visar vägen
Omslag.qxp_Layout 1 2015-11-13 11:16 Sida 2 Skötsel: Så frodas arter i välvårdad ledningsgata. . . . . . . . s 46 Länsstyrelsen raderar – säkra ditt servitut . . . s 7 Hysch-hysch: Penta och amerikanerna tar tekniksprång. . . . . s 35 Sverige kan avverka 110% av skogens tillväxt. Ändå fortsätter tillväxten att öka. Läs mer på s 48. #11 2015 • Pris: 66 kr Den oberoende skogstidningen Maskinförsäkring Jämför villkor, spara tusenlappar Nytänkarna visar vägen TEMA / MASKIN & ENTREPRENÖR Omslag.qxp_Layout 1 2015-11-13 10:50 Sida 3 WELCOME TO THE CUTTING AGE Så god komfort. Så hållbar produktion. Ta det lugnt, slappna av och fokusera på det viktiga – körningen. I våra nya skördare har komforten lyfts till nya höjder. Det betyder att hytten är en attraktiv arbetsplats när det gäller sikt, ljud, ljus, luft, arbetsställning och möjligheter att kommunicera. Hytten är rymlig på alla ledder, ett högt luftflöde med rätt inneklimat, god sikt med framruta i helt ny design, låg ljudnivå med smart ljuddämpning, ergonomiskt utformad stol och alla möjligheter till kommunikation med en ny MediaZone. Men alla vet att det inte räcker med rätt hyttmiljö. Lika viktigt för komforten är givetvis en riktigt stabil maskin. Vårt väl beprövade koncept med kranen placerad på hytten, tiltutrustningen hydraulisk länkad till pendelaxeln och nivellerande hytt ger garanterat rätt förutsättningar för långsiktigt hållbar produktion. www.komatsuforest.se ledare.qxp_Layout 1 2015-11-16 13:59 Sida 1 LEDARE INNEHÅLL Mångfald eller bra klimat? PUH, JOBBIGT, JOBBIGT. Ämnet är obekvämt. Men när 26 28 Skogsstyrelsen nu lyfter framtidsfrågorna med sina nya scenarier flyter frågorna ändå upp till ytan. Vad är viktigast, mångfalden eller klimatet? Vad är viktigast, mångfald i Sverige eller i tropikerna? Vi ska så klart ha allt, svarar många reflexmässigt. Men Skogsstyrelsen visar i scenariearbetet SKA15 att behovet av skogsprodukter i världen kan sätta ett enormt tryck på skogarna. Efterfrågan på industrirundvirke kan komma att öka från dagens 1,6 miljarder avverkade kubikmeter till 6,1 miljarder redan år 2050. Drivkrafterna är välkända. Ökad befolkning, ökat välstånd och flykt från fossila bränslen är några. 25 ”Vi lockar med lite bättre villkor, lite bättre kläder, lite bättre bilar.” Ivo Krsek, vd på Alfa skogsservice 46 52 FOKUS: MASKIN & ENTREPRENÖR 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14-28 INSTRUKTÖR Ömsesidigt lärande när metodinstruktören hälsar på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 GUIDE Så väljer du rätt maskinförsäkring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 PORTRÄTT Tre entreprenörer tänker nytt och får utmärkelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 VIRKESMARKNADEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30-33 FRÅGAN TILL LÄNDER med ordnat skogsbruk blir nu: Kan ni förse oss med mer virke? Visst, någon skogslevande art kan trängas ut, men den kanske finns mer av på annat håll? Eller ska vi ta mer virke i tropikerna, där fler arter dör ut helt och där återbeskogningen är svag? Vad är viktigast, mångfalden eller klimatet? Skydda skog i norr eller i tropikerna? Skogsstyrelsens scenarier gör att vi kan och tvingas diskutera så svåra frågor. På presentationen av scenarierna häromveckan berördes de bara i en bisats. Herman Sundqvist, skogschef på Sveaskog och Föreningens Skogens ordförande, tyckte att Skogsstyrelsens scenario med fördubblat naturskydd var intressant, men lade i förbigående till en ganska anmärkningsvärd poäng: Vi vet ju faktiskt inte om vi i framtiden i stället behöver öka andelen produktionsskog. BRÄNSLEVED Holmen mäter i ton i stället för fub . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32 SLUTSÅGAT Vad händer med medlemmarnas lövträd när Södra stänger sågen? . . . . . . . .33 TEKNIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35-43 TEKNIKSPRÅNG Penta och amerikansk maskintillverkare söker nya vägar . . . . . . . . . . . . . .35 AUTOMATISERING Datoriserad kran ska avlasta maskinföraren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36 G-SERIEN Bränslesnålt är nyckelordet för John Deeres nya maskiner . . . . . . . . . . . . . . . . . .37 TIPS Serva motorsågen och fyrhjulingen inför vintern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38 SKOGEN TESTAR Stark och praktisk vinsch drivs av motorsåg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40 NOSTALGI Femtioårig urskotare jobbar på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42 SKÖTSEL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45-48 FORSKNING Ek föryngras bättre i gallrad skog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45 MEDAN TRYCKET PÅ SKOGEN ökar finns det mycket vi kan göra. Ett viktigt initiativ är WWF:s arbete med att globalt skapa bättre virkesplantager för att avlasta resten av världens skogar. Men det virket räcker inte. Här på hemmaplan måste vi också göra mer. Vi måste odla mer virke – och hitta effektiva sätt att skapa mer mångfald för att kompensera ett intensivare skogsbruk. I Föreningen Skogen står vi för en ökad odling av förnybar råvara i skogen, för minskad användning av fossil energi och för kunskapsspridning till fattiga länder så att de brukar skogen uthålligare. ARTRIKEDOM Välvårdad ledningsgata fyller ängens roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46 FRAMTID Sverige kan avverka 110 procent av tillväxten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48 DESSUTOM Månadens fråga 4, Aktuellt 6–10, Analysen: Forskningsstöd når inte fram 12, Julgranens historia 50, Föreningssidan: Hon får silverkvist för sitt ledarskap 52, Forskningsrön blir skötselråd 54, På väg 56, Sista ordet: Förra SMF-vd:n coachar småföretagare 58. Iaji[b0I\heZWi Whj[h_lblhZWZ b[Zd_d]i]WjW$ $ $ $ $ $ $ $ i*, Bdiijoh[bi[d hWZ[hWhÅ iahW Z_jji[hl_jkj$ $ $ i- >oiY^#^oiY^0F[djW eY^Wc[h_aWd[hdW jWhj[ad_aifhd]$ $ $ $ $ i)+ Il[h_][aWdWll[haW''& Wliae][dij_bblnj$udZ\ehj# ijj[hj_bblnj[dWjjaW$Bi c[hfi*.$ #11 (&'+ Fh_i0,,ah :[deX[he[dZ[ iae]ij_Zd_d][d Maskinförsäkring @c\hl_bbaeh"ifWhW jki[dbWffWh ......................................................................... SKOGEN – En oberoende tidning utgiven av Föreningen Skogen som verkar för god skogs- och naturvård. Vi vill väcka läsarnas nyfikenhet, granska, ge nya impulser och skapa nytta. Målet är nöjda och aktiva läsare! DET KÄNNS SOM ATT skogen som världsräddare är en växande folkrörelse. Men den rollen kommer att utmanas när världen tvingas välja oftare: Avverkning i boreal skog eller i tropikerna? Välstånd och klimatbroms eller bevarande naturvård? DojdaWhdW l_iWhl][d J;C7% C7IA?D ;DJH;FH;DzH OMSLAGSFOTO Sven Magnusson Bengt Ek chefredaktör och ansvarig utgivare SKOGEN11-15s3-19.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:02 Sida 4 LÄSARNAS SIDA JA. Ring innan Den oberoende skogstidningen FREDRIK ASP Tidningen SKOGEN ges ut av Föreningen Skogen som verkar för god skogs- och naturvård. Växel: 08-412 15 00 Adress: Box 1159, 111 81 Sthlm Besöksadress: Vasagatan 50 E-post: info@skogen.se Internet: skogen.se Facebook: facebook.com/ ForeningenSkogen Twitter: @SkogsForeningen Chefredaktör/ansv utgivare Bengt Ek 08-412 15 30 bengt@skogen.se Redaktion Anders Danielsson 08-412 15 35 anders.danielsson@skogen.se Karin Lepikko 08-412 15 25 karin.lepikko@skogen.se Peter Björck 08-412 15 40 peter@skogen.se Leif Zetterberg (grafisk form) Webbansvarig Annika Perslid 08-412 15 70 annika@skogen.se Annonser Thomas Bogár 08-412 15 50 thomas@skogen.se Ekonomi Rose-Marie Högberg 08-412 15 95 rose-marie@skogen.se Prenumerationer Anna Stålhand 08-412 15 80 anna.stalhand@skogen.se Pris helår (11 nr): 577 kr Medlem i föreningen: 517 kr Se även skogen.se/skogenpren eller sidan 58 Adressändring: Mejla till info@skogen.se eller gå till skogen.se/ adressandring Upplaga 14 900 ex (enligt TS 2014) 98 000 läsare (enligt Orvesto Konsument 2014 helår) Tryck: Sörmlands Grafiska AB BLI MEDLEM Bara 300 kr – gå till skogen.se/ foreningen/bli-medlem 4 SKOGEN NEJ. Känslan jag hade senast var att entreprenören lyssnar mer på virkesköparen än på skogsägaren. PER O Vore bra om utförare hörde av sig innan – och speciellt efter. NEJ JA. Ringer alltid 53% JA Vi ringer alltid i god tid innan vi rullar dit med maskinerna. Telefonnummer står ju oftast på traktdirektiven. 47% JOCKE A NEJ. Kurs i att stå på sig? NEJ. Katastrof! Jag skulle gärna säga: "Så här vill jag ha det, annars får det vara." Men jag är väl inte tillräckligt bestämd. Har nog för lite kunskaper och erfarenhet. Kurser i hur man står på sig skulle nog vara bra. Fungerar samarbetet vid avverkningen? SJ JA. Jag skriver instruktioner NEJ, EN KNAPP MAJORITET AV 73 SVARANDE TYCKER INTE ATT SAMARBETET MELLAN VIRKESKÖPARE, ENTREPENÖR OCH SKOGSÄGARE FUNGERAR. Jag gör skriftliga instruktioner och går igenom dem muntligt med entreprenören. Under arbetet har jag dessutom kontinuerlig kontakt med maskinförarna. En entreprenör där inte detta fungerar kommer aldrig till min mark! ANNELIE JOHANSSON NEJ. Borde vara mer direktkontakt Borde vara bättre kontakt mellan skogsägare och entreprenör. Virkesköparen fungerar egentligen bara som en länk. MARIA GRILL JA. Trevligt att prata … Visst är det trevligt att träffa markägaren och prata, men oftast har man ingen kontakt. KENNETH HEDQVIST NEJ. Utbo ser inte vrak Vi måste lära oss att sågtimmer är färskvara. Men det ser inte utbon så mycket av, hen får bara mer vrak – men bryr sig sällan. SKOGSVÅRDAREN VEDPEC JA. Lättast är det att prata kortaste vägen – markägare till maskinförare. LARS JÖNSSON JA. Mun till mun – det var förr Plötsligt är förhållandena precis de rätta att avverka just denna trakt och då kan vi inte vara begränsade till just den entreprenör som jobbat i socknen i 40 år! Många skogsägare, tjänstemän och utförare lever fortfarande som om all information måste föras från mun till mun. NN NEJ. Rena viskleken Viskleken funkar inte. Direktkontakt och ett vakande öga är det enda som fungerar. SKOGSÖGA Har sålt skog i 40 år och aldrig sett ett direktiv! Kontaktar förare som hänvisar till andra osv. Man känner sig lurad av skogens aktörer. NN JA. Utmärkta traktdirektiv Har skogsägaren egna krav på hur arbetet ska utföras förs de vidare till entreprenören via dagens utmärkta traktdirektiv. Uppstår frågor under arbetet har entreprenören en kontaktperson hos virkesköparen. ANDERS EKBERG NEJ. Fagra löften Inköparen pratar med skogsägaren, men för inte alltid allt vidare. Händer även att virkesköparen lovar för mycket och entreprenören får lösa problemet. HÅKAN PERSSON JA. En del åker med skördaren, vilket är lärorikt. Det borde många fler göra. MATS PÅ HÖJDEN, SMÅLANDSSTENAR NEJ. Träffar en av 20 Max fem procent av skogsägarna träffar vi. Vi måste själva se till att inte skada fornlämningar som vi inte fått uppgifter om. LARS-GÖRAN Fler kommentarer på skogen.se! Läs nyhetsbrevet eSKOGEN så missar du inte nästa månads fråga. SKOGEN11-15s3-19.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:02 Sida 5 I början av augusti 2014 härjades delar av Väästmanland av Sture Johansson, den största skogsbranden i mannaminne. S ordförande i LRF Mälardalen och skogsäggare, glömmer aldrig den traumatiska händelsen. ”Jag och andra LRFare fanns på plats och u under de första fruktansvärda dagarna handlade det om attt hjälpa räddningstjänsten att röja brandgatorr, tran nsportera vatten i gödseltunnorr, koordinera och få till transsporter och evakuering av djuren på gårdarna. Mitt i denna sotsvarta bedrövelse fanns ändå något dra på ett sätt positivt – alla klev fram och hjälpte varand som var fantastiskt. Alla med samma inställlning till stundens allvarr. ’Nu ska vi stoppa den här jävla branden!’ Nu eftteråt, när dramatiken lagt sig och alla djuren är tillbaka påå gårdarna, är det viktigt att vi som organisation e och företagare finns för medlemmarna. Många markägare måste komma på fötter igen. Det hjälper vii till med. Jag önskar att du ska slippa, men blir de et riktigt illa någon gång – då är det trryyggt att veta att m man redan är medlem i LRF F..” Häng med oss du också! Bli LRF-medlem occh få hjälp av dina kollegor och grannar om olyckan är framme. f Medlemsansökan hittar du på www.lrf.se/blimedlem eller ring Medlemsser vice 020-44 44 33. Tillsammans får vi lan ndet att växa Lantbrukarnas Riksförbund, Medlemsser vice 020-44 44 4 33, www.lrf.se/blimedlem SKOGEN11-15s3-19.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:02 Sida 6 AKTUELLT Kantarellplantage i var mans skog? SVAMPODLING Kantarell anses vara en av de svåraste svamparna att odla. Det har till och med ansetts omöjligt, men nu har finska forskare lyckats producera svampens mycelium i laboratorium. Det ökar hoppet för att svampen ska kunna odlas i skog i större skala – till exempel av skogsägare som söker en ny inkomstkälla. Eller bara är sugna på en god macka. Dr Salem Shamekh vid Aaltouniversitetet i Helsingfors som ligger bakom försöken har även experimenterat framgångsrikt med tryffel för våra breddgrader. Nytt papper i SKOGEN TIDNINGEN Kommer pappret i din hand från din egen skog? Chansen har ökat. Efter att finska Sappi höjde priset rejält gick vi från förra numret över till Graposilk från SCA i Sundsvall. Därmed ändrades opaciteten (ogenomskinlighet) från 94 till 94,5, bulken (volymen) från 0,94 till 1,0 och vitheten från 93 till 92. Glansen är densamma. Råvaran är certifierad med FSC och PEFC. Märker du någon skillnad? Kanske inte, konkurrensen kring både pris och kvalitet är stenhård. SITT INTE TYST – var med och forma skogspolitiken! Det nationella skogsprogrammet har under hösten ordnat möten runt om i landet. Sista chansen är i Karlstad den 2 december. 6 SKOGEN Hur ska stenmuren i produktionsskogen skyddas? Det kan bli du själv som får ta reda på det. Foto: Bosse Backström/SKOGENbild Egenkontroll kan bli lag KULTURSKYDD Den som utför arbete i skog kan bli skyldig att kontrollera att allt görs enligt reglerna om påverkan på naturoch kulturmiljöer. Skogsstyrelsen föreslår att krav på egenkontroll införs i skogsvårdslagen. Det innebär att den som utför arbete i skogen blir skyldig att kontrollera att regler om hänsyn till natur- och kulturmiljövärden följs. Skogsstyrelsen föreslår till regeringen att bestämmelser om egenkontroll läggs till i skogsvårdslagen. Detta finns redan i miljöbalken och innebär att en verksamhetsutövare är skyldig att kontrollera att de lagar och regler som finns följs. Verksamhetsutövare kan antingen vara en enskild skogs- ägare eller ett företag. Tanken är att de nya reglerna ska hjälpa verksamhetsutövare att följa bestämmelserna i skogsvårdslagen samt bidra till bättre kvalitet och uppföljning av miljöhänsynen i skogen, skriver Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande. – Om krav på egenkontroll införs i skogsvårdslagen kan Skogsstyrelsen i sin tillsyn följa upp vad i egenkontrollen som inte fungerat och därmed bidra till att samma fel inte begås igen, säger Emil Bengtsson, tillsynsansvarig, Skogsstyrelsen. FÖRSLAGET INNEBÄR OCKSÅ att man blir skyldig att genomföra förbättringar om egenkontrollen brister. – Vi vet till exempel att hän- synen till vissa biotoper och kulturmiljöer samt transporter över vattendrag behöver förbättras. Här kan egenkontroll vara ett bra stöd, säger Emil Bengtsson. Skogsstyrelsens förslag kommer att skickas till regeringen som ett underlag till den översyn av skogsvårdslagen som regeringen aviserat. KARIN LEPIKKO ANNAN KAN ANMÄLA AVVERKNING Skogsstyrelsen föreslår också att ansvaret för att anmäla en avverkning ska kunna ligga på någon annan än markägaren. Det ska utredas ytterligare och Skogsstyrelsen räknar med att ha ett färdigt förslag i december. Sök stöd för kulturskydd BIDRAG Nu kan skogsägare få ekonomiskt stöd för att skydda kulturlämningar. Det gäller exempelvis dig som röjer så att lämningar syns när skogsmaskinerna kommer. Det kan handla om att hugga bort växtlighet vid gamla husgrunder, kolarkojor eller fäbodar eller att röja fram stigar som leder till kulturmiljöer, informerar Skogsstyrelsen som administrerar stödet. Stödet heter Nokås och omfattar bidrag till att anlägga en våtmark, frihugga ett naturvärdesträd, skapa skogsbryn, restaurera äldre transportleder eller till naturvårdsbränning. KL SKOGEN11-15s3-19.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:02 Sida 7 AKTUELLT Se upp: Nyttjanderätt kan komma att raderas FASTIGHETER Inskrivningarna av gamla servitut och nyttjanderätter kan försvinna ur fastighetsregistret. Lantmäteriet förbereder en omfattande rensning av omkring en halv miljon uppgifter. Sedan länge har avtalsservitut och nyttjanderätter skrivits in i Lantmäteriets officiella fastighetsregister. Ett avtalsservitut innebär att ägaren av en fastighet får juridisk rättighet att utnyttja en annan fastighet för ett särskilt ändamål. fastighetsregistret. Myndigheten beräknar att omkring en halv miljon uppgifter är inaktuella. Arbetet görs med stöd av förnyelselagen som säger att efter utgången av 2018 kommer inskrivningar som rör servititut och nyttjanderätter gjorda före 1 juli 1968 att tas bort om ingen skriftligen begär att de ska förnyas. – DET ÄR VIKTIGT ATT förtydliga att det endast är inskrivningarna i fastighetsregistret som kan komma att tas bort. Däremot kommer grunderna, alltså DET KAN HANDLA OM en väg, en avtalsservituten och nyttjandevattentäkt eller att ta grus, men rätterna, att finnas kvar, säger äldre servitut kunde även Lennart Sundström, verksamstyrka rätten till mycket som hetsutvecklare vid Lantmätei dag är inaktuellt som skogsriet. bete, myrslåtter, torv- och Däremot kommer de inte kalkbrott med mera. Till den lilla fastigheten 8:2 finns en väg över längre att ges offentlighet Genom inskrivningen i den större grannfastigheten. Vägen är i dag helt genom fastighetsregistret, fortfastighetsregistret får rättigförsvunnen, men den finns inskriven som ett sätter han. heterna offentlighet och blir servitut i Lantmäteriets fastighetsregister. – Därför är det viktigt att därmed beaktade vid försäljprivatpersoner och företag upplyser oss om ningar och vid lantmäteriförrättningar. servitut och nyttjanderätter där man anser att inskrivningarna i registret ska finnas kvar. I DAG KAN ÄLDRE inskrivningar i form av servitut eller Så kallade officialservitut som bildats genom nyttjanderätter vara missvisande och skapa problem som kan ge upphov till tidskrävande och kost- lantmäteriförrättningar kommer inte att beröras av förändringarna. samma utredningar när fastigheter byter ägare. Därför har Lantmäteriet påbörjat en rensning av Text & foto: PER ERICSSON TIPS: SÅ KOLLAR DU DINA SERVITUT SAMFÄLLIGHET EN ANNAN SAK Äger du en fastighet som du tror kan omfattas av inskrivna servitut eller nyttjanderätter tillkomna före den 1 juli 1968 och som bör vara kvar? Gör i så fall så här: 1. Inventera din egen fastighet. Lantmäteriet tillhandahåller uppgifter om inskrivna servitut och nyttjanderätter via e-tjänsten ”min fastighet” eller genom kontakt med kundcenter. 2. Kontrollera om uppgifterna är relevanta i dag. 3. Anmäl de inskrivningar som ska vara kvar till Lantmäteriet, enklast via lantmateriet.se. Ett vanligt misstag är att servitut och nyttjanderätter likställs med begreppet samfällighet. En samfällighet är i stället en benämning på något som ägs av flera fastigheter gemensamt, en så kallad gemensamhetsanläggning, till exempel vägar och grönområden. Samfälligheten bildas genom en lantmäteriförrättning där man bland annat bestämmer omfattningen av det gemensamma ägandet och hur det regleras. Delägarskapet följer sedan de fastigheter som ingår i samfälligheten. Skog och arbetslös finner varandra ARBETSMARKNAD En överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Skogsstyrelsen ska förhoppningsvis leda till att fler personer som står långt från arbetsmarknaden kommer ut i jobb. Den kan dessutom bidra till kompetensförsörjning inom skogsnäringen. Ett annat mål är att bidra till att personer som har stått utanför arbetsmarknaden nu snabbare ska komma tillbaka till arbetslivet. Samarbetet sker både på nationell och regional nivå och kommer att löpa tillsvidare. De två myndigheterna har tidigare samarbetat för att bryta människors arbetslöshet. I en satsning 2013 deltog drygt 2 000 personer och ungefär tjugo procent av dem hade någon form av anställning 180 dagar efter avslutad tid i projektet. KL Bevakning med kamera får ja STÖLDER I två år har ärendet om företaget Amos Eriksson Skogstjänsts ansökan om att få kameraövervaka sina maskiner i skogen tröskats i rättssystemet. Företaget är svårt drabbat av stölder och skadegörelse. Problemet är att maskiner och utrustning inte finns inom inhägnade områden. Nu säger länsstyrelsen att det är rimligt att företaget ska få kameraövervaka med förbehållen att det ska vara 200 meter till bebyggelse och 50 meter till närmaste stig. Vidare ska maskiner och utrustning vara tydligt inhägnade och kameran får inte täcka större område än tio gånger tio meter. 