1. No category

NR 9
INKÖPSCENTRALE RNAS TIDNING FÖR
1950
JCH AFFÄRSMEDHJÄLP ARE
NR 9 M Å N D A G E N 11 S E P T .
10:E Å R G Å N G E N 1950
U t k o m m e r en g å n g i m å n a d e n
Prenumeration: Direkt hos förlaget kr. 4:—
Återgivande av text eller bilder får för köpmän och anställda i ICA-affärer.
ej ske u t a n a n g i v a n d e av k ä l l a n övriga kr. 8:—. Lösnummerpris 80 öre.
Ansvarig utgivare: GÖSTA EKHOLM
Postgiro 270429. Annonsmaterial senast
R e d a k t ö r : S V E N L I N D B L A D den 8 i månad före införingsmånad.
Redaktionssekreterare: SVEN PALSTEN
Annonsavd.: EIVOR H E L L M A N
I C A - F Ö R L A G E T AB - V Ä S T E R Ä S - T E L . : N A M N A N R O P " I C A "
Fritt eller bundet näringsliv?
V
Varuexponering i stort har blivit
succé i stadsbutik, som klarar
300.000 kronors omsättning på en
så liten yta som 32 kvm. Sid. 6
De vanligaste grynen presenteras
i bild och text.
Sid. 10
Om finesser och praktiska detaljer från småländska butiker
berättas.
Sid. 12
»Från främmande land», ny serie
varukännedom börjar i detta
nummer. Denna gång: Ananas.
Sid. 14
150 kronor och bokpriser att vinna i vår intressanta pristävlan
på
Sid. 16
Bildberättelse från ett besök hos
Edeka, Tysklands motsvarighet
till ICA.
Sid. 17
Händer sånt? Fru Kunden diskuterar en händelse i butiken
med några affärsmedhjälpare.
Sid. 18
Vad är det för skillnad mellan
blåtyg, twills och kaki? Svaret
ges i en artikel om blåkläder på
Sid. 22
Husmödrar bakom disken har
nytta av de rön de gör i det
egna hushållet.
Sid. 26
Språkhörnan återkommer. Denna gång får ni lära er uttal av
franska kökstermer.
Sid. 27
ICA-medarbetare på Kl-kurs.
Semesterglimtar från Lysekil.
Sid. 28
-J
Den ekonomiska utvecklingen i vårt land har hitintills kännetecknats av
en ständigt stegrande levnadsstandard. Söker man efter den verkliga drivfjädern till detta framåtskridande skall man finna, att den är identisk med
den fria konkurrensen. Denna har, då den fått fritt spelrum, ställt vårt n ä ringsliv inför nödvändigheten av att oavlåtligen frambringa allt flera och
bättre varor till lägsta möjliga priser, samt att ställa en ständigt förbättrad
och förbilligad distributionsapparat till konsumenternas förfogande. Ett
näringsliv av denna typ brukar benämnas »fritt*. Dess motsats är ett på
ett eller annat sätt bundet näringsliv — bundet antingen på grund av statsinflytande eller på grund av mer eller mindre frivilliga konkurrensbegränsande sammanslutningar inom näringslivet.
Anhängare av tanken pä staten som företagare har de senaste årtiondena
haft många tillfällen att ompröva sina idéer, och en till sin spets driven
socialisering är inte längre populär i diskussionen. Men tanken har naturligtvis inte övergivits — den har lagts på hyllan för förverkligande på
längre sikt.
I detta sammanhang må framhållas, att det ligger i det fria näringslivets
natur att motverka alla konkurrensbegränsande, produktionshämmande
företeelser. Den osunda kartellverksamheten är redan genom sina omedelbara verkningar skadlig, men därtill kommer att den blir ett argument för
dem, som vill ett ökat statsinflytande över näringslivet.
Emellertid är rationalisering dagens lösen inom näringslivet, och samarbete i olika former utgör rent utav en av de viktigaste åtgärderna i detta
hänseende. Först därigenom kan vi inrikta oss på att skapa effektivare och
billigare metoder för produktion och distribution, att bjuda konsumenterna
bättre varor och tjänster till förmånliga priser. Ett samarbete i kartellens
form, vilket går ut på att hålla priserna uppe eller att konservera oekonomiska produktions- eller distributionsmetoder, är däremot ur det fria n ä ringslivets synpunkt uteslutande fördömligt. Ett sådant kartellsamarbete
riktar sig direkt emot den fria konkurrensen och den handlandets obundenhet, som är det fria företagandets livsluft. Och utom den direkta skada, som
därigenom vållas såväl näringslivet som konsumenterna, blir företeelsen
till ett argument för dem, som till varje pris vill komma den fria företagsamheten till livs.
Från ICA:s sida har vi ständigt i ord och handling framhållit det värdeskapande samarbetets stora betydelse, men vi har också starkt understrukit vårt ogillande av den negativa konkurrensbegränsande kartellverksamheten. Denna inställning kommer också i fortsättningen att liksom hitintills
vara vägledande för ICA-företagens handlande.
Det angår
oss allo!
AKTUELL SERIE
OM BRÄNNBARA
OCH VITALA
PROBLEM
Av organisationschefen
civilekonom
i Sveriges
Köpmannaförbund,
Axel Bengtsson :
LIKA-PRIS-SYSTEM
eller fri
M,ärkesvarorna
har kommit att i vår tid öka i betydelse
inom ett stort antal branscher — icke minst inom det
kemisk-tekniska området och livsmedelsområdet.
Samtidigt med märkesvarornas frammarsch har det s.k.
lika-pris-system, som utvecklats för ett stort antal av dessa
märkesvaror, blivit föremål för livlig debatt och från vissa
håll också en tämligen aggressiv kritik. Man betraktar då
märkesvarorna och framför allt lika-pris-systemet som konkurrensbegränsning och strävan mot monopolställning på
marknaden.
Lika-pris-systemet
innebär
i
huvudsak,
att en fabrikant skall ha rätt att åsätta sina egna produkter
— det gäller då främst märkesvarorna — ett visst bestämt
pris, som inte får underskridas vid försäljning inom detaljhandeln. Detta innebär sålunda, att konsumenten får betala
ett visst fastställt och lika pris, var han än köper varan, på
alla orter och i alla affärer. Priskonkurrensen inom återförsäljareledet h a r då helt upphört och kommit att falla helt på
fabrikantledet. Ett ganska typiskt fall av lika-pris-system är
exempelvis om M.C.-mejerierna tillverkar en ost av ett visst
märke och därför åsätter denna ost ett visst bestämt utförsäljningspris, som skall följas av alla återförsäljare.
Kooperationen
och fabrikantpriserna
l\.onsum
håller,
är, som författaren
principiellt
bedriver
till ovanstående
motståndare
artikel
fram-
till lika-pris-systemet
och
ifråga om vissa varor en målmedveten
för att övertyga
En vanlig
konsumenterna
annons
har exempelvis
att man reglerar
haft texten:
säljes nu till lägre priser än före kriget. Varför?
Luma
kontrollerar
Varför?
priserna.
priserna.
Tvättpulver
Därför att kooperationen
Den effektivaste
Läs artikeln
fattning
4
härovan
i denna viktiga
priserna.
Glödlampor
Därför
har sjunkit
genom Persil
priskontrollen
terna själva med av dem ägda
propaganda
att
i pris.
Ur boken
'Handeln
återkommer
i det moderna samhället'
vi här med det kapitel som be-
handlar det s.k.
likaprissystemet.
Konsumenternas egen inställning är naturligtvis alltid avett visst intresse att känna till. Svenska Gallup gjorde på
uppdrag av Kemisk-Tekniska Fabrikantförbundet år 1946 en
undersökning, varav framgår att lika-priser på de båda produkter, som intervjufrågan avsåg, tandkräm och toalettvål,
hade en mycket stark resonans hos allmänheten.
Vilket
system
anser
Ni
bäst?
Tandkräm Toalettvål
Fabrikanten fastställer konsumentpriserna
75 "It 77 "It
Detaljisten fastställer konsumentpriserna
6 "It
1'It
Vet inte
19 %
16 "It
Man kan naturligtvis invända att detta är en alltför liten
undersökning och att konsumenterna i gemen inte trängt
tillräckligt djupt in i problemet. Men i viss mån visar dock
denna undersökning vilket stort praktiskt värde konsumenten sätter på att slippa leta efter olika priser i olika affärer.
Lika-pris-systemet skänker utan tvivel större säkerhet och
trygghet i konsumenternas inköpsarbete och det är givetvis
detta som uppskattas. Det är denna konsumentens spontana
inställning till lika-pris-systemet på märkesvaror, som är en
av orsakerna till att det inom enskild handel upprätthålles
i viss utsträckning.
Inom den kooperativa rörelsen, som principiellt är motståndare till lika-pris-systemet i den utformning, som det
nu har, förekommer i praktiken mycket få fall av underförsäljningar. Detta gäller icke blott de enskilda fabrikanternas produkter i den mån de försäljes genom kooperativa
butiker utan även KF:s egna märkesvaror.
Det avgörande i denna fråga torde vara om försäljningen
till lika-pris innebär en för konsumenterna skadlig konkurrensbegränsning.
kontrollerar
utövar
konsumen-
företag.
och bilda Er sedan själv
prissättningsfråga!
konkurrens?
en
upp-
/ denna
debatt
framhåller
en framstående märkesvarufabrikant, som ägnat frågan stor
uppmärksamhet: »Under förutsättning att man ansåg sig kunna
räkna med att ernå en allmän sänkning av distributionskost-
naderna, vore en priskonkurrens inom detaljhandelsledet givetvis önskvärd. Man skulle möjligen kunna hoppas på prisk o n k u r r e n s som ett påtryckningsmedel att påskynda detaljhandelns egen rationalisering. Otvivelaktigt verkar priskonkurrensen inom industrin på detta sätt. Men detaljhandeln har
icke i samma grad som industrin möjligheter till omläggningar,
ändringar och mekanisering av de tjänster den tillhandahåller.
Däremot skulle säkerligen en sådan priskonkurrens åstadkomma stor förvirring och ökat besvär för konsumenterna. Man
kan tänka sig de extra svårigheter, som skulle åläggas var
och en, genom att de för att kunna göra sina inköp sä ekonomiska som möjligt frän dag till dag måste hålla sig underrättade om alla prisväxlingar i olika affärer. Det skulle vidare belasta detaljhandeln med ökat arbete och medverka
till att komplicera och fördyra distributionen. Systemet
med lika priser för samma varor i alla affärer innebär, att
mellanhandsmarginalen icke framkommer som ett resultat
av konkurrens mellan detaljisterna utan att den fastställts
av producenterna. Eftersom progressiva producenter bör
vara intresserade av lägsta möjliga priser på sina produkter, borde en effektiv konkurrens mellan dessa kunna säkerställa en efter skiftande förhållanden rimlig avvägning av
mellanhandsmarginalerna.»
Man kan därför knappast anse en dylik »lika-pris»-sättning som ett monopolpris, i den mån priskonkurrens finns
de ofta otaliga märkena emellan. Rakblad utgör ju i detta
fall ett ganska typiskt exempel. Konsumenten har frihet att
välja märke och konkurrensen ur kvalitetssynpunkt finns
kvar.
Hela lika-pris-systemet är dock en avvägningsfråga. Det
gäller att ställa fördelar mot nackdelar och man kan då
finna bärande motiv både för och emot. Av väsentlig vikt
är dock att hålla i minnet att konkurrensen icke får u p p höra utan endast överflyttas från sista ledet i varudistributionen — detaljhandeln — til! tidigare led dvs. till dem som
framställer, importerar, förpackar eller distribuerar varan.
Av betydelse är också den hårda konkurrensen som finnes
mellan olika företagsformer inom detaljhandeln, särskilt då
mellan konsumentkooperativ och enskild handel.
Den
som
vill
inrikta
sina
ansträngningar
på en kritik och strävan efter att finna anmärkningsvärda förhållanden inom den enskilda handeln kan säkerligen finna material. Detsamma gäller för övrigt med största sannolikhet alla
företagsformer. Det väsentliga torde dock vara att söka vidmakthålla konkurrensen icke blott företagen inbördes utan
även företagsformerna emellan. Det kan därför knappast
anses förmätet att tro, att de största förutsättningar härför
finnas inom ett samhälle, som bygger på den fria företagsamhetens grund och där m a n tillåter alla olika företagsformer att leva och konkurrera. I ett sådant samhälle bör
också finnas de bästa förutsättningarna för en ekonomisk
och politisk demokrati. Den fria tävlan företagsformerna
emellan får sedan avgöra, hur och i vilken omfattning de
skall utvecklas. Men ett oeftergivligt villkor måste då vara,
att det finnes förståelse från alla häll för det rättvisa
och billiga kravet, att alla skall ha samma utgångsläge och
att ingen företagsform placeras i någon slags förmånsställning. Det är en enkel rättvisa och något av »fair play». Och
det bör det vara, icke blott inom idrottslig tävlan utan även
i näringslivets stora kamp.
Läget för
dagen!
O e d a n , vidstående skrevs har läget på detta område
ändrats något. Vid årsskiftet upphörde nämligen den
sk. likaprisnämnden
med sin verksamhet.
De kemiskt-tekniska
fabrikanter,
som stått bakom denna
prisövervakning,
kommer i fortsättningen
inte att
samarbeta för att uppnå enhetliga
försäljningspriser
inom detaljhandeln.
Varje enskild fabrikant
får
istället försöka att på egen hand upprätthålla
likaprissysteinet
ifråga om sina varor. Sänker en viss
företagsform
eller en enskild detaljist priset på en
välkänd tandkräm upptar fabrikanten
numera som
regel direkta förhandlingar
med vederbörande.
Enligt vad ICA-tidningen
erfarit är det praxis att leveransavstängning
tillgripes
endast om
uppenbart
ohållbara kalkyler
tillämpas.
Från fabrikanthåll
framhåller man också att man
alltid
helt överlåtit ät detaljisten
att
bestämma
återbäringens
storlek på märkesvarorna.
På vissa
håll, där det förekommer
skarp konkurrens,
har
återbäringen
också vid vissa tillfällen uppgått till
betydligt över fem procent. Pä en del platser är
detta fortfarande
fallet.
Priskonkurrens
i en helt annan form har i år prövats av ett enhetsprisföretag
i Stockholm.
Återbäring på vanliga livsmedel och
lösviktsspecerier
har där slopats och ersatts med nedsättningar
av
priserna. Ifråga om de vanligaste
märkesvarorna
har man emellertid
respekterat
lika-pris-systemet
— för dessa varor tillämpar man vanliga priser med
återbäring.
Frågan om märkesvarupriserna
och lika-pris på
dessa, var de än säljas, har under våren
diskuterats
i pressen. Dagens Nyheter framhöll bl.a. med skärpa,
att systemet hindrar den fria konkurrensen
och därför bör avskaffas. Systemets försvarare framhöll då
att frågan inte är så enkel — i praktiken kommer
säkert även tidningens ledning att ta mycket illa vid
sig om en tobakshandlare
skulle sälja
lösnummer
av Dagens Nyheter till s.k. underpris. Helt allmänt
kan man nämligen konstatera, att
lika-pris-systemet
omfattar
även många varor utanför
livsmedelsbranschen bl.a. då tidningar och böcker.
Sverige är inte det enda land där
fabrikanterna
föreskriver detaljhandelns
utförsäljningspriser.
Även
i USA, där detaljisten själv prissätter största delen
av varusortimentet,
förekommer lika-pris-system
för
av hel del av de vanligaste
varorna.
Redaktionen.
Vi låter kunderna
komma varorna
in på livet!
Masskyltning
dentlig
på
hos Reutergårdhs
vänder
disken
försäljningshjälp,
man
varuexponering
här
tar
man
vara
på
möjlig-
heterna
att skylta
upp
inne
i
butiken
hos
Reutergårdhs.
1. Hyllskyltning
med
ger liv åt hyllan.
blickfång
som
2. Blickjång
till
semesterskyltningen
placerat så att det
uppmärksammas
av kunderna så fort de kommer in
i butiken.
3. Sortimentsskyltning
vied
lämplig
semestermat
och en
stapelskyltning
med nyhemkommen
ananas.
4. Diskmonter
med tekniska
artiklar
placerade på en treetexskiva,
som
ligger på en förnicklad
skyltbock.
5. Glasskåp som alltid är fyllt med
mjukost och andra
färskvaror.
6. Plakat som talar om att man för
vissa specialitéer för de
utländska
kunderna.
och hans medhjälpare med rätta kan
vara stolta över de gångna årens r e sultat ger en titt i »omsättningsstatistiken» eftertryckligt besked om. Vid
övertagandet i september 1946 konfronterades den nye ägaren med en
omsättningssiffra på kr. 132.000: —. Redan efter ett år kunde emellertid kr.
199.000: — noteras, och fortsättningsvis
är siffergrupperna lika förnämliga:
1948 249.000: — och 1949 276.000: —. Om
allt går efter ritningarna så kommer
den reutergårdhska firman att passera ytterligare en milstolpe i år —
300.000:— ligger inom möjligheternas
gräns. Scenen för denna siffrornas
marsch mot höjden är mikroskopisk —
den totala butiksytan utgör bara cirka
32 kvm.
Nästan
1 9 4 6 , medan det förödande världskrigets efterdyningar ännu var kännbara, blev en milstolpe i den unge affärsmedhjälparen Henry Erikssons liv.
I september 1946 öppnades en möjlighet att få pröva de egna vingarna —
Reutergårdhs Eftr. vid Stora gatan
var till ansökan ledig. Formaliteterna
var snart avklarade och de nya inregistreringspapperen upptog Henry
Eriksson som ägare och chef.
Den driftige och idérike 34-åringen
fann sig snabbt tillrätta som egen företagare. Med friskhet och inspirerande
framåtanda kastade han sig över de
nya uppgifterna. Att Henry Eriksson
6
en femma
i minuten
—
lördagsrekord.
Butikens varuexponering har stor del
i framgången. Hyllorna är laddade med
varor och på disken presenteras nyheter i säljande inneskyltningar. Detta
att kunderna kommer i omedelbar kontakt med varorna gör att man kan uppvisa merförsäljningar utöver det vanliga. Och trots den rikliga diskexpo-
Fram
med
det på
är parollen, när man.
nytt hos Reutergårdhs.
skyltat med Minaskaffe
disken framför
vågen.
disken
får hem något
Här har man
och oblater pä
en
Eftr. i Västerås.
större
utomor-
delen
av
Där
disken
man
antill
och nöjer sig med ett expe-
dieringsutrymme
Så
är
konstaterar
av 2
meter.
neringen verkar det inte trångt. 2 meters fritt diskutrymme har man att
röra sig på. Det är tillräckligt. I genomsnitt kan man inregistrera 275
kundbesök per dag och vid »fullt pådrag» brukar försäljningen på lördagar
komma upp i en summa av mellan 4 och
5 kr. per minut. Siffror som talar för
sig själva.
Diskexponering
—
inköpsmätare.
