1. No category

METSÄ GROUPS BOKSLUT
BOKSLUT 2013
OMSÄTTNING
MILJ. EURO
RÖRELSERESULTAT
EXKL. POSTER AV
ENGÅNGSKARAKTÄR, MILJ. EURO
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL
EXKL. POSTER AV ENGÅNGSKARAKTÄR, %
600
5 500
16
500
4 400
12
400
3 300
300
8
2 200
200
4
100
1 100
2009
2010
2011
2012
2013
0
INVESTERINGAR
MILJ. EURO
0
0
2009
2010
2011
2012
2013
-100
KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN
MILJ. EURO
240
2009
2010
2011
2012
-4
2013
RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD
MILJ. EURO
600
2 500
500
2 000
180
400
120
1 500
300
1 000
200
60
500
100
2009
2010
2011
2012
2013
0
2009
2010
2011
2012
2013
0
NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD
%
2009
2010
2011
2012
2013
2009
2010
2011
2012
0
2013
SOLIDITET
%
160
40
120
30
80
20
40
10
0
2009
2010
2011
2012
0
2013
PEFC/02-31-120
UTGIVARE
Metsä Group
Koncernkommunikation
PB 10
02020 METSÄ
communications@metsagroup.com
Publikationen finns i PDF-format på
webbplatsen www.metsagroup.fi.
Bokslutet finns tillgänglig på svenska,
finska och engelska.
Omslag: Carta Integra 210 g/m2
Insats: Galerie Art Silk 115 g/m2
OMSÄTTNING PER MARKNADSOMRÅDE %
Övriga Europa
Finland
Tyskland
Storbritannien
Kina
Italien
Sverige
Nordamerika
Övriga Asien
Övriga länder
30
19
13
10
7
5
5
4
4
3
2
10
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE
STYRELSENS FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
KONCERNEN
11 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
12 BALANSRÄKNING
13 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
14 RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN
15 NOTER TILL BOKSLUTET
MODERFÖRETAGET
70 RESULTATRÄKNING
71 BALANSRÄKNING
72 FINANSIERINGSANALYS
74 NOTER TILL BOKSLUTET
83
84
85
86
FÖRVALTNINGSRÅDETS UTLÅTANDE
REVISIONSBERÄTTELSE
KVARTALSJÄMFÖRELSER
FEM ÅR I SIFFROR
FÖRVALTNING
87 UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET
93 UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN
96 METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE,
FÖRVALTNINGSRÅD OCH STYRELSE
99 METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE
OMSÄTTNING OCH RESULTAT
BALANS OCH FINANSIERING
För år 2013 redovisar Metsä Group en omsättning på 4 931,6 miljoner
euro (2012: 5 001,0 och 2011: 5 345,8). Till följd av de enheter som
lagts ned och som omorganiserats minskade koncernens omsättning
med cirka 76 miljoner euro jämfört med föregående år.
Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 342,3 miljoner euro (2012: 255,7 och 2011: 314,5), dvs. 6,9 procent av omsättningen (2012: 5,1 och 2011: 5,9). Rörelseresultatet förbättrades tack
vare ökade leveransmängder för falskartong och vittop kraftliner samt
prisökningar för massa och CTMP-massa. För barr- och lövmassa var
marknadspriserna i utländsk valuta i genomsnitt drygt 5 procent högre
jämfört med 2012. Priserna i euro var i genomsnitt 2 procent högre
jämfört med 2012. Det ökade rörelseresultatet för mjuk- och matlagningspapper berodde dels på ökad försäljning, dels på minskade fasta
kostnader och bättre produktionseffektivitet. Koncernens fasta kostnader var cirka 5 procent lägre än 2012. Förlusterna i de enheter som lagts
ned och som omorganiserats minskade med cirka 9 miljoner jämfört
med föregående år.
Posterna av engångskaraktär var netto -7,9 miljoner euro (2012:
-14,2 och 2011: -285,3). Av de mest betydande positiva posterna hänförde sig 5,3 miljoner euro till försäljning av markområden, 4,6 miljoner
euro till försäljningen av Alizay, 2,5 miljoner euro till försäljningen av
den gamla pappersmaskinen i Äänekoski och 3,2 miljoner till återföringar av tidigare kostnadsavsättningar. Avskrivningarna och nedskrivningarna i Kaskö och Suolahti uppgick till 8,5 miljoner euro och de
övriga posterna anknutna till träproduktindustrins effektiviseringsprogram till 8,8 miljoner euro. Kostnadsavsättningen för landskapsgestaltningen för den nedlagda avstjälpningsplatsen vid bruket i Husum i Sverige var 6,6 miljoner euro.
Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var 334,4 miljoner euro (2012: 241,5 och 2011: 29,2). Andelen i intresseföretagens
resultat var 9,7 miljoner euro (2012: 4,8 och 2011: 4,2), de finansiella
intäkterna var 8,3 miljoner euro (2012: 15,3 och 2011: 8,7), de finansiella kursdifferenserna -4,6 miljoner euro (2012: 2,4 och 2011: 2,3)
och de finansiella kostnaderna 124,1 miljoner euro (2012: 130,8 och
2011: 142,0). I de finansiella kostnaderna ingår en tilläggsränta på cirka
8 miljoner euro, som hänför sig till tidigarelagd återbetalning av ett
USD-lån i förtid i mars. I de finansiella intäkterna för jämförelseåret
ingår en utdelning på 7,6 miljoner euro från Pohjolan Voima Oy.
Räkenskapsperiodens resultat före skatt var 223,7 miljoner euro
(2012: 133,2 och 2011: -97,7) och skatterna, inklusive förändringen av
uppskjutna skatteskulder, uppgick till 35,1 miljoner euro (2012: 31,8
och 2011: 58,9). Resultatet för räkenskapsperioden uppgick till 188,7
miljoner euro (2012: 101,4 och 2011: -156,6).
Avkastningen på koncernens sysselsatta kapital exklusive poster av
engångskaraktär var 9,1 procent (2012: 7,1 och 2011: 8,5) och avkastningen på eget kapital 10,3 procent (2012: 6,9 och 2011: 8,6). Avkastningen på sysselsatt kapital inklusive poster av engångskaraktär var 8,9
procent (2012: 6,7 och 2011: 1,1) och avkastningen på eget kapital 9,9
procent (2012: 6,1 och 2011: -9,9).
Metsä Groups likviditet är god. Den totala likviditeten var 1 188,4 miljoner euro i slutet av december (2012: 1 167,8 och 2011: 854,9). Av
detta var 452,7 miljoner euro (2012: 518,5 och 2011: 330,4) likvida
medel och placeringar och 735,7 miljoner euro (2012: 649,3 och 2011:
524,5) bindande kreditfaciliteter redovisade utanför balansräkningen.
Koncernens likviditetsreserv kompletteras av icke-bindande företagscertifikatprogram och kreditlimiter till ett värde av 174,7 miljoner
euro (2012: 526,5 och 2011: 524,1). Antalet tillgängliga företagscertifikatprogram har omdimensionerats under 2013 så att de motsvarar koncernens storlek och behov.
I slutet av december var koncernens soliditet 38,1 procent och
nettoskuldsättningsgrad 76 procent (2012: 34,8 och 86 samt
2011: 28,1 och 132). Den räntebärande nettoskulden uppgick till
1 486,1 miljoner euro (2012: 1 590,0 och 2011: 1 953,4).
Nettokassaflödet från rörelsen var 313,5 miljoner euro (2012: 257,1
och 2011: 323,0). Under året ökade rörelsekapitalet med 47,6 miljoner
euro (2012: frigjordes 82,1 och 2011: frigjordes 74,4).
Förändringen i det verkliga värdet för de finansiella tillgångar som
kan säljas var -57,9 miljoner euro, främst beroende på att det verkliga
värdet på aktierna i Pohjolan Voima Oy sjönk till följd av förändringen i
futurpriserna för el.
I slutet av året var soliditeten för moderföretaget Metsäliitto Osuuskunta 62,3 procent och nettoskuldsättningsgraden 16 procent (2012:
61,0 och 21 samt 2011: 60,7 och 41).
Medlemmarnas insatser i Metsäliitto Osuuskuntas andelskapital
ökade under året med totalt 61,8 miljoner euro (45,4). Det ordinarie
andelskapitalet ökade med 2,7 miljoner euro (2,4). A-insatserna i til�läggsandelskapitalet ökade med 38,9 miljoner euro (28,9) och B-insatserna med totalt 34,6 miljoner euro (14,2). I ökningen av B-tilläggsandelskapitalet ingår en andel på 14,4 miljoner euro som överförts från
C-tilläggsandelskapitalet. Enligt de meddelanden som mottagits före
utgången av 2013 förfaller 26,4 miljoner euro (28,7) av tilläggsandelskapitalet till återbetalning den 1 juli 2014.
I början av april betalade Metsä Board det återstående beloppet på
450 miljoner euro av ett masskuldebrevslån på 500 miljoner euro och
tog ut 500 miljoner euro av det syndikerade kreditlånet som undertecknades i maj 2012. I december betalade Metsä Board i förtid en låneandel
på 150 miljoner euro, som hänförde sig till ett syndikerat kreditlån som
togs ut i april. Den ursprungliga förfallodagen för låneandelen skulle
varit den 30 juni 2014. Metsä Board har samtidigt tagit ut ett arbetspensionslån på 75 miljoner euro samt ett banklån på 50 miljoner lån.
Moody’s Investors Service höjde Metsä Boards kreditvärdering från
nivån B3 till B2 i maj. Värderingsutsikten höjdes i december från stabil
till positiv. Standard & Poor’s Rating Services höjde Metsä Boards kreditvärdering i augusti från nivån B- till B och i december från nivån B
till B+. Värderingsutsikterna är stabila. Höjningen av kreditvärderingarna påverkade inte Metsä Boards nuvarande finansiella kostnader.
2 BOKSLUT 2013 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE
cernen var 4,0 procent (2012: 4,1 och 2011: 4,4) av den regelbundna
arbetstiden.
Under året genomfördes även en enkät om arbetstillfredsställelse
bland personalen, där frågor om arbetshälsa och säkerhet i arbetet stod i
särskilt fokus. Enkätresultaten hjälper till att utveckla personalens
arbetstillfredsställelse, men även affärsverksamheterna att uppnå sina
strategiska mål. På skalan 4–10 i enkäten Fungerande arbetsgemenskap
uppnåddes resultatet 8,3 på koncernnivå.
Metsä Tissue undertecknade i april ett syndikerat låneavtal på 200
miljoner euro. Genom lånet återfinansierades det syndikatlån som
skulle förfalla i september 2013.
Metsäliitto Osuuskunta undertecknade ett syndikerat låneavtal på
400 miljoner euro i december. Genom lånet återfinansieras det syndikatlån som förfaller i april.
Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board enades den 30 september
2013 om ägararrangemang där Metsä Group Treasury Oy (tidigare
Metsä Group Financial Services Oy), som verkar som den interna
finansieringsenheten, i sin helhet övergick i Metsäliitto Osuuskuntas
ägo. Arrangemanget påverkade inte Metsä Groups nyckeltal.
MEDLEMMAR
PERSONAL
Vid periodens slut hade Metsäliitto Osuuskunta 123 275 medlemmar
(2012: 124 255 och 2011: 125 144). Under året har 2 233 nya medlemmar anslutit sig till andelslaget och 3 213 medlemmar avgått.
Under 2013 sysselsatte Metsä Group i medeltal 11 222 personer (2012:
11 986 och 2011: 13 046). I slutet av december var antalet koncernanställda 10 741 (2012: 11 447 och 2011: 12 525), av vilka 5 238 arbetade i Finland (2012: 5 414 och 2011: 5 660) och 5 503 utomlands
(2012: 6 033 och 2011: 6 865). Personalomsättningen under räkenskapsperioden var 9,5 procent (2012: 20,0 och 2011: 7,8) och anställningens medellängd var 16,7 år (2012: 16,3 och 2011:15,6). Utbetalade
löner och arvoden till Metsä Groups personal uppgick till 466,7 miljoner euro (2012: 469,3 och 2011: 598,6).
I slutet av december sysselsatte moderföretaget Metsäliitto Osuuskunta 2 579 personer (2012: 2 645 och 2011: 2 723). Moderbolaget
utbetalade 105,3 miljoner euro (2012: 97,1 och 2011: 99,7) i löner och
arvoden.
Metsä Group främjar god ledarskapspraxis genom att utbilda direktörer, chefer och personal så att de förstår och följer koncernens uppförandekod och gemensamma principer. Metsä Groups målsättning är att
genom utbildning säkerställa att hela personalen är medveten om de
krav som uppförandekoden ställer. Utbildningarna startade hösten
2011 och före utgången av 2013 hade cirka 84 procent av tjänstemännen (2012: 75) genomgått utbildningen.
Koncernens personaladministration och affärsverksamheter har
startat förberedelserna för den kommande pensioneringsvågen genom
kompetensutveckling av nuvarande personal och förberedelser för kommande rekryteringsbehov. Metsä Group deltog även i Skogsindustrins
skolkampanj och Dialogprojektet för yrkesskolor med syfte att kartlägga framtida arbetstagares förväntningar på arbetslivet.
Säkerheten i arbetet är mycket viktig för Metsä Group, och vi anser
att säkerhetsnivån återspeglar den generella kvaliteten på koncernens
verksamheter. Vi strävar efter att kontinuerligt förbättra säkerheten i
arbetet, och vårt mål är att minska antalet arbetsolyckor som leder till
minst en dags frånvaro med tio procent per år. Det långsiktiga målet är
noll arbetsolyckor. År 2013 minskade antalet olyckor som medförde
frånvaro med 16 procent till 13,2 procent (2012: 15,7 och 2011: 18,3).
Under räkenskapsperioden inträffade en arbetsolycka med dödlig
utgång i produktionen (2012: 1 och 2011: 1). Sjukfrånvaron inom kon-
INVESTERINGAR
Metsä Groups investeringar i anläggningstillgångar uppgick under
2013 till totalt 206,6 miljoner euro (2012: 204,5 och 2011: 227,1).
Dessutom förband sig Metsä Board att teckna aktier i Pohjolan Voima
Oy för cirka 6 miljoner euro och Metsä Fibre för cirka 2 miljoner euro.
Metsä Tissues investering på 55 miljoner euro vid bruket i Krapkowice i Polen blev klar. Investeringen omfattar två moderna mjukpappersmaskiner, en förädlingslinje för storkonsumentprodukter samt en
ny förädlings- och logistikcentral.
För att öka andelen förnybar energi startade Metsä Tissue och samriskföretaget Katrinefors Kraftvärme AB, som till hälften ägs av det
lokala energibolaget VänerEnergi AB, ett byggprojekt för nytt biokraftverk i anslutning till Metsä Tissues bruk i Mariestad. Genom biokraftverket kommer oljeförbrukningen vid bruket i Mariestad att minska
med 90 procent och koldioxidutsläppen med 6 000 ton. Metsä Tissues
andel av den totala biokraftverksinvesteringen på 30 miljoner euro är
50 procent. Biokraftverket tas i drift före utgången av 2014.
Metsä Tissue bygger även en ny förädlingslinje på cirka 10 miljoner
euro vid bruket i Mariestad. Linjen kommer att tas i drift sommaren
2014. I Tyskland moderniserades pappersmaskin 1 vid bruket i Raubach
och i Ryssland invigde Metsä Tissue en ny förädlings- och logistikenhet.
Omläggningen av produktionsprocessen vid Metsä Fibres bruk i Joutseno till polysulfidkokning blev klar i maj. Under sommaren lanserade
Metsä Fibre den nya barrmassan Botnia Nordic Plus, vars nya papperstekniska egenskaper kunderna kan utnyttja för att utveckla sin egen process.
I juni fattades beslut om att förnya bottnen på sodapannan och
modernisera luftsystemet vid bruket i Joutseno. Förnyelsen av bottnen på
sodapannan säkerställer brukets driftsäkerhet och pannans säkerhet.
Moderniseringen av luftsystemet minskar kvävedioxidutsläppen i rökgaserna. I augusti fattades även beslut om modernisering av flissilot och
effektivisering av behandlingssystemet för flissilots luktgaser vid bruket i
Joutseno. Med investeringarna ökar driftsäkerheten vid bruket och minskar luktgasutsläppen från bruket. Investeringarna tas i bruk i juni 2014.
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE — BOKSLUT 2013 3
Moderniseringen av automationssystemet vid massabruket i Kemi
har påbörjats, och hela investeringsprojektet blir klart före 2015.
Den nya sågmatningen, såglinjen och linjerna för hantering av färskt
virke startades upp i september vid Metsä Woods sågverk i Vilppula.
Investeringen på cirka 30 miljoner euro vid sågverket i Vilppula ger
bättre produktionseffektivitet och flexibilitet att tillgodose kundernas
olika behov.
på 1,3 meter. Utvecklingen av webbtjänsten Skogen på nätet fortsatte
genom att man lade till nya funktioner.
I december inleddes samarbetsförhandlingarna om den preliminära
planen på effektivisering av den operativa styrningen och förändringen
av Metsä Forests struktur. Förhandlingarna gällde hela personalen i Finland med undantag av skogsarbetare samt landsbolagen inom den internationella virkesanskaffningen. Förhandlingarna avslutades den 15
januari 2014 och den nya organisationen börjar gälla den 1 april 2014.
FÖRETAGSARRANGEMANG
TRÄPRODUKTER
I januari 2013 sålde Metsä Board fabriksområdet i Alizay med befintliga anläggningar och byggnader till det statliga företaget Conseil General de l’Eurelle för 22 miljoner euro.
Metsä Wood sålde i april hela aktiestocken i Metsä Wood Merk
GmbH till den tyska koncernen Ed. Züblin AG, som ingår i Strabagkoncernen. Metsä Wood stängde den franska sågen Casteljaloux inklusive dess förädlings- och distributionsenhet. I slutet av året lades också
Metsä Woods förädlings- och distributionsenhet i Kaskö ned.
I maj köpte Metsäliitto Osuuskunta Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varmas aktier i Metsä Tissue Oyj, vilka utgjorde totalt
8,38 procent av bolagets aktiekapital. I januari 2014 ökade Metsäliitto
Osuuskunta sin ägarandel i Metsä Tissue genom att köpa aktier av Jozef
Antošík, vilka representerade 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter
affären äger Metsäliitto Osuuskunta 91 procent och Jozef Antošík 9
procent av Metsä Tissues aktiekapital.
Metsä Wood redovisade en omsättning på 897,0 miljoner euro (2012:
904,2) och ett rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär om
15,1 miljoner euro (18,6). Rörelseresultatet inklusive poster av
engångskaraktär var -2,1 miljoner euro (16,3).
Omsättningen och lönsamheten för första halvåret låg på samma
nivå som föregående år, men under det andra halvåret var den ekonomiska utvecklingen sämre än under jämförelseperioden.
Osäkerheten och den begränsade tillgången till finansiering för byggprojekten försvagade marknaden för byggverksamheten i vissa delar av
Europa. I Storbritannien började ekonomin och byggverksamheten
dock långsamt återhämta sig. Efterfrågan utanför Europa ökade, framför
allt i Asien.
Metsä Woods starka ställning inom träbyggandet stödde försäljningen
av Kerto och andra byggprodukter. Mot slutet av året stabiliserades efterfrågan så att den följde den normala säsongsvariationen. Plywoodprodukternas industriella användning ökade på huvudmarknaden och lönsamheten utvecklades gynnsamt tack vare produktivitetshöjande åtgärder.
Marknadsbalansen för sågade trävaror var relativt bra hela året. Den
svaga positiva prisutvecklingen för sågade trävaror räckte inte till för att
kompensera effekten av det samtidigt ökade priset på råvara. Produktionsstoppet vid sågverket i Vilppula på sommaren med anledning av
moderniseringen av sågverket minskade leveransvolymerna för sågade trävaror.
Den industriella användningen av Metsä Woods produkter främjades under året. Transport- och logistikföretaget DB Schenker valde
Metsä Woods träkonstruktioner till utbyggnaden av sin landtrafikscentral i Vinikby i Vanda med cirka 12 000 kvadratmeter. Metsä Woods
leveranser omfattar stommen, taket och ytterväggarna till utbyggnaden
färdigmonterade. Byggarbetena inleddes i maj 2013.
Metsä Wood Merk GmbH:s hela aktiestock såldes i april till den
tyska koncernen Ed. Züblin AG, som ingår i Strabag-koncernen.
Arrangemanget stöder Metsä Woods fokusering på träbyggandets system- och produktdelslösningar på den centraleuropeiska marknaden.
Samtidigt avtalade parterna om långsiktigt samarbete där båda företagen säljer varandras produkter.
Metsä Wood informerade i april om en omstrukturering av sina
verksamheter och inledde ett effektiviseringsprogram för att förbättra
bolagets konkurrenskraft och lönsamhet. I och med effektiviseringsprogrammet inledde bolaget förhandlingar om personalminskningar. Förhandlingarna ledde till att bolagets personal minskade med 73 personer
i Finland och med 135 personer i Storbritannien. Till följd av nedläggningen av den franska sågverks- och vidareförädlingsenheten Casteljaloux sades 31 personer upp i slutet av året.
Metsä Wood tillkännagav i augusti sina planer på att lägga ned förädlings- och distributionsenheten i Kaskö. Under förhandlingarna om
AFFÄRSOMRÅDEN
VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER
Metsä Forest redovisade en omsättning på 1 561,0 miljoner euro (2012:
1 515,4) och rörelseresultatet var 27,8 miljoner euro (20,2). I rörelseresultatet ingår inga poster av engångskaraktär.
I Finland var virkeshandeln under året bättre än i genomsnitt. Virkeshandeln var trög under sommaren, men ökade efter semestrarna till
samma nivå som föregående år. Metsä Forest köpte aktivt alla virkesslag
både som rotköp och som leveransköp. På hösten var efterfrågan störst
på stockdominerade föryngringsobjekt, sommargallringar och energived. Anskaffningen av skogsenergi utvecklades gynnsamt och försäljningen av skogsvårdstjänster fortsatte öka.
Metsä Forest levererade cirka 30 miljoner kubikmeter (30) virke till
sina kunder. Cirka 83 procent gick till industrin i Finland. I Finland
köptes huvuddelen av virket av Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar.
Inköpsvolymen från finska privatskogar var större än planerat.
Exportlicenssystemet för runt barrvirke i Ryssland fungerade bättre
under sommaren, även om byråkratin fortfarande störde exporten.
Utbudet på virke var stor och prisnivån var fortsatt stabil. I Baltikum
var det överskott på massaved, men sågverken hade brist på timmer. I
Sverige var det brist på virke från privatskogar, men de företags- och
statsägda skogarna levererade virke som normalt till marknaden.
För Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar anordnades olika evenemang under året, bland annat Huvudstadsregionens skogsdag som lockade drygt 3 000 besökare. På våren infördes en ny tjänst för ägarmedlemmarna, Taimiturva, som är marknadens mest omfattande tjänst för
skogsföryngring. Med Taimiturva-tjänsten kan skogsägaren köpa sig ett
etablerat plantbestånd med måltäthet och med en genomsnittlig höjd
4 BOKSLUT 2013 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE
nedläggningen kunde man inte finna företagsekonomiska förutsättningar för att fortsätta med verksamheten. Verksamheten i enheten lades
ned i slutet av året och personalminskningen blev totalt 51 personer.
MASSA
Metsä Fiber redovisade en omsättning på 1 313,8 miljoner euro (2012:
1 273,9). Också lönsamheten förbättrades jämfört med föregående år.
Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 196,6 miljoner euro (148,1). Omsättningen och rörelseresultatet förbättrades,
framför allt till följd av höjda massapriser och ökade försäljningsvolymer. Marknaden visade en uppgång under första kvartalet, och den
måttliga uppgången fortsatte under hela året. Efterfrågan på blekt avsalumassa ökade i Kina med cirka nio procent jämfört med 2012.
Marknaden för barrmassa var i balans. Den nya kapaciteten ökade
utbudet på kortfibrig massa något. Massaprisutvecklingen var gynnsam
hela året, framför allt för barrmassa, där priset steg med 100 dollar
under året och slutade på 910 dollar per ton.
Metsä Fibres leveransvolym för massa var 2 297 000 ton
(2 258 000). Av leveranserna gick 888 000 ton till delägare (905 000)
och 1 409 000 ton till marknadskunder (1 353 000). Vid Metsä Fibres
massabruk slogs ett nytt årsproduktionsrekord, dvs. 2 297 000 ton
(2012: 2 237 000). De nya årsproduktionsrekorden slogs vid bruken i
Kemi och Raumo. Även Metsä Svirs sågverk i Ryssland slog ett nytt årsproduktionsrekord.
Metsä Fibres totala virkesförbrukning under 2013 var 12,5 miljoner
kubikmeter (12,2), varav 82 procent var barrved. Av virket kom 87 procent från certifierade skogar, varav merparten var certifierad enligt
PEFC-standarden i Finland.
Ombyggnaden av produktionsprocessen vid bruket i Joutseno till
polysulfidkokning blev klar under året. Dessutom fattade man beslut
om att förnya bottnen på sodapannan och modernisera luftsystemet vid
bruket i Joutseno samt att modernisera flissilot och effektivisera
behandlingssystemet för luktgaser. Moderniseringen av automationssystemet vid massabruket i Kemi påbörjades.
Det viktigaste forsknings- och utvecklingsprojektet under 2013 var
stödet till lanseringen av polysulfidmassan. Dessutom utreddes bland
annat möjligheterna till minskad vattenförbrukning i massaprocessen.
Det gemensamma projektet, som utreder förutsättningar för en investering i ett raffinaderi för biogasverk i Joutseno med Helsingfors Energi
och Gasum, fortsatte med en miljökonsekvensbedömning. Myndighetsutlåtandet blev klart i december.
KARTONG OCH PAPPER
Metsä Board redovisade en omsättning på 2 019,3 miljoner euro (2012:
2 107,6) och ett rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär
om 104,4 miljoner euro (74,9). De redovisade posterna av engångskaraktär i rörelseresultatet var +9,2 miljoner euro (+146,2) netto.
Rörelseresultatet förbättrades tack vare kraftigt ökade leveransmängder för falskartong och vit kraftliner, minskade förluster i de enheter
som lagts ned och som ska omstruktureras samt av prisökningar för
massa och CTMP-massa. Priset på vittop kraftliner var något högre än
föregående år, men det genomsnittliga försäljningspriset på falskartong
och papper var något lägre. Rörelseresultatet försämrades även av att
det brittiska pundet och den amerikanska dollarn försvagades mot
euron och att den svenska kronan förstärktes mot euron.
Rörelseresultatet för Metsä Board inklusive poster av engångskaraktär var 113,6 miljoner euro (221,1). Nettoräntorna och de övriga finansiella kostnaderna var 54,7 miljoner euro (52,3) och de finansiella kursdifferenserna -1,1 miljoner euro (5,0). De högre finansiella kostnaderna
jämfört med jämförelseperioden berodde huvudsakligen på tidigarelagd
återbetalning av ett USD-lån. Pohjolan Voima Oy betalade dessutom
en utdelning på 5,5 miljoner under jämförelseperioden.
Resultatet exklusive poster av engångskaraktär före skatt var 48,6
miljoner euro (27,7), resultatet per aktie 0,17 euro (0,13) och avkastningen på sysselsatt kapital 6,4 procent (4,8). Resultatet inklusive poster av engångskaraktär före skatt var 57,8 miljoner euro (173,9), resultatet per aktie 0,19 euro (0,52) och avkastningen på sysselsatt kapital 7,0
procent (12,4).
I slutet av december var Metsä Boards soliditet 40,7 procent och
nettoskuldsättningsgraden 70 procent (33,2 och 73). Försäljningen av
Metsä Group Treasury Oy till Metsäliitto Osuuskunta i slutet av september minskade klart Metsä Boards räntebärande lån och likvida
medel, men effekten på den räntebärande nettoskulden var ringa.
Arrangemanget resulterade i att Metsä Boards soliditet förbättrades
med cirka 5 procentenheter och avkastningen på sysselsatt kapital med
cirka 1 procentenhet.
Metsä Board tillkännagav i november sina planer på att förnya sin
ledarskaps- och rapporteringsstruktur för att ännu bättre motsvara
bolagets strategi och skapa bättre förutsättningar för en ökning av falskartong- och kraftlinerverksamheterna. Metsä Boards egentliga affärsverksamhet uppdelas i två affärsområden, dvs. Cartonboard och Linerboard and Paper. Dessa utgör även Metsä Boards rapporteringssegment
från och med början av 2014.
MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER
Metsä Tissue redovisade en omsättning på 1 000,1 miljoner euro (2012:
981,5). Försäljningen av egna produktmärken var fortsatt stabil i Finland och Skandinavien. Försäljningen av egna produktmärken ökade
jämförelsevis mest i Ryssland och i centrala Östeuropa.
Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 54,5 miljoner euro (41,9). Förbättringen berodde dels på ökad försäljning, dels på
minskade fasta kostnader till följd av omorganisationen samt av förbättrad produktionseffektivitet.
Metsä Tissues investeringsprogram på 55 miljoner euro i Krapkowice i Polen slutfördes enligt planerna. Investeringen omfattade bland
annat två nya mjukpappersmaskiner, en förädlingslinje för storkonsumentprodukter samt en ny logistikcentral. Efter moderniseringarna är
bruket i Krapkowice en av Europas modernaste mjukpappersbruk.
I våras togs den nya förädlings- och logistikenheten i Vorsino i Ryssland i bruk. Enheten ska möta de växande behoven på mjukpappersmarknaden i Moskva, S:t Petersburg och andra storstäder.
Samriskföretaget Katrinefors Kraftvärme AB, som till hälften ägs av
Metsä Tissue, informerade om sina planer att i anslutning till Metsä
Tissues fabrik i Mariestad i Sverige bygga ett biokraftverk. Dessutom
bygger Metsä Tissue en ny förädlingslinje vid bruket i Mariestad.
År 2013 lanserade Metsä Tissue flera nya produkter för konsumentbruk och storhushåll. Toalettpapper med fyra skikt lanserades i höstas
på marknaden i Finland, Skandinavien, Baltikum och Ryssland. I Skandinavien kom även ett starkare hushållspapper till affärerna, som är speciellt avsett för användning i köket.
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE — BOKSLUT 2013 5
FORSKNING OCH UTVECKLING
Metsä Groups forsknings- och utvecklingskostnader var 17,7 miljoner
euro (2012: 19,6 och 2011: 19,4), dvs. 0,4 procent (2012: 0,4 och
2011: 0,3) av rörelsekostnaderna.
Inom forskning och utveckling fokuserar Metsä Group på att förbättra process- och resurseffektiviteten, utnyttja förnybara råvaror som
konkurrensfördel och erbjuda kunderna mervärdesprodukter och
-tjänster. Fokusområden inom process- och resurseffektiviteten är bland
annat ökat utbyte av produktionen, energieffektivitet och optimal
användning av biprodukterna. Vi utvecklar produkterna och tjänsterna
i nära samarbete med våra kunder.
Genom att aktivt deltaga i planeringen och styrningen av FIBIC
Oy:s (Finlands bioekonomiklusters) forskningsprogram har den grundläggande forskningen riktats in på att både främja målen för den befintliga affärsverksamheten och kartläggningen av nya affärsmöjligheter.
I slutet av 2012 deltog Metsä Group i bildandet av den europeiska
biobaserade industrins konsortium Bio-based Industries Consortium,
som har som mål att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft.
Genom detta konsortium deltog vi i bildandet av ett innovationspartnerskap mellan den offentliga och privata sektorn under Europeiska
kommissionen. Projektet var en del av genomförandet av ramprogrammet Horisont 2020. Innovationspartnerskapet strävar efter att accelerera kommersialiseringen av forskningsresultaten.
Inom virkesanskaffning och skogstjänster hänförde sig projekten till
utveckling av medlemstjänsterna, produktiviteten inom drivning, transport och skogstjänsterna samt av datasystemen som stöder dessa. En ny
tjänst, Taimiturva, infördes för ägarmedlemmarna, och webbtjänsten
Skogen på nätet fick nya funktioner. För att förbättra produktiviteten
inom transporter utnyttjade man möjligheten enligt den nya lagstiftningen att använda större virkesbilar samt införde ett nytt operativt planerings- och styrsystem för transporter. Som en del av styrsystemet
finns företagarsystemet LogForce, som kan användas för att skapa standardsystem inom branschen för multiföretagande.
Inom träproduktindustrin låg fokus på utvecklingen av konstruktionslösningar för byggande och mervärdesprodukter samt på den ständiga
utvecklingen av plywoodprodukter för industrin enligt kundernas krav.
Vi vidareutvecklade stomlösningar samt tak- och mellanbjälklagselement
för byggande av affärslokaler och även brand-, fukt- och mögelskydd för
plywoodprodukter samt behandlingar som förlänger hållbarheten på lång
sikt. Den flexibla bearbetningen av produkterna på den ombyggda såglinjen vid sågverket i Vilppula var en betydande förändring. Sågverkets
moderna produktionsteknik med mångsidiga sågmallar ger ännu bättre
möjligheter att tillverka produkter som är anpassade efter kundernas
behov och därmed en kundorienterad produktutveckling.
Inom forskning och utveckling på Metsä Fibre låg fokus på att köra
igång den nya polysulfidprocessen vid bruket i Joutseno och att hjälpa
kunderna vid införandet av den nya massan. Dessutom undersökte
Metsä Fibre fossilfria alternativ för ett massabrukskoncept och minskad
vattenförbrukning i massaprocesserna. Det gemensamma projektet,
som utreder investering i ett biogasverk för produktion av biogas i Joutseno med Helsingfors Energi och Gasum, fortsatte med en miljökonsekvensbedömning. Myndighetsutlåtandet blev klart i december 2013.
Huvudmålet för forskning och utveckling inom kartong- och pappersindustrin är att i framtiden tillverka allt lättare kartonger utan att
ge avkall på deras slutliga användningsegenskaper. Man söker även
aktivt efter nya slutanvändningsområden för produkterna. Verksamhe-
6 BOKSLUT 2013 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE
ten utgår från kundernas behov och produktions- och resurseffektivitet.
År 2013 lanserades de nya lättare falskartongerna, som har högre prestanda och bättre tryckegenskaper. Produktförnyelserna syftar till att
främja tillväxten inom falskartongförsäljningen. Inom ökningen av
kraftlinerverksamheten togs ett stort steg våren 2013, när produktionen av helblekt lätt kraftliner startade vid bruket i Husum. Under 2014
kommer kraftlinerproduktionens andel i Husum att öka ytterligare.
Inom affärsverksamheten Papper strävar man efter att ytterligare
förenkla produktsortimentet. Samtliga bruk gjorde stora besparingar i
de rörliga kostnaderna under räkenskapsperioden. Besparingsåtgärderna
fortsätter under 2014. Metsä Board strävar aktivt efter att stärka sin
position som kvalitetsledare och även utveckla sina tjänster inom leveranskedjan till toppennivå. Projektet Lean SCM, som syftar till att
effektivisera leveranskedjans processer och verktyg, framskred som planerat under 2013. Målsättningen är att slutföra projektet för kartongverksamheten under 2014.
Målsättningen för produktutvecklingen inom mjuk- och matlagningspapper är att tillgodose kundernas och slutanvändarnas behov
genom att skapa optimala koncept och lösningar i samarbete med dem
och att förbättra kundgruppernas användarupplevelser och öka deras
värde. Under året lanserade Metsä Tissue flera nya och förnyade produkter på marknaden.
HÅLLBAR UTVECKLING
Metsä Group har förbundit sig att främja hållbar utveckling, kontinuerligt förbättra sin egen verksamhet och bedriva ansvarsfull affärsverksamhet. Verksamheten styrs av koncernens uppförandekod och av principer för hållbar utveckling samt ett brett sortiment av policyer som
styr olika områden.
Metsä Group stödjer ansvarsfullt skogsbruk enligt principen för
hållbar utveckling. Vi kan spåra det virke vi använder till hundra procent. Det kommer alltid från skogar som har skötts enligt principen om
hållbar utveckling. Målsättningen är att andelen certifierat virke i verksamheten ska vara över 80 procent. Under räkenskapsperioden kom 82
procent (2012: 82 och 2011: 81) av det virke som virkesanskaffningen
köpte från certifierade skogar. Kraven i EU:s Timmerförordning, som
trädde i kraft våren 2013, har inkluderats i den praxis som Metsä
Groups virkesanskaffning tillämpar.
Metsä Group strävar efter att i sin verksamhet dämpa klimatförändringen. Vårt mål är att fram till 2020 minska de fossila CO2-utsläppen i
produktionen med 30 procent per producerad ton jämfört med nivån
år 2009. Till följd av viktiga investeringar uppnåddes målet redan 2013
i och med att koldioxidutsläppen minskade med 32 procent från jämförelseåret. Av de bränslen som används består redan idag 85 procent av
träbaserade biobränslen (2012: 83 och 2011: 80), mestadels av koncernens egna biprodukter, såsom bark och svartlut. Huvuddelen, 83 procent, av den anskaffade totalenergin, är koldioxidneutral (2012: 82 och
2011: 80).
Metsä Groups energieffektivitet har förbättrats med fem procent
sedan 2009. Målsättningen är att förbättra energieffektiviteten med tio
procent fram till 2020. Att förbättra energieffektiviteten är en väsentlig
del av alla investeringar i produktionen.
Metsä Group söker ständigt efter metoder att minska vattenförbrukningen i sin produktion bland annat genom effektiv återanvändning av
vattnet i processerna. År 2013 var den totala vattenförbrukningen 302
miljoner kubikmeter (2012: 258 och 2011: 370). Processvattenförbrukningen var 146 miljoner euro (2012: 149 och 2011: 164). Metsä
Groups mål är att fram till 2020 minska processvattenförbrukningen
med tio procent jämfört med nivån 2010.
År 2013 var Metsä Groups utsläpp till luft följande: fossil koldioxid
(CO2) 855 000 ton (2012: 962 000 och 2011: 1 200 000), biogenisk
koldioxid 7 070 000 (2012: 6 884 000 och 2011: 7 001 000), kväveoxider (som NO2) 6 500 ton (2012: 6 400 och 2011: 7 300) och svavel
(som SO2) 2 160 ton (2012: 1 700 och 2011: 2 400). Utsläppen i vattendrag var: fosfor 54 ton (2012: 50 och 2011: 79) och kemisk syreförbrukning (COD) 42 900 ton (2012: 43 600 och 2011: 45 800).
Vår totala avfallsmängd ökade med 5 procent från föregående år till
845 000 ton medan produktionen ökade med tre procent. Mer än 90
procent av de restprodukter och avfall som våra produktionsanläggningar producerar återvinns främst genom återanvändning av materialen och därefter inom energiproduktionen. Endast det avfall som inte
kan användas någon annanstans hamnar på avstjälpningsplatsen. År
2013 var mängden deponiavfall 76 000 ton (2012: 81 400 och 2011:
69 000).
I princip alla av koncernens produktionsanläggningar har ett ISO
9001-kvalitetssystem och ett ISO 14001-miljösystem samt ett Chain of
Custody-system, som på ett tillförlitligt sätt kan verifiera andelen certifierat virke i produkterna. Flera av koncernens produktionsanläggningar
använder dessutom det certifierade arbets- och produktsäkerhetssystemet OHSAS 18001 och energieffektivitetssystemet ISO 50001.
På koncernens produktionsanläggningar konstaterades under året
inga avvikelser som skulle haft betydelsefulla miljökonsekvenser. Några
tillståndsvillkor överskreds dock.
Koncernens dotterbolag har kvar miljöansvar för tidigare verksamheter på stängda, sålda eller uthyrda industritomter och på nedlagda
avstjälpningsplatser. Bokföringsmässiga reserveringar har gjorts för de
kostnader som saneringsarbetet ger upphov till, i de fall där man har
kunnat fastställa koncernens ansvar för markområdenas förorening.
Koncernens miljöåtaganden år 2013 var 28,2 miljoner euro (2012: 26,6
och 2011: 26,3). Metsä Groups miljökostnader under 2013 var 47,3
miljoner euro (2012: 49,5 och 2011: 54,0) och bestod främst av driftsoch underhållskostnader för miljöskyddsutrustningarna, kostnader för
avfallshanteringen och miljökonsekvenserna samt av avskrivningar på
aktiverade miljökostnader.
Utöver i våra egna verksamheter har vi förbundit oss till ansvarstagande i hela vår leveranskedja. Vårt mål sedan juni 2011 har varit att
inkludera uppförandekoden för leverantörer i alla nya och förnyade
leverantörsavtal. År 2013 infördes uppförandekoden i totalt 216 avtal
(2012: 73) och ingår nu i cirka 50 procent av alla nya leverantörsavtal.
Metsä Group har som mål att revidera alla råvaruleverantörer med hög
riskklassificering före utgången av 2015. Inom anskaffningsfunktionen
inleddes under perioden en systematisk bedömning av råvaror och deras
bearbetningsländer enligt principerna för hållbar utveckling.
RISKHANTERING OCH RISKER
Koncernens bolagsstyrningssystem tillsammans med den riskhanteringspolicy som styrelsen fastställt styr riskhanteringsarbetet inom
Metsä Group. Metsä Groups riskhantering är en systematisk och förebyggande verksamhet som bidrar till att bedöma och hantera de risker,
hot och möjligheter som hänför sig till affärsverksamheten.
Metsä Group gör en regelbunden bedömning av strategiska, operativa och finansiella risker och skaderisker som en del av sin löpande
verksamhet. Dessutom bedömer koncernen riskerna i samband med
årsplanerings- och strategiprocessen. Vid riskbedömningen i samband
med årsplaneringen ligger fokus på identifiering av omsättnings- och
kostnadsrisker, och vid riskbedömningen i samband med strategiprocessen analyserar affärsområdena de risker som hänför sig till genomförandet av deras affärsstrategier. Koncernens ledningsgrupp analyserar regelbundet de mest betydande riskerna som en del av sitt ledningsgrupparbete. Resultaten av riskhanteringsprocessen rapporteras regelbundet till
styrelsen och till styrelsens kontrollutskott.
Vid riskbedömningarna 2013 identifierades följande risker och osäkerhetsfaktorer som kan påverka Metsä Groups ekonomiska prestations- och funktionsförmåga:
UTVECKLING AV VÄRLDSEKONOMIN OCH EUROOMRÅDET
På huvudmarknadsområdena följer efterfrågan på träprodukter, massa,
papper och kartong den allmänna ekonomiska utvecklingen. Tron på
den positiva utvecklingen och tillväxten inom världsekonomin och
euroområdet har stärkts något, men den ekonomiska förändringen
präglas fortfarande av stora osäkerhetsfaktorer. En långsammare eller
helt avstannad gynnsam utveckling i ekonomin kan ha direkta negativa
konsekvenser för efterfrågan på Metsä Groups produkter, lönsamhet
samt på tillgången till och priset på finansiering.
TILLGÅNG TILL FINANSIERING
Koncernens tillgång till kapital och priset på kapitalet är i stor utsträckning beroende av de rådande förhållandena och förändringarna på
finansmarknaden samt det egna ekonomiska läget. Trots ett smärre förbättrat förtroende till ekonomin påverkar den mångåriga europeiska
skuldkrisen fortfarande den internationella finansmarknaden, bankernas verksamhet och deras kreditgivning. Den ökande regleringen av
finansmarknaderna försvårar dessutom tillgången till finansiering.
Dessa faktorer kan ha negativa konsekvenser för tillgången till och priset på det främmande kapital som Metsä Group behöver.
Inom Metsä Group har man förberett sig för en återfinansieringsrisk
genom att mångsidigt utnyttja olika finansieringskällor och starta återfinansieringsprocesserna i god tid innan lånen förfaller till betalning.
Dessutom hade koncernen i slutet av 2013 uttagbara bindande kreditlimiter för över 700 miljoner euro till sitt förfogande.
AFFÄRSVERKSAMHETENS CYKLISKA
FLUKTUATIONER OCH KONKURRENSVILLKOR
Metsä Group är verksam inom en cyklisk bransch, där balansen mellan
efterfrågan och utbud kraftigt påverkar prisnivån på produkterna. En
eventuell minskning i efterfrågan eller ökning i utbudet kan ha en negativ inverkan på marknadsbalansen. Ogynnsamma konjunkturer eller
ökad kapacitet hos konkurrenterna kan sänka priserna på slutprodukterna. Å andra sidan kan en eventuell kapacitetsminskning hos de industriella aktörerna eller en omstrukturering inom industrin leda till prishöjningar. Även större, långvariga valutakursändringar påverkar marknadsbalansen för skogsindustriprodukter på huvudmarknadsområdena
och producenternas konkurrenskraft i Europa.
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE — BOKSLUT 2013 7
EFTERFRÅGAN OCH MARKNADSPRISET PÅ MASSA
AVBROTTSRISKER
Vid full kapacitet kan Metsä Fibre producera cirka 2,4 miljoner ton
blekt barr- och lövmassa per år. Resultatet i verksamhetsområdet Massa
har en central betydelse för hela Metsä Groups affärsverksamhet. Starten av konkurrenternas nya bruk för produktion av kortfibermassa
under det första halvåret 2014 har stor inverkan på massamarknaden
och kan således inverka negativt på hela Metsä Groups affärsverksamhet och rörelseresultat.
Stora skador, allvarliga olyckor, naturkatastrofer, miljöskador, allvarliga
fel i viktiga datasystem, arbetskonflikter och problem med leverans av
de viktigaste råvarorna kan i extrema fall avbryta affärsverksamheten.
Då produktionsavbrotten är långvariga kan de ekonomiska förlusterna
vara betydande. Dessutom kan det leda till slutliga kundförluster.
Affärsområdena, fabrikerna och serviceverksamheterna (såsom koncernens data-administration) har sammanställt kontinuitets- och återhämtningsplaner för att minska dessa risker. Egendoms- och avbrottsrisker vid produktionsanläggningarna är till största delen täckta med
försäkringsavtal.
KREDITRISKER OCH ÖVRIGA MOTPARTSRISKER
Affärsområdena och den centrala kreditövervakningen ansvarar för kreditrisker förknippade med kommersiell verksamhet. Kreditövervakningen fastställer tillsammans med affärsområdenas ledning de interna
kreditlimiter som beviljas kunderna samt betalningsvillkoren. En stor
del av kreditriskerna täcks av de försäkringsavtal som har ingåtts med
kreditförsäkringsbolagen. Metsä Groups kundkreditrisk har varit på
normal nivå 2013. Kreditriskerna har minskats genom att effektivisera
kreditövervakningsåtgärderna och -processerna.
Huvudprinciperna för kreditövervakningen har definierats i den
kreditanvisning som Metsä Groups styrelse har fastställt och som följer
riskhanteringspolicyn. Vid behov deltar koncernens och affärsområdenas operativa ledning i bedömningen av kreditriskerna och i de slutgiltiga kreditbesluten.
När det gäller penningmarknadsinvesteringar, derivat och lån godkänner vi enbart sådana motparter som fastslagits i koncernens finansieringspolicy, som motsvarar kreditvärdigheten eller som särskilt namngetts genom styrelsens beslut.
KUNDRELATIONER
I några av koncernens affärsverksamheter hänför sig en stor del av försäljningen till ett begränsat kundunderlag. Förlusten av en stor eller
flera viktiga kundrelationer kan i så fall ha en negativ inverkan på affärsverksamheten i fråga samt på koncernens resultat.
SÄKERHETSRISKER
Exempel på de risker som hotar företagssäkerheten är brister och försummelser inom säkerhet i arbetet, datasäkerhet, ekonomiska oegentligheter och personsäkerhet, externa hot och avsaknad av internkontroll.
Koncernens störningsfria verksamhet säkerställs genom hantering av
hot mot företagssäkerheten. Detta sker genom att utveckla och effektivera de viktigaste säkerhetsrelaterade verksamhetsprocesserna samt
genom att öka riktlinjer, utbildning och internkontroll i anslutning till
hantering av de centrala riskerna samt regelbundna övningar för hantering av krissituationer.
PERSONAL
Metsä Group har satsat på att säkerställa tillgången på yrkeskunnig personal och minska personalomsättningen med hjälp av utvecklingsprogram för personal, planer för rekrytering av efterföljare och utveckling
av bilden som arbetsgivare. Metsä Group strävar efter att bland annat
förbereda sig för risker i samband med generationsväxlingar och övriga
personalrisker genom säkring av arbetsförmågan, karriärplanering och
arbetsrotation. Metsä Group satsar dessutom kraftigt på samarbete med
läroanstalter på alla nivåer och vi startar traineeprogram efter behov.
FINANSIERINGSRISKER
PRISRISKER INOM PRODUKTIONS- OCH LOGISTIKKOSTNADER
OCH TILLGÅNG TILL PRODUKTIONSMEDEL
Oförväntade prisförändringar för de produktionsfaktorer som är viktigast för verksamheten, såsom virke, energi och kemikalier, eller direkta
problem med tillgången till dessa kan försämra lönsamheten och äventyra den fortsatta verksamheten. Metsä Group strävar efter att skydda
sig mot dessa risker genom långfristiga leveransavtal och därmed förbundna derivatavtal. En kraftig prisökning i transportkostnader och
övriga logistikkostnader kan påverka Metsä Groups lönsamhet.
Även eventuella förändringar i lagstiftningen, regleringen eller
beskattningen av viktiga produktionsfaktorer för verksamheten kan, om
de realiseras, innebära betydande kostnadsökningar för Metsä Group.
ANSVARSRISKER
Olika typer av ansvarsrisker för skador som orsakas tredje parter är förknippade med Metsä Groups affärsverksamhet, till exempel allmänna
operativa ansvarsrisker, avtalsrisker, miljörisker och produktansvarsrisker. Syftet är att hantera dessa risker till exempel genom att effektivisera
affärsprocesser genom avtalsutbildning, förbättra ledarskapspraxis, höja
kvalitetskrav och öka transparensen i verksamheten. En del av de
nämnda ansvarsriskerna täcks av försäkringsavtal.
8 BOKSLUT 2013 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Finansieringsriskerna i affärsverksamheten hänför sig i huvudsak till
valutor, räntor, likviditet, motpartsrisker och användning av derivatinstrument. Finansieringsriskerna hanteras i enlighet med den finansieringspolicy som Metsä Groups styrelse har fastställt. Syftet är att
minska osäkerhet, förbättra förutsebarhet, balansera kassaflöde och ge
affärsenheterna tid att anpassa verksamheten till de förändrade förhållandena.
ÄNDRINGAR I ANDELS- OCH TILLÄGGSANDELSKAPITALET
Metsäliitto Osuuskuntas medlem är vid sin avgång berättigad till återbetalning av den betalda insatsen och tilläggsinsatsen. Tilläggsinsatserna återbetalas till medlemmen även efter ett skriftligt krav. Enligt
andelslagets stadgar kan man för återbetalning av egentliga andelar och
tilläggsandelar använda en penningsumma som motsvarar 1/3 av det
utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräkningen. Återbetalningar av andelskapitalet som är större än normalt
kan ha en negativ inverkan på Metsä Groups ekonomiska ställning.
PÅGÅENDE RÄTTSLIGA TVISTEFRÅGOR
I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors
tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto
Osuuskunta och två andra skogsindustriföretag som en följd av otillåtet
prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda
företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands
kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto Osuuskunta och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto Osuuskunta
känner till, är totalt cirka 215 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 72
miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda
talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt
rättegångskostnader. Metsäliitto Osuuskunta anser att skadeståndsanspråken är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för detta
ändamål.
I november 2012 inledde UPM-Kymmene Abp ett skiljemannaförfarande, enligt vilket UPM kräver Metsäliitto Osuuskunta och Metsä
Board preliminärt för ett solidariskt skadestånd på 58,5 miljoner euro
och sekundärt för en solidarisk återbetalning av en påstådd obehörig
vinst på 58,5 miljoner euro. Kravet bygger på ett påstått brott mot en
medförsäljningsklausul enligt det ägaravtal som Metsä Fibres aktieägare
undertecknade 2009. Metsäliitto Osuuskunta bestrider kravet som
ogrundat och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. Skiljedomstolen väntas meddela sitt beslut i ärendet under det första kvartalet 2014.
FÖRBEREDELSE FÖR RISKER OCH ÖVERFÖRING AV RISKER
För identifierade risker förbereder man sig efter bästa vetande och på
det sätt som är mest ändamålsenligt för koncernen. När det gäller skaderisker arbetar man aktivt inom riskhantering med försäkringsbolagen.
Ett exempel på detta är de regelbundna riskbedömningarna för olika
delområden, såsom fabriker och transportkedjan. Koncernens produktionsanläggningar och servicefunktioner har förberett sig för eventuella
störningar eller avbrott i verksamheten genom att sammanställa kontinuitets- och återhämtningsplaner. Ledarskapet under krissituationer
styrs i koncernen, affärsområdena och enheterna av koncernens krishanteringsplan.
Koncernens affärsområden bär själva en del av riskerna och de risker
som överträffar den egna riskhanteringsförmågan överförs selektivt till
försäkringsbolag, banker och andra motparter med hjälp av försäkringsoch derivatavtal samt övriga avtal. Betydande skaderisker täcks med följande globala försäkringsavtal:
• Program för egendoms- och avbrottsskadeförsäkring
• Allmänt program för affärsverksamhets- och produktansvars­
försäkring
• Program för ledningens och förvaltningsorganens ansvarsförsäkring
• Program för transportförsäkring
• Program för kreditförsäkring
UTSIKTER FÖR DEN NÄRMASTE TIDEN
År 2014 ligger virkesbeställningarna från Metsä Forests kunder på normal nivå. Efterfrågan på virke fortsätter att vara stabil för alla virkesslag.
Efterfrågan på träprodukter är fortsatt stabil inom ramen för den
normala säsongsvariationen. Under första kvartalet förväntas marknaden för industriprodukter och sågade trävaror vara i stort sett i balans.
Utsikten för byggandet och vidareförädling är dock utmanande i en stor
del av huvudmarknaden.
Starten av konkurrenternas nya bruk för produktion av kortfibermassa i Sydamerika och ökade produktionsvolymer under första halvåret har stor inverkan på massamarknaden. Å andra sidan stärks den
positiva utvecklingen av den låga lagernivån hos producenterna av barrmassa, förseningen av projekten med tilläggskapacitet och de kinesiska
investeringarna i produktionskapaciteten för mjukpapper och kartong.
Den asiatiska marknadens betydelse för Metsä Fibre ökar.
Under första kvartalet 2014 förväntas leveransvolymerna för falskartong och vittop kraftliner öka något. Metsä Board höjde priserna på
falskartong i Europa under årets sista kvartal, men det finns inga tecken
på några större ändringar i den genomsnittliga prisnivån för vittop
kraftliner under den närmaste framtiden.
Leveransvolymerna för obestruket finpapper och bestruket papper
beräknas under första kvartalet 2014 i stort sett vara på samma nivå
som under föregående kvartal. Några större ändringar i papperspriserna
förväntas fortfarande inte.
Efterfrågan på mjuk- och matlagningspapper förväntas vara fortsatt
gynnsam. Förändringar i energi- och råvarupriser påverkar dock kraftigt
utvecklingen av bolagets rörelseresultat. Ökningen av dessa kostnader
tillsammans med den lokala tillgången, kvaliteten och priset på returpapper innebär betydande utmaningar även för det nya året
Metsä Groups rörelseresultat exklusive engångsposter förväntas bli
något bättre under första kvartalet 2014 jämfört med sista kvartalet
2013.
FÖRSLAG TILL ANDELSRÄNTA
Styrelsen i Metsäliitto Osuuskunta har beslutat att föreslå för förvaltningsrådet att räntan på medlemmarnas stadgeenliga insatser i andelskapitalet ska utgå med en ränta på 5,5 procent för 2013 samt en til�läggsränta om 1,0 procent jubileumsåret till ära, dvs. totalt 6,5 procent
(5,5 procent för 2012). Förslag till ränta på A-insatserna i tilläggskapital
är 5,0 procent (5,0) och på B-insatserna 4,5 procent (4,5).
Styrelsens förslag behandlas i april av förvaltningsrådet i Metsäliitto
Osuuskunta som i sin tur gör en framställan om beloppet av andelsräntan till fullmäktige för beslut i maj.
HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSPERIODEN
Metsäliitto Osuuskunta ökade sin ägarandel i Metsä Tissue genom det
aktieförvärv som genomfördes den 15 januari 2014. Metsäliitto Osuuskunta köpte Metsä Tissue Oyj:s aktier av Jozef Antošík. Aktierna representerar totalt 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter affären äger
Metsäliitto Osuuskunta totalt 91 procent och Jozef Antošík 9 procent
av Metsä Tissues aktiekapital.
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE — BOKSLUT 2013 9
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION FÖR 2013
METSÄLIITTO OSUUSKUNTA
Euro
Till fullmäktiges förfogande står
räkenskapsperiodens överskott
48 098 156,39
balanserade vinstmedel från tidigare år
595 983 633,63
sammanlagt
644 081 790,02
Styrelsen föreslår, att
till reservfond II överförs i enlighet med § 13 1 mom. i stadgarna
2 404 907,82
samt dessutom
2,18
2 404 910,00
andelsränta betalas
6,5 % på inbetalt andelskapital
13 135 268,01
5,0 % på inbetalt tilläggsandelskapital A
26 857 186,76
4,5 % på inbetalt tilläggsandelskapital B
4 509 565,25
44 502 020,02
bland balanserade vinstmedel lämnas
597 174 860,00
sammanlagt
644 081 790,02
Om fullmäktige godkänner förslaget ovan, är andelslagets eget kapital följande:
Andelskapital
203 407 308,67
Tilläggsandelskapital A
554 684 359,92
Tilläggsandelskapital B
110 542 437,05
Reservfond I
3 939 904,28
Reservfond II
64 144 460,00
Balanserad vinst
597 174 860,00
Eget kapital sammanlagt
1 533 893 329,92
Esbo, den 6 februari 2014
Martti Asunta
Ordförande
Kari Jordan
Viceordförande
Verkställande direktör
Mikael Aminoff
Eino Halonen
Arto Hiltunen
Saini Jääskeläinen
Juha Parpala
Timo Saukkonen
Antti Tukeva
10 BOKSLUT 2013 — FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION FÖR 2013
KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
Justerade
Milj. euro
Not
1.1–31.12.2013
1.1–31.12.2012
OMSÄTTNING
3, 5
4 931,6
5 001,0
31,2
-13,4
Övriga rörelseintäkter
3, 6
81,2
76,8
Material och tjänster
3, 7
-3 399,1
-3 462,4
-705,5
Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning
Personalkostnader
3, 7
-692,2
Avskrivningar och nedskrivningar
3, 8
-255,1
-249,1
Övriga rörelsekostnader
3, 7
-363,1
-406,0
334,4
241,5
9,7
4,8
RÖRELSERESULTAT
Resultatandelar i intresseföretag
Kursdifferenser
9
-4,6
2,4
Övriga finansiella intäkter
9
8,3
15,3
Övriga finansiella kostnader
9
-124,1
-130,8
223,7
133,2
RESULTAT FÖRE SKATT
Inkomstskatt
10
ÅRETS RESULTAT
ÖVRIGT TOTALRESULTAT
-35,1
-31,8
188,7
101,4
2,4
-25,3
10, 21
POSTER, SOM INTE OMKLASSIFICERAS TILL RESULTATET
Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer
Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras
Totalt
-0,1
7,1
2,3
-18,1
POSTER SOM SENARE KAN OMKLASSIFICERAS TILL RESULTATET
-2,5
-0,5
Finansiella tillgångar som kan säljas
-57,9
-17,3
Omräkningsdifferenser
-20,3
15,2
-0,2
0,1
Kassaflödessäkringar
Övriga poster
22,3
5,3
Totalt
-58,5
2,8
Övrigt totalresultat efter skatt
-56,2
-15,3
ÅRETS TOTALRESULTAT
132,5
86,1
Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras
ÅRETS RESULTAT HÄNFÖRLIGT TILL:
Moderföretagets ägare
Innehav utan bestämmande inflytande
109,2
59,2
79,5
42,1
188,7
101,4
ÅRETS TOTALRESULTAT HÄNFÖRLIGT TILL:
Moderföretagets ägare
83,1
49,6
Innehav utan bestämmande inflytande
49,3
36,5
132,5
86,1
Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut.
KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT — BOKSLUT 2013 11
KONCERNENS BALANSRÄKNING
Milj. euro
Not
31.12.2013
Justerade
Justerade
31.12.2012
1.1.2012
528,5
TILLGÅNGAR
LÅNGFRISTIGA
11
529,0
533,8
Övriga immaterialla tillgångar
11, 36
254,2
238,9
232,2
Materiella anläggningstillgångar
12, 36
1 988,3
2 073,3
2 129,0
Goodwill
Biologiska tillgångar
13
11,1
8,4
8,5
Andelar i intresseföretag
14
73,0
66,6
69,6
Finansiella tillgångar som kan säljas
15
305,7
356,2
367,9
Övriga finansiella tillgångar
16
20,1
13,9
11,5
Uppskjutna skattefordringar
17
47,0
70,4
65,4
3 228,4
3 361,4
3 412,5
KORTFRISTIGA
Omsättningstillgångar
18
775,0
724,8
781,3
Kundfordringar och övriga fordringar
19
700,9
705,7
735,1
4,6
8,4
34,0
Derivatinstrument
29
2,4
5,1
0,3
Kassa och banktillgodohavanden
20
Skattefordringar baserade på årets beskattningsbara inkomst
TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING
4
TILLGÅNGAR TOTALT
452,7
518,5
330,4
1 935,5
1 962,4
1 881,1
0,0
20,6
6,8
5 164,0
5 344,4
5 300,4
572,6
EGET KAPITAL OCH SKULDER
TILL MODERFÖRETAGETS ÄGARE HÄNFÖRLIGT EGET KAPITAL
Andelskapital
21
654,7
594,5
Omräkningsdifferenser
21
24,9
37,9
28,9
Fond för verkligt värde och övriga fonder
21
224,9
236,1
240,2
Balanserade vinstmedel
INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE
22
EGET KAPITAL TOTALT
578,0
498,2
284,4
1 482,6
1 366,7
1 126,1
476,3
491,2
358,9
1 958,9
1 857,9
1 485,0
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Uppskjutna skatteskulder
17
244,3
319,4
362,2
Pensionsförpliktelser
23
154,4
154,0
135,5
Avsättningar
24, 36
19,3
34,6
44,7
Låneskulder
25
1 601,9
1 161,2
1 854,2
Övriga skulder
26
6,6
4,2
6,3
Derivatinstrument
29
20,3
30,7
26,4
2 046,8
1 704,2
2 429,4
KORTFRISTIGA SKULDER
Avsättningar
24, 36
33,9
53,8
144,8
Låneskulder
25
354,6
958,2
438,5
Leverantörsskulder och övriga skulder
27
750,8
754,0
761,8
8,8
4,5
12,2
10,2
11,8
28,8
1 158,3
1 782,4
1 386,1
Skatteskulder baserade på årets beskattningsbara inkomst
Derivatinstrument
29
SKULDER TOTALT
3 205,1
3 486,5
3 815,5
EGET KAPITAL OCH SKULDER TOTALT
5 164,0
5 344,4
5 300,4
Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut.
12 BOKSLUT 2013 — KONCERNENS BALANSRÄKNING
KONCERNENS RAPPORT ÖVER
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare
Milj. euro
Not
EGET KAPITAL 1.1.2012
Andels­kapital
Omräkningdifferens
Fond för
verkligt värde
och övriga
fonder
Balanserade
vinstmedel
572,6
28,9
240,2
0,0
28,9
Totalt
Innehav utan
bestämmande
inflytande
Eget kapital
totalt
293,5
1 135,2
359,9
1495,2
-9,1
-9,1
-1,1
-10,2
240,2
284,4
1 126,1
358,9
1 485,0
59,2
59,2
42,1
101,4
9,0
-7,3
-11,4
-9,7
-5,6
-15,3
9,0
-7,3
47,9
49,6
36,5
86,1
-29,6
-29,6
-12,8
-42,3
IAS 19 retroaktiv justering
JUSTERAT EGET KAPITAL 1.1.2012
572,6
Årets resultat
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
10, 21
ÅRETS TOTALRESULTAT
Transaktioner med ägarna
Betalda andelsräntor och dividender
21
Förändring i andelskapital
21
Överfört från fritt till bundet kapital
21
Anskaffade andelar i innehav utan bestämmande inflytande,
vilka inte förändrat beslutanderätten
21,9
3,2
-3,2
4
21,9
21,9
0,0
0,0
198,7
198,7
108,6
307,3
EGET KAPITAL 31.12.2012
594,5
37,9
236,1
498,2
1 366,7
491,2
1 857,9
EGET KAPITAL 1.1.2013
594,5
38,2
236,1
519,0
1 387,8
500,0
1 887,8
-0,3
0,0
-20,9
-21,1
-8,8
-29,9
37,9
236,1
498,2
1 366,7
491,2
1 857,9
109,2
109,2
79,5
188,7
-13,0
-17,0
3,9
-26,1
-30,1
-56,2
-13,0
-17,0
113,1
83,1
49,3
132,5
-31,6
-31,6
-36,8
-68,4
-1,4
58,9
58,9
-5,7
0,0
0,0
IAS 19 retroaktiv justering
JUSTERAT EGET KAPITAL 1.1.2013
594,5
Årets resultat
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
10, 21
ÅRETS TOTALRESULTAT
Transaktioner med ägarna
Betalda andelsräntor och dividender
21
Förändring i andelskapital
21
Överfört från fritt till bundet kapital
21
Anskaffade andelar i innehav utan bestämmande inflytande,
vilka inte förändrat beslutanderätten
EGET KAPITAL 31.12.2013
60,2
5,7
4
654,7
24,9
0,1
5,4
5,5
-27,4
-21,9
224,9
578,0
1 482,6
476,3
1 958,9
Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut.
KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL — BOKSLUT 2013 13
KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN
Justerade
Milj. euro
Not
2013
2012
KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN
Årets resultat
Justeringar i årets resultat
30
188,7
101,4
347,3
260,1
Erhållna räntor
8,7
7,2
Betalda räntor
-119,2
-123,8
Erhållen utdelning
Övriga finansiella poster, netto
Betalda skatter
Förändring i rörelsekapital
30
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN
3,4
12,6
-16,7
-26,4
-51,0
-56,2
-47,6
82,1
313,5
257,1
0,0
-0,7
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av aktier i intresseföretag
Förvärv av övriga aktier
Investeringar i anläggningstillgångar
Försäljning av aktier i dotterföretag
4
Försäljning av aktier i intresseföretag
Försäljning av övriga aktier
Försäljning av anläggningstillgångar
Ökning/minskning i långfristiga fordringar, netto
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN
-2,1
-5,9
-206,6
-201,7
5,4
-2,8
0,5
11,9
0,6
1,2
36,0
27,9
-1,3
-4,8
-167,5
-174,9
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Förändring i andelskapital
Förvärvade innehav utan bestämmande inflytande
4, 30
Sålda innehav utan bestämmande inflytande
4, 30
Ökning i långfristiga skulder
Minskning i långfristiga skulder
Kortfristiga skulder, ökning/minskning
60,4
45,4
-21,1
-164,4
0,0
471,1
1 109,4
339,2
-1 278,8
-524,6
3,0
-9,3
-5,8
0,2
-78,1
-52,3
-211,0
105,2
FÖRÄNDRING I KASSA OCH BANKTILLGODOHAVANDE
-65,1
187,3
Kassa och banktillgodohavande vid årets början
518,5
330,4
Kortfristiga räntebärande fordringar, ökning/minskning
Betalda andelsräntor och dividender
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Omräkningsdifferens
Förändring i kassa och banktillgodohavande
KASSA OCH BANKTILLGODOHAVANDE VID ÅRETS SLUT
Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut.
14 BOKSLUT 2013 — KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN
20
-0,8
0,9
-65,1
187,3
452,7
518,5
NOTER TILL BOKSLUTET
1.Redovisningsprinciper
NYA OCH FÖRÄNDRADE STANDARDER SOM
TILLÄMPATS UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN
Nedan beskrivs de viktigaste redovisningsprinciperna som har tillämpats vid upprättandet av koncernbokslutet.
GRUNDDATA OM KONCERNEN
Metsäliitto Osuuskunta, inklusive dotterföretagen, bildar en koncern
(”Metsä Group” eller ”koncernen”), vars fem affärsområden är virkesanskaffning och skogstjänster, träproduktindustri, massaindustri, kartongoch pappersindustri samt mjuk- och matlagningspapper. Tillverkningen
sker i 9 länder. Metsä Groups huvudmarknad är Europa.
Koncernens moderföretag är Metsäliitto Osuuskunta. Moderföretagets hemort är Helsingfors och dess registrerade adress Norrskensparken 2, 02100 Esbo.
En kopia av koncernbokslutet finns tillgänglig på webbplatsen
www.metsagroup.com eller på moderföretagets huvudkontor på adressen Norrskensparken 2, 02100 Esbo.
Vid sitt möte 6.2.2014 har Metsäliitto Osuuskuntas styrelse godkänt
detta bokslut för publicering. Enligt Finlands lag om andelslag kan fullmäktige godkänna eller förkasta bokslutet vid fullmäktiges ordinarie
möte efter publiceringen. Fullmäktiges ordinarie möte kan också fatta
beslut om ändring av bokslutet.
Metsä Group har tillämpat följande förändrade standarder och standarder som trätt i kraft i början av år 2013.
IAS 1, Utformning av finansiella rapporter: Den mest centrala förändringen är kravet gällande grupperingen av posterna i totalresultatet
ifall det är möjligt att de i ett senare skede påverkar resultatet då vissa
villkor uppfylls. Förändringarna har påverkat utformningen av posterna
i koncernens totalresultat.
IAS 19, Ersättningar till anställda: De mest väsentliga förändringarna är följande: alla försäkringsmatematiska vinster och förluster bokförs direkt i posterna för totalresultatet, dvs. ”korridormetoden” har
avskaffats, och den finansiella utgiften beräknas på basen av nettoposten för tillgångar i anslutning till förpliktelsen och planen. Den förändrade standarden har anpassats retroaktivt enligt övergångsreglerna. De
obokförda försäkringsmatematiska vinsterna och förlusterna har bokförts i balansen 1.1.2012. Uppgifterna för 2012 har justerats enligt den
förändrade standarden. I följande tabell presenteras de justeringar som
gjorts i koncernens ingående balans samt i jämförelseperiodens siffror.
Gammal
redovisnings­
princip
Milj. euro
Ny redo­
visnings­
princip
Förändringens inverkan
BALANS 1.1.2012
Långfristiga tillgångar
REDOVISNINGSPRINCIPER OCH VÄRDERINGSGRUNDER
Koncernbokslutet är upprättat i enlighet med de internationella bokslutsstandarderna (International Financial Reporting Standards, IFRS)
med tillämpning av de gällande IAS- och IFRS-standarderna samt SICoch IFRIC-tolkningarna som vid upprättande av bokslutet 31.12.2013
var godkända av EU. Med internationella bokslutsstandarder avses de
standarder och tolkningar av dessa som EU godkänt för tillämpning
inom EU i sin förordning (EG) nr 1606/2002 och som ingår i finsk
bokföringslag samt bestämmelserna enligt denna lag. Noterna till koncernbokslutet överensstämmer med kraven i den finländska lagstiftningen om bokföring och sammanslutningar som kompletterar IFRSbestämmelserna.
Koncernbokslutet innehåller de uppgifter som krävs av en emittent
av ett masskuldebrevslån.
Koncernbokslutet presenteras med en (1) miljon euros noggrannhet
ifall inget annat nämnts.
Bokslutet har upprättats mot grundval av historiska anskaffningsvärden med undantag av finansiella tillgångar till försäljning, finansiella
tillgångar bokförda via resultatet till verkligt värde, säkrade objekt vid
säkring till verkligt värde, biologiska tillgångar samt aktiebaserade
affärstransaktioner som verkställts med likvida medel, vilka upptagits
till verkligt värde.
Enligt ledningen har koncernen tillräckliga resurser att fortsätta
sin verksamhet inom en förutsebar framtid. Av den anledningen har
bokslutet upprättats med tillämpning av principen om verksamhetens
kontinuitet.
Övriga finansiella tillgångar
12,6
11,5
-1,1
Uppskjutna skattefordringar
61,8
65,4
3,6
Uppskjutna skatteskulder
362,4
362,2
-0,2
Pensionsförpliktelser
122,6
135,5
-12,9
1 495,2
1 485,0
-10,2
Ny redo­
visnings­
princip
Förändringens inverkan
Långfristiga skulder
Eget kapital totalt
Gammal
redovisnings­
princip
Milj. euro
BALANS 31.12.2012
Långfristiga tillgångar
Övriga finansiella tillgångar
17,2
13,9
-3,3
Uppskjutna skattefordringar
60,0
70,4
10,3
Långfristiga skulder
Uppskjutna skatteskulder
320,2
319,4
-0,7
Pensionsförpliktelser
116,2
153,9
37,7
1 887,8
1 857,9
-29,9
Personalkostnader
709,5
705,5
-4,0
Övriga finansiella intäkter och kostnader
110,2
115,5
5,2
31,8
31,8
0,0
25,3
25,3
-7,1
-7,1
Eget kapital totalt
RESULTAT 2012
Inkomstskatt
ÖVRIGT TOTALRESULTAT 2012
Poster som inte omklassificeras till resultatet
Poster hänförliga till justering av
förmånsbestämda planer
Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras
NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2013 15
IFRS 13 Verklig värdering: Till IFRS 13 har slåtts samman kraven
på verkligt värdevärdering samt presentationen av de därtill hörande
uppgifterna i bokslutet. Dessutom ingår i den nya standarden en definition av verkligt värde. En utvidgning av verklig värdevärdering sker inte,
men i standarden ges direktiv angående värderingen i de fall då användning är tillåtet eller det krävs i någon annan standard. IFRS 13 har
utvidgat koncernbokslutets noter en aning.
Förbättringar i IFRS-standarderna (Annual Improvements to
IFRSs 2009–2011, maj 2012): Genom Annual Improvements görs
små och mindre brådskande förändringar som samlas till en helhet och
verkställs en gång per år. Förändringarna gäller totalt fem standarder.
Inverkan av förändringarna har inte varit betydlig.
IFRS 7, Finansiella instrument: upplysningar i bokslutet: Med
förändringen preciseras bokslutsnoterna angående de finansieringsinstrument som i balansen upptagits till nettobelopp samt allmänna nettoarrangemang eller motsvarande avtal. Inverkan av den förändrade
standarden har inte varit betydlig.
KONSOLIDERINGSPRINCIPER
DOTTERFÖRETAG
Dotterföretag är alla sådana företag (inklusive sådana enheter som
inrättats för ett speciellt ändamål) i vilka koncernen har rätt att utforma
de finansiella och operativa strategierna. I allmänhet grundar sig detta
på aktieinnehav som uppgår till mer än hälften av rösträtten. Vid
bedömningen av huruvida koncernen har bestämmande inflytande i ett
annat företag beaktas förekomsten och effekten av sådan potentiell rösträtt som vid granskningstidpunkten kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretagen konsolideras i koncernbokslutet i sin helhet från och
med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen.
Konsolideringen upphör från och med den dag när det bestämmande
inflytandet upphör.
Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Vederlaget för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, övertagna skulder och de andelar som koncernen emitterat i
form av eget kapital. I det överlåtna vederlaget ingår även verkligt värde
på tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om
villkorat vederlag. Förvärvsrelaterade kostnader, med undantag av emissionskostnader för värdepapper i form av eget eller främmande kapital,
kostnadsförs när de uppstår. I det överlåtna vederlaget ingår inte transaktioner som skall behandlas separat från förvärvet. Dessa har beaktats i
samband med förvärvet i resultaträkningen. Ett möjligt villkorligt til�läggsvederlag värderas till marknadspris vid förvärvstidpunkten och
upptas antingen som en skuld eller som eget kapital. Tilläggsvederlag
som uppskattats som skuld värderas till marknadspris vid varje bokslutsdag och vinsten eller förlusten som uppkommer bokförs i resultaträkningen. Tilläggsvederlag som uppskattats som eget kapital värderas inte
på nytt. Tillgångar och skulder samt villkorliga skulder som kan identifieras vid fusioner av affärsverksamheter uppskattas till marknadsvärde
vid förvärvstidpunkten. För varje förvärv avgör koncernen om alla
innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det
förvärvade företagets nettotillgångar.
Det belopp varmed det överlåtna vederlaget, innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade objektet och tidigare aktieinnehav
sammanräknade överstiger det verkliga värdet av koncernens andel av
de förvärvade nettotillgångarna, redovisas som goodwill i balansräk-
16 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 1
ningen. Om vederlaget, innehavet utan bestämmande inflytande och
tidigare aktieinnehav sammanräknade understiger det verkliga värdet
för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar och det är fråga om
en förmånlig affär, redovisas mellanskillnaden i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner, fordringar och skulder samt orealiserade vinster och intern vinstutdelning elimineras vid uppgörandet av
koncernbokslutet. Orealiserade förluster elimineras inte i de fall då förlusten uppkommit på grund av nedskrivning. Redovisningsprinciperna
för dotterföretagen har vid behov ändrats så att de motsvarar de principer som koncernen tillämpar.
Vid förvärv som sker gradvis, uppskattas den tidigare ägarandelen
till marknadsvärde och den vinst eller förlust som uppkommer redovisas i resultaträkningen. Då koncernen mister bestämmanderätten i dotterföretaget uppskattas den kvarvarande investeringen till marknadsvärde enligt datumet för bestämmanderättens upphörande och skillnaden bokförs i resultaträkningen. När koncernens bestämmanderätt
upphör behandlas alla de poster som är förknippade med dotterföretaget och upptagna i övrigt totalresultat på samma sätt som om koncernen direkt skulle ha överlåtit i fråga varande tillgångar och skulder.
Förvärv som skett före 1.1.2010 har behandlats enligt de regler som
då varit i kraft.
ETT FÖRETAG FÖR SÄRSKILT ÄNDAMÅL
Metsäliitto Management Oy har konsoliderats i koncernbokslutet på
samma sätt som ett dotterföretag. Företaget har grundats för aktierelaterade ersättningar till medlemmarna i koncernens ledningsgrupp.
Metsäliitto Osuuskunta har bestämmande inflytande i Metsäliitto
Management Oy med stöd av ett delägar- och låneavtal och av den
anledningen har företaget konsoliderats i koncernbokslutet. Det
bestämmande inflytandet är en följd av avtalsvillkoren, såsom tillämpandet av överlåtelseförbuden, pantningsförbuden och röstningsbegränsningarna angående Metsä Board Oyj:s B-aktier, vilka förvaltas av
Management-bolaget. Därtill får företaget inte utan tillstånd av Metsäliittos styrelse fatta beslut som inte kan anses höra till företagets bransch
eller som inte enbart syftar till att genomföra arrangemanget. Metsäliitto Osuuskunta eller de företag i vilka Metsäliitto har bestämmande
inflytande har inte något innehav i det aktuella företaget. Företagets
resultat- och balansräkning har konsoliderats i koncernbokslutet från
ingången av arrangemanget. Metsäliitto Management Oy:s förvärv av
B-aktier i Metsä Board Oyj har i koncernbokslutet upptagits som transaktioner med ägare utan bestämmande inflytande.
Metsäliitto Management Oy upplöses enligt bestämmelserna i delägaravtalet efter att Metsä Boards kvartalsrapport Q3/2013 har offentliggjorts eller, om de villkor som skjuter upp upplösningen verkställs,
senast efter att Metsä Boards kvartalsrapport Q3/2017 har offentliggjorts. Eftersom Metsäliitto Osuuskunta i egenskap av koncern vid
upplösningstillfället till ägarna i Management-företaget överlåter ett
varierande belopp aktier eller pengar, upptas ledningens placering i
Management-företaget som en finansieringsskuld och inte som en andel
utan bestämmande inflytande i koncernbokslutet.
Närmare information om den bokföringsmässiga redovisningen av
aktierelaterade belöningssystem finns i redovisningsprinciperna under
Aktierelaterade ersättningar.
Eftersom den vägda medelkursen för Metsä Board Oyj’s B-aktier
under 20 dagar efter publiceringen av delårsrapporten Q3/2013 översteg medelpriset för de anskaffade aktierna, har åtgärderna för upplösning av företaget påbörjats.
TRANSAKTIONER MED INNEHAVARE UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE
OMRÄKNING AV POSTER I UTLÄNDSK VALUTA
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande behandlas
som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid aktieförvärv av
innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan
erlagt vederlag och det redovisade värdet på den förvärvade andelen av
dotterföretagens nettotillgångar i eget kapital. Även vinster och förluster på försäljning av aktier till innehavare utan bestämmande inflytande
redovisas i eget kapital.
Koncernenheternas resultat och siffrorna för den ekonomiska ställningen fastställs i den valuta som utgör den huvudsakliga valutan i varje
enhets verksamhetsmiljö. Koncernbokslutet presenteras i euro som är
funktionell valuta och rapporteringsvaluta i koncernens moderföretag.
Affärstransaktionerna i utländsk valuta har redovisats i funktionell
valuta enligt transaktionsdagens kurs. De monetära posterna i utländsk
valuta har omräknats till funktionell valuta enligt bokslutsdagens kurs.
De icke-monetära posterna i utländsk valuta som har värderats till verkligt värde har omräknats till funktionell valuta enligt kursen den dag då
det verkliga värdet fastställdes. I övrigt har de icke-monetära posterna
värderats enligt transaktionsdagens kurs.
De vinster och förluster som har uppstått till följd av omräkningen
av affärstransaktioner och monetära poster i utländsk valuta har redovisats i finansiella intäkter och kostnader, med undantag av de skulder
som allokerats för säkring av en utländsk nettoinvestering och vars kursdifferenser i fråga om en säkring som visat sig vara effektiv redovisats i
omräkningsdifferenserna i totalresultaträkningen. Förändringen i verkligt värde för en derivatsäkring som visat sig effektiv (valutaterminavtal), upptas direkt i koncernens egna kapital i fonden för verkligt värde
och först då den antagna försäljningen inträffar, upptas den som en korrektivpost till försäljningen i resultaträkningen.
Resultaträkningarna för de koncernföretag vars bokslutsvaluta är
någon annan än euro omräknas till euro med hjälp av medelkurserna
under rapporteringsperioden. För omräkningen till euro av nämnda
företags balansräkningar används kurserna på bokslutsdagen. Omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkningen av dotterföretagens
resultaträkningar och balansräkningar med olika kurser samt omräkningsdifferenser som uppkommer vid tillämpningen av förvärvsmetoden redovisas i koncernens totalresultaträkning. Vid avyttring av dotterföretag antingen så att dotterföretaget säljs eller upplöses, skall ackumulerade omräkningsdifferenser fram till tidpunkten för avyttringen
upptas i resultaträkningen som en del av den vinst eller förlust som uppkommer vid avyttringen.
Omräkningsdifferenser som uppkommit före 1.1.2004, dvs. datumet
då koncernen började tillämpa IFRS-standarderna, har vid övergången
bokförts till balanserade vinstmedel enligt standarden IFRS 1. Dessa
omräkningsdifferenser kommer inte heller i ett senare skede att resultatföras vid försäljning av dotterföretag. Från och med övergångsdatumet
redovisas omräkningsdifferenserna som en egen post i eget kapital vid
sammanställning av koncernbokslutet.
INTRESSEFÖRETAG
Intresseföretag är alla de företag i vilka koncernen har betydande inflytande, men inte bestämmande inflytande. Betydande inflytande grundar sig i regel på ett aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde.
Koncernens andel i intresseföretagen inkluderar även den goodwill som
fastställts vid förvärvstidpunkten efter avdrag för eventuella nedskrivningar.
Koncernens andel av vinsten eller förlusten som uppkommit i intresseföretagen efter förvärvet redovisas i resultaträkningen efter rörelseresultatet. Motsvarande bokförs koncernens andel av intresseföretagets
förändring i eget kapital i övrigt totalkapital. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade
värde. Om koncernens andel i intresseföretagens förluster uppgår till
eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella
fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster,
om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar
för intresseföretagets räkning.
Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess
intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att en nedskrivning ska göras för tillgångsposten.
Redovisningsprinciperna som tillämpas på intresseföretagen har vid
behov ändrats så att de motsvarar de principer som koncernen tillämpar. Utspädningsvinst eller -förlust från minskning i ägarandelen i
intresseföretag redovisas i resultaträkningen.
Koncernen prövar vid utgången av varje rapporteringsperiod om det
finns några antagande att investeringens värde i ett intresseföretag
skulle ha minskat. Ifall sådana antagande kan upptäckas prövar koncernen investeringens bokföringsvärde som en helhet och jämför värdet
med enhetens återvinningsvärde.
SAMRISKFÖRETAG
Koncernens innehav i gemensamt kontrollerade enheter redovisas i
koncernbokslutet enligt klyvningsmetoden. Koncernen slår samman
sin andel av intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt kassaflöden i det aktuella samriskföretaget med motsvarande poster i det
egna koncernbokslutet. Koncernen redovisar den andel av vinster eller
förluster från försäljningen av tillgångar till ett samriskföretag som motsvarar de andra samägarnas ägarandel. Koncernen redovisar inte sin
andel av vinster eller förluster i ett samriskföretag som är en följd av
koncernens köp av tillgångar från detta samriskföretag förrän tillgångarna säljs vidare till en oberoende part. En förlust på transaktionen
redovisas emellertid genast, om den antyder att nettorealiseringsvärdet
på kortfristiga tillgångsposter har minskat eller på en värdenedgång.
FINANSIERINGSTILLGÅNGAR
Koncernens finansieringstillgångar har enligt standarden IAS 39 klassificerats i följande grupper: 1) Finansieringstillgångar som bokförs till
verkligt värde med resultatinverkan, 2) Placeringar som hålls till förfallodatum, 3) Lån och andra fordringar samt 4) Finansieringstillgångar
som är till salu. Klassificeringen av finansieringstillgångarna görs i samband med den ursprungliga bokningen enligt den tilltänkta orsaken till
anskaffningen. De finansiella tillgångarna redovisas till det ursprungliga
verkliga värdet. Transaktionskostnaderna inkluderas i finansieringstillgångarnas verkliga värde, om det är fråga om en post som inte värderas
till verkligt värde genom resultaträkningen. I dessa fall bokförs kostnaderna omedelbart i resultaträkningen. De finansiella tillgångarna avförs
NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2013 17
från balansen då koncernen förlorat den avtalsbaserade rätten till kassaflöden eller till ansenliga delar flyttat riskerna och intäkterna utanför
koncernen. Köp och försäljning av finansieringstillgångarna bokförs på
avslutsdagen för affären.
Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan är i huvudsak offentligt noterade masskuldebrevslån eller placeringar i penningmarknadsfonder, som enbart anskaffats för handelsändamål. Finansieringstillgångar som innehas i handelssyfte har värderats till verkligt värde på basis av prisnoteringar som publicerats på
marknaden. Icke-realiserade och realiserade vinster och förluster som
beror på förändringar i verkligt värde bokförs omedelbart i resultaträkningen för den period då de uppkommer. Också de derivat för vilka säkringskalkyl inte tillämpas klassificeras som finansiella tillgångar som
innehas för handel. Principerna för upprättande av dessa och principerna för fastställande av det verkliga värdet beskrivs nedan.
Till placeringar som hålls till förfallodatum har grupperats placeringar över 6 månader, som förfaller ett visst datum och som koncernen
har för avsikt och förmåga att hålla ända till förfallodatum. Koncernen
har inga placeringar som måste hållas till förfallodatum. Lånen och de
övriga fordringarna utgör finansiella tillgångar med fasta eller fastställbara kostnader som inte noteras på aktiva marknader och som inte heller är derivat. Utländska lån och övriga fordringar, inklusive kundfordringar, har upptagits i gruppen lån och övriga fordringar. Placeringarna i
dessa kategorier har värderats enligt effektivräntemetoden som en periodiserad anskaffningskostnad.
Finansieringstillgångar som kan säljas omfattar offentligt noterade
och icke-noterade aktier. De värderas till verkligt värde, eller då det
verkliga värdet inte tillförlitligt kan fastställas, till anskaffningsutgiften
med avdrag för nedvärderingar. Det verkliga värdet på offentligt noterade aktier grundar sig på börsnoteringarna på bokslutsdagen. Om det
inte finns noterade kurser för finansieringstillgångar som kan säljas, til�lämpar koncernen olika värderingsmetoder för värderingen av dessa,
t.ex. senaste tidens förvärv och diskonterade kassaflöden. I värderingen
utnyttjas i allmänhet de uppgifter som fås från marknaden och i så liten
mån som möjligt de delfaktorer som koncernens själv fastställt. Förändringar i verkligt värde redovisas i övriga poster i totalresultaträkningen
och upptas i fonden för verkligt värde med beaktande av skattepåverkan. Ackumulerade förändringar i verkligt värde överförs från det egna
kapitalet som en resultatpåverkande förändring av klassificeringen i de
fall då placeringen avyttras eller dess värde har minskat så att placeringen ska bokföras som en nedskrivningsförlust.
Penningtillgångarna består av kontanter, bankdepositioner samt
andra kortfristiga, mycket likvida placeringar som enkelt kan omvandlas
till ett på förhand känt penningbelopp och vilkas värdeförändringsrisk
är liten. Enligt finanspolicyn har Metsä Group till penningtillgångar
klassificerat de kortfristiga penningmarknadsplaceringarna.
Varje bokslutsdag bedömer koncernen om det finns något objektivt
belägg för att värdet av en grupp finansiella tillgångar eller finansiella
skulder har minskat. En väsentlig eller långvarig minskning av värdet av
en placering så att det ligger under anskaffningsvärdet utgör ett objektivt belägg för en nedskrivning av aktier som klassificeras som finansiella tillgångar för försäljning. Om det verkliga värdet av aktieplaceringar underskridit anskaffningsvärdet väsentligt och den av koncernen
fastställda tidsperioden, är detta ett bevis på värdeminskningen av
aktien som är till försäljning. Om det finns belägg för nedskrivning,
överförs förlusten som ackumulerats i fonden för verkligt värde till en
18 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 1
resultatpåverkande post. Nedskrivningsförluster på investeringar i form
av eget kapital som klassificeras som finansiella tillgångar för försäljning
återförs inte via resultaträkningen.
Följande kriterier tillämpas för bedömningen av huruvida det finns
objektivt belägg för en nedskrivning av lån eller andra fordringar:
• emittentens eller gäldenärens betydande ekonomiska svårigheter
• brott mot avtalsvillkoren, till exempel försummelse av ränte- eller
kapitalbetalningar
• av ekonomiska eller juridiska skäl som anknyter till gäldenärens ekonomiska svårigheter går koncernen med på sådana eftergifter till gäldenären som koncernen annars inte skulle överväga
• sannolikheten för att gäldenären gör konkurs
• den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna har på
grund av ekonomiska svårigheter inte längre aktiva marknader
En närmare beskrivning av prövningen av nedskrivningar av kundfordringarna finns i redovisningsprinciperna gällande kundfordringar.
Beloppet av nedskrivningsförlusten fastställs som en differens mellan det bokförda värdet av tillgångsposten och nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena diskonterade med den ursprungliga effektiva
räntan från den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna
(utan beaktande av tillsvidare orealiserade framtida kreditförluster).
Nedskrivningen av de finansiella tillgångarna måste redovisas om det
bokförda värdet av den finansiella tillgången överskrider det penningbelopp som kan fås för denna. Det bokförda värdet av tillgångsposten
minskas och förlusten redovisas i koncernens resultaträkning. Om
beloppet av nedskrivningsförlusten minskar under en senare period och
minskningen objektivt kan hänföras till en händelse efter redovisningen
av nedskrivningen (t.ex. förbättrad kreditklassificering för gäldenären),
registreras en återföring av nedskrivningsförlusten i resultaträkningen.
Om återföringen gäller aktieplaceringar som klassificerats som tillgångar till salu, bokförs återföringen alltid i totalresultatet.
FINANSIERINGSSKULDER
Koncernen har grupperat alla finansieringsskulder i gruppen ”Övriga
skulder”. Då en finansieringsskuld bokförs, värderas den till en anskaffningskostnad. Transaktionskostnader inkluderas i det ursprungliga bokföringsvärdet av alla finansieringsskulder. Senare värderas alla finansieringsskulder enligt metoden för effektiv ränta som en periodiserad
anskaffningskostnad. Derivat, som inte är underkastade säkringsredovisning, bokförs till verkligt värde under finansieringsskulder med resultatinverkan.
De finansiella tillgångarna och de finansiella skulderna klassificerade
enligt IAS 39 samt de verkliga värdena presenteras i punkt 29 i noterna.
DERIVATAVTAL OCH SÄKRINGSREDOVISNING
Derivatavtal bokförs i balansen på handelsdagen enligt anskaffningskostnaden och senare värderas de under sin löptid till verkligt värde vid
varje bokslutsdag. Vinster och förluster som uppkommer vid värdering
till verkligt värde, hanteras i bokföringen enligt sätt som angetts för
derivatavtalets ändamål. Derivaten har vid avtalstillfället grupperats
som 1) Säkringar för verkligt värde av fordringar, skulder eller fasta
åtaganden, 2) Säkringar för uppskattad, mycket sannolik affärsverksamhet, 3) Säkringar för nettoplaceringar i utländska enheter eller 4)
Säkringar som man inte tillämpar säkringsredovisning på. Derivat på
vilka säkringsredovisning inte tillämpas grupperas i balansen som
finansieringstillgångar eller finansieringsskulder som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan. Då koncernen tillämpar säkringsredovisning har koncernen vid upprättandet av säkringsförhållandet dokumenterat förhållandet mellan säkringsobjektet och säkringsinstrumentet samt den säkringsstrategi som följs. Koncernen har också
kontinuerligt gjort den effektivitetstestning som fordras för att til�lämpa säkringsredovisning, för att säkerställa att förändringen i säkringsinstrumentets verkliga värde i varje säkringsförhållande tillräckligt effektivt motsvarar förändringen i den säkrade tillgångens verkliga
värde mot den risk man säkrat mot.
Ändringarna i det verkliga värdet av de derivat som uppfyller villkoren för säkringen av det verkliga värdet redovisas resultatpåverkande. På
samma sätt behandlas ändringarna i det verkliga värdet av den tillgångseller skuldpost som är föremål för säkringen i fråga om den säkrade risken. Ändringen i det verkliga värdet av den effektiva del av derivatinstrumentet som uppfyller villkoren för säkringen av kassaflödet redovisas direkt i fonden för det verkliga värdet av det egna kapitalet.
Vinsterna och förlusterna som redovisats i det egna kapitalet överförs
till resultaträkningen under den period då den säkrade posten redovisas
i resultaträkningen. Om förutsättningarna för tillämpning av en säkringskalkyl inte uppfylls, eller om säkringsinstrumentet förfaller eller
säljs, blir vinsten eller förlusten som har ackumulerats på säkringen av
kassaflödet kvar i det egna kapitalet tills den förutsedda transaktionen
realiseras. Om affärstransaktionen inte längre förväntas bli realiserad
redovisas dock vinsten eller förlusten som ackumulerats i det egna kapitalet direkt i resultaträkningen.
Derivatens verkliga värde visas i de räntefria fordringarna eller skulderna. Derivatens verkliga värden har visats i punkt 29 i noterna till
bokslutet grupperade enligt den tillämpade bokningsprincipen. Förfallotiderna för säkring av kassaflöden har visats i punkt 28.
VALUTASÄKRING
Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 för att skydda
sin valutaflödesposition som en så kallad penningflödessäkring. Som
objekt för säkringsredovisningen har det prognosticerade penningflödet i USD, GBP, JPY, SEK, NOK och DKK definierats separat för
Metsä Boards, Metsä Tissues och Metsä Fibres försäljning. Till den del
som förändringen av det verkliga värdet av derivatsäkringen (valutaterminavtal) visat sig vara effektiv, har den bokförts direkt i koncernens
eget kapital i fonden för verkligt värde och först då den förutsedda försäljningen realiserats, som en korrigering av försäljningen i resultaträkningen. Förändringarna i verkligt värde hos valutaderivat som gjorts för
att säkra andra valutaflödespositioner har bokförts i finansieringsposterna i resultaträkningen. Valutaterminernas verkliga värden baserar sig
på bokslutsdagens terminspriser och valutaoptionerna värderas till
marknadspriser enligt Black&Scholes-modellen.
Säkringen av en nettoplacering i en utländsk enhet hanteras i bokföringen som en säkring av penningflödet. Förändringen av det verkliga
värdet av derivat- och lånesäkringar, som visat sig vara effektiva, har
bokförts direkt i koncernens eget kapital mot ackumulerade omräkningsdifferenser. Säkringens ineffektiva andel samt inverkan av valutaterminernas ränteelement har bokförts i resultaträkningens finansieringsposter.
RÄNTESÄKRING
Vid hanteringen av ränterisken har man tillämpat så kallad säkring av
verkligt värde enligt IAS 39 på vissa särskilt definierade lån och de derivatavtal (ränteswap- och valutaswapavtal) som säkrar dessa. Förändringarna i det verkliga värdet av derivat som uppfyllt villkoren för effektiv säkringsredovisning har bokförts i resultaträkningens finansieringsposter liksom förändringarna i det verkliga värdet av den finansieringsskuld som säkrats med avseende på ränterisk och valutarisk. Då lånens
verkliga värden beräknats har man beaktat ränte- och valutarisken, men
inte eventuella ändringar i bolagets kreditriskpremie.
Dessutom tillämpar koncernen säkringsredovisning enligt IAS 39
för säkring av ränteflöden med rörlig ränta som så kallad säkring av penningflöde, varvid förändringen i det verkliga värdet av derivat (ränteswapavtal) bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt värde.
Räntederivat, som säkringsredovisning inte tillämpas på, har värderats till verkligt värde och förändringarna i det verkliga värdet har bokförts till finansieringsposterna i resultaträkningen. Ränteswapavtalen
samt valutaswapavtalen värderas enligt marknadsräntekurvan till
kassaflödenas nuvärde.
SÄKRING AV RÅVAROR
Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 för att skydda
sig mot elprisrisken som en så kallad penningflödessäkring. Som objekt
för säkringsredovisningen har särskilt definierats en del av det prognosticerade penningflödet från Metsä Boards, Metsä Tissues och Metsäliittos el- och naturgasköp i Finland, Sverige och Tyskland. Dessutom kan
säkringsredovisning tillämpas som en så kallad penningflödessäkring,
som skyddar Metsä Board, Metsä Tissue och Metsä Fibre mot prisrisken för massa. Till denna del har förändringen av det verkliga värdet av
derivatsäkringen (elterminer, naturgasterminer och massaterminer),
som visat sig vara effektiv, bokförts direkt i koncernens eget kapital i
fonden för verkligt värde och först då de förutsedda el- och naturgasköpen eller massaförsäljningarna eller -köpen realiserats, som en korrigering till anskaffningarna. De derivat, som syftat till säkringsredovisning
men som visat sig vara ineffektiva liksom också andra råvaruderivat med
vilka råvarurisker säkrats, värderas till marknadspriset på bokslutsdagen
och förändringarna i det verkliga värdet bokförs till ”Övriga intäkter
och kostnader”.
Så kallade inbäddade derivat värderas till verkligt värde och förändringarna i det verkliga värdet bokförs till finansieringsposterna i resultaträkningen. Antalet inbäddade derivat är obetydligt inom Metsä Group.
SEGMENTRAPPORTERING
Koncernens rörelsesegment består av koncernens affärsområden.
Affärsområdena producerar olika produkter och tjänster, och de leds
som separata enheter.
Rörelsesegmenten rapporteras på ett enhetligt sätt med den interna
rapporteringen till den högsta operativa beslutsfattaren. Koncernchefen
har utsetts till den högsta operativa beslutsfattaren som ansvarar för
allokeringen av resurserna till rörelsesegmenten och för bedömningen
av deras resultat.
Segmentrapporteringen följer samma bokslutsprinciper som koncernen överlag. Affärstransaktionerna mellan segmenten görs till mark-
NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2013 19
nadspriser. All försäljning och alla andra transaktioner mellan segmenten elimineras i samband med konsolideringen av koncernen.
ENGÅNGSPOSTER
Större rörelsefrämmande intäkts- och kostnadsposter behandlas som
engångsposter och allokeras till rörelsens segment. Sådana poster är t.ex.
betydande försäljningsvinster och -förluster, nedskrivningar och återföringar enligt standarden IAS 36, Nedskrivning av tillgångar, samt kostnader och återföringar i samband med strukturförändringar.
LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR TILL FÖRSÄLJNING
OCH AVVECKLADE VERKSAMHETER
Till försäljning klassas en tillgång eller en verksamhet då en summa som
motsvarar dess bokföringsvärde inkommer främst från försäljningen av
tillgången. Att något ska vara till salu förutsätter att ledningen förbinder sig till en plan att sälja samt att koncernen inleder ett åtgärdsprogram för att verkställa planen. Dessutom skall tillgången vara direkt till
försäljning i nuvarande skick till allmänna och vanliga villkor och försäljningen uppskattas ske inom ett år.
Tillgångar till försäljning värderas till bokföringsvärdet eller ett lägre
verkligt värde där försäljningskostnaderna reducerats. Avskrivningar
görs inte på tillgångar som är till försäljning.
En verksamhet klassificeras som avvecklad när koncernen har avstått
från den eller när den är klassificerad som en tillgång till försäljning och
representerar en betydande affärsverksamhet eller geografiskt affärsområde. Resultatet efter skatt från en avvecklad verksamhet redovisas som
en egen post i koncernens resultaträkning.
Om de lokala bestämmelserna medför en fakturering som avviker från
ovan nämnda bestämmelser, har inverkan av denna inkomst räknats och
justerats.
Intäkter från försäljning av tjänster intäktsförs när tjänsterna har
utförts.
Inkomster och utgifter som gäller långtidsprojekt bokförs som
intäkter och kostnader utifrån färdigställandegraden när slutresultatet
av projektet kan bedömas på ett tillförlitligt sätt. Färdigställandegraden
fastställs för respektive projekt som andelen utgifter för det arbete som
utförts fram till tidpunkten för bedömningen av de uppskattade
totalutgifterna för projektet. Om det är sannolikt att de totalutgifter
som behövs för att färdigställa projektet överskrider de totalinkomster
som fås från projektet, redovisas den uppskattade förlusten omedelbart
som kostnad.
Dividendintäkterna redovisas då rätten till dividend har uppkommit. Ränteintäkterna redovisas enligt effektivräntemetoden.
LEVERANS- OCH HANTERINGSKOSTNADER
Kostnader i anknytning till leverans och hantering av produkter redovisas i resultaträkningens Material och tjänster.
FORSKNING OCH UTVECKLING
Forskningsutgifter redovisas som kostnader då de realiseras. Utvecklingskostnader aktiveras om det är sannolikt att utvecklingsprojektet
producerar ekonomisk nytta och kostnaderna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Aktiverade utvecklingskostnader avskrivs över den antagna
ekonomiska livslängden. Metsä Group har inga aktiverade utvecklingskostnader.
INTÄKTSREDOVISNING
Omsättningen innehåller de inkomster som fåtts från försäljningen av
produkter och tjänster samt råvaror och förnödenheter korrigerat med
indirekta skatter, beviljade rabatter och övriga korrektivposter till försäljningen. Intäkterna från försäljningen av varor intäktsförs vid den
tidpunkt när riskerna och förmånerna i anslutning till ägandet övergår
till köparen och koncernen inte längre har någon övervaknings- eller
besittningsrätt till produkten. I allmänhet avses den tidpunkt när produkten har överlämnats till kunden i enlighet med leveransklausulen.
Koncernens leveransvillkor grundar sig på leveransklausulsamlingen
Incoterms 2010, som den internationella handelskammaren har gett ut.
De vanligaste leveransklausulerna som gäller koncernens försäljning är:
• D-klausulerna, enligt vilka koncernen ska leverera produkterna till
avtalad destinationsort. Tidpunkten för försäljningen är lika med
leverans till köparen på avtalad destinationsort vid avtalad tidpunkt.
• C-klausulerna, enligt vilka säljaren ordnar och betalar transporten
till avtalad destinationsort samt vissa övriga kostnader. Koncernens
ansvar för produkterna upphör emellertid då produkterna har överlåtits till fraktföraren i enlighet med den tillämpade klausulen. Tidpunkten för försäljningen är således den när säljaren överlåter varan
till fraktföraren för transport till avtalad destinationsort.
• F-klausulerna, enligt vilka köparen ordnar transport och ansvarar för
den. Tidpunkten för försäljning är den när produkterna levereras till
köparens fraktförare.
20 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 1
KOSTNADER FÖR FRÄMMANDE KAPITAL
Kostnaderna för främmande kapital redovisas i regel som kostnader för
den rapporteringsperiod under vilken de har uppkommit. Till förvärvskostnaden för betydande och långvariga investeringsprojekt i materiella
tillgångar aktiveras kostnader för främmande kapital som uppkommit
vid tillgångens förvärvande och under byggtiden.
INKOMSTSKATTER
Skattekostnaden i resultaträkningen består av skatt som grundar sig på
räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst och av kalkylmässig
skatt. Den skatteeffekt som hänför sig till posterna i totalresultaträkningen redovisas på motsvarande sätt i totalresultaträkningen. Den
skatt som grundar sig på räkenskapsperiodens beskattningsbara
inkomst räknas på den beskattningsbara inkomsten enligt gällande
skattesats i varje land. Skatten korrigeras med eventuella skatter som
hänför sig till föregående perioder.
De kalkylmässiga skatterna räknas på de temporära differenserna mellan det bokförda värdet och det beskattningsbara värdet. Den kalkylmässiga skatteskulden registreras dock inte då det är fråga om en tillgångspost eller en skuld som ursprungligen skulle redovisas till det bokförda
värdet och inte om en sammanslagning av affärsverksamheter och redovisningen av en sådan tillgångs- eller skuldpost inte påverkar bokföring-
ens resultat eller beskattningsbara resultat vid tidpunkten för genomförandet av affärstransaktionen. I beskattningen registreras ingen kalkylmässig skatt på icke avdragsgill goodwill, och på dotterföretagens
outdelade vinstmedel redovisas ingen kalkylmässig skatt i den utsträckning som differensen sannolikt inte upplöses inom en förutsebar framtid.
De väsentligaste temporära differenserna uppstår till följd av avskrivningar på materiella anläggningstillgångar, värdering av finansiella tillgångar till försäljning och derivatavtal till verkligt värde, förmånsbaserade pensionsarrangemang, oanvända skattemässiga förluster och värderingar till verkligt värde som gjorts i samband med anskaffningar.
De kalkylmässiga skatterna beräknas genom tillämpning av de skattesatser som reglerats före bokslutsdagen.
Den kalkylmässiga skattefordringen redovisas till det belopp till vilket det i framtiden sannolikt uppkommer beskattningsbar inkomst mot
vilken den temporära skillnaden kan användas.
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
GOODWILL
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet, innehavet
utan bestämmande inflytande och tidigare ägda andelar överstiger det
verkliga värdet av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag
redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill prövas årligen för att
identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningsförluster. Nedskrivningsförluster för goodwill återförs inte. Det
redovisade värdet på den goodwill som ansluter sig till ett avyttrat företag inverkar på försäljningsvinsten eller -förlusten.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av
eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter, fastställda i
enlighet med koncernens rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av
det rörelseförvärv där goodwillposten uppstod.
ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
En immateriell tillgång upptas i balansräkningen till det ursprungliga
anskaffningsvärdet i det fall, att anskaffningsutgiften kan tillförlitligt
bestämmas och det är sannolikt att tillgångens förväntade ekonomiska
nytta tillfaller koncernen.
De immateriella tillgångar, vars ekonomiska livstid är begränsad,
kostnadsförs i resultatet via lineära avskrivningar under deras kända
eller uppskattade ekonomiska livslängd. Immateriella tillgångar med
obegränsad livslängd avskrivs inte, utan de prövas årligen för eventuell
värdeminskning. Tillgångens restvärde, ekonomiska livslängd och
avskrivningsmetod granskas åtminstone i slutet av varje redovisningsperiod och justeras vid behov för att återspegla förändringarna i den förväntade ekonomiska nyttan.
Avskrivningen av en immateriell tillgång påbörjas, när tillgången är
klar att användas, dvs. när den är klar och så placerad att den kan fungera på det sätt som ledningen förutsatt. Avskrivningen upphör när den
immateriella tillgången klassificeras som en tillgång till försäljning (eller
ingår som en del i en grupp som klassificerats till försäljning) enligt
standarden IFRS 5 – Anläggningstillgångar som innehas för försäljning
och avvecklade verksamheter.
DATAPROGRAM
Utvecklings- och produktionsutgifter för betydande nya dataprogram
aktiveras som immateriella tillgångar och redovisas genom lineära
avskrivningar till kostnader under sin ekonomiska livslängd. Avskrivningstiden är högst sju år. I de direkta kostnader som aktiveras ingår
konsult- och expertarvoden som betalats till utomstående, programlicenser som köpts för tillämpningen, personalkostnader till den del de
direkt kan hänföras till projektet samt övriga direkta kostnader. Utgifter
för underhåll och användning av dataprogram och ADB-tillämpningar
redovisas som kostnader för den rapporteringsperiod under vilken de
har uppkommit.
UTSLÄPPSRÄTTER
Utsläppsrätter som regeringar i berörda länder tilldelat utan vederlag
har bokförts som immateriella tillgångar och motsvarande offentliga
bidrag har upptagits till värdet vid anskaffningstidpunkten och bokförts på skuldsidan i balansräkningen som förskottsbetalningar.
Utsläppsrätterna värderas till ursprungligt anskaffningsvärde eller till
ett lägre verkligt värde. Utsläppsrätterna avskrivs inte. Då utsläppen realiseras kostnadsförs ansvaret för dessa samtidigt som det offentliga stödet intäktsförs. Eftersom detta sker till det ursprungliga anskaffningsvärdet får de tilldelade utsläppsrätterna ingen resultatmässig effekt på
resultaträkningen. Resultateffekter uppkommer endast från förvärv
eller avyttring av utsläppsrätter utöver dessa.
ÖVRIGA
Anskaffningsvärdet för patent, licenser och varumärken, vilka har en
begränsad ekonomisk livslängd, aktiveras bland immateriella tillgångar
och redovisas genom lineära avskrivningar som kostnad under den ekonomiska livslängden om 5–20 år.
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
De anläggningstillgångar koncernen anskaffat värderas till det
ursprungligt anskaffningsvärde. Anläggningstillgångar hos förvärvade
dotterföretag värderas till marknadsvärde vid tidpunkten för förvärvet.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i balansen till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningsförluster. Räntekostnader under byggtiden för långfristiga projekt hänförliga till materiella tillgångar aktiveras bland anläggningstillgångar för
den tid som behövs för färdigställandet av investeringen. Reservdelar
och serviceutrustning upptas som materiella anläggningstillgångar då
de motsvarar specifikationen för materiella anläggningstillgångar.
I övriga fall upptas de under omsättningstillgångar.
Miljörelaterade utgifter aktiveras om de kan förknippas med
kommande miljöskyddsåtgärder och de genererar ekonomisk nytta i
framtiden.
Sådana kostnader som uppkommer senare inkluderas i det bokförda
värdet av tillgångsposten eller redovisas som separat tillgång enbart om
det är sannolikt att koncernen drar ekonomisk nytta av tillgången i
framtiden och att anskaffningsvärdet av tillgångsposten kan fastställas
på ett tillförlitligt sätt. Det bokförda värdet för den del som ersatts med
en ny del avbokas i balansräkningen. Samtliga övriga underhålls- och
reparationskostnader redovisas resultatpåverkande som kostnad under
den period då de uppkommit.
NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2013 21
Materiella anläggningstillgångar avskrivs lineärt enligt följande förväntade ekonomiska livslängder:
NEDSKRIVNING AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR
På mark- och vattenområden görs inga avskrivningar. Om betydande
delar av en materiell anläggningstillgång har olika långa ekonomiska
livslängder, görs separata avskrivningar för respektive del.
