3 LEDARE
nr 3 2011 årgång 104 CAREER EVENT I KALMAR KALLELSE TILL SFBFs ÅRSMÖTEN LEDARE KRAVEN FÖR FRITIDSBÅTSFÖRARE MÅSTE SKÄRPAS NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 1 LEDARE. KRAVEN FÖR FRITIDSBÅTSFÖRARE MÅSTE SKÄRPAS Jörgen Lorén, ordförande SFBF. P åskhelg ombord i Jutlandica. Jag tänkte först skriva om att våren har kommit, men det skulle bli helt galet då det ju faktiskt är sommar för tillfället. Vi får hoppas att det inte blir vår till sommaren. I vilket fall som helst så börjar skärgården åter befolkas av fritidsseglare, vilket för mig ger en hel del tankar om gångna sommarperioder. Första segelbåten mitt i farleden - förhoppningen varje år är att det kanske är några fritidsseglare som har lärt sig att inte ligga mitt i farleden. Det känns lite patetiskt att behöva gira undan för en båt på ca 9 meter med 1,5 meters djupgående, men så är fallet och redan på långfredagen inträffade första närsituationen där vi fick deviera på grund av att en segelbåt framfördes mitt i farleden. Nu är de i alla fall här, så nu blir det att studera dåligt sjömanskap och båtvett i ett par månader. Även charterfirmorna med RIB-båtsäventyr har börjat vädra sina fartvidunder. Jag hoppas att de som har ansvar vid framförandet av dessa snabbgående båtar tagit lärdom av tidigare incidenter. Varje år kan vi läsa om ett antal olyckstillbud som skett i samband med turer. I flera morgontidningar har man kunnat läsa om skadade 2 NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 gäster som fått stora problem efter att man vårdslöst och aningslöst lekt i vågor under hög fart. Skador framförallt i rygg och nacke har uppstått och där kan tyvärr livslångt lidande bli presenten till de drabbade, i stället för en oförglömlig och njutbar resa i skärgården. Även problemet med att man aningslöst far fram nära skär och klippor under den känsliga häckningstiden för sjöfågel har ventilerats, och personligen tror jag tyvärr att det är en av flera orsaker till att sjöfågel, och då framförallt ejder, minskar i antal. Varför kan man inte visa mer respekt mot naturen? Personligen hoppas jag att staten överväger att införa fler tysta områden i skärgården och även fartbegränsningar i större omfattning. Föregående år seglade jag själv utanför Väderöarna en tidig morgon och allteftersom morgonen övergick i förmiddag så kunde oljudet från alla snabbgående motorbåtar höras väl när jäktandet till nästa plats startade. De flesta verkar ”köra” båt ungefär som de kör bil när de försöker hinna först till nästa ställe, så att den bästa platsen kan paxas. Naturskyddsområden och respekten för desamma verkar föga intressant. Tyvärr så kunde jag även denna morgon studera hur flera jäktade fritidsbåtsägare passerade rätt igenom naturskyddsområdet där förbud året runt råder. En god vän till mig vars dotter seglar C-kanot och var på ett läger tillsammans med likasinnade, råkade ut för en otrevlig incident. Flickan blev helt enkelt nerseglad när hon låg stilla och väntade på att de andra i gruppen skulle anlända. Det visade sig att en familj som var ute och semesterseglade lät sonen segla själv medan övriga var under däck. Sonen som satt till rors såg helt enkelt inte upp utan rammade C-kanoten med flickan i. Som tur var klarade hon sig, mycket tack vare att simkunnigheten var god samt att hon även övat en hel del dykning, men ändå så var upplevelsen ofattbart otäck. Att bli rammad och sedan komma under en stor segelbåt är verkligen inget som kan rekommenderas för en flicka i tioårsåldern. Som vanligt i rättstaten Sverige så hände ingenting vad gäller rättslig påföljd och jag drar en parallell till olyckan i Nösund som blivit väl beskriven i TV. I våra yrken ombord på handelsfartyg så har vi kravet att kontinuerligt gå s.k. refresher-kurser. Det finns också ett krav på att vi inte får vara borta från yr- > INNEHÅLL. > ket för länge, om så sker gäller inte våra certifikat. När det gäller navigatörerna på fritidsbåtar så har man under lång tid debatterat frågan huruvida krav skall införas på det ena eller andra sättet. Frågan är så känslig så det verkar som om ingen vågar fatta ett beslut. Min absoluta uppfattning är att man någon gång måste skärpa kraven både vad gäller teoretisk och praktisk kunskap. Det är nu allt för många noviser som absolut kan nästintill ingenting om vad de sysslar med när de är till sjöss. Man köper en båt med flera hundra hästkrafter och far iväg ut på sjön utan några som helst kunskaper, och det är det som vi yrkessjöfolk och de kunniga amatörer som trots allt finns, har att tampas med i skärgårdarna under sommaren. I olika båttidningar har artiklar skrivits om oss yrkessjömän, hur vi negligerar fritidsbåtarna och sjövägsreglerna, ej svarar i radio då de gör anrop osv. Båttidningarnas s.k. experter tror att de vet och kan allt om vårt arbete, men det är skönt att veta att det trots allt är några som vet hur vi arbetar och har det ombord i våra handelsfartyg. Jag vet i alla fall att nu håller fritidseglarna på att testa sina VHF-apparater med olika former av anrop på kanal 16 för att hörbarhet skall kontrolleras, snart skall de också börja ropa upp grannbåten för att säga att kaffet är klart tills de andra kommer fram till den och den holmen. På vintern är det i alla fall föredömligt tyst i radion… Nästa år kommer förmodligen samma ledare inför ”den ljuva sommartid”. Jag önskar alla medlemmar en underbar vår och sommar. Jörgen Lorén, ordförande SFBF sid 4-5 ETT STORT STEG NÄRMARE ETT GEMENSAMT SJÖBEFÄLSFACK Nu har både SFBFs och SBFs styrelser beslutat att bana väg för extrakongresser den 27 september. På nästa styrelsemöte, i maj för SFBFs del och i juni för SBF, tas de definitiva besluten om att kalla in extrakongresser som ska besluta om ett samgående mellan de två sjöbefälsfacken. OMSLAG: CALMARE NYCKEL - KALMAR SJÖFARTSHÖGSKOLAS UTBILDNINGSFARTYG. FOTO: MARIE HALVDANSON sid 10-11 FRÅGAN OM BEVÄPNADE VAKTER OMBORD SNABBUTREDS Beväpnade vakter på fartyg under blågul flagg? Ja, kanske. Och om så blir fallet kan svenska befälhavare få ansvar att besluta om eldgivning mot eventuella angripare. Regeringen snabbutreder frågan och sista juni ska rapporten presenteras. ...dessutom: KALLELSE TILL SFBFs ÅRSMÖTEN SID 8, Career Event i Kalmar sid 6-7, Segel sparar bränsle sid 15, Dåliga villkor på snabbfärjan mellan Singapore och Indonesien sid 16-18, Kick off inför sommarens kryssningstrafik sid 20-21, Lodskott & Pejlingar sid 22-23, Korsord sid 25, Maria Klaving servar rederierna med varvskontakter sid 26-28, Inträdesanmälan sid 29 m m. Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur. Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel 08106019, bost 08-7764979, mobil 070-5550188, e-post: marie.halvdanson@sfbf.se Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm, tel 08-106015, fax 08-106772. Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 350:-/år inkl. moms. Pg 65 3764-1. TS-kontrollerad upplaga: 5 100 ex. För icke beställt material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: ’’SJÖPAKETET’’ - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel 0739861649, ankie _nilsson@hotmail.com Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN 0028-1379. NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 3 SFBF. Nu har både SFBFs och SBFs styrelser beslutat att bana väg för extrakongresser den 27 september. På nästa styrelsemöte, i maj för SFBFs del och i juni för SBF, tas de definitiva besluten om att kalla in extrakongresser som ska besluta om ett samgående mellan de två sjöbefälsfacken. ETT STORT STEG NÄRMARE ETT Gemensamt S FBFs och SBFs senaste ordinarie kongresser beslutades, var för sig, att de båda förbunden skulle närma sig varandra. En arbetsgrupp bildades som består av SFBFs och SBFs ordförande och verkställande direktörer. Arbetsgruppen och de båda styrelserna har träffats regelbundet och arbetat fram förslag till en ny gemensam organisation och nya stadgar. En knäckfråga har varit organisationstillhörigheten. Saco eller Ledarna? Nu har man kommit fram till en konstruktion som gör det möjligt att tillhöra båda. - Båda organisationerna kommer att finnas kvar, men byter namn, säger Hans-Dieter Grahl, SFBFs vd. Och bakgrunden till det, är att vi vill ha foten kvar i både Saco och Ledarna, för att via Saco även kunna företräda våra statligt och kommunalt anställda medlemmar, samt att Saco också spelar en viktig roll när det gäller samhällsfrågor som rör våra medlemmar. 