1. No category

ÅRSREDOVISNING
2009/2010
INNEHÅLL
MQ I KORTHET
4
RESULTATRÄKNING – MODERBOLAGET
36
ÅRET I KORTHET
5
BALANSRÄKNING – MODERBOLAGET
37
VD-ORD
6
STRATEGISK INRIKTNING
8
RAPPORT ÖVER FÖR ÄNDRINGAR I EGET
KAPITAL – MODERBOLAGET
38
10
KASSAFLÖDESANALYS – MODERBOLAGET
39
VERKSAMHETEN
12
NOTER – TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
40
VÄRDEKEDJAN
16
REVISIONSBERÄTTELSE
70
HÅLLBAR UTVECKLING
20
STYRELSE OCH REVISORER
72
MEDARBETARE
22
LEDNING
73
AKTIEN
24
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
74
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
28
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT – KONCERN
32
REVISORSYTTRANDE ÖVER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN
79
BALANSRÄKNING – KONCERN
33
FLERÅRSÖVERSIKT
80
RAPPORT ÖVER FÖR ÄNDRINGAR
I EGET KAPITAL – KONCERN
34
KASSAFLÖDESANALYS – KONCERN
35
HISTORIK
DEFINITIONER
82
ÅRSSTÄMMA
83
Den legala årsredovisningen som är reviderad
omfattar sidorna 12–69
2
MQ årsredovisning 2009/2010
MQ I KORTHET
MQ är en av Sveriges ledande varumärkeskedjor.
Genom en mix av egna och externa varumärken
erbjuder MQ män och kvinnor kläder med hög
modegrad i attraktiva butiker. Butikskedjan omfattade vid verksamhetsårets slut, den 31 augusti 2010,
106 butiker vilket var en ökning med fyra butiker
jämfört med året innan. Ambitionen är att fortsätta
växa med lönsamhet genom fler och större butiker i
Sverige samt genom expansion till nya geografiska
marknader, med butiksöppningar i Norge som ett
första steg men även på sikt i Finland. I september
2010 öppnade MQ sin första butik utanför Sverige
– i Oslo, Norge.
Styrkan i MQs affärsmodell är konceptets skalbarhet, där produktutbudet i hög grad kan anpassas till efterfrågan på den lokala marknaden, både
inom Sverige och internationellt. Samtidigt har MQ
en effektiv central organisation som kan hantera
fortsatt expansion. Vidare innebär butikernas mix
av varumärken att MQ relativt sett snabbt når sin
köpstarka målgrupp. MQ har även en kundklubb
med omkring 332 000 lojala kunder (vid årets slut),
som tillsammans representerar närmare hälften av
MQs årliga försäljning.
MQ startade som ett inköpssamarbete mellan handlare redan 1957. År 2006 köptes bolaget av riskkapitalbolaget CapMan under vars ledning MQ omvandlades till en helintegrerad kedja. Under de senaste
åren har därför stora förändringar skett vad gäller
organisationens struktur, processer och butikernas
erbjudande.
Omsättningen för 2009/2010 uppgick till cirka 1,4
miljarder SEK med en rörelsemarginal på 10,8 procent exklusive noteringskostnader. MQ sysselsatte
under föregående år 624 medarbetare, de flesta i
bolagets butiker men även på huvudkontoret i Göteborg samt på bolagets produktionskontor i Shanghai
och Dhaka.
Den 18 juni 2010 noterades MQ-aktien på
NASDAQ OMX Stockholm. I samband med det fick
bolaget en ny kapitalstruktur och cirka 4 000 nya
aktieägare. MQs ambition är att bli den ledande
varumärkeskedjan i Norden.
MQS AFFÄRSMODELL
MÄN
KVINNOR
~50%
~50%
60–70%
30–40%
60–70%
30–40%
Egna
varumärken
Externa
varumärken
Egna
varumärken
Externa
varumärken
4
MQ årsredovisning 2009/2010
ÅRET I KORTHET
t/FUUPPNTÊUUOJOHFOVQQHJDLUJMM.4&,
(1 384), en ökning med 3,6 procent.
t,BTTBnÚEFUGSÌOEFOMÚQBOEFWFSLTBNIFUFOWBS
108 MSEK (122).
t#SVUUPNBSHJOBMFOVQQHJDLUJMMQSPDFOU
t4UZSFMTFOGÚSFTMÌSFOVUEFMOJOHPN4&,QFS
aktie vilket motsvarar 50 procent av årets resultat
efter skatt.
t3ÚSFMTFSFTVMUBUFUVQQHJDLUJMM.4&,
WJMLFU
motsvarar en rörelsemarginal på 10,1 procent (7,3).
Exklusive noteringskostnader uppgick rörelseresultatet till 156 MSEK, motsvarande en rörelsemarginal på 10,8 procent.
'SÌOPDINFESÊLFOTLBQTÌSFUSFEPWJTBTWBMVUBFGGFLUFSIÊOGÚSMJHB
till handelsvaror under posten handelsvaror, tidigare redovisades dessa under övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader. Bruttomarginalen har därmed påverkats positivt med 1 procentenhet för räkenskapsåret
2008/2009. Jämförelseåret har räknats om med anledning av effekten.
t1FSJPEFOTSFTVMUBUFGUFSTLBUUVQQHJDLUJMM.4&,
(40), vilket motsvarar 2,86 SEK (1,79) per aktie efter
utspädning. Exklusive noteringskostnader uppgick
resultatet efter skatt till 83 MSEK, vilket motsvarar
3,30 SEK per aktie efter utspädning.
MSEK
%
2 000
16,0
2%
1 500
12,0
1 000
8,0
500
4,0
1%
0
NETTOOMSÄTTNING/
RÖRELSEMARGINAL
–1%
Nettoomsättning, MSEK
–2%
Rörelsemarginal, %
0
–3%
0,0
2008
2009
2010
Nettoomsättning, MSEK
Q1
Q2
Q3
09/10
08/09
1 435
1 384
Bruttomarginal, %
57,9
54,4*
Rörelseresultat exkl. noteringskostnader, MSEK
156
101
10,8
7,3
Rörelsemarginal exkl. noteringskostnader, %
Resultat efter skatt, MSEK
72
40
Resultat per aktie, SEK (not 1)
2,94
1,86
Resultat per aktie efter utspädning, SEK (not 1)
2,86
1,79
106
102
Räntebärande nettoskuld/EBITDA, ggr
1,9
5,3
Soliditet, %
48
19
786
323
Antal butiker, slutet av perioden
Eget kapital, MSEK
5
MQ årsredovisning 2009/2010
Q4
JÄMFÖRBAR
FÖRSÄLJNING
DET SENASTE ÅRET
MQ
HUI
VD-ORD
Under det gångna året har vi fortsatt vårt genomgripande arbete för att säkerställa effektiva processer och kostnadskontroll – och det arbetet har redan
visat sig i form av en kraftigt förbättrad lönsamhet. Vi har även börsnoterat
MQ vilket medför en rad fördelar för bolagets fortsatta utveckling, inte minst
förutsättningarna för fortsatt tillväxt och expansion tack vare en stärkt finansiell ställning. Mest fokus under året har dock gått till att säkerställa att MQ
har ett attraktivt erbjudande och rätt varumärkesmix i butikerna. Nu har vi gått
in i ett nytt räkenskapsår med en plattform som ger oss möjligheten att med
fortsatt god lönsamhet öka tillväxttakten i Sverige och expandera i Norge.
”Nu har vi en plattform som ger oss möjligheten
att med fortsatt god lönsamhet öka tillväxttakten
i Sverige och expandera i Norge.”
Nettoomsättningen 2009/2010 blev drygt 1,4 miljarder kronor vilket var en ökning med 3,6 procent
jämfört med föregående räkenskapsår. Försäljningen
i jämförbara butiker minskade marginellt, men vi såg
en klar förbättring i slutet av året då utvecklingen
inom MQ-kedjan överträffade marknadens tillväxt.
Den positiva trenden förklaras främst av en fortsatt
stark utveckling inom herr men också av en positiv
utveckling inom dam, där vi har lagt mycket kraft
och energi på att skapa ett attraktivt erbjudande.
3FTVMUBUFUÊSFOTQÊOOBOEFTPSUJNFOUTPDIWBSVmärkesmix med ett som vi bedömer det balanserat
utbud av egna och externa varumärken.
Det som ändå är allra mest kännetecknande för
det gångna året är den kraftiga resultatförbättring
som vi kunde leverera. Med en ökad andel av våra
egna varumärken producerade via våra produktionskontor i Shanghai och Dhaka förbättrades bruttomarginalen till nära 58 procent, att jämföra med
ESZHUQSPDFOUÌSFUJOOBO1ÌIFMÌSFUTFSWJ
således tydliga resultat av vårt genomgri-
pande arbete för att säkerställa effektiva processer
PDILPTUOBETLPOUSPMM3FOTBUGÚSFOHÌOHTLPTUOBEFS
på 11 MSEK nådde vi ett rörelseresultat på 156
MSEK vilket motsvarar en rörelsemarginal på 10,8
procent och en resultatförbättring på 54 procent
jämfört med föregående år. Det är givetvis en glädjande utveckling och ett kvitto på våra insatser.
Framåt ska vi växa i jämförbara butiker och – där
det behövs och är möjligt – utöka butiksytor. Vi ska
också öka antalet butiker. Tillväxten i jämförbara butiker ska komma från en fortsatt konvertering till vårt
nya butikskoncept för att attrahera besökare samt en
ökad andel besökare som lämnar våra butiker med
en MQ-påse i handen. Under det senaste året hade
vi totalt nästan 33 miljoner besök i våra butiker men
vi arbetar aktivt för att öka andelen avslut genom
att fortsätta hålla hög service i butik, att fortsätta
jobba aktivt med våra 332 000 kundklubbsmedlemmar – som redan idag står för 44 procent av vår
försäljning – och inte minst fortsätta vässa
vår sortiments- och varumärkesmix.
6
MQ årsredovisning 2009/2010
VD-ORD
Johan Elfner
VD och koncernchef
Vi ska även öka antalet butiker. Idag har vi 109 butiker
i Sverige varav fyra öppnades under året och tre efter
rapportperiodens utgång. Trots vårt rikstäckande
butiksnät finns fortfarande många intressanta butikslägen för MQ. Det finns också ett antal existerande
butiker som skulle kunna vara större och där det är
möjligt kommer vi att addera butiksyta. I vissa fall kan
det också bli aktuellt med att byta butikslägen.
Vidare ska vi fortsätta den geografiska expansion
som inleddes under september 2010 med Norge
som första marknad. Den framgångsrika lanseringen
genomfördes med en mycket uppmärksammad
kampanj och vår första butik som ligger i centrala
Oslo har varit välbesökt från dag ett. All uppmärksamhet i kombination med vårt starka erbjudande
har också medfört ett stort intresse från fastighetsägare som vill ha MQ som hyresgäst. Vi uppskattar
potentialen i Norge till 40–50 butiker och tack
vare vår affärsmodell, samt att vi riktar oss
till närliggande marknader med liknande
målgrupper och konsumtionsmönster, bedömer
vi att expansionen i Norge ska kunna genomföras
kostnadseffektivt.
Under oktober 2010 lanserades även MQs ehandelsbutik vilken ska ses som ett komplement
till våra butiker. Med e-handel når vi kunder som
av olika anledningar har svårt att ta sig till en fysisk
butik, men vi kan även hjälpa kunder att planera sina
inköp och givetvis också driva trafik till våra butiker.
Nu går vi in i vårt första hela räkenskapsår som
börsnoterat företag och vi gör det med en kapitalstruktur som möjliggör ökad tillväxt i Sverige och
fortsatt expansion i Norge. Och vi är glada att göra
det med cirka fyra tusen nya aktieägare ombord. Vi
kommer att fortsätta vårt ständiga arbete med att
förbättra våra processer och bevaka kostnaderna i
alla led, och vår vision är tydlig – vi ska bli Nordens
ledande varumärkeskedja.
7
MQ årsredovisning 2009/2010
STRATEGISK
INRIKTNING
AFFÄRSIDÉ
Att till män och kvinnor med intresse för mode
ständigt erbjuda varumärken med hög modegrad
i attraktiva butiker.
I praktiken betyder det att MQ är en helintegrerad
modekedja som erbjuder en mix av egna och externa
varumärken till män och kvinnor i den köpstarka
målgruppen 20-49 år.
VISION
MQ ska bli den ledande varumärkeskedjan
i Norden.
MQ-kedjan är sedan slutet av 50-talet etablerad i
Sverige, med ett rikstäckande butiksnät och med
fortsatt tillväxtpotential. Under hösten 2010 togs
första steget in i Norge och även Finland utvärderas.
Med sin skalbara affärsmodell av egna och internationellt välkända varumärken i det övre mellanprissegmentet är MQs koncept relativt sett enkelt
och kapitalsnålt att etablera på en ny marknad i de
nordiska länderna.
FINANSIELLA MÅL
MQ har följande finansiella mål antagna av styrelsen
den 25 mars 2010:
t%FOÌSMJHBOFUUPPNTÊUUOJOHTUJMMWÊYUFOTLBVQQHÌ
till minst 10 procent över en konjunkturcykel.
Under verksamhetsåret 2009/2010 nådde MQ
en tillväxt på 3,6 procent.
t3ÚSFMTFNBSHJOBMFOTLBJHFOPNTOJUUVQQHÌUJMM
minst 12 procent över en konjunkturcykel.
Exklusive noteringskostnader uppgick rörelsemarginalen det gångna året till 10,8 procent.
t7BSVMBHSFUTLBFKÚWFSTUJHBQSPDFOUBWPNTÊUUningen de 12 senaste månaderna.
Varulagrets andel av omsättningen för
2009/2010 var 14,3 procent.
Styrelsens mål är att föreslå utdelningar som i genomsnitt över tiden motsvarar cirka 50 procent av
årets resultat efter skatt.
För verksamhetsåret 2009/2010 föreslår styrelsen
en utdelning om 1,02 kronor per aktie, vilket motsvarar 50 procent av årets resultat efter skatt.
STRATEGISK INRIKTNING
Utgångspunkten i MQs strategiska position är varumärkesmixen och det hållbara modet för både män
och kvinnor. MQ erbjuder modern stil, men strävar
inte efter att skapa trender utan följer de redan
existerande. Genom denna strategi kan MQ erbjuda
ett hållbart mode med kläder av bra kvalitet som kan
bäras över en eller flera säsonger.
MQ har en stark profil som är differentierad från
konkurrenterna, samtidigt som affärsmodellen, genom sin fördelning mellan herr- och dammode samt
egna och externa varumärken med balanserad modegrad, ger bolaget en relativt låg riskexponering.
MQ ska växa med lönsamhet genom ett flertal
möjligheter:
TILLVÄXT I SVERIGE
Utökad yta i befintliga butiker
Ett antal av MQs butiker har en butiksyta som är
mindre än den önskade miniminivån på 350-400
kvadratmeter, och uppväxling av befintliga butiker
bedöms kunna ske med bibehållen eller förbättrad
lönsamhet.
Nya butiker
I förhållande till många konkurrenter har MQ relativt
få butiker, vilket ger utrymme att expandera butiksOÊUFUJ4WFSJHF1PUFOUJBMFOJ4WFSJHFCFEÚNTUJMMDJSLB
130 butiker.
Ökande jämförbar försäljning
En ständigt förbättrad varumärkesmix och produktportfölj ska bidra till att den jämförbara försäljningen
ökar minst i nivå med marknadens tillväxt. Aktiviteter
för att öka lojaliteten med den höga andel kunder
som ingår i MQs kundklubb fortsätter.
8
MQ årsredovisning 2009/2010
STRATEGISK INRIKTNING
TILLVÄXT PÅ NYA GEOGRAFISKA MARKNADER
Lansering i Norge
Den norska marknaden har få aktörer i det segment
MQ är i. Den första butiken i Oslo, Norge, öppnade i
september 2010. MQ ser potential att på sikt öppna
ytterligare 40 till 50 butiker på den norska marknaden. Expansionen ska ske kontrollerat och med fokus
på lönsamhet.
Expansion till Finland.
Den finska marknaden erbjuder bra lägen i stora
köpcentrum och har som EU-land goda förutsättningar för smidig varuförsörjning från MQs centrallager i Sverige. MQ ser en potential att öppna 20–30
butiker i Finland på sikt.
EFFEKTIVA PROCESSER OCH SKALFÖRDELAR
Ökad lokal närvaro
Inköpskontoren i Shanghai, Kina, och Dhaka, Bangladesh, etablerades i januari 2008 respektive augusti
2009 för att förbättra kontrollen av tillverkningsprocessen, minska antalet leverantörer och sänka
kostnaderna.
Kontinuerlig kostnadskontroll
Huvudkontoret har minskat antalet medarbetare under de senaste åren vilket bidragit till betydligt lägre
centrala kostnader. Den befintliga organisationen
bedöms kunna hantera fortsatt planerad tillväxt.
Effektivt varuflöde med ett hållbart perspektiv
Ytterligare effektiviseringar ska uppnås genom ett
löpande förbättringsarbete kring bolagets varuförsörjning, relaterad dels till lagerhållning dels till
transporter från bolagets tillverkningsmarknader.
Verksamheten bedrivs i alla led med en miljömedveten och hållbarhetsinriktad ambition.
MQ årsredovisning 2009/2010
EXTERNA
VARUMÄRKEN
EGNA
VARUMÄRKEN
HERR
DAM
9
1957
Ett antal enskilda modebutiksägare
samlas i Stockholm för att diskutera
ett gemensamt reklamsamarbete.
Mötet leder till att 25 herr- och
dambutiker inleder ett samarbete
som den 18 mars 1958 antar namnet
Detex AB. Huvudkontoret placeras i
de då nybyggda Hötorgsskraporna.
1950
1961
Detex AB flyttar till Borås. Dam- och
herrsidan hade vid den här tiden olika
namn på sina gemensamma profiler:
”Modegruppen” för dam och ”Man
Group” för herr.
1960
1979
Som ett led i fördjupningen av samarbetet mellan modebutikerna runt om i landet döps Detex
AB om till MAN-QVINNY AB. Under sjuttiotalet
öppnar en rad MAN- och QVINNY-butiker över
hela landet. Butikerna inom MAN-QVINNY AB
börjar likna varandra allt mer.
1970
10
MQ årsredovisning 2009/2010
1980
1988
MAN och QVINNY lanseras under den
gemensamma profilen MQ. Herr- och damkläder börjar i ökande utsträckning säljas i
gemensamma butiker och sortimentet blir
mer målgruppsanpassat.
1993
MQ inleder en stor omorganisation där MQ
övergår från att vara en frivillig fackhandelskedja till att anta en mer franchiseliknande
styrning. I samband med detta rekryteras,
med stor framgång, en rad nya butiker.
1990
2008
Huvudkontoret flyttar från
Borås till Göteborg och
bolaget öppnar ett inköpskontor i Shanghai, Kina.
2006
I maj inträder CapMan som majoritetsägare i MQ. Samtliga butiker
köps upp och införlivas i MQ Retail
AB. Profileringen av MQ förfinas
och butikerna utvecklas till att bli
än mer kundanpassade.
2000
2009
Antalet butiker når 100 och
två outletbutiker öppnar.
Ytterligare ett inköpskontor
öppnar, denna gång i Dhaka,
Bangladesh.
2010
11
MQ årsredovisning 2009/2010
2010
MQ-aktien noteras på NASDAQ OMX Stockholm och
MQ får 4 000 nya aktieägare.
MQ öppnar fyra nya butiker
i Sverige och lanserar kedjan
i Norge med en första butik i
Oslo i september. MQ har 106
butiker och 624 medarbetare.
2020
VERKSAMHETEN
MQ har en stabil och flexibel affärsmodell som består av fyra hörnpelare – egna och externa varumärken samt herr- och damkläder.
Den breda basen medför en balanserad risk i bolagets verksamhet
och gör MQs koncept flexibelt då det i hög grad kan anpassas till
efterfrågan på de lokala marknaderna. MQ har en lojal och köpstark
kundgrupp som förknippar MQ med kvalitet och varumärken.
Efter mer än 50 år på marknaden har MQ en stark
position i Sverige. Med den valda affärsmodellen är
det relativt enkelt för bolaget att etablera sig på nya
marknader utan att göra några stora förändringar i
den existerande varumärkesportföljen.
VARUMÄRKE
MQs produktportfölj består av sex egna varumärken och 21 internationellt etablerade och välkända
externa varumärken. Bolaget strävar efter en optimal
varumärkesmix inom både herr- och dammode, där
varje varumärke bedöms utifrån kriteriet att det ska
kunna säljas fristående från den övriga portföljen.
Varje varumärke utvärderas löpande för att säkerställa att det har sin självklara position i varumärkesportföljen, möter de höga krav på design och
kvalitet som MQ ställer samt är i linje med MQs
övergripande koncept. Balansen mellan varumärkena
är likväl mycket viktig.
Samtliga varumärken ska, oavsett om de är egna
eller externa, hålla en hög internationell standard
– och många kunder uppfattar MQs egna varumärken som externa, vilket får ses som ett bevis på att
produktutvecklingsarbetet är väl fungerande.
MQ strävar efter att hålla hög kvalitet i alla led
och erbjuda bra service, vilket också framkommer i
de kundundersökningar som genomförs löpande. Ett
led i att ytterligare stärka bilden av MQ som leverantör av hög kvalitet och service kommer MQ genom
webbaserade säljutbildningar nå ut med kompetenshöjande aktiviteter hos en högre andel av medarbetearna. De hjälper kunden hitta allt från en komplett
garderob till kläder för ett enskilt tillfälle.
Varumärkesportfölj
MQ gör löpande en översyn av varumärkesportföljen och bedömer att ett fåtal av dagens varumärken
över tid kommer att bytas ut, men att nuvarande
antal varumärken är på en bra nivå.
Varumärkesportföljen är uppdelad enligt tre koncept; trend, casual och business. För både herr och
dam erbjuds ett eget varumärke i varje koncept:
Emilio, Blueprint respektive Bläck för herr och Zoul,
365 Sunshine respektive Stockh lm för dam. Utöver
det erbjuds ett till tre externa varumärken i varje
koncept. Under året bestod de 21 externa varumärkena av Björn Borg, Bondelid, Calvin Klein, Diesel,
&TQSJU'SFE1FSSZ(4UBS*O8FBS-FWJ}T-ZMF
Scott, Maison Scotch, Mango, Matinique, Miss Sixty,
/FX#BMBODF1FBL1FSGPSNBODF1FQFKFBOT3BX
$PSSFDU-JOF3PDLBOECMVF4DPUDI4PEBPDI
5XJTU5BOHP7BSVNÊSLFU#POEFMJEBOTFTWBSBFUU
externt varumärke, eftersom MQ inte äger rättigheterna till varumärket. MQ är emellertid helt ansvarigt
för design och tillverkning av Bondelid.
Trend – Trendkonceptet riktar sig till åldersgruppen
20 till 25 år och erbjuder en yngre och djärvare stil
än de två andra koncepten. Exempel på plagg är
slimmade byxor inom herr och leggings inom dam.
Casual – Casual vänder sig till en åldersgrupp från 25
år och erbjuder kläder med klassisk stil och avslappnad passform. Kunden är modemedveten, men har
en mer konservativ och sofistikerad stil än kunden för
trendkonceptet.
Business – Business inspireras av det klassiska modet, men med en modern twist. Konceptet omfattar
plagg som är lämpade för arbetsplatsen likväl som
för en kväll ute där kavajer och kostymbyxor är naturliga inslag. Business vänder sig, likt casualkonceptet,
till en åldersgrupp från 25 år.
Prissättningsstrategi
Generellt är de externa varumärkena högre prissatta
än MQs egna eftersom de dels är dyrare vid inköp,
dels i regel är starkare som varumärken. En
annan skillnad är att de egna varumärkena
12
MQ årsredovisning 2009/2010
VERKSAMHETEN
prissätts i ett bredare intervall där pris för basplagg
sätts på en relativt låg nivå medan dyrare plagg,
såsom kavajer och jackor, prissätts strax under motsvarande plagg för externa varumärken.
BUTIKER
MQ hade vid räkenskapsårets slut totalt 106 butiker fördelade över hela Sverige. Ett antal av dessa
butiker är mindre än den önskade minsta butiksytan
på 350 till 400 kvadratmeter. MQ ser en potential att
expandera befintliga butiksytor som en betydande
tillväxtdrivande faktor.
Butiksdesign
Butikerna är den viktigaste kommunikationskanalen
mellan MQ och dess kunder. Därför fästs stor vikt vid
att det intryck som kunden möter i MQs olika butiker
följer ett integrerat budskap. MQ arbetar löpande
med att designa samtliga butiker efter ett sammanhängande koncept med en ”catwalk” centralt i
butiken. Försäljningsaktiviteter placeras i huvudsak i
anslutning till ”catwalken” medan de olika varumärkena är placerade efter koncept ute i butiken.