3900 DELTAGARE från 142 länder reste till världsskogskongressen i Durban, Sydafrika. Ta vara på skogarna och slå vakt om dem, var huvudbudskapet. Svensk basar över trädvård ARBORISM Svenske de Gourét Litchfield är ny ordförande för International Society of Arboriculture (ISA) vars syfte är att verka för den professionella trädvårdsnäringen. Den har 22 000 medlemmar i 40 länder. Svenska trädföreningen är svensk representant. Samarbete mot körskador MARKSKONING Stora Enso skog och SCA Skog samarbetar för att minska körskadorna i skogen. I mitten av november besökte de skogsentreprenörerna Lindström skog och Christers skogsmaskiner från Enviken för att utbyta erfarenheter kring hur markskador kan undvikas. SKOGEN 7 SKOGEN11-15s3-19.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:02 Sida 8 AKTUELLT Påläst entreprenör kan få mer betalt BRANSCHTRÄFF Dåliga trakt- direktiv är det stora vardagsproblemet för entreprenörerna. Men det finns även plats för självkritik. Avtalsskrivande, till exempel. Nyligen firade branschorganisationen SMF Skogsentreprenörerna 40-årsjubileum. SKOGEN frågade några av medlemmarna om vilka problem de möter i sin dagliga verksamhet. Frågan är inte tagen ur luften. Ungefär en tredjedel av skogsentreprenörerna har röda siffror. Daniel Andersson (bilden) på Björkuddens skog i Tierp tvekade inte: – Dåliga traktdirektiv. Och det handlar inte bara om ofullständiga avverkningsinstruktioner. – Det värsta är nästan när de är för detaljerade, som att ”akta trädet som står till vänster om stenen”, då blir chauffören osäker och det måste ringas en hel del telefonsamtal. Här tycker Daniel Andersson att tidningen SKOGEN får ta på sig en del av ansvaret. – NI ÄR LITET AV EN hippietidning, sa han skämtsamt (?) och förtydligade sedan: – Visst måste det finnas alla sorters skogsbruk, men ni ger stort utrymme åt skogsägare som får prata detaljerat om träd på individnivå. Men man borde också fråga: Var finns lönsamheten i det här? Björkudden skog får lägga mycket tid på att tolka instruktioner, enligt Daniel Andersson. Det har nästan större betydelse för lönsamheten än priserna på avverkningsuppdraget. – Några kronor hit eller dit spelar liten roll jämfört med om maskinerna står still och vi tappar en hel dag, säger han. Annars nämnde många entreprenörer alltför låga arvoden. – Vi måste bli bättre på att skriva avtal. Vi har en väldigt starkt motpart, samtidigt som vi ofta är dåligt pålästa – och det är inte de, sa någon. Paul Edström (bilden), Norrberge skog, tog upp en annan viktig fråga: Kostnaderna för miljöcertifiering. – FSC är ett krav från uppdragsgivarna, samtidigt som det är svårt för oss att ta betalt för det. Det handlar om riktigt stora kostnader för oss entreprenörer. EN ANNAN SAK SOM påverkar entre- prenörernas situationen är biobränslemarknaden. Importerade sopor tar andelar från grot från våra egna skogar. – Vi tar inte längre ut grot. Det är en tråkig utveckling. Vi har fått mindre att göra, flera tjänster påverkas, sa Mattias Rönnkvist på Nordmalings skogsmaskiner. KARIN LEPIKKO 3 SNABBA ANNA FURNESS vd på SMF Skogsentrepenörerna som firar 40-årsjubileum 1 Vilka frågor ledde till att SMF grundades? – Vi föddes då branschens ATägare behövde bilda en grupp eller ett nätverk som skulle ta tillvara AT-ägarfrågor och kunna erbjuda en organiserad motpart till kundsidan. 2 Vilka är era viktigaste frågor i dag? – Fristående, högkvalitativa och lönsamma företagare till nytta för svenskt skogsbruks fortsatta konkurrenskraft. – Vi behöver också ta ett mycket större ansvar för den arena där våra medlemmar bedriver sin verksamhet, arbeta för ett effektivt entreprenadskogsbruk. 3 BERNT ÄR NY ORDFÖRANDE TRE FRÅGOR FÖR SMF Bernt Hermansson (t h) från Vindeln valdes till ny ordförande för SMF på årsstämman.Ny vice ordförande är Håkan Dunberg, Eksjö. Dessutom valdes två nya ledamöter in, Philip Jämtgård från Stugun och Ingrid Lilja, Österåsen. Här är tre frågor som medlemmar i SMF Skogentreprenörerna tycker att organisationen ska driva: • Att driva viktiga frågor gentemot myndigheter. • Anordna utbildningar. • Kontraktskrivande. Hur ska skogsentreprenörer få till avtal som skapar förutsättningar för lönsamhet? Vilken är den viktigaste frågan om tio år? – Bioekonomin som ska göra det möjligt för oss alla att fortsätta leva i hållbar välfärd. – Vi behöver få civilsamhället att förstå hur viktig skogsråvaran är som nyckel här. Vi sitter ju med guldägget, en soldriven råvara. BE Mobila flishuggar från BRUKS • #"! " • ! "" /bruksmobile bruksmobile.com /MobileChippers 8 SKOGEN • #" ! SKOGEN11-15s3-19.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:02 Sida 9 1470G – 1910G Nu på väg genom Sverige! G-touren pågår för fullt med våra starkaste slutavverkningsmaskiner någonsin! Vill också du se och prova John Deere 1470G och 1910G är det följande orter och datum som gäller. Se vår hemsida för närmare information. • SÄFFLE 30/11 – 8/12 • ALFTA 9/12 – 15/12 • ÅNGE 10/12 – 18/12 • DOROTEA, början av januari • ÄLVSBYN, slutet av januari JohnDeere.se/forestry SKOGEN11-15s3-19.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:03 Sida 10 AKTUELLT Bristen på lastbilsförare med YKB kan drabba rundvirkesflödet. Ekipaget på bilden är Europas största och testas just nu i norra Finland. Förarbrist kan drabba skogen tiden har bara en mindre del av landets förare gått eller påbörjat fortbildningen. – Kravet är att alla som vill fortsätta köra yrkesmässigt måste ha YKB senast den 10 september 2016. Förare som inte klarat av sin fortbildning då kommer att drabbas av kännbara böter om man stoppas av polis och det visar sig att man saknar YKB och kör en transport som kräver det, säger Ted Montaigne, utredare på Transportstyrelsen. Även åkare som anlitar en förare som inte har YKB kommer att bötfällas. – Dispenser blir inte aktuella. YKB är ett EU-direktiv. Därför TRANSPORTER En stor majoritet av Sveriges lastbilschaufförer har inte gått den vidareutbildning som EU kräver och om ett år kan det bli brist på förare. I september 2009 infördes krav på obligatorisk yrkesförarkompetens för den som kör tung lastbil i Sverige. Bestämmelserna bygger på ett EU-direktiv och innebär att yrkesverksamma lastbilsförare ska kunna uppvisa yrkesförarkompetensbevis, så kallat YKB. Redan yrkesverksamma förare fick sju år på sig att gå en fortbildning för att få beviset, men nu när ett år återstår av den skogschef på Södra 1 Hur har ni förändrat ert arbete med entreprenörer efter den stora skogsbranden i Västmanland? – Vi har infört en oberoende brandriskprognos så att vi vet när det är hög brandrisk och sett över åtgärderna vid 10 SKOGEN Foto: VALERIJ GORTJAKOV 3 SNABBA GÖRAN ÖRLANDER olika riskklasser. Exempelvis stoppas all verksamhet som kan orsaka brand vid den mest extrema klassningen, 5E. 2 Ni har planer på att införa en gemensam standard för entreprenörer tillsammans med andra bolag. Vill du berätta om den? – Entreprenörerna har efterfrågat en gemensam standard, eftersom de ofta jobbar för olika företag. Vi och åtta andra större företag försöker nu att få till en sådan och är i stort sett klara har varken Transportstyrelsen eller någon annan svensk myndighet mandat att ge sådana, säger Ted Montaigne. När reglerna infördes 2009 uppskattade branschorganisationerna att fortbildningskravet omfattade drygt 110 000 yrkesverksamma lastbilsförare, men enligt Transportstyrelsen hade endast 13 361 klarat fortbild- ningen i slutet av augusti. Ted Montaigne befarar att det kan bli brist på behöriga förare. – På lastbilssidan finns en uppenbar risk att utbildningsplatserna inte kommer att räcka. Det innebär att det kan uppstå brist på lastbilsförare med YKB, vilket kan komma att slå hårt mot transportbranschen. PER ERICSSON Största timmerbilen rullar i Finland TESTER I norra Finland pågår för närvarande tester med Europas största långtradare för timmertransporter. Mellan Enare och Rovaniemi kör transportföretaget Ketosen Kuljetus timmer åt det statliga verket Forststyrelsen med ett 104 ton tungt ekipage. Andra deltagare i projektet är bland annat flera högskolor. Större transporter väntas ge vinster både ekonomiskt och miljömässigt. med ett förslag och en utbildningsplattform för entreprenörer. Husbygg gynnar träbranschen 3 UPPSVING Antalet påbörjade småhus ökade med 24 procent under första halvåret i år. Det totala bostadsbyggandet har ökat med över trettio procent, vilket lett till en uppgång för hela träbranschen. Exempelvis har tillverkare av fönster, dörrar och trappor av trä ökat sina leveranser. Allt enligt Trä- och möbelföretagen. Vad säger entreprenörerna om förslaget? – Att det är bra, det finns ingen som vill orsaka brand. Vi har absolut ett gemensamt intresse. Det har förts fram att vi pressar entreprenörerna att ta genvägar, men jag ser inte att det är något problem för vi tar in det i avtal och diskussioner om ersättningar. TERESIA BORGMAN SKOGEN11-15s3-19.qxp_Layout 1 2015-11-16 14:26 Sida 11 Den europeiska skogsbrukmässan 15/16/17 1 5/1 JUNI J U NI 2016 M IM MIMIZAN VASST SEDAN 1987 PROFFS PÅ AUTOMATSLIPAR ((Frankrike) F r an FFOREXPO OREXP REXPO 2016 i Mimizan tar dig med till hjärtat hjär hj ärtat at avv det största störs odlade skogsmassivet i EEuropa, uro ropaa, vid porten porte till Pyrenéerna och den iiberiska ber eriska ka halvön. Föreställa sig framtiden och upptäcka den redan nu 500 internationella 4000 utställare och o märken presenter mä presenteras under en utställning på 70 hektar mitt i skogen, med 30 000 besökare från Frankrike F och utlandet, där de senaste skogsbruksteknologierna presenteras i naturlig natur storlek och i realtid. därmed möte med FOREXPO 2016 stämmer stä alla ll som vill ill ställa täll ut, erhålla information, upptäcka, möta och förhandla i en miljö där allt har förutsetts för att förena effektivitet och gemytlighet. Skriv ner datumen. Vi ses snart! commercial@forexpo.fr - www.forexpo.fr www.markusson.se SKOGEN 11 SKOGEN11-15s3-19.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:03 Sida 12 ANALYSEN Forskningspengar gör liten s FORSKNINGSSTÖD GÅR ALLTFÖR SÄLLAN TILL UTVECKLING AV SKOGSBRUKET. STATEN KAN FÅ BÄTTRE UTDELNING PÅ PENGARNA GENOM ATT STÖTTA PRODUKTUTVECKLING I SMÅ FÖRETAG, SÄGER KRITIKER. T raditionell skogsforskning är i strykklass. Professor Håkan Olsson på SLU:s institution för skoglig resurshushållning skräder inte orden: ”Statens finansiering av fri forskning av relevans för skogsbruket har nästan upphört,” skriver han i ett brev. Han fick själv vid två tillfällen på två år avslag på sin ansökan till Formas om anslag till utveckling av metoder för storskalig laserskanning av skog. I beskedet fick hans Hans Eliasson ansökan lägsta betyg när det gäller samhällsrelevans. DET FICK HONOM ATT TITTA närmare på vilka ansökningar Formas avslår respektive beviljar. Hans slutsats är att bara en väldigt liten del går till ”renodlad skogsskötsel, skogsteknik, skoglig planering och annat som leder till ökad kunskap för att nyttja skogen som råvaruresurs”. – När jag gick igenom de giltliga ansökningarna fann jag att endast två procent kunde karaktäriseras som forskning om skogsbruk. Något år var andelen endast 0,5 procent, säger Håkan Olsson. Han gör också iakttagelsen att det är betydligt lättare att få anslag om det finns kopplingar till miljö och biologisk mångfald. Det kan illustreras av två liknande ansökningar som också handlar om fjärranalys: Teknik för att hålla koll på gran och tallvirke gav inga pengar. Däremot fick en liknande ansökan för skanning av skogsmiljöer för djurlivet bifall. Flera andra forskare som SKOGEN har talat med säger också att ansökningar måste hängas upp på en miljökrok för att ha en chans. Därmed kan produktionsfrågorna indirekt vara med med på ett hörn, men de spelar andra fiolen. Formas delar varje år ut en miljard kronor till forskning. Andra viktiga aktörer som fördelar statliga pengar till forskning är Mistra, som med pengar från de gamla löntagarfonderna är inriktade på miljöstrategisk forskning, och Vinnova som är mer inriktat på teknik och innovationer. HANS ELIASSON, ORDFÖRANDE i Cranab och tidigare bland annat vd för Komatsu, har varit styrelseledamot i just Vinnova och därmed sett båda sidor av myntet. Han tycker precis som Håkan Olsson att statens forskningspengar borde kunna göra mer nytta för skogsbruket. – När jag satt i Vinnovas styrelse talades det mycket om små och medelstora företag, men merparten av pengarna gick in i stora forskningsprogram som vattnades ur på vägen ner till de mindre företagen, säger han. Medan tiotals miljoner fördelas till stora forskningsprogram kan 100 000 kronor vara helt avgörande för att ta fram en prototyp av en ny maskin i ett av de många små teknikföretagen, enligt Hans Eliasson som också är en av drivkrafterna bakom och sitter i styrelsen i Skogstekniska klustret, där elva medlemsföretag driver skogstekniska utvecklingsprojekt tillsammans med bland annat akademi och foskning. – Inom klustret finns möjligheten att ge bidrag för att utveckla teknik, vilket ger bra utveckling. Det behövs mer sådana möjligheter. HAN TYCKER ATT DE STORA forskningsprogrammen, till Håkan Olsson universitet och instutioner, ofta skjuter över målet. De är långt ifrån verkligheten med griplastaren. Dessutom är skogstekniken inte i första rummet. Av Vinnovas pengar har mycket gått till fordonsindustrin, framför allt Volvo och Saab, säger han. Det handlar däremot sällan om arbetsfordon till skogsbruket. – Faktum är att det har blivit sämre. På sjuttiotalet fick Cranab en del pengar från Styrelsen för teknisk utveckling, vilket betydde mycket för utvecklingen av företaget. Hans Eliasson ser viktiga aktörer i de många svenska företag där uppfinningsrika personer har byggt upp en tillverkningsindustri kring en unik idé. Hypro, Solosågen, Malwa, Bamsesågen och Lennartsfors är några Jägmästarens röst drunknar EN ANNAN ASPEKT av problemet med bristande produktionsinriktning i skogsforskningen är att det är ganska tunnsått med jägmästare i de akademiska sammanhangen. Biologer har lättare att förstå varandra och skogsbrukets röster är ganska få. – Det där är ett jätteproblem. Vi behöver fler jägmästare som går till forskningen och söker sig till doktorsutbildningar, säger professor Pelle Gemmel på 12 SKOGEN SLU som vill se fler jägmästare som skogliga doktorer. – Vetenskapsmännen inom det tillämpade skogsbruket är väldigt lite skogsbruksinriktade. Svenskt skogsbruk konkurrerar med kunskap och kompetens, den kan inte bara komma från ekonomer och biologer. I dag går den utvecklingen dock närmast åt fel håll. Näringslivet och myndigheter lockar jägmästarna bort från forskningen, dessutom lyckas inte universi- tetet fylla platserna på jägmästarlinjen. Det bäddar inte för att sålla fram morgondagens professorer. – En stor grupp professorer och lärare närmar sig nu pensionsåldern och det gäller att klara tillväxten både för undervisningen och forskningen, säger Pelle Gemmel och tillägger: – Motorn i allt är SLU. Det är här kompetensen PF måste finnas för att serva skogsbruket. SKOGEN11-15s3-19.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:03 Sida 13 n skogsnytta exempel inom skogssektorn. Gemensamt är att företagen är relativt små, har en häpnadsväckande stor andel av sin produktion på export och finns ute på landsbygden. Ett annat är Vimek som numera ingår i Cranab. – Många gånger då jag varit ute i skogen med innovatörerna från Vimek har jag tänkt på vilken annorlunda miljö det är mot spelplanen för de stora forskningsprogrammen, säger Hans Eliasson. JUST NÄRHETEN TILL VERKSAMHETEN UTE PÅ FÄLTET spelar enligt honom stor roll. – Det är ute i verkligheten, bland träden, många av uppfinningarna görs. Det är gubbarna i maskinerna som ser behovet av en ny grip och vet praktiskt vad som behövs. Hans Eliasson utsågs nyligen till skoglig hedersdoktor vid Lantbruksuniversitetets skogsvetenskapliga fakultet. I samband med det träffade han landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och föreslog att staten skapar en fond som gynnar teknikutvecklingen i mindre företag. Det behöver inte handla om så mycket pengar till respektive företag, några hundratusen kan göra underverk. Däremot måste det vara enkelt och någorlunda obyråkratiskt att få del av pengarna. – Det här är företag som har kanske tio anställda, men vare sig tid eller kompetens att formulera komplicerade ansökningar av den typ som krävs för de stora forskningsprogrammen, säger Hans Eliasson. Han jämför med vårt östra grannland. – Förutsättningarna i Finland är betydligt bättre. Under förra året fick landets innovationsmyndighet Tekes nästan 4 000 ansökningar, varav tre fjärdedelar fick positiva besked. ATT UTSIKTERNA ATT FÅ SIN ansökan beviljad är dåliga får också en negativ spiraleffekt. Att skriva ansökningar är tidskrävande och om oddsen för utdelning är låga tenderar produktionsforskare att gå förbi Formas och söka andra vägar. Det i sig drar ner andelen produktionsforskning ytterligare. Ytterligare ett gupp på forskningsstödets krokiga väg till det praktiska skogsbruket är att Formas panel som bedömer ansökningen består av utländska forskare, för att få en objektiv bedömning utan nepotism. Men svenskt skogsbruk är unikt och inte helt lätt att förstå för de biologer med högre akademisk utbildning som granskar ansökningarna. Hur gick det då för Håkan Olssons ovan nämnda laserskanningsprojekt som ratades av Formas? Jo, med pengar från förre landsbygdsministern Eskil Erlandssons satsning Skogsriket kom det till slut till skott. Arbetet är nu i full gång till nytta för skogsbruket och därmed för hela samhället. Försäkring k fför d din nya skogsmaskin AB Svensk Skogsmaskinförsäkring är en oberoende försäkringsförmedlare med många års erfarenhet av både branschen och maskinerna. Vi erbjuder j digg som kund en förmånlig försäkring, där både omfattning och självrisker är anpassade till dina behov. Som ny kund får du en prova-på-försäkring till kraftigt rabatterad premie (30 %) på samtliga dina skogsmaskiner. För mer information om våra försäkringar och prova på-erbjuda på erbjudandet andet är du välkommen att ringa AB Svensk Sk S ogsmaskinförsäkring, på tel. 026-51 52 09. www.svenskskogsmaaskinförsäkring.se svenskskogsmaskinforsakring.se PÄR FORNLING SKOGEN 13 SKOGEN11-15s3-19.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:03 Sida 14 TEMA / MASKIN & ENTREPRENÖR Metod- och maskininstruktören hjälper arbetslaget att finslipa avverkningstekniken i detalj efter detalj. METODISKT MOT MÅLET Rätt metod betyder mer för drivningsekonomin än snabba kranar. Det säger instruktör Mats Malm. Han vet hur körteknik, organisation och samarbete skapar högre produktivitet. Text & foto: BOSSE BACKSTRÖM 14 SKOGEN SKOGEN11-15s3-19.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:03 Sida 15 SKOGEN 15 SKOGEN11-15s3-19.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:03 Sida 16 TEMA / MASKIN & ENTREPRENÖR D ET ÄR EN SMÅDISIG oktobermorgon utanför Edsbyn. Maskinlaget Sörens gallringsgrupp kör en andragallring med Mellanskog som uppdragsgivare. Skotaren har just kommit den branta basvägen nerför berget och föraren Stig Olsson positionerar sig på avlägget. Lossar först talltimret för att sedan flytta skotaren till massavedsvältorna som är placerade på båda sidor av vägen. Beroende på trädslag lossar han både till höger och vänster. Efter sjutton griptag är skotarens lastutrymme tomt. – Så är snittet för lossning av en gallringsskotare. Eftersom griparna i allmänhet är dimensionerade efter skotarens storlek blir antalet griptag ungefär detsamma oavsett skotarens lastförmåga. Differensen brukar ligga inom plusminus två griptag, berättar Mats Malm när vi betraktar lossningen. HAN ÄR MASKIN- OCH metodinstruktör på Skogstekniska AB i Alfta och van att räkna på arbetsmomenten. I hans jobb ingår allt från att lära nya förare hur en skogsmaskin fungerar och hur den ska framföras till att hjälpa även rutinerade maskinlag att finslipa avverkningsarbetet. Vägen fram till avlägg kan vara lång och bildligt talat 16 SKOGEN Mats Malm har utbildat maskinförare i arton länder. onödigt krokig. Instruktörens uppgift är att göra den så rak, smidig och ekonomisk som möjligt. Innan virket ligger utskotat i vältorna har det fattats ett stort antal detaljbeslut i skördar- och skotarhytter. Ofta under tidspress, eftersom arbetstempot är högt. Hundra träd per arbetstimme är en vanlig prestation för en gallringsskördare under normala drivningsförhållanden. Men eftersom drivningen är ett lagarbete räcker det inte att skördarföraren är produktiv och snabbt kan dra många stammar genom aggregat. Skavanker i metodtänkandet, exempelvis brister i sortimentssorteringen, kan medföra att skotningen går långsammare. Till onödigt hög kostnad. – AVVERKNINGSARBETET ÄR KOMPLEXT och omfattar många delmoment som var och ett påverkar produktion, bränsleförbrukning och totalekonomi, säger Mats Malm när vi drar oss mot kojan. Där håller Stig Olsson på att fylla skotartanken. Maskinägaren Per Hansson är på plats och skördarföraren Sören Hedlund ansluter via den branta basvägen. I laget ingår också Pär Hellsén och Andreas SKOGEN11-15s3-19.