1. No category

METSÄ GROUP ÅRSREDOVISNING 2011
METSÄ GROUP
ÅRSREDOVISNING
2011
2
kONcERNchEfENS öVERSIkT
4
6
8
10
11
ENaD METSÄ GROUP
VERkSaMhETSMIljö
STRaTEGI
PRODUkTION Och föRSÄljNING
hÄNDElSER UNDER 2011
12
14
16
18
20
22
föRNyaNDE METSÄ GROUP
MjUk- Och MaTlaGNINGSPaPPER
kaRTONG Och PaPPER
MaSSa
TRÄPRODUkTER
VIRkESaNSkaffNING Och
SkOGSTjÄNSTER
24
aNSVaRSTaGaNDE METSÄ GROUP
32
bOkSlUT
118 föRValTNING
118 REDOGöRElSE föR föRValTNINGSOch STyRNINGSSySTEMET
124 löNE- Och ERSÄTTNINGSRaPPORT
126 fUllMÄkTIGE Och föRValTNINGSRÅD
128 STyRElSE
130 lEDNINGSGRUPP
132 EkONOMISk RaPPORTERING
METSÄLIITTOKONCERNEN ÄR
NU METSÄ GROUP. ENAD, FÖRNYANDE OCH ANSVARSTAGANDE.
METSÄ GROUP ÄR EN GENUIN
SKOGSINDUSTRIKONCERN MED
FOKUS PÅ MJUK- OCH
MATLAGNINGSPAPPER, KARTONG,
MASSA, TRÄPRODUKTER SAMT
VIRKESANSKAFFNING OCH
SKOGSTJÄNSTER.
METSÄ GROUP 2011
OMSÄTTNING: MILJONER EURO
RöRElSERESUlTaTET EXklUSIVE POSTER aV
ENGÅNGSkaRakTÄR: MILJONER EURO
aVkaSTNING PÅ SySSElSaTT kaPITal EXklUSIVE
ENGÅNGSPOSTER: %
FINLAND
EXPORT OCH UTLANDSVERKSAMHET
8 000
600
15
6 000
400
10
4 000
200
5
2 000
0
0
0
2007
2008
2009
2010
2011
-200
2007
INVESTERINGaR: MILJONER EURO
2008
2009
2010
2011
-5
2007
affÄRSVERkSaMhETS kaSSaflöDEN:
MILJONER EURO
2008
2009
2010
2011
RÄNTEbÄRaNDE NETTOSkUlD: MILJONER EURO
500
400
800
4 000
600
3 000
400
2 000
200
1 000
300
200
100
0
0
2007
2008
2009
2010
2011
2007
NETTOSkUlDSÄTTNINGSGRaD: %
2008
2009
2010
2011
0
2007
SOlIDITET: %
2008
2009
2010
2011
bETalDa aNDElSRÄNTOR: MILJONER EURO
200
40
150
30
100
20
50
10
50
40
30
20
0
2007
2008
2009
2010
2011
10
0
2007
2008
2009
2010
2011
0
2008
2009
2010
2011
2012*
*) förslag
PERSONal: 31.12.2011
OMSÄTTNING PER MaRkNaDSOMRÅDE: %
OMSÄTTNING PER affÄRSOMRÅDEN: %
I FINLAND
UTOMLANDS
20 000
15 000
10 000
5 000
0
2007
2008
2009
2010
2011
fINlaND
TySklaND
STORbRITaNNIEN
fRaNkRIkE
SVERIGE
öVRIGa EUROPa
öVRIGa VÄRlDEN
17
15
11
6
4
32
15
METSÄ TISSUE
METSÄ bOaRD
METSÄ fIbRE
METSÄ WOOD
METSÄ fOREST
13
35
18
13
21
METSÄ GROUP
Omsättnint
totalt
METSÄlIITTO OSUUSkUNTa
Koncernens moderföretag
5,3
Personal
totalt
MRD
EURO
12 500
Ägat av 125 000 finska skogsägare
METSÄ TISSUE
METSÄ bOaRD
MjUk- Och
MaTlaGNINGSPaPPER
kaRTONG Och
PaPPER
PERSONAL
PERSONAL
3 300
4 100
900
OMSÄTTNING
OMSÄTTNING
OMSÄTTNING
OMSÄTTNING
OMSÄTTNING
0,9 MRD EURO
2,5 MRD EURO
1,3 MRD EURO
0,9 MRD EURO
1,4 MRD EURO
INNEHAV
INNEHAV
INNEHAV
INNEHAV
INNEHAV
76,62 %
61,49 %*
METSÄ WOOD
METSÄ fOREST
MaSSa
TRÄPRODUkTER
VIRkESaNSkaffNING Och
SkOGTjÄNSTER
PERSONAL
PERSONAL
PERSONAL
2 900
1 000
METSÄ fIbRE
70,26 %
100 %
100 %
*Andel av rösterna 61,49 %, andel av aktierna 41,78 %
METSÄ GROUPS NyckElTal
2011
2010
2009
2008
2007
5 346
5 377
4 837
6 434
6 797
95
142
353
239
92
-5 058
-4 686
-4 858
-1 185
-6 256
-354
-336
-501
-224
-589
29
497
-169
2
44
4
-15
-16
6
12
-131
-137
-144
-241
-216
-98
345
-329
-233
-160
-157
214
-318
-172
-184
29
497
-169
2
44
314
547
-75
45
301
1,1
11,8
-3,3
0,5
1,4
8,5
13,4
-1,4
1,3
6,4
RESUlTaT
OMSÄTTNING
ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER
RÖRELSEKOSTNADER
AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR
RÖRELSERESULTAT
RESULTATANDELAR I INTRESSEBOLAG
ÖVRIGA FINANSINTÄKTER OCH -KOSTNADER, NETTO
RESULTAT FÖRE SKATT
RESULTAT FRÅN KVARVARANDE VERKSAMHET
NyckElTal
RÖRELSERESULTAT
EXKLUSIVE ENGÅNGSPOSTER
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL
EXKLUSIVE ENGÅNGSPOSTER
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL
EXKLUSIVE ENGÅNGSPOSTER
-9,9
13,9
-20
-8,4
-7,5
8,6
18,2
-13,4
-6,4
2,7
28,8
28,3
29,7
24,5
26
NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD
131
116
157
149
142
RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD
1 953
1 939
2 203
2 666
3 271
SOLIDITET
BRUTTOINVESTERINGAR
227
138
152
272
493
PERSONNEL I MEDELTAL
13 046
13 168
14 534
17 538
19 195
Metsäliittokoncernen ändrade sitt namn till Metsä Group och förnyade sin företagsidentitet den 9 februari 2012. I detta sammanhang förändrades också koncernens affärsområdens namn.
Metsä-Botnia är Metsä Fibre, Träproduktindustri heter Metsä Wood och Virkesanskaffningen fungerar i fortsättningen under namnet Metsäliitto Virkesanskaffning, internationellt under namnet
Metsä Forest. På årsstämmans beslut är M-real i fortsättningen Metsä Board Oyj. Metsä Tissues namn förblir oförändrat. Identitetsförändringen påverkar inte koncernstrukturen eller bolagens
juridiska ställning. Verksamhetsmodellen och namnet på Metsä Groups moderföretag Metsäliitto Osuuskunta förändras inte.
2  KONCERNCHEFENS ÖVERSIKT
koncernchefens översikt
År 2011 var för Metsä Group ett betydelsefullt, arbetsfyllt och framåtriktat år. Som ett bevis på koncernens utveckling håller ni just nu förnyade Metsä Groups årsredovisning i era händer.
Förändringen av hela Metsäliittokoncernens företagsnamn och
identitet till ett enat Metsä Group fullbordar den målmedvetna
omstrukturering som pågått sedan 2005 och stärker vår konkurrenskraft. Metsä Group blickar framåt och utvecklar sin verksamhet kontinuerligt – både genom att förnya sina produkter och arbetssätt och
genom att ligga i den hållbara utvecklingens framkant.
Koncernen står på solid grund
Osäkerheten i världsekonomin, framför allt under andra halvåret 2011,
minskade efterfrågan på alla våra affärsområden, och koncernens resultat för hela året var klart sämre än 2010. Tack vare den framgångsrika
omstruktureringen under de senaste åren står koncernen på en solid
grund. Vi står starka på våra fyra centrala och konkurrenskraftiga stödben: träprodukter, massa, kartong samt mjuk- och matlagningspapper.
Metsä Boards omorganisationer och den strategiska granskningen
av pappersverksamheten håller nu på att avslutas, och de kommer att
avsevärt förbättra förutsättningarna för lönsamheten. Inom mjuk- och
matlagningspapper utgör Metsä Tissues utvecklingsinvesteringar en bra
grund för bättre lönsamhet.
De goda resultaten av de senaste årens omstrukturering, den starka
kundorienteringen och det ständiga interna förnyelsearbetet inom
Metsä Group förbättrar förutsättningarna för att vara en lönsam och
konkurrenskraftig skogsindustrikoncern. Tack vare de utvalda kärnverksamheterna har vi förbättrat vår förmåga att stå emot konjunkturväxlingar. Vi har fokuserat på tillverkning av produkter och tjänster, där vi
hör till de ledande företagen och har stor egen konkurrensfördel och
-kraft.
Ett genomtänkt investeringsprogram förbättrar
konkurrenskraften
Utgångspunkten för Metsä Groups investeringsprogram är att utveckla
produktiviteten och effektiviteten i våra produktionsanläggningar.
Investeringarna är en integrerad del av det arbete som syftar till att öka
lönsamheten och åstadkomma en kontrollerad tillväxt. Samtidigt förbättrar vi energieffektivitet och miljöprestanda.
År 2011 investerade vi totalt 227 miljoner euro, där Finlands andel
var 66 procent. Bland investeringarna finns bland annat utvecklingen av
energiproduktionen vid massabruket i Joutseno till en koldioxidneutral
produktion, den nya kausticeringsanläggningen och det nya vattenverket vid massabruket i Kemi samt ökningen av kartongproduktion vid
bruken i Simpele, Kemi och Kyro. Inom mjukpapper startade vi ett
omfattande investeringsprogram i Polen och invigde ett nytt bruk för
bak- och matlagningspapper i Düren i Tyskland. Vi utvecklade även
tjänster för moderföretaget Metsäliitto Osuuskuntas ägarmedlemmar
i nära samarbete med skogsägarna. Ägarmedlemskapet är en styrka som
gör vår verksamhet långsiktig och stabil.
Hållbar utveckling är en del av strategin
Metsä Group ligger i den hållbara utvecklingens framkant när det gäller
den praktiska tillämpningen. Koncernen har åtagit sig att följa de tio
principerna för FN:s initiativ Global Compact, som även våra egna
principer för hållbar utveckling bygger på. I början av året uppdaterade
vi alla de policyer som styr
Metsä Groups verksamhet
INVESTERINGAR
och införde en uppföÖKAR LÖNSAMrandekod för varu- och
HETEN OCH
tjänsteleverantörer och för
FRÄMJAR EN
hantering av hela leveransKONTROLLERAD
kedjan. Under året fastslog vi
TILLVÄXT.
även de mest centrala temana
för hållbar utveckling, som
utgör basen för vår strategiska planering för hållbar utveckling med
målsättningar för hela koncernen. Koncernens nya rapport om hållbar
utveckling finns i sin helhet på vår webbplats.
Nära Metsä
Metsä Group är ett genuint skogsindustriföretag vars produkter är nära
människor och deras vardagsliv. Med gott samvete kan vi säga att livet
är fyllt av stunder nära Metsä, skogen. Våra konkurrensfördelar består
av vår huvudråvara, det nordliga, långfibriga barrträdet, vår moderna
produktionsteknik och vår kompetenta, engagerade personal.
Även vår nya logotyp – ett grönt älghuvud och ordet Metsä – kommunicerar om en förnyande och ansvarsfull aktör som respekterar sina
rötter. Om Metsä Group.
Vi vill framföra ett varmt tack till våra kunder och samarbetspartner
för deras förtroende och till andelslagets medlemmar för ett gott samarbete samt till koncernens personal för ett engagerat arbete för att vi ska
uppnå våra gemensamma mål.
Kari Jordan
Koncernchef
KONCERNCHEFENS ÖVERSIKT  3
ENAD
metsä group är en genuin skogsindustrikoncern. enad, förnyande och starkare än
tidigare. vår konkurrenskraft bygger på vår råvara, det vill säga virke från nordliga,
hållbart skötta skogar, samt på våra produkter och tjänster som är en
sammansättning av kundorientering, produktutveckling och hållbar utveckling.
VåR OMSÄTTNING 2011
5,3
MRD.
EuRO
VARAV 4,8 MILJARDER EuRO
KOMMER FRåN EXpORT OCH
uTLÄNDSKA
VERKSAMHETER
4
METSÄ GROUP
VI SySSELSATTE 2011
VI INVESTERADE 2011
12 525 227
pERSONER, VARAV
5 660 I FINLAND OCH
6 865 uTOMLANDS
MILJ.
EuRO
VARAV 149 MILJONER
EuRO I FINLAND
De bästa råden
Nära på många sätt
Metsä Groups moderföretag
Metsäliitto Osuuskunta ägs av
125 000 skogsägare. Vår ägarbas
ger verksamheten långsiktighet och styrka.
Den skiljer oss även på ett positivt sätt från
konkurrenterna.
Våra ägarmedlemmar får den bästa informationen och de bästa råden för sitt ägande av
oss. Vi stärker värdet på deras skogsegendom
och erbjuder tjänster under skogsägandets
hela livscykel. Bland våra populära tjänster
finns skatterådgivning och medlemsträffar
runt om i Finland.
Allt fler skogsägare bor långt ifrån sina
skogar och utnyttjar våra skogsvårdstjänster.
Andelslagets medlemmar kan via sin dator
följa upp sin uppdaterade skogsbruksplan och
lita på att skogsvårdsarbetena har utförts på
ett professionellt sätt och med respekt för
miljön. Detta är vår kärnkompetens.
ÅR 2011 ANSKAFFADE metsä group 29,2 MILJONER M3 VIRKE, VARAV
I återanvändningens framkant
Förutom förpackningskartonger,
papper, mjuk- och matlagnings­
papper och träprodukter genererar
Metsä Groups produktionsanläggningar
årligen hundratusentals ton återanvändbara
biprodukter.
Våra produkter är inte avfall ens efter
användning. Kartong- och pappersprodukter
kan återvinnas eller återanvändas vid energiproduktion. När returpapper inte längre kan
återvinnas används det som energi. Även
träkonstruktioner har ett stort energiinnehåll,
som kan utnyttjas om de inte kan återanvändas efter rivning.
Metsä Group ligger i återanvändningens
framkant, och mängden icke återvinningsbart
avfall som uppstår under produktion har till
exempel minskat med mer än 50 procent
jämfört med produktionen på 1990-talet.
68,6 % 21,2 % 5,1 %
5,0 %
MASSAVED
TIMMER
ENERGIVED
BIPRODUKTER
20,0 milj. m3
6,2 milj. m3
1,5 milj. m3
1,5 milj. m3
Styrkan i våra förpackningskartonger är
deras råvara, nyfiber, och kartongens lätthet.
Våra lätta och ekologiska förpackningskartonger är ett tryggt alternativ inom livsmedelsförpackning och lämpar sig utmärkt även
för förpackningsbehoven inom till exempel läkemedels- och kosmetikindustrin.
Våra mjuk- och matlagningspapper främjar välbefinnande, upprätthåller hälsa och underlättar vardagen. Inom dessa områden har Metsä Group marknadens ledande produktmärken:
Lambi, Serla, Mola, Tento, Katrin och SAGA. Produkterna utvecklas utifrån kundernas behov,
men framgången bygger även på effektiva försäljnings- och distributionskanaler.
Massa används som råvara i både våra kartonger och våra olika pappersprodukter. Överskottsenergin från våra massabruk används till exempel för uppvärmning i närliggande tätorter.
Viktiga utgångspunkter för massatillverkning är att förstå kunden och erbjuda total service.
Våra träprodukter möjliggör till exempel inom byggande ett hälsosammare och klimatvänligare boende, eftersom även färdiga byggnader är koldioxidsänkor. Av sågverkens biprodukter
genererar man elektricitet och värme. Som träenergi används även trädelar som inte lämpar
sig för andra produkter och biprodukter från förädlingen.
Vi använder råvaran, det nordliga
virket, på många olika sätt. Metsä
Groups produkter är närvarande
i allas vardag.
METSÄ GROUP 5
VERKSAMHETsMILJÖ
De globala trenderna har varit positiva
för skogsindustrin, då tonvikten på
konsumtionen allt mer övergår till
kolbindande och biologiskt nedbrytbara
produkter som tillverkats av förnybara
råvaror. Vi följer globala trender och
utnyttjar information om dem i den
långsiktiga planeringen av verksamheten.
Globalisering som drivkraft
Hållbar utveckling och
ansvarstagande
Tonvikten på den ekonomiska tillväxten har allt tydligare förflyttats till
tillväxtmarknaden, som till exempel Brasilien, Kina och Indien. Detta
leder till att tillväxtländerna inleder egen skogsindustriproduktion som
inte bara konkurrerar med priset på exportmarknaden, utan även med
en snabbt växande kompetens, teknik och innovation. I det nya konkurrensläget blir specialisering och internationell arbetsfördelning inom
branschen betydelsefulla framgångsfaktorer för de skogsindustriföretag
som verkar på den traditionella marknaden.
Specialisering och arbetsfördelning bygger på skillnaderna i kompetensen, kostnaderna för produktionsfaktorerna, närheten till marknaden, tyngdpunkterna på efterfrågan och skillnaderna i råvarubasen på
de olika marknadsområdena. I vissa produkter, som högklassiga förpackningskartonger, är den långfibriga tallmassan en överlägsen råvara.
Även nyfiberns ställning som råvara framför allt i livsmedelsförpackningar blir starkare när renhetskraven på förpackningsmaterialet skärps.
Därför är till exempel tillgången på långfibrig tallmassa en styrkefaktor
som skiljer oss från huvudströmningen.
Den informationstekniska utvecklingen med bland annat ökad
mångfald och tillgång på prisvärd teknik, digitaliseringen av information och tjänster samt näthandeln förstärker globaliseringen. Samma
information är i realtid tillgänglig i hela världen, kompetensen sprider
sig snabbt och även konsumtionen är i allt mindre utsträckning beroende av det geografiska läget.
Pappersförbrukningen ökar på tillväxtmarknaden. På grund av
tillgången och det låga priset på informationsteknik uppskattas pappersförbrukningen dock aldrig stiga till samma nivå som i de industrialiserade länderna. Enligt uppskattning kommer en större del av informationen vara i digitaliserad form än i tryckt form redan år 2020. Effekten av digitaliseringen av information och tjänster är tydlig redan idag.
Den elektroniska konsumtionen – näthandeln – ökar förpackningsbehovet och därigenom även efterfrågan på förpackningsmaterial.
Förpackningskartongens miljövänliga egenskaper är ett starkt trumfkort i förhållande till övriga förpackningsmaterial.
Informationsteknikens utveckling och den medföljande förändringen i konsumenternas beteende påverkar med andra ord efterfrågan
på skogsindustrins olika produkter på två helt motsatta sätt.
Den allt striktare miljölagstiftningen och de internationella avtal som
ska dämpa klimatförändringen ökar å ena sidan kostnaderna och förbättrar å andra sidan energi- och materialeffektiviteten och därigenom
kostnadseffektiviteten. Samtidigt öppnas nya möjligheter till affärsverksamhet. Miljö- och övriga ansvarsfrågor sammanflätas till en alltmer
integrerad del av all verksamhet i företagen.
Slutprodukternas ekologiska egenskaper, som förnybara råvaror,
användning av förnybar energi och produktens ekologiska effektivitet
under hela livscykeln, blir
allt viktigare för köpbesluDen ökande
ten hos konsumenterna,
regleringen, den
företagen och den offentökande miljöliga sektorn.
medvetenheten samt
Byggandet ökar som en
kravet på ett överföljd av befolkningstillväxgripande ansvar
ten, urbaniseringen och den
i företagens
ökade levnadsstandarden.
verksamhet styr
Även inom byggandet blir
kraftigt även
de ekologiska egenskaskogsindustrins
perna, energieffektiviteten
verksamhet.
och byggmaterialen baserade på förnybara naturtillgångar allt viktigare. Träbyggandet är i denna utveckling ett starkt
alternativ.
I Europa fortsätter efterfrågan på bioenergin vara stark. EU-ländernas åtagande att öka andelen bioenergi påverkar skogsindustrins verksamhetsvillkor på många sätt. I Finland producerar skogsindustrin cirka
80 procent av landets bioenergi vid sidan av träförädlingen – en framgångsrik skogsindustri garanterar därmed en hög andel bioenergi av den
totala energiproduktionen. Negativa effekter av en ökad efterfrågan på
bioenergi, som man måste försöka bekämpa, kan till exempel vara att
den intensifierar konkurrensen om träråvaran och höjer priset på den.
6 METSÄ GROUP — VERKSAMHETSMILJÖ
Globaliseringen, den
ekonomiska tillväxtens
förflyttning österut
och söderut samt
informationsteknikens
starka utveckling
förändrar även
verksamhetsvillkoren
för skogsindustrin.
VERKSAMHETSMILJÖ — METSÄ GROUP 7
STRATEGI
Vi är en ansvarsfull skogsindustrikoncern
med fokus på fem kärnverksamheter: mjukoch matlagningspapper, kartong, massa,
träprodukter samt virkesanskaffning och
skogstjänster. En ansvarsfull verksamhet
enligt principen för hållbar utveckling,
kundorientering och unika produkter är
utgångspunkterna för vår verksamhet.
Metsä Groups målsättning är att vara en fokuserad och lönsam finsk
skogsindustrikoncern som verkar på internationella marknader, och
som i sina produkter och tjänster kombinerar kundorientering, innovativitet och hållbar utveckling på ett unikt sätt. Våra högkvalitativa
produkter har en stark närvaro i vardagen och de främjar människornas
välbefinnande. Huvudråvaran i Metsä Groups produkter är förnybart
nordiskt trä.
Metsä Groups enhetliga företagsidentitet, som lanserades i början
av 2012 och fullbordar de senaste årens omstrukturering, stärker koncernens grund och konkurrenskraft ytterligare. Som en enhetlig koncern kan vi på ett ännu bättre sätt utnyttja synergier, resurser och bästa
praxis i våra kärnverksamheter.
En stark identitet förtydligar även uppfattningen om koncernens
verksamhet och ökar vår attraktionskraft som samarbetspartner och
arbetsgivare. Vi svarar flexibelt mot förändringar i arbetslivet, ekonomin och befolkningsstruktur. I framtiden är det ansvarskännande aktörer som har framgång, aktörer som marknadsför kundrelaterade och nya
produktlösningar. Metsä Group är en av dessa aktörer.
Under de kommande åren fokuserar Metsä Group på ständig förbättring av verksamheten. Vi strävar efter en lönsam och kontrollerad
tillväxt i affärsverksamheten och letar efter den framför allt genom att
öka marknadsandelarna. Vi ser till att vi lever upp till kundernas förändrade behov och arbetar på ett kostnadseffektivt sätt. Vi förbättrar
effektivitet och miljöprestanda i våra produktionsanläggningar med
hjälp av ett systematiskt investeringsprogram. Vi söker aktivt efter nya
möjligheter till affärsverksamhet bland annat genom att stärka vår
verksamhet inom träenergi och träbyggande samt genom att kartlägga
möjligheterna inom bioekonomi.
Affärsområdena bildar en stark värdekedja
Metsä Groups affärsområden utgör hörnstenarna för vår strategi och
en stark värdekedja. Strategin bygger på vår unika ägarstruktur med
125 000 finländska skogsägare, vilken stärker verksamhetens långsiktighet och skiljer oss från våra konkurrenter.
Inom mjuk- och matlagningspapper har Metsä Group de ledande
varumärkena på marknaden: Lambi, Serla, SAGA, Mola, Katrin och
Tento. Framgången för affärsområdet baseras på att vi känner till kundernas behov, bygger upp varumärken, har effektiva distributions- och
försäljningskanaler och bedriver en miljöeffektiv verksamhet enligt
8 METSÄ GROUP — STRATEGI
Vi växer på ett
kontrollerat
och lönsamt
sätt.
principen för hållbar utveckling. Produktionsanläggningarna ligger
alltid nära huvudmarknaderna så att transportsträckorna blir korta.
Inom affärsverksamhet kartong och papper ökar vi kartongverksamhetens betydelse och stärker vår marknadsledande position i
Europa. Styrkan i våra förpackningskartonger är deras råvara, nyfiber,
och kartongens lätthet. Tack vare dessa utgör våra produkter en trygg
grund även för livsmedelsförpackningar och en kvalitativ utgångspunkt
för förpackning av många spetsvarumärken.
Inom affärsverksamhet massa producerar och säljer Metsä Group
både sin egen produktion och avsalumassa. Vår verksamhet bygger på
att vi tror på starka kundrelationer, komplett service och vår personals
kompetens. Våra massabruk är allt viktigare bioenergiproducenter och
hör till de ledande företagen inom energieffektivitet. Inom Träproduktindustri har Metsä Group gedigen kompetens bland annat i träbyggande och inredning. Våra ekologiska produkter bidrar starkt till välbefinnande i vardagen.
Till ägarmedlemmarna i moderbolaget Metsäliitto Osuuskunta
erbjuder vi alla tjänster i anslutning till skogsägande och med dessa
garanterar vi även en bra skogsskötsel. Vår målsättning är att öka lönsamheten för medlemmarnas skogsbruk.
Med förnyelseförmåga mot förändringar
Metsä Group bygger i dag en framtid från en stark grund. Tyngdpunkten ligger vid ständig förbättring och en lönsam, kontrollerad tillväxt,
framför allt genom att öka marknadsandelarna.
Under de globala och snabbt föränderliga verksamhetsvillkoren
hanterar vi riskerna i vår affärsverksamhet på ett sätt som håller koncernen innovativ och flexibel.
Vi fokuserar på våra
utvalda kärnverksamheter
och förstärker dem.
VÄRDERINGAR
Ansvarsfull lönsamhet
Vi tar ansvar för miljön, våra samarbetspartner
och varandra för att trygga framgången i
affärsverksamheten och i skogsbruket. Resultatinriktningen är en förutsättning för att
ständigt kunna utveckla verksamheten.
Samarbete
Vi utvecklar vår verksamhet i samarbete med
kunderna och delar med oss av information
och god praxis. Vi agerar som en koncern och
utnyttjar ömsesidiga synergier och litar på
gemensamma förmåner.
VISION
Tillförlitlighet
Vår framgång bygger på ett långsiktigt samarbete med våra intressenter. Vi uppskattar
varandras arbete och kompetens och stärker
våra intressenters förtroende genom ett logiskt
och konsekvent agerande.
Förnyelse
Vi är medvetna om de framtida utmaningarna
och vågar fördomsfritt ifrågasätta invanda
arbetsmetoder för att kunna erbjuda kunderna
bättre produkter och tjänster som stöd för
deras affärsverksamheter.
Ett fokuserat och lönsamt finskt skogsindustriföretag som verkar på internationella marknader, och som i sina produkter och tjänster
kombinerar kundorientering, innovativitet
och hållbar utveckling på ett unikt sätt.
GRUNDUPPGIFT
Att vara en lönsam och konkurrenskraftig
skogsindustrikoncern som använder det virke
som ägarmedlemmarna har producerat som
huvudråvara.
STRATEGI — METSÄ GROUP 9
produktion och
försäljning
Metsä Group hade produktion
i nio länder på 31.12.2011
Förutom produktionsanläggningarna enligt
kartan har koncernen 108 verksamhetsställen
för virkesanskaffning runt om i Finland.
Metsä Groups huvudkontor ligger i Esbo.
Metsä Group har säljkontor i 26 länder:
•Belgien
•Cypern
•Danmark
•Estland
•Finland
•Frankrike
•Irland
•Italien
•Nederländerna
•Norge
•Polen
•Ryssland
•Schweiz
•Slovakien
•Spanien
•Storbritannien
•Sverige
•Tjeckien
•Tyskland
•Ukraina
•Ungern
•Österrike
Utanför Europa:
Canada
Förenta Staterna
Indien
Kina
Singapore
•
•
•
•
•
metsä tissue
Metsä Board
Metsä Fibre
Metsä Wood
Dessutom säljs koncernens produkter av
agenter och återförsäljare runt om i världen.
Händelser
under 2011
JANUARI
•Vi förberedde oss för att anpassa verksam-
heten vid våra björkplywoodfabriker
•Vi inledde det interna resultatförbättringsprogrammet inom affärsverksamhet kartong och papper
•Produktmärket Serla fyllde 50 år
FEBRUARI
•Vi meddelade att vi investerar i en ombyggnad av massabruket i Joutseno till en koldioxidneutral produktion
•Taket som vi levererade till affärscentrumet
Karisma i Lahtis färdigställdes på rekordtid
•Vi meddelade att vi investerar i en kapacitetsökning vid kartongbruken i Äänekoski
och Kyro
•Vi undertecknade initiativet CEO Water
Mandate, som är en del av FN:s projekt
Global Compact
10 METSÄ GROUP — PRODUKTION OCH FÖRSÄLJNING
MARS
•Vi meddelade att vi bygger en biovärmean-
läggning i Lojo
•E²volution-konceptet, som tillverkats av
våra produkter, vann första pris i tävlingen
i träbyggande E2 Metropol Parasol invigdes
i Sevilla i Spanien
•Vi meddelade att det slovakiska mjukpappersbruket Žilina har övergått till användning av bioelektricitet
APRIL
•Vi publicerade investeringsprogrammet för
det polska mjukpappersbruket Krapkowice
MAJ
•Produktmärket Serla förespråkade hygien
vid förstamajfirandet i Helsingfors och
produktmärket Katrin lanserade ett biologiskt nedbrytbart sittunderlag
•Moderföretaget Metsäliitto Osuuskuntas
fullmäktige valdes
JUNI
•Moderföretaget Metsäliitto Osuuskunta
ökade sin ägarandel i Metsä Fibre
•Vi genomförde produktionsbegränsningar
vid våra sågverk
•Vi meddelade att vi säljer bruket i Hallein
till Schweighofer Group och vår ägarandel
i Myllykoski Paper till UPM-Kymmene
•Kapacitetsökningen vid bruket i Simpele
avslutades
•Vi undertecknade ett licensavtal med Georgia Pacific om tillverkning, försäljning och
marknadsföring av Lotus-mjukpappers­
produkter i Ryssland
JULI
•Vi meddelade att en eventuell placering för
biodieselprojektet blir Ajos i Kemi
AUGUSTI
OKTOBER
•Timo Karinen utnämndes till branschdirektör för Metsä Wood
•Vi förberedde oss för att anpassa sågverksamheten
•Träpriset till kontorsbyggnaden Pilke i
Rovaniemi
•Vi meddelade att man inleder åtgärder för
eliminering av förlusterna för pappersverksamheten vid bruket i Alizay i Frankrike
och vid bruket Gohrsmühle i Tyskland
•Moderniseringen av bestrykningslinjen vid
kartongbruket i Kemi blev klar
•Produktmärket Katrin gav ut en bok för att
främja hygienen i skolorna
•Vi lanserade nätbutiken för ägarmedlemmarna
DECEMBER
•Vi levererade ett tak till flygplatsen i Uleå-
borg
•Vi avslutade samarbetsförhandlingarna vid
pappersbruket i Äänekoski
•Vi meddelade att vi lägger ner produktionen vid det polska mjukpappersbruket
Konstancin-Jeziorna
•Vi lanserade placeringsalternativet Kapitalbonus för ägarmedlemmarna
•Vår affärsverksamhet massa uppnådde ett
nytt årsproduktionsrekord
Mer information på Metsä Groups webbplats www.metsagroup.fi eller
www.metsagroup.com NOVEMBER
•Vi inledde åtgärder för omorganisation av
tillverkningen för bestruket finpapper vid
bruket i Husum i Sverige och vid bruket i
Äänekoski
•Kapacitetsökningen vid kartongbruket i
Kyro avslutades
•Mika Joukio utnämndes till verkställande
direktör för Metsä Tissue
•Ett samarbete med WWF Finland startade
•Vi deltog i Skogsmässan i Helsingfors
•Vi anpassade verksamheten i förädlingsenheterna i Kaskö och Kolho
•Vi levererade takelementen, som vi tillverkat, till ett köpcentrum i Nuorgam
•Vi anordnade Skogsdagen i Ylöjärvi för
skogsägare i Tammerforsregionen
SEPTEMBER
•Vi levererade trästommen till träpaviljongen
Pudelma i Åbo
•Vi meddelade att vi planerar att bygga ett
bioraffinaderi vid massabruket i Joutseno
•Vi inledde en imageundersökning på fyra
fabriksorter inom affärsverksamhet massa
•Vi invigde ett bruk för matlagningspapper
i Düren i Tyskland
•Produktmärket SAGA lanserade One-Upkonceptet
HÄNDELSER UNDER 2011 — METSÄ GROUP 11
FÖRNYANDE
metsä group är förnyande och konkurrenskraftig. vi fokuserar
på mjuk- och matlagningspapper, kartong, massa, träprodukter
samt virkesanskaffning och skogstjänster. våra produkter är
närvarande i allas vardag.
METSÄ TISSuES
ENERGIEFFEKTIVITET
ÖKADE MED
16
%
JÄMFÖRT MED
ENERGIEFFEKTIVITETEN
2007
12
AFFÄRSOMRÅDEN
METSÄ bOARD ÖKAR
SIN KARTONGKApACITET MED
150
TuSEN
TON
uNDER åREN 2011
OCH 2012
METSÄ FIbRES NyA
åRSpRODuKTIONSREKORD ÄR
2,2
MILJ.
TON
DET TIDIGARE
REKORDET VAR
FRåN 2010
METSÄ WOOD
byGGDE 113
bOSTÄDER, DVS.
6
FLERVåNINGSHuS
I VIK I
HELSINGFORS
VI LEVERERADE
29
MILJ.
M3
VIRKE TILL VåRA
KuNDER uNDER
2011
Vi känner till
ursprunget
Hälsa och trygghet
Över 80 procent av det virke som
Metsä Group använder kommer
från certifierade skogar och vi strävar efter att öka andelen i våra anskaffningar.
Vi har ett PECF-gruppcertifikat och från och
med början av 2012 har vi börjat testa den
finska FSC-standarden.
Endast cirka sju procent av världens skogar är certifierade. Av Finlands skogsareal är
mer än 95 procent certifierad.
Kompetens att
utveckla
Förnyelse går hand i hand med
kundorientering. Produktutveckling inom skogsindustrin är tidskrävande. Vi söker kontinuerligt efter det optimala råvarureceptet för våra produkter för att
till exempel ge våra produkter styrka, mjukhet,
lätthet eller styvhet.
En stor del av vår produktutveckling sker
inom koncernen, till exempel Metsä Fibre är
en viktig fiberutvecklare för Metsä Tissue och
Metsä Board. Vid sidan av vår egen produktutveckling deltar vi även i samarbetsprojekt.
Tillbaka efter
rening
Under 2011 investerade Metsä
Group över 220 miljoner euro i sina
produktionsanläggningar för att
förbättra produktivitet och effektivitet samt
miljöprestanda.
Ett utmärkt exempel på vår miljöprestanda är vatten – trots att vi har stora
vattentillgångar i Finland slösar vi inte med
vatten. Vattnet cirkulerar i fabriken mellan sex
och tio gånger och återförs till naturen i ett
renare skick än när det togs in i processkretsloppet. Vi följer vattenskyddsföreskrifterna
även vid drivning och i skogsvårdsarbeten.
Våra mjuk- och matlagningspapper främjar hälsa och underlättar vardagen. Vi skräddarsyr produkter för handelns egna
produktmärken. Ett bra exempel på våra innovationer som
underlättar vardagen är SAGAs One-Up-matlagningspapper.
Vi konstaterade att det skulle kunna vara enklare att lägga ut
ett matlagningspapper på rulle på ugnsplåten. Efter drygt ett
års produktutveckling lanserade vi de vikta matlagningsarken på marknaden: när du drar ut ett
vikt matlagningsark ur förpackningen följer framkanten på nästa ark ut.
Tack vare våra produkter inom träbyggande kan människor bo på ett hälsosamt och miljövänligt sätt. Bland våra imponerande träbyggnadsobjekt kan nämnas kvarteret med flervåningshus i trä i Vik i Helsingfors, kontorsbyggnaden Pilke i Rovaniemi, Pudelma-paviljongen i
Åbo och Metropol Parasol i Sevilla i Spanien.
Våra lätta och ekologiska förpackningskartonger är trygga alternativ för vardag och fest.
I våra kartonger packas både sötsaker, kosmetik, parfym och även läkemedel. Vi tillverkar även
kontorspapper och tapetbaspapper.
Våra massor är kundspecifikt utvecklade och ekoeffektivt tillverkade topprodukter. Våra
bruk producerar mer bioenergi än de behöver, till exempel vid massabruket i Joutseno är självförsörjningsgraden på energi cirka 185 procent. Mängden överskottsenergi, totalt cirka
305 GWh per år, motsvarar till och med en större mängd än vad en stad på drygt 50 000 invånare förbrukar i elektricitet under ett år.
VI ÄR STOLTA ÖVER VÅRA
ANSVARSFULLA PRODUKTER
SOM PÅ MÅNGA OLIKA SÄTT
ÄR NÄRVARANDE I
MÄNNISKORS LIV.
Läs mer i vår rapport Sustainability report på www.metsagroup.fi/kestavakehitys
eller www.metsagroup.com/sustainability AFFÄRSOMRÅDEN 13
mjuk- och
matlagnings­
papper
Med sina högkvalitativa mjukpapper
och matlagningspapper gör Metsä
Tissue vardagslivet bekvämare för
konsumenter, kunder och slutanvändare. Metsä Tissue är en
ledande leverantör av mjukpappersprodukter till hushåll och
professionella användare i Europa
och världens ledande leverantör av
bak- och matlagningspapper. Våra
främsta varumärken är Lambi, Serla,
Mola, Tento, Katrin och SAGA. Med
produktionsanläggningar i sex länder
sysselsätter vi cirka 3 300 personer.
Metsä Tissues omsättning 2011 var
970 miljoner euro.
Metsä Tissues omsättning och
försäljningen av egna produktmärken fortsatte att öka. De
strategiska projekten fortlöpte som
planerat. På grund av de höga
råvaru- och energipriserna samt
kostnaderna för flera simultana
projekt var rörelseresultatet dock
lågt.
Metsä Tissue fortsätter att slutföra
de strategiska utvecklingsprogrammen, öka försäljningen av egna
produktmärken och förbättra kassaflödet. Affärsområdet satsar på
produktutveckling och introducerar
nya produkter och produktkoncept
på marknaden. Trots lågkonjunkturen kommer efterfrågan att vara
stabil.
Metsä Tissues rörelseresultat exklusive poster
av engångskaraktär var 20 miljoner euro.
Försäljningen av egna produktmärken ökade
med 6 procent från föregående år, och till
exempel Serlas försäljning översteg 100 miljoner euro under dess jubileumsår.
Den kraftiga ökningen på massa- och
returpapperspriser, som präglat de senaste två
åren, planade ut under hösten. Förstärkningen
av den amerikanska dollarn höll dock massakostnaderna höga. Även övriga råvaru-,
material- och transportkostnader var mycket
höga. Dessutom medförde produktionsstarten
vid Dürenfabriken i Tyskland extra kostnader.
Försäljningen av Metsä Tissues mjukpapper ökade trots det instabila ekonomiska läget.
Konsumtionens volymtillväxt var moderat,
medan efterfrågan på specialprodukter och
högkvalitativa produkter ökade. Den ökade
efterfrågan på tillväxtmarknaden bygger på
ökad köpkraft, då man utöver att övergå till
högkvalitativa toalettpapper även börjar
använda till exempel hushållspapper och
servetter.
Mjukpapperskapaciteten i Europa ökade
snabbt under senaste året, vilket utöver råvarupriserna påverkade resultatnivån. Framför allt
i Centraleuropa var marginalerna inom detaljhandeln låga.
Året präglades av utvecklingsprogram
Metsä Tissues investeringsprojektet inom
Baking & Cooking avslutades i Düren i Tyskland. Fabriken invigdes och samtidigt lanserades produktkonceptet SAGA One-Up.
Det treåriga investeringsprogrammet i
Polen fortsatte enligt plan vid bruket i Krapkowice, vilket stärker position i Centraleuropa. Metsä Tissue tillkännagav nedläggningen av produktionen vid det polska bruket
Konstancin-Jeziorna i början av april 2012.
Tillverkning och försäljning av Lotusmjukpappersprodukter i Ryssland startades
i enlighet med licensavtalet med GeorgiaPacific. Målsättningen är att ytterligare stärka
Metsä Tissues ställning i Ryssland.
De västeuropeiska och skandinaviska
enheterna introducerade standardiserade
arbetssätt och ett verksamhetsstyrsystem.
Projektet avslutas i sommar.
Logistikfunktionerna vid Žilinabruket
effektiviserades genom att insourca tidigare
outsourcade verksamheter. De svenska produktionsenheterna introducerade ett nytt
underhållssystem och arbetssätt, som kommer
att tas i bruk i samtliga enheter.
Från idéer till åtgärder och produkter
I Žilina övergick man till vattenelektricitet
och cirka 70 procent av brukets elektricitet
14 AFFÄRSOMRÅDEN — MJUK- OCH MATLAGNINGS­PAPPER
Omsättning: Milj. euro
Omsättning per marknadsområde:
milj. euro
1 000
800
600
tyskland
sverige
finland
norge
övriga Europa
övriga världen
totalt
400
200
0
2007
2008
2009
2010
289
109
96
93
368
16
971
2011
Nyckeltal: Milj. euro
2011
2010
2009
971
938
890
60
94
135
-40
-44
-42
20
50
93
0
-9
0
Rörelseresultat exkl. poster av engångskaraktär
20
59
93
ROCE Exkl. poster av engångskaraktär, %
3,3
9,1
14,4
Bruttoinvesteringar
61
49
35
3 263
3 198
3 150
Omsättning
EBITDA
Avskrivningar och nedskrivningar
Rörelseresultat
Poster av engångskaraktär
Personal i slutet av året
produceras med vattenkraft. Detta är en del av
projektet Tissue 20, där målsättningen är att
före utgången av 2012 förbättra energieffektiviteten med 20 procent från ett referensvärde
för 2007. I slutet av 2011 hade man uppnått
en förbättring på 16 procent.
Personalen utbildades om den hållbara
utvecklingen i samarbete med WWF Finland.
Kvaliteten på Lambi-toalettpapper förnyades i Finland och Lambi deltog i Rosa Bandetkampanjen. Serla firade sitt 50-årsjubileum
genom att lansera den nya produkten Serla
ISO. I nordiska konsumentenkäter fick både
Serla och Lambi topplaceringar.
De östeuropeiska produktmärkena Mola
och Tento förnyades och produktkvaliteterna
förbättrades. SAGA lanserade förpackningskonceptet One-Up och dessutom matlagningspapperet SAGA Cooking Rounds på
marknaden. SAGA-produkterna fick en specialutnämning i den ansedda tyska tävlingen
Küche Awards.
Allt bättre prestanda
Efterfrågan på bak- och matlagningspapper
fortsätter att öka och lanseringarna av nya
produkter kommer att öka försäljningen
ytterligare. De höga energikostnaderna och
råvarupriserna inom mjukpappersindustrin
På hygiens vägnar
Katrin lanserade en europeisk kampanj
för att främja hygien, då upp till
80 procent av alla smittsamma
sjukdomar sprider sig via beröring.
Visste du att bra handhygien enligt undersökningarna kan minska sjukfrånvaron med till
och med 50 procent?
Katrin har lösningar för offentliga toalettutrymmen, som bidrar till att förbättra vardagens hygiennivå och spara kostnader och
natur. Katrin talar även för barnen. Med inspiration från tidigare undersökningar om skolhygien publicerade Katrin en kostnadsfri lärobok om hygien på 13 språk. Avsikten med boken
är att öka medvetenheten om handhygienens betydelse. Böckerna kan laddas ner på adressen
www.katrin.com.
försvårar möjligheterna att uppnå målsättningen för ett bättre rörelseresultat.
Bland råvarorna fortsätter den lokala
tillgången, kvaliteten och priset på returpapper
att vara utmanande. Den minskade konsumtionen av nyfiberbaserat tryckpapper minskar
tillgången på högkvalitativt returpapper.
Metsä Tissue satsar på ett framgångsrikt
genomförande av sina utvecklingsprojekt.
Med dem vill företaget uppnå ett mera enhetligt och effektivt arbetssätt för hela företaget,
en allt bättre prestation i kundkontakterna
och en tillväxt enligt principen för hållbar
utveckling.
MJUK- OCH MATLAGNINGS­PAPPER — AFFÄRSOMRÅDEN 15
kartong
och papper
Metsä Board är Europas ledande
producent av falskartong gjord av
färskfiber, världens ledande tillverkare av bestrukna white top
kraftliners och en ledande pappersleverantör. Vi erbjuder förstklassiga
lösningar för konsument- och
butiksförpackningar, trycksaker
och kontorsapplikationer. Dess
försäljningsnätverk står till tjänst
för varumärkesägare, tillverkare av
kartong- och wellpappförpackningar,
tryckerier, grossister och
kontorsvaruleverantörer. Metsa
Board är börsnoterat på NASDAQ
OMX Helsinki. Omsättningen 2011
uppgick till 2,5 miljarder euro.
Antalet anställda är cirka 4 000.
Metsä Board inledde de sista viktiga
åtgärderna i den strategiska
analysen av pappersverksamheterna. Åtgärderna beräknas öka
lönsamheten avsevärt från och med
2012. Som ett svar på den växande
efterfrågan ökade vi produktionskapaciteten för falskartong.
Den allmänna ekonomiska
utvecklingen i Europa påverkar
efterfrågan. De långsiktiga utsikterna
för efterfrågan på kartong ser
fortsatt ljusa ut. Den växande
efterfrågan på nyfiberkartong,
framför allt inom livsmedelsförpackningen i Europa, och den
växande efterfrågan på
förpackningar på tillväxtmarknaden
stärker vår lönsamma tillväxt.
Pappersproduktionen i Husum
utvecklas för att ytterligare förbättra
produktiviteten och effektiviteten.
16 AFFÄRSOMRÅDEN — KARTONG OCH PAPPER
Metsä Boards rörelseresultat exklusive poster
av engångskaraktär var 59 miljoner euro.
Resultatet försämrades framför allt av minskade leveransvolymer och kostnadsinflation,
som följde efter den allmänna ekonomiska
osäkerheten. Även investeringsdriftstoppen
försämrade resultatet för kartongproduktion
från föregående år. Falskartongpriserna fortsatte att vara på bra nivå.
Den strategiska granskningen, som inleddes 2006, gick vidare till slutfasen. De sista
förlusterna för pappersverksamheterna elimineras och pappersproduktionen koncentreras
till det mest effektiva pappersbruk i Husum i
Sverige. Även ledarskaps- och rapporteringsstruktur förnyades i januari 2012 när Metsä
Boards verksamhet delades upp i två affärsområden, Paperboard och Paper and Pulp.
Omstruktureringen har gett utmärkta
resultat, och med de åtgärder som inleddes
2011 ökar affärsområdets lönsamhet avsevärt
under åren 2012–2013. Nettoskulden har
minskat med cirka en tredjedel sedan 2006
och under 2010 nådde lönsamheten samma
nivå som huvudkonkurrenternas.
Metsä Board är framför allt ett kartongföretag, där den främsta tyngdpunkten ligger på
utveckling av affärsverksamheten för falskartong. Under 2011–2012 uppgår dess investeringar i kartongbruken till mer än 100 miljoner euro.
efterfrågan på kartong minskar inte
Efterfrågan på huvudprodukterna var stark i
början av året, men i och med att den allmänna ekonomiska osäkerheten ökade, minskade leveransvolymerna i samtliga produktgrupper.
Leveransvolymerna på kartongprodukter
var rekordstora i början av året, men sjönk
sedan under den normala nivån. Den slutliga
efterfrågan visade dock ingen väsentlig försämring. Med stöd av den långsiktiga utsikten
för efterfrågan ökar Metsä Board produktionskapaciteten för falskartong som planerat.
Massapriset var rekordhögt i början av
året, men i juni–juli började efterfrågan och
därmed massapriserna sjunka. Priset på
BCTMP sjönk något mindre.
Efterfrågan och priset på obestruket finpapper minskade under året. Även efterfrågan
på bestruket papper minskade 2011, även om
priserna höll sig relativt stabila.
ett starkt kartongföretag
Metsä Board inledde åtgärderna för att eliminera förluster inom affärsverksamheter för
papper. De innebär nedläggning av bruket i
Alizay i Frankrike samt nedläggning av olönsamma pappersverksamheter och produktion
av obestruket finpapper vid bruket i Gohrsmühle i Tyskland.
Omsättning: Milj. euro
Omsättning per marknadsområde:
milj. euro
4 000
3 000
tyskland
381
storbritannien 245
finland
226
Frankrike 138
övriga Europa 1 068
övriga världen
427
totalt
2 485
2 000
1 000
0
2007
2008
2009
2010
2011
Nyckeltal: Milj. euro
2011
2010
2009
2 485
2 605
2 432
-23
312
88
Avskrivningar och nedskrivningar
-191
-166
-356
Rörelseresultat
-214
146
-267
Poster av engångskaraktär
-274
-27
-117
Rörelseresultat exkl. poster av engångskaraktär
59
173
-150
ROCE exkl. poster av engångskaraktär, %
3,4
7,6
-4,5
Bruttoinvesteringar
95
66
73
4 070
4 538
4 903
Omsättning
EBITDA
Personal i slutet av året
Den årliga kapaciteten för bestruket papper vid bruket Husum i Sverige ökar från
285 000 ton till cirka 340 000 ton och dit
flyttas även rullproduktionen från Äänekoski
när produktionen vid pappersbruket i Äänekoski upphört. Med dessa åtgärder ökar affärsområdets årligt rörelseresultat med mer än 100
miljoner euro jämfört med resultatet 2011.
De viktigaste investeringarna var kapacitetsökningen på kartongmaskinen i Simpele
med 80 000 ton och arkningskapaciteten med
40 000 ton. Även kapaciteten för kartongfabriken i Kyro i Kyrofors ökade med 40 000
ton. I Kemi moderniserades bestrykningsanläggningen på linermaskinen.
Under våren 2012 ökas kapaciteten på
falskartongmaskinen i Äänekoski med cirka
30 000 ton. Metsä Board medverkar även i ett
samriskföretag som bygger ett biokraftverk i
Kyrofors i bruksområden i Kyro. Kraftverket
beräknas bli klart hösten 2012.
Hela aktiestocken i massabruket i Hallein
såldes till Schweighofer Group GmbH. Även
vår ägarandel på 35 procent i Myllykoski
Paper såldes till UPM-Kymmene Abp.
I januari 2011 startade Metsä Board ett
resultatförbättringsprogram på 70 miljoner
euro. Programmet förbättrar lönsamheten för
pappersverksamheterna och minskar de rörliga kostnaderna inom affärsområdena.
Helt trygg
Det är viktigt för konsumenterna att de
kan lita på att livsmedlen är rena och
trygga. För oss betyder tryggheten att vi
tar hand om både människor och miljön.
Metsä Boards kartonger är trygga under hela
livscykeln, både när det gäller tillverkningssättet och råvarorna. Råvarornas spårbarhet
är särskilt viktig när det gäller kartonger som
kommer i kontakt med livsmedel. Det är
därför vi känner till ursprunget för alla de
råvaror vi använder.
De krav och bestämmelser som gäller för
livsmedelsförpackningar är endast utgångspunkten, som våra produkter uppfyller – och till och
med överträffar dem. De kemikalier som våra kartonger innehåller eller som används i deras
tillverkning innehåller inga hälsofarliga föreningar, som mineraloljor.
Den nyfiber som används i kartongerna är en förstklassig råvara: samtidigt lätt och hållbar
och renare är returfiber. Kartongens lätthet minskar utsläppen från trafiken, vilket även minskar kostnaderna. Dessutom ger lätta förpackningar mindre avfall. I slutet av sin livscykel kan
kartongerna återvinnas, förbrännas eller komposteras.
bättre service FÖR Växande efterfrågan
Efterfrågan på kartong förväntas på lång sikt
fortsätta vara stark. Vårt mål är att öka vår
marknadsandel för falskartong i Europa och
möta efterfrågan på tillväxtmarknaden genom
en kapacitetsökning på de befintliga fabri-
kerna. Vi förbättrar vårt servicekoncept ytterligare.
Den industriella strukturen för obestruket
finpapper i Europa är fortfarande mycket
splittrad och branschen präglas av överkapacitet. En konsolidering förväntas inom branschen under de närmaste åren.
KARTONG OCH PAPPER — AFFÄRSOMRÅDEN 17
massa
Metsä Fibre är en världsledande
producent av barrvedsmassa. Dess
huvudprodukter – hållbart och
kostnadseffektivt producerad blekt
barrvedsmassa och björkmassa – är
särskilt utvecklade för tillverkning av
finpapper av hög kvalitet,
journalpapper och mjukpapper samt
kartong. Det främsta varumärket är
Botnia. Med fyra massabruk i Finland
sysselsätter vi cirka 900 personer.
Metsä Fibres omsättning 2011 var
cirka 1,3 miljarder euro.
Lönsamheten var fortfarande god,
även om efterfrågan och prisnivån
på massa sjönk mot slutet av året.
Metsä Fibres fabriker satte nya
produktionsrekord, och
investeringarna fortlöpte enligt
tidsplanen. Vid bruket i Joutseno
startade byggarbetena för en
förgasningsanläggning och vid
bruket i Kemi färdigställdes en ny
kausticeringsanläggning och ett nytt
vattenverk.
År 2011 i sin helhet var ett positivt år för
Metsä Fibre, även om den minskade efterfrågan på massa och prissänkningarna på grund
av osäkerheten på marknaden minskade
omsättningen och lönsamheten. Kursutvecklingen mellan euro och dollar under den
senare delen av året var å andra sidan gynnsam.
Rörelseresultatet exklusive poster av
engångskaraktär för 2011 var 267 miljoner
euro, vilket är cirka en tredjedel mindre än för
2010.
Metsä Fibres bruk är tekniskt i utmärkt
skick, vilket årsproduktionsrekorden vid
bruken i Joutseno, Raumo och Äänekoski är
ett bevis på. Den totala produktionsmängden
på bruken var 2 205 077 ton.
Massaprisernas nedgång avtaR
Vi fortsätter arbetet med att
förbättra kostnadseffektiviteten och
drifttillgängligheten på bruken.
Förgasningsanläggningen för bark,
som startas upp vid bruket i
Joutseno i sommar, minskar
koldioxidutsläppen och förbättrar
vårt miljöresultat.
18 AFFÄRSOMRÅDEN — MASSA
Den positiva utvecklingen för massapriset
fortsatte under första halvåret, priset på tallmassa var som högst 1 020 dollar i juni–juli.
Priserna började sjunka och massalagren öka
under tredje kvartalet när efterfrågan minskade, först i Asien och senare i Europa, då flera
massatillverkare samt pappers- och kartongtillverkare tillkännagav att de skulle begränsa
produktionen. I slutet av året fick man de första
tecknen på att prisnedgången höll på att avta.
Kapaciteten på avsalumassa ökade inte
nämnvärt 2011. Nedläggningen av halmmas-
sabruken och övergången av vissa fabriker till
produktion av viskosmassa minskade massautbudet något.
Satsningarna på höjning av
miljöprestanda fortsätter
Metsä Fibre bruk förbättras kontinuerligt
genom underhåll och upprätthållande investeringar. År 2011 investerade man för att förbättra energieffektivitet och miljöprestanda.
Den viktigaste investeringen var en ny kausticeringsanläggning och ett nytt vattenverk vid
bruket i Kemi, som togs i drift under årets
fjärde kvartal. De nya anläggningarna höjer
brukets driftsäkerhet, men minskar dessutom
antalet produktionsavbrott och miljökonsekvenserna.
Metsä Fibre har arbetat systematiskt för
att minska energiförbrukningen och öka
energiproduktionen. I februari fattade styrelsen för Metsä Fibre beslut om en betydelsefull
bioenergiinvestering: en förgasningsanläggning för bark vid bruket i Joutseno. När
anläggningen är klar producerar bruket själv
allt biobränsle för sina behov. Det som gör
anläggningen unik är att brukets överskottsvärme från torkad bark används för att tillverka biogas för att ersätta den naturgas som
används i mesaugnen. Byggarbetena för förgasningsanläggningen fortlöpte enligt tidspla-
Omsättning: Milj. euro
Omsättning per marknadsområde:
milj. euro
1 600
1 200
finland
751
Italien
56
Frankrike
42
tyskland
37
övriga Europa
149
övriga världen
266
totalt
1 301
800
400
0
2007
2008
2009
2010
2011
Nyckeltal: Milj. euro
1 195
1 365
326
444
366
Avskrivningar och nedskrivningar
-63
-63
-173
Rörelseresultat
263
381
193
-4
2
236
Rörelseresultat exkl. poster av engångskaraktär
267
379
-43
ROCE exkl. poster av engångskaraktär, %
36,8
51,8
-2,2
Bruttoinvesteringar
Personal i slutet av året
På grund av den allmänna ekonomiska utvecklingen i Europa är det svårt att bedöma utsik-
2009
1 301
Poster av engångskaraktär
asiatiska marknadens betydelse ökar
2010
EBITDA
Omsättning
nen och anläggningen beräknas starta i mitten
av 2012.
Samtidigt med den pågående investeringen i förgasningsanläggningen görs tillsammans med Gasum och Helsingfors Energi
preliminära utredningar om att bygga ett
raffinaderi för biogasverk vid bruket i Joutseno.
Raffinaderiet ska producera miljövänlig metan
av bark och skogsflis. Metanen ska transporteras via nätverket för naturgas till användarna.
Investeringsbeslutet fattas tidigast 2013.
Vid bruken i Raumo och Kemi togs under
andra kvartalet i bruk RFID-systemet, som
utvecklats för massaenheternas automatiska
uppföljning. Bruken i Äänekoski och Joutseno
samt de centrala lastningshamnarna tar systemet i bruk under första kvartalet 2012. RFIDsystemet effektiviserar hanteringen av leveranskedjan och minskar felen vid leveranserna.
Metsä Fibre löste in sina egna aktier av
UPM-Kymmene Abp enligt det ägaravtal som
tecknades 2009. Antalet inlösta aktier motsvarar 6,7 procent av Metsä Fibres aktiestock.
Metsäliitto Osuuskunta har en två års köpoption på resten av de aktier i Metsä Fibre som
UPM äger.
2011
45
14
53
872
881
1 106
Det mest ansvarsfulla alternativet
Förpackningar av förnybar
träråvara är utmärkta som
ersättning för många oljebaserade förpackningsmaterial
som hamnar på avstjälpningsplatsen.
Kartongförpackningarna kan återanvändas flera gånger, och i slutet
av sin livscykel kan de användas i
biokraftverk som producerar förnybar energi. Lätta nyfiberkartonger
lämnar ett mindre kolfotspår än
tyngre förpackningsprodukter.
För tillverkning av kartongförpackningar används massa från
nordliga skogar. Inte en sticka av
det virke som Metsä Fibres massabruk använder går till spillo, utan förutom massa ger virket dessutom olika biprodukter och
energi – elektricitet, värme och ånga. Ett massabruk är ett modernt bioraffinaderi som producerar mer energi än det förbrukar.
terna. De långsiktiga utsikterna för efterfrågan, framför allt hos kartongkunderna, är
fortfarande goda och vi förväntar oss att den
kinesiska marknaden återhämtar sig efter de
första månaderna 2012. Den asiatiska marknadens betydelse ökar ytterligare i framtiden.
Metsä Fibre satsar speciellt på förebyggande arbete och utveckling av en djupare
specialkompetens så att brukens produktionsnivå och drifttillgänglighet kan höjas. Även
rollen som producent av förnybar energi
effektiviseras.
MASSA — AFFÄRSOMRÅDEN 19
träprodukter
Metsä Wood erbjuder konkurrenskraftiga och ekologiskt effektiva
träbaserade lösningar för kunder
inom industriell tillverkning, övrig
industri samt hem och livsstil. Vi
tillverkar produkter av nordiskt trä,
en hållbar råvara av högsta kvalitet.
Vår omsättning 2011 var 940
miljoner euro och vi sysselsätter
cirka 2 900 personer.
Efterfrågan ökade positivt under
första halvåret, men trenden höll inte
hela året. Den fortsatta ekonomiska
osäkerheten i Europa minskade
efterfrågan på flera slutprodukter,
vilket bland annat medförde viss
anpassning av sågverksamheten.
Utsikterna på finansmarknaden
påverkar utvecklingen för den totala
efterfrågan. Om funktionen på
finansmarknaden kan tryggas vi
förväntar vi att efterfrågan på flera
produkter och lösningar bli bättre
under året. Försäljning av industriella
produkter förväntas utvecklas
stabilt.
20 AFFÄRSOMRÅDEN — TRÄPRODUKTER
Metsä Woods rörelseresultat exklusive poster
av engångskaraktär för 2011 var 20 miljoner
euro. Under första halvåret ökade affärsverksamheten från föregående år, och resultatet
var tillfredsställande. Tillväxten planade dock
ut och i de flesta kundsegmenten minskade
affärsverksamheten i början av andra halvåret.
Genom kostnadshanteringen och värdeökningen på produkter och tjänster var årets
resultat som helhet positivt.
Den allmänna ekonomiska utvecklingen i
Europa påverkade efterfrågan på flera slutprodukter negativt, vilket bland annat medförde
viss anpassning av sågverksamheten. Den
försämrade råvarutillgången för sågade trävaror och dess vidareförädlade produkter innebar att rörelseresultatet för hela året minskade
i en del av affärsverksamheterna jämfört med
föregående år.
Inom träbyggandet förväntas tillväxt
I början av året ökade affärsverksamheten på
vårt huvudmarknadsområde Europa. Den
allmänna ekonomiska utvecklingen påverkade
konsumenternas förtroende negativt under
andra halvåret och efterfrågan minskade
i slutet av året.
I Norden och Centraleuropa förbättrades
marknaden för byggande, vilket ökade efterfrågan på Kertoträ och andra byggprodukter.
De normala säsongsbetonade faktorerna och
den allmänna ekonomiska utvecklingen minskade efterfrågan mot slutet av året. Byggvolymerna i Västeuropa var i allmänhet låga, men
trots den hårdnande konkurrensen ökade
försäljningen av Kertoträ och våra andra
byggprodukter.
Träbyggandets fördelar i jämförelse med
konkurrerande material framträdde i miljöoch energidiskussionerna, framför allt i
Finland men även på andra ställen.
Försäljningen och lönsamheten av EWPprodukterna ökade. Efterfrågan hos de industriella kundsegmenten var alltjämt god och
värdeökningen på de långt förädlade produkterna utvecklades positivt. Inom transportmedelsindustrin var efterfrågan på björkplywood
stark under hela året.
Marknadsbalansen för sågade trävaror
försämrades under andra halvåret, då efterfrågan inte var tillräcklig för det ökade utbudet.
Efterfrågan på vidareförädlade produkter
försämrades av den allmänna ekonomiska
utvecklingen i Europa och av konsumenternas
sparvilja. Konsument- och detaljhandelns
försäljning låg på samma låga nivå som föregående år. De ekonomiska utsikterna i Europa
påverkade framför allt utvecklingen inom
Metsä Woods distributionssegment.
Omsättning: Milj. euro
Omsättning per marknadsområde:
milj. euro
1 600
1 200
storbritannien
finland
tyskland
frankrike
övriga Europa
övriga världen
totalt
800
400
0
2007
2008
2009
2010
269
200
103
101
154
112
939
2011
Nyckeltal: Milj. euro
2011
2010
2009
806
939
902
EBITDA
44
67
-2
Avskrivningar och nedskrivningar
-41
-45
-45
-47
Omsättning
3
23
Poster av engångskaraktär
-9
-5
-6
Rörelseresultat exkl. poster av engångskaraktär
12
28
-41
ROCE exkl. poster av engångskaraktär, %
3,4
7,4
-9,7
Bruttoinvesteringar
14
16
10
2 874
2 703
3 110
Rörelseresultat
Personal i slutet av året
Träbyggandets landmärken invigdes
Under året Metsä Wood omorganiserade och
effektiviserade sin organisation. Målsättningen
är att effektivisera träbyggandet, då de hårdare
kraven på energieffektivitet enligt de europeiska byggbestämmelserna främjar träets konkurrenskraft inom bostads-, affärs- och reparationsbyggande. Man satsade på att främja
energieffektivt byggande, men dessutom på
att bredda produkt- och tjänstesortimentet.
