008. Han rapporterar till koncernchef Kari Jordan. Utsikter för den närmaste tiden År 2013 ligger virkesbeställningarna från Metsä Forests kunder på normal nivå. Efterfrågan på virke fortsätter att vara stabil för alla virkesslag. På marknaden för sågade trävaror håller balansen att bli bättre tack vare minskade lager hos leverantörer och kunder. Försäljningen av både plywood och Kerto-produkter förväntas utvecklas i positiv riktning under de närmaste månaderna. Förslag till andelsränta Styrelsen i Metsäliitto Osuuskunta har beslutat att föreslå till förvaltningsrådet att räntan på medlemmarnas stadgeenliga insatser i andelskapitalet ska utgå med 5,5 procent för 2012 (5,5 procent för 2011). På A-insatserna i tilläggskapitalet har styrelsen föreslagit en ränta på 5,0 procent (5,0) och för B- och C-insatserna i tilläggskapitalet en ränta på 4,5 procent (4,5). För C-insatserna i tilläggskapitalet utgår dessutom eventuell ränta för högst 14,4 miljoner euro enligt teckningsvillkoren för C-insatserna i tilläggskapitalet. Om den enligt handelsvolymen vägda genomsnittliga handelskursen för Metsä Board Oyj:s B-aktie under fem handelsdagar före den 15 februari 2013 (”Avslutskurs”) överskrider 2,5 euro (”Gränspris”) på NASDAQ OMX Helsingforsbörsen, betalas en sådan tilläggsränta på varje C-tilläggsandel som motsvarar differensen mellan Avslutskursen och Gränspriset (”Tilläggsränta”), dock högst 1 euro per C-tilläggsandel. Om Avslutskursen är den samma som Gränspriset eller underskrider denna, betalas ingen Tilläggsränta. Styrelsens förslag behandlas i mars av förvaltningsrådet i Metsäliitto Osuuskunta som i sin tur gör en framställan om beloppet av andelsräntan till fullmäktige för beslut i maj. STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 — BOKSLUT 2012 41 Förslag till vinstdisposition för 2012 Metsäliitto Osuuskunta Euro Till fullmäktiges förfogande står räkenskapsperiodens överskott 113 942 303,24 balanserade vinstmedel från tidigare år 528 801 622,16 sammanlagt 642 743 925,40 Styrelsen föreslår, att till reservfond II överförs i enlighet med § 13 1 mom. i stadgarna 5 697 115,16 samt dessutom 4,84 5 697 120,00 andelsränta betalas 5,5 % på inbetalt andelskapital 10 963 644,53 5,0 % på inbetalt tilläggsandelskapital A 25 065 166,70 4,5 % på inbetalt tilläggsandelskapital B 3 006 301,69 4,5 % på inbetalt tilläggsandelskapital C 649 307,81 tilläggsränta på tilläggsandelskapital C, högst *) 14 430 106,93 39 684 420,73 54 114 527,66 bland balanserade vinstmedel lämnas minst 582 932 277,74 sammanlagt 642 743 925,40 *) enligt teckningsvillkoren för C-insatserna i tilläggsandelskapitalet Om fullmäktige godkänner förslaget ovan, är andelslagets eget kapital följande: Andelskapital 200 709 452,91 Tilläggsandelskapital A 515 780 505,98 Tilläggsandelskapital B 75 927 308,50 Tilläggsandelskapital C 14 430 106,93 Reservfond I 3 939 904,28 Reservfond II 61 739 550,00 Balanserad vinst 582 932 277,74 Eget kapital sammanlagt 1 455 459 106,34 Esbo, den 7 februari 2013 Martti Asunta Ordförande Kari Jordan Viceordförande Verkställande direktör Mikael Aminoff Eino Halonen Arto Hiltunen Saini Jääskeläinen Juha Parpala Timo Saukkonen Antti Tukeva 42 BOKSLUT 2012 — FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION FÖR 2012 Koncernens rapport över totalresultat Milj. euro not 1.1–31.12.2012 1.1–31.12.2011 Omsättning 4, 6 5 001,0 5 345,8 -13,4 33,4 Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning Övriga rörelseintäkter 4, 7 76,8 95,3 Material och tjänster 4, 8 -3 462,4 -3 769,7 Personalkostnader 4, 8 -709,5 -862,7 Avskrivningar och nedskrivningar 4, 9 -249,1 -353,9 Övriga rörelsekostnader 4, 8 -406,0 -459,0 237,5 29,2 4,8 4,2 Rörelseresultat Resultatandelar i intresseföretag Kursdifferenser 10 2,4 2,3 Övriga finansiella intäkter 10 15,3 8,7 Övriga finansiella kostnader 10 -125,5 -142,0 Resultat före skatt Inkomstskatt 11 Årets resultat Övrigt totalresultat 134,5 -97,7 -31,8 -58,9 102,6 -156,6 12 -0,5 -38,4 Finansiella tillgångar som kan säljas -17,3 25,0 Omräkningsdifferenser 15,6 5,8 0,1 0,0 Kassaflödessäkringar Övriga poster Inkomstskatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat 5,3 7,6 Övrigt totalresultat efter skatt 3,2 0,1 105,8 -156,5 Årets totalresultat Årets resultat hänförligt till: Moderföretagets ägare 59,6 -41,8 Innehav utan bestämmande inflytande 43,0 -114,8 102,6 -156,6 Årets totalresultat hänförligt till: Moderföretagets ägare 61,6 -44,9 Innehav utan bestämmande inflytande 44,2 -111,5 105,8 -156,5 Noterna utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT — BOKSLUT 2012 43 Koncernens balansräkning Milj. euro not 31.12.2012 31.12.2011 528,5 TILLGÅNGAR Långfristiga 13 533,8 Övriga immaterialla tillgångar 13, 39 238,9 232,2 Materiella anläggningstillgångar 13, 39 2 073,3 2 129,0 Goodwill Biologiska tillgångar 15 8,4 8,5 Andelar i intresseföretag 16 66,6 69,6 Finansiella tillgångar som kan säljas 17 356,2 367,9 Övriga finansiella tillgångar 18 17,2 12,6 Uppskjutna skattefordringar 19 60,0 61,8 3 354,3 3 410,0 Kortfristiga Omsättningstillgångar 20 724,8 781,3 Kundfordringar och övriga fordringar 21 705,7 735,1 8,4 34,0 5,1 0,3 Inkomstskattefordringar Derivatinstrument 31 Kassa och banktillgodohavanden 22 Tillgångar som innehas för försäljning 5 Tillgångar totalt 518,5 330,4 1 962,4 1 881,1 20,6 6,8 5 337,3 5 297,9 572,6 EGET KAPITAL OCH SKULDER Till moderföretagets ägare hänförligt eget kapital Andelskapital 23 594,5 Omräkningsdifferenser 23 38,2 28,9 Fond för verkligt värde och övriga fonder 23 236,1 240,2 Balanserade vinstmedel Innehav utan bestämmande inflytande 24 Eget kapital totalt 519,0 293,5 1 387,8 1 135,2 500,0 359,9 1 887,8 1 495,2 Långfristiga skulder Uppskjutna skatteskulder 19 320,2 362,4 Pensionsförpliktelser 25 116,2 122,6 26, 39 34,6 44,7 Låneskulder 27 1 161,2 1 854,2 Övriga skulder 28 4,2 6,3 Derivatinstrument 31 30,7 26,4 1 667,1 2 416,7 Avsättningar Kortfristiga skulder 26, 39 53,8 144,8 Låneskulder 27 958,2 438,5 Leverantörsskulder och övriga skulder 29 754,0 761,8 Avsättningar 4,5 12,2 11,8 28,8 1 782,4 1 386,1 Skulder totalt 3 449,5 3 802,8 Eget kapital och skulder totalt 5 337,3 5 297,9 Inkomstskatteskulder Derivatinstrument Noterna utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 44 BOKSLUT 2012 — KONCERNENS BALANSRÄKNING 31 Koncernens rapport över förändringar i eget kapital Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare Milj. euro not Eget kapital 1.1.2011 Andelskapital Omräkningsdifferens 539,2 25,5 Fond för verkligt värde och övriga Balanserade fonder vinstmedel Innehav utan bestämmande Totalt inflytande Eget kapital totalt 345,7 1 154,2 523,8 1 678,0 -41,8 -41,8 -114,8 -156,6 -22,5 -22,5 -15,8 -38,4 11,2 11,2 13,9 25,0 3,5 2,3 5,8 0,0 0,0 0,0 0,0 243,8 Periodens resultat Övrigt totalresultat 12 Kassaflödessäkringar Finansiella tillgångar som kan säljas Omräkningsdifferenser 3,5 Övriga poster -0,1 4,8 4,8 2,8 7,6 Övrigt totalresultat Skatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat 3,4 -6,6 0,0 -3,2 3,3 0,1 Årets totalresultat 3,4 -6,6 -41,8 -44,9 -111,5 -156,5 -27,5 -27,5 -20,5 -48,0 Transaktioner med ägarna Betalda andelsräntor och dividender 23 Förändring i andelskapital 23 Förändring i övrigt eget kapital 23 1,6 Överfört från fritt till bundet kapital 23 1,4 Affärsstruktureringar 5 Förändring i innehav utan bestämmande inflytande 5 33,4 33,4 1,6 33,4 2,3 3,9 -1,4 0,0 18,5 18,5 -34,1 -15,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Eget kapital 31.12.2011 572,6 28,9 240,2 293,5 1 135,2 359,9 1 495,2 Eget kapital 1.1.2012 572,6 28,9 240,2 293,5 1 135,2 359,9 1 495,2 59,6 59,6 43,0 102,6 Periodens resultat Övrigt totalresultat 12 Kassaflödessäkringar -2,2 -2,2 1,8 -0,5 Finansiella tillgångar som kan säljas -7,9 -7,9 -9,4 -17,3 8,8 6,8 15,6 0,0 0,0 0,1 3,4 1,9 5,3 Omräkningsdifferenser 8,8 Övriga poster 0,0 Skatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat 0,5 2,9 Övrigt totalresultat 9,3 -7,3 0,0 2,0 1,2 3,2 Årets totalresultat 9,3 -7,3 59,7 61,6 44,2 105,8 -29,6 -29,6 -12,8 -42,3 Transaktioner med ägarna Betalda andelsräntor och dividender 23 Förändring i andelskapital 23 Överfört från fritt till bundet kapital 23 Förändring i innehav utan bestämmande inflytande Eget kapital 31.12.2012 21,9 21,9 3,2 5 594,5 38,2 236,1 21,9 -3,2 0,0 198,6 198,6 108,6 307,3 0,0 519,0 1 387,8 500,0 1 887,8 Noterna utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL — BOKSLUT 2012 45 Koncernens rapport över kassaflöden Milj. euro not 2012 2011 102,6 -156,6 255,4 634,3 Kassaflöde från rörelsen Årets resultat Justeringar i årets resultat 33 Erhållna räntor Betalda räntor Erhållen utdelning Övriga finansiella poster, netto Betalda skatter Förändring i rörelsekapital 33 Nettokassaflöde från rörelsen 7,2 9,3 -120,4 -110,1 12,6 6,4 -26,4 -21,3 -56,2 -113,5 82,1 74,4 257,1 323,0 0,0 -101,8 Kassaflöde från investeringsverksamheten Förvärv av aktier i dotterföretag 5 Förvärv av aktier i intresseföretag -0,7 -1,4 Förvärv av övriga aktier -5,9 -4,9 -201,7 -227,1 -2,8 27,9 11,9 6,8 Investeringar i anläggningstillgångar Försäljning av aktier i dotterföretag 5 Försäljning av aktier i intresseföretag Försäljning av övriga aktier Försäljning av anläggningstillgångar Ökning/minskning i långfristiga fordringar, netto Nettokassaflöde från investeringsverksamheten 1,2 0,3 27,9 38,7 -4,8 -1,5 -174,9 -263,0 45,4 41,8 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring i andelskapital Förändring i övrigt eget kapital Förändring i innehav utan bestämmande inflytande 33 0,0 3,9 5, 33 306,7 -44,4 Ökning i långfristiga skulder Minskning i långfristiga skulder Kortfristiga skulder, ökning/minskning 339,2 194,3 -524,6 -300,2 -9,3 -4,3 0,2 5,0 Betalda andelsräntor och dividender -52,3 -66,5 Nettokassaflöde från finansieringsverksamheten 105,2 -170,4 Förändring i kassa och banktillgodohavande 187,3 -110,5 Kassa och banktillgodohavande vid årets början 330,4 440,4 Kortfristiga räntebärande fordringar, ökning/minskning Omräkningsdifferens Förändring i kassa och banktillgodohavande Kassa och banktillgodohavande vid årets slut Noterna utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 46 BOKSLUT 2012 — KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN 21 0,9 0,4 187,3 -110,5 518,5 330,4 NOTER TILL BOKSLUTET 1.Redovisningsprinciper Nya och förändrade standarder som tillämpats under räkenskapsperioden Nedan beskrivs de viktigaste redovisningsprinciperna som har tillämpats vid upprättandet av koncernbokslutet. Grunddata om koncernen Metsäliitto Osuuskunta, inklusive dotterföretagen, bildar en koncern (”Metsä Group” eller ”koncernen”), vars fem affärsområden är virkesanskaffning, träproduktindustri, massaindustri, kartong- och pappersindustri samt mjuk- och matlagningspapper. Tillverkningen sker i 9 länder. Metsä Groups huvudmarknad är Europa. Koncernens moderföretag är Metsäliitto Osuuskunta. Moderföretagets hemort är Helsingfors och dess registrerade adress Norrskensparken 2, 02100 Esbo. En kopia av koncernbokslutet finns tillgänglig på webbplatsen www.metsagroup.com eller på moderföretagets huvudkontor på adressen Norrskensparken 2, 02100 Esbo. Vid sitt möte 7.2.2013 har Metsäliitto Osuuskuntas styrelse godkänt detta bokslut för publicering. Enligt Finlands lag om andelslag kan fullmäktige godkänna eller förkasta bokslutet vid fullmäktiges ordinarie möte efter publiceringen. Fullmäktiges ordinarie möte kan också fatta beslut om ändring av bokslutet. Redovisningsprinciper och värderingsgrunder Koncernbokslutet är upprättat i enlighet med de internationella bokslutsstandarderna (International Financial Reporting Standards, IFRS) med tillämpning av de gällande IAS- och IFRS-standarderna samt SICoch IFRIC-tolkningarna som vid upprättande av bokslutet 31.12.2012 var godkända av EU. Med internationella bokslutsstandarder avses de standarder och tolkningar av dessa som EU godkänt för tillämpning inom EU i sin förordning (EG) nr 1606/2002 och som ingår i finsk bokföringslag samt bestämmelserna enligt denna lag. Noterna till koncernbokslutet överensstämmer med kraven i den finländska lagstiftningen om bokföring och sammanslutningar som kompletterar IFRSbestämmelserna. Koncernbokslutet presenteras med en (1) miljon euros noggrannhet ifall inget annat nämnts. Bokslutet har upprättats mot grundval av historiska anskaffningsvärden med undantag av biologiska tillgångar, derivatkontrakt samt vissa andra finansiella tillgångar och skulder, vilka har värderats till marknadsvärde. Enligt ledningen har koncernen tillräckliga resurser att fortsätta sin verksamhet inom en förutsebar framtid. Av den anledningen har bokslutet upprättats med tillämpning av principen om verksamhetens kontinuitet. Metsä Group har tillämpat följande förändrade standard som trädde i kraft i början av året. Förändringen hade inte någon väsentlig inverkan på koncernbokslutet. IFRS 7, Finansiella instrument: upplysningar i bokslutet (i kraft 1.7.2011 eller därpå följande räkenskapsperioder). Ändringarna ökar transparensen vid presentation av de transaktioner som gäller överlåtelse av finansiella instrument och ger användarna en bättre uppfattning om riskerna i anslutning till överlåtelse av finansiella instrument och om konsekvenserna av dessa risker för sammanslutningens ekonomiska ställning, framför allt när det gäller värdepapperisering av de finansiella instrumenten. Dessa förändringar inverkar på noterna till koncernbokslutet. Konsolideringsprinciper Dotterföretag Dotterföretag är alla sådana företag (inklusive sådana enheter som inrättats för ett speciellt ändamål) i vilka koncernen har rätt att utforma de finansiella och operativa strategierna. I allmänhet grundar sig detta på aktieinnehav som uppgår till mer än hälften av rösträtten. Vid bedömningen av huruvida koncernen har bestämmande inflytande i ett annat företag beaktas förekomsten och effekten av sådan potentiell rösträtt som vid granskningstidpunkten kan utnyttjas eller konverteras. Dotterföretagen konsolideras i koncernbokslutet i sin helhet från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. Konsolideringen upphör från och med den dag när det bestämmande inflytandet upphör. Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Vederlaget för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, övertagna skulder och de andelar som koncernen emitterat i form av eget kapital. I det överlåtna vederlaget ingår även verkligt värde på tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorat vederlag. Förvärvsrelaterade kostnader, med undantag av emissionskostnader för värdepapper i form av eget eller främmande kapital, kostnadsförs när de uppstår. I det överlåtna vederlaget ingår inte transaktioner som skall behandlas separat från förvärvet. Dessa har beaktats i samband med förvärvet i resultaträkningen. Ett möjligt villkorligt til�läggsvederlag värderas till marknadspris vid förvärvstidpunkten och upptas antingen som en skuld eller som eget kapital. Tilläggsvederlag som uppskattats som skuld värderas till marknadspris vid varje bokslutsdag och vinsten eller förlusten som uppkommer bokförs i resultaträkningen. Tilläggsvederlag som uppskattats som eget kapital värderas inte på nytt. Tillgångar och skulder samt villkorliga skulder som kan identifieras vid fusioner av affärsverksamheter uppskattas till marknadsvärde vid förvärvstidpunkten. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2012 47 Det belopp varmed det överlåtna vederlaget, innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade objektet och tidigare aktieinnehav sammanräknade överstiger det verkliga värdet av koncernens andel av de förvärvade nettotillgångarna, redovisas som goodwill i balansräkningen. Om vederlaget, innehavet utan bestämmande inflytande och tidigare aktieinnehav sammanräknade understiger det verkliga värdet för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar och det är fråga om en förmånlig affär, redovisas mellanskillnaden i resultaträkningen. Koncerninterna transaktioner, fordringar och skulder samt orealiserade vinster och intern vinstutdelning elimineras vid uppgörandet av koncernbokslutet. Orealiserade förluster elimineras inte i de fall då förlusten uppkommit på grund av nedskrivning. Redovisningsprinciperna för dotterföretagen har vid behov ändrats så att de motsvarar de principer som koncernen tillämpar. Vid förvärv som sker gradvis, uppskattas den tidigare ägarandelen till marknadsvärde och den vinst eller förlust som uppkommer redovisas i resultaträkningen. Då koncernen mister bestämmanderätten i dotterföretaget uppskattas den kvarvarande investeringen till marknadsvärde enligt datumet för bestämmanderättens upphörande och skillnaden bokförs i resultaträkningen. När koncernens bestämmanderätt upphör behandlas alla de poster som är förknippade med dotterföretaget och upptagna i övrigt totalresultat på samma sätt som om koncernen direkt skulle ha överlåtit i fråga varande tillgångar och skulder. Förvärv som skett före 1.1.2010 har behandlats enligt de regler som då varit i kraft. Ett företag för särskilt ändamål Metsäliitto Management Oy har konsoliderats i koncernbokslutet på samma sätt som ett dotterföretag. Företaget har grundats för aktierelaterade ersättningar till medlemmarna i koncernens ledningsgrupp. Metsäliitto Osuuskunta har bestämmande inflytande i Metsäliitto Management Oy med stöd av ett delägar- och låneavtal och av den anledningen har företaget konsoliderats i koncernbokslutet. Det bestämmande inflytandet är en följd av avtalsvillkoren, såsom tillämpandet av överlåtelseförbuden, pantningsförbuden och röstningsbegränsningarna angående Metsä Board Oyj:s B-aktier, vilka förvaltas av Management-bolaget. Därtill får företaget inte utan tillstånd av Metsäliittos styrelse fatta beslut som inte kan anses höra till företagets bransch eller som inte enbart syftar till att genomföra arrangemanget. Metsäliitto Osuuskunta eller de företag i vilka Metsäliitto har bestämmande inflytande har inte något innehav i det aktuella företaget. Företagets resultat- och balansräkning har konsoliderats i koncernbokslutet från ingången av arrangemanget. Metsäliitto Management Oy:s förvärv av B-aktier i Metsä Board Oyj har i koncernbokslutet upptagits som transaktioner med ägare utan bestämmande inflytande. Metsäliitto Management Oy upplöses enligt bestämmelserna i delägaravtalet efter att Metsä Boards kvartalsrapport Q3 2013 har offentliggjorts eller, om de villkor som skjuter upp upplösningen verkställs, senast efter att Metsä Boards kvartalsrapport Q3 2017 har offentliggjorts. Eftersom Metsäliitto Osuuskunta i egenskap av koncern vid upplösningstillfället till ägarna i Management-företaget överlåter ett varierande belopp aktier eller pengar, upptas ledningens placering i Management-företaget som en finansieringsskuld och inte som en andel utan bestämmande inflytande i koncernbokslutet. 48 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 1 Närmare information om den bokföringsmässiga redovisningen av aktierelaterade belöningssystem finns i redovisningsprinciperna under Aktierelaterade ersättningar. Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande behandlas som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid aktieförvärv av innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagt vederlag och det redovisade värdet på den förvärvade andelen av dotterföretagens nettotillgångar i eget kapital. Även vinster och förluster på försäljning av aktier till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital. Intresseföretag Intresseföretag är alla de företag i vilka koncernen har betydande inflytande, men inte bestämmande inflytande. Betydande inflytande grundar sig i regel på ett aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens andel i intresseföretagen inkluderar även den goodwill som fastställts vid förvärvstidpunkten efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Koncernens andel av vinsten eller förlusten som uppkommit i intresseföretagen efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i eget kapital efter förvärvet redovisas i övrigt totalkapital. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. Om koncernens andel i intresseföretagens förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning. Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att en nedskrivning ska göras för tillgångsposten. Redovisningsprinciperna som tillämpas på intresseföretagen har vid behov ändrats så att de motsvarar de principer som koncernen tillämpar. Utspädningsvinster och -förluster i intresseföretag redovisas i resultaträkningen. Koncernen prövar vid utgången av varje rapporteringsperiod om det finns några antagande att investeringens värde i ett intresseföretag skulle ha minskat. Ifall sådana antagande kan upptäckas prövar koncernen investeringens bokföringsvärde som en helhet och jämför värdet med enhetens återvinningsvärde. Samriskföretag Koncernens innehav i gemensamt kontrollerade enheter redovisas i koncernbokslutet enligt klyvningsmetoden. Koncernen slår samman sin andel av intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt kassaflöden i det aktuella samriskföretaget med motsvarande poster i det egna koncernbokslutet. Koncernen redovisar den andel av vinster eller förluster från försäljningen av tillgångar till ett samriskföretag som motsvarar de andra samägarnas ägarandel. Koncernen redovisar inte sin andel av vinster eller förluster i ett samriskföretag som är en följd av koncernens köp av tillgångar från detta samriskföretag förrän tillgångarna säljs vidare till en oberoende part. En förlust på transaktionen redovisas emellertid genast, om den antyder att nettorealiseringsvärdet på kortfristiga tillgångsposter har minskat eller på en värdenedgång. Äänevoima Oy och Ääneverkko Oy redovisas i koncernbokslutet enligt klyvningsmetoden. Koncernen äger en andel om 48,98 procent i Metsätapiolas fastigheter. Koncernen har redovisat sin andel av tillgångsposterna, skulderna, intäkterna och kostnader i Metsätapiolas fastigheter i sitt bokslut. Omräkning av poster i utländsk valuta Koncernenheternas resultat och siffrorna för den ekonomiska ställningen fastställs i den valuta som utgör den huvudsakliga valutan i varje enhets verksamhetsmiljö. Koncernbokslutet presenteras i euro som är funktionell valuta och rapporteringsvaluta i koncernens moderföretag. Affärstransaktionerna i utländsk valuta har redovisats i funktionell valuta enligt transaktionsdagens kurs. De monetära posterna i utländsk valuta har omräknats till funktionell valuta enligt bokslutsdagens kurs. De icke-monetära posterna i utländsk valuta som har värderats till verkligt värde har omräknats till funktionell valuta enligt kursen den dag då det verkliga värdet fastställdes. I övrigt har de icke-monetära posterna värderats enligt transaktionsdagens kurs. De vinster och förluster som har uppstått till följd av omräkningen av affärstransaktioner och monetära poster i utländsk valuta har redovisats i finansiella intäkter och kostnader, med undantag av de skulder som allokerats för säkring av en utländsk nettoinvestering och vars kursdifferenser i fråga om en säkring som visat sig vara effektiv redovisats i omräkningsdifferenserna i totalresultaträkningen. Förändringen i verkligt värde för en derivatsäkring som visat sig effektiv (valutaterminavtal), upptas direkt i koncernens egna kapital i fonden för verkligt värde och först då den antagna försäljningen inträffar, upptas den som en korrektivpost till försäljningen i resultaträkningen. Resultaträkningarna för de koncernföretag vars bokslutsvaluta är någon annan än euro omräknas till euro med hjälp av medelkurserna under rapporteringsperioden. För omräkningen till euro av nämnda företags balansräkningar används kurserna på bokslutsdagen. Omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkningen av dotterföretagens resultaträkningar och balansräkningar med olika kurser samt omräkningsdifferenser som uppkommer vid tillämpningen av förvärvsmetoden redovisas i koncernens totalresultaträkning. Vid avyttring av dotterföretag antingen så att dotterföretaget säljs eller upplöses, skall ackumulerade omräkningsdifferenser fram till tidpunkten för avyttringen upptas i resultaträkningen som en del av den vinst eller förlust som uppkommer vid avyttringen. Omräkningsdifferenser som uppkommit före 1.1.2004, dvs. datumet då koncernen började tillämpa IFRS-standarderna, har vid övergången bokförts till balanserade vinstmedel enligt standarden IFRS 1. Dessa omräkningsdifferenser kommer inte heller i ett senare skede att resultatföras vid försäljning av dotterföretag. Från och med övergångsdatumet redovisas omräkningsdifferenserna som en egen post i eget kapital vid sammanställning av koncernbokslutet. Finansieringstillgångar Koncernens finansieringstillgångar har enligt standarden IAS 39 klassificerats i följande grupper: 1) Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan, 2) Placeringar som hålls till förfal- lodatum, 3) Lån och andra fordringar samt 4) Finansieringstillgångar som är till salu. Klassificeringen av finansieringstillgångarna görs i samband med den ursprungliga bokningen enligt den tilltänkta orsaken till anskaffningen. De finansiella tillgångarna redovisas till det ursprungliga verkliga värdet. Transaktionskostnaderna inkluderas i finansieringstillgångarnas verkliga värde, om det är fråga om en post som inte värderas till verkligt värde genom resultaträkningen. I dessa fall bokförs kostnaderna omedelbart i resultaträkningen. De finansiella tillgångarna avförs från balansen då koncernen förlorat den avtalsbaserade rätten till kassaflöden eller till ansenliga delar flyttat riskerna och intäkterna utanför koncernen. Köp och försäljning av finansieringstillgångarna bokförs på avslutsdagen för affären. Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan är i huvudsak offentligt noterade masskuldebrevslån som enbart anskaffats för handelsändamål. Finansieringstillgångar som innehas i handelssyfte har värderats till verkligt värde på basis av prisnoteringar som publicerats på marknaden. Icke-realiserade och realiserade vinster och förluster som beror av förändringar i verkligt värde bokförs omedelbart i resultaträkningen för den period då de uppkommer. Också de derivat för vilka säkringskalkyl inte tillämpas klassificeras som finansiella tillgångar som innehas för handel. Principerna för upprättande av dessa och principerna för fastställande av det verkliga värdet beskrivs nedan. Till placeringar som hålls till förfallodatum har sådana placeringar grupperats som förfaller ett visst datum och som koncernen har för avsikt och förmåga att hålla ända till förfallodatum. Koncernen har inga placeringar som måste hållas till förfallodatum. Lånen och de övriga fordringarna utgör finansiella tillgångar med fasta eller fastställbara kostnader som inte noteras på aktiva marknader och som inte heller är derivat. Utländska lån och övriga fordringar, inklusive kundfordringar, har upptagits i gruppen lån och övriga fordringar. Placeringarna i dessa kategorier har värderats enligt effektivräntemetoden som en periodiserad anskaffningskostnad. Finansieringstillgångar som kan säljas omfattar offentligt noterade och icke-noterade aktier. De värderas till verkligt värde, eller då det verkliga värdet inte tillförlitligt kan fastställas, till anskaffningsutgiften med avdrag för nedvärderingar. Det verkliga värdet på offentligt noterade aktier grundar sig på börsnoteringarna på bokslutsdagen. Om det inte finns noterade kurser för finansieringstillgångar som kan säljas, til�lämpar koncernen olika värderingsmetoder för värderingen av dessa, t.ex. senaste tidens förvärv och diskonterade kassaflöden. I värderingen utnyttjas i allmänhet de uppgifter som fås från marknaden och i så liten mån som möjligt de delfaktorer som koncernens själv fastställt. Förändringar i verkligt värde redovisas i övriga poster i totalresultaträkningen och upptas i fonden för verkligt värde med beaktande av skattepåverkan. Ackumulerade förändringar i verkligt värde överförs från det egna kapitalet som en resultatpåverkande förändring av klassificeringen i de fall då placeringen avyttras eller dess värde har minskat så att placeringen ska bokföras som en nedskrivningsförlust. Penningtillgångarna består av kontanter, bankdepositioner samt andra kortfristiga, mycket likvida placeringar. Poster som räknas till penningtillgångar har högst en tre månaders maturitet från anskaffningstillfället. Varje bokslutsdag bedömer koncernen om det finns något objektivt belägg för att värdet av en grupp finansiella tillgångar eller finansiella skulder har minskat. En väsentlig eller långvarig minskning av värdet av NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2012 49 en placering så att det ligger under anskaffningsvärdet utgör ett objektivt belägg för en nedskrivning av aktier som klassificeras som finansiella tillgångar för försäljning. Om det verkliga värdet av aktieplaceringar underskridit anskaffningsvärdet väsentligt och den av koncernen fastställda tidsperioden, är detta ett bevis på värdeminskningen av aktien som är till försäljning. Om det finns belägg för nedskrivning, överförs förlusten som ackumulerats i fonden för verkligt värde till en resultatpåverkande post. Nedskrivningsförluster på investeringar i form av eget kapital som klassificeras som finansiella tillgångar för försäljning återförs inte via resultaträkningen. Följande kriterier tillämpas för bedömningen av huruvida det finns objektivt belägg för en nedskrivning av lån eller andra fordringar: • emittentens eller gäldenärens betydande ekonomiska svårigheter • brott mot avtalsvillkoren, till exempel försummelse av ränte- eller kapitalbetalningar • av ekonomiska eller juridiska skäl som anknyter till gäldenärens ekonomiska svårigheter går koncernen med på sådana eftergifter till gäldenären som koncernen annars inte skulle överväga • sannolikheten för att gäldenären gör konkurs • den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna har på grund av ekonomiska svårigheter inte längre aktiva marknader En närmare beskrivning av prövningen av nedskrivningar av kundfordringarna finns i redovisningsprinciperna gällande kundfordringar. Beloppet av nedskrivningsförlusten fastställs som en differens mellan det bokförda värdet av tillgångsposten och nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan från den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna (utan beaktande av tillsvidare orealiserade framtida kreditförluster). Nedskrivningen av de finansiella tillgångarna måste redovisas om det bokförda värdet av den finansiella tillgången överskrider det penningbelopp som kan fås för denna. Det bokförda värdet av tillgångsposten minskas och förlusten redovisas i koncernens resultaträkning. Om beloppet av nedskrivningsförlusten minskar under en senare period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse efter redovisningen av nedskrivningen (t.ex. förbättrad kreditklassificering för gäldenären), registreras en återföring av nedskrivningsförlusten i resultaträkningen. Om återföringen gäller aktieplaceringar som klassificerats som tillgångar till salu, bokförs återföringen alltid i totalresultatet. Derivatavtal och säkringsredovisning Derivatavtal bokförs i balansen på handelsdagen enligt anskaffningskostnaden och senare värderas de under sin löptid till verkligt värde vid varje bokslutsdag. Vinster och förluster som uppkommer vid värdering till verkligt värde, hanteras i bokföringen enligt sätt som angetts för derivatavtalets ändamål. Derivaten har vid avtalstillfället grupperats som 1) Säkringar för verkligt värde av fordringar, skulder eller fasta åtaganden, 2) Säkringar för uppskattad, mycket sannolik affärsverksamhet, 3) Säkringar för nettoplaceringar i utländska enheter eller 4) Säkringar som man inte tillämpar säkringsredovisning på. Derivat på vilka säkringsredovisning inte tillämpas grupperas i balansen som finansieringstillgångar eller finansieringsskulder som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan. Då koncernen tillämpar säkringsredovisning har koncernen vid upprättandet av säkringsförhållandet dokumenterat förhållandet mellan säkringsobjektet och säkringsinstrumentet samt den säkringsstrategi som följs. Koncernen har också kontinuerligt gjort den effektivitetstestning som fordras för att tillämpa säkringsredovisning, för att säkerställa att förändringen i säkringsinstrumentets verkliga värde i varje säkringsförhållande tillräckligt effektivt motsvarar förändringen i den säkrade tillgångens verkliga värde mot den risk man säkrat mot. Ändringarna i det verkliga värdet av de derivat som uppfyller villkoren för säkringen av det verkliga värdet redovisas resultatpåverkande. På samma sätt behandlas ändringarna i det verkliga värdet av den tillgångseller skuldpost som är föremål för säkringen i fråga om den säkrade risken. Ändringen i det verkliga värdet av den effektiva del av derivatinstrumentet som uppfyller villkoren för säkringen av kassaflödet redovisas direkt i fonden för det verkliga värdet av det egna kapitalet. Vinsterna och förlusterna som redovisats i det egna kapitalet överförs till resultaträkningen under den period då den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Om förutsättningarna för tillämpning av en säkringskalkyl inte uppfylls, eller om säkringsinstrumentet förfaller eller säljs, blir vinsten eller förlusten som har ackumulerats på säkringen av kassaflödet kvar i det egna kapitalet tills den förutsedda transaktionen realiseras. Om affärstransaktionen inte längre förväntas bli realiserad redovisas dock vinsten eller förlusten som ackumulerats i det egna kapitalet direkt i resultaträkningen. Derivatens verkliga värde visas i de kortfristiga räntefria fordringarna eller skulderna. Derivatens verkliga värden har visats i punkt 31 i noterna till bokslutet grupperade enligt den tillämpade bokningsprincipen. Förfallotiderna för säkring av kassaflöden har visats i punkt 32. Finansieringsskulder Koncernen har grupperat alla finansieringsskulder i gruppen ”Övriga skulder”. Då en finansieringsskuld bokförs, värderas den till en anskaffningskostnad. Transaktionskostnader inkluderas i det ursprungliga bokföringsvärdet av alla finansieringsskulder. Senare värderas alla finansieringsskulder enligt metoden för effektiv ränta som en periodiserad anskaffningskostnad. Derivat, som inte är underkastade säkringsredovisning, bokförs till verkligt värde under finansieringsskulder med resultatinverkan. De finansiella tillgångarna och de finansiella skulderna klassificerade enligt IAS 39 samt de verkliga värdena presenteras i punkt 30 i noterna. 50 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 1 Valutasäkring Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 för att skydda sin valutaflödesposition som en så kallad penningflödessäkring. Som objekt för säkringsredovisningen har det prognosticerade penningflödet i USD, GBP, JPY, SEK, NOK och DKK definierats separat för Metsä Boards, Metsä Tissues och Metsä Fibres försäljning. Till den del som förändringen av det verkliga värdet av derivatsäkringen (valutaterminavtal) visat sig vara effektiv, har den bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt värde och först då den förutsedda försäljningen realiserats, som en korrigering av försäljningen i resultaträkningen. Förändringarna i verkligt värde hos valutaderivat som gjorts för att säkra andra valutaflödespositioner har bokförts i finansieringsposterna i resultaträkningen. Valutaterminernas verkliga värden baserar sig på bokslutsdagens terminspriser och valutaoptionerna värderas till marknadspriser enligt Black&Scholes-modellen. Säkringen av en nettoplacering i en utländsk enhet hanteras i bokföringen som en säkring av penningflödet. Förändringen av det verkliga värdet av derivat- och lånesäkringar, som visat sig vara effektiva, har bokförts direkt i koncernens eget kapital mot ackumulerade omräkningsdifferenser. Säkringens ineffektiva andel samt inverkan av valutaterminernas ränteelement har bokförts i resultaträkningens finansieringsposter. Räntesäkring Vid hanteringen av ränterisken har man tillämpat så kallad säkring av verkligt värde enligt IAS 39 på vissa särskilt definierade lån och de derivatavtal (ränteswap- och valutaswapavtal) som säkrar dessa. Förändringarna i det verkliga värdet av derivat som uppfyllt villkoren för effektiv säkringsredovisning har bokförts i resultaträkningens finansieringsposter liksom förändringarna i det verkliga värdet av den finansieringsskuld som säkrats med avseende på ränterisk och valutarisk. Då lånens verkliga värden beräknats har man beaktat ränte- och valutarisken, men inte eventuella ändringar i bolagets kreditriskpremie. Dessutom tillämpar koncernen säkringsredovisning enligt IAS 39 för säkring av ränteflöden med rörlig ränta som så kallad säkring av penningflöde, varvid förändringen i det verkliga värdet av derivat (ränteswapavtal) bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt värde. Alla andra räntederivat, som säkringsredovisning inte tillämpas på, har värderats till verkligt värde och förändringarna i det verkliga värdet har bokförts till finansieringsposterna i resultaträkningen. Ränteterminernas, räntefuturernas och ränteoptionernas verkliga värden baserar sig på bokslutsdagens marknadspriser och ränteswapavtalen samt valutaswapavtalen värderas enligt marknadsräntekurvan till kassaflödenas nuvärde. Säkring av råvaror Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 för att skydda sig mot elprisrisken som en så kallad penningflödessäkring. Som objekt för säkringsredovisningen har särskilt definierats en del av det prognosticerade penningflödet från Metsä Boards, Metsä Tissues och Metsäliittos elköp i Finland och Sverige. Säkringsredovisning enligt IAS 39 som skydd för Metsä Tissues prisrisk för naturgas som en så kallad penningflödessäkring togs i bruk under 2012. Dessutom tillämpas säkringsredovisning som en så kallad penningflödessäkring, som skyddar Metsä Board, Metsä Tissue och Metsä Fibre mot prisrisken för massa. Till denna del har förändringen av det verkliga värdet av derivatsäkringen (elterminer, naturgasterminer och massaterminer), som visat sig vara effektiv, bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt värde och först då de förutsedda el- och naturgasköpen eller massaförsäljningarna eller -köpen realiserats, som en korrigering till anskaffningarna. De el- och massaderivat, som syftat till säkringsredovisning men som visat sig vara ineffektiva liksom också andra råvaruderivat med vilka råvarurisker säkrats, värderas till marknadspriset på bokslutsdagen och förändringarna i det verkliga värdet bokförs till ”Övriga intäkter och kostnader”. Så kallade inbäddade derivat värderas till verkligt värde och förändringarna i det verkliga värdet bokförs till finansieringsposterna i resul- taträkningen. Antalet inbäddade derivat är obetydligt inom Metsä Group. Segmentrapportering Koncernens rörelsesegment består av koncernens affärsområden. Affärsområdena producerar olika produkter och tjänster, och de leds som separata enheter. Rörelsesegmenten rapporteras på ett enhetligt sätt med den interna rapporteringen till den högsta operativa beslutsfattaren. Koncernchefen har utsetts till den högsta operativa beslutsfattaren som ansvarar för allokeringen av resurserna till rörelsesegmenten och för bedömningen av deras resultat. Segmentrapporteringen följer samma bokslutsprinciper som koncernen överlag. Affärstransaktionerna mellan segmenten görs till marknadspriser. All försäljning och alla andra transaktioner mellan segmenten elimineras i samband med konsolideringen av koncernen. Engångsposter Större rörelsefrämmande intäkts- och kostnadsposter behandlas som engångsposter och allokeras till rörelsens segment. Sådana poster är t.ex. betydande försäljningsvinster och -förluster, nedskrivningar och återföringar enligt standarden IAS 36, Nedskrivning av tillgångar, samt kostnader och återföringar i samband med strukturförändringar. Långfristiga tillgångar till försäljning och avvecklade verksamheter Till försäljning klassas en tillgång eller en verksamhet då en summa som motsvarar dess bokföringsvärde inkommer främst från försäljningen av tillgången. Att något ska vara till salu förutsätter att ledningen förbinder sig till en plan att sälja samt att koncernen inleder ett åtgärdsprogram för att verkställa planen. Dessutom skall tillgången vara direkt till försäljning i nuvarande skick till allmänna och vanliga villkor och försäljningen uppskattas ske inom ett år. Tillgångar till försäljning värderas till bokföringsvärdet eller ett lägre verkligt värde där försäljningskostnaderna reducerats. Avskrivningar görs inte på tillgångar som är till försäljning. En verksamhet klassificeras som avvecklad när koncernen har avstått från den eller när den är klassificerad som en tillgång till försäljning och representerar en betydande affärsverksamhet eller geografiskt affärsområde. Resultatet efter skatt från en avvecklad verksamhet redovisas som en egen post i koncernens resultaträkning. Intäktsredovisning Omsättningen innehåller de inkomster som fåtts från försäljningen av produkter och tjänster samt råvaror och förnödenheter korrigerat med indirekta skatter, beviljade rabatter och övriga korrektivposter till försäljningen. Intäkterna från försäljningen av varor intäktsförs vid den tidpunkt när riskerna och förmånerna i anslutning till ägandet övergår till köparen och koncernen inte längre har någon övervaknings- eller besittningsrätt till produkten. I allmänhet avses den tidpunkt när produkten har överlämnats till kunden i enlighet med leveransklausulen. NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2012 51 Koncernens leveransvillkor grundar sig på leveransklausulsamlingen Incoterms 2010, som den internationella handelskammaren har gett ut. De vanligaste leveransklausulerna som gäller koncernens försäljning är: • D-klausulerna, enligt vilka koncernen ska leverera produkterna till avtalad destinationsort. Tidpunkten för försäljningen är lika med leverans till köparen på avtalad destinationsort vid avtalad tidpunkt. • C-klausulerna, enligt vilka säljaren ordnar och betalar transporten till avtalad destinationsort samt vissa övriga kostnader. Koncernens ansvar för produkterna upphör emellertid då produkterna har överlåtits till fraktföraren i enlighet med den tillämpade klausulen. Tidpunkten för försäljningen är således den när säljaren överlåter varan till fraktföraren för transport till avtalad destinationsort. • F-klausulerna, enligt vilka köparen ordnar transport och ansvarar för den. Tidpunkten för försäljning är den när produkterna levereras till köparens fraktförare. Om de lokala bestämmelserna medför en fakturering som avviker från ovan nämnda bestämmelser, har inverkan av denna inkomst räknats och justerats. Intäkter från försäljning av tjänster intäktsförs när tjänsterna har utförts. Inkomster och utgifter som gäller långtidsprojekt bokförs som intäkter och kostnader utifrån färdigställandegraden när slutresultatet av projektet kan bedömas på ett tillförlitligt sätt. Färdigställandegraden fastställs för respektive projekt som andelen utgifter för det arbete som utförts fram till tidpunkten för bedömningen av de uppskattade totalutgifterna för projektet. Om det är sannolikt att de totalutgifter som behövs för att färdigställa projektet överskrider de totalinkomster som fås från projektet, redovisas den uppskattade förlusten omedelbart som kostnad. Dividendintäkterna redovisas då rätten till dividend har uppkommit. Ränteintäkterna redovisas enligt effektivräntemetoden. Inkomstskatter Skattekostnaden i resultaträkningen består av skatt som grundar sig på räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst och av kalkylmässig skatt. Den skatteeffekt som hänför sig till posterna i totalresultaträkningen redovisas på motsvarande sätt i totalresultaträkningen. Den skatt som grundar sig på räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst räknas på den beskattningsbara inkomsten enligt gällande skattesats i varje land. Skatten korrigeras med eventuella skatter som hänför sig till föregående perioder. De kalkylmässiga skatterna räknas på de temporära differenserna mellan det bokförda värdet och det beskattningsbara värdet. Den kalkylmässiga skatteskulden registreras dock inte då det är fråga om en tillgångspost eller en skuld som ursprungligen skulle redovisas till det bokförda värdet och inte om en sammanslagning av affärsverksamheter och redovisningen av en sådan tillgångs- eller skuldpost inte påverkar bokföringens resultat eller beskattningsbara resultat vid tidpunkten för genomförandet av affärstransaktionen. I beskattningen registreras ingen kalkylmässig skatt på icke avdragsgill goodwill, och på dotterföretagens outdelade vinstmedel redovisas ingen kalkylmässig skatt i den utsträckning som differensen sannolikt inte upplöses inom en förutsebar framtid. De väsentligaste temporära differenserna uppstår till följd av avskrivningar på materiella anläggningstillgångar, värdering av finansiella tillgångar till försäljning och derivatavtal till verkligt värde, förmånsbaserade pensionsarrangemang, oanvända skattemässiga förluster och värderingar till verkligt värde som gjorts i samband med anskaffningar. De kalkylmässiga skatterna beräknas genom tillämpning av de skattesatser som reglerats före bokslutsdagen. Den kalkylmässiga skattefordringen redovisas till det belopp till vilket det i framtiden sannolikt uppkommer beskattningsbar inkomst mot vilken den temporära skillnaden kan användas. Immateriella tillgångar Leverans- och hanteringskostnader Goodwill Kostnader i anknytning till leverans och hantering av produkter redovisas i resultaträkningens Material och tjänster. