Fritt fram på jobbet?
För förtroendevalda i IF metall 8 2015 Fritt fram på jobbet? Ett tryggt och inkluderande arbetsklimat gör det lättare att vara öppen med sin sexuella läggning. Läs om Kikki Fendell som bryter mot heteronormen. sidorna 2–3 Medlemmarna formar avtalskraven. sidan 5 IF Metall vs Randstad – en principiellt viktig tvist. sidan 8 Att få vara sig själv är en mänsklig rättighet och en grundförutsättning för att må bra. – För mig var det enkelt att komma ut på jobbet. Så är det tyvärr inte för alla, säger Kikki Fendell. Mänsklig rättighet att få vara Vad har arbetsmiljö med sexuell lägg ning att göra? Ingenting, hävdar vissa. Allt, menar andra. – I en bra arbetsmiljö är det fritt fram för alla, inte bara de heterosexuella, att vara öppna med sin läggning, säger Christer Kikki Fendell, förtroendevald på National Gummi i Halmstad. Ofta betraktas sexuell läggning som något privat, som inte ska avhandlas på jobbet. Ändå gör vi det hela tiden – utan att vi själva eller våra arbetskamrater egentligen tänker på det. Fast det gäller förstås bara om vi är heterosexuella. För på jobbet, precis som i samhället i övrigt, styr heteronormen. Heteronormen förutsätter att alla är heterosexuella. På så vis blir alla andra sexuella läggningar både avvikande och osynliggjorda. 2 | 8 2015 – Normen är så stark att många heterosexuella inte ens tänker på att även de har en sexuell läggning och att de uttrycker den varje dag genom vardagliga samtal och handlingar, i fikahörnan, på lunchen och så vidare, säger Kikki Fendell. Tryggt klimat? Om Stefan berättar att han och hans fru ska åka utomlands under julen är det knappast särskilt många som höjer på ögonbrynen. Men vad händer om Jeanette berättar samma sak? Är arbetsklimatet så öppet och tryggt att hon vågar? Inga problem – För mig var det faktiskt inga problem att komma ut som homosexuell på jobbet, säger Kikki. Jag berättade inte, men försökte heller aldrig dölja min läggning och när jag fick frågor svarade jag ärligt. Det var aldrig några problem, men så har vi också ett tryggt och inkluderande klimat på jobbet. Så enkelt är det ju tyvärr inte för alla. Flera undersökningar bekräftar det Större risk för psykisk ohälsa Psykisk ohälsa och självmordstankar, liksom risken att drabbas av hot, kränkande behandling och fysiskt våld, är betydligt vanligare bland homosexuella, bisexuella och transpersoner än bland heterosexuella. Homo- och bisexuella är dessutom fackligt anslutna i lägre grad än heterosexuella. Vi är varandras arbetsmiljö Så bidrar du till en öppen, inkluderande arbetsmiljö 1 Säg gärna ”alla, oavsett kön”, i stället för ”män och kvinnor”. 2 Utgå inte från att alla är heterosexu- Ett tryggt och inkluderande arbetsklimat, som på National Gummi i Halmstad, gör ella. Använd könsneutrala ord som partner eller sambo i stället för fru eller pojkvän när du frågar om arbetskamraters familjeförhållanden. 3 Använd inte nedvärderande ord om homo- och bisexuella eller transpersoner, stoppa alla tvivelaktiga ”skämt” i papperskorgen. 4 Raljera inte över ordet hen. Det är ett viktigt ord för många som varken identifierar sig som kvinna eller man. 5 Det är arbetsgivarens ansvar att arbetsmiljön är bra och att ingen diskrimineras. Om arbetsgivaren inte tar sitt ansvar måste facket vara pådrivande. I vårt förbund är alla lika välkomna. Vi accepterar inte att människor be handlas sämre på grund av sitt kön, etniska ursprung eller vem man vill leva tillsammans med. Det handlar om vår orubbliga tro på människors lika värde. Detta är inte förhand lingsbart. Anders Ferbe Förbundsordförande i IF Metall det lättare att vara öppen med sin sexuella läggning, tycker Kikki Fendell, här med arbetskamraterna Gerd Andreasson, Albert Syla och Linda Binnberg. Foto detta uppslag: Katrin Svensson Är du förtroendevald? Då är det extra viktigt att du föregår med gott exempel och bidrar till öppenhet, respekt och en inkluderande arbetsmiljö