Värdsnyheter – Jul jorden runt – 4:2015
E ÄD R 1950 – MILJEBOST FA s Hållbara hushåll Fyra hyresgäster som tänkt till s ”Olika personer ” Gör succé på Instagram s Kompisboende Kan kollektiv lösa bostadsbristen? ar 15 20 65 För oss är den 24 december som vilken dag som helst. På julafton firar vi på svenskt sätt. Vi har julgran och tittar på Kalle Anka. Julen blir en tid när vi är lediga helt utan stress. JUL JORDEN RUNT 24 december – så firar Göteborgsfamiljer från hela världen För dig som bor hos Familjebostäder Nr 4: 2015 VÄLKOMMEN! LEDARE GUIDEN NYHETER E ÄD MILJEBOST FA s Olika personer Gör succé på Instagram s Kompisboende Du kan designa framtidens hem 15 20 s Hållbara hushåll Tre hyresgäster som tänkt till För oss är den 24 december som vilken dag som helst. På julafton firar vi på svenskt sätt. Vi har julgran och tittar på Kalle Anka. Julen blir en tid när vi är lediga helt utan stress. JUL JORDEN RUNT 24 december – så firar Göteborgsfamiljer från hela världen För dig som bor hos Familjebostäder Nr 4: 2015 Omslagsfoto: SHUTTERSTOCK Värdsnyheter utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare Katrin Amgarth Produktion Olsheden & Co Redaktör Sofia Eriksson Design Tony Henschel Postadress Familjebostäder Box 5151, 402 26 Göteborg Besöksadress Södra vägen 12 Telefon 031-731 67 00 Webb familjebostader.se Tryck Trydells, Laholm LJÖMÄRKT MI 341 091 Tidningen är tryckt på ett FSC-certifierat papper. FSC (Forest Stewardship Council) är en oberoende internationell organisation som ger sitt certifikat till skogsleverantörer och producenter som brukar skog under kontrollerade former och har ett spårningssystem för virket. 3 Familjebostäder ingår i Framtidenkoncernen, som ingår i Göteborgs stad. TEMA SAMTALET INFLYTANDE DIALOG INFO SOVRAT KORSORD Ledare: R 1950 – 65 ar INSPIRATION SÄKERHET God jul – hur ni än firar den! J ULEN STÅR FÖR dörren och hela staden är pyntad och vacker. För många är julafton något alldeles extra med mys och traditioner, men för andra är den 24 december bara en helt vanlig dag. Vi blev nyfikna på hur den svenska traditionen har påverkat alla göteborgare som inte är uppvuxna med den? Har Kalle Anka smugit sig in även i de vardagsrummen eller finns det andra smarta sätt att kombinera traditioner? I detta nummer av Värdsnyheter har vi pratat med sju personer med utländsk bakgrund som har hittat sitt eget sätt att fira julafton i Sverige. Trots skillnaderna är det uppenbart att alla vill, och tar chansen att, vara tillsammans med sina nära och kära. JAG HOPPAS ATT att ni alla fick besök av oss under november månad när vi delade ut en kalaspresent till våra hyresgäster. Om ni inte var hemma lämnade vi presentkortet innanför postinkastet. Nu när vårt 65:e år går mot sitt slut ville vi passa på att summera inte bara det gångna året utan hela Familjebostäders liv från 1950-tal till 2010-tal. På sidorna 4–5 kan ni följa med från det lilla bolaget, med det stora uppdraget att rädda landshövdingehus, till dagens Familjebostäder med över 32 000 hyresgäster. FYRA AV DESSA hyresgäster har vi träffat för att prata om hållbarhet. De är alla föredömen på olika sätt, men gemensamt är att de vill minska på slöset och slänget. Lena och Anette redesignar kläder och smycken, Toufic sparar vatten och Barbro komposterar och odlar. Kanske kan texten om dem inspirera till julklappar eller till nyårslöften. MED DET ÖNSKAR JAG er alla en god helg oavsett hur ni firar den! Per-Henrik Hartmann, vd Familjebostäder Lever du hållbart? Vad kan du bli bättre på? SVARAR 2 VÄRDSNYHETER DECEMBER 2015 Gabriella von Liewen Wistrand, Centrum – Jag källsorterar och försöker spara in på el genom att släcka lampor. Jag önskar jag köpte bättre mat, men jag är lite för snål för det. Pia Lindström, Majorna – Jag källsorterar och så cyklar jag överallt, då jag inte har någon bil. Jag försöker också tänka på vad jag handlar, men jag skulle vilja handla mer ekologisk mat. Text & foto: SALLY ERIKSSON Mostafa Barati, Bergsjön – Jag handlar ofta kläder på second hand och sopsorterar ibland. Jag har ingen bil heller, så jag tar bussen överallt. Jag skulle vilja sopsortera mer. ”Olika personer” vill med sina filmklipp på Instagram filosofera över vardagens egendomligheter på olika platser i Göteborg. Deras figurer har redan blivit kult. Foto: SÖREN HÅKANLIND 9 I detta nummer: 4 Guiden: Vi fyller 65 6 Inspiration: 24:e på sju olika sätt 9 Mitt Göteborg: 15 sekunder Räddade landshövdingehus, Miljonprogram, granngemenskap och boendeinflytande. I år fyller Familjebostäder 65, och vi ser tillbaka på historien i text och bild. Kalle Anka och sill kan verka underligt för den som kommer till Sverige från ett annat land. Sju svenskar med rötter utomlands berättar hur de firar julafton. Låt dig inspireras! ”Olika personer” är födda och uppvuxna i Familjebostäder. Nu gör de tre killarna succé på Instagram med sina 15-sekunders vardagsbetraktelser. 