För förtroendevalda i IF metall 6 2015 Organiseringen går som på hjul Jonny Malmsten har blivit starkare och tryggare efter sitt träningsläger. sidorna 6–7 IF Metalls avtalsskola sidan 5 Agneta känner glädje över sitt nya uppdrag sidorna 8–9 Foto: Angelica Teiffel Här är de handplockade handledare som ska genomföra grundutbildningar i Hållbart arbete över hela landet. Från vänster: Anders Olofsson, Camilla Stridh, Peter Viberg, Mikael Salomonsgård, Jerry Hämäläinen, Jimmy Faltin, Lars Carlsson, Tony Moberg, Ann-Christine Rahmkvist, Henry Andersson, Lena Nilsson, Rune Johansson, Martin Berglund, Mikael Andersson och Jasmin Cosic. Saknas på bilden gör Ted Gustavsson. Hållbart arbete – nu ska kunskapen spridas till fler Hållbart arbete heter den satsning som IF Metall gör för att medlem marna ska kunna, vilja och orka arbeta inom industrin under ett helt arbets liv. Nu erbjuder förbundet en grund utbildning genom avdelningarna, så att kunskapen kan spridas bredare än bara via centrala utbildningar. – Det handlar om medlemmarnas arbetsvillkor. Utbildningen är helt ny, och vi har tagit fram den för att nå ut till ännu 2 | 6 2015 fler förtroendevalda, säger Angelica Teiffel, ombudsman på arbetslivsenheten. Hittills har den centrala fyradagarsutbildningen Hållbart arbete hållits tre gånger varje år. Nu har 16 personer, indelade i sju handledarlag, utbildats för att hålla grundutbildningar överallt i landet. Grundutbildningen är på 16 timmar och den som så önskar kan senare gå den centrala fyradagarsutbildningen. – Nu hoppas vi att alla avdelningar lägger in det här i sin verksamhetspla- nering och budget inför nästa år, säger Angelica Teiffel. Ambitiöst kongressmål Vid förra kongressen togs ett ambitiöst mål kring hållbart arbete som ställer krav på klubbarna att agera i dessa frågor: ”Varje IF Metallklubb ska inventera och genomföra åtgärder med inriktning på att skapa hållbara arbeten och en bättre arbetsmiljö med nolltolerans mot dödsolyckor.” Foto: Bea Tigerhielm En livsviktig kamp för god arbetsmiljö Medlemmarnas hälsa och säkerhet kommer alltid först. Därför ser vi allvarligt på Arbetsmiljöverkets se naste statistikrapport över anmälda arbetsskador. Anders Ferbe Förbundsordförande i IF Metall Den visar att antalet anmälda ar betssjukdomar har ökat för femte året i rad. Bland kvinnor är sociala och organisatoriska faktorer numera den vanligaste anledningen. Camilla Stridh är förändringsledare och hoppas att alla klubbar kommer att gå utbildningen Hållbart arbete. Men vi gör mycket mer än bara var nar. Vi vässar vårt arbetsmiljöarbete på arbetsplatserna. Vi satsar nu på att alla klubbar och förtroendevalda ska gå utbildningen Hållbart arbete. I industrin ska alla orka jobba ett helt arbetsliv. Mer om Hållbart arbete I Info nr 3 och 4 från 2014 kan du läsa mer om Hållbart arbete. I dessa nummer finns temasidor med information och goda exempel om vår syn på Hållbart arbete. Scanna QR-koden här intill, QRläsare finns att ladda ner för alla smarta telefoner. Camilla Stridh, är förtroendevald förändringsledare i Östra Småland och en av de nyutbildade handledarna. Hon tror att satsningen kommer att falla väl ut. Ger inblick – Det är en möjlighet att ge så många som möjligt av våra förtroendevalda en inblick i vad hållbart arbete innebär. Hemma i avdelningen vill jag att vi ska erbjuda utbildningen för alla klubbar. Målet på lång sikt tycker jag ska vara Vi har länge varnat för hur med lemmarna påverkas när företagen slimmar organisationerna allt mer. När bemanningen blir så