Årets produktnyheterna var björkplywoodprodukterna Phoenix för transportmedelskunderna och gårdsbyggnadsprodukterna
Kesto MicroShield.
Metsä Wood genomförde viktiga projekt
under året. Träbyggandet fick ett betydelsefullt erkännande i mars när Metropol Parasol,
som tillhör världens största träbyggnader
baserade på Kerto-element, invigdes i Sevilla
i Spanien. Årets Träpris 2011 utdelades till
Forststyrelsens Pilke-hus med fyra våningar,
där man använt Metsä Wood-stomkonstruktioner. Pilke är ett exempel på spetskompetensen inom ekologisk träbyggnad och på träets
konkurrenskraft inom kontorsbyggande.
I Helsingfors startade byggarbetena för
några av Finlands hittills största höghuskvarter av trä, som baserar på Metsä Wood Höghussystem. Förutom genom en snabb byggprocess utmärker sig systemet även genom sina
ekologiska egenskaper och flexibilitet. Metsä
Karisma som prov på skickligheten
Köpcentrumet Karisma i Lahtis utgör
ett ståtligt inträde till trästads­
delen Karisto. Under byggandet av
Karisma har man använt trä både
inomhus och utomhus.
Visste du att koldioxid från luften lagras
i träet och stannar kvar i träkonstruktionerna under hela deras livslängd? Trä står
sig bra i konkurrensen med andra byggmaterial, då tillverkningen, transporten
och själva byggandet av träbaserade
byggdelar kräver mindre energi.
På Karisma finns det gott om trä, då
enbart taket innehåller mer än en miljon kilo trä. Cirka 22 500 kvadratmeter av taket är täckt
med 12 meter långa och 2,5 meter breda Kerto-Ripa-element. Taket på Karisma, som Kesko lät
bygga, färdigställdes på rekordtid, då yttertaket, värmeisoleringen och ytbeklädnaden är färdigmonterade i de bärande takelementen. Till taksystemets fördelar hör ju en snabb byggprocess
och därtill hållbarhet, lätta konstruktioner, brandsäkerhet och energieffektivitet.
Wood levererade ett taksystem av Kertoträ till
Keskos köpcentrum Karisma i Lahtis.
Tonvikt på kundorientering
Metsä Wood fortsätter att tillämpa sin affärsstrategi med syfte att höja förädlingsvärdet
och satsar på kundorienterad produkt- och
serviceutveckling.
De allmänna ekonomiska utsikterna för
den närmaste tiden är osäkra, och ökningen av
efterfrågan förväntas även i bästa fall vara liten
på huvudmarknaden. Kostnadshanteringen
fortsätter, men en anpassning av verksamheten
kan ändå vara nödvändig.
TRÄPRODUKTER — AFFÄRSOMRÅDEN 21
Virkes­
anskaffning
Metsä Group anskaffar sin huvudråvara, förnybart nordiskt trä,
huvudsakligen från Finland. Metsä
Forest är den finska marknads­
ledaren inom virkes-försäljning från
privatskogar. Metsä Forest levererar
trä till Metsä Group och erbjuder
skogstjänster till moderföretaget
Metsäliitto Osuuskuntas
ägarmedlemmar. Metsäliitto
Osuuskunta har cirka 125 000
medlemmar som äger nästan hälften
av Finlands privatskogar.
Starka ställningen på virkesmarknaden bibehölls. Försäljningen
och genomdrivandet av skogsvårdstjänsterna gick mycket bra.
Vi hade en jämn verksamhet på virkesmarknaden under hela 2011 och behöll vår starka
marknadsställning. Virkesinköpen motsvarade
kundernas behov och leveransvolymen var
29 miljoner kubikmeter virkesråvara. Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär
var 24 miljoner euro.
Virkesreserven var god hela året
Målsättningen är att hålla
virkesanskaffningen så stabil som
möjligt. Man har förberett sig för de
förändringar som utvecklingen på
slutproduktmarknaden eventuellt
kan medföra.
22 AFFÄRSOMRÅDEN — VIRKES­ANSKAFFNING
Skattelättnaderna för inkomster från virkesförsäljningen i Finland upphörde i slutet av
2010, vilket innebar att virkesutbudet i början
av året var relativt begränsat. I maj ökade
virkeshandeln men i september vände den
nedåt när virkespriserna sjönk.
Vår virkesreserv var god hela året. Vi
köpte 11 miljoner kubikmeter virke från
privatskogar. Även anskaffningen av skogsenergi var relativt god, även om den försvårades
av det oklara läget för klenvirkets energistöd
och förändringarna i stödsystemet för vedproducerad el. Vi levererade totalt 2,9 miljoner
kubikmeter träenergi – skogsenergi och biprodukter från koncernens produktionsanläggningar.
Den framgångsrika drivningen under
föregående vinter gynnade virkesleveranserna
ända fram till slutet av året, då produktionsanläggningarnas virkesbehov minskade som ett
resultat av de försämrade utsikterna för slut-
produktmarknaden. Under årets sista månader
var vädret för drivning och transport dåligt.
Virkeshandeln i Östersjöområdet fortsatte
nästan i samma takt som i Finland. Under
första halvåret var marknadsläget svårt, men
mot slutet av året blev tillgången något större
än efterfrågan. Att lyckas trygga virkesförsörjningen vid Metsä Fibres sågverk Svir Timber
i Ryssland förutsatte investeringar i avverkningsområdenas skogsvägar.
Användning av importvirke låg på samma
nivå som föregående år i Finland. Vi importerade 1,4 miljoner kubikmeter virke, huvudsakligen lövved och flis, från Ryssland.
Personalökningar i
skogsvårdstjänsterna
Förändringen av Metsä Forest från konventionellt inköp av virke till en serviceaffärsverksamhet fortsatte i snabb takt. Utvecklingen av
skogsvårdstjänsterna var stark, och allt fler
ägarmedlemmar köper förutom virkeshandelstjänster även skogsvårdstjänster. För att säkerställa kvaliteten på dessa ökade vi kraftigt
resurserna för både skogsvård och företagare.
I början av året gick Metsämannut Oy:s
skogsvårdsförmän och skogsarbetare över till
anskaffningsdistrikt och 1.1.2012 sammankopplades även kvarstående affärsverksamhe-
Omsättning: Milj. euro
Leveranser per land: milj. m3
1 800
1 500
finland
sverige
ryssland
estland
Lettland frankrike
tyskland/
österrike
totalt
1 300
900
600
300
0
2007
2008
2009
2010
22 792
3 434
610
416
430
277
1 217
29 176
2011
Nyckeltal: Milj. euro
2010
2009
1 476
1 353
1 101
EBITDA
27
25
-5
Avskrivningar och nedskrivningar
-3
-4
-4
Rörelseresultat
24
21
-9
0
0
-21
Omsättning
Poster av engångskaraktär
Rörelseresultat exkl. poster av engångskaraktär
ROCE exkl. poster av engångskaraktär, %
Bruttoinvesteringar
Personal i slutet av året
ten inom skogsvårdstjänster med Metsä
Forest.
I februari fick Metsäliitto Osuuskunta
eget PEFC-gruppcertifikat, som omfattar
samtliga skogar inom Metsä Groups affärsområden. Som en ny tjänst för de ägarmedlemmar som tecknat ett skogsvårdsavtal med oss
erbjöds möjligheten att kostnadsfritt ansluta
sig till certifikatet.
I oktober öppnade vi nätbutik, där det säljs
produkter och tjänster i anslutning till skogsvård och fritid. Nätbutiken är inriktad mot
ägarmedlemmar som aktivt gör virkesaffärer
med oss – där kan man betala med den bonus
som är införtjänad på regelbundna virkesaffärer.
Utvecklingen av medlemstjänsterna fortsatte under hela året och så sent som i december presenterade vi en ny placeringsprodukt
för ägarmedlemmarna: Kapitalbonus som kan
anknytas till A-tilläggsandelen. Den ger de
medlemmar som är intresserade av långsiktiga
placeringar möjlighet att maximera avkastningen på sina skogspengar.
I Metsäliitto Osuuskunta väljs vart fjärde år
fullmäktige och distriktsråd för anskaffningsdistrikten. Våra tjänstemän var med och anordnade mer än hundra medlemsträffar inför valet
våren 2011, där man valde 62 medlemmar till
fullmäktige och dessutom 125 medlemmar till
distriktsråden. De förtroendevalda genomgick
en omfattande utbildning under hösten.
2011
24
21
12
24,1
34,6
14,0
4
3
2
1 028
1 078
945
För alla utvecklingsfaser
Skogsvårdstjänsterna har blivit en viktig del
av vår medlemsservice. Tjänsterna planeras
och genomförs utifrån skogsägarens behov
och behoven undersöks genom en
kartläggning av tjänsterna.
Ägarmedlemmen kan beställa en individuell skogsbruksplan, som tar hänsyn till skogsägarens målsättningar för skogsegendomen. Utgångspunkterna för planen kan till exempel vara naturbetonade, vilket beaktas både i terrängvärderingen och
i åtgärdsförslagen.
År 2011 fick vi Finlands första PEFC-gruppcertifikat, som skogsvårdskunderna kan ansluta sig till kostnadsfritt. Tjänsten välkomnades på
samma sätt som den nya tjänsten som främjar biodiversitetsprogrammet METSO. Via METSOtjänsten erbjuder vi en värdering av ägarmedlemmens eventuellt värdefulla naturobjekt för
beslut om ersättning hos ELY-centralen.
beställda virkesvolymerna är normala
Virkesreserven var god i början av 2012. Våra
kunder har beställt normala virkesvolymer för
innevarande år. Vi har dock förberett oss för
de förändringar som utvecklingen på slutproduktmarknaden eventuellt kan medföra.
Målsättningen är att fortsätta hålla virkesanskaffningen så stabil som möjligt. Utvecklingen av tjänsterna för ägarmedlemmar fort-
sätter aktivt, och tyngdpunkten ligger framför
allt på elektroniska tjänster.
Rysslands anslutning till Världshandelsorganisationen WTO sänker tullarna och förbättrar konkurrenskraften på importvirke. På
Finlands virkesmarknad lär detta framför allt
påverka lövmassaved.
VIRKES­ANSKAFFNING — AFFÄRSOMRÅDEN 23
ANSVARSTAGANDE
Hållbar utveckling är grunden för vår
affärsverksamhet. Koncernens hållbara
utveckling styrs av metsä groups mission,
vision och värderingar, som tillsammans lägger
grunden för vårt företagsansvar. Hållbar
utveckling är även en integrerad del av vår
företagsstrategi. år 2011 fastslog vi de
viktigaste frågorna om ansvarstagande och
satte upp målen för hållbar utveckling för hela
koncernen. med hjälp av dessa strävar vi efter
att säkerställa en övergripande hantering av
ansvarstagandet i hela vår affärsverksamhet.
24
HÅLLBAR UTVECKLING
VÅR VERKSAMHET INNEBÄR ANSVAR
VISSTE Du ATT…
• AV DET VIRKE SOM VI
ANVÄNDER ÄR CERTIFIERAT
80 %
• AV DET bRÄNSLE SOM VI
ANVÄNDER ÄR TRÄbASERAT
bIObRÄNSLE
• AV DE RåVAROR OCH
TJÄNSTER SOM VI KÖpER
KOMMER FRåN FINLAND,
SVERIGE OCH TySKLAND,
SOM ÄR VåRA
HuVuDSAKLIGA
VERKSAMHETSLÄNDER
METSÄ GROupS TEMAN FÖR HåLLbAR uTVECKLING
Vi har delat upp den hållbara utvecklingen i Metsä Group i fyra olika teman
som täcker värdekedjan i hela vår affärsverksamhet. Vi vill säkerställa att den
hållbara utvecklingen genomsyrar hela vår verksamhet – från produkter och
tjänster till träråvarans ursprung, leveranskedjan och hela produktionen
inklusive eventuella miljökonsekvenser, utan att glömma affärsverksamhetens sociala effekter.
LäS Mer oM MeTSä GrouPS ArbeTe fÖr HåLLbAr uTVecKLInG I rAPPorTen SuSTAInAbILITy rePorT 2011
www.metsagroup.fi/KestavaKeHitys eLLer www.metsagroup.com/sustainability
VI ERbJuDER
HåLLbARA ALTERNATIV
VI TAR SKOGEN
TILL DIG
Trä är en obegränsat förnybar
naturresurs. Vi omvandlar träet till
säkra och återvinningsbara produkter som förbättrar livskvaliteten. Våra produkter är ett hållbart alternativ till många icke
förnybara produkter och råvaror.
Våra produkter kommer från hållbart skötta skogar. Tillsammans
med våra samarbetspartners ser vi
till att nya träd planteras istället för de träd
som avverkats. Vi säkerställer en hållbar tillgång på råvaror för våra enheter och ett urval
av förnybara produkter för våra kunder.
Ju EFFEKTIVARE,
DESTO bÄTTRE
VI SKApAR
VÄLbEFINNANDE
Allt vi människor gör lämnar spår
på vår planet. Vår produktion är
inte heller något undantag. Det är
viktigt att effektivt utnyttja energi, råvaror och
övriga naturresurser och att minimera utsläppen och avfallsmängderna. Vi har nått
utmärkta resultat men vi vill bli ännu bättre.
Vi skapar välbefinnande på arbetsplatserna, i de lokala samhällen där
vi verkar, och i samhället i stort. Vi
har förbundit oss till de globala principerna
för hållbar utveckling. Genom att arbeta
ansvarsfullt gentemot vår personal och samhället kan vi förbättra livskvaliteten för våra
intressenter.
HÅLLBAR UTVECKLING
25
Vi erbjuder
hållbara
alternativ
Metsä Groups huvudsakliga
råvara är förnybart trä
och koncernens samtliga
produkter är återvinnings­
bara. Den förstklassiga
träråvaran, vår höga
fibertekniska kompetens
och effektivt utnyttjande
av råvarorna garanterar
dessutom nya innovationer
för hållbar utveckling.
Eftersom våra produkter tillverkas av återvinningsbar och förnybar träråvara, utgör de ett
utmärkt alternativ till många icke förnybara,
icke biologiskt nedbrytbara produkter som
släpper ut kol i atmosfären. Vi känner till våra
produkters miljökonsekvenser och vill öka
denna kunskap även bland våra intressenter.
kartonger, servetter samt bak- och matlagningsprodukter.
Vi har förbundit oss till ansvarstagande
Vi har förbundit oss till att främja hållbar
utveckling i hela vår verksamhet, kontinuerligt
utveckla våra produkter och bedriva en
ansvarsfull affärsverksamhet. Vår strävan stöds
av de tio grundläggande principerna för åtaProduktsäkerhet är mycket viktig
gandet i FN:s initiativ Global Compact, som
för oss
En av våra viktigaste uppgifter är att säkerställa främjar mänskliga rättigheter, arbetstagarnas
rättigheter, miljöansvar och korruptionsbeatt alla våra produkter och verksamheter är
kämpning. Även koncernens principer för
hållbara. Vi garanterar att våra produkter är
hållbar utveckling bygger på dessa allmänt
säkra för människor och miljö när de används
accepterade grundläggande principer.
på avsett sätt.
År 2011 fokuserade vi på att fastslå de
Enligt vår strikta policy ska vi känna till
viktigaste frågorna om ansvarstagande och att
ursprunget för alla materialen vi använder, och
utarbeta en strategisk plan för hållbar utveckatt samtliga råvaror uppfyller eller till och med
ling. Utifrån denna plan satte vi även upp
överträffar kraven enligt gällande lagstiftning.
målen för hela koncernen som ska hjälpa oss
Att säkerställa produktsäkerheten är särskilt
att säkerställa en effekviktigt för produkter
tiv hantering av den
som måste uppfylla
hållbara utvecklingen.
höga hygieniska krav,
Vi verkar i nära
till exempel inom livssamarbete med
medelsbranschen eller i
våra partners för
kontakt med männisEffektivare
att säkerställa
kor. Detta gäller huvudarbetssätt
en säker och
sakligen förpackningsUnder år 2011 genomansvarsfull
förde vi ett projekt i
leveranskedja.
26 HÅLLBAR UTVECKLING — VI ERBJUDER HÅLLBARA ALTERNATIV
hela koncernen, där vi implementerade 16 nya
eller moderniserade policyer och gemensamma uppförandekoder. Under projektet
samlades de bästa rutinerna från koncernens
olika delar, de redan befintliga policyerna
standardiserades och nya koder utarbetades.
Vårt dagliga hållbarhetsarbete styrs av våra
principer för hållbar utveckling samt av
uppförandekoder för både personal och leverantörer.
Utbildningen av vår personal och ledningsgruppen om de nya policyerna startades
genom att under hösten 2011 studera uppförandekoderna. Eftersom en etisk affärsverksamhet är grunden för all vår verksamhet, har
vi som mål att hela vår personal har genomgått
utbildningen om uppförandekoder före
utgången av 2012.
Att säkerställa en ansvarsfull
leveranskedja
Vi strävar efter att säkerställa vår och våra
partners långsiktiga framgång genom inköp
i linje med hållbar utveckling och genom en
ansvarsfull leveranskedja. Vi har förbundit oss
till hållbar utveckling genom hela vår leveranskedja, och vårt mål är att inkludera uppförandekoden för leverantörer i alla nya leverantörsavtal.
Ny agenda för hållbar utveckling
Vår huvudråvara
är förnybart trä
och alla våra
produkter är
återvinningsbara.
Under år 2011 fokuserade Metsä Group på att fastställa de
väsentligaste tyngdpunkterna inom hållbar utveckling och
att utarbeta en ny strategisk plan för en ansvarsfull affärsverksamhet. En intern workshop anordnades för de olika
affärsområdena, 15 medlemmar i den högsta ledningen
intervjuades och en omfattande enkät bland intressenter i
de olika geografiska områdena utfördes. Enkäten omfattade
samtliga affärsområden och deras intressenter, såsom
kunder, analytiker, organisationer, media och anställda.
Enkäten genomfördes som underlag för en plan för hållbar
utveckling. Den skickades till mer än 800 mottagare, av vilka cirka 200 svarade på frågorna.
Både interna och externa intressenter ansåg att en hållbar skogsskötsel, kontroll över
träråvarans ursprungskedja och skogscertifiering är viktiga. Intressenterna ansåg dessutom
att frågorna om vatten- och energiförbrukning samt materialeffektivitet är centrala. Externa
intressenter framhöll även vikten av mänskliga rättigheter, produktsäkerhet, personalens välbefinnande och etiska affärsprinciper. Svaren visade även klart att en övergripande kontroll
över leveranskedjan anses vara allt viktigare bland våra intressenter. Därmed kommer
Metsä Group att i fortsättningen utveckla och förbättra sina arbetssätt kring en ansvarsfull
leveranskedja.
Metsä Groups plan för företagsansvar
vi erbjuder hållbara
alternativ
Hållbara produkter
ju effektivare,
desto bättre
vi tar skogen till dig
Ansvarsfull leverans
vi skapar
välbefinnande
Miljöresultat
Välbefinnande
Produkter, tjänster och innovationer i linje med Ansvarsfull skogsskötsel och naturvärden
hållbar utveckling
Energi och klimat
Mänskliga rättigheter
Produktsäkerhet
Vatten
Etisk affärsverksamhet
Hållbar leveranskedja
Partnerskap med leverantörer och skogsägare Materialeffektivitet
Ansvarsfull arbetsgivare
Hantering av miljörisker
Välbefinnande i lokala sammanslutningar
Metsä Groups mål för företagsansvar
Område
Mål
Virke
Vi vill främja en hållbar skogsskötsel. Vi kan spåra ursprunget för det använda virket och alla våra träråvaror kommer från ansvarsfullt skötta skogar.
Vårt mål är att behålla andelen certifierat virke i vår verksamhet på mer än 80 procent.
Leveranskedja
Vi har förbundit oss till ansvarstagande i hela vår leveranskedja. Vårt mål är att inkludera uppförandekoden för leverantörer i alla nya
leverantörsavtal.
Energi och klimat
Vi fokuserar på att dämpa klimatförändringen. Vårt mål är att före utgången av 2020 minska fossil CO2 -utsläppen i vår produktion med 30 procent
per producerad ton från nivån år 2009.
Etisk affärsverksamhet
Vår affärsverksamhet bygger på etiska affärsprinciper. Vårt mål är att alla våra anställda före utgången av 2012 genomgått utbildningen om
uppförandekoden.
Personal
Säkerhet i arbetet har högsta prioritet hos oss. Vi strävar efter att kontinuerligt förbättra säkerheten i arbetet och vårt mål är att minska antalet
olycksfall som medfört frånvaro med 10 procent per år. Vårt långsiktiga mål när det gäller olyckor som medför frånvaro är noll.
Vi säkerställer en effektiv energiförbrukning. Vårt mål är att före utgången av 2020 öka energieffektiviteten med 10 procent från nivån år 2009.
Vi vill säkra en hälsosam arbetsmiljö. Vårt mål är att hålla frånvaron på den bästa nivån i Europa och alltid under tre procent.
Läs mer om hur vi lyckats uppnå målen för företagsansvar i hela koncernen i rapporten Sustainability Report 2011 www.metsagroup.fi/kestavakehitys eller www.metsagroup.com/sustainability VI ERBJUDER HÅLLBARA ALTERNATIV — HÅLLBAR UTVECKLING 27
Vi gör mer
av mindre
Vi är verksamma i Nord­
europa, i områden med
stora skogs- och
vattentillgångar.
Vi känner till våra
produkters miljökon­
sekven­ser och vill öka
kunskapen bland våra
intressenter.
Vi strävar efter att minska och kontrollera
Vi ser till att dessa principer förverkligas i alla
miljökonsekvenserna av vår verksamhet. vi
våra skogsrelaterade verksamheter. Arealen av
använder råvarorna och naturresurserna så
skyddade skogar i Finland är till exempel
effektivt som möjligt
bland de största i
och gör mer av mindre
Europa.
Våra biprodukter och
Vi kan spåra
Trä är en obegränsat
till och med avfallet
ursprunget
för allt
förnybar resurs.
från produktionen är
virke
som
vi
använt,
Växande skogar
värdefulla råvaror för
eftersom
vi
övervakar
förbrukar kol i
våra samarbetspartvirkets resa från skogen
atmosfären. Kolet
ners.
till en träprodukt.
lagras sedan i våra
Vi utvärderar,
Huvuddelen av det
produkter.
följer upp och strävar
använda virket komkontinuerligt efter att
mer från privatskogar,
minska alla miljörisker som hänför sig till våra
vars ägare har en stark anknytning till sina
egna eller våra partners verksamheter. Vi följer
skogar. Vi är stolta över att 125 000 av dem
gränsvärdena enligt de miljötillstånd som
även är medlemmar i Metsäliitto Osuuskunta.
beviljats våra fabriker, till exempel när det
Våra huvudsakliga skogscertifieringssysgäller avloppsvatten, utsläpp i atmosfären och
tem är PEFC och FSC. Genom certifiering
buller. Vårt mål är att alltid minska oavsiktliga
säkerställer vi att skogsskötseln följer princiutsläpp. Dessutom kartlägger vi regelbundet
pen för hållbar utveckling och uppfyller de
förekomsten av miljörisker i våra produktionspå förhand ställda kraven som bidrar till att
enheter.
behålla skogens hälsa och biologiska mångfald. Vi stödjer hållbart skogsbruk. Vi kan
alltid spåra den använda träråvaran till hundra
procent och den kommer alltid från ansvarsVi känner till det använda virkets
fullt skötta skogar. Vårt mål är att behålla
ursprung
andelen certifierat virke i vår verksamhet på
Det virke som vi använder kommer alltid från
mer än 80 procent. Vi främjar skogscertifiehållbart skötta skogar. Vi främjar användandet
ringen inom alla våra verksamhetsområden för
av naturresurserna i linje med hållbar utveckatt säkerställa en hållbar tillgång på råvara.
ling och vill trygga den biologiska mångfalden.
28 HÅLLBAR UTVECKLING — VI GÖR MER AV MINDRE
Vi använder huvudsakligen biobränslen
Vi strävar efter att genom vår egen verksamhet
dämpa klimatförändringen. Av de bränslen
som Metsä Group använder består redan idag
80 procent av träbaserade biobränslen. Andelen fortsätter att öka och är större än i de
övriga företagen inom skogsbranschen. Vårt
mål är att före utgången av 2020 minska
koldioxidutsläppen i vår produktion med
30 procent per producerad ton från nivån år
2009. Samtidigt säkerställer vi energieffektiviteten i vår verksamhet. Vårt mål är att före
utgången av 2020 förbättra energieffektiviteten med 10 procent från nivån år 2009.
Ytvatten på rent sätt
Eftersom vatten är en viktig faktor i våra processer, ligger våra fabriker i närheten av stora
vattentillgångar. Vi använder vatten sparsamt
och vattnet som vi använder tas inte från
andra användningsområden. Världens vattenresurser är ojämnt fördelade och konsekvenserna av vattenförbrukning och utsläpp är
alltid lokala.
Våra fabriker ligger huvudsakligen i Norden, där sötvattenresurserna är stora. Av den
anledningen använder vi oftast ytvatten. Vi
strävar kontinuerligt efter att hitta nya metoder för att minska vattenmängden i våra processer genom att återvinna vattnet. Innan
Bränsleförbrukning år 2011: %
Träbaserade
bränslen80
Naturgas
10
Olja
4
Kol
4
Torv
1
Övriga fossila
bränslen1
virkesanskaffning per land 2011: %
finland
70
Baltikum
9
sverige
8
ryssland
7
tyskland och
österrike4
övriga länder
1
Våra produkter kommer från
hållbart skötta skogar.
Tillsammans med våra
samarbetspartners ser vi till
att nya träd planteras i stället
för de avverkade träden.
processvattnet släpps ut i vattendraget renas
det alltid noggrant.
Vi använder naturresurserna effektivt
Vi förbättrar kontinuerligt vår råvarueffektivitet genom att använda naturresurserna på
effektivt sätt och söka efter nya slutanvändningsområden för våra avfall.
Allt avverkat virke används antingen i våra
produktionsprocesser eller för energiproduktion. Även avfallet och biprodukterna från vår
verksamhet används på ett effektivt sätt. Vi
arbetar för att minska avfallsmängden, effektivisera återanvändningen av avfallet och hitta
nya metoder för återvinning av biprodukterna.
Mot energieffektivitet och balans
Den finländska pappersindustrin har minskat sin
vattenanvändning med upp
till 90 procent sedan 1970talet. Samtidigt har
tillverkningsvolymerna
för papper och massa
mångdubblats. Vårt
fabriksintegrat i Äänekoski
strävar efter att finna en
balans för vatten- och
energiförbrukningen.
Vid Metsä Groups bruk i Ääne­
koski pumpas vattnet från sjön
Keitele, som ligger bredvid bruken. Till exempel på Metsä Boards
fabrik återanvänds processvattnet från sex till tio gånger, varefter det renas och återförs till naturen. För att tillverka ett ton
kartong behövs det därmed endast 10–11 m3 vatten. På Metsä Fibres massabruk behövs cirka
30 m3 vatten för att tillverka ett ton massa. Särskild vikt läggs vid uppföljning av renheten
i det renade processvattnet som släpps ut i naturen i närheten av fabriken samt vid fiskeförhållanden.
Miljöresultatet går hand i hand med den övergripande effektiviteten. Genom att minska
vattenförbrukningen minskar vår energiförbrukning automatiskt, då mängden vatten som ska
pumpas, värmas upp och slutligen även renas minskar. När vår energiförbrukning minskar,
minskar även våra koldioxid- och andra utsläpp. Därmed påverkar den minskade energiförbrukningen även kostnaderna.
Läs mer om hållbar skogsskötsel och om energieffektivitet i hela koncernen i rapporten Sustainability
Report 2011 www.metsagroup.fi/kestavakehitys eller www.metsagroup.com/sustainability VI GÖR MER AV MINDRE — HÅLLBAR UTVECKLING 29
Vi skapar
välbefinnande
Vi tror att varje anställd
har rätt till bra ledarskap.
Vi vill skapa en attraktiv
arbetsmiljö, där
människorna kan nå
framgång. På våra
verksamhetsorter
medverkar vi aktivt i det
lokala samhället.
Vi vill att människorna har rätt arbete vid rätt
tidpunkt och att de har den kompetens som
behövs i arbetet. I kombination med bra ledarskap skapar vi då tillsammans en stabil grund
för en bra arbetsmiljö, en effektiv organisationen och erbjuder möjligheter till både personlig och organisatorisk utveckling.
Koncernens ledarskapsprocesser och
-system stödjer det kvalitativa dagliga ledarskapet och ska erbjuda möjligheter för de
anställdas yrkesmässiga utveckling. Dessa
gemensamma verktyg och processer hjälper
våra chefer att agera som de exemplariska
ledare vi anser att alla våra anställda har
rätt till.
Säkerhet har högsta prioritet
Vårt mål är att kontinuerligt utveckla säkerheten på arbetsplatsen för både våra anställda
och våra samarbetspartners. En målmedveten,
säkerhetsfokuserad kultur är en av de viktigaste grunderna för vår verksamhet. Därför
följer vi upp frånvaro och antalet olyckor med
hjälp av rapportering och målsättningar
gemensamma för hela koncernen. Genom
rapportering upptäcker vi tidigt de riskfaktorer som kan påverka arbetsförmågan och
säkerheten på arbetsplatsen, och kan i god tid
reagera på dem.
30 HÅLLBAR UTVECKLING — VI SKAPAR VÄLBEFINNANDE
Vi strävar kontinuerligt
efter att hitta nya
metoder för att
förbättra
organisationens
säkerhetskultur och
arbetsmiljöns säkerhet.
Vi strävar efter att kontinuerligt förbättra
säkerheten i arbetet och vårt mål är att minska
antalet olycksfall i arbetet som medfört frånvaro med tio procent per år. Vårt långsiktiga
mål när det gäller olyckor som medför frånvaro är noll. Vi arbetar obevekligt för att
trygga en hälsosam arbetsmiljö. Vårt mål är att
hålla frånvaron på den bästa nivån i Europa
och alltid under tre procent.
Vi främjar trivsel på arbetet
Metsä Group erbjuder lika möjligheter till alla
sina anställda och betonar att diskriminering i
alla dess former är oacceptabel. Varje anställd
bör rapportera om de fall av diskriminering i
arbetet som han eller hon upptäcker. Alla
officiella klagomål med anledning av diskriminering behandlas systematiskt enligt den
praxis som beskrivs i koncernens uppförandekod.
Vi följer kontinuerligt upp våra anställdas
trivsel i arbetet. I arbetsplatsundersökningarna
samlas de anställdas uppfattningar om sin
arbetsmiljö och utvecklingen kan jämföras
med föregående år. Med hjälp av resultaten
kan man även samla idéer om verksamhetens
kontinuerliga utveckling, vilket förbättrar
arbetsförhållandena och hjälper koncernen
och dess affärsområden att uppnå sina strategiska mål.
Metsä Group erbjuder sina anställda en
möjlighet att utveckla sin kompetens med
hjälp av utbildning, intern arbetsrotation och
andra inlärningsmöjligheter. Dessa utvecklingsmöjligheter hjälper företaget att behålla
kompetenta, kunniga och engagerade
anställda och förbättrar personalens trivsel
i arbetet.
Vi följer de etiska affärsprinciperna.
Alla våra anställda genomgår en
utbildning om uppförandekoden under
2011 och 2012.
Åldersfördelning år 2011: %
25 år
26–35
36–45
46–55
> 56
Antalet anställda per land 31.12.2011: %
Finland
45
Tyskland
18
Sverige
11
Storbritannien 6
Ryssland
5
Frankrike
4
Polen
4
Slovakien
3
Baltikum
1
Övriga Europa
1
Övriga länder
1
5
20
28
33
15
Uppgifter om personalen
Antalet anställda
1)
2011
2010
2009
2008
12 525
12 820
13 592
16 729
43,8
43,5
44,0
43,7
79/21
81/19
81/19
79/21
0,22
0,28
0,27
0,25
4,4
4,2
4,3
4,2
Genomsnittlig ålder
Könsfördelning, %
Frånvaron på grund av arbetsolycka, %
Sjukfrånvaron, % 2)
1)Heltidsanställda
2) Procent av regelbundna arbetstimmar
Öppen dialog med intressenterna
Metsä Group och hela dess verksamhet påverkar många intressenter runt om i världen.
Även om koncernens huvudsakliga verksamheter finns i Europa, sträcker sig konsekvenserna längre, till exempel genom leveranskedjan.
Vi vill skapa öppna förtroendebaserade
relationer med våra huvudintressenter. Vi har
fastslagit att kunderna och personalen är våra
viktigaste intressenter tillsammans med ägarkooperativets medlemmar, övriga skogsägare,
leverantörer, investerare och finansiärer, representanter för frivilligorganisationer, media
och hela samhället i stort.
De olika intressenternas förväntningar
gentemot oss är mycket olika. Av den anledningen strävar vi efter en öppen och transparent dialog med våra intressenter för att bättre
kunna möta deras förväntningar.
Miljöutbildning av WWF
Metsä Group undertecknade ett tvåårigt samarbetsavtal med WWF Finland i början av 2011. Vi har
stött WWF Finlands verksamhet under FN:s internationella skogsår, vilket inkluderade bland annat
seminariet i samband med WWF:s 50-årsjubileum
och en serie diskussioner om Finlands skogar och
klimatförändringen. Vi deltog även i ett seminarium om ansvarsfulla förpackningar tillsammans
med WWF Finlands övriga samarbetspartners.
Metsä Tissue ordnade utbildning för cirka hundra av sina anställda i fyra geografiska områden. Teman kretsade kring ett stort antal olika områden inom hållbar utveckling, som vattenförbrukning, carbon footprints, skogscertifiering samt miljömärkning och miljöledningssystem.
WWF Finland deltog i diskussionen och berättade bland annat om skogarnas tillstånd i världen.
Läs mer om Metsä Groups arbete för hållbar utveckling i rapporten Sustainability Report 2011 www.metsagroup.fi/kestavakehitys eller www.metsagroup.com/sustainability Vi verkar lokalt
Koncernen är en regional aktör med affärsverksamhet i 26 länder – huvudsakligen i
Europa – och med produktionsanläggningar
i nio länder. Inom dessa verksamhetsområden
är vi en betydelsefull aktör och en aktiv medlem i lokala sammanhang. Vi förstår att de
socioekonomiska konsekvenserna av vår verk-
samhet är viktiga för olika intressenter och
områden.
Metsä Group erbjuder sysselsättning för
skogsägare, och är dessutom en viktig arbetsgivare i många avlägsna områden. Förutom den
direkta sysselsättningseffekten skapar vi betydelsefulla indirekta sysselsättningsmöjligheter
genom våra samarbetspartners och underleverantörer.
Metsä Group deltar aktivt i lokala sammanhang och samarbetar med olika intressenter, eftersom vi vill främja välbefinnandet för
alla.
VI SKAPAR VÄLBEFINNANDE — HÅLLBAR UTVECKLING 31
BOKSLUT 2011
32 BOKSLUT 2011 — BOKSLUT 2011
34
42
43
44
45
Styrelsens verksamhetsberättelse 2011
Styrelsens förslag till vinstdisposition för 2011
Koncernens rapport över totalresultat
Koncernens balansräkning
Koncernens rapport över förändringar
i eget kapital
46 Koncernens rapport över kassaflöden
47Noter till bokslutet
102Moderföretagets Resultaträkning
103Moderföretagets Balansräkning
104Moderföretagets finansieringsanalys
105Moderföretagets redovisningsprinciper
106Noter till moderföretagets bokslut
112Moderföretagets aktieinnehav 31.12.2011
114Förvaltningsrådets utlåtande
115Revisionsberättelse
116Kvartalsjämförelser
117Fem år i siffror
117Formler för beräkning av nyckeltal
118förvaltning
BOKSLUT 2011 — BOKSLUT 2011 33
i bokslutet används ännu de namn som Metsäliittokoncernens bolag använt
under år 2011.
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
Omsättning och resultat
Metsäliittokoncernens omsättning år 2011 var 5 346 miljoner euro
(2010: 5 377 och 2009: 4 837). Rörelseresultatet exklusive poster av
engångskaraktär var 314 miljoner euro (10: 547 och 09: -75) dvs. 5,9
procent av omsättningen (10: 10,2 och 09: -1,6).
De totala posterna av engångskaraktär under 2011 var -285 miljoner
euro (-50), varav intäkterna utgjorde 11 miljoner euro (58) och kostnaderna 296 miljoner euro (108).
Intäkterna av engångskaraktär hänförde sig huvudsakligen till fastighetsförsäljningar i Finland, och de redovisades under första halvåret. De
totala kostnaderna av engångskaraktär under januari–september var 93
miljoner euro. Av dessa hänförde sig 49 miljoner euro till försäljningen
av M-reals massabruk i Hallein och 22 miljoner till nedskrivningarna
och avsättningarna av pappersbruken i Gohrsmühle och Reflex. Kostnadsavsättningarna i anslutning till nedläggningen av förädlingsverksamheten för självkopierande papper vid bruket i Reflex var 9 miljoner
euro. Nedskrivningsförlusterna i anslutning till den planerade nedläggningen av pappersbruket i Alizay i Frankrike var 8 miljoner euro.
Posterna av engångskaraktär under oktober–december var -203 miljoner euro netto. De viktigaste bland dessa var:
• 105 miljoner euro i kostnadsavsättningar och nedskrivningar inom
kartong och papper som hänför sig till planen för nedläggningen av
M-reals bruk i Alizay.
• 58 miljoner euro i kostnadsavsättningar och nedskrivningar inom
kartong och papper som hänför sig till planerna om nedläggning av
de olönsamma verksamheterna vid M-reals bruk i Gohrsmühle och
Reflex
• 26 miljoner euro i värdeminskningar, nedskrivningar och kostnadsavsättningar inom kartong och papper som hänför sig till de omorganisationer som stängningen av pappersmaskin 2 vid M-reals bruk
i Äänekoski innebär.
• 9 miljoner euro i värdeminskningar och kostnadsavskrivningar inom
Träproduktindustri.
• 5 miljoner euro i tilläggskostnadsavsättningar och korrigering av
köpesumman inom kartong och papper som hänför sig till försäljningen av M-reals massabruk i Hallein i september 2011.
Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var 29 miljoner
euro (10: 497 och 09: -169). De finansiella intäkterna var 9 miljoner
euro (5), de finansiella kursdifferenserna 2 miljoner euro (-7) och de
finansiella kostnaderna 142 miljoner euro (135). I de finansiella kostnaderna ingick under första kvartalet utdelningar på cirka 9 miljoner euro
för aktier som omfattas av inlösningsskyldighet.
Andelen i intresseföretagens resultat var 4 miljoner euro (-15). I siffran ingår en nedskrivningsförlust av engångskaraktär på cirka 4 miljoner euro (16), som hänför sig till försäljningen av M-reals ägarandel på
35 procent och kapitallånet i Myllykoski Paper Oy, samt en nedskrivningsförlust på cirka 3 miljoner euro, som hänför sig till Zanders intressebolag i Kina och Ungern.
34 BOKSLUT 2011 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
Räkenskapsperiodens resultat före skatt var -98 miljoner euro (10:
345 och 09: -329) och skatterna, inklusive förändringen av uppskjutna
skatteskulder, uppgick till -59 miljoner euro (10: -131 och 09: 10).
Resultatet för kvarvarande verksamheter var -157 miljoner euro (10:
214 och 09: -318) och resultatet för avvecklade verksamheter 0 miljoner euro (10: 0 och 09: -23). Resultatet för perioden uppgick till -157
miljoner euro (10: 214 och 09: -342).
Avkastningen på koncernens sysselsatta kapital exklusive poster av
engångskaraktär var 8,5 procent (10: 13,4 och 09: -1,4) och avkastningen på eget kapital 8,6 procent (10: 18,2 och 09: -13,4). Avkastningen på sysselsatt kapital inklusive poster av engångskaraktär var
1,1 procent (10: 11,8 och 09: -3,3) och avkastningen på eget kapital
-9,9 procent (10: 13,9 och 09: -20,0).
Balans och finansiering
Metsäliittokoncernens likviditet är god. Den totala likviditeten var 855
miljoner euro i slutet av december (10: 1 054 och 09: 1 357). Av detta
var 330 miljoner euro (10: 440 och 09: 558) likvida medel och placeringar och 525 miljoner euro (10: 614 och 09: 799) bindande kreditfaciliteter redovisade utanför balansräkningen. För sina kortfristiga finansieringsbehov har koncernen dessutom tillgång till icke-bindande finländska och utländska företagscertifikatprogram och kreditlimiter till
ett sammanlagt värde av 524 miljoner euro.
I slutet av december var koncernens soliditet 28,3 procent och nettoskuldsättningsgraden 131 procent (10: 29,7 och 116 samt 09: 24,5
och 157). Den räntebärande nettoskulden uppgick till 1 953 miljoner
euro (10: 1 939 och 09: 2 203).
Kassaflödet från rörelsen var 552 miljoner euro (10: 573 och 09:
358). Rörelsekapitalet minskade under året med 74 miljoner euro,
medan det föregående år ökade med 136 miljoner euro.
Under perioden var förändringen i det verkliga värdet av de finansiella tillgångar som kan säljas cirka 25 miljoner euro, främst beroende
på att det verkliga värdet på aktierna i Pohjolan Voima Oy ökade.
I slutet av december var soliditeten för moderföretaget Metsäliitto
Osuuskunta 61,3 procent och nettoskuldsättningsgraden 40 procent
(10: 58,6 och 45 samt 09: 57,2 och 50).
Medlemmarnas totala insatser i Metsäliitto Osuuskuntas andelskapital ökade under år 2011 med 41,8 miljoner euro. Det ordinarie andelskapitalet ökade med 3,9 miljoner euro, A-insatserna i tilläggsandelskapitalet med 23,7 miljoner euro och B-insatserna med 14,2 miljoner
euro. Enligt de meddelanden som mottagits fram till utgången av år
2011 förfaller 26,9 miljoner euro (10: 21,7 och 09: 58,2) av tilläggsandelskapitalet till återbetalning den 1 juli 2012.
Från och med början av 2012 lanserade Metsäliitto Osuuskunta en
ny placeringsprodukt, Kapitalbonus, där medlemmarna kan teckna nya
A-tilläggsandelar med ett nominellt värde av en euro i blandemission,
enligt emissionsvillkoren separat varje år till det pris som styrelsen fastställt. De nya A-tilläggsandelarna erbjuds för teckning mot inkomster
av virkesförsäljning eller andelsräntor. Fondökningen i blandemissionen
kan maximalt uppgå till 100 miljoner euro.
M-reals bolagsstämma fattade i mars beslut om nedsättning av
moderbolagets överkursfond enligt balansräkningen 31.12.2010, som
ingår i bundet kapital, genom att överföra fondens tillgångar på cirka
664 miljoner euro till företagets fond för investerat fritt eget kapital.
Inom den tidsfrist fram till 17.8.2011 som registermyndigheten utsatt
hade ingen av bolagets borgenärer uttalat sig mot metoden och därmed
har behandlingen av ärendet i handelsregistret avslutats. M-real har
registrerat nedsättningen av överkursfonden enligt bolagsstämmans
beslut.
I mars tog Metsäliitto Osuuskunta upp lån på sammanlagt 100 miljoner euro hos finländska försäkringsbolag. Lånen finansierade det syndikatlån på 100 miljoner euro som förföll i mars.
Metsä-Botnia undertecknade i december en bindande beredskapskredit på 270 miljoner euro för fem år. Krediten ersätter den beredskapskredit på 300 miljoner som förfaller i mars 2012.
Under 2011 tog Metsäliitto Osuuskunta ut ett lån på 60 miljoner
euro hos pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen. M-real förlängde sitt
återhyrningsavtal för Tako-kartongfabrikens fastighet, som förfaller i
slutet av 2013 och har ett kapital på 49 miljoner euro, med två år fram
till slutet av 2015. Metsä Tissue tog ut 37 miljoner euro hos Sumitomobanken som projektfinansiering för en investering. Dessutom tecknade
Metsäliittos intressebolag Finsilva Oyj ett 5-årigt lån på 94 miljoner
euro.
Personal
Under 2011 sysselsatte koncernen i medeltal 13 046 personer (13 168).
I slutet av december var antalet koncernanställda 12 525 (12 820). I slutet av december sysselsatte moderföretaget Metsäliitto Osuuskunta
2 723 personer (2 495).
Utbetalade löner och arvoden uppgick till 599 miljoner euro (509).
Våren 2011 implementerades 16 nya eller moderniserade policyer
eller för alla gemensamma uppförandekoder i hela Metsäliittokoncernen. Personalens policyutbildning startades hösten 2011 med en uppförandekod (Code of Conduct). Under 2012 kommer hela personalen att
genomgå utbildningen. Uppförandekoden och Metsäliittokoncernens
principer för hållbar utveckling säkerställer att de gemensamma etiska
principerna genomsyrar hela företaget.
Utvecklingsprogrammet för ledningen, Challenger, fortsatte liksom
affärsområdenas egna internationella utbildningar för ledningen på
mellannivå: Simplifier vid M-real och Metsä-Botnia samt Avant vid
Metsäliittos Virkesanskaffning och Träproduktindustri. I Finland
anordnades dessutom specialyrkesexamina i ledarskap i hela koncernen.
I produktionspersonalens yrkesinriktade utbildning låg fokus på en
mångkunnig verksamhetsmodell.
I traineeprogrammet, som startades under räkenskapsåret, deltog
11 ungdomar. När de har avslutat sitt ettåriga utbildningsprogram får
de anställning i olika uppgifter inom Metsäliittokoncernens affärsområden.
Under räkenskapsåret lanserades en enhetlig verksamhetsmodell i
koncernen, som på ett förutseende sätt ska öka förutsättningarna för att
man klarar sig i arbetet. Modellen omfattar tidigt stöd, bedömning av
arbetsförmåga och en personlig plan för arbetsförmåga. Koncernens
affärsområden vidtog åtgärder för att säkerställa resurser för framtiden
både genom att utbilda nuvarande personal och genom att förbereda sig
för kommande rekryteringsbehov.
Antalet arbetsolyckor som ledde till minst en dags frånvaro var
18,3 stycken per en miljon arbetstimmar (17,3). Sjukfrånvaron inom
koncernen var 4,4 procent (4,2) av den regelbundna arbetstiden.
Ändringar i ledningsgruppen
Diplomingenjör Timo Karinen utnämndes 18.10.2011 till branschdirektör för Metsäliittos Träproduktindustri och till medlem i Metsäliittokoncernens ledningsgrupp. Tidigare var Karinen verksam som
direktör för sågindustri och direktör för ekonomi hos Metsäliittos
Träproduktindustri och dessförinnan som direktör för affärsverksamhetsutveckling hos Metsä-Botnia.
Diplomingenjör, MBA Mika Joukio utnämndes 17.11.2011 till
verkställande direktör för Metsä Tissue Oyj och till medlem i Metsäliittokoncernens ledningsgrupp. Joukio var tidigare verksam som
branschdirektör för M-reals affärsområde Consumer Packaging och
som medlem i M-reals ledningsgrupp. Joukio tillträdde sin tjänst
1.2.2012.
Både Karinen och Joukio rapporterar till koncernchef Kari Jordan.
Medlemmar
Vid periodens slut hade Metsäliitto Osuuskunta 125 144 medlemmar
(10: 126 382 och 09: 127 158). Under året har 1 978 nya medlemmar
anslutit sig till andelslaget och 3 216 medlemmar avgått.
Investeringar
Metsäliittokoncernens investeringar i anläggningstillgångar uppgick
till 227 miljoner euro (138). För företags- och aktieförvärv användes
152 miljoner euro (21).
Metsä-Botnia beslutade i februari att utveckla energiproduktionen
vid massabruket i Joutseno och bygga en förgasningsanläggning för
bark vid bruket. Investeringens totala värde är cirka 20 miljoner euro.
Anläggningen ersätter användningen av naturgas i bruket och gör bruket koldioxidneutralt vid normal drift. Förgasningsanläggningen beräknas starta i mitten av 2012. Samtidigt med det pågående projektet gör
Metsä-Botnia tillsammans med Gasum och Helsingfors Energi preliminära utredningar om att bygga ett raffinaderi för biogasverk. Investeringsbeslutet fattas tidigast 2013.
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 — BOKSLUT 2011 35
Den nya kausticeringsanläggningen vid bruket i Kemi startades upp
under sista kvartalet 2011. Vattenverket tas i produktiv drift i januari
2012. Investeringsbeslutet fattades i februari 2010, och har ett totalt
värde på cirka 40 miljoner euro.
RFID-systemet, som har utvecklats för automatisk uppföljning av
massabalar, startades upp vid massabruken i Raumo och Kemi under
andra halvåret. Bruken i Äänekoski och Joutseno samt de centrala lastningshamnarna tar systemet i bruk under första kvartalet 2012. RFIDsystemet effektiviserar hanteringen av leveranskedjan och minskar felen
vid leveranserna.
De viktigaste investeringarna för M-real under 2011 hänför sig till
utvecklingen av kartongproduktionen. Utbyggnadsinvesteringen vid
falskartongbruket i Simpele blev klar under årets andra kvartal. Med
investeringarna på cirka 26 miljoner euro ökade brukets årliga kapacitet
med 80 000 ton. M-real tillkännagav dessutom att man planerar en
investering på cirka 30 miljoner euro för att öka den årliga kapaciteten
för falskartong med totalt cirka 70 000 ton vid bruken i Äänekoski och
Kyro. Investeringen i Kyrofors genomfördes i slutet av 2011 och i Äänekoski genomförs den under våren 2012. Med den nyligen avslutade
investeringen på 16 miljoner euro förbättrade M-real även kvaliteten
på bestruken kraftliner vid sitt bruk i Kemi.
Pohjolan Voima Oy:s dotterbolag Hämeenkyrön Voima Oy fattade
i mars 2011 beslut om att på M-reals fabriksområde i Tavastkyro bygga
ett biokraftverk, som producerar elektricitet och processvärme för
M-reals pappers- och kartongfabrik samt elektricitet och fjärrvärme för
Leppäkosken Sähkö Oy. Projektet beräknas kosta cirka 50 miljoner
euro och M-real deltar i projektet med en investering på cirka 11 miljoner euro. Kraftverket blir klart hösten 2012.
Sommaren 2011 startade Metsä Tissue ett omfattande investeringsprogram i Polen. Inom ramen för det treåriga programmet kommer
man bland annat att bygga två nya mjukpappersmaskiner och en förädlingslinje för bruket i Krapkowice, bygga om en pappersmaskin och
utveckla infrastrukturen. Investeringsprogrammet har ett sammanlagt
värde på cirka 60 miljoner euro. Programmet gör det möjligt att öka
Metsä Tissues årliga produktionskapacitet av mjukpapper i Polen med
35 000 ton. Som en led i investeringsprogrammet kommer produktionen vid bruket i Konstancin Jeziorna att läggas ner i början av april
2012.
Metsä Tissues investeringsprojekt i Düren i Tyskland slutfördes.
Fabriken, som invigdes i september, har specialiserat sig på att tillverka
baknings- och matlagningspapper under märket SAGA. Projektet kostade cirka 30 miljoner euro.
Metsäliitto beslutade våren 2011 att med en ägarandel på 46 procent delta i ett projekt, där det under bildning varande bolaget, Lohjan
Biolämpö Oy, bygger en biovärmeanläggning i Lojo. Bolagets övriga
aktieägare är Lohjan Energiahuolto Oy Loher (49 %) och Ääneseudun
Energia (5 %). Som bränsle använder anläggningen huvudsakligen
biprodukter från Kerto-fabriken, kompletterade med skogsflis samt
övriga träbaserade bränslen. Totalinvesteringen i projektet är cirka 17
miljoner euro. Byggarbetena startade våren 2011, och den nya anläggningen tas i produktiv drift i slutet av 2012.
Ägarandelarna i Metsä-Botnia och Metsä Tissue
Metsä-Botnia löste i juni in sina egna aktier av UPM-Kymmene Abp
enligt det ägaravtal som Metsä-Botnias ägare ingick år 2009. Antalet
36 BOKSLUT 2011 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
inlösta aktier motsvarade 6,7 procent av bolagets hela aktiestock och
inlösenpriset var cirka 140 miljoner euro.
Efter inlösen äger Metsäliitto Osuuskunta 56,8 procent, M-real
32,2 procent och UPM-Kymmene cirka 11,0 procent av Metsä-Botnia.
I samband med detta enades man mellan UPM och Metsäliitto om en
köpoption för Metsäliitto avseende de återstående aktierna i MetsäBotnia, som UPM äger. Optionen är giltig i två år. Om optionen
utnyttjas har man avtalat om ett aktiepris på cirka 150 miljoner euro.
Med ett aktieförvärv 30.9.2011 ökade Metsäliitto Osuuskunta sin
ägarandel i Metsä Tissue med 6,1 procent i och med att man övertog
Mandatum Livförsäkringsaktiebolags aktier i Metsä Tissue Oyj. Efter
affären äger Metsäliitto Osuuskunta totalt 76,6 procent av Metsä
Tissues aktier. Bolagets övriga aktieägare är Jozef Antošik (15,0 %) och
Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma (8,4 %).
Strukturförändring
I september sålde M-real hela aktiestocken i M-real Hallein GmbH till
Schweighofer Group. I affären ingick massabruket, biokraftverket,
pappersbruket, som lades ner 2009, och markområdet runt bruket i
Hallein. Affärens skuldfria värde var cirka 34 miljoner euro och den gav
en positiv kassaeffekt på cirka 28 miljoner euro.
I september slutförde M-real försäljningen av sin ägarandel på 35
procent i Myllykoski Paper samt det kapitallån som man beviljat
Myllykoski Paper till UPM-Kymmene. Affären gav en positiv kassaeffekt på cirka 10 miljoner euro.
Alizay, Reflex och Gohrsmühle
M-real meddelade i oktober att man inleder förhandlingar om nedläggning av bruket i Alizay i Frankrike och olönsamma pappersverksamheter vid bruket i Gohrsmühle i Tyskland. Samtidigt meddelade M-real
att man fortsätter tillverkningen av Chromolux-produkter i Gohrsmühle och utreder möjligheterna att i Gohrsmühle öppna en kundservice- och logistikcentral för falskartong samt en arkskärningsanläggning. Vidare meddelade M-real att förhandlingar pågår om att sälja
affärsverksamheten Premium Papers vid bruket i Reflex. Förhandlingar
om nedläggning av förädlingsverksamheten för självkopierande papper
vid bruket i Reflex pågår. Villkoret för att åtgärderna ska vidtas är att
samarbetsförfaranden enligt den lokala lagstiftningen slutförs.
De totala kostnadsavsättningar och nedskrivningar av engångskaraktär som redovisades i anslutning till ovan nämnda åtgärder uppgick till
cirka 202 miljoner euro.
Äänekoski och Husum
För att förbättra lönsamheten inom affärsverksamheten för bestruket
papper inledde M-real i november samarbetsförhandlingar avseende en
eventuell nedläggning av pappersmaskinen i Äänekoski och ombyggnad
av brukets hela arkskärningskapacitet till arkskärning av falskartong.
Pappersmaskinen i Äänekoski har en årlig produktionskapacitet för
bestruket papper på cirka 200 000 ton.
Efter samarbetsförhandlingarna beslutade M-real att pappersmaskinen i Äänekoski läggs ner före utgången av 2011.
M-real fortsätter produktionen av bestruket papper vid bruket i
Husum i Sverige. Rullproduktionen på pappersmaskinen i Äänekoski
flyttas till Husum, och Husums årsproduktion ökar under 2012 från
285 000 ton till 340 000 ton.
I anslutning till omorganisationerna vid bruket i Äänekoski redovisades 26 miljoner euro i värdeminskningar, nedskrivningar och kostnadsavsättningar i bokslutet 2011.
Affärsområden
Virkesanskaffning
Virkesanskaffningen redovisade för år 2011 en omsättning på 1 476
miljoner euro (1 353) och ett rörelseresultat på 24 miljoner euro (21).
Den största orsaken till att omsättningen och rörelseresultatet ökade
var de betydligt större leveransvolymerna jämfört med året innan. I
rörelseresultatet ingår inga poster av engångskaraktär. Den finländska
virkesanskaffningens andel av omsättningen var 992 miljoner euro
(925) och av rörelseresultatet 13 miljoner euro (10).
Skattelättnaderna för inkomster från virkesförsäljningen upphörde
i slutet av 2010, vilket innebar att virkesutbudet i början av året var relativt begränsat. I maj ökade virkeshandeln, men i september vände den
återigen nedåt. Metsäliittos Virkesanskaffning levererade drygt 29 miljoner kubikmeter (29) virkesråvara till sina kunder. Cirka 70 procent
anskaffades från Finland, i huvudsak av Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar.
Under året köpte Metsäliitto cirka 11 miljoner kubikmeter virke
(14) från finska privatskogar. Leveransvolymen för skogsenergi och
biprodukter från koncernens produktionsanläggningar var totalt 2,6
miljoner kubikmeter (2,1).
Den internationella virkeshandeln i Östersjöområdet fortsatte i
princip i samma takt som i Finland. Under första halvåret var marknadsläget svårt, men under andra halvåret blev tillgången något större
än efterfrågan. Att lyckas trygga virkesförsörjningen vid Metsä-Botnias
sågverk Svir Timber i Ryssland förutsatte investeringar av Metsäliitto i
avverkningsområdenas skogsvägar. Metsäliittos användning av importerat virke i Finland låg på samma nivå som föregående år. Den totala virkesimporten från Ryssland var 1,4 miljoner kubikmeter (1,5) och
bestod huvudsakligen av lövved och flis.
Metsäliitto Osuuskunta väljer vart fjärde år fullmäktige och
distriktsråd för anskaffningsdistrikten. Drygt hundra medlemsträffar
anordnades inför valet våren 2011, där man valde 62 medlemmar till
fullmäktige och dessutom 125 medlemmar till distriktsråden.
I februari fick Metsäliitto sitt eget PEFC-gruppcertifikat, som
omfattar skogarna i koncernens intressebolag. Som en ny tjänst för de
ägarmedlemmar som tecknat ett skogsvårdsavtal med Metsäliitto
erbjöds möjligheten att kostnadsfritt ansluta sig till certifikatet.
Allt fler ägarmedlemmar köper förutom virkeshandelstjänster även
skogsvårdsarbeten hos sitt andelslag. I början av 2011 gick Metsämannut Oy:s skogsvårdschefer och skogsarbetare över till anskaffningsdistrikten och 1.1.2012 införlivades även resten av företagets affärsverksamhet inom skogsvårdstjänster i Metsäliittos Virkesanskaffning
i Finland.
Träproduktindustri
Under år 2011 var omsättningen inom Metsäliittos Träproduktindustri
939 miljoner euro (902) och rörelseresultatet exklusive poster av
engångskaraktär 12 miljoner euro (28). Rörelseresultatet inklusive
poster av engångskaraktär var 3 miljoner euro (23).
Under första halvåret utvecklades affärsverksamheten i positiv riktning. I början av andra halvåret planade tillväxten dock ut, och under
årets sista kvartal blev volymen mindre än under motsvarande period
föregående år. Den allmänna ekonomiska osäkerheten, som fortsatte
i Europa, påverkade efterfrågan på flera slutprodukter negativt, vilket
medförde bland annat viss anpassning av sågverksamheten. Trots den
positiva utvecklingen inom vissa affärsverksamheter försämrades rörelseresultatet för hela året jämfört med föregående år.
Tillväxten på byggmarknaden var som helhet låg, men trots den
hårdnande konkurrensen ökade försäljningen av Kertoträ och andra
byggprodukter. Även försäljningen och lönsamheten av EWP-produkterna ökade. Både efterfrågan på björkplywood och på långt förädlade
produkter inom transportmedelsindustrin var fortsatt stor under hela
året.
Konsument- och detaljhandelns totala försäljning låg på samma låga
nivå som föregående år. De dystra utsikterna för den allmänna ekonomin i Europa påverkade framför allt utvecklingen inom distributionssegmentet.
Träproduktindustri genomförde flera projekt under året. Utvecklingsarbetet inom träbyggnad fick ett betydelsefullt erkännande i mars
när Metropol Parasol, som tillhör världens största träbyggnader baserade på Kerto-element, invigdes i Sevilla i Spanien.
Årets Träpris 2011 utdelades till Forststyrelsens Pilke-hus med fyra
våningar, där man använt Finnforest-stomkonstruktioner. Pilke är ett
exempel på spetskompetens inom ekologisk träbyggnad och på träets
konkurrenskraft inom kontorsbyggnad.
Byggarbetena för ett av Finlands hittills största höghuskvarter i trä,
som bygger på Finnforest Flervåningshussystem, startade i slutet av
2011 i Helsingfors. Systemet är ekologiskt, flexibelt och inkluderar
en snabb byggetapp.
Massa
Metsä-Botnias omsättning under år 2011 var 1 301 miljoner euro
(1 365). För Metsä-Botnia var året som helhet ett bra år, även om den
minskade efterfrågan på massa och prissänkningarna på grund av osäkerheten på marknaden minskade bolagets omsättning och lönsamhet
jämfört med föregående år. Kursutvecklingen mellan euro och dollar
under den senare delen av året var å andra sidan gynnsam för bolaget.
Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 267 miljoner euro (379) och inklusive engångsposter 263 miljoner euro (381).
Den positiva prisutvecklingen för massa fortsatte under hela första
halvåret. I maj–juni kulminerade massapriserna i Europa och uppgick
till 1 020 dollar per ton för barrmassa och 875 dollar per ton för lövmassa, medan priserna i början av året hade varit 950 dollar respektive
850 dollar. I juli vände priserna nedåt och massalagren ökade när efterfrågan minskade, först i Asien och senare i Europa. I december hade priset på barrmassa sjunkit till 830 dollar och på lövmassa till 640 dollar.
I slutet av året fick man indikationer på att prisraset skulle upphöra, då
flera massaproducenter meddelade att de skulle begränsa produktionen.
Produktionsvolymen för massa var rekordstor, 2 205 000 ton
(2 173 000), och vid bruken i Joutseno, Raumo och Äänekoski slog
man nya årsproduktionsrekord. Produktionsvolymen vid Svir Timbers
sågverk var 193 000 kubikmeter (208 000).
De totala massaleveranserna uppgick till 2 124 000 ton (2 176 000),
varav 1 196 000 ton gick till delägare (1 314 000) och 928 000 ton till
marknadskunder (862 000).
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 — BOKSLUT 2011 37
Kartong och papper
Kartong- och pappersindustrin redovisade under året en omsättning
om 2 485 miljoner euro (2 605) och ett rörelseresultatet exklusive
engångsposter om 59 miljoner euro (173).
I jämförelse med föregående år försämrades rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär av kostnadsinflationen, framför allt när
det gäller virkes-, kemikalie- och energikostnader. Dessutom påverkades
resultatet negativt av mindre leveransmängder för papper och kartong
samt förstärkningen av den svenska kronan och försvagningen av den
amerikanska dollarn. Rörelseresultatet förbättrades av de klart högre
genomsnittliga säljpriserna jämfört med föregående år.
Posterna av engångskaraktär som redovisats i rörelseresultatet var
-274 miljoner euro netto (-124). Av dessa redovisades under januari–
september netto -80 miljoner euro, varav intäkterna utgjorde 10 miljoner euro och kostnaderna 90 miljoner euro. Intäkterna av engångskaraktär hänförde sig till fastighetsförsäljningar i Finland. Under årets
andra kvartal redovisades 49 miljoner euro som poster av engångskaraktär i anslutning till försäljningen av M-reals massabruk i Hallein och 22
miljoner euro i anslutning till nedskrivningar och avsättningar för pappersbruken i Gohrsmühle och Reflex. Som kostnadsavsättningar under
tredje kvartalet redovisades 9 miljoner euro, som hänför sig till kommande åtgärder vid bruket i Reflex, och som nedskrivningsförluster
8 miljoner euro, som hänför sig till den planerade nedläggningen av
pappersbruket i Alizay i Frankrike.
Posterna av engångskaraktär för rörelseresultatet under oktober–
december var netto -194 miljoner euro, varav de viktigaste var:
• 105 miljoner euro i kostnadsavsättningar och nedskrivningar som
hänför sig till planen att lägga ned bruket i Alizay.
