– men kan skogsnäringen lita på att tågen går?
Omslag0815.qxp_Layout 1 2015-08-13 13:53 Sida 2 Plockhuggning kräver Eriks 11 stormtips: rätt skördare – här är Breda stickvägar tillverkarnas val. . . . . . . . . .s 32 från början. . . . . . . . . . . . . . s 42 Björkö skola har trätänket i väggarna. . . . s 36 Arealen röjd skog ökade med 9 % under 2014. Enskilda skogsägare står för störst del av ökningen, enligt Skogsstyrelsen. #8 2015 • Pris: 66 kr Skogsfolkets oberoende tidning SKOG PÅ RÄLS – men kan skogsnäringen lita på att tågen går? Omslag0815.qxp_Layout 1 2015-08-13 13:54 Sida 3 PONSSE MODELLSERIE 2015 PONSSE TILLVERKAS FÖR SKOGSMASKINSPROFFS. Uppgraderingen av Ponsses modellserie som inleddes med PONSSE Scorpion fortsätter. Vårt mål är att erbjuda våra kunder bästa tänkbara användarvänlighet, produktivitet och service på avverkningsplatsen. PONSSE 2015 SERIEN = ÖKAD PRODUKTIVITET MODELLSERIEN ÄR EN STARK INDIKATION på vikten av kundsamarbete i produktutvecklingen av skogsmaskiner: de nya lösningarna möjliggör mer kraftfull, tillförlitlig och ergonomisk avverkning. Utgångspunkten för utvecklingen av den nya modellserien var tanken på en skogsmaskin som inte kompromissar. REJÄL TILLFÖRLITLIGHET SMIDIG SERVICE BÄTTRE ERGONOMI Ponsse AB Lisjövägen 40, Västsura, 735 91 Surahammar, tel: 0220 399 00 A logger’s best friend www.ponsse.com Skogen0815_sid3_ny.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:42 Sida 3 INNEHÅLL LEDARE Bolån och virke – sök och ersätt UNGEFÄR SÅ HÄR lät det i radioprogrammet Plånboken i 32 41 ”Visst är det lite jobbigt emellanåt, men det är bara att slita på.” Albin Stalberg, en av Sveaskogs sommarjobbande skolungdomar 49 FOKUS: JÄRNVÄGEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14-19 UNDERHÅLLSBEHOV Kan skogen lita på tågtransporterna i framtiden? . . . . . . . . . . . . . . . .14 VIRKESMARKNAD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20-23 VIRKESPRISER Priserna stiger – optimismen spirar i skogen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 NÄTBÖRS Rotpostmäklarna startar säljsajt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 SKÖRDARMÄTNING Västerås stift har goda erfarenheter av omstridd metod . . . . . . . . . . . .22 TEKNIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27-33 SKOGEN TESTAR Imponerande rostlösare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27 ÅTERKOMST Volvo Penta satsar på skogsmaskiner igen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28 sommar: ”Virkesköparna har fått mycket kritik för hur de redovisar sina priser. Därför måste de sedan 1 juni redovisa ett snitt på vad virkessäljarna faktiskt får betalt. Det ska förhoppningsvis göra det lättare för oss skogsägare att förhandla oss till ett bättre pris. Vilket många tycker är knepigt. Att jämföra bolag när man ska sälja virke har långt ifrån varit en självklarhet. Så här säger en skogsägare: – Jag gick till den köpare jag alltid använder. Jag gjorde inga jämförelser, jag litade på att min rådgivare skulle ge mig det bästa. Men det har funnits stora skillnader mellan vad folk fått betalt. Vad säger du, Åsa Thalén, avdelningschef på Finansinspektionen? – Vi vill se ökad öppenhet kring virkespriserna. I dag vet jag inte vilket pris jag får och vad min granne får.” SÅ LÄT DET ALLTSÅ – nästan. Programmet handlade egentligen om banker och bolån, men likheterna med virkesmarknaden är så slående att troligen varje skogsintresserad tänkte in ett byte av orden: l I båda fallen berörs hundratusentals hushåll i Sverige som gör en av sitt livs stora affärer. l I båda sektorerna möter stor aktör liten. l Båda marknaderna har inslag av för få av de stora aktörerna. l Båda marknaderna har bristfällig transparens. Tidigare har bankerna annonserat med listräntor, konstaterade programledaren i Plånboken. En ränta som de utgår ifrån, men som egentligen är en ränta där rabatterna inte redovisats. Enligt Plånboken verkar bankerna nu positiva till en större öppenhet. – Det ger oss en möjlighet att förklara vad som krävs för att man ska få en rabatt i Nordea, säger bankens bolånechef och tillägger att det nog krävdes riktlinjer från en myndighet för att det skulle bli av. KOMFORT Ny hytt gör Alstors skotare mer bekväm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29 SKOGEN TESTAR Handskar som skyddar och håller värmen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30 DET FINNS FÖRSTÅS ARGUMENT även mot en sådan PLOCKHUGGNING Välj rätt skördare – tillverkarna tipsar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32 transparens i skogen. Annars hade den redan funnits. Men Skogsstyrelsen försöker ändå redovisa de faktiska priserna (men lyckas dåligt, medger man själv). I Finland finns ett fungerande system. – Som bolånetagare ligger du i ett informationsunderläge gentemot banken, säger Åsa Thalén. Snart börjar hennes myndighet kanske titta på virkesmarknaden. SKÖTSEL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41–43 NYCKELBIOTOPER Så inventerar du dina marker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41 STORMTIPS Breda stickvägar kan ge stabila träd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42 DESSUTOM Månadens läsarfråga 4, Aktuellt 6–11, Analys: Samtal hjälper forskare att nå ut 12, Blädad skog lockar turister 24, Forskning 34, Trätänk präglar friskola 36, Föreningen Skogen 44, På väg 48, Jobb och skola 49, Sista ordet: Skarpa ögon spanar efter rök 50. Plockhuggning kräver Eriks 11 stormtips: rätt skördare – här är Breda stickvägar tillverkarnas val. . . . . . . . . .s 32 från början. . . . . . . . . . . . . . s 42 Björkö skola har trätänket i väggarna. . . . s 36 Arealen röjd skog ökade med 9 % under 2014. Enskilda skogsägare står för störst del av ökningen, enligt Skogsstyrelsen. #8 2015 • Pris: 66 kr Skogsfolkets oberoende tidning ......................................................................... SKOG PÅ RÄLS SKOGEN – En fristående tidning utgiven av Föreningen Skogen som verkar för god skogs- och naturvård. Vi vill väcka läsarnas nyfikenhet, granska, ge nya impulser och skapa nytta – målet är nöjda och aktiva läsare. – men kan skogsnäringen lita på att tågen går? OMSLAGSFOTO Ulla Sundin Beck Bengt Ek chefredaktör och ansvarig utgivare Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:50 Sida 4 LÄSARNAS SIDA NEJ. Fara vid jakt JA. Välkomna! Skogsfolkets oberoende tidning Tidningen SKOGEN ges ut av Föreningen Skogen som verkar för god skogs- och naturvård. Växel: 08-412 15 00 Adress: Box 1159, 111 81 Sthlm Besöksadress: Vasagatan 50 E-post: info@skogen.se Internet: skogen.se Facebook: facebook.com/ ForeningenSkogen Twitter: @SkogsForeningen Chefredaktör och ansvarig utgivare Bengt Ek 08-412 15 30 bengt@skogen.se Jag vill att folk promenerar och underhåller stigarna i min hyggesfria skog. NEJ NEJ. Mejar ner ungskog 78% Det är oacceptabelt att andra kan bedriva näring på min fastighet utan avtal. Lika illa är det med terrängfordon som vissa anser sig ha en rättighet att meja ner ungskog och köra sönder myrar med för sitt eget höga nöjes skull. Annonser Thomas Bogár 08-412 15 50 thomas@skogen.se JA. Folk måste ut i skogen Prenumerationer Anna Stålhand 08-412 15 80 anna.stalhand@skogen.se Pris helår (11 nr): 577 kr Medlem i föreningen: 517 kr Se även skogen.se/skogenpren eller sidan 50 Adressändring: info@skogen.se eller på skogen.se (inloggning) Upplaga 14 900 ex (enligt TS 2014) 105 000 läsare (enligt Orvesto Konsument 2015:1) Tryck: Sörmlands Grafiska AB BLI MEDLEM Bara 300 kr per år – gå till skogen.se/ foreningen/ bli-medlem HOCKE Fungerar allemansrätten? SKOGSÄGARE I BODEN JA.Något för EU att införa i hela Europa. Ekonomi Rose-Marie Högberg 08-412 15 95, rose-marie@skogen.se 22% CHRISTER W Redaktion/grafisk form Peter Björck 08-412 15 40 peter@skogen.se Anders Danielsson 08-412 15 35 anders.danielsson@skogen.se Leif Zetterberg Webbansvarig Annika Perslid 08-412 15 70 annika@skogen.se Älgjakten i september försvåras av att det finns busslaster av plockare i markerna. Ibland måste vi avbryta jakt för att inte äventyra säkerheten. JA BENNIC NEJ, INTE I PRAKTIKEN, ANSER EN STOR MAJORITET AV DE 152 SOM SVARADE. OKUNSKAP OCH BRIST PÅ RESPEKT ÄR TVÅ ORSAKER. Allemansrätten är en förutsättning för att stadsbor ska kunna komma ut i den natur som vi brukar och för att vi ska kunna förklara vad vi sysslar med. ULF NEJ. Ölburkar är så tunga när innehållet har druckits upp. PER SJÖSWÄRD JA – ELLER NJA ... Omfattas ägaren? Någon gång möter man irriterade blickar från svampplockare vid sina ställen. Då får man lust att fråga: Har jag inte rätt att vistas i min egen skog? PETER WALD, LIDKÖPING NEJ. Ingen kontroll Myndigheterna bryr sig inte om att upprätthålla gällande lagar. FRIDOLIN NEJ. Bilar hindrar mina maskiner. Och ”min hund stör inte”. SKOGSÄGARE JA. Problemet är planerna Allemansrätten fungerar – men inte kommunernas översiktsplaner för friluftslivet. De lägger en död hand över annan näringsanvändning av privat mark. Till exempel täkter eller vindkraft. Utan att ersätta markägaren med en enda krona. BERTIL JONSSON NEJ. Danskar eldade i ladan NEJ. Tuffare tag i stan Det är soprent på svamp, fastän de knappt har plockstorlek. Kommersiella firmor som kanotuthyrare informerar inte om vad man får göra. Jag har till och med haft danskar som eldat inne i en lada. Snabbmatsemballage, plast, sopor, papper och folkskit. Intrång och olovlig bilparkering. Jämför om jag skulle råka felparkera i stan: Kostar minst 500 kronor. JOLOJ JA. Folk stänger grindar efter JA. Funkar i Bergslagen passage – bra! NIKLAS KRUSE I Bergslagens glesbygd är det inte så stora problem, men jag kan förstå att det finns på andra håll. NN NEJ. Kom igen, Skogsstyrelsen! Begränsningar behövs. Skogsstyrelsen som är pigg på regler: Kom igen här! BERTIL NN JA. Få anmälningar Jag har lång erfarenhet efter 40 år i naturvårdens tjänst. Allemansrätten fungerar eftersom de överträdelser som rapporteras är få. Bärplockningsläger som arrangeras ligger utanför allemansrättens möjligheter. GUNNAR ZETTERSTEN Var med och svara! Läs vårt nyhetsbrev eSKOGEN så missar du inte nästa månads fråga. Se skogen.se 4 SKOGEN Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:50 Sida 5 För omgående leverans: Välj ur vårt lager av nya JD-maskiner! Försäljningen går på högvarv och vi har nu fabriksnya skördare och skotare för omedelbar leverans! Först till kvarn gäller... Din nuvarande maskin byter vi förstås gärna in. Ta kontakt med din JD-säljare för en bra deal! JohnDeere.se/forestry Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:50 Sida 6 AKTUELLT Träd ändrar jordens kemi MODELL Forskare från SLU har utvecklat en modell som kan visa hur träd och svampar bidrar till markkemin. Till exempel cirkuleras kalcium mellan jordlager av träden, medan svampar förflyttar aluminium och järn och bryter ut kväve och fosfor. Avverkning kan ge naturkatastrof CITATET ”Lands- bygd behöver ambassader” Landsbygdens framtid kan bli betydligt ljusare om det skapas starkare band mellan stad och land, skriver Peter Lundqvist, professor vid SLU, i en debattartikel i Hallands Nyheter. EROSION All skogsavverkning Utvandrarna flyttar hemifrån i ett område nära Indalsälven stoppas för att förhindra en katastrof. I värsta fall skulle sjön Gesunden kunna tömmas och älven få en ny sträckning. FILM En ny filmatisering av Vilhelm Mobergs romansvit ”Utvandrarna” ska spelas in i bland annat Västra Götaland. Det upprör smålänningen och programledaren i P4 Kronoberg Per Brolléus. – Man kan inte rätt återge de stengärdsgårdar och skogar som finns i Småland genom att låtsas skapa en småländsk miljö på Västkusten, säger han till P4 Väst. Endast den smala skogsåsen vid husen hindrar Indalsälven att bryta ny fåra. Foto: Per Ericsson Skogen står på en ”tröskel” som hindrar Indalsälven att ta en ny väg, genom Tjärnviksdalen. Den djupa dalen är en gammal flodfåra som Indalsälven flöt igenom före den senaste istiden. I sin övre ände är den igenpluggad av en låg sandbank som dämmer upp sjön Gesunden. Men materialet är lätteroderat och om skogen i området avverkas finns risk att Indalsälven får en ny sträckning genom den branta Tjärnviksdalen. Samtidigt skulle Gesunden tömmas. Tröskeln som hindrar älven att ta en ny vattenväg är endast några få meter, men höjdskillnaden för den korta vattenvägen genom Tjärnviksdalen ner till Indalsälven och Krångede kraftverk är däremot stor, närmare 50 meter. Ett genombrott kan bli en naturkatastrof. Krångede kraftverk skulle bli torrlagt men enligt länsstyrelsen skulle även samtliga kraftverksdammar nedströms kollapsa. Stora delar av den svenska elförsörjningen skulle slås ut och tiotusentals personer behöva evakueras. INGEN VET HUR mycket eller lite som krävs för att orsaka ett genombrott. Därför har Skogsstyrelsen i sommar förbjudit all skogsavverkning i området. Om armeringen av trädrötter som binder marken försvinner kan en erosion startas. Dessutom kan grundvattenflödet påverkas, vilket riskerar att göra det känsliga området instabilt. Hur länge stoppet skall gälla kan företrädare för Skogsstyrelsen inte säga i dagsläget. Länsstyrelsen ska undersöka geologin och hydrologin i området för att fastställa risken. – TVÅ MIL NEDSTRÖMS tömde ”Vild-Hussen”, Magnus Huss, den stora Ragundasjön för drygt 200 år sedan, så vi vet att det kan ske ett genombrott, säger Björn Olofsson vid Länsstyrelsen i Jämtlands län till media. Den gången orsakade vattenmassorna enorma skador under sin färd mot kusten och det var då Döda fallet skapades. PER ERICSSON Brandutredaren vill se krismyndighet Skogsmusik 1 FOLKROCK Gruppen John Moose debutalbum kan bara avlyssnas i skogen. Det lanserades i våras som en gratisapp till mobiltelefon och med hjälp av gps och kartinfo känner appen av var du är. Musiken sägs vara långsam folkrock. Albumet går också att köpa i mer traditionellt format. 6 SKOGEN SKOGSBRANDEN I en debattartikel ett år efter skogsbranden i Västmanland riktar Aud Sjökvist (bilden), regeringens särskilda utredare av branden, hård kritik mot flera aktörer. Hon efterlyser också en myndighet som kan leda andra myndigheter vid kriser: Ett nationellt organ som har både behörighet och förmåga att, med befälsrätt över övriga aktörer, agera snabbt, föreslår hon i Dagens Nyheter. Aud Sjökvists kritik av kommuner, länsstyrelser och myndigheter gäller framför allt avsaknaden av risk- och sårbarhetsanalyser som grund för planering, utbildning och övning. Hon pekar också på bristande kunskap om hur man bekämpar särskilt allvarliga skogsbränder. SOS Alarm får kritik för långsamt agerande och felaktiga positionsangivelser och Räddningstjänsten för att varken dess gps-utrustning eller kartor var uppdaterade. ”Under den dryga timme (i stället för tjugo minuter) som det tog räddningstjänsten att hitta branden (…) växte branden från 30x30 till 400x600 meter”, skriver Aud Sjökvist i debattartikeln. ANDERS DANIELSSON Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:50 Sida 7 AKTUELLT Landsbygden avfolkas inte STATISTIK Dagens urbanisering sker inte längre genom stora omflyttningar från landsbygd till städerna. Tätorterna växer, men främst genom invandring och fler födda, eftersom fler människor bor i tätorter. Men landsbygdens befolkning i Sverige är i stort sett oförändrad de senaste åren. Den håller alltså inte på att avfolkas, meddelar SCB. Bären frodas Många maskinlag har fått ta till olika slags lösningar för att stärka upp marken. Foto: Björn Svensson Sommarens regn och kyla stoppar virkesflödet aldrig fått en chans att torka upp ordentligt, säger Åke Eliasson, maskinförare med uppdrag i södra Norrland. Han berättar att vissa maskiner periodvis har fått stå sedan i våras. En avverkningsgrupp står i skrivande stund overksam sedan tre veckor tillbaka då man inte kan skota ut redan avverkat virke. De blöta markerna har har gjort att många planerade avverkningar tvingats ställas in, konstaterar både entreprenörer och skogsägare som SKOGEN har talat – VI HAR VIRKE som legat med. Åtskilliga avverki upp till två och en – Det finns avverkat ningslag får bekymmer virke som fått ligga halv månad som vi inte kvar i månader, säger får fram. Markägarna när normalt torra och Åke Eliasson. fasta marker inte bär drabbas inte ekonomaskinerna. För att miskt, men för virkesundvika bestående skador i värdet och kvaliteten är det markerna tvingas man lämna absolut inte bra om det får ligga bestånd som skulle avverkats. kvar ännu längre. Som jag ser det finns det risk för det. Hösten närmar sig och markerna brukar – DET HAR VARIT stora problem då bli fuktigare och därmed med framkomligheten ända känsligare. sedan i våras. Allt regn har gjort Det besvärliga läget bekräftas det riktigt svårt att hitta avverkav skogsbolag och skogsägarningsposter och trakter med organisationer på flera platser bärig mark. Låga temperaturer i Sverige som SKOGEN varit har bidragit till att markerna i kontakt med. Även Skogsstyrelsen konstaterar att läget generellt är besvärligt. På många håll i södra Sverige liknar situationen den som råder längre norrut. För att markerna skall torka upp krävs en längre och sammanhållande varm och torr period. Det skulle göra det möjligt att avverka de bestånd som man nu tvingas lämna. PER ERICSSON Foto: Per Ericsson SOMMARVÄDER Under maj kom den dubbla mängden nederbörd mot normalt. Ytterligare stora mängder regn under juni och juli har lämnat mer vatten i markerna än under snösmältningen. SKYLTEN ÄR KVAR Även transportnäringen får problem när vägarna inte bär. Den här skylten i Jämtland fanns kvar i juli, normalt hade den tagits bort i maj när grusvägarna har torkat upp. MEST I NORR Enligt SLU:s prognos är bärtätheten i Norrland i år runt fyrtio procent över genomsnittet för de föregående tolv åren. I Götaland verkar tillgången på blåbär bli sämre, med drygt nittio procent mogna blåbär jämfört med ett normalår. I Svealand drar det ner mot åttio procent av genomsnittet för perioden 2003 till 2014. Modell av ett hus 3D-utskrivet på en ZPrinter. Foto: Creative Tools 3d-skrivare ska bygga hus PROJEKT Sliperiet vid Umeå universitet startar ett projekt kring storskaliga 3d-utskrifter av cellulosabaserade material. Ett delmål är att kunna skriva ut till exempel fönsterlister och dörrar, nästa steg är väggar och slutmålet alltså hela hus. Till 2018, då projektet går i hamn, ska ett expo byggas/skrivas ut och förhoppningsvis visa att regionen har en världsledande position på området. Läs mer på sliperiet.umu.se. Skogsmusik 2 UPPFÖLJARE Värmlandsgruppen Gunnar Skogs Orkester har släppt sin andra skiva, ”Skogsrock”. Den innehåller elva egenskrivna låtar som ”Ensam älgkalv” och ”Kurvans dragningskraft”. SKOGEN 7 Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:50 Sida 8 AKTUELLT Tomas Lundmark, SLU, tror på ökad tillväxt i svensk skog de kommande femtio åren. Klimatnytta kräver politisk styrning MERA SKOG Enligt Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid SLU, bestäms skogens nytta i klimatarbetet av tillväxten. – Bara under den här dagen växer den svenska skogen till sig med en miljon kubikmeter, sa Tomas Lundmark vid ett seminarium i Almedalen. Han anser att det är möjligt att på femtio års sikt öka tillväxten i den svenska skogen med femtio miljoner kubikmeter per år. Det skulle kunna bidra till att ersätta en stor del av de fossila bränslen som används i dag. Tomas Lundmark efterlyste också ett större politiskt intresse för vilken strategi för skogen som ska gälla under kommande halvsekel. Här fick han medhåll från flera andra forskare från SLU och det pågående projektet Future Forests. De efterlyste också tydligare direktiv från politiskt håll om vilken väg skogsbruket ska välja. NILS-ERIK NORRBY CITATET”Flyg- bränsle tankas på tio ställen i Sverige, inte på 2 500 mackar” Martin Eriksson på konsultföretaget Macklean säger att en satsning på biobränsle för flyget även har logistiska fördelar, utöver de rent miljömässiga. 