Tillgångens restvärde, ekonomiska livslängd och avskrivningsmetod
granskas åtminstone i slutet av varje redovisningsperiod och justeras vid
behov för att återspegla förändringarna i den förväntade ekonomiska
nyttan.
Avskrivningen påbörjas, när tillgången är klar att användas, dvs. när
den är klar och så placerad att den kan fungera på det sätt som ledningen
förutsatt. Avskrivningen upphör när den immateriella tillgången klassificeras som en tillgång till försäljning (eller ingår som en del i en grupp
som klassificerats till försäljning) enligt standarden IFRS 5 – Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter.
Vinster och förluster som uppkommer när anläggningstillgångar
överlåts eller tas ur bruk beräknas som differenser mellan erhållna nettointäkter och balansvärdet. Försäljningsvinster och -förluster ingår i
resultaträkningens rörelseresultat.
Tillgångar som har en obestämbar ekonomisk livslängd, exempelvis
goodwill, avskrivs inte utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som avskrivs bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar
att ett penningbelopp motsvarande det redovisade värdet på tillgångarna kanske inte kan återvinnas.
Återvinningsvärdet är tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader eller dess nyttjandevärde, beroende av vilket som är
högre. Med nyttjandevärde avses de till nuvärde diskonterade nettokassaflödena som kan erhållas från en kassagenererande enhet eller tillgång.
Som diskonteringsränta används en ränta uträknad före skatt. Räntan
skall avspegla marknadernas syn på pengarnas tidsvärde och på de specifika risker som är förknippade med tillgången.
För bedömningen av nedskrivningsbehovet grupperas tillgångarna
på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). En nedskrivningsförlust bokförs då bokföringsvärdet är större än det genererade kassaflödet. I det fall då nedskrivningsförlusten avser en kassagenererande enhet, fördelas förlusten först
till enhetens goodwill och därefter jämt på enhetens tillgångsposter. I
samband med bokföringen av nedskrivningsförlusten uppskattas tillgångens ekonomiska livslängd på nytt. Med undantag av goodwill, återförs nedskrivningsförlusten från övriga tillgångsposter i de fall, då det
har skett förändringar i de antaganden som använts vid definiering av
genererade kassaflöden. En återföring kan dock högst göras till ett värde
som tillgången skulle ha om nedskrivning inte ägt rum. En nedskrivningsförlust på goodwill återförs inte.
OFFENTLIGA BIDRAG
BIOLOGISKA TILLGÅNGAR
Offentliga bidrag, t.ex. erhållna statsbidrag för anskaffning av materiella
anläggningstillgångar, har bokförts som en korrektivpost till bokvärdet
av materiella anläggningstillgångar i de fall då det är tämligen säkert att
bidragen erhålls och att koncernen uppfyller villkoren för bidragen.
Bidragen intäktsförs i form av mindre avskrivningar under tillgångens
livslängd. Sådana bidrag, vilka erhållits för upplupna kostnader, bokförs
i resultatet för den period då rättigheten till bidraget erhålls. Dessa
bidrag upptas i övriga rörelseintäkter.
Biologiska tillgångar (växande skog) upptas till verkligt värde efter
avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Marknadsvärdet för rotstående skog, exkl. unga plantbestånd, baserar sig på diskonterade värden av förväntade framtida kassaflöden (intäkter och kostnader).
Beräkningarna tar hänsyn till skogstillgångarnas potentiella tillväxt
samt miljövårdsrestriktioner. Avverkningsinkomsterna och skogsbrukskostnaderna beräknas utifrån rådande pris- och kostnadsnivå enligt
företagets förväntningar. Förändringarna i skogstillgångarnas marknadsvärde under räkenskapsperioden redovisas i rörelseresultatet. Värderingen av biologiska tillgångar (växande skog) i Metsä Groups intresseföretag är i enlighet med koncernens redovisningsprinciper.
Byggnader och konstruktioner
Maskiner och inventarier
Tung kraftverksteknik
Övrig tung teknik
Lätta maskiner och inventarier
Övriga poster
20–40 år
20–40 år
15–20 år
5–15 år
3–10 år
HYRESAVTAL
Hyresavtal som gäller materiella anläggningstillgångar, och vilka medför att en väsentlig del av de risker och förmåner som ansluter sig till
ägandet av hyresobjektet i väsentlig grad tillfaller koncernen, klassificeras som finansiella leasingavtal. Finansiella leasingavtal redovisas i
balansräkningen vid den tidpunkt hyresperioden börjar till den hyrda
tillgångens marknadsvärde eller till ett lägre nuvärde av minimihyrorna.
Motsvarande hyresåtaganden redovisas bland övriga långfristiga räntebärande skulder. En anläggningstillgång som anskaffats genom finansieringsleasingavtal avskrivs inom loppet av dess ekonomiska livslängd
eller en kortare hyrestid. Leasingavgifterna fördelas mellan ränta och
amortering av skuld.
Hyresavtal där de risker och förmåner som ansluter sig till ägandet
tillfaller hyresgivaren, behandlas som övriga hyresavtal, varav utbetalda
hyror redovisas i resultaträkningen som jämnstora poster längs hyres­
perioden.
22 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 1
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Omsättningstillgångarna värderas till anskaffningsvärdet eller ett lägre
nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet för färdiga produkter och
produkter under arbete omfattar kostnader för råvaruinköp, direkta löner
för tillverkningen, övriga direkta tillverkningskostnader samt en andel av
de indirekta kostnaderna för tillverkningen. Vid allokeringen av de indirekta kostnaderna för tillverkningen på olika produktenheter tillämpas
som divisor produktionsvolymen vid normalt kapacitetsutnyttjande.
Vid värderingen av omsättningstillgångar tillämpas FIFO-metoden
(first-in, first-out) eller alternativt metoden med vägt medelpris beroende på omsättningstillgångarnas natur. Nettoförsäljningsvärdet är det
uppskattade försäljningspriset med avdrag för de kostnader som behövs
för att färdigställa produkten samt försäljningskostnaderna.
KUNDFORDRINGAR
Kundfordringarna värderas till det förväntade nettoförsäljningsvärdet,
som är det ursprungliga faktureringsvärdet med avdrag för uppskattade
värderegleringsposter. Avsättningar görs från fall till fall om det finns
anledning att anta att koncernen inte kommer att få betalning för det
fakturerade beloppet på de ursprungliga villkoren.
EGET KAPITAL
Enligt IFRS grupperas finansinstrumenten antingen som skuld eller
som eget kapital. Tolkningen i IFRIC 2 ”Medlemsandelar i ekonomiska
föreningar och liknande instrument” definierar det belopp av andelskapitalet som skuld, till vilken andelslaget inte har en obegränsad rätt att
vägra återbetalning enligt andelslagets stadgar. Metsäliitto Osuuskuntas
stadgar anger ett maximibelopp för återbetalning av andelskapitalen.
För återbetalning av andelar och tilläggsandelar kan en penningsumma
användas som motsvarar 1/3 av det utdelningsbara överskottet enligt
den senast fastställda balansräkningen. Detta belopp av andelskapitalen
redovisas som räntebärande skuld i bokslutet.
AVSÄTTNINGAR
En avsättning redovisas om koncernen till följd av en tidigare händelse
har en juridisk eller faktisk förpliktelse, om betalningsförpliktelsen sannolikt förverkligas och om omfattningen av förpliktelsen kan värderas
på ett tillförlitligt sätt. Avsättningarna värderas till nuvärdet av de kostnader som krävs för att täcka förpliktelsen. Den diskonteringsfaktor
som använts för beräkningen av nuvärdet väljs så att den beskriver
marknadernas syn på penningens tidsvärde vid granskningstidpunkten i
fråga om riskerna som hänför sig till förpliktelsen. Om det är möjligt att
få ersättning för en del av förpliktelsen av en tredje part, registreras
ersättningen som en separat tillgångspost, då det i praktiken är säkert
att ersättning erhålls.
OMORGANISERINGAR
En avsättning som gäller en omorganisering redovisas för den räkenskapsperiod under vilken ett legalt eller informellt åtagande uppkommit för koncernen. Avgångsvederlag redovisas när en detaljerad plan har
gjorts upp för omorganiseringen och de medarbetare som berörs av
omorganiseringen har fått del av de centrala punkterna i planen.
MILJÖFÖRPLIKTELSER
Som årskostnad redovisas utgifter som uppstår vid åtgärdande av förhållanden som uppkommit genom verksamheten under tidigare perioder, som inte längre i nuläget eller framtiden genererar intäkter. Miljöansvar redovisas i enlighet med gällande miljövårdslagar och -bestämmelser om det är sannolikt att en förpliktelse har uppkommit och
beloppet av denna kan bedömas på ett rimligt sätt.
Avgiftsbestämda planer avser pensionsplaner, där koncernen betalar
fasta avgifter till en separat enhet. Koncernen har ingen juridisk eller
informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om fonden inte har
tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till alla anställda
som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande
period eller under tidigare perioder. Alla pensionsplaner är förmånsbestämda med undantag av avgiftsbestämda pensionsplaner.
Utmärkande för förmånsbaserade planer är att de anger ett belopp
för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen
baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av åtagandet på balansdagen minus
verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Storleken på åtagandet enligt
förmånsbestämda planer grundar sig på oberoende försäkringsmatematikers årliga beräkningar med tillämpning av en förutsedd förmånsenhet (projected unit credit method). Nuvärdet av åtagandet fastställs
genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med den räntesats som motsvarar räntesatsen för utfärdade förstklassiga företagsobligationer. Lånen, vars ränta tillämpas, har utfärdats i samma valuta
som ersättningarna kommer att betalas med löptider jämförbara med
den aktuella pensionsskuldens.
Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas via
övrigt totalresultat som intäkter eller kostnader mot det egna kapitalet
under den period som de uppstår.
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas
direkt i resultaträkningen.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till
offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare
betalningsförpliktelser utöver dessa avgifter. Avgifterna redovisas som
personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter
redovisas som en tillgång i balansräkningen i den utsträckning som de
kan komma tillgodo som kontant återbetalning eller minskning av
framtida betalningar.
ERSÄTTNINGAR EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING
Ersättningar efter avslutad anställning utgår när en anställds anställning
sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en
anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar.
Ersättningar vid uppsägning redovisas tidigare vid följande tidpunkter:
(a) när koncernen inte längre kan återkalla sitt erbjudande om aktuella
ersättningar och (b) när koncernen redovisar kostnaden för en omstrukturering inom ett tillämpningsområde enligt IAS 37 som är förknippad
med utbetalning av ersättningar som hänför sig till avslutad anställning.
Om det rör sig om ett erbjudande som har gjorts för att uppmuntra till
frivillig avgång, fastställs ersättningar vid uppsägning utifrån det antal
personer som förväntas acceptera erbjudandet. Förmåner som förfaller
mer än tolv månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.
ANSTÄLLNINGSFÖRMÅNER
VINSTANDELS- OCH BONUSPLANER
PENSIONSÅTAGANDEN
Den skuld och kostnad som redovisas för vinstandels- och bonusplanerna grundar sig på villkoren för vinstandels- och bonusplanerna.
Skulden redovisas då koncernen har en avtalsbaserad förpliktelse eller
en faktisk förpliktelse som uppstått enligt tidigare praxis.
Koncernen har flera planer för ersättningar efter avslutad anställning.
Bland dessa finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.
NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2013 23
AKTIERELATERADE ERSÄTTNINGAR
Ett aktierelaterat incitamentsprogram har införts för ledande befattningshavare. Betalningarna erläggs antingen som egetkapitalinstrument
eller i kontanta medel. I koncernens program beviljas ersättningarna i
huvudsak som kontanta medel. De förmåner som beviljas som egetkapitalinstrument värderas till verkligt värde vid tidpunkten för beviljandet
och kostnadsförs i resultaträkningen jämnt fördelade över den period
under vilken rätten uppkom. I de fall då betalningarna erläggs i kontanta medel periodiseras den skuld som ska redovisas och förändringen
av dess verkliga värde på motsvarande sätt som kostnader. Resultateffekten av arrangemangen presenteras i posten för personalkostnader i
resultaträkningen.
Metsäliitto Management Oy, som grundats för att administrera koncernens aktiebelöningssystem, har konsoliderats som ett dotterbolag i
koncernbokslutet.
DIVIDENDER/ANDELSRÄNTOR
De dividender/andelsräntor koncernen betalar redovisas som minskning i det egna kapitalet för den räkenskapsperiod under vilken aktieägarna/fullmäktige har godkänt att dividend/andelsränta skall betalas.
Den del av andelsräntorna som behandlas som en finansieringsskuld,
har bokförts under finansiella kostnader.
JÄMFÖRELSETAL
Jämförelsetalen har vid behov korrigerats att motsvara de ändringar som
gjorts under räkenskapsperioden och som hänför sig till presentationssättet.
NYA OCH REVIDERADE STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM
SKA TILLÄMPAS UNDER KOMMANDE RÄKENSKAPSPERIODER
Metsä Group har ännu inte tillämpat följande nya eller reviderade standarder och tolkningar, som IASB redan publicerat. Koncernen inför
dessa från och med standardens och tolkningens giltighetsdatum eller,
om giltighetsdatumet är annat än räkenskapsperiodens första dag, från
och med början av den räkenskapsperiod som följer giltighetsdatumet.
* = Den aktuella föreskriften har inte godkänts för tillämpning inom EU
den 31 december 2013.
IFRS 10 Koncernredovisning och ändringarna i den (ska tillämpas
inom EU för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare):
Enligt de befintliga principerna definierar IFRS 10 bestämmanderätten
som en central faktor, då det gäller att avgöra om en sammanslutning
ska omfattas av koncernredovisning. Standarden innebär ytterligare
vägledningar för fastställandet av bestämmanderätten när det är svårt
att bestämma. Den nya standarden bedöms inte ha någon större effekt
på koncernredovisningen.
IFRS 11 Samarbetsarrangemang och ändringarna i den (ska tillämpas
inom EU för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare):
När det gäller redovisningen av samarbetsarrangemang ligger tyngdpunkten i IFRS 11 mer på rättigheter och skyldigheter än på den juridiska formen av ett arrangemang. Det finns två typer av samarbetsarrangemang: gemensamma verksamheter och joint ventures. Vid rapporteringen av joint ventures ska rapporteringen i framtiden ske enligt en
24 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 1
metod, kapitalandelsmetoden, och det tidigare alternativet med klyvningsmetoden är inte längre tillåtet. Den nya standarden bedöms
endast ha en något minskande effekt på balansens nyckeltal.
IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra sammanslutningar i bokslutet och ändringarna i den (ska tillämpas inom EU för räkenskapsår
som börjar den 1 januari 2014 eller senare): IFRS 12 sammanställer kraven på de uppgifter som ska redovisas i bokslutet. Dessa uppgifter hänför sig till olika andelar i andra sammanslutningar, inklusive intressebolag, samarbetsarrangemang, strukturerade sammanslutningar och övriga
sammanslutningar utanför balansräkningen. Den nya standarden ökar
antalet noter som koncernen ska ge om sina andelar i andra sammanslutningar.
IAS 28 Andelar i intresseföretag och joint ventures (reviderad 2011)
(ska tillämpas inom EU för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014
eller senare): Till följd av publiceringen av IFRS 11 innehåller den nya
standarden krav på redovisning för intresseföretagen och joint ventures
enligt kapitalmetoden. Den reviderade standarden bedöms inte ha
någon större effekt på koncernredovisningen.
Ändringar i IAS 32 Finansiella instrument: presentation (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): Ändringarna klargör kraven i reglerna på när finansiella tillgångar och finansiella skulder får redovisas netto i balansräkningen. De innehåller även
mer vägledning gällande tillämpningen. Ändringarna bedöms inte ha
någon större effekt på koncernredovisningen.
Ändringar i IAS 36 Nedskrivning av värdet på finansiella poster (ska
tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare):
Ändringarna syftar till att klargöra att tillämpningsområdet för information om återvinningsvärdet av tillgångar, förutsatt att detta belopp
baseras på verkligt värde efter avdrag för kostnader vid avyttringen, är
begränsat till värdeminskade tillgångar. Den reviderade standarden
bedöms inte ha någon större effekt på koncernredovisningen.
Ändringar i IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller
senare): En specialbestämmelse har lagts till i IAS 39. Enligt specialbestämmelsen anses säkringsförhållandet inte som avslutat under vissa
villkor, när det derivatinstrument som definierats som säkringsinstrument revideras av den ena motparten till en central motpart till följd av
föreskrifter eller bestämmelser. Ändringarna bedöms inte ha någon
effekt på koncernredovisningen.
Ändringar i IAS 19 Anställningsförmåner – Defined Benefit Plans
– Employee Contributions* (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2014 eller senare): Ändringarna klargör redovisningen när
man i förmånsbestämda planer kräver avgifter av medarbetare eller
tredje parter för planen. Ändringen har inte någon inverkan på koncernbokslutet.
Förbättringar i IFRS-standarder (Annual Improvements to IFRSs),
ändringssamlingar 2011–2013* och 2010–2012*, december 2013) (ska
tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 201 eller senare): De
små och mindre brådskande ändringar i standarderna som genomförs
enligt metoden Annual Improvements sammanställs och genomförs en
gång om året. Ändringarna enligt projektet gäller fyra (2011–2013)
och sju (2010–2012) standarder. Effekten av ändringarna varierar mellan olika standarder, men bedöms inte vara stora.
ganden som användes vid nedskrivningstestet och om effekten av deras
ändring på nedskrivningsbeloppet framgår i not 8.
PENSIONSPLANER
IFRS 9 Finansiella instrument* och ändringar i den (tidpunkten för
standardens ikraftträdande har skjutits upp (tidigare den 1 januari
2015), giltighetsdatumet bestäms senare): Syftet med projektet som
ursprungligen skulle genomföras i tre steg är att ersätta den existerande
standarden IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering. Ändringarna i första steget (publicerade i november 2009) gäller
klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna indelas enligt värderingssätt i två huvudgrupper: tillgångar
som värderas till upplupet anskaffningsvärde och tillgångar som värderas till verkligt värde. Klassificeringen beror på företagets modell för
affärsverksamheten och de avtalsgrundade kassaflödenas särdrag. Ändringarna som publicerades i oktober 2010 gäller klassificering och värdering av finansiella skulder, och bestämmelser gällande dessa i IAS 39
överfördes till den nya standarden i huvudsak i oförändrat form. Ändringarna som gäller allmän säkringsredovisning publicerades i november 2013. Den del av IFRS 9 som inte ännu slutförts gäller nedskrivningar av finansiella tillgångar. Utöver detta föreslår IASB vissa ändringar i principerna för klassificering och värdering av finansiella
tillgångar. Den del som gäller makrosäkringsredovisning har avskilts till
ett separat projekt från IFRS 9. Eftersom IFRS 9-projektet fortfarande
pågår, är det omöjligt att för närvarande ge en bedömning om standardens effekter på koncernbokslutet.
2. Centrala bokföringsmässiga
uppskattningar vid upprättandet
av bokslutet och bedömningar som
använts i redovisningsprinciperna
Att upprätta ett bokslut enligt IFRS-standarderna förutsätter användning av vissa centrala bokföringsmässiga uppskattningar. Av ledningen
krävs dessutom bedömningar vid tillämpningen av redovisningsprinciperna. Uppskattningarna och de lösningar som kräver bedömningar
evalueras hela tiden. De bygger på tidigare erfarenheter och andra faktorer, som exempelvis förväntningar inför framtiden. Man anser att förväntningarna är rimliga med hänsyn till de rådande förhållandena.
Nedan beskrivs de områden, inom vilka det finns för koncernbokslutet
avgörande antaganden och uppskattningar, samt de områden som kräver mycket bedömningar.
NEDSKRIVNINGSTEST
Koncernen prövar årligen nedskrivningsbehovet för goodwill och
immateriella tillgångar under arbete samt för immateriella tillgångar
med obestämbar ekonomisk livslängd. Nedskrivningstester på andra
långfristiga tillgångar görs när det finns tecken på att värdet på tillgångarna kan ha minskat. Återvinningsvärdena för de kassagenererande
enheterna bygger på beräkningar av nyttjandevärdet. Dessa beräkningar
förutsätter uppskattningar. År 2013 redovisades inga nedskrivningar
baserade på nedskrivningstest. Känslighetsanalysen om väsentliga anta-
Pensionsåtagandenas nuvärde beror på flera olika faktorer som fastställs
försäkringstekniskt med hjälp av olika antaganden. Vid fastställandet av
de nettoutgifter (eller -inkomster) som härrör sig från pensioner utgör
diskonteringsräntan ett av antagandena. Ändringar i dessa antaganden
påverkar pensionsåtagandenas bokföringsvärde.
En behörig diskonteringsränta fastställs i slutet av varje år. Det handlar om en ränta som används vid fastställandet av ett nuvärde för de
uppskattade kommande kassaflöden som krävs för att uppfylla pensionsåtagandena. Vid fastställandet av den behöriga diskonteringsräntan tas hänsyn till räntorna för långfristiga statsskuldförbindelser eller
motsvarande instrument. Övriga centrala antaganden om pensionsåtagandena bygger på de aktuella marknadsförhållandena.
FINANSIELLA INSTRUMENT SOM VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE
För de finansiella instrument som man inte handlar med på den aktiva
marknaden fastställs ett verkligt värde med hjälp av olika värderingsmetoder. Bedömningar görs vid val av de olika metoderna samt antaganden, som huvudsakligen bygger på de förhållanden som råder på marknaden på räkenskapsperiodens sista dag. Den största post som värderats
till det verkliga värdet, som man inte handlar med på den aktiva marknaden, är investeringen i Pohjolan Voima Oy:s aktier som klassificerats
som finansieringstillgångar som kan säljas. Priset för dessa fastslås utifrån genomförda affärer och analyser av de diskonterade kassaflödena.
Bokföringsvärdet för de finansieringstillgångar som kan säljas skulle
uppskattas vara 2,5 miljoner euro lägre eller 4,0 miljoner euro högre,
om den ränta som används för diskontering av kassaflödena avvek med
10 procentenheter från den ränta som ledningen har uppskattat. Bokföringsvärdet för de finansieringstillgångar som kan säljas skulle uppskattas vara 36,5 miljoner euro högre eller 36,6 miljoner euro lägre, om de
energipriser som används för beräkning av verkligt värde avvek med 10
procentenheter från de priser som ledningen har uppskattat.
AVSÄTTNINGAR
VEn avsättning redovisas när företaget till följd av en tidigare händelse
har en juridisk eller faktisk förpliktelse och betalningsförpliktelsen sannolikt förverkligas. Avsättningarna fastställs utifrån tidigare erfarenheter. En omläggningsavsättning görs när företaget har satt upp en detaljerad omläggningsplan och informerat om denna. Avsättningarna enligt
koncernens balansräkning per den 31 december 2013 uppgick till 53,2
miljoner euro.
INKOMSTSKATTER
Det krävs bedömningar av ledningen för att fastställa de skatter samt
uppskjutna skattefordringar och -skulder som är baserade på räkenskapsperiodens resultat samt för att bestämma, upp till vilket belopp de
uppskjutna skattefordringarna ska räknas. I koncernens balansräkning
per den 31 december 2013 har 24,4 miljoner euro redovisats som uppskjutna skattefordringar från fastställda förluster. Koncernen är föremål
för inkomstbeskattning i flera länder. Att uppskatta de totala inkomstskatterna på hela koncernens nivå förutsätter betydande bedömningar.
För flera transaktioner och beräkningar är den slutliga skatten osäker.
Inom koncernen förutser man kommande skattegranskningar och redo-
NOTER TILL BOKSLUTET 2 — BOKSLUT 2013 25
visar skulder som bygger på uppskattningar om ett eventuellt behov att
betala mera skatt. Om den slutliga skatten i samband med dessa avviker
från de ursprungligen redovisade beloppen påverkar skillnaderna både
de skattefordringar och -skulder som bygger på räkenskapsperiodens
beskattningsbara inkomst och de uppskjutna skattefordringar och
-skulder under perioden då de fastställs.
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Koncernen ser regelbundet över sina omsättningstillgångar för att kontrollera om omsättningstillgångarna är större än i verkligheten, om
omsättningstillgångarna inkluderar icke-säljbara poster eller om marknadsvärdet underskrider anskaffningsvärdet, och redovisar för sådana
avdrag en avdragspost som minskar omsättningstillgångarnas bokföringsvärde. För en sådan översyn måste ledningen uppskatta den kommande efterfrågan på produkterna. Eventuella ändringar i dessa värden
kan leda till en granskning av omsättningstillgångarnas bokföringsvärde
under kommande räkenskapsperioder. I balansräkningen per den 31
december 2013 redovisade koncernen omsättningstillgångar för 775,0
miljoner euro.
KUNDFORDRINGAR
Kundfordringarna har i bokföringen redovisats i enlighet med det
ursprungliga fakturerade beloppet med avdrag för nedskrivningar och
ersättningar på grund av återbetalningar. Nedskrivningen redovisas från
fall till fall samt på basis av tidigare erfarenheter, när det finns objektiva
bevis på att fordran inte kan utkrävas till sitt fulla belopp. Om kundernas ekonomiska läge försvagas så att det påverkar deras betalningsförmåga kan det vara nödvändigt med ytterligare nedskrivningar under
kommande räkenskapsperioder. Kundfordringarna uppgick i koncernens balansräkning per den 31 december 2013 till 558,9 miljoner euro
och nedskrivningarna av kundfordringar till 1,1 miljon euro.
3.Segmentinformation
Koncernens rörelsesegment består av koncernens affärsområden.
Affärsområdena producerar olika produkter och tjänster, och de leds
som separata enheter.
Rörelsesegmenten rapporteras på ett enhetligt sätt med den interna
rapporteringen till den högsta operativa beslutsfattaren. Koncernchefen
har utsetts till den högsta operativa beslutsfattaren som ansvarar för
allokeringen av resurserna till rörelsesegmenten och för bedömningen
av deras resultat.
Segmentrapporteringen följer samma bokslutsprinciper som koncernen överlag. Affärstransaktionerna mellan segmenten görs till marknadspriser. All försäljning och alla andra transaktioner mellan segmenten elimineras i samband med konsolideringen av koncernen. Bedömning av segmentens resultat baseras på segmentens rörelseresultat.
Ett segments tillgångar och skulder är sådana poster som segmentet
använder i sin affärsverksamhet eller som av motiverat skäl kan fördelas
på segmentet. Icke-fördelade poster innehåller skatteposter och finansiella poster samt poster som är gemensamma för hela koncernen. Investeringarna består av ökningar i materiella anläggningstillgångar och
immateriella nyttigheter, vilka används under fler än en period.
RÖRELSESEGMENTEN
VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER
Metsä Forest levererar högklassigt virke och skogsenergi till Metsä
Groups produktionsanläggningar och sina övriga kunder. De tillhandahåller ägarmedlemmarna i Metsäliitto Osuuskunta heltäckande tjänster
inom virkeshandel samt skogs- och naturvård.
TRÄPRODUKTINDUSTRI
NEDSKRIVNING AV INVESTERINGAR I FORM AV EGET KAPITAL SOM
KLASSIFICERAS SOM FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS
När värdeminskningen på investeringar i form av eget kapital som klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas är ett faktum, avgörs
de i enlighet med instruktionerna i IAS 39. Detta förutsätter viktiga
bedömningar bland annat när det gäller hur länge och hur mycket
investeringens verkliga värde har underskridit anskaffningsvärdet. För
att fastställa om det finns objektiva bevis på en nedskrivning måste man
dessutom bedöma investeringsobjektets ekonomiska läge samt affärsverksamhetens utsikter inom den närmaste framtiden, såsom branschens och sektorns resultatinriktning. Om man anser att minskningen
av det verkliga värdet under anskaffningsvärdet helt eller delvis är betydelsefull och långdragen, skulle en ytterligare förlust på 153,0 miljoner
euro efter skatt kunna redovisas i bokslutet för år 2013. Denna förlust
uppstår när de ändringar i det verkliga värdet av Pohjolan Voima Oy:s
aktier som har redovisats i eget kapital i samband med de finansieringstillgångar som kan säljas överförs till resultaträkningen.
26 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 3
Metsä Wood erbjuder konkurrenskraftiga och miljövänliga träprodukter för byggprojekt, industri och distributörer. Produkterna tillverkas av
högklassig och förnybart nordiskt virke.
MASSAINDUSTRI
Metsä Fibre är en av de ledande barrmassaproducenterna i världen.
Bolagets huvudprodukter, dvs. ansvarsfullt och kostnadseffektivt producerad blekt barrveds- och björkmassa, har utvecklats för tillverkning
av mjukpapper, tryck- och specialpapper samt förpackningskartong.
Varumärket är Botnia och bolaget äger fyra massabruk i Finland.
KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI
Metsä Board är den ledande falskartongproducenten i Europa, den
största tillverkaren av bestruken vit kraftliner i världen och en betydande pappersleverantör, som erbjuder sina kunder kartong och papper
av hög kvalitet för konsumentförpackningar samt för behoven inom
kommunikation och reklam. Bolagets globala försäljningsnät förmedlar
tjänster för tillverkare av märkesvaror och förpackningar, tryckerier,
grossister och företag inom kontorsmaterialbranschen.
MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER
ÖVRIG VERKSAMHET
Metsä Tissue underlättar med sina förstklassiga produkter vardagen för
konsumenter, slutanvändare och kunder. Affärsverksamheten är en av
de ledande leverantörerna av mjukpappersprodukter för hem och storhushåll och världens ledande leverantör av matlagningspapper. Bolagets
egna varumärken är Lambi, Serla, Mola, Tento, Katrin och SAGA.
Övrig verksamhet inkluderar bl.a. Metsä Groups gemensamma koncernfunktioner, moderföretagets holdingverksamhet, Metsäliitto Management Oy samt en 48,98 procents andel i Metsätapiolas fastigheter.
Koncernen har inte sammanslagit några segment för att bilda de
ovan nämnda rörelsesegmenten.
RÖRELSESEGMENTEN 2013
Virkesanskaffning och
skogstjänster
Träproduktindustri
Extern omsättning
371,1
Intern omsättning
1 189,9
Omsättning totalt
1 561,0
Milj. euro
Rörelseresultat
Engångsposter i rörelseresultatet
Rörelseresultat exkl. engångsposter
Massaindustri
Kartong- och
pappersindustri
Mjuk- och
matlagningspapper
Övrig
verksamhet
837,0
780,3
1 943,1
999,8
60,1
533,5
76,2
0,3
897,0
1 313,8
2 019,3
1 000,1
27,8
-2,1
196,6
113,6
0,0
-17,2
0,0
9,2
27,8
15,1
196,6
104,4
Elimineringar
Koncernen
totalt
0,4
0,0
4 931,6
5,4
-1 865,4
0,0
5,8
-1 865,4
4 931,6
55,1
-7,0
-49,6
334,4
0,6
-0,4
0,0
-7,9
54,5
-6,6
-49,6
342,3
Resultatandelar i intresseföretag
9,7
Finansieringskostnader, netto
-120,4
Inkomstskatt
-35,1
Årets resultat
188,7
Tillgångar
291,4
392,1
848,6
1 981,0
917,9
185,4
-268,9
Andelar i intresseföretag
73,0
Ofördelade tillgångar
743,4
Tillgångar totalt
Skulder
4 347,6
5 164,0
228,9
108,5
116,9
455,5
273,1
69,9
-268,9
983,9
Ofördelade skulder
2 221,2
Skulder totalt
3 205,1
Investeringar
5,4
43,5
28,7
66,9
53,0
17,2
Avskrivningar
2,8
28,9
59,9
103,6
39,7
2,0
Nedskrivningar
Medelantal anställda
8,0
968
2 670
214,5
12,5
-2,3
896
249,4
5,7
3 245
2 930
513
Mjuk- och
matlagningspapper
Övrig
verksamhet
11 222
Segmentets tillgångar består av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, andelar i intresseföretag, omsättningstillgångar,
kundfordringar och övriga icke-räntebärande fordringar (exkl. räntor och skatter)
Segmentets skulder består av leverantörsskulder, erhållna förskott och övriga icke-räntebärande skulder (exkl. räntor och skatter).
ENGÅNGSPOSTER I RÖRELSERESULTATET 2013
Milj. euro
Virkesanskaffning och
skogstjänster
Träproduktindustri
Massaindustri
Försäljningsvinster i övriga rörelseintäkter
Kartong- och
pappersindustri
Elimineringar
8,3
Förändring i lager
Koncernen
totalt
8,3
-0,5
-0,5
Personalkostnader
-7,5
1,7
Nedskrivningar
-8,0
-0,2
2,5
2,5
-1,3
-3,1
-4,4
Återförda nedskrivningar
Övriga rörelsekostnader
Totalt
0,0
-17,2
0,0
9,2
0,6
-0,4
-5,6
-8,2
0,6
-0,4
0,0
-7,9
NOTER TILL BOKSLUTET 3 — BOKSLUT 2013 27
I rörelseresultatet ingår personalkostnader
om 7,5 miljoner euro, av vilka de mest betydande är en kostnadspost
om 2,4 miljoner euro hänförlig till stängningen av den franska sågen
Casteljaloux inklusive dess förädlings- och distributionsenhet, en post
om 2,2 miljoner euro hänförlig till omorganiseringen av verksamheten i
Metsä Wood UK och en post om 2,4 miljoner euro hänförlig till nedläggningen av verksamheten vid förädlings- och distibutionsenheten i
Kaskö samt till omorganiseringen av plywood- och byggnadsproduktverksamheterna.
I nedskrivningarna ingår en nedskrivning om 4,9 miljoner euro hänförlig till nedläggningen av verksamheten i Metsä Woods förädlingsoch distibutionsenhet i Kaskö samt en nedskrivning om 3,1 miljoner
euro hänförlig till upphörandet av extrusionsbeläggningen i Metsä
Woods plywoodfabrik i Suolahti.
I rörelseresultatet ingår försäljningsvinster om totalt 8,3 miljoner euro, av vilka de mest betydande är
en vinst om 5,3 miljoner euro från fastighetsförsäljningar i Finland, en
vinst om 1,9 miljoner euro från försäljningen av det franska fabriksområdet Alizay samt en tilläggsköpesumma om 0,5 miljoner euro för
intresseföretaget Plastiroll Oy, som såldes år 2012.
Personalkostnader och övriga rörelsekostnader innehåller totalt
kostnader om 1,4 miljoner euro, av vilka de mest betydande är en miljöreservering om 6,6 miljoner euro vid Husum-fabriket i Sverige, en återföring av kostnadsreserv om 3,5 miljoner euro i samband med försäljningen av Alizay-fabriken i Frankrike samt en kostnadsåterföring om
1,9 miljoner euro förknippad med produktionsomstruktureringarna vid
Metsä Board Gohrsmühle år 2011.
I återförda nedskrivningar ingår en återföring om 2,5 miljoner euro
som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla nedskrivna pappersmaskin i Äänekoski.
TRÄPRODUKTINDUSTRI:
KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI:
RÖRELSESEGMENTEN 2012
Milj. euro
Virkesanskaffning och
skogstjänster
Träproduktindustri
Massaindustri
Kartong- och
pappersindustri
Mjuk- och
matlagningspapper
Övrig
verksamhet
Elimineringar
Koncernen
totalt
5 001,0
Extern omsättning
349,4
850,2
772,9
2 046,7
981,5
0,3
0,0
Intern omsättning
1 166,0
54,0
501,0
60,9
0,0
3,0
-1 784,8
0,0
Omsättning totalt
1 515,4
904,2
1 273,9
2 107,6
981,5
3,3
-1 784,8
5 001,0
20,2
16,3
150,5
221,1
35,1
67,7
-269,4
241,5
0,0
-2,3
2,3
146,2
-6,8
73,7
-227,3
-14,2
20,2
18,6
148,1
74,9
41,9
-5,9
-42,1
255,7
Rörelseresultat
Engångsposter i rörelseresultatet
Rörelseresultat exkl. engångsposter
Resultatandelar i intresseföretag
4,8
Finansieringskostnader, netto
-113,0
Inkomstskatt
-31,8
Årets resultat
101,4
Tillgångar
267,5
390,4
877,9
2 055,2
905,4
144,0
-251,1
Andelar i intresseföretag
66,6
Tillgångar som innehas för försäljning
20,6
20,6
Ofördelade tillgångar
867,8
Tillgångar totalt
Skulder
4 389,4
5 344,4
193,1
113,4
158,5
486,5
272,9
32,3
-251,1
1 005,6
Ofördelade skulder
2 481,0
Skulder totalt
3 486,5
Investeringar
5,9
26,8
35,3
66,1
65,0
17,0
-5,3
210,9
Avskrivningar
2,7
31,1
59,3
111,1
40,8
5,0
10,2
260,3
-2,3
-10,8
1,8
913
3 551
3 205
Nedskrivningar
Medelantal anställda
1 015
2 859
Segmentets tillgångar består av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, andelar i intresseföretag, omsättningstillgångar,
kundfordringar och övriga icke-räntebärande fordringar (exkl. räntor och skatter)
Segmentets skulder består av leverantörsskulder, erhållna förskott och övriga icke-räntebärande skulder (exkl. räntor och skatter).
28 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 3
-11,3
443
11 986
ENGÅNGSPOSTER I RÖRELSERESULTATET 2012
Milj. euro
Virkesanskaffning och
skogstjänster
Träproduktindustri
Massaindustri
Försäljningsvinster i övriga rörelseintäkter
Kartong- och
pappersindustri
149,6
Förändring i lager
-0,1
-1,0
Personalkostnader
-2,1
-5,0
Resultatandelar i intresseföretag
Övrig
verksamhet
Elimineringar
80,9
-226,7
-6,8
-1,8
2,3
Övriga rörelsekostnader
0,0
TRÄPRODUKTINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår en personalkostnad
om 2,1 miljon euro i anknytning till effektiviseringsprogram.
MASSAINDUSTRI: I återföringen av nedskrivningarna ingår en återfö-
ring om 2,3 miljoner euro från fabriket i Kaskö. Återföringen baserar sig
på försäljningen av bark- och oljepannorna till Metsä Board.,
-2,3
2,3
3,7
-15,8
-0,6
-0,2
Återförda nedskrivningar
Koncernen
totalt
-1,1
0,6
Nedskrivningar
Totalt
Mjuk- och
matlagningspapper
0,0
-0,2
11,0
13,3
-8,8
0,0
-5,4
146,2
-6,8
73,7
-14,2
-227,3
-14,2
lig till stängningen av pappersfabriket Metsä Board Alizay, en kostnadsavsättning om 8,0 miljoner euro som hänför sig till sanering av jordmånen på tomten Niemenranta i Tammerfors och en kostnad om 3,5 miljoner euro angående sanering av Metsä Boards industrifastighet i
Nurmes.
MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER: I rörelseresultatet ingår en avsätt-
KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår försälj-
ningsvinster om totalt 149,6 miljoner euro, varav de väsentligaste är en
vinst om 84,6 miljoner euro från försäljningen av Metsä Fibre -aktier,
en vinst om 58,6 miljoner euro från försäljningen av Pohjolan Voima
-aktier till Metsä Fibre samt en vinst om 5,4 miljoner euro från försäljningen av fastigheter i Finland.
Personalkostnaderna innehåller totalt kostnader om 5,0 miljoner
euro, varav de mest betydande är en återföring om 9,0 miljoner euro i
anknytning till omorganiseringen av produktionen i Metsä Board
Gohrsmühle, en extra kostnad om 7,0 miljoner euro i samband med
stängningen av pappersfabriket Metsä Board Alizay och en kostnad om
4,7 miljoner euro hänförlig till effektiviseringsprogrammet vid Metsä
Boards Husum -fabrik.
Återförda nedskrivningar innehåller en återföring om 10,7 miljoner
euro som hänför sig till klassificeringen av Metsä Board Alizay som en
tillgång som innehas för försäljning.
Övriga rörelsekostnader uppgår till totalt 8,8 miljoner euro, varav de
mest betydande var en kostnad om 2,2 miljoner euro i anknytning till
omstruktureringen av produktionen i Metsä Board Gohrsmühle, en
återföring av en tidigare bokförd kostnad om 7,0 miljoner euro hänför-
ning om 6,8 miljoner euro hänförlig till omstruktureringar och organisationsförändringar i alla verksamheter.
ÖVRIG VERKSAMHET: I rörelseresultatet ingår en försäljningsvinst om
80,9 miljoner euro från försäljningen av aktier i Metsä Fibre Oy, en
avsättning om 1,8 miljoner euro för personalkostnader i anknytning till
effektiviseringsprogram och en avsättning om 5,4 miljoner euro hänförlig till avslutade hyresavtal för outnyttjade verksamhetslokaler.
Försäljningsvinsten om 84,6 miljoner euro som härstammar från
försäljningen av aktier i Metsä Fibre och som ingår i Kartong- och pappersindustrins rörelseresultat samt en motsvarande försäljningsvinst om
80,9 miljoner euro som ingår i Övrig verksamhet, har eliminerats i koncernen. Metsä Fibre -arrangemanget har inom Metsä Group genomförts
som en transaktion mellan moderföretagets ägare och ägare utan
bestämmande inflytande (not 4). I rörelseresultatet för Kartong- och
pappersindustrin ingår dessutom försäljningsvinst om 59,1 miljoner
euro från Pohjolan Voima -aktier och vinst om 1,7 miljoner euro från
försäljning av materiella anläggningstillgångar. Dessa har i koncernen
eliminerats som interna försäljningsvinster.
NOTER TILL BOKSLUTET 3 — BOKSLUT 2013 29
GEOGRAFISKA OMRÅDEN
Omsättningen för de geografiska områdena presenteras enligt kundernas lokalisering. Tillgångarna och investeringarna presenteras enligt samma
princip.
GEOGRAFISKA OMRÅDEN
OMSÄTTNING
LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR
INVESTERINGAR
Milj. euro
2013
2012
2013
2012
2013
2012
Finland
953,6
903,1
2 450,1
2 517,3
133,9
82,7
Tyskland
661,3
672,2
155,6
161,0
15,3
13,6
Storbritannien
482,7
542,4
30,3
27,7
0,5
0,5
Italien
243,4
211,4
0,2
0,3
0,0
0,0
28,1
Sverige
238,0
245,6
346,6
375,5
31,1
Frankrike
235,3
250,2
5,5
23,9
0,9
0,9
Polen
152,0
125,1
79,5
63,3
21,0
75,6
Holland
115,6
99,1
0,0
0,1
0,0
0,0
Övriga EU
538,9
588,5
66,9
71,3
3,7
4,4
Ryssland
138,3
154,1
46,3
49,9
7,9
5,0
Norge
121,5
126,4
0,0
0,0
0,0
0,0
Övriga Europa
176,0
211,9
0,1
0,1
0,1
0,0
Kina
329,5
322,1
0,3
0,4
0,1
0,0
USA
153,0
127,3
0,1
0,1
0,0
0,0
Övriga länder
392,5
421,6
0,0
0,0
0,0
0,0
4 931,6
5 001,0
3 181,5
3 290,9
214,5
210,9
TOTALT
PERSONAL I SLUTET AV ÅRET
Finland
2013
2012
5 238
5 414
Tyskland
1 670
1 876
Sverige
1 408
1 450
Storbritannien
590
720
Ryssland
537
531
Polen
422
430
Slovakien
325
399
Frankrike
182
228
Baltikum
114
140
Övriga Europa
169
174
Övriga länder
TOTALT
86
85
10 741
11 447
UPPGIFTER OM VIKTIGA KUNDER
Intäkterna från en (1) specifik extern kund överskred inte 10 procent av
koncernens intäkter år 2013 eller 2012.
30 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 3
4. Företagsförvärv, tillgångar till
försäljning samt sålda verksamheter
Under år 2012 har koncernen för 4,9 miljoner euro förvärvat en til�läggsandel om 0,7 procent i Metsä Board Oyj. Efter förvärvet äger koncernen 42,49 procent av Metsä Board Oyj. Bokvärdet av Metsä Boards
nettoförmögenhet var vid anskaffningen 680,9 miljoner euro. Till följd
av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 4,6
miljoner euro och vinstmedlen med 0,6 miljoner euro.
FÖRETAGSFÖRVÄRV
FÖRVÄRV UNDER ÅR 2013
FÖRVÄRV AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE
Den 2.5.2013 köpte Metsäliitto Osuuskunta av Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma en andel om 8,381 procent i Metsä Tissue Oyj. Köpesumman inklusive överlåtelseskatt var 18,3 miljoner euro.
Efter förvärvet äger Metsäliitto Osuuskunta 85,0 procent av Metsä Tissue. Till följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande
inflytande med 25,0 miljoner euro och vinstmedlen ökade med 6,7 miljoner euro.
I augusti 2013 förvärvade koncernen för 2,7 miljoner euro en andel
om 0,32 procent i Metsä Board Oyj. Efter förvärvet äger koncernen
42,81 procent av Metsä Board. Till följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 1,5 miljoner euro och vinstmedlen med 1,3 miljoner euro.
Metsäliitto Osuuskunta köpte 30.9.2013 av Metsä Board en andel
om 51 procent i Metsä Group Treasury Oy. Aktiernas köpesumma
inklusive överlåtelseskatt var 5,3 miljoner euro. Efter förvärvet äger
Metsäliitto Osuuskunta 100 procent av Metsä Group Treasury. Till
följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande
med 0,1 miljoner euro och vinstmedlen ökade med 0,1 miljoner euro.
INVERKAN PÅ EGET KAPITAL 31.12.2013 HÄNFÖRLIGT TILL
MODERFÖRETAGETS ÄGARE FRÅN FÖRVÄRV ELLER FÖRSÄLJNING
AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE:
Milj. euro
2013
Från ökning av ägarandel / Metsä Tissue Oyj
6,7
Från ökning av ägarandel / Metsä Board Oyj
-1,3
INVERKAN PÅ EGET KAPITAL 31.12.2012 HÄNFÖRLIGT TILL
MODERFÖRETAGETS ÄGARE FRÅN FÖRVÄRV ELLER FÖRSÄLJNING
AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE:
Milj. euro
2012
Från ökning av ägarandel / Metsä Fibre Oy
-68,8
Från minskning av ägarandel / Metsä Fibre Oy
268,3
0,2
Från ökning av ägarandel / Biokraft Oy
-0,6
Från ökning av ägarandel / Metsä Board Oyj
-0,5
Från inverkan av övrig verksamhet
198,7
Nettoinverkan på eget kapital
TILLGÅNGAR TILL FÖRSÄLJNING
Metsä Board klassificerade år 2012 det franska pappersfabriket Alizays
byggnader och maskiner, totalt 20,4 miljoner euro, som en tillgång till
försäljning. Metsä Board hade förhandlat om försäljningen under år
2012 och det verkliga värdet baserade sig på ledningens bästa uppfattning om fabriksområdets värde utgående från erhållna offerter. I samband med klassificeringen återförde Metsä Board tidigare bokade nedvärderingar om 10,7 miljoner euro. Alizay hade inga skulder till försäljning. Metsä Board sålde i januari 2013 fabriksområdet Alizay med
befintliga anläggningar och byggnader till det statliga företaget Conseil
General de l’Eurelle för 22,4 miljoner euro. Metsä Board klassificerade
också Simpele Papers gamla pappersmaskin som en tillgång till försäljning. Verkligt värde baserade sig på ett preliminärt köpeavtal.
Från ökning av ägarandel / Metsä Group Treasury Oy
0,1
Från inverkan av övrig verksamhet
0,0
TILLGÅNGAR TILL FÖRSÄLJNNG
Nettoinverkan på eget kapital
5,4
Milj. euro
Materiella anläggningstillgångar
Tillgångar totalt
Not
2013
2012
12
0,0
20,6
0,0
20,6
FÖRVÄRV UNDER ÅR 2012
FÖRVÄRV AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE
Metsäliitto Osuuskunta använde sin köpoption den 24.4.2012 angående UPM-Kymmene Abp:s ägarandelen om 11,0 procent i Metsä
Fibre Oy. Inklusive överlåtelseskatt var aktiernas pris 152,4 miljoner
euro. Efter köpet äger Metsäliitto Osuuskunta 67,81 procent i Metsä
Fibre. Bokvärdet av Metsä Fibres nettoförmögenhet var vid anskaffningen 516,3 miljoner euro. Till följd av förvärvet minskade innehavet
utan bestämmande inflytande med 83,6 miljoner euro och vinstmedlen
med 68,8 miljoner euro.
Metsäliitto Osuuskunta köpte 81 procent i Biokraft Oy av Vapo Oy
för 7,0 miljoner euro 12.6.2012. Efter förvärvet äger Metsäliitto Osuuskunta 100 procent i Biokraft Oy. Bokvärdet av Biokrafts nettoförmögenhet var vid anskaffningen 8,8 miljoner euro. Som en följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 7,2 miljoner
euro och vinstmedlen ökade med 0,2 miljoner euro.
SÅLDA VERKSAMHETER
DOTTERBOLAG
Metsä Wood sålde 22.4.2013 hela aktiestocken i Metsä Wood Merk
GmbH till den koncernen Ed. Züblin AG, som i sin tur hör till tyska
koncernen Strabag. Försäljningen genererade en vinst om 1,1 miljoner
euro och realiserade ett positivt kassaflöde om 5,4 miljoner euro. År
2013 inträffade inga andra företagsförsäljningar.
Metsä Board sålde år 2012 Premium Paper -verksamheten i Reflex
-fabriken. Till avtalet hörde hela Premium Paper -verksamheten med
därtill hörande fastigheter och ca 100 arbetstagare. Från försäljningen
av verksamheten bokfördes ingen vinst eller förlust. Från försäljningen
realiserades ett negativt kassaflöde om 2,9 miljoner euro. Under år 2012
inträffade inga andra betydande företagsförsäljningar.
NOTER TILL BOKSLUTET 4 — BOKSLUT 2013 31
SÅLDA VERKSAMHETER TOTALT
Milj. euro
Materiella och immateriella
anläggnigstillgångar
Not
2013
2012
13
2,8
0,6
Omsättningstillgångar
2,6
0,0
Kundfordringar och övriga fordringar
1,8
0,3
Likvida medel
0,4
3,0
Tillgångar totalt
7,6
3,9
0,0
1,2
Pensionsåtaganden
0,0
1,8
Leverantörsskulder och övriga skulder
3,0
0,1
Skulder totalt
3,0
3,1
Nettotillgångar
Avsättningar
26
4,6
0,7
Omräkningsdifferenser och kostnader för
sakkunniga
0,2
-0,1
Vederlag totalt
5,9
0,2
Försäljningsvinst
1,1
Försäljningsförlust
5.Entreprenaduppdrag
I koncernen är det endast affärslinjen Byggnadsprodukter i segmentet
Träproduktindustri som bokför intäkter från entrepenaduppdrag. I
koncernens omsättning för år 2013 ingår 9,9 miljoner euro (8,0) i
intäkter från entreprenaduppdrag.
I koncernens resultaträkning 2012 ingick 2,9 miljoner euro (3,1) i
förverkligade kostnader och bokförda vinster (förlusterna avdragna)
från pågående entreprenaduppdrag. I balansräkningen ingick 1,1 miljoner euro (2,7) i förskottsbetalningar för pågående entreprenaduppdrag.
6. Övriga rörelseintäkter
-0,4
Milj. euro
Kontant erhållen köpeskilling
Kostnader för sakkunniga
Likvida medel i sålda företag
Inverkan på kassaflödet
2012
12,8
18,4
0,2
Försäljningsvinster
-0,2
0,0
Hyresintäkter
5,8
5,2
-0,4
-3,0
Sålda tjänster
13,9
13,9
5,4
-2,8
Offentliga bidrag
21,5
14,0
Övriga
27,3
25,4
Totalt
81,2
76,8
FÖRSÄLJNING AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE
Metsäliitto Osuuskunta, Metsä Board Oyj och japanska Itochu Corporation kom 11.4.2012 överens om en affärstransaktion där Itochu Corporation köper en strategisk ägarandel om 24,90 procent i Metsä Fibre
Oyj. Arrangemanget verkställdes 3.5.2012. I transaktionen sålde Metsäliitto Osuuskunta en ägarandel om 17,62 procent i Metsä Fibre Oyj för
334,0 miljoner euro och Metsä Board en ägarandel om 7,28 procent i
Metsä Fibre Oyj för 138,1 miljoner euro till Itochu Corporation
Transaktionen ökade innehavet utan bestämmande inflytande med
202,8 miljoner euro och vinstmedlen med 268,3 miljoner euro. Efter
transaktionen äger Metsäliitto Osuuskunta 50,20 procent, Metsä Board
Oyj 24,90 procent och Itochu Corporation 24,90 procent av aktierna i
Metsä Fibre Oyj. Arrangemanget ledde till att innehavet utan bestämmande inflytande ökade med 9,66 %-enheter i Metsä Group. Arvoden
betalda i samband med affären uppgick till 0,9 miljoner euro och de
bokfördes direkt i eget kapital.
32 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 5–6
2013
5,9
De mest betydande försäljningsvinsterna under år 2013 var Metsä
Boards försäljningsvinst från fastigheter i Finland om 5,9 miljoner euro,
Metsä Board Sveriges försäljning av elcertifikat om 2,3 miljoner euro
och försäljningen av Metsä Board Alizay för 1,9 miljoner euro.
De mest betydande försäljningsvinsterna under år 2012 var Metsä
Boards fastighetsförsäljningar i Finland om 3,9 miljoner euro samt
Metsä Board Sveriges försäljningar av elcertifikat om 8,0 miljoner euro.
De offentliga bidragen gäller ersättningar för utbildnings-, hälsovårds- och forskningsutgifter, energistöd samt utsläppsrättigheter för
koldioksid enligt programmet för EU:s utsläppshandel.
7.Rörelsekostnader
LÖNER OCH ARVODEN BETALDA TILL LEDAMÖTERNA
I FÖRVALTNINGSRÅDET SAMT DERAS PENSIONSÅTAGANDEN
Löner och arvoden
Milj. euro
2013
2012
Material och tjänster
Material, förnödenheter och varor
Inköp under perioden
Förändring av lager
2 444,9
2 466,8
-29,1
22,8
Köpta tjänster
Distributionskostnader
Övriga köpta tjänster
Material och tjänster totalt
633,4
627,4
349,9
345,4
3 399,1
3 462,4
Euro
Järvinen Hannu
ordförande
Paajanen Juha
vice ordförande
Övriga medlemmar totalt
2013
2012
56 400
57 000
24 000
22 800
98 400
90 000
178 800
169 800
178 800
171 000
Fd. ledamöter i
förvaltningsrådet
1 200
Totalt
Frivilliga tilläggspensioner
Personalkostnader
Löner och arvoden
Aktiebonusersättningar (not 34)
2013
2012
Järvinen Hannu
ordförande
9 757
9 576
Paajanen Juha
vice ordförande
4 476
4 138
14 233
13 714
14 233
13 714
Euro
461,0
466,4
5,7
2,9
Lönebikostnader
Övriga medlemmar totalt
Pensioner
Förmånsbestämda planer
5,5
4,0
56,5
54,9
Övriga lönebikostnader
163,6
177,4
Lönebikostnader totalt
225,5
236,3
Personalkostnader totalt
692,2
705,5
Avgiftsbestämda planer
Fd. ledamöter i
förvaltningsrådet
Totalt
LÖNER OCH ARVODEN BETALDA TILL LEDAMÖTERNA
I STYRELSEN SAMT DERAS PENSIONSÅTAGANDEN
Övriga rörelsekostnader
Löner och arvoden
Hyror
39,0
46,0
Köpta tjänster
95,5
101,5
Förlust på sålda långfristiga tillgångar
Övriga rörelsekostnader
Övriga rörelsekostnader totalt
0,3
0,8
228,3
257,7
363,1
406,0
Köpta tjänster innehåller tjänster förknippade med produktionen och
distributionskostnader för sålda produkter. Övriga rörelsekostnader
innefattar bl.a. tjänster, energi- och fastighetskostnader samt administriva kostnader.
Hyrorna för år 2012 innehåller en kostnad om 5,4 miljoner euro förknippad till avslutade hyresavtal för outnyttjade verksamhetslokaler.