Outlets
MQ har i dag tre outlets; Freeport Designer Outlet
och Ullared söder om Göteborg samt Kungens Kurva
söder om Stockholm. Outlet-butikerna är en del i
MQs strategi att stärka varumärket och förbättra
tillväxt och lönsamhet. Det uppnås genom att det
ordinarie butiksnätet i huvudsak kan sälja varor till
ordinarie pris, tack vare att nedsatta varor och utgående plagg till största del kan säljas via outlets. Det
ger ett högre nyhetsflöde och lägre andel kampanjaktiviteter i butik vilket medför en stärkt profil för
MQs varumärken.
E-handel och shop-in-shop
MQ har under hösten 2010 lanserat en e-handelsbutik. Strategin för e-handelsbutiken är
att erbjuda ett brett sortiment i linje med
MQs fysiska butiker.
I mars 2010 lanserade MQ ett ”shop-in-shop”koncept i utvalda butiker för det externa varumärket
Mango, små butiker i butiken med Mangos inredning
och uttryck. Konceptet finns i ett första steg i elva
butiker.
Expansion av butiksnätet
MQ bedömer att butiksexpansion kommer att ske i
både Sverige och i första hand i Norge. Den första
butiken i Norge, på Grensen i Oslo, öppnades efter
verksamhetsårets slut den 15 september 2010. Bolaget ser potential att på sikt öppna 40 till 50 butiker
på den norska marknaden och överväger också
möjligheter på den finska marknaden.
1ÌEFOTWFOTLBNBSLOBEFOIBEFCPMBHFUNFE
sina 106 butiker vid utgången av verksamhetsåret
2009/2010 betydligt färre butiker än flera av sina
konkurrenter. I Sverige ser MQ därför möjligheter att
öppna nya butiker framförallt på orter där MQ redan
har en befintlig butik.
POSITIONERING
MQs ambition är att vara det ultimata varumärkeshuset med ett hållbart mode för både män och kvinnor
mellan 20-49 år. Kedjan erbjuder ett mode som har
tagits fram på ett ansvarsfullt sätt och som MQs
kunder ska kunna bära ofta och länge.
MQ vänder sig till män och kvinnor som har
känsla för en modern stil, men som följer redan etablerade trender snarare än försöker skapa nya. MQ
strävar efter att kunna följa individen genom dennes
professionella karriär. Den övergripande målgruppen
är sedan indelad i smalare ålderssegment till vilka
bolagets olika varumärken vänder sig. Fyra av sex
egna varumärken riktar sig till en åldersgrupp över
25 år, som har mycket stark köpkraft.
Målgruppen är central för MQs verksamhet och
är styrande för marknadsföring, butiksdesign samt
varumärkes- och sortimentsstruktur.
1SJTNÊTTJHUQPTJUJPOFSBSTJH.2NFMMBO
MÌHQSJTLFEKPSTÌTPN).PDI(JOB5SJDPU
13
MQ årsredovisning 2009/2010
VERKSAMHETEN
PDIFYLMVTJWBWBSVNÊSLFOTÌTPN1SBEBPDI3BMQI
-BVSFO.2FSCKVEFSFUUQSJTWÊSUNPEFJGPSNBWFUU
urval varumärken med god kvalitet.
MARKNADSKOMMUNIKATION
Marknadsföring och kampanjer
.2TNBSLOBETGÚSJOHIBSw6SCBO-JGFwTPNDFOUSBMU
koncept och under hösten 2010 lyfts även hållbart
mode fram i kampanjerna.
Med sina kampanjer vill MQ skapa en känsla av
tillgänglighet till varumärkeskonceptet och underhålla det nära förhållande som bolaget har till sina
kunder. MQ har därför hittills haft som strategi att
använda svenska och norska kändisar och ”vanliga”
människor i sina kampanjer, i stället för professionella
NPEFMMFS&YFNQFMWJTBOWÊOEFTLÊOEJTQBSFU-BJMB
#BHHFPDI/JDMBT8BIMHSFOJÌSTKVMLBNQBOK
Joel Kinnaman och Helena af Sandeberg i vårkampanjen 2010 och i tidigare kampanjer har MQ använt
individer från olika yrkeskategorier. I höstkampanjen
2010 visas en grupp människor istället för enskilda
individer. Den första gruppen som presenterades
under hösten var Ari Behn, gift med den norska prinTFTTBO.ÊSUB-PVJTFPDIIBOTWÊOOFS,BNQBOKFO
fick stort medialt genomslag, och sammanföll med
lanseringen av MQ på den norska marknaden.
Kundklubb
MQ har en lojal kundbas, vilket framgår av att
bolagets kundklubb har cirka 332 000 medlemmar.
Dessa medlemmar stod 2009/2010 för 44 procent av
koncernens nettoomsättning och är en viktig faktor
bakom MQs tillväxt. Bolagets mål är att nå en årlig
försäljning genom kundklubben om cirka 50 procent
med en högre genomsnittlig köpnivå för klubbens
medlemmar än för MQs övriga kunder.
Enligt undersökningsföretaget GfK lägger klubbens medlemmar i genomsnitt 14 procent av sin
totala klädkonsumtion i MQs butiker, vilket är näst
högst bland de lojalitetsprogram som erbjuds av
svenska klädkedjor.
Medlemskap i kundklubben är gratis och kunden får poäng för varje köp, där en krona motsvarar
en poäng. Beroende på insamlade poäng under
ett kalenderår indelas kundklubbens medlemmar i
nivåerna guld, silver eller bas. De samlade poängen
ger, utöver rabattcheckar, förtur på reor, gratis eller
nedsatta skrädderitjänster, tillgång till särskilda kamQBOKFSPDIJOCKVEBOUJMM7*1LWÊMMBS
14
MQ årsredovisning 2009/2010
VÄRDEKEDJAN
MQ har funnits på den svenska marknaden i mer än 50 år, men som helintegrerad fackhandelskedja är bolaget ungt. Sedan 2006 är samtliga butiker
helägda och bolaget har totalt ansvar för alla led i värdekedjan från inköp
och sortiment till varuförsörjning och försäljning. Under det gångna året har
arbetet med att förbättra inköpsprocessen börjat ge positiva resultat.
MQs centrala organisation ansvarar för såväl framtagande och försäljning av bolagets egna varumärken
som urvalet av externa varumärken. Vad gäller de
externa varumärkena köper MQ in befintliga kollektioner vilket innebär att varuförsörjningen är relativt
enkel jämfört med processen för de egna varumärkena. En lagd beställning av de externa varumärkena
levereras till MQs centrallager med ledtider om cirka
fem till sex månader. Nedan beskrivs de viktigaste
delarna i MQs värdekedja.
DESIGN
MQs varumärkesmix riktar sig till både kvinnor och
män, där varje varumärke är tydligt och unikt positionerat i bolagets övergripande varumärkesportfölj.
MQ erbjuder modern stil, men strävar trots detta
inte efter att skapa trender utan följer de redan
existerande. Genom denna strategi kan MQ erbjuda
ett hållbart mode med kläder av bra kvalitet som kan
bäras över en eller flera säsonger.
Varje eget varumärke har en separat heltidsarbetande designer, vilket säkerställer att den egna
varumärkesportföljen är konkurrenskraftig och
kompletterar de externa varumärken som erbjuds.
Den övergripande balansen mellan egna och externa
varumärken kontrolleras av design- och inköpschefen. Under 2010/2011 kommer ansvaret för design
och inköp att delas upp på två personer för att ytterligare stärka avdelningens möjlighet att utveckla
bra kollektioner.
INKÖP
MQ anlitade tidigare agenter som lokalt ansvariga
för varuförsörjning av bolagets egna produkter. Med
ökande tillverkningsvolymer har bolaget sett det
som ett naturligt steg att minska de lokala agenternas roll och i stället öka den lokala närvaron genom
egna kontor i MQs centrala tillverkningsmarknader.
Bolaget har därför etablerat helägda inköpskontor i
Shanghai, Kina, samt Dhaka, Bangladesh, under 2008
och 2009. Möjligheterna att öppna ytterligare
ett eget inköpskontor närmare eller i Europa
utvärderas. MQs strategi att väsentligt
minska antalet underleverantörer underlättas av den
ökade lokala närvaro som de egna inköpskontoren
medför.
De egna inköpskontoren har följande positiva
effekter på bolaget:
t- ÊHSFLPTUOBEFSHFOPNGÊSSFNFMMBOIÊOEFSPDI
lokal förhandlingskompetens
t4BNMBEGÚSIBOEMJOHBWWBSVHSVQQFSTUJDLBU
konfektion, etc.)
t'ÊSSFMFWFSBOUÚSFSHFSÚLBELPOUSPMMPDITUÚSSF
volymer per leverantör
t'ÚSCÊUUSBELWBMJUFUTLPOUSPMMHFOPNnFSMPLBMB
kontroller
t'ÚSCÊUUSBELPOUSPMMBWFGUFSMFWOBEBWLSBWBWTFFOEF$PSQPSBUF4PDJBM3FTQPOTJCJMJUZ$43
t'ÚSCÊUUSBEPQFSBUJPOFMMFGGFLUJWJUFUHFOPN
– Kortare ledtider genom att lokala beslut kan
tas i samband med produktion
– Effektivare transporter
– Möjlighet till övriga interna inköp (skyltdockor,
galgar, etc.)
Under det gångna året styrdes cirka 56 procent av
MQs tillverkning från inköpskontoren i Shanghai och
Dhaka, jämfört med cirka 46 procent året innan. Andelen inköp som styrs via egna inköpskontor förväntas
uppgå till cirka 75 procent inom två år och på sikt ser
MQ en potential att öka denna andel till 90 procent.
MQ eftersträvar dock inte en högre nivå än så, eftersom bolaget vill ha viss flexibilitet att anlita agenter i
de fall särskild kompetens krävs.
Tillverkning
MQ har ingen egen produktion utan anlitar externa
tillverkare. MQ ställer höga krav på hållbarhet i samtliga delar av bolagets verksamhet, där en stor del
består i att säkerställa att arbets- och anställningsvillkor som tillämpas av de produktionsenheter som MQ
anlitar, motsvarar de höga krav som bolaget ställer på dessa områden. För att säkerställa att
ledande branschpraxis följs, är MQ sedan
2007 medlem i BSCI, vilket är en interna-
16
MQ årsredovisning 2009/2010
VÄRDEKEDJAN
UJPOFMMTUBOEBSEGÚS$43BSCFUF$PSQPSBUF4PDJBM
3FTQPOTJCJMJUZ
#4$*IBSJEBHDJSLBNFEMFNmar och utgår från FNs deklaration om mänskliga
rättigheter. Som medlem av BSCI förbinder sig MQ
att säkerställa att minst 70 procent av MQs samlade
volym, baserat på ordervärde, är producerad av produktionsenheter som har genomgått BSCI-kontroll.
MQ möter detta krav. I MQs Delivery and Trading
Terms, som samtliga MQs produktionsenheter måste
skriva på, förbinder sig produktionsenheterna att
efterleva bolagets regelverk samt att genomgå
#4$*LPOUSPMMWJMLFUTÊLFSTUÊMMFSBUU$43GSÌHPSÊSFO
naturlig del av deras rutiner. Detta kvalitetssäkrande
arbete har förbättrats ytterligare i och med inköpskontorens öppnande, dels genom den ökade lokala
närvaro som de medför, dels genom att MQ med
hjälp av dessa kontor kan genomdriva strategin att
minska antalet produktionsenheter, vilket har gett
ökad möjlighet till kontroll – och förbättrad lönsamhet.
1SPEVLUJPOFOBWTBNUMJHB.2TFHOBWBSVNÊSLFO
sker i Kina, övriga Asien och Europa, med varierande
ledtider till följd av geografiska avstånd och val av
transportmedel. För vår- och sommarkollektionerna
2010 fördelade sig inköpen mellan de tre primära
marknaderna enligt följande; Kina 70 procent, övriga
Asien 20 procent och Europa 10 procent.
DISTRIBUTION
MQ har som ambition att skapa en optimerad
säljprocess, i vilken korta ledtider, ett effektivt
flöde av plagg till butik och låga lagernivåer både i
central- och regionallager och i butiksnätet spelar
en avgörande roll. Vidare utvärderar MQ ständigt
möjligheter att minska miljöpåverkan av det logistiska flödet, vilket kan exemplifieras av att bolaget i
största möjliga utsträckning söker begränsa flygtransporter från tillverkningsmarknader. Centrallagret i
Borås är navet för det logistiska flödet av såväl egna
som externa varumärken. MQ har även ett regionallager i Stockholm (Solna Strand) som sköter
leverans till e-handeln samt till ett mindre
antal Stockholmsbutiker med särskilt hög
omsättning och begränsade lagermöjligheter. Ett
externt logistikföretag ansvarar både för driften av
centrallagret och merparten av leveranserna från
både central- och regionallagret. För transporter från
regionallagret anlitar MQ även lokala aktörer. Driften
av regionallagret sköts av MQ. Samtliga leveranser
av produkter som säljs under externa varumärken görs direkt till centrallagret och administreras
separat av säljande part. Undantaget är varumärket
Mango som levereras direkt till butik.
Inkommande leveranser
MQ utvärderar löpande möjligheter för att förbättra
flödet av kedjans inkommande leveranser till centrallagret, vilket bland annat har lett till att MQ i dag
använder så kallad cross-docking (utleverans direkt
vid inleverans) som har resulterat i betydande effektivitetsvinster. Ett andra resultat av detta löpande
förbättringsarbete är det nära samarbete med
Tullverket som har utvecklats för att optimera flödet
från tillverkningsmarknader. För att ge ytterligare
effektivitetsvinster stängdes två regionallager under
det första halvåret 2009/2010, vilket resulterade i
lägre kostnader med bibehållen leveranstid. Besparingarna från denna åtgärd får full effekt från och
med räkenskapsåret 2010/2011.
Utgående/påfyllnadsleveranser
Korta ledtider vid utgående leverans är till stor del
avhängigt cross-docking-systemet, där packning
av leveranser till enskilda butiker görs redan hos
tillverkaren, vilket möjliggör ett direkt flöde mellan
inkommande leveranser till centrallagret och utgående leveranser till regionallagret och butiksnätet.
För att minimera lagernivåer i butik använder MQ ett
så kallat pull-system, vilket innebär att endast en del
av den totala ordern levereras initialt och resterande
del levereras genom en eller flera påfyllnadsleveranser. Genom ett informationssystem kan dessa påfyllnadsleveranser dessutom göras till butiker där efterfrågan av särskilda plagg är som högst. Utöver
den kostnadsbesparing som en minimering
av lagernivåer medför, ger det även en
17
MQ årsredovisning 2009/2010
VÄRDEKEDJAN
ökning av butikernas kommersiella värde, eftersom
butiksyta som tidigare användes som lagerutrymme
har kunnat byggas om till försäljningsyta.
Utgående leveranser och påfyllnadsleveranser
från centrallagret når butikerna inom en till två dagar,
beroende på avståndet mellan den enskilda butiken
och centrallagret. Oavsett avstånd mellan lager och
butik har MQ ett krav på en längsta leveranstid på
fyra dagar, räknat från försäljningstillfället till att en
OZWBSBMFWFSFSBTUJMMCVUJL-FWFSBOTGSÌOSFHJPOBMlagret är betydligt snabbare och når butik inom en till
två timmar.
MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING
MQ är positionerat i fackhandelssegmentet, vilket
karaktäriseras av ett produktutbud med en blandning av varumärken och en relativt hög servicegrad.
Segmentet håller även generellt sett en högre
prisnivå och modegrad än gross- och lågprissegmenten. Inom fackhandelssegmentet strävar MQ efter
att differentiera sig från sina konkurrenter genom
att erbjuda en relativt sett högre modegrad och
servicenivå, samt genom inriktningen på både män
och kvinnor och ett utbud av både internationellt
välkända varumärken och egna.
MQs huvudsakliga marknadsförings- och försäljningskanal är dess 106 butiker runt om i Sverige och
nyligen även Norge.
svenska klädmarknaden, med marknadsandelar för
år 2009 om 5,6 respektive 2,8 procent, vilket gör MQ
till andra respektive femte största aktör. Samtidigt
var bolagets andel av den totala svenska klädmarknaden 3,3 procent.
Konkurrenter
MQs huvudsakliga konkurrenter i fackhandelssegmentet är kedjorna Brothers och Sisters, vilka erbjuder ett liknande varumärkeskoncept, med en blandning av egna och externa varumärken, och vänder sig
till samma kundsegment som MQ. En andra grupp
LPOLVSSFOUFSTÌTPN).,BQQ"IM-JOEFY(JOB
Tricot och Dressmann, återfinns i lågprissegmentet.
Dessa aktörer är emellertid inte direkt jämförbara
med MQ, eftersom de driver en enhetlig varumärkesstrategi. Varuhus, såsom Åhléns City och NK, är
också, i viss utsträckning, konkurrenter till MQ, då
de erbjuder en blandning av externa varumärken till
både män och kvinnor. Dessa aktörer skiljer sig dock
från MQ i avseendet att de erbjuder kläder över ett
spann för pris och modegrad som till viss del skiljer
sig från MQs.
Marknadsandelar
Enligt undersökningsföretaget GfK har MQ en starkare marknadsposition bland män än kvinnor på den
18
MQ årsredovisning 2009/2010
HÅLLBAR
UTVECKLING
MQ har höga ambitioner när det gäller att driva en verksamhet med
hållbar utveckling. Tanken är att hållbarhetsarbetet ska genomsyra hela
företaget och allt som görs. Det skapar mervärde för kunderna, engagerar medarbetarna och uppskattas av MQs omvärld. Insatserna har
intensifierats de senaste åren och ambitionen har blivit högre, men det
är ett långsiktigt arbete som är långt ifrån klart.
MQs hållbarhetsarbete beskrivs utförligt i MQs
hållbarhetsredovisning som finns nedladdningsbar på
MQ.se. Arbetet leds av en medlem av koncernledOJOHFODIFGFOGÚS)3PDI$43TPNUJMMTJOIKÊMQIBS
format en grupp inom företaget med ansvar för att
driva utvecklingen av hållbarhetsfrågorna inom MQ.
ANSVAR OCH UPPFÖRANDEKOD
MQ äger inga egna fabriker utan har istället valt att
samarbeta med ett mindre antal utvalda leverantörer för de varumärken som företaget designar och
producerar själva. MQ ställer krav på att produkterna ska tillverkas under tillåtna, säkra och rättvisa
förhållanden. Samtliga leverantörer förbinder sig
att leva upp till MQs uppförandekod. Genom såväl
föranmälda som oanmälda kontroller säkerställs att
leverantörerna lever upp till koden. MQ strävar efter
långsiktiga samarbeten med sina leverantörer där
målet är att utveckla deras hållbarhetsarbete och
ständigt förbättra eventuella brister.
.2IBSGBUUBUCFTMVUPNBUUJOGÚSBFUU/ÚKE-FWFSBOUÚS*OEFY/-*
VOEFS*OEFYFUTLBWJTBIVS
MQ agerar som köpare och samarbetspartner samt
vad som kan förbättras för att stärka samarbetet och
skapa ett framgångsrikt utbyte för båda parter.
INKÖP OCH PRODUKTION
1SPEVLUJPOFOBW.2TFHOBQSPEVLUFSMJHHFSUJMM
största delen i Asien, det är ett av skälen till att MQ
har etablerat inköpskontor med egen personal i
Shanghai och Dhaka. Oavsett var produktion sker
ska MQ ansvara för att arbetsmiljö, arbetsvillkor och
de sociala förhållandena i de fabriker som tillverkar
produkterna följer MQs uppsatta regler. Utmaningarna framöver är att säkerställa att arbetstagarna hos
leverantörerna har rimlig arbetstid, betald övertid
och möjlighet att vara fackligt anslutna.
KVALITETSSÄKRING
Med utgångspunkt i att erbjuda ett hållbart mode
arbetar MQ med kvalitetsaspekten i allt från design
till val av material och samarbetspartner. I de kontinuerliga kundundersökningar som MQ låter göra,
visar resultaten att de tillfrågade i hög grad förknippar MQ med kvalitet och service. Alla plagg, oavsett
varumärke, ska hålla hög kvalitet och gå att bära
länge och ofta.
En del av MQs affärsidé är att erbjuda externa
varumärken som står för hög kvalitet både när det
gäller mode och hållbarhet, vilket säkerställs genom
löpande dialog och nära samarbeten. Målet är att
MQ och dess samarbetspartner tillsammans ska
arbeta för hållbart mode.
KONTROLLER OCH UPPFÖLJNING
De valda produktionsenheterna inspekteras kontinuerligt för att säkerställa att uppförandekoden följs,
revisionerna utförs både av BSCI (Business Social
Compliance Initiative) och av MQ själva. Efter varje
revision får fabriken en åtgärdsplan med förbättringsplan där varje åtgärd är tidsbestämd.
Idag arbetar MQ med 86 leverantörer och sammanlagt 120 fabriker varav 84 procent har varit
föremål för revision. Målet är att samtliga fabriker ska
vara kontrollerade nästa år.
20
MQ årsredovisning 2009/2010
HÅLLBAR UTVECKLING
MATERIAL OCH TRANSPORTER
För att kunna leva upp till åtagandet om en ansvarsfull produktion fokuserar MQ på att minska andelen
bomull samtidigt som man ökar andelen ekologisk
bomull och andra hållbara material. Idag uppgår
andelen bomull i de kläder som MQ säljer till 72
procent, målet är att nå 50 procent 2015 och att av
den delen ska minst hälften komma från ekologisk
bomull.
MQ är sedan 2010 med i ett svenskt branschJOJUJBUJWTPNIFUFS458*4XFEJTI5FYUJMF8BUFS
Initiative, som strävar efter att vägleda medlemmarOBTMFWFSBOUÚSFSBUUIBOEMBSÊUUJWBUUFOGSÌHPS458*
arbetar med att utveckla riktlinjer för vattenhantering i produktionskedjan mellan syfabrik och butik
med syfte att minimera vattenanvändning och göra
CFmOUMJHUWBUUFOSFOBSF.2T$43DIFGTJUUFSJ458*T
styrgrupp.
Genom att i ett tidigt skede av kollektionsarbetet planera för transporterna blir det möjligt att i
högre utsträckning välja miljövänliga alternativ. I så
hög utsträckning som möjligt väljer MQ att transporterna från Asien sker med båt istället för flyg.
MQs flygtransporter minskades under 2009 med 37
procent och uppgår nu till 38 procent av den totala
transporten.
Under våren 2010 effektiviserades transporterna
mellan lager och butik. Det har lett till att utkörningarna till butikerna i Stockholm, Göteborg och Malmö
har minskat med 40 procent.
-ÊTNFSPN.2TIÌMMCBSIFUTBSCFUFJ.2TIÌMMbarhetsredovisning på www.mq.se
21
MQ årsredovisning 2009/2010
MEDARBETARE
Avgörande för att lyckas med arbetet att utveckla verksamheten och öka
såväl tillväxttakt som lönsamhet är att medarbetarna känner engagemang,
glädje och ansvar för sitt arbete. MQ har som mål att vara branschens mest
attraktiva arbetsgivare.
I detaljhandelsföretag som MQ är medarbetarnas
engagemang och inställning till service i kombination med en hög kunskapsnivå viktiga framgångsfaktorer. Genom att kombinera insatser där både
medarbetarnas enskilda utveckling och företagets
utvecklingsbehov prioriteras vill MQ kännetecknas av
engagerade medarbetare som uppnår goda resultat
och förstår på vilket sätt det bidrar till koncernens
lönsamhet.
KOMPETENSUTVECKLING
MQs ambition är att det ska var möjligt att växa
inom företaget och arbetar aktivt för en högre grad
av rörlighet. För att skapa möjlighet till bra intern
tillväxt har MQ utbildningsprogram för de säljare
som har som mål att bli butikschefer och ledarskapsutbildning för nya butikschefer. För medarbetarna på
huvudkontoret är utbildningsinsatserna individuellt
anpassade där en utvecklingsplan är kopplad till
medarbetarnas mål, som i sin tur har en tydlig koppling till företagets affärsplan och budget.
NÖJD MEDARBETARINDEX
MQ gör regelbundet medarbetarundersökningar där
ett Nöjd Medarbetar-Index (NMI) tas fram. Undersökningen tar bland annat upp hur medarbetarna
trivs samt vilka krav och förväntningar de har på
företaget. Indexet löper från som lägsta värde ett till
som högst sex poäng (1-6). Under 2009 resulterade
undersökningen i ett NMI på 4,8 vilket var i linje med
året innan. MQ kommer även framöver fokusera på
fyra huvudpunkter att förbättra; delaktighet, information, kompetensutveckling och gott ledarskap.