• 58 miljoner euro i kostnadsavsättningar och nedskrivningar som
hänför sig till planerna att lägga ner olönsamma verksamheter vid
bruken i Gohrsmühle och Reflex
• 26 miljoner euro i värdeminskningar, nedskrivningar och kostnadsavsättningar som hänför sig till omorganisationer vid bruket i Äänekoski inklusive nedläggning av pappersmaskin 2.
• 5 miljoner euro i tilläggskostnadsavsättningar och korrigering av
köpesumman som hänför sig till försäljningen av massabruket i
Hallein i september 2011.
Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var -214 miljoner
euro (146). Nettoräntorna och de övriga finansiella kostnaderna var
63 miljoner euro (65) och de bokförda finansiella kursdifferenserna
3 miljoner euro (-9).
Andelen i intresseföretagens resultat var -7 miljoner euro (-24).
I siffrorna ingår en nedskrivningsförlust av engångskaraktär på cirka 4
miljoner euro (16), som hänför sig till försäljningen av M-reals ägarandel på 35 procent och kapitallånet i Myllykoski Paper Oy, samt en nedskrivningsförlust på cirka 3 miljoner euro, som hänför sig till Zanders
intressebolag i Kina och Ungern.
Resultatet före skatt exklusive engångsposter under perioden var
0 miljoner euro (92), resultatet per aktie 0,02 euro (0,23) och avkastningen på sysselsatt kapital 3,4 procent (7,6). Resultatet inklusive poster av engångskaraktär före skatt var -281 miljoner euro (48), resultatet
per aktie -0,83 euro (0,09) och avkastningen på sysselsatt kapital -9,9
procent (5,7).
I slutet av december var M-reals soliditet 27,4 procent och skuldsättningsgraden 106 procent (32,1 och 83). I vissa av M-reals låneavtal har
bolagets skuldsättningsgrad begränsats till 120 procent och soliditeten
38 BOKSLUT 2011 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
till 30 procent. En beräkning enligt definitionerna i låneavtalen visar en
nettoskuldsättningsgrad på cirka 76 procent i slutet av december och en
soliditet på cirka 33 procent.
Mjuk- och matlagningspapper
Omsättningen för mjuk- och matlagningspapperstillverkaren Metsä
Tissue uppgick till 971 miljoner euro (938). Ökningen i omsättningen
berodde på prishöjningar och gynnsamma valutakursändringar, medan
volymerna stannade kvar på föregående års nivå. Försäljningen av egna
produktmärken ökade med 6 procent från föregående år.
Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 20 miljoner euro (59). Rörelseresultatet inklusive engångsposter var 20 miljoner
euro (50). Resultatet påverkades bland annat av höga rörliga kostnader,
där råvaru- och energikostnaderna svarade för en mycket stor del, samt
av kostnader för bolagets många simultana projekt. Den kraftiga prisökningen på massa och returpapper, som präglat de senaste två åren, planade ut under sommaren. Den försvagade euron fortsatte dock att hålla
bolagets massakostnader höga. Även övriga råvaru-, material- och transportkostnader var mycket höga. Dessutom medförde produktionsstarten vid Dürenfabriken i Tyskland betydande extra kostnader.
Investeringsprojektet i Düren i Tyskland avslutades. Fabriken invigdes i september och samtidigt lanserades produktkonceptet SAGA
One-Up. Även SAGA Cooking Rounds-papper, som är det första runda
matlagningspapperet, introducerades på marknaden. Dürenfabriken
har specialiserat sig på tillverkning av baknings- och matlagningspapper,
som ska marknadsföras under varumärket SAGA.
Det treåriga investeringsprogrammet i Polen fortsatte enligt planerna vid bruket i Krapkowice och stärker Metsä Tissues ställning i
Centraleuropa.
Under tredje kvartalet startade Metsä Tissue tillverkningen och försäljningen av Lotus-mjukpappersprodukter i Ryssland i enlighet med
licensavtalet med Georgia-Pacific.
Under året förnyades logotyperna och förpackningarna för Serla,
Lambi, Mola och Tento. Produkterna fick topplaceringar i olika konsumentundersökningar och tävlingar. Metsä Tissue lanserade även en
kampanj i hela Europa för att förbättra hygien på arbetsplatser och
toaletter. Kampanjen bygger på den nya beröringsfria produktfamiljen
Katrin Ease. Dessutom utbildade Metsä Tissue hela sin personal om
den hållbara utvecklingen i samarbete med WWF Finland och
Metsäliittokoncernen.
Forskning och utveckling
Metsäliittokoncernens forsknings- och utvecklingskostnader var
19 miljoner euro (10: 21 och 09: 24), det vill säga 0,4 procent av
omsättningen (10: 0,4 och 09: 0,5).
Inom Virkesanskaffning hänförde sig utvecklingsprogrammen till
utveckling av datasystem och medlemstjänster samt till produktivitetsförbättring inom transport.
Inom Träproduktindustri låg fokus på utveckling av konstruktionslösningar för byggande av bostäder och affärslokaler. Bland produktnyheterna under året lanserades Weather Guard barrplywood- och Kertoprodukter, Phoenix-björkplywoodprodukter för transportmedelskunderna samt gårdsbyggnadsprodukterna Kesto MicroShield.
Inom Massaindustrin låg fokus på utveckling av produkter som motsvarar kundernas behov och på processutveckling som syftar till att öka
produktionseffektiviteten. Syftet med projekten var att uppnå en jämn
kvalitet på slutprodukten och att hjälpa kunden att utnyttja olika fiberblandningar.
Inom Pappers- och kartongindustrins forskning och utveckling låg
fokus framför allt på produktutveckling av kartonger utifrån konceptet
Life4You, där grundprincipen är att producera allt lättare förpackningskartonger utan att därigenom göra avkall på egenskaperna vid slutanvändningen. På bruken inleddes ett omfattande utvecklingsprogram,
som syftar till att minska de rörliga kostnaderna. Programmet fokuserar
framför allt på en optimal användning av huvudråvarorna. Programmet
fortsätter även under 2012.
En av de strategiska hörnstenarna inom Mjuk- och matlagningspapper är produktutveckling som bygger på kundernas behov och åsikter.
Produktutvecklingsprocessen stöds av ett teknologicentrum i Tyskland.
Under perioden förnyades kvaliteten på Lambi-toalettpapper i Finland
och produktkvaliteterna på de östeuropeiska varumärkena Mola och
Tento förbättrades. Bland de nya produktlanseringarna fanns Serlas
ISO, SAGAs One-Up och Cooking Rounds samt Katrins Ease och
Green Spa.
Miljö
Metsäliittokoncernen har förbundit sig att främja hållbar utveckling,
kontinuerligt förbättra sin egen verksamhet och bedriva ansvarsfull
affärsverksamhet. Till koncernens miljöpolitiska grundprinciper hör
gemensamt miljöansvar i hela koncernen, energieffektivitet och miljöresultat, främjande av hållbara skogsvårdsprinciper samt ett krav på leverantörernas miljöansvar. Verksamheten styrs av miljöpolicyn, men även
av principerna för hållbar utveckling som förutom miljöansvar även
omfattar ett övergripande affärsmässigt, ekonomiskt och socialt ansvar.
Koncernen stödjer en skogscertifiering som en oberoende aktör har
verifierat. Under året kom 81 procent av det virke som Virkesanskaffning köpte från certifierade skogar. Under 2011 infördes den nya FSCstandarden i Finland och testerna har inletts i en del av våra skogar.
Koncernen förväntar sig att få ett FSC-certifikat före utgången av
2012.
I princip alla av koncernens produktionsanläggningar har ett certifierat ISO 9001-kvalitetssystem och ett ISO 14001-miljösystem samt
ett Chain of Custody-system, med vars hjälp man på ett tillförlitligt sätt
kan verifiera andelen certifierat virke i produkterna. De certifierade kvalitets- och miljöledningssystemen inbegriper ett system för kontroll av
virkets ursprung, vilket innebär att koncernen alltid känner till det
köpta virkets ursprung. Flera av koncernens produktionsanläggningar
använder dessutom ett certifierat arbets- och produktsäkerhetssystem
OHSAS 18001.
Vi strävar efter att genom vår verksamhet dämpa klimatförändringen. Av de bränslen som koncernen använder är 80 procent träbaserade biobränslen och andelen fortsätter att öka. Som energikällor
använder vi dessutom vatten- och kärnkraft som även de är koldioxidneutrala energikällor.
Koncernen har investerat i fyra stora bioenergiprojekt, som helt eller
delvis kommer att ersätta den fossila energin med förnybar biomassa.
Tillsammans kommer dessa projekt att minska koncernens fossila koldioxidutsläpp med upp till 200 000 ton per år.
En stor del av de stora produktionsinvesteringarna har syftat till att
öka energieffektiviteten. Under 2011 avslutades totalt 135 smärre projekt med syfte att minska energiförbrukningen och deras energibes­
paringseffekt är cirka 260 GWh värme och 54 GWh elektricitet.
Den totala bränsleförbrukningen på koncernens produktionsanläggningar under perioden var 24,5 TWh (26,0). Mängden köpt el uppgick
till 2,7 TWh (2,5) och mängden köpt värme till 0,1 TWh (-0,3). Den
totala energiförbrukningen för dessa var 31,3 TWh (32,0).
Koncernens utsläpp i atmosfären var under året: koldioxid (CO2)
1,2 miljoner ton (1,3), svavel (som SO2) 2 359 ton (2 475) och kväveoxider (som NO2) 7 358 ton (7 708). Utsläpp i vattendrag var: kemisk
syreförbrukning (COD) 45 921 ton (48 646) och fosfor 79 ton (79).
På koncernens produktionsanläggningar konstaterades under året
inga avvikelser som skulle haft betydelsefulla miljökonsekvenser. Ett par
tillståndsvillkor överskreds dock.
Koncernens dotterbolag har kvar miljöansvaret för tidigare verksamheter på stängda, sålda eller uthyrda industritomter och på nedlagda
avstjälpningsplatser. Antalet områden med gammalt miljöansvar har
minskat de senaste åren eftersom man har sanerat förorenade markområden. Betydelsefulla gamla miljöansvar, som man känner till idag, är
framför allt åtaganden i samband med några markområden som ägs av
M-real och Metsäliittos Träproduktindustri samt vissa åtgärder som
hänför sig till nedläggning av Metsä-Botnias bruk i Kaskö. Bokföringsmässiga reserveringar har gjorts för de kostnader som saneringsarbetet
ger upphov till, i de fall där man har kunnat fastställa koncernens ansvar
för markområdenas förorening. Metsäliittokoncernens miljökostnader
år 2011 var 54 miljoner euro (52).
I koncernen fastslogs målsättningar för hållbar utveckling som ska
hjälpa oss att till exempel uppnå stora besparingar inom energieffektivitet och därigenom minska våra miljökonsekvenser. Målet är att minska
de fossila koldioxidutsläppen i produktionen med 30 procent per producerad ton och före utgången av 2020 öka energieffektiviteten med
10 procent från nivån år 2009. Dessutom har man satt upp koncernens
mål för hållbar utveckling även för träråvara, energi, etisk affärsverksamhet och personal.
Riskhantering och risker
Koncernens bolagsstyrningssystem tillsammans med den riskhanteringspolicy som styrelsen fastställt styr riskhanteringsarbetet inom
Metsäliitto. Metsäliittos riskhantering är en systematisk och förebyggande verksamhet som bidrar till att bedöma och hantera de risker, hot
och möjligheter som hänför sig till affärsverksamheten. Koncernens
affärsområden uppskattar regelbundet i samband med budget- och
strategiprocessen sina egna strategiska, operativa, finansiella och skaderisker. Koncernens ledningsgrupp reviderar koncernens riskstatus vid
periodiska riskhanteringsseminarier. Riskhanteringsprocessens resultat
rapporteras regelbundet till styrelsen, styrelsens kontrollutskott och
koncernens ledningsgrupp.
Vid riskbedömningarna 2011 identifierades följande risker och osäkerhetsfaktorer som kan påverka Metsäliittokoncernens ekonomiska
prestationsförmåga och funktionsförmåga:
Osäkerhet inom den globala ekonomin
Efterfrågan på träprodukter, massa, papper och kartong inom huvudmarknadsområdena varierar med den allmänna ekonomiska utvecklingen. Stora osäkerhetsfaktorer är ännu förknippade med utvecklingen
av den globala ekonomin. En ogynnsam utveckling av ekonomin har
direkta negativa inverkningar på efterfrågan på Metsäliittokoncernens
produkter, på lönsamheten och eventuellt på tillgången samt priset för
finansiering.
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 — BOKSLUT 2011 39
Tillgång till finansiering
Förändringar i konsumtionsvanor
Koncernens tillgång till kapital och priset på kapitalet är i stor utsträckning beroende av de rådande förhållandena och förändringarna på
finansmarknaden samt det egna ekonomiska läget. Skuldkrisen i
Europa, som i grund och botten beror på de sydeuropeiska staternas
långvariga underskott inom den offentliga sektorn och den överskuldsättning som uppstått därigenom, återspeglar sig för närvarande på den
internationella finansmarknaden, bankernas verksamhet och deras kreditgivning. Efter att krisen förvärrats under andra halvåret 2011 har
tillgången till kapital klart försvårats och den osäkerhet som dominerar
finansmarknaden har avsevärt ökat priset på kapitalet. Denna utveckling kan ha negativa konsekvenser för tillgången till och priset på det
främmande kapital som Metsäliitto behöver.
I Metsäliittokoncernen har man förberett sig för en återfinansieringsrisk genom att mångsidigt utnyttja olika finansieringskällor och
starta återfinansieringsprocesserna i god tid innan lånen förfaller till
betalning. Dessutom har koncernen tillgång till uttagbara kreditlimiter
för cirka en halv miljard euro.
Teknikutvecklingen inom kommunikation, nya marknadskanaler och
förändrade konsumtionsvanor kan negativt påverka efterfrågan och
prisnivån på pappers- och kartongprodukter.
Konkurrens
Balansen mellan tillgång och efterfrågan påverkar i stor utsträckning
prisnivån för produkterna. Om efterfrågan minskar eller om utbudet
ökar kan denna balans påverkas negativt. Ogynnsamma konjunkturer
eller ökad kapacitet hos konkurrenterna kan leda till prissänkningar.
Å andra sidan kan en eventuell minskad kapacitet hos de industriella
aktörerna eller en strukturell konsolidering av industrin höja prisnivån.
Också större och långvariga valutakursförändringar rubbar pappersprodukternas marknadsbalans på huvudmarknaderna och producenternas
konkurrenskraft i Europa.
Massaindustrin
Metsä-Botnia producerar vid full kapacitet ungefär 2,5 miljoner ton
blekt barr- och lövmassa per år. Enligt produktionskapaciteten är
Metsä-Botnia den näst största massaproducenten i Europa. Massaindustrins resultat har en mycket stor betydelse för hela Metsäliittokoncernens verksamhet. En kraftig nedgång i massapriserna och därigenom
en försämring av Metsä-Botnias lönsamhet kan inverka negativt på hela
Metsäliittos verksamhet, rörelseresultat och finansiella ställning.
Kreditrisker och andra motpartsrisker
Affärsområdena och den centrala kreditkontrollen ansvarar för affärsverksamhetens kreditrisker. Tillsammans med affärsverksamheten fastställer kreditkontrollen interna kreditgränser samt betalningsvillkor
som beviljas för respektive kund. En del av kreditriskerna har överförts
till kreditförsäkringsbolag genom kreditförsäkringsavtal. Metsäliittokoncernens kundkreditrisk har varit på normal nivå under år 2011.
Man har strävat efter att minska riskerna genom att effektivera de egna
interna kreditövervakningsåtgärderna och -processerna.
Huvudprinciperna för kreditövervakningen har definierats i en kreditpolicy inom riskhanteringen som har fastställts av Metsäliittos styrelse. Koncernens och affärsområdenas operativa ledning medverkar vid
behov vid värderingen av kreditrisken och vid fastställande av de slutliga
kreditbesluten.
För placeringar, derivat och kredittagning godkänns som enbart de
kreditvärdiga motparter som fastställts i koncernens finansieringspolicy
eller de motparter som specifikt godkänts via styrelsebeslut.
40 BOKSLUT 2011 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
Produktionskostnadernas prisrisker och tillgång på
produktionsfaktorer
En kraftig och oförväntad prisökning på de produktionsfaktorer som är
viktigast för verksamheten, som virke, energi och kemikalier, eller de
direkta problemen med tillgången på dessa kan försämra lönsamheten
och hota den fortsatta verksamheten. Metsäliitto strävar efter att
skydda sig mot denna risk genom långfristiga leveransavtal och därmed
förbundna derivatavtal.
Möjliga ändringar i regleringen och beskattningen rörande bland
annat koldioxidutsläpp och stöd till förnybar energi kan vid förverkligandet orsaka Metsäliittokoncernen en betydande kostnadsökning.
Ansvarsrisker
Olika typer av ansvarsrisker är förknippade med Metsäliittokoncernens
affärsverksamhet, t.ex. allmänna verksamhetsrisker, kontraktsrisker,
miljörisker och produktansvarsrisker. Dessa risker hanteras genom
utveckling av affärsprocesser, handlingssätt, kvalitetskrav och insynen
i verksamheten. En del av ovan nämnda ansvarsrisker har överförts till
försäkringsbolag genom försäkringsavtal.
Avbrottsrisker
Storskador, omfattande olyckor, naturkatastrofer, miljöskador, allvarliga
driftstörningar i centrala informationssystem, arbetskonflikter samt
leveransproblem hos viktiga råvaruleverantörer kan leda till avbrott i
affärsverksamheten. I extrema fall kan händelsen även leda till bortfall
av kunder. För att minska dessa risker har täckande kontinuitets- och
återhämtningsplaner utarbetats av affärsområdena, produktionsanläggningarna och koncernens servicefunktioner. Fabrikernas egendoms- och
avbrottsrisker värderas regelbundet och riskerna har huvudsakligen säkrats genom försäkringsavtal.
Säkerhetsrisker
Risker som hotar företagssäkerheten är exempelvis brister och försummelser som riktar sig mot arbetarskyddet, datasekretessen, ekonomiskt
missbruk och personsäkerheten, externa hot och brist på intern övervakning. Man strävar efter att ständigt förbättra och utveckla företagssäkerheten genom att effektivera centrala verksamhetsprocesser och öka
rådgivningen och utbildningen i anknytning till centrala riskfaktorer
och den interna övervakningen.
Personal
Metsäliittokoncernen har satsat särskilt på att säkerställa tillgången på
yrkeskunnig personal och minska personalomsättningen med hjälp av
olika utvecklingsprogram och specialåtgärder. Metsäliitto strävar efter
att ha beredskap för risker i anslutning till generationsväxlingar och
övriga personalrisker bland annat med hjälp av att säkra arbetsförmågan, karriärplaneringen och arbetsrotationen.
Finansieringsrisker
Affärsverksamhetens finansieringsrisker hänför sig främst till valuta-,
ränte-, likviditets- och motpartsrisker samt bruk av derivatinstrument.
Finansieringsriskerna hanteras enligt den finansieringspolicy som fast-
ställts av Metsäliittos styrelse. Syftet är att minska osäkerheten, förbättra förutsägbarheten, balansera kassaflödet och ge affärsenheterna
tid att anpassa verksamheten till förändrade förhållanden.
Andels- och tilläggsandelskapital
Då en medlem avgår har han rätt att återfå sitt inbetalda andelskapital
och tilläggsandelskapital. Tilläggsandelskapital återbetalas till medlemmar också på basen av en skriftlig anmälan. Enligt Metsäliitto Osuuskuntas stadgar kan en penningsumma, som motsvarar en tredjedel av
det utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräkningen, användas för återbetalning av andelskapitalen. Återbetalningar
av andelskapital som är större än normalt kan ha en negativ inverkan på
Metsäliittos ekonomiska ställning.
koncernstrategin för att bygga upp en enhetlig och konkurrenskraftig
skogsindustrikoncern.
Namnet Metsä förenar tydligt affärsområdena med Metsä Group.
Träproduktindustri får namnet Metsä Wood och Metsä-Botnia byter
sitt namn till Metsä Fibre. Om M-reals namnbyte till Metsä Board Oyj
besluter den ordinarie bolagsstämman 28.3.2012. Metsä Tissue behåller
sitt namn. Virkesanskaffning fortsätter sin verksamhet i Finland under
namnet Metsäliitto Puunhankinta, internationellt under namnet Metsä
Forest. Identitetsförändringen påverkar inte koncernens struktur eller
bolagens juridiska ställning. Metsä Groups moderföretag behåller sitt
namn och sin verksamhetsform som Metsäliitto Osuuskunta.
Utsikter för den närmaste tiden
Förberedning och uppskjutning av risker
Metsäliitto förbereder sig inför sina identifierbara risker i mån om möjlighet och på ett för företaget mest ändamålsenligt sätt. Tillsammans
med försäkringsbolag samarbetar Metsäliitto aktivt inom riskhanteringen, bl. a genomförs regelbundna riskvärderingar på affärsområdenas
olika delområden. För att undvika möjliga störningar i verksamheten
har täckande kontinuitets- och återhämtningsplaner samt krisplaner
utarbetats av koncernens produktionsanläggningar.
En del av riskerna bärs av Metsäliittokoncernen och de risker som
överstiger den egna riskbärförmågan har specifikt överförts till exempel
genom försäkringsavtal och derivatinstrument samt andra avtalsvillkor
till försäkringsbolag, banker och andra motparter. Betydande skaderisker har täckts med globala försäkringsavtal för:
• Egendom- och avbrottsförsäkringar
• Verksamhets- och produktansvarsförsäkringar
• Ansvarsförsäkringar för ledning och administration
• Transportansvar
• Kreditförsäkringar
Händelser efter räkenskapsperioden
M-real meddelade 13.1.2012 att man säljer affärsverksamheten
Premium Paper vid bruket i Reflex till Hahnemühle FineArt GmbH.
Avtalet omfattar hela affärsverksamheten Premium Paper med tillhörande fastigheter samt cirka 100 M-reals anställda.
Affären förväntas bli klar under första kvartalet 2012. Om affären
genomförs, skulle M-reals årliga omsättning minska med cirka 20 miljoner euro, vilket inte skulle ha någon större inverkan på M-reals operativa resultat. Affären, om den genomförs, bedöms inte ha någon väsentlig resultat- eller kassaeffekt av engångskaraktär med beaktande av de
bokföringar som gjorts under sista kvartalet 2011.
M-real sålde i januari 2012 sin ägarandel på 39 procent i Plastiroll
Oy till Sponsor Capital Oy och Plastirolls ledningsgrupp. Plastiroll är
en mångsidig tillverkare av förpackningsmaterial, inklusive biologiskt
nedbrytbara material, och har produktionsanläggningar i Ylöjärvi i Finland. Affären påverkar varken M-reals omsättning eller resultat i någon
större utsträckning.
Metsäliittokoncernen tillkännagav 9.2.2012 att man byter företagsnamnet till Metsä Group och förnyar företagsprofilen. Samtidigt byts
även namnen på koncernens affärsområden. Namn- och identitetsförändringen finslipar den kraftiga strukturförändringen i enlighet med
Virkesreserverna hos Metsäliittos Virkesanskaffning är goda. Under
början av året kommer virkesmarknaden, framför allt i Västra Finland,
att påverkas i viss utsträckning av stormskadorna i slutet av 2011.
Inom Träproduktindustri är den närmaste tiden fortfarande svår
enligt prognoserna. Tillväxten på den totala efterfrågan förväntas även
som bäst bli låg på huvudmarknadsområdena. Kostnadshanteringen
fortsätter och en anpassning av verksamheten kan vara nödvändig.
Massaprisnivåerna på de olika marknadsområdena har stabiliserat sig
och delvis vänt uppåt efter den nedgående trenden i slutet av året.
Eurons svaga kurs gentemot massans prissättningsvaluta, dollar, förbättrar dessutom lönsamheten och den relativa konkurrenskraften.
Orderstocken för kartong har ökat under de senaste veckorna, även
om den fortfarande ligger under normal nivå. Under det senare halvåret
2011 minskade orderingången tydligt, vilket bedöms huvudsakligen ha
berott på minskade lagernivåer i leveranskedjans olika delar i och med
att den allmänna ekonomiska osäkerheten ökade.
På lång sikt är utsikterna för efterfrågan och lönsamhet på kartong
fortsättningsvis goda och M-real ökar sin falskartongkapacitet enligt
planerna. Den sista investeringen enligt det tidigare tillkännagivna programmet, ökningen av falskartongkapaciteten vid bruket i Äänekoski,
genomförs under andra kvartalet 2012.
Efterfrågan på mjukpapper fortsätter att vara tämligen stabil, oberoende av konjunkturerna. Efterfrågan på baknings- och matlagningspapper fortsätter att öka och även produktnyheterna ökar försäljningen.
De höga energipriserna och råvarupriserna samt priset och tillgången
på returpapper på lokal nivå ställer krav på bolagets målsättning att förbättra rörelseresultatet.
Hela koncernens rörelseresultat utan engångsposter förväntas bli
bättre under det första kvartalet 2012 jämfört med det sista kvartalet
2011, främst beroende på större leveransmängder av kartong och massa.
Förslag till andelsränta
Styrelsen i Metsäliitto Osuuskunta har beslutat att föreslå till förvaltningsrådet att räntan på medlemmarnas stadgeenliga insatser i andelskapitalet ska utgå med 5,5 procent för 2011 (5,5 procent för 2010). På
A-insatserna i tilläggskapitalet har styrelsen föreslagit en ränta på 5,0
procent (5,0) och för B- och C-insatserna i tilläggskapitalet en ränta på
4,5 procent (4,5).
Styrelsens förslag behandlas i mars av förvaltningsrådet i Metsäliitto
Osuuskunta som i sin tur gör en framställan om beloppet av andelsräntan till fullmäktige för beslut i maj.
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 — BOKSLUT 2011 41
Förslag till vinstdisposition för 2011
Metsäliitto Osuuskunta
Euro
Till fullmäktiges förfogande står
räkenskapsperiodens överskott
63 811 731,27
balanserade vinstmedel från tidigare år
506 001 259,03
sammanlagt
569 812 990,30
Styrelsen föreslår, att
till reservfond II överförs i enlighet med § 13 1 mom. i stadgarna
3 190 586,56
samt dessutom
3,44
3 190 590,00
andelsränta betalas
5,5 % på inbetalt andelskapital
10 799 362,37
5,0 % på inbetalt tilläggsandelskapital A
23 861 027,57
4,5 % på inbetalt tilläggsandelskapital B
2 508 945,99
4,5 % på inbetalt tilläggsandelskapital C
651 442,29
37 820 778,22
bland balanserade vinstmedel lämnas
528 801 622,08
sammanlagt
569 812 990,30
Om fullmäktige godkänner förslaget ovan, är andelslagets eget kapital följande:
Andelskapital
198 326 587,49
Tilläggsandelskapital A
486 916 839,34
Tilläggsandelskapital B
61 751 293,47
Tilläggsandelskapital C
14 481 682,93
Reservfond I
3 939 904,28
Reservfond II
56 042 430,00
Balanserad vinst
528 801 622,08
Eget kapital sammanlagt
1 350 260 359,59
Esbo, den 9 februari 2012
Martti Asunta
Ordförande
Kari Jordan
Viceordförande
Verkställande direktör
Mikael Aminoff
Eino Halonen
Arto Hiltunen
Saini Jääskeläinen
Juha Parpala
Timo Saukkonen
Antti Tukeva
42 BOKSLUT 2011 — FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION FÖR 2011
Koncernens rapport över totalresultat
Milj. euro
not
1.1–31.12.2011
1.1–31.12.2010
4,6
5 346
5 377
Kvarvarande verksamhet
Omsättning
Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning
33
38
Övriga rörelseintäkter
4,7
95
142
Material och tjänster
4,8
-3 770
-3 599
Personalkostnader
4,8
-863
-745
Avskrivningar och nedskrivningar
4,9
-354
-336
Övriga rörelsekostnader
4,8
-459
-379
29
497
4
-15
-7
Rörelseresultat
Resultatandelar i intresseföretag
Kursdifferenser
10
2
Övriga finansiella intäkter
10
9
5
Övriga finansiella kostnader
10
-142
-135
Resultat före skatt
Inkomstskatt
11
Årets resultat från kvarvarande verksamhet
-98
345
-59
-131
-157
214
Avvecklad verksamhet
Årets resultat från avvecklad verksamhet
5
Årets resultat
Övrigt totalresultat
0
0
-157
214
12
-38
19
25
30
Omräkningsdifferenser
6
25
Övriga poster
0
0
Inkomstskatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat
8
-7
Övrigt totalresultat efter skatt
0
67
-156
281
-42
170
Kassaflödessäkringar
Finansiella tillgångar som kan säljas
Årets totalresultat
Årets resultat hänförligt till:
Moderföretagets ägare
Innehav utan bestämmande inflytande
-115
44
-157
214
-45
204
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderföretagets ägare
Innehav utan bestämmande inflytande
-112
77
-156
281
Noterna utgör en integrerad del av denna koncernredovisning.
KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT — BOKSLUT 2011 43
Koncernens balansräkning
Milj. euro
not
31.12.2011
31.12.2010
1.1.2010
493
TILLGÅNGAR
Långfristiga
13
529
503
Övriga immaterialla tillgångar
13,38
232
242
245
Materiella anläggningstillgångar
13,38
2 129
2 281
2 428
Goodwill
Biologiska tillgångar
14
8
8
7
Andelar i intresseföretag
15
70
80
98
Finansiella tillgångar som kan säljas
16
368
338
356
Övriga finansiella tillgångar
17
13
14
11
Uppskjutna skattefordringar
18
62
63
58
Derivatinstrument
30
0
4
2
3 410
3 534
3 697
Kortfristiga
Omsättningstillgångar
19
781
798
669
Kundfordringar och övriga fordringar
20
735
843
753
34
39
42
0
11
2
Inkomstskattefordringar
Derivatinstrument
30
Kassa och banktillgodohavanden
21
Tillgångar som innehas för försäljning
5
Tillgångar totalt
330
440
558
1 881
2 131
2 024
7
8
9
5 298
5 672
5 730
484
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Till moderföretagets ägare hänförligt eget kapital
Andelskapital
22
573
539
Omräkningsdifferenser
22
29
25
9
Fond för verkligt värde och övriga fonder
22
240
244
217
Balanserade vinstmedel
Innehav utan bestämmande inflytande
23
Eget kapital totalt
293
346
217
1 135
1 154
927
360
524
471
1 495
1 678
1 399
Långfristiga skulder
Uppskjutna skatteskulder
18
362
409
382
Pensionsförpliktelser
24
123
115
122
25,38
45
48
76
26
1 854
1 927
1 976
115
Avsättningar
Låneskulder
Övriga skulder
27
6
18
Derivatinstrument
30
26
18
19
2 417
2 534
2 689
Kortfristiga skulder
25,38
145
19
52
Låneskulder
26
439
471
798
Leverantörsskulder och övriga skulder
28
762
914
758
12
38
16
29
17
13
1 386
1 460
1 637
Avsättningar
Inkomstskatteskulder
Derivatinstrument
Skulder som innehas för försäljning
30
0
0
6
Skulder totalt
3 803
3 994
4 331
Eget kapital och skulder totalt
5 298
5 672
5 730
Noterna utgör en integrerad del av denna koncernredovisning.
44 BOKSLUT 2011 — KONCERNENS BALANSRÄKNING
5
Koncernens rapport över
förändringar i eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare
Milj. euro
not
Eget kapital 1.1.2010
Andels­
kapital
484
Förändring i klassificering
Över­ Omräkningskursfond
differens
30
9
-30
Justerat eget kapital 1.1.2010
484
0
9
Fond för
verkligt
värde och
övriga Balanserade
fonder
vinstmedel
221
184
927
-3
33
0
217
217
170
Periodens resultat
Övrigt totalresultat
Innehav utan
bestämmande Eget kapital
Totalt
inflytande
totalt
471
1 399
927
471
1 399
170
44
214
0
12
Kassaflödessäkringar
11
11
8
19
Finansiella tillgångar som kan säljas
12
12
18
30
Omräkningsdifferenser
14
Övriga poster
Skatt hänförlig till poster
i övrigt totalresultat
14
10
25
0
0
0
0
2
-6
-5
-3
-7
Övrigt totalresultat
16
18
0
34
33
67
Årets totalresultat
16
18
170
204
77
281
-28
-28
-4
-31
Transaktioner med ägarna
Betalda andelsräntor och dividender
22
Förändring i andelskapital
22
Överfört från fritt till bundet kapital
22
Affärsstruktureringar
5
Förändring i innehav utan
bestämmande inflytande
5
55
55
9
1
Eget kapital 31.12.2010
539
Eget kapital 1.1.2011
539
Förändring i klassificering
539
1
0
1
2
-5
-5
-22
-27
25
244
346
1 154
524
1 678
31
25
247
312
1 154
524
1 678
-3
34
0
244
346
1 154
524
1 678
-42
-42
-115
-157
-23
-23
-16
-38
11
11
14
25
3
2
6
0
0
0
0
0
25
Periodens resultat
Övrigt totalresultat
55
0
0
-31
Justerat eget kapital 1.1.2011
-9
0
12
Kassaflödessäkringar
Finansiella tillgångar som kan säljas
Omräkningsdifferenser
3
Övriga poster
Skatt hänförlig till poster
i övrigt totalresultat
0
5
5
3
8
Övrigt totalresultat
3
-7
0
-3
3
0
Årets totalresultat
3
-7
-42
-45
-112
-156
-28
-28
-20
-48
Transaktioner med ägarna
Betalda andelsräntor och dividender
22
Förändring i andelskapital
22
Förändring i övrigt eget kapital
22
2
Överfört från fritt till bundet kapital
22
1
Affärsstruktureringar
5
Förändring i innehav utan bestämmande
inflytande
5
Eget kapital 31.12.2011
33
33
2
-1
0
573
31
29
243
33
2
4
0
0
0
0
18
18
-34
-16
260
1 135
360
1 495
Noterna utgör en integrerad del av denna koncernredovisning.
KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL — BOKSLUT 2011 45
Koncernens rapport över kassaflöden
Milj. euro
not
2011
2010
Kassaflöde från rörelsen
Årets resultat
Justeringar i årets resultat
32
Erhållna räntor
Betalda räntor
Erhållen utdelning
Övriga finansiella poster, netto
Betalda skatter
Förändring i rörelsekapital
32
Nettokassaflöde från rörelsen
-157
214
634
495
9
7
-110
-113
6
2
-21
-59
-114
-100
74
-136
323
310
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av aktier i dotterföretag
5
Förvärv av aktier i intresseföretag
Förvärv av övriga aktier
Investeringar i anläggningstillgångar
Försäljning av aktier i dotterföretag
5
Försäljning av aktier i intresseföretag
Försäljning av övriga aktier
Försäljning av anläggningstillgångar
Ökning/minskning i långfristiga fordringar, netto
Nettokassaflöde från investeringsverksamheten
-102
0
-1
0
-5
0
-227
-138
28
5
7
0
0
44
39
39
-2
1
-263
-49
42
52
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Förändring i andelskapital
Förändring i övrigt eget kapital
Förändring i innehav utan bestämmande inflytande
Ökning i långfristiga skulder
Minskning i långfristiga skulder
Kortfristiga skulder, ökning/minskning
Kortfristiga räntebärande fordringar, ökning/minskning
4
0
-44
-17
194
719
-300
-1 100
-4
7
5
-1
-66
-40
Nettokassaflöde från finansieringsverksamheten
-170
-381
Förändring i kassa och banktillgodohavande
-110
-120
Kassa och banktillgodohavande vid årets början
440
558
Betalda andelsräntor och dividender
Omräkningsdifferens
Förändring i kassa och banktillgodohavande
Kassa och banktillgodohavande i tillgångar som innehas för försäljning
Kassa och banktillgodohavande vid årets slut
Noterna utgör en integrerad del av denna koncernredovisning.
46 BOKSLUT 2011 — KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN
21
0
3
-110
-120
0
0
330
440
NOTER TILL BOKSLUTET
1.Redovisningsprinciper
standarder, tolkningar och ändringar i de existerande standarderna
som gäller från och med 1.1.2011.
Nedan beskrivs de viktigaste redovisningsprinciperna som har tillämpats vid upprättandet av koncernbokslutet.
IAS 24 (reviderad), Upplysningar om närstående i bokslutet. I den
Grunddata om koncernen
Metsäliitto Osuuskunta, inklusive dotterföretagen, bildar en koncern
vars fem affärsområden är virkesanskaffning, träproduktindustri, massaindustri, kartong- och pappersindustri samt mjuk- och matlagningspapper. Tillverkningen sker i 9 länder. Metsäliittokoncernens huvudmarknad är Europa.
Koncernens moderföretag är Metsäliitto Osuuskunta. Moderföretagets hemort är Helsingfors och dess registrerade adress Norrskensvägen
6, 02100 Esbo.
En kopia av koncernbokslutet finns tillgänglig på webbplatsen
www.metsagroup.fi eller på moderföretagets huvudkontor på adressen
Norrskensvägen 6, 02100 Esbo.
Vid sitt möte 9.2.2012 godkände Metsäliitto Osuuskuntas styrelse
detta bokslut för publicering. Enligt Finlands lag om andelslag kan fullmäktige godkänna eller förkasta bokslutet vid fullmäktiges ordinarie
möte efter publiceringen. Fullmäktiges ordinarie möte kan också fatta
beslut om ändring av bokslutet.
Redovisningsprinciper och värderingsgrunder
Koncernbokslutet är upprättat i enlighet med de internationella bokslutsstandarderna (International Financial Reporting Standards, IFRS)
med tillämpning av de gällande IAS- och IFRS-standarderna samt SICoch IFRIC-tolkningarna som vid upprättande av bokslutet 31.12.2011
var godkända av EU. Med internationella bokslutsstandarder avses de
standarder och tolkningar av dessa som EU godkänt för tillämpning
inom EU i sin förordning (EG) nr 1606/2002 och som ingår i finsk
bokföringslag samt bestämmelserna enligt denna lag. Noterna till koncernbokslutet överensstämmer med kraven i den finländska lagstiftningen om bokföring och sammanslutningar som kompletterar IFRSbestämmelserna.
Konsernbokslutet presenteras med en (1) miljon euros noggrannhet
ifall inget annat nämnts.
Bokslutet har upprättats mot grundval av historiska anskaffningsvärden med undantag av biologiska tillgångar, derivatkontrakt samt
vissa andra finansiella tillgångar och skulder, vilka har värderats till
marknadsvärde.
Enligt ledningen har koncernen tillräckliga resurser att fortsätta sin
verksamhet inom en förutsebar framtid. Av den anledningen har bokslutet upprättats med tillämpning av principen om verksamhetens
kontinuitet.
Koncernbokslutet har upprättats med iakttagande av samma principer för upprättande som år 2010, med undantag av följande nya
reviderade standarden har definitionen för närstående förtydligats och
förenklats. I fråga om sammanslutningar med förbindelser till den
offentliga makten har man slopat kravet på att presentera detaljerad
information om samtliga transaktioner som genomförts med sammanslutningar inom den offentliga makten eller övriga sammanslutningar
med förbindelser till den offentliga makten. Den reviderade standarden
har inte någon väsentlig inverkan på koncernbokslutet.
IAS 32 (ändring), Klassificering av emitterade rättigheter. Ändringen
klargör hur vissa rättigheter bör redovisas i bokföringen, då emitterade
instrument är i annan valuta än i emittentens rörelsevaluta. Då vissa
villkor uppfylls klassificeras sådana rättigheter nu som eget kapital oberoende av i vilken valuta inlösenpriset har fastställts. Tidigare redovisades sådana rättigheter som derivatskulder. Ändringen tillämpas retroaktivt enligt IAS 8 ”Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar
och bedömningar”. Denna ändring har inte någon inverkan på koncernbokslutet.
IFRIC 19, Betalning av skuld med emitterade egetkapitalinstrument.
Tolkningen klargör redovisning i bokföringen i sådana situationer då
skuldvillkoren förhandlas på nytt och företaget som ett resultat av detta
emitterar egetkapitalinstrument för sina borgenärer för att delvis eller
helt amortera finansieringsskulden (omvandling av skuld till eget kapital). Enligt tolkningen ska den vinst eller förlust som utgör differensen
mellan det bokförda värdet av finansieringsskulden och det verkliga värdet av de emitterade egetkapitalinstrumenten redovisas resultatpåverkande. Om det verkliga värdet på de emitterade egenkapitalinstrumenten inte tillförlitligt kan fastställas, grundar sig deras värdering på den
amorterade finansieringsskuldens verkliga värde. Denna tolkning har
inte någon inverkan på koncernbokslutet.
IFRIC 14 (ändring), Förhandsbetalningar gällande prestationer i enlighet med lägsta fonderingskrav. Med ändringen har man korrigerat den
oönskade konsekvensen av tolkningen av IFRIC 14 ”IAS 19 – Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan”. Utan dessa ändringar skulle företaget inte ha kunnat redovisa vissa frivilliga förhandsbetalningar som grundar sig på de
lägsta fonderingskraven såsom tillgångsposter i balansräkningen. Detta
var inte syftet när IFRIC 14 offentliggjordes och genom dessa ändringar har de oönskade konsekvenserna åtgärdats. Denna tolkning har
inte någon inverkan på koncernbokslutet.
I juli 2010 publicerade IASB förbättringar i 7 standarder eller tolkningar, som en del av de årliga förbättringarna av standarderna och vilka
koncernen tagit i bruk under år 2011. Inverkan av förändringarna varierar enligt standard, men förändringarna har inga betydande inverkningar på koncernbokslutet.
NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2011 47
Konsolideringsprinciper
Ett företag för särskilt ändamål
Dotterföretag
Metsäliitto Management Oy har konsoliderats i koncernbokslutet på
samma sätt som ett dotterföretag. Företaget har grundats för aktierelaterade ersättningar till medlemmarna i koncernens ledningsgrupp.
Metsäliitto Osuuskunta har bestämmande inflytande i Metsäliitto
Management Oy med stöd av ett delägar- och låneavtal och av den
anledningen har företaget konsoliderats i koncernbokslutet. Det
bestämmande inflytandet är en följd av avtalsvillkoren, såsom tillämpandet av överlåtelseförbuden, pantningsförbuden och röstningsbegränsningarna angående M-real Oyjs B-aktier, vilka förvaltas av Management-bolaget. Därtill får företaget inte utan tillstånd av Metsäliittos
styrelse fatta beslut som inte kan anses höra till företagets bransch eller
som inte enbart syftar till att genomföra arrangemanget. Metsäliitto
Osuuskunta eller de företag i vilka Metsäliitto har bestämmande inflytande har inte något innehav i det aktuella företaget. Företagets resultat- och balansräkning har konsoliderats i koncernbokslutet från
ingången av arrangemanget. Metsäliitto Management Oy:s förvärv av
B-aktier i M-real Oyj har i koncernbokslutet upptagits som transaktioner med ägare utan bestämmande inflytande.
Metsäliitto Management Oy upplöses enligt bestämmelserna i delägaravtalet efter att M-reals kvartalsrapport Q3 2013 har offentliggjorts eller, om de villkor som skjuter upp upplösningen verkställs,
senast efter att M-reals kvartalsrapport Q3 2017 har offentliggjorts. Då
Metsäliitto Osuuskunta i egenskap av koncern vid upplösningstillfället
till ägarna i Management-företaget överlåter ett varierande belopp
aktier eller pengar, upptas ledningens placering i Management-företaget
som en finansieringsskuld och inte som en andel utan bestämmande
inflytande i koncernbokslutet.
Närmare information om den bokföringsmässiga redovisningen av
aktierelaterade belöningssystem finns i redovisningsprinciperna under
Aktierelaterade ersättningar.
Dotterföretag är alla sådana företag (inklusive sådana enheter som
inrättats för ett speciellt ändamål) i vilka koncernen har rätt att utforma
de finansiella och operativa strategierna. I allmänhet grundar sig detta
på aktieinnehav som uppgår till mer än hälften av rösträtten. Vid
bedömningen av huruvida koncernen har bestämmande inflytande i ett
annat företag beaktas förekomsten och effekten av sådan potentiell rösträtt som vid granskningstidpunkten kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretagen konsolideras i koncernbokslutet i sin helhet från och
med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen.
Konsolideringen upphör från och med den dag när det bestämmande
inflytandet upphör.
Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Vederlaget för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, övertagna skulder och de andelar som koncernen emitterat i
form av eget kapital. I det överlåtna vederlaget ingår även verkligt värde
på tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om
villkorat vederlag. Förvärvsrelaterade kostnader, med undantag av emissionskostnader för värdepapper i form av eget eller främmande kapital,
kostnadsförs när de uppstår. I det överlåtna vederlaget ingår inte transaktioner som skall behandlas separat från förvärvet. Dessa har beaktats
i samband med förvärvet i resultaträkningen. Ett möjligt villkorligt til�läggsvederlag värderas till marknadspris vid förvärvstidpunkten och
upptas antingen som en skuld eller som eget kapital. Tilläggsvederlag
som uppskattats som skuld värderas till marknadspris vid varje bokslutsdag och vinsten eller förlusten som uppkommer bokförs i resultaträkningen. Tilläggsvederlag som uppskattats som eget kapital värderas inte
på nytt. Tillgångar och skulder samt villkorliga skulder som kan identifieras vid fusioner av affärsverksamheter uppskattas till marknadsvärde
vid förvärvstidpunkten. För varje förvärv avgör koncernen om alla
innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det
förvärvade företagets nettotillgångar.
Det belopp varmed det överlåtna vederlaget, innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade objektet och tidigare aktieinnehav
sammanräknade överstiger det verkliga värdet av koncernens andel av
de förvärvade nettotillgångarna, redovisas som goodwill i balansräkningen. Om vederlaget, innehavet utan bestämmande inflytande och
tidigare aktieinnehav sammanräknade understiger det verkliga värdet
för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner, fordringar och skulder samt orealiserade vinster elimineras. Även orealiserade förluster elimineras. Orealiserade förluster elimineras inte i de fall då förlusten uppkommit på grund
av nedskrivning. Redovisningsprinciperna för dotterföretagen har vid
behov ändrats så att de motsvarar de principer som koncernen tillämpar.
Vid förvärv som sker gradvis, uppskattas den tidigare ägarandelen
till marknadsvärde och den vinst eller förlust som uppkommer redovisas i resultaträkningen. Då koncernen mister bestämmanderätten i dotterföretaget uppskattas den kvarvarande investeringen till marknadsvärde enligt datumet för bestämmanderättens upphörande och skillnaden bokförs i resultaträkningen. När koncernens bestämmanderätt
upphör behandlas alla de poster som är förknippade med dotterföretaget och upptagna i övrigt totalresultat på samma sätt som om koncernen direkt skulle ha överlåtit i fråga varande tillgångar och skulder.
48 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 1
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande behandlas
som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagt
vederlag och det redovisade värdet på den förvärvade andelen av dotterföretagens nettotillgångar i eget kapital. Även vinster och förluster
på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas
i eget kapital.
Intresseföretag
Intresseföretag är alla de företag i vilka koncernen har betydande inflytande, men inte bestämmande inflytande. Betydande inflytande grundar sig i regel på ett aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde.
Koncernens andel i intresseföretagen inkluderar även den goodwill som
fastställts vid förvärvstidpunkten efter avdrag för eventuella nedskrivningar.
Koncernens andel av vinsten eller förlusten som uppkommit i intresseföretagen efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel
av förändringar i eget kapital efter förvärvet redovisas i eget kapital.
Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av
innehavets redovisade värde. Om koncernens andel i intresseföretagens
förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget,
inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte
ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller
gjort betalningar för intresseföretagets räkning.
Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess
intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att en nedskrivning ska göras för tillgångsposten.
Redovisningsprinciperna som tillämpas på intresseföretagen har vid
behov ändrats så att de motsvarar de principer som koncernen tillämpar. Utspädningsvinster och -förluster i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.
Koncernen prövar vid utgången av varje rapporteringsperiod om det
finns några antagande att investeringens värde i ett intresseföretag
skulle ha minskat. Ifall sådana antagande kan upptäckas prövar koncernen investeringens bokföringsvärde som en helhet och jämför värdet
med enhetens återvinningsvärde.
och först då den antagna försäljningen inträffar, upptas den som en korrektivpost till försäljningen i resultaträkningen.
Resultaträkningarna för de koncernföretag vars bokslutsvaluta är
någon annan än euro omräknas till euro med hjälp av medelkurserna
under rapporteringsperioden. För omräkningen till euro av nämnda
företags balansräkningar används kurserna på bokslutsdagen. Omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkningen av dotterföretagens
resultaträkningar och balansräkningar med olika kurser samt omräkningsdifferenser som uppkommer vid tillämpningen av förvärvsmetoden redovisas i koncernens totalresultaträkning. Vid avyttring av dotterföretag antingen så att dotterföretaget säljs eller upplöses, skall ackumulerade omräkningsdifferenser fram till tidpunkten för avyttringen
upptas i resultaträkningen som en del av den vinst eller förlust som uppkommer vid avyttringen.
Samriskföretag
Finansieringstillgångar
Koncernens innehav i gemensamt kontrollerade enheter redovisas i
koncernbokslutet enligt klyvningsmetoden. Koncernens slår ihop sin
andel av intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt kassaflöden
i det aktuella samriskföretaget med motsvarande poster i det egna koncernbokslutet. Koncernen redovisar den andel av vinster eller förluster
från försäljningen av tillgångar till ett samriskföretag som motsvarar de
andra samägarnas ägarandel. Koncernen redovisar inte sin andel av vinster eller förluster i ett samriskföretag som är en följd av koncernens köp
av tillgångar från detta samriskföretag förrän tillgångarna säljs vidare till
en oberoende part. En förlust på transaktionen redovisas emellertid
genast, om den antyder att nettorealiseringsvärdet på kortfristiga tillgångsposter har minskat eller på en värdenedgång.
Äänevoima Oy och Ääneverkko Oy redovisas i koncernbokslutet
enligt klyvningsmetoden. Koncernen äger en andel om 48,98 procent
i Kiinteistö Oy Metsätapiola. Koncernen har redovisat sin andel av tillgångsposterna, skulderna, intäkterna och kostnader i Kiinteistö Oy
Metsätapiola i sitt bokslut.
Koncernens finansieringstillgångar har enligt standarden IAS39 klassificerats i följande grupper: 1) Finansieringstillgångar som bokförs till
verkligt värde med resultatinverkan, 2) Placeringar som hålls till förfallodatum, 3) Lån och andra fordringar samt 4) Finansieringstillgångar
som är till salu. Klassificeringen av finansieringstillgångarna görs i samband med den ursprungliga bokningen enligt den tilltänkta orsaken till
anskaffningen. De finansiella tillgångarna redovisas till det ursprungliga
verkliga värdet. Transaktionskostnaderna inkluderas i det verkliga värdet, om det inte är fråga om en post som värderas till verkligt värde
genom resultaträkningen. De finansiella tillgångarna avförs från balansen då koncernen förlorat den avtalsbaserade rätten till kassaflöden eller
till ansenliga delar flyttat riskerna och intäkterna utanför koncernen.
Köp och försäljning av finansieringstillgångarna bokförs på avslutsdagen för affären.
Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan är i huvudsak offentligt noterade masskuldebrevslån som
enbart anskaffats för handelsändamål. Finansieringstillgångar som
innehas i handelssyfte har värderats till verkligt värde på basis av prisnoteringar som publicerats på marknaden. Icke-realiserade och realiserade
vinster och förluster som beror av förändringar i verkligt värde bokförs
omedelbart i resultaträkningen för den period då de uppkommer.
Också de derivat för vilka säkringskalkyl inte tillämpas klassificeras som
finansiella tillgångar som innehas för handel. Principerna för upprättande av dessa och principerna för fastställande av det verkliga värdet
beskrivs nedan.
Till placeringar som hålls till förfallodatum har sådana placeringar
grupperats som förfaller ett visst datum och som koncernen har för
avsikt och förmåga att hålla ända till förfallodatum. Koncernen har inga
placeringar som måste hållas till förfallodatum. Lånen och de övriga
fordringarna utgör finansiella tillgångar med fasta eller fastställbara
kostnader som inte noteras på aktiva marknader och som inte heller är
derivat. Utländska lån och övriga fordringar, inklusive kundfordringar,
har upptagits i gruppen lån och övriga fordringar. Placeringarna i dessa
kategorier har värderats enligt effektivräntemetoden som en periodiserad anskaffningskostnad.
Finansieringstillgångar som kan säljas omfattar offentligt noterade
och icke-noterade aktier. De värderas till verkligt värde, eller då det
verkliga värdet inte tillförlitligt kan fastställas, till anskaffningsutgiften
med avdrag för nedvärderingar. Det verkliga värdet på offentligt noterade aktier grundar sig på börsnoteringarna på bokslutsdagen. Om det
Omräkning av poster i utländsk valuta
Koncernenheternas resultat och siffrorna för den ekonomiska ställningen fastställs i den valuta som utgör den huvudsakliga valutan i varje
enhets verksamhetsmiljö. Koncernbokslutet presenteras i euro som är
funktionell valuta och rapporteringsvaluta i koncernens moderföretag.
Affärstransaktionerna i utländsk valuta har redovisats i funktionell
valuta enligt transaktionsdagens kurs. De monetära posterna i utländsk
valuta har omräknats till funktionell valuta enligt bokslutsdagens kurs.
De icke-monetära posterna i utländsk valuta som har värderats till verkligt värde har omräknats till funktionell valuta enligt kursen den dag då
det verkliga värdet fastställdes. I övrigt har de icke-monetära posterna
värderats enligt transaktionsdagens kurs.
De vinster och förluster som har uppstått till följd av omräkningen
av affärstransaktioner och monetära poster i utländsk valuta har redovisats i finansiella intäkter och kostnader, med undantag av de skulder
som allokerats för säkring av en utländsk nettoinvestering och vars kursdifferenser i fråga om en säkring som visat sig vara effektiv redovisats i
omräkningsdifferenserna i totalresultaträkningen. Förändringen i verkligt värde för en derivatsäkring som visat sig effektiv (valutaterminavtal), upptas direkt i koncernens egna kapital i fonden för verkligt värde
NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2011 49
inte finns noterade kurser för finansieringstillgångar som kan säljas, til�lämpar koncernen olika värderingsmetoder för värderingen av dessa,
t.ex. senaste tidens förvärv och diskonterade kassaflöden. I värderingen
utnyttjas i allmänhet de uppgifter som fås från marknaden och i så liten
mån som möjligt de delfaktorer som koncernens själv fastställt. Förändringar i verkligt värde redovisas i övriga poster i totalresultaträkningen
och upptas i fonden för verkligt värde med beaktande av skattepåverkan. Ackumulerade förändringar i verkligt värde överförs från det egna
kapitalet som en resultatpåverkande förändring av klassificeringen i de
fall då placeringen avyttras eller dess värde har minskat så att placeringen ska bokföras som en nedskrivningsförlust.
Penningtillgångarna består av kontanter, bankdepositioner samt
andra kortfristiga, mycket likvida placeringar. Poster som räknas till
penningtillgångar har högst en tre månaders maturitet från anskaffningstillfället.
Varje bokslutsdag bedömer koncernen om det finns något objektivt
belägg för att värdet av en grupp finansiella tillgångar eller finansiella
skulder har minskat. En väsentlig eller långvarig minskning av värdet av
en placering så att det ligger under anskaffningsvärdet utgör ett objektivt belägg för en nedskrivning av aktier som klassificeras som finansiella tillgångar för försäljning. Om det verkliga värdet av aktieplaceringar underskridit anskaffningsvärdet väsentligt och den av koncernen
fastställda tidsperioden, är detta ett bevis på värdeminskningen av
aktien som är till försäljning. Om det finns belägg för nedskrivning,
överförs förlusten som ackumulerats i fonden för verkligt värde till en
resultatpåverkande post. Nedskrivningsförluster på investeringar i form
av eget kapital som klassificeras som finansiella tillgångar för försäljning
återförs inte via resultaträkningen.
Följande kriterier tillämpas för bedömningen av huruvida det finns
objektivt belägg för en nedskrivning av lån eller andra fordringar:
• emittentens eller gäldenärens betydande ekonomiska svårigheter
• brott mot avtalsvillkoren, till exempel försummelse av ränte- eller
kapitalbetalningar
• av ekonomiska eller juridiska skäl som anknyter till gäldenärens
ekonomiska svårigheter går koncernen med på sådana eftergifter
till gäldenären som koncernen annars inte skulle överväga
• sannolikheten för att gäldenären gör konkurs
• den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna har på
grund av ekonomiska svårigheter inte längre aktiva marknader
En närmare beskrivning av prövningen av nedskrivningen av kundfordringarna finns nedan under principen om upprättande gällande kundfordringar.
Beloppet av nedskrivningsförlusten fastställs som en differens mellan det bokförda värdet av tillgångsposten och nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena diskonterade med den ursprungliga effektiva
räntan från den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna
(utan beaktande av tillsvidare orealiserade framtida kreditförluster).
Nedskrivningen av de finansiella tillgångarna måste redovisas om det
bokförda värdet av den finansiella tillgången överskrider det penningbelopp som kan fås för denna. Det bokförda värdet av tillgångsposten
minskas och förlusten redovisas i koncernens resultaträkning. Om
beloppet av nedskrivningsförlusten minskar under en senare period och
minskningen objektivt kan hänföras till en händelse efter redovisningen
av nedskrivningen (till exempel förbättrad kreditklassificering för gäldenären), registreras en återföring av nedskrivningsförlusten i resultaträkningen.
50 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 1
Finansieringsskulder
Koncernen har grupperat alla finansieringsskulder i gruppen ”Övriga
skulder”. Då en finansieringsskuld bokförs, värderas den till en anskaffningskostnad. Transaktionskostnader inkluderas i det ursprungliga bokföringsvärdet av alla finansieringsskulder. Senare värderas alla finansieringsskulder enligt metoden för effektiv ränta som en periodiserad
anskaffningskostnad. Derivat, som inte är underkastade säkringsredovisning, bokförs till verkligt värde under finansieringsskulder med resultatinverkan.
De finansiella tillgångarna och de finansiella skulderna klassificerade
enligt IAS 39 samt de verkliga värdena presenteras i punkt 29 i noterna.
Derivatavtal och säkringsredovisning
Derivatavtal bokförs i balansen på handelsdagen enligt anskaffningskostnaden och senare värderas de under sin löptid till verkligt värde vid
varje bokslutsdag. Vinster och förluster som uppkommer vid värdering
till verkligt värde, hanteras i bokföringen enligt sätt som angetts för
derivatavtalets ändamål. Derivaten har vid avtalstillfället grupperats
som 1) Säkringar för verkligt värde av fordringar, skulder eller fasta åtaganden, 2) Säkringar för uppskattad, mycket sannolik affärsverksamhet,
3) Säkringar för nettoplaceringar i utländska enheter, 4) Säkringar som
man inte tillämpar säkringsredovisning på eller 5) Derivat som skapats
för handelsändamål. Derivat på vilka säkringsredovisning inte tillämpas
grupperas i balansen som finansieringstillgångar eller finansieringsskulder som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan. Då koncernen
tillämpar säkringsredovisning har koncernen vid upprättandet av säkringsförhållandet dokumenterat förhållandet mellan säkringsobjektet
och säkringsinstrumentet samt den säkringsstrategi som följs. Koncernen har också kontinuerligt gjort den effektivitetstestning som erfordras för att tillämpa säkringsredovisning, för att säkerställa att förändringen i säkringsinstrumentets verkliga värde i varje säkringsförhållande
tillräckligt effektivt motsvarar förändringen i den säkrade tillgångens
verkliga värde mot den risk man säkrat mot.
Ändringarna i det verkliga värdet av de derivat som uppfyller villkoren för säkringen av det verkliga värdet redovisas resultatpåverkande. På
samma sätt behandlas ändringarna i det verkliga värdet av den tillgångseller skuldpost som är föremål för säkringen i fråga om den säkrade risken. Ändringen i det verkliga värdet av den effektiva del av derivatinstrumentet som uppfyller villkoren för säkringen av kassaflödet redovisas direkt i fonden för det verkliga värdet av det egna kapitalet.
Vinsterna och förlusterna som redovisats i det egna kapitalet överförs
till resultaträkningen under den period då den säkrade posten redovisas
i resultaträkningen. Om förutsättningarna för tillämpning av en säkringskalkyl inte uppfylls, eller om säkringsinstrumentet förfaller eller
säljs, blir vinsten eller förlusten som har ackumulerats på säkringen av
kassaflödet kvar i det egna kapitalet tills den förutsedda transaktionen
realiseras. Om affärstransaktionen inte längre förväntas bli realiserad
redovisas dock vinsten eller förlusten som ackumulerats i det egna kapitalet direkt i resultaträkningen.
Derivatens verkliga värde visas i de kortfristiga räntefria fordringarna
eller skulderna. Derivatens verkliga värden har visats i punkt 30 i
noterna till bokslutet grupperade enligt den tillämpade bokningsprincipen. Förfallotiderna för säkring av kassaflöden har visats i punkt 31.
Valutasäkring
Koncernen har delvis tillämpat säkringsredovisning enligt IAS 39 för
att skydda sin valutaflödesposition som en så kallad penningflödessäkring. Som objekt för säkringsredovisningen har det prognosticerade
penningflödet i USD, GBP, JPY, SEK, NOK och DKK definierats
separat för M-reals, Metsä Tissues och Metsä-Botnias försäljning. Till
denna del har förändringen av det verkliga värdet av derivatsäkringen
(valutaterminavtal), som visat sig vara effektiv, bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt värde och först då den förutsedda
försäljningen realiserats, som en korrigering av försäljningen i resultaträkningen. Förändringarna i verkligt värde hos valutaderivat som gjorts
för att säkra andra valutaflödespositioner har bokförts i finansieringsposterna i resultaträkningen. Valutaterminernas verkliga värden baserar
sig på bokslutsdagens terminspriser och valutaoptionerna värderas till
marknadspriser enligt Black&Scholes-modellen.
Säkringen av en nettoplacering i en utländsk enhet hanteras i bokföringen som en säkring av penningflödet. Förändringen av det verkliga
värdet av derivat- och lånesäkringar, som visat sig vara effektiva, har
bokförts direkt i koncernens eget kapital mot ackumulerade omräkningsdifferenser. Säkringens ineffektiva andel samt inverkan av valutaterminernas ränteelement har bokförts i resultaträkningens finansieringsposter.
Räntesäkring
Vid hanteringen av ränterisken har man tillämpat så kallad säkring av
verkligt värde enligt IAS 39 på vissa särskilt definierade lån och de derivatavtal (ränteswap- och valutaswapavtal) som säkrar dessa. Förändringarna i det verkliga värdet av derivat som uppfyllt villkoren för effektiv säkringsredovisning har bokförts i resultaträkningens finansieringsposter liksom förändringarna i det verkliga värdet av den finansieringsskuld som säkrats med avseende på ränterisk och valutarisk. Då lånens
verkliga värden beräknats har man beaktat ränte- och valutarisken, men
inte eventuella ändringar i bolagets kreditriskpremie.
Dessutom har koncernen delvis tillämpat säkringsredovisning enligt
IAS 39 för säkring av ränteflöden med rörlig ränta som så kallad säkring
av penningflöde, varvid förändringen i det verkliga värdet av derivat
(ränteswapavtal) bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för
verkligt värde.
Alla andra räntederivat, som säkringsredovisning inte tillämpas på,
har värderats till verkligt värde och förändringarna i det verkliga värdet
har bokförts till finansieringsposterna i resultaträkningen. Ränteterminernas, räntefuturernas och ränteoptionernas verkliga värden baserar sig
på bokslutsdagens marknadspriser och ränteswapavtalen samt valutaswapavtalen värderas enligt marknadsräntekurvan till kassaflödenas
nuvärde.
Säkring av råvaror
Koncernen har delvis tillämpat säkringsredovisning enligt IAS 39 för
att skydda sig mot elprisrisken som en så kallad penningflödessäkring.
Som objekt för säkringsredovisningen har särskilt definierats en del av
det prognosticerade penningflödet från M-reals, Metsä Tissues och
Metsäliittos elköp i Finland och Sverige. Dessutom tillämpas säkringsredovisning som en så kallad penningflödessäkring, som skyddar Metsä
Tissue och Metsä-Botnia mot prisrisken för massa. Till denna del har
förändringen av det verkliga värdet av derivatsäkringen (elterminer och
massaterminer), som visat sig vara effektiv, bokförts direkt i koncernens
eget kapital i fonden för verkligt värde och först då de förutsedda el-
och massaanskaffningarna eller massaförsäljningarna realiserats, som en
korrigering till anskaffningarna. De el- och massaderivat, som syftat till
säkringsredovisning samt också andra råvaruderivat som visat sig vara
ineffektiva värderas till marknadspriset på bokslutsdagen och förändringarna i det verkliga värdet bokförs till ”Övriga intäkter och kostnader”.
