EU-PENDLARNA
Omslag0615.qxp_Layout 1 2015-06-12 11:24 Sida 2 Blåst på stugan. Romantik på Konsulten upphävde SkogsElmia: sitt eget avtal. . . . . . . . . . . . . . .s 4 Här får han ja. . s 37 Mot strömmen: Därför satsar Björn på gran. . . s 44 Nu kommer vändningen! Skogsindustrin investerar för 9 miljarder utropar Danske Bank. #6-7 2015 • Pris: 66 kr Skogsfolkets oberoende tidning Visa upp! Så lockar du besökare till din fina skog EU-PENDLARNA säkrar svensk återväxt Omslag0615.qxp_Layout 1 2015-06-12 11:25 Sida 3 TimberCare™ PREMIUM Nyhet! Nya TimberCare PREMIUM lanseras under hösten! Nya TimberCare PREMIUM är serviceavtalet som verkligen lönar sig för dig som maskinägare. Gäller för John Deeres E-modeller med IT4-motor samt givetvis för den kommande G-serien! I TimberCare PREMIUM ingår förlängda serviceintervall – 750 timmar – samt utökad maskingaranti upp till 9 000 drifttimmar och reservdelsgarantin Parts Promise. Oljeanalyser och mer förebyggande service genom utökade maskininspektioner medföljer också i vårt nya serviceavtal. TimberCare PREMIUM kan du betala månadsvis över 36 månader. Och detta helt utan extra avgifter. Uppdelad betalning ger fördelen av perfekt kostnadskontroll och ett TimberCare PREMIUM lönar sig! JohnDeere.se/forestry LedareInnehall06.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:32 Sida 3 INNEHÅLL LEDARE Tokoptimistens fagra löften ”Vi som jobbar med detta är skogsbrandmän med lång utbildning och erfarenhet.” ÄLSKAR, ÄLSKAR INTE. Älskar, älskar inte, inte, inte, älskar, älskar inte. Så kan det kännas när man går där med röjsågen. Den man älskar vårdar man – gran, tall eller björk. Därför röjning. Ändå sätter sig en liten tokoptimist gärna på skogsbrukarens axel och viskar andra smekande löften i hennes eller hans öra. Det fick vi en påminnelse om på Föreningen Skogens vårexkursion i Gudrunland (se föreningssidorna, sidorna 46 till 47). Den lille optimisten nynnar att du hinner röja nu på semestern. Eller att träden självgallrar sig till ett fint bestånd. Att träd klarar sig bra med små gröna tofsar upptill. Och att vi om några år har system för vrållönsam energigallring i ”konfliktbestånden” av tusenbröder. I dag är arealen med röjningsbehov sju gånger så stor som den årliga avverkningsarealen. Varför lejer inte fler ut jobbet? På andra axeln kan en liten pessimist väsa fram de historier som går om gästarbetande röjare som trott att björk betyder gran och sådant har faktiskt förekommit enstaka gånger. Thomas Aronsson. s 24 VIRKESMARKNAD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18–23 VIRKESPRISER: Svagare flöde av lövvirke pressar upp priserna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 SKOGSTEXTIL: Efterfrågan på skoglig textilmassa ökar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 USA: It-jätten Apple avsätter skog till produktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 FOKUS: NATURVÅRD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24–29 NATURVÅRDSBRÄNNING: Ett hundratal arter gynnas av planerade skogsbränder . . . . . . . .26 TEKNIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31–35 MOBILT: Verktyg i telefonen övervakar maskinernas driftsäkerhet med mera . . . . . . . . . . . .31 IT: Prylarnas internet kan öka säkerheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32 SKOGEN TESTAR: Amerikansk pickup går en match mot den svenska vintern . . . . . . . . . . . .34 SKOGSMÄSSORNA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36–39 VÅR FRÅGA TILL ER läsare om ni lejer ut skogsvården (se sidan 10) gav många tänkvärda svar. ”Det är vid skogsvården jag har möjlighet att forma min framtida skog som mest” skriver en läsare. Det är sant. Därför vill man göra det själv. Och kanske bör man det – om det blir av. Och om man är hyggligt insatt i röjning. Det är lätt att skaffa sig onödigt arbete genom att missbedöma stubbskottens växtkraft eller, som de flesta, röja för svagt. Men bristfällig kunskap om skogsskötsel löser man tyvärr inte heller genom att leja ut jobbet. Alla entreprenörer är inte skötselgurus. Vare sig man ”kan själv” eller går med på att ta hjälp måste man som enskild skogsägare formulera sina önskemål. Vilket nästa steg ska röjningen förbereda? Var ska lövet förbli oröjt? Vad ska sparas med tanke på älgen och hur mycket vågar man öppna runt rönn och sälg. (Spara förresten mest hansälgar, med tanke på allt pollen till insekterna.) SKOGSELMIA: Romantik, fina priser och maskiner för hela familjen . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36 SKÖTSEL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43–45 GRATIS: Utbudet av gratiskartor och andra nyttiga resurser på nätet ökar . . . . . . . . . . . . . .43 EKONOMI: För Björn Mauritzon är gran det givna valet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .44 DESSUTOM Aktuellt 4–8, SKOGENs läsarfråga 10, Skogstips i Sommarsverige 12, Utländsk personal sköter om svensk skog 14, Gör det själv: Vårdad skog välkomnar vandrare 40, Föreningen Skogen: Rapport från en exkursion 46, På väg 48, Sista ordet: F d rebell full av åsikter 50. Blåst på stugan. Romantik på Konsulten upphävde SkogsElmia: sitt eget avtal. . . . . . . . . . . . . . .s 4 Här får han ja. . s 37 Mot strömmen: Därför satsar Björn på gran. . . s 44 Nu kommer vändningen! Skogsindustrin investerar för 9 miljarder #6-7 utropar Danske Bank. 2015 • Pris: 66 kr Skogsfolkets oberoende tidning Visa upp! Så lockar du besökare till din fina skog RÖJNINGEN AVGÖR SKOGENS framtid. Även bolagen släpar efter, men den som sköter sin egen skog har ett privilegium: Man kan göra jobbet själv. För det är ju som signaturen Anders H skriver i månadens enkät: ”Skogsvården är det bästa med att äga skog!” Men, som sagt, hinner du? Planera din sommar realistiskt. Det är du värd. ......................................................................... EU-PENDLARNA SKOGEN – En fristående tidning utgiven av Föreningen Skogen som verkar för god skogs- och naturvård. Vi vill väcka läsarnas nyfikenhet, granska, ge nya impulser och skapa nytta – målet är nöjda och aktiva läsare. Läs mer på sidan 46. säkrar svensk återväxt OMSLAGSFOTO Bosse Backström Bengt Ek chefredaktör och ansvarig utgivare SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 15:58 Sida 2 AKTUELLT Kvarn i stan får nya vingar STOCKHOLM Landmärket Skanskvarn nära Globen i södra Stockholm har fått nya vingar. Gysinge kulturbygg har tillverkat repliker i linoljad gran av de ruttnande originalen, uppger Dagens Nyheter. Den kulturskyddade väderkvarnen från 1859 inhyser i dag en restaurang. – Vi betalade för stugan i samband med köpet och har renoverat upp den rejält. Den var vår bas när vi arbetade på skogsfastigheten, säger Susann och Rune Viklund. Miljögrill går upp i rök FRILUTSLIV Nu finns grillen som man inte behöver släpa med sig hem efter utflykten. Den går nämligen upp i rök utan att lämna några miljöpåverkande rester. Finska Muurikkas Eco-Grill är tillverkad i form av en urgröpt liten kubbe av klibbal som fylls med grillkol. Den tänds genom att man sätter eld på en liten träkloss i mitten och är klar att använda efter ungefär 20 minuter. Att stocken så småningom tar eld gör inget, eftersom al inte sprätter. Eco-grill finns i två storlekar och med en vikt på 1,5 kilo är den enkel att ta med. Den är dessvärre inte billig: 160 och 250 kronor. CITATET ”Vi har ju inte flyttat till stan för att bo i skogen” Ordföranden i en bostadsrättsförening i Örnsköldsvik vill att kommunen tar ner fler träd nära föreningens hus. 4 SKOGEN Foto: Matts Bildström LRF Konsult underkände eget avtal ARVSTVIST Susann Viklund för- lorade sin stuga när LRF Konsult ogiltigförklarade ett avtal. Men avtalet hade företaget självt utformat 24 år tidigare. Nu varnar Susann för att fler avtal kan vara skrivna på samma sätt. Susann Viklund och hennes två systrar samt deras mor kom 1989 överens om hur moderns skogsfastighet i närheten av Kalvträsk i Skellefteå kommun skulle fördelas mellan barnen. Ett avtal som alla var överens om upprättades av konsultföretaget Driftsbyrån. Arvsskiftet gjordes i god sämja och för att undvika framtida oklarheter lät man Driftsbyråns jurister sköta hela processen ända fram till lagfarten. NU SÄGER DOCK LRF Konsult, som Driftsbyrån heter i dag, att det fanns felaktigheter i avtalet som i praktiken gör det värdelöst. – Vi förlorade utan ekonomisk ersättning den stuga som vi bevisligen köpt, säger Susann Viklund. Hon och hennes make Rune anser att företaget därmed har satt betyg på sig själva och att man borde ta de ekonomiska konsekvenserna. – Det är tragiskt att ett så stort företag inte ens kan betala tillbaka de pengar det kostade oss att få alla handlingar som senare visade sig vara värdelösa, säger Susann. Hon säger att ärendet är alarmerande: Enligt den jurist som upprättade handlingarna skrevs det på samma sätt som de flesta andra upplåtelseavtal från den tidsperioden. SUSANN OCH HENNES ena syster blev därmed ägare till cirka 180 hektar skogsmark. Samtliga byggnader inklusive den lilla stuga som tillföll de två kom dess-utom att ligga på deras mark. Eftersom den tredje ”När vi i efterhand granskar deras hantering finner vi många motsägelsefulla uppgifter” SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 15:58 Sida 3 Vindkraftverk – så många finns i Sverige 3048 2640 2385 Foto: Charlie Bennet/Tele 2 AKTUELLT 2036 1655 1359 Stugan som konflikten handlar om finns utanför Kalvträsk i norra Västerbotten. Foto: Privat systern skulle överta bostadshuset, som ligger mycket nära stugan, rekommenderade Driftsbyrån att skifteslinjen drogs om av praktiska och skattetekniska skäl, så att även stugan kom att ligga på den tredje systerns mark. Därför upprättade man, också på konsultföretagets inrådan, ett nyttjanderättsavtal för stugan, vägar och kringliggande mark. Eftersom det tydligt framgår av det köpeavtal som Driftsbyrån upprättade att de köpt och betalat stugan misstänkte aldrig Susann och Rune att något kunde gå fel. MEN 2013 FICK Susann ett brev från en jurist på LRF Konsult som på uppdrag av systern som ärvde huvudbyggnaden hade synat uppgörelsen från 1989. Man hade upptäckt felaktigheter i nyttjandeavtalet. Därmed hade juristen i praktiken ogiltigförklarat företagets tidigare arbete, anser Susann och Rune. – Även om LRF Konsult i dag erkänner att de gjorde ett fel 1989 finns det skäl att undra över om det är bättre ordning där i dag. Var ligger deras moraliska, ekonomiska och etiska ansvar, undrar Rune Viklund. – De skyller på en preskriptionstid på tio år och när vi i efterhand granskar deras hantering finner vi många motsägelse-fulla uppgifter, fortsätter han. DEN UPPKOMNA TVISTEN gäller endast stugan. SKOGEN har kontaktat LRF Konsult i Umeå som avböjer att kommentera ärendet med hänvisning till att de tillämpar tystnadsplikt i alla sina kundärenden. MATTS BILDSTRÖM År 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utbyggnaden har varit kraftig de senaste åren, men nu spås en avmattning. Källa: Energimyndigheten & Svensk Vindenergi Byggtakten avtar VINDKRAFT Trots att investering- arna i vindkraft ökar under första kvartalet 2015 spår Svensk vindenergi långsammare utbyggnad de kommande tre åren. Under 2014 installerades 1 050 megawatt vindkraft, den högsta nivån hittills. Fram till och med 2018 förväntas den genomsnittliga installationen i stället ligga på drygt hälften per år, enligt branschorganisationen Svensk vindenergis prognos. – Även om de fasta investeringarna ökade jämfört med kvartalet före är trenden ändå nedåtgående. Det som skulle kunna motverka nedgången är om riksdagen bifaller regeringens proposition om höjd ambition i elcertifikatsystemet, säger Mattias Wondollek, elnäts- och marknadsansvarig på Svensk vindenergi. Enligt organisationen skulle en höjd ambitionsnivå för den förnybara elproduktionen kunna motverka nedgången. – Att det fortsätter att tas investeringsbeslut trots rekordlåga priser på både el och elcertifikat visar att vindkraften är väldigt konkurrenskraftig. Sverige och svensk industri har allt att vinna på en fortsatt satsning på förnybar el, säger Charlotte Unger som är vd på Svensk vindenergi. PE Mer 4G – men inte i skogen FAKTA Ur Post- och telestyrelsens statistikbibel ”Svensk Telemarknad 2014” som släpptes i slutet av maj noterar vi att det i slutet av året fanns 14,4 miljoner mobiltelefonabonnemang i landet. Fyra miljoner av dem hade kopplat upp sig till 4G, den senaste mobila tekniken som bland annat ger bättre möjligheter att överföra bilder och datafiler från till exempel skogsmaskiner. Det är en ökning med 2, 5 miljoner abonnemang sedan 2013. SKOGEN kan dock konstatera att den största ökningen sker i storstäder, tätbebyggda områden samt längs de större vägarna. 48 projekt får nya pengar LANDSBYGDSSTÖD Två nya miljarder gör att 48 så kallade Leader-områden får möjlighet att fortsätta sitt arbete med att utveckla landsbygden. Leader är en långsiktig EU-satsning på att stärka landsbygdens ekonomi, där de offentliga, ideella och privata sektorerna samarbetar. De boende på landsbygden uppmuntras också att själva göra satsningar på företag och sysselsättning i sin bygd. Nu fördelar Jordbruksverket två miljarder kronor från landsbygdsprogrammet för åren 2014 till 2020. Det innebär att 48 Leader-områden kan fortsätta sitt arbete. – Runt om i landet har det arbetats hårt med att ta fram nya utvecklingsstrategier. I de 48 Leader-områden vi nu ger klartecken till ser vi att det finns förutsättningar och tillräcklig kapacitet för att utveckla området och företagandet, säger Niclas Purfürst, chef för landsbygdsavdelningen på Jordbruksverket. Ursprungligen inlämnades utvecklingsstrategier från 53 områden, men efter en prioritering föll fem bort. PE Vindelälven först i norr BIOSFÄROMRÅDE Vindelälven kommer under tre år att kandidera till att bli ett biosfärområde. Det blir i så fall det första i norra Sverige och landets sjätte totalt, enligt Västerbottens Folkblad. Projektledaren Malin Karlsson hoppas att det kommer att öka besöksnäringen. Ett biosfärområde ska vara en modell för ett hållbart samhälle och fokusera på samspelet mellan människan och miljön. SKOGEN 5 SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 15:59 Sida 4 AKTUELLT Oj, vilken reaktion LÄSARRÖSTER Digitala kartor Glesbygd ska bli tryggare AKUTHJÄLP Bättre akutsjukvård i extrem glesbygd är målet för ett samarbete mellan landstingen i Västerbotten och Norrbotten samt Region Jämtland Härjedalen. Sjukvård, polis, SOS Alarm och helikopterföretag kopplas ihop och en informationsbok, AXG, kommer att finnas vid olika turistanläggningar och i samebyar. Den beskriver hjälpinsatser vid sjukdom och olycksfall, bland annat ABCDE- konceptet, i väntan på professionell hjälp. Instruktionerna finns även på nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska. som inte stämmer berör verkligen. När SKOGEN skrev om markägaren som drabbats av felaktigheter i lantmäteriets digitala kartmaterial rasade kommentarerna in. Artikeln fanns att läsa i SKOGEN nummer 5/2015 och när den publicerades i eSKOGEN och på Facebook hettade det till så pass att vår webbsida började krångla. En av alla som hört av sig är signaturen Markägare som skriver: ”Det finns mängder av fel i de digitala kartorna! I blockkartorna har gränser för åkermark dragits där skuggan från den angränsande skogen slutar, inte där åkermarken verkligen slutar.” Han eller hon skriver också att många markägare har förlorat mycket pengar för att ytan blivit felbestämd. ”Det är fruktansvärt att det ligger på fastighetsägarens ansvar och kostnad att få till stånd ändringar!” En annan skogsägare ringde oss och berättar hur en digital karta gjorde att ett påbörjat vägbygge fick göras om när man upptäckte att vägen drogs på fel fastighet. På kartan låg fastighetsgränsen som vägen skulle följa mer än 30 meter fel och när vägbyggaren kontaktade Lantmäteriet blev svaret att man i stort sett fick skylla sig själv om man använt en digital karta. PE Klassiker bäst i test MYGGPLÅGA Den som vill skydda sig mot mygg ska inte använda ekologiska preparat, plåster, specialarmband eller telefonappar, konstaterar tidningen Råd & Rön som har testat olika produkter och metoder. Bäst effekt har klassiska myggmedel som US 622 från Cederroth – ofta kallad Djungelolja – och Protection Plus från Autan. Nackdelen med dem är att de innehåller en giftig tillsats, varför begränsad användning rekommenderas. De två testade apparna till mobiltelefoner hade ingen som helst effekt. Testet av myggavvisande armband fick hastigt avbrytas, då försökspersonerna utsattes för närgången uppvaktning av de blodtörstiga insekter som skulle hållas på avstånd. 