Det dröjer inte länge förrän de
attraktiva och välfyllda konserv- och
delikatesshyllorna tilldrar sig besökarens odelade intresse. Här är ett eldorado för finsmakare. Allt är prismärkt.
och sorteringen måste tillfredsställa
även den mest kräsne. Henry Eriksson
berättar, att sortimentet ökats ut successivt och många gånger efter kundernas
anvisningar.
— Genom att hålla ögonen öppna för
vad kunderna vill ha i delikatessväg
tror jag det är möjligt att i de flesta
stadsaffärer bygga upp en givande försäljning av s.k. lyxkonserver. Man skall
naturligtvis pröva sig fram så sakteliga och inte bara på vinst och förlust
beordra hem ett delikatessbatteri, som
man anser skall täcka behovet. Vi b r u kar »testa» nyheter och andra delikatesskonserver innan vi släpper ut burkarna i hyllorna. Det innebär i korthet
att vi kanske köper hem ett 10-tal burkar som vi sedan placerar på en liten
»prov-pall» invid kassaapparateen. Går
burkarna åt som smör i solsken, så vet
vi att det är någonting som en hel del
kunder vill ha, och då beställer vi
också hem en laddning av konserven
ifråga. Men det kan också hända att
burkarna blir stående, trots att vi p r a tar för varan, och då aktar vi oss för
att plocka upp b u r k a r n a i hyllorna. Då
gäller det i stället att sätta till alla
klutar och finna köpare till det lilla
provpartiet. Jag tror att »strama tyglar» är det rätta dä det gäller en sådan
här avdelning. Går man in för den
principen så kan konserv- och delikatessavdelningen göras till en av de bärkraftigaste i butiken. Dessutom är den
trevlig att arbeta med och drar ofta
köpstarka kunder till affären.
Att delikatesshörnan är uppskattad
hos Reutergårdhs förstår man, då det
allt som oftast händer, att någon fin-
Pri
smedveten
är chefen
Henry
Eriksson, som verkligen upptäckt
hur
viktigt det är med
ordentlig
prismärkning. Man
fångar
många
strökunder
tack vare att man
alltid
har
tydliga
prislappar
på varorna i
skyltfönstren.
smakare blir så begeistrad i en specialkonserv, att resultatet blir ett köp
av både 20 och 30 burkar.
Sålde
145
burkar
köttsoppa
på en dag.
Fabrikanternas varudemonstrationer
har blivit klara succéer i den reutergårdhska firman. Henry Eriksson talar
sig gärna varm för denna form av utökad försäljning.
— Någon dag före demonstrationens
början skyltar vi både i fönstren och
i affären med demonstrationsobjektet.
Personalen får samtidigt »slå in» så
mycket som möjligt om användningssätt o.s.v. När demonstratrisen sedan
kommer, brukar vi ha ytterligare en
genomgång, innan vi spelar upp för full
orkester. Skall det bli bra resultat, så
Skyltar
om
var
tionde
dag
gör firmans förste man Elvir
Heldemar.
Skyltningen
kan klaras på lediga stunder genom att man i god tid planerar
vilka varor man skall skylta med och
dessutom förfogar över en bra uppsättning
podier.
70 tuber
tandkräm
på
en
sålde Astrid Persson i en
tävlingar i merförsäljning.
tävlingar är jobbiga tycker
ju alltid måste se till att
mest — en prestigesak!
vecka
av firmans
Men sådana
chefen, som
han säljer
är det viktigt att samarbetet demonstratris/personal går så smidigt som
möjligt.
Att den noggrannhet, som återspeglas
av den repliken, är rätta melodin
då det gäller uppläggningen av en varudemonstration, behöver man inte
tvivla på. Vid en demonstration av
köttsoppa blev resultatet 145 burkar på
en dag. Under och omkring hela demonstrationsperioden såldes sammanlagt över 700 burkar.
Hämtar
skylttips
ur
pressfloran.
— Ett snyggt och effektfullt arrangerat skyltfönster är A och O, säger
Henry Eriksson, då vi kommer in på
hans älsklingstema skyltning och reklam. Firmans l:ste man, Elvir Heldemar, 26 år och innehavare av köp-
mansbrevet, ser ungefär var 10:de dag
till att fönstren får ett nytt ansikte, och
han förstår att på ett utmärkt sätt omsätta både sina egna och chefens idéer
i slagkraftiga skyltningar såväl i skyltfönstren som i butiken.
Hur bär man sig då åt för att kläcka
fram minst ett halvdussin bra skyltningsidéer varje månad? Vad säger
chefen själv?
— Idéer finns det gott om. Det har
nästan blivit en hobby hos mig att studera dags- och veckopressens annonssidor. Man får massor av fina uppslag
på det viset. Ibland har jag en egen
idé, som jag sedan bygger ut ytterligare med någon impuls från annonsfloran. Både min l:ste man och jag
är fullt på det klara med hur viktigt
det är att texten i skyltfönstren blir
upplysande och tilldragande. Vi lägger
därför ner extra arbete på att få fram
så talande argument som möjligt, gärna
i kortfattad och frisk stil. Mina medhjälpare får också ständigt hålla kontakt med vad vi skyltar med och vilka
försäljningsargument vi trycker på.
Det skulle säkerligen kunna plockas
fram åtskilliga exempel på vad dessa
noggrant planerade och skickligt iscensatta skyltningsattacker kan resultera
i, men vi begränsar oss till att present e r a ett — 60 Idr apelsiner på 1 dagar
blev vid ett tillfälle resultatet av en
uppmärksammad masskyltning. Synnerligen imponerande, med tanke på
att det i grannskapet finns ett par
specialaffärer i frukt.
Försöker
att göra
butiken
till
en
utställningslokal.
Vi låter Henry Eriksson berätta litet
mera om vilka vägar han praktiserar
för att få r ä t t kundkontakt.
— Jag är ivrig förespråkare för varorna-ska-fram-politiken och fullständig prismärkning. Min affär ligger ju
vid stadens mest trafikerade gata, och
det är därför synnerligen viktigt att
jag försöker göra hela butiken så tilldragande och »öppen» som möjligt.
Strökunderna hittar in till oss på det
sättet. Allt som oftast går vi löst pä
hyllfacken och skyltar om även där.
Omskyltningar är nödvändiga för att
butiken skall göra ett levande intryck.
Diskytan använder vi också för varuexponering i stor utsträckning. Självbetjäningstesen att kunderna skall få
komma varorna inpå livet anser jag
att man kan tillämpa i viss utsträck-
ning även i betjäningsbutiken. Jag kan
gott säga att jag strävar efter att göra
affären till något av en utställningslokal, och jag tror att den vägen är den
rätta.
Diskkontakt
ger
kundkontakt.
Henry Eriksson är själv alltid med i
främsta frontlinjen, och det har utan
tvivel mycket att göra med de vackra
framgångarna.
— Den dagliga och omedelbara kontakten med kunderna anser jag vara
oerhört betydelsefull, och den är dessutom så berikande och angenäm, att
jag absolut inte ger upp min plats vid
disken. Skrivbordsplitandet ligger inte
så mycket för mig, och bokföringen
h a r jag exempelvis låtit Hakonsköpmännens Bokföringscentral ta hand om.
Enligt min uppfattning så skall en köpman ägna mesta möjliga tid åt aktivt
försäljningsarbete vid disken. Vad bokföringen beträffar, så tar den ju en hel
del tid i anspråk, och jag är därför
glad, att den detaljen kan ordnas så
fördelaktigt genom Bokföringscentralen. Den årliga avgiften, 360 kr., är
förresten så moderat, att jag anser det
vara synnerligen god ekonomi med det
arrangemanget.
Arne Bergenhag.
Grönsaksexpressen ger Norrland skånevitaminer
Snabbtåg
sträckan
med
grönsaker
avverkar
Malmö — Kiruna
på
28
När grönsak erna lämnar Malmö nedkyles de med torris. Nedkylning
med
elektriskt
aggregat har även
prövats.
8
timmar.
I ordbrukets forskningsråd har i samarbete med ICA, K F och SJ i tre års
tid arbetat med att försöka förbättra
transporterna av grönsaker till Norrland. I är har man kommit lösningen
mycket nära tack vare det nya snabbtåget .Grönsakspilen», som hade p r e miär på eftersommaren och som avverkar den 200 mil länga sträckan
Malmö—Kiruna på 28 timmar. Transporttiden har sänkts med 8 timmar
och försök med nya kylsystem har slagit väl ut. Experimenten fortsätter och
inom en snar framtid kan säkerligen
norrlänningarna erbjudas en lika god
vara som innevånarna söderut.
Här ser vi lappen H. A. Svonni från
Kiruna provsmaka
de färska tomater
som kommit
med
grönsaksexpressen.
Praktisk plan
löser personalens
Sexprocentig
linje där den
anställde
och arbetsgivaren
lägger 6 % av den
anställdes månadslön
rekommenderas.
V em får den bästa arbetskraften? Trivsel, löneförmåner och arbetsförhållanden är faktorer, som
spelar en stor roll härvidlag. Men som den viktigaste faktorn får nog räknas den trygghet den
anställde känner inför framtiden om han eller
hon verkligen gått in för sitt yrke. Statliga företag och stora industrier som kan erbjuda sina
anställda en tryggad ålderdom, drar i allt större
omfattning till sig den bästa arbetskraften. Om
den enskilda handeln skall kunna hävda sig i
konkurrensen om duglig och ansvarskännande
personal, måste de anställda inom detaljhandeln
få sin pensionsfråga ordnad.
Sveriges Köpmannaförbunds Pensionskassa kan
erbjuda förmåner, som skapar trivsel och trygghet i arbetet, och vars försäkringsformer och
avgifter är lika för köpmän och anställda.
Avgift
i förhållande
till lönen
—
KPK:s
nya
giv.
Den anställdes lön bör alltid vara vägledande
vid fastställandet av pensionens storlek. Man kan
antingen beräkna avgiften i förhållande till lönen
eller också bestämma pensionen direkt i förhållande till lönen.
För att i möjligaste mån få likhet mellan de
försäkringar som tecknas för de anställda rekommendera vi den 60lo-iga linjen. Denna innebär att den anställde och arbetsgivaren vardera
lägger 6 % a v den anställdes månadslön till pensionen. Förmånernas storlek blir beroende av
den anställdes ålder och lön vid inträdet i kassan. F å r den anställde löneförhöjning, höjes försäkringen i proportion därtill. På så vis kommer
försäkringen alltid att stå i en viss proportion
till lönen. Använder man sig av detta system att
beräkna pensionen, har man möjlighet att behandla alla anställda lika.
Har då en köpman råd att bära dessa avgifter?
Detta är mycket lätt att bedöma. Han har bara
att för företagets del beräkna 6 "/o av lönekontot,
varvid han får fram den avgift, varmed hela personalens pensionsfråga löses.
Är
kostnaderna
överkomliga?
Man kan nog obetingat svara ja på den frågan.
En speceributik med en omsättning av e:a 200.000
pension
kronor om året har en lönekostnad av c:a 12.000
kronor. Att pensionsförsäkra personalen efter
den 6Vij-iga linjen kostar alltså företaget 720
kronor om året eller 0,28 »/o av omsättningen.
Vem äger avgifterna
som
inbetalas
för den
anställde?
Det är inte meningen att endast pensionsförsäkra de anställda, som man vet eller tror kommer att stanna i samma företag till pensionsåldern. Avsikten är att alla arbetsgivare som den
anställde haft tjänst hos gemensamt skall bidraga
med sin del av den anställdes pensionskostnader.
Denne skall alltså kunna byta anställning och
flytta över försäkringen till den nye arbetsgivaren och tillsammans med denne svara för avgifterna i fortsättningen. Och skulle den anställde byta yrke och komma till ett företag, som
har sina anställda pensionsförsäkrade i en annan
pensionskassa, kan han ändå ha sin försäkring
kvar i KPK.
Samtliga avgifter som av arbetsgivaren och den
anställde erlägges för pensionsförsäkringen tillhör alltså den anställde och får inte användas
för annat ändamål än till dennes pensionering.
Den anställde
blir själv
köpman.
Om en person efter några års anställning skaffar sig en egen rörelse, får han givetvis själv
fortsätta med försäkringen. Han har då en god
grund att bygga på genom sin tidigare arbetsgivares bidrag till avgiften.
Köpman
Edor Persson,
Hindås:
Anslutning
till KPK
bör sättas som mål.
— Vi enskilda bör sätta upp som ett mål, att vi
i framtiden kan lämna det beskedet såväl till de
anställda som till de platssökande: Vi är anslutna
till KPK! På så vis behöver handelns folk ej bli
efter i konkurrensen med statliga verk eller andra
företagsformer som har sin pensionsfråga ordnad.
Köpman
Åke Persson,
Eskilstuna:
Premierna
är helt
skattefria.
— En stor fördel med pensionsförsäkringar
är ju att premierna är helt skattefria, det
minskar ju genast premien något. Och en stor
fördel med just en KPK-försäkring är, att den
kan överflyttas från andra kassor. Om man får
ett biträde, som varit anställd i företag, som
anlitar en annan pensionskassa, kan försäkringen
överflyttas till KPK. och på sä vis har man en
stor summa tillgodo, som eljest skulle ha gått
förlorad.
Nio sorters grym
'Jm
Hela, pressade havregryn
Klippta, pressade havregryn
s.k. Idealgryn
Opressade havregryn
SKftD
-'A*<HL'
f" K» M '
%
i
H-*t
mm
Krossade korngryn
Mannagryn
Kruskakli
•01
9/JF.
MC
Potatisgryn
Sagogryn
Risgryn
Förbättra er varukännedom
genom att här lära er vad ni
bör veta om de vanligaste
grynen!
HELA, P R E S S A D E HAVREGRYN är u p p m j u k a d e i ånga
och därefter valsade platta.
G e n o m å n g p r e p a r e r i n g inträder en v i s s cellsprängning, s o m
gör grynen snabbkokta.
KLIPPTA, P R E S S A D E HAVREGRYN behandlas på s a m m a
sätt s o m de helpressade grynen,
m e n efter prepareringen klippes kärnan i m i n d r e bitar.
O P R E S S A D E HAVREGRYN,
s o m också kallas k r o s s g r y n ,
får m a n g e n o m att i särskilda
g r y n k r o s s a r klippa havrekärnan i bitar.
KORNGRYN f ö r e k o m m e r hela
och krossade. Helgryn är det
hela, skalade kornet och k r o s s gryn får m a n g e n o m att efter
skalningen krossa kärnan i
mindre delar.
M A N N A G R Y N framställes hos
o s s av vete och bör inte förväxlas m e d fröna från m a n n a gräset — de verkliga m a n n a grynen, s o m fått låna sitt n a m n
till våra vetegryn. M a n n a g r y n
fås vanligen g e n o m m å l n i n g av
ett gult, glansigt och hårt vete,
s.k. durumvete.
KRUSKAKLI är de frånskilda
delar, s o m fås vid m å l n i n g av
vete. En del av det yttre, vitaminrika lagret av kärnan följer
alltid m e d skaldelarna vid
målningen, vilket gör kruskakliet näringsrikt.
SAGOGRYN f ö r e k o m m e r dels
vita och dels röda och tillverkas
av potatismjöl. Potatismjölet
fuktas till en d e g m a s s a , s o m
p r e s s a s g e n o m durkslag. Härvid f o r m a s grynen, vilka sedan
torkas i värme. Därigenom
förklistras stärkelsen delvis
och kornen blir hårda och halvgenomskinliga.
P O T A T I S G R Y N har s a m m a
form s o m s a g o g r y n e n m e n är
inte förklistrade, varför kornen
inte är g e n o m s k i n l i g a utan vita.
R I S G R Y N är frön från risväxten, ett g r ä s s o m f ö r e k o m m e r
f r ä m s t i Asien. Till Sverige
i m p o r t e r a s riset såväl i form
av råris s o m av färdiga gryn.
Det förra b e a r b e t a s sedan i de
s v e n s k a kvarnarna till olika
handelskvaliteter.
Vad man
anva nder grynen
Havregryn, både hela pressade och
klippta
pressade gryn, användes
till
Sagogryn användes mest till efterrät-
hu-
ter, soppor, k r ä m e r o.s.v. Under kristi-
vudsakligen till gröt och välling. De
den använde man ibland sagogryn som
senaste åren har havregrynen fått ökad
ersättning
användning även vid bakning av små-
»Falskt apelsinris».
kakor, kex m.m. Ibland användes havregryn också som utdrygning i köttfärser.
för
ris i efterrätter,
t.ex.
Koktid: 45—55 minuter.
Kruskakli är rent vetekli, ej u p p blandat
med
några
andra
klisorter
Korngryn användes mest till korv-
eller groddar. Det användes huvudsak-
kaka, pölsa, korvsorter o.s.v både i hem-
ligen till brödbakning, gröt och välling
men
och till att äta enbart med fruktmos,
och
inom
charkuteriindustrin.
Korngryn användes mera förr än nu, då
färska bär o.d.
grynen på grund av sin långa koktid
Potatisgryn begagnas till välling och
anses vara för tidsödande att använda
gröt och någon gång vid tillverkning
vid matlagning.
av korv.
Koktid: 1—2 timmar.
Risgryn användes till gröt och väl-
Mannagryn brukas till gröt och väl-
ling men även till en mängd
andra
ling, puddingar, olika efterrätter — t.ex.
rätter, både för- och efterrätter. Några
mannagrynspudding, brylé, klimp, tårta.
vanliga rätter med ris är: apelsin- och
Mannagryn förekommer även vid till-
andra fruktris, risgrynspudding, ris å
verkning av makaroner.
la Malta, rispudding, kåldolmar, grönsakspudding m.m.
Koktid: 15—20 minuter.
Hur man vårdar
Havregryn
är
relativt fettrika
och
härskna lätt. De måste därför förvaras
torrt
och svalt. Förpackningarna
får
inte behandlas ovarsamt, ty då trasas
grynen lätt sönder.
måste
därför
och
förvaras
torrt
och
samma
sätt.
svalt.
Potatisgryn
lagras på
Grynen är mycket spröda och smulas
lätt sönder vid ovarsam behandling.
Korngryn angripes lätt av mjölmott
och
torkade
grynen
förvaras
i
rena,
torra lokaler. Detsamma gäller
man-
Ris är
och kan
förvaras
relativt länge. Risgrynen är dock mycket känsliga för lukter, speciellt olje-,
parfym-
nagryn och kruskakli.
hållbart
och färglukt.
Lagerlokalerna
bör vara luftiga och torra. Vid fuktig
Sagogryn kan lagras lång tid
der
förutsättning
att
grynen
är
un-
luft finns risk för mögel, och är luften
väl
instängd blir grynen
unkna.
11
»et rör sig inom småländsk enskild
handel. Därom vittnar telefonen hos
konsulent Arnold Elf, den hotar gä
varm. Köpmännen är ivriga frågare
och konsulentens liggare är fulltecknad
flera månader framåt. Vad frågar man
om? Frågor rörande moderniseringar
av butikslokaler dominerar, men problemen kan också röra sig om svinn,
butiksmaskiner, bokföringsfrågor och
mycket annat. Inget får ju stå främmande för en konsulent.