19 Tårtfest 10 Tema: Hållbara hushåll 14 Inflytande: Så vill unga bo 17 Här bor jag: Samlaren Vi träffar fyra hyresgäster som på enkla sätt gör vardagen lite mer hållbar. Hur vill dagens unga vuxna bo? Familjebostäder undersöker möjligheten att bygga kompisboende i Bergsjön. Sven-Anders delar lägenhet med 5 500 kändisar – eller åtminstone deras namnteckningar. DECEMBER 2015 VÄRDSNYHETER 3 VÄLKOMMEN! LEDARE GUIDEN NYHETER INSPIRATION SÄKERHET BERGSJÖN 1965: Tack vare Sveriges satsning på en miljon nya bostäder, Miljonprogrammet, växte förorterna på bredden och höjden. TEMA SAMTALET INFLYTANDE DIALOG Majorna 1970: Efter alla konstens regler, inte minst vad gällde färgsättning av fasaderna, renoverades landshövdingehusen i Majorna. INFO SOVRAT KORSORD SANNEGÅRDSHAMNEN 2015: Svanenmärkt och smart. Familjebostäder bygger mycket nytt, och hyresgästerna är med och bestämmer. EN ROLIG HISTORIA E ÄD R 1950 – MILJEBOST FA En och femtiO för en halvdag i tvättstugan ar 15 20 65 Hipp hurra! I år fyller Familjebostäder 65 och ser tillbaka på några decennier av Göteborgshistoria där boendet stått i fokus. Följ med från toa på gården, via landshövdingehusräddningar och Miljonprogram, till dagens satsningar på fler hyresrätter och mer hyresgästinflytande. FOTO KAMERAREPORTAGE och CHRISTER EHRLING 50 60 70 80 STIFTELSEN FAMILJEBOSTÄDER BILDAS. Tre personer får i uppdrag att från ett källarkontor på Gråberget köpa upp framför allt landshövdingehus i Majorna för att rädda dem undan rivningsvågen i Göteborg. De ska renoveras så att kulturskatten bevaras. Familjebostäder bygger också mycket nytt – i Kortedala, Högsbo och Guldheden i sann folkhemsanda. År 1959 har Familjebostäder 4 000 lägenheter. I många hus installeras moderniteten tvättmaskiner, som det kostar 1,50 per halvdag att använda. 4 VÄRDSNYHETER DECEMBER 2015 UNDER 60-TALET BYGGS bostadsbristen bort med Miljonprogrammet och förortsutvecklingen. Vid den här tiden finns mängder av omoderna lägenheter i Göteborg, ofta utan centralvärme och med toalett på gården. Det bestäms att landshövdingehusen ska renoveras till godtagbar standard för att produktionskostnader och hyra ska hållas nere. Familjebostäder växer och äger 7 600 lägenheter. Backa, med köpcentrum och bostäder, börjar byggas. UNGEFÄR 500 LÄGENHETER i landshövdingehus moderniseras per år samtidigt som stor hänsyn tas till de gamla husens karaktär. Många små lägenheter byggs om till större för att familjer ska blandas med ensamhushåll. Familjebostäder får Handelstidningens miljöpris och föreläser om sitt arbete. Hyresgästerna klagar dock över bristande information, vilket leder till omröstning om inredning och utrustning – ett av bolagets första boendeinflytandeprojekt. I GÖTEBORG FINNS så många lediga lägenheter att man tvingas annonsera efter hyresgäster. Boendeinflytandet utvecklas. Hyresgäster ska ha lika stort inflytande som de som har bostadsrätt. Familjebostäder satsar också mycket på information och kommunikation. Värdsnyheter kommer ut med sitt första nummer, kabeltv-nät införs och Familjebostäder sänder tv i en lokal kanal. Att byta lägenhet via Omflyttningsplatsen införs. Likaså möjligheten att beställa trivselval. DJURGÅRDSGATAN 1951: Många av Göteborgs vackra landshövdingehus var i dåligt skick och hotades av rivning. Familjebostäder bildades för att köpa dem och rädda dem från rivningshetsen. 9000 10 FORTFARANDE STÅR LÄGENHETER TOMMA, och Familjebostäder marknadsför sig med hyresrabatt. Bolaget fokuserar på att utveckla nya boendeformer, som ungdomsboende, och spännande miljöprojekt som ekologisk odling och återvinning av byggmaterial. Familjebostäders första hyresgästenkät genomförs och resultatet blir 3,7 av 5 i botrivselindex. År 1996 vänder uthyrningen uppåt. Familjebostäder driver projekt för en bättre vardag för hyresgästerna, som gemensamma datastugor och sysselsättningsprojekt i Bergsjön. FAMILJEBOSTÄDER BYGGER FAMILJEBOSTÄDER BYGGER ÄNNU MER. I Norra Krokslätt, NYTT i kvarteret Ostindiefararen Majorna, Högsbo och Sannegårdsoch Sannegårdshamnen. Det satsas hamnen. Och många står på tur. på utveckling av utemiljön och unFamiljebostäders miljöengagemang derhållsåtgärder. År 2009 renoveras får uppmärksamhet när Högsbos hela tio procent av alla lägenheter. stadsgrisar bökar i stället för att Rekord. I Gärdsås installeras ett maskiner gräver. Svanenlicens och vindkraftverk på ett tak. I Högsbo får rökfritt boende införs. Nästan alla en fastighet solenergianläggning. lägenheter får fiber. Tillsammans med Hyresgästföreningen når Familjebostäder ett lyckat EN SVINBRA IDÉ ATT resultat med ungdomsprojekt i MaLÅTA GRISARNA Köksbränder kan jorna. I projektet Konstens plats lyfts GÖRA JOBBET bli dyra för en lokala konstnärer i Bergsjön fram. hyresgäst utan Framåt med Familjebostäder Familjebostäder fyller pensionär, men det betyder inte att vi slår av på tempot. Tvärtom. Vill du veta mer om planerna för våra hyresgästers boende i dag och i framtiden, läs nyheterna på familjebostader.se. Fler bilder av gamla goa Götet Vill du se fler bilder av gamla Göteborg? På nätet finns en sökbar databas med över 12 miljoner bilder från 1900- och 2000-talet. Du kan till exempel söka på din gata eller ditt område. bildarkiv.kamerareportage.se. hemförsäkring. DECEMBER 2015 VÄRDSNYHETER 5 VÄLKOMMEN! LEDARE GUIDEN NYHETER INSPIRATION SÄKERHET TEMA SAMTALET INFLYTANDE DIALOG INFO SOVRAT KORSORD