6 SKOGEN Vindkraft flyttar väg ISREGN En allmän väg vid SCA-Statkrafts nybyggda vindkraftparker nära Ramsele ska flyttas. Orsaken är att is från tre av vindsnurrorna kan träffa förbipasserande bilar. Under vintern har man observerat att is kan kastas längre än man trodde när de mycket höga vindkraftverken byggdes i höstas. – Det finns rekommendationer om att det ska vara minst 342 meter till närmaste allmänna väg, säger Henrik Berglund, projektledare på Statkraft. Vägflytten bekostas av SCA-Statkraft och påbörjas under 2016. PE SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 15:59 Sida 5 Tvära kast i mål om avverkning FORNMINNESBROTT Södertälje tingsrätt har fällt två bolag i samband med avverkningen av ett antal träd inom strandskyddszonen vid Taxingeån nära Mälaren. Bland annat skadades flera järnåldersgravar. De strandnära träden stod på mark klassad som nyckelbiotop och avverkningen berövade området nästan alla naturvärden, uppger Länstidningen. Gravfältet hade körts över av skogsmaskiner som skadat cirka 75 procent av gravarna. Per Fimmerstad på Taxinge gods tog på sig ansvaret för det inträffade, men ville inte medge någon skuld. – Jag såg en fara och tog initiativet till att åtgärda den osäkra situationen med att ha livsfarliga träd stående på området, där otroligt många barn och vuxna rör sig, säger han. det inträffade och medgivit att allt inte gått rätt till. Försvaret ansåg vidare att avverkningen gjordes inom ramen för Skogsstyrelsens tillstånd. När det gäller gravfälten hävdade man att bolaget inte var inblandat och att skadorna inte är tillräckliga för att medföra straffansvar. Man lade dessutom över ansvaret på entreprenören som enligt advokaten borde ha skött sin uppgift utan att orsaka skador. Denna slog dock tillbaka och sade att man fick uppdraget av Taxinge gods och att ansvaret låg på bolaget, berättar Länstidningen. ”Jag såg en fara och tog initiativet till att åtgärda den osäkra situationen” MEN NÄR RÄTTEGÅNGEN inleddes tvärvände försvaret och förnekade ansvar. Man hävdade att Taxinge gods inte alls var inblandat vid avverkningen, utan bara hade förmedlat kontakten mellan entreprenören och markägaren Uppsala akademiförvaltning som beställde den. Det tillbakavisades av markägarens skogschef som vittnade och sade att man inte alls gett tillstånd till avverkningen. Han berättade också att Per Fimmerstad strax efter avverkningen tagit på sig SÖDERTÄLJE TINGSRÄTT går i stort sett på åklagarens linje, det vill säga att det var Taxinge gods som låtit utföra avverkningen och anvisat hur virket skulle transporteras ut. Taxinge gods döms att betala 250 000 kronor i företagsbot, samma summa som åklagaren yrkat på. Entreprenören döms att betala 25 000 kronor för fornminnesbrott, men inte för brott mot områdesskydd. Det är hälften av vad åklagaren yrkade. När det gäller fornminnesbrottet gav åklagarsidans och försvarets respektive expertvittnen, båda arkeologer, mycket olika bild av skadorna. Försvarssidans vittne dömde ut en tidigare undersökning av det ena gravfältet och såg endast en lindrig körskada. KARIN BERNLE KOLLA VAD VÄGEN KOSTAR. Gå in på webbplatsen Kunskap Direkt, verktyget Kostnad för vägunderhåll. Skriv in antalet grushyvlingsturer per år, läge i landet, trafikintensitet och tio andra uppgifter. Sen kommer svaret. SKOGEN i plattan Alla dina tidningar på ett ställe. Qiozk Tidningsaffären www.qiozk.com Stolpvinsch - för professionellt bruk - två storlekar Moment www.alfera.fi Fästes på träd eller stolpe Praktiska skötseltips! Planera avverkningen, hitta rätt gallringsform, hur du lejer bort arbete och får ordning på ekonomin. 332 sidor. Ordinarie pris 495 kr. Medlemspris 395 kr. Pris inkl 6% moms. Frakt tillkommer. Medlemspris 395 kr Beställ på www.skogen.se/shop eller 08-4121500. Föreningen Skogen • 08-412 15 00 • info@skogen.se • www.skogen.se SKOGEN 7 SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 15:59 Sida 6 AKTUELLT Översiktskarta fri att ladda ner Folksam sågar farliga färger LANTMÄTERIET Den första juli blir det fritt att ladda ner Lantmäteriets översiktskarta över Sverige i skala 1:250 000. Kartorna kan hämtas som nedladdningsbara filer i vektorformat och i form av en öppen geodatatjänst. Nästa år blir även ytterligare kartor tillgängliga när Lantmäteriet släpper ensamrätten till terrängkartan i skala 1:50 000 samt väg- och fjällkartorna i skala 1:100 000. I ett pressmeddelande skriver Lantmäteriet att efterfrågan på kartor och kartinformation har ökat kraftigt de senaste åren. Man pekar samtidigt på att det saknas finansiering för ett fullständigt öppnande av myndighetens geografiska data- och adressinformationssystem. För det skulle bli möjligt att genomföra krävs ett årligt anslag på 100 miljoner kronor. Även Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tillhandahåller karttjänster. På skogskarta.slu.se finns digitala skogskartor för nedladdning. PE TEST 41 av de 45 vanligaste utomhusfärgerna håller inte måttet. Det visar en undersökning som försäkringsbolaget Folksam har gjort. De underkända färgerna innehåller farliga ämnen eller är så dåliga att mögel började växa på väggarna kort tid efter att de målats. Klimatet oroar Snart i din dator. Fri nedladdning gör Lantmäteriets kartor tillgängliga för alla. GRANSKNING Hela 75 procent av de svarande i en undersökning gjord av Världsnaturfonden WWF uppger att man känner sig orolig för klimatförändringarna. Mest oroliga är kvinnor och personer med högre utbildning. De som har doktorerat i ett akademiskt ämne är mest bekymrade, hela 95 procent uppger att man oroar sig för klimatförändringar. Living Lab i HSB Värmländsk present Ny fågel BOSTÄDER Långsiktigt hållbart, ekologiskt, resurs- NATURSKYDD bland alla lysningspresenter som effektivt och återvinningsbart. Det är några av nyckelorden i HSB:s nya projekt Living Lab. Tanken är att HSB tillsammans med forskare och en rad samarbetspartner ska utveckla metoder för hur framtidsmänniskan kan komma att bygga och bo på sätt som är långsiktigt hållbart och samtidigt resurseffektivt. Projektet som ska drivas på Chalmers Campus i Göteborg under tio år kretsar kring ett nybyggt hus och involverar hyresgästerna. De första trettio flyttar in under våren 2016 och kommer att få testa innovationer som stöttar en långsiktigt hållbar livsstil, bland annat klimatneutrala och ekologiskt baserade material som träprodukter. – Huset blir flexibelt. Det innebär till exempel att fasaden lätt kan bytas ut och att de boende får prova nya ytskikt och tekniker i hemmet. På så vis kan vi testa egenskaper hos olika material och livsstilar, säger Sanna Edling, projektledare för Living Lab till tidningen Hemma i HSB. PE prins Carl Philip och hans fru Sofia fick inför sitt bröllop märks ett åtagande att skydda naturen i det snart bildade naturreservatet Byamossarna i Arvika kommun. Gåvan symboliserades av en kyanitskiva där reservatets namn ristats in. Kyanit är Värmlands landskapssten. KINA Forskare från bland annat Sverige har enligt TT upptäckt en ny fågelart i bergsområden i centrala Kina. Den förekommer bland annat i Sichuanprovinsen och har därför döpts till Sichuansmygsångaren. Den närmaste svenska släktingen är gräshoppsångaren. 8 SKOGEN För få brandsläckare BRANDSKYDD Hela 70 procent av Sveriges hushåll saknar brandsläckare i bostad och fritidshus. Det visar en undersökning gjord av Brandskyddsföreningen som uppmanar fler att snarast skaffa brandsläckare och att välja en modell på minst sex kilo. För att garantera säkerhet och funktion när släckaren behövs som bäst ska den dessutom bytas ut eller lämnas in på service minst vart tionde år. Nu finns moderna brandsläckare med spännande design som alternativ till de klassiskt röda. PE 100 miljarder dollar om året ska de rika länderna betala till en klimatfond. I juni sa G7-länderna att de ska betala sin del. SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 15:59 Sida 7 PONSSE MODELLSERIE 2015 PONSSE TILLVERKAS FÖR SKOGSMASKINSPROFFS. Uppgraderingen av Ponsses modellserie som inleddes med PONSSE Scorpion fortsätter. Vårt mål är att erbjuda våra kunder bästa tänkbara användarvänlighet, produktivitet och service på avverkningsplatsen. PONSSE 2015 SERIEN = ÖKAD PRODUKTIVITET MODELLSERIEN ÄR EN STARK INDIKATION på vikten av kundsamarbete i produktutvecklingen av skogsmaskiner: de nya lösningarna möjliggör mer kraftfull, tillförlitlig och ergonomisk avverkning. Utgångspunkten för utvecklingen av den nya modellserien var tanken på en skogsmaskin som inte kompromissar. REJÄL TILLFÖRLITLIGHET SMIDIG SERVICE BÄTTRE ERGONOMI Ponsse AB Lisjövägen 40, Västsura, 735 91 Surahammar, tel: 0220 399 00 A logger’s best friend www.ponsse.com SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 15:59 Sida 8 LÄSARNAS SIDA NEJ. Kan, orkar, vill NEJ. Anlitar inte sådana som jag… Därför att jag har kunskap, utrustning, tid, vilja och ork att göra det själv. Skulle aldrig vilja ha min egen skog röjd enligt gängse normer. Är själv röjentreprenör. NEJ BURMAN 41% JA. Inget hyckleri JA Det är det enda sättet att kunna ligga i fas med skogsvården. Hittills har jag bara träffat någon enstaka självverksam markägare som röjer själv och som: 1. Ligger i fas med röjningen. 2. Röjer tillräckligt hårt för att det ska ge effekt. 59% NN NEJ. Kan själv :-) LARS KUTTAINEN JA. Sonen hinner inte allt STAFFAN LEVIN NEJ. Lycka Jag är en mindre skogsägare och så länge jag orkar vill jag sköta skogsvården själv. Det är till stor del varför jag är skogsägare! THORD HEDMAN JA. Åtgärden ska göras när det behövs och inte när jag själv har tid. PER H NEJ. Håller BMI-värdet under kontroll Vill inte gå miste om tillfredställelsen att själv skapa en trivsam miljö för mig och mina efterkommande samt skogens fauna. Dessutom är det rena friskvården – jag är snart sjuttio år med BMI under 25! BÖRJE PÅ SOLLERÖN JA. Himla tråkigt Det är så himla tråkigt och stressigt med en massa plantor som ska i jorden så snabbt som möjligt. Hanteringen av barrotsplantorna är värst. Täckrot går väl bättre att hantera. Tycker att skogsbolagen ska ta ett större ansvar för att återväxten sköts på ett rätt sätt. Har man köpt en avverkning borde man se till att återväxten blir bra, det är kanske inte högsta prioritet hos skogsägaren. Lejer du ut skogsvården? KNAPP MAJORITET. AV MÅNADENS 199 SVARANDE ANLITAR 59 PROCENT HJÄLP UTIFRÅN. JA. Finns roligare NEJ. Formar framtiden Är för gammal och har mycket annat roligt att göra också! Att själv forma den nya skogen är bland det bästa jag gör. Att röja just de delar på ett område som är lämpligt just nu gör att det blir mindre jobb på hela området över tid. NN NEJ. Vården av ungskogen är den största behållningen med skogsägandet. OLOF JA. Köper röjningsskog Plantering lejer jag ut, men trettio till fyrtio hektar röjer jag själv varje år. Köper skogsfastigheter med stort skogsvårdsbehov och som har avverkningsförbud enligt 50-procentsregeln. GABRIEL MEYER MATS PÅ HÖJDEN, MÅNGFALDSSKOGSBRUKARE, SMÅLANDSSTENAR JA. Röjer lite själv Utför röjning och plantering närmast bostaden. Det som ligger lite längre bort lejer jag bort. Svårt att få tid när man har annat jobb. ERIC NILSSON NEJ. Äkta kärlek Kvinna, född 1941, utan motorsågs- eller röjsågskort, så jag lejer bort det mesta. Min stadsboende son med annat jobb och småbarn hinner göra några dagars eller någon veckas jobb med plantering, röjning och översyn. LENA B JA. Ont om tid Tidsbrist, och man riskerar stora värden om det inte blir gjort. CAROLINA, SUNNERÄNGA NEJ. Litar inte dem Jag vill ha full koll på skogsvården och litar inte på dagens skogsvårdsföretag. Röjningen är den viktigaste åtgärden i skogen. Då måste man veta vad man håller på med. OS JA. Proffs gör självfallet ett bättre arbete. Självfallet klipper jag inte mig själv, utan anlitar en professionell frisör. Man skall respektera varandras yrkesroller. URO NEJ. Äntligen pensionär Det är pensionärens privilegium att vårda egen skog. MARTIN BRÄNNSTRÖM Älskar min kedjeröjsåg. ANDERS I SKOGEN MIKAEL HJELMQVIST Svara nästa månad! Anmäl dig till vårt nyhetsbrev eSKOGEN så påminner vi när nästa månads fråga dyker upp. Se skogen.se 10 SKOGEN Nordea Bank AB (publ) SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 15:59 Sida 9 Ibland ser man inte skogen för alla träd Vi vet att du har att göra från morgon till kväll och därför behöver en bra bank som förstår. Det gör vi på Nordea och vi ger dig stöd och hjälp i alla frågor som rör din ekonomi och framtiden. Vare sig det gäller investeringar, skatter eller generationsskiften. Fråga oss, för vi kan och förstår. Gör det möjligt Läs mer på nordea.se/jord&skog SKOGEN 11 SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 15:59 Sida 10 SKOGEN TIPSAR 1 2 3 5 4 7 6 10 9 11 8 KUL OCH KULTUR I SOMMARSKOGAR 1 LYCKSELE 6 KARLSTAD Textilkonstutställningen Björk på Skogsmuseet visar de västerbottniska bidragen från vävmässan Väv 2014 till den 25 augusti. (skogsmuseet.se) Alsters herrgård har fått en ny lekskog med balansbanor, lekhus, olika gungor och lekskulpturer, det mesta utformat av naturmaterial. (karlstad.se) 2 OVIKEN 7 FRÖVI Träbadurerna och träskallen Leif underhåller hos Wikners i Persåsen den 31 juli. Först en timme i verkstan, sedan supé med musik och underhållning. Föranmälan krävs. (persasen.se) På Frövifors pappersbruksmuseum pågår en sommarutställning om återbruk i konst och hantverk till den 29 augusti. (froviforsmuseet.com) 3 MORA På Zornmuseet visas en utställning om Morahästen, vår kanske främsta Sverigesymbol vars ursprung skapades av skogsarbetare. Utställningen pågår till den 30 augusti. (zorn.se) 4 EKOMUSEUM BERGSLAGEN omfattar över 60 besöksmål med allt från Grangärde Finnmark till Skinnskattebergs herrgårdsmiljö, där Skogsmästarskolan ligger. (ekomuseum.se) 5 SUNNE Sommarens uppsättning på Västanå teater bygger på Lars Anderssons bok om vandringsmusikern Lomjansguten och hans möten och samtal med skogsväsen. Premiär på midsommardagen. (vastanateater.se) 12 SKOGEN 8 SIGTUNA Trä – tiden är ingenting heter en utställning på Sigtuna museum som pågår till den 31 augusti. Tusen år av arkeologi, konst, kulturarv och design knyter samman historia och nutid. (sigtunamuseum.se) 9 SPJUTARETORP I Stensjöäng som ligger mitt mellan Älmhult och Tingsryd ställer Gunnel Oldenmark ut skulptur, objekt och fotogravyr mellan den 2 juli och den 2 augusti, både i galleriet och i den vackra skogskatedralen. Fullmåne utlovas. (agetorp.se) 10 LAHOLM På Teckningsmuseet pågår utställningen #Träd till den 6 september. Femton konstnärer med olika förhållningssätt har avbildat träd. (teckningsmuseet.se) SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 15:59 Sida 11 SKOGEN TIPSAR 11 KNISLINGE Gammal sugga mellan träd av Hannelie Coetzee är ett specialgjort konstverk på temat Barriärer som visas i Wanås skulpturpark. Sex konstnärer verksamma i Sydafrika tar fasta på gränstänkande, på barriärer som både utestänger och ger skydd. Det tog tre veckor att bygga suggan. En stomme av stålställningar bildar konturerna av huvudet som består av hundratals träd och grenar från Wanås gods skog. Materialet kom på plats med hjälp av skotare och kapades manuellt om det behövdes för att passa in. Utställningen i den vildvuxna slottsparken pågår till den 1 november. (wanas.se) Foto: Wanås konst SKOGEN 13 SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 15:59 Sida 12 Darek Haltof från södra Polen jobbar i Sverige för femte året och har kunnat spara ihop till en motorcykel. SVENSK SKOG I POLSKA HÄNDER DEN SVENSKA SKOGSVÅRDEN SKÖTS TILL STORA DELAR AV UTLÄNDSK PERSONAL. SKOGEN HAR PRATAT MED TRE ARBETARE FRÅN POLEN OM ARBETSVILLKOREN OCH VARFÖR DE SÖKT SIG TILL SVERIGE. Text och foto: MATTIAS WESTERBERG A NDERS RISING, ombud på Sundins Skogsplantor i norra Östergötaland och Mälardalen sticker ut hakan och hävdar att svenskt skogsbruk stannar utan utländsk arbetskraft. Sundins riktar in sig på polsk arbetskraft och har under högsäsong runt 200 plantörer anställda, de flesta säsongsanställda. Anders sköter kontakten med kunder, delar ut traktdirektiv, ordnar plantor, ser till att de anställda får arbetskläder och mycket annat. SKOGEN träffar Anders och Darek Haltof vid plantlagret. – Det är mitt femte år i Sverige, säger Darek som kommer från de kuperade och bergiga södra delarna av Polen. – Från mitt hem har jag femtio kilometer till Slovakien och sjuttio kilometer till 14 SKOGEN Men om det var möjligt att tjäna samma Ukraina. Jag brukar åka till Ukraina och pengar hemma skulle han välja att stanna köpa billig bensin. i Polen. Darek är utbildad mekaniker och gillar att – Trots allt finns min familj och många köra allt som rullar. Han arbetar bland annat vänner där. med service, underhåll av maskiSundins rekryterar ofta genom ner och redskap samt logistik, MINST HÄLFTEN att fråga anställda om de känner som att hämta och leverera På en SLA-konferens plantor. 2012 uppskattade facket någon som är intresserad. Samtidigt ordnar de varje år rekryVarför kommer han hit och för skog, trä och grafisk jobbar? Det självklara svaret: bransch, GS, att andelen teringsdagar i Polen. – Bra jobb och bra pengar gör utländsk arbetskraft i att drömmar blir sanna. Jag har – DET ÄR VIKTIGT ATT VI har schysta svensk skogsvård är kunnat köpa en motorcykel. Ett villkor, förklarar Anders. Bland minst femtio procent. år körde jag den till Sverige och annat har vi en bra kontakt med Exakt statistik är svår kom i kontakt med lokala motor- att få fram, eftersom facket och Försäkringskassan. cyklister. Till hösten planerar jag nästan alla arbetare Vi erbjuder avtalsenliga löner, att skaffa en egen lägenhet och ta kommer från EU/EESarbetsbilar, kläder, bra redskap hit min flickvän från Polen, säger området där det råder och ett boende med bra standard han. och så vidare. Det ger en trygghet fri rörlighet. SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 15:59 Sida 13 Wiesław Czarnecki sätter med stor erfarenhet en av de 1500 barrotsplantor han dagligen planterar. SKOGEN 15 SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 15:59 Sida 14 Anders Rising på besök i skogen hos Wiesław och Samuel. Ett radarpar som bildar ett mindre planteringslag. för både arbetsgivare och arbetstagare. Omsättningen på personal är mycket låg. Andra exempel där Sundins stöttar sina anställda är när de hjälpt Darek att börja betala in till A-kassan eller när de har sett till att det betalas ut barnbidrag till de anställdas barn under den tid de betalar sin skatt i Sverige. I SKOGEN FINNS SAMUEL ZUR och Wiesław Czarnecki. Samuel talar engelska och berättar att han arbetat i Sverige förut. Då hade han med sig sin fru och ett barn. Tyvärr blev det problem med arbetsgivaren och de valde att åka hem igen. – Idag har jag fyra barn, men nu har familjen stannat hemma, berättar Samuel. Jag är utbildad lantbrukstekniker och har jobbat på många lantbruk hemma i södra Polen. Vi äger själva fyra hektar mark där vi odlar lite och har några kor och andra djur för självhushåll. Det var en vän som rekommenderade Sundins, och nu har jag varit här i några säsonger. För att få allt att gå ihop måste jag arbeta även de månader jag är hemma. 