8 SKOGEN Metallstativet till tv:n kunde lika gärna vara av trä, tycker Bergviks vd Elisabet Salander. Innovation i fokus under Almedalsveckan FRAMTID Skogen har en viktig roll i en hållbar samhällsutveckling. Det diskuterades på flera seminarier under Almedalsveckan i Visby. De skogsorienterade programpunkterna under veckan kretsade mycket kring nya utmaningar för skogsindustrin och skogens roll i en mer hållbar ekonomi. Elisabet Salander, vd för Bergvik skog, inledde Ingenjörsvetenskapsakademins seminarium om innovation inom skogsnäringen med att peka på metallstativet till en tv-skärm i föreläsningssalen, ett exempel på en produkt som hon tycker skulle kunna tillverkas i trä. – Allt man kan göra av olja kan man göra av trä. Den nya bioekonomin är i allas tankar, sa Elisabet Salander. VID DEN EFTERFÖLJANDE paneldebatten tog Daniel Söderberg, forskare vid Wallenberg Wood Sverige Center som drivs av KTH och Chalmers, upp betydelsen av forskning kring nya användningsområden för lignin och hemicellulosa. – Vi är inte intresserade av vad man kan göra med tre kottar, men vi är intresserade av vad man kan göra med tjugo miljoner kubik ved. Produkterna vi tar fram ska inte bara ersätta olja utan också vara bättre än de material vi ersätter, sa Daniel Söderberg. BOMULL KAN VARA ett sådant mate- rial, tycker Martin Eriksson från konsultföretaget Macklean som presenterade resultat från en utredning om globala trender som kan komma att påverka det svenska jord- och skogsbruket fram till 2030. Då ska åtta miljarder människor förses med livsmedel, textilier och skogsprodukter. Han beskrev den situation som har kommit att kallas peak cotton, det vill säga svårigheterna att öka produktionen av bomull ytterligare till följd av brist på mark och vatten. Det kan enligt honom innebära möjligheter att öka produktionen av textilfibrer från svensk skogsråvara. – Hälften av textilerna är inte vad vi har på oss, utan finns i andra produkter omkring oss. Här har skogsindustrin möjlighet att göra vad vi inte gör i dag, sa Martin Eriksson VID PANELDEBATTEN på samma seminarium diskuterade ett antal yngre lantbrukare och politiker villkoren för jord- och skogsbruket. En av rösterna där var Niklas Säwén (SSU) som sa att det är viktigt att kommunerna fungerar som föredömen och satsar på offentligt byggande i trä. Johan Hultberg (M) uttryckte oro för att regeringens planer att se över skogsvårdslagen med fokus på ökad miljöhänsyn kommer att leda till mer detaljreglering av skogsbruket. Kristina Yngve (C) efterlyste mer kunskap om hur de enligt uppgift cirka 400 regler som gäller för jord- och skogsbrukare påverkar arbetet på gårdsnivå. TEXT OCH FOTO: NILS-ERIK NORRBY R sk äd og da en Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:51 Sida 9 LÄTT AT ATT T HANTERA – LÄT Ä TT AT TT SPRUTA – Å RET RUNT T KAN NU ANVÄ Ä ÄNDAS AV ALLA! Stoppa viltsk kador året run nt! Arbinol B harr den unika fördelen att den kan anvä ändas året runt för att skydda löv- och h barrträdsplantor mot g Effter flera års väl beprövad viltbetning. p användning g i övriga g Europa p kan nu äntligen g vi i Sveerige g också skydda y vår skog mot viltb betning hela året. Alltså även mot den aggressiva betningen sommartid. Arbinol B stö ör djurets alla delaktiga sinnen! Mekaniskt via tänderna, optiskt genom vit infärgning, en bitter smak och en doft d av naturliga eteriska oljor. Läs mer om hur du stoppar viltskador på www.interagrosko og.se Ytterligare en av våra viltskydd dsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är för övrigt Europas mest använda viltskyddsprodukt. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformation nen före användning. H11 C EFFEKTIVV SKKÖRDARE – även föör sankka mark m er MED 8 HJUL OCH D BREDA BAN MINIMERAS KE MARKTRYC H8B H11C T H14C H21D Vi erbjuder dig ett skördarprogrram am, tillverkat i Sverigee, av högsta kvalitet, kompetenss, flexibilitet, en nkelhet och trevligt bemötande. KO ONT TAK A TA DIN ÅTERFÖRSÄL T JARE E FÖR MER INFORMAT TION www.rottne e.com SKOGEN 9 Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:51 Sida 10 AKTUELLT Kommuner kan få återta mark HAMSTRING Sveriges kommuner ska få rätt att ta tillbaka mark som sålts för bebyggelse om bygget inte sätter igång inom utsatt tid. Bakom förslaget står Konkurrensverket, som anser att byggare som samlar på sig obebyggd mark förvärrar bostadsbristen. För att motverka markhamstring föreslår myndigheten att kommunerna upphäver byggplaner som inte resulterat i nya hus inom fastställd tid. Det innebär även att i de fall en kommun sålt mark som sedan inte bebyggs inom den utsatta tiden ska affären gå tillbaka. Bygdemedelsavgiften täckte skogsägarnas kostnader för isvägen. Foto: Erland Segerstedt Svår avverkning gav bidrag BYGDEAVGIFTSMEDEL Skogs- ägare kan ha rätt till kompensationspengar från vattenkraften. Det visar en dom i mark-och miljödomstolen. Buskar frodas i norr KLIMATET Buskarna blir fler och större på tundran i norra Europa, Asien och Nordamerika, meddelar ett internationellt forskarteam med bland andra svensken Martin Hallinger, SLU. Den ökade vegetationen är ett tecken på klimatförändring. Bland annat har Abisko studerats. Störst är busktillväxten i våtmarksområden i Sibirien och Alaska. Dessa områden är också känsliga för klimatförändringar, eftersom mycket kol finns lagrat i den frusna marken. Om permafrosten släpper kan kolet avges och bidra till ett varmare klimat. (SLU) 80% färre larm om skogsbränder fick SOS Alarm in under perioden maj till juli i Väster- och Norrbotten jämfört med förra året. Regnet har nästan halverat larmen sedan i fjol,rapporterar Norran. 10 SKOGEN Under 1940- och 1950-talens stora dämningar av de norrländska älvarna avsatte regleringsföretagen så kallade bygdeavgiftsmedel. Det är tämligen blygsamma summor som kan sökas av de bygder som drabbades av olägenheter i samband med vattenregleringarna. Nu slår en färsk dom i mark- och miljödomstolen fast att skogs- ägare med marker vid reglerade vattendrag kan vara berättigade till bygdeavgiftsmedel om dämningarna ger fördyrade avverkningar. Bakgrunden är ett fall där skogsägarna måste upparbeta och transportera bort stormfällt virke på en ö i Storuman som drabbats av stormen Hilde i mitten av december 2013. Runt 2 000 kubikmeter skog fälldes och bästa sättet att genomföra arbetet var att göra en vinterväg över isen, men is på reglerade sjöar blir undantagslöst sämre. Därför tvingades skogsägarna leja en entreprenör och för att täcka kostnaden begärde man bygdeavgiftsmedel. Mark- och miljödomstolen tycker att begäran är rimlig och beviljar skogsägarna 117 000 kronor. Pengarna ska betalas av Länsstyrelsen i Västerbottens län. – Den här möjligheten tror jag inte att så många markägare känner till. Det finns reglerade vattendrag på många håll i landet där den här möjligheten kan gälla, säger Magnus Norberg, mark- och miljöjurist på LRF Konsult i Umeå i en kommentar. PER ERICSSON Älgskador fortsätter i norr INVENTERING Nya siffror från Skogsstyrelsen pekar på fortsatt stora älgbetesskador i mellersta och södra Norrland. Efter vintern uppvisar över tio procent av den unga tallskogen färska betesskador inom det undersökta området. Räknar man in skador från de senaste åren är mellan trettio och femtio procent skadad av betande älgar. De lokala variationerna är dock stora. Värst är det i västra Jämtland. Där har 25 procent av ungskogen färska betesskador, medan tallföryngringarna längs Norrlandskusten har klarat sig betydligt bättre. Det visar den älgbetesinventering som Skogsstyrelsen nyligen genomfört till- Lövträd som är begärliga för älgen har tagit mycket stryk de senaste åren. Foto: Matts Bildström sammans med stora delar av skogsbruket. – Efter 2013 års snövinter var skadorna oerhört höga överallt där det inventerades. Nu har vi haft två snälla vintrar på raken. Ändå är skadorna långt över vad som är rimligt. Det är illavars- lande, anser Henrik Persson, Skogschef på Persson Invest. Asp, rönn och sälg är älgarnas favoritföda. Och de är hårt nedbetade. – Det visar att älgstammen är stor i relation till tillgången på föda. Älgbetesinventeringarna är värdefulla underlag i dialogen med jägarna om hur vi når en frisk och produktiv älgstam samtidigt som ungskogarna kan bli värdefulla timmerträd, säger Norrskogs ordförande Gunnar Heibring. Åtskilliga markägare i de undersökta områdena anser det lönlöst att återbeskoga med svensk tall när bestånden i många fall blir värdelösa. PER ERICSSON Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:51 Sida 11 Ny guldålder kan vara på väg HÖSTEXKURSION Skogsbruket kan mycket väl ha sina glansdagar framför sig. Det tror miljöprofilen Johan Kuylenstierna. Det hänger på hur samhället möter klimatförändringarna. Som vd för Stockholm Environment Institute vid Stockholms universitet är Johan Kuylenstierna en av våra mest inflytelserika miljöexperter. Han kommer tillsammans med Sveaskogs skogschef tillika Föreningen Skogens ordförande Herman Sundqvist att leda slutdebatten vid föreningens Höstexkursion i Västmanland i september. Temat i år är hur skogen ska möta klimatförändringarna. Ett svar på utmaningarna kan vara en större blandning av trädslag. Men vill industrin ta emot en mer varierad råvara? Aktörer som verkar längs hela kedjan, som skogsägarföreningarna, talar för det, säger Johan Kuylenstierna. – Tidigare gick råvaran till massa och papper, det var enkelt. Nu är den tiden över, men vi har ett ökat behov från kemisk industri, drivmedel, hygien, textilproducenter. Det kan ge bättre avsättning för en mer varierad avverkning. Johan Kuylenstiernas erfa- En skogsindustri med större bredd kan se ljust på framtiden, tror Johan Kuylenstierna. renhet är att vi diskuterar skogen rätt lite. – Friluftsperspektivet dominerar debatten och visst är det viktigt, men skogen som näring har en enorm betydelse för Sverige. Och det kan mycket väl vara så att vi har de riktiga glansdagarna framför oss. – Även om sätten att utvinna olja hela tiden utvecklas är det en tidsfråga innan den ersätts. Läs en längre intervju med Johan Kuylenstierna inför Höstexkursionen på skogen.se. Höstplantera – och skörda nya framgångar direkt Vänta inte till våren, utan plantera din nya skog redan i höst! Om du beställer plantor som är behandlade med Conniflex så får du ett både effektivt och miljövänligt skydd mot snytbaggeangrepp. Och beställer du för leverans under hösten 2015 bjuder vi på en behandling med Trico – ett biologiskt och miljövänligt medel som skyddar mot viltbetning. ANDERS AHLBERG Ring 0771-355 355 eller kontakta din säljare redan i dag och gör din beställning! Skog på menyn STJÄRNKROGAR När lokaltidningen Mitt i listar restaurang- och mattrender ligger skogen i topp. Nu för tiden handlar det dock inte bara om klassiska råvaror som bär och svamp, utan också om andra, mer udda skogssmaker som harsyra, bark, tallstrunt och lavar. – Vi har alltid haft skog på våra menyer. Vi använder en björksavssirap som är fantastisk och olika granprodukter och tallskott, säger Fredrik Jonsson på Stockholmsrestaurangen Volt till Mitt i. Volt har sedan i februari i år en stjärna i den berömda Michelinguiden. Tidningen Mitt i tipsar om att granskott varvade med socker och citron ger en ”härlig granskottssirap” om de får stå i en glasburk i solen någon vecka. Behandla med Conniflex och få Trico på köpet! + www.skogsplantor.se ANDERS DANIELSSON SKOGEN 11 Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:51 Sida 12 ANALYSEN Klimatskeptiker kan nås över en fika FORSKARE ANSER ATT KLIMATET KOMMER ATT PÅVERKA SKOGARNA OCH ATT SKÖTSELN BÖR ANPASSAS TILL DEN NYA SPELPLANEN. VAD KAN DÅ VETENSKAPEN GÖRA FÖR ATT NÅ UT TILL SKOGSÄGARNA MED SINA RESULTAT? F ÖRRA ÅRET FICK många i skogen svara på forskarfrågor om sin syn på klimatförändringen och klimatanpassning av skogsbruket. Det är ett spännande forskningsområde, för frågorna handlar inte bara om skog och svaren bottnar bland annat i hur man ser på en risk – klimatförändring – som kan tyckas avlägsen eller vars existens alla inte ens tror på. Och varför skulle man i så fall anpassa sitt skogsbruk? Forskningen anser att en klimatförändring de kommande decennierna kommer att påverka naturen och naturresurser. Vad kan då man då göra för att nå ut med dessa resultat? Gregor Vulturius, forskare vid Stockholm Environment Institute (SEI), har utifrån undersökningen av skogsägares och skogsprofessionellas attityder dragit slutsatser om hur han och hans kolleger bör bete sig: – Man kan inte tala som kvällstidningsrubriker om katastrofer. Då känner sig publiken maktlös och människor måste få känna sig kapabla att förbättra sin situation. Kunskap ger ofta ökad anpassningsförmåga. ETT TIPS TILL KOLLEGERNA från Gregor är att koppla klimatförändringarna till välkända förhållanden. Att stormsäkra skogen är till exempel vedertaget för skogsägare. – Fika är bra. Under avspända förhållanden talar vi om vad som oroar oss. Forskaren måste kunna svara på kritik och bemöta klimatskepticism, alltså uppfattningen att klimatförändringen kanske inte finns och därför inte heller kommer att drabba min skog. Kort sagt måste klimatforskaren överbrygga det avstånd som finns mellan forskaren och publiken. Nästan en tredjedel av tillfrågade skogsägare och skogstjänstemän trodde dock att klimatförändringen kommer att medföra allvarliga risker för skogen. Mer än en fjärdedel trodde däremot att klimatförändring kommer att påverka svenskt skogsbruk positivt. Dess- 12 SKOGEN Klimatforskaren Gregor Vulturius ser att skogsägare och tjänstemän har olika syn på hur skogen kan anpassas. Foto: Privat utom visar undersökningen att professionella i skogen är mindre oroade över klimatförändring än allmänheten. Skogsägare som nyligen har upplevt extremt väder, till exempel stormar, är däremot mer medvetna om att klimatet förändras och tror att de måste göra något de närmaste åren för att minska riskerna. SKOGSÄGARE OCH SKOGSTJÄNSTEMÄN tycks ha olika syn på anpassningsåtgärder. Till exempel anser mer än fyrtio procent av skogsägarna att hyggesfria skogsbruksmetoder är ett effektivt sätt att handskas med klimatförändringen, medan bara 17 procent av skogstjänstemännen delar den uppfattningen. Åsikterna skiljer sig också åt när det gäller tidigare och mer intensiv gallring och röjning. Mer än åttio procent av tjänstemännen föredrog den metoden jämfört med hälften av skogsägarna. – Här finns en möjlig konflikt, påpekar Gregor Vulturius. Kommer skogsägarna att klimatanpassa skogen? Cirka en femtedel av de svarande skogsägarna såg ett stort behov att anpassa sitt skogsbruk, medan nästan hälften tänkte vidta riskminimerande åtgärder under de kommande fem åren. KLIMATFÖRÄNDRING ÄR EN komplex fråga. Mindre än en fjärdedel av skogsägarna tycker sig ha tillräcklig kunskap för att kunna anpassa sin skog. En fjärdedel uttrycker dessutom misstroende när det gäller klimatforskning. Motsvarande siffra för skogstjänstemän är femton procent. Utbildning och information tycks vara ett effektivt sätt att nå ut. Deltagare som genomgått utbildningar i Skogsstyrelsens regi om klimatanpassning av skogsbruket är mer benägna att ta itu med detta i hemmaskogen. ULLA SUNDIN BECK Gregor Vulturius och hans kollega Karin André på SEI kommer att medverka på Föreningen Skogens höstexkursion den 16 till 17 september i Västmanlands skogar vid Sätra Brunn utanför Sala. Temat är skogsbruk i ett förändrat klimat. MÅNGA SKOGSÄGARE DELTOG Bakom forskningen ovan ligger Gregor Vulturius och hans kolleger Åsa Gerger Swartling, Karin André (alla SEI), Patrick Samuelsson (SMHI) samt Anna Maria Jönsson (Lunds universitet). Resultat har bland annat publicerats hos Mistra-Swecia, ett tvärvetenskapligt program som tar fram underlag för beslut om klimatanpassning. Åren 2010 till 2014 deltog skogsägare och skogstjänstemän från fem län i fokusgruppsamtal. Enkäter skickades ut till 3 000 skogsägare som deltagit i Skogsstyrelsens utbildningar, 3 000 andra skogsägare och 4 000 övriga personer. Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:51 Sida 13 VILTSKADOR? Kontakta oss! VISST HAR DU SETT VÅRT NYA SÅGVERK? LÄS OM FARMER´S SAWMILL PÅ VÅR WEBB! Plantskydd AB Torsjö 444, 260 70 Ljungbyhed TELs&AX GYLLEBOPLANTSKYDD TELIACOMsWWWGYLLEBOPLANTSKYDDCOM MOBILA SÅGVERK & ALLT FÖR SNICKERIET WWW.LOGOSOL.SE SKOGEN 13 Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:51 Sida 14 FOKUS / JÄRNVÄGEN Skogssektorn behöver järnvägen och tågen behöver skogen, men utvecklingen går trögt. Knäckfrågan är hur underhållet kommer att prioriteras. SPÅRVAL – kan skogen lita på tåget? Hur ska regeringens pengar till järnvägsupprustning fördelas? För trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M) i Stockholm är svaret enkelt: De ska gå till befolkningstäta områden där tillväxten sker – inte till träd i Norrland. Om hans ord är något att gå efter måste skogsindustrin se över sina framtida transportlösningar. Nu. Text och foto: ULLA SUNDIN BECK 14 SKOGEN Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:51 Sida 15 SKOGEN 15 Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:51 Sida 16 FOKUS / JÄRNVÄGEN Södras timmertåg har puttats in från stambanan till fabriksområdet av ett diesellok som tog över efter elloket från Marjarp. Nu ska allt lastas av. P Å SÖDRA SKOGSÄGARNAS timmerterminal Marjarp i Falköping är det tidig morgon när lokföraren från Green Cargo kopplar sitt lok till vagnarna och rullar ut tåget på stambanan. Det är en liten uppförsbacke från terminalen, men i dag är det ingen halka. Vid acceleration kan löv och frost ställa till det. Snart är hastigheten uppe i hundra kilometer per timme. Härom veckan var det ställverksinkoppling i Göteborg och inga tåg gick på en vecka, men nu går tåget som vanligt de knappt tjugo milen till Södra Cells massafabrik i Värö norr om Varberg. Förra året transporterade Green Cargo 200 000 fastkubikmeter massaved till västkusten på räls. Det motsvarar 5 000 lastbilar. Skogs- och skogsindustriprodukter står för nästan en fjärdedel av Sveriges alla inrikes transporter med lastbil och järnväg. Det mesta går på lastbil, men massa och papper går i hög grad på tåg. Järnvägen är också viktig när det gäller rundvirkestransporter på långa avstånd. Och när det gäller klimatpåverkan är den 16 SKOGEN oslagbar, om man räknar med att tågen går på svensk, fossilfri el. – I dag är det till stor del kostnaderna som avgör när man väljer transportsätt, men jag tror att miljöaspekterna kommer att påverka mer framöver. Södra genomför ett gediget hållbarhetsarbete, där ökade järnvägstransporter är en viktig del, säger logistiker Thomas Frick på Södra Skog. TERMINALEN I MARJARP är en av flera som förser massafabriken och sågverket i Värö med vedråvara via järnväg. Dessutom går massa och sågat med Väröpendeln till hamnen i Varberg. – Järnvägen är viktig för Södra och behovet ökar med Värös expansion. Fångstområdet kommer att utökas, säger Thomas Frick och berättar att massafabriken just nu byggs ut. Nästa år ska produktionen av långfibrig pappersmassa öka från 425 000 till 700 000 ton. EU:s klimatmål gör järnvägen intressant även för politikerna. Å ena sidan. Å andra sidan förundras både Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:52 Sida 17 Logistiker Bengt Kristensson har koll efter semestern. Att tågen kommer och går är en vardaglig och samtidigt komplicerad del av hela logistiken – de är stora, tunga och engagerar många partsintressen. politiker och väljare över dels det bristande järnvägsunderhållet, dels de transporthinder som hittills har stoppat vagnar som skulle kunna lasta mer och därigenom bli mer effektiva. Hindren kan vara såväl enkla – en skylt för nära spåren – som mer omfattande, till exempel tunnlar som begränsar lasthöjden. Ofta är en låg kontaktledning i vägen, men när kontaktledningarna byts ut i reguljärt underhåll kan man öka höjden. Om och när underhållet sker, vill säga. Viljan, pengarna och en plan måste till. Det är stambana och dubbelspår hela vägen mellan Marjarp och Värö och inga tågmöten, men de snabba persontågen hinner ibland upp och timmertåget får då köra åt sidan för att släppa förbi. Om alla håller tidtabellen ska det flyta på och timmertransporten hålla undan för persontågen, som ju stannar på stationerna. Stambanan har underhållits och håller bra. På andra håll ser det värre ut. Det eftersatta underhållet har skadat industrins förtroende för järnvägen. Går tågen? Håller rälsen? Kan man snabbt och enkelt beställa flexibel tågtransport? Järnvägens banavgifter har höjts, de billiga lastbilsföretagen kör in i Sverige. Vem utvecklar järnvägen då? JÄRNVÄGSUNDERHÅLLET ÄR KNÄCKFRÅGAN. Det går inte att utveckla järnvägstransporterna om inte spåren håller. Regeringen beviljade i början av juni ett anslag till välbehövlig upprustning av järnvägen, men frågan är om det kommer att gynna skogstransporterna. – Eftersom pengarna inte räcker har Trafikverket en prioriteringsordning: Först kommer storstadsområdena, därefter stambanorna och i tredje hand alla andra sträckor. Och det är den tredje, sista kategorin som skogsbruket ofta använder, säger Karolina Boholm som är transportdirektör på Skogsindustrierna. Hon pekar ut Sveriges enligt henne sämsta sträcka: Norra Ådalsbanan. – Där är hastigheten sänkt, men det är bara en tidsfråga innan sträckan stängs av säkerhetsskäl. Då är frågan snarare om vi ska ha kvar järnvägsnätet av i dag. – Jag saknar en lägstanivå för hur dålig en bana får bli innan den åtgärdas, säger Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna. SKOGEN 17 Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:52 Sida 18 FOKUS / JÄRNVÄGEN Massafabriken stämmer bra in på kriterierna för lönsamma järnvägstransporter: Långa, tunga transporter och stora volymer med en typ av gods. Om hållbarhet räknas in förbättras kalkylen avsevärt till järnvägens fördel. Om inte så måste man tala om det för företagen som är beroende av de banor som inte underhålls och därmed riskerar att läggas ner, säger Karolina Boholm. – Jag saknar en lägstanivå för hur dålig en bana får bli innan den åtgärdas, fortsätter hon och pekar på Malmbanan som ett gott exempel: Tufft klimat och hårda påfrestningar, men man jobbar systematiskt med underhåll. Det kan alltså fungera. Utöver underhåll är högre lastkapacitet en fråga som diskuteras. Trafikverket fick i våras uppdrag av regeringen att snabbutreda längre tåg och resultatet ska presenteras ungefär samtidigt som detta nummer av SKOGEN landar i din hand. – Vi började tala om tyngre och längre tåg under 1990-talet, men inget hände och vi skiftade fokus, säger Karolina Boholm. Men nu har regeringen satt igång utredningar både om tyngre lastbilar och tåg, det ser vi som en framgång. TIDIGARE HAR FORSKNINGSPROJEKTET Elvis om energieffektivisering genom längre och tyngre tåg visat att det är möjligt att köra med 730 meter långa tåg i stället för 630 meter. I USA är dock tågen två till tre kilometer. I Europa går cirka tio procent av allt gods på järnväg, 22 SKOGEN SKOGEN 18 ”Tåget ger ett jämnt flöde där vi inte är beroende av väder eller vägarnas bärighet.” medan det i USA är fyrtio procent. Skillnaden beror delvis på Europas betoning av persontrafik och statligt ägda järnvägar. I USA är bolagsägda järnvägar som prioriterar godstransporter vanligare. Men de svenska systemtågen rullar trots allt. De lastar bara en typ av gods, till exempel enbart timmer eller massaved, och går direkt utan omlastning till destinationen. Traditionella beräkningar drar en lönsamhetsgräns vid tjugo mil för godstransporter på järnväg, men det finns undantag. Holmen Skog låter Green Cargo köra rundvirke från en terminal i Bastuträsk till Kappas fabrik i Piteå. Avståndet är tretton mil. ENLIGT HOLMEN SKOGS transportchef Peter Christoffersson är det främst tre faktorer som gör de kortare transporterna lönsamma: Effektiv intransport till terminalen, en investering från Trafikverket för att man ska kunna gå från dubbel- till enkelbemanning på loket och kamerateknik för virkesmätning. Kanske inverkar också samarbetet med Norsjö kommun om den samägda terminalen i Bastuträsk. – Tåget ger ett jämnt flöde där vi inte är beroende av väder eller vägarnas bärighet och stora mängder kan flyttas snabbt. Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:52 Sida 19 INLANDSBANAN HAR POTENTIAL I anslutning till Inlandsbanan finns en tredjedel av Sveriges produktiva skogsmark och en fjärdedel av det växande virkesförrådet, skriver de 15 ägarkommunerna på hemsidan. Man ser också en möjlighet i energisortimenten: Det finns potential för ett årligt skogsbränsleuttag på sex terawattimmar inom fem mils radie från järnvägen. Hindret för ännu större andel godstrafik är bärigheten, som på vissa sträckor är 20 tons axeltryck. Normalt är 22,5. Man kan också se Inlandsbanan som ett möjligt dubbelspår om stambanan genom Norrland blockeras av något skäl. Stambanan är enkelspårig i vissa avsnitt. Liksom flera andra skogsbolag deltar Holmen även i utvecklingen av lastbilstransporterna. – För att vi ska kunna lägga gods på järnväg måste även lastbilstrafiken vara effektiv. Båda trafikslagen måste fungera, säger Peter Christoffersson. FÖRUTOM UNDERHÅLL OCH TÅG med större kapacitet är flexibilitet viktigt när det gäller järnvägens attraktionskraft, anser Jan Lindqvist som är vd på Rush Rail Timber, en stor aktör bland timmertransportörerna. Han säger att järnvägen är konservativ. – För att locka kunder till spåren bör järnvägen vara flexibel, men i stället blir man allt mer fastlåst av tidtabeller som det tar fem dagar att ändra. Då talar han om godstrafiken och själva banorna som byggs, underhålls och drivs av Trafikverket. Men trots att förutsättningarna i hög grad bestäms av Trafikverket har företaget egna idéer. I fjol fick man Godstransportrådet Mittsveriges pris Årets lyft för att ha gett sina tåg 25 procent högre dragkraft och därigenom minskat antalet tåg på banorna men med bibehållen godsvolym. – Vi satsar på effektivare material som drar mer gods, energieffektiva ellok och lastsäkringsutrustning som gör att vi kan fylla vagnarna bättre med virke. Dessutom har man börjat med trådlös övervakning av vagnarna för att höja effektiviteten och minska stillestånden. Två enheter monteras på varje vagn och ska varna för bland annat rälsbrott, fastfrusna bromsar och växelfel. I förlängningen bör det ge bättre koll på underhållsbehovet och ökad driftsäkerhet. – Det är stora pengar som ligger i underhåll och om vagnarna är skadade. Så vart tycker han att statens järnvägspengar ska gå? – Utan Sveriges skogsbruk och skogsindustri blir det väldigt få som behöver åka kollektivt i Stockholm. Det som betalar Stockholms tillväxt är träden i Norrland, avslutar Jan Lindqvist. n KONTRASTER MÖTS I FORSKNINGEN Järnvägsgruppen KTH vid tekniska högskolan i Stockholm arbetar för utveckling och ökad konkurrenskraft för järnvägen och svensk järnvägsindustri genom att bidra med kunskap och forskning. Enligt gruppen är det inte helt enkelt att locka teknisk kompetens till järnvägen som för en del framstår som omodern. I dag måste 1800-talsteknik samsas med digitalisering. Läs mer på railwaygroup.kth.se. SKOGEN 19 Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:52 Sida 20 VIRKESMARKNADEN Optimismen spirar STIGANDE VIRKESPRISER, investeringar och ökande aktivitet i skogen. Så kan läget inför hösten sammanfattas. Optimismen spirar i skogen. Direkt påtagligt för skogsägarna är smärre prishöjningar på timmer. Sedan försommaren har SCA, Norra skogsägarna, Mellanskog och Holmen höjt listpriserna på timmer, mellan 10 och 20 kronor per fub. Någon svensk konsumtions- eller byggboom handlar det inte om utan sannolikt en förberedelse för ökad efterfrågan utomlands. Kronan har sjunkit kraftigt mot dollarn och framförallt pundet och euron. De två sistnämnda valutorna används på Sveriges mest betydande exportmarknader. Ett illustrativt exempel på betydelsen av kronans värde är att all import av massaved till Sverige är oekonomisk. Med transportkostnader är det väsentligt dyrare att köpa marginalkvantiteter av massaved, framförallt björk, från Baltikum. Inklusive transportkostnader måste en importör betala rejält över massavedspriserna i Sverige. Kanske det kan spilla över på bättre priser i Sverige och öka gallringarna. Är sådana förväntningar också ett uttryck för de ökade röjningarna med tio procent under 2014? JÄMFÖRPRISER SKOGENS VIRKESSPECIAL 13 AUGUSTI 2015 Se vad bolagen och skogsägareföreningarna erbjuder för ditt normalbestånd. Pris i kr/m3 fub. exkl. moms Grön = prishöjning Rött = prissänkning TIMMER, NORMALBESTÅND TALL BillerudKorsnäs, Norrbotten inland3) 452 327 BillerudKorsnäs, Norrbotten kust3) 476 369 Norra Skogsägarna, Norrbotten kust 418 329 SCA, Norrbotten kust 444 332 Sveaskog, Norrbotten 449 357 Holmen, Västerbotten 388 362 GRAN Norra Skogsägarna, Västerbotten norra 421 339 SCA, Västerbotten 444 346 Sveaskog, Västerbotten kust 449 364 Nätraälven, Ångermanland 452 402 Norra Skogsägarna, Ångermanland 397 351 Norrskog, södra Lappland/Jämtland 405 340 Holmen, Västernorrland/N Jämtland 392 348 Norrskog, Västernorrland kust 405 340 SCA, Västernorrland/Jämtland 437 360 Stora Enso, Jämtland/Härjedalen/Hälsingland 379 318 Holmen, Hälsingl/Härjedalen/Medelpad/S Jämtl 403 329 BillerudKorsnäs, Hälsingland 407 375 Mellanskog, Hälsingland/Härjedalen 429 340 Sveaskog, Hälsingland/Härjedalen 398 353 411 334 347 MELLANSKOGS VD Sture Karlsson var dock orolig för massaveds- Holmen, Dalarna/Gästrikland priserna och den åtföljande gallringen i samband med höjningarna av föreningens timmerpriser. – Dessvärre har det inte varit möjligt att höja priset för massaved. Vi och cellulosaindustrin står långt från varandra och vi menar att de utnyttjar sin starka ställning genom att med stor import från Norge hålla priserna nere i Mellansverige. Resultatet blir att skogsägarna har svårt att genomföra tidiga gallringar med positiva netton. Som alltid är trenderna motsägelsefulla. En tydlig trend som går att finna i våra jämförpriser är höjningarna i nordligaste Sverige. SCA höjde på försommaren talltimret med 20 kronor och i slutet på sommaren följde Norra Skogsägarna efter. Deras priser börjar närma sig prisledaren Billerud-Korsnäs. Priserna på talltimmer har dessförinnan i stort sett legat still i två år. Mellanskog, Dalarna/Gästrikland 437 Stora Enso, Dalarna/Gästrikland 379 328 BillerudKorsnäs, Dalarna 384 349 BillerudKorsnäs, Gästrikland 394 357 Sveaskog, Dalarna/Gästrikland 406 341 VVDS, Värmland2) 425 382 Stora Enso, norra Värmland/norra Örebro 363 344 Forimp, södra Värmland 456 398 Mellanskog, Västm/Uppl/N Sthlm/N Örebro/N Värml 409 356 Sveaskog, Västmanland/Uppland/N Värmland 391 347 Stora Enso, Uppsala/Sthlm/Västmanland 379 328 Holmen, Uppland 391 348 Holmen, norra Örebro/Västmanland 387 381 BillerudKorsnäs, N Örebro/Västmanl/Shlm/Uppl 393 358 379 Mellanskog, S Örebro/S Värml/Sörml/S Sthlm 421 DET MÅSTE FÖR ÖVRIGT vara en nåd att vara skogsägare i Finland. Stora Enso, södra Örebro/södra Värmland 366 353 Där är priserna på talltimmer 200 kronor högre än i Sverige – och då är hänsyn tagen till kostnader för drivning och bonustillägg i Sverige. Även massavedspriserna är väsentligt högre än på motsvarande breddgrader i Sverige. Sveaskog, Närke/södra Värmland/Sörmland 406 364 Stora Enso, Sörmland 388 375 Holmen, Sörmland/södra Örebro 399 369 BillerudKorsnäs, södra Örebro/Sörmland 401 381 VVDS, Dalsland2) 452 411 Stora Enso, Västra Götaland 388 328 Sveaskog, Skaraborg LARS ÅKERMAN virkesmarknad@skogen.se Satsa på låghastighetsbanorna, skriver Mats Sandgren, vd SCA Skog, apropå att regeringen vill satsa på de större järnvägarna i första hand. 20 SKOGEN Regeringens utredning om enklare skatteregler för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag föreslår att skogskontot slopas. Sveaskog, Götaland 432 412 Inga uppgifter Inga uppgifter Holmen, Östergötland 476 478 Holmen, Småland 472 455 Södra, Region Öst 465 474 Södra, Region Väst 491 465 Mellanskog, Gotland 407 348 Finland södra v32, €9,60 628 540 Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:52 Sida 21 Bjud på skog på nätet BARR BillerudKorsnäs, Norrbotten 250 – Holmen, Norrbotten/Västerbotten 280 – 290 N. Skogsägarna, Norrb/Västerb/Ångerm 275 – 275 SCA, Norrbotten/Västerbotten 250 – 290 Sveaskog, Norrbotten/Västerbotten 275 – 300 Nätraälven, Ångermanland 300 - 300 Holmen, Västernorrland/N Jämtland 280 280 290 Norrskog, Västernorrland 250 250 271 SCA, Västernorrland 250 262 290 GRAN BJÖRK 290 Holmen, Hälsingland 230 245 270 Holmen, Dalarna/Gästrikl/Härjed/S Jämtl 230 245 270 Stora Enso, Hälsingland/Härjedalen 230 245 265 Sveaskog, Hälsingland/Härjedalen 230 245 265 1,6 1,4 Egypten 1,2 230 245 270 Mellanskog, Dalarna/Gästrikland 230 245 270 Stora Enso, Dalarna/Gästrikland 230 245 265 Sveaskog, Dalarna/Gästrikland 230 245 265 BillerudKorsnäs, Dalarna/Gästrikl/Värml 230 245 265 0,4 Holmen, Uppland/Örebro 230 245 270 0,2 Holmen, Västmanl/Sörmland1) 230 245 270 0 Mellansk, Västmanl/Uppland/Mälardalen 230 245 275 2005 Stora Enso, Mälardalen1) 230 245 270 BillerudKorsnäs, Mälardalen/Örebro1) 230 245 270 Sveaskog, Västmanl/Sörmland/Uppl 230 245 270 VVDS, Värmland1) 230 245 270 230 245 270 Stora Enso, Värmland 230 245 265 Sveaskog, Örebro 230 245 270 Sveaskog, Värmland 230 245 265 Forimp, Värmland1) 230 245 265 Stora Enso, Värmland/Örebro 230 245 270 Stora Enso, Bohuslän/Dalsland 250 265 290 VVDS, Dalsland 280 295 295 Holmen, Östergötland/Småland 280 295 320 Sveaskog, Östergötland/norra Småland 280 295 320 Södra, Västra Götaland 280 280 320 Södra, Östra Götaland 280 295 320 Mellanskog, Gotland 250 250 275 Sveaskog, Skaraborg 280 280 295 Finland södra v32, €9,60 293 283 261 Lettland Nord v33, €9,57 289 292 306 Lettland Syd v33, €9,57 287 287 300 Förklaringar jämförpriser och massaved • Listan på jämförpriser återspeglar priset per kubikmeter när ett normalbestånd avverkas. Timrets längd, kvalitet, diameter och andel massaved vägs ihop. • Gäller avverkningsuppdrag. • Exkl. avverkningskostnader. • Underlaget för jämförpriserna är köparnas prislistor och VMF Qberas stambank för Mellansverige. Avsmalningen är olika i norr och söder, vilket innebär att visade priser är något för höga i norr och för låga i söder. • Apteringstillägg (längdutfall) är inräknat. • Massaved anges exkl. transportavdrag. Norr om E 18 finns transportavdrag. Mer om hur jämförpriserna fungerar kan du läsa på skogen.se/jamforpriser. 