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:03 Sida 17 Mats Malm följer upp utbildningen tillsammans med Sören Hedlund, Stig Olsson och Per Hansson. ”VARJE LITET TIPS ÄR VÄRDEFULLT. DET ÄR ALDRIG FEL ATT IFRÅGASÄTTA HUR MAN UTFÖR DE OLIKA ARBETSMOMENTEN.” Olsson som kör eftermiddagsskiftet denna vecka. Det är dags för uppföljning av den genomgång och utbildning Mats Malm höll tidigare under hösten på initiativ av Per som var helt nybliven ägare till Sörens gallringsgrupp. – Jag köpte företaget efter semestern och ville tillsammans med personalen få en genomlysning av hur vi jobbar och få tips på hur vi kan vidareutveckla och förbättra oss, säger Per Hansson och bänkar sig i kojan. Köpet blev också hans debut som skoglig entreprenör. Han är i grunden mjölkbonde och skogsägare. – Jag har själv anlitat gruppen åtskilliga gånger på egen skog och den har alltid gjort ett väldigt bra jobb. Så när chansen kom att förvärva företaget slog jag till. ATT SÖRENS GALLRINGSGRUPP är ett duktigt maskinlag bekräftar instruktör Mats. Laget kör bra, men det innebär inte att det inte finns utrymme för effektivisering. Under det som i maskinsammahang kallas ”övrig tid” brukar instruktörerna nästan alltid hitta förbättringspotential. – Begreppet avser improduktiv maskintid, alltså när maskinen är igång men inget producerar. Här kan ligga onödig tomgångskörning där föraren borde ha slagit av tändningen. Andelen tomgångskörning ska vara så låg som möjligt för att undvika onödig bränslekostnad och miljöbelastning. Om maskinen omfattas av garantier tickar det dessutom iväg garantitimmar alldeles i onödan, säger Mats Malm. SÖREN HEDLUND HAR kört skogsmaskin sedan 1980. Finns det något nytt att lära när man har sådan rutin i ryggen? – Absolut. Varje litet tips är värdefullt. Det är aldrig fel att ifrågasätta hur man utför de olika arbetsmomenten, säger Sören. Han får medhåll av Stig Olsson som har femton års körvana. – Fullärd blir man aldrig. En del av utbildningen som Sörens gallringsgrupp har fått känns igen från Skogforsks Reco-utbildningar. Mats Malm är en av landets 28 Reco-instruktörer som under de senaste fem åren har utbildat över 900 maskinförare i ekonomisk och produktiv avverkning och körning. Dagens genomgång är dock bredare än så och på de här sidorna kan vi inte mer än snudda vid hela innehållet. Utöver metod- och körtekniska spörsmål behandlar Mats SKOGEN 17 SKOGEN11-15s3-19.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:04 Sida 18 TEMA / MASKIN & ENTREPRENÖR Virkets väg fram till avlägg kantas av massor av beslut i hytterna. FAKTA: INSTRUKTÖRENS TIPS Vardagsrationalisering ger effektivare körning. Mats Malm ger råd. 1. Förplanera avverkningen noga. 2. Bra rutiner och gott samarbete inom laget. 3. Skördaren ska arbeta vinkelrätt från stickvägen. 4. Undvik instick då skördaren vinklas in i beståndet från stickvägen. 5. Flytta endast i undantagsfall upparbetat virke med skördaraggregatet. Uppgiften passar bättre för skotaren. Körtekniken på- verkar i högsta grad bränsleekonomin. Det vet skotarföraren Stig Olsson. Malm allt från organisationsfrågor till hur lagmedlemmarna samarbetar och fördelar ansvar och mycket annat. Hans checklistor för denna typ av utbildning visar tydligt komplexiteten i en maskingrupps samlade arbete i en gallring. Metod och körteknik är givetvis viktiga även i slutavverkning, men i gallring tillkommer faktorer som att i ännu högre grad undvika skador på kvarstående träd och att under tidspress avgöra vilka träd som ska avverkas respektive växa vidare. EN FÖRSTAGALLRING KAN UTFÖRAS antingen helt stickvägs- baserad eller i kombination med stråkkörning mellan vägarna. I gallring måste metodinstruktören därför anpassa utbildningen efter olika metodval och maskiner av skiftande storlek och med varierande tekniska förutsättningar. 18 SKOGEN – Gallringsinstruktionerna kan även variera mellan olika uppdragsgivare, säger Mats Malm när han bläddrar i sina checklistor. – För att kunna anpassa utbildningarna efter lokala förhållanden brukar jag därför gå samma utbildningar som skogsbolagen tillhandahåller sina gallringslag. Duktiga maskinförare bär på mycket kunskap som även jag kan lära av. EN GRUNDLÄGGANDE PUNKT i Mats utbildningar är att först kontrollera maskinernas tekniska status. Maskininställningarna justeras vid behov. – Det är en viktig del. Om exempelvis någon kraninställning inte är optimal kan följden bli minskad produktion och ökad bränsleförbrukning. Likaså får en SKOGEN11-15s3-19.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:04 Sida 19 Arbeta vinkelrätt mot stickvägen. Då utnyttjas kranens räckvidd maximalt. Illustration: Titti Backström UTNYTTJA KRANENS OPTIMALA ARBETSOMRÅDE När skördarföraren endast utnyttjar det optimala arbetsområdet från varje maskinposition ökar effektiviteten för både skördare och skotare. Illustrationen visar en principskiss av stickvägsbaserad gallring enligt sektionsmodellen. I exemplet är stickvägsavståndet 22 meter från vägmitt till vägmitt. Skördarkranens räckvidd är elva meter, vilket innebär att föraren kan gallra halva mellanzonens bredd från stickvägen. Efter att ha huggit upp stickvägen sex-sju meter meter framför maskinen gallrar föraren en sida i taget på båda sidor om maskinen. Kran och aggregat ska arbeta vinkelrätt från stickvägen vid varje maskinposition. Det är endast då kranens räckvidd utnyttjas optimalt. Vid avverkning snett framåt reduceras kranens maximala räckvidd samtidigt som virket inte kan upparbetas vinkelrätt mot stickvägen. Resultatet blir då att virket ligger lite kors och tvärs, vilket drabbar skotningsekonomin. Under metodutbildning använder instruktören ett antal bilder för att visa de olika stegen vid sektionsgallring. Även film används vid utbildningen. ”OM EXEMPELVIS NÅGON KRANINSTÄLLNING INTE ÄR OPTIMAL KAN FÖLJDEN BLI MINSKAD PRODUKTION OCH ÖKAD BRÄNSLEFÖRBRUKNING.” sågmotor med lite dåliga prestanda stor negativ effekt över tiden när man betänker att en gallringskördare kanske utför en halv miljon kap per år, säger Mats. Efter teoretisk genomgång och maskinkontroll åker Mats under några timmar med förarna i deras skördare och skotare. Det blir en stund för finslipning av detaljer. Mats checklistor över de viktigaste punkterna omfattar drygt trettio delmoment för skördaren och lika många för skotaren. – Arbetsplaneringen är viktig för resultatet. Skördarföraren bör planera minst ett träd framför sig. Ibland kanske det lönar sig att försnitsla nästa stickväg eller hänga upp ett par band i någon stenig brant som hjälp vid navigeringen. Skotningen är ännu mer planeringskrävande. Minns du de sjutton griptag som krävdes vid lossning? Det går åt betydligt fler vid lastning av samma lastutrymme utmed stickvägarna. En genomsnittlig siffra är femtiofem. Om det finns brister i körplaneringen hos skördare och skotare kanske det krävs hela åttio griptag. Då blir skotningen dyr. MATS MALM VET VAD HAN talar om. Han började som instruktör redan 1981 och har utbildat maskinförare i sjutton europeiska länder. Ja, faktiskt till och med i Indien, i anslutning till en leverans av en begagnad skördare från Danmark. – En annorlunda upplevelse och på alla vis – väldigt långt från vår skogliga verklighet, avslutar han när det börjar skymma över andragallringen. n SKOGEN 19 SKOGEN11-15s20-39.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:10 Sida 20 TEMA / MASKIN & ENTREPRENÖR ”UTAN FÖRSÄKRINGEN? DET HADE VARIT TUFFT ATT JOBBA TILLBAKA DE STORA SUMMORNA NÄR MAN ÄR ETT FÖRETAG UNDER UPPBYGGNAD.” 20 SKOGEN SKOGEN11-15s20-39.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:11 Sida 21 PETER JÄMFÖRDE BOLAG – SPARADE TUSENLAPPAR FÖRSÄKRINGAR Peter Karlsson som har fyra maskiner i sitt företag pressade premien med 7 000 kronor per år och maskin genom att jämföra bolagens villkor. I NGEN FÖRSÄKRING HINDRAR olyckor, men den kan i alla fall ta hand om en del av de ekonomiska problemen efteråt. Peter Karlsson körde sin Rottne H 11 i stormmarkerna runt Tingsryd. En gran, ett vindfälle, hade hängt sig i en ek, och Peter slet och drog i vindfället för att få loss det. Snart märkte han att eken skulle komma efter, så han släppte taget. Men för sent: – Eken kom ändå och la sig rakt över hytten. Jag låg på golvet när trädet kom, för jag tänkte att om rutan spricker, så vill jag inte ha det i ansiktet. Rutorna höll men klart man blev lite rädd. Ekens grenar låste in mig i hytten, så en av kollegerna kom och sågade av grenarna och jag kom ut oskadd. MASKINEN KUNDE RULLA vidare, men fick buck- lor här och var, ett rejält märke i rutan och skadade hydraulkolvar under hytten. Verkstaden hade tid först efter en månad, så det blev stillestånd omkring en vecka – och inga pengar in under den tiden. – Jag krävde att få byta två rutor, eftersom jag var orolig att det kunde finnas spänningar i dem och ville vara säker på att de höll i fortsättningen. Det var inga problem med försäkringen. Jag är helt nöjd med hur Så här såg det ut när Peter fick en ek över hytten. Foto: privat. försäkringsbolaget tog hand om det hela. Vid bytet visade sig mycket riktigt att en ruta var så full av spänningar att den brast. Framrutan ensam gick på 35 000 kronor och hela reparationen med omkostnader beräknar Peter till omkring 200 000 kronor. PETER STORTRIVS I SKOGEN. Han är medlem i Föreningen Skogen och prenumerant och bor med sin sambo och tre barn på en skogsfastighet. Efter en jobbvända i Stockholm återvände han och startade sitt företag 2010. Fotboll, kärlek och kanske smålänningens hemlängtan vann över storstadens lockelser, men vad skulle han jobba med? Han sålde bland annat försäkringar ett tag, så han är van vid snåriga villkor ... – Jag hade gått på Ryssby naturbruksgymnasium och redan jobbat i skogen, så det blev naturligt att återvända dit. Sedan har det rullat på med företag, jobb och maskiner. HANS REPARERADE ROTTNE är bortbytt, nu har han fyra maskiner i företaget – två John Deere, en Komatsu och en annan Rottne. Målet är fem förare inklusive Peter själv och fyra maskiner. Ju fler maskiner, desto mer papper, säger han lite dystert. Han har dem försäkrade i samma bolag, som var billigast när han gjorde sin egen prisjämförelse. Det skilde 7 000 kronor per maskin och år vid det tillfället. – Men smyghöjningar kommer hela tiden, så man måste vara lite om sig och kring sig. Hans egna utgifter efter olyckan blev kännbara – ett halvt basbelopp som självrisk plus moms på alla maskindelar – men han säger att det var skönt att kunna lita på försäkringen när det hela hände. – Utan försäkringen? Det hade varit tufft att jobba tillbaka de stora summorna när man är ett företag under uppbyggnad, säger Peter Karlsson. TEXT: ULLA SUNDIN BECK FOTO: SVEN MAGNUSSON Ställ krav när du tecknar försäkring GUIDE Skogsmaskinförsäkringarna är en djungel. Prisskillnaderna kan vara stora, men att välja rätt handlar också om att få bästa skydd och hitta en flexibel lösning för ens egna, individuella behov. Maskinentreprenörer och företagare behöver försäkringar för sina maskiner – för att skydda sig själva men också förare, maskiner och medtrafikanter. Vilken försäkring som passar bäst beror bland annat på maskinens ålder, vikt och värde samt på verksamhetens natur. Lagstadgad grund är en trafikförsäkring. Den ersätter personskador och skador på andras egendom. Därefter är det fritt att välja halv- eller helförsäkring. Halvförsäkring- en ersätter vid brand, åsknedslag, explosion, stenskott, stöld, inbrott, rättshjälp (advokat vid tvist), krisskydd (samtalspartner efter olycka) och avbrottsskydd (maskinen kan inte användas). Helförsäkringen ersätter skador på eget fordon vid en trafikolycka, även om felet är ditt, och benämns vagnskadeskydd. Maskinskadeförsäkring är ett tillval till halv- och helförsäkringen. Gäller vid oförutsedd maskinskada. Dessutom finns olika tillvalspaket utöver halv- och helförsäkringen och alla försäkringsbolag erbjuder också möjlighet att teckna enskilda försäkringar som omfattar hela rörelsen. EN FÖRSÄKRING ÄR INGEN statisk lösning. Be- hovet förändras över tid och försäkringsbolagen rekommenderar att man ser över sitt skydd med jämna mellanrum. När det handlar om villkor och premier för sakförsäkringar gäller det att vara observant och prismedveten. Begär kostnadsförslag från flera aktörer och jämför olika produkter. Det som påverkar priset är framför allt typ av maskin, i vissa fall vem ägaren är, försäkringens omfattning, vilken självrisk som väljs samt maskinens typ, ålder, värde och ibland tjänstevikt. SKOGEN 21 SKOGEN11-15s20-39.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:11 Sida 22 TEMA / MASKIN & ENTREPRENÖR omfattar helförsäkring, ett så kallat företagsSKOGEN GAV TRE försäkringsbolag i uppgift att tillägg samt avbrottsförsäkring. Tillägget räkna på en försäkring för en fiktiv företagsomfattar de flesta av de punkter vi listar i ägd. Bolagen är de tre största när det gäller faktatabellen. Premien, som sänkskogsmaskiner. tes den 1 oktober 2015, landade på Länsförsäkringar har ungefär TIPS: FÖRHANDLA 5 300 kronor för sex månader. halva marknaden när det gäller OM PRISET Hos Länsförsäkringar i Jämtskogs-, last- och grävmaskiner och 1. Acceptera aldrig ett Svensk skogsmaskinförsäkring anbud från första bästa land erbjuder Måns Zakrisson i uppskattar sin marknadsandel för försäkringsbolag. Begär stort sett samma försäkringslösning och premien blev cirka skogsmaskiner till cirka trettio kostnadsförslag från 7 000 kronor per halvår. procent. Trygg-Hansa samarbetar flera. Trygg-Hansa vill däremot inte med skogsmaskinägarnas 2. Jämför olika produkuppge några premiekostnader. branschorganisation SMF och ter. Ifrågasätt och kräv tecknar försäkring med nästan raka besked. Det är vik- Samtliga premier sätts individuellt, förklarar Fredrik Avervik hälften av medlemsföretagen. tigt att du vet vad förpå företaget. säkringen omfattar. Det grundpaket som LänsVÅRT PRISEXEMPEL bygger på en 3. Referera det ena skotare årsmodell 2014. Tjänste- bolagens förslag till det försäkringar erbjuder går att skräddarsy så att inte bara vikten är drygt 15 ton och markandra. Det finns prutmaskinen utan även personal, nadsvärdet har uppskattats till mån! manskapsbarack, drivmedel och cirka 3,5 miljoner kronor. Vi ville ha den helförsäkrad med så låg självrisk som verktyg ingår. Svensk skogsmaskinförsäkring säger att deras försäkring utgör möjligt. ett grundpaket som innehåller det som Towe Andersson på Svensk Skogs”entreprenören måste och bör ha för sin maskinförsäkring, med If som försäkringsverksamhet”. givare, såg oss som ny kund och erbjöd en Trygg-Hansas maskinskadeförsäkring är sex månaders prova på-försäkring. Den LÄNSFÖRSÄKRINGAR Försäkringsbelopp Självrisk ett tillval till halv- och helförsäkringen som gäller vid oförutsedd maskinskada. Samarbetet med SMF innebär bland annat att medlemmar har två i stället för tre dagars karenstid vid avbrott efter brand, stöld och vagnskada. VI BAD OCKSÅ DE TRE bolagen om tips kring förebyggande av skador. Svensk skogsmaskinförsäkring tipsar om att inte lämna kvar diesel och verktyg i skogen. Tvätta maskinen rent från oljor, spån och flis för att undvika brandskador. Brandbesiktiga och kontrollera sprinkler-anläggningen en gång per år. Var uppmärksam på myndigheters råd och anvisningar om till exempel torr vegetation och hög brandrisk. Länsförsäkringar säger ungefär samma sak och hänvisar till Brandskyddsföreningens skrift ”Regler för skogs- och anläggningsmaskiner” (SBF127) som man tycker att alla i maskinlaget bör ha koll på. Trygg-Hansa rekommenderar sin egen broschyr ”Arbetsro i skogen”, framtagen i samarbete med SMF, som ger tips om hur onödiga skador kan undvikas. SVENSK SKOGSMASKINFÖRSÄKRING Försäkringsbelopp Självrisk PER ERICSSON TRYGG HANSA *** Försäkringsbelopp Självrisk Grundpaket Trafik 300 mkr 10% pb 300 mkr 10% pb 300 mkr 10% pb Delkasko Brand/stöld marknadsvärde 10% pb marknadsvärde 10% pb marknadsvärde 10% pb Uppsåtlig skadegörelse marknadsvärde 5% pb marknadsvärde 5% pb marknadsvärde 5% pb Glas repkostn 10% pb repkostn 3% pb repkostn 3% pb Rättsskydd för fordonet max 200 000 kr 20% pb max 200 000 kr 10% pb max 200 000 kr 10% pb Krisförsäkring max 10 behandlingar 0 kr max 10 behandl 0 kr max 10 behandl 0 kr Förarens lösöre max 10 000 kr/skada 3 pb max 10 000 kr/skada 3% pb max 10 000 kr/skada 3% pb Bärgning (ersättningsbar skada) bärgnkostnad bärgnkostnad bärgnkostn Vagnskada marknadsvärde 20%, 50%, 100% pb marknadsvärde 50% pb marknadsvärde 50% pb Avbrott (brand, stöld, vagn) max 45 dagar 5 dagars karens max 60 dagar 3 dagars karens max 60 dgr 3 dgr karens Företag Ansvar 10% pb 50 mkr 10% pb 10% pb lyft och transport 500 000 kr/10 mkr 6 pb 6 pb övriga skador 50 mkr 50 mkr 50 mkr Rättsskydd för företaget 5 pb 20% pb max 200 000 kr 10% pb max 200 000 kr 10% pb Oljeskada 6 pb 10% pb 6 pb 10% pb 6 pb 10% pb Egendom 10 pb 20% pb lägst 1 pb 10% pb lägst 1 pb 10% pb Egendom på arbetsområde 2 pb 20% pb Ta kontakt 10% pb Uppg. ej erhållen Cisternförsäkring/stöld av diesel 5000 liter 20% pb Avbrottsersättning, dag 1-60, skördare 300 kr/tim 450 kr/tim 300 kr/tim skotare 450 kr/tim 300 kr/tim 450 kr/tim Tillägg Maskinskada marknadsvärde år 0-5, 20%, 50% av pb marknadsvärde år 0-5, 50% pb marknadsvärde år 0-5, 50% pb Inkl maskinavbrott 4 440 kr/arbdag* max 60 dagar** 3 dagars karens max 60 dgr** 3 dgr karens Manskapsvagn inkl innehåll 13 pb beror på skadehändelse 5-30 pb 10% pb 5-30 pb 10% pb Verktygsförsäkring – 1 pb, 1,5 pb, 2 pb etc 10% pb 1 pb, 1,5 pb, 2 pb etc 10% pb Oljeskadeförsäkring 10 pb 10% pb Cisternförsäkring 10 pb 20% pb Se under Företag Resgods, förare 20% pb 20% pb Pb = basbelopp (prisbasbelopp) *) Avbrottsersättning beräknas på nyvärde och ålder för fordonet. Exemplet baserat på 0-4 år gammal skotare med nyvärde 3,2 mkr. Avskrivning vid maskinskada: år 0-1 = 0%, år 2 = 15%, år 3 = 30%, år 4 = 45% år 5 = 60% **) Avskrivning vid maskinskada: år 0–2 = 0%, år 3 = 30%, år 4 = 40%, år 5 = 50% ***) Senaste uppgifterna ej erhållna 22 SKOGEN SKOGEN11-15s20-39.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:11 Sida 23 PONSSE SCORPION PERFEKT FÖR GALLRING Kenneth Berntsson Petrus Skogstjänst AB Värnamo Ponsse AB Lisjövägen 40, Västsura 735 91 Surahammar Tel: 0220 399 00 DE FANN VAD DE SÖKTE I PONSSE SCORPION. När det var dags för Petrus Skogstjänst AB att köpa ny gallringsmaskin visste de exakt vad de ville ha: • Stabilitet och styrka • 8 hjul • Kran med 11 meters räckvidd • Svängbar hytt • Perfekt sikt • Den måste också vara lite allround och kunna användas både för gallring och föryngringsavverkning De fann endast en maskin som levde upp till alla dessa krav: PONSSE Scorpion KENNETH BERNTSSON ANSER ATT PONSSE SCORPION ÄR PERFEKT FÖR SIN UPPGIFT SOM GALLRINGSSKÖRDARE. Den har den bästa sikten och stabiliteten på marknaden. Den en har 11,3 meters kran och ett aggregat som är smidig att hantera. Med sina 8 hjul som inte behöver fyllas med vätska och 50/50 viktfördelning minimeras också markskador. A logger’s best SKOGEN friend 23 www.ponsse.com SKOGEN11-15s20-39.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:11 Sida 24 TEMA / MASKIN & ENTREPRENÖR VÄGVISARNA Entreprenörer som utvecklas, tar ansvar och tänker i nya banor får pris. Här möter du tre. Men viktigare är att de också får goda affärer och nöjda anställda. Och att skogen mår bra. 24 SKOGEN SKOGEN11-15s20-39.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:12 Sida 25 ”DET ÄR ROLIGT ATT SE SKOGARNA VÄXA OCH UTVECKLAS, DET HÄNDER SÅ MYCKET I SKOGEN.” Stefan slutar inte lära Att alltid bli bättre är viktigt för Stefan Ahlander. SKOGEN VI LÅNAR kräver jobb med kvalitet. J AG VILL INTE VARA DEN som förstör skogen, vårt levebröd, säger Stefan Ahlander som är vd på Dannäs skogsentreprenad. Det är förhoppningsvis ingen fara. Sedan mitten av nittiotalet kör han i trakterna runt Värnamo så väl att företaget har fått pris av skogsoch lantbruksakademien KSLA med motiveringen att det är ett föredöme inom sin yrkesgrupp. Hur känns det? Han skrattar och värjer sig mot ordet föredöme. – Jag brinner verkligen för skogen. Många kolleger brinner för att köra maskin och jag gillar det också, men jag har också ett stort intresse för själva skogen. Kanske tänker man då på ett annorlunda vis … Jag vet inte. – Jag känner att vi har lånat naturen en tid på jorden. Det är roligt att se skogarna växa och utvecklas, det händer så mycket i skogen. STEFAN HAR TVÅ ANSTÄLLDA och talar om vikten av att in- volvera dem i företaget och försöka se till deras behov. För några år sedan ställde företaget om från skiftskörning till att köra enkelskift sju till fyra, där var och en ansvarar för en maskin. Stefan har två skördare från Komatsu och Gremo samt en skotare från Gremo. Just i dag är han skördarförare. Vakthunden Nellie är förstås med i maskinen – som vanligt, sedan hon var tolv veckor. Nu är hon fjorton år och det händer att kunderna frågar efter henne om hon inte är med någon dag. – Det är ett ensamt jobb ibland och då är hon ett sällskap, säger Stefan som vet många kolleger som också har med sig en hund i maskinen. Inom företaget växlar man på maskinerna. För att få lite roligare vardag, som Stefan säger, men också för att se sina egna misstag. – Om jag först har huggit och därefter kommer med skotaren ser jag hur jag kunde ha gjort i stället. Men vi tappade för mycket tempo när vi bytte ofta, så nu kör man en skördare två-tre månader. FÖRETAGET HAR UTBILDNINGSPLANER och ger varje anställd ett antal timmar per år. Stefan nämner särskilt ecodriving som exempel på en kurs som tillförde företaget och de anställda mycket. – Den går hand i hand med metodutvecklingen, som också har gett mycket. Att i det praktiska arbetet ta in en extern utbildare som tittar på vad vi gör eller inte gör har blivit ett stort samtalsämne i företaget. Det höjer både produktionen och motivationen. Stefan återkommer till att det är viktigt att göra rätt. Stora naturvärden kan gå till spillo om man saknar kunskap och kännedom om den komplicerade naturen. – Jag har lärt mig genom utbildningar och att jag vågar fråga. Bland annat har vi ett bra samarbete med Skogsstyrelsen i Värnamo, där det finns kompetent personal. Och målet är hög kvalitet på mitt jobb, säger Stefan Ahlander. Nellie håller med. Det är troligen hon som bestämmer och håller koll på kvaliteten. Text: ULLA SUNDIN BECK Foto: SVEN MAGNUSSON SKOGEN 25 SKOGEN11-15s20-39.