1. No category

Metsä group
Bokslut 2014
innehåll
2Styrelsens
verksamhetsberättelse
9Förslag till
vinstdisposition
UTGIVARE
Metsä Group
Koncernkommunikation
communications@metsagroup.com
KONCERNEN
MODERFÖRETAGET
FÖRVALTNING
10Rapport över totalresultat
11Balansräkning
12Rapport över
förändringar i eget kapital
13Rapport över kassaflöden
14Noter till bokslutet
71Resultaträkning
72Balansräkning
73Finansieringsanalys
75Noter till bokslutet
84Förvaltningsrådets
utlåtande
85Revisionsberättelse
86Kvartalsjämförelser
87Fem år i siffror
88Utredning om företagsstyrningssystemet
93Utredning om löner och
arvoden
96Metsäliitto Osuuskuntas
fullmäktige, förvaltnings­
råd och styrelse
100Metsä Groups
ledningsgrupp
Metsä Groups årsrapport och bokslut publiceras på finska, svenska och engelska. Metsä
Group publicerar också en separat rapport om hållbar utveckling på engelska. Publikationerna finns i PDF-format på webbplatserna www.metsagroup.fi och www.metsagroup.com.
Metsä Board och Metsä Fibre publicerar sina egna årsredovisningar.
Årsrapport 2014
Sustainability Report
2014
METSÄ
GROUP
omsättning
5,0 miljarder
euro 2014
moderföretag
Metsäliitto Osuuskunta
ägs av cirka 122 000
finska skogsägare
5,0
122 000
30
verksam
i cirka
30 länder
10 500
sysselsätter
cirka 10 500
personer
omsättning
RÖRELSERESULTAT
EXKL. POSTER AV
ENGÅNGS­
KARAKTäR
MILJ. EURO
AVKASTNING PÅ
SYSSELSATT KAPITAL
EXKL. POSTER AV
ENGÅNGS­KARAKTÄR
MILJ. EURO
omsättning
milj. EURO
PER MARKNADSOMRÅDE
%
%
6 000
600
15
250
5 000
500
12
200
4 000
400
3 000
300
9
150
2 000
200
6
100
1 000
100
3
50
0
0
0
10 11 12 13 14
10 11 12 13 14
Nettokassaflöde
från rörelsen
milj. EURO
Räntebärande
nettoskuld
netto­skuld­
sättning
milj. EURO
700
200
20
60
10
30
100
0
0
10 11 12 13 14
30
90
500
0
40
120
1 000
300
%
150
1 500
500
Soliditet
%
2 000
400
0
10 11 12 13 14
10 11 12 13 14
600
10 11 12 13 14
investeringar
10 11 12 13 14
0
10 11 12 13 14
FINLAND
TYSKLAND
STORBRITANNIEN
ITALiEN
FRANKRIKE
SVERIGE
pOLEN
norGE
ÖVRIGa EUROPA
ÖVRIGA LÄNDER
19
13
10
5
5
5
3
2
18
20
Styrelsens Verksamhetsberättelse 2014
OMSÄTTNING OCH RESULTAT
Metsä Groups omsättning för 2014 var 4 970,3 miljoner euro, dvs. den
var i stort sett på samma nivå som före-gående år (2013: 4 938,7 och
2012: 5 001,0).
Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 418,1 miljoner euro (2013: 342,9 och 2012: 255,7), dvs. 8,4 procent av omsättningen (2013: 6,9 och 2012: 5,1). Rörelseresultatet förbättrades främst
tack vare de högre barrmassapriserna, de ökade leveransvolymerna för
falskartong och vit nyfiberliner och de ökade försäljningspriserna på
träprodukter samt de genomförda effektiviseringsprogrammen.
De poster av engångskaraktär som redovisats i Metsä Groups rörelseresultat uppgick till -1,3 miljoner euro netto (2013: -7,9) och 2012:
-14,2). Den viktigaste posten var försäljningen av B-aktierna i Pohjolan
Voima Oy till Kymppivoima Oy för 75,0 miljoner euro. Realisationsvinsten på försäljningen som redovisades i rörelseresultatet var 70,3 miljoner euro. Den positiva effekten av affären på koncernens eget kapital
var dock obetydlig, eftersom aktierna i Pohjolan Voima värderades till
verkligt värde i koncernen. Övriga stora poster av engångskaraktär var
realisationsvinsterna för fastigheterna i Niemenranta i Tammerfors på
32,1 miljoner euro, det skadestånd på 59,2 miljoner euro som betalades
till UPM-Kymmene Abp, nedskrivningsförlusten för Metsä Boards
bruk Gohrsmühle på 26,1 miljoner euro och kostnadsavsättningarna
för Metsä Boards bruk i Husum på 13,4 miljoner euro.
Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var 416,9 miljoner euro (2013: 335,0 och 2012: 241,5). Andelen i intresse- och samriskföretagens resultat var 16,4 miljoner euro (2013: 9,6 och 2012: 4,8),
de finansiella intäkterna var 6,5 miljoner euro (2013: 8,3 och 2012:
15,3), de finansiella kursdifferenserna 2,7 miljoner euro (2013: -4,6 och
2012: 2,4) och de finansiella kostnaderna 112,6 miljoner euro (2013:
124,5 och 2012: 130,8). I de finansiella kostnaderna ingår en post av
engångskaraktär på 7,6 miljoner euro, som hänför sig till ett skadestånd
till UPM, samt en kostnad på cirka 6 miljoner euro, som hänför sig till
en tidigarelagd återbetalning av Metsä Boards lån. I de finansiella kostnaderna för jämförelseperioden ingår en tilläggsränta på cirka 8 miljoner euro, som hänför sig till en tidigarelagd återbetalning av Metsä
Boards USD-lån.
Resultatet för 2014 före skatt var 329,9 miljoner euro (2013: 223,8
och 2012: 133,2) och skatterna, inklusive förändringen av uppskjutna
skatteskulder, var 69,7 miljoner euro (2013: 35,1 och 2012: 31,8).
Resultatet för perioden uppgick till 260,3 miljoner euro (2013: 188,7
och 2012: 101,4).
Avkastningen på Metsä Groups sysselsatta kapital exklusive poster av
engångskaraktär var 11,4 procent (2013: 9,1 och 2012: 7,1) och avkastningen på eget kapital 13,4 procent (2013: 10,3 och 2012: 6,9). Avkastningen på sysselsatt kapital inklusive poster av engångskaraktär var 11,1
procent (2013: 8,9 och 2012: 6,7) och avkastningen på eget kapital
13,0 procent (2013: 9,9 och 2012: 6,1).
BALANS OCH FINANSIERING
Metsä Groups likviditet är god. Den totala likviditeten var 1 725,0 miljoner euro i slutet av december (2013: 1 189,9 och 2012: 1 168,7). Av
detta var 947,9 miljoner euro (2013: 454,4 och 2012: 519,4) likvida
medel och placeringar och 777,1 miljoner euro (2013: 735,5 och 2012:
649,3) bindande kreditfaciliteter som redovisas utanför balansräk2 BOKSLUT 2014 – STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE
ningen. Koncernens likviditetsreserv kompletteras av icke-bindande
företagscertifikatprogram och kreditlimiter till ett värde av 173,3 miljoner euro (2013: 174,7 och 2012: 526,5).
I slutet av december var koncernens soliditet 37,9 procent (2013:
37,9 och 2012: 34,7) och nettoskuldsättningsgrad 46 procent (2013:
77 och 2012: 87). Den räntebärande nettoskulden uppgick till 938,2
miljoner euro (2013: 1 510,2 och 2012: 1 609,3).
Nettokassaflödet från rörelsen var 617,3 miljoner euro (2013: 315,3
och 2012: 257,1). Av rörelsekapitalet frigjordes under året 198,6 miljoner euro (2013: ökade 47,7 och 2012: frigjordes 82,1). Rörelsekapitalet
har minskat till följd av att nya instrument för finansiering av rörelsekapitalet har införts.
I slutet av året var soliditeten för moderföretaget Metsäliitto Osuuskunta 63,0 procent och nettoskuldsättningen 12 procent (2013: 60,8
och 17).
Under 2014 ökade medlemmarnas insatser i Metsäliitto Osuuskuntas andelskapital med totalt 69,6 miljoner euro (61,8). Det ordinarie
andelskapitalet ökade med 2,8 miljoner euro (2,7). A-insatserna i til�läggsandelskapitalet ökade med 42,9 miljoner euro (38,9) och B-insatserna med 23,9 miljoner euro (34,6). I ökningen av B-tilläggsandelskapitalet för 2013 ingår en andel på 14,4 miljoner euro som överförts från
C-tilläggsandelskapitalet. Enligt de meddelanden som mottagits före
utgången av 2014 förfaller 34,3 miljoner euro (26,4) av tilläggsandelskapitalet till återbetalning 1.7.2015.
Metsä Board emitterade i mars ett masskuldebrevslån på 225 miljoner euro utan säkerhet. Lånet förfaller 13.3.2019, och den fasta årliga
kupongräntan är 4,0 procent. I mars ingick Metsä Board även ett nytt
syndikerat kreditavtal utan säkerhet. Det nya arrangemanget består av
ett lån på 150 miljoner euro och en kreditlimit på 100 miljoner euro,
som förfaller i mars 2018. Medlen från finansieringsarrangemangen
användes huvudsakligen till en tidigarelagd återbetalning av det lån på
350 miljoner euro mot säkerhet som skulle förfalla i mars 2016. Med
den nya kreditlimiten ersattes den outnyttjade kreditlimiten på 100
miljoner euro som skulle förfalla i maj 2015.
I november höjde Moody’s Investors Service Metsä Boards kreditvärdighet från nivå B2 till B1. Värderingsutsikterna är positiva. Höjningen av kreditvärdigheten påverkade inte Metsä Boards nuvarande
finansiella kostnader.
PERSONAL
Under året sysselsatte Metsä Group i medeltal 10 775 personer (2013:
11 216 och 2012: 11 986). I slutet av december var antalet koncernanställda 10 410 personer (2013: 10 736 och 2012: 11 447), av vilka
5 131 (2013: 5 227 och 2012: 5 414) arbetade i Finland och 5 279
(2013: 5 509 och 2012: 6 033) utomlands. Personalomsättningen
under räkenskapsperioden var 7,4 procent (2013: 9,5 och 2012: 20,0)
och anställningens medellängd var 16,8 år (2013: 16,7 och 2012: 16,3).
Utbetalade löner och arvoden inklusive aktiebonusersättningar var
469,6 miljoner euro (2013:466,6 och 2012: 469,3).
I slutet av december sysselsatte Metsäliitto Osuuskunta 2 471 personer (2013: 2 579 och 2012: 2 645). Moderföretaget utbetalade 107,3
miljoner euro (2013: 105,3 och 2012: 97,1) i löner och arvoden.
Metsä Group främjar god ledarskapspraxis genom att utbilda direktörer, chefer och personal så att de förstår och följer koncernens uppfö-
randekod och gemensamma principer. Metsä Groups målsättning är att
utbilda samtliga anställda i uppförandekoden. Utbildningarna startade
hösten 2011 och före utgången av 2014 hade cirka 94 procent av tjänstemännen (2013: 93 och 2012: 73) genomgått utbildningen. Andelen
personer som genomgått utbildningen före utgången av 2014 var 72
procent av hela personalen.
Koncernens personaladministration och affärsområden har startat
förberedelserna för den kommande pensionsvågen genom utveckling av
chefsarbetet, satsning på arbetshälsan och säkerheten i arbetet samt
genom förberedelser för kommande rekryteringsbehov. Metsä Group
deltog även i Metsäteollisuus ry:s skolkampanj, vars syfte var att presentera de mångsidiga karriärmöjligheter som skogsbranschen kan erbjuda
för elever i högstadiet.
Säkerhet i arbetet har högsta prioritet hos Metsä Group. Det arbetssäkerhetsarbete som utförs i alla affärsområden stöder verksamhetens
kontinuerliga utveckling och bidrar till att koncernens målsättningar
uppnås. Vår målsättning är att minska antalet arbetsolyckor som leder
till minst en dags frånvaro med tio procent per år. Det långsiktiga målet
är noll arbetsolyckor. År 2014 minskade antalet olyckor som medförde
frånvaro med 15 procent till 11,2 olyckor per en miljon arbetstimmar
(2013: 13,2 och 2012: 15,7). Under redovisningsperioden inträffade
inga olyckor med dödlig utgång i produktionen (2013: 1 och 2012: 1).
Sjukfrånvaron inom koncernen var 4 procent (2013: 4,0 och 2012: 4,1)
av den regelbundna arbetstiden.
Under året genomfördes även en enkät om arbetstillfredsställelse
bland personalen, där frågor om arbetshälsa och säkerhet i arbetet stod i
särskilt fokus. Enkätresultaten bidrar till att utveckla personalens arbetstillfredsställelse och hjälper även affärsområdena att uppnå sina strategiska mål. På skalan 4–10 i enkäten Fungerande arbetsgemenskap uppnåddes resultatet 8,2 på koncernnivå (2013: 8,3). Resultaten av den första enkäten från 2013 tillvaratas i arbetet för att förbättra personalens
arbetstillfredsställelse och arbetshälsa samt affärsområdenas effektivitet.
MEDLEMMAR
I slutet av året hade Metsäliitto Osuuskunta 121 941 medlemmar
(2013: 123 275 och 2012: 124 255). Under 2014 har 2 961 nya medlemmar anslutit sig till andelslaget och 4 295 medlemmar avgått.
Metsäliitto Osuuskunta ingick i december ett avtal om försäljning av
hela aktiestocken i Metsä Woods dotterbolag Burt Boulton and Haywood Ltd i Storbritannien till ScanPole Ltd, som är ett dotterbolag till
Iivari Mononen Oy. Därmed har Metsä Wood avvecklat sin stolpverksamhet. Affären slutfördes i februari 2015. Affären har inte någon
större inverkan på koncernens resultat.
UTVECKLING AV AFFÄRSVERKSAMHETEN
Metsä Fibre planerar att bygga en bioproduktfabrik i Äänekoski som
ska ersätta det nuvarande massabruket. Bygget kommer att kosta cirka
1,1 miljarder euro. Fabrikens årliga massakapacitet skulle vara 1,3 miljoner ton, vilket är cirka 800 000 ton mer än den nuvarande produktionen i Äänekoski. Om förutsättningarna för investeringen uppfylls avser
Metsä Fibre att våren 2015 fatta sitt investeringsbeslut. I detta fall
skulle igångkörning av fabriken ske under 2017.
Metsä Board meddelade i december att man inleder nya åtgärder för
att slutföra sin omstrukturering till kartongbolag och investerar cirka
170 miljoner euro i en ny falskartongmaskin vid bruket i Husum i Sverige. Maskinen kommer att ha en produktionskapacitet på cirka
400 000 ton om året och den kommer att tas i drift i början av 2016.
Den förväntas uppnå full produktionseffekt före utgången av 2016.
Planen är att merparten av pappersproduktionen vid Husums bruk ska
upphöra i slutet av 2015 och helt före utgången av 2017.
Metsä Board planerar även nya åtgärder för att eliminera förlusterna
vid bruket Gohrsmühle i Tyskland. Det primära målet är att sälja bruket under den första halvan av 2015. Om en försäljning inte blir av
enligt den fastslagna tidsplanen inleder Metsä Board andra åtgärder för
att eliminera brukets förluster. Bruket Gohrsmühle har cirka 480
anställda. Huvudprodukterna är gjutbestruket specialpapper och etikettpapper. Bruket hade 2014 en omsättning på cirka 90 miljoner euro
och en rörelseförlust på cirka 20 miljoner euro.
Metsä Board planerar att finansiera de ovannämnda åtgärderna med
befintliga kassamedel, kreditlimiter, det operativa kassaflödet och eventuellt också med en teckningsrättsemission på cirka 100 miljoner euro
genom ett emissionsbemyndigande som bolagsstämman beviljat styrelsen. Målet är att genomföra emissionen under det första kvartalet 2015.
Metsäliitto Osuuskunta har förbundit sig att delta i den eventuella
emissionen enligt sin ägarandel med cirka 43 miljoner euro.
INVESTERINGAR
Metsä Groups investeringar i materiella anläggningstillgångar var 143,0
miljoner euro (2013: 213,5 och 2012: 204,5).
FÖRVÄRV OCH FÖRSÄLJNING AV AKTIER
I januari 2014 ökade Metsäliitto Osuuskunta sin ägarandel i Metsä Tissue genom ett aktieförvärv av Jozef Antošík. Aktierna representerade
totalt 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter affären äger Metsäliitto
Osuuskunta totalt 91 procent av Metsä Tissue och Jozef Antošík 9 procent.
I april sålde Metsä Fibre totalt 170 000 B-aktier i Pohjolan Voima
Oy till Kymppivoima Oy för 75 miljoner euro. Aktierna berättigar till
köp av cirka 200 000 MWh elektricitet per år från Teollisuuden Voima
Oyj:s anläggningar (OL1 och OL2).
I juni sålde Metsäliitto Osuuskunta hela aktiestocken i Metsä Wood
Eesti AS till det estniska företaget Combimill OÜ. Samtidigt kom parterna överens om ett kommersiellt samarbete i råvaruinköp samt i försäljning av slut- och biprodukter.
AFFÄRSOMRÅDEN
Virkesanskaffning och skogstjänster
För år 2014 redovisar Metsä Forest en omsättning på 1 575,0 miljoner
euro (2013: 1 561,0) och ett rörelseresultat exklusive poster av
engångskaraktär på 28,2 miljoner euro (27,8).
Virkesutbudet var hela året gott, och rotpriserna var stabila. Det
milda vintervädret under årets sista kvartal försvårade inköp och drivning av stämplingsposter. Metsä Forest köpte alla virkesslag både som
rotköp och som leveransköp. Anskaffningsmöjligheterna inom skogsenergi försämrades av det dåliga marknadsläget i hela Östersjöområdet.
Leveranserna till produktionsanläggningarna fortsatte enligt planerna. Under 2014 levererade Metsä Forest cirka 30,2 miljoner kubikmeter (29,6) virke till sina kunder. Cirka 85 procent gick till industrin i
Finland. Merparten av virket i Finland köptes av Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar.
Virkesutbudet i Ryssland var i början av året något lägre än normalt
på grund av den milda vintern. I slutet av året ökade utbudet till följd av
den kraftigt försvagade rubeln. I Baltikum rådde det brist på timmer
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE – BOKSLUT 2014 3
under hela året, men utbudet av barrmassaved var stort. I Sverige fortsatte överskottet på barrmassaved och delvis även på björkmassaved
under hela året.
Försäljningen och genomförandet av skogsvårdstjänsterna fortsatte
att växa, och Metsä Forest närmar sig den marknadsposition som eftersträvats. Metsä Forest levererade skogsägare rekordmånga 23 miljoner
trädplantor.
Lagen om skogsvårdsföreningar ändrades i början av 2015, och en
ny registreringsorganisation ska bildas för Finlands PEFC-certifiering,
som ska stöda den regionala skogscertifieringen. Ägarmedlemmarna
kan under övergångsperioden kostnadsfritt ansluta sig till Metsä
Groups PEFC-gruppcertifikat.
Träproduktindustri
För år 2014 redovisar Metsä Wood en omsättning på 896,9 miljoner
euro (2013: 899,7) och ett rörelseresultat exklusive poster av engångskaraktär på 37,2 miljoner euro (15,4). Rörelseresultatet var klart bättre än
föregående år tack vare de högre försäljningspriserna, de effektiviseringsprogram som genomfördes och nedläggningen av olönsamma enheter.
Den relativt stora efterfrågan i Finland och på huvudmarknaden i
Europa under första halvåret avtog under det andra halvåret. Osäkerheten beträffande de ekonomiska utsikterna och effekten av den politiska
instabiliteten minskade byggverksamheten. I Storbritannien och Skandinavien var utvecklingen inom byggande fortsatt positiv. I Asien ökade
efterfrågan mot slutet av året med undantag av Japan, där efterfrågan
minskade från och med våren. Den ekonomiska tillväxten i USA och
dollarn som stärktes under året ökade indirekt efterfrågan på nordiska
träprodukter.
Marknadsbalansen för sågat virke försvagades efter början av året.
Produktionen av sågat nordiskt virke ökade med 7–10 procent, vilket
framför allt medförde ett överskott på sågat granvirke. Genomsnittspriserna för leveranserna visade en nedgående tendens under andra halvåret, och lönsamheten för sågverksamheten försämrades i och med de
sjunkande priserna, trots att råvarupriset var lägre. Inom Metsä Woods
sågverksindustri genomfördes marknadsbaserade produktionsbegränsningar vid årsskiftet.
Användningen av plywoodprodukter ökade globalt. Tack vare produktionsförbättrande åtgärder utvecklades lönsamheten positivt mot
slutet av året.
Även försäljningen av Kerto® ökade från föregående år. Försäljningen
försvagades dock under året på huvudmarknaden med undantag av
Storbritannien, där byggverksamheten var fortsatt aktiv under hela året.
Produktionen begränsades marknadsbaserat under sista kvartalet.
I juli meddelade Metsä Wood att sågverket i Karihaara stängs för
gott. Produktionen har legat nere, och hela personalen har varit oavbrutet permitterad sedan juni 2009.
I augusti sålde Metsäliitto Osuuskunta hela aktiestocken i Metsä
Wood Eesti AS till det estniska företaget Combimill OÜ. Samtidigt
kom parterna överens om ett kommersiellt samarbete inom råvaruinköp och försäljning av slut- och biprodukter.
Metsä Wood sålde förädlings- och distributionsenheten för tryckimpregnerat virke i Kaskö till Aureskosken Jalostetehdas Oy i december.
Samtidigt kom parterna överens om ett kommersiellt samarbete inom
sågvaru- och energileveranser.
I december ingick Metsä Wood agentur- och distributionsavtal med
Itochu Kenzai Corporation om försäljning av sågat virke på den japanska marknaden.
Metsä Wood startade i oktober ett resultatförbättringsprogram, som
består av försäljningstillväxtprojekt, kostnadsbesparingar och struktu4 BOKSLUT 2014 – STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE
rella ändringar. I och med programmet uppskattas behovet av personalminskningar till cirka 200 årsverken, varav cirka 140 årsverken i Finland. Enligt planen ska personalminskningarna ske stegvis under de
närmaste två åren.
Massaindustri
Metsä Fibres omsättning för 2014 var 1 295,7 miljoner euro (2013:
1 314,0) och rörelseresultat exklusive poster av engångskaraktär 207,5
miljoner euro (196,6). De främsta orsakerna till det förbättrade resultatet var högre barrmassapriser samt lägre priser för träråvara och övriga
råvaror jämfört med året innan. Leveransvolymerna minskade, vilket
hade en negativ inverkan på omsättningen och resultatet.
Marknadspriserna för barrmassa i utländsk valuta var i genomsnitt 8
procent högre och för lövmassa 6 procent lägre än under 2013. Marknaden för barrmassa var i balans och för lövmassa ökade utbudet i och
med den nya kapaciteten.
Leveransvolymen för massa var 2 246 000 ton (2 297 000). Andelen
barrmassa av leveranserna var cirka 76 procent och andelen lövmassa
cirka 24 procent.
De viktigaste investeringarna för Metsä Fibre under 2014 var förnyelsen av bottnen på sodapannan och moderniseringen av luftsystemet
samt förnyelsen av flissilon med dess behandlingssystem för luktgaser
vid bruket i Joutseno. Investeringarna förbättrade brukets driftsäkerhet
och pannans säkerhet samt minskade kväveoxidutsläppen i rökgaserna
och luktgasutsläppen.
Vid bruket i Kemi fortsatte moderniseringen av automationssystemet för fiberlinjen. Hela investeringsprojektet blir klart under 2015.
Genom modernisering av systemet säkerställs en störningsfri funktion i
brukets processtyrning.
Metsä Fibre förbereder bygget av en bioproduktfabrik i Äänekoski på
det område där det nuvarande massabruket ligger. Projektet fortsätter
som planerat. Om förutsättningarna för investeringen uppfylls kommer
investeringsbeslutet om byggprojektet att fattas under våren. Under sista
kvartalet påbörjades förberedelserna av bruksområdet genom att man
inledde rivningsarbetena för det massabruk som lades ner 1985.
Bioproduktfabrikens tekniska planering och bioproduktkonceptets
planering samt miljökonsekvensbedömningen och miljötillståndsprocessen slutfördes i januari 2015.
I januari 2015 beviljade regionförvaltningsverket i Västra och Inre
Finland miljötillstånd och vattenhushållningstillstånd för den planerade bioproduktfabriken.
Nordsjö hamn i Helsingfors utsågs till exporthamn för fabriken. Om
bioproduktfabriken blir verklighet kommer exportleveranserna för
massa att öka med 800 000 ton per år.
Kartong- och pappersindustri
För år 2014 redovisade Metsä Board en omsättning på 2 008,4 miljoner
euro (2013: 2 019,3) och ett rörelseresultat exklusive poster av
engångskaraktär på 136,5 miljoner euro (104,4).
Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var bättre än
föregående år tack vare de lägre produktionskostnaderna, de ökade leveransvolymerna för falskartong och vit nyfiberliner samt försvagningen
av den svenska kronan mot euron. Rörelseresultatet försämrades däremot av att genomsnittspriserna och leveransvolymerna för bestruket
och obestruket papper var lägre.
Posterna av engångskaraktär som redovisats i rörelseresultatet 2014
var -19,9 miljoner euro netto (+9,2). De viktigaste posterna var realisationsvinsterna för en fastighetsaffär i Niemenranta i Tammerfors på
32,1 miljoner euro och realisationsvinsten för försäljningen av Metsä
Metsä Tissue redovisade under januari–december en omsättning på
1 012,8 miljoner euro (2013: 1 004,0). Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 62,2 miljoner euro (54,7). Bakom den positiva resultatutvecklingen ligger ökade försäljningsvolymer och en förbättrad kostnadseffektivitet. Förändringarna i valutakurserna och massapriserna hade en ogynnsam inverkan på resultatet.
Det biokraftverk som byggdes i anslutning till bruket i Mariestad i
Sverige tas i kommersiellt bruk under första halvåret 2015. Kraftverket
är byggt i samarbete med det lokala energibolaget KKAB. Metsä Tissues andel av den totala biokraftverksinvesteringen på 30 miljoner euro
var 50 procent. Kraftverket producerar förnybar energi för fabriken och
närområdet.
I juni 2014 togs den nya förädlingslinjen för tillverkning av produkter för både konsumentbruk och storhushåll i drift vid bruket i Krapkowice i Polen. Vid bruket i Mariestad i Sverige byggdes en ny förädlingslinje för cirka 10 miljoner euro. Den togs i drift i slutet av året.
Den grundläggande renoveringen av kraftverket i Mänttä 2014 förbättrade avsevärt brukets energieffektivitet och gav kostnadsbesparingar. Under 2014 minskade bruket energiförbrukningen med cirka
20 000 MWh och vattenförbrukningen med cirka 250 000 m3, vilket
motsvarar den årliga energi- och vattenförbrukningen för drygt tusen
finländska småhus.
Metsä Tissue lanserade 2014 ett flertal nya produkter, som till exempel nya Lambi-toalettpapper och Serla-näsdukar, Serla och Mola Hushållsark samt Serla Städprodukter. I östra Centraleuropa lanserades
bland annat Mola- och Tento-konsumentprodukter i storförpackningar.
I Slovakien startade produktionen av en mjukpappersförpackning som
är avsedd för den internationella marknaden.
Metsä Group deltog aktivt i planeringen och styrningen av FIBIC
Oy:s (Finlands bioekonomiklusters) forskningsprogram. Dessutom
deltog Metsä Group aktivt i forskningssamarbetet kring den biobaserade industrins konsortium Bio-based Industries Consortium.
Inom virkesanskaffning och skogstjänster gjordes 2014 stora satsningar på utvecklingen av nya datasystem. Projekten rörde utveckling
av medlemstjänsterna, produktiviteten inom transport, drivning och
skogstjänsterna samt av datasystemen som stöder dessa. För ägarmedlemmarna lanserades marknadens mest mångsidiga mobilversion av
skogsbruksplanen, med vars hjälp skogsägare kan granska och uppdatera uppgifterna i sin skogsbruksplan oberoende av var de befinner sig.
Metsä Wood fokuserade på den industriella tillverkningen och försäljningen av nordliga sågvaror, plywood och Kerto®. Produkterna
utvecklades kontinuerligt i samarbete med kunderna. Även processutveckling för att förbättra material- och energieffektiviteten under hela
leveranskedjan var en integrerad del i träproduktindustrins utvecklingsarbete.
År 2014 fokuserade Metsä Wood på vidareutveckling av träbyggandets stom- och konstruktionslösningar, såsom mellanbjälklagselement,
beläggningar samt brand-, fukt- och mögelskydd för LNG-plywood
och plywoodprodukter av den nya generationen. Utveckling av en
värdeutbytesbaserad timmersortering, postningsspecifik mätning av
timmer och styrning av en marknadsspecifik sortering var integrerade
delar i förbättringen av utbytet för sågverken och sågvarorna. De möjligheter som investeringen i sågverket i Vilppula medförde utnyttjades
ytterligare vid lanseringen av nya produkter, såsom nya sågmallar och
speciella torra kvaliteter, på marknaden.
Inom Metsä Board var det viktigaste målet inom forskning och
utveckling att producera lättare fals- och linerkartonger utan att ge
avkall på deras slutliga användningsegenskaper. Under året lanserade
Metsä Board nya produkter inom segmentet för livsmedelsförpackningar. Målsättningen är att utveckla produktegenskaperna så att produkternas miljöpåverkan blir så liten som möjligt.
Inom Metsä Fibre syftade processutvecklingen till att förbättra produktionseffektivitet och miljöprestanda och utreda affärsmöjligheterna
för nya biomaterial. Metsä Fibre utvärderade bland annat behandlingstekniker för avloppsvatten och förgasning av slam i anslutning till en
eventuell bioproduktfabrik. Dessutom deltog Metsä Fibre tillsammans
med Metsä Board i den första programsökningen av ett nytt instrument
för finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt (Biobased
Industries PPP).
Metsä Tissues produktutveckling utgår från utvecklingen av konsumenternas situation och kundernas behov. Bolagets produktutveckling
är koncentrerad i en teknikcentral i Tyskland. Under året lanserade
Metsä Tissue ett flertal nya produkter för konsumentbruk och storhushåll. Nya produkter utvecklades även för detaljhandelns egna produktmärken.
FORSKNING OCH UTVECKLING
HÅLLBAR UTVECKLING
Metsä Groups forsknings- och utvecklingskostnader var 17,7 miljoner
euro (2013: 17,7 och 2012: 19,6) dvs. 0,4 procent av rörelsekostnaderna
(2013: 0,4 ja 2012: 0,4).
Inom forskning och utveckling fokuserar Metsä Group på att förbättra process- och resurseffektiviteten, utnyttja förnybara råvaror som
konkurrensfördel och erbjuda kunderna mervärdesprodukter och
-tjänster. Fokusområden inom process- och resurseffektiviteten är bland
annat ökat utbyte av produktionen, effektivare energi- och vattenförbrukning samt optimal användning av biprodukterna.
Metsä Group har förbundit sig att främja hållbar utveckling i hela värdekedjan. Styrningen av och målsättningarna för hållbar utveckling
beaktas ur många aspekter, som produkter, råvaror, produktion och
social påverkan. Verksamheten styrs av koncernens uppförandekod och
av principer för hållbar utveckling samt ett brett sortiment av policyer
som styr olika områden.
Metsä Group stödjer ansvarsfullt skogsbruk enligt principen för
hållbar utveckling. Det virke som koncernen använder kan spåras till
hundra procent. Det kommer alltid från skogar som har skötts enligt
Fibres aktier i Pohjolan Voima på 4,0 miljoner euro. På grund av den
dåliga lönsamheten för bruket Gohrsmühle genomfördes en nedskrivning på 26,1 miljoner euro och en kostnadsavsättning på 13,4 miljoner
euro för den planerade nedläggningen av pappers-produktionen vid
Husums bruk. Ett skadestånd på 17,4 miljoner euro betalades till
UPM-Kymmene i anslutning till Metsä Fibres aktieförvärv 2012.
Rörelseresultatet för Metsä Board inklusive poster av engångskaraktär var 116,5 miljoner euro (113,6).
Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive poster av engångskaraktär var 9,1 procent (6,4) och resultatet per aktie var 0,27 procent (0,17).
Avkastningen på sysselsatt kapital inklusive poster av engångskaraktär
var 7,7 procent (7,0) och resultatet per aktie var 0,21 procent (0,19).
I slutet av december var Metsä Boards soliditet 39,2 procent och
nettoskuldsättningsgrad 51 procent (31.12.2013: 40,7 och 70).
I december meddelade Metsä Board att man förnyar sin ledarskapsoch rapporteringsstruktur för att försäkra sig om en lyckad implementering av sin tillväxtstrategi.
Mjuk- och matlagningspapper
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE – BOKSLUT 2014 5
principen om hållbar utveckling. Målsättningen är att andelen certifierat virke i verksamheten ska vara över 80 procent. År 2014 kom 84 procent av det virke som Metsä Group anskaffade från PEFC- och/eller
FSC-certifierade skogar (2013: 82 och 2012: 82).
Metsä Group beaktar klimatet och miljön i all sin verksamhet. När
det gäller att bromsa klimatförändringarna är det viktigaste målet att
fram till 2020 minska de fossila CO2-utsläppen i produktionen med 30
procent per producerat ton från nivån år 2009. Till följd av viktiga
investeringar och utveckling av arbetsmetoderna uppnåddes målet
redan under 2013, då koldioxidutsläppen var 32 procent lägre jämfört
med utgångsnivån. Före utgången av 2014 hade de fossila CO2-utsläppen minskat med 36 procent.
Av de bränslen som Metsä Group använder är 86 procent träbaserade biobränslen (2013: 85 och 2012: 83). Koncernens massaverksamhet är redan i dag till 140 procent självförsörjande när det gäller elproduktion. Bark och svartlut som är biprodukter inom affärsverksamheterna används inom bioenergiproduktion. Huvuddelen, 83 procent av
totalenergin är koldioxidneutral (2013: 83 och 2012: 82).
Metsä Groups energieffektivitet har förbättrats med sex procent
sedan 2009. Målsättningen är att förbättra energieffektiviteten inom
verksamheten med tio procent fram till 2020.
Metsä Groups mål är att fram till 2020 minska processvattenförbrukningen med tio procent jämfört med nivån 2010. Massaverksamheten, där vattenförbrukningen är stor i processerna, har investerat för
att effektivisera återanvändningen av vatten. I och med det systematiska
utvecklingsarbetet minskade vattenförbrukningen före utgången av
2014 med elva procent. År 2014 var den totala vattenförbrukningen
278 miljoner kubikmeter (2013: 302 och 2012: 258). Processvattenförbrukningen var 147 miljoner kubikmeter (2013: 146 och 2012: 149).
Merparten av Metsä Groups produktionsanläggningar ligger i närheten
av stora vattentillgångar, varför produktionsanläggningarna använder
ytvatten till 99 procent.
År 2014 var Metsä Groups utsläpp till luft följande: fossil koldioxid
(CO2) 803 000 ton (2013: 855 000 och 2012: 962 000), biogenisk koldioxid 7 035 000 ton (2013: 7 070 000 ton och 2012: 6 884 000), kväveoxider (som NO2) 6 400 ton (2013: 6 500 och 2012: 6 400) och svavel (som SO2) 2 050 ton (2013: 2 160 och 2012: 1 700). Utsläppen i
vattendrag var: fosfor 51 ton (2013: 54 och 2012: 50) och kemisk syreförbrukning (COD) 39 700 ton (2013: 42 900 och 2012: 43 600).
Utsläppsmängden från Metsä Groups produktion ökade med 0,1
procent under 2014, medan produktionen ökade med 0,2 procent jämfört med året innan. Utsläppsmängden var 865 000 ton (2013: 843 000
och 2012: 689 000). Mer än 90 procent av de restprodukter och avfall
som produktionsanläggningarna genererar återvinns, i första hand
genom återanvändning av materialen och därefter inom energiproduktionen. Mängden deponiavfall minimeras och består endast av ickeåtervinningsbart avfall. År 2014 uppgick mängden deponiavfall till
70 000 ton (2013: 76 000 och 2012: 81 000).
I princip alla Metsä Groups produktionsanläggningar har ett ISO
9001-kvalitetssystem och ett ISO 14001-miljösystem samt ett Chain of
Custody-system, som på ett tillförlitligt sätt kan verifiera andelen certifierat virke i produkterna. Flera av koncernens produktionsanläggningar använder dessutom det certifierade arbets- och produktsäkerhetssystemet OHSAS 18001 och energieffektivitetssystemet ISO
50001.
Inga avvikelser med betydande miljökonsekvenser inträffade på
Metsä Groups produktionsanläggningar under perioden. Tillståndsvillkoren överskreds några enstaka gånger, sex gånger till vattendragen och
en gång till luften.
6 BOKSLUT 2014 – STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Metsä Groups dotterbolag har kvar miljöansvar för tidigare verksamheter på stängda, sålda eller uthyrda industritomter och på nedlagda
avstjälpningsplatser. Bokföringsmässiga reserveringar har gjorts för de
kostnader som saneringsarbetet ger upphov till i de fall där man har
kunnat fastställa koncernens ansvar för markområdenas förorening.
Metsäliittokoncernens miljöåtaganden år 2014 var 18,7 miljoner euro
(2013: 28,2 och 2012: 26,6). Koncernens miljökostnader under 2014
var 48,6 miljoner euro (2013: 47,6 och 2012: 49,5) och bestod främst
av produktionsanläggningarnas drifts-, utrustnings- och underhållskostnader, kostnader för avfallshanteringen och miljökonsekvenserna
samt av avskrivningar på aktiverade miljökostnader.
Utöver sina egna funktioner förbinder sig Metsä Group till ansvarsfull verksamhet i hela leveranskedjan. Med undantag av virkesleveranserna kommer 87 procent (2013: 87) av alla anskaffningar från länder
där koncernen har egen produktion. Sedan 2011 är målet att inkludera
uppförandekoden i alla nya och förnyade leverantörsavtal. Före
utgången av 2014 ingick uppförandekoden i 335 nya avtal (2013: 216
och 2012: 71), vilket utgör 70 procent av de nya leverantörsavtalen
(2013: 50). Allt som allt ingår uppförandekoden för närvarande i 996
avtal. Metsä Group har som mål att identifiera och revidera alla nyckelråvaruleverantörer med hög riskklassificering före utgången av 2015.
RISKHANTERING OCH RISKER
Koncernens bolagsstyrningssystem tillsammans med den riskhanteringspolicy som styrelsen fastställt styr riskhanteringsarbetet inom
Metsä Group. Metsä Groups riskhantering är en systematisk och förebyggande verksamhet som bidrar till att bedöma och hantera de risker,
hot och möjligheter som hänför sig till affärsverksamheten.
Metsä Group gör en regelbunden bedömning av strategiska, operativa och finansiella risker och skaderisker som en del av sin löpande
verksamhet. Dessutom bedömer koncernen riskerna i samband med
årsplanerings- och strategiprocessen. Vid riskbedömningen i samband
med årsplaneringen ligger fokus på identifiering av omsättnings- och
kostnadsrisker, och vid riskbedömningen i samband med strategiprocessen analyserar affärsområdena de risker som hänför sig till genomförandet av deras affärsstrategier. Koncernens ledningsgrupp analyserar regelbundet de mest betydande riskerna som en del av sitt ledningsgrupparbete. Resultaten av riskhanteringsprocessen rapporteras regelbundet till
styrelsen och till styrelsens kontrollutskott.
Vid riskbedömningarna 2014 identifierades följande risker och osäkerhetsfaktorer som kan påverka Metsä Groups ekonomiska prestations- och funktionsförmåga:
Situationen i världsekonomin och euroområdet
På huvudmarknadsområdena följer efterfrågan på träprodukter, massa,
papper och kartong den allmänna ekonomiska utvecklingen. Den europeiska ekonomin har stagnerat och någon återhämtning av marknaden
är inte i sikte. Metsä Group söker tillväxt även utanför våra huvudmarknadsområden, framför allt i Nordamerika och Asien.
Den fortsatt svaga utvecklingen av världsekonomin kan ha direkta
negativa konsekvenser för efterfrågan på Metsä Groups produkter, lönsamhet samt på tillgången till och priset på finansiering.
Situationen i Ukraina och Ryssland
De internationella sanktionerna till följd av krisen i Ukraina har inte
haft några direkta konsekvenser för Metsä Groups affärsverksamhet. En
eventuellt fortsatt kris eller eventuella ytterligare sanktioner kan dock
ha indirekta konsekvenser både för tillgången till träråvara och energi
och för försäljningen av produkterna i Ryssland och Ukraina, vilket
påverkar Metsä Groups resultat.
Tillgång till finansiering
Koncernens tillgång till kapital och priset på kapitalet är i stor utsträckning beroende av de rådande förhållandena på finansmarknaden samt
på koncernens eget ekonomiska läge. Förbättring av koncernens ekonomiska läge och stabilisering på finansmarknaden har haft en positiv
inverkan på koncernens tillgång till finansiering och priset för finansiering. Om någon av dessa faktorer försvagades kraftigt skulle detta ha
negativa konsekvenser på priset på och tillgången till det främmande
kapital som Metsä Group behöver.
Inom Metsä Group har man förberett sig för en återfinansieringsrisk
genom att mångsidigt utnyttja olika finansieringskällor, schemalägga
återbetalningen av lånen jämlikt och starta återfinansieringsprocesserna
i god tid innan lånen förfaller till betalning. Utöver en stark likviditet
hade koncernen i slutet av 2014 uttagbara bindande kreditlimiter för
över 700 miljoner euro till sitt förfogande.
Affärsverksamhetens cykliska fluktuationer och
konkurrensvillkor
Metsä Group är verksamma inom en cyklisk bransch, där balansen mellan efterfrågan och utbud kraftigt påverkar prisnivån på produkterna.
En eventuell minskning i efterfrågan eller ökning i utbudet kan ha en
negativ inverkan på marknadsbalansen. Ogynnsamma konjunkturer
eller ökad kapacitet hos konkurrenterna kan sänka priserna på slutprodukterna. Å andra sidan kan eventuella kapacitetsnedskärningar hos
konkurrenterna eller industrins konsolideringsutveckling leda till prishöjningar Även större, långvariga valutakursändringar påverkar marknadsbalansen för skogsindustriprodukter på huvudmarknadsområdena
och producenternas konkurrenskraft i Europa.
Efterfrågan och marknadspriset på massa
Vid full kapacitet kan Metsä Fibre producera cirka 2,4 miljoner ton
blekt barr- eller lövmassa per år. Resultatet i verksamhetsområdet massa
har en central betydelse för hela Metsä Groups affärsverksamhet. På
grund av nya investeringar har utbudet av lövmassa ökat, vilket kan ha
en avsevärd effekt på massamarknaden och därigenom ha en negativ
inverkan på hela Metsä Groups verksamhet och affärsverksamhetens
resultat.
Kreditrisker och övriga motpartsrisker
Affärsområdena och den centrala kreditövervakningen ansvarar för kreditrisker förknippade med kommersiell verksamhet. Kreditövervakningen fastställer tillsammans med affärsområdenas ledning de interna
kreditlimiter som beviljas kunderna samt betalningsvillkoren. En stor
del av kreditriskerna täcks av de försäkringsavtal som har ingåtts med
kreditförsäkringsbolagen. Metsä Groups kundkreditrisk har varit på
normal nivå 2014. Kreditriskerna har minskats genom att effektivisera
kreditövervakningsåtgärderna och -processerna.
Huvudprinciperna för kreditövervakningen har definierats i den
kreditanvisning som Metsä Groups styrelse har fastställt och som följer
riskhanteringspolicyn. Vid behov deltar koncernens och affärsområdenas operativa ledning i bedömningen av kreditriskerna och i de slutgiltiga kreditbesluten.
När det gäller penningmarknadsinvesteringar, derivat och lån godkänns enbart sådana motparter som fastslagits i koncernens finansieringspolicy, som motsvarar kreditvärdigheten eller som särskilt namngetts genom styrelsens beslut.
Utveckling av kundrelationer och tillväxtmål
Fokus inom koncernens affärsverksamhet är nyckelkunder och att skapa
nya kundrelationer bland annat genom att utveckla säljstrategier. I
några av koncernens affärsverksamheter har man även satt upp tillväxtmål för vissa marknader eller produktsegment. Skulle dessa utvecklingsprojekt inom affärsverksamheten inte förverkligas enligt de satta målen,
kan det ha en negativ inverkan på den aktuella affärsverksamhetens och
koncernens resultat.
Prisrisker med och tillgång till produktionsfaktorer
De betydande förändringarna i de viktigaste produktionsfaktorerna,
såsom virke, energi och kemikalier, eller eventuella problem med tillgången till dessa kan försämra lönsamheten och hota kontinuiteten av
verksamheten och tillväxtplanerna för produktionen. Metsä Group
strävar efter att skydda sig mot dessa risker genom långfristiga leveransavtal och därmed förbundna derivatavtal. En kraftig ökning i transportkostnader och övriga logistikkostnader kan påverka Metsä Groups lönsamhet.
Även eventuella ändringar i den lagstiftning, reglering eller beskattning som rör de centrala produktionsfaktorerna kan medföra en betydande kostnadsökning för Metsä Group om de genomförs.
Ansvarsrisker
Olika typer av ansvarsrisker är förknippade med Metsä Groups affärsverksamhet, till exempel allmänna operativa ansvarsrisker, avtalsrisker,
miljörisker och produktansvarsrisker. Dessa risker hanteras genom
effektiva affärsprocesser, avtalsutbildning, ledarskapspraxis, kvalitetsledning och transparens i verksamheten. En del av affärsverksamhetens
ansvarsrisker har skyddats genom försäkringar.
Risk för avbrott i affärsverksamheten
Stora skador (såsom bränder och maskinhaverier) i produktionsenheterna och allvarliga olyckor, exceptionella naturfenomen, miljöskador,
allvarliga fel i datasystemen, arbetskonflikter, problem med leverans av
de viktigaste råvarorna samt störningar i logistikkedjan kan avbryta
affärsverksamheten. Vid långvariga avbrott i produktionen eller i kundleveranserna kan de ekonomiska förlusterna vara mycket stora. Det
finns även risk för bestående förluster inom kundrelationer. Affärsområdena, fabrikerna och serviceverksamheterna (såsom koncernens dataadministration) har sammanställt kontinuitets- och återhämtningsplaner för att minska dessa risker. Huvuddelen av egendoms- och avbrottsriskerna vid produktionsanläggningarna har täckts av försäkringsavtal.
Säkerhetsrisker
Exempel på de risker som hotar företagssäkerheten är brister och försummelser inom säkerhet i arbetet, datasäkerhet, ekonomiska oegentligheter och personsäkerhet, externa hot och avsaknad av internkontroll.
Koncernens störningsfria verksamhet säkerställs genom hantering av
hot mot företagssäkerheten. Detta sker genom att utveckla och effektivera de viktigaste säkerhetsrelaterade verksamhetsprocesserna samt
genom att öka riktlinjer, utbildning och internkontroll i anslutning till
hantering av de centrala riskerna samt regelbundna övningar för hantering av krissituationer.
Personal
Metsä Group lägger stor vikt vid att säkerställa tillgången på yrkeskunnig personal och minska personalomsättningen med hjälp av ledarskapsutbildning, utvecklingsprogram för personal, planer för rekrytering av ersättare och utveckling av bilden av oss som arbetsgivare. Metsä
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE – BOKSLUT 2014 7
Group förbereder sig för risker i samband med generationsväxlingar
och övriga personalrisker bland annat genom säkring av arbetsförmågan, karriärplanering och arbetsrotation. Metsä Group satsar dessutom
kraftigt på samarbete med läroanstalter på alla nivåer. Traineeprogram
startas efter behov.
Finansieringsrisker
Finansieringsriskerna i affärsverksamheten hänför sig i huvudsak till
valutor, räntor, likviditet, motpartsrisker och användning av derivatinstrument. Finansieringsriskerna hanteras i enlighet med den finansieringspolicy som Metsä Groups styrelse har fastställt. Syftet är att minska
osäkerhet, förbättra förutsebarhet, balansera kassaflöde och ge affärsenheterna tid att anpassa verksamheten till de förändrade förhållandena.
under krissituationer styrs i koncernen, affärsområdena och enheterna
av koncernens krishanteringsplan.
Koncernens affärsområden bär själva en del av riskerna och de risker
som överträffar den egna riskhanteringsförmågan överförs selektivt till
försäkringsbolag, banker och andra motparter med hjälp av försäkringsoch derivatavtal samt övriga avtal. Betydande skaderisker täcks med följande globala försäkringsavtal:
• Program för egendoms- och avbrottsskadeförsäkring
• Allmänt program för affärsverksamhets- och produktansvarsförsäkring
• Program för ledningens och förvaltningsorganens ansvarsförsäkring
• Program för transportförsäkring
• Program för kreditförsäkring.
Ändringar i andels- och tilläggsandelskapitalet
Metsäliitto Osuuskuntas medlem är vid sin avgång berättigad till återbetalning av den betalda insatsen och tilläggsinsatsen. Tilläggsinsatserna återbetalas till medlemmen även efter ett skriftligt krav. Enligt
andelslagets stadgar kan man för återbetalning av egentliga andelar och
tilläggsandelar använda en penningsumma som motsvarar 1/3 av det
utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräkningen. Återbetalningar av andelskapitalet som är större än normalt
kan ha en negativ inverkan på Metsä Groups ekonomiska ställning.
Pågående rättsliga tvistefrågor
I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors
tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto
Osuuskunta och två andra skogsindustribolag som en följd av otillåtet
prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda
företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands
kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto Osuuskunta och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto Osuuskunta
känner till, är totalt cirka 202 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 65
miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda
talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt
rättegångskostnader. Utöver ovannämnda talan har i januari 2015 nya
skadeståndstalan väckts av privatpersoner och sammanslutningar, vars
belopp Metsäliitto inte ännu känner till. Metsäliitto Osuuskunta anser
att skadeståndsanspråken är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål.
Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board har i maj krävt att Helsingfors tingsrätt upphäver skiljedomstolens dom av den 11 februari
2014, enligt vilken Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board skulle
betala totalt 67 miljoner euro i skadestånd till UPM-Kymmene.
UTSIKTER FÖR DEN NÄRMASTE TIDEN
Metsä Forest köper virke i hela landet och i första hand stämplingsposter som ska drivas under barmarkstiden. Stämplingsposter för vinterdrivning köps i begränsad omfattning, eftersom en del av förra vinterns
stämplingsposter på grund av det dåliga vädret blev kvar för drivning
under denna vinter. Inom skogsvårdstjänsterna är målsättningen att
fortsätta den starka tillväxten och att vara den mest eftertraktade partnern för ägarmedlemmarna.
Trots säsongsvariationerna i efterfrågan förväntas försäljningen för
träproduktindustrin att vara fortsatt stabil under första kvartalet 2015,
jämfört med sista kvartalet 2014. Utsikterna för byggverksamheten i
Europa och framför allt i Finland är utmanande. Konkurrensen på sågvarumarknaden, som lider av överskott, förväntas vara fortsatt hård,
och det är möjligt att produktionsbegränsningarna måste fortsätta.
Valutakurserna i de viktigaste konkurrentländerna har försvagats mer än
för euron gentemot de huvudsakliga handelsvalutorna, vilket försämrar
konkurrenskraften för den finländska träproduktindustrin.
Efterfrågan på massa är fortsatt stabil, och inga tecken på snabba
marknadsförändringar kan skönjas. Förstärkning av US-dollarn gentemot
euron har förbättrat lönsamheten för massatillverkarna i euroområdet.
Leveransvolymerna för kartong förväntas öka något under första
kvartalet 2015 jämfört med föregående kvartal. Några större prisändringar på kartong finns inte i sikte för tillfället.
Metsä Boards pappersleveranser beräknas öka något under första
kvartalet, medan genomsnittspriset förväntas sjunka något.
Priskonkurrensen inom detaljhandeln för mjuk- och matlagningspapper fortsätter att vara hård på samtliga marknader. Efterfrågan förväntas
vara på samma nivå som under 2014. Utvecklingen av rörelseresultatet
för Metsä Tissue påverkas framför allt av prisändringarna för energi och
råvara samt av kvaliteten och den lokala tillgången på returpapper.
Metsä Groups rörelseresultat exklusive poster av engångskaraktär
förväntas under första kvartalet 2015 vara på ungefär samma nivå jämfört med det sista kvartalet 2014.
BEREDSKAP FÖR RISKER OCH ÖVERFÖRING AV RISKER
För riskerna bereder man sig genom identifiering och ansvarsfördelning
av de centrala förvaltningsåtgärderna. Som en del av ledningen av
affärsverksamheten följer man även upp ändringar i nyckelriskerna. När
det gäller skaderisker arbetar man aktivt inom riskhantering med försäkringsbolagen. Ett exempel på detta är de regelbundna riskbedömningarna för olika delområden, såsom fabriker och transportkedjan.
Koncernens produktionsanläggningar och servicefunktioner har förberett sig för eventuella störningar eller avbrott i verksamheten genom att
sammanställa kontinuitets- och återhämtningsplaner. Ledarskapet
8 BOKSLUT 2014 – STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE
FÖRSLAG TILL ANDELSRÄNTA
Styrelsen i Metsäliitto Osuuskunta har beslutat att föreslå för förvaltningsrådet att räntan på medlemmarnas stadgeenliga insatser i andelskapitalet ska utgå med en ränta på 5,5 procent för 2014 (5,5 + 1,0 procent för 2013). Förslag till ränta på A-insatserna i tilläggskapital är 5,0
procent (5,0) och på B-insatserna 4,5 procent (4,5).
Styrelsens förslag har i mars behandlats av Metsäliitto Osuuskuntas
förvaltningsråd, som i sin tur gjort en framställan om beloppet av
andelsräntan till fullmäktige för beslut på mötet i maj.
Förslag till vinstdisposition FÖR 2014
Metsäliitto Osuuskunta
Euro
Till fullmäktiges förfogande står
räkenskapsperiodens överskott
65 145 495,35
balanserade vinstmedel från tidigare år
595 420 577,62
sammanlagt
660 566 072,97
Styrelsen föreslår, att
till reservfond II överförs i enlighet med § 13 1 mom. i stadgarna
3 257 274,77
samt dessutom
5,23
3 257 280,00
andelsränta betalas
5,5 % på inbetalt andelskapital
11 255 612,79
5,0 % på inbetalt tilläggsandelskapital A
28 956 117,14
4,5 % på inbetalt tilläggsandelskapital B
5 471 658,77
45 683 388,70
bland balanserade vinstmedel lämnas
611 625 404,27
sammanlagt
660 566 072,97
Om fullmäktige godkänner förslaget ovan, är andelslagets eget kapital följande:
Andelskapital
206 204 309,48
Tilläggsandelskapital A
597 627 724,33
Tilläggsandelskapital B
134 385 125,21
Uppsagda andelsavgifter som överförts till främmande kapital under väntetiden
-47 328 440,59
Reservfond I
3 939 904,28
Reservfond II
67 401 740,00
Balanserad vinst
611 625 404,27
Eget kapital sammanlagt
1 573 855 766,98
Esbo, den 5 februari 2015
Martti Asunta
Kari Jordan
OrdförandeViceordförande
Verkställande direktör
Mikael Aminoff
Arto Hiltunen
Saini Jääskeläinen
Juha Parpala
Timo Saukkonen
Mikael Silvennoinen
Antti Tukeva
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION – BOKSLUT 2014 9
Koncernens rapport över totalresultat
Milj. euro
Not
1.1–31.12.2014
1.1–31.12.2013*)
Omsättning
3, 5
4 970,3
4 938,7
17,7
31,2
Övriga rörelseintäkter
3, 6
170,3
81,0
Material och tjänster
3, 7
-3 329,6
-3 390,6
Personalkostnader
3, 7
-699,0
-692,0
Avskrivningar och nedskrivningar
3, 8
-276,2
-257,1
Övriga rörelsekostnader
3, 7
-436,7
-376,3
416,9
335,0
Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning
Rörelseresultat
Resultatandelar i intresse- och samriskföretag
Kursdifferenser
9
16,4
9,6
2,7
-4,6
Övriga finansiella intäkter
9
6,5
8,3
Övriga finansiella kostnader
9
-112,6
-124,5
329,9
223,8
Resultat före skatt
Inkomstskatt
10
Årets resultat
Övrigt totalresultat
-69,7
-35,1
260,3
188,7
10, 21
Poster, som inte omklassificeras till resultatet
Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer
Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras
Totalt
-44,7
2,4
11,9
-0,1
-32,7
2,3
Poster som senare kan omklassificeras till resultatet
Kassaflödessäkringar
-19,7
-2,5
Finansiella tillgångar som kan säljas
-43,6
-57,9
Omräkningsdifferenser
-43,3
-20,3
Andel av samriskföretagets övriga totalresultat
Övriga poster
-4,4
0,0
0,3
-0,1
15,3
22,3
-95,4
-58,5
-128,2
-56,2
132,1
132,5
Moderföretagets ägare
156,5
109,2
Innehav utan bestämmande inflytande
103,8
79,5
260,3
188,7
Moderföretagets ägare
82,4
83,1
Innehav utan bestämmande inflytande
49,7
49,3
132,1
132,5
Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras
Totalt
Övrigt totalresultat efter skatt
Årets totalresultat
Årets resultat hänförligt till:
Årets totalresultat hänförligt till:
*) Uppgifterna för 2013 har justerats på grund av retroaktiv tillämpning av IFRS 10 och 11.
Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut.
10 BOKSLUT 2014 – KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
Koncernens balansräkning
Milj. euro
Not
31.12.2014
31.12.2013*)
1.1.2013*)
533,9
TILLGÅNGAR
Långfristiga
11
520,3
529,0
Övriga immaterialla tillgångar
11, 33
240,8
255,0
239,4
Materiella anläggningstillgångar
12, 33
1 831,2
2 012,7
2 093,0
Biologiska tillgångar
13
11,8
11,1
8,4
Andelar i intresse- och samriskföretag
14
77,7
71,5
65,2
Finansiella tillgångar som kan säljas
15
257,1
305,7
356,2
Övriga finansiella tillgångar
16
19,7
19,1
13,7
Uppskjutna skattefordringar
17
64,8
47,1
70,6
3 023,5
3 251,3
3 380,4
Goodwill
Kortfristiga
Omsättningstillgångar
18
774,1
775,7
725,7
Kundfordringar och övriga fordringar
19
686,3
703,0
706,9
0,3
4,7
8,4
Derivatinstrument
28
4,1
2,4
5,1
Kassa och banktillgodohavanden
20
Skattefordringar baserade på årets beskattningsbara inkomst
Tillgångar som innehas till försäljning
4
Tillgångar totalt
947,9
454,4
519,4
2 412,7
1 940,1
1 965,5
10,9
0,0
20,6
5 447,0
5 191,3
5 366,5
594,5
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Till moderföretagets ägare hänförligt eget kapital
Andelskapital
21
719,1
654,7
Omräkningsdifferenser
21
-7,1
24,9
37,9
Fond för verkligt värde och övriga fonder
21
206,7
224,9
236,1
Balanserade vinstmedel
Innehav utan bestämmande inflytande
14
Eget kapital totalt
671,6
578,3
498,5
1 590,3
1 482,9
1 366,9
467,0
476,3
491,2
2 057,3
1 959,2
1 858,1
Långfristiga skulder
Uppskjutna skatteskulder
17
230,6
244,4
319,5
Pensionsförpliktelser
22
184,8
154,4
154,0
Avsättningar
23, 33
33,4
19,3
34,6
Låneskulder
24
1 373,3
1 624,3
1 173,1
Övriga skulder
25
5,5
6,7
4,2
Derivatinstrument
28
15,7
20,9
31,5
1 843,3
2 069,9
1 716,9
Kortfristiga skulder
Avsättningar
23, 33
14,0
33,9
53,8
Låneskulder
24
528,9
356,9
966,2
Leverantörsskulder och övriga skulder
26
940,0
752,4
755,1
25,4
8,8
4,5
32,2
10,2
11,8
1 540,5
1 162,2
1 791,5
Skatteskulder baserade på årets beskattningsbara inkomst
Derivatinstrument
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas till försäljning
28
6,0
0,0
0,0
Skulder totalt
3 389,8
3 232,2
3 508,4
Eget kapital och skulder totalt
5 447,0
5 191,3
5 366,5
5
*) Uppgifterna för 2013 har justerats på grund av retroaktiv tillämpning av IFRS 10 och 11.
Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut.
KONCERNENS BALANSRÄKNING – BOKSLUT 2014 11
Koncernens rapport över förändringar
i eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare
Milj. euro
Not
Eget kapital 1.1.2013
Andelskapital
Omräkningsdifferens
Fond för
verkligt värde
och övriga
fonder
Balanserade
vinstmedel
594,5
37,9
236,1
Retroaktiv tillämpning av IFRS 10 och 11
0,0
Justerat eget kapital 1.1.2013
594,5
10, 21
Årets totalresultat
Eget kapital
totalt
498,2
1366,7
491,2
1 857,9
0,3
0,3
0,0
0,3
498,5
1 366,9
491,2
1 858,1
188,7
37,9
236,1
109,2
109,2
79,5
-13,0
-17,0
3,9
-26,1
-30,2
-56,2
-13,0
-17,0
113,1
83,1
49,3
132,5
-31,6
-31,6
-36,8
-68,4
-1,4
58,9
58,9
-5,7
0,0
0,0
Årets resultat
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
Totalt
Innehav utan
bestämmande
inflytande
Transaktioner med ägarna
Betalda andelsräntor och dividender
21
Förändring i andelskapital
21
Överfört från fritt till bundet kapital
21
Anskaffade andelar i innehav utan bestämmande inflytande, vilka inte
förändrat beslutanderätten
60,2
5,7
0,1
5,4
5,5
-27,4
-21,9
Eget kapital 31.12.2013
4
654,7
24,9
224,9
578,3
1 482,9
476,3
1 959,2
Eget kapital 1.1.2014
654,7
24,9
224,9
578,0
1 482,6
476,3
1 958,9
0,3
0,3
0,0
0,3
578,3
1 482,9
476,3
1 959,2
Retroaktiv tillämpning av IFRS 10 och 11
0,0
Justerat eget kapital 1.1.2014
654,7
24,9
224,9
156,5
156,5
103,8
260,3
-32,0
-20,5
-21,4
-74,0
-54,1
-128,2
-32,0
-20,5
135,0
82,4
49,7
132,1
-35,1
-35,1
-42,5
-77,5
-1,8
62,6
62,6
-2,4
0,0
0,0
-3,0
-3,0
Årets resultat
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
10, 21
Årets totalresultat
Transaktioner med ägarna
Betalda andelsräntor och dividender
21
Förändring i andelskapital
21
Överfört från fritt till bundet kapital
21
Anskaffade andelar i innehav utan bestämmande inflytande, vilka inte
förändrat beslutanderätten
4
Sålda andelar i innehav utan bestämmande inflytande, vilka inte förändrat
beslutanderätten
4
Eget kapital 31.12.2014
Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut.
12 BOKSLUT 2014 – KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
64,4
2,4
719,1
-7,1
-17,9
-20,9
-0,1
0,6
0,4
1,3
1,8
206,7
671,6
1 590,3
467,0
2 057,3
Koncernens rapport över kassaflöden
Milj. euro
Not
2014
2013*)
260,3
188,7
305,0
349,8
Kassaflöde från rörelsen
Årets resultat
Justeringar i årets resultat
29
Erhållna räntor
5,6
8,7
Betalda räntor
-91,9
-119,8
Erhållen utdelning
Övriga finansiella poster, netto
Betalda skatter
Förändring i rörelsekapital
29
Nettokassaflöde från rörelsen
3,3
3,4
-11,0
-16,7
-52,7
-51,1
198,6
-47,7
617,3
315,3
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av aktier i dotterföretag
4
Förvärv av övriga aktier
Investeringar i anläggningstillgångar
Försäljning av aktier i dotterföretag
4
Försäljning av aktier i intresse- och samriskföretag
Försäljning av övriga aktier
Återföring av kapital
Försäljning av anläggningstillgångar
0,0
0,0
-3,4
-2,1
-143,0
-213,5
14,9
5,4
0,3
0,5
76,0
0,6
2,0
0,0
52,2
36,0
Ökning/minskning i långfristiga fordringar, netto
-6,2
-0,6
Nettokassaflöde från investeringsverksamheten
-7,2
-173,7
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Förändring i andelskapital
Förvärvade innehav utan bestämmande inflytande
4, 29
Ökning i långfristiga skulder
Minskning i långfristiga skulder
Kortfristiga skulder, ökning/minskning
Kortfristiga räntebärande fordringar, ökning/minskning
67,8
60,4
-20,9
-21,1
437,1
1 115,5
-508,7
-1 279,6
-1,7
3,1
0,0
-6,0
-87,9
-78,1
-114,3
-205,8
Förändring i kassa och banktillgodohavande
495,8
-64,3
Kassa och banktillgodohavande vid årets början
454,4
519,4
Betalda andelsräntor och dividender
Nettokassaflöde från finansieringsverksamheten
Omräkningsdifferens
Förändring i kassa och banktillgodohavande
Kassa och banktillgodohavande i tillgångar som innehas till försäljning
Kassa och banktillgodohavande vid årets slut
20
-2,2
-0,8
495,8
-64,3
-0,2
0,0
947,9
454,4
*) Uppgifterna för 2013 har justerats på grund av retroaktiv tillämpning av IFRS 10 och 11.
Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut.
KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN – BOKSLUT 2014 13
Noter till bokslutet
1.Redovisningsprinciper
Nedan beskrivs de viktigaste redovisningsprinciperna som har tillämpats vid upprättandet av koncernbokslutet.
slutet upprättats med tillämpning av principen om verksamhetens kontinuitet.
Nya och förändrade standarder som tillämpats
under räkenskapsperioden
Grunddata om koncernen
Metsäliitto Osuuskunta, inklusive dotterföretagen, bildar en koncern
(”Metsä Group” eller ”koncernen”), vars fem affärsområden är virkesanskaffning och skogstjänster, träproduktindustri, massaindustri, kartongoch pappersindustri samt mjuk- och matlagningspapper. Tillverkningen
sker i 8 länder. Metsä Groups huvudmarknad är Europa.
Koncernens moderföretag är Metsäliitto Osuuskunta. Moderföretagets hemort är Helsingfors och dess registrerade adress Norrskensparken 2, 02100 Esbo.
En kopia av koncernbokslutet finns tillgänglig på webbplatsen
www.metsagroup.com eller på moderföretagets huvudkontor på
adressen Norrskensparken 2, 02100 Esbo.
Vid sitt möte 5.2.2015 har Metsäliitto Osuuskuntas styrelse godkänt
detta bokslut för publicering. Enligt Finlands lag om andelslag kan fullmäktige godkänna eller förkasta bokslutet vid fullmäktiges ordinarie
möte efter publiceringen. Fullmäktiges ordinarie möte kan också fatta
beslut om ändring av bokslutet.
Redovisningsprinciper och värderingsgrunder
Koncernbokslutet är upprättat i enlighet med de internationella bokslutsstandarderna (International Financial Reporting Standards, IFRS)
med tillämpning av de gällande IAS- och IFRS-standarderna samt SICoch IFRIC-tolkningarna som vid upprättande av bokslutet 31.12.2014
var godkända av EU. Med internationella bokslutsstandarder avses de
standarder och tolkningar av dessa som EU godkänt för tillämpning
inom EU i sin förordning (EG) nr 1606/2002 och som ingår i finsk
bokföringslag samt bestämmelserna enligt denna lag. Noterna till koncernbokslutet överensstämmer med kraven i den finländska lagstiftningen om bokföring och sammanslutningar som kompletterar IFRSbestämmelserna.
Koncernbokslutet innehåller de uppgifter som krävs av en emittent
av ett masskuldebrevslån.
Koncernbokslutet presenteras i miljoner euro ifall inget annat
nämnts.
Bokslutet har upprättats mot grundval av historiska anskaffningsvärden med undantag av finansiella tillgångar till försäljning, finansiella
tillgångar bokförda via resultatet till verkligt värde, säkrade objekt vid
säkring till verkligt värde, biologiska tillgångar samt aktiebaserade
affärstransaktioner som verkställts med likvida medel, vilka upptagits
till verkligt värde.
Verksamhetens kontinuitet
Enligt ledningen har koncernen tillräckliga resurser att fortsätta sin
verksamhet inom en förutsebar framtid. Av den anledningen har bok-
14 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 1
Metsä Group har tillämpat följande förändrade standarder och standarder som trätt i kraft i början av år 2014:
IFRS 10 Koncernredovisning och ändringarna i den: Enligt de
befintliga principerna definierar IFRS 10 bestämmanderätten som en
central faktor, då det gäller att avgöra om en sammanslutning ska
omfattas av koncernredovisning. Standarden innebär ytterligare vägledningar för fastställandet av bestämmanderätten när det är svårt att
bestämma. Jämförelsetalen har justerats enligt IFRS 10.
IFRS 11 Samarbetsarrangemang och ändringarna i den: När det
gäller redovisningen av samarbetsarrangemang ligger tyngdpunkten i
IFRS 11 mer på rättigheter och skyldigheter än på den juridiska formen
av ett arrangemang. Det finns två typer av samarbetsarrangemang:
gemensamma verksamheter och joint ventures (samriskföretag). Vid
rapporteringen av joint ventures ska rapporteringen i framtiden ske
enligt en metod, kapitalandelsmetoden, och det tidigare alternativet
med klyvningsmetoden är inte längre tillåtet. Jämförelsetalen har justerats enligt IFRS 11.
IFRS 10 Koncernredovisning och ändringar i den samt IFRS 11
Samarbetsarrangemang och ändringar i den inverkade på Metsä
Groups jämförelsetal enligt följande:
Punkavoima Oy konsolideras enligt IFRS 10 som ett dotterföretag.
Hartolan Kuningaslämpö Oy, Katrinefors Kraftvärme Ab, Lohjan Biolämpö Oy och Mittaportti Oy konsolideras enligt IFRS 11 såsom
gemensamma verksamheter. Punkavoima Oy, Hartolan Kuningaslämpö
Oy, Katrinefors Kraftvärme Ab och Lohjan Biolämpö Oy har tidigare
konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden och Mittaportti Oy såsom
ett dotterföretag.
Milj. euro
Gammal
Ny
redovisnings­ redovisnings­
princip
princip
Förändringens
inverkan
1.1.2013
Tillgångar totalt
5 344,4
5 366,5
Eget kapital totalt
1 857,9
1 858,1
22,1
0,3
Räntebärande nettoskuld
1 590,0
1 609,3
19,3
4 931,6
4 938,7
7,1
334,4
335,0
0,6
27,4
31.12.2013
Omsättning
Rörelseresultat
Tillgångar totalt
5 164,0
5 191,3
Eget kapital totalt
1 958,9
1 959,2
0,3
Räntebärande nettoskuld
1 486,1
1 510,2
24,1
IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra sammanslutningar i bokslutet
och ändringarna i den: IFRS 12 sammanställer kraven på de uppgifter
som ska redovisas i bokslutet. Dessa uppgifter hänför sig till olika andelar i andra sammanslutningar, inklusive intressebolag, samarbetsarrangemang, strukturerade sammanslutningar och övriga sammanslutningar
utanför balansräkningen. Den nya standarden ökar antalet noter som
koncernen ger om sina andelar i andra sammanslutningar.
IAS 28 Andelar i intresseföretag och joint ventures (reviderad
2011): Till följd av publiceringen av IFRS 11 innehåller den nya standarden krav på redovisning för intresseföretagen och joint ventures
enligt kapitalandelsmetoden. Den förnyade standarden har inte haft
någon märkbar inverkan på koncernbokslutet.
Ändringar i IAS 32 Finansiella instrument: presentation: Ändringarna klargör kraven i reglerna på när finansiella tillgångar och finansiella
skulder får redovisas netto i balansräkningen. De innehåller även mer
vägledning gällande tillämpningen. Förändringarna har inte haft någon
märkbar inverkan på koncernbokslutet.
Ändringar i IAS 36 Nedskrivning av värdet på finansiella poster:
Ändringarna syftar till att klargöra att tillämpningsområdet för information om återvinningsvärdet av tillgångar, förutsatt att detta belopp
baseras på verkligt värde efter avdrag för kostnader vid avyttringen, är
begränsat till värdeminskade tillgångar. Den förändrade standarden har
inte haft någon märkbar inverkan på koncernbokslutet.
Ändringar i IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering: En specialbestämmelse har lagts till i IAS 39. Enligt specialbestämmelsen anses säkringsförhållandet inte som avslutat under vissa villkor,
när det derivatinstrument som definierats som säkringsinstrument revideras av den ena motparten till en central motpart till följd av föreskrifter eller bestämmelser. Dessa förändringar har inte haft någon märkbar
inverkan på koncernbokslutet.
Övriga nya eller förändrade standarder och tolkningar har inte haft
någon inverkan på koncernbokslutet.
visas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det
förvärvade företagets nettotillgångar.
Det belopp varmed det överlåtna vederlaget, innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade objektet och tidigare aktieinnehav
sammanräknade överstiger det verkliga värdet av koncernens andel av
de förvärvade nettotillgångarna, redovisas som goodwill i balansräkningen. Om vederlaget, innehavet utan bestämmande inflytande och
tidigare aktieinnehav sammanräknade understiger det verkliga värdet
för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner, fordringar och skulder samt orealiserade vinster och intern vinstutdelning elimineras vid uppgörandet av
koncernbokslutet. Orealiserade förluster elimineras inte i de fall då förlusten uppkommit på grund av nedskrivning. Redovisningsprinciperna
för dotterföretagen har vid behov ändrats så att de motsvarar de principer som koncernen tillämpar.
Vid förvärv som sker gradvis, uppskattas den tidigare ägarandelen
till marknadsvärde och den vinst eller förlust som uppkommer redovisas i resultaträkningen. Då koncernen går miste om bestämmanderätten
i dotterföretaget uppskattas den kvarvarande investeringen till marknadsvärde enligt datumet för bestämmanderättens upphörande och
skillnaden bokförs i resultaträkningen. När koncernens bestämmanderätt upphör behandlas alla de poster som är förknippade med dotterföretaget och upptagna i övrigt totalresultat på samma sätt som om koncernen direkt skulle ha överlåtit i fråga varande tillgångar och skulder.
Förvärv som skett före 1.1.2010 har behandlats enligt de regler som
då varit i kraft.
Strukturerad sammanslutning
Konsolideringsprinciper
Dotterföretag
Dotterföretag är alla sådana företag (inklusive strukturerade sammanslutningar) i vilka koncernen har bestämmanderätt. Koncernen har
bestämmanderätt i företaget, om den är delaktig och påverkas av företagets intäkter eller är berättigad till företagets intäkter och har möjlighet
att påverka dessa intäkter via sitt inflytande i företaget. Dotterföretagen
konsolideras i koncernbokslutet i sin helhet från och med den dag då
bestämmanderätten överförs till koncernen. Konsolideringen upphör
från och med den dag då bestämmanderätten upphör.
Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Vederlaget för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, övertagna skulder och de andelar som koncernen emitterat i
form av eget kapital. I det överlåtna vederlaget ingår även verkligt värde
på tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om
villkorat vederlag. Förvärvsrelaterade kostnader, med undantag av emissionskostnader för värdepapper i form av eget eller främmande kapital,
kostnadsförs när de uppstår. I det överlåtna vederlaget ingår inte transaktioner som skall behandlas separat från förvärvet. Dessa har beaktats i
samband med förvärvet i resultaträkningen. Ett möjligt villkorligt til�läggsvederlag värderas till marknadspris vid förvärvstidpunkten och
upptas antingen som en skuld eller som eget kapital. Tilläggsvederlag
som uppskattats som skuld värderas till marknadspris vid varje bokslutsdag och vinsten eller förlusten som uppkommer bokförs i resultaträkningen. Tilläggsvederlag som uppskattats som eget kapital värderas inte
på nytt. Tillgångar och skulder samt villkorliga skulder som kan identifieras vid fusioner av affärsverksamheter uppskattas till marknadsvärde
vid förvärvstidpunkten. För varje förvärv avgör koncernen om alla
innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redo-
Metsäliitto Management Oy har konsoliderats i koncernbokslutet på
samma sätt som ett dotterföretag. Företaget grundades för aktierelaterade ersättningar till medlemmarna i koncernens ledningsgrupp. Då
villkoren för systemets upplösning uppfyllts, upplöstes systemet under
första kvartalet 2014 genom att sälja bolagets aktier till Metsäliitto
Osuuskunta. Före upplösningen hade Metsäliitto Osuuskunta bestämmanderätt i Metsäliitto Management Oy med stöd av ett delägar- och
låneavtal. Företagets resultat- och balansräkning har konsoliderats i
koncernbokslutet från ingången av arrangemanget. Metsäliitto Management Oy:s förvärv av B-aktier i Metsä Board Oyj upptogs i koncernbokslutet som transaktioner med ägare utan bestämmande inflytande.
Ledningens placering i Management-företaget upptogs som en finansieringsskuld i koncernbokslutet.
Närmare information om den bokföringsmässiga redovisningen av
aktierelaterade belöningssystem finns i redovisningsprinciperna under
Aktierelaterade ersättningar.
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande behandlas
som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid aktieförvärv av
innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan
erlagt vederlag och det redovisade värdet på den förvärvade andelen av
dotterföretagens nettotillgångar i eget kapital. Även vinster och förluster på försäljning av aktier till innehavare utan bestämmande inflytande
redovisas i eget kapital.
Gemensamma verksamheter
En gemensam verksamhet är ett samarbetsarrangemang, enligt vilket de
parter som har gemensamt bestämmande inflytande i arrangemanget
har rättigheter till och skyldigheter gällande tillgångar i anslutning till
NOT TILL BOKSLUTET 1 – BOKSLUT 2014 15
arrangemanget. Gemensamt bestämmande inflytande betyder att
bestämmande inflytande över arrangemanget är baserat på avtal och
endast gäller vid betydelsefulla beslut om verksamheter där det krävs ett
enhälligt godkännande av de parter som delar det bestämmande inflytandet.
Koncernen sammanställer sin andel av den gemensamma verksamhetens tillgångar, skulder, intäkter och kostnader i bokslutet. Tillgångar,
skulder, intäkter och kostnader som ingår i koncernens andel i den
gemensamma verksamheten redovisas enligt IFRS-standarden för vederbörande poster.
Koncernen redovisar vinster eller förluster för de tillgångar som sålts
till den gemensamma verksamheten endast till de delar som gäller de
andra parternas andelar i den gemensamma verksamheten. När sådana
transaktioner visar en minskning av nettorealiseringsvärdet på de tillgångar som ska säljas eller en nedskrivningsförlust för dessa tillgångar
redovisar koncernen förlusterna i sin helhet.
Koncernen redovisar inte sin andel av vinster eller förluster i en
gemensam verksamhet som är en följd av koncernens köp av tillgångar
från denna gemensamma verksamhet förrän tillgångarna säljs vidare till
en tredje part. När sådana transaktioner visar en minskning av nettorealiseringsvärdet på de tillgångar som ska köpas eller en nedskrivningsförlust för dessa tillgångar redovisar koncernen sin andel av förlusterna i
sin helhet.
Intresse- och samriskföretag
Intresseföretag är alla de företag i vilka koncernen har betydande inflytande, men inte bestämmanderätt. Betydande inflytande grundar sig i
regel på ett aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Ett samriskföretag är en sammanordning där parterna, som i sammanordningen har en gemensam bestämmanderätt, har rätt till sammanordningens nettoförmögenhet.
Innehav i intresse- och samriskföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens
andel i intresse- och samriskföretagen inkluderar även den goodwill
som fastställts vid förvärvstidpunkten efter avdrag för eventuella nedskrivningar.
Koncernens andel av vinsten eller förlusten som uppkommit i
intresse- och samriskföretagen efter förvärvet redovisas i resultaträkningen efter rörelseresultatet. Motsvarande bokförs koncernens andel
av intresse- och samriskföretagets förändring i eget kapital i övrigt totalkapital. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. Om koncernens andel i intresseeller samriskföretagens förluster uppgår till eller överstiger dess innehav
i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit
sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresse- eller samriskföretagets räkning.
Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess
intresse- och samriskföretag elimineras i förhållande till koncernens
innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om
inte transaktionen utgör ett bevis på att en nedskrivning ska göras för
tillgångsposten. Redovisningsprinciperna som tillämpas på intresseoch samriskföretagen har vid behov ändrats så att de motsvarar de principer som koncernen tillämpar. Utspädningsvinst eller -förlust från
minskning i ägarandelen i intresse- och samriskföretag redovisas i resultaträkningen.
Koncernen prövar vid utgången av varje rapporteringsperiod om det
finns några antagande att investeringens värde i ett intresse- eller samriskföretag skulle ha minskat. Ifall sådana antagande kan upptäckas prö16 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 1
var koncernen investeringens bokföringsvärde som en helhet och jämför värdet med enhetens återvinningsvärde.
Omräkning av poster i utländsk valuta
Koncernenheternas resultat och siffrorna för den ekonomiska ställningen fastställs i den valuta som utgör den huvudsakliga valutan i varje
enhets verksamhetsmiljö. Koncernbokslutet presenteras i euro som är
funktionell valuta och rapporteringsvaluta i koncernens moderföretag.
Affärstransaktionerna i utländsk valuta har redovisats i funktionell
valuta enligt transaktionsdagens kurs. De monetära posterna i utländsk
valuta har omräknats till funktionell valuta enligt bokslutsdagens kurs.
De icke-monetära posterna i utländsk valuta som har värderats till verkligt värde har omräknats till funktionell valuta enligt kursen den dag då
det verkliga värdet fastställdes. I övrigt har de icke-monetära posterna
värderats enligt transaktionsdagens kurs.
De vinster och förluster som har uppstått till följd av omräkningen
av affärstransaktioner och monetära poster i utländsk valuta har redovisats i finansiella intäkter och kostnader, med undantag av de skulder
som allokerats för säkring av en utländsk nettoinvestering och vars kursdifferenser i fråga om en säkring som visat sig vara effektiv redovisats i
omräkningsdifferenserna i totalresultaträkningen. Förändringen i verkligt värde för en derivatsäkring som visat sig effektiv (valutaterminavtal), upptas direkt i koncernens egna kapital i fonden för verkligt värde
och först då den antagna försäljningen inträffar, upptas den som en korrektivpost till försäljningen i resultaträkningen.
Resultaträkningarna för de koncernföretag vars bokslutsvaluta är
någon annan än euro omräknas till euro med hjälp av medelkurserna
under rapporteringsperioden. För omräkningen till euro av nämnda
företags balansräkningar används kurserna på bokslutsdagen. Omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkningen av dotterföretagens
resultaträkningar och balansräkningar med olika kurser samt omräkningsdifferenser som uppkommer vid tillämpningen av förvärvsmetoden redovisas i koncernens totalresultaträkning. Vid avyttring av dotterföretag antingen så att dotterföretaget säljs eller upplöses, skall ackumulerade omräkningsdifferenser fram till tidpunkten för avyttringen
upptas i resultaträkningen som en del av den vinst eller förlust som uppkommer vid avyttringen.
Omräkningsdifferenser som uppkommit före 1.1.2004, dvs. datumet
då koncernen började tillämpa IFRS-standarderna, har vid övergången
bokförts till balanserade vinstmedel enligt standarden IFRS 1. Dessa
omräkningsdifferenser kommer inte heller i ett senare skede att resultatföras vid försäljning av dotterföretag. Från och med övergångsdatumet
redovisas omräkningsdifferenserna som en egen post i eget kapital vid
sammanställning av koncernbokslutet.
Finansieringstillgångar
Koncernens finansieringstillgångar har enligt standarden IAS 39 klassificerats i följande grupper: 1) Finansieringstillgångar som bokförs till
verkligt värde med resultatinverkan, 2) Placeringar som hålls till förfallodatum, 3) Lån och andra fordringar samt 4) Finansieringstillgångar
som är till salu. Klassificeringen av finansieringstillgångarna görs i samband med den ursprungliga bokningen enligt den tilltänkta orsaken till
anskaffningen. De finansiella tillgångarna redovisas till det ursprungliga
verkliga värdet. Transaktionskostnaderna inkluderas i finansieringstillgångarnas verkliga värde, om det är fråga om en post som inte värderas
till verkligt värde genom resultaträkningen. I dessa fall bokförs kostnaderna omedelbart i resultaträkningen. De finansiella tillgångarna avförs
från balansen då koncernen förlorat den avtalsbaserade rätten till kassaflöden eller till ansenliga delar flyttat riskerna och intäkterna utanför
koncernen. Köp och försäljning av finansieringstillgångarna bokförs på
avslutsdagen för affären.
Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan är i huvudsak offentligt noterade masskuldebrevslån eller placeringar i penningmarknadsfonder, som enbart anskaffats för handelsändamål. Finansieringstillgångar som innehas i handelssyfte har värderats till verkligt värde på basis av prisnoteringar som publicerats på
marknaden. Icke-realiserade och realiserade vinster och förluster som
beror på förändringar i verkligt värde bokförs omedelbart i resultaträkningen för den period då de uppkommer. Också de derivat för vilka säkringskalkyl inte tillämpas klassificeras som finansiella tillgångar som
innehas för handel. Principerna för upprättande av dessa och principerna för fastställande av det verkliga värdet beskrivs nedan.
Till placeringar som hålls till förfallodatum har grupperats placeringar över 6 månader, som förfaller ett visst datum och som koncernen
har för avsikt och förmåga att hålla ända till förfallodatum. Koncernen
har inga placeringar som måste hållas till förfallodatum. Lånen och de
övriga fordringarna utgör finansiella tillgångar med fasta eller fastställbara kostnader som inte noteras på aktiva marknader och som inte heller är derivat. Utländska lån och övriga fordringar, inklusive kundfordringar, har upptagits i gruppen lån och övriga fordringar. Placeringarna
i dessa kategorier har värderats enligt effektivräntemetoden som en
periodiserad anskaffningskostnad.
Finansieringstillgångar som kan säljas omfattar offentligt noterade
och icke-noterade aktier. De värderas till verkligt värde, eller då det
verkliga värdet inte tillförlitligt kan fastställas, till anskaffningsutgiften
med avdrag för nedvärderingar. Det verkliga värdet på offentligt noterade aktier grundar sig på börsnoteringarna på bokslutsdagen. Om det
inte finns noterade kurser för finansieringstillgångar som kan säljas, til�lämpar koncernen olika värderingsmetoder för värderingen av dessa, t.
ex. senaste tidens förvärv och diskonterade kassaflöden. I värderingen
utnyttjas i allmänhet de uppgifter som fås från marknaden och i så liten
mån som möjligt de delfaktorer som koncernens själv fastställt. Förändringar i verkligt värde redovisas i övriga poster i totalresultaträkningen
och upptas i fonden för verkligt värde med beaktande av skattepåverkan. Ackumulerade förändringar i verkligt värde överförs från det egna
kapitalet som en resultatpåverkande förändring av klassificeringen i de
fall då placeringen avyttras eller dess värde har minskat så att placeringen ska bokföras som en nedskrivningsförlust.
Penningtillgångarna består av kontanter, bankdepositioner samt
andra kortfristiga, mycket likvida placeringar som enkelt kan omvandlas till ett på förhand känt penningbelopp och vilkas värdeförändringsrisk är liten. Enligt finanspolicyn har Metsä Group till penningtillgångar klassificerat de kortfristiga penningmarknadsplaceringarna.
Varje bokslutsdag bedömer koncernen om det finns något objektivt
belägg för att värdet av en grupp finansiella tillgångar eller finansiella
skulder har minskat. En väsentlig eller långvarig minskning av värdet av
en placering så att det ligger under anskaffningsvärdet utgör ett objektivt belägg för en nedskrivning av aktier som klassificeras som finansiella tillgångar för försäljning. Om det verkliga värdet av aktieplaceringar underskridit anskaffningsvärdet väsentligt och den av koncernen
fastställda tidsperioden, är detta ett bevis på värdeminskningen av
aktien som är till försäljning. Om det finns belägg för nedskrivning,
överförs förlusten som ackumulerats i fonden för verkligt värde till en
resultatpåverkande post. Nedskrivningsförluster på investeringar i form
av eget kapital som klassificeras som finansiella tillgångar för försäljning
återförs inte via resultaträkningen.
Följande kriterier tillämpas för bedömningen av huruvida det finns
objektivt belägg för en nedskrivning av lån eller andra fordringar:
• emittentens eller gäldenärens betydande ekonomiska svårigheter
• brott mot avtalsvillkoren, till exempel försummelse av ränte- eller
kapitalbetalningar
• av ekonomiska eller juridiska skäl som anknyter till gäldenärens ekonomiska svårigheter går koncernen med på sådana eftergifter till gäldenären som koncernen annars inte skulle överväga
• sannolikheten för att gäldenären gör konkurs
• den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna har på
grund av ekonomiska svårigheter inte längre aktiva marknader.
En närmare beskrivning av prövningen av nedskrivningar av kundfordringarna finns i redovisningsprinciperna gällande kundfordringar.
Beloppet av nedskrivningsförlusten fastställs som en differens mellan det bokförda värdet av tillgångsposten och nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena diskonterade med den ursprungliga effektiva
räntan från den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna
(utan beaktande av tillsvidare orealiserade framtida kreditförluster).
Nedskrivningen av de finansiella tillgångarna måste redovisas om det
bokförda värdet av den finansiella tillgången överskrider det penningbelopp som kan fås för denna. Det bokförda värdet av tillgångsposten
minskas och förlusten redovisas i koncernens resultaträkning. Om
beloppet av nedskrivningsförlusten minskar under en senare period och
minskningen objektivt kan hänföras till en händelse efter redovisningen
av nedskrivningen (t.ex. förbättrad kreditklassificering för gäldenären),
registreras en återföring av nedskrivningsförlusten i resultaträkningen.
Om återföringen gäller aktieplaceringar som klassificerats som tillgångar till salu, bokförs återföringen alltid i totalresultatet.
Finansieringsskulder
Koncernen har grupperat alla finansieringsskulder i gruppen ”Övriga
skulder”. Då en finansieringsskuld bokförs, värderas den till en anskaffningskostnad. Transaktionskostnader inkluderas i det ursprungliga bokföringsvärdet av alla finansieringsskulder. Senare värderas alla finansieringsskulder enligt metoden för effektiv ränta som en periodiserad
anskaffningskostnad. Derivat, som inte är underkastade säkringsredovisning, bokförs till verkligt värde under finansieringsskulder med resultatinverkan.
Derivatavtal och säkringsredovisning
Derivatavtal bokförs i balansen på handelsdagen enligt anskaffningskostnaden och senare värderas de under sin löptid till verkligt värde vid
varje bokslutsdag. Vinster och förluster som uppkommer vid värdering
till verkligt värde, hanteras i bokföringen enligt sätt som angetts för
derivatavtalets ändamål. Derivaten har vid avtalstillfället grupperats
som 1) Säkringar för verkligt värde av fordringar, skulder eller fasta åtaganden, 2) Säkringar för uppskattad, mycket sannolik affärsverksamhet,
3) Säkringar för nettoplaceringar i utländska enheter eller 4) Säkringar
som man inte tillämpar säkringsredovisning på. Derivat på vilka säkringsredovisning inte tillämpas grupperas i balansen som finansieringstillgångar eller finansieringsskulder som bokförs till verkligt värde med
resultatinverkan. Då koncernen tillämpar säkringsredovisning har koncernen vid upprättandet av säkringsförhållandet dokumenterat förhållandet mellan säkringsobjektet och säkringsinstrumentet samt den säkringsstrategi som följs. Koncernen har också kontinuerligt gjort den
effektivitetstestning som fordras för att tillämpa säkringsredovisning,
NOT TILL BOKSLUTET 1 – BOKSLUT 2014 17
för att säkerställa att förändringen i säkringsinstrumentets verkliga
värde i varje säkringsförhållande tillräckligt effektivt motsvarar förändringen i den säkrade tillgångens verkliga värde mot den risk man säkrat
mot.
Ändringarna i det verkliga värdet av de derivat som uppfyller villkoren för säkringen av det verkliga värdet redovisas resultatpåverkande. På
samma sätt behandlas ändringarna i det verkliga värdet av den tillgångseller skuldpost som är föremål för säkringen i fråga om den säkrade risken. Ändringen i det verkliga värdet av den effektiva del av derivatinstrumentet som uppfyller villkoren för säkringen av kassaflödet redovisas direkt i fonden för det verkliga värdet av det egna kapitalet.
Vinsterna och förlusterna som redovisats i det egna kapitalet överförs
till resultaträkningen under den period då den säkrade posten redovisas
i resultaträkningen. Om förutsättningarna för tillämpning av en säkringskalkyl inte uppfylls, eller om säkringsinstrumentet förfaller eller
säljs, blir vinsten eller förlusten som har ackumulerats på säkringen av
kassaflödet kvar i det egna kapitalet tills den förutsedda transaktionen
realiseras. Om affärstransaktionen inte längre förväntas bli realiserad
redovisas dock vinsten eller förlusten som ackumulerats i det egna kapitalet direkt i resultaträkningen.
Derivatens verkliga värde visas i de räntefria fordringarna eller skulderna.
Valutasäkring
Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 för att skydda
sin valutaflödesposition som en så kallad penningflödessäkring. Som
objekt för säkringsredovisningen har det prognosticerade penningflödet i USD, GBP, JPY, SEK, NOK och DKK definierats separat för
Metsä Boards, Metsä Tissues och Metsä Fibres försäljning. Till den del
som förändringen av det verkliga värdet av derivatsäkringen (valutaterminavtal) visat sig vara effektiv, har den bokförts direkt i koncernens
eget kapital i fonden för verkligt värde och först då den förutsedda försäljningen realiserats, som en korrigering av försäljningen i resultaträkningen. Förändringarna i verkligt värde hos valutaderivat som gjorts för
att säkra andra valutaflödespositioner har bokförts i finansieringsposterna i resultaträkningen. Valutaterminernas verkliga värden baserar sig
på bokslutsdagens terminspriser och valutaoptionerna värderas till
marknadspriser enligt Black&Scholes-modellen.
Säkringen av en nettoplacering i en utländsk enhet hanteras i bokföringen som en säkring av penningflödet. Förändringen av det verkliga
värdet av derivat- och lånesäkringar, som visat sig vara effektiva, har
bokförts direkt i koncernens eget kapital mot ackumulerade omräkningsdifferenser. Säkringens ineffektiva andel samt inverkan av valutaterminernas ränteelement har bokförts i resultaträkningens finansieringsposter.
wapavtal) bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt
värde.
Räntederivat, som säkringsredovisning inte tillämpas på, har värderats till verkligt värde och förändringarna i det verkliga värdet har bokförts till finansieringsposterna i resultaträkningen. Ränteswapavtalen
samt valutaswapavtalen värderas enligt marknadsräntekurvan till kassaflödenas nuvärde.
Säkring av råvaror
Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 för att skydda
sig mot prisrisken för el, naturgas och dieselbrännolja som en så kallad
penningflödessäkring. Som objekt för säkringsredovisningen har särskilt definierats en del av det prognosticerade penningflödet från Metsä
Boards, Metsä Tissues, Metsä Fibres, Metsä Woods och Metsä Forests
el- och naturgasköp samt logistik i Finland, Sverige och Tyskland. Dessutom tillämpas säkringsredovisning som en så kallad penningflödessäkring, som skyddar Metsä Board, Metsä Tissue och Metsä Fibre mot
prisrisken för massa. Till denna del har förändringen av det verkliga värdet av derivatsäkringen (el-, naturgas-, dieselbrännolja- och massaterminer), som visat sig vara effektiv, bokförts direkt i koncernens eget kapital
i fonden för verkligt värde och först då de förutsedda el-, naturgas- och
logistikköpen eller massaförsäljningarna eller -köpen realiserats, som en
korrigering till anskaffningarna. De derivat, som syftat till säkringsredovisning men som visat sig vara ineffektiva liksom också andra råvaruderivat med vilka råvarurisker säkrats, värderas till marknadspriset på bokslutsdagen och förändringarna i det verkliga värdet bokförs till ”Övriga
intäkter och kostnader”.
Så kallade inbäddade derivat värderas till verkligt värde och förändringarna i det verkliga värdet bokförs till finansieringsposterna i resultaträkningen. Antalet inbäddade derivat är obetydligt inom Metsä
Group.
Segmentrapportering
Koncernens rörelsesegment består av koncernens affärsområden.
Affärsområdena producerar olika produkter och tjänster, och de leds
som separata enheter.
Rörelsesegmenten rapporteras på ett enhetligt sätt med den interna
rapporteringen till den högsta operativa beslutsfattaren. Koncernchefen
har utsetts till den högsta operativa beslutsfattaren som ansvarar för
allokeringen av resurserna till rörelsesegmenten och för bedömningen
av deras resultat.
Segmentrapporteringen följer samma bokslutsprinciper som koncernen överlag. Affärstransaktionerna mellan segmenten görs till marknadspriser. All försäljning och alla andra transaktioner mellan segmenten elimineras i samband med konsolideringen av koncernen.
Räntesäkring
Vid hanteringen av ränterisken har man tillämpat så kallad säkring av
verkligt värde enligt IAS 39 på vissa särskilt definierade lån och de derivatavtal (ränteswap- och valutaswapavtal) som säkrar dessa. Förändringarna i det verkliga värdet av derivat som uppfyllt villkoren för effektiv säkringsredovisning har bokförts i resultaträkningens finansieringsposter liksom förändringarna i det verkliga värdet av den
finansieringsskuld som säkrats med avseende på ränterisk och valutarisk. Då lånens verkliga värden beräknats har man beaktat ränte- och
valutarisken, men inte eventuella ändringar i bolagets kreditriskpremie.
Dessutom tillämpar koncernen säkringsredovisning enligt IAS 39
för säkring av ränteflöden med rörlig ränta som så kallad säkring av penningflöde, varvid förändringen i det verkliga värdet av derivat (räntes18 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 1
Engångsposter
Större rörelsefrämmande intäkts- och kostnadsposter behandlas som
engångsposter och allokeras till rörelsens segment. Sådana poster är t.ex.
betydande försäljningsvinster och -förluster, nedskrivningar och återföringar enligt standarden IAS 36, Nedskrivning av tillgångar, samt kostnader och återföringar i samband med strukturförändringar.
Långfristiga tillgångar till försäljning och avvecklade
verksamheter
Till försäljning klassas en tillgång eller en verksamhet då en summa som
motsvarar dess bokföringsvärde inkommer främst från försäljningen av
tillgången. Att något ska vara till salu förutsätter att ledningen förbinder sig till en plan att sälja samt att koncernen inleder ett åtgärdsprogram för att verkställa planen. Dessutom skall tillgången vara direkt till
försäljning i nuvarande skick till allmänna och vanliga villkor och försäljningen uppskattas ske inom ett år.
Tillgångar till försäljning värderas till bokföringsvärdet eller ett lägre
verkligt värde där försäljningskostnaderna reducerats. Avskrivningar
görs inte på tillgångar som är till försäljning.
En verksamhet klassificeras som avvecklad när koncernen har avstått
från den eller när den är klassificerad som en tillgång till försäljning och
representerar en betydande affärsverksamhet eller geografiskt affärsområde. Resultatet efter skatt från en avvecklad verksamhet redovisas som
en egen post i koncernens resultaträkning.
Dividendintäkterna redovisas då rätten till dividend har uppkommit. Ränteintäkterna redovisas enligt effektivräntemetoden.
Leverans- och hanteringskostnader
Kostnader i anknytning till leverans och hantering av produkter redovisas i resultaträkningens Material och tjänster.
Forskning och utveckling
Forskningsutgifter redovisas som kostnader då de realiseras. Utvecklingskostnader aktiveras om det är sannolikt att utvecklingsprojektet
producerar ekonomisk nytta och kostnaderna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Aktiverade utvecklingskostnader avskrivs över den antagna
ekonomiska livslängden. Metsä Group har inga aktiverade utvecklingskostnader.
Kostnader för främmande kapital
Intäktsredovisning
Omsättningen innehåller de inkomster som fåtts från försäljningen av
produkter och tjänster samt råvaror och förnödenheter korrigerat med
indirekta skatter, beviljade rabatter och övriga korrektivposter till försäljningen. Intäkterna från försäljningen av varor intäktsförs vid den
tidpunkt när riskerna och förmånerna i anslutning till ägandet övergår
till köparen och koncernen inte längre har någon övervaknings- eller
besittningsrätt till produkten. I allmänhet avses den tidpunkt när produkten har överlämnats till kunden i enlighet med leveransklausulen.
Koncernens leveransvillkor grundar sig på leveransklausulsamlingen
Incoterms 2010, som den internationella handelskammaren har gett ut.
De vanligaste leveransklausulerna som gäller koncernens försäljning är:
• D-klausulerna, enligt vilka koncernen ska leverera produkterna till
avtalad destinationsort. Tidpunkten för försäljningen är lika med
leverans till köparen på avtalad destinationsort vid avtalad tidpunkt.
• C-klausulerna, enligt vilka säljaren ordnar och betalar transporten
till avtalad destinationsort samt vissa övriga kostnader. Koncernens
ansvar för produkterna upphör emellertid då produkterna har överlåtits till fraktföraren i enlighet med den tillämpade klausulen. Tidpunkten för försäljningen är således den när säljaren överlåter varan
till fraktföraren för transport till avtalad destinationsort.
• F-klausulerna, enligt vilka köparen ordnar transport och ansvarar för
den. Tidpunkten för försäljning är den när produkterna levereras till
köparens fraktförare.
Om de lokala bestämmelserna medför en fakturering som avviker från
ovan nämnda bestämmelser, har inverkan av denna inkomst räknats och
justerats.
Intäkter från försäljning av tjänster intäktsförs när tjänsterna har
utförts.
Inkomster och utgifter som gäller långtidsprojekt bokförs som
intäkter och kostnader utifrån färdigställandegraden när slutresultatet
av projektet kan bedömas på ett tillförlitligt sätt. Färdigställandegraden
fastställs för respektive projekt som andelen utgifter för det arbete som
utförts fram till tidpunkten för bedömningen av de uppskattade
totalutgifterna för projektet. Om det är sannolikt att de totalutgifter
som behövs för att färdigställa projektet överskrider de totalinkomster
som fås från projektet, redovisas den uppskattade förlusten omedelbart
som kostnad.
Kostnaderna för främmande kapital redovisas i regel som kostnader för
den rapporteringsperiod under vilken de har uppkommit. Till förvärvskostnaden för betydande och långvariga investeringsprojekt i materiella
tillgångar aktiveras kostnader för främmande kapital som uppkommit
vid tillgångens förvärvande och under byggtiden.
Inkomstskatter
Skattekostnaden i resultaträkningen består av skatt som grundar sig på
räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst och av kalkylmässig
skatt. Den skatteeffekt som hänför sig till posterna i totalresultaträkningen redovisas på motsvarande sätt i totalresultaträkningen. Den
skatt som grundar sig på räkenskapsperiodens beskattningsbara
inkomst räknas på den beskattningsbara inkomsten enligt gällande
skattesats i varje land. Skatten korrigeras med eventuella skatter som
hänför sig till föregående perioder.
De kalkylmässiga skatterna räknas på de temporära differenserna
mellan det bokförda värdet och det beskattningsbara värdet. Den kalkylmässiga skatteskulden registreras dock inte då det är fråga om en tillgångspost eller en skuld som ursprungligen skulle redovisas till det bokförda värdet och inte om en sammanslagning av affärsverksamheter och
redovisningen av en sådan tillgångs- eller skuldpost inte påverkar bokföringens resultat eller beskattningsbara resultat vid tidpunkten för
genomförandet av affärstransaktionen. I beskattningen registreras ingen
kalkylmässig skatt på icke avdragsgill goodwill, och på dotterföretagens
outdelade vinstmedel redovisas ingen kalkylmässig skatt i den utsträckning som differensen sannolikt inte upplöses inom en förutsebar framtid.
De väsentligaste temporära differenserna uppstår till följd av avskrivningar på materiella anläggningstillgångar, värdering av finansiella tillgångar till försäljning och derivatavtal till verkligt värde, förmånsbaserade pensionsarrangemang, oanvända skattemässiga förluster och värderingar till verkligt värde som gjorts i samband med anskaffningar.
De kalkylmässiga skatterna beräknas genom tillämpning av de skattesatser som reglerats före bokslutsdagen.
Den kalkylmässiga skattefordringen redovisas till det belopp till vilket det i framtiden sannolikt uppkommer beskattningsbar inkomst mot
vilken den temporära skillnaden kan användas.
NOT TILL BOKSLUTET 1 – BOKSLUT 2014 19
Immateriella tillgångar
Goodwill
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet, innehavet
utan bestämmande inflytande och tidigare ägda andelar överstiger det
verkliga värdet av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag
redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill prövas årligen för att
identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningsförluster. Nedskrivningsförluster för goodwill återförs inte. Det
redovisade värdet på den goodwill som ansluter sig till ett avyttrat företag inverkar på försäljningsvinsten eller -förlusten.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av
eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter, fastställda i
enlighet med koncernens rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av
det rörelseförvärv där goodwillposten uppstod.
Övriga immateriella tillgångar
En immateriell tillgång upptas i balansräkningen till det ursprungliga
anskaffningsvärdet i det fall, att anskaffningsutgiften kan tillförlitligt
bestämmas och det är sannolikt att tillgångens förväntade ekonomiska
nytta tillfaller koncernen.
De immateriella tillgångar, vars ekonomiska livstid är begränsad,
kostnadsförs i resultatet via lineära avskrivningar under deras kända
eller uppskattade ekonomiska livslängd. Immateriella tillgångar med
obegränsad livslängd avskrivs inte, utan de prövas årligen för eventuell
värdeminskning. Tillgångens restvärde, ekonomiska livslängd och
avskrivningsmetod granskas åtminstone i slutet av varje redovisningsperiod och justeras vid behov för att återspegla förändringarna i den förväntade ekonomiska nyttan.
Avskrivningen av en immateriell tillgång påbörjas, när tillgången är
klar att användas, dvs. när den är klar och så placerad att den kan fungera på det sätt som ledningen förutsatt. Avskrivningen upphör när den
immateriella tillgången klassificeras som en tillgång till försäljning (eller
ingår som en del i en grupp som klassificerats till försäljning) enligt
standarden IFRS 5 – Anläggningstillgångar som innehas för försäljning
och avvecklade verksamheter.
Utsläppsrätter
Koncernen har erhållit utsläppsrätter enligt EU:s system för utsläppshandel. Utsläppsrätterna upptas som immateriella rättigheter och de
värderas till ursprunglig anskaffningsutgift. Eftersom utsläppsrätterna
erhållits utan vederlag är anskaffningsutgiften noll. Utsläppsrätterna
används under sin verkningstid tillsammans med koldioxidutsläppen.
De utsläppsrätter som blir över säljs och intäkterna bokförs i övriga
rörelseintäkter.
Om de vederlagsfria utsläppsrätterna inte räcker att täcka de förverkligade utsläppen köper koncernen mera rätter från marknaden. De
köpta utsläppsrätterna bokförs i immateriella rättigheter till ursprungligt anskaffningsvärde.
Om de vederlagsfritt erhållna utsläppsrätterna och de köpta rätterna
inte räcker att täcka de förverkligade utsläppen bokförs på bokslutsdagen en reservering till verkligt värde för att uppfylla returneringsskyldigheten av utsläppsrätterna.
Dataprogram
Utvecklings- och produktionsutgifter för betydande nya dataprogram
aktiveras som immateriella tillgångar och redovisas genom lineära
20 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 1
avskrivningar till kostnader under sin ekonomiska livslängd. Avskrivningstiden är högst sju år. I de direkta kostnader som aktiveras ingår
konsult- och expertarvoden som betalats till utomstående, programlicenser som köpts för tillämpningen, personalkostnader till den del de
direkt kan hänföras till projektet samt övriga direkta kostnader. Utgifter
för underhåll och användning av dataprogram och ADB-tillämpningar
redovisas som kostnader för den rapporteringsperiod under vilken de
har uppkommit.
Övriga
Anskaffningsvärdet för patent, licenser och varumärken, vilka har en
begränsad ekonomisk livslängd, aktiveras bland immateriella tillgångar
och redovisas genom lineära avskrivningar som kostnad under den ekonomiska livslängden om 5–20 år.
Materiella anläggningstillgångar
De anläggningstillgångar koncernen anskaffat värderas till det
ursprungligt anskaffningsvärde. Anläggningstillgångar hos förvärvade
dotterföretag värderas till marknadsvärde vid tidpunkten för förvärvet.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i balansen till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningsförluster. Räntekostnader under byggtiden för långfristiga projekt hänförliga till materiella tillgångar aktiveras bland anläggningstillgångar för
den tid som behövs för färdigställandet av investeringen. Reservdelar
och serviceutrustning upptas som materiella anläggningstillgångar då
de motsvarar specifikationen för materiella anläggningstillgångar. I
övriga fall upptas de under omsättningstillgångar.
Miljörelaterade utgifter aktiveras om de kan förknippas med kommande miljöskyddsåtgärder och de genererar ekonomisk nytta i framtiden.
Sådana kostnader som uppkommer senare inkluderas i det bokförda
värdet av tillgångsposten eller redovisas som separat tillgång enbart om
det är sannolikt att koncernen drar ekonomisk nytta av tillgången i
framtiden och att anskaffningsvärdet av tillgångsposten kan fastställas
på ett tillförlitligt sätt. Det bokförda värdet för den del som ersatts med
en ny del avbokas i balansräkningen. Samtliga övriga underhålls- och
reparationskostnader redovisas resultatpåverkande som kostnad under
den period då de uppkommit.
Materiella anläggningstillgångar avskrivs lineärt enligt följande förväntade ekonomiska livslängder:
Byggnader och konstruktioner
20–40 år
Maskiner och inventarier
Tung kraftverksteknik
20–40 år
Övrig tung teknik
15–20 år
Lätta maskiner och inventarier
5–15 år
Övriga poster
3–10 år
På mark- och vattenområden görs inga avskrivningar. Om betydande
delar av en materiell anläggningstillgång har olika långa ekonomiska
livslängder, görs separata avskrivningar för respektive del.
Tillgångens restvärde, ekonomiska livslängd och avskrivningsmetod
granskas åtminstone i slutet av varje redovisningsperiod och justeras vid
behov för att återspegla förändringarna i den förväntade ekonomiska
nyttan.
Avskrivningen påbörjas, när tillgången är klar att användas, dvs. när
den är klar och så placerad att den kan fungera på det sätt som ledningen förutsatt. Avskrivningen upphör när den immateriella tillgången
klassificeras som en tillgång till försäljning (eller ingår som en del i en
grupp som klassificerats till försäljning) enligt standarden IFRS 5 –
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter.
Vinster och förluster som uppkommer när anläggningstillgångar
överlåts eller tas ur bruk beräknas som differenser mellan erhållna nettointäkter och balansvärdet. Försäljningsvinster och -förluster ingår i
resultaträkningens rörelseresultat.
gångens ekonomiska livslängd på nytt. Med undantag av goodwill, återförs nedskrivningsförlusten från övriga tillgångsposter i de fall, då det
har skett förändringar i de antaganden som använts vid definiering av
genererade kassaflöden. En återföring kan dock högst göras till ett värde
som tillgången skulle ha om nedskrivning inte ägt rum. En nedskrivningsförlust på goodwill återförs inte.
Biologiska tillgångar
Offentliga bidrag
Offentliga bidrag, t.ex. erhållna statsbidrag för anskaffning av materiella
anläggningstillgångar, har bokförts som en korrektivpost till bokvärdet
av materiella anläggningstillgångar i de fall då det är tämligen säkert att
bidragen erhålls och att koncernen uppfyller villkoren för bidragen.
Bidragen intäktsförs i form av mindre avskrivningar under tillgångens
livslängd. Sådana bidrag, vilka erhållits för upplupna kostnader, bokförs
i resultatet för den period då rättigheten till bidraget erhålls. Dessa
bidrag upptas i övriga rörelseintäkter.
Biologiska tillgångar (växande skog) upptas till verkligt värde efter
avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Marknadsvärdet för rotstående skog, exkl. unga plantbestånd, baserar sig på diskonterade värden av förväntade framtida kassaflöden (intäkter och kostnader).
Beräkningarna tar hänsyn till skogstillgångarnas potentiella tillväxt
samt miljövårdsrestriktioner. Avverkningsinkomsterna och skogsbrukskostnaderna beräknas utifrån rådande pris- och kostnadsnivå enligt
företagets förväntningar. Förändringarna i skogstillgångarnas marknadsvärde under räkenskapsperioden redovisas i rörelseresultatet. Värderingen av biologiska tillgångar (växande skog) i Metsä Groups intresseföretag är i enlighet med koncernens redovisningsprinciper.
Hyresavtal
Hyresavtal som gäller materiella anläggningstillgångar, och vilka medför att en väsentlig del av de risker och förmåner som ansluter sig till
ägandet av hyresobjektet i väsentlig grad tillfaller koncernen, klassificeras som finansiella leasingavtal. Finansiella leasingavtal redovisas i
balansräkningen vid den tidpunkt hyresperioden börjar till den hyrda
tillgångens marknadsvärde eller till ett lägre nuvärde av minimihyrorna.
Motsvarande hyresåtaganden redovisas bland övriga långfristiga räntebärande skulder. En anläggningstillgång som anskaffats genom finansieringsleasingavtal avskrivs inom loppet av dess ekonomiska livslängd
eller en kortare hyrestid. Leasingavgifterna fördelas mellan ränta och
amortering av skuld.
Hyresavtal där de risker och förmåner som ansluter sig till ägandet
tillfaller hyresgivaren, behandlas som övriga hyresavtal, varav utbetalda
hyror redovisas i resultaträkningen som jämnstora poster längs hyresperioden.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångarna värderas till anskaffningsvärdet eller ett lägre
nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet för färdiga produkter och
produkter under arbete omfattar kostnader för råvaruinköp, direkta
löner för tillverkningen, övriga direkta tillverkningskostnader samt en
andel av de indirekta kostnaderna för tillverkningen. Vid allokeringen
av de indirekta kostnaderna för tillverkningen på olika produktenheter
tillämpas som divisor produktionsvolymen vid normalt kapacitetsutnyttjande.
Vid värderingen av omsättningstillgångar tillämpas FIFO-metoden
(first-in, first-out) eller alternativt metoden med vägt medelpris beroende på omsättningstillgångarnas natur. Nettoförsäljningsvärdet är det
uppskattade försäljningspriset med avdrag för de kostnader som behövs
för att färdigställa produkten samt försäljningskostnaderna.
Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar
Kundfordringar
Tillgångar som har en obestämbar ekonomisk livslängd, exempelvis
goodwill, avskrivs inte utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som avskrivs bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar
att ett penningbelopp motsvarande det redovisade värdet på tillgångarna kanske inte kan återvinnas.
Återvinningsvärdet är tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader eller dess nyttjandevärde, beroende av vilket som är
högre. Med nyttjandevärde avses de till nuvärde diskonterade nettokassaflödena som kan erhållas från en kassagenererande enhet eller tillgång. Som diskonteringsränta används en ränta uträknad före skatt.
Räntan skall avspegla marknadernas syn på pengarnas tidsvärde och på
de specifika risker som är förknippade med tillgången.
För bedömningen av nedskrivningsbehovet grupperas tillgångarna
på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). En nedskrivningsförlust bokförs då bokföringsvärdet är större än det genererade kassaflödet. I det fall då nedskrivningsförlusten avser en kassagenererande enhet, fördelas förlusten först
till enhetens goodwill och därefter jämt på enhetens tillgångsposter. I
samband med bokföringen av nedskrivningsförlusten uppskattas till-
Kundfordringarna värderas till det förväntade nettoförsäljningsvärdet,
som är det ursprungliga faktureringsvärdet med avdrag för uppskattade
värderegleringsposter. Avsättningar görs från fall till fall om det finns
anledning att anta att koncernen inte kommer att få betalning för det
fakturerade beloppet på de ursprungliga villkoren.
Eget kapital
Enligt IFRS grupperas finansinstrumenten antingen som skuld eller
som eget kapital. Tolkningen i IFRIC 2 ”Medlemsandelar i ekonomiska
föreningar och liknande instrument” definierar det belopp av andelskapitalet som skuld, till vilken andelslaget inte har en obegränsad rätt att
vägra återbetalning enligt andelslagets stadgar. Metsäliitto Osuuskuntas
stadgar anger ett maximibelopp för återbetalning av andelskapitalen.
För återbetalning av andelar och tilläggsandelar kan en penningsumma
användas som motsvarar 1/3 av det utdelningsbara överskottet enligt
den senast fastställda balansräkningen. Detta belopp av andelskapitalen
redovisas som räntebärande skuld i bokslutet.
NOT TILL BOKSLUTET 1 – BOKSLUT 2014 21
Avsättningar
En avsättning redovisas om koncernen till följd av en tidigare händelse
har en juridisk eller faktisk förpliktelse, om betalningsförpliktelsen sannolikt förverkligas och om omfattningen av förpliktelsen kan värderas
på ett tillförlitligt sätt. Avsättningarna värderas till nuvärdet av de kostnader som krävs för att täcka förpliktelsen. Den diskonteringsfaktor
som använts för beräkningen av nuvärdet väljs så att den beskriver
marknadernas syn på penningens tidsvärde vid granskningstidpunkten i
fråga om riskerna som hänför sig till förpliktelsen. Om det är möjligt att
få ersättning för en del av förpliktelsen av en tredje part, registreras
ersättningen som en separat tillgångspost, då det i praktiken är säkert
att ersättning erhålls.
Omorganiseringar
En avsättning som gäller en omorganisering redovisas för den räkenskapsperiod under vilken ett legalt eller informellt åtagande uppkommit för koncernen. Avgångsvederlag redovisas när en detaljerad plan
har gjorts upp för omorganiseringen och de medarbetare som berörs av
omorganiseringen har fått del av de centrala punkterna i planen.
Förlustbringande kontrakt
För förlustbringande kontrakt bokförs en avsättning, då de kostnader
som krävs för att uppfylla ansvaret överstiger de intäkter som kontraktet medför.
Miljöförpliktelser
Som årskostnad redovisas utgifter som uppstår vid åtgärdande av förhållanden som uppkommit genom verksamheten under tidigare perioder, som inte längre i nuläget eller framtiden genererar intäkter. Miljöansvar redovisas i enlighet med gällande miljövårdslagar och -bestämmelser om det är sannolikt att en förpliktelse har uppkommit och
beloppet av denna kan bedömas på ett rimligt sätt.
som ersättningarna kommer att betalas med löptider jämförbara med
den aktuella pensionsskuldens.
Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas via
övrigt totalresultat som intäkter eller kostnader mot det egna kapitalet
under den period som de uppstår.
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas
direkt i resultaträkningen.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till
offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare
betalningsförpliktelser utöver dessa avgifter. Avgifterna redovisas som
personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter
redovisas som en tillgång i balansräkningen i den utsträckning som de
kan komma tillgodo som kontant återbetalning eller minskning av
framtida betalningar.
Ersättningar efter avslutad anställning
Ersättningar efter avslutad anställning utgår när en anställds anställning
sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en
anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar.
Ersättningar vid uppsägning redovisas tidigare vid följande tidpunkter:
(a) när koncernen inte längre kan återkalla sitt erbjudande om aktuella
ersättningar och (b) när koncernen redovisar kostnaden för en
omstrukturering inom ett tillämpningsområde enligt IAS 37 som är
förknippad med utbetalning av ersättningar som hänför sig till avslutad
anställning. Om det rör sig om ett erbjudande som har gjorts för att
uppmuntra till frivillig avgång, fastställs ersättningar vid uppsägning
utifrån det antal personer som förväntas acceptera erbjudandet. Förmåner som förfaller mer än tolv månader efter balansdagen diskonteras till
nuvärde.
Vinstandels- och bonusplaner
Anställningsförmåner
Pensionsåtaganden
Koncernen har flera planer för ersättningar efter avslutad anställning.
Bland dessa finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.
Avgiftsbestämda planer avser pensionsplaner, där koncernen betalar
fasta avgifter till en separat enhet. Koncernen har ingen juridisk eller
informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om fonden inte har
tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till alla anställda
som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande
period eller under tidigare perioder. Alla pensionsplaner är förmånsbestämda med undantag av avgiftsbestämda pensionsplaner.
Utmärkande för förmånsbaserade planer är att de anger ett belopp
för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och
lön.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av åtagandet på balansdagen minus
verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Storleken på åtagandet enligt
förmånsbestämda planer grundar sig på oberoende försäkringsmatematikers årliga beräkningar med tillämpning av en förutsedd förmånsenhet (projected unit credit method). Nuvärdet av åtagandet fastställs
genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med den räntesats som motsvarar räntesatsen för utfärdade förstklassiga företagsobligationer. Lånen, vars ränta tillämpas, har utfärdats i samma valuta
22 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 1
Den skuld och kostnad som redovisas för vinstandels- och bonusplanerna grundar sig på villkoren för vinstandels- och bonusplanerna.
Skulden redovisas då koncernen har en avtalsbaserad förpliktelse eller
en faktisk förpliktelse som uppstått enligt tidigare praxis.
Aktierelaterade ersättningar
Ett aktierelaterat incitamentsprogram har införts för ledande befattningshavare. Betalningarna erläggs antingen som egetkapitalinstrument
eller i kontanta medel. I koncernens program beviljas ersättningarna i
huvudsak som kontanta medel. De förmåner som beviljas som egetkapitalinstrument värderas till verkligt värde vid tidpunkten för beviljandet
och kostnadsförs i resultaträkningen jämnt fördelade över den period
under vilken rätten uppkom. I de fall då betalningarna erläggs i kontanta medel periodiseras den skuld som ska redovisas och förändringen
av dess verkliga värde på motsvarande sätt som kostnader. Resultateffekten av arrangemangen presenteras i posten för personalkostnader i
resultaträkningen.
Dividender/andelsräntor
De dividender/andelsräntor koncernen betalar redovisas som minskning i det egna kapitalet för den räkenskapsperiod under vilken aktieägarna/fullmäktige har godkänt att dividend/andelsränta skall betalas.
Den del av andelsräntorna som behandlas som en finansieringsskuld,
har bokförts under finansiella kostnader.
Jämförelsetal
Jämförelsetalen har vid behov korrigerats att motsvara de ändringar
som gjorts under räkenskapsperioden och som hänför sig till presentationssättet.
Nya och reviderade standarder och tolkningar som ska
tillämpas under kommande räkenskapsperioder
Metsä Group har ännu inte tillämpat följande nya eller reviderade standarder och tolkningar, som IASB redan publicerat. Koncernen inför
dessa från och med varje standards och tolknings giltighetsdatum eller,
om giltighetsdatumet är annat än räkenskapsperiodens första dag, från
och med början av den räkenskapsperiod som följer giltighetsdatumet.
* = Den aktuella föreskriften har inte godkänts för tillämpning inom
EU 31.12.2014.
Ändringar i IAS 19 Anställningsförmåner – Defined Benefit Plans
– Employee Contributions* (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar
den 1 juli 2014 eller senare): Ändringarna klargör redovisningen när
man i förmånsbestämda planer kräver avgifter av medarbetare eller
tredje parter för planen. Ändringen har inte någon inverkan på koncernbokslutet.
Förbättringar i IFRS-standarder (Annual Improvements to IFRSs),
ändringssamlingar 2011–2013* och 2010–2012*, december 2013 (ska
tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2014 eller senare): De
små och mindre brådskande ändringar i standarderna som genomförs
enligt metoden Annual Improvements sammanställs och genomförs en
gång om året. Ändringarna enligt projektet gäller fyra (2011–2013)
och sju (2010–2012) standarder. Effekten av ändringarna varierar mellan olika standarder, men bedöms inte vara stora.
IFRIC 21 Offentliga avgifter (ska tillämpas för räkenskapsår som
börjar den 1 januari 2014 eller senare; inom EU senast från början av
det räkenskapsår som börjar den 17 juni 2014 eller senare): Tolkningen
preciserar redovisningen av offentliga avgifter. En skuld till följd av
offentliga avgifter ska registreras vid den tidpunkt då den transaktion
som enligt lagstiftningen innebär en betalningsskyldighet äger rum.
Inkomstskatter, böter eller andra straffavgifter samt andra avgifter som
täcks av andra standarder ingår inte i IFRIC 21:s tillämpningsområde.
Tolkningen bedöms inte ha någon betydande effekt på koncernredovisningen.
Ändring i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter: Disclosure Initiative* (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016
eller senare). Syftet med ändringarna är att uppmuntra sammanslutningar till eftertanke vid fastställandet av de uppgifter som ska redovisas i bokslutet. Ändringarna förtydligar exempelvis tillämpning av
begreppet väsentlig omfattning och eftertanke vid fastställandet av plats
och ordning för noterna till bokslutet. Ändringarna bedöms inte ha
någon betydande effekt på koncernredovisningen.
Ändringar i IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 38
gäller inkonsekvensen mellan kraven i IFRS 10 och IAS 28 vad gäller
försäljning av tillgångar mellan investerare och deras intresseföretag
eller ett joint venture. Vinsten eller förlusten redovisas till fullt belopp
när transaktionen inkluderar förvärv av affärsrörelser, oavsett om det
gäller ett dotterbolag eller inte. Vinsten eller förlusten redovisas delvis
när transaktionen inkluderar tillgångsposter som inte utgör någon
affärsrörelse, även om dessa tillgångar finns i ett dotterbolag. Ändringarna bedöms inte ha någon betydande effekt på koncernredovisningen.
Ändringar i IFRS 11 Samarbetsarrangemang – Accounting for
Acquisitions of Interests in Joint Operations* (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller senare): Ändringarna ger ny
vägledning i IFRS 11 om hur inköp av andelar i en gemensam verksamhet ska redovisas när den gemensamma verksamheten är en affärsverksamhet. I dessa fall ska redovisning för rörelseförvärv tillämpas. Ändringarna bedöms inte ha någon betydande effekt på koncernredovisningen.
Årliga förbättringar i IFRS-standarder (Annual Improvements to
IFRSs), ändringssamling 2012–2014* (ska tillämpas för räkenskapsår
som börjar den 1 januari 2016 eller senare): De små och mindre brådskande ändringar i standarderna som genomförs enligt metoden
Annual Improvements sammanställs och genomförs en gång om året.
Ändringarna gäller fyra standarder. Effekten av ändringarna varierar
mellan olika standarder, men bedöms inte vara stora.
Ändringar i IFRS 15 Försäljningsintäkter från kundavtal (ska til�lämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2017 eller senare):
IFRS 15 skapar en täckande referensram för fastställandet av om försäljningsintäkterna ska upptas som inkomst, i vilken utsträckning och
vid vilken tidpunkt. IFRS 15 ersätter de gällande riktlinjerna för
intäktsföring, bl.a. IAS 18 Intäkter, IAS 11 Entreprenadavtal och
IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram. Enligt IFRS 15 ska en sammanslutning redovisa försäljningsintäkterna som ett belopp som beskriver det
vederlag, till vilket sammanslutningen förväntar sig vara berättigad att
ta emot de aktuella varorna eller tjänsterna. Koncernen kommer att
utvärdera effekterna av IFRS 15.
Nya IFRS 9 Finansiella instrument* (ska tillämpas för räkenskapsår
som börjar den 1 januari 2018 eller senare): Standarden ersätter den
befintliga standarden IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och
värdering. IFRS 9 innehåller en ny vägledning för redovisning och värdering av de finansiella instrumenten. Den omfattar även en ny modell
för redovisning av förväntade kreditförluster, som tillämpas för fastställandet av nedskrivningar från finansiella tillgångar. Även standardens
regler för allmän säkringsredovisning har reviderats. Reglerna i IAS 39
för redovisning av finansiella instrument i balansräkningen och borttagning från balansräkningen kvarstår. Koncernen håller ännu på med
utredning av standardens effekter.
Övriga nya eller ändrade standarder och tolkningar har inte någon
inverkan på koncernbokslutet.
Immateriella tillgångar – Clarification of Acceptable Methods of Depreciation and Amortisation* (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar
den 1 januari 2016 eller senare): Ändringarna förtydligar IAS 16 och
IAS 38. Intäktsbaserade metoder för att beräkna avskrivning ska inte
användas för materiella anläggningstillgångar och endast i undantagsfall för immateriella tillgångar. Ändringarna har inte någon inverkan på
koncernbokslutet.
Ändringar i IFRS 10 Koncernredovisning och IAS 28 Innehav i
intresseföretag och joint ventures – Sale or Contribution of Assets between an Investor and its Associate or Joint Venture* (ska tillämpas för
räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller senare): Ändringarna
NOT TILL BOKSLUTET 1 – BOKSLUT 2014 23
2. Centrala bokföringsmässiga
uppskattningar vid upprättandet av
bokslutet och bedömningar som använts i
redovisningsprinciperna
Att upprätta ett bokslut enligt IFRS-standarderna förutsätter användning av vissa centrala bokföringsmässiga uppskattningar. Av ledningen
krävs dessutom bedömningar vid tillämpningen av redovisningsprinciperna. Uppskattningarna och de lösningar som kräver bedömningar
evalueras hela tiden. De bygger på tidigare erfarenheter och andra faktorer, som exempelvis förväntningar inför framtiden. Man anser att förväntningarna är rimliga med hänsyn till de rådande förhållandena.
Nedan beskrivs de områden, inom vilka det finns för koncernbokslutet
avgörande antaganden och uppskattningar, samt de områden som kräver mycket bedömningar.
Nedskrivningstest
Koncernen prövar årligen nedskrivningsbehovet för goodwill och
immateriella tillgångar under arbete samt för immateriella tillgångar
med obestämbar ekonomisk livslängd. Nedskrivningstester på andra
långfristiga tillgångar görs när det finns tecken på att värdet på tillgångarna kan ha minskat. Återvinningsvärdena för de kassagenererande
enheterna bygger på beräkningar av nyttjandevärdet. Dessa beräkningar
förutsätter uppskattningar. Baserade på prövning redovisades år 2014
0,9 miljoner euro i nedskrivningar på goodwill i Träproduktindustrins
CEE försäljningsbolag samt nedskrivningar om 26,1 miljoner euro på
anläggningstillgångarna i fabriket Gohrsmühle, Metsä Board Zanders.
Känslighetsanalysen om väsentliga antaganden som användes vid nedskrivningstestet och om effekten av deras ändring på nedskrivningsbeloppet framgår i not 8.
Finansiella instrument som värderas till verkligt värde
För de finansiella instrument som man inte handlar med på den aktiva
marknaden fastställs ett verkligt värde med hjälp av olika värderingsmetoder. Bedömningar görs vid val av de olika metoderna samt antaganden, som huvudsakligen bygger på de förhållanden som råder på marknaden på räkenskapsperiodens sista dag. Den största post som värderats
till det verkliga värdet, som man inte handlar med på den aktiva marknaden, är investeringen i Pohjolan Voima Oy:s aktier som klassificerats
som finansieringstillgångar som kan säljas. Priset för dessa fastslås utifrån genomförda affärer och analyser av de diskonterade kassaflödena.
Bokföringsvärdet för Pohjolan Voima Oys aktier var 237,6 miljoner
euro i balansen 31.12.2014. Bokföringsvärdet skulle uppskattas vara 4,2
miljoner euro lägre eller 7,5 miljoner euro högre, om den ränta som
används för diskontering av kassaflödena avvek med 10 procentenheter
från den ränta som ledningen har uppskattat. Bokföringsvärdet för
aktierna skulle uppskattas vara 33,0 miljoner euro högre eller 33,0 miljoner euro lägre, om de energipriser som används för beräkning av verkligt värde avvek med 10 procentenheter från de priser som ledningen
har uppskattat.
Nedskrivning av investeringar i form av eget kapital som
klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas
När värdeminskningen på investeringar i form av eget kapital som klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas är ett faktum, avgörs
24 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 2
de i enlighet med instruktionerna i IAS 39. Detta förutsätter viktiga
bedömningar bland annat när det gäller hur länge och hur mycket
investeringens verkliga värde har underskridit anskaffningsvärdet. För
att fastställa om det finns objektiva bevis på en nedskrivning måste man
dessutom bedöma investeringsobjektets ekonomiska läge samt affärsverksamhetens utsikter inom den närmaste framtiden, såsom branschens och sektorns resultatinriktning. Om man anser att minskningen
av det verkliga värdet under anskaffningsvärdet helt eller delvis är betydelsefull och långdragen, skulle en ytterligare förlust på 158,1 miljoner
euro efter skatt kunna redovisas i bokslutet för år 2014. Denna förlust
uppstår när de ändringar i det verkliga värdet av Pohjolan Voima Oy:s
aktier som har redovisats i eget kapital i samband med de finansieringstillgångar som kan säljas överförs till resultaträkningen.
Omsättningstillgångar
Koncernen ser regelbundet över sina omsättningstillgångar för att kontrollera om omsättningstillgångarna är större än i verkligheten, om
omsättningstillgångarna inkluderar icke-säljbara poster eller om marknadsvärdet underskrider anskaffningsvärdet, och redovisar för sådana
avdrag en avdragspost som minskar omsättningstillgångarnas bokföringsvärde. För en sådan översyn måste ledningen uppskatta den kommande efterfrågan på produkterna. Eventuella ändringar i dessa värden
kan leda till en granskning av omsättningstillgångarnas bokföringsvärde
under kommande räkenskapsperioder. I balansräkningen per den 31
december 2014 redovisade koncernen omsättningstillgångar för 774,1
miljoner euro.
Kundfordringar
Kundfordringarna har i bokföringen redovisats i enlighet med det
ursprungliga fakturerade beloppet med avdrag för nedskrivningar och
ersättningar på grund av återbetalningar. Nedskrivningen redovisas från
fall till fall samt på basis av tidigare erfarenheter, när det finns objektiva
bevis på att fordran inte kan utkrävas till sitt fulla belopp. Om kundernas ekonomiska läge försvagas så att det påverkar deras betalningsförmåga kan det vara nödvändigt med ytterligare nedskrivningar under
kommande räkenskapsperioder. Kundfordringarna uppgick i koncernens balansräkning per den 31 december 2014 till 579,8 miljoner euro
och nedskrivningarna av kundfordringar till 0,7 miljoner euro.
Pensionsplaner
Pensionsåtagandenas nuvärde beror på flera olika faktorer som fastställs
försäkringstekniskt med hjälp av olika antaganden. Vid fastställandet av
de nettoutgifter (eller -inkomster) som härrör sig från pensioner utgör
diskonteringsräntan ett av antagandena. Ändringar i dessa antaganden
påverkar pensionsåtagandenas bokföringsvärde.
En behörig diskonteringsränta fastställs i slutet av varje år. Det handlar om en ränta som används vid fastställandet av ett nuvärde för de
uppskattade kommande kassaflöden som krävs för att uppfylla pensionsåtagandena. Vid fastställandet av den behöriga diskonteringsräntan tas hänsyn till räntorna för långfristiga statsskuldförbindelser eller
motsvarande instrument. Övriga centrala antaganden om pensionsåtagandena bygger på de aktuella marknadsförhållandena.
Avsättningar
En avsättning redovisas när företaget till följd av en tidigare händelse
har en juridisk eller faktisk förpliktelse och betalningsförpliktelsen sannolikt förverkligas. Avsättningarna fastställs utifrån tidigare erfarenheter. En omläggningsavsättning görs när företaget har satt upp en detaljerad omläggningsplan och informerat om denna. Avsättningarna enligt
koncernens balansräkning per den 31 december 2014 uppgick till 47,3
miljoner euro.
Inkomstskatter
Det krävs bedömningar av ledningen för att fastställa de skatter samt
uppskjutna skattefordringar och -skulder som är baserade på räkenskapsperiodens resultat samt för att bestämma, upp till vilket belopp de
uppskjutna skattefordringarna ska räknas. I koncernens balansräkning
per den 31 december 2014 har 28,5 miljoner euro redovisats som uppskjutna skattefordringar från fastställda förluster. Koncernen är föremål
för inkomstbeskattning i flera länder. Att uppskatta de totala inkomstskatterna på hela koncernens nivå förutsätter betydande bedömningar.
För flera transaktioner och beräkningar är den slutliga skatten osäker.
Inom koncernen förutser man kommande skattegranskningar och
redovisar skulder som bygger på uppskattningar om ett eventuellt
behov att betala mera skatt. Om den slutliga skatten i samband med
dessa avviker från de ursprungligen redovisade beloppen påverkar skillnaderna både de skattefordringar och -skulder som bygger på räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst och de uppskjutna skattefordringar och -skulder under perioden då de fastställs.
Juridiskt ansvar
Det krävs en bedömning av ledningen för värdering och redovisning av
avsättningarna i samband med de pågående rättegångarna. En avsättning redovisas om koncernen till följd av en tidigare händelse har en
juridisk eller faktisk förpliktelse, om betalningsförpliktelsen sannolikt
förverkligas eller om omfattningen av förpliktelsen kan värderas på ett
tillförlitligt sätt. Beroende på rättegångarnas oförutsägbara karaktär
kan den faktiska kostnaden för rättegången avvika markant från den
ursprungliga bedömningen.
3.Segmentinformation
Koncernens rörelsesegment består av koncernens affärsområden.
Affärsområdena producerar olika produkter och tjänster, och de leds
som separata enheter.
Rörelsesegmenten rapporteras på ett enhetligt sätt med den interna
rapporteringen till den högsta operativa beslutsfattaren. Koncernchefen
har utsetts till den högsta operativa beslutsfattaren som ansvarar för
allokeringen av resurserna till rörelsesegmenten och för bedömningen
av deras resultat.
Segmentrapporteringen följer samma bokslutsprinciper som koncernen överlag. Affärstransaktionerna mellan segmenten görs till marknadspriser. All försäljning och alla andra transaktioner mellan segmenten elimineras i samband med konsolideringen av koncernen. Bedömning av segmentens resultat baseras på segmentens rörelseresultat.
Ett segments tillgångar och skulder är sådana poster som segmentet
använder i sin affärsverksamhet eller som av motiverat skäl kan fördelas
på segmentet. Icke-fördelade poster innehåller skatteposter och finansiella poster samt poster som är gemensamma för hela koncernen. Investeringarna består av ökningar i materiella anläggningstillgångar och
immateriella nyttigheter, vilka används under fler än en period.
Rörelsesegmenten
Virkesanskaffning och skogstjänster
Metsä Forest levererar högklassigt virke och skogsenergi till Metsä
Groups produktionsanläggningar och sina övriga kunder. De tillhandahåller ägarmedlemmarna i Metsäliitto Osuuskunta heltäckande tjänster
inom virkeshandel samt skogs- och naturvård.
Träproduktindustri
Metsä Wood erbjuder konkurrenskraftiga och miljövänliga träprodukter för byggprojekt, industri och distributörer. Produkterna tillverkas av
högklassig och förnybart nordiskt virke.
Massaindustri
Metsä Fibre är en av de ledande barrmassaproducenterna i världen.
Bolagets huvudprodukter, dvs. ansvarsfullt och kostnadseffektivt producerad blekt barrveds- och björkmassa, har utvecklats för tillverkning
av mjukpapper, tryck- och specialpapper samt förpackningskartong.
Varumärket är Botnia och bolaget har fyra massabruk i Finland.
Kartong- och pappersindustri
Metsä Board är den ledande falskartong- och vit kraftlinerproducenten
i Europa, som erbjuder sina kunder kartong av hög kvalitet för konsumentförpackningar samt för behoven inom den grafiska sektorn. Bolagets försäljningsnät förmedlar tjänster till tillverkare av märkesvaror,
förpackningar och wellpapp samt till tryckerier och grossister.
Mjuk- och matlagningspapper
Med sina förstklassiga produkter underlättar Metsä Tissue vardagen för
konsumenter, slutanvändare och kunder. Metsä Tissue är en av de
ledande leverantörerna av mjukpappersprodukter för hem och storhushåll i Europa ledande leverantör av matlagningspapper globalt. Bolagets
egna varumärken är Lambi, Serla, Mola, Tento, Katrin och SAGA.
NOT TILL BOKSLUTET 3 – BOKSLUT 2014 25
Övrig verksamhet
Övrig verksamhet inkluderar bl.a. Metsä Groups gemensamma koncernfunktioner, moderföretagets holdingverksamhet, Metsä Group
Treasury Oy samt en andel i Metsätapiolas fastigheter.
Koncernen har inte sammanslagit några segment för att bilda de
ovan nämnda rörelsesegmenten.
Rörelsesegmenten 2014
Virkesanskaffning och
skogstjänster
Träproduktindustri
Extern omsättning
391,0
Intern omsättning
1 184,0
Omsättning totalt
Milj. euro
Rörelseresultat
Engångsposter i rörelseresultatet
Rörelseresultat exkl. engångsposter
Massaindustri
Kartong- och
pappersindustri
Mjuk- och
matlagningspapper
Övrig
verksamhet
836,4
791,1
1 939,4
1 012,3
60,5
504,6
69,1
0,5
1 575,0
896,9
1 295,7
2 008,4
26,7
34,1
227,9
-1,5
-3,1
20,3
28,2
37,2
207,5
Elimineringar
Koncernen
totalt
0,1
0,0
4 970,3
9,4
-1 828,1
0,0
1 012,8
9,6
-1 828,1
4 970,3
116,5
61,8
-40,7
-9,5
416,9
-19,9
-0,4
-42,6
45,9
-1,3
136,5
62,2
1,9
-55,4
418,1
Resultatandelar i intresse- och samriskföretag
16,4
Finansieringskostnader, netto
-103,4
Inkomstskatt
-69,7
Årets resultat
260,3
Tillgångar
262,4
392,8
709,7
1 873,4
899,5
260,3
-238,1
Andelar i intresse- och samriskföretag
4 160,1
77,7
Tillgångar som innehas för försäljning
8,8
2,1
10,9
Ofördelade tillgångar
1 198,3
Tillgångar totalt
5 447,0
Skulder
176,3
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas till försäljning
106,7
253,6
537,3
269,4
4,5
108,7
-238,1
1,4
1 213,8
6,0
Ofördelade skulder
2 170,0
Skulder totalt
3 389,8
Investeringar
4,8
13,7
26,0
42,5
38,0
19,4
Avskrivningar
3,0
29,1
62,0
99,8
38,7
2,2
Nedskrivningar
Medelantal anställda
1,3
909
2 401
25,8
897
3 200
2 863
144,4
14,2
248,9
0,2
27,3
505
10 775
Segmentets tillgångar består av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, andelar i intresseföretag, omsättningstillgångar, kundfordringar och övriga icke-räntebärande fordringar
(exkl. räntor och skatter).
Segmentets skulder består av leverantörsskulder, erhållna förskott och övriga icke-räntebärande skulder (exkl. räntor och skatter).
Engångsposter i rörelseresultatet 2014
Milj. euro
Virkesanskaffning och
skogstjänster
Träproduktindustri
Massaindustri
Kartong- och
pappersindustri
0,2
20,3
32,1
-1,5
-1,7
Försäljningsvinster i övriga rörelseintäkter
Personalkostnader
-9,7
Andelar i intresse- och samriskföretag
-0,6
Nedskrivningar
-0,9
Elimineringar
Koncernen
totalt
50,0
102,6
-0,4
-13,2
-4,1
-26,1
-27,0
0,3
Övriga rörelsekostnader
-0,2
-1,5
-3,1
0,0
-0,6
Återförda nedskrivningar
26 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 3
Övrig
verksamhet
4,1
Avskrivningar
Totalt
Mjuk- och
matlagningspapper
0,3
-20,6
20,3
-19,9
-42,6
-0,4
-42,6
-63,4
45,9
-1,3
VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER: I rörelseresultatet ingår
personalkostnader om 1,5 miljoner euro hänförlig till organisationsförändringen.
TRÄPRODUKTINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår personalkostnader om
1,7 miljoner euro hänförlig till resultatförbättringsprogrammet som
startades i oktober 2014. I rörelseresultatet ingår dessutom en nedskrivning av goodwill om 0,9 miljoner euro baserad på prövning hänförlig
till Metsä Woods förändring av verksamhetsmodellen i Tjeckien.
MASSAINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår försäljningsvinster om totalt
20,3 miljoner euro från försäljningen av Pohjolan Voima Oys B-aktier.
KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår försälj-
ningsvinster om totalt 32,1 miljoner euro från fastighetsförsäljningar i
Finland. I personalkostnaderna ingår 9,2 miljoner euro och i övriga
rörelsekostnader 4,1 miljoner euro hänförliga till omorganiseringen av
Husum-fabriken i Metsä Board Sverige. Andelar i intresse- och samriskföretag innehåller en försäljningsvinst om 4,1 miljoner euro från Metsä
Fibres försäljning av Pohjolan Voima Oys B-aktier.
I nedskrivningar ingår dessutom en nedskrivning om 26,1 miljoner
euro baserad på prövning hänförlig till Metsä Board Zanders’ Gohrsmühle-fabrik i Tyskland samt en återförd nedskrivning om 0,3 miljoner
euro som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla avskrivna
pappersmaskin i Simpele.
I övriga rörelsekostnader ingår kostnader om 17,4 miljoner euro som
baserar sig skiljedomstolens beslut 11.2.2014, enligt vilken Metsä Board
beordrades att betala skadestånd åt UPM-Kymmene. I övriga rörelsekostnader ingår dessutom återförda hyresavsättningar om 1,1 miljoner
euro.
ÖVRIG VERKSAMHET: I övriga rörelsekostnader ingår kostnader om
41,9 miljoner euro som baserar sig skiljedomstolens beslut 11.2.2014,
enligt vilken Metsäliitto Osuuskunta beordrades att betala skadestånd
åt UPM-Kymmene.
Metsä Board sålde år 2012 B-aktier i Pohjolan Voima Oy till Metsä
Fibre. Försäljningsvinsten eliminerades inom Metsä Group -koncernen.
Då Metsä Fibre vidaresålde Pohjolan Voima-aktierna till en part utanför
Metsä Group -koncernen återfördes den eliminerade försäljningsvinsten om 50,0 miljoner euro. I rörelseresultatet för segmentet Kartongoch pappersindustri ingår en försäljningsvinst om 4,1 miljoner euro
från denna aktieförsäljning. Försäljningsvinsten har eliminerats inom
Metsä Group -koncernen.
I övriga finansiella kostnader som presenteras efter rörelseresultatet
ingår räntekostnader om 7,6 miljoner euro som baserar sig skiljedomstolens beslut 11.2.2014, enligt vilken Metsäliitto Osuuskunta och
Metsä Board beordrades att betala skadestånd åt UPM-Kymmene.
Rörelsesegmenten 2013
Virkesanskaffning och
skogstjänster
Träproduktindustri
Extern omsättning
371,1
Intern omsättning
1 189,9
Omsättning totalt
1 561,0
Milj. euro
Rörelseresultat
Engångsposter i rörelseresultatet
Rörelseresultat exkl. engångsposter
Massaindustri
Kartong- och
pappersindustri
Mjuk- och
matlagningspapper
Övrig
verksamhet
839,6
781,0
1 943,1
1 003,7
60,1
532,9
76,2
0,3
899,7
1 314,0
2 019,3
1 004,0
27,8
-1,8
196,6
113,6
0,0
-17,2
0,0
9,2
27,8
15,4
196,6
104,4
Elimineringar
Koncernen
totalt
0,2
0,0
4 938,7
3,7
-1 863,1
0,0
3,9
-1 863,1
4 938,7
55,3
-7,0
-49,6
335,0
0,6
-0,4
0,0
-7,9
54,7
-6,5
-49,6
342,9
Resultatandelar i intresse- och samriskföretag
9,6
Finansieringskostnader, netto
-120,8
Inkomstskatt
-35,1
Årets resultat
188,7
Tillgångar
291,4
403,0
848,6
1 981,0
933,5
185,4
-268,8
Andelar i intresse- och samriskföretag
71,5
Ofördelade tillgångar
745,7
Tillgångar totalt
Skulder
4 374,1
5 191,3
228,9
109,7
117,1
455,5
274,3
69,5
-268,8
986,2
Ofördelade skulder
2 246,0
Skulder totalt
3 232,2
Investeringar
5,4
43,5
28,7
66,9
60,4
17,2
Avskrivningar
2,8
30,2
59,9
103,6
40,4
2,0
Nedskrivningar
Medelantal anställda
8,0
968
2 670
222,0
12,5
-2,3
908
3 245
251,4
5,7
2 935
490
11 216
Segmentets tillgångar består av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, andelar i intresseföretag, omsättningstillgångar, kundfordringar och övriga icke-räntebärande fordringar
(exkl. räntor och skatter).
Segmentets skulder består av leverantörsskulder, erhållna förskott och övriga icke-räntebärande skulder (exkl. räntor och skatter).
NOT TILL BOKSLUTET 3 – BOKSLUT 2014 27
Engångsposter i rörelseresultatet 2013
Milj. euro
Virkesanskaffning och
skogstjänster
Träproduktindustri
Massaindustri
Försäljningsvinster i övriga rörelseintäkter
Kartong- och
pappersindustri
Mjuk- och
matlagningspapper
Övrig
verksamhet
Elimineringar
Koncernen
totalt
8,3
Förändring i lager
8,3
-0,5
-0,5
Personalkostnader
-7,5
1,7
Nedskrivningar
-8,0
-0,2
2,5
2,5
-1,3
-3,1
-4,4
Återförda nedskrivningar
Övriga rörelsekostnader
Totalt
0,0
-17,2
0,0
9,2
0,6
-0,4
-5,6
-8,2
0,6
-0,4
0,0
-7,9
TRÄPRODUKTINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår personalkostnader om
KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår försälj-
7,5 miljoner euro, av vilka de mest betydande är en kostnadspost om 2,4
miljoner euro hänförlig till stängningen av den franska sågen Casteljaloux inklusive dess förädlings- och distributionsenhet, en post om 2,2
miljoner euro hänförlig till omorganiseringen av verksamheten i
Metsä Wood UK och en post om 2,4 miljoner euro hänförlig till nedläggningen av verksamheten vid förädlings- och distibutionsenheten i
Kaskö samt till omorganiseringen av plywood- och byggnadsproduktverksamheterna.
I nedskrivningarna ingår en nedskrivning om 4,9 miljoner euro hänförlig till nedläggningen av verksamheten i Metsä Woods förädlingsoch distibutionsenhet i Kaskö samt en nedskrivning om 3,1 miljoner
euro hänförlig till upphörandet av extrusionsbeläggningen i Metsä
Woods plywoodfabrik i Suolahti.
ningsvinster om totalt 8,3 miljoner euro, av vilka de mest betydande är
en vinst om 5,3 miljoner euro från fastighetsförsäljningar i Finland, en
vinst om 1,9 miljoner euro från försäljningen av det franska fabriksområdet Alizay samt en tilläggsköpesumma om 0,5 miljoner euro för
intresseföretaget Plastiroll Oy, som såldes år 2012.
Personalkostnader och övriga rörelsekostnader innehåller totalt
kostnader om 1,4 miljoner euro, av vilka de mest betydande är en miljöreservering om 6,6 miljoner euro vid Husum-fabriket i Sverige, en återföring av en kostnadsreserv om 3,5 miljoner euro i samband med försäljningen av Alizay-fabriken i Frankrike samt en kostnadsåterföring om
1,9 miljoner euro förknippad med produktionsomstruktureringarna vid
Metsä Board Gohrsmühle år 2011.
I återförda nedskrivningar ingår en återföring om 2,5 miljoner euro
som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla avskrivna pappersmaskin i Äänekoski.
Geografiska områden
Omsättningen för de geografiska områdena presenteras enligt kundernas lokalisering. Tillgångarna och investeringarna presenteras enligt samma
princip.
GEOGRAFISKA OMRÅDEN
Omsättning
Långfristiga tillgångar
Investeringar
Milj. euro
2014
2013
2014
2013
2014
2013
Finland
920,6
956,8
2 291,5
2 458,9
106,6
133,4
15,3
Tyskland
622,6
661,3
147,6
155,6
9,3
Storbritannien
475,1
482,7
27,3
30,3
3,1
0,5
Italien
267,0
243,4
0,1
0,2
0,0
0,0
Frankrike
251,7
235,3
5,5
5,5
1,3
0,9
Sveriga
241,7
241,9
321,3
360,5
12,5
38,7
Polen
168,0
152,0
78,1
79,5
6,3
20,9
93,2
115,6
0,0
0,0
0,0
0,0
Övriga EU
548,4
538,9
58,8
66,9
2,3
3,7
Norge
115,6
121,5
0,0
0,0
0,0
0,0
Ryssland
112,2
138,3
27,8
46,3
2,8
8,4
Övriga Europa
148,4
176,0
0,1
0,1
0,0
0,1
Kina
313,9
329,5
0,3
0,3
0,1
0,1
USA
196,7
153,0
0,3
0,1
0,2
0,0
Övriga länder
495,2
392,5
0,0
0,0
0,0
0,0
4 970,3
4 938,7
2 958,7
3 204,2
144,4
222,0
Holland
Totalt
28 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 3
Personal i slutet av året
2014
2013
Finland
5 131
5 227
Tyskland
1 651
1 670
Sverige
1 402
1 414
557
590
Storbritannien
Ryssland
478
537
Polen
429
422
Slovakien
316
325
Frankrike
138
182
Baltikum
Övriga Europa
Övriga länder
Totalt
74
114
154
169
80
86
10 410
10 736
Uppgifter om viktiga kunder
Intäkterna från en (1) specifik extern kund överskred inte 10 procent av
koncernens intäkter år 2014 eller 2013.
4. Företagsförvärv, tillgångar till försäljning
samt sålda verksamheter
Företagsförvärv
Förvärv under år 2014
Förvärv av dotterföretag och gemensamma verksamheter
Under 2014 genomfördes inga betydande förvärv av dotterföretag eller
gemensamma verksamheter.
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande
Metsäliitto Osuuskunta ökade sin ägarandel i Metsä Tissue genom det
aktieförvärv som genomfördes den 15 januari 2014. Metsäliitto Osuuskunta köpte Metsä Tissue Oyj:s aktier av Jozef Antošík. Köpesumman
inklusive överlåtelseskatt var 20,9 miljoner euro och de representerade
totalt 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter affären äger Metsäliitto
Osuuskunta 91 procent av Metsä Tissue. Förvärvet minskade innehavet
utan bestämmande inflytande med 17,9 miljoner euro och vinstmedlen
med 3,0 miljoner euro.
Under 2014 genomfördes inga andra betydande förvärv av innehav
utan bestämmande inflytande.
Inverkan på eget kapital 31.12.2014 hänförligt till moderföretagets ägare
från förvärv eller försäljning av innehav utan bestämmande inflytande:
2014
Milj. euro
Från ökning av ägarandel i Metsä Tissue Oyj
-3,0
Från inverkan av övrig verksamhet
-0,1
Nettoinverkan på eget kapital
-3,0
Förvärv under år 2013
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande
Den 2.5.2013 köpte Metsäliitto Osuuskunta av Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma en andel om 8,381 procent i Metsä
Tissue Oyj. Köpesumman inklusive överlåtelseskatt var 18,3 miljoner
euro. Efter förvärvet äger Metsäliitto Osuuskunta 85,0 procent av
Metsä Tissue. Till följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 25,0 miljoner euro och vinstmedlen ökade med
6,7 miljoner euro.
I augusti 2013 förvärvade koncernen för 2,7 miljoner euro en andel
om 0,32 procent i Metsä Board Oyj. Efter förvärvet äger koncernen
42,81 procent av Metsä Board. Till följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 1,5 miljoner euro och vinstmedlen med 1,3 miljoner euro.
Metsäliitto Osuuskunta köpte 30.9.2013 av Metsä Board en andel
om 51 procent i Metsä Group Treasury Oy. Aktiernas köpesumma
inklusive överlåtelseskatt var 5,3 miljoner euro. Efter förvärvet äger
Metsäliitto Osuuskunta 100 procent av Metsä Group Treasury. Till
följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande
med 0,1 miljoner euro och vinstmedlen ökade med 0,1 miljoner euro.
Inverkan på eget kapital 31.12.2013 hänförligt till moderföretagets ägare
från förvärv eller försäljning av innehav utan bestämmande inflytande:
2013
Milj. euro
Från ökning av ägarandel/Metsä Tissue Oyj
6,7
Från ökning av ägarandel/Metsä Board Oyj
-1,3
Från ökning av ägarandel/Metsä Group Treasury Oy
0,1
Från inverkan av övrig verksamhet
0,0
Nettoinverkan på eget kapital
5,4
NOT TILL BOKSLUTET 4 – BOKSLUT 2014 29
Tillgångar till försäljning
Sålda verksamheter totalt
Metsäliitto Osuuskunta ingick 31.12.2014 ett avtal om försäljning av
hela aktiestocken i Metsä Woods dotterbolag Burt Boulton and Haywood Ltd i Storbritannien till ScanPole Ltd, som är ett dotterbolag till
Iivari Mononen Oy. Tillgångar till försäljning och till dem hörande
skulder har värderats till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. I resultatet för 2014 bokfördes en nedskrivning om 0,4 miljoner
euro. Affären slutfördes 2.2.2015.
I tillgångar till försäljning ingår dessutom i segmenter Övrig verksamhet fastighetsbolaget Tapiolan Jalava Oy:s osålda aktielägenheter
och parkeringsplatser. De osålda lägenheterna har värderats till bokföringsvärde. De osålda parkeringsplatserna har värderats till verkligt
värde med avdrag för försäljningskostnader. För de osålda parkeringsplatserna bokfördes en nedskrivning om 0,2 miljoner euro 2014.
Milj. euro
Materiella och immateriella anläggnigstillgångar
Omsättningstillgångar
Milj. euro
2014
12
2,8
0,0
5,6
0,0
Kundfordringar och övriga fordringar
2,3
0,0
Kassa och banktillgodohavanden
0,2
0,0
10,9
0,0
Tillgångar totalt
11, 12
12,5
2,8
2,5
2,6
1,8
1,8
0,4
Tillgångar totalt
29,0
7,6
Finansiella skulder
6,7
0,0
Leverantörsskulder och övriga skulder
0,7
3,0
Skulder totalt
7,4
3,0
21,6
4,6
Nettotillgångar
Omräkningsdifferenser och kostnader för
sakkunniga
0,3
0,2
27,4
5,9
5,5
1,1
2013
Omsättningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
2013
12,2
Försäljningsvinst
Not
2014
Kassa och banktillgodohavanden
Kundfordringar och övriga fordringar
Vederlag totalt
Tillgångar till försäljning
Not
Kontant erhållen köpeskilling
27,4
5,9
Kostnader för sakkunniga
-0,3
-0,2
-12,2
-0,4
14,9
5,4
Likvida medel i sålda företag
Inverkan på kassaflödet
Avsättningar
23
0,5
0,0
Försäljning av innehav utan bestämmande inflytande
Finansiella skulder
24
2,1
0,0
Leverantörsskulder och övriga
3,3
0,0
Skulder totalt
6,0
0,0
I mars 2014 använde koncernen 0,28 procent av sina B-aktier i Metsä
Board Oyj till belöningar enligt aktiebonussystemet. Efter detta äger
koncernen 42,53 procent av aktierna i Metsä Board. Arrangemanget
ledde till att innehavet utan bestämmande inflytande ökade med 1,3
miljoner euro och vinstmedlen ökade med 0,6 miljoner euro.
Sålda verksamheter
Sålda dotterföretag och gemensamma verksamheter
Metsäliitto Osuuskunta sålde 30.6.2014 hela aktiestocken i Metsä
Wood Eesti AS till det estniska företaget Combimill OÜ. Från försäljningen bokfördes en försäljningsvinst om 0,7 miljoner euro och försäljningen genererade ett positivt kassaflöde om 5,5 miljoner euro.
Metsäliitto Osuuskunta kom 13.11.2014 överens om försäljningen
av Metsä Woods impregneringsverksamhet till Aureskosken Jalostetehdas Oy. Från försäljningen bokfördes en försäljningsvinst om 0,1 miljoner euro och försäljningen genererade ett positivt kassaflöde om 1,8
miljoner euro.
Metsäliitto Osuuskunta sålde under år 2014 ägarandelar i Asunto
Oy Tapiolan Jalava och i Kiinteistö Oy Tapiolan Jalopuupysäköinti.
Efter försäljningarna äger Metsäliitto Osuuskunta 8,50 procent av
Asunto Oy Tapiolan Jalava och 40,06 procent av Kiinteistö Oy Tapiolan Jalopuupysäköinti. Från försäljningarna bokfördes försäljningsvinster om totalt 4,7 miljoner euro och försäljningarna genererade ett positivt kassaflöde om 7,6 miljoner euro.
Metsäliitto Osuuskunta sålde 22.4.2013 hela aktiestocken i Metsä
Wood Merk GmbH till den koncernen Ed. Züblin AG, som i sin tur
hör till tyska koncernen Strabag. Försäljningen genererade en vinst om
1,1 miljoner euro och realiserade ett positivt kassaflöde om 5,4 miljoner
euro. År 2013 inträffade inga andra företagsförsäljningar.
30 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 5
5.Entreprenaduppdrag
I koncernen är det endast affärslinjen Byggnadsprodukter i segmentet
Träproduktindustri som bokför intäkter från entrepenaduppdrag. I
koncernens omsättning för år 2014 ingår 7,4 miljoner euro (9,9) i
intäkter från entreprenaduppdrag.
I koncernens resultaträkning ingick 1,3 miljoner euro (2,9) i förverkligade kostnader och bokförda vinster (förlusterna avdragna) från
pågående entreprenaduppdrag. I balansräkningen ingick 0,7 miljoner
euro (1,1) i förskottsbetalningar för pågående entreprenaduppdrag.
6. Övriga rörelseintäkter
Milj. euro
2014
2013
Försäljningsvinster
114,8
12,8
Hyresintäkter
4,9
5,8
Sålda tjänster
12,1
13,7
Offentliga bidrag
17,9
21,6
5,2
4,0
Övriga
15,3
23,2
Totalt
170,3
81,0
Försäljning av skrot och avfall
De mest betydande försäljningsvinsterna i koncernen under 2014 var
försäljningen av Pohjolan Voima Oys B-aktier för 70,3 miljoner euro,
Metsä Boards fastighetsförsäljningar i Finland för 33,8 miljoner euro
och Metsä Board Sveriges försäljning av elcertifikat för 2,7 miljoner
euro.
De mest betydande försäljningsvinsterna under år 2013 var Metsä
Boards försäljningsvinst från fastigheter i Finland om 5,9 miljoner euro,
Metsä Board Sveriges försäljning av elcertifikat om 2,3 miljoner euro
och försäljningen av fabriksområdet i Metsä Board Alizay för 1,9 miljoner euro.
De offentliga bidragen gäller ersättningar för utbildnings-, hälsovårds- och forskningsutgifter, energistöd samt utsläppsrättigheter för
koldioksid enligt programmet för EU:s utsläppshandel.
Köpta tjänster innehåller tjänster förknippade med produktionen och
distributionskostnader för sålda produkter. Övriga rörelsekostnader
innefattar bl.a. energikostnader och kostnader för marknadsföring och
reklam samt administriva kostnader.
Uppgifter om aktiebonusersättningar presenteras i not 31 och uppgifter om betalda ersättningar till företagets nyckelpersoner i not 32.
Omorganiseringen på Metsä Boards Husum-fabrik i Sverige ökade
år 2014 personalkostnaderna med 9,2 miljoner euro och övriga rörelsekostnader med 4,1 miljoner euro.
Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board har i maj 2014 krävt att
Helsingfors tingsrätt upphäver skiljedomstolens dom av den 11 februari
2014, enligt vilken Metsäliitto Osuuskunta skulle betala 47,3 miljoner
euro och Metsä Board 19,6 miljoner euro till UPM-Kymmene. Av skadeståndet har 59,2 miljoner euro bokförts i övriga rörelsekostnader och
7,6 miljoner euro i räntekostnader.
Utgifterna för forskning och utveckling uppgick år 2014 till 17,7
miljoner euro (17,7).
Revisionsarvoden
Som koncernens oberoende huvudrevisor verkar KPMG Oy Ab.
Revisionsarvoden har betalats för revision av årsboksluten och för
relaterande tjänster i enlighet med lokala krav. Arvoden för skattetjänster innehåller skatterådgivning och -planering.
Arvoden till huvudrevisorn
Milj. euro
7.Rörelsekostnader
2014
2013
2 313,0
2 410,1
1,0
-29,4
Distributionskostnader
652,3
632,2
Övriga köpta tjänster
363,3
377,6
3 329,6
3 390,6
456,7
460,9
12,8
5,7
Milj. euro
Material och tjänster
2014
1,2
1,2
Arvoden för skattetjänster
0,0
0,0
Övriga arvoden
0,0
0,0
Totalt
1,2
1,2
Arvoden till andra revisorssamfund än KPMG var 0,4 miljoner euro
(0,6).
Material, förnödenheter och varor
Inköp under perioden
Förändring av lager
Köpta tjänster
Material och tjänster totalt
Personalkostnader
Löner och arvoden
Aktiebonusersättningar
Lönebikostnader
Pensioner
Förmånsbestämda planer
Avgiftsbestämda planer
3,6
5,5
65,1
56,4
Övriga lönebikostnader
160,7
163,6
Lönebikostnader totalt
229,4
225,4
Personalkostnader totalt
699,0
692,0
Övriga rörelsekostnader
Hyror och övriga fastighetskostnader
Köpta tjänster
Förlust på sålda långfristiga tillgångar
Övriga rörelsekostnader
Övriga rörelsekostnader totalt
52,5
71,7
185,1
180,6
1,7
0,3
197,3
123,7
436,7
376,3
2013
Revisionsarvoden
NOTER TILL BOKSLUTET 6–7 – BOKSLUT 2014 31
8. Avskrivningar och nedskrivningar
Nedskrivningar av tillgångar
Prövningsprinciper
Milj. euro
2014
2013
Avskrivningar
Övriga immateriella tillgångar
16,3
14,5
Byggnader och konstruktioner
39,1
42,0
190,5
191,8
Maskiner och inventarier
3,0
3,1
248,9
251,4
Goodwill
0,9
0,0
Övriga immateriella tillgångar
1,3
0,0
Mark- och vattenområden
3,1
0,0
Byggnader och konstruktioner
1,5
3,1
18,6
2,6
Övriga materiella tillgångar
Totalt
Nedskrivningar
Maskiner och inventarier
Övriga materiella tillgångar
Totalt
Avskrivningar och nedskrivningar totalt
1,8
0,0
27,3
5,7
276,2
257,1
Nedskrivningar av goodwill per segment
Träproduktindustri
0,9
0,0
Totalt
0,9
0,0
0,4
8,0
25,8
-2,3
Nedskrivning av övriga immateriella tillgångar och
materiella anläggningstillgångar per segment
Träproduktindustri
Kartong- och pappersindustri
Mjuk- och matlagningspapper
Totalt
Nedskrivningar totalt
Förhållande
V
0–5 %
>
B
V
5–10 %
>
B
V
10–15 %
>
B
V
15–20 %
>
B
V
20–50 %
>
B
V
50 %–
>
B
Träproduktindustrin
0,2
0,0
26,4
5,7
27,3
5,7
I segmentet Träproduktindustri ingår år 2014 en nedskrivning av goodwill om 0,9 miljoner euro baserad på prövning hänförlig till Metsä
Woods förändring av verksamhetsmodellen i Tjeckien. Verksamhetens
återvinningsvärde är baserat på kassaflöden.
I nedskrivningar ingår dessutom en nedskrivning om 26,1 miljoner
euro baserad på prövning hänförlig till Metsä Board Zanders’ Gohrsmühle-fabrik i Tyskland samt en återförd nedskrivning om 0,3 miljoner
euro som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla avskrivna
pappersmaskin i Simpele.
I segmentet Träproduktindustri ingår år 2013 i nedskrivningar en
nedskrivning om 4,9 miljoner euro hänförlig till nedläggningen av verksamheten i Metsä Woods förädlings- och distibutionsenhet i Kaskö. De
tillgångar som enheten ännu besitter uppgår till 1,1 miljoner euro och
detta belopp baserar sig på ett sannolikt försäljningspris med avdrag för
försäljningskostnader.
I segmentet Träproduktindustri ingår år 2013 också nedskrivning
om 3,1 miljoner euro hänförlig till upphörandet av extrusionsbeläggningen i Metsä Woods plywoodfabrik i Suolahti. Plywoodfabrikens
extrusionslinje avskrevs till fullo.
I nedskrivningar år 2013 ingår i segmentet Kartong- och pappersindustri en återföring om 2,5 miljoner euro som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla pappersmaskin i Äänekoski.
32 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 8
Bokföringsvärdena för tillgångar eller så kallade kassagenererande enheter prövas i händelse av eventuella nedskrivningar. En kassagenererande
enhet är ett rörelsesegment eller en mindre enhet, till vilken ett återvinningsvärde kan fastställas. Om det finns indikationer på ett nedskrivningsbehov av en tillgång eller en kassagenererande enhet eller om
enhetens bokföringsvärde inkluderar eller har allokerats ett goodwillvärde, beräknas återvinningsvärdet för tillgången eller den kassagenererande enheten. Återvinningsvärdet är det nyttjandevärde som är baserat
på tillgångens eller den kassagenererande enhetens kassaflöden eller
dess nettoförsäljningsvärde.
Resultatet av goodwillprövningarna värderas genom att jämföra
återvinningsvärdet (V) med den kassagenererande enhetens bokföringsvärde (B) enligt följande:
Prövningar av nedskrivningsbehov inom Träproduktindustri baserar sig
på läget i slutet av september 2014.
I prövningen för år 2014 är nyttjandevärdet baserat på enhetens
genererade kassaflöden. De kassaflöden som kan återvinnas av de kassagenererande enheter som ska testas är baserade på femårsprognoser
och de jämt växande kassaflödena som följer dessa prognoser.
Den huvudsakliga utgångsinformationen för prognoserna utgörs av
prisutvecklingsprognoser för sågade trävaror och skivprodukter, prognoser om efterfrågan på och leveransmängder av dessa produkter, kostnadsutveckling för de viktigaste råvarorna och övriga produktionsfaktorer som timmer, lim och energi samt utveckling av personalkostnaderna
och de övriga fasta kostnaderna. Prognoserna påverkas även av genomföringen av beslutade besparingsåtgärder samt av beslutade och planerade investeringar.
Prisutvecklingsprognoserna för försäljningspriserna och de centrala
produktionsfaktorerna består, med beaktande av ledningens bedömning, av de informationskällor som finns tillgängliga för branschen.
Siffrorna för år 2015 är baserade på den fastslagna budgeten.
Vid de nedskrivningsprövningarna av goodwillvärdet som gjorts har
man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år använt en tillväxtfaktor på 2 procent, som enligt ledningen motsvarar de kassagenererande enheternas tillväxt på lång sikt. Som utgångsvärde för de viktigaste förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena efter prognosperioden har man också använt ledningens vision om
ändringar i dessa faktorer.
Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den
senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Träproduktindustrins eget och främmande kapital. Som WACC har man vid de tester
som gjorts på läget i slutet av september 2014 använt 5,31 procent
(5,60). Kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt.
Kassagenererande enheter i Träproduktindustri, till dem hänförligt
goodwill och resultatet av prövningen 30.9.2014:
Enhet
Goodwill, Me
Resultat (V-B)/B
Metsä Wood UK
0,8
över 50 %
Tallsågarna
5,0
över 50 %
Totalt
5,8
Känslighetsanalys enligt viktigaste premisser
Kassagenererande enhet
V-B
milj. euro
Metsä Wood UK
36,7
Tallsågarna
22,1
Viktig premiss
Förändring så att
V=B
• Ett stigande försäljnings­
• Höjningen i medelpribidrag under en 5-års
set 2,5 %-enheter
testperiod (accumulerat
lägre
5,0 %)
• WACC baserad på räntenivå • WACC 3,1 %-enheter
och kreditrisk vid tidpunkten högre
för prövning
• Ett stigande medelpris
under en 5-års testperiod
(accumulerat 4,0 %)
• Höjningen i medelpriset 2,0 %-enheter
lägre
• WACC baserad på räntenivå • WACC 1,6 %-enheter
och kreditrisk vid tidpunkten högre
för prövning
efter skatt och de diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena
redovisas i enlighet med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har
man vid de tester som gjorts på läget 30.9.2014 använt 5,00 procent
(5,60).