Alla chefer ska också ta fram förbättringsförslag
tillsammans med sina medarbetare utifrån sin avdelnings resultat.
PERSONALOMSÄTTNING OCH SJUKFRÅNVARO
MQ har lägre personalomsättning och sjukfrånvaro
än branschens genomsnitt. En gynnsam konjunktur,
med en allt hårdare konkurrens om kompetent
personal, gör arbetet med att hålla en låg
personalomsättning än mer utmanande.
Under året hade MQ en personalomsättning på 16 procent jämfört med 21
procent förra året och en sjukfrånvaro på 3,9 procent
jämfört med 4,0 procent förra året, att jämföra med
branschens genomsnitt för 2009 där personalomsättningen låg på 24,8 procent och sjukfrånvaron på
5,4 procent.
JÄMSTÄLLDHET
En jämställd arbetsplats gynnar lönsamheten. MQ
strävar efter att, där det är möjligt, i stort spegla
samhället i sin personalsammansättning. Branschen
är av tradition kvinnodominerande och MQs utmaning är att locka fler manliga sökande inte minst till
butikstjänsterna.
Idag finns inga löneskillnader mellan män och
kvinnor som arbetar i MQs butiker, medan det finns
viss löneskillnad på huvudkontoret. MQ har som mål
att löneskillnaderna mellan män och kvinnor, som har
likvärdig position och erfarenhet, ska vara utjämnad
till 2015.
HÅLLBARA ARBETSPLATSER
Ett hållbart MQ innebär bland annat hållbara arbetsplatser och god arbetsmiljö. Under året har arbetet
med att miljödiplomera samtliga arbetsplatser inom
MQ påbörjats och beräknas vara klart senast 2015.
Diplomeringen innebär att arbetsplatserna har en
relativt liten miljöpåverkan och att MQ aktivt arbetar med förbättringsåtgärder som främjar miljön.
Arbetet har nyligen påbörjats och i augusti 2010
blev huvudkontoret som första arbetsplats miljödiplomerat. Huvudkontoret har bland annat el från
förnybara energikällor och personalen arbetar aktivt
med att minska sin elanvändning. Källsortering och
dubbelsidiga utskrifter är andra exempel på åtgärder
som genomförts. MQs miljögrupper ansvarar för
att säkerställa att miljöarbetet ständigt förbättras i
hela verksamheten. Under våren 2011 startar nästa
steg då processen inleds att miljödiplomera samtliga
butiker. I samband med miljödiplomeringen får alla
NFEBSCFUBSFHFOPNHÌFONJMKÚVUCJMEOJOH-ÊTNFS
om MQs hållbarhetsarbete på sid 20–21 och i
bolagets hållbarhetsredovisning på mq.se.
22
MQ årsredovisning 2009/2010
AKTIEN
För att underlätta en fortsatt framgångsrik expansion och utveckling av
MQ i Sverige och på nya geografiska marknader beslutade bolagets styrelse
våren 2010 att genomföra en ägarspridning av aktierna. I samband med
detta noterades MQ-aktien på NASDAQ OMX Stockholm den 18 juni 2010.
Ägarspridningen skedde genom en försäljning av
13 542 578 befintliga aktier samt en nyemission av
3 000 000 aktier. Erbjudandet riktade sig till allmänheten i Sverige samt institutionella investerare i Sverige och utlandet. Det totala värdet av erbjudandet
uppgick till 529 MSEK. Försäljningspriset fastställdes
till 32 SEK per aktie och erbjudandet övertecknades.
I samband med detta fick bolaget cirka 4 000 nya
aktieägare.
AKTIEKAPITAL
Aktiekapitalet i MQ uppgår till 3 515 651 SEK
fördelat på 35 156 507 aktier med ett kvotvärde
om 0,1 SEK per aktie. Det finns endast ett aktieslag
och samtliga aktier ger lika rätt till andel i bolagets
tillgångar och vinst.
AKTIEHANDEL
Sista betalkurs per den 31 augusti 2010 var 26,80
SEK, vilket gav ett börsvärde för MQ på 942 MSEK.
Totalt omsattes 11 540 761 aktier under 2010, motsvarande ett värde om cirka 358 MSEK. Det genomsnittliga antalet aktier omsatta per handelsdag var
221 938. Kursen föll under året med 16,25 procent.
Högsta kurs som noterades under perioden från listning till räkenskapsårets slut var 32,00 SEK och lägsta
kurs var 26,80 SEK.
MQs aktie handlas även på handelsplatser för
aktier utanför NASDAQ OMX Stockholm. Under året
(18 juni till 31 augusti 2010) stod denna handel för
cirka 8 procent av omsättningen i bolagets aktie.
INCITAMENTSPROGRAM
Inom MQ finns det för närvarande inga aktiebaserade incitamentsprogram.
UTDELNINGSPOLICY
Styrelsens målsättning är att föreslå utdelningar som
i genomsnitt över tiden motsvarar cirka 50 procent
av årets resultat efter skatt. Tidpunkten för, respektive den beloppsmässiga storleken av eventuell
framtida utdelning, kommer bland annat att vara beroende av bolagets framtida resultat, expansions och
förvärvsmöjligheter samt finansiella ställning i övrigt.
UTDELNINGSFÖRSLAG
Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning för
2009/2010 om 1,02 SEK per aktie ska utgå, motsvarande 50 procent av årets resultat efter skatt.
SEK
Antal
33
32
31
30
AKTIEN
29
MQ
3 000
28
2 000
27
1 000
26
JULI 2010
0
AUGUSTI 2010
© Nasdaq OMX
24
MQ årsredovisning 2009/2010
OMX Stockholm
Omsatt antal aktier 1000-tal
AKTIEN
AKTIEMARKNADSINFORMATION
MQ eftersträvar att ge aktieägare, analytiker och
andra intressenter tydlig och aktuell information.
Finansiell information lämnas i första hand i årsredovisning, bokslutskommuniké och i tre delårsrapporter. Inför publicering av årsredovisning, bokslutskommuniké eller delårsrapporter håller MQ en tyst
period under 30 dagar där inga personliga möten
med placerare eller analytiker planeras och inga
kommentarer lämnas angående MQs ekonomiska
utveckling.
I linje med MQs tydliga hållbarhetsarbete kommer årsredovisningen inte att publiceras i tryckt
format, men kan skickas som utskrivet pdf-dokument
till de aktieägare som så önskar. MQs årsredovisningar, delårsrapporter och pressmeddelanden görs
TIO STÖRSTA AKTIEÄGARE PER 2010-11-30
Antal aktier
tillgängliga på www.mq.se/finansiell-info. Här finns
även ytterligare information om bolaget, finansiell
statistik och MQs aktie samt möjlighet att använda
en prenumerationstjänst för information från MQ.
AKTIEÄGARE
Antalet aktieägare i MQ uppgick per den 31 augusti
2010 till 4 521 enligt Euroclear. MQs tio största ägare
innehade aktier motsvarande 60,27 procent av röster
och kapital i bolaget.
ANALYTIKER SOM FÖLJER MQ
Nicklas Fhärm och Stefan Nelson SEB Enskilda
Niklas Ekman och Sofia Fagring
Carnegie
DATA PER AKTIE
Ägarandel
TSEK
09/10
08/09
2,94
1,86
CapMan
9 244 989
26%
Resultat per aktie, SEK
Xeted Investors AB
4 387 597
12%
Skandinaviska Enskilda Banken
s.A., Nqi
Resultat per aktie,
efter utspädning, SEK
1 953 100
6%
Eget kapital per aktie, SEK
Jaller Klädcenter AB
1 653 339
5%
Eget kapital per aktie
efter utspädning, SEK
23,96
14,42
896 000
3%
Antal utestående aktier, st
35 156 507
21 558 650
Maneq2005 AB
679 840
2%
Genomsnittligt antal aktier, st
24 424 733
21 558 650
Svenska Lärarfonder
646 781
2%
Fjärde AP-fonden
640 000
2%
Genomsnittligt antal aktier
efter utspäding, st
25 145 721
22 381 850
Carlson Fonder AB
586 997
2%
Gamla Livförsäkringsaktiebolaget
Riv Retail Invest Vechicle AB
Övriga
497 826
1%
13 970 038
39%
35 156 507
100%
2,86
1,79
22,36
14,97
ÄGARFÖRTECKNING, PER 2010-08-31 ÄGANDE PER OMRÅDE
Röster
Röster (%)
Marknadsvärde
(TSEK)
86,65%
30 463 870
86,65%
816 574
1,07%
374 775
1,07%
10 035
4 048 227
11,51%
4 048 227
11,51%
108 375
16 400
0,05%
16 400
0,05%
438
0,55%
253 235
0,72%
253 235
0,72%
6 774
100,00%
35 156 507
100,00%
35 156 507
100,00%
942 196
Antal
aktieägare
Aktieägare
(%)
SVERIGEBOENDE
4 217
93,28%
30 463 870
ÖVRIGA NORDEN
23
0,51%
374 775
252
5,57%
4
0,09%
25
4 521
ÖVRIGA EUROPA
(EXKL SVERIGE OCH NORDEN)
USA
ÖVRIGA VÄRLDEN
Summa
Innehav Innehav (%)
25
MQ årsredovisning 2009/2010
AKTIEN
ÄGARFÖRTECKNING, PER 2010-08-31 – DE 25 STÖRSTA ÄGARLÄNDERNA
Antal
aktieägare
Antal aktier
Innehav (%)
Röster (%)
Marknadsvärde
(TSEK)
4 217
30 463 870
86,68%
86,68%
816 432
9
2 444 824
6,95%
6,95%
65 521
195
757 454
2,15%
2,15%
20 300
STORBRITANNIEN
11
558 946
1,59%
1,59%
14 980
CAYMANÖARNA
1
187 200
0,53%
0,53%
5 017
DANMARK
5
171 100
0,49%
0,49%
4 585
FINLAND
9
146 580
0,42%
0,42%
3 928
CYPERN
5
88 310
0,25%
0,25%
2 367
SCHWEIZ
4
62 840
0,18%
0,18%
1 684
SVERIGE
LUXEMBURG
IRLAND
NORGE
9
57 095
0,16%
0,16%
1 530
15
54 385
0,15%
0,15%
1 458
MALTA
7
51 931
0,15%
0,15%
1 392
NEDERLÄNDERNA
2
46 400
0,13%
0,13%
1 244
USA
4
16 400
0,05%
0,05%
440
LIECHTENSTEIN
6
14 580
0,04%
0,04%
391
JUNGFRUÖARNA (BRITTISKA)
2
8 750
0,02%
0,02%
234
177
IM
ÖSTERRIKE
2
6 600
0,02%
0,02%
FRANKRIKE
3
6 300
0,02%
0,02%
169
POLEN
1
5 000
0,01%
0,01%
134
BELGIEN
2
2 842
0,01%
0,01%
76
SPANIEN
3
1 500
0,00%
0,00%
40
BRASILIEN
1
700
0,00%
0,00%
19
AZERBAJDJAN
1
600
0,00%
0,00%
16
JAPAN
1
400
0,00%
0,00%
11
LITAUEN
1
400
0,00%
0,00%
11
4 516
35 155 007
100,00%
100,00%
942 156
5
1 500
0,00%
0,00%
40
4 521
35 156 507
100,00%
100,00%
942 196
Summa för de 25 största
ägarländerna
Summa övriga länder
Summa
26
MQ årsredovisning 2009/2010
JAG BLEV GLAD NÄR JAG SÅG MQS JULKOLLEKTION
– HÄR FINNS KLÄDER FÖR VARDAGENS PRAKTISKA
BESTYR, MEN ÄVEN LÄCKRA OUTFITS FÖR FESTLIGA
KVÄLLAR.
CECILIA FRODE, SKÅDESPELERSKA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Styrelsen för MQ Holding AB, organisationsnummer 556697-2211, får
härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 september 2009 – 31 augusti 2010.
VERKSAMHETEN
MQ-koncernen bedriver detaljhandel inom dam- och
herrkonfektion på den svenska och norska marknaden. Sortimentet, med inriktning mot modeintresserade konsumenter, består av en mix av egna och
externa varumärken.
BUTIKSNÄTET
MQ har ett rikstäckande butiksnät i Sverige och
sedan september 2010 även en butik i Oslo, Norge.
Samtliga butiker säljer både dam- och herrsortiment.
I slutet av perioden uppgick det totala antalet butiker
till 106.
VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET
Under andra kvartalet lades två regionala lager ned i
besparingssyfte, ett i Stockholm och ett i Malmö.
Ett flertal nya varumärken lanserades under det
andra kvartalet i enlighet med strategin att förstärka
utbudet främst på dam. Det nya butikskonceptet
fortsatte att rullas ut och 15 butiker uppgraderades
under året.
Under det andra kvartalet genomfördes en riktad
nyemission om 21 100 aktier. MQs nyemission var
till fullo registrerad hos Bolagsverket den 7 januari
2010 varefter det totala antalet aktier uppgick till
2 176 965. En aktiesplit om 10:1 beslutades den 24
februari 2010 på årsstämman.
MQ inledde under vintern ett samarbete med det
internationella varumärket Mango, vilket lanserades i
butik under mars månad. Samarbetet innebär att MQ
inledningsvis säljer Mango i elva butiker i så kallade
shop-in-shops, vilket är ett helt nytt samarbetskoncept.
Under året har fyra nya butiker öppnats varav två
J4UPDLIPMN-JMKFIPMNFOPDI4PMMFOUVOB
FOJ,BMNBS
och en i Hageby i Norrköping.
Utställda optioner om 1 385 330 st konverterades
till samma antal aktier i samband med börsnoteringen.
Den 18 juni noterades MQ på NASDAQ OMX
Stockholm. I samband med detta refinansierades
bolaget med samtliga krediter samlade hos Swedbank samtidigt som aktieägarlån och upplupen ränta
om totalt 288 MSEK konverterades till eget kapital.
Antalet aktier efter noteringen uppgår till 35 156 507.
MARKNAD
För hela räkenskapsåret 1 september 2009–
31 augusti 2010 ökade konfektionshandeln i Sverige
för jämförbara enheter med 1,6 procent enligt HUI.
Totalt för året minskade MQ försäljningen i jämförbara enheter i Sverige med 0,4 procent, men avslutade året med att öka den jämförbara försäljningen
i fjärde kvartalet mer än marknadens tillväxt.
VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER
VERKSAMHETSÅRETS UTGÅNG
MQ öppnade den 15 september sin första butik i
Oslo, Norge, och i december öppnades den andra i
Drammen. Efter verksamhetsårets utgång öppnades
tre butiker i Sverige; en i Bromma, en i Växjö och en
outlet i Kungens kurva. MQ lanserade även e-handel
under oktober månad. CFO Tony Siberg utnämndes
samtidigt till vice VD.
3FTVMUBUVUWFDLMJOHFOPDIMJLWJEJUFUFOFGUFSSÊkenskapsårets utgång är i enlighet med koncernens
förväntningar. MQ har anställt en ny marknadschef
samt en ny försäljningschef.
NETTOOMSÄTTNING OCH RESULTAT
Koncernens nettoomsättning uppgick till 1 435 MSEK
(1 384), en ökning med 3,6 procent. Dam ökade försäljningen med 1,7 procent till 663 MSEK (652) och
herr ökade med 5,6 procent till 772 MSEK (732).
Bruttovinsten uppgick till 832 MSEK (753), vilket
NPUTWBSBSFOCSVUUPNBSHJOBMPNQSPDFOU
Den positiva marginalutvecklingen hänförs främst
till minskade prisnedsättningar totalt sett över året,
positiva valutaeffekter samt effektivare inköpsprocesser.
3ÚSFMTFSFTVMUBUFUVQQHJDLUJMM.4&,
vilket motsvarar en rörelsemarginal om 10,1 procent
3FOTBUGÚSLPTUOBEFSIÊOGÚSMJHBUJMMCÚSTOPUFringsprocessen om 11 MSEK var rörelseresultatet 156
.4&,PDISÚSFMTFNBSHJOBMFOQSPDFOU1MBOFOMJHB
'SÌOPDINFESÊLFOTLBQTÌSFUSFEPWJTBTWBMVUBFGGFLUFS
hänförliga till handelsvaror under posten handelsvaror, tidigare redovisades dessa under övriga intäkter respektive övriga kostnader.
Omräkning av jämförelsetalen har skett.
28
MQ årsredovisning 2009/2010
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
avskrivningar uppgick till 46 MSEK (41). Finansnettot
WBS.4&,
GÚSUPMWNÌOBEFSTQFSJPEFO3FTVMtat efter finansiella poster uppgick till 96 MSEK (39).
3FTVMUBUQFSBLUJFVQQHJDLUJMM4&,
UTVECKLING AV KONCERNENS VERKSAMHET,
RESULTAT OCH STÄLLNING
12 månader
2009/
2010
2008/
2009
2007/
2008
Nettoomsättning (MSEK)
1 435
1 384
1 507
145
101
161
1 625
1 671
1 623
48%
19%
18%
Rörelseresultat (MSEK)
Balansomslutning (MSEK)
Soliditet (%)
FINANSIELL STÄLLNING OCH LIKVIDITET
Koncernens balansomslutning uppgick till 1 625
MSEK jämfört med 1 671 MSEK vid utgången av
föregående räkenskapsår. Vid periodens slut uppgick
det egna kapitalet till 786 MSEK (323), vilket ger en
soliditet om 48 procent (19). Värdet på varulagret
uppgick till 205 MSEK (206). Med fyra nya butiker
jämfört med föregående år bedöms varulagret vara
på en god nivå. MQs kassaflöde från den löpande
verksamheten uppgick under perioden till 108 MSEK
(123) . Under föregående år stärktes kassaflödet genom att derivatkontrakt med positivt resultat löstes
och genom en lägre utbetald skatt. Kassaflödet efter
investeringar uppgick till 65 MSEK (88).
Den räntebärande nettoskulden uppgick per den
31 augusti 2010 till 360 MSEK jämfört med 748 MSEK
samma tidpunkt föregående år. I samband med
noteringen på NASDAQ OMX Stockholm den 18 juni
återbetalades befintliga lån inklusive räntor om 661
MSEK (exklusive aktieägarlån) och bolaget refinansierades genom ett nytt lån på 400 MSEK samt tillskott
via nyemissionen. Vid periodens slut uppgick likvida
NFEFMUJMM.4&,3ÊOUFCÊSBOEFOFUUPTLVME&#*5%"
uppgick till 1,9 vid periodens slut.
INVESTERINGAR OCH AVSKRIVNINGAR
Investeringar om 43 MSEK (35) har gjorts under perioden och avser främst investeringar i nya samt i befintliga butiker. Under verksamhetsåret investerades
det även i tre butiker med öppning under september
2010. Vidare har 15 butiker byggts om och anpassats
till MQs nya butikskoncept.
MODERBOLAGET
Moderbolagets nettoomsättning uppgick under
räkenskapsåret till 7 MSEK (8) och resultatet efter
finansiella poster uppgick till -14 MSEK (-1). Moderbolaget gjorde inga investeringar under året.
Moderbolagets verksamhet
Moderbolagets verksamhet består i att sälja managementtjänster till övriga koncernbolag samt att
hantera koncernens långfristiga upplåning.
INTERN KONTROLL
Information om koncernens respektive moderbolagets interna kontroll finns i bolagsstyrningsrapporten
på sid 74.
PERSONAL
Medelantalet heltidsmedarbetare under året
uppgick till 624 jämfört med 661 samma tidpunkt
föregående år.
INFORMATION OM RISKER OCH
OSÄKERHETSFAKTORER
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för ett
flertal risker vilka kan påverka koncernens resultat
och ställning. Dessa risker består dels av risker som
bolaget kan hantera genom interna rutiner samt risker som i största utsträckning styrs av yttre faktorer.
Nedan beskrivs de största risk- och osäkerhetsfaktorerna:
Modetrender
MQ är beroende av konsumenternas preferenser
gällande trender, design och kvalitet. MQ arbetar
medvetet med att utveckla trendbevakning, informationssystem, prognoser, varuflödesstyrning samt
korta ledtider i framtagning av varor.
De ständigt skiftande modetrenderna gör mode
till en färskvara, vilket innebär att det ständigt finns
risker för att hela eller delar av kollektioner inte uppskattas av kunderna. Det är av största vikt att MQ
klarar att leverera nya attraktiva produkter, i rätt tid,
till rätt volym, med bra mix mellan dressat och casual
samt mellan basmode och trendmode.
29
MQ årsredovisning 2009/2010
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Om MQ misslyckas med ovanstående kan det leda
till överskott i lager, prissänkning och även skada varumärket. För att hantera dessa risker rekryterar MQ
duktiga designers och inköpare, söker producenter
på kortare avstånd för att kunna reagera snabbare
på trendförändringar, arbetar ständigt med att förstå
och förutse trender, upprättar inköpskontor i Shanghai och Bangladesh (för att snabbt kunna köpa in och
kontrollera färg, form och kvalitet) samt analyserar
kunder och dess beteende.
Etableringsrisk
Koncernens tillväxtstrategi, som i grunden bygger
på expansion via ökad butiksyta i befintliga samt
nya butiker, är starkt beroende av MQs fortsatta
attraktivitet som partner till centrumutvecklare och
andra ägare av butiksytor. MQs position som aktör
på en alltmer konkurrensutsatt marknad påverkar
dels vilka handelsplatser som MQ ges tillträde till,
dels villkoren vid tecknande av hyresavtal. Genom
beslutade åtgärder att tydliggöra MQ-konceptet och
att fokusera på att skapa större och vackrare butiker,
kan MQ bli en än mer attraktiv partner och således
reducera denna risk.
Konjunktur
Till de externa riskerna måste konjunkturutvecklingen
läggas. Den ökade köpkraften hos svenska konsumenter under senare år har varit en förutsättning för
detaljhandelns kraftiga tillväxt. I synnerhet har detta
varit viktigt för tillväxten inom det högre prissatta
sortimentet med hög modegrad inom fackhandel
och bland varumärkesspecialisterna. En dämpning
av den ekonomiska tillväxten i Sverige torde komma
att få negativ inverkan på konsumenternas köpkraft
och därmed tillväxten inom detaljhandeln. I kombination med en kraftfull etableringstillväxt, skulle detta
kunna resultera i ökad konkurrens och prispress.
Under räkenskapsåret har bolagets försäljning ökat
med 3,6 procent på en marknad som inte visar någon
tydlig utvecklingsriktning. Omsättningsökningen är
lägre än bolagets målsättning.
Konkurrensen bland modekedjor
Ytterligare en risk är att övriga aktörer inom fackhandelssegmentet kraftfullt flyttar fram sina positioner,
via organiska och strukturella tillväxtåtgärder. I kombination med en fortsatt stark konjunktur är en sådan
ökande konkurrens om att driva konsolideringen i
fackhandelssegmentet en betydande risk.
Finansiella instrument och riskhantering
Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets
resultat och kassaflöde till följd av förändringar i
valutakurser, räntenivåer, likviditets- och kreditrisker.
Hanteringen av koncernens finansiella risker sker av
koncernens finansfunktion, vars uppgift är att identifiera och minimera riskerna för negativ resultatpåverkan och att öka förutsägbarheten i framtida resultat.
För ytterligare information om finansiella instrument och riskhantering se not 23 och 24 på sid 62.
STYRELSENS ARBETE
Under verksamhetsåret september 2009 – augusti
2010 hade styrelsen totalt 15 (15) sammanträden.
Styrelsen behandlade vid sina ordinarie möten de
fasta punkter som förelåg vid respektive styrelsemöte rörande strategisk plan, budget, årsbokslut och
delårsrapporter. Vidare behandlades frågor angående finansiering, inkluderande genomförd emission
och ny kapitalstruktur, börsnotering, investeringar
samt struktur- och organisationsfrågor.
Under året förändrades styrelsens sammansättning då Bengt Jaller avgick och Monika Elling utsågs
till styrelsemedlem i samband med årsstämman den
24 februari 2010.
Styrelsen följer den arbetsordning som antagits och de instruktioner som utfärdats avseende
arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande
direktören. Se vidare under avsnittet Bolagsstyrning,
sid 74.
VALBEREDNING
Vid årsstämman 2010 beslöts att en valberedning
skulle utses bland de större aktieägarna med uppgift
att föreslå styrelseledamöter inför årsstämman 2011.
-FEBNÚUFSOBJWBMCFSFEOJOHFOJOGÚSÌSTTUÊNNBOEFO
31 januari 2011 har utsetts i enlighet med beslut vid
årsstämman 2010 och består av styrelsens ordförande, Erik Olsson, Malin Säfweräng, som representant för CapMan och valberedningens ordförande,
PDI3JDIBSE8JIMCPSHTPNSFQSFTFOUBOUGÚS9FUFE
Investors AB. Erik Olsson är oberoende i förhållande
till MQs största aktieägare. Samtliga ledamöter är
oberoende i förhållande till MQ och företagsledningen. Se vidare under avsnitt Bolagsstyrning, sid 74.
