IFSMAs
nr 4 årgång 102 2009 LEDARE UTREDNINGEN OM TRAFIKVERK BÖR ÅTERTA SITT BETÄNKANDE Sommar VI ÖNSKAR ALLA EN SKÖN SFBFs KONGRESS sid. 4-15 IFSMAs 35:e GENERALFÖRSAMLING NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 1 LEDARE. Utredningen om ett Trafikverk bör återta sitt betänkande S FBF har via SACO fått ett slutbetänkande från Trafikverksutredningen (SOU 2009:31) som har kartlagt och analyserat vissa verksamheter och funktioner hos myndigheter inom transportsektorn, däribland Sjöfartsverket. Alltså det som återstår och som ej överfördes till den nya Transportstyrelsen. Vidare var det utredningens uppgifter att föreslå lösningar, organisatoriska eller andra, som krävs för att bäst uppnå riksdagens och regeringens mål för den svenska transportpolitiken. Det är utredningens uppfattning att de samlade argumenten och förutsättningarna bäst förverkligas i en samlad trafikslagsövergripande myndighet, ett Trafikverk för sjö, luft, väg och järnväg. Alltså ytterligare ett förslag som medför att sjöfartsfrågor hamnar längre och längre ner och bort från de politiska beslutsfattarna. Viljan från regeringens sida att bibehålla en konkurrenskraftig handelsflotta är ju högst märklig. I ett budskap från infrastrukturministern Åsa Torstensson meddelades till redarna att något införande av tonnageskatt inte var aktuellt under innevarande mandatperiod, men inte heller vid ett återval under nästa period, trots att riksdagen har beslutat om detta. Detta har naturligtvis gjort att redarna nu ser sig om efter andra alternativ under andra flaggor inom EU, för att nå denna konkurrensneutralitet. Vi har heller inte sett mycket av att Sverige, fram till den 30 juni på Tjeck- 2 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 iens mandat, är EU:s ordförandeland i sjöfartsfrågor. Från och med 1 juli tar Sverige över hela ordförandeskapet. Jag hoppas verkligen att sjöfartsfrågorna kommer att märkas, då sjöfarten ur vår synpunkt är ytterst väsentlig för hela EU och därför också för Sverige. Att utredningen om ett Trafikverk anser att sjöfarten har låg prioritet, framkommer också av utredningens syn på sjöfartsfrågorna där det framgår att: ”Utredningen anser principiellt att sjöfartsstödet inte kan motiveras av transportpolitiska skäl. Så länge stödet är sanktionerat av och tillämpas inom EU, är det emellertid svårt att ensidigt ta bort stödet utan att riskera utflaggning”. Utredningen menar att något egentligt motiv för ett statligt åtagande när det gäller en svensk handelsflotta saknas i traditionell mening. Stödet motiveras i stället av att det finns andra EU-länder som stödjer denna näring och utan motsvarande stöd till den nationella sjöfarten skulle utflaggningen öka. Ingenting nämns om varför EU tilllåter och t o m förordar detta system. Så sent som i januari i år la kommissionen fram ytterligare ett sjöfartspolitiskt program som svenska EU-nämnden ställde sig bakom, och likaså gjorde Kristdemokraterna inom Alliansen det. Där framhöll man klart och tydligt vikten av ett bibehållande av nationella handelsflottor inom EU och den kompetens som näringen besitter. Sjöfartsfrågorna Christer Lindvall, VD, SFBF. och de speciellt riktade åtgärderna för att bibehålla konkurrenskraftiga handelsflottor och en hög kompetens inom näringen berörs över huvudtaget ej i utredningens avsnitt om EU:s transportpolitik. Om sjöfartsnäringen redan har försvunnit och bortdömts i utredningen, där man förutsätter att alla frågor grundligt har belysts, vad kommer den då att ha för framtid i detta nya föreslagna Trafikverk? EU och Sverige behöver en svensk handelsflotta. Utredningen har också föreslagit att färjeverksamheten inom Vägverket skall konkurrensutsättas, vilket enligt vår mening inte skulle leda till några effektivitetsvinster. Detta har vi kunnat konstatera inom andra delar där landstingstrafik har ersatts av privata företag. Det har bland annat lett till oönskade effekter som har drabbat sjösäkerheten vilket nu är föremål för utredning inom Transportstyrelsen. Vi ser det dessutom som ytterst viktigt att det finns reparationsvarv för att kunna säkerställa driften inom rimliga kostnadsramar. Vi tycker att utredningen skall återta sitt betänkande och återkomma när alla frågor är belysta och förslagen bygger på sakliga fakta utan att något är dolt. Christer Lindvall VD SFBF (Se även artikel sid. 19) sid 4-15 INNEHÅLL. SFBFs KONGRESS Den 21-22 april höll SFBF kongress. Den inleddes på Folkets Hus i Stockholm och fortsatte ombord Viking Cinderella. Kongressen beslutade bland annat om att fortsätta diskussionerna med Sjöbefälsförbundet om ett samgående. OMSLAGSBILD: Barra de Tijuca, Rio de Janeiro, där IFSMAs 35:e generalförsamling avhölls. FOTO: MARIE HALVDANSON sid 16-18 IFSMAs 35: e GENERALFÖRSAMLING Den 6-7 maj höll IFSMA sin 35:e generalförsamling - denna gång förlagd till Barra de Tijuca, Rio de Janeiro. Generalförsamlingen antog sex resolutioner: Enclosed spaces, E-navigation, Regular revisions of STCW, IMO Voting Procedures och Martime Resource Management. sid 19 SJÖFARTEN I MINORITET I NYTT TRAFIKVERK De fyra trafikslagen behöver samarbeta mer och det gör de bäst i en ny myndighet – Trafikverket. Det menar författaren till den trafikutredning som överlämnades till regeringen första april. Sjöfarten får dock en försvinnande liten representation i det nya verket. ...dessutom: Transportstyrelsen/Sjöfartsavdelningen informerar sid 20-21, Lodskott & Pejlingar sid 22-23, Korsord sid 25, Torm och Wallenius installerar trådlöst bredband ombord sid 26-27, Sjöbefäls båtkänsla undersöks sid 27, Inträdesanmälan sid 28 mm. Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur. Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel 08106019, bost 08-7764979, mobil 070-5550188, e-post: marie.halvdanson@sfbf.se Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm, tel 08-106015, fax 08-106772. Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 300:-/år inkl. moms. Pg 65 3764-1. TS-kontrollerad upplaga: 5 100 ex. För icke beställt material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: ’’SJÖPAKETET’’ - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel 0739861649, ankie _nilsson@hotmail.com Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN 0028-1379. NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 3 SFBFs KONGRESS 2009. Christer Lindvall, VD, SFBF, på sin sista kongress. FORTSATTA DISKUSSIONER OM SAMGÅENDE MED SBF Den 21-22 april höll SFBF kongress. Den inleddes på Folkets Hus i Stockholm och fortsatte ombord Viking Cinderella. Jörgen Lorén, befälhavare Stena Line, omvaldes som ordförande i föreningen. S FBFs ordförande Jörgen Lorén inledde kongressen och pekade på vikten av att förtroendevalda och ombudsmän är ute och träffar medlemmarna. - Vi får aldrig glömma det. Många uppe i hierarkin har gjort det. Första gäst i talarstolen var SACOs ordförande Anna Ekström. Hon tog upp den ekonomiska krisen. - Jag är rätt säker på att krisen kommer att bi långvarig och är glad för att finansdepartementet håller i pengarna, sa hon. Men nu går folk med i facket. Akassan har tre gånger så stor rekrytering som vanligt just nu. Men vi måste hitta ett sätt att rekrytera även i goda tider. Jag vill att ett medlemskap i SFBF ska vara bra att ha på CV:t och att fackliga kurser ska ge plus. Siv Gustavsson, departementsråd från 4 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 Näringsdepartementet påminde om att Sverige har ordförandeskapet i EU nästa år, men smygstartat i och med att man redan tagit över sjöfartsfrågorna från Tjeckien. - Vi har en kommission på utgående, men först ska den presentera EUs framtida transportpolitik, sa hon. Men vad gör Sverige? - Sjöfartsverket har tillsatt en expertgrupp för rekrytering. Forskning och utveckling inom sjöfarten ska stärkas. Och vi har lagt en Havsproposition som bland annat innebär att Sverige ska ha en kvalitetssjöfart, att det är angeläget med svensk sjöfart och att det ska vara fokus på hela sjöfartsklustret. - Dialogen med sektorns alla aktörer är viktig och vi har ett gemensamt ansvar att ta kontakt med varandra. Så hör av er, när ni tycker att ni vill, avslutade Siv Gustavsson. Håkan Friberg, VD i Sveriges Redareförening höll sig också till lågkonjunkturen i sitt tal. - Industriproduktionen minskar och laster och fartyg läggs upp. Det sker över hela världen, sa Friberg. Tanksidan har hållit länge, men även där märks krisen nu. Och vi har ännu inte nått botten, det kommer fler tråkigheter under sommaren. Men krisen ger även möjligheter för nya saker: samgåenden, nya företagskonstruktioner och nya rederier. Men förutsättningen för detta är en långsiktig och konkurrenskraftig sjöfartspolitik. Den maritima strategin som EU-kommissionen lagt fram är viktigt. Den täcker allt. Vi har tillsammans med SFBF i ett brev till regeringen meddelat att vi uppskattar att de ställer sig bakom strategin. - Men jag är något pessimistisk inför framtiden. Vi har ett högt kostnadsläge och det är inte självklart att redarna kommer att jobba under svensk flagg. Hans Sande, direktör, Norsk Sjøoffisersforbund, Fritz Ganzhorn, sektionschef, Søfartens Ledere, Danmark och Tomas Abrahamson, vice ordförande SEKO framförde hälsningar till kongressen från sina förbund. Sjöbefälsförbundets VD, Christer Themnér tog upp diskussionerna om samgående mellan förbunden. - Vi har gjort försök tidigare, men inte kommit fram, berättade han. Vi hade en motion om samgående som antogs med acklamation på vår kongress för ett år sedan. Så vi har ett starkt mandat att arbeta för detta, men vi har en del svårigheter att komma över. Båda organisationerna är över 100 år gamla och har skapat egna kulturer, och vi har ett centralorganisationsproblem. Vi måste ta det steg för steg och inte hasta iväg. Men diskussionerna förs i mycket positiv anda. Skulle det inte gå, får detta inte sluta i ovänskap - det måste sluta i stärkt samarbete. Frågan om samgåendet var en av huvudpunkterna på kongressens dagordning. - Vi har en öppenhjärtlig diskussion SFBFs KONGRESS 2009. FOTO: MARIE HALVDANSON med Sjöbefälsförbundet, sa Jörgen Lorén. Vi går igenom allt punkt för punkt. Men den nya styrelsen behöver mandat från kongressen att fortsätta diskussionen. Flera av kongressledamöterna tyckte att arbetet med sammanslagningen går för långsamt. Men Lorén menade att det inte är självklart att hasta i väg. Personalen måste också känna sig delaktiga. Per Ringhagen, tidigare orförande i föreningen, tyckte att det nu är positiva signaler - det har det inte varit tidigare. - Andan är bra. Jag önskar att ni får arbeta i lugn oh ro, för jag tror att det kan bli en bra lösning med ett helt nytt förbund. Kongressen beslutade enhälligt att styrelsen ska fortsätta arbeta för ett samgående mellan Sverige Fartygsbefälsförening och Sjöbefälsförbundet för att bilda ett nytt förbund. Under punkten utbildning diskuterades svårigheterna för eleverna att få praktikplaser över huvudtaget och dessutom bra platser. Malin Sånnell, elevrepresentant från Sjöfartshögskolan i Kalmar, berättade att de flesta är nöjda med sin praktik. - Men en elev berättade att han inte kom upp på bryggan en enda gång under sin praktiktid. Jörgen Lorén menade att alla i branschen har ett stort ansvar för detta. - Elever som har dålig praktik, ska höra av sig till oss, sa Lorén. Christer Lindvall avslutade kongressen med orden: -Det har varit en fantastisk kongress. Ni ska vara stolta över er förening. Och Jörgen Lorén: - Jag ser fram emot de kommande fyra åren. Förhoppningsvis ses vi på en extrakongress som ska besluta om ett nytt förbund. Marie Halvdanson Siv Gustavsson, departementsråd, Näringsdepartementet och Anna Ekström, ordförnde SACO. Fritz Ganzhorn, sektionschef, Søfartens Ledere, Danmark. Håkan Friberg, VD Sveriges Redareförening och Tomas Abrahamsson, vice förbundsordförande SEKO. Fredrik Almlöv, översinspektör Transportstyrelsen, presenterade den nya myndigheten. Hans Ronnerstam, förhandlre/rådgivare Almega, hoppades att skärgårdsavtalen skulle fixas utan medlare i år. Christer Themnér, VD Sjöbefälsförbundet. Hans Sande, direktör Norsk Sjøoffisersforbund. Läs hela Christer Lindvalls tal till kongressen på sid. 14-15. Kongressen antog också ett målsättningsprogram (se www.sfbf.se), yttrade sig över motionerna, beslutade om stadgeändringar och avgiftshöjningar och valde en ny styrelse. Allt presenteras