TEMA /FRAMTIDEN
SKOGEN01-omslag.qxp_Layout 1 2016-01-13 13:49 Sida 2 Världens växande välfärd behöver den svenska skogen. . . . . . s 20 Kundens tjat formade Terris nya modeller. . . . s 28 Nordlig poppel öppnar många möjligheter . . . s 36 Julgransodlingen i Sverige ökade med 33% på tre år, från 391 till 520 hektar mellan 2012 och 2014. #1 2016 • Pris: 66 kr Den oberoende skogstidningen Framtiden börjar nu TEMA / FRAMTIDEN SKOGEN01-omslag.qxp_Layout 1 2016-01-13 13:58 Sida 3 TACK FARMOR! Tack farmor och farfar! För den fina skogen ni sådde åt oss. Hela Sverige borde lämna minst lika fina skogar efter sig som ni gjorde. Det jobbar vi för i Föreningen Skogen. Då behövs kunniga politiker, en förstående Bli medlem du också! www.skogen.se/medlem eller 08-412 15 00 allmänhet och inspirerade skogsägare. Föreningen Skogen jobbar för det. Alla är välkomna som medlemmar. Sedan 1882. SKOGEN01-16s3-9.qxp_Layout 1 2016-01-14 16:50 Sida 3 LEDARE INNEHÅLL Skogsbrukarnas smågalna optimism BETALA NU, FÅ DIN VARA om hundra år. Skogsbrukandets bakvända erbjudande har många gånger beskrivits som smågalet. Hur kan man vara en sådan optimist? Vad kan inte hända på virkesmarknaden inom sextio till hundra år? Plantager i syd, den ryska björnen vaknar, bättre bränslen, effektivare byggmaterial, samhälleligt kaos. ”Långsiktiga prognoser blir naturligtvis alltid fel. Men vi kan kalla det en diskussion om framtiden.” Johan Freij, Danske Bank I DET HÄR NUMRET BLICKAR VI in i framtiden. Och när man gör det är det enklast att se vad som händer i förlängningen på det vi redan ser, göra framskrivningar. Ändå vet vi att utvecklingen i det långa loppet präglas av överraskningar. Därför är det spännande att blicka bakåt i tiden för att kunna skratta åt gamla galna prognoser. SÅ HÄR SKREV VI I SKOGEN för precis hundra år sedan. Författaren hade just argumenterat för skogsvård inför en bolagsfaktor som skeptiskt svarade: TEMA: FRAMTIDEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10-17 VÄXTFÖRÄDLING Med granen i tiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 INNOVATION Stort hopp till minsta beståndsdelen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 TEKNIK När slår förarlöst egentligen igenom? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15 SKÖTSEL Riskspridning är ordet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 FRAMTIDSHISTORIA Det blir inte alltid som man tänkt sig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 RÖSTER Skogsfolk siar, önskar och hoppas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12-17 VIRKESMARKNADEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18-23 PRISBAROMETERN Stort gap mellan högsta och lägsta timmerpris . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 EXPORT Växande välstånd ökar behovet av hållbart trä . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 KVALITETSVIRKE Småländskt sågverk med liten men stabil nisch . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 TEKNIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27-33 PRODUKTNYTT Terri förnyade skördare efter kundens recept . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28 CERTIFIERING Hon tog 100 000:e motorsågskörkortet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29 DIGITALT Komatsu uppdaterar skördarnas dator . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29 SKOGEN TESTAR Huggarkängan som längtar efter våren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30 HEMBYGGE Lantbrukstraktorn i skogen – inte bara ekonomisk fördel . . . . . . . . . . . . . . . . . .32 SKÖTSEL ”– Kom ihåg, man vet aldrig vad utlänningen hittar på; en vacker dag ha de hittat på något, som göra våra skogar värdelösa. Sälja vi dem nu, så hava vi åtminstone pengarna! Utomordentligt viktigt för den svenska skogshanteringens framtid är därför att söka vinna klarhet över hur prisen på skogens produkter i framtiden komma att ställa sig. Detta beror dels på om en minskad användning är att förvänta, dels på vilka reservförråd som kunna finnas och som kunna komma att kastas ut i marknaden. Med stigande befolkningssiffror i de virkesförbrukande länderna, med under ökadt välstånd stigande krav även inom sådana marknader som Sydamerika, Indien och Kina, kommer med fullkomlig visshet efterfrågan att ökas. Det skulle emellertid kunna tänkas att, som min jämtländske värd sade, ’utlänningen skulle hitta på något’, vilket kunde minska efterfrågan. Så t ex talas ju mycket om att tropikernas snabbväxande bambu skulle komma att ersätta granen till papper. All erfarenhet har emellertid visat, att råprodukter med en sådan ofantligt mångsidig användning som trä, genom dylika ’påhitt’, aldrig kunna slås ut ur marknaden. Göras uppfinningar på ett håll, som kunna minska förbrukningen, uppstå på andra nya krav. Uppfinningen av pappersmassan ungefär vid den tiden, då järn och cement i viss mån kommo att ersätta grövre virke, är ett exempel härpå.” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35-37 TIPS Skydda vårens plantor från frosten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35 GENOMBROTT Ny variant av poppel klarar sig längre norrut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36 DESSUTOM Månadens fråga 4, Aktuellt 6–9, Föreningssidan: Så ska föreningen stimulera efterfrågan på skog 38, På väg 40, Sista ordet: Peter lämnar SKOGEN och tar itu med skogen 42. JAG BJUDER PÅ EN SMÅGALEN prognos som SKOGENs läsare kan få skratta åt om hundra år om de vill: God skogsvård i dag kommer att ge välstånd även om hundra år. Mer överraskande än så är inte samhällets utveckling. ......................................................................... SKOGEN – En oberoende tidning utgiven av Föreningen Skogen som verkar för god skogs- och naturvård. Vi vill väcka läsarnas nyfikenhet, granska, ge nya impulser och skapa nytta. Målet är nöjda och aktiva läsare! OMSLAGSBILD Johan Isaksson Bengt Ek chefredaktör och ansvarig utgivare SKOGEN01-16s3-9.qxp_Layout 1 2016-01-14 17:05 Sida 4 LÄSARNAS SIDA JA. Blir limträ Den oberoende skogstidningen Tidningen SKOGEN ges ut av Föreningen Skogen som verkar för god skogs- och naturvård. Växel: 08-412 15 00 Adress: Box 1159, 111 81 Sthlm Besöksadress: Vasagatan 50 E-post: info@skogen.se Internet: skogen.se Facebook: facebook.com/ ForeningenSkogen Twitter: @SkogsForeningen Chefredaktör/ansv utgivare Bengt Ek 08-412 15 30 bengt@skogen.se Redaktion Anders Danielsson 08-412 15 35 anders.danielsson@skogen.se Karin Lepikko 08-412 15 25 karin.lepikko@skogen.se Leif Zetterberg (grafisk form) Webbansvarig Annika Perslid 08-412 15 70 annika@skogen.se Annonser Thomas Bogár 08-412 15 50 thomas@skogen.se Ekonomi Rose-Marie Högberg 08-412 15 95 rose-marie@skogen.se Prenumerationer Anna Stålhand 08-412 15 80 anna.stalhand@skogen.se Pris helår (11 nr): 589 kr Medlem i föreningen: 529 kr Se även skogen.se/skogenpren eller sidan 58 Adressändring: Mejla till info@skogen.se eller gå till skogen.se/ adressandring Upplaga 14 900 ex (enligt TS 2014) 98 000 läsare (enligt Orvesto Konsument 2014 helår) Tryck: Sörmlands Grafiska AB ISSN: 0037-640X BLI MEDLEM Bara 300 kr – gå till skogen.se/ foreningen/bli-medlem 4 SKOGEN JA. Om hållbart Klentimmer från norra Sverige kommer att användas till limträproduktion. NEJ NEJ JIM GABRIELSSON 53% JA. Blir till värme Men vi letar fortfarande efter fler användningsområden. Skogsvirket går i allt större mängd till värmeverken, då staten till sist av klimatskäl tvingas stoppa importen av Europas sopor. PER A NEJ. Kräftgång Virkesaffären fortsätter sin kräftgång. Sänkt lägsta slutavverkningsålder i norr leder till att tio årskullar virke frigörs på virkesmarknaden med lägre medeldiameter och stort överutbud. Vi måste därför hitta smarta, nya skogsbruksmetoder. Skogens fastighetsaffärer fortsätter däremot att utvecklas bra. När vi har skogsskötsel med hållbarhetsinriktning. 12% JA ÅKE AXELSSON 88% JA 47% Är svenskt skogsbruk konkurrenskraftigt om 20 år? JA. Bättre än i dag. Skogsråvara ersätter dels fossila källor för plast, dels vattenkrävande grödor som bomull. Byggnation på hög nivå kommer att fortsätta! NN 88 PROCENT SVARAR ETT RUNGANDE JA PÅ MÅNADENS FRÅ- JA. Mest bulk mäts då i volym, GA. VISST SKA SVERIGE VARA MED Virket oavsett kvalitet. Sågarna OCH KONKURRERA ÄVEN I MORGON. säljer bulk i en tynande tillvaro. Massaveden 43 PERSONER SVARADE. har tagit större andel av LEIF ÖSTER JA. I stället för bomull Virket kommer att användas i JA. Absolut konstället för olja och bomull inom kurrenskraftigt många områden. För detta växer och i särklass den nya industrier fram. JAN FINNBORG bästa investeringen, men säg det inte NEJ. Vi kommer till någon … Ånnu. att få kvalitetsproEMIL FHÄRM blem på grund av de alltför utbredda NEJ. I spillror Om ”naturnissarna” får bestäm- älgbetesskadorna. ma agendan är vi inte konkurDetta kommer att renskraftiga om 20 år. Näringen kommer att vara slagen i spillror. fortgå under lång Kan de stoppas kan vi hoppas på tid framåt. en ljus framtid. stammen, då fiberproduktion vunnit marknad. Formpressade detaljer är stort, sågad vara används i reglar och ytterbeklädnad, men resten är board i olika former. Begreppet kvalitet på talltimmer är helt borta, det är volym som gäller. TOMAS JA. Mest kvalitetstimmer Produktion av ”bulkträfiber” blir olönsam på grund av sjunkande rotnetto = relativt höga produktionskostnader och allt lägre försäljningspriser. Men produktion av kvalitetstimmer kan bli mycket lönsamt. NN FRIDOLIN NEJ. Konkurrens Hård konkurrens från utlandet, mindre träprodukter kommer att användas. NN JA. Bra prisutveckling Det finns inget som talar emot detta. Troligtvis med en prisutveckling på råvara med 100 till 150 procent. WILHELM DYRSSEN JA. Om skogskontot finns kvar Om skogskontot blir kvar får industrin billigare råvara och på så sätt blir vi kvar på marknaden. NN Läs nyhetsbrevet eSKOGEN så missar du inte nästa månads fråga. NN SKOGEN01-16s3-9.qxp_Layout 1 2016-01-14 16:50 Sida 5 Tänk stort. Det gör vi. Det som räknas är vad du uträttar. Resultaten som gör dig stolt. Det är därför vi aldrig kompromissar med varken kvalitet eller säkerhet. Våra ingenjörer satsar allt på att ta fram maskiner som hjälper dig göra ett förstklassigt jobb i skogen och trädgården. Därför är vi ledande på nya och innovativa produkter. Och det är också därför du bara kan köpa produkter från STIHL/VIKING hos utvalda återförsäljare. Vi är, som sagt, precis lika kompromisslöst yrkesstolta som du. Du hittar våra maskiner överallt där ett förstklassigt jobb görs. Använd växtskyddsmedel med försiktig ghet. Läs alltid etiketten och produktinformatio onen före användning. R sk äd og da en Hitta din närmaste återförsäljare på stihl.se Stubb behandla gran, lärk oc ch tall vid gallring och sluta s av vverkning! När temperatturen någon gång under dygnet överstiger +5 5° C ökar risken för rottickan att etablera sig påå färska stubbar. Och detta heltt oberoende av årstid. Rotröta är skogens värssta skadegörare! Behandla i tid! Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprid der sig till nästa generation. Du riskerar att förlora upp till 30 000:-/ha – helt i onödan. dag avgör hur din framtida skog Ditt beslut i d skall se ut! Läs mer om Ro otstop och rotröta på: www.interag groskog.se SKOGEN01-16s3-9.qxp_Layout 1 2016-01-14 16:50 Sida 6 AKTUELLT Gymnasierna lockar elever m UTBILDNING I Sveriges finns ett tjugotal naturbruksgymnasier med skoglig inriktning och tillgång till stora skogsmaskiner. Så här vill några av dem profilera sig för de sökande ungdomarna. Under de närmaste veckorna, fram till mitten av februari, ska ansökningarna till gymnasiet skickas in. Datumen varierar i olika kommuner. SKOGEN har frågat skolorna som erbjuder naturbruksprogram med inriktning på skog varför man ska söka till just dem. Så här svarar de. Observera att alla skolor inte har svarat. MÅRTEN SANDSTRÖM, Kvinnerstaskolan i Örebro: – Vi har en bra utbildning och har vunnit SM i skog som bästa skola nio gånger sedan 2001. Vi har bra kommunikationer och Örebro ligger centralt i landet. Vi har bra moderna skogsmaskiner och alla naturbruksinriktningar utom trädgård. Det är en trevlig skola med bra internat, fin matsal och en bra blandning av tjejer och killar. CHARLOTTE NORDENANKAR, Skedomskolan i Sollefteå: – Hit ska man söka om man är intresserade av skogen och vill SKOLORNA: ”HÖJ STATUSEN” Hur ska fler ungdomar lockas till skogssektorn? Här är sex angelägna punkter, enligt skogsgymnasierna själva: Att locka fler tjejer. Att näringslivet hjälper till att göra skogliga arbeten mindre anonyma. Att statusen på alla typer av skogsarbete höjs. Att företagen tar ett större ansvar för dem som jobbar i skogen. Att göra betydelsen av skogsbruket för Sveriges ekonomi mer känt. Att ändra läroplanen för gymnasiet. Den som infördes 2011 gör att färre söker yrkesutbildningar. jobba inom näringen. Vi leasar helt nya skördare och skotare . Förutom yrkesutgångarna skogsmaskinförare och mångbruk kan eleverna välja högskolespåret som bland annat ger behörighet till Skogmästarprogrammet. ANDERS KONDRUP, Munkagårdsgymnasiet i Varberg: – Vi har en hög kvalitet på utbildningen, fräscha aktuella maskiner, bra samarbete med lokala entreprenörer och en trevlig social miljö. Just nu förbereder vi oss för en tydligare inriktning mot undervisning i gallring. Stor vikt läggs på att förbereda eleverna för en tillvaro som egna företagare. En stor utmaning är att få fler tjejer att inse tjusningen med att jobba i skogen! ELISABETH DUVBORN, Naturbruksgymnasiet i Osby: – Vi har kompetenta lärare och personal, ny och välskött maskinpark samt specialkunskaper inom kursen ädellöv. Vi har skotare, skördare och en simulator och dessutom tre fasta kranar. INGE HEDIN, Södra Viken naturbruksgymnasium i Sunne: – Vi är en skola med lång tradition av skogsbruk med nya moderna skogsmaskiner och simulatorer. Vi har inte svårt att fylla utbildningsplatserna, men det vore bra om fler tjejer sökte. Vi har nu startat en sommaraktivitet, Tjejer i skogen. Då får tjejer i åldern elva till tretton år bo på skolan några dagar för att lära sig om skog och skogsbruk. Detta för att öka intresset för skogsnäringen. CHRISTINA HARALDSSON, Ryssby- gymnasiet i Ljungby kommun: – Eleverna har många valmöjligheter. Inom naturbruksprogrammet Skog har vi fyra profiler. Vi erbjuder även studieförberedande kurser som ger högskolebehörighet, vilket jag tror kan vara avgörande för att vissa väljer utbildningen. Vi har kompetent personal, en fin Råd för hyggesfritt blir tydligare kvar ett virkesförråd. Det ska sedan hela tiden överstiga den nivå där skyldighet att anlägga ny skog inträder, det vill säga en form av hyggesfritt skogsbruk. AVVERKNING Skogsstyrelsen förtydligade vid årsskiftet sina allmänna råd om vad som gäller vid hyggesfria avverkningsmetoder. Syftet är att få ett större genomslag för fler sätt att bruka skogen. Skogsstyrelsen vill öppna för alternativ till traditionell föryngringsavverkning, röjning och gallring. – Att använda hyggesfria metoder under vissa förutsättningar har varit tillåtet länge, men nu har vi blivit tydligare med vad som gäller i våra allmänna råd, säger Jörgen Ringagård, specialist på tillsyn hos Skogsstyrelsen. EN SKILLNAD MOT TIDIGARE handlar om mark som är lämplig för naturlig föryngring. I stället för att avverka allt utom områden avsatta för naturhänsyn kan man välja att ha 6 SKOGEN Skogsägare i blädad skog. Nu vill Skogsstyrelsen göra det lättare att använda hyggesfria metoder genom tydligare råd. Foto: Bosse Backström/SKOGENbild TIDIGARE HADE MYNDIGHETENS allmänna råd om ”avverkning som främjar skogens utveckling” fokus på konventionell röjning och gallring. – Nu tar vi även upp att man i vissa fall kan använda sig av blädning som ökar trädens höjd- och diameterspridning, säger han. Det handlar alltså om råd och inte om bindande föreskrifter. – Nu liksom tidigare rekommenderar vi att normalt hålla ganska höga virkesförråd vid hyggesfritt skogsbruk så att man inte tappar för mycket virkesproduktion, säger Jörgen Ringagård. KARIN LEPIKKO SKOGEN01-16s3-9.qxp_Layout 1 2016-01-14 16:50 Sida 7 AKTUELLT r med maskiner Kulturvärden lockar fler branschen. Vretagymnasiet jobbar mycket med att synas på bland annat gymnasiemässor, prova på-dagar och öppet hus. Förutom att vår skogsutbildning har två yrkesutgångar – skogsmaskinförare och skogsvårdare – finns möjlighet att välja en profil för elever som satsar på universitetsstudier. STIG MARTINSSON, Slottegymnasiet Cirka tjugo gymnasier i landet erbjuder undervisning med skogsmaskiner. Ryssby i Ljungby är ett. Foto: Curt-Robert Lindqvist maskinpark och aktiva delägare från industrin som hjälper till att utveckla utbildningen. Vi har ett långvarigt samarbete med skogsbranschen i närområdet. Skolan ligger i en vacker miljö och man får vänner för livet. Vi har riksintag och elevboendet är mycket trevligt med fritidspersonal som ordnar aktiviteter. ANDERS LARSSON, Vretagymnasiet i Linköpings kommun: – Vi har ett bra koncept och ”Vi har inte svårt att fylla utbildningsplatserna, men det vore bra om fler tjejer sökte.” ligger geografiskt bra till. Vi har en fin skola, byggd 2011. Vi jobbar med modern utrustning, nya maskiner, kompetent personal och en god kontakt med skogs- i Ljusdal: – Vi har modern och bra utrustning. Vår maskinpark med skotare och skördare byts ut med jämna mellanrum. Vi har hög kompetens hos personalen och nära kontakter med företagen i branschen. Det finns möjlighet att bo i kommunens elevhem som ligger i anslutning till skolan. Inom inriktningen skog har vi tre yrkesutgångar: bioenergi, jakt och maskinförare. Efter gymnasiestudierna kan elever söka direkt till vår YH-utbildning, skogstekniker. Vi har inte alls svårt att fylla platserna inom skog, däremot inom djurvård. KARIN LEPIKKO Många behåller brända marker Paris erkände skogen SALABRANDEN De flesta skogsägare som drabbades av branden i Västmanland vill behålla sin mark. Men de vill inte använda ersättningen till att köpa ny skog. Det visar svaren i en enkät utförd av Anton Stolpe Nordin på Skogsmästarprogrammet på SLU. De som vill sälja sin skog vill helst sälja till naturreservat. Drygt hälften av de svarande uppger att branden inte har påverkat deras försörjning och bland de övriga vet 75 procent hur de ska klara situationen. Förklaringen är inkomster från annat håll, låg belåningsgrad och att många var försäkrade. Frågor som många av brandens markägare vill ha hjälp med är den försvårade föryngringen, vägfrågor och vattenfrågor. KLIMAT Mia Crawford, expert i Sveriges delegation, tycker att skogen fick ett globalt erkännande vid FN:s klimatmöte i Paris. Ett steg framåt som hon nämner är att reglerna för REDD+, systemet för att hindra skövling av tropiska skogar, spikades efter tio års förhandlingar. – Det blir mycket spännande att följa hur ramverket för REDD+ implementeras, säger hon. SPECIELLA REGLER FÖR markanvändning har också utvecklats inom klimatavtalet. – Det är tydligt att frivilliga initiativ som certifiering, hållbar konsumtion, företagssatsningar, nya innovationer och teknisk utveckling i skogssektorn får en mer framträdande roll. Det ska nu förankras i nationella planer. FÖR SVERIGES DEL blir 2016 också ett viktigt år när det gäller arbetet med EU:s koldioxidmål och hur minskningarna ska fördelas mellan olika länder och sektorer. – Helt klart är ju att Paris inte var mållinjen utan startskottet för ett fortsatt klimatarbete. Ett arbete där skogen, jordbruket och annan markanvändning spelar en allt viktigare roll. EUROPA I hela Europa växer nu intresset för skogens kulturella och andliga värden. I Finland kartläggs för första gången kulturminnen i statens skogar. I bland annat Rumänien och Slovenien lyfts kulturminnena fram i skogsbruksplaner. På Cypern har man nyligen satt upp mål för andliga värden i lagstiftningen och Frankrike lanserar märkning av skogar som har särskilt intresse för landets kulturella och andliga arv. SKOGEN tar tempen HETT Slutavverkningsålder: Het politikpotatis när den äldre produktionsskogen snart tar slut. Små maskiner: Poppis i privatskogen, särskilt under milda vintrar. Värme i motorsågen: Skönt när det snöar. Kebab och taco: Skönt efter helgmaten, enligt ett inlägg på Skogsforum. LJUMMET Röjsåg: Trots allt användbar vid mindre snödjup. SVALT Paperpot: Sjuttiotalsplanteringarna blåser fortfarande ner. Gödsling: En tiondel av arealen jämfört med 1980. Julgranen: Ger i bästa fall fjärrvärme. 