Så kallade inbäddade derivat värderas till verkligt värde och förändringarna i det verkliga värdet bokförs till finansieringsposterna i resultaträkningen. Antalet inbäddade derivat är obetydligt inom Metsäliitto.
Segmentrapportering
Koncernens rörelsesegment består av koncernens affärsområden.
Affärsområdena producerar olika produkter och tjänster, och de leds
som separata enheter.
Rörelsesegmenten rapporteras på ett enhetligt sätt med den interna
rapporteringen till den högsta operativa beslutsfattaren. Koncernchefen
har utsetts till den högsta operativa beslutsfattaren som ansvarar för
allokeringen av resurserna till rörelsesegmenten och för bedömningen
av deras resultat.
Segmentrapporteringen följer samma bokslutsprinciper som koncernen överlag. Affärstransaktionerna mellan segmenten görs till marknadspriser. All försäljning och alla andra transaktioner mellan segmenten elimineras i samband med konsolideringen av koncernen.
Engångsposter
Större rörelsefrämmande intäkts- och kostnadsposter behandlas som
engångsposter och allokeras till rörelsens segment. Sådana poster är t.ex.
betydande försäljningsvinster och -förluster, nedskrivningar och återföringar enligt standarden IAS 36, Nedskrivning av tillgångar, samt kostnader och återföringar i samband med strukturförändringar.
Långfristiga tillgångar till försäljning och avvecklade
verksamheter
Till försäljning klassas en tillgång eller en verksamhet då en summa som
motsvarar dess bokföringsvärde inkommer främst från försäljningen av
tillgången. Att något ska vara till salu förutsätter att ledningen förbinder sig till en plan att sälja samt att koncernen inleder ett åtgärdsprogram för att verkställa planen.
Tillgångar till försäljning värderas till bokföringsvärdet eller ett lägre
verkligt värde där försäljningskostnaderna reducerats. Avskrivningar
görs inte på tillgångar som är till försäljning.
En verksamhet klassificeras som avvecklad när koncernen har avstått
från den eller när den är klassificerad som en tillgång till försäljning och
representerar en betydande affärsverksamhet eller geografiskt affärsområde. Resultatet efter skatt från en avvecklad verksamhet redovisas som
en egen post i koncernens resultaträkning.
Intäktsredovisning
Omsättningen innehåller de inkomster som fåtts från försäljningen av
produkter och tjänster samt råvaror och förnödenheter korrigerat med
indirekta skatter, beviljade rabatter och övriga korrektivposter till försäljningen. Intäkterna från försäljningen av varor intäktsförs vid den
tidpunkt när riskerna och förmånerna i anslutning till ägandet övergår
NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2011 51
till köparen och koncernen inte längre har någon övervaknings- eller
besittningsrätt till produkten. I allmänhet avses den tidpunkt när produkten har överlämnats till kunden i enlighet med leveransklausulen.
Koncernens leveransvillkor grundar sig på leveransklausulsamlingen
Incoterms 2000, som den internationella handelskammaren har gett ut.
De vanligaste leveransklausulerna som gäller koncernens försäljning är:
• D-klausulerna, enligt vilka koncernen ska leverera produkterna till
avtalad destinationsort. Tidpunkten för försäljningen är lika med
leverans till köparen på avtalad destinationsort vid avtalad tidpunkt.
• C-klausulerna, enligt vilka säljaren ordnar och betalar transporten
till avtalad destinationsort samt vissa övriga kostnader. Koncernens
ansvar för produkterna upphör emellertid då produkterna har överlåtits till fraktföraren i enlighet med den tillämpade klausulen. Tidpunkten för försäljningen är således den när säljaren överlåter varan
till fraktföraren för transport till avtalad destinationsort.
• F-klausulerna, enligt vilka köparen ordnar transport och ansvarar för
den. Tidpunkten för försäljning är den när produkterna levereras till
köparens fraktförare.
tillgångar aktiveras kostnader för främmande kapital som uppkommit
vid tillgångens förvärvande och under byggtiden.
Inkomstskatter
Om de lokala bestämmelserna medför en fakturering som avviker från
ovan nämnda bestämmelser, har inverkan av denna inkomst räknats och
justerats.
Intäkter från försäljning av tjänster intäktsförs när tjänsterna har
utförts.
Inkomster och utgifter som gäller långtidsprojekt bokförs som
intäkter och kostnader utifrån färdigställandegraden när slutresultatet
av projektet kan bedömas på ett tillförlitligt sätt. Färdigställandegraden
fastställs för respektive projekt som andelen utgifter för det arbete som
utförts fram till tidpunkten för bedömningen av de uppskattade
totalutgifterna för projektet. Om det är sannolikt att de totalutgifter
som behövs för att färdigställa projektet överskrider de totalinkomster
som fås från projektet, redovisas den uppskattade förlusten omedelbart
som kostnad.
Dividendintäkterna redovisas då rätten till dividend har uppkommit. Ränteintäkterna redovisas enligt effektivräntemetoden.
Skattekostnaden i resultaträkningen består av skatt som grundar sig på
räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst och av kalkylmässig
skatt. Den skatteeffekt som hänför sig till posterna i totalresultaträkningen redovisas på motsvarande sätt i totalresultaträkningen. Den
skatt som grundar sig på räkenskapsperiodens beskattningsbara
inkomst räknas på den beskattningsbara inkomsten enligt gällande
skattesats i varje land. Skatten korrigeras med eventuella skatter som
hänför sig till föregående perioder.
De kalkylmässiga skatterna räknas på de temporära differenserna
mellan det bokförda värdet och det beskattningsbara värdet. Den kalkylmässiga skatteskulden registreras dock inte då det är fråga om en tillgångspost eller en skuld som ursprungligen skulle redovisas till det bokförda värdet och inte om en sammanslagning av affärsverksamheter och
redovisningen av en sådan tillgångs- eller skuldpost inte påverkar bokföringens resultat eller beskattningsbara resultat vid tidpunkten för
genomförandet av affärstransaktionen. I beskattningen registreras ingen
kalkylmässig skatt på icke avdragsgill goodwill, och på dotterföretagens
outdelade vinstmedel redovisas ingen kalkylmässig skatt i den utsträckning som differensen sannolikt inte upplöses inom en förutsebar framtid.
De väsentligaste temporära differenserna uppstår till följd av avskrivningar på materiella anläggningstillgångar, värdering av finansiella tillgångar till försäljning och derivatavtal till verkligt värde, förmånsbaserade pensionsarrangemang, oanvända skattemässiga förluster och värderingar till verkligt värde som gjorts i samband med anskaffningar.
De kalkylmässiga skatterna beräknas genom tillämpning av de
skattesatser som reglerats före bokslutsdagen.
Den kalkylmässiga skattefordringen redovisas upp till det belopp till
vilket det i framtiden sannolikt uppkommer beskattningsbar inkomst
mot vilken den temporära skillnaden kan användas.
Leverans- och hanteringskostnader
Immateriella tillgångar
Kostnader i anknytning till leverans och hantering av produkter redovisas i resultaträkningens Material och tjänster.
Goodwill
Forskning och utveckling
Forskningsutgifter redovisas som kostnader då de realiseras. Utvecklingskostnader aktiveras om det är sannolikt att utvecklingsprojektet
producerar ekonomisk nytta och kostnaderna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Aktiverade utvecklingskostnader avskrivs över den antagna
ekonomiska livslängden. Metsäliitto har hittills inte aktiverat utvecklingskostnader.
Kostnader för främmande kapital
Kostnaderna för främmande kapital redovisas i regel som kostnader för
den rapporteringsperiod under vilken de har uppkommit. Till förvärvskostnaden för betydande och långvariga investeringsprojekt i materiella
52 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 1
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet, innehavet
utan bestämmande inflytande och tidigare ägda andelar överstiger det
verkliga värdet av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag
redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill prövas årligen för att
identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningsförluster. Nedskrivningsförluster för goodwill återförs inte. Det
redovisade värdet på den goodwill som ansluter sig till ett avyttrat företag inverkar på försäljningsvinsten eller -förlusten.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av
eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter, fastställda i
enlighet med koncernens rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av
det rörelseförvärv där goodwillposten uppstod.
Övriga immateriella tillgångar
ADB-tillämpningar
Utvecklings- och produktionsutgifter för betydande nya ADB-tillämpningar aktiveras som immateriella tillgångar och redovisas genom lineära avskrivningar till kostnader under sin ekonomiska livslängd.
Avskrivningstiden är högst sju år. I de direkta kostnader som aktiveras
ingår konsult- och expertarvoden som betalats till utomstående, programlicenser som köpts för tillämpningen, personalkostnader till den
del de direkt kan hänföras till projektet samt övriga direkta kostnader.
Utgifter för underhåll och användning av dataprogram och ADB-tillämpningar redovisas som kostnader för den rapporteringsperiod under
vilken de har uppkommit.
Utsläppsrätter
Utsläppsrätter som regeringar i berörda länder tilldelat utan vederlag
har bokförts som immateriella tillgångar och motsvarande offentliga
bidrag har upptagits till värdet vid anskaffningstidpunkten och bokförts på skuldsidan i balansräkningen som förskottsbetalningar.
Utsläppsrätterna värderas till ursprungligt anskaffningsvärde eller till
ett lägre verkligt värde. Utsläppsrätterna avskrivs inte. Då utsläppen realiseras kostnadsförs ansvaret för dessa samtidigt som det offentliga stödet intäktsförs. Eftersom detta sker till det ursprungliga anskaffningsvärdet får de tilldelade utsläppsrätterna ingen resultatmässig effekt på
resultaträkningen. Resultateffekter uppkommer endast från förvärv
eller avyttring av utsläppsrätter utöver dessa.
Övriga
Anskaffningsvärdet för patent, licenser och varumärken, vilka har en
begränsad ekonomisk livslängd, aktiveras bland immateriella tillgångar
och redovisas genom lineära avskrivningar som kostnad under den ekonomiska livslängden om 5–20 år. Immateriella tillgångar, vilka har en
obegränsad ekonomisk livslängd, avskrivs inte utan de prövas årligen för
eventuell värdeminskning.
Restvärdena och de ekonomiska livslängderna för de immateriella
tillgångarna granskas varje bokslutsdag och de ändras vid behov.
Materiella anläggningstillgångar
De anläggningstillgångar koncernen anskaffat värderas till det
ursprungligt anskaffningsvärde. Anläggningstillgångar hos förvärvade
dotterföretag värderas till marknadsvärde vid tidpunkten för förvärvet.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i balansen till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningsförluster. Räntekostnader under byggtiden för långfristiga projekt hänförliga till materiella tillgångar aktiveras bland anläggningstillgångar för
den tid som behövs för färdigställandet av investeringen.
Materiella anläggningstillgångar avskrivs lineärt enligt följande förväntade ekonomiska livslängder:
Byggnader och konstruktioner
20–40 år
Maskiner och inventarier
Tung kraftverksteknik
20–40 år
Övrig tung teknik
15–20 år
Lätta maskiner och inventarier
5–15 år
Övriga poster
3–10 år
På mark- och vattenområden görs inga avskrivningar. Om betydande
delar av en materiell anläggningstillgång har olika långa ekonomiska
livslängder, görs separata avskrivningar för respektive del. De uppskattade ekonomiska livslängderna och restvärdena granskas varje bokslutsdag och om de avviker från tidigare uppskattningar ändras de vid behov.
Sådana kostnader som uppkommer senare inkluderas i det bokförda
värdet av tillgångsposten eller redovisas som separat tillgång enbart om
det är sannolikt att koncernen drar ekonomisk nytta av tillgången i
framtiden och att anskaffningsvärdet av tillgångsposten kan fastställas
på ett tillförlitligt sätt. Det bokförda värdet för den del som ersatts med
en ny del avbokas i balansräkningen. Samtliga övriga underhålls- och
reparationskostnader redovisas resultatpåverkande som kostnad under
den period då de uppkommit.
Vinster och förluster som uppkommer när anläggningstillgångar
överlåts eller tas ur bruk beräknas som differenser mellan erhållna nettointäkter och balansvärdet. Försäljningsvinster och -förluster ingår i
resultaträkningens rörelseresultat.
Om en långfristig materiell anläggningstillgång klassificeras som en
tillgång till försäljning, upphör avskrivningen på den aktuella tillgången. En långfristig tillgång som klassificerats som tillgång till försäljning värderas till bokföringsvärdet eller till ett lägre marknadsvärde från
vilket avdragits utgifterna för försäljningen.
Offentliga bidrag
Offentliga bidrag som erhållits för anskaffning av materiella och immateriella tillgångar redovisas som förskottsintäkter i balansräkningens
skulder och intäktsförs i övriga rörelseintäkter under den ekonomiska
livslängden för anläggningstillgångsposten. Övriga offentliga bidrag
redovisas i resultaträkningen som övriga rörelseintäkter för de räkenskapsperioder under vilka de kostnader som motsvarar bidragen uppkommer.
Hyresavtal
Hyresavtal som gäller materiella anläggningstillgångar, och vilka medför att en väsentlig del av de risker och förmåner som ansluter sig till
ägandet av hyresobjektet i väsentlig grad tillfaller koncernen, klassificeras som finansiella leasingavtal. Finansiella leasingavtal redovisas i
balansräkningen vid den tidpunkt hyresperioden börjar till den hyrda
tillgångens marknadsvärde eller till ett lägre nuvärde av minimihyrorna.
Motsvarande hyresåtaganden redovisas bland övriga långfristiga räntebärande skulder. En anläggningstillgång som anskaffats genom finansieringsleasingavtal avskrivs inom loppet av dess ekonomiska livslängd
eller en kortare hyrestid. Leasingavgifterna fördelas mellan ränta och
amortering av skuld.
Hyresavtal där de risker och förmåner som ansluter sig till ägandet
tillfaller hyresgivaren, behandlas som övriga hyresavtal, varav utbetalda
hyror redovisas i resultaträkningen som jämnstora poster längs hyresperioden.
Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar
Tillgångar som har en obestämbar ekonomisk nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, avskrivs inte utan prövas årligen avseende eventuellt
nedskrivningsbehov. Tillgångar som avskrivs bedöms med avseende på
värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att ett penningbelopp motsvarande det redovisade värdet på tillgångarna kanske inte kan återvinnas.
NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2011 53
Återvinningsvärdet är tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader eller dess nyttjandevärde, beroende av vilket som är
högre. Med nyttjandevärde avses de till nuvärde diskonterade nettokassaflödena som kan erhållas från en kassagenererande enhet eller tillgång. Som diskonteringsränta används en ränta uträknad före skatt.
Räntan skall avspegla marknadernas syn på pengarnas tidsvärde och på
de specifika risker som är förknippade med tillgången.
För bedömningen av nedskrivningsbehovet grupperas tillgångarna
på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). Icke finansiella tillgångar, med undantag av
goodwill, för vilka det tidigare har redovisats nedskrivningsförluster,
granskas i slutet av varje räkenskapsperiod med beaktande av huruvida
nedskrivningen bör återföras. En nedskrivningsförlust bokförs då bokföringsvärdet är större än det genererade kassaflödet. I det fall då nedskrivningsförlusten avser en kassagenererande enhet, fördelas förlusten
först till enhetens goodwill och därefter jämt på enhetens tillgångsposter. I samband med bokföringen av nedskrivningsförlusten uppskattas
tillgångens ekonomiska livslängd på nytt. Med undantag av goodwill,
återförs nedskrivningsförlusten från övriga tillgångsposter i de fall, då
det har skett förändringar i de antaganden som använts vid definiering
av genererade kassaflöden. En återföring kan dock högst göras till ett
värde som tillgången skulle ha om nedskrivning inte ägt rum.
Biologiska tillgångar
Biologiska tillgångar (växande skog) upptas till verkligt värde efter
avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Marknadsvärdet för rotstående skog, exkl. unga plantbestånd, baserar sig på diskonterade värden av förväntade framtida kassaflöden (intäkter och kostnader).
Beräkningarna tar hänsyn till skogstillgångarnas potentiella tillväxt
samt miljövårdsrestriktioner. Avverkningsinkomsterna och skogsbrukskostnaderna beräknas utifrån rådande pris- och kostnadsnivå enligt
företagets förväntningar. Förändringarna i skogstillgångarnas marknadsvärde under räkenskapsperioden redovisas i rörelseresultatet.
anledning att anta att koncernen inte kommer att få betalning för det
fakturerade beloppet på de ursprungliga villkoren.
Eget kapital
Enligt IFRS grupperas finansinstrumenten antingen som skuld eller
som eget kapital. Tolkningen i IFRIC 2 ”Medlemsandelar i ekonomiska
föreningar och liknande instrument” definierar det belopp av andelskapitalet som skuld, till vilken andelslaget inte har en obegränsad rätt att
vägra återbetalning enligt andelslagets stadgar. Metsäliitto Osuuskuntas
stadgar anger ett maximibelopp för återbetalning av andelskapitalen.
För återbetalning av andelar och tilläggsandelar kan en penningsumma
användas som motsvarar 1/3 av det utdelningsbara överskottet enligt
den senast fastställda balansräkningen. Detta belopp av andelskapitalen
redovisas som räntebärande skuld i bokslutet.
Avsättningar
En avsättning redovisas om koncernen till följd av en tidigare händelse
har en juridisk eller faktisk förpliktelse, om betalningsförpliktelsen sannolikt förverkligas och om omfattningen av förpliktelsen kan värderas
på ett tillförlitligt sätt. Avsättningarna värderas till nuvärdet av de kostnader som krävs för att täcka förpliktelsen. Den diskonteringsfaktor
som använts för beräkningen av nuvärdet väljs så att den beskriver
marknadernas syn på penningens tidsvärde vid granskningstidpunkten i
fråga om riskerna som hänför sig till förpliktelsen. Om det är möjligt att
få ersättning för en del av förpliktelsen av en tredje part, registreras
ersättningen som en separat tillgångspost, då det i praktiken är säkert
att ersättning erhålls.
Omorganiseringar
En avsättning som gäller en omorganisering redovisas för den räkenskapsperiod under vilken ett legalt eller informellt åtagande uppkommit för koncernen. Avgångsvederlag redovisas när en detaljerad plan
har gjorts upp för omorganiseringen och de medarbetare som berörs av
omorganiseringen har fått del av de centrala punkterna i planen.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångarna värderas till anskaffningsvärdet eller ett lägre
nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet för färdiga produkter och
produkter under arbete omfattar kostnader för råvaruinköp, direkta
löner för tillverkningen, övriga direkta tillverkningskostnader samt en
andel av de indirekta kostnaderna för tillverkningen. Vid allokeringen
av de indirekta kostnaderna för tillverkningen på olika produktenheter
tillämpas som divisor produktionsvolymen vid normalt kapacitetsutnyttjande.
Vid värderingen av omsättningstillgångar tillämpas FIFO-metoden
(first-in, first-out) eller alternativt metoden med vägt medelpris. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset med avdrag för
de kostnader som behövs för att färdigställa produkten samt försäljningskostnaderna.
Kundfordringar
Kundfordringarna värderas till det förväntade nettoförsäljningsvärdet,
som är det ursprungliga faktureringsvärdet med avdrag för uppskattade
värderegleringsposter. Avsättningar görs från fall till fall om det finns
54 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 1
Miljöförpliktelser
Som årskostnad redovisas utgifter som uppstår vid åtgärdande av förhållanden som uppkommit genom verksamheten under tidigare perioder, som inte längre i nuläget eller framtiden genererar intäkter. Miljöansvar redovisas i enlighet med gällande miljövårdslagar och -bestämmelser om det är sannolikt att en förpliktelse har uppkommit och
beloppet av denna kan bedömas på ett rimligt sätt.
Anställningsförmåner
Pensionsåtaganden
Pensionsplanerna klassificeras som förmånsbestämda eller avgiftsbestämda planer. I de avgiftsbestämda planerna erlägger koncernen fasta
premier till en separat enhet. Koncernen har ingen juridisk eller faktisk
förpliktelse att erlägga tilläggspremier, om mottagaren av premierna
inte klarar av att betala de aktuella pensionsförmånerna. Samtliga
sådana planer som inte uppfyller dessa villkor utgör förmånsbestämda
pensionsplaner. Erlagda betalningar till de avgiftsbestämda pensionsplanerna redovisas i resultaträkningen under den räkenskapsperiod som
debiteringen hänför sig till.
Förpliktelserna inom koncernens förmånsbestämda pensionsplaner
har beräknats separat för varje plan enligt metoden som grundar sig på
den förutsedda enheten för förmånsrätten (Projected Unit Credit Method). Pensionskostnaderna redovisas som kostnad för personernas
tjänstgöring utifrån beräkningar av auktoriserade försäkringsmatematiker. Vid beräkningen av nuvärdet av pensionsåtagandet används marknadsavkastningen på högklassiga masskuldebrevslån som emitterats av
företagen som diskonteringsränta. Masskuldebrevslånens och skuldförbindelsernas maturitet motsvarar till väsentliga delar maturiteten av det
pensionsåtagande som beräknas. Från det nuvärde av pensionsåtagandet
som upptas i balansräkningen avdras tillgångarna i pensionsplanen värderade till bokslutsdagens verkliga värde, andelen av de oregistrerade
försäkringsmatematiska vinsterna och förlusterna samt kostnaderna
som bygger på retroaktiva arbetsprestationer.
De försäkringsmatematiska vinsterna och förlusterna redovisas i
resultaträkningen för arbetstagarnas genomsnittliga återstående anställningstid till de delar som de överskrider det största av följande: 10 procent av pensionsåtagandet eller 10 procent av det verkliga värdet av tillgångarna. Kostnader som bygger på en retroaktiv arbetsprestation fördelas över tiden fram till dess att ersättningarna blivit oantastbara. Om
förmånerna blir oantastbara omedelbart, kostnadsförs de omedelbart i
resultaträkningen. Vinster och förluster till följd av reducering av den
förmånsbestämda planen eller uppfyllande av åtagandet registreras då
reduceringen eller uppfyllandet äger rum.
Aktierelaterade ersättningar
Ett aktierelaterat incitamentsprogram har införts för ledande befattningshavare. Betalningarna erläggs antingen som egetkapitalinstrument
eller i kontanta medel. I koncernens program beviljas ersättningarna i
huvudsak som kontanta medel. De förmåner som beviljas inom programmet värderas till verkligt värde vid tidpunkten för beviljandet och
kostnadsförs i resultaträkningen jämnt fördelade över den period under
vilken rätten uppkom. I de fall då betalningarna erläggs i kontanta
medel periodiseras den skuld som ska redovisas och förändringen av
dess verkliga värde på motsvarande sätt som kostnader. Resultateffekten
av arrangemangen presenteras i posten för personalkostnader i resultaträkningen.
Metsäliitto Management Oy, som grundats för att administrera koncernens aktiebelöningssystem, har konsoliderats i koncernbokslutet.
Dividender/andelsräntor
De dividender/andelsräntor koncernen betalar redovisas som minskning i det egna kapitalet för den räkenskapsperiod under vilken aktieägarna/fullmäktige har godkänt att dividend/andelsränta skall betalas.
Den del av andelsräntorna som behandlas som en finansieringsskuld,
har bokförts under finansiella kostnader.
Jämförelsetal
Jämförelsetalen har vid behov korrigerats att motsvara de ändringar
som gjorts under räkenskapsperioden och som hänför sig till presentationssättet.
Tillämpning av de nya och reviderade IFRS-bestämmelserna
Koncernen tar i bruk under år 2012 följande förändring i gällande standard:
IFRS 7 (ändring), Finansiella instrument: upplysningar i bokslutet
– Borttagande från balansräkningen. Ändringen ökar transparensen
vid presentation av de transaktioner som gäller överlåtelse av finansiella
instrument och ger användarna en bättre uppfattning om riskerna i
anslutning till överlåtelse av finansiella instrument och om konsekvenserna av dessa risker för sammanslutningens ekonomiska ställning,
framför allt när det gäller värdepapperisering av de finansiella instrumenten. Ändringen har ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.
Denna ändring ökar antalet noter som koncernen ska ge.
Koncernen tar i bruk under år 2013 eller senare följande standarder,
tolkningar och förändringar i gällande standarder:
IFRS 10, Koncernredovisning. IFRS 10 innehåller principer avseende
upprättande och presentation av koncernredovisning, när sammanslutningens bestämmande inflytande ligger hos en eller flera andra sammanslutningar. I standarden fastslås principerna avseende bestämmande
inflytande. Bestämmande inflytande är grunden för konsolidering i
koncernredovisningen. Standarden innehåller vid utredning riktlinjer
för när begreppet bestämmande inflytande ska tillämpas, om investeraren har bestämmande inflytande och om investeringsobjektet i fråga ska
konsolideras i koncernbokslutet. Standarden innehåller dessutom krav
på hur koncernredovisning ska upprättas. Koncernen implementerar
standarden i bokslutet för år 2013. Den nya standarden har ännu inte
godkänts för tillämpning inom EU. Koncernledningen utreder tolkningens effekt på koncernbokslutet.
IFRS 11, Joint arrangements. IFRS 11 innehåller riktlinjer för redovisning av joint arrangements. Redovisningen är baserad på de rättigheter
och skyldigheter som investeringen medför och inte på dess legala
struktur. Joint arrangements delas upp i: joint operation och joint venture. Parterna i ett joint operation har rätt till tillgångar och förpliktelse
för skulder som är kopplade till investeringen och det redovisar därmed
sin andel av gemensamma tillgångar, skulder, intäkter och kostnader i
sin egen bokföring. Parterna i ett joint venture har rätt till investeringens nettotillgångar och redovisar sin andel enligt kapitalandelsmetoden. Klyvningsmetoden är inte längre tillåten för joint ventures. Koncernen implementerar standarden i bokslutet för år 2013. Den nya standarden har ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.
Koncernledningen utreder tolkningens effekt på koncernbokslutet.
IFRS 12, Upplysningar om andelar i andra sammanslutningar i bokslutet. Standarden innehåller upplysningskrav för alla typer av andelar.
Den gäller för joint arrangements, intresseföretag, investeringsinstrument som skapats för ett speciellt ändamål och övriga instrument utanför balansräkningen. Koncernen implementerar standarden i bokslutet
för år 2013. Den nya standarden har ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. Koncernledningen utreder tolkningens effekt på koncernbokslutet.
IFRS 13, Värdering till verkligt värde. Syftet med standarden är att öka
enhetligheten och minska komplexiteten. Standarden innehåller en
definition av exakt verkligt värde och krav på hur verkligt värde ska
NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2011 55
beräknas och noter behandlas. Kraven gäller samtliga IFRS-standarder.
Användning av verkligt värde utvidgas inte, däremot ges en vägledning
avseende dess definition, då dess användning är tillåten eller när det
krävs i andra befintliga IFRS-standarder. Koncernen implementerar
standarden i bokslutet för år 2013. Den nya standarden har ännu inte
godkänts för tillämpning inom EU. Standarden kommer inte att ha
någon väsentlig inverkan på koncernbokslutet.
IAS 27 (reviderad 2011), Separata finansiella rapporter. Den revide-
rade standarden innehåller krav avseende separata finansiella rapporter
som kvarstår efter att punkterna gällande bestämmande inflytande
inkluderats i den nya standarden IFRS 10. Koncernen implementerar
den reviderade standarden i bokslutet för år 2013. Standarden har ännu
inte godkänts för tillämpning inom EU. Koncernledningen utreder
tolkningens effekt på koncernbokslutet.
IAS 28 (reviderad 2011), Andelar i intresseföretag och joint ventures.
Den reviderade standarden innehåller krav avseende redovisning av
både intresseföretag och joint ventures enligt kapitalandelsmetoden till
följd av att IFRS 11 publicerats. Koncernen implementerar den reviderade standarden i bokslutet för år 2013. Standarden har ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. Koncernledningen utreder tolkningens
effekt på koncernbokslutet.
IFRS 7 (ändring), Finansiella instrument: upplysningar i bokslutet
– Kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder mot var-
nuvarande praxis vid tillämpning av riktlinjerna för när finansieringstillgångar och -skulder kan redovisas i balansräkningen enligt IAS 32.
Ändringen innebär ytterligare vägledning eftersom rätt till kvittning av
finansieringstillgångar och -skulder bör vara möjlig ”varje dag”, vilket
betyder att den inte kan vara beroende av någon händelse i framtiden.
Dessutom ska båda parterna kunna genomföra nettning vid normala
transaktioner, då betalningar har försummats och vid konkurs. Med
ändringen justeras dessutom riktlinjerna för när vissa finansieringar,
som ska genomföras enligt bruttometoden, uppfyller kraven på nettometoden enligt IAS 32. Koncernen implementerar ändringen i bokslutet för år 2014. Ändringen har ännu inte godkänts för tillämpning
inom EU. Koncernledningen utreder tolkningens effekt på koncernbokslutet.
IFRS 9, Finansiella instrument. Det handlar om den första delen av ett
större projekt, vars syfte är att ersätta IAS 39 med en ny standard. Olika
värderingsprinciper är kvar, men de har förenklats genom att bestämma
två värderingsgrupper för finansieringstillgångar: upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde. Uppdelningen beror på samfundets
affärsmodell och särdragen på de kassaflöden som ingår i posten för
finansiella tillgångar. Riktlinjen om nedskrivning och säkringsredovisning av finansiella tillgångar, som ingår i IAS 39, gäller fortfarande.
Koncernen implementerar sannolikt den nya standarden tidigast år
2015. Standarden har emellertid ännu inte godkänts för tillämpning
inom EU. Koncernledningen utreder tolkningens effekt på koncernbokslutet.
andra. Ändringen höjer de befintliga kraven avseende noter så att sam-
funden i balansräkningen ska ge numeriska upplysningar om de finansiella instrument som presenterats enligt nettometoden samt om de
finansiella instrument som regleras av ett ramavtal om nettning eller
motsvarande form av uppgörelse, trots att de i balansräkningen presenterats enligt bruttometoden. Koncernen implementerar ändringen i
bokslutet för år 2013. Ändringen har ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. Koncernledningen utreder tolkningens effekt på koncernbokslutet.
IAS 1 (ändring), Utformning av finansiella rapporter. Den största änd-
ringen är kravet på gruppering av den omfattande resultaträkningens
övriga poster beroende på om de i framtiden eventuellt redovisas som
resultatpåverkande (korrigeringar som beror på ändringar i klassificeringen). Ändringen gäller inte för vilka poster som ska presenteras i den
omfattande resultaträkningens övriga poster. Koncernen implementerar
standarden i bokslutet för år 2013. Ändringen har ännu inte godkänts
för tillämpning inom EU. Koncernledningen utreder tolkningens effekt
på koncernbokslutet.
2.Centrala bokföringsmässiga
uppskattningar vid upprättandet av
bokslutet och bedömningar som använts i
redovisningsprinciperna
Att upprätta ett bokslut enligt IFRS-standarderna förutsätter användning av vissa centrala bokföringsmässiga uppskattningar. Av ledningen
krävs dessutom bedömningar vid tillämpningen av redovisningsprinciperna. Uppskattningarna och de lösningar som kräver bedömningar
evalueras hela tiden. De bygger på tidigare erfarenheter och andra faktorer, som exempelvis förväntningar inför framtiden. Man anser att förväntningarna är rimliga med hänsyn till de rådande förhållandena.
Nedan beskrivs de områden, inom vilka det finns för koncernbokslutet
avgörande antaganden och uppskattningar, samt de områden som kräver mycket bedömningar.
IAS 19 (ändring), Ersättningar till anställda: Huvudsakliga ändringar:
Ändringen avskaffar möjligheten att tillämpa ”korridormetoden”. Definitionen för beräknad avkastning på förmånsbestämda fonderade tillgångar förändras. Finansiella utgifter redovisas i nettoposten (för tillgångar i anslutning till förpliktelsen och planen). Koncernen implementerar standarden i bokslutet för år 2013. Ändringen har ännu inte
godkänts för tillämpning inom EU. Koncernledningen utreder tolkningens effekt på koncernbokslutet.
IAS 32 (revision), Kvittning av finansieringstillgångar och finansieringsskulder mot varandra. Ändringen gäller inkonsekvensen enligt
56 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 1–2
Centrala bokföringsmässiga uppskattningar
Nedskrivningstest
Koncernen prövar årligen nedskrivningsbehovet för goodwill och
immateriella tillgångar under arbete samt för immateriella tillgångar
med obestämbar ekonomisk livslängd. Nedskrivningstester på andra
långfristiga tillgångar görs när det finns tecken på att värdet på tillgångarna kan ha minskat. Återvinningsvärden för de kassagenererande
enheterna bygger på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar
förutsätter uppskattningar. År 2011 redovisades 4 miljoner euro som
nedskrivningar av Träproduktindustrins goodwill i kundsegmentet
Home & Living och 2 miljoner euro i kundsegmentet Engineered
Wood. Känslighetsanalysen om väsentliga antaganden som användes
vid nedskrivningstestet och om effekten av deras ändring på nedskrivningsbeloppet framgår i not 9.
Pensionsplaner
Pensionsåtagandenas nuvärde beror på flera olika faktorer som fastställs
försäkringstekniskt med hjälp av olika antaganden. Vid fastställandet av
de nettoutgifter (eller -inkomster) som härrör sig från pensioner utgör
diskonteringsräntan ett av antagandena. Ändringar i dessa antaganden
påverkar pensionsåtagandenas bokföringsvärde.
En behörig diskonteringsränta fastställs i slutet av varje år. Det handlar om en ränta som bör användas vid fastställandet av ett nuvärde för
de uppskattade kommande kassaflöden som krävs för att uppfylla pensionsåtagandena. Vid fastställandet av den behöriga diskonteringsräntan tas hänsyn till räntorna för långfristiga statsskuldförbindelser eller
motsvarande instrument. Övriga centrala antaganden om pensionsåtagandena bygger på de aktuella marknadsförhållandena.
Finansiella instrument som värderas till verkligt värde
För de finansiella instrument som man inte handlar med på den aktiva
marknaden fastställs ett verkligt värde med hjälp av olika värderingsmetoder. Bedömningar görs vid val av de olika metoderna samt antaganden, som huvudsakligen bygger på de förhållanden som råder på marknaden på räkenskapsperiodens sista dag. Den största post som värderats
till det verkliga värdet, som man inte handlar med på den aktiva marknaden, är investeringen i Pohjolan Voima Oy:s aktier som klassificerats
som finansieringstillgångar som kan säljas. Priset för dessa fastslås utifrån genomförda affärer och analyser av de diskonterade kassaflödena.
Bokföringsvärdet för de finansieringstillgångar som kan säljas skulle
uppskattas vara 8 miljoner euro lägre eller 8 miljoner euro högre, om
den ränta som används för diskontering av kassaflödena avvek med
10 procentenheter från den ränta som ledningen har uppskattat. Bokföringsvärdet för de finansieringstillgångar som kan säljas skulle uppskattas vara 48 miljoner euro lägre eller 48 miljoner euro högre, om de energipriser som används för beräkning av verkligt värde avvek med 10 procentenheter från de priser som ledningen har uppskattat.
för inkomstbeskattning i flera olika länder. Att uppskatta de totala
inkomstskatterna på hela koncernens nivå förutsätter betydande
bedömningar. För flera transaktioner och beräkningar är den slutliga
skatten osäker. Inom koncernen förutser man kommande skattegranskningar och redovisar skulder som bygger på uppskattningar om ett
eventuellt behov att betala mera skatt. Om den slutliga skatten i samband med dessa avviker från de ursprungligen redovisade beloppen
påverkar skillnaderna både de skattefordringar och -skulder som bygger
på räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst och de uppskjutna
skattefordringar och -skulder under perioden då de fastställs.
Centrala bedömningsbaserade lösningar vid tillämpningen
av redovisningsprinciperna
Omsättningstillgångar
Koncernen ser regelbundet över sina omsättningstillgångar för att kontrollera om omsättningstillgångarna är större än i verkligheten, om
omsättningstillgångarna inkluderar icke-säljbara poster eller om marknadsvärdet underskrider anskaffningsvärdet, och redovisar för sådana
avdrag en avdragspost som minskar omsättningstillgångarnas bokföringsvärde. För en sådan översyn måste ledningen uppskatta den kommande efterfrågan på produkterna. Eventuella ändringar i dessa värden
kan leda till en granskning av omsättningstillgångarnas bokföringsvärde
under kommande räkenskapsperioder. I balansräkningen per den 31
december 2011 redovisade koncernen omsättningstillgångar för
781 miljoner euro.
Kundfordringar
Kundfordringarna har i bokföringen redovisats i enlighet med det
ursprungliga fakturerade beloppet med avdrag för nedskrivningar och
ersättningar på grund av återbetalningar. Nedskrivningen redovisas från
fall till fall samt på basis av tidigare erfarenheter, när det finns objektiva
bevis på att fordran inte kan utkrävas till sitt fulla belopp. Om kundernas ekonomiska läge försvagas så att det påverkar deras betalningsförmåga kan det vara nödvändigt med ytterligare nedskrivningar under
kommande räkenskapsperioder. Kundfordringarna uppgick i koncernens balansräkning per den 31 december 2011 till 600 miljoner euro
och nedskrivningarna till 1 miljon euro.
Avsättningar
Nedskrivning av investeringar i form av eget kapital som
En avsättning redovisas när företaget till följd av en tidigare händelse
har en juridisk eller faktisk förpliktelse och betalningsförpliktelsen sannolikt förverkligas. Avsättningarna fastställs utifrån tidigare erfarenheter. En omläggningsavsättning görs när företaget har satt upp en detaljerad omläggningsplan och informerat om denna. En redovisad avsättning beskriver ledningens bästa uppskattning av de kommande
kostnadernas nuvärde men de verkliga kostnaderna kan avvika från
denna uppskattning. Avsättningarna enligt koncernens balansräkning
per den 31 december 2011 uppgick till 190 miljoner euro.
klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas
Inkomstskatter
Det krävs bedömningar av ledningen för att fastställa de skatter samt
uppskjutna skattefordringar och -skulder som är baserade på räkenskapsperiodens resultat samt för att bestämma, upp till vilket belopp de
uppskjutna skattefordringarna ska räknas. I koncernens balansräkning
per den 31 december 2011 har 20 miljoner euro redovisats som uppskjutna skattefordringar från fastställda förluster. Koncernen är föremål
När värdeminskningen på investeringar i form av eget kapital som klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas är ett faktum, avgörs
de i enlighet med instruktionerna i IAS 39. Detta förutsätter viktiga
bedömningar bland annat när det gäller hur länge och hur mycket
investeringens verkliga värde har underskridit anskaffningsvärdet. För
att fastställa om det finns objektiva bevis på en nedskrivning måste man
dessutom bedöma investeringsobjektets ekonomiska läge samt affärsverksamhetens utsikter inom den närmaste framtiden, såsom branschens och sektorns resultatinriktning. Om man anser att minskningen
av det verkliga värdet under anskaffningsvärdet helt eller delvis är betydelsefull och långdragen, skulle en ytterligare förlust på 246 miljoner
euro efter skatt kunna redovisas i bokslutet för år 2011. Denna förlust
uppstår när de ändringar i det verkliga värdet som har redovisats för
eget kapital i samband med de finansieringstillgångar som kan säljas
överförs till resultaträkningen.
NOTER TILL BOKSLUTET 2 — BOKSLUT 2011 57
3.Hantering av finansiella risker
De finansieringsrisker som förknippas med affärsverksamheten kontrolleras i enlighet med en av företagets styrelse och ledning fastställd
finansieringspolicy. I policyn ingår detaljerade anvisningar för bland
annat hanteringen av valuta-, ränte-, likviditets- och motpartsrisker
samt användningen av derivatinstrument. Råvarurisker kontrolleras
enligt policyn för råvarurisker. Målet är att skydda företaget mot betydande finansierings- och råvarurisker, jämna ut kassaflödet och ge
affärsenheterna tid att anpassa verksamheten till nya förhållanden.
Metsä Group Financial Services Oy (Metsä Finance) är ett bolag
som specialiserat sig på finansiering och som verkar som koncernens
interna bank. M-reals innehav i Metsä Finance är 51 procent och
Metsäliitto Osuuskuntas 49 procent. Finansieringsfunktionerna har
centraliserats till Metsä Finance som svarar för koncernbolagens finansieringspositioner i enlighet med den strategi och finansieringspolicy
som koncernbolagen fastställt, producerar de behövliga finansieringstjänsterna inom Metsäliittokoncernen samt fungerar som kunskapscenter för finansieringsärenden.
Valutarisk
Koncernens valutarisk består av valutaflödesrisken och omräkningsrisker i anslutning till eget kapital i valuta samt av finansiella valutarisker.
Huvuddelen av koncernens kostnader uppkommer på euroområdet och
till en del i Sverige, medan en stor del av försäljningsintäkterna
inkommer i andra valutor än euro. Därför kan det hända att försäljningsintäkterna varierar på grund av valutakursförändringar medan
produktionskostnaderna hålls oförändrade. Produkterna prissätts också
ofta i någon annan valuta än euro. Till denna så kallade valutaflödespositionen hör balanspositionen av valutamässiga kundfordringar och
leverantörsskulder samt en fjärdedel av det kontrakterade eller förutsägbara valutaflödet.
US-dollar, det brittiska pundet och den svenska kronan är huvudvalutorna i koncernens valutaflödesposition. Om dollarn och pundet förstärks har detta en positiv effekt på koncernens resultat, och en negativ
effekt om de försvagas. Om den svenska kronan försvagas förbättras
koncernens resultat. Andra centrala valutor är bl.a. AUD, CAD, CHF,
DKK och NOK. Säkringspolicyn går ut på att säkra balanspositionen
och en fjärdedel av den årliga valutaflödespositionen för kontrakterade
eller förutsägbara valutaflöden. Säkringen kan dock variera mellan 0
och 12 månader. Finansieringspolicyn upptar speciella direktiv under
vilka avvikelser från normen kan ske. Styrelsen i varje koncernbolag
besluter om de säkringsgrader, som märkbart avviker från finansieringspolicyn. Beloppet av säkringar per valuta beror på rådande kursnivåer
och -förväntningar, räntedifferenser mellan valutorna och kursriskens
betydelse för koncernresultatet. Största delen av valutaflödespositionen
säkras via terminer, men också valutalån och valutaoptioner används.
För säkring av valutaflödespositionen tillämpas delvis säkringsredovisning enligt IAS 39, vilket innebär att det verkliga värdet av de säkringar som används för säkringsredovisning bokförs i balansräkningen i
det egna kapitalet, i fonden för verkligt värde. Av valutaflödespositionen hade vid räkenskapsperiodens slut i genomsnitt 5,0 månader säkrats
(4,9). Under räkenskapsperioden har säkringsgraden varierat mellan 4
och 5 månader (3–5). Säkringsgraden för US-dollarn var 5,6 månader
58 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 3
(5,3), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 3,3 månader
(1,4). Säkringsgraden för den svenska kronan var 4,7 månader (5,6),
varav säkringsredovisningens andel uppgick till 3,8 månader (3,1)och
pundets säkringsgrad var 6,1 månader (4,7), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 2,5 månader (2,2). Med de säkringar som används
för säkringsredovisning har man av valutaflödespositionen skyddat den
del av försäljningen som förutsetts att vara mycket sannolik. Av normen
som utsatts i säkringspolicyn hade vid årets slut i medeltal 102 procent
(93) säkrats.
Omräkningsrisken av en nettoplacering som görs i en utländsk enhet
uppkommer då de egna kapitalen för dotter- och intresseföretag som
ligger utanför euroområdet konsolideras till euro i bokslutet. Enligt
finansieringspolicyn ska 0–100 procent (0–100) av det egna kapitalets
position vara säkrat. Omräkningsrisken för det egna kapitalet har säkrats med terminer. För säkring av det egna kapitalets position tillämpas
säkringsredovisning enligt IAS, vilket innebär att säkringens kursdifferenser bokförs mot det egna kapitalets omräkningsdifferenser i balansräkningen för de säkringar som visat sig vara effektiva. Av det egna kapitalets position var i genomsnitt 32 procent (76) säkrat under räkenskapsperioden och vid slutet av perioden 15 procent (70). Sänkning
beror på att säkringen av det egna kapitalet i svenska kronor upphörde
under år 2011.
Koncernen tillämpar metoden Value-at-Risk (VaR) för att utvärdera
risken i den öppna valutapositionen. VaR uträknas på avvikelser från
den finansieringspolicyenliga säkringsnormen om balansposition och
en fjärdedel av den årliga valutaflödespositionen. På risktalet VaR til�lämpas ett 99 procents konfidensintervall och en månads tidsperiod, så
VaR anger att med 1 procents sannolikhet minskar den öppna valutapositionens marknadsvärde med mer än den summa risktalet anger under
en månads tid. Befogenheterna beträffande säkringar har fastställts
genom att begränsa företagsledningens befogenheter att fatta beslut
såväl med avseende på maximibelopp för valutaspecifika säkringsgrader
som på VaR-risklimit. Eventuella strategiska beslut som överstiger risklimiterna fattas i företagets styrelse. Summan av limiterna för koncernbolagens valutaflödesrisker är 20 miljoner euro (19) och summan av
koncernbolagens VaR-tal uppgår vid slutet av räkenskapsperioden till 5
miljoner euro (3). Medeltalet under räkenskapsperioden har varit 4 miljoner euro (6). Metoden Value-at-Risk tillämpades också då man uppskattade trading-verksamhetens marknadsrisk i Metsä Finance.
Tradingverksamheten upphörde i början av år 2011. Volymerna och de
verkliga värdena för derivaten som tillämpats vid hanteringen av valutariskerna har visats i punkt 30 i noterna till bokslutet.
Valutaflöde och säkring
Valutaflöde, netto
Säkring, mån.
EUR
Säkring
31.12
Medeltal
USD
534
-247
5,6
4,7
GBP
366
-187
6,1
5,0
SEK
-431
168
4,7
5,2
NOK
104
-36
4,2
4,0
DKK
67
-21
3,8
3,7
AUD
21
-10
5,7
5,4
Övrig lång
81
-17
2,5
2,6
Övrig kort
-82
10
1,5
1,5
Totalt 2011
1 684
-695
5,0
4,8
Totalt 2010
1 631
-662
4,9
4,9
Säkring av nettoinvesteringar i utländska bolag
Ränterisk
Eget kapital
Säkring, %
EUR
Säkring
31.12
Medeltal
Lånebelopp, milj. euro
2011
2010
2 104
2 218
17,9
11,5
GBP
81
-81
100
98
Räntebindningstid, mån.
SEK
503
0
0
23
Medelränta, %
5,4
4,7
Övriga
105
-22
21
27
Räntekänslighet, milj. euro
5,2
8,2
Totalt 2011
688
-102
15
32
Totalt 2010
650
-454
70
76
Räntekänslighet är en uppskattning av vilken effekt en ränteförändring
om en procentenhet har på de årliga nettoräntekostnaderna. Ränteriskpositionen innehåller inte den andel av Metsäliitto Osuuskuntas andelskapital, som bokförts som kortfristigt räntebärande kapital.
Ränterisk
Ränterisken riktar sig främst mot de räntebelagda fordringarna och
skulderna i balansräkningen samt valutasäkringarna. De räntebelagda
fordringarna och skulderna presenteras i not 26. De mest centrala valutorna i riskhanteringen är euron, US-dollarn, engelska pundet och den
svenska kronan. Målet med ränteriskspolicyn är att minimera den av
ränteförändringarna orsakade negativa effekten på koncernens och koncernbolagens resultat och finansiella situation samt sträva efter att optimera finansieringskostnaderna inom ramen för risklimiterna. Effekten
av förändrad räntenivå på finansieringskostnaderna beror av de räntebelagda finansieringsposternas räntebindningstid som inom koncernen
mäts med durationen. Då durationen förlängs påverkar en höjning av
räntenivån långsammare finansieringsskuldernas räntekostnader. Låneportföljens räntebindningstid påverkas bl.a. genom att reglera finansiering med rörlig versus fast ränta samt genom att använda räntederivat.
För att hantera ränterisken använder koncernen bl.a. ränteswapavtal,
räntefuturer samt ränteoptioner.
Den finansieringspolicyenliga normen för räntebindningstiden är 6
månader. Bindningstiden kan dock variera från den i finansieringspolicyn specificerade normen inom ramen för de fastställda befogenheterna, så att företagets ledning fattar beslut om normavvikelser som
överstiger fyra månader. Lånens räntebindningstid uppgick i slutet av
året till 17,9 månader (11,5). Under räkenskapsperioden har räntebindningstiden varierat mellan 10 och 18 månader (8–12). Enligt lånepositionen i slutet av år 2011 innebär en 1-procentenhets räntehöjning att
de kommande 12 månadernas räntekostnader kalkylmässigt stiger med
5 miljoner euro (8).
Då koncernen använder räntederivat utsätts den för en värdeförändringsrisk, som beror av förändringar i marknadspriserna, eftersom derivat enligt IAS 39 ska värderas till verkligt värde i balansen. Att delvis
tillämpa säkringsredovisning jämnar dock ut den effekt derivatens
marknadsvärdesförändringar har på koncernens resultat. Koncernen
tillämpar säkringsredovisning till verkligt värde enligt IAS 39 på lån
med fast ränta, som via swap- och valutaväxlingsavtal har konverterats
till finansiering med rörlig ränta. Koncernen tillämpar dessutom säkringsredovisning för penningflöde enligt IAS 39 på största delen av de
swapavtal, som har använts för att konvertera finansiering med rörlig
ränta till finansiering med fast ränta. Bruttovolymen av räntederivaten
är vid bokslutstillfället (inkl. valutaswapavtal) 1 115 miljoner euro
(1 059). Av derivatportföljen riktades en andel på 1 033 miljoner euro
(862) till säkringsredovisning och de öppna derivaten med resultatinverkan uppgick till 82 miljoner euro (197). Ränteswap- och valutaswapavtalens maturitet varierar mellan 1 och 9 år (1–10).
Refinansiering av lån
Milj. euro
Totalt
1–4/2012
879
5–8/2012
186
9–12/2012
91
2013
364
2014
200
2015
117
>2015
267
Totalt
2 104
Råvarurisk
För säkringen av råvarurisker tillämpas en för varje råvaruslag separat
definierad riskhanteringspolicy. Enligt policyn sker hanteringen av
råvarurisker centralt via Metsä Finance på basis av den strategi som koncernbolagens styrelser godkänt. Råvarusäkringspolicyn tillämpas för
hantering av prisriskerna för elektricitet och naturgas. Transaktionerna i
samband med utsläppshandeln styrs också via Metsä Finance. En säkringspolicy angående prisrisk för massa togs i bruk under år 2010.
Målet med hanteringen av koncernens elprisrisk är att balansera
elprisförändringarnas inverkan på koncernens resultat och ekonomiska
ställning. Huvudprincipen är att skydda elköpens positioner, som består
av differensen mellan de fabriksspecifika elkonsumtionsprognoserna
och kraftverksproduktionsandelarna. För elanskaffningen till M-reals
och Metsä Tissues fabriker i Finland och Sverige tillämpas säkringsstrategin centrerat via Metsä Finance i samarbete med koncernfunktionen
Metsäliitto Energi. Säkringarna av de mellaneuropeiska elprisriskerna
verkställs av Metsäliitto Energi i samarbete med de lokala energienheterna antingen med fysiska avtal eller med finansavtal via Metsä
Finance. M-real och Metsä Tissue säkrar aktivt elprisrisken så att säkringsnormen är satt till en 80 procent, 40 procent, 20 procent och 0
procent säkringsnivå (80, 50, 30, 20) från den förutsedda nettopositionen för den första, andra, tredje och fjärde efterföljande 12-månaders
period. För elsäkringar har man delvis tillämpat säkringsredovisning
enligt IAS 39, av vilket följer att de säkringar som använts för säkringsredovisning i balansen har bokförts till fonden för verkligt värde i det
egna kapitalet och först då de förutsedda elanskaffningarna realiserats,
som en korrigering av anskaffningarna i resultaträkningen. Hanteringen
av Metsäliitto Träproduktindustris elprisrisk har sköts av en extern
tjänsteleverantör till slutet av år 2010, varefter man övergått till koncernens gemensamma verksamhetsmodell. Metsä-Botnia säkrar varken sin
el- eller naturgasposition.
NOTER TILL BOKSLUTET 3 — BOKSLUT 2011 59
Av energianskaffningen till koncernens fabriker är cirka en fjärdedel
naturgasbaserad. Säkringen av prisrisken för naturgas sköts med fysiska
avtal till fast pris. För Finlands del är endast oljeandelen fastslagen.
Naturgasleveransernas priser är vanligtvis bundna till Fuel-Oil och/
eller Gas-Oil-priser och i Finland är naturgasleveransernas priser dessutom bundna till importkolets och energiprisindexets utveckling.
Utgångspunkten för prisrisksäkringen för naturgas är dock att endast
skydda avtalets oljerelaterade del med hjälp av oljederivat och fysiska
leveransavtal med fast pris. Säkringsstrategin baseras på en riskpolicy
enligt vilken säkringsbesluten fattas av Metsäliitto Energi med stöd av
Metsä Finance och betydande strategiska beslut fattas i koncernbolagens styrelser.
Av elsäkringarna har cirka 54 procent (70) verkställts med fysiska
leveransavtal och 46 procent (30) som så kallade finanssäkringar med
hjälp av elderivat. Av finanssäkringarna har vid årsslutet cirka 93 procent (90) säkringsredovisats. Alla säkringar av prisrisken för naturgas
har tills vidare verkställts med hjälp av fysiska leveransavtal.
Enligt säkringspolicyn för massa kan koncernföretaget valbart säkra
sin prisrisk antingen med finansavtal via Metsä Finance eller med
fysiska avtal till fasta pris. I säkringen av massaprisrisk tillämpas säkringsredovisning enligt IAS. Av koncernföretagen har M-real och Metsä
Tissue ikraftvarande massaprisrisksäkringar i slutet av år 2011. Volymerna och de verkliga värdena för derivaten som tillämpats vid hanteringen av råvaruriskerna har visats i punkt 30 i noterna till bokslutet.
i alla konjunkturlägen. Likviditetsrisken hanteras också genom att på
ett mångsidigt sätt använda olika kapital- och finansieringsmarknader
för att minska beroendet av en enskild finansieringskälla. I beslut som
rör finansieringen betonas också optimeringen av lånens maturitetsstruktur. Under de senaste åren har likviditeten och speciellt koncernens kapitalstruktur stärkts bl.a. genom Metsä-Botnias ägararrangemang och försäljning av annan egendom. Koncernen har också märkbart stabiliserat de långfristiga lånens maturitet genom refinansiering av
Metsäliittos syndikerade kreditavtal i december 2010 och Metsä-Botnias syndikerade kreditavtal i december 2011 samt genom arbetspensionsbolagens placeringslån och pensionslån under 2010–2011.
Betalningsberedskapen är fortsatt god. Den tillgängliga likviditeten
var vid slutet av räkenskapsperioden 855 miljoner euro (1 054) varav
525 miljoner euro (614) i bindande långfristiga kreditlöften och 330
miljoner euro (440) i likvida medel och placeringar. Dessutom hade
koncernen kortfristiga icke-bindande företagsbevisprogram och kreditlimiter till ett värde av cirka 524 miljoner euro (524). I slutet av 2011
täcker likviditetsreserven hela det förutsedda finansieringsbehovet för
år 2012. Alternativ för återfinansiering för åren 2013–2014 kartläggs
för tillfället speciellt angående M-real och Metsä Tissue. Av långfristiga
lån och kreditlöften sträcker sig 10 procent (10) över en period om 12
månader och 21 procent (19) över en period om fyra år. De långfristiga
lånens genomsnittliga maturitet är 2,3 år (2,8). Den kortfristiga finansieringens andel av koncernens räntebelagda skulder är 8 procent (8).
Säkring av elprisrisk, 31.12
GWh
2011
2010
Motpartsrisk
Elposition, netto 2012
1 187
1 471
Säkring av elposition 2012
1 361
1 611
115
109
De finansiella instrumenten medför en risk att koncernen lider förluster
när en motpart inte kan fullfölja sina förpliktelser. Koncernen hanterar
denna risk genom att göra finansieringstransaktioner bara med de mest
kreditvärdiga motparterna och inom ramen för i förväg fastställda gränser. Under räkenskapsperioden uppkom inga förluster i anknytning till
kreditriskerna i finansieringen. Motpartsrisken som hänför sig till finansieringen begränsas av att koncernens likviditetsreserv upprätthålls till
en del i form av bindande kreditlimiter. Pengar, bankfordringar och
andra placeringar har distribuerats till ett flertal banker och institutionella företagscertifikat. Motpartslimiterna har under året granskats med
beaktande av koncernens behov samt motparternas ekonomiska ställning. Derivathandeln regleras av standardiserade ISDA-avtal som upprättats med motparterna.
Koncernens kundfordringar är förknippade med en motpartsrisk,
dvs. en risk att motparten är oförmögen att fullfölja sina förpliktelser.
Kreditrisken som är förknippad med kundfordringarna hanteras baserat
på en av ledningen godkänd kreditriskhanteringspolicy. För alla kunder
har kreditlimiter fastställts och dessa revideras regelbundet på basen av
bokslut och betalningsbeteende samt på basen av uppgifter från kreditoch ratingbolag. De enskilda kundernas kreditlimiter granskas minst en
gång per år. Ibland, om ledningen anser det nödvändigt, används också
rembursaffärer, bankgarantier, moderföretagsgarantier samt kreditförsäkringar för att minska kreditrisken. Limitgränserna godkänns enligt
kreditriskpolicyn och gränserna för godkännande varierar inom koncernens affärsverksamheter. Den operativa ledningen uppskattar och definierar alla de centrala kreditlimiterna som saknar kreditförsäkring och/
eller någon annan slags försäkringsgaranti enligt kreditriskhanteringspolicyn.
Säkringsgrad, %
Elprisrisken säkras enligt fastställd riskhanteringspolicy för en tidshorisont om 4 år antingen med fysiska kontrakt eller med finanskontrakt.
Uträkningen berör enbart säkring av följande års elprisrisk. I nettoelpositionen har beaktats både den egna elproduktionen och intresseföretagens elproduktion.
Likviditetsrisk
Med likviditetsrisk avses att de finansiella tillgångarna och möjligheterna att ta lån inte är tillräckliga för att täcka finansieringsbehovet i
verksamheten eller att kapitalanskaffningen blir orimligt dyr. Risken
bevakas genom att man värderar likviditetsbehovet för 12–24 månader
och säkerställer att likviditeten täcker huvuddelen av detta. Likviditetsreserven ska enligt finansieringspolicyn ständigt täcka 80–100 procent
av de första 12 månadernas och 50–100 procent av de följande 12–24
månadernas likviditetsbehov. Målet är att högst 20 procent av koncernens lån inkluderande bindande kreditlöften får utgå under de följande
12 månaderna och minst 35 procent måste sträcka sig över en fyra års
maturitet. Då finansieringsmarknaderna fungerar normalt ur koncernens synvinkel sett, är målet också att undvika att hålla överloppslikviditet i form av placeringar och i stället upprätthålla likviditetsreserven
som bindande kreditlöften utanför balansen.
Hörnstenen för hanteringen av likviditetsrisken är att dimensionera
koncernens operativa beslut på ett sådant sätt att målen som uppställts
för skuldsättningsgraden och en tillräcklig likviditetsreserv kan tryggas
60 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 3
I förhållande till alla Metsäliittos kundfordringar vid årets slut var de
förfallna kundfordringarna 10,2 procent (8,8), varav 0,1 procent (0,3)
mellan 90 och 180 dagar och 0,6 procent (0,6) över 180 dagar. Dessutom prövar koncernen sina kundfordringar för nedvärdering. En nedvärdering görs, när kundföretaget gått i konkurs eller då betalningarna
är över 6 månader förfallna (180 dagar) och ingen bindande betalningsplan har gjorts eller då det inte finns några godtagbara förklaringar.
De osäkra kundfordringarna har specificerats i punkt 20 i noterna till
bokslutet.
Kundfordringarna är geografiskt spridda till ett stort område såsom
framgår ut not 4, Segmentinformation. De största kreditriskerna finns i
Storbritannien, Tyskland, Italien, Finland, Belgien och Frankrike. Kreditriskandelen för koncernens största enskilda kund (enskilt företag
eller samägd företagsgrupp) ligger runt 8 procent av de totala kundfordringarna år 2011. Kreditriskandelen för de tio största kunderna
(enskilda företag eller samägda företagsgrupper) är ungefär 30 procent
av de totala kundfordringarna.
I slutet av år 2011 var största delen av koncernens kundfordringar
säkrade.
Hantering av kapitalstruktur
Med kapital och kapitalstruktur avses de medel som ägarna har placerat
och de medel som ägarna har kvarlämnat som balanserade vinstmedel i
företaget (eget kapital) och det lånekapital (främmande kapital) som
utomstående har investerat i företaget samt förhållandet mellan dessa
kapital. Koncernens målsättning vid hantering av kapitalstrukturen är
att upprätthålla en effektiv kapitalstruktur som säkerställer koncernens
verksamhetsbetingelser på finans- och kapitalmarknaden under alla förhållanden, oberoende av branschens cyklicitet. För kapitalstrukturen
har man i koncernens operativa verksamhet definierat centrala målvärden som motsvarar de traditionella krav som tillämpas på finans- och
kapitalmarknaden. Företagets styrelse och styrelsens kontrollutskott gör
en regelbunden bedömning av koncernens kapitalstruktur.
Koncernen följer upp utvecklingen av den egna kapitalstrukturen
med hjälp av nyckeltal som beskriver nettoskuldsättningsgraden och
soliditeten. Koncernens målsättning på lång sikt är en nettoskuldsättningsgrad på högst 100 procent och en soliditet om minst 40 procent
(tillfälliga undantag tillåtna).
De nyckeltal som beskrev kapitalstrukturen 31.12.2011 och 31.12.2010
var:
Milj. euro
Nettoskuldsättningsgrad, %
Soliditet, %
Räntebärande främmande kapital
2011
2010
131
116
28
30
2 293
2 398
339
459
Räntebärande nettoskuld
1 953
1 939
Eget kapital
1 135
1 154
- räntebärande finansieringstillgångar
360
524
Totalt
1 495
1 678
Balansomslutning
5 298
5 672
+ innehav utan bestämmande inflytande
- erhållna förskott
Totalt
11
16
5 287
5 656
Metsäliittokoncernens lånefinansiering var i slutet av år 2011 ordnad
så, att M-real, Metsä-Botnia och Metsä Tissue var för sig hade egna lån
för att täcka sina underkoncerners finansieringsbehov. Företagens lån
var oberoende av varandra. Också för Metsäliitto Osuuskunta hade en
separat finansiering ordnats för att täcka finansieringsbehovet för
moderföretaget samt affärsområdena Virkesanskaffning och Träproduktindustri. I vissa av dessa låneavtal finns klausuler om en minimigräns för soliditeten och i vissa avtal också en maximigräns för nettoskuldsättningsgraden. Minimigränsen för soliditeten varierar mellan
30 och 35 procent och maximigränsen för nettoskuldsättningsgraden
mellan 90 och 120 procent.
I avtalen avviker beräkningen av det egna kapitalet för dessa relationstal från de formler som presenteras i årsredovisningen på grund av
att det i vissa finansieringskontrakt bestämts hur goodwill och uppskjutna skatteskulder skall beaktas samt att andelskapitalet till fullo
skall behandlas som eget kapital vid beräkning av nyckeltalen. I Metsäliitto Osuuskuntas och M-reals vissa finansieringsavtal har också
bestämts att formeln för beräkning av nettoskuldsättningsgraden avviker från den i årsredovisningen presenterade formeln. Detta beror på
rätten till att justera nedvärderingarna. Övriga klausuler förknippade
till koncernens lån är sedvanliga villkor som bland annat begränsar
ansvarsförbindelser, överlåtelse och försäljning av egendom, skuldsättning av dotterföretag, betydande förändringar i rörelseverksamheten
samt majoritsförändringar i ägarstrukturen. Alla koncernbolag var
under räkenskapsperioderna 2011 och 2010 inom de gränser som avtalats i låneavtalen.
I fall att Metsäliitto Osuuskunta eller dess dotterföretag av någon
anledning inte skulle kunna uppfylla ovan nämnda förpliktelser angående nyckeltalen, måste företagen få kreditgivaren att avstå från att fordra nämnda förpliktelser, förhandla om nyfinansiering, eller betala sina
lån tillbaka för att undgå avtalsbrott, vilket kunde få en negativ inverkan på den ekonomiska ställningen.