på de följande sidorna. > NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 5 SFBFs KONGRESS 2009. MOTIONER MOTIONER Motion nr 1: PENSIONER Jag vill att ni tar upp detta som en motion på kongressen. Teckna avtal med samtliga små rederier så att dom betalar in till våra pensioner. Benny Wiknander Motion nr 3: SJÖBEFÄLSPLANEN Som vi vet, så känner de flesta kollegor som närmar sig de sextio sig ”slitna”. De som tjänstgör t ex i en vecka, och är uppe varje natt, vet hur det känns och de frågar sig om de kan orka ”hänga med” till 65. Lotsarna t ex, som även de tillhör SACO, har 60 år som pensionsålder. Åldrandet är ju som bekant individuellt. Hemställer att kongressen verkar för att pensionsåldern sänks till 60 år med full pension, 65 procent. Vid en eventuell förhandling, ett oåterkalleligt krav på ”säkring” av nuvarande sjöbefälspensionsplanen och det får under inga förhållanden göras några eftergifter i den. Vi i Scandlinesklubben är övertygade att medlemmarna i hela handelsflottan är beredda att gå ut i strejk för att få behålla åtminstone den nuvarande pensionsplanen. SFBF-klubben Scandlines Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 1: Motionen föranleder ingen åtgärd pga att pensionskravet redan finns inskrivet i avtal och medlemmarna erhåller sina rättigheter. Eventuella krav på inbetalningar ligger hos Alecta och medlemmarna uppmanas att följa upp inbetalningarna och meddela föreningen om brister upptäcks. Motion nr 2: VILLKORA BEHÖRIGHET, FÖRÄNDRA ITPK-SKÄRGÅRD BAKGRUND: Åldersstrukturen inom befälskåren ihop med den låga tillväxten av kvalificerat utbildade befäl utgör ett problem inom hela sjöfarten. Den svenska inre farten, som är kraftigt säsongsvarierad vad gäller behovet av personal, utgör givetvis inget undantag. Starka krafter finns dock i omlopp för att lösa detta med olika mindre kvalificerade utbildningar (något som vi starkt ogillar). Samtidigt har ett problem uppstått för ett accelererande antal äldre kolleger. Vi talar om våra PENSIONÄRER, antingen ålders- (65+) eller ITPKsjö-pensionärer (60-65). Många av dessa tidigare kolleger har inget emot att hjälpa till på sina gamla arbetsplatser några veckor under den ljusa delen av året då behovet är som störst. Det finns även en kategori befäl som varit engagerade i olika ”veteranbåtsprojekt” under sin aktiva seglationstid och nu på ålderns kvist vill ägna några veckor varje år åt detta. PROBLEMET är att våra kolleger inte lyckas segla ihop den stipulerade tiden (365 dagar de senaste fem åren) och följaktligen dras deras behörighetsbevis in. Vi kan inte nog från klubben understryka hur mycket bättre det känns att bli avlöst av en gammal rutinerad f d kollega en semestervecka, än att få ombord en okänd yngling med tveksam utbildningsbakgrund, såväl teoretisk som praktisk. FÖRSLAG: Vi föreslår att kongressen ger föreningen i uppdrag att tillsammans med tillsynsmyndigheten försöka utarbeta ett nationellt system där pensionärer har möjlighet att behålla någon typ av behörighetsbevis, trots ett begränsat årligt intjänande av arbetsdagar. Olika lösningar bör kunna finnas genom att till exempel villkora behörigheten till ett eller flera specifika fartyg, en särskild arbetsgivare eller ett särskilt geografiskt område. Kanske skall vi också acceptera tätare hälsokontroller (flyget gör så). Vi förstår också att vissa förändringar kan bli nödvändiga inom ITPK-skärgård och ber därför kongressen att även ge förening sitt stöd i att förhandla om detta. För klubben Stockholms Skärgård Hans Anderson Mikael Stein Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 2: Styrelsen stödjer motionärerna och kommer att arbeta med frågorna. 6 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 3: Styrelsen delar motionärens uppfattning att vi skall bibehålla den nuvarande ITP-sjöplanen. Däremot ser styrelsen stora svårigheter att sänka pensionsåldern till 60 med full pension, 65 procent. Motion nr 4: SAMGÅENDE MED SBF Vi i Scandlines anser att det är på tiden att båda styrelserna sätter sig ner och ”snackar sig samman” i en låst byggnad samt att de ej kommer ut förrän det kommer en vit rök från skorstenen. Vi sitter alla i samma båt och speciellt nu i dessa tider är det viktigt att vi står starka mot redaren. Det är även en massa andra fördelar med en sammanslagning, t ex administrativa, ekonomiska mm. SFBF-klubben Scandlines Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 4: Styrelsen hänvisar till föregående kongress då mandat gavs att föra diskussioner med SBF, vilket inte ledde till något resultat då. Nya diskussioner har dock inletts under hösten 2008 och styrelsen hänvisar till det pågående arbetet. Motion nr 5: BILDANDE AV ”FÄRJESEKTION” Vi i Scandlinesklubbens styrelse anser att utrikessektionen bör delas upp i en sektion för ledamöter och suppleanter tillhörande färjerederier och en sektion där de valda ombuden tillhör övriga rederier med fartyg i utrikes trafik. Motivet för detta är att respektive sektioner då bättre kan verka för sina särintressen. Medlemmarna i färjorna prioriterar i regel helt andra frågor än vad kollegorna som seglar ute i andra rederier gör. Vi hemställer härmed att kongressen verkar för bildandet av två nya utrikessektioner. SFBF-klubben Scandlines Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 5: Styrelsen föreslår kongressen att motionen avslås, då såväl färje- som utsjöfart finns väl representerade i föreningens styrelse och med tanke på det låga medlemsantalet finns det idag ingen anledning att dela upp medlemmarna i ytterligare sektioner. SFBFs KONGRESS 2009. MOTIONER MOTIONER Motion nr 6: TRAFIKSEPARERING I SKAGEN Många medlemmar i föreningen har säkerligen någon gång passerat Skagen i varierande trafiktäthet. En del medlemmar seglar i dessa farvatten oftare och får i och med det multipla erfarenheter av vad det kan innebära i form av olika navigatoriska problem. Fiskebåtar är frekvent förekommande och kan ibland förekomma i stort antal. Det händer att dessa beter sig irrationellt och orsakar närsituationer. Innan passagen av Skagen förbereder man sig mentalt på att en del båtar ibland agerar på oberäkneligt sätt. Graden av stress varierar naturligtvis från person till person - för en del blir den övermäktig; vilket bidrar till underliga ageranden i området. Under den varmare delen av året tillkommer dessutom i hög grad fritidsbåtar och speciellt segelbåtar nattetid eller i nedsatt sikt kan dessa vara rejält svåra att upptäcka genom radarobservationer. Att passera Skagen kan i vissa situationer ”höja pulsen” ordentligt och jag förundras över att inte fler sjöolyckor sker i detta område. Säkerligen har många medlemmar i vår förening, skiftande och liknande erfarenheter som jag gällande genomseglingen av farvattnet. Det tyngre tonnaget agerar för det mesta väl, men ibland blir jag förundrad över ageranden såsom att köra in i närsituationer, små passageavstånd och regelvidriga kursändringar. Sedan AIS-systemet kom har säkerheten kunnat ökas rejält, i och med att en enkel namnidentifiering nu kan ske via detta. God hjälp fås också ofta av i AIS-systemet inlagd destination, och funk¬tionen ”COG” som i jämförelse med ett ARPA-plott snabbt pekar på en kursändring. Dock händer det relativt ofta att trafiksituationen är rena rama ”vilda västern” med fiskebåtar, fritidsbåtar och handelsjöfart som ibland agerar på regelvidriga och omdömeslösa sätt. Ofta finner man sig seglande både väst och ostvart med möten på båda sidor, samt med relativt små passageavstånd som lämnar lite utrymme för eventuella undanmanövrar! Självklart kan man välja att gå norr om området, men i praktiken seglar ju de flesta så ekonomiskt och tidsbesparande som möjligt. Jag menar att det går att förbättra säkerheten betydligt genom en trafikseparering i området; kanske liknade den ”rondell” vi har vid Falsterbo. Enligt Helcom (webbsida: http://www.helcom.fi/) passerade mellan juli-oktober 2005, 13 600 fartyg området. För hela året anges siffror på mellan 50-55 tusen fartyg. Alltså har vi vid Skagen ett av världens mest trafikerade områden, varav många är stora tankbåtar på väg in och ut ur Östersjön. Linjen syd om Skagen och Vinga klassas dessutom som PSSA område av International Maritime Organization; nedan följer definitionen gällande detta, saxat från IMO:s webbsida: ”Particularly Sensitive Sea Area (PSSA) is an area that needs special protection through action by IMO because of its significance for recognized ecological or socio-economic or scientific reasons and which may be vulnerable to damage by international maritime activities. The criteria for the identification of particularly sensitive sea areas and the criteria for the designation of special areas are not mutually exclusive. In many cases a Particularly Sensitive Sea Area may be identified within a Special Area and vice versa.“ Från Svensk Sjöfartstidnings nyhetsbrev kom i dagarna (dec -08) denna nyhet som beskriver hur känsligt danskarna ser området runt just Skagen. ”Danska oljebekämpningsfartyg till Skagen SST-RINGKØBING. Två danska oljebekämpningsfartyg kommer att flyttas från Köpenhamn till Frederikshavn för att tillföra mer kapacitet till högriskområdet kring Skagen. De aktuella fartygen är Gunnar Thorson och Mette Miljø som fram tills nu har varit stationerade vid den marina flottbasen i Köpenhamn. I framtiden kommer fartygen att vara permanent baserade i Frederikshavn. Området kring Skagen anses som ett högriskområde på grund av flera oljeolyckor som inträffat vid bunkringar. Ålbæk Bugt används vid fartyg-till-fartyg operationer där stora tankfartyg lastas med olja från Östersjöområdet. I framtiden kommer Öresundsområdet att täckas av två fartyg av MHV 900-klass som flyttas från Frederikshavn och Ålborg till Köpenhamn och Helsingør.” (Från SST nyhetsbrev 081212) Jag vill att kongressen/SFBF verkar för att en trafikseparering snarast implementeras vid Skagen. Joakim Carlsson Seglar idag som 2:e Styrman i DFDS Tor Line AB, Tor Selandia Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 6: Styrelsen delar motionärens uppfattning och föreningen skall verka för en trafikseparering. Motion nr 7: KORTARE ARBETSTID Pga ledaren i Nautisk Tidskrift nr 5 2004, ”Varför skall sjöfolk ha en längre arbetstid än landanställda” av VD Christer Lindvall, har arbetstiden blivit flitigt diskuterad av medlemmarna i Scandlines färjor. Införandet av vilotidslagen ökade för Sveriges del den lagstadgade maximala arbetstiden från 69 (56+13) timmar/vecka till 91 timmar/vecka och från 8 timmarsdagar till 13/14 timmarsdagar och att årsarbetstiden inte får överstiga 52 veckor x 48 timmar/vecka = 2 496 årstimmar. Med dygnsramen på 13/14 timmar innebär det att en sjöman kan arbeta i 192 (nästan 6,5 månader) dagar med 13 timmars arbetstid. En jämförelse med vad som gäller för landanställda med treskift (36 timmar/vecka) vilket är vanligt till sjöss, blir grundarbetstiden 52 veckor x 36 timmar = 1 872, avgår semester 25 dagar x 8 timmar = -200, avgår lätthelgdagar 11 dagar x 8 timmar = -88, summa: 1 589 timmar. Sjömannen kan alltså år 2004 i enlighet med svensk arbetslagstiftning arbeta, vilket också sker, 707 timmar (4,6 månader) mer per år än en skiftgående iland. Ökningen av arbetstiden, arbetsbelastningar och neddragningar av bemanningarna har medfört både olycks- och hälsorisker pga vilotidslagens införande. Vi hade också innan ett högt arbetstidsuttag jämfört med land. Våra medlemmar anser att denna fråga har en prioritet av högsta nivå, att få ner arbetstiden till vad som gäller för landanställda i Sverige, därför anser vi det som mycket viktigt att föreningen arbetar på detta. Vi hemställer härmed att kongressen verkar för att årsarbetstiden sänks till att motsvara vad som gäller för landanställda i Sverige, för att därigenom få bättre avlösningssystem. SFBF-klubben Scandlines Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 7: Föreningen arbetar för att vilotidsreglerna skall ändras, såväl internationellt som nationellt i lagar och konventioner. Kollektivavtal som innehåller arbetstidsbestämmelser reglerar redan arbetstiderna. Styrelsen hänvisar också till beslut vid föregående kongress. NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 7 > SFBFs KONGRESS 2009. MOTIONER MOTIONER Motion nr 8: SAMMA ANTAL SEMESTERDAGAR FÖR ALLA BEFÄLSKATEGORIER Idag har överstyrman 27 semesterdagar per år, och efter 40 år 29 dagar, styrman har 27 dagar, efter 40 år 28 dagar. 