på jobbet. Här har ni som förtroendevalda en oerhört viktig roll. Öppenhet för mångfald är i allra högsta grad en arbetsmiljöfråga. Varje människa ska kunna känna sig trygg i att få vara sig själv på sin arbetsplats. Den kampen måste vi ta, precis som den för en rimlig löneutveckling och nolltolerans mot dödsolyckor. sig själv Kikki Fendell säger, att det inte alltid är så lätt att bryta mot heteronormen. Studier visar också att det skiljer stort mellan hur människor upplever situationen på jobbet. Många homo- och bisexuella upplever att deras heterosexuella arbetskamrater har fördomar och vågar därför inte vara öppna med sin läggning. Många homo- och bisexuella upplever även att det förekommer trakasserier på deras arbetsplats. Vara föredöme De allra flesta heterosexuella däremot upplever att det inte finns några sådana problem på den egna arbetsplatsen, utan bara på andra arbetsplatser. Heterosexuella ser med andra ord inte alltid vilka problem andra har på arbetsplatsen. – Här har facket och vi som förtroen- devalda en otroligt viktig roll att fylla, säger Kikki Fendell. Vi ska stötta dem som behöver stöttning och vi ska vara ett föredöme i hur vi behandlar andra människor. Det måste bli fritt fram att vara öppen på jobbet. Alla har rätt till en bra arbetsmiljö, oavsett hur du väljer att uttrycka dig eller vem du blir förälskad i. anneli.lundberg@ifmetall.se Läs mer: Broschyren Öppenhet och respekt – en facklig fråga finns på ifmetall.se. För en heterosexuell person är det kanske inte alltid så lätt att förstå vilka förödande konsekvenser ett skämt om sexuell läggning kan få. För den vars livsstil aldrig ifrågasätts är det kanske svårt att inse hur be gränsande det är att behöva tveka inför att berätta om sin partner, eftersom hen inte är av motsatt kön. Jag tror och hoppas att vi varje dag kan ta nya steg i vår utveckling mot öppenhet och respekt inför varan dra. Vi måste få vara olika tillsam mans. Tillsammans är vi starka i våra olikheter. Öppenhet och respekt a En facklig fråg 1 8 2015 | 3 Foto: Charlotta Madestam/Vimmerby tidning TIPS Östra Småland tipsar: 4 Ta med alla i arbetet med att bli bättre på att organisera. 4 Träna på samtal både på arbetsplatserna och på avdelningen. 4 Ställ öppna frågor som inte går att svara ja eller nej på – då får du igång samtalet. Fem lag hann med 30 arbetsplatser på två dagar. Glamox i Målilla och Albin Ekholm fick besök av styrelseledamöterna Emmelie Paakkinen och Jenny Ilke Hjelm. Träningsläger ett lyft för alla Organisering har kanske varit en sådan självklar facklig uppgift att den ibland helt glömts bort. Det är ett jobb som ständigt ska pågå, men som till slut ingen riktigt har koll på hur det görs. – Träningsdagarna med styrelsen och all personal blev ett lyft för hela avdelningen. Nu har vi vänt ut och in på argument och funderingar, både våra egna och andras, säger Marcus Kvarnberg. Övning på plats Efter mycket teori och prat var det dags för övning på plats. Styrelse och ombudsmän delade upp sig i fem lag och besökte 30 arbetsplatser under några intensiva dagar. – Oavsett förtroendeuppdrag, eller anställning som ombudsman eller administrativ personal, ska organiseringstänket finnas med på dagordningen, säger Marcus Kvarnberg. Samtalet på arbetsplatserna är viktigt, men minst lika viktigt är samtalet per telefon som den administrativa personalen tar hand om. 4 | 8 2015 Foto: Daniel Svensson – Vi har fått mer kunskap, fler argu ment och bättre struktur på samta len, både på arbetsplatserna och per telefon. Men framför allt har vi fått fler medlemmar, säger Marcus Kvarnberg, IF Metall Östra Småland. Malin Arkström. – Ofta är det vi som tar det första samtalet med dem som har bestämt sig för att lämna facket eller enbart vill vara med i a-kassan, säger Malin Arkström. Vinna eller försvinna Då gäller det att ha både kunskap, argument och mod för att våga och kunna prata för det fackliga värdet. – Lyckas