tajt att det inte finns utrymme för återhämtning eller social kontakt. Vi har också varnat för effekterna av allt fler osäkra och tillfälliga anställningar. att alla klubbar ska ha gått den, säger hon. Inte minst anser hon att det är viktigt för att få igång nätverk kring hållbart arbete inom avdelningen. – I min klubb räknar vi med att köra en utbildning under senare delen av hösten. När det gäller de andra klubbarna i avdelningen tror och hoppas jag att många kommer igång under nästa år, säger Camilla Stridh. ingela.hoatson@ifmetall.se Som förtroendevald i IF Metall kan du göra stor skillnad. Med dina ögon, öron och kunskaper kan riskerna på din arbetsplats pressas tillbaka. Tillsammans ska vi driva och ställa krav på arbetsgivarna för att skapa hållbara arbeten och en bättre arbetsmiljö på arbets platserna. Jag vet att verktygen, erfarenheterna och viljan finns. Vi backar aldrig när det gäller medlemmarnas hälsa och säkerhet. Detta är en livsviktig fråga – i ordets rätta bemärkelse. 6 2015 | 3 Victor en av världens bästa – I Yrkes-VM handlar det om att reparera bilarna på tid, det är väldigt tidspressat och det krävs hög standard, berättar Victor Ståhlkrantz. Till vardags reparerar han krockska dade bilar på Holmgrens bil i Jönkö ping, men i augusti tävlade Victor Ståhlkrantz i Yrkes-VM i São Paolo i Brasilien. Han kom på fjärde plats och fick en Medallion of Excellence för sin exceptionellt höga kvalitet. Bilskadeteknikern Victor Ståhlkrantz, 22 år, är fackligt aktiv och har bland annat varit med och förhandlat fram årets löner på sin arbetsplats. Han tycker att det är väldigt roligt att jobba med krockskadade bilar, eftersom inget uppdrag är det andra likt. Tidspressat med hög standard Det var i maj 2014 som han vann SM i bilskadeteknik och därigenom blev uttagen för att tävla i Yrkes-VM (World Skills), som pågick mellan den 11 och 15 augusti 2015. 4 | 6 2015 Foto denna sida: Viktor Fremling/World Skills – I VM handlar det om att reparera bilarna på tid, det är väldigt tidspressat och det krävs hög standard. Vi ska göra en skarvning i ramkonstruktionen, i den del som håller motorn och fronten. Det är en viktig del, som ska vara ordentligt svetsad och inriktad mot karossens måttschema, berättade Victor Ståhlkrantz inför tävlingen. – Vi ska också byta en airbag och rikta en detalj på dörren. Totalt pågår tävlingen i 22 timmar under fyra dagar. – Det som normalt tar åtta–tio timmar att göra i arbetslivet, ska nu ner på mellan fem och fem och en halv timme. Vill väcka intresse För att nå sitt mål har Victor Ståhlkrantz lagt ner många timmar på att träna. Han har också fått stöd av en tidigare svensk tävlande Victor Ståhlkrantz tog inte bara hem en fjärdeplats i Yrkes-VM, han fick också Medallion of Excellence. samt lyssnat på andra som såväl tävlat som dömt i tävlingar. Ett av målen för World Skills i Sverige är att väcka intresset för modern yrkesutbildning hos unga som ska välja gymnasieutbildning. Victor Ståhlkrantz kan verkligen rekommendera den vägen. Kreativa lösningar – Jag gick fordonsprogrammet och trivs jättebra med mitt jobb. Det är väldigt varierande. Bilar krockar aldrig på samma sätt, så det kräver kreativa lösningar, säger han. Läs mer om hur det gick för Sverige på www.worldskills.se ingela.hoatson@ifmetall.se Avtalsskolan Nu är det dags för avtalsrörelse igen. Då kommer märket, samordning, sifferlösa avtal och andra snåriga uttryck upp på tapeten igen. Men vad betyder de egentligen? Och varför är de så viktiga att diskutera i en avtalsrörelse? Industrin