På turné med erfarenhet
För förtroendevalda i IF metall 2 2015 På turné med erfarenhet – Ingen ansvarig ska få glömma det som hände mig, säger Gustaf Seppelin Solli som nu träffar ungdomar på yrkesgymnasierna. sidorna 4–5 Kollektivavtalet är guld värt Feminist – javisst! sidan 7 sidorna 2–3 Kollektivavtalet – större värde än du tror – Kollektivavtalet går egentligen inte bara att räkna i pengar. Men genom att plocka ut de delar som är pengabärande går det få en uppskattning av värdet. Oftast kommer det som en överraskning att det är så stora summor det handlar om, säger Tomas With, chef på IF Metalls förhandlingsenhet. Kollektivavtalet är mer än värd sin vikt i guld. Det handlar inte bara om dina rättigheter, utan kollektivavtalet har även ett stort ekonomiskt värde. För en arbetsplats uppgår det ofta till flera miljoner per år beroende på antalet an ställda. kollektivavtalet räknas även månads lönen in. En arbetsplats utan kollektiv avtal behöver inte betala ut en enda krona i lön. Ett avtal ger den lönegaran tin, säger Tomas With. Lite förenklat går det säga att varje krona som betalas i medlemsavgift ger cirka 100 kronor tillbaka i form av er sättning för bland annat lön, övertid, obekväm arbetstid, delpension och skift formstillägg. – Då inser du ganska snabbt att med lemskapet är väl satsade pengar, säger Tomas With. Foto: Kristoffer Sydlén Du tjänar på att vara medlem i facket och den största vinsten kommer med kollektivavtalet. Men vad är kollektivavtalet egentligen värt i pengar? Avtal ger lönegaranti Ett sätt att räkna kan vara följande: En arbetsplats har 50 anställda, med en snittlön enligt Teknikavtalet på 26 253 kronor per månad. Det ger ett avtals värde på drygt 26 miljoner kronor per år. – Det är vad ett kollektivavtal är värt för medlemmarna. Utöver alla tillägg i – Varje krona i medlemsavgift ger cirka 100 kronor tillbaka i form av ersättning för bland annat obekväm arbetstid, avtalspension och semestertillägg, säger Tomas With, chef för IF Metalls Arbetsgivare tjänar också på det Det är inte bara för medlemmarna som ett kollektivavtal har ett värde, utan det finns även mycket för arbetsgivare att vinna på att teckna kollektivavtal. – Arbetsgivaren får främst arbets freden. Kollektivavtalet har inneburit att det är få störningar på arbetsmark naden. Sedan ger avtalet en enkelhet med fasta spelregler kring rättigheter och skyldigheter och konkurrens på lika villkor, vilket arbetsgivare uppskattar, berättar Tomas With. kristoffer.sydlen@ifmetall.se förhandlingsenhet. Räkna själv ut vad avtalet är värt på er arbetsplats snittlön/månad x beräknat på* 1,7 månader x 12 antal anställda x avtalets värde = Värdet är uppskattat utifrån ett snitt på Teknikavtalet. Så här räknar man: Snittlön per månad x 1,7* x 12 månader x antalet anställda = avtalets värde på just er arbetsplats. * Talet 1,7 är beräknat på: Tvåskift med ob, tvåskift arbetstidsförkortning, fem tillfällen övertid lördagar, semestertillägg 0,8 procent, semestertillägg rörlig del 13 procent, delpension, avtalspension, omställningsförsäkring och arbetsgivaravgifter med mera. 2 | 2 2015 Foto: Kim Lill Många samtal om kalendern som inte kom Under början av året hörde många medlemmar spontant av sig till sina klubbar, avdelningar och till oss på förbundskontoret. Den dominerande frågan från dem var: ”Varför har jag inte fått min medlemskalender?” Anders Ferbe Förbundsordförande i IF Metall Jag tycker att det väldigt positivt att medlemmarna reagerar. Jag förstår samtidigt att ni som är aktiva i klubbar och avdelningar fick en jobbig period, eftersom ni hamnade i en ovanlig situation. Det var svårt att lämna ett rakt svar. Förra året lade IF Metall och flera andra LO-förbund ned pappers versionerna av medlemskalend rarna. Tillsammans utvecklade vi i stället en digital kalender för mobilen. Stöd för det beslutet fick vi av en medlemsundersökning som Novus hade gjort på uppdrag av LO. Resultatet var