16 SKOGEN Samuel tolkar åt Wiesław, som inte behärskar engelska. Wiesław har arbetat ett tiotal år i Sverige på olika platser. Hemma har han en fru och två söner, som också har arbetat i Sverige vid några tillfällen. Till skillnad från Darek och Samuel kommer Wiesław från norra Polen. Han är utbildad skogstekniker och har alltså studerat skog från femton till tjugo års ålder och sedan arbetat under sjutton år med skogsbruk. Även om jobbet varit bra och det finns jobb, främst i norra Polen, lockar pengarna på andra sidan Östersjön. – UNDER MINA FÖRSTA SJU ÅR i Sverige hade jag huvudvärk när jag såg alla nedblåsta träd som fick ligga kvar i skogarna, hemma plockar vi bort dem direkt, säger han och skrattar. Andra skillnader är att stora delar av Polen är platt mark och finkorniga jordar utan stenar, vilket gör det lättplanerat. Istället för gran planterar man mer tall, lärk, ek, bok, björk och al. En plantering kan gå till så att två personer samarbetar, en mäter avståndet mellan planteringsraderna och plantorna och den andra sätter plantan. Avståndet kan vara tätt, en meter mellan plantorna. Wieslaws stora passion är jakt. – Tillsammans med min hund och sextio andra personer jagar jag på 15 000 hektar statlig mark, med mycket kronvilt, rådjur och vildsvin, berättar han ivrigt. Vi måste hålla en av staten fastställd avskjutning, annars förlorar man jakträtten. BÅDE SAMUEL OCH WIESŁAW är nöjda med att arbeta med Sundins. Det finns tvåspråkiga personer de kan ringa, vilket underlättar kontakten med arbetsgivaren. De tycker även att de blir väl bemötta av svenskarna i allmänhet. – Under planteringen får vi betalt per planta, säger Samuel. Vi sätter upp till 1 500 barrots- och 2 500 täckrotsplantor per dag och person. När vi röjer är det oftast betalt per timme, vid enstaka fall per hektar. I botten finns en avtalsenlig timlön och vid långa resor utgår restidsersättning. Normalt arbetar man sex dagar i veckan och åker hem två veckor på våren och två veckor på hösten. Under juli ligger hela verksamheten nere, och alla har ledigt. De säsongsanställda arbetar sju–åtta månader per år i Sverige. Och nu är planteringssäsongen i full gång. n SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:00 Sida 15 Malwa, i en helt egen klass Trendbrott i skogen! Stort fokus på Malwa -serie. Kompakta maskiner med stora egenskaper. För effektiv gallring och modern skogsvård med minsta möjliga miljöpåverkan. Tack alla som kom till oss på Elmia och Nolia. Ring eller kom gärna på besök. Vi finns på Fältspatsvägen i Skene. Välkommen! www.malwa.se Vi på Handelsbanken pratar gärna skog och lantbruk med dig. Välkommen in. Handelsbanken Skog och lantbruk SKOGEN 17 SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:00 Sida 16 VIRKESMARKNADEN Sug efter björk FÖRRA MÅNADEN HÖJDE Södra priset på björkmassaved och nu följer både Holmen och Sveaskog efter. De betalar alla 320 kronor per fub. Den milda och nederbördsrika vintern tillsammans med stormupparbetning av barr har medfört ett svagare flöde av lövvirke samtidigt som efterfrågan på löv är god. Och det gäller såväl lövmassaved som sågbart löv. I övrigt ligger massavedspriserna still i hela Sverige. I sydligaste Sverige höjer flera köpare listpriset på både talloch grantimmer. Det kan tyckas egendomligt eftersom många företrädare uttrycker stor osäkerhet om marknaden. Återigen är det Södra som är prisledande. De höjer priset på normaltimmer av tall och gran med 20 kr per fub. Samtidigt införs en tillfällig kontrakteringspremie på 20 kr per fub. Holmen skog har följt efter och har högre listpriser än Södra på fura. Produktionen av sågade trävaror är hög i Sydsverige, vilket driver upp efterfrågan på timmer, konstaterar föreningen i en pressrelease. JÄMFÖRPRISER SKOGENS VIRKESSPECIAL 10 JUNI 2015 Se vad bolagen och skogsägareföreningarna erbjuder för ditt normalbestånd. Pris i kr/m3 fub. exkl. moms Grön = prishöjning Rött = prissänkning TIMMER, NORMALBESTÅND TALL BillerudKorsnäs, Norrbotten inland3) 452 327 BillerudKorsnäs, Norrbotten kust3) 476 369 Norra Skogsägarna, Norrbotten kust 400 319 SCA, Norrbotten kust 425 330 GRAN Sveaskog, Norrbotten 449 357 Holmen, Västerbotten 388 362 Norra Skogsägarna, Västerbotten norra 404 327 SCA, Västerbotten 426 344 Sveaskog, Västerbotten kust 449 364 Nätraälven, Ångermanland 452 402 Norra Skogsägarna, Ångermanland 381 340 Norrskog, södra Lappland/Jämtland 405 340 Holmen, Västernorrland/N Jämtland 392 348 Norrskog, Västernorrland kust 405 340 SCA, Västernorrland/Jämtland 407 357 Stora Enso, Jämtland/Härjedalen/Hälsingland 389 326 Holmen, Hälsingl/Härjedalen/Medelpad/S Jämtl 403 329 BillerudKorsnäs, Hälsingland 407 375 ÄVEN SVEASKOG HÖJER sina priser, uppger Fredrik Klang, bolagets Mellanskog, Hälsingland/Härjedalen 419 331 marknadschef i Götaland, som inte vill lämna ut prislistorna. Så nu försvinner de från vår jämförprislista. – Vi arbetar på en ny och har samtidigt flera listor beroende på vem vi levererar till. Men hur vet då säljaren vilket pris denne får? – Vi värderar skogen och gör en bedömning och lämnar ett pris och skickar en lista till skogsägaren och sedan gäller inmätning vid industrin. Eller kan de få betalt som rotpost. Varje lista är alltså anpassad till leverantörens skog och kundens önskemål? – Ja det kan man säga. Vi maximerar listan genom att leverera till fem till sju lönsamma kunder (läs sågverk). Därför kan vi inte bygga någon standardlista, den varierar mycket var man är. SKOGEN:s råd till skogsägare som vill sälja till Sveaskog är då att begära ett pris per volym, antingen genom att få besked genom inmätt volym eller ännu säkrare använda sig av skördarnotan som betalningsgrund. En annan variant är att begära prislistan, som ska användas just i den specifika affären och sedan köra den i eSkogs prisverktyg. Se artikeln på nästa sida. Som vanligt mörkas hela prisbilden av att inte få veta hur stora premierna kan bli. Begär därför offerter från flera köpare Sveaskog, Hälsingland/Härjedalen 398 353 LARS ÅKERMAN virkesmarknad@skogen.se Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht lovar att det ska bli fler attachéer för Sverige som ska marknadsföra svenska jord- och skogsprodukter i världen. 18 SKOGEN Regeringen har aviserat att man ska begränsa möjligheterna att visstidsanställa personal. Det kommer att slå mot skogsbruket. Holmen, Dalarna/Gästrikland 411 334 Mellanskog, Dalarna/Gästrikland 418 339 Stora Enso, Dalarna/Gästrikland 379 328 BillerudKorsnäs, Dalarna 384 349 BillerudKorsnäs, Gästrikland 394 357 Sveaskog, Dalarna/Gästrikland 406 341 VVDS, Värmland2) 425 382 Stora Enso, norra Värmland/norra Örebro 363 344 Forimp, södra Värmland 456 398 Mellanskog, Västm/Upps/N Sthlm/N Örebro/N Värml 396 349 Sveaskog, Västmanland/Uppland/N Värmland 391 347 Stora Enso, Uppsala/Sthlm/Västmanland 379 328 Holmen, Uppland 391 348 Holmen, norra Örebro/Västmanland 381 349 BillerudKorsnäs, N Örebro/Västmanl/Shlm/Uppl 393 358 Mellanskog, S Örebro/S Värml/Sörml/S Sthlm 408 369 Stora Enso, södra Örebro/södra Värmland 366 353 Sveaskog, Närke/södra Värmland/Sörmland 406 364 Stora Enso, Sörmland 388 375 Holmen, Sörmland/södra Örebro 403 372 BillerudKorsnäs, södra Örebro/Sörmland 401 381 VVDS, Dalsland2) 452 411 Stora Enso, Västra Götaland 388 328 Sveaskog, Skaraborg 432 412 Sveaskog, Götaland 506 440 Holmen, Norrköping, Tranås, Vimmerby 502 452 Södra, Region Öst 498 474 Södra, Region Väst 434 464 Mellanskog, Gotland 407 348 Finland södra v22, €9,34 612 527 SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:00 Sida 17 MASSAVED 10 JUNI 2015 BARR BillerudKorsnäs, Norrbotten 250 – 290 Holmen, Norrbotten/Västerbotten 280 – 290 N. Skogsägarna, Norrb/Västerb/Ångerm 275 – 300 SCA, Norrbotten/Västerbotten 250 – 290 Sveaskog, Norrbotten/Västerbotten 275 – 300 Nätraälven, Ångermanland 300 - 300 Holmen, Västernorrland/N Jämtland 280 280 290 Norrskog, Västernorrland 250 250 271 SCA, Västernorrland 250 262 290 Holmen, Hälsingland 230 245 270 Holmen, Dalarna/Gästrikl/Härjed/S Jämtl 230 245 270 Stora Enso, Hälsingland/Härjedalen 230 245 265 Sveaskog, Hälsingland/Härjedalen 230 245 265 Mellanskog, Hälsingland/Härjedalen 230 245 270 Mellanskog, Dalarna/Gästrikland 230 245 270 Stora Enso, Dalarna/Gästrikland 230 245 265 Sveaskog, Dalarna/Gästrikland 230 245 265 BillerudKorsnäs, Dalarna/Gästrikl/Värml 230 245 265 Holmen, Uppland/Örebro 230 245 270 GRAN BJÖRK Holmen, Västmanl/Sörmland1) 230 245 270 Mellansk, Västmanl/Uppland/Mälardalen1) 230 245 275 Stora Enso, Mälardalen1) 230 245 270 BillerudKorsnäs, Mälardalen/Örebro1) 230 245 270 Sveaskog, Västmanl/Sörmland/Uppl1) 230 245 270 VVDS, Värmland2) 230 245 270 Mellanskog, Värmland/Örebro 230 245 270 Stora Enso, Värmland 230 245 265 Sveaskog, Örebro 230 245 270 Sveaskog, Värmland 230 245 265 Forimp, Värmland 230 245 265 Stora Enso, Värmland/Örebro 230 245 270 Stora Enso, Bohuslän/Dalsland 250 265 290 VVDS, Dalsland2) 280 295 295 Holmen, Östergötland/Småland 280 295 320 Sveaskog, Östergötland/norra Småland 280 295 320 Södra, Västra Götaland 280 280 320 Södra, Östra Götaland 280 295 320 Mellanskog, Gotland 250 250 275 Sveaskog, Skaraborg 280 280 295 Finland södra v22, €9,34 286 277 258 Lettland Nord, €9,34 286 294 309 Lettland Syd, €9,34 280 289 321 Förklaringar jämförpriser och massaved • Listan på jämförpriser återspeglar priset per kubikmeter när ett normalbestånd avverkas. Timrets längd, kvalitet, diameter och andel massaved vägs ihop. • Gäller avverkningsuppdrag. • Exkl. avverkningskostnader. • Underlaget för jämförpriserna är köparnas prislistor och VMF Qberas stambank för Mellansverige. Avsmalningen är olika i norr och söder, vilket innebär att visade priser är något för höga i norr och för låga i söder. • Apteringstillägg (längdutfall) är inräknat. • Massaved anges exkl. transportavdrag. Norr om E 18 finns transportavdrag. Mer om hur jämförpriserna fungerar kan du läsa på skogen.se/jamforpriser. 1) Ej transportavdrag. 2) Västra Värmlands och Dals Skogsägareförening. Ej transportavdrag. 3) Transportavdrag på timmer. Trä ersätter glasflaskor NEDBRYTBART Danska bryggerijätten Carlsberg har initierat ett projekt för att ersätta glasflaskor med nedbrytbart material där huvudkomponenten är träfiber. Det handlar om hela flaskan, även korken. – Om projektet blir framgångsrikt kommer det att bli en vändpunkt för sättet att förpacka vätskor, och vara ett viktigt steg mot en kretsloppsekonomi, säger Andrea Dawson-Shepherd, vice vd på Carlsberg i ett pressmeddelande. Det är Danmarks Tekniska Universitet tillsammans med Danska innovationsfonden och förpackningsföretaget Exopac som ska utveckla ”träflaskorna”. Projektet är treårigt. Nytt prisverktyg räknar ut värdet LOGGA IN Nu kan du enkelt få reda på cirkavärdet för en avdelning i din skogsbruksplan. Företaget eSkog lanserar ett prisverktyg som räknar ut vad köparnas prislistor kan ge. Utifrån det kan du begära in offerter och sedan är det lätt att avslöja skambuden och hitta guldkornen. Logga in på hemsidan och klicka på ”Prisverktyg”. Skriv sedan in några grundläggande uppgifter från prislistorna. Det är faktiskt ganska enkelt. I regel räcker uppgifterna i skogsbruksplanen om volymen. Dividera med antalet stammar ur planen för att få medelstamvolym. FÖRETAGET ESKOG går från klarhet till klarhet. Lite får man dock anstränga sig som skogsägare. Verktyget har fortfarande några barnsjukdomar som till exempel att det inte automatiskt räknar om m3sk till fub. – Och bäst är att gå ut i skogen och själv mäta grundyta, höjd och antal stammar, säger Jens Bergström, talesperson för företaget. Det ger säkrare siffror än skogsbruksplanen. Tänk vad vinsten kan bli om det blir möjligt att urskilja den köpare som betalar bäst. Det är dessutom ganska enkelt att föra över uppgifterna från skogen till datorn med hjälp av en app. SKOGEN prövade en slutavverkning på 253 m3sk med 90 procent tall. Det skilde sig ganska rejält mellan olika köpare: Södra Vimmerby: 85 579 kr. Holmen Småland: 95 921 kr. Sveaskog Götaland: 106 552 kr. ATT SVEASKOG TOPPAR är inte så konstigt, företagets listpris på tall var enligt deras gamla lista, som publicerades i förra numret av SKOGEN, det klart högsta. Självklart ska köparnas förhandlingspremier och andra argument med i kalkylen före beslut. Logga in på eSkog och skicka in din skogsbruksplan, kostnad drygt 300 kronor. Sedan är det bara att lägga in eventuella köpares prislistor. LÅ SKOGEN 19 SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 17:34 Sida 18 VIRKESMARKNADEN Bra tillväxt för skogs t 5% 11 % 51 % 33% Mjuka värden dominerar 51 procent av alla skogsägare tycker att mjuka faktorer som jakt, rekreation och känslan av att äga skog är de viktigaste faktorerna för det egna ägandet. 33 procent tycker främst att det är en god och långsiktig investering. Endast 11 procent anser att en bra löpande avkastning är det som betyder mest. Resterande 5 procent hade lite olika bevekelsegrunder, bland annat ha skogen som ett eget naturreservat. (Källa: Skogsbarometern 2014) SVENSKA FABRIKER Allt eftersom efterfrågan på skoglig textilmassa ökat har antalet fabriker i världen blivit fler. I Sverige finns två producenter. Hur ser de på framtiden? På Domsjö Fabriker utanför Örnsköldsvik återupptogs tillverkningen av specialcellulosa (textilmassa) i början av 1990talet. Den hade legat nere några år, främst av miljöskäl. Arbetet med att förbättra processen blev lyckosam och mer textilmassa producerades i takt med att pappersmassa minskade. År 2009 var den helt utfasad. CHRISTIN NORBERG, chef för produk- tionen på på Domsjö Fabriker, förklarar att det fungerar bra att använda samma process för båda kvaliteterna. – Textilmassan kokas litet annorlunda än pappersmassan. Målet med den är ju att få cellulosan så ren som möjligt. Efter kokningen tvättas och bleks den, då renas den ytterligare. Efter torkning och packning är den klar för leverans. Christin berättar att idag är målet att öka produktionen med 30 000 ton per år till 255 000. Det mesta som produceras går det till fabriker i Asien. – I dagsläget har vi inte några utbyggnadsplaner, ökningen sker genom att trimma processen. DOMSJÖ FABRIKER använder bara barrved i sulfitprocessen. Det skapar möjligheter. – Vi är ett bioraffinaderi där det gäller att få ut så mycket som möjligt av trädet. Till exempel åker ligninet i sodapannorna och blir bränsle, och lignosulfonaten säljs till betongindustrin, säger Christin Norberg. process där textilmassan tas fram av lövved. JOHANNES BOGREN, teknisk produkt- chef, berättar varför man beslutade att satsa på textilmassa. – Ett av våra huvudsegment minskade. Trots att andra delar växte behövde vi göra något för lönsamhetens skull. Efter en ordentlig analys bestämde vi oss för textil. Det har inte varit någon jättehård satsning, men ett bra komplement till pappret. Idag används cirka tio procent av massaproduktionen till textil. ”De är mindre miljöfarliga. Syntettyg görs ju av olja, och bomullen är en av våra största miljöbovar.” SÖDRA CELL I MÖRRUM, landets andra tillverkare av textilmassa, fick till skillnad från Domsjö fabriker investera rejält när de väl bestämt sig för att satsa på skogstextil. Bygget tog ett år och stod klart i slutet av 2011. I Mörrum används en sulfat- –Textilmassa har onekligen skapat en ny möjlighet för oss på Södra Cell Mörrum. Vi har fått en ytterligare avsättningsmöjlighet för veden. Årsproduktionen ligger nu på 150 000 ton, konstaterar Johannes Bogren. Under 2015 kommer vi att göra nya investeringar. Målet är att utöka produktionen till 170 000 ton. Certifierad lyx HÅRBORSTAR Varumärket Björn Axén lanserar en lyxig borstserie med sex hårborstar för olika behov i FSC-certifierat lönnträ. Byggarna gör inte vågen TRÄSTOMMAR Kerstin Hemström vid Linnéuniversitetet i Växjö har doktorerat på hur trähus uppfattas och värderas av olika aktörer. Intervjuer med arbetschefer på byggföretag och enkätsvar från arkitekter visar att de uppfattar att trästommar medför flera nackdelar och osäkerheter jämfört med betongstommar. Många svarade att de saknade tydliga normer och att erfarenheterna av att bygga med trästommar är för få i dag. (Källa: Linnéuniversitetet) 20 SKOGEN 2 1 4 3 Lång produktionskedja. Trädet (1) görs till dissolvingmassa (2) som skeppas till utländska textilfiberfabriker. Där spinns en textilfiber, antingen viskos eller lyocell, från massan. Textilfibern säljs sedan vidare till spinneri som tillverkar garn (3). Garnet säljs sedan till väveri (4) i som gör ett tyg (5) som färgas. Det färdiga tyget säljs sedan till manufaktur som tillverkar kläder (6) som säljs till klädkedjor. Ill: Per Torneus/Pictoform 3 SNABBA STAFFAN SJÖBERG 1 Du är informationschef på Iggesund Paperboard som har en lång tradition av att tillverka kartongprodukter. Hur går det för kartong- industrin, skriker den efter mera massaved? – Jag kan inte glädja skogsägare som vill ha mer betalt för sina granar, men rent generellt kan man säga att produktionen av förpackningsmaterial varken går upp eller ner, den är stabil. Handlar du oxjärpar ligger de i en förpackning, och oxjärparna går ju åt i både hög- och lågkonjunktur. 