ska ”sätta märket” – varför då? Vad är märket? Med märket menas den löneökning som fungerar som riktmärke för avtalsförhandlingarna i samtliga sektorer på svensk arbetsmarknad. Vem sätter märket? Det finns en bred enighet om att det är facket och arbetsgivarna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn, alltså exportindustrin, som ska sätta märket för löneökningarna. Varför just industrin? Exportindustrin är särskilt lämpad att sätta märket. Bland annat för att den är stor, men framför allt för att löneökningstakten då tar hänsyn till företagens konkurrenskraft gentemot omvärlden. Sverige är ett litet exportberoende land. För att vi ska kunna importera sådant vi inte själva kan producera – till exempel olja, bomull och bananer – krävs exportinkomster och det i sin tur kräver en industri med god internationell konkurrenskraft. Det är därför som den svenska industrins lönekostnader inte kan avvika alltför mycket från våra konkurrentländer (exempelvis Tyskland). Vad bestämmer löneutrymmet? De ekonomiska förhållandena inom exportindustrin skiljer sig jämfört med övriga sektorer på arbetsmarknaden. I exempelvis kommuner, stat och landsting bestämmer skattenivån utrymmet för de anställdas löneökningar. Om inte industrin är märket – vad händer då? Antingen blir löneökningarna för höga och då slås svensk industri ut, eftersom företag i andra länder då konkurrerar ut våra företag. Då drabbas industriarbetarna av arbetslöshet, det blir mindre pengar till välfärden och arbetslösheten sprider sig till andra sektorer. Eller också blir löneökningarna för låga och då ökar företagens vinster och de anställda får inte ut sin beskärda del. Kan någon annan sätta märket? Teoretiskt ja, men andra sektorer kan vältra över löneökningar på konsumenter, hyresgäster, skattebetalare med flera. Det innebär att inflationen stiger, vilket får till följd att reallöneökningarna uteblir och arbetslösheten ökar. Hur sätts märket? I en dragkamp mellan industrifacken och arbetsgivarna där en rad olika faktorer vägs in, till exempel: - hur stor är produktivitetsökningen i företagen? - hur stor förväntas inflationen vara kommande år? (inflationsmålet) - vad har de anställda för krav på ökade reallöner? - är löneökningen förenlig med industrins konkurrenskraft? - kan löneökningen leda till ökad eller minskad arbetslöshet? Hur viktig är egentligen industrin för Sverige? Industrin sysselsätter, direkt och indirekt, närmare 1 miljon människor. Industrin står för huvuddelen av Sveriges exportinkomster och utgör 20 procent av Sveriges BNP. Industrin och industriarbetarna är centrala för kommunernas skatteintäkter och för samhällsservice av olika slag. I exportindustrin däremot, bestäms löneökningsutrymmet utifrån lönsamheten i industrin. Därför kan inte heller kostnaden för lönerna, under någon längre period, vara högre än i våra viktigaste konkurrentländer. Det kallas ofta ”i takt med Europa” eftersom våra viktigaste konkurrentländer finns just i Europa. Har du avtalsfrågor eller svåra begrepp som du vill få förklarade – mejla till info@ifmetall.se. Illustratör: Anders Linander 6 2015 | 5 Träning ger facket styrka Efter coachning från förbundets organisationsenhet hade gruppen på 35 personer vässade argument och övat på samtal. De var redo för första träningspasset. Förtroendevalda, styrelsen, administrativ personal och ombudsmän – alla var med och jobbade tillsammans i mindre lag. – Jag fullkomligt älskar det här, ut- 6 | 6 2015 möjlighet till samtal och frågor är verklig medlemsnytta