Kassagenererande enheten Massaindustri, till den hänförligt goodwill 30.9.2014 och resultatet av prövningen 30.9.2014:
Enhet
Massaindustrin
Goodwill, Me Resultat (V-B)/B
389,8
över 50 %
På basen av prövningen 30.9.2014 konstaterades att förändringarna i
viktiga antaganden måste vara mycket betydliga för att bokföringsvärdet skall överträffa återvinningsvärdet. Den använda diskonteringsräntan borde vara 13,9 procent efter skatt eller medelpriset på massa under
estimeringsperioden cirka 7 procent lägre än den prognos som använts i
prövningen och vilken uppgjorts av en utomstående expert.
Kartong- och pappersindustrin/Metsä Board
I tabellen nämns de antaganden för vilka återvinningsvärdet på den kassagenererande enheten är mest känslig. Vid bedömningen av hur stor
förändring som behövs i ett viktigt antagande konstaterades ingen
märkbar korrelation med övriga antaganden som påverkar återvinningsvärdet. Slutprodukternas priser regleras mest av utbudet och efterfrågan på marknaden, och producenternas kostnadsförändringar har
ingen större betydelse på produktpriserna.
Massaindustrin
Metsä Group genomför en komplett nedskrivningsprövning av Massaindustrin minst en gång per år, under det fjärde kvartalet, och baserar
testet på läget den 30 september. Dessutom görs en känslighetsanalys
varje kvartal. Om känslighetsanalysen ger indikationer på nedskrivning,
görs en komplett prövning. Kontrollutskottet går igenom resultaten av
nedskrivningsprövningen.
Den kassagenererande enheten Massaindustri består av Metsä Fibre
-koncernen samt de goodwill och gängse värden som allokerats av
Metsä Group.
I prövningen för år 2014 är nyttjandevärdet baserat på genererade
kassaflöden. De kassaflöden som kan återvinnas av de kassagenererande
enheter som ska testas är baserade på femårsprognoser och de jämt växande kassaflödena som följer dessa prognoser.
De centrala testförutsättningarna är baserade på uppskattningar av
Metsäliittos ledning och marknadsprognoser. De viktigaste faktorer
som påverkar förutsättningarna är utvecklingen av marknadspriset för
massa, valutakurser, leveransmängder samt kostnadsutvecklingen av
virke och energi. Därtill påverkas nyttjandevärdet märkbart av diskonteringsräntan för de kommande kassaflödena.
Vid de prövningar av goodwillvärdet som gjorts på läget 30.9.2014
och tidigare har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år
använt 2 procent som tillväxtfaktor. Som utgångsvärde för de viktigaste
förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena
efter prognosperioden har man använt ett genomsnittsvärde för en
prognosperiod på fem år och för de fasta kostnaderna värdet för prognosperiodens femte år.
Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den
senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsä Fibres eget
och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC).
Både de framtida kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats
Metsä Board genomför en komplett nedskrivningsprövning minst en
gång per år, under det fjärde kvartalet, och baserar testet på läget den 30
september. Dessutom görs en känslighetsanalys varje kvartal. Om känslighetsanalysen ger indikationer på nedskrivning, görs en komplett
prövning. Kontrollutskottet går igenom resultaten av känslighetsanalysen eller nedskrivningsprövningen varje kvartal.
I prövningen för år 2014 är de kassagenererande enheterna desamma
som för 2013.
I prövningen för år 2014 har nyttjandevärdet varit som bas för alla
enheter som prövats förutom Zanders. Återvinningsvärdena för de kassagenererande enheter som skall prövas grundar sig på femårsprognoser
samt på jämt växande kassaflöden som följer dessa prognoser.
De centrala testförutsättningarna är baserade på uppskattningar av
Metsä Boards ledning och marknadsprognoser. De viktigaste faktorer
som påverkar förutsättningarna är utvecklingen av medelpriset för pappers- och kartongprodukter, leveransmängderna, valutakurserna och
kapacitetsutnyttjandet, kostnadsutvecklingen av de viktigaste råvarorna
såsom trä, massa, kemikalier och energi samt utvecklingen av personalkostnaderna och de övriga fasta kostnaderna och diskonteringsfaktorn
för kassaflödena. De väsentligaste premisserna är desamma som för år
2013.
Metsä Boards andel av Metsä Fibres återvinningsbara kassaflöde,
bokföringsvärde och goodwill (45,2 miljoner euro) som ingår i ”Andelar i intresse- och samriskföretag”, allokeras till de kassagenererande
enheterna i förhållande till deras massainköp.
Vid de prövningar av goodwillvärdet som gjorts på läget 30.9.2014
och tidigare har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år
använt 2 procent som tillväxtfaktor. Som utgångsvärde för de viktigaste
förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena
efter prognosperioden har man använt ett genomsnittsvärde för en
prognosperiod på fem år och för de fasta kostnaderna värdet för prognosperiodens femte år.
Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den
senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsä Boards eget
och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC).
Då WACC beräknats, har man i det främmande kapitalet beaktat
marknadens syn på Metsä Boards kreditriskpremie. Både de framtida
kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de
diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet
med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester
NOT TILL BOKSLUTET 8 – BOKSLUT 2014 33
som gjorts på läget 30.9.2014 använt 5,41 procent (6,11) och för Metsä
Fibres del 4,88 procent (5,30). Enligt ledningen så avviker inte riskfaktorerna för de framtida kassaflödena i de kassagenererande enheterna
nämnvärt från varandra.
Mest betydande kassagenererande enheter i Metsä Board, till dem
hänförligt goodwill 30.9.2014 och resultatet av prövningen 30.9.2014:
Enhet
Goodwill, Me Resultat (V-B)/B
ningen så avviker inte riskfaktorerna för de framtida kassaflödena i de
kassagenererande enheterna nämnvärt från varandra.
Mest betydande kassagenererande enheter i Metsä Tissue, till dem
hänförligt goodwill och resultatet av prövningen 30.9.2014:
Enhet
97,3
över 50 %
Västra Europa (WE)
11,8
över 50 %
27,6
20–50 %
0,0
över 50 %
3,6
över 50 %
Falskartong 1)
21,9
över 50 %
Mellersta-Östra Europa (CEE)
Kemi 1)
18,6
över 50 %
Ryssland
Kyro Paper 1)
1,3
över 50 %
Baking & Cooking
Husum papper och kraftlainer
7,7
över 50 %
Totalt
Zanders 1)
inte fördelat
< 0 %
8,4
över 50 %
Marknadsmassa 1)
Totalt
57,9
1) Goodwill innehåller andelen av Metsä Fibres goodwill (45,2 miljoner euro), som i Metsä
Boards koncernbalans ingår i ”Andelar i intresse- och samriskföretag”
När det gäller följande kassagenererande enheter har en möjlig förändring i ett viktigt antagande som följd att bokföringsvärdet överträffar
återvinningsvärdet. I tabellen nämns de antaganden för vilka återvinningsvärdet på den kassagenererande enheten är mest känslig. Vid
bedömningen av hur stor förändring som behövs i ett viktigt antagande
konstaterades ingen märkbar korrelation med övriga antaganden som
påverkar återvinningsvärdet. Slutprodukternas priser regleras mest av
utbudet och efterfrågan på marknaden, och producenternas kostnadsförändringar har ingen större betydelse på produktpriserna.
Kassagenererande enhet
V-B
milj. euro
Viktig premiss
Förändring så att
V=B
Zanders
0,0
• Nettoförsäljningspris
• Behövs inte
Mjuk- och matlagningspapper/Metsä Tissue
Metsä Tissues goodwill har prövats 30.9.2014 och i prövningen har
nyttjandevärdet använts.
I prövningen av Metsä Tissue -koncernens goodwill har som kassagenerande enhet använts koncernens segment. Mjukpappersverksamheten är fördelad på fyra geografiska områden och dessutom bildar matlagningspapperen ett eget segment. Prövningen har ändrats från föregående år att motsvara förändringarna i ledningsstrukturen. Förra året
bildade Finland, Baltikum och Ryssland ett eget segment och Skandinavien ett eget segment.
Vid beräkning av nyttjandevärdet har man använt budgeter och
prognoser för nästkommande tre år som godkänts av ledningen. Kassaflödena efter tre år har extrapolerats genom att man använt den förutsedda genomsnittliga tillväxtprocenten inom branschen, vilken förutsätts fortsätta på en 1 procents nivå, förutom på områdena MellerstaÖstra Europa och Ryssland, där tillväxten antas vara 1,5 procent, och
inom Baking och Cooking där tillväxten antas vara 2 procent.
Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den
senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsä Tissues eget
och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC).
Då WACC beräknats, har man i det främmande kapitalet beaktat
marknadens syn på Metsä Tissues kreditriskpremie. Både de framtida
kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de
diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet
med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester
som gjorts på läget 30.9.2014 använt 5,3 procent (5,6). Enligt led34 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 8
Goodwill, Me Resultat (V-B)/B
Nordiska länder och Baltikum (NOBA)
140,3
I ovannämnda kassagenererande enheter överstigs prövningsresultatet
märkbart (> 50 %), förutom i CEE.
På basen av prövningen 30.9.2014 konstaterades att förändringarna i
viktiga antaganden måste vara mycket betydliga för att bokföringsvärdet skall överträffa återvinningsvärdet. Angående de kassagenererande
enheter, i vilka en möjlig förändring i premisserna skulle leda till att V <
B, borde diskontoräntan i verksamheten CEE vara 6,9 procent efter
skatt eller produktpriserna under estimatperioden i medeltal 1,2 procent lägre än de använda.
9. Finansiella intäkter och kostnader
Milj. euro
2014
2013
22,3
-2,3
-18,0
-1,4
Kursdifferenser
Kommersiella poster
Säkring/ej säkringsredovisning
Ineffektiv andel av säkringar i nettoinvesteringar i
utländska enheter
0,0
0,1
-1,5
-0,9
2,7
-4,6
Ränteintäkter från lån, övriga fordringar och
likvida medel
6,4
8,1
Dividendintäkter
0,2
0,2
6,5
8,3
Övriga
Kursdifferenser totalt
Övriga finansiella intäkter
Övriga finansiella intäkter totalt
Övriga finansiella kostnader
Värdering av finansiella tillgångar och skulder
Vinster och förluster från finansiella tillgångar
eller skulder (som innehas för handel) som
bokförs till verkligt värde via resultatet
0,0
0,0
Värdeförändring i finansiella tillgångar
0,0
-0,1
Vinster och förluster av derivat (ej säkring)
- " - från säkring till verkligt värde
- " - från föremålet för säkring till verkligt värde
Värdering totalt
Räntekostnader från finansiella skulder värderade
till periodiserade anskaffningsutgifter
-0,2
0,4
0,8
-5,2
-0,1
9,5
0,4
4,7
-107,0
-121,9
-6,0
-7,3
Övriga finansiella kostnader totalt
-112,6
-124,5
Finansiella intäkter och kostnader totalt
-103,4
-120,8
Övriga finansiella kostnader
Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board har i maj 2014 krävt att Helsingfors tingsrätt upphäver skiljedomstolens dom av den 11 februari
2014, enligt vilken Metsäliitto Osuuskunta skulle betala 47,3 miljoner
euro och Metsä Board 19,6 miljoner euro till UPM-Kymmene. Av skadeståndet har 59,2 miljoner euro bokförts i övriga rörelsekostnader och
7,6 miljoner euro i räntekostnader.
NOT TILL BOKSLUTET 9 – BOKSLUT 2014 35
10.Inkomstskatter
Skatter i övrigt totalresultat 2013
Milj. euro
Före skatt Skatteinverkan
Efter skatt
Poster, som inte omklassificeras till resultatet
Milj. euro
2014
2013
Skatt baserad på periodens beskattningsbara
inkomst
Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer
2,4
-0,1
2,3
-62,9
-61,2
Skatt för tidigare räkenskapsperioder
-0,3
2,5
Uppskjutna skatter
-6,0
23,8
Kassaflödessäkringar
-2,5
-0,4
-2,9
Övriga skatter
-0,5
-0,3
Finansiella tillgångar som kan säljas
-57,9
22,8
-35,1
-69,7
-35,1
Omräkningsdifferenser
-20,3
-0,1
-20,4
Totalt
Andel av samriskföretagets övriga
totalresultat
Avstämning av inkomstskatt
Milj. euro
2014
2013
Resultat före skatt
329,9
223,8
66,0
54,8
Skatt enligt skattesats i Finland
Förändring i Finlands skattesats från 24,5 % till
20,0 %
0,0
-24,5
Skillnad mellan finländska och utländska
skattesatser
-2,9
-1,8
Skattefria intäkter
-4,2
-1,6
Icke-avdragsgilla kostnader
6,0
5,2
Nedskrivningar av goodwill
0,2
0,0
Justering av tidigare bokförda uppskjutna skatter
2,7
11,1
-4,3
-15,5
Användning av skattemässiga underskott som inte
bokförts tidigare
Icke-bokförda uppskjutna skattefordringar från
beskattningsbara förluster
8,3
9,3
Resultatandelar i intresse- och samriskföretag
-3,1
-2,3
Skatter från tidigare räkenskapsperioden
0,3
-2,5
Övriga
0,7
3,0
Inkomstskatt i resultaträkningen
69,7
35,1
Effektiv skattesats, %
21,1
15,7
Företagsskatten i Finland ändrades från 24,5 procent till 20,0 procent
den 1 januari 2014. De uppskjutna skattefordringarna och -skulderna
anknytna till Finland har den 31.12.2013 uträknats enligt den nya skattesatsen. Inverkan av förändringen år 2013 var 24,5 miljoner euro.
Skatter i övrigt totalresultat 2014
Milj. euro
Före skatt Skatteinverkan
Efter skatt
Poster, som inte omklassificeras till resultatet
Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer
-44,7
11,9
-32,7
Kassaflödessäkringar
-19,7
11,2
-8,6
Finansiella tillgångar som kan säljas
-43,6
4,1
-39,5
Omräkningsdifferenser
-43,3
0,0
-43,3
-4,4
0,0
-4,4
0,3
0,0
0,3
-110,7
15,3
-95,4
Poster som senare kan omklassificerad till
resultatet
Andel av samriskföretagets övriga
totalresultat
Övriga poster
Totalt
36 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 10
Poster som senare kan omklassificerad till
resultatet
Övriga poster
Totalt
0,0
0,0
0,0
-0,1
0,0
-0,1
-80,8
22,3
-58,5
11.Immateriella tillgångar
Goodwill enligt segment
Immateriella tillgångar 2014
Milj. euro
Anskaffningsvärde 1.1.2014
Goodwill
Pågående
projekt
Totalt
529,0
499,3
26,9
1 055,2
2,4
2,4
Träproduktindustri
5,8
6,7
Kartong- och pappersindustri
-7,8
-4,2
0,0
-12,0
Ökningar
0,0
15,1
5,3
20,3
Minskningar
0,0
-19,0
0,0
-19,0
Överföringar mellan poster
0,0
19,4
-19,5
-0,1
521,2
510,6
12,6
1 044,5
Ackumulerade avskrivningar
och nedskrivningar 1.1.2014
0,0
-271,2
0,0
-271,2
Omräkningsdifferens
0,0
2,4
0,0
2,4
Ackumulerad avskrivning på
minskningar
0,0
3,9
0,0
3,9
Periodens avskrivningar
0,0
-16,3
0,0
-16,3
Nedskrivningar
-0,9
-1,3
0,0
-2,2
Ackumulerade avskrivningar
31.12.2014
-0,9
-282,5
0,0
-283,3
Bokvärde 1.1.2014
529,0
228,2
26,9
784,1
Bokvärde 31.12.2014
520,3
228,2
12,6
761,2
3,9
3,9
12,7
12,7
Mjuk- och matlagningspapper
136,8
144,6
Övrig verksamhet
390,4
390,4
Elimineringar
Totalt
-31,7
-31,7
520,3
529,0
Övrig verksamhet innehåller goodwill om 389,8 miljoner euro som
uppkom i samband med Metsä Fibre -affären och goodwill om 0,6 miljon euro från förvärvet av Metsä Tissue. Vid nedskrivningsprövningarna har goodwillet hänförligt till Metsä Fibre allokerats till Massaindustrin och goodwillet hänförligt till Metsä Tissue till Mjuk- och matlagningspapper.
I Metsä Group har inga utvecklingsutgifter aktiverats.
Bland övriga immateriella rättigheter upptas också aktiverade
utvecklings- och produktionsutgifter för betydande nya dataprogram
samt patenter, licenser och varumärken.
I segmentet Träproduktindustri ingår år 2014 en nedskrivning av goodwill om 0,9 miljoner euro baserad på prövning hänförlig till Metsä
Woods förändring av verksamhetsmodellen i Tjeckien. Verksamhetens
återvinningsvärde är baserat på kassaflöden.
I nedskrivningar ingår dessutom en nedskrivning om 1,3 miljoner
euro baserad på prövning hänförlig till Metsä Board Zanders’ Gohrsmühle-fabrik
Immateriella tillgångar 2013
Milj. euro
Anskaffningsvärde 1.1.2013
Omräkningsdifferens
Goodwill
Övriga
immateriella
rättigheter
Pågående
projekt
Totalt
533,9
490,0
10,1
1 033,9
-4,4
-1,3
0,0
-5,7
0,0
14,6
21,0
35,6
-0,4
-11,5
0,0
-11,9
0,0
7,5
-4,2
3,3
529,0
499,3
26,9
1 055,2
Ackumulerade avskrivningar
och nedskrivningar 1.1.2013
0,0
-260,6
0,0
-260,6
Omräkningsdifferens
0,0
0,8
0,0
0,8
Ökningar
Minskningar
Överföringar mellan poster
Anskaffningsvärde
31.12.2013
Ackumulerad avskrivning på
minskningar
0,0
3,1
0,0
3,1
Periodens avskrivningar
0,0
-14,5
0,0
-14,5
Nedskrivningar
0,0
0,0
0,0
0,0
Ackumulerade avskrivningar
31.12.2013
0,0
-271,2
0,0
-271,2
Bokvärde 1.1.2013
533,9
229,4
10,1
773,3
Bokvärde 31.12.2013
529,0
228,2
26,9
784,1
2013
Virkesanskaffning och skogstjänster
Massaindustri
Övriga
immateriella
rättigheter
Omräkningsdifferens
Anskaffningsvärde 31.12.2014
2014
Milj. euro
NOT TILL BOKSLUTET 11 – BOKSLUT 2014 37
12.Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar 2014
Mark- och
vattenområden
Byggnader och
konstruktioner
Maskiner och
inventarier
Övriga materiella
tillgångar
Pågående
projekt
Totalt
85,9
1 452,0
5 883,2
149,1
76,6
7 646,8
Omräkningsdifferens
0,0
-23,5
-90,6
-3,6
-1,5
-119,2
Ökningar
0,4
4,7
53,2
1,3
62,0
121,6
-2,3
-26,0
-128,2
-1,3
-6,7
-164,4
Milj. euro
Anskaffningsvärde 1.1.2014
Minskningar
Överföringar mellan poster
Tillgångar som innehas till försäljning
Anskaffningsvärde 31.12.2014
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2014
0,2
22,4
44,0
4,1
-70,6
0,1
-0,3
-3,7
-4,9
0,0
0,0
-8,9
83,9
1 425,9
5 756,7
149,6
59,9
7 476,0
-5 634,1
-15,1
-930,0
-4 558,4
-130,6
0,0
Omräkningsdifferens
0,1
13,2
68,3
2,7
0,0
84,2
Ackumulerad avskrivning på minskningar
0,0
15,4
141,2
0,9
0,0
157,6
Tillgångar som innehas till försäljning
0,0
0,9
4,1
0,0
0,0
5,0
Periodens avskrivningar
0,0
-39,1
-190,5
-3,0
0,0
-232,6
Nedskrivningar
Ackumulerade avskrivningar 31.12.2014
-3,1
-1,5
-18,6
-1,8
0,0
-25,1
-18,1
-941,0
-4 553,9
-131,8
0,0
-5 644,9
Bokvärde 1.1.2014
70,8
522,1
1 324,8
18,5
76,6
2 012,7
Bokvärde 31.12.2014
65,8
484,9
1 202,7
17,8
59,9
1 831,2
Metsäliitto Osuuskunta ingick 31.12.2014 ett avtal om försäljning av
hela aktiestocken i Metsä Woods dotterbolag Burt Boulton and Haywood Ltd i Storbritannien till ScanPole Ltd, som är ett dotterbolag till
Iivari Mononen Oy. Tillgångar som innehas till försäljning innehåller
Burt Boulton and Haywood Ltd:s materiella anläggningstillgångar.
Affären slutfördes 2.2.2015.
I tillgångar till försäljning ingår dessutom i segmenter Övrig verksamhet Asunto Oy Tapiolan Jalavas osålda aktielägenheter och parkeringsplatser.
I nedskrivningar år 2014 ingår också en nedskrivning om 24,8 miljoner euro baserad på prövning hänförlig till Metsä Board Zanders’
Gohrsmühle-fabrik i Tyskland samt en återförd nedskrivning om 0,3
miljoner euro som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla
avskrivna pappersmaskin i Simpele.
Materiella anläggningstillgångar 2013
Milj. euro
Anskaffningsvärde 1.1.2013
Omräkningsdifferens
Ökningar
Minskningar
Överföringar mellan poster
Anskaffningsvärde 31.12.2013
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2013
Mark- och
vattenområden
Byggnader och
konstruktioner
Maskiner och
inventarier
Övriga materiella
tillgångar
Pågående
projekt
Totalt
85,0
1 484,3
5 790,7
149,6
93,2
7 602,6
-0,3
-11,6
-50,5
-1,5
-1,3
-65,2
1,7
12,9
100,5
0,3
73,1
188,4
-0,5
-54,5
-17,0
-0,2
-3,6
-75,8
0,1
20,9
59,5
1,0
-84,7
-3,3
85,9
1 452,0
5 883,2
149,1
76,6
7 646,8
-15,4
-933,6
-4 432,3
-128,3
0,0
-5 509,6
Omräkningsdifferens
0,0
6,9
38,9
1,1
0,0
46,9
Ackumulerad avskrivning på minskningar
0,3
41,9
29,4
-0,4
0,0
71,2
Periodens avskrivningar
0,0
-42,0
-191,8
-3,1
0,0
-236,9
Nedskrivningar
0,0
-3,1
-2,6
0,0
0,0
-5,7
-15,1
-930,0
-4 558,4
-130,6
0,0
-5 634,1
Bokvärde 1.1.2013
69,6
550,7
1 358,3
21,3
93,2
2 093,0
Bokvärde 31.12.2013
70,8
522,1
1 324,8
18,5
76,6
2 012,7
Ackumulerade avskrivningar 31.12.2013
38 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 12
I nedskrivningarna ingår en nedskrivning om 4,9 miljoner euro hänförlig till nedläggningen av verksamheten i Metsä Woods förädlings- och
distibutionsenhet i Kaskö samt en nedskrivning om 3,1 miljoner euro
hänförlig till upphörandet av extrusionsbeläggningen i Metsä Woods
plywoodfabrik i Suolahti.
I nedskrivningarna ingår dessutom en återföring om 2,5 miljoner
euro som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla pappersmaskin i Äänekoski.
Som säkerhet för banklån, pensionslån samt övriga skulder har utfärdats fastighetsinteckningar och inteckningar i lösöre för 386,4 miljoner
euro (983,3). Ansvarsförbindelserna presenteras närmare i not 30.
I anskaffningsvärdet på materiella anläggningstillgångar ingår tillgångar som hyrts med avtal om finansiell leasing enligt följande:
Markområden
Byggnader
Maskiner och
inventarier
Anskaffningsvärde 1.1.2014
0,0
19,4
47,0
66,5
Ackumulerade avskrivningar
0,0
-9,7
-35,8
-45,4
Bokvärde 31.12.2014
0,0
9,8
11,3
21,1
Markområden
Byggnader
Maskiner och
inventarier
Totalt
Anskaffningsvärde 1.1.2013
0,0
18,4
45,3
63,7
Ackumulerade avskrivningar
0,0
-8,6
-32,1
-40,6
Bokvärde 31.12.2013
0,0
9,9
13,3
23,1
Milj. euro
Milj. euro
Totalt
13.Biologiska tillgångar
Biologiska tillgångar (växande skog) upptas till verkligt värde efter
avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Marknadsvärdet för rotstående skog, exkl. unga plantbestånd, baserar sig på diskonterade värden av förväntade framtida kassaflöden (intäkter och kostnader). Förändringarna i skogstillgångarnas marknadsvärde under räkenskapsperioden redovisas i rörelseresultatet.
Biologiska tillgångar klassas i sin helhet till nivå 3 i hierarkin för
verkliga värden, eftersom värdena inte baserar sig på marknadsdata utan
på företagets egna antaganden. I slutet av år 2014 ägde koncernen skog
närmast bara i Finland.
Koncernen har långfristiga skogsarrendeavtal i Ryssland och Lettland. Dessa tas inte upp i balansräkningen eftersom inga priser eller
fasta grunder för fastställandet av priserna anges i avtalen. Staten fastställer priset i regel en gång om året eller oftare. I praktiken följer priset
aktionspriserna på kortfristiga avverkningsrätter. Med långfristiga
avverkningsrätter säkerställs i första hand tillgången på virke.
Största delen an koncernens biologiska tillgångar hör till intresseföretagen i Finland. På grund av detta är summan av de i balansräkningen
upptagna biologiska tillgångarna liten.
2014
2013
11,1
8,4
Förvärv under perioden
0,1
0,0
Försäljning under perioden
0,0
0,0
Avverkning under perioden
-1,2
-1,3
Milj. euro
1.1.
Ökningarna i materiella anläggningstillgångar under 2014 innehåller
tillgångar om 0,6 miljoner euro (0,7), vilka hyrts via finansiella leasingavtal.
Under år 2014 aktiverades lånekostnader om 0,4 miljon euro (1,9).
Räntesatsen var 1,8–4,3 procent (2,12–5,76), vilken motsvarade kostnaderna för det lån som använts för att finansiera projekten.
Under år 2014 erhöll Metsä Fibres fabrik i Joutseno ett energiunderstöd om 2,2 miljoner euro från arbets- och näringsministeriet för byggandet av ett förgasningsverk. Understödet har bokförts som ett avdrag
till anskaffningsutgiften.
Vinster/förluster från uppskattning till verkligt värde
31.12.
1,8
4,0
11,8
11,1
Koncernen har två intresseföretag som äger biologiska tillgångar. Koncernen äger 49,9 procent av Finsilva Oyj, vars skogstillgångar år 2014
hade ett verkligt värde om 231,6 miljoner euro (208,5). Av detta är
koncernens andel 115,6 miljoner euro (104,0). Koncernen äger dessutom 25 procent av Suomen Metsäsijoitus Oy, vars skogstillgångar år
2014 hade ett verkligt värde om 17,7 miljoner euro (16,1). Av detta är
koncernens andel 4,4 miljoner euro (4,0).
NOT TILL BOKSLUTET 13 – BOKSLUT 2014 39
14.Koncernens struktur
Dotterföretag och gemensamma verksamheter
De viktigaste dotterföretagen och gemensamma verksamheter 31.12.2014
METSÄLIITTO OSUUSKUNTA
Land
Koncernens
ägarandel, %
Dotterföretag
METSÄ FIBRE -KONCERNEN
Land
Koncernens
ägarandel, %
Dotterföretag
Burt Boulton and Haywood Ltd
Storbritannien
100,00
Metsä Fibre GmbH
Tyskland
100,00
Finnforest UK Holdings Ltd
Storbritannien
100,00
Metsä Fibre S.r.l.
Italien
100,00
Kirkniemen Kartano Oy
Finland
100,00
Metsä-Botnia Metsät Oy
Finland
100,00
Kumpuniemen Voima Oy
Finland
53,97
OOO Metsä Svir
Ryssland
100,00
Metsa Forest Latvia SIA
Lettland
Oy Silva Shipping Ab
Finland
100,00
Metsä Board Oyj 1)
Finland
42,53
ZAO Petrovles Podporozhye
Ryssland
100,00
Metsä Fibre Oy
Finland
60,79
Metsä Forest Eesti AS
Estland
100,00
Metsä Forest Sverige AB
Sverige
100,00
Metsä Group Services Sp. z.o.o.
Polen
100,00
METSÄ TISSUE -KONCERNEN
Land
Metsä Group Treasury Oy
Finland
100,00
Dotterföretag
Metsä Tissue Oyj
Finland
91,00
Dambi AB
Sverige
100,00
Metsä Wood Deutschland GmbH
Tyskland
100,00
Metsa Tissue Czech s.r.o.
Tjeckien
100,00
Metsä Wood France S.A.S.
Frankrike
100,00
Metsa Tissue Krapkowice Sp. z.o.o.
Polen
100,00
Metsä Wood Holland B.V.
Holland
100,00
Metsa Tissue Poland Sp. z.o.o.
Polen
100,00
Metsä Wood Ibérica S.L.U.
Spanien
100,00
Metsa Tissue Slovakia s.r.o.
Slovakien
100,00
Metsä Wood Schweiz AG
Schweiz
100,00
Metsa Tissue Ukraine LCC
Ukraina
100,00
Metsä Wood UK Ltd
Storbritannien
100,00
Metsä Tissue A/S
Danmark
100,00
Metsä Wood USA Inc.
USA
100,00
Metsä Tissue AB
Sverige
100,00
Metsäliitto Management Oy
Finland
100,00
Metsä Tissue AS
Norge
100,00
Mittaportti Oy
Finland
100,00
Metsä Tissue GmbH
Tyskland
100,00
OOO Metsa Forest Podporozhye
Ryssland
100,00
Metsä Tissue Hungary Kft.
Ungern
100,00
OOO Metsa Forest St. Petersburg
Ryssland
100,00
Metsä Tissue Immobilienverwaltungs GmbH
Tyskland
100,00
Punkavoima Oy 2)
Finland
Metsä Tissue Ltd
Storbritannien
100,00
OOO Metsä Tissue
Ryssland
100,00
100,00
35,00
Koncernens
ägarandel, %
Gemensamma verksamheter
Asunto Oy Tapiolan Jalava
Finland
8,50
Asunto Oy Tapiolan Pyökki
Finland
48,98
Asunto Oy Tapiolan Saarni
Finland
48,98
Asunto Oy Tapiolan Tammi
Finland
48,98
Hartolan Kuningaslämpö Oy 3)
Finland
50,00
Kiinteistö Oy Metsätapiola
Finland
48,98
Kiinteistö Oy Metsätapiolan Pysäköinti
Finland
48,96
Kiinteistö Oy Tapiolan Jalopuupysäköinti
Finland
40,06
Lohjan Biolämpö Oy 3)
Finland
46,00
1) Koncernens andel av rösterna 62,15 %.
2) Enligt aktieägaravtalet levereras all värmeenergi som Punkavoima Oy produceras till
Metsäliitto Osuuskuntas fabrik. Metsäliitto Osuuskunta har bestämmanderätt i de betydande verksamheterna.
3) Den primära avsikten med arrangemanget är att producera energi för parterna och de
skulder som uppkommer betalas ur de kassaflöden, som erhålls då parterna köper den
producerade energin.
40 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 14
Gemensamma verksamheter
Katrinefors Kraftvärme AB 1)
Sverige
50,00
1) Den primära avsikten med arrangemanget är att producera energi för parterna och de
skulder som uppkommer betalas ur de kassaflöden, som erhålls då parterna köper den
producerade energin.
METSÄ BOARD -KONCERNEN
Land
Koncernens
ägarandel, %
Dotterföretag
Alrec Boiler Oy 1)
Finland
24,92
BGE Eisenbahn Güterverkehr GmbH
Tyskland
90,00
Metsa Board (Middle East & North Africa) Ltd
Cypern
100,00
Metsa Board Americas Corporation
USA
100,00
Metsa Board Australia and New Zealand Pty Ltd
Australien
100,00
Metsa Board Hong Kong Ltd
Hong Kong
100,00
Metsa Board Ibéria S.A.
Spanien
100,00
Metsa Board IBP (HK) Ltd
Hong Kong
100,00
Metsa Board IBP China Ltd
Kina
100,00
Metsa Board Italia S.r.l.
Italien
100,00
Metsa Board Shanghai Ltd
Kina
100,00
Metsa Board Singapore Pte Ltd
Singapore
100,00
Metsa Board UK Ltd
Storbritannien
100,00
Metsä Board Benelux n.v./s.a
Belgien
100,00
Metsä Board CZ s.r.o.
Tjeckien
100,00
Metsä Board Deutsche Holding GmbH
Tyskland
100,00
Metsä Board Deutschland GmbH
Tyskland
100,00
Metsä Board France S.A.S.
Frankrike
100,00
Metsä Board Hungary Kft.
Ungern
100,00
Metsä Board IBP Deals Americas Ltd
USA
100,00
Metsä Board International Oy
Finland
100,00
Metsä Board Ireland Ltd
Irland
100,00
Metsä Board Kemi Oy
Finland
100,00
Metsä Board Netherlands B.V.
Holland
100,00
Metsä Board NL Holding B.V.
Holland
100,00
Metsä Board Nordic A/S
Danmark
100,00
Metsä Board Nordic AB
Sverige
100,00
Metsä Board Polska Sp. Z o.o.
Polen
100,00
Metsä Board Reinsurance AG
Schweiz
100,00
Metsä Board Schweiz AG
Schweiz
100,00
Metsä Board Sverige AB
Sverige
100,00
Metsä Board Zanders GmbH
Tyskland
100,00
Metsäliitto Energie GmbH
Tyskland
80,00
M-real Hellas Ltd
Grekland
M-real UK Holdings Ltd
Storbritannien
100,00
M-real UK Services Ltd
Storbritannien
100,00
OOO Metsä Board
Ryssland
100,00
OOO Peterbox
Ryssland
100,00
Oy Hangö Stevedoring Ab
Finland
100,00
Äänevoima Oy 2)
Finland
56,25
Ääneverkko Oy 2)
Finland
56,25
51,00
Gemensamma verksamheter
1) En strukturerad sammanslutning, i vilken Metsä Board Oyj har inlösningsrätt och det är
sannolikt att Metsä Board använder sin inlösningsrätt.
2) Den primära avsikten med arrangemanget är att producera energi för parterna och de
skulder som uppkommer betalas ur de kassaflöden, som erhålls då parterna köper den
producerade energin.
I not 4 presenteras förändringarna i innehavet i dotterföretag och
gemensamma verksamheter.
NOT TILL BOKSLUTET 14 – BOKSLUT 2014 41
Innehav utan bestämmande inflytande
Innehav utan bestämmande
inflytande, ägarandel, %
Innehav utan bestämmande inflytande, andel av resultatet, milj. euro
Innehav utan bestämmande inflytande, andel av eget kapital, milj.
euro
Betydande innehav utan bestämmande
inflytande i koncernen
Land
2014
2013
2014
2013
2014
2013
Metsä Fibre -koncernen
Finland
39,21
39,15
65,0
60,9
323,0
303,6
Metsä Board -koncernen 1)
Finland
57,47
57,19
35,6
15,3
114,9
127,1
Metsä Tissue -koncernen
Finland
9,00
15,00
3,2
3,3
28,3
44,8
0,0
0,0
0,8
0,8
103,8
79,5
467,0
476,3
Övriga dotterföretag
1) Innehav utan bestämmandeinflytande, andel av rösterna 37,85 % (37,76).
I not 4 presenteras transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande.
Sammandrag av ekonomisk information av dotterföretag med ett betydande innehav utan bestämmande inflytande
Metsä Fibre -koncernen
Metsä Board -koncernen
Metsä Tissue -koncernen
2014
2013
2014
2013
2014
2013
1 295,7
1 314,0
2 008,4
2 019,3
1 012,8
1 004,0
165,8
154,5
68,5
64,1
31,8
16,5
65,0
60,9
35,6
15,3
3,2
3,3
161,3
136,6
21,0
18,8
19,0
12,7
Innehav utan bestämmande inflytande, andel av totalresultatet
58,1
54,9
11,1
-8,7
2,0
3,1
Innehav utan bestämmande inflytande, utbetalda dividender
24,9
24,9
17,0
11,3
1,6
2,3
Långfristiga tillgångar
752,6
860,8
1 250,4
1 337,4
654,8
673,4
Kortfristiga tillgångar
555,6
307,2
898,3
759,6
336,8
333,7
Långfristiga skulder
125,4
145,2
803,6
844,7
461,4
474,8
Kortfristiga skulder
276,3
164,3
503,8
402,8
245,6
260,2
Nettoförmögenhet
906,5
858,5
841,4
849,6
284,6
272,0
Nettokassaflöde från rörelsen
398,2
141,7
198,2
82,2
83,8
57,3
48,5
-26,8
3,5
-395,5
-35,1
-60,0
-285,9
-114,5
-199,7
-102,0
-47,6
2,6
160,8
0,4
2,0
-415,3
1,1
-0,1
Omsättning
Periodens resultat
Innehav utan bestämmande inflytande, andel av resultatet
Periodens totalresultat
Nettokassaflöde från investeringsverksamheten
Nettokassaflöde från finansieringsverksamheten
Förändring i kassa och banktillgodohavanden
De presenterade uppgifterna är definierade före koncernens interna elimineringar. Underkoncernernas interna poster har eliminerats. Uppgifterna
har konsoliderats enligt koncernens segmentrapportering.
Intresse- och samriskföretag
2014
2013
1.1.
71,5
65,2
Andel av periodens resultat
16,4
9,6
Erhållna dividender
-3,1
-3,2
Minskningar
-2,5
-0,1
Omräkningsdifferenser
-4,5
-0,1
31.12.
77,7
71,5
Intresseföretag
15,4
8,7
Samriskföretag
1,0
0,9
16,4
9,6
Milj. euro
Andelar i intresse- och samriskföretag
I resultaträkningen upptagna belopp
Totalt
I balansräkningen upptagna belopp
Intresseföretag
67,6
57,3
Samriskföretag
10,1
14,1
Totalt
77,7
71,5
42 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 14
I bokföringsvärdet för samriskföretag 31.12.2014 ingår goodwill om
1,3 miljoner euro (1,3) som är hänförligt till företaget ZAO HK Vologodskie Lesopromyshlenniki.
Uppgifter om koncernens mest betydande intresseföretag
Ägarandel, %
Milj. euro
Finsilva Oy
Bransch
Land
2014
2013
Skogsbruk
Finland
49,9
49,9
Sammandrag av ekonomisk information
av mest betydande intresseföretag
2014
2013
Omsättning
19,6
18,3
Periodens resultat
29,7
15,7
2,9
3,0
Långfristiga tillgångar
262,2
233,9
Kortfristiga tillgångar
15,5
12,5
145,4
139,7
Milj. euro
Finsilva Oy
Erhållna dividender från intresseföretaget
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
5,9
4,3
Nettoförmögenhet
126,5
102,5
Koncernens andel av nettoförmögenheten
63,1
51,2
Intresseföretagets värde i koncernens balansräkning
63,1
51,2
Avstämning av intresseföretagets ekonomiska
information mot koncernens bokförda balansvärde:
Finsilva Oyj har i koncernbokslutet behandlats enligt kapitalandelsmetoden. Sammandraget är baserat på bokslutsuppgifterna uppgjorda
enligt IFRS.
Koncernen har inga andra betydande intresseföretag.
Sammandrag av ekonomisk information av övriga än
betydande intresseföretag
Milj. euro
2014
2013
Koncernens andel av periodens resultat
0,6
0,9
Bokföringsvärde i koncernens balansräkning
4,5
6,2
Ägarandelen i Pohjolan Voima Oy värderas varje kvartal till verkligt
värde via metoden för diskonterade kassaflöden och det vägda medeltalet av värderingen enligt tidigare transaktioner. Den genomsnittliga
vägda kapitalkostnaden som använts är 2,48 procent (3,9) och 6,48 procent (6,9) för Olkiluoto 3 som är under byggnad. För energins del har
ett 12 månaders löpande medeltal för elprisförväntningar använts, vilket utjämnar de kortvariga fluktiationerna i marknadspriset för el. Förändringen i verkligt värde minskad med den kalkylmässiga skatteskulden enligt finländsk skattesats, bokförs i övrigt totalresultat och redovisas i eget kapital i fonden för verkligt värde. Anskaffningsutgiften för
Pohjolan Voima Oy är 43,1 miljoner euro (47,8) och verkligt värde
249,6 miljoner euro (297,9). Kärnkraftsaktiernas verkliga värde var
225,2 miljoner euro (283,4), varav B-serien 227,7 miljoner euro (276,9)
och B2-serien -2,5 miljoner euro (6,5), kolkraftsaktiernas (C2-serien)
-6,6 miljoner euro (-4,7) och vattenkraftsaktiernas (A-serien) 19,0 miljoner euro (7,2) och G10-serien 12,0 miljoner euro (12,0).
Metsä Fibre sålde år 2014 totalt 170 000 B-aktier i Pohjolan Voima
Oy för 75,0 miljoner euro. Aktierna berättigar till köp av ca 200 000
MWh elektricitet årligen från Teollisuuden Voima Oy:s anläggningar
(OL1 och OL2).
Metsä Fibre och Metsä Board tecknade under år 2013 aktier i
B2-serien till ett värde om 7,8 miljoner euro.
Intressentavtalet gällande aktierna i Pohjolan Voima Oy begränsar
den fria handeln med aktier till andra än intressenter. En känslighetsanalys för bokföringsvärdet av aktierna i Pohjolan Voima har presenterats i not 2.
Övriga icke-noterade aktier, vilkas verkliga värde inte tillförlitligt
kan bestämmas, har värderats till anskaffningspris med avdrag för eventuella nedskrivningar.
Samriskföretag
Koncernen har inga betydande samriskföretag.
16.Övriga finansiella tillgångar
15.Finansiella tillgångar som kan säljas
2014
2013
1.1.
0,0
0,0
Ökningar
5,3
0,0
-0,1
0,0
5,3
0,0
Milj. euro
Långfristiga finansiella tillgångar som upptagits till
verkligt värde via resultatet
2014
2013
0,4
0,3
Icke-noterade aktieplaceringar
256,8
305,4
Totalt
257,1
305,7
Milj. euro
Offentligt noterade aktieplaceringar
Finansiella tillgångar som kan säljas är offentligt noterade och ickenoterade aktier. De offentligt noterade aktiernas verkliga värde är baserade på bokslutsdagens börsnoteringar.
Mest betydande icke-noterade aktier består av en 3,4 procents andel
i Pohjolan Voima Oy. Företaget producerar el och värme åt sina intressenter i Finland. Företaget gör affärer med sina intressenter. Priset på el
och värme baserar sig på produktionskostnader, och det betalda priset
är vanligtvis lägre än marknadspriset.
Koncernen har rätt till en 5,2 procents andel av energin producerad
av Olkiluoto kärnkraftverk (OL1 och OL2) via B-aktierna i Pohjolan
Voima, till en cirka 6,7 procents andel av energin producerad av kolkraftverket Meri-Pori via C2-aktierna och en 84,0 procents andel av
energin producerad av Hämeenkyrön Voima Oy via G10-serien. Dessutom har koncernen en cirka 2,0 procents andel i Olkiluoto 3, som är
under byggnad, via B2-aktierna i Pohjolan Voima.
Förändring i verkligt värde
31.12.
Räntebärande lånefordringar
Av intresseföretag
2,1
2,0
Av övriga
6,6
6,9
8,7
8,8
Totalt
Räntefria fordringar
Förmånsbestämda pensionplaner (not 22)
4,8
9,0
Av övriga
1,0
1,3
Totalt
Övriga finansiella tillgångar totalt
5,8
10,3
19,7
19,1
NOTER TILL BOKSLUTET 15–16 – BOKSLUT 2014 43
17.Uppskjutna skatter
Avstämning mot balansen 2014
Milj. euro
1.1.2014
Bokfört i resultaträkningen
Bokfört i övrigt
totalresultat
Omräkningsdifferenser
Förvärv/
Avyttringar
31.12.2014
30,9
Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen
21,9
-1,4
10,7
-0,2
0,0
9,4
-12,9
12,7
-0,1
0,0
9,0
Underskottsavdrag och övriga avdrag
24,0
4,7
0,0
-0,2
0,0
28,5
Finansiella instrument
15,0
-1,3
4,1
0,3
0,0
18,0
5,1
3,2
0,0
-0,3
0,0
8,0
75,3
-7,6
27,4
-0,6
0,0
94,5
Pensionsåtaganden och övriga avsättningar
Interna bidrag
Övriga temporära skillnader
Totalt
Kvittat mot uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen
-28,2
2,3
-3,9
0,1
0,0
-29,7
47,1
-5,3
23,5
-0,4
0,0
64,8
Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
1,5
0,3
-1,3
0,1
0,0
0,6
146,3
-3,7
0,0
-3,0
0,0
139,6
Förvärvad nettoförmögenhet och biologiska tillgångar
värderade till verkligt värde
79,2
-3,9
0,0
-0,1
0,0
75,3
Finansieringstillgångar till försäljning värderade till
verkligt värde
Pensionsåtaganden
Avskrivningsdifferens och skattefria avsättningar
38,2
0,0
1,3
0,0
0,0
39,5
Finansiella instrument
0,5
-0,1
0,2
0,3
0,0
0,9
Säkring av eget kapital
0,0
5,5
0,0
-5,5
0,0
0,0
Övriga temporära skillnader
6,9
0,2
0,0
-2,7
0,0
4,4
260,3
272,6
-1,6
0,1
-10,8
0,0
Kvittat mot uppskjutna skattefordringar
-28,2
2,3
-3,9
0,1
0,0
-29,7
Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
244,4
0,7
-3,8
-10,7
0,0
230,6
1.1.2013
Bokfört i resultaträkningen
Bokfört i övrigt
totalresultat
Omräkningsdifferenser
Förvärv/
Avyttringar
31.12.2013
21,9
Totalt
Avstämning mot balansen 2013
Milj. euro
Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen
Pensionsåtaganden och övriga avsättningar
25,9
-4,1
0,9
-0,8
0,0
Interna bidrag
14,3
-4,9
0,0
0,0
0,0
9,4
Underskottsavdrag och övriga avdrag
21,4
2,6
0,0
0,0
0,0
24,0
Finansiella instrument
18,5
-3,2
-0,1
-0,4
0,0
15,0
5,9
-1,5
0,0
0,7
0,0
5,1
85,9
-11,0
0,9
-0,5
0,0
75,3
Övriga temporära skillnader
Totalt
Kvittat mot uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen
-15,4
-11,8
-1,2
0,1
0,0
-28,2
70,6
-22,8
-0,3
-0,4
0,0
47,1
Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
Pensionsåtaganden
0,4
0,1
1,0
0,0
0,0
1,5
167,2
-16,6
0,0
-4,3
0,0
146,3
Förvärvad nettoförmögenhet och biologiska tillgångar
värderade till verkligt värde
97,1
-17,9
0,0
0,0
0,0
79,2
Finansieringstillgångar till försäljning värderade till
verkligt värde
38,2
Avskrivningsdifferens och skattefria avsättningar
61,0
0,0
-22,8
0,0
0,0
Finansiella instrument
0,4
0,0
0,4
-0,2
0,0
0,5
Säkring av eget kapital
0,0
1,5
-1,1
-0,4
0,0
0,0
Övriga temporära skillnader
Totalt
8,8
-1,9
0,0
0,0
0,0
6,9
334,9
-34,8
-22,5
-4,9
0,0
272,6
Kvittat mot uppskjutna skattefordringar
-15,4
-11,8
-1,2
0,1
0,0
-28,2
Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
319,5
-46,6
-23,6
-4,9
0,0
244,4
44 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 17
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kan kvittas mot varandra,
ifall det finns en lagligt verkställbar rätt att kvitta skattefordringarna
och -skulderna som baserar sig på årets beskattningsbara resultat och de
uppskjutna skatterna hänför sig till samma skattemyndighet.
Vid utgången av 2014 hade koncernen skattemässiga nettoförluster
på 142,6 miljoner euro (112,9), av vilka bokförts uppskjutna skattefordringar om 28,5 miljoner euro (24,0). Dessa förluster har uppkommit närmast i Finland. Dessutom har skattemässiga förluster uppkommit i Frankrike, Tyskland, Slovakien och Ryssland. Ledningen uppskattar, att företagen under kommade år genererar beskattningsbar inkomst,
från vilka förlusterna kan avdras.
De rörelseförluster om vars utnyttjande råder osäkerhet och för vilka
därför inte redovisats uppskjutna skattefordringar 31.12.2014 utgjorde
1 207,1 miljoner euro (1 301,9). Dessa beskattningsbara nettoförluster
har uppkommit närmast i Finland, Frankrike, Tyskland, Polen och
Ryssland. På grund av Metsä Board -koncernens interna ägararrangemang förfaller av dessa förluster 147,8 miljoner euro under åren 2015–
2019 och 233,4 miljoner euro under åren 2020–2024. De obokförda
skattemässiga fordringarna av nettoförlusterna uppgick 31.12.2014 till
286,6 miljoner euro (374,6).
Koncernen hade 31.12.2014 beskattningsbara nettoförluster på
totalt 1 349,7 miljoner euro, varav 810,4 miljoner euro inte förfaller. Av
förlusterna förfaller 220,6 miljoner euro under åren 2015–2019 och
318,7 miljoner euro under senare år.
19.Kundfordringar och övriga fordringar
2014
2013
Av intresseföretag
0,0
0,0
Av övriga
4,1
7,9
4,1
7,9
Milj. euro
Räntebärande lånefordringar
Totalt
Kundfordringar och övriga räntefria fordringar
Av intresse- och samriskföretag
Kundfordringar
3,0
1,8
Övriga fordringar
0,0
0,0
0,2
0,3
3,2
2,1
Kundfordringar
579,8
558,5
Lånefordringar
0,4
0,0
57,5
89,3
Resultatregleringar
Av övriga
Övriga fordringar
41,3
45,2
679,0
693,0
Totalt
682,2
695,1
Kundfordringar och övriga fordringar totalt
686,3
703,0
Resultatregleringar
Osäkra kundfordringar
I kundfordringar från övriga har avdragits följande poster
18.Omsättningstillgångar
Milj. euro
1.1.
Ökning
Milj. euro
2014
2013
310,1
293,6
31.12.
Omsättningstillgångar
Material och förnödenheter
Varor under tillverkning
Färdiga produkter
Förskottsbetalningar
Totalt
Minskning
39,2
40,8
389,4
405,8
35,4
35,4
774,1
775,7
2013
5,6
5,2
2,4
5,8
-2,5
-5,4
5,4
5,6
Koncernen har år 2014 bokfört nedskrivningsförluster av kundfordringar om 0,7 miljoner euro (1,1).
Fördelning av kundfordringar från övriga
Milj. euro
Under år 2014 bokfördes som kostnader 3,6 miljoner euro för att anpassa
omsättningstillgångarnas bokföringsvärde till nettorealiseringsvärdet
(0,4). Kostnaderna har bokförts i resultaträkningen under ”Material och
tjänster”.
2014
Icke förfallna
2014
2013
481,6
495,0
83,9
52,2
Förfallna
Under 30 dagar
31–60 dagar
5,6
7,2
61–90 dagar
3,2
0,0
91–180 dagar
2,1
0,9
Över 180 dagar
3,4
3,2
579,8
558,5
31.12.
20.Kassa och banktillgodohavanden
2014
Milj. euroa
2013
20,4
20,1
Placeringar till periodiserad anskaffningsutgift
565,5
280,6
Kontanter och bankkonton
362,0
153,7
Totalt
947,9
454,4
Placeringar till verkligt värde via resultatet
NOTER TILL BOKSLUTET 18–20 – BOKSLUT 2014 45
21. Eget kapital
Förändringar i andelskapitalet
Andelskapital
A-tilläggsandelskapital
B-tilläggsandelskapital
C-tilläggsandelskapital
Totalt
153,3
418,1
83,3
0,0
654,7
Betalda andelsavgifter
4,9
28,2
27,6
60,6
Överfört från räntor
2,0
27,6
0,0
29,6
Kapitalbonus
0,0
1,8
0,0
1,8
-4,1
-14,6
-3,8
-22,4
Milj. euro
Andelskapital 1.1.2014
Återbetalda andelar
Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld
1,9
-3,0
-4,2
Andelskapital 31.12.2014
158,1
458,1
103,0
0,0
719,1
-5,2
Andelskapital 1.1.2013
10,6
594,5
147,9
380,0
55,9
Betalda andelsavgifter
4,2
26,8
24,8
55,8
Överfört från räntor
1,8
24,3
0,0
26,0
Kapitalbonus
0,0
1,4
0,0
1,4
-3,3
-13,5
-4,6
-21,4
14,4
-14,4
0,0
2,7
-0,8
-7,2
3,8
-1,5
153,3
418,1
83,3
0,0
654,7
Andelskapital
A-tilläggsandelskapital
B-tilläggsandelskapital
C-tilläggsandelskapital
Totalt
48,2
139,6
31,4
0,0
219,1
213,9
Återbetalda andelar
Överfört till B-tilläggsandelskapital
Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld
Andelskapital 31.12.2013
Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld
Milj. euro
31.12.2014
Förändring
-1,9
3,0
4,2
31.12.2013
50,1
136,6
27,2
0,0
5,2
Förändring
-2,7
0,8
7,2
-3,8
1,5
31.12.2012
52,8
135,7
20,0
3,8
212,3
Fond för verkligt värde och övriga
fonder
Milj. euro
Fond för verkligt värde
2014
2013
40,9
61,6
1,2
1,2
Omvärderingsöverskott
94,9
94,9
Reservfond
Uppskrivningsfond
68,1
65,7
Fonder enligt stadgarna
0,1
0,1
Fond för investerat fritt eget kapital
1,6
1,6
206,7
224,9
Totalt
46 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 21
Andelskapital
Andelens nominella belopp är en (1) euro. Medlemmens skyldighet att
ta andelar bestäms utgående från arealen av den skogsmark som medlemmen äger och den kommun i vilken skogsmarken är belägen, dock så
att medlemmen är skyldig att ta högst 30 000 andelar.
Tilläggsandelar
Tilläggsandelar finns av tre slag: A-, B- och C-tilläggsandelar. Under
våren 2013 överfördes C-tilläggsandelarna till B-tilläggsandelar. Til�läggsandelarnas nominella belopp är en (1) euro. De betalda tilläggsandelarna utgör tilläggsandelskapitalet. Om utgivandet av tilläggsandelar
och om betalning och övriga villkor för dem beslutar Metsäliittos styrelse. Villkoren för tilläggsandelar i samma serie kan avvika från varandra, varvid sådana tilläggsandelar kan märkas med avvikande kännetecken. Endast en medlem vars andelskapital är till fullo betalt kan ta
tilläggsandelar. Antalet A-tilläggsandelar är minst en (1) och högst 900
miljoner. Antalet B-tilläggsandelar är minst en (1) och högst 300 miljoner. Antalet C-tilläggsandelar var minst en (1) och högst 100 miljoner.
Räntan på tilläggsandelarna kan avvika från räntan på de egentliga
andelarna. Därtill kan tilläggsandelarna också innehålla andra ekonomiska fördelar. Tilläggsandelskapitalet kan nedsättas genom ändring av
stadgarna så att tilläggsinsatserna återbetalas till medlemmarna eller till
den till vilken medlemmens rättigheter har övergått.
En medlem kan teckna A-tilläggsandelar mot det nettobelopp som
Metsäliitto betalar för virkesaffärer. Också med räntan som betalas åt
Metsäliittos medlemmar kan A-tilläggsandelar tecknas. Teckning kan
dock endast ske inom gränsen för maximibeloppet för A-tilläggsandelar.
Från och med början av 2012 lanserade Metsäliitto Osuuskunta en
ny placeringsprodukt, Kapitalbonus, där medlemmarna kan teckna nya
A-tilläggsandelar med ett nominellt värde av en euro i blandemission,
enligt emissionsvillkoren separat varje år till det pris som styrelsen fastställt. De nya A-tilläggsandelarna erbjuds för teckning mot inkomster
av virkesförsäljning eller andelsräntor. Fondökningen i blandemissionen
kan maximalt uppgå till 100 miljoner euro.
En medlem kan teckna B-tilläggsandelar efter eget behov. Teckning
kan dock endast ske inom gränsen för maximibeloppet för B-tilläggsandelar.
Till C-tilläggsandelen hörde en fördel om rätt till tilläggsränta som
bestämdes av kursutvecklingen för Metsä Board Oyj:s B-aktie. Den
eventuella tilläggsräntan uträknades enligt följande: Om den enligt
handelsvolymen vägda genomsnittliga kursen för Metsä Boards B-aktie
under fem handelsdagar före 15.2.2013 (”Avslutskurs”) överskrider 2,5
euro (”Gränspris”) på Helsingforsbörsen, betalas en sådan tilläggsränta
på varje C-tilläggsandel som motsvarar differensen mellan Avslutskursen och Gränspriset, ändå högst en (1) euro per C-tilläggsandel. Kursen
för Metsä Boards B-aktie överskred inte 2,5 euro, och därmed betalades
ingen tilläggsränta våren 2013.