VAD HÄNDER 24/12? Nästan var fjärde göteborgare är född i ett annat land än Sverige. Det innebär att julafton runtom i Göteborg mycket väl kan innebära Kalle Anka klockan tre och julskinka – men också jäst rocka, dobo, nationell dans och glädjepresenter. Sju göteborgare berättar om sina traditioner. TEXT Carina Haglind Ahnstedt FOTO SHUTTERSTOCK 6 VÄRDSNYHETER DECEMBER 2015 Birna Agustdottir Bor: I Tynnered med man och två vuxna söner. Kommer från: Island. Har bott i Göteborg i 34 år. Är: Ordförande för isländska kyrkorådet i Göteborg. Michele Gustavsson Bor: I Lindome med man och två barn. Kommer från: USA. Har bott i Göteborg i sju år. Är: Ordförande i American Womens’ Club of Gothenburg. ADAM MOHAMED Bor: I Bergsjön med fyra barn. Kommer från: Somalia. Har bott i Göteborg i 24 år. Är: Ordförande för Somalia och Sverige Vänskapsförening. Aktiviteter och ledighet F ör oss är den 24 december som vilken dag som helst. Eftersom vi är muslimer firar vi inte jul alls. Däremot njuter vi av att vara lediga och får tid att umgås och träffa vänner. Mina barn vet allt om julklappar men har aldrig tjatat eller frågat efter det. De vet att de får presenter vid ramadan, när vi bryter fastan. Då firar vi med en stor fest, god mat och fina kläder. Alla har sina högtider. Under juldagarna och på jullovet har vi också en del olika aktiviteter i föreningen, som att spela fotboll eller tv-spel. Ibland blir vi också inbjudna av andra föreningar att äta julbord med dem. Det brukar vara trevligt. Även om vi inte själva firar jul så dras vi med av stämningen, av olika saker som händer i affärerna, av marknader och av rean efteråt. Albert Daood Bor: I Eriksbo med tre vuxna barn. Kommer från: Irak. Har bott i Göteborg i 33 år. Är: Ordförande för Kurdiska föreningen i Göteborg. Kurdisk dans och knytkalas D en 24 december träffas vi först i kurdiska föreningslokalen. Vi brukar vara runt 50 personer. Alla har med sig något gott att äta. Det blir ett stort knytkalas där vi blandar kurdisk och svensk julmat. Något som alltid finns är kåldolmar, biryani och pasha. Pasha är lammhuvud och inälvor av lamm. Det kanske låter lite märkligt men det är en vanlig rätt i Mellanöstern och jättegott. På kvällen hemma samlas släkten och vi äter mer mat och dricker glögg eller vin. Vi dansar kurdisk dans, ett slags ringdans, och sjunger kurdiska julsånger. Vi är alltid uppe sent trots att vi ska gå upp tidigt till julottan dagen efter. Först efter den kommer tomten och barnen får sina presenter. Hemma hos mig har vi nog en väldigt svensk julafton med julgran och julskinka. Sedan firar vi i dagarna tre. Då vi klär oss fint, äter mer mat, dansar och har julkalas hos oss eller hos olika släktingar. Dubbel jul gör alla nöjda E ftersom vi är en svenskamerikansk familj har vi jul i dagarna två. På julafton firar vi svensk jul hemma hos någon i min mans familj. Vi dansar runt granen, sjunger Små grodorna och äter svenskt julbord. På kvällen klär någon ut sig till tomte och delar ut julklappar. Men innan barnen somnar hänger de upp sina julstrumpor hemma framför vår spis och sätter fram ett fat med kakor till Santa Claus, som under natten kommer ner genom skorstenen. När barnen vaknar på juldagens morgon finns det bara smulor kvar av kakorna och strumporna är fyllda med godis. Dessutom har Santa Claus lämnat presenter under granen från min amerikanska familj. På eftermiddagen är det traditionsenlig fest hos oss när släkten kommer och äter kalkon. Vi är nöjda med vårt dubbla julfirande och är glada över att ha hittat ett sätt att få med allt som är viktigt i våra båda kulturer. Amerikansk julmusik! American Womens’ Club träffas och sjunger amerikanska och svenska julsånger i december. awcgothenburg.com Lynniga tomtar och jäst rocka V i har hållit fast vid våra isländska traditioner under alla år i Sverige. Julafton börjar med risgrynsgröt klockan sex på kvällen. Då är det spännande att se vem som får mandeln. Efter gröten äter vi dansk helstekt hamburgerrygg som får ett täcke av farinsocker och rödvin innan den steks hel i ugnen. Till det äter vi sockerbrynt potatis, sås och grönsaker och fromage till efterrätt. Julafton är en lugn dag, den största julhändelsen sker kvällen före. Då äter vi jäst rocka med smält fårtalg och kokt potatis. Det smakar härligt men luktar illa i hela trappuppgången, ungefär som svensk surströmming. Till oss kommer det ingen tomte på julafton, utan vi delar ut paketen till varandra. Tomten, eller tomtarna, för vi har 13 stycken, kommer i stället 13 dagar före jul. Då sätter alla isländska barn ut en sko i fönstret, och när de vaknar ligger det en gåva i den. Om barnen inte har varit snälla kan Om barnen de lika gärna få en potatis eller ett fisk- inte varit ben, och har de varit snälla får riktigt elaka stoppar de en potatis Grýla, tomtarnas mamma, dem i sin säck och drar med dem till fjällen. Isländska tomtar är mystiska och lynniga varelser. Hur fattig man än är ska man exempelvis ha något nytt klädesplagg på sig på julafton, om inte, kan man bli uppäten av Jólakötturinn, tomtarnas elaka katt. ’’ DECEMBER 2015 VÄRDSNYHETER 7 VÄLKOMMEN! LEDARE GUIDEN NYHETER Camilla Benjamin