2 Den växande näthandeln sägs vara viktig? – Det är en komplex bild. Man har trott att näthandeln skulle påverka förpackningsindustrin negativt. Man ser ju varan på skärmen, det behövs egentligen ingen lockande förpackning. Men förutom marknadsföringen har förpackningen även informationsbärande funktioner vad gäller innehåll 2 4 SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:19 Sida 19 s textilier – FOKUS I DEBATTEN har legat på de kemikalier i färg och antibakteriella medel som behövs i senare led av processen, i viskosfabrikerna. Detta är dock något som man börjar få bukt med. – Att skogstextil ökar globalt beror till stor del på att de har lägre miljöpåverkan än mycket annan textiltillverkning. Syntettyg görs av olja, och bomullen är en av våra största miljöbovar. Johannes Bogren avslutar med att säga att det är en nackdel för textilbranschen generellt och i synnerhet för mer miljömässiga material att det inte finns någon miljömärkning för kläder. – Märkning ger konsumenten en chans att skapa efterfrågan. Nu hoppas jag att textilbranschen gör samma positiva resa som massabruken gjort miljömässigt, avslutar han KARIN BERNLE FAKTA Många namn. Massan benämns oftast dissolvingmassa, specialcellulosa eller textilmassa. Produkter. Från massan produceras till exempel disktrasor, våtservetter, cellofan, korvskinn och hjälpämnen i läkemedel. Och så förstås textilier. Sveriges enda viskosfabrik ligger i Norrköping och tillverkar Wettexdukar. Nya material. De senaste åren har fibrer som lyocell och det sidenliknande triacetat tillkommit. Lyocell påminner om bomull och är den mest hållbara av skogstextilierna. Processen är mera sluten än viskosen och kemikalierna återanvänds. Ökande efterfrågan. Fattiga länders ekonomier blir bättre och efterfrågan på kläder ökar. Detta i kombination med begränsningar i bomullsproduktionen gör att skogstextilsproduktionen nu är all time high. Tillväxten i textilmassa är stor, den beräknas till nio procent per år fram till 2020. 2010 fanns det 22 produktionsenheter i världen. Förra året hade de ökat till 38. Sedan 2010 har kapaciteten ökat med 106 procent. Polyester vanligast. Den globala textilproduktionen i är nu uppe i 90 miljoner ton. Det vanligaste textila materialet idag är polyester som är oljebaserat. Det har 63 procent av marknaden och bomull 30 procent. Viskosen har 7 procent men är den textil som växer snabbast. 5 2 4 och användning. I näthandeln tror man att en välgjord förpackning kan fungera som en bekräftelse på att du gjort ett bra val. 3 Har du märkt någon förändring i efterfrågan? – Vi har märkt ett ökat tryck på färsk-fiber de senaste åren. Returfibrerna innehåller föroreningar och Apple räddar produktionsskog USA Miljontals hektar produktionsskogar har gått förlorade till kommersiell exploatering. Därför har IT-jätten Apple beslutat att skydda nästan 15 000 hektar. Tillsammans med Conservation Fund, den amerikanska fonden för skydd av mark och vatten har Apple beslutat skydda totalt 14 587 hektar produktionsskog fördelat på två områden i delstaterna Maine och North Carolina. Köpet syftar till att garantera att skogarna fortsätter vara produktionsskogar som sköts och avverkas på ett långsiktigt och uthålligt sätt. Samtidigt vill Apple kompensera för företagets egen påverkan på miljön. I ett pressmeddelande pekar Conservation Fund på att de skogar man slår vakt om är menade för produktion, inte att bevara urskogar. ”Av USA:s runt 300 miljoner hektar skog är cirka 170 miljoner hektar produktionsskogar som ger konstruktionsvirke och fiber till papper och för- packningar. Av dessa skogar riskerar över 18 miljoner hektar att gå förlorade genom exploatering, framför allt genom att de styckas av och säljs som tomtmark eller för kommersiell exploatering.” LISA JACKSON, miljöchef på Apple, konstaterar att bara under de senaste femton åren har mer än nio miljoner hektar produktionsskog gått förlorad. Hon anser att det är en av de största förändringar av markanvändningen i USAs historia och en de mest förbisedda miljöfrågorna. Lisa Jackson skriver också att årsproduktionen av pappersfibrer från de två skogsområden som man nu vill skydda motsvarar nära hälften av den mängd jungfrufiber som Apple använde i sina förpackningar under 2014. PE 6 lättflyktiga ämnen som är svåra att få bort. En trend är att byta till färskfibrer i förpackningar för livsmedel. – Det har hygieniska och säkerhetsmässiga anledningar. Säg att det som finns i förpackningen är värt tio gånger mer än emballaget. Om man bara minskar litet på den redan billiga förpackningen skadas kanske varan, och KB det blir dyrt. Grönt patent prisas FÖRÄDLING Patentmetoden Generation xWoodline, belönas i år med Skapa utvecklingspris i Västerbotten. Metoden, som tidigare beskrivits i SKOGEN, går ut på att man skapar designade träinredningar med hjälp av gravyrtryck. Idéerna hämtar kontrakterade konstnärer från traditionell ådringsmålning. – Genom att tillföra design till en mogen produkt ökar värdet och efterfrågan på träinredningar, säger vd Eva Zwahlen (mitten) som uppfunnit metoden. Nu går hennes innovation vidare till riksfinal i Stockholm i november. SKOGEN 21 SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:14 Sida 20 Det är viktigt att få fram beståndets rätta volym vid värderingen, vilket görs med relaskopet. Foto: Mattias Westerberg Vad får värderingen kosta? Det går inte att svara enkelt på den frågan. För det beror på. Fastighetsvärdering kan vara allt från den enklaste skrivbordsprodukt till komplicerade klyvningar. H ar du en färsk skogsbruksplan och av någon anledning vill låta värdera din fastighet? Då kan du komma undan med ett par tusenlappar. Det vill säga – om du nöjer dig med att en värderingsman i stort sett tittar på papperen och bedömer utifrån planen och taxeringsuppgifter. – Typfallet kan vara en styrelse som vill ha en värdering som underlag inför en anbudsgivning och nöjer sig med denna enkla värdering, säger Mikael Gröndahl på Värderingsbyrån i Växjö, en av flera aktörer som värderar skogsfastigheter och finns i södra Sverige. Men en värdering är sällan bara pappersarbete, och priset på värderingen beror på vilken typ man önskar. I de flesta fall 22 SKOGEN behöver man en mer grundlig värdering än skrivbordsvarianten. Om det då inte finns någon skogsbruksplan eller om den är föråldrad, så måste en inventering göras. – TILLVÄXTTABELLERNA i en skogsbruksplan slår ofta väldigt fel, säger Martin Lindskog, vd för Areal som erbjuder förmedlings- och rådgivningstjänster inom jord och skog. Areal deltar i ett examensarbete på KTH om statistisk behandling av ortspriser. Nyligen varnade flera oberoende mäklarföretag i tidningen ATL för att genomsnittspriset på skogsmark verkar vara en dålig utgångspunkt vid fastig- hetsaffärer. En majoritet av åttio undersökta fastighetsaffärer såldes för ett pris klart över eller under genomsnittspriset. Rådet blev att kalla in en värderingsman i stället för att utgå från ett genomsnittspris vid exempelvis generationsskifte. Men vad kan det kosta? – I botten ligger förstås hur mycket arbete och därmed tid som går åt, och det är väldigt stor variation, säger Martin Lindskog på Areal. Det är ganska ovanligt att vi bara värderar, ofta är det andra tjänster som krävs därtill. Enligt Mikael Gröndahl på Värderingsbyrån är fastighetens storlek och under- ”DET ÄR GANSKA OVANLIGT ATT VI BARA VÄRDERAR, OFTA ÄR DET ANDRA TJÄNSTER SOM KRÄVS DÄRTILL.” SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:14 Sida 21 laget i form av skogsbruksplanen viktiga faktorer som påverkar värderingens pris. – Finns inget underlag, så måste vi inventera – ett stort jobb av samma slag som inför en skogsbruksplan. Om två parter vill veta värdet inför en överlåtelse och de är överens om att värderingen ska grundas på planens uppgifter, så gör vi en kontroll i fält och ser bland annat på tillgänglighet och kvalitet. I övrigt utför vi ortsprisanalyser och avkastningskalkyler. Men priset på vårt arbete är avhängigt fastighetens storlek, eftersom vi måste lägga in väldigt många bestånd i avkastningskalkylen. DETTA KAN MYCKET VÄL kosta hundratusentals kronor om objekten är stora. Andra faktorer som påverkar värderingens pris kan vara om det är en fastighet med mycket ädellöv i södra Sverige: – Då måste vi granska noggrannare i fält, eftersom värdet kan skilja mycket. Ek kan exempelvis ge de absolut högsta värdena men även de lägsta, beroende på skötselhistorik och markens lämplighet för trädslaget. Antingen är det bara brännved eller också tusentals kronor kubiken, och det framgår inte tillräckligt av planen. Detta till skillnad från en granfastighet i Kronoberg – där räcker det kanske med färre stickprovskontroller. MEN OM MAN ÖNSKAR en värdering inför en klyvning av fastigheten? – Där ställs helt andra krav! En så kallad officialvärdering ska hålla i domstol och följer särskilda regler enligt Fastighetsbildningslagen. I korthet gäller att om två ägare ska dela en skogsfastighet rätt av, så ska de ha femtio procent var av fastighetens långsiktiga produktionsförmåga. – Man plockar i teorin bort allt – hus, skog – och ser till markens värde långsiktigt utifrån dess bonitet och delar den så i två hälfter. Sedan ”sätter” man tillbaka skog och hus och ser vilka värden som hamnar på respektive sida. I allmänhet måste då den ene betala den andre något. DETTA INNEBÄR VÄSENTLIGT mycket mer arbete för värderaren och sällan räcker en befintlig skogsbruksplan, vilket innebär att skogen måste inventeras bestånd för bestånd. – En klyvning är aldrig billig. Och vi är sakkunniga och bara en del av kostnaden. Sedan tillkommer lantmätaren, förrättningen ska avslutas med en ny gräns, uppgifterna ska in i fastighetsregistret, kartor ska uppdateras med mera , påminner Mikael Gröndahl på Värderingsbyrån. ULLA SUNDIN BECK Enklaste formen av värdering baseras på skogsbruksplanen, men vid till exempel en delning av en fastighet krävs betydligt mer arbete – till högre kostnad. ”Rena ockret” SKOGSÄGARE Priset på värderingen var ocker. Det säger Sven-Ove Svensson, skogsägare i Jämtland. Hans släkt bestämde sig 2010 för att begära klyvning av en fastighet i södra Jämtland. Den omfattar 800 hektar, varav 660 produktiv skogsmark. Delfakturan från Lantmäteriet hamnade på 450000 kronor, varav värderingen stod för 187 500 kronor. – Första värderingen gjordes som en skrivbordsprodukt, men där fick de bakläxa. Sedan anlitade Lantmäteriet Nai Svefa som lät två man inventera. Jag bedömer att de lade ner ungefär tre timmar var i skogen på 660 hektar. Förberedelsetimmar inför värderingen ingår också i fakturan. Men Sven-Ove är sannerligen inte nöjd och har överklagat till mark- och miljödomstolen. – Priset! Jag anser att det är ocker, och det beror säkert på att Lantmäteriet saknar konkurrens. Jag har från två andra stora aktörer fått offerter på samma arbete för mellan 25 000 och 30 000 kronor. För det andra värderingen – det finns till exempel områden som är taxerade som contorta, men där är det svensk tall. Och fäbodvallsskiftet har hög bonitet på papperet, men där är vindpinat och produktionen är låg. Har fått hjälp av Skogsstyrelsen att beräkna och de visar att boniteten där i stället är lägre än på övriga delar av fastigheten. Enligt Sven-Ove har man inventerat 18 bestånd av cirka hundra med volymfel upp till 21 procent, och han anser helt enkelt att värderingen inte är korrekt. Men främst vänder han sig mot att han inte har fått se all dokumentation. – Jag har flera gånger begärt att få ut det kompletta materialet. Först fick jag besked att det inte fanns något mer, sedan fick jag till slut en del. Men jag har fortfarande inte fått de beståndsvisa värdena som behövs för alternativa förslag till delning. – Nu har processen hållit på i fem år, och under den tiden har skogen legat i träda. Vem står för den USB kostnaden? ”Komplicerat kostar” LANTMÄTERIET Enhetschef Thomas Öberg på Lantmäteriet i Gävle påpekar att detta är ett mycket komplicerat ärende med fjorton delägare i fastigheten. Thomas Öberg säger att det handlar om sammanläggning och klyvning av fem skogsfastigheter med en sammanlagd areal om cirka 800 hektar. Fjorton delägare är inblandade i klyvningen. Om delägarna är överens om hur en klyvning ska ske, till exempel efter att man på egen hand har låtit värdera fastigheterna, behöver inte Lantmäteriet göra någon värdering. Då kan delningen i stället genomföras enligt delägarnas önskemål inom ramen för fastighetsbildningslagens krav att varje ny fastighet ska vara lämplig för sitt ändamål. – I det här fallet fanns det ett dussin olika yrkanden från början på hur fastigheterna skulle delas upp mellan delägarna. Värdering vid klyvning, med oeniga delägare, är alltså långt mer komplicerad än en ”vanlig” värdering, konstaterar Thomas. Han berättar att Lantmäteriet har upphandlat värderingstjänsterna från de värderingsföretag som finns på marknaden och både kompetens och pris är avgörande. – Att skogen ligger i ”träda” under processen med klyvningen är en följd av att ägarna är oeniga om hur fastigheterna ska förvaltas och uppdelas USB och kan bara påverkas av dem själva. SKOGEN 23 SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:14 Sida 22 FOKUS / NATURVÅRD På 1800-talet brann i genomsnitt en procent av den svenska skogsarealen årligen av naturliga skäl. Idag nästan ingenting. Därför hjälper man arterna genom planerade naturvårdsbränningar. 24 SKOGEN SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:14 Sida 23 FÖRBJUDET ATT ELDA – då tänder de på Branden startar i ena kanten av skiftet. Elden slocknar. Startar igen. Slocknar. Säkerhet och planering är ledorden när naturvårdsbränningar utförs. Text: KARIN LARSSON Foto: BO BACKSTRÖM SKOGEN 25 SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:14 Sida 24 FOKUS / NATURVÅRD Med kontroll på lågorna. En naturvårdsbränning är något helt annat än en okontrollerad skogsbrand. Branden anpassas för att nå den tänkta naturvårdsnyttan och för att flertalet tallar ska överleva. V I KAN TILL 99 PROCENT garantera att branden kommer att hålla sig inom det område den ska hålla sig. Det säger Thomas Aronsson som är vd på SITS i Sverige AB, ett företag med specialkompetens vid naturvårdsbränningar. När skogsbranden i Sala rasade förra året arbetade han som insatschef. I juni 2014 genomförde hans företag en bränning på femtio hektar i Hjälmstorp i Finspångs kommun, ett skifte som ägs av Holmen Skog AB. Bolaget har som mål att bränna fem procent av föryngringsarealen på torr och frisk mark under en femårsperiod. Vädret avgör vilka år det blir mest eldar. I dessa fem procent ingår både så kallade hyggesbränningar på 26 SKOGEN produktionsmark och naturvårdsbränningar i områden avsatta för naturvård. – Vid bränning kan inte säkerhetstänk och planering betonas tillräckligt mycket, enligt Thomas Aronsson. Men med hjälp av noggranna förberedelser, kunskap och rätt utrustning är spridningsrisken minimal. – Naturvårdsbränning ska gynna naturvärdena, konstaterar Sanna Strömberg, produktionsledare Miljö på Holmen Skog AB i Norrköping. EFTER BRÄNNINGEN gör man oftast ingen artinventering, i alla fall inte i Region Norrköping. Det görs endast grova uppföljningar där Sanna registrerar det hon ser på skiftet vid besök efteråt. Holmen Skog AB har även specifika naturvårdsmål som att nå ett visst bränningsdjup och att HUNDRATALET ARTER GYNNAS En planerad skogsbrand i ett avgränsat område i syfte att öka den biologiska mångfalden. Ungefär hundra arter är direkt beroende av brand för sin överlevnad. Bränning sker oftast från maj till september när det är som torrast i markerna. Källa: Sanna Strömberg, Holmen Skog AB SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:14 Sida 25 en viss yta på skiftet måste ha brunnit. Likaså finns ett mål om exempelvis hur stor andel tall och gran som bör överleva branden. När kunden kontaktar Thomas Aronsson för att diskutera uppdraget går de igenom flera steg innan bränning blir aktuellt. Steg ett är att granska kartor för att se om det är ett lämpligt skifte att bränna. Därefter upprättas en omfattande brandplan på 75 till 80 sidor. Före bränningen ges planen till bland annat markägaren, kommunens räddningstjänst, SOS Alarm och polismyndigheten. Sedan följer Thomas Aronsson och hans kollegor vädret noga hos olika digitala vädertjänster tre gånger per dag. När de märker att vädret verkar bli lämpligt åker de ut på plats. Det ideala bränningsförhållandet är en brandriskprognos på 4 till 5, vilket innebär eldningsförbud i skog och mark. − Bränning ska ske när det är som torrast för att allt finbränsle som kvistar, mossa, löv och barr ska brinna upp. Annars blir det obrända fläckar kvar, vilket utgör en risk. Där kan det ligga och pyra i finbränslet efteråt. DAGEN FÖRE BRÄNNING lägger personalen ut begränsningslinjer med slangar runt objektet, längs med till exempel en väg, en å eller någon form av begränsning i naturen där elden ska stanna. De har 1,3 mil slang uppdelat i 25-meterslängder. Stationer upprättas med pumpar och reservpumpar som är byggda att transportera vatten långa sträckor och till höga höjder. Ett basläger byggs upp och personalen provkör slangsystem och pumpar. ”Bränning ska ske när det är som torrast för att allt finbränsle ska brinna upp” SKOGEN 27 SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:14 Sida 26 FOKUS / NATURVÅRD På bränningsdagen görs en sista genomgång med personalen, och om en provbränning visar att