Utgifterna för forskning och utveckling uppgick år 2013 till 17,7
miljoner euro (19,6).
Euro
Asunta Martti
ordförande
Jordan Kari
vice ordförande
2012
83 640
86 640
0
0
Aminoff Mikael
46 500
48 900
Halonen Eino
48 000
51 600
Hiltunen Arto
48 900
49 800
Jääskeläinen Saini
46 800
48 600
Parpala Juha
47 100
48 900
Saukkonen Timo
46 800
48 600
Tukeva Antti
Totalt
48 600
50 700
416 340
433 740
Frivilliga tilläggspensioner
Euro
ARVODEN UTBETALDA TILL NYCKELPERSONER INOM LEDNINGEN
Asunta Martti
ordförande
Ledningens nyckelpersoner omfattar ledamöterna i förvaltningsrådet,
styrelsen samt ledningsgruppen inklusive koncernchefen.
Jordan Kari
vice ordförande
ARVODEN BETALDA TILL LEDNINGENS NYCKELPERSONER TOTALT
2013
Aminoff Mikael
2013
2012
14 470
14 556
0
0
8 045
8 215
Halonen Eino
8 304
8 669
Hiltunen Arto
8 460
8 366
8 165
2013
2012
Jääskeläinen Saini
8 096
Löner och arvoden
5,5
5,1
Parpala Juha
8 784
8 875
Aktiebonus
0,0
0,0
Saukkonen Timo
8 728
8 821
Pensionskostnader
3,2
3,1
Tukeva Antti
8,2
Totalt
Milj. euro
Totalt
8,7
8 408
8 518
73 294
74 185
Belöningssystemet för ledningen består av en fast månadslön, en resultatlön, ledningens pensionsförmån, ledningsgruppens aktieinnehavssystem samt ledningens aktiebonussystem.
NOTER TILL BOKSLUTET 7 — BOKSLUT 2013 33
Genom ett styrelsebeslut kan koncernchefen på grundval av koncernchefens avtal erhålla en resultatlön som motsvarar 6 månaders lön
och som grundar sig på resultatet, kassaflödet och de personliga målen.
År 2013 erhöll koncernchefen totalt 1 647 444 euro (1 362 171) i
lön arvoden och andra förmåner från Metsä Groups företag. Metsäliitto
Osuuskunta betalade ut 1 081 541 euro (1 054 878) i lön och naturaförmåner, 453 791 euro (196 766) i resultatlön samt i aktiearvoden 0
euro (0). De övriga koncernbolagen betalade ut totalt 112 112 euro
(110 527) i lön, arvoden och andra förmåner till koncernchefen.
Maximibeloppen av resultatlönen för de ledamöter i koncernens ledningsgrupp som är anställda av Metsäliitto Osuuskunta kan variera
enligt uppdragets resultateffekt och uppgå till ett belopp som motsvarar
personens lön för 6 månader. Kriterierna för resultatlönesystemet
utgörs av resultatkraven på koncernnivå och inom det egna ansvarsområdet.
Till ledningsgruppens ledamöter inom de företag som hör till Metsä
Group (exklusive koncernchefen) utbetalades år 2013 som löner och
naturaförmåner 2 690 932 euro (2 814 891), som resultatlöner 605 367
euro (357 057) och som aktiearvoden 0 euro (0).
Koncernchefen har en uppsägningstid på 6 månader. Om koncernchefen blir uppsagd av styrelsen har denne rätt till ett avgångsvederlag
som motsvarar den totala lönen för 24 månader. Avgångsvederlag betalas inte om koncernchefen själv avgår från sin tjänst. Uppsägningstiden
för ledningsgruppens övriga ledamöter är 6 månader. Vid uppsägning
har de övriga ledamöterna i ledningsgruppen rätt till en ersättning som
motsvarar 6–18 månaders lön.
Ledningens aktiebonussystem och ledningsgruppens aktieinnehavssystem presentera i not 34.
Koncernchefen har via tilläggspensionssystemet i regel rätt att gå i
pension vid en ålder av 60 år. Nivån för koncernchefens pension är 60
procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Denna beräknas uti-
34 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 7
från en femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Om
koncernchefens anställningsavtal upphör före pensionsåldern, är han
berättigad till ett fribrev.
Utgifterna för koncernchefens förmånsbestämda pensionsplaner år
2013 var 1,1 miljon euro (1,0) och för de avgiftsbestämda planerna 0,3
miljoner euro (0,2).
Ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp har ett separat förmånsbaserat pensionsavtal med en fastställd pensionsålder på 62 år.
Pensionen är högst 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen.
Totallönen beräknas i sin tur utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Ledamöterna har rätt till fribrev om
anställningen inom Metsä Group upphör före pensionsåldern.
Utgifterna för de förmånsbestämda pensionsplanerna för övriga
ledamöter inom ledningsgruppen år 2013 var 1,1 miljoner euro (1,1)
och för de avgiftsbestämda planerna 0,6 miljoner euro (0,6).
REVISIONSARVODEN
Som koncernens oberoende huvudrevisor verkar KPMG Oy Ab.
Revisionsarvoden har betalats för revision av årsboksluten och för
relaterande tjänster i enlighet med lokala krav. Arvoden för skattetjänster innehåller skatterådgivning och -planering.
ARVODEN TILL HUVUDREVISORN
Milj. euro
2013
2012
Revisionsarvoden
1,2
1,2
Arvoden för skattetjänster
0,0
0,0
Övriga arvoden
0,0
0,0
Totalt
1,2
1,3
Arvoden till andra revisorssamfund än KPMG var 0,6 miljoner euro
(1,2).
8. Avskrivningar och nedskrivningar
Milj. euro
2013
2012
Avskrivningar
Övriga immateriella tillgångar
14,4
14,1
Byggnader och konstruktioner
41,8
43,5
190,1
199,2
Maskiner och inventarier
Övriga materiella tillgångar
Totalt
3,1
3,5
249,4
260,3
Nedskrivningar
Övriga immateriella tillgångar
0,0
0,2
Byggnader och konstruktioner
3,1
-6,8
ningsbehov av en tillgång eller en kassagenererande enhet eller om
enhetens bokföringsvärde inkluderar eller har allokerats ett goodwillvärde, beräknas återvinningsvärdet för tillgången eller den kassagenererande enheten. Återvinningsvärdet är det nyttjandevärde som är baseratpå tillgångens eller den kassagenererande enhetens kassaflöden eller
dess nettoförsäljningsvärde.
Resultatet av goodwillprövningarna värderas genom att jämföra
återvinningsvärdet (V) med den kassagenererande enhetens bokföringsvärde (B) enligt följande:
FÖRHÅLLANDE
V
0–5 %
>
B
V
5–10 %
>
B
V
10–15 %
>
B
V
15–20 %
>
B
Maskiner och inventarier
2,6
-2,3
Övriga materiella tillgångar
0,0
-2,3
V
20–50 %
>
B
Totalt
5,7
-11,3
V
50 %–
>
B
255,1
249,1
Träproduktindustri
8,0
0,0
Massaindustri
0,0
-2,3
Kartong- och pappersindustri
-2,3
-10,8
Mjuk- och matlagningspapper
0,0
1,8
5,7
-11,3
Avskrivningar och nedskrivningar totalt
Nedskrivning av övriga immateriella tillgångar och
materiella anläggningstillgångar enligt segment
Nedskrivningar totalt
TRÄPRODUKTINDUSTRIN
I nedskrivningar ingår en nedskrivning om 4,9 miljoner euro hänförlig till nedläggningen av verksamheten i Metsä Woods förädlingsoch distibutionsenhet i Kaskö samt en nedskrivning om 3,1 miljoner
euro hänförlig till upphörandet av extrusionsbeläggningen i Metsä
Woods plywoodfabrik i Suolahti.
I nedskrivningar ingår dessutom en återföring om 2,5 miljoner euro
som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla pappersmaskin
i Äänekoski.
I nedskrivningarna ingår i Massaindustrin år 2012 en återföring om
2,3 miljoner euro från Metsä Fibres fabrik i Kaskö. Återföringen baserar
sig på försäljningen av bark- och oljepannorna till Metsä Board.
Nedskrivningarna inom Kartong- och pappersindustrin innehåller
år 2012 en återföringar om 10,7 miljoner euro som hänför sig till Metsä
Board Alizays byggnader och maskiner som 31.12.2012 klassificerades
som tillgångar till försäljning.
I nedskrivningarna för Mjuk- och matlagningspapper ingår år 2012
dessutom en nedskrivning om 1,8 miljoner euro som hänför sig till
Metsä Tissues kraftverk i Polen och stängningen av PM 5.
NEDSKRIVNINGAR AV TILLGÅNGAR
PRÖVNINGSPRINCIPER
Bokföringsvärdena för tillgångar eller så kallade kassagenererande enheter prövas i händelse av eventuella nedskrivningar. En kassagenererande
enhet är ett rörelsesegment eller en mindre enhet, till vilken ett återvinningsvärde kan fastställas. Om det finns indikationer på ett nedskriv-
Prövningar av nedskrivningsbehov inom Träproduktindustri baserar sig
på läget i slutet av december 2013.
I prövningen för år 2013 är nyttjandevärdet baserat på enhetens
genererade kassaflöden. De kassaflöden som kan återvinnas av de kassagenererande enheter som ska testas är baserade på femårsprognoser
och de jämt växande kassaflödena som följer dessa prognoser.
Den huvudsakliga utgångsinformationen för prognoserna utgörs av
prisutvecklingsprognoser för sågade trävaror och skivprodukter, prognoser om efterfrågan på och leveransmängder av dessa produkter, kostnadsutveckling för de viktigaste råvarorna och övriga produktionsfaktorer som timmer, lim och energi samt utveckling av personalkostnaderna
och de övriga fasta kostnaderna. Prognoserna påverkas även av genomföringen av beslutade besparingsåtgärder samt av beslutade och planerade investeringar.
Prisutvecklingsprognoserna för försäljningspriserna och de centrala
produktionsfaktorerna består, med beaktande av ledningens bedömning, av de informationskällor som finns tillgängliga för branschen.
Siffrorna för år 2014 är baserade på den preliminära budgeten vid testtillfället.
Vid de nedskrivningsprövningarna av goodwillvärdet som gjorts har
man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år använt en tillväxtfaktor på 2 procent, som enligt ledningen motsvarar de kassagenererande enheternas tillväxt på lång sikt. Som utgångsvärde för de viktigaste förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena efter prognosperioden har man också använt ledningens vision om
ändringar i dessa faktorer.
Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den
senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Träproduktindustrins eget och främmande kapital. Som WACC har man vid de tester
som gjorts på läget i slutet av december 2013 använt 5,60 procent
(4,81). Både de kommande kassaflödena och diskonteringsräntan har
beräknats efter skatt.
NOTER TILL BOKSLUTET 8 — BOKSLUT 2013 35
Kassagenererande enheter i Träproduktindustri, till dem hänförligt
goodwill och resultatet av prövningen 31.12.2013:
GOODWILL,
ME
RESULTAT
(V-B)/B
Metsä Wood UK
0,7
över 50 %
CEE försäljningsbolagen
0,9
över 50 %
Tallsågarna
5,0
över 50 %
Totalt
6,7
ENHET
Känslighetsanalys enligt viktigaste premisser
KASSAGENERERANDE ENHET
V-B
MILJ. EURO
VIKTIG
PREMISS
FÖRÄNDRING SÅ ATT
V=B
Metsä Wood UK
59,2
• Ett stigande försäljningsbidrag under en 5-års
testperiod (accumulerat
4,7 %)
• Höjningen i medelpriset 3,1 %-enheter
lägre
• WACC baserad på räntenivåoch kreditrisk vid tidpunktenför prövning
CEE
försäljningsbolagen
2,3
• Ett stigande medelpris
under en 5-års testperiod
(accumulerat 6,8 %)
• WACC 6,5 %-enheter
högre
• Höjningen i medelpriset 2,4 %-enheter
lägre
• WACC baserad på räntenivå • WACC 2,3 %-enheter
och kreditrisk vid tidpunkten högre
för prövning
Tallsågarna
27,6
• Ett stigande medelpris
under en 5-års testperiod
(accumulerat 5,6 %)
• Höjningen i medelpriset 1,0 %-enheter
lägre
• WACC baserad på räntenivå • WACC 3,7 %-enheter
och kreditrisk vid tidpunkten högre
för prövning
I tabellen nämns de antaganden för vilka återvinningsvärdet på den kassagenererande enheten är mest känslig. Vid bedömningen av hur stor
förändring som behövs i ett viktigt antagande konstaterades ingen
märkbar korrelation med övriga antaganden som påverkar återvinningsvärdet. Slutprodukternas priser regleras mest av utbudet och efterfrågan på marknaden, och producenternas kostnadsförändringar har
ingen större betydelse på produktpriserna.
MASSAINDUSTRIN
Metsäliitto genomför en komplett nedskrivningsprövning av Massaindustrin minst en gång per år, under det fjärde kvartalet, och baserar testet på läget den 30 september. Dessutom görs en känslighetsanalys varje
kvartal. Om känslighetsanalysen ger indikationer på nedskrivning, görs
en komplett prövning. Kontrollutskottet går igenom resultaten av nedskrivningsprövningen.
Den kassagenererande enheten Massaindustri består av Metsä Fibre
-koncernen samt de goodwill och gängse värden som allokerats av
Metsä Group.
I prövningen för år 2013 är nyttjandevärdet baserat på genererade
kassaflöden. De kassaflöden som kan återvinnas av de kassagenererande
enheter som ska testas är baserade på femårsprognoser och de jämt växande kassaflödena som följer dessa prognoser.
De centrala testförutsättningarna är baserade på uppskattningar av
Metsäliittos ledning och marknadsprognoser. De viktigaste faktorer
som påverkar förutsättningarna är utvecklingen av marknadspriset för
massa, valutakurser, leveransmängder samt kostnadsutvecklingen av
virke och energi. Därtill påverkas nyttjandevärdet märkbart av diskonteringsräntan för de kommande kassaflödena.
36 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 8
Vid de prövningar av goodwillvärdet som gjorts på läget 30.9.2013
och tidigare har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år
använt 2 procent som tillväxtfaktor. Som utgångsvärde för de viktigaste
förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena
efter prognosperioden har man använt ett genomsnittsvärde för en
prognosperiod på fem år och för de fasta kostnaderna värdet för prognosperiodens femte år.
Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste
fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsäliittos eget och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC). Både de
framtida kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt
och de diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i
enlighet med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de
tester som gjorts på läget 30.9.2013 använt 5,60 procent (4,41).
Kassagenererande enheten Massaindustri, till den hänförligt goodwill 30.9.2013 och resultatet av prövningen 30.9.2013:
ENHET
Massaindustrin
GOODWILL,
ME
RESULTAT
(V-B)/B
389,8
över 50 %
På basen av prövningen 30.9.2013 konstaterades att förändringarna i
viktiga antaganden måste vara mycket betydliga för att bokföringsvärdet skall överträffa återvinningsvärdet. Den använda diskonteringsräntan borde vara 11,2 procent efter skatt eller medelpriset på massa under
estimeringsperioden cirka 7 procent lägre än den prognos som använts i
prövningen och vilken uppgjorts av en utomstående expert.
KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRIN
Metsä Board genomför en komplett nedskrivningsprövning minst en
gång per år, under det fjärde kvartalet, och baserar testet på läget den 30
september. Dessutom görs en känslighetsanalys varje kvartal. Om känslighetsanalysen ger indikationer på nedskrivning, görs en komplett
prövning. Kontrollutskottet går igenom resultaten av känslighetsanalysen eller nedskrivningsprövningen varje kvartal.
I prövningen för år 2013 är de kassagenererande enheterna desamma
som för 2012 med undantag av Husum, vars pappers- och lainerproduktion har sammanslagits till en kassagenererande enhet.
I prövningen för år 2013 har nyttjandevärdet varit som bas för alla
enheter som prövats. Återvinningsvärdena för de kassagenererande
enheter som skall prövas grundar sig på femårsprognoser samt på jämt
växande kassaflöden som följer dessa prognoser.
De centrala testförutsättningarna är baserade på uppskattningar av
Metsä Boards ledning och marknadsprognoser. De viktigaste faktorer
som påverkar förutsättningarna är utvecklingen av medelpriset för pappers- och kartongprodukter, leveransmängderna, valutakurserna och
kapacitetsutnyttjandet, kostnadsutvecklingen av de viktigaste råvarorna
såsom trä, massa, kemikalier och energi samt utvecklingen av personalkostnaderna och de övriga fasta kostnaderna och diskonteringsfaktorn
för kassaflödena. De väsentligaste premisserna är desamma som för år
2012.
Metsä Boards andel av Metsä Fibres återvinningsbara kassaflöde,
bokföringsvärde och goodwill (45,2 miljoner euro) som ingår i ”Andelar i intresseföretag”, allokeras till de kassagenererande enheterna i förhållande till deras massainköp.
Vid de prövningar av goodwillvärdet som gjorts på läget 30.9.2013
och tidigare har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år
använt 2 procent som tillväxtfaktor. Som utgångsvärde för de viktigaste
förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena
efter prognosperioden har man använt ett genomsnittsvärde för en
prognosperiod på fem år och för de fasta kostnaderna värdet för prognosperiodens femte år.
Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den
senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsä Boards eget
och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC).
Då WACC beräknats, har man i det främmande kapitalet beaktat
marknadens syn på Metsä Boards kreditriskpremie. Både de framtida
kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de
diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet
med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester
som gjorts på läget 30.9.2013 använt 6,11 procent (5,88) och för Metsä
Fibres del 5,30 procent (4,41). Enligt ledningen så avviker inte riskfaktorerna för de framtida kassaflödena i de kassagenererande enheterna
nämnvärt från varandra.
Mest betydande kassagenererande enheter i Metsä Board, till dem
hänförligt goodwill 30.9.2013 och resultatet av prövningen 30.9.2013:
GOODWILL,
ME
RESULTAT
(V-B)/B
Falskartong 1)
21,0
över 50 %
Kemi 1)
18,1
över 50 %
ENHET
Kyro Paper 1)
1,1
20–50 %
Husum papper och kraftlainer
7,7
över 50 %
Zanders 1)
0,6
0–5 %
Marknadsmassa 1)
9,4
över 50 %
Totalt
57,9
1) Goodwill innehåller andelen av Metsä Fibres goodwill (45,2 miljoner euro), som i Metsä
Boards koncernbalans ingår i ”Andelar i intresseföretag”
MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER
Metsä Tissues goodwill har prövats 30.9.2013 och i prövningen har
nyttjandevärdet använts.
I prövningen av Metsä Tissue -koncernens goodwill har som kassagenerande enhet använts koncernens segment. Mjukpappersverksamheten är fördelad på fyra geografiska områden och dessutom bildar matlagningspapperen ett eget segment. Vid beräkning av nyttjandevärdet
har man använt budgeter och prognoser för nästkommande tre år som
godkänts av ledningen. Kassaflödena efter tre år har extrapolerats
genom att man använt den förutsedda genomsnittliga tillväxtprocenten
inom branschen, vilken förutsätts fortsätta på en 2 procents nivå, förutom på områdena Skandinavien och Västra Europa där tillväxten antas
vara 1,5 procent.
Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den
senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsä Tissues eget
och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC).
Då WACC beräknats, har man i det främmande kapitalet beaktat
marknadens syn på Metsä Tissues kreditriskpremie. Både de framtida
kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de
diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet
med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester
som gjorts på läget 30.9.2013 använt 5,6 procent (5,3). Enligt ledningen så avviker inte riskfaktorerna för de framtida kassaflödena i de
kassagenererande enheterna nämnvärt från varandra.
Mest betydande kassagenererande enheter i Metsä Tissue, till dem
hänförligt goodwill och resultatet av prövningen 30.9.2013:
ENHET
KASSAGENERERANDE ENHET
V-B
MILJ. EURO
VIKTIG
PREMISS
FÖRÄNDRING SÅ ATT
V=B
Zanders
0,2
• WACC baserad på räntenivå • WACC 0,02 %-enheter
och kreditrisk vid tidpunkten högre
för prövning
RESULTAT
(V-B)/B
Nord-Öst Europa (NEE)
36,0
över 50 %
Skandinavien (SCD)
64,5
över 50 %
Västra Europa (WE)
13,9
över 50 %
Mellersta-Östra Europa (CEE)
29,7
20-50 %
3,6
över 50 %
Baking & Cooking
När det gäller följande kassagenererande enheter har en möjlig förändring i ett viktigt antagande som följd att bokföringsvärdet överträffar
återvinningsvärdet. I tabellen nämns de antaganden för vilka återvinningsvärdet på den kassagenererande enheten är mest känslig. Vid
bedömningen av hur stor förändring som behövs i ett viktigt antagande
konstaterades ingen märkbar korrelation med övriga antaganden som
påverkar återvinningsvärdet. Slutprodukternas priser regleras mest av
utbudet och efterfrågan på marknaden, och producenternas kostnadsförändringar har ingen större betydelse på produktpriserna.
GOODWILL,
ME
Totalt
147,7
I ovannämnda kassagenererande enheter överstigs prövningsresultatet
märkbart (> 50 %), förutom i CEE (27 %).
På basen av prövningen 30.9.2013 konstaterades att förändringarna i
viktiga antaganden måste vara mycket betydliga för att bokföringsvärdet skall överträffa återvinningsvärdet. Angående de kassagenererande
enheter, i vilka en möjlig förändring i premisserna skulle leda till att
V<B, borde diskontoräntan i verksamheten CEE vara 6,8 procent efter
skatt eller produktpriserna under estimatperioden i medeltal 1,2 procent lägre än de använda.
NOTER TILL BOKSLUTET 8 — BOKSLUT 2013 37
9. Finansiella intäkter och kostnader
Milj. euro
2013
10.Inkomstskatter
2012
Kursdifferenser
Kommersiella poster
Säkring / ej säkringsredovisning
Ineffektiv andel av säkringar i nettoinvesteringar i utländska enheter
Övriga
Kursdifferenser totalt
-2,3
-1,4
6,9
-6,0
Milj. euro
2013
2012
Skatt baserad på periodens beskattningsbara
inkomst
-61,2
-75,6
Skatt för tidigare räkenskapsperioder
Uppskjutna skatter
0,1
-0,2
-0,9
1,7
-4,6
2,4
Övriga skatter
Totalt
2,5
0,1
23,9
43,9
-0,3
-0,2
-35,1
-31,8
AVSTÄMNING AV INKOMSTSKATT
Övriga finansiella intäkter
Ränteintäkter från lån, övriga fordringar och
likvida medel
8,1
7,2
Dividendintäkter
0,2
8,0
8,3
15,3
Övriga finansiella intäkter totalt
Övriga finansiella kostnader
Värdering av finansiella tillgångar och skulder
Värdeförändring i finansiella tillgångar
Vinster och förluster av derivat (ej säkring)
- " - från säkring till verkligt värde
- " - från föremålet för säkring till verkligt
värde
Värdering totalt
Räntekostnader från finansiella skulder
värderade till periodiserade anskaffningsutgifter
-0,1
-0,1
2013
2012
Resultat före skatt
223,7
133,2
54,8
32,6
Förändring i Finlands skattesats från
24,5 % till 20,0 %
-24,5
0,0
Förändring i Sveriges skattesats från
26,3 % till 22,0 %
0,0
-9,8
Skatt enligt skattesats i Finland
Skillnad mellan finländska och utländska
skattesatser
-1,9
0,0
Skattefria intäkter
-1,6
-2,7
0,2
0,6
-5,2
17,6
Justering av tidigare bokförda uppskjutna skatter
9,5
-6,6
Användning av skattemässiga underskott som inte
bokförts tidigare
4,4
11,5
-121,3
-131,3
-7,3
-10,9
Övriga finansiella kostnader totalt
-124,1
-130,8
Finansiella intäkter och kostnader totalt
-120,4
-113,0
Övriga finansiella kostnader
Milj. euro
Icke-avdragsgilla kostnader
Icke-bokförda uppskjutna skattefordringar
från beskattningsbara förluster
4,9
12,2
11,1
0,0
-14,7
-10,6
9,0
9,0
Resultatandelar i intresseföretag
-2,3
-1,2
Skatter från tidigare räkenskapsperioden
-2,5
-0,1
2,9
2,4
Inkomstskatt i resultaträkningen
35,1
31,8
Effektiv skattesats, %
15,7
23,9
Övriga
Företagsskatten i Finland ändrades från 24,5 procent till 20,0 procent den 1 januari 2014. De uppskjutna skattefordringarna och -skulderna anknytna till Finland har den 31.12.2013 uträknats enligt den
nya skattesatsen. Inverkan av förändringen år 2013 var 24,5 miljoner
euro.
Företagsskattesatsen i Sverige ändrade från 26,3 procent till 22,0
procent den 1 januari 2013. De uppskjutna skattefordringarna och
-skulderna anknytna till Sverige har från 31.12.2012 uträknats enligt
den nya skattesatsen. Inverkan av förändringen år 2012 var 9,8 miljoner
euro.
38 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 9–10
SKATTER I ÖVRIGT TOTALRESULTAT 2013
Milj. euro
SKATTER I ÖVRIGT TOTALRESULTAT 2012
Före skatt Skatteinverkan
Efter skatt
Poster, som inte omklassificeras
till resultatet
Poster hänförliga till justering av
förmånsbestämda planer
Före skatt Skatteinverkan
Efter skatt
Poster, som inte omklassificeras
till resultatet
2,4
-0,1
2,3
Poster som senare kan omklassificerad till
resultatet
Kassaflödessäkringar
Milj. euro
Poster hänförliga till justering av
förmånsbestämda planer
-25,3
7,1
-18,1
Poster som senare kan omklassificerad till
resultatet
-2,5
-0,4
-2,9
-0,5
0,2
-0,3
Finansiella tillgångar som kan säljas
-57,9
22,8
-35,1
Finansiella tillgångar som kan säljas
-17,3
4,6
-12,7
Omräkningsdifferenser
-20,3
-0,1
-20,4
Omräkningsdifferenser
15,2
0,6
15,8
-0,2
0,0
-0,2
0,1
0,0
0,1
-80,8
22,3
-58,5
-2,5
5,3
2,8
Övriga poster
Totalt
Kassaflödessäkringar
Övriga poster
Totalt
NOTER TILL BOKSLUTET 10 — BOKSLUT 2013 39
11.Immateriella tillgångar
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 2013
Milj. euro
Anskaffningsvärde 1.1.2013
Omräkningsdifferens
Ökningar
Minskningar
Överföringar mellan poster
Anskaffningsvärde
31.12.2013
Goodwill
Övriga
immateriella
rättigheter
Pågående
projekt
Totalt
533,8
489,6
10,1
1 033,5
-4,4
-1,3
0,0
0,0
14,4
-0,4
0,0
529,0
GOODWILL ENLIGT SEGMENT
2013
2012
Virkesanskaffning och skogstjänster
2,4
2,4
-5,7
Träproduktindustri
6,7
7,1
21,0
35,4
Massaindustri
3,9
3,9
-11,4
0,0
-11,9
Kartong- och pappersindustri
12,7
12,7
7,5
-4,2
3,3
Mjuk- och matlagningspapper
144,6
149,0
498,7
26,9
1 054,6
Övrig verksamhet
390,4
390,4
0,0
-260,9
0,0
-260,9
Omräkningsdifferens
0,0
0,8
0,0
0,8
Ackumulerad avskrivning på
minskningar
0,0
3,1
0,0
3,1
Periodens avskrivningar
0,0
-14,4
0,0
-14,4
Nedskrivningar
0,0
0,0
0,0
0,0
Ackumulerade avskrivningar
31.12.2013
0,0
-271,4
0,0
-271,4
Bokvärde 1.1.2013
533,8
228,8
10,1
772,7
Bokvärde 31.12.2013
529,0
227,4
26,9
783,2
Goodwill
Övriga
immateriella
rättigheter
Pågående
projekt
Totalt
528,5
464,2
11,6
1 004,3
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 2012
Anskaffningsvärde 1.1.2012
Omräkningsdifferens
5,3
0,7
0,0
6,0
Ökningar
0,0
22,2
7,0
29,1
Minskningar
0,0
-6,7
0,0
-6,7
Överföringar mellan poster
0,0
9,2
-8,5
0,7
533,8
489,6
10,1
1 033,5
Ackumulerade avskrivningar
och nedskrivningar 1.1.2012
0,0
-243,6
0,0
-243,6
Omräkningsdifferens
0,0
-0,5
0,0
-0,5
Anskaffningsvärde
31.12.2012
Elimineringar
Totalt
Ackumulerade avskrivningar
och nedskrivningar 1.1.2013
Milj. euro
Milj. euro
Ackumulerad avskrivning på
minskningar
0,0
-2,5
0,0
-2,5
Periodens avskrivningar
0,0
-14,1
0,0
-14,1
Nedskrivningar
0,0
-0,2
0,0
-0,2
Ackumulerade avskrivningar
31.12.2012
0,0
-260,9
0,0
-260,9
Bokvärde 1.1.2012
528,5
220,6
11,6
760,7
Bokvärde 31.12.2012
533,8
228,8
10,1
772,7
40 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 11
-31,7
-31,7
529,0
533,8
Övrig verksamhet innehåller goodwill om 389,8 miljoner euro som
uppkom i sambandnmed Metsä Fibre -affären och goodwill om 0,6 miljon euro från förvärvet av Metsä Tissue. Vid nedskrivningsprövningarna har goodwillet hänförligt till Metsä Fibre allokerats till Massaindustrin och goodwillet hänförligt till Metsä Tissue till Mjuk- och matlagningspapper.
I Metsä Group har inga utvecklingsutgifter aktiverats.
Bokvärdet och marknadsvärdet för utsläppsrättigheterna i övriga
immateriella tillgångar 31.12.2012 uppgick till 8,2 miljoner euro (7,7).
Ursprungligen upptogs dessa till ett värde om 11,2 miljoner euro (9,5).
Utsläppsrättigheterna innehåller också gratisrättigheterna för år 2013,
vilka inte ännu upptagits i registret på grund av försenad utdelning.
Bland övriga immateriella rättigheter upptas också aktiverade
utvecklings- och produktionsutgifter för betydande nya dataprogram
samt patenter, licenser och varumärken.
12.Materiella anläggningstillgångar
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2013
Milj. euro
Anskaffningsvärde 1.1.2013
Omräkningsdifferens
Ökningar
Minskningar
Överföringar mellan poster
Anskaffningsvärde 31.12.2013
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2013
Mark- och
vattenområden
Byggnader och
konstruktioner
Maskiner och
inventarier
Övriga materiella
tillgångar
Pågående
projekt
Totalt
84,9
1 478,8
5 762,2
149,4
93,2
7 568,5
-0,3
-11,6
-50,5
-1,5
-1,1
-65,0
1,7
12,9
100,5
0,3
66,2
181,5
-0,5
-54,5
-17,0
-0,2
-3,6
-75,8
0,1
20,9
59,5
1,0
-84,7
-3,3
85,8
1 446,5
5 854,6
149,0
69,9
7 605,9
-5 495,2
-15,4
-932,3
-4 419,4
-128,2
0,0
Omräkningsdifferens
0,0
6,9
39,1
1,1
0,0
47,2
Ackumulerad avskrivning på minskningar
0,3
41,9
29,4
-0,4
0,0
71,2
Periodens avskrivningar
0,0
-41,8
-190,1
-3,1
0,0
-235,0
Nedskrivningar
0,0
-3,1
-2,6
0,0
0,0
-5,7
-15,1
-928,4
-4 543,5
-130,6
0,0
-5 617,5
Bokvärde 1.1.2013
69,5
546,5
1 342,8
21,2
93,2
2 073,3
Bokvärde 31.12.2013
70,8
518,1
1 311,1
18,4
69,9
1 988,3
Ackumulerade avskrivningar 31.12.2013
I nedskrivningarna ingår en nedskrivning om 4,9 miljoner euro hänförlig till nedläggningen av verksamheten i Metsä Woods förädlingsoch distibutionsenhet i Kaskö samt en nedskrivning om 3,1 miljoner
euro hänförlig till upphörandet av extrusionsbeläggningen i Metsä
Woods plywoodfabrik i Suolahti.
I nedskrivningarna ingår dessutom en återföring om 2,5 miljoner
euro som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla pappersmaskin i Äänekoski.
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2012
Milj. euro
Anskaffningsvärde 1.1.2012
Mark- och
vattenområden
Byggnader och
konstruktioner
Maskiner och
inventarier
Övriga materiella
tillgångar
Pågående
projekt
Totalt
84,0
1 474,2
6 147,0
147,6
89,3
7 942,1
Omräkningsdifferens
0,4
11,0
58,4
1,3
2,0
73,0
Ökningar
0,7
12,1
61,5
0,6
112,2
187,1
Minskningar
0,0
-6,8
-49,0
-0,9
0,0
-56,8
Överföringar mellan poster
0,0
38,3
68,1
3,2
-110,4
-0,7
Tillgångar till försäljning
0,0
-50,0
-523,7
-2,5
0,0
-576,2
Anskaffningsvärde 31.12.2012
84,9
1 478,8
5 762,2
149,4
93,2
7 568,5
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2012
-15,4
-936,1
-4 737,2
-124,5
0,0
-5 813,1
Omräkningsdifferens
0,0
-7,6
-44,2
-1,0
0,0
-52,8
Ackumulerad avskrivning på minskningar
0,0
6,6
47,2
-4,0
0,0
49,8
Tillgångar till försäljning
0,0
41,4
511,7
2,5
0,0
555,6
Periodens avskrivningar
0,0
-43,5
-199,2
-3,5
0,0
-246,2
Nedskrivningar
0,0
6,8
2,3
2,3
0,0
11,4
Ackumulerade avskrivningar 31.12.2012
-15,4
-932,3
-4 419,4
-128,2
0,0
-5 495,2
Bokvärde 1.1.2012
68,6
538,1
1 409,8
23,1
89,3
2 129,0
Bokvärde 31.12.2012
69,5
546,5
1 342,8
21,2
93,2
2 073,3
I nedskrivningarna ingår i Massaindustrin år 2012 en återföring om
2,3 miljoner euro från Metsä Fibres fabrik i Kaskö.
Återföringen baserar sig på försäljningen av bark- och oljepannorna
till Metsä Board.
Nedskrivningarna inom Kartong- och pappersindustrin innehåller
återföringar om 10,7 miljoner euro som hänför sig till Metsä Board Ali-
zays byggnader och maskiner som 31.12.2012 klassificerades som tillgångar till försäljning.
I nedskrivningarna för Mjuk- och matlagningspapper ingår en nedskrivning om 1,8 miljoner euro som hänför sig till Metsä Tissues kraftverk i Polen och stängningen av PM 5.
NOTER TILL BOKSLUTET 12 — BOKSLUT 2013 41
Som säkerhet för banklån, pensionslån samt övriga skulder har utfärdats fastighetsinteckningar och inteckningar i lösöre för 975,3 miljoner
euro (286,9). Ökningen av ansvarsförbindelserna hänför sig till det syndikerade kreditavtalet på totalt 600 miljoner euro som Metsä Board
undertecknade i maj 2012, varav 500 miljoner euro utnyttjades i april
2013. Som säkerhet för lånet har aktiepanter för 535,3 miljoner euro,
fastighetsinteckningar för 832,8 miljoner euro och en företagsinteckning på 600 miljoner euro utfärdats. Garantierna för lånet uppgår totalt
till 1 968,1 miljoner euro.
I ANSKAFFNINGSVÄRDET PÅ MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR INGÅR TILLGÅNGAR SOM HYRTS MED AVTAL OM FINANSIELL LEASING ENLIGT FÖLJANDE:
Milj. euro
Markområden
Maskiner och
Byggnader
inventarier
Totalt
Anskaffningsvärde 1.1.2013
0,0
18,4
45,3
63,7
Ackumulerade avskrivningar
0,0
-8,6
-32,1
-40,6
Bokvärde 31.12.2013
0,0
9,9
13,3
23,1
Markområden
Byggnader
Maskiner och
inventarier
Totalt
Anskaffningsvärde 1.1.2012
0,0
18,4
51,1
69,5
Ackumulerade avskrivningar
0,0
-7,5
-33,5
-41,1
Bokvärde 31.12.2012
0,0
10,9
17,5
28,4
Milj. euro
Koncernen har långfristiga skogsarrendeavtal i Ryssland och Lettland. Dessa tas inte upp i balansräkningen eftersom inga priser eller
fasta grunder för fastställandet av priserna anges i avtalen. Staten fastställer priset i regel en gång om året eller oftare. I praktiken följer priset
aktionspriserna på kortfristiga avverkningsrätter. Med långfristiga
avverkningsrätter säkerställs i första hand tillgången på virke.
Största delen an koncernens biologiska tillgångar hör till intresseföretagen i Finland. På grund av detta är summan av de i balansräkningen
upptagna biologiska tillgångarna liten.
2013
2012
1.1.
8,4
8,5
Förvärv under perioden
0,0
0,2
-1,3
-1,2
Milj. euro
Avverkning under perioden
Vinster/förluster från uppskattning till verkligt värde
31.12.
13.Biologiska tillgångar
Biologiska tillgångar (växande skog) upptas till verkligt värde efter
avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Marknadsvärdet för rotstående skog, exkl. unga plantbestånd, baserar sig på diskonterade värden av förväntade framtida kassaflöden (intäkter och kostnader).
Förändringarna i skogstillgångarnas marknadsvärde under räkenskapsperioden redovisas i rörelseresultatet.
Biologiska tillgångar klassas i sin helhet till nivå 3 i hierarkin för
verkliga värden, eftersom värdena inte baserar sig på marknadsdata utan
på företagets egna antaganden. I slutet av år 2013 ägde koncernen skog
närmast bara i Finland.
42 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTETT 13–14
0,9
8,4
2013
2012
66,6
69,6
14.Andelar i intresseföretag
Milj. euro
Ökningarna i materiella anläggningstillgångar under 2013 innehåller
tillgångar om 0,7 miljoner euro (3,7), vilka hyrts via finansiella leasingavtal.
Under år 2013 aktiverades lånekostnader om 1,9 miljon euro (0,8).
Räntesatsen var 2,12-5,76 procent (3,35-3,66), vilken motsvarade kostnaderna för det lån som använts för att finansiera projekten.
Under år 2012 erhöll Metsä Fibres fabrik i Joutseno ett energiunderstöd om 2,0 miljoner euro från arbets- och näringsministeriet för byggandet av ett förgasningsverk. Understödet har bokförts som ett avdrag
till anskaffningsutgiften.
4,0
11,1
1.1.
Resultatandelar
Utdelningar
Ökningar
Minskningar
Tillgångar till försäljning
Omräkningsdifferens
31.12.
9,7
4,8
-3,2
-4,6
0,0
0,7
-0,1
-4,7
0,0
0,0
-0,1
0,8
73,0
66,6
Metsä Tissue Oyj köpte 45 procent av aktierna i Mäntän Energia Oy
15.1.2012. Efter förvärvet äger Metsä Tissue 90 procent av Mäntän
Energia.
Metsäliitto Osuuskunta sålde sin andel om 50 procent i Thosca
Holz GmbH 6.7.2012.
Metsä Board Oyj klassificerade 31.12.2011 sitt intresseföretag
Plastiroll Oy som en tillgång till försäljning. Metsä Board sålde sin
andel om 39 procent i Plastiroll i januari 2012.
I intresseföretagens bokvärde 31.12.2013 ingår goodwill hänförligt
till företaget ZAO HC Vologodskie Lesopromyshlenniki 1,3 miljon
euro (1,3).
MEST BETYDANDE INTRESSEFÖRETAG 2013
Milj. euro
Hemland
Tillgångar Skulder
Omsättning Resultat
Innehav,
%
Finsilva Oyj
Finland
246,4
143,9
18,3
15,7
49,9
Katrinefors Kraftvärme Ab
Sverige
31,6
31,1
12,0
0,0
50,0
Lohjan Biolämpö Oy
Finland
15,7
14,0
6,6
0,0
46,0
Mäntän Energia
Finland
7,2
4,4
15,4
0,1
90,0
Suomen Metsäsijoitus Oy
Finland
20,4
0,9
1,0
3,2
25,0
Omsättning Resultat
Innehav,
%
MEST BETYDANDE INTRESSEFÖRETAG 2012
Milj. euro
Hemland
Tillgångar Skulder
Finsilva Oyj
Finland
236,7
143,7
18,0
6,4
49,9
Katrinefors Kraftvärme Ab
Sverige
19,7
19,1
11,4
0,1
50,0
Lohjan Biolämpö Oy
Finland
15,5
13,8
1,3
0,0
46,0
Mäntän Energia
Finland
9,1
5,4
12,4
0,2
90,0
Suomen Metsäsijoitus Oy
Finland
16,9
0,2
0,7
0,5
25,0
Inget intresseföretag noteras offentligt.
TRANSAKTIONER MED INTRESSEFÖRETAG
Milj. euro
2013
2012
16,9
16,1
105,0
94,1
Ränteintäkter
0,2
0,1
Räntekostnader
0,0
0,0
Långfristiga
2,9
1,5
Kortfristiga
1,3
1,9
7,1
6,0
Försäljning
Inköp
Fordringar
Skulder
Kortfristiga
Koncernen har rätt till en 6,6 procents andel av energin producerad
av Olkiluoto kärnkraftverk (OL1 och OL2) via B-aktierna i Pohjolan
Voima, till en cirka 6,7 procents andel av energin producerad av kolkraftverket Meri-Pori via C2-aktierna och en 84,0 procents andel av
energin producerad av Hämeenkyrön Voima Oy via G10-serien. Dessutom har koncernen en cirka 2,0 procents andel i Olkiluoto 3, som är
under byggnad, via B2-aktierna i Pohjolan Voima.
Ägarandelen i Pohjolan Voima Oy värderas varje kvartal till verkligt
värde via metoden för diskonterade kassaflöden och det vägda medeltalet av värderingen enligt tidigare transaktioner. Den genomsnittliga
vägda kapitalkostnaden som använts är 3,9 procent (3,38) och 6,9 procent för Olkiluoto 3 som ät under byggnad. För energins del har ett 12
månaders löpande medeltal för elprisförväntningar använts, vilket
utjämnar de kortvariga fluktiationerna i marknadspriset för el. Förändringen i verkligt värde minskad med den kalkylmässiga skatteskulden
enligt finländsk skattesats, bokförs i övrigt totalresultat och redovisas i
eget kapital i fonden för verkligt värde. Anskaffningsutgiften för Pohjolan Voima Oy är 47,8 miljoner euro (40,0) och verkligt värde 297,9 miljoner euro (347,9). Kärnkraftsaktiernas verkliga värde var 283,4 miljoner euro (329,9), varav B-serien 276,9 miljoner euro (304,7) och
B2-serien 6,5 miljoner euro (25,2), kolkraftsaktiernas (C2-serien) -4,7
miljoner euro (-4,4) och vattenkraftsaktiernas (A-serien) 7,2 miljoner
euro (10,5) och G10-serien 12,0 miljoner euro (12,0).
Metsä Fibre och Metsä Board tecknade under år 2013 aktier i
B2-serien till ett värde om 7,8 miljoner euro.
Intressentavtalet gällande aktierna i Pohjolan Voima Oy begränsar
den fria handeln med aktier till andra än intressenter. Övriga icke-noterade aktier, vilkas verkliga värde inte tillförlitligt kan bestämmas, har
värderats till anskaffningspris med avdrag för eventuella nedskrivningar.
16.Övriga finansiella tillgångar
15.Finansiella tillgångar som kan säljas
2013
2012
Av intresseföretag
2,9
1,5
Av övriga
6,9
7,3
9,8
8,9
Förmånsbestämda pensionplaner (not 23)
9,0
3,3
Av övriga
1,3
1,8
Totalt
10,3
5,1
Övriga finansiella tillgångar totalt
20,1
13,9
Milj. euroa
Milj. euro
2013
2012
0,3
0,4
Icke-noterade aktieplaceringar
305,4
355,8
Totalt
305,7
356,2
Offentligt noterade aktieplaceringar
Finansiella tillgångar som kan säljas är offentligt noterade och ickenoterade aktier. De offentligt noterade aktiernas verkliga värde är baserade på bokslutsdagens börsnoteringar.
Mest betydande icke-noterade aktier består av en 3,4 procents andel
i Pohjolan Voima Oy. Företaget producerar el och värme åt sina intressenter i Finland. Företaget gör affärer med sina intressenter. Priset
på el och värme baserar sig på produktionskostnader, och det betalda
priset är vanligtvis lägre än marknadspriset.
Räntebärande lånefordringar
Totalt
Räntefria fordringar
NOTER TILL BOKSLUTET 15–16 — BOKSLUT 2013 43
17.Uppskjutna skatter
AVSTÄMNING MOT BALANSEN 2013
Milj. euro
1.1.2013
Bokfört i resultaträkningen
Bokfört i övrigt
totalresultat
Omräkningsdifferenser
0,9
-0,1
Förvärv / Avytringar
31.12.2013
Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen
Pensionsåtaganden och övriga avsättningar
25,7
-4,3
Interna bidrag
14,3
-4,9
0,0
9,4
Underskottsavdrag och övriga avdrag
21,3
2,7
0,5
24,4
Övriga temporära skillnader
24,5
-6,8
-0,1
2,4
85,7
-13,3
0,9
2,8
-15,4
-12,6
-1,2
0,1
70,4
-26,0
-0,3
2,9
Totalt
Kvittat mot uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen
22,3
20,1
0,0
76,1
-29,1
0,0
47,0
Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
141,8
-20,7
Förvärvad nettoförmögenhet och biologiska
tillgångar värderade till verkligt värde
80,1
-17,1
Finansieringstillgångar till försäljning
värderade till verkligt värde
61,0
Avskrivningsdifferens och skattefria avsättningar
Säkring av eget kapital
Övriga temporära skillnader
51,9
63,0
38,2
-22,8
0,0
1,1
-1,1
-0,5
1,4
-0,1
334,8
-37,2
-22,5
-1,6
Kvittat mot uppskjutna skattefordringar
-15,4
-12,6
-1,2
0,1
Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
319,4
-49,9
-23,7
1.1.2012
Bokfört i resultaträkningen
Totalt
119,6
-1,5
52,7
0,0
273,5
-1,6
0,0
244,3
Bokfört i övrigt
totalresultat
Omräkningsdifferenser
Förvärv / Avytringar
31.12.2012
0,1
-29,1
AVSTÄMNING MOT BALANSEN 2012
Milj. euro
Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen
Pensionsåtaganden och övriga avsättningar
20,3
-2,0
7,2
Interna bidrag
14,4
14,4
-14,5
Underskottsavdrag och övriga
avdrag
20,5
0,6
0,1
21,3
Övriga temporära skillnader
27,3
-1,2
-2,1
0,5
24,5
0,8
Totalt
Kvittat mot uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen
82,6
11,8
-9,4
-17,2
-0,6
2,5
65,4
11,1
-6,9
25,7
14,3
0,0
85,7
-15,4
0,8
0,0
70,4
Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
Avskrivningsdifferens och skattefria avsättningar
163,4
-23,8
2,3
141,8
Förvärvad nettoförmögenhet och biologiska tillgångar
värderade till verkligt värde
83,7
-3,7
0,0
80,1
Finansieringstillgångar till försäljning
värderade till verkligt värde
79,8
Säkring av eget kapital
Övriga temporära skillnader
Totalt
-18,7
1,5
52,5
-3,1
-2,0
4,5
6,7
0,0
334,8
6,7
0,0
319,4
379,4
-32,1
-19,2
Kvittat mot uppskjutna skattefordringar
-17,2
-0,6
2,5
Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
362,2
-32,8
-16,8
44 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 17
61,0
-1,5
0,0
51,9
-15,4
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kan kvittas mot varandra,
ifall det finns en lagligt verkställbar rätt att kvitta skattefordringarna
och -skulderna som baserar sig på årets beskattningsbara resultat och de
uppskjutna skatterna hänför sig till samma skattetagare.
Vid utgången av 2013 hade koncernen skattemässiga nettoförluster
på 114,2 miljoner euro (80,9), av vilka bokförts uppskjutna skattefordringar om 24,4 miljoner euro (21,3). Dessa förluster har uppkommit
närmast i Finland, Frankrike, Tyskland, Slovakien och Ryssland. De
rörelseförluster om vars utnyttjande råder osäkerhet och för vilka därför
inte redovisats uppskjutna skattefordringar utgjorde 1 300,5 miljoner
euro (1 326,0). Dessa beskattningsbara nettoförlusterna har uppkommit närmast i Finland, Frankrike, Tyskland, Polen och Ryssland. De
uppskjutna skattefordringarna från förlusterna uppgick 31.12.2013 till
374,3 miljoner euro (383,3).
Koncernen hade 31.12.2013 beskattningsbara nettoförluster på
totalt 1 414,7 miljoner euro, varav 1 293,1 miljoner euro inte
förfaller. Av förlusterna förfaller 47,6 miljoner euro under åren 20142018 och resten under senare år.
18.Omsättningstillgångar
Milj. euro
2013
2012
292,9
271,0
Omsättningstillgångar
Material och förnödenheter
Varor under tillverkning
Färdiga produkter
Förskottsbetalningar
Totalt
40,8
37,7
405,8
381,6
35,4
34,5
775,0
724,8
19.Kundfordringar och övriga fordringar
2013
2012
Av intresseföretag
0,0
0,1
Av övriga
7,9
1,9
7,9
2,1
Kundfordringar
1,7
2,2
Övriga fordringar
0,0
0,0
Resultatregleringar
0,3
0,3
2,0
2,5
Milj. euro
Räntebärande lånefordringar
Totalt
Kundfordringar och övriga räntefria fordringar
Av intresseföretag
Av övriga
557,2
575,2
Övriga fordringar
89,2
86,8
Resultatregleringar
44,6
39,1
691,0
701,1
Totalt
693,0
703,6
Kundfordringar och övriga fordringar totalt
700,9
705,7
Kundfordringar
Koncernen har inga lånefordringar på koncernbolagens verkställande
direktörer eller deras suppleanter, ej heller på ledamöterna i styrelsen
eller därmed jämförbara organ. Metsäliitto Management Oy, som grundats för att administrera aktiebelöningssystemet för ledamöterna i koncernens ledningsgrupp och som konsolideras som ett dotterbolag
i koncernbokslutet, behandlas närmare i not 34.
OSÄKRA KUNDFORDRINGAR
Under år 2013 bokfördes som kostnader 0,4 miljoner euro för att få
omsättningstillgångarnas bokföringsvärde att motsvara nettorealiseringsvärdet (1,4). Kostnaderna har bokförts i resultaträkningen under
”Material och tjänster”.
I KUNDFORDRINGAR FRÅN ÖVRIGA HAR AVDRAGITS FÖLJANDE POSTER
2013
Milj. euro
1.1.
Ökning
Minskning
31.12.
2012
5,2
5,4
5,8
2,2
-5,4
-2,4
5,6
5,2
Koncernen har år 2013 bokfört nedskrivningsförluster av kundfordringar om 1,1 miljoner euro (1,0).
FÖRDELNING AV KUNDFORDRINGAR FRÅN ÖVRIGA
Milj. euro
2013
2012
Icke förfallna
493,7
500,2
52,2
61,6
Förfallna
Under 30 dagar
31–60 dagar
7,2
7,5
61–90 dagar
0,0
0,4
91–180 dagar
0,9
1,0
Över 180 dagar
3,2
4,6
557,2
575,2
31.12.
NOTER TILL BOKSLUTET 18–19 — BOKSLUT 2013 45
20.Kassa och banktillgodohavanden
2013
Milj. euro
Placeringar till periodiserad anskaffningsutgift
2012
20,1
0,0
280,6
401,0
Resultatpåverkande placeringar till verkligt värde
Kontanter och bankkonton
152,0
117,5
Totalt
452,7
518,5
21.Eget kapital
FÖRÄNDRINGAR I ANDELSKAPITALET
Milj. euro
Andelskapital 1.1.2013
Andelskapital
A-tilläggsandelskapital
B-tilläggsandelskapital
C-tilläggsandelskapital
Totalt
147,9
380,0
55,9
10,6
594,5
Betalda andelsavgifter
4,2
26,8
24,8
0,0
55,8
Överfört från räntor
1,8
24,3
0,0
0,0
26,0
Kapitalbonus
0,0
1,4
0,0
0,0
1,4
-3,3
-13,5
-4,6
0,0
-21,4
14,4
-14,4
0,0
2,7
-0,8
-7,2
3,8
-1,5
Andelskapital 31.12.2013
153,3
418,1
83,3
0,0
654,7
Andelskapital 1.1.2012
Återbetalda andelar
Överfört till B-tilläggsandelskapital
Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld
149,1
366,1
46,4
10,9
572,6
Betalda andelsavgifter
4,1
22,4
15,6
0,0
42,1
Överfört från räntor
1,8
22,7
0,0
0,0
24,5
Återbetalda andelar
-3,6
-16,2
-1,4
-0,1
-21,3
Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld
Andelskapital 31.12.2012
-3,6
-15,0
-4,7
-0,2
-23,5
147,9
380,0
55,9
10,6
594,5
Andelskapital
A-tilläggsandelskapital
B-tilläggsandelskapital
C-tilläggsandelskapital
Totalt
50,1
136,6
27,2
0,0
213,9
FÖRÄNDRING I DEN DEL SOM ÖVERFÖRTS
TILL KORTFRISTIG FINANSIERINGSSKULD
Milj. euro
31.12.2013
Förändring
-2,7
0,8
7,2
-3,8
1,5
31.12.2012
52,8
135,7
20,0
3,8
212,3
Förändring
31.12.2011
FOND FÖR VERKLIGT VÄRDE
OCH ÖVRIGA FONDER
Milj. euro
Fond för verkligt värde
2013
2012
61,6
78,4
1,2
1,2
Omvärderingsöverskott
94,9
94,9
Reservfond
Uppskrivningsfond
65,7
60,0
Fonder enligt stadgarna
0,1
0,1
Fond för investerat fritt eget kapital
1,6
1,6
224,9
236,1
Totalt
46 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 20–21
3,6
15,0
4,7
0,2
23,5
49,2
120,8
15,3
3,6
188,9
ANDELSKAPITAL
Andelens nominella belopp är en (1) euro. Medlemmens skyldighet att
ta andelar bestäms utgående från arealen av den skogsmark som medlemmen äger och den kommun i vilken skogsmarken är belägen, dock så
att medlemmen är skyldig att ta högst 30 000 andelar.
TILLÄGGSANDELAR
Tilläggsandelar finns av tre slag: A-, B- och C-tilläggsandelar. Under
våren 2013 överfördes C-tilläggsandelarna till B-tilläggsandelar. Til�läggsandelarnas nominella belopp är en (1) euro. De betalda tilläggsandelarna utgör tilläggsandelskapitalet. Om utgivandet av av tilläggsandelar om om betalning av och övriga villkor för dem beslutar Metsäliittos
styrelse. Villkoren för tilläggsandelar i samma serie kan avvika från varandra, varvid sådana tilläggsandelar kan märkas med avvikande kännetecken. Endast en medlem vars andelskapital är till fullo betalt kan ta
tilläggsandelar. Antalet A-tilläggsandelar är minst en (1) och högst 900
miljoner. Antalet B-tilläggsandelar är minst en (1) och högst 300 miljoner. Antalet C-tilläggsandelar var minst en (1) och högst 100 miljoner.
Räntan på tilläggsandelarna kan avvika från räntan på de egentliga
andelarna. Därtill kan tilläggsandelarna också innehålla andra ekonomiska fördelar. Tilläggsandelskapitalet kan nedsättas genom ändring av
stadgarna så att tilläggsinsatserna återbetalas till medlemmarna eller till
den till vilken medlemmens rättigheter har övergått.En medlem kan
teckna A-tilläggsandelar mot det nettobelopp som Metsäliitto betalar
för virkesaffärer. Också med räntan som betalas åt Metsäliittos medlemmar kan A-tilläggsandelar tecknas. Teckning kan dock endast ske inom
gränsen för maximibeloppet för A-tilläggsandelar.