Bor: I Bergsjön med sin man. Har två vuxna barn. Kommer från: Turkiet. Har bott i Sverige i 28 år. Är: Medlem i Assyriska föreningen Göteborg. Glädjepresenter och många besök P å julafton samlas vi alltid hos min mamma. Hon är äldst i familjen. Jag har fem syskon, en del är långväga och reser från Stockholm och Österrike, men alla kommer hem till jul med sina familjer. Vi brukar bli drygt 20 personer. På julafton firar vi på svenskt sätt. Vi har julgran, tittar på Kalle Anka och äter julbord med korv, julskinka, köttbullar och revbensspjäll. Efter maten klär någon ut sig till tomte och delar ut presenter till alla, både barn och vuxna. Det är en glädjepresent, den behöver varken vara stor eller dyr, men det är mysigt när alla öppnar tillsammans. På juldagens morgon går vi alla på gudstjänst i Ortodoxa kyrkan. Det brukar bli jättemycket folk och är en viktig stund för oss att umgås. När vi kommer hem äter vi sen en ganska avancerad rätt: en framdel av ett lamm som fylls med ris och köttfärs och grillas i ugnen. Vi äter också vinbladsdolmar, tzatziki, kyckling och dobo, lammlår med vitlök och tomat. Det viktigaste för mig på julen är att träffa släktingar, och vi gör många besök under juldagarna. Den största skillnaden med julen här mot hur det var när jag var liten är klapparna och granen. Vi kanske fick nya kläder, men inte julklappar på det sätt som vi ger här. 8 VÄRDSNYHETER DECEMBER 201515 INSPIRATION SÄKERHET TEMA SAMTALET INFLYTANDE DIALOG INFO SOVRAT CHRISTINE AHRENDT Bor: I Västra Frölunda. Kommer från: Tyskland. Har bott i Göteborg i 14 år. Är: Diakon i Tyska församlingen Göteborg. Granklädning och Juloratoriet P å julaftonens morgon tar vi in granen och klär den. För oss är det viktigt att inte ta in granen före det. Medan vi klär den lyssnar vi på Juloratoriet. På eftermiddagen är det julgudstjänst i Tyska kyrkan. Då träffar vi vänner och bekanta och ger varandra en liten julgåva. Efter det går vi en julpromenad, och när vi kommer hem är på något märkligt sätt granen tänd och alla julklapparna ligger därunder. I Tyskland firar vi också den 6 december då Sankt Nicholas besöker barnen under natten. Kvällen före putsar alla barn sina skor och stövlar och ställer dem vid dörren. På morgonen är de fyllda med godsaker och kanske en liten present. På julaftonskvällen äter vi i familjen smördegsknyten och frikassé på kyckling, svamp och grönsaker. I Tyskland kan traditionen variera lite, på sina ställen äter man julbord med korv, ägg och sill, men vi brukar inte göra det. När jag var liten övade alla barn på ett julspel som uppfördes just på julafton. Det var en stor och viktig del av traditionen som jag kan sakna här. Vill du fira tysk jul? Tyska kyrkan har julgudstjänst 17:00 på julafton. svenskakyrkan.se/tyska REBECCA S Bor: I centrala Göteborg. Kommer från: Göteborg, men har rötter i Östeuropa. Är: Medlem i Judiska församlingen. Stressfri tid att njuta av F ör oss som är judar betyder den 24 december ingenting särskilt. Vi tar det lugnt, äter något gott och tittar på tv. Farfar brukar se på Kalle Anka och då gör vi andra det också, men det är inget måste. Om julafton är på en fredag går vi till synagogan och firar sabbat, precis som vi gör varje fredag under året. Vår motsvarighet till jul heter hanukka och pågår i åtta dagar. Då tänder vi ljus, umgås med familjen och barnen får presenter. Hanukka Farfar infaller också i brukar se december, men på Kalle datumet varierar beroende på den Anka. judiska kalendern. Jag tycker hela jultiden är mysig med alla adventsljusstakar i fönstren, julpynt och julgranar, men jag har aldrig känt lust att ha något sådant själv. Vi firar andra traditioner som den judiska påsken och jom kippur. I stället blir julen en tid när vi är lediga helt utan stress, vilket känns jätteskönt. ’’ KORSORD Vårt Göteborg: ”Olika personer”, Instagramstjärnor TEXT Carina Haglind Ahnstedt FOTO SÖREN HÅKANLIND På kort tid har ni fått 22 000 följare på Instagram där ni gör kortfilmer. Hur fick ni idén? – Egentligen var det inte så genomtänkt. Filmsnuttarna blev ett sätt att dokumentera alla olika intryck som vi samlat på oss, framförallt under de där åren efter gymnasiet när livet inte riktigt tog fart. Så ni har misslyckats? – Nja, det är kul att folk gillar det vi gör, men vi anstränger oss inte för att få många lajks. Snarare tvärtom. Vi försöker hålla oss till vår grundidé. Vi skulle ju kunna imitera Zlatan och få en massa uppmärksamhet, men varför då? Det är så många andra som gör det bättre. Ni kallar era 15-sekundersklipp för betraktelser, varför då? – Vår avsikt är inte att vara roliga. Vi vill att det ska vara mer subtilt – att sätta en stämning eller en miljö, några sekunder som visar en liten bild av verkligheten. Men eftersom det också bygger på igenkänning tycker många att det blir sketcher. En del karaktärer återkommer: chalmeristen, den utbrända pappan, restaurangägaren. Finns det någon, eller något, ni aldrig skulle ha med? – Vi skulle aldrig sparka nedåt, och vi vill inte att det ska bli som om vi bara förstärker fördomar. Vi vill göra våra bilder med mycket kärlek. Favoriten: Weirons kafé En av era filmer handlar