väderförhållandena fortfarande är optimala inleds arbetet. Eldningsgruppen bränner inledningsvis av en halvmeter, låter elden slockna av sig själv, bränner en halvmeter till, låter elden slockna. Efter ett tag bränns ett bredare område av tills skiftet är genomgånget. Brännkannor med en blandning av bensin och diesel används. − De som eldar har branden framför sig hela tiden. Det som brunnit en gång kan inte brinna igen om vi bränner i rätt väderleksförhållande, säger Thomas Aronsson. SLÄCKGRUPPEN SPRUTAR vatten i förebyggande syfte, till exempel vatten utanför begränsningslinjerna, så att eventuella glödbränder hamnar i ett blött område. − Vi försöker genomföra bränningen under ett dygn. 28 22 SKOGEN Thomas Aronsson Ju längre tid arbetet tar desto större risk. Personalen går inte i skift utan måste klara långa arbetspass, säger Thomas Aronsson. Eftersläckning och bevakning påbörjas dagen efter bränning. − Det går inte att säga hur lång tid efterarbetet tar. Det kan ta upp till tre veckor. Det beror helt på objektet och vädret. När det gått tre dagar utan rök är objektet helt släckt. I rollen som bränningsledare ska Thomas Aronsson ha koll på all utrustning och personal, räddningstjänst, markägarrepresentanter, journalister och nyfikna. Visst får han reaktioner från grannar som märker att något är i görningen, men han tror att de som är skeptiska blandar ihop övervakad naturvårdsbränning med okontrollerad skogsbrand. SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:14 Sida 27 Bränningsområdet före branden. Ett brandhävdat bestånd med spår av flera tidigare bränder. Kvällsmörkret sänker sig över brandfältet. Här drog branden förbi några timmar tidigare. PLANERAR I DETALJ •De som ska utföra bränningen går igenom kartor från kunden som äger skiftet. •Upprättar brandplan som distribueras till alla berörda. •Håller koll på vädret hos flera vädertjänster. •Åker ut till skogsskiftet när vädret ser ut att bli lämpligt. •Organiserar personalen, lägger ut slang, upprättar pumpstationer och ett basläger. •Bränningsdag, cirka ett dygn. •Eftersläckning och bevakning, upp till tre veckor. Källa: Thomas Aronsson, vd på SITS i Sverige AB ”Vi försöker genomföra bränningen under ett dygn. Ju längre tid arbetet tar desto större risk.” − Vi åker runt och presenterar oss, låter dem ställa frågor och bjuder in dem för att visa hur bränningen går till. Vi kan inte neka någon att komma ut i skogen och då kan de gå i bakkant när vi bränner. I just Hjälmstorp brändes fyra slangar för att elden hoppade över begränsningslinjen. Personalen fick då ta till handverktyg men det fanns ingen risk att elden skulle sprida sig, enligt Thomas Aronsson. − VI SOM ARBETAR med detta är skogsbrandmän med lång utbildning och erfarenhet och med anpassad utrustning för att klara jobbet, säger Thomas som är kritisk till att det inte finns något regelverk som till exempel styr den personliga skyddsutrustningen. − En del skogsägare bränner själva, i gummistövlar och keps, och räknar inte på vind- och temperaturför- hållanden. Då får Räddningstjänsten ibland rycka ut och släcka om något går fel. − Man försöker efterlikna en naturlig störning, säger Sanna Strömberg på Holmen Skog. Många arter är anpassade till brand och rök och vissa är till exempel beroende av att det brinner för att reproducera sig, säger hon. Hon räknar upp arter som brand- och svedjenäva och olika skalbaggar. Andra arter gynnas indirekt när landskapet öppnas upp, det kommer in mer sol och finns en stor mängd död ved kvar. Bränningen i Hjälmstorp var ett skifte med äldre tallskog, inslag av uppvuxen gran och lite död ved. − Om det inte sker någon brand i till exempel Hjälmstorp tar granen på lång sikt över helt och hållet. Arter som är knutna till öppna miljöer kommer att dö ut. n SKOGEN 29 SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:58 Sida 1 malla.se VISSA FORDON TESTAR VI INTE (HUR GÄRNA VI ÄN VILL) Vi skriver om saker som verkligen betyder något i och för skogen. Oavsett om du är skogsägare, entreprenör eller jobbar på annat sätt med skogen ska du ha nytta och glädje av det vi skriver. Här hittar du allt från tester till tips & råd. Tidningen SKOGEN ges ut av Föreningen Skogen vars syfte är att stödja och utveckla svenskt skogsbruk. I hundra år har vi skrivit för och om Sveriges skogsbrukare. Vårt mål är att vara en självklar vän i skogen. En oberoende tidning som skogsbrukare verkligen har nytta av. Skaffa en prenumeration du också på www.skogen.se/pren SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:58 Sida 2 TEKNIK Om sakernas internet och fördelen med svängdämpande bromslänk. Idéer till artiklar om skogsteknik mejlas till teknik@skogen.se. Redaktör: Per Ericsson teknik@skogen.se Plattform i mobilen ger maskinkoll SKOGSNOLIA John Deeres plattform för alla produkter och tjänster som samverkar för att ge ägaren möjlighet att optimera maskinen heter ForestSight. Den presenterades på Skogsnolia. Totalkoll på maskiner och produktion blir en allt viktigare del i jakten på bästa ekonomin. Men att hålla kostnaderna nere är inte alltid detsamma som ”bara” maskinteknik. Mycket handlar också om det stöd maskinleverantören kan erbjuda ägaren efter köpet av maskinen. – Vi träffar ofta våra kunder för att se vad vi kan förändra och hur vi kan skapa lösningar som på bästa sätt kan bidra till att ägandet ska bli så bra som möjligt, säger Dieter Reinisch, kommunikationsansvarig hos John Deere. Det senaste resultatet är Forest Sight som är John Deeres plattform för, bland annat, alla ”smarta” produkter och tjänster som ger ägaren möjlighet att via mobilen, surfplattan eller datorn enkelt och i realtid övervaka driftsäkerheten, följa produktionen och mycket mer. GENOM ATT OPTIMERA företagets skogsmaskiner kan maskinägaren uppnå bättre resultat på kortare tid. JDLink är ett av verktygen inom ForestSight som kan medverka till detta. – Med hjälp av JDLink och fjärruppkoppling kan maskinägaren även låta vår servicepersonal följa upp företagets maskinpark. Med programsviten TimberOffice samlas och analyseras all relevant information från skördare Håller värmen ForestSight ger maskindata i din telefon. och skotare, vilket hjälper arbetsledningen att kunna ta snabbare beslut som i längden leder till bättre lönsamhet. Hög driftsäkerhetsgrad minskar risker för kostsamma produktionsstopp. Även inom detta område hjälper ForestSight till. Maskinägaren kan till exempel upprätta serviceavtal med en auktoriserad John Deere-serviceexpert. TimberCare-serviceprogram ger ett utökat skydd även när standardgarantin har löpt ut. För John Deeres senaste maskingeneration omfattar serviceavtalet TimberCare även regelbunden analys av oljeprover från maskinerna. FÖR ATT PÅ BÄSTA SÄTT förbereda den framtida föraren har John Deere lanserat en portabel skrivbordssimulator som gör det enkelt att öva på arbetsmetoder och system såsom John Deeres styrsystem TimberMatic. – Genom att höja förarens färdigheter och kompetenser på den aktuella maskinen och samtidigt använda exempelvis TimberOffice så anser jag att man får större möjligheter att utnyttja maskinen på ett bättre sätt. Det bidrar till att uppnå högre effektivitet i produktionen, avslutar Dieter. PE ”Det är ju en hajnyckel” INSÄNDARE Anna Runesson, medlem i Föreningen Skogen och prenumerant på tidningen, har med klar glimt i ögat skickat in ett genmäle. Det handlar om en ny typ av skiftnyckel som presenterades i SKOGEN nummer 4-15. ”Läser att Bond Tools kommit ut med en ny skiftnyckel, en krokodilkäft. Det är väl ingen krokodilkäft, det är ju en hajnyckel. Det finns till och med en Facebookgrupp för oss som gillar hajnycklar”. TEST Biltema satsar rejält inom fritidssektorn. Deras ”vildmarksstövel” lanserades för dryga året sedan. Den är tillverkad av hälften naturgummi och fodrad med syntetmaterialet neopren. SKOGEN:s omdöme är att stöveln är bekväm och känns stabil i sulan. Men i likhet med många andra stövlar märks svagheterna när man går i ojämn och lutande terräng. Främst är det kring vristerna som de inte riktigt håller måttet. De håller värmen bra. Under fisket på kalla vårisar får vildmarksstöveln högsta betyg. Stövlarna tycks hålla normal storlek. Beakta att neopren går ut en del vid flitig användning. Undvik därför att köpa för stor storlek. Det justerbara spännet på sidan gör det enkelt att justera bredden på stövelskaftet. Stövlar i storlek 43 väger 2,3 kg. Priset, 499 kr, gör definitivt denna stövel till ett prisvärt alternativ. MATTS BILDSTRÖM Byt redskap enkelt PRODUKTNYTT YstaMaskiner lanserar redskapsbäraren GreenTec HXF 2302. Den har en utfällbar arm på vilken olika redskap monteras med mekaniska och hydrauliska snabbfästen. Maskinen kundanpassas så att den kan användas med alla sorters lastbärare. Bland redskapen finns grensåg och kantklippare. SKOGEN 31 SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:58 Sida 3 TEKNIK Husqvarna får designpris SKYDDSKLÄDER Teknikföretagen tilldear Husqvarna 2015 års Stora Designpris för Technical Extreme, skyddskläder för skogsbruk, park och trädgårdsskötsel. Tålig kärra PRODUKTNYTT Punkteringsfritt hjul och en korg gjord i extra tjock Hdpe-plast gör skottkärran Rmb-100 extremt tålig. Epox Maskin AB utökar sitt program av byggutrustning med denna skottkärra från Fort, Europas största tillverkare av skottkärror. Enklare timring med knutmall PRODUKTNYTT På Skogsnolia presenterade Bamseprodukter en mall som förenklar tillverkningen av knutar vid hustimring. Med hjälp av den ritar man upp en komplett knut, utan att timmerblocket på föregående varv behöver lyftas. Mallen passar fyra- till sextums blocksågat virke och kostar runt 1 500 kronor. App gör ägarbytet enklare FORDONSAFFÄRER Transportstyrelsens mobilapp Mina fordon satte nytt användarrekord i mars. Den används inte minst vid anmälan av ägarbyten, men även när man ställer av eller på ett fordon, eller för att få fram fordonsuppgifter. Den anses säker, då den kräver tillgång till flera värdehandlingar som kräver att alla parter i ägarbytet identifierar sig. 32 SKOGEN Petra Sundström leder Husqvarna Group Connectivity Hub som undersöker vilka prylar som i framtiden borde snacka med varandra och brukarna. Nu snackar prylarna med varandra VAD BLIR DET härnäst? Ska motor- ske inte alltid önskvärt eller säljbart. – Vi har möjligen varit lite för produktorienterade. Vi måste titta på hur skogsarbetare jobbar och vilka behov som finns. Där kan det exempelvis handla om kommunikation i arbetslaget: Var är manuellarbetaren när skördaren är i gång? Säkerheten återkommer Petra Sundström till flera gånger. Ett gyro i arbetsselen skulle kunna indikera att någon har fallit omkull och blir liggande. Sensorer kan tala om när klingan kommer för nära kläderna, men det är svårt: – Det handlar mycket om att ta fram saker där användaren själv får bestämma säkerhetsnivån. Alla kanske inte vill att klingan stannar just då. sågen kommunicera med hjälmen? Projektion i hjälmvisiret kan ge fastighetsgränser och tala om vilka träd som ska stå kvar. Blir det ett gyro och en metallsensor i sågen? Lasermätning? Nej, Petra Sundström kan inte avslöja sådant. Det mesta är redan tekniskt möjligt, men kan- KOMMER PRODUKTIONEN att gynnas av IOT? – Nja, det finns tankar runt att mäta växtlighet, ha bättre koll på träden – men vi vill också bygga nya affärsmodeller. Det betyder att kunden ska få ett mervärde av att använda just INTERNET De stora maskinerna är redan uppkopplade mot internet. Nu är det dags för IOT, Internet Of Things. Kanske börjar de mindre enheterna snacka med varandra. Men om vad? – Nu är det tekniskt möjligt att låta mindre enheter kommunicera med varandra i skogen, säger Petra Sundström som leder Husqvarna Groups satsning på uppkopplade prylar. – Vi måste titta på det. Annars kanske någon konkurrent kommer med en lösning före oss. Vi måste förstå hur man i skogen tar till sig ny och gammal teknik. Men IOT finns egentligen redan – exempelvis drönare. våra kläder och sågar. Nu använder man kanske Husqvarnas hjälm men Peltors hörselkåpor. Där måste vi ju tänka till. Petra Sundström talar om att gå in i tjänstesektorn, bygga faktureringssystem kopplade till de maskiner som används och samla information för den entreprenör som vill hålla koll på serviceintervall och utbildningsbehov hos användaren. MEN UPPKOPPLINGEN i skogen är ju inte alltid den bästa, som bekant: – Data kan man samla in utan internet och det viktiga är data som stöder användaren. Sedan kan man lägga in uppgifterna till exempel i faktureringssystemen, när man når internet. Vi behöver inte alltid realtidsdata, säger Petra Sundström. ULLA SUNDIN BECK HUSQVARNA lade 2013 en miljard på forskning och utveckling. SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:58 Sida 4 TEKNIK a) a) b) c) Vindrutan visar vägen c) b) NAVIGATOR Öppna din smartphone och kör en app från Navigation eller Streetpilot. Via bluetooth låter du sen gps:en Garmin Hud visa vägen på vindrutan. På vindrutans insida fästs en transparenta film. Där projiceras väganvisningar och hur du ska navigera dig fram. Synfält och trafikuppmärksamhet påverkas inte och ljusstyrkan på information regleras automatiskt efter de yttre ljusförhållanden som råder. Garmin Hud kostar 1 500 kronor. Övre ill. visar griptilt kombinerat med dynamisk svängdämpare. Virket kan kontrolleras bättre genom att knippet lyfts upp a) c) stående innan det jämndras mot marken.b) Föraren kan lyfta in rundvirkesknippet vertikalt mot lastutrymmet. Det minskar risken för kollisioner med kvarstående träd i beståndet. Den undre ill. visar förloppet utan griptilt. Ill: Göran Nilsson Färre träd skadas BROMSLÄNK Teknikforskarna Mikael Öhman och Carola Häggström vid SLU i Umeå har utvärderat fördelar och nackdelar med kranspetsmonterade svängdämpande bromslänkar som utvecklats av Vimek. Undersökningen har gjorts vid skotning i gallring med tre olika utrustningar: vanlig obromsad grip, bromsad grip och bromsad griptilt. Man har fokuserat på produktivitet kopplat till tidsförbrukning i förarmiljö, skador i kvarstående bestånd vid lastning samt helkroppsvibrationer. Man kom till följande resultat för griptilt med bromslänk som kranspetsstyrning jämfört med vanlig grip utan extra utrustning: Plus •Lastningsjobbet går något snabbare. Tidsåtgången minskade med två procent när grip med bromslänk användes och med fem procent med både griptilt och länk. •Skadorna på de kvarstående träden i gallringsbestånden minskar. 7,2 trädskador per lass jämfört med 19,2 för skotning med vanlig grip utan extra utrustning. •Förarmiljön förbättras. Föraren blir mer avslappnad och kranarbetet blir mer kontrollerat. •Sortering vid på- och avlastning möjliggörs. Varken eller •Forskarna kunde inte notera någon minskning av helkroppsvibrationer. Sämre •Griptilt med bromslänk visade sig vara mer bränslekrävande. Komatsu håller ställningarna Eco Log 6 st (7 %) SKOTARTOPPEN Den hårda kampen mellan skogs- maskinsgiganterna John Deere och Komatsu fortsätter. Under perioden januari till april 2015 var Komatsu fortsatt marknadsledande, men mycket knappt. Det skiljer endast fem maskiner. Transportstyrelsens registrerade siffror pekar på en uppgång, om än svag, för bägge märkena. Värt att notera är att EcoLog pekar uppåt med sex registrerade maskiner. Samma period i fjol registrerades endast en skotare. Även Rottne noterar en ökning medan Ponsse går åt motsatt håll. Mindre maskiner som Vimek och Terri fortsätter att hävda sig. Totalt registrerades 90 skotare. Källa: Transportstyrelsen Ingen risk för feltankning PE Övriga: Terri 2 st, Log bear 1 st. Ingen reg. av Tigercat och Gremo. Ponsse 6 st (7 %) Komatsu 31 skotare (34 %) Vimek 8 st (9%) Rottne 10 st (11 %) John Deere 26 st (29 %) PRODUKTNYTT Råkar du tanka bensin i dieselbilen kan konsekvensen i värsta fall bli en kostsam motorrenovering. Men med tanklocket Solodiesel försvinner den risken. Tekniken bygger på att bensinpumpens smalare påfyllningsrör stoppas av lockets skyddshakar. Dieselpumpens grövre påfyllningsrör skjuter däremot undan skydden och tillåter tankning. Solodiesel är avsett för permanent montering och fungerar som ett vanligt tanklock. Cirkapriset är 600 kronor. Drönare går ihop BRANSCHORGANISATION Under våren bildades UAS, Unmanned Aerial System, branschorganisationen för drönare i Sverige. Enligt Kim Mortensen som är ordförande använder cirka 600 personer och företag drönare professionellt för skogsinventering, 3d-kartor och mätningar. SKOGEN 33 SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:58 Sida 5 SKOGEN TESTAR För dig som vill ha en stor och bekväm pickup där motoreffekt och dragkraft har större betydelse än priset. STOR, STARK OCH TÖRSTIG AMERICAN STYLE Jättepickupen Dodge Ram klarade vårt tuffa vintertest förvånansvärt bra. Men det dröjde länge innan vi fick upp värmen i kupén. DEN 2,8 TON TUNGA Dodge Ram 1500 Laramie Crewcab Ecodiesel är en halvmeter längre än de flesta andra pickuper. Den har också mer motoreffekt, lastutrymme och dragkraft. Och den som förväntar sig bekväma lädersäten med minnesfunktioner och höga ryggstöd blir inte besviken. Förvånande nog har den dessutom bra terrängkompetens. Men priset och bränsleförbrukningen vid fyrhjulsdrift gräver hål i plånboken. SVÅRT FÅ UPP VÄRMEN. Det dröjde en evighet innan vi fick upp värmen i kupén – bilen saknade nämligen motor- och dieselvärmare. Därför blev den uppvärmda ratten en favorit vid kallstarter i minus 20 grader! Bra bullerdämpning gör annars sitt för komforten. Inte ens kraftigare gaspådrag gör dieselV6:an påträngande. Förarmiljön är logisk: klimatanläggning, mediasystem, navigation med svenska kartor och bluetoothfunktion med mera styrs enkelt från mediacentrets pekskärm. Samtliga säten är klädda i ett oömt skinn- 34 SKOGEN Lastutrymmet Förarmiljö med lyxkänsla Generösaste baksätet Inspirerande motor Kvalitetskänslan Priset Kupéns värmefördelning Backkamerans placering Bränsletörstig vid fyrhjulsdrift Motorvärmare rekommenderas inte material. Elstyrda framstolar med värme och kylande ventilation är standard. Frånvaron av inkräktande vinklar i kombination med generöst avstånd mellan de två pedalerna passar förare med grova arbetsskor. KROCKKUDDE STANDARD. Dodge Ram är standardutrustad med krockkuddar på förarplatsen och den främre passagerarplatsen. Dessutom finns krockkuddar även som skydd vid sidokollisioner och för huvudet. TVEKSAM KAMERA. Tyvärr är backningskameran placerad i bakluckans övre del. Inte vidare vintersmart när snön sögs upp bakom bilen och murade igen både kameraöga och bakljus. Motsvarande inträffar säkert lätt på blöta grusvägar sommartid. BEKVÄM ATT KÖRA. Dodge Ram har stadigare och behagligare köregenskaper än de flesta andra bilar. Det karaktäristiska ”pickupstudsandet” finns inte tack vare att bladfjädrarna bak har ersatts med ”individuell” femlänkad upphängning. Start-i-backe är en finess som förhindrar bilen att rulla baklänges i motlut. Förmodligen fungerar den bättre på barmark. Inkopplingen av fyrhjulsdriften kan göras i låg fart, men fyrhjulsdrift med lågväxel kräver att bilen stannas. IMPONERANDE LASTUTRYMME. Dodge Ram är inte lika lastkrävande som andra pickuper. Även SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:58 Sida 6 SKOGEN TESTAR FAKTA: DODGE RAM TEKNIK Motor: V6 3.0 l turbo diesel Drivning: Tvåhjulsdrift. Inkopplingsbar fyrhjulsdrift Växellåda: åttaväxlad automat Effekt: 180 kW (240 hk) MILJÖ Bränsleförbrukning: Landsväg 1,1 liter/mil, blandad körning 1,18 l/mil, fyrhjulsdrift cirka 1,4 l/mil. Utsläpp CO2/km: 122 g blandad körning, 321 g landsväg EKONOMI 2015 Pris: Från cirka 450 000 Kolla plånboken kronor + moms Fordonsskatt: 8 976 kr/år Intervallservice: Mellanservice 3 978 kr inkl. moms Fullservice 7 524 kr inkl. moms Oljebyte inkl. arbetskostn. 