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:12 Sida 26 TEMA / MASKIN & ENTREPRENÖR Ivo vet värdet av goda villkor Personalvård ger stora kunder och duktiga medarbetare. Chefen Ivo Krsek utgår från skogsarbetaren Ivo Krseks ERFARENHETER. I VO KRSEK KOM TILL SVERIGE från Tjeckien som sommarjobbande plantsättare under studierna. Åtta år senare driver han Alfa skogsservice, ett snabbt växande skogsvårdsföretag med bas i Jämtland och Jönköping, där han bor med sin familj. Klart att det har uppmärksammats i flera sammanhang och som före detta journaliststudent förstår Ivo hur redaktioner tänker. – Storyn är kanske intressant: ”Invandrare började från noll och har kommit långt på kort tid inom den svenska basnäringen skogen,” säger han. De blir inte sämre av att han dessutom satsar på att erbjuda sina anställda en god arbetsmiljö med rimliga villkor i arbetet med röjning och plantering. – Har man själv jobbat i skogen så vet man att det är hårt och slitigt. Vi lockar med lite bättre villkor, lite bättre kläder, lite bättre bilar. FÖRRA ÅR FICK IVO PRIS som Årets nybyggare i Jämtland. Att marknadsföra att man är schyst företagare och följer arbetsmarknadens regler har gett stora kunder. De senaste åren tycker han sig ha sett en attitydförändring: – De stora aktörerna har skärpt kraven på sina leverantörer efter bland annat Uppdrag gransknings program. Det blir bättre, men vi hör fortfarande från folk som söker jobb hos oss att det inte alltid är hundra- ”DET ÄR SVÅRT ATT HITTA SVENSKAR SOM VILL JOBBA MED SKOGSVÅRD.” 26 SKOGEN procentigt rimliga villkor hos vissa företag i branschen. I Tjeckien är det ett vanligt fritidsnöje att dra till skogs och vandra i bergen. Det var dock inte Ivos grej, även om han älskar att vara ute i skogen och känner ett miljöansvar. – Mitt möte med skogen var när jag första gången stod på ett svenskt hygge och skulle plantera. Att återplantera planeten och inte bara hugga ner är viktigt. Vi lockar med lite bättre villkor, lite bättre kläder, lite bättre bilar, säger Ivo Krsek. SKOGSNÄRINGEN HAR ORD OM SIG att vara konservativ, men Ivos idéer har egentligen inte mött något motstånd. – De virkesköpare eller produktionsledare jag möter ser samma möjligheter i att digitalisera, använda drönare och surfplattor för att förnya och effektivisera arbetet. Det blåser nya vindar! Nu söker företaget skogsarbetare i Sverige att lägga till hundratjugo redan anställda, varav åttio på årsbasis. – Vi saknar svensktalande arbetsledare eller projektledare för kontakt med kunder. Språket är viktigt och vi vill gärna ha personer med lokal anknytning. ATT UTLÄNDSKA GÄSTARBETARE kommer hit och tar jobben från svenskar stämmer inte. – Det är svårt att hitta svenskar som vill jobba med skogsvård. Största hindret för företaget att växa är att hitta bra arbetsledare som bor på rätt ställe. Ivo Krsek ser sig i första hand som entreprenör och kan mycket väl tänka sig andra branscher. – Jag ska ska inte avslöja vilka, men vi söker samverkanseffekter. Vi har till exempel en egen bilverkstad där vi servar våra röjsågar och bilar. Det växte, så nu tänker vi öppna för allmänheten. Text: ULLA SUNDIN BECK Foto: SVEN MAGNUSSON SKOGEN11-15s20-39.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:12 Sida 27 Att investera i skog Att förverkliga drömmen om en skogsgård och samtidigt arbeta full tid är både stimulerande och krävande. Våra specialister har stor erfarenhet av gårdsägandets möjligheteroch utmaningar. Det ger dig en trygghet i dina finansiella beslut. Vi jobbar med branschens mest framgångsrika företagare och gårdsägare, något vi trivs med och stimuleras av. Kontakta gärna någon av våra specialister på danskebank.se/lantbruk. Eller ring Johan Freij på telefon 0752-481261. SKOGEN11-15s20-39.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:12 Sida 28 TEMA / MASKIN & ENTREPRENÖR Olle gör allt utom kalkyler – Jag jobbar både ute och inne. Den här veckan är det älgjakt och många anställda jagar. Då kör jag markberedning. När jag håller ordning på kontoret tycker jag om det och när jag kör trailer trivs jag med det, liksom när jag kör skogsmaskin. Jag får vara överallt och gillar det. – Ingen vet var de har mig, säger han och skrattar. Visst gillar Olle Olsson att jobba och träna hårt, men både han och de anställda tjänar på större andel DAGSKIFT. Å RETS GOLDEN LOGGER PRISAS för ett välskött företag med kunniga anställda. Olle Olsson är vd på Röjdåfors skogs AB i Torsby och basar över cirka 35 anställda och deras maskiner. Merparten går dagskift. – Det slutade någon då och då som fick dagtid någon annanstans, det passade dem bättre, och det var inte bra för företaget, säger Olle Olsson. – Det var rätt tufft förut, fortsätter han. Vi körde skift på avverkningsmaskinerna och markberedarna gick dygnet runt sju dagar i veckan. Eftersom jag är spindeln i nätet blev det jobbigt både för mig och maskinförarna. Markberedning kräver mycket arbete med kartor och planering. Nu markbereder sex maskiner, några går enkelskift och de andra går skift fem dagar i veckan. De flesta skördare och skotare går på samma sätt. SKOGEN HITTAR OLLE på kontoret, där han ordnar papper. På förmiddagen var det förhandlingar. – Jag tränar mycket, åtta-tio timmar per vecka, bland annat skidåkning och löpning. Ultravasan tog nästan nio timmar – hela veckoransonen på en dag. Han säger att träningen nog är en förutsättning för att han ska kunna jobba så mycket som han gör, men att han trivs med alla de olika inslagen i företagandet: ”JAG HAR KÖPT EN MASKIN OCH SETT ATT DET FUNGERAT, SEDAN EN TILL OCH DET HAR OCKSÅ GÅTT BRA.” 28 SKOGEN – Jag tränar mycket, åtta-tio timmar per vecka, säger Olle Olsson JAGAR GÖR HAN DOCK INTE. I stället förbereder han så allt ska fungera när han om några dagar åker till Nicaragua och teakplantagen han äger tillsammans med två andra. – Den sköts mest av delägaren som bor där. Vi har röjt och planterat sedan vi köpte marken för tre-fyra år sen. Jag har ännu inte varit där, men nu är det dags. Då blir det semester, annars var det klent med det i år. Bortsett från Golden Logger-priset – 5 000 kronor och en resa till skogsmässan i Rumänien. Pengarna användes till att köra folkrace med de anställda. – Alla ville vinna och hornen växer ut direkt! Nästa år blir det springtävling, så att jag har en chans. Det är trevligt att träffas vid sidan av arbetet och hitta på något roligt tillsammans. BERÄKNADE HAN HUR enkelskift skulle påverka företagets lönsamhet? – Jag har aldrig gjort en kalkyl i hela mitt liv, säger han. Men värmlänningar är kända för att berätta sagor. Nog har han räknat på det? – Det är bara att köra på. Aldrig en budget eller en kalkyl. Jag har köpt en maskin och sett att det fungerat, sedan en till och det har också gått bra. Och så har det fortsatt. Och det är ju också en kalkyl. Text: ULLA SUNDIN BECK Foto: CHRISTER HÖGLUND SKOGEN11-15s20-39.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:12 Sida 29 HÅLL DINA SKOGSMASKINER RULLANDE. VÄLJ DRIFTSÄKRA DÄCK, GARDERA MED DYGNET-RUNT SERVICE! NOKIAN NORDMAN FOREST. KVALITETSDÄCK FÖR VÅRA NORDISKA SKOGAR. Nokians Nordman-serie är skogsmaskinsdäck med ett oslagbart pris-kvalitetsförhållande, framtagna för att NOKIAN NORDMAN FOREST F BRETT SORTIMENT, SNABB SERVICE, HELA VÄGEN FRAM TILL DIG. Våra VIANOR-verkstäder är specialister på däck för skogsmaskiner och erbjuder ett heltäckande däcksortiment för 24/7, med leverans och montering där dina maskiner står "#$%& '( ) '*+ ... Luleå Järpen Hudiksvall Hofors Falun Borlänge ! Hällefors Kil Degerfors # Skövde Svenljunga SERVICENUMMER FÖR TUNGA MASKINER Vi är redo att hjälpa till – dygnet runt, alla dagar! NOKIAN NORDMAN FOREST TRS Umeå Sundsvall Gävle Sandviken Hedesunda Örsundsbro Uppsala " Hallsberg Norrköping Valdermarsvik Linköping Jönköping Visby Sävsjö Växjö Karlskrona Osby SKOGEN11-15s20-39.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:12 Sida 30 VIRKESMARKNADEN Nedåt på bred front SÖDRA HAR SÄNKT. Mellanskog, Billerud och Holmen också. Plus ett antal köpare som inte lämnar ut sina prislistor, men som vi vet har sänkt. Sänkningarna ligger mellan 20 och 25 kronor per fub och kommer bara ett par månader efter flera höjningar. Orsakerna är flera. En fatal missbedömning av marknadsläget är förstås huvudorsaken. Exportörerna har vetat länge att Egypten inte har några dollar att betala med. Likaså att rubeln är svag och rysk export billig. Sågverksföreträdare har dessutom varnat länge för överproduktion. Huvudet i busken eller att läsa alla tecken i skyn i rosigt skimmer har gällt. En förmildrande omständighet är att världsmarknaden ändrar sig snabbare i dag. Hög volatilitet, som finansfolket säger. En annan förmildrande omständighet är behovet av byggande, framför allt i Sverige, men det räcker tydligen inte. JÄMFÖRPRISER SKOGENS VIRKESSPECIAL 13 NOVEMBER 2015 Se vad bolagen och skogsägareföreningarna erbjuder för ditt normalbestånd. Pris i kr/m3 fub. exkl. moms Grön = prishöjning Rött = prissänkning TIMMER, NORMALBESTÅND* TALL BillerudKorsnäs, Norrbotten inland3) 437 314 BillerudKorsnäs, Norrbotten kust3) 461 356 Norra Skogsägarna, Norrbotten kust 418 329 SCA, Norrbotten kust 443 332 Sveaskog, Norrbotten 449 357 Holmen, Västerbotten 418 377 Norra Skogsägarna, Västerbotten norra 421 339 SCA, Västerbotten 444 346 Sveaskog, Västerbotten kust 449 364 Nätraälven, Ångermanland 452 402 GRAN Norra Skogsägarna, Ångermanland 397 351 MER ORO: PROFESSORN i nationalekonomi Marian Radetzki Norrskog, södra Lappland/Jämtland 427 359 konstaterar i en ny bok att frackning och nya borrmetoder som ger nytt liv åt gamla oljefält innebär att utbudet av billig olja fortsätter att vara stort till 2035. Han tror till och med att priset på råolja kan sjunka under dagens. Enligt Radetzki är en sträng klimatpolitik enda möjliga hotet mot oljans konkurrenskraft, men hittills har försöken att etablera en sådan misslyckats. Det omfattande kapitalinflödet till oljesektorn tyder inte heller på att investerarna tror på någon förändring av den saken. Inga goda nyheter för biobränslen, alltså. Holmen, Västernorrland/N Jämtland 418 377 Norrskog, Västernorrland kust 427 359 SCA, Västernorrland/Jämtland 437 360 Rundvirke Skog, Jämtl/Medelp/Ångermanl 431 361 Stora Enso, Jämtland/Härjedalen/Hälsingland 400 322 Holmen, Hälsingl/Härjedalen/Medelpad/S Jämtl 396 328 BillerudKorsnäs, Hälsingland 407 375 Mellanskog, Hälsingland/Härjedalen 406 330 Sveaskog, Hälsingland/Härjedalen 398 353 Rundvirke Sk, Häl/Härj/Gäst/Dal/Uppl/Västm 409 337 Holmen, Dalarna/Gästrikland 402 329 VI VÄLKOMNAR EN NY AKTÖR till våra jämförpriser i det här numret, Rundvirke Skog. – Visst är det en turbulent marknad, men vi räknar med att våra prislistor i alla fall ska gälla över nyår, säger vd Stefan Wikström. Företaget ingår i privata Borgen-koncernen och är tillsammans med övriga dotterbolag ett fullserviceföretag som erbjuder det mesta i skogsbranschen, från virkesköp och skogsvård till specialprodukter. Bolaget är verksamt från Ludvika i södra Dalarna till Kälarne i Jämtland. Mellanskog, Dalarna 411 331 Stora Enso, Dalarna/Gästrikland 379 328 BillerudKorsnäs, Dalarna 384 349 BillerudKorsnäs, Gästrikland 394 357 Sveaskog, Dalarna/Gästrikland 406 341 Mellanskog, Gästrikland 409 333 VVDS, Värmland2) 425 382 Stora Enso, norra Värmland/norra Örebro 363 344 Forimp, södra Värmland 456 398 Mellanskog, Västm/Uppl/N Sthlm/N Örebro 387 344 Sveaskog, Västmanland/Uppland/N Värmland 391 347 NORRSKOG SOM HAR DELVIS samma verksamhetsområde har Stora Enso, Uppsala/Sthlm/Västmanland 379 328 numera endast en prislista. Tidigare hade man en för inlandet och en för kust. I gengäld arbetar man med tillägg. Det är ovanligt att man så tydligt informerar om detta på sin hemsida, inte minst för en skogsägarförening att erkänna det. Södra har till exempel volympåslag – ju större volym, desto bättre betalt – men vill inte berätta var brytpunkterna ligger. Holmen, Uppland 380 342 Holmen, norra Örebro/Västmanland 380 347 BillerudKorsnäs, N Örebro/Västmanl 393 358 LARS ÅKERMAN virkesmarknad@skogen.se BillerudKorsnäs, Shlm/Uppl 405 351 Mellanskog, S Örebro/Sörml/S Sthlm 403 369 Stora Enso, södra Örebro/södra Värmland 366 353 Sveaskog, Närke/södra Värmland/Sörmland 406 364 Stora Enso, Sörmland 388 375 Holmen, Sörmland/södra Örebro/S Sthlm 393 373 BillerudKorsnäs, södra Örebro/Sörmland 401 381 VVDS, Dalsland2) 452 411 Stora Enso, Västra Götaland 388 328 Sveaskog, Skaraborg En entreprenör har fått tillstånd av kammarrätten till flyttbar kameraövervakning av sina skogsmaskiner. Kanske det kan bli ett prejudikat? 30 SKOGEN Naturvårdsverket vill i en rapport se ökad styrning av skogsägandet. Flera av förslagen innebär mindre självständighet för skogsägaren Holmen, Östergötland 431 412 458 447 Holmen, Småland 458 451 Södra, Region Öst ca 470 (prel) ca 465 (prel) Södra, Region Väst 427 455 Finland södra v45, €9,33 605 519 SKOGEN11-15s20-39.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:12 Sida 31 VIRKESMARKNADEN Produktion av sågade trävaror 2006 – juli 2015, rullande 12 månader. Beräknat i miljoner kubikmeter 20 MASSAVED 13 NOVEMBER 2015 BARR BillerudKorsnäs, Norrbotten 250 GRAN BJÖRK – 290 19 Holmen, Norrbotten/Västerbotten 280 – 290 18 N. Skogsägarna, Norrb/Västerb/Ångerm 275 – 275 17 SCA, Norrbotten/Västerbotten 250 – 290 Sveaskog, Norrbotten/Västerbotten 275 – 300 Nätraälven, Ångermanland 300 - 300 Holmen, Västernorrland/N Jämtland 280 280 290 Norrskog, Västernorrland 250 250 271 SCA, Västernorrland 250 262 290 Rundvirke Skog, Jämtl/Medelp/Ångermanl 250 262 290 Holmen, Hälsingland/S Jämtl 230 245 270 Holmen, Dalarna/Gästrikl/Härjed 230 245 270 Stora Enso, Hälsingland/Härjedalen 230 245 265 Sveaskog, Hälsingland/Härjedalen 230 245 265 Mellanskog, Hälsingland/Härjedalen 230 245 270 Rundvirke Sk, Häl/Härj/Gäst/Dal/Uppl/Västm 230 245 265 Mellanskog, Dalarna/Gästrikland 230 245 270 Stora Enso, Dalarna/Gästrikland 230 245 265 Sveaskog, Dalarna/Gästrikland 230 245 265 BillerudKorsnäs, Dalarna/Gästrikl/Värml 230 245 265 Holmen, Uppland 230 245 270 Holmen, Sörmland/Västmanl/Örebro/S Sthlm 230 245 270 Mellansk, Mälardalen/Västmanl/Uppland 230 245 275 Stora Enso, Mälardalen1) 230 245 270 BillerudKorsnäs, Mälardalen/Örebro1) 230 245 270 Sveaskog, Västmanl/Uppl/Sörmland 230 245 270 VVDS, Värmland1) 230 245 270 Mellanskog, Värmland 230 245 270 Stora Enso, Värmland 230 245 265 Sveaskog, Örebro 230 245 270 Sveaskog, Värmland 230 245 265 Forimp, Värmland1) 230 245 265 Stora Enso, Värmland/Örebro 230 245 270 Mellanskog, Örebro 230 245 275 Stora Enso, Bohuslän/Dalsland 250 265 290 VVDS, Dalsland 280 295 295 Holmen, Östergötland/Småland 280 295 320 Sveaskog, Östergötland/norra Småland 280 295 320 Södra, Västra Götaland 280 280 320 Södra, Östra Götaland 280 295 320 Mellanskog, Gotland 250 250 290 Sveaskog, Skaraborg 280 280 295 Finland södra v45, €9,33 287 273 253 Lettland Nord v42, €9,27 278 278 280 Lettland Syd v42, €9,27 278 275 278 Förklaringar jämförpriser och massaved • Listan på jämförpriser återspeglar priset per kubikmeter när ett normalbestånd avverkas. Timrets längd, kvalitet, diameter och andel massaved vägs ihop. • Gäller avverkningsuppdrag. • Exkl. avverkningskostnader. • Underlaget för jämförpriserna är köparnas prislistor och VMF Qberas stambank för Mellansverige. Avsmalningen är olika i norr och söder, vilket innebär att visade priser är något för höga i norr och för låga i söder. • Apteringstillägg (längdutfall) är inräknat. • Massaved anges exkl. transportavdrag. Norr om E 18 finns transportavdrag. Mer om hur jämförpriserna fungerar kan du läsa på skogen.se/jamforpriser. 1) Ej transportavdrag. 2) Västra Värmlands och Dals Skogsägareförening. Ej transportavdrag. 3) Transportavdrag på timmer. *) Uppgifter för Sveaskog Götaland och Mellanskog Gotland ej tillgängliga ang timmer. 16 15 14 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Skogsindustrierna, SCB Mer sågat i Sverige EFTER NÅGRA DÅLIGA ÅR vände det rejält för sågade trävaror. Ökningstakten har dock successivt mattats under 2015 och produktionen väntas landa på strax under 18 miljoner kubikmeter. Tillväxten omfattar nästa bara södra Sverige. Världsproduktionen går i samma riktning, den beräknas öka med tre procent i år, alltså runt tio miljoner kubikmeter. Sågverken i USA:s sydstater står för största ökningen, medan läget i Europa, inklusive Ryssland kan betraktas som stabilt. Där varierar det en hel del mellan länder och regioner, till exempel har produktionen i Finland sjunkit med tre procent i år. Nu behöver SCA massa massaved UTBYGGNAD SCA investerar 7,8 miljarder kronor i utbyggnaden av massabruket i Östrands fabrik i Timrå. Årsproduktionen av sulfatmassa kommer att bli cirka 900 000 ton – nära en fördubbling jämfört med i dag. Det innebär att råvarubehovet nästan fördubblas. SCA räknar med att använda 4,5 miljoner fastkubikmeter per år. Jörgen Bendz, virkeschef hos SCA, innebär det här att det så kallade prisdiket för massaved mellan norr och söder försvinner? – Prisbilden törs man aldrig spekulera i. Vi vet ju till exempel inte hur många av världens tryckpappersmaskiner som kommer att behöva stänga 5 % … mer fick skogsägarna för sågtimret under första kvartalet i år jämfört med samma period i fjol, enligt Skogsstyrelsen. framöver. Och detta påverkar ju också efterfrågan på ved. Vad man kan säga är att en så stor investering som den i Östrand kommer att ge ökad avsättning för massaved i Mellansverige under lång tid framöver, säger han. Exakt vilka geografiska områden som berörs ”har att göra med transportkostnaderna,” säger han. – Lite hårdraget kan man rita en cirkel på minst 30 mil runt industrin för att få fram upptagningsområdet. Driftstarten planeras till 1 april 2018. Ökad efterfrågan på bland annat hygien- och förpackningsprodukter är anledningen till investeringen. KARIN LEPIKKO Tunt papper som håller SKOGSRÅVARA Moderna skogsprodukter betyder inte bara kläder och kompositer. Opacy Extreme heter en ny spetsprodukt, men det är ett papper. Styrka och extremt hög opacitet (ogenomskinlighet) gör att det fungerar som mycket tunna papper. Uppfinnare är Rottneros. SKOGEN 31 SKOGEN11-15s20-39.