entydigt: Få använder papperskalendern. Att företaget har kollektivavtal är en god investering både för medlemmar och arbetsgivare. När Caroline Holmstedt och Robert Löw möter medlemmar har de med sig kollektivavtalet. Därför har vi kollektivavtal Innan kollektivavtal fanns utnyttjade arbetsgivarna den konkurrenssituation som uppstod mellan arbetarna genom att ge jobbet till den som accepterade lägst lön. För att komma till rätta med detta enades arbetarna om vilken lägsta lön de ansåg skulle gälla och träffade ett avtal om detta med arbetsgivaren. Så uppstod fackföreningar och kollektivavtal. Läs mer i broschyren Kollektivavtal gör ditt jobb mycket tryggare! som du hittar på ifmetall.se Efter nyår förstod vi att vi ska vara varsamma med att dra slutsatser utifrån sådana undersökningar. Papperskalendern används av många medlemmar för att skriva in skiftgången, komma ihåg födelse dagar, notera besök av hemtjänsten och allt möjligt annat. Vi har lärt oss. Till nästa årsskifte kommer en lösning där alla som vill ha en kalender ska få en. Medlemskalender för 2015 finns att hämta på alla avdelningar för dem som vill ha. 2 2015 | 3 Han lär unga om risker i arbetslivet Turnén har precis startat. Först ut att få besök är yrkeselever i Kiruna och Gällivare. – Det som hände mig är ett skolboksexempel på hur det inte ska fungera på en arbetsplats, säger Gustaf Seppelin Solli, som nu vill sprida sina erfarenheter om riskerna i arbetslivet till ungdomar. Yrkesprogrammens elever har ofta bristfälliga kunskaper om arbetsmiljö och många gånger tror de att de själva bär ansvaret för att inte utsättas för olyckor. Det skapar knappast de bästa förutsättningarna för framtidens indu striarbetare. Särskilt inte i kombination med ett allt mer förändrat arbetsliv där fler och fler hyrs in via bemannings företag, eller är anställda av firmor långt ned i kedjan av underentreprenö rer. De har därför inte en rimlig chans att varken känna till riskerna på arbets platsen eller våga ifrågasätta säkerhe ten av rädsla för att förlora jobbet, upp draget, inkomsten. Svårt tacka nej till jobb Ungefär så var det för Gustaf Seppelin Solli som brännskadades svårt i den om talade kalkugnsolyckan i Luleå i slutet av 2011. Han blev uppringd av Empo wer – en underentreprenörfirma till Nordkalk, som i sin tur hade sin anlägg ning inne på SSAB:s område – sent en kväll i november. De behövde hjälp med underhållsarbetet och självklart tackade han ja. Tyvärr fick Gustaf och de andra män nen aldrig någon information om risker na med jobbet de skulle utföra. Inte hel ler drog någon ansvarig i handbromsen, trots att det hänt en arbetsplatsolycka vid kalkugnen tidigare samma dag. – Det var tveklöst så att man la ut de skitigaste, grisigaste, svåraste och mest riskfyllda jobben på underentreprenörer 4 | 2 2015 – Ingen ansvarig ska någonsin få möjlighet att glömma det som hände mig. Kan jag dessutom få någon ung i arbetslivet att tänka efter en extra gång, få modet att säga nej, så är väl det bra, säger Gustaf Seppelin Solli. En film, ett samtal och några workshops blir till en studiedag na. Det var till och med så att det skoja des om det på arbetsplatsen, säger han. Skräddarsydd studiedag om säkerhet Gustaf Seppelin Solli är inte rädd för att sticka ut hakan. Han har berättat sin historia många gånger – i tv, radio och tidningar. Och nu, efter drygt tre års rehabilitering, vill han sprida sina erfa renheter till andra unga människor på väg ut i arbetslivet. Därför medverkar han och hans fru i dokumentären Gustaf och Pernilla som, tillsammans med workshops, inter vju och samtal, blir till en skräddarsydd studiedag om arbetsmiljö, säkerhet och vikten av att vara med i facket. – Ingen ansvarig ska någonsin få möjlighet att glömma det som hände mig. Kan jag dessutom få någon ung i arbetslivet att tänka efter en extra gång, få modet att säga nej, så är väl det bra, säger han. LKAB först ut som sponsor Tanken är att skolor – men också ar betsgivare – som tycker att arbetsmiljö och säkerhet är viktigt ska köpa in en studiedag. LKAB har redan statuerat om riskerna i arbetslivet. Ambitionen är att engagera unga så att de blir mer försiktiga och får modet att säga nej. På så vis kan nya arbetsplatsolyckor förebyggas. exempel och sponsrat dagarna för yrkes eleverna i Gällivare och Kiruna. – Vår förhoppning är att vi ska kunna nå ut med det här till så många yrkesinriktade skolor i landet som möj ligt. Ambitionen är att engagera unga så att de blir mer försiktiga och får modet att säga nej, säger Margaretha Wik holm, som tillsammans med sin man Janke Wikholm står bakom filmen och utbildningskonceptet. anneli.lundberg@ifmetall.se Gustaf och Pernilla – en workshop som berör Vill du boka en filmvisning eller få hjälp med en skräddarsydd studiedag kring arbetsmiljö och säkerhet – kontakta margaretha@jankewikholm.se. Foto detta uppslag: Anders Alm ”Det är så här arbetsmiljöundervisning ska vara” Det var idel positiva ordalag från yrkeseleverna efter studiedagen med Gustaf Seppelin Solli som LKAB sponsrat. Elin Tano, första året på Industrisvets. – Jag blev otroligt berörd av filmen och av att få lyssna på Gustaf när han berättade sin his toria. Han poäng terade bland annat att man måste våga säga ifrån när något inte känns bra. Alla borde få vara med om en sådan här dag. Tommy Eliasson, andra året på Drift och underhåll med inriktning LKAB. Johannes Raattamaa, andra året på Industrisvets. – Mest berörande var filmen och sam talet med Gustaf. Det fick mig att inse hur snabbt li vet kan förändras. Ska man ha arbets miljöundervisning, så ska den vara så här. Den vi fick i skolan däremot, den var grymt trist. – Gustafs historia är tragisk och jag blev väldigt impo nerad av honom som person. Det gav en rejäl tankeställare och var en väldigt givande dag. 2 2015 | 5 Orädd förkämpe för allas rätt Foto: Ingela Hoatson Terminalarbetaren Emilia Töyrä trivs bra i riksdagen, här är hon i sitt arbetsrum. Hon brinner för mänskliga rättigheter och att människor ska ha det schyst på jobbet. Emilia Töyrä är terminalarbetaren från Kiruna som blev riksdagsledamot med plats i konstitutionsutskottet. Det fanns en tid när Emilia Töyrä tänk te sig för innan hon utmanade auktori teter. I dag är hon en orädd debattör och förkämpe för sådant som nolltolerans mot dödsolyckor på arbetet. – Jag höll själv på att dö på jobbet. Jag skulle in under jord och lasta ett tåg. Det var mycket vatten och det blev som en översvämning av malmmylla. Det kom in i kuren där jag satt och hade jag inte snabbt kommit ut så hade jag dränkts. Extra tyngd Den här upplevelsen var något som 6 | 2 2015 Emilia Töyrä hade lagt bakom sig. När det så blev dags att delta i riksdagens allmänpolitiska debatt ville hon sätta fokus på dödsolyckor – då slog det henne plötsligt att hon faktiskt hade en egen erfarenhet att berätta om. Givetvis ger det orden en extra tyngd. Hon trivs med arbetet i utskottet, även om konstitutionsutskottet ”inte stod med på fem-i-topp-listan” innan hon fick veta sin placering. Men stämningen är god och hon uppskattar att demo krati- och rättighetsfrågor ingår här. Humor och direkthet Emilia Töyrä är tjänstledig från sitt arbete som terminalarbetare på LKAB Malmtrafik. Arbetet innebär att hon las tar, lossar, växlar och klargör tågen som fraktar malm. Själv kallar hon sig för ”bangårdstroll”. Hon har en humor och direkthet som är slående. – Jag är öppen och har lätt att hitta de jag klaffar med. Kan bara vara den jag är, om någon inte gillar mig är det inget jag kan göra något åt. Viktigast är ändå självskattningen, inte vad andra ska tycka, säger hon. Feministiskt förbund En feministisk attityd, men så är också Emilia Töyrä starkt engagerad i jäm ställdhetsfrågor. För henne är det själv klart att IF Metall är ett feministiskt förbund, men hon är väl medveten om att det finns en del jobb kvar att göra. Själv har hon arbetat