Tillsammans med konsulent Elf gör
vi en r u n d t u r i östra Småland och vid
kontakten med köpmännen stärks man
ytterligare i tron att konsulenten är en
oumbärlig »handelns fältman >.
Småland
på frammarsch^
tillsammans
med konsulent
12
Arnold
Sven Palsten som
Elf hälsat på i små-
ländska butiker och här ger några glimtar från
Självbetjäning av verktyg i
Söderåkra.
Väggexponering av verktyg i amerikansk självbetjäningsstil finner man
hos firma Sven Holmgren i Söderåkra.
Affärshuset, som uppfördes redan år
1858, moderniserades i fjol och i moderniseringen ingår den eleganta verk-
Småländsk företagsamhet
träffar vi på hos köpman
Bernhard
Bladh i Ljungbyholm. Han står i begrepp att modernisera hela butiken, ett
arbete som han förbereder noggrant
genom att studera och hämta impulser
från nyuppförda butiker. Finesser av
skilda slag fäster han direkt på papperet, och butikens planritning arbetar
han själv med dag för dag. Bladh tar
tillfället i akt när konsulenten kommer på besök och en givande diskussion utspinner sig mellan de båda.
Ljungbyholm kan inom en snar framtid räkna med en hypermodern lanthandel, där järnvarorna kommer att
beredas stor plats. Det enda som kommer att påminna om den gamla butiken
blir troligen markisen, som är Bladhs
egen konstruktion. När han skulle
skaffa markisen 1941, var det svårt att
få tag på en som var 6 meter lång. Det
hade gått att så småningom få en, men
den skulle kostat 800 kronor. För dyrt,
tyckte Bladh och gjorde resolut själv
en markis. Med hjälp av smeden på
orten klarade han rörkonstruktionen,
och markisväv fanns det i butiken. 200
kronor kostade markisen, vilken fungerat oklanderligt i snart 10 år. — Den
räcker minst 10 ar till, konstaterar
Bladh belåtet.
konstaterar
besöken.
är utförda efter modell »dragsoffa» och
kan n ä r så önskas göras dubbelt sä
djupa. De djupa lådorna är särskilt
användbara vid julskyltning. Skyltlådornas sidor är försedda med facettkanter, där man lätt kan skjuta ned
masonitskivor. Masonitskivorna, som
användes till skyltlådorna, är målade
i olika färger. I en handvändning byter man färg i skyltfönstret utan att
behöva hålla på med tidsödande klädsel med papper.
Inga flugor i butiken
har Sture Larsson i Torsås. Man använder
DDT-impregnerade
plattor
(DDT-flugdöd), som visat sig synnerligen effektiva. De små vita plattorna
kan diskret utplaceras på ett flertal
ställen i butiken och är betydligt trivsammare än de osmakliga klisterremsor, som tidigare fångat flugorna.
tygsexponeringen vi ser här ovan.
Verktygen är uppsatta på flyttbara,
förnicklade stolpar, som löper i skenor. Skenorna är i sin tur fastsatta på
sparrkonsoler, varför verktygen kan
flyttas i olika lägen. Nedanför väggen
finns plats för skruvmejslar, huggjärn,
tänger m.m. i öppna fack. Under facket
är vattenpass, hyvlar m.m. placerade i
en snedställd hylla. Verktygsexponeringen inbjuder till självbetjäning, och
nog måste det vattnas i munnen på
herrar snickare inför anblicken av en
sä tilltalande verktygsutställning.
Skjutbara skyltlådor i Trekanten.
Hos Tage Nilsson i Trekanten lade
man ner speciell omsorg på skyltfönstren när man byggde om. Skyltlådorrra
Ändring i grevens tid
fick man en känsla av att vara med
om vid ett nybygge, där man var i färd
med att gjuta trappan. Fotskrapan var
inlagd mitt i översta trapplanet och
man öste på cementbruk för fullt, då
konsulent Elf kommenderade stopp.
F r a m med ritningen. Ja visst! Fotskrapan skulle inte ligga så utan i stället
placeras i kanten av det övre trappsteget. Den lilla finessen hade inte
»byggarna» tänkt pä. Gjuter man in
fotskrapan på sistnämnda sätt är den
lätt att lyfta bort. Det är då också betydligt enklare att sopa bort skräp, som
samlats under fotskrapan än om skrapan ligger ingjuten helt i cementen.
Konsulentens öga är vaksamt även för
smådetaljer.
Konservburkarna vänder sig
själva i praktisk hylla
i konservkällaren hos firma Th. Andersson i Orrefors. Hyllorna, som konsulent Elf är »pappa» till, är lutande och
konservburkarna förvaras liggande i
dem. När man skall fylla på i butiken och
plockar bort de främre burkarna, rullar de bakomvarande automatiskt fram.
Butiken där allt går på hjul
kan man säga om firma Karl Myren i
Kalmar. Decimalvågeen är försedd med
hjul, potatis- och mjölbingar lika så.
Den hjulförsedda potatisbingen är mycket praktisk. I stället för att bära ned
de tunga säckarna i källaren skjuter
man bingen till ett fönster och tömmer
potatissäckarna genom fönstret direkt
i bingen. Hos Myrens kan man också
visa upp ett hemmasnickrat, praktiskt
hyllsystem på lagret. Samtliga hyllor
ligger lösa och är exakt lika stora.
Lätta att göra rena och lätta att byta ut.
Hur många butiker säljer 700 wienerbröd på en dag? Den siffran är inte
ovanlig hos Karl Myren. Men så lär
man ha sjusärdeles goda wienerbröd,
som bakas av fru Myren på eget recept.
Ta konsulenten i famn
Bilden härovan vill inte visa någon
»skräckbutik». Tvärtom! Interiören är
hur idyllisk som helst. Och kunderna
hos Th. Andersson i Orrefors klagade
inte när butiken flyttades ut i det nästan fallfärdiga magasinet. Det var ett
provisorium, men genom denna åtgärd
kunde moderniseringen av huvudaffären gå dubbelt så fort som den skulle
ha gjort, om butiken varit kvar i lokalen och flyttats från hörn till hörn,
medan restaureringen pågick. Nu är
30.000 kronors-moderniseringen
klar
och orreforsborna har fått en helt ny,
flott lanthandel.
Ett lågt papperskonto
får man om man som Henry Glad i
Mörlunda tar vara på allt pappersemballage, som frikostigt kommer från
leverantörerna.
Sockersäckarna
blir
bra omslagspapper om man klipper
sönder dem i lämpligt format. Samma
sak med snören. Alla snörstumpar nystas omsorgsfullt upp och lägges i en
»snörlåda». — Det arbetet betalar sig,
säger Glad glatt.
tycks Anders Jedefors,
driftig ICAköpman i Kalmar, vilja göra och yttrar följande:
— Jag lämnade konsulent Elf fria
händer vad beträffar inredning och
andra spörsmål, när jag startade eget
för dryga två år se'n, Hans kalkyler
och förhoppningar tedde sig optimistiska, tyckte jag. Och resultatet: Ja, en
årsomsättning redan andra året på ca
350.000 kronor är väl inte fy skam.
Konsulent Elfs hjälp har varit ovärderlig. Han hjälpte mig med allt till
en början — till och med att skylta.
Och hans tröstande ord var nog så vär-
defulla, när jag de första dagarna nervöst ringde honom och meddelade mina
små dagskassor.
Emaljskyltar och fotogenpump
plump i protokollet.
När vi sveper förbi butiker, som reklamerar med emaljskyltar, i många
fall persilskyltar, på fasaden då t r a m par konsulenten gärna gaspedalen i
botten. Det verkar inte direkt uppiggande är 1950 och illa berörd blir han,
då han ställs inför faktum, att det finns
butiker som säljer fotogen och har fotogenpumpen sittande på väggen intill specerivarorna. Det hör visserligen
till undantagen, och Rom byggdes ju
som bekant inte på en dag. Men att
enskild handel är på frammarsch i kalmartrakten intygas gärna, liksom att
konsulenterna i vårt land, rätt utnyttjade, spelar en betydande roll när det
gäller att effektivisera enskild handel.
Sven Palsten.
Har ni skaffat
ICA-pärmen 1950?
Det finns ännu kvar en mindre upplaga av vår pärm för
ICA-tidningen
år 1950. Om ni inte har skaffat en sådan, så gör det. Det är bättre att förvara tidningen i en sådan samlingspärm än att låta exemplaren ligga lösa.
Ofta hänvisas ju i tidningen till artiklar i tidigare nummer
och det vore
förargligt om just ett sådant exemplar
hade förkommit. Pärmen är grön med
guldtryck och pryder väl sin plats i
bokhyllan.
Den kostar
porto och rekvireras
1:40
kr
plus
från
ICA-förlagets
expedition,
Västerås.
13
FRÄN
FRÄMMANDE
LAND...
Vi presenterar här en ny serie praktisk
varukännedom,
som behandlar
olika
importvaror.
Denna g å n g ; Ananas.
A• nanasen
är jämte persikan
den
populäraste
av alla
konserverade
frukter. Konserverad ananas produceras på många olika platser i världen, och den allra förnämsta
produkten kommer från
Hawaiiöarna.
Jordmånen där lämpar sig synnerligen väl för ananasodling, och genom förädlingar
och
förbättringar
har man fått fram ananas, som är
den förnämsta
i världen.
Ananasodling och -konservering
är också
jämte produktionen
av rörsocker de
hawaiiska
öarnas
förnämsta
industri.
Ananasen skördas huvudsakligen
under juni—augusti.
Före
skörden
går inspektörer
genom fälten och
undersöker
varje planta för att se
om frukten
nått den
mogenhetsgrad, som är erforderlig för konserveringen. Den sker på följande sätt.
Frukten föres direkt från fälten
till fabriken, där ananasen passerar
en maskin som skär av ändarna,
skalar frukten och skär bort kärnhuset. Den nu cylinder formade ananasen föres sedan på löpande band
till en skärmaskin, som skivar den.
Skivorna
sorteras i lämpliga
storlekar och lågges på burkar.
Därefter påfylles
sockerlag
(syrup),
burkarna tillslutas och
steriliseras
varefter de avkylas. Trimningen och
konserveringen
sker mycket
snabbt.
Man beräknar
att en
halvtimme
efter det att en ananas kommit till
fabriken från fälten, ligger den skivad och konserverad
i en burk i
lagerrummet.
Fancy
är ananas som tagits från
centrum
av frukten.
Skivorna
är enhetliga
i storlek och färg och ligger i en
14
något kraftigare
liteter.
lag än andra
kva-
Standard
är en kvalitet, vars skivor
varierar
något i storlek och färg. Lagen är
också något tunnare.
Broken Slices
består av skwor, som under
betet i fabriken
brutits i
eller trimmats
ojämnt.
förarhalvor
Tid-Bits
är små kilformade
bitar, som skurits ur ananasskivor. De finns i två
kvaliteter,
Fancy, då alla bitarna
är av enhetlig storlek och ligger i
tyngre lag, samt Standard
Tid-Bits
i tunnare lag och bitar som ej behöver vara av lika storlek.
Det finns även lodräta skivor,
skurna
efter fruktens
längd och
xTough cuts», grova bitar, vilka är
större än Tid-Bits. För dessa båda
skärningar
finns
inga
enhetliga
namn, utan olika packare ha olika
beteckningar för dem.
Konserverad ananas
saluföres under tre
kvalitetsbeteckningar:
Fancy (uttalas
fän'si)
Choise (uttalas tschåjs)
Standard (uttalas
stån'dörd)
Kvaliteten
beräknas
efter
färg
och utseende.
Praktisk ICA-reklam
»ICA-sparbössan» är en trevlig nyhet,
som lanseras av Eolbolaget. Den är av
röd, t u n n kartong och tillhandahålles
»tillplattad». Det är sedan mycket enkelt
att foga ihop den till en sparbössa. En
mycket tilltalande reklamsak för ICAaffärerna samtidigt som den är en verklig nyttosak för husmödrarna. Pä ryggsidans överstycke finns plats för firmastämpel. De praktiska ICA-sparbössorna kommer säkert att bli populära
hos husmödrarna.
Konkurrens
Två köpmän hade sina butiker mitt
emot varandra. En dag satte en av
dem upp en skylt, där det stod:
— Jag levererar kaffe till hela staden.
Nästa dag kom det upp en skylt även
hos konkurrenten och på den läste man:
— Jag levererar kaffe till hela länet.
Det skall jag genast sticka över,
tänkte den förste och satte upp en ny
skylt, där det hette:
— Jag levererar kaffe till Hans Majestät Konungen.
Dagen efter läste man på den andra
skylten endast följande ord:
— Gud bevare konungen!
Livet i statistikens ljus
En engelsk läkare har räknat ut att
en genomsnittsarbetare på 60 år har
använt sin tid på följande sätt.
Arbete 20 år, sömn 20 år, ätning 3
år, 5 år har mannen använt till nöjen,
närmare 2 år till av- och påklädning
samt drygt 4 år till sport. 4 år har gått
i arbetslöshetens
dystra
tecken.
LÄRORIKT
i små portioner
Yrkesvana betyder mycket när det
gäller att arbeta snabbt. Ett intressant
belägg för detta fick vi för något å r
sedan då vi deltog i arbetsstudier beträffande expediering. En rutinerad
köpman som i många år arbetat vid
disken visade sig då summera lika säkert och väl så fort, som det var möjligt på maskin. Proven visade att den
som tränat upp sin förmåga kan addera och kontrollera hopsummeringen
av 8 tresiffriga tal på ca 25 sekunder.
•¥•
Mjöl och gryn är mycket
mottagliga
för lukt och smak. Se till så de inte
kommer i närheten av skarpt
luktande
varor som soda och såpa.
Förvara gärna kassaapparatens stämpelfärg och smörjolja i en av diskens
eller lådfackets lådor, men placera
alltid först en plåtlåda som insats så
att trälådan ej blir skadad.
*
Skramlar glasskyddet på
charkuteridisken kan man motverka detta genom
att lägga mellan små tunna
gummibitar.
•f
Vem skall plocka ner kundens varor? Affärsmedhjälparen gör det i r e gel fortare än kunden — om kunden
plockar ner varorna själv kan intillliggande varor också lätt följa med av
misstag.
En köpman i Eskilstuna brukar alltid sätta upp Inköpscentralens och
Köpmannaföreningens cirkulär på en
anslagstavla så de kan läsas av personalen. När ett nytt anländer nedtages
det gamla och insattes i en pärm.
Utlänningar finns det nu gott om i
många svenska städer och
svårigheten
att uppfatta deras namn kan många
gånger leda till förväxlingar.
Ett bra
sätt är då att be dem själva
skriva
sitt namn. En stor affär tillämpar
denna metod och låter de utlänningar
som
beställa ett visst sorts bröd
anteckna
sitt namn på en lista och själva ange
antalet. Listan upptar kolumner
för
flera veckor.
Det finns många sätt att försluta påsar. Litet var har vi väl tyckt att de
plätskenor man viker samman en del
kaffepäsar med är bra. Den som vill
kan använda samma förslutningsmetod
något förenklad. Köp vanlig blomstertråd och skär trådarna i två delar —
avpassar man längderna riktigt kan
man få den ena lagom läng för 1/2 kg:s
påsar och den andra för 1/4 kg:s. Lägg
en tråd i övre kanten och vik sedan
påsen på samma sätt som ni brukar
vika de fabrikstillverkade skenorna.
*
Hur
ställer
säljare
väl att
rorna
slipper
En bra
gör ni när en kreditkund
bevaror per telefon? Många förhar tränat sig att skriva sä
de numera kan anteckna
vadirekt på paragonblocket
och
därigenom
ifrån
omskrivning.
metod, försök själv!
•¥•
,>Han blidde döer i våras», sade en
affärsmedhjälpare för en tid sedan när
vi frågade efter hans förra chef. Se
upp med dialekten! Ta fram en vårdad svenska, men tala inte onaturligt.
Ett tillgjort språk gör ett sämre intryck än en aldrig så markerad dialekt.
*
Sä ett litet tips frän en
norrlandsbutik.
Man hade en ganska stor
fyrkantig
yta över lagerdörren,
som
man länge haft svårt att utnyttja.
När
affären fick hem s.k.
landskapsvapen
placerade man ett sådant just där. Det
var en ovanlig sak på en väl synlig
plats, varför försäljningen
blev särskilt lyckad.
*
Till sist några råd som gäller bananer. Kom ihåg att bananerna ej tål
lägre temperatur än + 10° och ej bör
förvaras varmare än + 16 till + 17°
sedan de mognat, öppna banankartongerna omedelbart vid ankomsten
till affären, i annat fall mogna bananerna för hastigt genom den värme,
som de alstrar i de slutna kartongerna.
Där skall
verktyget sitta
Så snart man har några stycken
verktyg i en butik är det idé att skaffa
en sådan här karta att sätta dem pä.
Den är gjord av trä och verktygen
hänges upp på de platser där man förut
med målarfärg m a r k e r a t varje verktygs kontur. Man får var sak på sin
plats. Bra eller hur?
Ta och gör en beräkning för er affär,
vad en försäljningsökning av endast
50 öre per kund skulle betyda i omsättningsökning och i ökning av intjänad bruttovinst. Det blir en ganska
stor summa eller hur?
*
Vi är alltid imponerade
av dekoratörer som. varierar
speceriskyltningen
och dramatiserar
bilden genom
inslag av verktyg,
husgeräd o.d. Vilket
liv blir det inte i en vanlig
saftskyltning om man dukar en liten
saftbricka
— det behövs bara några glas, ett par
sugrör och några fingerade isbitar som
ligger och flyter i saften.
När ni säljer tyg — klipp då inte
sönder packen i allt för små bitar. Stuvar är en dyr historia. Mät istället upp
alla bitar på under 5 m och sätt en
lapp utanpå, som anger vilken
längd
som är kvar. Sätt sedan ett speciellt
pris på hela biten och sälj den hel.
På detta sätt slipper ni få små bitar
på */«—1—l'h m.
*
*
15
INTRESSANT
PRISTÄVLAN
Kontakt
DÄR ALLA
KAN VARA MED!
150 KRONOR
OCH BOKPRISER
ATT VINNA.
Vilken sida
har han uppslagen?
Sid.
Af ffärsmedhjälparen
Kalle Pettersson läser ICA-förlagets nya
bildbok »Nytt sätt att sälja». Boken är laddad med tips, men det
är en sida som Kalle tycker särskilt bra om. Vilken sida är det?
Den frågan ska läsekretsen försöka lista ut. Ni har alltså att
rösta på den sida i boken, som ni
tycker är mest intressant. Och det
är den sidan, som får de flesta
rösterna, som Kalle har uppslagen.
Alla som röstat på rätt sida får
vara med i utlottningen av priserna, som består av:
l:a pris: 100 kronor.
2:a pris: 50 kronor.
3—7 pris: Boken
»Fönsterparaden».
8—12 pris: Boken »Nytt sätt att
sälja».
6. Vilka verktyg behövs för att
stycka och slå in ost?