Rätten till tilläggsränta behandlades som ett inbäddat derivat enligt
IAS 39. Skulden avvecklades under våren 2013.
Till medlemmarna kan av Metsäliittos överskott utdelas ränta, överskottsutbetalningar eller annan ersättning. Det belopp som utdelas får
inte överskrida det utdelningsbara överskottet enligt senast fastställda
bokslut med beaktande av de begränsningar som stipulerats i lagen om
andelslag i kapitel 8 paragraferna 3–5. För återbetalning av tilläggsandelar och andelar kan en tredjedel av det utdelningsbara överskottet enligt
den senast fastställda balansräkningen användas.
Omräkningsdifferenser
Till fonden för omräkningsdifferenser bokförs de omräkningsdifferenser som uppkommit vid omräkningen av de utländska enheternas bokslut. Då villkoren för säkringsredovisning har uppfyllts, förs också de
vinster och förluster med avdrag av uppskjuten skatt, som uppkommit
vid säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter, mot omräkningsdifferenser.
Fond för verkligt värde
Till fond för verkligt värde bokförs värdeförändringar i finansiella tillgångar som innehas till försäljning samt förändringar i verkligt värde
efter kalkylerad skatt, för de derivatinstrument som används för säkring
av kassaflöden.
Uppskrivningsfond
Till uppskrivningsfonden bokförs uppskrivningar av markområden och
värdepapper i långfristiga tillgångar.
Omvärderingsöverskott
Ett omvärderingsöverskott hänförligt till den tidigare ägarandelen i
Metsä Fibre uppstod år 2009 i samband med allokeringen av det verkliga värdet för de förvärvade Metsä Fibre -aktierna.
Reservfond och fonder enligt stadgarna
Reservfonden och fonder enligt stadgarna är närmast grundade och
utökade på beslut av bolagsstämma eller fullmäktige.
Fond för investerat fritt eget kapital
Fonden för investerat fritt eget kapital innehåller placeringar som till
sin natur är eget kapital samt teckningspriset för aktier till den del, som
den uttryckligt enligt beslut inte skall bokföras som aktiekapital.
Räntor på andelskapitalet
Efter bokslutet har styrelsen föreslagit att räntor på andelskapitalet om
totalt 45,7 miljoner euro skall betalas (44,5 miljoner euro år 2013).
Andelen av andelskapitalets räntor som behandlades som finansieringskostnader uppgick år 2014 till 10,4 miljoner euro (9,8).
NOT TILL BOKSLUTET 21 – BOKSLUT 2014 47
Övrigt totalresultat efter skatt 2014
Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare
Fond för verkligt
värde och
övriga fonder
Balanserade
vinstmedel
Totalt
Innehav utan
bestämmande
inflytande
Eget kapital
totalt
-28,9
-28,9
-15,8
-44,7
7,3
7,3
4,6
11,9
-15,0
-15,0
-15,8
-30,8
4,2
4,2
5,7
9,9
vinster och förluster bokförda mot eget kapital
0,5
0,5
-0,9
-0,4
bokförda som justeringar till finansposterna
0,0
0,0
0,0
0,0
-0,6
-0,6
-1,0
-1,6
1,1
1,1
2,1
3,1
-9,8
-9,8
-10,0
-19,7
Milj. euro
Omräkningsdifferens
Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer
Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras till resultatet
Säkring av kassaflödet
Säkring av valutaflödet
vinster och förluster bokförda mot eget kapital
bokförda som justeringar till omsättningen
Säkring av ränteflödet
Säkring av råvaror
vinster och förluster bokförda mot eget kapital
bokförda som justeringar till inköpen
Totalt
Finansiella tillgångar som kan säljas
vinster och förluster från uppskattning till verkligt värde
överfört till övriga rörelseintäkter
Totalt
7,3
7,3
4,5
11,8
-24,6
-24,6
-30,9
-55,4
-17,3
-26,3
-43,6
-23,3
-23,3
-15,7
-39,0
Vinster och förluster från säkring av nettoinvesteringar
-4,3
-4,3
Andel av samriskföretagets övriga totalresultat
-4,4
-4,4
-32,0
-32,0
Omräkningsdifferenser
Totalt
-17,3
Övriga poster
Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras till resultatet
Övrigt totalresultat efter skatt
0,1
-4,3
-4,4
-15,7
-47,7
0,1
0,2
0,3
6,5
8,8
15,3
-74,0
-54,1
-128,2
Totalt
Innehav utan
bestämmande
inflytande
Eget kapital
totalt
4,9
4,9
-2,5
2,4
-0,9
-0,9
0,8
-0,1
-1,7
-1,7
-2,9
-4,6
1,1
1,1
1,5
2,5
0,0
6,5
-32,0
-20,5
-21,4
Övrigt totalresultat efter skatt 2013
Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare
Milj. euro
Omräkningsdifferens
Fond för verkligt
värde och
övriga fonder
Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer
Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras till resultatet
Balanserade
vinstmedel
Säkring av kassaflödet
Säkring av valutaflödet
vinster och förluster bokförda mot eget kapital
bokförda som justeringar till omsättningen
Säkring av ränteflödet
vinster och förluster bokförda mot eget kapital
5,1
5,1
0,4
5,6
bokförda som justeringar till finansposterna
0,9
0,9
1,2
2,1
vinster och förluster bokförda mot eget kapital
-0,7
-0,7
0,5
-0,2
bokförda som justeringar till inköpen
-3,7
-3,7
-4,2
-7,9
1,0
1,0
-3,5
-2,5
-27,6
-27,6
-30,3
-57,9
0,0
0,0
0,0
0,0
-27,6
-27,6
-30,3
-57,9
-22,1
Säkring av råvaror
Totalt
Finansiella tillgångar som kan säljas
vinster och förluster från uppskattning till verkligt värde
överfört till övriga rörelseintäkter
Totalt
-14,5
-14,5
-7,6
Vinster och förluster från säkring av nettoinvesteringar
Omräkningsdifferenser
1,6
1,6
0,2
Andel av samriskföretagets övriga totalresultat
0,0
0,0
Totalt
-12,9
Övriga poster
Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras till resultatet
Övrigt totalresultat efter skatt
48 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 21
-0,1
-0,1
9,6
-13,0
-17,0
3,9
1,8
0,0
-12,9
-7,4
-0,1
-0,1
-20,3
-0,1
9,5
12,8
22,3
-26,1
-30,2
-56,2
22.Pensionsåtaganden
Koncernen har flera planer för ersättningar efter avslutad anställning.
Bland dessa finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.
Planer för ersättningar efter avslutad anställning
Milj. euro
2014
2013
176,8
143,8
Skulder i balansräkningen
Förmånsbestämda pensionsplaner
Avgiftsbestämda pensionsplaner
Skulder i balansräkningen totalt
8,0
10,6
184,8
154,4
176,8
143,8
-4,8
-9,0
172,0
134,8
Förmånsbestämda pensionsplaner
Skulder i balansräkningen
Överfonderade planer i balansräkningens
tillgångar
Nettoskuld för förmånsbestämda pensionsplaner
totalt
Förmånsbestämda pensionsplaner
Koncernens viktigaste förmånsbestämda pensionsplaner finns i Tyskland, Storbritannien, Finland och Sverige.
I Tyskland har koncernen flera förmånsbestämda tilläggspensionsplaner. Planerna beviljar en ålders-, invaliditets- och efterlevandepension utöver det lagstadgade pensionsskyddet till de medarbetare, tjänstemän, den högsta ledningen och tidigare ägare av lokala bolag som är
berättigade till en sådan. Pensionsåldern är i allmänhet 65 år och storleken på pensionen beror på anställningstiden. För att få full pension
måste tjänstemännen och den högsta ledningen ha varit anställda i
25–30 år. När det gäller kollektivanställda beaktas alla anställningsår
efter fyllda 18 år. En del av pensionsplanerna är stängda. De förmånsbestämda planerna i Tyskland är ofonderade.
De förmånsbestämda planerna i Storbritannien garanterar de personer som omfattas av systemet en pension, vars storlek beror på anställningstiden och lönen under de sista anställningsåren. Planerna är
stängda för nya medlemmar. Tillgångarna i planen har placerats i fon-
der, som administreras enligt lokala regelverk och praxis. De fonder
som sköts av utomstående aktörer betalar förmåner till dem som är
berättigade till dessa. Koncernen deltar aktivt i verksamheten inom fondens investeringskommitté.
I Finland har koncernen tilläggspensionsplaner som administreras
som förmånsbestämda planer. Pensionsstiftelsen Metsäliiton Toimenhaltijain Eläkesäätiö beviljar en del av tjänstemännen ålders-, invaliditets- och efterlevandepensioner utöver det lagstadgade pensionsskyddet. Inga nya medlemmar omfattas längre av pensionsstiftelsen. Tillgångarna i pensionsstiftelsen har placerats i fastigheter,
koncernbolagens aktier och andelar samt i övriga noterade aktier och
skuldebrev. Dessutom har pensionsstiftelsen skuldebrevsfordringar hos
koncernen samt bankdepositioner. Ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp har därtill ett förmånsbestämt pensionsavtal med en fastställd pensionsålder på 62 år. Storleken på pensionen är högst 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräknas utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen.
Ledamöterna i ledningsgruppen har rätt till ett fribrev om anställningen inom Metsä Group upphör före pensionsåldern.
Det förmånsbestämda systemet i Sverige gäller för tjänstemän födda
1978 eller tidigare. Planen beviljar ålders-, efterlevande- och invaliditetspensioner. Storleken på pensionen enligt planen grundar sig på
lönen, där man tar hänsyn till kommande löneförhöjningar med inflationsjusteringar, anställningsår, befordringar och övriga väsentliga faktorer, såsom ändringar på arbetsmarknaden. Planen i Sverige är ofonderad. Åtagandet omfattas av en garantiförsäkring.
Koncernen har dessutom förmånsbestämda planer i Belgien, Holland, Italien, Norge, Slovakien och Schweiz.
Siffrorna i balansräkningen
Milj. euro
2014
2013
Nuvärdet av fonderade åtaganden
167,5
138,8
-151,9
-134,0
Det verkliga värdet av systemets tillgångar
15,5
4,9
Nuvärdet av ofonderade åtaganden
156,5
130,0
Underskott på förmånsbestämda pensionsplaner
totalt
172,0
134,8
Nettoskuld i balansräkningen
172,0
134,8
Underskott på fonderade åtaganden
NOT TILL BOKSLUTET 22 – BOKSLUT 2014 49
Ändringar i förmånsbestämda nettoåtaganden under
räkenskapsperioden 2014
Ändringar i förmånsbestämda nettoåtaganden under
räkenskapsperioden 2013
Milj. euro
Åtagandets
nuvärde
Systemtillgångarnas
verkliga värde
Totalt
1.1.2014
268,8
-134,0
134,8
Utgift baserad på räkenskapsperiodens
tjänstgöring
3,7
0,0
3,7
Utgift baserad på räkenskapsperiodens
tjänstgöring
Administrativa utgifter
0,0
0,0
0,0
Administrativa utgifter
Räntekostnad (+) eller ränteinkomst (-)
9,4
-5,4
4,0
-0,2
0,0
-0,2
Utgift baserad på tidigare tjänstgöring
Vinster (-) och förluster på grund av åtagandets uppfyllande
Poster i räkenskapsperiodens resultat
Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund
av befolkningsstatistiska antaganden
Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund
av ekonomiska antaganden
Erfarenhetsbaserade vinster (-) eller
förluster
Poster som hänför sig till övrigt totalresultat
Omräkningsdifferenser
Systemtillgångarnas
verkliga värde
Totalt
1.1.2013
261,3
-122,2
139,1
4,5
0,0
4,5
0,0
0,1
0,1
Räntekostnad (+) eller ränteinkomst (-)
9,5
-4,8
4,8
Utgift baserad på tidigare tjänstgöring
0,6
0,0
0,6
0,0
0,0
0,0
Vinster (-) och förluster på grund av åtagandets uppfyllande
12,9
-5,3
7,6
Poster i räkenskapsperiodens resultat
-3,3
3,7
0,3
11,3
-1,0
10,2
-6,6
Det verkliga värdet av planens tillgångar
exklusive de poster som ingår i räntekostnaden eller ränteinkomsten
0,0
-12,9
-12,9
1,2
Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund
av befolkningsstatistiska antaganden
-0,4
0,0
-0,4
53,3
Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund
av ekonomiska antaganden
11,0
0,0
11,0
Erfarenhetsbaserade vinster (-) eller
förluster
Poster på grund av omdefinitionen
Det verkliga värdet av planens tillgångar
exklusive de poster som ingår i räntekostnaden eller ränteinkomsten
Milj. euro
Åtagandets
nuvärde
Poster på grund av omdefinitionen
0,0
1,2
53,3
-6,6
0,0
0,0
-4,0
0,0
-4,0
50,4
-6,6
43,8
4,0
-6,0
-2,1
Betalningar
-0,4
0,0
-0,4
Poster som hänför sig till övrigt totalresultat
10,1
-12,9
-2,7
Omräkningsdifferenser
-3,4
2,2
-1,2
Betalningar
Från arbetsgivare
0,0
-5,2
-5,2
Från arbetsgivare
0,0
-4,2
-4,2
Från dem som deltar i systemet
0,0
-0,1
-0,1
Från dem som deltar i systemet
0,0
-0,1
0,0
-11,0
4,3
-6,7
0,4
-0,1
0,3
268,8
-134,0
134,8
Betalningar för planerna
Utbetalda förmåner
Uppfyllda åtaganden
31.12.2014
Betalningar för planerna
-12,0
5,3
-6,6
Utbetalda förmåner
-0,2
0,0
-0,3
Uppfyllda åtaganden
323,9
-151,9
172,0
31.12.2013
Uppfyllda åtaganden omfattar 3,3 miljoner euro som hänför sig till
uttagna fribrev för två personer inom Metsä Groups pensionsplan för
ledningsgruppen.
Sammansättning av tillgångarna för förmånsbestämda åtaganden och planer per land 2014
Milj. euro
Nuvärde för åtagandet
Det verkliga värdet av systemets tillgångar
Totalt
Tyskland
Storbritannien
Finland
Sverige
Övriga länder
Totalt
135,5
95,7
51,1
19,9
21,7
323,9
0,0
-100,5
-35,6
0,0
-15,8
-151,9
135,5
-4,8
15,5
19,9
5,9
172,0
Sammansättning av tillgångarna för förmånsbestämda åtaganden och planer per land 2013
Milj. euro
Nuvärde för åtagandet
Det verkliga värdet av systemets tillgångar
Totalt
50 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 22
Tyskland
Storbritannien
Finland
Sverige
Övriga länder
Totalt
108,2
79,3
42,9
20,7
17,6
268,8
0,0
-88,3
-32,9
0,0
-12,8
-134,0
108,2
-9,0
10,0
20,7
4,8
134,8
Viktiga aktuariella antaganden 2014
Tyskland
Storbritannien
Finland
Sverige
Övriga länder
1,0–2,0
3,55
0,4–2,07
2,8
1,27–4,1
Löneökning, %
3,0
2,0
2,0–3,81
3,0
1,0–3,8
Pensionsökning, %
2,0
2,6–3,4
2,1
1,5
1,0–3,5
Män
21,1
22,9
19,0
20,0
17,2–21,4
Kvinnor
25,4
24,8
24,7
24,0
23,0–24,3
Diskonteringsränta, %
Medellivslängd
Personer som går i pension i slutet av rapportperioden
Personer som går i pension 20 år efter rapporteringsperiodens slut
Män
23,9
24,3
20,6
20,1
17,2–25,7
Kvinnor
28,0
26,3
26,4
22,8
23,0–27,2
Tyskland
Storbritannien
Finland
Sverige
Övriga länder
3,15
4,45
1,4–3,75
4,0
2,25–4,1
Löneökning, %
3,0
2,4
0,0–3,5
2,8
1,0–3,75
Pensionsökning, %
2,0
2,8–3,6
2,1
2,0
2,0–3,5
Män
21,0
22,0
19,0
19,7
17,2–21,5
Kvinnor
25,3
24,2
24,7
22,8
23,0–24,3
Män
23,8
23,4
20,6
21,7
17,2–25,7
Kvinnor
27,9
25,7
26,4
24,2
23,0–27,2
Viktiga aktuariella antaganden 2013
Diskonteringsränta, %
Medellivslängd
Personer som går i pension i slutet av rapportperioden
Personer som går i pension 20 år efter rapporteringsperiodens slut
Antaganden gällande dödligheten görs utifrån försäkringsmatematikernas anvisningar. Dessa bygger på publicerade statistiska uppgifter och erfarenheter inom varje område. Utifrån dessa antaganden beräknas den förväntade återstående medellivslängden för de personer som går i pension vid
65 års ålder.
De förmånsbestämda åtagandenas känslighet för ändringar i de centrala viktade antagandena 2014
Effekt på det förmånsbestämda åtagandet
Ändring i antagandet
Ökning
Minskning
Diskonteringsränta
0,5 %
Minskning med 7,5 %
Ökning med 8,4 %
Löneökning
0,5 %
Ökning med 1,0 %
Minskning med 0,9 %
Pensionsökning
0,5 %
Ökning med 5,8 %
Minskning med 5,5 %
Ett års ökning i antagandet Ett års minskning i antagandet
Förväntad medellivslängd
Ökning med 4,6 %
Minskning med 4,5 %
De förmånsbestämda åtagandenas känslighet för ändringar i de centrala viktade antagandena 2013
Effekt på det förmånsbestämda åtagandet
Ändring i antagandet
Ökning
Minskning
Diskonteringsränta
0,5 %
Minskning med 7,5 %
Ökning med 8,3 %
Löneökning
0,5 %
Ökning med 1,1 %
Minskning med 1,1 %
Pensionsökning
0,5 %
Ökning med 5,3 %
Minskning med 5,3 %
Ett års ökning i antagandet Ett års minskning i antagandet
Förväntad medellivslängd
Ökning med 4,2 %
Minskning med 4,2 %
Ovanstående känslighetsanalyser bygger på att alla andra antaganden förblir oförändrade om ett antagande förändras. I praktiken är detta inte sannolikt, och ändringar i vissa antaganden kan korrelera med varandra. Ett förmånsbaserat åtagandes känslighet för ändringar i väsentliga aktuariella antaganden har beräknats enligt samma metod som har använts vid beräkningen av pensionsåtagandena i balansräkningen. I känslighetsanalysen har
samma metoder och antaganden gjorts som år 2013.
NOT TILL BOKSLUTET 22 – BOKSLUT 2014 51
Inflationsrisk
Tillgångarna i planerna består av följande poster 2014
Milj. euro
Noterade Onoterade
Totalt
%
Egetkapitalinstrument
2,3
0,5
2,9
1,9
Skuldinstrument
2,7
16,2
19,0
12,5
Fastigheter
0,0
6,8
6,8
4,5
Godkända försäkringar
0,0
9,0
9,0
5,9
Likvida medel
1,5
0,0
1,5
1,0
105,5
0,0
105,5
69,4
Investeringsfonder
Tillgångar i försäkringsbolagen
Totalt
0,0
7,3
7,3
4,8
112,1
39,9
151,9
100,0
Tillgångarna i planerna består av följande poster 2013
Milj. euro
Noterade Onoterade
Totalt
%
2,8
0,2
3,0
2,3
Skuldinstrument
3,1
15,9
19,0
14,1
Fastigheter
0,0
6,5
6,5
4,9
Godkända försäkringar
0,0
6,6
6,6
4,9
Likvida medel
3,0
0,0
3,0
2,2
91,6
0,0
91,6
68,3
Egetkapitalinstrument
Investeringsfonder
Tillgångar i försäkringsbolagen
Totalt
0,0
4,3
4,3
3,2
100,5
33,5
134,0
100,0
Tillgångarna i pensionsplanerna omfattar andelar i Metsäliitto Osuuskunta till ett verkligt värde på 0,2 miljoner euro (0,2) samt A- och
B-aktier i Metsä Board Oyj till ett verkligt värde på 2,6 miljoner euro
(1,9).
De förmånsbestämda pensionsplanerna utsätter koncernen för flera
olika risker, varav de viktigaste beskrivs nedan.
Tillgångarnas volatilitet
Vid beräkningen av de skulder som planerna ger upphov till har man
använt diskonteringsränta som bygger på avkastningen på de högklassiga masskuldebrevslån som företagen har emitterat. Om avkastningen
på tillgångarna för planerna understiger denna avkastning uppstår ett
underskott eller överskottet minskar. Koncernen strävar efter att
minska placeringsrisken genom att diversifiera systemets tillgångar i
olika egendomstyper, såsom aktier, fastigheter samt masskuldebrevslån
från staten och företag. En stor del av tillgångarna för planerna består i
Storbritannien av aktier i aktiefonder, som man på lång sikt förväntar
kommer att ge en bättre avkastning är masskuldebrevslånen från företag, även om de på kort sikt ger upphov till volatilitet och risker.
Ändringar i avkastningen på masskuldebrevslånen
Den minskade avkastningen på de masskuldebrevslån som företagen
har emitterat ökar de skulder som systemet ger upphov till, även om
värdeökningen på de masskuldebrevslån som ingår i systemet kompenserar detta till en viss del.
52 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 23
Merparten av förmånsåtagandena i planerna är inflationsindexerade,
och en högre inflation ökar skulderna (även om inflationshöjningarna i
många fall har ett tak för att skydda planerna mot mycket hög inflation). Merparten av tillgångarna i planerna är antingen sådana att de
inte påverkas av inflationen alls (masskuldebrevslån med fast ränta)
eller endast i mycket liten utsträckning (aktier). Det betyder att en ökad
inflation ökar underskottet.
Förväntad medellivslängd
Merparten av åtagandena enligt planerna hänför sig till generering av
livslånga förmåner för medlemmarna. Den förväntade ökade medellivslängden ökar därmed åtagandena enligt planerna.
Avgifterna för förmånsbestämda pensionsplaner efter avslutad
anställning förväntas bli 11,5 miljoner euro under 2015.
Medellängden på ett förmånsbaserat åtagande är 15,4 år (15,4).
23.Avsättningar
Milj. euro
Avsättning för
omstrukturering
Avsättning för
miljökostnader
Övriga
avsättningar
Totalt
1.1.2014
11,8
28,2
13,2
53,2
Omräkningsdifferens
-0,2
-0,4
-0,4
-1,0
Ökning av avsättningar
13,2
0,9
3,0
17,1
Ianspråktagna avsättningar
-7,8
-10,2
-2,5
-20,4
Återföring av outnyttjade
avsättningar
-0,1
0,0
-1,1
-1,2
0,0
0,2
0,0
0,2
Diskonteringsinverkan
Skulder hänförliga till
tillgångar som innehas till
försäljning
31.12.2014
Milj. euro
0,0
0,0
-0,5
-0,5
16,9
18,7
11,7
47,3
2014
2013
Långfristiga
33,4
19,3
Kortfristiga
14,0
33,9
Totalt
47,3
53,2
Den mest betydande ökningen hänför sig till omorganiseringen på
fabriken i Metsä Board Sverige AB. Avsättningen gjordes i december
2014 och uppgick till 12,9 miljoner euro. Återföringen av outnyttjade
avsättningar om 1,1 miljoner euro är gjord av Metsä Board och hänför
sig till en återförd hyresavsättning i England.
Största delen av de långfristiga avsättningarna antas förfalla till slutet
av år 2017.
24.Låneskulder
Finansiella leasingskulder, förfallotider
2014
Milj. euro
2013
Minimileasingavgifter
21,9
7,1
1–2 år
2,4
21,5
2–3 år
2,1
1,8
3–4 år
1,9
1,5
4–5 år
2,7
1,3
Över 5 år
9,1
10,2
40,1
43,4
under 1 år
Räntebärande låneskulder
Balansvärde
2014
Milj. euro
Balansvärde
2013
Långfristiga räntebärande
låneskulder
410,3
189,3
Lån av kreditinstitut
708,3
1 075,1
Pensionslån
234,9
272,5
Masskuldebrevslån
Finansiella leasingskulder
Övriga skulder
Totalt
16,3
33,9
3,6
53,5
1 373,3
1 624,3
Totalt
Framtida finansiella kostnader
Nuvärde av minimileasingavgifter
2,6
3,2
37,4
40,2
Nuvärde av minimileasingavgifter
Kortfristiga räntebärande låneskulder
137,1
0,0
3,1
Övriga skulder
220,6
216,7
Totalt
528,9
356,9
Kortfristiga skulder
Tillgångar som innehas till försäljning
Räntebärande låneskulder totalt
2,1
0,0
1 904,3
1 981,3
Räntebärande finansieringstillgångar
Balansvärde
2014
Milj. euro
Balansvärde
2013
Långfristiga räntebärande
finansieringstillgångar
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet
5,3
0,0
Lånefordringar
8,7
8,8
13,9
8,8
20,4
20,1
4,1
7,9
Placeringar till periodiserad anskaffningsutgift
565,5
280,6
Kontanter och bankkonton
362,0
153,7
Totalt
952,0
462,3
Totalt
21,1
6,3
1–2 år
2,0
20,8
2–3 år
1,7
1,5
3–4 år
1,6
1,2
4–5 år
2,5
1,1
Över 5 år
8,5
9,2
37,4
40,2
under 1 år
308,3
Kortfristig andel av långfristiga skulder
Totalt
De mest betydande finansiella leasingavtalen gäller Metsä Boards Äänevoima-kraftverk. Avtalstiden för Äänevoima Oy var ursprungligen
10–15 år. Skulderna förfaller senast år 2017. I avtalen ingår optioner
för förlängning och köp.
25.Övriga skulder
Kortfristiga räntebärande
finansieringstillgångar
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet
Lånefordringar
0,2
0,0
Räntebärande finansieringstillgångar totalt
966,1
471,1
Räntebärande nettoskuld totalt
938,2
1 510,2
Tillgångar som innehas till försäljning
2014
Milj. euro
2013
Räntefria skulder till övriga
Erhållna förskott
1,0
1,9
Övriga skulder
1,8
3,9
Resultatregleringar
2,8
0,9
Totalt
5,5
6,7
26.Leverantörsskulder och övriga skulder
Masskuldebrevslån
Ränta, %
2014
2004–2020
9,000
15,3
15,3
2012–2017
5,125
174,2
174,1
2014–2019
4,000
220,7
0,0
Milj. euro
410,3
2013
189,3
2014
2013
Leverantörsskulder
4,7
4,0
Resultatregleringar
0,6
0,5
Totalt
5,3
4,5
Milj. euro
Räntefria skulder till intresseföretag
Räntefria skulder till övriga
Erhållna förskott
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Resultatregleringar
14,7
15,3
522,4
331,8
59,7
65,4
337,9
335,4
Totalt
934,6
747,9
Leverantörsskulder och övriga skulder totalt
940,0
752,4
NOTER TILL BOKSLUTET 24–26 – BOKSLUT 2014 53
27.Hantering av finansiella risker
De finansieringsrisker som förknippas med affärsverksamheten kontrolleras i enlighet med en av företagets styrelse och ledning fastställd
finansieringspolicy. I policyn ingår detaljerade anvisningar för bland
annat hanteringen av valuta-, ränte-, likviditets- och motpartsrisker
samt användningen av derivatinstrument. Råvarurisker kontrolleras
enligt policyn för råvarurisker. Målet är att skydda företaget mot betydande finansierings- och råvarurisker, jämna ut kassaflödet och ge
affärsenheterna tid att anpassa verksamheten till nya förhållanden.
Metsä Group Treasury Oy är ett bolag som specialiserat sig på finansiering och som verkar som koncernens interna bank. Metsäliitto
Osuuskunta äger 100 procent av företaget. Finansieringsfunktionerna
har centraliserats till Metsä Group Treasury som svarar för koncernbolagens finansieringspositioner i enlighet med den strategi och finansieringspolicy som koncernbolagen fastställt, producerar de behövliga
finansieringstjänsterna inom Metsä Group samt fungerar som kunskapscenter för finansieringsärenden.
Valutarisk
Metsä Groups valutarisk består av valutaflödesrisken och omräkningsrisker i anslutning till eget kapital i valuta samt av finansiella valutarisker. Huvuddelen av koncernens kostnader uppkommer på euroområdet
och till en del i Sverige, medan en stor del av försäljningsintäkterna
inkommer i andra valutor än euro. Därför kan det hända att försäljningsintäkterna varierar på grund av valutakursförändringar medan
produktionskostnaderna hålls oförändrade. Produkterna prissätts också
ofta i någon annan valuta än hemvalutan. Till denna så kallade valutaflödespositionen hör balanspositionen av valutamässiga kundfordringar
och leverantörsskulder samt en fjärdedel av det kontrakterade eller förutsägbara valutaflödet.
US-dollarn, det brittiska pundet och den svenska kronan är huvudvalutorna i koncernens valutaflödesposition. Om dollarn och pundet
förstärks har detta en positiv effekt på koncernens resultat, och en negativ effekt om de försvagas. Om den svenska kronan försvagas förbättras
koncernens resultat. Andra centrala valutor är bl.a. AUD, DKK, NOK,
PLN och RUB. Inverkan av en försvagning av ryska rubeln är olika
inom olika koncernföretag: av den direkta valutaflödespositionen är
rubelns andel bara cirka 2 procent. Säkringspolicyn går ut på att säkra
balanspositionen och en fjärdedel av den årliga valutaflödespositionen
för kontrakterade eller förutsägbara valutaflöden. Säkringen kan dock
variera mellan 0 och 12 månader. Finansieringspolicyn upptar speciella
direktiv under vilka avvikelser från normen kan ske. Styrelsen i varje
koncernbolag besluter om de säkringsgrader, som märkbart avviker från
finansieringspolicyn. Beloppet av säkringar per valuta beror på rådande
kursnivåer och -förväntningar, räntedifferenser mellan valutorna och
kursriskens betydelse för koncernresultatet. Största delen av valutaflödespositionen säkras via terminer, men också valutalån och valutaoptioner används.
Som en del av säkringen av valutaflödespositionen tillämpas säkringsredovisning enligt IAS 39, vilket innebär att det verkliga värdet av
de säkringar som används för säkringsredovisning bokförs i balansräkningen i det egna kapitalet, i fonden för verkligt värde. Av valutaflödespositionen hade vid räkenskapsperiodens slut i genomsnitt 4,8 månader
säkrats (2013: 4,6). Under räkenskapsperioden har säkringsgraden
varierat mellan 4 och 5 månader (4–5). Säkringsgraden för US-dollarn
var 4,0 månader (3,2), varav säkringsredovisningens andel uppgick till
54 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 27
2,8 månader (3,5). Säkringsgraden för den svenska kronan var 7,6
månader (8,2), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 4,3
månader (4,5) och pundets säkringsgrad var 4,7 månader (4,9), varav
säkringsredovisningens andel uppgick till 1,9 månader (1,9). Med de
säkringar som används för säkringsredovisning har man av valutaflödespositionen skyddat den del av försäljningen som förutsetts att vara
mycket sannolik. Av normen som utsatts i säkringspolicyn hade vid
årets slut i medeltal 105 procent (94) säkrats.
Omräkningsrisken av en nettoplacering som görs i en utländsk enhet
uppkommer då de egna kapitalen för dotter- och intresseföretag som
ligger utanför euroområdet konsolideras till euro i bokslutet. Enligt
finansieringspolicyn ska 0–100 procent (0–100) av det egna kapitalets
position vara säkrat. Omräkningsrisken för det egna kapitalet har säkrats med terminer. För säkring av det egna kapitalets position tillämpas
säkringsredovisning enligt IAS, vilket innebär att säkringens kursdifferenser bokförs mot det egna kapitalets omräkningsdifferenser i balansräkningen för de säkringar som visat sig vara effektiva. Av det egna kapitalets position var i genomsnitt 9 procent (10) säkrat under räkenskapsperioden och vid slutet av perioden 8 procent (10). Den låga
säkringsgraden beror på att säkringen av det egna kapitalet i svenska
kronor och polska zlotyn för tillfället har upphört.
Koncernen tillämpar metoden Value-at-Risk (VaR) för att utvärdera
risken i den öppna valutapositionen. VaR uträknas på avvikelser från
den finansieringspolicyenliga säkringsnormen om balansposition och
en fjärdedel av den årliga valutaflödespositionen. På risktalet VaR til�lämpas ett 99 procents konfidensintervall och en månads tidsperiod, så
VaR anger att med 1 procents sannolikhet minskar den öppna valutapositionens marknadsvärde med mer än den summa risktalet anger under
en månads tid. Befogenheterna beträffande säkringar har fastställts
genom att begränsa företagsledningens befogenheter att fatta beslut
såväl med avseende på maximibelopp för valutaspecifika säkringsgrader
som på VaR-risklimit. Eventuella strategiska beslut som överstiger risklimiterna fattas i företagets styrelse. Summan av limiterna för koncernbolagens valutaflödesrisker är 15,5 miljoner euro (19,0) och summan av
koncernbolagens VaR-tal uppgår vid slutet av räkenskapsperioden till
4,3 miljoner euro (5,7). Medeltalet under räkenskapsperioden har varit
3,9 miljoner euro (4,6).
Valutaflöde och säkring
Valutaflöde, netto
Säkring, mån.
EUR
Säkring
31.12
USD
835,2
-278,6
4,0
Medeltal
3,8
GBP
299,6
-117,9
4,7
5,3
SEK
-365,9
231,7
7,6
8,0
NOK
94,7
-29,6
3,7
3,4
DKK
78,4
-24,4
3,7
4,1
Övrig lång
82,2
-27,0
3,9
3,9
Övrig kort
-40,1
3,0
0,9
2,0
Totalt 2014
1 796,1
-712,2
4,8
4,9
Totalt 2013
1 411,3
-546,1
4,6
4,4
Säkring av nettoinvesteringar i utländska bolag
Eget kapital
Säkring, %
EUR
Säkring
31.12
Medeltal
GBP
77,9
-55,6
71,0
75,0
SEK
449,2
0,0
0,0
0,0
Övriga
129,3
0,0
0,0
0,0
Totalt 2014
656,4
-55,6
8,0
9,0
Totalt 2013
691,1
-70,0
10,0
10,0
Ränterisk
Refinansiering av lån
Ränterisken riktar sig främst mot de räntebelagda fordringarna och
skulderna i balansräkningen samt valutasäkringarna. De mest centrala
valutorna i riskhanteringen är euron, US-dollarn, engelska pundet och
den svenska kronan. Målet med ränteriskpolicyn är att minimera den av
ränteförändringarna orsakade negativa effekten på koncernens och koncernbolagens resultat och finansiella situation samt sträva efter att optimera finansieringskostnaderna inom ramen för risklimiterna. Effekten
av förändrad räntenivå på finansieringskostnaderna beror av de räntebelagda finansieringsposternas räntebindningstid som inom koncernen
mäts med durationen. Då durationen förlängs påverkar en höjning av
räntenivån långsammare finansieringsskuldernas räntekostnader. Låneportföljens räntebindningstid påverkas bl.a. genom att reglera finansiering med rörlig versus fast ränta samt genom att använda räntederivat.
För att hantera ränterisken använder koncernen bl.a. ränteswapavtal,
räntefuturer samt ränteoptioner.
Den finansieringspolicyenliga normen för räntebindningstiden är
12 månader. Bindningstiden kan dock variera från den i finansieringspolicyn specificerade normen inom ramen för de fastställda befogenheterna, så att företagets ledning fattar beslut om normavvikelser som
överstiger fyra månader. Lånens räntebindningstid uppgick i slutet av
året till 18,8 månader (20,9). Under räkenskapsperioden har räntebindningstiden varierat mellan 18 och 25 månader (19–24). Enligt lånepositionen i slutet av år 2014 innebär en 1-procentenhets räntehöjning att
de kommande 12 månadernas räntekostnader kalkylmässigt sjunker
med 1,0 miljon euro (stiger med 2,3).
Då Metsä Group använder räntederivat utsätts den för en värdeförändringsrisk, som beror av förändringar i marknadspriserna, eftersom
derivat enligt IAS 39 ska värderas till verkligt värde i balansen. Att til�lämpa säkringsredovisning jämnar dock ut den effekt derivatens marknadsvärdesförändringar har på koncernens resultat. Koncernen tillämpar säkringsredovisning till verkligt värde enligt IAS 39 på lån med fast
ränta, som via ränte- och valutaswapavtal har konverterats till finansiering med rörlig ränta. Koncernen tillämpar dessutom säkringsredovisning för penningflöde enligt IAS 39 på största delen av de swapavtal,
som har använts för att konvertera finansiering med rörlig ränta till
finansiering med fast ränta. Bruttovolymen av räntederivaten är vid
bokslutstillfället 464,6 miljoner euro (822,7). Av derivatportföljen riktades en andel på 439,3 miljoner euro (659,2) till säkringsredovisning
och de öppna derivaten med resultatinverkan uppgick till 25,3 miljoner
euro (163,5). Ränteswapavtalens maturitet varierar mellan 1 och 6 år
(1–7).
Milj. euro
Ränterisk
Lånebelopp, milj. euro
Räntebindningstid, mån.
Medelränta, %
Räntekänslighet, milj. euro
2014
2013
1 683
1 767
18,8
20,7
4,0
4,5
-1,0
2,3
Räntekänslighet är en uppskattning av vilken effekt en ränteförändring om en procentenhet har
på de årliga nettoräntekostnaderna. Ränteriskpositionen innehåller inte den andel av Metsäliitto
Osuuskuntas andelskapital, som bokförts som kortfristigt räntebärande kapital.
TOTALT
437
1–4/2015
5–8/2015
105
9–12/2015
150
2016
254
2017
223
2018
210
>2018
304
1 683
Totalt
Råvarurisk
För säkringen av råvarurisker tillämpas en för varje råvaruslag separat
definierad riskhanteringspolicy. Enligt policyn sker hanteringen av
råvarurisker centralt via Metsä Group Treasury på basis av den strategi
som koncernbolagens styrelser godkänt. Råvarusäkringspolicyn tillämpas för hantering av prisriskerna för elektricitet, naturgas, lätt brännolja
och massa. Transaktionerna i samband med utsläppshandeln styrs också
via Metsä Group Treasury.
Målet med hanteringen av koncernens elprisrisk är att balansera
elprisförändringarnas inverkan på koncernens resultat och ekonomiska
ställning. Huvudprincipen är att skydda elköpens positioner, som består
av differensen mellan de fabriksspecifika elkonsumtionsprognoserna
och kraftverksproduktionsandelarna. För elanskaffningen till Metsä
Boards och Metsä Tissues fabriker i Finland och Sverige tillämpas säkringsstrategin centrerat via Metsä Group Treasury i samarbete med
koncernfunktionen Metsä Group Energi. Säkringarna av de mellaneuropeiska elprisriskerna verkställs av Metsä Group Energi i samarbete
med de lokala energienheterna med fysiska avtal. Metsä Board, Metsä
Tissue och Metsä Wood säkrar aktivt elprisrisken så att säkringsnormen
är satt till en 80 procent, 40 procent, 20 procent och 0 procent säkringsnivå från den förutsedda nettopositionen för den första, andra, tredje
och fjärde efterföljande 12-månaders perioden. För elsäkringar har man
tillämpat säkringsredovisning enligt IAS 39, av vilket följer att de säkringar som använts för säkringsredovisning i balansen har bokförts till
fonden för verkligt värde i det egna kapitalet och först då de förutsedda
elanskaffningarna realiserats, som en korrigering av anskaffningarna i
resultaträkningen. Metsä Fibre säkrar varken sin el- eller naturgasposition.
Av energianskaffningen till koncernens fabriker är cirka en fjärdedel
naturgasbaserad. Priserna för naturgasleveranserna är i Mellan-Europa
bundna till marknadspriset för naturgas. I Finland är naturgasleveransernas priser bundna till utvecklingen av tung brännolja, importkol och
energiprisindex. Säkringen av prisrisken för naturgas sköts huvudsakligen med fysiska avtal till fast pris. Utgångspunkten för prisrisksäkringen för naturgas i Finland är att skydda avtalets oljerelaterade del
med hjälp av oljederivat och fysiska leveransavtal med fast pris. Metsä
Tissue använder säkringsredovisning enligt IAS 39 för att säkra prisrisken för naturgasköpen i Tyskland. Säkringsstrategin baseras på en riskpolicy enligt vilken säkringsbesluten fattas av Metsä Group Energi med
stöd av Metsä Group Treasury och betydande strategiska beslut fattas i
koncernbolagens styrelser.
Av elsäkringarna har cirka 40 procent (39) verkställts med fysiska
leveransavtal och 60 procent (61) som så kallade finanssäkringar med
hjälp av elderivat. Av finanssäkringarna har vid årsslutet cirka 99 procent (99) säkringsredovisats. Av prisrisksäkringarna för naturgas har
cirka 80 procent (72) verkställts med fysiska leveransavtal och 20 procent (28) med så kallade finanssäkringar.
NOT TILL BOKSLUTET 27 – BOKSLUT 2014 55
Metsä Group har börjat säkra prisrisken för dieselbränsle i anslutning till sjöfrakter, eftersom priset på dieselbränsle och därmed logistikkostnaderna är förknippade med osäkerhet på grund av svaveldirektivet
som trädde i kraft från början av år 2015. Koncernbolagen inom Metsä
Group har säkrat prisrisken för år 2015 med så kallade finansavtal, och
säkringsredovisningen är anpassad till IFRS
Enligt säkringspolicyn för massa kan koncernföretaget valbart säkra
sin prisrisk antingen med finansavtal via Metsä Group Treasury eller
med fysiska avtal till fasta pris. I säkringen av massaprisrisk tillämpas
säkringsredovisning enligt IAS. I slutet av året hade Metsä Tissue och
Metsä Board befintliga massaderivat.
Säkring av elprisrisk, 31.12
2014
2013
Elposition, netto 2015
1 328,0
1 317,4
Säkring av elposition 2015
1 419,6
1 485,0
107
113
GWh
Säkringsgrad i slutet av året, %
Elprisrisken säkras enligt fastställd riskhanteringspolicy för en tidshorisont om 4 år antingen
med fysiska kontrakt eller med finanskontrakt. Uträkningen berör enbart säkring av följande års
elprisrisk. I nettoelpositionen har beaktats både den egna elproduktionen och intresseföretagens elproduktion.
Likviditetsrisk
Med likviditetsrisk avses att de finansiella tillgångarna och möjligheterna att ta lån inte är tillräckliga för att täcka finansieringsbehovet i
verksamheten eller att kapitalanskaffningen blir orimligt dyr. Risken
bevakas genom att man värderar likviditetsbehovet för 12–24 månader
och säkerställer att likviditeten täcker huvuddelen av detta. Likviditetsreserven ska enligt finansieringspolicyn ständigt täcka 100 procent av
de första 12 månadernas och 50–100 procent av de följande 12–24
månadernas likviditetsbehov. Målet är att högst 20 procent av koncernens lån inkluderande bindande kreditlöften får utgå under de följande
12 månaderna och minst 25 procent måste sträcka sig över en fyra års
maturitet. Då finansieringsmarknaderna fungerar normalt ur koncernens synvinkel sett, är målet också att undvika att hålla överloppslikviditet i form av placeringar och i stället upprätthålla likviditetsreserven
som bindande kreditlöften utanför balansen.
Hörnstenen för hanteringen av likviditetsrisken är att dimensionera
koncernens operativa beslut på ett sådant sätt att målen som uppställts
för skuldsättningsgraden och en tillräcklig likviditetsreserv kan tryggas i
alla konjunkturlägen. Likviditetsrisken hanteras också genom att på ett
mångsidigt sätt använda olika kapital- och finansieringsmarknader för
att minska beroendet av en enskild finansieringskälla. I beslut som rör
finansieringen betonas också optimeringen av lånens maturitetsstruktur. Finansarrangemangen under år 2013–2014 har i en betydande
utsträckning balanserat lånematuriteten. Under år 2014 har likviditetsreserven också stärkts tack vare nya instrument för finansiering av rörelsekapitalet samt av ett gott operativt kassaflöde.
Metsä Board emitterade i mars ett masskuldebrevslån på 225,0 miljoner euro utan säkerhet. Lånet förfaller 2019. I mars ingick Metsä
Board även ett nytt syndikerat kreditavtal utan säkerhet. Det nya
arrangemanget består av ett lån på 150,0 miljoner euro och en kreditlimit på 100,0 miljoner euro, som förfaller i mars 2018. Intäkterna av
finansieringsarrangemangen användes huvudsakligen till en tidigarelagd
återbetalning av det lån på 350,0 miljoner euro mot säkerhet som skulle
förfalla 2016. Med den nya kreditlimiten ersattes den outnyttjade kreditlimiten på 100,0 miljoner euro som skulle förfalla 2015.
56 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 27
Metsä Groups likviditet har fortfarande varit stark. Den tillgängliga
likviditeten var vid slutet av räkenskapsperioden 1 725,0 miljoner euro
(1 184,4) varav 777,1 miljoner euro (735,7) i bindande långfristiga kreditlöften och 947,9 miljoner euro (452,7) i likvida medel och placeringar. Dessutom hade koncernen kortfristiga icke-bindande företagsbevisprogram och kreditlimiter till ett värde av cirka 173,3 miljoner
euro (174,7). Antalet tillgängliga företagscertifikatprogram omdimensionerades under 2013 så att de motsvarar koncernens storlek och
behov. I slutet av 2014 täcker likviditetsreserven hela det förutsedda
finansieringsbehovet för åren 2014–2015. Av långfristiga lån och kreditlöften sträcker sig 13 procent (5) över en period om 12 månader och
38 procent (34) över en period om fyra år. De långfristiga lånens
genomsnittliga maturitet är 3,2 år (3,3). Den kortfristiga finansieringens andel av koncernens räntebelagda skulder är 12 procent (11).
Motpartsrisk
De finansiella instrumenten medför en risk att koncernen lider förluster
när en motpart inte kan fullfölja sina förpliktelser. Koncernen hanterar
denna risk genom att göra finansieringstransaktioner bara med de mest
kreditvärdiga motparterna och inom ramen för i förväg fastställda gränser. Under räkenskapsperioden uppkom inga förluster i anknytning till
kreditriskerna i finansieringen. Motpartsrisken som hänför sig till finansieringen begränsas av att koncernens likviditetsreserv upprätthålls till
en del i form av bindande kreditlimiter. Kassa och banktillgodohavanden och andra placeringar har distribuerats till ett flertal banker och
institutionella företagscertifikat. Motpartslimiterna har under året
granskats med beaktande av koncernens behov samt motparternas ekonomiska ställning. Derivathandeln regleras av standardiserade ISDAavtal som upprättats med motparterna.
Koncernens kundfordringar är förknippade med en motpartsrisk,
dvs. en risk att motparten är oförmögen att fullfölja sina förpliktelser.
Kreditrisken som är förknippad med kundfordringarna hanteras baserat
på en av ledningen godkänd kreditriskhanteringspolicy. För alla kunder
har kreditlimiter fastställts och dessa revideras regelbundet på basen av
bokslut och betalningsbeteende samt på basen av uppgifter från kreditoch ratingbolag. De enskilda kundernas kreditlimiter granskas minst en
gång per år. Ibland, om ledningen anser det nödvändigt, används också
rembursaffärer, bankgarantier, moderföretagsgarantier samt kreditförsäkringar för att minska kreditrisken. Limitgränserna godkänns enligt
kreditriskpolicyn och gränserna för godkännande varierar inom koncernens affärsverksamheter. Den operativa ledningen uppskattar och definierar alla de centrala kreditlimiterna som saknar kreditförsäkring och/
eller någon annan slags försäkringsgaranti enligt kreditriskhanteringspolicyn.
I förhållande till alla Metsä Groups kundfordringar vid årets slut var
de förfallna kundfordringarna 17,0 procent (17,7), varav 0,4 procent
(0,1) mellan 90 och 180 dagar och 0,6 procent (1,5) över 180 dagar.
Dessutom prövar koncernen sina kundfordringar för nedvärdering. En
nedvärdering görs, när kundföretaget gått i konkurs eller då betalningarna är över 6 månader förfallna (180 dagar) och ingen bindande betalningsplan har gjorts eller då det inte finns några godtagbara förklaringar. De osäkra kundfordringarna har specificerats i punkt 19 i
noterna till bokslutet.
Kundfordringarna är geografiskt spridda till ett stort område såsom
framgår ut not 3, Segmentinformation. De största kreditriskerna finns i
Storbritannien, Tyskland, Finland, Italien, Sverige, Belgien, Polen,
Frankrike, USA och Holland. De 10 största länderna representerar
cirka 71 procent (70) av alla externa kundfordringar. Kreditriskandelen
för koncernens största enskilda kund (enskilt företag eller samägd företagsgrupp) ligger på 5 procent (7) av de totala kundfordringarna i slutet
av år 2014. Kreditriskandelen för de tio största kunderna (enskilda företag eller samägda företagsgrupper) är 28 procent av de totala kundfordringarna (30). I slutet av år 2014 var största delen av koncernens kundfordringar säkrade.
Hantering av kapitalstruktur
Med kapital och kapitalstruktur avses de medel som ägarna har placerat
och de medel som ägarna har kvarlämnat som balanserade vinstmedel i
företaget (eget kapital) och det lånekapital (främmande kapital) som
utomstående har investerat i företaget samt förhållandet mellan dessa
kapital. Koncernens målsättning vid hantering av kapitalstrukturen är
att upprätthålla en effektiv kapitalstruktur som säkerställer koncernens
verksamhetsbetingelser på finans- och kapitalmarknaden under alla förhållanden, oberoende av branschens cykliska karaktär. För kapitalstrukturen har man i koncernens operativa verksamhet definierat centrala
målvärden som motsvarar de traditionella krav som tillämpas på finansoch kapitalmarknaden. Företagets styrelse och styrelsens kontrollutskott gör en regelbunden bedömning av koncernens kapitalstruktur.
Koncernen följer upp utvecklingen av den egna kapitalstrukturen
med hjälp av nyckeltal som beskriver nettoskuldsättningsgraden och
soliditeten. Koncernens målsättning på lång sikt är en nettoskuldsättningsgrad på högst 100 procent och en soliditet om minst 40 procent
(tillfälliga undantag tillåtna).
Metsä Groups lånefinansiering var i slutet av år 2014 ordnad så, att
Metsä Board, Metsä Fibre och Metsä Tissue var för sig hade egna lån för
att täcka sina underkoncerners finansieringsbehov. Företagens lån var
oberoende av varandra. Också för Metsäliitto Osuuskunta hade en
separat finansiering ordnats för att täcka finansieringsbehovet för
moderföretaget samt för Metsä Forest och Metsä Wood.
I vissa av låneavtalen finns klausuler angående koncernens ekonomiska prestation och kapitalstruktur. Övriga klausuler förknippade till
koncernens lån är sedvanliga villkor som bland annat begränsar ansvarsförbindelser, överlåtelse och försäljning av egendom, skuldsättning av
dotterföretag, betydande förändringar i rörelseverksamheten samt
majoritetsförändringar i ägarstrukturen. Alla koncernbolag var under
räkenskapsperioderna 2014 och 2013 inom de gränser som avtalats i
låneavtalen.
I fall att Metsäliitto Osuuskunta eller dess dotterföretag av någon
anledning inte skulle kunna uppfylla ovan nämnda förpliktelser angående nyckeltalen, måste företagen få kreditgivaren att avstå från att fordra nämnda förpliktelser, förhandla om refinansiering, eller betala sina
lån tillbaka för att undgå avtalsbrott, vilket kunde få en negativ inverkan på den ekonomiska ställningen.
De nyckeltal som beskrev kapitalstrukturen 31.12.2014 och
31.12.2013 var:
Milj. euro
Nettoskuldsättningsgrad, %
Soliditet, %
Räntebärande främmande kapital
- räntebärande finansieringstillgångar
Räntebärande nettoskuld
Eget kapital
2014
2013
46
77
37,9
37,9
1 904,3
1 981,3
966,1
471,1
938,2
1 510,2
1 590,3
1 482,9
467,0
476,3
Totalt
2 057,3
1 959,2
Balansomslutning
5 447,0
5 191,3
+ innehav utan bestämmande inflytande
- erhållna förskott
Totalt
15,7
17,3
5 431,3
5 174,0
NOT TILL BOKSLUTET 27 – BOKSLUT 2014 57
Känslighetsanalys för marknadsrisker 31.12.
Inverkan på position av eget kapital och flödesposition
Inverkan på finansieringstillgångar och skulder
Milj. euro
2014
2013
Inverkan på position
av eget kapital
2014
2013
Inverkan på position
av eget kapital inkl. säkring
2014
2013
Inverkan på
årligt kassaflöde
Inverkan på årligt kassaflöde
inkl. säkring
2014
2013
2014
2013
1,0
-2,3
9,3
11,5
-5,6
-5,0
7,4
7,3
-83,5
-47,1
-55,7
-34,3
-30,0
-27,6
-18,2
-16,4
36,6
34,6
13,4
11,0
Ränterisk (marknadsräntorna +100 bp)
Resultatpåverkan
0,8
1,6
Övrig inverkan på eget kapital
7,5
12,2
Råvarurisk (elpriset +20 %)
Resultatpåverkan
Övrig inverkan på eget kapital
0,1
0,0
12,9
12,3
Valutarisk (USD -10 %)
Resultatpåverkan
-1,4
-8,9
Övrig inverkan på eget kapital
19,7
13,6
-0,2
-0,2
-0,2
-0,2
-7,8
-8,6
-1,8
-1,6
-44,9
-45,8
-44,9
-45,8
Valutarisk (GBP -10 %)
Resultatpåverkan
Övrig inverkan på eget kapital
3,5
2,9
10,3
10,7
Valutarisk (SEK -10 %)
Resultatpåverkan
Övrig inverkan på eget kapital
-3,6
-2,7
-13,0
-12,6
poster med ”+” tecken = positiv inverkan = ökning av tillgångarna/minskning av skulderna/ökning av kassaflödet
poster med ”-” tecken = negativ inverkan = minskning av tillgångarna/ökning av skulderna/minskning av kassaflödet
Enligt IFRS 7 måste koncernen presentera en känslighetsanalys för de
olika marknadsrisker som den utsätts för på rapporteringsdagen och
visa hur relativt möjliga ändringar i de relevanta riskvariablerna skulle
påverka resultatet och det egna kapitalet på rapporteringsdagen. Koncernen har identifierat marknadsräntorna, elpriserna och valutakurserna
som centrala marknadsrisker och har definierat en ökning av räntenivån
med 1 procentenhet, en ökning av elpriset med 20 procent och en försvagning av US-dollarn, det engelska pundet och den svenska kronan
med 10 procent som relativt möjliga riskvariabler. De nämnda valutorna representerar cirka 80 procent av koncernens årliga flödesposition. Marknadsrisken är till sin karaktär relativt linjär, så att verkningarna av en motsatt förändring i marknadspriset storleksmässigt inte skiljer sig så mycket från de presenterade talvärdena. Känslighetsanalyserna
för marknadsriskerna har beräknats genom att man tillämpat etablerade
metoder för beräkning av finansinstrumentens marknadsvärden som
beskrivits i redovisningsprinciperna. Talvärdena på rapporteringsdagen
återspeglar relativt väl de genomsnittliga marknadsriskerna under rapporteringsperioden.
58 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 27
Dessutom presenterar koncernen sådana talvärden som beskriver
riskvariablernas inverkan på positionen av det egna kapitalet och det
årliga kassaflödet för att ge en bredare bild av marknadsriskerna för räntorna, elpriset och valutakurserna. De årliga kassaflödena är baserade på
prognoser och inte på befintliga kommersiella avtal. Om dollarn och
pundet försvagas har detta en negativ effekt på den årliga flödespositionen, och om den svenska kronan försvagas är inverkan positiv. Beroende på säkringsstrategin så minskas denna effekt av säkringarna. Inverkan på positionen för det egna kapitalet uppkommer vid konsolideringen av dotterföretagens egna kapital. En höjning av elpriset har en
negativ inverkan på kassaflödet. Eftersom det närmaste årets elprisrisk
till största delen är säkrad enligt säkringspolicyn, blir inverkan obetydlig då säkringen inkluderas. Då beräkningarna beaktar det närmaste
årets kassaflöde och alla elsäkringsavtal är den kalkylmässiga inverkan
en aning positiv.