Från och med början av 2012 lanserade Metsäliitto Osuuskunta en
ny placeringsprodukt, Kapitalbonus, där medlemmarna kan teckna nya
A-tilläggsandelar med ett nominellt värde av en euro i blandemission,
enligt emissionsvillkoren separat varje år till det pris som styrelsen
fastställt. De nya A-tilläggsandelarna erbjuds för teckning mot inkomster av virkesförsäljning eller andelsräntor. Fondökningen i blandemissionen kan maximalt uppgå till 100 miljoner euro.
En medlem kan teckna B-tilläggsandelar efter eget behov. Teckning
kan dock endast ske inom gränsen för maximibeloppet för B-tilläggsandelar.
Till C-tilläggsandelen hörde en fördel om rätt till tilläggsränta som
bestäms av kursutvecklingen för Metsä Board Oyj:s B-aktie. Den eventuella tilläggsräntan uträknades enligt följande: Om den enligt handelsvolymen vägda genomsnittliga kursen för Metsä Boards B-aktie under
fem handelsdagar före 15.2.2013 (”Avslutskurs”) överskrider 2,5 euro
(”Gränspris”) på Helsingforsbörsen, betalas en sådan tilläggsränta på
varje C-tilläggsandel som motsvarar differensen mellan Avslutskursen
och Gränspriset, ändå högst en (1) euro per C-tilläggsandel. Kursen för
Metsä Boards B-aktie överskred inte 2,5 euro, och därmed betalades
ingen tilläggsränta på våren 2013.
Rätten till tilläggsränta har behandlats som ett inbäddat derivat
enligt IAS 39. För rätten till tilläggsränta hade bokförts en skuld om 0,9
miljoner euro i bokslutet 31.12.2012. Skulden avvecklades under våren
2013.
Till medlemmarna kan av Metsäliittos överskott utdelas ränta, överskottsutbetalningar eller annan ersättning. Det belopp som utdelas får
inte överskrida det utdelningsbara överskottet enligt senast fastställda
bokslut med beaktande av de begränsningar som stipulerats i lagen om
andelslag i kapitel 8 paragraferna 3-5. För återbetalning av tilläggsandelar och andelar kan en tredjedel av det utdelningsbara överskottet enligt
den senast fastställda balansräkningen användas.
OMRÄKNINGSDIFFERENSER
Till fonden för omräkningsdifferenser bokförs de omräkningsdifferenser som uppkommit vid omräkningen av de utländska enheternas bokslut. Då villkoren för säkringsredovisning har uppfyllts, förs också de
vinster och förluster med avdrag av uppskjuten skatt, som uppkommit
vid säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter, mot omräkningsdifferenser.
FOND FÖR VERKLIGT VÄRDE
Till fond för verkligt värde bokförs värdeförändringar i finansiella tillgångar som innehas till försäljning samt förändringar i verkligt värde
efter kalkylerad skatt, för de derivatinstrument som används för säkring
av kassaflöden.
UPPSKRIVNINGSFOND
Till uppskrivningsfonden bokförs uppskrivningar av markområden och
värdepapper i långfristiga tillgångar.
OMVÄRDERINGSÖVERSKOTT
Ett omvärderingsöverskott hänförligt till den tidigare ägarandelen i
Metsä Fibre uppstod år 2009 i samband med allokeringen av det verkliga värdet för de förvärvade Metsä Fibre -aktierna.
RESERVFOND OCH FONDER ENLIGT STADGARNA
Reservfonden och fonder enligt stadgarna är närmast grundade och
utökade på beslut av bolagsstämma eller fullmäktige.
FOND FÖR INVESTERAT FRITT EGET KAPITAL
Fonden för investerat fritt eget kapital innehåller placeringar som till
sin natur är eget kapital samt teckningspriset för aktier till den del, som
den uttryckligt enligt beslut inte skall bokföras som aktiekapital.
RÄNTOR PÅ ANDELSKAPITALET
Efter bokslutet har styrelsen föreslagit att räntor på andelskapitalet om
totalt 44,5 miljoner euro skall betalas (39,7 miljoner euro år 2012).
Andelen av andelskapitalets räntor som behandlades som finansieringskostnader uppgick år 2013 till 9,8 miljoner euro (10,0).
NOTER TILL BOKSLUTET 21 — BOKSLUT 2013 47
ÖVRIGT TOTALRESULTAT EFTER SKATT 2013
Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare
Omräkningsdifferens
Milj. euro
Fond för verkligt
värde och
övriga fonder
Totalt
Innehav utan
bestämmande
inflytande
4,9
4,9
-2,5
2,4
-0,9
-0,9
0,8
-0,1
-1,7
-1,7
-2,9
-4,6
1,1
1,1
1,5
2,5
Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer
Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras till resultatet
Balanserade
vinstmedel
Eget kapital
totalt
Säkring av kassaflödet
Säkring av valutaflödet
vinster och förluster bokförda mot eget kapital
bokförda som justeringar till omsättningen
Säkring av ränteflödet
vinster och förluster bokförda mot eget kapital
5,1
5,1
0,4
5,6
bokförda som justeringar till finansposterna
0,9
0,9
1,2
2,1
vinster och förluster bokförda mot eget kapital
-0,7
-0,7
0,5
-0,2
bokförda som justeringar till inköpen
-3,7
-3,7
-4,2
-7,9
1,0
1,0
-3,5
-2,5
-27,6
-27,6
-30,3
-57,9
0,0
0,0
0,0
0,0
-27,6
-27,6
-30,3
-57,9
-14,5
-14,5
-7,6
-22,1
1,6
1,6
0,2
1,8
-12,9
-12,9
-7,4
-20,3
Säkring av råvaror
Totalt
Finansiella tillgångar som kan säljas
vinster och förluster från uppskattning till verkligt värde
överfört till övriga rörelseintäkter
Totalt
Omräkningsdifferenser
Vinster och förluster från säkring av nettoinvesteringar
Totalt
Övriga poster
-0,1
Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras till resultatet
Övrigt totalresultat efter skatt
-0,1
9,6
-13,0
-17,0
-0,1
-0,1
-0,2
9,5
12,8
22,3
-26,1
-30,1
-56,2
Balanserade
vinstmedel
Totalt
Innehav utan
bestämmande
inflytande
Eget kapital
totalt
-15,6
-15,6
-9,6
-25,3
4,3
4,3
2,9
7,1
3,9
ÖVRIGT TOTALRESULTAT EFTER SKATT 2012
Milj. euro
Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare
Omräkningsdifferens
Fond för verkligt
värde och
övriga fonder
Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer
Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras till resultatet
Säkring av kassaflödet
Säkring av valutaflödet
vinster och förluster bokförda mot eget kapital
3,4
3,4
3,5
7,0
bokförda som justeringar till omsättningen
1,2
1,2
1,6
2,8
-6,5
-6,5
-2,4
-8,9
0,0
0,0
0,0
0,0
-1,3
-1,3
-1,6
-2,9
1,0
1,0
0,6
1,6
-2,2
-2,2
1,8
-0,5
vinster och förluster från uppskattning till verkligt värde
-7,9
-7,9
-9,4
-17,3
överfört till övriga rörelseintäkter
0,0
0,0
0,0
0,0
-7,9
-7,9
-9,4
-17,3
17,5
Säkring av ränteflödet
vinster och förluster bokförda mot eget kapital
bokförda som justeringar till finansposterna
Säkring av råvaror
vinster och förluster bokförda mot eget kapital
bokförda som justeringar till inköpen
Totalt
Finansiella tillgångar som kan säljas
Totalt
Omräkningsdifferenser
10,5
10,5
7,0
Vinster och förluster från säkring av nettoinvesteringar
-2,0
-2,0
-0,3
-2,3
8,5
8,5
6,7
15,2
0,0
0,0
0,1
3,4
1,9
5,3
-9,7
-5,6
-15,3
Totalt
Övriga poster
0,0
Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras till resultatet
0,5
2,9
Övrigt totalresultat efter skatt
9,0
-7,3
48 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 21
-11,4
22.Innehav utan bestämmande inflytande
MEST BETYDANDE INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE
2013
2012
Metsä Fibre -koncernen
303,6
288,6
Metsä Board -koncernen
127,1
133,7
Metsä Tissue -koncernen
44,8
67,2
Milj. euro
Övriga
Totalt
0,8
1,8
476,3
491,2
23.Pensionsåtaganden
Koncernen har flera planer för ersättningar efter avslutad anställning.
Bland dessa finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.
PLANER FÖR ERSÄTTNINGAR EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING
Milj. euro
2013
2012
143,8
142,4
Skulder i balansräkningen
Förmånsbestämda pensionsplaner
Avgiftsbestämda pensionsplaner
Skulder i balansräkningen totalt
10,6
11,6
154,4
154,0
Koncernen deltar aktivt i verksamheten inom fondens investeringskommitté.
I Finland har koncernen tilläggspensionsplaner som administreras
som förmånsbestämda planer. Pensionsfonden Metsäliiton Toimenhaltijain Eläkesäätiö beviljar en del av tjänstemännen ålders-, invaliditetsoch efterlevandepensioner utöver det lagstadgade pensionsskyddet.
Inga nya medlemmar omfattas längre av pensionsfonden. Tillgångarna i
pensionsfonden har placerats i fastigheter, koncernbolagens aktier och
andelar samt i övriga noterade aktier och skuldebrev. Dessutom har
pensionsfonden skuldebrevsfordringar hos koncernen samt banktillgångar. Ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp har därtill ett förmånsbestämt pensionsavtal med en fastställd pensionsålder på 62 år.
Storleken på pensionen är högst 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräknas utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Ledamöterna i ledningsgruppen har
rätt till ett fribrev om anställningen inom Metsä Group upphör före
pensionsåldern.
Det förmånsbestämda systemet i Sverige gäller för tjänstemän födda
1978 eller tidigare. Planen beviljar ålders-, efterlevande- och invaliditetspensioner. Storleken på pensionen enligt planen grundar sig på
lönen, där man tar hänsyn till kommande löneförhöjningar med inflationsjusteringar, anställningsår, befordringar och övriga väsentliga faktorer, såsom ändringar på arbetsmarknaden. Planen i Sverige är ofonderad. Åtagandet omfattas av en garantiförsäkring.
Koncernen har dessutom förmånsbestämda planer i Belgien, Holland, Italien, Norge, Slovakien och Schweiz.
SIFFRORNA I BALANSRÄKNINGEN
Förmånsbestämda pensionsplaner
Skulder i balansräkningen
Överfonderade planer i balansräkningens
tillgångar
Nettoskuld för förmånsbestämda pensionsplaner
totalt
Milj. euro
143,8
142,4
-9,0
-3,3
Nuvärdet av fonderade åtaganden
Det verkliga värdet av systemets tillgångar
Underskott på fonderane åtaganden
134,8
139,1
Nuvärdet av ofonderade åtaganden
2013
2012
138,8
134,3
-134,0
-122,2
4,9
12,1
130,0
127,0
Underskott på förmånsbestämda pensionsplaner
totalt
134,8
139,1
Nettoskuld i balansräkningen
134,8
139,1
FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONSPLANER
Koncernens viktigaste förmånsbestämda pensionsplaner finns i Tyskland, Storbritannien, Finland och Sverige.
I Tyskland har koncernen flera förmånsbestämda tilläggspensionsplaner. Planerna beviljar en ålders-, invaliditets- och efterlevandepension utöver det lagstadgade pensionsskyddet till de medarbetare, tjänstemän, den högsta ledning och tidigare ägare av lokala bolag som är
berättigade till en sådan. Pensionsåldern är i allmänhet 65 år och storleken på pensionen beror på anställningstiden. För att få full pension
måste tjänstemännen och den högsta ledningen ha varit anställda i
25–30 år. När det gäller kollektivanställda beaktas alla anställningsår
efter fyllda 18 år. En del av pensionsplanerna är stängda. De förmånsbestämda planerna i Tyskland är ofonderade.
De förmånsbestämda planerna i Storbritannien garanterar de personer som omfattas av systemet en pension, vars storlek beror på anställningstiden och lönen under de sista anställningsåren. Planerna är
stängda för nya medlemmar. Tillgångarna i planen har placerats i fonder, som administreras enligt lokala regelverk och praxis. De fonder
som sköts av utomstående aktörer betalar förmåner till dem som är
berättigade till dessa.
NOTER TILL BOKSLUTET 22–23 — BOKSLUT 2013 49
ÄNDRINGAR I FÖRMÅNSBESTÄMDA NETTOÅTAGANDEN
UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN 2013
ÄNDRINGAR I FÖRMÅNSBESTÄMDA NETTOÅTAGANDEN
UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN 2012
Milj. euro
Åtagandets
nuvärde
Systemtillgångarnas
verkliga värde
Milj. euro
Åtagandets
nuvärde
Systemtillgångarnas
verkliga värde
Totalt
1.1.2013
261,3
-122,2
139,1
Totalt
1.1.2012
227,5
-111,9
115,7
Utgift baserad på räkenskapsperiodens
tjänstgöring
4,5
0,0
4,5
Utgift baserad på räkenskapsperiodens
tjänstgöring
Administrativa utgifter
0,0
0,1
0,1
Administrativa utgifter
4,0
0,0
4,0
0,0
0,1
Räntekostnad (+) eller ränteinkomst (-)
9,5
-4,8
4,8
0,1
Räntekostnad (+) eller ränteinkomst (-)
10,6
-5,3
Utgift baserad på tidigare tjänstgöring
0,6
0,0
5,3
0,6
Utgift baserad på tidigare tjänstgöring
-0,2
0,0
-0,2
Vinster (-) och förluster på grund av åtagandets uppfyllande
-3,3
3,7
0,3
Vinster (-) och förluster på grund av åtagandets uppfyllande
Poster i räkenskapsperiodens resultat
11,3
-1,0
10,2
0,0
0,0
0,0
14,4
-5,1
9,2
Det verkliga värdet av planens tillgångar
exklusive de poster som ingår i
räntekostnaden eller ränteinkomsten
0,0
-3,0
-3,0
-0,4
Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund
av befolkningsstatistiska antaganden
0,1
0,0
0,1
11,0
Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund
av ekonomiska antaganden
26,2
0,0
26,2
Erfarenhetsbaserade vinster (-) eller
förluster
Poster på grund av omdefinitionen
Det verkliga värdet av planens tillgångar
exklusive de poster som ingår i
räntekostnaden eller ränteinkomsten
Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund
av befolkningsstatistiska antaganden
Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund
av ekonomiska antaganden
Erfarenhetsbaserade vinster (-) eller
förluster
Poster i räkenskapsperiodens resultat
Poster på grund av omdefinitionen
0,0
-0,4
11,0
-12,9
0,0
0,0
-12,9
-0,4
0,0
-0,4
Poster som hänför sig till övrigt totalresultat
10,1
-12,9
-2,7
Poster som hänför sig till övrigt totalresultat
Omräkningsdifferenser
-3,4
2,2
-1,2
Omräkningsdifferenser
Betalningar
0,0
-4,2
-4,2
Från dem som deltar i systemet
0,0
-0,1
0,0
Betalningar för planerna
Utbetalda förmåner
31.12.2013
0,0
1,8
-3,0
25,1
2,9
-1,9
1,0
Betalningar
Från arbetsgivare
Uppfyllda åtaganden
1,8
28,2
Från arbetsgivare
0,0
-5,6
-5,6
Från dem som deltar i systemet
0,2
-0,2
0,0
-10,3
4,1
-6,3
-1,5
1,4
-0,1
261,3
-122,2
139,1
Betalningar för planerna
-11,0
4,3
-6,7
Utbetalda förmåner
0,4
-0,1
0,3
Uppfyllda åtaganden
268,8
-134,0
134,8
31.12.2012
Uppfyllda åtaganden omfattar 3,3 miljoner euro som hänför sig till
uttagna fribrev för två personer inom Metsä Groups pensionsplan för
ledningsgruppen.
SAMMANSÄTTNING AV TILLGÅNGARNA FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA ÅTAGANDEN OCH PLANER PER LAND 2013
Milj. euro
Nuvärde för åtagandet
Det verkliga värdet av systemets tillgångar
Totalt
Tyskland
Storbritannien
Finland
Sverige
Övriga länder
Totalt
108,2
79,3
42,9
20,7
17,6
268,8
0,0
-88,3
-32,9
0,0
-12,8
-134,0
108,2
-9,0
10,0
20,7
4,8
134,8
SAMMANSÄTTNING AV TILLGÅNGARNA FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA ÅTAGANDEN OCH PLANER PER LAND 2012
Milj. euro
Nuvärde för åtagandet
Det verkliga värdet av systemets tillgångar
Totalt
50 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 23
Tyskland
Storbritannien
Finland
Sverige
Övriga länder
Totalt
102,1
75,6
42,9
23,8
16,8
261,3
0,0
-77,5
-32,6
0,0
-12,2
-122,2
102,1
-1,8
10,3
23,8
4,6
139,1
VIKTIGA AKTUARIELLA ANTAGANDEN 2013
Tyskland
Storbritannien
Finland
Sverige
Övriga länder
3,15
4,45
1,4–3,75
4,0
2,25–4,1
Löneökning, %
3,0
2,4
0,0–3,5
2,8
1,0–3,75
Pensionsökning, %
2,0
2,8–3,6
2,1
2,0
2,0–3,5
Män
21,0
22,0
19,0
19,7
17,2–21,5
Kvinnor
25,3
24,2
24,7
22,8
23,0–24,3
Män
23,8
23,4
20,6
21,7
17,2–25,7
Kvinnor
27,9
25,7
26,4
24,2
23,0–27,2
Diskonteringsränta
Medellivslängd
Personer som går i pension i slutet av rapportperioden
Personer som går i pension 20 år
efter rapporteringsperiodens slut
VIKTIGA AKTUARIELLA ANTAGANDEN 2012
Tyskland
Storbritannien
Finland
Sverige
Övriga länder
3,76–5,3
4,35
3,2–3,5
3,2
2,0–4,0
2,0–3,0
2,5-2,8
0,0–3,5
2,7
1,0-4,0
2,0
2,6–2,8
2,1
2,0
2,0–3,8
Män
19,8
22,4
19,0
19,7
17,2–23,5
Kvinnor
24,2
25,0
24,7
22,9
23,0–26,3
Män
22,6
23,7
20,6
21,7
17,2–23,8
Kvinnor
26,8
27,0
26,4
24,2
23,0–25,3
Diskonteringsränta
Löneökning, %
Pensionsökning, %
Medellivslängd
Personer som går i pension i slutet av rapportperioden
Personer som går i pension 20 år
efter rapporteringsperiodens slut
Antaganden gällande dödligheten görs utifrån försäkringsmatematikernas anvisningar. Dessa bygger på publicerade statistiska uppgifter och erfarenheter
inom varje område. Utifrån dessa antaganden beräknas den förväntade återstående medellivslängden för de personer som går i pension vid 65 års ålder.
DE FÖRMÅNSBESTÄMDA ÅTAGANDENAS KÄNSLIGHET FÖR ÄNDRINGAR I DE CENTRALA VIKTADE ANTAGANDENA 2013
Effekt på det förmånsbestämda åtagandet
Ändring i
antagandet
Ökning
Minskning
Diskonteringsränta
0,5 %
Minskning med 7,5 %
Ökning med 8,3 %
Löneökning, %
0,5 %
Ökning med 1,1 %
Minskning med 1,1 %
Pensionsökning, %
0,5 %
Ökning med 5,3 %
Minskning med 5,3 %
Ett års
ökning i antagandet
Ett års
minskning i antagandet
Ökning med 4,2 %
Minskning med 4,2 %
Förväntad medellivslängd
Ovanstående känslighetsanalyser bygger på att alla andra antaganden förblir oförändrade om ett antagande förändras. I praktiken är detta inte sannolikt, och ändringar i vissa antaganden kan korrelera med varandra. Ett förmånsbaserat åtagandes känslighet för ändringar i väsentliga aktuariella
antaganden har beräknats enligt samma metod som har använts vid beräkningen av pensionsåtagandena i balansräkningen.
TILLGÅNGARNA I PLANERNA BESTÅR AV FÖLJANDE POSTER 2013
Noterade Onoterade
TILLGÅNGARNA I PLANERNA BESTÅR AV FÖLJANDE POSTER 2012
Totalt
%
Egetkapitalinstrument
2,8
0,2
3,0
2%
Skuldinstrument
3,1
Totalt
%
Egetkapitalinstrument
Noterade Onoterade
1,9
0,2
2,1
2%
Skuldinstrument
3,3
15 %
15,9
19,0
14 %
15,4
18,7
Fastigheter
6,5
6,5
5%
Fastigheter
6,3
6,3
5%
Godkända försäkringar
6,6
6,6
5%
Godkända försäkringar
5,6
5,6
5%
Likvida medel
Likvida medel
Investeringsfonder
3,0
3,0
2%
91,6
91,6
68 %
Tillgångar i försäkringsbolagen
Totalt
100,5
4,3
4,3
3%
33,5
134,0
100 %
Investeringsfonder
2,1
2,1
2%
82,3
82,3
67 %
Tillgångar i försäkringsbolagen
Totalt
89,6
5,1
5,1
4%
32,6
122,2
100 %
NOTER TILL BOKSLUTET 23 — BOKSLUT 2013 51
Tillgångarna i pensionsplanerna omfattar andelar i Metsäliitto
Osuuskunta till ett verkligt värde på 0,2 miljoner euro (0,2) samt Aoch B-aktier i Metsä Board Oyj till ett verkligt värde på 1,9 miljoner
euro (1,1).
De förmånsbestämda pensionsplanerna utsätter koncernen för flera
olika risker, varav de viktigaste beskrivs nedan.
TILLGÅNGARNAS VOLATILITET
Vid beräkningen av de skulder som planerna ger upphov till har man
använt diskonteringsränta som bygger på avkastningen på de högklassiga masskuldebrevslån som företagen har emitterat. Om avkastningen
på tillgångarna för planerna understiger denna avkastning uppstår ett
underskott eller överskottet minskar. Koncernen strävar efter att
minska placeringsrisken genom att diversifiera systemets tillgångar i
olika egendomstyper, såsom aktier, fastigheter samt masskuldebrevslån
från staten och företag. En stor del av tillgångarna för planerna består
i Storbritannien av aktier i aktiefonder, som man på lång sikt förväntar
kommer att ge en bättre avkastning är masskuldebrevslånen från företag, även om de på kort sikt ger upphov till volatilitet och risker.
ÄNDRINGAR I AVKASTNINGEN PÅ MASSKULDEBREVSLÅNEN
Den minskade avkastningen på de masskuldebrevslån som företagen
har emitterat ökar de skulder som systemet ger upphov till, även om
värdeökningen på de masskuldebrevslån som ingår i systemet kompenserar detta till en viss del.
INFLATIONSRISKEN
Merparten av förmånsåtagandena i planerna är inflationsindexerade,
och en högre inflation ökar skulderna (även om inflationshöjningarna i
många fall har ett tak för att skydda planerna mot mycket hög inflation). Merparten av tillgångarna i planerna är antingen sådana att de
inte påverkas av inflationen alls (masskuldebrevslån med fast ränta)
eller endast i mycket liten utsträckning (aktier). Det betyder att en ökad
inflation ökar underskottet.
24.Avsättningar
Milj. euro
Avsättning för
omstrukturering
Avsättning för
miljökostnader
Övriga
avsättningar
Totalt
1.1.2013
45,0
26,6
16,9
88,4
Omräkningsdifferens
-0,2
0,0
-0,2
-0,5
3,4
7,4
0,9
11,6
-33,2
-4,9
-3,1
-41,3
-3,1
-1,1
-1,2
-5,4
0,0
0,2
0,0
0,2
11,8
28,2
13,2
53,2
Ökning av avsättningar
Ianspråktagna avsättningar
Återföring av outnyttjade
avsättningar
Diskonteringsinverkan
31.12.2013
2013
2012
Långfristiga
19,3
34,6
Kortfristiga
33,9
53,8
Totalt
53,2
88,4
Milj. euro
Ökningen i Metsä Woods omstruktureringsavsättning om 3,3 miljoner
euro hänför sig till planerna på att stänga den franska sågen Casteljaloux
inklusive dess förädlings- och distributionsenhet.
Metsä Boards Husum-fabrik i Sverige bokförde en avsättning för
miljökostnader om 6,5 miljoner euro. I samband med försäljningen av
Alizay återförde Metsä Board avsättningar om totalt 2,4 miljoner euro.
En 1,3 miljoner euros återföring hänför sig till produktionsförändringen år 2011 i Metsä Board Gohrsmühle.
Största delen av de långfristiga avsättningarna antas förfalla till slutet
av år 2017.
25.Låneskulder
FÖRVÄNTAD MEDELLIVSLÄNGD
Merparten av åtagandena enligt planerna hänför sig till generering av
livslånga förmåner för medlemmarna. Den förväntade ökade medellivslängden ökar därmed åtagandena enligt planerna.
Avgifterna för förmånsbestämda pensionsplaner efter avslutad
anställning förväntas bli 10,5 miljoner euro under 2014.
Medellängden på ett förmånsbaserat åtagande är 15,4 år (15,4).
RÄNTEBÄRANDE LÅNESKULDER
Milj. euro
BALANSVÄRDE
2013
BALANSVÄRDE
2012
LÅNGFRISTIGA
RÄNTEBÄRANDE LÅNESKULDER
Masskuldebrevslån
189,3
261,0
Lån av kreditinstitut
1 054,4
565,9
272,5
245,1
Pensionslån
Finansiella leasingskulder
33,9
37,7
Övriga skulder
51,7
51,5
1 601,9
1 161,2
136,0
743,8
Totalt
KORTFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE
LÅNESKULDER
Kortfristig andel av långfristiga skulder
2,2
0,3
Övriga skulder
216,5
214,2
Totalt
354,6
958,2
1 956,5
2 119,5
Kortfristiga skulder
Räntebärande låneskulder totalt
52 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 24–25
RÄNTEBÄRANDE FINANSIERINGSTILLGÅNGAR
Milj. euro
BALANSVÄRDE
2013
BALANSVÄRDE
2012
9,8
8,9
LÅNGFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE
FINANSIERINGSTILLGÅNGAR
26.Övriga skulder
2013
Milj. euro
Lånefordringar
KORTFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE
FINANSIERINGSTILLGÅNGAR
7,9
Lånefordringar
Resultatpåverkande placeringar till verkligt värde
Placeringar till periodiserad anskaffningsutgift
2,1
20,1
0,0
280,6
401,0
Kontanter och bankkonton
152,0
117,5
Totalt
460,6
520,6
Räntebärande finansieringstillgångar totalt
470,4
529,5
1 486,1
1 590,0
Räntebärande nettoskuld totalt
Erhållna förskott
1,9
1,7
Övriga skulder
3,8
0,1
Resultatregleringar
0,9
2,4
Totalt
6,6
4,2
27.Leverantörsskulder och övriga skulder
Milj. euro
2002–2014
Ränta, %
9,400
2013
0,0
4,7
87,2
Resultatregleringar
0,5
0,8
Totalt
5,2
4,8
9,000
15,3
15,3
8,750
0,0
448,8
2012–2017
5,125
Varat yhteensä
174,1
173,8
RÄNTEFRIA SKULDER TILL ÖVRIGA
189,3
725,2
Erhållna förskott
Leverantörsskulder
Övriga skulder
FINANSIELLA LEASINGSKULDER, FÖRFALLOTIDER
Resultatregleringar
2013
2012
MINIMILEASINGAVGIFTER
7,1
7,7
1–2 år
21,5
6,3
2–3 år
1,8
3,8
3–4 år
1,5
3,0
4–5 år
1,3
2,6
Över 5 år
10,2
26,5
Totalt
43,4
49,9
Framtida finansiella kostnader
Nuvärde av minimileasingavgifter
4,0
Leverantörsskulder
2004–2020
under 1 år
2012
2012
2006–2013
Milj. euro
2013
RÄNTEFRIA SKULDER TILL INTRESSEFÖRETAG
MASSKULDEBREVSLÅN
Milj. euro
2012
RÄNTEFRIA SKULDER TILL ÖVRIGA
3,2
5,6
40,2
44,3
15,3
4,6
330,4
330,4
64,9
78,7
334,8
335,5
Totalt
745,5
749,1
Leverantörsskulder och övriga skulder totalt
750,8
754,0
Nuvärde av minimileasingavgifter
6,3
6,6
1–2 år
20,8
5,4
2–3 år
1,5
3,0
3–4 år
1,2
2,3
4–5 år
1,1
2,0
Över 5 år
9,2
24,9
40,2
44,3
under 1 år
Totalt
De mest betydande finansiella leasingavtalen gäller Metsä Boards Äänevoima-kraftverk. Avtalstiden för Äänevoima Oy var ursprungligen
10-15 år. Skulderna förfaller senast år 2017. I avtalen ingår optioner för
förlängning och köp.
NOTER TILL BOKSLUTET 26–27 — BOKSLUT 2013 53
28.Hantering av finansiella risker
De finansieringsrisker som förknippas med affärsverksamheten kontrolleras i enlighet med en av företagets styrelse och ledning fastställd
finansieringspolicy. I policyn ingår detaljerade anvisningar för bland
annat hanteringen av valuta-, ränte-, likviditets- och motpartsrisker
samt användningen av derivatinstrument. Råvarurisker kontrolleras
enligt policyn för råvarurisker. Målet är att skydda företaget mot betydande finansierings- och råvarurisker, jämna ut kassaflödet och ge
affärsenheterna tid att anpassa verksamheten till nya förhållanden.
Metsä Group Treasury Oy är ett bolag som specialiserat sig på finansiering och som verkar som koncernens interna bank. Under 2013 sålde
Metsä Board sitt innehav om 51 procent i Metsä Group Treasury till
Metsäliitto Osuuskunta som nu äger 100 procent av företaget. Finansieringsfunktionerna har centraliserats till Metsä Group Treasury som svarar för koncernbolagens finansieringspositioner i enlighet med den strategi och finansieringspolicy som koncernbolagen fastställt, producerar
de behövliga finansieringstjänsterna inom Metsä Group samt fungerar
som kunskapscenter för finansieringsärenden.
VALUTARISK
Metsä Groups valutarisk består av valutaflödesrisken och omräkningsrisker i anslutning till eget kapital i valuta samt av finansiella valutarisker. Huvuddelen av koncernens kostnader uppkommer på euroområdet
och till en del i Sverige, medan en stor del av försäljningsintäkterna
inkommer i andra valutor än euro. Därför kan det hända att försäljningsintäkterna varierar på grund av valutakursförändringar medan
produktionskostnaderna hålls oförändrade. Produkterna prissätts också
ofta i någon annan valuta än hemvalutan. Till denna så kallade valutaflödespositionen hör balanspositionen av valutamässiga kundfordringar
och leverantörsskulder samt en fjärdedel av det kontrakterade eller förutsägbara valutaflödet.
US-dollar, det brittiska pundet och den svenska kronan är huvudvalutorna i koncernens valutaflödesposition. Om dollarn och pundet förstärks har detta en positiv effekt på koncernens resultat, och en negativ
effekt om de försvagas. Om den svenska kronan försvagas förbättras
koncernens resultat. Andra centrala valutor är bl.a. AUD, CHF, DKK,
NOK och RUB. Säkringspolicyn går ut på att säkra balanspositionen
och en fjärdedel av den årliga valutaflödespositionen för kontrakterade
eller förutsägbara valutaflöden. Säkringen kan dock variera mellan 0
och 12 månader. Finansieringspolicyn upptar speciella direktiv under
vilka avvikelser från normen kan ske. Styrelsen i varje koncernbolag
besluter om de säkringsgrader, som märkbart avviker från finansieringspolicyn. Beloppet av säkringar per valuta beror på rådande kursnivåer
och -förväntningar, räntedifferenser mellan valutorna och kursriskens
betydelse för koncernresultatet. Största delen av valutaflödespositionen
säkras via terminer, men också valutalån och valutaoptioner används.
Som en del av säkringen av valutaflödespositionen tillämpas säkringsredovisning enligt IAS 39, vilket innebär att det verkliga värdet av
54 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 28
de säkringar som används för säkringsredovisning bokförs i balansräkningen i det egna kapitalet, i fonden för verkligt värde. Av valutaflödespositionen hade vid räkenskapsperiodens slut i genomsnitt 4,6 månader
säkrats (2012: 4,7). Under räkenskapsperioden har säkringsgraden
varierat mellan 4 och 5 månader (4–5). Säkringsgraden för US-dollarn
var 3,2 månader (5,6), varav säkringsredovisningens andel uppgick till
3,5 månader (2,6). Säkringsgraden för den svenska kronan var 8,2
månader (5,0), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 4,5
månader (4,2) och pundets säkringsgrad var 4,9 månader (3,8), varav
säkringsredovisningens andel uppgick till 1,9 månader (2,3). Med de
säkringar som används för säkringsredovisning har man av valutaflödespositionen skyddat den del av försäljningen som förutsetts att vara
mycket sannolik. Av normen som utsatts i säkringspolicyn hade vid
årets slut i medeltal 94 procent (94) säkrats.
Omräkningsrisken av en nettoplacering som görs i en utländsk enhet
uppkommer då de egna kapitalen för dotter- och intresseföretag som
ligger utanför euroområdet konsolideras till euro i bokslutet. Enligt
finansieringspolicyn ska 0–100 procent (0–100) av det egna kapitalets
position vara säkrat. Omräkningsrisken för det egna kapitalet har säkrats med terminer. För säkring av det egna kapitalets position tillämpas
säkringsredovisning enligt IAS, vilket innebär att säkringens kursdifferenser bokförs mot det egna kapitalets omräkningsdifferenser i balansräkningen för de säkringar som visat sig vara effektiva. Av det egna kapitalets position var i genomsnitt 10 procent (12) säkrat under räkenskapsperioden och vid slutet av perioden 10 procent (10). Den låga
säkringsgraden beror på att säkringen av det egna kapitalet i svenska
kronor och polska zlotyn upphörde under åren 2011 och 2012.
Koncernen tillämpar metoden Value-at-Risk (VaR) för att utvärdera
risken i den öppna valutapositionen. VaR uträknas på avvikelser från
den finansieringspolicyenliga säkringsnormen om balansposition och
en fjärdedel av den årliga valutaflödespositionen. På risktalet VaR til�lämpas ett 99 procents konfidensintervall och en månads tidsperiod, så
VaR anger att med 1 procents sannolikhet minskar den öppna valutapositionens marknadsvärde med mer än den summa risktalet anger under
en månads tid. Befogenheterna beträffande säkringar har fastställts
genom att begränsa företagsledningens befogenheter att fatta beslut
såväl med avseende på maximibelopp för valutaspecifika säkringsgrader
som på VaR-risklimit. Eventuella strategiska beslut som överstiger risklimiterna fattas i företagets styrelse. Summan av limiterna för koncernbolagens valutaflödesrisker är 19,0 miljoner euro (16,0) och summan av
koncernbolagens VaR-tal uppgår vid slutet av räkenskapsperioden till
5,7 miljoner euro (3,0). Medeltalet under räkenskapsperioden har varit
4,6 miljoner euro (3,9). Volymerna och de verkliga värdena för derivaten som tillämpats vid hanteringen av valutariskerna har visats i punkt
29 i noterna till bokslutet.
VALUTAFLÖDE OCH SÄKRING
VALUTAFLÖDE, NETTO
SÄKRING, MÅN.
Milj. euro
Säkring
31.12
USD
470,8
-127,4
3,2
Medeltal
3,9
GBP
275,9
-112,2
4,9
4,4
SEK
-346,0
236,4
8,2
6,3
NOK
97,0
-23,5
2,9
3,0
DKK
70,0
-22,7
3,9
4,1
Övrig lång
87,6
-17,1
2,3
3,5
Övrig kort
-64,0
6,8
1,3
2,2
Totalt 2013
1 411,3
-546,1
4,6
4,4
Totalt 2012
1 484,8
-576,5
4,7
4,6
RÄNTERISK
SÄKRING AV NETTOINVESTERINGAR I UTLÄNDSKA BOLAG
EGET KAPITAL
Koncernen tillämpar säkringsredovisning till verkligt värde enligt IAS
39 på lån med fast ränta, som via swap- och valutaväxlingsavtal har konverterats till finansiering med rörlig ränta. Koncernen tillämpar dessutom säkringsredovisning för penningflöde enligt IAS 39 på största
delen av de swapavtal, som har använts för att konvertera finansiering
med rörlig ränta till finansiering med fast ränta. Bruttovolymen av räntederivaten är vid bokslutstillfället (inkl. valutaswapavtal) 822,7 miljoner euro (1 298,3). Av derivatportföljen riktades en andel på 659,2 miljoner euro (1 079,1) till säkringsredovisning och de öppna derivaten
med resultatinverkan uppgick till 163,5 miljoner euro (219,2). Ränteswap- och valutaswapavtalens maturitet varierar mellan 1 och 7 år (1–8).
SÄKRING, %
Milj. euro
Säkring
31.12
Medeltal
GBP
85,7
-70,0
82,0
82,0
SEK
458,0
0,0
0,0
0,0
Övriga
147,4
0,0
0,0
0,0
Totalt 2013
691,1
-70,0
10,0
10,0
Totalt 2012
753,3
-77,7
10,0
12,0
Lånebelopp, milj. euro
Räntebindningstid, mån.
2013
2012
1 743
1 907
20,9
23,2
Medelränta, %
4,5
5,1
Räntekänslighet, milj. euro
2,2
-0,3
Räntekänslighet är en uppskattning av vilken effekt en ränteförändring om en procentenhet har
på de årliga nettoräntekostnaderna. Ränteriskpositionen innehåller inte den andel av Metsäliitto
Osuuskuntas andelskapital, som bokförts som kortfristigt räntebärande kapital.
REFINANSIERING AV LÅN
RÄNTERISK
Milj. euro
Ränterisken riktar sig främst mot de räntebelagda fordringarna och
skulderna i balansräkningen samt valutasäkringarna. De räntebelagda
fordringarna och skulderna presenteras i not 25. De mest centrala valutorna i riskhanteringen är euron, US-dollarn, engelska pundet och den
svenska kronan. Målet med ränteriskspolicyn är att minimera den av
ränteförändringarna orsakade negativa effekten på koncernens och koncernbolagens resultat och finansiella situation samt sträva efter att optimera finansieringskostnaderna inom ramen för risklimiterna. Effekten
av förändrad räntenivå på finansieringskostnaderna beror av de räntebelagda finansieringsposternas räntebindningstid som inom koncernen
mäts med durationen. Då durationen förlängs påverkar en höjning av
räntenivån långsammare finansieringsskuldernas räntekostnader. Låneportföljens räntebindningstid påverkas bl.a. genom att reglera finansiering med rörlig versus fast ränta samt genom att använda räntederivat.
För att hantera ränterisken använder koncernen bl.a. ränteswapavtal,
räntefuturer samt ränteoptioner.
Den finansieringspolicyenliga normen för räntebindningstiden förlängdes under år 2013 från 6 till 12 månader. Bindningstiden kan dock
variera från den i finansieringspolicyn specificerade normen inom
ramen för de fastställda befogenheterna, så att företagets ledning fattar
beslut om normavvikelser som överstiger fyra månader. Lånens räntebindningstid uppgick i slutet av året till 20,9 månader (23,2). Under
räkenskapsperioden har räntebindningstiden varierat mellan 19 och 24
månader (15–24). Enligt lånepositionen i slutet av år 2013 innebär en
1-procentenhets räntehöjning att de kommande 12 månadernas räntekostnader kalkylmässigt stiger med 2,2 miljoner euro (-0,3), beroende
på att beloppet av finansmedel med rörlig ränta är stor i förhållandet till
lån med rörlig ränta.
Då Metsä Group använder räntederivat utsätts den
för en värdeförändringsrisk, som beror av förändringar i marknadspriserna, eftersom derivat enligt IAS 39 ska värderas till verkligt värde i
balansen. Att tillämpa säkringsredovisning jämnar dock ut den effekt
derivatens marknadsvärdesförändringar har på koncernens resultat.
1–4/2014
638
5–8/2014
198
9–12/2014
2015
TOTALT
11
133
2016
255
2017
222
>2017
Totalt
286
1 743
RÅVARURISK
För säkringen av råvarurisker tillämpas en för varje råvaruslag separat
definierad riskhanteringspolicy. Enligt policyn sker hanteringen av
råvarurisker centralt via Metsä Group Treasury på basis av den strategi
som koncernbolagens styrelser godkänt. Råvarusäkringspolicyn tillämpas för hantering av prisriskerna för elektricitet, naturgas och massa.
Transaktionerna i samband med utsläppshandeln styrs också via Metsä
Group Treasury.
Målet med hanteringen av koncernens elprisrisk är att balansera
elprisförändringarnas inverkan på koncernens resultat och ekonomiska
ställning. Huvudprincipen är att skydda elköpens positioner, som består
av differensen mellan de fabriksspecifika elkonsumtionsprognoserna
och kraftverksproduktionsandelarna. För elanskaffningen till Metsä
Boards och Metsä Tissues fabriker i Finland och Sverige tillämpas säkringsstrategin centrerat via Metsä Group Treasury i samarbete med koncernfunktionen Metsä Group Energi. Säkringarna av de mellaneuropeiska elprisriskerna verkställs av Metsä Group Energi i samarbete med de
lokala energienheterna med fysiska avtal. Metsä Board, Metsä Tissue
och Metsä Wood säkrar aktivt elprisrisken så att säkringsnormen är satt
till en 80 procent, 40 procent, 20 procent och 0 procent säkringsnivå
(80, 40, 20, 0) från den förutsedda nettopositionen för den första,
andra, tredje och fjärde efterföljande 12-månaders period. För elsäk-
NOTER TILL BOKSLUTET 28 — BOKSLUT 2013 55
ringar har man tillämpat säkringsredovisning enligt IAS 39, av vilket
följer att de säkringar som använts för säkringsredovisning i balansen
har bokförts till fonden för verkligt värde i det egna kapitalet och först
då de förutsedda elanskaffningarna realiserats, som en korrigering av
anskaffningarna i resultaträkningen. Metsä Fibre säkrar varken sin eleller naturgasposition.
Av energianskaffningen till koncernens fabriker är cirka en fjärdedel
naturgasbaserad. Priserna för naturgasleveranserna är i Mellan-Europa
bundna till marknadspriset för naturgas. I Finland är naturgasleveransernas priser bundna till utvecklingen av tung brännolja, importkol och
energiprisindex. Säkringen av prisrisken för naturgas sköts huvudsakligen med fysiska avtal till fast pris. För Finlands del är endast oljeandelen fastslagen. Utgångspunkten för prisrisksäkringen för naturgas i Finland är att skydda avtalets oljerelaterade del med hjälp av oljederivat
och fysiska leveransavtal med fast pris. Metsä Tissue har under år 2012
börjat använda säkringsredovisning enligt IAS 39 för att säkra prisrisken för naturgasköpen i Tyskland. Säkringsstrategin baseras på en riskpolicy enligt vilken säkringsbesluten fattas av Metsä Group Energi med
stöd av Metsä Group Treasury och betydande strategiska beslut fattas i
koncernbolagens styrelser.
Av elsäkringarna har cirka 39 procent (41) verkställts med fysiska
leveransavtal och 61 procent (59) som så kallade finanssäkringar med
hjälp av elderivat. Av finanssäkringarna har vid årsslutet cirka 99 procent (100) säkringsredovisats. Av prisrisksäkringarna för naturgas har
72 procent (91) verkställts med fysiska leveransavtal och 28 procent (9)
med så kallade finanssäkringar.
Enligt säkringspolicyn för massa kan koncernföretaget valbart säkra
sin prisrisk antingen med finansavtal via Metsä Group Treasury eller
med fysiska avtal till fasta pris. I säkringen av massaprisrisk tillämpas
säkringsredovisning enligt IAS. I slutet av året hade Metsä Group inga
avtal gällande massaderivat. Volymerna och de verkliga värdena för derivaten som tillämpats vid hanteringen av råvaruriskerna har visats i
punkt 29 i noterna till bokslutet.
SÄKRING AV ELPRISRISK, 31.12
2013
2012
Elposition, netto 2014
1 317,4
1 393,5
Säkring av elposition 2014
1 485,0
1 394,5
113
100
GWh
Säkringsgrad i slutet av året, %
Elprisrisken säkras enligt fastställd riskhanteringspolicy för en tidshorisont om 4 år antingen
med fysiska kontrakt eller med finanskontrakt. Uträkningen berör enbart säkringav följande års
elprisrisk. I nettoelpositionen har beaktats både den egna elproduktionen och intresseföretagens elproduktion.
sträcka sig över en fyra års maturitet. Då finansieringsmarknaderna fungerar normalt ur koncernens synvinkel sett, är målet också att undvika att
hålla överloppslikviditet i form av placeringar och i stället upprätthålla
likviditetsreserven som bindande kreditlöften utanför balansen.
Hörnstenen för hanteringen av likviditetsrisken är att dimensionera
koncernens operativa beslut på ett sådant sätt att målen som uppställts
för skuldsättningsgraden och en tillräcklig likviditetsreserv kan tryggas i
alla konjunkturlägen. Likviditetsrisken hanteras också genom att på ett
mångsidigt sätt använda olika kapital- och finansieringsmarknader för
att minska beroendet av en enskild finansieringskälla. I beslut som rör
finansieringen betonas också optimeringen av lånens maturitetsstruktur. Under de senaste åren har likviditeten och speciellt koncernens
kapitalstruktur stärkts bl.a. genom Metsä Fibres ägararrangemang och
försäljning av annan egendom. Finansieringsarrangemangen under år
2013 har i en betydande grad balanserat lånematuriteten.
I april tog Metsä Board ut 500 miljoner euro av det syndikerade kreditlånet som undertecknades i maj 2012 och betalade bort det återstående beloppet av ett masskuldebrevslån på 500 miljoner euro. I december betalade Metsä Board bort en låneandel på 150 miljoner euro
(bridge financing) och finansierade det i huvudsak med pensionslån
och banklån. Metsä Tissue undertecknade i april ett syndikerat låneavtal på 200 miljoner euro. Genom lånet återfinansierades det syndikatlån
som skulle förfalla i september 2013. Metsäliitto Osuuskunta undertecknade ett syndikerat låneavtal på 400 miljoner euro i december som
förfaller år 2019. Genom lånet återfinansieras det syndikatlån som förfaller i april 2014.
Metsä Groups likviditet har fortfarande varit stark. Den tillgängliga
likviditeten var vid slutet av räkenskapsperioden 1 188,4 miljoner euro
(1 167,8) varav 735,7 miljoner euro (649,3) i bindande långfristiga kreditlöften och 452,7 miljoner euro (518,5) i likvida medel och placeringar. Dessutom hade koncernen kortfristiga icke-bindande företagsbevisprogram och kreditlimiter till ett värde av cirka 174,7 miljoner
euro (526,5). Antalet tillgängliga företagscertifikatprogram har omdimensionerats under 2013 så att de motsvarar koncernens storlek och
behov. I slutet av 2013 täcker likviditetsreserven hela det förutsedda
finansieringsbehovet för år 2014. Alternativ för återfinansiering för
åren 2014–2016 kartläggs för tillfället. Av långfristiga lån och kreditlöften sträcker sig 5 procent (26) över en period om 12 månader och 34
procent (16) över en period om fyra år. De långfristiga lånens genomsnittliga maturitet är 3,3 år (2,0). Den kortfristiga finansieringens andel
av koncernens räntebelagda skulder är 11 procent (10). Kassaflödet för
låneamorteringarna presenteras i not 28.
MOTPARTSRISK
LIKVIDITETSRISK
Med likviditetsrisk avses att de finansiella tillgångarna och möjligheterna att ta lån inte är tillräckliga för att täcka finansieringsbehovet i
verksamheten eller att kapitalanskaffningen blir orimligt dyr. Risken
bevakas genom att man värderar likviditetsbehovet för 12–24 månader
och säkerställer att likviditeten täcker huvuddelen av detta. Likviditetsreserven ska enligt finansieringspolicyn ständigt täcka 100 procent (80–
100) av de första 12 månadernas och 50–100 procent (50–100) av de
följande 12–24 månadernas likviditetsbehov. Målet är att högst 20 procent (20) av koncernens lån inkluderande bindande kreditlöften får utgå
under de följande 12 månaderna och minst 25 procent (35) måste
56 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 28
De finansiella instrumenten medför en risk att koncernen lider förluster
när en motpart inte kan fullfölja sina förpliktelser. Koncernen hanterar
denna risk genom att göra finansieringstransaktioner bara med de mest
kreditvärdiga motparterna och inom ramen för i förväg fastställda gränser. Under räkenskapsperioden uppkom inga förluster i anknytning till
kreditriskerna i finansieringen. Motpartsrisken som hänför sig till finansieringen begränsas av att koncernens likviditetsreserv upprätthålls till
en del i form av bindande kreditlimiter. Kassa och banktillgodohavanden och andra placeringar har distribuerats till ett flertal banker och
institutionella företagscertifikat. Motpartslimiterna har under året
granskats med beaktande av koncernens behov samt motparternas eko-
nomiska ställning. Derivathandeln regleras av standardiserade ISDAavtal som upprättats med motparterna.
Koncernens kundfordringar är förknippade med en motpartsrisk,
dvs. en risk att motparten är oförmögen att fullfölja sina förpliktelser.
Kreditrisken som är förknippad med kundfordringarna hanteras baserat
på en av ledningen godkänd kreditriskhanteringspolicy. För alla kunder
har kreditlimiter fastställts och dessa revideras regelbundet på basen av
bokslut och betalningsbeteende samt på basen av uppgifter från kreditoch ratingbolag. De enskilda kundernas kreditlimiter granskas minst en
gång per år. Ibland, om ledningen anser det nödvändigt, används också
rembursaffärer, bankgarantier, moderföretagsgarantier samt kreditförsäkringar för att minska kreditrisken. Limitgränserna godkänns enligt kreditriskpolicyn och gränserna för godkännande varierar inom koncernens
affärsverksamheter. Den operativa ledningen uppskattar och definierar
alla de centrala kreditlimiterna som saknar kreditförsäkring och/eller
någon annan slags försäkringsgaranti enligt kreditriskhanteringspolicyn.
I förhållande till alla Metsä Groups kundfordringar vid årets slut var
de förfallna kundfordringarna 17,7 procent (13,0), varav 0,1 procent
(0,2) mellan 90 och 180 dagar och 1,5 procent (0,8) över 180 dagar.
Dessutom prövar koncernen sina kundfordringar för nedvärdering. En
nedvärdering görs, när kundföretaget gått i konkurs eller då betalningarna är över 6 månader förfallna (180 dagar) och ingen bindande betalningsplan har gjorts eller då det inte finns några godtagbara förklaringar. De osäkra kundfordringarna har specificerats i punkt 19 i
noterna till bokslutet.
Kundfordringarna är geografiskt spridda till ett stort område såsom
framgår ut not 3, Segmentinformation. De största kreditriskerna finns i
Storbritannien, Tyskland, Finland, Italien, Belgien, Sverige och Polen.
De 10 största länderna representerar cirka 70 procent (70) av alla
externa kundfordringar. Kreditriskandelen för koncernens största
enskilda kund (enskilt företag eller samägd företagsgrupp) ligger på 7
procent (7) av de totala kundfordringarna år 2013. Kreditriskandelen
för de tio största kunderna (enskilda företag eller samägda företagsgrupper) är 30 procent av de totala kundfordringarna (28). I slutet av år
2013 var största delen av koncernens kundfordringar säkrade.
HANTERING AV KAPITALSTRUKTUR
Med kapital och kapitalstruktur avses de medel som ägarna har placerat
och de medel som ägarna har kvarlämnat som balanserade vinstmedel i
företaget (eget kapital) och det lånekapital (främmande kapital) som
utomstående har investerat i företaget samt förhållandet mellan dessa
kapital. Koncernens målsättning vid hantering av kapitalstrukturen är
att upprätthålla en effektiv kapitalstruktur som säkerställer koncernens
verksamhetsbetingelser på finans- och kapitalmarknaden under alla förhållanden, oberoende av branschens cyklicitet. För kapitalstrukturen
har man i koncernens operativa verksamhet definierat centrala målvär-
den som motsvarar de traditionella krav som tillämpas på finans- och
kapitalmarknaden. Företagets styrelse och styrelsens kontrollutskott gör
en regelbunden bedömning av koncernens kapitalstruktur.
Koncernen följer upp utvecklingen av den egna kapitalstrukturen
med hjälp av nyckeltal som beskriver nettoskuldsättningsgraden och
soliditeten. Koncernens målsättning på lång sikt är en nettoskuldsättningsgrad på högst 100 procent och en soliditet om minst 40 procent
(tillfälliga undantag tillåtna).
DE NYCKELTAL SOM BESKREV KAPITALSTRUKTUREN 31.12.2013
OCH 31.12.2012 VAR:
2013
Milj. euro
Nettoskuldsättningsgrad, %
Soliditet, %
Räntebärande främmande kapital
2012
76
86
38,1
34,8
1 956,5
2 119,5
470,4
529,5
Räntebärande nettoskuld
1 486,1
1 590,0
Eget kapital
1 482,6
1 366,7
- räntebärande finansieringstillgångar
476,3
491,2
Totalt
1 958,9
1 857,9
Balansomslutning
5 164,0
5 344,4
+ innehav utan bestämmande inflytande
- erhållna förskott
Totalt
17,3
6,4
5 146,7
5 338,0
Metsä Groups lånefinansiering var i slutet av år 2013 ordnad så, att
Metsä Board, Metsä Fibre och Metsä Tissue var för sig hade egna lån för
att täcka sina underkoncerners finansieringsbehov. Företagens lån var
oberoende av varandra. Också för Metsäliitto Osuuskunta hade en
separat finansiering ordnats för att täcka finansieringsbehovet för
moderföretaget samt för Metsä Forest och Metsä Wood.
I vissa av låneavtalen finns klausuler angående koncernens ekonomiska prestation och kapitalstruktur. Övriga klausuler förknippade till
koncernens lån är sedvanliga villkor som bland annat begränsar ansvarsförbindelser, överlåtelse och försäljning av egendom, skuldsättning av
dotterföretag, betydande förändringar i rörelseverksamheten samt
majoritetsförändringar i ägarstrukturen. Alla koncernbolag var under
räkenskapsperioderna 2013 och 2012 inom de gränser som avtalats i
låneavtalen.
I fall att Metsäliitto Osuuskunta eller dess dotterföretag av någon
anledning inte skulle kunna uppfylla ovan nämnda förpliktelser angående nyckeltalen, måste företagen få kreditgivaren att avstå från att fordra nämnda förpliktelser, förhandla om refinansiering, eller betala sina
lån tillbaka för att undgå avtalsbrott, vilket kunde få en negativ inverkan på den ekonomiska ställningen.