4 NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 Vi kommer även att ha organisationsnumren kvar för att behålla finansiella tillgångar och slippa skatteeffekten. Den nya organisationen omsluter de två andra, och medlemmarna blir medlemmar i båda. Vad innebär en sammanslagning för medlemmarna? - Att det blir en större och starkare organisation. Vi kan prata med en röst, säger Hans Dieter Grahl. Medlemsnyttan blir större och det blir ett effektivare arbete, när en person kan åka i väg på ett ärende i stället för två. Det har vi redan märkt, sedan vi bildade Sjöbefälskartellen. Det innebär också att enskilda ombudsmän har större möjlighet att tränga in i specifika frågor som till exempel skatter. Vad kommer det att innebära för de anställda i SFBF och SBF? - Det betyder att ingen behöver sluta, det blir ingen arbetsbrist, säger Grahl. Alla kommer att bli anställda i Ledarna. Nöjda herrar. Från vänster: Örjan Liljeroth, ordförande Sjöbefälsförbundet, Hans-Dieter Grahl, vd Sveriges Fartygsbefälsförening, Leif Palm, vice vd Sjöbefälsförbundet och Jörgen Lorén, ordförande Sveriges Fartygsbefälsförening. FOTO: MARIE HALVDANSON Sjöbefälsfack Vad är oddsen för att det blir ett samgående, enligt din bedömning? - Utan att föregripa medlemmarnas val, så tror jag att oddsen är ganska stora. Diskussionerna kring ett gemensamt sjöbefälsfack har förts i mässar och dagrum sedan jag började som befäl 1968, och säkert innan också. Situationen med en ökad utflaggning och hotet om ett svenskt internationellt skeppsregister kan vara faktorer som påskyndar processen med ett samgående. Om våra styrelser beslutar att vi ska ha en extrakongress, när kommer vi att kalla våra kongressombud? - Senast i slutet av juni kommer vi att skicka ut kallelse till extrakongressen, säger Hans-Dieter Grahl. Endast de ordinarie kongressombuden, valda vid den senaste kongressen 2009, kommer att kallas. Extrakongressen kommer att vara förlagd till Stockholm och enbart ta upp frågan om sammanslagning mellan Sveriges Fartygsbefälsförening och Sjöbefälsförbundet. Om de båda organisationernas styrelser beslutar att kalla in extrakongresser, och om de båda kongresserna säger ja till en sammanslagning, kommer den nya organisationen att verka redan från den 1 oktober i år. Under en övergångsperiod fram till nästa ordinarie kongress i den nya sammanslagna organisationen, kommer de nuvarande styrelserna i båda organisationerna, att utgöra styrelse. Ett ja från kongressen innebär också att Nautisk Tidskrift och tidskriften Sjöbefäl kommer ut som vanligt under hösten, men ersätts av en helt ny tidskrift från och med 2012. I september 2012 planeras den första ordinarie kongressen i det nya förbundet. MARIE HALVDANSON NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 5 UTBILDNING. Career Event ’11 BRANSCHDAGAR PÅ SJÖFARTSHÖGSKOLAN I KALMAR Den 6-7 april var det dags för avgångselevernas branschdagar - Career Event ’11 på Sjöfartshögskolan i Kalmar. Nära 50 utställare - rederier, landföretag, myndigheter och organisationer fanns på plats. Men precis som på branschdagarna på Sjöfartshögskolan Chalmers tidigare i år, erbjöds inte många arbeten och avgångseleverna verkar nu vara fullt införstådda med att de måste söka sig utomlands. C areer Event är elevernas mässa och den har varit en tradition på Sjöfartshögskolan i Kalmar sedan 1999. Det är en professionell rekryteringsmässa som helt och hållet arrangeras av en projektgrupp bestående av avgångselever. I år ingick Jonathan Pertot, Mikael Sundheden, Malin Svärdh, Niklas Bergman, Viktor Rinaldo och Anna Rosenquist i projektgruppen. I utställningen fanns bl a rederierna Broström/Mærsk, Destination Gotland, DFDS Seaways, Finnlines, Furetank, Laurin Maritim, Eckerö, Transatlantic, Scandlines, Sirius, Stena, Tallink/Silja, Tärntank, Trafikverket Färjerederiet, TTLine, Wallenius och Wisby Tankers. Men även myndigheter som Sjöfartsverket och Transportstyrelsen/Sjöfartsavdelningen och naturligtvis Sveriges Fartygsbefälsförening och Sjöbefälsförbundet i gemensam monter. SFBFs ombudman Lennart Runnegård Jonsson märkte tydligt att eleverna nu är inriktade på att ta arbete utomlands. - De ställer många frågor om löner och villkor under andra flaggor, berättade han. Själv ser jag de här dagarna som ett 6 NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 tillfälle att fånga upp eleverna och berätta att vi finns. Senare i vår kommer vi tillsammans med SBF att ha ett möte här i Kalmar med eleverna. Då brukar det bli stor uppslutning. Anna Rosenquist går sista året på sjökaptenslinjen och ingick även i projektgruppen för Career Event ’11. - Det har varit full tryck, säger hon. Några har fått jobb oftast där de haft praktikplats, men de flesta knyter kontakter med arbetsgivarna på mässan och lämnar sina CV. Anna själv har inte haft mycket tid till att besöka rederierna på mässan. - Men jag söker jobb. Helst på Wallenius, men de har tyvärr antällningsstopp. Jag kan också tänka mig ett tankrederi. Jag undrar vad hon tycker om utbildningen, när hon nu är färdig sjökapten. - Totalt sett är jag nöjd. Men jag skulle vilja ha mer simulatortid och fler ledarskapskurser. Praktiken har varit det bästa med utbildningen, säger Anna. TEXT & FOTO: MARIE HALVDANSON UTBILDNING. Projektgruppen som ligger bakom Career Event ’11 på Sjöfartshögskolan i Kalmar. Anna Rosenquist, nybakad sjökapten. SFBFs och SBFs monter. Längst bak till höger i bild, Mikael Huss, SBF, Rebecka Fransson, SBF och Lennart Runnegård Jonsson, SFBF. ...och mycket godis fanns det! NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 7 SFBF. MARGARETA OCH RICKARD ZEDELERS FOND Sjökaptensring Sveriges Fartygsbefälsförening kan i samarbete med Svenskt Guldsmide & Design AB erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris. Ringarna finns i två olika varianter: Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening. För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person. Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar. Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: www.sfbf.se eller beställas från föreningens kansli tel. 08-10 60 15. 18 K rödguld à 6 425:(+ postförskott) rödguld/vitguld, 18 K à 6 850:(+postförskott) I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui. Svenskt Guldsmide levererar en exklusiv ring av högsta kvalitet, utförande och finish. Som en extra köptrygghet lämnas 1 års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrikationsfel, räknat från leveransdagen. För ytterligare information och beställning kontakta Agneta Häll på kontoret i Stockholm, tel 08-10 60 15. KALLELSE till SFBFs årsmöten 2011 STOCKHOLM, måndagen den 16 maj kl. 13.00-15.00 Katarina Sjöfartsklubb, Glasbruksgatan 2 GÖTEBORG, tisdagen den 17 maj kl. 13.00-15.00 Sjömanskyrkan/Sjömansgården, Amerikagatan 2 KALMAR, onsdagen den 18 maj kl. 13.00-15.00 Calmar Stadshotell, Stortorget 14 HELSINGBORG, torsdagen den 19 maj kl. 13.00-15.00 Elite Hotel Mollberg, Stortorget 18 OBSERVERA: I Skåne hålls ett gemensamt möte - denna gång i Helsingborg. På dagordningen bl a: De nya avtalen, rapport från förhandlingarna med SBF om ett samgående mellan förbunden. Välkomna! 