om Familjebostäder. Varför då? – Vi är alla uppvuxna i Familjebostäder i Majorna och har många minnen därifrån. Ett sådant är hur absurt det kan bli när någon från Familjebostäder kommer in och ska fixa något. De är på jobbet, men själv sitter man och äter frukost. Det blir en konstig stämning. Er humor går hem i Göteborg, funkar den lika bra på andra ställen? – Faktiskt har vi fler följare på andra ställen. Även om det var här det började känns det som om göteborgarna gillar oss minst. Det finns mycket jante i Göteborg, mycket gnäll och missunnsamhet. Namn: Anton Hellström, 25, Ossian Melin, 25, och Adam Axelsson, 24. Bor: Alla är uppvuxna i Familjebostäders hus i Majorna. Nu bor de på lite olika ställen runtom i Göteborg. Kända för göteborgarna som: Olika personer på Instagram. På ett halvår har de gjort 340 stycken 15-sekundersklipp och fått 22 000 följare. Favoritplatser i Göteborg: Sjömanskyrkan vid Stigbergstorget, eftersom den berättar om det historiska Göteborg. Ett annat är Café Skogen i Majorna där Göteborgslegenden Weiron brukar sitta. DECEMBER 2015 VÄRDSNYHETER 9 VÄLKOMMEN! LEDARE GUIDEN NYHETER INSPIRATION SÄKERHET TEMA SAMTALET INFLYTANDE DIALOG INFO SOVRAT KORSORD Tema hållbarhet. Vill du leva lite hållbarare? Det behöver inte vara så krångligt, och minsta lilla insats ger ett grönare samvete. Låt dig inspireras av några av Familjebostäders hyresgäster: Lena och Anette som redesignar kläder. Barbro som odlar eget och komposterar på gården. Toufic som sparar litervis med vatten – och pengar på hyran – genom att duscha effektivt. TEXT Anna Cederberg Gerdrup FOTO SÖREN HÅKANLIND HALSBAND AV ÅTERVUNNET MATERAL 10 VÄRDSNYHETER DECEMBER 2015 HÅL HU Lena och Anette gör nytt av gammalt. LLBARA USHÅLL Lena Lindegarth och Anette Andersson: Återbruk är bra för miljön Ni vill starta en kreativ mötesplats för återbruk. Varför då? Lena: Eftersom vi båda är engagerade i åter- användning av textilier tycker vi att det vore roligt och angeläget med en lokal där många kan inspireras att ta vara på gamla kläder och resttyger. Anette: Vi tänker också att den som vill kan komma till lokalen för att till exempel lägga upp ett par byxor, eller få hjälp att göra det. Vilka tror ni skulle vara intresserade av en sådan mötesplats? Lena: I Sverige slängs ungefär åtta kilo textilier per person och år. Intresset för återbruk är stort hos många designers och konsumenter. Att återanvända kläder och textilier är också bra ur ett miljöperspektiv. Vi tror att designers som arbetar med redesign skulle vara intresserade. De skulle få möjlighet att marknadsföra sig och sina produkter i lokalen. Anette: Vår tanke är inte att det ska vara något exklusivt för Majorna, alla ska känna sig välkomna. Ett ställe dit du kan komma efter jobbet och bli inspirerad att utveckla ditt skapande eller ta del av en workshop kring återbruk och hantverk. Hur kom ni på idén? Anette: Vi har känt varandra länge och har haft andra gemenNamn: Lena samma projekt tidigare. Vi Lindegarth, 56 år, och har bott 25 respektive 30 år Anette Andersson, 58 år. i området och alltid trivts, Bor: Mariagatan 4a och men tycker det saknas en Carnegiegatan 11c i Majorna. mötesplats, butik eller Hållbara tips: Lär dig sy workshop. om avlagda kläder eller Lena: Inom våra yrken arberesttyger. Det kan bli tar vi med att handleda i skafina barnkläder. pande verksamheter och vi har lång erfarenhet av de positiva effekter kreativt skapande ger. Ni designar också egna produkter i textil? Lena: Vi driver egna företag med fokus på åter- använda textilier. Jag designar och syr kläder som jag sedan säljer. Anette: Min nisch är att designa smycken av tyger som jag hittat på loppis eller kommit över på annat sätt. Mina smycken finns också till försäljning. Vad är nästa steg? Lena: Att hitta en lämplig lokal. Vi hoppas att de som vi haft kontakt med tycker att vår idé är intressant. Vårt mål är ju att bidra till en levande stadsdel och väcka funderingar kring miljö, konsumtion och resurser. Fler hyresgäster på nästa uppslag. ➔ DECEMBER 2015 VÄRDSNYHETER 11 VÄLKOMMEN! LEDARE GUIDEN NYHETER INSPIRATION SÄKERHET TEMA SAMTALET INFLYTANDE DIALOG INFO SOVRAT KORSORD A R A B L L HÅ L L Å H S U H Toufic och hans familj snabbduschar. Toufic El Omar: Det är lätt att sänka sin eloch vattenförbrukning Du och din familj har dragit ned på användningen av varmvatten och el. Hur kommer det sig? – Familjebostäder har infört ett projekt där man kan sänka sin hyra genom att inte förbruka mer vatten och el än vad som ingår i hyran. Vi började direkt! Är hela familjen engagerad? – Våra söner Nour och Basel älskar att duscha länge. Och vår äldste son Mohammed, som bor hos oss tillfälligt, delar sina yngre bröders inställning, så jag och min fru Salwa upplevs nog lite tjatiga när vi ber dem att inte låta vattnet rinna så länge. Namn: Toufic El Omar, 51 år. Bor: Saturnusgatan 3, Bergsjön. Hållbart tips: Dra ned på tiden i duschen. 