32 PROCENT ... fler monteringsfärdiga trähus såldes under fjolårets första elva månader jämfört med året innan, enligt TMF. Efterfrågan spås fortsätta öka även under 2016. KARIN LEPIKKO SKOGEN 7 SKOGEN01-16s3-9.qxp_Layout 1 2016-01-14 16:50 Sida 8 AKTUELLT Privat skog ökar SKOGSÄGARE Andelen privatägd skog i världen ökar. Ännu dominerar stater som ägare, men år 2010 var andelen enskilda ägare och lokala kollektiv uppe i 19 procent. Det är en kraftig uppgång sedan 1990, då andelen var 13 procent. Kina och Sydafrika är exempel på länder som genomfört markreformer. En stark trend är också att lokala kooperativ får ta över brukandet. Den utvecklingen har varit stark i till exempel Brasilien. ”Koppla bistånd till skog” AFRIKA Sverige biståndspolitik bör i framtiden inriktas mer på skogens möjligheter. Det menar författarna till Skogsstyrelsens rapport om den framtida globala marknaden för virke. Bakgrunden är de dystra utsikterna för Afrika. FN räknar med att befolkningen ökar med 130 procent till 2050, jämfört med knappa fyrtio procent i världen i sin helhet. Trycket på kontinentens skogar kompenseras inte av ökade investeringar i skogsvård och läget antas bli värre och värre under de närmaste fyrtio åren. Med tanke på Sveriges kompetens inom skogshushållning och skogsvård borde landets politik för global utveckling inriktas mer på skogen, anser författarna. Braindrain från skogen UTBILDNING Det är inte bara i Sverige som intresset för skogsutbildningar minskar. Problemet finns i många länder världen runt och urbana värderingar är bara en av många förklaringar. Vid världsskogskongressen i Durban i Sydafrika uppmärksammades problemet med att många länder satsar på den högre utbildningen men glömmer den praktiska. 8 SKOGEN Stormskador beror till stor del på skogsbruket, tror yrkesfolk som intervjuats i en studie. Foto: Mattias Westerberg/SKOGENbild Storm värre än brand KLIMATHOT Skogsbrukare anser att stormar är ett större problem än skogsbränder, visar en studie. Samtidigt tror de att stormskador kan förebyggas bättre. Klimatförändringarna ökar sannolikheten för stormar och skogsbränder i Sverige. Båda kan få katastrofala följder, men uppfattas på olika sätt av yrkesfolk. – Skogsbränder i många andra länder betraktas som ett problem, men inte i Sverige, säger Rolf Lidskog, professor i sociologi, i ett pressmeddelande från Örebro universitet. – Branden i Västmanland ses som unik. Ingen vet vad som kommer att hända, men det finns anledning att stanna upp och ta en diskussion om riskerna för skogsbränder i Sverige kopplat till klimatförändringen. TILLSAMMANS MED Daniel Sjödin har han jämfört konsekvenser av och uppfattningarna om två av de värsta katastroferna för svenskt skogsbruk i modern tid, stormen Gudrun i januari 2005 och branden i Västmanland sommaren 2014. De har intervjuat yrkesfolk inom skogsbruket som har egen erfarenhet från de båda dramatiska händelserna och analyserat intervjusvaren utifrån fyra kategorier: uppfattat allvar, orsaker, lärande och klimatförändring. De upptäckte att de intervjuade uppfattar stormen Gudrun och skogsbranden i Västmanland på skilda sätt och ”Det finns anledning att stanna upp och ta en diskussion om riskerna för skogsbränder i Sverige.” att de drar olika slutsatser. De anser till exempel att Gudruns katastrofala följder – stormen fällde tjugo procent av skogen i sin väg – till stor del berodde på skogsbruket. Ingenting kunde förhindra stormen i sig, menar de, däremot uppfattade de stormen som en signal att skapa ett skogsbruk som kan stå emot stormar bättre. Det skulle kunna göras genomvarierade trädslag och ändrade metoder för avverkning. STUDIEN VISAR PÅ en annorlunda inställning hos dem som var inblandade i skogsbranden i Västmanland. En särskild omständighet är att skogsbränder i sig inte är av ondo, utan tvärtom bra för den biologiska mångfalden, och uppfattningen hos de intervjuade var att det inte går att göra skogen mer brandsäker. Orsaken till den okontrollerade spridningen var enligt dem brister i brandbekämpningen och i samhällets övergripande krishantering och hade ingenting med skogsbruket att göra. De intervjuade ansåg att även om bränder blir mer vanliga på grund av klimatförändringen fortsätter de att vara ett mindre problem än stormar och insektsangrepp. KARIN LEPIKKO SKOGEN01-16s3-9.qxp_Layout 1 2016-01-14 16:50 Sida 9 AKTUELLT Hon ska ena skogens intressen FRAMTID Dialog och samsyn är nyckelord för Agnetha Alriksson i det nationella skogsprogrammet. Många viljor ska enas och forma morgondagens skogspolitik tillsammans. perspektiv handlar det om att man lyfter fram skogen. Det finns flera andra länder som har liknande program, bland annat Österrike och Finland. – Det är ett arbetssätt som gör att man också kan jämföra Sveriges skogspolitik med andra länders arbete och visioner för skogen. Nationella skogsprogrammet är ett långsiktigt strategiskt arbete som startats av regeringen som ska pågå över mandatperioder och partigränser. Syftet är att TANKEN ÄR ATT programoptimera skogens met ska vara färdigt möjligheter att bidra 2017. Under förra året till en hållbar utveck- Agneta Alriksson är pro- tog arbetsgrupperna ling av det svenska fram underlag och jektledare för det nationella skogsprogrammet. ytterligare aktiviteter samhället. Foto: Cecilia Tollefeldt Representanter för planeras under våren, alla skogsintressen deltar i men vilka är ännu inte helt klart. arbetsgrupper och det finns ett Det finns möjligheter att komprogramråd som fungerar som ma med synpunkter även om en rådgivande kommitté åt man inte sitter med i en arbetslandsbygdsminister Sven-Erik grupp eller programråd. Bucht (S). – Vi jobbar för att få in så många perspektiv som vi bara DET PRAKTISKA ARBETET drivs på av Näringsdepartementets enhet för skog och klimat. Kanslirådet VEM? VAD? HUR? Agnetha Alriksson är projektREPRESENTANTER från 21 myndigledare för hela programmet. heter, intresseorganisationer, – Det är en förmån och väldigt universitet och företag vägleder spännande att få träffa alla regeringen i arbetet med det natiointressenter, diskutera möjlignella skogsprogrammet. De är heterna och höra alla perspektiv indelade i fyra arbetsgrupper med i hela värdekedjan, säger hon. olika äm-nesområden och träffas Vilken skillnad ska skogsunder lands- bygdsminister Sven-Erik Buchts ledning ungefär programmet göra? fyra gånger om året. – Att lyfta fram skogen och ARBETSGRUPP 1: Tillväxt, mångbruk visa att vi ständigt förbättrar och värdeskapande av skogen som vårt arbete med att ta vara på resurs. Ordförande: Elisabeth Salanskogens möjligheter, säger der-Björklund, vd på Bergvik skog, Agnetha Alriksson. och Peter Westman, naturvårdschef HON BETONAR ATT dialogen mellan deltagarna är viktig. – Det handlar om att ta vara på möjligheter och utmaningar, att vända och vrida på olika problemställningar och skapa en ökad samsyn. Ur både ett nationellt och internationellt på WWF. ARBETSGRUPP 2: Virkesproduktion, övriga ekosystemtjänster och naturens gränser. Ordförande: Johan Bodegård, st f överintendent på Naturhistoriska riksmuseet, och Herman Sundqvist, skogschef på Sveaskog. kan. Det går att skicka in synpunkter till vår brevlåda eller vara med på någon regionalt möte. Det är väldigt intressant med den här breda dialogen och vi ser fram mot alla inspel, säger Agnetha Alriksson. I ARBETSGRUPPERNA sitter personer med många skilda intressen. Hur ser förutsättningarna ut för att de ska kunna komma överens? – Det är klart att det finns olika perspektiv. Det handlar om frågor som redan cirkulerar i dagens skogssamhälle, till exempel kring produktion och miljö och hur man kan skapa fler arbetstillfällen och intresse för skogen. – Det är förstås en utmaning att försöka komma så långt i samsyn som man kan i olika frågor, men jag har full tillförsikt till att alla vill försöka hitta framkomliga vägar. 3 SNABBA JONAS RÖNNBERG forskare på SLU och Föreningen Skogens representant i den internationella arbetsgruppen. 1 Vad har ni arbetat med hittills? – Vi har tagit fram en gemensam målbild, vilket inte varit helt lätt eftersom det i sådana här konstellationer finns minst lika många uppfattningar som individer. Till sommaren ska arbetet utmynna i ett dokument som ska ange en färdplan för framtiden. 2 Vilka internationella frågor vill föreningen driva? – Vi vill arbeta för bättre brukade skogar även globalt. Vi vill ta internationellt ledarskap och utnyttja den svenska skogsbruksmodellen som en plattform för diskussion. Vi vill få studenter intresserade av skog och globala skogsfrågor utifrån vårt koncept med Skogen i Skolan och informationsportalen Skogssverige. TERESIA BORGMAN ARBETSGRUPP 3: Främjande av biobaserade produkter och energi, smarta transporter, en skogsindustri i världsklass och ökande export. Ordförande: Mårten Larsson, skogsdirektör på Skogsindustrierna, och Laila Rogestedt, innovationsdirektör och chef för nya affärer på Södra. ARBETSGRUPP 4: Internationella skogsfrågor. Ordförande: Lena Bruce, affärsutvecklare för strategisk analys på Sveaskog, och Lotta Samuelson, program manager på Swedish water house. Läs mer på: naringsbloggen.se/ skogsprogrammet eller regeringen.se/skogsprogrammet. BIDRA SJÄLV Även andra än deltagarna i arbetsgrupperna är välkomna med synpunkter. Använd e-postadressen n.skogsprogrammet@regeringskansliet.se. 3 Vad hoppas du att ni ska uppnå? – Jag hoppas att arbetet kommer att ge ett politiskt stöd i vissa frågor, till exempel att Sverige ska ha som ambition att synas mer i internationella skogliga sammanhang. Det skulle göra det lättare att rekrytera internt för att jobba med globala skogsfrågor. CITATET ”Det gröna guldet ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi.” Landsbygdsminister Sven-Erik Buchts (S) vision för det nationella skogsprogrammet SKOGEN 9 SKOGEN01-16s10-19.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:14 Sida 10 TEMA / FRAMTIDEN Oavsett vilka krav klimatet och marknaden ställer på morgondagens skog måste förberedelserna börja här och nu. Långsamt växande skog kräver långsiktig planering. Vi vet lite om morgondagens hot och möjligheter, desto viktigare att tänka efter före. SKOGEN har pejlat prognoserna inom växtförädling, innovation, teknik och skötsel. Texter: ULLA SUNDIN BECK Illustration: JOHAN ISAKSSON HÄR BÖRJAR Så rustas den komplexa granen VÄXTFÖRÄDLING Det krävdes en dator med rejält arbets- minne för att kartlägga granens gener, men nu är det klart och forskarna kan jobba vidare med att skräddarsy träd som passar morgondagens efterfrågan. Trädens långsamma omloppstid gör allt förädlingsarbete till en livsuppgift, men nya metoder, genkartor och idéer kanske kan snabba på berättelsen. De egenskaper man vanligen är ute efter vid förädling av trädslag är snabbare tillväxt och mindre krav på näring och vatten. – Det gäller också att klara förändringar i miljön: Motståndskraft mot kyla, torka, klimatförändringar. Vi måste snabbare kunna anpassa förädlingen efter de förändringar som sker i miljön men också till de olika behov som ställs framöver på skogsråvaran, säger Ove Nilsson som är professor i biologi vid SLU. HAN ÄR OCKSÅ FÖRESTÅNDARE för Umeå Plant Science Centre (UPSC), ett centrum för experimentell växtforskning i samarbete mellan SLU och Umeå universitet. Där av- 10 SKOGEN Ove Nilsson lovar bättre plantmaterial med större variation i framtiden. Foto: Mattias Fredriksson slutade man för några år sedan jätteprojektet att kartlägga granens omfattande arvsmassa som är betydligt besvärligare än lövträdens. – Granen har en arvsmassa som är sju gånger större än människans, säger Ove Nilsson. Därmed började arbetet med att förstå kartan. Granens tillväxt har länge stått i centrum för genforskningen, när träråvaran har gått till pappersmassa. Nu när efterfrågan på den sjunker blir det mer intressant att förädla med tanke på bioraffinaderier som ska ge plastråvara, kemikalier, kompositmaterial med mera. FORSKNINGEN SKER UTIFRÅN två olika spår. Dels gäller det att hitta markörer för enskilda gener som till exempel gör träden mottagliga för sjukdomar. Då går det att plocka bort de träd som bär på dessa markörer ur förädlingen. – Ett lovande arbete är på gång i Uppsala för att hitta dna-markörer för rotröta, säger Ove Nilsson. Dels tittar man på hela arvsmassan och försöker koppla ihop många gener med olika egenskaper. Den typen av information kan användas för att ge den klassiska förädlingen vassare och snabbare verktyg att välja fröträd. Den traditionella förädlingen med fröplantager där man väljer föräldraträd med goda egenskaper har gett SKOGEN01-16s10-19.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:28 Sida 11 FRAMTIDEN resultat i produktivitet, men är långsam. Man måste ju vänta på att träden ska blomma och ge frö. Den är också svår att styra. Plantagerna pollineras delvis av frön från träd utanför plantagerna. I all växtförädling finns också en risk att man får med sig oönskade egenskaper på köpet. Därför vore det lyckat att gå mer direkt på generna som styr de olika egenskaperna när man gör urval i förädlingen. Där är man dock inte riktigt när det gäller gran. MED SÅ KALLAD somatisk embryogenes (SE) kan man utgå från ett gott frö och göra ett otal kloner, på samma sätt som med sticklingar, men det gäller förstås fortfarande att man har identifierat de önskvärda egenskaperna hos just detta frö. FÖRSTA GM-TRÄDET GODKÄNT Världsnyheten på skogsgenetikens område förra året var att det första genetiskt modifierade trädet godkändes för kommersiell användning. – Det är ett eucalyptusträd i Brasilien. Det finns även ansökningar från sydöstra USA att kommersialisera eucalyptus som kan klara frost. Det ”Vi måste snabbare kunna anpassa förädlingen efter förändringar i miljön” pågår mycket forskning med tanke på bioraffinaderier för att få ut så mycket nyttigheter som möjligt, säger Ove Nilsson. Med genetisk modifiering (gm) kan man – SE sparar tjugo-tjugofem år, eftersom man inte behöver vänta på fröplantagernas blomning. Och nu börjar snart omfattande utplanteringar av de bästa blandningarna av SE-träd, säger Ove Nilsson och fortsätter: – En av de nya strategierna för SE är att man går från enskilda kloner till att föröka familjer av plantor. Då får man det man tidigare har fått från fröplantager, fast mycket bättre. OVE NILSSON TROR PÅ framtiden. – Det kommer bättre plantmaterial med större variation. Om det baseras på somatisk embryogenes, markörbaserad förädling eller en kombination är svårt att säga, men bättre plantor med bättre tillväxt och bättre kvalitet behöver inte ligga långt borta, lovar han. direkt ändra ett träds egenskaper, men också föra in nya. Man kan alltså öka eller minska uttrycket av de gener som redan finns eller föra in helt nya från andra organismer, kanske från bakterier. Man kan till exempel göra växten mer köldhärdig eller låta den producera en typ av gift som avskräcker insekter. Kunskapen om hela genmassan ger förmodligen också möjligheter att styra halten av cellulosa, hemicellulosa och lignin för olika ändamål. Det vore till exempel fint om man kunde skräddarsy snabbväxare för massaindustrin. Men: – Det ligger ännu en bra bit bort för svensk gran, säger Ove Nilsson. SKOGEN 11 SKOGEN01-16s10-19.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:14 Sida 12 TEMA / FRAMTIDEN Här ska idéer bli affärer MER RÖNTGEN Erik Walfridsson är ståuppare i Umeå varje vecka, men han är också sedan snart fyrtio år lärare på SLU inom området virkeslära, trädslagsutnyttjande på bästa sätt. Hur ser din framtida önskeuppfinning ut? – Vissa sågverk har nu röntgen av stockar så att man ser de inre kvaliteterna innan man sågar. Det skulle vara fint att föra det närmare skogen och kunna genomlysa träden i samband med avverkningen och därmed aptera efter detta. – Det ligger i så fall ganska långt in i framtiden – men eftersom tekniken i princip redan finns är det är inte orimligt att det kommer, tror Erik Walfridsson. Foto: privat BO I TRÄ Yoomi Renström är kommunalråd för Socialdemokraterna i skogsrika Ovanåker. – Vi borde satsa på trähusbyggande. Vi har en stor hantverksskicklighet som vi borde ta mer tillvara, och kanske fattas en politisk vilja att förstå potentialen i detta. Hon talar om de positiva klimateffekterna och att det moderna husmodulbyggandet även innebär en god arbetsmiljö. I Ovanåker har det kommunala bostadsbolaget en träbyggnadspolicy och nu vill Yoomi se även en nationell storsatsning. 