8 NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 AKTUELLT. ANNA EKSTRÖM LÄMNAR SACO Anna Ekström har utnämnts till generaldirektör för Skolverket. Hon kommer att tillträda sin nya tjänst den 23 maj, då hon också lämnar ordförandeposten i Saco. E nligt Sacos stadgar inträder Sacos förste vice ordförande Richard Malmborg som ordförande till dess en extra kongress har hållits och ny ordförande valts. - Det är med sorg i hjärtat som jag lämnar uppdraget som ordförande i Saco, säger Anna Ekström. Jag har varit aktiv i Saco nästan hela mitt vuxna liv, och det är svårt att komma på ett finare uppdrag än att företräda Sveriges akademiker. När jag nu efter drygt nio år slutar, är jag särskilt stolt över att Saco och Sacos medlemsförbund har vuxit med 13 procent, till mer än 80 000 förbundsmedlemmar, under den tid jag varit ordförande. - Jag är också stolt över det framgångsrika arbetet med att stärka Akademikernas a-kassa under en svår och turbulent tid. - Det viktigaste som hänt under min tid är decentraliseringen och individualiseringen av lönebildningen. Lönerna är den fackliga kärnfrågan. Sacos förbund har gått i spetsen, Sacos kansli har bidragit med kvalificerad forskning, men framförallt är den dystra trenden för långtidsutbildade, lågavlönade kvinnor på väg att brytas. - Det återstår mycket att göra, men från att lönebildningen varit ekonomins kvarnsten under 1970- och 1980-talen är den individuella lönebildningen på väg att bli en murbräcka för ökad produktivitet och konkurrenskraft. Sacos ordförande Anna Ekström avgår den 23 maj. FOTO: PETER ROSÉN Katarina Sjöfartsklubb mötesplatsen för sjömän Vill du veta mer, ring eller kom och besök oss. Du är alltid välkommen! Telefon 08-640 94 96 E-mail katarina.sjofartsklubb@telia.com - www.katarinasjofartsklubb.com Besöksadress Glasbruksgatan 2:a porten brevid Sjöfartshotellet - Hotellbokning 08-517 349 80 NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 9 PIRATERI. FRÅGAN OM BEVÄPNADE VAKTER OMBORD SNABBUTREDS Beväpnade vakter på fartyg under blågul flagg? Ja, kanske. Och om så blir fallet kan svenska befälhavare få ansvar att besluta om eldgivning mot eventuella angripare. Regeringen snabbutreder frågan och sista juni ska rapporten presenteras. P irater har plågat handelssjöfarten under århundraden. Hur man bäst skyddar sig mot de båtburna brottslingarna lär ha diskuterats lika länge. I modern tid har främst passiva skyddsåtgärder förespråkats med taggtråd längs relingen, vattensprut utefter sidorna och höga hastigheter genom särskilt utsatta områden. Däremot har såväl de sjöfackliga organisationerna som Redareföreningen varit emot beväpnade vakter ombord. Vapen riskerar att eskalera våldet och trigga angriparna till ännu tyngre artilleri, har man resonerat. Men de senaste årens våldsupptrappning utanför Somalia har fått företrädare för både arbetsgivare och ombordanställda att tänka om. – Attackerna bara ökar och våldet blir allt grövre, säger Jörgen Lorén, ordförande i Fartygsbefälsföreningen. Jag är fortfarande orolig för att våldet ska eskalera om vi tar ombord beväpnade vakter, men vad är alternativet? Vi måste skydda våra medlemmar. I början av februari vände sig Redareföreningen till näringsdepartementet med frågor om möjligheten för fartygsägare att anlita beväpnade vakter eller svensk militär som skydd för sina besättningar. Sedan dess har ärendet bollats mellan justitie-, försvars- och näringsdepartementet utan attdet givits något tydligt besked. Den svenska grundprincipen är att staten, genom militär och polis, har monopol på våldsutövning. Vad som gäller i sådana här situationer är oklart. – Problemet är att svensk lagstiftning inte har tagit ställning till den fråga som Redareföreningen nu ställt, säger Sofia Karlsson vid näringsdepartementet. Regeringen har nu tillsatt en snabbutredning under ledning av Sjöfartsverkets före detta sjösäkerhetsdirektör, Johan Franson. Hans uppdrag är att se över vilka möjligheter det finns i befintliga regelverk - nationellt och folkrättsligt - att med vapen öka de ombordanställdas skydd. Om det visar sig 10 NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 krävas lagändringar för att ta ombord vakter ska Franson göra en konsekvensanalys av en sådan lagändring. Han ska också följa utvecklingen av frågan i FN och IMO (International Maritime Organization) och ta hänsyn till de beslut och rekommendationer som kan komma att fattas internationellt. Den 30 juni ska resultaten av utredningen presenteras. Men dras slutsatsen att det krävs regeländringar för att tillmötesgå sjöfartens önskemål om skydd, kommer det att dröja ytterligare innan vakter kan hyras in på de utsatta fartygen. – Man är ute alldeles för sent i den här frågan och egentligen har vi inte tid att vänta alls. Medlemmar hör av sig till mig och är oroliga. Inte alla, men många, vill hellre jobba på utlandsflaggade fartyg där beväpnade vakter är tillåtna än under svensk flagg utan vakter. Jag kan förstå dem. Hade vi haft en liknande situation i våra farvatten hade jag inte tvekat att ta ombord vakter, säger Jörgen Lorén som är befälhavare på Stena Jutlandica. Om regeringen ger klartecken för beväpnade vakter, vilket de styrande i Norge och Danmark redan gjort, uppstår en unik situation för svenska befälhavare. Som högste ansvarig ombord blir kapten chef för den inhyrda personalen och är således den som ska ge order om eventuell eldgivning. – Juridiken är det största problemet i det här och frågan är vem som bär ansvaret om någon oskyldig skadas. Men i praktiken tror jag det blir ganska enkelt. Om det kommer folk i speedboats och skjuter mot fartyget är det nog inte särskilt svårt att skilja dem från lokala fiskare som också kan röra sig i området, säger Jörgen Lorén. En annan fråga i sammanhanget är hur man agerar rent praktiskt ombord om någon skadas. – Det här är något man måste ta med i riskbedömningen. Men att hantera sådant som skottskador har man inte kompetens för ombord, det är något de inhyrda vakterna måste PIRATERI. Fakta Farvattnen utanför Somalia är ett av världens mest trafikerade områden. Årligen passerar cirka 16 000 fartyg Röda havet och Adenviken. I början av 2000-talet började fiske- och handelsfartyg i området att attackeras av sjörövare. Under senare år har antalet överfall ökat rejält och piraterna använder allt grövre våld. Bara under årets första kvartal ska 64 incidenter ha rapporterats. Idag är uppskattningsvis 700 sjömän kidnappade av pirater och cirka 30 fartyg är kapade. De gisslantagna sjömännen behandlas ofta mycket illa och i början av året ska en regelrätt avrättning av en besättningsman på tyskkontrollerade Beluga Nomination ha genomförts. FN uppskattar kostnaderna för sjöröveriet till mellan fem och sju miljarder dollar per år. kunna klara av. Jörgen Lorén betonar behovet av att hjälpa och stödja befälhavarna i den ovana situation som beväpnade vakter skulle medföra. Att samla hemmavarande befäl till work shops och genomgång av tänkbara scenarier, tror han är en framkomlig väg. – Som befälhavare är man många gånger väldigt ensam om svåra beslut och att få höra hur andra resonerar och agerar kan vara till stor hjälp. Men det är också viktigt med en bra kommunikation med rederiledning och besättning. Piratverksamheten utanför Somalia har vuxit snabbt under senare år. Attacker sker nu inte bara i Adenviken utan även längre ut i Indiska oceanen. Det har blivit en miljardindustri som misstänks ha förgreningar till intressen även utanför Somalia. Flottiljamiral Jan Thörnqvist är redare för marinens flotta. I fjol var han på plats i Adenviken som chef för EU:s operation Atalanta med uppdrag att