jag inte vid detta samtal förlorar vi sannolikt en medlem, säger hon. Att hela avdelningen är med på träningslägret är därför en ren vinst för hela organisationen. – Vi har en stark känsla för vår orga- Marcus Kvarnberg. nisation. Men vi behöver kunskap och argument för att kunna diskutera varför det är så viktigt att klä sig med ett fullt fackligt medlemskap, säger Malin Arkström. annette.lack@ifmetall.se bara En del väljer att facket som väljer att vara med i IF Metall. fullvärdigt Du tjänarpåpå det att inte ha våra arbetsplatser Men vad innebär Det är inte alla utanför helt. n, andra att stå vara med i a-kassa medlemskap? mskap Fullvärdigt medle Detta är några Endast medlem skap fullvärdigt medlem ger dig. i a-kassan medlem. än för fullvärdig skap i a-kassan en. Dyrare medlem shetsförsäkring d vid arbetsbrist. Omfattas av arbetslö åtgärder då man blivit uppsag d för Omställningsstö • • • Material att ta hjälp av av de fördelar ett Löneskydd. din arbetsplats. vavtalet. Lokala avtal på l och ger en rätt utifrån kollekti ll, sjukdom, dödsfal Du kan kräva din hjälper vid olycksfa Försäkringar som . extra pension. vid olyckor på fritiden som även gäller • Försäkring rist. rsäkringen. av arbetslöshetsfö då man blivit uppsagd vid arbetsb as Omfatt • d för åtgärder gar, • Omställningsstö löneförhandlin vid tvist. fel ersättning, • Rättshjälp ning, rehabilitering, mer. mycket • Hjälp vid uppsäg IF Metall dig att arbetsmiljö och ledighet, dålig av arbetet hjälper eller skada orsakad sjukdom Vid • driva ärendet. ing. nden. • Konfliktersättn er i form av rabatter och erbjuda • Medlemsförmån • • • • Icke medlem • • . Ingenting. kollektivavtalet din rätt utifrån Du kan inte kräva et i avtalet. krav på innehåll hävda facket kan du inte Ställer du dig utanför avtalet. som bär Det är IF Metall Handbok för organisering och flygblad Klä dig med fullt medlemskap hittar du på ifmetall.se. Klä dig med fullt medlemskap! Medlemmarna formar kraven I slutet av december överlämnar IF Metall sina avtalskrav till arbets givarna. – Våra krav ska stärka kollektivavtalet, förbättra arbetsvillkoren för medlem marna och samtidigt vara väl avvägda, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekre terare på IF Metall. – Det handlar om våra grundläggande rättigheter på arbetsplatsen, såsom löner, arbetstider, semesterfrågor och mycket mer. Att medlemmarna varit med och format kraven ger styrka i förhandlingarna, säger Veli-Pekka Säikkälä. Redan under våren startade avtalsrörelsen då IF Metallträffar genomfördes över hela landet. Vid träffarna kunde förtroendevalda diskutera vilka krav som ska läggas i avtalsrörelsen. Under hösten har det dessutom gått att skicka in motioner med förslag på avtalskrav. Foto: Linda Håkansson Lång process – De diskussioner som förts på IF Metallträffarna lägger grunden för avtalsrörelsen. Det är utifrån dessa diskussioner och de inskickade motionerna som de slutgiltiga kraven tas på avtalsrådet, säger Veli-Pekka Säikkälä. Vägen fram till slutgiltiga avtalskrav är lång och hela tiden behöver hänsyn tas till det som sker i omvärlden. Det är en viktig process, förklarar Veli-Pekka Säikkälä: – Det är en stor apparat att ro ihop kraven, som både ska vara noga genomtänkta och verklighetsförankrade. Grunden i de avtalskrav som ska överlämnas till arbetsgivarna kommer från medlemmarna. Det är viktigt att vi alla står enade bakom kraven, menar Veli-Pekka Sääikälä, avtals sekreterare på IF Metall. IF Metallträffar Under våren 2015 genomfördes 139 IF Metallträffar med totalt 1 408 deltagare. Motioner Totalt har 262 motioner skickats in till förbundskontoret. Avtalsrådet behandlar motionerna den 18–19 november. Svåraste biten Att överlämna de väl avvägda avtalskraven är en sak, men det är efteråt, när förhandlingarna inleds, som den riktigt svåra biten börjar. – Arbetsgivarna vill alltid något annat, ofta kommer de med stora försämringar som krav. Då är det viktigt