tycker Sigrid Rongdén Hintala. – Det är bra att alla på avdelningen deltar. Vi som mest är på kontoret har mycket kontakt med medlemmar och arbetslösa på telefon. Vi behöver också känna till arbetsplatserna och medlemmarna känna till oss. Foto: Peter Hamberg IF Metall som vill ligga i framkant hänger självklart på träningstrenden. Men i stället för tvättbräda till mage och större biceps handlar det om att bli fler och starka tillsammans. – Vi hann med 40 arbetsplatsbesök på två dagar och fick 23 nya medlemmar, berättar Conny Hansson, ombudsman i Mellersta Norrland. – Jag fullkomligt älskar det här, säger Sigrid Rongdén Hintala, som delar sin tjänst mellan administration och a-kassa på Mellersta Norrland. brister Sigrid Rongdén Hintala, som delar sin tjänst på administration och a-kassa. Personliga besök med information, Nyttig medlemsnytta Jonny Malmsten är avdelningens regionala skyddsombud och van att göra besök. För honom har tankarna på medlemsnytta och medlemsservice satt sig djupare efter träningslägret. – Tidigare fokuserade jag mest på arbetsmiljöfrågor. Nu är han mer medveten om att be- Foto: Peter Hamberg Foto: Tobias Nykänen TIPS – På två dagar fick vi 23 nya medlemmar, Bra tips för förbättringar: 4 Ha en uppföljningsträff redan efter första dagen, då finns det fortfarande chans att rätta till saker under dag två eller nästa tillfälle. 4 Pratar du om saker som avdelningen har att erbjuda (till exempel egen tandklubb) kom ihåg att ta med material om det. 4 Återkoppla snabbt (dagen efter) till de som säger att de ska fundera på att bli medlemmar. En vecka efter är för sent. berättar Conny Hansson, ombudsman i Mellersta Norrland. Foto: Tobias Nykänen För Jonny Malmsten, som är regionalt skyddsombud, har träningen resulterat i att samtalen nu också handlar om medlemsnytta. rätta om de villkor och förmåner som har förhandlats fram, och som det fackliga medlemskapet ger. Såsom att avdelningen har en egen tandklubb och en studiefond som kan bidra med 2 500 kronor i olika utbildningar. – En bra hjälp för den som till exempel vill ta motorcykelkort, men som få känner till, menar Jonny Malmsten, själv en hängiven motorintresserad. Viktigt med magkänsla Det egna motorcykelintresset använder han sig av när han är på besök. Gemensamma intressen och att noga känna in vem han möter är viktiga verktyg för Jonny Malmsten, som också är klubb ordförande på PR-Plast AB i Östersund. – Att få öva olika situationer som kan uppstå är bra. Samtidigt går jag mycket på min magkänsla, kollar av vem jag pratar med och är ganska rak på sak. 9 000 mil om året Alla krafter behövs i en avdelning med ett geografiskt område där längsta sträckan är 50 mil och företagen ligger utspridda mellan Åre, Sveg, Rossön och Sundsvall, och där vägen till Vemdalen slingrar krokigt och tar lång tid att köra. – Vi fem ombudsmän i Mellersta Norrland kör väl cirka 9 000 mil i tjänsten per år, säger Conny Hansson. Som med all träning finns det alltid moment att finputsa. Därför stämde gruppen av efter första dagens besök. – Vi strålade samman under 1,5 timma i Bräcke och gick igenom både bra och dåliga upptäckter. Redan nästa dag kunde vi rätta till en del, berättar Conny Hansson. Vecka 39 är det dags igen. Då ger sig gänget ut för att ge service åt dem som redan är medlemmar samt för att stärka organisationen med fler nya. annette.lack@ifmetall.se Läs mer Vår Handbok för orga nisering underlättar arbetet med att värva och vårda medlemmar. Den finns att ladda ned från ifmetall.se och går att beställa från