1:e fartygsingenjör har 27 semesterdagar per år, och efter 40 år 29 dagar, övrigt maskinbefäl har 27 dagar, efter 40 år 28 dagar. Intendenturbefäl har 27 dagar, efter 40 år 28 dagar, och är de icke arbetstidsreglerade är antalet semesterdagar 30 i stället för 28. Våra medlemmar upplever det nuvarande systemet som en stor orättvisa. Naturligtvis skall man ha samma antal semesterdagar när man har fyllt 40 år. Alla befälskategorierna sitter ju i samma båt och jobbar i regel för samma redare. På sikt får man arbeta också för att försöka utjämna även skeppare- och chieflönerna, förslagsvis med extra lönehöjningar för dessa. Vi i Scandlinesklubben yrkar på att kongressen verkar för att antalet semesterdagar blir samma för alla kategorier efter 40 år, vid första anställning som befäl 27 dagar och efter 40 år, 30 dagar. SFBF-klubben Scandlines Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 9: Styrelsen hänvisar till beslut vid föregående kongress att detta strider mot nuvarande policy och vidhåller att vederlag skall tas ut i ledighet för att skapa arbetstillfällen och upprätthålla avlösningssystem och att nuvarande avtal skall gälla. Detta anser styrelsen som särskilt viktigt med det nuvarande arbetsmarknadsläget. Kongressen beslutade enligt följande över motion nr 8: Kongressen diskuterade frågan och överlämnade den till höstens avtalskonferens. Motion nr 9: KONTANTUTTAG AV VEDERLAG OCH ÖVERTID Vi i Scandlines anser att det är sjömännen själv som skall avgöra om och när han vill få ut innestående vederlag och övertid kontant. Den anställde i land kan generellt, oberoende om han är privat-, kommunalt-, landstings- eller statligt anställd, själv avgöra om och när han vill ta ledigt (inom vissa ramar) eller få ut en del eller allt av sitt innestående saldo kontant. Därför anser vi att § 5 Mom 3, § 8 Mom 3:2 och § 3 Mom 3 i intendenturbefäl- och styrmansavtalen skall ändras (storsjö- och passageraravtalen). Vi hemställer härmed att kongressen verkar för att föreningen utverkar omskrivning av ovanstående paragrafer i kollektivavtalen. SFBF-klubben Scandlines Motion nr 10: YTTERLIGARE ÅRSTILLÄGG I LÖNETRAIFFERNA Yrkar på att det införs 22-års- och 25-årstillägg i lönetarifferna. Minska samtidigt antalet fartygsgrupper förslagsvis till hälften, 4 stycken: <9 999 dwt, 10 000 – 49 999 dwt, 50 000 – 99 999 dwt samt över 100 000 dwt, eller skrota dem direkt. Detta motiveras med att man fortfarande efter 18-årstillägg vill ha något mer att se fram emot, förutom de vanliga löneökningarna. Härmed yrkas på att kongressen verkar för att lönetariffer med 22års- och 25-årstillägg införs i lönetarifferna. SFBF-klubben Scandlines Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 10: Styrelsen föreslår kongressen att motionen avslås. Motion nr 11: FRI LÄKARVÅRD OCH FRI MEDICIN Under lång tid har praxis varit att i samband med sjukdom och att redarskydd sjuklön utgår, även ”fri” läkarvård och ”fri” medicin erhållits under denna tid. Detta förhållande har ej avspeglats i våra avtal. Sjömanslagen ger bara täckning för läkarvård och medicin i upp till 42 dagar eller, om det gäller annat land än där man är bosatt, upp till 84 dagar. I Scandlines läggs ersättningen för fri läkarvård och fri medicin som egenavgift på lönen som sedan beskattas, sålunda är den ej fri som det skall vara enligt sjömanslagen. Hemställer att text införes i avtalen som täcker fri läkarvård och fri medicin under tid redarskyddad sjuklön utgår. SFBF-klubben Scandlines HÖJD MEDLEMSAVGIFT FRÅN 2010 Kongressen beslutade att höja medlemsavgiften till föreningen för aktiva medlemmar från 320 kronor per månad till 340 kronor per månad från 2010, samt från 340 kronor per månad till 360 kronor per månad från 2012. Avgiften för passiva medlemmar höjs från 270 kronor per år till 300 kronor per år 2010, och från 300 kronor per år till 320 kronor per år 2012. 8 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 SFBFs KONGRESS 2009. FOTO: MARIE HALVDANSON MOTIONER Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 11: Motionären föreslår att i avtalen införs en text som täcker fri läkarvård och fri medicin under tid som redarskyddad lön utgår. Motionären anför vidare att förmånen ej är fri då den läggs på individens lön och sedan beskattas. Styrelsens uppfattning är att förmånen är fri i så mån att arbetsgivaren bekostar förmånen fullt ut. Mot bakgrund av att man från politikerhåll vill försämra sjömäns rättigheter på den sociala sidan föreslår styrelsen att kongressen tillstyrker att föreningen verkar för att införa fri läkarvård och fri medicin i enlighet med motionärens förslag. Motion nr 12: LÖNESKILLNADER Samtliga löner i storsjöavtalets lönetariffer ligger 2:e styrman/överstyrman betydligt under 2:e fartygsingenjör/1:e fartygsingenjör, t ex torrlastfartyg, 160000 dwt och 18 års-tillägg: för 2:e styrman, 23 824 kr + examenstillägg sjökapten 1 156 kr, tot: 24 980 kr/mån och 2:e fartygsingenjör 24 481 kr + examenstillägg sjöingenjör 1 156 kr, tot: 25 637 kr/mån, skillnad: 657 kronor. För överstyrman, 26 811 kr + examenstillägg sjökapten 1 156 kr, tot: 27 967 kr/mån och 1:e fartygsingenjör, 28 263 kr + examenstillägg sjöingenjör 1 156 kr, tot: 29 419 kr/mån, skillnad: 1 452 kronor. Påpekas att det för fartygsingenjörerna dessutom brukar påföras en massa tillägg, t ex ”Tillägg till ensamt maskinbefäl” 999 kr/mån, ”Tillägg för vakttjänst utan biträde” 719 kr/mån, ”Carrier¬tillägg” 795 kr/mån. Att tänka på för överstyrmans del, förutom när han är arbetsledare för däcksgänget, är när det skall skrivas under på ”papper”, t.ex. mönstringar och anställningsavtal, skälla på folk, ansvara för lossning/lastning samt att köra båt, då är man som överstyrman ”departementschef” och det senaste, förutom alla nya arbetsuppgifter som har kommit honom till del de senaste åren, är att han nu också i dom flesta rederier har blivit SSO, Ship Security Officer, med ännu ett nytt an¬svarsområde, med många nya viktiga arbetsuppgifter. Vi hemställer härmed att kongressen verkar för att i nästa avtalsrörelse arbeta för att 2:e styrmans lön skall vara densamma som 2:e fartygsingenjörs samt att överstyrmanslönen skall ligga minst 1 000 kronor över 1:e fartygsingenjörens. SFBF-klubben Scandlines Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 12: Styrelsen anser att det skall vara lika lön för lika befattningar enligt motionärens förslag. Däremot föreslår styrelsen att kongressen avstyrker extra påslag till överstyrman, speciellt med tanke på de pågående diskussionerna om samgående. Anders Patriksson, befälhavare Tarbit Shipping. Hans Ådén och Kjell Andersson, båda befälhavare Stockholms Sjötrafik. Jan-Olov Olsson, befälhavare Wallenius Marine och Stig Donnerland, intendent Stena Line. > NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 9 FOTO: MARIE HALVDANSON SFBFs KONGRESS 2009. Nils Dewár, överstyrman Scandlines. Johan Juhlin, befälhavare Broströms. Tomi Gustafsson, befälhavare Stena Line. Bengt Cremonese f d befälhavare Stena Line och f d ordförande i SFBF. STADGEÄNDRINGAR Stadgar för SVERIGES FARTYGSBEFÄLSFÖRENING Tidigare lydelse: § 5 MEDLEMSKAP Mom.2. Aktiva medlemmar Envar inom föreningens verksamhetsområde anställd person i aktiv tjänst äger inträda i föreningen som aktiv medlem genom att erlägga minst en månadsavgift. Styrelsen eller den styrelsen utser härtill må, när särskilda skäl föreligger, vägra medlemskap. Inträde godkännes av därtill utsedd tjänsteman. I tveksamma fall, eller då fråga är om återinträde i föreningen, skall dock avgörandet hänskjutas till styrelsen. Aktiv medlem är i normalfallet medlem i Akadmikernas Erkända Arbetslöshetskassa. Kongressen beslutade om följande ändringar: § 5 MEDLEMSKAP Mom.2. Aktiva medlemmar § 10 KONGRESSEN Mom. 3. Kongressledamöter och suppleanter väljs för en tid av fyra år. Vid valet får röstning endast ske på kandidater som tillhör samma sektion som den röstande. Val sker genom att en kandidatlista per sektion upprättas på det allmänna medlemsmöte som hålls på våren året före kongressens ordinarie sammanträde eller enskilda nomineringar som tillställts föreningens kontor senast den 31 maj samma år. Sedan samtliga kandidatlistor inkommit till föreningens kontor skall med ledning av listorna upprättas en valsedel för varje sektion med samtliga på listorna angivna namn. Valsedeln, vari anges hur många ledamöter och suppleanter som skall väljas, utsänds genom verkställande direktörens försorg till sektionens medlemmar. Har valsedeln tillställts medlemmen som bilaga till föreningens tidskrift skall det anses som valsedel blivit vederbörligen utsänd. På valsedel skall den röstande med ett kryss i en ruta framför respektive namn markera de kandidater, som den röstande önskar välja, dock högst så många till antalet som valet avser. Valsedeln skall läggas i ett innerkuvert. Innerkuvertet skall härefter läggas i ett ytterkuvert, där den röstande på därför avsedd plats skall ange sektionstillhörighet och namnunderskrift, och valsedeln skall vara kontoret tillhanda senast den 15 december. Sammanräkning av rösterna skall snarast möjligt utföras av verkställande direktören. Vid sammanräkningen skall föreningens tre § 10 KONGRESSEN revisorer närvara som vittnen. 10 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 Aktiv medlem har möjlighet att vara med i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa. Val av kongressombud sker med slutna valsedlar. Valsedel skall vara försedd med avskiljbar namnsedel. Den röstande skall på namnsedeln ange namn, födelsenummer, sektionstillhörighet samt underteckna namnsedeln. Val kan också komma att förrättas elektroniskt på ett sätt som styrelsen beslutar med hänsyn tagen till valsekretessen. Sammanräkning av rösterna skall snarast möjligt utföras av föreningens tre revisorer på uppdrag av verkställande direktören. SFBFs KONGRESS 2009. FOTO: MARIE HALVDANSON SFBFs STYRELSE 2009-2013 SFBFs styrelse har följande laguppställning: Fr v Christer Lindvall, VD SFBF, ordinarie ledamot, Tomi Gustafsson, befälhavare Stena Line, 2:e suppleant, Mikael Johansson, restaurangservicechef Stena Line, 2:e suppleant, Jörgen Lorén, befälhavare Stena Line, ordinarie ledamot, ordförande i SFBF, Birgitta Carlsson, fartygsadministratör Stena Line, ordinarie ledamot, vice ordförande i SFBF, Hans Åden, befälhavare Stockholms Sjötrafik, ordinarie ledamot, vice ordförande i SFBF, Erling Borg, befälhavare Färjerederiet Vägverket, 1:e suppleant, Nils Dewár, överstyrman Scandlines, ordinarie ledamot, Daniel Andersson, överstyrman Scandlines, 2:e suppleant. Mellersta raden fr v: Johan Juhlin, befälhavare Broströms, 1:e suppleant, Torsten Johansson, befälhavare Styrsöbolaget, 1:e suppleant. Främre raden fr v: Stig Karlsson, befälhavare Färjerederiet Vägverket, ordinarie ledamot, vice ordförande i SFBF, Margareta Hallenborg, styrman, 1:e suppleant, Yvonne Nordström, hotelpurser Tallink Silja, 1:e suppleant. Håkan Mannbrink, befälhavare Stockholms Sjötrafik, 2:e suppleant saknas på den här bilden, men finns med på bilden längst ner till höger på sidan. Bengt Cremonese, Jörgen Lorén och Nils Dewár. Margareta Hallenborg, styrman, dubbelt upp - live och på affisch. Jeffrey Hawkins, styrman Broströms och Torsten Axberg, överstyrman Broströms. Håkan Mannbrink och Kjell Andersson, båda befälhavare i Stockholms Sjötrafik. > NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 11 SFBFs KONGRESS 2009. JÖRGEN LORÉN OMVALD Kongressen valde Jörgen Lorén, befälhavare i Stena Jutlandica, som ordförande i SFBF för ytterligare en kongressperiod. - Jag tackar allra ödmjukast för förtroendet, sa Lorén. Vi har nu många utmaningar framför oss. som ordförande N är Jörgen Lorén tillträdde som ordförande första gången 2005, frågade jag honom om vilka frågor han ansåg vara viktigast för föreningen att arbeta med. - Lönefrågor - speciellt skärgård och vägfärjor, utbildning, skolorna, sjösäkerhet, nordiskt samarbete och samgående med SBF, svarade han då. Följdfrågorna idag blir: Hur har det gått? Och vilka frågor anser du vara viktiga att arbeta med nu? - Det är stort sett samma frågor, säger Jörgen. Lönefrågor har vi arbetat mycket med. Vi har inte nått ända fram till ett gemensamt skärgårdsavtal - men vi är en bit på väg. Och vi har ett stort engagemang i SACO-S genom vår klubbordförande i Vägfärjorna Stig