30
MQ årsredovisning 2009/2010
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL VD
OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Förslag till principerna för ersättning inklusive prestationsbaserade ersättningar till vd och ledande
befattningshavare bereds och föreslås av styrelsen.
-ÚOFTÊUUOJOHFOGÚSWEPDIQFSTPOFSJLPODFSOPDI
företagsledningen består av en fast del, grundlön,
och en rörlig del, bonus. Bonusen är beroende av
uppnådda mål för företaget och för individen. För
den rörliga ersättning som utgår kontant ska gränser
för det maximala utfallet fastställas. Se vidare bolagsstyrningsrapport sid 74 samt not 5 sid 47.
Styrelsen föreslår till bolagsstämman att oförändrade principer för ersättning till vd och ledande
befattningshavare ska gälla under verksamhetsåret
2010/2011.
ÄGARFÖRHÅLLANDE
Antalet aktieägare uppgick per den 31 augusti 2010
till 4 521, varav 4 217 är registrerade i Sverige. De tre
största ägarna per den 31 augusti 2010 var CapMan,
Xeted Investors AB samt SEB.
Antalet aktier i bolaget uppgick per den 31 augusti
2010 till 35 156 507 vilka samtliga är stamaktier.
UTDELNING
Styrelsen avser att föreslå årsstämman en utdelning
om 1,02 SEK (0) per aktie.
FÖRSLAG TILL DISPOSITION BETRÄFFANDE
BOLAGETS VINST
Styrelsen föreslår att till förfogande stående
vinstmedel disponeras enligt följande:
SEK
Balanserad vinst
-35 859 637
Balanseras i ny räkning
559 682 028
Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt,
hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar
med tillhörande bokslutskommentarer.
Ägare
Antal aktier
Ägarandel
CapMan
9 244 989
26%
Xeted Investors AB
4 387 597
12%
Skandinaviska Enskilda Banken
s.A., Nqi
1 953 100
6%
Jaller Klädcenter AB
1 653 339
5%
Gamla Livförsäkringsaktiebolaget
896 000
3%
Maneq2005 AB
679 840
2%
Svenska Lärarfonder
646 781
2%
Fjärde AP-fonden
640 000
2%
Carlson Fonder AB
586 997
2%
Riv Retail Invest Vechicle AB
497 826
1%
13 970 038
39%
35 156 507
100%
Övriga
595 541 665
Utdelning till aktieägarna med 1,02 SEK per aktie
31
MQ årsredovisning 2009/2010
RAPPORT ÖVER
TOTALRESULTAT
– KONCERNEN
Not
2009-09-01
– 2010-08-31
2008-09-01
– 2009-08-31
Nettoomsättning
2
1 435 255
1 384 177
Övriga rörelseintäkter
3
6 868
2 497
1 442 123
1 386 674
-603 702
-630 884
TSEK
Summa intäkter
Handelsvaror
Övriga externa kostnader
6, 25
-331 263
-301 418
Personalkostnader
5
-315 278
-312 530
Avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar
7
-46 073
-40 511
Övriga rörelsekostnader
4
-564
-514
145 243
100 817
Rörelseresultat
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Finansnetto
8
Resultat före skatt
Skatt
9
Årets resultat
4 125
18 458
-53 283
-80 010
-49 158
-61 552
96 085
39 265
-24 219
781
71 866
40 046
Övrigt totalresultat
Årets omräkningsdifferenser
Kassaflödessäkringar – orealiserade värdeförändringar
Skatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat
98
212
10 662
-10 195
-2 804
2 681
79 822
32 744
Före utspädning (SEK)
2,94
1,86
Efter utspädning (SEK)
2,86
1,79
Genomsnittligt antal aktier
24 424 733
21 558 650
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning
25 145 721
22 381 850
Summa totalresultat
Resultat per aktie
1
32
MQ årsredovisning 2009/2010
BALANSRÄKNING
– KONCERNEN
TSEK
Not
2010-08-31
2009-08-31
Immateriella anläggningstillgångar
10
1 205 759
1 204 651
Materiella anläggningstillgångar
11
105 079
109 504
1 310 838
1 314 155
206 063
TILLGÅNGAR
Summa anläggningstillgångar
Varulager
12
204 917
Kundfordringar
13
7 439
667
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
14
43 257
39 340
Övriga fordringar
30
16 176
15 228
Likvida medel
15
42 422
95 932
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
EGET KAPITAL
314 211
357 230
1 625 049
1 671 385
16
Aktiekapital
Övrigt tillskjutet kapital
Reserver
Balanserade vinstmedel
Årets resultat
3 516
2 156
595 475
213 431
597
-7 359
114 678
74 632
71 866
40 046
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
786 132
322 906
Summa eget kapital
786 132
322 906
SKULDER
Långfristiga räntebärande skulder
Avsättning uppskjuten skatt
17, 24
360 000
781 707
9
195 852
191 634
555 852
973 341
Summa långfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder
17, 24
Leverantörsskulder
42 241
62 259
101 213
89 754
10 731
Skatteskulder
9
8 726
Övriga skulder
30
11 018
26 817
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
22
94 108
157 638
Avsättningar
20
Summa kortfristiga skulder
Summa skulder
Summa eget kapital och skulder
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 26.
33
MQ årsredovisning 2009/2010
25 759
27 939
283 065
375 138
838 917
1 348 479
1 625 049
1 671 385
RAPPORT ÖVER
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
– KONCERNEN
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital
Övrigt
tillskjutet
kapital
Reserver
2 156
213 431
-57
-
-
-
Årets resultat
-
-
-
Omräkningsreserv
-
-
212
Kassaflödessäkringsreserv
-
-
-10 195
TSEK
Balanserade
vinstmedel
Årets resultat
Totalt eget
kapital
3 768
70 864
290 162
70 864
-70 864
-
-
40 046
40 046
-
-
212
-
-
-10 195
2008-09-01 – 2009-08 31
Ingående eget kapital 2008-09-01
Vinstdisposition
Årets totalresultat
Skatteeffekt kassaflödessäkringsr.
Summa
Tillskott från och värdeöverföringar
till ägare
-
-
2 681
-
-
2 681
2 156
213 431
-7 359
74 632
40 046
322 906
-
-
-
-
-
-
2 156
213 431
-7 359
74 632
40 046
322 906
2 156
213 431
-7 359
74 632
40 046
322 906
-
-
-
40 046
-40 046
-
Årets resultat
-
-
-
-
71 866
71 866
Omräkningsreserv
-
-
98
-
-
98
Kassaflödessäkringsreserv
-
-
10 662
-
-
10 662
-
-
-2 804
-
-
-2 804
2 156
213 431
597
114 678
71 866
402 728
Utgående eget kapital 2009-08-31
2009-09-01 – 2010-08 31
Ingående eget kapital 2009-09-01
Vinstdisposition
Årets totalresultat
Skatteeffekt kassaflödessäkringsr.
Summa
Tillskott från och värdeöverföringar
till ägare
Nyemission
321
93 977
-
-
-
94 298
Konvertering av aktieägarlån
900
287 149
-
-
-
288 049
Inlösen av teckningsoptioner
Utgående eget kapital 2010-08-31
139
918
-
-
-
1 057
3 516
595 475
597
114 678
71 866
786 132
34
MQ årsredovisning 2009/2010
KASSAFLÖDESANALYS
– KONCERNEN
TSEK
Not 29
2009-09-01
– 2010-08-31
2008-09-01
– 2009-08-31
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt
96 085
39 265
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
50 660
72 665
Betald inkomstskatt
-24 810
994
121 935
112 924
Ökning (-)/Minskning (+) av varulager
1 146
-30 602
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar
7 094
-3 283
-21 645
43 125
108 530
122 164
-41 214
-33 280
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
-2 126
-1 301
-43 340
-34 581
Nyemission
95 354
-
Upplåning
533 912
-
Amortering av skuld
-747 966
-76 000
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-118 700
-76 000
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
-53 510
11 583
Likvida medel vid årets början
95 932
84 349
Likvida medel vid årets slut
42 422
95 932
35
MQ årsredovisning 2009/2010
RESULTATRÄKNING
– MODERBOLAGET
TSEK
Not
Övriga rörelseintäkter
2, 3
Summa intäkter
2009-09-01
– 2010-08-31
2008-09-01
– 2009-08-31
7 158
8 038
7 158
8 038
Övriga externa kostnader
6
-12 776
-1 215
Personalkostnader
5
-8 269
-8 148
-13 887
-1 325
Rörelseresultat
Resultat från finansiella poster:
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
8
53 553
75 175
Räntekostnader och liknande resultatposter
8
-53 442
-75 165
-13 776
-1 315
Resultat efter finansiella poster
Skatt
9
Årets resultat
36
MQ årsredovisning 2009/2010
3 822
186
-9 954
-1 129
BALANSRÄKNING
– MODERBOLAGET
TSEK
Not
2010-08-31
2009-08-31
28
1 110 092
1 110 092
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernbolag
Summa finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
1 110 092
1 110 092
1 110 092
1 110 092
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
-
6 625
Skattefordringar
Fordringar på koncernbolag
27
327
230
Övriga fordringar
443
25
113
6 468
883
13 348
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
14
Summa kortfristiga fordringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
699
97
1 582
13 445
1 111 674
1 123 537
3 516
2 156
595 475
213 431
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
16
Bundet eget kapital
Aktiekapital (35 156 507 / 2 155 865 aktier)
Fritt eget kapital
Överkursfond
Balanserat resultat
10 021
201
Årets resultat
-9 954
-1 129
599 058
214 659
Summa eget kapital
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
Övriga skulder
18, 24
360 000
569 551
21
-
209 914
360 000
779 465
Summa långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
731
-
18
40 000
58 500
198
645
Skuld till koncernbolag
27
106 584
-
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
22
5 103
70 268
Kort del av skuld till kreditinstitut
Övriga skulder
Summa kortfristiga skulder
152 616
129 413
Summa skulder
512 616
908 878
1 111 674
1 123 537
Summa eget kapital och skulder
37
MQ årsredovisning 2009/2010
RAPPORT ÖVER
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
– MODERBOLAGET
Bundet
eget kapital
TSEK
Fritt eget kapital
Aktiekapital
Överkursfond
2 156
213 431
Balanserat
resultat
Årets
resultat
Totalt eget
kapital
360
-702
215 245
-702
702
-
-1 129
-1 129
2008-09-01 – 2009-08-31
Ingående eget kapital 2008-09-01
Vinstdisposition
Årets resultat
-
-
Erhållna koncernbidrag
-
-
754
-
754
Skatteeffekt på koncernbidrag
-
-
-211
-
-211
2 156
213 431
201
-1 129
215 788
-
-
-
-
-
2 156
213 431
201
-1 129
214 659
214 659
Summa
Tillskott från och värdeöverföringar till ägare
Utgående eget kapital 2009-08-31
2009-09-01 – 2010-08 31
Ingående eget kapital 2009-09-01
2 156
213 431
201
-1 129
Vinstdisposition
-
-
-1 129
1 129
-
Årets resultat
-
-
-
-9 954
-9 954
Erhållna koncernbidrag
-
-
14 858
-
14 858
Skatteeffekt på koncernbidrag
-
-
-3 909
-
-3 909
2 156
213 431
10 021
-9 954
215 654
Summa
Tillskott från och värdeöverföringar till ägare
Nyemission
321
93 977
-
-
94 298
Konvertering av aktieägarlån
900
287 149
-
-
288 049
Inlösen av teckningsoptioner
Utgående eget kapital 2010-08-31
139
918
-
-
1 057
3 516
595 475
10 021
-9 954
599 058
38
MQ årsredovisning 2009/2010
KASSAFLÖDESANALYS
– MODERBOLAGET
TSEK
Not 29
2009-09-01
– 2010-08-31
2008-09-01
– 2009-08-31
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Betald inkomstskatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av
rörelsekapital
-13 766
-1 315
1 642
24 642
-193
-230
-12 317
23 097
12 562
53 906
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder
104 198
-2 091
104 444
74 912
Investeringsverksamheten
0
-
Kassaflöde från investeringsverksamheten
0
-
Nyemission
95 354
-
Upplåning
533 912
-
Amortering av skuld
-747 966
-76 000
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Finansieringsverksamheten
Erhållna koncernbidrag
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
39
MQ årsredovisning 2009/2010
14 858
754
-103 842
-75 246
602
-334
97
431
699
97
NOTER
– TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
1
NOT
VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER
(A) ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG
(E) VÄSENTLIGA TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations
Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet
för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2 kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som
koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet
”Moderbolagets redovisningsprinciper”.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts
för utfärdande av styrelsen den 20 december 2010. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultatoch balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman
den 31 januari 2011.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats
konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens
finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har
vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag.
(B) VÄRDERINGSGRUNDER TILLÄMPADE VID UPPRÄTTANDET AV
tIAS 39 Finansiella instrument:3FEPWJTOJOHPDIWÊSEFSJOHIBS
justerats med avseende på säkringsredovisning. Vid värdering av derivat till verkligt värde så har tidigare hela effekten
redovisats mot eget kapital. Verkligt värde-värderingen
består av två komponenter: tidsvärde och realvärde. Tidsvärdet utgör skillnaden mellan en options marknadsvärde och
EFTTSFBMWÊSEF3FBMWÊSEFUÊSTLJMMOBEFONFMMBOEFUVOEFSMJHgande instrumentets marknadsvärde och lösenpriset. Enligt
standardens nya lydelse så är det enbart realvärdet som får
bokas mot eget kapital medan tidsvärdet bokas i resultaträkningen. I MQs fall har förändringen inte beaktats eftersom
det inte utgör en materiell påverkan för bolaget.
tIFRS 7 Finansiella instrument: upplysningar (tillägg). Enligt
tillägget ska utökade upplysningar ges om värdering till
verkligt värde samt likviditetsrisk. Tillämpning har skett från
och med räkenskapsåret 2009/2010.
tIFRS 8 Rörelsesegment: Standarden tillämpas för första
gången under räkenskapsåret. MQ rapporterar enbart ett
segment. Bedömningen baseras på att koncernens ledningsgrupp utgör ”högsta verkställande beslutsfattare” och följer
upp koncernen som helhet.
MODERBOLAGETS OCH KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som
värderas till verkligt värde består av likvida medel, kundfordringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivatinstrument.
(C) FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även
utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras
i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges,
avrundade till närmaste tusental.
(D) BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA
RAPPORTERNA
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS
kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen
av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av
tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan
avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet.
Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen
görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den
period ändringen görs och framtida perioder om ändringen
påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella
rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra
väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter
beskrivs närmare i not 31.
(F) NYA OCH ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER
Från och med innevarande räkenskapsår tillämpar MQ följande nya
standarder, tolkningar och ändringar i standarder vilka inte haft
någon väsentlig påverkan på koncernens resultat och ställning.
tIAS 1 Utformning av finansiella rapporter: Förändring gällande presentation av intäkter och kostnader som tidigare
redovisades mot eget kapital. Tillämpning har skett från
och med räkenskapsåret 2009/2010 . Förändringen innebär
främst ändrade uppställningsformer.
tIFRIC 13 Kundlojalitetsprogram har börjat gälla under
räkenskapsåret. Standarden berör bla. redovisningen av
kostnader som uppstår pga av kundlojalitetsprogram så som
värdecheckar. Enligt standarden ska kostnaderna redovisas
samtidigt som försäljningen sker och den ska redovisas
som en minskning av intäkten. För MQ medför detta inte
någon förändring eftersom koncernen redan tillämpar det
ovanstående.
I övrigt är MQ-koncernens redovisningsprinciper oförändrade
jämfört med föregående räkenskapsår.
40
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
1
NOT
FORTS.
(G) KLASSIFICERING M M
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt
väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas
efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt
av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv
månader räknat från balansdagen.
Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder
som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till
valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar
och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den
funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för
värdering till verkligt värde.
(H) KONSOLIDERINGSPRINCIPER
(J) INTÄKTER
(I) Dotterföretag
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande
inflytande från MQ Holding AB. Bestämmande inflytande
innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska
fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande
föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som
utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden
innebär att förvärv av ett dotterbolag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets
tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser.
Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en
förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs
dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det
verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara
tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser.
Anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktierna respektive rörelsen
utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen
för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder
och för emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som
vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna, samt
transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger
nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder
samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill.
När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.
Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då
det bestämmande inflytandet upphör.
(II) Transaktioner som elimineras vid konsolidering
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader
och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från
koncerninterna transaktioner mellan koncernbolag, elimineras i
sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
(III) Omräkning av utländska dotterbolag
Vid omräkning av utländska dotterbolag där den funktionella
valutan avviker från den nationella så har den temporala metoden använts vid omräkning till funktionell valuta och dagskursmetoden använts vid omräkning från funktionell valuta till
rapporteringsvalutan.
Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen
när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med
varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter redovisas
inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte
kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande
osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller
risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den
löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet
sker ingen intäktsföring. Intäkterna redovisas till det verkliga
värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas,
med avdrag för lämnade rabatter. MQs kunder kan deltaga i
ett lojalitetsprogram. Där erhåller de rabattcheckar på framtida
köp baserat på de köp som de har gjort under tidigare perioder. Samtliga utställda checkar löses inte in varför varje försäljning inom lojalitetsprogrammet minskas med en kostnad som
ska motsvaras av kostnaden för medlemens sannolika framtida
inlösen av rabattchecken.
MQ ger kunderna möjligheten att få pengarna tillbaka vid
en retur av ett plagg inom 14 dagar. Merparten av returerna
sker efter två dagar. Månatligen minskas därför försäljningen
med kostnaden för två dagars returer.
(I) TRANSAKTIONER I UTLÄNDSK VALUTA
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella
valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och
skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan
till den valutakurs som föreligger på balansdagen.
(K) LEASING
(I) Operationella leasingavtal
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas
i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner
erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i
resultaträkningen som en minskning av leasigavgifterna linjärt
över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de
perioder de uppkommer.
(II) Finansiella leasingavtal
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amorUFSJOHQÌEFOVUFTUÌFOEFTLVMEFO3ÊOUFLPTUOBEFOGÚSEFMBT
över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas
med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under
respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
(L) FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade
medel samt vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar
värderade till verkligt värde via resultaträkningen. I not 23 finns
bolagets finansiella tillgångar specificerade.
3ÊOUFJOUÊLUFSQÌmOBOTJFMMBJOTUSVNFOUSFEPWJTBTFOMJHU
FGGFLUJWSÊOUFNFUPEFOTFOFEBO
3FTVMUBUFUGSÌOBWZUUSJOHBWFUU
finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är
förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen
och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån,
förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade
till verkligt värde via resultaträkningen avseende derivat som
41
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
1
NOT
FORTS.
hänför sig till lån samt nedskrivning av finansiella tillgångar.
-ÌOFLPTUOBEFSSFEPWJTBTJSFTVMUBUFUNFEUJMMÊNQOJOHBWFGfektivräntemetoden utom till den del de ingår i en tillgångs
anskaffningsvärde.
Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt
instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens
eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar
alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är
en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra
över- och underkurser.
(M) SKATTER
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid
tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är
beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör
även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden
med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade
och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära
skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första
redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv
som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig
redovisat eller skattepliktig resultat. Vidare beaktas inte heller
temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig
framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur
underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade
eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning
av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i
praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla
temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i
den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas.
Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte
längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid
utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen
redovisas som en skuld.
(N) FINANSIELLA INSTRUMENT
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar samt derivat
NFEQPTJUJWUWÊSEF1ÌTLVMETJEBOÌUFSmOOTMFWFSBOUÚSTTLVMEFS
låneskulder samt derivat med negativt värde.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga
villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura
har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och
avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura
ÊOOVJOUFNPUUBHJUT-FWFSBOUÚSTTLVMEFSUBTVQQOÊSGBLUVSB
mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när
rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar
kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell
tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när
förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och
redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när
det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller
att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på
affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att
förvärva eller avyttra tillgången.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt
till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga
värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella
instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell
tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen,
vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första
redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades.
Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas
efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat.
Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på
sätt som beskrivs nedan.
ø-JLWJEBNFEFMCFTUÌSBWLBTTBNFEFMPDIUJMMHÊOHMJHBUJMMgodohavanden hos banker. Valutorna är främst svenska kronor,
amerikanska Dollar, Euro, kinesiska Yuan, Bangladeshiska
Thaka och norska kronor
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar
som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt
den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar
redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde. MQ har inga tillgångar
som faller in under den andra undergruppen. Mer information
angående derivat finns under punkten ”o”.
Lånefordringar och kundfordringar
-ÌOFGPSESJOHBSPDILVOEGPSESJOHBSÊSmOBOTJFMMBUJMMHÌOHBSTPN
inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa
tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet
anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som
beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas
till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för
osäkra fordringar.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde
via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, finansiella skulder
42
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
1
NOT
FORTS.
som innehas för handel och andra finansiella skulder som
företaget valt att placera i denna kategori (den s.k. Fair Value
Option). I den första kategorin ingår koncernens derivat med
negativt verkligt värde. MQ har inga skulder som faller in under
den andra undergruppen. Mer information angående derivat
finns under punkten ”o”.
Andra finansiella skulder
-ÌOTBNUÚWSJHBmOBOTJFMMBTLVMEFSUFYMFWFSBOUÚSTTLVMEFS
ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Koncernens finansiella garantiavtal innebär att koncernen har
ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument
för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven
gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga
eller ändrade avtalsvillkoren.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde,
dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det
högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar,
eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp
som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall,
för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet
med IAS 18, Intäkter.
(O) DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING
Samtliga koncernens fristående derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett Inbäddat derivat
särredovisas om det inte är nära relaterat till värdekontraktet.
Inga inbäddade derivat har identifierats.
Derivat redovisas enligt nedan:
(I) Säkring av flöden i utländsk valuta
Transaktionsexponering avseende framtida prognostiserade
flöden säkras antingen genom valutatermin, valuta-swap eller
genom valutaoption. Valutaterminen eller valutaoptionen som
skyddar det prognostiserade flödet redovisas i balansräkningen till verkligt värde som övrig fordran respektive övrig skuld.
Årets värdeförändringar redovisas mot totalresultatet till dess
att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs
till resultaträkningen för att där matcha resultateffekterna från
den säkrade transaktionen. Säkringsinstrumentets resultateffekt redovisas inom posten handelsvaror i resultaträkningen.
De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade. Om ett säkrat framtida kassaflöde avser en transaktion som aktiveras i balansräkningen, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i balansräkningen. Om
den säkrade posten utgör en icke-finansiell tillgång eller en
icke-finansiell skuld inkluderas upplösningen från säkringsreserven i det ursprungliga anskaffningsvärdet för tillgången
eller skulden. När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller när företaget bryter identifieringen
av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat
och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas
inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller
förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på
motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar. Om
den säkrade transaktion inte längre förväntas inträffa, upplöses
säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster
omedelbart mot resultaträkningen. För säkring av fordran eller
skuld mot valutakursrisk används valutaterminer, swappar och
PQUJPOFS1FSCBMBOTEBHFOBVHVTUJIBSOÌHPOJOFGGFLUJvitet kopplat till säkringsredovisningen inte redovisats.
(II) Säkring av räntebindning och lån i utländsk valuta
Styrelsen tillsammans med bolagets ekonomichef utvärderar om
en kassaflödesäkring ska ingås (om tex räntan på lånen i koncernen ska ändras från rörlig ränta till fast via ett derivatinstrument).
1FSBVHVTUJIBSJOUFSÊOUBOQÌMÌOFOTÊLSBUT/ÌHPUMÌOJ
utländsk valuta finns ej att säkra per 31 augusti 2010.
Föregående räkenskaps år har en kassaflödessäkring
använts genom en ränteswap med golv och tak för att säkra
ränteläget. Detta medförde fg år en negativ resultateffekt om
54&,WJEWÊSEFSJOHFOUJMMWFSLMJHUWÊSEF1PTUFOSFEPWJsades bland kortfristiga skulder i balansräkningen och inom
finansnettot i resultaträkningen.
(P) MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
(I) Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till
anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar
och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår
inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången
för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enligIFUNFETZGUFUNFEBOTLBGGOJOHFO3FEPWJTOJOHTQSJODJQFSGÚS
nedskrivningar framgår nedan.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång
tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller av yttring eller
när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning
eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som
uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader.
Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
(II) Leasade tillgångar
-FBTJOHBWUBMLMBTTJmDFSBTJLPODFSOSFEPWJTOJOHFOBOUJOHFOTPN
finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger
då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade
med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om
så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.
Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas
som anläggningstillgång i koncernens balansräkning och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och
nuvärdet av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet.
Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som
lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs
enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta
och amortering av skulderna.
Vid operationell leasing kostnadsförs leasingavgiften över
löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig
från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.
(III) Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om
det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är
43
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
1
NOT
FORTS.
förknippade med tillgången kommer att komma företaget till
del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den
period de uppkommer.
(IV) Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeQFSJPE-FBTBEFUJMMHÌOHBSTLSJWTÊWFOEFBWÚWFSCFSÊLOBE
nyttjandeperiod eller, om den är kortare, över den avtalade
leasingtiden.
(R) VARULAGER
Beräknade nyttjandeperioder;
inventarier, verktyg och installationer
5 år
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden
och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och
nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varulager
beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden
(FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av
lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande
plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade
försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag
för uppskattade kostnader för färdigställande och för att
åstadkomma en försäljning. Varulagret är alltid utsatta för
inkurans. De största faktorerna är stöld, transport respektive
produktionsskadade kläder samt eventuella felsatsningar. MQ
följer inkuransen via rullande inventeringar och punktinsatta
inventeringar som under ett år ska ha träffat varje klädesplagg
minst en gång. Baserad på denna analys av faktisk inkurans
bokförs löpande en inkuransreserv.
(Q) IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
(S) NEDSKRIVNINGAR
(I) Goodwill
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella
ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov, se nedan.
(II) Varumärke
Varumärke värderas till anskaffningsvärde minus ackumulerade
nedskrivningar. Varumärket bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod och därmed görs inga avskrivningar.
Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och
internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen
när kostnaden uppkommer.
(III) Övriga immateriella tillgångar
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen
redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
(IV) Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar
redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar
de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången
till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de
uppkommer.
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid
varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på
nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas för prövning av nedskrivningsbehov för andra tillgångar än finansiella tillgångar
vilka prövas enligt IAS 39, varulager, och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas det
redovisade värdet enligt respektive standard.
(I) Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella
tillgångar samt andelar i dotterbolag
Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt
IAS 36 tillgångens återvinningsvärde. För goodwill och andra
immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod
beräknas återvinningsvärdet årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång
ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas
till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet.
En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde
överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar
resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en
kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första
hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning
av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus
försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av
nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en
diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som
är förknippad med den specifika tillgången.
(II) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar
är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av
observerbara förhållanden som inträffat och som har en
negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga
värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad
som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar
som är föremål för nedskrivningsprövning avser kundfordringar.
(V) AVSKRIVNINGSPRINCIPER
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Nyttjandeperioderna
omprövas minst årligen. Goodwill och immateriella tillgångar
med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder
på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara
immateriella tillgångar skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna
är:
Hyresrätter och liknande rättigheter
5 år
Dataprogram
5 år
44
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
1
NOT
FORTS.
Återvinningsvärdet för tillgångar tillhörande kategorierna
lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet
anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då
tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort
löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
(III) Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att
nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett
en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs
dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som
tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger
det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för
avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som
redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en
senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till
en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
(T) ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA
(I) Förmånsbestämda och Avgiftsbestämda pensionsplaner
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer
där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den
anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till
planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning
som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär
den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat)
och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer
att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna).
Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda
planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt
de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget
under en period.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt
FUUVUUBMBOEFGSÌO3ÌEFUGÚSmOBOTJFMMSBQQPSUFSJOH6'3ÊS
detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För aktuellt räkenskapsår och för jämförelseåret har bolaget
inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att
SFEPWJTBEFOOBQMBOTPNFOGÚSNÌOTCFTUÊNEQMBO1FOTJPOTQMBOFOFOMJHU*51TPNUSZHHBTHFOPNFOGÚSTÊLSJOHJ"MFDUB
redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Några övriga
förmånsbestämda pensionsplaner finns inte i koncernen.
(II) Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av
personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell
detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala
tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för
att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är
sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet
anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt
kan uppskattas.
(III) Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna
erhålls.
(U) AVSÄTTNINGAR
En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska
resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en
tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten
av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar
genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till
en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de
risker som är förknippade med skulden. För typer av avsättningar som finns i koncernen se not 20.
(V) EVENTUALFÖRPLIKTELSER (ANSVARSFÖRBINDELSER)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst
bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld
eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av
resurser kommer att krävas.
(W) SEGMENTSREDOVISNING
'SÌOPDINFESÊLFOTLBQTÌSFUUJMMÊNQBT*'34o
3ÚSFMTFTFHNFOUTPNUSÊEEFJLSBGUGÚSSÊLFOTLBQTÌSTPNJOMFET
efter 1 januari 2009. MQ har identifierat ett rörelsesegment
vilket är koncernen i sin helhet. Bedömningen baseras på
att koncernens ledningsgrupp utgör ”högsta verkställande
beslutsfattare” och följer upp koncernen som helhet. Bolagets
affärsverksamhet utgörs i sin helhet av försäljning av mode på
den svenska marknaden. Verksamheten har koncerngemensam
integrerad inköp- logistikfunktion. Den finansiella rapporteringen ugår från en koncerngemensam funktionell organisations- och ledningsstruktur. (X) RESULTAT PER AKTIE
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i
koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det
vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid
beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras det
genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av
utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade
perioder härrör från teckningsoptioner förvärvade av CapMan
LPODFSOFOTFGÚSWBMUOJOHTCFSÊUUFMTFw­HBSFw
1FSBVHVTUJ
2010 fanns det inte några utestående teckningsoptioner.
45
MQ årsredovisning 2009/2010
1
NOT
FORTS.
MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredoWJTOJOHTMBHFO
PDI3ÌEFUGÚSmOBOTJFMMSBQQPSUFSJOHT
SFLPNNFOEBUJPO3'33FEPWJTOJOHGÚSKVSJEJTLQFSTPO­WFO
BW3ÌEFUGÚSmOBOTJFMMSBQQPSUFSJOHVUHJWOBVUUBMBOEFOHÊMMBOEFGÚSOPUFSBEFGÚSFUBHUJMMÊNQBT3'3JOOFCÊSBUUNPderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska
UJMMÊNQBTBNUMJHBBW&6BOUBHOB*'34PDIVUUBMBOEFOTÌMÌOHU
detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning
PDICFTLBUUOJOH3FLPNNFOEBUJPOFOBOHFSWJMLBVOEBOUBH
GSÌOPDIUJMMÊHHUJMM*'34TPNTLBHÚSBT
Skillnader mellan koncernens och moderbolagets
redovisningsprinciper
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på
samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella
rapporter.
Klassificering och uppställningsformer
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot
IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid
utformningen av koncernens finansiella rapporter är främst
redovisning av eget kapital.
Dotterföretag
Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt
anskaffningsvärdemetoden.
2
NOT
Finansiella instrument
Med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning
redovisas finansiella instrument med utgångspunkt i anskaffningsvärdeprincipen.
Finansiella garantier
Moderbolagets finansiella garantiavtal består av borgensförbindelser till förmån för dotterbolag. Vid redovisning av
mOBOTJFMMBHBSBOUJBWUBMTÌUJMMÊNQBSNPEFSCPMBHFUFOBW3ÌEFU
för Finansiell rapporterings tillåten lättnadsregel jämfört med
IAS 39.
Skatter
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive
uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot
obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget
kapital.
Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer
Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i
FOMJHIFUNFEVUUBMBOEFUGSÌO3ÌEFUGÚSmOBOTJFMMSBQQPSUFSJOH
6'3
"LUJFÊHBSUJMMTLPUUGÚSTEJSFLUNPUFHFULBQJUBMIPT
mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i
den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas
enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som
lämnats och erhållits i syfte att minimera koncernens totala
skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag
för dess aktuella skatteeffekt.
INTÄKTERNAS FÖRDELNING
INTÄKTER PER VÄSENTLIGT INTÄKTSSLAG
Koncernen
TSEK
Moderbolaget
2009/2010
2008/2009
2009/2010
2008/2009
1 435 255
1 384 177
-
-
-
-
7 158
8 038
1 435 255
1 384 177
7 158
8 038
Nettoomsättning:
Varuförsäljning
Tjänsteuppdrag
46
MQ årsredovisning 2009/2010
3
NOT
ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER
Koncernen
TSEK
2008/2009
679
950
-
-
-
-
7 158
8 038
Vidarefakturerad hyra
Fakturering koncerngemensamma tjänster
Övrigt
4
NOT
Moderbolaget
2009/2010
2009/2010
2008/2009
6 189
1 528
-
-
6 868
2 478
7 158
8 038
ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER
Koncernen
TSEK
2009/2010
Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar
5
NOT
2008/2009
564
514
564
514
ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR
MEDELANTALET ANSTÄLLDA
TSEK
2009/2010
varav män
2008/2009
varav män
Moderbolaget
Sverige
2
100%
2
100%
Totalt moderbolaget
2
100%
2
100%
100%
Dotterföretag
Bangladesh
9
89%
1
24
25%
12
24%
Sverige
589
21%
646
20%
Totalt i dotterbolag
622
21%
659
21%
Koncernen totalt
624
21%
661
21%
Kina
Andel kvinnor
KÖNSFÖRDELNING I FÖRETAGSLEDNINGEN
%
2009/2010
2008/2009
33%
17%
0%
0%
Moderbolaget
Styrelsen
Övriga ledande befattningshavare
Koncernen totalt
Styrelsen
29%
14%
Övriga ledande befattningshavare
27%
20%
47
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
5
NOT
FORTS.
LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER
2009/2010
TSEK
Löner och
ersättningar
Moderbolaget
2008/2009
Sociala
kostnader
Löner och
ersättningar
3 269
5 625
5 687
(varav pensionskostnad)
Koncernen
Sociala
kostnader
3 476
1 579 1)
1557 1)
236 328
70 833
(varav pensionskostnad)
230 614
77 139
13 166 2)
12 409 2)
1) Av moderbolagets pensionskostnader avser 1 557 TSEK (1 579 TSEK)
företagets ledning om 2 (3) personer samt 0 TSEK (0 TSEK) styrelsen om 6 (6) personer.
2) Av koncernens pensionskostnader avser 2 833 TSEK (2 638 TSEK)
företagets ledning 5(5) personer samt 0 TSEK (0 TSEK) styrelsen om 7 (7) personer.
LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR FÖRDELADE PER LAND OCH
MELLAN BOLAGETS LEDNING OCH ÖVRIGA ANSTÄLLDA
2009/2010
TSEK
Ledande
befattningshavare
(8 personer)
2008/2009
Övriga
anställda
Ledande
befattningshavare
(9 personer)
Övriga
anställda
5 587
0
5 525
0
100
-
100
-
5 687
0
5 625
0
-
-
-
-
Ledande
befattningshavare
(11 personer)
Övriga
anställda
Ledande
befattningshavare
(12 personer)
Övriga
anställda
8 878
227 450
9 760
220 854
-
-
-
-
Moderbolaget
Sverige
(varav tantiem o.d.)
Moderbolaget totalt
(varav tantiem o.d.)
2009/2010
TSEK
Koncernen totalt
(varav tantiem o.d.)
2008/2009
ERSÄTTNINGAR OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER, MODERBOLAGET, 2009/2010
Grundlön/
Styrelsearvode
Rörlig
ersättning
Övriga
förmåner
Pensionskostnad
Styrelsens ordförande
427
-
-
-
427
Styrelseledamöter
525
-
-
-
525
TSEK
Summa
Verkställande direktör
3 236
-
231
1 065
4 531
Vice verkställande direktör
1 399
100
172
492
2 163
-
-
-
-
-
5 587
100
403
1 557
7 646
Övriga ledande befattningshavare
Summa
½WSJHBMFEBOEFCFGBUUOJOHTIBWBSFÊSBOTUÊMMEBJEPUUFSCPMBHFU.23FUBJM"#
AVGÅNGSVEDERLAG
Vid uppsägning från arbetsgivarens sida har en av bolagets ledande befattningshavare rätt till 12 månadslöner.
48
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
5
NOT
FORTS.
ERSÄTTNINGAR OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER, MODERBOLAGET, 2008/2009
Grundlön/
Styrelsearvode
TSEK
Rörlig
ersättning
Övriga
förmåner
Pensionskostnad
Summa
Styrelsens ordförande
300
-
-
-
300
Styrelseledamöter
400
-
1
-
400
3 020
-
141
892
3 798
336
-
15
356
707
Övriga ledande befattningshavare
1 469
100
82
331
1 982
Summa
5 525
100
239
1 579
7 187
Verkställande direktör
Vice verkställande direktör
SJUKFRÅNVARO I MODERBOLAGET
Moderbolaget
%
2009/2010
2008/2009
Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid
0%
0%
Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer
0%
0%
6
NOT
ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER
INTÄKTER PER VÄSENTLIGT INTÄKTSSLAG
Koncernen
TSEK
Moderbolaget
2009/2010
2008/2009
2009/2010
2008/2009
KPMG
Revisionsuppdrag
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
650
650
-
-
1 198
41
1 038
-
14
-
-
-
649
-
649
-
2 511
691
1 687
Skatterådgivning
Övriga tjänster
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen
och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens
förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på
bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde
som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller
HFOPNGÚSBOEFUBWTÌEBOBÚWSJHBBSCFUTVQQHJGUFS3FWJTJPOT-
verksamhet utöver revisionsuppdraget avser övrig granskning
ålagd den valde revisorn t.ex. utförande av intyg. Med skatterådgivning avses rådgivning relaterat till skatter, moms och
personalbeskattning. Allt annat är övriga tjänster.
49
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
7
NOT
AVSKRIVNINGAR PÅ MATERIELLA OCH IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Koncernen
TSEK
2009/2010
Hyresrätter och liknande rättigheter
Dataprogram
Finansiell leasing
Inventarier, verktyg och installationer
8
NOT
2008/2009
50
50
968
708
3 665
4 429
41 390
35 324
46 073
40 511
FINANSNETTO
Koncernen
TSEK
2009/2010
Ränteintäkter på banktillgodohavanden
2008/2009
540
1 283
Kursvinst
3 585
17 175
Finansiella intäkter
4 125
18 458
-61 466
-65 652
-43
-4 780
Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Värdeförändring derivat, uppskattade med hjälp av värderingsteknik
Netto valutakursförändringar
8 226
-9 578
Finansiella kostnader
-53 283
-80 010
Finansnetto
-49 158
-61 552
Moderbolaget
TSEK
Ränteintäkter, koncernbolag
Ränteintäkter på banktillgodohavanden
Summa
Valutakursdifferenser på skulder
2009/2010
2008/2009
53 441
75 161
112
14
53 553
75 175
8 226
-10 091
Räntekostnader
-61 668
-65 074
Summa
-53 442
-75 165
111
10
Finansnetto
MQ använder derivatinstrument för att säkra valutakurser
under räkenskapsåret och valutakurser samt räntenivåer under
föregående räkenskapsår.
Under förgående år användes ränteswappar med ”caps
and floors” för att säkra räntenivån på delar av bolagets lång-
fristiga lån. Den negativa resultateffekten av räntesäkringen
uppgick till -1 653 TSEK och redovisades mot finansnetto i
resultaträkningen och kortfristiga skulder i balansräkningen
eftersom säkringen inte ingick i säkringsredovisningen.
50
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
9
NOT
SKATTER
REDOVISAT I RESULTATRÄKNINGEN
Koncernen
TSEK
2009/2010
2008/2009
-22 763
-5 104
Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)]
Periodens skattekostnad
Justering av skatt hänförlig till tidigare år
-85
-25
-22 848
-5 129
Uppskjuten skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)]
Temporära skillnader
Totalt redovisad skattekostnad i koncernen
-1 371
5 910
-1 371
5 910
-24 219
781
Moderbolaget
TSEK
2009/2010
2008/2009
Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)]
Periodens skattekostnad [/skatteintäkt]
Skatt på koncernbidrag
Justering av skatt hänförlig till tidigare år
-
-
3 822
211
-
-25
3 822
186
-
-
Uppskjuten skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)]
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader
Totalt redovisad skattekostnad i moderbolaget
-
-
3 822
186
AVSTÄMNING AV EFFEKTIV SKATT
Koncernen
TSEK
2009/2010
2008/2009
Resultat före skatt
96 084
39 265
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 26,3% (28%)
-25 270
-11 213
-240
-485
Ej avdragsgilla kostnader
Ej skattepliktiga intäkter
-
25
Skattemässigt avdrag för inkråmsgoodwill
673
715
Korrigering av föregående års taxering
-85
-25
Skillnad i skattesats mellan länder
-11
-4
Förändring av skattesats
714
11 549
-24 219
781
Redovisad effektiv skatt
Moderbolaget
TSEK
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 26,3% (28%)
Ej avdragsgilla kostnader
Kostnader bokade mot eget kapital
Ändring av tidigare års taxering
Redovisad effektiv skatt
51
MQ årsredovisning 2009/2010
2009/2010
2008/2009
-13 776
-1 315
3 623
368
-951
-157
1 235
-
-85
-25
3 822
186
NOTER
9
NOT
FORTS.
REDOVISADE UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR OCH -SKULDER
Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:
KONCERNEN
Uppskjuten skattefordran
TSEK
Finansiell leasing
Terminer, swappar
Varumärke
Säkringsredovisning
Obeskattade reserver
Övriga temporära skillnader
Uppskjuten skatteskuld
Netto
2009/2010
2008/2009
2009/2010
2008/2009
2009/2010
2008/2009
589
1 578
-536
-1 500
53
78
-
463
-
-
-
463
-181 470
-
-
-181 470
-181 470
-181 470
1 355
4 990
-1 477
-2 309
-122
2 681
-
-
-17 194
-16 238
-17 194
-16 238
2 881
2 852
-
-
2 881
2 852
4 825
9 883
-200 677
-201 517
-195 852
-191 634
FÖRÄNDRING AV UPPSKJUTEN SKATT I TEMPORÄRA SKILLNADER OCH UNDERSKOTTSAVDRAG
KONCERNEN
Balans per
01-sep-09
TSEK
Temporära skillnader
Redovisat
mot resultaträkningen
Redovisat
mot eget
kapital
Balans per
31-aug-10
-191 634
-1 371
-2 847
-195 852
-191 634
-1 371
-2 847
-195 852
52
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
10
NOT
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
KONCERNEN
TSEK
Datorprogram
Hyresrätter
Goodwill
Varumärke
Totalt
1 204 467
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2008-09-01
3 464
250
510 753
690 000
Årets anskaffningar
1 301
-
-
-
1 301
Utgående balans 2009-08-31
4 765
250
510 753
690 000
1 205 768
Ingående balans 2009-09-01
4 765
250
510 753
690 000
1 205 768
Årets anskaffningar
2 126
0
0
0
2 126
Utgående balans 2010-08-31
6 891
250
510 753
690 000
1 207 894
Ingående balans 2008-09-01
-247
-112
0
0
-359
Årets avskrivningar
-708
-50
-
-
-758
Utgående balans 2009-08-31
-955
-162
0
0
-1 117
Ingående balans 2009-09-01
-955
-162
0
0
-1117
Årets avskrivningar
-968
-50
0
0
-1018
-1923
-212
0
0
-2135
Per 2008-09-01
3 217
138
510 753
690 000
1 204 108
Per 2009-08-31
3 810
88
510 753
690 000
1 204 651
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Utgående balans 2010-08-31
Redovisade värden
Per 2009-09-01
3 810
88
510 753
690 000
1 204 651
Per 2010-08-31
4 968
38
510 753
690 000
1 205 759
Alla immateriella tillgångar, utom goodwill och varumärke,
skrivs av. För information om avskrivningar, se redovisningsprinciperna i not 1.
Marknadsandel och tillväxt
Efterfrågan inom branschen har historiskt följt konjunkturutvecklingen. Antagande om tillväxt i nedskrivningstestet är
genomförd utifrån historiskt tillväxt för marknaden som helhet.
PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV
Nedskrivningsprövning har skett på koncernen, som bedöms
utgöra den enda kassagenererande enheten. Koncernen har
betydande redovisade värden avseende goodwill och varumärke och de båda posternas återvinningsvärden baseras på
samma antaganden.
Bedömning av värdet av koncernens varumärke och goodwill sker utifrån den kassagenererande enhetens nyttjandevärde. Beräkning av nyttjandevärde utgår från uppskattade
framtida kassaflöden som baseras på fastställda finansiella
prognoser för tre år och därefter på ett evigt kassaflöde,
eftersom varumärke och goodwill har obestämbar nyttjanEFQFSJPENFEFOUJMMWÊYUUBLUPNQSPDFOU1SPHOPTUJTFSBEF
kassaflöden har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta
om 8,8 procent efter skatt. Diskonteringsräntan har tagits fram
HFOPN$"1.$BQJUBM"TTFU1SJDJOH.PEFM
NFUPEFOTPN
ger diskonteringsräntan genom att väga samman avkastningskraven på koncernens egna kapital och skulder utifrån dess
verkliga andel.
De viktiga antagandena och de metoder som använts för
att skatta värden är följande:
Rörelsemarginal
Vid beräkning av evigt kassaflöde är rörelsemarginalen
PGÚSÊOESBE3ÚSFMTFNBSHJOBMFOÊSJMJOKFNFEQSPHOPTUJTFSBE
rörelsemarginal för räkenskapsåret 2010/2011.
Återvinningsvärdet för koncernen överstiger väsentligt det
redovisade värdet och därmed redovisas inga nedskrivningar.
Återvinningsvärdets känslighet för eventuella ogynnsamma
förändringar av gjorda antaganden har testats. Även dessa
uppskattningar i känslighetsanalysen visade inte på något
nedskrivningsbehov.
53
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
11
NOT
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Koncernen
TSEK
2009/2010
2008/2009
Anskaffningsvärde
Ingående balans
216 799
184 645
Årets inköp
41 214
33 280
Avyttringar
-1 103
-1 126
256 910
216 799
-107 295
-68 153
-45 055
-39 753
Utgående balans
Avskrivningar
Ingående balans
Årets avskrivningar
Årets nedskrivningar
Avyttringar
Utgående balans
0
0
519
611
-151 831
-107 295
Bokfört värde
Ingående balans
109 504
116 492
Utgående balans
105 079
109 504
FINANSIELL LEASING
Koncernen
Koncernen leasar butiksinredning under ett flertal olika
mOBOTJFMMBMFBTJOHBWUBM-FBTJOHBWUBMFOJOOFIÌMMFSJOHBWBSJBCMB
12
NOT
avgifter. När leasingavtalen upphör har koncernen möjlighet
BUUGÚSMÊOHBBWUBMUJMMFUUGÚSEFMBLUJHUQSJT1FSEFOBVHVTUJ
2010 var värdet på de leasade tillgångarna 2 040 TSEK (5 705).
De leasade tillgångarna utgör säkerhet för leasingskulderna.
VARULAGER
Koncernen
TSEK
2010-08-31
Färdiga varor och handelsvaror
13
NOT
2009-08-31
204 917
206 063
204 917
206 063
KUNDFORDRINGAR
Kundfordringar redovisas efter hänsyn tagen till under året
uppkomna kundförluster som uppgick till 22 TSEK (247) i
koncernen. I moderbolaget finns inga kundförluster. Nedan
presenteras åldersanalys av kundfordringar samt specifikation
av reservering av osäkra kundfordringar.
54
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
13
NOT
FORTS.
ÅLDERSANALYS, KUNDFORDRINGAR
2010-08-31
TSEK
2009-08-31
Brutto
Säkerhet
Nedskrivning
3 417
-
449
-
3 571
-
24
-
7 461
-
Ej förfallna kundfordringar
Förfallna kundfordringar 0– 30 dgr
Förfallna kundfordringar > 30 dgr -90 dgr
Förfallna kundfordringar > 90-180 dgr
Summa
Brutto
Säkerhet
Nedskrivning
-
430
-
-
-
448
-
-
-
26
-
-
-22
10
-
-247
-22
914
-
-247
7 439
667
AVSÄTTNINGSKONTO
TSEK
2010-08-31
2009-08-31
Ingående balans
-247
-207
Avskriven fordran
247
207
Reserverad fordran
-22
-247
Utgående balans
-22
-247
14
NOT
FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER
Koncernen
TSEK
Förutbetald hyra
2009-08-31
15 851
13 751
-
-
0
6 372
-
6 372
Förutbetald kostnad avseende räntebärande skulder
Upplupen intäkt avseende räntebärande tillgångar
Moderbolaget
2010-08-31
2010-08-31
2009-08-31
345
634
3
-
Varor
13 154
1 723
-
-
Hyror
5 722
6 412
-
-
Övrigt
8 185
10 448
110
96
43 257
39 340
113
6 468
15
NOT
LIKVIDA MEDEL
Koncernen
TSEK
2010-08-31
2009-08-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och banktillgodohavanden
42 422
95 932
Summa enligt balansräkningen
42 422
95 932
Checkräkningskrediter som är omedelbart uppsägningsbara (Avgår skuld på checkräkningskredit)
Outnyttjad checkräkningskredit
55
MQ årsredovisning 2009/2010
0
0
20 156
23 000
NOTER
16
NOT
EGET KAPITAL
KONCERNEN
Aktiekapital
Koncernen
Anges i tusentals aktier
Emitterad ingående balans
2010-08-31
2009-08-31
2 156
2 156
Nyemission
321
-
Konvertering av aktieägarlån
900
-
Inlösen av teckningsoptioner
139
-
Emitterad utgående balans
3 516
2 156
Innehavare av stamaktier är berättigade till utdelning som
fastställs efter hand och aktieinnehavet berättigar till rösträtt
vid bolagsstämman med en röst per aktie.