med att utbilda avdelningsstyrelser. – Min erfarenhet är att jämställd hetsarbetet behöver stärkas, särskilt på lokal nivå, i klubbar och bland arbets platsombud, men även på avdelning arna. ingela.hoatson@ifmetall.se Sam Davidsson. Peder Bostr öm. . Eva Wilhelmsson Foto denna IF Metall Örebro Län är först ut. Under kongressperioden 2014–2017 ska alla förtroendevalda i ledande ställning samt anställda på sida: Roger Lundberg Marianne Jedselius. förbundet och i de 37 avdelningarna utbilda sig i jämställdhet. – Jag är ju en riktig feminist Ökade kunskaper. Det var de flesta på avdelningen IF Metall Örebro län beredda på att få under kursen i jämställdhet. För ombudsman Peder Boström blev den en riktig ögonöppnare och flera med honom utbrast lite förvånat: – Jag är ju faktiskt en riktig feminist. Kanske beror det på okunskap om or dets betydelse, men också för att ordet feminist har använts av många som inte alls vet vad det handlar om. – Det finns alltid de som ska driva saker in absurdum och som får det att se ut som att kvinnor ska ta över. Det handlar det ju inte alls om, säger Marianne Jedselius, handläggare för a-kassan på avdelningen. Glasklar grundvärdering Feminist är någon som ser att män och kvinnor i dag behandlas olika och vill få bort orättvisor, det handlar om allas lika värde. – I grunden inget konstigt alls, sär skilt när IF Metalls grundvärdering är just allas lika värde, menar Peder Boström. Glasklart kan tyckas. Men ändå så svårt och fortfarande så mycket att rätta till. – Jag tyckte nog att jag vid 60 års ålder var fullärd och jämställd. Men vår kurs har verkligen fått mig att tänka mer observant på hur vi bemöter varan dra, säger Eva Wilhelmsson, adminis trativ personal. Observationer som Eva Wilhelmsson också tagit med i övriga delar i varda gen – hemma och i kommunalpolitiken. – Vi är två nya kvinnor på politiska uppdrag och sättet som vi ibland blir tilltalade på, just för att vi är kvinnor, är faktiskt inte okej. Tidigare har jag inte ens tänkt på det. Insikt och kunskap Skapa insikt och öka kunskap om nor mer, både synliga och osynliga, är kär nan i jämställdhetsutbildningen som IF Metall nu storsatsar på. – Vi behöver kunskaperna för att kunna förändra, säger Sam Davids son, ledamot i avdelningsstyrelsen och klubbordförande på Zinkgruvan. För hans del sammanfaller det med att man på arbetsplatsen tar fram en jämställdhetspolicy och en jämställd hetsplan. Lön ska absolut inte ha med kön att göra säger Sam Davidsson be stämt. Höjd lägstalön – I vårt lönesystem i Zinkgruvan har samtliga arbetare samma lön oavsett kön, lönesystemet utgår hela tiden från vad som krävs för att inneha en viss befattning. Däremot, fortsätter Sam Davidsson, är det fler kvinnor som arbetar med de lägst avlönade befattningarna. – För att få bort skillnaderna och för att faktiskt höja lönen för dem som tar ansvar för att dessa jobb blir utförda har vi höjt nivån på lägstalönen, tillägger han. annette.lack@ifmetall.se 2 2015 | 7 Redan 2002 fick Annika Ögren sitt första styrelseuppdrag. Nu sitter hon i Husqvarnas styrelse. Foto: Carl-Robert Jonzon Samma mål – olika perspektiv Att sitta i en bolagsstyrelse är ett viktigt och givande uppdrag. Det tycker både Annika Ögren och Johan Järvklo, som representerar IF Metall i Husqvarnas respektive Scanias styrelser. – Om de som äger företaget tycker att något är viktigt, så är det ännu vikti gare för oss som jobbar där, säger Johan Järvklo. Annika Ögren har lång erfarenhet av att som facklig företrädare sitta i en bolagsstyrelse. Redan 2002 kom hon in i styrelsen för Electrolux och sedan bola get delades och Husqvarna blev en egen del några år senare har hon suttit i sty relsen där. I dag har hon suttit längre än någon annan i styrelsen. – Vi som anställda har en annan infallsvinkel än de som sitter med ett ägarperspektiv. Medan de sitter på ekonomisk kunskap och kunskap om industrin, har vi mer kännedom om hur 8 | 2 2015 stämingen