7. Hur man styckar stora ostar.
8. Hur man styel:ar
cheddarost.
11. Hur man slår in ost i transofilm.
12. Hur man slår in
trekantiga
bitar.
14. Hur man slår in långa, runda
ostbitar.
15. Hur man sätter etikett utanpå
omslaget.
16. Renlighet
är nödvändig
vid
försäljningen.
19. Tre steg att iordningställa
förpackningen.
20. Styckning av kött.
21. Inslagning av kött.
23. Inslagning av
smörgåsmat.
26.
Hur
skall
etiketten
se ut?
För att även de som inte köpt
27. Hur man förpackar ägg.
boken skall kunna vara med i täv29. Hur man förpackar
grönsaker.
lingen har vi här plockat ut ett
33. Hur förpackas
rökt ål och
antal sidor med rubriker. Rösta på
böckling?
den av följande sidor, som ni tyck e r verkar mest intressant och
38. Frågor och svar om förpacklärorik!
ning.
Sänd kupongen till IC A-tidningen^ Västerås.
L
I
har skaffat sig boken »Nytt
sätt att sälja . Tillhör Ni inte
de 4040 så passa på och rekvirera höken redan i dag
från ICA-förlaget, Västerås!
Boken kostar 2: 25 kr.
16
Chef för Edeka-förlaget
är Walfried Mayer.
Här ovan ser vi två av hans närmaste medarbetare, redakiionssekreterarna
på Edekas
motsvarighet till ICAkuriren och ICA-tidningen.
Tidningarna
nedan.
med
Redaktör
Eva Lundgren
Gösta
Ekholm,
besökt
Edeka,
och
direktör
IC A-förlaget,
Tysklands
het till
har
motsvarig-
ICA.
— Vad som mest frapperade oss när
vi under ett par sommardagar vandrade
runt i Hamburg under ciceronskap av
kolleger från Edeka-förlaget var den
rikliga varutillgången i livsmedelsbutikerna. I synnerhet fanns det, tack
vare Marshallhjälpen, gott om amerikanska produkter. Trots att större delen av H a m b u r g låg i ruiner och den
utbombade befolkningen avflyttat eller
var hänvisade att bo i eländiga nödbostäder utanför staden, var det liv och
rusch i alla butiker vi besökte. Någon
ransonering existerade inte. Efter hand
som vi pratade med de köpmän vi
hälsade på — Harms, Pfeiffer, Peemöller, för att nämna några namn —
kom vi emellertid underfund med att
allt inte var så bra som det verkade.
För de flesta köpmän hade den rikliga
varutillgången blivit ett problem. Det
var endast en liten del av folket, som
hade råd att köpa av lyxvarorna. Den
stora allmänheten fick nöja sig med det
allra nödvändigaste. Arbetslönerna var
De tyska husmödrarna
har
svårt att få de
knappa hushållspengarna
att räcka till en
fullvärdig
kost
åt
familjen.
Vi hälsar på hos köpman
Rosskopf
i hans
Edeka-butik.
nämligen mycket låga och arbetslösheten stor. Den svaga köpkraften medförde stor kredithandel — i en affär vi
besökte 50 °/o a v omsättningen. Köpmännen verkade emellertid optimistiska och hade en god standard på sina
butiker, som är ganska lika våra
svenska. Sprit och vin utgjorde emellertid en mycket stor del av omsättningen — upp till 25 o/o- Uppslutningen
kring den egna inköpscentralen, Edeka,
var mycket stark och ansågs vara av
betydelse för framtiden.
Gösta Ekholm.
När Carl Riither kom till sin butik en
morgon under kriget såg den ut som
bilden t. h. Med personalens
hjälp är
den nu uppbyggd och omsätter
delikatessvaror för nära 2 milj. mark om året.
Nedan en interiörbild från
butiken.
13'<
Vi frågor
här några affärsmedhjälpare
de varit med om något i samma
med vad Fru Kunden
stil
Arboga:
situation.
kunden
D et hände
en gång att jag skulle bjuda några långväga gäster på
en riktigt fin liten middag. Eftersom jag sett en affär som alltid
brukade skylta med utsökt fina kycklingar gick jag dit.
Och mycket riktigt, kycklingarna
var välgödda, färska och välplockade. Jag köpte fyra stycken, och eftersom butiken hade flera
delikatesser att bjuda på, så köpte jag för en ganska stor summa
pengar. Biträdet var hela tiden ett under av artighet, och när jag
handlat färdigt sade han:
— Vart får vi lov att skicka
varorna?
— Tack, jag har kasse med mig, så jag kan bära hem det själv,
sa jag och lämnade fram
pengarna.
— Ja, men inte kan väl damen bära allt det där, vi skickar det
så gärna.
Jag förklarade, att jag mycket väl kunde bära hem varorna eftersom jag inte hade sä lång väg att gå.
— Men kan vi inte få göra damen den lilla tjänsten, sa han och
jag tyckte att han lät riktigt
bevekande.
Ja, för all del, tänkte jag, om han är så envis så. Och så gick
jag hem med min tomma kasse.
Pä eftermiddagen
kom en springpojke
med varorna och jag
skulle just räcka honom en slant för »skubbet» dä han överlämnade en nota.
— Men jag har betalt varorna, sade jag oförstående och tittade
pä den med prydligt firmatryck
försedda notan. Där stod: Hemsändning 25 öre.
Jag blev snopen, inte tal om annat. Visst vet jag att alla
butiker debiterar en hemsändningsavgift
av 25 öre. Visst förstår
jag att det kostar butiken mer än så att skicka en
springpojke
med varor till en kund.
Men — vad jag inte förstår: Varför
skulle man
praktiskt
taget tvinga på mig hemsändningen?
Varför bad man att få göra
ndg denna »lilla tjänst» som egentligen var helt onödig?
Fru
18
Sune Ohlson,
berättar om eller hur
de skulle handla i en sådan
Så här berättar
om
Kunden.
Rena rama
Stenbäckers
Specerier,
kundfjäsket.
— Den där historien är väl inte
sann? Inte händer sånt!
Verkligen? Ja då kan jag inte säga
annat än att biträdet förargade kunden
och att han absolut inte handlade korrekt. Om man ser att en kund har
kasse med sig, och att hon är beredd
att bära hem sina varor själv, är det
enligt min åsikt alldeles överflödigt att
föreslå hemsändning. Att sedan rentav
pracka på kunden en budskickning är
ju helt enkelt dumt. Här i Arboga tilllämpar vi inte principen att ta hemsändningsavgift, men vi har ändå inte
så många hemsändningar av varor.
Men även om en liten avgift är obligatorisk, som i det relaterade fallet,
så borde inte kunden ha debiterats för
sändningen. Det var ju uttryckligen
tal om en »tjänst» och sådana tar man
ju inte betalt för.
De ordinarie kunderna känner man
j u ganska väl till och vet vilka som
bor långt bort och behöver hjälp med
att få hem varorna. Vad strökunderna
beträffar brukar vi aldrig erbjuda dem
budskickning såvida de inte köper så
mycket att det är alldeles omöjligt för
dem att bära hem det. Men om kunden uttryckligen ber om en sådan
tjänst, försöker vi naturligtvis att tillmötesgå henne, hur litet hon än köpt.
— Rena rama kundfjäsket, som till
och med fick ett snöpligt slut, annat
kan man inte säga.
Lore Landin,
Finne rödja:
Vi skall väl inte plusförsälja
hemskickningar.
Visst verkar det artigt att erbjuda
en kund hemsändning av varor om hon
köpt mycket, men man bör under inga
förhållanden vara enträgen. Om kunden däremot b e r att få varorna hemsända, skall man försöka tillmötesgå
henne så långt man kan, och då skall
hon debiteras den obligatoriska tjugofemöringen. Men i detta fall borde inte
varusändningen ha debiterats — om
jag varit kund skulle jag inte bara ha
blivit snopen utan också arg.
Hemsändningsavgiften har ju kommit
till för att begränsa budskickningarna
— då är det väl inte meningen att vi
skall stå och »plusförsälja» hemsändningar.
E.
G. Skoog,
Visste ni om kaffe?
•
•
Hedesmida:
Inte skall man t a betalt
för en tjänst.
Sådant får inte hända i en butik.
Det fordras ju inte så mycket omdöme
av ett biträde för att avgöra om en
hemsändning är nödvändig eller ej.
Framför allt måste man rätta sig efter
vad kunden köpt för varor och inte
h u r stor köpesumman är. Många billiga varor är ju tunga och en hel del
dyrbara delikatesser finns det ju, som
har en minimal vikt.
Och i det här fallet verkar det ju
som om hemsändningen erbjöds för att
kunden köpt för en stor summa pengar.
Att kunden sedan blev snopen är ju
inte att undra på — först bli erbjuden
en tjänst och sedan få räkning på den!
J a g tror knappast att detta är något
bra sätt att vinna kunder på.
•
•
att få fält har så stora möjligheter
för den skicklige och erfarne
som
kaffeblandningen.
att namnet
-kaffe»
ursprungligen
betydde berusningsmedel.
Det kommer av arabiskans qahwah, som genom turkiskans kahveh blivit kaffe
på svenska, på engelska coffee, på
tyska Kaffee, på franska café och
på holländska
koffie.
att den som i början av 1700-talet
smet från kaffeskatten
i
Sverige
»miste käril och koppar— ett
grymt straff.
att bondeståndet i Sverige 1756 genomdrev
fullständigt
kaffeförbud
Smakrutan
Bra modell.
som hämnd för att de ?iekats
brännvinsbränning.
fri
•
att vattnets kalkhalt liar stort inflytande
på det tillagade
kaffets
smak.
•
att klagomål på en kaffesorts
smak
oftare beror på felaktig
tillagning
än pä misstag vid
blandningen.
•
att kaffet både i målet och omalet
tillstånd lätt tar åt sig
främmande
lukt och därför måste förvaras med
omtanke.
•
att smakämnena i kaffet
försvinner
hastigt, när det malts, och att målet
kaffe därför måste förvaras i lufttät burk.
Försäljarens smak påverkar
ofta den köpande allmänheten.
Studera ICA-tidningens
smakruta
och lär av de synpunkter som de
av oss anlitade experterna framföra!
Mindre bra modell.
Fru Kundens berättelse
ä r inte uppdiktad — den är sann. De
affärsmedhjälpare vi intervjuat har
tvivlat på historiens äkthet och alla
h a r försäkrat att så skulle ingen av
dem ha handlat. Om vi nu skulle
ha frågat biträdet, som fru Kunden
handlade av och efterhört hans åsikt,
skulle han (förmodligen) ha svarat på
samma vis. Ty hans erbjudande om
hemsändning var säkert en impulsiv
handling. Han tyckte att kunden hade
köpt mycket, han ville kanske imponera, kanske ställa sig in en smula
eller verka flott — så kastade han ur
sig orden utan att tänka på konsekvenserna. Kanske fick sedan chefen se varorna som skulle sändas, han kände ej
till förhistorien och så påyrkade han
att hemsändningsavgiften skulle debiteras. Detta är ett extremt fall, men
liknande situationer kan vi själva dagligen råka i, om vi inte tänker oss för.
Aldrig lova vad vi inte kan hålla,
aldrig försöka imponera, aldrig fjäska
— det är några av de gyllene regler
som vi alltid bör ha för ögonen.
Den moderna,
lätta
golvlampan
med stativ, som är ställbart i olika
lägen, är en mångsidigt
användbar
sak i hemmet. Lampan på bilden
ovan är en av de bästa typerna i
ett mycket praktiskt och trevligt
utförande. Stativet är av mässing
och har en enkel formgivning,
som
tillsammans
med
den
koniska
skärmen, klädd med vitt tyg, gör
lampan både ändamålsenlig
och
till en prydnad.
Ovanstående
lampa kostar
komplett lika mycket
som den till
vänster avbildade.
Det
snirkliga
järnstativet
är målat i grönt och
guld för att ge sken av gammalt
ärgigt bronssmide,
och
pappersskärmen försöker imitera
pergament. Denna
»antikförfalskning»
framstår också tydligt genom den
illa dolda sladden på
stativarmen
och den nakna
glödlampshållaren
av bakelit.
19
Vilka
färger
uppmärksammas?
Mörk färg på ljus botten är
lättare att läsa än ljus färg på
mörk botten. Vit text på svart
botten har endast omkring
60 % dragningskraft jämfört
med samma text i svart på vit
botten. Vid praktiska försök
som har gjorts för att finna
ordningsföljden av olika färgkombinationer med hänsyn
till läslighet och tydlighet har
man värderat kombinationerna på följande sätt:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Biet kan antingen målas eller klippas av kartong. Blickfånget består
av en porös treetexskiva med fem ursågade cirkelrunda hål. Skivan är
vitmålad med röd text. Podieskivorna är av treetex, vitmålade med
röda kanter.
f# Kt IL .
Svart på gult.
Grönt på vitt.
Rött på vitt.
Blått på vitt.
Vitt på blått.
Svart på vitt.
Gult på svart.
Vitt på rött.
Vitt på grönt.
Rött på gult.
Härav framgår att de bästa
kombinationerna uppnås med
mörk text på ljus botten.
Svart på vitt kommer först på
sjätte plats och vitt på svart
är inte ens med bland de tio
bästa kombinationerna. Detta
är inte så underligt ty svart
och vitt är så starka motsatser
att de tillsammans lätt flimra
för ögat.
ERÖVRA
skyltningsdiplomet!
Blickfånget (husmodern) är klippt av blå plakatkartong, som fästes på
en vit pappskiva. Fönstret kan göras av röd tätningslist. Texten är
skuren av röd plakatkartong och fastsatt på en skiva med ljust tapetmönster. Podier av rullad kartong och podieskivor av treetex.
20
ICA-tidningens skyltningsdiplom kan erövras av alla,
som pä fem insända skyltningsbilder å utförda skyltningar uppnår en poängsumma av 100 poäng. Maximipoäng per bild är 30.
Samtliga insända bilder bedömes av vår skyltfackman
och återsändes tillsammans
med kommentarer och poängkupong.
Resultat
av
skyltningstävlan:
Tre praktiska
skyltställ
Kaffeför sälj ning
ökade mecl 52 %
Ec
jolbolagets pristävling om den bästa
skyltningen för Prinsesskaffe blev en
stor framgång bäde försäljnings- och
reklammässigt. Försäljningsmässigt därigenom att Prinsesskaffet ytterligare
stärkte sin stora popularitet bland husmödrarna och reklammässigt genom de
talrika och välgjorda
fönsterskyltningar, som förekom i ICA-affärerna
i södra och västra Sverige.
Reklamkampanjen startade i slutet
av april och pågick hela maj månad.
Försäljningssiffrorna för Prinsesskaffe
ökade frän mars till maj månad med
inte mindre än 52 »V Ett utomordentligt resultat som i första hand kan tillskrivas ICA-köpmännens intresse och
aktiva försäljningsarbete för denna
egna märkesvara.
2.200 fönsterskyltsatser utsändes i
samband med tävlingen och bland de
många tävlingsdeltagarna enades juryn
om följande prislista:
l:a pris 500 kronor: Leander
Nilssons
Diverseaffär,
Nättraby.
Dekoratör
F.
Lundin.
2:a pris 300 kronor: F:a John Thorén,
Trollhättan. Dekoratör R. Larsson.
3:e pris 200 kronor: Addes
speceriaffär, Göteborg. Dekoratör
B. Sunegård.
10 priser å 50:— till:
Aronssons
Speceriaffär,
Sömmen,
Edvins Snabbköp, Västervik, Handelsbolaget, Perstorp, Firma Hj. Hanmark,
Malmö, Firma Alfred Häkanson, Karlskrona, Johanssons speceriaffär, Malmö,
Firma Gustaf Lind, Borås, F m n a Gustaf Molander,
Långås, Firma
Oscar
Nilsson, örkelljunga och Firma G. Rosén, Frinnaryd.
Ett välskyltat
presenterar
i Göteborg
Prinsessfönster
vi härnedan.
ratör B. Sunegård
Det är
hos Addes
som utfört
ken belönades
Skyltstället tillverkas av porös treetex, som målas vit. Spaljén av ribbor
1" • ''/a". Spaljén målas ljusgrön och
texten mörkgrön. Hyllskyltningen kompletteras med vitmålade podier.
skyltningen,
med tredje
deko-
specerier
pris i
vilskylt-
ningspristävlingen.
Skyltstället (bakstycket) av porös treetex och hyllorna av 10 m m plywood.
En köksrulle sättes fast pä en rund
käpp. Texten är mörkblå pä vit botten.
Skyltstället kan användas på disken
eller som hyllskyltning.
Texten ä r
betjänten
konsoler.
av t r e e t e x
klippt av k a r t o n g och fastsatt på en vitmålad t r e e t e x s k i v a . N e g e r kan klippas av k a r t o n g eller målas. Brickan ä r fastsatt med två
Sex kaffekoppar fyllda med kaffe placeras i förgrunden. Podier
och w e l l p a p p .
Bakstycket består av porös treetex.
Hyllorna av 10 mm plywood. Texten
blå på vit botten. Nedre hyllan är avsedd för 3/j 1 thermosflaskor. De placeras lutande mot den övre hyllan vilken ger plats för '/< 1 thermos. Dessa
thermos placeras stående på hyllan.
21
DE HÄR BYXORNA BLIR BRA!
T,
ill arbetskläder räknar man overaller,
arbetsblusar,
arbetsskjortor,
midjebyxor
och hängslebyxor. Den
största artikeln är, åtminstone efter
nuvarande fabrikation,
arbetsblusen,
därefter kommer midjebyxor, hängslebyxor och sist overaller.
Bläkläder efterfrågas mest i kraftiga kvaliteter, och det är ju en ganska
rimlig begäran av köparen, eftersom
blåkläderna utsättas för större slitage
Blåkläder
kunderna
Det
motsvarar
blåtyg -- twills
kaki
att
blåtyget
ullsväv
des till
är en 2-skaftad
(som vanligtvis
arbetsskjortor).
bomanvän-
att
blåtwills
vanligtvis
är
4-skaftat,
ibland
även 3-skaftat.
Det
4skaftade
är utmärkt
till
arbetskläder.
att
kaki vanligtvis
är en
4-skaftad
bomullsväv
som ofta är
lättare
och tätare
än twills,
och
den
användes
speciellt
till
arbetsskjortor.
att kaki
inte alltid är
sandfärgat.
Tyget har visserligen
ofta denna
färg men kan även ha andra färger t.ex.
blått.
22
köper
krymper
är
dessa
är därför
kundernas
än några andra plagg. Materialet
blätyg, blåtwills eller kaki.
"Sanfor"-tyger
Visste ni om
som
en
stor
besitter
av vikt
fordringar
är
ej.
I den mån det är möjligt att få en
kollektion av arbetskläder i enbart
»sanfor»-tyger, bör man föra sådana.