NOTER TILL BOKSLUTET 3 — BOKSLUT 2011 61
Känslighetsanalys för marknadsrisker
Inverkan på position av eget kapital och flödesposition
Inverkan på
finansieringstillgångar och skulder
Milj. euro
2011
2010
Inverkan på
position av
eget kapital
2011
2010
Inverkan på position
av eget kapital
inkl. säkring
2011
2010
Inverkan på årligt
kassaflöde
Inverkan på årligt
kassaflöde inkl. säkring
2011
2010
2011
2010
-5
-8
11
-4
-4
-5
5
8
-53
-49
-29
-27
-37
-37
-18
-23
43
39
26
21
Ränterisk (marknadsräntorna +100 bp)
Resultatpåverkan
Övrig inverkan på eget kapital
4
2
12
2
Råvarurisk (elpriset +20 %)
Resultatpåverkan
1
0
Övrig inverkan på eget kapital
9
12
Resultatpåverkan
-4
-1
Övrig inverkan på eget kapital
13
5
Valutarisk (USD -10 %)
0
0
0
0
-8
-8
0
-1
-50
-51
-50
-15
Valutarisk (GBP -10 %)
Resultatpåverkan
Övrig inverkan på eget kapital
3
2
14
14
Valutarisk (SEK -10 %)
Resultatpåverkan
Övrig inverkan på eget kapital
0
-3
-12
26
poster med + tecken = positiv inverkan = ökning av tillgångarna/minskning av skulderna/ökning av kassaflödet
poster med – tecken = negativ inverkan = minskning av tillgångarna/ökning av skulderna/minskning av kassaflödet
Enligt IFRS 7 måste koncernen presentera en känslighetsanalys för de
olika marknadsrisker som den utsätts för på rapporteringsdagen och
visa hur relativt möjliga ändringar i de relevanta riskvariablerna skulle
påverka resultatet och det egna kapitalet på rapporteringsdagen. Koncernen har identifierat marknadsräntorna, elpriserna och valutakurserna
som centrala marknadsrisker och har definierat en ökning av räntenivån
med 1 procentenhet, en ökning av elpriset med 20 procent och en försvagning av US-dollarn, det engelska pundet och den svenska kronan
med 10 procent som relativt möjliga riskvariabler. De nämnda valutorna representerar cirka 80 procent av koncernens årliga flödesposition. Marknadsrisken är till sin karaktär relativt linjär, så att verkningarna av en motsatt förändring i marknadspriset storleksmässigt inte skiljer sig så mycket från de presenterade talvärdena. Känslighetsanalyserna
för marknadsriskerna har beräknats genom att man tillämpat etablerade
metoder för beräkning av finansinstrumentens marknadsvärden som
beskrivits i redovisningsprinciperna. Talvärdena på rapporteringsdagen
62 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 3
återspeglar relativt väl de genomsnittliga marknadsriskerna under rapporteringsperioden.
Dessutom presenterar koncernen sådana talvärden som beskriver
riskvariablernas inverkan på positionen av det egna kapitalet och det
årliga kassaflödet för att ge en bredare bild av marknadsriskerna för räntorna, elpriset och valutakurserna. De årliga kassaflödena är baserade på
prognoser och inte på befintliga kommersiella avtal. Om dollarn och
pundet försvagas har detta en negativ effekt på den årliga flödespositionen, och om den svenska kronan försvagas är inverkan positiv. Beroende på säkringsstrategin så minskas denna effekt av säkringarna. En
höjning av elpriset har en ganska liten inverkan på kassaflödet då
Metsä-Botnias elöverskott balanserar en del av inverkan. Eftersom årets
elprisrisk till största delen är säkrad enligt säkringspolicyn, blir inverkan
obetydlig då säkringen inkluderas. Då beräkningarna beaktar det närmaste årets kassaflöde och alla elsäkringsavtal är den kalkylmässiga
inverkan en aning positiv.
4.Segmentinformation
Koncernens rörelsesegment består av koncernens affärsområden.
Affärsområdena producerar olika produkter och tjänster, och de leds
som separata enheter.
Rörelsesegmenten rapporteras på ett enhetligt sätt med den interna
rapporteringen till den högsta operativa beslutsfattaren. Koncernchefen
har utsetts till den högsta operativa beslutsfattaren som ansvarar för
allokeringen av resurserna till rörelsesegmenten och för bedömningen
av deras resultat.
Segmentrapporteringen följer samma bokslutsprinciper som koncernen överlag. Affärstransaktionerna mellan segmenten görs till marknadspriser. All försäljning och alla andra transaktioner mellan segmenten elimineras i samband med konsolideringen av koncernen. Bedömning av segmentens resultat baseras på segmentens rörelseresultat.
Ett segments tillgångar och skulder är sådana poster som segmentet
använder i sin affärsverksamhet eller som av motiverat skäl kan fördelas
på segmentet. Icke-fördelade poster innehåller skatteposter och finansiella poster samt poster som är gemensamma för hela koncernen. Investeringarna består av ökningar i materiella anläggningstillgångar och
immateriella nyttigheter, vilka används under fler än en period.
Träproduktindustri
Träproduktindustrin erbjuder konkurrenskraftiga och ekologiskt effektiva träbaserade lösningar för kunder inom industriell tillverkning, övrig
industri samt hem och livsstil. Produkterna tillverkas av nordiskt trä, en
hållbar råvara av högsta kvalitet.
Massaindustri
Massaindustrin är en världsledande producent av barrvedsmassa.
Huvudprodukterna – hållbart och kostnadseffektivt producerad blekt
barrvedsmassa och björkmassa – är särskilt utvecklade för tillverkning
av finpapper av hög kvalitet, journalpapper och mjukpapper samt kartong. Det främsta varumärket är Botnia och produktionen sker på fyra
massabruk i Finland.
Kartong- och pappersindustri
Kartong- och pappersindustrin är Europas ledande producent av kartong gjord av färsk skogsfiber och en betydande pappersleverantör, som
erbjuder förstklassiga lösningar för konsumentförpackningar, kommunikation och reklamprodukter. Försäljningsnätverket står till tjänst för
producenter av märkesvaror och förpackningar, tryckerier, grossister
och kontorsvaruleverantörer.
Mjuk- och matlagningspapper
Rörelsesegmenten
Virkesanskaffning
Metsäliitto Virkesanskaffning är den finska marknadsledaren inom timmerförsäljning från privatskogar. Metsäliitto Virkesanskaffning levererar trä till Metsäliittokoncernen och erbjuder skogstjänster till moderföretaget Metsäliitto Osuuskuntas ägarmedlemmar. Metsäliitto Osuuskunta har cirka 125 000 medlemmar som äger nästan hälften av
Finlands privatskogar.
Med sina högkvalitativa mjukpapper och matlagningspapper gör Metsä
Tissue vardagslivet bekvämare för konsumenter, kunder och slutanvändare. Metsä Tissue är en ledande leverantör av mjukpappersprodukter
till hushåll och industrier i Europa och världens ledande leverantör av
baknings- och matlagningspapper. De främsta varumärkena är Lambi,
Serla, Mola, Tento, Katrin och SAGA.
Övrig verksamhet
Övrig verksamhet inkluderar bl.a. Metsäliittos gemensamma koncernfunktioner, moderföretagets holdingverksamhet, Metsäliitto Management Oy samt en 48,98 procents andel i Kiinteistö Oy Metsätapiola.
Koncernen har inte sammanslagit några segment för att bilda de
ovan nämnda rörelsesegmenten.
NOTER TILL BOKSLUTET 4 — BOKSLUT 2011 63
2011
Milj. euro
Virkes­ Träproduktanskaffning
industri
Massaindustri
Kartongoch
pappersindustri
Mjuk- och
matlagningsÖvrig
papper verksamhet Elimineringar
Totalt
Extern omsättning
323
883
743
2 425
971
0
0
Intern omsättning
1 153
56
558
60
0
3
-1 831
0
Omsättning totalt
1 476
939
1 301
2 485
971
3
-1 831
5 346
24
3
263
-214
20
-4
-63
29
0
-9
-4
-274
0
0
1
-285
24
12
267
59
20
-4
-64
314
Rörelseresultat
Engångsposter i rörelseresultatet
Rörelseresultat exkl. engångsposter
5 346
Resultatandelar i intresseföretag
4
Finansieringskostnader, netto
-131
Inkomstskatt
-59
Årets resultat
Tillgångar
-157
304
402
837
2 322
874
101
-229
4 611
Andelar i intresseföretag
70
Tillgångar som innehas för försäljning
7
7
Ofördelade tillgångar
610
Tillgångar totalt
Skulder
5 298
167
106
161
648
233
21
-229
1 107
Ofördelade skulder
2 696
Skulder totalt
3 803
Investeringar
4
14
45
95
61
8
Avskrivningar
3
33
63
119
40
2
9
0
72
2 967
907
4 428
Nedskrivningar
Medelantal anställda
1 059
227
15
274
80
3 247
438
13 046
Segmentets tillgångar = immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar, kundfordringar och övriga icke-räntebärande fordringar
Segmentets skulder = leverantörsskulder, erhållna förskott och övriga icke-räntebärande skulder
Engångsposter i rörelseresultatet 2011
Milj. euro
Virkes- Träproduktanskaffning
industri
Massaindustri
Försäljningsvinster i övriga rörelseintäkter
Förändring i lager
Personalkostnader
-1
-9
Övriga rörelsekostnader
0
Engångsposterna i rörelseresultatet för år 2011 uppgår till 285 miljoner
euro.
De mest betydande engångsposterna i segmentet Träproduktindustri är en personalkostnad om 1 miljon euro i anknytning till effektiviseringsprogrammet, 4 miljoner euro nedskrivningar av goodwill i verksamheten Home & Living och 2 miljoner euro nedskrivningar av goodwill i verksamheten Engineered Wood. Nedskrivningarna baserade sig
Totalt
11
11
-19
-19
-125
-1
Nedskrivningar
64 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 4
Mjuk- och
matlagningsÖvrig
papper verksamhet Elimineringar
-123
Resultatandelar i intresseföretag
Totalt
Kartongoch
pappersindustri
1
-72
1
-4
-69
-9
-4
-274
0
-80
-73
0
0
1
-285
på nedskrivningsprövningar. Träproduktindustri bokförde också nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar om 2 miljoner euro.
Övriga rörelsekostnader i segmentet Massaindustri innehåller en
kompensation om 4 miljoner euro, vilken hänför sig till försäljningen av
Uruguay-verksamheten år 2009.
I rörelseresultatet för segmentet Kartong- och pappersindustri ingår
M-reals fastighetsförsäljningar i Finland för 11 miljoner euro.
Hallein, 15 miljoner euro i anslutning till planerna att upphäva de förlustbringande verksamheterna på fabrikerna i Gohrsmühle och Reflex
och 12 miljoner euro i anslutning till omstruktureringar vid Äänekoskifabriken och stängningen av PM 2.
Övriga rörelsekostnader innehåller 69 miljoner euro engångskostnader: 36 miljoner euro i anslutning till planerna att stänga M-real Alizay
Paper -fabriken, 17 miljoner euro i anslutning till försäljningen av massafabriket M-real Hallein och 15 miljoner euro i anslutning till planerna
att upphäva de förlustbringande verksamheterna i M-real Gohrsmühle
och Reflex.
I resultatandelar i intresseföretag, som presenteras efter rörelseresultatet, ingår år 2011 en förlust på cirka 4 miljoner euro, som hänför sig
till försäljningen av M-reals ägarandel på 35 procent i Myllykoski Paper
Oy, samt en nedskrivningsförlust på cirka 3 miljoner euro, som hänför
sig till Zanders’ intressebolag i Kina och Ungern.
Förändring i lager innehåller 19 miljoner euro i nedskrivningar av
omsättningstillgångar: 12 miljoner euro i anslutning till planerna att
stänga M-real Alizay Paper, 5 miljoner euro i anslutning till planerna att
upphäva de förlustbringande verksamheterna i M-real Gohrsmühle och
Reflex samt 2 miljoner euro i anslutning till omstruktureringarna i
M-real Äänekoski Paper.
Personalkostnaderna innehåller totalt 123 miljoner engångskostnader: 58 miljoner euro i anslutning till planerna att stänga M-real Alizay
Paper, 54 miljoner euro i anslutning till planerna att upphäva de förlustbringande verksamheterna i M-real Gohrsmühle och Reflex och 11 miljoner euro i anslutning till omstruktureringarna i M-real Äänekoski
Paper.
Nedskrivningarna uppgår till totalt 72 miljoner euro: 8 miljoner
euro i anslutning till planerna att stänga M-real Alizay Paper -fabriken,
37 miljoner euro i anslutning till försäljningen av massafabriket M-real
2010
Milj. euro
Virkes­ Träproduktanskaffning
industri
Massaindustri
Kartongoch
pappersindustri
Mjuk- och
matlagningsÖvrig
papper verksamhet Elimineringar
Totalt
Extern omsättning
279
851
743
2 566
938
0
0
Intern omsättning
1 075
51
622
39
0
3
-1 789
0
Omsättning totalt
1 353
902
1 365
2 605
938
3
-1 789
5 377
21
23
381
146
50
-9
-114
497
0
-6
2
-28
-9
-2
-7
-50
21
28
379
173
59
-7
-107
547
Rörelseresultat
Engångsposter i rörelseresultatet
Rörelseresultat exkl. engångsposter
Resultatandelar i intresseföretag
5 377
-15
Finansieringskostnader, netto
-137
Inkomstskatt
-131
Årets resultat
Tillgångar
214
267
452
853
2 589
842
138
-263
Andelar i intresseföretag
80
Tillgångar som innehas för försäljning
8
8
Ofördelade tillgångar
706
Tillgångar totalt
Skulder
4 878
5 672
246
120
138
589
228
22
-263
1 079
Ofördelade skulder
2 914
Skulder totalt
3 994
Investeringar
3
16
14
66
49
22
-11
159
Avskrivningar
4
35
74
132
40
2
13
299
9
-11
34
4
2 743
1 006
4 772
3 178
Nedskrivningar
Medelantal anställda
1 053
37
416
13 168
NOTER TILL BOKSLUTET 4 — BOKSLUT 2011 65
Engångsposter i rörelseresultatet 2010
Milj. euro
Virkes- Träproduktanskaffning
industri
Försäljningsvinster i övriga rörelseintäkter
Massaindustri
6
-1
0
-2
-2
-12
-2
-16
-9
-54
1
0
Återföringar av nedskrivningar
0
66 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 4
-1
14
0
-68
11
20
-9
5
-2
-3
-6
2
-28
-9
-2
Engångsposterna i rörelseresultatet för år 2010 uppgick till 50 miljoner
euro.
De mest betydande engångsposterna i segmentet Träproduktindustri var en 5 miljoner euros vinst på försäljning av anläggningstillgångar
från stängda sågar, en 2 miljoner euros avsättning för personalkostnader
i anknytning till effektiviseringsprogrammet, en nedskrivning på goodwill om 5 miljoner euro i verksamheten med byggnadsprodukter och en
nedskrivning om 4 miljoner euro av sågverket i Karihaara.
I segmentet Massaindustri ingick 11 miljoner euro i partiell återföring av en nedskrivningsförlust i samband med nedläggningen av
Metsä-Botnias bruk i Kaskö mot grundval av en avtalad tillgångsaffär
samt en ökning om 9 miljoner euro i omstruktureringar i anslutning till
Metsä-Botnias massafabrik i Kaskö.
I segmentet Kartong- och pappersindustri ingick en vinst om 6 miljoner euro från försäljningen av patenter till Sappi Ltd och en vinst om
7 miljoner euro från del partiella försäljningen av M-reals Zanders
Reflex -fabrik till Metsä Tissue
Förändring i lager innehöll en nedskrivning av omsättningstillgångar
om 1 miljon euro i anknytning till omstruktureringen i M-real Zanders.
Personalkostnaderna innehöll en kostnadsreservering om 4 miljoner
euro i anslutning till stängningen av M-reals pappersmaskin i Simpele,
en nettokostnadsreservering om 3 miljoner euro i anknytning till
omstruktureringen i M-real Zanders samt en extra kostnadsreservering
om 4 miljoner euro i anknytning till stängningen av M-real Alizay
-fabriken.
Nedskrivningarna innehåller 28 miljoner euro i nedskrivning av
M-reals Speciality Papers -affärsverksamhet utifrån nedskrivningsprövning.
Därtill redovisades 15 miljoner euro i nedskrivningar vid bruket
i M-real Hallein som en extra avskrivning på byggnader som tagits ur
produktionsmässigt bruk samt 11 miljoner euro i nedskrivning i
anknytning till nedläggningen av M-reals pappersmaskin i Simpele.
-7
-4
0
Övriga rörelsekostnader
Totalt
2
Totalt
0
Resultatandelar i intresseföretag
Nedskrivningar
Mjuk- och
matlagningsÖvrig
papper verksamhet Elimineringar
14
Förändring i lager
Personalkostnader
Kartongoch
pappersindustri
31
-9
-7
-50
Återföring av nedskrivningar innehåller 8 miljoner euro i partiell
återföring av en nedskrivningsförlust som redovisats i samband med
nedläggningen av pappersmaskin 2 vid M-reals pappersbruk i Kangas.
Återföringen grundar sig på den köpeskilling som överenskommits för
maskinen. Vidare innehåller återföringarna 3 miljoner euro i återföring
av en nedskrivningsförlust som redovisats tidigare för maskiner vid
M-reals Zandersbruk i Reflex. Denna återföring grundar sig på att delar
av bruket såldes till Metsä Tissue. Återföringarna innehåller också 9
miljoner euro i återföring av en nedskrivningsförlust i anknytning till
M-reals Office Papers -affärsverksamhet.
Övriga rörelsekostnader innehöll en kostnadsreservering om 5 miljoner euro i anknytning till omstruktureringen i M-real Zanders samt en
återföring om 10 miljoner euro av en tidigare bokförd kostnadsreservering gällande M-reals IT-arrangemang.
I rörelseresultatet för segmentet Mjuk- och matlagningspapper
ingick en reservering om 2 miljoner euro i personalkostnader och 2 miljoner euro i övriga rörelsekostnader i anknytning till omstruktureringen
av pappersproduktionen i Polen, den partiella förflyttningen av matlagningspappersproduktionen från Mänttä till Düren i Tyskland samt
effektiviseringsprogrammet i Mänttä. Rörelseresultatet innehöll också
4 miljoner euro i nedskrivningar i anknytning till omstruktureringen av
Metsä Tissues funktioner i Polen.
I rörelseresultatet för segmentet Övrig verksamhet ingick en försäljningsvinst om 2 miljoner euro och en kostnadsreservering om 3 miljoner euro i anknytning till arrangemangen kring Kiinteistö Oy Metsätapiola.
Försäljningsvinsten om 7 miljoner euro, som ingår i segmentet Kartong- och pappersindustri och som härstammar från den partiella försäljningen av M-reals Zanders Reflex -fabrik till Metsä Tissue, elimineras som en intern försäljningsvinst i Metsäliittokoncernens bokslut.
I resultatandelar i intresseföretag, som presenteras efter rörelseresultatet, ingår år 2010 en nedskrivningsförlust på 16 miljoner euro, som
hänförde sig till M-reals intresseföretag Myllykoski Paper Oy.
Geografiska områden
Omsättningen för de geografiska områdena presenteras enligt kundernas lokalisering. Tillgångarna och investeringarna presenteras enligt samma
princip.
Geografiska områden
Omsättning
Långfristiga tillgångar
Investeringar
2011
2010
2011
2010
2011
2010
Finland
935
903
2 595
2 624
149
60
Tyskland
792
832
167
169
24
27
Storbritannien
570
576
31
30
1
5
Frankrike
299
329
13
24
2
4
Sverige
237
191
384
407
24
29
Italien
224
232
0
1
0
0
Belgien
173
301
0
0
0
0
Polen
137
120
34
19
22
3
Holland
128
101
0
0
0
0
Österrike
101
113
0
69
1
5
93
111
0
0
0
0
367
353
73
76
3
2
88
139
0
0
0
0
Milj. euro
Spanien
Övriga EU
Schweiz
Ryssland
120
113
49
52
3
3
Norge
117
107
0
0
0
0
Övriga Europa
144
141
0
0
0
0
Kina
297
218
0
0
0
0
USA
114
124
0
0
0
0
Övriga länder
410
374
0
0
0
0
5 346
5 377
3 348
3 471
227
138
Totalt
Personal i slutet av året
2011
2010
5 660
5 734
Tyskland
2 305
2 366
Sverige
1 440
1 432
Finland
Storbritannien
753
742
Ryssland
586
587
Frankrike
521
543
Polen
465
440
401
Slovakien
397
Baltikum
126
121
Övriga Europa
179
366
Övriga länder
Totalt
93
88
12 525
12 820
Uppgifter om viktiga kunder
Koncernens omsättning från en kund uppgick till 561 miljoner euro
(565), vilket motsvarar ca 10,5 procent av hela koncernens omsättning
(10,5). Summan ingår i segmenten Virkesanskaffning och Kartong- och
pappersindustri.
NOTER TILL BOKSLUTET 4 — BOKSLUT 2011 67
5.Företagsförvärv, tillgångar till försäljning
samt sålda och avvecklade verksamheter
Företagsförvärv 2010
Milj. euro
Företagsförvärv
Förvärv under år 2011
Metsä-Botnia löste i juni 2011 in sina egna aktier av UPM-Kymmene
Abp enligt det ägaravtal som Metsä-Botnias ägare ingick år 2009. Inlösenpriset var 143 miljoner euro. Det ursprungliga inlösenpriset hade
upptagits som en skuld, men då det avvek från det slutgiltiga priset,
upptogs 31 miljoner euro som goodwill. Som en följd av arrangemanget
ökade innehavet utan bestämmande inflytande i koncernen med
1,3 %-enheter.
Kundrelationer (ingår i immateriella
tillgångar)
not
2010
Bokförda
värden
13
0
Materiella anläggningstillgångar
5
Kundfordringar och övriga fordringar
1
Likvida medel
1
Tillgångar totalt
7
Uppskjuten skatteskuld
18
0
Finansieringsskulder
4
Leverantörsskulder och övriga skulder
1
Skulder totalt
5
Innehav utan bestämmande inflytande
Nettotillgångar
2
Under år 2011 anskaffade koncernen för 3 miljoner euro en andel om
0,75 procent av aktierna i M-real Oyj. Efter anskaffningen äger koncernen 41,78 procent av aktierna i M-real Oyj. På grund av anskaffningarna minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 7 miljoner
euro och vinstmedlen ökade med 2 miljoner euro.
Tidigare ägd andel uppskattad till verkligt
värde
1
Innehav utan bestämmande inflytande enligt
proportionell andel av specificerad
nettoskuld
1
Anskaffad andel av nettotillgångarna
1
Anskaffningskostnad
1
Förvärv under år 2010
Metsäliittos Träproduktindustri ökade 30.11.2010 sitt innehav i Kumpuniemen Voima Oy från 33,33 procent till 53,97 procent och fick därmed bestämmanderätten. Kumpuniemen Voima Oy producerar el och
värme med träbränsle för Träproduktindustrins plywoodfabrik i Suolahti och den omkringliggande tätorten. Det tidigare innehavet har värderats till verkligt pris vid anskaffningstidpunkten och differensen mellan bokföringsvärdet och det verkliga värdet, 0,4 miljoner euro, har
redovisats resultatpåverkande bland övriga rörelseintäkter. Den andel
som tillhör ägare utan bestämmande inflytande har värderats till ett
belopp som motsvarar dessa ägares innehavs relativa andel av de nettotillgångar som kan specificeras för förvärvsobjektet.
Oy Metsä-Botnia Ab:s dotterbolag köpte affärsverksamheten av sin
agent i Italien 31.8.2010.
Ledningen bedömer att effekterna av Kumpuniemen Voima Oy:s
och den italienska agentens affärsverksamheter på Metsäliittokoncernens omsättning eller rörelseresultat för perioden 1.1–31.12.2010
skulle ha varit ringa, om förvärven hade genomförts 1.1.2010.
Goodwill
Kontant betald köpeskilling
Det förvärvade dotterföretagets likvida medel
Inverkan på kassaflödet
13
0
1
-1
0
Vid sammanslagningen fastställdes det verkliga värdet av kundrelationerna utifrån den uppskattade varaktigheten och de diskonterade nettokassaflödena. De övriga posternas bokvärden överensstämmer till stor
del med de verkliga värdena.
Innehav utan bestämmande inflytande
Anskaffat innehav utan bestämmande inflytande år 2010 är till största
delen förknippat med företaget Metsäliitto Management Oy, som är
grundat för att administrera koncernledningens aktiebelöningssystem.
Metsäliitto Management köpte M-reals B-aktier för 19 miljoner euro.
Förvärvet motsvarar en ägarandel om 2,07 procent i M-real och
via M-real en ägarandel om 0,62 procent i Metsä-Botnia. Eftersom
Metsäliitto Osuuskuntas styrelse har bestämmanderätten i företaget,
konsolideras Metsäliitto Management som ett dotterföretag i koncernbokslutet.
På grung av anskaffningen minskade andelen i innehavare utan
bestämmande inflytande med 22 miljoner euro och vinstmedlen ökade
med 2 miljoner euro.
Tillgångar till försäljning
M-real har klassificerat Premium Paper -verksamheten i M-real Zanders
Reflex -fabrik som en tillgång till försäljning (not 39). Verksamheten
har inga tillgångar eller skulder.
M-real klassificerade 31.12.2011 sitt intresseföretag Plastiroll Oy
som en tillgång till försäljning.
68 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 5
I januari 2012 sålde M-real sin andel om 39 procent i Plastiroll Oy
(noterna 15 och 39).
Materiella anläggningstillgångar om 11 miljoner euro och omsättningstillgångar om 2 miljoner euro av Metsä-Botnias massafabrik i
Kaskö som stängdes år 2009 upptogs i juni 2010 som tillgångar till försäljning. Under år 2010 bokfördes av tillgångarna 5 miljoner som sålda.
I slutet av år 2010 var tillgångarna till försäljning vid Metsä-Botnias
massafabrik i Kaskö totalt 8 miljoner euro. Tillgångarna såldes under år
2011.
Sålda verksamheter totalt
Tillgångar till försäljning
Uppskjutna skatteskulder
Milj. euro
Pensionsåtaganden
Finansieringsskulder
Materiella anläggningstillgångar
not
2011
2010
13
0
6
Andelar i intresseföretag
7
Omsättningstillgångar
0
2
Tillgångar totalt
7
8
not
2011
2010
13
33
3
0
0
0
0
19
3
Kundfordringar och övriga fordringar
9
2
Likvida medel
4
1
65
9
2
0
5
0
2
5
Milj. euro
Materiella och immateriella anläggnigstillgångar
Långfristiga finansiella tillgångar
Uppskjutna skattefordringar
18
Omsättningstillgångar
Tillgångar totalt
18
Leverantörsskulder och övriga skulder
24
1
Skulder totalt
33
6
Nettotillgångar
32
4
0
1
32
5
Omräkningsdifferenser och övriga
Vederlag totalt
Sålda verksamheter
M-real sålde i september 2011 det österrikiska företaget M-real Hallein
GmbH. Den erhållna köpeskillingen var 32 miljoner euro och försäljningen resulterade i en förlust om 1 miljon euro. Under år 2011 såldes
inga andra företag.
M-real Hallein GmbH
Milj. euro
13
1
13
33
19
Kundfordringar och övriga fordringar
9
Likvida medel
4
65
Uppskjutna skatteskulder
2
Pensionsåtaganden
5
Finansieringsskulder
2
Leverantörsskulder och övriga skulder
24
Skulder totalt
33
Nettotillgångar
32
Övriga poster
0
Vederlag totalt
32
Försäljningsvinst
-1
Kontant erhållen köpeskilling
32
Likvida medel i sålda företag
Inverkan på kassaflödet
-1
Kontant erhållen köpeskilling
32
5
Likvida medel i sålda företag
-4
-1
28
5
2011
Övriga materiella tillgångar
Tillgångar totalt
1
Försäljningsförlust
Inverkan på kassaflödet
not
Materiella anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Försäljningsvinst
Avvecklad verksamhet
Under år 2011 avvecklades inga verksamheter. M-real sålde i december
2008 affärsverksamheten Graphic Papers till Sappi Limited för 750
miljoner euro. Graphic Papers behandlades som en avvecklad verksamhet och dess resultat samt försäljningsförlust upptogs i resultaträkningen som en separat post efter resultatet för den löpande verksamheten. Under år 2010 bokfördes under avvecklade verksamheter 0 miljoner euro i anknytning till Graphic Papers -verksamheten, en intäkt om
cirka 2 miljoner euro i anknytning till IT-arrangemang och kostnader
om cirka 2 miljoner euro som hänför sig till logistikarrangemang.
Resultat från avvecklad verksamhet
2011
2010
Graphic Papers -verksamheten
0
0
Totalt
0
0
Milj. euro
-4
28
Metsäliittos Träproduktindustri sålde i februari 2010 lamellträfabriken
i Rumänien. Under år 2010 såldes inga andra företag.
NOTER TILL BOKSLUTET 5 — BOKSLUT 2011 69
6.Entreprenaduppdrag
8.Rörelsekostnader
I koncernen är det endast affärslinjen Byggnadsprodukter i segmentet
Träproduktindustri som bokför intäkter från entrepenaduppdrag.
I koncernens omsättning för år 2011 ingår 20 miljoner euro (22)
i intäkter från entreprenaduppdrag.
I koncernens resultaträkning 2011 ingick 2 miljoner euro (20) i förverkligade kostnader och bokförda vinster (förlusterna avdragna) från
pågående entreprenaduppdrag. I balansräkningen ingick 2 miljoner
euro (17) i förskottsbetalningar för pågående entreprenaduppdrag.
Milj. euro
2011
2010
2 783
2 675
17
-39
Material och tjänster
Material, förnödenheter och varor
Inköp under perioden
Förändring av lager
Köpta tjänster
Distributionskostnader
613
616
Övriga köpta tjänster
357
347
3 770
3 599
599
509
Material och tjänster totalt
Personalkostnader
Löner och arvoden
7.Övriga rörelseintäkter
Milj. euro
Försäljningsvinster
Lönebikostnader
Pensioner
2011
2010
20
32
Hyresintäkter
5
6
Sålda tjänster
12
33
Offentliga bidrag
23
29
Övriga
36
42
Totalt
95
142
Förmånsbestämda planer
11
4
Avgiftsbestämda planer
60
61
Övriga lönebikostnader
193
171
Lönebikostnader totalt
264
236
Personalkostnader totalt
863
745
Övriga rörelsekostnader
Hyror
40
39
Köpta tjänster
98
105
Förlust på sålda långfristiga tillgångar
De mest betydande försäljningsvinsterna under år 2011 var M-reals
fastighetsförsäljningar i Finland om 11 miljoner euro samt M-real
Sveriges försäljningar av elcertificat om 5 miljoner euro.
De mest betydande försäljningsvinsterna år 2010 var vinsten om 8
miljoner euro från försäljningen av M-reals aktier i Sappi Ltd, en vinst
om 6 miljoner euro från försäljningen av patenter till Sappi Ltd, samt
en vinst om 7 miljoner euro från elcertifikat sålda av M-real Sverige.
De offentliga bidragen gäller ersättningar för utbildnings-, hälsovårds- och forskningsutgifter, energistöd samt utsläppsrättigheter för
koldioksid enligt programmet för EU:s utsläppshandel.
70 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 6–8
Övriga rörelsekostnader
Övriga rörelsekostnader totalt
1
0
319
236
459
379
Köpta tjänster innehåller tjänster förknippade med produktionen och
distributionskostnader för sålda produkter. Övriga rörelsekostnader
innefattar bl.a. tjänster, energi- och fastighetskostnader samt administriva kostnader.
Ökningen i personalkostnader och i övriga rörelsekostnader härrör
sig från planerna att upphäva de förlustbringande verksamheterna i
M-real Gohrsmühle och Reflex och från planerna att stänga M-real
Alizay samt från omstruktureringarna på M-reals Äänekoski fabrik och
stängningen av pappersmaskin 2.
Utgifterna för forskning och utveckling uppgick år 2011 till 19 miljoner euro (21).
Ersättningar som har utbetalts till ledamöterna i
Incitamentsprogram
förvaltningsrådet och styrelsen samt till ledningen
Belöningen för koncernchefen och den övriga ledningen bygger på
grundlönen, en resultatlön som motsvarar högst 6 månaders lön och
långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram. Till de aktiebaserade
incitamentsprogrammen hör 51 medlemmar av koncernens högsta ledning. I not 36 förklaras programmen närmare.
Arvoden som har betalts till ledamöterna i förvaltningsrådet
2011
2010
Järvinen Hannu
ordförande
56 600
36 500
Paajanen Juha
vice ordförande
20 000
9 300
Ledamöter totalt
(600 euro/möte 2011)
80 300
90 500
156 900
136 300
Euro
Före detta ledamöter i
förvaltningsrådet
Lillandt Runar
26 700
Jaakkola Erkki
3 000
156 900
Totalt
166 000
Arvoden som har betalts till ledamöterna i styrelsen
Euro
Asunta Martti
ordförande
Jordan Kari
vice ordförande
2011
2010
85 440
75 240
Ledningens pensionsförbindelser
Koncernchefens pensionsålder är 60 år. Vissa personer inom koncernledningen har rätt till pension vid fyllda 62 år i enlighet med stadgarna
om tilläggspension. År 2011 uppgick kostnaderna för direktörernas förmånsbaserade pensionssystem till 3 miljoner euro (2) och kostnaderna
för de avgiftsbaserade pensionssystemen till 1 miljon euro (2).
Vid uppsägning har koncernchefen rätt till en ersättning som motsvarar 24 månaders lön. Uppsägningstiden är ömsesidigt 6 månader.
Uppsägningstiden för de övriga direktörerna är 6 månader. Vid uppsägning har de övriga direktörerna rätt till en ersättning som motsvarar
6–18 månaders lön.
Moderföretaget har inga förbindelser som gäller nuvarande eller före
detta medlemmar i förvaltningsrådet eller styrelsen.
0
0
Aminoff Mikael
47 300
46 200
Halonen Eino
48 600
46 200
Hiltunen Arto
49 200
47 400
Jääskeläinen Saini
47 650
46 200
Revisionsarvoden
Parpala Juha
48 150
46 200
Saukkonen Timo
48 150
46 200
Tabellen nedanför visar revisionsarvodena till koncernens oberoende
huvudrevisor PricewaterhouseCoopers åren 2011 och 2010. Revisionsarvoden har betalats för revision av årsboksluten och för relaterande
tjänster i enlighet med lokala krav. Arvoden för skattetjänster innehåller skatterådgivning och -planering.
Tukeva Antti
Totalt
48 000
46 200
422 490
399 840
Till koncernchef Kari Jordan Har Metsäliitto Osuuskunta utbetalat i
löner inklusive resultatlön och naturaförmåner totalt 2 702 288 euro
(1 394 288) år 2011. Därtill utbetalades till honom bonus i enlighet
med aktiebonussystemet i form av en kombination av aktier i M-real
Oyj och kontanter om totalt 0 euro (622 389). De övriga koncernbolagen betalade ut totalt 111 412 euro (86 616) i lön, arvoden och andra
förmåner till koncernchefen.
Till ledningen utbetalades i löner inklusive resultatlön och naturaförmåner totalt 7 miljoner euro (9) år 2011. Därtill utbetalades till
ledningen, i enlighet med aktiebonussystemet, 0 miljon euro (1) i aktiebonus.
Arvoden till huvudrevisorn
2011
2010
Revisionsarvoden
2
2
Arvoden för skattetjänster
0
0
Övriga arvoden
0
0
Totalt
3
3
Milj. euro
NOTER TILL BOKSLUTET 8 — BOKSLUT 2011 71
9.Avskrivningar och nedskrivningar
Kvarvarande verksamhet
Milj. euro
2011
2010
Avskrivningar
Övriga immateriella tillgångar
15
17
Byggnader och konstruktioner
49
53
205
224
Maskiner och inventarier
4
5
274
299
Goodwill
7
5
Övriga immateriella tillgångar
1
0
Land- och vattenområden
1
1
Byggnader och konstruktioner
38
39
Maskiner och inventarier
28
1
6
-10
Övriga materiella tillgångar
Totalt
Nedskrivningar
Övriga materiella tillgångar
80
37
354
336
Träproduktindustri
7
5
Totalt
7
5
Totalt
Avskrivningar och nedskrivningar totalt
Nedskrivning av goodwill enligt segment
nedläggningen av Metsä-Botnias bruk i Kaskö mot grundval av en avtalad tillgångsaffär.
Avskrivningar och nedskrivningar innehåller därtill 8 miljoner euro
i partiell återföring av en nedskrivningsförlust som redovisats i samband
med nedläggningen av pappersmaskin 2 vid M-reals pappersbruk i
Kangas. Återföringen grundar sig på den köpeskilling som överenskommits för maskinen. Vidare innehåller avskrivningar och nedskrivningar
3 miljoner euro i återföring av en nedskrivningsförlust som redovisats
tidigare för maskiner vid M-reals Zandersbruk i Reflex. Denna återföring grundar sig på att delar av bruket såldes till Metsä Tissue. Avskrivningar och nedskrivningar innehåller också 9 miljoner euro i återföring
av en nedskrivningsförlust i anknytning till M-reals Office Papersaffärsverksamhet och 28 miljoner euro i nedskrivning av M-reals Speciality Papers-affärsverksamhet utifrån nedskrivningsprövning. Därtill
redovisades 15 miljoner euro i nedskrivning av M-reals Market Pulp
and Energy-affärsverksamhet vid bruket i Hallein som en extra avskrivning på byggnader som tagits ur produktionsmässigt bruk samt 11 miljoner euro i nedskrivning av M-reals pappersmaskin i Simpele i anslutning till nedläggningen.
Avskrivningar och nedskrivningar innehåller också 4 miljoner euro
i nedskrivning av omstruktureringen av Metsä Tissues funktioner i
Polen.
Nedskrivningar av tillgångar
Prövningsprinciper
Nedskrivning av övriga immateriella
tillgångar och materiella anläggningstillgångar enligt segment
Träproduktindustri
2
4
0
-11
Kartong- och pappersindustri
72
34
Mjuk- och matlagningspapper
0
4
74
31
80
37
Massaindustri
Totalt
Nedskrivningar totalt
Avskrivningar och nedskrivningar innehåller 4 miljoner euro nedskrivningar av goodwill i Träproduktindustrins verksamhet Home & Living
och 2 miljoner euro nedskrivningar av goodwill i verksamheten Engineered Wood. Nedskrivningarna baserade sig på nedskrivningsprövningar.
I december 2011 bokförde Träproduktindustri också nedskrivningar av
materiella anläggningstillgångar om 2 miljoner euro.
I avskrivningar och nedskrivningar ingår år 2011 dessutom i segmentet Kartong- och pappersindustri nedskrivningar om 72 miljoner
euro: 12 miljoner euro i anslutning till omstruktureringar vid M-reals
Äänekoskifabrik och stängningen av PM 2, 36 miljoner euro i anslutning till försäljningen av M-real Hallein, 15 miljoner euro i anslutning
till planerna att upphäva de förlustbringande verksamheterna på fabrikerna i Gohrsmühle och Reflex samt 8 miljoner euro i anslutning till
planerna att stänga M-real Alizay Paper -fabriken.
År 2010 innehåller avskrivningar och nedskrivningar 5 miljoner
euro i nedskrivning på goodwill som gjorts med utgångspunkt i en nedskrivningsprövning av affärsverksamheten med byggnadsprodukter
inom Träproduktindustrin. Därtill bokfördes i december 4 miljoner
euro i nedskrivning av Träproduktindustrins sågverk i Karihaara.
Dessutom omfattar avskrivningar och nedskrivningar 11 miljoner
euro i partiell återföring av en nedskrivningsförlust i samband med
72 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 9
Bokföringsvärdena för tillgångar eller så kallade kassagenererande enheter prövas i händelse av eventuella nedskrivningar. En kassagenererande
enhet är ett rörelsesegment eller en mindre enhet, till vilken ett återvinningsvärde kan fastställas. Om det finns indikationer på ett nedskrivningsbehov av en tillgång eller en kassagenererande enhet eller om
enhetens bokföringsvärde inkluderar eller har allokerats ett goodwillvärde, beräknas återvinningsvärdet för tillgången eller den kassagenererande enheten. Återvinningsvärdet är det nyttjandevärde som är baserat
på tillgångens eller den kassagenererande enhetens kassaflöden eller
dess nettoförsäljningsvärde.
Resultatet av goodwillprövningarna värderas genom att jämföra
återvinningsvärdet (V) med den kassagenererande enhetens bokföringsvärde (B) enligt följande:
Förhållande
V
0–5 %
>
B
V
5–10 %
>
B
V
10–15 %
>
B
V
15–20 %
>
B
V
20–50 %
>
B
V
50 %-
>
B
Träproduktindustri
Prövningar av nedskrivningsbehov inom Träproduktindustri baserar sig
på läget i slutet av november 2011.
I prövningen för år 2011 är nyttjandevärdet baserat på enhetens
genererade kassaflöden. De kassaflöden som kan återvinnas av de kassagenererande enheter som ska testas är baserade på femårsprognoser och
de jämt växande kassaflödena som följer dessa prognoser. För Finnforest
UK:s del, vars återvinningsvärde klart överskrider bokvärdet både på
basen av historiska resultat och framtida resultatförväntningar, har en
förenklad prövningsmetod använts.
Den huvudsakliga utgångsinformationen för prognoserna utgörs av
prisutvecklingsprognoser för sågade trävaror och skivprodukter, prognoser om efterfrågan på och leveransmängder av dessa produkter, kostnadsutveckling för de viktigaste råvarorna och övriga produktionsfaktorer som timmer, lim och energi samt utveckling av personalkostnaderna
och de övriga fasta kostnaderna. Prognoserna påverkas även av genomföringen av beslutade besparingsåtgärder samt av beslutade och planerade investeringar.
Prisutvecklingsprognoserna för försäljningspriserna och de centrala
produktionsfaktorerna består, med beaktande av ledningens bedömning, av de informationskällor som finns tillgängliga för branschen.
Siffrorna för år 2012 är baserade på den preliminära budgeten vid testtillfället.
Vid de nedskrivningsprövningarna av goodwillvärdet som gjorts har
man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år använt en tillväxtfaktor på 1–2 procent, som enligt ledningen motsvarar de kassagenererande enheternas tillväxt på lång sikt. Som utgångsvärde för de viktigaste förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena efter prognosperioden har man också använt ledningens vision om
ändringar i dessa faktorer.
Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den
senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Träproduktindustrins eget och främmande kapital. Som WACC har man vid de tester
som gjorts på läget i slutet av november 2011 använt 5,62 procent
(5,55). Förändringen i diskonteringsräntan beror till största delen på
höjningen i den kortfristiga räntenivån. Både de kommande kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt.
Kassagenererande enheter i Träproduktindustri, till dem hänförligt
goodwill och resultatet av prövningen 30.11.2011:
Enhet
Goodwill, Me
Resultat
(V-B)/B
Finnforest Merk
0
15–20 %
CEE försäljningsbolag
3
< 0 %, nedskrivning
Såggruppen
5
över 50 %
Finnforest UK
1
över 50 %
Finnforest France
4
< 0 %, nedskrivning
Känslighetsanalys enligt viktigaste premisser
Kassagenererande enhet
V–B
milj. euro
Finnforest Merk
0
Viktig premiss
Förändring så att
V=B
• Ett stigande försälj• Höjningen i förningsbidrag under en
säljningsbidraget
5-års testperiod
0,3 %-enheter
(accumulerat 6 %)
lägre
• WACC baserad på
• WACC 0,3 %-enheräntenivå och kreditter högre
risk vid tidpunkten för
prövning
CEE försäljnings- 0
bolag
• Ett stigande medelpris • Behövs inte
under en 5-års testperiod (accumulerat 7 %)
• WACC baserad på
• Behövs inte
räntenivå och kreditrisk vid tidpunkten för
prövning
Såggruppen
• Ett stigande medelpris • Höjningen i medelunder en 5-års testpepriset 1,0 %-enheriod (accumulerat 4 %)
ter lägre
• WACC baserad på
• WACC 2,3 %-enheräntenivå och kreditter högre
risk vid tidpunkten för
prövning
24
Finnforest France 0
• Ett stigande medelpris • Behövs inte
under en 5-års testperiod (accumulerat 6 %)
• WACC baserad på
• Behövs inte
räntenivå och kreditrisk vid tidpunkten för
prövning
I tabellen nämns de antaganden för vilka återvinningsvärdet på den kassagenererande enheten är mest känslig. Vid bedömningen av hur stor
förändring som behövs i ett viktigt antagande konstaterades ingen
märkbar korrelation med övriga antaganden som påverkar återvinningsvärdet. Slutprodukternas priser regleras mest av utbudet och efterfrågan på marknaden, och producenternas kostnadsförändringar har
ingen större betydelse på produktpriserna.
Massaindustri/Metsä-Botnia
Metsäliitto genomför en komplett nedskrivningsprövning av Massaindustrin minst en gång per år, under det fjärde kvartalet, och baserar testet på läget den 30 september. Dessutom görs en känslighetsanalys varje
kvartal. Om känslighetsanalysen ger indikationer på nedskrivning, görs
en komplett prövning. Kontrollutskottet går igenom resultaten av nedskrivningsprövningen.
Den kassagenererande enheten Massaindustri består av MetsäBotnia -koncernen samt de goodwill och gängse värden som allokerats
av Metsäliittokoncernen.
I prövningen för år 2011 är nyttjandevärdet baserat på genererade
kassaflöden. De kassaflöden som kan återvinnas av de kassagenererande
enheter som ska testas är baserade på femårsprognoser och de jämt växande kassaflödena som följer dessa prognoser.
De centrala testförutsättningarna är baserade på uppskattningar av
Metsäliittos ledning och marknadsprognoser. De viktigaste faktorer
som påverkar förutsättningarna är utvecklingen av marknadspriset för
massa, valutakurser, leveransmängder samt kostnadsutvecklingen av
virke och energi. Därtill påverkas nyttjandevärdet märkbart av diskonteringsräntan för de kommande kassaflödena.
Vid de prövningar av goodwillvärdet som gjorts på läget 30.9.2011
och tidigare har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år
använt 2 procent som tillväxtfaktor. Som utgångsvärde för de viktigaste
förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena
NOTER TILL BOKSLUTET 9 — BOKSLUT 2011 73
efter prognosperioden har man använt ett genomsnittsvärde för en
prognosperiod på fem år och för de fasta kostnaderna värdet för prognosperiodens femte år.
Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den
senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsäliittos eget
och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC).
Då WACC beräknats, har man i det främmande kapitalet beaktat kreditriskpremiernas höjning orsakade av marknadsläget. Både de framtida
kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de
diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet
med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester
som gjorts på läget 30.9.2011 använt 5,22 procent.
Kassagenererande enheten Massaindustri, till den hänförligt goodwill 31.12.2011 och resultatet av prövningen 30.9.2011:
Enhet
Goodwill, Me
Resultat
(V-B)/B
390
över 50 %
Massaindustri
På basen av testningen 30.9.2011 konstaterades att förändringarna i
viktiga antaganden måste vara mycket betydliga för att bokföringsvärdet skall överträffa återvinningsvärdet. Den använda diskonteringsräntan borde vara 19,7 procent efter skatt eller medelpriset på massa under
estimeringsperioden cirka 21 procent lägre än den prognos som använts
i prövningen och vilken uppgjorts av en utomstående expert.
Kartong och pappersindustri/M-real
M-real genomför en komplett nedskrivningsprövning minst en gång
per år, under det fjärde kvartalet, och baserar testet på läget den 30 september. Dessutom görs en känslighetsanalys varje kvartal. Om känslighetsanalysen ger indikationer på nedskrivning, görs en komplett prövning. Kontrollutskottet går igenom resultaten av känslighetsanalysen
eller nedskrivningsprövningen varje kvartal.
I prövningen för år 2011 är de kassagenererande enheterna desamma
som för 2010 med undantag av Husums bestrukna papper, vilka prövades år 2010 tillsammans med Äänekoski Paper. Äänekoski Paper stängdes i slutet av år 2011.
I prövningen för år 2011 har nyttjandevärdet varit som bas för alla
enheter som prövats med undantag av Alizay Paper. Processen med att
stänga Alizay Paper är på gång. Återvinningsvärdena för de kassagenererande enheter som skall prövas grundar sig på femårsprognoser samt på
jämt växande kassaflöden som följer dessa prognoser.
De centrala testförutsättningarna är baserade på uppskattningar av
M-reals ledning och marknadsprognoser. De viktigaste faktorer som
påverkar förutsättningarna är utvecklingen av medelpriset för pappersoch kartongprodukter, leveransmängderna, valutakurserna och kapacitetsutnyttjandet, kostnadsutvecklingen av de viktigaste råvarorna såsom
trä, massa, kemikalier och energi samt utvecklingen av personalkostnaderna och de övriga fasta kostnaderna och diskonteringsfaktorn för kassaflödena. De väsentligaste premisserna är desamma som för år 2010.
Dessutom har genomförandet av besparings- och effektiviseringsåtgärderna stor inverkan på de förutsedda framtida kassaflödena.
M-reals andel av Metsä-Botnias återvinningsbara kassaflöde, bokföringsvärde och goodwill (57 miljoner euro) som ingår i ”Andelar i
74 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 9
intresseföretag”, allokeras till de kassagenererande enheterna i förhållande till deras massainköp.
Vid de prövningar av goodwillvärdet som gjorts på läget 30.9.2011
och tidigare har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år
använt 2 procent som tillväxtfaktor. Som utgångsvärde för de viktigaste
förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena
efter prognosperioden har man använt ett genomsnittsvärde för en
prognosperiod på fem år och för de fasta kostnaderna värdet för prognosperiodens femte år.
Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den
senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för M-reals eget och
främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC). Då
WACC beräknats, har man i det främmande kapitalet beaktat marknadens syn på M-reals kreditriskpremie. Både de framtida kassaflödena
och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de diskonterade
kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet med IAS 36
före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester som gjorts på
läget 30.9.2011 använt 6,55 procent (6,25) och för Metsä-Botnias del
5,22 procent (6,08). Enligt ledningen så avviker inte riskfaktorerna för
de framtida kassaflödena i de kassagenererande enheterna nämnvärt
från varandra.
Mest betydande kassagenererande enheter i M-real, till dem hänförligt goodwill 31.12.2011 och resultatet av prövningen 30.9.2011:
Goodwill, Me
Resultat
(V-B)/B
Falskartongenheterna 1)
21
över 50 %
Kemiart Liners 1)
21
över 50 %
1
över 50 %
Enhet
Kyro Paper 1)
Husum obestrukna papper
8
över 50 %
Husum bestrukna
0
20–50 %
Zanders 1)
0
0–5 %
19
över 50 %
0
0–5 %
Market Pulp and Energy 1)
Alizay Paper
Totalt
70
1) Goodwill innehåller andelen av Metsä-Botnias goodwill, som i M-reals koncernbalans ingår i ”Andelar i
intresseföretag”
När det gäller följande kassagenererande enheter har en möjlig förändring i ett viktigt antagande som följd att bokföringsvärdet överträffar
återvinningsvärdet. I tabellen nämns de antaganden för vilka återvinningsvärdet på den kassagenererande enheten är mest känslig. Vid
bedömningen av hur stor förändring som behövs i ett viktigt antagande
konstaterades ingen märkbar korrelation med övriga antaganden som
påverkar återvinningsvärdet. Slutprodukternas priser regleras mest av
utbudet och efterfrågan på marknaden, och producenternas kostnadsförändringar har ingen större betydelse på produktpriserna.
Kassagenererande enhet
V–B
milj. euro
Zanders
0
Alizay Paper
0
Viktig premiss
Förändring så att
V=B
• Genomförande av
• Behövs inte
beslutade omstruktureringar inom produktionen
• WACC baserad på
• Behövs inte
räntenivå och kreditrisk vid tidpunkten för
prövning
• Nettoförsäljningspris
• Behövs inte
10.Finansiella intäkter och kostnader
2011
Milj. euro
Kommersiella poster
Säkring/ej säkringsredovisning
Ineffektiv andel av säkringar i netto­
investeringar i utländska enheter
Enhet
0
-3
0
-7
Ränteintäkter
7
5
Utdelningar
1
0
9
5
Vinster och förluster av
kommersiella finansieringstillgångar
eller -skulder resultatbokförda till
verkligt värde
0
-1
Värdeförändring i finansiella
tillgångar
Övriga finansiella intäkter
Övriga finansiella intäkter totalt
Övriga finansiella kostnader
Värdering av finansiella tillgångar och
skulder
0
0
Vinster och förluster av derivat
(ej säkring)
-2
-2
- " - från säkring av verkligt värde
-9
6
- " - från föremålet för säkring av
verkligt värde
13
-5
2
-2
-135
-122
Värdering totalt
Räntekostnader från finansiella
skulder värderade till periodiserade
anskaffningsutgifter
-9
-11
Övriga finansiella kostnader totalt
-142
-135
Finansiella intäkter och kostnader
totalt
-131
-137
Övriga finanskostnader
Goodwill, Me Resultat (V-B)/B
Consumer
95
Away from Home
40
över 50 %
9
över 50 %
Baking & Cooking
6
-11
2
Kursdifferenser totalt
Metsä Tissues goodwill har prövats 31.12.2011 och i prövningen har
nyttjandevärdet använts
I prövningen av Metsä Tissue -koncernens goodwill har som kassagenerande enhet använts segmentet. Prövningen har ändrats från i fjol,
då den kassagenerande enheten utgjordes av det geografiska området.
Vid beräkning av nyttjandevärdet har man använt budgeter och prognoser för nästkommande tre år som godkänts av ledningen. Kassaflödena efter tre år har extrapolerats genom att man använt den förutsedda
genomsnittliga tillväxtprocenten av bruttonationalprodukten inom
euroområdet, vilken var 2 procent under 2011.
Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den
senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsä Tissues eget
och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC).
Då WACC beräknats, har man i det främmande kapitalet beaktat
marknadens syn på Metsä Tissues kreditriskpremie. Både de framtida
kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de
diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet
med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester
som gjorts på läget 31.12.2011 använt 5,3 procent (7,0). Enligt ledningen så avviker inte riskfaktorerna för de framtida kassaflödena i de
kassagenererande enheterna nämnvärt från varandra.
Mest betydande kassagenererande enheter i Metsä Tissue, till dem
hänförligt goodwill och resultatet av prövningen 31.12.2011:
7
-2
-3
Övriga
Mjuk- och matlagningspapper/Metsä Tissue
2010
Kursdifferenser
över 50 %
I ovannämnda kassagenererande enheter överstigs prövningsresultatet
märkbart (> 50 %).
På basen av prövningen 31.12.2011 konstaterades att förändringarna i viktiga antaganden måste vara mycket betydliga för att bokföringsvärdet skall överträffa återvinningsvärdet. Angående de kassagenererande enheter, i vilka en möjlig förändring i premisserna skulle leda
till att V < B, borde diskontoräntan i verksamheten Consumer vara 9,5
procent efter skatt eller produktpriserna under estimatperioden i medeltal 1,4 procent lägre än de använda, och diskontoräntan i verksamheten Baking & Cooking 12,6 procent efter skatt eller produktpriserna i
medeltal 2,4 procent lägre än de använda.
NOTER TILL BOKSLUTET 9–10 — BOKSLUT 2011 75
11.Inkomstskatter
Milj. euro
Skatt baserad på periodens beskattningsbara inkomst
Skatt för tidigare räkenskapsperioder
Uppskjutna skatter
Övriga skatter
Totalt
12.Poster i övrigt totalresultat
2011
-97
5
-122
0
34
-8
0
-1
-59
-131
2011
2010
Resultat före skatt
-98
345
Skatt enligt skattesats i Finland
-25
90
Förändring i den finska skattesatsen
från 26 % till 24,5 %
-10
-1
-1
Skattefria intäkter
-4
-5
Icke-avdragsgilla kostnader
32
17
2
1
Säkring av valutaflödet
vinster och förluster bokförda mot eget kapital
-5
-6
Säkring av ränteflödet
vinster och förluster bokförda mot eget kapital
-5
bokförda som justeringar till
finansposterna
-4
vinster och förluster bokförda mot eget kapital
-19
bokförda som justeringar till
inköpen
Totalt
1
-29
-15
-12
Icke bokförda uppskjutna skattefordringar från beskattningsbara förluster
83
31
Resultatandelar i intresseföretag
-1
4
Skatter från tidigare
räkenskapsperioden
-5
0
Totalt
4
6
Omräkningsdifferenser
3
59
131
Vinster och förluster från
säkring av nettoinvesteringar
2
-60,28
37,95
Totalt
6
Övriga poster
0
Totalt
2
Inkomstskatt i resultaträkningen
Effektiv skattesats, %
Totalt
Säkring av kassaflödet
Användning av skattemässiga underskott
som inte bokförts tidigare
Övriga
Om­
klassificering
Säkring av råvaror
Skillnad mellan finländska och
utländska skattesatser
Nedskrivningar av goodwill
Milj. euro
Bokfört i
övrigt totalresultat
bokförda som justeringar till
omsättningen
Avstämning av inkomstskatt
Milj. euro
2011
2010
Finlands Riksdag godkände en förändring av skattesatsen från 26 procent till 24,5 procent den 13 december 2011. Förändringen träder i
kraft 1.1.2012. De uppskjutna skattefordringarna och -skulderna
anknytna till Finland har per 31.12.2011 uträknats enligt den nya skattesatsen. Inverkan av förändringen var 10 miljoner euro.
Skatter anknytna till övrigt totalresultat presenteras i not 12.
-10
-38
Finansiella tillgångar som kan
säljas
vinster och förluster från
uppskattning till verkligt värde
25
överfört till övriga
rörelseintäkter
0
25
0
25
6
0
-10
-7
Före
skatt
Skatteeffekt
Efter
skatt
-38
9
-29
Skatter hänförliga till poster i övrigt totalresultat
2011
Milj. euro
Säkringar av kassaflödet
Finansiella tillgångar som kan
säljas
25
-1
24
Omräkningsdifferenser
6
0
5
Övriga poster
0
0
0
-7
8
0
Totalt
Finlands Riksdag godkände en förändring av skattesatsen från 26 procent till 24,5 procent den 13 december 2011. Förändringen träder i
kraft 1.1.2012. De uppskjutna skattefordringarna och -skulderna
anknytna till Finland har per 31.12.2011 uträknats enligt den nya skattesatsen.
76 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 11–12
13.Immateriella tillgångar och materiella
anläggningstillgångar
2010
Milj. euro
Bokfört i
övrigt totalresultat
Om­
klassificering
Totalt
Säkring av kassaflödet
Säkring av valutaflödet
vinster och förluster
bokförda mot eget kapital
Immateriella tillgångar 2011
6
Milj. euro
bokförda som justeringar till
omsättningen
-6
Anskaffningsvärde
1.1.2011
Säkring av ränteflödet
vinster och förluster bokförda mot eget kapital
0
Säkring av råvaror
20
Totalt
26
-6
19
37
överfört till övriga
rörelseintäkter
Totalt
Omräkningsdifferenser
Vinster och förluster från
säkring av nettoinvesteringar
Totalt
Övriga poster
Totalt
11
0
0
1
31
26
10
67
Minskningar
0
-41
0
-41
Överföringar mellan
poster
0
9
-9
0
535
464
12
1 011
Ackumulerade
avskrivningar och
nedskrivningar 1.1.2011
0
-238
0
-238
Omräkningsdifferens
0
0
0
0
0
Finansiella tillgångar som kan
säljas
vinster och förluster från
uppskattning till verkligt värde
-7
37
-7
30
47
Ackumulerad avskrivning
på minskningar
0
10
0
10
Periodens avskrivningar
0
-15
0
-15
Nedskrivningar
-7
-1
0
-7
Ackumulerade
avskrivningar 31.12.2011
-7
-244
0
-250
Bokvärde 1.1.2011
514
221
19
754
Bokvärde 31.12.2011
529
221
12
761
-22
25
25
0
0
87
-13
74
Nedskrivningarna innehåller 4 miljoner euro nedskrivningar av goodwill i Träproduktindustrins verksamhet Home & Living och 2 miljoner
euro nedskrivningar av goodwill i verksamheten Engineered Wood.
Nedskrivningarna baserade sig på nedskrivningsprövningar.
Skatter hänförliga till poster i övrigt totalresultat
2010
Före
skatt
Skatteeffekt
Efter
skatt
Säkringar av kassaflödet
19
-5
14
Finansiella tillgångar som kan
säljas
30
-8
22
Milj. euro
Omräkningsdifferenser
25
6
30
Anskaffningsvärde
1.1.2010
Milj. euro
Övriga poster
Totalt
984
470
Anskaffningsvärde
31.12.2011
bokförda som justeringar till
inköpen
Totalt
1
Ökningar
0
Pågående
projekt
503
Omräkningsdifferens
bokförda som justeringar till
finansposterna
vinster och förluster bokförda mot eget kapital
Övriga
immateriella
Goodwill rättigheter
0
0
0
74
-7
67
Immateriella tillgångar 2010
Omräkningsdifferens
Ökningar
Företagsförvärv
Övriga
immateriella
Goodwill rättigheter
Pågående
projekt
Totalt
969
493
473
3
17
1
0
18
0
20
10
30
0
0
0
1
-2
-26
0
-28
0
1
-2
-1
508
470
11
989
Ackumulerade
avskrivningar och
nedskrivningar 1.1.2010
0
-231
0
-231
Omräkningsdifferens
0
-1
0
-1
Ackumulerad avskrivning
på minskningar
0
10
0
10
Periodens avskrivningar
0
-17
0
-17
Nedskrivningar
-5
0
0
-5
Ackumulerade
avskrivningar 31.12.2010
-5
-238
0
-243
Minskningar
Överföringar mellan
poster
Anskaffningsvärde
31.12.2010
Bokvärde 1.1.2010
493
242
3
738
Bokvärde 31.12.2010
503
232
11
746
NOTER TILL BOKSLUTET 12–13 — BOKSLUT 2011 77
År 2010 bokfördes enligt nedvärderingsprövning nedvärderingar om 5
miljoner euro i Träproduktindustrins verksamhet Byggnadsprodukter.
I Metsäliittokoncernen har inga utvecklingsutgifter aktiverats.
Bokvärdet för utsläppsrättigheterna i övriga immateriella tillgångar
31.12.2011 uppgick till 9 miljoner euro (19) och marknadsvärde till 9
miljoner euro (19). Bland övriga immateriella rättigheter upptas också
aktiverade utvecklings- och produktionsutgifter för betydande nya
ADB-tillämpningar samt patenter, licenser och varumärken.
Goodwill enligt segment
2011
Milj. euro
2010
Virkesanskaffning
2
2
Träproduktindustri
7
14
4
4
Kartong- och pappersindustri
13
13
Mjuk- och matlagningspapper
144
143
Övrig verksamhet
390
359
Massaindustri
Elimineringar
Totalt
-32
-32
529
503
Övrig verksamhet innehåller goodwill om 390 miljoner euro som uppkom i samband med Metsä-Botnia -affären och goodwill om 1 miljon
euro från förvärvet av Metsä Tissue.
Materiella anläggningstillgångar 2011
Mark- och
vattenområden
Byggnader och
konstruktioner
Maskiner och
inventarier
Övriga
materiella
tillgångar
Pågående
projekt
Totalt
121
1 568
6 176
145
73
8 083
Omräkningsdifferens
0
-3
3
0
-2
-1
Ökningar
0
16
110
1
89
216
-38
-111
-203
0
-3
-356
1
4
61
2
-69
0
84
1 474
6 147
148
89
7 942
-48
-956
-4 688
-110
0
-5 802
0
1
-2
0
0
0
34
106
186
-5
0
321
-258
Milj. euro
Anskaffningsvärde 1.1.2011
Minskningar
Överföringar mellan poster
Anskaffningsvärde 31.12.2011
Ackumulerade avskrivningar och
nedskrivningar 1.1.2011
Omräkningsdifferens
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Periodens avskrivningar
0
-49
-205
-4
0
-1
-38
-28
-6
0
-73
-15
-936
-4 737
-125
0
-5 813
Bokvärde 1.1.2011
78
543
1 373
31
110
2 135
Bokvärde 31.12.2011
69
538
1 410
23
89
2 129
Nedskrivningar
Ackumulerade avskrivningar 31.12.2011
I december 2011 bokförde Träproduktindustri nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar om 2 miljoner euro.