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet, innehavet utan bestämmande inflytande och tidigare ägda andelar överstiger det verkliga värdet av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill prövas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningsförluster. Nedskrivningsförluster för goodwill återförs inte. Det redovisade värdet på den goodwill som ansluter sig till ett avyttrat företag inverkar på försäljningsvinsten eller -förlusten. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter, fastställda i enlighet med koncernens rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv där goodwillposten uppstod. Forskning och utveckling Forskningsutgifter redovisas som kostnader då de realiseras. Utvecklingskostnader aktiveras om det är sannolikt att utvecklingsprojektet producerar ekonomisk nytta och kostnaderna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Aktiverade utvecklingskostnader avskrivs över den antagna ekonomiska livslängden. Metsä Group har inga aktiverade utvecklingskostnader. Kostnader för främmande kapital Kostnaderna för främmande kapital redovisas i regel som kostnader för den rapporteringsperiod under vilken de har uppkommit. Till förvärvskostnaden för betydande och långvariga investeringsprojekt i materiella tillgångar aktiveras kostnader för främmande kapital som uppkommit vid tillgångens förvärvande och under byggtiden. 52 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 1 Övriga immateriella tillgångar En immateriell tillgång upptas i balansräkningen till det ursprungliga anskaffningsvärdet i det fall, att anskaffningsutgiften kan tillförlitligt bestämmas och det är sannolikt att tillgångens förväntade ekonomiska nytta tillfaller koncernen. De immateriella tillgångar, vars ekonomiska livstid är begränsad, kostnadsförs i resultatet via lineära avskrivningar under deras kända eller uppskattade ekonomiska livslängd. Immateriella tillgångar med obegränsad livslängd avskrivs inte, utan de prövas årligen för eventuell värdeminskning. Tillgångens restvärde, ekonomiska livslängd och avskrivningsmetod granskas åtminstone i slutet av varje redovisningsperiod och justeras vid behov för att återspegla förändringarna i den förväntade ekonomiska nyttan. Avskrivningen av en immateriell tillgång påbörjas, när tillgången är klar att användas, dvs. när den är klar och så placerad att den kan fungera på det sätt som ledningen förutsatt. Avskrivningen upphör när den immateriella tillgången klassificeras som en tillgång till försäljning (eller ingår som en del i en grupp som klassificerats till försäljning) enligt standarden IFRS 5 – Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. ADB-program Utvecklings- och produktionsutgifter för betydande nya ADB-program aktiveras som immateriella tillgångar och redovisas genom lineära avskrivningar till kostnader under sin ekonomiska livslängd. Avskrivningstiden är högst sju år. I de direkta kostnader som aktiveras ingår konsult- och expertarvoden som betalats till utomstående, programlicenser som köpts för tillämpningen, personalkostnader till den del de direkt kan hänföras till projektet samt övriga direkta kostnader. Utgifter för underhåll och användning av dataprogram och ADB-tillämpningar redovisas som kostnader för den rapporteringsperiod under vilken de har uppkommit. Utsläppsrätter Utsläppsrätter som regeringar i berörda länder tilldelat utan vederlag har bokförts som immateriella tillgångar och motsvarande offentliga bidrag har upptagits till värdet vid anskaffningstidpunkten och bokförts på skuldsidan i balansräkningen som förskottsbetalningar. Utsläppsrätterna värderas till ursprungligt anskaffningsvärde eller till ett lägre verkligt värde. Utsläppsrätterna avskrivs inte. Då utsläppen realiseras kostnadsförs ansvaret för dessa samtidigt som det offentliga stödet intäktsförs. Eftersom detta sker till det ursprungliga anskaffningsvärdet får de tilldelade utsläppsrätterna ingen resultatmässig effekt på resultaträkningen. Resultateffekter uppkommer endast från förvärv eller avyttring av utsläppsrätter utöver dessa. förliga till materiella tillgångar aktiveras bland anläggningstillgångar för den tid som behövs för färdigställandet av investeringen. Sådana kostnader som uppkommer senare inkluderas i det bokförda värdet av tillgångsposten eller redovisas som separat tillgång enbart om det är sannolikt att koncernen drar ekonomisk nytta av tillgången i framtiden och att anskaffningsvärdet av tillgångsposten kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Det bokförda värdet för den del som ersatts med en ny del avbokas i balansräkningen. Samtliga övriga underhålls- och reparationskostnader redovisas resultatpåverkande som kostnad under den period då de uppkommit. Materiella anläggningstillgångar avskrivs lineärt enligt följande förväntade ekonomiska livslängder: Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Tung kraftverksteknik Övrig tung teknik Lätta maskiner och inventarier Övriga poster 20–40 år 20–40 år 15–20 år 5–15 år 3–10 år På mark- och vattenområden görs inga avskrivningar. Om betydande delar av en materiell anläggningstillgång har olika långa ekonomiska livslängder, görs separata avskrivningar för respektive del. Tillgångens restvärde, ekonomiska livslängd och avskrivningsmetod granskas åtminstone i slutet av varje redovisningsperiod och justeras vid behov för att återspegla förändringarna i den förväntade ekonomiska nyttan. Avskrivningen påbörjas, när tillgången är klar att användas, dvs. när den är klar och så placerad att den kan fungera på det sätt som ledningen förutsatt. Avskrivningen upphör när den immateriella tillgången klassificeras som en tillgång till försäljning (eller ingår som en del i en grupp som klassificerats till försäljning) enligt standarden IFRS 5 – Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. Vinster och förluster som uppkommer när anläggningstillgångar överlåts eller tas ur bruk beräknas som differenser mellan erhållna nettointäkter och balansvärdet. Försäljningsvinster och -förluster ingår i resultaträkningens rörelseresultat. Offentliga bidrag Övriga Anskaffningsvärdet för patent, licenser och varumärken, vilka har en begränsad ekonomisk livslängd, aktiveras bland immateriella tillgångar och redovisas genom lineära avskrivningar som kostnad under den ekonomiska livslängden om 5–20 år. Materiella anläggningstillgångar De anläggningstillgångar koncernen anskaffat värderas till det ursprungligt anskaffningsvärde. Anläggningstillgångar hos förvärvade dotterföretag värderas till marknadsvärde vid tidpunkten för förvärvet. Materiella anläggningstillgångar redovisas i balansen till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningsförluster. Räntekostnader under byggtiden för långfristiga projekt hän- Offentliga bidrag, t.ex. erhållna statsbidrag för anskaffning av materiella anläggningstillgångar, har bokförts som en korrektivpost till bokvärdet av materiella anläggningstillgångar i de fall då det är tämligen säkert att bidragen erhålls och att koncernen uppfyller villkoren för bidragen. Bidragen intäktsförs i form av mindre avskrivningar under tillgångens livslängd. Sådana bidrag, vilka erhållits för upplupna kostnader, bokförs i resultatet för den period då rättigheten till bidraget erhålls. Dessa bidrag upptas i övriga rörelseintäkter. Hyresavtal Hyresavtal som gäller materiella anläggningstillgångar, och vilka medför att en väsentlig del av de risker och förmåner som ansluter sig till ägandet av hyresobjektet i väsentlig grad tillfaller koncernen, klassificeras som finansiella leasingavtal. Finansiella leasingavtal redovisas i NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2012 53 balansräkningen vid den tidpunkt hyresperioden börjar till den hyrda tillgångens marknadsvärde eller till ett lägre nuvärde av minimihyrorna. Motsvarande hyresåtaganden redovisas bland övriga långfristiga räntebärande skulder. En anläggningstillgång som anskaffats genom finansieringsleasingavtal avskrivs inom loppet av dess ekonomiska livslängd eller en kortare hyrestid. Leasingavgifterna fördelas mellan ränta och amortering av skuld. Hyresavtal där de risker och förmåner som ansluter sig till ägandet tillfaller hyresgivaren, behandlas som övriga hyresavtal, varav utbetalda hyror redovisas i resultaträkningen som jämnstora poster längs hyresperioden. Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar Tillgångar som har en obestämbar ekonomisk livslängd, exempelvis goodwill, avskrivs inte utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som avskrivs bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att ett penningbelopp motsvarande det redovisade värdet på tillgångarna kanske inte kan återvinnas. Återvinningsvärdet är tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader eller dess nyttjandevärde, beroende av vilket som är högre. Med nyttjandevärde avses de till nuvärde diskonterade nettokassaflödena som kan erhållas från en kassagenererande enhet eller tillgång. Som diskonteringsränta används en ränta uträknad före skatt. Räntan skall avspegla marknadernas syn på pengarnas tidsvärde och på de specifika risker som är förknippade med tillgången. För bedömningen av nedskrivningsbehovet grupperas tillgångarna på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). En nedskrivningsförlust bokförs då bokföringsvärdet är större än det genererade kassaflödet. I det fall då nedskrivningsförlusten avser en kassagenererande enhet, fördelas förlusten först till enhetens goodwill och därefter jämt på enhetens tillgångsposter. I samband med bokföringen av nedskrivningsförlusten uppskattas tillgångens ekonomiska livslängd på nytt. Med undantag av goodwill, återförs nedskrivningsförlusten från övriga tillgångsposter i de fall, då det har skett förändringar i de antaganden som använts vid definiering av genererade kassaflöden. En återföring kan dock högst göras till ett värde som tillgången skulle ha om nedskrivning inte ägt rum. En nedskrivningsförlust på goodwill återförs inte. Biologiska tillgångar Biologiska tillgångar (växande skog) upptas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Marknadsvärdet för rotstående skog, exkl. unga plantbestånd, baserar sig på diskonterade värden av förväntade framtida kassaflöden (intäkter och kostnader). Beräkningarna tar hänsyn till skogstillgångarnas potentiella tillväxt samt miljövårdsrestriktioner. Avverkningsinkomsterna och skogsbrukskostnaderna beräknas utifrån rådande pris- och kostnadsnivå enligt företagets förväntningar. Förändringarna i skogstillgångarnas marknadsvärde under räkenskapsperioden redovisas i rörelseresultatet. 54 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 1 Omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna värderas till anskaffningsvärdet eller ett lägre nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet för färdiga produkter och produkter under arbete omfattar kostnader för råvaruinköp, direkta löner för tillverkningen, övriga direkta tillverkningskostnader samt en andel av de indirekta kostnaderna för tillverkningen. Vid allokeringen av de indirekta kostnaderna för tillverkningen på olika produktenheter tillämpas som divisor produktionsvolymen vid normalt kapacitetsutnyttjande. Vid värderingen av omsättningstillgångar tillämpas FIFO-metoden (first-in, first-out) eller alternativt metoden med vägt medelpris beroende på omsättningstillgångarnas natur. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset med avdrag för de kostnader som behövs för att färdigställa produkten samt försäljningskostnaderna. Kundfordringar Kundfordringarna värderas till det förväntade nettoförsäljningsvärdet, som är det ursprungliga faktureringsvärdet med avdrag för uppskattade värderegleringsposter. Avsättningar görs från fall till fall om det finns anledning att anta att koncernen inte kommer att få betalning för det fakturerade beloppet på de ursprungliga villkoren. Eget kapital Enligt IFRS grupperas finansinstrumenten antingen som skuld eller som eget kapital. Tolkningen i IFRIC 2 ”Medlemsandelar i ekonomiska föreningar och liknande instrument” definierar det belopp av andelskapitalet som skuld, till vilken andelslaget inte har en obegränsad rätt att vägra återbetalning enligt andelslagets stadgar. Metsäliitto Osuuskuntas stadgar anger ett maximibelopp för återbetalning av andelskapitalen. För återbetalning av andelar och tilläggsandelar kan en penningsumma användas som motsvarar 1/3 av det utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräkningen. Detta belopp av andelskapitalen redovisas som räntebärande skuld i bokslutet. Avsättningar En avsättning redovisas om koncernen till följd av en tidigare händelse har en juridisk eller faktisk förpliktelse, om betalningsförpliktelsen sannolikt förverkligas och om omfattningen av förpliktelsen kan värderas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningarna värderas till nuvärdet av de kostnader som krävs för att täcka förpliktelsen. Den diskonteringsfaktor som använts för beräkningen av nuvärdet väljs så att den beskriver marknadernas syn på penningens tidsvärde vid granskningstidpunkten i fråga om riskerna som hänför sig till förpliktelsen. Om det är möjligt att få ersättning för en del av förpliktelsen av en tredje part, registreras ersättningen som en separat tillgångspost, då det i praktiken är säkert att ersättning erhålls. Omorganiseringar En avsättning som gäller en omorganisering redovisas för den räkenskapsperiod under vilken ett legalt eller informellt åtagande uppkommit för koncernen. Avgångsvederlag redovisas när en detaljerad plan har gjorts upp för omorganiseringen och de medarbetare som berörs av omorganiseringen har fått del av de centrala punkterna i planen. Miljöförpliktelser Som årskostnad redovisas utgifter som uppstår vid åtgärdande av förhållanden som uppkommit genom verksamheten under tidigare perioder, som inte längre i nuläget eller framtiden genererar intäkter. Miljöansvar redovisas i enlighet med gällande miljövårdslagar och -bestämmelser om det är sannolikt att en förpliktelse har uppkommit och beloppet av denna kan bedömas på ett rimligt sätt. Anställningsförmåner Pensionsåtaganden Pensionsplanerna klassificeras som förmånsbestämda eller avgiftsbestämda planer. I de avgiftsbestämda planerna erlägger koncernen fasta premier till en separat enhet. Koncernen har ingen juridisk eller faktisk förpliktelse att erlägga tilläggspremier, om mottagaren av premierna inte klarar av att betala de aktuella pensionsförmånerna. Samtliga sådana planer som inte uppfyller dessa villkor utgör förmånsbestämda pensionsplaner. Erlagda betalningar till de avgiftsbestämda pensionsplanerna redovisas i resultaträkningen under den räkenskapsperiod som debiteringen hänför sig till. Förpliktelserna inom koncernens förmånsbestämda pensionsplaner har beräknats separat för varje plan enligt metoden som grundar sig på den förutsedda enheten för förmånsrätten (Projected Unit Credit Method). Pensionskostnaderna redovisas som kostnad för personernas tjänstgöring utifrån beräkningar av auktoriserade försäkringsmatematiker. Vid beräkningen av nuvärdet av pensionsåtagandet används marknadsavkastningen på högklassiga masskuldebrevslån som emitterats av företagen som diskonteringsränta. Masskuldebrevslånens och skuldförbindelsernas maturitet motsvarar till väsentliga delar maturiteten av det pensionsåtagande som beräknas. Från det nuvärde av pensionsåtagandet som upptas i balansräkningen avdras tillgångarna i pensionsplanen värderade till bokslutsdagens verkliga värde, andelen av de oregistrerade försäkringsmatematiska vinsterna och förlusterna samt kostnaderna som bygger på retroaktiva arbetsprestationer. De försäkringsmatematiska vinsterna och förlusterna redovisas i resultaträkningen för arbetstagarnas genomsnittliga återstående anställningstid till de delar som de överskrider det största av följande: 10 procent av pensionsåtagandet eller 10 procent av det verkliga värdet av tillgångarna. Kostnader som bygger på en retroaktiv arbetsprestation fördelas över tiden fram till dess att ersättningarna blivit oantastbara. Om förmånerna blir oantastbara omedelbart, kostnadsförs de omedelbart i resultaträkningen. Vinster och förluster till följd av reducering av den förmånsbestämda planen eller uppfyllande av åtagandet registreras då reduceringen eller uppfyllandet äger rum. Aktierelaterade ersättningar Ett aktierelaterat incitamentsprogram har införts för ledande befattningshavare. Betalningarna erläggs antingen som egetkapitalinstrument eller i kontanta medel. I koncernens program beviljas ersättningarna i huvudsak som kontanta medel. De förmåner som beviljas som egetkapitalinstrument värderas till verkligt värde vid tidpunkten för beviljandet och kostnadsförs i resultaträkningen jämnt fördelade över den period under vilken rätten uppkom. I de fall då betalningarna erläggs i kontanta medel periodiseras den skuld som ska redovisas och förändringen av dess verkliga värde på motsvarande sätt som kostnader. Resultat- effekten av arrangemangen presenteras i posten för personalkostnader i resultaträkningen. Metsäliitto Management Oy, som grundats för att administrera koncernens aktiebelöningssystem, har konsoliderats i koncernbokslutet. Dividender/andelsräntor De dividender/andelsräntor koncernen betalar redovisas som minskning i det egna kapitalet för den räkenskapsperiod under vilken aktieägarna/fullmäktige har godkänt att dividend/andelsränta skall betalas. Den del av andelsräntorna som behandlas som en finansieringsskuld, har bokförts under finansiella kostnader. Jämförelsetal Jämförelsetalen har vid behov korrigerats att motsvara de ändringar som gjorts under räkenskapsperioden och som hänför sig till presentationssättet. Tillämpning av nya och reviderade standarder och tolkningar Metsä Group har inte ännu tillämpat följande nya eller förnyade standarder och tolkningar som IASB redan har publicerat. Koncernen tar de i bruk från den dag då standarden och tolkningen träder i kraft, alternativt från början av nästa redovisningsperiod. * = Förändringen har inte ännu godkänts för tillämpning inom EU. Räkenskapsperioden 2013 IAS 1, Utformning av finansiella rapporter (1.7.2012 eller därpå följande räkenskapsperioder): Den mest centrala förändringen är kravet gällande grupperingen av posterna i totalresultatet ifall det är möjligt att de i ett senare skede påverkar resultatet då vissa villkor uppfylls. Förändringarna påverkar utformningen av posterna i koncernens totalresultat. IAS 19, Ersättningar till anställda (1.1.2013 eller därpå följande räkenskapsperioder): De mest väsentliga förändringarna är följande: i fortsättning skall alla försäkringsmatematiska vinster och förluster bokföras direkt i posterna för totalresultatet, dvs. ”korridormetoden” avskaffas, och den finansiella utgiften beräknas på basen av nettoposten för tillgångar i anslutning till förpliktelsen och planen. Förändringarna uppskattas påverka koncernresultatet enligt följande: Balansräkningen 31.12.2012 och totalresultatet 1.1–31.12.2012 (milj. euro): Långfristiga tillgångar +7,1 Långfristiga skulder +37,0 Eget kapital totalt -30,0 Personalkostnader-4,0 Övriga finansiella kostnader +5,2 Övriga poster i totalresultatet -18,1 IFRS 13, Verkligt värdevärdering (1.1.2013 eller därpå följande räkenskapsperioder): Till IFRS 13 har slåtts samman kraven på verkligt värdevärdering samt presentationen av de därtill hörande uppgifterna i bokslutet. Dessutom ingår i den nya standarden en definition av NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2012 55 verkligt värde. En utvidgning av verkligt värdevärdering sker inte, men i standarden ges direktiv angående värderingen i de fall då användning är tillåtet eller det krävs i någon annan standard. IFRS 13 utvidgar noterna angående verkligt värdevärdering av icke-finansiella tillgångar. Den nya standarden antas inte ha någon betydande inverkan på koncernbokslutet. Förbättringar i IFRS-standarderna* (Annual Improvements to IFRSs 2009–2011, maj 2012), (1.1.2013 eller därpå följande räkenskapsperioder): Genom Annual Improvements görs små och mindre brådskande förändringar som samlas till en helhet och verkställs en gång per år. Förändringarna gäller totalt fem standarder. Inverkan av förändringarna varierar från standard till standard, men de är inte betydande. IFRS 7, Finansiella instrument: upplysningar i bokslutet (i kraft 1.1.2013 eller därpå följande räkenskapsperioder): Med förändringen preciseras bokslutsnoterna angående de finansieringsinstrument som i balansen upptagits till nettobelopp samt allmänna nettoarrangemang eller motsvarande avtal. I noterna skall förändringarna presenteras retroaktivt. Ändringarna antas inte ha någon betydande inverkan på koncernbokslutet. Räkenskapsperioden 2015 IFRS 9, Finansiella instrument* (i kraft 1.1.2015). Projektet är uppdelat i tre faser och syftet är att ersätta nuvarande IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Den första fasens ändringar, som publicerades i november 2009, gäller klassificering och värdering av finansiella tillgångar. Det finns två värderingsgrupper för finansiella tillgångar: periodiserat anskaffningsvärde och verkligt värde. Uppdelningen beror på samfundets affärsmodell och särdragen på de kassaflöden som ingår i posten för finansiella tillgångar. Förändringarna som publicerades i oktober 2010 gäller klassificering och värdering av finansiella skulder. Reglerna för dessa enligt IAS 39 antogs i den nya standarden i huvudsak som sådana. Delar som ännu i IFRS 9 är under arbete gäller nedvärdering av finansiella tillgångar samt allmän säkringsredovisning. Dessutom vill IASB ännu göra vissa förändringar i klassificerings- och värderingsprinciperna gällande finansiella tillgångar. Makrosäkerhetsredovisningen har avskiljts från IFRS 9 till ett eget projekt. Eftersom IFRS 9 -projektet pågår, är det inte ännu möjligt att uppskatta vilken inverkan standarden kommer att ha på koncernbokslutet. Räkenskapsperioden 2014 IFRS 10, Koncernredovisning (i kraft inom EU 1.1.2014). Enligt de nuvarande principerna bestämmer IFRS 10 beslutanderätten som den mest centrala faktorn vid avgörandet om ett samfund skall konsolideras i koncernbokslutet eller inte. Dessutom ger standarden direktiv angående bestämmandet av beslutanderätten i sådana fall som är svåra att avgöra. Den nya standarden antas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernbokslutet. IFRS 11, Joint arrangements (i kraft inom EU 1.1.2014). IFRS 11 sätter vid bokföringen mera vikt på de rättigheter och skyldigheter som följer av joint arrangements än på den rättsliga formen. Joint arrangements delas upp i: joint operation och joint venture. Parterna i ett joint venture redovisar sin andel enligt kapitalandelsmetoden. Klyvningsmetoden är inte längre tillåten för joint ventures. Den nya standarden antas endast ha en liten negativ inverkan på balansens nyckeltal. IFRS 12, Upplysningar om andelar i andra sammanslutningar i bokslutet (i kraft inom EU 1.1.2014). IFRS 12 innehåller upplysningskrav som skall presenteras i bokslutet. Dessa är förknippade med olika andelar i övriga samfund såsom joint arrangements, intresseföretag, strukturerade enheter och övriga samfund utanför balansräkningen. Den nya standarden utvidgar de noter, där koncernen presenteras sina innehav i övriga samfund. Den nya standarden antas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernbokslutet. IAS 28 (reviderad 2011), Andelar i intresseföretag och joint ventures (i kraft inom EU 1.1.2014). Den reviderade standarden innehåller krav avseende redovisning av både intresseföretag och joint ventures enligt kapitalandelsmetoden till följd av att IFRS 11 publicerats. Den nya standarden antas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernbokslutet. IAS 32 (reviderad), Finansiella instrument: Presentation (i kraft 1.1.2014). Ändringarna klargör hur de finansiella tillgångarnas och -skuldernas nettobelopp i balansen skall presenteras och ger mera direktiv angående tillämpning. Den ändrade standarden skall tillämpas retroaktivt. Ändringarna antas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernbokslutet. 56 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 1–2 2. Centrala bokföringsmässiga uppskattningar vid upprättandet av bokslutet och bedömningar som använts i redovisningsprinciperna Att upprätta ett bokslut enligt IFRS-standarderna förutsätter användning av vissa centrala bokföringsmässiga uppskattningar. Av ledningen krävs dessutom bedömningar vid tillämpningen av redovisningsprinciperna. Uppskattningarna och de lösningar som kräver bedömningar evalueras hela tiden. De bygger på tidigare erfarenheter och andra faktorer, som exempelvis förväntningar inför framtiden. Man anser att förväntningarna är rimliga med hänsyn till de rådande förhållandena. Nedan beskrivs de områden, inom vilka det finns för koncernbokslutet avgörande antaganden och uppskattningar, samt de områden som kräver mycket bedömningar. Centrala bokföringsmässiga uppskattningar Nedskrivningstest Koncernen prövar årligen nedskrivningsbehovet för goodwill och immateriella tillgångar under arbete samt för immateriella tillgångar med obestämbar ekonomisk livslängd. Nedskrivningstester på andra långfristiga tillgångar görs när det finns tecken på att värdet på tillgångarna kan ha minskat. Återvinningsvärdena för de kassagenererande enheterna bygger på beräkningar av nyttjandevärdet. Dessa beräkningar förutsätter uppskattningar. År 2012 redovisades inga nedskrivningar baserade på nedskrivningstest. Känslighetsanalysen om väsentliga antaganden som användes vid nedskrivningstestet och om effekten av deras ändring på nedskrivningsbeloppet framgår i not 9. Pensionsplaner Pensionsåtagandenas nuvärde beror på flera olika faktorer som fastställs försäkringstekniskt med hjälp av olika antaganden. Vid fastställandet av de nettoutgifter (eller -inkomster) som härrör sig från pensioner utgör diskonteringsräntan ett av antagandena. Ändringar i dessa antaganden påverkar pensionsåtagandenas bokföringsvärde. En behörig diskonteringsränta fastställs i slutet av varje år. Det handlar om en ränta som bör användas vid fastställandet av ett nuvärde för de uppskattade kommande kassaflöden som krävs för att uppfylla pensionsåtagandena. Vid fastställandet av den behöriga diskonteringsräntan tas hänsyn till räntorna för långfristiga statsskuldförbindelser eller motsvarande instrument. Övriga centrala antaganden om pensionsåtagandena bygger på de aktuella marknadsförhållandena. Finansiella instrument som värderas till verkligt värde För de finansiella instrument som man inte handlar med på den aktiva marknaden fastställs ett verkligt värde med hjälp av olika värderingsmetoder. Bedömningar görs vid val av de olika metoderna samt antaganden, som huvudsakligen bygger på de förhållanden som råder på marknaden på räkenskapsperiodens sista dag. Den största post som värderats till det verkliga värdet, som man inte handlar med på den aktiva marknaden, är investeringen i Pohjolan Voima Oy:s aktier som klassificerats som finansieringstillgångar som kan säljas. Priset för dessa fastslås utifrån genomförda affärer och analyser av de diskonterade kassaflödena. Bokföringsvärdet för de finansieringstillgångar som kan säljas skulle uppskattas vara 5,4 miljoner euro lägre eller 6,1 miljoner euro högre, om den ränta som används för diskontering av kassaflödena avvek med 10 procentenheter från den ränta som ledningen har uppskattat. Bokföringsvärdet för de finansieringstillgångar som kan säljas skulle uppskattas vara 48,2 miljoner euro högre eller 48,2 miljoner euro lägre, om de energipriser som används för beräkning av verkligt värde avvek med 10 procentenheter från de priser som ledningen har uppskattat. Avsättningar En avsättning redovisas när företaget till följd av en tidigare händelse har en juridisk eller faktisk förpliktelse och betalningsförpliktelsen sannolikt förverkligas. Avsättningarna fastställs utifrån tidigare erfarenheter. En omläggningsavsättning görs när företaget har satt upp en detaljerad omläggningsplan och informerat om denna. Avsättningarna enligt koncernens balansräkning per den 31 december 2012 uppgick till 88,4 miljoner euro. Inkomstskatter Det krävs bedömningar av ledningen för att fastställa de skatter samt uppskjutna skattefordringar och -skulder som är baserade på räkenskapsperiodens resultat samt för att bestämma, upp till vilket belopp de uppskjutna skattefordringarna ska räknas. I koncernens balansräkning per den 31 december 2012 har 21,3 miljoner euro redovisats som uppskjutna skattefordringar från fastställda förluster. Koncernen är föremål för inkomstbeskattning i flera länder. Att uppskatta de totala inkomstskatterna på hela koncernens nivå förutsätter betydande bedömningar. För flera transaktioner och beräkningar är den slutliga skatten osäker. Inom koncernen förutser man kommande skattegranskningar och redovisar skulder som bygger på uppskattningar om ett eventuellt behov att betala mera skatt. Om den slutliga skatten i samband med dessa avviker från de ursprungligen redovisade beloppen påverkar skillnaderna både de skattefordringar och -skulder som bygger på räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst och de uppskjutna skattefordringar och -skulder under perioden då de fastställs. Centrala bedömningsbaserade lösningar vid tillämpningen av redovisningsprinciperna Omsättningstillgångar Koncernen ser regelbundet över sina omsättningstillgångar för att kontrollera om omsättningstillgångarna är större än i verkligheten, om omsättningstillgångarna inkluderar icke-säljbara poster eller om marknadsvärdet underskrider anskaffningsvärdet, och redovisar för sådana avdrag en avdragspost som minskar omsättningstillgångarnas bokföringsvärde. För en sådan översyn måste ledningen uppskatta den kommande efterfrågan på produkterna. Eventuella ändringar i dessa värden kan leda till en granskning av omsättningstillgångarnas bokföringsvärde under kommande räkenskapsperioder. I balansräkningen per den 31 december 2012 redovisade koncernen omsättningstillgångar för 724,8 miljoner euro. Kundfordringar Kundfordringarna har i bokföringen redovisats i enlighet med det ursprungliga fakturerade beloppet med avdrag för nedskrivningar och ersättningar på grund av återbetalningar. Nedskrivningen redovisas från fall till fall samt på basis av tidigare erfarenheter, när det finns objektiva bevis på att fordran inte kan utkrävas till sitt fulla belopp. Om kundernas ekonomiska läge försvagas så att det påverkar deras betalningsförmåga kan det vara nödvändigt med ytterligare nedskrivningar under kommande räkenskapsperioder. Kundfordringarna uppgick i koncernens balansräkning per den 31 december 2012 till 577,4 miljoner euro och nedskrivningarna av kundfordringar till 1,0 miljon euro. Nedskrivning av investeringar i form av eget kapital som klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas När värdeminskningen på investeringar i form av eget kapital som klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas är ett faktum, avgörs de i enlighet med instruktionerna i IAS 39. Detta förutsätter viktiga bedömningar bland annat när det gäller hur länge och hur mycket investeringens verkliga värde har underskridit anskaffningsvärdet. För att fastställa om det finns objektiva bevis på en nedskrivning måste man dessutom bedöma investeringsobjektets ekonomiska läge samt affärsverksamhetens utsikter inom den närmaste framtiden, såsom branschens och sektorns resultatinriktning. Om man anser att minskningen av det verkliga värdet under anskaffningsvärdet helt eller delvis är betydelsefull och långdragen, skulle en ytterligare förlust på 188,1 miljoner euro efter skatt kunna redovisas i bokslutet för år 2012. Denna förlust uppstår när de ändringar i det verkliga värdet av Pohjolan Voima Oys aktier som har redovisats i eget kapital i samband med de finansieringstillgångar som kan säljas överförs till resultaträkningen. NOTER TILL BOKSLUTET 2 — BOKSLUT 2012 57 3.Hantering av finansiella risker De finansieringsrisker som förknippas med affärsverksamheten kontrolleras i enlighet med en av företagets styrelse och ledning fastställd finansieringspolicy. I policyn ingår detaljerade anvisningar för bland annat hanteringen av valuta-, ränte-, likviditets- och motpartsrisker samt användningen av derivatinstrument. Råvarurisker kontrolleras enligt policyn för råvarurisker. Målet är att skydda företaget mot betydande finansierings- och råvarurisker, jämna ut kassaflödet och ge affärsenheterna tid att anpassa verksamheten till nya förhållanden. Metsä Group Financial Services Oy (”Metsä Finance”) är ett bolag som specialiserat sig på finansiering och som verkar som koncernens interna bank. Metsä Boards innehav i Metsä Finance är 51 procent och Metsäliitto Osuuskuntas 49 procent. Finansieringsfunktionerna har centraliserats till Metsä Finance som svarar för koncernbolagens finansieringspositioner i enlighet med den strategi och finansieringspolicy som koncernbolagen fastställt, producerar de behövliga finansieringstjänsterna inom Metsä Group samt fungerar som kunskapscenter för finansieringsärenden. Valutarisk Metsä Groups valutarisk består av valutaflödesrisken och omräkningsrisker i anslutning till eget kapital i valuta samt av finansiella valutarisker. Huvuddelen av koncernens kostnader uppkommer på euroområdet och till en del i Sverige, medan en stor del av försäljningsintäkterna inkommer i andra valutor än euro. Därför kan det hända att försäljningsintäkterna varierar på grund av valutakursförändringar medan produktionskostnaderna hålls oförändrade. Produkterna prissätts också ofta i någon annan valuta än euro. Till denna så kallade valutaflödespositionen hör balanspositionen av valutamässiga kundfordringar och leverantörsskulder samt en fjärdedel av det kontrakterade eller förutsägbara valutaflödet. US-dollar, det brittiska pundet och den svenska kronan är huvudvalutorna i koncernens valutaflödesposition. Om dollarn och pundet förstärks har detta en positiv effekt på koncernens resultat, och en negativ effekt om de försvagas. Om den svenska kronan försvagas förbättras koncernens resultat. Andra centrala valutor är bl.a. AUD, CHF, DKK, NOK och RUB. Säkringspolicyn går ut på att säkra balanspositionen och en fjärdedel av den årliga valutaflödespositionen för kontrakterade eller förutsägbara valutaflöden. Säkringen kan dock variera mellan 0 och 12 månader. Finansieringspolicyn upptar speciella direktiv under vilka avvikelser från normen kan ske. Styrelsen i varje koncernbolag besluter om de säkringsgrader, som märkbart avviker från finansieringspolicyn. Beloppet av säkringar per valuta beror på rådande kursnivåer och -förväntningar, räntedifferenser mellan valutorna och kursriskens betydelse för koncernresultatet. Största delen av valutaflödespositionen säkras via terminer, men också valutalån och valutaoptioner används. Som en del av säkringen av valutaflödespositionen tillämpas säkringsredovisning enligt IAS 39, vilket innebär att det verkliga värdet av de säkringar som används för säkringsredovisning bokförs i balansräkningen i det egna kapitalet, i fonden för verkligt värde. Av valutaflödespositionen hade vid räkenskapsperiodens slut i genomsnitt 4,7 månader säkrats (5,0). Under räkenskapsperioden har säkringsgraden varierat mellan 4 och 5 månader (4–5). Säkringsgraden för US-dollarn var 5,6 58 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 3 månader (5,6), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 2,6 månader (3,3). Säkringsgraden för den svenska kronan var 5,0 månader (4,7), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 4,2 månader (3,8) och pundets säkringsgrad var 3,8 månader (6,1), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 2,3 månader (2,5). Med de säkringar som används för säkringsredovisning har man av valutaflödespositionen skyddat den del av försäljningen som förutsetts att vara mycket sannolik. Av normen som utsatts i säkringspolicyn hade vid årets slut i medeltal 94 procent (102) säkrats. Omräkningsrisken av en nettoplacering som görs i en utländsk enhet uppkommer då de egna kapitalen för dotter- och intresseföretag som ligger utanför euroområdet konsolideras till euro i bokslutet. Enligt finansieringspolicyn