12 VÄRDSNYHETER DECEMBER 2015 Hur duschar du? – Jag låter inte vattnet rinna när jag tvålar in mig och så har jag dragit ned på varmvattnet. Jag har räknat ut och det går åt 40–50 liter vatten när jag duschar. Om man duschar i 15 minuter förbrukar man 180 liter vatten. Ni har även sänkt förbrukningen av el. Har du något tips att dela med dig av? – Använd lågenergilampor. När vi köpte ny taklampa till vardagsrummet bytte vi till lågenergilampor. I stället för en 120-wattslampa som vi hade i den förra lampan har vi nu sex lampor som totalt blir 36 watt. En annan sak man kan tänka på är att inte låta laddaren till mobilerna sitta i när man inte laddar. Hur vet du hur mycket vatten och el ni förbrukar? – Vi kan följa vår förbrukning på Familjebostäders hemsida. Det är kul att kunna se att de förändringar som vi gör ger resultat. Jag brukar tänka att det är lika viktigt att sänka sin kostnader som att öka sina intäkter. Tänker du på hållbarhet inom andra områden också? – Det gör jag nog. Vi komposterar matavfall sedan länge, och en del av jorden använder jag till vår trädgård. Vi odlar bland annat tomater, jordgubbar och vindruvor. Barbro Asklid: Egenodlat smakar bäst Hur kommer det sig att du blev intresserad av kompostering och odling? – Intresset väcktes när Familjebostäder bestämde att vi skulle kompostera vårt matavfall på gården. Jag ingick också i en trädgårdsgrupp som var med och utformade en ny uteplats på gården. Det är fantastisk näring i kompostjord! Sedan skaffade vi några pallkragar och började odla kryddor och grönsaker. Är alla hyresgäster engagerade? – Det finns ett stort intresse, inte minst från barnfamiljer. Barnen får tidigt lära sig att matavfallet bidrar till grönsaks- och kryddodlingarna. Vi ser också att intresset ökar och att fler listar sig för att få del i en pallkrage. Vi började med åtta, och i dag har vi tolv stycken. Luktar det från kompostlådorna? – Det beror lite på vädret, om det är väldigt varmt eller var vinden kommer ifrån. I början tyckte jag nog det, men nu tänker jag inte på det. Man vänjer sig. Och det är ju faktiskt något naturligt, till skillnad från avgaser. Om du får välja – odla eget eller köpa ekologiskt? – Det är en sådan tillfredsställelse att äta något man odlat själv. Det finns ingen anledning att köpa ekologisk persilja Namn: med tanke på hur enkelt det är att Barbro Asklid, 61 år. odla. Persiljan är härdig och sprider Bor: Koopmansgatan 15, sig lätt. Majorna. Hållbart tips: Släng inte matresterna! Är det svårt att leva hållbart? De kan användas som – Det tar lite tid att skaffa sig mellanmål eller nya rutiner. I början kan det kännas smörgåspålägg. som en utmaning, men allteftersom blir det en del av vardagen. Man får också en annan medvetenhet som kan inspirera andra. Maskarna i Barbros kompost förvandlar maträtter till fet, härlig odlingsjord. A R A B L L HÅ L L Å H S U H DECEMBER 2015 VÄRDSNYHETER 13 VÄLKOMMEN! LEDARE GUIDEN NYHETER INSPIRATION SÄKERHET TEMA INFLYTANDE DIALOG INFO SOVRAT KORSORD Det är bostadsbrist i Göteborg, särskilt för unga. Kan kompisboende lösa Upp till fyra års väntetid på egen lägenhet i Göteborg drabbar främst unga vuxna. Familjebostäder funderar just nu över olika lösningar på problemet. En är kompisboende – lägenheter som redan från början byggs som yteffektiva kollektiv med lägre hyra. TEXT SOFIA ERIKSSON FOTO SOFIA SABEL 14 VÄRDSNYHETER DECEMBER 2015 I HALLEN STÅR kängor och hänger ryggsäckar. Köksbänken är full med pizzakartonger, frukt och dricka. Runt köksbordet pågår en febril klipp och klistra-verksamhet. Och inte minst diskussioner. – Behöver man fönster i sovrummet? funderar en av deltagarna i Familjebostäders och Jagvillhabostad.nu:s fokusgrupp om kompisboende och testar att rita in ett litet hörnrum i en fönsterlös Det behövs fler och billigare alternativ, tycker Familjebostäder och Jagvillhabostad.nu. Nelly, en av deltagarna i fokusgruppen, visar sina idéer. bostadsbristen? del av lägenheten på den stora skissen han har framför sig. – Det måste vara tjocka väggar mellan sovrummen, konstaterar en annan och tar en pizzabit till. Alla har ju olika tider och vanor och det funkar inte om man ska vara så många som fyra pers i lägenheten. Det är tydligt att ungdomarna som deltar i fokusgruppen har olika åsikter om det här att bo ihop. Och Kollektivboende ska vara som att skapa en familj där alla mår bra. NELLY ’’ det är just därför som Familjebostäder bestämde sig för att fråga sina framtida hyresgäster vad de tycker. – Vi har lanserat kompisboende tidigare, men då fungerade det inte så bra, säger Karin Jaxmark, ansvarig på Familjebostäder. Även om unga kan tänka sig att bo tillsammans för att sänka kostnaderna vill de gärna bo med folk de känner. Med Facebook och andra sociala medier tror ➔ Texten fortsätter på nästa sida. DECEMBER 2015 VÄRDSNYHETER 15 VÄLKOMMEN! LEDARE GUIDEN NYHETER INSPIRATION SÄKERHET TEMA SAMTALET INFLYTANDE DIALOG INFO SOVRAT KORSORD ”Idéerna måste förankras hos unga” vi att det är enklare att få till i dag. Men den här gången ville vi också undersöka vad unga har för krav och önskemål på sitt boende ordentligt. Vanda Kehr, Jagvillhabostad.nu Karin Jaxmark, Familjebostäder DÄRAV DENNA FOKUSGRUPP. Den äger rum i Familjebostäders visningslägenhet på Tellusgatan i Bergsjön. Fastigheten ska snart renoveras och i samband med det föddes idén att bygga om några