12 SKOGEN LÖNSAMHET Om det inte finns någon affär finns det inget behov av någon innovation. Det säger Mikael Hannus på Stora Ensos innovationscenter där idéer utvecklas med ett tydligt krav. Bioekonomi, hållbarhet och skogsråvara kostar mer än fossilekonomi, klimatförändringar och olja. Om man bara räknar pengar. Det hindrar inte att det händer saker. I november invigde Stora Enso ett innovationscenter för förpackningar i Helsingfors. I december var det dags för ett till, nu i Sickla i Nacka. Där är målet att ta ett samlat grepp över affärer och innovationer och forskarna ska arbeta vidare med lignin och hemicellulosa som kan utvinnas ur biomassan. – Vi definierar innovation som en hållbar, växande Man är inte begränsad till affärsverksamhet, säger skogen som råvara, men hållMikael Hannus, innovationsbarhetsbegreppet är samma chef på Stora Enso i Sickla. för hela koncernen – man arbetar bara med råvaror som inte konkurrerar med livsmedelsproduktionen. – Vi definierar innovation som en hållbar, växande affärsverksamhet, säger Mikael Hannus som är innovationschef på centret i Sickla. Man har krav på sig att leverera. – Det finns ingen tolerans för dyrare och sämre när vi diversifierar portföljen utanför kartong och massa, säger han på typiskt affärsspråk. Stor framtid för liten beståndsdel INNOVATION Har du sett den komposterbara cykelhjälmen? I så fall har du också sett en möjlig användning av cellulosa. Forskning pågår kring fler. Hjälmen är gjord av så kallat CNF-skum som tillverkas av nanofibriller från cellulosa. För många ämnen gäller att egenskaper som sedan länge kommer till nytta inom industrin förändras kraftigt när man utgår från samma ämne på minsta partikelnivå, nanostorlek. Nya material med helt nya egenskaper uppstår. Nanocellulosa visade sig till exempel vara oerhört starkt, lätt och ändå hållbart – en önskekombination. Hjälmen är utvecklad av företaget Cellutech, vars uppdrag är att kommersialisera innovationer från Wallenberg Wood Science Center som är ett samarbete mellan Chalmers och KTH. Företagets utvecklingschef Åsa Ek säger att CNF-skummet är den tillämpning av nanofibriller som för Cellutechs del ligger närmast till hands att förverkligas i produktion, men att det även finns andra användningar. PERSONALEN KOMMER FRÅN ett drygt dussin nationer och har kompetens inom kemi, textil, konsumentvarusidan och inte minst kommersialisering. Att finnas på samma plats är fortfarande viktigt när olika personer med olika kompetenser ska samarbeta, trots internet. – Det är ett taktiskt steg att dra ihop hela gänget på ett ställe och problemlösa vid kaffeautomaten. Verksamheten ska inte konkurrera med akademien – men hur konkurrerar man med oljan? – Skogsråvaran är värdefull. Därför måste man titta på vad som är mest effektivt. Det som är mest effektivt att göra från olja behöver inte vara samma som från biomassa. Man tillverkar inte heller papper från olja, påpekar Mikael Hannus. – VI HAR ÖVAT I DRYGT hundra år på att optimera dagens produkter. Operationen fortsätter, men går ner från fiber till molekyl. – Vi måste lära oss att ta ut fraktioner på ett sätt som kan konkurrera med pris och kvalitet. På längre sikt är det absolut viktigast att göra mesta möjliga av cellulosan – den är ju hälften av det som växer i skogen, avslutar Mikael Hannus. – DET HAR EN FÖRDEL som relativt enkel och billig metod, men jag gissar att de första nanofibrillerna i produktion kommer från massafabrikerna själva som förstärkning i till exempel kartong, säger hon. Skummet tillverkas genom Åsa Ek, utvecklingschef på Cellutech, tror att forskning- att massafibrer bearbetas i en kan hitta helt nya sätt att olika processer till ett gel som använda skogen. i sin tur vispas. Skummet kallas i torkad form cellufoam och utgör den stötskyddande insidan i hjälmen. Övriga material i den är träfaner och slitstarkt papper – beprövade material med väl kända egenskaper. Det finns ingen fabrik som producerar CNF, utan Cellutech tillverkar det i liten skala. Cykelhjälmen finns därför i enstaka exemplar, men har lyckats med sin uppgift – att väcka uppmärksamhet. Hur materialet kommer att användas i framtiden är ännu inte klart. Därför tillverkar man varianter med olika egenskaper – tunt och tjockt, styvt och böjligt. SKOGEN01-16s10-19.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:14 Sida 13 – Vi försöker hitta de problem som finns, där vi tror att materialen kan tillfredsställa ett behov. I framtiden får skogsindustrin göra CNF eller så kanske vi får göra den själva, men vi försöker främst hitta användningsområden, säger Åsa Ek. Och man vet fortfarande inte allt om nanocellulosa. Det finns till exempel inga särskilda krav på råvarans kvalitet eller trädslag i dag, eftersom man helt enkelt inte vet. Cellutech utgår från barrvedsmassa. – Man kan göra fibrillerna av vilken cellulosa som helst, men blir det skillnader beroende på varifrån cellulosan kommer? Mycket forskning pågår om hur fibriller skiljer sig från varandra. Man ska även komma ihåg att CNF-skum ännu inte finns i praktisk användning, där det ju också testas. En annan fråga är hur Cellufoam påverkas av tillverkningsmetoden, till exempel hur man ska vispa på bästa sätt. Det talas ofta om faror med nya nanomaterial. – Utredningar pågår och man ska givetvis tänka på Sluta borra, börja hugga vad de kan visa, men i allmänhet är det kanske farligare med torra partiklar som dammar. När CNF-skum väl har torkat sitter partiklarna ihop och då är de inte nanopartiklar längre, säger Åsa Ek. Förutom CNF-skum har Cellutech utvecklat sfärer av cellulosa upplöst med lösningsmedel, alltså upplöst pappersmassa, och letar efter nya funktioner för dem. – Sfärer av oljebaserad plast blandas ofta i olika material för att göra dem lättare. Där kan våra sfärer snart komma till användning. WALLENBERG WOOD SCIENCE CENTER ligger väl framme i forsk- ningen, men som man förstår är det en bit kvar. – I dag påverkar vi inte virkeslagren, precis. Men jag ser att forskningen kan leda till helt nya sätt att använda skogen. Det är en fantastisk råvara, och det känns bra att inte bara bränna upp den för energi. Vi tror på att detta går att skala upp i framtiden. Då är det bra att råvarutillgången är säkrad – det finns skog, säger Åsa Ek. råvaran, som kan göras till exempelvis pellets och därmed minska transportkostnaderna. DRIVMEDEL Sun Pine är först i världen med att utvinna SKOGSRÅVARA Allt man kan göra av olja kan man också biodiesel ur massabrukens restprodukt tallolja och tillverkar i dag två procent av Sveriges diesel. Ett svensktbrasilianskt utvecklingsprojekt hoppas att flygbränsle av lignin kan bli verklighet inom fem till åtta år. Biodrivmedel är dock dyrare att framställa än oljebaserade. göra av skog, sägs det. Förutom cykelhjälmen i artikeln ovan går det att rada upp fantastiska idéer: Papperstapet som är elektriskt ledande, kan visa bilder och fungera som antenn, den helt nedbrytbara ölflaskan, smarta textilier som förmedlar information, fiskfoder ur LIGNIN Det går att tillverka kolfiberförsskogen, en självrengörande servis som tärkta plaster för till exempel komponeninte behöver diskas, ”cellulosabläck” som ter till bilar baserade på lignin som är en gör det möjligt att skriva ut byggelement i biprodukt från pappers- och massainduen 3d-skrivare med mera. Amerikanska strin. En förutsättning är rent lignin och att forskare har även tillverkat halvledare i elekttillverkningen blir konkurrenskraftig. ronik av nanocellulosa. Innventias demonstrationsfabrik i BäckhamEn del idéer finns redan i prototyp, andra på ritbordet, mar är den enda i världen hittills som kan producera få i produktion. skräddarsydda ligninkvaliteter i tillräckligt stora kvantiMedan oljeraffinaderierna delar upp råoljan i fraktioteter för uppskalning. ner för olika ändamål är det några steg kvar innan bioraffinaderiernas process för skogsråvarans komponenter NANOCELLULOSA Mycket starkt, kan kanske ersätta oljeba– cellulosa, hemicellulosa och lignin – blir effektiv och serad skumplast och andra material. Forskare i USA har ekonomisk. Och innan bioraffinaderierna även tillverkat halvledare i elektronik av väl står klara måste det finnas affärsmöjligmaterialet. heter för produkterna. I sommar startar Europas första pilotanINSPIRATION Men vem ska leda och finansiera utveckläggning i Örnsköldsvik för produktion av På Skogsindustriernas lingen till dess? nanocellulosa ur slam från papperstillwebbsida ekoportal2035.se – Regeringen kommer att ta fram en stra- finns inspiration för invesverkning. tegi för nyindustrialisering, säger innovaterare och alla andra som är tionsminister Mikael Damberg (S). NÄRODLAD PLAST Målet för detta projekt är intresserade av framtidsHär är några exempel på idéer kring sko- produkter. en affärsmässigt lyckad polyeten byggd på gen som råvara som kan bli byggstenar i en skogsråvara. Sedan tidigare finns återvinhållbar värld och ekonomi. ningsbar polyeten av sockerrör. TRÄ BIORAFFINADERI Inom EU-projektet Mobile Flip försöker man lägga så mycket som möjligt av de kemiska och biokemiska processerna i små mobila enheter närmare 45 procent cellulosa 30 procent lignin 25 procent hemicellulosa TEXTIL Träfiber för textilproduktion har fått ett uppsving, bland annat eftersom bomull är långt från vad man i dag menar med hållbart producerad. SKOGSMASKIN SOM GÅR PÅ SKOG Maria Öhman, marknadsansvarig för Norden hos Vimek, tror på Vimekgallring som ett framtidsbegrepp. – Det är en gallring med hög kvalitet som ger ett jämnt bestånd så man får ut så mycket som möjligt i slutändan. Klimatförändringarna kräver mindre maskiner som inte öppnar för stormar. Hoppas att kunskapen om vikten av skonsam gallring ökar! Den ultimata maskinen är än så länge en dröm: – Den tar sig fram i alla vindar och väder, på alla typer av terräng, är effektiv och lämnar inga som helst spår. Och går på skogens egen energi. UTVECKLA PRODUKTERNA Skogen ser annorlunda ut om 25 år, tror Jenny Eriksson, logistiker på Sveaskog. – Vi kommer inte att ha kvar de äldre skogarna där man kan hämta gamla, fina stamblock. Då kommer även produkterna att behöva utvecklas. Så produktutveckling har framtiden för sig. Hon ser intressanta utmaningar längs hela leveranskedjan . – Är samkörning en möjlighet? I dag kan fyra bolag med fyra maskiner avverka längs samma lilla skogsväg. Fyra timmerbilar ska hämta till samma industri, men det är fyra olika markägare. SKOGEN 13 SKOGEN01-16s10-19.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:15 Sida 14 TEMA / FRAMTIDEN Kul hus i Kanada. Experimentsfärerna utanför Vancouver har blivit populära bostäder. Trähus i trädtopp BYGGANDE Utmaningen att bygga hållbart i stor skala håller på att undersökas i olika delar av världen. I tider av översvämningar och överutnyttjande av markresurser kanske ett alternativ är att bosätta sig i träden. De här så kallade Free Spirit Spheres-husen hänger i den täta skogen utanför Vancouver på Kanadas västkust. Syftet var från början att slita så lite som möjligt på marken och Foto: Calle Bredberg MÅNGA ASPEKTER PÅ JÄMSTÄLLDHET Gun Lidestav är docent vid institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU och forskar bland annat om genusfrågor och landsbygdsutveckling. 14 SKOGEN Är det viktigt med jämställdhet i framtidens skog? – Det finns en hel del forskning som tyder på att det är viktigt oavsett om man ser på skogen som ekosystem, livsmiljö för människor eller ur en mer specifik skogsbrukssynpunkt. – Hur viktigt det är och för vem beror på perspektivet. För de samtidigt visa hur människor i utvecklingsländer skulle kunna flytta tillbaka till regnskogen, men de har nu blivit en trendig boendeform för många kanadensare. Utifrån ser husen ut som de teddybjörnsliknande Ewok-karaktärernas hem i Star Wars-filmen ”Return of the Jedi”, men på insidan är sfärerna toppmoderna och har fullt utrustade kök med mikrovågsugn, kylskåp och vask. kvinnor och män som är verksamma inom skogsbruket i dag är det förstås en fråga om ägande, lön och karriärmöjligheter. – För skogsbruket som bransch är det viktigt ur rekryteringssynpunkt och för att den ska framstå som modern och legitim i allmänhetens och konsumenternas ögon. Generellt visar kvinnor större intresse för miljöoch ekologiska värden medan män har ett större produktionsintresse, vilket kan ha betydelse för hur skogsbruket bedrivs. TÄTARE LASERSKANNING Linnea Åkerlund blev skogsmästare i våras och är nu anställd Varje sfär-hus är uppfäst i tre träd för att hänga säkert och man tar sig till sin sfär med en speciell repstege. De tar cirka tre dagar att montera och är till största delen byggda av återvunnet material. Eftersom allt hänger på utsidan är inga ingrepp gjorda på träden. Kanske något för trädtäta Sverige att inspireras av? Text & foto: JENNIE DEHLÉN GELINEO skogsekonom på LRF Konsult i Bollnäs. Vilka nyheter vill du se i skogen? – En metod att göra laserskanningen smartare och oftare. Man har hållit på i sju år och hela Sverige är ännu inte laserskannat. Det betyder att vissa uppgifter är sju år gamla när de används. – En annan önskan kommer från mina kunder, som efterfrågar bra mobila lösningar på skogsbruksplanen. Det ska vara enkelt att uppdatera och lätt att använda. Och det tror jag också kommer framöver. SKOGEN01-16s10-19.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:15 Sida 15 Effektivitet ett viktigt ledord TEKNIK Nej, det lär inte finnas förarlösa skogsmaskiner inom den närmaste framtiden. Men utvecklingen rullar på, inte minst på det digitala området. När Skogforsk gjorde en framtidsspaning i skogsmaskinernas värld 1998 gissade man att förarlöst skulle slå igenom tjugo år senare. Det skulle betyda 2018 … – Nja, det har varit i drift på prov … Helt förarlöst inom två år är dock inte så troligt, säger Magnus Thor, forskningschef vid Skogforsk. – Men titta på delautomation! Där har det verkligen hänt saker sedan 1998 med kranrörelser och kranspetsstyrning, säger han och tillägger: – Av arbetsmiljöskäl vore det intressant med förar- löst i markberedning. Det vibrerar ohälsosamt. Det finns dock inget känt utvecklingsarbete – Mobil kommunikation, alla som leder appar och digitala kartor, har ditåt just nu. gått snabbare än jag kunde tro, säger Magnus Thor, Magnus Thor tror mycket på forskningschef på Skogforsk. förarstöd i framtiden – stöd för beslut om styrning, uppföljning, prognoser med mera. – Markfuktighetskartorna är på väg att rullas ut i maskinerna och efter dem kommer säkert fler tillämpningar. Det kan handla om markberedning, skogsvård och gallring. gram, om ungefär ett år. Det finns givetvis tankar redan nu om inriktningen. Nyckelorden är inte så uppseendeväckande: – Lönsamhet, effektivitet, hänsyn och hållbarhet … Vi förutsätter ett aktivt brukande av skogen som en viktig del av bioekonomin, säger Magnus Thor. LÖNSAMHETEN HANDLAR INTE BARA om DIGITALISERING KOMMER förstås på bred front även i skogen. innovationer, påpekar han. – Det ska funka med de gamla lösningarna ett tag till och det ska vara lönsamt hela vägen tillbaka till skogsägaren, inklusive entreprenörerna. Där kommer vi in på effektiviteten. Det betyder att man fortsätter att titta på sådant som markkontaktorgan för maskiner, skonsammare drivning, bättre terrängtransporter och maximering av virkesvärdet. Skogsbränsleprogrammet, som Skogforsk har drivit under åtta år, avslutas och det är naturligt att ta nya steg. – Vi funderar i samarbete med intressentföretag och Energimyndigheten på hur vi kan gå vidare och utnyttja biomassan till mer än energi. Det kommer vi att jobba med i år. Vi sneglar på andra produkter, till exempel från bioraffinaderier och hur dessa påverkar försörjningssystemet och kravet på skogsbrukets produkter. Infrastruktur och logistik skiljer sig från utvecklade skogsindustrikombinat. Kan man skapa tillräckliga skalfördelar för bioraffinaderier? Vi har inga detaljplaner för arbetet med detta, men det diskuteras. En helt annan reflektion rör tillvarons skörhet. – Ta till exempel skogsbränslet. Att luften skulle gå ur det sortimentet så snabbt. Nu eldar man sopor, vintrarna har varit varma och oljan är billig. Skogsbränslet går upp och ner genom åren, men det illustrerar vad som kan hända om man inte klarar en konkurrenssituation, säger Magnus Thor. – Mobil kommunikation, alla appar och digitala kartor, har gått snabbare än jag kunde tro. Likaså är det kul att se hur de som snabbt hoppade på laserdata, till exempel Bergvik skog, nu drar verklig nytta av detta. Jag tror att vi bara är i början av att utnyttja denna potential. Den digitala utvecklingen i skogen är dock beroende av andra områden. – Det är inte möjligt att driva utvecklingen helt och hållet utifrån skogens relativt lilla volym av maskiner och hjälpmedel, så därför är vi beroende av teknikutvecklingen i allmänhet. Skogforsk ska bidra till regeringens forsknings- och innovationsproposition som kommer senare i år och börjar dessutom en ny forskningsperiod, ett rampro- – SÅ SKULLE DET KUNNA GÅ med vårt andra virke om det blir olönsamt eller ohållbart på annat sätt. Då har vi ganska mycket skog och biomassa som ingen vill betala för. Ett dystert scenario som man kan skrämma upp sig med, om man vill. Men Skogforsks roll är ju att bidra till en hållbar utveckling och där har skogsbruk en självklar plats. – Det verkligt banbrytande är svårt att förutse, exempelvis mobiltelefonin och hur snabbt den slog igenom. Det mesta i framtidens teknikutveckling anser Magnus Thor är en logisk konsekvens av vad vi redan håller på med inom skogsbranschen och de teknikframsteg som görs i andra branscher. Det rullar på. Även om det kan bli på band i stället för på hjul. BIOEKONOMI PÅ G Johanna Sandahl är ordförande för Naturskyddsföreningen och ser skogen som en mycket viktig resurs i klimatfrågan. – Bioekonomin är på ingång. Det är framtiden. Vi kommer att än mer behöva tänka på hur vi använder skogens resurser på ett klokt sätt. Diskussionen kommer att bli mer intensiv vad gäller alla värden, behov och intressen som skogen ska tillfredsställa. Johanna ser skogens möjligheter för framtidens fossiloberoende material, men betonar också att vi samtidigt behöver klara den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna som skogen erbjuder. – Staten bör gå före och ta särskilt ansvar för hur vi använder de statliga skogarna för mer skydd, restaurering och återskapande samt nya, hållbara skogsbruksmetoder. SKOGEN 15 SKOGEN01-16s10-19.