ska 0–100 procent (0–100) av det egna kapitalets position vara säkrat. Omräkningsrisken för det egna kapitalet har säkrats med terminer. För säkring av det egna kapitalets position tillämpas säkringsredovisning enligt IAS, vilket innebär att säkringens kursdifferenser bokförs mot det egna kapitalets omräkningsdifferenser i balansräkningen för de säkringar som visat sig vara effektiva. Av det egna kapitalets position var i genomsnitt 12 procent (32) säkrat under räkenskapsperioden och vid slutet av perioden 10 procent (15). Den låga säkringsgraden beror på att säkringen av det egna kapitalet i svenska kronor och polska zlotyn upphörde under år 2011 och 2012. Koncernen tillämpar metoden Value-at-Risk (VaR) för att utvärdera risken i den öppna valutapositionen. VaR uträknas på avvikelser från den finansieringspolicyenliga säkringsnormen om balansposition och en fjärdedel av den årliga valutaflödespositionen. På risktalet VaR til�lämpas ett 99 procents konfidensintervall och en månads tidsperiod, så VaR anger att med 1 procents sannolikhet minskar den öppna valutapositionens marknadsvärde med mer än den summa risktalet anger under en månads tid. Befogenheterna beträffande säkringar har fastställts genom att begränsa företagsledningens befogenheter att fatta beslut såväl med avseende på maximibelopp för valutaspecifika säkringsgrader som på VaR-risklimit. Eventuella strategiska beslut som överstiger risklimiterna fattas i företagets styrelse. Summan av limiterna för koncernbolagens valutaflödesrisker är 16,0 miljoner euro (20,0) och summan av koncernbolagens VaR-tal uppgår vid slutet av räkenskapsperioden till 3,0 miljoner euro (4,9). Medeltalet under räkenskapsperioden har varit 3,9 miljoner euro (4,2). Volymerna och de verkliga värdena för derivaten som tillämpats vid hanteringen av valutariskerna har visats i punkt 31 i noterna till bokslutet. Valutaflöde och säkring Valutaflöde, netto Säkring, mån. EUR Säkring 31.12 USD 394,2 -182,5 5,6 Medeltal 5,4 GBP 308,8 -96,7 3,8 4,3 SEK -435,2 182,1 5,0 4,8 NOK 119,7 -37,7 3,8 4,2 DKK 75,5 -26,8 4,3 4,2 Övrig lång 64,5 -31,8 5,9 6,1 Övrig kort -86,9 18,9 2,6 2,5 Totalt 2012 1 484,8 -576,5 4,7 4,6 Totalt 2011 1 684,0 -695,0 5,0 4,8 Säkring av nettoinvesteringar i utländska bolag Ränterisk Eget kapital Säkring, % EUR Säkring 31.12 Medeltal Lånebelopp, milj. euro GBP 89,3 -77,7 87,0 93,0 SEK 512,9 0,0 0,0 0,0 Medelränta, % Övriga 151,1 0,0 0,0 7,0 Räntekänslighet, milj. euro Totalt 2012 753,3 -77,7 10,0 12,0 Totalt 2011 688,0 -102,3 15,0 32,0 Ränterisk Ränterisken riktar sig främst mot de räntebelagda fordringarna och skulderna i balansräkningen samt valutasäkringarna. De räntebelagda fordringarna och skulderna presenteras i not 27. De mest centrala valutorna i riskhanteringen är euron, US-dollarn, engelska pundet och den svenska kronan. Målet med ränteriskspolicyn är att minimera den av ränteförändringarna orsakade negativa effekten på koncernens och koncernbolagens resultat och finansiella situation samt sträva efter att optimera finansieringskostnaderna inom ramen för risklimiterna. Effekten av förändrad räntenivå på finansieringskostnaderna beror av de räntebelagda finansieringsposternas räntebindningstid som inom koncernen mäts med durationen. Då durationen förlängs påverkar en höjning av räntenivån långsammare finansieringsskuldernas räntekostnader. Låneportföljens räntebindningstid påverkas bl.a. genom att reglera finansiering med rörlig versus fast ränta samt genom att använda räntederivat. För att hantera ränterisken använder koncernen bl.a. ränteswapavtal, räntefuturer samt ränteoptioner. Den finansieringspolicyenliga normen för räntebindningstiden är 6 månader. Bindningstiden kan dock variera från den i finansierings policyn specificerade normen inom ramen för de fastställda befogenheterna, så att företagets ledning fattar beslut om normavvikelser som överstiger fyra månader. Lånens räntebindningstid uppgick i slutet av året till 23,2 månader (17,9). Under räkenskapsperioden har räntebindningstiden varierat mellan 15 och 24 månader (10–18). Enligt lånepositionen i slutet av år 2012 innebär en 1-procentenhets räntehöjning att de kommande 12 månadernas räntekostnader kalkylmässigt stiger med -0,3 miljoner euro (5,2), beroende på att beloppet av finansmedel med rörlig ränta är stor i förhållandet till lån med rörlig ränta. Då Metsä Group använder räntederivat utsätts den för en värdeförändringsrisk, som beror av förändringar i marknadspriserna, eftersom derivat enligt IAS 39 ska värderas till verkligt värde i balansen. Att til�lämpa säkringsredovisning jämnar dock ut den effekt derivatens marknadsvärdesförändringar har på koncernens resultat. Koncernen tillämpar säkringsredovisning till verkligt värde enligt IAS 39 på lån med fast ränta, som via swap- och valutaväxlingsavtal har konverterats till finansiering med rörlig ränta. Koncernen tillämpar dessutom säkringsredovisning för penningflöde enligt IAS 39 på största delen av de swapavtal, som har använts för att konvertera finansiering med rörlig ränta till finansiering med fast ränta. Bruttovolymen av räntederivaten är vid bokslutstillfället (inkl. valutaswapavtal) 1 298 miljoner euro (1 115). Av derivatportföljen riktades en andel på 1 079 miljoner euro (1 033) till säkringsredovisning och de öppna derivaten med resultatinverkan uppgick till 219 miljoner euro (82). Ränteswap- och valutaswapavtalens maturitet varierar mellan 1 och 8 år (1–9). Räntebindningstid, mån. 2012 2011 1 907 2 104 23,2 17,9 5,1 5,4 -0,3 5,2 Räntekänslighet är en uppskattning av vilken effekt en ränteförändring om en procentenhet har på de årliga nettoräntekostnaderna. Ränteriskpositionen innehåller inte den andel av Metsäliitto Osuuskuntas andelskapital, som bokförts som kortfristigt räntebärande kapital. Refinansiering av lån Milj. euro 1–4/2013 5–8/2013 Totalt 494 71 9–12/2013 132 2014 508 2015 129 2016 238 >2016 Totalt 335 1 907 Råvarurisk För säkringen av råvarurisker tillämpas en för varje råvaruslag separat definierad riskhanteringspolicy. Enligt policyn sker hanteringen av råvarurisker centralt via Metsä Finance på basis av den strategi som koncernbolagens styrelser godkänt. Råvarusäkringspolicyn tillämpas för hantering av prisriskerna för elektricitet, naturgas och massa. Transaktionerna i samband med utsläppshandeln styrs också via Metsä Finance. Målet med hanteringen av koncernens elprisrisk är att balansera elprisförändringarnas inverkan på koncernens resultat och ekonomiska ställning. Huvudprincipen är att skydda elköpens positioner, som består av differensen mellan de fabriksspecifika elkonsumtionsprognoserna och kraftverksproduktionsandelarna. För elanskaffningen till Metsä Boards och Metsä Tissues fabriker i Finland och Sverige tillämpas säkringsstrategin centrerat via Metsä Finance i samarbete med koncernfunktionen Metsäliitto Energi. Säkringarna av de mellaneuropeiska elprisriskerna verkställs av Metsäliitto Energi i samarbete med de lokala energienheterna antingen med fysiska avtal eller med finansavtal via Metsä Finance. Metsä Board, Metsä Tissue och Metsä Wood säkrar aktivt elprisrisken så att säkringsnormen är satt till en 80 procent, 40 procent, 20 procent och 0 procent säkringsnivå (80, 40, 30, 20) från den förutsedda nettopositionen för den första, andra, tredje och fjärde efterföljande 12-månaders period. För elsäkringar har man tillämpat säkringsredovisning enligt IAS 39, av vilket följer att de säkringar som använts för säkringsredovisning i balansen har bokförts till fonden för verkligt värde i det egna kapitalet och först då de förutsedda elanskaffningarna realiserats, som en korrigering av anskaffningarna i resultaträkningen. Metsä Fibre säkrar varken sin el- eller naturgasposition. Av energianskaffningen till koncernens fabriker är cirka en fjärdedel naturgasbaserad. Priserna för naturgasleveranserna är i Mellan-Europa bundna till marknadspriset för naturgas. I Finland är naturgasleveransernas priser bundna till utvecklingen av tung brännolja, importkol och energiprisindex. Säkringen av prisrisken för naturgas sköts NOTER TILL BOKSLUTET 3 — BOKSLUT 2012 59 huvudsakligen med fysiska avtal till fast pris. För Finlands del är endast oljeandelen fastslagen. Utgångspunkten för prisrisksäkringen för naturgas i Finland är att skydda avtalets oljerelaterade del med hjälp av oljederivat och fysiska leveransavtal med fast pris. Metsä Tissue har under år 2012 börjat använda säkringsredovisning enligt IAS 39 för att säkra prisrisken för naturgasköpen i Tyskland. Säkringsstrategin baseras på en riskpolicy enligt vilken säkringsbesluten fattas av Metsäliitto Energi med stöd av Metsä Finance och betydande strategiska beslut fattas i koncernbolagens styrelser. Av elsäkringarna har cirka 41 procent (54) verkställts med fysiska leveransavtal och 59 procent (46) som så kallade finanssäkringar med hjälp av elderivat. Av finanssäkringarna har vid årsslutet cirka 100 procent (93) säkringsredovisats. Av prisrisksäkringarna för naturgas har 91 procent (100) verkställts med fysiska leveransavtal och 9 procent (0) med så kallade finanssäkringar. Enligt säkringspolicyn för massa kan koncernföretaget valbart säkra sin prisrisk antingen med finansavtal via Metsä Finance eller med fysiska avtal till fasta pris. I säkringen av massaprisrisk tillämpas säkringsredovisning enligt IAS. Av koncernföretagen har Metsä Board och Metsä Tissue haft massaprisrisksäkringar under år 2012, men i slutet av året hade Metsä Group inga avtal gällande massaderivat. Volymerna och de verkliga värdena för derivaten som tillämpats vid hanteringen av råvaruriskerna har visats i punkt 31 i noterna till bokslutet. Säkring av elprisrisk, 31.12 2012 2011 Elposition, netto 2013 1 393,5 1 187,4 Säkring av elposition 2013 1 394,5 1 360,5 100 115 GWh Säkringsgrad i slutet av året, % Elprisrisken säkras enligt fastställd riskhanteringspolicy för en tidshorisont om 4 år antingen med fysiska kontrakt eller med finanskontrakt. Uträkningen berör enbart säkring av följande års elprisrisk. I nettoelpositionen har beaktats både den egna elproduktionen och intresseföretagens elproduktion. mångsidigt sätt använda olika kapital- och finansieringsmarknader för att minska beroendet av en enskild finansieringskälla. I beslut som rör finansieringen betonas också optimeringen av lånens maturitetsstruktur. Under de senaste åren har likviditeten och speciellt koncernens kapitalstruktur stärkts bl.a. genom Metsä Fibres ägararrangemang och försäljning av annan egendom. Metsä Board har under år 2012 tagit i bruk ”Supply Chain Finance”, där kundens bank betalar fordran inom 2–4 dagar efter faktureringen. Banken bär ansvaret för kreditrisken efter betalningen. Programmet för försäljningsfordringar som Metsä Wood använder skall utvidgas till nya kunder. Omfånget av arrangemanget är inte betydligt. Koncernen har också märkbart stabiliserat de långfristiga lånens maturitet genom refinansiering av Metsäliittos syndikerade kreditavtal i december 2010 och Metsä Fibres syndikerade kreditavtal år 2011 samt genom Metsäliittos masskuldebrevslån om 175 miljoner euro i november 2012. Metsä Board undertecknade i maj ett syndikerat kreditavtal om 600 miljoner euro för att refinansiera masskuldebrevet om 500 miljoner euro som förfaller 1.4.2013 och för att ytterligare stärka likviditeten. Likviditeten har under år 2012 stärkts betydligt tack vare Metsä Boards kreditavtal och försäljningen av Metsä Fibres aktier. Den tillgängliga likviditeten var vid slutet av räkenskapsperioden 1 168 miljoner euro (855) varav 649 miljoner euro (525) i bindande långfristiga kreditlöften och 519 miljoner euro (330) i likvida medel och placeringar. Dessutom hade koncernen kortfristiga icke-bindande företagsbevisprogram och kreditlimiter till ett värde av cirka 526 miljoner euro (524). I slutet av 2012 täcker likviditetsreserven hela det förutsedda finansieringsbehovet för år 2013. Alternativ för återfinansiering för åren 2013–2015 kartläggs för tillfället. Av långfristiga lån och kreditlöften sträcker sig 26 procent (10) över en period om 12 månader och 16 procent (21) över en period om fyra år med beaktande av den på förhand år 2012 överenskomna refinansieringen av Metsä Boards masskuldebrevslån som förfaller 2013. De långfristiga lånens genomsnittliga maturitet är 2,0 år (2,3). Den kortfristiga finansieringens andel av koncernens räntebelagda skulder är 10 procent (8). Kassaflödet för låneamorteringarna presenteras i not 27. Likviditetsrisk Med likviditetsrisk avses att de finansiella tillgångarna och möjligheterna att ta lån inte är tillräckliga för att täcka finansieringsbehovet i verksamheten eller att kapitalanskaffningen blir orimligt dyr. Risken bevakas genom att man värderar likviditetsbehovet för 12–24 månader och säkerställer att likviditeten täcker huvuddelen av detta. Likviditetsreserven ska enligt finansieringspolicyn ständigt täcka 80–100 procent av de första 12 månadernas och 50–100 procent av de följande 12–24 månadernas likviditetsbehov. Målet är att högst 20 procent av koncernens lån inkluderande bindande kreditlöften får utgå under de följande 12 månaderna och minst 35 procent måste sträcka sig över en fyra års maturitet. Då finansieringsmarknaderna fungerar normalt ur koncernens synvinkel sett, är målet också att undvika att hålla överloppslikviditet i form av placeringar och i stället upprätthålla likviditetsreserven som bindande kreditlöften utanför balansen. Hörnstenen för hanteringen av likviditetsrisken är att dimensionera koncernens operativa beslut på ett sådant sätt att målen som uppställts för skuldsättningsgraden och en tillräcklig likviditetsreserv kan tryggas i alla konjunkturlägen. Likviditetsrisken hanteras också genom att på ett 60 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 3 Motpartsrisk De finansiella instrumenten medför en risk att koncernen lider förluster när en motpart inte kan fullfölja sina förpliktelser. Koncernen hanterar denna risk genom att göra finansieringstransaktioner bara med de mest kreditvärdiga motparterna och inom ramen för i förväg fastställda gränser. Under räkenskapsperioden uppkom inga förluster i anknytning till kreditriskerna i finansieringen. Motpartsrisken som hänför sig till finansieringen begränsas av att koncernens likviditetsreserv upprätthålls till en del i form av bindande kreditlimiter. Kassa och banktillgodohavanden och andra placeringar har distribuerats till ett flertal banker och institutionella företagscertifikat. Motpartslimiterna har under året granskats med beaktande av koncernens behov samt motparternas ekonomiska ställning och rapporteringen har preciserats. Derivathandeln regleras av standardiserade ISDA-avtal som upprättats med motparterna. Koncernens kundfordringar är förknippade med en motpartsrisk, dvs. en risk att motparten är oförmögen att fullfölja sina förpliktelser. Kreditrisken som är förknippad med kundfordringarna hanteras baserat på en av ledningen godkänd kreditriskhanteringspolicy. För alla kunder har kreditlimiter fastställts och dessa revideras regelbundet på basen av bokslut och betalningsbeteende samt på basen av uppgifter från kreditoch ratingbolag. De enskilda kundernas kreditlimiter granskas minst en gång per år. Ibland, om ledningen anser det nödvändigt, används också rembursaffärer, bankgarantier, moderföretagsgarantier samt kreditförsäkringar för att minska kreditrisken. Limitgränserna godkänns enligt kreditriskpolicyn och gränserna för godkännande varierar inom koncernens affärsverksamheter. Den operativa ledningen uppskattar och definierar alla de centrala kreditlimiterna som saknar kreditförsäkring och/ eller någon annan slags försäkringsgaranti enligt kreditriskhanteringspolicyn. I förhållande till alla Metsä Groups kundfordringar vid årets slut var de förfallna kundfordringarna 13,0 procent (10,2), varav 0,2 procent (0,1) mellan 90 och 180 dagar och 0,8 procent (0,6) över 180 dagar. Dessutom prövar koncernen sina kundfordringar för nedvärdering. En nedvärdering görs, när kundföretaget gått i konkurs eller då betalningarna är över 6 månader förfallna (180 dagar) och ingen bindande betalningsplan har gjorts eller då det inte finns några godtagbara förklaringar. De osäkra kundfordringarna har specificerats i punkt 21 i noterna till bokslutet. Kundfordringarna är geografiskt spridda till ett stort område såsom framgår ut not 4, Segmentinformation. De största kreditriskerna finns i Tyskland, Storbritannien, Italien, Finland, Belgien, Frankrike, Sverige och Polen. De 10 största länderna representerar cirka 70 procent av alla externa kundfordringar. Kreditriskandelen för koncernens största enskilda kund (enskilt företag eller samägd företagsgrupp) ligger runt 7 procent (8) av de totala kundfordringarna år 2012. Kreditriskandelen för de tio största kunderna (enskilda företag eller samägda företagsgrupper) är ungefär 28 procent av de totala kundfordringarna (30). I slutet av år 2012 var största delen av koncernens kundfordringar säkrade. Hantering av kapitalstruktur Med kapital och kapitalstruktur avses de medel som ägarna har placerat och de medel som ägarna har kvarlämnat som balanserade vinstmedel i företaget (eget kapital) och det lånekapital (främmande kapital) som utomstående har investerat i företaget samt förhållandet mellan dessa kapital. Koncernens målsättning vid hantering av kapitalstrukturen är att upprätthålla en effektiv kapitalstruktur som säkerställer koncernens verksamhetsbetingelser på finans- och kapitalmarknaden under alla förhållanden, oberoende av branschens cyklicitet. För kapitalstrukturen har man i koncernens operativa verksamhet definierat centrala målvärden som motsvarar de traditionella krav som tillämpas på finans- och kapitalmarknaden. Företagets styrelse och styrelsens kontrollutskott gör en regelbunden bedömning av koncernens kapitalstruktur. Koncernen följer upp utvecklingen av den egna kapitalstrukturen med hjälp av nyckeltal som beskriver nettoskuldsättningsgraden och soliditeten. Koncernens målsättning på lång sikt är en nettoskuldsättningsgrad på högst 100 procent och en soliditet om minst 40 procent (tillfälliga undantag tillåtna). De nyckeltal som beskrev kapitalstrukturen 31.12.2012 och 31.12.2011 var: 2012 Milj. euro Nettoskuldsättningsgrad, % Soliditet, % Räntebärande främmande kapital 2011 84 131 35,4 28,3 2 119,5 2 292,7 529,5 339,3 Räntebärande nettoskuld 1 590,0 1 953,4 Eget kapital 1 387,8 1 135,2 - räntebärande finansieringstillgångar 500,0 359,9 Totalt 1 887,8 1 495,2 Balansomslutning 5 337,3 5 297,9 + innehav utan bestämmande inflytande - erhållna förskott Totalt 6,4 11,2 5 330,9 5 286,7 Metsä Groups lånefinansiering var i slutet av år 2012 ordnad så, att Metsä Board, Metsä Fibre och Metsä Tissue var för sig hade egna lån för att täcka sina underkoncerners finansieringsbehov. Företagens lån var oberoende av varandra. Också för Metsäliitto Osuuskunta hade en separat finansiering ordnats för att täcka finansieringsbehovet för moderföretaget samt för Metsä Forest och Metsä Wood. I vissa av låneavtalen finns klausuler angående koncernens ekonomiska prestation och kapitalstruktur. Övriga klausuler förknippade till koncernens lån är sedvanliga villkor som bland annat begränsar ansvarsförbindelser, överlåtelse och försäljning av egendom, skuldsättning av dotterföretag, betydande förändringar i rörelseverksamheten samt majoritetsförändringar i ägarstrukturen. Alla koncernbolag var under räkenskapsperioderna 2012 och 2011 inom de gränser som avtalats i låneavtalen. I fall att Metsäliitto Osuuskunta eller dess dotterföretag av någon anledning inte skulle kunna uppfylla ovan nämnda förpliktelser angående nyckeltalen, måste företagen få kreditgivaren att avstå från att fordra nämnda förpliktelser, förhandla om refinansiering, eller betala sina lån tillbaka för att undgå avtalsbrott, vilket kunde få en negativ inverkan på den ekonomiska ställningen. NOTER TILL BOKSLUTET 3 — BOKSLUT 2012 61 Känslighetsanalys för marknadsrisker 31.12. Inverkan på position av eget kapital och flödesposition Inverkan på finansieringstillgångar och skulder Milj. euro 2012 2011 Inverkan på position av eget kapital 2012 2011 Inverkan på position av eget kapital inkl. säkring 2012 2011 Inverkan på årligt kassaflöde Inverkan på årligt kassaflöde inkl. säkring 2012 2011 2012 2011 0,3 -5,2 17,4 10,9 -6,6 -3,7 9,4 5,4 -39,4 -53,4 -21,2 -28,7 -30,9 -36,6 -21,2 -17,9 43,5 43,1 25,3 26,3 Ränterisk (marknadsräntorna +100 bp) Resultatpåverkan Övrig inverkan på eget kapital 3,4 4,2 13,7 11,9 Råvarurisk (elpriset +20 %) Resultatpåverkan Övrig inverkan på eget kapital 0,0 0,5 15,9 8,6 Valutarisk (USD -10 %) Resultatpåverkan Övrig inverkan på eget kapital -4,3 -4,1 8,3 13,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -10,9 -8,1 -3,2 0,0 -51,3 -50,3 -51,3 -50,3 Valutarisk (GBP -10 %) Resultatpåverkan Övrig inverkan på eget kapital 0,5 3,0 13,6 14,3 Valutarisk (SEK -10 %) Resultatpåverkan Övrig inverkan på eget kapital 2,3 0,2 -14,6 -12,1 poster med ”+” tecken = positiv inverkan = ökning av tillgångarna / minskning av skulderna / ökning av kassaflödet poster med ”-” tecken = negativ inverkan = minskning av tillgångarna / ökning av skulderna / minskning av kassaflödet Enligt IFRS 7 måste koncernen presentera en känslighetsanalys för de olika marknadsrisker som den utsätts för på rapporteringsdagen och visa hur relativt möjliga ändringar i de relevanta riskvariablerna skulle påverka resultatet och det egna kapitalet på rapporteringsdagen. Koncernen har identifierat marknadsräntorna, elpriserna och valutakurserna som centrala marknadsrisker och har definierat en ökning av räntenivån med 1 procentenhet, en ökning av elpriset med 20 procent och en försvagning av US-dollarn, det engelska pundet och den svenska kronan med 10 procent som relativt möjliga riskvariabler. De nämnda valutorna representerar cirka 80 procent av koncernens årliga flödesposition. Marknadsrisken är till sin karaktär relativt linjär, så att verkningarna av en motsatt förändring i marknadspriset storleksmässigt inte skiljer sig så mycket från de presenterade talvärdena. Känslighetsanalyserna för marknadsriskerna har beräknats genom att man tillämpat etablerade metoder för beräkning av finansinstrumentens marknadsvärden som beskrivits i redovisningsprinciperna. Talvärdena på rapporteringsdagen återspeglar relativt väl de genomsnittliga marknadsriskerna under rapporteringsperioden. 62 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 3 Dessutom presenterar koncernen sådana talvärden som beskriver riskvariablernas inverkan på positionen av det egna kapitalet och det årliga kassaflödet för att ge en bredare bild av marknadsriskerna för räntorna, elpriset och valutakurserna. De årliga kassaflödena är baserade på prognoser och inte på befintliga kommersiella avtal. Om dollarn och pundet försvagas har detta en negativ effekt på den årliga flödespositionen, och om den svenska kronan försvagas är inverkan positiv. Beroende på säkringsstrategin så minskas denna effekt av säkringarna. Inverkan på positionen för det egna kapitalet uppkommer vid konsolideringen av dotterföretagens egna kapital. En höjning av elpriset har en negativ inverkan på kassaflödet. Eftersom det närmaste årets elprisrisk till största delen är säkrad enligt säkringspolicyn, blir inverkan obetydlig då säkringen inkluderas. Då beräkningarna beaktar det närmaste årets kassaflöde och alla elsäkringsavtal är den kalkylmässiga inverkan en aning positiv. 4.Segmentinformation Koncernens rörelsesegment består av koncernens affärsområden. Affärsområdena producerar olika produkter och tjänster, och de leds som separata enheter. Rörelsesegmenten rapporteras på ett enhetligt sätt med den interna rapporteringen till den högsta operativa beslutsfattaren. Koncernchefen har utsetts till den högsta operativa beslutsfattaren som ansvarar för allokeringen av resurserna till rörelsesegmenten och för bedömningen av deras resultat. Segmentrapporteringen följer samma bokslutsprinciper som koncernen överlag. Affärstransaktionerna mellan segmenten görs till marknadspriser. All försäljning och alla andra transaktioner mellan segmenten elimineras i samband med konsolideringen av koncernen. Bedömning av segmentens resultat baseras på segmentens rörelseresultat. Ett segments tillgångar och skulder är sådana poster som segmentet använder i sin affärsverksamhet eller som av motiverat skäl kan fördelas på segmentet. Icke-fördelade poster innehåller skatteposter och finansiella poster samt poster som är gemensamma för hela koncernen. Investeringarna består av ökningar i materiella anläggningstillgångar och immateriella nyttigheter, vilka används under fler än en period. Massaindustri Metsä Fibre är en av de ledande barrmassaproducenterna i världen. Bolagets huvudprodukter, dvs. ansvarsfullt och kostnadseffektivt producerad blekt barr- och björkmassa, har utvecklats för tillverkning av högklassigt finpapper, journal- och mjukpapper samt kartong. Varumärket är Botnia och bolaget äger fyra massabruk i Finland. Kartong- och pappersindustri Metsä Board är den ledande falskartongproducenten i Europa, den största tillverkaren av bestruken vit kraftliner i världen och en betydande pappersleverantör, som erbjuder sina kunder kartong och papper av hög kvalitet för konsumentförpackningar samt för behoven inom kommunikation och reklam. Bolagets globala försäljningsnät förmedlar tjänster för tillverkare av märkesvaror och förpackningar, tryckerier, grossister och företag inom kontorsmaterialbranschen. Mjuk- och matlagningspapper Metsä Tissue är Europas ledande leverantör av mjukpappersprodukter för hem och storhushåll och världens ledande leverantör av matlagningspapper. Deras högklassiga mjuk- och matlagningspapper ger komfort i konsumenternas, slutanvändarnas och kundernas vardag. Bolagets varumärken är Lambi, Serla, Mola, Tento, Katrin och SAGA. Övrig verksamhet Rörelsesegmenten Virkesanskaffning Metsä Forest levererar högklassigt virke och skogsenergi till Metsä Groups produktionsanläggningar och sina övriga kunder. De tillhandahåller ägarmedlemmarna i Metsäliitto Osuuskunta heltäckande tjänster inom virkeshandel samt skogs- och naturvård. Övrig verksamhet inkluderar bl.a. Metsäliittos gemensamma koncernfunktioner, moderföretagets holdingverksamhet, Metsäliitto Management Oy samt en 48,98 procents andel i Metsätapiolas fastigheter.. Koncernen har inte sammanslagit några segment för att bilda de ovan nämnda rörelsesegmenten. Träproduktindustri Metsä Wood är föregångare inom ekoeffektiva träbaserade lösningar för industriellt byggande, industrikunder samt för hem- och boendebehov. Produkterna tillverkas av högklassig och förnybar nordisk träråvara. NOTER TILL BOKSLUTET 4 — BOKSLUT 2012 63 2012 Milj. euro Virkes Träproduktanskaffning industri Massaindustri Kartongoch pappersindustri Mjuk- och matlagningsÖvrig Koncernen papper verksamhet Elimineringar totalt Extern omsättning 349,4 850,2 772,9 2 046,7 981,5 0,3 0,0 Intern omsättning 1 166,0 54,0 501,0 60,9 0,0 3,0 -1 784,8 0,0 Omsättning totalt 1 515,4 904,2 1 273,9 2 107,6 981,5 3,3 -1 784,8 5 001,0 20,2 16,6 150,4 219,8 32,8 67,7 -270,0 237,5 0,0 -2,3 2,3 146,2 -6,8 73,7 -227,3 -14,2 20,2 18,9 148,1 73,6 39,6 -5,9 -42,7 251,7 Rörelseresultat Engångsposter i rörelseresultatet Rörelseresultat exkl. engångsposter 5 001,0 Resultatandelar i intresseföretag 4,8 Finansieringskostnader, netto -107,8 Inkomstskatt -31,8 Årets resultat Tillgångar 102,6 267,5 390,7 877,9 2 057,7 905,4 144,0 -251,1 Andelar i intresseföretag 66,6 Tillgångar som innehas för försäljning 20,6 20,6 Ofördelade tillgångar 857,8 Tillgångar totalt Skulder 4 392,2 5 337,3 193,1 112,0 158,4 473,7 257,7 32,3 -251,1 975,9 Ofördelade skulder 2 473,6 Skulder totalt 3 449,5 Investeringar 5,9 26,8 35,3 66,1 65,0 17,0 -5,3 210,9 Avskrivningar 2,7 31,1 59,3 111,1 40,8 5,0 10,2 260,3 -2,3 -10,8 1,8 913 3 551 3 205 Nedskrivningar Medelantal anställda 1 015 2 859 -11,3 443 11 986 Segmentets tillgångar = immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar, kundfordringar och övriga icke-räntebärande fordringar Segmentets skulder = leverantörsskulder, erhållna förskott och övriga icke-räntebärande skulder engångsposter i rörelseresultatet 2012 Milj. euro Virkes Träproduktanskaffning industri Massaindustri Försäljningsvinster i övriga rörelseintäkter Kartongoch pappersindustri 149,6 Förändring i lager -0,1 -1,0 Personalkostnader -2,1 -5,0 Resultatandelar i intresseföretag 80,9 -226,7 3,7 -1,1 -6,8 -1,8 0,6 Nedskrivningar -15,8 -0,6 0,0 -0,2 Återförda nedskrivningar 2,3 Övriga rörelsekostnader Totalt Mjuk- och matlagningsÖvrig Koncernen papper verksamhet Elimineringar totalt 0,0 -2,3 2,3 -0,2 11,0 13,3 -8,8 0,0 -5,4 146,2 -6,8 73,7 -14,2 -227,3 -14,2 TRÄPRODUKTINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår en personalkostnad KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår försälj- om 2,1 miljon euro i anknytning till effektiviseringsprogram. ningsvinster om totalt 149,6 miljoner euro, varav de väsentligaste är en vinst om 84,6 miljoner euro från försäljningen av Metsä Fibre -aktier, en vinst om 58,6 miljoner euro från försäljningen av Pohjolan Voima -aktier till Metsä Fibre samt en vinst om 5,4 miljoner euro från försäljningen av fastigheter i Finland. MASSAINDUSTRI: I återföringen av nedskrivningarna ingår en återfö- ring om 2,3 miljoner euro från fabriket i Kaskö. Återföringen baserar sig på försäljningen av bark- och oljepannorna till Metsä Board. 64 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 4 Personalkostnaderna innehåller totalt kostnader om 5,0 miljoner euro, varav de mest betydande är en återföring om 9,0 miljoner euro i anknytning till omorganiseringen av produktionen i Metsä Board Gohrsmühle, en extra kostnad om 7,0 miljoner euro i samband med stängningen av pappersfabriket Metsä Board Alizay och en kostnad om 4,7 miljoner euro hänförlig till effektiviseringsprogrammet vid Metsä Boards Husum -fabrik. Återförda nedskrivningar innehåller en återföring om 10,7 miljoner euro som hänför sig till klassificeringen av Metsä Board Alizay som en tillgång som innehas för försäljning. Övriga rörelsekostnader uppgår till totalt 8,8 miljoner euro, varav de mest betydande var en kostnad om 2,2 miljoner euro i anknytning till omstruktureringen av produktionen i Metsä Board Gohrsmühle, en återföring av en tidigare bokförd kostnad om 7,0 miljoner euro hänförlig till stängningen av pappersfabriket Metsä Board Alizay, en kostnadsavsättning om 8,0 miljoner euro som hänför sig till sanering av jordmånen på tomten Niemenranta i Tammerfors och en kostnad om 3,5 miljoner euro angående sanering av Metsä Boards industrifastighet i Nurmes. MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER: I rörelseresultatet ingår en avsätt- ning om 6,8 miljoner euro hänförlig till omstruktureringar och organisationsförändringar i alla verksamheter. ÖVRIG VERKSAMHET: I rörelseresultatet ingår en försäljningsvinst om 80,9 miljoner euro från försäljningen av aktier i Metsä Fibre Oy, en avsättning om 1,8 miljoner euro för personalkostnader i anknytning till effektiviseringsprogram och en avsättning om 5,4 miljoner euro hänförlig till avslutade hyresavtal för outnyttjade verksamhetslokaler. Försäljningsvinsten om 84,6 miljoner euro som härstammar från försäljningen av aktier i Metsä Fibre och som ingår i Kartong- och pappersindustrins rörelseresultat samt en motsvarande försäljningsvinst om 80,9 miljoner euro som ingår i Övrig verksamhet, har eliminerats i koncernen. Metsä Fibre -arrangemanget har inom Metsä Group genomförts som en transaktion mellan moderföretagets ägare och ägare utan bestämmande inflytande (not 5). I rörelseresultatet för Kartong- och pappersindustrin ingår dessutom försäljningsvinst om 59,1 miljoner euro från Pohjolan Voima -aktier och vinst om 1,7 miljoner euro från försäljning av materiella anläggningstillgångar. Dessa har i koncernen eliminerats som interna försäljningsvinster. 2011 Milj. euro Virkes Träproduktanskaffning industri Massaindustri Kartongoch pappersindustri Mjuk- och matlagningsÖvrig Koncernen papper verksamhet Elimineringar totalt Extern omsättning 323,1 882,8 743,3 2 424,8 971,4 0,3 0,0 Intern omsättning 1 153,1 56,5 557,9 60,5 0,1 2,8 -1 830,9 0,0 Omsättning totalt 1 476,2 939,3 1 301,3 2 485,3 971,5 3,2 -1 830,9 5 345,8 24,5 2,9 262,6 -214,1 20,2 -4,2 -62,8 29,2 0,0 -9,0 -4,0 -273,5 0,0 0,0 1,2 -285,3 24,5 11,9 266,6 59,4 20,2 -4,2 -64,0 314,5 Rörelseresultat Engångsposter i rörelseresultatet Rörelseresultat exkl. engångsposter Resultatandelar i intresseföretag 4,2 Finansieringskostnader, netto -131,0 Inkomstskatt -58,9 Årets resultat Tillgångar -156,6 303,6 402,2 836,6 2 322,5 873,8 101,2 -228,7 Andelar i intresseföretag 4 611,2 69,6 Tillgångar som innehas för försäljning 6,8 6,8 Ofördelade tillgångar 610,3 Tillgångar totalt Skulder 5 345,8 5 297,9 167,3 106,3 161,1 647,8 232,8 20,5 -228,7 1 107,1 Ofördelade skulder 2 695,7 Skulder totalt 3 802,8 Investeringar 3,8 14,0 44,9 95,4 61,1 8,0 Avskrivningar 2,7 32,6 63,4 119,3 39,6 1,6 8,5 0,2 71,5 2 967 907 4 428 Nedskrivningar Medelantal anställda 1 059 227,1 14,5 273,7 80,2 3 247 438 13 046 Segmentets tillgångar = immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar, kundfordringar och övriga icke-räntebärande fordringar Segmentets skulder = leverantörsskulder, erhållna förskott och övriga icke-räntebärande skulder NOTER TILL BOKSLUTET 4 — BOKSLUT 2012 65 engångsposter i rörelseresultatet 2011 Milj. euro Virkes Träproduktanskaffning industri Massaindustri Försäljningsvinster i övriga rörelseintäkter Förändring i lager Personalkostnader -1,0 10,7 10,7 -18,8 -18,8 -124,5 -1,2 Nedskrivningar -8,5 Övriga rörelsekostnader 0,0 -0,2 0,6 -3,8 -69,2 -4,0 -273,5 personalkostnad om 1,0 miljon euro i anknytning till effektiviseringsprogrammet, 4,4 miljoner euro nedskrivningar av goodwill i verksamheten Home & Living och 2,3 miljoner euro nedskrivningar av goodwill i verksamheten Engineered Wood. Nedskrivningarna baserade sig på nedskrivningsprövningar. Träproduktindustri bokförde också nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar om 1,8 miljoner euro. MASSAINDUSTRI: Övriga rörelsekostnader innehåller en kompensation om 3,8 miljoner euro, vilken hänför sig till försäljningen av Uruguayverksamheten år 2009. KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår Metsä Boards fastighetsförsäljningar i Finland för 10,6 miljoner euro. Förändring i lager innehåller 18,9 miljoner euro i nedskrivningar av omsättningstillgångar: 11,8 miljoner euro i anslutning till planerna att stänga Metsä Board Alizay Paper, 4,7 miljoner euro i anslutning till planerna att upphäva de förlustbringande verksamheterna i Metsä Board Gohrsmühle och Reflex samt 2,4 miljoner euro i anslutning till omstruktureringarna i Metsä Board Äänekoski Paper. Personalkostnaderna innehåller totalt 123,5 miljoner engångskostnader: 57,9 miljoner euro i anslutning till planerna att stänga Metsä Board 1,2 -71,5 -9,0 TRÄPRODUKTINDUSTRI: De mest betydande engångsposterna är en 66 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 4 Mjuk- och matlagningsÖvrig Koncernen papper verksamhet Elimineringar totalt -123,5 Resultatandelar i intresseföretag totalt Kartongoch pappersindustri 0,0 -80,2 -72,5 0,0 0,0 1,2 -285,3 Alizay Paper, 54,1 miljoner euro i anslutning till planerna att upphäva de förlustbringande verksamheterna i Metsä Board Gohrsmühle och Reflex och 10,8 miljoner euro i anslutning till omstruktureringarna i Metsä Board Äänekoski Paper. Nedskrivningarna uppgår till totalt 71,5 miljoner euro: 7,7 miljoner euro i anslutning till planerna att stänga Metsä Board Alizay Paper -fabriken, 36,5 miljoner euro i anslutning till försäljningen av massafabriket Metsä Board Hallein, 14,8 miljoner euro i anslutning till planerna att upphäva de förlustbringande verksamheterna på fabrikerna i Gohrsmühle och Reflex och 12,2 miljoner euro i anslutning till omstruktureringar vid Äänekoskifabriken och stängningen av PM 2. Övriga rörelsekostnader innehåller 69,2 miljoner euro engångskostnader: 36,3 miljoner euro i anslutning till planerna att stänga Metsä Board Alizay Paper -fabriken, 16,6 miljoner euro i anslutning till försäljningen av massafabriket Metsä Board Hallein och 15,2 miljoner euro i anslutning till planerna att upphäva de förlustbringande verksamheterna i Metsä Board Gohrsmühle och Reflex. I resultatandelar i intresseföretag, som presenteras efter rörelseresultatet, ingår år 2011 en förlust på 4,3 miljoner euro, som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards ägarandel på 35 procent i Myllykoski Paper Oy, samt en nedskrivningsförlust på 3,4 miljoner euro, som hänför sig till Zanders’ intressebolag i Kina och Ungern. Geografiska områden Omsättningen för de geografiska områdena presenteras enligt kundernas lokalisering. Tillgångarna och investeringarna presenteras enligt samma princip. Geografiska områden Omsättning Milj. euro Finland Långfristiga tillgångar Investeringar 2012 2011 2012 2011 2012 2011 903,1 934,6 2 518,8 2 594,8 82,7 148,9 Tyskland 672,2 792,0 161,0 167,0 13,6 24,1 Storbritannien 542,4 569,9 29,7 31,0 0,5 0,7 Frankrike 250,2 298,7 23,8 13,3 0,9 1,6 Sverige 245,6 236,9 375,5 384,5 28,1 23,6 Italien 211,4 224,2 0,3 0,4 0,0 0,0 Polen 125,1 137,3 63,3 34,2 75,6 21,7 Holland 99,1 127,8 0,0 0,1 0,0 0,0 Österrike 93,5 101,1 0,0 0,0 0,0 0,5 Belgien 84,9 172,7 0,2 0,2 0,0 0,1 Spanien 74,5 93,4 0,0 0,0 0,0 0,0 335,6 367,3 71,2 73,4 4,4 3,0 68,8 87,8 0,1 0,1 0,0 0,0 Ryssland 154,1 120,3 49,9 48,7 5,0 2,8 Norge 126,4 117,3 0,0 0,1 0,0 0,0 Övriga Europa 143,1 143,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Kina 322,1 297,4 0,4 0,4 0,0 0,2 USA 127,3 114,2 0,1 0,1 0,0 0,0 Övriga EU Schweiz Övriga länder Totalt 421,6 409,2 0,0 0,0 0,0 0,0 5 001,0 5 345,8 3 294,3 3 348,2 210,9 227,1 Personal i slutet av året Finland 2012 2011 5 414 5 660 Tyskland 1 876 2 305 Sverige 1 450 1 440 Storbritannien 720 753 Ryssland 531 586 Polen 430 465 Slovakien 399 397 Frankrike 228 521 Baltikum 140 126 Övriga Europa 174 179 Övriga länder 85 93 11 447 12 525 Totalt Uppgifter om viktiga kunder Koncernens omsättning från en kund uppgick till 383,4 miljoner euro (560,6), vilket motsvarar ca 7,7 procent av hela koncernens omsättning (10,5). Summan ingår i segmenten Virkesanskaffning och Kartong- och pappersindustri. NOTER TILL BOKSLUTET 4 — BOKSLUT 2012 67 5.Företagsförvärv, tillgångar till försäljning samt sålda verksamheter Förvärv under år 2011 Metsä Fibre löste i juni 2011 in sina egna aktier av UPM-Kymmene Abp enligt det ägaravtal som Metsä Fibres ägare ingick år 2009. Inlösenpriset var 142,8 miljoner euro. Det ursprungliga inlösenpriset hade upptagits som en skuld, men då det avvek från det slutgiltiga priset, upptogs 31,0 miljoner euro som goodwill. Som en följd av arrangemanget ökade innehavet utan bestämmande inflytande i koncernen med 1,3 %-enheter. Företagsförvärv Förvärv under år 2012 Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande Metsäliitto Osuuskunta använde sin köpoption den 24.4.2012 angående UPM-Kymmene Abp:s ägarandelen om 11,00 procent i Metsä Fibre Oy. Inklusive överlåtelseskatt var aktiernas pris 152,4 miljoner euro. Efter köpet äger Metsäliitto Osuuskunta 67,81 procent i Metsä Fibre. Bokvärdet av Metsä Fibres nettoförmögenhet var vid anskaffningen 516,3 miljoner euro. På grund av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 83,6 miljoner euro och vinstmedlen med 68,8 miljoner euro. Metsäliitto Osuuskunta köpte 81 procent i Biokraft Oy av Vapo Oy för 7,0 miljoner euro 12.6.2012. Efter förvärvet äger Metsäliitto Osuuskunta 100 procent i Biokraft Oy. Bokvärdet av Biokrafts nettoförmögenhet var vid anskaffningen 8,8 miljoner euro. Som en följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 7,2 miljoner euro och vinstmedlen ökade med 0,2 miljoner euro. Under år 2012 har koncernen för 4,9 miljoner euro förvärvat en til�läggsandel om 0,7 procent i Metsä Board Oyj. Efter förvärvet äger koncernen 42,49 procent av Metsä Board Oyj. Bokvärdet av Metsä Boards nettoförmögenhet var vid anskaffningen 680,9 miljoner euro. Som en följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 4,6 miljoner euro och vinstmedlen med 0,6 miljoner euro. Inverkan på eget kapital 31.12.2012 hänförligt till moderföretagets ägare från förvärv eller försäljning av innehav utan bestämmande inflytande Innehav utan bestämmande inflytande Under år 2011 anskaffade koncernen för 3,3 miljoner euro en andel om 0,75 procent av aktierna i Metsä Board Oyj. Efter anskaffningen äger koncernen 41,78 procent av aktierna i Metsä Board Oyj. På grund av anskaffningarna minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 6,6 miljoner euro och vinstmedlen ökade med 2,4 miljoner euro. Tillgångar till försäljnng Metsä Board klassificerade år 2012 det franska pappersfabriket Alizays byggnader och maskiner, totalt 20,4 miljoner euro, som en tillgång till försäljning. I samband med klassificeringen återförde Metsä Board tidigare bokade nedvärderingar om 10,7 miljoner euro. Alizay har inga skulder till försäljning. Metsä Board klassificerade också Simpele Papers gamla pappersmaskin som en tillgång till försäljning. Metsä Board klassificerade år 2011 Premium Paper -verksamheten i Metsä Board Zanders Reflex -fabrik som en tillgång till försäljning. Verksamheten hade inga tillgångar eller skulder. År 2011 klassificerade Metsä Board sitt intresseföretag Plastiroll Oy som en tillgång till försäljning 31.12.2011. I januari 2012 sålde Metsä Board sin andel om 39 procent i Plastiroll Oy (not 16). Tillgångar till försäljnng Milj. euro 2012 Milj. euro Från ökning av ägarandel / Metsä Fibre Oy -68,8 Materiella anläggningstillgångar 268,3 Andelar i intresseföretag Från minskning av ägarandel / Metsä Fibre Oy Från ökning av ägarandel / Biokraft Oy Från ökning av ägarandel / Metsä Board Oyj Från inverkan av övrig verksamhet Nettoinverkan på eget kapital 68 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 5 0,2 Tillgångar totalt not 2012 14 20,6 2011 0,0 0,0 6,8 20,6 6,8 -0,6 -0,5 198,6 Sålda verksamheter Metsä Board sålde år 2012 Premium Paper -verksamheten i Reflex -fabriken. Till avtalet hörde hela Premium Paper -verksamheten med därtill hörande fastigheter och ca 100 arbetstagare. Från försäljningen av verksamheten bokfördes ingen vinst eller förlust. Från försäljningen realiserades ett negativt kassaflöde om 2,9 miljoner euro. Under år 2012 inträffade inga andra betydande företagsförsäljningar. Metsä Board sålde i september 2011 det österrikiska företaget M-real Hallein GmbH. Den erhållna köpeskillingen var 31,7 miljoner euro och försäljningen resulterade i en förlust om 0,8 miljoner euro. Under år 2011 såldes inga andra företag. Sålda verksamheter totalt Milj. euro Materiella och immateriella anläggnigstillgångar not 13 Omsättningstillgångar 2012 2011 0,6 33,3 0,0 18,9 Kundfordringar och övriga fordringar 0,3 9,0 Likvida medel 3,0 3,8 Tillgångar totalt 3,9 65,0 Uppskjutna skatteskulder 19 Pensionsåtaganden 0,0 2,4 1,2 4,6 1,8 0,0 0,0 2,0 Leverantörsskulder och övriga skulder 0,1 23,9 Skulder totalt 3,1 32,9 Nettotillgångar 0,7 32,2 Avsättningar Finansieringsskulder 26 6.Entreprenaduppdrag I koncernen är det endast affärslinjen Byggnadsprodukter i segmentet Träproduktindustri som bokför intäkter från entrepenaduppdrag. I koncernens omsättning för år 2012 ingår 8,0 miljoner euro (20,1) i intäkter från entreprenaduppdrag. I koncernens resultaträkning 2012 ingick 3,1 miljoner euro (2,0) i förverkligade kostnader och bokförda vinster (förlusterna avdragna) från pågående entreprenaduppdrag. I balansräkningen ingick 2,7 miljoner euro (2,2) i förskottsbetalningar för pågående entreprenaduppdrag. 