Övrigt tillskjutet kapital
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår
överkurser som betalats i samband med emissioner.
Reserver
Säkringsredovisning
Omräkningsdifferens
Ingående balans
-7 514
155
Årets förändring
7 858
98
344
253
2010-08-31
Utgående balans
I reserver ingår nettoresultatet av tillgångar minus skulder
hänförliga till säkringsredovisningen samt omräkningsdifferensen i eget kapital hänförlig till omräkningen av utländska
dotterbolag.
Balanserade vinstmedel
I balanserade vinstmedel ingår tidigare perioders intjänade
vinstmedel i moderbolaget och dess dotterbolag, intresseföretag och joint venture företag. Tidigare avsättningar till
reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna
eget kapitalpost.
NOT
Bundna fonder
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Fritt eget kapital
Överkursfond
När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna ska
betalas mer än aktiernas kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver aktiernas kvotvärde, föras
till överkursfonden.
Balanserade vinstmedel
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets
resultat, överkursfond och fond för verkligt värde summa fritt
eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för
utdelning till aktieägarna.
Årets resultat
Här framgår koncernens resultat för räkenskapsåret.
17
MODERBOLAG
RÄNTEBÄRANDE SKULDER
Noten innehåller information om företagets avtalsmässiga
villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om
företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 24.
56
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
17
NOT
FORTS.
Koncernen
TSEK
2010-08-31
2009-08-31
Långfristiga skulder
Banklån
360 000
569 552
Aktieägarlån
-
209 914
Finansiella leasingskulder
-
2 241
360 000
781 707
40 000
58 500
Kortfristiga skulder
Kortfristig del av banklån
Kortfristig del av finansiella leasingskulder
Summa
2 241
3 759
42 241
62 259
VILLKOR OCH ÅTERBETALNINGSTIDER
2010-08-31
TSEK
2009-08-31
Förfall
Nom.
värde
Redov.
värde
Nom.
värde
Redov.
värde
Valuta
Nom rta
Banklån
SEK
Rörlig
2013-06-30
0
0
290 500
290 500
Banklån
SEK
Rörlig
2014-04-30
0
0
200 000
200 000
Banklån
EUR
8,50%
2014-06-30
0
0
2 000
20 378
Banklån
EUR
8,50%
2014-06-30
0
0
11 500
117 173
Banklån
SEK
Rörlig
2015-06-30
400 000
400 000
-
-
Lån från aktieägare
SEK
8,00%
2016-05-03
0
0
209 913
209 913
Finansiella leasingskulder
SEK
Varierar
Varierar
2 241
2 241
6 001
Totala räntebärande skulder
402 241
6 001
843 965
FINANSIELLA LEASINGSKULDER
Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan:
KONCERNEN
2010-08-31
TSEK
Inom ett år
Mellan ett och fem år
Minimi
leaseavgifter
Ränta
2 262
29
2 291
2009-08-31
Kapitalbelopp
Minimi
leaseavgifter
Ränta
49
2 241
3 946
187
3 759
0
0
2 291
49
2 242
49
2 241
6 237
236
6 001
< 1månad
Kapitalbelopp
FINANSIELLA SKULDER LÖPTIDSANALYS PER 2010-08-31
Valuta
Nominellt
värde
Totalt
Banklån
SEK
400 000
400 000
Finansiella leasingskulder
SEK
2 241
2 241
Leverantörsskulder
SEK
101 212
TSEK
1–3
månader
3 månder
–1 år
1–5 år
0
0
-49 700
-389 100
0
-184
-553
-1 475
-29
0
-389 129
0
101 212
-96 151
-4 048
-1 012
503 453
-96 335
-4 601
-52 187
57
MQ årsredovisning 2009/2010
> 5 år
NOTER
17
NOT
FORTS.
FINANSIELLA SKULDER LÖPTIDSANALYS PER 2009-08-31
TSEK
Valuta
Nominellt
värde
Totalt
< 1månad
1–3
månader
3 månder
–1 år
1–5 år
> 5 år
Banklån
SEK
290 500
290 500
-
-
-67 360
-247 372
-
Banklån
SEK
200 000
200 000
-
-
-7 100
-226 625
-
Banklån
EUR
2 000
20 378
-
-
-1 732
-27 307
-
Banklån
EUR
11 500
117 173
-
-
-9 960
-157 012
-
Lån från aktieägare
SEK
209 913
209 913
-
-
-
-
-453 186
Finansiella leasingskulder
SEK
6 001
6 001
-313
-940
-2 506
-2 242
-
Leverantörsskulder
SEK
89 755
89 755
-85 267
-4 488
-
-
-
Derivat
SEK
18
NOT
-1 027
-
-
-
-
-86 607
-5 428
-88 658
-660 557
-453 186
SKULDER TILL KREDITINSTITUT
Moderbolaget
TSEK
2010-08-31
2009-08-31
Långfristiga skulder
Banklån
360 000
569 551
360 000
569 551
Kortfristiga skulder
Kortfristig del av banklån
Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen
19
NOT
40 000
58 500
40 000
58 500
-
209 913
PENSIONER
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett
VUUBMBOEFGSÌO3ÌEFUGÚSmOBOTJFMMSBQQPSUFSJOH6'3ÊSEFUUB
en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
För aktuellt räkenskapsår och för jämförelseåret har bolaget
inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att
SFEPWJTBEFOOBQMBOTPNFOGÚSNÌOTCFTUÊNEQMBO1FOTJPOTQMBOFOFOMJHU*51TPNUSZHHBTHFOPNFOGÚSTÊLSJOHJ"MFDUB
redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
58
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
20
NOT
AVSÄTTNINGAR
AVSÄTTNINGAR SOM ÄR KORTFRISTIGA SKULDER
Koncernen
TSEK
Presentkort
2010-08-31
2009-08-31
19 740
20 260
Omsättningshyror
618
1 225
Återköp
259
190
5 142
6 264
25 759
27 939
Kundklubb
Totalt
Koncernen
TSEK
2010-08-31
2009-08-31
Ingående balans
20 260
20 476
Årets förändring
-520
-216
19 740
20 260
Presentkort
Utgående balans
Kundklubb
Ingående balans
6 264
5 132
Utställda rabattcheckar
7 113
6 323
Inlösta rabattcheckar
-8 235
-5 191
Utgående balans
5 142
6 264
Presentkort
Vid köp av MQs presentkort i butik redovisas hela beloppet
som en skuld och redovisas som en intäkt först när presentkortet utnyttjas i butik.
Omsättningshyror
Många av MQs hyresvärdar för butikslokalerna fakturerar
löpande omsättningshyra medan andra fakturerar hyran i efterTLPUU3FTFSWFSJOHIBSTLFUUGÚSCFSÊLOBEVQQMVQFOPNTÊUUningshyra för de lokaler där löpande fakturering ej sker.
Kundklubb
Kundklubbsmedlemmar i MQ Kundklubb tilldelas bonuscheckar i olika valörer beroende på hur mycket kunden tidigare har
köpt hos MQ. Checkarna skickas ut en gång per halvår och är
giltiga under ett år.
Samtliga utställda bonuscheckar löses inte in varför varje
försäljning inom lojalitetsprogrammet minskas med en kostnad
som ska motsvaras av kostnaden för medlemmens sannolika
framtida inlösen av rabattchecken. Avsättningen täcker därmed det sannolika framtida inlösta värdet av utställda och ej
ännu utställda bonuscheckar inom kundklubben.
Återköp (öppet köp och reklamationer)
MQ erbjuder sina kunder öppet köp under 14 dagar och rätt
att reklamera en icke fullgod vara ett år efter köpet. Merparten
av returerna sker efter två dagar. Månatligen minskas därför
försäljningen med kostnaden för två dagars returer. Återköpsreserven innehåller därmed kostnaden för två dagars returer.
59
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
21
NOT
ÖVRIGA SKULDER
Moderbolaget
TSEK
2010-08-31
2009-08-31
Övriga långfristiga skulder
Aktieägarlån
22
NOT
-
209 914
-
209 914
UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER
Koncernen
TSEK
2010-08-31
Moderbolaget
2009-08-31
2010-08-31
2009-08-31
400
Upplupna löner
10 339
8 315
525
Upplupna semesterlöner
24 170
21 570
747
571
Sociala avgifter
14 047
14 710
400
429
Upplupna räntor
1 647
68 375
1 644
68 374
Upplupen löneskatt
4 726
5 877
472
462
39 179
38 791
1 315
31
94 108
157 638
5 103
70 267
Övrigt
23
NOT
FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER
VERKLIGT VÄRDE
Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan:
KONCERNEN 2010-08-31
TSEK
Kundfordringar
Övriga fordringar
Summa
Kundoch lånefordringar
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via
resultaträkningen
Derivat,
säkringsredovisning
tillämpas
Övriga
skulder
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
7 439
7 439
-
-
-
7 439
-
-
5 621
-
5 621
5 621
7 439
-
5 621
-
13 060
13 060
360 000
Långfristiga räntebärande skulder
-
-
-
360 000
360 000
Kortfristiga räntebärande skulder
-
-
-
42 241
42 241
42 241
Leverantörsskulder
-
-
-
101 211
101 211
101 211
Övriga skulder
-
-
5 154
-
5 154
5 154
Summa
-
-
5 154
503 452
508 606
508 606
60
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
23
NOT
FORTS.
KONCERNEN 2009-08-31
TSEK
Kundfordringar
Övriga fordringar
Summa
Kundoch lånefordringar
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via
resultaträkningen
Derivat,
säkringsredovisning
tillämpas
Övriga
skulder
667
-
-
-
-
667
667
-
8 781
-
8 781
8 781
667
-
8 781
-
9 448
9 448
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Långfristiga räntebärande skulder
-
-
-
781 707
781 707
837 488
Kortfristiga räntebärande skulder
-
-
-
62 259
62 259
62 259
Leverantörsskulder
-
-
-
89 755
89 755
89 755
Övriga skulder
-
1 653
18 976
-
20 629
20 269
Summa
-
1 653
18 976
933 721
954 350
1 009 771
Kundoch lånefordringar
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via
resultaträkningen
Derivat,
säkringsredovisning
tillämpas
Övriga
skulder
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Kundfordringar
-
-
-
-
-
-
Övriga fordringar
-
-
-
-
-
-
Summa
-
-
-
-
-
-
MODERBOLAGET 2010-08-31
TSEK
Långfristiga räntebärande skulder
-
-
-
360 000
360 000
360 000
Kortfristiga räntebärande skulder
-
-
-
40 000
40 000
40 000
Leverantörsskulder
-
-
-
731
731
731
Summa
-
-
-
400 731
400 731
400 731
Kundoch lånefordringar
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via
resultaträkningen
Derivat,
säkringsredovisning
tillämpas
Övriga
skulder
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Kundfordringar
-
-
-
-
-
-
Övriga fordringar
-
-
-
-
-
-
Summa
-
-
-
-
-
837 488
MODERBOLAGET 2009-08-31
TSEK
Långfristiga räntebärande skulder
-
-
-
779 465
779 465
Kortfristiga räntebärande skulder
-
-
-
58 500
58 500
58 500
Summa
-
-
-
840 207
840 207
895 988
BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.
DERIVATINSTRUMENT
För valutakontrakt (valutaoptioner och valutaterminer) bestäms
det verkliga värdet med utgångspunkt från kreditinstituts
värdering om sådana finns tillgängliga. Om sådana inte finns
tillgängliga beräknas det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den
terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden.
Det verkliga värdet för ränteswapar baseras på förmedlande kreditinstituts värdering, vars rimlighet prövas genom
en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt
kontraktets villkor och förfallodagar och med utgångspunkt
i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen.
I kombination med ränteswapen har även ”caps and floors”
använts. Dessa begränsar utfallet av växlingen av ränta till ett
intervall. Verkligt värde för ”caps and floors” har erhållits från
kreditinstitut.
61
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
23
NOT
FORTS.
I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas
framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa
bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då
andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på
marknadsrelaterade data på balansdagen.
KUNDFORDRINGAR OCH LEVERANTÖRSSKULDER
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande
livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade
värdet reflektera verkligt värde.
RÄNTESATSER SOM ANVÄNDS FÖR ATT FASTSTÄLLA
VERKLIGT VÄRDE
RÄNTEBÄRANDE SKULDER
Verkligt värde för finansiella skulder som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta på
balansdagen.
Företaget använder interbankränta alternativt ränta från obligationsmarknaden per balansdagen plus en relevant räntespread
vid diskontering av finansiella instrument. Använd ränta matchas
till löptid för motsvarande instrument. De räntesatser som
använts anges nedan.
FINANSIELLA LEASINGSKULDER
Verkligt värde är baserat på nuvärdet av framtida kassaflöden
diskonterade till marknadsräntan på balansdagen för liknande
leasingavtal.
Koncernen
TSEK
2010-08-31
2009-08-31
Räntebärande skulder
2,43%
3,2 – 4,5 %
Leasing
6,10%
6,10%
FINANSIELLA INSTRUMENT PER NIVÅ
&OMJHU*'34TLBmOBOTJFMMBJOTUSVNFOULBUFHPSJTFSBTJUSFOJvåer utifrån vilken indata som använts vid värdering till verkligt
värde. Första nivå avser finansiella instrument noterade på en
aktiv marknad. Andra nivå avser finansiella instrument som inte
är noterade på en aktiv marknad men där övrig marknadsinformation kan användas för att erhålla en värdering. Den sista
nivån avser värderingar där det saknas marknadsnotering samt
övriga marknadsdata. Tekniker för att erhålla en värdering för
nivå tre utgörs främst av diskonterade kassaflöden.
24
NOT
Vid slutet av räkenskapsåret hade inte MQ några finansiella
instrument redovisade till verkligt värde som inte ingår i säkringsredovisningen. Effekterna av verkligt värde-värderingen
redovisades därmed mot övrigt totalresultat för de instrument
som ingår i säkringsredovisningen enligt nivå två. Den 31 augusti
2008/2009 hade bolaget valutaswapar och så kallad caps and
floors redovisade bland kortfristiga skulder om 1 653 TSEK. De
finansiella instrumenten saknade en marknadsnotering men en
värdering tillhandahölls av banken utifrån övrig marknadsdata
varför instrumenten tillhör kategori 2.
FINANSIELLA RISKER OCH FINANSPOLICIES
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag
av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer
i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i
valutakurser, räntenivåer, likviditets- och kreditrisker.
Hanteringen av koncernens finansiella risker sker i MQ
3FUBJM"#TFLPOPNJBWEFMOJOHWBSTVQQHJGUÊSBUUJEFOUJmFSB
och i enlighet med styrelsens och finanspolicyns riktlinjer
hantera dessa riskers resultatpåverkan. All finansiell risk ska
SBQQPSUFSBTPDIBOBMZTFSBTBW.23FUBJM"#TFLPOPNJBWEFMning. Detta ska ske enligt koncernens gällande rutiner, vilka
verkar för att begränsa koncernens finansiella risker.
LIKVIDITETSRISKER
-JLWJEJUFUTSJTLÊSSJTLFOGÚSBUULPODFSOFOJOUFTLBLVOOBJOGSJB
sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att
kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Enligt
koncernens gällande rutiner är likviditetshanteringen centraliTFSBEUJMM.23FUBJM"#TFLPOPNJBWEFMOJOHGÚSBUUEÊSJHFOPN
optimera utnyttjandet av likvida medel och minimera finansieringsbehovet. För att minimera likviditetsrisken görs varje dag
en likviditetsuppföljning av koncernens samtliga likvida konton.
Veckovis görs en likviditetsprognos för de kommande fyra
veckorna. För villkor och återbetalningstider på räntebärande
skulder samt löptidsanalys av leasing se not 17 och 25.
62
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
24
NOT
FORTS.
MARKNADSRISK
RÄNTERISKER
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund
BWGÚSÊOESJOHBSJNBSLOBETQSJTFS&OMJHU*'34JOEFMBTNBSLOBETrisker i tre slag; valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. De
marknadsrisker som i första hand påverkar koncernen utgörs
av valutarisker och ränterisker. Koncernens målsättning är att
identifiera, hantera och minimera marknadsriskerna, detta görs
BW.23FUBJM"#TFLPOPNJBWEFMOJOHFOMJHUHÊMMBOEFSVUJOFS
3ÊOUFSJTLÊSSJTLFOBUUWÊSEFUQÌmOBOTJFMMBJOTUSVNFOUWBSJFSBS
QÌHSVOEBWGÚSÊOESJOHBSJNBSLOBETSÊOUPS3ÊOUFSJTLLBOMFEB
till förändring i verkliga värden, förändringar i kassaflöden samt
fluktuation i koncernens resultat.
Koncernen är utsatt för ränterisker till följd av låneskulder.
Hanteringen av ränterisken är centraliserad till koncernens
ekonomiavdelning, vilken ansvarar för identifiering och hantering av ränterisker. Hantering av ränterisken sker via eventuell
SÊOUFTÊLSJOHPNSÊOUFMÊHFUCFEÚNTPTÊLFSU3ÊOUFTXBQQBS
används främst för att hantera ränterisken även om de inte har
använts under räkenskapsåret. Säkringen av ränterisker ingår
inte i säkringsredovisningen. Under räkenskapsåret har inte
ränterisken säkrats vilket är i enlighet med policy.
1FSCBMBOTEBHFOIBEFLPODFSOFOGÚMKBOEFSÊOUFQSPmMQÌTJOB
finansiella instrument:
REDOVISADE VÄRDEN
TSEK
2010-08-31
2009-08-31
Fast ränta
Finansiella tillgångar
-
-
Finansiella skulder
-
347 464
-
347 464
Rörlig ränta
Finansiella tillgångar
Finansiella skulder
-
-
402 241
496 501
402 241
496 501
Nedan redovisas av företaget använda valutaoptioner och
valutaterminer fördelade på valuta och år (i tusental av respektive valuta).
VALUTAOPTIONER OCH RÄNTESWAPPAR
Koncernen
TSEK
2009/2010
2008/2009
EUR
-1 271
-9 250
USD
1 738
-945
SEK
-
1 653
Skuld
Av beloppen i tabellen ovan klassificeras totalen om 467 TSEK
enligt säkringsredovisning och 0 TSEK värderas till verkligt
värde över resultaträkningen.
KÄNSLIGHETSANALYS
3ÊOUFFYQPOFSJOHFOQÌMÌOFUUJMM4XFECBOLJNPEFSCPMBHFUÊS
inte begränsad genom hedgeinstrument. En varaktig ränteökning eller ränteminskning med 0,5 procent medför en resultateffekt om +/- 2 MSEK för moderbolaget.
VALUTARISK
Valutarisk innebär risken att verkliga värden och kassaflöden
avseende finansiella instrument kan fluktuera när värdet på
främmande valutor förändras. Då viss del av koncernens inköp
HÚSTJVUMÊOETLWBMVUB64%PDI&63TBNUBUUBMMGÚSTÊMKOJOH
sker i svensk valuta är koncernen exponerad för valutarisker.
Dessa valutarisker består till största delen av risk för
fluktuationer i värdet av finansiella instrument och värdet av
63
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
24
NOT
FORTS.
leverantörsskulder, så kallad transaktionsexponering. Därvid
HÚSTWBMVUBTÊLSJOHJ64%PDI&63FOMJHULPODFSOFOTHÊMMBOEF
rutiner. Av orderlagd volym säkras 80 procent. Valutaflödet 0-6
månader säkras i det närmaste till 80 procent. Valutahandlaren
har befogenhet att använda följande instrument för att hantera
valutarisker; Spot-affärer, valutaoptioner, valutaterminer och
valutaswappar.
I koncernens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med
1 876 TSEK (-12 914) i rörelseresultatet och med +8 183 TSEK
(-9 362) i finansnettot.
SÄKRINGSREDOVISNING
MQ har under räkenskapsåret använt derivatinstrument för att
säkra den framtida varuinköpskursen och under föregående även
framtida räntenivå. Transaktionsexponeringen säkras antingen
HFOPNWBMVUBUFSNJOWBMVUBTXBQFMMFSWBMVUBPQUJPO3ÊOUFOJWÌO
har under förgående år säkrats med hjälp av en ränte-swap med
UJMMIÚSBOEFwDBQTBOEnPPSTw1ÌUSBOTBLUJPOTFYQPOFSJOHFOIBS
koncernen tillämpat säkringsredovisning. Valutaterminen eller valutaoptionen som skyddar det prognostiserade flödet redovisas
i balansräkningen till verkligt värde som övrig fordran respektive
övrig skuld. Värdeförändringarna redovisas mot övrigt totalresultat till dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid
säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs
till resultaträkningen för att där matcha resultateffekterna från
den säkrade transaktionen. Säkringsinstrumentets resultateffekt
redovisas inom posten handelsvaror i resultaträkningen. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade.
TRANSAKTIONSEXPONERING
Koncernens transaktionsexponering har avseende 2009/2010 fördelat sig på följande valutor:
Koncernen
tEUR
Försäljning
Inköp
tUSD
-
-
5 593
32 492
OMRÄKNINGSEXPONERING
Utländska nettoskulder i koncernen fördelar sig på följande valuta:
Koncernen
Valuta
2010-08-31
2009-08-31
tUSD
938
692
tEUR
445
14 192
KÄNSLIGHETSANALYS
En 5 procent förstärkning av den svenska kronan gentemot
&63PDIQSPDFOUGÚSTUÊSLOJOHBWEFOTWFOTLBLSPOBOHFOUFmot USD per 31 augusti 2010 skulle innebära en förändring av
resultatet med 26 416 TSEK (32 434). Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra alla andra faktorer (t ex räntan) förblir
oförändrade. Samma förutsättningar tillämpades per
31 augusti 2009.
KREDITRISK
Kreditrisk i finansiella transaktioner
MQ placerar likvida medel enbart i likvida medel med låg
kreditrisk.
Kreditrisker i kundfordringar
Koncernens försäljning avser i allt väsentligt kontantförsäljning
till kund. Därmed är kreditrisken i kundfordringar begränsad.
För åldersanalys av kundfordringar se not 13.
Kapitalstruktur
Bolaget har ett starkt kassaflöde bland annat beroende i det
positiva resultatet samt att rörelsekapitalet aldrig avvikit med
mer än 15 procent av kassaflöde från rörelsen innan rörelsekapitalförändring. Detta medför att bolagets expansion finansieras främst genom medel från verksamhetens överskott.
Bolagets finansiering består till en betydande del av lånat
LBQJUBM-ÌOHGSJTUJHmOBOTJFSJOHÊSLOVUFOUJMMFYUFSOUCBOLlån via Swedbank om 400 MSEK som har etablerats under
räkenskapsåret. Till lånet är det kopplat lånevillkor. Villkoren
består av finansiella mått på kassaflöde, resultat och relationer
inom balansräkningen. Om MQ skulle bryta något av villkoren
så skulle det ge banken möjlighet att bryta låneavtalet med
omdelbar verkan.
MQs målsättning är att 50 procent av årets vinst ska delas
ut till bolagets aktieägare.
FINANSIERING
Under räkenskapsåret har bolagets låneavtal med HSH Nordbank
och Swedbank omförhandlats pga villkor i låneavtalet. Villkoren
förutsatte att vissa finansiella nyckeltal inte skulle över-/eller
underskridas. Om detta sker hade banken rätt att kunna avsluta
eller omedelbart omförhandla låneavtalet. Under föregående
räkenskapsår uppfylldes inte de finansiella nyckeltalen varför
banken aviserade att de krävde att huvudägaren skulle låna ut
ZUUFSMJHBSF.&63UJMM.2)PMEJOH"#TBNUBUU.23FUBJM"#
skulle utfärda ytterligare företagsinteckningar om 100 MSEK. Ett
tilläggsavtal till det befintliga låneavtalet signerades av styrelsen
den 13 oktober 2009 varefter lånet och säkerheterna verkställdes. I tilläggsavtalet ingick även nya finansiella nyckeltal som låg
till grund för en eventuell uppsägning av låneavtalet från bankens
sida.