är på företaget. Vi kan his toriken och förstår kulturen, känner av inifrån hur företaget ”mår”. Annika Ögren tycker att rollen som facklig representant är tydlig. Alla vet vilket mandat hon sitter på. Strategisk utveckling Johan Järvklo kom in som suppleant i styrelsen 2006, blev ordinarie två år senare och har alltså också hunnit sam la på sig några års erfarenhet. Fördelen är, menar han, att han hunnit bygga relationer till de andra i styrelsen. Även om han representerar IF Metall är per spektivet lite annorlunda än det strikt fackliga. – Det handlar om hur vi strategiskt ska utveckla företaget. Vilka markna der ska vi gå in på? Vilka produkter ska vi utveckla? Hur mycket pengar ska vi lägga på forskning och utveckling? Före kommer det en omstruktureringsprocess är det naturligtvis något som kommer upp i en bolagsstyrelse, säger Johan Järvklo. Frågor om stämningen – Jag får frågor, om det varit omorgani sationer till exempel, om hur stämning en är. Om vi har bytt vd, hur det har uppfattats. En av de viktigaste sakerna, menar Annika Ögren, är att lyssna in vad som sägs mellan raderna. Det gäller att vara lyhörd. Hon har tystnadsplikt när det gäller vissa frågor, men rapporterar till fackklubbens styrelse och koncernens fackliga företrädare. Hon har gått en tre veckors utbild ning, men mycket av kunskapen kom mer från andra som hon suttit tillsam mans med. Hon skulle rekommendera den som får uppdraget att se till att få utbildning så snart som möjligt. Johan Järvklo har gått flera utbild Foto: Linda Håkansson ”Säg ja om du får frå gan att ta plats i bolags styrelsen. Du får fantas tiskt mycket insyn, ett bra kontaktnät och du kan ta upp medlemmarnas intressen på ytterligare en arena .” ningar, det erbjuds både av IF Metall och LO. Även han rekommenderar detta. – Man behöver kunna läsa en balans räkning, förstå hur allt hänger ihop, vilka frågor som är relevanta att ställa till ledningen. I styrelsen har man sam ma ansvar som kapitalledamöterna. Även om intresset för företagets bästa är gemensamt finns givetvis ett annat perspektiv för en facklig representant. Företräder de anställda – Jag är där för att företräda de an ställda, inte för att ha ett ägarperspek tiv. Men till syvende och sist är det så att om företaget går bra får vi större förutsättningar för sådant som löne ökningar och pengar till forskning och utveckling. Givetvis har vi ett gemen samt intresse i att företaget går bra. Till den som får frågan om att ta plats i en bolagsstyrelse har Johan Järvklo ett enkelt råd: – Säg ja! Du får fantastiskt mycket insyn, ett bra kontaktnät och du kan ta upp medlemmarnas intressen på ytterligare en arena. Det är bra att ha den kontakten med företagets ägare. ingela.hoatson@ifmetall.se Johan Järvklo rekommenderar utbildning för blivande fackliga representanter i bolags styrelser. Det gör det lättare att förstå vilka frågor som är relevanta att ställa. Själv sitter han i Scanias styrelse. Vad säger lagen om fackets roll i bolagsstyrelser? De fackliga organisationerna har rätt att utse två representanter till bolagsstyrelsen i företag med mer än 25 anställda. I företag med mer än 1 000 anställda och med verksamhet i flera branscher kan tre utses. De får dock aldrig vara fler än ägarrepresentanterna. Ersättarna har rätt att delta vid styrelsemöten, men har ingen rösträtt. Arbetstagarledamöternas uppdrag i styrelsen regleras i aktiebolagslagen och ger rätt att delta på samma villkor och med samma skyldigheter som ägarrepresentanterna. Ledamoten har alltid en så kallad vårdnadsplikt om bolagets verksamhet. Några undantag finns i rättigheterna till deltagandet, bland annat i kollektivavtalsfrågor och i samband med stridsåtgärder. 