7.Övriga rörelseintäkter Omräkningsdifferenser och övriga Vederlag totalt Försäljningsförlust Kontant erhållen köpeskilling -0,1 0,3 0,2 31,7 Milj. euro -0,4 -0,8 Försäljningsvinster 0,2 2012 2011 18,4 20,4 Hyresintäkter 5,2 4,9 31,7 Sålda tjänster 13,9 11,5 Likvida medel i sålda företag -3,0 -3,8 Offentliga bidrag 14,0 22,8 Inverkan på kassaflödet -2,8 27,9 Övriga 25,4 35,8 Totalt 76,8 95,3 Försäljning av innehav utan bestämmande inflytande Metsäliitto Osuuskunta, Metsä Board Oyj och japanska Itochu Corporation kom 11.4.2012 överens om en affärstransaktion där Itochu Corporation köper en strategisk ägarandel om 24,90 procent i Metsä Fibre Oyj. Arrangemanget verkställdes 3.5.2012. I transaktionen sålde Metsäliitto Osuuskunta en ägarandel om 17,62 procent i Metsä Fibre Oyj för 334,0 miljoner euro och Metsä Board en ägarandel om 7,28 procent i Metsä Fibre Oyj för 138,1 miljoner euro till Itochu Corporation Transaktionen ökade innehavet utan bestämmande inflytande med 202,8 miljoner euro och vinstmedlen med 268,3 miljoner euro. Efter transaktionen äger Metsäliitto Osuuskunta 50,20 procent, Metsä Board Oyj 24,90 procent och Itochu Corporation 24,90 procent av aktierna i Metsä Fibre Oyj. Arrangemanget ledde till att innehavet utan bestämmande inflytande ökade med 9,66 %-enheter i Metsä Group. Arvoden betalda i samband med affären uppgick till 0,9 miljoner euro och de bokfördes direkt i eget kapital. De mest betydande försäljningsvinsterna under år 2012 var Metsä Boards fastighetsförsäljningar i Finland om 3,9 miljoner euro samt Metsä Board Sveriges försäljningar av elcertifikat om 8,0 miljoner euro. De mest betydande försäljningsvinsterna under år 2011 var Metsä Boards fastighetsförsäljningar i Finland om 10,6 miljoner euro samt Metsä Board Sveriges försäljningar av elcertifikat om 4,6 miljoner euro. De offentliga bidragen gäller ersättningar för utbildnings-, hälsovårds- och forskningsutgifter, energistöd samt utsläppsrättigheter för koldioksid enligt programmet för EU:s utsläppshandel. NOTER TILL BOKSLUTET 6–7 — BOKSLUT 2012 69 8.Rörelsekostnader Milj. euro Arvoden betalda till ledamöterna i förvaltningsrådet 2012 2011 Järvinen Hannu ordförande 57 000 56 600 Paajanen Juha vice ordförande 22 800 20 000 Euro 2012 2011 Material och tjänster Övriga medlemmar totalt Material, förnödenheter och varor Inköp under perioden Förändring av lager 2 466,8 2 783,3 22,8 17,1 Distributionskostnader 627,4 612,6 Övriga köpta tjänster 345,4 356,8 3 462,4 3 769,7 Personalkostnader Löner och arvoden Aktiebonusersättningar (not 37) 466,4 593,4 2,9 0,7 Lönebikostnader Pensioner Förmånsbestämda planer 5,5 10,9 57,4 60,5 Övriga lönebikostnader 177,4 197,2 Lönebikostnader totalt 240,3 268,6 Personalkostnader totalt 709,5 862,7 46,0 40,1 101,5 98,4 Avgiftsbestämda planer Övriga rörelsekostnader Hyror Köpta tjänster Förlust på sålda långfristiga tillgångar Övriga rörelsekostnader Övriga rörelsekostnader totalt 0,8 1,2 257,7 319,3 406,0 459,0 Köpta tjänster innehåller tjänster förknippade med produktionen och distributionskostnader för sålda produkter. Övriga rörelsekostnader innefattar bl.a. tjänster, energi- och fastighetskostnader samt administriva kostnader. Hyrorna för år 2012 innehåller en kostnad om 5,4 miljoner euro förknippad till avslutade hyresavtal för outnyttjade verksamhetslokaler. Utgifterna för forskning och utveckling uppgick år 2012 till 19,6 miljoner euro (19,4). Arvoden utbetalda till nyckelpersoner inom ledningen Ledningens nyckelpersoner omfattar ledamöterna i förvaltningsrådet, styrelsen samt ledningsgruppen inklusive koncernchefen. Arvoden betalda till ledningens nyckelpersoner totalt Milj. euro 2012 2011 Löner och arvoden 5,1 7,0 Aktiebonus 0,0 0,0 Pensionskostnader 3,0 4,0 Totalt 8,1 11,0 70 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 8 80 300 156 900 1 200 171 000 Totalt Köpta tjänster Material och tjänster totalt Fd. ledamöter i förvaltningsrådet 90 000 169 800 156 900 Arvoden betalda till ledamöterna i styrelsen Euro Asunta Martti ordförande Jordan Kari vice ordförande 2012 2011 86 640 85 440 0 0 48 000 47 300 Halonen Eino 51 600 48 600 Hiltunen Arto 49 800 49 200 Jääskeläinen Saini 48 000 47 650 Parpala Juha 48 000 48 150 Saukkonen Timo 48 000 48 150 Tukeva Antti 50 400 48 000 430 440 422 490 Aminoff Mikael Totalt Belöningssystemet för ledningen består av en fast månadslön, en resultatlön, ledningens pensionsförmån, ledningsgruppens aktieinnehavssystem samt ledningens aktiebonussystem. Genom ett styrelsebeslut kan koncernchefen på grundval av koncernchefens avtal erhålla en resultatlön som motsvarar 6 månaders lön och som grundar sig på resultatet, kassaflödet och de personliga målen. År 2012 erhöll koncernchefen totalt 1 362 171 euro (2 813 700) i lön arvoden och andra förmåner från Metsä Groups företag. Metsäliitto Osuuskunta betalade ut 1 054 878 euro (1 027 766) i lön och naturaförmåner, 196 766 euro (1 674 522) i resultatlön samt i aktiearvoden 0 euro (0). De övriga koncernbolagen betalade ut totalt 110 527 euro (111 412) i lön, arvoden och andra förmåner till koncernchefen. Maximibeloppen av resultatlönen för de ledamöter i koncernens ledningsgrupp som är anställda av Metsäliitto Osuuskunta kan variera enligt uppdragets resultateffekt och uppgå till ett belopp som motsvarar personens lön för 6 månader. Kriterierna för resultatlönesystemet utgörs av resultatkraven på koncernnivå och inom det egna ansvarsområdet. Till ledningsgruppens ledamöter inom de företag som hör till Metsä Group (exklusive koncernchefen) utbetalades år 2012 som löner och naturaförmåner 2 814 891 euro (2 958 999), som resultatlöner 357 057 euro (667 965) och som aktiearvoden 0 euro (0). Koncernchefen har en uppsägningstid på 6 månader. Om koncernchefen blir uppsagd av styrelsen har denne rätt till ett avgångsvederlag som motsvarar den totala lönen för 24 månader. Avgångsvederlag betalas inte om koncernchefen själv avgår från sin tjänst. Uppsägningstiden för ledningsgruppens övriga ledamöter är 6 månader. Vid uppsägning har de övriga ledamöterna i ledningsgruppen rätt till en ersättning som motsvarar 6–18 månaders lön. Ledningens aktiebonussystem och ledningsgruppens aktieinnehavssystem presentera i not 37. Koncernchefen har via tilläggspensionssystemet i regel rätt att gå i pension vid en ålder av 60 år. Nivån för koncernchefens pension är 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Denna beräknas utifrån en femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Om koncernchefens anställningsavtal upphör före pensionsåldern, är han berättigad till ett fribrev. Utgifterna för koncernchefens förmånsbestämda pensionsplaner år 2012 var 1,0 miljon euro (1,0) och för de avgiftsbestämda planerna 0,2 miljoner euro (0,5). Ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp har ett separat förmånsbaserat pensionsavtal med en fastställd pensionsålder på 62 år. Pensionen är högst 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräknas i sin tur utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Ledamöterna har rätt till fribrev om anställningen inom Metsä Group upphör före pensionsåldern. Utgifterna för de förmånsbestämda pensionsplanerna för övriga ledamöter inom ledningsgruppen år 2012 var 1,1 miljoner euro (1,9) och för de avgiftsbestämda planerna 0,6 miljoner euro (0,6). Revisionsarvoden Som koncernens oberoende huvudrevisor verkade år 2012 KPMG Oy Ab och år 2011 PricewaterhouseCoopers Oy. Revisionsarvoden har betalats för revision av årsboksluten och för relaterande tjänster i enlighet med lokala krav. Arvoden för skattetjänster innehåller skatterådgivning och -planering. 9.Avskrivningar och nedskrivningar 2012 Milj. euro 2011 Avskrivningar Övriga immateriella tillgångar 14,1 15,2 Byggnader och konstruktioner 43,5 48,9 199,2 205,1 Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Totalt 3,5 4,4 260,3 273,7 Nedskrivningar Goodwill 0,0 6,7 Övriga immateriella tillgångar 0,2 0,5 Land- och vattenområden 0,0 1,2 Byggnader och konstruktioner -6,8 38,2 Maskiner och inventarier -2,3 28,2 Övriga materiella tillgångar -2,3 5,5 -11,3 80,2 249,1 353,9 Totalt Avskrivningar och nedskrivningar totalt Nedskrivning av goodwill enligt segment Träproduktindustri 0,0 6,7 Totalt 0,0 6,7 Arvoden till huvudrevisorn Milj. euro KPMG PwC 2012 2011 Revisionsarvoden 1,2 1,9 Arvoden för skattetjänster 0,0 0,3 Övriga arvoden 0,0 0,3 Totalt 1,3 2,5 Nedskrivning av övriga immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar enligt segment 0,0 1,8 -2,3 0,2 Kartong- och pappersindustri -10,8 71,5 Mjuk- och matlagningspapper 1,8 0,0 -11,3 73,5 -11,3 80,2 Träproduktindustri Massaindustri Totalt Arvoden till andra revisorssamfund än KPMG var 1,2 miljoner euro år 2012. Arvoden till andra revisorssamfund än PricewaterhouseCoopers var 0,7 miljoner euro år 2011. Nedskrivningar totalt I nedskrivningarna ingår i Massaindustrin år 2012 en återföring om 2,3 miljoner euro från Metsä Fibres fabrik i Kaskö. Återföringen baserar sig på försäljningen av bark- och oljepannorna till Metsä Board. Nedskrivningarna inom Kartong- och pappersindustrin innehåller återföringar om 10,7 miljoner euro som hänför sig till Metsä Board Alizays byggnader och maskiner som 31.12.2012 klassificerades som tillgångar till försäljning. I nedskrivningarna för Mjuk- och matlagningspapper ingår en nedskrivning om 1,8 miljoner euro som hänför sig till Metsä Tissues kraftverk i Polen och stängningen av PM 5. Nedskrivningarna år 2011 innehåller 4,4 miljoner euro nedskrivningar av goodwill i Träproduktindustrins verksamhet Home & Living och 2,3 miljoner euro nedskrivningar av goodwill i verksamheten Engineered Wood. Nedskrivningarna baserade sig på nedskrivningsprövningar. I december 2011 bokförde Träproduktindustri också nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar om 1,8 miljoner euro. I nedskrivningarna ingår år 2011 dessutom i segmentet Kartongoch pappersindustri nedskrivningar om 71,5 miljoner euro: 12,2 miljoner euro i anslutning till omstruktureringar vid Metsä Boards Äänekoskifabrik och stängningen av PM 2, 36,5 miljoner euro i anslutning till försäljningen av massafabriket Metsä Board Hallein, 14,8 miljoner NOTER TILL BOKSLUTET 8 — BOKSLUT 2012 71 euro i anslutning till planerna att upphäva de förlustbringande verksamheterna på fabrikerna i Metsä Board Gohrsmühle och Reflex samt 7,7 miljoner euro i anslutning till planerna att stänga Metsä Board Alizay Paper -fabriken. Nedskrivningar av tillgångar Prövningsprinciper Bokföringsvärdena för tillgångar eller så kallade kassagenererande enheter prövas i händelse av eventuella nedskrivningar. En kassagenererande enhet är ett rörelsesegment eller en mindre enhet, till vilken ett återvinningsvärde kan fastställas. Om det finns indikationer på ett nedskrivningsbehov av en tillgång eller en kassagenererande enhet eller om enhetens bokföringsvärde inkluderar eller har allokerats ett goodwillvärde, beräknas återvinningsvärdet för tillgången eller den kassagenererande enheten. Återvinningsvärdet är det nyttjandevärde som är baserat på tillgångens eller den kassagenererande enhetens kassaflöden eller dess nettoförsäljningsvärde. Resultatet av goodwillprövningarna värderas genom att jämföra återvinningsvärdet (V) med den kassagenererande enhetens bokföringsvärde (B) enligt följande: Förhållande V 0–5 % > B V 5–10 % > B V 10–15 % > B V 15–20 % > B V 20–50 % > B V 50 %- > B Träproduktindustri / Metsä Wood Prövningar av nedskrivningsbehov inom Träproduktindustri baserar sig på läget i slutet av november 2012. I prövningen för år 2012 är nyttjandevärdet baserat på enhetens genererade kassaflöden. De kassaflöden som kan återvinnas av de kassagenererande enheter som ska testas är baserade på femårsprognoser och de jämt växande kassaflödena som följer dessa prognoser. Den huvudsakliga utgångsinformationen för prognoserna utgörs av prisutvecklingsprognoser för sågade trävaror och skivprodukter, prognoser om efterfrågan på och leveransmängder av dessa produkter, kostnadsutveckling för de viktigaste råvarorna och övriga produktionsfaktorer som timmer, lim och energi samt utveckling av personalkostnaderna och de övriga fasta kostnaderna. Prognoserna påverkas även av genomföringen av beslutade besparingsåtgärder samt av beslutade och planerade investeringar. Prisutvecklingsprognoserna för försäljningspriserna och de centrala produktionsfaktorerna består, med beaktande av ledningens bedömning, av de informationskällor som finns tillgängliga för branschen. Siffrorna för år 2013 är baserade på den preliminära budgeten vid testtillfället. Vid de nedskrivningsprövningarna av goodwillvärdet som gjorts har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år använt en tillväxtfaktor på 2 procent, som enligt ledningen motsvarar de kassagenererande enheternas tillväxt på lång sikt. Som utgångsvärde för de vikti- 72 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 9 gaste förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena efter prognosperioden har man också använt ledningens vision om ändringar i dessa faktorer. Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Träproduktindustrins eget och främmande kapital. Som WACC har man vid de tester som gjorts på läget i slutet av november 2012 använt 4,81 procent (5,62). Både de kommande kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt. Kassagenererande enheter i Träproduktindustri, till dem hänförligt goodwill och resultatet av prövningen 30.11.2012: Enhet Goodwill, Me Resultat (V-B)/B Metsä Wood Merk 0,4 över 50 % CEE försäljningsbolagen 0,9 20–50 % Tallsågarna 5,0 över 50 % Metsä Wood UK 0,8 över 50 % Totalt 7,1 Känslighetsanalys enligt viktigaste premisser Kassagenererande enhet V–B milj. euro Metsä Wood Merk 2,4 • Ett stigande försälj• - Höjningen i ningsbidrag under en försäljningsbi5-års testperiod draget 0,9 %-enhe(accumulerat 4 %) ter lägre • WACC baserad på • WACC 0,9 %-enheräntenivå och kreditter högre risk vid tidpunkten för prövning CEE 0,8 försäljningsbolagen • Ett stigande medelpris • Höjningen i medelunder en 5-års testpepriset 1,0 %-enheriod (accumulerat 4 %) ter lägre • WACC baserad på • WACC 0,3 %-enheräntenivå och kreditter högre risk vid tidpunkten för prövning Tallsågarna • Ett stigande medelpris • Höjningen i medelunder en 5-års testpepriset 1,6 %-enheriod (accumulerat 4 %) ter lägre • WACC baserad på • WACC 2,1 %-enheräntenivå och kreditter högre risk vid tidpunkten för prövning 17,3 Viktig premiss Förändring så att V=B I tabellen nämns de antaganden för vilka återvinningsvärdet på den kassagenererande enheten är mest känslig. Vid bedömningen av hur stor förändring som behövs i ett viktigt antagande konstaterades ingen märkbar korrelation med övriga antaganden som påverkar återvinningsvärdet. Slutprodukternas priser regleras mest av utbudet och efterfrågan på marknaden, och producenternas kostnadsförändringar har ingen större betydelse på produktpriserna. Massaindustri / Metsä Fibre Metsäliitto genomför en komplett nedskrivningsprövning av Massa industrin minst en gång per år, under det fjärde kvartalet, och baserar testet på läget den 30 september. Dessutom görs en känslighetsanalys varje kvartal. Om känslighetsanalysen ger indikationer på nedskrivning, görs en komplett prövning. Kontrollutskottet går igenom resultaten av nedskrivningsprövningen. Den kassagenererande enheten Massaindustri består av Metsä Fibre -koncernen samt de goodwill och gängse värden som allokerats av Metsä Group. I prövningen för år 2012 är nyttjandevärdet baserat på genererade kassaflöden. De kassaflöden som kan återvinnas av de kassagenererande enheter som ska testas är baserade på femårsprognoser och de jämt växande kassaflödena som följer dessa prognoser. De centrala testförutsättningarna är baserade på uppskattningar av Metsäliittos ledning och marknadsprognoser. De viktigaste faktorer som påverkar förutsättningarna är utvecklingen av marknadspriset för massa, valutakurser, leveransmängder samt kostnadsutvecklingen av virke och energi. Därtill påverkas nyttjandevärdet märkbart av diskonteringsräntan för de kommande kassaflödena. Vid de prövningar av goodwillvärdet som gjorts på läget 30.9.2012 och tidigare har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år använt 2 procent som tillväxtfaktor. Som utgångsvärde för de viktigaste förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena efter prognosperioden har man använt ett genomsnittsvärde för en prognosperiod på fem år och för de fasta kostnaderna värdet för prognosperiodens femte år. Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsäliittos eget och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC). Både de framtida kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester som gjorts på läget 30.9.2012 använt 4,41 procent (5,22). Kassagenererande enheten Massaindustri, till den hänförligt goodwill 30.9.2012 och resultatet av prövningen 30.9.2012: Enhet Massaindustri Goodwill, Me Resultat (V-B)/B 389,8 över 50 % På basen av prövningen 30.9.2012 konstaterades att förändringarna i viktiga antaganden måste vara mycket betydliga för att bokföringsvärdet skall överträffa återvinningsvärdet. Den använda diskonteringsräntan borde vara 31,7 procent efter skatt eller medelpriset på massa under estimeringsperioden cirka 23 procent lägre än den prognos som använts i prövningen och vilken uppgjorts av en utomstående expert. De centrala testförutsättningarna är baserade på uppskattningar av Metsä Boards ledning och marknadsprognoser. De viktigaste faktorer som påverkar förutsättningarna är utvecklingen av medelpriset för pappers- och kartongprodukter, leveransmängderna, valutakurserna och kapacitetsutnyttjandet, kostnadsutvecklingen av de viktigaste råvarorna såsom trä, massa, kemikalier och energi samt utvecklingen av personalkostnaderna och de övriga fasta kostnaderna och diskonteringsfaktorn för kassaflödena. De väsentligaste premisserna är desamma som för år 2011. Metsä Boards andel av Metsä Fibres återvinningsbara kassaflöde, bokföringsvärde och goodwill (45 miljoner euro) som ingår i ”Andelar i intresseföretag”, allokeras till de kassagenererande enheterna i förhållande till deras massainköp. Vid de prövningar av goodwillvärdet som gjorts på läget 30.9.2012 och tidigare har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år använt 2 procent som tillväxtfaktor. Som utgångsvärde för de viktigaste förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena efter prognosperioden har man använt ett genomsnittsvärde för en prognosperiod på fem år och för de fasta kostnaderna värdet för prognosperiodens femte år. Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsä Boards eget och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC). Då WACC beräknats, har man i det främmande kapitalet beaktat marknadens syn på Metsä Boards kreditriskpremie. Både de framtida kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester som gjorts på läget 30.9.2012 använt 5,88 procent (6,55) och för Metsä Fibres del 4,41 procent (5,22). Enligt ledningen så avviker inte riskfaktorerna för de framtida kassaflödena i de kassagenererande enheterna nämnvärt från varandra. Mest betydande kassagenererande enheter i Metsä Board, till dem hänförligt goodwill 31.12.2012 och resultatet av prövningen 30.9.2012: Enhet Goodwill, Me Resultat (V-B)/B Falskartong 1) 20,8 över 50 % Lainer 1) 17,3 över 50 % Kyro Paper 1) 1,4 över 50 % Husum obestrukna papper 7,7 över 50 % Husum bestrukna papper 0,0 0–5 % Zanders 1) 0,6 5–10 % över 50 % Kartong- och pappersindustri / Metsä Board Marknadsmassa 1) 10,1 Metsä Board genomför en komplett nedskrivningsprövning minst en gång per år, under det fjärde kvartalet, och baserar testet på läget den 30 september. Dessutom görs en känslighetsanalys varje kvartal. Om känslighetsanalysen ger indikationer på nedskrivning, görs en komplett prövning. Kontrollutskottet går igenom resultaten av känslighetsanalysen eller nedskrivningsprövningen varje kvartal. I prövningen för år 2012 är de kassagenererande enheterna desamma som för 2011 med undantag av Alizay. I prövningen för år 2012 har nyttjandevärdet varit som bas för alla enheter som prövats. Återvinningsvärdena för de kassagenererande enheter som skall prövas grundar sig på femårsprognoser samt på jämt växande kassaflöden som följer dessa prognoser. Totalt 57,9 1) Goodwill innehåller andelen av Metsä Fibres goodwill (45 miljoner euro), som i Metsä Boards koncernbalans ingår i ”Andelar i intresseföretag” När det gäller följande kassagenererande enheter har en möjlig förändring i ett viktigt antagande som följd att bokföringsvärdet överträffar återvinningsvärdet. I tabellen nämns de antaganden för vilka återvinningsvärdet på den kassagenererande enheten är mest känslig. Vid bedömningen av hur stor förändring som behövs i ett viktigt antagande konstaterades ingen märkbar korrelation med övriga antaganden som påverkar återvinningsvärdet. Slutprodukternas priser regleras mest av NOTER TILL BOKSLUTET 9 — BOKSLUT 2012 73 utbudet och efterfrågan på marknaden, och producenternas kostnadsförändringar har ingen större betydelse på produktpriserna. Kassagenererande enhet V–B milj. euro Viktig premiss Förändring så att V=B Husum bestrukna 4, 3 papper • WACC baserad på • WACC 0,10 %-enheräntenivå och kreditter högre risk vid tidpunkten för prövning Zanders • WACC baserad på • WACC 0,25 %-enheräntenivå och kreditter högre risk vid tidpunkten för prövning 3, 3 Mjuk- och matlagningspapper / Metsä Tissue Metsä Tissues goodwill har prövats 31.12.2012 och i prövningen har nyttjandevärdet använts. I prövningen av Metsä Tissue -koncernens goodwill har som kassagenerande enhet använts koncernens segment. Mjukpappersverksamheten är fördelad på fyra geografiska områden och dessutom bildar matlagningspapperen ett eget segment. Prövningen har ändrats från i fjol, då de kassagenererande enheterna baserade sig på kund- och produktsegment. Vid beräkning av nyttjandevärdet har man använt budgeter och prognoser för nästkommande tre år som godkänts av ledningen. Kassaflödena efter tre år har extrapolerats genom att man använt den förutsedda genomsnittliga tillväxtprocenten inom branschen, vilken förutsätts fortsätta på en 2 procents nivå, förutom på området CEE där tillväxten antas vara 3 procent. Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsä Tissues eget och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC). Då WACC beräknats, har man i det främmande kapitalet beaktat marknadens syn på Metsä Tissues kreditriskpremie. Både de framtida kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester som gjorts på läget 31.12.2012 använt 5,3 procent (5,3). Enligt ledningen så avviker inte riskfaktorerna för de framtida kassaflödena i de kassagenererande enheterna nämnvärt från varandra. Mest betydande kassagenererande enheter i Metsä Tissue, till dem hänförligt goodwill och resultatet av prövningen 31.12.2012: 74 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 9 Enhet Goodwill, Me Resultat (V-B)/B Nord-Öst Europa (NEE) 36,1 över 50 % Skandinavien (SCD) 64,7 över 50 % Västra Europa (WE) 14,4 över 50 % Mellersta-Östra Europa (CEE) 29,8 20–50 % 4,0 över 50 % Baking & Cooking Totalt 149,0 I ovannämnda kassagenererande enheter överstigs prövningsresultatet märkbart (> 50 %), förutom i CEE (46 %). På basen av prövningen 31.12.2012 konstaterades att förändringarna i viktiga antaganden måste vara mycket betydliga för att bokföringsvärdet skall överträffa återvinningsvärdet. Angående de kassagenererande enheter, i vilka en möjlig förändring i premisserna skulle leda till att V < B, borde diskontoräntan i verksamheten CEE vara 7,7 procent efter skatt eller produktpriserna under estimatperioden i medeltal 2,3 procent lägre än de använda. 10.Finansiella intäkter och kostnader Milj. euro 2012 11.Inkomstskatter 2011 Kursdifferenser Kommersiella poster Säkring / ej säkringsredovisning Ineffektiv andel av säkringar i nettoinvesteringar i utländska enheter Övriga Kursdifferenser totalt 6,9 -6,0 6,7 -1,6 Milj. euro 2012 2011 Skatt baserad på periodens beskattningsbara inkomst -75,6 -97,1 Skatt för tidigare räkenskapsperioder Uppskjutna skatter -0,2 -0,3 Övriga skatter 1,7 -2,5 Totalt 2,4 2,3 0,1 4,6 43,9 33,9 -0,2 -0,3 -31,8 -58,9 2012 2011 Avstämning av inkomstskatt Milj. euro Övriga finansiella intäkter Ränteintäkter 7,2 7,4 Resultat före skatt Utdelningar 8,0 1,2 Skatt enligt skattesats i Finland 15,3 8,7 Övriga finansiella intäkter totalt Övriga finansiella kostnader Värdering av finansiella tillgångar och skulder Värdeförändring i finansiella tillgångar 134,5 -97,7 32,9 -25,4 Förändring i Finlands skattesats från 26,0 % till 24,5 % 0,0 -9,7 Förändring i Sveriges skattesats från 26,3 % till 22,0 % -9,8 0,0 Skillnad mellan finländska och utländska skattesatser 0,0 -1,4 Skattefria intäkter -2,7 -4,2 Icke-avdragsgilla kostnader 12,2 32,2 0,0 1,7 -10,6 -15,4 -0,1 0,0 0,6 -2,2 Nedskrivningar av goodwill - " - från säkring av verkligt värde 17,6 -8,8 - " - från föremålet för säkring av verkligt värde Användning av skattemässiga underskott som inte bokförts tidigare -6,6 13,4 11,5 2,4 Icke bokförda uppskjutna skattefordringar från beskattningsbara förluster Vinster och förluster av derivat (ej säkring) Värdering totalt Räntekostnader från finansiella skulder värderade till periodiserade anskaffningsutgifter -126,1 -135,0 -10,9 -9,4 Övriga finansiella kostnader totalt -125,5 -142,0 Finansiella intäkter och kostnader totalt -107,8 -131,0 Övriga finansiella kostnader 8,6 82,9 Resultatandelar i intresseföretag -1,2 -1,0 Skatter från tidigare räkenskapsperioden -0,1 -4,6 2,4 3,8 Inkomstskatt i resultaträkningen 31,8 58,9 Effektiv skattesats, % 23,7 -60,3 Övriga Sveriges riksdag godkände i november 2012 en förändring av företagsskattesatsen från 26,3 procenttill 22,0 procent. Förändringen trädde i kraft 1.1.2013. De uppskjutna skattefordringarna och -skulderna anknytna till Sverige har från 31.12.2012 uträknats enligt den nya skattesatsen. Inverkan av förändringen år 2012 var 9,8 miljoner euro. Företagsskatten i Finland ändrades från 26,0 procent till 24,5 procent den 1 januari 2012. De uppskjutna skattefordringarna och -skulderna anknytna till Finland har den 31.12.2011 uträknats enligt den nya skattesatsen. Inverkan av förändringen år 2011 var 9,7 miljoner euro. Skatter anknytna till övrigt totalresultat presenteras i not 12. NOTER TILL BOKSLUTET 9–10 — BOKSLUT 2012 75 12.Poster i övrigt totalresultat 2012 Milj. euro Bokfört i övrigt totalresultat 2011 Omklassifi cering Totalt Säkring av kassaflödet vinster och förluster bokförda mot eget kapital 7,0 bokförda som justeringar till omsättningen -4,5 bokförda som justeringar till omsättningen 2,8 Säkring av ränteflödet -6,1 Säkring av ränteflödet vinster och förluster bokförda mot eget kapital vinster och förluster bokförda mot eget kapital -8,9 bokförda som justeringar till finansposterna -5,2 bokförda som justeringar till finansposterna 0,0 Säkring av råvaror -4,2 Säkring av råvaror vinster och förluster bokförda mot eget kapital vinster och förluster bokförda mot eget kapital -2,9 bokförda som justeringar till inköpen -4,9 4,4 -18,9 bokförda som justeringar till inköpen 1,6 Totalt -0,5 Finansiella tillgångar som kan säljas Totalt 0,6 -28,6 -9,7 -38,4 Finansiella tillgångar som kan säljas vinster och förluster från uppskattning till verkligt värde -17,3 överfört till övriga rörelseintäkter 0,0 -17,3 0,0 25,0 överfört till övriga rörelseintäkter -17,3 Totalt 0,0 25,0 Omräkningsdifferenser 17,9 Omräkningsdifferenser 3,4 Vinster och förluster från säkring av nettoinvesteringar -2,3 Vinster och förluster från säkring av nettoinvesteringar 2,4 Totalt 15,6 15,6 0,1 0,1 Övriga poster Totalt -6,5 4,4 -2,1 Skatter hänförliga till poster i övrigt totalresultat 5,8 5,8 Övriga poster 0,0 0,0 Totalt 2,2 -9,7 -7,5 Före skatt Skatte effekt Efter skatt -38,4 9,3 -29,1 23,7 2011 Skatte effekt Efter skatt -0,5 0,2 -0,3 Finansiella tillgångar som kan säljas -17,3 4,6 -12,7 Omräkningsdifferenser 15,6 0,6 16,1 0,1 0,0 -2,1 5,3 Övriga poster Totalt Milj. euro Säkringar av kassaflödet Finansiella tillgångar som kan säljas 25,0 -1,3 Omräkningsdifferenser 5,8 -0,4 5,4 0,1 Övriga poster 0,0 0,0 0,0 3,2 Totalt -7,5 7,6 0,1 Sveriges riksdag godkände i november 2012 en förändring av företagsskattesatsen från 26,3 procent till 22,0 procent. Förändringen trädde i kraft 1.1.2013. De uppskjutna skattefordringarna och -skulderna anknytna till Sverige har från 31.12.2012 uträknats enligt den nya skattesatsen. 76 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 9–10 25,0 Skatter hänförliga till poster i övrigt totalresultat Före skatt Säkringar av kassaflödet 0,0 Totalt 2012 Milj. euro Totalt Säkring av valutaflödet vinster och förluster bokförda mot eget kapital Totalt Omklassifi cering Säkring av kassaflödet Säkring av valutaflödet vinster och förluster från uppskattning till verkligt värde Milj. euro Bokfört i övrigt totalresultat Företagsskatten i Finland ändrades från 26,0 procent till 24,5 procent den 1 januari 2012. De uppskjutna skattefordringarna och -skulderna anknytna till Finland har från 31.12.2011 uträknats enligt den nya skattesatsen. 13.Immateriella tillgångar Goodwill enligt segment Immateriella tillgångar 2012 Milj. euro Övriga immateriella Goodwill rättigheter Anskaffningsvärde 1.1.2012 528,5 464,2 Pågående projekt Totalt 11,6 1 004,3 Omräkningsdifferens 5,3 0,7 0,0 6,0 Ökningar 0,0 22,2 7,0 29,1 Minskningar 0,0 -6,7 0,0 -6,7 Överföringar mellan poster 0,0 9,2 -8,5 0,7 533,8 489,6 10,1 1 033,5 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2012 0,0 -243,6 0,0 -243,6 Omräkningsdifferens 0,0 -0,5 0,0 -0,5 Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,0 -2,5 Anskaffningsvärde 31.12.2012 2012 2011 Virkesanskaffning 2,4 2,4 Träproduktindustri 7,1 7,1 Massaindustri 3,9 3,9 Milj. euro 0,0 -2,5 Periodens avskrivningar 0,0 -14,1 0,0 -14,1 Nedskrivningar 0,0 -0,2 0,0 -0,2 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2012 0,0 -260,9 0,0 -260,9 Bokvärde 1.1.2012 528,5 220,6 11,6 760,7 Bokvärde 31.12.2012 533,8 228,8 10,1 772,7 Övriga immateriella Goodwill rättigheter Pågående projekt Totalt 984,0 Kartong- och pappersindustri 12,7 12,7 Mjuk- och matlagningspapper 149,0 143,7 Övrig verksamhet 390,4 390,4 Elimineringar Totalt -31,7 -31,7 533,8 528,5 Övrig verksamhet innehåller goodwill om 389,8 miljoner euro som uppkom i samband med Metsä Fibre -affären och goodwill om 0,6 miljon euro från förvärvet av Metsä Tissue. Vid nedskrivningsprövningarna har goodwillet hänförligt till Metsä Fibre allokerats till Massaindustrin och goodwillet hänförligt till Metsä Tissue till Mjuk- och matlagningspapper. I Metsä Group har inga utvecklingsutgifter aktiverats. Bokvärdet och marknadsvärdet för utsläppsrättigheterna i övriga immateriella tillgångar 31.12.2012 uppgick till 7,7 miljoner euro (9,4). Ursprungligen upptogs dessa till ett värde om 9,5 miljoner euro (20,9). Bland övriga immateriella rättigheter upptas också aktiverade utvecklings- och produktionsutgifter för betydande nya ADB-tillämpningar samt patenter, licenser och varumärken. Immateriella tillgångar 2011 Milj. euro Anskaffningsvärde 1.1.2011 503,3 469,7 11,0 0,8 -0,2 0,0 0,6 31,0 26,0 9,7 66,7 Minskningar 0,0 -40,6 0,0 -40,6 Överföringar mellan poster 0,0 9,3 -9,1 0,2 535,2 464,2 11,6 1 011,0 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2011 0,0 -238,2 0,0 -238,2 Omräkningsdifferens 0,0 0,2 0,0 0,2 Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,0 10,2 0,0 10,2 Omräkningsdifferens Ökningar Anskaffningsvärde 31.12.2011 Periodens avskrivningar 0,0 -15,2 0,0 -15,2 Nedskrivningar -6,7 -0,5 0,0 -7,2 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2011 -6,7 -243,6 0,0 -250,3 Bokvärde 1.1.2011 513,6 220,9 19,2 753,7 Bokvärde 31.12.2011 528,5 220,6 11,6 760,7 Nedskrivningarna innehåller 4,4 miljoner euro nedskrivningar av goodwill i Träproduktindustrins verksamhet Home & Living och 2,3 miljoner euro nedskrivningar av goodwill i verksamheten Engineered Wood. Nedskrivningarna baserade sig på nedskrivningsprövningar. NOTER TILL BOKSLUTET 11–12 — BOKSLUT 2012 77 14.Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 2012 Milj. euro Anskaffningsvärde 1.1.2012 Mark- och vattenområden Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Pågående projekt Totalt 84,0 1 474,2 6 147,0 147,6 89,3 7 942,1 Omräkningsdifferens 0,4 11,0 58,4 1,3 2,0 73,0 Ökningar 0,7 12,1 61,5 0,6 112,2 187,1 Minskningar 0,0 -6,8 -49,0 -0,9 0,0 -56,8 Överföringar mellan poster 0,0 38,3 68,1 3,2 -110,4 -0,7 Tillgångar till försäljning 0,0 -50,0 -523,7 -2,5 0,0 -576,2 Anskaffningsvärde 31.12.2012 84,9 1 478,8 5 762,2 149,4 93,2 7 568,5 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2012 -15,4 -936,1 -4 737,2 -124,5 0,0 -5 813,1 Omräkningsdifferens 0,0 -7,6 -44,2 -1,0 0,0 -52,8 Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,0 6,6 47,2 -4,0 0,0 49,8 Tillgångar till försäljning 0,0 41,4 511,7 2,5 0,0 555,6 Periodens avskrivningar 0,0 -43,5 -199,2 -3,5 0,0 -246,2 Nedskrivningar 0,0 6,8 2,3 2,3 0,0 11,4 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2012 -15,4 -932,3 -4 419,4 -128,2 0,0 -5 495,2 Bokvärde 1.1.2012 68,6 538,1 1 409,8 23,1 89,3 2 129,0 Bokvärde 31.12.2012 69,5 546,5 1 342,8 21,2 93,2 2 073,3 I nedskrivningarna ingår i Massaindustrin år 2012 en återföring om 2,3 miljoner euro från Metsä Fibres fabrik i Kaskö. Återföringen baserar sig på försäljningen av bark- och oljepannorna till Metsä Board., Nedskrivningarna inom Kartong- och pappersindustrin innehåller återföringar om 10,7 miljoner euro som hänför sig till Metsä Board Alizays byggnader och maskiner som 31.12.2012 klassificerades som tillgångar till försäljning. I nedskrivningarna för Mjuk- och matlagningspapper ingår en nedskrivning om 1,8 miljoner euro som hänför sig till Metsä Tissues kraftverk i Polen och stängningen av PM 5. Materiella anläggningstillgångar 2011 Milj. euro Anskaffningsvärde 1.1.2011 Mark- och Byggnader och vattenområden konstruktioner 120,6 1 568,1 Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Pågående projekt Totalt 6 176,1 145,0 73,3 8 083,1 Omräkningsdifferens 0,1 -2,7 3,3 0,0 -1,7 -1,1 Ökningar 0,4 15,6 109,5 0,9 89,5 215,9 -38,2 -111,3 -203,1 -0,3 -2,7 -355,6 1,2 4,5 61,2 2,1 -69,1 -0,2 84,0 1 474,2 6 147,0 147,6 89,3 7 942,1 -48,0 -956,3 -4 687,9 -109,7 0,0 -5 801,9 0,0 1,5 -2,0 0,0 0,0 -0,5 33,8 105,9 185,9 -4,9 0,0 320,7 -258,4 Minskningar Överföringar mellan poster Anskaffningsvärde 31.12.2011 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2011 Omräkningsdifferens Ackumulerad avskrivning på minskningar Periodens avskrivningar Nedskrivningar Ackumulerade avskrivningar 31.12.2011 0,0 -48,9 -205,1 -4,4 0,0 -1,2 -38,2 -28,2 -5,5 0,0 -73,0 -15,4 -936,1 -4 737,2 -124,5 0,0 -5 813,1 Bokvärde 1.1.2011 78,4 542,8 1 373,0 30,8 109,8 2 134,7 Bokvärde 31.12.2011 68,6 538,1 1 409,8 23,1 89,3 2 129,0 78 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 13–14 I december 2011 bokförde Träproduktindustri nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar om 1,8 miljoner euro. I nedskrivningarna ingår dessutom i segmentet Kartong- och pappersindustri nedskrivningar om 71,5 miljoner euro: 12,2 miljoner euro i anslutning till omstruktureringar vid Metsä Boards Äänekoskifabrik och stängningen av PM 2, 36,5 miljoner euro i anslutning till försäljningen av Metsä Board Hallein, 14,8 miljoner euro i anslutning till planerna att upphäva de förlustbringande verksamheterna på fabrikerna i Metsä Board Gohrsmühle och Reflex samt 7,7 miljoner euro i anslutning till planerna att stänga Metsä Board Alizay Paper -fabriken. Som säkring för banklån, pensionslån samt övriga skulder har ställts fastigheter och lösöre för ett värde av 289,5 miljoner euro (302,7). I anskaffningsvärdet på materiella anläggningstillgångar ingår tillgångar som hyrts med avtal om finansiell leasing enligt följande: Milj. euro Anskaffningsvärde 1.1.2012 Mark områden 0,0 Byggnader 18,4 Maskiner och inventarier 51,1 69,5 0,0 -7,5 -33,5 -41,1 Bokvärde 31.12.2012 0,0 10,9 17,5 28,4 Milj. euro Maskiner och invenByggnader tarier Biologiska tillgångar, växande skog, redovisas till anskaffningsvärdet. Förändringar i marknadsvärdet redovisas varje år i resultaträkningen. I slutet av år 2012 ägde koncernen skog närmast bara i Finland. Markområdena i skogarna redovisas som mark- och vattenområden bland anläggningstillgångar. Koncernen har långfristiga skogsarrendeavtal i Ryssland och Lettland. Dessa tas inte upp i balansräkningen eftersom inga priser eller fasta grunder för fastställandet av priserna anges i avtalen. Staten fastställer priset i regel en gång om året eller oftare. I praktiken följer priset aktionspriserna på kortfristiga avverkningsrätter. Med långfristiga avverkningsrätter säkerställs i första hand tillgången på virke. 2012 Milj. euro Totalt Ackumulerade avskrivningar Mark områden 15.Biologiska tillgångar 2011 1.1. 8,5 7,9 Förvärv under perioden 0,2 0,1 Avyttringar under perioden 0,0 0,0 Avverkning under perioden -1,2 -0,9 Vinster/förluster från uppskattning till verkligt värde 0,9 1,3 31.12. 8,4 8,5 2012 2011 69,6 79,8 Totalt Anskaffningsvärde 1.1.2011 0,1 19,5 82,8 102,4 Ackumulerade avskrivningar 0,0 -6,8 -40,0 -46,8 Bokvärde 31.12.2011 0,1 12,7 42,8 55,6 16.Andelar i intresseföretag Milj. euro Ökningarna i materiella anläggningstillgångar under 2012 innehåller tillgångar om 3,7 miljoner euro (4,1), vilka hyrts via finansiella leasingavtal. Under år 2012 aktiverades lånekostnader om 0,8 miljon euro (0,7). Räntesatsen var 3,35–3,66 procent (3,93), vilken motsvarade kostnaderna för det lån som använts för att finansiera projekten. Under år 2012 erhöll Metsä Fibres fabrik i Joutseno ett energiunderstöd om 2,0 miljoner euro från arbets- och näringsministeriet för byggandet av ett förgasningsverk. Understödet har bokförts som ett avdrag till anskaffningsutgiften. 