2 203 kr Garantier och assistansservice: Nybil 3 år eller 10 000 mil. Serviceavtal 1–3 år upp till 7 500 mil. Rostskyddsbehandlad ram och kaross. 1 1. Nästan sex meter långa Dodge Ram tar upp kampen med Volkswagen Amarok i den större pickupklassen. 2. Klassens generösaste baksäte. 3.Utdragbar bädd ger bra åtkomlighet. 4. Backningskameran ger bra uppsikt, men blir lätt övertäckt av snö och is. 2 om lastutrymmet var tomt blev bilen inte lika lätt stående med spinnande hjul vid starter i hårdpackad snö. Några hundra kilos last, fyrhjulsdrift, lågväxel, 23 centimeters markfrigång och en råstark motor gör den ruskigt kompetent. Lastförmågan i kilo är inte exceptionell – den klarar 800 kilo – men lastutrymmets storlek imponerar. En lastbredd på 126 centimeter gör att EUR-pallen går in på tvären – mellan hjulhusen. LED-slingor infällda i 3 övre delen av det inbyggda lastutrymmets långsidor ger bra belysning. Den maximala släpvagnsvikten får uppgå till hela 3 500 kilo. Fast bara för den som har E-behörighet. Med B-kort får bilen bara dra 750 kilo. Utökad B-behörighet ger ytterligare 50 kilo. MÄKTIG MEN TÖRSTIG MOTOR. Motorn ger en riktig wow-känsla. V6-ecodieselmotorn i vårt testexemplar ger 240 hästkrafter och MÅTT/VIKT Tjänstevikt: 2 820 kg Tungviktare Längd/bredd/höjd: 582, 202, 198 cm Hjulbas: 356 cm Lastyta: längd 165 cm, bredd 169 cm (mellan hjulhusen 126 cm) Tank: 98 liter Totalvikt: 3 450 kg Max. lastvikt: 630 kg TIDIGARE BILTESTER I SKOGEN VW Amarok 5-2012, Nissan Navara 4-2013 Ford Ranger 11-2013, Isuzu D-Max 3-2014 4 har ett vrid på hela 570 Newtonmeter. Dessutom kan den fjärrstartas på 100 meter. Maskinen på tre liter har tagits fram av den italienska dieselspecialisten VM Motori. Men styrka och storlek kräver bränsle – den blev riktigt törstig när vi kopplade in fyrhjulsdriften. Den automatiska växellådan med åtta steg arbetar mjukt och fint. Växel väljs smidigt genom ett roterbart vred på instrumentpanelen. TEST OCH FOTO: PER ERICSSON SKOGEN 35 SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:59 Sida 7 SKOGSMÄSSOR DE STORA SKOGSMÄSSORNA PROFILERAR SIG. AVVERKNING DOMINERAR PÅ NOLIA, PÅ ELMIA ÄR SKÖTSEL MER I FOKUS. SAMTIDIGT TAR MILJÖTÄNK OCH SKONSAM TEKNIK ALLT STÖRRE PLATS. Familjedag på skogens tivoli MÄSSDEBUT Här finns något för alla. Skogens eget tivoli, skogsmässorna, har haft säsong. Vad tyckte förstagångsbesökaren Tyra? Lilla Tyra har egen vilja och kan både gå och springa själv, men i dag sitter hon i en vagn som styrs av föräldrarna Sofie Brandt och Johan Erlandsson rakt in på SkogsElmia. I förra numret av SKOGEN pratade vi med familjen om förväntningarna inför mässan, nu möts vi igen – på plats. JOHAN ÄR VAN mässbesökare, medan det är premiär för både Sofie och Tyra. Farmor och farfar är också med och kan avlasta småbarnsföräldrarna. Amstaffen Dixie är kopplad – fortfarande en unghund på nio månader. – Maskinerna tittar jag mest på för Tyras skull – och för Johans, säger Sofie som till vardags är kommunanställd sjuksköterska. Men hon är uppväxt på landet, har planterat skog med sina föräldrar och kört traktorns vajerspel och är enligt Johan inte rädd att skita ner sig. – Jag är intresserad av allt på mässan, säger Johan, som är anställd maskinförare och den i familjen som mest sköter om den egna skogen om drygt hundra hektar. För en ung familj finns det mycket annat att göra en ledig dag än att gå på skogsmässa. Det gäller för mässan att locka till sig nya generationer och olika intressen. Maskiner lockar dock alltid, verkar det som. Barn- vagnen styr mot en monter med rejäla grejer: – Det är ju bra att Ponsse är här, de får bättre reklam och drar folk. Det kostar förstås massor att ställa ut, säger Johan apropå att inte alla maskinmärken har montrar. – Synd också för markägarna, som gärna vill se vad entreprenörerna kör. DE STORA MASKINERNA lockar även Tyra. Pappa och farfar turas om att klättra upp och sitta med Tyra i hytten och se ner på alla andra från för dagen ovanligt rena hytter. Allt på mässan är putsat och lackerat i klatschiga färger. Sofie måste fråga om alla hjulkedjor verkligen levereras i färg. Den vardag hon har sett Johan jobba i ser ganska annorlunda ut. – Tjena, säger några på slingan. Och det här är underverket? Johan presenterar Tyra och Sofie. Han har jobbat för Sydved, Vida och nu Södra, och inköpare och bekanta hejar under dagen. Att mässan är en social tillställning är klart. Vilt främmande, vänliga människor som har läst förra numret av SKOGEN gläder sig åt att träffa Tyra i verkligheten. Andra frågar om valpen som stretar i kopplet. Moderna barnvagnar har markskonande, breda däck och tar sig enkelt fram på flisbädden. – Vi har med lämplig mat till Tyra. Det finns knappast mikro här i dag, säger Sofie Moderna barnvagnar har markskonande, breda däck 36 SKOGEN som är förberedd. Hon hoppas på en smula shopping där man kan hitta kläder, bra grejer. Johan och Sofie jämför snabbt: – Vi kan ta ut arbetskläder och skor när vi behöver, man måste se respektabel ut och signalera att det är Södras egen maskingrupp. Och jag kan påverka arbetsmiljön i hytten, till exempel ha önskemål om stol, säger Johan som anser att han orkar tio–tjugo procent mer om hyttmiljön är den bästa. SOFIE HAR DET INTE riktigt så på jobbet och passar på att prova massagestolen tillsammans med farmor. Solen gassar, det är toppenväder för en familjeutflykt. Det gäller bara att dra åt samma håll som valpen och Tyra, som gärna pinnar på om hon släpps ner från vagnen. SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:59 Sida 8 SKOGSMÄSSOR Grattis till sågen, Henric! Foto: Thomas Bogár VINNARNA Många hoppfulla mässbesökare ville vara med i SKOGENs tävling där förstapriset var en proffsmotorsåg från Stihl värd 7490 kronor. Därför lär nu många avundsjuka blickar riktas mot östgötska Skänninge och den lyckliga vinnare Henric Lagercrantz. Per Ewö från Jämjö i Blekinge blev inte heller lottlös, utan vann varseljackan EIA Stretch. Katarina Nilsson i småländska Hestra, slutligen, vann tredjepriset, en helårsprenumeration på SKOGEN. På bilden visar Hannah Björk (till vänster) och Lina Forsberg upp förstapriset i SKOGENs monter. FÖRST UT: SKOGSELMIA Plats: Bratteborgs gård, Vaggeryd. Datum: 4-6 juni. Antal besökare: 26 168. Antal utställare: 314 från elva länder. Störst snackis: Glasögon som visar fakta om det bestånd man tittar på. Väder: SKOGENs tält blåste i väg kvällen före. Hipstervarning: Noll, enligt Twitter. Kändisspaning: Bosse Bildoktorn. Överraskning: Äntligen god vegmat! Gulasch med låtsasfrikadeller. Journalistkäk: Köttfärsbaguette i presscentret. Argaste besökaren: Innovatör som försöker få banker och tillverkare med sig. SKOG, MASKINER OCH ROMANTIK Ett frieri i skogsmaskinsanda i Ponsses monter överraskade Elmiabesökarna på fredagen. Pappa Johan och Tyra delar intresset för de stora maskinerna och även Tyra vill provsitta i hytten. Foto: Ulla Sundin Beck På Skogforsks gallringsyta blossar en kort diskussion upp mellan far och son om hur man skulle göra på bästa sätt för att rätta till tallskogen. Den borde ha gallrats tidigare, anser dock båda. – Gör en försiktig gallring, öppna upp men så det inte blåser ner. Det är viktigt hur man lägger stickvägen, så det inte blir något vindfång, säger Johan. DEMOYTOR I ALL ÄRA, men det är när det rör sig och låter som alla stannar till och tittar. Vid skotartävlingen lyser Tyra upp: – Titta! säger hon. Första mässan avklarad! Kommer hon att hitta något på nästa? ULLA SUNDIN BECK Det börjar med att Johan Dalslätt från Bottnaryd demonstrerar skotaren Buffalo Active Frame i Ponsses monter. Active Frame är ett hyttfjädringssystem med aktiv dämpning av sidorörelser, vilket gör att föraren sitter stadigt även om marken är ojämn. Efter att ha kört fram skotaren en bit och klivit ur hytten börjar Johan berätta lite om varför han är där i dag och antyder något om giftermål, smått på skoj. Sedan ställer han sig på ett bord och ropar fram sin sambo Therese Gunnarsson. Med kärleksfulla ord berättar han hur mycket han älskar Therese, hur hon ställt upp för honom och om deras fina familj. – Allt är så jäkla bra med dig, så därför undrar jag …, säger Johan och går ned på knä medan Therese ler och skakar lite lätt på huvudet av förvåning. – … vill du gifta dig med mig? Till tonerna av Ellie Gouldings ”Love me like you do” får Johan med ett stort leende och en nickning ja från Therese och deras kärlek fyller publiken med känslor, glädjetårar och applåder. TEXT OCH FOTO: EMILY KARLSSON HACK I HÄL: SKOGSNOLIA Plats: Hörnefors, utanför Umeå. Datum: 11-13 juni. Antal besökare: Preliminärt 13000. Antal utställare: Ca 220 från ett dussin länder. Störst snackis: Mässkrockarna! Flera års planering gav två stora mässor inom en vecka. Väder: Växlande, både småkyligt och varmt. Jämställt kvinnoperspektiv: Knappast. Hipsterfaktor: Ja, skägg och andra försöksodlingar. Kändisspaning: Lisa Miskovsky, Björn Ferry, Göran Persson och Mikael Tornving. Exotisk mässmat: Björnburgare, 80 kronor. Tävling: Skotar-SM. (Skogsnolia pågick vid SKOGENs pressläggning, vi återkommer med mer rapportering.) ÄNNU FLER MÄSSOR väntar efter Elmia och Nolia: skogsbruksparad i Alaska, skogsfundraising i brittiska Wychwood, linbaneavverkning i Rumänien och skogsmat i Kina är bara några. SKOGEN 37 SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:59 Sida 9 SKOGSMÄSSOR Woodtiger GJ30 som har både hydrostatisk drivning för skogen och mekanisk transmission för vägen dit. Foto: Thomas Adolfsén Skotare blir traktor på vägen VÄRLDSPREMIÄR Hybridteknik gör Woodtigers skotare lättare att köra på väg samtidigt som den har sexhjulsdrift i skogen. Woodtigers nya sexhjuliga skotare GJ30 är bara 185 centimeter bred, men eftersom den är snäppet större än marknadens minsta modeller kan den passa som gårdsmaskin för större självverksamma skogsägare som kanske även kör lite på entreprenad. – Den väger inte mer än drygt tre ton, säger Åke Johansson som är ägare och grundare till Woodtiger. Grunden till GJ30 lanserades för flera år sedan, men nu har den bland annat fått hybriddrift. – Den här maskinen kör du med hydrostat i skogen och manuell låda som en vanlig traktor på vägen. Då behöver du inte hålla reda på drivning bak eller så. på 30 hästkrafter och går lika fort framåt som bakåt. Transmissionen sänker dessutom bränsleförbrukningen och gör att skotaren kan användas även för andra uppgifter. DEN HAR ÄVEN MER nytänkande i form av ett NACKDELEN MED HYDROSTAT är att maskinen går långsamt på väg och det finns risk för varmgång, förklarar Åke Johansson. Därför har man även installerat mekanisk transmissionen som bara driver framhjulen, men i skogen är maskinen alltså sexhjulsdriven. Skotaren har en trecylindrig dieselmotor lastutrymme som är dimensionerat för massaved i fallande längder upp till fem meter. Kapaciteten är cirka 2,5 kubikmeter fub. I samma utförande som demomaskinen på mässan, med hydrostat, kostar Woodtiger 765 000 kronor. THOMAS ADOLFSÉN Elmotor spar dyra dieseldroppar HYBRIDDRIFT Finska Keslas lastbilshugg modell 860 har både diesel- och elmotor. Det sänker både dieselförbrukningen och ljudnivån. Modellen är en prototyp med en inmatningsöppning på 80x60 centimeter. Eldriften gör att maskinen sparar ungefär två liter diesel per kubikmeter flis och ger också en lägre ljudnivå än normalt. NORMALT DRIVS EN lastbilsmonterad flishugg via kardan av lastbilens motor, men här drivs de två elmotorerna av en Volvo-Penta-motor på 160 kilowatt via en generator. Den ena elmotorn driver rotorn, den andra 38 SKOGEN hydrauliken. Rotorn har en diameter på 830 millimeter och 4+4 knivar ger kapaciteten 160 till 200 kubikmeter flis per timma. – DET RÄCKER PLÖTSLIGT med en lite mindre motor på lastbilen. Den här storleken på flishugg kräver annars en ganska stor lastbilsmotor om man ska köra med kardandrift, säger säljaren Johan Niklasson på generalagenten Rosenqvist Maskin. Här kan man alltså hålla ned kostnaderna och bilens vikt. Maskinen är tänkt som lastbilshugg, men man kan också ha den på en separat vagn med motor från Volvo-Penta. Johan Kapaciteten hos Kesla 860 är 160 till 200 kubikmeter flis i timmen. Foto: Thomas Adolfsén Niklasson berättar att intresset för den är stort och många är nyfikna på möjligheten att spara lite av den dyrbara dieseln. TA SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:59 Sida 10 SKOGSMÄSSOR Stor vagn med nytänkande MIDJELÅSNING Den nya huggarvagnen från Anders Skördare är stor och har flera ovanliga funktioner, till exempel midjelåset som låses automatiskt. Där sitter en halv bromsskiva med ett bromsok som låser med en kraft av 5 000 Newtonmeter. Alphavagnen kopplas inte som normalt i traktorns lyftkrok, utan är fäst med två kraftiga järn i lyfttapparna för att kunna få midjelåsning. – VI KOMMER ATT göra en modell framöver med annat drag, men nu ville vi visa att man kan få med midjelåsning och vi vill slåss med de andra stora grabbarna, säger Johan Schultz på Anders Skördare och syftar på renodlade skotare. Lastaren är densamma som på en Gremoskotare eller John Deere 810, men ekonomin talar för Alphavagnen, menar han. – Ska man räkna pengar kvar i plånboken så är man ju redan hemma med den här. Och då har man ju fördelen med transporthastigheten på vägen och även bränsleförbrukning, inköpskostnad och andrahandsvärde. DET FINNS ÄVEN EN funktion som hjälper till att trycka upp traktorn för backar när den är inkopplad – och det omvända, en nedförsfunktion som håller emot när det börjar gå utför. – Och när man styr åt höger börjar vänsterhjulen överdriva och högerhjulen underdriva för att hjälpa till och göra så lite markskador som möjligt, säger Johan Schultz och tillägger att man kan använda kedjor på alla fyra hjulen, eftersom vagnen har fyra separata drivmotorer. Vagnen är avsedd för Valtras traktorer i serierna N och T. Den kostar 1,1 miljon kronor inklusive hydraulisk frontpump till kranen och hjulmotorerna som kräver 280 bars tryck. THOMAS ADOLFSÉN Komatsus motorer sänker utsläppen MILJÖTÄNK På Skogsnolia visade Komatsu upp en serie nya dieselmotorer som tack vare bland annat förbättrad insprutning uppfyller de senaste utsläppskraven. Komatsu tillverkar inga egna motorer utan har ett mångårigt samarbete med finska AGCO, tidigare Sisu. På Skogsnolia visade Komatsu upp de nya sexcylindriga dieselmotorerna i sin nya skördargeneration 901, 911, 931 samt 951. Tack vare vidareutvecklad SCR-teknik med högt insprutningstryck och vid exakt rätt tillfälle samt effektivare laddluftkylning uppfyller motorerna EU:s utsläppskrav Stage IV och den amerikanska motsvarigheten EPA Tier 4 Final. Motorerna finns även i två av företagets skotarmodeller. – Jämfört med det tidigare miljökravet Stage IIIB får de nya motorerna marknadens lägsta utsläppsnivåer utan att det inverkar på bränsleförbrukning eller motorstyrka, säger Roland Lundqvist, marknads- och informationschef på Komatsu i Sverige. En annan skillnad är att AD-blue-tillsatsen som minskar dieselns utsläpp av kväveoxider tillsätts i något större mängd, berättar han. Dessutom är två av de komponenter som ingår i avgasreningen större än på tidigare motorversioner. Motorn i den minsta skördaren, 17-tonnaren Komatsu 901, heter AGCO Power 66 AWI. Den är AGCO:s motorer ger skördarna lägre utsläpp. David Ronkvist från Karlskrona, sju och ett halvt år, är fullt koncentrerad på skördarsimulatorn. Pappa Anders tittar på. Foto: Thomas Adolfsén Här är första simulatorn