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:15 Sida 16 TEMA / FRAMTIDEN Tryggare tillväxt med spridda risker DET GRÖNA KOLET Kristina Yngwe (C) är skånsk riksdagsledamot. – Jag tror på den gröna kolatomen i framtiden. Önskescenariot är att ersätta fossila råvaror med hållbar skogsråvara på så många områden som möjligt. Det händer mycket inom drivmedelsområdet, bland annat talldiesel. – Men det är upp till oss politiker att skapa förutsättningar. Just nu är det EU-reglerna för drivmedelsbeskattning som ställer till det. Om 25 år är skogen troligen ännu viktigare för den svenska ekonomin än i dag, tror hon. SKÖTSEL Trender växlar, utvecklingen galopperar – men skogen växer sakta. Vi vet inte vad morgondagens marknad kommer att kräva, men det går att sköta skogen klokt på lång sikt. Vad ska man odla i skogen i dag, om man tänker på morgondagens marknad? Nä, det finns inga enkla svar på komplicerade frågor. Om bioekonomin verkligen kommer att slå igenom öppnar sig stora möjligheter för skogens råvaror, men då är det också dags att skala upp utnyttjandet av skogarna redan nu: Öka skogsproduktiviteten, skapa nya produkter ur skogen och öka återvinningen globalt. I DET SAMMANHANGET kan svensk kunskap och produkter med högt förädlingsvärde vara ett vinnande koncept. Lågförädlade produkter eller produkter med sämre betalningsförmåga kan däremot få det svårt i Sverige. Vissa branscher kan behöva satsa mycket på forskning och utveckling för att gå vidare. Utsikterna för sågade svenska trävaror har beskrivits som ljusa, medan massa- och pappersindustrins inte är lika självklart goda. Det talas om möjligheter och risker, men ingen vet säkert. I brist på kristallkulor har Skogsstyrelsen gett ut två omfattande framtidsanalyser av virkesmarknaden, globalt och nationellt, utformade som man vill kalla scenarier snarare än prognoser. De sträcker sig hundra år fram i tiden och visar hur skogen eventuellt kommer att se ut om man sköter den på vissa sätt, avverkar olika volymer och gör vissa antaganden. TILL DE GRUNDLÄGGANDE antagandena hör ökningar på många områden. Medan västerlandets och den svenska marknaden kanske inte utvecklas enormt under de närmaste trettio-fyrtio åren förväntas den globala marknaden för skogsvaror i vid bemärkelse öka under samma period. Det sker i takt med ökande befolkning, ökat välstånd och därmed ökad konsumtion. Det gäller även tidningspapper, som ju minskar nationellt men fortfarande har en framtid globalt. En spännande förutsättning. Om utnyttjandet av världens skogar på så sätt ökar måste de samtidigt brukas mer hållbart. Då finns det möjligheter att exportera den svenska modellen, tror RAPPORTERNA Skogliga konsekvensanalyser 2015 (SKA 15) Rapport 4 – 2015: Global framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara. Båda finns för gratis nedladdning hos Skogsstyrelsen. Här är tekniksprången som FLOPP Framtiden blir inte alltid som man har tänkt sig. Skogens teknikhistoria kantas av optimistiska tekniksprång som ibland knappt blev ett litet skutt. SKOGEN tar en efterklok titt i backspegeln. Nord-Verk 140 B blev för stor och tung till och med för sextiotalets storskogsbruk. Det enda återstående exemplaret ägs av Roland Näslund. (Ovan:) Skotaren har endast 4 815 timmar och 45 minuter på timräknaren. Foto: Ola Viklund 16 SKOGEN Om 1950-talet blev den begynnande skogsmekaniseringens tid, så kom 1960-talet att kännetecknas av stordrift. Snabbare och större var tidens lösen. Utvecklingen hos skogsbolagen Korsnäs-Marma och MoDo visade att riktigt stora skotare skulle bli nödvändiga. Grejen var bara att ingen tillverkade så enorma skogstraktorer, utom entreprenadmaskintillverkaren Nord-Verk i Åmål. Så för att ligga först i spåret tog skogsbolagsgubbarna företagsplanet och flög dit. RESULTATET BLEV NORD-VERK 140 B, den kanske mäktigaste skotare som någonsin konstrue- SKOGEN01-16s10-19.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:15 Sida 17 både Mårten Larsson på Skogsindustrierna och Magnus Fridh som är en av rapportförfattarna på Skogsstyrelsen. Om konsumentintresset även ökar för förnybara material och förnybar energi, vilket många bedömare tror, kan skogen bli en kassakista. SKOGSSTYRELSEN be- dömer i rapporten Skogliga konsekvensanalyser 2015 (SKA 15) att avverkningen kan öka något i svenska skogar och ändå vara hållbar. I dag avverkas ungefär 91,5 miljoner skogskubikmeter varje år. En volym upp till hundra miljoner skogskubikmeter per år är fortfarande hållbar fram till 2040, enligt myndigheten. Dessutom bedömer man att klimatförändringar med stigande temperaturer kommer att öka den svenska skogens tillväxt. Om den globala uppvärmningen stannar vid två grader och skogen sköts som i dag kommer tillväxten att öka runt tjugo procent efter hundra år. Är det din skog det talas om? Du kanske kommer att kunna öka avverkningen något. Du bör i så fall förbereda för ökad produktion genom förädlat, bättre plantmaterial och bättre skogsskötsel. Valet av föryngringsmetod är likaså värt att överväga. Inget av Skogsstyrelsens scenarier har dock haft hyggesfritt som förutsättning. Baksidan med klimatförändringarna är dock att de kan innebära större risker för stormar, insektsangrepp och sjukdomar. För att möta dem bör man se över plantmaterialet och inte nöja sig med gran. Andra och fler trädslag fördelar riskerna jämnare och eftersom ingen helt säkert kan säga vad som händer är det väl klokt att inte lägga alla ägg i samma korg. OM SKÖTSELN FORTSÄTTER ENLIGT samma linje som i dag kommer andelen gran att öka i Sverige de närmaste femtio åren. Vill vi det? Det är sådana frågor som framtidsscenarier kan väcka. Men svaren hittar man inte där. HÖGRE PRECISION Lena Jonsson, projektledare på Skogstekniska klustret, spanar på 25 års sikt in allt mer förarlösa maskinerna och allt större precision i morgondagens skötsel. – Ny teknik gör det möjligt att ståndortsanpassa skogsbruket bättre. Markberedningen kommer exempelvis att kunna detaljstyras bättre, och vi kan ta större miljöhänsyn på ett enklare sätt än i dag. Skogsbruket måste anpassa sig till de större krav på hänsyn som kommer att ställas, men samtidigt fortsätta att vara effektivt. m framtiden sprang ifrån rats i Sverige. När de första exemplaren – som kostade ungefär som två nybyggda villor – presenterades på hösten 1966 skrevs det att de ”i ett huj gör alla andra traktorer hopplöst föråldrade”. Men i skogen hände något annat. Storleken fick betydelse – fast inte som skogsbolagen önskade. De 25 ton tunga maskinerna visade sig bli för mäktiga. Trots en stor mängd tekniska lösningar som andra skogsmaskiner fick långt senare blev Nord-Verk 140 B en flopp. Tillverkningen avslutades efter att endast ett fåtal exemplar lämnat fabriken. – I dag har vi inte längre huvudfokus på att själva tillverka skogsmaskiner. Vi ser en potential i en större marknad, där vi kan erbjuda elhybridtekniken till tillverkare av till exempel skogsmaskiner, entreprenadmaskiner och gruvfordon, säger Per-Anders Bjuggstam som är vd på Elforest Technologies. ETT FÖRSTA STEG TOGS i och med att finska Pro Silva hösten 2012 presenterade en skördare med elhybridteknik från Elforest. Per 30 procent lägre bränsleförbrukning, lägre vikt, bättre komfort, lägre Anders Bjuggstam är optimistisk. driftskostnader och skonsammare färd i terrängen skulle göra Elforest till – Vi gör bedömningen att morgondagens skogsmaskin. Foto: Per Ericsson marknaden som helhet har större efterfrågan på elhybridteknik än enbart den tänkt att bli morgondagens miljövänliga NÄSTA TÄNKTA TEKNIKSPRÅNG är betydligt yngre. maskiner för skogsbruket. skogsmaskin. SKOGEN var på plats när Sveaskog för snart Till skillnad från Nord-Verk har Elforest Men efter att bara fem tillverkade prototio år sedan provkörde det första exemplaret fått en andra chans. Vi får se hur det går i typer provats av SCA, Sveaskog och Holmen av en elhybridskotare från Örnsköldsvik. framtiden … blev det tyst kring projektet, men idén lever Med en liten dieselmotor som drev ett genefortfarande i högsta grad. ratorpaket och elmotorer vid varje hjul var PER ERICSSON SKOGEN 17 SKOGEN01-16s10-19.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:15 Sida 18 VIRKESMARKNADEN Gapet mellan kust och inland ökar JÄMFÖRPRISER NU HAR ALLA GENOMFÖRT sänkningar på timmer utom ett bolag, BillerudKorsnäs, Norrbotten inland3) 437 314 Forimp i Värmland. Om man jämför Stora Ensos och Forimps listor för exempelvis södra Värmland är skillnaden över hundra kronor per fub på tall och nästan femtio kronor på gran. – Vi har köpare som är beredda att betala för råvaran. Dessutom är timmerandelen hög, säger Eric Gäverth, vd Forimp. Men det måste ju samtidigt betyda att till exempel Stora Enso, som ligger betydligt under er prislista, gör en stor vinst om man betalar efter sin prislista? – Ja, så är det nog. Men jag vet ju också att många av de större köparna använder tvåprissystemet, de lägger anbud på leveransrotposter och betalar ett volympris som matchar vår högre prislista. BillerudKorsnäs, Norrbotten kust3) 461 356 418 329 SCA HAR GÅTT ÖVER TILL enhetliga volympriser på grantimmer. Timret får i fortsättningen ett pris per kubikmeter fast mått under bark – oavsett form, längd och kvalitet. – Timmerpriserna ligger på en oförändrad nivå, men blir nu lättare att förstå och bedöma, säger Jörgen Bendz som är virkeschef på SCA Skog i ett pressmeddelande. Kanske är det början till nettopriser (efter avverkningskostnad) i volym efter anbud? Om priserna redovisades öppet vore det bästa sättet för säljarna att ha koll på priserna och göra dem jämförbara. 12 JANUARI 2015 Se vad bolagen och föreningarna erbjuder för normalbestånd. Pris i kr/m 3 fub exkl moms. TIMMER, NORMALBESTÅND* Norra Skogsägarna, Norrbotten kust TALL GRAN SCA, Norrbotten kust 442 315 SCA, Norrbotten inland 427 304 Sveaskog, Norrbotten 449 357 Holmen, Västerbott/Västernorrl/N Jämt 418 377 Norra Skogsägarna, Västerbotten norra 421 339 SCA, Västerbotten kust 444 343 SCA, Västerbotten inland 413 326 Sveaskog, Västerbotten kust 449 364 Nätraälven, Ångermanland 421 402 Norra Skogsägarna, Ångermanland 397 351 Norrskog, S Lappl/Jämtl/Västernorrl 404 349 Holmen, Västernorrl/N Jämtland 418 377 SCA, Västernorrland/Jämtland 422 351 Rundvirke Skog, Jämtl/Medelp/Ångermanl 422 361 Stora Enso, Jämtland/Härjedalen/Hälsingland 378 322 Holmen, Hälsingl/Härjedalen/Medelpad/S Jämtl 396 328 BillerudKorsnäs, Hälsingland 407 375 Mellanskog, Hälsingland/Härjedalen 406 330 Sveaskog, Hälsingland/Härjedalen 398 353 Rundvirke Sk, Häl/Härj/Gäst/Dal/Uppl/Västm 394 330 Holmen, Dalarna/Gästrikland 402 329 Mellanskog, Dalarna 411 331 SKOGSÄGARNA I LAPPLAND HAR fått sämre förutsättningar under Stora Enso, Dalarna/Gästrikland 370 320 senare tid. Sveaskog, Billerud och Norra skogsägarna har sedan ganska lång tid haft skilda prislistor för inland och kust. Nu hänger SCA på. Inlandslistorna ligger cirka trettio kronor lägre på tall per fub och femton kronor lägre på gran. BillerudKorsnäs, Dalarna 384 349 BillerudKorsnäs, Gästrikland 394 357 Sveaskog, Dalarna/Gästrikland 406 341 Mellanskog, Gästrikland 409 333 382 VVDS, Värmland2) 425 DET RÖR SIG PÅ VIRKESMARKNADEN på många sätt just nu. Rörvik Stora Enso, norra Värmland/norra Örebro 351 337 Timber lägger ned två av sina sju sågverk, de i Sandsjöfors och Tvärskog. – Minskad efterfrågan i Nordafrika och Mellanöstern är det som har påverkat oss mest, säger vd Per Rodert. Båda regioner har varit betydande köpare av svensk fura, men oroligheterna har lett till att turisterna uteblir och därmed uppstår brist på utländsk valuta. Detta slår hårt mot virkesmarknaden, anser Per Rodert. Å andra sidan blir det en god byggkonjunktur 2016, enligt en färsk konjunkturprognos från Sveriges byggindustrier. Och Norrskog har planer på investeringar i sågarna i Sävar och Kåge. Mellanskog, Västm/Uppl/N Sthlm/N Örebro 387 344 LARS ÅKERMAN virkesmarknad@skogen.se Sverige får klartecken … men perioden är för kort. från EU för fortsatta Tre år räcker inte för att skattelättnader för investera hundratals biodrivmedel, bland miljoner för produktion annat hel befrielse från kolav bränsle från skogsråvara, dioxidskatt till och med 2018 … säger bland andra Preem. 18 SKOGEN Sveaskog, Västmanland/Uppland/N Värmland 391 347 Stora Enso, Uppsala/Sthlm/Västmanland 368 333 Holmen, Uppland 380 342 Holmen, norra Örebro/Västmanland 380 347 BillerudKorsnäs, N Örebro/Västmanl/del av Sthlm 393 358 BillerudKorsnäs, del av Shlm/Uppl 405 351 Mellanskog, S Örebro/Sörml/S Sthlm 403 367 Forimp, södra Värmland 456 398 Stora Enso, södra Värmland 354 345 Sveaskog, Närke/södra Värmland/Sörmland 406 364 Stora Enso, Sörmland 395 374 Holmen, Sörmland/södra Örebro/S Sthlm 393 373 BillerudKorsnäs, södra Örebro/Sörmland 401 381 VVDS, Dalsland2) 452 411 Stora Enso, Västra Götaland 389 421 Sveaskog, Skaraborg 432 412 Holmen, Östergötland 458 447 Holmen, Småland 458 451 Södra, Region Öst 474 457 Södra, Region Väst 427 455 Mellanskog, Gotland4) 393 341 Finland södra v52, €9,27 598 543 SKOGEN01-16s10-19.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:15 Sida 19 VIRKESMARKNADEN Bruttoavverkning i världen till 2050 (miljoner kubikmeter) Grön = prishöjning Rött = prissänkning 8 000 000 MASSAVED 12 JANUARI 2015 BARR BillerudKorsnäs, Norrbotten 250 – 290 Holmen, Norrbotten/Västerbotten 280 – 290 N. Skogsägarna, Norrb/Västerb/Ångerm 275 – 275 SCA, Norrbotten/Västerbotten 250 – 275 Sveaskog, Norrbotten/Västerbotten 275 – 300 Nätraälven, Ångermanland 300 - 300 Holmen, Västernorrland/N Jämtland 280 280 290 Norrskog, Västernorrland 250 250 271 SCA, Västernorrland 250 262 275 Rundvirke Skog, Jämtl/Medelp/Ångermanl 250 262 275 Holmen, Härjedalen/S Jämtl 230 245 270 Holmen, Dalarna/Gästrikl/Häls 230 245 270 Stora Enso, Hälsingland/Härjedalen 230 245 265 Kraftigt ökad avverkning GRAN BJÖRK 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 2012 Källa: Skogsindustrierna, SCB 2050 Naturskog Plantager Sveaskog, Hälsingland/Härjedalen 230 245 265 AVVERKNINGEN I VÄRLDEN ökar från 3 till 7,5 miljarder kubikmeter i ett av Skogs- Mellanskog, Hälsingland/Härjedalen 230 245 270 Rundvirke Sk, Häl/Härj/Gäst/Dal/Uppl/Västm 230 245 265 styrelsens scenarier. Antagandet bygger på att utbud och efterfrågan är höga, men avverkningen ändå uthållig. Mellanskog, Dalarna/Gästrikland 230 245 270 Stora Enso, Dalarna/Gästrikland 230 245 265 Sveaskog, Dalarna/Gästrikland 230 245 265 BillerudKorsnäs, Dalarna/Gästrikl/Värml 230 245 265 Holmen, Uppland 230 245 270 Holmen, Sörmland/Västmanl/Örebro/S Sthlm 230 245 270 Mellansk, Mälardalen/Västmanl/Uppland 230 245 275 Stora Enso, Mälardalen1) 230 245 270 BillerudKorsnäs, Mälardalen/Örebro1) 230 245 270 Sveaskog, Västmanl/Uppl/Sörmland 230 245 270 VVDS, Värmland1) 230 245 270 Mellanskog, Värmland 230 245 270 Stora Enso, Värmland 230 245 265 Sveaskog, Örebro 230 245 270 Sveaskog, Värmland 230 245 265 Forimp, Värmland1) 230 245 265 Stora Enso, Värmland/Örebro 230 245 270 Mellanskog, Örebro 230 245 275 Stora Enso, Bohuslän/Dalsland 250 265 290 VVDS, Dalsland 280 295 295 Holmen, Östergötland/Småland 280 295 320 Sveaskog, Östergötland/norra Småland 280 295 320 Södra, Västra Götaland 280 280 320 Södra, Östra Götaland 280 295 320 Mellanskog, Gotland 250 250 290 Sveaskog, Skaraborg 280 280 295 Finland södra v52, €9,27 290 360 292 Lettland Nord v2, €9,27 282 287 274 Lettland Syd v2, €9,27 278 287 272 Förklaringar jämförpriser och massaved • Listan på jämförpriser återspeglar priset per kubikmeter när ett normalbestånd avverkas. Timrets längd, kvalitet, diameter och andel massaved vägs ihop. • Gäller avverkningsuppdrag. • Exkl. avverkningskostnader. • Underlaget för jämförpriserna är köparnas prislistor och VMF Qberas stambank för Mellansverige. Avsmalningen är olika i norr och söder, vilket innebär att visade priser är något för höga i norr och för låga i söder. • Apteringstillägg (längdutfall) är inräknat. • Massaved anges exkl. transportavdrag. Norr om E 18 finns transportavdrag. Mer om hur jämförpriserna fungerar kan du läsa på skogen.se/jamforpriser. 1) Ej transportavdrag. 2) Västra Värmlands och Dals Skogsägareförening. Ej transportavdrag. 3) Transportavdrag på timmer. 4) Fel uppgift i förra numret, oförändrat nu. 2015 bra år för skogsindustrin TIMMERPRIS Året som har gått har varit positivt för svensk skogsindustri. Kronan har försvagats och efterfrågan har ökat, vilket har bidragit till lönsamheten. För landets enskilda skogsägare, som står för cirka sextio procent av virkesflödet, har effekten varierat. Timmerpriserna har varit uppåtgående, medan massavedspriserna legat stilla i södra Sverige och sjunkit i resten av landet. När det gäller timmerpriset de närmaste åren tror 31 procent av skogsägarna i Skogsbarometern på stigande priser. Motsvarande siffra för massaved är 20 procent. 50 PROCENT … i stället för minst 40 över en konjunkturcykel blir vinstdelningen till Södras ägare när föreningen nu höjer utdelningen. Det handlar om ränta på insatskapital och efterlikvid samt insatsemissioner. Värö är största sågverket UPPÅT År 2015 producerade Södras sågverk i Värö nära 600 000 kubikmeter sågad volym. Därmed är sågen Sveriges största, konstaterar Södra i ett pressmeddelande. I september förra året infördes ett tredje skift. Råvaruförbrukningen är totalt 1,2 miljoner kubikmeter. Och full produktionskapacitet är ännu inte uppnådd. - Det finns en god efterfrågan på den typ av konstruktionsvirke som produceras på Värö, säger Anders Pålsson, sågverkschef. Huvudmarknaderna finns i Storbritannien och USA. Framgången för Södra ligger sannolikt i att exporten inte främst är riktad mot Nordafrika. Hoppfull handel trots mindre rot ÖKNING 2015 blev en framgångsresa för bygghandeln. Den ökade i snitt med drygt elva procent under årets första elva månader, rapporterar Byggmaterialhandlarna som också ser ljust på 2016 – även om det sänkta rotavdraget oroar. SKOGEN 19 SKOGEN01-16s20-29.