1) Ej transportavdrag. 2) Västra Värmlands och Dals Skogsägareförening. Ej transportavdrag. 3) Transportavdrag på timmer. LÅ Sveriges export av trävaror till tre stora marknader utanför Europa Mellanskog, Hälsingland/Härjedalen Mellanskog, Värmland/Örebro köpare runtom i landet kan vara med om att bjuda på dem. Enligt Anders Fröidstedt, marknadschef på Rotpostmäklarna, blir virkesbörsen enklare och mer kostnadseffektiv än tidigare. Den vänder sig till alla skogsägare, stora som små, samt skogsägare med förvaltning. 1,8 miljoner kubikmeter MASSAVED 13 AUGUSTI 2015 VIRKESBÖRS På SkogsElmia meddelade Rotpostmäklarna Sverige att man startar försäljning av virke till högstbjudande över nätet. Idén till denna nya affärsverksamhet har utarbetats under en längre tid i Finland (se SKOGEN 12/2014). Virkesposter av olika slag anmäls till sajten, där virkes- 1,0 0,8 0,6 Japan Kina 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: SCB & Skogsindustrierna Egyptenexporten ökar igen De utomeropeiska marknaderna utmärks av större svängningar än de europeiska. Egypten har återhämtat sig efter oroligheterna, medan Japan har minskat kraftigt. Ett tapp som verkar hålla i sig. Trots svagare marknad totalt för trävaror i Kina visar den svenska exporten dit fortsatt uppgång. Norras säljsajt analyserar priser Rottneros ökar vinsten REKORDRESULTAT Den värmländska massatillverkaren Rottneros rapporterar att resultatet för årets första kvartal är koncernens hittills bästa i nuvarande struktur. Resultat efter finansnetto blev 103 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner mer än motsvarande period i fjol. Även nettoomsättningen ökade, från 380 till 454 miljoner kronor. Företagets styrelse har nu beviljat 180 miljoner kronor för att kunna öka kapaciteten vid koncernens båda bruk; Vallvik (bilden) och Rottneros. SÖKHJÄLP Hemnet får konkurrens av Norra Skogsägarnas sajt Skog till salu, där du dessutom får hjälp att beräkna värdet på fastigheten som är till salu. Tanken är att alla skogsfastigheter ute på marknaden ska finnas på sajten. Det går enkelt söka kommunvis, efter storlek, skog, åker och totalareal, skogsinnehåll samt förråd per hektar. Det finns också länk till mäklarna. CITATET ”Vi kortar våra transporter avsevärt.” Holmens marknadschef Jan Orke säger att Bravikens sågverk är bra för både miljön och ekonomin, eftersom man nu även börjar såga tall. SKOGEN 21 Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:52 Sida 22 VIRKESMARKNADEN Dubbla roller. Skördarlagen behöver utbildas för att även sköta värderingen. Nya riktlinjer håller på att utarbetas. Foto: Thomas Adolfsén/SKOGEN bild ”Köparen ska inte bestämma priset” SKÖRDARMÄTNING Meningarna går i sär om metoden, men Västerås stift har använt den i mer än femton år och ser den som enkel, snabb och trygg. Att använda skördarmätning som betalningsgrund innebär att skördarföraren även är virkesmätare. Skogsägarens pris sätts utifrån skördarens volym, direkt vid avverkningen, i stället för vid industrimätning i efterhand. Det fungerar som ett nettoavtal på både slutavverkningar och gallringar. Drivningskostnader är alltså ingen extra post som kommer på faktura i efterhand. På Västerås stifts skogsbolag har man goda erfarenheter av den här handelsformen. – Den är transparent, det är enkelt att begära in anbud och vi får betalt när skördarnotorna är levererade. Vi slipper 22 SKOGEN behöver det aldrig uppstå ansvaret för virket på avlägget. några diskussioner och det Från det virket är mätt i skörkänns tryggt. daren är ansvaret köparens, I regel begär stiftet in säger Erik Ling som är stiftsanbud, men man har också jägmästare och vd för Västerås upparbetade relationer där Stift Skog AB. man går in i prisförhandlingar Han basar för tolv personer utan anbudsförfarande. Ett som förvaltar cirka 52 000 pris per avverkad fub fasthektar skog. Varje år avverkas ställs. Till grund ligger en cirka 150 000 kubikmeter fub. Stiftsjägmästare Erik Ling är mycket nöjd med att använda stamprislista som påverkas – Det vore konstigt om skördarmätt som betalningsav medelstammen och utifrån köparen ska bestämma priset grund. Foto: Lars Åkerman den kommer parterna överens när jag säljer något. Så är det ju om ett volympris i kronor per fub. faktiskt vid inmätning vid industrin, där köparens prislista ligger till grund för beräkning av drivningskostnader och transporter. VÄSTERÅS STIFT FÅR BETALT när avverkningen Erik Ling är både stolt och mycket nöjd är klar och skördarnotorna är levererade. med stiftets säljmetod. Han säger att det är – Vi skiljer på slutavverkningar och gallett tryggt sätt att sälja skog på. ringar när vi begär in offerter. De har helt – Vid skördarmätt som betalningsgrund skilda förutsättningar. Vi försöker sy ihop Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:52 Sida 23 ”VI FÖRSÖKER SY IHOP STÖRRE PAKET SOM SÄLLAN ÄR MINDRE ÄN 15 000 FUB. DET ÄR SJÄLVKLART EN FÖRDEL BÅDE FÖR KÖPAREN OCH FÖR OSS.” större paket som sällan är mindre än 15 000 fub. Det är självklart en fördel både för köparen och för oss. Statistiskt minskar då risken för stora avvikelser, men jag vill påstå att även vid mindre avverkningar på några hektar fungerar skördarmätt. Aggregatens mätnoggrannhet är stor i dag. STIFTET VAR MYCKET TIDIGT ute med metoden. Torbjörn Dahlgren var med som projektledare vid starten i slutet av 1990-talet och berättar att det fanns en generell oro i början, framför allt över att metoden inte skulle fungera på tall. – Men vi tittade förutsättningslöst på skördarmätt. Det ledde till att vi införde kontrollmätning med minst två träd per skift för att minimera riskerna för fel. För säkerhets skull mätte vi något oftare med flera kalibreringar som följd, säger Torbjörn Dahlgren. – Svårast är det vid nollgradigt. Då kan matarna sjunka in på en del stockar, medan andra har behållit sin hårdhet. Då piper det till och föraren stiger av oftare och mäter manuellt med elektronisk klave, kanske två-tre träd per dag. Lövbestånd kan ibland skapa svårigheter. Krokiga björkar kan behöva köras fram och tillbaka i aggregatet för att man ska få rätta längder och vissa bestånd måste också hanteras separat. – Vi har dock lite löv och våra björkstammar är fina och raka. I vissa lägen kan det bli industrimätning som i huvudsak ska gälla, men för oss är det nästan en försumbar del av vår avverkning, säger Torbjörn Dahlgren. Alla skördare som kör för stiftet är certifierade för skördarmätning. VARFÖR GÅR INTE fler köpare över till skördar- mätt som betalningsgrund? Är de rädda för att tappa kontrollen över drivningskostnaderna? Erik Ling på Västerås stift skrattar till. – Det vill jag inte spekulera i, jag bara konstaterar att det funkar bra för oss. Det innebär också en stor frihet för köparen som kan ändra i aptering och fördelning mellan timmer, klentimmer, massaved etcetera. Det behöver aldrig bli någon diskussion i efterhand. LARS ÅKERMAN Föraren kan lättare upptäcka avvikelser, säger Maria Nordström på Skogforsk. Foto: Sverker Johansson/Bitzer Så ska skördaren mäta rätt KVALITETSKONTROLL En förutsättning för att betalningsgrundande skördarmätning ska fungera är att mätutrustningen är kvalitetssäkrad. Det görs genom att skördaren slumpar ut provträd som mäts för hand och jämförs med maskinens mätning. – Man kontrollmäter i snitt en stam per dag. Syftet är att hålla koll på att maskinen mäter längd och diameter som den ska. När mätningen avviker kan det betyda att det behövs en justering, till exempel ett komponentbyte eller en kalibrering av mätsystemet, berättar Maria Nordström på Skogforsk. – Revisorerna fyller också en viktig roll som utbildare genom den kontinuerliga feedbacken och praktisk handledning, säger Maria Nordström. FREDRIK HANSSON SOM ÄR utvecklingsansvarig på VMF Qbera berättar att VMF och Skogforsk i samarbete med Södra och Sveaskog håller på att ta fram nya instruktioner för mätningen. – Det finns branschinstruktioner för de andra mätmetoderna. Nu skapas det även för skördarmätning. Vi snickrar på det nya regelverket nu, fem års erfarenhet visar att vi kan göra det bättre. KARIN BERNLE FÖR ATT UPPFYLLA KRAVEN måste minst femtio procent av maskinens diametermätningar avvika max fyra millimeter uppåt eller nedåt från den manuella mätningen. Vad gäller längden måste minst sextio procent av mätningarna ligga inom plus/minus två centimeter. – När föraren kontrollmäter får han eller hon en känsla för hur maskinen mäter och vad som påverkar mätningen. Då blir det även lättare att upptäcka och åtgärda orsaken till eventuella avvikelser. Är det till exempel savning måste man vara extra noggrann. Det är också svårare att mäta diametern när barken är skadad och ojämn. SKÖRDARNAS MÄTNING ÖVERVAKAS av revisorer från virkesmätningsföreningarna (VMF) och de återkopplar regelbundet resultatet till skördarlagen. FÖR- OCH NACKDELAR MED SKÖRDARMÄTT • Snabb, lättbegriplig betalningsform och mindre administration. • Virkesköparen ansvarar för virket hela vägen till industrin. Det minimerar risken för konflikter om till exempel lagringsskador. • Köparna betalar för hela trädet och kan göra vad de vill med det. Man är inte låst vid ett visst sortiment. • Svårt att göra säker mätning under savningen på våren. • Mätningen är inte opartisk. • Tydligare instruktioner för mätning behöver tas fram. SKOGEN 23 Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:53 Sida 24 Enligt Björn Karlsson (t h) utgör jaktoch fisketurismen bara en bråkdel av den potentiella marknaden för naturturism. Anton Svedberg (tv) är skogsentreprenör och hjälper ofta Björn med guidning. TURIST TYCKER HYGGE ÄR TRIST VILDMARKSSUGNA OCH KÖPSTARKA TURISTER KAN BIDRA TILL ATT HÅLLA GLESBYGDEN LEVANDE – ÅRET RUNT, UTAN ATT TÄRA PÅ NATURENS RESURSER. MEN DÅ MÅSTE DAGENS SKOGSBRUK FÖRÄNDRAS, ANSER BJÖRN KARLSSON I VILHELMINA. Text och foto: MATTS BILDSTRÖM B JÖRN KARLSSON ÄR en av många småföretagare i Vilhelminaområdet som har fått upp ögonen för möjligheterna att utveckla besöksnäringen. Han startade med turism inriktad på jakt och fiske, men upptäckte snart att en bredare inriktning ger långt större möjligheter att fylla stugorna under hela året. – Vissa entreprenörer i Norrbotten fyller sina anläggningar även under vinterhalvåret med betalstarka japaner och kineser som kommer för att titta på norrsken. Världen är full av stressade storstadsmänniskor med gott om pengar som ständigt söker nya sätt att ladda batterierna, säger Björn Karlsson. Sådan turism behöver inte heller tära på naturens kapital, som fiske- och framför allt jaktturism gör. Det handlar om ren naturskådning, säger han, som att ”få chansen att möta en ostörd bäver eller älgar i deras naturliga omgivning”. 24 SKOGEN Men han ser också problem: Björn Karlsson skyller inte den rådande – Jag ser en stor fara i att skogsbruket situationen på skogsbolagen eller skogssom det bedrivs i dag är på väg att slå undan ägarna. Det är skogsvårdslagen och miljöbenen för ett framtida boende i glesbygd. hänsynen som måste ses över, säger han. Övre Norrland är på god väg att – I dag tvingas alla mer eller förvandlas till en monoton och mindre att gå i samma fotspår SKOGEN I NORR frodvuxen massavedsplantage. i en närmast hysterisk jakt på •Övre Norrland motEnligt Björn Karlsson reagerar svarar cirka en tredjedel snabb tillväxt och korta många turister starkt över skillomloppstider på skog. av Sveriges yta. naden mellan den bild de har Han tycker att Sveriges skogs•65 procent av övre fått av Sverige via media och bruk borde blicka framåt och Norrlands areal har den verklighet de möter när ändra kurs. kalavverkats de senaste de kommer hit. – Det finns massor av länder 60 åren. som klimatmässigt är bättre •Större sammanhänglämpade för snabbväxande plan– DE SOM SÖKER SIG HIT, kanske ande bestånd med tageskogar än Sverige. Vi borde ända från andra sidan jordInblandning av 10 till återgå till den senvuxna furan klotet, är genomgående mycket 20 procent gammal som bara vi i norr har förutsättpålästa, säger han och berättar skog finns endast i ningar för. att han nästan alltid kör omvägar naturreservat och – De få oskyddade skogar med när gästerna ska lotsas ut i fjällnära områden. högre naturvärden som återstår naturen för att undvika de (Källa: Riksskogsär redan i dag i ett läge som rätt största hyggena. taxeringen 2013) Skogen0815A.qxp_Layout 1 2015-08-14 13:53 Sida 25 – Fin gammal blädad tallskog gillas av mina turister, säger Björn Karlsson. hanterat och i kombination med ett mer hänsynstagande skogsbruk skulle generera mer pengar som besöksmål än med ett traditionellt trakthyggesbruk. I STÄLLET VILL Björn Karlsson se till exempel blädningsskogsbruk över större områden. – Min och många andra entreprenörers verksamhet här i Vilhelmina skulle aldrig gå att bedriva utan närheten till naturreservaten. Här har en typ av blädningsskogsbruk bedrivits lika länge som det har bott människor i området. Resultatet är öppna, bärproducerande marker med stark vildmarkskaraktär, en bra hemvist för djur och fåglar. Det är denna typ av natur som besökare vill ha, säger han. – Dessutom vet vi i dag att ett blädningsskogsbruk kan ge en bra ekonomi, samtidigt som man behåller de naturvärden som en upplevelsebaserad turism är helt beroende av, säger Björn Karlsson. n Älgsafari bedrivs ofta vintertid, men minst lika stora möjligheter finns att studera dem under deras vårvandring. SKOGEN 25 Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:29 Sida 26 Studenterna vid Skogsteknikerprogrammet, Gammelkroppa Skogsskola 2013-2015 tackar alla sponsorer som gjort vår studieresa till Polen möjlig. Moelven skog AB Gammelkroppa skogsskola Karl Hedin AB NWP AB Boxholms skogar Mellanskog Sydved AB Weda skog TP skogstjänst Sveden trä 26 SKOGEN Gransjön trafik AB Derome skog AB Bergs timber AB Nyqvist skogs AB Vemhus bygg Höglandsågen Värmlands röj & linjetjänst Bilbärgning Per Skinnagård Tidningen SKOGEN SKOGEN i plattan Alla dina tidningar på ett ställe. Qiozk Tidningsaffären www.qiozk.com Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:29 Sida 27 Redaktör: Per Ericsson teknik@skogen.se Foto: Brigitti Åström TEKNIK Konsumentnytta! Två tester och nyheter från skogsmässorna. Idéer till artiklar om skogsteknik mejlas till teknik@skogen.se. Ny motor klarar miljökraven Super Lubes egenskaper anges ha utvecklats ”från senaste high-tech och rymdforskning”. Hyfsat smörjmedel, utmärkt rostlösare TEST ”Den bästa universella smörjnings- och underhållsprodukt som har tillverkats”, säger reklamen. Det måste testas, säger vi på SKOGEN. Det finns en mängd aerosolförpackade multisprayer och universaloljor som alla sägs ha unika egenskaper när det gäller att smörja och lösa upp eller rengöra och skydda. Lubvision Super Lube ska enligt tillverkaren Sellnäs svets & maskinreparationer ha unika egenskaper som extrem vidhäftningsförmåga och stark oljefilm. Däremot visade sig Super Lube vara en effektiv rengörare och smutslösare. En slang vars innandöme kletats ihop av gammal vegetabilisk olja öppnades enkelt när Super Lube hade fått verka över en natt. Tidigare försök att öppna slangen med hjälp av ett par liknande produkter hade misslyckats. Det är dock som rostlösare som Super Lube verkligen kommer till sin rätt. Här överträffar den många andra produkter. Den aktiva vätskan visade sig ha en mycket god förmåga att tränga in och frigöra fastrostade gängor och andra detaljer. Även till synes hopplösa bultar kunde lossas sedan de fått några duschar Super Lube. INNEHÅLLET UTGÖRS enligt etiket- tens något ofullständiga text av ett ”petroleumdestillat lösningsmedelsavvaxande tunga paraffiniska kolväten”. Vätskan är extremt brandfarlig. Upprepad hudkontakt kan ge irritation eller hudsprickor. Aerosolens drivgas skadar inte ozonskiktet. En 400-millilitersburk kostar 100 kronor plus moms, men Super Lube säljs också i femlitersförpackning avsedd för spruta. Den kostar 950 kronor plus moms. TEST OCH FOTO: PER ERICSSON Spruta på. Vänta. Skruva. Med Super Lube fick vi upp riktigt rostiga bultar. SKOGEN TESTADE produkten som smörjmedel, för rengöring samt som rostlösare. Vid smörjning av bultförband och kedjetransmission ger den ett tillfredsställande resultat. Förmågan att häfta vid materialet under längre tid är god. Oljefilmen upplevs som stark, men i vårt test levde de smörjande egenskaperna inte riktigt upp till reklamtextens löften eller att den skulle vara så mycket bättre än andra produkter. TURBODIESEL Gremo är känt för att ha högt lastindex på sina skotare. Med nya 1050F, som premiärvisades på Skogsnolia, går man vidare och förfinar konceptet. Modellen är den fjärde generationen av skotaren.En nyhet är bland annat den fyrcylindriga, turboladdade common-rail-dieseln från Cummins som uppfyller miljökraven EC Stage III. En annan är att hytten standardutrustas med Iqan Experience med Gremos egen programvara Grecontrol för anpassning av olika funktioner efter körstil, arbetsuppgifter etc. Även valfria pumpflöden och sex inställningsbara förarprogram ingår som standard. Nytt är även elsystemet som underlättar service och felsökning. 