I nedskrivningarna ingår dessutom i segmentet Kartong- och pappersindustri nedskrivningar om 72 miljoner euro: 12 miljoner euro i anslutning
till omstruktureringar vid M-reals Äänekoskifabrik och stängningen av PM 2, 36 miljoner euro i anslutning till försäljningen av M-real Hallein, 15
miljoner euro i anslutning till planerna att upphäva de förlustbringande verksamheterna på fabrikerna i Gohrsmühle och Reflex samt 8 miljoner
euro i anslutning till planerna att stänga M-real Alizay Paper -fabriken.
78 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 13
Materiella anläggningstillgångar 2010
Mark- och
vattenområden
Byggnader och
konstruktioner
Maskiner och
inventarier
Övriga
materiella
tillgångar
Pågående
projekt
Totalt
114
1 559
6 003
142
37
7 855
Omräkningsdifferens
1
24
169
4
2
199
Ökningar
4
11
58
1
65
139
Företagsförvärv
0
3
14
0
0
17
-1
-35
-92
-1
2
-127
Milj. euro
Anskaffningsvärde 1.1.2010
Minskningar
Överföringar mellan poster
3
6
24
0
-32
1
Anskaffningsvärde 31.12.2010
121
1 568
6 176
145
73
8 083
Ackumulerade avskrivningar och
nedskrivningar 1.1.2010
-47
-878
-4 400
-102
0
-5 427
Omräkningsdifferens
0
-18
-122
-2
0
-143
Ackumulerad avskrivning på minskningar
0
32
60
-4
0
88
Tillgångar till försäljning
0
0
0
-6
0
-6
Periodens avskrivningar
0
-53
-224
-5
0
-283
Nedskrivningar
-1
-39
-1
10
0
-31
-48
-956
-4 688
-110
0
-5 802
Bokvärde 1.1.2010
67
681
1 603
40
37
2 428
Bokvärde 31.12.2010
73
612
1 488
35
73
2 281
Ackumulerade avskrivningar 31.12.2010
Nedskrivningarna innehåller en nedvärdering om 4 miljoner euro
som gjordes i december 2010 i Träproduktindustrins sågverk i Karihaara.
Nedskrivningarna omfattar också 11 miljoner euro i partiell återföring av en nedskrivningsförlust i samband med nedläggningen av
Metsä-Botnias bruk i Kaskö mot rundval av en avtalad tillgångsaffär.
Nedskrivningarna innehåller därtill 8 miljoner euro i partiell återföring av en nedskrivningsförlust som redovisats i samband med nedläggningen av pappersmaskin 2 vid M-reals pappersbruk i Kangas. Återföringen grundar sig på den köpeskilling som överenskommits för maskinen. Vidare innehåller nedskrivningarna 3 miljoner euro i återföring av
en nedskrivningsförlust som redovisats tidigare för maskiner vid
M-reals Zandersbruk i Reflex. Denna återföring grundar sig på att delar
av bruket såldes till Metsä Tissue. Nedskrivningarna innehåller också
9 miljoner euro i återföring av en nedskrivningsförlust i anknytning till
M-reals Office Papers-affärsverksamhet och 28 miljoner euro i nedskrivning av M-reals Speciality Papers -affärsverksamhet utifrån nedskrivningsprövning. Därtill redovisades 15 miljoner euro i nedskrivning
av M-reals Market Pulp and Energy-affärsverksamhet vid bruket i Hallein som en extra avskrivning på byggnader som tagits ur produktionsmässigt bruk samt 11 miljoner euro i nedskrivning av M-reals pappersmaskin i Simpele i anslutning till nedläggningen.
Nedskrivningarna innehåller också 4 miljoner euro på grund av
omstruktureringen av Metsä Tissues funktioner i Polen.
Som säkring för banklån, pensionslån samt övriga skulder har ställts
fastigheter och lösöre för ett värde av 303 miljoner euro (314).
I anskaffningsvärdet på materiella anläggningstillgångar ingår tillgångar som hyrts med avtal om finansiell leasing enligt följande:
Milj. euro
Anskaffningsvärde
1.1.2011
Ackumulerade
avskrivningar
Bokvärde 31.12.2011
Milj. euro
Mark­
områden
0
Maskiner
och
Byggnader inventarier
Totalt
19
83
102
0
-7
-40
-47
0
13
43
56
Maskiner
och
Byggnader inventarier
Totalt
Mark­
områden
Anskaffningsvärde
1.1.2010
0
Ackumulerade
avskrivningar
Bokvärde 31.12.2010
20
80
100
0
-6
-36
-42
0
14
44
58
Ökningarna i materiella anläggningstillgångar under 2011 innehåller
tillgångar om 4 miljoner euro (5), vilka hyrts via finansiella leasingavtal.
Under år 2011 aktiverades lånekostnader om 1 miljon euro i Kiin­
teistö Oy Metsätapiola, som hör till segmentet Övrig verksamhet.
Räntesatsen var 3,93 procent, vilken motsvarade kostnaderna för det
lån som använts för att finansiera projekten. Under år 2010 aktiverades
inga lånekostnader.
NOTER TILL BOKSLUTET 13 — BOKSLUT 2011 79
14.Biologiska tillgångar
Mest betydande intresseföretag 2011
HemTillland gångar
Milj. euro
Biologiska tillgångar, växande skog, redovisas till anskaffningsvärdet.
Förändringar i marknadsvärdet redovisas varje år i resultaträkningen.
I slutet av år 2011 ägde koncernen skog nästan bara i Finland. Markområdena i skogarna redovisas som mark- och vattenområden bland
anläggningstillgångar.
Metsäliittokoncernen har långfristiga skogsarrendeavtal i Ryssland
och Lettland. Dessa tas inte upp i balansräkningen eftersom inga priser
eller fasta grunder för fastställandet av priserna anges i avtalen. Staten
fastställer priset i regel en gång om året eller oftare. I praktiken följer
priset aktionspriserna på kortfristiga avverkningsrätter. Med långfristiga
avverkningsrätter säkerställs i första hand tillgången på virke.
Milj. euro
2011
2010
Finsilva Oyj
Skul- Omsätt- Resulder
ning
tat
Finland
199
134
Katrinefors
Kraftvärme Ab
Sverige
20
Mäntän Energia
Finland
9
Plastiroll Oy
Finland
Suomen Metsäsijoitus Oy
Finland
Innehav,
%
18
6
49,9
20
11
0
50,0
7
13
0
45,0
22
5
27
2
39,0
17
0
1
1
25,0
Inget av intresseföretagen noteras offentligt.
Transaktioner med intresseföretag
2011
Milj. euro
2010
Försäljning
12
15
Inköp
95
98
Ränteintäkter
0
0
0
0
1.1.
8
7
Räntekostnader
Förvärv under perioden
0
0
Fordringar
Avyttringar under perioden
0
0
Långfristiga
2
1
Avverkning under perioden
-1
-1
Kortfristiga
3
8
Skulder
Vinster/förluster från uppskattning
till verkligt värde
1
1
Långfristiga
0
0
31.12.
8
8
Kortfristiga
9
7
15.Andelar i intresseföretag
Milj. euro
16.Finansiella tillgångar som kan säljas
2011
2010
80
98
4
-15
-5
-2
1
0
Minskningar
-3
-1
Tillgångar till försäljning
-7
0
1.1.
Resultatandelar
Utdelningar
Ökningar
Omräkningsdifferens
-1
1
31.12.
70
80
I resultatandelar ingår år 2011 en förlust på cirka 4 miljoner euro, som
hänför sig till försäljningen av M-reals ägarandel på 35 procent i Myllykoski Paper Oy, samt en nedskrivningsförlust på cirka 3 miljoner
euro, som hänför sig till Zanders’ intressebolag i Kina och Ungern.
I resultatandelar för år 2010 ingår en nedskrivningsförlust om 16
miljoner euro från värdet av M-reals intresseföretag Myllykoski Paper Oy.
M-real har 31.12.2011 klassificerat sitt intresseföretag Plastiroll Oy
som en tillgång till försäljning. M-real sålde sin andel om 39 procent i
Plastiroll i januari 2012 (noterna 5 och 39).
I intresseföretagens bokvärde 31.12.2011 ingår goodwill hänförligt
till Thosca Holz GmbH 2 miljoner euro (2) och till företaget ZAO
HC Vologodskiye Lesopromyshlenniki 1 miljon euro (1).
80 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 14–16
2011
Milj. euro
2010
Finansiella tillgångar som kan säljas
0
0
368
338
368
338
Offentligt noterade företag
Övriga
Totalt
Hierarkin för finansieringstillgångarnas och -skuldernas
verkliga värden
2011
Milj. euro
not
Nivå 1
Finansiella tillgångar som
kan säljas
16
0
Till verkligt värde resultatbokförda kortfristiga
finansieringstillgångar
20
Derivatinstrument,
fordringar
30
Derivatinstrument, skulder
30
Nivå 2
Nivå 3
Totalt
368
368
0
8
0
0
47
55
2010
Milj. euro
not
Nivå 1
Finansiella tillgångar som
kan säljas
16
0
Till verkligt värde resultatbokförda kortfristiga
finansieringstillgångar
20
Derivatinstrument,
fordringar
30
Derivatinstrument, skulder
30
Nivå 2
Nivå 3
Totalt
338
338
1
1
12
4
15
0
35
35
Finansieringstillgångar som värderats enligt Nivå 3
Milj. euro
2011
2010
Värde 1.1.
338
318
Vinster och förluster
i resultaträkningen
0
0
25
37
Förvärv
5
2
Avyttringar
0
0
Överföringar till dotterföretagsaktier
0
-18
368
338
Vinster och förluster i totalresultatet
Arvo 31.12.
I balansräkningen har finansieringstillgångarna och -skulderna grupperats enligt IFRS 7, Finansiella instrument; Upplysningar, enligt punkterna 27A och 27B.
Nivå 1 De verkliga värdena är baserade på noterade priser på aktiva
marknader
Nivå 2 De verkliga värdena är baserade på andra observerbara indata
än de som ingår i Nivå 1.
Nivå 3 De verkliga värdena är inte baserade på observerbara marknadsdata, utan på företagets egna antaganden
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde utgörs huvudsakligen av noterade masskuldebrevslån. Dessa har i sin helhet klassificerats
som tillgångar vilka innehas i handelssyfte.
Finansiella tillgångar som kan säljas är offentligt noterade och ickenoterade aktier. De offentligt noterade aktiernas verkliga värde är baserade på bokslutsdagens börsnoteringar. Det mest betydande noterade
aktieinnehavet var en ca 2 procents andel i Sappi Limited, som M-real
erhöll i samband med försäljningen av verksamheten Graphic Papers i
december 2008. M-real sålde dessa aktier under år 2010 varmed en försäljningsvinst och vinst på verkligt värde om 8 miljoner realiserades.
Mest betydande icke-noterade aktier består av en 2,5 procents andel
i Pohjolan Voima Oy. Företaget producerar el och värme åt sina intressenter i Finland. Företaget gör affärer med sina intressenter. Priset på el
och värme baserar sig på produktionskostnader, och det betalda priset
är vanligtvis lägre än marknadspriset.
Koncernen har rätt till en 6,6 procents andel av energin producerad
av Olkiluoto kärnkraftverk (OL1 och OL2) via B-aktierna i Pohjolan
Voima, till en cirka 6,6 procents andel av energin producerad av kolkraftverket Meri-Pori via C2-aktierna och en 84,0 procents andel av
energin producerad av Hämeenkyrön Voima Oy via G10-serien. Dessutom har koncernen en cirka 2,0 procents andel i Olkiluoto 3, som är
under byggnad, via B2-aktierna i Pohjolan Voima.
Ägarandelen i Pohjolan Voima Oy värderas varje kvartal till verkligt
värde via metoden för diskonterade kassaflöden och det vägda medeltalet av värderingen enligt tidigare transaktioner. Den genomsnittliga
vägda kapitalkostnaden som använts är 4,07 procent (4,66). För energins del har ett 12 månaders löpande medeltal för elprisförväntningar
använts, vilket utjämnar de kortvariga fluktiationerna i marknadspriset
för el. Förändringen i verkligt värde minskad med den kalkylmässiga
skatteskulden enligt finländsk skattesats, redovisas i eget kapital i fonden för verkligt värde. Anskaffningsutgiften för Pohjolan Voima Oy är
34 miljoner euro (29) och verkligt värde 359 miljoner euro (329).
Kärnkraftsaktiernas verkliga värde var 349 miljoner euro (325), varav
B-serien 312 miljoner euro (293) och B2-serien 38 miljoner euro (32),
kolkraftsaktiernas (C2-serien) -6 miljoner euro (-4) och vattenkraftsaktiernas (A-serien) 10 miljoner euro (7) och G10-serien 7 miljoner euro
(2).
Intressentavtalet gällande aktierna i Pohjolan Voima Oy begränsar
den fria handeln med aktier till andra än intressenter.
Övriga icke-noterade aktier, vilkas verkliga värde inte tillförlitligt
kan bestämmas, har värderats till anskaffningspris med avdrag för eventuella nedskrivningar.
17.Övriga finansiella tillgångar
2011
2010
Av intresseföretag
1
1
Av övriga
6
7
7
8
Förmånsbestämda pensionplaner
(not 24)
5
1
Av intresseföretag
0
1
Av övriga
1
4
Milj. euro
Räntebärande lånefordringar
Totalt
Räntefria fordringar
Totalt
Övriga finansiella tillgångar totalt
6
6
13
14
NOTER TILL BOKSLUTET 16–17 — BOKSLUT 2011 81
18.Uppskjutna skatter
Avstämning mot balansen 2011
Milj. euro
1.1.2011
Bokfört i
resultat­
räkningen
Bokfört i övrigt
totalresultat
Omräkningsdifferenser
Förvärv/
Avytringar
31.12.2011
Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen
Pensionsåtaganden och övriga avsättningar
18
-1
0
17
Interna bidrag
18
-3
0
14
0
20
Underskottsavdrag och övriga avdrag
14
6
Övriga temporära skillnader
28
-4
9
-6
77
-2
9
-5
0
-15
2
-4
63
-1
5
-5
0
62
0
-2
163
Totalt
Kvittat mot uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen
27
79
-17
Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
191
-25
0
Förvärvad nettoförmögenhet och biologiska
tillgångar värderade till verkligt värde
93
-9
0
84
Finansieringstillgångar till försäljning värderade
till verkligt värde
78
2
80
Avskrivningsdifferens och skattefria avsättningar
Säkring av eget kapital
Övriga temporära skillnader
0
-2
2
62
-1
-1
-8
-8
-2
380
53
423
-36
3
Kvittat mot uppskjutna skattefordringar
-15
2
-4
Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
409
-34
-2
-8
-2
362
-346
34
7
3
2
-301
1.1.2010
Bokfört i
resultat­
räkningen
Bokfört i övrigt
totalresultat
Omräkningsdifferenser
Förvärv/
Avytringar
31.12.2010
Totalt
Uppskjutna skatter, netto
-17
Avstämning mot balansen 2010
Milj. euro
Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen
Pensionsåtaganden och övriga avsättningar
18
0
Interna bidrag
17
0
Underskottsavdrag och övriga avdrag
27
-13
Övriga temporära skillnader
23
-4
9
0
9
0
Totalt
Kvittat mot uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen
85
-17
-28
13
58
-4
0
18
18
0
0
14
28
0
77
-15
9
0
0
63
9
0
191
Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
Avskrivningsdifferens och skattefria avsättningar
198
-17
Förvärvad nettoförmögenhet och biologiska
tillgångar värderade till verkligt värde
96
-4
Finansieringstillgångar till försäljning värderade
till verkligt värde
70
Säkring av eget kapital
Övriga temporära skillnader
Totalt
44
93
8
78
8
-8
-1
3
17
-2
0
17
7
0
423
62
409
-9
Kvittat mot uppskjutna skattefordringar
-28
13
Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
382
4
17
7
0
409
Uppskjutna skatter, netto
-324
-8
-8
-7
0
-346
82 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 18
-15
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kan kvittas mot varandra,
ifall det finns en lagligt verkställbar rätt att kvitta skattefordringarna
och -skulderna som baserar sig på årets beskattningsbara resultat och de
uppskjutna skatterna hänför sig till samma skattetagare.
Vid utgången av 31.12.2011 hade koncernen skattemässiga nettoförluster på 78 miljoner euro (55), av vilka bokförts uppskjutna skattefordringar om 20 miljoner euro (14). Dessa förluster har uppkommit
närmast i Finland, Frankrike, Tyskland, Slovakien och Ryssland. De
rörelseförluster om vars utnyttjande råder osäkerhet och för vilka därför
inte redovisats uppskjutna skattefordringar utgjorde 1 223 miljoner
euro (1 127). Dessa beskattningsbara nettoförlusterna har uppkommit
närmast i Finland, Frankrike, Tyskland, Österrike, Polen och Ryssland.
De uppskjutna skattefordringarna från förlusterna uppgick 31.12.2011
till 352 miljoner euro (318).
Koncernen hade 31.12.2011 beskattningsbara nettoförluster totalt
1 301 miljoner euro, varav 1 214 miljoner euro inte förfaller. Av förlusterna förfaller 13 miljoner euro under åren 2012–2016 och resten
under senare år.
20.Kundfordringar och övriga fordringar
2011
2010
1.1.
1
1
Ökningar
0
1
-1
-1
Förändring i verkligt värde
0
0
31.12.
0
1
Av intresseföretag
0
8
Av övriga
2
2
2
10
Kundfordringar
3
2
Övriga fordringar
0
0
Resultatregleringar
0
0
3
2
Kundfordringar
597
701
Lånefordringar
0
0
94
95
Milj. euro
Kortfristiga finansieringstillgångar med
resultatinverkan som bokförs till
verkligt värde
Minskningar
Räntebärande lånefordringar
Totalt
Kundfordringar och övriga räntefria
fordringar
Av intresseföretag
19.Omsättningstillgångar
Av övriga
Milj. euro
2011
2010
Omsättningstillgångar
Material och förnödenheter
Varor under tillverkning
Färdiga produkter
Förskottsbetalningar
Totalt
316
353
38
44
390
362
36
38
781
798
Under år 2011 bokfördes som kostnader 20 miljoner euro för att få
omsättningstillgångarnas bokföringsvärde att motsvara nettorealiseringsvärdet (2). Av kostnaderna hänför sig 12 miljoner euro till planerna på att lägga ner fabriket M-real Alizay Paper, 5 miljoner till planerna på att lägga ner de förlustbringande verksamheterna i M-real
Gohrsmühle och Reflex och 2 miljoner till omstruktureringarna vid
M-real Äänekoski Paper. Kostnadsbokföringen ingår i resultaträkningen under ”Material och tjänster”. Kostnadsbokföringen ingår i
resultaträkningen under ”Material och tjänster”.
Övriga fordringar
38
33
730
829
Totalt
733
832
Kundfordringar och övriga fordringar
totalt
735
843
Resultatregleringar
Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan är i huvudsak offentligt noterade masskuldebrevslån som enbart
anskaffats för handelsändamål.
Koncernen har inga lånefordringar på koncernbolagens verkställande direktörer eller deras suppleanter, ej heller på medlemmarna i styrelsen eller därmed jämförbara organ. Metsäliitto Management Oy, som
grundats för att administrera aktiebelöningssystemet för ledamöterna i
koncernens ledningsgrupp och som konsolideras som ett dotterbolag i
koncernbokslutet, behandlas närmare i not 36.
NOTER TILL BOKSLUTET 18–20 — BOKSLUT 2011 83
21.Kassa och banktillgodohavanden
Osäkra kundfordringar
I kundfordringar från andra har avdragits följande poster
Milj. euro
1.1.
Ökning
Minskning
31.12.
2011
2010
9
10
2
2
-6
5
-3
9
Icke förfallna
2011
2010
536
640
Förfallna
52
51
31–60 dagar
2
3
61–90 dagar
2
2
91–180 dagar
1
2
Över 180 dagar
4
4
597
701
Under 30 dagar
31.12.
Väsentliga poster i anknytning till aktiva resultatregleringar
2011
2010
Räntor
0
0
Övriga
1
1
1
1
Periodiseringar av personalkostnader
2
2
Räntor
1
3
Försäkringar
4
2
Försäljningsperiodiseringar
0
1
30
27
Milj. euro
Långfristiga
Totalt
Kortfristiga
Övriga
Totalt
39
33
Resultatregleringar totalt
39
34
84 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 20–21
2010
184
259
Kontanter och bankkonton
147
181
Totalt
330
440
Kortfristiga placeringar utgörs av företags- och bankcertifikat samt
depositioner, vars ursprungliga löptid är under tre månader.
Fördelning av kundfordringar från andra
Milj. euro
2011
Kortfristiga placeringar till
periodiserad anskaffningsutgift
Milj. euro
22.Eget kapital
Förändringar i andelskapitalet
Andelskapital
A-tilläggsandelskapital
B-tilläggsandelskapital
C-tilläggsandelskapital
Totalt
146
347
36
11
539
Betalda andelsavgifter
5
16
16
0
37
Överfört från räntor
2
20
0
0
22
-3
-12
-2
0
-17
0
-5
-3
0
-8
Andelskapital 31.12.2011
149
366
46
11
573
Andelskapital 1.1.2010
Milj. euro
Andelskapital 1.1.2011
Återbetalda andelar
Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld
137
330
17
0
484
Betalda andelsavgifter
8
22
26
14
70
Överfört från räntor
2
19
0
0
21
-4
-33
-2
0
-40
Återbetalda andelar
Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld
3
9
-5
-4
3
146
347
36
11
539
Milj. euro
Andelskapital
A-tilläggsandelskapital
B-tilläggsandelskapital
C-tilläggsandelskapital
Totalt
31.12.2011
49
121
15
4
189
0
5
3
0
8
49
116
12
4
180
Andelskapital 31.12.2010
Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld
Förändring
31.12.2010
Förändring
-3
-9
5
4
-3
31.12.2009
52
125
7
0
184
Fond för verkligt värde och övriga fonder
Milj. euro
Fond för verkligt värde
2011
2010
86
92
1
1
Omvärderingsöverskott
95
95
Reservfond
Uppskrivningsfond
57
55
Fonder enligt stadgarna
0
0
Fond för investerat fritt eget kapital
2
0
240
244
Totalt
Andelskapital
Andelens nominella belopp är en (1) euro. Medlemmens skyldighet att
ta andelar bestäms utgående från arealen av den skogsmark som medlemmen äger och den kommun i vilken skogsmarken är belägen, dock så
att medlemmen är skyldig att ta högst 30 000 andelar.
Tilläggsandelar
Tilläggsandelar finns av tre slag: A-, B- och C-tilläggsandelar. Tilläggsandelarnas nominella belopp är en (1) euro. De betalda tilläggsandelarna utgör tilläggsandelskapitalet. Endast en medlem vars andelskapital
är till fullo betalt kan ta tilläggsandelar. Räntan på tilläggsandelarna
kan avvika från räntan på de egentliga andelarna. Därtill kan tilläggsandelarna också innehålla andra ekonomiska fördelar. Tilläggsandelskapitalet kan nedsättas genom ändring av stadgarna så att tilläggsinsatserna
återbetalas till medlemmarna eller till den till vilken medlemmens rättigheter har övergått.
Till medlemmarna kan av Metsäliittos överskott utdelas ränta, överskottsutbetalningar eller annan ersättning. Det belopp som utdelas får
inte överskrida det utdelningsbara överskottet enligt senast fastställda
bokslut med beaktande av de begränsningar som stipulerats i lagen om
andelslag i kapitel 8 paragraferna 3–5. För återbetalning av tilläggsandelar och andelar kan en tredjedel av det utdelningsbara överskottet enligt
den senast fastställda balansräkningen användas.
Till C-tilläggsandelen hör en fördel om rätt till tilläggsränta som
bestäms av kursutvecklingen för M-reals B-aktie. Den eventuella til�läggsräntan uträknas enligt följande: Om den enligt handelsvolymen
vägda genomsnittliga handelskursen för M-reals B-aktie under fem handelsdagar före 15.2.2013 (”Avslutskurs”) överskrider 2,5 euro (”Gränspris”) på Helsingforsbörsen, betalas en sådan tilläggsränta på varje
C-tilläggsandel som motsvarar differensen mellan Avslutskursen och
Gränspriset, ändå högst en (1) euro per C-tilläggsandel.
Rätten till tilläggsränta har behandlats som ett inbäddat derivat
enligt IAS 39. För rätten till tilläggsränta har bokförts en skuld om
1 miljoner euro (4) i bokslutet 31.12.2011.
Från och med början av 2012 lanserade Metsäliitto Osuuskunta en
ny placeringsprodukt, Kapitalbonus, där medlemmarna kan teckna nya
A-tilläggsandelar med ett nominellt värde av en euro i blandemission,
enligt emissionsvillkoren separat varje år till det pris som styrelsen fastställt. De nya A-tilläggsandelarna erbjuds för teckning mot inkomster
av virkesförsäljning eller andelsräntor. Fondökningen i blandemissionen
kan maximalt uppgå till 100 miljoner euro.
NOTER TILL BOKSLUTET 22 — BOKSLUT 2011 85
Överkursfond
Bokföringspraxis i anknytning till gamla fusioner har korrigerats att
motsvara nuvarande praxis. De poster om 31 miljoner euro, som tidigare bokförts i överkursfonden, har 31.12.2011 flyttats till vinstmedel.
23.Innehav utan bestämmande inflytande
Mest betydande innehav utan bestämmande inflytande
Milj. euro
Omräkningsdifferenser
M-real -koncernen
Till fonden för omräkningsdifferenser bokförs de omräkningsdifferenser som uppkommit vid omräkningen av de utländska enheternas bokslut. Då villkoren för säkringsredovisning har uppfyllts, förs också de
vinster och förluster med avdrag av uppskjuten skatt, som uppkommit
vid säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter, mot omräkningsdifferenser.
Metsä-Botnia -koncernen
Fond för verkligt värde
Till fond för verkligt värde bokförs värdeförändringar i finansiella tillgångar som innehas till försäljning samt förändringar i verkligt värde
efter kalkylerad skatt, för de derivatinstrument som används för säkring
av kassaflöden.
Uppskrivningsfond
Till uppskrivningsfonden bokförs uppskrivningar av markområden och
värdepapper i långfristiga tillgångar.
Omvärderingsöverskott
Ett omvärderingsöverskott hänförligt till den tidigare ägarandelen i
Metsä-Botnia uppstod år 2009 i samband med allokeringen av det verkliga värdet för de förvärvade Metsä-Botnia aktierna.
Reservfond och fonder enligt stadgarna
Reservfonden och fonder enligt stadgarna är närmast grundade och
utökade på beslut av bolagsstämma eller fullmäktige. Bokföringspraxis
i anknytning till gamla fusioner har korrigerats att motsvara nuvarande
praxis. De poster om 3 miljoner euro, som tidigare bokförts i reservfonden, har 31.12.2011 flyttats till vinstmedel.
Metsä Tissue -koncernen
2011
2010
70
207
212
233
70
75
Andra
8
8
Totalt
360
524
24.Pensionsåtaganden
Koncernen har flera förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner på olika håll i världen. Planerna följer de olika ländernas lokala
regler och praxis. De flesta av koncernens pensionsplaner är avgiftsbestämda.
Den mest betydande pensionsplanen i Finland är APL, där förmånerna bestäms direkt utifrån förmånstagarens förvärvsinkomster.
I Finland finns även pensionsplaner som pensionsfonden Metsäliiton
Toimenhaltijain Eläkesäätiö ansvarar för. Pensionsfondens planer är förmånsbestämda och har fonderats i förväg. I Finland finns dessutom
övriga avgifts- och förmånsbestämda pensionsplaner.
De utländska pensionsplanerna består av såväl förmånsbestämda
som avgiftsbestämda planer.
Ersättningar efter avslutad anställning
Milj. euro
Förmånsbestämda pensionsplaner
Avgiftsbestämda pensionsplaner
Nettoskuld
2011
2010
102
97
16
17
118
114
Fond för investerat fritt eget kapital
Fonden för investerat fritt eget kapital innehåller placeringar som till
sin natur är eget kapital samt teckningspriset för aktier till den del, som
den uttryckligt enligt beslut inte skall bokföras som aktiekapital. M-real
övergick till värdeandelssystemet år 1993. Tidsfristen för övergången
till värdeandelssystemet gick ut 11.10.2001. M-real sålde i november
2001 de aktier som inte inom tidsfristen överflyttats och deponerade
medlen för 10 år i Södra Finlands länsstyrelse, varifrån de kunde lösas
ut av innehavarna. I november 2011 gick tidsfristen ut och Regionförvaltningsverket deponerade de outlösta medlen till M-real. Dessa medel
har bokförts i fonden för investerat fritt eget kapital.
Överfinansierade planer bland
tillgångar
Skuld totalt
2011
2010
129
105
Poster i balansräkningen
Milj. euro
Nuvärdet av fonderade åtaganden
Räntor på andelskapitalet
Marknadsvärde på plantillgångar
Oredovisade aktuariella vinster och
förluster
90
92
219
197
-108
-97
-9
-3
Tidigare intjänad pensionkostnad
0
0
Reduceringar
0
0
102
97
Nettoskuld i balansräkningen
86 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 22–24
1
115
Förmånsbestämda pensionsplaner
Nuvärdet av icke-fonderade åtaganden
Efter bokslutet har styrelsen föreslagit att räntor på andelskapitalet om
totalt 38 miljoner euro skall betalas (35 miljoner euro år 2010). Andelen av andelskapitalets räntor som behandlades som finansieringskostnader uppgick år 2011 till 9 miljoner euro (9).
5
123
Poster i resultaträkningen
Milj. euro
Fördelning mellan olika kategorier av förvaltningstillgångar, %
2011
2010
Utgifter baserade på periodens
arbetsprestationer
5
4
Ränteutgifter
9
9
Förväntad avkastning på
förvaltningstillgångarna
-5
29
33
Räntebärande värdepapper
37
38
Fastigheter
12
12
12
12
Totalt
100
100
Milj. euro
2011
2010
Nuvärdet av förmånsbestämda
förpliktelser
-219
-197
-3
0
0
Uppfyllande av förpliktelser
0
0
Vinster/förluster hänförliga till
reduceringar
0
0
11
4
Årets och föregående års värden
Avkastningen på förvaltningstillgångarna år 2011 var 5 miljoner euro
(9).
Verkligt värde på förvaltningstillgångar
108
97
Status fonderade planer
-111
-100
Erfarenhetsmässiga justeringar
Förändringar i nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser
av värdet på förpliktelser
2011
2010
197
185
Utgifter baserade på periodens
arbetsprestationer
5
4
Ränteutgifter
9
9
0
1
Aktuariella vinster och förluster
3
7
Retroaktiva utgifter för
arbetsprestationer
0
0
Uppfyllande av förpliktelser
1
1
Utbetalda ersättningar
Övriga justeringar
Omräkningsdifferens
Förmånsbestämda förpliktelser vid
årets slut
0
0
-10
-10
12
0
2
2
Verkligt värde vid årets början
Förväntad avkastning
Aktuariella vinster och förluster
1
5
2011
2010
4,75–4,8
4,25–4,3
av värdet på förvaltningstillgångar
Aktuariella antaganden
Diskonteringsränta %
Förväntad avkastning på tillgångarna %
Förväntad årlig löneökning
Framtida pensionshöjningar %
Förväntad återstående tjänstgöringstid
(år)
219
197
2010
97
85
5
5
0
4
0–5,7
0–2,19
0–1,58
2,0–2,1
1,4–2,1
0–3,1
0–5,3
4,7
5,4
6,26–6,62
6,55–6,84
Förväntad årlig löneökning
3,0
4,5
Framtida pensionshöjningar %
3,0
3,5
11
12
Diskonteringsränta %
Förväntad återstående tjänstgöringstid
(år)
2011
0–5,7
Storbritannien
Förväntad avkastning på tillgångarna %
Förändring av förvaltningstillgångarnas verkliga värde
Milj. euro
0
-1
Finland
Tillskjutna medel från
pensionsberättigade
Vinster/förluster hänförliga till
reduceringar
5
Övriga
2
Förmånsbestämda förpliktelser vid
årets början
9
-5
Aktuariella vinster och förluster
Milj. euro
2010
Aktier
Masskuldebrevslån
Retroaktiva utgifter för
arbetsprestationer
I personalkostnader totalt
2011
%
Österrike
Diskonteringsränta %
5,1
Förväntad avkastning på tillgångarna %
0
Förväntad årlig löneökning
2,02
Tillskjutna medel från
pensionsberättigade
0
0
Framtida pensionshöjningar %
2,0
Tillskjutna medel från arbetsgivaren
5
3
Uppfyllande av förpliktelser
1
1
Förväntad återstående tjänstgöringstid
(år)
19
-2
-4
Övriga justeringar
0
0
Omräkningsdifferens
2
2
Utbetalda ersättningar
Förvaltningstillgångarnas verkliga
värde vid årets slut
108
Utgifterna för förmånsbestämda pensionsplaner år 2012 beräknas till
5 miljoner euro.
97
Norge
Diskonteringsränta %
3,3
3,2
Förväntad avkastning på tillgångarna %
4,8
4,6
4,0
4,0
Framtida pensionshöjningar %
3,75
3,75
Förväntad återstående tjänstgöringstid
(år)
11,4
11,4
Förväntad årlig löneökning
Aktuariella antaganden
NOTER TILL BOKSLUTET 24 — BOKSLUT 2011 87
2011
2010
Sverige
Diskonteringsränta %
3,5
Förväntad avkastning på tillgångarna %
3,5
Förväntad årlig löneökning
3,0
Framtida pensionshöjningar %
2,0
Förväntad återstående tjänstgöringstid
(år)
mühle och Reflex. Dessutom bokförde M-real avsättningar om 9 miljoner euro i anslutning till försäljningen av M-real Hallein.
Av de totala avsättningarna om 190 miljoner euro är de långfristiga
avsättningarnas andel 45 miljoner euro och de kortfristiga avsättningarnas andel 145 miljoner euro. De långfristiga avsättningarna antas förfalla till slutet av år 2013.
11
Tyskland
5,25
5,25–5,3
0–5,25
0–5,25
Förväntad årlig löneökning
2,5
2,5
Framtida pensionshöjningar %
2,0
2,0
10–14,4
10–12
Diskonteringsränta %
Förväntad avkastning på tillgångarna %
Förväntad återstående tjänstgöringstid
(år)
26.Låneskulder
Räntebärande låneskulder
Milj. euro
Slovakien
Balansvärde
2011
Balansvärde
2010
Långfristiga räntebärande låneskulder
Diskonteringsränta %
1,0
1,0
Masskuldebrevslån
611
713
Förväntad avkastning på tillgångarna %
0,0
0,0
Lån av kreditinstitut
846
748
Förväntad årlig löneökning
3,0
3,0
Pensionslån
298
353
Framtida pensionshöjningar %
3,0
3,0
Finansiella leasingskulder
44
48
Övriga skulder
55
64
1 854
1 927
247
284
Förväntad återstående tjänstgöringstid
(år)
21
21
Totalt
Schweiz
3,0
Diskonteringsränta %
3,0
3,5
Förväntad avkastning på tillgångarna %
3,5
1,5
Förväntad årlig löneökning
1,5
Framtida pensionshöjningar %
0,5
0,5
Förväntad återstående tjänstgöringstid
(år)
5,3
6
Kortfristiga räntebärande låneskulder
Kortfristig andel av
långfristiga skulder
0
2
Kortfristiga skulder
1
2
Växelskulder
190
183
Övriga skulder
439
471
0
0
2 293
2 398
Totalt
Tillgångar som innehas för försäljning,
räntebärande skulder
Räntebärande låneskulder totalt
25.Avsättningar
Räntebärande finansieringstillgångar
Avsättning
för
omstrukturering
Avsättning
för miljökostnader
Övriga
avsättningar
Totalt
37
11
19
67
0
0
0
0
Ökning av avsättningar
107
17
42
166
Ianspråktagna avsättningar
-27
-1
-11
-39
Milj. euro
1.1.2011
Omräkningsdifferens
Återföring av
outnyttjade
avsättningar
Diskonteringsinverkan
31.12.2011
Milj. euro
-1
0
-3
0
0
0
-4
0
115
26
48
190
Den mest betydande ökningen under år 2011 är avsättningarna om 88
miljoner euro, som hänför sig till nedläggningen av M-real Alizay Paper
-fabriken (omstrukturering 57 miljoner euro, miljökostnader 16 miljoner euro och övriga avsättningar 15 miljoner euro). M-real bokförde
avsättningar om 66 miljoner euro (omstrukturering 49 miljoner euro
och övriga avsättningar 17 miljoner euro) i anslutning till planerna att
upphäva de förlustbringande verksamheterna på fabrikerna i Gohrs-
88 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 24–26
Balansvärde
2011
Balansvärde
2010
7
8
Långfristiga räntebärande
finansieringstillgångar
Lånefordringar
Kortfristiga räntebärande
finansieringstillgångar
Bokförda till verkligt värde med
resultatinverkan
0
1
Lånefordringar
2
10
Placeringar till periodiserad
anskaffningsutgift
184
259
Kontanter och bankkonton
147
181
Totalt
333
451
0
0
339
459
1 953
1 939
Tillgångar som innehas för försäljning,
räntebärande fordringar
Räntebärande finansieringstillgångar
totalt
Räntebärande nettoskuld totalt
Amortering av lån och finanskostnadernas kassaflöde 31.12.2011
Milj. euro
2012
2013
2014
-103
-523
-88
-59
-33
-7
Amortering
-82
-205
Finansiell kostnad
-33
-32
Amortering
-57
Finansiell kostnad
-18
Amortering
Finansiell kostnad
Masskuldebrevslån
Balansvärde
Amortering
Finansiell kostnad
Lån av kreditinstitut
Pensionslån
Finansiella leasingskulder
Övriga långfristiga räntebärande skulder
2015
2016
2017-
-344
-211
-35
-51
-19
-15
-4
-6
-118
-43
-33
-33
-70
-13
-9
-7
-5
-8
-6
-4
-5
-3
-2
-29
-2
-2
-1
-1
-1
-3
715
927
355
49
55
Amortering
0
-4
-1
-1
-1
-1
Amortering
-247
-854
-481
-297
-71
-152
Finansiell kostnad
-113
-81
-38
-25
-10
-17
-774
-4
-1
-1
0
0
-1 213
-858
-481
-298
-71
-152
-122
-81
-38
-25
-10
-17
-6
0
0
0
0
-1
3
0
-3
-2
-1
0
-1 035
-6
-2
Finansiell kostnad
Långfristiga totalt
amorteringar år 2012
Långfristiga räntebärande i balansen
Kortfristiga räntebärande skulder
-247
1 854
191
-191
Finansiell kostnad
-9
780
Amortering
Totalt
3 073
Amortering
Finansiell kostnad
Borgensansvar
-2
2 101
Amortering
Leverantörsskulder och övriga räntefria
-50
7
Derivatskulder
Ränteswapavtal
Valutaderivat
Råvaruderivat
-8
-3
0
0
-1 040
-10
-5
-3
-1
0
Valutaderivat
1 024
7
2
Råvaruderivat
0
1 024
7
2
0
0
0
-15
-3
-3
-3
-1
0
Totalt
55
Derivatfordringar
Ränteswapavtal
Totalt
Derivatinstrumentens nettokassaflöde
0
NOTER TILL BOKSLUTET 26 — BOKSLUT 2011 89
Amortering av lån och finanskostnadernas kassaflöde 31.12.2010
Milj. euro
2011
2012
2013
2014
Amortering
-52
-103
-520
-90
Finansiell kostnad
-63
-58
-33
-7
-179
-68
-183
-24
-22
-21
Amortering
-37
-43
Finansiell kostnad
-20
-18
Amortering
-7
Finansiell kostnad
-1
Amortering
Finansiell kostnad
Masskuldebrevslån
Lån av kreditinstitut
Balansvärde
Finansiell kostnad
Finansiella leasingskulder
Övriga långfristiga räntebärande skulder
Långfristiga totalt
amorteringar år 2011
Långfristiga räntebärande i balansen
2016-
-311
-179
-8
-11
-8
0
-118
-43
-33
-115
-14
-10
-8
-13
-5
-3
-5
-3
-32
-1
-1
-1
-1
-3
-9
-9
-53
-1
-1
-1
927
Amortering
Pensionslån
2015
766
390
55
72
-2
2 210
-284
1 927
Amortering
-284
-227
-878
-450
-216
-157
Finansiell kostnad
-109
-100
-69
-28
-16
-16
-952
-7
-6
-1
-1
-3
-1 423
-234
-884
-451
-217
-159
-119
-100
-69
-28
-16
-16
-6
0
0
0
0
-1
6
0
0
1
6
0
0
1
Kortfristiga räntebärande skulder
188
Amortering
-188
Finansiell kostnad
Leverantörsskulder och övriga räntefria
-10
970
Amortering
Totalt
3 367
Amortering
Finansiell kostnad
Borgensansvar
8
Derivatskulder
Ränteswapavtal
11
11
-1 611
-1
-1 600
10
Valutaderivat
1 596
2
Råvaruderivat
11
4
1
0
1 606
6
1
0
0
0
7
16
6
0
0
1
Valutaderivat
Råvaruderivat
Totalt
0
35
Derivatfordringar
Ränteswapavtal
Totalt
Derivatinstrumentens nettokassaflöde
90 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 26
15
Masskuldebrevslån
27.Övriga skulder
Ränta, %
2011
2010
2002–2012
9,200
103
103
2002–2014
9,400
88
90
2004–2011
3,325
0
30
2004–2011
3,506
0
10
2004–2011
3,580
0
12
2004–2013
9,000
26
26
2006–2013
8,750
497
494
715
766
2011
2010
under 1 år
7
8
1–2 år
5
6
Milj. euro
2–3 år
7
4
Räntefria skulder till intresseföretag
3–4 år
4
6
4–5 år
3
4
Över 5 år
33
Totalt
59
Finansiella leasingskulder, förfallotider
Milj. euro
2011
Milj. euro
2010
Räntefria skulder till övriga
Resultatregleringar
1
3
Övriga skulder
5
15
6
18
Totalt
28.Leverantörsskulder och övriga skulder
Minimileasingavgifter
2011
2010
Erhållna förskott
0
0
Leverantörsskulder
7
5
35
Övriga skulder
0
0
63
Resultatregleringar
0
1
7
6
Totalt
Framtida finansiella kostnader
10
8
Nuvärde av minimileasingavgifter
49
55
Räntefria skulder till övriga
Erhållna förskott
Nuvärde av minimileasingavgifter
Leverantörsskulder
under 1 år
6
7
Övriga skulder
1–2 år
4
5
Resultatregleringar
2–3 år
5
3
3–4 år
3
5
2
3
Över 5 år
29
32
Totalt
49
55
4–5 år
De mest betydande finansiella leasingavtalen gäller M-reals Äänevoimakraftverk. Avtalstiden för Äänevoima Oy var ursprungligen 10–15 år.
Skulderna förfaller senast år 2017. I avtalen ingår optioner för förlängning och köp.
10
16
331
347
88
213
325
331
Totalt
755
907
Leverantörsskulder och övriga skulder
totalt
762
914
Övriga skulder innehåller år 2010 inlösningsskyldigheten för MetsäBotnias aktier om 99 miljoner euro.
Resultatregleringar
2011
2010
1
3
1
3
Periodiserade personalkostnader
89
95
Räntor
20
18
Periodiserade inköp
92
84
Milj. euro
Långfristiga
Övriga
Totalt
Kortfristiga
Övriga
Totalt
125
135
326
332
NOTER TILL BOKSLUTET 26–28 — BOKSLUT 2011 91
29.Finansiella tillgångar och skulder grupperade enligt IAS 39 samt verkligt värde
Milj. euro
Till verkligt Finansiella
Till periodivärde via tillgångar
Lån
Derivat
serat
resultattill och övriga i säkringsreanskaffnot räkningen försäljning fordringar dovisningen ningsvärde
Bokvärde
totalt
Verkligt
värde
368
368
Finansiella tillgångar 31.12.2011
Finansiella tillgångar som kan säljas
16
Övriga långfristiga finanstillgångar
17
13
13
13
Kundfordringar och övriga fordringar
20
733
733
733
330
330
Kassa och banktillgodohavanden
21
Derivatinstrument
30
Totalt
368
330
0
0
0
368
1 076
0
0
0
0
1 444
1 444
1 861
Finansiella skulder 31.12.2011
Långfristiga räntebärande finansskulder
26
1 854
1 854
Övriga långfristiga finansskulder
27
6
6
6
Kortfristiga räntebärande finansskulder
26
439
439
442
663
663
663
Leverantörsskulder och övriga skulder
28
Derivatinstrument
30
55
55
2 962
3 017
3 028
Till verkligt Finansiella
Till periodivärde via tillgångar
Lån
Derivat
serat
resultattill och övriga i säkringsreanskaffnot räkningen försäljning fordringar dovisningen ningsvärde
Bokvärde
totalt
Verkligt
värde
338
338
Totalt
Milj. euro
18
18
37
0
0
37
Finansiella tillgångar 31.12.2010
Finansiella tillgångar som kan säljas
16
Övriga långfristiga finanstillgångar
17
Kundfordringar och övriga fordringar
20
Kassa och banktillgodohavanden
21
Derivatinstrument
30
Totalt
338
1
14
14
14
840
841
841
440
440
440
1
2
14
338
1 294
14
15
15
0
1 648
1 648
1 985
Finansiella skulder 31.12.2010
Långfristiga räntebärande finansskulder
26
1 927
1 927
Övriga långfristiga finansskulder
27
18
18
18
Kortfristiga räntebärande finansskulder
26
471
471
473
803
803
803
Leverantörsskulder och övriga skulder
28
Derivatinstrument
30
Totalt
2
2
33
0
0
33
3 219
35
35
3 254
3 314
Kundfordringar och övriga fordringar innehåller inte förskottsbetalningar, skattefordringar eller periodiseringar av personalkostnader (not 20).
Leverantörsskulder och övriga skulder innehåller inte erhållna förskottsbetalningar, skatteskulder eller periodiseringar av personalkostnader
(not 28).
Alla finansieringsskulder i Metsäliittokoncernen värderas enligt metoden för effektiv ränta som en periodiserad anskaffningskostnad. De räntebärande finansieringstillgångar har klassificerats enligt IAS-standarden. De verkliga värdena för varje skuld eller tillgång är uträknade till nuvärde
enligt en marknadsränta. De tillämpade diskonteringsräntorna varierar mella 1,0 och 9,9 procent (0,8–6,6). Av de räntebärande skulderna har 55
procent (75) en rörlig ränta och de övriga skulderna en fast ränta. Medelräntan för de räntebärande skulderna var i slutet av år 2011 5,4 procent
(4,7). De verkliga värdena för kundfordringar och övriga fordringar samt leverantörsskulder och övriga skulder avviker inte nämnvärt från sina bokvärden i balansräkningen.
92 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 29
30.Derivatinstrument
31.12.2011
Milj.euro
Ränteterminer och futurer
Nominellt
Derivatvärde tillgångar
4
Derivatskulder
Verkligt
värde
Totalt
0
0
Säkring av
verkligt Säkring av Säkring av
värde kassaflöde eget kapital
Derivat
utanför
Derivat
säkringsför
redovis- tradingändaningen
mål
0
Ränteoptioner
Ränteswappar
1 010
22
-22
-4
-12
Räntederivat totalt
1 014
0
23
-23
-4
-12
0
-7
Valutaterminer
1 020
0
12
-11
-5
-3
-3
Valutaoptioner
41
0
0
Valutaswappar
101
10
-10
-10
21
-21
-10
Valutaderivat totalt
Elderivat
Massaderivat
1 163
0
131
25
-7
0
0
-5
9
-9
-4
0
0
0
0
-3
-4
0
-5
Övriga råvaruderivat
7
2
-2
Råvaruderivat totalt
163
0
11
-11
0
-4
0
-7
0
2 339
0
55
-55
-13
-21
-3
-18
0
Derivatinstrument totalt
-2
Det nominella värdet innehåller också slutna kontrakt till ett värde om 257 miljoner euro.
31.12.2010
Milj.euro
Ränteterminer och futurer
Nominellt
Derivatvärde tillgångar
8
Derivatskulder
Verkligt
värde
Totalt
0
0
Säkring av
verkligt Säkring av Säkring av
värde kassaflöde eget kapital
Derivat
utanför
Derivat
säkringsför
redovis- tradingändaningen
mål
0
0
Ränteoptioner
Ränteswappar
9
-9
-5
-3
-1
0
Räntederivat totalt
1 003
0
9
-9
-5
-3
0
-1
0
Valutaterminer
1 591
0
17
-17
5
-22
0
0
Valutaoptioner
12
0
0
Valutaswappar
Valutaderivat totalt
995
56
0
9
-9
-9
26
-26
-9
1 660
0
5
Elderivat
97
12
12
11
Massaderivat
23
3
3
3
-22
0
0
1
Övriga råvaruderivat
7
0
0
0
Råvaruderivat totalt
127
15
0
15
0
14
0
0
0
2 790
15
35
-20
-14
17
-22
-1
0
Derivatinstrument totalt
0
Det nominella värdet innehåller också slutna kontrakt till ett värde om 522 miljoner euro.
NOTER TILL BOKSLUTET 30 — BOKSLUT 2011 93
31.Förfalloplan för kassaflödets säkringsredovisning
Säkringsinstrumentets resultat redovisas i resultatberäkningen när kassaflödet som varit föremål för säkringen erhållits. Förfallodagarna för skyddsinstrumenten är desamma som för det kassaflöde som är föremål för säkringen.
31.12.2011
Perioder, då det förutsedda kassaflödet
förväntas erhållas
Mycket sannolika
valutakassaflöden
Avtalsbaserade
räntekassaflöden
Mycket sannolika
varukassaflöden
Mycket sannolika
varukassaflöden
Q1
162
-3
7
-8
Q2
133
0
7
-8
Q3
45
-6
4
Q4
13
0
354
-10
2
-9
Totalt 2012
2013
-8
-8
18
-31
-15
2014
-8
-5
2015
-8
-5
2016
-2
2017–
-1
Kassaflöden totalt
356
-38
18
-55
Nominellt värde av de derivat som varit föremål
för säkringsredovisning
356
365
18
55
Mycket sannolika
valutakassaflöden
Avtalsbaserade
räntekassaflöden
Mycket sannolika
varukassaflöden
Mycket sannolika
varukassaflöden
Q1
112
-1
-11
Q2
79
-1
-11
Q3
36
0
-11
31.12.2010
Perioder, då det förutsedda kassaflödet
förväntas erhållas
Q4
Totalt 2011
-1
228
-2
-11
0
-46
2012
-2
-21
2013
-2
-5
2014
-2
2015
Kassaflöden totalt
228
-7
Nominellt värde av de derivat som varit föremål
för säkringsredovisning
228
130
94 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 31
0
-74
74
33.De viktigaste dotterföretagen 31.12.2011
32.Noter till koncernens rapport över
kassaflöden
Metsäliitto Osuuskunta
Milj. euro
2011
2010
59
131
Justeringar i årets resultat
Skatter
0
-21
354
336
Biologiska tillgångar
-1
0
Resultatandelar i intresseföretag
-4
15
Marknadsdomstolens påföljdsavgift
Avskrivningar och nedskrivningar
En lista av moderföretaget Metsäliitto Osuuskuntas aktieinnehav presenteras på sidorna 112–113.
Metsä-Botnia
Land
Metsä-Botnia Metsät Oy
Finland
100 000
100,00
Oy Silva Shipping Ab
Finland
400 000
100,00
1
100,00
1 000
100,00
-25
-39
Utländska
Finansieringskostnader, netto
131
137
Botnia Pulps Italia s.r.l.
Italien
Botnia Pulps GmbH
Tyskland
OOO Suda Wood
Ryssland
OOO Svir Timber
Ryssland
Totalt
121
-63
634
495
0
-131
99
-89
Förändring i rörelsekapital
Förändring i omsättningstillgångar
Förändring i kundfordringar och
övriga fordringar
Förändring i leverantörsskulder och
övriga skulder
Totalt
-25
84
74
-136
Ägarandel, %
Inhemska
Vinster/förluster från långfristiga
tillgångar
Pensionsförbindelser och avsättningar
Antal
aktier
100,00
1
100,00
M-real
Inhemska
Alrec Boiler Oy *)
Finland
899
24,92
Oy Hangö Stevedoring Ab
Finland
150
100,00
Kemiart Liners Oy
Finland
2 000 000
100,00
Logisware Oy
Finland
4 500
100,00
M-real International Oy
Finland
10 000
100,00
Metsä Group Financial Services Oy
Finland
25 500
51,00
Förändring i övrigt eget kapital
Utländska
M-real övergick till värdeandelssystemet år 1993. Tidsfristen för övergången till värdeandelssystemet gick ut 11.10.2001. M-real sålde i
november 2001 de aktier som inte inom tidsfristen överflyttats och
deponerade medlen för 10 år i Södra Finlands länsstyrelse, varifrån de
kunde lösas ut av innehavarna. I november 2011 gick tidsfristen ut och
Regionförvaltningsverket deponerade de outlösta medlen om 4 miljoner euro till M-real.
M-real Deutsche Holding GmbH
Tyskland
M-real Fine B.V.
Holland
M-real Holding France SAS
Frankrike
M-real IBP Deals Americas Ltd
USA
M-real IBP Deals Europe S.A.
100,00
1 000
100,00
520 000
100,00
50
100,00
Belgien
1 000
100,00
M-real NL Holding B.V.
Holland
15 350
100,00
M-real Reinsurance AG
Schweiz
19 997
100,00
M-real Sverige AB
Sverige
10 000 000
100,00
M-real UK Holdings Ltd
Storbritannien 146 750 000
100,00
*) Behandlas som ett dotterföretag enligt intresseavtalet.
Metsä Tissue
Inhemska
Finncao Oy
Finland
945
100,00
Sverige
4 501 000
100,00
Sverige
2 000 000
100,00
Utländska
Dambi AB
Metsä Tissue AB
Metsä Tissue A/S
Danmark
1 000
100,00
Metsä Tissue AS
Norge
6 020
100,00
1
100,00
Metsä Tissue
Immobilienverwaltungs GmbH
Tyskland
Metsä Tissue Czech s.r.o.
Tjeckien
Metsä Tissue GmbH
Tyskland
1
100,00
Tyskland
1
100,00
Halstrick Transport GmbH
100,00
Metsä Tissue Hungary Kft.
Ungern
Metsä Tissue Krapkowice Sp. z.o.o.
Polen
400
100,00
100,00
Metsä Tissue Ltd
Storbritannien
100
100,00
Metsä Tissue Poland Sp z.o.o.
Polen
98 171
100,00
Metsä Tissue Romania s.r.l.
Rumänien
4 000
100,00
Metsä Tissue Slovakia s.r.o.
Slovakien
Metsä Tissue Ukraine LCC
Ukraina
OOO Metsä Tissue
Ryssland
100,00
100,00
1
100,00
NOTER TILL BOKSLUTET 32–33 — BOKSLUT 2011 95
34.Samriskföretag
Milj. euro
2011
2010
265
265
90
100
Inteckningar för egna lån
Ställda panter som säkerhet för lån
Samriskföretagen ( Joint venture) har i koncernbokslutet konsoliderats
rad för rad enligt den relativa ägarandelen. I koncernens resultaträkning
och balansräkning ingår tillgångar, skulder, kostnader och intäkter
enligt följande:
Milj. euro
2011
2010
Långfristiga tillgångar
42
Kortfristiga tillgångar
5
7
Tillgångar totalt
48
42
Långfristiga skulder
35
28
Kortfristiga skulder
4
4
39
32
Skulder totalt
35
Omsättning
14
15
Kostnader
15
16
Resultat
-1
-1
Lån av kreditinstitut
Pensionslån
Övriga skulder
Ställda panter
7
0
323
316
Fastighetsinteckningar som säkerhet
för lån
Lån av kreditinstitut
Pensionslån
46
58
184
196
0
6
295
307
Lån av kreditinstitut
3
3
Övriga skulder
3
3
8
7
13
13
18
12
4
4
Övriga skulder
Fastighetsinteckningar
Inteckningar i lösöre som säkerhet för
lån
Inteckningar i lösöre
För företag inom samma koncern
Panter
Fastighetsinteckningar
Borgensansvar
För intresseföretag
Mest betydande samriskföretag
Ägarandel, %
2011
2010
Äänevoima Oy
56,25
56,25
Kiinteistö Oy Metsätapiola
48,98
48,98
Panter
Fastighetsinteckningar
Borgensansvar
För övriga
Panter
0
0
42
4
15
14
1
0
Panter
337
329
Inteckningar
303
314
Borgensansvar
64
20
Övriga ansvar
15
14
Fastighetsinteckningar
Borgensansvar
Övriga ansvarsförbindelser
35.Ansvarsförbindelser
som säkerhet för egna förbindelser
som säkerhet för andras förbindelser
Pensionsansvar
I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors
tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto
och två andra skogsindustriföretag som en följd av otillåtet prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens
beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda företagen hade
gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar
på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands kommuner och
församlingar samt ett antal privatpersoner under den senaste tiden
väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto känner till,
är totalt cirka 225 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 80 miljoner
euro ställts specifikt på Metsäliitto. I de nämnda talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt. Metsäliitto anser att skadeståndsanspråken är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för
detta ändamål.
Metsäliittokoncernens företag har under de senaste åren varit säljare
i ett flertal aktieaffärer. I samband med dessa har företagen undertecknat sedvanliga ansvarsförbindelser. Det kan inte uteslutas att talan väcks
mot säljaren angående dessa förbindelser eller att förbindelserna ger
upphov till kostnader för företagen.
96 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 34–35
Totalt
Pensionsansvar
Övriga hyresavtal
Totalt
1
0
44
49
764
727
De ställda pantena utgörs av aktier i dotterföretagen och banktillgodohavanden som ställts som säkerhet för Nord Pool -ansvaren.
36. Aktiebonussystem
Övriga hyresavtal
Koncernen har gjort många ouppsägbara hyresavtal om kontors- och
lagerutrymmen. I vissa avtal ingår en möjlighet att förlänga avtalet efter
det ursprungliga förfallodatumet.
Minimihyresavgifterna för ouppsägbara hyresavtal
Milj. euro
2011
2010
Under 12 månader
15
15
1–5 år
28
32
över 5 år
Totalt
1
3
44
49
Investeringsåtaganden
2011
2010
I anläggningstillgångar, betalningar
under 1 år
0
0
I anläggningstillgångar, senare års
betalningar
0
1
I övrigt, betalningar under 1 år
0
1
I övrigt, senare års betalningar
0
0
Milj. euro
Ansvar för samriskföretag
Metsä Tissue Mariestad i Sverige har fram till år 2016 en förbindelse att
köpa processånga av det lokala energibolaget Katrinefors Kraftvärme
AB, i vilket Metsä Tissue AB har en ägarandel om 50 procent.
Under räkenskapsperioden hade koncernen haft i kraft två aktiebonussystem, som en del av företagets program för att stimulera och engagera
nyckelpersoner: aktiebonussystemet 2008–2010, som styrelsen beslöt
att ta i bruk 16.1.2008 och aktiebonussystemet 2011, som styrelsen
beslöt att ta i bruk 15.12.2010. Bonussystemens inverkan på resultatet
för år 2011 var 808 946 euro.
Aktiebonussystemet 2008–2010 Om de fastställda målen uppfylls
för en intjäningsperiod kan företagets nyckelpersoner tilldelas B-aktier
i M-real Oyj. Programmet består av tre intjäningsperioder på vardera
ett kalenderår. Styrelsen besluter om intjäningskriterierna som bygger
på koncernens ekonomiska nyckeltal eller liknande och fastställer årliga
övre och undre gränser (mål) separat för varje tidsperiod. Hur stor del
av maximibonusen som utbetalas till den berörda nyckelpersonen beror
på hur målen som fastställts i intjäningskriterierna uppfylls. Bonusen,
vars storlek är beroende av hur målen förverkligats under intjäningsperioden, betalas efter att intjäningsperioden har upphört före utgången
av april. Till bonusen hör förutom aktier en kontantdel, med vilken
man täcker skatter och skatteliknande avgifter som nyckelpersonen förorsakas med anledning av bonusen. Bonus utbetalas inte om personens
anställningsförhållande upphör före utgången av intjäningsperioden.
Denna person måste dessutom behålla de intjänade aktierna i minst två
år efter utgången av intjäningsperioden.
Utifrån aktiebonussystemet 2008–2010 betalades för intjäningsperioden 2010 totalt 133 595 B-aktier, samt en penningsumma, som
behövs för skatter och skatteliknande avgifter med anledning av bonusen vid tidpunkten för överföringen av aktierna.
NOTER TILL BOKSLUTET 35–36 — BOKSLUT 2011 97
Aktiebonussystemet 2008–2010
Tagits i bruk enligt styrelsens beslut 16.1.2008
2009 *
2010 *
totalt
Maximal aktiebonus, antal **
325 000
280 000
605 000
Maximal kontantandel, antal **
325 000
280 000
605 000
3./5.2.2009
1./3./4.2.2010
Grunddata
Beviljningsdag(ar)
Intjäningsperiodens börjar, datum
Intjäningsperioden slutar, datum
Aktieinnehavsskyldighet, år
Villkor för bonus
Kriterier
Frisläppande av aktier, datum
Maximal giltighetstid, år
Betalningsätt
Återstående bindningstid, år
Personer
Realisationspris, euro
1.1.2009
1.1.2010
31.12.2009
31.12.2010
2
2
Anställningsavtal
Anställningsavtal
Kassaflöde 2
EBIT, Kassaflöde 2
1.1.2012
1.1.2013
3
3
Aktier och kontanter
Aktier och kontanter
0
1
28
19
0
0
0
Beräkning av verkligt värde ***
Aktiekurs vid tilldelning, euro
0,52 /0,45
1,62 /1,78 /1,80
Aktiens verkliga värde vid tilldelning, euro
0,52 /0,45
1,62 /1,78 /1,80
Antagen utdelning, euro
Aktiekurs vid betalning/i slutet av perioden, euro
Verkligt värde vid bokslutstillfället, euro
0
0
2,38
3,16
0
754 751
754 751
251 024
345 160
596 184
8 067
56 015
64 082
0
0
0
170 086
150 000
320 086
Inverkan på resultat och ekonomisk ställning
Kostnad år 2011, aktiebaserade betalningar, euro
Kostnad år 2011, aktiebaserade betalningar behandlat som eget kapital, euro
Skuld från aktiebaserade betalningar i slutet av räkenskapsperioden, euro
Antal 1.1.
Utestående i början av perioden
Förändring under perioden
Beviljade
0
3 655
3 655
Återförda
0
5 000
5 000
Tilldelade
0
133 595
133 595
170 086
15 060
185 146
Utestående i slutet av perioden
0
133 595
133 596
Genomförbara i slutet av perioden
0
0
0
Förverkade
Antal 31.12.
*Aktiebonussummorna i tabellen syftar på antalet aktier som kan tilldelas inom ramen för aktiebonussystemet. Företaget har dessutom förbundit sig att utbetala en kontantandel vars maximi
motsvarar aktiernas värde (skatteandel).
**Siffrorna inkluderar aktier i UPM-Kymmene Abp, vilka utgör en del av Oy Metsä-Botnia Ab:s aktiebonus.
***Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen vid tidpunkten för premietilldelningen var marknadspriset för M-real Oyj B-aktie med avdrag för de dividender som kommer att utbetalas
före tilldelning. Vid beräkning av verkligt värde för kontantdelen uppskattas värdet varje rapporteringsdag fram till slutet av intjänandeperioden. Därmed ändras skuldens verkliga värde i enlighet
med aktiekursen. Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen bokförs till ett belopp som baserar sig på bästa möjliga uppskattning om ersättningens storlek, till vilken rättighet antas
uppstå.
98 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 36
Aktiebonussystemet 2011
Om de fastställda målen uppfylls kan företagets nyckelpersoner tilldelas
B-aktier i M-real Oyj. Systemet omfattar tre intjäningsperioder på tre år
vardera: kalenderåren 2011–2013, 2012–2014 och 2013–2015. Bonusen för intjäningsperioden besluts på basis av de uppfyllda målen efter
varje intjäningsperiod före utgången av april. Bonus utbetalas dels som
aktier och dels som kontant ersättning. Med kontantandelen, som kan
uppgå till högst samma belopp som värdet av aktierna, täcker man skatter och skatteliknande avgifter med anledning av bonusen. Bonus utbetalas inte om personens anställningsförhållande upphör före utgången
av intjäningsperioden. Personen måste dessutom behålla de intjänade
aktierna i minst två år efter utgången av intjäningsperioden.