1.1. Resultatandelar Utdelningar 4,8 4,2 -4,6 -5,2 0,7 1,4 -4,7 -3,1 Tillgångar till försäljning 0,0 -6,8 Omräkningsdifferens 0,8 -0,6 66,6 69,6 Ökningar Minskningar 31.12. Resultatandelarna innehåller år 2011 en förlust om 4,3 miljoner euro som uppstod då Metsä Board sålde alla sina aktier (35 %) i intresseföretaget Myllykoski Paper Oy. Resultatandelarna innehåller också en nedskrivningsförlust om 3,4 miljoner euro från Metsä Board Zanders’ intresseföretag i Kina och Ungern. Metsä Tissue Oyj köpte 45 procent av aktierna i Mäntän Energia Oy 15.1.2012. Efter förvärvet äger Metsä Tissue 90 procent av Mäntän Energia. Metsäliitto Osuuskunta sålde sin andel om 50 procent i Thosca Holz GmbH 6.7.2012. Metsä Board Oyj klassificerade 31.12.2011 sitt intresseföretag Plastiroll Oy som en tillgång till försäljning. Metsä Board sålde sin andel om 39 procent i Plastiroll i januari 2012 (not 5). I intresseföretagens bokvärde 31.12.2012 ingår goodwill hänförligt till Thosca Holz GmbH 0,0 miljoner euro (1,6) och till företaget ZAO HC Vologodskiye Lesopromyshlenniki 1,3 miljon euro (1,3). NOTER TILL BOKSLUTET 14 — BOKSLUT 2012 79 Mest betydande intresseföretag 2012 Milj. euro Finsilva Oyj HemTillland gångar Finland Katrinefors Kraftvärme Ab Sverige Lohjan Biolämpö Oy Finland Mäntän Energia Finland Suomen Metsäsijoitus Oy Finland 196,5 Skul- Omsätt- Resulder ning tat Innehav, % 133,9 18,0 5,6 49,9 19,7 19,1 11,4 0,1 50,0 15,5 13,8 1,3 0,0 46,0 9,1 5,4 12,4 0,2 90,0 16,5 0,1 0,7 0,3 25,0 Skul- Omsätt- Resulder ning tat Innehav, % Mest betydande intresseföretag 2011 Milj. euro Finsilva Oyj HemTillland gångar Finland 199,4 134,4 Katrinefors Kraftvärme Ab 17,7 5,8 49,9 Sverige 19,6 Mäntän Energia Finland 9,1 19,7 10,9 0,1 50,0 6,7 12,5 0,3 Plastiroll Oy Finland 45,0 22,5 5,0 27,1 2,3 Suomen Metsäsijoitus Oy Finland 39,0 17,1 0,3 0,8 0,6 25,0 Inget av intresseföretagen noteras offentligt. Transaktioner med intresseföretag Milj. euro 2012 2011 Försäljning 16,1 11,8 Inköp 94,1 95,1 Ränteintäkter 0,1 0,1 Räntekostnader 0,0 0,0 energin producerad av Hämeenkyrön Voima Oy via G10-serien. Dessutom har koncernen en cirka 2,0 procents andel i Olkiluoto 3, som är under byggnad, via B2-aktierna i Pohjolan Voima. Ägarandelen i Pohjolan Voima Oy värderas varje kvartal till verkligt värde via metoden för diskonterade kassaflöden och det vägda medeltalet av värderingen enligt tidigare transaktioner. Den genomsnittliga vägda kapitalkostnaden som använts är 3,38 procent (4,07). För energins del har ett 12 månaders löpande medeltal för elprisförväntningar använts, vilket utjämnar de kortvariga fluktiationerna i marknadspriset för el. Förändringen i verkligt värde minskad med den kalkylmässiga skatteskulden enligt finländsk skattesats, redovisas i eget kapital i fonden för verkligt värde. Anskaffningsutgiften för Pohjolan Voima Oy är 40,0 miljoner euro (34,1) och verkligt värde 347,9 miljoner euro (359,3). Kärnkraftsaktiernas verkliga värde var 329,9 miljoner euro (349,2), varav B-serien 304,7 miljoner euro (311,6) och B2-serien 25,2 miljoner euro (37,6), kolkraftsaktiernas (C2-serien) -4,4 miljoner euro (-6,0) och vattenkraftsaktiernas (A-serien) 10,5 miljoner euro (9,5) och G10-serien 12,0 miljoner euro (6,6). Metsä Board tecknade år 2012 aktier i G10-serien om 5,4 miljoner euro. Intressentavtalet gällande aktierna i Pohjolan Voima Oy begränsar den fria handeln med aktier till andra än intressenter. Övriga icke-noterade aktier, vilkas verkliga värde inte tillförlitligt kan bestämmas, har värderats till anskaffningspris med avdrag för eventuella nedskrivningar. Fordringar Långfristiga 1,5 1,5 Kortfristiga 1,9 2,6 Skulder Långfristiga 0,0 0,0 Kortfristiga 6,0 8,6 18.Övriga finansiella tillgångar Milj. euro 2012 2011 Räntebärande lånefordringar Av intresseföretag 1,5 0,5 Av övriga 7,3 6,1 Totalt 8,9 6,7 Förmånsbestämda pensionplaner (not 25) 6,5 4,5 Av övriga 1,8 1,4 Totalt 8,3 5,9 17,2 12,6 17.Finansiella tillgångar som kan säljas Räntefria fordringar Milj. euro 2012 2011 0,4 0,4 Icke-noterade aktieplaceringar 355,8 367,5 Totalt 356,2 367,9 Offentligt noterade aktieplaceringar Finansiella tillgångar som kan säljas är offentligt noterade och ickenoterade aktier. De offentligt noterade aktiernas verkliga värde är baserade på bokslutsdagens börsnoteringar. Mest betydande icke-noterade aktier består av en 3,4 procents andel i Pohjolan Voima Oy. Företaget producerar el och värme åt sina intressenter i Finland. Företaget gör affärer med sina intressenter. Priset på el och värme baserar sig på produktionskostnader, och det betalda priset är vanligtvis lägre än marknadspriset. Koncernen har rätt till en 6,6 procents andel av energin producerad av Olkiluoto kärnkraftverk (OL1 och OL2) via B-aktierna i Pohjolan Voima, till en cirka 6,7 procents andel av energin producerad av kolkraftverket Meri-Pori via C2-aktierna och en 84,0 procents andel av 80 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 15–16 Övriga finansiella tillgångar totalt 19.Uppskjutna skatter Avstämning mot balansen 2012 Milj. euro 1.1.2012 Bokfört i resultat räkningen Bokfört i övrigt totalresultat Omräkningsdifferenser Förvärv / Avytringar 31.12.2012 Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen Pensionsåtaganden och övriga avsättningar 16,7 -1,4 Interna bidrag 14,4 14,4 Underskottsavdrag och övriga avdrag 20,5 0,6 0,1 21,3 Övriga temporära skillnader 27,3 -1,2 -2,1 0,5 24,5 0,6 Totalt Kvittat mot uppskjutna skatteskulder Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen 15,4 0,0 14,3 -14,5 79,0 12,4 -16,6 -17,2 -0,6 2,5 61,8 11,7 -14,1 0,0 75,4 -15,4 0,6 0,0 60,0 Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen Avskrivningsdifferens och skattefria avsättningar 163,4 -23,8 2,3 141,8 Förvärvad nettoförmögenhet och biologiska tillgångar värderade till verkligt värde 83,7 -3,7 0,0 80,1 Finansieringstillgångar till försäljning värderade till verkligt värde 79,8 Säkring av eget kapital Övriga temporära skillnader 61,0 -18,7 0,0 -1,5 1,5 52,7 -2,6 -2,1 4,5 6,8 0,0 335,5 52,6 379,6 -31,5 -19,4 Kvittat mot uppskjutna skattefordringar -17,2 -0,6 2,5 Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen 362,4 -32,2 -16,9 6,8 0,0 320,2 1.1.2011 Bokfört i resultat räkningen Bokfört i övrigt totalresultat Omräkningsdifferenser Förvärv / Avytringar 31.12.2011 Totalt -15,4 Avstämning mot balansen 2011 Milj. euro Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen Pensionsåtaganden och övriga avsättningar 17,6 -1,0 0,2 16,7 Interna bidrag 17,5 -3,1 0,0 14,4 Underskottsavdrag och övriga avdrag 14,5 6,0 0,0 20,5 Övriga temporära skillnader 27,7 -4,2 9,4 -5,6 77,2 -2,2 9,4 -5,4 -14,6 1,7 -4,3 62,6 -0,5 5,1 -5,4 0,0 61,8 -0,1 -2,4 163,4 Totalt Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen 27,3 0,0 79,0 -17,2 Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen Avskrivningsdifferens och skattefria avsättningar 190,6 -24,7 0,0 Förvärvad nettoförmögenhet och biologiska tillgångar värderade till verkligt värde 92,6 -8,8 0,0 83,7 Finansieringstillgångar till försäljning värderade till verkligt värde 78,1 1,6 79,8 -2,0 2,0 62,1 -0,6 -0,9 -7,9 -7,9 -2,4 379,6 -7,9 -2,4 362,4 Säkring av eget kapital Övriga temporära skillnader Totalt 423,4 -36,1 2,7 Kvittat mot uppskjutna skattefordringar -14,6 1,7 -4,3 Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen 408,8 -34,4 -1,6 0,0 52,7 -17,2 NOTER TILL BOKSLUTET 19 — BOKSLUT 2012 81 Uppskjutna skattefordringar och -skulder kan kvittas mot varandra, ifall det finns en lagligt verkställbar rätt att kvitta skattefordringarna och -skulderna som baserar sig på årets beskattningsbara resultat och de uppskjutna skatterna hänför sig till samma skattetagare. Vid utgången av 2012 hade koncernen skattemässiga nettoförluster på 80,9 miljoner euro (78,4), av vilka bokförts uppskjutna skattefordringar om 21,3 miljoner euro (20,5). Dessa förluster har uppkommit närmast i Finland, Frankrike, Tyskland, Slovakien och Ryssland. De rörelseförluster om vars utnyttjande råder osäkerhet och för vilka därför inte redovisats uppskjutna skattefordringar utgjorde 1 326,0 miljoner euro (1 222,6). Dessa beskattningsbara nettoförlusterna har uppkommit närmast i Finland, Sverige, Frankrike, Tyskland, Österrike, Polen och Ryssland. De uppskjutna skattefordringarna från förlusterna uppgick 31.12.2012 till 383,3 miljoner euro (352,3). Koncernen hade 31.12.2012 beskattningsbara nettoförluster på totalt 1 406,9 miljoner euro, varav 1 311,5 miljoner euro inte förfaller. Av förlusterna förfaller 17,0 miljoner euro under åren 2013–2017 och resten under senare år. 21.Kundfordringar och övriga fordringar Milj. euroa 2012 2011 Kortfristiga finansieringstillgångar med resultatinverkan som bokförs till verkligt värde 1.1. 0,0 1,0 Minskningar 0,0 -1,0 Förändring i verkligt värde 0,0 0,0 31.12. 0,0 0,0 Räntebärande lånefordringar Av intresseföretag 0,1 0,1 Av övriga 1,9 2,1 2,1 2,2 Totalt Kundfordringar och övriga räntefria fordringar Av intresseföretag Kundfordringar 2,2 3,1 Övriga fordringar 0,0 0,0 0,3 0,1 2,5 3,3 Kundfordringar 575,2 597,1 Lånefordringar 0,0 0,0 86,8 94,1 Resultatregleringar 20.Omsättningstillgångar Av övriga Milj. euro 2012 2011 Övriga fordringar Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga produkter Förskottsbetalningar Totalt 271,0 316,2 37,7 38,4 381,6 390,5 34,5 36,4 724,8 781,3 Under år 2012 bokfördes som kostnader 1,4 miljoner euro för att få omsättningstillgångarnas bokföringsvärde att motsvara nettorealiseringsvärdet (20,2). Kostnaderna har bokförts i resultaträkningen under ”Material och tjänster”. Under år 2011 bokfördes motsvarande kostnader om 11,8 miljoner euro till planerna på att lägga ner fabriket Metsä Board Alizay Paper, 4,7 miljoner till planerna på att lägga ner de förlustbringande verksamheterna i Metsä Board Gohrsmühle och Reflex och 2,4 miljoner till omstruktureringarna vid Metsä Board Äänekoski Paper. 82 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 19–21 39,1 38,5 701,1 729,6 Totalt 703,6 732,9 Kundfordringar och övriga fordringar totalt 705,7 735,1 Resultatregleringar Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan är i huvudsak offentligt noterade masskuldebrevslån som enbart anskaffats för handelsändamål. Koncernen har inga lånefordringar på koncernbolagens verkställande direktörer eller deras suppleanter, ej heller på ledamöterna i styrelsen eller därmed jämförbara organ. Metsäliitto Management Oy, som grundats för att administrera aktiebelöningssystemet för ledamöterna i koncernens ledningsgrupp och som konsolideras som ett dotterbolag i koncernbokslutet, behandlas närmare i not 37. 22.Kassa och banktillgodohavanden Osäkra kundfordringar I kundfordringar från andra har avdragits följande poster Milj. euro 1.1. Ökning Minskning 31.12. 2012 2011 5,4 9,2 2,2 1,7 -2,4 -5,6 5,2 5,4 Koncernen har år 2012 bokfört nedskrivningsförluster av kundfordringar om 1,0 miljoner euro (0,6). 2012 2011 Kortfristiga placeringar till periodiserad anskaffningsutgift 401,0 183,5 Kontanter och bankkonton 117,5 146,9 Totalt 518,5 330,4 Milj. euro Kortfristiga placeringar utgörs av företags- och bankcertifikat samt depositioner, vars ursprungliga löptid är under tre månader. Fördelning av kundfordringar från andra Milj. euro Icke förfallna 2012 2011 500,2 536,5 Förfallna 61,6 52,3 31–60 dagar 7,5 2,2 61–90 dagar 0,4 1,9 91–180 dagar 1,0 0,7 Under 30 dagar Över 180 dagar 31.12. 4,6 3,5 575,2 597,1 Väsentliga poster i anknytning till aktiva resultatregleringar 2012 2011 1,1 0,8 1,1 0,8 Periodiseringar av personalkostnader 1,5 2,4 Räntor 6,2 1,3 Försäkringar 1,5 4,4 Milj. euro Långfristiga Övriga Totalt Kortfristiga 0,3 0,3 29,9 30,1 Totalt 39,4 38,6 Resultatregleringar totalt 40,5 39,4 Försäljningsperiodiseringar Övriga NOTER TILL BOKSLUTET 21–22 — BOKSLUT 2012 83 23.Eget kapital Förändringar i andelskapitalet Andelskapital A-tilläggsandelskapital B-tilläggsandelskapital C-tilläggsandelskapital Totalt 149,1 366,1 46,4 10,9 572,6 Betalda andelsavgifter 4,1 22,4 15,6 0,0 42,1 Överfört från räntor 1,8 22,7 0,0 0,0 24,5 -3,6 -16,2 -1,4 -0,1 -21,3 Milj. euro Andelskapital 1.1.2012 Återbetalda andelar Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld -3,6 -15,0 -4,7 -0,2 -23,5 Andelskapital 31.12.2012 147,9 380,0 55,9 10,6 594,5 Andelskapital 1.1.2011 539,2 145,7 347,1 35,6 10,8 Betalda andelsavgifter 5,1 15,7 16,2 0,0 37,1 Överfört från räntor 2,0 20,2 0,0 0,0 22,1 Återbetalda andelar -3,2 -12,2 -2,0 0,0 -17,4 Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld -0,4 -4,6 -3,4 0,0 -8,4 149,1 366,1 46,4 10,9 572,6 Milj. euro Andelskapital A-tilläggsandelskapital B-tilläggsandelskapital C-tilläggsandelskapital Totalt 31.12.2012 52,8 135,7 20,0 3,8 212,3 3,6 15,0 4,7 0,2 23,5 49,2 120,8 15,3 3,6 188,9 Andelskapital 31.12.2011 Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld Förändring 31.12.2011 Förändring 31.12.2010 Fond för verkligt värde och övriga fonder Milj. euro Fond för verkligt värde 2012 2011 78,4 85,7 1,2 1,2 Omvärderingsöverskott 94,9 94,9 Reservfond Uppskrivningsfond 60,0 56,8 Fonder enligt stadgarna 0,1 0,1 Fond för investerat fritt eget kapital 1,6 1,6 236,1 240,2 Totalt Andelskapital Andelens nominella belopp är en (1) euro. Medlemmens skyldighet att ta andelar bestäms utgående från arealen av den skogsmark som medlemmen äger och den kommun i vilken skogsmarken är belägen, dock så att medlemmen är skyldig att ta högst 30 000 andelar. Tilläggsandelar Tilläggsandelar finns av tre slag: A-, B- och C-tilläggsandelar. Tilläggsandelarnas nominella belopp är en (1) euro. De betalda tilläggsandelarna utgör tilläggsandelskapitalet. Om utgivandet av av tilläggsandelar om om betalning av och övriga villkor för dem beslutar Metsäliittos styrelse. Villkoren för tilläggsandelar i samma serie kan avvika från varandra, varvid sådana tilläggsandelar kan märkas med avvikande kännetecken. Endast en medlem vars andelskapital är till fullo betalt kan ta tilläggsandelar. Antalet A-tilläggsandelar är minst en (1) och högst niohundra miljoner. Antalet B-tilläggsandelar är minst en (1) och högst 84 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 21–22 0,4 4,6 3,4 0,0 8,4 48,8 116,1 11,9 3,6 180,5 trehundra miljoner. Antalet C-tilläggsandelar är minst en (1) och högst etthundra miljoner. Räntan på tilläggsandelarna kan avvika från räntan på de egentliga andelarna. Därtill kan tilläggsandelarna också innehålla andra ekonomiska fördelar. Tilläggsandelskapitalet kan nedsättas genom ändring av stadgarna så att tilläggsinsatserna återbetalas till medlemmarna eller till den till vilken medlemmens rättigheter har övergått. En medlem kan teckna A-tilläggsandelar mot det nettobelopp som Metsäliitto betalar för virkesaffärer. Också med räntan som betalas åt Metsäliittos medlemmar kan A-tilläggsandelar tecknas. Teckning kan dock endast ske inom gränsen för maximibeloppet för A-tilläggsandelar. Från och med början av 2012 lanserade Metsäliitto Osuuskunta en ny placeringsprodukt, Kapitalbonus, där medlemmarna kan teckna nya A-tilläggsandelar med ett nominellt värde av en euro i blandemission, enligt emissionsvillkoren separat varje år till det pris som styrelsen fastställt. De nya A-tilläggsandelarna erbjuds för teckning mot inkomster av virkesförsäljning eller andelsräntor. Fondökningen i blandemissionen kan maximalt uppgå till 100 miljoner euro. En medlem kan teckna B-tilläggsandelar efter eget behov. Teckning kan dock endast ske inom gränsen för maximibeloppet för B-tilläggsandelar. Till C-tilläggsandelen hör en fördel om rätt till tilläggsränta som bestäms av kursutvecklingen för Metsä Board Oyj:s B-aktie. Den eventuella tilläggsräntan uträknas enligt följande: Om den enligt handelsvolymen vägda genomsnittliga handelskursen för Metsä Boards B-aktie under fem handelsdagar före 15.2.2013 (”Avslutskurs”) överskrider 2,5 euro (”Gränspris”) på Helsingforsbörsen, betalas en sådan tilläggsränta på varje C-tilläggsandel som motsvarar differensen mellan Avslutskursen och Gränspriset, ändå högst en (1) euro per C-tilläggsandel. Rätten till tilläggsränta har behandlats som ett inbäddat derivat enligt IAS 39. För rätten till tilläggsränta har bokförts en skuld om 0,9 miljoner euro (1,1) i bokslutet 31.12.2012. Till medlemmarna kan av Metsäliittos överskott utdelas ränta, överskottsutbetalningar eller annan ersättning. Det belopp som utdelas får inte överskrida det utdelningsbara överskottet enligt senast fastställda bokslut med beaktande av de begränsningar som stipulerats i lagen om andelslag i kapitel 8 paragraferna 3–5. För återbetalning av tilläggsandelar och andelar kan en tredjedel av det utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräkningen användas. Omräkningsdifferenser Till fonden för omräkningsdifferenser bokförs de omräkningsdifferenser som uppkommit vid omräkningen av de utländska enheternas bokslut. Då villkoren för säkringsredovisning har uppfyllts, förs också de vinster och förluster med avdrag av uppskjuten skatt, som uppkommit vid säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter, mot omräkningsdifferenser. Fond för verkligt värde Till fond för verkligt värde bokförs värdeförändringar i finansiella tillgångar som innehas till försäljning samt förändringar i verkligt värde efter kalkylerad skatt, för de derivatinstrument som används för säkring av kassaflöden. Reservfond och fonder enligt stadgarna Reservfonden och fonder enligt stadgarna är närmast grundade och utökade på beslut av bolagsstämma eller fullmäktige. Fond för investerat fritt eget kapital Fonden för investerat fritt eget kapital innehåller placeringar som till sin natur är eget kapital samt teckningspriset för aktier till den del, som den uttryckligt enligt beslut inte skall bokföras som aktiekapital. Metsä Board Oyj övergick till värdeandelssystemet år 1993. Tidsfristen för övergången till värdeandelssystemet gick ut 11.10.2001. Metsä Board sålde i november 2001 de aktier som inte inom tidsfristen överflyttats och deponerade medlen för 10 år i Södra Finlands länsstyrelse, varifrån de kunde lösas ut av innehavarna. I november 2011 gick tidsfristen ut och Regionförvaltningsverket deponerade de outlösta medlen till Metsä Board. Dessa medel har bokförts i fonden för investerat fritt eget kapital. Räntor på andelskapitalet Efter bokslutet har styrelsen föreslagit att räntor på andelskapitalet om totalt 39,7 miljoner euro skall betalas (37,8 miljoner euro år 2011). Andelen av andelskapitalets räntor som behandlades som finansieringskostnader uppgick år 2012 till 10,0 miljoner euro (8,8). 24.Innehav utan bestämmande inflytande Uppskrivningsfond Till uppskrivningsfonden bokförs uppskrivningar av markområden och värdepapper i långfristiga tillgångar. Mest betydande innehav utan bestämmande inflytande 2012 2011 Omvärderingsöverskott Metsä Fibre -koncernen 288,6 212,4 Ett omvärderingsöverskott hänförligt till den tidigare ägarandelen i Metsä Fibre uppstod år 2009 i samband med allokeringen av det verkliga värdet för de förvärvade Metsä Fibre -aktierna. Metsä Board -koncernen 139,8 69,8 Metsä Tissue -koncernen 69,9 69,6 Milj. euro Övriga 1,8 8,2 Totalt 500,0 359,9 NOTER TILL BOKSLUTET 23 — BOKSLUT 2012 85 25.Pensionsåtaganden Förmånsbestämda pensionsplaner Poster i balansräkningen Koncernen har flera förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner på olika håll i världen. Planerna följer de olika ländernas lokala regler och praxis. De flesta av koncernens pensionsplaner är avgiftsbestämda. Den mest betydande pensionsplanen i Finland är APL, där förmånerna bestäms direkt utifrån förmånstagarens förvärvsinkomster. I Finland finns även pensionsplaner som pensionsfonden Metsäliiton Toimenhaltijain Eläkesäätiö ansvarar för. Pensionsfondens planer är förmånsbestämda och har fonderats i förväg. I Finland finns dessutom övriga avgifts- och förmånsbestämda pensionsplaner. De utländska pensionsplanerna består av såväl förmånsbestämda som avgiftsbestämda planer. Milj. euro 2012 2011 Nuvärdet av fonderade åtaganden 139,0 128,9 Nuvärdet av icke-fonderade åtaganden Marknadsvärde på plantillgångar Oredovisade aktuariella vinster och förluster 103,4 89,7 242,4 218,6 -117,1 -108,1 -27,5 -9,3 Tidigare intjänad pensionkostnad 0,0 0,0 Reduceringar 0,3 0,5 98,1 101,7 Nettoskuld i balansräkningen Poster i resultaträkningen 2012 2011 Förmånsbestämda pensionsplaner 98,1 101,7 Avgiftsbestämda pensionsplaner 11,6 16,4 109,7 118,1 Milj. euro Nettoskuld Överfinansierade planer bland tillgångar Skuld totalt 2012 2011 Utgifter baserade på periodens arbetsprestationer 2,5 4,7 Ränteutgifter 9,0 9,2 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna -5,1 -4,9 Aktuariella vinster och förluster -0,1 1,8 Milj. euro Ersättningar efter avslutad anställning 6,5 4,5 116,2 122,6 Retroaktiva utgifter för arbetsprestationer 0,0 -0,1 Uppfyllande av förpliktelser -0,7 0,1 Vinster/förluster hänförliga till reduceringar -0,1 0,1 5,5 10,9 I personalkostnader totalt Avkastningen på förvaltningstillgångarna år 2012 var 7,9 miljoner euro (4,6). Förändringar i nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser Milj. euro 2012 2011 Förmånsbestämda förpliktelser vid årets början 218,6 197,3 Utgifter baserade på periodens arbetsprestationer 2,5 4,7 Ränteutgifter 9,0 9,2 Tillskjutna medel från pensionsberättigade -0,3 -0,4 22,3 2,8 Retroaktiva utgifter för arbetsprestationer 0,0 -0,1 Uppfyllande av förpliktelser 0,0 1,0 Aktuariella vinster och förluster Vinster/förluster hänförliga till reduceringar -1,8 0,0 Utbetalda ersättningar -9,5 -9,7 Övriga justeringar -1,2 11,5 2,8 2,2 242,4 218,6 Omräkningsdifferens Förmånsbestämda förpliktelser vid årets slut 86 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 23–25 Aktuariella antaganden Förändring av förvaltningstillgångarnas verkliga värde Milj. euro Verkligt värde vid årets början 2012 2011 108,1 97,1 Förväntad avkastning 5,1 4,9 Aktuariella vinster och förluster 2,9 -0,2 Tillskjutna medel från pensionsberättigade 0,2 0,2 Tillskjutna medel från arbetsgivaren 3,7 5,5 Uppfyllande av förpliktelser -1,4 1,0 Utbetalda ersättningar -3,3 -2,4 Diskonteringsränta % 4,75–4,8 0–5,7 Förväntad årlig löneökning 0–2,2 0–2,19 2,1 2,0–2,1 0–5 0–3,1 Framtida pensionshöjningar % Förväntad återstående tjänstgöringstid (år) 0,0 0,0 Storbritannien 1,9 2,1 Diskonteringsränta % Förväntad avkastning på tillgångarna % 108,1 3,25 0–5,9 Omräkningsdifferens 117,1 2011 Förväntad avkastning på tillgångarna % Övriga justeringar Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets slut 2012 Finland Förväntad årlig löneökning Utgifterna för förmånsbestämda pensionsplaner år 2013 beräknas till 4,4 miljoner euro. Förväntad återstående tjänstgöringstid (år) Fördelning mellan olika kategorier av förvaltningstillgångar Norge Framtida pensionshöjningar % 4,35 4,7 5,32–5,86 6,26–6,62 2,5–2,8 3,0 2,8 3 10–11 11 2012 2011 Diskonteringsränta % 3,8 3,3 Aktier 31,4 29,2 Förväntad avkastning på tillgångarna % 4,0 4,8 Räntebärande värdepapper 36,2 37,4 Förväntad årlig löneökning 3,5 4,0 Fastigheter 11,3 12,0 Framtida pensionshöjningar % 3,25 3,75 Förväntad återstående tjänstgöringstid (år) 11,4 11,4 3,2 3,5 % Masskuldebrevslån 10,1 9,3 Övriga 11,0 12,1 Totalt 100,0 100,0 Sverige Diskonteringsränta % Förväntad avkastning på tillgångarna % Årets och föregående års värden Milj. euro Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser Verkligt värde på förvaltningstillgångar Status fonderade planer 2012 2011 -242,4 -218,6 117,1 108,1 -125,3 -110,5 Förväntad årlig löneökning 3,0 3,0 Framtida pensionshöjningar % 2,0 2,0 11 11 3,76 5,3 Förväntad årlig löneökning 2,0–3,0 2,5 Framtida pensionshöjningar % 2,0–2,5 2,0 10–14,4 10–14,4 0,66 1,0 Förväntad årlig löneökning 2,5 3,0 Framtida pensionshöjningar % 2,5 3,0 Förväntad återstående tjänstgöringstid (år) 20 21 Diskonteringsränta % 2,3 3,0 Förväntad avkastning på tillgångarna % 2,3 3,5 Förväntad årlig löneökning 1,0 1,5 Framtida pensionshöjningar % 0,0 0,5 Förväntad återstående tjänstgöringstid (år) 4,7 5,3 Förväntad återstående tjänstgöringstid (år) Tyskland Diskonteringsränta % Förväntad avkastning på tillgångarna % Erfarenhetsmässiga justeringar av värdet på förpliktelser av värdet på förvaltningstillgångar -0,9 0,4 1,7 -0,8 Förväntad återstående tjänstgöringstid (år) Slovakien Diskonteringsränta % Förväntad avkastning på tillgångarna % Schweiz NOTER TILL BOKSLUTET 25 — BOKSLUT 2012 87 26.Avsättningar Milj. euro 1.1.2012 Omräkningsdifferens Ökning av avsättningar Ianspråktagna avsättningar Återföring av outnyttjade avsättningar Diskonteringsinverkan 31.12.2012 27.Låneskulder Räntebärande låneskulder Avsättning för omstrukturering Avsättning för miljökostnader Övriga avsättningar Totalt 115,5 26,3 47,7 189,5 0,2 0,0 0,3 0,5 25,2 12,9 2,8 40,9 -83,0 -7,5 -28,3 -118,7 -12,9 -5,4 -5,7 -24,0 0,1 0,2 0,0 0,3 45,0 26,6 16,9 88,4 Milj. euro 2012 2011 34,6 44,7 Kortfristiga 53,8 144,8 Totalt 88,4 189,5 Långfristiga Masskuldebrevslån 261,0 611,3 Lån av kreditinstitut 565,9 845,7 Pensionslån 245,1 298,3 Finansiella leasingskulder 37,7 43,6 Övriga skulder 51,5 55,2 1 161,2 1 854,2 Totalt Kortfristiga räntebärande låneskulder 743,8 247,2 Kortfristiga skulder 0,3 0,0 Växelskulder 0,0 1,1 Övriga skulder 214,2 190,2 Totalt 958,2 438,5 2 119,5 2 292,7 Balansvärde 2012 Balansvärde 2011 8,9 6,7 Räntebärande låneskulder totalt Den största ökningen i avsättningarna år 2012 var en miljöavsättning på 11,5 miljoner euro i samband med saneringskostnaderna för Metsä Boards tomt Niemenranta i Tammerfors, 8,0 miljoner euro, och en industritomt i Nurmes, 3,5 miljoner euro. Metsä Board ökade omstruktureringsavsättningen på 10,7 miljoner euro, minskade miljöavsättningen med 5,0 miljoner euro och övriga avsättningar med 5,6 miljoner euro i samband med stängningen av pappersbruket Alizay. Dessutom redovisade Metsä Board en omstruktureringsavsättning om 4,7 miljoner euro i anslutning till Husum-fabrikets effektiviseringsprogram samt en omstruktureringsavsättning om 1,7 miljoner euro hänförlig till försäljningsbolagets personalminskningar i Frankrike. Metsä Board återförde också 10,9 miljoner euro i omstruktureringsavsättningar i samband med uppsägningar i anslutning till planerna om nedläggning av olönsamma verksamheter i Gohrsmühle. Övriga avsättningar ökades med 2,4 miljoner euro i samband med logistikarrangemang. Dessutom återförde Metsä Board 1,5 miljoner euro i logistikavsättningar från 2008 i samband med försäljningen av Graphic Papers. Metsä Tissues omstruktureringsavsättningar på 7,2 miljoner euro är förknippade med de i september 2012 publicerade omstruktureringarna och organisationsförändringarna i alla verksamheter. Största delen av de långfristiga avsättningarna antas förfalla till slutet av år 2014. 88 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 25–26 Balansvärde 2011 Långfristiga räntebärande låneskulder Kortfristig andel av långfristiga skulder Milj. euro Balansvärde 2012 Räntebärande finansieringstillgångar Milj. euro Långfristiga räntebärande finansieringstillgångar Lånefordringar Kortfristiga räntebärande finansieringstillgångar 2,1 2,2 Placeringar till periodiserad anskaffningsutgift 401,0 183,5 Kontanter och bankkonton 117,5 146,9 Totalt 520,6 332,6 Räntebärande finansieringstillgångar totalt 529,5 339,3 1 590,0 1 953,4 Lånefordringar Räntebärande nettoskuld totalt Amortering av lån och finanskostnadernas kassaflöde 31.12.2012 Milj. euro Masskuldebrevslån Balansvärde 2013 2014 2015 2016 2017 2018- 725,2 Amortering -464,1 -87,2 -40,8 -14,7 -9,0 -9,0 -9,0 -201,3 -249,6 -169,3 -53,9 -39,6 -53,4 -21,2 -14,8 -11,7 -5,1 -2,8 -3,8 Amortering -68,8 -43,4 -33,4 -98,3 -19,4 -50,7 Finansiell kostnad -16,8 -12,3 -10,1 -6,7 -3,5 -4,2 Amortering -6,6 -5,4 -3,0 -2,3 -2,0 -24,9 Finansiell kostnad -1,1 -0,9 -0,7 -0,7 -0,6 -1,6 Finansiell kostnad Lån av kreditinstitut 767,2 Amortering Finansiell kostnad Pensionslån Finansiella leasingskulder Övriga långfristiga räntebärande skulder -173,8 313,9 44,3 54,5 Amortering -2,9 Finansiell kostnad -0,7 -0,7 -0,7 -743,8 -385,6 -255,4 -154,5 -234,9 -130,8 -80,6 -43,4 -32,3 -21,4 -15,8 -9,6 -758,5 -2,3 -1,4 -0,3 -0,1 -0,1 -1 716,7 -387,9 -256,8 -154,8 -234,9 -130,9 -90,5 -43,4 -32,3 -21,4 -15,8 -9,6 -13,3 -8,0 -0,7 -2,1 -0,3 -2,6 -2,1 -6,3 -5,4 -3,2 -0,7 0,2 -877,1 -46,3 Långfristiga totalt amorteringar år 2013 Långfristiga räntebärande i balansen -743,8 1 161,2 Amortering 214,5 Amortering -214,5 Finansiell kostnad Leverantörsskulder och övriga räntefria skulder -10,0 762,7 Amortering Totalt 2 882,1 Amortering Finansiell kostnad Borgensansvar -1,8 1 905,0 Finansiell kostnad Kortfristiga räntebärande skulder -49,7 26,9 Derivatskulder Ränteswapavtal Valutaderivat Råvaruderivat Totalt 42,6 -7,5 -2,4 -2,4 -0,9 -886,8 -55,0 -7,8 -4,1 -0,7 0,2 881,8 46,5 881,8 46,5 0,0 0,0 0,0 0,0 -5,0 -8,5 -7,8 -4,1 -0,7 0,2 Derivatfordringar Valutaderivat Totalt Derivatinstrumentens nettokassaflöde 5,1 NOTER TILL BOKSLUTET 25–26 — BOKSLUT 2012 89 Amortering av lån och finanskostnadernas kassaflöde 31.12.2011 2012 2013 2014 -103,4 -523,0 -88,3 -58,8 -32,9 -6,8 Amortering -81,7 -204,9 Finansiell kostnad -33,4 -31,7 Amortering -56,5 Finansiell kostnad -18,2 Amortering Finansiell kostnad Milj. euro Masskuldebrevslån Balansvärde Amortering Finansiell kostnad Lån av kreditinstitut Pensionslån Finansiella leasingskulder Övriga långfristiga räntebärande skulder 2015 2016 2017- -343,5 -211,2 -35,1 -50,9 -19,5 -15,1 -4,2 -6,0 -118,1 -43,4 -33,4 -33,4 -70,1 -13,3 -9,2 -7,0 -5,1 -7,7 -5,6 -3,7 -5,4 -3,1 -2,2 -29,3 -1,7 -1,5 -1,3 -1,2 -1,1 -3,4 714,7 927,4 354,8 49,2 55,2 Amortering 0,0 -3,9 -1,5 -1,5 -1,5 -1,5 Amortering -247,2 -853,6 -480,6 -297,2 -70,6 -152,2 Finansiell kostnad -113,5 -80,9 -38,2 -24,7 -10,4 -17,0 -774,0 -4,1 -0,8 -0,8 -0,3 -0,2 -1 212,5 -857,7 -481,4 -298,0 -70,9 -152,3 -122,3 -80,9 -38,2 -24,7 -10,4 -17,0 -11,5 -4,8 -7,8 -0,3 -2,0 -1,7 -2,3 -1,5 -0,1 Finansiell kostnad Långfristiga totalt amorteringar år 2012 Långfristiga räntebärande i balansen Kortfristiga räntebärande skulder -247,2 1 854,2 191,3 -191,3 Finansiell kostnad -8,8 780,3 Amortering Totalt 3 072,9 Amortering Finansiell kostnad Borgensansvar -1,8 2 101,4 Amortering Leverantörsskulder och övriga räntefria -49,5 28,1 Derivatskulder Ränteswapavtal Valutaderivat Råvaruderivat 3,3 -0,5 -3,0 -1 035,1 -6,5 -2,1 -8,0 -2,7 -0,3 -0,5 -1 039,8 -9,6 -5,4 -2,8 -1,5 -0,1 Valutaderivat 1 024,1 6,6 2,0 Råvaruderivat 0,2 1 024,3 6,6 2,0 0,0 0,0 0,0 -15,4 -3,1 -3,3 -2,8 -1,5 -0,1 Totalt 55,2 Derivatfordringar Totalt Derivatinstrumentens nettokassaflöde 90 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 25–26 0,3 Masskuldebrevslån Ränta, % 2012 2011 2002–2012 9,200 0,0 103,4 2002–2014 9,400 87,2 88,3 2004–2013 9,000 15,3 26,4 2006–2013 8,750 448,8 496,7 2012–2017 5,125 173,8 0,0 725,2 714,7 2012 2011 28.Övriga skulder 2012 Milj. euro 2011 Räntefria skulder till övriga Resultatregleringar 2,4 1,1 Övriga skulder 1,8 5,1 4,2 6,3 Totalt Finansiella leasingskulder, förfallotider Milj. euro Minimileasingavgifter 29.Leverantörsskulder och övriga skulder under 1 år 7,7 7,3 1–2 år 6,3 5,3 2–3 år 3,8 6,7 3–4 år 3,0 4,2 Milj. euro 4–5 år 2,6 3,2 Räntefria skulder till intresseföretag Över 5 år 26,5 32,7 Erhållna förskott 0,0 0,0 Totalt 49,9 59,4 Leverantörsskulder 4,0 6,8 Övriga skulder 0,0 0,0 5,6 10,2 Resultatregleringar 0,8 0,5 44,3 49,2 4,8 7,3 under 1 år 6,6 5,6 Erhållna förskott 1–2 år 5,4 3,7 Leverantörsskulder 2–3 år 3,0 5,4 Övriga skulder 3–4 år 2,3 3,1 Resultatregleringar Framtida finansiella kostnader Nuvärde av minimileasingavgifter Nuvärde av minimileasingavgifter Totalt 2011 Räntefria skulder till övriga 2,0 2,2 Över 5 år 24,9 29,3 Totalt 44,3 49,2 4–5 år 2012 De mest betydande finansiella leasingavtalen gäller Metsä Boards Äänevoima-kraftverk. Avtalstiden för Äänevoima Oy var ursprungligen 10–15 år. Skulderna förfaller senast år 2017. I avtalen ingår optioner för förlängning och köp. 4,6 10,3 330,4 330,9 78,7 88,0 335,5 325,5 Totalt 749,1 754,6 Leverantörsskulder och övriga skulder totalt 754,0 761,8 2012 2011 2,4 1,1 2,4 1,1 Periodiserade personalkostnader 88,2 88,6 Räntor 18,0 19,9 Periodiserade inköp 96,6 92,5 Resultatregleringar Milj. euro Långfristiga Övriga Totalt Kortfristiga Övriga Totalt 133,5 124,9 336,3 326,0 NOTER TILL BOKSLUTET 27–29 — BOKSLUT 2012 91 30.Finansiella tillgångar och skulder grupperade enligt IAS 39 samt verkligt värde Milj. euro Till verkligt Finansiella Till periodivärde via tillgångar Lån och Derivat serat resultat till övriga i säkrings anskaffnot räkningen försäljning fordringar redovisningen ningsvärde Bokvärde totalt Verkligt värde 356,2 356,2 Finansiella tillgångar 31.12.2012 Finansiella tillgångar som kan säljas 17 Övriga långfristiga finanstillgångar 18 17,2 17,2 17,2 Kundfordringar och övriga fordringar 21 704,2 704,2 704,2 Kassa och banktillgodohavanden 22 518,5 518,5 Derivatinstrument 31 Totalt 356,2 518,5 -0,2 -0,2 5,3 356,2 1 239,9 5,3 5,1 5,1 0,0 1 601,2 1 601,2 1 194,5 Finansiella skulder 31.12.2012 Långfristiga räntebärande finansskulder 27 1 161,2 1 161,2 Övriga långfristiga finansskulder 28 4,2 4,2 4,2 Kortfristiga räntebärande finansskulder 27 958,2 958,2 971,4 Leverantörsskulder och övriga skulder 29 661,1 661,1 661,1 Derivatinstrument 31 42,6 42,6 2 784,8 2 827,4 2 873,8 Till verkligt Finansiella Till periodivärde via tillgångar Lån och Derivat serat resultat till övriga i säkrings anskaffnot räkningen försäljning fordringar redovisningen ningsvärde Bokvärde totalt Verkligt värde 367,9 367,9 Totalt Milj. euro 12,5 12,5 30,1 0,0 0,0 30,1 Finansiella tillgångar 31.12.2011 Finansiella tillgångar som kan säljas 17 Övriga långfristiga finanstillgångar 18 12,6 12,6 12,6 Kundfordringar och övriga fordringar 21 732,8 732,8 732,8 Kassa och banktillgodohavanden 22 330,4 330,4 Derivatinstrument 31 Totalt 367,9 330,4 0,1 0,1 0,2 367,9 1 075,7 0,2 0,3 0,3 0,0 1 444,0 1 444,0 1 861,2 Finansiella skulder 31.12.2011 Långfristiga räntebärande finansskulder 27 1 854,2 1 854,2 Övriga långfristiga finansskulder 28 6,3 6,3 6,3 Kortfristiga räntebärande finansskulder 27 438,5 438,5 442,2 Leverantörsskulder och övriga skulder 29 663,0 663,0 663,0 Derivatinstrument 31 Totalt 17,8 17,8 37,5 0,0 0,0 37,5 2 961,9 55,2 55,2 3 017,1 3 027,8 Kundfordringar och övriga fordringar innehåller inte förskottsbetalningar, skattefordringar eller periodiseringar av personalkostnader (not 21). Leverantörsskulder och övriga skulder innehåller inte erhållna förskottsbetalningar, skatteskulder eller periodiseringar av personalkostnader (not 29). Alla finansieringsskulder i Metsä Group värderas enligt metoden för effektiv ränta som en periodiserad anskaffningskostnad. De räntebärande finansieringstillgångar har klassificerats enligt IAS 39 -standarden. De verkliga värdena för varje skuld eller tillgång är uträknade till nuvärde enligt en marknadsränta. De tillämpade diskonteringsräntorna varierar mella 1,0 och 5,4 procent (1,0–9,9). Av de räntebärande skulderna har 37 procent (55) en rörlig ränta och de övriga skulderna en fast ränta. Medelräntan för de räntebärande skulderna var i slutet av år 2012 5,1 procent (5,4). De verkliga värdena för kundfordringar och övriga fordringar samt leverantörsskulder och övriga skulder avviker inte nämnvärt från sina bokvärden i balansräkningen. 92 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 30 Hierarkin för finansieringstillgångarnas och -skuldernas verkliga värden 2012 not Nivå 1 Finansiella tillgångar som kan säljas Milj. euro 17 0,4 Derivatinstrument, fordringar 31 Derivatinstrument, skulder 31 Nivå 2 Nivå 3 Totalt 355,8 356,2 5,1 5,1 7,1 35,4 42,6 Nivå 2 2011 Milj. euro not Nivå 1 Finansiella tillgångar som kan säljas 17 0,4 Derivatinstrument, fordringar 31 Derivatinstrument, skulder 31 8,2 Nivå 3 Totalt 367,5 367,9 0,3 0,3 47,1 55,2 Finansieringstillgångar som värderats enligt Nivå 3 Milj. euro 2012 2011 Värde 1.1. 367,5 337,7 Vinster och förluster i resultaträkningen Vinster och förluster i totalresultatet 0,1 0,1 -17,3 25,0 5,9 4,9 Avyttringar -0,5 -0,3 Värde 31.12. 355,8 367,5 Förvärv I balansräkningen har finansieringstillgångarna och -skulderna grupperats enligt IFRS 7, Finansiella instrument; Upplysningar, enligt punkterna 27A och 27B. Nivå 1 De verkliga värdena är baserade på noterade priser på aktiva marknader. Nivå 2 De verkliga värdena är baserade på andra observerbara indata än de som ingår i Nivå 1. Nivå 3 De verkliga värdena är inte baserade på observerbara marknadsdata, utan på företagets egna antaganden. NOTER TILL BOKSLUTET 30 — BOKSLUT 2012 93 31. Derivatinstrument 31.12.2012 Milj.euro Nominellt Derivatvärde tillgångar Ränteswappar 1 256,0 Räntederivat totalt 1 256,0 0,0 Derivat skulder 28,9 -28,9 -1,8 -20,9 28,9 -28,9 -1,8 -20,9 0,0 -6,2 4,6 0,7 -0,2 Valutaterminer 874,8 5,0 5,0 Valutaoptioner 47,3 0,0 0,0 Valutaswappar 42,4 Valutaderivat totalt 964,5 Elderivat 5,1 Derivat utanför säkringsredovisningen Verkligt värde Totalt Säkring av verkligt Säkring av Säkring av värde kassaflöde eget kapital -6,2 0,0 0,5 -0,5 -0,5 0,5 4,6 -0,5 4,6 0,7 -0,2 164,1 12,9 -12,9 -6,9 Övriga råvaruderivat 3,8 0,3 -0,3 0,0 Råvaruderivat totalt 167,8 0,0 13,2 -13,2 0,0 -6,9 0,0 -6,3 2 388,3 5,1 42,6 -37,5 -2,3 -23,2 0,7 -12,7 Derivat skulder Verkligt värde Totalt Säkring av verkligt Säkring av Säkring av värde kassaflöde eget kapital Derivat utanför säkringsredovisningen Derivatinstrument totalt -6,0 -0,3 31.12.2011 Milj.euro Ränteterminer och futurer Nominellt Derivatvärde tillgångar 4,0 0,1 -0,1 Ränteswappar 1 009,9 22,4 -22,4 -3,7 -12,0 Räntederivat totalt 1 013,9 0,0 22,6 -22,6 -3,7 -12,0 0,0 Valutaterminer 1 020,2 0,1 11,6 -11,5 -5,2 -2,9 Valutaoptioner 41,1 0,1 -0,1 Valutaswappar Valutaderivat totalt Elderivat Massaderivat 101,2 1 162,6 0,1 131,3 24,7 -0,1 -6,7 -6,9 -3,4 -0,1 9,6 -9,6 -9,6 21,3 -21,2 -9,6 -5,2 8,9 -8,9 -4,1 0,2 0,0 0,2 0,2 -2,9 -3,5 -4,8 Övriga råvaruderivat 6,7 2,5 -2,5 Råvaruderivat totalt 162,8 0,2 11,4 -11,2 0,0 -3,9 0,0 -7,3 2 339,3 0,3 55,2 -54,9 -13,3 -21,1 -2,9 -17,7 Derivatinstrument totalt 94 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 31 -2,5 32.Förfalloplan för kassaflödets säkringsredovisning Säkringsinstrumentets resultat redovisas i resultatberäkningen när kassaflödet som varit föremål för säkringen erhållits. Förfallodagarna för skyddsinstrumenten är desamma som för det kassaflöde som är föremål för säkringen. 31.12.2012 Perioder, då det förutsedda kassaflödet förväntas erhållas Mycket sannolika valutakassaflöden Avtalsbaserade räntekassaflöden Q1 125,9 -3,9 Q2 112,1 -1,7 -9,1 Q3 38,1 -4,7 -8,0 Q4 Totalt 2013 2014 14,8 -1,7 290,8 -12,0 2,1 Mycket sannolika varukassaflöden Mycket sannolika varukassaflöden -9,6 -8,0 0,0 -34,7 -9,5 -26,6 2015 -8,2 -17,4 2016 -3,5 -9,3 2017 -1,2 2018– -0,3 Kassaflöden totalt 292,9 -34,6 Nominellt värde av de derivat som varit föremål för säkringsredovisning 0,0 -88,0 292,9 590,0 Mycket sannolika valutakassaflöden Avtalsbaserade räntekassaflöden Mycket sannolika varukassaflöden Mycket sannolika varukassaflöden 88,0 31.12.2011 Perioder, då det förutsedda kassaflödet förväntas erhållas Q1 161,7 -3,3 6,7 -7,7 Q2 133,4 -0,5 6,7 -7,7 Q3 45,4 -6,1 4,4 -7,7 Q4 13,4 -0,5 353,9 -10,3 17,8 -30,9 Totalt 2012 2013 2,5 -7,7 -8,7 -14,9 2014 -8,0 -4,8 2015 -7,6 -4,7 2016 -2,4 2017– -1,3 Kassaflöden totalt 356,4 -38,4 17,8 -55,2 Nominellt värde av de derivat som varit föremål för säkringsredovisning 356,4 365,0 17,8 55,2 NOTER TILL BOKSLUTET 32 — BOKSLUT 2012 95 34.De viktigaste dotterföretagen 31.12.2012 33.Noter till koncernens rapport över kassaflöden Metsäliitto Osuuskunta Milj. euro 2012 2011 Justeringar i årets resultat En förteckning av moderföretaget Metsäliitto Osuuskuntas aktieinnehav presenteras på sidorna 114–115. 