Amortering av lån och finanskostnadernas kassaflöde 31.12.2014
Milj. euro
Masskuldebrevslån
Balansvärde
2015
2016
2017
2018
2019
2020–
410,3
Amortering
0,0
0,0
-174,2
0,0
-220,7
-15,3
-19,4
-19,4
-19,4
-10,4
-10,4
-1,4
-183,2
-60,3
-102,3
-281,2
-212,3
-52,3
-23,7
-17,9
-15,1
-8,9
-2,2
-6,2
Amortering
-53,1
-111,7
-32,6
-32,6
-32,6
-25,3
Finansiell kostnad
-12,4
-8,6
-5,1
-3,7
-2,2
-0,7
-21,1
-2,0
-1,7
-1,6
-2,5
-8,5
-0,8
-0,4
-0,3
-0,3
-0,2
-0,7
-50,9
-2,7
0,0
0,0
0,0
-0,9
-0,7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-308,3
-176,6
-310,9
-315,4
-468,2
-102,2
-57,0
-46,2
-40,0
-23,3
-15,0
-9,0
-965,4
-5,4
-0,1
0,0
0,0
-0,1
-1 496,4
-182,0
-311,0
-315,4
-468,2
-102,3
-67,4
-46,2
-40,0
-23,3
-15,0
-9,0
-13,5
-12,0
-1,7
-0,3
-0,1
-2,2
-7,1
-4,7
-1,9
-0,7
0,3
0,0
-13,5
-3,7
-0,9
-0,3
0,0
0,0
-1 438,6
-8,4
-2,9
-1,0
0,3
0,0
1 405,4
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-33,3
-8,4
-2,9
-1,0
0,3
0,0
Finansiell kostnad
Lån av kreditinstitut
891,5
Amortering
Finansiell kostnad
Pensionslån
Finansiella leasingskulder
287,9
37,4
Amortering
Finansiell kostnad
Övriga långfristiga räntebärande skulder
54,5
Amortering
Finansiell kostnad
Långfristiga totalt
amorteringar år 2015
Långfristiga räntebärande i balansen
1 681,6
-308,3
1 373,3
Amortering
Finansiell kostnad
Kortfristiga räntebärande skulder
220,6
Amortering
-220,6
Finansiell kostnad
Skulder hänförliga till tillgångar som innehar till försäljning
-10,4
2,1
Amortering
Leverantörsskulder och övriga räntefria skulder
-2,1
971,0
Amortering
Totalt
2 875,3
Amortering
Finansiell kostnad
Borgensansvar
29,8
Derivatskulder
Ränteswapavtal
Valutaderivat
-1 418,0
Råvaruderivat
Totalt
47,9
Derivatfordringar
Valutaderivat
1 402,3
Råvaruderivat
Totalt
Derivatinstrumentens nettokassaflöde
3,0
4,1
NOT TILL BOKSLUTET 27 – BOKSLUT 2014 59
Amortering av lån och finanskostnadernas kassaflöde 31.12.2013
Milj. euro
Masskuldebrevslån
Balansvärde
2014
2015
2016
2017
2018
2019–
189,3
Amortering
0,0
0,0
0,0
-174,1
0,0
-15,3
-10,4
-10,4
-10,4
-10,4
-1,4
-2,8
Amortering
-63,4
-183,0
-401,5
-102,5
-132,3
-255,8
Finansiell kostnad
-40,5
-38,4
-23,6
-12,9
-8,3
-5,1
Finansiell kostnad
Lån av kreditinstitut
Pensionslån
1 138,4
335,6
Amortering
-63,1
-37,7
-111,7
-32,6
-32,6
-58,0
Finansiell kostnad
-15,2
-12,3
-8,8
-5,2
-3,7
-2,9
Amortering
-6,3
-20,8
-1,5
-1,2
-1,1
-9,2
Finansiell kostnad
-0,8
-0,6
-0,3
-0,3
-0,2
-1,1
Amortering
-4,4
-49,9
0,0
0,0
0,0
-3,6
Finansiell kostnad
-0,8
-0,8
0,0
0,0
0,0
0,0
-137,1
-291,4
-514,7
-310,4
-166,0
-341,8
-67,6
-62,5
-43,1
-28,7
-13,6
-11,9
-761,2
-4,5
-2,0
-0,1
0,0
-0,1
-1 118,1
-295,9
-516,7
-310,5
-166,0
-341,9
-77,4
-62,5
-43,1
-28,7
-13,6
-11,9
-9,4
-6,3
-8,3
-0,3
-0,2
-2,7
-6,9
-6,8
-4,4
-1,9
-0,8
0,0
Finansiella leasingskulder
Övriga långfristiga räntebärande skulder
Långfristiga totalt
amorteringar år 2014
Långfristiga räntebärande i balansen
40,2
57,9
1 761,4
-137,1
1 624,3
Amortering
Finansiell kostnad
Kortfristiga räntebärande skulder
219,8
Amortering
-219,8
Finansiell kostnad
Leverantörsskulder och övriga räntefria skulder
-9,8
767,9
Amortering
Totalt
2 749,1
Amortering
Finansiell kostnad
Borgensansvar
27,1
Derivatskulder
Ränteswapavtal
Valutaderivat
-1 212,1
Råvaruderivat
Totalt
31,1
-7,3
-4,7
-2,5
-0,2
0,0
0,0
-1 226,3
-11,5
-6,9
-2,1
-0,8
0,0
1 214,7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-11,6
-11,5
-6,9
-2,1
-0,8
0,0
Derivatfordringar
Valutaderivat
Totalt
Derivatinstrumentens nettokassaflöde
60 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 27
1 214,7
2,4
Förfalloplan för kassaflödets säkringsredovisning
Säkringsinstrumentets resultat redovisas i resultatberäkningen när kassaflödet som varit föremål för säkringen erhållits. Förfallodagarna för skyddsinstrumenten är desamma som för det kassaflöde som är föremål för säkringen.
31.12.2014
Perioder, då det förutsedda kassaflödet förväntas erhållas
Mycket sannolika
valutakassaflöden
Avtalsbaserade
räntekassaflöden
Mycket sannolika
varukassaflöden
Q1
170,9
-2,5
-24,0
Q2
125,9
-1,7
-22,4
Q3
62,1
-3,8
-17,4
Q4
10,4
-1,7
-17,4
369,2
-9,7
-81,2
6,9
Totalt 2015
2016
-6,4
-23,8
2017
-5,2
-14,9
2018
-1,8
-9,0
2019
-0,5
2020–
Kassaflöden totalt
376,1
-23,1
-129,5
Nominellt värde av de derivat som varit föremål för säkringsredovisning
376,1
374,0
129,5
Mycket sannolika
valutakassaflöden
Avtalsbaserade
räntekassaflöden
Mycket sannolika
varukassaflöden
-9,9
31.12.2013
Perioder, då det förutsedda kassaflödet förväntas erhållas
Q1
138,4
-5,7
Q2
101,8
-2,8
-9,6
Q3
56,9
-5,0
-8,8
Q4
Totalt 2014
2015
7,7
-2,9
-7,8
304,8
-16,4
-36,1
2,4
-14,9
-23,1
2016
-9,6
-13,3
2017
-7,0
-4,2
2018
-2,2
2019–
Kassaflöden totalt
307,2
-50,1
-76,6
Nominellt värde av de derivat som varit föremål för säkringsredovisning
307,2
577,0
76,6
NOT TILL BOKSLUTET 27 – BOKSLUT 2014 61
28.Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde
Finansiella tillgångar och skulder enligt IAS 39 samt verkliga värden
Milj. euro
Not
Till verkligt
värde via
resultat­
räkningen
Finansiella
tillgångar till
försäljning
Lån
och övriga
fordringar
Derivat
i säkringsredovisningen
Till
periodiserat
anskaffningsvärde
Bokvärde
totalt
Verkligt
värde
257,1
257,1
Finansiella tillgångar 31.12.2014
Finansiella tillgångar som kan säljas
15
Övriga långfristiga finanstillgångar
16
Kundfordringar och övriga fordringar
19
Kassa och banktillgodohavanden
20
20,4
Derivatinstrument
28
1,1
Fordringar som hänför sig till tillgångar som innehas till försäljning
257,1
5,3
19,7
19,7
683,0
683,0
683,0
947,9
947,9
4,1
4,1
927,5
3,0
4
Totalt
14,5
0,2
26,7
257,1
1 625,1
3,0
0,2
0,2
0,0
1 912,0
1 912,0
1 420,1
Finansiella skulder 31.12.2014
Långfristiga räntebärande finansskulder
24
1 373,3
1 373,3
Övriga långfristiga finansskulder
25
5,5
5,5
5,5
Kortfristiga räntebärande finansskulder
24
528,9
528,9
532,5
Leverantörsskulder och övriga skulder
26
824,5
824,5
824,5
Derivatinstrument
28
47,9
47,9
Skulder som hänför sig till tillgångar som innehas till försäljning
3,1
4
Totalt
Milj. euro
44,9
Not
2,1
2,1
2,1
3,1
0,0
0,0
44,9
2 734,3
2 782,3
2 832,7
Till verkligt
värde via
resultat­
räkningen
Finansiella
tillgångar till
försäljning
Lån
och övriga
fordringar
Derivat
i säkringsredovisningen
Till
periodiserat
anskaffningsvärde
Bokvärde
totalt
Verkligt
värde
305,7
305,7
Finansiella tillgångar 31.12.2013
Finansiella tillgångar som kan säljas
15
Övriga långfristiga finanstillgångar
16
19,1
19,1
19,1
Kundfordringar och övriga fordringar
19
701,4
701,4
701,4
Kassa och banktillgodohavanden
20
20,1
454,4
454,4
Derivatinstrument
28
-0,2
Totalt
305,7
19,9
434,3
2,5
305,7
1 154,8
2,5
2,4
2,4
0,0
1 483,0
1 483,0
1 660,8
Finansiella skulder 31.12.2013
Långfristiga räntebärande finansskulder
24
1 624,3
1 624,3
Övriga långfristiga finansskulder
25
4,8
4,8
4,8
Kortfristiga räntebärande finansskulder
24
356,9
356,9
360,4
Leverantörsskulder och övriga skulder
26
650,3
650,3
650,3
Derivatinstrument
28
Totalt
Kundfordringar och övriga fordringar innehåller inte förskottsbetalningar, skattefordringar eller periodiseringar av personalkostnader (not
19). Leverantörsskulder och övriga skulder innehåller inte erhållna förskottsbetalningar, skatteskulder eller periodiseringar av personalkostnader (not 26).
Alla finansieringsskulder i Metsä Group värderas enligt metoden för
effektiv ränta som en periodiserad anskaffningskostnad. De räntebärande finansieringstillgångar har klassificerats enligt IAS 39 -standar-
62 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 28
5,0
5,0
26,1
0,0
0,0
26,1
2 636,3
31,1
31,1
2 667,4
2 707,3
den. De verkliga värdena för varje skuld eller tillgång är uträknade till
nuvärde enligt en marknadsränta. De tillämpade diskonteringsräntorna
varierar mella 1,0 och 4,1 procent (1,0–4,1). Av de räntebärande skulderna har 41 procent (48) en rörlig ränta och de övriga skulderna en
fast ränta. Medelräntan för de räntebärande skulderna var i slutet av år
2014 4,0 procent (4,5). De verkliga värdena för kundfordringar och
övriga fordringar samt leverantörsskulder och övriga skulder avviker
inte nämnvärt från sina bokvärden i balansräkningen.
Hierarkin för finansieringstillgångarnas och -skuldernas verkliga värden
2014
Milj. euro
Not
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Totalt
256,8
257,1
Finansiella tillgångar som bokförs till verkligt värde
Långfristiga finansiella tillgångar med resultatinverkan till verkligt värde
16
Finansiella tillgångar som kan säljas
15
0,4
5,3
Kortfristiga finansiella tillgångar med resultatinverkan till verkligt värde
20
20,4
Derivatinstrument, fordringar
28
5,3
20,4
4,1
4,1
29,6
47,9
20
927,5
927,5
Långfristiga räntebärande finansiella skulder
24
1 420,1
1 420,1
Kortfristiga räntebärande finansiella skulder
24
532,5
532,5
Finansiella skulder som bokförs till verkligt värde
Derivatinstrument, skulder
28
18,4
Finansiella tillgångar som inte bokförs till verkligt värde
Finansiella tillgångar
Finansiella skulder som inte bokförs till verkligt värde
2013
Milj. euro
Not
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Totalt
305,4
305,7
Finansiella tillgångar som bokförs till verkligt värde
Finansiella tillgångar som kan säljas
15
0,3
Kortfristiga finansiella tillgångar med resultatinverkan till verkligt värde
20
20,1
Derivatinstrument, fordringar
28
20,1
2,4
2,4
16,3
31,1
20
434,3
434,3
Långfristiga räntebärande finansiella skulder
24
1 660,8
1 660,8
Kortfristiga räntebärande finansiella skulder
24
360,4
360,4
Finansiella skulder som bokförs till verkligt värde
Derivatinstrument, skulder
28
14,8
Finansiella tillgångar som inte bokförs till verkligt värde
Finansiella tillgångar
Finansiella skulder som inte bokförs till verkligt värde
Finansiella tillgångar som värderats enligt Nivå 3
Milj. euro
Värde 1.1.
Vinster och förluster i resultaträkningen
Vinster och förluster i övrigt totalresultat
Förvärv
Avyttringar
Värde 31.12.
2014
2013
305,4
355,8
20,3
0,1
6,3
-57,9
1,7
7,8
-77,0
-0,5
256,8
305,4
I balansräkningen har finansieringstillgångarna och -skulderna grupperats enligt IFRS 7, Finansiella instrument; Upplysningar, enligt punkterna 27A och 27B.
Nivå 1 De verkliga värdena är baserade på noterade priser på aktiva
marknader
Nivå 2 De verkliga värdena baserar sig på värderingsmetoder, som
använder sig av observerbar prisinformation på marknaderna
Nivå 3 De verkliga värdena är inte baserade på observerbara marknadsdata, utan på företagets egna antaganden
Värderingen till verkligt värde för finansiella tillgångar som kan säljas
presenteras i not 15.
Det verkliga värdet för derivat hänförliga till elektricitet, naturgas
och dieselbränsle definieras genom att tillämpa offentligt noterade
marknadspriser (Nivå 1). Det verkliga värdet på valutaterminer och
-optioner definieras genom att tillämpa marknadspriserna på rapportperiodens sista dag. Det verkliga värdet på swapavtal har definierats
med en metod, som bygger på nuvärdet av de framtida kassaflödena.
Till stöd för denna används marknadsräntorna och övriga marknadsuppgifter på rapportperiodens sista dag (Nivå 2). För finansiella instrument, som man inte bedriver handel med, definieras det verkliga värdet
med hjälp av värderingsmetoder. Valet mellan olika metoder samt antaganden, som huvudsakligen utgår ifrån de förhållanden som gäller på
marknaden på varje rapportperiods sista dag, kräver eftertanke (Nivå
3).
Redovisningsprinciperna innehåller en närmare beskrivning av de
redovisnings- och värderingsprinciper som tillämpats.
NOT TILL BOKSLUTET 28 – BOKSLUT 2014 63
Derivatinstrument
31.12.2014
Milj.euro
Nominellt
värde
Derivat­
tillgångar
Derivatskulder
Verkligt
värde
totalt
Säkring av
verkligt värde
Säkring av
kassaflöde
Säkring av
eget kapital
Ränteswappar
464,6
12,7
-12,7
3,2
-13,6
Räntederivat totalt
464,6
0,0
12,7
-12,7
3,2
-13,6
0,0
Valutaterminer
1 401,2
1,1
14,8
-13,6
-15,4
-0,7
Valutaoptioner
266,6
2,0
-2,0
16,8
-15,7
9,1
-9,1
-9,0
3,0
3,0
Valutaderivat totalt
1 667,8
Elderivat
80,4
Massaderivat
23,9
1,1
3,0
Derivat utanför
säkringsredovisningen
-2,3
-2,3
2,5
-2,0
0,0
-15,4
-0,7
0,5
-0,1
Övriga råvaruderivat
34,2
9,3
-9,3
Råvaruderivat totalt
138,5
3,0
18,4
-15,4
0,0
-15,4
0,0
-0,1
2 270,9
4,1
47,9
-43,8
3,2
-44,3
-0,7
-2,0
Nominellt
värde
Derivat­
tillgångar
Derivatskulder
Verkligt
värde
totalt
Säkring av
verkligt värde
Säkring av
kassaflöde
Säkring av
eget kapital
Derivat utanför
säkringsredovisningen
Derivatinstrument totalt
-9,3
31.12.2013
Milj.euro
Ränteswappar
790,7
13,6
-13,6
2,5
-13,2
Räntederivat totalt
790,7
0,0
13,6
-13,6
2,5
-13,2
0,0
-2,9
Valutaterminer
1 168,8
2,3
0,6
2,5
-0,6
-0,2
Valutaoptioner
74,4
0,0
Valutaswappar
43,5
Valutaderivat totalt
Elderivat
1 286,8
2,4
1,7
-2,9
0,0
0,0
2,0
-2,0
-2,0
2,6
-0,3
0,0
2,5
-0,6
-2,2
172,3
14,7
-14,7
-14,7
Övriga råvaruderivat
7,2
0,1
-0,1
-0,1
Råvaruderivat totalt
179,5
0,0
14,8
-14,8
0,0
-14,8
0,0
0,0
2 257,0
2,4
31,1
-28,7
2,5
-25,4
-0,6
-5,2
Derivatinstrument totalt
64 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 28
0,0
29.Noter till koncernens rapport över
kassaflöden
Milj. euro
2014
2013
Justeringar i årets resultat
Skatter
Avskrivningar och nedskrivningar
Biologiska tillgångar
69,7
35,1
276,2
257,1
-0,6
-2,7
-16,4
-9,6
Vinster/förluster från långfristiga tillgångar
-117,0
-12,9
Finansieringskostnader, netto
103,4
120,8
Resultatandelar i intresse- och samriskföretag
-10,2
-38,0
305,0
349,8
Förändring i omsättningstillgångar
-16,3
-63,1
Förändring i kundfordringar och övriga fordringar
-24,3
6,0
Förändring i leverantörsskulder och övriga
skulder
239,2
9,3
198,6
-47,7
Pensionsförbindelser och avsättningar
Totalt
Ansvarsförbildelser
Förändring i rörelsekapital
Totalt
skadeståndstalan väckts av privatpersoner och sammanslutningar, vars
belopp Metsäliitto inte ännu känner till. Metsäliitto Osuuskunta anser
att skadeståndsanspråken är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål.
Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board har i maj krävt att Helsingfors tingsrätt upphäver skiljedomstolens dom av den 11 februari
2014, enligt vilken Metsäliitto Osuuskunta dömdes att betala 47,3 miljoner euro och Metsä Board 19,6 miljoner euro till UPM-Kymmene.
Företag i koncernen Metsä Group har under de senaste åren varit
säljare i ett flertal aktieaffärer. I samband med dessa har företagen
undertecknat sedvanliga ansvarsförbindelser. Det kan inte uteslutas att
talan väcks mot säljaren angående dessa förbindelser eller att förbindelserna ger upphov till kostnader för företagen.
2014
2013
Lån av kreditinstitut
243,6
628,0
Pensionslån
118,2
137,5
Milj. euro
Inteckningar för egna lån
Ställda panter som säkerhet för lån
Övriga skulder
Periodens resultat
Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board har i maj 2014 krävt att Helsingfors tingsrätt upphäver skiljedomstolens dom av den 11 februari
2014, enligt vilken Metsäliitto Osuuskunta dömdes att betala 47,3 miljoner euro och Metsä Board 19,6 miljoner euro i skadestånd till UPMKymmene. Av skadeståndet har 59,2 miljoner euro bokförts i övriga
rörelsekostnader och 7,6 miljoner euro i räntekostnader år 2014.
Ställda panter
9,0
11,7
421,9
841,1
Företagsinteckningar som säkerhet för lån
Lån av kreditinstitut
Företagsinteckningar
18,7
3,0
5,9
605,3
Fastighetsinteckningar som säkerhet för lån
Lån av kreditinstitut
Övriga skulder
Fastighetsinteckningar
41,7
36,8
152,6
180,8
381,8
978,7
Inteckningar i lösöre som säkerhet för lån
Förändringar i innehav utan bestämmande inflytande
I förvärv av innehav utan bestämmande inflytande ingår år 2014
ökningen av ägarandelen i Metsä Tissue för 20,9 miljoner euro (not 4).
I förvärv av innehav utan bestämmande inflytande ingår år 2013
ökningen av ägarandelen i Metsä Tissue för 18,3 miljoner euro och
ökningen i Metsä Board för 2,7 miljoner euro (not 4).
Lån av kreditinstitut
Inteckningar i lösöre
1,0
1,5
4,6
4,6
Övriga förbindelser för egen del
Givna panter
13,4
13,4
Borgensansvar och åtaganden
31,7
32,9
Övriga hyresavtal
31,7
37,6
Pensionsansvar
0,3
0,3
Övriga egna ansvar
9,4
9,4
1,4
2,0
6,0
6,7
Åtaganden för intresse- och samriskföretag
Borgensansvar
30.Villkorliga skulder och tillgångar samt
ansvarsförbindelser
Åtaganden för övriga
Borgensansvar
Totalt
Pågående rättliga tvistefrågor
I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors
tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto
Osuuskunta och två andra skogsindustribolag som en följd av otillåtet
prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda
företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands
kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto Osuuskunta och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto Osuuskunta
känner till, är totalt cirka 202 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 65
miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda
talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt
rättegångskostnader. Utöver ovannämnda talan har i januari 2015 nya
Panter
435,3
854,5
Inteckningar
392,3
1 588,6
Borgensansvar och åtaganden
39,1
41,6
Övriga hyresavtal
31,7
37,6
Pensionsansvar
0,3
0,3
Övriga ansvar
9,4
9,4
908,1
2 532,0
Totalt
De ställda pantena utgörs av aktier i dotterföretagen och övriga aktier
samt banktillgodohavanden som ställts som säkerhet för Nord Pool
-ansvaren.
Minskningen av ansvarsförbindelserna hänför sig till masskuldebrevslånet på 225,0 miljoner euro utan säkerhet som Metsä Board emitterade i mars 2014. Lånet förfaller den 13 mars 2019. Dessutom undertecknade Metsä Board i mars 2014 ett nytt syndikerat kreditavtal utan
NOTER TILL BOKSLUTET 29–30 – BOKSLUT 2014 65
säkerhet. Det nya arrangemanget består av ett lån på 150,0 miljoner
euro och en kreditlimit på 100,0 miljoner euro, som förfaller i mars
2018. Medlen av de nya finansieringsarrangemangen användes huvudsakligen till tidigarelagd återbetalning av det lån på 350,0 miljoner euro
mot säkerhet som skulle förfalla i mars 2016. Med den nya kreditlimiten ersattes den outnyttjade kreditlimiten på 100,0 miljoner euro som
skulle förfalla i maj 2015.
31.Aktiebonussystem
Övriga hyresavtal
Under räkenskapsperioden har koncernen haft två aktiebonussystem i
kraft, som en del av företagets program för att inspirera och engagera
nyckelpersoner: Aktiebonussystemet 2011, som styrelsen beslöt att ta i
bruk 15.12.2010 samt Aktiebonussystemet 2014, som styrelsen beslöt
att ta i bruk 6.2.2014. Bonussystemens inverkan på resultatet för år
2014 var 12 848 789 euro.
Koncernen har gjort många ouppsägbara hyresavtal om kontors- och
lagerutrymmen. I vissa avtal ingår en möjlighet att förlänga avtalet efter
det ursprungliga förfallodatumet.
Aktiebonussystemet 2011
Minimihyresavgifterna för ouppsägbara hyresavtal
Milj. euro
2014
2013
Under 12 månader
14,0
16,2
1–5 år
16,9
20,0
över 5 år
Totalt
66 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 31
0,8
1,3
31,7
37,6
Om de fastställda målen uppfylls kan företagets nyckelpersoner tilldelas
B-aktier i Metsä Board Oyj. Systemet omfattar tre intjäningsperioder
på tre år vardera: kalenderåren 2011–2013, 2012–2014 och 2013–
2015. Bonusen för intjäningsperioden bestäms på basis av de uppfyllda
målen efter varje intjäningsperiod före utgången av april. Bonus utbetalas dels som aktier och dels som kontant ersättning. Med kontantandelen täcker man skatter och skatteliknande avgifter med anledning av
bonusen. Bonus utbetalas inte om personens anställningsförhållande
upphör före utgången av intjäningsperioden. Personen måste dessutom
behålla de intjänade aktierna i minst två år efter utgången av intjäningsperioden.
För intjäningsperioden 2011–2013 utbetalades 904 427 B-aktier i
Metsä Board samt en kontant ersättning för att täcka skatter och skatteliknande avgifter då aktierna överfördes.
Aktiebonussystemet 2011
Tagits i bruk enligt styrelsens beslut 15.12.2010
2011–2013
2012–2014
2013–2015
Totalt
2 347 500
2 347 500
2 550 000
7 245 000
Grunddata
Maximal aktiebonus, antal
Beviljningsdag(ar)
4.4.2011/11.4.2012 11.4.2012/10.12.2013 10.5.2013/10.12.2013
10.12.13 12.5.2014/10.6.2014 12.5.2014/10.6.2014
Intjäningsperiodens börjar, datum
Intjäningsperioden slutar, datum
Aktieinnehavsskyldighet, år
Villkor för bonus
Kriterier
Rätt uppkommer senast, datum
Frisläppande av aktier, datum
Maximal giltighetstid, år
Betalningsätt
Återstående bindningstid, år
Personer (31.12.2014)
Realisationspris, euro
1.1.11
1.1.12
1.1.13
31.12.13
31.12.14
31.12.15
2
2
2
Anställningsavtal
Anställningsavtal
Anställningsavtal
Soliditet,
ROCE, EBIT-faktor
Soliditet,
ROCE, EBIT-faktor
Soliditet,
ROCE, EBIT-faktor
30.4.14
30.4.15
30.4.16
1.1.16
1.1.17
1.1.18
5
5
5
Aktier och kontanter
Aktier och kontanter
Aktier och kontanter
1
2
3
51
51
52
3,26
-
-
Beräkning av verkligt värde *
Aktiekurs vid tilldelning, euro
3,09
1,90
2,8
Aktiens verkliga värde vid tilldelning, euro
2,73
1,83
2,54
Antagen utdelning, euro
0,12
0,02
0,08
Aktiekurs vid betalning/i slutet av perioden, euro
3,26
4,47
4,47
-
8 707 139
10 517 085
19 224 224
1 841 871
4 895 046
4 350 086
11 087 003
345 813
125 118
106 553
577 483
0
7 542 775
5 488 910
13 031 685
2 012 639
2 053 751
2 242 500
6 308 889
Verkligt värde vid bokslutstillfället, euro
Inverkan på resultat och ekonomisk ställning
Kostnad år 2014, aktiebaserade betalningar, euro
Kostnad år 2014, aktiebaserade betalningar behandlat som eget kapital, euro
Skuld från aktiebaserade betalningar i slutet av räkenskapsperioden, euro
Antal 1.1.2014 **
Utestående i början av perioden
Förändring under perioden
Beviljade
0
35 834
100 833
136 667
Återförda
0
170 417
226 667
397 083
Tilldelade
904 427
0
0
904 427
1 108 212
0
0
1 108 212
Utestående i slutet av perioden
0
1 919 168
2 116 667
4 035 834
Genomförbara i slutet av perioden
0
1 919 168
2 116 667
4 035 834
Förverkade
Antal 31.12.2014
*
Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen vid tidpunkten för premietilldelningen var marknadspriset för Metsä Boards B-aktie med avdrag för de uppskattade dividender som
kommer att utbetalas före tilldelning. Vid beräkning av verkligt värde för kontantdelen uppskattas värdet varje rapporteringsdag fram till slutet av intjänandeperioden. Det verkliga värdet av den
aktiebaserade ersättningen bokförs till ett belopp som baserar sig på bästa möjliga uppskattning om ersättningens storlek, till vilken rättighet antas uppstå.
** Aktiebonussummorna i tabellen syftar på antalet aktier och kontantandelar som kan tilldelas inom ramen för aktiebonussystemet. I bonuset ingår dessutom en kapitalandel, med vilken man
täcker skatter och skatteliknande avgifter.
Aktiebonussystemet 2014
Om de fastställda målen uppfylls kan företagets nyckelpersoner tilldelas
B-aktier i Metsä Board Oyj. Systemet omfattar tre intjäningsperioder
på tre år vardera: kalenderåren 2014–2016, 2015–2017 och 2016–
2018. Bonusen för intjäningsperioden bestäms på basis av de uppfyllda
målen efter varje intjäningsperiod före utgången av april. Bonus utbetalas dels som aktier och dels som kontant ersättning. Med kontantande-
len täcker man skatter och skatteliknande avgifter med anledning av
bonusen. Bonus utbetalas inte om personens anställningsförhållande
upphör före utgången av intjäningsperioden. Personen måste dessutom
behålla de intjänade aktierna i minst två år efter utgången av intjäningsperioden. Om anställningsavtalet upphör under förbindningstiden
skall nyckelpersonen som huvudregel returnera aktierna vederlagsfritt
till företaget.
NOT TILL BOKSLUTET 31 – BOKSLUT 2014 67
Aktiebonussystemet 2014
Tagits i bruk enligt styrelsens beslut 6.2.2014
Metsäliitto Management Oy
2014–2016
Totalt
2 300 000
2 300 000
Grunddata
Maximal aktiebonus, antal
Beviljningsdag(ar)
Intjäningsperiodens börjar, datum
Intjäningsperioden slutar, datum
Aktieinnehavsskyldighet, år
Villkor för bonus
Kriterier
17.3.14
1.1.14
31.12.16
2
Anställningsavtal
Soliditet,
ROCE, EBIT-faktor
Rätt uppkommer senast, datum
1.1.19
Frisläppande av aktier, datum
1.1.19
Maximal giltighetstid, år
Betalningsätt
Återstående bindningstid, år
Personer (31.12.2014)
Realisationspris, euro
5
Aktier och kontanter
4
51
-
Beräkning av verkligt värde *
Aktiekurs vid tilldelning, euro
3,32
Aktiens verkliga värde vid tilldelning, euro
2,89
Antagen utdelning, euro
0,11
Aktiekurs vid betalning/i slutet av perioden, euro
4,47
Verkligt värde vid bokslutstillfället, euro
Ett aktierelaterat belöningssystem beviljades medlemmarna i koncernledningen 2010. Systemet genomfördes med hjälp av Metsäliitto Management Oy. Datum för systemets beviljande var 10.8.2010, och inom
ramen för systemet förvärvades 6,8 miljoner B-aktier i Metsä Board
Oyj. Aktieköpen finansierades med ledningsgruppens kapitalinsats på
totalt 3 850 000 euro och genom ett lån på 15 400 000 euro från
Metsäliitto Osuuskunta.
När villkoren för systemets upplösning uppfyllts, upplöstes systemet
under första kvartalet 2014 genom att sälja bolagets aktier till Metsäliitto Osuuskunta. Upplösningen hade ingen inverkan på koncernens
resultat.
I Metsä Group behandlades systemet som ett aktiebelöningssystem
betalbart med kontanter. En värdering gjordes varje rapporteringsdag
på basen av det verkliga värdet på Metsä Boards B-aktie.
Under år 2014 bokfördes kostnader om 0,3 miljoner euro (0,7) i
koncernresultatet hänförliga till Metsäliitto Managements aktieinnehavsprogram.
10 766 923
10 766 923
1 761 786
1 761 786
91 242
91 242
1 670 544
1 670 544
0
0
Beviljade
2 415 834
2 415 834
Återförda
246 668
246 668
Tilldelade
0
0
Transaktioner med intresse- och samriskföretag
Förverkade
0
0
Milj. euro
Inverkan på resultat och ekonomisk
ställning
Kostnad år 2014, aktiebaserade betalningar, euro
Kostnad år 2014, aktiebaserade betalningar
behandlat som eget kapital, euro
Skuld från aktiebaserade betalningar i slutet av
räkenskapsperioden, euro
Antal 1.1.2014 **
Utestående i början av perioden
Förändring under perioden
Antal 31.12.2014
32.Transaktioner med närstående
Till koncernens närstående hör moderföretaget samt dotterföretag och
gemensamma verksamheter, samrisk- och intresseföretag samt Metsäliiton Toimenhaltijan Eläkesäätiö. Till närstående räknas också styrelsen
och ledningsgruppen samt verkställande direktören och deras närstående familjemedlemmar.
Metsäliittos dotterföretag och gemensamma verksamheter samt mest
betydande intresse- och samriskföretag har presenterats i not 14.
Försäljning
2014
2013
9,9
12,8
86,6
97,2
Utestående i slutet av perioden
2 169 167
2 169 167
Inköp
Genomförbara i slutet av perioden
2 169 167
2 169 167
Långfristiga fordringar
1,0
2,0
Kundfordringar och övriga fordringar
2,2
1,7
Leverantörsskulder och övriga skulder
5,3
7,2
*
Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen vid tidpunkten för premietilldelningen var marknadspriset för Metsä Boards B-aktie med avdrag för de uppskattade
dividender som kommer att utbetalas före tilldelning. Vid beräkning av verkligt värde för
kontantdelen uppskattas värdet varje rapporteringsdag fram till slutet av intjänandeperioden. Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen bokförs till ett belopp som
baserar sig på bästa möjliga uppskattning om ersättningens storlek, till vilken rättighet
antas uppstå.
** Aktiebonussummorna i tabellen syftar på antalet aktier och kontantandelar som kan
tilldelas inom ramen för aktiebonussystemet. I bonuset ingår dessutom en kapitalandel,
med vilken man täcker skatter och skatteliknande avgifter.
68 BOKSLUT 2014 – NOT TILL BOKSLUTET 32
År 2014 var Metsäliitto Osuuskuntas försäljning av skogsvårds- och
markanvändningstjänster till intresseföretaget Finsilva Oyj 5,7 miljoner
euro (5,5) och försäljningen av energived till samriskföretaget Mäntän
Energia Oy 2,2 miljoner euro (2,2).
Metsäliitto Osuuskuntas virkesinköp år 2014 från Finnsilva var 19,6
miljoner euro (18,3), Metsä Fibres köp av underhållstjänster från intresseföretaget Oy Botnia Mill Service Ab 42,3 miljoner euro (49,6) och
Metsä Tissues inköp från Mäntän Energia 12,6 miljoner euro (12,4).
Metsäliiton Toimenhaltijain Eläkesäätiö är en separat juridisk enhet,
som beviljar vissa funktionärer förmånsbestämda tilläggspensioner och
administrerar pensionsfondens förmögenhet. Pensionsfonden äger 0,18
procent av Metsä Board och 0,2 procent av Finsilva. Dessutom har pensionsfonden placerat 0,2 miljoner euro i Metsäliitto Osuuskuntas andelar. Under åren 2013 och 2014 har koncernen inte betalat något understöd till pensionsfonden. Arbetsgivarlånen som fonden har beviljat
koncernen uppgick år 2014 till 15,4 miljoner euro (15,4).
Arvoden utbetalda till nyckelpersoner inom ledningen
Ledningens nyckelpersoner omfattar ledamöterna i förvaltningsrådet,
styrelsen samt ledningsgruppen inklusive koncernchefen.
Arvoden betalda till ledningens nyckelpersoner totalt
2014
Milj. euro
2013
Löner och arvoden
5,8
5,5
Aktiebonus
2,7
0,0
Pensionskostnader
Totalt
4,0
3,2
12,4
8,7
Löner och arvoden betalda till ledamöterna i förvaltningsrådet
samt deras pensionsåtaganden
Löner och arvoden
Euro
Järvinen Hannu, ordförande
Paajanen Juha,
vice ordförande
Frivilliga tilläggspensioner
2014
2013
2014
2013
57 300
56 400
9 827
9 757
4 644
4 476
14 471
14 233
24 900
24 000
Medlemmar totalt
116 100
98 400
Totalt
198 300
178 800
Löner och arvoden betalda till ledamöterna i styrelsen samt
deras pensionsåtaganden
Löner och arvoden
Euro
Asunta Martti, ordförande
Jordan Kari, vice ordförande
Aminoff Mikael
Frivilliga tilläggspensioner
2014
2013
2014
2013
86 640
83 640
14 859
14 470
0
0
0
0
47 400
46 500
8 129
8 045
Halonen Eino
51 600
48 000
8 849
8 304
Hiltunen Arto
64 800
48 900
11 113
8 460
Jääskeläinen Saini
46 800
46 800
8 026
8 096
Parpala Juha
47 400
47 100
8 840
8 784
Saukkonen Timo
46 800
46 800
8 728
8 728
Tukeva Antti
51 000
48 600
8 747
8 408
442 440
416 340
77 291
73 294
Totalt
utgörs av resultatkraven på koncernnivå och inom det egna ansvarsområdet.
Till ledningsgruppens ledamöter inom de företag som hör till Metsä
Group (exklusive koncernchefen) utbetalades år 2014 som löner och
naturaförmåner 2 664 027 euro (2 690 932), som resultatlöner 802 636
euro (605 367) och som aktiearvoden 1 687 296 euro (0).
Koncernchefen har en uppsägningstid på 6 månader. Om koncernchefen blir uppsagd av styrelsen har denne rätt till ett avgångsvederlag
som motsvarar den totala lönen för 24 månader. Avgångsvederlag betalas inte om koncernchefen själv avgår från sin tjänst. Uppsägningstiden
för ledningsgruppens övriga ledamöter är 6 månader. Vid uppsägning
har de övriga ledamöterna i ledningsgruppen rätt till en ersättning som
motsvarar 6–18 månaders lön.
Koncernchefen har via tilläggspensionssystemet i regel rätt att gå i
pension vid en ålder av 60 år. Nivån för koncernchefens pension är 60
procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Denna beräknas utifrån en femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Om
koncernchefens anställningsavtal upphör före pensionsåldern, är han
berättigad till ett fribrev.
Utgifterna för koncernchefens förmånsbestämda pensionsplaner år
2014 var 1,6 miljon euro (1,1) och för de avgiftsbestämda planerna 0,3
miljoner euro (0,3).
Ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp har ett separat förmånsbaserat pensionsavtal med en fastställd pensionsålder på 62 år.
Pensionen är högst 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen.
Totallönen beräknas i sin tur utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Ledamöterna har rätt till fribrev om
anställningen inom Metsä Group upphör före pensionsåldern.
Utgifterna för de förmånsbestämda pensionsplanerna för övriga
ledamöter inom ledningsgruppen år 2014 var 1,4 miljoner euro (1,1)
och för de avgiftsbestämda planerna 0,6 miljoner euro (0,6).
Till nyckelpersonerna inom ledningen har inte beviljats lån, borgensansvar eller övriga ansvarsförbindelser.
Belöningssystemet för ledningen består av en fast månadslön, en resultatlön, ledningens pensionsförmån, ledningsgruppens aktieinnehavssystem samt ledningens aktiebonussystem.
Det aktierelaterade belöningssystemet för medlemmarna i koncernledningen genomfördes via Metsäliitto Management Oy. Systemet upplöstes under första kvartalet 2014. Enligt avtal hade Metsäliitto Osuuskunta bestämmanderätten i företaget och i besluten.
Ledningens aktiebonussystem och ledningsgruppens aktieinnehavssystem presentera i not 31.
Genom styrelsebeslut kan koncernchef Kari Jordan på grundval av
koncernchefsavtalet erhålla en resultatlön som motsvarar 9 månaders
lön och som grundar sig på resultatet, kassaflödet och de personliga
målen.
År 2014 erhöll koncernchefen totalt 2 638 103 euro (1 647 444) i
lön, arvoden och andra förmåner från Metsä Groups företag. Metsäliitto Osuuskunta betalade ut 1 098 223 euro (1 081 541) i lön och
naturaförmåner, 447 908 euro (453 791) i resultatlön samt i aktiearvoden 979 460 euro (0). De övriga koncernbolagen betalade ut totalt
112 512 euro (112 112) i lön, arvoden och andra förmåner till koncernchefen.
Maximibeloppen av resultatlönen för de ledamöter i koncernens ledningsgrupp som är anställda av Metsäliitto Osuuskunta kan variera
enligt uppdragets resultateffekt och uppgå till ett belopp som motsvarar
personens lön för 7 månader. Kriterierna för resultatlönesystemet
NOT TILL BOKSLUTET 32 – BOKSLUT 2014 69
33.Miljöposter
34.Händelser efter räkenskapsperioden
I miljöutgifterna upptas enbart identifierbara tilläggskostnader, som
kan förknippas med motarbetning eller lindring av miljöskador. Miljöutgifterna aktiveras i sådana fall då de kan förknippas med kommande
miljöskyddsåtgärder och de i framtiden genererar ekonomisk nytta. I
tabellen presenteras de miljöposter som upptagits i resultaträkningen
samt de kostnader som har aktiverats till balansräkningen.
Metsä Tissue Oyj:s styrelse utnämnde diplomingenjör, EM Petri Helsky (48) till bolagets nya verkställande direktör. Han tillträder som VD
och medlem i Metsä Groups ledningsgrupp senast 1.7.2015.
Resultaträkning
2014
2013
21,7
21,8
Löner och arvoden
3,1
3,0
Lönebikostnader
1,5
1,5
12,0
12,2
Milj. euro
Material och förnödenheter
Personalkostnader
Avskrivningar
Övriga rörelsekostnader
10,3
9,0
Totalt
48,6
47,6
2014
2013
290,6
306,8
Balansräkning
Milj. euro
Immateriella och materiella tillgångar
Anskaffningsutgift 1.1.
Ökningar
Minskningar
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Bokvärde 31.12.
5,8
6,3
-6,5
-22,4
-194,0
-181,1
95,9
109,6
18,7
28,2
2014
2013
10,8
11,0
Avsättningar
Miljöavsättningar
Noter
Milj. euro
Förbindelser för skötsel av miljö
Utsläppsrätter
Koncernen hör till EU:s system för handel med utsläppsrätter. Koncernen har år 2014 vederlagsfritt erhållit 1 374 000 ton utsläppsrätter.
Dessutom har koncernen från marknaden köpt rätter till 163 000 ton
och sålt rätter till marknaden för 1 464 000 ton. Vid bokslutstidpunkten har koncernen 1 055 000 ton utsläppsrätter. De verkliga utsläppen
under räkenskapsperioden var 776 000 ton.
Koncernen har bokfört utsläppsrätterna enligt den så kallade nettometoden. Skillnaden mellan de verkliga utsläppen och de erhållna
utsläppsrätterna har resultatförts om de verkliga utsläppen har överskridit de erhållna rätterna.
Kostnaderna hänförliga till utsläppsrätter var 1,1 miljoner euro år
2014. I balansräkningen 31.12.2014 upptas inga avsättningar angående
utsläppsrätter. År 2014 sålde koncernen utsläppsrätter för 7,8 miljoner
euro.
70 BOKSLUT 2014 – NOTER TILL BOKSLUTET 33–34
Moderföretagets resultaträkning
(Finländsk redovisningspraxis)
Not
1.1–31.12.2014
1.1–31.12.2013
1
1 702,7
1 676,6
Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning
5,4
2,0
Tillverkning för eget bruk
0,2
0,3
89,5
64,4
-1 002,6
-1 043,5
Milj. euro
OMSÄTTNING
Övriga rörelseintäkter
2
Material och tjänster
3
Material, förnödenheter och varor
Inköp under räkenskapsperioden
Förändring av lager
Köpta tjänster
Personalkostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
4
Övriga rörelsekostnader
RÖRELSERESULTAT
Finansiella intäkter och kostnader
Intäkter från andelar i intresseföretag
Intäkter från övriga placeringar bland bestående aktiva
Övriga ränte- och finansiella intäkter
6
Nedskrivningar på placeringar
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader
RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER
Extraordinära poster
33,8
-441,5
-447,1
-170,3
-164,7
-26,6
-35,6
-122,6
-71,9
-1 771,3
-1 729,1
26,5
14,2
79,4
65,7
3,0
3,1
5
Intäkter från andelar i företag inom samma koncern
Kursdifferenser
-7,7
13,2
9,8
1,8
5,3
-8,0
1,2
-8,1
-11,7
-40,9
-37,9
40,5
35,5
67,0
49,8
1,7
0,0
1,7
0,0
68,7
49,8
-3,5
-1,6
0,0
0,0
65,1
48,1
7
Extraordinära intäkter
RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT
Bokslutsdispositioner
Förändring av avskrivningsdifferens
Inkomstskatt
RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT
8
MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING – BOKSLUT 2014 71
Moderföretagets balansräkning
Milj. euro
Not
31.12.2014
31.12.2013
AKTIVA
Not
31.12.2014
31.12.2013
PASSIVA
BESTÅENDE AKTIVA
Immateriella tillgångar
Milj. euro
EGET KAPITAL
13
206,2
203,4
11,5
6,6
Tilläggsandelskapital A
597,6
554,7
Goodwill
0,7
0,9
Tilläggsandelskapital B
134,4
110,5
Övriga utgifter med lång verkningstid
1,0
1,4
Förskottsbetalningar och pågående
nyanläggningar
Uppsagda andelsavgifter som överförts till
främmande kapital under väntetiden
-47,3
-39,2
8,5
15,3
21,8
24,1
9
Immateriella rättigheter
Materiella tillgångar
9
5,9
6,0
Byggnader och konstruktioner
41,2
44,9
Maskiner och inventarier
84,0
93,0
Övriga materiella tillgångar
2,7
1,9
Förskottsbetalningar och pågående
nyanläggningar
3,0
5,7
136,8
151,6
1 547,9
1 574,2
143,5
139,7
54,0
26,5
Mark- och vattenområden
Placeringar
Andelar i företag inom samma koncern
Andelar i intresseföretag
Övriga aktier och andelar
Bestående aktiva totalt
1,5
1,7
1 746,9
1 742,2
1 905,5
1 917,9
RÖRLIGA AKTIVA
Omsättningstillgångar
Reservfond I
3,9
3,9
Reservfond II
64,1
61,7
595,4
596,0
Balanserade vinstmedel
Räkenskapsperiodens överskott
65,1
48,1
1 619,5
1 539,2
17,5
14,0
4,1
3,9
ACKUMULERADE BOKSLUTS­
DISPOSITIONER
Avskrivningsdifferens
AVSÄTTNINGAR
FRÄMMANDE KAPITAL
14
15, 16
Långfristigt
Masskuldebrevslån
174,8
174,8
Lån av kreditinstitut
274,3
433,4
65,0
65,0
Pensionslån
Erhållna förskott
1,0
1,9
Skulder till företag inom samma koncern
5,8
2,8
Övriga skulder
Material och förnödenheter
Färdiga produkter och varor under tillverkning
Övriga omsättningstillgångar
Förskottsbetalningar
115,6
123,4
42,5
35,2
0,0
3,0
22,9
26,6
181,0
188,1
12
4,2
Fordringar hos koncernföretag
Lånefordringar
Kortfristiga fordringar
Övriga fonder
10, 11
Fordringar hos företag inom samma
koncern
Långfristiga fordringar
Andelskapital
11,2
0,0
0,3
4,2
11,5
Fordringar hos företag inom samma
koncern
76,4
73,1
409,8
385,3
Fordringar hos intresseföretag
1,8
0,6
Lånefordringar
0,4
0,5
Övriga fordringar
2,6
7,0
Resultatregleringar
6,2
6,3
Fordringar totalt
Kassa och banktillgodohavanden
Rörliga aktiva totalt
AKTIVA TOTALT
72 BOKSLUT 2014 – MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING
497,3
472,8
501,5
484,3
0,1
0,0
682,6
672,5
2 588,0
2 590,4
12,4
690,3
159,1
40,5
17
Lån av kreditinstitut
Pensionslån
9,5
9,5
Erhållna förskott
7,5
6,2
Leverantörsskulder
64,7
76,0
Skulder till företag inom samma koncern
16,6
54,2
Skulder till intresseföretag
Övriga skulder
12
Kundfordringar
Kortfristigt
12,4
533,3
Resultatregleringar
Främmande kapital totalt
PASSIVA TOTALT
18
1,8
2,6
46,6
38,0
108,0
116,2
413,6
343,1
946,9
1 033,4
2 588,0
2 590,4
Moderföretagets finansieringsanalys
Milj.euro
2014
2013
Kassaflöde från rörelsen
Rörelseresultat
Justeringar i rörelseresultatet 1)
26,5
14,2
3,7
35,5
Erhållna räntor
15,0
15,2
Betalda räntor
-39,8
-34,4
82,4
68,8
-9,6
-2,8
Erhållen utdelning
Övriga finansiella poster, netto
0,0
0,0
-45,5
22,9
32,6
119,3
Förvärv av aktier
-34,5
-32,5
Investeringar i anläggningstillgångar
-16,5
-49,7
Avyttring av aktier
30,9
0,4
Återföring av kapital
18,0
0,0
Betalda skatter
Förändring i rörelsekapital 2)
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Avyttring av anläggningstillgångar
8,0
5,3
Ökning/minskning i långfristiga fordringar
3,5
-130,3
9,4
-206,8
42,0
-87,5
Kassaflöde före finansiering
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Ökning i långfristiga skulder
Minskning i långfristiga skulder
4,1
202,7
-42,5
-238,1
0,5
-0,3
Kortfristiga räntebärande fordringar, ökning/minskning
-27,5
22,3
Betalda andelsräntor
-44,5
-39,7
67,8
60,4
-42,0
7,3
0,0
-80,2
Kortfristiga skulder, ökning/minskning
Ökning/minskning av eget kapital
Förändring i kassa och banktillgodohavande
Kassa och banktillgodohavande vid årets början
0,0
80,3
Förändring i kassa och banktillgodohavande
0,0
-80,2
Kassa och banktillgodohavande vid årets slut
0,1
0,0
26,6
35,6
-23,1
-0,3
1) Justeringar i rörelseresultatet
Avskrivningar och nedskrivningar
Försäljningsvinster/-förluster från anläggningstillgångar
0,2
0,1
3,7
35,5
Omsättningstillgångar (ökning-/minskning+)
6,0
-33,7
Kortfristiga icke-räntebärande fordringar (ökning-/minskning+)
4,7
18,1
-56,2
38,5
-45,5
22,9
Förändring i avsättningar
Totalt
2) Förändring i rörelsekapital
Kortfristiga icke-räntebärande skulder (ökning+/minskning-)
Totalt (ökning-/minskning+)
MODERFÖRETAGETS FINANSIERINGSANALYS – BOKSLUT 2014 73
Moderföretagets redovisningsprinciper
Bokslutet för Metsäliitto Osuuskunta är uppgjort i enlighet med finländsk bokslutspraxis.
Omsättning
Vid beräkningen av omsättningen har indirekt skatt, rabatter och
övriga korrektivposter avdragits.
Anläggningstillgångar och avskrivningar
Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till ursprunglig
anskaffningskostnad minskad med planenliga avskrivningar och nedvärderingar. De planenliga avskrivningarna är baserade på en sannolik
ekonomisk livslängd enligt följande:
för byggnader och konstruktioner
för maskiner och inventarier
för övriga tillgångar
20–40 år
3–15 år
5–10 år
Långtidsprojekt
Inkomster och utgifter som gäller långtidsprojekt bokförs som intäkter
och kostnader utifrån färdigställandegraden när slutresultatet av projektet kan bedömas på ett tillförlitligt sätt. Färdigställandegraden fastställs
för respektive projekt som andelen utgifter för det arbete som utförts
fram till tidpunkten för bedömningen av de uppskattade totalutgifterna
för projektet. Om det är sannolikt att de totalutgifter som behövs för
att färdigställa projektet överskrider de totalinkomster som fås från projektet, redovisas den uppskattade förlusten omedelbart som kostnad.
Anskaffningskostnaderna för mark- och vattenområden avskrivs inte.
Leasing
Leasingavgifterna betraktas som hyreskostnader.
Miljöutgifter
Kursdifferenser
Miljöutgifterna inkluderar de specifikt identifierbara utgifter som orsakats av miljöåtgärder i avsikt att förhindra, åtgärda eller lindra skador
på miljön.
Kursdifferenserna har bokförts bland finansposterna. Öppna och realiserade kursdifferenser som uppkommit i samband med säkring av försäljning bokförs direkt bland resultaträkningens finansposter.
Extraordinära intäkter och kostnader
Affärstransaktioner i utländsk valuta
De extraordinära intäkterna och kostnaderna består av erhållna och
givna koncernbidrag, vilka elimineras på koncernnivå. Skatteeffekten av
dessa poster framgår ur noterna.
Affärstransaktioner i utländsk valuta har bokförts till dagskurs. Samtliga fordringar och skulder i utländsk valuta vid bokslutstidpunkten har
omräknats till euro enligt Europeiska Centralbankens kurs på bokslutsdagen.
Pensioner och ansvarsunderskott
Den lagstadgade pensionstryggheten sköts av pensionsförsäkringsbolag
utanför Metsä Group. En del av tjänstemännen har utöver en lagstadgad pension rätt till tilläggspension antingen på basis av en försäkring,
ett åtagande av pensionsstiftelsen Metsäliiton Toimenhaltijain Eläkesäätiö eller ett pensionsansvar som tillkommer företaget.
Pensionspremierna har periodiserats att motsvara de prestationsrelaterade lönerna i bokslutet.
Utgifter för forskning och utveckling
Utgifterna för forskning och utveckling redovisas som kostnader för
räkenskapsperioden.
Bokslutsdispositioner
I Finland kan i beskattningen avdrag från resultatet för räkenskapsperioden göras, förutsatt att motsvarande post även återfinns i bokföringen. Dessa poster upptas under bokslutsdispositioner i resultaträkningen. Mest betydande är avskrivningsdifferensen på anläggningstillgångar, som redovisas som avskrivningsdifferens i balansen och som
förändring av avskrivningsdifferens i resultaträkningen.
Avsättningar
Framtida åtaganden som sannolikt kan medföra utgifter och förluster
har redovisats som kostnader under respektive kostnadspost. I balansräkningen redovisas dessa poster som avsättningar då exakt belopp eller
exakt tidpunkt inte kan förutses. I andra fall upptas posterna under
resultatregleringar. Till dessa poster hör bl.a. pensionsansvar samt avyttrings- och saneringskostnader.
Jämförelsetal
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningskostnad eller till
ett sannolikt lägre nettoförsäljningsvärde. Omsättningstillgångarna har
värderats enligt FIFO- eller alternativt enligt vägd medelprisprincip.
74 BOKSLUT 2014 – MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER
Uppgifterna för år 2013 har justerats för att presentationen vid bokslutstidpunkten gällande de uppsagda andelsavgifterna som överförts
till främmande kapital under väntetiden skall vara jämförbar med år
2014.
Noter till moderföretagets bokslut
Milj. euro
2014
2013
1 137,2
1 159,0
384,3
348,4
1. Omsättning per marknadsområde
Finland
EU-länder
Övriga länder
Totalt
181,2
169,3
1 702,7
1 676,6
Vinst på försålda anläggningstillgångar
Sålda tjänster
Övriga
Totalt
1,5
23,6
58,9
1,5
0,3
56,9
5,5
5,8
89,5
64,4
Vinst på försålda anläggningstillgångar år 2014 innehåller försäljningsvinst från aktier i Asunto Oy Tapiolan Jalava om 4,8 miljoner
euro och försäljningsvinst från aktier i Metsä Wood Eesti AS om
17,3 miljoner euro.
3. Rörelsekostnader
Material och tjänster
Förändring av lager
1 002,6
1 043,5
7,7
-33,8
252,6
250,5
Köpta tjänster
Distributionskostnader
188,8
196,6
1 451,8
1 456,8
Löner och arvoden
107,3
105,3
Pensionskostnader
28,2
24,6
Övriga lönebikostnader
34,8
34,8
170,3
164,7
Övriga köpta tjänster
Totalt
Personalkostnader
Totalt
Övriga rörelsekostnader
8,8
11,4
43,8
40,5
1,2
0,0
68,8
20,0
122,6
71,9
Verkställande direktören
2,5
1,5
Styrelsens medlemmar och suppleanter
0,4
0,4
Förvaltningsrådets medlemmar
0,2
0,2
Totalt
3,2
2,1
Hyror och övriga fastighetskostnader
Köpta tjänster
Överlåtelseförluster på anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
Totalt
I företagets tjänst var under perioden i
medeltal
Tjänstemän
1 113
1 165
Arbetstagare
1 480
1 533
Totalt
2 593
2 698
Revision
0,2
0,1
Skattekonsultering
0,0
0,0
Övriga arvoden till revisionsbyråer
0,0
0,0
Totalt
0,2
0,1
Immateriella rättigheter
3,2
2,7
Goodwill
0,1
0,1
Övriga aktiverade kostnader
0,4
0,4
Byggnader och konstruktioner
4,9
8,0
17,7
24,1
Huvudrevisor är KPMG Oy Ab.
4. Avskrivningar och nedskrivningar
Planenliga avskrivningar
Maskiner och inventarier
Material, förnödenheter och varor
Inköp under räkenskapsperioden
2013
Huvudrevisorns arvoden
2. Övriga rörelseintäkter
Hyresintäkter
2014
Milj. euro
Löner och arvoden till högsta ledningen
Övriga materiella tillgångar
Planenliga avskrivningar totalt
Förändring av avskrivningsdifferens
Totalavskrivningar
0,3
0,3
26,6
35,6
3,5
1,6
30,1
37,2
79,4
65,7
5. Finansiella intäkter och kostnader
Intäkter från bestående aktiva
Utdelningar
Från företag inom samma koncern
Från intresseföretag
3,0
3,1
Från övriga
0,0
0,0
82,4
68,8
Totalt
Ränteintäkter
13,2
9,8
Totalt
13,2
9,8
Intäkter från bestående aktiva
95,6
78,6
Ränteintäkter från företag inom samma koncern
1,6
4,9
Ränteintäkter från övriga
0,3
0,5
1,8
5,3
Kursdifferenser
-8,0
1,2
Nedvärdering av placeringar
-8,1
-11,7
Från företag inom samma koncern
Övriga ränte- och finansiella intäkter
Totalt
Pensionsåtaganden för ledningen
Moderföretagets VD har rätt att avgå med pension vid 60 års ålder.
Vissa personer som hör till Metsäliittos ledning har rätt till en stadgeenlig tilläggspension då de går i pension vid 62 års ålder.
NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT – BOKSLUT 2014 75
Milj. euro
2014
2013
-3,9
-4,0
Övriga räntekostnader
-34,1
-28,7
Övriga finansiella kostnader till företag inom samma
koncern
Övriga finansiella kostnader
Totalt
Finansiella intäkter och kostnader totalt
Anskaffningsvärde 1.1.