»SANFOR» är det inregistrerade varumärket för tyger, som är behandlade och kontrollerade enligt vissa metoder och standardföreskrifter,
varigenom tygernas kvarvarande k r y m p förmåga icke uppgår till mer än på
sin höjd 1 'la, medan bomullsvaror, som
ej är »sanfor», vanligtvis krymper 5 'la,
och ibland kan krympningen uppgå
till hela 10 V» av tygets yta. Särskilt
beträffande blåkläder är det en stor
fördel att de är krympfria, eftersom
de tvättas oerhört många gånger i
hett vatten och skarpa tvättmedel. Att
tyget i plagget är »sanfor.> står på tygets baksida eller i stadkanten och vanligtvis även på en speciell etikett i
plagget. »Sanfor»-blåkläder är för närvarande något dyrare än de ej garanterat krympfria men det betalar sig i
försäljningsartikel,
ofta stor
och
varukännedom.
att ha i lager plagg,
på passform
och
som
slitstyrka.
längden att kosta på något mera, vilket även de flesta köpare numera inser.
Tyvärr har de flesta konfektionsfabriker svårigheter att för närvarande
anskaffa sanforiserade tyger till sina
kollektioner, bl.a. beroende på att
svenska väverier exporterar 4-skaftstyger, men vi får hoppas att tillgången
så småningom skall bli större på den
svenska marknaden.
Dä en kund köper ett plagg av tyg
som ej är »sanfor» bör man för säkerhets skull rekommendera honom att
välja ett nummer större än han vanligtvis behöver. Särskilt viktigt är detta
beträffande skjortor och overaller, som
blir obehagliga att bära, om de är för
trånga över ryggen och axlarna.
Halvnummer
för
korpulenta
personer.
Arbetskläder tillverkas i storlekar
från 46—62. De mest gångbara storlekarna är 50 — 52 — 54. Numera finns
även halvnummer. Detta betyder inte
att nr 52'/: är ett mellanting mellan 52
och 54 utan att plagget är bredare i livet
och alltså avsett för en korpulent femtiotvåa.
Vad utförandet beträffar, är det tämligen stor skillnad mellan olika fabrikat, varför det är all anledning att se
upp vid inköp av arbetskläder. Om
klagomål från kundernas sida uppstår,
b r u k a r det i första hand gälla k n a p parna, som av många endast anses vara
»medskickade». I så fall har kunderna
fått kläder med isydda knappar. På
förstklassiga arbetskläder bör k n a p parna vara nitade med undantag för
gylfknapparna, som alltid är fastsydda
för att knäppningen skall bli smidig.
Sömmarna bör vara sydda med hållbar tråd, vanligtvis användes sytråd
n r 30. Vissa fabrikat är sydda med
3-söm, d.v.s. alla sömmar är sydda tre
gånger för att bli så starka som m ö j ligt.
Arbetsblusen
största
artikeln.
Den användes av lantbrukare, grovarbetare, snickare, fiskare, mekaniker
och hantverkare. Blusar finns dels med
blixtlås, som ofta bäres utanpå midjebyxor, dels knäppta med knappar och
är då vanligtvis försedda med bröstficka. Blusen bör alltid vara så rymlig
över ryggen, att a r m a r n a ledigt kan
sträckas och lyftas.
Arbetsskjortor sys vanligen av kaki.
Skjortan har fast, snibbad krage och är
De
Vanligaste
knäppt hela vägen fram. Den användes vanligen till hängslebyxor.
Byxor med eller utan hängslen ?
Av byxor finns dels midjebyxor,
dels
hängslebyxor — ofta även kallade
snickarbyxor. En riktig snickarbyxa
bör vara försedd med tumstocksficka,
som sitter baktill på högra benet, hammarhölja, som sitter i sidan på vänstra
benet, och rymliga fickor såväl fram
som bak. På en del fabrikat finns även
fickor på bröstlappen för klocka, pipa,
tändstickor och diverse småsaker.
Största påfrestningen är på hängslena och på baken. Bra arbetsbyxor är
därför mycket vida över stussen, men
sådana plagg är svåra att vika, så att
de blir presentabla. Pä konfektionsfabriken har man emellertid ett särskilt system för vikningen av dessa
byxor. Om kläderna tas upp och visas
för kunden, bör man vara mycket noga
med att åter vika ihop dem i fabrikantens veck. Då tar de minst plats i hyllorna och ser trevliga ut, vilket har
stor betydelse ur försäljningssynpunkt.
För att göra hängslena elastiska och
starka finns pä en del fabrikat en kraftig resår infälld baktill på dem. Om så
är fallet, bör hängslena baktill vara
knäppta på byxorna med knapp och
knapphål och ej fastsydda — detta därför att hängslena med resåren ej bör
tvättas i samma heta vatten som själva
byxorna. Kokhett vatten fördärvar som
modellerna
Hängslebyxa
i blåturitls och
arbetsskjorta
i kaki. En bra
hängslebyxa
skall ha hammarhölja, tumstocksficka,
rejäla fickor ined tränsad söm
och fickor på
bröstlappen.
bekant resår, och detta bör påpekas
för kunderna.
Hängslebyxorna användas av snickare, hantverkare, jordbrukare etc.
Allt-i-ett-plagget.
Overallen (utt. åverål) till sist är ett
plagg, som mest användes av montörer,
mekaniker och lagerarbetare men även
av andra, som på fritiden sysslar med
utomhusarbete. Winston Churchill gjorde plagget »världsberömt», då han sysslade med sin hobby, murningen. En
overall skall ha två bröstfickor med
lock, två insydda fickor på byxorna,
två fickor bak och en tumstocksficka.
Betr. detta plagg är det av allra största
vikt att vidden är tillräcklig bak och
över ryggen.
Något som ganska ofta har efterfrågats av kunderna i samband med köp
av bläkläder är „laglappar». Skulle
inte sådana kunna sändas med kläderna? Givetvis, men detta skulle fördyra plagget med någon krona. Många
h a r gamla bläkläder att lappa med och
för dessa skulle det innebära en helt
onödig utgift. Därför är det bättre för
lanthandeln att vara sorterad med blåtwills i metervara i samma kvalitet
som de kläder, som. finns i lager. Detta
stöter tyvärr på svårigheter eftersom
tillgången på blåtwills för närvarande
ej motsvarar behovet.
(samtliga modeller Ringkläder)
För att tåla påfrestningar bör Arbetsblusen
kan bäras över
hängslena
baktill vara för- eller inuti midjebyxorna.
Blusedda med infälld resår. Så- sen bör vara vid över axlar,
dana hängslen bör
knäppas rygg och bröst så att armarna
fast baktill, så att de vid tvätt ledigt kan sträckas och lyftas.
kan tas av och tvättas för sig.
Overallen skall ha två bröstfickor, två infällda fickor fram
pä byxorna och två bakfickor.
Dessutom tumstocksficka.
Det
är viktigt att vidden är tillräcklig bak och över ryggen.
23
FÖRSTA ARET
DENNA
Paul Holm,
GÄNG:
Att bli sin egen
Arboga
är
den
stora
unge
dröm.
nom studier
»Skenet bedrager» finns det som bekant ett ordspråk som säger, och det
är vad m a n med rätta kan säga om en
liten affär i äldsta delen av Arboga.
Butiken är inrymd i en enrumslägenhet i ett gammalt, omodernt bostadshus,
där själva försäljningslokalen mäter
endast 22 kvm. Exteriören är den allra
enklaste. Många resande h a r säkert
gått förbi med tanken att den här »lilla
lådan» kan väl omsätta högst 15—20.000.
Efter en pratstund med ägaren, 31-årige
Paul Holm, får man veta att butiken
omsätter, inte 20.000 utan sina modiga
100.000. Att sedan ägaren ensam, med
hjälp av en medhjälpare fredagar och
lördagar, plockat in denna nätta summa gör inte saken sämre. Vi låter Paul
Holm själv berätta om sitt första år
som köpman.
— Tanken på en egen affär föddes
inte just då den här affären blev till
salu. Jag hade länge önskat mig en
liten affär, fast planerna inte kunde
realiseras förrän för 13 månader sedan.
Mitt arbete som springpojke i en charkuteriaffär h ä r i Arboga blev upptakten. Därefter kom jag till en charkuterifabrik. Skrapa ben var emellertid det enda jag fick göra där från
morgon till kväll, varför jag ledsnade
och sökte mig till Stockholm. Jag hade
otur — samma arbete väntade mig där
— och jag återvände därför snart till
Arboga. Då tog jag plats i en charkuteributik, där jag stannade i 5 år
tills jag köpte den här affären. Mina
kamrater ruskade på huvudet — jag
hade ju ingen praktik från speceribranschen. Men jag visste att jag kunde lära mig det, och så räknade jag
med att i stället ha så mycket större
nytta av mina år som charkuterist.
Man
lär av
misstagen.
Själv hade jag inte lyckats få ihop några större
besparingar, men ett par
nära släktingar lånade mig
ett startkapital på 12.000 att
amorteras på 10 år. 12.000
#
tyckte jag då var mycket pengar och
räknade inte med att det fanns så
många hål att stoppa dem i. I lager
fanns nästan ingenting. Affären hade
tidigare varit en filial, där varor lätt
kunnat hämtas från huvudaffären. Det
behövdes alltså en ordentlig påfyllning.
En del inventarier måste också skaffas, varför pengarna började minska
oroväckande. Första tiden höll jag
strängt på att alla fakturor skulle betalas på 10 dagar — ett beslut som jag
senare tyvärr måste ändra till 30. Och
så gick den lilla kassarabatt som jag
så väl behövde. Jag kunde heller inte
öka lagret i den takt som var nödvändig. Men det började komma fler och
fler kunder till affären, kunder som jag
aldrig sett tidigare, trots att de bodde
i närheten. Så arbetade jag också intensivt på att få tillbaka den kundkrets, som mer och mer försvunnit under de senaste tio åren, dä affären fyra
gånger bytt ägare.
ökade
21.000
första
året.
— Hur har herr Holm kunnat klara
affären med så litet hjälp och dessutom
pressat omsättningen uppåt?
— Ja, inte har man fått ligga på latsidan precis, säger Paul Holm med ett
leende. Men jag var från början på det
J o b b a r för
två
gör Paul Holm i Arboga som sköter sin
butik alldeles ensam
med undantag
av
fredagar och lördagar, då han har en
medhjälpare.
Det
råd han ger unga
kolleger är att från
början
ordentligt
undersöka
vilken
kundkrets som finns
på platsen. Då slipper man förluster i
form av felköp.
fattande
affärsmedhjälparens
Goda förberedelser
av olika
praktik
ger den säkerhet
vilken
kan
på
man
i välskötta
affärer
och självtillit
aldrig
med
ta det avgörande
det och förbered
ge-
slag och om-
steget.
er
utan
framgång
Tänk
väl!
klara med att om det skulle gå någotsånär första året, så var jag tvungen
att helt satsa min arbetskraft. Någon
större lön till personal förstod jag att
pengarna inte skulle räcka till. Jag var
ju inte ens säker på att kunna hålla
den omsättning som var, 79.000. Men
det har gått bra.
— Men jag har inte hunnit med
hälften av vad jag tänkt ifråga om
modernisering av butiken. För att få
tips b r u k a r jag ofta göra små besök i
andra butiker.
Paul Holm har också på kvällarna
snickrat butikshyllor samt gjort ritningar till en ny disk och en brödmonter. Han anser det bättre att själv
med enkla medel snickra ihop sin inredning, då han inte vet hur länge affären kommer att vara kvar i de nuvarande lokalerna.
— Kom tillbaka om något år, säger
han till sist, då hoppas jag kunna visa
något av det jag tänkt mig.
Vi lovade återkomma.
ICA-tidningens skyltningskommentarer
av reklamchef Eric Springfeldt
Kan det göras
men
bättre?
bättre
så
H;
Lärintill ser vi ett bliekfång som är smakfullt utfört och
valtextat. Blickfänget har säkerligen lockat till köp eftersom
det billiga priset kraftigt framhäves. Skall man anmärka på
någon detalj sä skulle det vara det, att den skrivna textraden
gott kunnat stå horisontellt. Skall man
göra en snedställd
skrivtext bör den
göras med flykt om
den skall se ledig
ut. Se skiss! Vidare
hade
skyltningen
sålt ännu mera om
man meddelat att
75 öre räckt till
efterrätt
för
tre
personer.
en här skyltningen är upplysande och säkert även säljande. Textningen kunde emellertid ha komponerats ännu
bättre. Varför göra det hela så svårläst med romerska siffror
mitt i texten. Ord i texten som
inte speciellt skall poängteras bör inte luta. Orden
»lite» och »och» stör bara intrycket genom det sätt varpå
de placerats här. De tre plakaten borde dessutom ha
bundits samman pä något sätt
för att understryka sammanhanget i dessa tre tempon.
•*jem**>*m*m*tftiMt?~'
Skyltning med Solstickan
bäst denna månad
Denna välkomponerade
skyltning för Solstickan har placerats som etta bland månadens insända skyltningar.
Varugrupperingens
massverkan ger fönstret stort
uppmärksamhetsvärde. Skyltningen
har utförts av BERTIL
ERIKSSON.
Fellingsbro
Lantmannaaffär,
Fellingsbro,
som alltså belönas med månadens
materielsats.
Vill ni veta hur ni skyltar? Lät då vår
skyltningsfackman, reklamchef Eric Springfeldt bedöma edra
skyltningar.
Förutom månadens
skyltpris
kan ni även erhålla
ICAtidningens
skyltningsdiplom.
Sänd bilderna till
ICA-tidningens redaktion,
Västerås!
lllllllUll
II fl I f l t -
--'^""•THIMIffll
25
BUTIKENS
FRU ALLVETARE
BERATTAR
Fru Astrid Granström,
— en husmor bakom
D,et
har flerfaldiga gånger kommit
fram vid intervjuer och samtal med
husmödrar, att de biträden de tycker
bäst om att handla av är de kvinnliga,
gitta och inte alltför unga, som kan ge
husmödrarna del av rön som de gjort
i sina egna hem. Ty det är inte bara
den unga, nygifta husmodern som behöver ett gott råd ibland. Lika ofta
står de erfarna husmödrarna tveksamma inför nyheter eller ber om förslag
till variation på matsedeln, och framförallt tycker de om att kunna resonera med ett kunnigt biträde, när de
gör sina uppköp.
Det finns många biträden som klarar
den svåra uppgiften att förena hemarbete med det krävande biträdesyrket. Vi har vänt oss till tre av dem
och frågat: Vad vill kunderna veta?
Vad ger ni dem för råd?
Hjcilper
kunderna
komponera
matsedeln.
I Enköping finner vi fru
Astrid
Granström hos firma Elis Ceder.
— Vi har många kunder som har
stora middagar och mycket gäster, berättar fru Granström. Nu för tiden,
när det är så ont om hemhjälp, får
speceriaffären ibland ersätta både kokerskan och köksan. Jag tänker närmast på alla verkligt fina konserver
och halvfabrikat som finns och som vi
kan rekommendera kunderna. Fammarps utsökt fina champinjonsoppa
t.ex. säljer vi mycket av. I vanliga fall
räcker en burk till fem personer om
den spädes med buljong och grädde,
men vid en fin middag med flera rätter skall ju sopptallriken vara fylld en-
26
Enköping
disken.
Kvinnliga, gifta affärsmedhjälpare kan ge kunden många
värdefulla tips från sitt eget
hushåll.
dast till hälften, och då räcker en burk
till åtta personer. En annan fin, lättlagad rätt är färskrökt lax med smörfräst, djupfryst spenat, färdigt i en
handvändning, och så fint och gott!
— F r u Granström tycks vara expert
på finare matlagning?
— Finare matlagning är ju så roligt,
svarar fru Granström och berättar, att
hon före sitt giftermål gick som elev
i ett storhushåll och där fick lära både
finare och enklare matlagning och att
hon haft oerhört stor nytta av detta
i sitt nuvarande yrke.
— Men tro inte att jag bara står och
komponerar lyxmiddagar, skrattar fru
Granström. Lika ofta, eller rättare sagt
mycket oftare, händer det att kunden
säger: Jag vill ha något billigt och lättlagat till middag idag! Då gäller det att
inte stå svarslös. Säger man bara fiskbullar t.ex., ser kunden lätt uttråkad
ut. Den erfarenheten har nog flera biträden med mig gjort. Men föreslår
jag gratinerade fiskbullar eller fiskbullar med musselsås brukar kunden
strax se litet gladare ut. Och då bör
man ju själv veta h u r man gratinerar
fiskbullar: alltså fiskbullarna i eldfast
form, en god sås av smör, mjöl, spad
och grädde, mängder med riven ost
över och alltsammans in i ugnen.
Inkokt makrill brukar jag också rekommendera — med Salad Dressing
som sås. Min dotter och jag äter det
med förtjusning hemma, och särskilt
^
pä sommaren är det ju en särdeles
lämplig, lättlagad rätt.
Sä har vi ju det djupfrysta! Winborgs köttbullar och Findus torskfiléer
använder jag ofta i mitt eget hushåll
och jag kan därför med övertygelse
rekommendera det till kunderna.
— F r u Granström talade nyss om
fiskbullar och musselsås — där kan
man ju tala om merförsäljning av en
burk musslor. Brukar fru Granström
ofta utnyttja sina kunskaper i matlagning till merförsäljning?
— Ja, naturligtvis! Aldrig säljer jag
makaroner utan att bjuda ut tomatketchup, aldrig hummer utan att bjuda
ut majonnäs. Till djupfrysta torskfiléer
försöker jag sälja musslor eller svamp.
Just den formen av merförsäljning
brukar kunderna uppskatta, den iakttagelsen har jag gjort.
Sä säger fru Granström, som varit
16 år i yrket, och som tack vare halvfabrikat och konserver klarar kombinationen hem-yrkesarbete. Och till sist
kan vi inte låta bli att uttrycka vår
förtjusning över den lilla vita klock-
hatt, som fru Granström har på huvudet, chic och klädsam
och sydd i ett tvättbart, vitt fyrskaftstyg, som fru Granström
har på när hon står i butiken.
- Hatten har en modist sytt efter mina anvisningar, med
arbetsmaterial och sylön gick den på 13 kronor.
Delger
kunderna
egna
erfarenheter.
Fru Karin Mårtensson i Bröderna Franssons Speceriaffär,
Borås, får ofta den frågan ställd till sig: Vilket märke är
bäst när det gäller marmelad, sylt, soppor och konserver?
— När man är husmor och själv har kokat sin sylt och
marmelad, har man stora fordringar på fabrikskonserverna.
Många kunder, framför allt gamla husmödrar, är mycket
kritiska. De vill inte bara lita till annonser och reklamplakat, och när de ber om råd vilket märke de skall köpa
brukar jag inte säga, att det och det märket säljs mycket,
utan b r u k a r delge dem mina egna erfarenheter. Tillfälle att
smaka på alla sorter får vi här i butiken, vi b r u k a r öppna
nyinkomna varor och så får hela personalen tillfälle att avsmaka, se hur många sardiner eller sillbitar det finns i varje
burk, för att vi sedan skall kunna ge kunderna de upplysningar de vill ha. I den här butiken har vi mest strökunder
och särskilt på sommaren ber många om råd hur de skall
proviantera för utflykter och camping.