31,8 58,9 249,1 353,9 0,2 -0,6 -4,8 -4,2 Vinster/förluster från långfristiga tillgångar Metsä-Botnia Metsät Oy -20,1 -25,3 Oy Silva Shipping Ab Finansieringskostnader, netto 107,8 131,0 Utländska -108,7 120,7 255,4 634,3 Skatter Avskrivningar och nedskrivningar Biologiska tillgångar Resultatandelar i intresseföretag Pensionsförbindelser och avsättningar Totalt Förändring i omsättningstillgångar 63,3 -0,3 Förändring i kundfordringar och övriga fordringar 28,1 99,3 -9,4 -24,5 82,1 74,4 Totalt Ägarandel, % Finland 100 000 100,00 Finland 400 000 100,00 Metsä Fibre GmbH Tyskland 1 000 100,00 Metsä Fibre S.r.l. Italien 1 100,00 OOO Metsä Svir Ryssland 1 100,00 Ryssland 43 700 99,00 945 100,00 Sverige 4 501 000 100,00 Sverige 2 000 000 100,00 Metsä Tissue Inhemska Finncao Oy Förändring i övrigt eget kapital Metsä Board övergick till värdeandelssystemet år 1993. Tidsfristen för övergången till värdeandelssystemet gick ut 11.10.2001. Metsä Board sålde i november 2001 de aktier som inte inom tidsfristen överflyttats och deponerade medlen för 10 år i Södra Finlands länsstyrelse, varifrån de kunde lösas ut av innehavarna. I november 2011 gick tidsfristen ut och Regionförvaltningsverket deponerade de outlösta medlen om 3,9 miljoner euro till Metsä Board. Förändringar i innehav utan bestämmande inflytande År 2012 innehåller förändringarna i innehav utan bestämmande inflytande en positiv kassaflödesinverkan om 471,1 miljoner euro från försäljningen av aktier i Metsä Fibre Oy samt negativa kassaflödesinverkan från ökningen av innehavet i Metsä Fibre Oyj (152,4 milj. euro), ökningen av innehavet i Metsä Board Oyj (4,9 milj. euro) och ökningen av innehavet i Biokraft Oy (7,0 milj. euro). Se närmare not 5. Finland Utländska Dambi AB Metsä Tissue AB 96 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 33 Antal aktier Land Inhemska ZAO Petrovles Podporozhye Förändring i rörelsekapital Förändring i leverantörsskulder och övriga skulder Metsä Fibre Metsä Tissue A/S Danmark 1 000 100,00 Metsä Tissue AS Norge 6 020 100,00 1 100,00 Metsä Tissue Immobilienverwaltungs GmbH Tyskland Metsä Tissue Czech s.r.o. Tjeckien Metsä Tissue Krapkowice Sp. z.o.o. Polen 800 000 100,00 100,00 Metsä Tissue Poland Sp z.o.o. Polen 98 171 100,00 Metsä Tissue Romania s.r.l. Rumänien 4 000 100,00 Metsä Tissue Slovakia s.r.o. Slovakien Metsä Tissue Ukraine LCC Ukraina Metsä Tissue GmbH Tyskland Metsä Tissue Hungary Kft. Ungern Metsä Tissue Ltd Storbritannien OOO Metsä Tissue Ryssland 100,00 100,00 1 100,00 100,00 250 000 100,00 1 100,00 35.Samriskföretag Metsä Board Inhemska Metsäliitto Osuuskunta Finland Alrec Boiler Oy *) Finland 899 24,92 Logisware Oy Finland 4 500 100,00 OOO Peterbox 179 171 Ryssland 100,00 Metsä Board International Oy Finland 10 000 100,00 Metsa Board (Middle East & North Africa) Ltd Cypern 742 105 100,00 Metsa Board Americas Corporation USA 180 100,00 Metsa Board Australia and New Zealand Pty Ltd Australien 1 Metsa Board Hong Kong Ltd M-real Shanghai Ltd Hong Kong 100 Kina Samriskföretagen ( Joint venture) har i koncernbokslutet konsoliderats rad för rad enligt den relativa ägarandelen. I koncernens resultaträkning och balansräkning ingår tillgångar, skulder, kostnader och intäkter enligt följande: 2012 2011 Långfristiga tillgångar 47,9 42,2 100,00 Kortfristiga tillgångar 4,8 5,5 100,00 Tillgångar totalt 52,7 47,7 35,4 Milj. euro 100,00 Metsa Board Ibéria S.A. Spanien 147 871 100,00 Långfristiga skulder 40,8 Metsa Board Italia s.r.l. Italien 100 000 100,00 Kortfristiga skulder 5,1 4,0 Metsa Board Singapore Pte Ltd Singapore 10 000 100,00 Skulder totalt 45,9 39,4 Metsa Board UK Ltd Storbritannien 2 400 100,00 Metsä Board Benelux n.v./s.a Belgien 2 921 100,00 Omsättning 12,2 13,7 Metsä Board CZ s.r.o. Tjeckien 100,00 Kostnader 14,0 15,1 1 100,00 Resultat -1,6 -1,2 8 211 100,00 30 100,00 Mest betydande samriskföretag 5 000 100,00 Ägarandel, % 2012 2011 36 100,00 Äänevoima Oy 56,25 56,25 1 000 100,00 Metsätapiolas fastigheter 48,98 48,98 232 100,00 Metsä Board Deutschland GmbH Tyskland Metsä Board France S.A.S. Frankrike Metsä Board Hungary Kft. Ungern Metsä Board Ireland Ltd Irland Metsä Board Nordic A/S Danmark Metsä Board Nordic AB Sverige Metsä Board Polska Sp. Z o.o. Polen Metsä Board Schweiz AG Schweiz 100 100,00 M-real Benelux B.V. Holland 2 000 100,00 M-real Hellas Ltd Grekland 306 51,00 OOO Metsä Board Ryssland 100 100,00 Metsä Board Kemi Oy Finland 2 000 000 100,00 Metsä Group Financial Services Oy Finland 25 500 51,00 Oy Hangö Stevedoring Ab Finland 150 100,00 Utländska Metsä Board Deutsche Holding GmbH Tyskland Metsä Board Zanders GmbH Tyskland BGE Eisenbahn Gutverkehr GmbH Metsäliitto Energie GmbH 100,00 2 800 000 100,00 Tyskland 72,00 Tyskland 80,00 Metsä Board Netherlands Fine B.V. Holland 1 000 100,00 Metsä Board NL Holding B.V. Holland 15 350 100,00 M-real IBP Deals (China) Ltd Kina M-real IBP HK Ltd Hong Kong 100,00 7 009 900 100,00 19 997 100,00 10 000 000 100,00 Metsä Board Reinsurance AG Schweiz Metsä Board Sverige AB Sverige M-real Holding France S.A.S. Frankrike 520 000 100,00 Frankrike 3 203 210 100,00 M-real Alizay S.A.S. M-real IBP Deals Americas Ltd USA 50 100,00 M-real UK Holdings Ltd Storbritannien 146 750 000 100,00 Storbritannien 115 800 001 100,00 M-real UK Services Ltd *) Behandlas som ett dotterföretag enligt intresseavtalet. 36.Ansvarsförbindelser I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto Osuuskunta och två andra skogsindustriföretag som en följd av otillåtet prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto känner till, är totalt cirka 236 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 87 miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto. I de nämnda talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt. Metsäliitto anser att skadeståndsanspråken är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. I november 2012 inledde UPM-Kymmene Abp ett skiljemannaförfarande, enligt vilket UPM kräver Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board preliminärt för ett solidariskt skadestånd på 58,5 miljoner euro och sekundärt för en solidarisk återbetalning av en påstådd obehörig vinst på 58,5 miljoner euro. Kravet bygger på ett påstått brott mot en medförsäljningsklausul enligt det ägaravtal som Metsä Fibre undertecknade 2009. Metsäliitto bestrider kravet som ogrundat och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. Företag i koncernen Metsä Group har under de senaste åren varit säljare i ett flertal aktieaffärer. I samband med dessa har företagen NOTER TILL BOKSLUTET 34 — BOKSLUT 2012 97 undertecknat sedvanliga ansvarsförbindelser. Det kan inte uteslutas att talan väcks mot säljaren angående dessa förbindelser eller att förbindelserna ger upphov till kostnader för företagen. Milj. euro 2012 Övriga hyresavtal Koncernen har gjort många ouppsägbara hyresavtal om kontors- och lagerutrymmen. I vissa avtal ingår en möjlighet att förlänga avtalet efter det ursprungliga förfallodatumet. 2011 Inteckningar för egna lån Minimihyresavgifterna för ouppsägbara hyresavtal Ställda panter som säkerhet för lån Milj. euro 2012 2011 Lån av kreditinstitut 260,0 260,0 Under 12 månader 16,8 15,2 Pensionslån 132,5 155,0 1–5 år 20,6 28,0 Övriga skulder Ställda panter 10,0 7,4 354,3 337,6 över 5 år Totalt 2,4 1,1 39,7 44,3 Fastighetsinteckningar som säkerhet för lån Lån av kreditinstitut Pensionslån Fastighetsinteckningar 31,9 46,2 164,1 184,0 281,4 294,8 Inteckningar i lösöre som säkerhet för lån Lån av kreditinstitut 3,0 3,0 Övriga skulder 3,0 2,5 8,1 7,9 Inteckningar i lösöre Ansvar för samriskföretag Metsä Tissue Mariestad i Sverige har fram till år 2016 en förbindelse att köpa processånga av det lokala energibolaget Katrinefors Kraftvärme AB, i vilket Metsä Tissue AB har en ägarandel om 50 procent. För företag inom samma koncern Panter 13,4 13,4 Borgensansvar 18,1 18,4 3,5 3,8 Fastighetsinteckningar 0,0 0,0 Borgensansvar 5,4 5,9 11,8 15,4 0,6 0,5 För intresseföretag Borgensansvar För övriga Övriga ansvarsförbindelser som säkerhet för egna förbindelser Pensionsansvar 37.Aktiebonussystem Under räkenskapsperioden hade koncernen haft i kraft två aktiebonussystem, som en del av företagets program för att stimulera och engagera nyckelpersoner: aktiebonussystemet 2008–2010, som styrelsen beslöt att ta i bruk 16.1.2008 och aktiebonussystemet 2011, som styrelsen beslöt att ta i bruk 15.12.2010. Bonussystemens inverkan på resultatet för år 2012 var 2 851 708 euro. Totalt Panter 367,7 351,0 Inteckningar 289,5 302,7 Borgensansvar 26,9 28,1 Övriga ansvar 11,8 15,4 Pensionsansvar Övriga hyresavtal Totalt 0,6 0,5 39,7 44,3 736,2 742,0 De ställda pantena utgörs av aktier i dotterföretagen och banktillgodohavanden som ställts som säkerhet för Nord Pool -ansvaren. 98 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 35–36 Aktiebonussystemet 2008–2010 Om de fastställda målen uppfylls för en intjäningsperiod kan företagets nyckelpersoner tilldelas B-aktier i Metsä Board Oyj. Programmet består av tre intjäningsperioder på vardera ett kalenderår. Styrelsen besluter om intjäningskriterierna som bygger på koncernens ekonomiska nyckeltal eller liknande och fastställer årliga övre och undre gränser (mål) separat för varje tidsperiod. Hur stor del av maximibonusen som utbetalas till den berörda nyckelpersonen beror på hur målen som fastställts i intjäningskriterierna uppfylls. Bonusen, vars storlek är beroende av hur målen förverkligats under intjäningsperioden, betalas efter att intjäningsperioden har upphört före utgången av april. Till bonusen hör förutom aktier en kontantdel, med vilken man täcker skatter och skatteliknande avgifter som nyckelpersonen förorsakas med anledning av bonusen. Bonus utbetalas inte om personens anställningsförhållande upphör före utgången av intjäningsperioden. Denna person måste dessutom behålla de intjänade aktierna i minst två år efter utgången av intjäningsperioden. Utifrån aktiebonussystemet 2008–2010 betalades för intjäningsperioden 2010 totalt 133 595 B-aktier, samt en penningsumma, som behövs för skatter och skatteliknande avgifter med anledning av bonusen vid tidpunkten för överföringen av aktierna. Aktiebonussystemet 2008–2010 2010 * Totalt Maximal aktiebonus, antal 280 000 280 000 Maximal kontantandel, antal 280 000 280 000 Tagits i bruk enligt styrelsens beslut 16.1.2008 Grunddata Beviljningsdag(ar) Intjäningsperiodens börjar, datum Intjäningsperioden slutar, datum Aktieinnehavsskyldighet, år Villkor för bonus Kriterier Frisläppande av aktier, datum Maximal giltighetstid, år Betalningssätt Återstående bindningstid, år 1./3./4.2.2010 1.1.2010 31.12.2010 2 Anställningsavtal EBIT, Kassaflöde 2 1.1.2013 3 Aktier och kontanter 1 Personer (31.12.2012) 17 Realisationspris, euro 0 0 Beräkning av verkligt värde ** Aktiekurs vid tilldelning, euro 1,62 /1,78 /1,80 Aktiens verkliga värde vid tilldelning, euro 1,62 /1,78 /1,80 Antagen utdelning, euro Aktiekurs vid betalning / i slutet av perioden, euro Verkligt värde vid bokslutstillfället, euro 0 3,16 701 173 701 173 206 336 206 336 37 901 37 901 0 0 133 595 133 595 Inverkan på resultat och ekonomisk ställning Kostnad år 2012, aktiebaserade betalningar, euro Kostnad år 2012, aktiebaserade betalningar behandlat som eget kapital, euro Skuld från aktiebaserade betalningar i slutet av räkenskapsperioden, euro Antal 1.1.2012 Utestående i början av perioden Förändring under perioden Beviljade Återförda Tilldelade Förverkade 0 0 16 931 16 931 0 0 116 664 116 664 Antal 31.12.2012 Utestående i slutet av perioden 0 0 Genomförbara i slutet av perioden 0 0 *Aktiebonussummorna i tabellen syftar på antalet aktier som kan tilldelas inom ramen för aktiebonussystemet. Företaget har dessutom förbundit sig att utbetala en kontantandel vars maximi motsvarar aktiernas värde (skatteandel). **Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen vid tidpunkten för premietilldelningen var marknadspriset för Metsä Board Oyj:s B-aktie med avdrag för de dividender som kommer att utbetalas före tilldelning. Vid beräkning av verkligt värde för kontantdelen uppskattas värdet varje rapporteringsdag fram till slutet av intjänandeperioden. Därmed ändras skuldens verkliga värde i enlighet med aktiekursen. Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen bokförs till ett belopp som baserar sig på bästa möjliga uppskattning om ersättningens storlek, till vilken rättighet antas uppstå. NOTER TILL BOKSLUTET 36–37 — BOKSLUT 2012 99 Aktiebonussystemet 2011 Om de fastställda målen uppfylls kan företagets nyckelpersoner tilldelas B-aktier i Metsä Board Oyj. Systemet omfattar tre intjäningsperioder på tre år vardera: kalenderåren 2011–2013, 2012–2014 och 2013– 2015. Bonusen för intjäningsperioden besluts på basis av de uppfyllda målen efter varje intjäningsperiod före utgången av april. Bonus utbetalas dels som aktier och dels som kontant ersättning. Med kontantande- len täcker man skatter och skatteliknande avgifter med anledning av bonusen. Bonus utbetalas inte om personens anställningsförhållande upphör före utgången av intjäningsperioden. Personen måste dessutom behålla de intjänade aktierna i minst två år efter utgången av intjäningsperioden. Aktiebonussystemet 2011 Tagits i bruk enligt styrelsens beslut 15.12.2010 2011–2013 2012–2014 Totalt 2 347 500 3 130 000 5 477 500 4.4.2011/11.4.2012 11.4.2012 Grunddata Maximal aktiebonus, antal Beviljningsdag(ar) Intjäningsperiodens börjar, datum Intjäningsperioden slutar, datum Aktieinnehavsskyldighet, år Villkor för bonus Kriterier Rätt uppkommer senast, datum Frisläppande av aktier, datum Maximal giltighetstid, år Betalningsätt Återstående bindningstid, år Personer (31.12.2012) Realisationspris, euro 1.1.2011 1.1.2012 31.12.2013 31.12.2014 2 2 Anställningsavtal Anställningsavtal Soliditet, Soliditet, ROCE, EBIT ROCE, EBIT 30.4.2014 30.4.2015 1.1.2016 1.1.2017 5 5 Aktier och kontanter Aktier och kontanter 3 4 49 50 0 0 0 Beräkning av verkligt värde * Aktiekurs vid tilldelning, euro 3,09 1,90 Aktiens verkliga värde vid tilldelning, euro 2,73 1,83 Antagen utdelning, euro 0,12 0,02 Aktiekurs vid betalning / i slutet av perioden, euro 2,22 2,22 3 334 368 3 865 854 7 200 222 1 725 758 919 615 2 645 373 0 39 846 39 846 1 874 438 879 769 2 754 207 1 540 000 0 1 540 000 Verkligt värde vid bokslutstillfället, euro Inverkan på resultat och ekonomisk ställning Kostnad år 2012, aktiebaserade betalningar, euro Kostnad år 2012, aktiebaserade betalningar behandlat som eget kapital, euro Skuld från aktiebaserade betalningar i slutet av räkenskapsperioden, euro Antal 1.1.2012 ** Utestående i början av perioden Förändring under perioden Beviljade 33 333 1 515 000 1 548 333 Återförda 153 333 43 333 196 666 Tilldelade 0 0 0 Förverkade 0 0 0 Antal 31.12.2012 Utestående i slutet av perioden 1 420 000 1 471 667 2 891 667 Genomförbara i slutet av perioden 1 420 000 1 471 667 2 891 667 *Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen vid tidpunkten för premietilldelningen var marknadspriset för Metsä Boards B-aktie med avdrag för de uppskattade dividender som kommer att utbetalas före tilldelning. Vid beräkning av verkligt värde för kontantdelen uppskattas värdet varje rapporteringsdag fram till slutet av intjänandeperioden. Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen bokförs till ett belopp som baserar sig på bästa möjliga uppskattning om ersättningens storlek, till vilken rättighet antas uppstå. **Aktiebonussummorna i tabellen syftar på antalet aktier och kontantandelar som kan tilldelas inom ramen för aktiebonussystemet. I bonuset ingår dessutom en kapitalandel, med vilken man täcker skatter och skatteliknande avgifter. 100 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 36–37 Metsäliitto Management Oy Ledamöterna i koncernens ledningsgrupp har under år 2010 beviljats ett aktiebaserat belöningssystem, som förverkligats genom bolaget Metsäliitto Management Oy. Systemet trädde i kraft 10.8.2010 och det omfattar 6,8 miljoner B-aktier i Metsä Board. Aktieförvärven har finansierats med ledamöternas kapitalplaceringar om 3 850 000 euro av vilka koncernchef Kari Jordans andel är 1 000 000 euro, samt med ett lån om 15 400 000 euro beviljat av Metsäliitto Osuuskunta. Aktier om ett belopp på 5,0 miljoner euro har anskaffats åt Kari Jordan. Hela lånet från Metsäliitto Osuuskunta ska vara återbetalt senast den 31 mars 2014. Om systemets giltighetstid förlängs med ett år i sänder 2013, 2014, 2015 eller 2016 förlängs också lånets löptid i motsvarande grad. Metsäliitto Management har rätt att betala tillbaka lånet i förtid när som helst. Metsäliitto Management är skyldig att betala tillbaka lånet i förtid genom att sälja sina B-aktier i Metsä Board, ifall kursen för Metsä Boards B-aktie inte enbart tillfälligt överskrider den i systemet bestämda nivån. Systemets giltighetstid löper ut vid årsskiftet 2013–2014, då systemet avvecklas på ett sätt som fastställs senare. Systemet kan upplösas genom att fusionera bolaget i Metsä Board eller genom att sälja bolagets B-aktier i Metsä Board antingen till Metsäliitto, part utsedd av Metsäliitto eller till tredje part och upplösa bolaget, eller genom att sälja bolagets aktier till Metsäliitto. Systemet förlängs ett år i sänder om börskursen för Metsä Boards B-aktie i oktober–november 2013, 2014, 2015 eller 2016 understiger det medelpris som Metsäliitto Management betalat för sina B-aktier i Metsä Board. Under den tid systemet är i kraft, har överlåtelsen av de B-aktier som Metsäliitto Management äger i Metsä Board begränsats. Ledamötens ägarandel i Metsäliitto Management är i stort sett i kraft ända tills systemet upplöses. I Metsä Group behandlas systemet som ett aktiebelöningssystem betalbart med kontanter. En värdering sker varje rapporteringsdag på basen av det verkliga värdet på Metsä Boards B-aktie. Under åren 2012 och 2011 bokfördes inga kostnader i koncernresultatet hänförliga till Metsäliitto Managements aktieinnehavsprogram. 38.Transaktioner med närstående Till koncernens närstående hör moderföretaget samt dotter-, samriskoch intresseföretag. Till närstående räknas också ledamöterna i förvaltningsrådet, styrelsen och ledningsgruppen samt verkställande direktören och deras närstående familjemedlemmar. Nyckelpersoner som hör till koncernens ledning är ledamöterna i förvaltningsrådet, styrelsen samt ledningsgruppen inklusive koncernchefen. Arvoden som erlagts till ledningen presenteras i not 8 och not 37. Nyckelpersonerna inom ledningen har inte beviljats lån, borgensansvar eller övriga ansvarsförbindelser. Omsättningen av Metsäliitto Osuuskuntas virkesleveranser till koncernens dotterbolag år 2012 var 728,4 miljoner euro (708,1). Omsättningen till intresse- och samriskföretagen under år 2012 var 16,9 miljoner euro (11,9). Metsäliitto Osuuskunta äger 49,9 procent av intresseföretaget Finsilva Oyj, som handhar koncernens skogar. Finsilva säljer virke till Metsäliitto Osuuskunta och leveransernas omsättning år 2012 var 18,0 miljoner euro (17,7). Metsä Group Financial Services Oy, som samägs av Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board, fungerar som Metsä Groups interna bank. Räntorna baserar sig på marknadspriser. Metsäliitto Management Oy, vars hemort är Esbo, har grundats enbart för att administrera Metsäliitto Osuuskuntas aktiebelöningssystem. Metsäliitto Osuuskunta eller företag i vilka Metsäliitto har bestämmanderätt, har ingen ägarandel i bolaget. På basen av avtal har Metsäliitto Osuuskunta beslutanderätt i bolaget. Metsäliittos viktigaste dotterföretag presenteras i not 34. I not 35 presenteras joint venture-företagen. Affärstransaktionerna med intresseföretagen redovisas i not 16. NOTER TILL BOKSLUTET 37–38 — BOKSLUT 2012 101 39.Miljöposter 40.Händelser efter räkenskapsperioden I miljöutgifterna upptas enbart identifierbara tilläggskostnader, som kan förknippas med motarbetning eller lindring av miljöskador. Miljöutgifterna aktiveras i sådana fall då de kan förknippas med kommande miljöskyddsåtgärder och de i framtiden genererar ekonomisk nytta. I tabellen presenteras de miljöposter som upptagits i resultaträkningen samt de kostnader som har aktiverats till balansräkningen. I Alizay inleddes våren 2012 ett nyindustrialiseringsprojekt i samarbete med Metsä Board, personalens representanter och lokala myndigheter. Till följd av projektet sålde bolaget i januari 2013 fabriksområdet i Alizay med befintliga anläggningar och byggnader till det statliga företaget Conseil General de l’Eurelle för 22 miljoner euro. Efter räkenskapsperiodens slut utnämndes vicehäradshövding, juris kandidat Esa Kaikkonen, till branschdirektör för Metsä Wood från och med 5.2.2013. Kaikkonen har varit verksam som chefsjurist i Metsä Group sedan 2003 och medlem i ledningsgruppen sedan 2008. Han rapporterar till koncernchef Kari Jordan. Resultaträkning Milj. euro Material och förnödenheter 2012 2011 21,6 23,2 Personalkostnader Löner och arvoden 3,2 3,9 Lönebikostnader 1,6 2,0 17,0 Avskrivningar 13,1 Övriga rörelsekostnader 10,1 8,0 Totalt 49,5 54,0 2012 2011 317,2 459,5 Balansräkning Milj. euro Immateriella och materiella tillgångar Anskaffningsutgift 1.1. Ökningar Minskningar Ackumulerade avskrivningar 31.12. Bokvärde 31.12. 9,1 5,3 -19,6 -147,6 -184,1 -204,3 122,7 112,9 26,6 26,3 Avsättningar Miljöavsättningar Noter 2012 2011 Villkorliga miljöskulder (milj. euro) 1,4 1,7 Förbindelser för skötsel av miljö (milj. euro) 4,7 4,7 Utsläppshandel 1 140 1 184 Förverkligade utsläpp (1 000 t) 911 1 219 Försäljning av utsläppsrätter (milj. euro) 5,9 8,8 Innehav av utsläppsrätter (1 000 t) 102 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 39–40 Moderföretagets resultaträkning (Finländsk redovisningspraxis) Milj. euro Omsättning not 1.1–31.12.2012 1.1–31.12.2011 1 1 604,6 1 538,7 -1,8 2,9 Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning Tillverkning för eget bruk Övriga rörelseintäkter 2 0,4 0,4 147,1 62,1 -968,3 -972,7 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden Förändring av lager Köpta tjänster -14,9 8,1 -411,6 -378,8 -153,3 Personalkostnader 3 -154,8 Avskrivningar och nedskrivningar 4 -26,1 -27,3 Övriga rörelsekostnader 5 -79,4 -65,3 -1 655,2 -1 589,2 95,1 15,0 69,7 96,5 Rörelseresultat Finansiella intäkter och kostnader 6 Intäkter från andelar i företag inom samma koncern Intäkter från andelar i intresseföretag Intäkter från övriga placeringar bland bestående aktiva Övriga ränte- och finansiella intäkter Kursdifferenser 7 4,2 4,1 12,6 12,2 1,9 1,4 -3,7 -2,6 Nedskrivningar på placeringar -35,4 -31,2 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader -33,6 -32,5 15,6 47,9 110,7 62,9 Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster 8 Extraordinära intäkter 0,0 1,2 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 1,2 110,7 64,1 3,3 -0,2 0,0 0,0 113,9 63,8 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens Inkomstskatt Räkenskapsperiodens överskott 9 MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING — BOKSLUT 2012 103 Moderföretagets balansräkning Milj. euro not 31.12.2012 31.12.2011 AKTIVA not 31.12.2012 31.12.2011 PASSIVA Bestående aktiva Immateriella tillgångar Milj. euro Eget kapital 10 14 Andelskapital 200,7 198,3 515,8 486,9 Immateriella rättigheter 7,8 5,8 Tilläggsandelskapital A Goodwill 1,0 1,1 Tilläggsandelskapital B 75,9 61,8 Tilläggsandelskapital C 14,4 14,5 Övriga utgifter med lång verkningstid 1,8 1,7 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 7,7 3,6 Reservfond I 3,9 3,9 18,3 12,2 Reservfond II 56,0 52,9 Balanserade vinstmedel 528,8 506,0 Räkenskapsperiodens överskott 113,9 63,8 1 509,6 1 388,1 12,3 15,6 3,8 2,4 Materiella tillgångar 10 5,3 Mark- och vattenområden 5,2 Övriga fonder Byggnader och konstruktioner 41,1 39,4 Maskiner och inventarier 84,1 79,0 2,1 2,3 Ackumulerade bokslutsdispositioner 16,0 3,9 Avskrivningsdifferens 148,5 129,9 Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Avsättningar 11, 12 Andelar i företag inom samma koncern 1 553,4 Fordringar hos företag inom samma koncern Andelar i intresseföretag 1 658,6 1,9 128,7 26,5 31,1 2,0 2,2 1 583,8 1 820,5 1 750,5 1 962,6 Övriga aktier och andelar Främmande kapital 15 16, 17 Långfristigt Masskuldebrevslån 174,7 0,0 Lån av kreditinstitut 473,9 638,2 65,0 65,0 Erhållna förskott 1,7 0,9 Skulder till företag inom samma koncern 2,8 2,8 Rörliga aktiva Övriga skulder 0,0 0,2 Omsättningstillgångar Resultatregleringar Bestående aktiva totalt Material och förnödenheter 89,5 106,0 Färdiga produkter och varor under tillverkning 33,2 34,7 3,1 1,8 28,6 33,1 154,4 175,5 Övriga omsättningstillgångar Förskottsbetalningar Långfristiga fordringar 13 Pensionslån Kortfristigt 17,9 9,5 8,0 Erhållna förskott 3,4 6,4 Leverantörsskulder 57,7 33,8 45,1 62,1 18,9 1,8 Skulder till företag inom samma koncern Övriga fordringar 0,1 0,0 Skulder till intresseföretag 19,1 20,8 64,9 57,6 Fordringar hos företag inom samma koncern 13 434,5 112,1 1,0 0,2 Lånefordringar 0,4 0,5 Övriga fordringar 5,5 12,4 6,9 5,9 513,3 188,6 532,4 209,3 Resultatregleringar Fordringar totalt Kassa och banktillgodohavanden Rörliga aktiva totalt Aktiva totalt Övriga skulder Resultatregleringar Fordringar hos intresseföretag 80,3 1,7 767,0 386,6 2 517,5 2 349,2 104 BOKSLUT 2012 — MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING 707,1 35,0 1,5 Kundfordringar 0,0 719,2 Pensionslån 17,4 Kortfristiga fordringar 1,1 18 Lån av kreditinstitut Lånefordringar Fordringar hos koncernföretag 19 Främmande kapital totalt Passiva totalt 19 1,2 1,4 16,6 17,9 104,2 88,4 272,6 235,9 991,8 943,0 2 517,5 2 349,2 Moderföretagets finansieringsanalys Milj.euro 2012 2011 Kassaflöde från rörelsen Rörelseresultat Justeringar i rörelseresultatet 1) Erhållna räntor Betalda räntor 95,1 15,0 -54,1 26,4 14,4 13,5 -30,6 -26,2 73,9 100,7 Övriga finansiella poster, netto -7,4 -6,1 Betalda skatter 0,0 0,0 38,0 -64,9 129,1 58,5 Erhållen utdelning Förändring i rörelsekapital 2) Kassaflöde från investeringsverksamheten -192,0 -23,2 Investeringar i anläggningstillgångar -30,9 -17,2 Avyttring av aktier 339,0 0,0 1,6 2,9 Förvärv av aktier Avyttring av anläggningstillgångar Ökning/minskning i långfristiga fordringar Kassaflöde före finansiering 128,2 1,0 245,9 -36,5 375,1 22,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Ökning i långfristiga skulder Minskning i långfristiga skulder Kortfristiga skulder, ökning/minskning Kortfristiga räntebärande fordringar, ökning/minskning Betalda andelsräntor Ökning/minskning i eget kapital Förändring i likvida medel 207,8 168,0 -176,7 -166,8 -16,2 -26,0 -318,9 -5,8 -37,8 -35,4 45,4 41,8 -296,5 -24,1 78,6 -2,1 1,7 3,8 Förändring i likvida medel 78,5 -2,1 Likvida medel i slutet av perioden 80,3 1,7 26,1 27,3 -81,6 -0,2 Likvida medel i början av perioden 1) Justeringar i rörelseresultatet Avskrivningar och nedskrivningar Försäljningsvinster/-förluster från anläggningstillgångar Förändring i avsättningar Totalt 1,3 -0,7 -54,1 26,4 2) Förändring i rörelsekapital Omsättningstillgångar (ökning-/minskning+) 21,2 -10,5 Kortfristiga icke-räntebärande fordringar (ökning-/minskning+) -0,9 -20,3 Kortfristiga icke-räntebärande skulder (ökning+/minskning-) Totalt (ökning-/minskning+) 17,7 -34,1 38,0 -64,9 MODERFÖRETAGETS FINANSIERINGSANALYS — BOKSLUT 2012 105 Moderföretagets redovisningsprinciper Bokslutet i Metsäliitto Osuuskunta är uppgjort i enlighet med finländsk bokslutspraxis. Metsämannut Oy fusionerades i moderföretaget Metsäliitto Osuuskunta 31.3.2012 och Biokraft Oy 31.12.2012. Anläggningstillgångar och avskrivningar Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till ursprunglig anskaffningskostnad minskad med planenliga avskrivningar och nedvärderingar. Anläggningstillgångar avskrivs lineärt under sin sannolika ekonomiska livslängd enligt följande: Omsättning Vid beräkningen av omsättningen har indirekt skatt, rabatter och övriga korrektivposter avdragits. för byggnader och konstruktioner för maskiner och inventarier för övriga tillgångar 20–40 år 3–15 år 5–10 år Kursdifferenser Anskaffningskostnaderna för mark- och vattenområden avskrivs inte. Kursdifferenserna har bokförts bland finansposterna. Öppna och realiserade kursdifferenser som uppkommit i samband med säkring av försäljning bokförs direkt bland resultaträkningens finansposter. Leasing Leasingavgifterna betraktas som hyreskostnader. Affärstransaktioner i utländsk valuta Affärstransaktioner i utländsk valuta har bokförts till dagskurs. Samtliga fordringar och skulder i utländsk valuta vid bokslutstidpunkten har omräknats till euro enligt Europeiska centralbankens kurs på bokslutsdagen. Miljöutgifter Pensioner och ansvarsunderskott Extraordinära intäkter och kostnader Den lagstadgade pensionstryggheten sköts av pensionsförsäkringsbolag utanför Metsä Group. En del av tjänstemännen har utöver en lagstadgad pension rätt till tilläggspension antingen på basis av en försäkring, ett åtagande av pensionsstiftelsen Metsäliiton Toimenhaltijain Eläkesäätiö eller ett pensionsansvar som tillkommer företaget. Pensionspremierna har periodiserats att motsvara de prestationsrelaterade lönerna i bokslutet. Större rörelsefrämmande intäkts- och kostnadsposter, som t.ex. avyttring av affärsrörelse, redovisas som extraordinära poster. Skatteeffekten av dessa poster framgår ur noterna. Utgifter för forskning och utveckling Utgifterna för forskning och utveckling redovisas som kostnader för räkenskapsperioden. Miljöutgifterna inkluderar de specifikt identifierbara utgifter som orsakats av miljöåtgärder i avsikt att förhindra, åtgärda eller lindra skador på miljön. Bokslutsdispositioner I Finland kan i beskattningen avdrag från resultatet för räkenskapsperioden göras, förutsatt att motsvarande post även återfinns i bokföringen. Mest betydande är avskrivningsdifferensen på anläggningstillgångar, som redovisas som avskrivningsdifferens i balansen och som förändring av avskrivningsdifferens i resultaträkningen. Avsättningar Omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningskostnad eller till ett sannolikt lägre nettoförsäljningsvärde. Omsättningstillgångarna har periodiserats enligt FIFO- eller medelprisprincipen. 106 BOKSLUT 2012 — MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER Framtida åtaganden som sannolikt kan medföra utgifter och förluster har redovisats som kostnader vid respektive kostnadspost. I balansräkningen redovisas dessa poster som avsättningar då exakt belopp eller exakt tidpunkt inte kan förutses. I andra fall upptas posterna under resultatregleringar. Till dessa poster hör bl.a. pensionsansvar samt avyttrings- och saneringskostnader. Noter till moderföretagets bokslut 2012 2011 1 119,0 1 055,7 EU-länder 342,7 350,1 Revision Övriga länder 142,8 132,9 1 604,6 1 538,7 Milj. euro 1. Omsättning per marknadsområde Finland Totalt 2012 2011 KPMG PwC 0,1 0,3 Skattekonsultering 0,0 0,0 Övriga arvoden till revisionsbyråer 0,0 0,0 Totalt 0,1 0,4 Milj. euro 5. Övriga rörelsekostnader Huvudrevisorns arvoden 2. Övriga rörelseintäkter 1,7 1,7 Vinst på försålda anläggningstillgångar 81,3 0,6 Sålda tjänster 58,4 56,1 Hyresintäkter Övriga 5,7 3,7 Totalt 147,1 62,1 Vinst på försålda anläggningstillgångar år 2012 innehåller försäljningsvinst från aktier i Metsä Fibre Oy om 80,9 milj. euro. 97,1 Pensionskostnader Övriga lönebikostnader 6. Finansiella intäkter och kostnader Intäkter från bestående aktiva Utdelningar 69,7 96,5 Från intresseföretag 4,2 4,1 Från övriga 0,0 0,0 73,9 100,7 Från företag inom samma koncern 3. Personalkostnader och medelantal anställda Löner Som huvudrevisor fungerade år 2012 KPMG Oy Ab och år 2011 PricewaterhouseCoopers Oy. 95,2 Totalt 22,6 25,4 Ränteintäkter 35,1 32,6 154,8 153,3 Koncernchefen samt hans suppleant 1,3 3,1 Styrelsens medlemmar och suppleanter 0,4 0,4 Förvaltningsrådets medlemmar 0,2 0,2 Totalt 1,9 3,7 Totalt Löner och arvoden till högsta ledningen 12,6 12,2 Totalt 12,6 12,2 Intäkter från bestående aktiva 86,5 112,8 Från företag inom samma koncern Övriga ränte- och finansiella intäkter Ränteintäkter från företag inom samma koncern 1,4 1,0 Ränteintäkter från intresseföretag 0,0 0,0 Ränteintäkter från övriga Pensionsåtaganden för ledningen Totalt Moderföretagets VD har rätt att avgå med pension vid 60 års ålder. Vissa personer som hör till Metsäliittos ledning har rätt till en stadgeenlig tilläggspension då de går i pension vid 62 års ålder. Kursdifferenser Nedvärdering av placeringar I företagets tjänst var under perioden i medeltal Tjänstemän 1 201 Arbetstagare 1 556 1 589 Totalt 2 756 2 806 1 217 Immateriella rättigheter 2,5 2,3 Goodwill 0,1 0,0 Övriga aktiverade kostnader 0,4 0,5 Byggnader och konstruktioner 4,6 4,5 18,2 19,3 Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Planenliga avskrivningar totalt Förändring av avskrivningsdifferens Totalavskrivningar Räntekostnader till företag inom samma koncern Räntekostnader till övriga Totalt Planenliga avskrivningar 0,4 0,7 26,1 27,3 -3,3 0,2 22,8 27,5 0,4 1,4 -3,7 -2,6 -35,4 -31,2 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Finansiella kostnader till övriga 4. Avskrivningar och nedskrivningar 0,5 1,9 Finansiella intäkter och kostnader totalt -2,6 -3,7 -26,8 -25,3 -4,2 -3,5 -33,6 -32,5 15,6 47,9 Nedvärdering av placeringar innehåller år 2012 nedvärderingar om 35,4 miljoner euro (31,2) av bokföringsvärdet i utländska dotterbolag som hör till Metsäliitto Osuuskuntas Träproduktindustri. NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2012 107 2012 2011 Försäljningens kursdifferenser 0,1 0,2 Anskaffningsvärde 1.1. 8,5 9,3 Inköpens kursdifferenser 0,0 -0,1 Ökningar 0,4 0,1 Finansieringens kursdifferenser -3,7 -2,7 Minskningar -0,1 -1,0 Totalt -3,7 -2,6 Överföringar mellan posterna 0,1 0,2 Anskaffningsvärde 31.12. 8,9 8,5 -6,9 -7,4 Milj. euro 7. Kursdifferenser i resultaträkningen Milj. euro 2012 2011 Övriga aktiverade utgifter 8. Extraordinära poster Extraordinära intäkter Ackumulerade avskrivningar 1.1. Erhållna koncernbidrag Totalt 0,0 1,2 Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,0 1,2 9. Inkomstskatt Skatt för räkenskapsperioden 0,0 0,0 Skatt för tidigare räkenskapsperioder 0,0 0,0 Totalt 0,0 0,0 Skatt på ordinarie affärsverksamhet 0,0 0,3 Skatt på extraordinära poster 0,0 -0,3 Totalt 0,0 0,0 0,1 1,0 Avskrivningar under året -0,4 -0,5 Ackumulerade avskrivningar 31.12. -7,1 -6,9 Bokvärde 31.12. 1,8 1,7 Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12. 0,2 0,2 Anskaffningsvärde 1.1. 3,6 2,3 Ökningar 6,3 2,7 Minskningar 0,0 0,0 -2,2 -1,5 7,7 3,6 58,4 55,8 Pågående nyanläggningar Överföringar mellan posterna 10. Immateriella och materiella tillgångar Anskaffningsvärde 31.12. Immateriella tillgångar Anskaffningsvärde 1.1. 45,2 44,1 2,4 0,7 -1,3 -1,1 2,1 1,5 48,4 45,2 Ökningar Minskningar Överföringar mellan posterna Anskaffningsvärde 31.12. Immateriella tillgångar totalt Anskaffningsvärde 1.1. Ökningar Minskningar Överföringar mellan posterna Anskaffningsvärde 31.12. Ackumulerade avskrivningar 1.1. -39,4 1,1 -2,5 -2,3 -40,6 -39,4 7,8 5,8 Avskrivningar under året Ackumulerade avskrivningar 31.12. Bokvärde 31.12. Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12. 0,4 4,5 -1,5 -2,1 0,0 0,3 66,0 58,4 -46,3 -45,5 -38,2 1,3 Ackumulerad avskrivning på minskningar 9,1 Ackumulerade avskrivningar 1.1. 1,4 2,1 -3,0 -2,8 Ackumulerade avskrivningar 31.12. -47,8 -46,3 Bokvärde 31.12. 18,2 12,2 0,6 0,7 Ackumulerad avskrivning på minskningar Avskrivningar under året 0,5 Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12. Goodwill Anskaffningsvärde 1.1. 1,1 0,0 Mark- och vattenområden Ökningar 0,0 1,1 Anskaffningsvärde 1.1. 5,9 5,3 Minskningar 0,0 0,0 Ökningar 0,0 0,3 Överföringar mellan posterna 0,0 0,0 Minskningar 0,0 0,0 Anskaffningsvärde 31.12. 1,1 1,1 Överföringar mellan posterna 0,0 0,3 Anskaffningsvärde 31.12. 5,9 5,9 Ackumulerade avskrivningar 1.1. 0,0 0,0 0,0 0,0 Ackumulerade avskrivningar 1.1. -0,6 -0,6 Avskrivningar under året -0,1 0,0 Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,0 0,0 Ackumulerade avskrivningar 31.12. -0,1 0,0 Avskrivningar under året 0,0 0,0 1,0 1,1 Ackumulerade avskrivningar 31.12. -0,6 -0,6 5,3 5,2 Ackumulerad avskrivning på minskningar Bokvärde 31.12. Bokvärde 31.12. 108 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT Milj. euro 2012 2011 120,8 122,1 9,8 0,7 -1,5 -3,0 Byggnader och konstruktioner Anskaffningsvärde 1.1. Ökningar Minskningar 0,1 0,9 129,1 120,8 Ackumulerade avskrivningar 1.1. Anskaffningsvärde 1.1. Ökningar Minskningar Överföringar mellan posterna Anskaffningsvärde 31.12. -81,3 -79,8 Ackumulerad avskrivning på minskningar -2,2 2,9 Avskrivningar under året -4,6 -4,5 -88,1 -81,3 41,1 39,4 Bokvärde 31.12. -3,9 -2,8 Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12. 395,4 400,0 41,3 10,9 -10,9 -19,0 1,5 3,5 427,2 395,4 Ackumulerade avskrivningar 31.12. Bokvärde 31.12. Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12. Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 1.1. Ökningar Minskningar Överföringar mellan posterna Anskaffningsvärde 31.12. Ackumulerade avskrivningar 1.1. Ackumulerad avskrivning på minskningar Avskrivningar under året Ackumulerade avskrivningar 31.12. Bokvärde 31.12. 2011 544,1 553,6 64,9 12,8 -12,5 -22,0 0,0 -0,3 596,6 544,1 -414,2 -409,1 Ackumulerad avskrivning på minskningar -10,8 19,4 Avskrivningar under året -23,2 -24,5 -448,1 -414,2 148,5 129,9 11,8 14,9 1 658,6 1 667,7 Ackumulerade avskrivningar 31.12. 11. Placeringar, aktier Andelar i företag inom samma koncern Anskaffningsvärde 1.1. Ökningar 192,0 22,4 Minskningar -297,2 -31,6 Överföringar mellan posterna Anskaffningsvärde 31.12. Ackumulerade avskrivningar 1.1. 2012 Materiella tillgångar totalt Anskaffningsvärde 31.12. Överföringar mellan posterna Milj. euro -316,4 0,0 0,0 1 553,4 1 658,6 31,1 30,3 0,0 0,8 -4,6 0,0 -313,5 -8,6 16,5 -18,2 -19,3 -343,2 -316,4 84,1 79,0 Andelar i intresseföretag Anskaffningsvärde 1.1. Ökningar Minskningar Överföringar mellan posterna 0,0 0,0 26,5 31,1 15,5 17,5 18,2 18,0 Anskaffningsvärde 1.1. 2,2 2,2 Ökningar 0,1 0,1 Ökningar 0,0 0,0 Minskningar 0,0 0,0 Minskningar -0,2 0,0 Överföringar mellan posterna 0,0 0,0 Överföringar mellan posterna 0,0 0,0 18,3 18,2 Anskaffningsvärde 31.12. 2,1 2,2 -15,8 -15,2 0,0 0,0 1 691,8 1 700,2 -0,4 -0,7 -16,2 -15,8 2,1 2,3 Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12. Övriga materiella tillgångar Anskaffningsvärde 1.1. Anskaffningsvärde 31.12. Ackumulerade avskrivningar 1.1. Ackumulerad avskrivning på minskningar Avskrivningar under året Ackumulerade avskrivningar 31.12. Bokvärde 31.12. Anskaffningsvärde 31.12. Övriga aktier och andelar Placeringar, aktier totalt Anskaffningsvärde 1.1. Ökningar Minskningar Överföringar mellan posterna Anskaffningsvärde 31.12. Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12. 0,1 0,1 3,9 8,2 13,7 0,7 192,0 23,2 -301,9 -31,6 0,0 0,0 1 581,9 1 691,8 Pågående nyanläggningar Anskaffningsvärde 1.1. Ökningar 0,0 0,0 Överföringar mellan posterna -1,6 -5,0 Anskaffningsvärde 31.12. 16,0 3,9 Minskningar NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2012 109 Milj. euro 2012 2011 Placeringar, fordringar Milj. euro 2012 2011 19,0 20,8 13. Fordringar Långfristiga fordringar Fordringar hos företag inom samma koncern Anskaffningsvärde 1.1. Lånefordringar 128,7 128,7 1,9 0,0 Ökningar Minskningar -128,7 0,0 1,9 128,7 Anskaffningsvärde 31.12. Övriga fordringar Anskaffningsvärde 1.1. 0,0 3,1 Ökningar 0,0 0,0 Minskningar 0,0 -3,1 Anskaffningsvärde 31.12. 0,0 0,0 128,7 131,7 Placeringar, fordringar totalt Anskaffningsvärde 1.1. 1,9 0,0 -128,7 -3,1 1,9 128,7 Ökningar Minskningar Anskaffningsvärde 31.12. Placeringar, fordringar Kapitallån, givna 1,9 0,0 Övriga lånefordringar 0,0 128,7 Placeringar, fordringar totalt 31.12. 1,9 128,7 12. Marknadsvärde av placeringar i bestående aktiva Övriga fordringar Totalt 0,1 0,0 19,1 20,8 De långfristiga lånefordringarna innehåller år 2012 en räntebärande fordran om 16,4 miljoner euro (15,9) från Metsäliitto Management Oy. Företagets förmåga att svara för förpliktelsen är beroende av kursutvecklingen för Metsä Board Oyjs B-aktie. Metsäliitto anser, att Metsäliitto Managements aktier i framtiden kommer att generera en tillräcklig avkastning för att täcka låneförpliktelsen. Inga lån har beviljats åt verkställande direktören, medlemmar i förvaltningsrådet, medlemmar i styrelsen eller deras suppleanter eller därmed jämförbara organ. Borgenansvar eller övriga förbindelser har heller inte givits. Kortfristiga fordringar Fordringar hos företag inom samma koncern Kundfordringar 80,4 Lånefordringar 339,3 14,5 14,8 14,1 434,5 112,1 Kundfordringar 0,9 0,2 Lånefordringar 0,1 0,0 1,0 0,2 57,6 Resultatregleringar Totalt 83,4 Fordringar hos intresseföretag Totalt Övriga fordringar Börsnoterade aktier Bokvärde 526,1 521,3 Kundfordringar 64,9 Marknadsvärde 293,2 177,1 Lånefordringar 0,4 0,5 Differens 233,0 344,2 Övriga fordringar 5,5 12,4 Av differensen mellan bokvärdet och marknadsvärdet i de börsnoterade aktierna härstammar 233,0 miljoner euro från aktierna i Metsä Board Oyj. Metsäliitto anser, att de sannolika genererade inkomsterna i framtiden kommer att överstiga aktiernas bokvärde. 6,9 5,9 77,7 76,3 532,4 209,3 Räntor 0,1 0,0 Försäkringar 0,5 0,4 Övriga resultatregleringar 6,3 5,5 Totalt 6,9 5,9 Resultatregleringar Totalt Fordringar totalt Kortfristiga resultatregleringar 110 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT 2012 2011 198,3 194,5 Betalda andelsavgifter 4,1 5,1 1.1. 1,8 1,4 Överfört från räntor 1,8 2,0 Ökning 1,0 0,6 -0,6 -0,2 2,2 1,8 Milj. euro 14. Eget kapital Andelskapital 1.1. Återbetalda andelar *) Andelskapital 31.12. 2012 Milj. euro 2011 15. Avsättningar Arbetslöshetspension -3,6 -3,2 200,7 198,3 31.12. Pensionsstiftelsens underskott Minskning 486,9 463,2 Betalda tilläggsandelar 22,4 15,7 1.1. 0,5 1,1 Överfört från räntor 22,7 20,2 Ökning 0,4 0,0 Minskning 0,0 -0,7 31.12. 0,9 0,5 0,6 A-tilläggsandelskapital 1.1. Återbetalda tilläggsandelar **) A-tilläggsandelskapital 31.12. -16,2 -12,2 515,8 486,9 B-tilläggsandelskapital 1.1. 61,8 47,5 Övriga avsättningar Betalda tilläggsandelar 15,6 16,2 1.1. 0,2 Återbetalda tilläggsandelar -1,4 -2,0 Ökning 0,7 0,0 B-tilläggsandelskapital 31.12. 75,9 61,8 Minskning -0,1 -0,4 0,7 0,2 C-tilläggsandelskapital 1.1. 14,5 14,5 31.12. 0,0 0,0 Avsättningar totalt -0,1 0,0 1.1. 2,4 3,1 14,4 14,5 Ökning 2,1 0,6 -0,8 -1,3 Reservfond I 1.1. 3,9 3,9 3,8 2,4 Reservfond I 31.12. 3,9 3,9 52,9 51,5 Långfristigt 3,2 1,4 Räntefritt 56,0 52,9 Betalda tilläggsandelar Återbetalda tilläggsandelar C-tilläggsandelskapital 31.12. Minskning 31.12. 