15 ledlampor ger bra sikt, varav fyra för låg sidobelysning. Vagnen utrustas med ExTe-bankar och ett unikt skyddsgaller med snedställda plattjärn för optimal sikt. Med en egenvikt på 12 500 kilo och en lastkapacitet som uppgår till 10 500 får Gremo 1050F ett bra förhållande mellan last- och maskinvikt. PER ERICSSON 25 PROCENT … av stubbarna blir i snitt kvar på hyggena efter skörd. Skogforsks studie visar att det mest beror på naturvårdsskäl, men även att man missar stubbar. SKOGEN 27 Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:30 Sida 28 TEKNIK Jenz har tillverkat 180 huggbilar. De byggs på lite kraftigare, fyr- eller sexhjuls-drivna chassin. Eschlböck har liksom Jenz allhjulsdrivna chassin från MAN, där hugg och kran körs från fordonshytten. Så flyttar danskar träd Huggarmöte på Elmias fält JÄTTESPADE Varför hugga ner träd när man kan flytta dem? Besökarna på SkogsElmia fick se en rejäl trädflyttarspade som kan flytta träd med cirka 35 centimeters diameter. Maskinen som ägs av danska Nordisk Træflyt og Træpleje har sex hydrauliska spadar som först sticks ner i jorden på det önskade planteringsstället och lyfter bort jordklumpen. Då skapas ett rejält planteringshål. Därefter ser man till att det träd man önskar flytta står i centrum för de sex spadarna, som en efter en trycks ner i jorden. Rötterna får ett skarpt snitt och trädet lyfts upp. Jordklumpen med rötterna sätts sedan på plats i planteringshålet. Jesper Nielsen och hans kollega på Nordisk Træflyt og Træpleje kan flytta upp till 15 träd per dag om det är inom ett begränsat geografiskt område. ULLA SUNDIN BECK KONKURRENTER Jenz 583R och Eschlböck Biber 84 är två huggbilar med en hel del gemensamt och som konkurrerar om delvis samma köpare. Ny vagnstyp kan tippa PRODUKTNYTT Stronga lanserar en helt ny typ av tippförsedd vagn för lastväxlarflak, avsedd att kopplas efter traktorns lastväxlarvagn. Föraren skjuter över flaket, får med sig dubbla laster och kan tippa extraflaket utan att behöva flytta över det till lastväxlaren. 28 SKOGEN På SkogsElmias fält där de stora flishuggarna håller till kunde man i år spana in en ganska intressant konkurrenssituation. Värmdal & Traktorservice och Maskincity i Motala visade var sin ny huggbil som bygger på samma koncept: Båda är relativt tystgående med många knivar som ger ett fint klippresultat, monterade på ett allhjulsdrivet chassi från MAN och utan kranhytt. Likheterna slutar inte där. Båda är också byggda på mellaneuropeiskt manér utan kranhytt, där chauffören i stället sitter i fordonshytten och kör kranen och huggen. På högersidan sitter en svängbar flisstol med kontroller och spakar i armstöden som på en skogsmaskin. Hytten är försedd med stora glasrutor bakåt, till höger och i taket för att ge så bra sikt som möjligt. Modellen från Värmdal & Traktorservice heter Jenz 583R. Den klarar stockdiameter på max 56 centimeter och bredden på inmatningsbordet är 1 200 millimeter. – Jenz tycker att det blir bättre med ett kraftigare chassi och bygger därför sina huggbilar på ett 33-tons chassi. Vi kan leverera på antingen fyr- eller sexhjulsdrivna MAN-chassin, säger Tommy Portström på Värmdal & Traktorservice. Han berättar att fläkten kan monteras antingen i mitten eller bak, beroende på om man vill blåsa flisen över hytten eller bakåt. Konkurrenten från Maskincity i Motala är Eschlböck Biber modell 84. Max stockdiameter är 60 centimeter och inmatningsbordet är 1 220 millimeter brett. – Eschlböck har en stark konstruktion med hållbara slitdelar och detta ger en pålitlig maskin med mycket bra totalekonomi för kunden, säger Magnus Folkesson som är vd på Maskincity i Motala. TEXT OCH FOTO: THOMAS ADOLFSÉN Penta längtar tillbaka till skogen VOLVO PENTA På 1970-talet var Volvo Pentamotorer självklara drivkällor i de flesta svensktillverkade skogsmaskiner. Sedan försvann motortillverkaren från skogsbranschen. – Nu vill vi göra comeback, säger Patrik Nilsson som genom företaget Imatech representerade Volvo Penta industrimotorer på SkogsNolia. – Vårt mål är att få fler skogsmaskinstillverkare att uppmärksamma våra motorer. De ligger i framkant när det gäller driftsekonomi och miljöklassning. Den motor man hoppas ska hitta vägen in under huvarna på fler skogsmaskiner är den sexcylindriga turbodieseln TAD871VE med en slagvolym på 7,7 liter. Den ger 252 hästkrafter och uppfyller miljökraven Stage IV/Tier 4f. Cirka 15 000 motorer beräknas lämna Volvo Pentas tillverkningsband i år och enligt Johan Till skogs. Patrik Nilsson och Johan Burgren vill se Volvo Pentas motorer i fler skogsmaskiner. Foto: Brigitti Åström Burgren på företaget kommer några av dem att placeras skogsmaskiner för att testas på den svenska marknaden. SKOGEN kommer att följa satsningen. PER ERICSSON Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:30 Sida 29 TEKNIK Tar farväl SKOTARE Nu går skotaren Komatsu 830 i graven och det sista exemplaret har sålts i Baltikum. Totalt har 550 exemplar levererats genom åren. Modellen fick ett uppsving under sitt sista år, när de sanna fantasterna såg chansen att lägga sin sista beställning, skriver Komatsu på sin hemsida. Den lilla åttahjuls- drivna skotaren Alstor har fått en lite tystare och bekvämare hytt. Foto: Thomas Adolfsén Tyst och bekvämt i ny hytt KOMFORT En ny hytt till skotarna från Alstor är hydrauliskt upphängd och bättre avstämd för att minska vibrationer. Alstor i Dingle tillverkar småskaliga, åttahjulsdrivna skotare med bra framkomlighet och lågt marktryck och har nu utvecklat en bekvämare hytt till sina maskiner. – Det är lite modernare formspråk, samtidigt som maskinen fortfarande är lite kantigt för att man ska känna igen att det är en Alstor, säger John Nordlund, konstruktör på firman. – Men det stora med den här är att vi ville ha bättre komfort, lägre ljudnivå och mindre vibrationer. Det finns värme i hytten och man kan även få radio installerad. Kan man få den nya hytten med AC också? – Nej, men vi håller på att titta på lite alternativ. De flesta av våra användare kör mest på vintern, men entreprenörerna som blir fler och fler vill ju så klart kunna köra även på sommaren. Alstor bygger 60 till 70 maskiner om året och 30 till 40 pro- cent är försedda med hytt. Modellen Alstor 833 drivs av antingen en trecylindrig dieseleller en tvåcylindrig bensinmotor och har konstant drivning på alla åtta hjulen. THOMAS ADOLFSÉN FAKTA Tjänstevikt: 1 600 kilo Maxlast: 2 500 kilo. Mått: 1,55 m bred, 4,97 eller 5,77 meter lång (lång eller kort ram). Pris: 447 000 kronor utan hytt och 560 000 med. Klarar en kubik i timmen VEDMASKIN Till hösten lanserar finländska JaPa en ny, kompakt vedmaskin. Den heter JaPa 235 och riktar sig kanske främst till spis- och kakelugnseldarna som tar tillvara det klenare gallringsvirket. – JaPa 235 passar alla som har ett måttligt vedbehov. Produktionen är minst en kubikmeter färdigkluven ved per timme. Maskinens kompakta mått gör den enkel att ställa undan när den inte används, säger Bo Jadeborn hos Nordfarm Maskin i Norrköping Hydraulisk kapsåg och fyrklyvskniv ger en kubikmeter ved per timme. som kommer att sälja maskinen. JaPa 235 har hydraulisk kedjesåg med 13-tums svärd samt hydraulisk fyrklyvskniv. Maximal stamdiameter är 23 centimeter och vedkubbarna kan få en största längd av 33 centimeter. Vedrännan flyttar enkelt den kapade och kluvna veden till en släpvagn eller säckar. JaPa 235 drivs normalt av trefas elmotor, men kan även utrustas med bensinmotor. Priset är ännu inte fastställt, men en indikation är runt 35 000 kronor. SKOGEN återkommer med en test av JaPa vedmaskin. PER ERICSSON Inga hyllvärmare. Dieter Reinisch gläds åt att köpsuget tömmer John Deeres lager. Foto: Brigitti Åström Uppåt för John Deere SLUTSÅLT Dieter Reinisch på John Deere konstaterar att efterfrågan på företagets produkter är så stor att fabriken inte hinner med. Företagets största skotare 1910E sålde helt slut under Skogsnolia och suget bekräftas av att man under försommaren passerade uppstickaren Komatsu i Transportstyrelsens försäljningsstatistik för nyregistrerade skotare. Därmed återtog John Deere tätpositionen som man tappade i fjol. PER ERICSSON Skogsbetong INNOVATION Skogsråvara kan ersätta fossila plaster som i dag används för att göra olika typer av material lättare. Det bygger på att små sfärer på bara två till tre millimeter i diameter tillsätts i material som till exempel betong. Idén att använda skogsråvaror är patenterad och utveckling pågår, enligt tidningen Ny Teknik. SKOGEN 29 Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:30 Sida 30 SKOGEN TESTAR För dig som arbetar mycket utomhus i olika typer av väder med de dyrbaraste verktyg du äger – händerna. NYTTIGA NÄVAR KRÄVER VÄRME OCH KOMFORT HANDSKAR Slitstark, smidig, skyddande, bekväm – och samtidigt med bra grepp. En bra arbetshandske ska klara mycket. SKOGEN har testat fyra modeller. ALLA FYRA PAREN ÄR av märkret Tegera från Ejendals i Leksand och vi långtidstestade dem under arbete utomhus under vintern och våren. Vädret varierade från sträng kyla med snö till plusgrader och regn. Vi använde handskarna under till exempel bygg- och skogsarbeten med handhållna maskiner och redskap, vid hantering av rundvirke samt vid förarjobb med traktor. Vi provade framför allt deras förmåga att skydda mot handskador, väta och kyla samt deras greppförmåga. Vi bedömde även materialets nötningstålighet och handskarnas bekvämlighet. TEGERA 437 CLASSIC är en allroundhand- ske som passar för de flesta syften, 30 SKOGEN 2 inte bara jobb utan även på till exempel längdskidturen eller kalla vinterdagar på stan. Materialet andas, vilket ger komfort även under längre tids användning. Det är också smidigt och ger bra fingertoppskänsla. För att vara fingerhandskar håller de värmen bra. Nötningståligheten är också bra, även när insidan blir våt. Däremot drar kardborreknäppningens funktion ner betyget. En något längre krage med snölås vid handleden hade gjort en bra vinterhandske ännu bättre. ket god nötningstålighet. Lädret förstärker handskarnas skyddande egenskaper, men till priset av smidighet. Tegera 595 är därför ingen handske för pilljobb, utan kommer bättre till sin rätt som värmande skalplagg. 3 Fodret är extra tjockt, vilket ger värmeförmåga i toppklass. En krage på hela 15 centimeter med låsbar snörstängning stoppar snö och kyla effektivt. EJENDALS ANSER ATT TEGERA 682 TEGERA 595 blev snabbt vår favorit vid maskinkörning och utejobb under riktigt kalla dagar. Kraftigare innerhandsmaterial ger myc- är en handske för våta och kalla miljöer. Våt miljö? Tveksamt, säger vi. Kall miljö? Nej! Men den som lägger stor 4 Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:30 Sida 31 SKOGEN TESTAR FAKTA: ARBETSHANDSKAR Allround TEGERA 437 CLASSIC Fodrad fingerhandske av läder med många användningsområden. Vattenavvisande. Material, innerhand: Getnarv med förstärkt pekfinger. Ovanhand: Neopren och spandplus Foder: 40-grams Thinsulate. Knäppning: Kardborrband. Storlekar: 7 till 11. Pris: 110 kronor plus moms. Plus: Allroundhandske. Minus: Kardborreknäppningen. TEGERA 595 Varm och slitstark Extra varmfodrad fingerhandske av kraftigare läder med förlängd krage. Vattenavvisande. Har dessutom lång krage av vattenavvisande textil med invändigt foder. Material, innerhand: Kraftigare nötnarv med förstärkningar vid tumme och pekfinger. Ovanhand: Huvudsakligen nötnarv. Foder: 200-grams Thinsulate. Knäppning: Snörlås. Storlekar: 9 till 12. Pris: 317 kronor plus moms. Plus: Värmeförmågan. Minus: Mer värmehandske än arbetshandske. Greppvänlig TEGERA 682 Fodrad, syntetdoppad fingerhandske. Vattenavvisande. Tvättbar i 40 grader. Greppmönster. 1 1. Torrt, varmt och bra grepp. En bra arbetshandske ska också tillåta rörlighet och finlir, som Tegera 9128 Pro på bilden. 2. Tegera 437. Allroundhandsken skulle bli ännu bättre med annan knäppning och något längre mudd. 3.Tegera 595. Snarare ett par riktigt varma skalplagg än arbetshandskar. 4. Tegera 682. Ger suveränt grepp, men är absolut inga värmehandskar. 5.Tegera 9128. Kromfritt material ger plus, men storleken verkar inte stämma. Material: Akryl och polyester, doppad latexfoam till tre fjärdedelar. Stickad kragmudd i orange varselfärg. Storlekar: 7 till 11. Pris: 41 kronor plus moms. Plus: Grepp och smidighet. Minus: Ej genomsläppligt material ger sämre komfort. TEGERA 9128 PRO vikt vid bra grepp i en torr eller fuktig miljö ska ta en närmare titt på de här handskarna. Syntetmaterialet ger oslagbar smidighet och greppförmåga, men till priset av värme. Materialet andas inte och händerna blir fuktiga. Mudden släpper dessutom igenom väta mot handens ovansida. TEGERA 9128 PRO, slutligen, kom- binerar slitstyrka med smidighet och bra grepp. Fleecefoder håller händerna varma. Till det bidrar även att ovanhandsmaterialet släpper ut kroppsfukt utan att väta allt för lätt tränger in. Helt klart en 5 handske för arbeten där det krävs att händerna hålls varma för att behålla känslan för finlir. Jämfört med Tegeras övriga handskar i samma storlek känns de här dock små. Vi sätter frågetecken för storleksangivelsen. PER ERICSSON Kolla storleken! Fodrad fingerhandske av syntetläder med varselfärgad ovanhand. Förböjda fingrar med förstärkningar i sömmar, fingertoppar samt pekfingrar. Vattenavvisande. Material, innerhand: Microthan+. Ovanhand: Polyester med knogskydd. Foder: 40-grams Thinsulate. Knäppning: Runtomstängande resår. Storlekar: 7 till 11. Pris: 198 kronor plus moms. SÅ HÄR TESTADE VI Plus: Kromfritt material. De testade handskarna användes vid arbeten utomhus, till exempel bygg- och skogsarbeten med handhållna maskiner och redskap, hantering av rundvirke samt förarjobb med traktor. Temperaturen under testperioden varierade från sträng kyla med snö till plusgrader och regn. Vi provade greppförmåga, bekvämlighet, materialets nötningstålighet samt skyddet mot handskador, väta och kyla. Minus: Trång för normalhanden även i storlek 11. PÅ GÅNG: SKYDDSKLÄDER Just nu är vi i full färd med långtidstester av skyddskläder från både Eia och Husqvarna. Håll utkik i kommande nummer av SKOGEN under hösten! SKOGEN 31 Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:30 Sida 32 Foto: Bosse Backström TEKNIK Vilken skördare klarar den här skogen? PLOCKHUGGNING Hyggesfritt kommer att öka, oavsett vad man tycker. SKOGEN har frågat de största maskintillverkarna hur de ska möta framtiden och hur de bedömer efterfrågan. Maskiner som kan plocka ut enskilda träd i ett bestånd kommer att efterfrågas, framför allt där bevarande av naturvärden ska kombineras med skogsbruk. Men finns det lämpliga maskiner för detta? Den optimala ”plockhuggningsskördaren” ska ha kraft som en slutavverkningsskördare för att orka hantera de största träden. Samtidigt ska den ha gallringsmaskinens smidighet och sikt. Den ska kunna smyga fram i beståndet utan att ge skador. En svår ekvation. SKOGEN har därför ställt tre frågor till maskintillverkarna: 32 SKOGEN 1. Behövs det särskilda skördare för plockhuggning? 2. Har ni märkt av efterfrågan? 