att kraven är väl förankrade hos medlemmarna, så att de som förhandlar känner stödet och styrkan från hela medlemskåren, säger Veli-Pekka Säikkälä. kristoffer.sydlen@ifmetall.se 8 2015 | 5 Illustratör: Anders Linander Foto: Kristoffer Sydlén Foto: Scania Miljonbonus för inhyrda avgörs i Arbetsdomstolen Drygt 600 anställda som bemanningsföretaget Randstad hyr ut till Scania i Södertälje snuvades på sin bonus. – Frågan är om en arbetsgivare kan kringgå utbetalningsskyldigheten av en bonus genom att flytta datumet när bonusens slutsumma sammanställs. Vi tycker inte det, säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic. Kan en arbetsgivare kringgå Beman ningsavtalet genom att flytta fram datumet då bonusen ska utbetalas? Den frågan får sitt svar i november, då Arbetsdomstolen (AD) meddelar domslut i målet mellan IF Metall och bemanningsföretaget Randstad. – Vi tycker inte det. Om AD i sitt beslut går på företagets linje, kommer det att få följder i kommande avtalsrörelse, menar han: – Då måste vi göra allt vi kan för att täppa igen den här luckan i Bemanningsavtalet. Tvisten handlar om att drygt 600 bemanningsanställda, som Randstad hyr ut till Scania i Södertälje, inte fått någon bonus enligt kollektivavtalets regler. Detta eftersom bonusen, trots att den tjänas in månadsvis, numera betalas ut en gång årligen. Mångmiljonkrav IF Metall kräver att de 623 medlemmarna ska få dela på drygt 7 miljoner kronor i utebliven bonus. Summan inkluderar ränta och skadestånd. Förbundet har dessutom begärt ytterligare omkring 7,5 miljoner kronor i skadestånd. Något som Darko Davidovic säger beror på att företaget måste tillämpa avtalet på alla anställda. Men det är enbart medlemmarna som har en absolut rätt till innehållet i avtalet. Förbundet driver inte in några pengar till dem som valt att stå utanför facket. Får följder – Den stora frågan är alltså om en arbetsgivare kan kringgå utbetalningsskyldigheten av en bonus genom att flytta datumet när bonusens slutsumma sammanställs, säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic. 8 | 8 2015 – Hade de varit med i IF Metall hade naturligtvis även de omfattats av stämningsansökan. Redan i februari i år hölls de muntliga förberedelserna i målet, men någon förlikning blev det alltså inte då. I september hölls därför huvudförhandlingen under två dagar. Domslut väntas den 25 november. anders.fredriksson@ifmetall.se Avtalet ska hindra lönedumpning Bemanningsavtalet gäller på företag som har som affärsidé att hyra ut personal till andra arbetsgivare. Avtalet har som huvudsyfte att förhindra lönedumpning och se till att de uthyrda har samma lön och arbetsvillkor som anställda på det företag de är inhyrda på. Det gäller även exempelvis bonusoch andra belöningssystem. Sydkorea – en mix av tusenåriga traditioner och hög tillväxt. På ett par generationer har landet gått från jordbruksnation till ett av Asiens rikaste länder. Industrijättarna Hyundai och Samsung har gjort sydkoreansk export världskänd. Foto denna sida: Jessica Danielsson Sydkorea – den fackliga vardagen är densamma Intrycken från resan till Sydkorea och mötet med industrifacken där har tagit tid att smälta. – Trots alla olikheter är det ändå uppenbart att vardagen för oss fack ligt aktiva är densamma, säger Jessica Danielsson, IF Metalls centrala ung domskommitté. Under några intensiva dagar reste Jessica Danielsson med IF Metall till Sydkorea och träffade de båda industriförbunden FKMTU och KMWU. Hon fick många frågor om just ungdomar. – De ville veta allt om hur vi gör för att locka ungdomar att bli medlemmar och aktiva, säger hon. Förändring på gång Den sydkoreanska ungdomen prioriterar utbildning, och hög sådan. Detta, i kombination med en ökad tillväxttakt, förändrar både traditioner och normer. Kvinnor som efter giftermål enligt sed har förväntats stanna hemma med barn, och även ta hand om sina egna och mannens föräldrar, ställer inte längre upp