8,8
8,9
Ökningar
0,1
0,1
-1,3
0,0
Överföringar mellan posterna
0,1
-0,2
Anskaffningsvärde 31.12.
7,7
8,8
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
-7,5
-7,1
Ackumulerad avskrivning på minskningar
1,1
0,0
Avskrivningar under året
-0,4
-0,4
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
-6,7
-7,5
1,0
1,4
Minskningar
-1,2
-1,2
-1,7
-4,0
-40,9
-37,9
40,5
35,5
Nedvärdering av placeringar innehåller år 2014 nedvärderingar om
8,1 miljoner euro (11,7) av bokföringsvärdet i utländska dotterbolag, som hör till Metsäliitto Osuuskuntas Träproduktindustri.
Bokvärde 31.12.
Pågående nyanläggningar
6. Kursdifferenser i resultaträkningen
Anskaffningsvärde 1.1.
1,3
-0,4
Inköpens kursdifferenser
-0,1
0,0
Finansieringens kursdifferenser
-9,1
1,7
Överföringar mellan posterna
1,2
Anskaffningsvärde 31.12.
Försäljningens kursdifferenser
Totalt
7.
2013
Övriga aktiverade utgifter
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader
Räntekostnader till företag inom samma koncern
2014
Milj. euro
-8,0
Ökningar
Anskaffningsvärde 1.1.
Extraordinära intäkter
Erhållna koncernbidrag
1,7
0,0
Ökningar
Totalt
1,7
0,0
Minskningar
Överföringar mellan posterna
Anskaffningsvärde 31.12.
8. Inkomstskatt
Skatt för räkenskapsperioden
0,0
0,0
Skatt för tidigare räkenskapsperioder
0,0
0,0
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
0,0
Ackumulerad avskrivning på minskningar
0,0
Avskrivningar under året
Inkomstskatt från ordinär verksamhet
0,3
0,0
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Inkomstskatt från extraordinära poster
-0,3
0,0
Bokvärde 31.12.
0,0
0,0
Totalt
7,7
3,8
9,9
-10,6
-2,3
8,5
15,3
75,1
66,1
6,5
14,3
-6,3
-5,2
Immateriella tillgångar totalt
Extraordinära poster
Totalt
15,3
0,0
0,0
75,3
75,1
-51,0
-47,8
1,2
0,0
-3,7
-3,2
-53,5
-51,0
21,8
24,1
Mark- och vattenområden
Anskaffningsvärde 1.1.
6,6
5,9
Immateriella tillgångar
Ökningar
0,0
0,8
Anskaffningsvärde 1.1.
Minskningar
-0,1
0,0
9. Immateriella och materiella tillgångar
49,9
48,4
2,5
4,3
Minskningar
-5,0
-5,2
Överföringar mellan posterna
10,5
2,5
Anskaffningsvärde 31.12.
57,9
49,9
Ökningar
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Avskrivningar under året
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Bokvärde 31.12.
-43,3
-40,6
0,1
0,0
-3,2
-2,7
-46,5
-43,3
11,5
6,6
Överföringar mellan posterna
0,0
0,0
Anskaffningsvärde 31.12.
6,6
6,6
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
-0,6
-0,6
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
-0,6
-0,6
5,9
6,0
141,0
129,1
1,0
8,0
-3,1
0,0
Bokvärde 31.12.
Byggnader och konstruktioner
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
Minskningar
0,7
3,9
Anskaffningsvärde 31.12.
139,5
141,0
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
-96,1
-88,1
Överföringar mellan posterna
Goodwill
Anskaffningsvärde 1.1.
1,1
1,1
Anskaffningsvärde 31.12.
1,1
1,1
-0,2
-0,1
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
Avskrivningar under året
-0,1
-0,1
Avskrivningar under året
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
-0,3
-0,2
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
0,7
0,9
Bokvärde 31.12.
76 BOKSLUT 2014 – NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT
Bokvärde 31.12.
2,6
0,0
-4,9
-8,0
-98,4
-96,1
41,2
44,9
2014
2013
460,2
427,2
Ökningar
5,3
22,6
Anskaffningsvärde 1.1.
Minskningar
-7,2
-0,1
Ökningar
Överföringar mellan posterna
4,9
10,5
Minskningar
463,2
460,2
Milj. euro
Maskiner och inventarier
Anskaffningsvärde 1.1.
Anskaffningsvärde 31.12.
Milj. euro
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Avskrivningar under året
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Bokvärde 31.12.
-367,2
Ökningar
Minskningar
Överföringar mellan posterna
Anskaffningsvärde 31.12.
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Avskrivningar under året
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Bokvärde 31.12.
Överföringar mellan posterna
0,1
-17,7
-24,1
-379,2
-367,2
84,0
93,0
Överföringar mellan posterna
Anskaffningsvärde 31.12.
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
Minskningar
Minskningar
Överföringar mellan posterna
Anskaffningsvärde 31.12.
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Avskrivningar under året
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Bokvärde 31.12.
-24,5
0,0
1 547,9
1 574,2
26,5
26,5
8,3
0,0
-5,2
0,0
Överföringar mellan posterna
24,4
0,0
Anskaffningsvärde 31.12.
54,0
26,5
2,0
18,3
0,2
Övriga aktier och andelar
-0,1
0,0
Anskaffningsvärde 1.1.
1,7
0,3
0,0
Ökningar
1,4
0,0
19,6
18,5
-1,7
-0,3
Överföringar mellan posterna
0,1
0,0
-16,6
-16,2
Anskaffningsvärde 31.12.
1,5
1,7
0,1
0,0
1 602,5
1 581,9
-0,3
-0,3
-16,9
-16,6
2,7
1,9
Minskningar
Placeringar, aktier totalt
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
Anskaffningsvärde 31.12.
5,7
34,5
32,5
-33,5
-11,9
1 603,5
1 602,5
16,0
3,1
4,1
-5,9
-14,4
3,0
5,7
Placeringar, fordringar
Fordringar hos företag inom samma koncern
Anskaffningsvärde 1.1.
Anskaffningsvärde 1.1.
-11,7
0,8
Materiella tillgångar totalt
Ökningar
32,5
-26,7
18,5
Pågående nyanläggningar
Ökningar
1 553,4
24,8
Andelar i intresseföretag
Minskningar
Anskaffningsvärde 1.1.
1 574,2
Andelar i företag inom samma koncern
-343,2
5,6
Övriga materiella tillgångar
Anskaffningsvärde 1.1.
2013
10. Placeringar, aktier
Anskaffningsvärde 31.12.
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
2014
Ökningar
632,1
596,6
10,2
35,7
-10,4
-0,1
0,0
0,0
631,9
632,1
-480,5
-448,1
8,3
0,1
-22,9
-32,4
-495,0
-480,5
136,9
151,6
De aktiverade räntekostnadernas oavskrivna andel i balansposten
”Byggnader och konstruktioner” uppgick år 2014 till 0,3 miljoner
euro (0,3) och i balansposten ”Maskiner och inventarier” till 0,6 miljoner euro (0,6). År 2013 aktiverades räntekostnader om 0,9 miljoner euro.
139,7
1,9
3,7
139,7
0,0
-1,9
143,5
139,7
Anskaffningsvärde 1.1.
0,0
0,0
Ökningar
0,0
0,0
Anskaffningsvärde 31.12.
0,0
0,0
Minskningar
Anskaffningsvärde 31.12.
Övriga fordringar
Placeringar, fordringar totalt
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
139,7
1,9
3,7
139,7
0,0
-1,9
143,5
139,7
Övriga lånefordringar
143,5
139,7
Placeringar, fordringar totalt 31.12.
143,5
139,7
530,0
Minskningar
Anskaffningsvärde 31.12.
Placeringar, fordringar
11. Marknadsvärde av placeringar i bestående
aktiva
Börsnoterade aktier
Bokvärde
528,2
Marknadsvärde
596,9
419,3
Differens
-68,7
110,7
Marknadsvärdet 31.12.2014 av de börsnoterade aktierna i Metsä
Board Oyj överskrider bokvärdet med 68,7 miljoner euro.
NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT – BOKSLUT 2014 77
Milj. euro
2014
2013
Milj. euro
12. Fordringar
Lånefordringar
Totalt
554,7
515,8
29,9
28,1
27,6
24,3
4,2
11,5
Överfört från räntor
4,2
11,5
Återbetalda tilläggsandelar
-14,6
-13,5
Totalt
597,6
554,7
Inga lån har beviljats åt verkställande direktören, medlemmar i förvaltningsrådet, medlemmar i styrelsen eller deras suppleanter eller
därmed jämförbara organ. Borgenansvar eller övriga förbindelser har
heller inte givits.
Uppsagda andelsavgifter som överförts till främmande
kapital under väntetiden
-22,8
-20,2
A-tilläggsandelskapital 31.12.
574,8
534,5
B-tilläggsandelskapital 1.1.
110,5
75,9
Kortfristiga fordringar
Överfört från C-tilläggsandelskapitalet
Fordringar hos företag inom samma koncern
Betalda tilläggsandelar
Kundfordringar
49,4
54,2
Lånefordringar
344,5
316,9
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Totalt
2013
Betalda tilläggsandelar
A-tilläggsandelskapital 1.1.
Långfristiga fordringar
2014
0,0
0,7
16,0
13,5
409,8
385,3
1,8
0,6
Återbetalda tilläggsandelar
Totalt
Uppsagda andelsavgifter som överförts till främmande
kapital under väntetiden
B-tilläggsandelskapital 31.12.
0,0
14,4
27,6
24,8
-3,8
-4,6
134,4
110,5
-23,9
-18,7
110,5
91,9
Fordringar hos intresseföretag
Lånefordringar
Totalt
1,8
0,6
76,4
73,1
Lånefordringar
0,4
0,5
Övriga fordringar
2,6
7,0
Resultatregleringar
Totalt
6,2
6,3
85,6
86,8
14,4
0,0
-14,4
C-tilläggsandelskapital 31.12.
0,0
0,0
Reservfond I 1.1.
3,9
3,9
Reservfond I 31.12.
3,9
3,9
61,7
56,0
Överfört till B-tilläggsandelskapital
Övriga fordringar
Kundfordringar
0,0
C-tilläggsandelskapital 1.1.
Reservfond II 1.1.
2,4
5,7
64,1
61,7
644,1
642,7
-44,5
-39,7
Överfört till reservfond II
-2,4
-5,7
Kapitalbonus
-1,8
-1,4
Räkenskapsperiodens överskott
65,1
48,1
Överskott 31.12.
660,6
644,1
Eget kapital totalt
1 619,5
1 539,1
Överfört från föregående års överskott
Fordringar totalt
501,5
Reservfond II 31.12.
484,3
De långfristiga lånefordringarna innehåller år 2014 en räntebärande
fordran om 16,8 miljoner euro från Metsäliitto Management Oy
(16,5). Företagets förmåga att svara för förpliktelsen är beroende av
kursutvecklingen för Metsä Board Oyj:s B-aktie. Marknadsvärdet
för B-aktierna överskrider bokvärdet 31.12.2014.
Överskott 1.1.
Betalda andelsräntor
Kortfristiga resultatregleringar
Räntor
0,0
0,0
Försäkringar
1,0
0,7
Periodiseringar av löner och lönebikostnader
1,7
0,9
Erhållna bidrag
1,1
1,3
Tecknat andelskapital
261,9
259,6
Gradvisa intäktsföringar
0,6
0,9
Betalda andelsavgifter
-206,2
-203,4
Övriga resultatregleringar
1,8
2,5
Utestående andelsavgifter
55,7
56,2
Totalt
6,2
6,3
*)
Utestående andelsavgifter
Kapital användbart för återföring av andelar
13. Eget kapital
Andelskapital **)
206,2
203,4
203,4
200,7
A-tilläggsandelskapital **)
597,6
554,7
Betalda andelsavgifter
4,9
4,2
B-tilläggsandelskapital **)
134,4
110,5
Överfört från räntor
2,0
1,8
Överskott
660,6
644,1
Andelskapital 1.1.
Återbetalda andelar
*)
Totalt
Uppsagda andelsavgifter som överförts till främmande
kapital under väntetiden
Andelskapital 31.12.
78 BOKSLUT 2014 – NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT
-4,1
-3,3
206,2
203,4
-0,7
-0,4
205,6
203,0
Överfört till reservfond II
Avskrivningsdifferens efter skatteskuld
Totalt
**) Uppsagda andelsavgifter som överförts till främmande
kapital under väntetiden
-3,3
-2,4
14,0
11,2
1 609,5
1 521,5
47,3
39,2
Milj. euro
2014
2013
14. Avsättningar
2014
Milj. euro
15. Främmande kapital
Arbetslöshetspension
Långfristigt
1.1.
2,6
2,2
Räntefritt
Ökning
0,9
0,6
Räntebärande
-0,3
-0,2
3,2
2,6
Minskning
31.12.
2013
13,4
17,2
519,9
673,1
533,3
690,3
Räntefritt
244,5
293,1
Räntebärande
169,1
50,0
413,6
343,1
12,4
12,4
Totalt
Kortfristigt
Pensionsstiftelsens underskott
1.1.
1,0
0,9
Ökning
0,0
0,1
Totalt
-0,2
0,0
0,7
1,0
De långfristiga räntefria skulderna innehåller uppsagda
andelsavgifter som överförst till främmande kapital under
väntetiden:
Minskning
31.12.
B-tilläggsandelskapital
Övriga avsättningar
1.1.
0,3
0,7
Ökning
0,0
0,1
-0,2
-0,5
0,1
0,3
Minskning
31.12.
1.1.
3,9
3,8
Ökning
0,9
0,8
-0,7
-0,7
4,1
3,9
31.12.
Andelskapital
A-tilläggsandelskapital
B-tilläggsandelskapital
Avsättningar totalt
Minskning
De kortfristiga räntefria skulderna innehåller uppsagda
andelsavgifter som överförst till främmande kapital under
väntetiden:
Totalt
0,7
0,4
22,8
20,2
11,5
6,2
34,9
26,8
16. Långfristiga lån och avbetalningsplan
Milj. euro
2015
Skulder till företag
inom samma koncern
Massskuldebrevslån
Lån av
kreditinstitut
Pensionslån
Övriga lån
Totalt
0,5
0,0
159,1
9,5
0,0
169,1
2016
3,4
0,0
34,1
65,0
0,0
102,5
2017
0,4
174,8
29,3
0,0
0,0
204,5
2018
0,4
0,0
10,9
0,0
0,0
11,3
2019
0,4
0,0
200,0
0,0
0,0
200,4
2020–
1,2
0,0
0,0
0,0
0,0
1,2
Totalt vid årets slut
6,4
174,8
433,4
74,5
0,0
689,0
NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT – BOKSLUT 2014 79
Milj. euro
2014
2013
159,1
40,5
9,5
9,5
17. Kortfristigt främmande kapital
Lån av kreditinstitut
Pensionslån
Erhållna förskott
Leverantörsskulder
7,5
6,2
64,7
76,0
Skulder till företag inom samma koncern
Lån
0,5
0,0
Erhållna förskott
6,9
48,9
Leverantörsskulder
7,0
3,7
Övriga skulder
0,0
0,0
Resultatregleringar
2,2
1,6
1,8
2,6
Uppsagda andelsavgifter som överförts till främmande
kapital under väntetiden
34,9
26,8
Övriga skortfristiga skulder
11,6
11,2
Resultatregleringar
108,0
116,2
Kortfristigt främmande kapital totalt
413,6
343,1
Skulder till intresseföretag
Leverantörsskulder
Övriga skulder
18. Resultatregleringar
Kortfristiga
Räntor
3,3
3,9
Pensionsförsäkringar
5,6
2,5
2,4
2,8
Periodiserade personalkostnader
32,6
28,5
Periodiserade inköp
55,4
71,0
Övriga pensionsersättningar
Övriga resultatregleringar
Totalt
80 BOKSLUT 2014 – NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT
8,7
7,5
108,0
116,2
19. Rättsliga tvistefrågor och ansvarsförbindelser
Rättsliga tvistefrågor
I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors
tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto
Osuuskunta och två andra skogsindustribolag som en följd av otillåtet
prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda
företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands
kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto Osuuskunta och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto Osuuskunta
känner till, är totalt cirka 202 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 65
miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda
talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt
rättegångskostnader. Utöver ovannämnda talan har i januari 2015 nya
skadeståndstalan väckts av privatpersoner och sammanslutningar, vars
belopp Metsäliitto inte ännu känner till. Metsäliitto Osuuskunta anser
att skadeståndsanspråken är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål.
Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board har i maj krävt att Helsingfors tingsrätt upphäver skiljedomstolens dom av den 11 februari
2014, enligt vilken Metsäliitto Osuuskunta skulle betala 47,3 miljoner
euro och Metsä Board 19,6 miljoner euro i skadestånd till UPM-Kymmene.
Under de senaste 12 månaderna har det inte förekommit några
andra sådana förvaltningsförfaranden, rättegångar eller skiljeförfaranden, som kan ha eller har haft väsentlig inverkan på Metsäliittos ekonomiska ställning. Metsäliitto har heller ingen kännedom om att sådana
förfaranden eller rättegångar skulle ha anhängiggjorts.
2014
Milj. euro
2013
Ansvarsförbindelser
2013
0,4
0,7
Löner och arvoden
0,5
0,5
Lönebikostnader
0,2
0,3
Avskrivningar
0,2
0,2
Övriga rörelsekostnader
0,6
0,3
Totalt
1,9
2,0
4,4
4,7
20. Miljöposter
Inteckningar för egna lån
Resultaträkning
Ställda panter för lån
Material och förnödenheter
243,6
Lån från kreditinstitut
260,0
Pensionslån
65,0
65,0
Ställda panter
292,8
292,8
Egna förpliktelser och för företag inom samma koncern
571,8
Borgensansvar och åtaganden
547,8
För övriga
1,8
2,2
0,0
13,2
7,1
7,8
15,7
19,6
Panter
292,8
292,8
Borgensansvar och åtaganden
573,6
550,0
Borgensansvar
Personalkostnader
Balansräkning
Övriga egna förpliktelser
För egna åtaganden
Materiella tillgångar
Anskaffninsvärde 1.1.
Leasingansvar
För nästa år
För därpå följande år
Ökningar
0,0
0,2
Minskningar
0,0
-0,5
-3,5
-3,3
0,8
1,0
Ackumulerade avskrivningar
Totalt
Övriga ansvarsförpliktelser
Leasingansvar
Totalt
0,0
13,2
22,9
27,4
889,3
883,4
Ansvar på grund av derivatkontrakt
Bruttobelopp
2014
Öppna
kontrakt,
verkligt
värde
Bruttobelopp
2013
Öppna
kontrakt,
verkligt
värde
119,0
-3,8
427,0
-6,8
Terminkontrakt
127,6
-1,4
121,2
-0,7
Optionkontrakt
45,1
-0,2
2,9
0,0
Milj. euro
2014
Milj. euro
Bokvärde 31.12.
Avsättningar
Miljöavsättningar
0,0
0,1
Givna förpliktelser för underhåll av miljöposter
5,9
4,6
I miljöutgifterna upptas enbart identifierbara tilläggskostnader, som
kan förknippas med motarbetning eller lindring av miljöskador. Miljöutgifterna aktiveras i sådana fall då de kan förknippas med kommande
miljöskyddsåtgärder och de i framtiden genererar ekonomisk nytta.
Räntederivat
Ränteswapkontrakt
Valutaderivat
Råvaruderivat
Övriga råvaruderivat
Derivatkontrakt totalt
9,8
-3,2
0,0
0,0
301,5
-8,6
551,1
-7,5
NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT – BOKSLUT 2014 81
MODERFÖRETAGETS aktieinnehav 31.12.2014
Dotterföretag
Burt Boulton and Haywood Ltd
Land
Ägarandel, %
Koncernens
ägande, %
Antal aktier
Bokvärde
1 000 euro
Storbritannien
100,00
Finnforest Polska Sp. z.o.o.
Polen
100,00
Finnforest UK Holdings Ltd
Storbritannien
100,00
43 200 000
53 458
Kirkniemen Kartano Oy
Finland
100,00
57 100
6 035
Kumpuniemen Voima Oy
Finland
53,97
34
462
Metsa Forest Latvia SIA
Latvien
100,00
670
3 259
Italien
100,00
Finland
40,46
42,53
60,79
Metsa Wood Italia S.r.l.
Metsä Board Oyj *
874
0
1
0
132 777 665
528 167
Metsä Fibre Oy
Finland
50,20
38 211
721 058
Metsä Forest Eesti AS
Estland
100,00
150 000
1 146
Metsä Forest Sverige AB
Sverige
100,00
5 000
703
Polen
100,00
100
2 000
Metsä Group Treasury Oy
Finland
100,00
50 000
10 236
Metsäliitto Management Oy
Finland
100,00
3 850
3 869
Metsä Tissue Oyj
Finland
91,00
8 297 915
195 711
Metsä Wood CZ s.r.o.
Tjeckien
100,00
0
Metsä Wood Deutschland GmbH
Tyskland
100,00
11 948
Metsä Wood France S.A.S.
Frankrike
100,00
Holland
100,00
Metsä Group Services Sp. z.o.o.
Metsä Wood Holland B.V.
405 000
0
143
Metsä Wood Hungary Kft.
Ungern
100,00
Metsä Wood Ibérica S.L.U.
Spanien
100,00
500
146
Metsä Wood Schweiz AG
Schweiz
100,00
200
750
316
Metsä Wood USA Inc.
1 056
USA
100,00
500 000
Finland
100,00
3 000
OOO Metsa Forest Podporozhye
Ryssland
100,00
OOO Metsa Forest St. Petersburg
Ryssland
100,00
100
981
Finland
35,00
8 750
929
Mittaportti Oy
Punkavoima Oy
Dotterföretagsaktier totalt
*) Moderföretagets andel av rösterna 61,47 %, koncernens sammanlagda andel 62,15 %
82 BOKSLUT 2014 – MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2014
50
4 579
1 547 875
Intresseföretag
Land
Ägarandel, %
Koncernens
ägande, %
Antal aktier
Bokvärde
1 000 euro
Asunto Oy Tapiolan Jalava
Finland
8,50
312
Asunto Oy Tapiolan Pyökki
Finland
48,98
2 284
1 295
Asunto Oy Tapiolan Saarni
Finland
48,98
Asunto Oy Tapiolan Tammi
Finland
48,98
Finsilva Oyj
Finland
49,90
1 295
48 128 550
14 439
Hartolan Kuningaslämpö Oy
Finland
50,00
300
76
Kiinteistö Oy Metsätapiola
Finland
48,98
30 432
15 018
Kiinteistö Oy Metsätapiolan Pysäköinti
Finland
48,96
212
2 862
Kiinteistö Oy Tapiolan Jalopuupysäköinti
Finland
40,06
Lohjan Biolämpö Oy
Finland
46,00
782 000
782
Metsäteho Oy
Finland
24,00
40
67
Perkaus Oy
Finland
33,33
2 500
6
Punkaharjun Lämpö Oy
Finland
20,00
6
10
23 850
Suomen Metsäsijoitus Oy
ZAO HC Vologodskiye Lesopromyshlenniki
Äänevoima Oy
Finland
25,00
Ryssland
44,19
Finland
20,00
5 428
2 011
6 164
20,00
2 000 000
2 000
Intresseföretagsaktier totalt
Övriga aktier och andelar
54 049
Koncernens
ägande, %
Antal aktier
Bokvärde
1 000 euro
Land
Ägarandel, %
Finnish Wood Research Oy
Finland
25,00
60
60
Finnish Bioeconomy Cluster FIBIC Oy
Finland
5,00
150
150
Misawa Homes of Finland
Finland
400
Bostads- och fastighetsbolag
67
1 030
Golf-aktier
167
Telefonaktier och -andelar
31
Övriga aktier och andelar
22
Övriga aktier och andelar totalt
1 528
MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2014 – BOKSLUT 2014 83
Förvaltningsrådets utlåtande
Förvaltningsrådet har tagit del av Metsäliitto Osuuskuntas bokslut för år 2014 och koncernbokslutet för Metsä Group uppgjort i enlighet med
internationella redovisningsstandarder (IFRS), samt godkänner att de föreläggs revisorerna och fullmäktiges ordinarie stämma. Förvaltningsrådet
instämmer i styrelsens förslag till disposition av överskottet.
Av förvaltningsrådets medlemmar är följande i tur att avgå: Mats Brandt, Arto Hongisto, Hannu Järvinen, Esko Kinnunen, Timo Nikula, Mauri
Ruuth, Ahti Siponen och Matti Äijö.
Enligt åldersparagrafen står Hannu Lassilas, Martti Palojärvis och Erkki Vainionpääs mandat till fullmäktiges disposition.
Esbo den 24 mars 2015
För förvaltningsrådet
Hannu Järvinen
Förvaltningsrådets ordförande
84 BOKSLUT 2014 – FÖRVALTNINGSRÅDETS UTLÅTANDE
Miika Arola
Förvaltningsrådets sekreterare
Översättning
Revisionsberättelse
Till medlemmarna i Metsäliitto
Osuuskunta
Vi har reviderat Metsäliitto Osuuskunta
benämnda andelslagets bokföring, bokslut,
verksamhetsberättelse och förvaltning för
räkenskapsperioden 1.1–31.12.2014. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaflöden
och noter till bokslutet samt moderandelslagets balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet.
Styrelsens och verkställande
direktörens ansvar
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att koncernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med internationella
redovisningsstandarder (IFRS) sådana de
antagits av EU och för att bokslutet och verksamhetsberättelsen ger riktiga och tillräckliga
uppgifter i enlighet med i Finland gällande
bestämmelser om upprättande av bokslut och
verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att
tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett
betryggande sätt.
Revisorns skyldigheter
Vår skyldighet är att uttala oss om bokslutet,
koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen
på grundval av vår revision. Revisionslagen
förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer.
Vi har utfört revisionen i enlighet med god
revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen
för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet eller verksamhetsberättelsen innehåller
väsentliga felaktigheter och om huruvida medlemmarna i moderandelslagets förvaltningsråd
eller styrelse eller verkställande direktören har
gjort sig skyldiga till en handling eller försummelse som kan medföra skadeståndsskyldighet
gentemot bolaget, eller brutit mot lagen om
andelslag eller andelslagets stadgar.
En revision innefattar att genom olika
åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp
och annan information som ingår i bokslutet
och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns
omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av
oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för
upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett
uttalande om effektiviteten i andelslagets
interna kontroll. En revision innefattar också
en utvärdering av ändamålsenligheten i de
redovisningsprinciper som har använts och av
rimligheten i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning
av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen
Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som
grund för vårt uttalande.
Uttalande om koncernbokslutet
Enligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens
ekonomiska ställning samt om resultatet av
dess verksamhet och kassaflöden i enlighet
med internationella redovisningsstandarder
(IFRS) sådana de antagits av EU.
Uttalande om bokslutet och
verksamhetsberättelsen
Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av koncernens och moderandelslagets verksamhet samt om deras ekonomiska ställning i enlighet med i Finland
gällande bestämmelser om upprättande av
bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet
är konfliktfria.
Övriga uttalanden
Vi förordar fastställande av bokslutet och
koncernbokslutet. Styrelsens förslag till disposition av det överskott som balansräkningen
utvisar beaktar bestämmelserna i lagen om
andelslag. Vi förordar beviljandet av ansvarsfrihet för medlemmarna i moderandelslagets
förvaltningsråd och styrelseledamöterna samt
verkställande direktören för den av oss granskade räkenskapsperioden.
Esbo, den 24 mars 2015
KPMG Oy Ab
Raija-Leena Hankonen
CGR
REVISIONSBERÄTTELSE – BOKSLUT 2014 85
Kvartalsjämförelser
Milj. euro
Resultaträkning
Hela året
Per kvartal
2014
2013
Q4/2014
Q3/2014
Q2/2014
Q1/2014
Q4/2013
Q3/2013
1 575,0
896,9
Massaindustri
1 295,7
Kartong- och pappersindustri
Mjuk- och matlagningspapper
Q2/2013
Q1/2013
1 561,0
397,5
363,2
379,5
434,9
393,4
899,7
215,9
207,3
251,8
221,9
214,6
352,5
392,2
422,8
207,9
260,8
1 314,0
337,1
303,8
325,8
329,0
216,4
339,8
341,7
309,3
323,2
2 008,4
2 019,3
499,4
513,8
494,0
1 012,8
1 004,0
257,6
252,4
250,2
501,2
479,2
502,3
502,8
535,0
252,6
259,9
248,3
244,4
9,6
3,9
2,4
2,3
2,7
251,5
2,3
1,2
1,6
0,6
Elimineringar
-1 828,1
-1 863,1
-462,4
-439,3
0,5
-438,9
-487,5
-468,7
-440,4
-468,2
-485,8
Omsättning
4 970,3
4 938,7
1 247,5
1 203,6
1 264,9
1 254,3
1 219,3
1 213,9
1 241,9
1 263,6
Virkesanskaffning och skogstjänster
26,7
27,8
8,1
Träproduktindustri
34,1
-1,8
5,8
4,5
5,5
8,6
7,1
5,5
7,7
7,4
6,3
14,4
7,7
2,2
-13,0
4,5
4,4
Massaindustri
227,9
196,6
Kartong- och pappersindustri
116,5
113,6
64,5
51,8
56,7
54,9
51,0
50,8
47,5
47,3
6,7
34,1
32,2
43,5
30,6
19,3
28,9
34,8
13,8
Omsättning per segment
Virkesanskaffning och skogstjänster
Träproduktindustri
Övrig verksamhet
Rörelseresultat per segment
Mjuk- och matlagningspapper
Övrig verksamhet
Elimineringar
Rörelseresultat
-"-, exklusive engångsposter
-"-, i % av omsättningen
Resultatandelar i intresse- och samriskföretag
Kursdifferenser
Övriga finansiella intäkter och kostnader
Resultat före skatt
Inkomstskatt
Periodens resultat
Rörelsereslutat
exkl. engångsposter
61,8
55,3
21,1
19,2
9,7
11,8
15,1
12,6
13,8
-40,7
-7,0
-4,7
3,4
3,7
-43,2
-4,6
1,1
-2,5
-0,9
-9,5
-49,6
-17,4
-16,4
38,0
-13,7
-13,1
-13,3
-10,7
-12,5
416,9
335,0
84,1
102,9
160,2
69,7
88,3
63,0
89,2
94,5
418,1
342,9
117,3
104,3
91,5
105,1
87,3
72,6
93,7
89,3
8,4
6,9
9,4
8,7
7,2
8,4
7,2
6,0
7,5
7,1
6,6
16,4
9,6
1,9
-0,9
7,9
7,4
0,1
0,1
2,9
2,7
-4,6
3,9
0,0
0,9
-2,1
-2,6
-2,0
-0,2
0,2
-106,1
-116,2
-22,4
-22,6
-23,3
-37,8
-24,3
-30,1
-23,0
-38,9
329,9
223,8
67,5
79,4
145,7
37,2
61,5
31,0
68,9
62,4
-69,7
-35,1
-11,1
-17,4
-35,8
-5,4
10,2
-10,6
-18,8
-16,0
260,3
188,7
56,4
62,0
109,9
31,8
71,7
20,4
50,1
46,4
Q1/2013
2014
2013
Q4/2014
Q3/2014
Q2/2014
Q1/2014
Q4/2013
Q3/2013
Q2/2013
Virkesanskaffning och skogstjänster
28,2
27,8
8,1
4,5
7,0
8,6
7,1
5,5
7,7
7,4
Träproduktindustri
37,2
15,4
8,0
6,2
14,4
8,6
2,0
-2,9
11,9
4,4
Massaindustri
207,5
196,6
64,5
51,8
36,3
54,9
51,0
50,8
47,5
47,3
Kartong- och pappersindustri
136,5
104,4
36,9
35,2
28,3
36,1
29,3
18,9
26,0
30,2
62,2
54,7
21,1
19,6
9,7
11,8
15,1
12,6
13,8
13,2
-53,5
-56,1
-21,2
-13,0
-4,2
-15,0
-17,3
-12,3
-13,2
-13,4
Totalt
418,1
342,9
117,3
104,3
91,5
105,1
87,3
72,6
93,7
89,3
Nyckeltal
2014
2013
Q4/2014
Q3/2014
Q2/2014
Q1/2014
Q4/2013
Q3/2013
Q2/2013
Q1/2013
37,9
37,9
37,9
38,5
37,9
37,2
37,9
35,9
34,8
34,9
46
77
46
62
70
83
77
85
90
90
938
1 510
938
1 258
1 389
1 614
1 510
1 604
1 669
1 695
10,2
Mjuk- och matlagningspapper
Övrig verksamhet och elimineringar
Soliditet, %
Nettoskuldsättningsgrad, %
Räntebärande nettoskuld, milj. euro
Avkastning på sysselsatt kapital, %
- " -, exklusive engångsposter
Avkastning på eget kapital, %
- " -, exklusive engångsposter
86 BOKSLUT 2014 – KVARTALSJÄMFÖRELSER
11,1
8,9
8,7
10,6
17,2
8,0
9,4
6,4
9,3
11,4
9,1
12,0
10,7
10,3
12,3
9,3
7,4
9,7
9,7
13,0
9,9
11,1
12,4
22,4
6,5
14,9
4,4
10,7
9,9
13,4
10,3
17,6
12,6
8,4
15,4
14,7
6,4
11,6
8,8
Fem år i siffror
Milj. euro
2014
2013
2012
2011
2010
Omsättning
4 970
4 938
5 001
5 346
5 377
Rörelseresultat
417
335
241
29
497
- "-, exkl. poster av engångskaraktär
418
343
256
314
547
345
Resultat före skatt
330
224
133
-98
Räkenskapsperiodens resultat
260
189
101
-157
214
3 024
3 251
3 380
3 413
3 534
Långfristiga tillgångar
Omsättningstillgångar
Övriga kortfristiga tillgångar
774
776
726
781
798
1 649
1 164
1 260
1 107
1 340
Summa tillgångar
5 447
5 191
5 366
5 300
5 672
Eget kapital
1 590
1 483
1 367
1 126
1 154
467
476
491
359
524
1 843
2 070
1 717
2 429
2 534
Kortfristiga skulder
1 547
1 162
1 791
1 386
1 460
Summa eget kapital och skulder
5 447
5 191
5 366
5 300
5 672
Avkastning på sysselsatt kapital, %
11,1
8,9
6,7
1,1
11,8
- "-, exkl. poster av engångskaraktär
11,4
9,1
7,1
8,5
13,4
Avkastning på eget kapital, %
13,0
9,9
6,1
-9,9
13,9
- "-, exkl. poster av engångskaraktär
13,4
10,3
6,9
8,6
18,2
Soliditet, %
29,7
Innehav utan bestämmande inflytande
Långfristiga skulder
37,9
37,9
34,7
28,1
Nettoskuldsättningsgrad, %
46
77
87
132
116
Skuldsättningsgrad, %
93
101
115
154
143
2 398
1 904
1 981
2 139
2 293
Räntebärande finansieringstillgångar
966
471
530
339
459
Räntebärande nettoskuld
938
1 510
1 609
1 953
1 939
Investeringar i anläggningstillgångar
143
214
204
227
138
2,9
4,3
4,1
4,2
2,6
Medelantal anställda
10 775
11 216
11 986
13 046
13 168
Anställda i slutet av året
10 410
10 736
11 447
12 525
12 820
5 131
5 227
5 414
5 660
5 734
Räntebärande främmande kapital
Investeringar, %/oms.
- av vilka i Finland
Formler för beräkning av nyckeltal
Resultat före skatt -/+ kursdifferenser + övriga finansiella kostnader
Avkastning på sysselsatt kapital (%) ROCE
=
Avkastning på eget kapital (%)
=
Soliditet (%)
=
Nettoskuldsättningsgrad (%)
=
Skuldsättningsgrad (%)
=
Räntebärande nettoskuld
= Räntebärande skulder – kassa och banktillgodohavanden – räntebärande fordringar
Balansomslutning – räntefria skulder (årsmedeltal)
Resultat före skatt – inkomstskatt
Eget kapital totalt (årsmedeltal)
Eget kapital totalt
Balansomslutning – erhållna förskott
Räntebärande nettoskuld
Eget kapital totalt
Räntebärande skulder
Eget kapital totalt
FEM ÅR I SIFFROR – BOKSLUT 2014 87
Utredning om företagsstyrningssystemet
Denna utredning om Metsä Groups företagsstyrningssystem har upprättats med stöd av 7
kap. 7 § i värdepappersmarknadslagen som en
särskild rapport och den är publicerad samtidigt med Metsä Groups bokslut och styrelsens
verksamhetsberättelse.
Metsäliitto Osuuskunta är ett finländskt
andelslag och moderföretag till Metsä Group.
I denna utredning hänvisas till Metsäliitto
Osuuskunta på de ställen där ärendet enbart
behandlas ur moderbolagets perspektiv. Vid
beslutsfattandet och administrationen inom
de bolag som ingår i Metsäliitto Osuuskunta
tillämpas lagen om andelslag, aktiebolagslagen, värdepappersmarknadslagen, andelslagets
stadgar, arbetsordningar som godkänts av förvaltningsorganen samt de principer och
instruktioner som har godkänts av Metsäliitto
Osuuskuntas styrelse och ledningsgrupp.
Metsäliitto Osuuskuntas alla stadgar finns på
Metsä Groups webbplats (www.metsaforest.se)
under ”Metsä Groups principer för företagsstyrning”.
Denna utredning om Metsä Groups företagsstyrningssystem följer strukturellt och
innehållsmässigt den rekommendation om
börsbolagens företagsstyrningssystem som
Värdepappersmarknadsföreningen rf. gav ut
den 15 juni 2010 (se www.cgfinland.fi). Metsä
Groups moderföretag Metsäliitto Osuuskunta
tar dock hänsyn till den kooperativa företagsformens särdrag och noterar avvikelserna från
rekommendationen samt motiveringarna till
dessa. I enlighet med det ställningstagande
som Centralhandelskammaren publicerade i
januari 2006 borde de sammanslutningar som
har en bred ägarbas eller som på grund av sin
omfattande verksamhet är regionalt eller
nationellt viktiga följa rekommendationen för
börsbolagen till den del som det med hänsyn
till deras särdrag är möjligt i enlighet med
comply or explain-principen, dvs. på ett
sådant sätt att avvikelser och skälet till avvikelserna måste anges.
Metsä Group upprättar boksluten och delårsrapporterna i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna, International
Financial Reporting Standards (IFRS). Bokslutsdokumenten publiceras på finska, svenska
och engelska.
Metsä Groups huvudkontor finns i Esbo i
Finland. Moderföretaget Metsäliitto Osuuskuntas hemort är Helsingfors.
DE CENTRALA FÖRVALTNINGSORGANEN
Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsorgan är
fullmäktige, förvaltningsrådet, styrelsen och
verkställande direktören. Vid beslutsfattandet
assisteras förvaltningsorganen av olika organ
som nämns senare i denna beskrivning. Dessa
organ bereder även förvaltningsorganens
beslut. Verkställande direktören för Metsäliitto Osuuskunta arbetar för närvarande som
Metsä Groups koncernchef. Senare i denna
utredning hänvisas till verkställande direktören med ordet koncernchef.
FULLMÄKTIGE
Fullmäktige utövar ledamöternas högsta
beslutanderätt inom Metsäliitto Osuuskunta i
de frågor som enligt lagen och stadgarna
ålagts fullmäktige. Fullmäktige ersätter andelsstämman i Metsäliitto Osuuskunta. Vid fullmäktigemötet behandlas frågor i enlighet med
lagen om andelslag och Metsäliitto Osuuskuntas stadgar samt övriga frågor som nämns i
kallelsen till mötet. Fullmäktiges viktigaste
uppgifter är:
• att besluta om fastställande av bokslutet,
• att besluta om vinstutdelning till medlemmarna,
• att besluta om beviljande av ansvarsfrihet
för förvaltningsrådet, styrelsen och verkställande direktören/koncernchefen,
• att välja ledamöterna till förvaltningsrådet
och revisorerna samt att besluta om arvoden för dem.
Fullvärdig medlem i Metsäliitto Osuuskunta
eller hans/hennes maka/make kan väljas till
fullmäktige. Ledamöterna till fullmäktige väljs
vart fjärde år genom poströstning, en dataförbindelse eller med hjälp av ett annat tekniskt
hjälpmedel. Varje ledamot har en röst. Valet
förrättas för varje valkrets så att man från varje
valkrets väljer lika många representanter som
antalet Metsäliitto Osuuskuntas röstberättigade medlemmar registrerade i valkretsens vallängd den 1 januari under valåret, beräknat i
tal som börjar på 2 300. Valkretsarna fastställs
av förvaltningsrådet och bestäms i princip i
enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas kretsorganisationer. En person i Metsä Groups personal är inte valbar enligt valordningen.
Fullmäktige har enligt stadgarna sammanträde en gång om året på våren. Fullmäktige,
förvaltningsrådet eller styrelsen kan besluta
om ett extra sammanträde. Ett extra samman-
88 FÖRVALTNING – UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET
träde måste även sammankallas om minst
1/10 av ledamöterna kräver det. Fullmäktige
sammankallas av förvaltningsrådets ordförande senast sju dagar före sammanträdet med
en skriftlig kallelse som skickas till alla ledamöter i fullmäktige. De frågor som ska
behandlas vid sammanträdet ska nämnas i kallelsen.
Varje ledamot har en röst vid sammanträdet. För att ändra Metsäliitto Osuuskuntas
stadgar krävs att minst 2/3 av de fullmäktigeledamöter som deltar i sammanträdet bifaller
ändringsförslaget. Närvarande vid fullmäktiges sammanträden är, förutom mötesrepresentanterna, styrelseordförande samt i regel ledamöterna i styrelsen och förvaltningsrådet.
Därutöver deltar revisorerna i ordinarie sammanträden.
Fullmäktiges sammansättning framgår av
sida 96 i denna publikation.
DISTRIKTSRÅD
I enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas stadgar finns det ett distriktsråd i varje anskaffningsdistrikt. Distriktsrådet består av de från
distriktet valda ledamöterna i fullmäktige,
ledamöterna i förvaltningsrådet och styrelsen
samt av de fullmäktigekandidater som inte har
blivit valda vid fullmäktigevalet, ordnade på
deras personliga röstetal och antalet två
gånger så många som antalet valda kandidater
från distriktet, dock alltid minst fem.
Distriktsrådets uppgifter beskrivs i de riktlinjer som förvaltningsrådet har fastställt. Enligt
riktlinjerna är distriktsrådets huvudsakliga
uppgift att genom sin verksamhet främja kommunikationen och interaktionen mellan medlemmarna och Metsäliitto Osuuskuntas
anskaffningsdistrikt i fråga.
FÖRVALTNINGSRÅDET
Enligt Metsäliitto Osuuskuntas stadgar utgör
förvaltningsrådet en del av Metsäliitto Osuuskuntas styrningsmodell. På detta sätt har man
velat trygga en tillräcklig ägarstyrning samt
medlemmarnas engagemang i andelslagets
beslutsfattande. För de strategiska och de
övriga genomgripande besluten ansvarar
Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och för den
operativa ledningen ansvarar den operativa
ledningsgruppen.
Förvaltningsrådets uppgifter fastställs i
Metsäliitto Osuuskuntas stadgar. Förvaltningsrådets grundläggande uppgift är att
övervaka att andelslaget förvaltas i enlighet
med dess stadgar samt fullmäktiges och förvaltningsrådets beslut. Till förvaltningsrådets
uppgifter hör dessutom:
• att utse ledamöter i Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och befria dem från sina uppdrag samt besluta om deras arvoden,
• att utse en verkställande direktör, som
också är koncernchef, om inte förvaltningsrådet beslutar annat,
• att ge styrelsen anvisningar i frågor som är
av stor betydelse och principiellt viktiga,
• att granska bokslutet och ge fullmäktige
förslag om disposition av överskottet.
förvaltningsrådets ordförande och vice ordförande. Valkommitténs ordförande är förvaltningsrådets ordförande och sekreterare är styrelsens sekreterare. Kommittén kan kalla styrelseordföranden som expert till mötet.
Förvaltningsrådet valde på sitt möte den 13
maj 2014 följande personer till valkommittén:
Ville Hirvonen, Timo Kässi, Hannu Lassila,
Timo Nikula, Erkki Vainionpää och Jukka
Vanhatalo. I kommittén ingår dessutom förvaltningsrådets ordförande Hannu Järvinen
och vice ordförande Juha Paajanen med stöd
av sin ställning.
INFORMATION OM FÖRVALTNINGSRÅDETS
Förvaltningsrådet väljer inom sig ordförande
och vice ordförande för ett år i taget samt
utser en sekreterare. Förvaltningsrådet sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta
som det är nödvändigt eller styrelsen föreslår
det. Förvaltningsrådet är beslutfört när mer än
hälften av ledamöterna är närvarande. Beslutet blir den åsikt som majoriteten understöder.
Om rösterna faller lika, avgör ordförandens
röst och vid val lotten.
Förvaltningsrådet består av minst tjugo
(20) och högst trettio (30) personer som fullmäktige utser bland Metsäliitto Osuuskuntas
medlemmar. Metsäliitto Osuuskuntas personal kan välja högst fem (5) ledamöter till förvaltningsrådet. Dessutom kan fullmäktige på
förvaltningsrådets förslag välja högst tre (3)
sakkunningledamöter till förvaltningsrådet.
Mandatperioden för en ledamot i förvaltningsrådet börjar efter det ordinarie sammanträde för fullmäktige som valt honom eller
henne och varar fram till det ordinarie sammanträde för fullmäktige som hålls tre (3) år
senare. Med en mandatperiod på tre år har
man velat säkerställa kontinuiteten i beslutsfattandet. När ledamoten i förvaltningsrådet
har fyllt 65 år slutar hans/hennes mandatperiod dock vid det ordinarie fullmäktigemöte
hålls under nästkommande år. Vid val av ledamöter till förvaltningsrådet strävar man efter
att förvaltningsrådet har representanter från
alla regioner. Styrelseledamöter får inte väljas
till förvaltningsrådet.
Förvaltningsrådets sammansättning framgår av sida 97 i denna publikation.
FÖRVALTNINGSRÅDETS VALKOMMITTÉ
Valet av styrelseledamöter bereds av en särskild valkommitté som valts bland förvaltningsrådets ledamöter i enlighet med en särskild fastställd arbetsordning. Valkommittén
gör dessutom ett förslag som rör styrelseledamöternas arvoden. Valkommittén består av
sex (6) ledamöter i förvaltningsrådet samt av
MÖTEN UNDER FÖREGÅENDE
RÄKENSKAPSPERIOD
År 2014 hade förvaltningsrådet 34 ledamöter
och fyra (4) av dessa hade valts av representanter för olika personalgrupper. Förvaltningsrådet hade inga sakkunnigledamöter år 2014.
Förvaltningsrådet sammanträdde fem (5)
gånger och ledamöternas deltagande var 98
procent.
STYRELSEN
Styrelsen svarar för att Metsäliitto Osuuskuntas verksamhet och administration är ändamålsenligt ordnad i enlighet med Metsäliittos
stadgar och lagstiftningen. Styrelsen har upprättat en arbetsordning för sin verksamhet
som fastställer de detaljerade principer som
ska tillämpas vid styrelsens beslutsfattande.
Hela arbetsordningen finns på Metsä Groups
webbplats www.metsaforest.se under ”Metsä
Groups principer för företagsstyrning”.
Styrelsen har bland annat följande uppgifter:
• att fastställa verkställande direktörens/
koncernchefens uppgifter och övervaka att
denna/dessa sköter andelslagets löpande
förvaltning i enlighet med styrelsens anvisningar och bestämmelser,
• anställa och avskeda verkställande direktören och direktörer som omedelbart underlyder verkställande direktören och den
eventuellt utsedda koncernchefen,
• att besluta om sättet att uppbära insatsen
samt om tilläggsinsatser och villkoren för
dessa,
• att fastställa strategin och budgeten för
andelslaget och koncernen samt övervaka
att de iakttas,
• att underteckna och framlägga bokslutet
och koncernbokslutet för granskning av
förvaltningsrådet,
• bereda ärenden för beslut i förvaltningsrådet,
• besluta om försäljning, inköp, nedläggning, inledning och sammanslagning av
affärsverksamheter,
• att på nomineringskommitténs förslag fastställa belöningar och andra förmåner för
verkställande direktören/koncernchefen
och annan högre ledning,
• även i övrigt besluta om de ärenden som
med hänsyn till omfattningen och karaktären av andelslagets verksamhet är ovanliga
och vittbärande.
Styrelsen utser inom sig en styrelseordförande
för ett år i taget. Koncernchefen är vice ordförande i enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas
stadgar. Enligt rekommendationen bör verkställande direktören inte väljas till styrelseordförande. En avvikelse från rekommendationen
kan dock motiveras med den kooperativa styrningsmodell som valts i Metsäliitto Osuuskunta. Styrelsen sammanträder på kallelse av
ordföranden så ofta som det är nödvändigt.
Styrelsemötena förbereds av koncernchefen.
Styrelsen är beslutför när mer än hälften av
styrelseledamöterna är närvarande. Vid lika
röstetal avgör ordförandens röst. Styrelsemötet protokollförs.
Styrelsen utvärderar regelbundet en gång
om året sitt arbete och sina arbetsmetoder
genom en självutvärdering.
STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH
MANDATPERIOD
Metsäliitto Osuuskuntas styrelse väljs av förvaltningsrådet. Valet av styrelse avviker därmed
från den rekommendation som gäller val av
styrelse. Med de behörighetsbestämmelser som
avviker från rekommendationen säkerställs den
kooperativa ägarstyrningen samt medlemmarnas omfattande deltagande i beslutsfattandet
inom Metsäliitto Osuuskunta.
Styrelsen består av minst fem (5) och högst
åtta (8) ledamöter samt koncernchefen. Alla
styrelseledamöter med undantag av koncernchefen är oberoende av Metsä Group. Båda
könen är representerade i styrelsen. Mandatperioden för en styrelseledamot börjar vid
ingången av det kalenderår som börjar efter
det sammanträde av förvaltningsrådet där
ledamoten har blivit vald och varar tre (3) år i
sänder. Mandatperioden för en styrelseledamot
upphör vid utgången av det kalenderår som
han fyller 65 år. Mandatperioden för styrelseledamöterna avviker från den ettåriga mandatperioden enligt rekommendationen. Andelslagets
ägare har dock inte ansett att det har funnits
något behov av att förkorta mandatperioden,
eftersom en mandatperiod på tre år har ansetts
vara nödvändig för att kontinuiteten i beslutsfattandet ska kunna säkerställas. Under de
senaste åren har förvaltningsrådets valkommitté lagt speciell vikt vid styrelsens samman-
UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET – FÖRVALTNING 89
sättning och diversifieringen av ledamöternas
kompetens. Styrelseordförande under 2014 var
Martti Asunta, vice ordförande Kari Jordan
och styrelseledamöterna var Mikael Aminoff,
Eino Halonen, Arto Hiltunen, Saini Jääskeläinen, Juha Parpala, Timo Saukkonen och Antti
Tukeva. Vid sitt sammanträde den 5 november
valde Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsråd
ekonomie magister Mikael Silvennoinen till ny
ledamot i andelslagets styrelse från den 1 januari 2015. Eino Halonen avgår enligt stadgar
från andelslagets styrelse från början av 2015
då han fyllt 65 år. Styrelseledamöternas meritlistor framgår av sida 98–99 i denna publikation och deras innehav i Metsä Group av sida
95.
STYRELSEUTSKOTT
För att trygga effektiviteten i styrelsens uppdrag har Metsäliitto Osuuskuntas styrelse ett
kontrollutskott och en nomineringskommitté
till sitt förfogande. Utskotten har ingen egen
beslutanderätt, utan styrelsen kan fatta beslut i
ärenden utifrån utskottens beredning. Styrelsen väljer utskottsmedlemmarna bland sina
ledamöter.
KONTROLLUTSKOTTET
Kontrollutskottet bistår styrelsen vid skötseln
av styrelsens övervakningsuppgift. I denna roll
bedömer och övervakar utskottet frågor om
den ekonomiska rapporteringen, revisionen,
internrevisionen och riskhanteringen i enlighet
med den särskilda arbetsordningen som har
fastställts för utskottet. Kontrollutskottet
består av minst tre (3) medlemmar som styrelsen väljer bland sina ledamöter en gång om
året. Dessa medlemmar är oberoende av Metsä
Group. Dessutom deltar koncernchefen i kontrollutskottets möten, med undantag för de
situationer där utskottet vill sammanträda utan
den operativa ledningens närvaro. Kontrollutskottet ska regelbundet rapportera till styrelsen
om sin verksamhet och de iakttagelser som
utskottet har gjort. År 2014 var Arto Hiltunen
ordförande för kontrollutskottet och Martti
Asunta samt Eino Halonen medlemmar.
BELÖNINGSUTSKOTTET
Belöningsutskottets uppgift är att tillsammans
med styrelsen se till att Metsä Group har
ändamålsenliga och konkurrenskraftiga lönesystem och en plan för efterföljare och utveckling i enlighet med en separat arbetsordning
som fastställts av styrelsen. I sitt uppdrag presenterar utskottet för styrelsen bland annat
villkoren för verkställande direktörens och
koncernchefens anställningsförhållande, lönesystemen för högsta ledningen samt de vikti-
gaste principerna för avtalen för högsta ledningen. Dessutom presenterar belöningsutskottet årliga mål för högsta ledningen för
beslut i styrelsen och följer upp att dessa uppnås. Vidare behandlar belöningsutskottet frågor i anslutning till högsta ledningens belöningssystem och presenterar dessa för beslut i
styrelsen.
Belöningsutskottet består av tre (3) medlemmar som styrelsen årligen utser inom sig.
Majoriteten av medlemmarna i belöningsutskottet ska vara oberoende av Metsä Group,
och en person som hör till Metsä Groups operativa ledning kan inte vara medlem i kommittén. Belöningsutskottet bör regelbundet rapportera om sin verksamhet till styrelsen.
Nomineringskommitténs ordförande under
2014 var Martti Asunta, medan Eino Halonen
och Antti Tukeva var utskottets medlemmar.
INFORMATION OM STYRELSENS OCH
KOMMITTÉERNAS MÖTEN UNDER
FÖREGÅENDE RÄKENSKAPSPERIOD
Styrelsen sammanträdde fjorton (14) gånger
under året och ledamöternas deltagande var
97 procent. Kontrollutskottet sammanträdde
sex (6) gånger och ledamöternas deltagande
var 94 procent. Belöningsutskottet sammanträdde fem (5) gånger och ledamöternas deltagande var 93 procent.
KONCERNCHEF
Metsäliitto Osuuskunta har en verkställande
direktör som också är Metsä Groups koncernchef, om inte förvaltningsrådet beslutar något
annat. Koncernchefen leder hela Metsä
Groups verksamhet. För närvarande är Metsä
Groups koncernchef Kari Jordan även Metsäliitto Osuuskuntas verkställande direktör.
Koncernchefen har till uppgift att leda
Metsä Groups operativa verksamhet i enlighet
med lagen och bestämmelserna samt i enlighet
med förvaltningsorganens beslut och anvisningar. Koncernchefen är enligt stadgarna
ansvarig för andelslagets löpande administration och följer upp kapitalförvaltningen.
Koncernchefen väljs av förvaltningsrådet,
och koncernchefens avtal godkänns av styrelsen. Ett sätt att välja koncernchef som avviker
från rekommendationen kan motiveras med
den kooperativa styrningsmodell som valts i
Metsäliitto Osuuskunta.
Koncernchefens meritförteckning framgår
av sida 98 i denna publikation och hans innehav i Metsä Group av sida 95.
LEDNINGSGRUPPEN
Metsä Group har en ledningsgrupp, vars ordförande är Metsä Groups koncernchef. Led-
90 FÖRVALTNING – UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET
ningsgruppen bistår koncernchefen med planeringen och den operativa ledningen av
affärsverksamheten samt bereder förslag för
styrelsen, såsom affärsstrategier, budgetar och
viktiga investeringar. Ledningsgruppen har
inga befogenheter med stöd av lagen eller
stadgarna. Ledningsgruppen består av Metsä
Groups koncernchef, dotterbolagens verkställande direktörer, branschdirektörerna för
Metsä Wood och Metsä Forest samt av koncernens ekonomi- och strategidirektörer. Ledningsgruppen sammanträder på kallelse av
ordföranden i regel två gånger i månaden och
dessutom alltid vid behov.
År 2014 bestod ledningsgruppen av koncernchef Kari Jordan, Hannu Anttila (strategidirektör), Ilkka Hämälä (Metsä Fibre Oy:s
verkställande direktör), Mika Joukio (Metsä
Tissue Oyj:s verkställande direktör intill den
30 september 2014, Metsä Board Oyj:s verkställande direktör från den 1 oktober 2014),
Esa Kaikkonen (Metsä Woods branschdirektör), Juha Mäntylä (Metsä Forests branschdirektör) samt Vesa-Pekka Takala (ekonomidirektör).
Mikko Helander, tidigare verkställande
direktör hos Metsä Board, var ledningsgruppledamot ända till 30 september 2014. Helander lämnade koncernen från den 1 oktober
2014. Mika Joukio, Metsä Boards nuvarande
verkställande direktör, var Metsä Tissues
verkställande direktör intill 30 september
2014. Under början av 2015 meddelade Metsä
Group att Petri Helsky (DI, ekonomie magister) börjar som Metsä Tissues verkställande
direktör och ledamot i ledningsgruppen den
16 april 2015. Intill detta tidpunkt fungerar
strategidirektör Hannu Anttila som t.f. verkställande direktör. Ledningsgruppens meritförteckningar framgår av sida 100–101 i
denna publikation och ledningsgruppens
innehav i Metsä Group av sida 95.