16. Främmande kapital Reservfond II 1.1. Överfört från föregående års överskott Reservfond II 31.12. Räntebärande Totalt Överskott 1.1. Betalda andelsräntor Överfört till reservfond II Räkenskapsperiodens överskott Överskott 31.12. Eget kapital totalt 569,8 542,7 Kortfristigt -37,8 -35,4 Räntefritt -3,2 -1,4 113,9 63,8 642,7 569,8 1 509,6 1 388,1 Räntebärande Totalt 5,6 4,0 713,6 703,2 719,2 707,1 228,2 209,7 44,5 26,2 272,6 235,9 *) Utestående andelsavgifter Tecknat andelskapital 259,2 258,0 Betalda andelsavgifter -200,7 -197,7 58,5 60,3 Utestående andelsavgifter **) Av tilläggsandelskapitalet förfaller 1.7.2013 till återbetalning 28,7 miljoner euro. 17. Långfristiga lån och avbetalningsplan Skulder till företag inom samma koncern Massskulde brevslån Lån av kreditinstitut Pensionslån Övriga lån 2013 0,0 0,0 34,7 9,5 0,0 44,2 2014 0,0 0,0 240,5 0,0 0,0 240,5 2015 0,0 0,0 159,1 0,0 0,0 159,1 2016 0,0 0,0 34,1 65,0 0,0 99,1 2017 0,0 174,7 29,3 0,0 0,0 204,0 2018– 0,0 0,0 10,9 0,0 0,0 10,9 Totalt vid årets slut 0,0 174,7 508,6 74,5 0,0 757,8 Milj. euro Totalt NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2012 111 2012 2011 35,0 17,9 Pensionslån 9,5 8,0 Erhållna förskott 3,4 6,4 57,7 33,8 Milj. euro 18. Kortfristigt främmande kapital Lån av kreditinstitut Leverantörsskulder Skulder till företag inom samma koncern 36,4 53,5 Leverantörsskulder 8,7 4,1 Övriga skulder 0,0 0,3 Resultatregleringar 0,0 4,1 1,2 1,4 Erhållna förskott Skulder till intresseföretag Leverantörsskulder Skulder till övriga 16,6 17,9 104,2 88,4 272,6 235,9 Övriga skulder Resultatregleringar Kortfristigt främmande kapital totalt 19. Resultatregleringar Kortfristiga Räntor 4,4 5,2 Pensionsförsäkringar 2,0 2,1 23,2 Periodiserade personalkostnader 24,9 Periodiserade inköp 59,3 47,1 Övriga resultatregleringar 13,5 10,9 104,2 88,4 Totalt 112 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT 20. Ansvarsförbindelser I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto Osuuskunta och två andra skogsindustriföretag som en följd av otil�låtet prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto känner till, är totalt cirka 236 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 87 miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto. I de nämnda talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt. Metsäliitto anser att skadeståndsanspråken är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. I november 2012 inledde UPM-Kymmene Abp ett skiljemannaförfarande, enligt vilket UPM kräver Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board preliminärt för ett solidariskt skadestånd på 58,5 miljoner euro och sekundärt för en solidarisk återbetalning av en påstådd obehörig vinst på 58,5 miljoner euro. Kravet bygger på ett påstått brott mot en medförsäljningsklausul enligt det ägaravtal som Metsä Fibre undertecknade 2009. Metsäliitto bestrider kravet som ogrundat och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. Under de senaste 12 månaderna har det inte förekommit några andra sådana förvaltningsförfaranden, rättegångar eller skiljeförfaranden som kan ha eller har haft väsentlig inverkan på Metsäliittos ekonomiska ställning. Metsäliitto har heller ingen kännedom om att sådana förfaranden eller rättegångar skulle ha anhängiggjorts. 2012 Milj. euro 2011 2011 Löner och arvoden 0,7 0,5 Lönebikostnader 0,3 0,3 Avskrivningar 0,4 0,5 Övriga rörelsekostnader 1,4 1,2 Totalt 2,9 2,5 6,1 4,9 21. Miljöposter Inteckningar för egna lån Ställda panter för lån Personalkostnader Lån från kreditinstitut Pensionslån Ställda panter 260,0 260,0 65,0 65,0 292,8 278,6 För företag inom samma koncern Panter 13,4 13,4 Borgensansvar 12,0 20,2 2,2 2,2 Materiella tillgångar För övriga Borgensansvar Anskaffninsvärde 1.1. 0,3 1,1 Minskningar -1,7 0,0 Ackumulerade avskrivningar -3,1 -4,3 1,6 1,8 0,1 0,1 Ökningar Övriga egna förbindelser 30,0 50,0 8,2 7,2 21,7 29,0 Panter 306,1 292,0 Borgen 14,2 22,5 Övriga ansvarsförbindelser 30,0 50,0 Leasingansvar 29,9 36,2 380,2 400,6 Övriga ansvarsförbindelser Leasingansvar För nästa år För därpå följande år Bokvärde 31.12. Avsättningar Totalt Totalt Milj. euro Ansvar på grund av derivatkontrakt 2012 Milj. euro Bruttobelopp 2012 Öppna kontrakt, verkligt värde Bruttobelopp 2011 Öppna kontrakt, verkligt värde 435,0 -11,4 185,0 -7,8 Miljöavsättningar I miljöutgifterna upptas enbart identifierbara tilläggskostnader, som kan förknippas med motarbetning eller lindring av miljöskador. Miljöutgifterna aktiveras i sådana fall då de kan förknippas med kommande miljöskyddsåtgärder och de i framtiden genererar ekonomisk nytta. Räntederivat Ränteswapkontrakt Valutaderivat Terminkontrakt 119,5 0,8 128,7 -3,8 Optionkontrakt 2,5 0,0 0,0 0,0 556,9 -10,6 313,7 -11,7 Derivatkontrakt totalt NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2012 113 Moderföretagets aktieinnehav 31.12.2012 Dotterföretag Koncernens ägande, % Ägarandel, % Asunto Oy Tapiolan Jalava Finland 48,98 872 Asunto Oy Tapiolan Pyökki Finland 48,98 872 Asunto Oy Tapiolan Saarni Finland 48,98 872 Asunto Oy Tapiolan Tammi Finland 48,98 872 Storbritannien 100,00 2 350 Burt Boulton and Haywood Ltd Financière Finnforest S.A.S. Frankrike 100,00 Polen 100,00 Finnforest Slovensko s.r.o. Slovakien 100,00 Finnforest UK Holdings Ltd Storbritannien 100,00 Finnforest Polska Sp. z.o.o. Finnforest Österreich GesmbH Antal aktier Bokvärde 1 000 euro Land 405 000 4 600 0 0 43 200 000 53 458 15 018 Österrike 100,00 Kiinteistö Oy Metsätapiola Finland 48,98 30 432 Kiinteistö Oy Metsätapiolan Pysäköinti Finland 48,92 159 Kiinteistö Oy Tapiolan Jalopuupysäköinti Finland 48,98 Kirkniemen Kartano Oy Finland 100,00 57 100 Kumpuniemen Voima Oy Finland 53,97 34 462 Lettland 100,00 670 3 259 Italien 100,00 Finland 40,28 42,49 60,78 Metsa Forest Latvia SIA Metsa Wood Italia S.r.l. Metsä Board Oyj * 0 118 243 6 035 1 0 132 173 295 526 139 Metsä Fibre Oy Finland 50,20 38 211 721 058 Metsä Forest Eesti AS Estland 100,00 150 000 1 146 Metsä Forest Sverige AB Sverige 100,00 5 000 703 Metsä Group Financial Services Oy Finland 49,00 24 500 4 944 Metsä Group Services Sp. z.o.o. Metsä Tissue Oyj Metsä Wood CZ s.r.o. 70,67 Polen 100,00 100 1 442 Finland 76,62 6 986 571 156 548 Tjeckien 100,00 5 000 Tyskland 100,00 35 821 Metsä Wood Eesti AS Estland 100,00 100 000 Metsä Wood Holdings Oy Finland 100,00 1 000 Metsä Wood Holland B.V. Holland 100,00 Metsä Wood Hungary Kft. Ungern 100,00 Metsä Wood Ibérica S.L.U. Spanien 50,00 Metsä Wood Schweiz AG Schweiz Metsä Wood Deutschland GmbH Metsä Wood USA Inc. Metsäliitto France S.A. Mittaportti Oy 1 056 446 100,00 200 750 USA 100,00 500 000 316 Frankrike 100,00 100 000 100 1 000 8 Finland 33,33 Ryssland 100,00 OOO Metsa Forest Podporozhye Ryssland 100,00 OOO Metsa Forest St. Petersburg Ryssland 100,00 Finland 20,00 Dotterföretagsaktier totalt *) Moderföretagets andel av rösterna 61,01 %, koncernens sammanlagda andel 61,72 % 114 BOKSLUT 2012 — MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2012 9 643 250 OOO Finnforest Petersburg Äänevoima Oy 651 100,00 53,61 3 0 4 579 39,12 100 981 2 000 000 2 000 1 553 373 Intresseföretag Land Ägarandel, % Koncernens ägande, % Antal aktier Bokvärde 1 000 euro 14 439 Finsilva Oyj Finland 49,90 48 128 550 Hartolan Kuningaslämpö Oy Finland 50,00 300 76 Lohjan Biolämpö Oy Finland 46,00 782 000 782 Metsäteho Oy Finland 24,00 40 67 Perkaus Oy Finland 33,33 2 500 6 Punkaharjun Lämpö Oy Finland 20,00 6 10 Punkavoima Oy Finland 34,67 9 292 929 Suomen Metsäsijoitus Oy Finland 25,00 7 500 4 011 Ryssland 44,19 ZAO HC Vologodskiye Lesopromyshlenniki 6 164 Intresseföretagsaktier totalt Övriga aktier och andelar Finnforest Nippon 26 485 Land Ägarandel, % Koncernens ägande, % Antal aktier Bokvärde 1 000 euro 120 Japan 10,00 20 Finnish Wood Research Oy Finland 25,00 60 60 Finnish Bioeconomy Cluster FIBIC Oy Finland 5,00 150 150 Misawa Homes of Finland Finland Bostads- och fastighetsbolag Golf-aktier 400 67 1 373 194 Telefonaktier och -andelar 31 Övriga aktier och andelar 36 Övriga aktier och andelar totalt 2 031 MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2012 — BOKSLUT 2012 115 Förvaltningsrådets utlåtande Förvaltningsrådet har tagit del av Metsäliitto Osuuskuntas bokslut för år 2012 och koncernbokslutet för Metsä Group uppgjort i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), samt godkänner att de föreläggs revisorerna och fullmäktiges ordinarie stämma. Eftersom C-tilläggsandelarna konverterats till B-tilläggsandelar i enlighet med teckningsvillkoren för C-tilläggsandelarna efter datumet för styrelsens förslag, har förvaltningsrådet avvikit från förslaget och beslutat följande angående disposition av överskottet: Förslag till vinstdisposition för 2012 Euro Till fullmäktiges förfogande står räkenskapsperiodens överskott 113 942 303,24 balanserade vinstmedel från tidigare år 528 801 622,16 sammanlagt 642 743 925,40 Förvaltningsrådet föreslår, att till reservfond II överförs i enlighet med § 13 1 mom. i stadgarna 5 697 115,16 samt dessutom 4,84 5 697 120,00 andelsränta betalas 5,5 % på inbetalt andelskapital 10 963 644,53 5,0 % på inbetalt tilläggsandelskapital A 25 065 166,70 4,5 % på inbetalt tilläggsandelskapital B *) 3 655 609,50 39 684 420,73 bland balanserade vinstmedel lämnas 597 362 384,67 sammanlagt 642 743 925,40 *) inkluderar räntorna för tilläggsandelskapital C Om fullmäktige godkänner förslaget ovan, är andelslagets eget kapital följande: Andelskapital 200 709 452,91 Tilläggsandelskapital A 515 780 505,98 Tilläggsandelskapital B 90 357 415,43 Reservfond I 3 939 904,28 Reservfond II 61 739 550,00 Balanserad vinst 597 362 384,67 Eget kapital sammanlagt 1 469 889 213,27 Av förvaltningsrådets medlemmar är följande i tur att avgå: Ilkka Juusela, Antti Jäärni, Petri Kuutti, Timo Kässi, Jukka Lappalainen, Jussi Linnarata, Mårten Malmström, Antti-Jussi Mikkola, Mikko Tolonen och Jukka Vanhatalo. Esbo, den 25 mars 2013 För förvaltningsrådet Hannu Järvinen Förvaltningsrådets ordförande 116 BOKSLUT 2012 — FÖRVALTNINGSRÅDETS UTLÅTANDE Miika Arola Förvaltningsrådets sekreterare översättning REVISIONSBERÄTTELSE Till medlemmarna i Metsäliitto Osuuskunta Vi har reviderat Metsäliitto Osuuskunta benämnda andelslagets bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2012. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaflöden och noter till bokslutet samt moderandelslagets balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att koncernbok slutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och för att bokslutet och verksamhetsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt. Revisorns skyldigheter Vår skyldighet är att uttala oss om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhets berättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet eller verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida medlemmarna i moderandelslagets förvaltningsråd eller styrelse eller verkställande direktören har gjort sig skyldiga till en handling eller försummelse som kan medföra skadeståndsskyldighet gentemot bolaget, eller brutit mot lagen om andelslag eller andelslagets stadgar. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i andelslagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt uttalande. Uttalande om koncernbokslutet Enligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet och kassaflöden i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU. Uttalande om bokslutet och verksamhetsberättelsen Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av koncernens och moderandelslagets verksamhet samt om deras ekonomiska ställning i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria. Övriga uttalanden Vi förordar fastställande av bokslutet och koncernbokslutet. Styrelsens förslag till disposition av det överskott som balansräkningen utvisar beaktar bestämmelserna i lagen om andelslag. Vi förordar beviljandet av ansvarsfrihet för medlemmarna i moderandelslagets förvaltningsråd och styrelseledamöterna samt verkställande direktören för den av oss granskade räkenskapsperioden. Esbo, den 25 mars 2013 KPMG Oy Ab Raija-Leena Hankonen CGR REVISIONSBERÄTTELSE — BOKSLUT 2012 117 Kvartalsjämförelser Milj. euro Resultaträkning Hela året Per kvartal 2012 2011 IV/2012 III/2012 II/2012 I/2012 IV/2011 III/2011 II/2011 I/2011 1 515,4 1 476,2 375,6 350,8 384,9 404,1 355,0 904,2 939,3 216,0 217,0 249,4 221,8 219,7 351,7 393,4 376,1 217,8 264,1 Massaindustri 1 273,9 1 301,3 321,4 326,6 300,4 325,5 290,4 237,7 332,4 338,6 339,8 Kartong- och pappersindustri 2 107,6 2 485,3 508,5 532,2 522,3 544,6 Mjuk- och matlagningspapper 981,5 971,5 254,1 248,5 235,4 243,5 524,4 615,7 660,4 684,9 246,3 246,7 237,2 3,3 3,1 0,6 1,0 0,8 0,9 241,3 0,6 0,8 0,9 -1 784,9 -1 830,9 -448,1 -434,0 -446,2 0,9 -456,5 -413,6 -448,5 -491,5 -477,3 5 001,0 5 345,8 1 228,0 1 242,2 1 246,9 1 284,0 1 222,7 1 316,7 1 403,1 1 403,4 Virkesanskaffning 20,2 24,5 7,0 1,9 5,3 6,0 6,7 3,3 7,0 7,5 Träproduktindustri 16,6 2,9 1,1 -0,8 12,1 4,2 -9,3 -1,3 8,4 5,2 Omsättning per segment Virkesanskaffning Träproduktindustri Övrig verksamhet Elimineringar Omsättning Rörelseresultat per segment Massaindustri 150,4 262,6 30,7 40,3 34,6 44,8 20,2 61,9 85,0 95,7 Kartong- och pappersindustri 219,8 -214,1 40,4 22,6 161,1 -4,4 -215,3 -12,4 -32,8 46,4 Mjuk- och matlagningspapper 32,8 20,3 5,8 10,9 6,6 9,5 3,7 6,7 3,3 6,5 Övrig verksamhet 67,7 -4,2 -4,1 -5,2 78,7 -1,7 -2,3 2,0 -2,1 -1,8 Elimineringar -270,0 -62,8 -4,0 -14,0 -237,5 -14,6 -4,0 -15,6 -17,2 -26,1 Rörelseresultat 237,5 29,2 77,0 55,7 61,0 43,8 -200,1 44,5 51,5 133,4 130,0 251,7 314,5 70,8 66,6 62,6 51,7 3,1 62,7 118,7 -"-, i % av omsättningen 5,0 5,9 5,8 5,4 5,0 4,0 0,2 4,8 8,5 9,3 Resultatandelar i intresseföretag 4,8 4,2 -0,3 1,1 4,9 -1,0 -1,1 2,4 2,7 0,1 Kursdifferenser 2,4 2,3 1,1 1,7 -1,7 1,3 0,5 1,4 1,2 -0,7 -110,2 -133,4 -28,8 -34,0 -13,3 -34,1 -27,3 -31,0 -31,5 -43,6 134,5 -97,7 48,9 24,6 50,9 10,1 -228,0 17,3 23,9 89,1 -31,8 -58,9 2,1 -8,6 -16,8 -8,5 21,7 -20,9 -33,3 -26,5 Periodens resultat 102,6 -156,6 51,0 16,0 34,1 1,6 -206,2 -3,6 -9,4 62,7 Rörelsereslutat exkl. engångsposter 2012 2011 IV/2012 III/2012 II/2012 I/2012 IV/2011 III/2011 II/2011 I/2011 Virkesanskaffning 20,2 24,5 7,0 1,9 5,3 6,0 6,7 3,3 7,0 7,5 Träproduktindustri 18,9 11,9 2,1 0,5 12,1 4,2 0,1 -1,5 8,1 5,2 -"-, exklusive engångsposter Övriga finansiella intäkter och kostnader Resultat före skatt Inkomstskatt 148,1 266,6 30,7 40,3 34,6 42,5 20,2 61,9 89,0 95,7 Kartong- och pappersindustri 73,6 59,4 24,6 24,7 19,0 5,3 -21,1 5,9 31,6 43,1 Mjuk- och matlagningspapper 39,6 20,3 12,6 11,0 6,6 9,5 3,7 6,7 3,3 6,5 Övrig verksamhet -5,9 -4,2 -3,7 1,7 -2,2 -1,7 -2,3 2,0 -2,1 -1,8 Massaindustri -42,7 -64,0 -2,5 -13,4 -12,8 -14,0 -4,3 -15,6 -18,1 -26,1 Totalt 251,7 314,5 70,8 66,6 62,6 51,7 3,1 62,7 118,7 130,0 Nyckeltal 2012 2011 IV/2012 III/2012 II/2012 I/2012 IV/2011 III/2011 II/2011 I/2011 Soliditet, % 35,4 28,3 35,4 34,4 33,8 28,5 28,3 31,0 30,9 30,4 84 131 84 89 94 132 131 113 121 112 1 590 1 953 1 590 1 648 1 705 1 993 1 953 1 895 2 051 1 933 6,6 1,1 7,9 5,9 7,1 4,7 -20,6 4,9 5,5 13,2 7,0 8,5 7,3 7,0 7,3 5,5 0,7 6,7 12,5 12,8 6,1 -9,9 10,9 3,5 8,2 0,4 -51,9 -0,9 -2,2 14,7 6,9 8,6 9,6 5,9 8,6 2,5 0,1 3,4 14,5 13,9 Elimineringar Nettoskuldsättningsgrad, % Räntebärande nettoskuld, milj. euro Avkastning på sysselsatt kapital, % - " -, exklusive engångsposter Avkastning på eget kapital, % - " -, exklusive engångsposter 118 KVARTALSJÄMFÖRELSER Fem år i siffror Milj. euro 2012 2011 2010 2009 2008 Omsättning 5 001 5 346 5 377 4 837 6 434 Rörelseresultat 237 29 497 -169 2 - "-, exkl. poster av engångskaraktär 252 314 547 -75 45 Resultat före skatt 134 -98 345 -329 -233 Räkenskapsperiodens resultat 103 -157 214 -342 -511 3 354 3 410 3 534 3 697 4 252 Långfristiga tillgångar 725 781 798 669 943 1 258 1 107 1 340 1 364 1 704 Summa tillgångar 5 337 5 298 5 672 5 730 6 899 Eget kapital 1 388 1 135 1 154 927 1 104 500 360 524 471 682 Långfristiga skulder 1 667 2 417 2 534 2 689 3 449 Kortfristiga skulder 1 782 1 386 1 460 1 643 1 664 Summa eget kapital och skulder 5 337 5 298 5 672 5 730 6 899 Avkastning på sysselsatt kapital, % 6,6 1,1 11,8 -3,3 0,5 - "-, exkl. poster av engångskaraktär 7,0 8,5 13,4 -1,4 1,3 Avkastning på eget kapital, % 6,1 -9,9 13,9 -20,0 -8,4 6,9 8,6 18,2 -13,4 -6,4 35,4 28,3 29,7 24,5 26,0 Omsättningstillgångar Övriga kortfristiga tillgångar Innehav utan bestämmande inflytande - "-, exkl. poster av engångskaraktär Soliditet, % 84 131 116 157 149 112 153 143 199 198 2 119 2 293 2 398 2 778 3 545 529 339 459 575 879 1 590 1 953 1 939 2 203 2 666 204 227 138 152 268 4,1 4,2 2,6 3,1 4,2 Medelantal anställda *) 11 986 13 046 13 168 14 534 17 538 Anställda i slutet av året 11 447 12 525 12 820 13 592 16 729 5 414 5 660 5 734 5 575 6 889 Nettoskuldsättningsgrad, % Skuldsättningsgrad, % Räntebärande främmande kapital Räntebärande finansieringstillgångar Räntebärande nettoskuld Investeringar i anläggningstillgångar Investeringar, %/oms. - av vilka i Finland *) Personalantalet är presenterat som FTE (Full Time Equivalent) förutom år 2008, som är presenterat som NOE (Number of Employees). Formler för beräkning av nyckeltal Resultat före skatt + räntekostnader, nettokursdifferenser och övriga finansiella kostnader Avkastning på sysselsatt kapital (%) ROCE = Avkastning på eget kapital (%) = Soliditet (%) = Nettoskuldsättningsgrad (%) = Skuldsättningsgrad (%) = Räntebärande nettoskuld = Räntebärande skulder – likvida medel och räntebärande fordringar Balansomslutning – räntefria skulder (årsmedeltal) Resultat före skatt – inkomstskatt Eget kapital + innehav utan bestämmande inflytande (årsmedeltal) Eget kapital + innehav utan bestämmande inflytande Balansomslutning – erhållna förskott Räntebärande nettoskuld Eget kapital + innehav utan bestämmande inflytande Räntebärande skulder Eget kapital + innehav utan bestämmande inflytande FEM ÅR I SIFFROR 119 Redogörelse för förvaltningsoch styrningssystemet Denna rapport över Metsä Groups administrations- och styrningssystem har getts med stöd av 7 kap. 7 § värdepappersmarknadslagen som en separat redogörelse och har publicerats samtidigt som Metsä Groups bokslut och styrelsens verksamhetsberättelse. Metsäliitto Osuuskunta är ett finskt andelslag och Metsä Groups moderbolag. I denna redovisning hänvisas till Metsäliitto Osuuskunta i de fallen att ärendet endast granskas ur moderbolagets perspektiv. Vid beslutsfattandet och administrationen hos bolagen inom Metsä Group tillämpas lagen om andelslag, aktiebolagslagen, värdepappersmarknadslagen, andelslagets stadgar, arbetsordningar som godkänts av förvaltningsorganen samt principer och instruktioner som godkänts av Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och ledningsgrupp. Metsäliitto Osuuskuntas alla stadgar finns på Metsä Groups webbplats, i avsnittet ”Metsä Groups principer för företagsstyrning”. Denna rapport om Metsä Groups företagsstyrningssystem följer strukturellt och innehållsmässigt den rekommendation som Värdepappersmarknadsföreningen rf. gav den 15 juni 2010 om börsbolagens företagsstyrningssystem (se www.cgfinland.fi). Metsä Groups moderbolag Metsäliitto Osuuskunta tar dock hänsyn till den kooperativa företagsformens särdrag och noterar avvikelserna från rekommendationen samt motiveringarna till dessa. I enlighet med det ställningstagande som Centralhandelskammaren publicerade i januari 2006 borde de sammanslutningar som har en bred ägarbas eller som på grund av sin omfattande verksamhet är regionalt eller nationellt viktiga följa rekommendationen för börsbolagen till den del som det med hänsyn till deras särdrag är möjligt i enlighet med comply or explain-principen, dvs. på ett sådant sätt att avvikelser och skälet till avvikelserna måste anges. Metsä Group uppgör bokslutet och delårsrapporterna enligt internationell bokslutspraxis, International Financial Reporting Standards (IFRS). Bokslutshandlingarna publiceras på finska, svenska och engelska. Metsä Groups huvudkontor finns i Esbo, Finland. Moderbolag Metsäliitto Osuuskuntas hemort är Helsingfors. Centrala förvaltningsorgan Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsorgan är fullmäktige, förvaltningsrådet, styrelsen och verkställande direktören. Vid beslutsfattandet assisteras förvaltningsorganen av organ som nämns senare i denna redogörelse. Dessa organ bereder även förvaltningsorganens beslut. Metsäliitto Osuuskuntas verkställande direktör verkar för närvarande som koncernchef i Metsä Group. I denna redogörelse används i fortsättningen ordet koncernchef när texten hänvisar till Metsäliitto Osuus kuntas verkställande direktör. Fullmäktige Fullmäktige utövar ledamöternas högsta beslutanderätt inom Metsäliitto Osuuskunta i de frågor som enligt lagen och stadgarna ålagts fullmäktige. Fullmäktige ersätter andelsstämman i Metsäliitto Osuuskunta. Vid fullmäktigemötet behandlas frågor i enlighet med lagen om andelslag och Metsäliitto Osuuskuntas stadgar samt övriga frågor som nämns i kallelsen till mötet. Fullmäktiges viktigaste uppgifter är att • besluta om fastställande av bokslutet • besluta om vinstutdelning till ledamöterna • besluta om beviljande av ansvarsfrihet för förvaltningsrådet, styrelsen och verkställande direktören/koncernchefen • välja ledamöterna till förvaltningsrådet och revisorerna samt att besluta om arvoden för dem. Fullvärdig medlem i Metsäliitto Osuuskunta eller hans/hennes maka/make kan väljas till fullmäktige. Fullmäktigeval förrättas vart fjärde år genom poströstning eller datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel. Varje ledamot har en röst. Valet förrättas för varje valkrets så att man från varje valkrets väljer lika många representanter som det finns Metsäliitto Osuuskuntas röstberättigade medlemmar registrerade i valkretsens vallängd den 1 januari under valåret, beräknat 120 FÖRVALTNING — REDOGÖRELSE FÖR FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEMET i tal som börjar på 2 300. Valkretsarna fastställs av förvaltningsrådet och bestäms i princip i enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas kretsorganisationer. Person som är anställd hos Metsä Group är enligt valordningen inte valbar. Fullmäktige har enligt stadgarna sammanträde en gång om året på våren. Fullmäktige, förvaltningsrådet eller styrelsen kan besluta om ett extra sammanträde. Ett extra sammanträde måste även sammankallas om minst 1/10 av ledamöterna kräver det. Fullmäktige sammankallas av förvaltningsrådets ordförande senast sju dagar före sammanträdet med en skriftlig kallelse som skickas till alla ledamöter i fullmäktige. De frågor som ska behandlas vid sammanträdet ska nämnas i kallelsen. Varje ledamot har en röst vid sammanträdet. För att ändra Metsäliitto Osuuskuntas stadgar krävs att minst 2/3 av de fullmäktigeledamöter som deltar i sammanträdet bifaller ändringsförslaget. Närvarande vid fullmäktiges sammanträden är, förutom mötesrepresentanterna, styrelseordförande samt i regel ledamöterna i styrelsen och förvaltningsrådet. Därutöver deltar revisorerna i ordinarie sammanträden. Fullmäktiges sammansättning presenteras i årsredovisningen på sida 128. Distriktsråden I enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas stadgar finns det ett distriktsråd i varje anskaffningsdistrikt. Distriktsrådet består av de från distriktet valda ledamöterna i fullmäktige, ledamöterna i förvaltningsrådet och styrelsen samt av de fullmäktigekandidater som inte har blivit valda vid fullmäktigevalet, ordnade på grundval av deras röstetal. Antalet sådana kandidater är två gånger så många som antalet valda kandidater från distriktet, dock alltid minst fem. Distriktsrådets uppgifter beskrivs i de riktlinjer som förvaltningsrådet har fastställt. Enligt riktlinjerna är distriktsrådets huvudsakliga uppgift att genom sin verksamhet främja kommunikationen och interaktionen mellan medlemmarna och Metsäliitto Osuuskuntas anskaffningsdistrikt i fråga. Förvaltningsrådet Enligt Metsäliitto Osuuskuntas stadgar utgör förvaltningsrådet en del av Metsäliitto Osuuskuntas styrningsmodell. På detta sätt har man velat trygga en tillräcklig ägarstyrning samt medlemmarnas engagemang i Metsäliitto Osuuskuntas beslutsfattande. För de strategiska och de övriga genomgripande besluten ansvarar Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och för den operativa ledningen ansvarar den operativa ledningsgruppen. Förvaltningsrådets uppgifter fastställs i Metsäliitto Osuuskuntas stadgar. Förvaltningsrådets grundläggande uppgift är att övervaka att Metsäliitto Osuuskunta förvaltas i enlighet med dess stadgar samt fullmäktiges och förvaltningsrådets beslut. Till förvaltningsrådets uppgifter hör dessutom att • utse ledamöter i Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och befria dem från sina uppdrag samt att besluta om deras arvoden • utse verkställande direktör som också är koncernchef om inte förvaltningsrådet beslutar något annat • ge styrelsen anvisningar i frågor som är av stor betydelse och principiellt viktiga • granska bokslutet och ge fullmäktige förslag till disposition av överskottet. Förvaltningsrådet väljer inom sig ordförande och vice ordförande för ett år i taget samt utser en sekreterare. Förvaltningsrådet sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta som det är nödvändigt eller styrelsen föreslår det. Förvaltningsrådet är beslutfört när mer än hälften av förvaltningsrådets ledamöter är närvarande. Beslutet blir den åsikt som majoriteten understöder. Om rösterna faller lika, avgör ordförandens röst och vid val lotten. Förvaltningsrådet består av minst tjugo (20) och högst trettio (30) personer som fullmäktige utser bland Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar. Metsäliitto Osuuskuntas personal kan välja högst fem (5) ledamöter till förvaltningsrådet. Dessutom kan fullmäktige på förvaltningsrådets förslag välja högst tre (3) sakkunningledamöter till förvaltningsrådet. Mandatperioden för en ledamot i förvaltningsrådet börjar efter det ordinarie sammanträde för fullmäktige som valt honom eller henne och varar fram till det ordinarie sammanträde för fullmäktige som hålls tre (3) år senare. Med en mandatperiod på tre år har man velat säkerställa kontinuiteten i beslutsfattandet. När en ledamot i förvaltningsrådet har fyllt 65 år slutar hans eller hennes mandatperiod dock vid det ordinarie sammanträde för fullmäktige som hålls under nästkommande år. Vid val av ledamöter till förvaltningsrådet strävar man efter att förvaltningsrådet har representanter från alla regioner. Styrelseledamöter får inte väljas till förvaltningsrådet. Förvaltningsrådets sammansättning presenteras i årsredovisningen på sida 129. Förvaltningsrådets nomineringskommitté Valet av styrelseledamöter bereds av en särskild nomineringskommitté i enlighet med en arbetsordning. Dessutom ger nomineringskommittén förslag till arvoden för styrelsemedlemmarna. Nomineringskommitté består av sex (6) ledamöter i förvaltningsrådet samt förvaltningsrådets ordförande och vice ordförande. Nomineringskommitténs ordförande är förvaltningsrådets ordförande och sekreteraren är styrelsens sekreterare. Nomineringskommittén kan tillkalla styrelseordföranden som expert vid mötet. Förvaltningsrådet valde på sitt möte 3.5.2012 följande personer till Nomineringskommitté: Ilkka Juusela, Esko Kinnunen, Timo Kässi, Hannu Lassila, Timo Nikula, Erkki Vainionpää. Förvaltningsrådets ordförande Hannu Järvinen och vice ordförande Juha Paajanen är medlemmar i nomineringskommittén på grund av sin position. Uppgifter om förvaltningsrådets Styrelsen Styrelsen svarar för att Metsäliitto Osuuskuntas och Metsä Groups verksamhet och administration är ändamålsenligt ordnad i enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas stadgar och lagstiftningen. Styrelsen har upprättat en arbetsordning för sin verksamhet som fastställer de detaljerade principer som ska tillämpas vid styrelsens beslutsfattande. Styrelsen har bland annat följande uppgifter: • fastställa uppgifterna för verkställande direktören/koncernchefen och övervaka att denne/dessa sköter andelslagets löpande administration i enlighet med styrelsens anvisningar och stadgar • välja och avskeda de direktörer som direkt underlyder verkställande direktören och den eventuellt utsedda koncernchefen • fastställa på vilket sätt andelsavgiften uppbärs samt tilläggsinsatserna och villkoren för dessa • fastställa de årliga budgeterna och strategierna för andelslaget och koncernen samt övervaka att de iakttas • underteckna och presentera bokslutet och koncernbokslutet för granskning i förvaltningsrådet • bereda ärenden för beslut i förvaltningsrådet • besluta om försäljning, inköp, nedläggning, inledning och sammanslagning av affärsverksamheter • på nomineringskommitténs förslag fastställa arvodena och andra förmåner för verkställande direktören/koncernchefen och annan högre ledning • även i övrigt besluta om de ärenden som med hänsyn till omfattningen och karaktären av andelslagets verksamhet är ovanliga och vittbärande. sammanträden under föregående räkenskapsperiod År 2012 hade förvaltningsrådet 34 ledamöter och fyra av dem hade valts av representanter för Metsäliitto Osuuskuntas olika personalgrupper. Förvaltningsrådet hade inga sakkunnigledamöter år 2012. Förvaltningsrådet sammanträdde fyre (4) gånger och ledamöternas deltagande var 96 procent. Styrelsen utser inom sig en styrelseordförande för ett år i taget. Koncernchefen är vice ordförande i enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas stadgar. Enligt rekommendationen bör verkställande direktören inte väljas till styrelseordförande. En avvikelse från rekommendationen kan dock motiveras med den kooperativa styrningsmodell som valts i Metsäliitto Osuuskunta. Styrelsen sammanträder på kallelse av REDOGÖRELSE FÖR FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEMET — FÖRVALTNING 121 ordföranden så ofta som det är nödvändigt. Styrelsemötena förbereds av koncernchefen. Styrelsen är beslutför när mer än hälften av styrelseledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst. Styrelsemötet protokollförs. Styrelsen utvärderar regelbundet en gång om året sitt arbete och sina arbetsmetoder genom en självutvärdering. Styrelsens sammansättning och mandatperiod Metsäliitto Osuuskuntas styrelse väljs av förvaltningsrådet. Valet av styrelse för Metsäliitto Osuuskunta avviker därmed från den rekommendation som gäller val av styrelse. Med de behörighetsbestämmelser som avviker från rekommendationen säkerställs den kooperativa ägarstyrningen samt medlemmarnas omfattande deltagande i beslutsfattandet inom Metsäliitto Osuuskunta. Styrelsen består av minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter samt koncernchefen. Alla styrelseledamöter med undantag av koncernchefen är oberoende av Metsä Group. Båda könen är representerade i styrelsen. Mandatperioden för en styrelseledamot börjar vid ingången av det kalenderår som börjar efter det sammanträde av förvaltningsrådet där ledamoten har blivit vald och varar tre (3) år i sänder. Mandatperioden för en styrelseledamot upphör vid utgången av det kalenderår som han fyller 65 år. Mandatperioden för styrelseledamöterna avviker från den ettåriga mandatperioden enligt rekommendationen. Andelslagets ägare har dock inte ansett att det har funnits något behov av att förkorta mandatperioden, eftersom en mandatperiod på tre år har ansetts vara nödvändig för att kontinuiteten i beslutsfattandet ska kunna säkerställas. Under de senaste åren har förvaltningsrådets nomineringskommitté lagt speciell vikt på styrelsens sammansättning och diversifieringen av ledamöternas kompetens. Under år 2012 har Martti Asunta varit ordförande för styrelsen, Kari Jordan har varit vice ordförande och övriga ledamöter har varit Mikael Aminoff, Eino Halonen, Arto Hiltunen, Saini Jääskeläinen, Juha Parpala, Timo Saukkonen och Antti Tukeva. Styrelseledamöternas meritförteckningar och deras andelar i Metsä Group presenteras i årsredovisningen på sida 130. Styrelsens kommittéer För att trygga effektiviteten i styrelsens uppdrag har Metsäliitto Osuuskuntas styrelse ett kontrollkomitté och en kompensationskommitté till sitt förfogande. Kommittéerna har ingen egen beslutanderätt, utan styrelsen kan fatta beslut i ärenden utifrån kommittéernas beredning. Styrelsen väljer kommittémedlemmarna bland sina ledamöter. Kontrollkommitté Kontrollkommittén bistår styrelsen vid skötseln av styrelsens övervakningsuppgift. I denna roll bedömer och övervakar kommittén frågor om den ekonomiska rapporteringen, revisionen, internrevisionen och riskhanteringen i enlighet med den särskilda arbetsordningen som har fastställts för kommittén. Kontrollkommittén består av minst tre (3) medlemmar som styrelsen väljer bland sina ledamöter en gång om året. Dessa medlemmar är oberoende av Metsä Group. Dessutom deltar koncernchefen i kontrollkommitténs möten, med undantag för de situationer där kommittén vill sammanträda utan den operativa ledningens närvaro. Kontrollkommittén ska regelbundet rapportera till styrelsen om sin verksamhet och de iakttagelser som kommittén har gjort. År 2012 fungerade Arto Hiltunen som ordförande och Martti Asunta och Eino Halonen som medlemmar i kontrollkommittén. Kompensationskommitté Kompensationskommitténs uppgift är att tillsammans med styrelsen se till att Metsä Group har ändamålsenliga och konkurrenskraftiga lönesystem och en plan för efterföljare och utveckling i enlighet med en separat arbetsordning som fastställts av styrelsen. I sitt uppdrag presenterar kommittén för styrelsen bland annat villkoren för verkställande direktörens och koncernchefens anställningsförhållande, lönesystemen för högsta ledningen samt de viktigaste principerna för avtalen fram för högsta ledningen. Dessutom lägger kom- 122 FÖRVALTNING — REDOGÖRELSE FÖR FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEMET pensationskommittén fram de årliga målen för högsta ledningen att godkännas av styrelsen och följer upp att dessa uppnås samt behandlar frågor i anslutning till högsta ledningens kompensationssystem och presenterar dem för beslut i styrelsen. Kompensationskommittén består av tre (3) medlemmar som styrelsen årligen utser inom sig. Majoriteten av medlemmarna i kompensationskommittén ska vara oberoende av Metsä Group, och en person som hör till Metsä Groups ledning kan inte vara medlem i kommittén. Kompensationskommittén bör regelbundet rapportera om sin verksamhet till styrelsen. Under år 2012 har Martti Asunta varit ordförande och Eino Halonen och Antti Tukeva medlemmar i kompensationskommittén. Uppgifter om styrelsens och dess kommittéers sammanträden under föregående räkenskapsperiod Under år 2012 hade styrelsen 15 sammanträden och ledamöternas närvaroprocent var 97. Kontrollkommittén sammanträdde fyra (4) gånger, och ledamöternas närvaroprocent var 92. Kompensationskommittén samlades fem (5) gånger, och ledamöternas närvaroprocent var 100. Koncernchefen Metsäliitto Osuuskunta har en verkställande direktör som också är koncernchef, om inte förvaltningsrådet beslutar något annat. Koncernchefen leder hela Metsä Groups verksamhet. För närvarande är Metsä Groups koncernchef Kari Jordan även verkställande direktör för Metsäliitto Osuuskunta. Koncernchefen har till uppgift att leda Metsä Groups operativa verksamhet i enlighet med lagen och stadgarna samt i enlighet med förvaltningsorganens beslut och anvisningar. Koncernchefen är dessutom enligt stadgarna ansvarig för andelslagets löpande administration och följer upp kapitalförvaltningen. Koncernchefen väljs av förvaltningsrådet, och koncernchefens avtal godkänns av styrelsen. Ett sätt att välja koncernchef som avviker från rekommendationen kan motiveras med den kooperativa styrningsmodell som valts i Metsäliitto Osuuskunta. Koncernchefens meritförteckning och hans andelar i Metsä Group presenteras i årsredovisningen på sidorna 130 och 131. Ledningsgruppen Metsä Group har en ledningsgrupp, vars ordförande är koncernchefen. Ledningsgruppen bistår koncernchefen med planeringen och den operativa ledningen av affärsverksamheten samt bereder förslag för styrelsen, såsom affärsstrategier, budgetar och viktiga investeringar. Ledningsgruppen har inga befogenheter med stöd av lagen eller stadgarna. Ledningsgruppen består av Metsä Groups koncernchef, dotterbolagens verkställande direktörer, branschdirektörerna för affärsområdena för Metsä Wood och virkesanskaffning samt av koncernens ekonomi- och strategidirektörer. Ledningsgruppen sammanträder på kallelse av ordföranden i regel två gånger i månaden och dessutom alltid vid behov. Under år 2012 bestod ledningsgruppen av koncernchef Kari Jordan, Hannu Anttila (strategidirektör), Mikko Helander (Metsä Board Oyj:s verkställande direktör), Ilkka Hämälä (Metsä Fibre Oy:s verkställande direktör), Mika Joukio (Metsä Tissue Oyj:s verkställande direktör), Esa Kaikkonen (branschdirektör för Metsä Wood), Juha Mäntylä (branschdirektör för Metsä Forest) samt Vesa-Pekka Takala (ekonomidirektör). Meritförteckningarna för ledningsgruppens medlemmar och deras andelar i Metsä Group presenteras i årsredovisningen på sida 131. genomförs med stöd av bland annat interna instruktioner och olika rapporteringssystem. Nedan beskrivs principerna, målen och ansvaren för Metsä Groups internkontroll samt principerna för internrevisionen. Metsä Groups operativa ledning, chef för riskhanteringen och internrevision svarar för att nämnda principer görs upp, och styrelsen fastställer principerna. Övervakning i efterhand Definition på internkontroll och dess målsättningar Internkontrollen omfattar den ekonomiska övervakningen och den övriga övervakningen i Metsä Group. Internkontrollen genomförs av styrelsen, kontrollkommittén och den operativa ledningen samt hela den övriga personalen. Med internkontroll avses den del av styrningen som ska säkerställa att • de mål som har satts upp för Metsä Group uppnås • resurserna används på ett ekonomiskt, ändamålsenligt och effektivt sätt • riskerna för verksamheten hanteras i tillräcklig mån • den ekonomiska informationen och den övriga informationen är tillförlitlig och korrekt • de externa reglerna och de interna arbetsrutinerna tillämpas • lämpliga förfaranden iakttas i kundrelationerna • verksamheten, informationen och egendomen är tillräckligt skyddade • det finns tillräckliga manuella och datatekniska system som har ordnats på ett lämpligt sätt till stöd för verksamheten. Förebyggande övervakning Intern övervakning, internrevision och riskhantering En resultatrik affärsverksamhet förutsätter att verksamheten övervakas kontinuerligt och tillräckligt effektivt. Metsä Groups internkontroll omfattar övervakning av ekonomisk rapportering, interna godkännanden, uppföljning av investeringar och kreditövervakning. Verksamheten i internkontrollen utvärderas i sin tur av Metsä Groups internrevision. Internkontrollen gäller hela organisationen och verksamhetssystem och arbetsinstruktioner, i anslutning till verksamhetsstyrningen. Exempel på detta kan vara bland annat att fastställa ansvarsområdena och befogenheterna för personalen och att differentiera de s.k. farliga arbetskombinationerna samt befattningsbeskrivningar, godkännanden och ersättarsystem. Med förebyggande övervakning avses bland annat fastställande av värderingar, allmänna verksamhets- och affärsprinciper samt mål och strategier för Metsä Group. Metsä Groups företagskultur, styrningsmetoder och förhållningssätt till övervakningen skapar tillsammans grunden för hela internkontrollen. Daglig övervakning Med daglig övervakning avses en allmän övervakning och uppföljning, inklusive tillhörande Med övervakning i efterhand avses uppföljning och säkerställande, såsom olika utvärderingar som görs av ledningen samt granskningar, jämförelser och verifieringar som säkerställer att målen uppnås och som ser till att de överenskomna verksamhets- och kontrollprinciperna följs. Övervakning av den ekonomiska rapporteringsprocessen, kreditövervakning och godkännandebefogenheter Organisationerna för de olika affärsområdena och koncernens ekonomiska organisationer ansvarar för den ekonomiska rapporteringen. Enheterna och affärsområdena ger varje månad rapporter om ekonomin. Controllerna för affärsområdena granskar månadsresultaten för de affärsverksamheter och enheter som hör till respektive controllers eget affärsområde och rapporterar dem till koncernens ekonomiförvaltningen. Lönsamhetsutvecklingen samt affärsriskerna och -möjligheterna för affärsområdena behandlas månatligen i Metsä Groups ledningsgrupp med deltagare från högsta ledningen i Metsä Group och inom alla affärsområden samt i ledningsgruppen för ekonomi som bland annat koncernens ekonomi- och finansdirektörer samt ekonomidirektörerna för affärsområdena deltar i. Resultatet rapporteras månatligen till styrelsen för Metsäliitto Osuuskunta. Dessutom rapporteras resultaten för de olika affärsområdena månatligen till styrelserna för affärsområdenas moderbolag. I Metsä Groups Controllers’ Manual finns en noggrann beskrivning av rapporterings- och övervakningsreglerna samt rapporteringsproceduren. För kreditövervakningen ansvarar alla affärsområden i enlighet med Metsä Groups REDOGÖRELSE FÖR FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEMET — FÖRVALTNING 123 policy för kreditövervakning och policyn för affärsområdena som har gjorts upp utifrån policyn för kreditövervakning. Kreditövervakning