på detta. – De väljer att gifta sig allt senare och många flyttar utomlands för att skapa sig ett annat liv, berättar Jessica Danielsson. Fler har fått det mycket bättre i Syd- – Det var otroligt lärorikt att få se en annan del av världen. Jag inser också att som fackligt aktiva är vår vardag densamma, säger Jessica Danielsson. korea, men en stor del lever också i djup fattigdom. Pensionssystemet är en del av orsaken. De flesta går i pension vid drygt 50 år och får då bara en liten del av sin tidigare inkomst i pension. – Många pensionärer måste därför fortsätta jobba för att klara sig, berättar Jessica Danielsson. Samma diskussioner Villkor, löner, pensioner och könsroller – diskussionerna i Sydkorea är mer lika än olika de vi har i Sverige, säger Jessica Danielsson, men tillägger att det finns en väldigt stor skillnad: – Sydkorea är ständigt rustat för en eventuell attack från grannlandet Nordkorea, som sägs ha 13 500 artilleripjäser riktade direkt mot den sydkoreanska huvudstaden Seoul. – Och överallt på offentliga platser finns skyddsmasker och ficklampor, som också används vid kraftiga luftföroreningar. annette.lack@ifmetall.se 8 2015 | 9 kortA nyheter Edor får SveMins arbetsmiljöpris 2015. Nya föreskrifter ska minska arbetsrelaterad ohälsa. Kvinnonätverk – strategiskt viktig grupp. Så tyckte deltagarna på IF Metallträffarna 2015 teringarna genom tiderna, värd drygt 600 miljoner kronor, säger Mikael Nilsson, IF Metall Gotland. I gengäld har Gotland lovats ett nä ringslivspaket på 100 miljoner kronor med fokus på framtidens industrijobb. – I jämförelse med drygt 600 miljoner kronor är det småpengar. I slutet av september hölls det första mötet mellan regeringens samordnare och LO-facken. – Nu måste vi hitta ett samarbete för att få fram nya alternativ till de jobb som riskerar att försvinna inom kalkindustrin och hos dess underentreprenörer, säger Mikael Nilsson. Den 13–30 april 2015 genomfördes 139 IF Metallträffar över hela landet, IF Metallträffar 2015 – sammanställning av där bland annat enkäter avtal 2016, vår organisation och det politiska lä get diskuterades. Träffarna avslu tades med en enkät och svaren har nu sammanställts i en rapport. Vill du se hur deltagarna svarade – kontakta din avdelning! Föreskrifter om psykosocial arbetsmiljö äntligen klara Syftet med Arbetsmiljöverkets nya före skrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö är att minska den arbetsre laterade ohälsan. Föreskrifterna, som reglerar bland annat arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling, börjar gälla den 31 mars 2016. – Inte en dag för tidigt. Under flera års tid har vi försökt få till ett regelverk kring den psykosociala arbetsmiljön, men arbetsgivarna har tidigare alltid lyckats stoppa det, säger Lea Skånberg, chef på IF Metalls arbetslivsenhet. ”100 miljoner kronor är mer än ingenting” – Beslutet att skapa ett Natura 2000område just där kalkindustrin är be lägen resulterar i att Gotland förlorar en av de största inves 10 | 8 2015 Mikael Nilsson. Avtalsrörelsen på hemsidan All information kring avtals rörelsen, som redan är i full gång, hittar du på ifmetall.se under rubriken Avtal 2016. Förutom de senaste nyheterna och händelserna kan du ladda ner alla delar som hittills kommit ut av Avtalsskolan, väggtidningen Avtalsnytt som du kan sätta upp på arbetsplatserna, foldern Avtalsextra, tidsaxel över avtalsrörelsen, förutsättningar och mycket mer. Sidan kommer att uppdateras löpande under hela avtalsrörelsen. Passa även på att skriva upp dig för att prenumerera på avtalsnyheterna. Håll dig uppdaterad i avtalsrörelsen När det sker händelser av stort nyhetsvärde i avtalsrörelsen och när de nya avtalen är fär digförhandlade, skickar vi ut sms och/eller mejl till dig som anmä ler att du vill få avtalsnyheter. Prenumerationen startar du genom att anmäla dig på ifmetall.se under rubriken Avtal 2016. Information kring avtalsrörel Facebook.com/ifmetall