förhindra piratattacker. – Verksamheten förefaller väldigt välorganiserad. Vi har indikationer på att koordinering och logistikförsörjning sker från starka och mäktiga intressen i land, säger han. I takt med att attackerna ökar dyker alltfler säkerhetsföretag upp som säljer sina tjänster i form av beväpnade vakter till handelssjöfarten. För redarna gäller det att välja bolag med omsorg och försäkra sig om att få seriös och professionell personal. På en del av Stena Lines fartyg som går under ickesvensk flagg har man redan börjat ta ombord vakter. Jörgen Lorén tycker att rederiet och dess skotska managementbolag sköter det hela på ett föredömligt sätt. – Man har mycket kontakter med andra managementbolag och utbyter erfarenheter om olika vaktbolag; vi vill ju inte ha ombord några skjutglada cowboys. Stena anlitar säkerhetsföretag med engelsktalande före detta soldater som är respekterade på marknaden och man skriver rigorösa avtal med dem. Man har också kvar de passiva skyddsåtgärderna och har hängt ut banderoller på fartygssidorna där det står att det finns beväpnade vakter ombord. I den uppsjö av olika säkerhetsbolag som numera erbjuder sina bevakningstjänster till handelssjöfarten finns både mer och mindre seriösa aktörer. Kostnaderna skiljer sig också kraftigt mellan olika företag och en norsk redare vars bolag hyr ombord vakter, säger att en filippinsk vakt bara kostar hälften så mycket som en amerikansk. – Visst kan det finnas en risk att man börjar konkurrera genom att anlita de billigaste bolagen istället för att ta de mest seriösa, det är ju så man gör med sjöfolk nu för tiden, säger Jörgen Lorén. Men även om det kan finnas ett samband mellan pris och kvalitet är det inte säkert att ett dyrare bolag är bättre än ett billigare. En annan fråga som ska lösas innan vakter kan tas ombord är transporten av vapen till och från fartygen. – Du kan inte bara kliva på ett flygplan med vapen i väskan eller gå ombord på ett fartyg beväpnad i vilken hamn som helst. Det här är ingen under cover-verksamhet. Det krävs avtal med flaggstaten och det är bara i vissa hamnar det är tillåtet för vakterna att komma ombord. På fartygen får vakterna förvara vapnen inlåsta i sina hytter, säger Jörgen Lorén. Inom Försvarsmakten förstår man sjöfartsnäringens oro för personalen och att man vill ha väpnat skydd. Men Jan Thörnqvist varnar för att den avskräckande effekt som vaktstyrkorna hittills haft på andra länders fartyg, snabbt kan förändras. – Det finns en risk att piraterna trappar upp ytterligare med helt andra vapensystem och att det kan uppstå hämndattacker. Våld föder mer våld, säger Jan Thörnqvist. Linda Sundgren NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 11 AKTUELLT. GÖTEBORGS SJÖFARTSHOTELL ÄNDRAR RABATTSYSTEMET Styrelsen för Göteborgs Sjöfartshotell har gjort förändringar i sitt rabattsystem för sjömännens boende. Stiftelsen har träffat avtal med Spar Hotell Majorna och Spar Hotell Gårda om ett fast pris för övernattning. Och man har också ett helt nytt avtal med budgetalternativet Kville Hotell. På Spar Hotell Majorna och Spar Hotell Gårda är kostnaden söndag-fredag 775 kronor för enkelrum standard, 860 kronor för enkelrum plus eller dubbelrum för eget bruk samt 1010 kronor för dubelrum för 2 personer. För fredag-söndag gäller 740 kronor, respektive 795 kronor och 995 kronor. Priserna inkluderar moms, frukostbuffé, trådlöst internet och parkering i hotellets garage i mån av plats. Under helger och sommarperioder gäller ordinarie priser i den mån de är lägre än de avtalade sjömansrabatterna. Bokning på tel 031-752 0310 eller bokningen@sparhotel.se Glöm inte att hänvisa till Göteborgs Sjöfartshotells avtal! Budgethotellet Kville Hotell, är enkelt men välskött och EFFEKTIVARE BESÄTTNINGSKONTROLL T ransportstyrelsen inför rutiner för bättre kontroll av bemanningen på fartyg och av sjömansbehörigheter. Orsaken är att det händer att rederier lämnar felaktiga uppgifter eller inte rapporterar alls. Det kan i sin tur innebära att ett fartyg är underbemannat eller bemannat med sjömän utan rätt kompetens. I slutändan medför det att en sjöman kan få problem med att få ut sin behörighet och faktiskt kan bli av med jobbet. Bemanningen på fartyg är en betydande säkerhetsfråga. Det är viktigt att all personal ombord har rätt utbildning, behörighet och erfarenhet. Varje rederi med svenska fartyg måste därför rapportera personalens tjänstgöring till sjömansregistret som drivs av Transportstyrelsen. Inför vårsäsongen kommer Transportstyrelsen att införa nya rutiner för kontroll av bemanning och behörigheter. Genom att göra ett urval i sjömansregistret identifieras fartyg och rederier som kan behöva kontaktas. Ofta beror brister på att redaren har missförstått vad som krävs och hur man gör. Bristen kan då lösas ganska enkelt eftersom Transportstyrelsen numera erbjuder enkla rapportmetoder via myndighetens e-tjänster för sjöfart. 12 NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 snyggt och trevligt. Det ligger vid Kvilletorget 24, ca 300 meter från spårvagnshållplats (5 minuter till centrum). Samtliga rum har kabel-tv och kyl, tillgång till internet och gästdator. Frukostbuffé ingår. Standardrummen har dusch och toalett, ekonomirummen har dusch och toalett i korridoren. Priser inklusive moms alla dagar: Enkelrum standard 600 kronor, dubbelrum standard 700 kronor. Enkelrum ekonomi 450 kronor, dubbelrum ekonomi 600 kronor. Bokning på tel 031-744 1440 eller info@kvillehotel.se Hotellkupongens värde är fortfarande 400 kronor. Ovanstående priser reduceras alltså med samma summa. Högrisktillägg i Adenviken, Indiska Oceanen och i Libyskt vatten P arterna på sjöarbetsmarknaden har kommit överens om en utvidgning av området som täcks av högrisktillägg vid fart i Adenviken och Indiska Oceanen. Dessutom har överenskommelse träffats om ett högrisktillägg vid fart inom libyskt territorialvatten. För närmare detaljer om avtalen samt karta se SFBFs hemsida: www.sfbf.se Intendenturbefälsavtal i Tallink/Silja klart E fter flera års arbete och förhandlande skrevs det nya intendenturbefälsavtalet i Tallink/Silja under den 31 mars. Avtalet löper från den 1 april och är ett enhetslöneavtal, där man brutit ut semestern. På så sätt har antalet tjänstgöringsdagar minskat till 163,5. Avtalet innebär också en total revidering av det tidigare intendenturbefälsavtalet, anpassat till 2011. LT AK TU EL SMI och FMI-paket Begränsad upplaga kvar 450 kr Svensk Sjöfartshistoria SVERIGES MARITIMA INDEX 2011 Redaktör Klara Magnusson FINNISH MARITIME INDEX 2010-2011 Redaktör Krzysztof Brzoza Nu också med statsägda och K-märkta fartyg i skeppslistan. Läs även om Concordia Maritime och SSPA Sweden AB i årets utgåva. I text och bild presenteras den finska och åländska handelsflottan samt långtidsbefraktade fartyg på dessa hamnar. I storm och stiltje Redaktör Gert Malmberg Här skildras Sveriges sjöfartshistoria från 1850-talet och framåt, med fokus på tiden efter andra världskriget och fram till idag, av ett tiotal skribenter med erfarenhet inom olika områden av sjöfartsnäringen. 