material katalogen. HANDBOK FÖR ORGANISERING VILJA • VÅGA • VÄRVA • VÅRDA 1 6 2015 | 7 Foto: Tony Ryman En facklig vardag innehåller ett givande och tagande, bästa möjliga lösningar för medlemmarna, men också för en bra produktion. Något som Agneta Eklund är välbekant med och som gör att hon ser fram emot det kommande uppdraget i avtalsrådet. Med erfarenhet och glädje på nytt uppdrag Som nyvald ledamot till IF Metalls avtalsråd vet Agneta Eklund helt naturligt inte exakt vad uppdraget innebär. Men med mångårig facklig erfarenhet som klubb ordförande på Hanza Elektromekan AB i Årjäng tar hon det med ro. – Jag tacklar det då, jag tycker det fackliga arbetet är jätteroligt och det jag inte kan får jag lära mig. Precis så resonerade hon för åtta år sen då hon fick frågan om att bli ordförande för klubben. Även om längtan efter att stå och prata inför grupp inte står högst upp på Agneta Eklunds önskelista så är det brinnande intresset för fackligt Avtalsrådet Avtalsrådet planerar avtalsförhandlingar och väljer förhandlingsdelegationer. Avtalsrådet är rådgivande till förbunds styrelsen i förhandlings- och avtalsfrågor. 8 | 6 2015 arbete och att påverka något som alltid gått först. – Det finns verktyg för allt och när jag går på möten är jag noga med att förbereda mig. Jag gör alltid egna dagordningar för att hålla reda på det jag vill ta upp och säga. – Jag försöker alltid vara med på de konferenser som avdelningen ordnar och slinker gärna in på en kopp kaffe på expeditionen i Arvika när jag har vägarna förbi, säger hon. Senaste tillfället som hon fick fylla på batteriet med både kunskap och kontakter var under utbildningen i Hållbart arbete. – Vår klubb vill börja ett arbete för ett hållbart arbete och här gavs möjligheter att diskutera både detta och andra frågor med förtroendevalda från hela landet. Möten, samtal och fika Andra viktiga verktyg är att träffa andra förtroendevalda inom IF Metall Värmland, samt personlig kontakt med avdelningen. Medlemmarnas stöd Allra viktigast för att känna sig trygg i sitt fackliga arbete är de egna medlemmarnas stöd och Agneta Eklund minns alldeles särskilt ett sådant tillfälle. – Möten med andra på fackliga uppdrag är väldigt viktigt, säger Agneta Eklund, klubbordförande Hanza Elektromekan AB i Årjäng och Ann Kristin Axelsson, klubbstyrelsen Volvo Construction Equipment AB i Arvika, som båda tar plats i avtalsrådet för IF Metall Värmland. ”Medlemmarna först och främst, men självklart vill jag även att företaget ska gå bra. Det är ett givande och tagande.” – Jag blev peppad av att många sa ”det är ändå ingen idé, företaget gör ändå som de vill”. – Med bra argument, som medlemmarna hade, tror jag absolut att det är möjligt att påverka, fortsätter hon. Den här speciella gången gick det väldigt bra. – Efter mötet med arbetsgivaren där jag förde fram vad medlemmarna tyckt och tänkt ändrade sig ledningen. De lyssnade på oss och det kändes väldigt bra. Allra bäst var att kunna informera medlemmarna om att vi blivit lyssnade på. Givande och tagande Självklart jobbar Agneta Eklund först och främst för medlemmarna. Men givandet och tagandet mellan arbetsgiva- re och anställda är också en spännande del i det fackliga arbetet. – Medlemmarna först och främst, men självklart vill ju även jag att företaget ska gå bra, annars har vi varken jobb eller medlemmar, så det är ett givande och tagande i att alltid hitta bästa möjliga lösningar, avslutar hon och ser fram emot sitt nya uppdrag. annette.lack@ifmetall.se IF Metalls handlingslinjer ”IF Metall ska öka andelen kvinnor i förbundets beslutande och rådgivande organ på central och avdelningsnivå och målet minst 30 procent kvinnor ska vara uppfyllt 2017.” Agneta Eklund och Ann Kristin Axelsson är båda nya i Avtalsrådet. Med två av fyra ombud som är kvinnor har IF Metall Värmland sett till att ha en jämställd fördelning. – Vi letade helt enkelt efter rätt kompetens för uppdraget, svårare än så är det inte, säger avdelningsordförande Göran Persson. 