Twitter.com/ifmetall Instagram.com/ifmetall sen når dig snabbast och mest effektivt om du prenumererar på avtalsnyheterna. Kollektivavtal i stället för lex Laval Riv upp lex Laval och ge utökad rätt att ta strid för kollektivav tal. Det föreslår den statliga ut stationerings kommittén. I Lavaldomen från 2007 slog EUdomstolen fast att fackliga krav på lika behandling var ett hinder mot den fria rörligheten. Domen var ett kraftigt bakslag mot den svenska kollektivavtalsmodellen. Därför välkomnas nu förslaget från den socialde mokratiskt ledda kommittén. – Det är ett steg i helt rätt riktning, sä ger IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe. Industrin behöver långsiktighet i energipolitiken Industrin är fundamental för Sverige och den behöver få klara och långsiktiga be sked om hur vi i Sverige ser på framtidens energiförsörjning. – Om vi i Sverige menar allvar med att vi värnar vår elintensiva basindustri, är det också viktigt att skapa långsiktiga spelreg ler och forma en energipolitik som inte slår ut dessa industrier, sa Anders Ferbe på ett seminarium arrangerat av den statliga energikommissionen i början av oktober. Energikommissionen, som tillsattes i mars 2015, består av elva representanter från riksdagspartierna med energiminister Ibrahim Baylan (S) som ordförande. medlemsvärde! IF Metalls medlemskort ger dig rabatt på ett övervakat hemlarm. Under november får du dessutom en extra ifmetall.se/medlemskort Nätverk stärker förtroendevalda Vice förbundsordförande Marie Nilsson, Marie Östberg och förbundssekreterare Anna Jensen Naatikka ingår i det kvinnliga nätverket. Maria Östberg är en av ett tjugotal kvinnor som ingår i ett kvinnonätverk för ordföran de och vice ordförande inom IF Metall. Då ett av IF Metallkongressens besluta de mål är att det ska vara minst 30 procent kvinnor i ledande positioner är detta en strategiskt viktig grupp. Det finns många skäl till att bilda nätverk, ett av dem är utbytet av erfarenheter. – Jag tycker det känns bra att träffa de här tjejerna för att få motargument och få testa mina argument med kloka människor som varit med ett tag, säger Maria Östberg. Ny rapport om industrin Erica Sjölander. En rättvisare bild av industrin är en ny rap port framtagen av chefsekonomerna på Almega, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, Teknikföretagen och Unionen tillsammans. I rapporten analyseras industrins ut veckling på ett nytt sätt som ger en mer rättvisande och heltäckande bild av indu strins betydelse för Sveriges produktion och sysselsättning. – Kompetensförsörjningen är en av görande faktor för att industrin i bred bemärkelse ska ha fortsatta framgångar. 9 NÄSTAINFO Info nr 9/2015 når din arbetsplats under vecka 47. rörelsedetektor utan kostnad. Vi ser att utbildningsnivån bland de an ställda ökar över tid, vilket indikerar både att de befintliga jobben förändras och att kraven på hög kompetens ökat, säger Erica Sjölander, utredningschef på IF Metall. Vill du ha rapporten i digital form – mejla ann-christin.karestad@ifmetall.se. Nytt valideringsverktyg IF Metall har under många år medverkat i utvecklingsaktivi teter kring validering av yrkeskompetens. Nu har förbundet tillsammans med flera starka arbets givarorganisationer och Skärteknikcentrum tagit fram ett verktyg för validering inom industriteknikbas. – Matchningen till industrijobben kor tas med hjälp av verktyget, berättar Marie Nilsson, vice förbundsordförande IF Metall. Foldern finns på ifmetall.se. Medlemvärde med pengar från EU Arbetsförmedlingen får drygt 70 miljoner kronor för att hjälpa de uppsagda på Volvo trucks, och dess un derleverantörer, till baka in i arbetslivet. Thomas Rehn. Det är IF Metalls arbete inom ramen för EU:s strukturfonder som gjort detta möjligt. – Pengarna ska användas till skräddar sydda insatser – yrkesvägledning, stöd till start av eget företag, omskolning, valide ring och vidareutbildning, säger Thomas