Karlsson, som lägger ner ett fantastiskt arbete för att stötta befälhavarna i Vägverkets färjor. - När det gäller utbildning har vi ytterligare engagerat oss genom att medverka i institutionsråden på sjöfartshögskolarna, och på så sätt försöka påverka. Vi har även utvidgat samarbetet med elevrepresentanterna och eleverna. - Sjösäkerheten arbetar vi med hela tiden - både nationellt och internationellt. Jag har själv engagerat mig i det 12 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 Jörgen Lorén, befähavare i Stena Jutlandica, tog sjökaptensexamen i Göteborg 1983 och har tjänstgjort i ett flertal olika fartygstyper, inklusive segelfartyg. FOTO: MARIE HALVDANSON praktiska sjösäkerhetsarbetet. - Diskussionerna om ett samgående med Sjöbefälsförbundet kom igång i höstas, genom ett antal förberedande kansliöverläggningar. Vi har även planerat in ett gemensamt styrelsemöte i september. Att vara ordförande i SFBF - är det som du tänkte att det skulle vara, när du blev vald första gången? - Periodvis är det mycket mer jobb, än vad jag trodde. Men det är utvecklande och stimulerande. - SFBFs personal är min stora akilleshäl. Jag har inte tillräckligt med tid för att stötta och coacha alla anställda. - Men jag lovar att det ska bli bättre. Marie Halvdanson SFBFs KONGRESS 2009. FOTO: MARIE HALVDANSON Erling Borg, befälhavare Färjeredkeriet Vägverket, Torsten Johansson, befälhavare Styrsöbolaget. Kongressens ordförande Thorleif Rubin, f d befälhavare Stockholms Sjötrafik. Jonas Pettersson, befälhavare Stena Line. Jan-Eric Alcén, överstyrman Stena Line. Thommy Kembring, befälhavare Stena Line. Per Ringhagen, f d befälhavare Gorthon, f d orförande i SFBF. Erik Lindeblad, 2:e styrman Stena Line. Mikael Johansson, restaurangservicechef, Stena Line. Kongressens sekreterare Agneta Häll, sekreterare SFBF. Jimmy Franzén, befälhavare Jönköpings kommun. Malin Sånnell, SFBFs elevrepresentant Sjöfartshögskolan i Kalmar. Daniel Andersson, överstyrman Scandlines. Yvonne Nordström, hotelpurser Tallink Silja. Christer Lindvall, VD SFBF. Stig Karlsson, befälhavare Färjerederiet Vägverket. Birgitta Carlsson, fartygsadm. Stena och Margareta Hallenborg, styrman. > NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 13 SFBFs KONGRESS 2009. CHRISTER LINDVALLS tal till kongressen Ä rade gäster, kongressledamöter och SFBFs personal. Jag vill också passa på att hälsa er välkomna. Fyra år har gått fort och mycket har hänt. Vi har firat SFBFs hundraårsjubileum med pompa och ståt. Vi har gått från en högkonjuktur pga av ökade transporter i framför allt Kina och fjärran Östern och till en lågkonjuktur, som tillsammans med andra faktorer fortfarande visar på en befälsbrist av aldrig skådat slag. Beräkningar gjorda på begäran av de internationella redareorganisationerna i höstas, alltså med finanskrisen framför ögonen talar om en brist idag på 34.000 befäl och 2012 beräknas den uppgå till närmare de tredubbla. Även om den pga av krisen inte får full genomslagskraft och vi räknar med hälften, så talar vi ändå i storleksordningen 40.000 – 50.000 befäl – då framförallt maskinbefäl. Det finns dock tecken på att botten i den finansiella krisen kommer att uppnås under året, men att det tar över två år innan den återhämtat sig. Vi hoppas naturligtvis att våra redare klarar den ”downperioden”. Vissa rederier är naturligtvis mer utsatta än andra. Befälsbristen har naturligtvis medfört 14 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 att vi har tillsammans med andra SACOförbund haft en mycket låg arbetslöshet som naturligtvis har avspeglat sig i medlemsavgiften till AEA. En ytterligare sänkning med 50:-/månad beräknas ske i sommar. EU har lagt fram ett nytt sjöfartspolitiskt program som skall värna om europeisk sjöfart och fartyg under europaflaggor och att man skall bibehålla sjöfartskompetensen genom förbättrad rekrytering, bättre villkor för att locka ungdomar till näringen samt för att kunna bibehålla de som finns ombord idag. EU-nämnden i Sverige har ställt upp på förslaget vilket känns bra nu när Sverige är stand in för Tjeckien när det gäller ordförandeskapet för sjöfartsfrågor. I övrigt är vi bekymrade över svensk sjöfartspolitik. Vad händer med tonnageskatten som riksdagen har begärt och som allianspartierna utlovade innan valet? Samtidigt får vi signaler från Finansdepartementet att intresset för sjöfartsfrågorna är minimalt och att sjötransporterna mycket väl kan utföras av andra länders fartyg. Kristdemokraterna har å andra sidan gått ut med ett sjöfartspolitiskt program som i princip stödjer EU. Näringsdepartementet har tillsatt en grupp där vi ingår som skall se över rekryteringen. Samtidigt vill man försämra sjukförmånerna för de ombordanställda. Redarnas negativa attityder till de ombordanställda vilket har accelererat under senare år och diskussioner om försämrade pensionsvillkor underlättar ju inte. Det är inte lätt att förmedla dessa bilder till ungdomar som vill söka sig till yrket. Vi för nu diskussioner med Sjöbefälsförbundet om ett framtida nytt gemensamt förbund. Förbundsstyrelserna kommer att träffas efter sommaren för vidare diskussioner. Visst grundmaterial för detta har redan tagits fram, men vi vill att den nya styrelsen skall få ta del av detta. Vi hoppas naturligtvis att SRF och SARF också slår sig in på liknande tankegångar, då det blir svårare och svårare för oss att se rågången mellan dem och vilka frågor som ligger hos vem. Detta speciellt idag, när vi för en gemensam dialog i frågor av gemensamt intresse. Då blir vi också starka, det har vi visat tidigare. Vi lever nu i en situation där vi har ett treårsavtal med SARF, vars nivå ändå inledningsvis fick flykten till de högre lönerna i Norge att minska något. Men med den svenska kronans fall urholkades dock den uppgörelsen snabbt. När det gäller ALMEGA och skärgårdstrafiken blev det en kortare uppgörelse. Målsättningen var dock att utjämna löneskillnaderna mellan ostoch västkust. Detta blir naturligtvis ännu viktigare i samband med framtida upphandlingar. Vi har naturligtvis tappat medlemmar på svenska avtal i takt med att antalet kontraktanställd filippinsk personal (KAP) har ökat. Dessa är dock också medlemmar och uppgår idag till ca 250 stycken. Vi har dock kunnat kompensera oss på detta bortfall genom inflaggningarna av de tidigare finskflaggade passagerarfärjorna Cinderella, Birka Paradise, Rosella, Viking XPRS och Roslagen där man mangrant anslutit sig till föreningen. Vår verksamhet på Sjöfartshögskolorna har också burit frukt genom ett utökat antal studerandemedlemmar. Våra finanser är goda även om vi också naturligvis drabbats av finanskrisen, genom minskade värden av våra tillgångar. SFBFs KONGRESS 2009. Förlusten har dock varit begränsade, då vi har tillgångarna i relativt säkra papper och fastigheter. Vi har också ett antal andra viktiga frågor som idag sysselsätter oss och det är det internationella arbetet, som blir mer och mer viktigt på alla plan. Det är på den arenan som beslut fattas och Sverige får snällt följa de besked i olika former som kommer utifrån. För att kunna påverka besluten i vår riktning är det därför viktigt att vi finns där besluten fattas, då både myndigheter och redarnas företrädare är där, såsom i EU, IMO och ILO. Detta sker genom vårt deltagande i Nordisk Fartygsbefälskongress (NFBK), Europeiska och Internationella Transportarbetarefederationen (ETF och ITF) och den internationella befälhavareorganisationen IFSMA. Viktiga frågor som diskuteras i dessa fora idag är den nyligen antagna ILO MaritimeLabour Convention 2006 – när den kommer att ratificeras och därmed träda i kraft och hur den kommer att implementeras. Det intressanta här är att den kommer att utgöra den fjärde hörnstenen för övergripande bestämmelser för konstruktion, sociala förhållanden, arbetsmiljö, utbildning och drift av fartyg tillsammans med SOLAS, MARPOL och STCW-konventionerna. Den kommer också att utsättas för Port State Control. Samtidigt pågår en revision av STCWkonventionen som beräknas vara klar nästa år. De berör nya krav på utbildning men också arbets- och vilotidsbestämme för vaktgående personal. En annan del rör bemanningsbestämmelserna där vi haft viss framgång när det gäller fartyg med endast befälhavare och en styrman ombord. Denna typ av fartyg har varit överrepresenterade när det gäller olyckor som orsakats av att vakthavande befäl somnat på vakten. Här måste jag tacka de svenska myndigheterna för stödet i denna fråga. Andra viktiga frågor är problemen med livbåtar och annat livräddningmaterial. Ett tilltagande problem är den ökande kriminaliseringen genom tuffare lagstiftning vid miljöbrott, och behandlingen av sjöfolk i samband med sjöolyckor. Som exempel kan jag nämna behandlingen av befälhavarna på MT Erika, MT Prestige, MS Coral Sea and Hebei Spirit, när de knappast hade kunnat göra något åt sin situation och heller inte medverkat till att olyckan inträffade. Nu har även en situation uppstått efter fartygsbesök i en turkcypriotisk hamn, riskerar befälhavarna att bli arresterade om de vid ett annat tillfälle flera år senare kommer till den grekcypriotiska delen, vare sig det är privat eller på ett fartyg. Det som verkligen bekymrar oss är hur man behandlar sjöfolk efter det att ISPS-koden trädde i kraft, med alla inspektioner och svårigheter att få komma iland vid hamnbesök. Det har dock skett en förändring i USA, sedan Coast Guard nyligen gick ut med information om att man skall behandla fartygsbesättningarna bättre. Dock kvarstår problemet i EU-fart med stora svårigheter att få gå iland, vilket synes märkligt pga grundfördraget om den fria rörligheten för personer. Här, liksom när det gäller arbetstidsdirektivet för alla andra, är sjöfolket naturligtvis undantagna. Sedan undrar man hur man skall kunna förbättra rekryteringen till yrket. Jag förstår att redarna önskar dra ut så mycket arbetstid som möjligt från sin anställda med dessa specialbestämmelser, då de ombordanställda i många fall ses som en förbrukningsvara. Vad jag däremot inte begriper är hur myndigheterna inom nästan alla 167 medlemsländerna i IMO kan medverka till dessa särbestämmelser för sjöfolk. Jag tycker att det verkar vara diskriminering av en yrkesgrupp. I Sverige har vi ju i alla fall avtalade avlösningssystem. Ett stort problem under många år har varit piracy and armed robbery i Malackasundet och i Nigeria samt på vissa platser i Latinamerika. Under senare åren har en tilltagande piratverksamhet skett i kustområdena utanför Somalia nästan 4000 km långa kust. Detta trots konvojsystem och militära stridskrafter i området. Här vill jag passa på att framföra ett tack till IMOs generalseketerare Amiral Mitropoulus för hans intensiva arbete med att påverka FNs Säkerhetsråd att agera till skydd för sjöfolket, vilket de sedermera gjorde. Slutligen. Jag hoppas att alla dessa åtgärder tillsammans med tidigare beslut skall leda till en förbättrad sjösäkerhetskultur och nya attityder till sjösäkerhetsfrågor inom sjöfartsnäringen. Detta hoppas jag i sin tur skall leda till den efterfrågade - Quality Shipping eller den goda sjöfarten. Eftersom detta blir min sista kongress som verkställande direktör i Sveriges Fartygsbefälsförening vill jag också passa på tillfället att få tacka Er förtroendevalda och den fantastiska personal som jag har haft förmånen att få arbeta tillsammans med genom åren - ingen nämd och ingen glömd - för allt det stöd, som jag känt och allt det arbete ni har lagt ner för vår förening. Själv har jag känt en glädje att få jobba med frågor som står mig nära, och som jag hoppas kommer att och har medverkat till en bättre situation för oss alla och våra kollegor. Det har i alla fall varit min drivkraft och min avsikt. Tack skall ni ha och lycka till i framtiden. Christer Lindvall, VD, SFBF NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 15 IFSMA. IFSMAs 35:e AGA i Rio de Janeiro Vy över Rio de Janeiro, bilden tagen från första platån upp till Sockertoppen. Den 6-7 maj höll International Federation of Shipmasters’ Associations - IFSMA sin 35:e generalförsamling denna gång förlagd till Barra de Tijuca, Rio de Janeiro. Värdar var det brasilianska förbundet SINDMAR - Sindicato Nacional dos Officiais da Marinha Mercante. S Christer Lindvall, IFSMAs president. IFSMAs generalsekreterare Rodger MacDonald. 