2 2015 | 9 kortA nyheter Dags att också kvinnor får lön för hela dagen. Sök stipendium och studera utveckling. Kontakta din avdelning och kom på IF Metallträffarna. Inför 8 mars: Dags för lön hela dagen Dags att ta tag i arbetsmiljöproblemen 1 10 | 2 2015 Här finns stipendier att söka Är du medlem i IF Metall, arbetar inom ett företag anslutet till Teknikföretagen och vill studera något ämne inom ramen för Utvecklingsavtalet, till exempel utveckling av arbetsorganisation, företagets ekonomi, resursfrågor eller liknande? Då kan du söka stipendium från IF Metalls och Teknikarbetsgivarnas Stipendiefond. Fonden bekostar, helt eller delvis, studielitteratur och studiematerial. Ansökan med beskrivning av studie ändamål, innevarande och/eller kommande läsår samt kostnadsberäkning fokus industri rapport #2 Storföretagens utvecklin g är den andra rapporten i serien Fokus industri, framtagen av IF Metalls utredningsenhet. Industrilandet Sverige är den första rapporten i serien Fokus industri, framtagen av IF Metalls utredningsenhet. IF Metall, 105 52 Stockholm IF Metall, 105 52 Stockholm | 08-786 80 00 | www.ifmetall.se fokus industri rapport #1 industrilandet sverige 2015 Du vet väl om att medlemskalendern sedan 2013 även finns digitalt. Den webbaserade kalendern kan användas både i dator och smartphone och det går att lägga in egna möten och uppgifter. Den innehåller även samma fackliga information som fanns i den tryckta kalendern. Vill du börja använda kalendern eller läsa mer om den går du till: alma.lo.se/info. Hur har industrin i Sverige Industrilandet utvecklats Sverige Storföretagens utveckling under senare år? Om detta handlar de två nya rapporterna Industrilandet Sverige och Storföretagens utveckling som IF Metalls utredningsenhet tagit fram. Industrilandet Sverige ger en bild av utvecklingen av svensk industri under de senaste åren och skildrar övergripande produktions-, investerings- och sysselsättningsutvecklingen under perioden. Storföretagens utveckling beskriver vad som har hänt i tjugo av de företag där majoriteten av IF Metalls medlemmar arbetar, viktiga företag både för IF Metall som förbund och för svensk arbetsmarknad. Båda rapporterna finns på ifmetall.se. fokus industri Utspridda över landet ligger natursköna fritidsanläggningar som klubben eller avdelningen erbjuder medlemmarna till medlemspris. I Fritidsguiden hittar du fritidsanläggningarna med kontaktuppgifter till den uthyrare som du kontaktar i samband med en förfrågan eller bokning. Fritidsguiden finns på ifmetall.se. Webbaserad medlemskalender Två nya utredningsrapporter om industrin storföretagens utveckling Fritidsguiden 2015 På arbetet.se kan du läsa en debattartikel av Raimo Pärssinen, medlem i IF Metall och ordförande (S) i riksdagens arbetsmarknadsutskott, om Raimo Pärssinen. Socialdemokraternas möjlighet att ta fram en ny arbetsmiljö strategi och en nollvision mot dödsfall i arbetslivet. – I stället för att göra dålig och skadlig arbetsmiljö till vars och ens individuella problem är det viktigt att se de struktur ella problemen – systemfelen. Nu är det dags att ta tag i problemen, inte sticka huvudet i sanden som Alliansregeringen gjorde under åtta år. ställs till: Stiftelsen IF Metalls och Teknikarbetsgivarnas Stipendiefond, Lea Skånberg, Olof Palmes gata 11, 105 52 Stockholm. Sista ansökningsdag är den 30 april 2015. fokus industri Baserat på en arbetsdag från klockan 08.00– 17.00 får kvinnor bara lön fram till 15:56, därefter jobbar kvinnor gratis. Lönegapet mellan kvinnor och män är 13,4 procent. Även om det rört sig framåt går det alldeles för långsamt. Fortfarande tjänar genomsnittskvinnan 4 500 kronor mindre än genomsnittsmannen – varje månad. På ett år blir skillnaden 54 000 kronor och under en livstid i genomsnitt 3 miljoner. – Det behövs många åtgärder för att minska skillnaderna mellan mäns och kvinnors lön. De gemensamma krav som IF Metall tillsammans med övriga inom Sveriges Kvinnolobby ställer är några av de saker som skulle skynda på både lönen och ett mer jämställt liv, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare. Kraven som fackliga organisationer, kvinnorörelsens organisationer och parti politiska kvinnoförbund står bakom är desamma som för tre år sedan när rörelsen Lön hela dagen bildades: 4 Ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. 