3. Har ni någon passande skördare i dag? Samtliga svarade att det inte är aktuellt att ta fram en särskild maskin för hyggesfritt. Tongångarna var mycket likartade. – Orsaken är kostnaden. Dessutom är det inte heller nödvändigt, det finns redan maskiner som passar för detta, säger en tillverkare. En annan säger att efterfrågan är näst intill obefintlig, eftersom företagets kunder sällan utför plockhuggning. ”Liten efterfrågan” PONSSE Eero Lukkarinen, vd på Ponsse, märker inte av någon efterfrågan men vet att några entreprenörer som kör stadsnära skogar eller utför naturvårdande skötsel (NS) använder företagets maskiner. – De här entreprenörerna har särskilda krav på sina skördare. Maskinen ska vara smidig samtidigt som den har en stabil bas och en stark kran då det handlar om att fällrikta de största slutavverkningsträden. Och det kan man tryggt och säkert göra med till exempel Ponsse Ergo och Scorpion King, säger Eero Lukkarinen. ”Bra alternativ finns” ROTTNE Roland Axelsson, försäljningschef för export på Rottne, tycker också att företaget redan har bra alternativ i sortimentet. – Om det blir aktuellt med någon kundförfrågan som rör plockhuggning så tycker Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:31 Sida 33 TEKNIK ”Skulle öka vår produktivitet” UPPDRAGSGIVAREN Ingen maskintillverkare tycker att det finns ett behov av skördare anpassade för det nya skogsbruket baserat på plockhuggning. Men det finns skogsägare som tycker annorlunda. SKOGEN ställde samma fråga till Per Österberg, förvaltare på SCA Skog, Jämtlands skogsförvaltning. SCA är landets största privata skogsägare. – Ja, specialtillverkade plockhuggningsskördare skulle passa bra i bestånd där höga naturvärden och skogsbrukande ska kombineras, säger Per Österberg. Per Österberg Han tycker också att det skulle passa i bestånd där naturvärdena ska bevaras eller förstärkas, till exempel när man tar ut gran för att gynna lövet. Per Österberg förklarar att SCA nu utför den här typen av avverkningar med vanliga avverkningslag under en del av året. John Deere 1270E Ponsse Ergo Rottne H11C ”Går att fabriksanpassa” KOMATSU Tobias Ettemo, produktchef på Komatsu Forest, säger att de har maskiner som är möjliga att fabriksanpassa för den här typen av avverkning. – Till exempel kan jag nämna Komatsu 931 utrustad med aggregatet C144. Det är en smidig men ändå stark maskin. Komatsu 931 ”Funkar med lång kran” JOHN DEERE Dieter Reinisch, presschef jag att H11C med kranutrustningen SP561 bör vara idealisk. Den kan utrustas med åtta hjul och har midjeleden på mitten för bra spårning. Med boggilyft på båda boggierna får maskinen liten vändradie och blir då mycket smidig. på John Deere Forestry, konstaterar att maskinvalet i första hand beror på hur grova träden är och hur tätt beståndet är. – I vissa fall kan vår minsta skördare 1070E klara jobbet, men i de flesta fall skulle jag rekommendera 1170E eller 1270E, båda med lång kran. PER ERICSSON – EFTERSOM DET INTE FINNS speciella skördare för plockhuggning har valet fallit på lag som har måttligt stora skördare för slutavverkning, till exempel Komatsu 911 eller John Deere 1270. Han berättar att ett av lagen är i maskinbytestankar. Ponsses nya Scorpion tilltalar, tack vare sin goda sikt och kapacitet att klara slutavverkningsträd. När det gäller skotare lutar det åt en maskin av storleken John Deere 1510 med lastbreddning – Behovet är i grunden inte så väldigt annorlunda mot det som många skördare utvecklas för. Engrepparna är ju väldigt flexibla, men fokuserar man på en typ av avverkning, vilket innebär en nischning, så är det alltid klokt att välja så rätt maskin som möjligt. Varje procent är extra värdefull. – AV DEN ANLEDNINGEN försöker vi i stor ut- sträckning anpassa våra avverkningsuppdrag till de mest lämpliga maskinlagen. Antingen mycket hög andel av timmarna i gallring – och då rör det sig mest om förstagallring – eller nästan alla timmar i slutavverkning, säger Per Österberg. – Då ges maskinlaget möjlighet att välja så optimala maskiner som möjligt för i huvudsak en typ av avverkning. Det är i ett sådant sammanhang som en särskild ”plockhuggningsskördare” skulle ge ökad produktivitet. Priset är en minskad flexibilitet i uppdragen. Det ökar kravet på framförhållning och planeringsförmåga. PE SKOGEN 33 Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:31 Sida 34 NYA RÖN Källarsvamp mot skadegörare BIOLOGISK MIX Joel Ljunggren vid Mittuniversitetet har tagit fram en ny metod att hitta biologiskt aktiva substanser som medel mot skadegörare. Han tar hjälp av en vedlevande svamp (källarsvampen) och terpentin som träden utvecklar vid svampinfektion. – Genom att testa olika mixer av naturliga substanser kan den bästa blandningen skapas mot olika bakterier, svampar, maskar och parasiter, säger Joel Ljunggren. Foto: Stefan Örtenblad Gör nytta för läkarvetenskapen BJÖRN I Tackåsen, djupt inne i en skog i Ljusdals kommun, ligger Skandinaviska björnforskningsprojektets fältstation. Ett relativt nytt forskningsområde är hur brunbjörnarnas fysiologi anpassas under vintersömnen. Detta intresserar även läkarvetenskapen, eftersom resultaten bland annat kan komma till nytta för hur människors hjärt- och kärlproblem hanteras i framtiden. HAR DU SETT EN INTRESSANT FÅGEL? Nu rapporterar du till Artportalen. Tidigare hade SLU ett eget system för fåglar, Svalan. De 35 miljoner fågelobservationer som fanns där flyttas till Artportalen samtidigt som rapporteringen förenklas. 34 SKOGEN Trädgränsen svarar snabbare på klimatförändringar än vad man tidigare trott. Foto: Andreas Barth Trädgränsen klättrar upp VARMARE Sedan början av 1900talet har trädgränsen flyttat med upp till 220 meter i höjdled på kalfjället. Det visar en avhandling vid Mittuniversitetet. De senaste årens varma klimat har fått glaciärerna i de svenska fjällen att smälta. Under åren 1915 till 2007 har trädgränserna för björk, gran och tall samtidigt höjts med upp till 220 meter i Jämtland, Härjedalen och Dalarna. – I Abisko har trädgränsen höjts med ytterligare fem meter, säger forskaren Lisa Öberg. HENNES AVHANDLING visar att trädgränsen reagerar snabbare på klimatförändringar än vad man hittills trott. De har skett ungefär i nivå med vad man kan förvänta sig utifrån en temperaturhöjning med cirka 1,4 grader. – Samtidigt är det stora variationer i trädgränsens förändring. Stor betydelse har till exempel hur utsatta träden är för vindar och hur snötäcket fördelar sig, säger Lisa Öberg. Lisa Öberg baserar sin studie på fynd av trädrester från Helags, Sylarna, Tärna och Abisko. Fynden visar att björk och tall etablerade sig för cirka 10 000 år sedan i isfria glaciärnischer högt upp på kalfjället, 600 meter ovanför dagens trädgräns. Då var klimatet varmare och isen försvann. I takt med att det blev kallare sjönk trädgränsen, och det började bildas glaciärer igen för 4 400 år sedan. – Så kan det växla igen. Om hundra år kan det växa träd där det i dag ligger glaciärer, säger Lisa Öberg. Trädresternas ålder visar att det senaste seklets klimatupp- värmning är unik i ett flertusenårigt perspektiv. Om en avsmältning motsvarande den som sker i dag hade ägt rum tidigare hade veden med största sannolikhet brutits ner. – KUNSKAPEN VI FÅR genom att utnyttja det här unika tillfället är viktig för att förstå hur fjällens växtlighet kan påverkas av framtidens klimat, säger Lisa Öberg. – Genom att studera var trädgränsen låg förut kan vi se hur det skulle kunna bli i framtiden om det fortsätter att bli varmare. PER ERICSSON 9 500-ÅRIGA GRANAR Lisa Öberg har analyserat de historiska trädgränsernas förändringar med delvis nya metoder. Ett spännande resultat visar att granar i exponerad fjällmiljö kan uppnå i det närmaste evigt liv. Anledningen är deras fantastiska förmåga att föröka sig och växla mellan busk- och trädform i takt med klimatets förändringar. Vissa granar är så gamla som 9 500 år. – Kol 14-dateringar av upp till 9 500 år gamla trädrester i trädgränsområdet visar att granen var en av de första invandrade trädarterna till fjällen efter senaste inlandsisen. Det här är helt nytt för oss forskare, säger Lisa Öberg. Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:31 Sida 35 Skogsmästarskolan, årskurs 13/16 Slovenien våren 2015 Under 8 dagar genomförde vi från årskurs 13/16 på Skogsmästarskolan en studieresa till Slovenien i en del av kursen Skoglig förvaltning och administration. Med början i huvudstaden Ljubljana fortsatte resan genom det kalhyggesfria skogsbruk som bedrivits i de slovenska skogarna sedan mitten av 1900-talet. Vi gjorde även ett besök i Sloveniens största nationalpark Triglav. Syftet med resan är att få inblick i synen på skogen som naturresurs i andra europeiska länder. Vi vill också rikta ett särskilt tack till de företag som sponsrat programmet med medel till resan till Slovenien. Företagen som sponsrat är följande: Skogsbiologerna, Derome Skog, Haglöf Sweden, SCA Skog, Sydved, Mellanskog, Karl Hedin, Stora Enso, Bergvik Skog, Foran, Christer Holmgren, Tidningen SKOGEN, Holmen, Vida Skog samt Moelven. Praktiska skötseltips! Medlemspris 395 kr Planera avverkningen, hitta rätt gallringsform, hur du lejer bort arbete och får ordning på ekonomin. 332 sidor. Ordinarie pris 495 kr. Medlemspris 395 kr. Pris inkl 6% moms. Frakt tillkommer. Beställ på www.skogen.se/shop eller 08-4121500 Föreningen Skogen • 08-4121500 • info@skogen.se • www.skogen.se VIMEKS NYA DREAMTEAM Vimek 610.2 och Vimek 404T6, marknadens mest '&%'$#"! % $"'%%$ % " %!#% %' %' % %!"%$ #%$"' %#%% %% %$%%# ""%%%'#%#"% ##% '!'' %%'&%'$#%$#"!"#'#%'# % #%'%% '$"%%#"%'%$# '&%'$#"!% $" www.vimek.se SKOGEN 35 Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:31 Sida 36 HÖGT I TAK Den höga takhöjden ger ett stort luftrum och påverkar luftkvaliteten, akustiken och den anses även pedagogisk. LASERAT Färgsättningen av lokalerna är väl genomtänkt, bland annat är det viktigt att inte måla med heltäckande färg, ytorna är laserade så att träets struktur syns. TALL OCH GRAN Till väggarna används mestadels tall och gran, tillgången hos leverantören styr ofta valet. MASSIVT Väggar och inredning består av massivt trä. Väggarna kan vara upp till tio centimeter tjocka. Det massiva träet hjälper till att behålla en bra luftfuktighet och innemiljö. Det sänker även ljudnivån i lokalerna. BOK OCH EK I GOLV Hårdare trädslag som bok och ek används till golvmaterial i bland annat klassrummen. 36 SKOGEN Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:32 Sida 37 DÄMPANDE TAK I taket sitter plattor av träullit som är gjorda av cementerad träull. ISOLERING Isoleringen bakom väggarna består av cellulosafiber som tränger in även i små utrymmen. TRÄTÄNK BJÖRKÖ FRISKOLA Från barnens leksaker över skapande slöjd till själva byggnaderna – här är trä ständigt närvarande. Text och foto: MATTIAS WESTERBERG SKOGEN 37 Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:32 Sida 38 1 B 2 JÖRKÖ FRISKOLA bedriver verk- samhet från förskola för de yngsta barnen till och med gymnasiet. För- och grundskolan ligger i natursköna omgivningar mellan fält och skog i Ljungsbro norr om Linköping. Skolan drivs utan vinstintresse av en stiftelse och arbetar efter Waldorfpedagogiken, en del av den antroposofiska rörelsen. Det innebär bland annat att natur- och miljövärden genomsyrar i stort sett alla delar av verksamheten – från mat, leksaker och slöjdmaterial till studieplan och arkitektur. SKOLAN HAR BYGGTS i omgångar och både husen och interiörer är byggda med trä så långt det har gått. Väggarna är uteslutande av trämaterial, flertalet av alla trappor är byggda av massivt trä och i taken sitter plattor av träullit. Några hus är uppbyggda på liggande virke och panel. Asmussens arkitektgrupp från antroprosofins svenska centrum i Järna, Södermanland, har planerat arbetet och arkitekt Steen Kristiansen berättar att man använt den leverantör som passat bäst för tillfället. Det har påverkat om tall eller gran har dominerat i konstruktionerna. Till ytor med stort slitage valde man ek eller bok. Gemensamt är att man har använt massivt trä som ibland har limmats ihop i flera lager. För att isolera husen har man sprutat in lös vedcellulosa i väggarna och i stället för traditionella fläktsystem sköts ventilationen av dragluckor som ger en tystare atmosfär. Skolan värms av en pelletspanna och vattnet renas i skolans dammar. I flera lokaler används vedkaminer för att bidra till uppvärmningen under den kalla årstiden. Även färger och deras egenskaper och sammansättning är omsorgsfullt utvalda och de mindre barnens leksaker är ofta konstruerade i naturmaterial, inte minst trä. Skapande är av stor vikt inom Waldorfpedagogiken. Det visar sig bland annat i form av att eleverna börjar med slöjd redan i årskurs ett. – Då börjar de arbeta med kniv, rasp och fil. Vi arbetar mycket för hand, berättar Ida Striem som är träslöjdslärare på skolan. Hon låter gärna eleverna skapa med al och lind, två träslag som är lätta att arbeta med. Lind, som ibland kan vara svår att få tag på, används ofta till att skapa reliefer. I viss utsträckning samlar eleverna in sin egen råvara i skolans omgivningar. 4 ”I ÅRSKURS ETT BÖRJAR DE ARBETA MED KNIV, RASP OCH FIL.” 38 SKOGEN WALDORFPEDAGOGIKEN inspirerar även till utelek och därför är förstås också utomhusmiljön viktig. En bäck rinner genom skolgården och kantas av alar. Bakom förskoleklassens lokaler har det skapats en labyrint mellan de täta buskarna. Här håller även Salt och Peppar till. Det är skolans två grisar som sköts om av eleverna i årskurs tre. Maten lagas på plats i skolans eget kök med så mycket Kravmärkta och lokalproducerade råvaror som är möjligt. Ett besök på Björkö ger intrycket att inget är lämnat åt slumpen när det gäller val av byggmaterial med mera. Alla material och deras funktioner är noga genomtänkta för att minska påverkan på den yttre miljön och även för att skapa en harmonisk och hälsosam inre miljö. n 8 Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:32 Sida 39 3 5 6 7 1. SLÄTT, SJÖ OCH SKOG Skolan ligger naturskönt mellan skog och fält utanför Ljungsbro norr om Linköping. Från kullen bakom skolan kan man se sjön Roxen insprängd mellan skogen i norr och slätten i söder. 2. LIMMAT Massivt hoplimmat trä används i många konstruktioner på Björköskolan, bland annat i trapporna. 3. IMPONERANDE Gymnastiksalen med trägolv, limträbalkar i taket som är drygt 20 meter långa och en utskjutbar läktare imponerar på besökaren. 4. TEAK I DUSCHEN Även i omklädningsrummet har trämaterialet funnit sin plats. Teak avskärmar duscharna och massivt trä omger omklädningsrummet. 5. TRÄLEKSAKER Naturmaterial som trä dominerar leksakerna för de yngre barnen. 6. SNIDVÄNLIGT Lind används gärna när eleverna ska snida reliefer. 7. NATURPRÄGLAT Trä i golv och tak och klinkersplattor i golvet omger skolans korridorer. Dovhjortshorn på väggarna påminner om omgivningens viltrika marker och skolans intresse för miljö och natur. 8. HANDARBETE Slöjdlärare Ida Striem berättar att eleverna främst får arbeta med manuella verktyg. Det finns också några elektriska, bland annat skruvdragare. SKOGEN 39 Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:32 Sida 40 Mot viltskador Trico är en naturlig produkt som består av fårfetter. Den har god och långvarig bortstötande effekt mot rådjur, älg och hjort. Plantorna kan behandlas under hela säsongen. Vi stödjer och är medlemmar av FSC. Organox AB utvecklar och marknadsför biologiska medel för areella näringar i nära samarbete med forskare och företag Tel: 070-581 82 30 eller 073-980 06 36 info@organox.se • www.organox.se Stolpvinsch - för professionellt bruk - två storlekar Moment www.alfera.fi Anbu ud röjning g. Sveaskog inbjju uderr intresserade skogsvårdsentreprenörer att komma in med anbud på rö öjjning. Anbudsunderlag finns att ladda ner från Sveaskogs hemsida www.sveaskog.se/upphandlingar alternativt beställa hos Sveaskogs kundcenter, tel 0771-78 71 00 eller via e-post kundcenter@sveaskog.se. För mer information, kontakta a skogsskötselledare Michael Wallberg, tel 036-34 19 97, e-post michael.wallberrg@sveaskog.se. Resultatområde Jönköping upphandlar på öppet anbud, röjning av cirka 1500 hektar inför skogsvårdssäsongen 2016. Resultatområdet omfattar Sveaskogs markinnehav i Västra Götalands län – Kungsbacka kommun i Hallands län – Habo, Mullsjö, Jönköping, Vaggeryd, Gislaved, Gnosjö, Sävsjö ö och Värnamos kommuner i Jönköpings län. 40 SKOGEN Fästes på träd eller stolpe Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:32 Sida 41 Skötsel Breda stickvägar ger stabila träd – ett av elva stormtips på nästa uppslag. Idéer om skötsel mejlas till skotsel@skogen.se Redaktör: Karin Bernle skotsel@skogen.se Utveckla reservaten DEBATT Skogsbranschen har försöksparker för virkesproduktion. Nu är det hög tid för naturvårdare och forskare att tillsammans utveckla skötselmetoder för naturreservat och naturvårdsskogar, skriver sju miljöprofessorer från olika universitet på Miljöaktuellts debattsida. Miljöbalken anger i dag två syften för att bilda naturreservat: skydd för biologisk mångfald och ett gynnande av friluftsliv. Professorerna vill också att ett tredje syfte blir möjligt: vetenskaplig forskning. Om du har tur kan du upptäcka en nyckelbiotop när du röjer eller är ute med hunden. Orkidéer, stora långhorniga skalbaggar eller ett spillkråkebo kan det vara ett tecken. Foto: Mattias Westerberg, Bosse Backström [spillkråkan) Foto: Björn Svensson Har du en nyckelbiotop? TIPS Att vårda skog åt kommande generationer innebar förr att städa i den. Nu gör man tvärtom, lämnar delar orörda. En biotop är ett livsrum, och en nyckelbiotop ett skogsområde med så höga naturvärden och egenskaper att det kan bilda ett skydd för hotade arter. Stormskador, bränder och annat gör att nya nyckelbiotoper uppstår. Hälften av de rödlistade arterna finns i skogen. SEDAN 1990 HAR Skogsstyrelsen och skogsbolagen inventerat nyckelbiotoper över hela landet. Ofta har de