Och vad får då en campare för råd av fru Mårtensson?
— Jo, först och främst har vi ju Vato-maten. Att en del
rätter är utmärkta och en del mindre bra, har jag funnit
när jag själv lagat dem hemma. När man säljer mat till semesterfirare, måste man först göra klart för sig vad de har
för kärl att laga maten i. Man rekommenderar inte pannkaka, innan man vet att kunden har en stekpanna med sig
i packningen, och rätter som skall gräddas i ugn har ju
camparen inte så stor glädje av. Så finns det goda soppor på
burk — en regnig dag är nog camparen glad över att ha en
burk värmande köttsoppa med i provianten.
En expedit-husmor, som själv har sysslat med matlagning
och matsäck, har alltså mänga goda tips — förutom den
eviga sillen — att ge turisten. Hur klarar fru Mårtensson
själv hem-yrke?
— Det går ganska bra genom att både min make och jag
äter middagsmålet ute. Sen får vi hjälpas åt. Och mitt yrke
vill jag rakt inte lämna. J a g tycker det är roligt och stimulerande, kontakt med nya människor och liv och rörelse
dagen lång.
Kunderna
av en
frågar
ofta
hur
mycket
de skall
köpa
på det, som eventuellt blir över. Om man t.ex. gör gulasch
kommer ju oxbringan igen i en form, som gör att de övriga
familjemedlemmarna inte kan ana att det är en resträtt.
Gulasch, det låter gott men hur gör man det?
— Jo, man bryner skurna bitar av det kokta köttet tillsammans med grönsaker i en gryta, låter alltsammans puttra
tills grönsakerna är mjuka och gör så en god sås till.
När jag expedierar på lördagarna har jag märkt att många
husmödrar vill klara av matlagningen på lördagen för att
ha söndagen ledig. En stek t.ex. kan ju stekas i förväg och
dagen därpå värmas i sin sky i stekgrytan. En annan rätt,
som jag också brukar rekommendera kunderna att göra i
ordning i förväg, är kalops. Det är ju mat, som aldrig blir
torr när den värmes upp.
Och vilka kunder är det som ber om råd? Unga, nygifta,
yrkesarbetande?
— Husmödrar i alla åldrar ber om råd. Det finns gamla,
erfarna husmödrar som aldrig prövat vissa rätter i sitt hushåll — wienersnitzel t.ex. frågar många hur de skall laga
till, likaså oxrullader, och då är man ju glad om man kan
stå till tjänst och hjälpa kunderna.
Och sä går fru Lundquist fram till spisen i sitt propra och
välskötta personalkök och tittar till sina grytor. I elva år
har hon varit matmamma i den cederqvistska firman, och
samtidigt har hon utan hjälp skött sitt hem. Hur har fru
Lundquist klarat det?
Man måste naturligtvis organisera sitt arbete, aldrig spara
ihop utan hålla efter och klara undan dag för dag, det är
fru Lundquists recept.
Språkhörnan
Vanliga franska kökstermer, som vi bör
kunna uttala på rätt
sätt
A la daulu*
Blancmangé
Chateaubriand
a la då'b
blangmangsché
schatåbriäng
Consommé
Coupe
kångsåmé
Fromage
fråmåsch
Gratin
gratä'ng
Hors-d"oevre
år dö'vr
Hotch-potch
håtsch-påtsch
Potage
Sauté
Remouladesås
påtdsch
såté
römolåd
Ragu
Vol au vent
ragy'
vålåväng
kop
vara.
En riktig matmamma är fru Iris Lundquist,
som varje
lördag och helgdagsafton expedierar i charkuteriavdelningen
hos firma John Cederqvists Eftr. och de övriga dagarna är
kokerska i butikens personalkök. F r u Lundquist tycker att
det är omväxlande och trevligt. Och kunderna, drar de nytta
a v fru Lundquists gedigna kunskaper i matlagning?
— Lika ofta som kunderna ber om råd för tillagningen
av varorna, lika ofta ber de om råd hur mycket de skall
köpa. Ofta heter det: jag skall ha en stek för fyra personer.
Vad kunderna ofta misstar sig på är t.ex. den rimmade oxbringan. Den k r y m p e r mer än allt annat kött vid kokningen,
och om kunden tvekar att ta en så pass stor bit som jag r e kommenderar, b r u k a r jag råda henne att göra någon resträtt
gelérätt
efterrätt av grädde
stekt eller halstrad
innerfilé av nötkött
klar, stark buljong
portionsdessert
eller liten skäl
efterrätt med gelatin
eller ost
hastigt ugnstekt
maträtt
entrérätt eller litet
smörgåsbord
soppa kokt på lamm
och grönsaker
avredd soppa
stuvning
kall skarpsås,
liknande majonnäs
uppstuvad maträtt
sm örd egspast e j er,
fyllda med stuvning
27
Kl-kurs
semestermelodi!
En vecka på Kl-kurs
löser alla
semesterproblem.
Det goda kamratskapet
ger så stor
behållning
att vädret inte blir avgörande för
semestern.
.
fe4g»K
— Det är inte meningen att Ni skall
komma hem uppiggade till kropp och
själ för att arbeta Er fördärvade efter
den här kursen. Men vi hoppas att den
gett Er en starkare känsla för det betydelsefulla arbete Ni har, och att den
skänkt Er ännu större vilja och aktivitet. Att göra litet mer än vad man är
tvungen till — det är just det som ger
framgång.
Den förhoppningen riktade organisationschef Axel Bengtsson till eleverna
vik KI:s semesterkurs i Lysekil —
kursen som för oss 32 ungdomar redan
frän början såg ut att bli en vecka vi
sent skulle glömma. Här var intresset
lika stort, antingen vi diskuterade svinn
och skyltning (med läraren Gunnar
Hellebro) eller olika kundtyper och
deras behandling (med Curt Borg).
Eller dä magister Bengtsson gav oss en
lektion i »hur man på enklaste sätt får
ekonomin att gå ihop». Förmiddagarna
ägnades åt föreläsningar och diskussioner av aktuella problem från vårt arbete, medan vi på eftermiddagarna fick
tillfälle att njuta av allt en sommarvecka pä västkusten kan bjuda på.
Överst en bild från
skolbänken.
Organisationschef
Axel
Bengtsson
kontrollerar
elevernas synpunkter på en
affärsgata i
Lysekil.
Solbad på Abba:s ö i
Gravarne.
Likheten
med en sardinask är
väl slående?
En bild frän
månskensturen, med dans
på färja.
Nederst
beundrar
man den vackra
bohuslänska
skärgården under utflykten till Smögen
och Gravarne.
28
Vilket minne står klarast?
Kanske den vackra båtturen till Smögen och Gravarne, där vi fick ta oss en
titt pa sardin- och sillinläggning hos
Bröderne Ameln.
Eller kanske kvällen på societetssalongen, då Köpmannaföreningen i Lysekil bjöd oss på fest tillsammans med
chefer och anställda.
Varför inte turen med Vally II? Båten som i solnedgången förde oss ut på
en tjusig månskensfärd nedåt Gullmarsfjorden. Inte ens dans på brygga
till dragspel saknades. Fast bryggan
byttes så småningom ut mot den
mindre riskabla färjan. Här svängde
handlaren och humoristen Olle Sand
från Borlänge om i taktfast hambo med
mörka skånskan Elsie Wester, och
Folke Gabrielsson från Lappland med
käcka småländskan Nellie Carlsson. Ja,
h ä r liksom alla dagar var vi en enda
stor familj.
Kanhända var det magister Bengtssons oförglömliga historier sista kvällen? Och apelsindansen med Erik
Svensson från Jönköping, då han i de
mest komiska situationer försökte vinna
tävlingen tillsammans med lilla Lohri
Johanson från Ljungsbro, glömmer
man inte i första taget.
Inte heller den ovanligt goda trivseln
och sammanhållning som gjorde att
vi alla kunde instämma med västgöten
Stig Landelius, att »den här kursen har
överträffat alla förväntningar», eller i
17-åriga skånskan Inga-Lill Sjöholms
»Jag kan aldrig glömma den här veckan hur gammal jag än blir».
Men avskedet kom och med det otaliga utrop som »Skriv snart, kom och
hälsa på, vi måste ses snart igen». Och
med ett tack till Kl för en lärorik och
trivsam kurs återvände var och en till
sitt, för att bland kamrater och vänner
berätta om den innehållsrika veckan.
Om den nu går att beskriva enbart
med ord.
Eivor Hellman.
ICA-tidningens specialsida för de yngre
VI SOM VILL OPP...
Kalle Nybörjares
"rundsnack"
— Hej du Nisse! Den här
veckan har jag haft otur.
— Vad har du gjort då?
— Ja, det var väldigt förargligt, men när jag skulle
lämna varorna hos fru Andersson i går så hade tre ägg
gått sönder.
— Ser man på, ser man
på! Men det ska du inte vara
ledsen för Kalle. Det är nog
inte många springpojkar som
undgår det ödet.
— Nej, jag vet faktiskt
inte hur det gick till. Vägen
är ju så dålig så äggen skakade väl sönder. Jag trodde
att chefen skulle bli arg
men han bara skratta och sa
att sånt kan hända den bäste.
Och så talade han om att han
beställt stadiga små ägglådor
av kartong, som jag skulle
lägga äggen i när jag kör
varor med paketcykeln.
— Alla tiders grejor må
du tro. Vi har just fått sådana lådor i vår affär, så nu
tror jag inte vi behöver
riskera några krossade ägg i
fortsättningen.
— I går fick jag vara med
och göra rent ägg. Men jag
h a r undrat på en sak, Nisse.
Förste man sa att jag inte
fick fukta trasan. Vet du
varför?
— Jodå! Tvättar man äggen så upplöser man ett
skyddande ytlager, som finns
på äggskalet. Det bästa man
kan använda när man gör
rent ägg är stålull.
— Vad du vet mycket,
Nisse.
— Vänta du Kalle! När
du varit med tre år i branschen så vet du lika mycket
själv. Och det är just tjusningen med varat jobb. Vi
får lära oss något nytt varje
dag.
SV-stipendier
att söka
AB Speceristernas Varuinköp ställer under höstterminen 1950 stipendier för
1450 kr till förfogande för
elever vid Köpmannainstitutet. Stipendierna utdelas
till anställda i speceri- och
lantaffärer anslutna till SV.
Till ett stipendium ä 500 kr
har ansökningstiden redan
utgått, men följande stipendier kan sökas:
3 stipendier å 175 kr till
deltagare i instruktionskurs
den 18—30 september.
1 stipendium å 325 kr till
deltagare i köpmannakursen
2—28 oktober.
1 stipendium å 100 kr till
deltagare i skyltningskurs
den 2 oktober.
Ansökningar bör insändas
omgående till Köpmanna-
Månadens
Vi
i fortsätter med v å r
puzzle-pyssel-pristävling vilken tydligen roade våra läsare. Flera hundratals lösningar har strömmat in.
Tävlingen går ut på att spåra
upp på vilka sidor i detta
n u m m e r av ICA-tidningen
de fem puzzlebitarna hör
hemma. Första rätta lösning
belönas med 10 kronor,
andra med 5 kr och tredje
med en bok. Skriv »Puzzle-
Pristagare
i förra månadens tävling
blev:
10 kr, Curt Rosendahl, Regeringsgatan 23, Stockholm.
5 kr, Inga-Greta
Persson,
Kroksjömåla, Eliseberg.
Bokpris,
Uno
Persson,
Folkungagatan 11, Mjölby.
Vi gillar
butikspersonal som kan väga
precis på .grammet. Vår
provköpare rapporterar att
han i Enköping träffat på ett
biträde som varit omöjligt
att kugga. Namnet är fröken
Ingegerd Vestlund, och hon
får månadens bok för sitt
sätt att sköta vågen.
Diskvits
— Har ni åskledare?
— Nej tyvärr inte, men
går det inte lika bra med ett
blixtlås?
5. Hur uttalas engelska ordet rayon?
6. Finns det en
självbetjäningsbutik i Kramfors?
7. Vad är Cider gjort av?
8- Vad betyder bokstäderna
HP i HP-sås?
puzzle-pyssel
tävling» på kuvertet och
skicka in lösningen före 25
september till
ICA-tidningen,
Västerås.
institutet,
Mästersamuelsgatan 22, 1 tr, Stockholm.
Ansökningsblankett kan på
begäran erhållas frän KIskolan.
Minns ni del?
Kan ni svara på dessa frågor som är hämtade ur innehållet i fjolårets septembernummer av ICA-tidningen?
1. Vilka vikter skulle omjusteras 1949?
2. Hur beräknas ett kragnummer?
3. Vad menas med »isbröd»?
4. Nämn
några
lämpliga
hushållsäpplen!
DE RÄTTA SVAREN.
('6£
PIS) 'luauien.iecj jo sssnoH '8
C6S 'P>S) uiAiadde AV '1
('IS P!S> usui
-SJSH PfAPa UEUldOM BP '9
("80
P!S)
SU.ECBH
('EZ
•piS) 3IPSIJ ijoo XapxiEig
'?utl(33 ' u o p j i 'jgpoiusnH
(03
P!S)
S
PQjq
-ssa;e}pi9P ed Suiu5pa}ag
('St P!S) '.I3)3UII}U30 I
ppiA suaSe.m jague )9,iumN
(9 PTS) 9*61
.IB apBjaisnt JSBUSS Japn/A 'T
'SE^fpS
UB^ EtUOgB.IJ Bd JBAS B3nJpJ»n
}ajumu.iaquia}das i Epis U35)
-V!A ad saSuE sajuajEd UIOUI
29
Här kommer höstens
Ni blir paff
. . . när Ni ser hur lätt det
går att sälja steknålen PIFF.
Varje husmor behöver denna trevliga nyhet till rullader, kåldolmar o.d. Rostfria.
Bruttopris per brev om 10
st. 1: 10. Förpackning om 25
brev i kartong.
Kapsyl som slår
Tre lättsålda modeller av
den nya alkathene-plasten,
som tål kyla och värme: 01och läskedryckskapsyl, mjölkkapsyl
samt
stänkkapsyl.
Många handlare har sålt en
kartong om 36 st pr dag.
Bruttopris/styck: Öl-, läskoch stänkkapsyl 0: 25, mjölkkapsyl 0: 35.
Sopskyffel i plast
En trevlig nyhet — praktisk
och hygienisk... lätt att rengöra . . . ingen emalj som
spricker . . . ingen plåt som
rostar. Idealisk presentartikel i glada färger. Bruttopris 4: 50.
Förpackning om 4 st.
Importör:
Malmö
Red
Line
Tillverkare:
Göteborg
T i l l v e r k a r e : AB Borås Konsthartsp r o d u k t e r , Borås
Tillverkare:
Göteborg
Efterlängtad nyhet
En enkel och verkligt effektiv konservöppnare har länge
saknats — men nu är den
bär! Tillverkad i rostfritt
stål och plast, vinner den
varje husmors intresse. Bruttopris 1: 65.
Förpackning om 24 st.
Tillverkare:
Göteborg
Gösta
Lindblom.
Ett nöje att skala
. . . potatis, morötter, frukt
och alla andra grönsaker är
det med RAACO-skalaren i
rostfritt och plast. Från Amerika har den kommit för att
nu börja sitt segertåg genom
Sverige. Bruttopris 1:50.
Karta om 1 ds.
Tillverkare: AB Borås
p r o d o k t e r , Borås
C Alla
30
F:a
Lo renzia-Pro d u k t e r ,
T i l l v e r k a r e : AB Borås Knnsthartsp r o d u k t e r . Borås
T i l l v e r k a r e : AB Borås Konsthartsp r o d u k t e r . Borås
Lindblom,
Dessa t r e
. . . är säkra schlagers. Den
lilla bägaren kan användas
både som äggkopp och dryckesbägare, den stora löser
flera uppgifter och äggskedarna är alltid lika säljbara.
Glada färger. Er grossist lämnar gärna uppgift om de fördelaktiga priserna.
O r d n i n g och reda
. . . i matsilverlädan blir det
med PRICK bestickhållare
— en ny och bättre konstruktion. Standardsats om 8
hållare med plats för 85 delar i trevlig presentkartong.
Bruttopris 11: 75.
Förpackning om 3 kartonger.
Vettig v a t t e n k a n n a
(»Förgät-mig-ej )
. . . på samma gång en prydnads- och nyttosak. Med sina
moderna linjer och glada
plastfärger är den en prydnad överallt och konstruktionen gör den särskilt ändamålsenlig. Bruttopris 5:—.
Förpackning om 3 st.
Gösta
Company,
T i l l v e r k a r e : AB Borås Konsthartsp r o d u k t e r , Borås
Bra plats för äggen
Denna amerikanska äggbricka av plast rymmer precis
ett kilo ägg staplade i två
lager. Tar ett minimum av
plats i skafferi och kylskåp.
Flera glada färger. Bruttopris 2: 80.
Förpackning om 6 st.
F:a
Kon-tharts-
"^
dessa schlagers kan k o m m a a t t b e t y d a
ett värdefullt tillskott till E r o m s ä t t n i n g .
De säljer sig faktiskt själva om Ni b a r a
skvltar med dem. Skaffa h e m dessa artiklar
från Er leverantör, så Ni har dem på lager
när säsongen sätter in.
Försäljning
till grossister
genom
B E R U A C©
V. H a m n g a t a n 13 • Göteborg • Tel. 1197 02
O u m b ä r l i g lampa
I bilen . . . i huset . . . pä
vintermörka vägar .. . när
som helst och var som helst
kan denna nya stavlampa av
plast göra nytta. Finns i två
storlekar, förpackade en och
en i kartong. Bruttopris 3: 50.
Paket om 6 kartonger.
T i l l v e r k a r e : AB Borås Konslliartsp r o d u k t e r , Borås
BITRÄDE !/
KUNDER
ENIGA
när det gäller
knivar skall
tillverkaren
vara
— en
skimrande . . .
K. J. ERIKSSONS
SAX & KNIVFABRIK
MORA
T E L . 332
i.
Var vänlig vänd till sidan 32
— och Ni finner lösningen!
Tillverkare av Moraknivar • Sport o. Jaktknivar
Rostfria förskärare • Slaktknivar • Morasaxar
PLAKATSATSEN
Satsen innehåller 44 textplakat i format 50 • 70 cm med
tryck på båda sidor, alltså 88 texter, samtliga tryckta i
3 färger. Dessutom ingår 10 streamers för aktuella meddelanden samt 4 klippark med roliga figurer för applicering tryckta i 8 färger. Plakatsatsen ä r förpackad i
för
specerihandeln
EN SUCCÉS!
Upplagan snart
slutf
Skall även Ni begagna Er av fördelarna av att alltid ha ett 90-tal textplakat till hands vid fönster-
stadig portfölj av papp med register. — Här följer några
skyltningen, bör Ni passa pä att rekvirera satsen
exempel pä varugrupper som finns representerade: Ljus,
snarast. Plakatsatsen har blivit allmänt omtyckt och
konserver, frukt, färdiglagad mat, grönsaker, makaroner,
förenklat skyltningsproblemet för dem som redan
är innehavare a v denna utomordentliga hjälpreda.
efterrätter, ost, honung, saft, kaffe, thé, nypon, pepparkakor, malmedel, tekniska artiklar, städartiklar . , .