6 2015 | 9 kortA nyheter Avtalsrörelse på gång. Självklart att medverka i Stockholm Pride. Arbetsmiljöverkstad på turné. Val av förhandlingsdelegationer till en ännu osäkrare tillvaro för unga och nyanlända. Det liknar alltför mycket en förlängning av dagens provanställning, till 18 månader, och med bara två veckors uppsägningstid. – Det öppnar även upp för oseriösa arbetsgivare utan kollektivavtal, säger Anders Ferbe. Den 17 september träffas avtalsrådet i Stockholm för att dra i gång avtalsrörel sen på allvar. Då väljs också förhandlings delegationer på samtliga avtalsområden som ska arbeta i avtalsrörelsen 2015–2016. Motioner till avtalsrådet kommer att behandlas av avtalsrådet i november, i samband med att förbundets avtalskrav fastställs. Är du uppdaterad? Snart börjar avtals rörelsen. För att kunna ge dig in formation snabbt är det viktigt att vi har rätt kon taktuppgifter. Alla förtroendevalda uppmanas att kontrollera att rätt mobil nummer och e-postadress finns registrerat i medlemsregistret. Du kan kontrollera och ändra dina uppgifter i medlemsportalen, som du når via ifmetall.se. Du kan även kontakta din avdelning för att uppdatera uppgifterna. Moderat attack mot kollektivavtalen Moderaterna vill införa ännu en otrygg an ställningsform för unga och nyanlända. De kallar den förstajobbet-anställning och vill att den förs in i lagen om anställningsskydd (LAS). – Det här förslaget är en attack mot de kollektivavtal vi har. Risken är att man lan dar långt under avtalens minimilöner och utan de trygghetspaket som finns i kollek tivavtalen, säger IF Metalls förbundsord förande Anders Ferbe. Han befarar även att förslaget leder 10 | 6 2015 Facebook.com/ifmetall Twitter.com/ifmetall Instagram.com/ifmetall november. Anmälningsblankett kan du få hos din avdelning. Femte gången för Industridag Arbetsmiljöverkstan på turné Kontroll över stres sen, balans mellan arbete och fritid, en bra introduktion och en väl fung erande arbetsmiljö som minimerar riskerna på jobbet. Låter det som en dröm? I höst åker Prevent på turné till fem städer med Arbetsmiljöverkstan – före läser och presenterar en rad verktyg som hjälper företagen med arbetsmiljöarbetet. Det blir kostnadsfria seminarier i Göteborg, Malmö, Umeå, Linköping och Stockholm. – Det finns så otroligt stora vinster med en bra arbetsmiljö. Nu vill vi träffa företagen, ge dem inspiration, visa hur de kan bli attraktiva och i förlängningen fram gångsrika tack vare ett hälsosamt arbets miljöarbete, säger Maria Schönefeld, vd på Prevent. Läs mer på prevent.se/arbetsmiljo verkstan. De har rutin på att anordna Industridagar. I år var det femte gången som BohuslänDal bjöd in och intresset var som alltid mycket stort. Drygt 100 personer från bland annat näringslivet, fackföreningar och kommuner samlades i Uddevalla. – Vi känner att det är en del av vårt uppdrag att lyfta de regionala och lokala perspektiven på industrins utveckling och framtid i vår avdelning, säger JanOlof Andersson som är projektledare för Industridagen. En av föreläsarna var Erica Sjölander som är utredningschef på