NOTER TILL BOKSLUTET 28 — BOKSLUT 2013 57
KÄNSLIGHETSANALYS FÖR
MARKNADSRISKER
INVERKAN PÅ POSITION AV EGET KAPITAL OCH FLÖDESPOSITION
31.12
Milj. euro
Inverkan på finansieringstillgångar och skulder
2013
2012
Inverkan på position av
eget kapital
2013
2012
Inverkan på position av
eget kapital inkl. säkring
2013
2012
Inverkan på årligt
kassaflöde
Inverkan på årligt
kassaflöde inkl. säkring
2013
2012
2013
2012
-2,2
0,3
11,3
17,4
-5,0
-6,6
7,3
9,4
-47,1
-39,4
-34,3
-21,2
-27,6
-30,9
-16,4
-21,2
34,6
-43,5
11,0
25,3
RÄNTERISK (MARKNADSRÄNTORNA +100 BP)
Resultatpåverkan
Övrig inverkan på eget kapital
1,3
3,4
12,2
13,7
RÅVARURISK (ELPRISET +20 %)
Resultatpåverkan
0,0
0,0
12,3
15,9
Resultatpåverkan
-8,9
-4,3
Övrig inverkan på eget kapital
13,6
8,3
Övrig inverkan på eget kapital
VALUTARISK (USD -10 %)
-0,2
-0,1
-0,2
-0,1
-8,6
-10,9
-1,6
-3,2
-45,8
-51,3
-45,8
-51,3
VALUTARISK (GBP -10 %)
Resultatpåverkan
Övrig inverkan på eget kapital
2,9
0,5
10,7
13,6
VALUTARISK (SEK -10 %)
Resultatpåverkan
Övrig inverkan på eget kapital
-2,7
2,3
-12,6
-14,6
poster med ”+” tecken = positiv inverkan = ökning av tillgångarna / minskning av skulderna / ökning av kassaflödet
poster med ”-” tecken = negativ inverkan = minskning av tillgångarna / ökning av skulderna / minskning av kassaflödet
Enligt IFRS 7 måste koncernen presentera en känslighetsanalys för de
olika marknadsrisker som den utsätts för på rapporteringsdagen och
visa hur relativt möjliga ändringar i de relevanta riskvariablerna skulle
påverka resultatet och det egna kapitalet på rapporteringsdagen. Koncernen har identifierat marknadsräntorna, elpriserna och valutakurserna
som centrala marknadsrisker och har definierat en ökning av räntenivån
med 1 procentenhet, en ökning av elpriset med 20 procent och en försvagning av US-dollarn, det engelska pundet och den svenska kronan
med 10 procent som relativt möjliga riskvariabler. De nämnda valutorna representerar cirka 80 procent av koncernens årliga flödesposition. Marknadsrisken är till sin karaktär relativt linjär, så att verkningarna av en motsatt förändring i marknadspriset storleksmässigt inte skiljer sig så mycket från de presenterade talvärdena. Känslighetsanalyserna
för marknadsriskerna har beräknats genom att man tillämpat etablerade
metoder för beräkning av finansinstrumentens marknadsvärden som
beskrivits i redovisningsprinciperna. Talvärdena på rapporteringsdagen
återspeglar relativt väl de genomsnittliga marknadsriskerna under rapporteringsperioden.
58 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 28
Dessutom presenterar koncernen sådana talvärden som beskriver
riskvariablernas inverkan på positionen av det egna kapitalet och det
årliga kassaflödet för att ge en bredare bild av marknadsriskerna för räntorna, elpriset och valutakurserna. De årliga kassaflödena är baserade på
prognoser och inte på befintliga kommersiella avtal. Om dollarn och
pundet försvagas har detta en negativ effekt på den årliga flödespositionen, och om den svenska kronan försvagas är inverkan positiv. Beroende på säkringsstrategin så minskas denna effekt av säkringarna. Inverkan på positionen för det egna kapitalet uppkommer vid konsolideringen av dotterföretagens egna kapital. En höjning av elpriset har en
negativ inverkan på kassaflödet. Eftersom det närmaste årets elprisrisk
till största delen är säkrad enligt säkringspolicyn, blir inverkan obetydlig då säkringen inkluderas. Då beräkningarna beaktar det närmaste
årets kassaflöde och alla elsäkringsavtal är den kalkylmässiga inverkan
en aning positiv.
AMORTERING AV LÅN OCH FINANSKOSTNADERNAS KASSAFLÖDE 31.12.2013
Milj. euro
Masskuldebrevslån
BALANSVÄRDE
2013
2014
2015
2016
2017
2018–
725,2
Amortering
-464,1
-87,2
-40,8
-14,7
-9,0
-9,0
-9,0
-201,3
-249,6
-169,3
-53,9
-39,6
-53,4
-21,2
-14,8
-11,7
-5,1
-2,8
-3,8
Amortering
-68,8
-43,4
-33,4
-98,3
-19,4
-50,7
Finansiell kostnad
-16,8
-12,3
-10,1
-6,7
-3,5
-4,2
Amortering
-6,6
-5,4
-3,0
-2,3
-2,0
-24,9
Finansiell kostnad
-1,1
-0,9
-0,7
-0,7
-0,6
-1,6
Finansiell kostnad
Lån av kreditinstitut
767,2
Amortering
Finansiell kostnad
Pensionslån
Finansiella leasingskulder
Övriga långfristiga räntebärande skulder
-173,8
313,9
44,3
54,5
Amortering
-2,9
Finansiell kostnad
-0,7
-0,7
-0,7
-743,8
-385,6
-255,4
-154,5
-234,9
-130,8
-80,6
-43,4
-32,3
-21,4
-15,8
-9,6
-758,5
-2,3
-1,4
-0,3
-0,1
-0,1
-1 716,7
-387,9
-256,8
-154,8
-234,9
-130,9
-90,5
-43,4
-32,3
-21,4
-15,8
-9,6
-13,3
-8,0
-0,7
-2,1
-0,3
-2,6
-2,1
-6,3
-5,4
-3,2
-0,7
0,2
-877,1
-46,3
Långfristiga totalt
amorteringar år 2014
Långfristiga räntebärande i balansen
-743,8
1 161,2
Amortering
214,5
Amortering
-214,5
Finansiell kostnad
Leverantörsskulder och övriga räntefria skulder
-10,0
762,7
Amortering
Totalt
2 882,1
Amortering
Finansiell kostnad
Borgensansvar
-1,8
1 905,0
Finansiell kostnad
Kortfristiga räntebärande skulder
-49,7
26,9
Derivatskulder
Ränteswapavtal
Valutaderivat
Råvaruderivat
Totalt
42,6
-7,5
-2,4
-2,4
-0,9
-886,8
-55,0
-7,8
-4,1
-0,7
0,2
881,8
46,5
881,8
46,5
0,0
0,0
0,0
0,0
-5,0
-8,5
-7,8
-4,1
-0,7
0,2
Derivatfordringar
Valutaderivat
Totalt
Derivatinstrumentens nettokassaflöde
5,1
NOTER TILL BOKSLUTET 28 — BOKSLUT 2013 59
AMORTERING AV LÅN OCH FINANSKOSTNADERNAS KASSAFLÖDE 31.12.2012
2014
2015
2016
-10,4
-10,4
-10,4
-10,4
-1,4
-2,8
Amortering
-62,2
-180,7
-399,3
-100,6
-130,7
-243,2
Finansiell kostnad
-40,4
-37,9
-23,2
-12,5
-7,9
-4,1
Milj. euro
Masskuldebrevslån
BALANSVÄRDE
Amortering
Pensionslån
2018
-174,1
Finansiell kostnad
Lån av kreditinstitut
2017
2019–
189,3
-15,3
1 116,6
335,6
Amortering
-63,1
-37,7
-111,7
-32,6
-32,6
-58,0
Finansiell kostnad
-15,2
-12,3
-8,8
-5,2
-3,7
-2,9
Amortering
-6,3
-20,8
-1,5
-1,2
-1,1
-9,2
Finansiell kostnad
-0,8
-0,6
-0,3
-0,3
-0,2
-1,1
Amortering
-4,4
-49,9
Finansiell kostnad
-0,8
-0,8
-136,0
-289,1
-512,4
-308,6
-164,4
-327,4
-67,5
-62,0
-42,6
-28,3
-13,3
-10,9
-759,6
-4,5
-2,0
-0,1
-1 114,2
-293,6
-514,4
-308,7
-164,4
-327,4
-77,3
-62,0
-42,6
-28,3
-13,3
-10,9
-9,4
-6,3
-8,3
-0,3
-0,2
-2,7
-6,6
-6,4
-4,1
-1,5
-0,5
0,4
Finansiella leasingskulder
Övriga långfristiga räntebärande skulder
Långfristiga totalt
amorteringar år 2013
Långfristiga räntebärande i balansen
40,2
56,1
1 737,8
-136,0
1 601,9
Amortering
Finansiell kostnad
Kortfristiga räntebärande skulder
218,6
Amortering
-218,6
Finansiell kostnad
Leverantörsskulder och övriga räntefria skulder
-9,8
766,2
Amortering
Totalt
-0,1
2 722,7
Amortering
Finansiell kostnad
Borgensansvar
-1,8
27,1
Derivatskulder
Ränteswapavtal
Valutaderivat
-1 212,1
Råvaruderivat
Totalt
30,5
-7,3
-4,7
-2,5
-0,2
-1 226,0
-11,1
-6,6
-1,8
-0,5
0,4
1 214,7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-11,3
-11,1
-6,6
-1,8
-0,5
0,4
Derivatfordringar
Valutaderivat
Totalt
Derivatinstrumentens nettokassaflöde
60 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 28
1 214,7
2,4
FÖRFALLOPLAN FÖR KASSAFLÖDETS SÄKRINGSREDOVISNING
Säkringsinstrumentets resultat redovisas i resultatberäkningen när kassaflödet som varit föremål för säkringen erhållits. Förfallodagarna för skyddsinstrumenten är desamma som för det kassaflöde som är föremål för säkringen.
31.12.2013
Perioder, då det förutseddakassaflödet
förväntas erhållas
Mycket sannolika
valutakassaflöden
Avtalsbaserade
räntekassaflöden
Mycket sannolika
varukassaflöden
-9,9
Q1
138,4
-5,7
Q2
101,8
-2,8
-9,6
Q3
56,9
-5,0
-8,8
Q4
Totalt 2014
2015
7,7
-2,9
-7,8
304,8
-16,4
-36,1
2,4
-14,9
-23,1
2016
-9,6
-13,3
2017
-7,0
-4,2
2018
-2,2
2019–
Kassaflöden totalt
307,2
-50,1
-76,6
Nominellt värde av de derivat som varit föremål för säkringsredovisning
307,2
577,0
76,6
Mycket sannolika
valutakassaflöden
Avtalsbaserade
räntekassaflöden
Mycket sannolika
varukassaflöden
Q1
125,9
-3,9
-9,6
Q2
112,1
-1,7
-9,1
Q3
38,1
-4,7
-8,0
31.12.2012
Perioder, då det förutsedda
kassaflödet förväntas erhållas
Q4
Totalt 2013
2014
14,8
-1,7
-8,0
290,8
-12,0
-34,7
-9,5
-26,6
2015
2,1
-8,2
-17,4
2016
-3,5
-9,3
2017
-1,2
2018–
-0,3
Kassaflöden totalt
292,9
-34,6
-88,0
Nominellt värde av de derivat som varit föremål för säkringsredovisning
292,9
590,0
88,0
NOTER TILL BOKSLUTET 28 — BOKSLUT 2013 61
29.Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde
Milj. euro
Not
Till verkligt
värde
via resultaträkningen
Finansiella
tillgångar till
försäljning
Lån
och övriga
fordringar
Derivat
i säkringsredovisningen
Till
periodiserat
anskaffningsvärde
Bokvärde
totalt
Verkligt
värde
305,7
305,7
FINANSIELLA TILLGÅNGAR 31.12.2013
Finansiella tillgångar som kan säljas
15
Övriga långfristiga finanstillgångar
16
20,1
20,1
20,1
Kundfordringar och övriga fordringar
19
699,3
699,3
699,3
Kassa och banktillgodohavanden
20
20,1
452,7
452,7
Derivatinstrument
29
-0,2
Totalt
305,7
19,9
432,6
2,5
305,7
1 152,0
2,5
2,4
2,4
0,0
1 480,2
1 480,2
1 638,3
FINANSIELLA SKULDER 31.12.2013
Långfristiga räntebärande finansskulder
25
1 601,9
1 601,9
Övriga långfristiga finansskulder
26
4,7
4,7
4,7
Kortfristiga räntebärande finansskulder
25
354,6
354,6
373,4
648,6
648,6
648,6
Leverantörsskulder och övriga skulder
27
Derivatinstrument
29
4,4
Totalt
Milj. euro
Not
26,1
30,5
30,5
4,4
0,0
0,0
26,1
2 609,8
2 640,3
2 695,5
Till verkligt
värde
via resultaträkningen
Finansiella
tillgångar till
försäljning
Lån
och övriga
fordringar
Derivat
i säkringsredovisningen
Till
periodiserat
anskaffningsvärde
Bokvärde
totalt
Verkligt
värde
356,2
356,2
FINANSIELLA TILLGÅNGAR 31.12.2012
Finansiella tillgångar som kan säljas
15
Övriga långfristiga finanstillgångar
16
13,9
13,9
13,9
Kundfordringar och övriga fordringar
19
704,2
704,2
704,2
Kassa och banktillgodohavanden
20
518,5
518,5
Derivatinstrument
29
Totalt
356,2
518,5
-0,2
-0,2
5,3
356,2
1 236,7
5,3
5,1
5,1
0,0
1 597,9
1 597,9
1 194,5
FINANSIELLA SKULDER 31.12.2012
Långfristiga räntebärande finansskulder
25
1 161,2
1 161,2
Övriga långfristiga finansskulder
26
4,2
4,2
4,2
Kortfristiga räntebärande finansskulder
25
958,2
958,2
971,4
661,1
661,1
661,1
Leverantörsskulder och övriga skulder
27
Derivatinstrument
29
Totalt
12,5
12,5
Kundfordringar och övriga fordringar innehåller inte förskottsbetalningar, skattefordringar eller periodiseringar av personalkostnader (not
19). Leverantörsskulder och övriga skulder innehåller inte erhållna förskottsbetalningar, skatteskulder eller periodiseringar av personalkostnader (not 27).
Alla finansieringsskulder i Metsä Group värderas enligt metoden för
effektiv ränta som en periodiserad anskaffningskostnad. De räntebärande finansieringstillgångar har klassificerats enligt IAS 39 -standar-
62 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 29
30,1
0,0
0,0
30,1
2 784,8
42,6
42,6
2 827,4
2 873,8
den. De verkliga värdena för varje skuld eller tillgång är uträknade till
nuvärde enligt en marknadsränta. De tillämpade diskonteringsräntorna
varierar mella 1,0 och 4,1 procent (1,0-5,4). Av de räntebärande skulderna har 48 procent (37) en rörlig ränta och de övriga skulderna en
fast ränta. Medelräntan för de räntebärande skulderna var i slutet av år
2013 4,5 procent (5,1). De verkliga värdena för kundfordringar och
övriga fordringar samt leverantörsskulder och övriga skulder avviker
inte nämnvärt från sina bokvärden i balansräkningen.
HIERARKIN FÖR FINANSIERINGSTILLGÅNGARNAS OCH -SKULDERNAS VERKLIGA VÄRDEN
2013
Milj. euro
Not
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Totalt
305,4
305,7
FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE
Finansiella tillgångar som kan säljas
15
0,3
Kortfristiga finansiella tillgångar med resultatinverkan till verkligt värde
20
20,1
Derivatinstrument, fordringar
29
20,1
2,4
2,4
15,8
30,5
20
432,6
432,6
Långfristiga räntebärande finansiella skulder
25
1 638,3
1 638,3
Kortfristiga räntebärande finansiella skulder
25
373,4
373,4
FINANSIELLA SKULDER SOM BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE
Derivatinstrument, skulder
29
14,8
FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INTE BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE
Finansiella tillgångar
FINANSIELLA SKULDER SOM INTE BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE
2012
Milj. euroa
Not
Nivå 1
Finansiella tillgångar som kan säljas
15
0,4
Derivatinstrument, fordringar
29
Nivå 2
Nivå 3
Totalt
355,8
356,2
FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE
5,1
5,1
35,4
42,6
518,5
518,5
FINANSIELLA SKULDER SOM BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE
Derivatinstrument, skulder
29
7,1
FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INTE BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE
Finansiella tillgångar
FINANSIELLA SKULDER SOM INTE BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE
Långfristiga räntebärande finansiella skulder
25
1 194,5
1 194,5
Kortfristiga räntebärande finansiella skulder
25
971,4
971,4
FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM VÄRDERATS ENLIGT NIVÅ 3
Milj. euro
2013
2012
Värde 1.1.
355,8
367,5
Vinster och förluster i resultaträkningen
Vinster och förluster i övrigt totalresultat
Förvärv
Avyttringar
Värde 31.12.
0,1
0,1
-57,9
-17,3
7,8
5,9
-0,5
-0,5
305,4
355,8
I balansräkningen har finansieringstillgångarna och -skulderna grupperats enligt IFRS 7, Finansiella instrument; Upplysningar, enligt punkterna 27A och 27B.
Nivå 1De verkliga värdena är baserade på noterade priser på aktiva
marknader
Nivå 2De verkliga värdena baserar sig på värderingsmetoder,
som använder sig av observerbar prisinformation
på marknaderna
Nivå 3De verkliga värdena är inte baserade på observerbara
marknadsdata, utan på företagets egna antaganden
Det verkliga värdet på el- och naturgasledningar definieras genom
att tillämpa offentligt noterade marknadspriser (Nivå 1). Det verkliga
värdet på valutaterminer och -optioner definieras genom att tillämpa
marknadspriserna på rapportperiodens sista dag. Det verkliga värdet på
swapavtal har definierats med en metod, som bygger på nuvärdet av de
framtida kassaflödena. Till stöd för denna används marknadsräntorna
och övriga marknadsuppgifter på rapportperiodens sista dag (Nivå 2).
För finansiella instrument, som man inte bedriver handel med, definieras det verkliga värdet med hjälp av värderingsmetoder. Valet mellan
olika metoder samt antaganden, som huvudsakligen utgår ifrån de
förhållanden som gäller på marknaden på varje rapportperiods sista
dag, kräver eftertanke (Nivå 3).
Redovisningsprinciperna innehåller en närmare beskrivning av de
redovisnings- och värderingsprinciper som tillämpats.
Värderingen till verkligt värde för finansiella tillgångar som kan säljas
presenteras i not 15.
NOTER TILL BOKSLUTET 29 — BOKSLUT 2013 63
DERIVATINSTRUMENT
31.12.2013
Nominellt
värde
Milj.euro
Derivattillgångar
Derivatskulder
Verkligt
värde totalt
Säkring av
verkligt värde
Säkring av
kassaflöde
Derivat utanför
Säkring av
säkringseget kapital redovisningen
Ränteswappar
779,2
13,1
-13,1
2,5
-13,2
Räntederivat totalt
779,2
0,0
13,1
-13,1
2,5
-13,2
0,0
-2,4
Valutaterminer
1 168,8
2,3
0,6
2,5
-0,6
-0,2
Valutaoptioner
74,4
0,0
Valutaswappar
43,5
Valutaderivat totalt
1 286,8
Elderivat
2,4
1,7
-2,4
0,0
0,0
2,0
-2,0
-2,0
2,6
-0,3
0,0
2,5
-0,6
-2,2
172,3
14,7
-14,7
-14,7
Övriga råvaruderivat
7,2
0,1
-0,1
-0,1
Råvaruderivat totalt
179,5
0,0
14,8
-14,8
0,0
-14,8
0,0
0,0
2 245,5
2,4
30,5
-28,1
2,5
-25,4
-0,6
-4,6
Nominellt
värde
Derivattillgångar
Derivatskulder
Verkligt
värde totalt
Säkring av
verkligt värde
Säkring av
kassaflöde
28,9
-28,9
-1,8
-20,9
28,9
-28,9
-1,8
-20,9
0,0
-6,2
4,6
0,7
-0,2
Derivatinstrument totalt
0,0
31.12.2012
Milj.euro
Ränteswappar
1 256,0
Räntederivat totalt
1 256,0
0,0
Valutaterminer
874,8
5,0
5,0
Valutaoptioner
47,3
0,0
0,0
Valutaswappar
42,4
Valutaderivat totalt
964,5
Elderivat
5,1
Derivat utanför
Säkring av
säkringseget kapital redovisningen
-6,2
0,0
0,5
-0,5
-0,5
0,5
4,6
-0,5
4,6
0,7
-0,2
164,1
12,9
-12,9
-6,9
Övriga råvaruderivat
3,8
0,3
-0,3
0,0
Råvaruderivat totalt
167,8
0,0
13,2
-13,2
0,0
-6,9
0,0
-6,3
2 388,3
5,1
42,6
-37,5
-2,3
-23,2
0,7
-12,7
Derivatinstrument totalt
-6,0
-0,3
30.Noter till koncernens rapport
över kassaflöden
Milj. euro
2013
2012
35,1
31,8
255,1
249,1
Justeringar i årets resultat
Skatter
Avskrivningar och nedskrivningar
Biologiska tillgångar
-2,7
0,2
Resultatandelar i intresseföretag
-9,7
-4,8
Vinster/förluster från långfristiga tillgångar
-12,9
-20,1
Finansieringskostnader, netto
120,4
113,0
Pensionsförbindelser och avsättningar
Totalt
-38,0
-109,3
347,3
260,1
-63,4
63,3
6,8
28,1
Förändring i rörelsekapital
Förändring i omsättningstillgångar
Förändring i kundfordringar och övriga fordringar
Förändring i leverantörsskulder och övriga
skulder
Totalt
64 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 29
8,9
-9,4
-47,6
82,1
FÖRÄNDRINGAR I INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE
År 2013 innehåller förvärvade innehav utan bestämmande inflytande
ökningen i Metsä Tissue Oyj:s ägarandel om 18,3 miljoner euro och
ökningen i Metsä Board Oyj:s ägarandel om 2,7 miljoner euro (not 4).
År 2012 innehöll förvärvade innehav utan bestämmande inflytande
ökningen i Metsä Fibre Oy:s ägarandel om 152,4 miljoner euro,
ökningen i Metsä Board Oyj:s ägarandel om 4,9 miljoner euro och
ökningen i Biokraft Oy:s ägarandel om 7,0 miljoner euro. De sålda
innehaven utan bestämmande inflytande om 471,1 miljoner euro härstammar från försäljningen av ägarandelar i Metsä Fibre Oy (not 4).
31.De viktigaste dotterföretagen 31.12.2013
METSÄLIITTO OSUUSKUNTA
En förteckning av moderföretaget Metsäliitto Osuuskuntas aktieinnehav presenteras på sidorna 81–82.
METSÄ FIBRE
Land
Antal
aktier
Ägarandel, %
METSÄ BOARD
INHEMSKA
INHEMSKA
Metsä-Botnia Metsät Oy
Finland
100 000
100,00
Metsäliitto Osuuskunta
Finland
Oy Silva Shipping Ab
Finland
400 000
100,00
Alrec Boiler Oy *)
Finland
899
24,92
Metsä Board Kemi Oy
Finland
2 000 000
100,00
UTLÄNDSKA
OOO Peterbox
179 171
Ryssland
100,00
Metsä Fibre GmbH
Tyskland
1
100,00
Metsä Fibre S.r.l.
Italien
1
100,00
Oy Hangö Stevedoring Ab
Finland
150
100,00
OOO Metsä Svir
Ryssland
1
100,00
Metsä Board International Oy
Finland
10 000
100,00
Ryssland
43 700
99,00
Metsa Board
(Middle East & North Africa) Ltd
Cypern
742 105
100,00
Metsa Board Americas Corporation
USA
180
100,00
Metsa Board Australia and
New Zealand Pty Ltd
Australien
1
100,00
Hong Kong
100
100,00
ZAO Petrovles Podporozhye
METSÄ TISSUE
UTLÄNDSKA
Dambi AB
Metsä Tissue AB
Sverige
4 501 000
100,00
Metsa Board Hong Kong Ltd
Sverige
2 000 000
100,00
Metsa Board Shanghai Ltd
Kina
100,00
Metsä Tissue A/S
Danmark
1 000
100,00
Metsa Board Ibéria S.A.
Spanien
147 871
100,00
Metsä Tissue AS
Norge
6 020
100,00
Metsa Board Italia s.r.l.
Italien
100 000
100,00
Metsa Board Singapore Pte Ltd
Singapore
10 000
100,00
Metsa Board UK Ltd
Storbritannien
2 400
100,00
Metsä Board Benelux n.v./s.a
Belgien
2 921
100,00
Metsä Board CZ s.r.o.
Tjeckien
Metsä Board Deutschland GmbH
Tyskland
1
Metsä Board France S.A.S.
Frankrike
8 211
100,00
Metsä Board Hungary Kft.
Ungern
30
100,00
Metsä Board Ireland Ltd
Irland
5 000
100,00
Metsä Board Nordic A/S
Danmark
36
100,00
Metsä Board Nordic AB
Sverige
1 000
100,00
Metsä Board Polska Sp. Z o.o.
Polen
232
100,00
Metsä Board Schweiz AG
Schweiz
100
100,00
M-real Benelux B.V.
Holland
2 000
100,00
M-real Hellas Ltd
Grekland
306
51,00
OOO Metsä Board
Ryssland
100
100,00
Metsä Tissue Immobilienverwaltungs
GmbH
Tyskland
1
100,00
Metsä Tissue Czech s.r.o.
Tjeckien
100,00
Metsä Tissue Krapkowice Sp. z.o.o.
Polen
2 300 000
100,00
Metsä Tissue Poland Sp z.o.o.
Polen
98 171
100,00
Metsä Tissue Slovakia s.r.o.
Slovakien
100,00
Metsä Tissue Ukraine LCC
Ukraina
100,00
Metsä Tissue GmbH
Tyskland
Metsä Tissue Hungary Kft.
Ungern
Metsä Tissue Ltd
Storbritannien
1
100,00
OOO Metsä Tissue
Ryssland
1
100,00
1
100,00
100,00
100,00
100,00
UTLÄNDSKA
Metsä Board Deutsche Holding GmbH
Metsä Board Zanders GmbH
Tyskland
Tyskland
100,00
2 800 000
BGE Eisenbahn Güterverkehr GmbH Tyskland
Metsäliitto Energie GmbH
USA
Metsä Board Netherlands B.V.
Metsä Board NL Holding B.V.
80,00
50
100,00
Holland
1 000
100,00
Holland
15 350
100,00
7 009 900
100,00
Metsa Board IBP (HK) Ltd
Hong Kong
Metsa Board IBP China Ltd
Kina
Metsä Board Reinsurance AG
Schweiz
Metsä Board Sverige AB
Sverige
M-real Holding France S.A.S.
Frankrike
M-real UK Holdings Ltd
M-real UK Services Ltd
M-real UK Services Ltd
90,00
Tyskland
Metsä Board IBP Deals Americas Ltd
100,00
100,00
19 997
100,00
10 000 000
100,00
520 000
100,00
Storbritannien
146 750 000
100,00
Storbritannien
115 800 001
100,00
Iso-Britannia
115 800 001
100,00
*) Behandlas som ett dotterföretag enligt intresseavtalet.
NOTER TILL BOKSLUTET 30–31 — BOKSLUT 2013 65
32.Samriskföretag
33.Ansvarsförbindelser
Samriskföretagen ( Joint venture) har i koncernbokslutet konsoliderats
rad för rad enligt den relativa ägarandelen. I bokslutet ingår koncernens
andel av tillgångarna, skulderna, intäkterna och kostnaderna i Metsätapiolas fastigheter. I koncernens resultat och balans ingår tillgångar, skulder, kostnader och intäkter enligt följande:
I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors
tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto
Osuuskunta och två andra skogsindustriföretag som en följd av otillåtet
prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda
företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands
kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto Osuuskunta och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto Osuuskunta
känner till, är totalt cirka 215 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 72
miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda
talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt
rättegångskostnader. Metsäliitto Osuuskunta anser att skadeståndsanspråken är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för detta
ändamål.
I november 2012 inledde UPM-Kymmene Abp ett skiljemannaförfarande, enligt vilket UPM kräver Metsäliitto Osuuskunta och Metsä
Board preliminärt för ett solidariskt skadestånd på 58,5 miljoner euro
och sekundärt för en solidarisk återbetalning av en påstådd obehörig
vinst på 58,5 miljoner euro. Kravet bygger på ett påstått brott mot en
medförsäljningsklausul enligt det ägaravtal som Metsä Fibres aktieägare
undertecknade 2009. Metsäliitto Osuuskunta bestrider kravet som
ogrundat och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. Skiljedomstolen väntas meddela sitt beslut i ärendet under det första kvartalet 2014.
Företag i koncernen Metsä Group har under de senaste åren varit
säljare i ett flertal aktieaffärer. I samband med dessa har företagen
undertecknat sedvanliga ansvarsförbindelser. Det kan inte uteslutas att
talan väcks mot säljaren angående dessa förbindelser eller att förbindelserna ger upphov till kostnader för företagen.
2013
2012
Långfristiga tillgångar
58,0
47,9
Kortfristiga tillgångar
5,1
4,8
Tillgångar totalt
63,1
52,7
Långfristiga skulder
49,0
40,8
Kortfristiga skulder
3,8
5,1
52,9
45,9
Omsättning
13,3
12,2
Kostnader
14,3
14,0
-1,5
-1,6
Milj. euro
Skulder totalt
Resultat
MEST BETYDANDE SAMRISKFÖRETAG
Ägarandel, %
2013
2012
Äänevoima Oy
56,25
56,25
Metsätapiolas fastigheter
48,98
48,98
66 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 32–33
Milj. euro
2013
2012
Inteckningar för egna lån
Ställda panter som säkerhet för lån
Lån av kreditinstitut
628,0
260,0
Pensionslån
137,5
132,5
Övriga skulder
Ställda panter
11,7
10,0
841,1
470,1
Företagsinteckningar som
säkerhet för lån
Lån av kreditinstitut
Företagsinteckningar
Övriga skulder
Fastighetsinteckningar
Lån av kreditinstitut
MINIMIHYRESAVGIFTERNA FÖR OUPPSÄGBARA HYRESAVTAL
2013
Milj. euro
16,2
16,8
20,0
20,6
1–5 år
603,0
3,0
över 5 år
Totalt
30,2
19,9
180,8
164,1
970,7
282,2
1,5
1,9
4,6
4,6
2012
Under 12 månader
3,0
Inteckningar i lösöre
som säkerhet för lån
Inteckningar i lösöre
Koncernen har gjort många ouppsägbara hyresavtal om kontors- och
lagerutrymmen. I vissa avtal ingår en möjlighet att förlänga avtalet efter
det ursprungliga förfallodatumet.
3,0
Fastighetsinteckningar som
säkerhet för lån
Lån av kreditinstitut
ÖVRIGA HYRESAVTAL
1,3
2,4
37,6
39,7
ANSVAR FÖR SAMRISKFÖRETAG
Metsä Tissue Mariestad i Sverige har fram till år 2029 en förbindelse att
köpa processånga av det lokala energibolaget Katrinefors Kraftvärme
AB, i vilket Metsä Tissue AB har en ägarandel om 50 procent.
Övriga förbindelser för egen del
Givna panter
13,4
13,4
Borgensansvar och åtaganden
32,9
18,1
Övriga hyresavtal
37,6
39,7
Pensionsansvar
0,3
0,3
Övriga egna ansvar
9,4
11,8
Panter
0,3
0,0
Borgensansvar
2,0
3,5
6,7
10,4
Åtaganden för intresseföretag
Åtaganden för övriga
Borgensansvar
34.Aktiebonussystem
Under räkenskapsperioden har koncernen haft ett aktiebonussystem i
kraft, som en del av företagets program för att inspirera och engagera
nyckelpersoner: Aktiebonussystemet 2011, som styrelsen beslöt att ta i
bruk 15.12.2010. Bonussystemets inverkan på resultatet för år 2013 var
5 718 512 euro.
Totalt
854,7
483,5
1 578,3
289,9
Borgensansvar och åtaganden
41,6
32,0
Övriga hyresavtal
37,6
39,7
Panter
Inteckningar
Pensionsansvar
0,3
0,3
Övriga ansvar
9,4
11,8
2 521,9
857,1
Totalt
De ställda pantena utgörs av aktier i dotterföretagen och banktillgodohavanden som ställts som säkerhet för Nord Pool -ansvaren.
Ökningen av ansvarsförbindelserna hänför sig till det syndikerade
kreditavtalet på totalt 600 miljoner euro som Metsä Board undertecknade i maj 2012, varav 500 miljoner euro utnyttjades i april 2013. Som
säkerhet för lånet har utfärdats aktiepanter på 535,3 miljoner euro, fastighetsinteckningar på 832,8 miljoner euro och en företagsinteckning på
600 miljoner euro. Garantierna för lånet uppgår till totalt 1 968,1 miljoner euro. Lånet har i sin helhet upptagits under punkt ”Ställda panter
som säkerhet för lån”.
AKTIEBONUSSYSTEMET 2011
Om de fastställda målen uppfylls kan företagets nyckelpersoner tilldelas
B-aktier i Metsä Board Oyj. Systemet omfattar tre intjäningsperioder
på tre år vardera: kalenderåren 2011–2013, 2012–2014 och 2013–
2015. Bonusen för intjäningsperioden besluts på basis av de uppfyllda
målen efter varje intjäningsperiod före utgången av april. Bonus utbetalas dels som aktier och dels som kontant ersättning. Med kontantandelen täcker man skatter och skatteliknande avgifter med anledning av
bonusen. Bonus utbetalas inte om personens anställningsförhållande
upphör före utgången av intjäningsperioden. Personen måste dessutom
behålla de intjänade aktierna i minst två år efter utgången av intjäningsperioden.
NOTER TILL BOKSLUTET 34 — BOKSLUT 2013 67
AKTIEBONUSSYSTEMET 2011
Tagits i bruk enligt styrelsens beslut 15.12.2010
2011–2013
2012–2014
2013–2015
TOTALT
7 245 000
GRUNDDATA
Maximal aktiebonus, antal
Beviljningsdag(ar)
Intjäningsperiodens börjar, datum
Intjäningsperioden slutar, datum
Aktieinnehavsskyldighet, år
Villkor för bonus
Kriterier
Rätt uppkommer senast, datum
Frisläppande av aktier, datum
Maximal giltighetstid, år
Betalningsätt
Återstående bindningstid, år
Personer (31.12.2013)
Realisationspris, euro
2 347 500
2 347 500
2 550 000
4.4.2011/11.4.2012
11.4.2012
10.5.2013
10.12.2013
10.12.2013
10.12.2013
1.1.2011
1.1.2012
1.1.2013
31.12.2013
31.12.2014
31.12.2015
2
2
2
Anställningsavtal
Anställningsavtal
Anställningsavtal
Soliditet
Soliditet
Soliditet
ROCE, EBIT-faktor
ROCE, EBIT-faktor
ROCE, EBIT-faktor
30.4.2014
30.4.2015
30.4.2016
1.1.2016
1.1.2017
1.1.2018
5
5
5
Aktier och kontanter
Aktier och kontanter
Aktier och kontanter
2
3
4
51
51
52
-
-
-
BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE *
Aktiekurs vid tilldelning, euro
3,09
1,90
2,80
Aktiens verkliga värde vid tilldelning, euro
2,73
1,83
2,54
Antagen utdelning, euro
0,12
0,02
0,08
Aktiekurs vid betalning / i slutet av perioden, euro
3,15
3,15
3,15
4 994 134
4 984 116
6 112 752
16 091 003
2 565 691
1 853 232
1 299 589
5 718 512
0
-39 846
54 212
14 366
4 440 129
2 772 847
1 245 377
8 458 353
0
4 337 501
7 500
27 500
2 320 001
2 355 000
Beviljade
124 862
181 250
77 501
383 612
Återförda
0
0
0
0
Tilldelade
0
0
0
0
116 664
116 664
Verkligt värde vid bokslutstillfället, euro
INVERKAN PÅ RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING
Kostnad år 2013, aktiebaserade betalningar, euro
Kostnad år 2013, aktiebaserade betalningar behandlat som eget kapital, euro
Skuld från aktiebaserade betalningar i slutet av räkenskapsperioden, euro
Antal 1.1.2013 **
Utestående i början av perioden
Förändring under perioden
Förverkade
Antal 31.12.2013
Utestående i slutet av perioden
2 012 639
2 053 751
2 242 500
6 308 889
Genomförbara i slutet av perioden
2 012 639
2 053 751
2 242 500
6 308 889
*
Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen vid tidpunkten för premietilldelningen var marknadspriset för Metsä Boards B-aktie med avdrag för de uppskattade dividender som
kommer att utbetalas före tilldelning. Vid beräkning av verkligt värde för kontantdelen uppskattas värdet varje rapporteringsdag fram till slutet av intjänandeperioden. Det verkliga värdet av den
aktiebaserade ersättningen bokförs till ett belopp som baserar sig på bästa möjliga uppskattning om ersättningens storlek, till vilken rättighet antas uppstå.
* * Aktiebonussummorna i tabellen syftar på antalet aktier och kontantandelar som kan tilldelas inom ramen för aktiebonussystemet. I bonuset ingår dessutom en kapitalandel, med vilken man
täcker skatter och skatteliknande avgifter.
METSÄLIITTO MANAGEMENT OY
Ledamöterna i koncernens ledningsgrupp har under år 2010 beviljats
ett aktiebaserat belöningssystem, som förverkligats genom bolaget
Metsäliitto Management Oy. Systemet trädde i kraft 10.8.2010 och det
omfattar 6,8 miljoner B-aktier i Metsä Board. Aktieförvärven har finansierats med ledamöternas kapitalplaceringar om 3 850 000 euro av vilka
koncernchef Kari Jordans andel är 1 000 000 euro, samt med ett lån om
15 400 000 euro beviljat av Metsäliitto Osuuskunta. Aktier om ett
belopp på 5,0 miljoner euro har anskaffats åt Kari Jordan.
Hela lånet från Metsäliitto Osuuskunta ska vara återbetalt senast
den 31 mars 2014. Om systemets giltighetstid förlängs med ett år i sänder 2013, 2014, 2015 eller 2016 förlängs också lånets löptid i motsvarande grad. Metsäliitto Management har rätt att betala tillbaka lånet i
68 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 34
förtid när som helst. Metsäliitto Management är skyldig att betala tillbaka lånet i förtid genom att sälja sina B-aktier i Metsä Board, ifall kursen för Metsä Boards B-aktie inte enbart tillfälligt överskrider den i systemet bestämda nivån.
Systemets giltighetstid löper ut vid årsskiftet 2013–2014, då systemet avvecklas på ett sätt som fastställs senare. Systemet kan upplösas
genom att fusionera bolaget i Metsä Board eller genom att sälja bolagets
B-aktier i Metsä Board antingen till Metsäliitto, part utsedd av Metsäliitto eller till tredje part och upplösa bolaget, eller genom att sälja bolagets aktier till Metsäliitto. Ifall det vägda medelpriset för Metsä Boards
B-aktie under en tidsperiod om 20 dagar efter publiceringen av delårsrapporten Q3/2013 underskrider det medelpris som Metsäliitto Management betalat för sina aktier, förlängs systemet fram till publiceringen
av Metsä Boards delårsrapport Q3/2014. Systemet förlängs motsvarande ett år i sänder år 2014, 2015 eller 2016 fram till publiceringen av
delårsrapporterna Q3/2015, Q3/2016 eller Q3/2017.
Under den tid systemet är i kraft, har överlåtelsen av de B-aktier som
Metsäliitto Management äger i Metsä Board begränsats. Ledamötens
ägarandel i Metsäliitto Management är i stort sett i kraft ända tills systemet upplöses.
I Metsä Group behandlas systemet som ett aktiebelöningssystem
betalbart med kontanter. En värdering sker varje rapporteringsdag på
basen av det verkliga värdet på Metsä Boards B-aktie.
Under år 2013 bokfördes kostnader om 0,7 miljoner euro (0,0) i
koncernresultatet hänförliga till Metsäliitto Managements aktieinnehavsprogram.
Eftersom det vägda medelpriset för Metsä Boards B-aktie under en
tidsperiod om 20 dagar efter publiceringen av delårsrapporten
Q3/2013 översteg det medelpris som Metsäliitto Management betalat
för sina aktier, har åtgärder vidtagits för att avveckla systemet.
36.Miljöposter
I miljöutgifterna upptas enbart identifierbara tilläggskostnader, som
kan förknippas med motarbetning eller lindring av miljöskador. Miljöutgifterna aktiveras i sådana fall då de kan förknippas med kommande
miljöskyddsåtgärder och de i framtiden genererar ekonomisk nytta. I
tabellen presenteras de miljöposter som upptagits i resultaträkningen
samt de kostnader som har aktiverats till balansräkningen.
RESULTATRÄKNING
2013
2012
21,8
21,6
Löner och arvoden
3,0
3,2
Lönebikostnader
1,5
1,6
12,2
13,1
Milj. euro
Material och förnödenheter
Personalkostnader
Avskrivningar
Övriga rörelsekostnader
Totalt
8,6
10,1
47,3
49,5
2013
2012
306,8
317,2
BALANSRÄKNING
35.Transaktioner med närstående
Milj. euro
Immateriella och materiella tillgångar
Anskaffningsutgift 1.1.
Till koncernens närstående hör moderföretaget samt dotter-, samriskoch intresseföretag. Till närstående räknas också ledamöterna i förvaltningsrådet, styrelsen och ledningsgruppen samt verkställande direktören och deras närstående familjemedlemmar.
Nyckelpersoner som hör till koncernens ledning är ledamöterna i
förvaltningsrådet, styrelsen samt ledningsgruppen inklusive koncernchefen. Arvoden som erlagts till ledningen presenteras i not 7 och not
34. Nyckelpersonerna inom ledningen har inte beviljats lån, borgensansvar eller övriga ansvarsförbindelser.
Omsättningen av Metsäliitto Osuuskuntas virkesleveranser till koncernens dotterbolag år 2013 var 758,0 miljoner euro (728,4). Omsättningen till intresse- och samriskföretagen under år 2013 var 21,3 miljoner euro (16,9).
Metsäliitto Osuuskunta äger 49,9 procent av intresseföretaget Finsilva Oyj, som handhar koncernens skogar. Finsilva säljer virke till
Metsäliitto Osuuskunta och leveransernas omsättning år 2013 var 18,3
miljoner euro (18,0).
Metsä Group Treasury Oy, som ägs av Metsäliitto Osuuskunta,
fungerar som Metsä Groups interna bank. Räntorna baserar sig på
marknadspriser.
Metsäliitto Management Oy, vars hemort är Esbo, har grundats
enbart för att administrera Metsäliitto Osuuskuntas aktiebelöningssystem. Metsäliitto Osuuskunta eller företag i vilka Metsäliitto har bestämmanderätt, har ingen ägarandel i bolaget. På basen av avtal har Metsäliitto Osuuskunta beslutanderätt i bolaget.
Metsäliittos viktigaste dotterföretag presenteras i not 31. I not 32
presenteras joint venture-företagen. Affärstransaktionerna med intresseföretagen redovisas i not 14.
Ökningar
Minskningar
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Bokvärde 31.12.
6,3
9,1
-22,4
-19,6
-181,1
-184,1
109,5
122,7
28,2
26,6
2013
2012
11,0
16,3
1 654
1 362
871
911
0,5
5,9
Avsättningar
Miljöavsättningar
NOTER
Förbindelser för skötsel av miljö (milj. euro)
Utsläppshandel
Innehav av utsläppsrätter (1 000 t)
Förverkligade utsläpp (1 000 t)
Försäljning av utsläppsrätter (milj. euro)
Utsläppsrättigheterna innehåller också gratisrättigheterna för år 2013, vilka inte ännu
upptagits i registret på grund av försenad utdelning.
37.Händelser efter räkenskapsperioden
Metsäliitto Osuuskunta ökade sin ägarandel i Metsä Tissue genom det
aktieförvärv som genomfördes den 15 januari 2014. Metsäliitto Osuuskunta köpte Metsä Tissue Oyj:s aktier av Jozef Antošík. Aktierna representerar totalt 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter affären äger
Metsäliitto Osuuskunta totalt 91 procent och Jozef Antošík 9 procent
av Metsä Tissues aktiekapital.
NOTER TILL BOKSLUTET 35–37 — BOKSLUT 2013 69
MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING
(FINLÄNDSK REDOVISNINGSPRAXIS)
not
1.1–31.12.2013
1.1–31.12.2012
1
1 676,6
1 604,6
Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning
2,0
-1,8
Tillverkning för eget bruk
0,3
0,4
64,4
147,1
-1 043,5
-968,3
Milj. euro
OMSÄTTNING
Övriga rörelseintäkter
2
Material och tjänster
3
Material, förnödenheter och varor
Inköp under räkenskapsperioden
Förändring av lager
Köpta tjänster
Personalkostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
4
Övriga rörelsekostnader
RÖRELSERESULTAT
Finansiella intäkter och kostnader
33,8
-14,9
-447,1
-411,6
-164,7
-154,8
-35,6
-26,1
-71,9
-79,4
-1 729,1
-1 655,2
14,2
95,1
65,7
69,7
5
Intäkter från andelar i företag inom samma koncern
Intäkter från andelar i intresseföretag
3,1
4,2
Intäkter från övriga placeringar bland bestående aktiva
9,8
12,6
Övriga ränte- och finansiella intäkter
Kursdifferenser
6
5,3
1,9
1,2
-3,7
Nedskrivningar på placeringar
-11,7
-35,4
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader
-37,9
-33,6
35,5
15,6
49,8
110,7
-1,6
3,3
0,0
0,0
48,1
113,9
RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT
Bokslutsdispositioner
Förändring av avskrivningsdifferens
Inkomstskatt
RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT
70 BOKSLUT 2013 — MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING
7
MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING
Milj. euro
not
31.12.2013
31.12.2012
AKTIVA
31.12.2012
Andelskapital
not
PASSIVA
BESTÅENDE AKTIVA
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
31.12.2013
Milj. euro
EGET KAPITAL
12
203,4
200,7
Immateriella rättigheter
6,6
7,8
Tilläggsandelskapital A
554,7
515,8
Goodwill
0,9
1,0
Tilläggsandelskapital B
110,5
75,9
Övriga utgifter med lång verkningstid
1,4
1,8
Tilläggsandelskapital C
0,0
14,4
8
Förskottsbetalningar och pågående
nyanläggningar
Övriga fonder
15,3
7,7
24,1
18,3
6,0
5,3
Byggnader och konstruktioner
44,9
41,1
Maskiner och inventarier
93,0
84,1
1,9
2,1
MATERIELLA TILLGÅNGAR
8
Mark- och vattenområden
Övriga materiella tillgångar
Förskottsbetalningar och pågående
nyanläggningar
PLACERINGAR
Fordringar hos företag inom samma
koncern
3,9
3,9
61,7
56,0
596,0
528,8
Balanserade vinstmedel
5,7
16,0
151,6
148,5
1 574,2
1 553,4
139,7
1,9
9, 10
Andelar i företag inom samma koncern
Reservfond I
Reservfond II
Räkenskapsperiodens överskott
48,1
113,9
1 578,4
1 509,6
14,0
12,3
3,9
3,8
ACKUMULERADE
BOKSLUTSDISPOSITIONER
Avskrivningsdifferens
AVSÄTTNINGAR
13
FRÄMMANDE KAPITAL
14, 15
LÅNGFRISTIGT
Andelar i intresseföretag
26,5
Övriga aktier och andelar
1,7
2,0
Masskuldebrevslån
174,8
174,7
1 742,2
1 583,8
Lån av kreditinstitut
433,4
473,9
1 917,9
1 750,5
Pensionslån
65,0
65,0
BESTÅENDE AKTIVA TOTALT
26,5
Erhållna förskott
1,9
1,7
RÖRLIGA AKTIVA
Skulder till företag inom samma koncern
2,8
2,8
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Resultatregleringar
Material och förnödenheter
123,4
89,5
Färdiga produkter och varor
under tillverkning
35,2
33,2
3,0
3,1
26,6
28,6
188,1
154,4
11,2
17,4
Övriga omsättningstillgångar
Förskottsbetalningar
LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR
11
Fordringar hos koncernföretag
17
KORTFRISTIGT
9,5
Erhållna förskott
6,2
3,4
Leverantörsskulder
76,0
57,7
Skulder till företag inom samma koncern
54,2
45,1
1,5
Skulder till intresseföretag
0,0
0,1
Övriga skulder
11,5
19,1
Fordringar hos företag inom samma
koncern
385,3
434,5
Fordringar hos intresseföretag
0,6
1,0
Lånefordringar
0,5
0,4
Övriga fordringar
7,0
5,5
Resultatregleringar
6,3
6,9
FORDRINGAR TOTALT
KASSA OCH BANKTILLGODOHAVANDEN
RÖRLIGA AKTIVA TOTALT
AKTIVA TOTALT
Resultatregleringar
17
11
64,9
472,8
513,3
484,3
532,4
0,0
80,3
672,5
767,0
2 590,4
2 517,5
35,0
9,5
0,3
73,1
40,5
Pensionslån
Övriga fordringar
Kundfordringar
1,1
719,2
16
Lån av kreditinstitut
Lånefordringar
KORTFRISTIGA FORDRINGAR
0,0
677,9
FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT
PASSIVA TOTALT
2,6
1,2
11,2
16,6
116,2
104,2
316,3
272,6
994,2
991,8
2 590,4
2 517,5
MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING — BOKSLUT 2013 71
MODERFÖRETAGETS FINANSIERINGSANALYS
Milj. euro
2013
2012
KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN
Rörelseresultat
14,2
95,1
Justeringar i rörelseresultatet 1)
35,5
-54,1
Erhållna räntor
15,2
14,4
Betalda räntor
-34,4
-30,6
68,8
73,9
-2,8
-7,4
Erhållen utdelning
Övriga finansiella poster, netto
0,0
0,0
22,9
38,0
119,3
129,1
Förvärv av aktier
-32,5
-192,0
Investeringar i anläggningstillgångar
-49,7
-30,9
0,4
339,0
Betalda skatter
Förändring i rörelsekapital 2)
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Avyttring av aktier
Avyttring av anläggningstillgångar
Ökning/minskning i långfristiga fordringar
KASSAFLÖDE FÖRE FINANSIERING
5,3
1,6
-130,3
128,2
-206,8
245,9
-87,5
375,1
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Ökning i långfristiga skulder
Minskning i långfristiga skulder
Kortfristiga skulder, ökning/minskning
Kortfristiga räntebärande fordringar, ökning/minskning
Betalda andelsräntor
Ökning/minskning i eget kapital
FÖRÄNDRING I LIKVIDA MEDEL
Likvida medel i början av perioden
Förändring i likvida medel
LIKVIDA MEDEL I SLUTET AV PERIODEN
202,7
207,8
-238,1
-176,7
-0,3
-16,2
22,3
-318,9
-39,7
-37,8
60,4
45,4
7,3
-296,5
-80,2
78,5
80,3
1,7
-80,2
78,5
0,0
80,3
1) Justeringar i rörelseresultatet
Avskrivningar och nedskrivningar
35,6
26,1
Försäljningsvinster/-förluster från anläggningstillgångar
-0,3
-81,6
Förändring i avsättningar
Totalt
0,1
1,3
35,5
-54,1
-33,7
21,2
2) Förändring i rörelsekapital
Omsättningstillgångar (ökning-/minskning+)
Kortfristiga icke-räntebärande fordringar (ökning-/minskning+)
18,1
-0,9
Kortfristiga icke-räntebärande skulder (ökning+/minskning-)
38,5
17,7
22,9
38,0
Totalt (ökning-/minskning+)
72 BOKSLUT 2013 — MODERFÖRETAGETS FINANSIERINGSANALYS
MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER
Bokslutet för Metsäliitto Osuuskunta är uppgjort i enlighet med finländsk bokslutspraxis. Metsä Wood Holdings Oy fusionerades i moderföretaget Metsäliitto Osuuskunta 30.4.2013.
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH AVSKRIVNINGAR
Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till ursprunglig
anskaffningskostnad minskad med planenliga avskrivningar och nedvärderingar. Anläggningstillgångar avskrivs lineärt under sin sannolika
ekonomiska livslängd enligt följande:
OMSÄTTNING
Vid beräkningen av omsättningen har indirekt skatt, rabatter och
övriga korrektivposter avdragits.
för byggnader och konstruktioner
för maskiner och inventarier
för övriga tillgångar
20–40 år
3–15 år
5–10 år
KURSDIFFERENSER
Anskaffningskostnaderna för mark- och vattenområden avskrivs inte.
Kursdifferenserna har bokförts bland finansposterna. Öppna och realiserade kursdifferenser som uppkommit i samband med säkring av försäljning bokförs direkt bland resultaträkningens finansposter.
LEASING
Leasingavgifterna betraktas som hyreskostnader.
AFFÄRSTRANSAKTIONER I UTLÄNDSK VALUTA
Affärstransaktioner i utländsk valuta har bokförts till dagskurs. Samtliga fordringar och skulder i utländsk valuta vid bokslutstidpunkten
har omräknats till euro enligt Europeiska Centralbankens kurs på bokslutsdagen.
MILJÖUTGIFTER
PENSIONER OCH ANSVARSUNDERSKOTT
EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Den lagstadgade pensionstryggheten sköts av pensionsförsäkringsbolag
utanför Metsä Group. En del av tjänstemännen har utöver en lagstadgad pension rätt till tilläggspension antingen på basis av en försäkring,
ett åtagande av pensionsstiftelsen Metsäliiton Toimenhaltijain Eläkesäätiö eller ett pensionsansvar som tillkommer företaget.
Pensionspremierna har periodiserats att motsvara de prestationsrelaterade lönerna i bokslutet.
Större rörelsefrämmande intäkts- och kostnadsposter, som t.ex. avyttring av affärsrörelse, redovisas som extraordinära poster. Skatteeffekten
av dessa poster framgår ur noterna.
UTGIFTER FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING
Utgifterna för forskning och utveckling redovisas som kostnader för
räkenskapsperioden.
Miljöutgifterna inkluderar de specifikt identifierbara utgifter som orsakats av miljöåtgärder i avsikt att förhindra, åtgärda eller lindra skador
på miljön.
BOKSLUTSDISPOSITIONER
I Finland kan i beskattningen avdrag från resultatet för räkenskapsperioden göras, förutsatt att motsvarande post även återfinns i bokföringen. Mest betydande är avskrivningsdifferensen på anläggningstillgångar, som redovisas som avskrivningsdifferens i balansen och som förändring av avskrivningsdifferens i resultaträkningen.
AVSÄTTNINGAR
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningskostnad eller till
ett sannolikt lägre nettoförsäljningsvärde. Omsättningstillgångarna har
periodiserats enligt FIFO- eller medelprisprincipen.
Framtida åtaganden som sannolikt kan medföra utgifter och förluster
har redovisats som kostnader vid respektive kostnadspost. I balansräkningen redovisas dessa poster som avsättningar då exakt belopp eller
exakt tidpunkt inte kan förutses. I andra fall upptas posterna under
resultatregleringar. Till dessa poster hör bl.a. pensionsansvar samt avyttrings- och saneringskostnader.
MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER — BOKSLUT 2013 73
NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT
2013
2012
1 159,0
1 119,0
348,4
342,7
Milj. euro
1. OMSÄTTNING PER MARKNADSOMRÅDE
Finland
EU-länder
Övriga länder
Totalt
169,3
142,8
1 676,6
1 604,6
1,5
Hyresintäkter
0,3
Vinst på försålda anläggningstillgångar
56,9
Sålda tjänster
Övriga
Totalt
1,7
81,3
58,4
5,8
5,7
64,4
147,1
Vinst på försålda anläggningstillgångar år 2012 innehåller försäljningsvinst från aktier i Metsä Fibre Oy om 80,9 milj. euro.
Material, förnödenheter och varor
1 043,5
968,3
-33,8
14,9
Förändring av lager
Köpta tjänster
Distributionskostnader
250,5
243,3
Övriga köpta tjänster
196,6
168,3
1 456,8
1 394,8
105,3
97,1
Pensionskostnader
24,6
22,6
Övriga lönebikostnader
34,8
35,1
164,7
154,8
Personalkostnader
Totalt
I FÖRETAGETS TJÄNST VAR UNDER
PERIODEN I MEDELTAL
Tjänstemän
1 165
1 201
Arbetstagare
1 533
1 556
Totalt
2 698
2 756
Revision
0,1
0,1
Skattekonsultering
0,0
0,0
Övriga arvoden till revisionsbyråer
0,0
0,0
Totalt
0,1
0,1
9,7
14,9
IT kostnader
21,2
21,3
Köpta tjänster
19,3
16,3
0,0
0,1
21,7
26,8
71,9
79,4
Överlåtelseförluster på anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
Totalt
Immateriella rättigheter
2,7
2,5
Goodwill
0,1
0,1
Övriga aktiverade kostnader
0,4
0,4
Byggnader och konstruktioner
8,0
4,6
24,1
18,2
Maskiner och inventarier
Övriga materiella tillgångar
Planenliga avskrivningar totalt
Förändring av avskrivningsdifferens
Totalavskrivningar
Koncernchefen
1,5
1,3
Styrelsens medlemmar och suppleanter
0,4
0,4
Förvaltningsrådets medlemmar
0,2
0,2
Totalt
2,1
1,9
0,4
35,6
26,1
1,6
-3,3
37,2
22,8
Intäkter från bestående aktiva
Utdelningar
65,7
69,7
Från intresseföretag
3,1
4,2
Från övriga
0,0
0,0
68,8
73,9
9,8
12,6
9,8
12,6
78,6
86,5
Totalt
Ränteintäkter
Från företag inom samma koncern
Totalt
Intäkter från bestående aktiva
Löner och arvoden till högsta ledningen
0,3
5. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Från företag inom samma koncern
Övriga rörelsekostnader
Hyror
Huvudrevisor är KPMG Oy Ab.