av lägenheterna till kompisboende, och kanske också skapa gemensamma lokaler där det till exempel kan finnas gym, studierum eller övernattningsrum. Deltagarna i fokusgruppen har fått i uppgift att rita en planlösning för lägenheten, men också att fundera över allt från hyresnivåer och kontrakt till standard och husregler. – Jag tror att många vill bo i kollektiv, men det är viktigt att känna att det inte är en akut, tillfällig lösning. Det ska vara strukturerat och gemensamt, med matkassa, delat ansvar och gemensamma måltider. Som att skapa en ny familj där alla mår bra av att bo så här, säger Nelly, en av deltagarna. VANDA KEHR på Jagvillhabostad.nu är projektledare för kompisboendeprojektet tillsammans med Familjebostäder. Hennes organisation har sedan 2001 kämpat för att dels lyfta frågan om bostadskrisen för unga, dels utveckla vettiga boendealternativ med rimliga hyror för unga. Och gärna snabbt. – I dag kan man få vänta upp till fyra år på lägenhet i Göteborg, säger hon. Det finns idéer, men i många fall kör byggherren på ändå utan att ha med målgruppen. Det finns en massa föreställningar om hur unga är och hur de vill bo, så det är viktigt att förankra idéerna hos dem så att det blir bra vad gäller såväl kontrakt och inkomstkrav som hur lägenheterna ser ut, säger hon. PÅ GOLVET i vardagsrummet sitter Amanda och Ramla och skissar på sitt förslag. Ramla är 21 år och bor i Bergsjön – men fortfarande hemma hos mamma och pappa eftersom hon pluggar och inte har råd att bo ensam. Hon delar rum med sin lillasyster i en lägenhet som ser ut ungefär som den de håller på att designa om. – Det är så många unga, precis som jag, som inte kan flytta hemifrån för att hyrorna är för höga. Här i Bergsjön är det extra viktigt att prata om boendet. Jag har bott här sedan vi kom till Sverige för nio år sedan, och ibland känns det som om inget görs här ute. Som att alla gett upp. Så nya idéer som funkar är bra. När hon är klar med sin utbildning till lärare om två och halvt år vill hon flytta hemifrån, och kan absolut tänka sig att bo med kompisar. – Och gärna här i Bergsjön, säger hon, nära familjen ändå. veta var någonstans i stan som unga vill bo. Är det centrala lägen som står högst upp på önskelistan, eller kan man tänka sig att bo i kollektiv oavsett var i stan det är? – Det är många frågor som ska besvaras, och därför är det jätteviktigt att ta in så många åsikter som möjligt, säger Karin Jaxmark. Vårt mål är att skapa fler bostäder i den bostadsbrist som råder nu, men det måste ju vara lägenheter som folk kan och vill bo i. JUST NU ÄR DET BERGSJÖN som är på tapeten för kompisboende, men Familjebostäder vill förstås också Hur vill du bo i framtiden? Är du ung och på väg att flytta hemifrån? Familjebostäder vill gärna veta hur du vill bo då. Fundera på frågorna nedan och mejla dina svar och tankar till karin.jaxmark@familjebostader.se. l Hur mycket kan du tänka dig att betala i hyra i ett kollektiv? l Vill du bo med kompisar eller människor du inte känner? Eller hellre helt själv? l Vilka ska få bo i ett kompisboende – åldrar, sysselsättning? l Var i stan skulle du vilja ha kompisboende? l Hur ska kök och badrum vara – storlek, utrustning till exempel? Du har chans att vinna en biobiljett, så glöm inte att uppge namn och adress! Ange också om du vill vara med i Fokusgruppen. 16 VÄRDSNYHETER DECEMBER 2015 Här bor jag! Sven-Anders, Eriksbo TEXT CARINA H AHNSTEDT FOTO SOFIA SABEL ”Jag har över 5 000 autografer” Namn: Sven-Anders Gunblad Johansson. Bor: I en etta på Eriksbo Västergärde. Yrke: Tidigare har jag varit ställningsbyggare, i dag är jag bland annat engagerad i kyrkan och har varit tränare för ett fotbollslag. Är också delaktig i arbetet med boken Autografsamlaren av Michael Nystås som kommer i december och handlar om mitt liv. Antal år i Familjebostäder: Två och ett halvt år. Fritidsintressen: ”Att samla autografer. Dessutom har jag tävlingsdansat under flera år och spelar gärna dragspel eller keyboard.” Favoritrum: ”Vardagsrummet med alla böcker, skivor och autografer. Den första, JokkmokksJokkes, fick jag när jag var tio år. I dag har jag 5 500 stycken, bland andra Bruce Springsteen, Rod Stewart och Bonnie Taylor. Min senaste är från Kjell Bergqvist.” Böcker, skivor och tusentals autografer fyller Sven-Anders etta i Eriksbo. Läs mer om boken på autografsamlaren.se. DECEMBER 2015 VÄRDSNYHETER 17 VÄLKOMMEN! LEDARE GUIDEN NYHETER INSPIRATION SÄKERHET TEMA SAMTALET INFLYTANDE DIALOG INFO SOVRAT KORSORD Nästan alla Familjebostäders medarbetare deltog i den största påhälsningskampanj i företagets 65-åriga historia. Här syns gänget som knackade på med presentkort i Högsbo. Kontakt med Familjebostäder 18 VÄRDSNYHETER DECEMBER 2015 E ÄD R 1950 – MILJEBOST FA 65 ar 15 20 Tårta till alla hyresgäster En 65-åring ska firas ordentligt, och vad är väl bättre än att bjuda på tårta? Och för att alla skulle få del av kakan besökte Familjebostäders medarbetare samtliga 18 000 lägenheter i sin största påhälsningsaktivitet någonsin. De som var hemma fick en liten pratstund och en överraskning i form av ett presentkort på tårta. Och de som inte öppnade fick sitt presentkort