16 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 INDMARs president, kapten Severino Almeida Filho uttryckte att han kände sig ärad av att hälsa alla välkomna till sitt land. Amiral Murillo Barsosa önskade generalförsamlingen ett meningsfullt möte med många bra beslut. - Ert arbete är mycket viktigt, sa han. IFSMAs president Christer Lindvall, tog i sitt öppningstal bland annat upp befälsbristen. - Enligt den årliga bemanningsrapporten som Drewry Shipping Consultants i samarbete med PAL publicerade i oktober 2008, så kan det redan i år saknas 34 000 sjöbefäl i världen - en siffra som nästan kan tredubblas under de kommande fyra åren. De varnar också, som en följd av detta, för risken att anställda kan bli befordrade till befattningar där de saknar kompetens. Lindvall kom även in på IMOs arbete, och ville i sammanget uttrycka sin tacksamhet till IMOs generalsekreterare Efthimios Mitropoulus, för det arbete han lagt ned på att övertyga FNs säkerhetsråd om att sjömän och fiskare behöver assistans för att skydda transporterna längs den Somaliska kusten. - De allra viktigaste frågorna i IMO idag, är revideringen av STCWkonventionen och diskussionerna om trötthet och bemanning. Den reviderade konventionen kommer att antas på STCW-konferensen i Manila i juni 2010. Det betyder att den kan träda i kraft tidigast den 1 juli 2011. IFSMA har idag över 11 000 medlemmar från 60 länder. - Vi blir allt oftare kontaktade och rådfrågade från både myndigheter och organsiationer som t ex SF/ICS, ITF, BIMCO, IACS, Intertanko, Intercargo coh International Parceltankers, berättade Lindvall. David Patraiko från Nautical Institute i London talade om Ship/Shore Coastal Relations. - Det bygger på god kommunikation och god respekt, sa Patraiko. IFSMA och Nautical Institute har en ledande roll i att arbeta för detta. Under punkten IFSMAs framtid, väcktes frågan om det är nödvändigt att den som leder IFSMA, är befälhavare. Frågan diskuterades livligt och till slut enades man om att den som representerar IFSMA i IMO etc måste vara befälhavare. Andra experter kan medverka som rådgivare. En annan diskussionspunkt var frågan om att ha vapen ombord som skydd mot piratangrepp etc. Man beslutade att behålla den nuvarande policyn, där man inte ska ha vapen ombord, men noggrannt följa utvecklingen. Martin Hernqvist från Swedish Club berättade om konceptet Maritime Resource Management, som innebär att man breddar begreppet Bridge Resource IFSMA. Alvaro Jose de Almeida Junior, president i den brasilianska befälhavareorganisationen CCMM Centro de Capitaes da Marinha Mercante, IFSMAs generalsekreterare Rodger MacDonald, SINDMARs president Severino Almeida Filho och IFSMAs president Christer Lindvall. Management till gälla hela rederiet. Alltså nautiker, maskinbefäl och hela rederiorganisationen i land. IFSMAs 35:e generalförsamling avslutades med att kapten Peter Turner från kanadensiska CMMC inbjöd 2011 års generalförsamling till Halifax. Nästa år är generalföramlingen förlagd till Manila. Alla resolutioner antagna av IFSMA AGA 35 på nästa sida. Text & Foto: Marie Halvdanson Kapten David Patraiko, Nautical Institute. Amiral Murillo Barsosa. Ett besök på det supermoderna Simulation Center CSA stod på programmet. Martin Hernqvist, Swedish Club. > NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 17 IFSMA. RESOLUTIONER ANTAGNA AV IFSMAs 35:e GENERALFÖRSAMLING I RIO DE JANEIRO IFSMA RES 1/2009 (AGA 35) ENCLOSED SPACES On the occasion of the 35th AGA, the delegates of IFSMA assembled in Rio de Janeiro, Brazil noted with great concern the continuous trend of fatalities and injuries among seafarers in relationship with enclosed spaces. Moreover delegates noted with concern how the principle and the failure of the regulatory regime with respect to enclosed spaces at the international and national levels could criminalise Masters. IFSMA calls upon the relevant international and national bodies to take appropriate action to ensure mandatory carriage of remote O2 analysing equipment on all vessels above 500 gross tons. IFSMA further calls upon mandatory education and training in the use of remote O2 analysing equipment. IFSMA furthermore calls for the re-evaluation of all onboard safety equipment and safety procedures so they are fit for purpose and are compatible with use on board vessels. IFSMA RES 2/2009 (AGA 35) E-NAVIGATION On the occasion of the 35th AGA, the delegates of IFSMA assembled in Rio de Janeiro, Brazil noted the effects and consequences of the further introduction of e-Navigation into shipboard operations. IFSMA will continue to actively monitor and participate in discussions in order to ensure that e-navigation is going to positively assist the workload of the master and crew. Moreover, in this process IFSMA will emphasise the importance of defining the roles and responsibilities of all parties involved in e-navigation. IFSMA recommends that before the implementation of e-navigation, the STW Sub- Committee must review the syllabi for certificates of competency, adding new requirements and also identifying redundant subjects which must be amended, corrected or removed. IFSMA RES 3/2009 (AGA 35) REGULAR REVISIONS OF STCW On the occasion of the 35th AGA, the delegates of IFSMA assembled in Rio de Janeiro, Brazil noted that the fast changes of technology are asking for a different approach to reviewing and amending the STCW Convention. IFSMA therefore urges the International Maritime Organisation (IMO) to change its present approach with regard to amending the STCW Convention by introducing any amendments only once within a five year period. IFSMA furthermore calls upon IMO to review as necessary the STCW Convention regularly every ten years. IFSMA RES 4/2009 (AGA 35) HOURS OF WORK AND REST On the occasion of the 35th AGA, the delegates of IFSMA assembled in Rio de Janeiro, Brazil noted with great concern the discussion in the present STCW Revision that could lead to the introduction of a maximum period of ninety-six uninterrupted hours of work. IFSMA urges all IMO Member States to include in this discussion the well-established stipulation of hours of work and rest as mentioned in the STCW-Code, Chapter 8 and not to deviate from this stipulation. IFSMA RES 5/2009 (AGA 35) IMO VOTING PROCEDURES On the occasion of the 35th AGA, the delegates of IFSMA assembled in Rio de Janeiro, Brazil noted with great concern the recent developments in IMO voting procedures. IFSMA urges the IMO to end the process of allowing the EU to block-vote with 27 votes without all 27 EU Member States being present at the meetings. IFSMA RES 6/2009 (AGA 35) MARITIME RESOURCE MANAGEMENT On the occasion of the 35th AGA, the delegates of IFSMA assembled in Rio de Janeiro, Brazil noted that the introduction of a new resource management concept into the maritime industry could effectively contribute to the achievement of quality shipping. IFSMA calls upon the Member States of the International Maritime Organisation (IMO) to promote the establishment of a No-Blame Culture by introducing mandatory Maritime Resource Management Training in Part A of the STCW Code. 18 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 Sjöfarten SJÖFARTSPOLITIK. - EN MINORITET I NYTT TRAFIKVERK De fyra trafikslagen behöver samarbeta mer och det gör de bäst i en ny myndighet – Trafikverket. Det menar författaren till den trafikutredning som överlämnades till regeringen första april. Sjöfarten får dock en försvinnande liten representation i det nya verket. V ägverket, Banverket och Sika läggs ner. Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Luftfartsverket lever vidare men med några uppgifter färre. Så blir det om regeringen väljer att följa förslagen i slutbetänkandet ”Effektiva transporter och samhällsbyggande – en ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg”. Regeringen har beställt rapporten därför att den vill ha en bättre samordning mellan transportslagen för att underlätta planeringen av intermodala trafiklösningar. Att nöja sig med lösare kontakter mellan olika myndigheter eller inrätta ett mindre verk för det syftet, tror inte utredare Nils Gunnar Billinger på. - Under 20 års tid har vi försökt att åstadkomma ett transportövergripande planeringssystem med mindre myndigheter som exempelvis Transportrådet och Sika. Men de har varit för små för att klara av att samordna de starka transportmyndigheterna och det är tydligt att det behövs en större förändring för att vi ska lyckas. Trafikverket föreslås bli en av våra större myndigheter med över 6000 anställda. Kritiker varnar för att myndigheten kan bli för stark, men det ska motverkas genom att verket får en internavdelning för utvärdering av sin verksamhet plus att regeringskansliet förstärkas med 35 personer. - Man behöver ha en tydlig administration för att kunna styra en sådan här stor myndighet, säger Nils Gunnar Billinger. Majoriteten av medarbetarna i Trafikverket skulle bli personal från dagens Väg- och Banverk som alltså föreslås försvinna helt som självständiga myndigheter. Medan tusentals personer skulle arbeta med frågor som rör landtransporter inom den nya myndigheten föreslås sjö och luft inte få fler än fem till nio representanter vardera. Ett upplägg som oroar Sjöfartsverkets generaldirektör Jan-Olof Selén. - Det finns en viss risk att sjöfarten hamnar i skymundan i en sådan myndighet, säger han. Orsaken till sjöfartens låga representation är att Sjöfartsverket liksom Luftfartsverket föreslås bestå i nästan oförändrat skick. Ansvaret för isbrytning, bojar, lotsning med mera skulle kvarstå hos Sjöfartsverket och en av de få uppgifter för den handfull sjöfartskunniga som skulle ingå i Trafikverket vore att delta i den övergripande planeringen av transportkedjan. - Vi behöver kunskapen om sjöfartens långsiktiga infrastrukturplanering och intermodalitet, men måste också kunna vara en kompetent samtalspartner till hamnar och andra myndigheter. Ett tiotal personer tror vi räcker för den uppgiften, säger Nils Gunnar Billinger. Att utredaren inte löper linan ut och föreslår att även Sjö- och luftfartsverk läggs ner och införlivas i Trafikverket beror framför allt på att de har en annan organisation och finansiering än landtransporterna. Medan väg och järnväg finansieras med statliga medel betalar sjö- och luftfart sina verksamheter med farledsavgifter respektive start- och landningsavgifter. - Luftfartsverket är väldigt bolagslikt och det är ungefär det samma med Sjöfartsverket. Det är bättre om de kvarstår som de är, i alla fall i det här skedet. Dessutom ägs hamnarna av kommunerna, inte av staten, vilket gör att den verksamheten ändå hade blivit en förhandlingsfråga, säger Nils Gunnar Billinger. Även om Jan-Olof Selén har farhågor kring sjöfartens marginella roll i den nya myndigheten är han i grunden positiv till förslaget om ett närmare samarbete mellan transportslagen. - Att vi behöver samverka är uppenbart. Ta Göteborg, exempelvis. Där har vi jättefina farleder in till hamnarna medan det är väldigt trångt och besvärligt på land. Det är uppenbart att vi har gemensamma intressen som vi behöver lösa tillsammans med de andra transportslagen. Linda Sundgren NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 19 Sjöfartsavdelningen informerar… 2/2009 Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap varvat med erfarenhetsberikande händelser som andra råkat ut för. Syftet är att delge branschens aktörer på alla nivåer ökad kunskap och säkerhetsmedvetande. Ett stort problem med säkerhetsarbete är att nå ut till dem som berörs, i synnerhet dem som så att säga ”jobbar på golvet”. Detta är ett sätt att försöka nå branschen i dess helhet. Ett sätt att ytterligare sprida information inom branschen är att ta upp relevanta händelser i fartygens skyddskommittéer. Initiativtagare och ansvarig för utskicket, som skildrar både svenska och utländska händelser, är utredningsenheten vid Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. Synpunkter, åsikter och förslag emottages tacksamt på telefon 011-19 12 73 eller e-post (sjofart@transportstyrelsen.se). Texten kan hämtas på Transportstyrelsens hemsida, där man också når sjöfartsavdelningens olycksrapporter: www.transportstyrelsen.se Sjöfart: Olyckor och tillbud Sjöfartsavdelningen informerar. Alternativt kan man kontakta sjöfartsavdelningens utredningsenhet för att hamna på sändlistan för e-postutskick. Det finns också möjlighet att nå