4 Skärpta krav på lönekartläggningar. 4 Samma rätt till heltidsarbete. Läs mer om 15:56-rörelsen och delta i den digitala manifestationen söndagen den 8 mars klockan 15:56. facebook.com/Lonheladagen Facebook.com/ifmetall Twitter.com/ifmetall Instagram.com/ifmetall | 08-786 80 00 | www.ifmetall.se 1 2 Blockad avblåst Piezomotor Uppsala AB sattes i blockad den 9 februari då de under en längre tid vägrat att teckna kollektivavtal. Men den 17 februari upphörde blockaden sedan företaget valt att teckna kollektivavtal. – Det är verkligen positivt att företaget nu har tecknat kollektivavtal, säger Peter Lydell, ombudsman på IF Metall Uppland. Medlemmarna på företaget, som efterfrågat ett kollektivavtal, får nu bland annat rätt till arbetstidsförkortning, kollektivavtalets delpensionslösning, avtalstrygghet och garanterad löneökning. – Nu kan medlemmarna vara säkra på att de får de villkor och förmåner som de ska ha enligt avtalet, säger Peter Lydell. medlemsvärde! Som medlem i IF Metall kan du resa till ett extra förmånligt pris till alla Swebus destinationer. Du får 15 ifmetall.se/medlemskort De jobbar för facklig föryngring Att rekrytera och organisera fler ungdomar på skolor och arbetsplatser är grunden för att skapa engagemang, ungdomsverksamhet och ett starkt fack. Detta är kärnfrågorna för IF Metalls centrala ungdomskommitté. – Vi måste hela tiden jobba för att få fler unga medlemmar i facket som också är aktiva i olika uppdrag. Det är oerhört viktigt för fackets framtid, säger Elin Näslund, som jobbar på LKAB och är ledamot i ungdomskommittén för IF Metall Malmfälten. – Vi hoppas kunna vara ett stöd till avdelningarna för att få ännu fler ungdomar att bli aktiva i IF Metall, säger Jessica Danielsson, som jobbar på AMB Plastindustri där hon även är ungdoms ansvarig. Följande personer är ledamöter i den centrala ungdomskommittén: Jessica Danielsson, IF Metall Kalmarsund. Therese Jonsson, IF Metall Stockholms län. Elin Näslund, IF Metall Malmfälten. Christofer Roselönw, IF Metall Göteborg. Ytterligare en plats är fortfarande vakant. procent rabatt fem dagar i veckan. 335 miljoner kronor till fackets medlemmar När facket inte kommer fram förhandlingsvägen eller då Försäkringskassan har Annika Nilsson. sagt nej till ersättning anlitar facket ofta en jurist från LOTCO Rättsskydd för att driva medlemmens fråga i domstol. Under 2014 fick LO-TCO Rättsskydd in 1 100 nya ärenden och i de ärenden som avslutades under året fick medlemmarna dela på 335 miljoner kronor. – För vår del handlar det om totalt 31,5 miljoner kronor i skadestånd och ersättningar till medlemmar i förbundet, säger Annika Nilsson, IF Metalls arbetslivsenhet. Kort om IF Metall 2015 Kort om IF Metall är en broschyr som kan vara bra att ha när du behöver uppgifter om vår organisation, till exempel medlemsstatistik, avgifter etc. Kort om Uppgifterna gäller IF Metall från och med den 1 januari 2015. Du hittar broschyren på ifmetall.se. Medlemsstatistik, avgifter Januari 2015 m.m. Inspirerande besök i riksdagen Info nr 3/2015 når din arbetsplats under vecka 14. Där kommer du bland annat att kunna läsa om skillnaden mellan att ha ett kollektivavtal och att stå utan. de till och la ett bud – och vann! Nu har de fått sitt pris. – Det var helt fantastiskt! Det skulle vara en timmes rundtur, men det blev nästan fyra. Bland annat satt vi på åhörarläktaren under frågestunden i riksdagen, det var jätteintressant. När man engagerar sig fackligt kommer intresset för politik tätt därpå, säger Sara Flink. Större utbud av profilprodukter Nu kan du förutom de sedvanliga profil produkterna även lägga beställningar mot hela profilleverantörens sortiment. Skillnaden är att produkten inte tillverkas förrän du lagt en beställning mot just de produkter du vill ha. Men du kan i