Aktiebonussystemet 2011
Tagits i bruk enligt styrelsens beslut 15.12.2010
2011–2013
Totalt
Grunddata
Maximal aktiebonus, antal
2 347 500
2 347 500
Maximal kontantandel, antal
2 347 500
2 347 500
Beviljningsdag
Intjäningsperiodens börjar, datum
Intjäningsperioden slutar, datum
Aktieinnehavsskyldighet, år
Villkor för bonus
Kriterier
4.4.2011
1.1.2011
31.12.2013
2
Anställningsavtal
Soliditet,
ROCE, EBIT
Frisläppande av aktier, datum
Maximal giltighetstid, år
Betalningsätt
Återstående bindningstid, år
1.1.2016
5
Aktier och kontanter
4
Personer (31.12.2011)
51
Realisationspris, euro
0
0
Beräkning av verkligt värde *
Aktiekurs vid tilldelning, euro
3,12
Aktiens verkliga värde vid tilldelning, euro
2,75
Antagen utdelning, euro
0,12
Aktiekurs vid betalning/i slutet av perioden, euro
Verkligt värde vid bokslutstillfället, euro
1,33
947 289
947 289
148 680
148 680
Inverkan på resultat och ekonomisk ställning
Kostnad år 2011, aktiebaserade betalningar, euro
Kostnad år 2011, aktiebaserade betalningar behandlat som eget kapital, euro
Skuld från aktiebaserade betalningar i slutet av räkenskapsperioden, euro
0
0
148 680
148 680
0
0
3 080 000
3 080 000
Antal 1.1.2011 **
Utestående i början av perioden
Förändring under perioden
Beviljade
Återförda
0
0
Tilldelade
0
0
Förverkade
0
0
Utestående i slutet av perioden
3 080 000
3 080 000
Genomförbara i slutet av perioden
3 080 000
3 080 000
Antal 31.12.2011
*Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen vid tidpunkten för premietilldelningen var marknadspriset för M-reals B-aktie med avdrag för de uppskattade dividender som kommer att
utbetalas före tilldelning. Vid beräkning av verkligt värde för kontantdelen uppskattas värdet varje rapporteringsdag fram till slutet av intjänandeperioden. Därmed ändras skuldens verkliga
värde i enlighet med aktiekursen. Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen bokförs till ett belopp som baserar sig på bästa möjliga uppskattning om ersättningens storlek, till vilken
rättighet antas uppstå.
**Aktiebonussummorna i tabellen syftar på antalet aktier och kontantandelar som kan tilldelas inom ramen för aktiebonussystemet.
NOTER TILL BOKSLUTET 36 — BOKSLUT 2011 99
Metsäliitto Management Oy
Ledamöterna i Metsäliittokoncernens ledningsgrupp har under år 2010
beviljats ett aktiebaserat belöningssystem, som förverkligats genom
bolaget Metsäliitto Management Oy. Systemet trädde i kraft 10.8.2010
och det omfattar 6,8 miljoner B-aktier i M-real. Aktieförvärven har
finansierats med ledamöternas kapitalplaceringar om 3 850 000 euro av
vilka koncernchef Kari Jordans andel är 1 000 000 euro, samt med ett
lån om 15 400 000 euro beviljat av Metsäliitto Osuuskunta. Aktier om
ett belopp på 5 miljoner euro har anskaffats åt Kari Jordan.
Hela lånet från Metsäliitto ska vara återbetalt senast den 31 mars
2014. Om systemets giltighetstid förlängs med ett år i sänder 2013,
2014, 2015 eller 2016 förlängs också lånets löptid i motsvarande grad.
Metsäliitto Management har rätt att betala tillbaka lånet i förtid när
som helst. Metsäliitto Management är skyldig att betala tillbaka lånet
i förtid genom att sälja sina B-aktier i M-real, ifall kursen för M-reals
B-aktie inte enbart tillfälligt överskrider den i systemet bestämda nivån.
Systemets giltighetstid löper ut vid årsskiftet 2013–2014, då systemet avvecklas på ett sätt som fastställs senare. Systemet kan upplösas
genom att fusionera bolaget i M-real eller genom att sälja bolagets
B-aktier i M-real antingen till Metsäliitto, part utsedd av Metsäliitto
eller till tredje part och upplösa bolaget, eller genom att sälja bolagets
aktier till Metsäliitto. Systemet förlängs ett år i sänder om börskursen
för M-reals B-aktie i oktober–november 2013, 2014, 2015 eller 2016
understiger det medelpris som Metsäliitto Management betalat för sina
B-aktier i M-real.
Under den tid systemet är i kraft, har överlåtelsen av de B-aktier som
Metsäliitto Management äger i M-real begränsats. Ledamötens ägarandel i Metsäliitto Management är i stort sett i kraft ända tills systemet
upplöses.
I Metsäliittokoncernen behandlas systemet som ett aktiebelöningssystem betalbart med kontanter. En värdering sker varje rapporteringsdag på basen av det verkliga värdet på M-reals B-aktie.
Under år 2011 bokfördes inga kostnader i resultatet hänförliga till
Metsäliitto Managements aktieinnehavsprogram.
100 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL BOKSLUTET 36–37
37.Transaktioner med närstående
Till koncernens närstående hör moderföretaget samt dotter-, samriskoch intresseföretag. Till närstående räknas också medlemmarna i förvaltningsrådet, styrelsen och ledningsgruppen samt verkställande direktören.
Omsättningen av Metsäliitto Osuuskuntas virkesleveranser till koncernens dotterbolag år 2011 var 708 miljoner euro (667). Omsättningen till intresse- och samriskföretagen under år 2011 var 12 miljoner
euro (15).
Metsäliitto Osuuskunta äger 49,9 procent av intresseföretaget
Finsilva Oyj, som handhar koncernens skogar. Finsilva säljer virke till
Metsäliitto Osuuskunta och leveransernas omsättning år 2011 var 18
miljoner euro (18).
Metsä Group Financial Services Oy, som samägs av Metsäliitto
Osuuskunta och M-real, fungerar som Metsäliittokoncernens interna
bank. Räntorna baserar sig på marknadspriser.
Kompensationer betalda till personer inom ledningen presenteras i
noterna 8 och 36. Av personer inom ledningen har koncernen inga
fordringar och inga förbindelser för dem har heller givits.
Metsäliitto Management Oy, vars hemort är Esbo, har grundats
enbart för att administrera Metsäliitto Osuuskuntas aktiebelöningssystem. Metsäliitto Osuuskunta eller företag i vilka Metsäliitto har bestämmanderätt, har ingen ägarandel i bolaget. På basen av avtal har Metsäliitto Osuuskunta beslutanderätt i bolaget.
Metsäliittos viktigaste dotterföretag presenteras i not 33. I not 34
presenteras joint venture-företagen. Affärstransaktionerna med intresseföretagen redovisas i not 15.
38.Miljöposter
39.Händelser efter bokslutsdagen
Resultaträkning (inkl. avvecklad verksamhet)
2011
2010
23
21
Löner och arvoden
4
4
Lönebikostnader
2
2
17
16
Milj. euro
Material och förnödenheter
Personalkostnader
Avskrivningar
Övriga rörelsekostnader
Totalt
8
9
54
52
2011
2010
459
449
5
13
Balansräkning
Milj. euro
Immateriella och materiella tillgångar
Anskaffningsutgift 1.1.
Ökningar
Minskningar
-148
-2
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
-204
-317
113
143
26
11
Bokvärde 31.12.
Avsättningar
Miljöavsättningar
Noter
2011
2010
Villkorliga miljöskulder (milj. euro)
2
2
Förbindelser för skötsel av miljö
(milj. euro)
5
5
Utsläppshandel
(kvarvarande verksamhet)
Innehav av utsläppsrätter (1 000 t)
1 184
1 164
Förverkligade utsläpp (1 000 t)
1 219
1 194
Försäljning av utsläppsrätter
(milj. euro)
8,8
9,8
M-real meddelade 13.1.2012 att man säljer affärsverksamheten
Premium Paper vid bruket i Reflex till Hahnemühle FineArt GmbH.
Avtalet omfattar hela affärsverksamheten Premium Paper med tillhörande fastigheter samt cirka 100 M-reals anställda.
Affären förväntas bli klar under första kvartalet 2012. Om affären
genomförs, skulle M-reals årliga omsättning minska med cirka 20 miljoner euro, vilket inte skulle ha någon större inverkan på M-reals operativa resultat. Affären, om den genomförs, bedöms inte ha någon väsentlig resultat- eller kassaeffekt av engångskaraktär med beaktande av de
bokföringar som gjorts under sista kvartalet 2011.
M-real sålde i januari sin ägarandel på 39 procent i Plastiroll Oy till
Sponsor Capital Oy och Plastirolls ledningsgrupp. Plastiroll är en
mångsidig tillverkare av förpackningsmaterial, inklusive biologiskt
nedbrytbara material, och har produktionsanläggningar i Ylöjärvi i
Finland. Affären påverkar varken M-reals omsättning eller resultat i
någon större utsträckning.
Metsäliittokoncernen tillkännagav 9.2.2012 att man byter företagsnamnet till Metsä Group och förnyar företagsprofilen. Samtidigt byts
även namnen på koncernens affärsområden. Namn- och identitetsförändringen finslipar den kraftiga strukturförändringen i enlighet med
koncernstrategin för att bygga upp en enhetlig och konkurrenskraftig
skogsindustrikoncern.
Namnet Metsä förenar tydligt affärsområdena med Metsä Group.
Träproduktindustri får namnet Metsä Wood och Metsä-Botnia byter
sitt namn till Metsä Fibre. Om M-reals namnbyte till Metsä Board Oyj
besluter den ordinarie bolagsstämman 28.3.2012. Metsä Tissue behåller
sitt namn. Virkesanskaffning fortsätter sin verksamhet i Finland under
namnet Metsäliitto Puunhankinta, internationellt under namnet Metsä
Forest. Identitetsförändringen påverkar inte koncernens struktur eller
bolagens juridiska ställning. Metsä Groups moderföretag behåller sitt
namn och sin verksamhetsform som Metsäliitto Osuuskunta.
NOTER TILL BOKSLUTET 38–39 — BOKSLUT 2011 101
Moderföretagets resultaträkning
(finländsk redovisningspraxis)
Milj. euro
Omsättning
not
1.1–31.12.2011
1.1–31.12.2010
1
1 538,7
1 418,6
Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning
2,9
5,9
Tillverkning för eget bruk
0,4
0,3
62,1
77,2
-972,7
-887,4
Övriga rörelseintäkter
2
Material och tjänster
Material, förnödenheter och varor
Inköp under räkenskapsperioden
Förändring av lager
Köpta tjänster
8,1
15,3
-378,8
-354,9
Personalkostnader
3
-153,3
-145,2
Avskrivningar och nedskrivningar
4
-27,3
-34,5
Övriga rörelsekostnader
5
-65,3
-65,9
-1 589,2
-1 472,5
15,0
29,5
96,5
26,2
Rörelseresultat
Finansiella intäkter och kostnader
6
Intäkter från andelar i företag inom samma koncern
Intäkter från andelar i intresseföretag
Intäkter från övriga placeringar bland bestående aktiva
Övriga ränte- och finansiella intäkter
Kursdifferenser
7
4,1
1,3
12,6
12,3
0,9
0,8
-2,6
-3,8
Nedskrivningar på placeringar
-31,2
-3,7
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader
-32,5
-29,7
47,9
3,5
62,9
33,0
Extraordinära intäkter
1,2
0,0
Extraordinära kostnader
0,0
0,0
1,2
0,0
64,1
33,0
-0,2
-5,3
0,0
-0,3
63,8
27,4
Resultat före extraordinära poster
Extraordinära poster
8
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt
Bokslutsdispositioner
Förändring av avskrivningsdifferens
Inkomstskatt
Räkenskapsperiodens överskott
102 BOKSLUT 2011 — MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING
9
Moderföretagets balansräkning
Milj. euro
not
31.12.2011
31.12.2010
AKTIVA
Bestående aktiva
Immateriella tillgångar
Milj. euro
not
31.12.2011
31.12.2010
PASSIVA
Eget kapital
10
14
Andelskapital
198,3
194,5
Tilläggsandelskapital A
486,9
463,2
Immateriella rättigheter
5,8
6,0
Goodwill
1,1
0,0
Tilläggsandelskapital B
61,8
47,5
Övriga utgifter med lång verkningstid
1,7
1,9
Tilläggsandelskapital C
14,5
14,5
Förskottsbetalningar och pågående
nyanläggningar
3,6
2,3
12,2
10,2
5,2
4,7
Byggnader och konstruktioner
39,4
42,3
Maskiner och inventarier
79,0
86,5
2,3
2,9
Materiella tillgångar
Övriga fonder
10
Mark- och vattenområden
Övriga materiella tillgångar
Förskottsbetalningar och pågående
nyanläggningar
Placeringar
3,9
8,2
129,9
144,5
1 667,7
128,7
128,7
Andelar i intresseföretag
31,1
30,3
Övriga aktier och andelar
2,2
2,2
Övriga fordringar
0,0
3,1
Bestående aktiva totalt
3,9
52,9
51,5
506,0
515,3
63,8
27,4
1 388,1
1 317,8
15,6
15,4
2,4
3,1
638,2
495,5
65,0
65,0
Erhållna förskott
0,9
0,0
2,8
52,0
0,2
6,6
Räkenskapsperiodens överskott
Ackumulerade bokslutsdispositioner
Avskrivningsdifferens
Avsättningar
1 658,6
Fordringar hos företag inom samma
koncern
3,9
Reservfond II
Balanserad vinst
11,12
Andelar i företag inom samma
koncern
Reservfond I
15
Främmande kapital
16,17
Långfristigt
Lån av kreditinstitut
Pensionslån
1 820,5
1 831,9
Skulder till företag inom samma
koncern
1 962,6
1 986,6
Övriga skulder
Resultatregleringar
19
Rörliga aktiva
0,0
0,1
707,1
619,3
Omsättningstillgångar
106,0
Material och förnödenheter
Färdiga produkter och varor under
tillverkning
Övriga omsättningstillgångar
Förskottsbetalningar
Långfristiga fordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos företag inom samma
koncern
7,5
Leverantörsskulder
33,8
57,7
Skulder till företag inom samma
koncern
62,1
92,1
175,5
165,0
18,9
19,7
1,8
2,4
Övriga skulder
Resultatregleringar
0,0
2,2
20,8
24,3
57,6
67,5
Skulder till intresseföretag
19
1,4
2,5
17,9
14,9
88,4
92,9
235,9
386,0
943,0
1 005,3
2 349,2
2 341,6
13
0,1
0,5
0,5
12,4
13,0
Aktiva totalt
6,4
33,6
Lånefordringar
Rörliga aktiva totalt
8,0
Erhållna förskott
33,1
72,2
Fordringar totalt
110,4
8,0
2,1
0,2
Kassa och bank
17,9
Pensionslån
1,8
112,1
Resultatregleringar
18
Lån av kreditinstitut
33,0
Fordringar hos intresseföretag
Övriga fordringar
Kortfristigt
34,7
13
Fordringar hos koncernföretag
Kortfristiga fordringar
96,4
5,9
8,4
188,6
161,7
209,3
186,1
1,7
3,8
386,6
354,9
2 349,2
2 341,6
Främmande kapital totalt
Passiva totalt
MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING — BOKSLUT 2011 103
Moderföretagets finansieringsanalys
2011
2010
Rörelseresultat
15,0
29,5
Justeringar i rörelseresultatet 1)
26,4
6,2
Erhållna räntor
13,5
13,1
-26,2
-19,9
Milj.euro
Kassaflöde från rörelsen
Betalda räntor
Erhållen utdelning
Övriga finansiella poster, netto
Betalda skatter
Förändring i rörelsekapital 2)
100,7
27,5
-6,1
-11,4
0,0
-0,3
-64,9
-16,0
58,5
28,9
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av aktier
-23,2
-5,5
Investeringar i anläggningstillgångar
-17,2
-11,8
8,5
Avyttring av aktier
0,0
Avyttring av anläggningstillgångar
2,9
4,5
Ökning/minskning i långfristiga fordringar
1,0
-12,9
-36,5
-17,2
22,0
11,8
Kassaflöde före finansiering
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Ökning i långfristiga skulder
Minskning i långfristiga skulder
Kortfristiga skulder, ökning/minskning
Kortfristiga räntebärande fordringar, ökning/minskning
Betalda andelsräntor
Ökning/minskning i eget kapital
Förändring i likvida medel
Likvida medel i början av perioden
Förändring i likvida medel
Likvida medel i slutet av perioden
168,0
547,4
-166,8
-526,6
-26,0
-51,1
-5,8
-0,1
-35,4
-35,6
41,8
51,9
-24,1
-14,0
-2,1
-2,2
3,8
6,1
-2,1
-2,2
1,7
3,8
0,0
-21,0
1) Justeringar i rörelseresultatet
Marknadsdomstolens påföljdsavgift
Avskrivningar och nedskrivningar
27,3
34,5
Försäljningsvinster/-förluster från anläggningstillgångar
-0,2
-11,4
Förändring i avsättningar
Totalt
-0,7
4,1
26,4
6,2
2) Förändring i rörelsekapital
Omsättningstillgångar (ökning-/minskning+)
-10,5
-39,5
Kortfristiga icke-räntebärande fordringar (ökning-/minskning+)
-20,3
-37,0
Kortfristiga icke-räntebärande skulder (ökning+/minskning-)
-34,1
60,5
-64,9
-16,0
Totalt (ökning-/minskning+)
104 BOKSLUT 2011 — MODERFÖRETAGETS FINANSIERINGSANALYS
Moderföretagets redovisningsprinciper
Bokslutet i Metsäliitto Osuuskunta är uppgjort i enlighet med finländsk bokslutspraxis.
Omsättning
Vid beräkningen av omsättningen har indirekt skatt, rabatter och
övriga korrektivposter avdragits.
Anläggningstillgångar och avskrivningar
Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till ursprunglig
anskaffningskostnad minskad med planenliga avskrivningar och nedvärderingar. Anläggningstillgångar avskrivs lineärt under sin sannolika
ekonomiska livslängd enligt följande:
för byggnader och konstruktioner
för maskiner och inventarier
för övriga tillgångar
20–40 år
3–15 år
5–10 år
Kursdifferenser
Kursdifferenserna har bokförts bland finansposterna. Öppna och realiserade kursdifferenser som uppkommit i samband med säkring av försäljning bokförs direkt bland resultaträkningens finansposter.
Anskaffningskostnaderna för mark- och vattenområden avskrivs inte.
Leasing
Leasingavgifterna betraktas som hyreskostnader.
Affärstransaktioner i utländsk valuta
Affärstransaktioner i utländsk valuta har bokförts till dagskurs. Samtliga fordringar och skulder i utländsk valuta vid bokslutstidpunkten har
omräknats till euro enligt Europeiska centralbankens kurs på bokslutsdagen.
Miljöutgifter
Miljöutgifterna inkluderar de specifikt identifierbara utgifter som orsakats av miljöåtgärder i avsikt att förhindra, åtgärda eller lindra skador
på miljön.
Pensioner och ansvarsunderskott
Den lagstadgade pensionstryggheten sköts av pensionsförsäkringsbolag
utanför Metsäliittokoncernen. En del av tjänstemännen har utöver en
lagstadgad pension rätt till tilläggspension antingen på basis av en försäkring, ett åtagande av pensionsstiftelsen Metsäliiton Toimenhaltijain
Eläkesäätiö eller ett pensionsansvar som tillkommer företaget.
Pensionspremierna har periodiserats att motsvara de prestationsrelaterade lönerna i bokslutet.
Extraordinära intäkter och kostnader
Större rörelsefrämmande intäkts- och kostnadsposter, som t.ex. avyttring av affärsrörelse, redovisas som extraordinära poster. Skatteeffekten
av dessa poster framgår ur noterna.
Bokslutsdispositioner
Utgifterna för forskning och utveckling redovisas som kostnader för
räkenskapsperioden.
I Finland kan i beskattningen avdrag från resultatet för räkenskapsperioden göras, förutsatt att motsvarande post även återfinns i bokföringen. Mest betydande är avskrivningsdifferensen på anläggningstillgångar, som redovisas som avskrivningsdifferens i balansen och som förändring av avskrivningsdifferens i resultaträkningen.
Omsättningstillgångar
Avsättningar
Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningskostnad eller till
ett sannolikt lägre nettoförsäljningsvärde. Omsättningstillgångarna har
periodiserats enligt FIFO- eller medelprisprincipen.
Framtida åtaganden som sannolikt kan medföra utgifter och förluster
har redovisats som kostnader vid respektive kostnadspost. I balansräkningen redovisas dessa poster som avsättningar då exakt belopp eller
exakt tidpunkt inte kan förutses. I andra fall upptas posterna under
resultatregleringar. Till dessa poster hör bl.a. pensionsansvar samt avyttrings- och saneringskostnader.
Utgifter för forskning och utveckling
MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER — BOKSLUT 2011 105
Noter till moderföretagets bokslut
Milj. euro
2011
2010
1 055,7
972,8
350,1
326,6
1. Omsättning per marknadsområde
Finland
EU-länder
Övriga länder
Totalt
132,9
119,3
1 538,7
1 418,6
1,7
2,5
0,6
11,5
56,1
54,1
Övriga
3,7
9,2
Totalt
62,1
77,2
Vinst på försålda anläggningstillgångar
Vinst på försålda anläggningstillgångar år 2010 innehåller
försäljningsvinst från aktier i Finnforest Baco Productions s.r.l. om
5,2 milj. euro.
Övriga lönebikostnader
Totalt
2010
-0,1
-0,6
Korrigering av avskrivningsdifferens på
sålda tillgångar
0,3
5,9
Förändring av avskrivningsdifferens totalt
0,2
5,3
27,5
39,8
Revision
0,3
0,5
Skattekonsultering
0,0
0,0
Övriga arvoden till revisionsbyråer
0,0
0,1
Totalt
0,4
0,6
96,5
26,2
5. Övriga rörelsekostnader
Huvudrevisorns arvoden
6. Finansiella intäkter och kostnader
Intäkter från bestående aktiva
Utdelningar
3. Personalkostnader och medelantal anställda
Pensionskostnader
Skillnad mellan planenliga och totala
avskrivningar
Totalavskrivningar
Hyresintäkter
Löner
2011
Förändring av avskrivningsdifferens
2. Övriga rörelseintäkter
Sålda tjänster
Milj. euro
99,7
25,4
93,4
21,7
28,2
30,0
153,3
145,2
Från företag inom samma koncern
Från intresseföretag
4,1
1,3
Från övriga
0,0
0,0
100,7
27,5
12,6
12,3
12,6
12,3
113,3
39,9
Ränteintäkter från företag inom samma
koncern
0,5
0,4
Ränteintäkter från intresseföretag
0,0
0,0
Ränteintäkter från övriga
0,4
0,3
0,9
0,8
-2,6
-3,8
-31,2
-3,7
Totalt
Ränteintäkter
Från företag inom samma koncern
Löner och arvoden till högsta ledningen
Koncernchefen samt hans suppleant
3,1
3,2
Styrelsens medlemmar och suppleanter
0,4
0,4
Förvaltningsrådets medlemmar
0,2
0,2
Totalt
3,7
3,8
Totalt
Intäkter från bestående aktiva
Övriga ränte- och finansiella intäkter
Pensionsåtaganden för ledningen
Moderföretagets VD har rätt att avgå med pension vid 60 års ålder.
Vissa personer som hör till Metsäliittos ledning har rätt till en stadgeenlig tilläggspension då de går i pension vid 62 års ålder.
Kursdifferenser
I företagets tjänst var under perioden i
medeltal
Tjänstemän
1 217
1 172
Arbetstagare
1 589
1 186
Totalt
2 806
2 358
Nedvärdering av placeringar
Räntekostnader och övriga finansiella
kostnader
Räntekostnader till företag inom samma
koncern
4. Avskrivningar och nedskrivningar
Planenliga avskrivningar
Räntekostnader till övriga
Immateriella rättigheter
2,3
2,5
Goodwill
0,0
0,7
Övriga aktiverade kostnader
0,5
0,7
Mark- och vattenområden
0,0
0,6
Byggnader och konstruktioner
4,5
6,2
19,3
22,7
Övriga materiella tillgångar
0,7
1,0
Planenliga avskrivningar totalt
27,3
34,5
Maskiner och inventarier
Totalt
106 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT
Finansiella kostnader till övriga
Totalt
Finansiella intäkter och kostnader totalt
-3,7
-6,1
-25,3
-16,0
-3,5
-7,6
-32,5
-29,7
47,9
3,5
Nedvärdering av placeringar innehåller år 2011 nedvärderingar om
31,2 miljoner euro av bokföringsvärdet i utländska dotterbolag som
hör till Metsäliitto Osuuskuntas Träproduktindustri.
2011
2010
0,2
0,3
Anskaffningsvärde 1.1.
9,3
9,5
Inköpens kursdifferenser
-0,1
-0,1
Ökningar
0,1
0,4
Finansieringens kursdifferenser
-2,7
-4,0
Minskningar
-1,0
-0,6
Totalt
-2,6
-3,8
Överföringar mellan posterna
0,2
0,0
Anskaffningsvärde 31.12.
8,5
9,3
-6,8
Milj. euro
7.
Kursdifferenser i resultaträkningen
Försäljningens kursdifferenser
2011
Milj. euro
2010
Övriga aktiverade utgifter
8. Extraordinära poster
Extraordinära intäkter
Erhållna koncernbidrag
Totalt
0,0
0,0
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
-7,4
1,2
0,0
Ackumulerad avskrivning på minskningar
1,0
0,1
1,2
0,0
Avskrivningar under året
-0,5
-0,7
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
9. Inkomstskatt
Skatt för räkenskapsperioden
0,0
0,1
Skatt för tidigare räkenskapsperioder
0,0
-0,4
Totalt
0,0
-0,3
Skatt på ordinarie affärsverksamhet
0,3
-0,3
-0,3
0,0
0,0
-0,3
-6,9
-7,4
Bokvärde 31.12.
1,7
1,9
Ackumulerad avskrivningsdifferens
0,2
0,4
Anskaffningsvärde 1.1.
2,3
1,7
Ökningar
2,7
1,9
Minskningar
0,0
0,0
-1,5
-1,2
3,6
2,3
55,8
61,4
Pågående nyanläggningar
Skatt på extraordinära poster
Totalt
Överföringar mellan posterna
10. Immateriella och materiella tillgångar
Anskaffningsvärde 31.12.
Immateriella tillgångar
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
Minskningar
Överföringar mellan posterna
Anskaffningsvärde 31.12.
44,1
42,9
0,7
0,5
-1,1
-0,5
1,5
1,2
45,2
44,1
Immateriella tillgångar totalt
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
Minskningar
Överföringar mellan posterna
Anskaffningsvärde 31.12.
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Avskrivningar under året
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Bokvärde 31.12.
-38,2
0,5
-2,3
-2,5
-39,4
-38,2
5,8
6,0
0,5
2,8
-2,1
-8,5
0,3
0,0
58,4
55,8
-45,5
-49,5
-36,1
1,1
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Avskrivningar under året
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Bokvärde 31.12.
Ackumulerad avskrivningsdifferens
4,5
2,1
7,9
-2,8
-3,9
-46,3
-45,5
12,2
10,2
0,7
1,2
0,9
Ackumulerad avskrivningsdifferens
Goodwill
Anskaffningsvärde 1.1.
0,0
7,3
Mark- och vattenområden
Ökningar
1,1
0,0
Anskaffningsvärde 1.1.
5,3
5,3
Minskningar
0,0
-7,3
Ökningar
0,3
0,0
Överföringar mellan posterna
0,0
0,0
Minskningar
0,0
0,0
Anskaffningsvärde 31.12.
1,1
0,0
Överföringar mellan posterna
0,3
0,0
Anskaffningsvärde 31.12.
5,9
5,3
-0,6
0,0
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
0,0
-6,6
Ackumulerad avskrivning på minskningar
0,0
7,3
Avskrivningar under året
0,0
-0,7
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
0,0
Bokvärde 31.12.
1,1
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
Ackumulerad avskrivning på minskningar
0,0
0,0
0,0
Avskrivningar under året
0,0
-0,6
0,0
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
-0,6
-0,6
5,2
4,7
Bokvärde 31.12.
NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2011 107
Milj. euro
2011
2010
122,1
121,5
0,7
1,3
-3,0
-1,0
0,9
0,2
120,8
122,1
Anskaffningsvärde 31.12.
-79,8
-73,6
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
2,9
0,0
-4,5
-6,2
Byggnader och konstruktioner
Anskaffningsvärde 1.1.
Minskningar
Överföringar mellan posterna
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Avskrivningar under året
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
Minskningar
Överföringar mellan posterna
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Avskrivningar under året
-81,3
-79,8
Bokvärde 31.12.
39,4
42,3
Bokvärde 31.12.
Ackumulerad avskrivningsdifferens
-2,8
-2,8
Ackumulerad avskrivningsdifferens
400,0
395,2
10,9
3,8
-19,0
-2,5
3,5
3,4
395,4
400,0
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Maskiner och inventarier
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
Minskningar
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Avskrivningar under året
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Bokvärde 31.12.
553,6
545,8
12,8
11,3
-22,0
-3,4
-0,3
0,0
544,1
553,6
-409,1
-380,4
19,4
1,9
-24,5
-30,6
-414,2
-409,1
129,9
144,5
14,9
14,1
1 667,7
1 666,2
Andelar i företag inom samma koncern
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
Minskningar
Överföringar mellan posterna
Anskaffningsvärde 31.12.
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
2010
11. Placeringar, aktier
Överföringar mellan posterna
Anskaffningsvärde 31.12.
2011
Materiella tillgångar totalt
Ökningar
Anskaffningsvärde 31.12.
Milj. euro
-313,5
22,4
5,4
-31,6
-4,1
0,0
0,2
1 658,6
1 667,7
-292,7
16,5
1,9
-19,3
-22,7
-316,4
-313,5
79,0
86,5
Andelar i intresseföretag
30,3
30,5
Ökningar
0,8
0,0
Minskningar
0,0
0,0
Överföringar mellan posterna
0,0
-0,2
31,1
30,3
2,2
Anskaffningsvärde 1.1.
17,5
17,1
18,0
17,9
Anskaffningsvärde 1.1.
2,2
Ökningar
0,1
0,1
Ökningar
0,0
0,0
Minskningar
0,0
0,0
Minskningar
0,0
-0,1
Överföringar mellan posterna
0,0
0,0
Anskaffningsvärde 31.12.
2,2
2,2
1 700,2
1 698,9
Ackumulerad avskrivningsdifferens
Övriga materiella tillgångar
Anskaffningsvärde 1.1.
Övriga aktier och andelar
0,0
0,0
18,2
18,0
-15,2
-14,2
0,0
0,0
-0,7
-1,0
-15,8
-15,2
2,3
2,9
Överföringar mellan posterna
Anskaffningsvärde 31.12.
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Avskrivningar under året
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Anskaffningsvärde 31.12.
Bokvärde 31.12.
Placeringar, aktier totalt
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
Minskningar
Överföringar mellan posterna
Anskaffningsvärde 31.12.
Ackumulerad avskrivningsdifferens
0,1
-0,2
Pågående nyanläggningar
Anskaffningsvärde 1.1.
8,2
5,8
Ökningar
0,7
6,0
Minskningar
Överföringar mellan posterna
Anskaffningsvärde 31.12.
108 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT
0,0
0,0
-5,0
-3,6
3,9
8,2
23,2
5,5
-31,6
-4,1
0,0
0,0
1 691,8
1 700,2
Milj. euro
2011
2010
Placeringar, fordringar
Milj. euro
2011
2010
20,8
22,1
13. Fordringar
Långfristiga fordringar
Fordringar hos företag inom samma koncern
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
Lånefordringar
128,7
128,7
0,0
0,0
0,0
0,0
128,7
128,7
Anskaffningsvärde 1.1.
0,0
0,2
Ökningar
0,0
0,0
Minskningar
0,0
-0,2
Anskaffningsvärde 31.12.
0,0
0,0
Minskningar
Anskaffningsvärde 31.12.
Fordringar hos intresseföretag
Övriga fordringar
Totalt
0,0
2,2
20,8
24,3
De långfristiga lånefordringarna innehåller år 2011 en räntebärande
fordran om 15,9 miljoner euro (15,4) från Metsäliitto Management
Oy. Företagets förmåga att svara för förpliktelsen är beroende av
kursutvecklingen för M-real Oyjs B-aktie. Metsäliitto anser, att
Metsäliitto Managements aktier i framtiden kommer att generera en
tillräcklig avkastning för att täcka låneförpliktelsen.
Kortfristiga fordringar
Övriga fordringar
Fordringar hos företag inom samma koncern
Anskaffningsvärde 1.1.
3,1
5,1
Ökningar
0,0
0,0
-3,1
-2,0
0,0
3,1
Minskningar
Anskaffningsvärde 31.12.
Kundfordringar
83,4
Lånefordringar
14,5
8,7
Resultatregleringar
14,1
13,3
112,1
72,2
Kundfordringar
0,2
0,0
Lånefordringar
0,0
0,1
0,2
0,1
Kundfordringar
57,6
67,5
Lånefordringar
0,5
0,5
12,4
13,0
Totalt
50,2
Fordringar hos intresseföretag
Placeringar, fordringar totalt
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
Minskningar
Anskaffningsvärde 31.12.
131,7
134,0
0,0
0,0
-3,1
-2,2
128,7
131,7
Placeringar, fordringar
Totalt
Övriga fordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Övriga lånefordringar
128,7
131,7
Placeringar, fordringar totalt 31.12.
128,7
131,7
Totalt
Fordringar totalt
5,9
8,4
76,3
89,5
209,3
186,1
0,0
12. Marknadsvärde av placeringar
i bestående aktiva
Kortfristiga resultatregleringar
Börsnoterade aktier
Bokvärde
521,3
517,9
Räntor
0,0
Marknadsvärde
177,1
331,7
Försäkringar
0,4
0,4
Differens
344,2
186,2
Övriga resultatregleringar
5,5
8,0
Totalt
5,9
8,4
Av differensen mellan bokvärdet och marknadsvärdet i de börsnoterade aktierna härstammar 344,2 miljoner euro från M-reals aktier.
Metsäliitto anser, att de sannolika genererade inkomsterna i framtiden kommer att överstiga aktiernas bokvärde.
NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2011 109
2011
2010
194,5
188,7
Betalda andelsavgifter
5,1
7,6
Överfört från räntor
2,0
2,1
-3,2
-3,9
198,3
Milj. euro
2011
2010
1.1.
0,0
0,3
Ökning
0,0
0,0
Minskning
0,0
-0,3
194,5
31.12.
0,0
0,0
Arbetslöshetspension
14. Eget kapital
Andelskapital 1.1.
15. Avsättningar
Återbetalda andelar
*) Andelskapital 31.12.
Milj. euro
Pensionsansvar
463,2
455,0
Betalda tilläggsandelar
15,7
22,4
1.1.
1,4
1,2
Överfört från räntor
20,2
19,3
Ökning
0,6
0,5
-0,2
-0,3
1,8
1,4
A-tilläggsandelskapital 1.1.
Återbetalda tilläggsandelar
**) A-tilläggsandelskapital 31.12.
-12,2
-33,5
486,9
463,2
Minskning
31.12.
B-tilläggsandelskapital 1.1.
47,5
24,1
Pensionsstiftelsens underskott
Betalda tilläggsandelar
16,2
25,8
1.1.
1,1
0,6
Återbetalda tilläggsandelar
-2,0
-2,3
Ökning
0,0
0,5
61,8
47,5
Minskning
-0,7
0,0
0,5
1,1
B-tilläggsandelskapital 31.12.
31.12.
14,5
C-tilläggsandelskapital 1.1.
Betalda tilläggsandelar
C-tilläggsandelskapital 31.12.
0,0
0,0
14,5
Övriga avsättningar
14,5
14,5
1.1.
0,6
0,1
Ökning
0,0
0,5
-0,4
0,0
0,2
0,6
1.1.
3,1
2,2
Ökning
0,6
1,5
-1,3
-0,6
2,4
3,1
Reservfond I 1.1.
3,9
3,9
Minskning
Reservfond I 31.12.
3,9
3,9
31.12.
51,5
42,5
1,4
8,9
52,9
51,5
Reservfond II 1.1.
Överfört från föregående års överskott
Reservfond II 31.12.
Avsättningar totalt
Minskning
31.12.
Överskott 1.1.
Betalda andelsräntor
542,7
559,8
-35,4
-35,6
-1,4
-8,9
63,8
27,4
569,8
542,7
1 388,1
1 317,8
Överfört till reservfond II
Räkenskapsperiodens över-/underskott
Överskott 31.12.
16. Främmande kapital
Långfristigt
Räntefritt
Räntebärande
Totalt
Eget kapital totalt
4,0
6,5
703,2
612,8
707,1
619,3
Kortfristigt
*) Utestående andelsavgifter
Räntefritt
Tecknat andelskapital
258,0
256,3
Betalda andelsavgifter
-197,7
-194,1
60,3
62,3
Utestående andelsavgifter
Räntebärande
Totalt
209,7
237,6
26,2
148,4
235,9
386,0
**) Av tilläggsandelskapitalet förfaller 1.7.2012 till återbetalning
26,9 miljoner euro.
17. Långfristiga lån och avbetalningsplan
Skulder till företag
inom samma koncern
Massskuldebrevslån
Lån av
kreditinstitut
Pensionslån
Övriga lån
2012
0,0
0,0
17,3
8,0
0,0
25,3
2013
0,0
0,0
30,8
65,0
0,0
95,8
Milj. euro
Totalt
2014
0,0
0,0
336,6
0,0
0,0
336,6
2015
0,0
0,0
205,2
0,0
0,0
205,2
2016
0,0
0,0
30,2
0,0
0,0
30,2
2017-
0,0
0,0
35,3
0,0
0,0
35,3
Totalt vid årets slut
0,0
0,0
655,5
73,0
0,0
728,5
110 BOKSLUT 2011 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT
2011
2010
17,9
110,4
Pensionslån
8,0
8,0
Lån från kreditinstitut
265,0
265,0
Erhållna förskott
6,4
7,5
Ställda panter
264,2
264,2
33,8
57,7
Inteckningar för egna åtaganden
0,0
0,0
53,5
58,0
För företag inom samma koncern
Panter
13,4
13,4
Borgensansvar
20,2
13,5
0,0
0,0
2,2
2,2
0,0
99,3
50,0
72,0
Milj. euro
18. Kortfristigt främmande kapital
Lån av kreditinstitut
Leverantörsskulder
Ställda panter för lån
Ställda panter
Leverantörsskulder
4,1
7,2
Övriga skulder
0,3
26,9
Resultatregleringar
4,1
0,0
För intresseföretag
Leverantörsskulder
1,4
2,0
För övriga
Resultatregleringar
0,0
0,5
Skulder till intresseföretag
Borgensansvar
Skulder till övriga
Borgensansvar
Övriga egna förbindelser
Övriga skulder
17,9
14,9
Resultatregleringar
88,4
92,9
Kortfristigt främmande kapital totalt
2010
Inteckningar för egna lån
Skulder till företag inom samma koncern
Erhållna förskott
2011
Milj. euro
235,9
386,0
Oy Metsä-Botnia Ab -aktiernas
inlösningsskyldighet
Övriga ansvarsförbindelser
Leasingansvar
Räntor
5,2
2,2
Pensionsförsäkringar
2,1
3,2
23,2
27,5
Periodiserade inköp
47,1
48,9
Övriga resultatregleringar
10,9
11,1
Totalt
7,1
29,9
Panter
277,6
277,6
Borgen
22,5
15,8
Övriga ansvarsförbindelser
50,0
171,3
För därpå följande år
Kortfristiga
Periodiserade personalkostnader
7,2
29,0
För nästa år
19. Resultatregleringar
88,4
92,9
20. Ansvarsförbindelser
I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors
tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto
och två andra skogsindustriföretag som en följd av otillåtet prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands
kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner under
den senaste tiden väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk
ersättning från Metsäliitto och de övriga ovan nämnda bolagen, som
Metsäliitto känner till, är totalt cirka 225 miljoner euro. Av dessa
krav har cirka 80 miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto. I de
nämnda talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt. Metsäliitto anser att skadeståndsanspråken är ogrundade och
har inte redovisat avsättningar för detta ändamål.
Under de senaste 12 månaderna har det inte förekommit några
sådana förvaltningsförfaranden, rättegångar eller skiljeförfaranden
som kan ha eller har haft väsentlig inverkan på Metsäliittos ekonomiska ställning. Metsäliitto har heller ingen kännedom om att
sådana förfaranden eller rättegångar skulle ha anhängiggjorts.
Totalt
Leasingansvar
Totalt
36,2
37,1
386,2
501,7
Milj. euro
Bruttobelopp
2011
Öppna kontrakt, verkligt värde
Bruttobelopp
2010
185,0
-7,8
145,0
Terminkontrakt
128,7
-3,8
142,3
Optionkontrakt
0,0
0,0
3,1
313,7
-11,7
290,4
Ansvar på grund av
derivatkontrakt
Räntederivat
Ränteswapkontrakt
Valutaderivat
Derivatkontrakt totalt
2011
2010
Löner och arvoden
0,5
0,5
Lönebikostnader
0,3
0,3
Avskrivningar
0,5
0,5
Övriga rörelsekostnader
1,2
0,9
Totalt
2,5
2,2
Milj. euro
21. Miljöposter
Personalkostnader
Materiella tillgångar
Anskaffninsvärde 1.1.
Ökningar
Minskningar
Ackumulerade avskrivningar
Bokvärde 31.12.
4,9
5,0
1,1
0,1
0,0
-0,1
-4,3
-2,8
1,8
2,2
0,1
0,1
Obligatoriska avsättningar
Miljöavsättningar
NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2011 111
Moderföretagets aktieinnehav 31.12.2011
Dotterföretag
Land
Biokraft Oy *
Ägarandel, %
Koncernens
ägande, %
Antal aktier
Finland
19,00
Storbritannien
100,00
Frankrike
100,00
Tjeckien
100,00
5 000
Tyskland
100,00
35 821
Finnforest Eesti A.S.
Estland
100,00
100 000
Finnforest Holdings Oy
Finland
100,00
1 000
9
Finnforest Iberica S.L.
Spanien
50,00
250
446
Burt Boulton and Haywood Ltd
Financière Finnforest S.A.S.
Finnforest CZ s.r.o.
Finnforest Deutschland GmbH
Finnforest Italia S.r.l.
Finnforest Magyarország Faipari és Kereskedelmi Kft.
Finnforest Polska Sp. z.o.o.
Finnforest Slovensko s.r.o.
Finnforest Timber Holland B.V.
Finnforest UK Holdings Ltd
1 520
Bokvärde
1 000 euro
1 520
4 350
405 000
100,00
1
16 750
651
Italien
100,00
Ungern
100,00
1 056
0
0
Polen
100,00
Slovakien
100,00
0
Holland
100,00
1 143
Storbritannien
100,00
Österrike
100,00
Kiinteistö Oy Metsätapiola
Finland
48,98
Kirkniemen Kartano Oy
Finland
52,00
Kumpuniemen Voima Oy
Finland
53,97
USA
100,00
500 000
316
Metsä Group Financial Services Oy
Finland
49,00
24 500
4 944
Metsä Group Schweiz AG
Schweiz
100,00
200
750
Metsä Tissue Oyj
Finland
76,62
6 986 571
156 548
1 146
Finnforest Österreich GesmbH
McCausey Wood Products, Inc.
Metsäliitto Eesti AS
Metsäliitto France S.A.
Metsäliitto Latvia SIA
43 200 000
53 458
30 432
16 373
29 666
2 969
34
462
0
72,05
70,31
Estland
100,00
150 000
Frankrike
100,00
100 000
100
Lettland
100,00
670
3 259
Metsäliitto Sverige AB
Sverige
100,00
5 000
703
Metsämannut Oy
Finland
100,00
100
194
Mittaportti Oy
Finland
33,33
56,78
1 000
8
M-real Oyj **
Finland
39,58
41,78
129 873 295
521 269
OOO Finnforest Petersburg
Ryssland
100,00
OOO Metsäliitto Podporozhje
Ryssland
100,00
OOO Metsäliitto St. Petersburg
3
0
4 579
Ryssland
100,00
100
981
Oy Metsä-Botnia Ab
Finland
56,81
70,26
43 250
821 748
Äänevoima Oy
Finland
20,00
38,80
2 000 000
Dotterföretagsaktier totalt
*) Behandlas såsom ett dotterföretag
**) Andel av rösterna 60,78 %, koncernens sammanlagda andel 61,49 %
112 BOKSLUT 2011 — MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2011
2 000
1 658 553
Intresseföretag
Land
Ägarandel, %
Koncernens
ägande, %
Antal aktier
Bokvärde
1 000 euro
14 439
Finsilva Oyj
Finland
49,90
48 128 550
Hartolan Kuningaslämpö Oy
Finland
50,00
300
76
Lohjan Biolämpö Oy
Finland
46,00
782 000
782
Metsäteho Oy
Finland
24,00
40
67
Perkaus Oy
Finland
33,33
2 500
6
Punkaharjun Lämpö Oy
Finland
20,00
6
10
Punkavoima Oy
Finland
34,67
9 292
929
Suomen Metsäsijoitus Oy
Finland
25,00
7 500
4 011
3
4 583
Thosca Holz GmbH
Tyskland
50,00
ZAO HC Vologodskiye Lesopromyshlenniki
Ryssland
44,00
6 164
Intresseföretagsaktier totalt
Övriga aktier och andelar
Finnforest Nippon
31 068
Land
Ägar andel, %
Koncernens
ägande, %
Antal aktier
Bokvärde
1 000 euro
120
Japan
10,00
20
Finnish Wood Research Oy
Finland
25,00
60
60
Metsäklusteri Oy
Finland
5,30
150
150
Misawa Homes of Finland
Finland
Bostads- och fastighetsbolag
Golf-aktier
400
67
1 477
194
Telefonaktier och -andelar
53
Övriga aktier och andelar
66
Övriga aktier och andelar totalt
2 187
MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2011 — BOKSLUT 2011 113
Förvaltningsrådets utlåtande
Förvaltningsrådet har tagit del av Metsäliitto Osuuskuntas bokslut för år 2011 och koncernbokslutet för Metsäliittokoncernen uppgjort i enlighet
med internationella redovisningsstandarder (IFRS), samt godkänner att de föreläggs revisorerna och fullmäktiges ordinarie stämma. Förvaltningsrådet instämmer i styrelsens förslag till disposition av överskottet.
Av förvaltningsrådets medlemmar är följande i tur att avgå: Arto Hongisto, Hannu Järvinen, Esko Kinnunen, Hannu Lassila, Timo Nikula, Mauri
Ruuth, Ahti Siponen, Erkki Vainionpää och Matti Äijö.
Enligt åldersparagrafen står Aarre Kilpinens och Olav Stores mandat till fullmäktiges disposition.
Esbo, den 27 mars 2012
För förvaltningsrådet
Hannu Järvinen
Förvaltningsrådets ordförande
114 BOKSLUT 2011 — FÖRVALTNINGSRÅDETS UTLÅTANDE
Esa Kaikkonen
Förvaltningsrådets sekreterare
Revisionsberättelse
Till medlemmarna i Metsäliitto
Osuuskunta
Vi har reviderat Metsäliitto Osuuskunta
benämnda andelslagets bokföring, bokslut,
verksamhetsberättelse och förvaltning för
räkenskapsperioden 1.1.–31.12.2011. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaflöden
och noter till bokslutet samt moderandelslagets balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet.
Styrelsens och verkställande
direktörens ansvar
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att koncernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i
enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU
och för att bokslutet och verksamhetsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i
enlighet med i Finland gällande bestämmelser
om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen
över bokföringen och medelsförvaltningen är
ordnad på behörigt sätt och verkställande
direktören för att bokföringen är lagenlig och
medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.
Revisorns skyldigheter
Vår skyldighet är att uttala oss om bokslutet,
koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen
på grundval av vår revision. Revisionslagen
förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer.
Vi har utfört revisionen i enlighet med god
revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen
för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller
väsentliga felaktigheter och om huruvida medlemmarna i moderandelslagets förvaltningsråd
eller styrelse eller verkställande direktören har
gjort sig skyldiga till en handling eller försummelse som kan medföra skadeståndsskyldighet
gentemot andelslaget, eller brutit mot lagen
om andelslag eller andelslagets stadgar.
En revision innefattar att genom olika
åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp
och annan information som ingår i bokslutet
och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns
omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av
oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen
som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse
som ger riktiga och tillräckliga uppgifter.
Revisorn bedömer den interna kontrollen för
att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om
effektiviteten i andelslagets interna kontroll.
En revision innefattar också en utvärdering av
ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och
verksamhetsberättelsen
Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som
grund för vårt uttalande.
Uttalande om koncernbokslutet
Enligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens
ekonomiska ställning samt om resultatet av
dess verksamhet och kassaflöden i enlighet
med internationella redovisningsstandarder
(IFRS) sådana de antagits av EU.
Uttalande om bokslutet och
verksamhetsberättelsen
Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och moderandelslagets
ekonomiska ställning samt om resultatet av
dess verksamhet i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i
verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria.
Övriga uttalanden
Vi förordar fastställande av bokslutet och
koncernbokslutet. Styrelsens förslag till disposition av det överskott som balansräkningen
utvisar beaktar bestämmelserna i lagen om
andelslag. Vi förordar beviljandet av ansvarsfrihet för medlemmarna i moderandelslagets
förvaltningsråd och styrelseledamöterna samt
verkställande direktören för den av oss granskade räkenskapsperioden.
Esbo, den 27 mars 2012
PricewaterhouseCoopers Oy
CGR-samfund
Johan Kronberg
CGR
REVISIONSBERÄTTELSE — BOKSLUT 2011 115
Kvartalsjämförelser
Milj. euro
Resultaträkning
Hela året
Per kvartal
2011
2010
IV/2011
III/2011
1 476
939
1 353
355
352
902
220
218
Massaindustri
1 301
1 365
290
332
Kartong och pappersindustri
2 485
2 605
524
Mjuk- och matlagningspapper
971
938
246
3
4
1
-1 831
-1 790
5 346
5 377
II/2011
I/2011
IV/2010
III/2010
II/2010
I/2010
394
376
365
264
238
224
318
337
333
231
256
339
340
365
344
192
368
288
616
660
685
665
247
237
241
246
662
676
602
236
231
1
1
1
225
1
1
2
-414
-449
-492
0
-478
-475
-446
-454
-415
1 223
1 317
1 403
1 403
1 391
1 345
1 416
1 224
Omsättning per segment
Virkesanskaffning
Träproduktindustri
Övrig verksamhet
Elimineringar
Omsättning
Rörelseresultat per segment
Virkesanskaffning
Träproduktindustri
24
21
7
3
7
8
4
3
8
7
3
23
-9
-1
8
5
2
11
11
-2
263
381
20
62
85
96
98
114
112
57
Kartong och pappersindustri
-214
146
-215
-13
-32
46
-4
66
35
49
Mjuk- och matlagningspapper
20
50
4
7
3
7
14
11
5
19
-4
-9
-2
2
-2
-2
-1
-3
-2
-2
-63
-114
-4
-16
-17
-26
-30
-32
-29
-23
105
Massaindustri
Övrig verksamhet
Elimineringar
Rörelseresultat
29
497
-200
44
51
133
82
170
141
314
547
3
63
119
130
142
155
154
96
5,9
10,2
0,2
4,8
8,5
9,3
10,2
11,5
10,9
7,8
Resultatandelar i intresseföretag
4
-15
-1
2
3
0
-1
-1
-7
-6
Kursdifferenser
2
-7
0
1
1
-1
-1
-6
2
-2
-133
-130
-27
-31
-31
-44
-27
-35
-34
-34
-"-, exklusive engångsposter
-"-, i % av omsättningen
Övriga finansiella intäkter och kostnader
Resultat före skatt
-98
345
-228
17
24
89
52
128
102
64
Inkomstskatt
-59
-131
22
-21
-33
-26
-29
-39
-40
-24
-157
214
-206
-4
-9
63
23
89
62
40
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Årets resultat
-157
214
-206
-4
-9
63
23
89
62
40
Rörelsereslutat exkl. engångsposter
Resultat från kvarvarande verksamhet
Resultat från avvecklad verksamhet
2011
2010
IV/2011
III/2011
II/2011
I/2011
IV/2010
III/2010
II/2010
I/2010
Virkesanskaffning
24
21
7
3
7
8
4
3
8
7
Träproduktindustri
12
28
0
-1
8
5
12
5
11
0
267
379
20
62
89
96
99
114
110
57
Kartong och pappersindustri
59
173
-22
6
32
43
37
54
43
39
Mjuk- och matlagningspapper
20
59
4
7
3
7
14
13
12
19
-4
-7
-2
2
-2
-2
-1
-3
-2
-2
-64
-107
-4
-16
-18
-26
-24
-32
-29
-22
314
547
3
63
119
130
142
155
154
96
Nyckeltal
2011
2010
IV/2011
III/2011
II/2011
I/2011
IV/2010
III/2010
II/2010
I/2010
Soliditet, %
28,3
29,7
28,3
31,0
30,9
30,4
29,7
28,1
27,6
27,1
131
116
131
113
121
112
116
123
135
151
1 953
1 939
1 953
1 895
2 051
1 933
1 939
1 985
2 109
2 241
10,0
Massaindustri
Övrig verksamhet
Elimineringar
Totalt
Nettoskuldsättningsgrad, %
Räntebärande nettoskuld, milj. euro
Avkastning på sysselsatt kapital, %
- " -, exklusive engångsposter
Avkastning på eget kapital, %
- " -, exklusive engångsposter
116 KVARTALSJÄMFÖRELSER
1,1
11,8
-20,6
4,9
5,5
13,2
8,0
16,6
13,4
8,5
13,4
0,7
6,7
12,5
12,8
13,9
15,2
16,2
9,1
-9,9
13,9
-51,9
-0,9
-2,2
14,7
5,7
22,4
16,3
11,0
8,6
18,2
0,1
3,4
14,5
13,9
20,2
18,8
23,8
8,6
Fem år i siffror
Milj. euro
Omsättning
Rörelseresultat
- "-, exkl. poster av engångskaraktär
Resultat före skatt
Räkenskapsperiodens resultat
Långfristiga tillgångar
2011
2010
2009
2008
2007
5 346
5 377
4 837
6 434
6 797
29
497
-169
2
44
314
547
-75
45
301
-160
-98
345
-329
-233
-157
214
-342
-511
-211
3 410
3 534
3 697
4 252
5 090
1 132
781
798
669
943
Övriga kortfristiga tillgångar
1 107
1 340
1 364
1 704
1 813
Summa tillgångar
5 298
5 672
5 730
6 899
8 035
Eget kapital
1 135
1 154
927
1 104
1 328
360
524
471
682
978
Långfristiga skulder
2 417
2 534
2 689
3 449
3 742
Kortfristiga skulder
1 386
1 460
1 643
1 664
1 987
Summa eget kapital och skulder
5 298
5 672
5 730
6 899
8 035
Omsättningstillgångar
Innehav utan bestämmande inflytande
Avkastning på sysselsatt kapital, %
1,1
11,8
-3,3
0,5
1,4
- "-, exkl. poster av engångskaraktär
8,5
13,4
-1,4
1,3
6,4
-9,9
13,9
-20,0
-8,4
-7,5
8,6
18,2
-13,4
-6,4
2,7
28,3
29,7
24,5
26,0
28,8
Avkastning på eget kapital, %
- "-, exkl. poster av engångskaraktär
Soliditet, %
Nettoskuldsättningsgrad, %
131
116
157
149
142
Skuldsättningsgrad, %
153
143
199
198
163
2 293
2 398
2 778
3 545
3 758
339
459
575
879
487
1 953
1 939
2 203
2 666
3 271
227
138
152
268
447
4,2
2,6
3,1
4,2
6,6
Medelantal anställda *)
13 046
13 168
14 534
17 538
19 195
Anställda i slutet av året
12 525
12 820
13 592
16 729
17 838
5 660
5 734
5 575
6 889
7 019
Räntebärande främmande kapital
Räntebärande finansieringstillgångar
Räntebärande nettoskuld
Investeringar
Investeringar, %/oms.
- av vilka i Finland
*) Personalantalet är presenterat som FTE (Full Time Equivalent) åren 2011, 2010 och 2009. Tidigare år är presenterade som NOE (Number of Employees).
Formler för beräkning av nyckeltal
Resultat före skatt + räntekostnader, nettokursdifferenser och övriga finansiella kostnader
Avkastning på sysselsatt kapital (%) ROCE
=
Avkastning på operativt kapital (%) ROOC
=
Avkastning på eget kapital (%)
=
Soliditet (%)
=
Nettoskuldsättningsgrad (%)
=
Skuldsättningsgrad (%)
=
Räntebärande nettoskuld
= Räntebärande skulder – likvida medel och räntebärande fordringar
Balansomslutning – räntefria skulder (årsmedeltal)
Rörelseresultat exklusive engångsposter
Anläggningstillgångar + omsättningstillgångar + kundfordringar – leverantörsskulder (årsmedeltal)
Resultat före skatt – inkomstskatt
Eget kapital + innehav utan bestämmande inflytande (årsmedeltal)
Eget kapital + innehav utan bestämmande inflytande
Balansomslutning – erhållna förskott
Räntebärande nettoskuld
Eget kapital + innehav utan bestämmande inflytande
Räntebärande skulder
Eget kapital + innehav utan bestämmande inflytande
FEM ÅR I SIFFROR 117
Redogörelse för förvaltnings- och
styrningssystemet
Denna rapport över Metsä Groups administrations- och styrningssystem har getts som en
separat redogörelse och har publicerats samtidigt som Metsä Groups bokslut och styrelsens
verksamhetsberättelse.
Metsäliitto Osuuskunta är ett finskt
andelslag och Metsä Groups moderbolag.
I denna redovisning hänvisas till Metsäliitto
Osuuskunta i de fallen att ärendet endast
granskas ur moderbolagets perspektiv. Vid
beslutsfattandet och administrationen hos
bolagen inom Metsä Group tillämpas lagen
om andelslag, aktiebolagslagen, värdepappersmarknadslagen, andelslagets stadgar, arbetsordningar som godkänts av förvaltningsorganen samt principer och instruktioner som
godkänts av Metsäliitto Osuuskuntas styrelse
och ledningsgrupp. Metsäliitto Osuuskuntas
alla stadgar finns på Metsä Groups webbplats,
i avsnittet ”Metsä Groups principer för företagsstyrning”.
Värdepappersmarknadsföreningen rf. gav
den 15 juni 2010 en ny rekommendation om
börsbolagens företagsstyrningssystem
(www.cgifinland.fi). Denna rapport om
Metsä Groups företagsstyrningssystem följer
strukturellt och innehållsmässigt rekommendationen. Metsä Groups moderbolag Metsäliitto Osuuskunta tar dock hänsyn till den
kooperativa företagsformens särdrag och noterar avvikelserna från rekommendationen samt
motiveringarna till dessa. I enlighet med det
ställningstagande som Centralhandelskammaren publicerade i januari 2006 borde de sammanslutningar som har en bred ägarbas eller
som på grund av sin omfattande verksamhet
är regionalt eller nationellt viktiga följa
rekommendationen för börsbolagen till den
del som det med hänsyn till deras särdrag är
möjligt i enlighet med comply or explainprincipen, dvs. på ett sådant sätt att avvikelser
och skälet till avvikelserna måste anges.
Metsä Group uppgör bokslutet och delårsrapporterna enligt internationell bokslutspraxis, International Financial Reporting
Standards (IFRS). Bokslutshandlingarna
publiceras på finska, svenska och engelska.
Metsä Groups huvudkontor finns i Esbo,
Finland. Moderbolag Metsäliitto Osuuskuntas
hemort är Helsingfors.
Centrala förvaltningsorgan
Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsorgan är
fullmäktige, förvaltningsrådet, styrelsen och
verkställande direktören. Vid beslutsfattandet
assisteras förvaltningsorganen av organ som
nämns senare i denna redogörelse. Dessa
organ bereder även förvaltningsorganens
beslut. Metsäliitto Osuuskuntas verkställande
direktör verkar för närvarande som koncernchef i Metsä Group. I denna redogörelse
används i fortsättningen ordet koncernchef
när texten hänvisar till Metsäliitto Osuuskuntas verkställande direktör.
Fullmäktige
Fullmäktige utövar ledamöternas högsta
beslutanderätt inom Metsäliitto Osuuskunta
i de frågor som enligt lagen och stadgarna
ålagts fullmäktige. Fullmäktige ersätter andelsstämman i Metsäliitto Osuuskunta.
Vid fullmäktigemötet behandlas frågor i
enlighet med lagen om andelslag och Metsäliitto Osuuskuntas stadgar samt övriga frågor
som nämns i kallelsen till mötet. Fullmäktiges
viktigaste uppgifter är att
• besluta om fastställande av bokslutet
• besluta om vinstutdelning till ledamöterna
• besluta om beviljande av ansvarsfrihet för
förvaltningsrådet, styrelsen och verkställande direktören/koncernchefen
• välja ledamöterna till förvaltningsrådet och
revisorerna samt att besluta om arvoden
för dem.
Fullvärdig medlem i Metsäliitto Osuuskunta
eller hans/hennes maka/make kan väljas till
fullmäktige. Fullmäktigeval förrättas vart
fjärde år genom poströstning eller datakommunikation eller med något annat tekniskt
hjälpmedel. Varje ledamot har en röst. Valet
förrättas för varje valkrets så att man från varje
valkrets väljer lika många representanter som
det finns Metsäliitto Osuuskuntas röstberättigade medlemmar registrerade i valkretsens
vallängd den 1 januari under valåret, beräknat
i tal som börjar på 2 300. Valkretsarna fastställs av förvaltningsrådet och bestäms i princip i enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas
kretsorganisationer. Person som är anställd
118 FÖRVALTNING — REDOGÖRELSE FÖR FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEMET
hos Metsä Group är enligt valordningen inte
valbar.
Fullmäktige har enligt stadgarna sammanträde en gång om året på våren. Fullmäktige,
förvaltningsrådet eller styrelsen kan besluta
om ett extra sammanträde. Ett extra sammanträde måste även sammankallas om minst
1/10 av ledamöterna kräver det. Fullmäktige
sammankallas av förvaltningsrådets ordförande senast sju dagar före sammanträdet med
en skriftlig kallelse som skickas till alla ledamöter i fullmäktige. De frågor som ska
behandlas vid sammanträdet ska nämnas
i kallelsen.
Varje ledamot har en röst vid sammanträdet. För att ändra Metsäliitto Osuuskuntas
stadgar krävs att minst 2/3 av de fullmäktigeledamöter som deltar i sammanträdet bifaller
ändringsförslaget. Närvarande vid fullmäktiges sammanträden är, förutom mötesrepresentanterna, styrelseordförande samt i regel ledamöterna i styrelsen och förvaltningsrådet.
Därutöver deltar revisorerna i ordinarie sammanträden.
Fullmäktiges sammansättning presenteras
i årsredovisningen på sida 126.
Distriktsråden
I enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas stadgar finns det ett distriktsråd i varje anskaffningsdistrikt. Distriktsrådet består av de från
distriktet valda ledamöterna i fullmäktige,
ledamöterna i förvaltningsrådet och styrelsen
samt av de fullmäktigekandidater som inte har
blivit valda vid fullmäktigevalet, ordnade på
grundval av deras röstetal. Antalet sådana kandidater är två gånger så många som antalet
valda kandidater från distriktet, dock alltid
minst fem. Distriktsrådets uppgifter beskrivs
i de riktlinjer som förvaltningsrådet har fastställt. Enligt riktlinjerna är distriktsrådets
huvudsakliga uppgift att genom sin verksamhet främja kommunikationen och interaktionen mellan medlemmarna och Metsäliitto
Osuuskuntas anskaffningsdistrikt i fråga.
Förvaltningsrådet
Enligt Metsäliitto Osuuskuntas stadgar utgör
förvaltningsrådet en del av Metsäliitto Osuuskuntas styrningsmodell. På detta sätt har man
velat trygga en tillräcklig ägarstyrning samt
medlemmarnas engagemang i Metsäliitto
Osuuskuntas beslutsfattande. För de strategiska och de övriga genomgripande besluten
ansvarar Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och
för den operativa ledningen ansvarar den operativa ledningsgruppen.