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:24 Sida 20 VIRKESMARKNADEN Bra att ha skog i aktiebolag BOLAGSFORM Vad är fördelen med att äga skogen som ett aktiebolag i stället för enskild firma? Skatterna, var det vanligaste svaret från de 25 aktieägare i skogsfastigheter som svarade på Hedvig Jägerbergs fråga i ett examensarbete på skogsmästarprogrammet. Bolagsformen gör det till exempel möjligt att överföra kapital mellan olika verksamheter och bolaget kan investera utan att skatta innan. Andra fördelar är enklare administration och att företagets ekonomi är tydligt skilt från den privata. Man uppskattade även att ansvaret begränsas till det satsade kapitalet och möjligheterna till överlåtelser. Men det finns också nackdelar. Möjligheterna till resultatreglering är sämre och utbudet på fastigheter som kan köpas är litet. Lagen hindrar normalt skogsägare från att lägga skogen i ett aktiebolag och bolag från att köpa skog som ägs som firma, men det finns undantag i lagstiftningen. CITATET ”Som alkoholskatt på mjölk” Nog är det en tankevurpa att belägga koldioxidneutral energi från skogen med koldioxidskatt, skriver Marianne Eriksson, LRF Skogsägarna, i sin blogg. Den planerade utbyggnaden av SCA:s massafabrik i Östrand kan bidra till positiv prisutveckling, tror Johan Freij. Foto: SCA Framtiden för trä är ljus – ta i trä VIRKESPRISER Bankfolk som Johan Freij vill sällan ge prognoser för priserna på virke och skogsfastigheter på så lång sikt som fem-tio år. Men det finns tecken som han inte kan låta bli att fundera över. Danske Bank brukar prata om prognoser på max ett år. Därför blir Johan Freij, affärsområdeschef för skog och lantbruk på banken, lite tveksam när vi ber honom blicka fem-tio år framåt. – Långsiktiga prognoser blir naturligtvis alltid fel. Men vi kan kalla det en diskussion om framtiden, om jag tar mig friheten att göra några reservationer, säger. JOHANS RESERVATIONER hittar du i rutan nedan. Om inget av det inträffar kan han tillåta sig att måla upp en ganska ljus framtidsbild. Det finns nämligen flera anledningar till optimism när det gäller priserna på såväl virke som skogsfastigheter i Sverige. – Generellt tror jag att såväl efterfrågan på skogliga produkter som utbudet av virke ökar. Det intensifierade klimatarbetet gör att skogens produkter kommer mer i fokus under den närmaste tioårsperioden. Samtidigt bör utbyggnaden av framför allt massaindustrin kompensera för tryckpappersbortfallet, säger han. – Tillväxten i skogen ökar, även om det blir ganska modest jämfört med de senaste trettio åren. Här är politiken avgörande. Skulle vi få ett motstånd mot sänkt slutavverkningsålder eller ökade naturvårdsavsättningar får vi se ett minskat utbud av ved. FÖRUTSÄTTNINGARNA VARIERAR i olika landsdelar. – I Sydsverige tror jag att det blir ganska trångt på virkesmarknaden som en effekt av åldersstrukturen och industrisituationen. För sågtimmer tror Världen vill ha virke 2% … av den den förnybara energin utgörs av den politiskt högprofilerade vindkraften. Solenergin utgör 0,2 procent. Skogsenergin står för drygt 70 procent. Det visar Enerwoods statistik för Danmark, Finland, Sverige, Estland och Lettland. 20 SKOGEN mark ökar. Marken behövs till mycket mer än virke. EXPORT Framtiden ser ljus ut. Efterfrågan på skogsprodukter ökar troligen kraftigt och priserna på världsmarknaden blir goda. RAPPORTEN BESKRIVER en värld i Skogsstyrelsens vågar sig inte på några prognoser i Rapport 42015, men skissar i olika scenarier på starkt ökande behov av virke och skogsbränsle i världen. Stigande levnadsstandard, växande befolkning, krav på hållbarhet – mycket talar för ökad efterfrågan. Samtidigt är det inte troligt att arealen skogs- kraftig tillväxt. Den absoluta fattigdomen kommer enligt OECD att minska drastiskt och år 2050 finns den bara kvar i Afrika söder om Sahara och i Indien. Människors inkomster i Kina och Ryssland kommer då att ligga på samma nivå som USA hade 2011. Samtidigt väntas världens befolkning enligt FN öka från knappt sju till nästan tio miljar- der mellan åren 2011 och 2050. Efterfrågan späs på av de krav på uthålligt brukade skogar som drivs av både ökat välstånd och ökad demokrati. Det finns även trender som minskar underskottet av virke. Urbaniseringen gör att jordbruksmark överges och beskogas. Skogsskövlingen mins- SKOGEN01-16s20-29.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:24 Sida 21 ka. En renässans efter en lång, jag på åtminstone bibehållna mörk period med för mycket (höga) priser och höjda priser fokus på bevarande. Detta driver på massaved. Frågetecknen här upp intresset för skogen. Jag tror är framför allt sågverkskonsoockså att räntenivån i samhället lideringen, säger Johan Freij. fortsätter att vara historiskt låg Han är även försiktigt positiv framöver, samtidigt som till Mellansverige. genomsnittlig volymför– Även om Norgeräntning i skogen kvarstår importen bibehålls på cirka 3,8 procent, forteller till och med ökar sätter han. tror jag ändå på höjda massvedspriser som en effekt av en god HAN HAR DOCK en invändindustristruktur och ning mot en utbredd uppSCA:s utbyggnad i fattning. Östrand. På sågtim– Det sägs ofta att fasJohan Freij är optimer tror jag på en för- mist med förbehåll. tighetsutbudet kommer siktig prisökning. att öka i en generations– I norra Sverige tror jag på skiftesboom då skogsägarkåren en god prisutveckling i kustblir äldre. Nej, det tror jag inte, området, medan jag är mycket befolkningen håller sig ung tveksam till inlandet, vilket längre och skogsägandet kanske känns väldigt tråkigt att säga. till och med främjar detta. Däremot ser vi att avståndet till fastigheterna ökar. Snart är nära GENERELLT TROR JOHAN att både hälften av skogsägarna utbor. Vi utbud och priser på skogsfastigpå Danske Bank brukar säga att heter stiger. när skogsägandet blir en belast– Jag ser äntligen framför mig ning, då ska man sälja, säger en ökad medvetenhet om skogen Johan Freij. som en fantastisk resurs att bruKARIN LEPIKKO OM INTE OM Det här är Johan Freijs reservationer som skulle kunna kullkasta de annars positiva prognoserna för virkesmarknaden: 1. En ny finanskris i världen eller i Europa. 2. Fallet i tryckpappersmarknaden kar och stigande virkespriser ökar investeringar och utbud. SNABBVÄXANDE PLANTAGER utgör en liten del av den globala skogsarealen, i dag cirka 1,3 procent. De växer i Skogsstyrelsens scenarier till två till fyra procent år 2050. De kan då svara för kanske trettio procent av virkesutbudet. Ändå finns det alltså goda möjligheter för svensk skogsnäring. Det stora behovet av virke talar för högförädlade skogsprodukter. När efterfrågan är stor säljer man inte billigt virke eller eldar upp det direkt. Tvärtom måste Sverige investera i ny eskalerar kraftigt, jämfört med den beräknade nedgången på fyra till sex procent. Det skulle få en negativ inverkan på framför allt massavedspriser. 3. En kraftig konsolidering av sågverkssektorn – troligast i Sydsverige. Försäkring k för f din d nya skogsmaskin AB Svensk Skogsmaskinförsäkring är en oberoende försäkringsförmedlare med många års erfarenhet av både branschen och maskinerna. Vi erbjuder j digg som kund en förmånlig försäkring, där både omfattning och självrisker är anpassade till dina behov. Som ny kund får du en prova-på-försäkring till kraftigt rabatterad premie (30 %) på samtliga dina skogsmaskiner. För mer information om våra försäkringar och prova på-erbjuda på erbjudandet andet är du välkommen att ringa AB Svensk Sk S ogsmaskinförsäkring, på tel. 026-51 52 09. www.svenskskogsmaaskinförsäkring.se teknik, inte minst bioraffinaderier, för att behålla sin konkurrenskraft. Sveriges vana vid skogsexport blir en fördel i takt med att importen exploderar i de regioner som har många människor men lite skog. ÄVEN EN MÅTTLIG ökning av den globala efterfrågan kan få stor betydelse för svensk skogssektor. Men för ett exportland som Sverige är det viktigt att frihandeln fortsätter att utvecklas. Framför allt är det marknaderna utanför EU som väntas växa. svenskskogsmaskinforsakring.se BENGT EK SKOGEN 21 SKOGEN01-16s20-29.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:24 Sida 22 VIRKESMARKNADEN Här går kvalitet före kvantitet KVALITETSSÅG ”Vi betalar mest i Sverige för rätt timmer.” Det påstår man på den småländska sågen Ansgarius Svensson AB. Högt ut-byte och litet spill skapar lönsamhet, trots låga volymer. 22 SKOGEN De allra flesta stora sågverk verkar vara helt inställda på att såga bulk – mesta möjliga volym på minsta möjliga tid. Ett av få som är inriktat på att få ut maximalt av varje stock är Ansgarius Svensson AB i Södra Vi i norra Småland, vars årsproduktion på 15 000 till 17 000 kubikmeter sågad vara väl får sägas vara blygsam i sammanhanget. På Ansgarius Svensson tar man tid på sig för att få ut det mesta möjliga av varje stock. Råvaran är rotstockar av tall, gran och lärk. Lärken importeras och granen SKOGEN01-16s20-29.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:24 Sida 23 VIRKESMARKNADEN En timmerbil från Fröjds åkeri lossar rotstockar inne på sågen. Thomas Karlsson synar ut rotstockar åt Ansgarius Svensson AB i ett fint tallbestånd. Många års träning ligger bakom hans förmåga att bedöma träden. hämtas norrifrån, medan mycket av tallen kommer från närområdet. – Det som betyder mest för kvaliteten och som är grunden för oss är utsynarna i skogen. Sedan har vi ju Virkesmätarföreningen här som bedömer varje stock för sig, säger Jan Praznik på Ansgarius Svensson. I ETT FINT TALLBESTÅND strax utanför Södra Vi träffar SKO- GEN Thomas Karlsson som är utsynare åt Ansgarius Svensson i området. På ett vanligt sågverk skulle stocken svischa förbi, men här granskas, klavas och roteras de av personal från VMF. – Vilken skog! Det här är väl en av de bättre avverkningarna i år. Den här markägaren blir inte tjurig, det tror jag inte, säger Thomas Karlsson. Att få en del av sina träd utsynade och klassade som rotstockar betyder en del för ekonomin. Thomas får sina uppdrag direkt av markägarna eller från skogsbolagens inköpare. Med vant öga synar han träd efter träd och ställer sin mätsticka intill stammarna för att mäta hur lång förstastocken ska bli. – Jag skriver bara en siffra och det är sista siffran SKOGEN 23 SKOGEN01-16s20-29.qxp_Layout 1 2016-01-14 16:38 Sida 24 VIRKESMARKNADEN Stockarna sågas i en ramsåg och de roteras om det behövs för att få största möjliga sågutbyte. i gamla systemet. Den där är tre och fyrtio, men det där kan ju skördarförarna och de tycker det är ett bra system. Thomas har jobbat i skogen i hela sitt yrkesverksamma liv. Först som manuell huggare och senare som maskinförare och han har successivt tränat upp sitt öga för skogen. – Det köper du inte. Och du kan inte gå någon utbildning för att få det heller, säger han och stannar upp framför en rak och fin men inte särskilt grov tall. – Den var fin, det är en djävulsk kvalitet i den. unikt. På ett vanligt sågverk är de överlyckliga om de kommer upp i 47 procent. Sågningen sker med ramsåg som är en långsam sågning och det är därför väldigt viktigt att de får in rätt timmer. Snacket om att skogen var bättre förr köper inte Jan. – Det är precis samma virke fortfarande, men man har glömt den här tekniken. Vår nisch är ganska smal och kommer nog inte att växa jättemycket, men den kommer alltid att finnas. Problemet som vi har är att vi slåss mot andra material som fingerskarvning och plast, säger Jan Praznik. NÄR STOCKEN SEDAN når sågen i Södra Vi granskar virkes- mätarföreningens personal den och snurrar den minst ett varv, ofta två, plus att de klavar den för att klassificera den rätt. Vid ett normalt sågverk svischar stocken förbi och ”de ser vad de ser”, förklarar Jan Praznik. – Det som VMF tittar på som inte utsynaren i skogen ser är det här, säger Jan och visar en kapyta på en stock. – Mellan två och åtta centimeter från mitten ska det finnas minst tjugo årsringar. Om det är täta årsringar här betyder det att det har varit stor konkurrens i skogen. Att ha flera utsynare ute i skogen kostar förstås en del, men Jan Praznik säger att det betalar sig. – Vi har ett utbyte på ungefär 75 procent, vilket är 24 SKOGEN DRYGT 85 PROCENT av Ansgarius Svenssons produktion går på export. Tyskland och Italien står för 80 procent och resten delas mellan Sverige, Danmark, Finland, Spanien och England. Sverige är en marknad som kommer, men den är svår enligt Jan. – När man jobbar med grossister så jobbar de bara med kvistrena sidobräder, de förstår inte skogen. Det går ju inte att tillverka fönster av sidobräder, de ruttnar ju på femton-tjugo år! Det allra mesta av Ansgarius Svenssons virke går till fönster och dörrtillverkning, både i Sverige och utomlands. Många av fönstren går till slott och gårdar och ”VÅR NISCH ÄR GANSKA SMAL OCH KOMMER NOG INTE ATT VÄXA JÄTTEMYCKET, MEN DEN KOMMER ALLTID ATT FINNAS.” SKOGEN01-16s20-29.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:25 Sida 25 VIRKESMARKNADEN Ramsågen kan ha upptill elva blad i samtidigt när riktigt grova stockar ska sågas. Den enda förädlingen man ägnar sig åt är att ta ut fönsterämnen. Här har man lagt ihop de olika delarna som tas ut ur en planka för tydlighetens skull. k-märkta hus. Just nu har de en kund som renoverar ett slott utanför Västervik och länsantikvarien är där och tittar och tycker att det är helt fantastiskt att man har hittat så fint virke. – Vad vi gör är att köpa in rätt stock, såga den rätt och torka den till sexton, tolv eller åtta procent fukthalt och sortera. Vi har väldigt liten förädling, dock så gör vi något som vi kallar för fönsterämnen. Vi tar till exempel ut 75x100 och 75x125 millimeter från okantade ämnen, men det är en väldigt kostsam produktion för oss så nästa stora investering kan vara att bygga en hall för det. FÖNSTERÄMNEN TAS FRAM i den ordinarie produktionen i en mängd olika dimensioner, från 50 till 75 millimeter i tjocklek och bredder från 50 till 150. Just nu håller företaget på med att uppdatera torkarna och går i samband med det över till fjärrvärme från olja för uppvärmningen. Ansgarius Svensson samarbetar med de flesta skogsbolag som Södra, Vida, Holmen och Sveaskog. – Det gynnar inte bara oss, det gynnar ju också bolagen och deras medlemmar. Därför är det viktigt att stockar som håller rätt kvalitet kommer hit, för vi betalar faktiskt de högsta priserna i Sverige för timret. Text & foto: THOMAS ADOLFSÉN De olika delarna kommer på bandet, bland annat fönsterämnen som hanteras för hand och läggs i knippor. SAS på stämpeln står för grundaren av sågen Stig Ansgarius Svensson och kronan betyder att det är prima kvalitet. SKOGEN 25 SKOGEN01-16s20-29.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:25 Sida 26 Gödsla! Få 15 procents ränta. Gödsling ökar tillväxten med cirka 15 m3/ha under en 8-årsperiod. Medelstammens diameter ökar, vilket ger dig högre virkesvärde och lägre avverkningskostnad. Rätt gödsling i rätt bestånd ger en årlig förräntning på gödslingskostnaden på 10-20 %. Med SG-systemet får du ett komplett paket med allt ifrån rådgivning till markburen gödsling med specialutrustning och GPS-baserad dokumentation. Enkelt och tryggt. Läs mer på www.sg-systemet.com eller ring Skogens Gödslings AB på 0418-765 00. 26 SKOGEN SKOGEN01-16s20-29.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:25 Sida 27 TEKNIK Kundens tjat bakom produktutveckling (s 28). Nu är Eva Wenngren en av hundratusen (s 29). Vad vill du läsa om? Mejla oss på teknik@skogen.se. Redaktör: Per Ericsson teknik@skogen.se Huggarhjälm duger. Troligen införs inte krav på dubbla hjälmar för den som kör ATV i skogsbruket. Skogsjobb undantas från hjälmkrav LAGNYTT Nu krävs det hjälm för den som kör fyrhjuling, men huggarhjälm kan komma att likställas med skyddshjälm för den som använder fordonet i skogsbruket. Sedan nyår kräver lagen att den som färdas med fyrhjuling eller snöskoter bär skyddshjälm. Kravet har kommit till efter att myndigheterna under flera års tid observerat det ökande antalet svåra olyckor med främst fyrhjulingar, ofta med allvarliga skallskador som följd. En undersökning som nyligen gjorts vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå visar att 37 procent av de som omkom vid skoterolyckor hade avlidit av skallskador. Olof Stenlund, utredare på Transport- med och då är hjälmen det mest självklara personskyddet. Att det nu blir lagkrav på att alla skall använda hjälm tycker jag är bra. MEN ENLIGT TRANSPORTSTYRELSEN kommer hjälmtvånget inte att omfatta riktigt alla. De som färdas på vagnar eller kälkar hamnar i en gråzon. Dessa betraktas som egna fordon styrelsen, betraktar den nya lagen som ett eller terrängsläp och då gäller inte hjälmnaturligt steg. kravet. Polismyndigheterna i atv- och snö– Hjälmkrav för snöskoter och fyrhjuling skoterlänen Jämtland och Västerbotten är något som vi har rekommenderat under anser att det hade varit naturligt att kravet många år. Min förhoppning är att det nya på skyddshjälm även omfattat passagerare lagkravet kan ge möjlighet att förebygga på släpfordon. dödsfall och svåra skador. Därför känns det Ytterligare ett undantag från kravet på bra att det kommer en tvingansärskild skyddshjälm är på de regel för den här typen av gång. Enligt uppgift från fordon, säger han. Transportstyrelsen kommer det att gälla dem som använder ATV eller snöskoter i jobbet ÄVEN FÖRETRÄDARE FÖR branschen och redan har yrkesmässig uppskattar det och Lars Zackskyddsutrustning inklusive risson som är produktexpert på hjälm. atv vid Yamaha Motor Scandi– Vid en viss typ av arbete navia anser att alla som färdas då annat huvudskydd är föremed fyrhjuling och snöskoter skrivet från arbetsmiljöska bära hjälm. synpunkt, till exempel inom – När jag genomför utbildningar och förevisningar fram- Lars Zackrisson (bilden) som är skogsbruk, kan det vara besvärligt med dubbla hjälmar, håller jag alltid att man skall ha produktexpert hos Yamaha ser hjälmkravet som en möjlighet att avslutar Olof Stenlund. respekt för fordonet och de bryta den ökande olyckstrenden risker det kan vara förknippat med fyrhjulingar. Text & foto: PER ERICSSON SKOGEN 27 SKOGEN01-16s20-29.