i brevinkastet. Är något trasigt? Gör en serviceanmälan på HemmaHos eller till central kundservice. Varning för brand DECEMBER ÄR DEN MÅNAD på året då det inträffar överlägset flest lägenhetsbränder – och det beror förstås på att vi under den här tiden älskar att omge oss med tända ljus. Och när de lämnas oövervakade eller glöms bort när man går hemifrån, då är olyckan lätt framme. Med förödande konsekvenser. Därför tipsar MFB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, om att du: l Alltid ska ta en extra runda hemma för att kolla så att alla ljus är släckta innan du går hemifrån. Tänk på att det faktiskt kan vara svårt att se om en ljus är tänt i dagsljus, så kolla noga. l Ska använda ljusstakar och prydnader som är obrännbara. l Bör ha brandvarnare, brandfilt och pulversläckare hemma. Kolla så att batterierna är okej och var noga med att brandvarnaren är installerad rätt. Den bör sitta i taket. Kolla instruktionerna. l Inte ska ställa ut julklappspapper och skräp i trapphuset eller blockera vägen på annat vis. Tänk på att du ska kunna komma ut och räddningstjänsten ska kunna komma in om det börjar brinna. l Inte heller ska förvara pappersskräp eller lättantändligt material på balkongen. En missriktad nyårsraket kan lätt starta en brand. l Ska lära alla i familjen att 112 är lätt att slå. Ring direkt om brand eller fara uppstår. Mormor Ingvor Dahlgren på Bankogatan passade sitt barnbarn Anton, 1 år, och båda blev glada för oväntat besök. Henrik Mortensen på Familjebostäder lämnar över kortet, som kanske kan bli till en extra festlig ”mellis” för Ingvor och Anton. Central Kundservice: 031-731 67 00. För öppettider för lokal kundservice, se anslag i trapphuset. Anders Dahlgren på Bankogatan blev glatt överraskad när Börje Knutsson från Familjebostäder stod utanför dörren med ett tjusigt tårtpresentkort. SOS-alarm: 112 Polisen: 114 14 Har du ingen brandvarnare? Kom och hämta gratis på någon av Familjebostäders expeditioner! Nomor AB: 0771-12 23 00 (om du får skadedjur) Kabel-tv: 0771-55 00 00 Nästa nummer ute i mars DECEMBER 2015 VÄRDSNYHETER 19 Avsändare: Familjebostäder i Göteborg AB Box 5151 402 26 Göteborg DEN HAR VARIT I FULL GÅNG SEDAN FÖRSTA VECKAN I OKTOBER HAR MAN MISS B HAR INTE GÖR DIG GJORT VIMMELDET KANTIG ÄR VI KAN BÖRJA ALLA I MED ATT BÖRJAN Sverige Porto betalt DANIELS- DEN STAD I SON VI BÄR ITALIEN MINNS OLLON MED PEL SYSSELSÄTTNING STÖR EN SOM ÄR RIKTIGT ARG BRYTER ISEN CHEVIOT T. EX. GE SKULDEN SÄGS ENSAM VARA VÅTMARK KAMP LÄSER KAL MAGER PÅ GOTLAND SPILLER I VISAN GIFT KLÄRVOAJANTA SNETT UPPÅT TILL HÖGER LÅNGT BREV DÄR EJ VINDEN ÄR TILL BESVÄR EN BRONSFIGUR TEST SADE INTE DU VIKTIG VÄTSKA ANGER LÄGE LIKÖR BÅGSKYTT UFOPILOT INLOPP INNEHÅLLER ÄGG EBBAR UT KAN MATROS BETALAS MÅNADSVIS TILL FAMILJEBOSTÄDER HADE EFTER VID ALTARE PÅ KÄNN ARNE OSAR BLIR GÄRNA ÖVERDIG ENS DEN SKA SPÄDAS I SALT VILL GIRIG HA STORVUXNA URDEL GULLIG BAKSLAG KALVAR SÄTTER RÖDA PRISLAPPAR MANDELA REGERANDE FURSTE VISSELBLÅSARE SLÄPA OCH DRA IMPERIUM BÖJER AV REJÄL REPTIL Familjekrysset Vinnarna av förra numrets kryss får två biobiljetter! Vi gratulerar: Birgitta Molitor, Wadmansgatan, Markku Koponen, Dahlströmsgatan och Solbritt Bengtsson, Hjällbogärdet. Du kan skicka in hela korsordet till oss på Familjebostäder i Göteborg, Box 5151, 402 26 Göteborg eller mejla oss det ord du får fram genom att kombinera de sju bokstäverna i de ljusblå rutorna. Mejladress: vardsnyheter@familjebostader.se. Glöm inte att ange namn och adress i mejlet! Skicka in ditt svar senast den 31 januari. NAMN:......................................................................................................................................................... ADRESS:...................................................................................................................................................... POSTNUMMER:......................... ORT:....................................................................................................... MAJAS I VISAN HAR DE RÖK IN FLESTA JAPAN KASTA PIL HAFT O S O E M M M A R S N E M M E S T E Ö R PÅ HONSHU DUBAI BRA ATT HA VID BORDET INTAGES ROANDE HÅN DÄR KATMANDU FINNS VERKAR VEMODIG FÅGEL BRUKAR FÅ FÖL GÖR ONDA GÄRNINGAR GER VÄRME FÅGLAR A S I A T D A R T KAN VÄCKAS Å A T P A O L S T O E R L D N A IGEN EN LÄRJUNGE TAR TALARE TILL N E K A A T R O M T E I R L L T A B R O A R R Ö BLIR RIVA SLIPADE NED SMÅDELAR GÖRS DET PÅ DAGIS NATION KRITISERA TEATER HANDBERG I LINGEN ISRAEL DRA NIT PÅ BIL I BURMA SÄLLAN SEDD K Ä D N E L I S T E S N T A O R R A P N E T SES FRUSEN SKAM O T U R KÄND TRÄDGÅRD V GER VI BLIR LÄTT VÅRA KÄRA RETADE P I Å K N H A T I R R I S T E G E T S S E N TILLTAG FÄRDAS OCH BRUKAS MITT I SPIRAL MÅSTE RUSA EN ORSAK TILL TRAFIKKAOS A E R G J A A P R E M A N Ö N BRUKAR LÅNGFINGRAD HAR KLOR ASIAT FLOD DRAR PULKA GRÖNSAK OGIFT ”FINT FOLK” FLASKA PRYDER PÅVEN K R V A R A R R A S S A E K S R A E L A D L A E A N D D O A S S N T A D E L R I K A N A V I A R A SÅLDE BADUT BIL- PLATS LIGT DALMATINER KAN HÄST BLI KAN MAN BÅT OCH PLAN KOD LAGRAS DAGENS DUBBEL TILLHÖR INGEN ANNAN HET STRÖM SITTER MITT I
© Copyright 2024