I samband med bolagets börsintroduktion under juni månad
GÚSÊOESBEFTLBQJUBMTUSVLUVSFO-ÌOFUGSÌO)4)/PSECBOLPDI
Swedbank om 464 MSEK och mezzaninlån från ägarna om 197
MSEK amorterades med hjälp av erhållna medel från nyemissioner om 95 MSEK, ett nytt lån från Swedbank om 400 MSEK
och befintliga likvida medel. Det nya låneavtalet innehåller också
lånevillkor. Hittills 2010/2011 har bolaget uppfyllt målen.
I samband med börsintroduktionen konverterades även det
långfristiga aktieägarlånet om 209 MSEK samt upplupen ränta till
eget kapital genom en kvittningsemission.
64
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
25
NOT
OPERATIONELL LEASING
LEASINGAVTAL DÄR FÖRETAGET ÄR LEASETAGARE
Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till:
Koncernen
TSEK
2010-08-31
Inom ett år
Mellan ett år och fem år
2009-08-31
7 304
7 346
16 587
25 515
23 891
32 861
Koncernen hyr olika slag av tillgångar, såsom fordon och
butiksrelaterade produkter. Dessutom finns hyresavtal för
butikslokaler och kontor.
26
NOT
STÄLLDA SÄKERHETER
Koncernen
TSEK
Moderbolaget
2010-08-31
2009-08-31
2010-08-31
2009-08-31
1 336 095
690 000
1 213 575
-
-
-
690 000
Ställda säkerheter
I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar
Nettotillgångar i dotterbolag
Varumärke MQ
Aktier
-
-
1 110 092
1 110 092
2 026 095
1 213 575
1 800 092
1 110 092
Övriga ställda panter och säkerheter
Spärrkonto SEB
Företagsinteckningar
Summa ställda säkerheter
1 000
1 000
1 046 635
46 635
-
-
1 047 635
47 635
-
-
3 073 730
1 261 210
1 800 092
1 110 092
Koncernen
TSEK
2010-08-31
Moderbolaget
2009-08-31
2010-08-31
2009-08-31
Eventualförpliktelser
Borgensförbindelser till förmån för dotterbolagens
fullgörande av leasingkontrakt
12 875
9 195
-
-
Borgensförbindelser, övriga
41 440
12 440
29 000
-
Summa eventualförpliktelser
54 315
21 635
29 000
-
65
MQ årsredovisning 2009/2010
27
NOT
NÄRSTÅENDE
NÄRSTÅENDERELATIONER
TRANSAKTIONER MED NYCKELPERSONER I LEDANDE STÄLLNING
Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterbolag, se not 28. Moderföretaget utför tjänster åt sina dotterbolag, se not 3. Under räkenskapsåret har alla inköp och all
GÚSTÊMKOJOHTLFUUJEPUUFSCPMBHFU.23FUBJM"#
Dotterbolaget MQ Shanghai utför inköpsrelaterade tjänsUFSÌU.23FUBJM"#WJMLBGBLUVSFSBTNÌOBUMJHFO
Samtliga aktieägare förutom företagsledningen har lämnat
ett aktieägarlån till MQ Holding AB under 2006/2007 vilket har
konverterats till aktier under räkenskapsåret, se not 21.
-FEBOEFCFGBUUOJOHTIBWBSFLPOUSPMMFSBSQSPDFOUQSPcent) av rösterna i företaget. Sammanlagda ersättningar ingår i
”personalkostnader”, se not 5.
FORDRINGAR / SKULDER KONCERNBOLAG
Moderbolaget
TSEK
2010-08-31
2009-08-31
Vid årets början
6 625
56 399
Koncernbidrag
14 858
754
-128 067
-50 528
0
6 625
-106 584
0
Reglering av mellanhavanden
Fordran koncernbolag
Skuld koncernbolag
28
NOT
KONCERNFÖRETAG
INNEHAV I DOTTERBOLAG
Ägarandel
TSEK
Dotterföretagets säte, land
MQ Retail AB
Göteborg, Sverige
2010-08-31
2009-08-31
100%
100%
Moderbolaget
TSEK
2010-08-31
2009-08-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
1 110 092
1 110 092
Redovisat värde
1 110 092
1 110 092
SPECIFIKATION AV MODERBOLAGETS INDIREKTA INNEHAV AV ANDELAR I DOTTERBOLAG
Dotterföretag /
Organisationsnummer / Säte
Redovisat värde
Antal andelar
Andel i %
Xeted 54 AB, 556693-4104, Borås
100 000
100
100
100
MQ Shanghai Co Ltd
100 000
100
1 974
1 974
40 185
100
MQ Sweden AB, 556283-8077, Borås
66
MQ årsredovisning 2009/2010
2010-08-31
2009-08-31
39 667
39 667
41 741
41 741
29
NOT
KASSAFLÖDESANALYS
LIKVIDA MEDEL – KONCERNEN
Koncernen
TSEK
2010-08-31
2009-08-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och banktillgodohavanden
42 422
95 932
Summa enligt balansräkningen och kassaflödesanalysen
42 422
95 932
LIKVIDA MEDEL – MODERBOLAGET
Moderbolaget
TSEK
2010-08-31
2009-08-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och banktillgodohavanden
699
97
Summa enligt balansräkningen och kassaflödesanalysen
699
97
BETALDA RÄNTOR
Koncernen
TSEK
2010-08-31
Erhållen ränta
Moderbolaget
2009-08-31
2010-08-31
2009-08-31
1 723
16 382
132
13
-46 308
-43 229
-45 019
-43 061
2010-08-31
2009-08-31
2010-08-31
2009-08-31
46 073
40 511
-
-
-
294
-
-
-72
-202
-
-
Valutakursförändring
2 261
10 091
-
10 091
Upplupna räntor
1 642
18 791
1 642
14 551
-
1 652
-
-
Förändring avsättningar
172
1 014
-
-
Förlust vid försäljning av inventarier
584
514
-
-
50 660
72 665
1 642
24 642
Erlagd ränta
JUSTERINGAR FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET
Koncernen
TSEK
Avskrivningar
Uppsägningslöner
Kursvinster
Verkligtvärde swap och collars
30
NOT
Moderbolaget
KORTFRISTIGA FORDRINGAR OCH SKULDER
KONCERNEN KORTFRISTIGA FORDRINGAR
Koncernen
TSEK
Derivatkontrakt, optioner och terminer
Fordringar anställda
Momsfordran
2010-08-31
2009-08-31
5 621
8 781
40
447
6 151
1 524
Övrigt
4 364
4 476
Summa
16 176
15 228
67
MQ årsredovisning 2009/2010
NOTER
30
NOT
FORTS.
KONCERNEN KORTFRISTIGA SKULDER
Koncernen
TSEK
Derivatkontrakt, optioner och terminer
2010-08-31
2009-08-31
5 154
18 977
Swappar, caps and floors
0
1 653
Momsskuld
0
424
5 666
5 657
Källskatt
Övrigt
Summa
31
NOT
198
106
11 018
26 817
VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR
Företagsledningen har diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens viktiga redovisningsprinciper
och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och
uppskattningar.
VIKTIGA KÄLLOR TILL OSÄKERHETER I UPPSKATTNINGAR,
32
33
NOT
UPPGIFTER OM MODERBOLAGET
NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV GOODWILL OCH VARUMÄRKE
Vid beräkning av den kassagenererande enhetens återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på
goodwill och varumärke, har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts. En redogörelse av dessa återfinns i not 10. Som förstås av beskrivningen i
not 10 har nedskrivningstestet inte visat på nedskrivningsbehov.
NOT
MQ Holding AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte
i Göteborg. Adressen till huvudkontoret är Sankt Eriksgatan 5
i Göteborg. Koncernredovisningen för perioden 1 september
2009 – 31 augusti 2010 består av moderbolaget och dess dotterbolag, tillsammans benämnd koncernen.
HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår
ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 december
2010. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse
QÌÌSTTUÊNNBOEFOKBOVBSJ3FTVMUBUVUWFDLMJOHFOPDI
likviditeten efter räkenskapsårets utgång är i enlighet med
koncernens förväntningar. MQ öppnade den 15 september
sin första butik i Oslo, Norge, och i december öppnades den
andra i Drammen. Efter verksamhetsårets utgång öppnades tre
butiker i Sverige; en i Bromma, en i Växjö och en outlet i Kungens kurva. MQ lanserade även e-handel under oktober månad.
CFO Tony Siberg utnämndes samtidigt till vice VD.
3FTVMUBUVUWFDLMJOHFOPDIMJLWJEJUFUFOFGUFSSÊLFOTLBQTÌSFUT
utgång är i enlighet med koncernens förväntningar. MQ har
anställt en ny marknadschef samt en ny försäljningschef.
68
MQ årsredovisning 2009/2010
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att
årsredovisningen har upprättats i enlighet med god
redovisningssed, ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets verksamhet, ställning och
resultat och dessutom beskriver väsentliga risker och
osäkerhetsfaktorer som moderbolaget står inför. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar också
att koncernredovisningen har upprättats i enlighet
NFEJOUFSOBUJPOFMMBSFEPWJTOJOHTTUBOEBSEFS*'34
såsom de antagits av EU, ger en rättvisande bild av
koncernens ställning och resultat samt att koncernförvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt
över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat och dessutom beskriver väsentliga
risker och osäkerhetsfaktorer som koncernen står
inför.
De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 20 december
3FTVMUBUPDICBMBOTSÊLOJOHBSOBLPNNFSBUU
föreläggas årsstämman den 31 januari 2010.
Göteborg den 20 december 2010
Erik Olsson
Ordförande
Göran Barsby
Vice ordförande
Johan Elfner
Verkställande direktör
Joachim Berner
Christel Kinning
Tomas Nyberg
Monica Elling
Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning och koncernredovisning
har avgivits den 20 december 2010.
,1.("#
Jan Malm
Auktoriserad revisor
69
MQ årsredovisning 2009/2010
REVISIONSBERÄTTELSE
Till årsstämman i MQ Holding AB (publ)
Org nr 556697-2211
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och
verkställande direktörens förvaltning i MQ Holding
AB för räkenskapsåret 2009-09-01–2010-08-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i
den tryckta versionen av detta dokument på sidorna
12–69. Det är styrelsen och verkställande direktören
som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och
förvaltningen och för att årsredovisningslagen tilllämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt
GÚSBUUJOUFSOBUJPOFMMBSFEPWJTOJOHTTUBOEBSEFS*'34
sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen
tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen,
koncernredovisningen och förvaltningen på grundval
av vår revision.
3FWJTJPOFOIBSVUGÚSUTJFOMJHIFUNFEHPESFWJsionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och
genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och
koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval
av underlagen för belopp och annan information i
räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att
pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och
verkställande direktörens tillämpning av dem samt
att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som
styrelsen och verkställande direktören gjort när de
upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i
årsredovisningen och koncernredovisningen. Som
underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi
granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden
i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon
styrelseledamot eller verkställande direktören på
annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen,
årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser
att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med
årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av
bolagets resultat och ställning i enlighet med god
redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen
har upprättats i enlighet med internationella redoWJTOJOHTTUBOEBSEFS*'34TÌEBOBEFBOUBHJUTBW&6
och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild
av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och
koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget
samt rapport över totalresultat och balansräkningen
för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget
enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar
styrelsens ledamöter och verkställande direktören
ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Göteborg den 20 december 2010
,1.("#
Jan Malm
Auktoriserad revisor
70
MQ årsredovisning 2009/2010
STYRELSE OCH
REVISORER
ERIK OLSSON
JOACHIM BERNER
GÖRAN BARSBY
THOMAS NYBERG
CHRISTEL KINNING
MONIKA ELLING
ERIK OLSSON Född 1959
JOACHIM BERNER Född 1962
THOMAS NYBERG Född 1950
Styrelseordförande samt ledamot av valberedningen och
ersättningsutskottet (styrelseledamot sedan 2006).
Styrelseledamot sedan 2006.
Styrelseledamot sedan 2006.
UTBILDNING: BBA och MBA, Handelshögskolan i Göteborg.
UTBILDNING: Gymnasieutbildning.
UTBILDNING: Civilekonom, Örebro Universitet.
ÖVRIGA UPPDRAG: Styrelseordförande i STCC AB,
$BSHP1BSUOFS(SPVQ"4J5FMM"#PDI#BHHJVN6UCJMEOJOH
"#4UZSFMTFMFEBNPUJ1PTULPEGÚSFOJOHFO#SBOEPT"#PDI
iCell AB .
AKTIEINNEHAV I MQ: 307 006 aktier.
GÖRAN BARSBY Född 1951
Vice styrelseordförande samt ledamot av ersättningsutskottet (styrelseledamot sedan 2006).
ÖVRIGA UPPDRAG: Styrelseordförande i SIMO (Stiftelsen
*OTUJUVUFUGÚS.FEJFTUVEJFS
PDI'PSNB1VCMJTIJOH(SPVQ
AB. Styrelseledamot och medlem av ledningen i Christian
Berner Invest AB, styrelseledamot i Christian Berner Nygatan AB, CB Industriutveckling AB, Done Management and
4ZTUFNT"#1SPGmDF.FEJBLPNQFUFOT"#1FOTJPOTNZOdigheten, Family Business Network (FBN Sweden Service
AB) samt i norska bolaget NHST Group/Dagens Näringsliv
PDIJEFUWÌmOTLBCPMBHFO-BVUFY0:PDI5BMFOUVN0:+
AKTIEINNEHAV I MQ: 55 128 aktier.
UTBILDNING:$JWJMFLPOPN#".#"
-VOET6OJWFSTJUFU
ÖVRIGA UPPDRAG:1BSUOFSJ$BQ.BO1MD4UZSFMTFMFEBmot och VD för CapMan AB. Styrelseordförande i Metals
1PXEFST)PMEJOH"#TBNU#BEJOUSFTTFOUFS4XFEFO"#
Styrelseledamot i Cederroth Intressenter AB, Cederroth
"#8JMMP.BTLJOBLUJFCPMBH.BOFR"#.BOFR
2004 AB, Maneq 2005 AB, Maneq 2006 AB, Maneq 2007
AB, Maneq 2008 AB, Maneq 2009 AB, Svenska Gallträsk
"#)PMNGBMM*OUM"#.15*OEVTUSJFT"#TBNU$BQ.BO
4XFEFO
5FDIOPMPHZ'VOE(1"#
CHRISTEL KINNING Född 1962
Styrelseledamot sedan 2006.
UTBILDNING: Gymnasieutbildning.
ÖVRIGA UPPDRAG: Styrelseordförande i Zound IndustriFT*OUFSOBUJPOBM"#4UZSFMTFMFEBNPUJ7FOVF3FUBJM(SPVQ
AB, Eco Boråstapeter AB, OAO Melon Fashiongroup och
Soldränkta Tomater AB.
AKTIEINNEHAV I MQ: 0 aktier.
AKTIEINNEHAV I MQ: 0 aktier.
72
MQ årsredovisning 2009/2010
ÖVRIGA UPPDRAG: Styrelseordförande och VD i Great
3VNPST"#4UZSFMTFPSEGÚSBOEFJ9FUFE*OWFTUPST"#'BDD
Mode i Borås AB, Käringön Intressenter AB, Gullholmen
Käringöns Skärgårdsaktiebolag, Torgstickaren AB, KäringÚOT.BUCPE"#PDI-KVOH*OUFSOBUJPOBM"#
AKTIEINNEHAV I MQ: 0 aktier.
MONIKA ELLING Född 1962
Styrelseledamot sedan 2010.
UTBILDNING: Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm. MBA-studier, McGill University, Kanada.
ÖVRIGA UPPDRAG:7%J1PPMJB"#4UZSFMTFMFEBNPUJ
Björn Borg AB och East Capital Explorer AB. Delägare i
Nybrofabriken AB.
AKTIEINNEHAV I MQ: 18 066 aktier.
REVISORER
KPMG AB, Jan Malm, auktoriserad revisor.
LEDNING
JOHAN ELFNER
THOMAS ENDERSTEIN
TONY SIBERG
CATARINA OLVENMARK
JOAKIM HOLMSTRAND
JOHAN ELFNER Född 1962
THOMAS ENDERSTEIN Född 1956
CATARINA OLVENMARK Född 1965
7FSLTUÊMMBOEFEJSFLUÚS1Ì.2TFEBO
%FTJHOPDIJOLÚQTDIFG1Ì.2TFEBO
)3PDI$43DIFG1Ì.2TFEBO
UTBILDNING: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.
UTBILDNING: Civilekonom, Göteborgs universitet.
UTBILDNING: &GUFSHZNOBTJBMVUCJMEOJOHTUSBUFHJTL)3
Inga övriga uppdrag. Tidigare inköpschef för Mexx International samt delägare och inköpsdirektör i det tyska moEFGÚSFUBHFU*163*(NC)QSPEVLUDIFGGÚS&TQSJUTBNUGÚS
).5ZTLMBOEPDIBGGÊSTPNSÌEFTDIFGGÚS).4WFSJHF
ÖVRIGA UPPDRAG: Styrelsesuppleant och delägare i
"NFWB"#5JEJHBSF)3DIFGQÌ#VSHFS,JOH4WFSJHF"#
samt löneansvarig på King Food Sverige AB.
ÖVRIGA UPPDRAG: Styrelseledamot MQ Sweden AB och
7%.23FUBJM"#5JEJHBSFWJDFWFSLTBNIFUTDIFGGÚS'PPU
-PDLFS&VSPQFBGGÊSTPNSÌEFTDIFGGÚSPNSÌEFOB4UPSCSJUBOOJFO*SMBOEPDI4LBOEJOBWJFOGÚS-FWJ4USBVTTPDI
Dockers Europe, samt försäljningschef i Belgien, Schweiz
PDI4UPSCSJUBOOJFOGÚS).
AKTIEINNEHAV I MQ: 399 204 aktier.
AKTIEINNEHAV I MQ: 140 520 aktier.
JOAKIM HOLMSTRAND Född 1959
.BSLOBETPDIGÚSTÊMKOJOHTDIFG1Ì.2TFEBO
TONY SIBERG Född 1962
UTBILDNING: Civilekonom, IHM.
$'0PDIWJDF7%1Ì.2TFEBO
ÖVRIGA UPPDRAG: Inga övriga uppdrag. Tidigare VD för
Hemtex och olika ledande befattningar för Brunnbergs –
ett dotterbolag till Springhill Textil.
UTBILDNING: Civilekonom, Handelshögskolan i Göteborg.
ÖVRIGA UPPDRAG:4UZSFMTFTVQQMFBOUJ.23FUBJM"#
Tidigare Head of Business Control för Coop Norden och
dessförinnan affärsområdeschef inom Coop Sverige,
ekonomi- och finansdirektör för Kronans Droghandel
och ekonomichef för Göteborgs Kex samt som revisor på
,1.(
Aktieinnehav i MQ: 335 331 aktier.
AKTIEINNEHAV I MQ: 199 602 aktier.
73
MQ årsredovisning 2009/2010
AKTIEINNEHAV I MQ: 27 944 aktier.
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Ledning och kontroll av MQ fördelas mellan aktieägarna på bolagsstämma, styrelsen och verkställande direktören. Styrningen sker i enlighet
med relevanta regelverk; såsom Aktiebolagslagen, NASDAQ OMX Nordics regelverk för emittenter och Svensk kod för bolagsstyrning samt MQs
bolagsordning och instruktioner.
BOLAGSKODEN (SVENSK KOD FÖR
BOLAGSSTYRNING)
Bolagskoden ska tillämpas av alla svenska bolag som
är upptagna till handel på en reglerad marknad och
MQ tillämpar bolagskoden i och med noteringen på
NASDAQ OMX Stockholm i juni 2010. I enlighet med
kodens princip om ”följ eller förklara” redovisar MQ
eventuella avvikelser från bolagskoden och motivera
sådana avvikelser i den årliga bolagsstyrningsrapporten.
För närvarande avviker MQ från bolagskodens
vad avser punkt 9.6 gällande villkorad utbetalning
respektive krav på återbetalning av rörliga ersättningar till företagsledningen. Anledningen till denna
avvikelse är att de rörliga ersättningarna till ledningen bestäms utifrån MQs reviderade bokslut och med
tillämpning av kriterier, vars uppfyllelse är enkla att
fastställa. Med hänsyn till utformningen av ledningens rörliga ersättningar anses således bestämmelsen
i punkten 9.6 ej vara relevant för bolaget.
ÅRSSTÄMMAN
Aktieägarnas beslutanderätt i MQ utövas vid bolagsstämma. MQ ska inom sex månader från utgånget
räkenskapsår hålla en ordinarie bolagsstämma, en
årsstämma. Årsstämma i MQ hölls senast den 24
februari 2010.
Kallelse
Kallelse till bolagsstämma sker i enlighet med lag
och på sätt som föreskrivs i MQs bolagsordning. En
ny bolagsordning antogs på årsstämman den 24 februari 2010 och kallelsereglerna ändrades då för att
överensstämma med kraven för ett publikt avstämningsbolag.
Beslut och närvaro
Vid årsstämman behandlas de frågor som följer av
MQs bolagsordning och aktiebolagslagen. Årsstämman beslutar i enlighet med de majoritetskrav
som framgår av aktiebolagslagen. VD, styrelsens
ordförande samt minst hälften av styrelsens övriga
ledamöter närvarar vid årsstämma. Om så är möjligt
ska dock samtliga styrelseledamöter närvara vid
stämman. Därutöver ska även revisor och minst en
ledamot av valberedningen vara närvarande.
Valberedning
Valberedningen lämnar förslag till styrelse och dess
ordförande, samt arvode och annan ersättning till
styrelseledamöterna. Valberedningen lämnar även
förslag till val av, och arvode till, revisor.
Vid årsstämman den 24 februari 2010 tillsattes en
valberedning bestående av styrelsens ordförande,
Erik Olsson, Malin Säfweräng, som representant för
$BQ.BOPDI3JDIBSE8JIMCPSHTPNSFQSFTFOUBOU
för Xeted Investors AB. Erik Olsson är oberoende
i förhållande till MQs största aktieägare. Samtliga
ledamöter är oberoende i förhållande till MQ och
företagsledningen.
Årsstämman beslutade även om följande riktlinjer
för valberedningen och dess utseende.
Valberedningen i MQ ska bestå av styrelsens ordförande samt en representant för var och en av MQs
röstmässigt två största aktieägare per den 1 april
varje år. Valberedningen ska senast den 30 april varje
år kontakta de röstmässigt två största aktieägarna i
MQ och uppmana dem att inom av valberedningen
stadgad tid skriftligen till valberedningen inkomma
med namn på den person som respektive aktieägare
vill utse till ledamot av valberedningen. Om aktieägare avstår från sin rätt att utse ledamot eller inte utser ledamoten inom föreskriven tid, ska rätten
74
MQ årsredovisning 2009/2010
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
att utse ledamot av valberedningen övergå till den
till röstetalet närmast följande största aktieägare,
som inte redan utsett eller haft rätt att utse ledamot
av valberedningen.
Avgår ledamot som utsetts av aktieägare från
valberedningen under mandatperioden har den
aktieägare som utsett ledamoten rätt att inom av
valberedningen stadgad tid utse ny ledamot av
valberedningen. Om aktieägaren avstår från sin rätt
att utse ledamot eller inte utser ledamoten inom
föreskriven tid, ska rätten att utse ledamoten övergå
till den till röstetalet närmast följande största aktieägare, som inte redan utsett eller haft rätt att utse
ledamot av valberedningen.
Om en aktieägares (som inte tidigare haft rätt att
utse ledamot av valberedningen) aktieinnehav under
valberedningens mandatperiod uppnår ett sådant
röstetal att aktieägaren utgör en av de två röstmässigt största aktieägarna i MQ, ska denne på begäran
ha rätt att utse en ytterligare ledamot av valberedningen i tillägg till de tidigare utsedda ledamöterna.
Då valberedningen nästa gång utses enligt ordinarie
procedur ska valberedningen dock återigen bestå av
tre personer.
Samtliga styrelseledamöter är oberoende i förhållande till MQ och dess ledning. Samtliga styrelseledamöter med undantag för Göran Barsby och Thomas
Nyberg är oberoende i förhållande till MQs största
aktieägare.
Ersättning till styrelsens ledamöter beslutas av
årsstämman på förslag av valberedningen.
STYRELSEN
Styrelsens sammansättning
Styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga
ledamöter utses av årsstämman i enlighet med valberedningens förslag. Årsstämman 2010 valde följande
ledamöter till MQs styrelse: Erik Olsson (ordförande),
Göran Barsby (vice ordförande), Joachim Berner,
Monika Elling, Christel Kinning och Thomas Nyberg.