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:25 Sida 28 TEKNIK John Deere-atv till Sverige PRODUKTNYTT John Deere i Sverige meddelar att man har planer på att i större skala introducera sina atv-modeller på den svenska marknaden. Företagets grönfärgade produkter har oftast med skogs- och jordbruk att göra, men liksom många andra amerikanska industrier måste man även producera militära fordon och dit räknas vissa atv-modeller. Sexhjulsdrivna M-Gator som finns i både militär och civil version har något överraskande en trecylindrig dieselmotor på 854 kubik och 20,8 hästkrafter. Den mindre, fyrhjulsdrivna Gator RSX 860i har en bensindriven tvåcylindrig 840-kubiksmotor på 62 hästkrafter och är en populär allroundPE maskin i USA. Pewag rullar på blåa band PRODUKTNYHET Förutom kedjor tillverkar österrikiska Pewag även drivband till skogsmaskiner. Nu vill man slå sig in på den svenska marknaden med tre modeller till marknadens vanligaste skördare och skotare. Bluetrack flow är särskilt konstruerat för användning i lätt terräng och på känsliga underlag. Bluetrack duro är ett universellt allroundband med bred yta och rundade kanter, avsett för standardinsatser oavsett underlag. Bluetrack perfekt är speciellt utvecklat för stenig, brant terräng och extremt tuffa förhållanden. Utformningen ska också motverka risken att snö och lera fastnar melPE lan däck och band. 28 SKOGEN Per Karlsson fick igenom sina idéer om breddad vagn och Logmaxaggregat på Terris skördare och nu är de standard. Pers tjat gav förbättrad skördare VISNING När Per Karlsson ville specialanpassa sin skördare tog Terri till sig hans idéer och gjorde dem till standard. I en mosse strax utanför Markaryd har Terri ordnat visningsdag för sina småskaliga skogmaskiner med hjälp av entreprenören Per Karlsson. Eller om det är tvärtom. Två av tre maskiner på visningen ägs av Per som också äger visningsskogen. OCH SOM OM DET INTE vore nog ligger Per dessutom bakom de stora nyheterna på Terris skördare A 34. Han tjatade på företaget för att få sin Terri 34 försedd med ett Logmaxaggregat och en breddad bärare. – Den ska vara trettio centimeter bredare. Om du har samma bredd där bak som där fram på skördaren kan du inte skota sedan, för skördaren är så kort att det är lätt att hugga för trångt. Sedan måste den vara bredare för stabiliteten, säger han bestämt. TERRI LYSSNADE OCH ändringarna som Per tack vare sin envishet fick på sin maskin blir nu dessutom standard. Det tidigare aggregatet från Keto har lämnat plats för ett Logmax 928A. Banden på skördarens kranvagn är utflyttade femton centimeter på varje för att ge maskinen tillräcklig stabilitet med det åttio kilo tyngre Logmaxaggregatet. På seriemaskinerna kommer ramen att byggas om lite och breddas ut mot banden. Möjligheten att få den smalare varianten finns dock kvar. En lite starkare motor och en större hydraulpump kommer också på skördarna. Den nu- varande sextiohästars Perkinsdieseln doppar betydligt när aggregatet arbetar. Per som sedan tre år tillbaka kör på heltid åt Sydved hade tidigare Terris kombimaskin, men har nu en separat skördare och skotare. – Jag hoppar emellan dem, det är så jag vill ha det för jag vill inte bli fast i skördaren hela tiden. NÄR PER KARLSSON är upptagen med att hugga och demonstrera maskinerna får SKOGENs utsände i stället ett snack med Gunnar Lindblad som är säljare på Terri. – Det är första gången vi visar det och det fungerar väldigt bra, så det kommer att bli det aggregatet till skördaren framöver. Det är lite tyngre så vi kommer inte att kunna ha det på kombin. Logmax är ett populärt aggregat och vi har tappat någon affär för att vi inte haft det tidigare. Han tycker att man har ganska bra efterfrågan på företagets produkter, särskilt kring Elmiamässan. Den maskin som säljer allra bäst är kombin, men alla maskinerna säljer bra. – Ett par entreprenörer som tidigare kört kombin har bytt och kör nu med skördare och skotare. De har så mycket att SKOGEN01-16s20-29.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:25 Sida 29 TEKNIK Eva är nummer 100 000 SÅGKÖRKORT Eva Wenngren från Osby i Skåne blev jubilar när det 100 000:e körkortet sedan starten för femton år sedan utfärdades. Per Karlsson kör åt Sydved på heltid med sina två Terrimaskiner på marker med dålig bärighet, men är också något av en ambassadör för tillverkaren. göra och behöver den högre kapaciteten och så får de en nivellerande kran som sitter rakt över boggin. En Terri A34-skördare kostar enligt Gunnar Lindblad 2,1 miljoner kronor. – Plus minus lite utrustning och beroende på vilket humör jag är på, säger Gunnar med ett leende. Inte alla kunder är beredda på att ta emot besökare, men Per är ju fantastisk – han kan stå ett par timmar och prata. Antalet utfärdade körkort för motorsåg eller röjsåg ökar stadigt. Föreningen Säker Skog har nu utfärdat det hundratusende körkortet. Det gick till Eva Wenngren från Osby i Skåne. De flesta av körkorten, 85 000 stycken, gäller motorsåg. Antalet utfärdade körkort har ökat stadigt sedan starten 2005 och ytterligare accelererat efter Arbetsmiljöverkets skärpning av arbetsmiljöreglerna 2012, skriver Säker Skog i ett pressmeddelande. – Under 2014 och 2015 har det varit ett enormt tryck, både på utbildarna och på Säker Skogs kansli, där körkorten registreras, trycks och skickas ut. Mycket glädjande att ett projekt som startade 2001 och skulle hålla på i fyra år får denna utveckling, säger verksamhetsledaren Tomas Gullberg som varit med sedan starten. Han säger att målet hela tiden varit att förbättra arbetsmiljön och få ner antalet olyckor. Nu har projektet blivit en egen ekonomisk förening som står på egna ben. Motorsågskörkorten utfärdas i allt fler klasser för att täcka olika brukares behov, såväl inom som Det hundratusende körkortet gick till Eva Wenngren från Osby i Skåne som gått studiecirkel för Ann Marke och examinerats av Mathilda Clausén Wingårdh från Södra. Foto: Helena Ohlsson utom skogsbruket. Det finns i tio klasser för motorsåg och tre för röjsåg. De vanligaste nivåerna är A och B, där A står för grundläggande motorsågshantering och B omfattar normal trädfällning och upparbetning av träd. Mer än 300 certifierade instruktörer är nu anslutna till Säker Skog. De tillhör olika organisationer och företag, som privata utbildningsföretag, naturbruksgymnasier, räddningstjänst och Skogsstyrelsen. KARIN LEPIKKO ENLIGT GUNNAR BÖRJAR allt fler markägare att reagera på körskadorna, vilket företaget märker på mässorna där fler och fler kommer fram och frågar var de kan hitta entreprenörer som har deras maskiner. – Du måste ju vara ärlig när du talar med skogsägare, det blir femtio till sjuttio kronor dyrare per kubikmeter i en förstagallring. Det måste du tala om från början. Men i gengäld har du mindre stickvägar, betydligt fler träd kvar till andragallringen och förhoppningsvis mindre kör- och stormskador. Det finns dock inte så många entreprenörer med dessa mindre maskiner på de stora bolagen. En som stångats med bolagen är Lars Andersson från Tingsryd som tidigare högg en hel del mossar. – Jag har hållit på sedan åttiosju och tjatat om Terri, utan att få folk att lyssna. Bolagen är ju helt omöjliga att komma till tals med, i alla fall Södra och Derome, säger han uppgivet. Text & foto: THOMAS ADOLFSÉN Skördare får helt ny dator UPPGRADERING Den nya datorn i Komatsus skördare bygger bland annat på en ny version av operativsystemet Windows. Som SKOGEN har berättat tidigare utrustas alla nytillverkade skördare från Komatsu från och med i höst med en ny dator. Med Maxi PC X40 tar maskintillverkaren steget över till operativsystemet Windows 8 från det äldre XP. Det är anpassat för användning i skogsmaskiner och ska bland annat ge föraren mer produktionstid och en modernare pcplattform med bättre användarstöd, uppger företaget. Nytt är även ett serviceverktyg för att skapa systemavbildningar av hårddisken. Roland Lundqvist, marknadsansvarig på Komatsu Forest, säger att datorn är konstruerad med tanke på alla de påfrestningar som den kan utsättas för i skogsmaskinsmiljö. Till exempel bygger hårddisken på flashminneseller så kallad ssdteknik utan rörliga delar som kan orsaka haverier. – Jämfört med en traditionell hårddisk ger den här snabbare kommunikation, bland annat snabbare uppstart. Prestandahöjningen underlättar också vid byten av förare och objekt samt vid utskrifter. För den som snabbt behöver säkerhetskopiera stora mängder data erbjuder vi också en mycket rymlig backup-disk som tillval, säger Roland Lundqvist. För den som inte väljer standardskärm med muspekare som styrs från maskinens handkontroller finns en tolvtums pekskärm som alternativ. Den kan läsa av klick och svepningar på samma sätt som en smartphone eller surfplatta. Även äldre maskiner från Komatsu med Maxi X kommer att få den nya datorn. – Men då blir det inte en uppgradering av programmen i den, utan en helt ny dator. Det nya operativsystemet kräver nämligen den nyare och kraftigare datorn, säger Roland Lundqvist. PER ERICSSON SKOGEN 29 SKOGEN01-16s30-37.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:35 Sida 30 SKOGEN TESTAR VARNING FÖR HALKA SKYDDSKÄNGOR Slitstarka och bekväma – men hala på snö. SKOGEN har under tre månader testat sågskyddskängor från Oregon. BRA GREPP – PÅ BARMARK Sulan har v-formade Skydd och slitstyrka. Bekväm under långa arbetspass. Bra stöd för foten i besvärlig terräng. Plastigt material i sulan gör skon hal på packat snöunderlag i minusgrader. Förutom att vara den ledande tillverkaren av sågkedjor säljer Oregon även skyddsutrustning. Under hösten lanserade man två nya modeller av huggarkängor med sågskydd, varav SKOGEN har testat den ena. god tätning mot skyddsbyxans ben. Snörningen börjar tämligen långt ner på skon, vilket ger stöd för hälen. En praktisk extra snörningshyska på plösen gör att den hålls på plats. FÖR SEMIPROFFS Waipoua II är avsedda för deltidsskogsbrukare och semiproffs och de uppfyller sågskyddsklass I. Materialet är kraftigt, vattenavvisande läder med överlappande sidosömmar. Tåhättan, som utsätts för extra mycket slitage, har förstärkning av tåligt kompositmaterial. Kängorna väger 1,9 kilo styck och finns i storlekarna 38 till 48. De är tillverkade i Rumänien och Oregon lämnar ett års produktgaranti. Mjukt stoppade skaft med en höjd på 19 centimeter mätt från skons innersula ger SKYDD OCH KOMFORT Efter snudd på daglig användning under tre höstmånader kan vi ge Waipoua II plusbetyg för både skydd och slitstyrka. Förutom att skydda ska en huggarkänga även vara bekväm under långa arbetspass och de här kängornas smidighet och ergonomi får också bra betyg. God andningsaktivitet underlättar borttransport av fukt. Anatomiskt utformad fotbädd skapar behaglig komfort och ger stabilitet i steget. Vi upplever också att sulan skyddar mot inträngande kyla. profiler som ger bra grepp, i alla fall vid barmark och plusgrader. I kyla och på packad snö blir skorna hala. Materialet i sulan förefaller inte vara anpassat för minusgrader. När vi berättar om vår upplevelse för Dan Nordström som är produktchef för Oregon Sverige blir han först överraskad, men medger att skorna inte har testats i vinterförhållanden. – Vi har själva testat kängorna, men inte längre norrut än i Småland. Och något vintertest i snö och kyla har vi över huvud taget inte gjort, säger Dan Nordström. PASSAR ÄVEN PÅ FRITID Det borde man nog ha lagt lite tid på. SKOGEN kan konstatera att en yttersula av ett material mer anpassat för nordiska förhållanden skulle göra en i övrigt bra produkt bättre. Särskilt som Waipoua II har en del trekking-liknande detaljer som faktiskt gör att de i viss utsträckning även skulle kunna lämpa sig som fritidskängor för krävande förhållanden. Text & foto: PER ERICSSON FAKTA WAIPOUA II Tillverkare: Oregon Material: Vattenavstötande läder, 1,8 mm. Förstärkt tåhätta. Vikt: 1,9 kg. Storlekar: 38 till 48. Garanti: Ett år. Pris: 1 690 kr inkl. moms. Slitstark SÅ TESTADE VI Arbetskängor får gärna vara snygga också. Vi tycker att Waipoua II med sina röda detaljer lever upp till det. 30 SKOGEN Vi provade kängorna under de förhållanden som råder för en deltidsskogsbrukare. Vi använde dem nästan dagligen under tre månader med höstrusk och vinterkyla, regn, lera, slask och snö. Följande faktorer fick ligga till grund för vårt omdöme: Funktion: Uppfyller kängorna de krav man har rätt att ställa på framför allt säkerheten? Ergonomi: Passform och rörlighet, hur de upplevs under långa arbetspass. Hantering, användarvänlighet: Lockar deras egenskaper till återkommande bruk? SKOGEN01-16s30-37.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:35 Sida 31 Modellår 2016 Det är med ett mycket starkt produktprogram vi går in i 2016! De nya G-seriemodellerna –1270G 6W/8W, 1470G och 1910G– var höstens stora nyheter. Leveranserna är nu också inledda av de starka, bränslesnåla G-modellerna. Under 2016 fortsätter vi att sälja och leverera skördarna 1070E och 1170E i det produktiva och driftsäkra IT4-utförandet. Detta gäller även skotarna 1110E, 1210E och 1510E. Laguppställningen kompletteras av de smidiga skotarna 810E och 1010E, som också säljs i oförändrat utförande. Som sagt – ett starkt och komplett produktprogram för det professionella skogsbruket! JohnDeere.se/forestry SKOGEN01-16s30-37.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:35 Sida 32 TEKNIK Stefan sköter allt utom fällningen från traktorns hytt. STEFANS SMALA VÄG TILL GOD EKONOMI SKONSAMT En jordbrukstraktor med huggarvagn och begagnad processor blev ett budgetalternativ till skotare och skördare. Och gav dessutom flera andra fördelar, som smala stickvägar. Text & foto: MATTS BILDSTRÖM Stefan Stenberg från Brunträsk i Malå kommun har lagt åtskilliga timmar på att hitta ekonomiskt vettiga alternativ när det gäller maskininvesteringar i den egna skogsfastigheten. – För en privat skogsägare handlar det mesta om ekonomi. Moderna maskiner med avancerad elektronik som i många fall inte tål att stå still längre perioder eller att bli spänningslösa är ingen bra lösning, säger Stefan. Han arbetar som maskinförare i skogen och med närmare tjugo års erfarenhet har han en bra inblick om vad 32 SKOGEN som är gångbart. Det koncept han har fastnat för bygger på en enda grundmaskin, en lantbrukstraktor som driver en processor och kompletteras med en huggarvagn. Traktorn, en begagnad John Deere 6100, kan dessutom användas till mycket annat än arbetet i skogen. HUGGARVAGNEN ÄR EN NY Palms 10D 695 med en sju meter lång kran. – Jag fick god hjälp av en mycket kunnig försäljare som direkt rekommenderade en vagn med dubbel ram SKOGEN01-16s30-37.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:35 Sida 33 TEKNIK resten sköter han inifrån traktorhytten. Snabbfästena gör att det bara tar tio minuter att lyfta av processorn och ställa om hela skogsvagnens lastflak för skotning. STEFAN HAR PÅ KORT TID avverkat och skotat fram runt två- Smala vägar ger färre luckor och betydligt fler stammar kvar efter gallringe, vilket gör beståndet mer stormfast. Virket ligger längs vägen på samma sätt som när en större skördare har gallrat. Riset från processorn ligger till stor del i hjulspåren och förhindrar därmed markskador. när jag presenterade mitt nästa steg som var en processor som skulle monteras på huggarvagnen med snabbfästen. Dubbla ramar gör vagnen betydligt mer vridstyv och vagnmonterad processor visade sig direkt vara en stor fördel. Processorn är en begagnad Patu 30 med ett eget hydrauliskt system som är nästan lika kraftigt som det som sitter i en skördare. Den matar och kvistar tre meter per sekund och klarar stammar med 35 centimeters diameter. FRÅN BÖRJAN SATT PROCESSORN på traditionellt sätt på traktorns trepunktslyft, men Stefan byggde snart om fästena och kunde då placera den med snabbfästen direkt på huggarvagnen. En fördel blev jämnare viktfördelning. – Dessutom befinner jag mig nu på längre avstånd från processorn, vilket jag ser som en säkerhetsdetalj. Inmatningen av stammar blir dessutom enklare när processorn kommer någon meter längre bort och jag ska lyfta in dem i processorn med timmergripen. Processorn var även försedd med ett spel med 35 meter wire. Det har Stefan plockat ner och ska vid tillfälle montera det på kranen. Han har också byggt om kopplingen mellan traktorns kraftuttag och huggarvagnen, vilket ger vagnen bättre följsamhet i trånga passager. Priset för att slippa köpa en begagnad skördare blev att Stefan i dag får fälla träden manuellt med motorsåg, men hundra kubikmeter virke med sitt maskinkoncept och blir allt mer nöjd. Det är mer skonsamt på alla sätt jämfört med traditionella maskiner. Dessutom ger den manuella fällningen såväl ett mer selektivt uttag som en trivsam och nyttig variation i jobbet. – Jag kan fälla träd de dagar när solen skiner och det är fint ute. Vid sämre väderlek sitter jag i traktorn och låter processorn kvista och kapa eller skotar fram virket. Traktorns bredd på 220 centimeter gör att stickvägarna blir riktigt smala. Processorn upparbetar stammarna så att riset automatiskt ligger längst vägen och då uppstår inga egentliga körskador. – Eftersom vägarna är så smala måste betydligt fler stammar i nästa gallring bli en riktigt bra affär ekonomiskt. Stefan ser även en mycket stor fördel den dag när gruppställda bestånd ska gallras. Träden fälls manuellt ut mot sidorna och maskinen behöver aldrig gå in i beståndet Dessa jobb är mycket svåra att få bra med en traditionell skördare och skotare, enligt Stefan. – Bestånden borde även bli mer stormfasta och slippa de rotdefekter som tunga maskiner ger, säger Stefan. TRAKTORN MED HUGGARVAGN och processor går även utmärkt att köra längst allmänna vägar. – Det är en stor skillnad ekonomiskt mot när en skotare och skördare ska flyttas, säger Stefan som av just den anledningen ser en möjlighet att kunna bistå andra markägare vid gallring eller avverkning av små objekt som inte bär sina egna kostnader med traditionella avverkningsmetoder. Han har även köpt två begagnade drivvalsar med något större diameter än originalen som ska förbättra utdraget av smala toppar och samtidigt ge mindre dubbskador. – Om jag vetat vad jag vet i dag kanske jag köpt en ny processor som har bättre längdmätning. Fast den merkostnaden kan vara svår att räkna hem så länge det främst gäller gallring av massaved och klentimmer, misstänker Stefan. n FÖRDELAR: INTE BARA EKONOMI Ekonomi var drivkraften bakom Stefan Stenbergs idé med traktor, huggarvagn och processor, men han ser många andra fördelar med lösningen: • Traktorn kan användas även till andra sysslor. • Begagnat sänker totalkostnaden. • Gallringen blir bättre utförd med fler stammar kvar och ger bättre ekonomiskt utfall i nästkommande gallring. • Radiostyrt wirespel på kranen ger möjligheter till långa avstånd mellan stickspåren och ännu fler stammar per ytenhet. • Manuell fällningen ger ett mer selektivt uttag – plus variation i jobbet. • Nästa inga körskador, eftersom processorn lägger av riset direkt på vägen. • Ekipaget kan köras på allmänna vägar. SKOGEN 33 SKOGEN01-16s30-37.qxp_Layout 1 2016-01-14 17:02 Sida 34 www.granplantor.se FÖRENING GEN SKOGENS MEDLEMS SFÖRMÅN Gran. Barrot 3 år. 20- 40, 40-60 cm. Gran. Täckrot 1-2 år. 22-30, 31- 40 cm. Tall. Täckrot för Svealand, Norrland. Hybridlärk. Sibirisk Lärk. Sitka. Löv. Ädellöv. Jättepoppel. Hybridasp. Vax. Miljövänligt Snytbaggeskydd till Barrot och Täckrot. Godkänt av FSC. Bolag & Skogsägare: Leverans till Gården i Södra, Mellersta och Norra Sverige. Bohus-Dals Skogsplantor AB Spara! Roger Gustafsson 070 - 638 69 31. 