texten på engelska på SAN NYTT:s hemsida www.san-nytt.se Från tillbudsrapporteringssystemet Insjö Inom Insjö-systemet håller ett analysverktyg på att utvecklas som ska fungera som hjälpmedel vid sökningar. Genom enkla knapptryckningar ska man efter en sökning få datorn att visa hur de märkningar, som varje rapport är förknippad med, är fördelade. Märkningarna består bl.a. av vilka faktorer som har påverkat händelsen och vilka konsekvenser den fått. Det kommer också att finnas möjlighet att göra en enkel riskanalys med hjälp av en tillgänglig mall. Resultatet kommer att leda till en möjlighet att snabbt vid varje individuell sökning få en översiktsbild över alla påverkande faktorer. Resultatet visas grafiskt på ett enkelt och översiktligt sätt. Det innebär i praktiken att man i och med detta har gjort en analys på rimlig nivå. Se gärna mer om hur utvecklingsarbetet 20 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 av analysverktyget fortskrider på Insjö:s hemsida, www.insjo.org. Insjö/SFu Förödande förväxling av reglage Då en fiskebåt inspekterades av en av Transportstyrelsens fartygsinspektörer skulle man kontrollera funktionen av snabbavstängningarna för bränslet till huvudmaskinen. Befälhavaren gick upp till bryggan för att stänga av dieseltillförseln men råkade blanda ihop avstängningen med utlösning av CO2. Inspektören, som stod kvar i maskinrummet, insåg som väl var att något var på tok då CO2-larmet ljöd och tog sig ut ur maskinrummet innan det uppstod någon fara i praktiken. Utredningsenheten vill gärna rikta uppmärksamheten på den här händelsen, eftersom det är direkt livsfarligt då CO2 tränger undan syret i utrymmet och därmed riskerar att kväva personer som är kvar. I efterhand har man kunnat konstatera att inspektionen gjordes tätt efter en fiskeresa, och man kan förutsätta att befälhavaren var trött efter flera dagars fiske. Forskning visar att en av riskerna med trötthet är att den påverkar personer utan att man behöver vara medveten om det. Den sänkta prestationsförmågan kan i sin tur leda till operativa risker. Man fungerar helt enkelt sämre. På större fartyg är det ett krav att CO2utlösning kräver två handgrepp för att utlösas. Detta minskar risken för misstag, även om det inte utesluter att man ”tänker fel”. SFu Bristande utkik gav böter En svensk färja grundstötte för en tid sedan då den var på väg in i skärgården. Utredningsenheten sammanställde en rapport om händelsen. Polis och åklagare har parallellt gjort sina utredningar, som nu är avslutade, och saken har avgjorts i domstol. Resultatet blev att styrmannen, som sysslade med annat än navigering, dömdes till 60 dagsböter (ca 20 000 kronor), medan utkiken dömdes till 50 dagsböter (ca 10 000 kronor). Domstolen fann bl.a. det anmärkningsvärt att utkiken, som hade som enda uppgift att vara utkik, såg att fartyget var på väg mot land utan att varsko. Utkiken motiverade sin brist på agerande med att han trodde att kursen skulle återställas. Utredningsenheten kan inte annat än konstatera att en mycket stor del av grundstötningar och kollisioner till sjöss kan härledas till bristande utkik. SFu/Iu dnr 080201-07-17335 Bygg bort risker I förra utskicket berättades om en allvarlig olycka, då en lots kom att klämma sönder ett ben mellan lotsbåten och fartyget som skulle bordas. Efter händelsen har man på fartygets rederi försökt att bygga bort risken så gott det går. Så vitt man kan bedöma av rederiets bilder är lösningen alldeles utmärkt. Resultatet visar att många allvarliga risker går att bygga bort med relativt enkla medel, vilket detta är ett utmärkt exempel på. Problemet är att oftast hinner olyckan eller skadan inträffa innan felet är bortbyggt. Ett sätt att förekomma är att systematiskt inventera och identifiera de risker som kan uppstå i verksamheten. Ett sådant arbete, som effektivt kan minska risker i verksamheten, kan dessvärre aldrig avslutas helt utan behöver ständigt uppdateras och ingå i den ordinarie verksamheten. SFu/Iu dnr 080201-08-20686 Det inåtlutande räcket syns tydligt på denna bild. Den nya utformningen av räcket är, som synes, mycket lämpligare än den tidigare. Intressanta iakttagelser efter brand Vid en maskinrumsbrand på en färja nyligen har ett flertal intressanta iakttagelser gjorts. Branden uppstod då ett bränslerör, ledande till en manometer, brast och bränsleolja sprutade på en närstående turbin. Fartyget hade ett antal huvudmaskiner i samma rum. För att släcka skulle fartygsingenjören aktivera punktbrandskyddet, vilket omfattade samtliga maskiner. Han hann emellertid inte att göra detta innan kontrollrummet blev så rökfyllt att man blev tvungen att lämna det. Branden släcktes så småningom framgångsrikt med CO2 trots att flera problem uppstod på vägen, framför allt avseende strömförsörjningen av pumpar och annat. Följande erfarenheter kan redan nu göras: • Det finns anledning att fundera på indelning av punktskyddet. Hade detta varit fördelat i mindre sektioner, t.ex. till varje enskild huvudmaskin, hade det sannolikt varit lättare att hantera situationen. Några av kriterierna för punktskydd är att de ska kunna användas omedelbart och enkelt. Ett väl fungerande punktskydd är ett mycket bra skydd mot större skador. Är utlösningen manuell, måste den utgöra en väl inarbetad rutin. • Uppenbarligen fanns det otäta genomföringar i skotten och dörrarna mellan maskinrummet och kontrollrummet eftersom det läckte in brandrök. Det tycks vara vanligt att genomföringar inte görs tillräckligt täta. Det finns all anledning att uppmärksamma detta förhållande, vilket utgör en betydande riskkonsekvens, oavsett om det ska vara brandsektionerat eller inte. • Röret till manometern var inte original. Det hade drabbats av utmattning, sannolikt p.g.a. att man byggt in spänningar vid monteringen. Detta kan också ha förvärrats eller uppstått om någon, oavsiktligen eller medvetet, använt röret att ställa sig eller klättra på. • Värmeskyddet eller isoleringen av maskinerna har inte varit tillräckligt effektivt. Det finns anledning att påpeka vikten av att detta skydd, som normalt utgör ett bra skydd mot bränsleantändning, monteras tillbaka efter underhållsarbete och att brister, som att isoleringen smutsas ned eller skadas, åtgärdas. • För att ha kontroll över elförsörjningen rekommenderas starkt fullskaletest. Endast då har man en rimlig chans att finna bristerna i systemet. SFu dnr 06.05.02 2009-832 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 21 LODSKOTT & PEJLINGAR. För 65 år sedan Fartygstelegrafister ANSLUTAS TILL SFBF TEXT: JOHN E PERSSON Tills för några år sedan har rekryteringen till fartygsbefälsföreningen varit strängt begränsad till fartygsbefäl med sjökaptens, styrmans eller i undantagsfall 1 kl. skeppares behörighet. Det moderna föreningsväsendet underkänner numera så exklusiva rekryteringsnormer. Man anser sig ha funnit att alla grupper inom vilka en viss gemenskap råder beträffande yrke eller intresse gentemot företagaren ha starka skäl att gå tillsammans för att med samfälld förmåga söka hävda sina intressen av skilda slag. Nautisk Tidskrift No 4/1944 M åhända minns ännu någon att det under förra seklet fanns en, numera utdöd, folkspillra i handelsflottans större fartyg som titulerades ”radiotelegrafister”. Det hela började med att italienaren Marconi 1899 lyckades få ”trådlös” kontakt över Atlanten. Två år senare utrustades tyskarnas ”Expressdampfer Kaiser Wilhelm der Grosse” med ”Drahtlos”, en gnistsändare som hanterades av en ”Funker”. 1914 bestämde en internationell konvention ”rörande betryggande av säkerheten för människoliv till sjöss” i London att fartyg över 1600 bruttoton eller medförande minst 50 passagerare i vidsträckt fart måste utrustas med radiotelegrafistationer. Snart fanns det drygt hundratalet ”gnistar” i svenska handelsflottan. Men under mellankrigstiden tyckte många svenska redare att telegrafisten var en onödig barlast; Det blev betydligt billigare då en styrman skötte radiostationen på sin frivakt, isynnerhet som han för detta extraknackande bara fick 75 kronor i månaden. Det tycks dock ha rått en viss förbistring i redareleden. Flera stockholmsbolag, framförallt Rederi AB Nordstjernan, Grängesbergsbolaget, Red AB Iris 22 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 och Red AB Fredrika, liksom Norrköpings Rederi AB och Hillerströms i Helsingborg, hade heltidsanställda telegrafister i alla sina fartyg. De stora göteborgsredarna, Broströms, Transatlantic och Svenska Lloyd däremot, anställde radiostyrmän i lastfartygen, medan Svenska Amerika Liniens och Svenska Lloyds passagerarfartyg måste ha heltidsanställda telegrafister eftersom sjösäkerhetskonventionen krävde det. 1934 fanns det i svenska handelsflottan 114 heltidsanställda och 115 styrmanstelegrafister, vilket skapade stor animositet mellan SFBF och Sveriges Radiotelegrafistförening. Under 1920och 30-talen avhandlade insända ”Brev till Redaktionen” i NT ofta ”telegrafisternas intrång på nautikernas område”. Telegrafisternas organisation å sin sida skrev till Konungen och påpekade att med styrmanstelegrafister ombord uppfyllde Sverige inte sjösäkerhetskraven i Londonkonventionen. Detta bemötte Nautisk Tidskrifts redaktör i nr 10/1924 under rubriken ”Impertinens” med en fyra sidor lång ledare där han bland annat skrev: Men den markanta skillnaden mellan dem består däri, att radionavigatörerna dessutom äro yrkesutbildade sjömän, medan de andra till stor del rekryteras bland ungdomar, som egentligen icke kunna något alls och äro fullkomligt gröna ifråga om allt sjömanskap. Det sistnämnda hindrar dem emellertid icke att taga en ton, som om de, och endast de, förstode något om sjösäkerhet och navigering m.m. 1934 fick SFBF en ny direktör, tillika redaktör för NT, sjökaptenen Gunnar Osvald. Han hade, innan han tillträdde dessa poster, varit förstestyrman och telegrafist i tankern ”Gustaf E Reuter”. I nr 12/1935 laddade han skarpt i en femsidig ledare med rubriken ”Radion och navigatörerna” och inledde med: Radiotelegrafisterna eller rättare deras organisation har under senare år aldrig försummat något tillfälle att propagera för sin egen absoluta oumbärlighet. De medel som därvid kommit till användning har varit av allehanda slag. Anfallen mot styrmanstelegrafisterna ha varit bland de vanligaste. Att deras tal om sjösäkerheten, som de tycks ha tagit på entreprenad, förfallit till rena svamlet har ju så allmänt observerats, att det icke är bruklig att bemöta vad som från det hållet andrages i ”sjösäkerhetens intresse”. Det är tveksamt om SFBF:s direktör hade alla sina dubbelarbetande medlemmar bakom sig. I nr 6/1942 skrev LODSKOTT & PEJLINGAR. ILLUSTRATIONER: JOHN E. PERSSON signaturen K. R-r: Är det redarintresse, ett föreningsintresse eller måhända bådadera att främja utbildningen av styrmanstelegrafister? Han fick medhåll i nr 11/1942 av signaturen ”Lui méme”: Varför utbildar sig en styrman till telegrafist? Svaret är känt för alla läsare av denna tidning; för att bättra på sin dåliga lön och för att lättare kunna få anställning. Om lönerna höjdes och vi fingo säkrare anställningsförhållanden skulle säkerligen ingen styrman lägga ner pengar och arbete på att bli telegrafist. Betraktar vi saken rent ekonomiskt, finner vi, att det tar många års arbete med dessa 75 kronor i månader för att tjäna in utläggen för uppehälle och förlorad arbetsförtjänst under studietiden. Efter dessa år brukar sedan överansträngning ofta komma på köpet. Trots direktörens rabiata inställning till ”yrkestelegrafisterna” fick de 1944 komma under samma tak som nautikerna. Detta år blev nämligen Radiotelegrafistföreningen en sektion inom SFBF. Telegrafisttvisten löstes slutgiltigt den 26 augusti 1948, då Gustaf V med konungslig nåd undertecknade en svensk sjöarbetstidslag. Denna maximerade styrmannens ordinarie arbetstid till åtta timmar per dygn och befriade honom därmed från hans ”nyckelpost”. Men tekniken är i ständig utveckling. Redan under 1970-talet kunde man skönja att radiotelegrafisternas dagar till sjöss var räknade. Snart hade männen på bryggan återtagit jobbet, fast numera kommunicerar de via satelliter och dato- rer. Idag är den antediluvianske gnisten – liksom donkeymannen och segelsömmaren – borta från havens yta. Vad hände då de arbetsbefriade gnistarna? De flesta fick nog sin bärgning iland; Flera förkovrade sig till tekniker, andra blev kulturarbetare och några t.o.m. journalister! NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 23 MARGARETA OCH RICKARD ZEDELERS FOND Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening. För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person. Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar. Ansökningsblankett kan laddas ner från hemisdan: www.sfbf.se eller beställas från föreningens kansli tel. 08-10 60 15. RÄTT LÖSNING TILL NT-KRYSSET 3/09 Vinnare i denna omgång är Ola Berg i Stockholm, Karl-Göran Ögren i Skelleftehamn och Birgitta Ericson i Fagersta. Stort grattis - trisslotterna kommer med posten! 24 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 NEED TECHNICAL CHEMICALS? ONE ANSWER... MARISOL ® CHEMICALS ...and remember QUALITY IS TIVE EFFEC Maritech - Marine Technologies AB, PO Box 143, SE291 22 Kristianstad, Sweden Tel. +46 (0)44 106040 Fax +46 (0)44 106440 marisol@maritech.se www.marisol.nu NT-KRYSSET 4/09. KONSTRUKTÖR: WILLY HAGEL De tre först öppnade rätta lösningarna vinner varsitt ex av ”En värld av öar - Den stora boken om Stockholms skärgård”. Senast den 17 augusti vill vi ha era lösningar. Den rätta lösningen och vinnarna publiceras i NT 5/09 som utkommer den 1 september. Lösningen insändes till Nautisk Tidskrift, Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm. Märk kuvertet: NT-krysset 4/09. NAMN: GATA: POSTADRESS: NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 25 FARTYG & REDERIER. TORM OCH WALLENIUS INSTALLERAR trådlöst bredban Torm blir det första danska rederi som inför trådlöst bredband över internet. Under de kommande tre till fem åren ska systemet införas på rederiets samtliga fartyg. I Sverige har Wallenius redan intallerat trådlöst bredband på 26 av sina fartyg och besättnin S jöfolk har länge framfört önskemål om att rederierna inför trådlöst bredband över internet. Men stora kostnader och bristen på fungerande teknik har länge hindrat rederierna från att införa systemet. Men under de senaste åren har tekniken kommit på plats, liksom pengarna, och nu är det många rederier som har – eller är i färd med – att införa satellitbaserat bredband. Sedan en tid tillbaka håller Torm på att installera systemet på sina fartyg; hittills är åtta fartyg klara. Hos Torm räknar man med att det kommer att ta mellan tre och fem år att förse rederiets samtliga 64 fartyg med systemet. Torm har valt Singapore Telecommunications Ltd (Sing Tel) som leverantör. Det satellitbaserade systemet heter Global Maritime Very Small Aperture Terminal. Det fungerar ungefär som en mobiltelefon på land. Fartygets antenn söker sig automatiskt fram till den rätta satelliten oberoende av var fartyget befinner sig. Teknisk direktör Claus Usen Jensen hos Torm är mycket nöjd med systemet: − Det fungerar utmärkt och besättningarna på de åtta fartygen utnyttjar systemet för fullt. Och det är ju för manskapets välfärd som vi har skaffat bredband på fartygen. På det här sättet blir det mycket lättare för besättningen 26 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 att hålla kontakt med familj och vänner på land. − Vi har valt Sing Tel eftersom vi har ett kontor i Singapore och ett bra samarbete med Sing Tel. Innan vi bestämde oss för Sing Tel studerade vi erbjudanden från en rad leverantörer. Orsaken till att vi först nu installerar trådlöst bredband på fartygen är att de lösningar som tidigare har funnits på området har varit alltför dyrbara. Men nu har vi funnit en rimlig lösning, berättar Claus Usen Jensen. Kostnaden för att installera bredband på de 64 fartygen plus de 20 som ingår i Torms nybyggnadsprogram uppgår till åtta miljoner dollar. Priset omfattar alla installationer, alltså även den stora kupolen med satellitantenn. Hastigheten på bredbandsförbindelsen ligger på 256 kb/sekund – en hastighet som så småningom väntas bli uppgraderad. Det blir möjligt att telefonera över nätet samtidigt som bilder överförs genom en web-cam. Systemet heter Voice over Internet Protocol, VoIP. Det betyder att besättningen enkelt och billigt kan stå i kontakt med familj och vänner i land. Hos Torm får besättningen också tillgång till rederiets interna elektroniska nätverk – intranet – varigenom de kan hålla sig informerade om vad som händer inom rederiet. Torm önskar att detta ska leda till att besättningen blir mer nöjd och att man kommer att känna sig mer hemma i det stora rederiet. Intranet kan också användas till utbildning; rederiet kan lägga ut elektroniska utbildningsprogram som de anställda fritt kan använda sig av om de så önskar. Torm har 3100 sjöfolk anställda, varav 370 är danska, 1700 indier och 1100 filippiner. Det svenska rederiet Wallenius har nu installerat ett satellitbaserat bredbandssystem på 26 av sina fartyg. Den sista installationen gjordes i december i fjol. Wallenius har valt V-sat-systemet, som opereras av Vizada. − Installationen har gått utmärkt, säger CIO Göran Björk hos Wallenius. De ombordanställda verkar också vara nöjda, det visar i alla fall de reaktioner vi fått från dem. Nu kan sjöfolken surfa på nätet, chatta med vänner och familjer, göra bankärenden, beställa resor, ja, allt det som man kan göra i land. Genom koncernens intranät får de ombordanställda tillgång till dagstidningar hemifrån och information från rederiet. Hastigheten på bredbandet ligger på max 512 kb/sekund delat, vilket betyder att Wallenius tilldelats ett segment som de uppkopplade fartygen delar på. Nu ska en utökad hastighet testas och därefter är det meningen att man ska dela SJÖBEFÄLS BÅTKÄNSLA nd ombord ngen är nöjd med resultatet. på en hastighet av 1 mb/sekund. − Det är egentligen märkligt att bredband inte kunnat införas på fartyg förrän nu. Tekniken har funnits, men inte med global täckning och inte till ekonomiskt försvarbara priser. Men nu är allt på plats och tekniskt fungerar det i stort sett bra. Tyvärr varierar hastigheten på de olika fartygen, beroende på när på dygnet man är på nätet och var i världen man befinner sig. Så det är inte alltid att allting fungerar som det förväntas. − Det kostar naturligvis en del att införa det. Men vi räknar med att denna kostnad på sikt kommer att sparas in. Tidigare var vi tvunga att resa ut till fartygen när it-systemen felade. Vi ser redan nu att vi kan spara en hel del av dessa reseutgifter, eftersom vi kan koppla upp oss själva på fartygets dator och sedan repararera felen eller göra installationer hemifrån, berättar Göran Björk. Hos Wallenius räknar man också med att det trådlösa bredbandet kommer att ge rederiet konkurrensfördelar när det gäller att rekrytera sjöfolk. Som bekant är det hård konkurrens om sjöfolk i dag och i valet av rederi kan ett sådant här system betyda en hel del. Wallenius opererar totalt 180 fartyg, varav 40 är helägda. Rederiet har 1 100 sjöanställda. Christer Källström SKA UNDERSÖKAS Vissa har det, andra inte. I ett nystartat forskningsprojekt ska sjöbefäls förmåga att manövrera fartyg undersökas – den så kallade båtkänslan. U tbildning och erfarenhet i alla ära, men för att bli ett riktigt skickligt sjöbefäl krävs mer än så. I alla fall om man ska tro Chalmersdoktorand Johannes Prison vid Avdelningen för fartygs arbetsmiljö och säkerhet. Han är övertygad om att det finns mer än det uppenbara som bidrar till att individer är olika bra på att hantera fartyg. Och den teorin ska han nu försöka bevisa i sin nystartade avhandling om båtkänsla. - Det handlar om en slags känsla för hur fartyg ska manövreras i olika situationer. Men att hitta en mer exakt definition av begreppet ingår i mitt forskningsuppdrag, säger Johannes Prison. Han ska också försöka ta reda på vad båtkänsla kommer av och vilka faktorer som påverkar det. Utöver erfarenhet och utbildning ska områden som arv, uppväxtmiljö och kroppskontroll studeras. Det sistnämnda är något som forskaren själv tror kan ge en del svar. - Jag är intresserad av våra sinnen som går utöver de fem vi brukar tala om, framför allt det som hänger samman med balans och känsla för rörelse. Han gör en parallell till bilkörning. Den som kör in i en kurva med för hög hastighet känner det, snarare än att se eller höra problemet. Det här fenomenet tror han också kan avslöja något om båtkänsla. - Man kan tänka sig att det hänger samman med hur bra din kroppsuppfattning är. En del kan dansa eller spela boll, andra inte. Kanske är det så att vissa har bättre kroppskontroll än andra och att det påverkar förmågan att hantera fartyg, säger han. Forskningen ska bedrivas med enkäter och intervjuer samt studier i simulator och observationer ombord. Tillägg till kaj är den specifika situation som ska granskas. - Det finns olika sorters båtkänsla. En ute till havs där man kör båt i olika sorters sjö och en annan inomskärs. Det är också skillnad på känslan i en liten båt där effekten av ens agerande kommer direkt och känslan på ett stort fartyg med lång fördröjning mellan åtgärd och effekt. Jag ska koncentrera mig på finliret. Linda Sundgren Enkät om båtkänsla I januari i år fick 53 marinbefäl svara på en enkät om båtkänsla. De tillfrågade hade arbetat mellan ett och trettiofem år på fartyg mellan 2 ton och 3000 ton. De fick rangordna olika grunder för båtkänsla, där ett betydde ”håller inte med alls” och tio ”instämmer helt”. Erfarenhet och utbildning fick ett värde på mellan sju och åtta medan kroppskontroll och uppväxtmiljö hamnade på drygt fyra. När de poängsatte de olika sinnenas betydelse toppade synen på drygt åtta. Balans fick drygt sex och känsla för ökning och minskning av fart fick sju och en halv. Johannes Prison Ålder: 33 Bor: Göteborg Familj: Gift och ett barn. Nummer två är på väg. Bakgrund: Har arbetat inom marinen med utbildning av blivande stridsbåtsförare med bland annat höghastighetsnavigering. NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 27 ANSÖKAN OM MEDLEMSKAP I SFBF Sveriges Fartygsbefälsförening, Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm Tilltalsnamn: Efternamn: c/o: Bostadsadress: Postnr: Ort: Bostadstelefon: Land: När du ansöker om medlemskap i Sveriges Fartygsbefälsförening godtar du föreningens stadgar. Stadgarna finner du i sin helhet på föreningens hemsida www.sfbf.se Du kan även få stadgarna postade till dig från SFBFs kansli. Mobiltelefon: Övrigt tel: E-post hem: Ditt inträde i föreningen registreras att gälla tidigast då en medlemsavgift blivit inbetald och registrerad på föreningens konto. E-post ombord: Ansökningsblanketten sänder du till Sveriges Fartygsbefälsförening Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm Arbetsgivare: Fartyg: Befattning: Det går även bra att faxa eller scanna och sända denna ansökan med e-mail: Fax: 08-10 67 72 kansli@sfbf.se Fartygets flagg: Utbildning: Personnr: Avslutad år: Behörighet: Även vid utträde ska skriftlig ansökan insändas och i enlighet med stadgarna är uppsägningstiden i vissa fall 6 månader. Jag ansöker härmed om medlemskap i SFBF och samtycker till att uppgifter om mitt medlemskap i föreningen databehandlas i syfte att administrera mina medlemsavgifter och att kunna tillvarata mina berättigade medlemsintressen. Datum Underskrift Som medlem i SFBF kan du ansöka om medlemskap i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa Villkor för medlemskap AEA är arbetslöshetskassan för i Sverige verksamma akademiker. Det spelar ingen roll om du arbetar i privat eller offentlig sektor, om du är anställd eller företagare. För att kunna bli medlem i AEA skall du uppfylla både akademikerkravet och arbetskravet (se nedan) alternativt uppfylla villkoren för arbetslöshetsersättning och medlemskap enligt studerandevillkoret. Rätten till medlemskap regleras i Lagen 1997:239 om arbetslöshetskassor och i AEA:s stadgar. Akademikerkravet Akademikerkravet uppfyller du som har en akademisk examen, 120 akademiska poäng eller mer, eller om du studerar för närvarande och har för avsikt att ta minst 120 akademiska poäng. Det finns undantag från akademikervillkoret. Men bara om du har ett medlemskap i ett SACOförbund (t.ex. SFBF). Inträdesansökan Finns som länk från SFBFs hemsida www.sfbf.se och hos AEA. Autogiroblankett finns att ladda ned på www.aea.se För frågor kontakta AEA på telefon 08-412 33 00, tel.tid 9-11, 13-15. Arbetskravet Huvudregeln för inträde i a-kassan är att du arbetar i genomsnitt minst 17 timmar per vecka i minst 5 veckor vid ansökningstillfället. Arbetet får inte vara avslutat när ansökan inkommer till a-kassan. Medlemskapet beviljas tidigast från och med den första dagen i den månad som ansökan inkommer. Observera att medlemskap inte beviljas retroaktivt. SFBF rekommenderar att du ansöker om medlemskap i AEA snarast när du börjar din anställning som sjöbefäl. För inträde i en svensk a-kassa krävs att du arbetar för en arbetsgivare med säte i Sverige eller att du är egenföretagare med säte i Sverige. Efter arbete i annat EU/EES-land har du bara 8 veckor på dig att söka inträde i svensk a-kassa igen. Övergång från annan a-kassa Ta kontakt med din nuvarande a-kassa, be om ett övergångsbevis. Ditt utträde ur annan a-kassa får inte vara tidigare än från den månad du ansöker om inträde i AEA. Arbete på fartyg med utländsk flagg Kontakta AEA i samband med att du börjar eller slutar ett arbete på fartyg med utländsk flagg, för att undvika misstag kring din arbetslöshetsförsäkring. AEA Utland når du på telefon 08-566 445 10 måndag-torsdag kl 9-11 och 13-15, fredagar kl 9-11. Du kan också ställa frågor via e-post på adressen utland@aea.se 28 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 29 SFBF. NY ADRESS? Har Du bytt bostad,fartyg eller e-postadress? Glöm då inte att meddela oss. Vi vill även ha aktuell e-postadress till fartyget. Då får Du NT, SFBFs nyhetsbrev och annat föreningsmaterial utan fördröjning. BOKA SFBFs SEMESTERHUS Namn.................................. Pers.nr................................. TEGEFJÄLL Adress................................. .......................................... Rederi................................. Fartyg o befattn.................... .......................................... E-post privat........................ E-post fartyg........................ MEDLEMSAVGIFTEN ■ Medlemsavgiften till föreningen är 320 kronor i månaden. Avgiften till A-kassan aviseras direkt från AEA. ■ Avgiften för passiva medlemmar är 270 kronor per år. ■ Gratis medlemskap för studerande. För medlemsfrågor kontakta Inga Bergenmalm E-post: inga.bergenmalm@sfbf.se tel 08-10 60 15 30 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 TORREVIEJA SFBFs fritidshus i Torrevieja, 5 mil söder om Alicante, har två lägenheter - den övre i två etage med plats för 6 personer och den undre med plats för 4 personer. Till Alicantes internationella flygplats kan man ta sig med reguljär- eller charterflyg. Priser/vecka Övervåningen: lågsäsong 2 100:högsäsong 3 500:(15 april - 30 september) Slutstädning 450:Lakan och handdukar 80:-/pers Undervåningen: lågsäsong 1 800:högsäsong 3 000:(15 april - 30 september) Slutstädning 350:Lakan och handdukar 80:-/pers SFBFs fritidshus i Tegefjäll, mitt emellan Åre och Duved, har två lägenheter med plats för 8 personer i varje. I Tegefjäll finns fem liftar och fem preparerade nedfarter. Systemet är ihopbyggt med Duveds liftsystem. Priser lör-lör v 2-6 v 7-16 v 17-51 v 52-1 3 500:5 000:2 000:4 100:- Priser med reservation för höjningar. För ytterligare information och bokning kontakta Inga Bergenmalm tel 08-10 60 15. SFBF-ARTIKLAR SFBF-slips i mörkblå helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 400:-. Scarf i marinblå helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 350:-. Manschettknappar med SFBFs emblem. 125:-. Slipshållare med SFBFs emblem. 75:-. Beställ genom att betala in på SFBFs pg 65 37 64-1. Ange namn, adress och vara. SFBF. SFBF SVERIGES FARTYGSBEFÄLSFÖRENING KONTOR OCH OMBUD Gamla Brogatan 19, 2 tr 111 20 Stockholm Tel. 08-10 60 15 Fax 08-10 67 72 E-post: kansli@sfbf.se Internet: www.sfbf.se Expeditionstider vard. 09.00-16.00 Lunchstängt 11.30-12.30 STYRELSEORDFÖRANDE JÖRGEN LORÉN Tel. 0304-442 00 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR CHRISTER LINDVALL Tel. 08-10 60 18 070-510 7133 OMBUDSMÄN HANS-DIETER GRAHL Tel. 08-10 60 16 070-692 7478 LENNART JONSSON Tel. 08-10 60 17 070-855 3143 TOMAS SJÖSTEDT Tel. 08-10 60 15 070-676 8080 Fax 070-971 6708 Box 9 471 21 Skärhamn REDAKTÖR 0CH INFORMATÖR MARIE HALVDANSON Tel. 08-10 60 19 070-555 0188 ADMINISTRATÖR INGA BERGENMALM Tel. 08-10 60 15 SEKRETERARE AGNETA HÄLL Tel. 08-10 60 15 MEDLEMSAVGIFTER: Pg 607 9861-8 Bg 405-2361 FÖRENINGSOMBUD Helsingborg JÖRGEN HEIMDAHL Rönngatan 5 263 38 Höganäs Bost.tel. 042-333 704 Kalmar THOMMY KEMBRING Tackjärnsv. 54, 394 70 Kalmar Bost.tel. 0480-47 81 88 Kramfors/Örnsköldsvik Vakant Luleå BENGT ÅSTRÖM Uddvägen 4, 941 42 Piteå Bost.tel. 0911-681 96 Malmö JAN ÖBERG Jonas gränd 3, 294 95 Sölvesborg Mob.tel. 070-715 6236 AKADEMIKERNAS ERKÄNDA ARBETSLÖSHETSKASSA, AEA Tel. 08-412 33 00. tel.tid 9-11, 13-15 Fax: 08-24 78 79 Adress: Box 3536, 103 69 Stockholm FACKKLUBBAR INOM SFBF REDERI ORDFÖRANDE ACE Link Affärsverken Karlskrona AB Blidösundsbolaget Broström Ship Management Destination Gotland DFDS Tor Line Finnlines Ship Management AB Klaveness Cement Logistics AB Rederi Allandia AB Rederi Mälarstad AB Ressel Rederi Sand & Grus AB Jehander Scandlines AB Sea Wind Line AB Sjöfartsverkets Rederi SSAB Stena Line Stockholms Skärgård Svitzer Tallink Silja Transatlantic TT-Line Tärntank Rederi AB Utö Rederi Wallenius Viking Rederi AB Visingsötrafiken Vägfärjorna Öckerö kommun Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB Fartyg under INT-avtal Sjöfartshögskolan Chalmers-Lindholmen Sjöfartshögskolan Kalmar ARNE BJÖRNBERG, Jacoby väg 5 A, 263 58 HÖGANÄS, tel. 042-33 32 97, 070-668 8901 cptarnebjoernberg@hotmail.com LARS CAMPBELL (kont.m.) Sandrydsvägen 21, 370 23 HASSLÖ, tel. 0455-33 20 97, 0708-66 54 53 lars.campbell@euromail.se PER WESTERGREN (kont.m.), Fatburs Kvarngata 7, 4tr, 118 64 STOCKHOLM, tel. 08-641 5934, 070-676 4416 perwestergren@telia.com JOHAN JUHLIN, Kungs Husby 65, 745 99 ENKÖPING, tel. 0171-87142, 070-422 5367 johan.juhlin@live.se ULF HAMMARSTRÖM, Bjärs Lojsta, 620 12 HEMSE, tel. 0498-48 44 52, 070-222 8422 uffeh@gotland.com uam@destinationgotland.se JONAS TUNSTAD, (kont.m.) Rostock 230, 442 91 ROMELANDA, tel. 0303-223 608 jtunster@gmail.com THOMAS BRUNDIN, Krankajen 40, 5tr, 211 12 MALMÖ, tel. 040-611 6162, 0706-269431 t.brundin@yaho.se MATS ANDERSSON, Brukskogsvägen 16, 178 92 ADELSÖ, tel. 08-38 23 21, 070-7487054 nobleisland@hotmail.com CHRISTOFFER RABIEGA, Brännkyrkagatan 79, BV, 118 23 STOCKHOLM, tel. 08-531 771 45, 070-747 3725, rabiega@telia.com THOMAS ELDÉEN (kont.m.), Vikingagatan 16, 723 51 VÄSTERÅS, tel. 021-13 98 63 INGEMAR LARSSON, (kont.m), Sjöbergavägen 42, 135 69 TYRESÖ, tel. 070-415 4809 LEIF SJÄLANDER (kont.m.), PL 12, 760 41 ARHOLMA, tel. 08-642 42 32 leif.sjalander@telia.com NILS DEWÁR, Gjuterigatan 92, 271 44 YSTAD, tel. 070-518 62 44, fax 0410-651 89, sfbf.klubb@scandlines.se JONAS ANDERSSON, Rosenlund, 740 20 VÄNGE, tel. 018-324 474, 070-763 3152, freiamalte@hotmail.com MATTIAS PETERSON, Vintergatan 6, 393 51 KALMAR, tel. 0480-411 924, 0703-599 681 944t@telia.com MIKAEL STEIN (kont.m.) Bäckalidsvägen 48, 138 36 ÄLTA, tel. 08-773 4636, 070-624 8001 micke.stein@bredband.net JÖRGEN LORÉN, Stena Line AB, 405 19 GÖTEBORG tel. 070-765 5816 HANS ANDERSON, Bergholms väg 14, 611 36 NYKÖPING, tel. 0155-26 80 40, 070-640 3000 h.anderson@comhem.se BÖRJE JENSEN (kont.m.), Norgårdsvägen 58, 430 90 ÖCKERÖ, 031-96 96 25, 031-96 97 18 borje.jensen@rodabolaget.se SÖREN FOGELSTRÖM, Margretelundsbacken 9, 184 61 ÅKERSBERGA, tel. 08-540 65556, 070-714 9347 soren.fogelstrom@hotmail.com PER JOHAN JONSSON, Hulta Nyhem, 516 91 DALSJÖFORS, tel. 033-27 72 16, 070-4710222 sfbfklubben@rabt.se PATRIK FRIDLUND, Örby 7, 755 96 UPPSALA. tel. 070-641 5926 patrik.fridlund@home.se BERT DAHLBERG (kont.m.), Box 4120, 227 22 LUND, tel. 046-32 07 40, 0708-32 07 5 bert.dahlberg@comhem.se CONNY SÖDERBERG ANDERSSON (kont.m.), Sparvens väg 6, 130 37 STAVSNÄS, tel 08-571 50789, 070-564 2558 connysoderberg@hotmail.com JAN-OLOV OLSSON, Forsfararvägen 16, 142 66 TRÅNGSUND, tel. 08-605 9538 jano.olsson@spray.se RALF KARLSSON (kont.m.), Tvärgränd 1, FI-221 00 MARIEHAMN ralle@aland.net GERT MÖBIUS (kont.m.), Norregårdsv. 5, 560 34 VISINGSÖ, tel. 0390-407 60 STIG KARLSSON, Slånbärsvägen 18, 430 91 HÖNÖ, tel. 031-96 54 44, 070-3964455 stig.karlsson-a@vv.se LARS-OLOF OLSSON (kont.m.), Box 37, 430 92 FOTÖ, tel. 031-96 64 03 PATRICK NORGREN (kont.m.), Fjären, 893 99 ULVÖHAMN, tel. 0660-22 40 24 ANDERS LEIMALM (kont.m.), Dalahöjdsv. 17 A, 461 55 TROLLHÄTTAN, tel. 0520-742 26, 070-8389262 leimalm@telia.com TOBIAS ELIASSON, Kårehogen 106, 474 93 ELLÖS tel. 073-918 6452 tobberten@hotmail.com MALIN SÅNNELL, Storgatan 47 A, 392 31 KALMAR, tel. 070-960 5241 saannell@yahoo.se SFBFs STYRELSE ORDINARIE LEDAMÖTER CHRISTER LINDVALL 08-540 668 17 christer.lindvall@sfbf.se JÖRGEN LORÉN (ordf.) 0304-442 00 jorgen.loren@stenaline.com NILS DEWÁR 0411-149 87 nils.dewar@telia.com HANS ÅDÉN 08-541 366 66 hasse.aden@telia.com BIRGITTA CARLSSON 031-774 05 99 birgitta.carlsson@stenaline.com STIG KARLSSON 031-96 54 44 stig.karlsson-a@vv.se 1:e SUPPLEANTER JOHAN JUHLIN 0171-871 42 johan.juhlin@live.se MARGARETA HALLENBORG 0696-405 12 margareta.hallenborg@zonline.se TORSTEN JOHANSSON 031-25 34 98 YVONNE NORDSTRÖM 0411-455 70 yvonneper@hotmail.com ERLING BORG 0611-138 33 erling.b@hotmail.com 2:e SUPPLEANTER TOMI GUSTAFSSON 031-22 08 49 tomi.gustafsson@stenaline.com DANIEL ANDERSSON 042-14 66 60 dasaca@glocalnet.et HÅKAN MANNBRINK 08-541 337 91 hakanmannbrink@hotmail.com MIKAEL JOHANSSON 031-47 84 51 mikael.johansson@stenaline.com JIMMY FRANZÉN 0390-400 28 jimmy.franzen@telia.com ADJUNGERADE MALIN SÅNNELL 070-960 5241 saannell@yahoo.se TOBIAS ELIASSON, 073-918 64 52 tobberten@hotmail.com BEFÄLHAVARE som förhandlar om att anta ny anställning bör innan uppgörelse träffas, förhöra sig hos föreningen angående löne- och anställningsvillkor. Då behöver föreningen inte i efterhand ingripa för justeringar, vilket är en omständlig procedur. OM DU ÄR ARBETSLÖS ELLER SJUKSKRIVEN skall du själv betala in medlemsavgiften till föreningen. Vid inbetalning använd SFBFs postgiro 607 9861-8 eller bankgiro 405-2361. SFBFs FÖRSÄKRING SFBFs medlemsförsäkring är frivillig och ingår ej i medlemsavgiften. Information om försäkringen beställer du av medlemsregistret tel 08-10 60 15. VILL DU HA SFBFs NYHETSBREV? Maila din e-postadress till inga. bergenmalm@sfbf.se så får du SFBFs nyhetsbrev som kommer ut omkring den 20:e varje månad. NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 31 POSTTIDNING B RETURADRESS: Gamla Brogatan 19, 2 tr 111 20 Stockholm Belöning 2010 För insatser till nytta och gagn för sjöfolket i handelsflottan Var med och skapa morgondagens säkra, miljövänliga och ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan. Vi premierar förslag på förbättringar inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna , främst avseende: • ökad sjösäkerhet • minskade risker vid arbete och fritid ombord • förbättrad drifts- och materialekonomi • allmänt miljömässiga och/eller ekonomiska förbättringar • ökad driftsäkerhet • trivselfrämjande åtgärder Stiftelsen belönar också berömvärda insatser eller framstående sjömanskap vid incidenter eller olyckshändelser ombord och vid sjöräddning. Förslag skall avse helheten eller detaljer och vara utförligt tekniskt och ergonomiskt motiverade och åtföljda av klargö- rande skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedömningen är det av betydelse om förslaget kunnat prövas praktiskt. Förslagen, som kan vara skrivna på svenska eller engelska, kommer att granskas av Stiftelsens tekniska expertgrupp varefter Stiftelsens Direktion beslutar om belöning. Stiftelsen avsätter cirka en halv miljon kronor för dessa belöningar. Förslag skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2009. Belöningarna delas ut under våren 2010. Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling på Stiftelsen. Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Katarinavägen 22, 116 45 Stockholm. Tel: 08-641 44 37 (säkrast 8.00-13.00) Fax: 08-640 64 00 E-post: sjomanshus@marifond.se www.marifond.se REWARD 2010 Contributions for the benefit of seamen in the merchant navy – sea safety, environment and comfort – are the aims of the Reward of the Swedish Mercantile Marine Foundation. Proposal should be as detailed as possible. Please attach photos, drawings or sketches. Proposals should be sent to: Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, Katarinavägen 22, SE-116 45 Stockholm not later than October 31, 2009. 32 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09
© Copyright 2024