345 kr. Välkommen med din beställning! Våra böcker beställs lättast via adlibris.com. För beställningar via vår hemsida, plusgiro 192366-3 eller bankgiro 463-8417 tas en fraktavgift ut (50 kr inom Sverige, 125 kr inom Europa). Se hela Breakwaters sortiment på www.breakwater.se. Kontakta förlaget för företagsköp och större inköp. Breakwater Publishing AB, www.breakwater.se, order@breakwater.se, Banehagsgatan 15, 414 51 Göteborg, 031-722 74 80 Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Belöning 2012 – För insatser till nytta och gagn för sjöfolket i handelsflottan Var med och skapa morgondagens säkra, miljövänliga och ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan. Vi premierar förslag på förbättringar inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna, främst avseende: Förslag skall avse helheten eller detaljer och vara utförligt tekniskt och ergonomiskt motiverade och åtföljda av klargörande skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedömningen är det av betydelse om förslaget kunnat prövas praktiskt. • ökad sjösäkerhet • minskade risker vid arbete och fritid ombord • förbättrad drifts- och materialekonomi • allmänt miljömässiga och/eller ekonomiska förbättringar • ökad driftsäkerhet • trivselfrämjande åtgärder Förslagen skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2011 och kan vara skrivna på svenska eller engelska och insänds om möjligt med e-post. Belöningar delas ut under våren 2012. Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling på Stiftelsen. För mer info se www.sjomanshus.se Stiftelsen Sveriges Sjömanshus | Katarinavägen 22 | 116 45 Stockholm | Sweden | 08-642 44 37 | info@sjomanshus.se | www.sjomanhus.se NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 13 MILJÖ. TVÅ PROPELLRAR PÅ VÄRLDENS STÖRSTA CONTAINERFARTYG Det danska rederiet Maersk Line har beställt tio containerfartyg, som blir världens största. En rad tekniska förbättringar ska reducera fartygens bränsleåtgång och ge minskade utsläpp. En stor teknisk nyhet är att megafartygen ska segla med två propellrar. V arje gång Maersk har beställt nya containerfartyg har det handlat om nya rekord. År 1988 kunde ett containerfartyget från det danska rederiet ha 4 400 tjugofotscontainrar ombord. Åtta år senare kunde man ta 6 000. Ett stort hopp gjordes 2006 då man kunde placera 11 000 containrar ombord på Emma Maersk. Med de nya megafartygen slås även de senaste rekorden med god marginal: det kommer nämligen att bli plats till 18 000 containrar på vart och ett av de tio fartyg, som levereras från det koreanska varvet DSME med början 2013 och fram till 2015. Fartygen bliver 400 meter långa, 59 meter breda och 73 meter höga. De kommer att segla något långsammare än Emma Maersk gör i dag, 23 i stället för 25 knop. För första gången utrustar Maersk de nya fartygen med två propellrar. Detta har slagit ned som en bomb i sjöfartskretsar. Det vanligaste har hittills varit en motor och en propeller. Men när fartygen blir allt större utsätts de tekniska gränserna för påfrestningar. På Emma Maersk har propellern antagit enorma dimensioner: den är 9,6 meter i diameter och väger 130 ton. Axeln är drygt 100 meter lång. Genom att installera två propellrar fördelas trycket och man kan därigenom öka propellereffektiviteten. De två propellrarna placeras inne i två mindre delskrov under vattnet. Konstruktionen innebär att man kan placera fartygets huvudmotorer längre akterut, vilket i sin tur innebär kortare axelledningar. Megafartygen blir också mer miljövänliga. Hela 35 procent mindre bränsle per container kommer att kunna sparas jämfört med andra containerfartyg om några år. Jämfört med Emma Maersk blir bränslebesparingen 20 procent. För utsläppen av koldioxid blir det en reduktion på 50 procent jämfört med de genomsnittliga utsläppen i dag. De nya fartygen klarar också de nya miljökraven vad gäller Nox- utsläpp. Christer Källström 14 NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 MATAVFALL OMBORD TORKAS MED MIKROVÅGOR Matavfall är skrymmande ombord och sprider lukt. Stena Metall och företaget Gisip utvecklar nu en metod att behandla resterna med mikrovågor så att de torkar och steriliseras. Vikten minskar då med 85 procent. E n anläggning så stor som en liggande frysbox av gammal modell ska räcka för att behandla matavfallet på en Danmarksfärja. Färjorna har idag problem med avfallet som samlas upp i en container på bildäcket. Det luktar och containern måste ofta transporteras bort för att tömmas. Med mikrovågstorkning omvandlas matresterna till ett pulver. - Det ser ut som sågspån, säger Carina Pettersson, projektledare vid Stena Metall. Förutom att vikt och volym reduceras kraftigt är pulvret steriliserat. Förrutttnelseprocessen sätter inte igång igen förrän pulvret fuktas. Det kan man då med fördel göra i en biogasanläggning där avfallet blir biogas för till exempel fordonsdrift. Ett annat sätt att använda avfallet är att förbränna det och utvinna energi. Vinsten för rederiet är att transporterna kan ske mer sällan och att man borde kunna få ersättning för levererad restprodukt. Tekniken är densamma som i en vanlig mikrovågsugn för hushållsbruk med den skillnaden att man tillför luft som tar med sig vattenånga bort. Mikrovågorna värmer materialet inifrån precis som i en mikrovågsugn men det krävs mer energi och materialet uppnår en högre temperatur. En biprodukt är varmluft som tyvärr inte är särskilt eftertraktad i ett restaurangkök ombord, men denna varmluft kan användas för att förvärma materialet före mikrovågsbehandling. Kapaciteten på anläggningen är inte så stor men tanken är att man efter restaurangens stängning på kvällen automatiskt matar in dagens rester i anläggningen successivt och att den sedan står och går hela natten. Tekniken är testad i mindre skala i ett pilotprojekt och är nu anpassad till Stena Lines färjor för kommande användning i stor skala. - En del justeringar kvarstår, säger Carina Pettersson. Ett annat problem som måste lösas är hur myndigheterna i olika länder ser på restprodukten. Det spelar roll för hur den kan hanteras och användas. - Det här är en energiprodukt och inte avfall. Men vi vet inte om myndigheterna sväljer det, säger Ulf Rudberg, projektledare på Gisip, företaget som utvecklar mikrovågstekniken. Agneta Olofsson MILJÖ. SEGEL SPARAR BRÄNSLE För första gången ska en drake installeras på ett operationellt fraktfartyg. Den tyska producenten av drakar, SkySails, har ingått ett kontrakt med den amerikanska firman Cargill. Seglet installeras nästa år och väntas ge en bränslebesparing på 35 procent. S kysails har sedan 2001 arbetat med att utveckla drakar till fraktfartyg. En testtur mellan Tyskland och Venezuela med fartyget MS Beluga SkySails visade att man med segel kunde spara 20 procent av bränslet. Nu har draken gjorts större och tekniken förbättrats så att man kan reducera hela 35 procent av bränslet. Seglet är på 320 kvadratmeter och Cargills chartrade fartyg är i Handysizeklass, alltså mellan 25 000 och 30 000 ton dödvikt. Det blir tills vidare världens största fartyg som får en drake installerad. ”Segelfartyget” ska vara operationellt i december nästa år. En drake på 320 kvadratmeter har under goda vindförhållanden en dragkraft på 16 ton. På SkySails arbetar man nu med att förbättra dragkraften ytterligare, så att man kan komma up på 130 ton. Draken monteras med rep i fronten av fartyget och kommer att på ett avstånd mellan 100 och 420 meter att röra sig i stora ’åttor’. Seglet styrs rent autmatiskt med datorer och insatserna från besättningens blir minimala. På en display på bryggan kan man få full information om hur systemet arbetar. Cargills har sedan en tid tillbaka sökt efter projekt som kan förbättra miljön inom fartygsindustrin. − Sjöfarten svarar i dag för 90 procent av den internationella transporten av varor, säger G.J. Van den Akker, som är chef för Cargills internationella transporter, i ett pressmeddelande. I en värld med ändliga resurser, innebär miljömässig förvaltning affärsmässigt förnuft. − I tillägg till lägre utsläpp av drivhusgaser, kan SkySails teknik bidra till att reducera bränsleåtgången betydligt. Vi är mycket imponerade av tekniken och ser installationen på ett av våra chartrade fartyg som ett första steg på ett långvarigt samarbete, framhåller G.J. Van den Aker. Enligt FN:s Internationella Maritima Organisation (IMO) kan en bred användning av stora segel på världens fraktfartyg betyda