0526 - 430 54 477:Spara! 565:- Stolpvinsch - för professionellt bruk - två storlekar Moment www.alfera.fi Fästes på träd eller stolpe Jacka EIA Stretch Varsel klass 2 EN 471. Art.nr: 285 5050 Ord.pris 1557 kr. Medlemspriss 1080 kr inkl. moms. Sågskyddsbyxa EIA PRO Ostretch Sågskyddsklass 1. Art.nr: 28506 65 Ord.pris 1855 kr. Medlemspriss 1290 kr inkl. moms H ITTA SKOGSB I LDE R PÅ WWW.SKOG E N B I LD.COM Fyyll i och skicka in denna annons alternativt beställ på www.skogen.se//medlemsf m orm man där kan du läsa mer om produkten. Erbjudandet gäller 1 st byxa och h 1 st jacka per medlem och längst till och med 2016-02-25. Frakt tillkkommer. Alla priser är inkl. moms. TIDNINGEN SKOGEN Svarspost 190 164 400 110 01 Stockholm Frankeras ej Mottagaren betalar portot. JA, JAG BESTÄLLER: Jacka EIA Stretch. Medl.pris 1080 kr inkl. moms. Storlek: ............................. Sågskyddsbyxa EIA. Medl.priss 1290 kr inkl. moms. Storlek: ......................... Jag vill bli medlem i Förenin ngen Skogen och ta del av detta erbjudande, medlemskap 300 kr/år. Medlemsnummer .................................................................................................................. Namn .................................................................................................................. Adress .................................................................................................................. .................................................................................................................. Tel .................................................................................................................. E-post .................................................................................................................. 34 SKOGEN SKOGSHISTORISKA SÄLLSKAPET Vi är ca 1200 medlemmar. Vi verkar för att kunskaper om skogens historia tas till vara, lyfter fram skogens kulturhistoriska värden, stimulerar skogshistorisk forskning m m. Sällskapet ger årligen ut tidskriften Skogshistoriska Tidender fyra gånger och Årsskriften en gång. Anordnar exkursioner, seminarier och kurser i olika delar av landet samt delar ut priser till förtjänta personer. Bli medlem i Skogshistoriska Sällskapet! Årsavgifterna är: 300 kr/enskild, 400 kr/familj, 100kr/studerande Insättes på plusgiro 4806167-5. Ange namn och adress. www.skogshistoria.se SKOGEN01-16s30-37.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:36 Sida 35 Skötsel Redaktör: Karin Bernle skotsel@skogen.se Nu klättrar poppeln uppåt i landet (s 36). Så möter du hot mot röta och borre (s 36)! Vad vill du läsa om? Mejla oss på skotsel@skogen.se! Mera tall gav mera tall Foto: Bosse Backström/SKOGENbild Så undviker du frostskador TIPS Planera och förbered dig redan nu för frosthotet mot vårens nysatta plantor. Frost är vanligt. Använd lokal erfarenhet för att bedöma frostrisken.Topografin, trädskiktet och marken gör att frostrisken kan variera stort mellan och inom ståndorter. Frostrisken är obetydlig på till exempel åsryggar och kullar, men extremt stor i svackor och på flacka, låga platser där kallluften lägger sig närmast markytan. Frostrisken minskar också med ökad höjd på plantorna. När ungskogen nått en och en halv till två meters höjd är det sällan någon stor risk för frostskador. Störst frostrisk är det på låglänta marker, i svackor och dalgångar, på kalla marker, det vill säga fuktiga, finjordsrika marker på ytor med gräs eller lavar. FINNS DET RISK för frost på en föryngringsyta kan man: • Lämna en högskärm eller släppa upp en lågskärm av björk. Skärmen dämpar utstrålningen av värme från marken under natten genom att hålla kvar en del varm luft under trädkronorna. Den temperaturhöjning på ett par grader som detta ger, kan vara helt livsavgörande för späda, nya skott. • Leda bort kalluften med träd- och buskridåer eller diken vid plantering i en sluttning. • Välja tall som är mer frosttålig än gran . • Använda rätt proveniens. Undvik ortens proveniens av gran i södra Sverige. Använd härdigt material i norra Sverige. • Markbereda, vilket ökar temperaturen närmast markytan. • Välja höga planteringspunkter. DET ÄR FROST UNDER vegetationsperioden som är farlig för plantorna. En väl invintrad barrplanta kan klara minus femtio grader, medan ett färskt granskott kan skadas vid bara någon minusgrad. Molnfria, kalla och vindstilla nätter på försommaren kan därför ge svåra skador. MÅNGFALD Mer tall i försöksområdet, färre skadade tallar och en bättre samverkan mellan skogsägare och jägare. Det är en del av resultatet efter fem års arbete med projektet Mera tall. – Det är mycket viktigt ur ett samhällsperspektiv att vi uppnår en bättre balans mellan skog och klövvilt. Bara i Götaland riskerar cirka 650 000 hektar skogsmark att gå förlorade för skogsproduktion. Samtidigt påverkas såväl den biologiska mångfalden som mängden viltfoder negativt, säger projektledaren Ove Arnesson i ett pressmeddelande från Skogsstyrelsen. I stora delar av Götaland planteras gran där tall är mest lämpad, delvis för att den är mindre begärlig för viltet. Syftet med Mera tall är framförallt att vända utvecklingen så att andelen tall ökar och att det blir mer blandskogar där den biologiska mångfalden stärks. Samtidigt har projektet arbetat med att förbättra balansen mellan skog och klövvilt. 30 PROCENT ... högre blir Sveriges skogstillväxt 2100 om medeltemperaturen i världen stiger två grader, enligt Skogsstyrelsens beräkningar. Det motsvarar 135 miljoner kubikmeter per år. Med dagens klimat hade tillväxten stannat på 106 miljoner. Beräkningarna tar inte hänsyn till ökade skogsskador. UR PRAKTISK SKOGSBOK (FÖRENINGEN SKOGEN, 2014) SKOGEN 35 SKOGEN01-16s30-37.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:36 Sida 36 Skötsel Så förebyggs borre och röta KLIMAT Längre växtsäsong, torrare somrar och ökad stormfällning när tjäle saknas – allt gynnar barkborrarna. Även om temperaturhöjningen stannar vid två grader globalt räknar Skogsstyrelsen med att skadorna mångdubblas mot slutet av seklet. De kan dock lindras om skogsbruket tar till aktiva motstrategier. Stormfastare skog, tall på torr mark och snabbare avverkning av skadade träd är några sätt. Uppvärmningen kan också leda till att rotrötan i landets granstammar ökar från åtta procent i brösthöjd till uppåt femton procent i slutet av seklet. För att stoppa det behövs mer växelbruk, vinteravverkning, stubbbehandling och mindre andel gran. Habitatskogar fälls till 2030 NATURVÅRD Genom habitatdirektivet vill EU bevara ett antal svenska skogstyper. I praktiken kommer de dock att minska snabbt framöver, enligt Skogsstyrelsen. I Norrland och västra Svealand kommer 42 procent att avverkas till 2030 om skogarna fortsätter att brukas som i dag och inga nya skogar tas ur brukande. Av femton skogstyper är det bara fjällbjörkskogen som har god status i hela landet i dag, det vill säga inte minskar. Dålig status har till exempel taiga och lövsumpskog. Även om alla typer av naturvårdsarealer fördubblades skulle de femton naturtyperna inte bli undantagna från skogsbruk. VÄLJ RÄTT PLANTA Nysatta plantor ska växa bra om 80 år, i ett annat klimat. Verktyget Plantval på Kunskap Direkt rangordnar olika plantor beroende på var i landet du vill plantera. Vill du till exempel sätta tall nära Kalmar? Prästtorp G7 får högst index. 36 SKOGEN Nu kommer poppel i norr VÄXTFÖRÄDLING Nu kommer poppeln som kan odlas längre norrut än tidigare. Det öppnar för både lönsam odling och nya användningsområden, tror experter. Företaget Swetree i Uppsala arbetar med att utveckla frosthärdiga poppelvarianter och tror att de kan bli ett lönsamt alternativ för markägare i odlingszonerna tre, fyra och fem i Svealand, Götaland och södra Norrland. – Äntligen! utbrister Henrik Böhlenius, forskare på SLU, när SKOGEN berättar om Swetrees försök. Han ser precis som företaget stor potential för poppelodling i norr, där arealerna är stora. – Mycket gammal jordbruksmark står och växer igen, där ska man odla poppel i stället. Den gillar bördig mark med högt pH och brukar trivas på åkrar. Poppel är ljusare och trevligare intill stugan än gran. SOM SKOGEN SKREV lönsam affär för markägare. – Under den korta omloppstiden kan tillväxten av ved uppgå till fantastiska 25 till 30 kubik per hektar och år. Dagens kommersiella popplar går bra att odla på milda lägen i Södra Sverige, men är känsliga för frost i kallare odlingszoner. Swetrees klon Snowtiger är härdigare och anpassad att växa i norr. Företaget har jobbat med utveckling och testning av den under många år och resultaten ser mycket lovande ut, berättar Anneli Adler. – Snowtiger är klimathärdig ”Poppeln gillar bördig mark med högt pH och brukar trivas på åkrar.” om i förra numret får poppel odlas på jordbruksmark om omloppstiden är max tjugo år. Då utgår dessutom arealstöd, berättar Anneli Adler som är projektledare på Swetree. Hon tror att det kan bli en SKOGEN01-16s30-37.qxp_Layout 1 2016-01-14 14:36 Sida 37 Skötsel i Mälardalen och södra Norrlands kustområden. Avsikten är att utveckla popplarna även för andra odlingszoner. I vinter kommer vi tillsammans med SLU att sammanställa underlag till Skogsstyrelsen för att registrera Snowtiger. För odlaren är det viktigt att det finns bevis på att materialet är testat på ett systematiskt sätt. Hon tror att poppel har alla förutsättningar att växa bra både på åker och på före detta jordbruksmark – STORA AREALER före detta jordbruksmark har planterats med gran som nu är avverkningsklar. Markägarna funderar på vilket trädslag man ska föryngra de avverkade granåkrarna med. Gammal åkermark är produktiv och har lämpligt pH-värde för poppelodling, säger Anneli Adler. Hon berättar vidare att poppel inte skjuter rotskott som hybridasp. Därför behöver man inte tveka att plantera den på åkermark. Efter avverkningen kan man välja att fortsätta med poppel eller odla andra grödor. – Man kan se poppelodlingen som en lönsam jordförbättringsåtgärd och låta den ingå i växtföljden. Samtidigt som kol lagras i marken producerar poppelodlingen värdefull råvara för skogsindustrin. Efter tjugo år räknas marken fortfarande som åker och man kan återgå till odling av matgrödor. POPPEL ÄR ETT pionjärträdslag anpassat till växtplatser utan konkurrens och kan inte växa i blandskog. Den är inte något skogsträd, naturligt växer den på flodbäddar där det finns gott om rörligt vatten och näring. Efter cirka tjugo år slutar den växa och andra arter tar över. – Den behöver en ogräsfri växtplats vid etableringen. De flesta av världens poppelodlingar är etablerade på jordbruksmark. Dessa odlingar är väldigt produktiva men kräver intensiv skötsel, säger Anneli Adler. Hon berättar att poppel också Anneli Adler inspekterar långsticklingar av poppel. kan kan användas som vegetationsfilter mellan sjöar och åkermark. Den behöver vatten för att kunna växa bra och om vattnet i avrinningsområdena innehåller näringsämnen och gifter som läcker ut från gödslade och pesticidbehandlade åkrar kommer poppeln att ta upp dem. na är höga finns det fortfarande frågor som behöver svar. Kan man odla stora arealer poppel utan hägn? Vilket plantmaterial är bra för olika jordarter? Swetree utvärderar just nu sådana försök och för en dialog med kunder som vill prova Snowtiger på större arealer, både åker och före detta åkermark – Det behövs minst tio till tjugo hektar för att vi ska kunna utvärdera resultaten. Odlaren ska själv utveckla beståndet, säger Anneli Adler och berättar att baroch täckrotsplantor av Snowtiger kan beställas redan nu. – Produktionen av långsticklingar på två meter är i utvecklingsfas. Man kan plantera dem med oregelbundna radavstånd så att odlingen liknar en vanlig lövskog. – POPPEL ÄR EN STOR möjlighet och ett alternativ. Den är även bra för artrikedomen på landskapsnivå. Den gynnar andra växter och trädarter i undervegetationen jämfört med granplantager och bildar en ljus, trevlig skog. Men även om förhoppningar- OM ALLA FÖRSÖK slår väl ut och odlingen på större arealer i fler delar av landet tar fart kan poppel bli en riktigt intressant råvara för skogsindustrin. Nya användningsområden kan öppna sig. – Tänk om man kan tillverka faner, träskivor, konstruktionsvirke, emballage, etanol, textil, kolfibrer med mera, funderar Anneli Adler. HENRIK BÖHLENIUS GÅR i liknande tankar. – Tänk om vi fick ett nytt sortiment – poppel! Om vi kan lyckas med att etablera större arealer poppelplanteringar behöver vi industrier som kan ta tillvara volymen. Ikeas möbelserie Regissör av poppelplywood kanske blir banbrytande? – Det finns bra möjlighet att utveckla poppelprodukter, bara tillgången ökar, säger han och tillägger att eftersom poppel och hybridasp går som övrig lövmassa har de en stor fördel gentemot salix som är helt bundet till energiprisets svängningar. Hans fascination över poppelns potential går inte att ta miste på. – Det är en upplevelse att se hur fort det växer. Det är svårt att föreställa sig ett träd på trettio meter och tjockt som en tallrik växa upp på tjugo år i Sverige. KARIN BERNLE Lyckas med odling på åker ODLINGSTIPS Med poppel ökar man lövinslaget, sprider risken för stormar och höjer produktionen samtidigt som man får gårdsstöd. Man kan avverka redan efter 15 år. Här tipsar Henrik Böhlenius, forskare vid SLU, om poppelplantering på åker. – Plantera i grupper, ojämna förband eller s-form så slipper du känslan av skogsplantering. Men gör plats för traktorn så att du kan harva mellan träden, säger Henrik Böhlenius. – På kontinenten stamkvistar man och får fantastiska, Henrik Böhlenius häpnar över tillväxttakten. helt kvistfria stockar. Tillväxten mellan grenvarven är två meter. Synd att elda upp så fint virke. Den som vill sköta fram fina stammar kan ha litet glesare förband. 1 100 stammar per hektar i början, gallra efter tio-femton år. Eller plantera glesare från början. Stamkvista tio meter upp. – Vegetationskontroll är a och o, speciellt de första åren. Plantan måste etableras snabbt för att växa om ogräs och ifrån betande djur. Planttyp är inte så viktigt, men bra eller dålig ogräskontroll kan göra en skillnad på 1,5 meters tillväxt det första året. Utan åtgärd får du en planta på kanske drygt en meter efter två år – med rätt åtgärd två till två och en halv på bra mark. Senare är en årstillväxt på två meter inte ovanligt. Harvningen minskar dessutom risken för sorkskador. – Viltproblematiken är svår. Vi rekommenderar hägn, men det är ett stort ingrepp i landskapet att hägna trettio hektar. Nu undersöker vi hur skadebilden ser ut i poppelplanteringar utan hägn. Det finns över fyrtio olika poppelarter, en del kanske klarar sig utan hägn. Vi är inte klara med analyserna men det finns litet hopp! – Med ogräsbekämpning, hägn och testat material kommer poppeln att växa. Man vet inte hur mycket, men det KB kommer att växa, avslutar Henrik Böhlenius. SKOGEN 37 SKOGEN01-16s38-42.qxp_Layout 1 2016-01-14 15:44 Sida 38 FÖRENINGEN SKOGEN Stopp! Läs först WEBBEN Innan du prövar något nytt: Medlemssidorna på skogen.se samlar alla artiklar med praktiska råd ur tidningen SKOGEN. Läs på innan du köper ATV, begär in anbud, drar igång motorsågen, börjar bläda eller beställer en gallring. Föreningen höjer rösten SKOGSOPINION Tycker du att skogsfrågorna diskuteras för lite? I så fall har du kanske missat att Föreningen Skogen dragit igång ett livligt debatterande på skogen.se. Där varvas numera användbara nyheter med inlägg av personer med starka, skogliga åsikter. Vi tyckte att rösterna om skogsbruket var för få och framför allt ofta ensidiga. I höstas började vi därför att publicera debattartiklar på skogen.se. Artiklarna skrivs såväl av föreningens kansli och styrelse som av andra tyckande och tänkande medlemmar från olika delar av sektorn. Tanken är att ge plats både för lättsamheter och hårda fakta. Dessutom återger och länkar vi till andra debatter. Exempelvis skrev föreningen en debattartikel i Dala-Demokraten i samband med klimatmötet i Paris med rubriken ”Låt skogsavverkning rädda klimatet”. Vill du ta del av debatten? Gå in på skogen.se och sök på ”Föreningen Skogen kommenterar” eller ”debatt”. Skoglig stormakt – och sedan? MEDLEMSKVÄLL Föreningen Skogen och Ladviks Skogsbrukarklubb välkomnar sina medlemmar att lyssna till idéhistorikern Erland Mårald dels förklara vad som gjort det möjligt att bygga svensk skogsnäring stark och framgångsrik, dels resonera kring frågan om vad som händer i framtiden. Föreläsningen avslutas med en frågestund där du som deltagare kan ställa dina frågor kring Sveriges framtid som skoglig stormakt. Tid: Tisdag den 16 februari kl 19.00–21.00. Plats: Beskowsalen i ABF-huset, Sveavägen 41 i Stockholm. Avgift: Fika 20 kronor. Anmälan: Senast måndag den 8 februari till info@ladviksskogsbrukarklubb.se eller på telefon 0708-17 67 52. 