Pris per sats kr 78 j —
*a» «*S» «aet t s » *t$m* ca»" « • «8» «MSJ •*>
HAKONKöPMÄNNENS REKLAMTJÄNST,
VÄSTERAS.
Sänd genom ICA-kontoret i
RAMAR för plakatsats a v bok med upphangningskedjor
Pris per styck
kr 8: —
eller direkt mot efterkrav
st. Plakatsats
för
Specerihandeln
ä k r 78: —
st. Ramar till d:o kompletta å k r 8:—
KLIPP UR KUPONGEN OCH SKRIV IDAG!
31
Bättre bädd med
VARUMARKF:
— en
skimrande
nyhet m e d
präglat
mönster
präktiga Täcken
och Madrasser
Tillverkare Smålands Yllefabriks A -B., Lagan
Telefon 1, 25, 50, 75
EPISCOP
svensk idé
i svensk kvalité
Episcopet ställes direkt över den teckning, skiss, fotografi
eller text som skall uppförstoras. Bilden projiceras direkt
på den kartong eller det papper på vilket originalet skall
utföras, varefter man lätt tecknar upp bilden med blyerts.
Episcopet är så enkelt att ett barn kan sköta detsamma.
Episcopet kan användas vid många tillfällen när det gäller
att visa bilder i större sällskap. För butiksbiträden—dekoratörer kommer det att fylla en verklig uppgift. Sänd in
nedanstående kupong idag!
SVENSK KINO, Bergsgat. 47, Stockholm.
Härmed rekvireras
Strömstyrkan är
Namn:
Adress:
32
st. Episcop å kr. 22: — fraktfritt.
volt.
T-.„
I I Anis, kummin, fänkol?
I liken
eller vilka
upptar
enbart
av dessa
svenska
grupper
r r
°
kryddor?
I Basilika, mejram, körvel?
|
Backtimjan, vallmofrö, mynta?
I Färgämne?
Vad
är
Vattenglas?
metasilikat?
Q
ir-,,
( ilken
... ,
tankas
7
,
av dessa varugrupper
kan
.
„ .
,
.
.. o
inga i en bra majonnäsr
Sä /lär
Råttgift?
I i Vinäger, senap och vitpeppar?
L
^
F l 0 1 J a ' äggulor, kajennpeppar?
L
—'
I Citronsaft, paprika och salt?
svarar:
Herr Stig Ljungström,
Ersta
De rätta
Livsmedel:
Den första gruppen upptar bara svenska kryddor.
Metasilikat läter som ett
järgämne.
svaren:
Samtliga tre grupper upptar enbart
gamla
välkända
svenska
kryddor. Av exempelvis mynta
Oljan är det viktigaste, så jag väljer andra gruppen.
finns både grönmynta och pepparmynta, och särskilt den se-
i
nare känns ju igen. Men nog låter en del av de där
Herr Jan Norstedt,
Firma Hj. Norstedt,
östhammar:
Den tredje gruppen väljer jag — de är svenska
utländska.
Metasilikat är ett slags vattenglas. Det i handeln
allihop.
namnen
vanligaste
vattenglaset är dock det s.k. na-
Metasilikat är ett slags vattenglas.
Det låter gott alltsammans — jag säger den första
gruppen.
tronvattenglaset, som består av
kiselsyrat natron. Det framställes genom en sammansmältning
av kvartspulver och soda.
Herr Sten Söderman,
Firma Lennmans
Eftr.,
Köp-
manholmen:
pen är dock enbart svenska.
ja — var har jag hört det nu igen? —
kan det vara rättgift
de nämnda
sakerna
kan
tänkas ingå i en majonnässås —
Det är mycket som låter svenskt där — tredje grup-
Metasilikat
Alla
månntro?
Oljan och äggulorna vill jag ha med — sen kan det
fast kanske inte på samma gång.
Viktigast
är
förstås
oljan
och
äggulorna. Om man sedan sätter
piff
på det hela med
vinäger
eller citronsaft är en smakfräga
liksom valet av kryddor i övrigt.
vara vad som helst av det andra.
När som helst kan det bli Er tur att svara!
Svår hjärnskakning och komplicerat underarmsbrott gjorde en av våra försäkringstagare arbetsoförmögen under 15 månader. Efter tre månader
trädde premiebefrielsen för hans liv- och pensionsförsäkringar i kraft resten av sjukdomstiden.
Det var en betydelsefull
utgiftsminskning.
Ett ögonblicks rerk
»Låt oss tala om det en annan
gång», är tyvärr det vanliga svaret,
när m a n vill resonera med någon
om hans verkliga behov av försäkringar. Men — en annan gång är
en skälm. Att bli allvarligt skadad
eller svårt sjuk kan vara ett
ögonblicks verk. Sedan är det
så dags att skaffa sig de försäkringar man så väl behöver.
Att besluta sig för att utreda sitt
försäkringsbehov
är ju också ett
ögonblicks verk. Och v a r säker på
att det är ett väl använt ögonblick. Thulemannens
utredning är
kort och rakt på sak. Den ger er klart
besked på alla punkter. På
tal om sjukdom: Är Edra n u varande försäkringar premiefria vid långvarig sjukdom?
Har
Ni
gjort
Thuleprovet?
Tillfaller mina livförsäkringar rätt person?
Är livförsäkringarna premiefria vid långvarig sjukdom?
Faller försäkringarna ut vid
rätt tidpunkt?
Har försäkringarna rätt belopp?
Är premien rätt avpassad efter mina inkomster?
Låt Thulemannen hjälpa Er
— han kan sin sak.
T h u l e b o l a g
34
m e d
F e n i x - H e i m d a l l
o c h
N o r d
k
Y a c h t a s s u r a n s
TREVLIGA JULKLAPPAR
— fina
försäljningsartiklar
Dessa praktiska och trevliga
artiklar har sin givna plats
i varje hem. De är idealiska
julklappar, som passar alla —
och därför lönar sig att sälja!
Beställningar göras i vanlig
ordning direkt från kontoren.
Fotoalbum för gammal och un»
Grå linnepärm, färgdekor Kr 10:—
Brun skinnimit., guldram Kr 7:50
Gästbok hör hemmet till
Vadderat skinn, flätad kant,
guldtitel Kr 17:50
Skrivunderlägg i skinn — praktiskt oeh prydligt
Med tjädermotiv Kr 15:85
Med vadderad klaff Kr 12:70
rostfria rakblad av
KÖLDHÄRDAT@STÅL
för ännu bättre rakning
Nu linns även SWING 25 rostfritt
av KÖLDHÄRDAT STÅL
SWING Ltd AB
SANDVIKEN
Kung/.
Hovleveranlör
35
DRICKCHDK1AD
OGONcacao + mjölk
När Ni rekommenderar M A Z E T T I
DRICK-
C H O K L A D till Edra kunder, kan Ni göra det
med fog, ty Mazetti DRICKCHOKLAD är sammansatt av ren OGONcacao och specialbehandlad
mjölk.
Det blir ekonomiskt att använda
en
Mazetti kommer under hösten att
stödja Eder försäljning med annonsering i pressen, både i färg
kopp DRICKCHOKLAD kostar inte mer än ett
och
glas mjölk.
skyltningar och broschyrer. Tag
Sälj DRICKCHOKLAD
belåtna kunder!
Ni får
svart,
annonsfilm,
fönster-
vara på vår hjälp — Ni kommer
att få stor nytta av den i för-
Tag hem DRICKCHOKLAD
från
säljningsarbetet, ty
Er grossist
från
att lära allmänheten att dricka
eller
MAZETTI
36
direkt
Malmö
DRICKCHOCKLAD.
vi kommer
ICANDER^
Kalle Tänk, om man inte behövde bära den här skrymmande
vågen så fort man ska väga tyngre saker.
I järnaffären köpte Icander tre kraftiga länkrullar, som utan
att ta skada kunde belastas med flera hundra kilo.
Därefter kontrollerade han vågen grundligt sä att den vägde
perfekt.
>*
F*
Icander Det dar skulle man val kunna avhjälpa. Det vore nog
inte sä dumt att sätta hjul pä vågen.
Icander skruvade sedan fast de tre rullarna under vägen.
Kalle: Det här var en verkligt fin idé, Icander. Titta så enkelt!
Man kan flytta vågen med hjälp av pekfingret . . .
Jag skulle vilja skicka fem pund
till London . . .
Enkelt
ibland
Kan jag
vinsten ?
få
hämta
ut den
här
med ekonomiska transaktioner,
ibland
krångligare
men alltid
lämna
kan N i fråga
Skandinaviska
banken.
Att
upplysningar och råd i bankärenden är en av
våra uppgifter. I många ämnen ha vi utgivit broschyrer,
t.ex. Valuta för respengarna, Testamenten och boutredningar, Export och i m p o r t , O m växlar, vilka gratis tillhandahållas av alla våra kontor.
V ä l k o m m e n att t a l a
med
Ni kan
också välja
någon av dessa
slitbanor
Värnamo Lyx
AB V Ä R N A M O
VÄRNAMO
GUMMIFABRIK
TEL. 115 5 0 växel
Aktuellt från Galon AB, Göteborg
köldbeständighetsprov, som utförts
på importerade,
»galonliknande»
väskmaterial. Det visade sig att
vissa av dem ej uthärdar vår vinterkyla — några sprack redan vid
+ 4° C och flera andra vid —10° C.
De utförda proven har ju största
intresse för alla, som säljer damväskor, shoppingväskor eller reseffekter. Det är inte roligt om en
kund kommer in och visar, att
hennes nyköpta väska spruckit
tvärs över locket. Försumma inte
att studera den illustrerade artikeln i Galon-Nytt.
I kräftans tecken går NK:s påpassliga skyltning med galonduk.
En trevlig metervaruskyltning
med galonduken »Kummin» som
dominerande inslag, kunde alla
som i mitten av juli passerade NK
i Stockholm beundra. Varuhusets
stora hörnmonter med fönster mot
både Hamngatan och Regeringsgatan var uppskyltad med galon
och plastfolier, med allt exponerat
material ordningssamt märkt med
varunamnet. Man fick i den vackra skyltningen många goda tips
om praktiska och trevliga saker
för hemmet, sommarnöjet eller semesterresan, som man antingen
kunde köpa färdiga eller själv sy.
I början av augusti skyltade NK
på nytt med galon under mottot
»Friska Färger till Kräftbordet».
(Se bilden ovan!) Ett varuhus har
ju stora möjligheter, men även
affärerna ute i landet kan lätt
ordna vackra och säljande skyltningar efter samma instruktiva
linje.
Spricker väskan till
vintern?
Galon-Nytt nr 4 innehåller en intressant redogörelse för en serie
Helsida i Vårt Hem med tips om
trevliga och praktiska saker i galon.
Vad sägs om material som vid en
dubbelvikning vid —10° C spricker
så här...
Pressen ger ofta tips
om meter-galon
Den stora popularitet som galonet
åtnjuter visar sig inte minst i tidningarnas redaktionella intresse
för materialet. Tips om trevliga
och praktiska saker i galon är mycket vanliga. Vårt Hem nr 28 innehöll t.ex. en hel sida om vårt nya
sidengalon, illustrerad med färgglada bilder (överst t. h.). Texten
talade entusiastiskt om materialets
fördelar: »Behöver aldrig tvättas;
torkas bara av med en våt svamp.
Galon rispar inte upp och behöver aldrig fållas i kanterna.»
Man kunde fortsätta med många
fler exempel på pressens vänliga
intresse. Ni har säkert själv kunnat konstatera, hur mycket det
praktiska materialet uppskattas.
Och Ni har säkert redan vidtagit
skyltnings- och andra åtgärder för
att för Er affär dra nytta av denna goda reklam. Vänj Edra kunder vid att komma till Er när de
skall köpa galon eller galonartikar därför att Ni alltid är väl sorerad i olika färger och mönster.
Till GALON AB, ö. Hamngat. 52,
Göteborg.
Undertecknad är intresserad av att
regelbundet få GALON-NYTT!
Namn
Adress
Postadress
39
JUKON tpfi & fetåm éundfr
Jukon sårsalva är välkänd. Allmänheten vet att
Jukon håller vad den lovar.
Ha alltid ett välförsett lager Jukon sårsalva i er
affär — säg Jukon det kommer Ni att tjäna på.
AB
JUKON
GÖTEBORG
Begär närmare upplysningar genom
AB KÖPMANNATJÄNST, Västerås
Tillverkare:
H A M DAHLSTEDTS KASSASKÅPSFÄBRIK- « ^SÖR
40
Dl husmor handlar färskvaror fordrar
De ha en snabb omsättning och få aldrig
hon att de verkligen skall vara färska,
tillfälle att "åldras" i hyllorna.
annars blir hon missnöjd — även om
Då det gäller margarin är Ni på den säkra
hon kanske inte alltid låter Er veta det.
sidan om Ni för det omtyckta och all-
Eftersom Ni självfallet är mån om kund-
mänt efterfrågade Milda, Margarinbola-
kretsens förtroende gör Ni därför klokt
gets milda margarin. Milda är absolut tip-
i att då det gäller färskvaror endast föra
top kvalitet och distribueras snabbt från
de mest populära och gångbara märkena.
fabriken. Försäljningen understöds dessutom av en fortlöpande kraftig reklam.
När Ni säljer margarin — sälj färskt —
sälj Milda.
Milda säljes i
köpmannabutiker
argarinbolaget
41
Hör Ni lill de lyckliga som ser allt i sitt rälta ljus
OSRAM
En husmor vet vad rätt ljus
på arbetsplatsen betyder.
Idealköket har både takarmatut och speciell armatur
över spis och arbetsbord —
och naturligtvis OSRAM- ljus
på alla punkter. OSRAM-lampans rika men
milda ljus ställer varje arbetsuppgift i rätt dager.
A K T I E B O L A G ET O S R A M
STOCKHOLM
Skandinaviens
•
GOTEBORG
•
ledande glödlampfabrik
Det finns en OSRAM-produkt
ELEKTRAVERKEN
MALMÖ
•
SUNDSVALL
— i enskild svensk ägo
för varje ändamål
:
Florodol tvålarna passa
husmors kassa och familjens smak
lör kvalitet och vällukt.
FLORODOL
Tekniska AB Flora
42
FL 1-1183-50
501
"Nöjda kunder köper
mera — därför skall
alla kunder vara nöjda"
Flintlack
gol vi ack
verkligen
A-1ack
trägolv
—
färg
heltäckande
FÄRG-, FERNISS- OCH KEM. TEKN. FABRIK •
Göteborg
FLACKBORTTAGNINO
centrerat
UNIVERSAL
SKUM
iin
MÖBLER
MATTOR
KLÄDER.
HAND
SKAR.
HATTAR
SKOR. B I I K L Ä D
SEL.
SUFFLETTER
LADERVAROR .(c
NIELSEN
F:a GUNNAR
och
T e l .v ä x e l 17 2935 •
MATTORNA får en ny
glans och lyster genom
Snappy - behandlingen.
Lätt att utföra — ger
resultat genast.
FOR KEMISK HEMrTVÄTT
OCH
for parkett
linoleitm
A-lack är en extra ljus, fyllig cellnlosagolvlack,
speciellt lämpad for behandling av parkettgolv
och linoleum-mattor. A-lacken ger en sidenglänsande, slitstark yta och torkar på 20
minuter.
rekommendera
GUNNAR
och
Flintlack är en syntetisk golvlackfärg som tillverkas i 6 vackra nyanser. Genom sin sammansättning med bindemedel på alkydbasis är
Flintlack synnerligen slitstark och oöm. Flintlack ar lämplig för trägolv och linoleum-mattor,
lär mönstret delvis slitits bort eller for mattor,
där annan färg Önskas. Torktid 6—3 timmar.
kan Ni
GENERALAGENT
linofeitåit
Att 501 är ljus är av mycket stor betydelse, då
den därigenom ej missfärgar linoleum-mattorna.
Torktid 6—8 timmar.
Dessa 3 prod
vart
för
501 är en ljus, fyllig, snabbtorkande och lättstruken fernissa, som ger en synnerligen elastisk och slitstark yta.
SNAPPY ä r ett universalmedel för all slags
rengöring — det kan
användas till otaliga
föremål och gör det lätt
att hålla hem och garderober rena och fina.
STOCKHOLM
KLÄDERNA behandlas
med gott resultat med
Snappy universalskum.
Snappy är oumbärligt
för den som vill hålla
kläderna
rena
och
fräscha.
SNAPPY
MÖBLERNA är lätta
att hålla fläckfria och
fräscha om man då och
då ger dem en grundlig
Snappybehandling.
rekommenderas
av Aktiv
Hushållning
am marknadens
bästa
preparat.
SNAPPY är lätt och bekvämt att använda och
absolut oskadligt för
allt som tål vatten. Den
kund som en gång prövat SNAPPY blir förtjust över h u r användbart universalskummet
är och h u r lätt och effektivt det rengör.
NIELSEN.
Enshede.
TEL. 44 52 35
Tel.
4959SS
A t t föda upp h ö n s är en affär, som m e r än
n å g o n a n n a n k r ä v e r den a l l r a största omt ä n k s a m l i e t för att ge u t d e l n i n g . I n t e m i n s t
g ä l l e r detta utfodringen. — S o m m a r e n är snart
s l u t och t i d e n är n n i n n e att ö v e r g å t i l l att
ge u n g h ö n s e n ett v i t a m i n r i k t , äggdrivande
värpfoder. Ge dem dä Fors h e l v i t a m i n i s e r a d e
Värpfoder — det t y c k e r h ö n s e n om, det t v i n gar dem att värpa h e l a året om, de betalar s i t t
foder s j ä l v a och uppfödaren k a n vara
s ä k e r pa en god v i n s t !
Inte endast
FORS VÄRPFODER
utan samtliga våra höns- och
kyckling foderblandningar
är
helvitaminiserade med HUVAMIN och behöver under inga
omständigheter
kompletteras
med några vitaminfodermedel.
Sätt hellre in pengarna på
banken!
H A R A L D F O R S & CO. A B
STOCKHOLM
44
•
ÅHUS •
LIDKÖPING
•
MOTALA
ARBETSKLÄDER
FRÅN
RYMLIGA
RIKTIGn
REIALQ
SJU ESS i ny förpackning
Har husmodern en gång prövat
sig frisk och kan utnyttjas till
SJU ESS i tuh kommer hon att
sista »droppen», varför den är
stanna
hade ekonomisk och hygienisk i
torkade
for denna senap. Inga
senapsrester
längre
i
användningen,
burkar. SJU ESS i tub håller
J. WUNDERMAN AB . STOCKHOLM
45
L ii k are
rekont in en dera r
grötfruhost
Vad k r o p p e n behöver på morgonen, framhåller <lr Höglund, a r kolhydrater.