en reduktion av koldioxid på upp till 100 miljoner ton om året. Christer Källström NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 15 FARTYG & REDERIER. DÅLIGA VILLKOR PÅ SNABBFÄRJAN MELLAN SINGAPORE OCH INDONESIEN Nautikerna Syamsudin och Lourensius Obe trivs på snabbfärjan mellan Singapore och Indonesien. Men villkoren är dåliga, så de har en gemensam plan: – Vi ska bli kompanjoner i land, säger Lourensius Obe. Ö verstyrman Lourensius Obe sitter till rors ombord på snabbfärjan Merbau Era, som susar fram över Malackasundets spegelblanka vatten med 22.5 knop. Distansen mellan Singapore och den indonesiska ön Tanjung Balai är 33 nautiska mil. Kapten Syamsudin räknar med att överfarten idag ska gå på en timme och fyrtio minuter. – Idag är det fint väder, så är det nästan alltid, säger Syamsudin. – Men ibland är det dålig sikt, då gäller det att se upp. Det går väldigt många fartyg här, konstaterar Lourensius Obe och sveper med blicken längs horisonten. Merbau Era är, liksom de flesta snabbfärjorna i området, en enskrovig båt, byggd helt i aluminium. Fartyget ägs av Penguin Ferry Services PTE Ltd. Ägaren har två färjor på linjen Singapore-Tanjung Balai och det andra drivs i systerrederiet Indo Falcon Shipping & Travel PTE Ltd. Både Syamsudin och Lourensius Obe har arbetat för Penguin-rederiet i runt tio år. Liksom resten av besättningen på åtta man så kommer de från olika platser i Indonesien. Genom åren har de jobbat på de flesta av rederiets 15 fartyg, som kör på olika destinationer, alla under indonesisk flagg. Det är dagen efter det stora jordskalvet i Japan, som följdes av en väldig tsunami, med förödande konsekvenser för befolkningen runt kärnkraftverket Fukushima. – Indonesien träffades av en liten tsunami igår, men det blev inga skador, säger Syamsudin som noga följt rapporteringen på tv. – Men vi har inte känt av något här, konstaterar Lourensius 16 NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 Obe, med en blick på den lugna vattenytan. Det passerar fartyg på alla sidor i soldiset. Vädret är i det närmaste perfekt. Maskinchefen Siswanto kommer upp på bryggan, tillsammans med andremaskinisten Arpandi. De meddelar att allt är väl. Det blir en stunds småprat, en cigarett och en kopp te. Den 35 meter långa och 7,4 meter breda Merbau Era byggdes 1995 i Singapore, men blev ombyggd och moderniserad år 2001. Idag har hon tre maskiner på totalt 3x610 kW. Toppfarten ligger runt 25 knop, med 200 passagerare och ett djupgående på 2,9 meter. Men idag finns det gott om lediga sittplatser i passagerarutrymmet. Penguin Ferry Services och Indo Falcon Shipping & Travel är inte de enda bolagen som trafikerar sträckan SingaporeTanjung Balai. Konkurrenterna är många och trafiken stundtals intensiv – trots att indonesiska Tanjung Balai egentligen är en ganska obetydlig plats. Där finns inga exklusiva butiker, lyxhotell eller kasinon. Där finns egentligen bara en tillgång som är intressant för Singapore – och det är den som transporteras med snabbfärjorna: billig arbetskraft. Passagerarna är till allra största delen indoneser som är på väg till jobbet i Singapore, eller tillbaka hem till sina familjer, efter att ha tjänat pengar i det välmående grannlandet i norr. Detsamma gäller för besättningen ombord på Merbau Era. Både Syamsudin och Lourensius Obe trivs med arbetet till sjöss. Men för arbetsgivaren är de framför allt billig, fackligt oorganiserad arbetskraft. > Den 35 meter långa och 7,4 meter breda Merbau Era byggdes 1995 i Singapore, men blev ombyggd och moderniserad år 2001. Idag har hon tre maskiner på totalt 3x610 kW. Toppfarten ligger runt 25 knop, med 200 passagerare och ett djupgående på 2,9 meter. FOTO: LEIF HANSSON Distansen mellan Singapore och den indonesiska ön Tanjung Balai är 33 nautiska mil. Kapten Syamsudin räknar med att överfarten idag ska gå på en timme och fyrtio minuter. FOTO: LEIF HANSSON Överstyrman Lourensius Obe visar var besättningen sover.De bor trångt, alla i samma hytt, i något som närmast kan beskrivas som ett trångt logement bakom bryggan. FOTO: LEIF HANSSON NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 17 Merbau Era hinner med två turer per dag mellan Singapore och Tanjung Balai. Och överfärderna går oftast helt utan problem. FOTO: LEIF HANSSON > Lourensius Obe, som är 49 år, arbetade under många år på bogserbåtar i olika hamnar hemma i Indonesien och i Singapore. Syamsudin, som är 42 år, har jobbat på handelsfartyg runt om i Asien, framför allt i Filippinerna, Indonesien, Singapore och Malaysia. Båda har en treårig utbildning vid en sjöbefälsskola i Samarang på ön Java och därmed full behörighet att jobba på alla tänkbara fartygstyper. Men de avtalsvillkor som de arbetar under kunde definitivt ha varit bättre. – Lönen är inte så bra, säger Syamsudin och skrattar lite bekymmerslöst. Han hämtar papper och penna och börjar skriva, för att vara säker på att vi inte ska missförstå. Hans egen lön ligger runt 8.750 kronor per månad. Överstyrmans lön är något lägre, 7.250 kronor per månad. De uppger själva att de inte betalar någon skatt, men de har inte heller något ekonomiskt skyddsnät att landa i om något skulle hända. – Jag skickar hem ettusen dollar varje månad till min familj. Resten går åt till mat och annat som jag behöver, säger Lourensius Obe. Befälen skriver på ett tvåårskontrakt. De bor ombord på båten i elva månader, därefter är de lediga i en månad. Under tiden ombord har de ingen möjlighet att åka hem. De är visserligen lediga två dagar varje månad, men det finns ingen möjlighet att besöka hemmet under fridagarna. Familjerna har inte heller någon möjlighet att komma ombord på besök. 18 NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 – Vi stannar här hela tiden. Vi träffar inte våra familjer på ett helt år. Jag talar med min fru på telefon ibland, säger Syamsudin, med en suck. Besättningen har visserligen en försäkring som täcker olyckor ombord, men den gäller enbart under arbetstid, inte under frivakten. Men de förväntas vara stand-by även på frivakten. De bor trångt, alla i samma hytt, i något som närmast kan beskrivas som ett trångt logement bakom bryggan. Och de betalar för sin mat ombord. – Vi arbetar hela tiden, konstaterar Syamsudin, som går upp klockan fem på morgonen och sällan kommer i säng före midnatt. Merbau Era hinner med två turer per dag mellan Singapore och Tanjung Balai. Och överfärderna går oftast helt utan problem. – Här har vi inga problem med pirater och annat elände, säger Syamsudin med ett skratt. Han får medhåll av Lourensius Obe: – Ja, säkerheten är bra här, eftersom vi går så nära Singapore. Det är mycket värre längre norrut, mellan Sumatra och Malaysia, konstaterar han lite bistert. Men även om de båda trivs hyfsat med sitt jobb så har de andra planer för framtiden. De vill tillbringa mer tid med familjen – inte ännu, men om 15 år. Sjömän i Indonesien brukar gå iland i sextioårsåldern, men Syamsudin planerar att sluta till sjöss redan när han fyller 57 år. Då är hans båda barn - förhoppningsvis - redo att klara sig på egen hand. Någon pension räknar han dock inte med att få. Därför får hans hustru fortsätta sitt arbete som lärare i ännu några år. – Vi får ingen pension, eller bonus, varken från staten eller från företaget, säger Syamsudin. Lourensius Obe är ju några år äldre än Syamsudin. Han har fru och tre barn och han kommer att gå iland ungefär samtidigt. De båda arbetskamraterna har nämligen en dröm som de ska förverkliga tillsammans. Planen är att starta en bilverkstad hemma i Indonesien. – Ja, vi ska bli kompanjoner, säger Lourensius Obe. Ännu har de många år på sig att fundera över detaljerna. Ännu återstår det många törnar och överfarter innan de lämnar Merbau Era och Penguin-rederiet för gott. Men när det