Ingen av styrelseledamöterna är verksam i MQs ledning eller i ledningen i något av MQs dotterbolag.
tTFUJMMBUU.2IBSÊOEBNÌMTFOMJHBTUZSOJOHTPDI
rapporteringsrutiner; och
Styrelsens organisation och arbete
Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för MQs
organisation och förvaltningen av MQs verksamhet.
Styrelsen ska för aktieägarnas räkning förvalta MQs
angelägenheter så att ägarnas intresse av kapitalavkastning tillgodoses på bästa sätt. Styrelsens ansvar
för MQs organisation och förvaltningen av dess
angelägenheter innefattar bland annat att:
tGBTUTUÊMMB.2TÚWFSHSJQBOEFNÌMTÊUUOJOHTUSBUFgier, finansiella mål och handlingsplaner;
tTFUJMMBUU.2IBSFOUJMMGSFETTUÊMMBOEFPSHBOJTBUJPO
och att MQ leds på ett tillfredsställande sätt och i
överensstämmelse med MQs bolagsordning, aktiebolagslagen samt andra lagar och förordningar;
tTFUJMMBUU.2IBSHPEJOUFSOLPOUSPMMPDIGPSUMÚQBOde hålla sig informerad om och utvärdera hur MQs
system för intern kontroll fungerar.
Styrelsens arbete leds av ordföranden, som enligt
antagen arbetsordning bland annat ska organisera
arbetet, tillse att styrelsen fortlöpande uppdaterar
Bengt
Jaller **
Johan
Elfner,
VD
Tony
Siberg,
CFO
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Kon. styrelsemöte nr 2009:31, 24-feb-10
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ord. styrelsemöte nr 2009:32, 25-mar-10
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Extra styrelsemöte nr 2009:33, 21-apr-10
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Extra styrelsemöte nr 2009:34, 27-maj-10
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Extra styrelsemöte nr 2009:35, 17-jun-10
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ord. styrelsemöte nr 2009:36, 22-jun-10
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ord. styrelsemöte nr 2009:37, 25-26 aug 2010
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Totalt antal möten
15
15
13
14
12
6
15
15
Erik
Olsson
Göran
Barsby
Ord. styrelsemöte nr 2009:23, 21-okt-09
Ja
Ja
Ja
Ja
Extra styrelsemöte nr 2009:24, 10-nov-09
Ja
Ja
Ja
Ja
Extra styrelsemöte nr 2009:25, 01-dec-09
Ja
Ja
Ja
Ja
Ord. styrelsemöte nr 2009:26, 16-dec-09
Ja
Ja
Ja
Extra styrelsemöte nr 2009:27, 14-jan-10
Ja
Ja
Ja
Extra styrelsemöte nr 2009:28, 25-jan-10
Ja
Ja
Extra styrelsemöte nr 2009:29, 28-jan-10
Ja
Extra styrelsemöte nr 2009:30, 08-feb-10
.POJLB&MMJOHWBMEFTJOQFSEFOGFC
#FOHU+BMMFSBWTMVUBEFTJUUVQQESBHQFSEFOGFC
Christel Joachim Thomas
Kinning Berner Nyberg
75
MQ årsredovisning 2009/2010
Monika
Elling*
Ja
5
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
och fördjupar sina kunskaper om MQ och dess verksamhet samt i övrigt erhåller erforderlig utbildning
härför. Det åvilar också ordföranden att bland annat
ta emot och förmedla synpunkter från aktieägare,
samråda med den verkställande direktören samt
ansvara för kontakter med Finansinspektionen.
Styrelsen ska anta styrdokument för MQs verksamhet, såsom arbetsordning, instruktioner till den
verkställande direktören, rapporteringsinstruktioner
samt andra erforderliga policys och styrdokument.
Arbetsordning för styrelsen
Styrelsen antar årligen, vanligtvis vid konstituerande
styrelsemöte, en arbetsordning för sin verksamhet. Arbetsordningen reglerar bland annat hur och
när styrelsemöten ska ske, dagordningen för dessa
styrelsemöten, styrelsens respektive VDs ansvarsområden, ordförandens arbetsuppgifter samt innehåller
instruktioner för revisionsutskott och ersättningsutskott.
Av den arbetsordning som antogs av styrelsen
den 24 februari 2010 framgår att styrelsen ska hålla
minst fem ordinarie styrelsemöten per verksamhetsår.
Under verksamhetsåret september 2009–augusti
2010 hade styrelsen totalt 15 sammanträden.
STYRELSEUTSKOTT
Revisionsutskott
Enligt aktiebolagslagen ska aktiebolag vars aktier
är upptagna till handel på en reglerad marknad ha
ett revisionsutskott. Styrelsen i sin helhet kan dock
utföra de uppgifter som ankommer på revisionsutskottet, under förutsättning att minst en styrelseledamot är oberoende och har redovisnings- och
revisionskompetens. Styrelsen i MQ har valt detta
senare alternativ, eftersom det anses vara mer ändamålsenligt.
Arbetsordningen för styrelsen innehåller riktlinjer
för styrelsen då den fullgör sina åtaganden i egenskap av revisionsutskott. Styrelsen ska därvid bland
annat:
tTWBSBGÚSBSCFUFUNFEBUULWBMJUFUTTÊLSB.2TmOBOsiella rapportering inkluderande en rapport om
intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen för räkenskapsåret och riskhantering;
tGPSUMÚQBOEFUSÊGGB.2TSFWJTPSGÚSBUUJOGPSNFSB
sig om revisionens inriktning och omfattning samt
diskutera synen på MQs risker;
tGBTUTUÊMMBSJLUMJOKFSGÚSWJMLBBOESBUKÊOTUFSÊOSFWJsion som MQ får upphandla av MQs revisor;
tVUWÊSEFSBSFWJTJPOTJOTBUTFOPDIJOGPSNFSB
MQs valberedning om resultatet av utvärderingen; samt
tCJUSÊEBWBMCFSFEOJOHFOWJEGSBNUBHBOEFUBWGÚSslag till revisor och arvodering av revisionsinsatsen.
Ersättningsutskott
Enligt 7 kap 61 § aktiebolagslagen ska årsstämman
i ett aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel
på en reglerad marknad, besluta om riktlinjer för
ersättning till ledande befattningshavare. Det följer
vidare av bolagskoden att styrelsen ska inrätta ett
ersättningsutskott.
MQs styrelse har utsett ett ersättningsutskott
i enlighet med det föregående. Ersättningsutskottet består av styrelsens ordförande, Erik Olsson,
PDIWJDFPSEGÚSBOEF(ÚSBO#BSTCZ-FEBNÚUFSOBJ
ersättningsutskottet är oberoende i förhållande till
MQ och företagsledningen.
Ersättningsutskottets ansvarsområde och arbete
Ersättningsutskottet ska bereda styrelsens beslut i
fråga om ersättningsprinciper, ersättning och andra
anställningsvillkor för MQs ledning. Ersättningsutskottet ska därvid bland annat:
tGÚSFTMÌQSJODJQFSGÚSFSTÊUUOJOHUJMMEFOWFSLTUÊMlande direktören och andra ledande befattningshavare i MQ;
tGÚSFTMÌJOEJWJEVFMMFSTÊUUOJOHUJMMEFOWFSLTUÊMMBOEF
direktören och andra ledande befattningshavare i
MQ; följa och utvärdera pågående och under året
avslutade program för rörlig ersättning för MQs
ledning; samt
tGÚMKBPDIVUWÊSEFSBUJMMÊNQOJOHFOBWEFSJLUMJOKFS
för ersättningar till ledande befattningshavare som
fattas av årsstämman.
Ersättningsutskottet ska enligt arbetsordningen
löpande hålla styrelsen underrättad om dess arbete
och beslut. Ersättningsutskottets möten protokollförs och protokollen ska delges styrelsen senast en
vecka efter att möte har hållits.
Riktlinjer för ersättning till ledande
befattningshavare
Årsstämman ska enligt aktiebolagslagen besluta om
riktlinjer för ledande befattningshavare. De riktlinjer
som årsstämman antog den 24 februari 2010 framgår
nedan.
Lön och övriga förmåner
Ersättningen till verkställande direktören och övriga
ledande befattningshavare ska utgöras av en fast,
marknadsmässig lön. Övriga förmåner, såsom bilförmån, ska där de förekommer endast utgöra en
begränsad del av ersättningen. I den mån
ledningen erhåller rörliga ersättningar ska
76
MQ årsredovisning 2009/2010
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
dessa vara kopplade till förutbestämda och mätbara
kriterier, utformade med syfte att främja MQs långsiktiga värdeskapande. För rörliga ersättningar som
utgår kontant ska gränser för det maximala utfallet
fastställas.
Pension
Ordinarie pensionsålder ska vara 65 år. MQ eller befattningshavaren ska äga ömsesidig rätt att begära
QFOTJPOTVUUBHUJEJHBTUGSÌOÌS1FOTJPOGÚSF
år ska vara förmånsbestämd eller avgiftsbestämd.
1FOTJPOGSÌOÌSTLBGÚMKB*51QMBOFO%ÊSVUÚWFSTLB
befattningshavaren kunna erhålla en kompletterande
ålderspension.
Avgångsvederlag
Vid uppsägning från MQs sida ska avgångsvederlag
till ledande befattningshavare kunna utgå med belopp motsvarande högst 24 månadslöner, inklusive
fast lön under uppsägningstiden.
Incitamentsprogram
Beslut om aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram riktade till ledande befattningshavare
ska fattas av bolagsstämman. Aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram ska utformas med
syfte att uppnå ökad intressegemenskap mellan den
deltagande befattningshavaren och MQs aktieägare.
1SPHSBNTPNJOOFCÊSGÚSWÊSWBWBLUJFSTLB
utformas så att ett eget aktieinnehav i MQ främjas.
Intjänandeperioden, alternativt tiden från avtalets
ingående till dess att en aktie får förvärvas, ska
inte understiga tre år. Styrelseledamöter, som inte
samtidigt är anställda i MQ, ska inte delta i program
riktade till företagsledningen eller andra anställda.
Aktieoptioner ska inte ingå i program riktade till
styrelsen.
Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det
i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Om sådan
avvikelse sker ska information om detta och skälet till
avvikelsen redovisas vid närmast följande årsstämma.
MQS LEDNING
Verkställande direktör
MQs styrelse har i enlighet med aktiebolagslagens
regler utsett en verkställande direktör att sköta MQs
löpande förvaltning och koordinera MQs verksamhet. Den verkställande direktören får enligt styrelsens arbetsordning inte ta väsentliga sidouppdrag
utan godkännande från styrelsen. Den verkställande
direktören ska utföra sitt arbete i enlighet med en
av styrelsen årligen antagen instruktion. Av denna
VD-instruktion framgår bland annat att den verkställande direktören är ansvarig för löpande förvaltning
och koordinering av MQs verksamhet, att MQs
bokföring sköts i enlighet med gällande
lagstiftning, att MQ har en uppdaterad
attestinstruktion samt att MQ följer väsentliga regelverk och instruktioner.
Den verkställande direktören närvarar vid styrelsens möten och förser styrelsen med erforderligt
beslutsunderlag samt tillser att styrelsen löpande
erhåller den information som behövs för att styrelsen
ska kunna följa MQs ekonomiska situation.
Den verkställande direktören beslutar självständigt i frågor som rör MQs interna organisation men
ska före större förändringar eller åtgärder inhämta
TUZSFMTFOTHPELÊOOBOEF3FHFMCVOEFOSBQQPSUFSJOH
till styrelsen sker på månatlig basis genom en månadsrapport, utvisande MQs ekonomiska ställning
och utveckling, samt en särskild VD-rapport.
Ledningsgrupp
-FEOJOHTHSVQQFOJ.2CFTUPEVOEFSSÊLFOTLBQTÌSFU
2009/2010 av Johan Elfner (verkställande direktör),
Tony Siberg (vice vd och finanschef), Thomas Enderstein (design- och inköpschef), Joakim Holmstrand
(marknads- och försäljningschef) och Catarina OlvenNBSL)3PDI$43DIFG
REVISION
Extern revision
Av MQs bolagsordning framgår att MQ ska ha en eller två revisorer med högst två suppleanter eller ett
FMMFSUWÌSFHJTUSFSBEFSFWJTJPOTCPMBH3FWJTPSFOMJHU
det föregående väljs av årsstämman för en period av
GZSBÌS3FWJTJPOTCPMBHFU,1.(PNWBMEFTUJMM.2T
revisorer av årsstämman den 24 februari 2010. Huvudansvarig för revisionen är Jan Malm.
MQs revisor granskar styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning av MQ och de årsredovisningar och vissa andra finansiella rapporter som
.2VQQSÊUUBS3FWJTPSOQSFTFOUFSBSTMVUTBUTFSOBBW
sin granskning i den revisionsberättelse, som läggs
fram på årsstämman. Därutöver lämnar revisorn
löpande rapporter till revisionsutskottet/styrelsen ett
antal gånger per år.
Intern revision
MQ bedömer att det för närvarande inte finns behov
av intern revision, eftersom den interna kontrollen
i MQ är välutvecklad och bedöms fungera på ett
tillfredsställande sätt (se vidare nedan under avsnittet Intern kontroll). Styrelsen kommer dock årligen
att utvärdera behovet av internrevision och inkludera
resultatet av denna utvärdering i MQs årliga bolagsstyrningsrapport.
Intern kontroll
Styrelsen har det övergripande ansvaret för MQs
interna kontroll. VD har det löpande ansvaret för att
intern styrning och kontroll upprätthålls. Det
övergripande syftet med den interna kontrollen är att säkerställa att MQs finansiella
77
MQ årsredovisning 2009/2010
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
rapportering upprättas i enlighet med lag, tilllämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på
noterade bolag, samt att skydda MQs tillgångar.
MQ tillämpar samma internkontrollsystem för
koncernen som moderbolaget.
MQ har valt att använda COSOs1) definition av
intern kontroll som grund för sitt arbete med den
interna kontrollen. Enligt COSO består den interna
kontrollen av fem olika delar: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och
kommunikation samt uppföljning. Dessa olika delar
beskrivs kortfattat nedan.
Kontrollmiljö
Basen för intern kontroll är kontrollmiljön, som
innefattar den kultur som styrelse och företagsledning kommunicerar och verkar utifrån. Den omfattar i huvudsak integritet och etiska värderingar,
kompetens, ledningsfilosofi och ledningsstil, organisationsstruktur, ansvar och befogenheter samt
policys och rutiner. En viktig del av kontrollmiljön är
att beslutsvägar, befogenheter och ansvar är tydligt
definierade och kommunicerade mellan olika nivåer i
organisationen samt att styrande dokument i form av
interna policys och riktlinjer omfattar alla identifierade väsentliga områden och att dessa ger erforderlig
vägledning till olika befattningshavare i MQ.
MQs syn på intern kontroll framgår bland annat
av den etikpolicy, som finns på MQs intranät och
som anger den grundläggande synen på hur en
medarbetare ska agera. Etikpolicyn gås igenom med
alla nyanställda medarbetare.
Som ett led i att upprätthålla god styrning och
kontroll inom finansiell rapportering betonar MQ
vikten av god kompetens och kompetensutveckling
JOPNEFUUBPNSÌEF3FMFWBOUBCFGBUUOJOHTCFTLSJWningar och utvecklingssamtal två gånger årligen är
en del i detta arbete.
Riskbedömning
Genom riskbedömning identifieras de väsentliga
risker, som påverkar den interna kontrollen avseende
den finansiella rapporteringen samt var dessa risker
mOOTQÌCPMBHTBGGÊSTFOIFUTPDIQSPDFTTOJWÌ3JTLgenomgång sker årligen i samband med att affärsplanen tas fram och vid upprättandet av årsredovisningen. Vid riskbedömningen tas särskild hänsyn till
risken för oegentligheter och otillbörligt gynnande
av annan part på MQs bekostnad samt risk för förlust
FMMFSGÚSTLJOHSJOHBWUJMMHÌOHBS3JTLFSJEFOUJmFSBT
även genom MQs säkerhetsavdelnings arbete.
3JTLCFEÚNOJOHFOSFTVMUFSBSJLPOUSPMMNÌMTPN
stöder uppfyllelsen av de grundläggande kraven på
de finansiella rapporterna, s.k. räkenskapspåståen-
EFO3JTLCFEÚNOJOHFOVQQEBUFSBTMÚQBOEFGÚSBUU
omfatta förändringar, som väsentligen påverkar den
interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen.
Kontrollaktiviteter
För att förhindra, upptäcka och korrigera felaktigheter och avvikelser har kontrollaktiviteter fastställts i
förhållande till de risker som identifierats. Områden
som omfattas av kontrollaktiviteter är bland annat:
1. varulagerprocessen, inklusive existens och värdering;
2. behörigt godkännande av affärstransaktioner;
3. affärssystem som påverkar den finansiella rapporteringen, inklusive verifikationshantering;
4. redovisningsprocessen, inklusive bokslut och
koncernredovisning; och
5. väsentliga, ovanliga eller komplicerade affärstransaktioner, som inrymmer väsentliga element
av värderingar.
Information och kommunikation
MQs informations- och kommunikationsvägar är ändamålsenliga och kända samt möjliggör rapportering
och återkoppling från verksamheten till styrelse och
ledning. Interna policydokument och riktlinjer finns
tillgängliga på MQs intranät och är kommunicerade
till relevanta personer i organisationen på ett sådant
sätt att både innebörd och konsekvenser av avsteg
från dessa policys och riktlinjer kan förstås.
3BQQPSUFSJOHBWCSJTUFSJEFOJOUFSOBLPOUSPMMFO
sker till styrelse och ledning utifrån den bedömda
konsekvensen av bristen.
Uppföljning
MQ kontrollerar att de fastlagda kontrollaktiviteterna genomförs på avsett sätt genom stickprovskontroller. Om så är möjligt görs kontrollaktiviteter
automatiska för att förhindra att de av olika skäl inte
genomförs. MQs grundläggande värderingar gås
igenom årligen och vikt läggs då vid de policys och
instruktioner som visar ledningens och styrelsens syn
på intern styrning och kontroll.
1) Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission
(COSO).
78
MQ årsredovisning 2009/2010
REVISORSYTTRANDE
ÖVER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN
– ENLIGT 6 KAP. 9 § ÅRSREDOVISNINGSLAGEN (1995:1554)
Till årsstämman i MQ Holding AB (publ),
org.nr 556697-2211
Som underlag för vårt uttalande om bolagsstyrningsrapporten har upprättats och är förenlig med
årsredovisningens övriga delar, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade
innehåll baserat på vår kunskap om bolaget.
Det är styrelsen och verkställande direktören som
har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att
den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess
lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Göteborg den 20 december 2010
,1.("#
Jan Malm
Auktoriserad revisor
79
MQ årsredovisning 2009/2010
FLERÅRSÖVERSIKT
RESULTATRÄKNINGAR
TSEK
2009/2010
2008/2009
2007/2008
1 435
1 384
1 507
7
3
10
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning
Övriga rörelseintäkter
Rörelsens kostnader
Handelsvaror
- 604
- 631
- 694
Övriga externa kostnader
- 330
- 301
- 308
Personalkostnader
- 317
- 312
- 311
Övriga rörelsekostnader
-1
- 10
Avskrivningar
- 46
- 41
- 33
Rörelseresultat
145
101
162
Resultat från finansiella poster
Finansiella intäkter
4
18
7
Finansiella kostnader
- 53
- 80
- 71
Finansnetto
- 49
- 62
- 64
96
39
98
- 24
1
- 27
72
40
71
2009/2010
2008/2009
2007/2008
1 206
1 205
1 204
105
109
116
1 311
1 314
1 321
Resultat efter finansiella poster
Skatt
Periodens resultat
BALANSRÄKNINGAR
TSEK
TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager
205
206
175
Kortfristiga fordringar
67
55
43
Likvida medel
42
96
84
314
357
303
1 625
1 671
1 624
Eget kapital
786
323
290
Räntebärande långfristiga skulder
360
782
857
Icke räntebärande långfristiga skulder
197
192
199
42
62
59
240
312
218
1 625
1 671
1 624
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Räntebärande kortfristiga skulder
Icke räntebärande kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
80
MQ årsredovisning 2009/2010
KASSAFLÖDESANALYS
TSEK
2009/2010
2008/2009
2007/2008
121
113
165
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital
Förändringar i rörelsekapital
-13
9
-12
Kassaflöde från den löpande verksamheten
108
122
153
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-43
-35
-49
65
88
- 49
Kassaflöde efter investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Nyemission, konvertibla lån och optionspremier
95
Upptagna lån
533
Amortering av låneskulder
- 746
- 76
- 58
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
- 118
- 76
- 58
46
-53
12
Likvida medel vid periodens början
Periodens kassaflöde
96
84
39
Likvida medel vid periodens slut
42
96
84
81
MQ årsredovisning 2009/2010
DEFINITIONER
JÄMFÖRBAR FÖRSÄLJNING
All försäljning förutom försäljning i nya butiker
betecknas som ”jämförbar försäljning”. En ny
butik blir jämförbar när den har varit öppen i ett år.
BRUTTOMARGINAL
Nettoomsättning minus handelsvaror
i procent av försäljningen.
EBITDA
3ÚSFMTFSFTVMUBUFYLMVTJWFBWTLSJWOJOHBS
och nedskrivningar.
RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD
3ÊOUFCÊSBOEFTLVMEFSNJOVTMJLWJEBNFEFM
EGET KAPITAL
Utgörs av aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital,
reserver och balanserade vinstmedel inklusive
årets resultat i koncernen.
EGET KAPITAL PER AKTIE
Eget kapital dividerat med antal aktier
per balansdagen.
RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD/EBITDA
3ÊOUFCÊSBOEFTLVMEFSEJWJEFSBUNFE&#*5%"GÚS
närmaste tolvmånadersperiod.
RÖRELSEMARGINAL
3ÚSFMTFSFTVMUBUJQSPDFOUBWQFSJPEFOT
nettoomsättning.
SOLIDITET
Eget kapital i procent av balansomslutningen.
82
MQ årsredovisning 2009/2010
ÅRSSTÄMMA
ÅRSSTÄMMA I MQ HOLDING AB ÄGER RUM
MÅNDAGEN DEN 31 JANUARI 2011 KLOCKAN
14.00 PÅ LÄPPSTIFTET KONFERENS, LILLA BOMMEN 2 I GÖTEBORG.
ANMÄLAN
Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska
dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda
aktieboken tisdagen den 25 januari 2011
dels senast klockan 12.00 tisdagen den 25 januari
2011 anmäla sig hos bolaget för deltagande i årsstämman under adress MQ Holding AB, Box 11919,
404 39 Göteborg eller per telefon 031-388 80 15
eller via e-post stamma@mq.se.
Vid anmälan uppge namn, person-/organisationsnummer, aktieinnehav, adress, telefonnummer dagtid
och uppgift om eventuella biträden och ombud
samt, i förekommande fall, bifoga fullständiga behörighetshandlingar såsom registreringsbevis eller
motsvarande.
FÖRVALTARREGISTRERADE AKTIER
Aktieägare, som låtit förvaltarregistrera sina aktier
hos bank eller annan förvaltare måste, för att ha
rätt att delta i årsstämman, tillfälligt inregistrera
sina aktier i eget namn hos Euroclear Sweden AB.
Aktieägare, som önskar sådan omregistrering, måste
underrätta sin förvaltare om detta i god tid före tisdagen den 25 januari 2011 då sådan omregistrering
ska vara verkställd.
UTDELNING
Styrelsen kommer föreslå årsstämman att en utdelning om 1,02 SEK per aktie för verksamhetsåret
2009/2010 beslutas.
Styrelsens målsättning är att föreslå utdelningar
som i genomsnitt över tiden motsvarar cirka 50
procent av årets resultat efter skatt. Tidpunkten för
den beloppsmässiga storleken av eventuell framtida
utdelning, kommer bland annat att vara beroende av
bolagets framtida resultat, expansions- och förvärvsmöjligheter samt finansiella ställning i övrigt.
KOMMANDE INFORMATIONSTILLFÄLLEN
Delårsrapport 2 (december 2010–februari 2011)
Avges den 25 mars 2011
Delårsrapport 3 (mars 2010–maj 2011)
Avges den 29 juni 2011
Delårsrapport 4 (juni 2010–augusti 2011)
Avges den 7 oktober 2011
83
MQ årsredovisning 2009/2010
MQ HOLDING AB
Sankt Eriksgatan 5
404 39 Göteborg
Telefon: 031-388 80 00
Fax: 031-388 80 01
PRODUKTION: VERO KOMMUNIKATION
GRAFISK FORM: SJÖ & BERG
WWW.MQ.SE