INTERNKONTROLL, INTERNREVISION OCH
RISKHANTERING
En resultatrik affärsverksamhet förutsätter att
verksamheten övervakas kontinuerligt och
tillräckligt effektivt. Metsä Groups internkontroll omfattar övervakning av ekonomisk rapportering, interna godkännanden, uppföljning
av investeringar och kreditövervakning. Verksamheten i internkontrollen utvärderas i sin
tur av Metsä Groups internrevision. Internkontrollen gäller hela organisationen och
genomförs med stöd av bland annat interna
instruktioner och olika rapporteringssystem. I
det följande beskrivs principerna, målen och
ansvaren för Metsä Groups internkontroll
samt principerna för internrevisionen. Metsä
Groups operativa ledning, chef för riskhanteringen och internrevision svarar för att
nämnda principer görs upp, och styrelsen fastställer principerna.
ningar, jämförelser och verifieringar som
säkerställer att målen uppnås och som ser till
att de överenskomna verksamhets- och kontrollprinciperna följs.
ÖVERVAKNING AV EKONOMISK
DEFINITION AV INTERNKONTROLL OCH DESS
RAPPORTERING, KREDITÖVERVAKNING OCH
MÅLSÄTTNINGAR
GODKÄNNANDEN
Internkontrollen omfattar den ekonomiska
övervakningen och den övriga övervakningen
inom Metsä Group. Internkontrollen genomförs av styrelsen, kontrollutskottet och den
operativa ledningen samt av hela den övriga
personalen. Med internkontroll avses den del
av styrningen som ska säkerställa att:
• de mål som har satts upp för Metsä Group
uppnås,
• resurserna används på ett ekonomiskt,
ändamålsenligt och effektivt sätt,
• riskerna för verksamheten hanteras i tillräcklig mån,
• den ekonomiska informationen och den
övriga informationen är tillförlitlig och
korrekt,
• de externa reglerna och de interna arbetsrutinerna tillämpas,
• lämpliga förfaranden iakttas i kundrelationerna,
• verksamheten, informationen och egendomen är tillräckligt skyddade,
• det finns tillräckliga manuella och datatekniska system som har ordnats på ett lämpligt sätt till stöd för verksamheten.
Organisationerna för de olika affärsområdena
och koncernens ekonomiska organisationer
ansvarar för den ekonomiska rapporteringen.
Enheterna och affärsområdena ger varje
månad rapporter om ekonomin. Controllerna
för affärsområdena granskar månadsresultaten
för de affärsverksamheter och enheter som
hör till respektive controllers eget affärsområde och rapporterar dem till koncernens ekonomiförvaltning. Lönsamhetsutvecklingen
samt affärsriskerna och -möjligheterna för
affärsområdena behandlas månatligen i Metsä
Groups ledningsgrupp med deltagare från
högsta ledningen i Metsä Group och inom alla
affärsområden samt i ledningsgruppen för
ekonomi som bland annat koncernens ekonomi- och finansdirektörer samt ekonomidirektörerna för affärsområdena deltar i. Resultatet rapporteras månatligen till styrelsen för
Metsäliitto Osuuskunta. Dessutom rapporteras resultaten för de olika affärsområdena
månatligen till styrelserna för affärsområdenas
moderbolag. I Metsä Groups Controllers’
Manual finns en detaljerad beskrivning av rapporterings- och övervakningsreglerna samt
rapporteringsproceduren.
För kreditövervakningen ansvarar alla
affärsområden i enlighet med Metsä Groups
policy för kreditövervakning och policyn för
affärsområdena som har gjorts upp utifrån
policyn för kreditövervakning. Kreditövervakning bedrivs av en central koncernorganisation för kreditövervakning tillsammans med
affärsområdenas ledning.
Befogenheterna att godkänna kostnader,
viktiga avtal och investeringar är stegvis fastställda för de olika organisationsnivåerna i den
beslutsordning som styrelsen har fastslagit
samt utifrån de befogenheter som koncernchefen och den övriga ledningen separat har
gett.
För godkännandet och uppföljningen av
investeringar ansvarar koncernens ekonomiförvaltning i enlighet med investeringspolicyn
som har fastställts av styrelsen. Efter att investeringarna har godkänts preliminärt behandlas
de i affärsområdets ledningsgrupp inom
ramen för den årliga investeringsplanen. De
mest betydande investeringarna presenteras
separat för koncernens ledningsgrupp, styrelsen för koncernens moderbolag och styrelsen
FÖREBYGGANDE ÖVERVAKNING
Med förebyggande övervakning avses bland
annat fastställande av värderingar, allmänna
verksamhets- och affärsprinciper samt mål och
strategier för Metsä Group. Metsä Groups
företagskultur, styrningsmetoder och förhållningssätt till övervakningen skapar tillsammans grunden för hela internkontrollen.
DAGLIG ÖVERVAKNING
Med daglig övervakning avses en allmän övervakning och uppföljning, inklusive tillhörande
verksamhetssystem och arbetsinstruktioner, i
anslutning till verksamhetsstyrningen. Exempel på detta kan vara bland annat att fastställa
ansvarsområdena och befogenheterna för personalen och att differentiera de farliga arbetskombinationerna samt befattningsbeskrivningar, befogenheterna för godkännanden
samt ersättarsystem.
ÖVERVAKNING I EFTERHAND
Med övervakning i efterhand avses uppföljning och säkerställande, såsom olika utvärderingar som görs av ledningen samt gransk-
för affärsområdets moderbolag för godkännande.
INTERNREVISION
Metsä Groups internrevision bistår styrelsen
med dess övervakningsuppgift genom att
bedöma nivån på den internrevision som upprätthålls för att uppnå målen för Metsä
Groups verksamhet. Internrevisionen stöder
organisationen dessutom genom att utvärdera
och trygga funktionsdugligheten i affärsprocesserna, riskhanteringen samt ledarskapet
och administrationen. I sitt arbete följer
internrevisionen det verksamhetsdirektiv för
internrevisionen som Metsäliitto Osuuskuntas
styrelse har fastställt.
Enheten för internrevisionen arbetar under
koncernchefen och kontrollutskottet. Handlingsplanen för internrevisionen upprättas för
ett kalenderår i taget. Revisionen inriktar sig
varje år på de områden som bedöms som viktiga med tanke på risken och koncernens mål
vid den aktuella tidpunkten. Handlingsplanens aktualitet och ändamålsenlighet ses över
med ledningen halvårsvis.
Omfattningen och samordnandet av
internrevisionen säkerställs genom regelbunden kontakt och kommunikation med revisorerna och de övriga interna säkerhetsfunktionerna. Internrevisionen anlitar vid behov
underleverantörer för att tillfälligt anställa
ytterligare resurser eller för att göra utvärderingar som kräver specialkompetens. De
externa tjänsteleverantörerna arbetar då under
chefen för internrevisionen.
Varje revision redovisas med en skriftlig
rapport som delas ut till koncernchefen, den
högsta ledningen i den underkoncern som har
varit föremål för revisionen samt till ledningen
i den funktion eller enhet som har varit föremål för revisionen. Revisionsrapporterna ges
för revisorernas kännedom och enligt prövning till de instanser som anses vara relevanta
på basis av rapportens innehåll. Internrevisionen gör halvårsvis upp en rapport om de
genomförda revisionerna, de viktigaste iakttagelserna och de överenskomna åtgärderna
för kontrollutskottet. I halvårsrapporten konstateras dessutom de viktigaste ändringarna i
de genomförda revisionerna i jämförelse med
handlingsplanen och övriga viktiga uppdrag
som internrevisionen utfört samt eventuella
ändringar i resurserna. Styrelsen får en årlig
rapport om internrevisionens verksamhet.
RISKHANTERING
Riskhanteringen ansluter sig i väsentlig mån
till Metsä Groups normala planering och styrning av affärsverksamheten. Riskhanteringen
UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET – FÖRVALTNING 91
är en del av det dagliga beslutsfattandet, uppföljningen av verksamheten och internkontrollen som främjar och säkerställer att de
uppsatta målen uppnås.
Styrningen av affärsverksamheten och den
effektiva samordningen av riskhanteringen
utgår från de verksamhetsprinciper som fastställts av Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och
som syftar till att bibehålla riskhanteringen
som en tydlig, förståelig och tillräckligt pragmatisk enhet. Om riskerna och utvecklingen
av riskerna rapporteras regelbundet till styrelsens kontrollutskott. Den centrala riskhanteringen svarar även för samordnandet och konkurrensutsättningen av Metsä Groups försäkringar.
Det främsta syftet med riskhanteringen är
att identifiera och bedöma de risker, hot och
möjligheter som kan ha betydelse både för
genomförandet av strategin och för uppnåendet av de kortsiktiga och de långsiktiga målen.
När det gäller betydande investeringar fogas
dessutom separata riskkartläggningar till förslagen.
Affärsområdena utvärderar och följer regelbundet upp riskmiljön och eventuella förändringar i den som en del av den årliga planeringen och den strategiska planeringen. Identifierade risker och hanteringen av dem
rapporteras till ledningen, kontrollutskottet
och styrelsen minst två gånger om året. Affärsriskerna innebär alltid även möjligheter, och de
kan utnyttjas inom ramen för de överenskomna risklimiterna. Besluten om medveten
risktagning ska alltid fattas bland annat utgående från en tillräcklig bedömning av riskhanteringsförmågan och vinst-/förlustpotentialen.
ANSVARSOMRÅDEN INOM RISKHANTERINGEN
Ansvarsområdena inom riskhanteringen i
Metsä Group fördelas på följande sätt:
• Styrelsen ansvarar för riskhanteringen
inom Metsä Group och godkänner riskhanteringspolicyn.
• Kontrollutskottet utvärderar de viktigaste
riskområdena och huruvida Metsä Groups
riskhantering är tillräcklig och ändamålsenlig. Utifrån denna utvärdering framlägger
kontrollutskottet förslag för styrelsen.
• Koncernchefen och ledamöterna i ledningsgruppen ansvarar för att principerna
för riskhanteringen görs upp och införs.
Dessutom svarar de för att riskerna tas i
beaktande i planeringsprocesserna och för
att riskerna rapporteras på ett tillräckligt
och ändamålsenligt sätt.
• Koncernens chef för riskhanteringen ansvarar för utvecklingen och samordnandet av
riskhanteringsprocessen, genomförandet av
riskbedömningarna och de viktigaste försäkringslösningarna i Metsä Group.
• Affärsområdena och serviceverksamheterna
har till uppgift att identifiera och bedöma
väsentliga risker för de egna ansvarsområdena i planeringsprocesserna samt att förbereda sig för sådana risker, vidta nödvändiga
förebyggande åtgärder och rapportera om
riskerna på ett överenskommet sätt.
RISKHANTERINGSPROCESS
Syftet med riskhanteringen är att:
• främja och säkerställa att de mål som har
satts upp för affärsverksamheten uppnås
• säkerställa en säker, fortlöpande och störningsfri affärsverksamhet under alla förhållanden
• optimera Metsä Groups totala riskposition.
Till de viktigaste elementen i Metsä Groups
element hör att genomföra en övergripande
riskhanteringsprocess som stödjer hela affärsverksamheten, att skydda egendomen och att
säkerställa affärsverksamhetens kontinuitet
samt säkerheten i och den kontinuerliga
utvecklingen av Metsä Group, krishantering
och kontinuitets- och återhämtningsplaner.
Enligt riskhanteringspolicyn och -principerna
är en tillräcklig riskbedömning en del av de
preliminära utredningarna och genomförandet av projekt som är ekonomiskt eller på
något annat sätt viktiga.
UPPGIFTERNA FÖR RISKHANTERINGEN ÄR ATT
• säkerställa att alla identifierade risker som
påverkar personal, kunder, produkter,
egendom, kunskapskapital, image, samhällsansvar och funktionsförmåga hanteras
på det sätt som lagen förutsätter utifrån
bästa möjliga kunskaper och ekonomiska
omständigheter,
• säkerställa att målen för Metsä Group uppnås,
• uppfylla intressegruppernas förväntningar,
• skydda egendomen och säkerställa att verksamheten fortgår störningsfritt,
• optimera vinst- och förlustrelationen,
• säkerställa hanteringen av den totala riskpositionen och minimeringen av de totala riskerna för Metsä Group.
De mest betydande risker och osäkerhetsfaktorer som Metsä Group har kännedom om är
beskrivna i styrelsens verksamhetsberättelse.
HANTERING AV INSIDERINFORMATION
I fråga om insiderinformation tillämpar Metsä
Group värdepappersmarknadslagen samt dot-
92 FÖRVALTNING – UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET
terbolaget Metsä Board Oyj:s anvisning för
insiderinformation, som upprättats i enlighet
med Finansinspektionens standarder och de
instruktioner som tagits fram av NASDAQ
OMX Helsinki Oy (Helsingfors börs). Metsä
Group förutsätter att varje anställd följer riktlinjerna för insiderinformationen. För uppdateringen och förvaltningen av Metsä Groups
lagstadgade insiderinformation ansvarar styrelsesekreteraren för respektive koncernbolag.
Metsä Group rekommenderar endast långfristiga investeringar och användning av förvärvsprogram. I Metsä Boards offentliga insiderregister ingår Metsäliitto Osuuskuntas styrelseledamöter, koncernchef samt revisorer. I
Metsä Boards företagsrelaterade insiderregister ingår ledamöterna i ledningsgruppen samt
de personer som har utsetts till Metsä Groups
juridiska och ekonomiska uppdrag samt uppdrag inom kommunikation och investerarrelationer och som därigenom får regelbunden
insiderinformation om Metsä Board.
REVISION
Enligt Metsäliitto Osuuskuntas stadgar ska
Metsäliitto Osuuskunta ha en revisor som är
ett av Centralhandelskammaren godkänt revisionssamfund. Fullmäktige väljer den revisor
som ska granska räkenskaperna för innevarande år, och revisorns uppdrag upphör i slutet av nästa ordinarie fullmäktigemöte. Revisorn har till uppgift att granska koncernens
och moderbolagets bokslut och bokföring
samt moderbolagets administration. Revisorn
överlämnar en lagstadgad revisionsberättelse
till Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar i
samband med årsredovisningen och rapporterar regelbundet om sina iakttagelser till styrelsen och Metsä Groups ledning.
I enlighet med beslutet av det ordinarie
fullmäktigemötet våren 2014 är Metsäliitto
Osuuskuntas revisor under räkenskapsperioden 2014 CGR-samfundet KPMG Oy Ab
med Raija-Leena Hankonen, GCR, som
ansvarig revisor. År 2014 betalade bolagen
inom Metsä Group totalt 1 209 000 euro
(1 212 000 euro 2013) till KPMG-kedjan i
Finland och internationellt och totalt 115 000
euro (223 000 euro 2013) till övriga revisionssamfund i revisionsarvoden. År 2014 betalade
bolagen inom Metsä Group totalt 37 000 euro
(32 000 euro 2013) till KPMG-kedjan i
Finaland och internationellt och totalt
253 000 euro (393 000 euro 2013) till övriga
revisionssamfund för sådana tjänster som inte
anknyter till revisionen.
Utredning om löner och arvoden
Denna utredning om Metsä Groups löner och
arvoden har upprättats i enlighet med rekommendation 47 i Finsk kod för bolagsstyrning
av den 15 juni 2010 och finns utgiven på
Metsä Groups webbplats i mars 2015. Enligt
Metsä Groups praxis uppdateras utredningen
om löner och arvoden preliminärt två gånger
om året och alltid i mars–april samtidigt med
den utredning som upprättas om förvaltningssystemet.
ARVODEN TILL FÖRVALTNINGSRÅDET OCH
STYRELSEN
METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS
FÖRVALTNINGSRÅD
Utifrån fullmäktiges beslut betalas en fast
månadsersättning och ett mötesarvode till
förvaltningsrådets ordförande och vice ordförande. Till de övriga ledamöterna betalas
endast ett mötesarvode. Ledamöterna har rätt
till reseersättningar enligt Metsä Groups resereglemente.
Ordinarie fullmäktigemöte beslöt våren
2014 att arvoden för ledamöterna i förvaltningsrådet ska förbli oförändrade under 2014.
År 2014 var månadsersättningen till förvaltningsrådets ordförande 3 400 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till ordföranden
utbetalades totalt 57 300 euro (56 400 euro
2013) i lön och mötesarvoden. År 2014 var
månadsersättningen till vice ordföranden
1 500 euro och mötesarvodet 600 euro per
möte. Till vice ordföranden utbetalades totalt
24 900 euro (24 000 euro 2013) i lön och
mötesarvoden. Till de övriga ledamöterna
utbetalades 600 euro per möte i mötesarvoden, totalt 116 100 euro (98 400 euro 2013).
År 2014 betalades ledamöterna i förvaltningsrådet 600 euro per möte i lön och mötesarvoden, totalt 198 300 euro (178 800 euro
2013).
Förvaltningsrådets möte beslöt i november
2013 att arvoden till styrelseledamöterna ska
bli oförändrade 2013. År 2014 var månadsersättningen till styrelseordföranden 5 800 euro
och mötesarvodet 600 euro per möte. Till
ordföranden utbetalades totalt 86 640 euro
(83 640 euro 2013) i lön och mötesarvoden.
År 2014 var månadsersättningen till de
övriga ledamöterna 3 200 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till de övriga ledamöterna utbetalades totalt 355 800 euro
(332 700 euro 2013) i lön och mötesarvoden.
Till koncernchefen betalas inga separata löner
eller arvoden för styrelsearbetet. Till styrelseledamöterna utbetalades 2014 totalt 442 440
euro (416 340 euro 2013) i lön och mötesarvoden. Ovanstående arvoden är pensionsgrundande.
BELÖNING AV MEDLEMMARNA I DEN
OPERATIVA LEDNINGEN
Syftet med Metsä Groups belöningssystem för
den operativa ledningen är att på ett rättvist
och konkurrenskraftigt sätt belöna ledningen
för Metsä Groups resultat, tillämpningen av
strategin och utvecklingen av affärsverksamheten. Metsäliitto Osuuskuntas styrelse fastställer på belöningsutskottets förslag arvodena
och andra ekonomiska förmåner till koncernchefen samt till de ledamöter i ledningsgruppen som är anställda av Metsäliitto Osuuskuntas samt kriterierna för ett resultatlönesystem.
Samma belöningsprinciper tillämpas i samtliga bolag som ingår i Metsä Group, men
beslut om belöningskriterierna fattas separat i
varje dotterbolags styrelse.
Belöningssystemet består av en fast
månadslön, en resultatlön som beräknas utifrån uppdragets resultateffekt, ledningens
pensionsförmåner samt av ett aktiebonussystem.
STYRELSEN FÖR METSÄLIITTO OSUUSKUNTA
Utifrån förvaltningsrådets beslut betalas en
fast månadsersättning och ett mötesarvode till
varje styrelseledamot. Ett mötesarvode betalas
även för utskottsmöten. Enligt förvaltningsrådets beslut i november 2013 betalas kontrollutskottets ordförande en separat månadsersättning på 1 200 euro. Ledamöterna har
rätt till reseersättningar enligt Metsä Groups
resereglemente.
erhålla en resultatlön som motsvarar nio (9)
månaders lön och som grundar sig på resultatet, kassaflödet och de personliga målen.
År 2014 erhöll koncernchefen totalt
2 638 103,34 euro (1 647 443,60 euro 2013) i
lön, arvoden och andra förmåner från Metsä
Groups bolag. År 2014 utbetalade Metsäliitto
Osuuskunta 1 098 222,70 euro (1 081 540,72
euro 2013) i lön och naturaförmåner samt
1 427 368,69 euro (453 790,89 euro 2013) i
resultatlön och aktiearvoden till koncernchefen. Metsä Groups övriga koncernbolag betalade ut totalt 112 511,95 euro (112 111,99
euro 2013) i lön, arvoden och andra förmåner
till koncernchefen.
Koncernchefen har en uppsägningstid på
sex månader. Om koncernchefen blir uppsagd
av styrelsen har denne rätt till ett avgångsvederlag som motsvarar den totala lönen för 24
månader. Avgångsvederlag betalas inte om
koncernchefen själv avgår från sin tjänst.
KORTSIKTIGA INCITAMENT
KONCERNCHEFENS LÖN OCH ARVODEN SAMT
AVGÅNGSVEDERLAG
Koncernchefens månadslön i december 2014
inklusive naturaförmåner var 87 400,26 euro.
I månadslönen ingår bostad, bil, chaufför och
andra mindre naturaförmåner.
Genom ett styrelsebeslut kan koncernchefen på grundval av koncernchefens avtal
LÖNER OCH ARVODEN TILL DE ÖVRIGA
MEDLEMMARNA I LEDNINGEN
Maximibeloppen av resultatlönen för de ledamöter i Metsä Groups ledningsgrupp som är
anställda av Metsäliitto Osuuskunta kan
variera enligt uppdragets resultateffekt och
uppgå till ett belopp som motsvarar personens
lön upp till sju (7) månader. Kriterierna för
resultatlönesystemet utgörs av resultatkraven
på koncernnivå och inom det egna ansvarsområdet.
År 2014 utbetalade bolagen inom Metsä
Group totalt 5 153 958,26 euro (3 292 98,78
euro 2013) i lön och arvoden till ledamöterna
i ledningsgruppen (exklusive koncernchefen).
LÅNGSIKTIGA INCITAMENT
LEDNINGSGRUPPENS AKTIEINNEHAVSSYSTEM
År 2010 medverkade en del av ledamöterna i
Metsä Groups ledningsgrupp med undantag
för Mika Joukio i etableringen av bolaget
Metsäliitto Management Oy. Genom bolaget
placerade företagsledningen egna medel till ett
belopp av 3 850 000 euro i B-aktier i Metsä
Board Oyj. Koncernchef Kari Jordans placering var 1 000 000 euro. Dessutom finansierades en del av bolagets placeringar i B-aktier i
Metsä Board genom ett lån på 15 400 000
euro från Metsäliitto Osuuskunta. Ledningen
bar själv ägarrisken för sina placeringar i syste-
UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN – FÖRVALTNING 93
met. Syftet med arrangemanget var att uppmuntra medlemmarna i ledningsgruppen att
köpa och inneha B-aktier i Metsä Board och
därigenom att höja aktieägarvärdet i Metsä
Group på lång sikt och att främja koncernens
strategiska mål.
Genom Metsäliitto Management köpte
man totalt 6 790 887 B-aktier i Metsä Board,
varav koncernchefen indirekt innehade
1 763 867 aktier och de övriga personerna i
Metsäliitto Management Oy indirekt totalt
5 027 020 aktier.
Eftersom börskursen för Metsä Boards
B-aktie mot slutet av 2013 överskred det medelpris som Metsäliitto Management Oy betalade för B-aktierna i Metsä Board Oyj, avvecklades aktieinnehavssystemet enligt dess villkor
i februari 2014. Vid tidpunkten för systemets
avveckling var de medlemmar i ledningsgruppen som omfattats av systemet berättigade till
den relativa andel som motsvarar deras innehav i Metsäliitto Management Oy:s nettotillgångar. Koncernchefens andel i Metsäliitto
Management Oy:s nettotillgångar var totalt
1 138 340 euro.
AKTIEBONUSSYSTEM FÖR LEDNINGEN
Aktiebonussystem för 2011–2015:
Metsäliitto Osuuskuntas styrelse har i december 2010 fattat beslut om ett aktiebaserat incitamentssystem för de ledande befattningshavarna i Metsä Group under 2011–2015.
Genom systemet kan målgruppen tilldelas
B-aktier i Metsä Board Oyj för tre intjänandeperioder på tre kalenderår var om de fastställda målen för intjäningskriterierna har
uppfyllts. Intjäningsperioderna för aktiebonussystemet är kalenderåren 2011–2013,
2012–2014 och 2013–2015.
Metsäliitto Osuuskuntas styrelse utser i
början av varje intjäningsperiod på tre år de
ledande befattningshavare som ingår i målgruppen och fastställer maximibonusarna för
dem. Maximibonusen anges i antal aktier. Hur
stor andel av maximibonusen som utbetalas
till berörda befattningshavare beror på hur de
fastställda målen för intjänandeperioden har
uppfyllts. Eventuell bonus utbetalas dels som
aktier i Metsä Board Oyj och dels som kontant ersättning. Med kontantandelen täcker
man skatter och skatteliknande avgifter med
anledning av bonusen. Bonusen utbetalas inte
om personens anställningsförhållande har
94 FÖRVALTNING – UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN
upphört före bonusutbetalningen. Aktierna
får inte överlåtas under den tvååriga perioden
då åtagandet gäller.
Systemets eventuella bonusar för varje
intjäningsperiod (2011–2013, 2012–2014
och 2013–2015) grundar sig på Metsä Groups
soliditet och på utvecklingen hos avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE) samt
rörelsevinsten (EBIT).
Bonusen för intjäningsperioden 2011–
2013 betalades i mars 2014 till 51 personer
(inklusive samtliga medlemmar i Metsä
Groups ledningsgrupp). Den motsvarar värdet
på totalt cirka 1,8 miljoner B-aktier i Metsä
Board inklusive även den del som ska betalas i
form av pengar. Koncernchef Kari Jordans
andel av bonusen motsvarar värdet på cirka
0,3 miljoner aktier.
Bonusen för intjäningsperioden 2012–
2014 betalades i februari 2015 till 54 personer
(inklusive samtliga medlemmar i Metsä
Groups ledningsgrupp). Den motsvarade värdet på totalt cirka 1,9 miljoner B-aktier i
Metsä Board inklusive även den del som ska
betalas i form av pengar. Koncernchef Kari
Jordans andel av bonusen motsvarade värdet
på cirka 0,3 miljoner aktier.
Eventuella bonusar för intjäningsperioden
2013–2015 motsvarar tillsammans värdet på
högst cirka 4,2 miljoner B-aktier i Metsä
Board inklusive även den del som ska betalas i
form av pengar. För intjäningsperioden 2013–
2015 omfattar systemet 52 personer inklusive
samtliga ledamöter i Metsä Groups ledningsgrupp.
aktier i Metsä Board Oyj och dels som kontant ersättning. Med kontantandelen täcker
man skatter och skatteliknande avgifter med
anledning av bonusen. Efter varje intjäningsperiod följer en förbindelseperiod på två år,
under vilken den ledande befattningshavaren
inte får överföra eller sälja aktierna. Om koncernbolaget eller den ledande befattningshavaren säger upp eller häver den ledande befattningshavarens arbets- eller tjänsteavtal under
förbindelseperioden ska den ledande befattningshavaren återbetala de bonusar som redan
utbetalats.
Eventuella bonusar för intjäningsperioder
2014–2016 och 2015–2017 grundar sig på
Metsä Groups soliditet och på utvecklingen
hos avkastningen på sysselsatt kapital
(ROCE) och rörelsevinsten (EBIT).
Eventuella bonusar för intjäningsperioden
2014–2016 motsvarar tillsammans värdet på
högst cirka 4,1 miljoner B-aktier i Metsä
Board inklusive även den del som ska betalas i
form av pengar. Systemet omfattar i början av
intjäningsperioden 55 personer inklusive
samtliga ledamöter i Metsä Groups ledningsgrupp.
Eventuella bonusar för intjäningsperioden
2015–2017 motsvarar tillsammans värdet på
högst cirka 4,5 miljoner B-aktier i Metsä
Board inklusive även den del som ska betalas i
form av pengar. Systemet omfattar i början av
intjäningsperioden 50 personer inklusive
samtliga ledamöter i Metsä Groups ledningsgrupp.
Läs mera om aktiebonussystemet på
sidorna 66–68 i denna publikation.
Aktiebonussystem för 2014–2018:
Metsäliitto Osuuskuntas styrelse har i februari
2014 fattat beslut om att fortsätta det aktiebaserat incitamentssystemet för de ledande
befattningshavarna i Metsä Group under
2011–2018. Systemet har tre intjänandeperioder på tre år som är kalenderåren 2014–2016,
2015–2017 och 2016–2018.
Metsäliitto Osuuskuntas styrelse utser i
början av varje intjäningsperiod på tre år de
ledande befattningshavare som ingår i målgruppen och fastställer maximibonusarna för
dem. Maximibonusen anges i antal aktier. Hur
stor andel av maximibonusen som utbetalas
till berörda befattningshavare beror på hur de
fastställda målen för intjänandeperioden har
uppfyllts. Eventuell bonus utbetalas dels som
PENSIONSSYSTEM FÖR LEDNINGEN
Metsä Groups ledningsgrupp omfattas av
lagen om pension för arbetstagare. Genom
lagen omfattas ledamöterna av det lagstadgade
pensionsskyddet som bygger på anställningstiden och arbetsinkomsterna. Enligt arbetspensionssystemet i Finland räknas grundlön, arvoden och skattepliktiga naturaförmåner in i
inkomsterna, men inte inkomster av optioner
eller inkomster utifrån ledningens aktiebonussystem.
PENSIONSSYSTEM FÖR KONCERNCHEFEN
Genom tilläggspensionssystemet har koncernchefen i regel rätt att gå i pension vid 60 års
ålder. Koncernchefens pension är 60 procent
av totallönen enligt arbetspensionslagen.
Totallönen beräknas i sin tur utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. År 2014 utgjorde årsavgiften för det
förmånsbaserade pensionssystemet för koncernchefen 60 procent av den totallön och det
totalarvode som bolagen inom Metsä Group
betalade till koncernchefen (66 procent
2013). Koncernchefen har rätt till ett fribrev
om dennes anställningsavtal upphör före pensioneringen.
PENSIONSSYSTEM FÖR LEDNINGEN
Ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp
har ett särskilt förmånsbaserat pensionsavtal
med en fastställd pensionsålder på 62 år. Pensionen är högst 60 procent av totallönen
enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräknas utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Ledamöterna i
ledningsgruppen har rätt till fribrev om
anställningen inom Metsä Group upphör före
pensionsåldern.
ledningens andels- och aktieplaceringar i metsäliitto osuuskunta och metsä board oyj
31.12.2014
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta
euro
Aktieplaceringar i
Metsä Board Oyj
(B-aktier)
Metsäliitto Osuuskuntas styrelse
Mikael Aminoff
43 007
61 346
Martti Asunta
68 718
58 332
Eino Halonen, medlem i styrelsen intill den 31 december 2014
2 738
18 900
Arto Hiltunen
1 040
Kari Jordan
Saini Jääskeläinen
520
206 178
122 790
2 678
Juha Parpala
19 347
1 000
Timo Saukkonen
73 235
3 699
29 780
3 200
Mikael Silvennoinen, medlem i styrelsen från den 1 januari 2015
Antti Tukeva
Metsä Groups ledningsgrupp
Hannu Anttila
36 650
Ilkka Hämälä
Kari Jordan
36 650
520
Mika Joukio
68 552
Esa Kaikkonen
Juha Mäntylä
206 178
29 320
150 938
Vesa-Pekka Takala
29 320
29 320
UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN – FÖRVALTNING 95
Metsäliitto Osuuskuntas fullmäktige
Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar väljer bland sig fullmäktige vart fjärde år genom poströstning, en dataförbindelse eller med hjälp av ett annat
tekniskt hjälpmedel. Fullmäktive utövar den högsta beslutanderätten.
Aikkinen Ilmari
Jordbrukare
Mynämäki
Nylund Mats
Jordbrukare
Pedersöre
Alatalo Matti
Jordbrukare
Soini
Nyyssönen Olli-Pekka
Bilförare
Pielavesi
Haukilahti Tapani
Jordbrukare
Vetil
Pekonen Kari
Landbygdsföretagare
Parikkala
Häppölä Heikki
Jordbrukare
Orimattila
Purhonen Petri
Jordbrukare
Enonkoski
Jordbrukare
Jordbrukare
Kiuruvesi
Pyykkönen Rauno
Skogsbrukstekniker
Suomussalmi
Isomuotia Harri
Jordbrukare, forstmästare
Tavastkyro
Pärnänen Pekka
Jordbrukare
Juva
Juvonen Matti
Pensionär
Joensuu
Raininko Tuomo
Land- och skogsbruksföretagare
Jämijärvi
Järvi-Laturi Heikki
Jordbrukare
Teuva
Raitala Juha
Jordbrukare
Loimaa
Kallio Maarit
Agrolog
Sastamala
Rautiola Antti
Jordbrukare
Oulainen
Kallunki Heikki
Fysioterapeut
Kuusamo
Ryymin Jaakko
Jordbrukare
Iisalmi
Kananen Jussi
Jordbrukare, agrolog
Viitasaari
Räsänen Tauno
Företagare
Tuusniemi
Kangas Erkki
Jordbruksföretagare
Harjavalta
Savolainen Jyrki
Jordbrukare
Laukaa
Keskinen Sakari
Jordbrukare
Mänttä-Vilppula
Sipola Atso
Jordbrukare
Oulu
Keskisarja Hannu
Jordbrukare
Nivala
Sirviö Antti
Jordbruksföretagare
Kemijärvi
Kivenmäki Ari
Agrolog, jordbrukare
Kuortane
Snellman Veli
Forstmästare
Helsinki
Kiviranta Esko
Jordbrukare, vicehäradhövding
Sauvo
Storsjö Bo
Jordbrukare
Kristiinankaupunki
Koskinen Jaakko
Landbygdsföretagare
Hamina
Tienhaara Asko
Jordbrukare
Alajärvi
Kuisma Jaakko
Agrolog
Urjala
Tolvanen Matti
Jordbrukare, skogsbrukstekniker
Varkaus
Kuivalainen Kyösti
Landbygdsföretagare
Lieksa
Tuominen Pasi
Landbygdschef, jordbrukare
Eura
Laitinen Pirkko
Agrolog
Utajärvi
Tuppi Veli-Matti
Jordbrukare, företagare
Laihia
Lamminsalo Asko
Landbygdsföretagare
Rääkkylä
Turtiainen Matti
Journalist, jordbrukare
Kerimäki
Lauttia Petri
Jordbrukare
Hämeenlinna
Uotila Kirsi
Skogsbruksföretagare
Helsinki
Levänen Pertti
Äldre konstapel
Pieksämäki
Uusitalo Ilkka
Jordbrukare
Salo
Lunttila Tommi
Land- och skogsbruksföretagare
Äänekoski
Vapaniemi Jukka-Pekka
Skogsserviceföretagare
Nurmijärvi
Lyömiö Matti
Agrolog
Mäntyharju
Wasberg Johan
Skogsingenjör
Korsholm
Långgård Thomas
Jordbrukare
Malax
Wasström Anders
Landbygdsföretagare
Raseborg
Morri Tiina
Skogsbruksföretagare
Virdois
Vuorela Erkki
Landsbygdschef
Salla
Murto Pentti
Agrolog
Tampere
Vuorenmaa Heino
Skogsbruksföretagare
Haapavesi
Mäkinen Pirjo
Skogsbruksföretagare
Petäjävesi
Väänänen Martti
Jordbrukare
Siilinjärvi
Nevavuori Jari
Utvecklingschef, jordbrukare
Nystad
Ylitalo Martti
Jordbrukare
Ii
Niemelä Henry
Jordbrukare
Lappo
Ylä-Outinen Päivi
Jordbrukare
Villmanstrand
96 FÖRVALTNING – METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE
Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsråd
Förvaltningsrådet ska se tilla att Metsäliitto Osuuskuntas verksamhet bedrivs i enlighet med stadgar och förvaltningsrådets beslut samt i
Metsäliittos intresse. Förvaltningsrådet ser även till att fullmäktiges beslut verkställs. Förvaltningsrådet väljer Metsäliitto Osuuskuntas styrelse.
ORDFÖRANDE
Järvinen Hannu
Agronom
Janakkala
Jordbrukare
Punkaharju
Björkenheim Johan
Jordbrukare
Storkyro
Lappalainen Jukka
Jordbrukare
Pielavesi
Brandt Mats
Agrolog
Karleby
Lassila Hannu
Jordbrukare
Vetil
Ekman Eero
Landbygdssekreterare
Pemar
Lindqvist Hans-Erik
Forstmästare, stadsdirektör
Närpes
Hatva Teuvo
Skogsbruksföretagare
Kajana
Linnaranta Jussi
Agronom
Kuopio
Hirvonen Ville
Agrolog
Rääkkylä
Malmström Mårten
Jordbrukare
Esbo
Hongisto Arto
Jordbrukare
Limingo
Mikkola Antti-Jussi
Jordbrukare
Pälkäne
Isotalo Antti
Jordbrukare
Kauhava
Nikula Timo
Agrolog
Laitila
Junttila Risto
Verksamhetsledare
Kemijärvi
Palojärvi Martti
Jordbrukare
Vichtis
Jäärni Antti
Jordbrukare
Simo
Ruuth Mauri
Agrolog
St. Michel
Kinnunen Esko
Jordbrukare
Pieksämäki
Siponen Ahti Tapani
Sociologie magister
Kiuruvesi
Kulmala Airi
Specialist, jordbrukare
Nousis
Tolonen Mikko
Jordbrukare
Suomussalmi
Kuutti Petri
Jordbrukare
Kouvola
Vainionpää Erkki
Jordbrukare
Töysä
Kässi Timo
Agrolog
Urais
Vanhatalo Jukka
Jordbrukare
Siikainen
Laineenoja Jari
Agronom, financieringschef
Huittinen
Äijö Matti
Skogsbruksingenjör
Ikalis
Hyvönen Jari
Bruksmätare
Keuruu
Keskinen Matti
Skogsspecialist, virkeshandel och
skogstjänster
Nastola
Koljonen Timo
Solution Owner
Esbo
Nurmi Mikko
Kvalitets- och utvecklingsförman
Kyrö
VICE ORDFÖRANDE
Paajanen Juha
ledamöter
personalrepresentanter
METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FÖRVALTNINGSRÅD – FÖRVALTNING 97
Metsäliitto
Osuuskuntas
styrelse
MARTTI ASUNTA
KARI JORDAN
MIKAEL AMINOFF
arto hiltunen
saini jääskeläinen
f. 1955
Forstmästare
Forstråd
f. 1956
Ekonom
Bergsråd
f. 1951
Forstmästare
f. 1958
Ekonom
f. 1959
Jord- och skogsbruksföretagare
Styrelseledamot sedan
2005, styrelseordförande
sedan 2008
Styrelseledamot och vice
ordförande sedan 2005
Styrelseledamot sedan 2008
Styrelseledamot sedan 2007
Styrelseledamot sedan 2005
• Metsä Board Oyj, vice
styrelseordförande (2008–)
• Metsä Fibre Oy,
styrelseledamot (2008–)
• Metsä Tissue Oyj,
styrelseledamot (2008–)
• Sällskapet Pellervo,
styrelseledamot (2008–),
styrelseordförande (2010–)
• Pellervo Media Oy,
styrelseordförande (2013–)
• Finnish Agri-Agency for
Food and Forest
Development,
styrelsemedlem (2012–)
• Osuustoiminnan
neuvottelukunta,
styrelseordförande (2013–)
• Huoneistokeskus Oy,
byrådirektör (2003–2005)
• Kuru kommun, projektchef
(2001–2003)
• Kiinteistötoimisto Martti
Asunta LKV, företagare
(1995−)
• Föreningsbanken i Finland,
bankdirektör (1993–1995)
• Tampereen
Aluesäästöpankki (SSP),
regiondirektör (1988–1993)
• Norra Tavastlands
Skogsvårdsföreningars
Förbund, fältchef,
verkställande direktör
(1982–1988)
• Metsä Group, koncernchef
(2006–)
• Metsäliitto Osuuskunta,
verkställande direktör
(2004–)
• Metsä Board Oyj,
styrelseordförande (2005–)
• Metsä Fibre Oy,
styrelseledamot (2004–),
ordförande (2006–)
• Metsä Tissue Oyj,
styrelseordförande (2004–)
• Centralhandelskammaren,
styrelseledamot
(2007–2011),
styrelseordförande (2012–)
• Finlands Näringsliv (EK),
styrelseledamot (2005–),
vice ordförande (2009–
2011, 2013–), medlem i
arbetsutskottet (2015–)
• Skogsindustrin r.f.,
styrelseordförande och
ordförande i styrelsens
arbetsutskott (2009–2011),
vice styrelseordförande och
vice ordförande i styrelsens
arbetsutskott (2005–2009,
2014–), styrelseledamot
(2012–2013)
• Ömsesidiga arbets­
pensionsförsäkrings­
bolaget Varma, ledamot i
fullmäktige (2006–2012),
vice styrelseordförande
(2013), styrelseordförande
(2014)
• Flera förtroendeuppdrag i
olika stiftelser och
föreningar
• Metsä Board Oyj,
styrelseledamot (2010–)
• Finlands Skogscentral
Kusten, ledamot i
regiondelegationen (2010–)
• Sällskapet Pellervo,
delegationsledamot
(2010–2011)
• Skogsägarförbundet
Kusten, ordförande
(2004–2007)
• Södra skogsreviret,
styrelseordförande
(2000–2007)
• Jord- och
skogsbruksföretagare
(1992–)
• Västra Nylands skogsrevir,
verkställande direktör
(1980–1997)
• Metsä Tissue Oyj,
styrelseledamot (2010–)
• Centrallaget för
Handelslagen i Finland
(SOK Corporation),
koncernchef och
styrelseordförande
(2007–2009)
• Helsingin Osuuskauppa
Elanto, verkställande
direktör (2004–2007),
styrelseordförande
(2005–2007)
• Andelsaffären Elanto (efter
fusionsbeslutet),
verkställande direktör
(2003)
• Helsingin Osuuskauppa
Elanto HOK, verkställande
direktör, styrelseordförande
(1998–2003)
• Veho Group Oy Ab,
styrelseledamot (2011–),
ordförande (2012–)
• Talent Vectia Oy,
styrelseledamot (2010–)
• SRV-Yhtiöt Oyj,
styrelseledamot (2010–)
• Posti Group Oyj,
styrelseledamot (2010–),
ordförande (2011–)
• Jenny och Antti Wihuris
fond, styrelseledamot
(2010–)
• Mellersta Finlands
centralsjukhus,
anestesiskötare
(1986–1988), barnmorska
(1989–1998)
• Korpilahden Osuuspankki,
ledamot i förvaltningsrådet
(2008), styrelseledamot
(2009−)
• Vapo Oy, ledamot i
förvaltningsrådet
(2005–2009)
Andels- och aktieinnehavet av Metsäliitto Osuuskuntas styrelseledamöter i Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board Oyj framgår av sida 95 i denna publikation.
98 FÖRVALTNING – METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STYRELSE
Juha parpala
timo saukkonen
mikael SILVENNOINEN
antti tukeva
f. 1967
Agrolog
f. 1963
Agronomie- och forstmagister
Forstmästare
f. 1956
Ekonomie magister
f. 1953
Agronom
Lantbruksråd
Styrelseledamot sedan 2009
Styrelseledamot sedan 2007
Styrelseledamot sedan 2015
Styrelseledamot sedan 2009
• Jordbrukare (1994–)
• Metsäliitto Osuuskunta,
distriktsråd (1997–),
ledamot i förvaltningsrådet
(2001–2008)
• Simon Turvejaloste Oy,
styrelseledamot (2011–)
• Osuuskunta Pohjolan
Maito, styrelseledamot
(2006–2007)
• Jordbrukare (1992–)
• Metsäliitto Osuuskunta,
olika förtroendeuppdrag
(1995–)
• Sällskapet Pellervo r.f.,
delegationsledamot (2008–)
• Simpeleen Osuuspankki,
ledamot i förvaltningsrådet
(2000–), ordförande (2011–)
• IMS Talent, styrelsens
ordförande (2013–)
• Pohjola Pankki Oy,
verkställande direktör
(1997–2013)
• Pohjola Pankki, flera leande
postioner (1989–1997)
• Wärtsilä Group, flera leande
postioner (1983–1989)
• Konecranes Oyj,
styrelsemedlem (2008–)
• Orion Oyj, styrelsemedlem
(2014–)
• Hartwall Capital Oy,
styrelsemedlem (2014–)
• Osuuskunta Maitosuomi,
verkställande direktör
(2007–)
• Osuuskunta Normilk,
verkställande direktör
(1994–)
• Osuuskunta Maitojaloste,
verkställande direktör
(1991–2006)
• Jord- och skogsbruk, Arola
gård (1985–)
• LähiTapiola Österbotten,
styrelseledamot (2012–)
• Lakeuden Lähivakuutus,
vice styrelseordförande
(2006–2012)
• Olika förtroendeuppdrag
inom jordbruks- och
livsmedelsindustriorganisationer
Andels- och aktieinnehavet av Metsäliitto Osuuskuntas styrelseledamöter i Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board Oyj framgår av sida 95 i denna publikation.
METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STYRELSE – FÖRVALTNING 99
Metsä Groups
ledningsgrupp
KARI JORDAN
Hannu Anttila
Petri Helsky
Ilkka Hämälä
f. 1956
Ekonom
Bergsråd
f. 1955
Ekonom
f. 1966
Diplomingenjör
Ekonomie magister
f. 1961
Diplomingenjör
Koncernchef, Metsä Group
Verkställande direktör, Metsäliitto
Osuuskunta,
Medlem i ledningsgruppen sedan
2005
Strategidirektör, Metsä Group
Medlem i ledningsgruppen sedan
2005
Verkställande direktör, Metsä Tissue
Oyj, från 16.4.2015–
Medlem i ledningsgruppen från
16.4.2015–
Verkställande direktör,
Metsä Fibre Oy
Medlem i ledningsgruppen sedan
2008
• Metsä Group, koncernchef (2006–)
• Metsäliitto Osuuskunta,
verkställande direktör (2004–)
• Metsä Board Oyj, styrelseordförande
(2005–)
• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot
(2004–), ordförande (2006–)
• Metsä Tissue Oyj, styrelseordförande
(2004–)
• Centralhandelskammaren,
styrelseledamot (2007–2011),
styrelseordförande (2012–)
• Finlands Näringsliv (EK),
styrelseledamot (2005–), vice
ordförande (2009–2011, 2013–),
medlem i arbetsutskottet (2015–)
• Skogsindustrin r.f.,
styrelseordförande och ordförande i
styrelsens arbetsutskott (2009–
2011), vice styrelseordförande och
vice ordförande i styrelsens
arbetsutskott (2005–2009, 2014–),
styrelseledamot (2012–2013)
• Ömsesidiga
arbetspensionsförsäkringsbolaget
Varma, ledamot i fullmäktige
(2006–2012), vice styrelseordförande
(2013), styrelseordförande (2014)
• Flera förtroendeuppdrag i olika
stiftelser och föreningar
• Metsä Group, strategidirektör
(2006–)
• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot
(2004–)
• Metsä Tissue Oyj, styrelseledamot
(2004–)
• Metsä Tissue Oyj, t.f.verkställande
direktör (1.10.2014–15.4.2015)
• Metsä Group Treasury Oy,
styrelseordförande (2010–2013)
• M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj),
verkställande direktör (2005–2006)
• Metsäliittokoncernen (nuv. Metsä
Group), finansdirektör (2003–2004)
• Metsä Tissue Oyj, verkställande
direktör (1998–2003)
• Oy Metsä-Botnia Ab (nuv. Metsä
Fibre Oy) och Metsä-Serla Oyj (nuv.
Metsä Board Oyj), tidigare olika
ledande befattningar sedan 1980
• Pohjolan Voima Oy, styrelseledamot
(2009–)
• Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget
Tapiola, ledamot i förvaltningsrådet
(2011–)
• Teollisuuden Voima Oyj,
styrelseledamot (2007–)
• Metsä Tissue Oyj, verkställande
direktör (16.4.2015–)
• Kemira Oyj, direktör (segment Paper,
APAC), medlem i ledningsgrupp
(2008–2008)
• Kemira ChemSolutions, direktör
(2007–2008)
• Solvay, flera ledande befattningar
(1993–2007)
• Metsä Fibre Oy, verkställande
direktör (2008–)
• Oy Metsä-Botnia Ab (nuv. Metsä
Fibre Oy), tidigare olika ledande
befattningar sedan 1988
• Skogsindustrin r.f.,
styrelseordförande och ordförande i
styrelsens arbetsutskott (2012–2013),
styrelseledamot (2014–)
• Pohjolan Voima Oy,
styrelsesuppleant (2009–)
• Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget
Ilmarinen, ledamot i förvaltningsrådet
(2009–)
• Finlands Kvalitetsförening r.f.,
delegationsledamot (2008–)
Andels- och aktieinnehavet av Metsä Groups ledningsgrupp i Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board Oyj framgår av sida 95 i denna publikation.
100 FÖRVALTNING – METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP
Mika Joukio
Esa Kaikkonen
Juha Mäntylä
Vesa-Pekka Takala
f. 1964
Diplomingenjör
MBA
f. 1969
Juris kandidat
Vicehäradshövding
f. 1961
Agronomie- och forstmagister
Forstmästare, forstråd
f. 1966
Ekonomie magister
Verkställande direktör,
Metsä Board Oyj
Medlem i ledningsgruppen sedan
2012
Branschdirektör, Metsä Wood
Medlem i ledningsgruppen sedan
2008
Branschdirektör, Metsä Forest
Medlem i ledningsgruppen sedan
2008
Ekonomidirektör, Metsä Group
Medlem i ledningsgruppen sedan
2010
• Metsä Board Oyj, verkställande
direktör (1.10.2014–)
• Metsä Tissue Oyj, verkställande
direktör (2012–2014)
• M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj),
direktör för affärsverksamheten
Consumer Packaging (2006–2012)
• Metsä-Serla Oyj och M-real, flera
ledande befattningar sedan 1990
• Metsä Wood, branschdirektör
(2013–)
• Metsä Group, direktör för juridiska
ärenden (2003–2013)
• Metsäliittokoncernen, jurist
(2000–2003)
• Metsä-Serla Oyj (nuv. Metsä Board
Oyj), jurist (1998–2000)
• Jurist i en advokatbyrå (1995–1998)
• Skogsindustrin r.f., medlem i
sahatoimikunta (2013–)
• Finnish Wood Research (FWR) Oy,
styrelseledamot (2014–)
• Metsä Forest, branschdirektör
(2008–)
• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot
(2008–)
• Finsilva Oyj, styrelseledamot (2007–)
• Metsäliitto Osuuskunta, tidigare
olika uppdrag
• Södra Österbottens skogscentral
och Enso Forest Development Ltd,
tidigare olika uppdrag
• CEPI (Confederation of European
Paper Industries), medlem i Forest
Committee (2012–)
• Skogsindustrierna, medlem i
Skogskommitté (2011–)
• Skogsindustrin r.f., ordförande i
skogsutskottet (2010–)
• Finlands Skogsstiftelse,
styrelseordförande (2010–2014),
styrelseledamot (2015–)
• Pellervo Ekonomiska
forskningsinstitut, styrelseledamot
(2011–)
• Naturresursinstitutet,
styrelseordförande (2015–)
• Metsä Group, ekonomidirektör
(2010–)
• Outotec-koncernen, ekonomi- och
finansdirektör (2006–2010), medlem i
ledningsgruppen, ersättare för
verkställande direktören
• Outokumpu-koncernen,
ekonomidirektör (2001–2006),
medlem i ledningsgruppen (2005)
• Outokumpu-koncernen, tidigare
ledande befattningar inom
ekonomiförvaltning
• Metsä Group Treasury Oy,
styrelseordförande (2013–)
Andels- och aktieinnehavet av Metsä Groups ledningsgrupp i Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board Oyj framgår av sida 95 i denna publikation.
METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP – FÖRVALTNING 101
Internationell och
utvecklingskraftig
Metsä Group
METSÄ BOARDS
KARTONGLEVERANSER
ÖKADE MED ÖVER
Metsä Group är en ansvarsfull skogsindustri­
koncern, vars produkter primärt tillverkas av förnybart
och hållbart skött nordiskt trä. Metsä Group fokuserar
på mjuk- och matlagningspapper, nyfiberkartong,
massa, träprodukter och virkesanskaffning och skogstjänster. De högkvalitativa produkterna kombinerar
förnybar råvara, kundorientering, hållbar utveckling och
innovation.
Metsä Groups omsättning uppgick till 5,0 miljarder
euro 2014. Koncernen sysselsätter cirka 10 500
personer och är verksam i cirka 30 länder. Metsä
Groups moderföretag är Metsäliitto Osuuskunta, som
ägs av cirka 122 000 finska skogsägare.
40 %
I NORDAMERIKA
NYCKELTAL
2014
2013
2012
2011
2010
Omsättning, milj. euro
4 970
4 938
5 001
5 346
5 377
Rörelseresultat, milj. euro
417
335
241
29
497
Rörelseresultat, exklusive poster av engångskaraktär, milj. euro
418
343
256
314
547
Avkastning på sysselsatt kapital, %
11,1
8,9
6,7
1,1
11,8
Avkastning på sysselsatt kapital, exklusive poster av engångskaraktär, %
11,4
9,1
7,1
8,5
13,4
Soliditet, %
37,9
37,9
34,7
28,1
29,7
46
77
87
132
116
143
214
204
227
138
10 410
10 736
11 447
12 525
12 820
84
82
82
81
80
Olycksfallsfrekvens, olyckor som ledde till frånvaro per en miljon arbetstimmar
11,2
13,2
15,7
18,3
17,3
Fossila koldioxidutsläpp, 1 000 tn
803
855
962
1 200
1 251
Nettoskuldsättningsgrad, %
Investeringar, milj. euro
Personal, 31.12.
Andel av certifierat virke, %
FÖR SKOGSÄGARE ÖVER
100
SERVICEKONTOR
I FINLAND
ANTALET SÄLJFÖRETAG
35
CIRKA
25 %
AV METSÄ FIBRES MASSA
SÄLJS TILL ASIEN
CIRKA
900
produktion
SÄLJFÖRETAG
SOMMARJOBB OCH
PRAKTIKANTPLATSER
Metsä Group
Metsäliitto Osuuskunta
Metsä Tissue
Metsä Board
omsättning
5,0
KONCERNENS MODERFÖRETAG
Metsä Fibre
mrd
euro
10 500
personal
ÄGT AV 122 000 FINSKA SKOGSÄGARE
Metsä Wood
metsä forest
MJUK- OCH
MATLAGNINGS­
PAPPER
KartonG
MASSA
TRÄPRODUKTER
VIRKES­
ANSKAFFNING OCH
SKOGSTJÄNSTER
omsättning
1,0 mrd euro
omsättning
2,0 mrd euro
omsättning
1,3 mrd euro
omsättning
0,9 mrd euro
omsättning
1,6 mrd euro
PERSONAL
2 800
PERSONAL
3 100
PERSONAL
850
PERSONAL
2 300
PERSONAL
900
METSÄLIITTO OSUUSKUNTA
INNEHAV 91 %
Metsäliitto Osuuskunta
INNEHAV 42,53 % (ANDEL AV
RÖSTERNA 62,15 %)
Metsäliitto Osuuskunta
INNEHAV 50,2 %,
Metsä Board 24,9 %,
Itochu Corporation 24,9 %
METSÄLIITTO OSUUSKUNTA
INNEHAV 100 %
METSÄLIITTO OSUUSKUNTA
INNEHAV 100 %
Ekonomisk rapportering
Metsä Group lämnar inga kommentarer om företagets ekonomiska
resultat eller motsvarande frågor under tiden från slutet av rapporteringsperioden till publicering av rapporten för respektive period, med
undantag av väsentlig förändring i marknadsläget eller rättelse av en felaktig uppgift.
EKONOMISK INFORMATION
De ekonomiska översikterna publiceras på finska, svenska och engelska.
Årsredovisningar och övriga publikationer kan beställas per e-post från
communications@metsagroup.com och från koncernens webbplats
www.metsagroup.com.
Börsmeddelanden, delårsrapporter och bokslutsuppgifter uppdateras på Metsä Groups webbplats i realtid. På webbplatsen finns en företagspresentation, som alltid uppdateras i samband med att ekonomiska
rapporter publiceras. På webbplatsen presenteras dessutom bland annat
koncernens produkter, kunder, försäljningsnätverk samt miljöfrågor
och organisation. På webbplatsen kan man beställa Metsä Groups
publikationer och ge respons. Företagets allmänna e-postadress är communications@metsagroup.com.
Metsä Group strävar efter att regelbundet och öppet erbjuda aktuell
och lättillgänglig information om koncernen. Koncernens målsättning
är att på ett tillförlitligt och sanningsenligt sätt ge information om sin
verksamhet och ekonomiska ställning samt utsikter för den närmaste
tiden. Alla investerare bemöts på ett likvärdigt sätt. Metsä Group publicerar sina ekonomiska rapporter för 2015 enligt följande:
STÄNGT FÖNSTER
EKONOMISK ÖVERSIKT
PUBLICERINGSDATUM
1.1–5.2.2015
Bokslutskommuniké för 2014
torsdagen 5.2.2015
1.4–7.5.2015
Delårsbokslut januari–mars
torsdagen 7.5.2015
1.7–6.8.2015
Delårsbokslut januari–juni
torsdagen 6.8.2015
1.10–5.11.2015
Delårsbokslut januari–september
torsdagen 5.11.2015
Metsä Group
PB 10
02020 METSÄ
Tel. 010 4601
metsagroup.fi
metsagroup.com
PEFC/02-31-120
Omslag: Carta Integra 210 g/m2, insats Galerie Art Silk 115 g/m2. © Metsä Group 2015