speciella ekologiska förhållanden eller en speciell historia. De varierar i storlek, det kan vara allt från en ek till en orörd naturskog. Hittills har man hittat drygt 100 000 nyckelbiotoper och definierat drygt femtio olika typer, men allt är inte hittat än. Långt ifrån alla skogar är genomsökta – kanske har du en nyckelbiotop i din egen skog? OM DU HITTAR EN plats med högre naturvärden men inga arter kan du lämna den ifred och se vad som dyker upp om ett par år. Den kan utvecklas till en nyckelbiotop. Steget före nyckelbiotop i klassningen är skyddsvärd biotop. Dessutom används begreppet hänsynskrävande biotop allt mer. Signalarterna, som till stor del utgörs av svampar och lavar, indikerar att biotopen har höga naturvärden. De är svåra att artbestämma och det är inte säkert att det är en nyckelbiotop för att de finns där. Det som avgör är om det finns förutsättningar för rödlistade arter att leva där. KARIN BERNLE Kolla runt i din egen skog BESTÅNDEN Börja med att titta på bestånden. Skogens struktur, historik, artinnehåll och fysiska miljö spelar stor roll. Leta efter flerskiktad skog i olika åldrar. Titta sedan på död ved och beståndskaraktärer. Förutsättningen är att skogen är av hög ålder med nedfallna träd och naturliga högstubbar. Vissa nyckelbiotoper är lättare att känna igen, andra svårare. AVVIKELSER Leta även efter det udda och annorlunda eller kvarlämnade, svårbrukade områden. En gräns mot blötare partier, öar, holmar i våtmark. Bergsbranter, raviner, ett röse eller en källa. SIGNALARTER Hotade eller rödlistade arter talar om att området kan ha ett speciellt värde. Förekomst av signalarter bekräftar värdet av det man hittat. Fota och försök matcha dem på nätet eller i böcker. Du kan även fråga Skogsstyrelsen. KLASSNING Om du hittar en intressant biotop får du hjälp av Skogs- styrelsen att klassificera den. Är det en nyckelbiotop målklassas den och skrivs in i skogsbruksplanen. Du får hjälp att söka ersättning och bidrag. Inför en avverkning måste man ta hänsyn till nyckelbiotoper. HANDBOK På Skogsstyrelsens hemsida finns en lista med signalarter och en handbok för inventering av nyckelbiotoper. Hos Artdatabanken (artdatabanken.se) finns Rödlistan och i nya tjänsten Artfakta kan du läsa mer om arterna på listan. Snabbare kartläggning TORVMARKER Vilka torvmarker ska brukas och vilka ska sparas? Nu kan myndigheter och näringsliv prata ihop sig. Forskare har utvecklat en metod för att värdera torvmarkerna. Med hjälp av flygbilder och gamla inventeringar kan man kartlägga naturvärden och annat för tusen hektar på fyra timmar, framhåller forskarna. SKOGSSTYRELSEN VARNAR i en kortfilm om klimatförändringarna för risken att fastigheter förlorar i värde om det finns för mycket gran. SKOGEN 41 Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:32 Sida 42 Skötsel Att avverka skogen i omgångar, mot den vanligaste vindriktningen, kan fungera på plana marker. När den första föryngringen är etablerad avverkas nästa stråk. Till slut avverkas den stormfasta skogen i brynet. På bergiga marker med turbulentare vindar kan man i stället satsa på olika typer av bestånd så att inte hela skogen är sårbar.Ill: Per Thorneus/Pictoform Rejäla stickvägar ger stabilare skogar STORMTIPS Erik Valinger, professor på SLU, har flera okonventionella råd om hur skadorna kan minskas i vindutsatta skogar. Han förordar bland annat tidig och hård gallring för att öka stabiliteten och att anlägga breda stickvägar redan i första gallringen. 2 Markbered och dränera. Välj plante- 4 Risken för skador i beståndet ökar med ringspunkt efter marken. Plantera inte för långt ut i surhålen, låt lövet självså sig där. Tänk på att söka tillstånd om du vill dika. andelen gran. Lövstråk och blandarealer stabiliserar skogen. Under vintern bildas luckor som dämpar vinden och att den biologiska mångfalden ökar tack vare mer lövträd är ett plus. Om rotationsperioderna kortas minskas riskerna ytterligare. Lövträden kan både samplanteras med barr och utgöra rena bestånd. Om man blandar in ett vindtåligare trädslag ändras beståndsstrukturen successivt, då träden växer olika fort. Vanligast är gran under björk eller tall under ek. PLANTERA MED OMSORG 3 Barr är ofta mer utsatt än löv, och om VÄLJ PASSANDE TRÄDSLAG 1 FÖRYNGRA GLEST Om man ökar avstånden mellan träden hamnar tillväxten i nedre delen av stammen. Det ökar stabiliteten. Korta avstånd ger tidig kronslutning och raka stammar, men på bekostnad av stabiliteten. Efter gallring är beståndet ännu mera sårbart. De fem följande åren är kritiska. 42 SKOGEN det planteras på fuktiga, grunda jordar blir förankringen dålig. Trädslagens olika egenskaper påverkar vindtåligheten. Gran, sitka och douglas är känsliga, silvergran tåligare. Ek, bok, ask och lind är inte vindkänsliga, men poppel och asp är det. Tall och björk ligger mittemellan. MERA LÖV Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:33 Sida 43 Skötsel Ligg lågt med lövröjningen Brukande och skydd 5 Ta hänsyn till kringliggande bestånd LÖV LÄNGS GRÄNSERNA runt hygget. Spara eller plantera löv utmed din gräns så påverkas du mindre när grannen avverkar. C D B 6 En 30 till 50 meter bred kantzon, tidigt PLANERA OCH SKÖT SKOGSBRYNEN A FÖRRÖJNING Det lönar sig inte att underväxtröja löv före en vintergallring. Det kommer Fredrik Jonsson fram till i ett examensarbete på jägmästarprogrammet. gallrad och stormfast, silar vinden genom brynet i stället för att skapa turbulens inne i bestånden. I små bestånd kan man lämna buskar och småträd i kantzonen och stamkvista träd nära kanten. 7 Ungskogarna röjs tidigare och hårdare RÖJ OCH GALLRA HÅRT I BÖRJAN. A. Brukad skogsmark 75% B. Improduktiv skogsmark skyddad av lagen 13% C. Formella skydd 7% D. Frivilliga avsättningar 5% än brukligt. Gallra hårt första gången, det stärker beståndet. Tänk på att inte gallra mer än tre gånger i ett granbestånd. Börja vid 12 till 14 meters höjd och sluta när träden är 20 meter höga. Källa: Skogsindustrierna Rätt stickling avgörande 8 Då behöver du inte gallra där. Lägg RÖJ HÅRT I VÄGKANTERNA vägarna så att beståndets inre delar inte utsätts för vind. Försök hitta och utveckla stabila innerkanter innan du avverkar på vindsidan i blåsiga lägen. Lägg hyggeskanterna parallellt med vindriktningen, helst i väst-östlig riktning. ENERGISKOG Jämn och snabb uppkomst bäddar för god tillväxt och hög skörd i salixplanteringar. Därför är det mycket viktigt att välja sticklingar med omsorg och att plantera dem på rätt sätt. Att plantera sticklingar liggande och att använda klena sticklingar ökar till exempel risken för luckiga bestånd. Tänk också på att kvävegödsling kan gynna ogräsen mer än salixen. Fler handfasta råd finns i en färsk avhandling om etablering av energiskog av Stina Edelfeldt, SLU. 9 Det är populärt med mindre maskiner BREDA STICKVÄGAR och smalare stickvägar vid första gallringarna. Bättre att göra rejäla stickvägar med en gång. Då anpassar träden sig till vinden. De blir bättre rustade och stabila. Långsammast vinner FRÖSPRIDNING Frön som faller långsamt har större chans till spridning med vinden än frön som faller snabbt, meddelar forskare som undersökt olika frövingar. Den envingade varianten som finns hos tall och gran visade sig rotera kraftigt och därmed få lägre fallhastighet. Den modellen har därför dominerat hos barrträd och andra varianter har försvunnit. (Fof) 10Tänk på att kontinuitetsskogsbrukets OM DU VÄLJER HYGGESFRITT olika trädhöjder främjar oregelbundna beståndsstrukturer och öppnare kronor. Vid gallring fokuserar man på varje enskilt träd. Det tar decennier att omvandla skogen till kontinuitetsskogsbruk. Under tiden kan bestånden bli vindkänsliga. 11För anteckningar över tidigare stormar LIGG STEGET FÖRE och åtgärder. Att ta del av det man gjort tidigare kan vara en framtida räddning. Datorprogram finns. Skapa även en beredskapsplan för extrem storm. Där ska bland annat framgå hur maskiner och utrustning kan flyttas till säkrare plats, helst ut på vägarna. Väderleksprognosen varnar för kraftiga stormar minst 24 timmar i förväg. Då hinner man sätta planen i verket. KARIN BERNLE 3 SNABBA MATS HANNERZ Fotnot. I vetenskapsserien What Science Can Tell Us är Erik Valinger en av de forskare som bidragit till en rapport om vindskador. Gå in på www.efi.int och sök ”Living with Storm Damage to Forests”. European Forest Institute står bakom serien som främst riktar sig mot beslutsfattare i samhällsfrågor. Fristående konsult och redaktör för Kunskap Direkt 1 På nätet finns flera webbplatser med oberoende råd om skogsskötsel. Du har lett en undersökning om dem. Används de av många skogsägare och skogsanställda? Absolut! Kunskap Direkt har över 200 000 besök om året och hälften av besökarna är skogsägare. 11 000 prov har avlagts i Skötselskolan som riktar sig till entreprenörer och anställda i skogen. – Och Skogsskötselserien används av många skogsstudenter och tjänstemän. 2 Vilka är de olika skötselwebbarnas styrka? – I Kunskap Direkt finns de praktiska råden, filmerna och räkneverktygen. Det är en öppen webb som täcker allt om skötsel, hänsyn och vägar. Fördjupningen och det vetenskapliga underlaget hittar man i Skogsskötselserien. Där finns handfasta råd för alla som jobbar i skogen. Sedan finns många andra bra webbar, som Skogforsks kunskapsbank, SKOGENs artiklar, SLUs alla sidor. 3 Hur kan de få ökad användning? – Marknadsföring och att sidorna tipsar om varandra. De ska vara lätta att hitta både för den som surfar och den som googlar. BE SKOGEN 43 Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:33 Sida 44 FÖRENINGEN SKOGEN Oviktigt Inte så viktigt 3% 9% Ganska viktigt 25% Att föreningen står upp för skogsbruket är: Mycket viktigt 63% Anna hjälper betongbarn hitta skogen STORSTADSSATSNING Det finns närmare tusen registrerade skolskogar i Sverige. Bara fyra ligger i Storstockholm. Därför satsar Skogen i Skolan nu extra på storstaden. Stå upp för skogsbruket MEDLEMSTRYCK Skogsbruket får kritik, både saklig och osaklig. I den politiska debatten är det viktigt att Föreningen Skogen står upp för skogsbrukandet. Det tyckte 87 procent av medlemmarna i årets medlemsundersökning. Föreningens kansli kommer framöver att berätta mer om vad skogen ger samhället, både i media och vid politiska kontakter, men alla medlemmar kan förstås hjälpa till att engagera sig i debatten. Snacka tall med forskare EXKURSION Finns det ställen där tall klarar sig undan älgen i södra Sverige? Hur bra växer den jämfört med andra trädslag? Ger tallen några naturvärden? Den 6 oktober kan du diskutera tallen med SLU-forskarna på Föreningen Skogens medlemsexkursion utanför Lenhovda i Småland. Med den här exkursionen vill vi bidra till att rädda tallen som lever allt mer undanträngd i södra Sverige. Vi tittar också på föryngring, röjning och gallring. Mer information hittar du på skogen.se/tallskog. VI ÄR FÖRENINGEN SKOGEN En ideell och obunden förening med ditt och skogens bästa för ögonen. Vi vill utveckla såväl skogens alla ekonomiska värden som miljövärden och upplevelser. Bli medlem – läs mer på skogen.se/foreningen/bli-medlem. 44 SKOGEN – I SKOLSKOGARNA LÄR SIG skolelever hur skogen fungerar och brukas. Det är viktigt att stadsbarnen inte blir för ”betongiga”, utan förstår det här med skog, natur och klokt skogsbruk. Det säger Anna Malmström på Föreningen Skogens kansli. Hon arbetar med Skogen i Skolans storstadssatsning i Stockholm. Den behövs. – Alla pedagoger i storstan är inte vana vid att undervisa i skogen. För en lärare i Dalarna kan det ligga jättenära till hands, men det går bra på många ställen i Stockholm också. Den skola som nyligen startade i Tullinge har bara en liten skog inpå skolan. Det räcker. Och även en liten stadspark kan användas för att studera träd och löv i olika ämnen. ANNA MALMSTRÖM SKA tillsammans med Sko- gens i Skolans region Mälardalen presentera Skogen i Skolan som pedagogisk möjlighet för skolorna, men också börja anpassa pedagogik och övningar mer till stadsmiljön. 3 SNABBA MARIE LARSSON-STERN, vice ordförande i Föreningen Skogen 1 Vilka av föreningens frågor tycker du är viktigast? – Att vi tillsammans hjälps åt att beskriva klimatnyttan och alla andra möjligheterna med den svenska skogen och det svenska skogsbruket. Vi ska också verka för ett långsiktigt hållbart skogsbruk med god hänsyn till olika intressen. Föreningen bör sprida information och kunskap till olika grupper Tidigare skogsforskaren Anna Malmström ska hjälpa fler Stockholmsskolor att flytta ut pedagogiken i naturen. Foto: Bengt Ek På sikt kan det bli en hjälp till alla i skogsbranschen som arbetar med Skogen i Skolan runt städerna. – Det behövs kanske en enklare uppdelning i vad som kan göras på skolan och vilka övningar man koncentrerar till en dag när klassen reser ut i skogen. GENOM SKOGEN I SKOLAN kan eleverna också få upp ögonen för en framtid i skogen. – Ungdomar som tidigt har kontakt med skogen börjar i större utsträckning på skogsutbildningar. Vi behöver stadsbor som söker sig till skogssektorn. BENGT EK i samhället – inte minst till våra politiker – till exempel i samband med våra exkursioner. – Det är också viktigt att fortsätta lyfta hur viktigt arbetet är med att etablera ny skog efter att den mogna skogen har avverkats. Våra efterkommande behöver ha samma goda möjligheter att använda skogen för olika ändamål i morgon som vi har i dag, tack vare våra förfäders idoga arbete. – Jag vet att det uppskattas att vi uppmärksammar dem som gjort goda insatser inom olika delar av skogsbruket med guld- och silverkvistar. Det är dessutom väldigt roligt! 2 Vad kan styrelsen bidra med? – Lyfta de här frågorna och vara lyhörda för hur vi bäst är till nytta för föreningens medlemmar. 3 Vad tycker du andra medlemmar själva kan bidra med? – Att de hör av sig med sina synpunkter på föreningens arbete och bidrar på det sätt som ANDERS AHLBERG passar dem. Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:33 Sida 45 TÄNDSTICKSVIRKE Vi behöver grövre timmer! FÖRENINGEN SKOGENS MEDLEMSFÖRMÅN i samarbete med Skogma För aktuella kvalitetskrav och leveranstidpunkter kontakta din inköpare. Stövel VULCAN THERMO CHIC neopren Ny toppdiameter: Illustratör: Bobo Hermanson Vinterstöveln för extrem kyla ner till 26 cm -25° C. Isoleringen består av ett 3 mm tjockt neoprenfoder. I naturgummi, med speciell sulkonstruktion. Justerbar rem i skaftet. MEDLEMSPRIS 769 kr Skafthöjd ca 43 cm, vikt 2500 g/par. Färg: Olivgrön. Artnr 303546. Ord.pris 1093 kr. Medlemspris 769 kr inkl. moms. Swedish Match Industries AB Swedish Match använder endast asp och hybridasp från svenska skogar. Den svenska skogen förser stora delar av världen med högkvalitativa tändstickor. Swedish Match är världens ledande tillverkare av tändstickor med fabriker i Vetlanda (splint och tryckta ytteraskämnen) och i Tidaholm (tändstickor och färdiga askar). Idag sysselsätts ca 200 personer, varav 40 i Vetlanda och 160 i Tidaholm. Erbjudandet gäller 1 gång per medlem och längst till och med 2015-09-28. Frakt tillkommer. Alla priser är inkl moms. www.swedishmatchindustries.se ST A N SE 0-15 K SÖ 015-1 2 Frankeras ej. Mottagaren betalar portot TIDNINGEN SKOGEN Svarspost 190 164 400 110 01 Stockholm JA, JAG BESTÄLLER: Stövel VULCAN THERMO CHIC neopren. Storlek: ............................................ Jag vill bli medlem i Föreningen Skogen och ta del av detta VI HAR KOMVUX- OCH YH-UTBILDNINGEN FÖR DIG! läs mer på: naturbruk.nu/vuxenutbildning erbjudande, 300 kr/år. Medlemsnr ............................................................................................................................................................................ Namn ................................................................................................................................................................... Adress .................................................................................................................................................................... ............................................................................................................................................................................. Tel ....................................................................................................................................................................... E-post ................................................................................................................................................................. SKOGEN 45 Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:33 Sida 46 PÅ VÄG 1 2 3 n Sten Frohm (1) har börjat på Mack- Mellanskog lean Strategiutveckling som seniorkonsult med fokus på skogsfrågor. Han kommer närmast från en tjänst som chef för LRF Skogsägarna. n Anna Klockervold (3) är ny virkesområdeschef för vo HärjedalenLjusdal, stationerad i Hede. Hon var tidigare virkesköpare på Holmen i västra Härjedalen. n Marianne Eriksson, nuvarande kommunikationsansvarig på LRF Skogsägarna, blir tillförordnad chef för LRF Skogsägarna efter Sten Frohm. n Kristina Alvskog har anställts som planerare på Karlstads stifts prästlönetillgångar, Östra distriktet. Hon är nyutexaminerad från skog- och träteknikprogrammet vid Linnéuniversitetet. n Skogsmästare Olof Nordenström är ny planerare för avverkning på vo Uppsala. Han kommer närmast från Utbildning Skog Färna. Ordförande för FSC 46 SKOGEN n Matti Stendal börjar som produktionsplanerare på Setra Nyby i oktober. Han kommer närmast från SLU, där han var forskare och lärare. Stora Enso n Kenneth Ohlsson blir platschef på Skoghalls bruk den 1 september. Nu är han platschef på Hylte bruk. n Magnus Lindquist är ny kund- n Hanna Staland börjar under hösten ansvarig inom Skandinavien och ska tillsammans med övriga i teamet ansvara för försäljning av sågade trävaror. som ekolog i miljö- och hållbarhetsgruppen på Stora Enso Skog. Hon är skoglig doktor i ekologi och jobbar i dag som vikarierande hållbarhets- och kommunikationschef på Bergvik Skog. n Jonas Fintling blir ny platschef i Setra Hasselfors. Han har tidigare arbetat på Setra, även i Hasselfors, bland annat som teknisk chef. Senast har han varit avfallschef i Örebro kommun. n Rickard Kall (4) heter Setra Groups nya koncerncontroller. Han kommer Jenny Wik-Karlsson är ny ordförande för certifieringsorganisationen Forest Stewardship Council (FSC). Jenny är uppvuxen i Stockholm, men hennes mor kommer från en sameby i Vilhelmina. Vid sidan av sitt nya uppdrag kommer hon att fortsätta vara verksamhetschef och förbundsjurist i Samernas riksförbund. NY PÅ JOBBET JENNY WIK-KARLSSON närmast från Holmen, där han jobbat som controller på finansavdelningen. Setra n Rundvirke Skog har anställt skogsmästare Olle Ohlsson (2) som virkesinköpare i Delsbo. Han kommer närmast från Sveaskog där han var fältassistent. Olle kommer att samarbeta med skogsägare i Ljusdal- och Delsboområdet och hjälpa dem till ett lönsammare skogsbruk med bland annat uttag av specialsortiment som är Rundvirke Skogs signum. 