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:12 Sida 32 VIRKESMARKNADEN TON ERSÄTTER FUB BRÄNSLEVED Holmen går över från fub till ton som mått vid prissättning av bränsleved. Nästa steg kan bli säsongspriser, så att blöt vinterved inte ger mer än sommarens torra. Priserna varierar beroende på hur långt från värmeverken veden avverkas och vilket sortiment som gäller. Från 120 till 200 kronor per kubikmeter fub betalar köparna. Nettot blir dock inte stort, eftersom bränsleved kräver kostsam drivning. Avverkningen kommer i regel från barrgallringar och röjningar från lite uppvuxen lövskog. Sorteringen är tidskrävande. Om dimensionerna är klena och skotningssträckan längre än hundra meter är det inte ovanligt att drivningskostnaden överstiger 150 kronor. Då blir det inte mycket över till skogsägaren. DÅ ÄR DET OCKSÅ LÄTT att förstå varför vissa köpare inte längre befattar sig med grot, som ger ännu sämre utbyte. – Grot betalar vi inte för, säger Stig-Björn Hallin, köpledare på skogsägarföreningen Nätraälven. Rötved ur massaveden sorteras ibland ut och läggs i brandvedshögen, men Grot betalar vi inte för, det är ett pyssel och kostsamt. säger StigMen max tre mil från Björn Hallin på skogsägar- Örnsköldsvik betalar vi fullt föreningen pris och det är 200 kronor per Nätraälven. fub. Då blir det i alla fall några kronor över och ett netto för skogsägaren. Annars ställs i princip samma krav på dimensioner som på massaved. Bränsle- 32 SKOGEN veden flishuggs i regel på värmeverken, antingen av mobila eller stationära huggar, men allt accepteras inte. Sveaskog, till exempel, har noggrant preciserat kraven i norra Sverige. För det första måste barr och löv hållas isär. Blandningen får högst uppgå till fem eller tio procent. Rötan på barr är maximalt godtagen till 33 procent på barr och tio på löv. Rottorkade träd godtas inte alls, de vrakas helt enkelt, vilket kan ifrågasättas eftersom torr ved brinner bra. DET VANLIGASTE MÅTTET är fub (fast under bark) och veden travmäts precis som massaveden på timmerbilens stuvar. Enligt virkesmätningslagen finns det regler för hur volymer ska kontrolleras och vara jämförbara för säljare och köpare. Stuvar ska kontrollmätas på ungefär var tionde lastbil, vilket blir en dyr hantering, eftersom priset för bränsleveden är väsentligt lägre än för massaveden. Holmen håller därför på att gå över till tonmätning. Det är en godkänd metod enligt Peter Roland på Holmen virkesmätningslagen och de skog säger att flesta större värmeverk har pris per ton är vågar, eftersom redan huggen enklare och därför kan flis betalas efter vikt. Metoden komma att bli kan mycket väl öka och på sikt vanligare. bli vanligast, tror Peter Roland som är bränsleschef på Holmen skog. – Vi kommer att betala 220 kronor per ton och det kan jämföras med att vi betalar 180 kronor per fub. Vi anser att de två priserna Bränsleveden håller ställningarna gentemot sopor, även om marginalerna för skogsägaren är små. Foto: Le Carlsson/SKOGENbild är fullt jämförbara och det stöds också av vår egen erfarenhet, säger Peter Roland. På det här sättet behövs inte personal från virkesmätningsföreningarna – som ju är en kostnad – för kontrollmätning och på vissa terminaler för bränsleved och även vid många värmeverk finns heller ingen sådan. VINTERNS SNÖIGA OCH FUKTIGA ved väger mer och ger alltså bättre betalt än under vår och sommar, då veden är torrare och ett ypperligt bränsle. Om skogsägaren tänker leverera ska det alltså ske innan bränsleveden torkar för att få bättre betalt. En barrstock består av cirka femtio procent vatten och kan under några vårmånader torka och sjunka med tjugo till trettio procent. Det vet alla som sysslat med vedklyvning. – Jag håller med om att den risken finns. Vi har också funderat på att införa olika säsongspriser. Och om tonprisbetalningen ökar i omfattning – det utgör i dag en väldigt liten andel – så kommer kanske säsongspriser att införas, säger Peter Roland. LARS ÅKERMAN PRISEXEMPEL Några prisexempel hämtade på nätet: Norra Skogsägarna, inland 130 kr m3/fub Stora Enso 140 kr m3/fub Nätraälven Ångermanland 120-200 kr m3/fub Holmen, Småland 180 kr m3/fub Södra, blandat 180 kr m3/fub Södra, ek/bok 200 kr m3/fub SKOGEN11-15s20-39.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:12 Sida 33 VIRKESMARKNADEN Små skogar, stor betydelse I dag hamnar för mycket björktimmer bland massaveden, enligt Svenska Lövträdföreningen. VÄRLDEN Tusentals öar och ögrupper i 54 länder har visserligen bara en procent av världens skogar, men de fick stor uppmärksamhet under världsskogskongressen i Sydafrika. Öarna hotas av klimatet samtidigt som skogarna där är mycket viktiga för befolkningen och hyser många unika växter och djur. En ny samlingsterm för dessa länder är sids som står för small island developing states, det vill säga små ö- och utvecklingsnationer. Foto: Thomas Adolfsén/SKOGENbild. Södra söker nya vägar för medlemmars lövträ LÖVSÅG Höj priserna, sänk leveranskraven, samarbeta med säljare i norr. Skogsägarna föreslår lösningar, men Södra står fast: Sågen i Traryd stängs. Södra kommer att avveckla sitt lövsågverk i Traryd under 2016. Det är ett beslut som ogillas av många skogsägare, även de som inte berörs direkt. Jan Olsson, sekreterare i Svenska lövträdföreningen, anser att nedläggningen ger en besvärlig signal om att det inte är värt att satsa på lövskogsbruket. Jan Olsson vill Han har visseratt björktimmer ska mark- ligen förståelse för att Södra måste få nadsföras på bred front. lönsamhet, men anser att det finns saker som de kan göra för att öka uttaget av sågtimmer. – HÖJ PRISET PÅ råvaran björktimmer och marknadsför detta på bred front till skogsägarna. Samarbeta med skogsägarna i norr för att fånga upp björktimmer, lägg det på järnväg för transport till Traryd, föreslår han. Han tycker också att sorteringen bör ses över. – Sortera på något praktiskt sätt ut sågtimmerämnen av björk vid intaget för björkmassaved vid massa- och pappersindustrin, säger Jan Olsson. En enskild skogsägare som reagerat på stängningen av Södras lövsåg är Bo Servenius. – Jag tycker att Södra, som den skogsägarrörelse det faktiskt är, borde ta sitt ansvar att hjälpa marknaden för lövtimmer på traven. Att höja priserna är den självklara signalåtgärden, säger han. Dessutom, anser han, borde Södra starta en lövtimmerkampanj. – MAN KUNDE SÄNKA kraven på minsta leverans till hälften av i dag och genomföra en prisökning, om så bara för ett år eller så. Då tror jag säkert man skulle få upp leveranserna, säger Bo Servenius. Håkan Larsson, skogsdirektör hos Södra, säger att det inte vore realistiskt att höja priserna i ett läge med bristande lönsamhet. – Kostnaden för råvara är den dominerande kostnadsposten för ett sågverk, säger han. Han tror inte heller på att höja gränsen för minsta leveransvolym. – I dag har sågbara lövsortiment fem m3to (motsvarande cirka 6,2 m3fub) som lägsta leveransvolym, att sänka den ytterligare är inte aktuellt av logistikskäl. Däremot säger han att Södra söker andra vägar att hitta avsättning för sina medlemmars lövsågvara. – Vi ska verka för att hitta avsättning för deras skogsprodukter, framför allt lövsågvara, till marknadsmässiga priser. SÖDRAS SÅG I TRARYD omvandlades paradoxalt nog från barrsåg till lövsåg 2011, men man har tvingats dryga ut löv med barr för att hålla verksamheten igång. Tidigare i år varslades åtta av tjugosju anställda. Skälet uppgavs vara råvarubrist på grund av en mild vinter – och att stora avverkningsresurser lagts på att röja upp efter stormen Egon. Under nästa år ska sågen stegvis stängas och enligt Håkan Svensson som är affärsområdeschef för Södra Wood kommer Södra inte att driva någon annan verksamhet i lokalerna. Man söker i stället efter andra intressenter. KARIN LEPIKKO CITATET ”Framtidens produkter tas fram via sociala medier.” Mikael Axelsson från Moelven Wood vid Trä- och bygghandelsdagen. Barr ersätter fossil kolfiber SKOGSRÅVARA Framtidens lätta bilar kan tillverkas av material från svenska skogar. Nu testas ett skogsbaserat kolfibermaterial som till hundra procent är baserat på barrvedslignin. – Det finns ingen anledning att tro annat än att dagens fossiloljebaserade kolfibrer kommer att kunna ersättas rakt av med ligninkolfibern, säger Birgitha Nyström på Swerea Sicomp. GENUSTÄNK SLÅR IGENOM. Föreningen svenska sågverksmän byter namn till Svenskt trätekniskt forum, STTF. Föreningen vill visa att den har kvinnliga medlemmar och omfattar hela den trämekaniska industrin. SKOGEN 33 SKOGEN11-15s20-39.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:13 Sida 34 SLAPPNA AV. HYDREX™ TAR HAND OM JOBBET. KAN NU TILLSAMMANS MED ALLA ANDRA SMÖRJMEDEL FRÅN PETRO-CANADA UTESLUTANDE ERHÅLLAS FRÅN VÅR NYA DISTRIBUTÖR PETRO-CHEM SVERIGE AB. Du kan räkna med att din utrustning fungerar smidigt med den problemfria prestandan hos HYDREX hydraulvätskor. HYDREX varar upp till tre gånger längre och kan ge ett förslitningsskydd som är dubbelt så bra som för det ledande hydrauloljemärket.† För dig innebär detta att utrustningen får längre driftstid, ökad produktivitet och bättre energieffektivitet.†† Minimal slamansamling, långa bytesintervall och skydd mot förslitning innebär också färre bekymmer. Förbättra ditt slutresultat – börja använda HYDREX i din verksamhet redan idag. Petro-Chem Sverige AB Tel: +46 70 600 11 70 www.petrochem.se Mail: info@petrochem.se Petro-Canada är en del av Suncor Varumärke som tillhör Suncor Energy Inc. Används på licens. ™ Jämfört med det mest säljande nordamerikanska märket för hydraulolja. Energieffektiviteten avser endast multigrade-oljor. † †† LUB2303SW (2015.11) SKOGEN11-15s20-39.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:13 Sida 35 TEKNIK Penta vill bli snålast i skogen Människa och maskin kompletterar varandra hos Skogforsk. John Deere visar nyheter. Vad vill du läsa om? Mejla oss på teknik@skogen.se. Redaktör: Per Ericsson teknik@skogen.se TESTER Bränslesnålaste motorn i en ny typ av skogsmaskin. Volvo Penta vill förnya skogsbranschen. Partner är dessutom en ny maskintillverkare på den svenska marknaden. maskinkonceptet som sådant bör ge miljöfördelar. Motorplaceringen ger snabbare åtkomst till virket, då föraren kan arbeta runt om maskinen. Dessutom bör en kombimaskin ge lägre körtider per avverkad och uttransporterad virkeskvantitet. Johan Burgren på Volvo Penta som ansvarar för testets motordel berättar om motorn i testmaskinen. Det är Johan Burgren på företagets sexVolvo Penta tror att projektet kan cylindriga turbolägga grunden till diesel modell ett nytt produk- TAD873VE. tionssystem. – Ett knep Foto: Brigitti Åström för att nå den låga bränsleförbrukningen är att motorns egenskaper gör att den kan arbeta med ett lägre driftsvarvtal, säger han. Motortillverkaren Volvo Penta sticker ut hakan: Målet är att företagets motorer ska ge skogsbranschens lägsta bränsleförbrukning. Dessutom vill man lägga grunden för ett nytt tekniksprång i det svenska skogsbruket. SOM SKOGEN HAR berättat tidigare vill företaget satsa på skogssektorn igen. Just nu pågår tester för fullt någonstans i Mellansverige under visst hysch-hysch i samarbete med Sveaskog, Skogforsk och den amerikanska maskintillverkaren Timber Pro, ny i Sverige. Den modifierade kombimaskinen Timber Pro 840 C som Pentas 320 hästkrafter starka motor sitter i är dessutom en för den svenska marknaden ny typ av maskin. Den åttahjulsdrivna maskinen Motorn i Timber Pro 840 sitter på samma svängbara plattform som hytten. Foto: Timber Pro. är utrustad med ett Logmax 6000B-aggregat som snabbt kan skiftas för olika arbetsuppgifter och den benämns både som drivare och kombimaskin av personer med insyn i projektet. NÅGOT SOM SKILJER DEN från konventionella skogsmaskiner är motorns placering. Den sitter nämligen på grävmaskinsvis snett bakom hytten, vilket öpp- Koppling smörjs under drift PRODUKTNYHET Den svenska tillverkaren av lastbilskopplingar VBG lanserar ett system som rengör och smörjer släpvagnskopplingen medan bilen kör. Systemet kallas Mechmatic och bygger på att regelbundna luftstötar håller kopplingsmekanismen ren, samtidigt som smörjande olja pressas in. Jämfört med traditionell smörjning minskas MOTORN HAR EN slagvolym på 7,7 nar för ett 360-gradigt arbetsområde för maskinföraren. – VÅR FÖRHOPPNING ÄR att det kan skapa ökad kostnadseffektivitet – och höjd produktion, säger en av deltagarna i projektet som gärna vill vara anonym. Även miljön blir en vinnare, då Volvo Pentas motorer ligger i framkant när det gäller driftsekonomi och miljöklassning, men också själva behovet av smörjmedel, vilket är positivt både för driftekonomin och miljön. Mechmatic passar samtliga VBGkopplingar och är enligt tillverkaren lätt att montera. – Man ansluter el och matarluft och sätter in en burk vanlig VBG Mekolja, sedan är det bara att köra, säger Thomas Bergenklev på VBG. Han berättar att Mechmatic skickar i väg en rejäl luftstöt på åtta bar var sjätte drifttimma liter, ger 320 hästkrafter och uppfyller miljökraven Stage IV/Tier 4f. Efter runt 200 maskintimmar befinner sig projektet ännu i inkörningsfasen. Ingen av de SKOGEN kontaktat vill därför ge oss några ytterligare detaljer från testet, men vi kommer förstås att återkomma till den spännande satsningen. PER ERICSSON som rengör kopplingsmekanismen ordentligt. Var 24:e drifttimma kompletteras luftstöten av att en tunn oljedimma skickas in i mekanismen. – På så sätt hålls kopplingen alltid ren och välsmord vilket minskar underhållskostnaderna, säger Thomas Bergenklev. Systemet styrs av vanliga reläer och funktionen övervakas enkelt av föraren. En burk VBG Mekolja beräknas räcka till cirka 125 underhållstillfällen eller 250 dagar vid tolv timmars daglig drift. PER ERICSSON SKOGEN 35 SKOGEN11-15s20-39.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:13 Sida 36 TEKNIK Flaktanken snuvar tjuvar PRODUKTNYTT Dieselstölderna ökar intresset för flaktankar, så att man kan ta med så mycket bränsle som möjligt utan krav på ADRbehörighet. Färmartanken erbjuder flera lösningar och har lanserat en ADR/IBC-behållare på 440 liter. Vid testerna i simulatorn kan man bland annat undersöka hur produktiviteten påverkas. Skogforsk testar självgående kran Färre sprickor med ny sågform INNOVATION Stora värden går förlorade på grund av kapsprickor i sågade trävaror, men det kanske en ny typ av v-format sågsvärd kan råda bot på. Enligt Skogforsk kan det reducera mängden kapsprickor upp till sex gånger. – Svärdets form påverkar sågmönstret och vid kapning utvecklas ett v-format sågsnitt. Vår forskning har visat att ett sådant sågmönster kan motverka krafterna från den hängande stocken och därmed motverka uppkomsten av kapsprickor, förklarar Björn Hannrup, forskare på Skogforsk, i ett pressmeddelande. Forskarna har testat den nya svärdtypen i fält på tall- och granstockar och sedan jämfört resultatet med stockar som kapats med traditionella svärd. Kapsprickor uppstår då skördare kapar upp trädet i stockar ute i skogen. De, i sin tur, leder i till spill i sågverken. KARIN LEPIKKO Max maskinkoll PRODUKTNYTT Checkproof är ett lättanvänt underhållssystem för vagnparken där man utför dagliga kontroller via smartphone eller surfplatta. Checklistor kan anpassas helt efter företagets behov. 36 SKOGEN AUTOMATISERING Datorn tar över delar av kranarbetet när människa och maskin ska komplettera varandra. Tester pågår. Kan modern sensorteknik ersätta ögat och åratals erfarenhet hos en skogsmaskinförare? Det är i alla fall tanken bakom automatisk kranstyrning som testas i simulator av Skogforsk. I korthet innebär den automatiska kranstyrningen att sensorer berättar för styrsystemet var alla krandelar är i förhållande till varandra och att en dator tar över delar av arbetet så att kranen rör sig självständigt en del av tiden. och kranen lyfter automatiskt och tar bästa vägen till lastutrymmet, föraren lägger virket på plats. Så är det tänkt. – Föraren behöver hålla i spakarna kanske halva tiden. Halva tiden rör sig kranen självständigt utan att föraren behöver kontrollera rörelsen. FÖRAREN KAN TROLIGEN därmed lättare klara den kortsiktiga planeringen av körningen, eftersom hon inte behöver ha blicken på kranspetsen varje sekund. Om hon eller han kan lita på maskinen. Här ligger en stor del av utmaningen. – Hur kommer detta att fungera med föraren? Upplevs det otryggt? Hur TANKEN BAKOM ÄR att stora påverkas produktivitekranrörelser bör vara ten? Detta kan vi lyckligtexakta, för att spara tid vis testa i simulatorn, och pengar i skogen, och säger Anders Mörk. här skiljer sig olika föraMen skogen är en res förmåga åt. Automa- Anders Mörk, oförutsägbar miljö, jämtionen går ut på att ersät- Skogforsk fört med en rätlinjig fabriksta mänskliga brister med maskinens fullkomlighet och precision. byggnad, och därför är automation i skogen ett kapitel för sig. – Vi tror att kranautomation ger en kortare startsträcka innan man är upplärd och att det jämNU FINNS EN TESTBANA som kan nar ut prestationen mellan köras med eller utan kranautomedelmåttor och högpresteranmation. Skogforsk satsar på en de, säger Anders Mörk vid rejäl studie där man också mäter Skogsforsk. mental belastning på föraren. En knapptryckning och kra– Hur ska vi förhålla oss till nen går automatiskt ut över viratt föraren har blicken nån keshögen. Föraren tar över och annanstans medan kranen jobgreppar virket, knapptryckning bar självständigt med tunga stockar? Allt kan hända, hydraulslangar brista. Kanske måste vi ha extra skydd runt hytten, resonerar Anders Mörk. Det gäller dock att föraren är trygg i maskinen och ser automatiken som en hjälp. – Under normala förutsättningar kommer automatiken förhoppningsvis att upplevas enkel och bekväm, men i vissa lägen måste det vara enkelt för föraren att styra kranen manuellt, säger Anders Mörk. HAN JÄMFÖR MED kransspetsstyrning, som ju redan finns kommersiellt. Där styr maskinen med datorns hjälp kranspetsens rörelse i stället för varje krandel separat, men föraren måste ändå styra kranarbetet med joystick. Kranautomation är troligen det steg som maskinutvecklingen tar efter kransspetsstyrningen, tror man på Skogforsk. – Vi vet dock inte vad tillverkarna jobbar med. De kanske kommer med utökad automation för skördare innan den kommer för skotare, säger Anders Mörk som ändå tror att skotarens arbete vid slutavverkning ligger närmast. UNDER TIDEN KOMMER ett antal föra- re, både färska och erfarna, att simulatorköra kranautomation hos Skogforsk. ULLA SUNDIN BECK SKOGEN11-15s20-39.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:13 Sida 37 Större effekt, mindre utsläpp Stolpvinsch - för professionellt bruk - två storlekar Moment www.alfera.fi Fästes på träd eller stolpe H ITTA SKOGSB I LDE R PÅ WWW.SKOG E N B I LD.COM www.granplantor.se Skördaren 1270G och skotaren 1910G är två av de nya modellerna. G-SERIEN Det är under de gröna motorhuvarna vi hittar den bästa nyheten när John Deere lanserar sin nya G-serie. Motorn uppfyller stränga utsläppskrav. I den nya G-serien ingår skördarna 1270G och 1470G samt skotaren 1910G och de når Sverige under november ETT NYTT STYRSYSTEM ska ge mer exakt krankörning. – När allt styrs från ett och samma ställe blir förarens jobb snabbare och enklare. Den nya versionen av mjukvaran Timbermatic H-16 för skördare innehåller därför styrning av basmaskin, mätning och aptering i samma anpassningsbara användargränssnitt, säger Dieter Renisch. Gran. Barrot 3 år. 20- 40, 40-60 cm. Gran. Täckrot 1-2 år. 22-30, 31- 40 cm. Tall. Täckrot för Svealand, Norrland. Hybridlärk. Sibirisk Lärk. Sitka. Löv. Ädellöv. Jättepoppel. Hybridasp. Vax. Miljövänligt Snytbaggeskydd till Barrot och Täckrot. Godkänt av FSC. Bolag & Skogsägare: Leverans till Gården i Södra, Mellersta och Norra Sverige. Bohus-Dals Skogsplantor AB Roger Gustafsson 070 - 638 69 31. 0526 - 430 54 ENLIGT DIETER REINISH på företaget kombinerar de lägre bränsleförbrukning med mer effekt. – Effektökningen är speciellt stor hos den sexhjuliga modellen av 1270G. Den har nu samma effekt som den åttahjuliga, 200 kilowatt i stället för som tidigare 170. Vridmomentet har ökat med 17 procent på den sexhjuliga och fem procent på åttahjulingen. Hos skotaren 1910G har det ökat med 21 procent. Dessutom möter motorerna de senaste kraven i Final Tier 4 och miljösteg IV-emission. FÖRNYAD BAKRE RAM gör den största skördaren 1470G tekniskt mer lik 1270G, vars åttahjuliga version får bättre egenskaper vid arbeten i sluttningar och på mjukt underlag. Ny kraftfull CH9-kran på 1470G underlättar hantering av grova stammar. Första skotaren i G-serien, 1910G, får höjd lastkapacitet. Lastytan har ökats från 6,2 till 6,5 kvadratmeter och den nya generationens lastgrind förbättrar sikten över lastutrymmet. PER ERICSSON SKOGSTEKNIKENS UTVECKLING •En smedjas förvandling – ÖSAs historia, pris 260 kr Unik bok som beskriver mekaniseringen i skogen •ÖSA-epoken – DVD, pris 260 kr Filmhistoria om de gamla skogsmaskinernas framväxt •NYHET!! – SKOGENS Mästare – DVD – Pris 260 kr Sista ÖSA tillverkade skogsmaskinen ÖSA 280 Master, Thomas Wassberg & Skogsmaskiner har något gemensamt, ”Bergsklättraren” maskiner med hydrostatisk transmission •Sista flottningen i Ljusnan – DVD, pris 200 kr Flottning av timmer, dunkande flottningsbåtar mm SKOGEN KOMMENTERAR Förväntningarna på John Deeres nya G-serie är rejält uppskruvade. Bakgrunden är förstås företagets sensationella försäljningsframgångar i år. På rekordtid har man gått från att spela andra fiolen till att sälja dubbelt så många registrerade maskiner som närmaste konkurrenten Komatsu. SKOGEN har studerat de senaste tolv årens statistik och kan konstatera att framgångarna saknar motstycke. En bidragande orsak till intresset är de nya, bränslesnåla motorerna. Med dem tar John Deere ett välbehövligt miljösteg och visar dessutom vägen i en bransch som hittills saknat en uttalad grön agenda. PE •ÖSA-keps 50 kr, ingår vid beställning av 2 artiklar. Beställning 0271/12222 eller info@skogstekniska.se Se även på utbildningarna Du behöver i skogen Ny hemsida www.skogstekniska.se SKOGEN 37 SKOGEN11-15s20-39.