för små skördare VERKLIGHETSTROGET I Vimeks monter på Elmia visades den första professionella skördarsimulatorn för små skördare. Visualisering på tre bildskärmar ger enligt utvecklaren Anders Hansson en upplevelse nära verkligheten. Simulatorn har samma styrsystem och reglage som den riktiga skördaren Vimek 404 T5. Huvudsyftet är inte samma som för de stora maskintillverkarnas simulatorer – att undervisa i körning och utbilda kunder, säger Fredrik Lundberg, vd på Vimek, till Elmia. – Vi vill belysa alternativen med att gallra med små skonsamma maskiner som ett alternativ till det stora maskinkonceptet. Vi har tagit fram ett program som också visar lite siffror på det här så besökarna kan se beståndet före gallring, efter en Vimek-gallring och efter en gallring med de stora maskinerna. THOMAS ADOLFSÉN på 6,6 liter och har turbo och intercooler. Effekten uppges vara 150 kilowatt DIN eller 201 hästkrafter vid 1 900 varv per minut. Vridmomentet är 950 Newtonmeter vid 1 500 varv. I den största, modell 951, sitter en AGCO Power 74 AWF på 7,4 liter som ger en effekt på 210 kilowatt eller 282 hästkrafter vid 1 900 varv. Vridmomentet är 1 200 Newtonmeter vid 1 500 varv. För att utnyttja de nya motorernas höga prestanda och förbättra skördarnas egenskaper i brant terräng samverkar motor, styrsystem och transmission så att dragkraften automatiskt ökas när hastigheten blir lägre. Därmed tar sig skördarna över hinder betydligt lättare än maskiner med traditionella, hydrostatiska transmissionssystem utan att bränsleförbrukningen ökar. PER ERICSSON CITATET ”Nu kan jag gå en extra dag på mässan” Martin Liepe från Växjö fick en av SKOGEN:s gratisbiljetter till Elmia av sin pappa Jörgen som är medlem i Föreningen Skogen. Det intressantaste på mässan var enligt Martin de nya giftfria skogsskydden samt att träffa hans gamla lärare från Ryssbygymnasiet. TEXT OCH FOTO: EMILY KARLSSON SKOGEN 39 SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 17:03 Sida 11 GÖR DET SJÄLV SÅ VISAR DU VANDRARNA RÄTT VÄG Vill du locka besökare till din skog? Med uppmärkta leder, kartor och rastbänkar kan du både hjälpa och styra dem – bort från kantarellstället och de känsliga områdena, till den bästa utsikten och finaste skogarna. INFORMERA Det ska finnas en stor och tydlig informationstavla, gärna vid parkeringen. Märk ut lederna på en karta. Texten på informationsskyltarna ska vara kort och informativ. Rubriken ska fånga intresset. A3-format räcker gott. Text och idé: KARIN BERNLE PLATS FÖR ALLA Om du vill tillgänglighetsanpassa området måste du tänka på att leden ska vara tillräckligt bred för rullstolar. Även lutningen är viktig. Spänger och broar måste ha avåkningsskydd och glöm inte att skapa plattformar där man kan vila med rullstolen. Skyltar ska gå att läsa från sittande ställning. FIKA MED UTSIKT Bord och bänkar för kaffepausen ska placeras där det är som vackrast. SKATTJAKT Göm en skatt som barn kan leta efter. Lägg in koordinater och bilder i appar som Geocaching och Groundspeak. 40 SKOGEN HÅLL RENT En soptunna är förstås inte fel. DASS Om du vill ha en toa är latrintank den enklaste lösningen, men tänk på att slamsugbilen måste kunna komma fram. SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 17:03 Sida 12 GÖR DET SJÄLV VISA VÄGEN Lägg lederna där det finns mest att se. Målade ringar eller prickar på träden räcker som markering. SKOLSAL? En vindskyddad grillstuga kan ha många funktioner, till exempel som uteklassrum eller möteslokal. TORRSKODD Glöm inte att anlägga spänger och broar där det behövs och färist om leden går över beteshagar. GODA RÅD Gör en plan Vad vill du visa? Vad får det kosta? Bygga själv eller anlita? Glöm inte att informera om området eventuellt är skyddat. BARBECUE En grill blir säkrast om den byggs av lecablock eller av ett cementrör. Tänk på brandriskavastånd till byggnader och att man måste kunna tömma askan. Säkerhet Fuska inte med skötsel och underhåll, det påverkar säkerheten. Gör översyn en gång om året. Snickra inte jakttorn och utsiktstorn själv. Det finns säkerhetskrav för sådana. Sök bidrag Allt detta kostar, men det går att få stöd från Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. RÄTTA VIRKET Välj kärnvirke av ek, lärk och fur. Linolja är miljövänligt och låter träet åldras naturligt. Ek kan oljas med en gång, men vänta drygt ett år med lärken. Använd rätt skruvar för träslaget. Låt inte träet nudda marken, använd betongplint. Resurser I Fornsök och Bebyggelseregistret hos Riksantikvarieämbetet (raa.se) kan du hitta kartor och information om ditt område. Kartor finns även på Riksarkivet och Lantmäteriet. På swedenreviewers.se kan du läsa om geocaching, gps-baserad skattjakt. FRILUFTSTRÄNING Bli först med det senaste – bygg ett utegym. Stort tack till Peter Strömberg på Utform för bra tips och lån av bilder. SKOGEN 41 SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 17:11 Sida 13 VI ÄR SANNA TRÄDKRAMARE Vill du vara med och stödja och utveckla svenskt skogsbruk är du välkommen i Föreningen Skogen. Vi anordnar bland annat möten, exkursioner och diskussioner för våra medlemmar. Genom verksamheter som Skogen i Skolan och ’Skogssverige’ vill vi öka intresset för skogen i vår omvärld. Föreningen ger ut tidningen SKOGEN, en oberoende och självklar röst i Skogssverige. Vi ger även ut böcker om skogsbruk och delar ut utmärkelser till personer som främjat skogarnas vård och skörd, för ett uthålligt samhälle. Vi är med andra ord sanna trädkramare. För bara 0 kr per år får du ut mycket mer av ditt skogsbruk! Läs mer och bli medlem nu på www.skogen.se/foreningen R sk äd og da en Bli medlem nu på www.skogen.se/bli-medlem LÄTT ATT HANTERA – LÄTT ATT SPRUTA – ÅRET RUNT KAN NU ANVÄNDAS AV ALLA! Stoppa viltskador året runt! Arbinol B har den unika fördelen att den kan användas året runt för att skydda löv- och barrträdsplantor mot viltbetning. Efter flera års väl beprövad användning i övriga Europa kan nu äntligen vi i Sverige också skydda vår skog mot viltbetning hela året. Alltså även mot den aggressiva betningen sommartid. Arbinol B stör djurets alla delaktiga sinnen! Mekaniskt via tänderna, optiskt genom vit infärgning, en bitter smak och en doft av naturliga eteriska oljor. Läs mer om hur du stoppar viltskador på www.interagroskog.se Ytterligare en av våra viltskyddsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är för övrigt Europas mest använda viltskyddsprodukt. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning. 42 SKOGEN SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 17:11 Sida 14 Skötsel Redaktör: Karin Bernle skotsel@skogen.se Granglädje i Örkelljunga och kanske har det vänt för tallen. Idéer om skötsel mejlas till skotsel@skogen.se Foto: Thomas Adolfsén Enklare att rapportera På Skogsstyrelsens gratistjänst Skogens pärlor finns kartbilder som visar fornminnen, biotopskydd och nyckelbiotoper och mycket annat. Bild: Skogsstyrelsen/Lantmäteriet Gratis är gott! TIPS De bästa sakerna i livet är gratis – men finns det andra resurser som inte kostar så mycket? SKOGEN har några tips. Du har i de flesta fall redan betalat dem (via skattsedeln). Skogsstyrelsen erbjuder fina gratiskartor på nätet. Mina pärlor visar fornminnen, biotoper och naturskyddsområden, naturreservat och skogshistoriska lämningar bland mycket annat. Du kan söka på din egen fastighetsbeteckning och snabbt kolla till exempel fornminnenas läge. Om de ligger kvar. svenska och många språk. En broschyr att ladda ner eller beställa berättar på svenska, engelska, thailändska, ryska, polska, estniska, lettiska och litauiska. Den är gratis. LANTMÄTERIET ger dig möjlighet till detaljerad information om din egen fastighet, om du har e-legitimation. Det är faktiskt gratis – men du måste installera att särskilt bildvisningsprogram, och det fungerar inte med alla datorers operativsystem. En annan, fantastisk resurs är de historiska kartorna. Lantmäteriet har en av världens största kartskatter – ett digitalt arkiv med mer än en miljon historiska kartor från 1628 och framåt. Det är gratis att titta på kartorna, men även här ställs vissa krav på datorn. Kartorna kan också beställas från Lantmäteriet för att hängas på väggen – men då kostar det. Ganska mycket. SKOGSSKADOR Lantbruksuniversitetet uppdaterar verktyget Skogsskada. Den nya versionen innehåller fler trädslag och fler beskrivningar av skadeorsaker. Samtidigt har det blivit enklare för användare att rapportera in skogsskador. Det rör sig totalt om ett fyrtiotal trädslag och cirka 300 skadeorsaker (vilt, svampar, insekter, andra). Bilden visar hur granbarkborren har slagit till. Ingen ny skog FORSKNING Det behövdes en hel del brännved och byggnadsvirke i fjälldalarna under år 800 till 1100. Avverkningen ledde till avskogning på de plana sedimentterrasser som användes till boplatser. Och de näringsfattiga markerna har inte återbeskogats sedan dess. Resultaten visar tydligt hur känsliga fjällens ekosystem är för störningar och att effekterna kan finnas kvar under väldigt lång tid, enligt ett pressmeddelande från SLU. RIKSANTIKVARIEÄMBETET har en rolig resurs där du söker i flera av Sveriges museers och telefon – en bra gratiskurs eller arkivs samlingar. Titta på ett verktyg för den som vill www.kringla.nu veta mer om skogsbruk. VerkKringla.nu är en tjänst där man kan söka i tyget är framtaget i samarbete ett flertal av Sveriges museers och arkivs ULLA SUNDIN BECK mellan Skogsforsk, LRF Skogs- samlingar efter till exempel kartor, bilder, föremål och böcker. ägarna och Skogsstyrelsen och GRATISBOK Konsten att odla skog mycket handfast och lättanvänt. Läs och lär! (2015) är utgiven av Holmen Skog. Du kan ladda ner hela KUNSKAP DIREKT finns för mobil- har många publikationer och de flesta går att ladda ner till datorn utan kostnad. Du kan också skicka efter i pappersform. Bland annat finns informationsmaterial om allemansrätten och bärplockning på enkel NATURVÅRDSVERKET boken och läsa på din dator eller skriva ut den själv om du vill ha den på papper, 120 sidor med många fina färgbilder. Konsten att odla skog är delvis en omarbetad version av skriften Riktlinjer för uthålligt skogsbruk. Första halvan är dock helt nyskriven. 24 PROCENT av föryngringarna hos Holmen är sådder. Man siktar på 30 procent. Men potentialen är ännu större, visar ett examensarbete på SLU. USB SKOGEN 43 SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 17:11 Sida 15 Skötsel Miniskördare ökar vinsten STICKVÄGSFRITT Tio bestånd som avverkats med en beståndsgående miniskördare gav 10 000 kronor mer jämfört med när de avverkats med stickvägsgående maskiner. Skillnaden låg främst i antalet lämnade träd och i stamvolym. Detta framkommer i ett examensarbete som Liza Edlund på Lantbrksuniversitetet i Umeå. Foto: Kerstin Jonsson Uppåt för tallen TRENDBROTT Efter många års tillbakagång ser Södra nu att andelen sålda tallplantor ökar. – Denna vår går det ut cirka 1,7 miljoner tallplantor från plantskolan i Flåboda och nästa år räknar vi med 2,5 miljoner plantor. Totalt kommer Södra att leverera 3,5 miljoner tallplantor under 2015, vilket är drygt två miljoner mer än när det var som sämst, säger plantskolans chef Ida Karlsson. Ökningen beror till stor del på att Södra engagerat sig på olika sätt i att öka andelen tall i de Sydsvenska skogarna, exempelvis i älgbetesinventeringen (Äbin). Fjolårets inventering visade att tallmarkerna beskogas på ett dåligt sätt eller med fel trädslag. I dag är tjugo procent av skogsmarken tallmark, men endast tio procent föryngras med tall. För något år sedan var den siffran nere på fem procent. Ett annat skäl till engagemanget för tall är att en framtida klimatförändring ökar risken för gran som planterats på tallmark. Trädslaget riskerar att drabbas av vatten- och näringsbrist på grund av torka. PE 44 SKOGEN Växer så det knakar. I Örkeljunga är gran det lönsammaste trädslaget – även om man drabbas av storm. Foto: Karin Bernle Grankalkylen håller i all EKONOMI Björn Mauritzon är lycklig ägare till 19 hektar enastående produktiv granskog sedan 1980. I en solig glänta utanför Örkelljunga, där han är född och bor, berättar han varför det blev gran. Björn säger att beståndet är planterat med 5:3-bidrag i början av 80-talet. Man fick gratis plantor från Svenska Skogsplantor som var statligt då. Innan dess var det dålig hagmark med inslag av ek, tall och björk som betades av boskap fram till mitten på 70-talet. – Örkelljunga ligger i norra delen av bokens utbredningsområde och början av granens. Boniteten är för dålig för bok, men man måste bevara den som finns. Tallen däremot växer alltför snabbt och blir kvistig. Men för gran är förhållandena perfekta. Står valet mellan gran och dålig bonnaskog, är granen ett självklart val, den ger mer per hektar, säger Björn Mauritzon. – Vid förra sekelskiftet fanns det inte gran här i trakten, allt har planterats. Det har visat sig vara helt outstanding vad gäller ekonomi. 600 till 800 m3sk per hektar vid slutavverkning är inte ovanligt, mot 400 till 500 nor- malt. Även om man räknar bort cirka tjugo procent till massa och röta ger de återstående åttio procenten prima sågvirke. Det blir bra pengar! BJÖRN ÄR OCKSÅ skogsförvaltare på Södra där han ansvarar för 9500 hektar skog på de större skogsegendomarna i närheten. Får man plantera hur mycket gran som helst i Skåne? – Enligt FSC måste andelen gran och främmande trädslag begränsas till halva den produktiva arealen. Det gör att en del av markägarna enbart certifierar sig enligt PEFC som inte har SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 17:11 Sida 16 Skötsel Foto: Mattas Bildström Björn Mauritzons elva bästa tips 1 2 3 4 4 6 7 alla väder samma krav. Folk certifierar sig för att visa att de tar naturhänsyn, men produktion och naturvård ska gå hand i hand. Generell hänsyn är viktig. Är du inte rädd för storm? – Väljer man gran i Skåne får man kalkylera med den risken. Vi har ett inarbetat lag för att få ut stormfällena. Samma killar har jobbat här i 25 år och lärt sig var fällena brukar vara. Björn Mauritzon kommer sedan in på hur skogsägarna kan säkra sig ekonomiskt vid storm. – Det är ett stort kapital som står där i slutet på omloppstiden. Storm innebär oftast pris- EFTER SLUTAVVERKNING – samla ihop riset om du inte har behövt det att köra på. Det blir bättre markberett och du tjänar en slant på att sälja det som skogsbränsle. RENSA DIKENA efter avverkning. MARKBERED! Det ger en säker och bra föryngring. VÄLJ GÄRNA FÖRÄDLADE plantor, det ger bättre tillväxt och kortare omloppstid. TÄCKROTSPLANTOR ANVÄNDS på markberedda hyggen på fast mark. De måste sprutas mot viltet första året, vilket oftast inte behövs med barrotsplantor. Behandla mot snytbaggen även andra året om du inte har använt ett flerårigt snytbaggeskydd. BARROTSPLANTOR VÄLJS på hyggen som inte är markberedda och på hjälpplanteringar och där grästillväxten är kraftig. PLANTERA INTE GRAN på för fuktiga marker. fall. Även om den egna skogen klarar sig, så påverkas marknaden. Har man inte skrivit kontrakt blir det svårare att avsätta sitt virke. Skogsförsäkringen är viktig, den kan fungera som katastrofräddning om stormen härjar på just din fastighet. FÖRÄDLAD BJÖRK går bättre än ädellöv. Björn planterar en del på förvaltningarna, speciellt på fuktig mark där man har satt gran tidigare. – På vissa ställen har före- ”Skogsförsäkringen är viktig, den kan fungera som katastrofräddning om stormen härjar på just din fastighet.” 8 TVÅ RÖJNINGAR KRÄVS oftast i mina trakter samt en förröjning innan gallringen. Gör förröjningen i god tid innan gallringen, minst två år innan. 8 GÖR FÖRSTA GALLRINGEN hellre för tidigt än för sent. Sluta gallra när träden har kommit upp till 20-22 meters höjd. Gör alltid gallringen i rätt tid, det är bättre än att försöka tajma in när det är bra pris på virket. Du lär inte bli rik av att vänta. 10 SPRID RISKERNA med att ha skog i alla åldrar och olika trädslag. Var därför aktiv i din skogsskötsel, det växer mer än du tror. 11 JOBBA MED DIN SKOGSBRUKSPLAN så du ser hur tillväxt och avverkning förändras över tid. De flesta skogsbolag har webbaserade planer som man kan skriva fram. Du kan föra in egna anteckningar, både viktiga och oviktiga. trädarna planterat gran för långt ut i sankmarken. Det är bättre med björk där. Fast granen växer bra i blötan, tills den blåser omkull! På femtio- och sextiotalet satte man gran överallt. – Marginalskatten var åttionittio procent då, vilket gjorde det lönsamt att plantera gran. Granskogsbruket gynnades. Det fanns nya industrier som behövde barrmassaved. BJÖRN MAURITZON har jobbat 33 år nu och lärt sig av alla de erfarenheter han gjort. – Vid pensionen har jag jobbat fyrtio år, men det är inte ens en omloppstid! Det går inte att jämföra med jordbruket, som får bokslut varje höst. Skogsbruksplanen är därför en viktig dokumentation, både för efterträdaren och för mig. KARIN BERNLE Ugglor hjälper Norrskog SORKJAKT Norrskogs ”Projekt pärluggla” syftar till att minska sorkskadorna i nyplanteringar. Bland annat har Strömsunds skogsbruksområde i norra Jämtland beslutat ta pärlugglan till aktiv hjälp. Man satsar på attraktiva miljöer och bra möjligheter för fåglarna att bosätta sig i sorktäta områden. Som ett led i detta får skolungdomar möjligheten att lära sig att bygga holkar av spillvirke. Holkarna säljs sedan till medlemmar i Norrskog. Det skriver man i ett meddelande på Facebook, där man uppmanar till holkköp. Skyddet höll inte INSÄNDARE Olle Linder, Svenljunga i Västergötland har skickat in bilder som tydligt visar hur snytbaggarna ätit sig igenom vaxet. Vaxbehandling görs för att ge granplantan behövligt skydd under första åren. Olle skriver att planteringen gjordes i fjol, för mindre än ett år sedan. Vax är ett sätt att försöka ersätta kemisk behandling av plantor, vilket är ett av kraven för att bli FSC-certifierad. Vad har du för erfarenheter av plantskydd som inte bygger på gifter? Mejla till skotsel@skogen.se SKOGEN 45 SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 17:11 Sida 17 FÖRENINGEN SKOGEN Katarinas ledarskap guld värt GULDKVISTEN Katarina Levin är chef för Sveriges näst största sågverk och sågar mer än en miljon kubikmeter timmerstockar varje år. Men Föreningen Skogens utmärkelse Guldkvisten får hon för ett ledarskap där hon försöker utveckla varje medarbetare. Katarina Levin finns dessutom med på Veckans Affärers lista över de 101 mäktigaste kvinnorna i svenskt näringsliv och röjer väg för hundra- och tusentals andra kompetenta och kunniga kvinnor. Påläst Christer prisad SILVERKVISTEN Christer Karlsson, försöksledare för Siljansfors försökspark, fick i april Föreningen Skogens utmärkelse Silverkvisten. En av hans insatser för skogen är att utveckla Siljansfors skogsmuseum. Han har bland annat sett till att inventarier från Silvanum i Gävle och flottningsmuseet i Gysinge har tagits tillvara efter nedläggning. En del har gått till Skogsmuseet i Lyckelse och i Siljansfors krävdes en ny museihall för att få plats med alla inventarier. Christer Karlsson är påläst, noggrann med fakta och en uppskattad guide med ingående kunskaper om utvecklingen i skogen och i samhället i övrigt. 