väl sker ska allt vara sjösatt och klart. – Lourensius Obe ska ha en verkstad i Timor och jag ska en hemma i Java. Det blir två olika bolag, men vi ska samarbeta under ett gemensamt namn, konstaterar Syamsudin. Lourensius Obe drar ner på farten. Däcksmanskapet går för och akter. Trossarna langas över till folk på kajen. Ännu en resa över Malackasundet är till ända. Text: Christer Hansson AKTUELLT. CHALMERS UTVECKLAR 3D-SJÖKORT 3D-sjökort är under utveckling av Chalmers. I stället för att se sjökortet uppifrån så ser man det som man ser genom vindrutan. Illustration: Thomas Porathe T ester har visat att det är avlastande att se sjökortet från det här perspektivet. - Idén är att ta bort mentala rotationer som är kognitivt belastande, säger Thomas Porathe, universitetslektor vid Chalmers som har utvecklat idén i sin doktorsavhandling. I stället för fågelperspektivet så ser man öar och byggnader så som de ser ut i verkligheten. Det blir som förtoningar, fast hela tiden i stället för att man letar fram dem. För att man ska kunna se djupförhållanden så är de vatten som är farbara för det aktuella fartyget markerade med blått, medan för grunda områden markeras med rött. Systemet hämtar då uppgifter från sensorer som mäter fartygets djupgående samt information från tidvattentabeller och aktuellt vattenstånd. En sak som 3D-sjökortet inte kan visa är avstånd, där måste man komplettera med ett traditionellt sjökort. - 3D-sjökortet kan inte ersätta det vanliga sjökortet, det är ett komplement. Tekniken att göra 3D-sjökort finns redan inom dataspelsvärlden. Det som behövs nu är bilder av öar och byggnader runt aktuella farleder. Zeebrügge är först ut och där har man tagit bilder med laserscannrar ombord på helikoptrar och flyg. I framtiden kan man ta bilder från satellit. - Då kommer det att bli billigare. Inom ett EU-projekt ska man nu testa tekniken i verkligheten invid Zeebrügge. Dessutom ska ett fingerat containerfartyg testa den i en simulator vid sjöfartshögskolan i Antwerpen, där Zeebrügge finns inlagt. I båda fallen är det aktiva sjöbefäl och lotsar som ska framföra fartygen. - I Zeebrügge har man besvärliga tidvattenströmmar. Trots att tekniken är framtagen så kommer det att dröja åtminstone tio år innan systemet finns på bryggorna. Det är en lång och trög process att ändra sjökortsstandarden. På uppdrag av IMO utför IHO, International Hydrographic Organization, standardiseringen och när den är klar ska staterna inom IMO godkänna den vilket tar sin tid. Troligen kommer tekniken ut på fritidsbåtsmarknaden innan dess. - Som ett sjöbefäl som testade sa: ska det gå till så här så kan vem som helst köra båt, säger Thomas Porathe. Agneta Olofsson NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 19 AKTUELLT. Torbjörn Carlsson, föreståndare på Katarin Sjöfartsklubb, kom på idén med fotbollsbåten inför förra säsongen. - Den närmaste vägen från Stadsgården till fotbollsplanen på Kaknas, går ju över vattnet. Då slipper vi dessutom trafikstockningen på Strandvägen. Fotbollsbåten går från Stadsgården till Allmänna gränd på Djurgården, där Sjöfartsklubben Kaknäs möter upp, för vidare transport till Kaknäs. FOTO: MARIE HALVDANSON KATARINA SJÖFARTSKLUBB ORDNADE Kick off INFÖR SOMMARENS KRYSSNINGSTRAFIK Under mottot ”Seafarers’ Service” samverkar Katarina Sjöfartsklubb, Sjömansservicesjöfartsklubben Kaknäs och Sjömanskyrkan i Stockholm för att på bästa sätt ta hand om besättningarna på krysningsfartygen som anlöper Stockholm under sommaren. I slutet av mars bjöd Katarina Sjöfartsklubb in alla intressenter - agenter, rederier och Stockholms Hamnar, till ett planeringsmöte inför säsongsstarten. T orbjörn Carlsson, föreståndare på Katarina Sjöfartklubb, som drivs av Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell, berättade att avsikten med mötet var att fokusera på att bli ännu bättre på att serva besättningarna. Förra året besöktes Stockholm av 4 800 besättningsmedlemmar från kryssningfartygen och ca 5 000 sjömän från övrig sjöfart. Enligt agenterna och Stockholms Hamnar förväntas kryssningstrafiken på Stockholm att öka något i år. Men räknar med 271 anlöp med totalt en halv miljon passagerare. Förra årets succé med fotbollsbåten kommer att fortsätta även i år lovade Strömmas Magnus Lövgren: - Vi har ju en omfattande sightseeingtrafik, och jag tror att vi i år kan använda Fjäderholmsbåtarna som fotbollsbåt. 20 NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 Detta gladde Torbjörn Carlsson. Det var han som kom på idén med fotbollsbåten inför förra säsongen. - Den närmaste vägen från Stadsgården till fotbollsplanen på Kaknas, går ju över vattnet. Då slipper vi dessutom trafikstockningen på Strandvägen. Fotbollsbåten går från Stadsgården till Allmänna gränd på Djurgården, där Sjöfartsklubben Kaknäs möter upp, för vidare transport till Kaknäs. Annica Barning, ITF-inspektör från SEKO sjöfolk, påpekade att det blivit förändringar när det gäller Schengenvisa för medborgare utanför Schengen (filippinare, indier m fl). Gränspolisen har fått striktare förhållningsregler, och de som ska mönstra på och av får inget visum vid gränsen längre, det måste sökas innan. De behöver dessutom multiple entry-visa. SEAFARERS’ SERVICE IN STOCKHOLM Opentime May - October Monday - Friday 09.00-16.00-19.00 depending on ships departure. Saturday - Sunday open at ships arrival. Men en sjöman kan få komma iland om befälhavaren på skäligt sätt intygar varför Schengenvisa inte sökts. Den 1 maj träder nya regler i kraft för kryssningstrafiken som innebär att det kommer att bli Schengeninspektioner i hamnar inom Schengen, inbegripet de svenska hamnarna. Det är anledningen till varför gränspolisen blivit mer noggrann när det gäller visering. - Det är tråkigt för besättningarna, i värsta fall får de inte gå iland, menade Annica Barning. En agent berättade att sjömännen bara har gott att säga om Stockholm och den sjömansservice som erbjuds. Den 27 april anlöper det första kryssningsfartyget för säsongen till Stockholm. MARIE HALVDANSON Offers free internet, phones, free WI-FI, café, souvenirs, news papers, chapel, pool, sports, transport. Katarina Sjöfartsklubb, Glasbruksgatan 2, Stockholm, tel. +46 8 640 94 96, fax +46 8 462 91 80 e-mail: katarina.sjofartsklubb@telia.com Sjömansservice Sjöfartsklubben Kaknäs, Kaknäsvägen 30, Stockholm, tel +46 8 663 24 21, +46 733-52 61 41, +46 708-16 88 11 e-mail: kaknas@sjofartverket.se Sjömanskyrkan i Stockholm, Hus N, Frihamnen, Ingång C, Stockholm, tel. +46 8 556 943 30, +46 70 461 94 80, fax +46 8 556 943 39 e-mail: info@sjomanskyrkan.nu NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 21 LODSKOTT & PEJLINGAR. ETYMOLOGISKA FUNDERINGAR: Människor MED STORA HUVUDEN TEXT: JOHN E. PERSSON Kapten, vanliga benämningen på befälhavare. Om kaptenen på handelsfartyg skriver den engelske ordboksförfattaren amiral Smyth ”…en examinerad officer i handelsflottan, åt vilken är anförtrodd vården av fartyg såväl beträffande liv som egendom. Han har intet särskilt befullmäktigande att möta olika omständigheter, och han måste huvudsakligen lita på sitt moraliska inflytande för att upprätthålla ordningen bland passagerare och manskap under de många veckor eller månader, som han är avskuren från kommunikation med sitt lands domstolar, och han får endast i yttersta nödfall bruka våld” (om han kan, annars är det aldrig värt att börja!) ”Takt och omdöme erfordras för fullgörandet av dessa plikter”, Ur SVENSKT NAUTISKT LEXIKON av Gustaf Stenfelt (1920) O rdet KAPTEN har – naturligtvis - sitt ursprung från latinet. Troligen från Capito = ”människa med stort huvud”. En romersk befälhavare över soldater kallades Capitaneus vilket blev Capitaine på franska. I 1700-talets Sverige användes ibland det holländska