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:13 Sida 38 TEKNIK Före: Smutsen måste bort. Kontrollera samtidigt kastskyddets broms, den runda metallcirkeln. Efter: Rent och snyggt! Dra till sist åt alla skruvar innan sågen ställs undan. Såg vilar bäst i ombonat ide TIPS Som man bäddar får man såga. Om du låter motorsågen vila i vinter bör du ge den lite omsorg först, så att du kan möta våren med ett arbetsvilligt och säkert redskap. KONTROLLERA KOPPLINGEN Motorns kraft överförs till kedjan via en koppling som hindrar att kedjan rör sig när motorn arbetar med lägre varv. Om kopplingen hugger eller rycker när kedjan sätts i rörelse är den defekt och sågen kan vara farlig att använda. Detsamma gäller om sågkedjan rycker eller rör sig när motorn går på tomgång. Lämna i båda fallen in sågen på service. KOLLA KEDJEFÅNGAREN Byt ut om den är trasig. TÖM BRÄNSLETANKEN Gör det utomhus och se till att motorn är kall. Starta motorn och låt den gå tills den stannar av sig själv. Då är så gott som allt bränsle borta ur systemet. ska de vara gråaktiga. Om de är svarta och sotiga tyder det på för fet bränsleblandning. Gulvitt är tecken på för mager blandning. Korta och slitna elektroder avslöjar att ägaren slarvar med tändstiftsbytena. SMÖRJ CYLINDERN Låt motorn kallna och ta loss tändstiftet. Häll en tesked fräsch tvåtaktsolja i hålet och dra försiktigt i starthandtaget några gånger för att fördela oljan. Det förhindrar korrosion. RENGÖR TÄNDSTIFTET Rengör tänd- stiftet med en stålborste och justera vid behov avståndet mellan elektroderna. Normalt RENGÖR LUFTFILTRET Eller byt det. SMÖRJ KEDJAN Om du använder vegetabilisk sågkedjeolja ska du tömma oljetanken. Den är mer miljövänlig, men åldras samtidigt snabbare än mineralolja och kan bilda en klistrig film om sågen står oanvänd en längre tid. Därför är det smart att fylla på med mineralolja vid sista påfyll- Sågkedjeoljans kanaler får inte vara igensatta med smuts. Missa inte kanalen på svärdet. 38 SKOGEN ningen innan sågen ställs undan för ett längre uppehåll. Då slipper du tömma oljetanken. SLIPA KEDJORNA Att såga med en slö kedja är en säkerhetsrisk. RENSA KASTSKYDDETS BROMS Det här är sågens viktigaste säkerhetsdetalj. Du kommer åt den genom att avlägsna kopplingskåpan på vars insida den sitter. Både i den och på sågkroppen samlas alltid spån och annat skräp som du bör städa bort ordentligt. Kontrollera bromsens funktion genom att aktivera kastskyddet. Om bromsdetaljerna är blåanlöpta, går trögt eller har andra defekter ska sågen lämnas in till auktoriserad verkstad. KOLLA SVÄRDET Gör rent sågkedjespåret. Fila ner eventuella grader i anslutning till kedjespåren. Smörj lagren på noshjulet/topptrissan. Kontrollera också att kanalerna för sågkedjeolja är öppna, både på svärdet och där det ansluts mot sågkroppen. Kedjefångaren måste fungera om kedjan brister eller hoppar av. En tesked olja i tändstiftshålet förhindrar korrosion på motorns cylinderväggar. NYSTÄDAT Rengör till sist sågen ordentligt och dra åt alla skruvar. Förvara den gärna på en torr plats. Text & foto: PER ERICSSON SKOGEN11-15s20-39.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:13 Sida 39 TEKNIK ÄVEN ATV VILL VINTERVÅRDAS TIPS Ta inte bara ur tändnings- nyckeln om du ska ställa av fyrhjulingen i vinter. Här är några enkla åtgärder som håller den i bra skick till våren. 1. TVÄTTA FYRHJULINGEN ordentligt, R sk äd og da en även underredet. Vaxa blanka metalldelar för att undvika rost. Undvik att få vax på matta plastdetaljer. 2. FYLL TANKEN med färskt bränsle. Det minimerar risken för kondens. 3. STARTA MOTORN och varmkör. Slå av, byt olja och oljefilter. 4. RENGÖR LUFTFILTRET och dess hus. 5. KONTROLLERA SAMTLIGA vätskenivåer. Även motoroljan. Fyll på om det behövs. Var noga med kylarvätskans blandning. Den ska bestå av hälften frostskyddsmedel och hälften avjoniserat vatten. Undvik brunns- och Tvättat, fulltankat och luftat. Herbert Johansson kan lugnt ställa undan sin skogsutrustade atv för vintern. kranvatten eftersom det kan innehålla ämnen som ger avlagringar. 6. TA LOSS TÄNDSTIFTET, häll en matsked motorolja i hålet och dra försiktigt runt motorn några varv med tändningen avslagen. Sätt sedan tillbaka tändstiftet. 7. KONTROLLERA BATTERIETS laddning. Underhållsladda vid behov. 8. KONTROLLERA ATT DÄCKEN håller rekommenderat lufttryck eller lite däröver. Palla upp fyrhjulingen så att hjulen går fritt, men var försiktig så att inte drivaxlar och hjulupphängningens bärarmar skadas. Placera pallningen under chassit, inte under fotsteg eller andra detaljer av plast och se till att maskinen står stabilt. Om den inte pallas upp ska däcktrycket ökas så att hjulen inte deformeras. 9. TÄCK GÄRNA ÖVER med ett anpassat överdrag, men undvik täta plastmaterial. Luften måste kunna cirkulera så att det inte bildas kondens under täcket. 10. UNDVIK ATT STARTA MOTORN under uppställningen. Om du måste, se till att den får gå tills den har blivit helt varmkörd. Vid kortare körningar bildas lätt kondens och aggressiva förbränningsrester, kallslam, som kan skada motorn. Text & foto: PER ERICSSON LÄTT ATT HANTERA – LÄTT ATT SPRUTA – ÅRET RUNT KAN NU ANVÄNDAS AV ALLA! Stoppa viltskador året runt! Arbinol B har den unika fördelen att den kan användas året runt för att skydda löv- och barrträdsplantor mot viltbetning. Efter flera års väl beprövad användning i övriga Europa kan nu äntligen vi i Sverige också skydda vår skog mot viltbetning hela året. Alltså även mot den aggressiva betningen sommartid. Arbinol B stör djurets alla delaktiga sinnen! Mekaniskt via tänderna, optiskt genom vit infärgning, en bitter smak och en doft av naturliga eteriska oljor. Läs mer om hur du stoppar viltskador på www.interagroskog.se Ytterligare en av våra viltskyddsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är för övrigt Europas mest använda viltskyddsprodukt. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning. SKOGEN 39 SKOGEN11-15s40-58.qxp_Layout 1 2015-11-16 11:41 Sida 40 SKOGEN TESTAR För dig som behöver vinscha eller fällrikta där bilar och maskiner har svårt att komma till. VINSCH PÅ MOTORSÅG FLYTTAR DET MESTA FLEXIBEL En portabel vinsch som drivs av en motorsåg ger stora möjligheter där fordon och maskiner inte kommer åt. Lewis Winch är dessutom stark nog att flytta fyrhjulsdrivna bilar – med handbromsen i. BRED ANVÄNDNING Behovet av att vinscha åter- kommer ofta, oavsett om du ska ta upp båten, dra fram en skjuten älg, rikta trädfällningen eller lunna fram tungt virke. Oftast är dock vinschen fast monterad på ett fordon, vilket inte alltid är det mest optimala. En portabel variant ger däremot helt andra möjligheter. Det kan SKOGEN konstatera efter att under några veckor ha testat den motorsågsdrivna Lewis Winch. Stark Enkel att jobba med Vid tyngre vinschning bör dragkraften riktas nedåt, annars lyfts vinschen. Fästbandet ger inte tillförlitlig förankring i stubbar. KRAFTFULLT VRIDMOMENT Den fungerar så att en motorsåg utan svärd dockas till vinschen och fästs med svärdsbultarna. När sågen startas driver den vinschens oljefyllda växellåda som omvandlar sågmotorns höga varvtal till ett kraftfullt vridmoment. Via en kedja från växellådan överförs kraften till vinschens vajertrumma som rullar upp linan eller vajern och drar fram lasten. Vinschen standardlevereras anpassad för sågar med delning på tre åttondels tum, men ett medföljande adapterkit med kedja gör det möjligt att ansluta den även till sågar med 0,325 tums delning. 40 SKOGEN KRÄVER RÄTT SÅG Alla motorsågar är inte lämpliga att använda. Tillverkaren rekommenderar en effekt på minst tre hästkrafter och cylindervolym på 48 kubikcentimeter eller mer. Rekommendationen handlar inte bara om att vinschen kräver en viss motorstyrka, utan även om att motorsågar i den storleksklassen har kopplingar som tål långvarig, kontinuerlig belastning. Om man använder mindre sågar finns det risk att kopplingen överbelastas och bränns. Spänt läge. Med vinschens hjälp fällriktade vi de kvistiga granarna inför den besvärliga avverkningen. Sågens koppling får heller inte hugga eller visa andra tecken på slitage. Till den vinsch vi testade medföljde den tysktillverkade motorsågen Dolmar PS 5105 C. Den har en 50-kubiksmotor på 2,8 kilowatt eller 3,8 hästkrafter vid 10 000 varv per min. Med en motorsåg på fyra hästkrafter får vinschen en dragkapacitet på 2,5 ton med rak lina. Testexemplaret var utrustad med en 45meters nylonlina och krok. Linan vinschas in med en hastighet på 18 meter per minut. MÄKTIGT DRAG Dragkraften hos Lewis Winch imponerar, liksom det enkla handhavandet. Det blir de bestående intrycken efter att vi har använt den till att bland annat lunna rundvirke i besvärliga lägen, vinscha stamblock eller hindra träd att falla över byggnader genom att fällrikta vid avverkningen. Vid ett tillfälle fick vinschen även dra upp SKOGEN11-15s40-58.qxp_Layout 1 2015-11-16 11:41 Sida 41 SKOGEN TESTAR Motorsågsvinschen har en rad användningsområden. den ofrivilligt fastkörda traktorn. Tyvärr var förstås kameran inte med vid det tillfället. FÖRANKRA ORDENTLIGT Vid all vinschning måste vinschen vara rejält förankrad. Därför har den ett praktiskt förankringsband som enkelt kan slås runt ett fast föremål. Det gäller dock att välja rätt förankringspunkt. I den handbok som följer med visas bilder Lewis Winch klarar upp till fyra ton. där vinschen är förankrad i en stubbe, men det tyckte vi inte alltid fungerade så bra. Efter att fästbandet vid ett flertal tillfällen glidit av stubbarna vi använde som förankringspunkter fann vi att trädstammar är att föredra. Åtminstone när det handlar om tyngre vinschningar. Tillverkare: Lewis Winch Inc, Kanada. FLYTTAR TUNGA FORDON Att förankra i ett fordon Normal dragkapacitet: 2-3,5 ton, beroende på motorsågens motorstyrka. är inte alltid smart, beroende på hjulens underlag. Vinschens dragkraft är så stor att en fyrhjulsdriven bil kunde dras med, trots att handbromsen var åtdragen. Före vinschning är det också viktigt att linan är sträckt och går helt fri. Det vi upplevde som mindre bra var att dragkraften helst bör riktas nedåt sett ur det horisontella planet. Annars finns risk att vinschen lyfts från underlaget. FAKTA: LEWIS WINCH Svensk återförsäljare: Skogma AB. Vikt: 14-16 kg med monterad motorsåg. Enkel att använda Maximal dragkapacitet: 4 ton. Stark Motorsågsstorlek: 3-6 hk. Vinschlinans längd: 45 m. Vinschningshastighet: normalt 18 meter/min. Tillbehör: förankringsband samt kraftigare vinschfästen av metall avsedda för trädstammar, stubbar och fordon. Priser (inkl. moms): 9 209 kr. Förankringsband 349 kr. Moms tillkommer. Text & foto: PER ERICSSON SKOGEN 41 SKOGEN11-15s40-58.qxp_Layout 1 2015-11-16 11:42 Sida 42 TEKNIK Andreas Åkerlund använder en snudd på unik maskin i det egna småskaliga skogsbruket. Brunett – alla skotares m VETERAN Urskotaren skotar än. VSA Brunett bildade skola och Andreas Åkerlunds exemplar är troligen ett av få som fortfarande används. Den är bucklig, sliten och skavd. Gamla maskiner åldras oskönt, tänker jag när jag ser den ärrade skogskämpen dyka upp med ännu ett stort lass. Men den maskin som kommer fram i skogsbrynet är inte vilken skogstraktor som helst. Nej, det är en VSA Brunett, den första svensktillverkade skotaren, som 42 SKOGEN rankas högt bland legendariska skogsmaskinerna. Andreas Åkerlund i jämtländska Aspåsnäset äger ett av få kvarvarande och körbara Ford Brunett 5000ekipage. Hans exemplar är från 1966. – Med femtio år på nacken är ju maskinen egentligen värsta antikviteten, men för mig passar Brunetten bra. Jag använder den i mitt småskaliga skogsbruk. Den är funktionell och smidig och dessutom väldigt praktisk, säger Andreas Åkerlund. I BÖRJAN AV SEXTIOTALET var transporterna i skogen en flaskhals i virkesflödet. Flera forskningsorganisationer studerade problemet för att hitta lösningar, bland andra Föreningen Värmlands skogsarbetsstudier (VSA) i Filipstad. Där arbetade ingenjören Lars Bruun och det var Arbetsplats år 1966. En känsla av stål, enligt Andreas Åkerlund. SKOGEN11-15s40-58.qxp_Layout 1 2015-11-16 11:42 Sida 43 Stora hjul och hög markfrigång gör Brunett till en snudd på fullstor skotare än i dag. Kranen från Hiab kallades Skogselefant och klarar lastningsjobbet än i dag. ”Fast den största fördelen är ju ändå att den är betald.” s moder han som utvecklade det skogstraktorkoncept som kom att kallas skotare och som fortfarande är normgivande när det gäller att transportera upparbetat virke ut ur skogarna. Den nya maskinen fick namnet Brunett av konstruktörens namn och maskintyp nummer ett. Stora hjul gav den bättre frigång än äldre banddrivna skogstraktorer. Hydraulisk griplastarkran, den så kallade Skogselefanten från Hiab, gav möjlighet att utnyttja lastkapaciteten på tio ton. OMFATTANDE TESTER visade också att Brunett var driftsäker. Tidens skogstraktorer krävde ofta mer än 25 procents ståtid för service och reparationer, Brunett hade mindre än 15 procent. FAKTA • Namnet skotare är hämtat från äldre tiders skogsbruk med häst. Skotning innebar att virket transporterades på två ihopkopplade kälkar. Ingen del släpade alltså i marken, som vid lunning. • Den som ville köpa en Brunett 1965 fick betala 96 600 kronor. På den tiden motsvarade det en nybyggd villa. Efter en uppgörelse med Ford 1965 baserades maskinen på den helt nya lantbrukstraktorn Ford 5000. Från 1968 ingick Brunett i Kockum-gruppen under namnet Kockum-Brunett, men då var Lars Bruuns skotarkoncept etablerat och olika mekaniska verkstäder erbjöden mängd varianter. ANDREAS ÅKERLUND kallar komforten i sitt exemplar för ”steel feeling” – allt är stumt monterat mot stålramen – men säger att det uppvägs av kapaciteten och framkomligheten. Hög driftsäkerhet, stora hjul, bra markfrigång och hydraulmotorer i vagnens hjul gör sitt till. – Fast den största fördelen är ju ändå att den är betald, skrattar Andreas och drar iväg för att hämta nästa lass. Text & foto: PER ERICSSON SKOGEN 43 SKOGEN11-15s40-58.qxp_Layout 1 2015-11-16 11:42 Sida 44 ALLT ÄR Ny sågkedjeolja från John Deere! NYTT NYHET! JOHN DEERE HARVESTER BIO CHAIN-GARD INGET HAR FÖRÄNDRATS Nu hos din servicelämnare I snart hundra år har det tillverkas kvalitetskedjor och kätting i den lilla bruksorten Gunnebo i Småland. Våra kedjor har ett suveränt grepp, lång livslängd, hög slitstyrka, och bästa passformen. Det tänker vi inte ändra på. Däremot så ändrar vi vårt namn, från Gunnebo Industrier till NordChain. Namnet är det enda vi ändrar, för det andra behöver inte ändras. Vi tänker fortsätta att tillverka och leverera våra välkända kedjor. Välkommen till NordChain. • Perfekt anpassad till kedjehastighet 40 m/s. • Utmärkta smörj- och vät-egenskaper som minskar slitaget på sågryggen och ger trygg drift i noshjulet. • Bra funktionalitet även vid uppstart i riktigt låga temperaturer. • Mycket bra rostskydd. • Blandbar med standard sågkedjeoljor, så inga speciella åtgärder krävs vid byte från mineralolja. JohnDeere.se/forestry NORDIC TRACTION AB – Kvalitetskedjor från Gunnebo sedan 1930 0490-280 90 | www.nordchain.com SÅGA & HYVLA DITT EGET BYGGMATERIAL NU PÅGÅR LOGOSOLS JULKAMPANJ! SE ALLA FINA ERBJUDANEN PÅ LOGOSOL.SE Ny fasad på huset? Bygga en bastu? Hyvla breda bänkskivor? Lister & paneler till huset? Återskapa gamla lister när du renoverar ett äldre hus? Beställ en informationspåse utan kostnad! Ring 0611-182 85 eller maila oss på info@logosol.se (märk mailet “SKOGEN”) så skickar vi en informationspåse full med inspiration till hemmabyggaren hem i brevlådan utan kostnad! 44 SKOGEN e l w. log o s o .s Se er Vilket blir ditt första byggprojekt? w w Med ett eget sågverk eller en hyvel från LOGOSOL öppnas helt nya möjligheter för att skapa med trä i huset och på gården! m oduktfil pr SKOGEN11-15s40-58.qxp_Layout 1 2015-11-16 11:42 Sida 45 Skötsel Redaktör: Karin Bernle skotsel@skogen.se Nästa uppslag: När ängar och betesmarker minskar blir miljöer som ledningsgator viktiga för artrikedom och biologisk mångfald. Foto: Bosse Backlund/SKOGENbild Enklare att skydda egen skog NATURVÅRD Nu kan markägare på ett enkelt sätt föreslå vilka skogsområden de vill skydda. Om skogen ges formellt skydd kan ägaren få ersättning. – Många markägare vill bidra till naturvården och deras kännedom om sina skogar med höga naturvärden är värdefull, säger Anna Helena Lindahl, biträdande avdelningschef Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande. Arbetet införs i hela landet. På länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens webbplatser finns information om hur markägare kan lämna intresseanmälan och vilka uppgifter den ska innehålla. Skogen minskar – och ökar Stamkvistad och gallrad ek i Östergötland. Gallring ger fler ekar BLANDSKOG Eken föryngras mycket bättre i gallrade skogar, visar forskning vid Göteborgs universitet. Återväxten av ek ökar kraftigt vid gallring i blandskogar som är rika på ek, visar en ny avhandling från Göteborgs universitet. I sina forskningsstudier av naturreservat med ekskog har Jenny Leonardsson funnit att ekskogar som gallras föryngras med 600 procent efter naturvårdsgallring jämfört med fri utveckling. − Naturvårdsgallring kan gynna stora ekar och gynna ekföryngringen om den kombineras med hägn för att skydda småekarna mot bete. Återkommande röjning kan dessutom minska antalet konkurrerande arter och gynna ekarna, säger Jenny Leonardsson i ett pressmeddelande. EKEN HAR STOR BETYDELSE för den biologiska mång- falden. Bara i Sverige beräknas 1 500 arter vara mer eller mindre beroende av trädslaget. Det gäller exempelvis skalbaggar, vedsvampar, lavar och fåglar och flertalet av dem är rödlistade. − Men föryngringen av ek är för låg för att nya ekar ska växa upp och ersätta de gamla ekarna när de dör. Den beror på högt betestryck från exempelvis älg och rådjur, men det är också en följd av att så många öppna, ekrika hagmarker har vuxit igen. – I stället har täta blandlövskogar bildats. Det gör att ljustillgången i underväxten blir för låg för att ekplantorna ska kunna växa, säger Jenny Leonardsson. Hon medverkar i ett projekt vid Göteborgs universitet som utvärderar naturvårdsgallring som skötselmetod av ekrika blandlövskogar med höga naturvärden. Syftet är att gynna stora ekar och arter knutna till ekarna, men också att öka ekföryngringen. − NATURVÅRDSGALLRING INNEBÄR att cirka en fjärdedel av de stora träden och underväxten gallras bort. Eftersom gran anses vara en konkurrent till lövträden kapas den i större utsträckning än andra trädarter, säger Jenny Leonardsson. Hennes forskning visar också att buskar gynnas i högre utsträckning än träd under de första tio åren efter naturvårdsgallring. − Både gran och ek gynnas i lägre grad än övriga lövträd och buskar, vilket alltså innebär konkurrens för ekplantorna. Eken betades också i högre grad än övriga lövträd och buskar, vilket innebär att tillväxten blir långsammare och övriga arter kan växa över eken och skugga ut den. KARIN LEPIKKO VÄRLDEN Avskogningen i världen saktar av. Det sade inledningstalaren vid världsskogskongressen i Durban. Men utvecklingen är långt ifrån enhetlig. Skogen minskar i tropikerna men brer ut sig i norr och söder. Afrika och Sydamerika tappar skog medan arealen ökar i Europa, Asien, Central- och Nordamerika. Det betyder mer skog i bland annat Kina, Indien och Ryssland. I USA, Iran och Vitryssland väntas de senaste 15 årens ökande skogsarealer förbytas till en minskning under de närmaste åren. RADIO Naturmorgon i P1 ägnade ett helt program åt vår älskade och hatade gran. Lyssna på webben om du missade. SKOGEN 45 SKOGEN11-15s40-58.qxp_Layout 1 2015-11-16 11:42 Sida 46 Utfodrad älg åt mer tall ÄLGBETE Kan stödutfodring av älgar tvärtom öka deras tallbete i stället för att minska det? Det finns tecken som tyder på det, även om det är för tidigt att dra några slutsatser. Det säger Annika Felton (bilden) som är forskare vid SLU:s skogsfakultet och studerar älgarnas betesvanor och dietval. I ett försök med stödutfodring av älg på Skåne djurpark har hon sett att älgarna kompensationsbetade kvist, troligen för att de behöver få upp fiberhalten för att nå en balanserad kost. Det skulle kunna innebära att stödutfodring med till exempel sockerbetor i värsta fall kan öka betestrycket på tallplantorna ytterligare. Även om undersökningen är för liten för att man ska kunna dra några slutsatser ger den anledning till oro. Annika Felton kommer fortsätta att utreda frågan. Foto: Mattias Westerberg/SKOGENbild Skötsel GUNILLA LIDÉN Stubbehandla tall i syd ROTRÖTA Jonas Rönnberg, forskare på rotröta vid SLU, uppmanar det svenska skogsbruket i södra Sverige att stubbehandla tall vid avverkning. Att granen är hårt drabbad av röta är sedan länge ett känt problem, men tallen är även den drabbad i mycket större utsträckning än vad gemene skogsägare är medveten om. Rådet gäller i den geografiska zon där rotrötans p-form förekommer, ungefär från Torsby och söderut. Röta på tall är svår att upptäcka såväl i beståndet som i virket. I försök har Jonas Rönnberg visat att tallens tillväxt minskar avsevärt i bestånd där den har drabbats av rotröta. På global nivå är tall det trädslag som stubbehandlas allra mest och det skulle löna sig i Sverige också, säger han. GUNILLA LIDÉN 46 SKOGEN Arter frodas i kraftlednings- gatan, till exempel slåttergubbe, klubbsprötad bastardsvärmare och hasselmus. Så vårdar du mångfald i din ledningsgata ARTRIKEDOM Infrastrukturmiljöer som kraftledningsgator, banvallar och till och med flygplatser kan vara värdefulla för biologisk mångfald. Kristin Norkvist på Länsstyrelsen i