38 SKOGEN Opinionsarbete kan driva efterfrågan bedriva undervisning i skogen. – Vi får allt fler ungdomar som är födda i storstaden samt ungdomar med bakgrund i andra länder, det är jätteviktigt att de blir bekanta med skog och skogsbruk. Skogen är det perfekta klassrummet! Nummer två av FöreningNär det gäller ökad ens Skogens fem övergrianvändning av trä säger han pande mål är att arbeta för att byggandet av flervåökad användning av skog ningshus med trästomme som råvara och bränsle. kräver politiska styrmedel, spelar en jätteviktig roll. Och skogens användnings- Bioekonomi säger Hans-Jöran Hildingsson. – Det innebär stor skillområden blir fler och fler, nad i vikt och hantering. Dessutom blir det påpekar styrelseledamoten Hans-Jöran Hilett trivsamt boende med en behaglig ljuddingsson. – Användningen av produkter baserade på miljö. Men framförallt binds koldioxid, vilket innebär en långsiktigt positiv miljöeffekt. olja och kol måste minska om vi ska klara uppsatta klimatmål. Skog kan skötas och anpassas så att huvudsyftet blir att bevara EN FLASKHALS I DAG är att det finns få aktörer den biologiska mångfalinom området. De företag som tillverkar och den, intensivodla eller utvecklar byggsystem i massivt trä är inte få fram kvalitetsvirmånga. Eftersom det fram till 1994 var förke, säger han. bjudet att bygga höga hus i trä har betongHan tycker att traditionen satt sina spår i utbildningssyintensivodling på stem och rutiner. Det är väldigt ont om arkivissa marker som ett tekter och byggingenjörer med stor kännedsätt att finansiera om om trähuskonstruktioner. Därför utgör skyddsvärda skogar borde trähusen fortfarande bara en liten andel av prövas mer. Med ökad vidareförädling och nyproduktionen. nya användningsområden för skogsråvaran – Tänk om landets politiker i den nya bioskapas förutsättningar för en ökad efterfråekonomins anda – det vill säga nyttjande av gan. förnyelsebar skogsråvara – kunde uppmana Hans-Jöran Hildingsson beskriver skogen och inbjuda till byggande av flerbostadshus , som vårt ”gröna guld”. även hela bostadsområden, i trä. Då skulle vi – Vi borde vara mer stolta över hela Sverifå en ökad efterfrågan och ett mer aktivt ges skogsinnehav. Skogen borde bli vår skogsbruk, med positiva klimateffekter som nationalsymbol säger han. följd. Med tanke på hur viktigt skogsbruket är för att fånga upp skadliga växthusgaser borNÄR VI TÄNKER PÅ skogen som råvara är det lätt de man överväga statliga stöd under en att glömma hur viktig den allmänna opinioutvecklingsfas. nen är, påpekar han. För att öka efterfrågan är det viktigt att sprida kunskap. – Vi behöver få en väsentligt ökad förstå– DET GÄLLER INTE BARA träbyggande, utan även else bland allmänheten för vad ett aktivt andra skogsbaserade produkter som bränsskogsbruk innebär. Det är därför jag alltid len. För att skapa en bioekonomi behövs nog har gillat konceptet Skogen i Skolan, säger politiska styrmedel. Det ligger i Sveriges Hans-Jöran Hildingsson. intresse att vi nyttjar vår skog på bästa sätt, Han har själv varit drivande i detta rikssäger Hans-Jöran Hildingsson. omfattande projekt som syftar till att öka – Det måste skapas ett drag i efterfrågan kunskapen om skogen och skogsnäringen, av produkter från skogen! bland annat genom att hjälpa skolor att KARIN LEPIKKO FÖRENINGSMÅL Mer skog som råvara och bränsle, är en av föreningens paroller. Och en nyckel till ökad efterfrågan är allmänhetens förståelse för skogsbruket, säger Hans-Jöran Hildingsson i styrelsen. Mål TVÅ av fem SKOGEN01-16s38-42.qxp_Layout 1 2016-01-14 16:59 Sida 39 Sommarjobbare till SCA Skog AB Vi söker ett antal skogligt utbildade sommarjobbare till vår fältorganisation samt transportledare till vår virkesavdelning. Hos oss på SCA är respekt, högklassighet och ansvar gemensamma värderingar hos samtliga medarbetare. Läs mer om tjänsterna och hur du ansöker om dem på www.sca.com Välkommen att registrera din ansökan senast den 7 februari 2016. Life Inspiring Careers SCA Skog förvaltar SCAs stora skogsinnehav samt försörjer SCAs svenska skogsindustrier med virkesråvara från egen skog och genom virkesköp från privata skogsägare. SCA Skog ingår i SCAs affärsenhet Forest Products, som producerar papper för förpackningar och tryck, massa, sågade trävaror och förnybar energi samt erbjuder kostnadseffektiva transportlösningar. VI ÄR SANNA TRÄDKRAMARE Vill du vara med och stödja och utveckla svenskt skogsbruk är du välkommen i Föreningen Skogen. Vi anordnar bland annat möten, exkursioner och diskussioner för våra medlemmar. Genom verksamheter som Skogen i Skolan och ’Skogssverige’ vill vi öka intresset för skogen i vår omvärld. Föreningen ger ut tidningen SKOGEN, en oberoende och självklar röst i Skogssverige. Vi ger även ut böcker om skogsbruk och delar ut utmärkelser till personer som främjat skogarnas vård och skörd, för ett uthålligt samhälle. Vi är med andra ord sanna trädkramare. För bara 0 kr per år får du ut mycket mer av ditt skogsbruk! Läs mer och bli medlem nu på www.skogen.se/foreningen Bli medlem nu på www.skogen.se/bli-medlem SKOGEN 39 SKOGEN01-16s38-42.qxp_Layout 1 2016-01-14 15:44 Sida 40 PÅ VÄG Redaktör: Lars Åkerman larsakerman@telia.com Jörgen Högman Gustav Skogfors ■ Magnus Bäck är ny produktchef för affärsområdet teknik och fjärranalys på skogsplaneringsföretaget Foran. Han var tidigare kundansvarig inom skog och lantbruk på Danske Bank . ■ Torbjörn Johnsen som tidigare var chef för Elmias skogsmässor blir delägare och medarbetare i Skogsforum, webbmötesplatsen för skogliga frågor. ■ Jörgen Högman tillträder den 1 februari som ny marknadschef för Rundvirke Skog. Han kommer att ansvara för utvecklingen av bolagets lokala inköpsverksamhet i Jämtland, Hälsingland och Dalarna. Jörgen har lång erfarenhet av virkesinköp och kommer närmast från Holmen skog. ■ Gustav Skogfors har börjat som virkesköpare på AB Karl Hedin i Uppsala. Han är nyutbildad skogsmästare och har gjort sitt examensarbete och sommarjobbat på företaget tidigare. Torbjörn Johnsen Lina Sundberg NY PÅ JOBBET JENNY KLEVMARK, planerare på Karlstad stift FÖRST ETT PAR ÅR efter trettio bestämde sig Jenny Klevmark för en bana inom skog. Då blev det skogsmästarskolan och dessförinnan det skogliga basåret på Jälla naturbruksgymnasium. Sedan ett halvår är hon anställd på Karlstad stift som planerare, men första tiden fick hon rycka in på ett annat jobb. 1 Hur gick det till när du blev skogvaktare? – Vår ordinarie skogvaktare i Västra distriktet i Dalsland blev sjukskriven. Oj, 40 SKOGEN Fredrik Swan Norrskog Stora Enso skog ■ Per-Ola Engerup är ny säljare av ■ Johan Nilsson är ny affärsutveck- sågade trävaror till Nordafrika och Mellanöstern på Norrskog Wood Products. Han arbetade tidigare på Gustafsborgs säteri med försäljning av skogliga tjänster och förvaltning. lingsansvarig från den 1 februari. Han vikarierar för närvarande som inköpsansvarig. Tidigare har han varit produktionsledare på Falu flödesområde. ■ Staffan Ludewig är ny miljöspeci■ Tomas Mårtensson är Norrskogs alist på Sydväst. Han arbetar fram till dess som vägansvarig. nya skogsrådgivare i Tåsjö/Fjällsjö, baserad i Strömsund. Han var tidigare produktionsledare på SCA. ■ Rasmus Håkansson har nyligen ■ Joakim Söderlund är ny skogsråd- börjat som virkesköpare inom marknadsområde Uppland/Gästrikland. givare i Kramfors. Han var tidigare vikarierande skogsrådgivare på Norrskog i Härnösand. ■ Carl Rosenström har anställts SDC Sydved ■ Lina Sundberg och Simeon Adler ■ Magnus Mattsson är ny virkesin- har anställts som marknadsansvariga med placering i Jönköping. De kommer att ha kundansvaret i södra Sverige och är regionalt ansvariga för samverkan med VMF Syd. Lina kommer närmast från Sydved, Simeon från Jiffy. köpare i distriktet Jönköping. Han var tidigare virkesköpare på Holmen Skog. ■ Simon Viklund är ny virkesköpare på Siljan skog i Gästrikland. Han är utbildad jägmästare och kommer närmast från en tjänst som vikarierande transportledare på SCA skog. Simeon Adler ■ Fredrik Swahn blir kommunika- som planerare med placering i Sveg. ■ Martin Thor är ny virkesinköpare med område Distrikt Aspa. Han var tidigare skogsinspektor på Södra Skog. Utmärkelser tionsansvarig på marknadsavdelningen. Han var tidigare marknadsansvarig inom marknadsområde syd . KSLA HAR UTSETT 2016 års mottagare vad mycket nytt det blev! Men jag hade gott stöd av den planerare jag skulle efterträda och av min chef. Dessutom var det ett lugnare år än vanligt. Vi har legat lågt med avverkningar, eftersom de varit omfattande tidigare. 3 2 Vad fick du syssla med? – Distriktet har många mindre fastigheter och många rågrannar. Som skogvaktare fick jag många frågor, om märkband till exempel, men också om markfrågor. Många vill köpa till lite mark. Skogvaktarens arbete är mycket ekonomi, pappersarbete och strategiska frågor. Men det är lärorikt. av priser och belöningar för förtjänstfulla insatser inom skog. Prins Carl Vad blir ert svar, om att köpa till? – Det beror på hur terrängen och skogen omkring ser ut. Oftast är det mindre bitar på något halvt hektar. Ägarna vill få en bättre form på fritidstomten och garantier för att inte granskogen tränger på. Något blankt nej blir det alltså inte. 4 Ställer kyrkan några särskilda krav på dig? – Biskopen gjorde en intervju, mer för att få en uppfattning om mig som person. Men det finns inga krav på att jag ska vara troende. Däremot måste jag vara medlem i kyrkan. Magnus Mattsson Martin Thor Philip delar ut dem i Stockholms stadshus den 28 januari 2016. Agronomie hedersdoktor Annika Åhnberg, Glemmingebro, får akademiens A. W. Bergsten-pris för att hon på ett ”intresseväckande och konstruktivt sätt bidragit till den nationella debatten om de areella näringarna”. Skog dr (f d vd) Jan Fryk, Sigtuna, får akademiens guldmedalj för ”visionära insatser inom tillämpad skoglig forskning och utveckling”. Docent Rolf Kjellström, Simrishamn, får akademiens silvermedalj för sin forskning och författarskap om människors historiska livsmiljöer. VMD Jonas Malmsten, Vallentuna och FD Mikael Thyrel, Vännäs, får akademiens belöning för framstående doktorsarbete. Vetenskapsjournalisterna Henrik Ekman och Gustaf Klarin, båda Stockholm, får akademiens belöning för föredömliga insatser inom forskningskommunikation. Entomolog Henrik Nordenhem, Uppsala, får akademiens belöning för föredömliga insatser i skogs- och jordbruksforskningens tjänst.Lantmästare Bengt Larsson, Kil, får akademiens stipendium till landsbygdsutvecklare. 5 Har du något skogligt påbrå? – Nej. Jag är uppvuxen i byn Rälla på Öland där det blev mycket säsongsjobb som servitris, på hotell, som trädgårdsmästare, men också utflykter till Sigtuna som bokhandelsbiträde. Och nu bor jag i Edslättskog tillsammans med min son och en Jack Russell och stortrivs i Dalsland. 5 Jagar du? – Nja, har gjort teorin för jägarexamen, men inte hunnit med uppskjutningen. LARS ÅKERMAN SKOGEN01-16s38-42.qxp_Layout 1 2016-01-14 15:44 Sida 41 Skogssällskapet söker affärschef som gillar sällskap Här är KSLA:s nya ledamöter Följande personer är nya ledamöter Skogs- och lantbruksakademiens skogsavdelningen: Andreas Brunner, professor vid institutionen för ekologi och naturresursförvaltning vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet. Tove Enggrob Boon, lektor vid institutionen för livsmedels- och resursekonomi vid Köpenhamns universitet. Lisa Engström, jägmästare och civilekonom, produktionsansvarig för måleri på Karbennings sågverk. Joakim Hjältén, fil dr i ekologi och professor i växt-djurinteraktioner och naturvårdsbiologi vid SLU Umeå. Torgny Näsholm, fil dr i växtfysiologi och professor i skoglig ekofysiologi vid SLU Umeå. Karin Perers, skribent, egen företagare och skogsägare. Demel Teketay Fanta, disputerad vid SLU Umeå och professor i skogsvetenskap vid Botswanas jordbruksuniversitet. BillerudKorsnäs erbjuder högkvalitativt papper och spetskunskap inom förpackningar. Tillsammans med vårt globala nätverk av konverterare utvecklar vi smartare förpackningslösningar som sparar kostnader, stärker varumärken genom förbättrad design, bidrartill smidigare logistik och en renare miljö. Vi omsätter 20 miljarder SEK och har 4300 anställda i 13 länder. www.billerudkorsnas.se BillerudKorsnäs Skog söker Aspirant Vi söker en Aspirant med placering i Gävle. Läs mer om tjänsten och ansök senast 14 februari på www.billerudkorsnas.se Vi utgår från att du gillar skog. Men för att trivas och fungera hos oss bör du gilla människor lika mycket. För det är samma regel i skogen som i övriga näringslivet – affärer görs mellan människor. Vi arbetar på uppdrag av Sveriges skogsägare och ingen är den andra helt lik. Din och vår uppgift är att få alla att uppnå sina mål. Nu söker vi en affärschef till Marknadsområde Syd Platsannonsera i SKOGEN! Annonsera efter nya medarbetare i tidningen Läs mer om tjänsten på www.skogssällskapet.se/jobb SKOGEN. Vid minst en 1/4-sida ingår platsannonsen även på webben. Kostnadsfritt! (Värde 4900:-) Kontakta thomas@skogen.se eller 08-4121550. På www.skogsjobb.se hittar du lediga tjänster i skogssektorn. SKOGEN Skogssällskapet hjälper dig att öka avkastningen och utveckla verksamheten på ditt markinnehav. Utan egen industri står vi fria att jaga de bästa virkesaffärerna åt dig. Skogssällskapet sköter 500 000 ha skog tillsammans med stora och små skogsägare, varav 50 000 i Lettland. Vi hanterar också många andra affärer åt våra kunder som rör jordbruksmark, avtals- och arrendefrågor, byggnader och ekonomi. Läs mer på www.skogsallskapet.se SKOGEN 41 SKOGEN01-16s38-42.qxp_Layout 1 2016-01-14 15:44 Sida 42 SISTA ORDET Från SKOGEN till skogen eminensen som styr och bestämmer en hel del i bakgrunden, och för frilansar över hela Sverige har han varit en klippa, vilket är just vad hans förnamn betyder. En stor del av arbetet genom åren har varit bildhantering och layout. SKOGENbild, föreningens egen bildbyrå, ligger han bakom, men han gillar textsidan också: – Det är roligt att redigera texter och att skriva kortare bitar. Kanske blir det en skrivarkurs. Efter 27 år som layoutansvarig, redaktör och klisterprins på SKOGENs redaktion säger Peter Björck tack och hej. Nu ska ha ägna mer tid åt sin egen skog. Bland mycket annat. Hur många gånger han har hört skämt om sitt efternamn? Det glömde reportern att fråga. Och Peter har bättre humor än så – det finns anekdoter från redaktionen. Man förstår att han har bidragit till god stämning och hög kvalitet på jobbet. En äkta Söderkis från storstan med skog (och idrottsklubben Hammarby) i hjärtat. – Morfar hade tjugofem-trettio hektar skog på Gräsö i Roslagen, och jag var där jämt på somrarna. Nu blir det mer. Jag gillar sysslorna, att kunna påverka en större yta. Det är dags för avverkning för bättre ekonomi. Det ska bli vackra hyggen, vi sparar lövträd och stora tallar som en örn eller fiskgjuse kan bo i. SKOGSÄGARE HUKAR SIG ofta, är en av de saker han har lärt sig genom åren på SKOGEN, där han har mött så många läsare och medlemmar. – Man måste veta vad man vill som skogsägare, eftersom det finns olika sätt att bedriva skogbruk. Följer han alla goda råd som SKOGEN förmedlar? – Nja … Tiden finns inte. Jag har inte gallrat mycket – det är lönsammare att jag är på jobbet än att jag gör något halvdåligt i skogen. Men vi är tre som tar ved på fastigheten. Det blir jättesnyggt! Färre granar, ljust och fint. Jympaskor eller Graningekängor? Peter har alltid gillat att röra på sig och spelade fotboll och innebandy tills för några år sedan, när ett knä satte stopp. Att vara del av ett lag uppskattar han även på jobbet – att 42 SKOGEN HAN BLIR INTE gungsstolssittande. Spanskan SAGT OM PETER ”Det var han som fick in mig på att skriva. Han har haft ett oerhört tålamod, varit väldigt uppmuntrande och litet av en mentor.” Karin Bernle, skötselredaktör på SKOGEN ”Peter är utan tvekan den mest tillgänglige redaktör jag haft nöjet att samarbeta med under mina trettio år som frilansare åt en mängd förlag. Och det vill inte säga lite.” Per Ericsson, teknikredaktör på SKOGEN stämma av, diskutera, förändra. Under hans tid på SKOGEN har också mycket skett. Precis som i skogen har tekniken i tidningsvärlden utvecklats snabbt. Peter har ofta haft en nyckelroll, eller som han säger: – Jag uppskattar att jag har fått stort förtroende av Benke. CHEFEN UNDER PETERS TID på SKOGEN har, utom några år i början, varit Bengt Ek. Utan elaka tankar kan man likna Peter vid den grå måste hållas vid liv. Han har anmält sig som god man för ensamkommande flyktingbarn. Han kan tänka sig en Sibirienresa. Militärhistoria är intressant. Det finns senioruniversitet. Industrihistoria är eftersatt och borde få mer uppmärksamhet. Det tycker han om SKOGEN också: – Tidningen är värd en större upplaga! Den är bra. Jag är speciellt stolt över att ha fått påverka innehållet i den nya, omgjorda tidningen. Han är samtidigt noga med att tacka för allt han har fått lära sig av fasta medarbetare och erfarna tidningsmänniskor om att sätta ihop en tidning. – En tidning är som att sätta ihop en orkester – man kan inte bara ha violiner. Man måste ha bastuba också. Och nu byts prinsen och dirigenten ut. SKOGEN önskar Peter Björck ett gott annat liv och välkomnar i stället Anders Danielsson. Text & foto: ULLA SUNDIN BECK Fotnot: Klisterprins? När Peter började sin yrkesbana klippte och klistrade man ihop tidningsoriginalet innan det gick till tryck. I dag görs tidningen helt och hållet i datorn. SKOGEN01-omslag.qxp_Layout 1 2016-01-13 13:59 Sida 4 SKOGEN01-omslag.qxp_Layout 1 2016-01-13 13:48 Sida 1 Posttidning B Vid obeställbarhet retur till: SKOGEN, Box 1159, 111 81 Stockholm 1 9 0 1 6 4 4 0 0 Byggd för hårda tag i skogen. Mohedas skogsvagnar är konstruerade för hårt arbete i våra nordiska skogar. Vi har ekipage både för dig som arbetar heltid i skogen och för dig som ger dig ut några veckor per säsong. Vagnarna tål tuffa tag och tung last, och de kraftfulla kranarna med sin långa räckvidd gör arbetet i skogen effektivt och lönsamt. En skogsvagn från Moheda har högt andrahandsvärde - ett gott betyg om något. Se hela modellprogrammet på www.mohedasystem.se FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com
© Copyright 2024