Förvaltningsrådets uppgifter fastställs i
Metsäliitto Osuuskuntas stadgar. Förvaltningsrådets grundläggande uppgift är att
övervaka att Metsäliitto Osuuskunta förvaltas
i enlighet med dess stadgar samt fullmäktiges
och förvaltningsrådets beslut. Till förvaltningsrådets uppgifter hör dessutom att
• utse ledamöter i Metsäliitto Osuuskuntas
styrelse och befria dem från sina uppdrag
samt att besluta om deras arvoden
• utse verkställande direktör som också är
koncernchef om inte förvaltningsrådet
beslutar något annat
• ge styrelsen anvisningar i frågor som är av
stor betydelse och principiellt viktiga
• granska bokslutet och ge fullmäktige förslag till disposition av överskottet.
Förvaltningsrådet väljer inom sig ordförande
och vice ordförande för ett år i taget samt
utser en sekreterare. Förvaltningsrådet sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta
som det är nödvändigt eller styrelsen föreslår
det. Förvaltningsrådet är beslutfört när mer än
hälften av förvaltningsrådets ledamöter är
närvarande. Beslutet blir den åsikt som majoriteten understöder. Om rösterna faller lika,
avgör ordförandens röst och vid val lotten.
Förvaltningsrådet består av minst tjugo
(20) och högst trettio (30) personer som fullmäktige utser bland Metsäliitto Osuuskuntas
medlemmar. Metsäliitto Osuuskuntas personal kan välja högst fem (5) ledamöter till förvaltningsrådet. Dessutom kan fullmäktige på
förvaltningsrådets förslag välja högst tre (3)
sakkunningledamöter till förvaltningsrådet.
Mandatperioden för en ledamot i förvaltningsrådet börjar efter det ordinarie sammanträde för fullmäktige som valt honom eller
henne och varar fram till det ordinarie sammanträde för fullmäktige som hålls tre (3) år
senare. Med en mandatperiod på tre år har
man velat säkerställa kontinuiteten i besluts-
fattandet. När en ledamot i förvaltningsrådet
har fyllt 65 år slutar hans eller hennes mandatperiod dock vid det ordinarie sammanträde
för fullmäktige som hålls under nästkommande år. Vid val av ledamöter till förvaltningsrådet strävar man efter att förvaltningsrådet har representanter från alla regioner.
Styrelseledamöter får inte väljas till förvaltningsrådet.
Förvaltningsrådets sammansättning presenteras i årsredovisningen på sida 127.
Förvaltningsrådets
nomineringskommitté
Valet av styrelseledamöter bereds av en särskild nomineringskommitté i enlighet med en
arbetsordning. Dessutom ger nomineringskommittén förslag till arvoden för styrelsemedlemmarna. Nomineringskommitté består
av sex (6) ledamöter i förvaltningsrådet samt
förvaltningsrådets ordförande och vice ordförande. Nomineringskommitténs ordförande
är förvaltningsrådets ordförande.
Förvaltningsrådet valde på sitt möte den 4
maj 2011 följande personer till Nomineringskommitté: Ilkka Juusela, Esko Kinnunen,
Timo Kässi, Hannu Lassila, Timo Nikula,
Erkki Vainionpää. Förvaltningsrådets ordförande Hannu Järvinen och vice ordförande
Juha Paajanen är medlemmar i nomineringskommittén på grund av sin position.
Uppgifter om förvaltningsrådets
detaljerade principer som ska tillämpas vid
styrelsens beslutsfattande. Styrelsen har bland
annat följande uppgifter:
• fastställa uppgifterna för verkställande
direktören/koncernchefen och övervaka
att denne/dessa sköter andelslagets
löpande administration i enlighet med
styrelsens anvisningar och stadgar
• välja och avskeda de direktörer som direkt
underlyder verkställande direktören och
den eventuellt utsedda koncernchefen
• fastställa på vilket sätt andelsavgiften uppbärs samt tilläggsinsatserna och villkoren
för dessa
• fastställa de årliga budgeterna och strategierna för andelslaget och koncernen samt
övervaka att de iakttas
• underteckna och presentera bokslutet och
koncernbokslutet för granskning i förvaltningsrådet
• bereda ärenden för beslut i förvaltningsrådet
• besluta om försäljning, inköp, nedläggning, inledning och sammanslagning av
affärsverksamheter
• på nomineringskommitténs förslag fastställa arvodena och andra förmåner för
verkställande direktören/koncernchefen
och annan högre ledning
• även i övrigt besluta om de ärenden som
med hänsyn till omfattningen och karaktären av andelslagets verksamhet är ovanliga
och vittbärande.
sammanträden under föregående
räkenskapsperiod
År 2011 hade förvaltningsrådet 34 ledamöter
och fyra av dem hade valts av representanter
för Metsäliitto Osuuskuntas olika personalgrupper. Förvaltningsrådet hade inga sakkunnigledamöter år 2011. Förvaltningsrådet sammanträdde fyre (4) gånger och ledamöternas
deltagande var 93 procent.
Styrelsen
Styrelsen svarar för att Metsäliitto Osuuskuntas och Metsä Groups verksamhet och administration är ändamålsenligt ordnad i enlighet
med Metsäliitto Osuuskuntas stadgar och lagstiftningen. Styrelsen har upprättat en arbetsordning för sin verksamhet som fastställer de
Styrelsen utser inom sig en styrelseordförande
för ett år i taget. Koncernchefen är vice ordförande i enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas
stadgar. Enligt rekommendationen bör verkställande direktören inte väljas till styrelseordförande. En avvikelse från rekommendationen
kan dock motiveras med den kooperativa styrningsmodell som valts i Metsäliitto Osuuskunta. Styrelsen sammanträder på kallelse av
ordföranden så ofta som det är nödvändigt.
Styrelsemötena förbereds av koncernchefen.
Styrelsen är beslutför när mer än hälften av
styrelseledamöterna är närvarande. Vid lika
röstetal avgör ordförandens röst. Styrelsemötet protokollförs.
REDOGÖRELSE FÖR FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEMET — FÖRVALTNING 119
Styrelsen utvärderar regelbundet en gång
om året sitt arbete och sina arbetsmetoder
genom en självutvärdering.
Styrelsens sammansättning och
mandatperiod
Metsäliitto Osuuskuntas styrelse väljs av förvaltningsrådet. Valet av styrelse för Metsäliitto
Osuuskunta avviker därmed från den rekommendation som gäller val av styrelse. Med de
behörighetsbestämmelser som avviker från
rekommendationen säkerställs den kooperativa ägarstyrningen samt medlemmarnas
omfattande deltagande i beslutsfattandet
inom Metsäliitto Osuuskunta.
Styrelsen består av minst fem (5) och högst
åtta (8) ledamöter samt koncernchefen. Alla
styrelseledamöter med undantag av koncernchefen är oberoende av Metsä Group. Mandatperioden för en styrelseledamot börjar vid
ingången av det kalenderår som börjar efter
det sammanträde av förvaltningsrådet där
ledamoten har blivit vald och varar tre (3) år
i sänder. Mandatperioden för en styrelseledamot upphör vid utgången av det kalenderår
som han fyller 65 år. Mandatperioden för styrelseledamöterna avviker från den ettåriga
mandatperioden enligt rekommendationen.
Andelslagets ägare har dock inte ansett att det
har funnits något behov av att förkorta mandatperioden, eftersom en mandatperiod på tre
år har ansetts vara nödvändig för att kontinuiteten i beslutsfattandet ska kunna säkerställas.
Under de senaste åren har förvaltningsrådets nomineringskommitté lagt speciell vikt
på styrelsens sammansättning och diversifieringen av ledamöternas kompetens. Under år 2011 har Martti Asunta varit
ordförande för styrelsen, Kari Jordan har varit
vice ordförande och övriga ledamöter har varit
Mikael Aminoff, Eino Halonen, Arto Hiltunen, Saini Jääskeläinen, Juha Parpala, Timo
Saukkonen och Antti Tukeva.
Styrelseledamöternas meritförteckningar
och deras andelar i Metsä Group presenteras
i årsredovisningen på sidorna 128–129.
Styrelsens kommittéer
För att trygga effektiviteten i styrelsens uppdrag har Metsäliitto Osuuskuntas styrelse ett
kontrollkomitté och en kompensationskommitté till sitt förfogande. Kommittéerna har
ingen egen beslutanderätt, utan styrelsen kan
fatta beslut i ärenden utifrån kommittéernas
beredning. Styrelsen väljer kommittémedlemmarna bland sina ledamöter.
Kontrollkommitté
Kontrollkommittén bistår styrelsen vid skötseln av styrelsens övervakningsuppgift. I
denna roll bedömer och övervakar kommittén
frågor om den ekonomiska rapporteringen,
revisionen, internrevisionen och riskhanteringen i enlighet med den särskilda arbetsordningen som har fastställts för kommittén.
Kontrollkommittén består av minst tre (3)
medlemmar som styrelsen väljer bland sina
ledamöter en gång om året. Dessa medlemmar
är oberoende av Metsä Group. Dessutom deltar koncernchefen i kontrollkommitténs
möten, med undantag för de situationer där
kommittén vill sammanträda utan den operativa ledningens närvaro. Kontrollkommittén
ska regelbundet rapportera till styrelsen om
sin verksamhet och de iakttagelser som kommittén har gjort. År 2012 fungerade Arto
Hiltunen som ordförande och Martti Asunta
och Eino Halonen som medlammar i kontrollkommittén.
Kompensationskommitté
Kompensationskommitténs uppgift är att tillsammans med styrelsen se till att Metsä Group
har ändamålsenliga och konkurrenskraftiga
lönesystem och en plan för efterföljare och
utveckling i enlighet med en separat arbetsordning som fastställts av styrelsen. I sitt uppdrag presenterar kommittén för styrelsen
bland annat villkoren för verkställande direktörens och koncernchefens anställningsförhållande, lönesystemen för högsta ledningen
samt de viktigaste principerna för avtalen fram
för högsta ledningen. Dessutom lägger kompensationskommittén fram de årliga målen för
högsta ledningen att godkännas av styrelsen
och följer upp att dessa uppnås samt behandlar frågor i anslutning till högsta ledningens
kompensationssystem och presenterar dem för
beslut i styrelsen.
120 FÖRVALTNING — REDOGÖRELSE FÖR FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEMET
Kompensationskommittén består av tre (3)
medlemmar som styrelsen årligen utser inom
sig. Majoriteten av medlemmarna i kompensationskommittén ska vara oberoende av Metsä
Group, och en person som hör till Metsäliitto
Groups ledning kan inte vara medlem i kommittén. Kompensationskommittén bör regelbundet rapportera om sin verksamhet till styrelsen. Under år 2011 har Martti Asunta varit
ordförande och Eino Halonen och Antti
Tukeva medlemmar i kompensationskommittén.
Uppgifter om styrelsens och dess
kommittéers sammanträden under
föregående räkenskapsperiod
Under år 2011 hade styrelsen 15 sammanträden och ledamöternas närvaroprocent var 96.
Kontrollkommittén sammanträdde fyra (4)
gånger, och ledamöternas närvaroprocent var
100. Kompensationskommittén samlades fyra
(4) gånger, och ledamöternas närvaroprocent
var 83.
Koncernchefen
Metsäliitto Osuuskunta har en verkställande
direktör som också är koncernchef, om inte
förvaltningsrådet beslutar något annat. Koncernchefen leder hela Metsä Groups verksamhet. För närvarande är Metsä Groups koncernchef Kari Jordan även verkställande direktör för Metsäliitto Osuuskunta.
Koncernchefen har till uppgift att leda
Metsäliitto Groups operativa verksamhet i
enlighet med lagen och stadgarna samt i enlighet med förvaltningsorganens beslut och
anvisningar. Koncernchefen är dessutom
enligt stadgarna ansvarig för andelslagets
löpande administration och följer upp kapitalförvaltningen.
Koncernchefen väljs av förvaltningsrådet,
och koncernchefens avtal godkänns av styrelsen. Ett sätt att välja koncernchef som avviker
från rekommendationen kan motiveras med
den kooperativa styrningsmodell som valts i
Metsäliitto Osuuskunta.
Koncernchefens meritförteckning och
hans andelar i Metsä Group presenteras i årsredovisningen på sida128.
Ledningsgruppen
Metsä Group har en ledningsgrupp, vars ordförande är koncernchefen. Ledningsgruppen
bistår koncernchefen med planeringen och
den operativa ledningen av affärsverksamheten samt bereder förslag för styrelsen, såsom
affärsstrategier, budgetar och viktiga investeringar. Ledningsgruppen har inga befogenheter med stöd av lagen eller stadgarna. Ledningsgruppen består av Metsä Groups koncernchef, dotterbolagens verkställande
direktörer, branschdirektörerna för affärsområdena för Metsä Wood och virkesanskaffning
samt av koncernens ekonomidirektör, strategidirektör och direktör för juridiska ärenden.
Ledningsgruppen sammanträder på kallelse av
ordföranden i regel två gånger i månaden och
dessutom alltid vid behov.
Under år 2011 bestod ledningsgruppen av
koncernchef Kari Jordan, Hannu Anttila
(strategidirektör), Mikko Helander (Metsä
Board Oyj:s verkställande direktör), Ilkka
Hämälä (Metsä Fibre Oy:s verkställande
direktör), Mika Joukio (från och med
1.2.2012 Metsä Tissue Oyj:s verkställande
direktör), Esa Kaikkonen (direktör för juridiska ärenden), Timo Karinen (branschdirektör för Metsä Wood), Juha Mäntylä (branschdirektör för Metsäliitto Virkesanskaffning)
samt Vesa-Pekka Takala (ekonomidirektör).
Meritförteckningarna för ledningsgruppens medlemmar och deras andelar i Metsä
Group presenteras i årsredovisningen på
sidorna 131–131.
Nedan beskrivs principerna, målen och
ansvaren för Metsä Groups internkontroll
samt principerna för internrevisionen. Metsä
Groups operativa ledning, chef för riskhanteringen och internrevision svarar för att
nämnda principer görs upp, och styrelsen fastställer principerna.
Definition på internkontroll och dess
målsättningar
Internkontrollen omfattar den ekonomiska
övervakningen och den övriga övervakningen
i Metsä Group. Internkontrollen genomförs av
styrelsen, kontrollkommittén och den operativa ledningen samt hela den övriga personalen. Med internkontroll avses den del av styrningen som ska säkerställa att
• de mål som har satts upp för Metsä Group
uppnås
• resurserna används på ett ekonomiskt,
ändamålsenligt och effektivt sätt
• riskerna för verksamheten hanteras i tillräcklig mån
• den ekonomiska informationen och den
övriga informationen är tillförlitlig och
korrekt
• de externa reglerna och de interna arbetsrutinerna tillämpas
• lämpliga förfaranden iakttas i kundrelationerna
• verksamheten, informationen och egendomen är tillräckligt skyddade
• det finns tillräckliga manuella och datatekniska system som har ordnats på ett lämpligt sätt till stöd för verksamheten.
Intern övervakning, internrevision och
Förebyggande övervakning
riskhantering
Med förebyggande övervakning avses bland
annat fastställande av värderingar, allmänna
verksamhets- och affärsprinciper samt mål och
strategier för Metsä Group. Metsä Groups
företagskultur, styrningsmetoder och förhållningssätt till övervakningen skapar tillsammans grunden för hela internkontrollen.
En resultatrik affärsverksamhet förutsätter att
verksamheten övervakas kontinuerligt och
tillräckligt effektivt. Metsä Groups internkontroll omfattar övervakning av ekonomisk rapportering, interna godkännanden, uppföljning
av investeringar och kreditövervakning. Verksamheten i internkontrollen utvärderas i sin
tur av Metsä Groups internrevision. Internkontrollen gäller hela organisationen och
genomförs med stöd av bland annat interna
instruktioner och olika rapporteringssystem.
Daglig övervakning
Med daglig övervakning avses en allmän övervakning och uppföljning, inklusive tillhörande
verksamhetssystem och arbetsinstruktioner, i
anslutning till verksamhetsstyrningen. Exem-
pel på detta kan vara bland annat att fastställa
ansvarsområdena och befogenheterna för personalen och att differentiera de s.k. farliga
arbetsuppgifterna samt befattningsbeskrivningar, godkännanden och ersättarsystem.
Övervakning i efterhand
Med övervakning i efterhand avses uppföljning och säkerställande, såsom olika utvärderingar som görs av ledningen samt granskningar, jämförelser och verifieringar som
säkerställer att målen uppnås och som ser till
att de överenskomna verksamhets- och kontrollprinciperna följs.
Övervakning av den ekonomiska
rapporteringsprocessen,
kreditövervakning och
godkännandebefogenheter
Organisationerna för de olika affärsområdena
och koncernens ekonomiska organisationer
ansvarar för den ekonomiska rapporteringen.
Enheterna och affärsområdena ger varje
månad rapporter om ekonomin. Controllerna
för affärsområdena granskar månadsresultaten
för de affärsverksamheter och enheter som
hör till respektive controllers eget affärsområde och rapporterar dem till koncernens ekonomiförvaltningen. Lönsamhetsutvecklingen
samt affärsriskerna och -möjligheterna för
affärsområdena behandlas månatligen i Metsä
Groups ledningsgrupp med deltagare från
högsta ledningen i Metsä Group och inom alla
affärsområden samt i ledningsgruppen för
ekonomi som bland annat koncernens ekonomi- och finansdirektörer samt ekonomidirektörerna för affärsområdena deltar i. Resultatet rapporteras månatligen till styrelsen för
Metsäliitto Osuuskunta. Dessutom rapporteras resultaten för de olika affärsområdena
månatligen till styrelserna för affärsområdenas
moderbolag. I Metsä Groups Controllers’
Manual finns en noggrann beskrivning av rapporterings- och övervakningsreglerna samt
rapporteringsproceduren.
För kreditövervakningen ansvarar alla
affärsområden i enlighet med Metsä Groups
policy för kreditövervakning och policyn för
affärsområdena som har gjorts upp utifrån
policyn för kreditövervakning. Kreditöver-
REDOGÖRELSE FÖR FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEMET — FÖRVALTNING 121
vakning bedrivs av en central koncernorganisation för kreditövervakning tillsammans med
affärsområdenas ledning.
Befogenheterna att godkänna kostnader,
viktiga avtal och investeringar är stegvis fastställda för de olika organisationsnivåerna i den
beslutsordning som styrelsen har fastslagit
samt utifrån de befogenheter som koncernchefen och den övriga ledningen separat har
gett.
För godkännandet och uppföljningen av
investeringar ansvarar koncernens ekonomiförvaltning i enlighet med investeringspolicyn
som har fastställts av styrelsen. Efter att investeringarna har godkänts preliminärt behandlas
de i affärsområdets ledningsgrupp inom
ramen för den årliga investeringsplanen. De
mest betydande investeringarna presenteras
separat för koncernens ledningsgrupp, styrelsen för koncernens moderbolag och styrelsen
för affärsområdets moderbolag för godkännande.
Internrevision
Metsä Groups internrevision bistår styrelsen
med dess övervakningsuppgift genom att
bedöma nivån på den internrevision som upprätthålls för att uppnå målen för Metsä
Groups verksamhet. Internrevisionen stöder
organisationen dessutom genom att utvärdera
och trygga funktionsdugligheten i affärsprocesserna, riskhanteringen samt lednings- och
förvaltningssystemen.
En av de viktigaste uppgifterna för internrevisionen är att utvärdera effektiviteten och
ändamålsenligheten i internkontrollen av koncernens funktioner och enheter. I sitt uppdrag
bedömer internrevisionen hur verksamhetsprinciper, riktlinjer och rapporteringssystem
tillämpas, egendom skyddas samt hur effektivt
resurserna utnyttjas.
Enheten för internrevisionen arbetar under
koncernchefen och kontrollkommittén.
Handlingsplanen för internrevisionen upprättas för ett kalenderår i taget. Revisionen inriktar sig varje år på de områden som bedöms
som viktiga med tanke på risken och koncernens mål vid den aktuella tidpunkten. Handlingsplanens aktualitet och ändamålsenlighet
ses över med ledningen halvårsvis.
Omfattningen och samordnandet av
internrevisionen säkerställs genom regelbunden kontakt och kommunikation med revisorerna och de övriga interna säkerhetsfunktionerna. Internrevisionen anlitar vid behov
underleverantörer för att tillfälligt anställa
ytterligare resurser eller för att göra utvärderingar som kräver specialkompetens. De
externa tjänsteleverantörerna arbetar då under
chefen för internrevisionen.
Varje revision redovisas med en skriftlig
rapport som delas ut till koncernchefen, den
högsta ledningen i den underkoncern som har
varit föremål för revisionen samt till ledningen
i den funktion eller enhet som har varit föremål för revisionen. Revisionsrapporterna ges
för revisorernas kännedom och enligt prövning till de instanser som anses vara relevanta
på basis av rapportens innehåll. Internrevisionen gör halvårsvis upp en rapport om de
genomförda revisionerna, de viktigaste iakttagelserna och de överenskomna åtgärderna
för kontrollkomittén. I halvårsrapporten konstateras dessutom de viktigaste ändringarna i
de genomförda revisionerna i jämförelse med
handlingsplanen och övriga viktiga uppdrag
som internrevisionen utfört samt eventuella
ändringar i resurserna. Styrelsen får en årlig
rapport om internrevisionens verksamhet.
Riskhantering
Riskhanteringen ansluter sig i väsentlig mån
till Metsä Groups normala planering och styrning av affärsverksamheten. Riskhanteringen
är en del av det dagliga beslutsfattandet, uppföljningen av verksamheten och internkontrollen som främjar och säkerställer att de
uppsatta målen uppnås.
Styrningen av affärsverksamheten och den
effektiva samordningen av riskhanteringen
utgår från de verksamhetsprinciper som fastställts av Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och
som syftar till att bibehålla riskhanteringen
som en tydlig, förståelig och tillräckligt pragmatisk enhet. Om riskerna och utvecklingen
av riskerna rapporteras regelbundet till styrelsens kontrollkomitté. Den centrala riskhanteringen svarar även för samordnandet och konkurrensutsättningen av Metsä Groups försäkringar.
122 FÖRVALTNING — REDOGÖRELSE FÖR FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEMET
Det främsta syftet med riskhanteringen är
att identifiera och bedöma de risker, hot och
möjligheter som kan ha betydelse både för
genomförandet av strategin och för uppnåendet av de kortsiktiga och de långsiktiga målen.
När det gäller betydande investeringar fogas
dessutom separata riskkartläggningar till förslagen.
Affärsområdena utvärderar och följer
regelbundet upp riskmiljön och eventuella
förändringar i den som en del av den årliga
planeringen och den strategiska planeringen.
Identifierade risker och hanteringen av dem
rapporteras till ledningen, kontrollkomittén
och styrelsen minst två gånger om året. Affärsriskerna innebär alltid även möjligheter, och
de kan utnyttjas inom ramen för de överenskomna risklimiterna. Besluten om medveten
risktagning ska alltid fattas bland annat utgående från en tillräcklig bedömning av riskhanteringsförmågan och vinst- och förlustpotentialen.
Ansvarsområden för riskhanteringen
Ansvarsområdena inom riskhanteringen i
Metsä Group fördelas på följande sätt:
• Styrelsen ansvarar för riskhanteringen i
Metsä Group och godkänner riskhanteringspolicyn.
• Kontrollkomittén utvärderar de viktigaste
riskområdena och huruvida Metsä Groups
riskhantering är tillräcklig och ändamålsenlig. Utifrån denna utvärdering framlägger
kontrollkommittén förslag för styrelsen.
• Koncernchefen och ledamöterna i ledningsgrupp ansvarar för att principerna för
riskhanteringen görs upp och införs. Dessutom svarar de för att riskerna tas i beaktande i planeringsprocesserna och för att
riskerna rapporteras på ett tillräckligt och
ändamålsenligt sätt.
• Koncernens chef för riskhanteringen
ansvarar för utvecklingen och samordnandet av riskhanteringsprocessen, genomförandet av riskbedömningarna och de viktigaste försäkringslösningarna i Metsä
Group.
• Affärsområdena och servicefunktionerna
har till uppgift att identifiera och bedöma
väsentliga risker för de egna ansvarsområdena i planeringsprocesserna samt att förbereda sig för sådana risker, vidta nödvändiga förebyggande åtgärder och rapportera
om riskerna på ett överenskommet sätt.
Riskhanteringsprocessen
Syftet med riskhanteringen är att
• främja och säkerställa att de mål som har
satts upp för affärsverksamheten uppnås
• säkerställa en säker, fortlöpande och störningsfri affärsverksamhet under alla förhållanden
• optimera den totala riskpositionen för
Metsä Group.
Till de viktigaste elementen i Metsä Groups
element hör att genomföra en övergripande
riskhanteringsprocess som stödjer hela affärsverksamheten, att skydda egendomen och att
säkerställa affärsverksamhetens kontinuitet
samt säkerheten i och den kontinuerliga
utvecklingen av Metsä Group, krishantering
och kontinuitets- och återhämtningsplaner.
Enligt riskhanteringspolicyn och -principerna
är en tillräcklig riskbedömning en del av de
preliminära utredningarna och genomförandet av projekt som är ekonomiskt eller på
något annat sätt viktiga.
De mest betydande risker och osäkerhetsfaktorer som Metsä Group har kännedom om är
beskrivna i styrelsens verksamhetsberättelse.
Hantering av insiderinformation
I fråga om insiderinformation tillämpar Metsä
Group värdepappersmarknadslagstiftningen
och dotterbolaget Metsä Board Oyj:s anvisning för insiderinformation, som upprättats i
enlighet med Finansinspektionens standarder
och de instruktioner som tagits fram av NASDAQ OMX Helsinki Oy (Helsinki Börsen).
Metsä Group förutsätter att varje anställd följer riktlinjerna för insiderinformationen. För
uppdateringen och förvaltningen av Metsä
Groups lagstadgade insiderinformation ansvarar styrelsesekreteraren för respektive koncernbolag. Metsä Group rekommenderar
endast långfristiga investeringar och användning av förvärvsprogram. I Metsä Boards
offentliga insiderregister ingår Metsäliitto
Osuuskuntas styrelseledamöter, koncernchefen och revisorerna. Till Metsä Boards företagsrelaterade insiderregister hör medlemmarna i koncernens ledningsgrupp samt
sådana personer som har utsetts till Metsä
Groups juridiska och ekonomiska uppdrag
samt uppdrag inom kommunikation och
investerarrelationer och som därigenom får
regelbunden insiderinformation om Metsä
Board.
I enlighet med beslutet av det ordinarie
fullmäktigemötet våren 2011 fungerar som
Metsäliitto Osuuskuntas revisor CGR-samfundet PricewaterhouseCoopers Oy, huvudansvarig är revisor Johan Kronberg, CGR. År
2011 utbetalade bolagen inom Metsä Group
totalt 2,1 miljoner euro i revisionsarvoden.
Totalt 1,2 miljoner euro utbetalades för
sådana tjänster som inte anknyter till revisionen.
Uppgifterna för riskhanteringen är att
• säkerställa att alla identifierade risker som
påverkar personal, kunder, produkter,
egendom, kunskapskapital, image, samhällsansvar och funktionsförmåga hanteras
på det sätt som lagen förutsätter utifrån
bästa möjliga kunskaper och ekonomiska
omständigheter
• säkerställa att målen för Metsä Group
uppnås
• uppfylla intressegruppernas förväntningar
• skydda egendomen och säkerställa att verksamheten fortgår störningsfritt
• optimera vinst- och förlustrelationen
• säkerställa hanteringen av Metsä Groups
totala riskposition och minimera de totala
riskerna.
Revision
I enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas stadgar har Metsäliitto Osuuskunta en revisor som
ska vara ett av Centralhandelskammaren godkänt revisorssamfund. Fullmäktige väljer revisorn som ska granska räkenskaperna för innevarande år, och revisors uppdrag upphör i slutet av nästa ordinarie fullmäktigemöte.
Revisorn har till uppgift att granska koncernens och moderbolagets bokslut och bokföring samt moderbolagets administration.
Revisorn överlämnar en lagstadgad revisionsberättelse till Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar i samband med årsredovisningen och
rapporterar regelbundet om sina iakttagelser
till styrelsen och Metsä Groups ledning.
REDOGÖRELSE FÖR FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEMET — FÖRVALTNING 123
löne- och
ersättningsrapport
Denna löne- och ersättningsrapport för Metsä
Group har getts i enlighet med en rekommendation till administrationskoden 47 den
15.6.2010 för listade bolag i Finland och har
publicerats på Metsä Groups webbsidor
31.3.2012. I enlighet med Metsä Groups
praxis uppdateras löne- och ersättningsrapporten preliminärt två gånger per år och alltid
i mars samtidigt med rapporten om administrationssystemet.
övriga ledamöterna 3 200 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till de övriga ledamöterna utbetalades totalt 337 050 euro i lön
och mötesarvoden. Till koncernchefen betalas
inga separata löner eller arvoden för styrelsearbetet. Under år 2011 utbetalades totalt
422 490 euro i löner och arvoden till styrelseledamöterna.
Belöning av medlemmarna i den
och naturaförmåner samt 1 674 521 euro i
resultatlön och aktiearvoden till koncernchefen. De övriga koncernbolagen betalade ut
totalt 111 412 euro i lön, arvoden och andra
förmåner till koncernchefen.
Koncernchefen har en uppsägningstid på
sex månader. Om koncernchefen blir uppsagd
av styrelsen har denne rätt till ett avgångsvederlag som motsvarar den totala lönen för 24
månader. Avgångsvederlag betalas inte om
koncernchefen själv avgår från sin tjänst.
operativa ledningen
Förvaltningsrådets och styrelsens
arvoden
Metsäliitto Osuuskuntas
förvaltningsråd
Utifrån fullmäktiges beslut betalas en fast
månadsersättning och ett mötesarvode till
förvaltningsrådets ordförande och vice ordförande. Till de övriga ledamöterna betalas
endast ett mötesarvode. Ledamöterna har rätt
till reseersättningar enligt Metsä Groups resereglemente.
År 2011 var månadsersättningen till förvaltningsrådets ordförande 3 400 euro och
mötesarvodet 600 euro per möte. Till ordföranden utbetalades totalt 56 600 euro i lön
och mötesarvoden. År 2011 var månadsersättningen till vice ordföranden 1 500 euro och
mötesarvodet 600 euro per möte. Till vice
ordföranden utbetalades totalt 20 000 euro i
lön och mötesarvoden. Till de övriga ledamöterna utbetalades 600 euro per möte i mötesarvoden, totalt 80 300 euro. Under år 2011
utbetalades totalt 156 900 euro i löner och
arvoden till förvaltningsrådets ledamöter.
Syftet med Metsä Groups belöningssystem för
den operativa ledningen är att på ett rättvist
och konkurrenskraftigt sätt belöna ledningen
för Metsä Groups resultat, tillämpningen av
strategin och utvecklingen av affärsverksamheten. Metsäliitto Osuuskuntas styrelse fastställer på nomineringskommitténs förslag arvodena och andra ekonomiska förmåner till
koncernchefen samt till de ledamöter i ledningsgruppen som är anställda av Metsäliitto
Osuuskunta samt kriterierna för ett resultatlönesystem. Samma belöningsprinciper tillämpas i samtliga bolag som ingår i Metsä Group,
men beslut om belöningskriterierna fattas
separat i varje dotterbolags styrelse.
Belöningssystemet består av en fast
månadslön, en resultatlön som beräknas utifrån uppdragets resultateffekt, ledningens
pensionsförmåner samt av ett aktiebonussystem.
Kortsiktiga incitament
Koncernchefens lön och arvoden samt
avgångsvederlag
Metsäliitto Osuuskuntas styrelse
Utifrån förvaltningsrådets beslut betalas en
fast månadsersättning och ett mötesarvode till
varje styrelseledamot. Ett mötesarvode betalas
även för kontrollutskottets och nomineringskommitténs möten. Ledamöterna har rätt till
reseersättningar enligt Metsä Groups resereglemente.
År 2011 var månadsersättningen till styrelseordföranden 5 800 euro och mötesarvodet
600 euro per möte. Till ordföranden utbetalades totalt 85 440 euro i lön och mötesarvoden. År 2011 var månadsersättningen till de
124 FÖRVALTNING — LÖNE- OCH ERSÄTTNINGSRAPPORT
Koncernchefens månadslön inklusive naturaförmåner är 81 962 euro. I månadslönen ingår
bostad, bil, chaufför och andra mindre naturaförmåner. Genom ett styrelsebeslut kan koncernchefen på grundval av koncernchefens
avtal erhålla en resultatlön som motsvarar sex
(6) månaders lön och som grundar sig på
resultatet, kassaflödet och de personliga
målen.
År 2011 erhöll koncernchefen totalt
2 813 700 euro i lön, arvoden och andra förmåner från Metsä Groups bolag. Metsäliitto
Osuuskunta betalade ut 1 027 766 euro i lön
Löner och arvoden till de övriga
medlemmarna i ledningen
Maximibeloppen av resultatlönen för de ledamöter i koncernens ledningsgrupp som är
anställda av Metsäliitto Osuuskunta kan
variera enligt uppdragets resultateffekt och
uppgå till ett belopp som motsvarar personens
lön för 0–6 månader. Kriterierna för resultatlönesystemet utgörs av resultatkraven på koncernnivå och inom det egna ansvarsområdet.
År 2011 utbetalade bolagen inom Metsä
Group totalt 3 626 964 euro i lön och arvoden till ledamöterna i ledningsgruppen
(exklusive koncernchefen).
Långsiktiga incitament
Aktieinnehavssystem för
ledningsgruppen
Några av medlemmarna i Metsä Groups ledningsgrupp har varit med och bildat bolaget
vid namn Metsäliitto Management Oy.
Av medlemmarna ä Mika Joukio och Timo
Karinen inte delaktiga i Metsäliitto Management Oy. Genom bolaget har företagsledningen placerat egna medel till ett belopp av
3 850 000 euro i B-aktier i Metsä Board Oyj.
Dessutom har en del av bolagets placeringar
i B-aktier i Metsä Board finansierats genom
ett lån på 15 400 000 euro från Metsäliitto
Osuuskunta. Ledningen bär själv ägarrisken
för sina placeringar i systemet. Syftet med
arrangemanget är att uppmuntra ledamöterna
i ledningsgruppen att köpa och inneha
B-aktier i Metsä Board och därigenom att höja
aktieägarvärdet i Metsä Group på lång sikt
och att främja koncernens strategiska mål.
Hela lånet från Metsäliitto Osuuskunta ska
vara återbetalt senast den 31 mars 2014. Om
systemets giltighetstid förlängs med ett år i
sänder 2013, 2014, 2015 eller 2016 förlängs
också lånets löptid i motsvarande grad. Metsäliitto Management har rätt att när som helst
återbetala lånet i förtid. Om börskursen för
Metsä Boards B-aktie inte endast tillfälligt
överskrider en viss nivå som fastställts för systemet är Metsäliitto Management skyldigt att
återbetala lånet i förtid genom att sälja sina
B-aktier i Metsä Board.
Systemets giltighetstid löper ut vid årsskiftet 2013–2014, då systemet avvecklas på ett
sätt som fastställs senare. Systemet förlängs ett
år i sänder om börskursen för Metsä Boards
B-aktie i oktober–november 2013, 2014,
2015 eller 2016 understiger det medelpris som
Metsäliitto Management betalat för sina
B-aktier i Metsä Board. Överlåtelse av Metsäliitto Managements B-aktier i Metsä Board är
begränsad under systemets giltighetstid. Ledningsgruppens innehav i Metsäliitto Management gäller i regel fram till avvecklingen av
systemet. Om en ledamot i ledningsgruppen
säger upp sig före avvecklingen av systemet
återbetalas alla de medel som ledamoten har
placerat i aktierna, exklusive en eventuell värdestegring, till honom eller henne. Om systemet uppvisar en förlust, får ledamoten endast
den beräknade andelen av kapitalet.
Från och med augusti 2010 ersatt aktieinnehavssystemet det tidigare aktiebonussystemet för åren 2008–2010 som fortfarande
omfattade den övriga ledningen. Ledamöterna
i ledningsgruppen hade inte rätt till aktiearvoden för år 2010 enligt det gamla aktiebonussysteemet.
Genom Metsäliitto Management har man
köpt totalt 6 790 887 B-aktier i Metsä Board,
varav koncernchefen indirekt innehar
1 763 867 aktier och de övriga ledamöterna i
ledningsgruppen totalt 5 027 020 aktier.
Ledningens aktiebonussystem
Aktiebonussystemet för åren 2011–2015: Styrelsen har fattat ett beslut om ett aktiebaserat
incitamentsprogram för de ledande befattningshavarna i Metsä Group för åren 2010–
2015. Den första intjänandeperioden enligt
systemet är tre år, dvs. åren 2011–2013. Vid
början av varje tre års intjänandeperiod utser
Metsäliitto Osuuskuntas styrelse de ledande
befattningshavare som ingår i målgruppen och
fastställer maximibonusarna för dem. Maximibonusen anges i antal aktier. Hur stor andel av
maximibonusen som utbetalas till berörda
befattningshavare beror på hur de fastställda
målen för intjänandeperioden har uppfyllts.
Eventuell bonus utbetalas dels som aktier i
Metsä Board Oyj och dels som kontant ersättning. Med kontantandelen täcker man skatter
och skatteliknande avgifter med anledning av
bonusen. Aktierna får inte överlåtas under den
tvååriga perioden då åtagandet gäller. Bonusen
utbetalas inte om personens anställningsförhållande har upphört före bonusutbetalningen. De redan utbetalda bonusarna ska
återbetalas om personens anställningsförhållande upphör på grund av att anställningen
upphört eller att den anställde sagt upp sig
inom två år från det att intjänandeperioden
gick ut. Eventuell bonus från intjänandeperioden 2011–2013 grundar sig enligt systemet på
Metsä Groups självförsörjningsgrad och hur
avkastningen på det sysselsatta kapitalet
(ROCE) och rörelsevinsten (EBIT) utvecklas.
Bonus som betalas för ifrågavarande intjänandeperiod motsvarar totalt högst cirka 4,7 miljoner av värdet på Metsä Boards B-aktie inklusive den andel som betalas i kontanta medel
(inklusive bonusar enligt Metsä Boards aktiebonussystem).
Aktiebonussystemet för åren 2008–2010:
Enligt det aktiebonussystem för åren 2008–
2010 kunde målgruppen tilldelas B-aktier i
Metsä Board Oyj för tre intjänandeperioder
på vardera ett kalenderår om de fastställda
målen för målgruppen hade uppfyllts. Det
belopp som utbetalas från aktiebonussystemet
var beroende av hur Metsä Groups resultat
utvecklades, och utgående från det utbetalades
för intjänandeperioden 2010 133 595 Metsä
Boards B-aktier. Ledamöterna i Metsä Groups
ledningsgrupp som deltar Metsäliitto Management Oy var inte berättigade till aktiebonusen enligt ifrågavarande aktiebonussystem för
år 2010. Aktiebonussystemet som gäller åren
2008–2010 upphörde vid utgången av år
2010, och på basis av det systemet utbetalas
inte härefter några ersättningar. Systemet upplöstes våren 2011.
Ytterligare information om koncernens
aktiebonussystem i årsredovisningen på sidor
97–99.
Pensionssystem för ledningen
De ledamöter i Metsä Groups ledningsgrupp
omfattas av lagen om pension för arbetstagare.
Genom lagen omfattas ledamöterna av det
lagstadgade pensionsskyddet som bygger på
anställningstiden och arbetsinkomsterna.
Enligt arbetspensionssystemet i Finland räknas grundlön, arvoden och skattepliktiga
naturaförmåner in i inkomsterna, men inte
inkomster av optioner eller inkomster utifrån
ledningens aktiebonussystem.
Pensionssystem för koncernchefen
Genom tilläggspensionssystemet har koncernchefen i regel rätt att gå i pension vid 60 års
ålder. Koncernchefens pension är 60 procent
av totallönen enligt arbetspensionslagen.
Totallönen beräknas i sin tur utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. År 2011 utgjorde årsavgiften för det
förmånsbaserade pensionssystemet för koncernchefen 77,5 procent av totallönen och
-arvodet som bolagen inom Metsä Group har
utbetalat till koncernchef. Koncernchefen har
rätt till ett fribrev om dennes anställningsavtal
upphör före pensioneringen.
Pensionssystem för ledningen
De ledamöter i Metsä Groups ledningsgrupp
har ett separat förmånsbaserat pensionsavtal
med en fastställd pensionsålder på 62 år. Pensionen är 60 procent av totallönen enligt
arbetspensionslagen. Totallönen beräknas i sin
tur utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Ledamöterna i
ledningsgruppen har rätt till fribrev om
anställningen inom Metsä Group upphör före
pensionsåldern.
LÖNE- OCH ERSÄTTNINGSRAPPORT — FÖRVALTNING 125
Metsäliitto Osuuskuntas fullmäktige
Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar väljer bland sig fullmäktige vart fjärde år genom poströstning. Fullmäktige har den högsta beslutanderätten.
Aikkinen Ilmari
Jordbrukare
Mynämäki
Niemelä Henry
Jordbrukare
Lappo
Alatalo Matti
Jordbrukare
Soini
Nylund Mats
Jordbrukare
Pedersöre
Eeva Toivo
Jordbrukare
Kauhajoki
Nyyssönen Olli-Pekka
Bilförare
Pielavesi
Haukilahti Tapani
Jordbrukare
Vetil
Pekonen Kari
Landsbygdsföretagare
Parikkala
Häppölä Heikki
Jordbrukare
Orimattila
Purhonen Petri
Jordbrukare
Enonkoski
Idström Eero
Jordbrukare
Kiuruvesi
Pyykkönen Rauno
Skogsbrukstekniker
Suomussalmi
Isomuotia Harri
Jordbrukare, forstmästare
Tavastkyro
Raininko Tuomo
Land- och skogsbruksföretagare
Jämijärvi
Juutilainen Jukka
Land- och skogsbruksföretagare
Juva
Raitala Juha
Jordbrukare
Loimaa
Juvonen Matti
Pensionär
Joensuu
Rautiola Antti
Jordbrukare
Oulainen
Kallunki Heikki
Fysioterapeut
Kuusamo
Ryymin Jaakko
Jordbrukare
Iisalmi
Kananen Jussi
Jordbrukare, agrolog
Viitasaari
Räsänen Tauno
Företagare
Tuusniemi
Kangas Erkki
Lantbruksföretagare
Harjavalta
Savolainen Jyrki
Jordbrukare
Laukaa
Keskinen Sakari
Jordbrukare
Mänttä-Vilppula
Sipola Atso
Jordbrukare
Uleåborg
Keskisarja Hannu
Jordbrukare
Nivala
Sirviö Antti
Jordbruksföretagare
Kemijärvi
Kivenmäki Ari
Agrolog, jordbrukare
Kuortane
Snellman Veli
Forstmästare
Helsingfors
Kiviranta Esko
Jordbrukare, vicehäradshövding
Sagu
Storsjö Bo
Lantbrukare
Kristinestad
Koskinen Jaakko
Jordbrukare
Fredrikshamn
Tienhaara Asko
Jordbrukare
Alajärvi
Kuisma Jaakko
Agrolog
Urjala
Tolvanen Matti
Jordbrukare, skogsbrukstekniker
Varkaus
Kuivalainen Kyösti
Landsbygdsföretagare
Lieksa
Tuominen Pasi
Landsbygdschef, jordbrukare
Eura
Laineenoja Jari
Agronom, jordbrukare
Huittinen
Tuppi Veli-Matti
Jordbrukare, företagare
Laihela
Laitinen Pirkko
Agrolog
Utajärvi
Turtiainen Matti
Journalist, jordbrukare
Kerimäki
Lamminsalo Asko
Landsbygdsföretagare
Rääkkylä
Uotila Kirsi
Skogsbruksföretagare
Helsingfors
Lauttia Petri
Jordbrukare
Tavastehus
Uusitalo Ilkka
Jordbrukare
Salo
Levänen Pertti
Äldre konstapel
St Michel
Vapaniemi Jukka-Pekka
Skogsserviceföretagare
Nurmijärvi
Lunttila Tommi
Land- och skogsbruksföretagare
Äänekoski
Wasberg Johan
Skogsingenjör
Korsholm
Lyömiö Matti
Agrolog
Mäntyharju
Wasström Anders
Landsbygdsföretagare
Raseborg
Långgård Thomas
Jordbrukare
Malax
Vuorela Erkki
Landsbygdschef
Salla
Morri Tiina
Skogsbruksföretagare
Virdois
Vuorenmaa Heino
Skogsbruksföretagare
Haapavesi
Murto Pentti
Agrolog
Tammerfors
Väänänen Martti
Jordbrukare
Siilinjärvi
Mäkinen Pirjo
Skogsbruksföretagare
Petäjävesi
Ylitalo Martti
Jordbrukare
Ii
Nevavuori Jari
Utvecklingschef, jordbrukare
Nystad
Ylä-Outinen Päivi
Jordbrukare
Villmanstrand
126 FÖRVALTNING — METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE
Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsråd
Förvaltningsrådet ska se till att Metsäliitto Osuuskuntas verksamhet bedrivs i enlighet med stadgar och förvaltningsrådets beslut samt i Metsäliittos
intresse. Förvaltningsrådet ser även till att fullmäktiges beslut verkställs och väljer Metsäliittos styrelse.
Ordförande
Järvinen Hannu
Agronom
Janakkala
Jordbrukare
Punkaharju
Björkenheim Johan
Jordbrukare
Storkyro
Lindqvist Hans-Erik
Forstmästare, stadsdirektör
Närpes
Ekman Eero
Landsbygdssekretare
Pemar
Linnaranta Jussi
Agronom
Kuopio
Hatva Teuvo
Skogbruksföretagare
Kajana
Mikkola Antti-Jussi
Jordbrukare
Pälkäne
Hirvonen Ville
Agrolog
Rääkkylä
Nikula Timo
Agrolog
Laitila
Hongisto Arto
Jordbrukare
Limingo
Palojärvi Martti
Jordbrukare
Vichtis
Isotalo Antti
Jordbrukare
Kauhava
Ruuth Mauri
Agrolog
St Michel
Junttila Risto
Verksamhetsledare
Kemijärvi
Siponen Ahti Tapani
Bankdirektör
Kiuruvesi
Juusela Ilkka
Ekonomieråd
Sastamala
Store Olav
Jordbrukare
Karleby
Jäärni Antti
Jordbrukare
Simo
Tolonen Mikko
Jordbrukare
Suomussalmi
Kilpinen Aarre
Diplomingenjör, ekonom
Helsingfors
Vainionpää Erkki
Jordbrukare
Töysä
Kinnunen Esko
Jordbrukare
Pieksämäki
Vanhatalo Jukka
Jordbrukare
Siikainen
Kulmala Airi
Projektkoordinator, jordbrukare
Nousis
Äijö Matti
Skogsingenjör
Ikalis
Kuutti Petri
Jordbrukare
Kouvola
Heinola Seija
Huvudförtroendeman
Raseborg
Kässi Timo
Agrolog
Uurainen
Keskinen Matti
Inköpsförman
Nastola
Lappalainen Jukka
Jordbrukare
Pielavesi
Koljonen Timo
Systemspecialist
Helsingfors
Lassila Hannu
Jordbrukare
Vetil
Nurmi Mikko
Projekingenjör
Oripää
Vice ordförande
Paajanen Juha
Ledamöter
Personalrepresentanter
Seija Heinola
Huvudförtroendeman
Lojo
Matti Keskinen
Inköpsförman
Nastola
Timo Koljonen
Systemspecialist
Esbo
Mikko Nurmi
Projektingenjör
Kyrö
METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FÖRVALTNINGSRÅD — FÖRVALTNING 127
Metsäliitto Osuuskuntas styrelse
Martti Asunta
Kari Jordan
f. 1955
f. 1956
Forstmästare, skogsråd
Ekonom, bergsråd
Styrelseledamot sedan 2005
Vice styrelseordförande och
styrelseledamot sedan 2005
Styrelseordförande sedan 2008
• Huoneistokeskus Oy, byrådirektör (2003–2005)
• Kuru kommun, projektchef (2001–2003)
• Kiinteistötoimisto Martti Asunta LKV,
företagare (1995–)
• Föreningsbanken i Finland, bankdirektör
(1993–1995)
• Tampereen Aluesäästöpankki (SSP),
regiondirektör (1988–1993)
• Norra Tavastlands Skogsvårdsföreningars
Förbund, fältchef, verkställande direktör
(1982–1988)
• Metsä Board Oyj, vice styrelseordförande
(2008–)
• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2008–)
• Metsä Tissue Oyj,
styrelseledamot (2008–)
• Sällskapet Pellervo,
styrelseledamot (2008–),
styrelseordförande (2010–)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: 45 746 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj:
34 207 (B-aktie)
• Metsä Group, koncernchef (2006–)
• Metsäliitto Osuuskunta, verkställande direktör (2004–)
• Centralhandelskammaren, styrelseordförande (2012–)
• Finlands Näringsliv (EK), styrelseledamot (2005–),
vice ordförande (2009–2011)
• Skogsindustrin r.f., styrelseordförande och ordförande
i styrelsens arbetsutskott (2009–2011), vice
styrelseordförande och medlem i styrelsens
arbetsutskott (2005–2009), styrelseledamot
(2012–)
• Metsä Board Oyj, styrelseordförande (2005–)
• Metsä Tissue Oyj, styrelseordförande (2004–)
• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2004–),
ordförande (2006–)
• Flera förtroendeuppdrag i olika stiftelser och
föreningar.
Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta:
520 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj:
Direkt 12 225 (B-aktie), indirekt ägarandel via
Metsäliitto Management Oy 1 763 867 (B-aktie),
se löner och arvoden s. 124
Mikael Aminoff
Eino Halonen
f. 1951
f. 1949
Forstmästare
Ekonom, finansieringsråd
Styrelseledamot sedan 2008
Styrelseledamot sedan 2006
• Södra Skogsreviret, styrelseordförande
(2000–2007)
• Skogsägarförbundet Kusten, ordförande
(2004–2007)
• Jord- och skogsbruksföretagare (1992–)
• Västra Nylands skogsrevir, verkställande direktör
(1980–1997)
• Metsä Board Oyj, styrelseledamot (2010–)
• Finlands Skogscentral, medlem i regionrådet
Kusten (2010–)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: 42 226 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj:
30 149 (B-aktie)
128 FÖRVALTNING — METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STYRELSE
• Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Suomi,
verkställande direktör (2000–2007)
• Livförsäkringsbolaget Pohjola,
verkställande direktör (1998–1999)
• MeritaNordbanken, vice verkställande
direktör, regionbanksdirektör (1998)
• Merita Bank, direktör, medlem i
ledningsgruppen (1996–1997)
• Kansallis-Osake-Pankki (1971–1995)
• Cramo Oyj, vice styrelseordförande
(2003–)
• YIT, styrelseledamot (2000–2012),
ordförande i revisionsutskottet
(2004–2012) samt medlem i
nomineringsutskottet (2008–2012)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: 2 738 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj:
Inga ägarandelar
Arto Hiltunen
Saini Jääskeläinen
Juha Parpala
f. 1958
f. 1959
f. 1967
Ekonom
Jordbruks- och skogsföretagare
Agrolog
Styrelseledamot sedan 2007
Styrelseledamot sedan 2005
Styrelseledamot sedan 2009
• Centrallaget för Handelslagen i Finland (SOK
Corporation), koncernchef och styrelseordförande
(2007–2009)
• Helsingin Osuuskauppa Elanto, verkställande direktör
(2004–2007), styrelseordförande (2005–2007)
• Andelsaffären Elanto, efter fusionsbeslutet,
verkställande direktör (2003)
• Helsingfors Andelshandel (HOK), verkställande direktör,
styrelseordförande (1998–2003)
• Veho Group Oy AB, styrelseledamot (2011–)
• Talent Partners Oy, styrelseledamot (2010–)
• Metsä Tissue Oyj, styrelseledamot
(2010–)
• SRV-Yhtiöt Oyj, styrelseledamot
(2010–)
• Itella Oyj, styrelseledamot (2010–),
ordförande (2011–)
• Jenny och Antti Wihuris stiftelse,
Styrelseledamot (2010–)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: 1 040 euro
Aktieplaceringar i
Metsä Board Oyj:
400 (A-aktie)
• Mellersta Finlands centralsjukhus, anestesiskötare
(1986–1988), barnmorska (1989–1998)
• Korpilahden Osuuspankki, ledamot i förvaltningsrådet
(2008), styrelseledamot (2009−)
• Vapo Ab, styrelseledamot (2005–2009)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: 65 010 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj:
2 678 (B-aktie)
• Jordbrukare (1994–)
• Simon Turvejaloste Oy, styrelseledamot (2011–)
• Metsäliitto Osuuskunta, distriktsråd (1997–),
ledamot i förvaltningsrådet (2001–2008)
• Osuuskunta Pohjolan Maito, styrelseledamot (2006–2007)
• Osuuskunta Lapin Maito, fullmäktigeledamot
(1998–2006)
• Simon metsänhoitoyhdistys, vice styrelseordförande
(1995–1996)
• Länsi-Pohjan metsänhoitoyhdistys, delegationsmedlem
(1998–2004)
Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta: 11 928 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: 1 000 (B-aktie)
Timo Saukkonen
Antti Tukeva
f. 1967
f. 1953
Agronomie- och forstmagister,
forstmästare
Agronom
Styrelseledamot sedan 2007
• Osuuskunta Maitosuomi, verkställande
direktör (2007–)
• Osuuskunta Normilk, verkställande
direktör (1994–)
• Osuuskunta Maitojaloste, verkställande
direktör (1991–2006)
• Jord- och skogsbruk Kukkala gård
(1985–)
• Olika förtroendeuppdrag inom jordbruksoch mejerinäringsorganisationer
• Lakeuden Lähivakuutus, vice
styrelseordförande (2006–)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: 12 445 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj:
1 000 (B-aktie)
• Jordbrukare (1992–)
• Sällskapet Pellervo, delegationsledamot
(2008–)
• Simpeleen Osuuspankki, ledamot
i förvaltningsrådet (2000–)
• Metsäliitto Osuuskunta, olika
förtroendeuppdrag (1995–)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: 52 010 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj:
3 699 (B-aktie)
Styrelseledamot sedan 2009
METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STYRELSE — FÖRVALTNING 129
METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP 31.3.2012
kari jOrdan
f. 1956
Koncernchef, Metsä Group
Ekonom, bergsråd
Medlem i ledningsgruppen
sedan 2005
hannu anttila
• Metsä Group, koncernchef (2006–)
• Metsäliitto Osuuskunta, verkställande
direktör (2004–)
• Centralhandelskammaren,
styrelseordförande (2012–)
• Finlands Näringsliv (EK), styrelseledamot
(2005–), vice ordförande (2009–2011)
• Skogsindustrin r.f., styrelseordförande och
ordförande i styrelsens arbetsutskott
(2009–2011), vice styrelseordförande och
medlem i styrelsens arbetsutskott
(2005–2009), styrelseledamot (2012–)
• Metsä Board Oyj, styrelseordförande
(2005–)
• Metsä Tissue Oyj, styrelseordförande
(2004–)
• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2004–),
ordförande (2006–)
• Flera förtroendeuppdrag i olika stiftelser
och föreningar.
Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta:
520 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: Direkt
12 225 (B-aktie), indirekt ägarandel via
Metsäliitto Management Oy 1 763 867
(B-aktie), se löner och arvoden s. 124
f. 1955
Strategidirektör, Metsä Group
Ekonom
mikkO helander
ilkka hämälä
f. 1960
f. 1961
Verkställande direktör,
Metsä Board Oyj
Diplomingenjör
Verkställande direktör, Metsä Fibre Oy
Diplomingenjör
Medlem i ledningsgruppen
sedan 2006
• Metsä Fibre Oy, verkställande direktör (2008–)
• Tidigare verksam i olika ledande befattningar inom
Metsä-Botnia (nuv. Metsä Fibre Oy)
• Skogsindustrin r.f., vice styrelseordförande och vice
ordförande i styrelsens arbetsutskott (2012–)
• Skogsindustrin r.f., medlem i
produktionsledningsutskottet (2009–)
• Pohjolan Voima Oy, styrelsesuppleant (2009–)
• Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget
Ilmarinen, ledamot i förvaltningsrådet (2009–
• Finlands Kvalitetsförening r.f.,
delegationsledamot (2008–)
Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta:
Inga ägarandelar
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: Inga
direkta ägarandelar, indirekt ägarandel
via Metsäliitto Management Oy 617 353
(B-aktie), se löner och arvoden s. 124
• Metsä Board Oyj, verkställande
direktör (2006–)
• Tidigare verksam som verkställande
direktör för Metsä Tissue Oyj samt i
olika ledande befattningar inom
Valmet- och Metso-koncernerna
• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot
(2009–)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: Inga ägarandelar
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj:
Inga direkta ägarandelar, indirekt
ägarandel via Metsäliitto
Management Oy 881 933 (B-aktie),
se löner och arvoden s. 124
130
FÖRVALTNING — METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP 31.3.2012
Medlem i ledningsgruppen sedan 2008
Medlem i ledningsgruppen
sedan 2005
• Metsä Group, strategidirektör (2006–)
• M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj),
verkställande direktör (2005–2006)
• Metsäliittokoncernen, finansdirektör
(2003–2004)
• Metsä Tissue Oyj, verkställande direktör
(1998–2003)
• Tidigare verksam i olika ledande
befattningar inom Oy Metsä-Botnia Ab
(nuv. Metsä Fibre) och Metsä-Serla Oy
(nuv. Metsä Board Oyj)
• Metsä Group Financial Services Oy,
styrelseordförande (2010–)
• Pohjolan Voima Oy, styrelseledamot
(2009–)
• Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Tapiola,
ledamot i förvaltningsrådet (2011–)
• Teollisuuden Voima Oyj, styrelseledamot
(2007–)
• Metsä Tissue Oyj, styrelseledamot (2004–)
• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2004–)
Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta:
Inga ägarandelar
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: Inga
direkta ägarandelar, indirekt ägarandel via
Metsäliitto Management Oy 617 353 (B-aktie),
se löner och arvoden s. 124
Mika Joukio
Esa Kaikkonen
Timo Karinen
f. 1964
f. 1969
f. 1966
Verkställande direktör,
Metsä Tissue Oyj
diplomingenjör, MBA
Chefsjurist, Metsä Group
Juris kandidat, vicehäradshövding
Branschdirektör, Metsä Wood
Diplomingenjör
Medlem i ledningsgruppen sedan 2012
Medlem i ledningsgruppen sedan 2008
• Metsä Group, direktör för juridiska ärenden (2003–)
• Metsäliittokoncernen, jurist (2000–2003)
• Metsä-Serla Oyj (nuv. Metsä Board Oyj),
jurist (1998–2000)
• Medlem i Finlands Näringsliv (EK),
medlem i lagutskottet (2007–)
Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta:
Inga ägarandelar
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: Inga direkta
ägarandelar, indirekt ägarandel via Metsäliitto
Management Oy 440 967 (B-aktie), se löner och
arvoden s. 124
Medlem i ledningsgruppen sedan 2011
• Metsä Tissue Oyj, verkställande direktör (1.2.2012–)
• M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj), direktör ansvarig
för affärsområdet Consumer Packaging (2006–2012)
• Tidigare verksam i flera ledande befattningar inom
Metsä-Serla och M-real (nuv. Metsä Board Oyj)
sedan 1990
Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta:
Inga ägarandelar
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: 34 345 (B-aktie)
• Metsä Wood, Branschdirektör (2011–)
• Metsäliitto Träproduktindustri , direktör för sågverksindustrin
(2010–2011), direktör för ekonomi och strategi (2006–2009)
• Metsä-Botnia Oy (nuv. Metsä Fibre Oy), direktör för
affärsverksamhetsutveckling (2001–2006)
• Tidigare verksam i olika ledande befattningar inom Dynea och
Neste Chemicals
Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta: Inga ägarandelar
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: Direkt 23 669 (B-aktie)
Juha Mäntylä
Vesa-Pekka Takala
f. 1961
f. 1966
Branschdirektör, Metsä Forest
Agronomie- och forstmagister,
forstmästare
Ekonomidirektör, Metsä Group
Ekonomie magister
Medlem i ledningsgruppen
sedan 2008
• Metsä Forest, branschdirektör (2008−)
• Tidigare verksam i olika befattningar inom
Metsäliitto Osuuskunta
• Södra Österbottens skogscentral och Enso Forest
Development Ltd, i olika befattningar
• Skogsindustrin r.f., ordförande i skogsutskottet
(2010–)
• Finlands Skogsstiftelse, styrelseledamot (2010–)
• Thosca Holz GmbH, styrelseledamot (2009–)
• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2008–)
• Finsilva Oyj, styrelseledamot (2007–)
• Kustens Skogscentral,
medlem i ledningsgruppen (2003–)
Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta:
42 413,15 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: Inga direkta
ägarandelar, indirekt ägarandel via Metsäliitto
Management Oy 440 967 (B-aktie), se löner och
arvoden s. 124
Medlem i ledningsgruppen
sedan 2010
• Metsä Group, ekonomidirektör (2010–)
• Outotec-koncernen, ekonomi- och finansdirektör
(2006–2010), medlem i ledningsgruppen, ersättare
för verkställande direktören
• Outokumpu-koncernen, ekonomidirektör
(2001–2006), medlem i ledningsgruppen (2005)
• Tidigare verksam i ledande befattningar inom
ekonomiförvaltningen för Outokumpukoncernen
Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta:
Inga ägarandelar
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj:
Inga direkta ägarandelar, indirekt
ägarandel via Metsäliitto
Management Oy 440 967 (B-aktie),
se löner och arvoden s. 124
METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP 31.3.2012 — FÖRVALTNING 131
Ekonomisk RAPPORTERING
Metsä Group lämnar inga kommentarer om företagets ekonomiska
resultat eller motsvarande frågor under tiden från slutet av rapporteringsperioden till publicering av rapporten för respektive period, med
undantag av väsentlig förändring i marknadsläget eller rättelse av en felaktig uppgift.
EKONOMISK INFORMATION
De ekonomiska översikterna publiceras på finska, svenska och engelska.
Årsredovisningar och övriga publikationer kan beställas per e-post från
communications@metsagroup.com och från koncernens webbplats
www.metsagroup.com.
Börsmeddelanden, delårsrapporter och bokslutsuppgifter uppdateras på Metsä Groups webbplats i realtid. På webbplatsen finns en företagspresentation, som alltid uppdateras i samband med att ekonomiska
rapporter publiceras. På webbplatsen presenteras dessutom bland annat
koncernens produkter, kunder, försäljningsnätverk samt miljöfrågor
132 EKONOMISK RAPPORTERING
132 och organisation. På webbplatsen kan man beställa Metsä Groups
publikationer och ge respons. Företagets allmänna e-postadress är
communications@metsagroup.com.
Metsä Group strävar efter att regelbundet och öppet erbjuda aktuell
och lättillgänglig information om koncernen. Koncernens målsättning
är att på ett tillförlitligt och sanningsenligt sätt ge information om sin
verksamhet och ekonomiska ställning samt utsikter för den närmaste
tiden. Alla investerare bemöts på ett likvärdigt sätt.
Metsä Group publicerar sina ekonomiska rapporter för 2012 enligt följande:
STÄNGT FÖNSTER
EKONOMISK ÖVERSIKT
PUBLICERINGSDATUM
1.1–9.2.2012
BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR 2011
TORSDAGEN 9.2.2012
1.4–3.5.2012
DELÅRSBOKSLUt JANUARI–MARS
TORSDAGEN 3.5.2012
1.7–2.8.2012
DELÅRSBOKSLUT JANUARI–JUNI
TORSDAGEN 2.8.2012
1.10–1.11.2012
DELÅRSBOKSLUT JANUARI–SEPTEMBER
TORSDAGEN 1.11.2012
utGIVAre
Metsä Group
Koncernkommunikation
PB 10
02020 METSÄ
E-post: communications@metsagroup.com
Publikationen finns i PDF-format på
webbplatsen www.metsagroup.fi.
Årsredovisningen finns tillgänglig på svenska,
finska och engelska.
PEFC Certifierad
Omslag: Carta Integra 190 g/m2
Årsredovisning: Galerie Art Silk 130 g/m2
Bokslut: Galerie Art Silk 115 g/m2
Grafisk design och layout:
Zeeland Branding Oy
Bilder på ledningsgruppen: Seppo Samuli
Tryck: Erweko Oy
Denna produkt är från
uthålligt brukade skogar
och kontrollerade
ursprung
PEFC/02-31-120
www.pefc.org
Metsä Group
PB 10
02020 METSÄ
Telefon: +358 (0)10 4601
www.metsagroup.fi
www.metsagroup.com