Jönköping har tillsammans med Eon kartlagt den biologiska mångfalden i energiföretagets kraftledningsgator i länet. – Vi har hittat ett stort antal platser där det finns många värdefulla arter och kulturmiljöer. Infrastrukturmiljön är värdefullare än man kan tro, säger Kristin Norkvist. Enligt henne är kraftledningsgatorna – men också andra typer av miljöer i anslutning till infrastruktur där skötsel utförs regelbundet – viktiga komplement till det traditionella odlingslandskapet och till de ängar och betesmarker som finns kvar men som har minskat i antal. De bidrar till den gröna infrastrukturen och bildar spridningskorridorer som binder samman landskapet så att växter och djur kan förflytta och föröka sig. – Fragmentering är ett av de största problemen i landskapet. De bra biotoperna ligger ofta som öar, det är svårt att för arter att förflytta sig emellan dem. ANLEDNINGEN TILL ATT man hittar så många arter knutna till odlingslandskapet i kraftledningsgatorna är att de röjs med jämna mellanrum. De här växterna och insekterna är oftast i behov av regelbunden skötsel för att överleva. SKOGEN11-15s40-58.qxp_Layout 1 2015-11-16 11:42 Sida 47 Skötsel Foto: Hanna Millberg Trappbryn gynnar mångfald FORSKNING Kristin Norkvist och Eon är inte de enda som arbetar med biologisk mångfald i ledningsgator och liknande miljöer. På SLU i Alnarp forskar man bland annat om utformning och skötsel av skogsbryn samt utvidgade skötselgator som skapats vid trädsäkring av järnvägar. EN AV LÄRDOMARNA DÄRIFRÅN är att utdragna, trappstegsformade skogsbryn med buskar och småträd som successivt ökar i höjd mot skogen är lämpliga i infrastrukturmiljöer och urbana landskap. De har hög biodiversitet, filtrering, avskärmning och estetiska värden som blomning, bär och höstfärger. Så kallad batag är enligt SLU-forskarna en skötselmodell som kan passa i de här sammanhangen. Det innebär röjning av endast björk, asp, tall, al och gran och gynnar många olika småträd och buskar utan att kräva stor artkunskap av utföraren. MAN FORSKAR ÄVEN PÅ andra skötselmodeller. Zoned selective coppice (ZSC) är till exempel en ny modell för att upprätthålla och utveckla utdragna skogsbryn. Den bygger på maxhöjder för de träd som ska tas ned. Dessa minskas stegvis från brynets inre zon till den yttre, vilket skapar skillnader i höjd och röjningsstyrka genom brynet. Det kan bidra till mer artrika och utdragna skogsbryn. Modellen visade sig även kunna vända den artminskning som skett i brynen de senaste tjugo åren. n SKÖTSELRÅD SANDMARK SKÖTSELRÅD VATTENDRAG • I de fall det röjs en patrullstig – bredda den. • Skapa sandblottor, sandhögar och gropar i söderlägen som insekter kan bygga bon i. • Ta bort röjningsavfall på fina platser med blottad sand och/eller mycket blommande örter. • Spara enstaka buskar och träd som blommar och har bär, till exempel sälg och hagtorn. • Lämna död ved i solbelysta lägen och ta bort röjningsavfall runt den. • Undvik grävning och körning med maskiner i och intill vattendraget. • Röj gärna södersidan mer noggrant för maximal solexponering. • Behåll buskar och träd intill vattendraget. • Håll bäckar och åar fria från röjningsavfall. • Ta inte bort liggande träd och död ved. • Tänk på att vattendrag kan vara skyddade enligt det generella biotopskyddet. – Kraftlednings– När man hittar arter gatorna verkar vara en i en kraftledningsgata bra miljö för dagfjärilar. ligger den oftast i anslutDär är ofta skyddat, det ning till ett odlingsbrukar finnas litet skog landskap. Man hittar eller buskar i kanterna mer sällan djur och som ger lä och höjer växter som hör till temperaturen. Det odlingslandskapet i ett Kristin Norkvist gynnar insektslivet. rent skogslandskap. Kraftledningsgatorna Det märks också på de verkar dessutom vara en ovanarter man har hittat i kraftledligt bra miljö för hasselmusen, ningsmiljöerna under projektet. så länge de sköts på rätt sätt. – Det är mycket fjärilar och Den trivs i en buskig miljö och växter som man normalt hittar i odlingslandskapets ängar och betesmarker. Ängsväxter som slåttergubbe, prästkrage, blåklocka och fältgentiana, äter hasselnötter, men också till säger Kristin Norkvist. exempel hallon och björnbär som ofta växer i gatorna. Arten BLAND FJÄRILARNA RÖR DET sig bland var tidigare rödlistad i den annat om nässelfjäril, påfågelssvenska rödlistan men är det öga samt många olika pärleinte längre. morfjärilar och bastardsvärmaGår det att gynna arterna? re. Många av de sistnämnda är – Ja, om det finns något att dessutom rödlistade. ”Kraftledningsgatorna verkar vara en bra miljö för dagfjärilar.” utgå ifrån, till exempel ängsblommor. Ta bort högvuxen vegetation där det finns mycket blommor. Sköt området som en äng: Slå en gång om året efter blomningstid. Låt torka för frönas skull och ta sedan bort höet så att det inte göder marken. MAN KAN ÄVEN RÖJA litet och hålla området ljust. Men kolla först med det berörda elbolaget att det är okej att göra åtgärder. Det är riskabelt att fälla träd nära en kraftledning och kraftledningsbolagen har rätten att utföra röjningsåtgärder. Nu ska Eon anpassa sin egen skötsel längs kraftledningarna efter resultaten av studien. – Vi har tagit fram kartmaterial och rutiner för skötsel. Tanken är att man kan arbeta efter samma rutiner i andra delar av landet, säger Kristin Norkvist. KARIN BERNLE Angrepp av rödbandsjuka på tall. Svamp på tall breder ut sig ANGREPP Svampen som orsa- kar rödbandssjuka på tall är spridd i stora delar av landet. Men det är inte säkert att tallarna faktiskt blir sjuka. 2007 upptäcktes det första säkra angreppet av svampsjukdomen rödbandssjuka på tall i Sverige. Den gör att tallar förlorar mycket barr och ibland till och med dör. Nu har det visat sig att svampsjukdomen finns spridd i Sverige. Hanna Millberg vid SLU har kartlagt svampsamhällen i och på tallbarr med dna-teknik. – När vi analyserade barr som samlats in i olika delar av landet visade det sig att svampen förekommer från Vaggeryd i söder till Fredrika i norr, säger hon i ett pressmeddelande. Men hur besvärlig den kan bli här återstår att se. Det verkar som om att även till synes friska plantor kan bära smittan. Vid ett tillfälle identifierades svampen – som heter dothistroma septosporum – hos fler än hälften av plantorna på en försöksplats, men bara ett fåtal av dem uppvisade de karaktäristiska symptomen på rödbandsjuka. – Hittills tycks svampen inte göra någon större skada i svensk tallskog, men vi bör definitivt hålla ögonen på den. Det kan vara så att den har funnits länge i landet och inte är ett problem, men den kan också tänkas bli ett problem i framtiden, exempelvis i ett varmare klimat, säger Hanna Millberg. Hon har även studerat förekomsten av den svamp som orsakar sjukdomen tallskytte, lophodermium seditiosum. Den visade sig minska norrut. – Utbrott av tallskytte är vanligare i södra och mellersta Sverige. Förmodligen förekommer svampen även i norra Sverige, men utan att göra lika mycket skada, säger Hanna KARIN LEPIKKO Millberg. SKOGEN 47 SKOGEN11-15s40-58.qxp_Layout 1 2015-11-16 11:42 Sida 48 Skötsel Sverige tål överavverkning FRAMTIDSKALKYLER Skogstill- ståndet i Sveriges skogar är så bra att vi kan avverka 110 procent av tillväxten. Ändå fortsätter virkesförråd och tillväxt att öka. I rapporten Skogliga konsekvensanalyser 2015 har Skogsstyrelsen och SLU räknat ut hur skogen utvecklas i framtiden om den sköts på olika sätt. ”Dagens skogstillstånd leder framöver till en varaktigt hög tillväxt och därmed en möjlighet till varaktigt höga avverkningsnivåer”, skriver rapportens författare. Bakgrunden är känd, åtminstone inom branschen: Skogsbrukarna har avverkat mindre än tillväxten, vårdat skogen allt bättre, använt förädlade plantor och drabbats av mildare klimat. ÄVEN OM UTVECKLINGEN mot ett effektivare skogsbruk skulle upphöra kan avverkningen öka framöver. Samma sak gäller till och med om naturvårdsarealen fördubblas från dagens dryga 16 procent av den produktiva skogsmarken till 33 procent. Den starka tillväxten beror till stor del på klimatet. Om klimatmötet i Paris går bra stannar kanske den globala uppvärmningen vid två grader, i Sverige ANMÄL SLUTAVVERKNINGEN Skogsstyrelsen har lämnat in 24 åtalsanmälningar för avverkningar som inte har anmälts i förväg. Fyra förundersökningar har inletts. ”Olagliga avverkningar är ett problem oavsett var i världen de sker”, säger myndigheten. 48 SKOGEN två till fyra grader. Om hundra år kan då tillväxten ha ökat med 29 miljoner kubikmeter extra. I dag avverkas knappt 90 miljoner skogskubikmeter. ETT SCENARIO MED ännu högre temperaturer pekar på en ökning med hela 60 miljoner kubikmeter extra tillväxt om året. Men forskarna har inte haft kunskaper nog att räkna med klimatskadorna. I ett av forskarnas huvudscenarier, kallat dagens skogsbruk, kan man öka avverkningen direkt med några miljoner kubikmeter om året och sedan fortsätta att öka till 120 miljoner kubik om hundra år. Då har man räknat med skogsskötsel som i dag, utan fortsatt utveckling men med en temperaturökning på två till fyra grader. De här beräkningarna är inga prognoser, utan kalkyler för hur skogen och avverkningen kan utvecklas beroende på vilken väg skogsbrukare och politiker väljer. MEN VERKLIGHETEN SÄTTER många gränser. Det är inte möjligt att i praktiken öka avverkningen med 110 procent i hela landet. Det måste ju finnas tillräckligt med skog som är gallringsbar och avverkningsmogen. Det gör det inte i Götaland. BE Nu kan debatten bli mer saklig skogsprogrammet. Han hoppades på samsyn där i skogsfrågorna. ”Vi kan inte alltid hålla på att kämpa med de här frågorna i riksdagen.” Samsyn mellan alla aktörer kommer han aldrig att få. Däremot kan tvisteämnena bli sakligare. Flera scenarier pekar mot en väldigt ung produktionsskog och väldigt gammal skyddad skog. Åldersglappet däremellan reser frågor om både industri, naturvård och rekreation. Vill vi ha en sådan åldersfördelning? Och ska den nya tillväxten användas till skogsprodukter eller till reservat? Sådana konkreta frågor ska miljödebatten handla om. SKOGEN KOMMENTERAR Bengt Ek, bengt@skogen.se Nu finns möjligheten. SKOGSSTYRELSENS OCH SLU:S scenarier för framtidens skog visar att Sverige är ett av några få länder som har så bra koll på virke och tillväxt i sina skogar att vi kan räkna ut hur de utvecklas beroende på hur vi sköter dem. När scenarierna presenterades på ett seminarium i november tyckte WWF:s företrädare Pär Larsson att det här kunnandet borde delas med många andra länder. Med tanke på hur världen ser ut har han rätt. Här på hemmaplan betyder kunnandet att vi medvetet kan välja väg i skogen. Inte bara för den egna fastigheten eller bolagsskogen, utan på nationell nivå. På seminariet berättade landsbygdsminister Sven Erik Bucht att han räknade med att scenarierna ska användas i arbetet med det nationella ”Samsyn mellan alla kommer han aldrig att få” Fortsatt ökning av grova lövträd 140 120 ≥30 cm diameter GROVA LÖVTRÄD FORTSÄTTER att öka. Uppgifterna avser taxeringsperioder från år 1926 fram till åren 1976 till och med 1980 och därefter glidande femårsmedelvärde. Måtten avser brösthöjdsdiameter. Fjäll samt bebyggd och fridlyst mark är inte medräknad. Med fridlyst mark avses mark inom nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk enligt 2013 års reservatsgräns. Källa: Skogsstatistisk årsbok 100 80 60 40 ≥45 cm diameter 20 0 1926 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Virkesförrådet för grova lövträd åren 1926 till 2012, räknat i miljoner skogskubikmeter på mark som inte är fridlyst. SKOGEN11-15s40-58.qxp_Layout 1 2015-11-16 11:43 Sida 49 FÖRENINGE EN SKOGENS MEDLEMSF FÖRMÅN Jul- tips! klapps 30::Spara 5 Bålpanna Traditionell modell med grill hängande i stativet, 60 cm i diameter. Vikt: 18 kg. Art.nr: 302220. Ord.pris 2109 kr. Medlemspris 15 579 kr inkl. moms. Fyyll i och skicka in denna annons alternativt beställ på www.skogen.se//m medlemsforman Medlemsförmån i samarbete med Skogma. Erbjudandet gäller 1 st per medlem m och längst till och med 2015-12-26. Frakt tillkommer. Alla priser är inkl. moms. TÄNDSTICKSVIRKE TIDNINGEN SKOGEN Svarspost 190 164 400 110 01 Stockholm Vi önskar er alla Frankeras ej Mottagaren betalar portot. Gästrikland Dalarna JA, JAG BESTÄLLER: Bålpanna. Medl.pris 1579 kr inkl. moms. Jag vill bli medlem i Förening gen Skogen och ta del av detta erbjudande, medlemskap 30 00 krr/år / . Uppland Västmanland Närke Sörmland Värmland Dalsland Bohuslän TIDAHOLM Västergötland Halland • Östergötland • VETLANDA Småland Blekinge Medlemsnummer ................................................................................................................... Namn ................................................................................................................... Adress ................................................................................................................... ................................................................................................................... God Jul och Gott Nytt År! Öland Skåne Swedish Match Industries AB Swedish Match använder endast asp och hybridasp från svenska skogar. Den svenska skogen förser stora delar av världen med högkvalitativa tändstickor. Tel ................................................................................................................... Swedish Match är världens ledande tillverkare av tändstickor med fabriker i Vetlanda (splint och tryckta ytteraskämnen) och i Tidaholm (tändstickor och färdiga askar). Idag sysselsätts ca 200 personer, varav 40 i Vetlanda och 160 i Tidaholm. E-post ................................................................................................................... www.swedishmatchindustries.se SKOGEN 49 SKOGEN11-15s40-58.qxp_Layout 1 2015-11-16 11:43 Sida 50 Chichilaki är ett georgiskt julträd som bränns upp när den ortodoxa julen är slut i januari. Bonifatius slutavverkade hedningarnas ek och lanserade granen som kristen symbol. I sextiotalets USA var äkta skogsråvara lika passé som aluminiumgranar lyckligtvis är i dag. JULGRAN SÖKER SINA Urjulgranen var kanske en ek. Eller eventuellt en hassel. Även om vår julgranstradition är relativt ung går dess kulturella rötter långt, långt tillbaka. SKOGEN spårar dem från Midgård ända ut i rymden. Symboliska och heliga träd har figurerat i mytologi och religion i alla tider. I asatron var livets träd Yggdrasil själva axeln i världsalltet och legenderna berättar också om ett heligt träd vid templet i Uppsala, eventuellt en idegran. Även eken ansågs helig och var dessutom Tors eget träd. De gamla grekerna instämde, men menade att det var Zeus eget. Icke – det är ju Jupiters, lär romarna ha invänt. 50 SKOGEN Assimilering är smartare än tvång, tänkte saxaren Bonifatius som hade tagit på sig att kristna hesserna i Tyskland. Han högg ned deras heliga ek och byggde en kyrka av virket. Sedan spann han vidare på trädtemat och använde granens triangelfigur för att tydliggöra kristendomens heliga treenighet för de nyss omvända hedningarna. Det var kanske därför som just granen blev högtidsträdet nummer ett – och just där, i Tyskland. Det var nämligen framför allt där som traditionen att resa och klä träd runt jul växte fram. Redan på medeltiden nämns inomhusgranar och under renässansen spreds den, inte minst av nordtyska och även baltiska hantverksgillen som prydde granar med godsaker och dansade runt dem vid sina julfester. ATT MAN LÄNGE FÖREDROG att hänga granen upp och ned med toppen nedåt kan kanske, kanske hänga ihop med en urgammal polsk sed. Där hängde man en dekorerad gren av ett barrträd i taket under den förkristna högtiden koliada – olika varianter på namn och stavning förekommer – som firades i stora delar av östra Europa. SKOGEN11-15s40-58.qxp_Layout 1 2015-11-16 11:43 Sida 51 Kosmonautpynt var inte ovanligt i sextiotalets sovjetiska nyårsgranar. I Vietnam firar man vårfesten têt med bland annat nyårsträd. A RÖTTER Där liksom på många andra platser smälte gamla hednatraditioner ihop med de nya, kristna ritualerna och grenen i taket levde kvar i Polen ända tills den tyska granen tog över under 1800-talet. Vid samma tid började traditionen sprida sig på allvar i hela Tyskland. Tidigare hade julgranen betraktats som en protestantisk och nordtysk angelägenhet. När armén prydde sina baracker och fältsjukhus med julgranar under det fransk-tyska kriget 1870 och 1871 kom det riktigt breda genombrottet. I Skandinavien fick granen länge stanna utomhus innan mer välbeställda hem under 1700-talet började anamma tyskarnas idéer. Det skulle dock dröja till 1900-talet innan julgranen blev riktigt folklig här hemma. Julgranen i tyska arméns sjukstuga i Versailles 1871 gjorde sitt för det stora genombrottet. Foto stora bilden: BOSSE BACKSTRÖM/SKOGENbild. Övriga bilder: WIKIMEDIA COMMONS Även i USA snappade man så småningom upp de europeiska granidéerna och med den snöbollen väl i rullning därborta fanns förstås ingen hejd på kommersialisering och kitsch. Eller så kallat moderna material, men sådant talar vi som skogstidning tyst om. VI BLICKAR HELLRE ÄNNU längre bakåt. I Geor- gien finns till exempel en mycket gammal tradition som möjligen kan vara en av föregångarna till julgranen. Den så kallade chichilakin görs oftast av hassel som hyvlas till hårliknande spån och dekoreras med bland annat torkad frukt. En del säger att den symboliserar helgonet Basileios skägg. Storleken varierar, de kan vara bordsprydnader eller flera meter höga. Under Sovjettiden var chichilakin förbjuden, precis som många andra religiösa symboler – inklusive julgranen. Den senare återinfördes dock officiellt 1935, men då som ett sekulärt nyårsträd som gärna dekorerades med symboler för modernitet och landets framsteg, till exempel flygplan, raketer och kosmonauter. ÄVEN TURKIET HAR IMPORTERAT granen från väst, men eftersom landet till största del är muslimskt och inte firar jul har den blivit en symbol för nyåret även där. Det vietnamesiska nyårsträdet har en helt annan historia och förmodligen ingen koppling alls till vår gran, men fint är det – eller hur? ANDERS DANIELSSON SKOGEN 51 SKOGEN11-15s40-58.qxp_Layout 1 2015-11-16 11:43 Sida 52 FÖRENINGEN SKOGEN JOHANNA FROM Ålder: 50 år. Familj: Olga och Tekla, 17 år, David, 15 år och Erik, 49 år. Bor: I Kolmårdenskogen mellan Norrköping och Katrineholm. Arbetar: Regionchef, Skogsstyrelsens region Syd. Utbildning: Naturgeograf, Umeå universitet. Hobby: Böcker, dokumentärer, uteliv i dess rätta bemärkelse, hönsen. Bästa skogsminnet: Alla fina samtal om skog och skogsbruk med min pappa. Motto: ”Döm aldrig någon innan du gått en mil i hans mockasiner”. en skogsgård i Älmhults kommun. Hon studerade på biologlinjen med naturgeografisk inriktning i Umeå och arbetade sedan som forskningsassistent. De senaste 22 åren har hon arbetat på olika positioner inom Skogsstyrelsen. Johanna From får Silverkvisten för sina ”synnerligen värdefulla insatser för skogsbruket”. Foto: Teresia Borgman Prisad förebild blev ledare av slump SILVERKVIST Ett sms fick Johanna From att ta steget och bli chef. I dag är hon Silverkvistbelönad ledare och förebild som uppmuntrar andra. Via sms, bland annat. Att bli chef hade aldrig varit Johanna Froms ambition, men ett litet sms skulle komma att ändra på det när en kollega uppmuntrade henne att söka tjänsten som enhetschef. – Det var då polletten ramlade ner. Jag hade aldrig sökt tjänsten annars. Det var en aha-upplevelse att det inte är självklart att en medarbetare själv inser att hon passar för en ny roll eller arbetsuppgift. Då är det viktigt att man som medarbetare stöter på, tipsar, pushar! 