Planenliga avskrivningar
Material och tjänster
Löner och arvoden
2012
4. AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR
3. RÖRELSEKOSTNADER
Totalt
2013
Huvudrevisorns arvoden
2. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER
Inköp under räkenskapsperioden
Milj. euro
Övriga ränte- och finansiella intäkter
Ränteintäkter från företag inom samma koncern
4,9
1,4
Ränteintäkter från övriga
0,5
0,5
Totalt
5,3
1,9
PENSIONSÅTAGANDEN FÖR LEDNINGEN
Kursdifferenser
1,2
-3,7
Moderföretagets VD har rätt att avgå med pension vid 60 års ålder.
Vissa personer som hör till Metsäliittos ledning har rätt till en stadgeenlig tilläggspension då de går i pension vid 62 års ålder.
Nedvärdering av placeringar
-11,7
-35,4
74 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT
Milj. euro
2013
2012
-4,0
-2,6
Övriga räntekostnader
-28,7
-26,8
Övriga finansiella kostnader till företag inom samma
koncern
-1,2
-0,5
Övriga finansiella kostnader
-4,0
-3,7
Totalt
-37,9
-33,6
Finansiella intäkter och kostnader totalt
35,5
15,6
Nedvärdering av placeringar innehåller år 2012 nedvärderingar om
11,7 miljoner euro (35,4) av bokföringsvärdet i utländska dotterbolag, som hör till Metsäliitto Osuuskuntas Träproduktindustri.
6. KURSDIFFERENSER I RESULTATRÄKNINGEN
-0,4
0,1
Inköpens kursdifferenser
0,0
0,0
Finansieringens kursdifferenser
1,7
-3,7
Totalt
1,2
-3,7
Försäljningens kursdifferenser
7.
INKOMSTSKATT
Skatt för räkenskapsperioden
0,0
0,0
Skatt för tidigare räkenskapsperioder
0,0
0,0
Totalt
0,0
0,0
Minskningar
Överföringar mellan posterna
Anskaffningsvärde 31.12.
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Avskrivningar under året
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Bokvärde 31.12.
48,4
45,2
4,3
2,4
-5,2
-1,3
2,5
2,1
49,9
48,4
-40,6
-39,4
0,0
1,3
-2,7
-2,5
-43,3
-40,6
6,6
7,8
0,4
0,4
Anskaffningsvärde 1.1.
1,1
1,1
Anskaffningsvärde 31.12.
1,1
1,1
Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.
GOODWILL
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
-0,1
0,0
Avskrivningar under året
-0,1
-0,1
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
-0,2
-0,1
0,9
1,0
Bokvärde 31.12.
8,9
8,5
Ökningar
0,1
0,4
Minskningar
0,0
-0,1
-0,2
0,1
Anskaffningsvärde 31.12.
8,8
8,9
Ackumulerad avskrivning 1.1.
-7,1
-6,9
Ackumulerad avskrivning på minskningar
0,0
0,1
Avskrivningar under året
-0,4
-0,4
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
-7,5
-7,1
Bokvärde 31.12.
1,4
1,8
Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.
0,2
0,2
Överföringar mellan posterna
PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR
Anskaffningsvärde 1.1.
7,7
3,6
Ökningar
9,9
6,3
Överföringar mellan posterna
-2,3
-2,2
Anskaffningsvärde 31.12.
15,3
7,7
Anskaffningsvärde 1.1.
66,1
58,4
Ökningar
14,3
9,1
-5,2
-1,5
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR TOTALT
0,0
0,0
Anskaffningsvärde 31.12.
75,1
66,0
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
-47,8
-46,3
Överföringar mellan posterna
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
Ökningar
Anskaffningsvärde 1.1.
Minskningar
8. IMMATERIELLA OCH MATERIELLA TILLGÅNGAR
Anskaffningsvärde 1.1.
2012
ÖVRIGA AKTIVERADE UTGIFTER
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader
Räntekostnader till företag inom samma koncern
2013
Milj. euro
0,0
1,4
-3,2
-3,0
-51,0
-47,8
24,1
18,2
0,5
0,6
Anskaffningsvärde 1.1.
5,9
5,9
Ökningar
0,8
0,0
Anskaffningsvärde 31.12.
6,6
5,9
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
-0,6
-0,6
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
-0,6
-0,6
6,0
5,3
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Avskrivningar under året
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Bokvärde 31.12.
Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.
MARK- OCH VATTENOMRÅDEN
Bokvärde 31.12.
NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2013 75
2013
2012
129,1
120,8
Ökningar
8,0
9,8
Minskningar
0,0
-1,5
Milj. euro
Anskaffningsvärde 1.1.
64,9
-0,1
-12,5
Överföringar mellan posterna
0,1
129,1
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
-88,1
-81,3
0,0
-2,2
Ackumulerad avskrivning på minskningar
-8,0
-4,6
Avskrivningar under året
-96,1
-88,1
44,9
41,1
Bokvärde 31.12.
-3,7
-3,9
Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.
427,2
395,4
22,6
41,3
Minskningar
-0,1
-10,9
Överföringar mellan posterna
10,5
1,5
460,2
427,2
-343,2
-316,4
0,1
-8,6
-24,1
-18,2
-367,2
-343,2
Bokvärde 31.12.
93,0
84,1
Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.
16,9
15,5
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Avskrivningar under året
Bokvärde 31.12.
Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.
Ökningar
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Avskrivningar under året
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Anskaffningsvärde 31.12.
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
0,0
0,0
632,1
596,6
-448,1
-414,2
0,1
-10,8
-32,4
-23,2
-480,5
-448,1
151,6
148,5
13,4
11,8
1 553,4
1 658,6
9. PLACERINGAR, AKTIER
MASKINER OCH INVENTARIER
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
544,1
Minskningar
3,9
Anskaffningsvärde 31.12.
596,6
35,7
141,0
Anskaffningsvärde 1.1.
2012
Ökningar
Anskaffningsvärde 31.12.
Överföringar mellan posterna
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
2013
MATERIELLA TILLGÅNGAR TOTALT
BYGGNADER OCH KONSTRUKTIONER
Anskaffningsvärde 1.1.
Milj. euro
ANDELAR I FÖRETAG INOM SAMMA KONCERN
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
Minskningar
Anskaffningsvärde 31.12.
32,5
192,0
-11,7
-297,2
1 574,2
1 553,4
26,5
31,1
ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG
Anskaffningsvärde 1.1.
0,0
-4,6
26,5
26,5
Anskaffningsvärde 1.1.
2,0
2,2
Ökningar
0,0
0,0
-0,3
-0,2
1,7
2,0
1 581,9
1 691,8
Minskningar
Anskaffningsvärde 31.12.
ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR
Minskningar
ÖVRIGA MATERIELLA TILLGÅNGAR
Anskaffningsvärde 31.12.
18,3
18,2
Ökningar
0,2
0,1
Minskningar
0,0
0,0
PLACERINGAR, AKTIER TOTALT
Överföringar mellan posterna
0,0
0,0
Anskaffningsvärde 1.1.
18,5
18,3
Anskaffningsvärde 1.1.
Anskaffningsvärde 31.12.
Ökningar
Minskningar
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
Ackumulerad avskrivning på minskningar
-16,2
-15,8
0,0
0,0
-0,3
-0,4
-16,6
-16,2
Bokvärde 31.12.
1,9
2,1
Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.
0,2
0,1
Avskrivningar under året
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Anskaffningsvärde 31.12.
Ökningar
Anskaffningsvärde 31.12.
3,9
1 602,5
1 581,9
1,9
128,7
139,7
1,9
-1,9
-128,7
139,7
1,9
4,1
13,7
ÖVRIGA FORDRINGAR
-14,4
-1,6
Anskaffningsvärde 1.1.
0,0
0,0
5,7
16,0
Ökningar
0,0
0,0
Anskaffningsvärde 31.12.
0,0
0,0
Ökningar
Överföringar mellan posterna
16,0
-301,9
FORDRINGAR HOS FÖRETAG INOM SAMMA KONCERN
Minskningar
Anskaffningsvärde 1.1.
192,0
-11,9
PLACERINGAR, FORDRINGAR
Anskaffningsvärde 1.1.
PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR
32,5
Anskaffningsvärde 31.12.
76 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT
Milj. euro
2013
2012
1,9
128,7
139,7
1,9
Kundfordringar
54,2
80,4
-1,9
-128,7
Lånefordringar
316,9
339,3
139,7
1,9
PLACERINGAR, FORDRINGAR TOTALT
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
Minskningar
Anskaffningsvärde 31.12.
2013
Milj. euro
2012
KORTFRISTIGA FORDRINGAR
Fordringar hos företag inom samma koncern
Övriga fordringar
Resultatregleringar
PLACERINGAR, FORDRINGAR
Totalt
0,7
0,0
13,5
14,8
385,3
434,5
Fordringar hos intresseföretag
0,0
1,9
Kundfordringar
0,6
0,9
Övriga lånefordringar
139,7
0,0
Lånefordringar
0,0
0,1
Placeringar, fordringar totalt 31.12.
139,7
1,9
0,6
1,0
Kundfordringar
73,1
64,9
Lånefordringar
0,5
0,4
Övriga fordringar
7,0
5,5
Resultatregleringar
6,3
6,9
86,8
77,7
484,3
532,4
Räntor
0,0
0,1
Försäkringar
0,7
0,5
Periodiseringar av löner och lönebikostnader
0,9
0,8
Erhållna bidrag
1,3
0,7
Gradvisa intäktsföringar
0,9
2,8
Övriga resultatregleringar
2,5
2,0
Totalt
6,3
6,9
Kapitallån, givna
Totalt
Övriga fordringar
10. MARKNADSVÄRDE AV PLACERINGAR
I BESTÅENDE AKTIVA
BÖRSNOTERADE AKTIER
Bokvärde
530,0
Marknadsvärde
419,3
293,2
Differens
110,7
233,0
526,1
Av differensen mellan bokvärdet och marknadsvärdet i de börsnoterade aktierna härstammar 110,7 miljoner euro (233,0) från aktierna
i Metsä Board Oyj. Metsäliitto anser, att de sannolika genererade
inkomsterna i framtiden kommer att överstiga aktiernas bokvärde.
11. FORDRINGAR
LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR
Lånefordringar
Övriga fordringar
Totalt
11,5
19,0
0,0
0,1
11,5
19,1
Totalt
Fordringar totalt
KORTFRISTIGA RESULTATREGLERINGAR
De långfristiga lånefordringarna innehåller år 2012 en räntebärande
fordran om 16,5 miljoner euro från Metsäliitto Management Oy. År
2013 har fordran, 16,5 miljoner euro, upptagits som en kortfristig
lånefordran.
Företagets förmåga att svara för förpliktelsen är beroende av kursutvecklingen för Metsä Board Oyjs B-aktie. Metsäliitto anser, att
Metsäliitto Managements aktier i framtiden kommer att generera en
tillräcklig avkastning för att täcka låneförpliktelsen.
Inga lån har beviljats åt verkställande direktören, medlemmar i
förvaltningsrådet, medlemmar i styrelsen eller deras suppleanter eller
därmed jämförbara organ. Borgenansvar eller övriga förbindelser har
heller inte givits.
NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2013 77
2013
2012
200,7
198,3
Betalda andelsavgifter
4,2
4,1
Överfört från räntor
1,8
1,8
Återbetalda andelar
-3,3
-3,6
203,4
200,7
31.12.
A-tilläggsandelskapital 1.1.
515,8
486,9
PENSIONSSTIFTELSENS UNDERSKOTT
Betalda tilläggsandelar
28,1
22,4
Överfört från räntor
24,3
22,7
-13,5
-16,2
554,7
515,8
75,9
61,8
Överfört från C-tilläggsandelskapitalet
14,4
0,0
Betalda tilläggsandelar
24,8
15,6
Minskning
31.12.
Milj. euro
12. EGET KAPITAL
Andelskapital 1.1.
*) Andelskapital 31.12.
2012
1.1.
2,2
1,8
Ökning
0,6
1,0
-0,2
-0,6
2,6
2,2
1.1.
0,9
0,5
Ökning
0,1
0,4
31.12.
1,0
0,9
1.1.
0,7
0,2
Ökning
0,1
0,7
-0,5
-0,1
0,3
0,7
1.1.
3,8
2,4
Ökning
0,8
2,1
-0,7
-0,8
3,9
3,8
13. AVSÄTTNINGAR
Återbetalda tilläggsandelar
**) A-tilläggsandelskapital 31.12.
2013
Milj. euro
ARBETSLÖSHETSPENSION
Minskning
ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR
B-tilläggsandelskapital 1.1.
-4,6
-1,4
110,5
75,9
14,4
14,5
0,0
0,0
-14,4
-0,1
Minskning
C-tilläggsandelskapital 31.12.
0,0
14,4
31.12.
Reservfond I 1.1.
3,9
3,9
Reservfond I 31.12.
3,9
3,9
56,0
52,9
Återbetalda tilläggsandelar
B-tilläggsandelskapital 31.12.
AVSÄTTNINGAR TOTALT
C-tilläggsandelskapital 1.1.
Betalda tilläggsandelar
Överförda/återbetalda tilläggsandelar
14. FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristigt
Räntefritt
Reservfond II 1.1.
5,7
3,2
61,7
56,0
642,7
569,8
-39,7
-37,8
-5,7
-3,2
Överfört från föregående års överskott
Reservfond II 31.12.
Räntebärande
Totalt
4,8
5,6
673,1
713,6
677,9
719,2
266,3
228,2
Kortfristigt
Överskott 1.1.
Betalda andelsräntor
Överfört till reservfond II
-1,4
0,0
48,1
113,9
Överskott 31.12.
644,1
642,7
Eget kapital totalt
1 578,4
1 509,6
Kapitalbonus
Räkenskapsperiodens överskott
Räntefritt
Räntebärande
Totalt
50,0
44,5
316,3
272,6
*) Utestående andelsavgifter
Tecknat andelskapital
259,6
259,2
Betalda andelsavgifter
-203,4
-200,7
56,2
58,5
Utestående andelsavgifter
**) Av tilläggsandelskapitalet förfaller 1.7.2014 till återbetalning 26,4 miljoner euro.
15. LÅNGFRISTIGA LÅN OCH AVBETALNINGSPLAN
Skulder till
företag inom
samma koncern
Massskuldebrevslån
Lån av
kreditinstitut
Pensionslån
Övriga
lån
2014
0,0
0,0
40,5
9,5
0,0
50,0
2015
0,0
0,0
159,1
0,0
0,0
159,1
Milj. euro
Totalt
2016
0,0
0,0
34,1
0,0
0,0
34,1
2017
0,0
174,8
29,3
65,0
0,0
269,0
2018
0,0
0,0
10,9
0,0
0,0
10,9
2019–
0,0
0,0
200,0
0,0
0,0
200,0
Totalt vid årets slut
0,0
174,8
473,9
74,5
0,0
723,1
78 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT
Milj. euro
2013
2012
40,5
35,0
16. KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL
Lån av kreditinstitut
Pensionslån
9,5
9,5
Erhållna förskott
6,2
3,4
76,0
57,7
Leverantörsskulder
Skulder till företag inom samma koncern
48,9
36,4
Leverantörsskulder
3,7
8,7
Resultatregleringar
1,6
0,0
2,6
1,2
Erhållna förskott
Skulder till intresseföretag
Leverantörsskulder
Skulder till övriga
Övriga skulder
Resultatregleringar
Kortfristigt främmande kapital totalt
11,2
16,6
116,2
104,2
316,3
272,6
17. RESULTATREGLERINGAR
Kortfristiga
Räntor
3,9
4,4
Pensionsförsäkringar
2,5
2,0
Övriga pensionsersättningar
2,8
0,7
Periodiserade personalkostnader
28,5
24,9
Periodiserade inköp
71,0
59,3
7,5
12,8
116,2
104,2
Övriga resultatregleringar
Totalt
18. ANSVARSFÖRBINDELSER
I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors
tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto
Osuuskunta och två andra skogsindustriföretag som en följd av otil�låtet prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de
nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om
konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har
några av Finlands kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk ersättning
från Metsäliitto Osuuskunta och de övriga ovan nämnda bolagen,
som Metsäliitto Osuuskunta känner till, är totalt cirka 215 miljoner
euro. Av dessa krav har cirka 72 miljoner euro ställts specifikt på
Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda talandena ingår dessutom
anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt rättegångskostnader.
Metsäliitto Osuuskunta anser att skadeståndsanspråken är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål.
I november 2012 inledde UPM-Kymmene Abp ett skiljemannaförfarande, enligt vilket UPM kräver Metsäliitto Osuuskunta och
Metsä Board preliminärt för ett solidariskt skadestånd på 58,5 miljoner euro och sekundärt för en solidarisk återbetalning av en
påstådd obehörig vinst på 58,5 miljoner euro. Kravet bygger på ett
påstått brott mot en medförsäljningsklausul enligt det ägaravtal som
Metsä Fibres aktieägare undertecknade 2009. Metsäliitto Osuuskunta bestrider kravet som ogrundat och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. Skiljedomstolen väntas meddela sitt beslut
i ärendet under det första kvartalet 2014.
Under de senaste 12 månaderna har det inte förekommit några
andra sådana förvaltningsförfaranden, rättegångar eller skiljeförfaranden, som kan ha eller har haft väsentlig inverkan på Metsäliittos
ekonomiska ställning. Metsäliitto har heller ingen kännedom om att
sådana förfaranden eller rättegångar skulle ha anhängiggjorts.
NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2013 79
2013
Milj. euro
2012
2013
2012
0,7
0,4
Löner och arvoden
0,5
0,7
Lönebikostnader
0,3
0,3
Avskrivningar
0,2
0,4
Övriga rörelsekostnader
0,3
1,0
Totalt
2,0
2,9
4,7
6,1
Milj. euro
19. MILJÖPOSTER
Inteckningar för egna lån
Ställda panter för lån
Resultaträkning
Lån från kreditinstitut
260,0
260,0
65,0
65,0
292,8
292,8
Pensionslån
Ställda panter
Egna förpliktelser och för företag inom samma koncern
547,8
Borgensansvar och åtaganden
25,3
För övriga
Borgensansvar
2,2
2,2
13,2
30,0
7,8
8,2
19,6
21,7
Material och förnödenheter
Personalkostnader
Övriga egna förpliktelser
För egna åtaganden
För nästa år
För därpå följande år
Totalt
Panter
292,8
292,8
Borgensansvar och åtaganden
550,0
27,5
13,2
30,0
Övriga ansvarsförpliktelser
27,4
29,9
883,4
380,2
Leasingansvar
Totalt
Metsä Groups interna finansieringsenhet, Metsä Group Treasury
Oy, övergick i september 2013 i sin helhet i Metsäliitto Osuuskuntas
ägo då Metsä Board Oyj sålde sin ägarandel om 51 procent. I samband med ägararrangemanget beviljade Metsäliitto Osuuskunta ett
borgensansvar åt alla Metsä Group Treasurys samarbetsbanker för
bolagets derivat- och låneansvar. Som en följd ökade Metsäliitto
Osuuskuntas borgensansvar betydligt jämfört med år 2012.
Milj. euro
Bruttobelopp
2013
Öppna
kontrakt,
verkligt värde
Bruttobelopp
2012
Öppna
kontrakt,
verkligt värde
427,0
-6,8
435,0
-11,4
Terminkontrakt
121,2
-0,7
119,5
0,8
Optionkontrakt
2,9
0,0
2,5
0,0
551,1
-7,5
557,0
-10,6
ANSVAR PÅ GRUND AV
DERIVATKONTRAKT
Räntederivat
Ränteswapkontrakt
Valutaderivat
Derivatkontrakt totalt
Balansräkning
Materiella tillgångar
Leasingansvar
80 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT
Anskaffninsvärde 1.1.
0,2
0,3
Minskningar
-0,5
-1,7
Ackumulerade avskrivningar
-3,3
-3,1
1,0
1,6
Ökningar
Bokvärde 31.12.
Avsättningar
Miljöavsättningar
0,1
0,1
Givna förpliktelser för underhåll av miljöposter
4,6
11,6
I miljöutgifterna upptas enbart identifierbara tilläggskostnader, som
kan förknippas med motarbetning eller lindring av miljöskador. Miljöutgifterna aktiveras i sådana fall då de kan förknippas med kommande
miljöskyddsåtgärder och de i framtiden genererar ekonomisk nytta.
MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2013
Land
Ägarandel, %
Asunto Oy Tapiolan Jalava
Finland
48,98
2 415
Asunto Oy Tapiolan Pyökki
Finland
48,98
1 206
Asunto Oy Tapiolan Saarni
Finland
48,98
1 206
Asunto Oy Tapiolan Tammi
Finland
48,98
1 206
Storbritannien
100,00
874
Finnforest Polska Sp. z.o.o.
Polen
100,00
0
Finnforest Slovensko s.r.o.
Slovakien
100,00
Storbritannien
100,00
DOTTERFÖRETAG
Burt Boulton and Haywood Ltd
Finnforest UK Holdings Ltd
Finnforest Österreich GesmbH
Koncernens
ägande, %
Antal
aktier
Bokvärde
1 000 euro
0
43 200 000
53 458
Österrike
100,00
Kiinteistö Oy Metsätapiola
Finland
48,98
30 432
15 018
Kiinteistö Oy Metsätapiolan Pysäköinti
Finland
48,96
212
2 119
Kiinteistö Oy Tapiolan Jalopuupysäköinti
Finland
48,98
Kirkniemen Kartano Oy
Finland
100,00
57 100
6 035
Kumpuniemen Voima Oy
Metsa Forest Latvia SIA
Metsa Wood Italia S.r.l.
Metsä Board Oyj *
0
243
Finland
53,97
34
462
Lettland
100,00
670
3 259
Italien
100,00
Finland
40,74
42,81
60,85
1
0
133 682 092
529 985
Metsä Fibre Oy
Finland
50,20
38 211
721 058
Metsä Forest Eesti AS
Estland
100,00
150 000
1 146
Metsä Forest Sverige AB
Sverige
100,00
5 000
703
Polen
100,00
100
2 000
Metsä Group Treasury Oy
Finland
100,00
50 000
10 236
Metsä Tissue Oyj
Finland
85,00
7 750 800
174 836
Metsä Wood CZ s.r.o.
Tjeckien
100,00
3 500
Metsä Wood Deutschland GmbH
Tyskland
100,00
27 948
Metsä Group Services Sp. z.o.o.
Metsä Wood Eesti AS
Metsä Wood France S.A.S.
Estland
100,00
100 000
651
Frankrike
100,00
405 000
4 596
Metsä Wood Holland B.V.
Holland
100,00
143
Metsä Wood Hungary Kft.
Ungern
100,00
1 056
Metsä Wood Ibérica S.L.U.
Spanien
100,00
500
146
Metsä Wood Schweiz AG
Schweiz
100,00
200
750
USA
100,00
500 000
316
Frankrike
100,00
100 000
100
Metsä Wood USA Inc.
Metsäliitto France S.A.
Mittaportti Oy
Finland
33,33
OOO Metsa Forest Podporozhye
Ryssland
100,00
OOO Metsa Forest St. Petersburg
Ryssland
100,00
Finland
20,00
Äänevoima Oy
DOTTERFÖRETAGSAKTIER TOTALT
53,62
1 000
8
4 579
56,25
100
981
2 000 000
2 000
1 574 237
*) Moderföretagets andel av rösterna 61,56 %, koncernens sammanlagda andel 62,24 %
MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2013 — BOKSLUT 2013 81
INTRESSEFÖRETAG
Land
Ägarandel, %
Koncernens
ägande, %
Antal
aktier
Bokvärde
1 000 euro
14 439
Finsilva Oyj
Finland
49,90
48 128 550
Hartolan Kuningaslämpö Oy
Finland
50,00
300
76
Lohjan Biolämpö Oy
Finland
46,00
782 000
782
Metsäteho Oy
Finland
24,00
40
67
Perkaus Oy
Finland
33,33
2 500
6
Punkaharjun Lämpö Oy
Finland
20,00
6
10
Punkavoima Oy
Finland
35,00
8 750
929
Suomen Metsäsijoitus Oy
Finland
25,00
23 850
4 011
Ryssland
44,19
ZAO HC Vologodskiye Lesopromyshlenniki
6 164
INTRESSEFÖRETAGSAKTIER TOTALT
ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR
Finnforest Nippon
26 485
Land
Ägarandel, %
Koncernens
ägande, %
Antal
aktier
Bokvärde
1 000 euro
120
Japan
10,00
20
Finnish Wood Research Oy
Finland
25,00
60
60
Finnish Bioeconomy Cluster FIBIC Oy
Finland
5,00
150
150
Misawa Homes of Finland
Finland
Bostads- och fastighetsbolag
Golf-aktier
400
67
1 106
186
Telefonaktier och -andelar
31
Övriga aktier och andelar
25
ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR TOTALT
82 BOKSLUT 2013 — MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2013
1 746
FÖRVALTNINGSRÅDETS UTLÅTANDE
Förvaltningsrådet har tagit del av Metsäliitto Osuuskuntas bokslut för år 2013 och koncernbokslutet för Metsä Group uppgjort i enlighet med
internationella redovisningsstandarder (IFRS), samt godkänner att de föreläggs revisorerna och fullmäktiges ordinarie stämma. Förvaltningsrådet
instämmer i styrelsens förslag till disposition av överskottet.
Av förvaltningsrådets medlemmar är följande i tur att avgå: Johan Björkenheim, Eero Ekman, Teuvo Hatva, Ville Hirvonen, Antti Isotalo,
Risto Junttila, Airi Kulmala, Hans-Erik Lindqvist, Juha Paajanen och Martti Palojärvi.
Enligt åldersparagrafen står Ilkka Juuselas mandat till fullmäktiges disposition.
Esbo, den 1 april 2014
För förvaltningsrådet
Hannu Järvinen
Förvaltningsrådets ordförande
Miika Arola
Förvaltningsrådets sekreterare
FÖRVALTNINGSRÅDETS UTLÅTANDE — BOKSLUT 2013 83
Översättning
REVISIONSBERÄTTELSE
TILL MEDLEMMARNA I METSÄLIITTO
OSUUSKUNTA
Vi har reviderat Metsäliitto Osuuskunta
benämnda andelslagets bokföring, bokslut,
verksamhetsberättelse och förvaltning för
räkenskapsperioden 1.1–31.12.2013. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaflöden
och noter till bokslutet samt moderandelslagets balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet.
STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE
DIREKTÖRENS ANSVAR
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att koncernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU
och för att bokslutet och verksamhetsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i
enlighet med i Finland gällande bestämmelser
om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen
över bokföringen och medelsförvaltningen är
ordnad på behörigt sätt och verkställande
direktören för att bokföringen är lagenlig och
medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.
gjort sig skyldiga till en handling eller försummelse som kan medföra skadeståndsskyldighet
gentemot bolaget, eller brutit mot lagen om
andelslag eller andelslagets stadgar.
En revision innefattar att genom olika
åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp
och annan information som ingår i bokslutet
och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme
och innefattar en bedömning av risken för en
väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar
revisorn den interna kontrollen som har en
betydande inverkan för upprättandet av ett
bokslut och verksamhetsberättelse som ger
riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn
bedömer den interna kontrollen för att kunna
planera relevanta granskningsåtgärder, men
inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i andelslagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som
har använts och av rimligheten i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar,
liksom en bedömning av den övergripande
presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen
Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som
grund för vårt uttalande.
UTTALANDE OM KONCERNBOKSLUTET
Enligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens
ekonomiska ställning samt om resultatet av
dess verksamhet och kassaflöden i enlighet
med internationella redovisningsstandarder
(IFRS) sådana de antagits av EU.
UTTALANDE OM BOKSLUTET OCH
VERKSAMHETSBERÄTTELSEN
Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av koncernens och moderandelslagets verksamhet samt om deras ekonomiska ställning i enlighet med i Finland
gällande bestämmelser om upprättande av
bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet
är konfliktfria.
ÖVRIGA UTTALANDEN
Vi förordar fastställande av bokslutet och
koncernbokslutet. Styrelsens förslag till disposition av det överskott som balansräkningen
utvisar beaktar bestämmelserna i lagen om
andelslag. Vi förordar beviljandet av ansvarsfrihet för medlemmarna i moderandelslagets
förvaltningsråd och styrelseledamöterna samt
verkställande direktören för den av oss granskade räkenskapsperioden.
TILLÄGGSUPPGIFT
REVISORNS SKYLDIGHETER
Vår skyldighet är att uttala oss om bokslutet,
koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen
på grundval av vår revision. Revisionslagen
förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer.
Vi har utfört revisionen i enlighet med god
revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen
för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet eller verksamhetsberättelsen innehåller
väsentliga felaktigheter och om huruvida medlemmarna i moderandelslagets förvaltningsråd
eller styrelse eller verkställande direktören har
84 BOKSLUT 2013 — REVISIONSBERÄTTELSE
Efter publiceringen av bokslutet har skiljedomstolen givit sitt beslut gällande det öppna
tvistemålet som har beskrivits i verksamhetsberättelsen och bokslutet och beordrat Metsäliitto Osuuskunta och dess dotterbolag att
som ersättning betala motparten totalt 67,1
miljoner euro, varav Metsäliitto Osuuskuntas
andel är 47,5 miljoner euro. Skiljeförfarandets
resultat skiljer sig följaktligen från den uppskattning som presenterades i bokslutet.
Metsäliitto Osuuskunta har vederbörligen
informerat om skiljedomstolsbeslutet den 11
februari 2014.
Esbo, den 1 april 2014
KPMG Oy Ab
Raija-Leena Hankonen
CGR
KVARTALSJÄMFÖRELSER
Milj. euro
RESULTATRÄKNING
Hela året
Per kvartal
2013
2012
Q4/2013
Q3/2013
Q2/2013
Q1/2013
Q4/2012
Q3/2012
Q2/2012
Q1/2012
1 561,0
1 515,4
393,4
897,0
904,2
213,7
352,5
392,2
422,8
375,6
350,8
384,8
404,1
207,6
260,2
215,5
216,0
217,0
249,4
1 313,8
1 273,9
221,8
339,8
341,6
309,3
323,1
321,4
326,6
300,4
325,5
Kartong- och pappersindustri
2 019,3
Mjuk- och matlagningspapper
1 000,1
2 107,6
479,2
502,3
502,8
535,0
508,5
532,3
522,2
544,6
981,5
258,5
247,8
243,8
250,1
254,1
248,5
235,4
243,5
5,9
3,3
1,7
2,1
1,1
1,0
0,6
1,0
0,8
0,9
Elimineringar
-1 865,4
-1 784,8
-469,3
-440,9
-468,8
-486,4
-448,1
-434,0
-446,2
-456,5
OMSÄTTNING
4 931,6
5 001,0
1 216,9
1 213,0
1 240,5
1 261,1
1 228,0
1 242,2
1 246,9
1 283,9
Virkesanskaffning och skogstjänster
27,8
20,2
7,1
5,5
7,7
7,4
7,0
1,9
5,3
6,0
Träproduktindustri
-2,1
16,3
2,0
-12,8
4,5
4,3
0,7
-0,8
12,1
4,2
Massaindustri
196,6
150,5
51,1
50,7
47,5
47,3
30,8
40,3
34,6
44,8
Kartong- och pappersindustri
113,6
221,1
30,5
19,3
28,9
34,8
39,3
23,4
162,0
-3,6
Mjuk- och matlagningspapper
55,1
35,1
14,7
12,8
13,9
13,7
6,7
11,4
7,0
10,0
Omsättning per segment
Virkesanskaffning och skogstjänster
Träproduktindustri
Massaindustri
Övrig verksamhet
Rörelseresultat per segment
Övrig verksamhet
Elimineringar
RÖRELSERESULTAT
-"-, exklusive engångsposter
-7,0
67,7
-4,7
1,1
-2,5
-0,9
-4,1
-5,2
78,7
-1,7
-49,6
-269,4
-13,1
-13,3
-10,7
-12,5
-3,3
-14,0
-237,4
-14,6
334,4
241,5
87,6
63,3
89,3
94,2
77,2
57,0
62,2
45,1
342,3
255,7
86,6
73,0
93,7
89,0
71,0
67,8
63,9
53,0
-"-, i % av omsättningen
6,9
5,1
7,1
6,0
7,6
7,1
5,8
5,5
5,1
4,1
Resultatandelar i intresseföretag
9,7
4,8
0,5
-0,2
2,8
6,7
-0,3
1,1
4,9
-1,0
Kursdifferenser
Övriga finansiella intäkter och kostnader
RESULTAT FÖRE SKATT
Inkomstskatt
PERIODENS RESULTAT
RÖRELSERESLUTAT
EXKL. ENGÅNGSPOSTER
-4,6
2,4
-2,6
-2,0
-0,2
0,2
1,1
1,7
-1,7
1,3
-115,9
-115,5
-24,1
-30,0
-23,0
-38,8
-30,3
-35,2
-14,5
-35,3
223,7
133,2
61,3
31,2
69,0
62,3
47,7
24,6
50,9
10,1
-35,1
-31,8
10,3
-10,6
-18,8
-16,0
2,0
-8,6
-16,8
-8,5
188,7
101,4
71,6
20,6
50,2
46,3
49,7
16,0
34,1
1,6
Q1/2012
2013
2012
Q4/2013
Q3/2013
Q2/2013
Q1/2013
Q4/2012
Q3/2012
Q2/2012
Virkesanskaffning och skogstjänster
27,8
20,2
7,1
5,5
7,7
7,4
7,0
1,9
5,3
6,0
Träproduktindustri
15,1
18,6
1,8
-2,8
11,8
4,3
1,8
0,5
12,1
4,2
42,5
Massaindustri
196,6
148,1
51,1
50,7
47,5
47,3
30,8
40,3
34,6
Kartong- och pappersindustri
104,4
74,9
29,3
18,9
26,0
30,2
23,5
25,5
19,8
6,1
Mjuk- och matlagningspapper
54,5
41,9
14,7
12,8
13,9
13,1
13,5
11,5
7,0
10,0
-56,1
-48,0
-17,4
-12,2
-13,2
-13,3
-5,7
-11,9
-14,9
-15,8
342,3
255,7
86,6
73,0
93,7
89,0
71,0
67,8
63,9
53,0
2013
2012
Q4/2013
Q3/2013
Q2/2013
Q1/2013
Q4/2012
Q3/2012
Q2/2012
Q1/2012
38,1
34,8
38,1
36,1
35,0
35,1
34,8
34,2
33,6
28,3
76
86
76
84
89
89
86
90
94
133
1 486
1 590
1 486
1 583
1 649
1 676
1 590
1 648
1 705
1 993
Avkastning på sysselsatt kapital, %
8,9
6,7
9,4
6,5
9,3
10,2
8,0
6,0
7,3
4,8
- ” -, exklusive engångsposter
9,1
7,1
9,3
7,5
9,8
9,7
7,3
7,1
7,4
5,7
9,9
6,1
14,9
4,4
10,7
9,9
10,8
3,5
8,2
0,4
10,3
6,9
14,7
6,5
11,7
8,8
9,4
5,9
8,6
2,6
Övrig verksamhet och elimineringar
TOTALT
NYCKELTAL
Soliditet, %
Nettoskuldsättningsgrad, %
Räntebärande nettoskuld, milj. euro
Avkastning på eget kapital, %
- ” -, exklusive engångsposter
KVARTALSJÄMFÖRELSER — BOKSLUT 2013 85
FEM ÅR I SIFFROR
Milj. euro
2013
2012
2011
2010
2009
Omsättning
4 932
5 001
5 346
5 377
4 837
-169
Rörelseresultat
334
241
29
497
- "-, exkl. poster av engångskaraktär
342
256
314
547
-75
Resultat före skatt
224
133
-98
345
-329
Räkenskapsperiodens resultat
Långfristiga tillgångar
189
101
-157
214
-342
3 228
3 361
3 413
3 534
3 697
775
725
781
798
669
1 161
1 258
1 107
1 340
1 364
Summa tillgångar
5 164
5 344
5 300
5 672
5 730
Eget kapital
1 483
1 367
1 126
1 154
927
476
491
359
524
471
Långfristiga skulder
2 047
1 704
2 429
2 534
2 689
Kortfristiga skulder
1 158
1 782
1 386
1 460
1 643
Summa eget kapital och skulder
5 164
5 344
5 300
5 672
5 730
Avkastning på sysselsatt kapital, %
8,9
6,7
1,1
11,8
-3,3
- "-, exkl. poster av engångskaraktär
9,1
7,1
8,5
13,4
-1,4
Avkastning på eget kapital, %
9,9
6,1
-9,9
13,9
-20,0
Omsättningstillgångar
Övriga kortfristiga tillgångar
Innehav utan bestämmande inflytande
- "-, exkl. poster av engångskaraktär
10,3
6,9
8,6
18,2
-13,4
Soliditet, %
38,1
34,8
28,1
29,7
24,5
76
86
132
116
157
100
114
154
143
199
1 956
2 119
2 293
2 398
2 778
470
529
339
459
575
1 486
1 590
1 953
1 939
2 203
207
204
227
138
152
4,2
4,1
4,2
2,6
3,1
Medelantal anställda
11 222
11 986
13 046
13 168
14 534
Anställda i slutet av året
10 741
11 447
12 525
12 820
13 592
5 238
5 414
5 660
5 734
5 575
Nettoskuldsättningsgrad, %
Skuldsättningsgrad, %
Räntebärande främmande kapital
Räntebärande finansieringstillgångar
Räntebärande nettoskuld
Investeringar i anläggningstillgångar
Investeringar, %/oms.
- av vilka i Finland
FORMLER FÖR BERÄKNING AV NYCKELTAL
Resultat före skatt -/+ kursdifferenser + övriga finansiella kostnader
Avkastning på sysselsatt kapital (%) ROCE
=
Avkastning på eget kapital (%)
=
Soliditet (%)
=
Nettoskuldsättningsgrad (%)
=
Skuldsättningsgrad (%)
=
Räntebärande nettoskuld
= Räntebärande skulder - kassa och banktillgodohavanden - räntebärande fordringar
Kassaflöde från rörelsen
= Årets resultat + justeringar i årets resultat + förändring i rörelsekapital
86 BOKSLUT 2013 — FEM ÅR I SIFFROR
Balansomslutning - räntefria skulder (årsmedeltal)
Resultat före skatt - inkomstskatt
Eget kapital totalt (årsmedeltal)
Eget kapital totalt
Balansomslutning - erhållna förskott
Räntebärande nettoskuld
Eget kapital totalt
Räntebärande skulder
Eget kapital totalt
UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET
Denna utredning om Metsä Groups företagsstyrningssystem har upprättats med stöd av 7
kap. 7 § i värdepappersmarknadslagen som en
särskild rapport och den är publicerad samtidigt med Metsä Groups bokslut och styrelsens
verksamhetsberättelse.
Metsäliitto Osuuskunta är ett finländskt
andelslag och moderbolag till Metsä Group. I
denna utredning hänvisas till Metsäliitto
Osuuskunta på de ställen där ärendet enbart
behandlas ur moderbolagets perspektiv. Vid
beslutsfattandet och administrationen inom
de bolag som ingår i Metsäliitto Osuuskunta
tillämpas lagen om andelslag, aktiebolagslagen, värdepappersmarknadslagen, andelslagets
stadgar, arbetsordningar som godkänts av förvaltningsorganen samt de principer och
instruktioner som har godkänts av Metsäliittos styrelse och ledningsgrupp. Metsäliitto
Osuuskuntas alla stadgar finns på Metsä
Groups webbplats under ”Metsä Groups principer för företagsstyrning”.
Denna utredning om Metsä Groups företagsstyrningssystem följer strukturellt och
innehållsmässigt den rekommendation om
börsbolagens företagsstyrningssystem som
Värdepappersmarknadsföreningen rf. gav ut
den 15 juni 2010 (se www.cgfinland.fi). Metsä
Groups moderbolag Metsäliitto Osuuskunta
tar dock hänsyn till den kooperativa företagsformens särdrag och noterar avvikelserna från
rekommendationen samt motiveringarna till
dessa. I enlighet med det ställningstagande
som Centralhandelskammaren publicerade i
januari 2006 borde de sammanslutningar som
har en bred ägarbas eller som på grund av sin
omfattande verksamhet är regionalt eller
nationellt viktiga följa rekommendationen för
börsbolagen till den del som det med hänsyn
till deras särdrag är möjligt i enlighet med
comply or explain-principen, dvs. på ett
sådant sätt att avvikelser och skälet till avvikelserna måste anges.
Metsä Group upprättar boksluten och delårsrapporterna i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna, International
Financial Reporting Standards (IFRS). Bokslutsdokumenten publiceras på finska, svenska
och engelska.
Metsä Groups huvudkontor finns i Esbo i
Finland. Moderbolaget Metsäliitto Osuuskuntas hemort är Helsingfors.
DE CENTRALA FÖRVALTNINGSORGANEN
Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsorgan är
fullmäktige, förvaltningsrådet, styrelsen och
verkställande direktören. Vid beslutsfattandet
assisteras förvaltningsorganen av olika organ
som nämns senare i denna beskrivning. Dessa
organ bereder även förvaltningsorganens
beslut. Verkställande direktören för Metsäliitto Osuuskunta arbetar för närvarande som
Metsä Groups koncernchef. Senare i denna
utredning hänvisas till verkställande direktören med ordet koncernchef.
FULLMÄKTIGE
Fullmäktige utövar ledamöternas högsta
beslutanderätt inom Metsäliitto Osuuskunta i
de frågor som enligt lagen och stadgarna
ålagts fullmäktige. Fullmäktige ersätter andelsstämman i Metsäliitto Osuuskunta. Vid fullmäktigemötet behandlas frågor i enlighet med
lagen om andelslag och Metsäliitto Osuuskuntas stadgar samt övriga frågor som nämns i
kallelsen till mötet. Fullmäktiges viktigaste
uppgifter är:
• att besluta om fastställande av bokslutet,
• att besluta om vinstutdelning till medlemmarna,
• att besluta om beviljande av ansvarsfrihet
för förvaltningsrådet, styrelsen och verkställande direktören/koncernchefen,
• att välja ledamöterna till förvaltningsrådet
och revisorerna samt att besluta om arvoden för dem.
Fullvärdig medlem i Metsäliitto Osuuskunta
eller hans/hennes maka/make kan väljas till
fullmäktige. Ledamöterna till fullmäktige väljs
vart fjärde år genom poströstning, en dataförbindelse eller med hjälp av ett annat tekniskt
hjälpmedel. Varje ledamot har en röst. Valet
förrättas för varje valkrets så att man från varje
valkrets väljer lika många representanter som
antalet Metsäliitto Osuuskuntas röstberättigade medlemmar registrerade i valkretsens val-
längd den 1 januari under valåret, beräknat i
tal som börjar på 2 300. Valkretsarna fastställs
av förvaltningsrådet och bestäms i princip i
enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas kretsorganisationer. En person i Metsä Groups personal är inte valbar enligt valordningen.
Fullmäktige har enligt stadgarna sammanträde en gång om året på våren. Fullmäktige,
förvaltningsrådet eller styrelsen kan besluta
om ett extra sammanträde. Ett extra sammanträde måste även sammankallas om minst
1/10 av ledamöterna kräver det. Fullmäktige
sammankallas av förvaltningsrådets ordförande senast sju dagar före sammanträdet med
en skriftlig kallelse som skickas till alla ledamöter i fullmäktige. De frågor som ska
behandlas vid sammanträdet ska nämnas i kallelsen.
Varje ledamot har en röst vid sammanträdet. För att ändra Metsäliitto Osuuskuntas
stadgar krävs att minst 2/3 av de fullmäktigeledamöter som deltar i sammanträdet bifaller
ändringsförslaget. Närvarande vid fullmäktiges sammanträden är, förutom mötesrepresentanterna, styrelseordförande samt i regel ledamöterna i styrelsen och förvaltningsrådet.
Därutöver deltar revisorerna i ordinarie sammanträden.
Fullmäktiges sammansättning framgår av
sida 96 i denna publikation.
DISTRIKTSRÅD
I enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas stadgar finns det ett distriktsråd i varje anskaffningsdistrikt. Distriktsrådet består av de från
distriktet valda ledamöterna i fullmäktige,
ledamöterna i förvaltningsrådet och styrelsen
samt av de fullmäktigekandidater som inte har
blivit valda vid fullmäktigevalet, ordnade på
grundval av deras röstetal. Antalet sådana kandidater är två gånger så många som antalet
valda kandidater från distriktet, dock alltid
minst fem. Distriktsrådets uppgifter beskrivs i
de riktlinjer som förvaltningsrådet har fastställt. Enligt riktlinjerna är distriktsrådets
huvudsakliga uppgift att genom sin verksamhet främja kommunikationen och interaktionen mellan medlemmarna och Metsäliitto
Osuuskuntas anskaffningsdistrikt i fråga.
UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET — FÖRVALTNING 87
FÖRVALTNINGSRÅDET
Enligt Metsäliitto Osuuskuntas stadgar utgör
förvaltningsrådet en del av Metsäliitto Osuuskuntas styrningsmodell. På detta sätt har man
velat trygga en tillräcklig ägarstyrning samt
medlemmarnas engagemang i andelslagets
beslutsfattande. För de strategiska och de
övriga genomgripande besluten ansvarar
Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och för den
operativa ledningen ansvarar den operativa
ledningsgruppen.
Förvaltningsrådets uppgifter fastställs i
Metsäliitto Osuuskuntas stadgar. Förvaltningsrådets grundläggande uppgift är att
övervaka att andelslaget förvaltas i enlighet
med dess stadgar samt fullmäktiges och förvaltningsrådets beslut. Till förvaltningsrådets
uppgifter hör dessutom:
• att utse ledamöter i Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och befria dem från sina uppdrag samt besluta om deras arvoden,
• att utse en verkställande direktör, som
också är koncernchef, om inte förvaltningsrådet beslutar annat,
• att ge styrelsen anvisningar i frågor som är
av stor betydelse och principiellt viktiga,
• att granska bokslutet och ge fullmäktige
förslag om disposition av överskottet.
Förvaltningsrådet väljer inom sig ordförande
och vice ordförande för ett år i taget samt
utser en sekreterare. Förvaltningsrådet sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta
som det är nödvändigt eller styrelsen föreslår
det. Förvaltningsrådet är beslutfört när mer än
hälften av ledamöterna är närvarande. Beslutet
blir den åsikt som majoriteten understöder.
Om rösterna faller lika, avgör ordförandens
röst och vid val lotten.
Förvaltningsrådet består av minst tjugo
(20) och högst trettio (30) personer som fullmäktige utser bland Metsäliitto Osuuskuntas
medlemmar. Metsäliitto Osuuskuntas personal kan välja högst fem (5) ledamöter till förvaltningsrådet. Dessutom kan fullmäktige på
förvaltningsrådets förslag välja högst tre (3)
sakkunningledamöter till förvaltningsrådet.
Mandatperioden för en ledamot i förvaltningsrådet börjar efter det ordinarie sammanträde för fullmäktige som valt honom eller
henne och varar fram till det ordinarie sammanträde för fullmäktige som hålls tre (3) år
senare. Med en mandatperiod på tre år har
man velat säkerställa kontinuiteten i beslutsfattandet. När ledamoten i förvaltningsrådet
har fyllt 65 år slutar hans/hennes mandatperiod dock vid det ordinarie fullmäktigemöte
hålls under nästkommande år. Vid val av ledamöter till förvaltningsrådet strävar man efter
att förvaltningsrådet har representanter från
alla regioner. Styrelseledamöter får inte väljas
till förvaltningsrådet.
Förvaltningsrådets sammansättning framgår av sida 97 i denna publikation.
FÖRVALTNINGSRÅDETS VALKOMMITTÉ
Valet av styrelseledamöter bereds av en särskild valkommitté som valts bland förvaltningsrådets ledamöter i enlighet med en särskild fastställd arbetsordning. Valkommittén
gör dessutom ett förslag som rör styrelseledamöternas arvoden. Valkommittén består av
sex (6) ledamöter i förvaltningsrådet samt av
förvaltningsrådets ordförande och vice ordförande. Valkommitténs ordförande är förvaltningsrådets ordförande och sekreterare är styrelsens sekreterare. Kommittén kan kalla styrelseordföranden som expert till mötet.
Förvaltningsrådet valde på sitt möte den 7
maj 2013 följande personer till valkommittén:
Ilkka Juusela, Esko Kinnunen, Timo Kässi,
Hannu Lassila, Timo Nikula och Erkki Vainionpää. I kommittén ingår dessutom förvaltningsrådets ordförande Hannu Järvinen och
vice ordförande Juha Paajanen med stöd av sin
ställning.
INFORMATION OM FÖRVALTNINGSRÅDETS
MÖTEN UNDER FÖREGÅENDE
RÄKENSKAPSPERIOD
År 2013 hade förvaltningsrådet 34 ledamöter
och fyra (4) av dessa hade valts av representanter för olika personalgrupper. Förvaltningsrådet hade inga sakkunnigledamöter år 2013.
Förvaltningsrådet sammanträdde fyra (4)
gånger och ledamöternas deltagande var 95
procent.
88 FÖRVALTNING — UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET
STYRELSEN
Styrelsen svarar för att Metsäliitto Osuuskuntas verksamhet och administration är ändamålsenligt ordnad i enlighet med Metsäliittos
stadgar och lagstiftningen. Styrelsen har upprättat en arbetsordning för sin verksamhet
som fastställer de detaljerade principer som
ska tillämpas vid styrelsens beslutsfattande.
Hela arbetsordningen finns på Metsä Groups
webbplats under ”Metsä Groups principer för
företagsstyrning”.
Styrelsen har bland annat följande uppgifter:
• att fastställa verkställande direktörens/koncernchefens uppgifter och övervaka att
denna/dessa sköter andelslagets löpande
förvaltning i enlighet med styrelsens anvisningar och bestämmelser
• välja och avskeda de direktörer som direkt
underlyder verkställande direktören och den
eventuellt utsedda koncernchefen
• att besluta om sättet att uppbära insatsen
samt om tilläggsinsatser och villkoren för
dessa
• att fastställa de årliga budgeterna och strategierna för andelslaget och koncernen samt
övervaka att de iakttas,
• att underteckna och framlägga bokslutet
och koncernbokslutet för granskning av förvaltningsrådet
• bereda ärenden för beslut i förvaltningsrådet
• besluta om försäljning, inköp, nedläggning,
inledning och sammanslagning av affärsverksamheter
• att på nomineringskommitténs förslag fastställa belöningar och andra förmåner för
verkställande direktören/koncernchefen
och annan högre ledning,
• även i övrigt besluta om de ärenden som
med hänsyn till omfattningen och karaktären av andelslagets verksamhet är ovanliga
och vittbärande.
Styrelsen utser inom sig en styrelseordförande
för ett år i taget. Koncernchefen är vice ordförande i enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas
stadgar. Enligt rekommendationen bör verkställande direktören inte väljas till styrelseordförande. En avvikelse från rekommendationen
kan dock motiveras med den kooperativa styrningsmodell som valts i Metsäliitto Osuus-
kunta. Styrelsen sammanträder på kallelse av
ordföranden så ofta som det är nödvändigt.
Styrelsemötena förbereds av koncernchefen.
Styrelsen är beslutför när mer än hälften av
styrelseledamöterna är närvarande. Vid lika
röstetal avgör ordförandens röst. Styrelsemötet protokollförs.
Styrelsen utvärderar regelbundet en gång
om året sitt arbete och sina arbetsmetoder
genom en självutvärdering.
STYRELSENS SAMMANSÄTTNING
OCH MANDATPERIOD
Metsäliitto Osuuskuntas styrelse väljs av förvaltningsrådet. Valet av styrelse avviker därmed från den rekommendation som gäller val
av styrelse. Med de behörighetsbestämmelser
som avviker från rekommendationen säkerställs den kooperativa ägarstyrningen samt
medlemmarnas omfattande deltagande i
beslutsfattandet inom Metsäliitto Osuuskunta.
Styrelsen består av minst fem (5) och högst
åtta (8) ledamöter samt koncernchefen. Alla
styrelseledamöter med undantag av koncernchefen är oberoende av Metsä Group. Båda
könen är representerade i styrelsen. Mandatperioden för en styrelseledamot börjar vid
ingången av det kalenderår som börjar efter
det sammanträde av förvaltningsrådet där
ledamoten har blivit vald och varar tre (3) år i
sänder. Mandatperioden för en styrelseledamot upphör vid utgången av det kalenderår
som han fyller 65 år. Mandatperioden för styrelseledamöterna avviker från den ettåriga
mandatperioden enligt rekommendationen.
Andelslagets ägare har dock inte ansett att det
har funnits något behov av att förkorta mandatperioden, eftersom en mandatperiod på tre
år har ansetts vara nödvändig för att kontinuiteten i beslutsfattandet ska kunna säkerställas.
Under de senaste åren har förvaltningsrådets
valkommitté lagt speciell vikt vid styrelsens
sammansättning och diversifieringen av ledamöternas kompetens.
Styrelseordförande under 2013 var Martti
Asunta, vice ordförande Kari Jordan och styrelseledamöterna var Mikael Aminoff, Eino Halonen, Arto Hiltunen, Saini Jääskeläinen, Juha
Parpala, Timo Saukkonen och Antti Tukeva.
Styrelseledamöternas meritlistor framgår
av sida 98 i denna publikation och deras innehav i Metsä Group av sida 95.
STYRELSEUTSKOTT
För att trygga effektiviteten i styrelsens uppdrag har Metsäliitto Osuuskuntas styrelse ett
kontrollutskott och en nomineringskommitté
till sitt förfogande. Utskotten har ingen egen
beslutanderätt, utan styrelsen kan fatta beslut i
ärenden utifrån utskottens beredning. Styrelsen väljer utskottsmedlemmarna bland sina
ledamöter.
KONTROLLUTSKOTTET
Kontrollutskottet bistår styrelsen vid skötseln
av styrelsens övervakningsuppgift. I denna roll
bedömer och övervakar utskottet frågor om
den ekonomiska rapporteringen, revisionen,
internrevisionen och riskhanteringen i enlighet med den särskilda arbetsordningen som
har fastställts för utskottet. Kontrollutskottet
består av minst tre (3) medlemmar som styrelsen väljer bland sina ledamöter en gång om
året. Dessa medlemmar är oberoende av Metsä
Group. Dessutom deltar koncernchefen i kontrollutskottets möten, med undantag för de
situationer där utskottet vill sammanträda
utan den operativa ledningens närvaro. Kontrollutskottet ska regelbundet rapportera till
styrelsen om sin verksamhet och de iakttagelser som utskottet har gjort. År 2013 är Arto
Hiltunen ordförande för kontrollutskottet
och Martti Asunta samt Eino Halonen är
medlemmar.
NOMINERINGSKOMMITTÉ
Nomineringskommitténs uppgift är att tillsammans med styrelsen se till att Metsä Group
har ändamålsenliga och konkurrenskraftiga
lönesystem och en plan för efterföljare och
utveckling i enlighet med en separat arbetsordning som fastställts av styrelsen. I sitt uppdrag presenterar kommittén för styrelsen
bland annat villkoren för verkställande direktörens och koncernchefens anställningsförhållande, lönesystemen för högsta ledningen
samt de viktigaste principerna för avtalen för
högsta ledningen. Dessutom presenterar
nomineringskommittén årliga mål för högsta
ledningen för beslut i styrelsen och följer upp
att dessa uppnås. Vidare behandlar nomineringskommittén frågor i anslutning till högsta
ledningens belöningssystem och presenterar
dessa för beslut i styrelsen.