Det nödvändiga förrådet
därav
inför arbetsdagen
erhålles
framför
allt genom att börja den
med ett grötmål
och smörgås —
gröt. bröd och socker i lagom mang'
behöver kroppen på morgonen. L a gad m a t a r däremot
inte lämplig,
ägg kar» passa b r a , m e n till e x e m pel skinka eller bacon ar långt ifrån
nödvändigt.
! — • - g tm m
Cusial Höglund
Många som
magra tror att de
lämpligen gör det
genom att knappa
n morgonmålet til'
minsta möjliga eller helt hoppa över
det. sedan ata en
ynka k n a p p lunch
for att ata ordentligt först vid m i d '
dagen
Det betyd e r
bara
alt
Amerikanska
undersökningar
har visat, att bristande energi,
nedsatt uppmärksamhet och
dåligt humör på arbetsplatsen
inte sällan beror på — undermålig frukost! I en uppmärksammad artikel i Dagens Nyheter bekräftar en svensk läkare de amerikanska iakttagelserna. Han rekommenderar
grötfrukost — gröt, bröd och
socker i lagom mängd ger de
kalorier som behövs för en
fullgod arbetsprestation!
Diskplats
önskas
d e
målmedvetet
ger
| kroppen ett u n d e r s k o t t av kalorier
u n d e r den tid d e n bäst behöver k a lorier : under arbetet.
En jämn fördelning av när'm;_
förseln under hela dygnot ar nodtor energin
och humovei
nfattar dr Höglund.
Välkänd, välgörande vit halstablett med egen skyltkartong
önskar väl synlig plats för denna på diskar landet runt. A n nonsören har under många år
idealisk frukost även för vuxna
Jag
100
meriterat sig som en förstklas-
tjänade
kronor
HANDELNS
HJÄLPREDA
Med förord av GUSTAF BORGSTRÖM
»Vid en diskussion slog jag upp ärendet i HANDELNS
HJÄLPREDA och kunde på några sekunder konstatera
att motparten hade fel. Skillnaden i uppfattning utgjorde 100 kr, som jag således tjänade in.
Man känner sig trygg och säker med en
sådan uppslagsbok, där m a n kan hitta allt
va
500 s i d .
d som behövs i arbetet och där man
kan finna formulär till alla möjliga inlagor till myndigheter och andra.
Oumbärlig f ö r den store företagaren och absolut nödvändig
för den lilla.»
Till
Köpmannatidning.
bokhandel
eller AV Carlsons Bokförlag, Stockholm C.
Härmed beställes
ex. HANDELNS HJÄLPREDA
inb. å k r 26: — att sändas pr postförsk. — mot faktura.
Namn
Adress
46
erfarenhet av »halskardborrar»,
»svalgsnurpor»,
tack vare
Västerbottens
Sänd kupongen
sig halsuppfriskare och har stor
ICA 9
»snarktorkor»
och andra liknande åkommor.
Svar med order torde ställas till
Tulo,
/den lille halsläkaren»,
c/o Choklad-Thule, Stockholm.
Den
patentsökta
"BRA-BURKEN n
har, såsom väntat, blivit den verkliga schlagern — precis som kulpennan
»Safir» - - folk rycker formligen burken ur skyltkartongerna.
»Bra-burken» är just vad husmödrarna längtat efter — en prydnad
för bordet
och idealisk för sylt,
matrester och camping. Fråga Edra
grossister efter »Bra-burken».
Tillverkare:
S V E N S K
C E L L I L O I Ö I N D U S T R I
(JISLATED
A B
Bossgårdens
ROQUEFORT
Ställ fram en förpackning Bossgårdens Roquefort på
disken! Den expedierar och säljer sig själv genom sin
trevliga p a k e t e r i n g och lockande exponering.
Skövde Andelsmejeriförenings
nya ostförpackning innehållande 20 st Roquefort-bitar
cirka 150 gram paketerade i
stanniol lovar att bli en verklig schlager.
SKÖVDE A]¥DELSMEJERIFÖREKIWG • Skövde
47
Rekvirera tillräckligt
med Philips dvärglampor
infor det mörka halvåret
Lampor till ficklampor, stavlampor och cykelstrålkastare
är aktuella —är Ni försedd och beredd att möta säsongen.
Rekvirera annars från Philips redan nu och gör en aktuell
skyltning. En påminnelse tiil kunderna om att köpa
lampor till cykelstrålkastaren eller ficklampan för ofta
även andra köp med sig.
PHILIPS
DVfiRGLAMPOR
De'ä' bra lampor de' — som alla PHILIPS
lampa
Kaffe-self-up'
Cellofanpåsar
En nyhet är också våra
kaffe-self-up' av vitt
pergamynpapper,
som
nu ersätter det bruna
papperet.
De
gamla
trevliga mönstren bibehålles. Sortimentet kommer
i
fortsättningen
även att omfatta omönstrade pergamynpasar i
glada färger.
Våra cellofanpåsar, Ellazan med märkningstryck och Ellazeal med
märklapp, erbjuder goda
möjligheter
till
förhandsuppvägning
och
varuupplysning.
Ellazealpåsen ger gott skydd
mot fukt och kan värmeförseglas.
För färdiglaga d
mal
T å r t p a p p e r och
hyllremsor
är våra pappskålar av
vit
papp,
invändigt
klädda med fett- och
fuktresistent butterpapper, utmärkt lämpliga.
En praktisk nyhet är
våra matformar av tunn
aluminiumplåt, i vilka
maten även kan värmas.
De mest skiftande önskemål när det gäller
tårtpapper och hyllremsor kan vi tillfredsställa
med en synnerligen rikhaltig sortering. Skyltkartongen för våra eleganta tårtpapper i cellofanomslag är liksom
kartongerna
med de
mest gångbara hyllremsmönstren en värdefull
försäljningshjälp.
LITHOGRAFEN
AVDELNINGSKONTOR: STOCKHOLM -
48
NORRKÖPING
GOTEBORG -
MALMÖ
11 slipper husmor allt be
svärligt, tidsödande arbete med urtagning, plockning och
svedning. Allt är redan gjort — hönan går direkt i grytan utan minsta
besvär. De urtagna hönsen ställer
sig inte heller dyrare, då kunden
endast betalar för det matnyttiga.
Läckra recepf —
instruktiva
bilder
med praktiska
tips
Ni säljer mer med mindre besvär och
får nöjdare kunder, ty husmödrarna
kommer att sätta värde på de instruk-
Lika lätt att sälja
tiva bilderna med praktiska tips om
HALVA HÖNS ...
flerfärgsillustrerade
För ensamstående och små familjer blir en hel höna ofta för
mycket. N u kan Ni tillgodose även dessa kunders önskemål
genom att expediera halva höns — också de levereras färdiga
för grytan från Äggcentralen.
K R O N M Ä R K T LÄCKERHET.
Höns är
lyxmat
tillredning m . m . och uppskatta de
ingen
Ta hem höns — inget
— nu till
svinn
var-mans-pris!
vara i
— lätt att förfrysen
Glöm inte att framhålla att
höns och kyckling är i samma prisklass eller t.o.m. billigare än vissa kvaliteter av
nötkött.
Se till att Ni hat varor då
efterfrågan ökar. Genom att
djuren är djupfrysta är de lätta
att förvara och Ni är säker på
att kunden får förstklassiga
varor.
är KRÖN
MÄRKET
på
höns
och
recepten på läck-
ra lättlagade hönsrätter i broschyren
kycklingar?
Alla höns och kycklingar bedöms och klassificeras av specialutbildad personal och de prima djuren åsättes Kronmärket.
Numera är alltså kronmätket kvalitetsstämpeln på höns och
kyckling likaväl som på ägg — en varudeklaration som husmödrarna vet att de kan lita på. Kvaliteten garanteras dessutom genom att varan är djupfryst.
Effektiv
reklam
stöder Er
försäljning!
SVENSKA ÄGGHANDELSFÖRBUNDET, Kungsg. 67 A, Sthlm
Förutom receprfoldern kommer en omfattande annonsering i husmoderspressen
tillsamman med disk- och fönsterskyltar
att propagera för ökad användning av
det läckra, lättsmälta hönsköttet.
t
Kostnadsfritt rekv
.
rirmanamn
Rekvirera (oldern åi Edra kunder. Fyll i
önskat antal ex. och sänd kupongen idag
.
Adress
i „
•
Postadress
ex. KRONMÄRKT LÄCKERHE1
iiniiiiiiiiiiimiiiiiiiiNiiiiiiiiMiiiiiiiiiiiiiiiMiiiMiiiiiiinm
1
E
3 GODA RECEPT
PÅ BLANDADE
GRÖNSAKER
E
=
E
E
E
E
=
E
E
E
E
E
E
=
E
E
Fräs a medelstora, finhackade gula lökar i 2 msk smör
eller margarin. Strö över 3
msk vetemjöl och späd med
grönsaksspadet, mjölk och buljong (gärna gjord på någon
god buljongtärning). Låt soppan koka c:a 10 min-, tillsätt I burk blandade grönsaker, krydda med salt och vitpeppar eller paprika och servera soppan genast grönsakerna blivit varma. Lägg gärna
i litet finklippt persilja, dill
eller gräslök strax före serveringen och bjud ostkex till.
E
E
E
=
E
E
E
E
=
E
E
E
E
=
Skär 150 g rökt skinka i
strimlor och finhacka 1 gul
lök. Fräs skinkan och löken
i litet smör eller margarin i
en tjockbottnad
gryta, strö
över 2 msk mjöl och späd
med grönsaksspadet samt gräddmjölk. Låt stuvningen puttra
c:a 10 min. och tillsätt I burk
blandade grönsaker. Smaksätt
och servera stuvningen i ome.
lett el. dyk, eller servera den
som lunchrätt med kokt potatis och grönsallad.
1
f
Soppa Jardiniére
Nu
även
blandade
grönsaker
i glasburk
Bondstuvning
Glasburken är försedd med den nya
vacuumtöi slut ningen. I vacuumglaset
bibehåller varan sin
friska smak och ursprungliga kvalitet.
<s> N i ser
BLOMKÅL —
skira, vita läckra
buketter.
N i ser
ÄRTER — mjälla
och med sin ursprungliga gröna
friskhet.
N i ser
MORÖTTER saftiga, gylleniöda
tärningar.
- <3>Ni ser
RÖDBETOR delikata, dunkelröda, aptitretande.
<Sg>Ni ser
GURKOR smakfullt kryddade, knubbigt
gröna.
Ni ser alltså:
kvalitet, kvantitet
och proportioner
i
=
E
E
=
E
E
E
E
E
E
E
=
=
=
E
E
E
E
=
E
E
=
E
E
E
=
E
E
=
E
E
=
=
E
E
E
E
E
E
E
Grönsaker naturell
Häll innehållet i 1 burk blandade grönsaker i en kastrull.
V ä r m grönsakerna långsamt 1
sitt spad, men låt dem ej koka.
Häll av spadet (använd det
till spädning av soppor och
såser), sätt till I msk smör
och servera grönsakerna som
garnityr till olika maträtter.
i
E
E
E
E
=
=
E
E
E
lllllllllllllllllilllllllllllllllllllllllllllil lllllll
INj säljer ju med ögonen, när
Ni säljer oförpackade varor i
Er butik: kött och fisk, frukt
och grönsaker m. m. — —
När Ni alltid annars synar och
kontrollerar
Edra
varor...
varför då sälja blint, när Ni
säljer i burk? Varför inte ha
samma kontroll över varorna
när Ni säljer förpackade livsmedel?
Det finns bara en förpackning,
som helt ger insyn för kontroll
och samtidigt håller varan
oförändrad praktiskt taget hur
länge som helst: g l a s e t ! Och
samtidigt är den öppnade glasburken ett idealiskt förvaringskärl ända tills innehållet är
förbrukat.
ty glas visar varan
Kastat glas blir åter nyttoglas!
Fast husmödrarna av flera skäl föredrar glas, tvekar en del
av dem att regelbundet köpa glasförpackade livsmedel. Motiveringen brukar vara den. att de ha fullt upp med
tomglas i skafferier och källare.
Men kasta tomma glasburkar och sådana glasflaskor, som ej
tagas i retur av t. ex. mejerier, bryggeriet etc. Glastillverkningen är numera fri, och det moderna förpackningsglaset är så billigt, att det ej lönar sig för skrothandeln att
i hemmen samla upp tomglas.
50
EN A N N O N S P U B L I C E R A D AV AB S U R T E G L A S B R U K , S U R T E
Ordnad radioförsäljning
= ökad omsättning
TRIUMF
— en av EIA:s
allra
populäraste
Många ICA-butiker liar nu gått in för
en ordnad radioförsäljning — till gagn
för kundkretsen och den egna omsättningen. Även Ni bör ta hem några
av de populära EIA-apparaterna, vilka
tillfredsställer de mest skilda smakriktningar och anspråk såväl när det
gäller storleksordning som prisklasser.
Det är därför både lätt och roligt a t t
sälja EIA-radio — och så blir det
omsättningsökningar som verkligen
märks i försäljningsstatistiken.
Just n u ä r d e t h ö g s ä s o n g
nom
radiobranschen —
utnyttja detta genom en ordnad EIAförsäljning.
apparater
SPORT batterimottagare
MINOR allström 4 rör
MINOR växelström
NATIONAL 5 rör
TRIUMF 7 rör
EXCELLENT 10 rör
RECORD radiogrammof.
219
198
216
274:
365.
530:
900:
exkl. grammofonv )
ElAs RADIOTELEFON är elt annat i n tressant försäljningsobjekt. Begär närmare u p p l y s n i n g a r !
WAHLBECKS
välkända flänsspolar med
pappers- eller hampbindgarn - starkt och smidigt -
AB W A H L B E C K S
FABRIKER
LINKÖPING
51
Margarinbolaget
utlyser:
Under mottot "Solsken i kosten''
utlyser Margarinbolaget härmed
en skyltningstävlan för detaljis-
Tävlingsregler
I
Skyltningen skall utföras i
skyltfönstret under mottot
"Solsken i kosten" men h u vudrubriken är valfri.
^
Vid bedömandet lägges h u vudvikten vid skyltningens
säljande kraft och det d e k o rativa utförandet. Milda bör
disponera minst 50 % av
skyltfönstret.
ter och biträden. Följande p r i ser vinka:
1
1
1
7
50
140
å
å
ä
å
å
å
500
300
200
100
50
25
är
9
7.700
200
Det
500
300
200
700
2.500
3.500
Margarinbolagets
för-
hoppning att denna tävling skall
omfattas
med
intresse
landet
r u n t och att många och originella bidrag skola insändas.
Det gäller alltså att var och en
i sin stad gnuggar geniknölarna
en
smula
och kommer på en
bra idé som sedan utföres i en
prydlig
ning.
och
tilltalande
skylt-
Tävlingsdeltagaren skall själv
utföra skyltningen. I den
mån tävlingsdeltagaren önsk a r använda Margarinbolagets skyltmaterial kan d y likt rekvireras från närmaste
nederlag.
A Insändandet av tävlingsbidraget tillgår så, att fönstret
fotograferas, och en svartvit
bild i format minst 8 x 1 1
högst 13x18 cm försedd med
nyckelsignatur på baksidan
samt åtföljd av namnsedel
(namn och adress) i särskilt,
förseglat kuvert med samma
signatur insändes till
Margarinbolaget
Skyltpris tävlan
Postbox 271
Stockholm 1
Tävlingstiden
Tävlingen som härmed utlyses
(officiellt från den 15 september) pågår t. o. m. den 15 n o vember. Bidrag som erhålles
efter denna tidpunkt kunna ej
deltaga i tävlingen.
Tävlingsjury
De insända bidragen komma
att bedömas av en jury som
även fördelar priserna. Denna
jury består av:
Rektor Ivar Larsson,
Köpmannainstitutet
Chefsdekoratör John Eriksson,
Köpmannainstitutet
Direktör G u n n a r Sandberg,
S.S.L.F.
Resultaten
tiUkännagives
Tävlingsresultat och v i n n a r e förteckning komma att publiceras i:
Köpmannen
Skånes Köpmannablad
Ica-tidningen
Butikskultur
53
ALPINA «å
SYDOST
N u i p r a k t i s k a skjuttuber
m e d t r å d e n som skär
Två nyheter till från MC: Alpina och
Sydost i trevliga, färgglada skjuttuber.
Det är förpackningar som drar kundernas uppmärksamhet till sig och varan,
och som hjälper Er att sälja flera gånger.
ALPINA
Argumeni
för Er som är
y^
fö
OST
varas
Skjuttuberna är praktiska. De håller osten färsk och fin till
sista biten. K u n d e r n a slipper itrån torra, tråkiga ostkanter.
Med tråden kan man skära precis så tjocka skivor som man
vill ha utan att använda kniv, som ju barnen lätt kan skära
sig på. Och det är roligt att skära med tråden — försök själv!
Vad är
och
ALPINA-familjen?
Och
Alpina är en färgglad och god ostfamilj, som finns
i skjuttuber ä 250 g och portionsförpackad i askar
med fönster om 6 bitar ä 40 g samt, inom det närmaste halvåret, även i 2 kg block och spånask.
Alpina är en 45 -f- emmentalerost, som genom tillsats av smör får sin rätta, smidiga konsistens och
sin karakteristiska, härliga smak.
och SYD-
i tub skall förstående
upp
ned!
så är det
SYDOST-familjen
som nu fått en skjuttub om 375 g- Dessutom finns den i 250 g kapsel och i 2
kg block och inom kort även i 125 g
kapsel. Sydost är framställd av vällagrade svecia- och herrgårdsostar med
tillsats av smör.
<.
Era kunder kommer genom en omfatfattande kampanj i ledande veckopress att
få reda på alla goda egenskaper hos Alpina
och Sydost i tub. Det betyder stor efterfrågan. Ta därför redan nu hem tillräckligt.
P.S. G L Ö M I N T E A T T S M A K A SJÄLV!
MJÖLKCENTRALEN ÄR SVERIGES STÖRSTA OSTPRODUCENT • MC HAR E N ÖST FÖR VARJE SMAK
Världens
mest
sålda tvål
nu
ännu
bättre!
Den nya Palmolive är här! Med ny utsökt
parfym, komponerad av 23 olika doftnyanser.
Och nu finns Palmolive i den moderna "pillowshape"-modellen. I vår omfattande, slående
riksannonsering finner Ni ytterligare, verkligt
säljande argument. Genom att skylta med
Palmolive tvål utnyttjar Ni slagkraften i
denna propaganda. Palmolive står gärna till
tjänst med skyltmaterial och skyltförslag.
nu även
i badstorlek
mer än tvål
ett skönhetsmedel
Colgate-Palmolive-Peet A.B., Stockholm
Till Detaljhandelns och Konsumenternas tjänst
100-talet
leverera dagligen
ca 1 /2-miljon paket
fabriksfärskt WASABRÖD
till 3 0 . 0 0 0 butiker
över hela landet
# •
WASABRÖD
finnes i alla
022277 G Ö T E B O R G
prislägen
1950