bedrivs av en central koncernorganisation för kreditövervakning tillsammans med affärsområdenas ledning. Befogenheterna att godkänna kostnader, viktiga avtal och investeringar är stegvis fastställda för de olika organisationsnivåerna i den beslutsordning som styrelsen har fastslagit samt utifrån de befogenheter som koncernchefen och den övriga ledningen separat har gett. För godkännandet och uppföljningen av investeringar ansvarar koncernens ekonomiförvaltning i enlighet med investeringspolicyn som har fastställts av styrelsen. Efter att investeringarna har godkänts preliminärt behandlas de i affärsområdets ledningsgrupp inom ramen för den årliga investeringsplanen. De mest betydande investeringarna presenteras separat för koncernens ledningsgrupp, styrelsen för koncernens moderbolag och styrelsen för affärsområdets moderbolag för godkännande. Internrevision Metsä Groups internrevision bistår styrelsen med dess övervakningsuppgift genom att bedöma nivån på den internrevision som upprätthålls för att uppnå målen för Metsä Groups verksamhet. Internrevisionen stöder organisationen dessutom genom att utvärdera och trygga funktionsdugligheten i affärsprocesserna, riskhanteringen samt lednings- och förvaltningssystemen. En av de viktigaste uppgifterna för internrevisionen är att utvärdera effektiviteten och ändamålsenligheten i internkontrollen av koncernens funktioner och enheter. Internrevisionen för Metsä Group har beskrivits ovan under ”Definition på internkontroll och dess målsättningar”. Enheten för internrevisionen arbetar under koncernchefen och kontrollkommittén. Handlingsplanen för internrevisionen upprättas för ett kalenderår i taget. Revisionen inriktar sig varje år på de områden som bedöms som viktiga med tanke på risken och koncernens mål vid den aktuella tidpunkten. Hand- lingsplanens aktualitet och ändamålsenlighet ses över med ledningen halvårsvis. Omfattningen och samordnandet av internrevisionen säkerställs genom regelbunden kontakt och kommunikation med revisorerna och de övriga interna säkerhetsfunktionerna. Internrevisionen anlitar vid behov underleverantörer för att tillfälligt anställa ytterligare resurser eller för att göra utvärderingar som kräver specialkompetens. De externa tjänsteleverantörerna arbetar då under chefen för internrevisionen. Varje revision redovisas med en skriftlig rapport som delas ut till koncernchefen, den högsta ledningen i den underkoncern som har varit föremål för revisionen samt till ledningen i den funktion eller enhet som har varit föremål för revisionen. Revisionsrapporterna ges för revisorernas kännedom och enligt prövning till de instanser som anses vara relevanta på basis av rapportens innehåll. Internrevisionen gör halvårsvis upp en rapport om de genomförda revisionerna, de viktigaste iakttagelserna och de överenskomna åtgärderna för kontrollkomittén. I halvårsrapporten konstateras dessutom de viktigaste ändringarna i de genomförda revisionerna i jämförelse med handlingsplanen och övriga viktiga uppdrag som internrevisionen utfört samt eventuella ändringar i resurserna. Styrelsen får en årlig rapport om internrevisionens verksamhet. Riskhantering Riskhanteringen ansluter sig i väsentlig mån till Metsä Groups normala planering och styrning av affärsverksamheten. Riskhanteringen är en del av det dagliga beslutsfattandet, uppföljningen av verksamheten och internkontrollen som främjar och säkerställer att de uppsatta målen uppnås. Styrningen av affärsverksamheten och den effektiva samordningen av riskhanteringen utgår från de verksamhetsprinciper som fastställts av Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och som syftar till att bibehålla riskhanteringen som en tydlig, förståelig och tillräckligt pragmatisk enhet. Om riskerna och utvecklingen av riskerna rapporteras regelbundet till styrelsens kontrollkomitté. Den centrala riskhante- 124 FÖRVALTNING — REDOGÖRELSE FÖR FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEMET ringen svarar även för samordnandet och konkurrensutsättningen av Metsä Groups försäkringar. Det främsta syftet med riskhanteringen är att identifiera och bedöma de risker, hot och möjligheter som kan ha betydelse både för genomförandet av strategin och för uppnåendet av de kortsiktiga och de långsiktiga målen. När det gäller betydande investeringar fogas dessutom separata riskkartläggningar till förslagen. Affärsområdena utvärderar och följer regelbundet upp riskmiljön och eventuella förändringar i den som en del av den årliga planeringen och den strategiska planeringen. Identifierade risker och hanteringen av dem rapporteras till ledningen, kontrollkomittén och styrelsen minst två gånger om året. Affärsriskerna innebär alltid även möjligheter, och de kan utnyttjas inom ramen för de överenskomna risklimiterna. Besluten om medveten risktagning ska alltid fattas bland annat utgående från en tillräcklig bedömning av riskhanteringsförmågan och vinst- och förlustpotentialen. Ansvarsområden för riskhanteringen Ansvarsområdena inom riskhanteringen i Metsä Group fördelas på följande sätt: • Styrelsen ansvarar för riskhanteringen i Metsä Group och godkänner riskhanteringspolicyn. • Kontrollkomittén utvärderar de viktigaste riskområdena och huruvida Metsä Groups riskhantering är tillräcklig och ändamålsenlig. Utifrån denna utvärdering framlägger kontrollkommittén förslag för styrelsen. • Koncernchefen och ledamöterna i ledningsgrupp ansvarar för att principerna för riskhanteringen görs upp och införs. Dessutom svarar de för att riskerna tas i beaktande i planeringsprocesserna och för att riskerna rapporteras på ett tillräckligt och ändamålsenligt sätt. • Koncernens chef för riskhanteringen ansvarar för utvecklingen och samordnandet av riskhanteringsprocessen, genomförandet av riskbedömningarna och de viktigaste försäkringslösningarna i Metsä Group. • Affärsområdena och servicefunktionerna har till uppgift att identifiera och bedöma väsentliga risker för de egna ansvarsområdena i planeringsprocesserna samt att förbereda sig för sådana risker, vidta nödvändiga förebyggande åtgärder och rapportera om riskerna på ett överenskommet sätt. Riskhanteringsprocessen Syftet med riskhanteringen är att • främja och säkerställa att de mål som har satts upp för affärsverksamheten uppnås • säkerställa en säker, fortlöpande och störningsfri affärsverksamhet under alla förhållanden • optimera den totala riskpositionen för Metsä Group. Till de viktigaste elementen i Metsä Groups element hör att genomföra en övergripande riskhanteringsprocess som stödjer hela affärsverksamheten, att skydda egendomen och att säkerställa affärsverksamhetens kontinuitet samt säkerheten i och den kontinuerliga utvecklingen av Metsä Group, krishantering och kontinuitets- och återhämtningsplaner. Enligt riskhanteringspolicyn och -principerna är en tillräcklig riskbedömning en del av de preliminära utredningarna och genomförandet av projekt som är ekonomiskt eller på något annat sätt viktiga. De mest betydande risker och osäkerhetsfaktorer som Metsä Group har kännedom om är beskrivna i styrelsens verksamhetsberättelse. Hantering av insiderinformation I fråga om insiderinformation tillämpar Metsä Group värdepappersmarknadslagstiftningen och dotterbolaget Metsä Board Oyj:s anvisning för insiderinformation, som upprättats i enlighet med Finansinspektionens standarder och de instruktioner som tagits fram av NASDAQ OMX Helsinki Oy (Helsinki Börsen). Metsä Group förutsätter att varje anställd följer riktlinjerna för insiderinformationen. För uppdateringen och förvaltningen av Metsä Groups lagstadgade insiderinformation ansvarar styrelsesekreteraren för respektive koncernbolag. Metsä Group rekommenderar endast långfristiga investeringar och användning av förvärvsprogram. I Metsä Boards offentliga insiderregister ingår Metsäliitto Osuuskuntas styrelseledamöter, koncernchefen och revisorerna. Till Metsä Boards företagsrelaterade insiderregister hör medlemmarna i koncernens ledningsgrupp samt sådana personer som har utsetts till Metsä Groups juridiska och ekonomiska uppdrag samt uppdrag inom kommunikation och investerarrelationer och som därigenom får regelbunden insiderinformation om Metsä Board. I enlighet med beslutet av det ordinarie fullmäktigemötet våren 2012 är Metsäliitto Osuuskuntas revisor under räkenskapsperioden 2012 CGR-samfundet KPMG Oy Ab, huvudansvarig är revisor Raija-Leena Hankonen, CGR. År 2012 utbetalade bolagen inom Metsä Group till KPMG-kedjan totalt 1 246 000 euro och till övriga revisorssamfund totalt 205 000 euro i revisionsarvoden. Till KPMG-kedjan utbetalades dessutom totalt 38 000 euro och till övriga revisorssamfund 962 000 euro för sådana tjänster som inte anknyter till revisionen. Uppgifterna för riskhanteringen är att • säkerställa att alla identifierade risker som påverkar personal, kunder, produkter, egendom, kunskapskapital, image, samhällsansvar och funktionsförmåga hanteras på det sätt som lagen förutsätter utifrån bästa möjliga kunskaper och ekonomiska omständigheter • säkerställa att målen för Metsä Group uppnås • uppfylla intressegruppernas förväntningar • skydda egendomen och säkerställa att verksamheten fortgår störningsfritt • optimera vinst- och förlustrelationen • säkerställa hanteringen av Metsä Groups totala riskposition och minimera de totala riskerna. Revision I enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas stadgar har Metsäliitto Osuuskunta en revisor som ska vara ett av Centralhandelskammaren godkänt revisorssamfund. Fullmäktige väljer revisorn som ska granska räkenskaperna för innevarande år, och revisors uppdrag upphör i slutet av nästa ordinarie fullmäktigemöte. Revisorn har till uppgift att granska koncernens och moderbolagets bokslut och bokföring samt moderbolagets administration. Revisorn överlämnar en lagstadgad revisionsberättelse till Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar i samband med årsredovisningen och rapporterar regelbundet om sina iakttagelser till styrelsen och Metsä Groups ledning. REDOGÖRELSE FÖR FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEMET — FÖRVALTNING 125 löne- och ersättningsrapport Denna löne- och ersättningsrapport för Metsä Group har getts i enlighet med en rekommendation till administrationskoden 47 den 15.6.2010 för listade bolag i Finland och har publicerats på Metsä Groups webbsidor 31.3.2013. I enlighet med Metsä Groups praxis uppdateras löne- och ersättningsrapporten preliminärt två gånger per år och alltid i mars samtidigt med rapporten om administrationssystemet. Förvaltningsrådets och styrelsens arvoden Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsråd Utifrån fullmäktiges beslut betalas en fast månadsersättning och ett mötesarvode till förvaltningsrådets ordförande och vice ordförande. Till de övriga ledamöterna betalas endast ett mötesarvode. Ledamöterna har rätt till reseersättningar enligt Metsä Groups resereglemente. Ordinarie fullmäktigemöte våren 2012 beslutade att bibehålla arvoden till förvaltningsrådets ledamöter oförändrade under 2012. Månadsersättningen till förvaltningsrådets ordförande under 2012 var 3 400 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till ordföranden utbetalades totalt 57 000 euro (56 600 euro 2011) i lön och mötesarvoden. År 2012 var månadsersättningen till vice ordföranden 1 500 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till vice ordföranden utbetalades totalt 22 800 euro (20 000 euro 2011) i lön och mötesarvoden. Till de övriga ledamöterna utbetalades 600 euro per möte i mötesarvoden, totalt 91 200 euro (80 300 euro 2011). Under år 2012 utbetalades totalt 171 000 euro (156 900 euro 2011) i löner och arvoden till förvaltningsrådets ledamöter. Förvaltningsrådets möte i november 2011 beslutade att bibehålla arvoden till styrelseledamöterna oförandrade under 2012. Månadsersättningen till styrelseordföranden år 2012 var 5 800 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till ordföranden utbetalades totalt 86 640 euro (85 440 euro 2011) i lön och mötesarvoden. År 2012 var månadsersättningen till de övriga ledamöterna 3 200 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till de övriga ledamöterna utbetalades totalt 343 800 euro (337 050 euro 2011) i lön och mötesarvoden. Till koncernchefen betalas inga separata löner eller arvoden för styrelsearbetet. Under år 2012 utbetalades totalt 430 440 euro (422 490 euro 2011) i löner och arvoden till styrelseledamöterna. Belöning av medlemmarna i den operativa ledningen Syftet med Metsä Groups belöningssystem för den operativa ledningen är att på ett rättvist och konkurrenskraftigt sätt belöna ledningen för Metsä Groups resultat, tillämpningen av strategin och utvecklingen av affärsverksamheten. Metsäliitto Osuuskuntas styrelse fastställer på nomineringskommitténs förslag arvodena och andra ekonomiska förmåner till koncernchefen samt till de ledamöter i ledningsgruppen som är anställda av Metsäliitto Osuuskunta samt kriterierna för ett resultatlönesystem. Samma belöningsprinciper tillämpas i samtliga bolag som ingår i Metsä Group, men beslut om belöningskriterierna fattas separat i varje dotterbolags styrelse. Belöningssystemet består av en fast månadslön, en resultatlön som beräknas utifrån uppdragets resultateffekt, ledningens pensionsförmåner samt av ett aktiebonus system. Genom ett styrelsebeslut kan koncernchefen på grundval av koncernchefens avtal erhålla en resultatlön som motsvarar sex (6) månaders lön och som grundar sig på resultatet, kassaflödet och de personliga målen. År 2012 erhöll koncernchefen totalt 1 362 171 euro (2 813 700 euro 2011) i lön, arvoden och andra förmåner från Metsä Groups bolag. Metsäliitto Osuuskunta betalade ut 1 054 878 euro (1 027 766 euro 2011) i lön och naturaförmåner samt 196 766 euro (1 674 522 euro 2011) i resultatlön och aktiearvoden till koncernchefen. De övriga koncernbolagen betalade ut totalt 110 527 euro (111 412 euro 2011) i lön, arvoden och andra förmåner till koncernchefen. Koncernchefen har en uppsägningstid på sex månader. Om koncernchefen blir uppsagd av styrelsen har denne rätt till ett avgångsvederlag som motsvarar den totala lönen för 24 månader. Avgångsvederlag betalas inte om koncernchefen själv avgår från sin tjänst. Löner och arvoden till de övriga medlemmarna i ledningen Maximibeloppen av resultatlönen för de ledamöter i koncernens ledningsgrupp som är anställda av Metsäliitto Osuuskunta kan variera enligt uppdragets resultateffekt och uppgå till ett belopp som motsvarar personens lön för 0–6 månader. Kriterierna för resultatlönesystemet utgörs av resultatkraven på koncernnivå och inom det egna ansvarsområdet. År 2012 utbetalade bolagen inom Metsä Group totalt 2 904 262 euro (3 626 964 euro 2011) i lön och arvoden till ledamöterna i ledningsgruppen (exklusive koncernchefen). Långsiktiga incitament Aktieinnehavssystem för ledningsgruppen Metsäliitto Osuuskuntas styrelse Utifrån förvaltningsrådets beslut betalas en fast månadsersättning och ett mötesarvode till varje styrelseledamot. Ett mötesarvode betalas även för kontrollutskottets och nomineringskommitténs möten. Ledamöterna har rätt till reseersättningar enligt Metsä Groups resereglemente. 126 FÖRVALTNING — LÖNE- OCH ERSÄTTNINGSRAPPORT Kortsiktiga incitament Koncernchefens lön och arvoden samt avgångsvederlag Koncernchefens månadslön inklusive naturaförmåner är 84 241 euro. I månadslönen ingår bostad, bil, chaufför och andra mindre naturaförmåner. En del av medlemmarna i Metsä Groups ledningsgrupp har deltagit i grundandet av ett bolag vid namn Metsäliitto Management Oy. Av medlemmarna i ledningsgruppen är Mika Joukio inte delaktig i Metsäliitto Management Oy. Genom bolaget har företagsledningen placerat egna medel till ett belopp av 3 850 000 euro i B-aktier i Metsä Board Oyj. Dessutom har en del av bolagets placeringar i B-aktier i Metsä Board finansierats genom ett lån på 15 400 000 euro från Metsäliitto Osuuskunta. Ledningen bär själv ägarrisken för sina placeringar i systemet. Syftet med arrangemanget är att uppmuntra ledamöterna i ledningsgruppen att köpa och inneha B-aktier i Metsä Board och därigenom att höja aktieägarvärdet i Metsä Group på lång sikt och att främja koncernens strategiska mål. Hela lånet från Metsäliitto Osuuskunta ska vara återbetalt senast den 31 mars 2014. Om systemets giltighetstid förlängs med ett år i sänder 2013, 2014, 2015 eller 2016 förlängs också lånets löptid i motsvarande grad. Metsäliitto Management har rätt att när som helst återbetala lånet i förtid. Om börskursen för Metsä Boards B-aktie inte endast tillfälligt överskrider en viss nivå som fastställts för systemet är Metsäliitto Management skyldigt att återbetala lånet i förtid genom att sälja sina B-aktier i Metsä Board. Systemets giltighetstid löper ut vid årsskiftet 2013–2014, då systemet avvecklas på ett sätt som fastställs senare. Systemet förlängs ett år i sänder om börskursen för Metsä Boards B-aktie i oktober–november 2013, 2014, 2015 eller 2016 understiger det medelpris som Metsäliitto Management betalat för sina B-aktier i Metsä Board. Överlåtelse av Metsäliitto Managements B-aktier i Metsä Board är begränsad under systemets giltighetstid. Ledningsgruppens innehav i Metsäliitto Management gäller i regel fram till avvecklingen av systemet. Om en ledamot i ledningsgruppen säger upp sig före avvecklingen av systemet återbetalas alla de medel som ledamoten har placerat i aktierna, exklusive en eventuell värdestegring, till honom eller henne. Om systemet uppvisar en förlust, får ledamoten endast den beräknade andelen av kapitalet. Genom Metsäliitto Management har man köpt totalt 6 790 887 B-aktier i Metsä Board, varav koncernchefen indirekt innehar 1 763 867 aktier och de övriga ledamöterna i ledningsgruppen totalt 5 027 020 aktier. Ledningens aktiebonussystem Pensionssystem för ledningen Aktiebonussystemet för åren 2011–2015: De ledamöter i Metsä Groups ledningsgrupp omfattas av lagen om pension för arbetstagare. Genom lagen omfattas ledamöterna av det lagstadgade pensionsskyddet som bygger på anställningstiden och arbetsinkomsterna. Enligt arbetspensionssystemet i Finland räknas grundlön, arvoden och skattepliktiga naturaförmåner in i inkomsterna, men inte inkomster av optioner eller inkomster utifrån ledningens aktiebonussystem. Styrelsen har fattat ett beslut om ett aktiebaserat incitamentsprogram för de ledande befattningshavarna i Metsä Group för åren 2010– 2015. Genom programmet kan målgruppen tilldelas B-aktier i Metsä Board Oyj för tre intjäningsperioder på vardera tre kalenderår om de fastställda målen för intjäningskriterierna har uppfyllts. Intjäningsperioderna är kalenderåren 2011–2013, 2012–2014 och 2013–2015. Den första intjänandeperioden enligt systemet är tre år, dvs. åren 2011–2013. Vid början av varje tre års intjänandeperiod utser Metsäliitto Osuuskuntas styrelse de ledande befattningshavare som ingår i målgruppen och fastställer maximibonusarna för dem. Maximibonusen anges i antal aktier. Hur stor andel av maximibonusen som utbetalas till berörda befattningshavare beror på hur de fastställda målen för intjänandeperioden har uppfyllts. Eventuell bonus utbetalas dels som aktier i Metsä Board Oyj och dels som kontant ersättning. Med kontantandelen täcker man skatter och skatteliknande avgifter med anledning av bonusen. Aktierna får inte överlåtas under den tvååriga perioden då åtagandet gäller. Bonusen utbetalas inte om personens anställningsförhållande har upphört före bonusutbetalningen. De redan utbetalda bonusarna ska återbetalas om personens anställningsförhållande upphör på grund av att anställningen upphört eller att den anställde sagt upp sig inom två år från det att intjänandeperioden gick ut. Eventuell bonus från intjänandeperioden 2011–2013 grundar sig enligt systemet på Metsä Groups självförsörjningsgrad och hur avkastningen på det sysselsatta kapitalet (ROCE) och rörelsevinsten (EBIT) utvecklas. Bonus som betalas för ifrågavarande intjänandeperiod motsvarar totalt högst cirka 4,7 miljoner av värdet på Metsä Boards B-aktie inklusive den andel som betalas i kontanta medel (inklusive bonusar enligt Metsä Boards aktiebonussystem). Ytterligare information om koncernens aktiebonussystem i årsredovisningen på sidorna 98–100. Pensionssystem för koncernchefen Genom tilläggspensionssystemet har koncernchefen i regel rätt att gå i pension vid 60 års ålder. Koncernchefens pension är 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräknas i sin tur utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. År 2012 utgjorde årsavgiften för det förmånsbaserade pensionssystemet för koncernchefen 76 procent av den totallön och det totala arvode som bolagen inom Metsä Group utbetalade till koncernchef (77,5 procent 2011). Koncernchefen har rätt till ett fribrev om dennes anställningsavtal upphör före pensioneringen. Pensionssystem för ledningen De ledamöter i Metsä Groups ledningsgrupp har ett separat förmånsbaserat pensionsavtal med en fastställd pensionsålder på 62 år. Pensionen är 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräknas i sin tur utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Ledamöterna i ledningsgruppen har rätt till fribrev om anställningen inom Metsä Group upphör före pensionsåldern. LÖNE- OCH ERSÄTTNINGSRAPPORT — FÖRVALTNING 127 Metsäliitto Osuuskuntas fullmäktige Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar väljer bland sig fullmäktige vart fjärde år genom poströstning. Fullmäktige har den högsta beslutanderätten. Aikkinen Ilmari Jordbrukare Mynämäki Niemelä Henry Jordbrukare Lappo Alatalo Matti Jordbrukare Soini Nylund Mats Jordbrukare Pedersöre Eeva Toivo Jordbrukare Kauhajoki Nyyssönen Olli-Pekka Bilförare Pielavesi Haukilahti Tapani Jordbrukare Vetil Pekonen Kari Landsbygdsföretagare Parikkala Häppölä Heikki Jordbrukare Orimattila Purhonen Petri Jordbrukare Enonkoski Idström Eero Jordbrukare Kiuruvesi Pyykkönen Rauno Skogsbrukstekniker Suomussalmi Isomuotia Harri Jordbrukare, forstmästare Tavastkyro Raininko Tuomo Land- och skogsbruksföretagare Jämijärvi Juutilainen Jukka Land- och skogsbruksföretagare Juva Raitala Juha Jordbrukare Loimaa Juvonen Matti Pensionär Joensuu Rautiola Antti Jordbrukare Oulainen Kallunki Heikki Fysioterapeut Kuusamo Ryymin Jaakko Jordbrukare Idensalmi Kananen Jussi Jordbrukare, agrolog Viitasaari Räsänen Tauno Företagare Tuusniemi Kangas Erkki Lantbruksföretagare Harjavalta Savolainen Jyrki Jordbrukare Laukaa Keskinen Sakari Jordbrukare Mänttä-Vilppula Sipola Atso Jordbrukare Uleåborg Keskisarja Hannu Jordbrukare Nivala Sirviö Antti Jordbruksföretagare Kemijärvi Kivenmäki Ari Agrolog, jordbrukare Kuortane Snellman Veli Forstmästare Helsingfors Kiviranta Esko Jordbrukare, vicehäradshövding Sagu Storsjö Bo Lantbrukare Kristinestad Koskinen Jaakko Jordbrukare Fredrikshamn Tienhaara Asko Jordbrukare Alajärvi Kuisma Jaakko Agrolog Urjala Tolvanen Matti Jordbrukare, skogsbrukstekniker Varkaus Kuivalainen Kyösti Landsbygdsföretagare Lieksa Tuominen Pasi Landsbygdschef, jordbrukare Eura Laineenoja Jari Agronom, jordbrukare Vittis Tuppi Veli-Matti Jordbrukare, företagare Laihela Laitinen Pirkko Agrolog Utajärvi Turtiainen Matti Journalist, jordbrukare Kerimäki Lamminsalo Asko Landsbygdsföretagare Rääkkylä Uotila Kirsi Skogsbruksföretagare Helsingfors Lauttia Petri Jordbrukare Tavastehus Uusitalo Ilkka Jordbrukare Salo Levänen Pertti Äldre konstapel St Michel Vapaniemi Jukka-Pekka Skogsserviceföretagare Nurmijärvi Lunttila Tommi Land- och skogsbruksföretagare Äänekoski Wasberg Johan Skogsingenjör Korsholm Lyömiö Matti Agrolog Mäntyharju Wasström Anders Landsbygdsföretagare Raseborg Långgård Thomas Jordbrukare Malax Vuorela Erkki Landsbygdschef Salla Morri Tiina Skogsbruksföretagare Virdois Vuorenmaa Heino Skogsbruksföretagare Haapavesi Murto Pentti Agrolog Tammerfors Väänänen Martti Jordbrukare Siilinjärvi Mäkinen Pirjo Skogsbruksföretagare Petäjävesi Ylitalo Martti Jordbrukare Ii Nevavuori Jari Utvecklingschef, jordbrukare Nystad Ylä-Outinen Päivi Jordbrukare Villmanstrand 128 FÖRVALTNING — METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsråd Förvaltningsrådet ska se till att Metsäliitto Osuuskuntas verksamhet bedrivs i enlighet med stadgar och förvaltningsrådets beslut samt i Metsäliittos intresse. Förvaltningsrådet ser även till att fullmäktiges beslut verkställs och väljer Metsäliittos styrelse. Ordförande Järvinen Hannu Agronom Janakkala Jordbrukare Punkaharju Björkenheim Johan Jordbrukare Storkyro Lappalainen Jukka Jordbrukare Pielavesi brandt mats Agrolog Karleby Lassila Hannu Jordbrukare Vetil Ekman Eero Landsbygdssekretare Pemar Lindqvist Hans-Erik Forstmästare, stadsdirektör Närpes Hatva Teuvo Skogbruksföretagare Kajana Linnaranta Jussi Agronom Kuopio Hirvonen Ville Agrolog Rääkkylä malmström marten Jordbrukare Esbo Hongisto Arto Jordbrukare Limingo Mikkola Antti-Jussi Jordbrukare Pälkäne Isotalo Antti Jordbrukare Kauhava Nikula Timo Agrolog Laitila Junttila Risto Verksamhetsledare Kemijärvi Palojärvi Martti Jordbrukare Vichtis Juusela Ilkka Ekonomieråd Sastamala Ruuth Mauri Agrolog St Michel Jäärni Antti Jordbrukare Simo Siponen Ahti Tapani Bankdirektör Kiuruvesi Kinnunen Esko Jordbrukare Pieksämäki Tolonen Mikko Jordbrukare Suomussalmi Kulmala Airi Projektkoordinator, jordbrukare Nousis Vainionpää Erkki Jordbrukare Töysä Kuutti Petri Jordbrukare Kouvola Vanhatalo Jukka Jordbrukare Siikainen Kässi Timo Agrolog Uurainen Äijö Matti Skogsingenjör Ikalis Hyvönen jari Bruksmätare Keuru Keskinen Matti Inköpsförman Nastola Koljonen Timo Systemspecialist Esbo Nurmi Mikko Projektingenjör Kyrö Vice ordförande Paajanen Juha Ledamöter Personalrepresentanter METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FÖRVALTNINGSRÅD — FÖRVALTNING 129 Metsäliitto Osuuskuntas styrelse 27.3.2013 Martti Asunta Kari Jordan Mikael Aminoff Martti Asunta f. 1955 Forstmästare, skogsråd Styrelseledamot sedan 2005 Styrelseordförande sedan 2008 • Huoneistokeskus Oy, byrådirektör (2003–2005) • Kuru kommun, projektchef (2001–2003) • Kiinteistötoimisto Martti Asunta LKV, företagare (1995–) • Föreningsbanken i Finland, bankdirektör (1993–1995) • Tampereen Aluesäästöpankki (SSP), regiondirektör (1988–1993) • Norra Tavastlands Skogsvårdsföreningars Förbund, fältchef, verkställande direktör (1982–1988) • Metsä Board Oyj, vice styrelseordförande (2008–) • Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2008–) • Metsä Tissue Oyj, styrelseledamot (2008–) • Sällskapet Pellervo, styrelseledamot (2008–), styrelseordförande (2010–) Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta: 62 990,20 euro Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: 50 624 (B-aktie) Kari Jordan f. 1956 Ekonom, bergsråd Vice styrelseordförande och styrelseledamot sedan 2005 Metsä Group, koncernchef (2006–) Metsäliitto Osuuskunta, verkställande direktör (2004–) • Metsä Board Oyj, styrelseordförande (2005–) • Metsä Tissue Oyj, styrelseordförande (2004–) • Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2004–), ordförande (2006–) • Centralhandelskammaren, styrelseordförande (2012–) • Finlands Näringsliv (EK), styrelseledamot (2005–), vice ordförande (2013) • Skogsindustrin r.f., styrelseordförande och ordförande i styrelsens arbetsutskott (2009–2011), vice styrelseordförande och medlem i styrelsens arbetsutskott (2005–2009), styrelseledamot (2012–) • Ömsesidiga arbetspensionsförsäkrings bolaget Varma, styrelsens vice ordförande (2013–) • Flera förtroendeuppdrag i olika stiftelser och föreningar. Andelsplaceringar i Metsäliitto Eino Halonen Arto Hiltunen Osuuskunta: 520 euro Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: direkta ägarandelar 31 696 (B-aktie), indirekt ägarandel via Metsäliitto Management Oy 1 763 867 (B-aktie), se löner och arvoden s. 126 Mikael Aminoff f. 1951 Forstmästare Styrelseledamot sedan 2008 • Södra Skogsreviret, styrelseordförande (2000–2007) • Skogsägarförbundet Kusten, ordförande (2004–2007) • Jord- och skogsbruksföretagare (1992–) • Västra Nylands skogsrevir, verkställande direktör (1980–1997) • Metsä Board Oyj, styrelseledamot (2010–) • Finlands Skogscentral, medlem i regionrådet Kusten (2010–) Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta: 43 007,50 euro Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: 42 977 (B-aktie) Eino Halonen f. 1949 Ekonom, finansieringsråd Styrelseledamot sedan 2006 • Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Suomi, verkställande direktör (2000–2007) • Livförsäkringsbolaget Pohjola, verkställande direktör (1998–1999) • MeritaNordbanken, vice verkställande direktör, regionbanksdirektör (1998) • Merita Bank, direktör, medlem i ledningsgruppen (1996–1997) • Kansallis-Osake-Pankki (1971–1995) • Cramo Oyj, vice styrelseordförande (2003–) • YIT, styrelseledamot (2000–2012), ordförande i revisionsutskottet (2004–2012) samt medlem i nomineringsutskottet (2008–2012) Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta: 2 738 euro Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: 18 900 (B-aktie) Arto Hiltunen f. 1958 Ekonom Styrelseledamot sedan 2007 • Centrallaget för Handelslagen i Finland 130 FÖRVALTNING — METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STYRELSE 27.3.2013 Saini Jääskeläinen Juha Parpala (SOK Corporation), koncernchef och styrelseordförande (2007–2009) • Helsingin Osuuskauppa Elanto, verkställande direktör (2004–2007), styrelseordförande (2005–2007) • Andelsaffären Elanto, efter fusionsbeslutet, verkställande direktör (2003) • Helsingfors Andelshandel (HOK), verkställande direktör, styrelseordförande (1998–2003) • Metsä Tissue Oyj, styrelseledamot (2010–) • Veho Group Oy AB, styrelseledamot (2011–), ordförande (2012–) • Talent Partners Oy, styrelseledamot (2010–) • SRV-Yhtiöt Oyj, styrelseledamot (2010–) • Itella Oyj, styrelseledamot (2010–), ordförande (2011–) • Styrelseledamot i Jenny och Antti Wihuris stiftelse (2010–) Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta: 1 040 euro Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: 400 (A-aktie) Timo Saukkonen Antti Tukeva styrelseordförande (1995–1996) • Länsi-Pohjan metsänhoitoyhdistys, delegationsmedlem (1998–2004) Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta: 1 422,20 euro Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: 1 000 (B-aktie) Timo Saukkonen f. 1967 Agronomie- och forstmagister, forstmästare Styrelseledamot sedan 2007 • Jordbrukare (1992–) • Sällskapet Pellervo, delegationsledamot (2008–) • Simpeleen Osuuspankki, ledamot i förvaltningsrådet (2000–) • Metsäliitto Osuuskunta, olika förtroendeuppdrag (1995–) Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta: 57 423,50 euro Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: 3 699 (B-aktie) Saini Jääskeläinen Antti Tukeva f. 1959 Jordbruks- och skogsföretagare f. 1953 Agronom Styrelseledamot sedan 2005 Mellersta Finlands centralsjukhus, anestesiskötare (1986–1988), barnmorska (1989–1998) • Korpilahden Osuuspankki, ledamot i förvaltningsrådet (2008), styrelseledamot (2009−) • Vapo Ab, styrelseledamot (2005–2009) Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta: 93,798.34 euro Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: 2 678 (B-aktie) Styrelseledamot sedan 2009 • Osuuskunta Maitosuomi, verkställande direktör (2007–) • Osuuskunta Normilk, verkställande direktör (1994–) • Osuuskunta Maitojaloste, verkställande direktör (1991–2006) • Jord- och skogsbruk, Kukkala gård (1985–) • LähiTapiola Öster Botnia, styrelseledamot (2012–) • Olika förtroendeuppdrag inom jordbruks- och mejerinäringsorganisationer • Lakeuden Lähivakuutus, vice styrelseordförande (2006–) Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta: 20 628,98 euro Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: 3 200 (B-aktie) Juha Parpala f. 1967 Agrolog Styrelseledamot sedan 2009 • Jordbrukare (1994–) • Metsäliitto Osuuskunta, distriktsråd (1997–), ledamot i förvaltningsrådet (2001–2008) • Simon Turvejaloste Oy, styrelseledamot (2011–) • Osuuskunta Pohjolan Maito, styrelseledamot (2006–2007) • Osuuskunta Lapin Maito, fullmäktigeledamot (1998–2006) • Simon metsänhoitoyhdistys, vice Metsä Groups ledningsgrupp 27.3.2013 Kari Jordan Hannu Anttila Kari Jordan f. 1956 Ekonom, bergsråd Koncernchef, Metsä Group Medlem i ledningsgruppen sedan 2005 • Metsä Group, koncernchef (2006–) • Metsäliitto Osuuskunta, verkställande direktör (2004–) • Centralhandelskammaren, styrelseordförande (2012–) • Finlands Näringsliv (EK), styrelseledamot (2005–), vice ordförande (2009–2011) • Skogsindustrin r.f., styrelseordförande och ordförande i styrelsens arbetsutskott (2009–2011), vice styrelseordförande och medlem i styrelsens arbetsutskott (2005–2009), styrelseledamot (2012–) • Metsä Board Oyj, styrelseordförande (2005–) • Metsä Tissue Oyj, styrelseordförande (2004–) • Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2004–), ordförande (2006–) • Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma, styrelsens vice ordförande • Flera förtroendeuppdrag i olika stiftelser och föreningar. Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta: 520 euro Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: direkta ägarandelar 31 696 (B-aktie), indirekt ägarandel via Metsäliitto Management Oy 1 763 867 (B-aktie), se löner och arvoden s. 126 Hannu Anttila f. 1955 Ekonom Strategidirektör, Metsä Group Medlem i ledningsgruppen sedan 2005 • Metsä Group, strategidirektör (2006–) • M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj), verkställande direktör (2005–2006) • Metsäliittokoncernen, finansdirektör (2003–2004) • Metsä Tissue Oyj, verkställande direktör (1998–2003) • Tidigare verksam i olika ledande befattningar inom Oy Metsä-Botnia Ab (nuv. Metsä Fibre) och Metsä-Serla Oy (nuv. Metsä Board Oyj) • Metsä Group Financial Services Oy, styrelseordförande (2010–) • Pohjolan Voima Oy, styrelseledamot (2009–) • Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Tapiola, ledamot i förvaltningsrådet (2011–) Mikko Helander Ilkka Hämälä • Teollisuuden Voima Oyj, styrelseledamot (2007–) • Metsä Tissue Oyj, styrelseledamot (2004–) • Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2004–) Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta: Inga ägarandelar Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: Inga direkta ägarandelar, indirekt ägarandel via Metsäliitto Management Oy 617 353 (B-aktie), se löner och arvoden s. 126 Mikko Helander f. 1960 Diplomingenjör Verkställande direktör, Metsä Board Oyj Medlem i ledningsgruppen sedan 2006 • Metsä Board Oyj, verkställande direktör (2006–) • Tidigare verksam som verkställande direktör för Metsä Tissue Oyj samt i olika ledande befattningar inom Valmet- och Metso-koncernerna. • Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2009–) Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta: Inga ägarandelar Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: Inga direkta ägarandelar, indirekt ägarandel via Metsäliitto Management Oy 881 933 (B-aktie), se löner och arvoden s. 126 Ilkka Hämälä f. 1961 Diplomingenjör Verkställande direktör, Metsä Fibre Oy Medlem i ledningsgruppen sedan 2008 • Metsä Fibre Oy, verkställande direktör (2008–) • Tidigare verksam i olika ledande befattningar inom Metsä-Botnia (nuv. Metsä Fibre Oy) • Skogsindustrin r.f., vice styrelseordförande och vice ordförande i styrelsens arbetsutskott (2012–) • Skogsindustrin r.f., medlem i produktionsledningsutskottet (2009–) • Pohjolan Voima Oy, styrelsesuppleant (2009–) • Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen, ledamot i förvaltningsrådet (2009– • Finlands Kvalitetsförening r.f., delegationsledamot (2008–) Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta: Inga ägarandelar Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: Inga direkta ägarandelar, indirekt ägarandel via Metsäliitto Management Oy 617 353 (B-aktie), se löner och arvoden s. 126 Mika Joukio Esa Kaikkonen Mika Joukio f. 1964 Diplomingenjör, MBA Verkställande direktör, Metsä Tissue Oyj Medlem i ledningsgruppen sedan 2012 • Metsä Tissue Oyj, verkställande direktör (1.2.2012–) • M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj), direktör ansvarig för affärsområdet Consumer Packaging (2006–2012) • Tidigare verksam i flera ledande befattningar inom Metsä-Serla och M-real (nuv. Metsä Board Oyj) sedan 1990 Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta: Inga ägarandelar Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: 34 345 (B-aktie) Esa Kaikkonen f. 1969 Juris kandidat, vicehäradshövding Branschdirektör, Metsä Wood Medlem i ledningsgruppen sedan 2008 • Metsä Wood, branschdirektör (5.2.2013–) • Metsä Group, direktör för juridiska ärenden (2003–2013) • Metsäliittokoncernen, jurist (2000– 2003) • Metsä-Serla Oyj (nuv. Metsä Board Oyj), jurist (1998–2000) • Medlem i Finlands Näringsliv (EK), medlem i lagutskottet (2007–) Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta: Inga ägarandelar Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: Inga direkta ägarandelar, indirekt ägarandel via Metsäliitto Management Oy 440 967 (B-aktie), se löner och arvoden s. 126 Juha Mäntylä Vesa-Pekka Takala • Skogsindustrin r.f., ordförande i skogsutskottet (2010–) • Finlands Skogsstiftelse, styrelseledamot (2010–) • Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2008–) • Finsilva Oyj, styrelseledamot (2007–) Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta: 44 349,37 euro Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: Inga direkta ägarandelar, indirekt ägarandel via Metsäliitto Management Oy 440 967 (B-aktie), se löner och arvoden s. 126 Vesa-Pekka Takala f. 1966 Ekonomie magister Ekonomidirektör, Metsä Group Medlem i ledningsgruppen sedan 2010 • Metsä Group, ekonomidirektör (2010–) • Outotec-koncernen, ekonomi- och finansdirektör (2006–2010), medlem i ledningsgruppen, ersättare för verkställande direktören • Outokumpu-koncernen, ekonomidirektör (2001–2006), medlem i ledningsgruppen (2005) • Tidigare verksam i ledande befattningar inom ekonomiförvaltningen för Outokumpu-koncernen Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta: Inga ägarandelar Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: Inga direkta ägarandelar, indirekt ägarandel via Metsäliitto Management Oy 440 967 (B-aktie), se löner och arvoden s. 126 Juha Mäntylä f. 1961 Agronomie- och forstmagister, forstmästare Branschdirektör, Metsä Forest Medlem i ledningsgruppen sedan 2008 • Metsä Forest, branschdirektör (2008−) • Tidigare verksam i olika befattningar inom Metsäliitto Osuuskunta • Södra Österbottens skogscentral och Enso Forest Development Ltd, i olika befattningar • CEPI (Confederation of European Paper Industries), Forest Committee, medlem (2012–) • Föreningen Sveriges Skogsindustrier, Skogskommitté, medlem (2011–) METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP 27.3.2013 — FÖRVALTNING 131 Ekonomisk RAPPORTERING Metsä Group lämnar inga kommentarer om företagets ekonomiska resultat eller motsvarande frågor under tiden från slutet av rapporteringsperioden till publicering av rapporten för respektive period, med undantag av väsentlig förändring i marknadsläget eller rättelse av en felaktig uppgift. EKONOMISK INFORMATI ON De ekonomiska översikterna publiceras på finska, svenska och engelska. Årsredovisningar och övriga publikationer kan beställas per e-post från communications@metsagroup.com och från koncernens webbplats www.metsagroup.com. Börsmeddelanden, delårsrapporter och bokslutsuppgifter uppdateras på Metsä Groups webbplats i realtid. På webbplatsen finns en företagspresentation, som alltid uppdateras i samband med att ekonomiska rapporter publiceras. På webbplatsen presenteras dessutom bland annat 132 EKONOMISK RAPPORTERING koncernens produkter, kunder, försäljningsnätverk samt miljöfrågor och organisation. På webbplatsen kan man beställa Metsä Groups publikationer och ge respons. Företagets allmänna e-postadress är communications@metsagroup.com. Metsä Group strävar efter att regelbundet och öppet erbjuda aktuell och lättillgänglig information om koncernen. Koncernens målsättning är att på ett tillförlitligt och sanningsenligt sätt ge information om sin verksamhet och ekonomiska ställning samt utsikter för den närmaste tiden. Alla investerare bemöts på ett likvärdigt sätt. Metsä Group publicerar sina ekonomiska rapporter för 2013 enligt följande: STÄNGT FÖNSTER EKONOMISK ÖVERSIKT PUBLICERINGSDAtum 1.1–7.2.2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ för 2012 torsdagen 7.2.2013 1.4–7.5.2013 DELÅRSBOKSLU t JANUARI–MARS tisdagen 7.5.2013 1.7–1.8.2013 DELÅRSBOKSLU t JANUARI–juni torsdagen 1.8.2013 1.10–6.11.2013 DELÅRSBOKSLU t JANUARI–SEPTEMBER onsdagen 6.11.2013 UTGIVARE Metsä Group Koncernkommunikation PB 10 02020 METSÄ communications@metsagroup.com Publikationen finns i PDF-format på webbplatsen www.metsagroup.fi Årsredovisningen finns tillgänglig på svenska, finska och engelska. Omslag: Carta Integra 190 g/m2 Insats: Galerie Art Silk 115 g/m2 Metsä Group PB 10 02020 METSÄ Telefon: +358 (0)10 4601 www.metsagroup.fi www.metsagroup.com
© Copyright 2024