Nomineringskommittén består av tre (3)
medlemmar som styrelsen årligen utser inom
sig. Majoriteten av medlemmarna i nomineringskommittén ska vara oberoende av Metsä
Group, och en person som hör till Metsä
Groups operativa ledning kan inte vara medlem i kommittén. Nomineringskommittén
bör regelbundet rapportera om sin verksamhet till styrelsen. Nomineringskommitténs
ordförande under 2013 var Martti Asunta,
medan Eino Halonen och Antti Tukeva var
kommitténs medlemmar.
INFORMATION OM STYRELSENS OCH
KOMMITTÉERNAS MÖTEN UNDER
FÖREGÅENDE RÄKENSKAPSPERIOD
Styrelsen sammanträdde tretton (13) gånger
under året och ledamöternas deltagande var
97 procent. Kontrollutskottet sammanträdde
fyra (4) gånger och ledamöternas deltagande
var 92 procent. Förvaltningsrådet sammanträdde fyra (4) gånger och ledamöternas deltagande var 83 procent.
KONCERNCHEF
Metsäliitto Osuuskunta har en verkställande
direktör som också är Metsä Groups koncernchef, om inte förvaltningsrådet beslutar något
annat. Koncernchefen leder hela Metsä
Groups verksamhet. För närvarande är Metsä
Groups koncernchef Kari Jordan även Metsäliitto Osuuskuntas verkställande direktör.
Koncernchefen har till uppgift att leda
Metsä Groups operativa verksamhet i enlighet
med lagen och bestämmelserna samt i enlighet
med förvaltningsorganens beslut och anvisningar. Koncernchefen är enligt stadgarna
ansvarig för andelslagets löpande administration och följer upp kapitalförvaltningen.
Koncernchefen väljs av förvaltningsrådet,
och koncernchefens avtal godkänns av styrelsen. Ett sätt att välja koncernchef som avviker
från rekommendationen kan motiveras med
den kooperativa styrningsmodell som valts i
Metsäliitto Osuuskunta.
UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET — FÖRVALTNING 89
Koncernchefens meritförteckning framgår
av sida 98 i denna publikation och hans innehav i Metsä Group av sida 95.
LEDNINGSGRUPPEN
Metsä Group har en ledningsgrupp, vars ordförande är Metsä Groups koncernchef. Ledningsgruppen bistår koncernchefen med planeringen
och den operativa ledningen av affärsverksamheten samt bereder förslag för styrelsen, såsom
affärsstrategier, budgetar och viktiga investeringar. Ledningsgruppen har inga befogenheter med stöd av lagen eller stadgarna. Ledningsgruppen består av Metsä Groups koncernchef,
dotterbolagens verkställande direktörer,
branschdirektörerna för Metsä Wood och
Metsäliitto Virkesanskaffning samt av koncernens ekonomi- strategidirektörer.
Ledningsgruppen sammanträder på kallelse av ordföranden i regel två gånger i månaden och dessutom alltid vid behov.
Ledningsgruppen bestod 2013 av koncernchef Kari Jordan, Hannu Anttila (strategidirektör), Mikko Helander (Metsä Board Oyj:s
verkställande direktör), Ilkka Hämälä (Metsä
Fibre Oy:s verkställande direktör), Mika Joukio (Metsä Tissue Oyj:s verkställande direktör), Esa Kaikkonen (Metsä Woods branschdirektör), Juha Mäntylä (Metsä Forests
branschdirektör) samt Vesa-Pekka Takala
(ekonomidirektör).
Ledningsgruppens meritförteckningar
framgår av sida 99 i denna publikation och
ledningsgruppens innehav i Metsä Group av
sida 95.
På denna webbplats beskrivs principerna,
målen och ansvaren för Metsä Groups internkontroll samt principerna för internrevisionen. Metsä Groups operativa ledning, chef för
riskhanteringen och internrevision svarar för
att nämnda principer görs upp, och styrelsen
fastställer principerna.
DEFINITION AV INTERNKONTROLL
OCH DESS MÅLSÄTTNINGAR
Internkontrollen omfattar den ekonomiska
övervakningen och den övriga övervakningen
inom Metsä Group. Internkontrollen genomförs av styrelsen, kontrollutskottet och den
operativa ledningen samt av hela den övriga
personalen. Med internkontroll avses den del
av styrningen som ska säkerställa att:
• de mål som har satts upp för Metsä Group
uppnås,
• resurserna används på ett ekonomiskt,
ändamålsenligt och effektivt sätt,
• riskerna för verksamheten hanteras i tillräcklig mån,
• den ekonomiska informationen och den
övriga informationen är tillförlitlig och
korrekt,
• de externa reglerna och de interna arbetsrutinerna tillämpas,
• lämpliga förfaranden iakttas i kundrelationerna,
• verksamheten, informationen och egendomen är tillräckligt skyddade,
• det finns tillräckliga manuella och datatekniska system som har ordnats på ett lämpligt sätt till stöd för verksamheten.
FÖREBYGGANDE ÖVERVAKNING
INTERNKONTROLL, INTERNREVISION
OCH RISKHANTERING
En resultatrik affärsverksamhet förutsätter att
verksamheten övervakas kontinuerligt och
tillräckligt effektivt. Metsä Groups internkontroll omfattar övervakning av ekonomisk rapportering, interna godkännanden, uppföljning
av investeringar och kreditövervakning. Verksamheten i internkontrollen utvärderas i sin
tur av Metsä Groups internrevision. Internkontrollen gäller hela organisationen och
genomförs med stöd av bland annat interna
instruktioner och olika rapporteringssystem.
Med förebyggande övervakning avses bland
annat fastställande av värderingar, allmänna
verksamhets- och affärsprinciper samt mål och
strategier för Metsä Group. Metsä Groups
företagskultur, styrningsmetoder och förhållningssätt till övervakningen skapar tillsammans grunden för hela internkontrollen.
DAGLIG ÖVERVAKNING
Med daglig övervakning avses en allmän övervakning och uppföljning, inklusive tillhörande
verksamhetssystem och arbetsinstruktioner, i
anslutning till verksamhetsstyrningen. Exem-
90 FÖRVALTNING — UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET
pel på detta kan vara bland annat att fastställa
ansvarsområdena och befogenheterna för personalen och att differentiera de farliga arbetskombinationerna samt befattningsbeskrivningar, godkännanden och ersättarsystem.
ÖVERVAKNING I EFTERHAND
Med övervakning i efterhand avses uppföljning och säkerställande, såsom olika utvärderingar som görs av ledningen samt granskningar, jämförelser och verifieringar som
säkerställer att målen uppnås och som ser till
att de överenskomna verksamhets- och kontrollprinciperna följs.
ÖVERVAKNING AV EKONOMISK
RAPPORTERING, KREDITÖVERVAKNING
OCH GODKÄNNANDEN
Organisationerna för de olika affärsområdena
och koncernens ekonomiska organisationer
ansvarar för den ekonomiska rapporteringen.
Enheterna och affärsområdena ger varje
månad rapporter om ekonomin. Controllerna
för affärsområdena granskar månadsresultaten
för de affärsverksamheter och enheter som
hör till respektive controllers eget affärsområde och rapporterar dem till koncernens ekonomiförvaltningen. Lönsamhetsutvecklingen
samt affärsriskerna och -möjligheterna för
affärsområdena behandlas månatligen i Metsä
Groups ledningsgrupp med deltagare från
högsta ledningen i Metsä Group och inom alla
affärsområden samt i ledningsgruppen för
ekonomi som bland annat koncernens ekonomi- och finansdirektörer samt ekonomidirektörerna för affärsområdena deltar i. Resultatet rapporteras månatligen till styrelsen för
Metsäliitto Osuuskunta. Dessutom rapporteras resultaten för de olika affärsområdena
månatligen till styrelserna för affärsområdenas
moderbolag. I Metsä Groups Controllers´
Manual finns en detaljerad beskrivning av rapporterings- och övervakningsreglerna samt
rapporteringsproceduren.
För kreditövervakningen ansvarar alla
affärsområden i enlighet med Metsä Groups
policy för kreditövervakning och policyn för
affärsområdena som har gjorts upp utifrån
policyn för kreditövervakning. Kreditövervakning bedrivs av en central koncernorgani-
sation för kreditövervakning tillsammans med
affärsområdenas ledning.
Befogenheterna att godkänna kostnader,
viktiga avtal och investeringar är stegvis fastställda för de olika organisationsnivåerna i den
beslutsordning som styrelsen har fastslagit
samt utifrån de befogenheter som koncernchefen och den övriga ledningen separat har
gett.
För godkännandet och uppföljningen av
investeringar ansvarar koncernens ekonomiförvaltning i enlighet med investeringspolicyn
som har fastställts av styrelsen. Efter att investeringarna har godkänts preliminärt behandlas
de i affärsområdets ledningsgrupp inom
ramen för den årliga investeringsplanen. De
mest betydande investeringarna presenteras
separat för koncernens ledningsgrupp, styrelsen för koncernens moderbolag och styrelsen
för affärsområdets moderbolag för godkännande.
INTERNREVISION
Metsä Groups internrevision bistår styrelsen
med dess övervakningsuppgift genom att
bedöma nivån på den internrevision som upprätthålls för att uppnå målen för Metsä
Groups verksamhet. Internrevisionen stöder
organisationen dessutom genom att utvärdera
och trygga funktionsdugligheten i affärsprocesserna, riskhanteringen samt ledarskapet
och administrationen. I sitt arbete följer
internrevisionen det verksamhetsdirektiv för
internrevisionen som Metsäliitto Osuuskuntas
styrelse har fastställt.
Enheten för internrevisionen arbetar under
koncernchefen och kontrollutskottet. Handlingsplanen för internrevisionen upprättas för
ett kalenderår i taget. Revisionen inriktar sig
varje år på de områden som bedöms som viktiga med tanke på risken och koncernens mål
vid den aktuella tidpunkten. Handlingsplanens aktualitet och ändamålsenlighet ses över
med ledningen halvårsvis.
Omfattningen och samordnandet av
internrevisionen säkerställs genom regelbunden kontakt och kommunikation med revisorerna och de övriga interna säkerhetsfunktionerna. Internrevisionen anlitar vid behov
underleverantörer för att tillfälligt anställa
ytterligare resurser eller för att göra utvärderingar som kräver specialkompetens. De
externa tjänsteleverantörerna arbetar då under
chefen för internrevisionen.
Varje revision redovisas med en skriftlig
rapport som delas ut till koncernchefen, den
högsta ledningen i den underkoncern som har
varit föremål för revisionen samt till ledningen
i den funktion eller enhet som har varit föremål för revisionen. Revisionsrapporterna ges
för revisorernas kännedom och enligt prövning till de instanser som anses vara relevanta
på basis av rapportens innehåll. Internrevisionen gör halvårsvis upp en rapport om de
genomförda revisionerna, de viktigaste iakttagelserna och de överenskomna åtgärderna
för kontrollutskottet. I halvårsrapporten konstateras dessutom de viktigaste ändringarna i
de genomförda revisionerna i jämförelse med
handlingsplanen och övriga viktiga uppdrag
som internrevisionen utfört samt eventuella
ändringar i resurserna. Styrelsen får en årlig
rapport om internrevisionens verksamhet.
RISKHANTERING
Riskhanteringen ansluter sig i väsentlig mån
till Metsä Groups normala planering och styrning av affärsverksamheten. Riskhanteringen
är en del av det dagliga beslutsfattandet, uppföljningen av verksamheten och internkontrollen som främjar och säkerställer att de
uppsatta målen uppnås.
Styrningen av affärsverksamheten och den
effektiva samordningen av riskhanteringen
utgår från de verksamhetsprinciper som fastställts av Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och
som syftar till att bibehålla riskhanteringen
som en tydlig, förståelig och tillräckligt pragmatisk enhet. Om riskerna och utvecklingen
av riskerna rapporteras regelbundet till styrelsens kontrollutskott. Den centrala riskhanteringen svarar även för samordnandet och konkurrensutsättningen av Metsä Groups försäkringar.
Det främsta syftet med riskhanteringen är
att identifiera och bedöma de risker, hot och
möjligheter som kan ha betydelse både för
genomförandet av strategin och för uppnåendet av de kortsiktiga och de långsiktiga målen.
När det gäller betydande investeringar fogas
dessutom separata riskkartläggningar till förslagen.
Affärsområdena utvärderar och följer regelbundet upp riskmiljön och eventuella förändringar i den som en del av den årliga planeringen och den strategiska planeringen.
Identifierade risker och hanteringen av dem
rapporteras till ledningen, kontrollutskottet
och styrelsen minst två gånger om året. Affärsriskerna innebär alltid även möjligheter, och de
kan utnyttjas inom ramen för de överenskomna
risklimiterna. Besluten om medveten risktagning ska alltid fattas bland annat utgående från
en tillräcklig bedömning av riskhanteringsförmågan och vinst- och förlustpotentialen.
ANSVARSOMRÅDEN INOM RISKHANTERINGEN
Ansvarsområdena inom riskhanteringen i
Metsä Group fördelas på följande sätt:
• Styrelsen ansvarar för riskhanteringen
inom Metsä Group och godkänner riskhanteringspolicyn.
• Kontrollutskottet utvärderar de viktigaste
riskområdena och huruvida Metsä Groups
riskhantering är tillräcklig och ändamålsenlig. Utifrån denna utvärdering framlägger
kontrollutskottet förslag för styrelsen.
• Koncernchefen och ledamöterna i ledningsgruppen ansvarar för att principerna
för riskhanteringen görs upp och införs.
Dessutom svarar de för att riskerna tas i
beaktande i planeringsprocesserna och för
att riskerna rapporteras på ett tillräckligt
och ändamålsenligt sätt.
• Koncernens chef för riskhanteringen
ansvarar för utvecklingen och samordnandet av riskhanteringsprocessen, genomförandet av riskbedömningarna och de viktigaste försäkringslösningarna i Metsä
Group.
• Affärsområdena och serviceverksamheterna har till uppgift att identifiera och
bedöma väsentliga risker för de egna
ansvarsområdena i planeringsprocesserna
samt att förbereda sig för sådana risker,
vidta nödvändiga förebyggande åtgärder
och rapportera om riskerna på ett överenskommet sätt.
UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET — FÖRVALTNING 91
RISKHANTERINGSPROCESS
Syftet med riskhanteringen är att
• främja och säkerställa att de mål som har
satts upp för affärsverksamheten uppnås
• säkerställa en säker, fortlöpande och störningsfri affärsverksamhet under alla förhållanden
• optimera Metsä Groups totala riskposition.
Till de viktigaste elementen i Metsä Groups
element hör att genomföra en övergripande
riskhanteringsprocess som stödjer hela affärsverksamheten, att skydda egendomen och att
säkerställa affärsverksamhetens kontinuitet
samt säkerheten i och den kontinuerliga
utvecklingen av Metsä Group, krishantering
och kontinuitets- och återhämtningsplaner.
Enligt riskhanteringspolicyn och -principerna
är en tillräcklig riskbedömning en del av de
preliminära utredningarna och genomförandet av projekt som är ekonomiskt eller på
något annat sätt viktiga.
UPPGIFTERNA FÖR RISKHANTERINGEN ÄR ATT
• säkerställa att alla identifierade risker som
påverkar personal, kunder, produkter,
egendom, kunskapskapital, image, samhällsansvar och funktionsförmåga hanteras
på det sätt som lagen förutsätter utifrån
bästa möjliga kunskaper och ekonomiska
omständigheter
• säkerställa att målen för Metsä Group uppnås
• uppfylla intressegruppernas förväntningar
• skydda egendomen och säkerställa att verksamheten fortgår störningsfritt
• optimera vinst- och förlustrelationen
• säkerställa hanteringen av den totala riskpositionen och minimeringen av de totala
riskerna för Metsä Group.
De mest betydande risker och osäkerhetsfaktorer som Metsä Group har kännedom om är
beskrivna i styrelsens verksamhetsberättelse.
HANTERING AV INSIDERINFORMATION
I fråga om insiderinformation tillämpar Metsä
Group värdepappersmarknadslagen samt dotterbolaget Metsä Board Oyj:s anvisning för
insiderinformation, som upprättats i enlighet
med Finansinspektionens standarder och de
instruktioner som tagits fram av NASDAQ
OMX Helsinki Oy (Helsingfors börs). Metsä
Group förutsätter att varje anställd följer riktlinjerna för insiderinformationen. För uppdateringen och förvaltningen av Metsä Groups
lagstadgade insiderinformation ansvarar styrelsesekreteraren för respektive koncernbolag.
Metsä Group rekommenderar endast långfristiga investeringar och användning av förvärvsprogram. I Metsä Boards offentliga insiderregister ingår Metsäliitto Osuuskuntas styrelseledamöter, koncernchef samt revisorer. I
Metsä Boards företagsrelaterade insiderregister ingår ledamöterna i ledningsgruppen samt
de personer som har utsetts till Metsä Groups
juridiska och ekonomiska uppdrag samt uppdrag inom kommunikation och investerarrelationer och som därigenom får regelbunden
insiderinformation om Metsä Board.
92 FÖRVALTNING — UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET
REVISION
Enligt Metsäliitto Osuuskuntas stadgar ska
Metsäliitto Osuuskunta ha en revisor som är
ett av Centralhandelskammaren godkänt revisionssamfund. Fullmäktige väljer den revisor
som ska granska räkenskaperna för innevarande år, och revisorns uppdrag upphör i slutet av nästa ordinarie fullmäktigemöte. Revisorn har till uppgift att granska koncernens
och moderbolagets bokslut och bokföring
samt moderbolagets administration. Revisorn
överlämnar en lagstadgad revisionsberättelse
till Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar i
samband med årsredovisningen och rapporterar regelbundet om sina iakttagelser till styrelsen och Metsä Groups ledning.
I enlighet med beslutet av det ordinarie
fullmäktigemötet våren 2013 är Metsäliitto
Osuuskuntas revisor under räkenskapsperioden 2013 CGR-samfundet KPMG Oy Ab
med Raija-Leena Hankonen, GCR, som
ansvarig revisor. År 2013 betalade bolagen
inom Metsä Group totalt 1 212 000 euro (1
246 000 euro 2012) till KPMG-kedjan och
totalt 223 000 euro (205 000 euro 2012) till
övriga revisionssamfund i revisionsarvoden.
År 2013 betalade bolagen inom Metsä Group
totalt 32 000 euro (38 000 euro 2012) till
KPMG-kedjan och totalt 393 000 euro
(962 000 euro 2012) till övriga revisionssamfund för sådana tjänster som inte anknyter till
revisionen.
UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN
Denna utredning om Metsä Groups löner och
arvoden har upprättats i enlighet med rekommendation 47 i Finsk kod för bolagsstyrning
av den 15 juni 2010 och finns utgiven på
Metsä Groups webbplats från den 1 april
2014. Enligt Metsä Groups praxis uppdateras
utredningen om löner och arvoden preliminärt två gånger om året och alltid i mars–april
samtidigt med den utredning som upprättas
om förvaltningssystemet.
ARVODEN TILL FÖRVALTNINGSRÅDET OCH
STYRELSEN
METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS
FÖRVALTNINGSRÅD
Utifrån fullmäktiges beslut betalas en fast
månadsersättning och ett mötesarvode till förvaltningsrådets ordförande och vice ordförande. Till de övriga ledamöterna betalas
endast ett mötesarvode. Ledamöterna har rätt
till reseersättningar enligt Metsä Groups resereglemente.
Ordinarie fullmäktigemöte beslöt våren
2013 att arvoden för ledamöterna i förvaltningsrådet ska förbli oförändrade under 2013.
År 2013 var månadsersättningen till förvaltningsrådets ordförande 3 400 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till ordföranden
utbetalades totalt 56 400 euro (57 000 euro
2012) i lön och mötesarvoden. År 2013 var
månadsersättningen till vice ordföranden
1 500 euro och mötesarvodet 600 euro per
möte. Till vice ordföranden utbetalades totalt
24 000 euro (22 800 euro 2012) i lön och
mötesarvoden. Till de övriga ledamöterna
utbetalades 600 euro per möte i mötesarvoden, totalt 98 400 euro (91 200 euro 2012).
Till ledamöterna i förvaltningsrådet utbetalades 2013 600 euro per möte i lön och mötesarvoden, totalt 178 800 euro (171 000 euro
2012).
STYRELSEN FÖR METSÄLIITTO OSUUSKUNTA
KORTSIKTIGA INCITAMENT
Utifrån förvaltningsrådets beslut betalas en
fast månadsersättning och ett mötesarvode till
varje styrelseledamot. Ett mötesarvode betalas
även för kontrollutskottets och nomineringskommitténs möten. Ledamöterna har rätt till
reseersättningar enligt Metsä Groups resereglemente.
Förvaltningsrådets möte beslöt i november
2012 att arvoden till styrelseledamöterna ska
bli oförändrade 2013. År 2013 var månadsersättningen till styrelseordföranden 5 800 euro
och mötesarvodet 600 euro per möte. Till
ordföranden utbetalades totalt 83 640 euro
(86 640 euro 2012) i lön och mötesarvoden.
År 2013 var månadsersättningen till de övriga
ledamöterna 3 200 euro och mötesarvodet
600 euro per möte. Till de övriga ledamöterna
utbetalades totalt 332 700 euro (343 800 euro
2012) i lön och mötesarvoden. Till koncernchefen betalas inga separata löner eller arvoden för styrelsearbetet. Till styrelseledamöterna utbetalades 2013 totalt 416 340 euro
(430 440 euro 2012) i lön och mötesarvoden.
Ovanstående arvoden är pensionsgrundande.
KONCERNCHEFENS LÖN OCH ARVODEN
BELÖNING AV MEDLEMMARNA
I DEN OPERATIVA LEDNINGEN
Syftet med Metsä Groups belöningssystem för
den operativa ledningen är att på ett rättvist
och konkurrenskraftigt sätt belöna ledningen
för Metsä Groups resultat, tillämpningen av av
strategin och utvecklingen av affärsverksamheten. Metsäliitto Osuuskuntas styrelse fastställer på nomineringskommitténs förslag arvodena och andra ekonomiska förmåner till
koncernchefen samt till de ledamöter i ledningsgruppen som är anställda av Metsäliitto
Osuuskuntas samt kriterierna för ett resultatlönesystem. Samma belöningsprinciper til�lämpas i samtliga bolag som ingår i Metsä
Group, men beslut om belöningskriterierna
fattas separat i varje dotterbolags styrelse.
Belöningssystemet består av en fast
månadslön, en resultatlön som beräknas utifrån uppdragets resultateffekt, ledningens pensionsförmåner samt av ett aktiebonussystem.
SAMT AVGÅNGSVEDERLAG
Koncernchefens månadslön inklusive naturaförmåner är 86 350,62 euro. I månadslönen
ingår bostad, bil, chaufför och andra mindre
naturaförmåner.
Genom ett styrelsebeslut kan koncernchefen på grundval av koncernchefens avtal
erhålla en resultatlön som motsvarar sex (6)
månaders lön och som grundar sig på resultatet, kassaflödet och de personliga målen.
År 2013 erhöll koncernchefen totalt
1 647 443,60 euro (1 362 171 euro 2012) i
lön, arvoden och andra förmåner från Metsä
Groups bolag. År 2013 utbetalade Metsäliitto
Osuuskunta 1 081 540,72 euro (1 054 878
euro 2012) i lön och naturaförmåner samt
453 790,89 euro (196 766 euro 2012) i resultatlön och aktiearvoden till koncernchefen.
Metsä Groups övriga koncernbolag betalade
ut totalt 112 111,99 euro (110 527 euro
2012) i lön, arvoden och andra förmåner till
koncernchefen.
Koncernchefen har en uppsägningstid på
sex månader. Om koncernchefen blir uppsagd
av styrelsen har denne rätt till ett avgångsvederlag som motsvarar den totala lönen för 24
månader. Avgångsvederlag betalas inte om
koncernchefen själv avgår från sin tjänst.
LÖNER OCH ARVODEN TILL DE ÖVRIGA
MEDLEMMARNA I LEDNINGEN
Maximibeloppen av resultatlönen för de ledamöter i Metsä Groups ledningsgrupp som är
anställda av Metsäliitto Osuuskunta kan
variera enligt uppdragets resultateffekt och
uppgå till ett belopp som motsvarar personens
lön för 0–6 månader. Kriterierna för resultatlönesystemet utgörs av resultatkraven på koncernnivå och inom det egna ansvarsområdet.
År 2013 utbetalade bolagen inom Metsä
Group totalt 3 292 98,78 euro (2 904 262
euro 2012) i lön och arvoden till ledamöterna
i ledningsgruppen (exklusive koncernchefen).
UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN — FÖRVALTNING 93
LÅNGSIKTIGA INCITAMENT
LEDNINGSGRUPPENS AKTIEINNEHAVSSYSTEM
År 2010 har en del av ledamöterna i Metsä
Groups ledningsgrupp medverkat i etablering
av ett bolag vid namn Metsäliitto Management Oy. Av ledamöterna i ledningsgruppen
är Mika Joukio inte delaktig i Metsäliitto
Management Oy. Genom bolaget har företagsledningen placerat egna medel till ett
belopp av 3 850 000 euro i B-aktier i Metsä
Board. Koncernchef Kari Jordans placering
var 1 000 000 euro. Dessutom har en del av
bolagets placeringar i B-aktier i Metsä Board
Oyj finansierats genom ett lån på 15 400 000
euro från Metsäliitto Osuuskunta. Ledningen
bär själv ägarrisken för sina placeringar i systemet. Syftet med arrangemanget är att uppmuntra ledamöterna i ledningsgruppen att
köpa och inneha B-aktier i Metsä Board och
därigenom att höja aktieägarvärdet i Metsä
Group på lång sikt och att främja koncernens
strategiska mål.
Hela lånet från Metsäliitto Osuuskunta
återbetalas senast den 31 mars 2014. Om systemets giltighetstid förlängs med ett år i sänder 2013, 2014, 2015 eller 2016 förlängs även
lånets löptid. Metsäliitto Management har rätt
att när som helst återbetala lånet i förtid. Om
börskursen för Metsä Boards B-aktie inte
endast tillfälligt överskrider en viss nivå som
fastställts för systemet är Metsäliitto Management skyldigt att återbetala lånet i förtid
genom att sälja sina B-aktier i Metsä Board.
Systemets giltighetstid löper ut vid årsskiftet 2013–2014, då systemet avvecklas på ett
sätt som fastställs senare. Systemet förlängs ett
år i sänder om börskursen för Metsä Boards
B-aktie i oktober–november 2013, 2014,
2015 eller 2016 understiger det medelpris som
Metsäliitto Management betalade för sina
B-aktier i Metsä Board. Överlåtelse av Metsäliitto Managements B-aktier i Metsä Board är
begränsad under systemets giltighetstid. Ledningsgruppens innehav i Metsäliitto Management gäller i regel fram till avvecklingen av
systemet. Om en ledamot i ledningsgruppen
säger upp sig före avvecklingen av systemet
återbetalas alla de medel som ledamoten har
placerat i aktierna, exklusive en eventuell värdestegring, till honom eller henne. Om syste-
94 FÖRVALTNING — UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN
met uppvisar en förlust, får ledamoten endast
den beräknade andelen av kapitalet.
Genom Metsäliitto Management har man
köpt totalt 6 790 887 B-aktier i Metsä Board,
varav koncernchef en indirekt innehar
1 763 867 aktier och de övriga ledamöterna i
Metsäliitto Management Oy indirekt totalt
5 027 020 aktier.
Eftersom börskursen för Metsä Boards
B-aktie mot slutet av 2013 överskred det medelpris som betalats för Metsä Board Oyj:s
aktier i samband med arrangemanget har systemet avvecklats. Vid tidpunkten för systemets avveckling var koncernchef Kari Jordan
berättigad till den relativa andel som motsvarar hans innehav i Metsäliitto Management
Oy:s nettotillgångar, dvs. totalt 1 138 340
euro.
AKTIEBONUSSYSTEM FÖR LEDNINGEN
Aktiebonussystem för 2011–2015: Metsäliitto
Osuuskuntas styrelse har i december 2010 fattat beslut om ett aktiebaserat incitamentssystem för de ledande befattningshavarna i Metsä
Group under 2011–2015. Genom systemet
kan målgruppen tilldelas B-aktier i Metsä
Board Oyj för tre intjänandeperioder på tre
kalenderår var om de fastställda målen för
intjäningskriterierna har uppfyllts. Intjäningsperioderna för aktiebonussystemet är kalenderåren 2011–2013, 2012–2014 och
2013–2015.
Metsäliitto Osuuskuntas styrelse utser i
början av varje intjäningsperiod på tre år de
ledande befattningshavare som ingår i målgruppen och fastställer maximibonusarna för
dem. Maximibonusen anges i antal aktier. Hur
stor andel av maximibonusen som utbetalas
till berörda befattningshavare beror på hur de
fastställda målen för intjänandeperioden har
uppfyllts. Eventuell bonus utbetalas dels som
aktier i Metsä Board Oyj och dels som kontant ersättning. Med kontantandelen täcker
man skatter och skatteliknande avgifter med
anledning av bonusen. Bonusen utbetalas inte
om personens anställningsförhållande har
upphört före bonusutbetalningen. Aktierna
får inte överlåtas under den tvååriga perioden
då åtagandet gäller.
Systemets eventuella bonusar för varje
intjäningsperiod (2011–2013, 2012–2014
och 2013–2015) grundar sig på Metsä Groups
soliditet och på utvecklingen hos avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE) samt
rörelsevinsten (EBIT).
Bonusen för intjäningsperioden 2011–
2013 betalas till 51 personer och ska motsvara
värdet på totalt cirka 1,8 miljoner B-aktier i
Metsä Board inklusive även den del som ska
betalas i form av pengar. Koncernchef Kari
Jordans andel av bonusen motsvarar värdet på
cirka 0,3 miljoner aktier. Eventuella bonusar
för intjäningsperioderna 2012–2014 och
2013–2015 motsvarar tillsammans värdet på
högst cirka 4,1–4,5 miljoner B-aktier i Metsä
Board inklusive även den del som ska betalas i
form av pengar.
Läs mer om aktiebonussystemet på sidorna
67–68 i årsredovisningen.
Aktiebonussystem för 2014-2018: Metsäliitto
Osuuskuntas styrelse har i februari 2014 fattat
beslut om ett aktiebaserat incitamentssystem
för de ledande befattningshavarna i Metsä
Group under 2014–2018. Systemet omfattar
tre intjäningsperioder på tre år vardera: kalenderåren 2014–2016, 2015–2017 och
2016–2018.
Metsäliitto Osuuskuntas styrelse utser i
början av varje intjäningsperiod på tre år de
ledande befattningshavare som ingår i målgruppen och fastställer maximibonusarna för
dem. Maximibonusen anges i antal aktier. Hur
stor andel av maximibonusen som utbetalas
till berörda befattningshavare beror på hur de
fastställda målen för intjänandeperioden har
uppfyllts. Eventuell bonus utbetalas dels som
aktier i Metsä Board Oyj och dels som kontant ersättning. Med kontantandelen täcker
man skatter och skatteliknande avgifter med
anledning av bonusen. Efter varje intjäningsperiod följer en förbindelseperiod på två år,
under vilken den ledande befattningshavaren
inte får överföra eller sälja aktierna. Om koncernbolaget eller den ledande befattningshavaren säger upp eller häver den ledande befattningshavarens arbets- eller tjänsteavtal under
förbindelseperioden ska den ledande befatt-
ningshavaren återbetala de bonusar som redan
utbetalats.
Eventuell bonus för intjäningsperioden
2014–2016 grundar sig på Metsä Groups soliditet och på utvecklingen hos avkastningen på
sysselsatt kapital (ROCE) och rörelsevinsten
(EBIT). Eventuella bonusar för den aktuella
intjäningsperioden motsvarar tillsammans värdet på högst cirka 4,6 miljoner B-aktier i
Metsä Board inklusive även den del som ska
betalas i form av pengar. Systemet omfattar i
början av intjäningsperioden 55 personer
inklusive samtliga ledamöter i Metsä Groups
ledningsgrupp.
PENSIONSSYSTEM FÖR LEDNINGEN
Metsä Groups ledningsgrupp omfattas av
lagen om pension för arbetstagare. Genom
lagen omfattas ledamöterna av det lagstadgade
pensionsskyddet som bygger på anställningsti-
den och arbetsinkomsterna. Enligt arbetspensionssystemet i Finland räknas grundlön, arvoden och skattepliktiga naturaförmåner in i
inkomsterna, men inte inkomster av optioner
eller inkomster utifrån ledningens aktiebonussystem.
PENSIONSSYSTEM FÖR KONCERNCHEFEN
Genom tilläggspensionssystemet har koncernchefen i regel rätt att gå i pension vid 60 års
ålder. Koncernchefens pension är 60 procent av
totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräknas i sin tur utifrån den femårsperiod
som föregår tidpunkten för pensioneringen. År
2013 utgjorde årsavgiften för det förmånsbaserade pensionssystemet för koncernchefen 66
procent av den totallön och det totalarvode
som bolagen inom Metsä Group betalade till
koncernchefen (76 procent 2012). Koncernchefen har rätt till ett fribrev om dennes anställningsavtal upphör före pensioneringen.
PENSIONSSYSTEM FÖR LEDNINGEN
Ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp
har ett särskilt förmånsbaserat pensionsavtal
med en fastställd pensionsålder på 62 år. Pensionen är högst 60 procent av totallönen
enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräknas utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Ledamöterna i
ledningsgruppen har rätt till fribrev om
anställningen inom Metsä Group upphör före
pensionsåldern.
LEDNINGENS ANDELS- OCH AKTIEPLACERINGAR I METSÄLIITTO OSUUSKUNTA OCH METSÄ BOARD OYJ
Andelsplaceringar i
Metsäliitto Osuuskunta
euro
Aktieplaceringar i
Metsä Board Oyj
(B-aktier)
Martti Asunta
65 455
48 610
Mikael Aminoff
43 008
53 749
Eino Halonen
2 738
18 900
Arto Hiltunen
1 040
31.12.2013
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj
genom Metsäliitto Management
(B-aktier)
STYRELSEN FÖR METSÄLIITTO OSUUSKUNTA
Kari Jordan
520
48 047
103 005
2 678
Juha Parpala
16 947
1 000
Timo Saukkonen
65 994
3 699
Antti Tukeva
28 376
3 200
Saini Jääskeläinen
1 763 867
METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP
Hannu Anttila
617 353
Mikko Helander
881 933
Ilkka Hämälä
Kari Jordan
617 353
520
Mika Joukio
Vesa-Pekka Takala
1 763 867
34 345
Esa Kaikkonen
Juha Mäntylä
48 047
440 967
146 355
440 967
440 967
UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN — FÖRVALTNING 95
METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE
Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar väljer bland sig fullmäktige vart fjärde år genom poströstning. Fullmäktige har den högsta beslutanderätten.
Aikkinen Ilmari
Jordbrukare
Mynämäki
Niemelä Henry
Jordbrukare
Lappo
Alatalo Matti
Jordbrukare
Soini
Nylund Mats
Jordbrukare
Pedersöre
Eeva Toivo
Jordbrukare
Kauhajoki
Nyyssönen Olli-Pekka
Bilförare
Pielavesi
Haukilahti Tapani
Jordbrukare
Veteli
Pekonen Kari
Landsbygdsföretagare
Parikkala
Häppölä Heikki
Jordbrukare
Orimattila
Purhonen Petri
Jordbrukare
Enonkoski
Idström Eero
Jordbrukare
Kiuruvesi
Pyykkönen Rauno
Skogsbrukstekniker
Suomussalmi
Isomuotia Harri
Jordbrukare, forstmästare
Tavastkyro
Raininko Tuomo
Land- och skogsbruksföretagare
Jämijärvi
Juutilainen Jukka
Land- och skogsbruksföretagare
Juva
Raitala Juha
Jordbrukare
Loimaa
Juvonen Matti
Pensionär
Joensuu
Rautiola Antti
Jordbrukare
Oulainen
Kallunki Heikki
Fysioterapeut
Kuusamo
Ryymin Jaakko
Jordbrukare
Idensalmi
Kananen Jussi
Jordbrukare, agrolog
Viitasaari
Räsänen Tauno
Företagare
Tuusniemi
Kangas Erkki
Lantbruksföretagare
Harjavalta
Savolainen Jyrki
Jordbrukare
Laukaa
Keskinen Sakari
Jordbrukare
Mänttä-Vilppula
Sipola Atso
Jordbrukare
Uleåborg
Keskisarja Hannu
Jordbrukare
Nivala
Sirviö Antti
Jordbruksföretagare
Kemijärvi
Kivenmäki Ari
Agrolog, jordbrukare
Kuortane
Snellman Veli
Forstmästare
Helsingfors
Kiviranta Esko
Jordbrukare, vicehäradshövding
Sagu
Storsjö Bo
Jordbrukare
Kristinestad
Koskinen Jaakko
Jordbrukare
Fredrikshamn
Tienhaara Asko
Jordbrukare
Alajärvi
Kuisma Jaakko
Agrolog
Urjala
Tolvanen Matti
Jordbrukare, skogsbrukstekniker
Varkaus
Kuivalainen Kyösti
Landsbygdsföretagare
Lieksa
Tuominen Pasi
Landsbygdschef, jordbrukare
Eura
Laineenoja Jari
Agronom, financieringschef
Vittis
Tuppi Veli-Matti
Jordbrukare, företagare
Laihela
Laitinen Pirkko
Agrolog
Utajärvi
Turtiainen Matti
Journalist, jordbrukare
Kerimäki
Lamminsalo Asko
Landsbygdsföretagare
Rääkkylä
Uotila Kirsi
Skogsbruksföretagare
Helsingfors
Lauttia Petri
Jordbrukare
Tavastehus
Uusitalo Ilkka
Jordbrukare
Salo
Levänen Pertti
Äldre konstapel
St Michel
Vapaniemi Jukka-Pekka
Skogsserviceföretagare
Nurmijärvi
Lunttila Tommi
Land- och skogsbruksföretagare
Äänekoski
Wasberg Johan
Skogsingenjör
Korsholm
Lyömiö Matti
Agrolog
Mäntyharju
Wasström Anders
Landsbygdsföretagare
Raseborg
Långgård Thomas
Jordbrukare
Malax
Vuorela Erkki
Landsbygdschef
Salla
Morri Tiina
Skogsbruksföretagare
Virdois
Vuorenmaa Heino
Skogsbruksföretagare
Haapavesi
Murto Pentti
Agrologi
Tammerfors
Väänänen Martti
Jordbrukare
Siilinjärvi
Mäkinen Pirjo
Skogsbruksföretagare
Petäjävesi
Ylitalo Martti
Jordbrukare
Ii
Nevavuori Jari
Utvecklingschef, jordbrukare
Nystad
Ylä-Outinen Päivi
Jordbrukare
Villmanstrand
96 FÖRVALTNING — METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE
METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FÖRVALTNINGSRÅD
Förvaltningsrådet ska se till att Metsäliitto Osuuskuntas verksamhet bedrivs i enlighet med stadgar och förvaltningsrådets beslut samt i Metsäliittos
intresse. Förvaltningsrådet ser även till att fullmäktiges beslut verkställs och väljer Metsäliittos styrelse.
ORDFÖRANDE
Hannu Järvinen
Agronom
Janakkala
Jordbrukare
Punkaharju
Björkenheim Johan
Jordbrukare
Storkyro
Lappalainen Jukka
Jordbrukare
Pielavesi
Brandt Mats
Agrolog
Karleby
Lassila Hannu
Jordbrukare
Vetil
Ekman Eero
Landsbygdssekretare
Pemar
Lindqvist Hans-Erik
Forstmästare, stadsdirektör
Närpes
Hatva Teuvo
Skogbruksföretagare
Kajana
Linnaranta Jussi
Agronom
Kuopio
Hirvonen Ville
Agrolog
Rääkkylä
Malmström marten
Jordbrukare
Esbo
Hongisto Arto
Jordbrukare
Limingo
Mikkola Antti-Jussi
Jordbrukare
Pälkäne
Isotalo Antti
Jordbrukare
Kauhava
Nikula Timo
Agrolog
Laitila
Junttila Risto
Verksamhetsledare
Kemijärvi
Palojärvi Martti
Jordbrukare
Vichtis
Juusela Ilkka
Ekonomieråd
Sastamala
Ruuth Mauri
Agrolog
St Michel
Jäärni Antti
Jordbrukare
Simo
Siponen Ahti Tapani
Sociologie magister
Kiuruvesi
Kinnunen Esko
Jordbrukare
Pieksämäki
Tolonen Mikko
Jordbrukare
Suomussalmi
Kulmala Airi
Specialist, jordbrukare
Nousis
Vainionpää Erkki
Jordbrukare
Töysä
Kuutti Petri
Jordbrukare
Kouvola
Vanhatalo Jukka
Jordbrukare
Siikainen
Kässi Timo
Agrolog
Uurainen
Äijö Matti
Skogsingenjör
Ikalis
Hyvönen Jari
Bruksmätare
Keuru
Keskinen Matti
Inköpsförman
Nastola
Koljonen Timo
Systemspecialist
Esbo
Nurmi Mikko
Projektingenjör
Kyrö
VICE ORDFÖRANDE
Juha Paajanen
LEDAMÖTER
PERSONALREPRESENTANTER
METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FÖRVALTNINGSRÅD — FÖRVALTNING 97
METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STYRELSE
MARTTI ASUNTA
KARI JORDAN
MIKAEL AMINOFF
EINO HALONEN
ARTO HILTUNEN
MARTTI ASUNTA
KARI JORDAN
(f. 1955)
Forstmästare, skogsråd
(f. 1956)
Ekonom, bergsråd
Styrelseledamot sedan 2005,
styrelseordförande sedan 2008
• Huoneistokeskus Oy, byrådirektör
(2003–2005)
• Kuru kommun, projektchef (2001–2003)
• Kiinteistötoimisto Martti Asunta LKV,
företagare (1995−)
• Föreningsbanken i Finland,
bankdirektör (1993–1995)
• Tampereen Aluesäästöpankki (SSP),
regiondirektör (1988–1993)
• Norra Tavastlands Skogsvårdsföreningars Förbund, fältchef,
verkställande direktör (1982–1988)
• Pellervo Media Oy,
styrelseordförande (2013–)
• Sällskapet Pellervo, styrelseledamot
(2008–), styrelseordförande (2010–)
• Metsä Board Oyj,
vice styrelseordförande (2008–)
• Metsä Fibre Oy,
styrelseledamot (2008–)
• Metsä Tissue Oyj,
styrelseledamot (2008–)
Styrelseledamot och vice ordförande
sedan 2005
• Metsä Group, koncernchef (2006–)
• Metsäliitto Osuuskunta,
verkställande direktör (2004–)
• Metsä Board Oyj,
styrelseordförande (2005–)
• Metsä Tissue Oyj,
styrelseordförande (2004–)
• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2004–),
ordförande (2006–)
• Centralhandelskammaren,
styrelseledamot (2007–2011),
styrelseordförande (2012–)
• Finlands Näringsliv (EK),
styrelseledamot (2005–),
vice ordförande (2009–2011, 2013–)
• Skogsindustrin r.f., styrelseordförande
och ordförande i styrelsens arbetsutskott
(2009–2011), vice styrelseordförande
och medlem i styrelsens arbetsutskott
(2005–2009), styrelseledamot
(2012–2013), vice styrelseordförande
och vice ordförande i styrelsens
arbetsutskott (2014–)
• Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma,
ledamot i fullmäktige (2006–2012),
vice styrelseordförande (2013),
styrelseordförande (2014–)
• Flera förtroendeuppdrag i olika stiftelser
och föreningar
MIKAEL AMINOFF
(f. 1951)
Forstmästare
Styrelseledamot sedan 2008
• Metsä Board Oyj,
styrelseledamot (2010–)
• Finlands Skogscentral Kusten,
ledamot i regiondelegationen (2010–)
• Sällskapet Pellervo,
delegationsledamot (2010–2011)
• Skogsägarförbundet Kusten,
ordförande (2004–2007)
• Södra skogsreviret,
styrelseordförande (2000–2007)
• Jord- och skogsbruksföretagare
(1992–)
• Västra Nylands skogsrevir,
verkställande direktör (1980–1997)
EINO HALONEN
(f. 1949)
Ekonom, finansieringsråd
Styrelseledamot sedan 2006
• Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget
Suomi, verkställande direktör
(2000–2007)
• Livförsäkringsbolaget Pohjola,
verkställande direktör (1998–1999)
• Merita Nordbanken, vice verkställande
direktör, regionbanksdirektör (1998)
• Merita Pankki Oy, direktör, medlem i
ledningsgruppen (1996–1997)
SAINI JÄÄSKELÄINEN
JUHA PARPALA
• Kansallis-Osake-Pankki (1971–1995)
• Cramo Oyj,
vice styrelseordförande (2003–)
• YIT Oyj, styrelseledamot (2000–2012),
ordförande i revisionsutskottet
(2004–2012) samt medlem i val- och
nomineringskommittén (2008–2012)
ARTO HILTUNEN
(f. 1958)
Ekonom
Styrelseledamot sedan 2007
• Centrallaget för Handelslagen i Finland
(SOK Corporation), koncernchef och
styrelseordförande (2007–2009)
• Helsingin Osuuskauppa Elanto,
verkställande direktör (2004–2007),
styrelseordförande (2005–2007),
• Andelsaffären Elanto (efter
fusionsbeslutet), verkställande
direktör (2003)
• Helsingin Osuuskauppa Elanto HOK,
verkställande direktör,
styrelseordförande (1998–2003)
• Veho Group Oy Ab, styrelseledamot
(2011–), ordförande (2012–)
• Talent Vectia Oy,
styrelseledamot (2010–)
• Metsä Tissue Oyj,
styrelseledamot (2010–)
• SRV-Yhtiöt Oyj, styrelseledamot (2010–)
• Itella Oyj, styrelseledamot (2010–),
ordförande (2011–)
• Jenny och Antti Wihuris fond,
styrelseledamot (2010–)
SAINI JÄÄSKELÄINEN
(f. 1959)
Jord- och skogsbruksföretagare
Styrelseledamot sedan 2005
• Mellersta Finlands centralsjukhus,
anestesiskötare (1986–1988),
barnmorska (1989–1998)
• Korpilahden Osuuspankki,
ledamot i förvaltningsrådet (2008),
styrelseledamot (2009−)
• Vapo Oy, ledamot i förvaltningsrådet
(2005–2009)
TIMO SAUKKONEN
ANTTI TUKEVA
JUHA PARPALA
(f. 1967)
Agrolog
Styrelseledamot sedan 2009
• Jordbrukare (1994–)
• Simon Turvejaloste Oy,
styrelseledamot (2011–)
• Metsäliitto Osuuskunta,
distriktsråd (1997–), ledamot i
förvaltningsrådet (2001–2008)
• Osuuskunta Pohjolan Maito,
styrelseledamot (2006–2007)
TIMO SAUKKONEN
(f. 1963)
Agronomie- och forstmagister,
forstmästare
Styrelseledamot sedan 2007
• Jordbrukare (1992–)
• Sällskapet Pellervo r.f.,
delegationsledamot (2008–)
• Simpeleen Osuuspankki,
ledamot i förvaltningsrådet (2000–),
ordförande (2011–)
• Metsäliitto Osuuskunta, olika
förtroendeuppdrag (1995–)
ANTTI TUKEVA
(f. 1953)
Agronom, lantbruksråd
Styrelseledamot sedan 2009
• Osuuskunta Maitosuomi,
verkställande direktör (2007–)
• Osuuskunta Normilk,
verkställande direktör (1994–)
• Osuuskunta Maitojaloste,
verkställande direktör (1991–2006)
• Jord- och skogsbruk,
Kukkala gård (1985–)
• LähiTapiola Österbotten,
styrelseledamot (2012–)
• Lakeuden Lähivakuutus,
vice styrelseordförande (2006–2012)
• Olika förtroendeuppdrag inom
jordbruks- och mejerinäringsorganisationer
Andels- och aktieinnehavet av Metsäliitto Osuuskuntas styrelseledamöter i Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board Oyj framgår av sida 95 i denna publikation.
98 FÖRVALTNING — METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STYRELSE
METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP
KARI JORDAN
HANNU ANTTILA
MIKKO HELANDER
ILKKA HÄMÄLÄ
MIKA JOUKIO
ESA KAIKKONEN
JUHA MÄNTYLÄ
VESA-PEKKA TAKALA
KARI JORDAN
MIKKO HELANDER
MIKA JOUKIO
JUHA MÄNTYLÄ
(f. 1956)
Ekonom, bergsråd
(f. 1960)
Diplomingenjör
(f. 1964)
Diplomingenjör, MBA
(f. 1961)
Agronomie- och forstmagister,
forstmästare, skogsråd
Koncernchef, Metsä Group
Medlem i ledningsgruppen sedan 2005
• Metsä Group, koncernchef (2006–)
• Metsäliitto Osuuskunta,
verkställande direktör (2004–)
Verkställande direktör, Metsä Board Oyj
Medlem i ledningsgruppen sedan 2006
• Metsä Board Oyj,
verkställande direktör (2006–)
• Metsä Tissue Oyj, Valmet- och
Metso-koncernerna, tidigare
verkställande direktör i samt olika
ledande befattningar
• Metsä Fibre Oy,
styrelseledamot (2009–)
Verkställande direktör, Metsä Tissue Oyj
Medlem i ledningsgruppen sedan 2012
• Metsä Tissue Oyj,
verkställande direktör (2012–)
• M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj),
direktör för affärsverksamheten
Consumer Packaging (2006–2012)
• Metsä-Serla Oyj och M-real Oyj (nuv.
Metsä Board Oyj), flera ledande
befattningar inom affärsverksamheten
sedan 1990
För fullständig CV, se sidan 98
HANNU ANTTILA
(f. 1955)
Ekonom
ILKKA HÄMÄLÄ
Strategidirektör, Metsä Group
Medlem i ledningsgruppen sedan 2005
• Metsä Group, strategidirektör (2006–)
• M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj),
verkställande direktör (2005–2006)
• Metsäliittokoncernen (nuv. Metsä
Group), finansdirektör (2003–2004)
• Metsä Tissue Oyj,
verkställande direktör (1998–2003)
• Oy Metsä-Botnia Ab (nuv. Metsä Fibre
Oy) och Metsä-Serla Oyj (nuv. Metsä
Board Oyj), tidigare olika
ledande befattningar
• Pohjolan Voima Oy,
styrelseledamot (2009–)
• Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Tapiola, ledamot i
förvaltningsrådet (2011–)
• Teollisuuden Voima Oyj,
styrelseledamot (2007–)
• Metsä Tissue Oyj,
styrelseledamot (2004–)
• Metsä Fibre Oy,
styrelseledamot (2004–)
• Metsä Group Treasury Oy,
styrelseordförande (2010–2013)
(f. 1961)
Diplomingenjör
Verkställande direktör, Metsä Fibre Oy
Medlem i ledningsgruppen sedan 2008
• Metsä Fibre Oy,
verkställande direktör (2008–)
• Oy Metsä-Botnia Ab (nuv. Metsä Fibre
Oy), tidigare olika ledande befattningar
• Skogsindustrin r.f., styrelseordförande
och ordförande i styrelsens arbetsutskott
(2012–2013), styrelseledamot (2014–)
• Pohjolan Voima Oy,
styrelsesuppleant (2009–)
• Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Ilmarinen, ledamot i
förvaltningsrådet (2009–)
• Finlands Kvalitetsförening r.f.,
delegationsledamot (2008–)
ESA KAIKKONEN
(f. 1969)
Juris kandidat, vicehäradshövding
Branschdirektör, Metsä Wood
Medlem i ledningsgruppen sedan 2008
• Metsä Wood,
branschdirektör (2013–)
• Metsä Group, direktör för
juridiska ärenden (2003–2013)
• Metsäliittokoncernen (nuv. Metsä
Group), jurist (2000–2003)
• Metsä-Serla Oyj (nuv. Metsä Board Oyj),
jurist (1998–2000)
• Jurist i en advokatbyrå (1995–1998)
• Finlands Näringsliv (EK),
medlem i lagutskottet (2007–2013)
• Skogsindustrin r.f.,
medlem i sahatoimikunta, (2013–)
• European Organisation of the Sawmill
Industry aisbl (EOS),
styrelseledamot (2013–)
• Finnish Wood Research (FWR) Oy,
styrelseledamot (2014–)
Branschdirektör, Metsä Forest
Medlem i ledningsgruppen sedan 2008
• Metsä Forest,
branschdirektör (2008–)
• Metsäliitto Osuuskunta,
tidigare olika uppdrag
• Södra Österbottens skogscentral och
Enso Forest Development Ltd,
tidigare olika uppdrag
• CEPI (Confederation of European
Paper Industries), medlem i Forest
Committee (2012–)
• Skogsindustrierna,
medlem i Skogskommitté (2011–)
• Skogsindustrin r.f.,
ordförande i skogsutskottet (2010–)
• Finlands Skogsstiftelse,
styrelseordförande (2010–)
• Pellervo Ekonomiska forskningsinstitut,
styrelseledamot (2011–)
• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2008–)
• Finsilva Oyj, styrelseledamot (2007–)
VESA-PEKKA TAKALA
(f. 1966)
Ekonomie magister
Ekonomidirektör, Metsä Group
Medlem i ledningsgruppen sedan 2010
• Metsä Group, ekonomidirektör (2010–)
• Outotec-koncernen, ekonomi- och
finansdirektör (2006–2010), medlem i
ledningsgruppen, ersättare för
verkställande direktören
• Outokumpu-koncernen,
ekonomidirektör (2001–2006),
medlem i ledningsgruppen (2005)
• Outokumpu-koncernen,
tidigare ledande befattningar inom
ekonomiförvaltning
• Metsä Group Treasury Oy,
styrelseordförande (2013–)
Andels- och aktieinnehavet av Metsä Groups ledningsgrupp i Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board Oyj framgår av sida 95 i denna publikation.
METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP — FÖRVALTNING 99
EKONOMISK RAPPORTERING
Metsä Group lämnar inga kommentarer om företagets ekonomiska
resultat eller motsvarande frågor under tiden från slutet av rapporteringsperioden till publicering av rapporten för respektive period, med
undantag av väsentlig förändring i marknadsläget eller rättelse av en
felaktig uppgift.
EKONOMISK INFORMATION
De ekonomiska översikterna publiceras på finska, svenska och engelska.
Årsredovisningar och övriga publikationer kan beställas per e-post från
communications@metsagroup.com och från koncernens webbplats
www.metsagroup.com.
Börsmeddelanden, delårsrapporter och bokslutsuppgifter uppdateras på Metsä Groups webbplats i realtid. På webbplatsen finns en företagspresentation, som alltid uppdateras i samband med att ekonomiska
rapporter publiceras. På webbplatsen presenteras dessutom bland annat
koncernens produkter, kunder, försäljningsnätverk samt miljöfrågor
100 BOKSLUT 2013 — EKONOMISK RAPPORTERING
och organisation. På webbplatsen kan man beställa Metsä Groups
publikationer och ge respons. Företagets allmänna e-postadress är
communications@metsagroup.com.
Metsä Group strävar efter att regelbundet och öppet erbjuda aktuell
och lättillgänglig information om koncernen. Koncernens målsättning
är att på ett tillförlitligt och sanningsenligt sätt ge information om sin
verksamhet och ekonomiska ställning samt utsikter för den närmaste
tiden. Alla investerare bemöts på ett likvärdigt sätt.
Metsä Group publicerar sina ekonomiska rapporter för 2014
enligt följande:
STÄNGT FÖNSTER
EKONOMISK ÖVERSIKT
PUBLICERINGSDATUM
1.1.–6.2.2014
bokslutskommuniké för 2013
torsdagen 6.2.2014
3.4.–13.5.2014
delårsbokslut januari–mars
tisdagen 13.5.2014
1.7.–31.7.2014
delårsbokslut januari–juni
torsdagen 31.7.2014
1.10.–5.11.2014
delårsbokslut januari–september
onsdagen 5.11.2014
Omslag: Carta Integra 210 g/m2, insats Galerie Art Silk 115 g/m2. © Metsä Group 2014
METSÄ GROUP
PB 10
02020 METSÄ
Tel. 010 4601
www.metsagroup.fi
www.metsagroup.com
PEFC/02-31-120