4 1 Vad har det för betydelse i ditt nya uppdrag att du är same? – Jag har tidigare tillhört den sociala kammaren och där har samernas rättigheter haft stor betydelse. Min samiska bakgrund har gett mig en stor kompetens i de sociala frågorna visavi skogsbruket. Södra 5 6 n Thomas Nordling är ny skogsinspektor i Vetlanda. Han kommer närmast från medlemsservice på Södra. LRF Konsult n Anna Beronius (5) är nyanställd på LRF Konsult i Mora. Hon är utbildad skogsmästare och har tidigare arbetat på bland annat PC Skog och Skogsstyrelsen. På LRF Konsult kommer Anna upprätta skogsbruksplaner samt arbeta som mäklarassistent och skogsekonom. n Johanna Gärdsback Rylander (6) är ny mäklarassistent i Falun och kommer att arbeta med värdering och försäljning av jord- och skogsbruksfastigheter. Hon kommer senast från Stora Enso Skog i Mora och arbetade innan dess på Skogsstyrelsen i Östergötland. n Emma Soelberg har börjat som skogsinspektor i Mönsterås. Hon har nyss avlagt sin kandidatexamen vid Linnéuniversitetet i Växjö med inriktning på skogens skötsel och användning. 2 Varför tackade du ja till det här uppdraget? – De sociala frågorna och värdena får allt större fokus. Sverige ligger lite i bakvatten här. Det gäller inte bara renskötseln, utan rent generellt att respektera sociala rättigheter till exempel arbetsrätten. Sverige ligger lagmässigt bra till, men internationellt finns mycket arbete att uträtta. Det är också en internationell trend att beakta de sociala frågorna. De är i dag som miljöfrågorna var tidigare – nya då, men nu en självklarhet. 3 Vilken är den viktigaste frågan för skogsbruket i dag? – Att hitta balansen mellan miljö, REDAKTÖR, PÅ VÄG Lars Åkerman larsakerman@telia.com sociala frågor och produktion. Att producera utan att ge avkall på de andra frågorna. 4 Vilken är den viktigaste frågan för FSC i dag? – Att synas och stärka organisationens trovärdighet. Det kan alltid bli bättre och FSC är nog ganska okänt för gemene man. 5 Har du någon skoglig bakgrund? – Vi ska komma ihåg att jag är vald för min kompetens i sociala frågor. FSC handlar inte bara om primärproduktionen. LARS ÅKERMAN Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:33 Sida 47 Skogssällskapet söker skogsanalytiker som gillar sällskap Weda Skog AB svarar för timmerförsörjning till Bergkvist-Insjön AB och Moelven Dalaträ AB. Weda SkogAB köper virke samt erbjuder skoglig fullservice till skogsägare med en fältorganisation som omfattar drygt 25 virkesköpare i Dalarna, Hälsingland, Gästrikland och Härjedalen. Affärsstaben Weda Skog genomför och följer upp alla rundvirkes- och biobränsleaffärer. Läs mer om oss på www.wedaskog.se VIRKESKÖPARE Weda Skog söker erfaren virkesköpare till vår organisation på distrikt Mora, Älvdalens köpområde. Distriktets geografi är norra och västra Dalarna Dina blivande arbetskamrater är ett glatt gäng med bred kunskap och erfarenhet. Som virkesköpare ansvarar du för att utveckla köpverksamheten och annan service till privata skogsägare inom ett givet geografisk område. Du ska inspireras av att jobba mot tydliga köpmål och effektivt kunna administrera inköp, virkesproduktion och annan service till leverantörer. Du blir vårt ansikte mot marknaden. Därför sätter vi stort värde på dina personliga egenskaper och din samarbetsförmåga. Vi vill att du har skoglig utbildning eller har skaffat motsvarande kunskaper på annat sätt. Ansökningar utvärderas löpande sista ansökningsdag 2015-09-30 Upplysningar om tjänsten och ansökningar lämnas till: Thomas Westberg Distriktschef Mora, 010-1500 169 thomas.westberg@wedaskog.se Vi utgår från att du gillar jord och skog. Men för att trivas hos oss bör du tycka om människor lika mycket. För det är samma regel i skogen som i övriga näringslivet – affärer görs mellan människor. Vi arbetar på uppdrag av Sveriges skogsägare och ingen är den andra helt lik. Din och vår uppgift är att få alla att uppnå sina mål. Just nu söker vi en skarp skogsanalytiker som vill vidareutveckla vår tjänst Målanpassad skogsstrategi tillsammans med våra kunder och skogsförvaltare. Läs mer om tjänsten på www.skogssällskapet.se/jobb Skogssällskapet hjälper stora och små skogsägare att förvalta, köpa och sälja skog i Sverige, Norge och Baltikum. Totalt förvaltar vi cirka 500 000 hektar och tjänsteutbudet inbegriper skogsbruk, ekonomi och fastighetsfrågor. Ägare är Stiftelsen Skogssällskapet som grundades 1912 och vars syfte är att verka för skogshushållning och naturvård. Skogssällskapet delar årligen ut cirka 10 miljoner kronor till forskning och utveckling. SKOGEN 47 Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:33 Sida 48 Skogssällskapet söker skogsförvaltare som gillar sällskap Virkesinköpare och Skogsförvaltare Vi söker en erfaren inköpare som vill vara med och utveckla våra tjänster inom virkesinköp och skogsförvaltning. Som person är du målmedveten, initiativrik och har god samarbetsförmåga och vill skapa långsiktiga relationer med skogsägare inom ditt område. Vi erbjuder en stimulerande heltidstjänst med placering i Perstorp. Dina ansökningshandlingar skickar du senast den 30 september 2015 via mail till jnm@gustafsborg.se eller per post. Har du frågor ringer du VD Mikael Jönsson på tel. 0435-340 23 eller skogschef Bo Björnestrand på tel 0435-46 90 98. Vinnarp 100 284 91 Perstorp Vi utgår från att du gillar jord och skog. Men för att trivas hos oss bör du tycka om människor lika mycket. För det är samma regel i skogen som i övriga näringslivet – affärer görs mellan människor. Vi arbetar på uppdrag av Sveriges skogsägare och ingen är den andra helt lik. Din och vår uppgift är att få alla att uppnå sina mål. Skogssällskapet växer. Just nu söker vi skogsförvaltare till våra kontor i Katrineholm och Borås. Läs mer om tjänsten på www.skogssällskapet.se/jobb Letar du efter nya medarbetare? Annonsera i SKOGEN! Vid minst en 1/4-annons i tidningen så ingår en platsannons på vår webb www.skogsjobb.se. Kontakta thomas@skogen.se eller 08-412 15 50. Skogssällskapet hjälper stora och små skogsägare att förvalta, köpa och sälja skog i Sverige, Norge och Baltikum. Totalt förvaltar vi cirka 500 000 hektar och tjänsteutbudet inbegriper skogsbruk, ekonomi och fastighetsfrågor. Ägare är Stiftelsen Skogssällskapet som grundades 1912 och vars syfte är att verka för skogshushållning och naturvård. Skogssällskapet delar årligen ut cirka 10 miljoner kronor till forskning och utveckling. 48 SKOGEN Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:33 Sida 49 JOBB OCH SKOLA kommer från Eksjö och går samhällsprogrammet på gymnasiet. – Förra sommaren jobbade jag på ett äldreboende, så det är lite annorlunda det här, säger hon och ler där hon står på hygget med planteringsröret i handen. – Jag trodde det skulle vara lite annorlunda jämfört mot vad jag vanligtvis gör och det är det – det är jätteroligt. ISABEL TÄNKER GÅ färdigt gymnasiet och sedan Abaz Salmanali är på väg ut på hygget för att sätta plant. Sommarjobb visar vägen till skogen PROVA PÅ Isabel kan tänka sig en framtid i skogen, men Abaz vill bli elektriker. Sex tonåringar provar skogsjobb för att se om det kan vara något för dem. Sveaskog ordnar jobb för sommarlediga ungdomar med ambitionen att ge dem en första erfarenhet av en av framtidens stora arbetsplatser. I år deltar sex ungdomar mellan 14 och 18 år och SKOGEN hittar gänget på ett litet hygge på Sveaskogs egna marker mellan Kisa och Österbymo i södra Östergötland. – Det sjunger på sista versen med granen, där är vi i stort sett färdiga. Nu ska vi sätta 5 000 tallplantor på Norra Kvill, säger Bo Johansson. TILLSAMMANS MED sin bror Tommy Johansson är han handledare för ungdomarna som nu är inne på den fjärde veckan av fem. – Femte veckan får vi hitta på lite annat. Då brukar vi hålla på med gränser, väg- Utbildning lockar fler VÄNDNING Naturbruksgymnasiet Stora Segerstad har 18 förstahandssökande till skogsutbildningen i höst. Det betyder att man tar in fler än de 13 som tog examen i våras. Antalet platser är 24. känna efter lite, men ett jobb inom skogsnäringen lockar lite. – Vi får väl se, Isabel kanske sadlar om och blir skördarförare, säger handledare Bo Johansson. – De går ju åt, för det är en gammal arbetskår i skogen i dag, inflikar broder Tommy. Jonatan Nyland från Norra Vi jobbade på Sveaskog redan förra året och kollade därför på deras hemsida om årets sommarjobb. – Det är fin-fint, säger han. Jag gör hellre det här än att stå i någon affär eller nå’t. Det är skönt att vara ute på dagarna och ha något att göra hela tiden, det är det som lockar. JONATAN GÅR PÅ bygg- och anläggningsteknisk utbildning i Eksjö, men han säger att det inte skyltar och så röjer vi vid vägar, säger Bo. är omöjligt att han pluggar vidare till något – Det har gått jättebra, men det var lite inom skogen i framtiden, som planerare kämpigt nu när det var så varmt. Jag tror alla eller liknande. tycker att det var lite väl bra, tillägger han. Albin Stalberg från Österbymo har viss I år är femte året som Sveaskog ordnar erfarenhet av skogsjobb sedan tidigare, när sådana här sommarjobb. De första två åren han har hjälpt till hemma i familjens skog. hade Målilla hand om det, – Det är rätt kul att jobba sedan tog Vimmerbyområdet med det, man är ju lite intresöver. Tanken är att ge ungdoserad av skog. Visst är det lite mar en möjlighet att känna på jobbigt emellanåt, men det är om skogen kan vara en möjlig bara att slita på, tycker han. arbetsplats för dem som vuxna. Abaz Salmanali kom till Sverige från Afghanistan för två år sedan som ensamkom– SYFTET ÄR INTE att få en massa mande flykting och gör också skog planterat till billigt pris, han sin andra sommar hos utan att väcka intresse för Sveaskog. skogen som arbetsplats, säger – Det är jätteroligt, säger Anna Stridsman, områdeschef han, men på frågan om han och skötselledare på Sveaskog kan tänka sig ett jobb i skogen i Vimmerby. I år har vi tyvärr svarar han bestämt: bara en tjej, annars strävar vi – Det här är lite annorlunda, – Nej, jag vill bli elektriker. efter att ha minst hälften tjejer. säger Isabel Bird som jobbade på ett äldreboende förra sommaren. Tjejen heter Isabel Bird, TEXT OCH FOTO: THOMAS ADOLFSÉN Flera årskullar från 90-talet är små och konkurrensen om gymnasieleverna har i flera år varit mycket stor. Men strax vänder det och på Stora Segerstad är man redan beredd. – Vi har satsat och byggt nytt för både maskiner och människor, säger rektor Peter Nyman. Landsting vill slippa gymnasiet ÄGARANSVAR Naturbruksgymnasiet i Kalix tror att man kommer att ha cirka 20 till 25 elever vid starten i augusti. Ungefär två tredjedelar av eleverna brukar gå ut med inriktning skog och en tredjedel med inriktning träindustri/lastmaskiner. Skolans huvudman, Norrbottens läns landsting, vill lägga över ägaransvaret på kommunerna, men det är ovisst hur det blir. Jägmästarlinjen vid SLU hade vid vår pressläggning 76 antagna, varav 32 kvinnor. Utbildningen har 100 platser. SKOGEN 49 Skogen0815B.qxp_Layout 1 2015-08-14 14:33 Sida 50 SISTA ORDET Öga för rök BRANDVAKT Kristoffer Høidal är norra Europas kanske sista stationära skogsbrandvakt. Från sitt torn har han milsvid uppsikt över både norska och svenska skogar. K ristoffer Høidal har ett eftertraktat jobb: Mer än hundra personer från ett dussintal olika länder sökte jobbet som skogsbrandvakt på norska Linnekleppen, troligen norra Europas enda stationära skogsbrandvakt. – Jag har seglat mycket, bland annat på Stilla havet, och det påminner mycket om detta. Man måste vara beredd på att leva nära naturen, en liten smula primitivt, och ha goda kunskaper i navigering, säger Kristoffer Høidal. FÖR ATT TA SIG TILL Linnekleppen får man räkna med en ordentlig norsk tur på tre-fyra kilometer genom skogen. Från skogsbacken ser man egentligen inte särskilt mycket, men det 17 meter höga brandövervakningstornet sticker upp ovanför trädtopparna och härifrån är utsikten milsvid. – I dag är det klart och en smula kyligt så jag ser 175 kilometer till Gaustatoppen, en av Norges högsta toppar, säger Kristoffer. Omgivande norska kommuner drar nytta av Kristoffers vakande öga, liksom svenska SOS Alarm i Årjäng. Han ser bland annat områdena kring Nössemark och Töcksfors och mot kusten syns de svenska vindkraftsparkerna vid Tanum på Bohuskusten. ARBETET BESTÅR HELT ENKELT i att bevaka de dricksvattnet får man bära med sig. Det är kanske inte så ovanligt för skogsjobb, men Linnekleppens brandvaktsjobb är exklusivt och drar till sig stort intresse från många håll. I juni i år sände till exempel SVT ett inslag härifrån och numera kan man givetvis följa brandvakten på Facebook. Inte alla skogsjobb tilldrar sig sådant intresse. stora skogarna från tornet och ange varifrån eventuell rök syns. Någon egentlig utbildning krävs inte, men man måste kunna läsa kartor. I uppgifterna ingår också att underhålla tornet, till exempel måla, och man bör inte vara höjdrädd. – Det är en samhällsnyttig befattning. Förra sommaren var det stor brandfara och bland annat brann det i gränsgatan mellan Sverige och Norge, berättar Kristoffer. Övervakningstornet ligger på en höjd 325 meter över havet. Det byggdes 1908, men ersattes av ett högre torn 1936. Numera finns det elektricitet och internet, men det är fortfarande utedass och gasspis som gäller och LINNEKLEPPEN ÄR ETT turistmål som ibland bjuder på evenemang som konserter eller gudstjänst. Tornet är öppet för allmänheten, för den som vågar sig upp, och där finns en gästbok att skriva i. I stort sett varje dag kommer någon på besök hos skogsbrandvakten. Tornet är bemannat i princip dygnet runt från första juni till sista augusti. Kristoffer Høidal är tjänstledig från sitt ordinarie arbete som fängelsevakt under den perioden och gör i år sin andra sommar på Linnekleppen. Hans föregångare har ofta blivit långvariga på posten. Den som hade jobbet längst återkom i 35 år . . . ULLA SUNDIN BECK Prenumerera på □ Helår Ja tack! Jag vill ha elva nummer för 577 kr. □ Prova på Jag vill prova SKOGEN, tre nummer för bara 99 kr. Priserna gäller t o m 2015-12-31 50 SKOGEN – skogsfolkets oberoende tidning Namn Adress Telefon E-post Skicka in talongen eller gå in på skogen.se/skogenpren Å! PROVA P 99 kr Björkö skola har trätänket i väggarna. . . . s 36 Arealen röjd skog ökade med 9 % under 2014. Enskilda skogsägare står för störst del av ökningen enligt Skogsstyrelsen. #8 2015 • Pris: 66 kr Skogsfolkets oberoende tidning MER SKOG PÅ RÄLS TRE NUM – men kan skogsnäringen lita på att tågen går? Frankeras ej – vi betalar portot Plockhuggning kräver Eriks 11 stormtips: rätt skördare – här är Det ska vara breda tillverkarnas val. . . . . . . . . .s 32 stickvägar. . . . . . . . . . . . . . s 42 Tidningen SKOGEN Svarspost 190 164 400 110 01 Stockholm Omslag0815.qxp_Layout 1 2015-08-13 13:54 Sida 4 malla.se VI SÄKRAR TILLVÄXTEN Vi arbetar med Skogen i Skolan för att skapa ökad kunskap om skog och skogsbruk. Som medlem är du med och säkrar nästa generations intresse för skogen och sprider förståelse för skogsbruket. Föreningen ger även ut tidningen SKOGEN, en oberoende och viktig röst i Skogssverige. Vi arbetar med att driva utvecklingen av Sveriges skogsbruk framåt genom information och naturliga mötesplatser. Vi tar fram bra böcker om skogsbruk och delar ut utmärkelser till människor som främjat skogsbruket. För endast 300 kronor per år stödjer du vårt arbete för bättre skogar. Du får generösa medlemsrabatter och mycket annat. Läs mer på www.skogen.se/bli-medlem Bli medlem nu på www.skogen.se/bli-medlem Omslag0815.qxp_Layout 1 2015-08-13 13:52 Sida 1 Posttidning B Vid obeställbarhet retur till: SKOGEN, Box 1159, 111 81 Stockholm 1 9 0 1 6 4 4 0 0 Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se hela programmet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com
© Copyright 2024