61 PROCENT …av medlemmarna i Föreningen Skogen är med för att de vill stödja arbetet med att sprida skogskunskap till skolorna. 46 SKOGEN Gudruns största hygge ligger nära Toftaholm i Småland. Exkursionen lämnade aldrig ungskogen, där lövet och granen nu fungerar ihop – om man röjer. Foto: Bengt Ek Heldag på Gudruns s VÅREXKURSION Vilka blev miljöeffekterna efter stormen, hur gick det med föryngringen och hur planerar vi för framtiden? Det var några diskussionsämnen på årets Vårexkursion som aldrig lämnade Gudruns största hygge. Vi vill prata om skogsskötsel, vi vill se konkreta exempel på de problem vi pratar om och det ska finnas tid för diskussion. Det är tre krav på en exkursion med Föreningen Skogen. Årets vårupplaga utgick från Toftaholm nära Värnamo i Småland och gick i Gudruns fotspår – stormen, alltså. Vi besökte det största av det drabbade områdets hyggen, som ägs av Södra och är ett monument över dåtidens skogsskötsel: 250 hektar blåste ner. Efter 2005 vill ingen längre överhålla granskogen, trots att den växer bra långt upp i åren. Och ingen gallring efter tjugo meters höjd. MEN TIO ÅRS ERFARENHET av gallring, slut- avverkning och virkesmarknad är redan avklarade på Höstexkursionen hos Sydved. Göran Örlander är skogschef på Södra och tydlig med vad han vill få fram för budskap: Vi måste röja mer! SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 17:12 Sida 18 FÖRENINGEN SKOGEN Anna ny i styrelsen FORSKARE Anna Furness är ny ledamot i Föreningen Skogens styrelse. Anna är jägmästare och civilingenjör i industriell ekonomi, sedan november 2014 vd i SMF Skogsentreprenörerna. Din syn på föreningen – och på skogen? – Jag är benhård förespråkare för skogen och bruket av skogsråvaran – som en del av ett hållbart samhälle. Väck mig mitt i natten så håller jag ett brandtal för vikten av vårt skogsbruk! Den small aldrig, kolbomben, intygar Göran Örlander på Södra längst till vänster. Man talade länge om att massor av koldioxid skulle frigöras på Gudruns hyggen, men redan efter sju år vände det, visar forskning. Nu kommer skogen att växa och ta upp stora mängder kol i många årtionden. Längst till höger: Minnesstenen från kungens besök i stormskogen. Foto: Bengt Ek Skogen söker debatt PÅ GÅNG Årsmötet fick en fyllig genomgång av vd Bengt Ek och ordförande Herman Sundqvist vad som är på gång, bland annat att Föreningen ska ta en position i debatten om skogen och skogsbrukets alla positiva värden. 3 SNABBA JÖRGEN J LIEPE, skogsägare och medlem i Föreningen Skogen 1 Hur länge har du varit medlem? –I fyra-fem år. Det blev jag efter en av skogsmässorna och i samband med att jag läste kurser inom hållbart familjeskogsbruk. 2 Varför är du medlem? – Framför allt för att jag är vansinnigt intresserad av skog. Jag har varit ute i skogen sedan jag var barn och är nu skogsägare och delägare i en skogsfastighet. Intresset har även smittat av sig till min fru och mina barn. s största hygge – Det borde Föreningen Skogen propagera mer för, säger han. Röjningen på Gudrunhyggena behöver öka med femtio procent. ordförande för Södra skogsägarna, är med på exkursionen och tar chansen att berätta om Södras lobbyarbete efter stormen. Forskare visar på planscher hur mycket bättre det nya, förädlade plantmaterialet växer. ETT ANNAT BUDSKAP är att hyggena efter stormen inte blev någon kolbomb, som media skrev. Redan efter sju år har de slutat läcka koldioxid och i stället börjat binda växthusgasen. – Ja, det borde tidningarna skriva nu, muttrar någon av exkursionsdeltagarna. – Det beror väl på hur mycket vi i skogen berättar om det, svarar grannen. Christer Segersteen, till nyligen styrelse- ATT SOLEN SKINER är inget krav för skogsfolk, men sol är skönt – om gruppen är placerad så att man inte får den i ögonen. Redan Linné visste att exkursioner är ett bra sätt att mötas. Föreningen Skogens medlemmar har gjort det i ungefär 120 år. Det är dessutom det bästa sättet att diskutera skog. 3 Vad borde föreningen göra mer av? – Jag gillar saklig debatt och tycker inte att naturvårdsfrågorna riktigt kommer fram ordentligt. Många privata skogsbrukare bedriver naturvård på sina gårdar. VI ÄR FÖRENINGEN SKOGEN En ideell och obunden förening med ditt och skogens bästa för ögonen. Vi vill utveckla såväl skogens alla ekonomiska värden som miljövärden och upplevelser. Bli medlem – läs mer på skogen.se/foreningen/bli-medlem. BENGT EK SKOGEN 47 SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 17:12 Sida 19 PÅ VÄG 1 ■ Helene Biström (1) har utsetts till ny styrelseordförande i Sveaskog och efterträder därmed Göran Persson. Hon har varit ledamot i Sveaskogs styrelse sedan 2014 och är civilingenjör (maskin) vid KTH. Hon har tidigare varit vd på Norrenergi AB och anställd på Vattenfall mellan 1983 och 2010 på olika befattningar, från 2009 som vice vd. Hon är även styrelseordförande i Cramo Oyj (Finland) och styrelseledamot på KTH. ■ Skogsmästare Anders Sjöström 2 3 stationeringsort Delsbo. Han var innan planerare på Stora Enso Skog. Hannes på vo Uppsala, stationeringsort, Uppsala, tidigare skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Sala. ■ Olof Nordenström har anställts som planerare avverkning, vo Uppsala. ■ Lena Andersson har anställts som virkes- och fältadministratör på Mellanskogs huvudkontor med stationeringsort Västerås. Hon har varit kundtjänstspecialist hos SDC i Sundsvall. (2) har anställts som skogsrådgivare Stora Enso för HS Konsult AB/Hushållningssällskapet i Örebro. Hans verksamhetsområde blir Örebro, Södermanland och Västmanlands län. Han har tidigare arbetat som skogskonsult på Skogsstyrelsen i Örebro och Lindesberg samt som skogsinspektor, skogsvårdsledare och planläggare på Mellanskog i Örebro. Nya virkesköpare: ■ Håkan Thelin i Ludvika och Ljusnarsberg. Håkan kommer direkt från Skogsmästarskolan. ■ Peter Lojander i Smedjebacken. Peter jobbade tidigare som köpstöd i marknadsområde Bergslagen. ■ Johan Femling i Norra Uppland/Gästrikland. Han kommer från Södra Skogsägarna där han var inspektor i Linköping. ■ Kimmo Airaksinen är ny virkesköpare i Norra Uppland/Gästrikland. Nya vikarierande produktionsledare: ■ Johan Karlsson i Hagge, Per Mellqvist i Rättvik och Erik Persson i Torsby. Mellanskog ■ Elin Beckman är nu verksamhetsutvecklare, Skog-Tjänster, huvudkontoret. Hon var tidigare projektledare på CGI Sverige. ■ Erik Andersson (3) och Hannes Parlow (4) är nya skogsinspektorer. Erik på vo Nordöstra Hälsingland, region halland söker Skogslärare till Munkagårdsgymnasiet i Tvååker, Varberg Vi söker lärare, gärna utbildad men inget krav. Ska helst ha jobbat praktiskt inom skog, gärna i utbildningssyfte. Mer information om tjänsten hittar du på www.regionhalland.se/jobb 48 SKOGEN 4 5 6 ■ Andreas Alexandre är ny Södra transportledare för flödesområdena Bollnäs, Ockelbo och Tierp. Han var tidigare virkesköpare för Stora Enso Skog i Ludvika och Ljusnarsberg. ■ Maria Andrén Castagna är ny på funktionen Strategi och Utveckling. Hon kommer senast från en tjänst som HR-specialist på Stora Enso Skog. ■ Thomas Nyström är ny maskinförare i produktionsområde Sydväst. ■ Emma Bergström är vikarierande planerare i Dalarna. ■ Kristina Berg har anställts på it-avdelningen i Falun. ■ Per Bertland (5) är nyanställd som skogsinspektor på Ronneby vo. ■ Glenn Faxhag Raymond (6), Mönsterås vo, Sofie Petersson, Ljungby vo och Erik Axelsson, Billingsfors vo är alla provanställda som skogsinspektorer. De kommer alla tre närmast från studier. Redaktör, På väg Lars Åkerman larsakerman@telia.com ■ Guldyxan 2015 har tilldelats UTMÄRKELSE CAMILLA LOGARN Caamilla Logarn från småländska Värends Nöbbele. Hon får den för sina insatser för att sprida kunskap om och på ett ansvarsfullt sätt värna och vårda skogens vatten. Camilla Logarn har arbetat flera år med vattenvård i skogen, lett studiecirklar om skogens vatten, arrangerat vattendragsvandringar, skogsdagar och skogskvällar. Guldyxan delas ut av Skogsland, LRF Skogsägarna och Elmia. SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 17:12 Sida 20 Vill du också bli en Sydvedare? Vill du bli en del av ett starkt skogsföretag med framtiden i fokus? Till distrikt Jönköping och distrikt Aspa söker vi nu flera självständiga och framåt virkesinköpare som ser skogen som sin framtid. Läs mer på sydved.se Sydved köper virke och erbjuder skoglig fullservice till skogsägare i södra Sverige. Bolaget, med omkring 130 anställda, omsätter ca 2,5 miljarder kronor. Årligen anskaffar Sydved 5 miljoner kubikmeter virke. Kärnverksamheten i HäradSkog är att sköta den skog som våra 15 Häradsallmänningar äger. Vi omsätter ca 150 miljoner och förvaltar ca 50.000 ha skog till allmänningar, stift och stora privata ägare. Kärnverksamheten är avverkning, plantering, försäljning av virke och andra skogliga åtgärder. Vi sköter även en del annan verksamhet som är kopplat till våra uppdragsgivares ägande som arrenden och uthyrning av torp mm. Verksamheten är i huvudsak i Södermanland och Närke. Vi är 14 anställda och har kontor i Örebro och Malmköping. söker Skogvaktare En av våra skogvaktare i Södermanland ska nu efter många års arbete på HäradSkog med ålderns rätt trappan ner. Vi söker nu hans efterträdare. Som skogvaktare ska Du i vardagen förvalta allmänningarnas skogar och några av våra externa förvaltningsuppdrag i sydöstra Södermanland. Du får ett långtgående eget ansvar för att utveckla och sköta skogen på ett långsiktigt sätt – dvs allt från avverkning och skogsvård till att hålla i vägbyggen och arrenden. Arbetet innebär mycket kontakter med entreprenörer, förtroendevalda och kunder. Varje skogvaktare ska dessutom driva något eget projekt – eller specialområde tex FSC. Vi har en platt organisation och Du rapporterar direkt till VD. Vi ser gärna att den som söker har arbetat några år med praktiskt skogsbruk. Det är viktigare att Du är en positiv och drivande person som passar in i vårt team än vilken formell utbildning Du har, men vi tror att Du är en skogs- eller jägmästare. Vi vill ha Din ansökan senast 20 augusti 2015 till erik.petre@haradskog.se alt till Erik Petré HäradSkog AB Mer information: Fabriksgatan 54 D VD Erik Petré, 070 52 44 333 702 23 ÖREBRO www.haradskog.se söker Skogsförvaltare Orsa Besparingsskog är ett delägarägt företag med 31 anställda och ett produktivt skogsinnehav om ca 62 000 ha. Som ett komplement till skogsförvaltningen driver vi en modern plantskola som odlar och säljer ca 12 miljoner skogsplantor per år. Orsa Besparingsskog äger även vindkraft och ett kraftföretag som producerar ca 30 GWh per år i 8 st vattenkraftverk. Vi har ambitionen att vara i framkant inom utveckling av våra olika verksamhetsgrenar såväl inom teknik som metodik. Vi arbetar med långsiktiga mål, har korta beslutsvägar, verkar nära och till gagn för våra delägare och utvecklingen av vårt lokala samhälle. Läs mer om tjänsten på www.orsaskog.se SKOGEN 49 SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 17:12 Sida 21 SISTA ORDET ”Nu är man slut som skogsrebell” GRATTIS! Bengt-Åke Alriksson, Alrik, får Föreningen Skogens silverkvist för sitt arbete med att utveckla teknik och metodik i ungskogsröjning. Hur känns det att få kvisten? – Nu är man slut som rebell! säger han lite glatt. Alrik är en temperamentsfull mångsysslare. Skogsteknikern och den före detta skogsjournalisten har hållit på med röjning i i de sydsvenska ungskogarna i snart fyrtio år. Han har även utvecklat en kedjeröjsåg som tillverkas och säljs av Husqvarna. – Utvecklingsarbetet har tagit femton år och varit tungt. När jag, som är praktiker, visat potentialen i ny teknik har jag mötts av ett artigt ointresse – även från den statliga myndigheten. Samtidigt gnälls det över att det röjs för litet. Men vad har SLU eller SkogForsk gjort för utvecklingen av motormanuell röjning under de senaste decennierna? Sen 2007 har Alrik kört stora fältskaliga försök med samarbetspartnern Södra. – Med smartare röjning där metodvalet hela tiden ståndortsanpassas i förhållande till beståndsstruktur och markfuktighetsklass går det att sänka kostnaderna och samtidigt få bättre ungskogar. ALRIK JÄMFÖR UTVECKLINGEN sedan sjuttiotalet mellan avverkning och röjning. – Forskningen har helt fokuserat på avverkningsmaskinerna, medan skogsägarna står kvar med sin röjsåg. Inte ens röjningsmetoderna har utvecklats. Men det märk- SKOGEN ges ut av Föreningen Skogen som verkar för god skogsoch naturvård. Chefredaktör ansvarig utgivare Bengt Ek 08-412 15 30 bengt@skogen.se Redaktion/grafisk form Peter Björck 08-412 15 40 peter@skogen.se Leif Zetterberg 50 SKOGEN ”Det borde vara nöjesskatt på röjning”. Med stor entusiasm och kunskap har ”Alrik” onekligen bevisat att man kommer långt. Foto: Sven-Eric Petersson ligaste är att röjningsinstruktionerna är i stort samma som för fyrtio år sedan, trots att björken numera betalas mer än granmassaved. Alriks förklaring är bristen på lövskötselkultur i det svenska skogsbruket. – Så länge björken sköts enligt gamla myter kommer den aldrig att uppskattas som det goda produktionsträdslag den är på bättre marker. Dagens ”lövsaneringar” på lövbenägna marker resulterar i kraftig stubbskottsbildning, och de totala röjningskostnaderna på beståndsnivå kan bli hur höga som helst. Det röjs för mycket stubbskott i det här landet. En konsekvens av felaktigt utförd tidigare röjning! – Men ingen verkar bry sig. Skogsbolagen möter ökade kostnader genom att importera Annonser Thomas Bogár 08-412 15 50 thomas@skogen.se arbetskraft och bemanningsföretag. En utväg som kommer att nå vägs ände. Detta är ju en viktig näringspolitisk fråga, där skogsnäringen har ett stort ansvar. – HUR SKA LANDSBYGDEN fortleva om ingen betalar kommunal löneskatt där arbetet utförs? Vi måste få tillbaka en välutbildad yrkeskår med små, lokala entreprenörer med spetskompetens. – Samtidigt försvåras rekryteringen på landsbygden av att skogsbranschen har en inre fiende. Det är GS-facket som i sin bakåtsträvande verklighetsflykt aktivt försvårar för unga som vill starta eget, säger Bengt Alrik Alriksson, full av åsikter och röjningsförslag. Ekonomi Rose-Marie Högberg 08-412 15 95 rose-marie@skogen.se KARIN BERNLE Upplaga 14 900 ex (TS 2014) 105 000 läsare (Orvesto Konsument 2015:1) Tryck Sörmlands Grafiska AB Prenumeration Lena Olofsson 08-412 15 80 lena@skogen.se Webbansvarig Annika Perslid 08-412 15 70 annika@skogen.se Växel 08-412 15 00 Besök Vasagatan 50 Postadress Box 1159, 111 81 Stockholm Pris år 2015 (11 nr) 577:(Medlem i Föreningen Skogen 517:-) Internet www.skogen.se info@skogen.se Vi finns på: Facebook www.facebook.com /ForeningenSkogen Twitter @SkogsForeningen Omslag0615.qxp_Layout 1 2015-06-12 11:26 Sida 4 H.K.H. Prins Carl Philip delade ut utmärkelserna vid Skogsnäringsveckans högtidliga invigning 2015. Foto: Johan Ardefors/oneday photography Nominera pristagare till Greve Carl Bernadottes Skogspris och Guldkvisten Genom Föreningen Skogen uppmärksammar skogsbranschen varje år personer som gjort värdefulla insatser för de svenska skogarna. Känner du någon som du tycker borde få pris? Föreningen Skogens styrelse bjuder in dig att nominera pristagare. Inbjudan gäller utmärkelserna Greve Carl Bernadottes Skogspris, Guldkvisten och Silverkvisten. De två förstnämnda priserna delas ut på Skogsnäringsveckan i Stockholm i april 2016. För mer information och mottagare från tidigare år, se www.skogen.se/foreningen/utmarkelser. Motiveringen skickas med post eller e-post senast den 30 augusti till Föreningen Skogens kansli: Föreningen Skogen, Box 1159, 111 81 Stockholm, info@skogen.se. Skicka en motivering på upp till en A4. Den ska ta utgångspunkt i Föreningen Skogens stadgars riktlinjer för respektive utmärkelse. Föreningen Skogen, Box 1159, 111 81 STOCKHOLM www.skogen.se • info@skogen.se • 08-412 15 00 Omslag0615.qxp_Layout 1 2015-06-12 11:24 Sida 1 Posttidning B Vid obeställbarhet retur till: SKOGEN, Box 1159, 111 81 Stockholm 1 9 0 1 6 4 4 0 0 Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se hela programmet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com
© Copyright 2024