52 SKOGEN PÅ FRITIDEN TYCKER HON om att läsa och ofta blir det böcker med människor i fokus, som biografier eller ledarskapslitteratur. Hon har just läst en bok i den sistnämnda kategorin som gjorde intryck på henne. – Den heter Omgiven av idioter och jag visade den för min ledningsgrupp efter vårt senaste möte, säger hon och skrattar. Titeln låter ju hemsk, men boken ger intressanta perspektiv på hur olika vi är som människor. – Ju mer man förstår vad som är drivkraften för en människa och vad som kan kännas motigt, desto lättare blir det att leda och se vad det är för arbetsuppgifter eller fokus man ska föreslå för den medarbetaren. HON BERÄTTAR ATT HON blev överraskad och hedrad över att få Föreningen Skogens utmärkelse Silverkvisten. – Jag tog särskilt till mig den delen i motiveringen som handlade om att jag som chef i en mansdominerad värld kan vara en förebild för andra kvinnor att våga söka sig Vilka egenskaper tror du att personen till att jobba inom skogssektorn och kanske såg hos dig? också chefstjänster. Det tycker jag är oerhört – Svårt att säga, men jag tror att jag bidrar hedrande. i en grupp med att skapa tydlighet inför Hur gör du för att locka andra kvinnor beslut. Jag känner mig obekväm när jag inte att söka sig till skogsbranschen? fullt förstår det som diskuteras. Då ställer – Jag skickar sms. När det dyker upp en jag de där frågorna som andra tjänst så tar jag den lilla obekvämsitter och funderar på. SAGT OM JOHANNA: heten att stöta på och förklara var”Du är en bra förebild för jag tycker att den personen ska söka. Man ska utmana sig själv och inte minst för unga – DET ÄR OCKSÅ VIKTIGT att ha roligt sträcka sig lite längre än vad man på jobbet och känna att man kan skogsintresserade precis når med fingertopparna, det vara sig själv så att alla vågar tjejer – och sådana är då man växer. Ibland behövs en ställa de där frågorna. Jag tror att behöver vi!” Marie liten påstötning för att man ska jag bidrar till en tillåtande och Larsson-Stern vid våga sträcka sig upp. trygg tillvaro på jobbet. prisceremonin, HöstJohanna From är uppvuxen på exkursionen 2015 TERESIA BORGMAN SKOGEN11-15s40-58.qxp_Layout 1 2015-11-16 11:43 Sida 53 FÖRENINGEN SKOGEN Ond cirkel för tall i syd EXKURSION Att återfå den ståtliga tallskogen till kommande generationer är en utmaning, framför allt i södra Sverige, men det som lämpar sig bäst på tallens marker är tall. 30 procent 1985 till bara fem procent 2010, enligt Södra. Även den naturliga föryngringen av tall har minskat kraftigt, visar återväxttaxeringen i Götaland. I stället vinner framför allt granen mark, där det borde växa tall. Bild: Skogsstyrelsen Slut ögonen och se 2110 tallskogen framför dig. 2010 I BÖRJAN SER granplanDe imponerande stamteringen bra ut och marna med deras gulman slipper betesröda bark som glimrar trycket, men över tid vackert i solljuset i den producerar granen lingontäta tallskogen. dåligt och den löper Men blunda inte för större risk för röt-, länge. Tallskogen kan storm- och insektssnart vara ett minne skador. Skogsägare blott, åtminstone som trots allt plantei södra Sverige. rar tall blir än mer Problematiken är utsatta. Det blir en välkänd. Skogsägarna negativ spiral. brottas med svåra – I slutändan tjänar betesskador från älg, Tallens utbredning i Sverige 2010 (t v) respektive pro- troligen vare sig gnos för 2110. På de ljusast gröna områdena finns 0 till rådjur och hjort. Allt 20 procent tall, på de mörkaste 80 till 100. skogsägarna, jägarna, fler ger upp och väljer den biologiska mångbort tallen när det är dags att föryngra. falden eller samhället på att tallen minskar Situationen är så pass allvarlig att tallen kan drastiskt i skogslandskapet, sade Ove Arnesvara på väg att mer eller mindre försvinna son på Skogsstyrelsen som leder projektet från det sydsvenska skogslandskapet inom Mera tall. en hundraårsperiod. Sverige har den tätaste älgstammen i hela världen. Frågan är om det är rimligt. Skogsbrukets tallplanteringar har fött upp stamEN VACKER, LITE KYLIG oktobermorgon sammen, men nu är det dags att hittar en balans lades runt hundra personer i Lenhovda för mellan skogen och viltstammen så att även exkursion arrangerad av SLU, Föreningen tallen kan leva vidare. Skogen och Partnerskap Alnarp. Temat var just tallskogsskötsel i södra Sverige. – Vi vet i dagsläget väldigt lite om vilka EN YTTERLIGARE FAKTOR att väga in är klimateffekter minskningen av tall kommer att ha förändringarna. Det är troligt att klimatet på den biologiska mångfalden. Det här under den närmaste omloppstiden kommer behöver vi forska mer om, konstaterade att bli torrare. Då blir det ännu tuffare för Adam Felton, Mats Lindbladh och Lisa granen att klara sig på tallens marker. En Peterson från SLU. hög granandel i södra Sverige är dessutom De är överens om att det finns anledning en ganska ny företeelse. Vad händer med till oro. I södra Sverige har tallens andel av den biologiska mångfalden? antalet sålda plantor minskat från nästan GUNILLA LIDÉN TERESIA BORGMAN kommunikationschef på Sveriges energi som var en av grundarna av tjugoårsjubilerande Skogssverige, webbplatsen för bred skoglig fakta. 1 Varför var det viktigt att Skogssverige bildades? – Vi hade egentligen ingen aning om vad vi byggde upp. Det var mer en känsla, att detta var rätt och att skogsbranschen i vid mening skulle gå samman. För tjugo år sedan var internet fortfarande under uppbyggnad. Det var lite nybyggaranda. 2 Vilken var din roll? – Jag var informationsdirektör i Skogsindustrierna och en av många i uppbyggnaden – måhända var min roll viktig som brygga mot industrin, där resurserna fanns. Det var ett halvdussin eldsjälar som drev projektet framåt. 3 Hur hoppas du att Skogssverige ska utvecklas? – Med facit i hand framstår Skogsverige som en av de första verkliga breda portalerna på internet. Jag hoppas på fortsatt utveckling – och framgång. KL Forskningsrön blir tema i höst Foto: Valerij Gortjakov KLIMAT – Jag har ju haft längre tid att fundera på detta än de flesta här och föreställningen om att vi ska förutse detta och att vi ska begripa och välja modell, den tror jag inte alls på. Vi har inget annat att göra än att sprida riskerna. Tor Nyberg, markägare och medlem i Södra, reflekterade vid Höstexkursionen i Västmanland över hur skogsbruket ska anpassa sig till klimatförändringarna. 3 SNABBA KALLE KARLSSON HÖSTEXKURSION I tjugo år har Norrskogs forskningsstiftelse stöttat forskning som kan göra nytta i skogen. Vad kom man fram till och har rönen nått ut? På Föreningen Skogens Höstexkursion 2016 kommer skogsfolk och politiker diskutera skogsbruk enligt såväl förlegade som de senaste kunskaperna. Skriv in datumen i kalendern redan nu: 31 augusti och 1 september. VÄLJ MAKTHAVARE Vem ska sitta i Föreningen Skogens styrelse? Nu kan du som är medlem föreslå kandidater till valberedningen. Mejla till info@skogen.se eller ta kontakt på annat sätt! SKOGEN 53 SKOGEN11-15s40-58.qxp_Layout 1 2015-11-16 11:44 Sida 54 FORSKNING Nu blir rönen råd Att ta naturhänsyn vid avverkning är inte det det lättaste. Vem kan egentligen bena ut om det är bäst att lämna kantzoner eller höga stubbar? Men det behöver inte vara så krångligt, enligt forskare. Text: KARIN LEPIKKO D ET FORSKAS VÄLDIGT MYCKET kring hur man tar naturhänsyn efter en avverkning och det råder knappast brist på information för dig som är skogsägare. Utmaningen är snarare att sålla bland alla resultat. Det är inte lätt att veta vilket sätt man ska välja. Men nu ska en stor del av all denna forskning mynna ut i praktiska råd. Ett forskarteam har studerat 120 vetenskapliga artiklar från Norden och Baltikum för att göra sammanställningar och sprida konkreta tips. Snart är de klara. Jan Weslien, Skogforsk, och Lena Gustafsson, SLU, har ingått i teamet och blivit förvånade över vissa saker under arbetets gång. ”Det är bättre att lämna många träd av ett enda trädslag än att lämna så många trädslag som möjligt.” Lena Gustafsson slogs av att vissa forskningsområden är populärare än andra. Det finns väldigt mycket gjort på insekter, men bara ett par studier om fåglar. – Det tycker jag är konstigt, eftersom vissa fåglar kan reagera väldigt snabbt på lämnad hänsyn. Det är också så att Lena Gustafsson för vissa arter har man upptäckt att den goda effekten ökar med tiden. För lavar, exempelvis, verkar arterna öka ju äldre hänsynen blir. Över huvud taget bör man tänka långsiktigt – hänsynen ska ju finnas kvar under mycket lång tid. OM LENA GUSTAFSSON bara får välja ett råd att ge till skogs- – DET ÄR SLÅENDE hur många arbeten det gjorts om asp och hur entydig den forskningen är: Trädslaget är verkligen väldigt viktigt för den biologiska mångfalden. Däremot finns det förvånande lite om tall, vilket är anmärkningsvärt, säger Jan Weslien. En annan upptäckt är att man bör prioritera en hänsynsåtgärd per hygge. Om man lämnar lite av allt finns det en stor risk att det blir för lite av allt. Jan Weslien – Man måste tänka på att varje art måste ha tillräckligt många träd eller tillräckligt stor yta. Det är bättre att lämna många träd av ett enda trädslag än att lämna så många trädslag som möjligt. Han säger också att det är bättre att lämna en ordentlig kantzon eller hänsynsyta i stället för att göra flera små insatser. Mängden arbeten om kvarlämnade högstubbar var slående många. – Ja, där har det gjorts mycket, men det mesta är om högstubbar av gran. De arbeten som ändå har gjorts på högstubbar av lövträd visar på stor nytta för rödlistade arter. ägarna väljer hon – utan att veta om det – samma som sin kollega. – Tillsammans med en planläggare kan du hitta en insats som känns bra. Bättre satsa på en rejäl kantzon eller en riktigt fin hänsynsyta än en massa olika saker. n EN ANNAN, HÖGST PERSONLIG reflektion över skogsbruk och naturvård som Jan Weslien har gjort under arbetet är hur lätt konflikter uppstår. – Det blir lätt hårda ord och låsningar mellan naturvården och dem som vill ha ett lönsamt skogsbruk. Förhoppningsvis kan vår kunskapssammanställning vara till hjälp i sådana sammanhang, säger han. 54 SKOGEN Rejäl kantzon – om forskaren själv får välja bland de nya forskningsrön som ska bli nyttiga tips. Foto: Lena Gustafsson SKOGEN11-15s40-58.qxp_Layout 1 2015-11-16 11:44 Sida 55 Är du en banker som brinner för skog och lantbruk? Vi stärker vår position som Sveriges mest attraktiva bank för skogsägare och lantbrukare och söker nu förstärkning i form av ännu en skog- och lantbruksspecialist för Västsverige med placering i Göteborg. Välkommen att läsa mer om tjänsten på danskebank.se/karriar EN AV SVERIGES STÖRSTA FASTIGHETSÄGARE SÖKER: Skogsförvaltare till Eskilstuna Vi söker dig som vill leda verkets skogsförvaltning inom en spännande och mångfacetterad verksamhet. Du kommer att leda, planera och genomföra skogsförvaltningen i södra Sverige, främst i Skåne, Blekinge, Småland och Halland. Som skogsförvaltare kommer du att förvalta och utveckla det försvarsanpassade skogsbruket i nära samarbete med Försvarsmakten och andra delar av totalförsvaret. fortifikationsverket.se/jobb SKOGEN 55 SKOGEN11-15s40-58.qxp_Layout 1 2015-11-16 11:44 Sida 56 PÅ VÄG Redaktör: Lars Åkerman larsakerman@telia.com Joakim MYhrman Alexander Post Per Johansson Orsa besparingsskog n Joakim Myhrman tillträder den 1 februari som skogsförvaltare vid Orsa besparingsskog. Han kommer närmast från en tjänst som affärsutvecklingsansvarig inom produktion vid Stora Enso Skog. stationeringsort Västerås. Tidigare hade han arbete som trävaruförsäljare. n David Wahlund är ny planspecialist på planavdelningen med stationeringsort Ljusdal. Var tidigare planansvarig. David Wahlund Johan Sjöblom Stora Enso skog n Johnny Johansson är ny virkes- n Emma Bergström är tillsvidareanställd som planerare från årsskiftet och hennes placeringsort blir Falun. köpare i området Avesta-NorbergFagersta och han kommer från Skogsmästarskolan. n Linnea Kvick Vik kommer att n Rickard Sandström är ny virkesköpare i området SkinnskattebergFagersta och kommer närmast från Linde energi. LRF Konsult Siljan skog n Per Johansson är nyanställd n Daniel Halvarsson är ny virkes- vikariera som skogsvårdsledare från den 1 januari till den 31 augusti. Hon ska vikariera för Frida Mellgren som blir föräldraledig. skogsekonom på LRF Konsult i Hyltebruk. Han har tidigare arbetat som virkesinköpare. På LRF Konsult kommer han att arbeta med fastighetsvärdering, rådgivning och deklarationer. köpare i västra delarna av Mora och var tidigare skogsmaskinförare. n Pernilla Carlstén är ny företags- n Johan Sjöblom är ny virkesköpare, sköterska och verksamhetsansvarig på Skogshälsan. främst i Älvdalens kommun, och har bakgrund som skogsmaskinförare. n Niklas Bergström börjar som vir- Mellanskog n Elin Andersson är ny virkesköpare n Alexander Post är ny skogsinspek- i främst Falun och Borlänge och var tidigare anställd på PC-Skog. tor på virkesområde Västmanland med NY PÅ JOBBET MAGNUS GROTH, vd och koncernchef på SCA EFTERFRÅGAN PÅ MASSAVED kommer att öka! Det säger Magnus Groth som sedan i våras är koncernchef på det globala hygien- och skogsföretaget. Han är 51 år, född och uppvuxen i Stockholm, där hans pappa var läkare och mamma förskollärare. Magnus själv är både tekniker och ekonom i grunden, civilingenjör i skeppsbyggnad från KTH och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Men nu ser det ut som att han kanske lämnar skogen. 1 56 SKOGEN Blir det någon delning av SCA, där skog och hygien skiljs åt? Elin Andersson n Hanna Staland har börjat som kesköpare i Rättvik och ersätter Holger Svensson som går i pension den 30 november. Niklas har tidigare varit maskinförare på Stora Enso skog. – Vi jobbar med att lägga över skogsdelen i en så kallad legal enhet, det vill säga ett helägt dotterbolag. Nu är SCA mest fokuserat på hygienprodukter, men med ett fristående dotterbolag ska skogsdelen få ökat fokus och effektiviseras. Redan i dag är skogsprodukter ett eget affärsområde, men en renodling blir ännu bättre. Den verksamheten har en annan profil med råvaran skog som grund. 2 Vad betyder det för en skogsägare? – Egentligen ingenting. Vi köper redan 50 procent av vår råvara från skogsägare och har goda relationer ekolog i miljö- och hållbarhetsgruppen. Hon är skoglig doktor i ekologi och var tidigare vikarierande hållbarhets- och kommunikationschef på Bergvik skog. HAR DU BYTT JOBB? Berätta för oss på SKOGEN! Mejla larsakerman@telia.com. med våra leverantörer. Däremot kommer vår enormt stora investering på 7,8 miljarder under tre år på massafabriken Östrand i Sundsvall betyda en del för skogsägarna. Vi fördubblar produktionen, vilket kommer att öka efterfrågan på massaved. Det behövs, eftersom vi ser att efterfrågan på mjukpapper och förpackningar kommer att öka med två procent per år. 3 Massa och papper ökar, men hur blir det med sågat? – Det finns en fin utveckling av sågat, men inga ökade priser eftersom det har varit ett ökat utbud också. Vi investerar 500 miljoner kronor i Tuna- SKOGEN11-15s40-58.qxp_Layout 1 2015-11-16 11:44 Sida 57 Här är årets miljöhjältar VÄRLDSNATURFONDEN WWF har utsett årets miljöhjältar 2015. Priset för biologisk mångfald går till Mats Karström, lärare från Vuollerim, som engagerat sig för miljön i 30 års tid. Han har tagit fram metoder för inventering och bedömning av skyddsvärda skogar och var initiativtagare till skogsgruppen Steget före. ”Vissa arter är så kräsna att de endast överlever i gammelskog och många av dess arter är idag hotade. Genom sin metodik, som numera används av myndigheter, naturvårdsorganisationer och skogsföretag i hela landet, har Mats fått fram viktiga argument för att skydda skogar med höga naturvärden,” skriver juryn i sin motivering. Beatrice Rindevall får priset för ekologiska fotavtryck. Hon är redaktör på Supermiljöbloggen som hon var med och startade 2010 och är i dag en av Sveriges stora miljösajter. Den sprider nyheter och debatt om miljö och hållbarhet och drivs helt ideellt. dals gransågverk och produktionen där är tänkt att öka 2016 med cirka 25 procent. Men på marknaden har jag inga synpunkter. SKOGSHÖGSKOLAN FIRAR 100 – IGEN 4 Har du något skoglig påbrå? – Nej, faktiskt inte förutom att min mamma var skogsmullefröken och det har nog satt sina spår. När vi är uppe i vår fjällstuga vistas jag mycket i naturen, men det handlar mycket om att jogga och åka skidor. 5 Jagar du? – Jag har jägarexamen och har jagat lite grand, men i år hinner jag inte. DEN 6 NOVEMBER FIRADE Skogshög- skolan 100 år. Men faktum är att man redan 1978 firade 150 årsjubileum. Förklaringen är att man blev högskola först 1915. Det första firandet räknade med föregångaren Kungliga Skogsinstitutet. Möjligen tål det att nämnas att institutionen inte längre är en högskola, utan ett universitet, vilket ju öppnar möjligheten att fira både 100 och 150 år igen i framtiden. SKOGEN gratulerar i efterskott. Och förväg! LARS ÅKERMAN SKOGEN 57 SKOGEN11-15s40-58.qxp_Layout 1 2015-11-16 11:44 Sida 58 SISTA ORDET Tips från coachen som provat allt BRANSCHSYMBOL I fjol avgick Ulf Sandström som vd för SMF Skogsentreprenörerna. Vi på SKOGEN är jättenyfikna på vad Ulf gör i dag. De som kommit i kontakt med Ulf kan nog skriva under på att han känns målmedveten, vältalig och starkt engagerad. Lite som en agitator eller predikant, fast mycket lättsammare. På något sätt blev han symbol för hela maskinfolket. Under sina sju år som vd på kansliet i Gamla stan i Stockholm blev organisationen mer synlig och den växte från 682 anslutna företag till 950. Det är Ulf stolt över. – Jag är också stolt över att som första representant för entreprenörskåren ha fått ta emot Guldkvisten, en av Föreningen Skogens finaste utmärkelser. Silverkvisten var inte så dum den heller, skrattar Ulf. Det han är mindre glad åt är att han inte lyckades få igenom en handlingsplan som skulle göra SMF till en tydligare motvikt till Naturskyddsföreningen, främst i reservatsfrågan. Bland annat fanns långt gångna planer på en film. – Det var synd att inte styrelsen i SMF förstod hur viktig den här frågan är för medlemmarna och för hela skogsbranschen, säger Ulf Sandström. – När jag var 13 år lånade jag farsans fågelbössa och begav mig ut i skogarna runt Boden. På den vägen är det. Jakt och skog är mina stora intressen, säger Ulf Sandström. NU JOBBAR ULF i egen regi. Från hemmet i Piteå coachar han småföretag, mest skogsentreprenörer. Kalendern är välfylld, även helgerna tas i bruk. Det handlar mycket om att lära ut förhandlingsteknik, visa hur man kan jobba smartare och få alla i företaget att dra åt samma håll. Kick-on-kurser och Företagstermometern är några av verktygen i Ulfs låda. – Det allra viktigaste är att alla i företaget känner sig delaktiga och kan vara med och påverka, betonar Ulf gång på gång. Här kanske hans bakgrund spelar in. Han kan branschen och tänket. Ulf har jobbat som huggare, maskinförare, virkesmätare, avverkningsledare, virkesköpare och transportchef. Bland annat. Han har dessutom jobbat på sågverk och varit facklig ordförande och ordnat kurser. Med mera. – Jag har nog jobbat med allt i skogsbranschen, utom ANTINGEN ELLER Piteå eller Gamla stan? – Piteå. SKOGEN eller Skogsentreprenören? – SKOGEN först. Facket eller arbetsgivarna? – Jag sitter lika bekvämt på båda stolarna. som förvaltare eller lastbilschaufför, säger han. Vid sidan av coachandet är Ulf verksamhetsledare på deltid i Skoglig Samverkan i Norrbotten. Tjugotalet medlemsföretag från stubbe till industri samverkar för att stärka länets skogsbruk. – DEN STORA FRÅGAN NU är att rädda Kalix naturbruksgymnasium. Vårt mål är att kommunen tar över och att skolan görs om till ett teknikcollege, där eleverna får praktik ute hos ett värdföretag. Då finns chans att skolan lockar fler sökande än nu. Skulle det bli lugnt någon dag kan Ulf alltid lägga ner några timmar på bostadsrättsföreningen, där han är ordförande, eller hälsa på Lion, första barnbarnet. – Jag är jätteglad över honom, avslutar Ulf. PETER BJÖRCK Fh[dkc[h[hWf I >[bh @WjWYa@W]l_bb^W[blWdkcc[h\h+--ah$ I FhelWf @W]l_bbfhelWIAE=;D"jh[dkcc[h\hXWhW//ah$ Fh_i[hdW]bb[hjec(&'+#'(#)' 58 SKOGEN Å Z[deX[he[dZ[ iae]ij_Zd_d][d DWcd 7Zh[ii J[b[\ed ;#feij Ia_YaW_djWbed][d[bb[h]_dfiae][d$i[%iae][dfh[d v FHEL7F // ah Bdiijoh[bi[d hWZ[hWhÅ iahW Z_jji[hl_jkj >oiY^#^oiY^0F[djW eY^Wc[h_aWd[hdW jWhj[ad_aifhd] ''& #11 Maskinförsäkring @c\hl_bbaeh"ifWhW jki[dbWffWh C;H DojdaWhdW JH;DKC l_iWhl][d J;C7% C7IA?D ;DJH;FH;DzH <hWda[hWi[`Å l_X[jWbWhfehjej Iaji[b0I\heZWi Whj[h_lblhZWZ b[Zd_d]i]WjW J_Zd_d][dIAE=;D IlWhifeij'/&',**&& ''&&'IjeYa^ebc Omslag.qxp_Layout 1 2015-11-13 11:39 Sida 4 Julklappstiips! Unna dig själv eller en god vän trevligg julläsning. Leverans till jul, be ställ senast 14/12! SKOGEN PS Praktisk skogsbok En brukksskogs historia M E R ÄN BARA T RÄD 57 VA A N LI G A S KO G S O R D Finspångs Bruk under 300 år Bo Backström s Lars Östlund Praktiska skötseltips! Planera avverkningen, hitta rätt gallringsform, hur du lejer bort arbete och får ordning på ekonomin. onomin 332 sidor. 495 kr. Medlemspris 395 kkr. Brukshistoria Här beskrivs Finspångs Bruk, grundat av K Kronan på 1550-talet. Utsökt bildm material! 250 sidor. 295 kr. Med dlemspris 195 kr. Snabbstart! Som ny skogsägare får du koll på de 57 orden så du vet vad skogsbruk går ut på. Då är du igång igång. 115 sidor. 130 kr. Medlemspris 99 kr. Pris inkl. moms. Exkl frakt Pris inkl. mom ms. Exkl frakt Pris inkl. moms. Exkl frakt S KO OG STOK I G 2 8 alternativ till alla som tänke er nytt 36%.3+4 3+/'3,%8)+/. U P P ST Ë L D T A F !XEL#NATTINGIUS Ta ut svängarna! Boken ger praktiska tips. Lite tokiga idéer som kan förrgylla din skogliga vardag. Sköt skogen på det sätt du drömmer om! 71 sidor. 140 kr. Medlemspris 90 kr. De gamla skogsorden Svenskt Skogsle o xikon. Jägmästaren Axel Cnattingius skrev i slutet e av 1800-talet detta lexikon med över 1200 skogsord. 22 24 sidor. 200 kr. Med dlemspris 170 kr. Pris inkl. moms. Exkl frakt Pris inkl. mom ms. Exkl frakt Beställ på: www.skogen.se//shop s eller ring 0 08-412 15 00 Bättre virkesaffärer! Bli en bättre förhandlare, välj rätt affärsform, lär dig mer om hur virkesmarknaden fungerar. 95 sidor. 260 kr. Medlemspris 230 kr. Pris inkl. inkl moms. moms Exkl frakt Omslag.qxp_Layout 1 2015-11-13 10:48 Sida 1 Posttidning B Vid obeställbarhet retur till: SKOGEN, Box 1159, 111 81 Stockholm 1 9 0 1 6 4 4 0 0 Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se hela programmet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com
© Copyright 2024