Rehn, IF Metalls arbetslivsenhet. Tungt stöd kring inflationsmålet I början av oktober släpptes två viktiga rap porter, från Konjunkturinstitutet respektive Industrins ekonomiska råd, inför avtalsrö relsen. Båda rapporterna ger stöd för IF Metalls linje att inflationsmålet ska gälla. – Det här visar att inflationsmålet även fortsättningsvis är en viktig styråra inför de kommande avtalsförhandlingarna, säger Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordför ande. – Vi som parter ska inte försöka jaga svängningar i inflationstakten. Vi ska heller inte försöka väga in tillfälliga växelkurs förändringar eller ränteändringar. Edor Lövgren får arbetsmiljöpris Edor Lövgren, skydds ombud och operatör på Bergteamet, till delas SveMins arbets miljöpris 2015. – Jag är förvånad men väldigt hedrad. Edor Lövgren. Det är roligt att bli uppmärksammad för det man gör, säger pristagaren. Han har varit skyddsombud för Bergteamet i åtta år och får priset för sitt stora engagemang kring arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor. – I gruvmiljö, där man utsätts för gaser, gifter, sprängämnen, mörker och ensamarbete, måste man ta uppdraget på största allvar. Det är ingenting som får göras halvhjärtat, säger Edor Lövgren. Priset delas ut vid SveMins arbetsmiljöseminarium den 18 november i Luleå. SveMin är en branschförening för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige. Ansvarig utgivare Bengt Forsling, 08-786 82 24 Redaktionen Tfn: 08-786 80 00 (vx) E-post: info@ifmetall.se Ewa Eriksson, Anders Fredriksson, Ingela Hoatson, Annette Lack, Anneli Lundberg, Kristoffer Sydlén Layout Inger Lernevall tryck Sib-Tryck Holding AB 8 2015 | 11 1 n 2 n 3n 4 5 frågor till Lina Skoglund n Foto: Privat förtroendevald från IF Metall Östra Skaraborg, som just nu vikarierar på förbundskontoret som ombudsman med ansvar för bland annat arbetsmarknadsfrågor, hållbart arbete och yrkesut bildning. engagerad. Lina Skoglund har brunnit för yrkesutbildningsfrågor sedan hon själv gick det industritekniska programmet. Linas uppdrag – certifiera teknikcollege Du har ett starkt en gagemang för teknik college. Hur började det? – När Christer Ax, ombudsman på vår avdelning, skulle gå i pension fick jag överta ansvaret för att starta en lokal styrgrupp i Skövde. Det var 2011 och jag blev ordförande för gruppen. Sedan har det rullat på. 4 Foto: Linda Håkansson 1 – Ur elevens perspektiv innebär det att du går på ett gymnasium där utbildningen är kvalitetssäkrad och ska göra dig så anställningsbar som möjligt. Ur företagens synvinkel är det så att anställer du en person som har diplom från teknikcollege vet du att den eleven har gått på en kvalitetssäkrad skola, där branschen varit med och påverkat utbildningens utformning. 2 I ditt uppdrag ingår att certifiera nya teknikcol lege. Varför är certifie ring viktig? – För att bli certifierad som teknikcollege måste tio kriterier, som Industrirådet har antagit, uppfyllas. Det handlar bland annat om samverkan mellan skola och arbetsliv, samt att skolan ska ha en uppdaterad maskinpark som motsvarar behoven på dagens arbetsmarknad. Utbildningsanordnaren ska också ha inventerat vad branschen är i behov av i regionen, i samarbete med kommunerna och näringslivet. Vilken betydelse har det för en ort att det finns ett teknikcollege där? 5 3 Vad krävs för att en utbildning ska bli certifierad som teknik college? – Dels ska kriterierna uppfyllas, dels ska utbildningsan- ordnaren erbjuda antingen industritekniskt program eller tekniska program med olika inriktningar, till exempel svets, cnc eller automation. Vilka övriga arbetsupp gifter har du? – Väldigt många olika! Under mitt vikariat går jag in som vice ordförande i Motorbranschens yrkesnämnd, jag sitter med i granskningskommittén för teknikcollege, jag håller utbildningar i hållbart arbete och har ansvar för avdelningarnas förändringsledare. ingela.hoatson@ifmetall.se
© Copyright 2024