förväg se hur just de produkterna du är intresserad av ser ut med IF Metalls logga på. Webbutiken hittar du via ifmetall.se. Skickas med Info 2/2015 Klubbordförande Kassör Förhandlare Med detta nummer av tidUppdragsningen kommer guide också uppdaterade versioner av Sifferstickan 2015, Studie- 2015 Studiekatalogen katalog och Uppdrags 2015 guiden. Materialen finns också på ifmetall.se. Jämställdhetsansvarig Huvudskyddsombud Försäkringsinformatör Ledamot Rekommendation om uppdragsbeskrivningar för förtroendevalda inom IF Metall på klubb- och avdelningsnivå. Informationsansvarig Skyddsombud Valberedning Revisor Ungdomsansvarig Kontaktombud Förändringsledare Studiekatalog 2015 Dags att anmäla sig till IF Metallträffarna På IF Metallträffarna samlas förtroendevalda för att under en dag diskutera viktiga fackliga frågor. På träffen deltar även någon från förbundskontoret eller förbundsstyrelsen samt från avtalsrådet eller avdelningen. Träffarna genomförs den 13–30 april. Är du intresserad av att delta – kontakta din avdelning. 3 NÄSTAINFO 1 Ansvarig utgivare Bengt Forsling, 08-786 82 24 En grundlig rundtur i riksdagen var det åtråvärda priset som lockade till budgivning i Musikhjälpen. Riksdagsledamoten Emilia Töyrä (S) stod för guidningen. När Sara Flink och hennes kompisar i ungdomskommittén i Östergötland såg att Emilia Töyrä auktionerade ut en rundtur i riksdagen på Musikhjälpen förra året slog Redaktionen Tfn: 08-786 80 00 (vx) E-post: info@ifmetall.se Marinette Ask, Ewa Eriksson, Anders Fredriksson, Ingela Hoatson, Annette Lack, Anneli Lundberg, Kristoffer Sydlén, Lisa Wernstedt. Layout Inger Lernevall tryck Sib-Tryck Holding AB 2 2015 | 11 1 n 2 n 3 n 4 5 frågor till Katarina Persson n Foto: Privat Katarina Persson är cnc-operatör och klubbstyrelseledamot på Seco Tools i Ludvika. Vid sidan av tvåskiftet skapar hon konst av gammalt skrot, målar och skulpterar. Hon är också aktiv både i Ludvika filmstudio och i den lokala konstföreningen samt med i skulpturgruppen Fem X. Industrikonst. Katarina Persson har alltid hållit på med konst i olika former vid sidan av sitt yrkesarbete. – Jag får ofta idéer av saker som man kan göra något nytt av i stället för att slänga Foto: Privat Katarina Persson gör konst av sådant som andra slänger, här skulpturerna Trådgäddan och Utbränd. 1 Du är en rutinerad amatörkonstnär – hur får du tiden att räcka till? – Det får jag inte riktigt, jag skapar när det finns tid, helt enkelt. Och jag vill inte gärna begränsa mig, jag tycker om att prova olika tekniker. Det som ger mig idéer är ofta material eller saker som man kan göra något nytt av i stäl let för att slänga. 2 Vilka är Fem X och vad gör ni? – Vi är ett gäng som skapar tillsammans utifrån olika på förhand bestämda teman och material. En gång var temat trycksaker, så då vek vi skulpturer av gamla tid ningar och böcker. En annan gång gjorde vi skulpturer av gammalt järnskrot som vi fick från en bilskrot. Det blir en helt annat kreativ process när man måste använda fan tasin och klura ut hur man ska använda materialet på bästa sätt. 3 I början av året fanns två av dina verk med på Runö Vintersalong, hur gick det till? – Jag såg en annons om Vintersalongen i tidningen Arbetet, skickade in en an sökan med foton och fick två verk antagna av juryn. Det gav mersmak och jag kommer säkert att söka igen nästa år. 4 Vad kan du berätta om verket Trådgäddan? – Det är en fisk gjord av ståltråd och sågblad från en gammal såg. Den tog tre månader att snurra ihop. Det krävdes mycket testande fram och tillbaka innan jag blev nöjd med resultatet. 5 Och skulpturen Utbränd? – Det är en rostig plåthink fylld av söndersmälta gamla glödlampor som lyser, en skulptur vars första delar kom till av en slump när någ ra trasiga glödlampor råkat komma med i spånsäcken på vårbrasan. I askan låg de se dan förvridna i nya spännan de former och lockade fram min inspiration. anneli.lundberg@ifmetall.se
© Copyright 2024