IF Metall. – Jag tycker att detta är ett mycket bra evenemang, säger hon. Det är på regional och lokal nivå som en stor del av det kon kreta arbetet med ny industrialisering av Sverige behöver hända. IF Metall på Stockholm Pride Ansök till Vintersalongen 2016 För tredje året arrangerar Runö konstpro jektet Vintersalongen. Syftet är att inspi rera till konstnärliga uttryck och lyfta fram kulturen inom arbetarrörelsen. Runö tar emot ansökningar om att delta i utställningen den 10 augusti–27 En facklig kärnfråga är att se till att alla har likvärdiga möjligheter och villkor oavsett sexuell läggning och könsidentitet. Att IF Metall även i år medverkade på Stockholm Pride var därför en självklarhet. – Att få vara sig själv på jobbet är både en fråga om god arbetsmiljö och en fråga medlemsvärde! Boka in en resa till skidanläggningen Orsa Grönklitt före 1 november och få upp till 20 procent på boendet. ifmetall.se/medlemskort om allas lika värde, säger Angelika Lang, IF Metalls arbetslivsenhet. IF Metall deltog även i den tjugonde upplagan av Regnbågsfestivalen i Malmö som genomfördes den 3–9 augusti. Ditt medlemskort ger även rabatt på skidhyra med mera. kvinnor men vi måste bli bättre på att lyfta fram dem, säger Maja-Malin Ekelöf. Nordvästra Skånes flit gav pris Anders Ferbe ny ordförande för IN 7 NÄSTAINFO Info nr 7/2015 når din arbetsplats under vecka 40. Där kommer du att kunna läsa om teknikcollege, kompetensbanken och Infos avtalsskola del 2. behålla dem som redan är med. – Vi försöker få bättre koll på varför man går ur, vad vi kan göra för att bli bätt re på att behålla dem, säger han. Träningsläger är en del, läs mer om det på sidorna 6–7. Fokus på tillgänglighet och bemötande, handbok i organisering och ringkampanjer är andra. – Vår ringkampanj till de som enbart är med i a-kassan, gav 550 fullvärdiga med lemmar. Vi sätter mer fokus på att synas och höras där medlemmen befinner sig. Upplev arbetarhistoria IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe har valts till ordförande för Industrianställda i Norden (IN). De 20 nordiska fackförbunden, som ingår i IN, representerar tillsammans cirka 1 miljon arbetare och tjänstemän. Han tycker det är viktigt att fortsätta utveckla vår unika nordiska samverkan. – Vi har tuffa utmaningar framför oss. Tillsammans ska vi fortsätta att driva på för en ny industrialisering, för hållbara befintli ga jobb och för nya jobb. Så ges också för utsättningar att utveckla välfärden. Utöver industripolitik står avtalsfrågorna högt på dagordningen, liksom arbetsmiljöfrågorna och utbildnings- och kompetensutveck lingsfrågorna säger Anders Ferbe. Orättvisa löner Rapporten Skilda löner – Löneskillnader mellan kvinnor Skilda löner och män 2009 och 2013 presente rades för en tid sedan av MajaMalin Ekelöf, ut redare på IF Metall. Ett aktivt arbete med lönekartläggningar på arbetsplatserna är nödvändigt för att få bort osakliga löneskillnader. – Det finns ingen brist på kompetenta Löneskillnader mellan kvinnor och män 2009 och 2013 Över 200 studieorganisatörer från LOförbunden träffades nyligen för att ladda för ökad kunskap hos medlemmarna. IF Metall Nordvästra Skåne knep poka len för bästa studieresultat 2014. En glad och nöjd Lars Carlsson, studieorganisatör, tackar för priset och framför allt övriga studieorganisatörer i sin avdelning: – Det är deras idoga arbete som gjort det möjligt för oss att öka vårt studiere sultat. Deras mål var inte att bli bästa avdel ningen, utan att aktivt agera för att höja det egna studieresultatet – och de lycka des bra. – Deras engagemang och jobb har gjort att de höjt studieresultatet väsent ligt, berättar Agneta Hartzell, organisa tionsenheten. Planerar du ett besök i huvudstaden? Passa då på att besöka Mekaniska verk staden på Skansen. I arbetarkvarteren får du inblick i hur industriarbetarens vardag kunde se ut på 1920-talet. På plats finns pensionerade IF Metallmedlemmar som gärna visar och berättar. Verkstaden är full av historia, både industriell och om hur arbetarna hade det. Där finns även ett kontor inrett med ut rustning och möbler från samma tid. Starka tillsammans För första gången på många år kan IF Metall räkna in fler medlemmar i för bundet än de som försvinner. Bästa må naden hittills landade på 677 plus. – Våra avdelningar jobbar för fullt för att vi ska bli fler och Martin Gunnarsson. starkare, säger Martin Gunnarsson, chef för organisationsenheten. Nya medlemmar är ett måste för högre organisationsgrad. Minst lika viktigt är att Ansvarig utgivare Bengt Forsling, 08-786 82 24 Redaktionen Tfn: 08-786 80 00 (vx) E-post: info@ifmetall.se Marinette Ask, Ewa Eriksson, Anders Fredriksson, Ingela Hoatson, Annette Lack, Anneli Lundberg, Kristoffer Sydlén, Lisa Wernstedt. Layout Inger Lernevall tryck Sib-Tryck Holding AB 6 2015 | 11 1 n 2 n 3n 4 5 frågor till Anna Jensen Naatikka n Foto: Linda Håkansson Ny förbundssekreterare för IF Metall, tidigare ombudsman på organisationsenheten, ombuds man i Västra Gästrikland (2006–2014) samt ombudsman på dåvarande Metalls förbundskontor (1998–2006). frispråkig. Anna Jensen Naatikkas fackliga bana började med att hon inte höll tyst om de brister i arbetsmiljön hon upptäckte. –Jag blev skyddsombud i en tuff fysisk arbetsmiljö Vilka frågor vill du prioritera som ny förbundssekreterare? 4 Foto: Privat 1 – Att vi strävar efter att uppnå våra kongressmål: 85 procents organisationsgrad, besöka alla arbetsplatser och minst 30 procent kvinnor i beslutande och rådgivande organ. Vi behöver skapa bra förutsättningar för att våra avdelningar ska kunna uppnå dessa mål. – I det korta perspektivet är det avtalsrörelsen som vi går in i. Fram till nästa kongress handlar det om att jobba för kongressmålen och om frågor som kompetensutveckling och arbetsmiljö. 5 2 Hur vill du beskriva ditt nya uppdrag? – Mycket handlar om att jobba internt med organisationen, både mot avdelningarna och på förbundskontoret. Att vara lyhörd, det behöver vara en tvåvägskommunikation. 3 Hur ser din bakgrund ut? – Jag blev fackligt aktiv när jag var i 20-årsåldern och jobbade som kranförare på Ovako i Hofors. Just på den avdelningen var det länge sedan någon kvinna hade jobbat, så det var en arbetsmiljö Vilka är de största utmaningarna som IF Metall står inför? skapad av män, för män. Det var kättingar i stället för tygstroppar när man skulle koppla lasten och mycket som var utformat för någon som var 180 centimeter lång. En tuff fysisk arbetsmiljö. Jag blev tillfrågad om att bli skyddsombud, eftersom jag inte höll tyst. Vilken betydelse har det att förbundsledningen består av två män och två kvinnor? – Det har ett viktigt signalvärde mot avdelningar och klubbar, eftersom det motiverar även dem att öka takten i jämställdhetsarbetet. Lika viktigt som att vice ordförande Marie Nilsson och jag kan vara kvinnliga förebilder i ledningen är att sådana finns lokalt, både bland förtroendevalda och anställda ombudsmän. – Det är också viktigt utåt, gentemot andra förbund, parterna, i politiken och i samhället i stort. ingela.hoatson@ifmetall.se
© Copyright 2024