Coopvaerdie-capitain om de förnämligare befälhavarna i handelsflottan. Men vanligast var Coopvaerdie-Skeppare. Titeln SJÖKAPTEN lagfästes i Sverige första gången i och med 1841 års navigationsreglemente, då statliga navigationsskolor inrättades i Stockholm, Göteborg, Gävle, Malmö och Kalmar där man kunde avlägga ”Sjökaptensexamen af 1:a klass” eller ”af 2:a klass”. Men den studerade nautikern kunde då bara uppvisa ett betyg på sin behörighet. Det skulle dröja till 1878 års ”Förordning angående befäl å svenska handelsfartyg” innan bevis, som utfärdades av Kungl. Kommerskollegium, infördes och de kallades då ”befälhafvarbref”. Inte förrän 1912 fick de rubriken ”sjökaptensbrev”. Av den som förde ett svenskt fartyg, vilket befor vatten innanför linjen Skagen – Lindesnäs, krävdes fram till 1912 års befälsförordning inga dokumenterade navigationskunskaper. Detta ”enär ingen synnerlig risk för människoliv kunde uppkomma genom missräkning under segling i Östersjön” påstod 22 NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 1839 års navigationsskolekommitté. De oskolade befälhavarna skulle enligt kommittén tituleras ”skeppare” – ”såsom betecknande deras okunnighet i navigationsvetenskapen” fyllde man i. Detta var att chikanera en gammal fin yrkeskår. Begreppet skeppare hade använts som titel på fartygsbefälhavare i svenska handelsfartyg åtminstone sedan 1400-talet. För att få mönstra skeppare krävdes, ända fram till 1846, att den sökande hade burskap (var borgare) i en stapelstad. Skepparna utgjorde under 1600- och 1700-talen ett stolt skrå med egna ”Societeter” eller ”Gillen” i flera större hamnstäder. Trots avsaknad av formell examen navigerade de sina fregattskepp, snaubriggar, galjoter och hukare, icke blott i Östersjön, utan till fjärran hamnar i Medelhavet, Västindien, Nord- och Sydamerika och Fjärran Östern. Under 1800-talet och framöver tilltalades även en skutskeppare, som var mönstrad befälhavare, ”kapten”. Denna benämning har senare fått bli titel, förutom i militära kretsar, även på ledare inom bl.a. idrott. Tar man in på ett skapligt hotell i USA finns det ofta i lobbyn en liten skylt med ”Captain”. Den hänvisar till förmannen för hotellets ”bell-boys” vilka, mot lämplig dusör, bär upp dina kappsäckar till ditt rum. LODSKOTT & PEJLINGAR. ILLUSTRATION: JOHN E. PERSSON När begreppet ”befälhavare” infördes i svenska handelsflottan har jag inte lyckats hitta. Det kan spåras till det tyska befehlen (bevelen) som ursprungligen betyder ”överlämna”, vilket kvarlever i uttalandet ”Fader, i dina händer befaller jag min ande” (Lukas 23:46). Senare har det övergått till att betyda ”beordra”. En befälhavare, i armén eller till sjöss, ger order helt enkelt. En del skeppsredares uppfattning om hans roll ombord kan förefalla märklig. Jag har i ett cirkulär till fartygen, från en tidigare välkänd svensk rederikoncern, hittat följande notering: ”Befälhavaren medföljer fartyget på dess resor”. Från början hade jag tydligen själv samma uppfattning. När jag var riktigt liten hade jag inte klart för mig min fars yrke, fast jag varit med på flera resor till havs sommartid. När jag i koltåldern fick frågan: ”Va e din far?” lär jag ha svarat: ”Han e på en ångbåt” - E han kapten? - Nä, svarade jag, som inte visste bättre. - E han styrman? - Nä! - E han maskinist, båtsman, timmerman, matros, donkeyman, stuert, kock? Jag lär ha svarat nekande på alla kategorierna. - Va gör han då? - Han e ombord o så går han ilann ibland! Jag hade sett att styrmännen var på bryggan till sjöss eller övervakade lastning och lossning i hamn, timmerman snickrade (han hade ett trevligt shapp under backen) och båsen satte folk i arbete med att knacka rost och måla (ibland fick jag också en rosthammare eller en mönjepyts med pensel). Maskinisterna skruvade på en stor manick mitt i båten som det ofta rök om och eldarna skyfflade in kol i pannorna så flammorna slog ut genom luckorna. Stuerten fixade kallskuret som han serverade i salongen och kocken brassade kulinariska sensationer på en koleldad spis i byssan. Men min far gick sällan ut på däck (han litade på sina styrmän). Han gästade bara kommandobryggan sporadiskt samt in och ut ur hamn, eller när han skulle ringa till rederiet med radiotelefonen i karthytten (båten hade ingen ”gnist”). Däremot gick han iland i hamnar vi gästade för att besöka agenter och mäklare, då jag ofta fick följa med. Han gjorde inget för mig påtagligt. Han medföljde! NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 23 NycertifieriNgs- OmcertifieriNgkurser Praktisk kyltekNik för maskiNbefäl KYLUTBILDNINGEN I GÖTEBORG AB GODKÄNT EXAMINATIONSCENTRUM Praktisk kylteknik Dagens skärpta miljökrav på hantering av typen HFC köldmedier innebär ett markant ökat ansvar på ombordanställd personal. Därmed ökar kraven på kunskaper inom praktiskt handhavande, avancerad kylteknologi samt kraven på energibesparing och optimering. Praktisk kylteknik för maskinbefäl omfattar fem dagars kylutbildning. Utbildningen baseras på praktiska övningar på en avancerad nivå. Man riktar sig på de vanligaste förekommande kylarbetena ombord, t.ex. på kyl/frysanläggningar, luftkonditionering osv. Kurs & Tider Praktisk kylteknik År 2011 Vecka 21 Nycertifieringskurser Enligt miljökrav ifrån Köldmedieförordningen SFS 2007:846 och F-gas förordningen skall all ombordanställd personal som utför arbete på kylaggregat ombord ha certifierad kompetens. Kursen omfattar 3 dagars utbildning. 2 dagar teori (F-gas förordning/köldmedieförordning). 1 dag Praktiskt & Teoretiskt prov. Certifikat Kategori 1 är högsta certifikat (omfattar alla typer av aggregat och fyllnadsmängder). Kurs & Tider Nycertifiering Kategori 1 År 2011 Vecka 24 Omcertifieringskurser Omcertifiering skall ske vart femte år och kursen är på två dagar samt omfattar köldmedieförordningen SFS 2007:846 & F-gas förordningen. Kurs & Tider Omcertifiering Kategori 1 Plats: År 2011 Vecka Kylutbildningen Göteborg AB Södra Hildedalsgatan 6 417 05 Göteborg Kursledare: Kent Lembratt/Anders Lembratt Kursanmälan: Ann-Marie Johansson e-mail: ann-marie@kylservice.nu Tfn: 031-47 26 36, Fax 031-47 26 23 RÄTT LÖSNING TILL NT-KRYSSET 2/11 Endast två rätta svar i denna omgång. Det var Ola Berg i Stockholm och Lars Nilsson i Vikbolandet som lyckades lösa krysset. Stort grattis! Dubbeltrisslotterna kommer med posten! 24 NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 NT-KRYSSET 3/11. KONSTRUKTÖR: WILLY HAGEL De tre först öppnade rätta lösningarna vinner varsin dubbeltrisslott. Senast den 7 juni vill vi ha era lösningar. Den rätta lösningen och vinnarna publiceras i NT 4/11 som utkommer den 21 juni. Lösningen insändes till Nautisk Tidskrift, Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm. Märk kuvertet: NT-krysset 3/11. NAMN: GATA: POSTADRESS: NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 25 FARTYG & REDERIER. Hon servar REDERIERNA MED VARVSKONTAKTER Från den lilla ön Harstena i Gryts skärgård har varvsagenten Maria Klaving hela världen som arbetsplats. Arbetsredskapen är datorn, iphonen, en bra resebyrå och så lite jävlar anamma. Med hjälp av de attributen, servar hon de svenska rederierna med varvskontakter. M aria berättar över en kopp kaffe att hon har varit uppe sedan halv fyra i morse. Men det är inget som märks. Hon ser förvånansvärt pigg ut. - Jag är alltid uppe så tidigt, jag är morgonpigg. Jag sätter på kaffet och sedan drar det igång. Det är rapporter och offerter som ska besvaras. Med den tidsskillnad som finns är det här ett dygnetruntjobb. Men jobbet innebär också mycket väntan, på priser och specifikationer. Maria Klaving 44 år, är en liten späd tjej, klädd i höga klackar, rosa byxor och en matchande rosa schal. Hon driver företaget Klaving Shipping AB tillsammans med sin man Jesper Nymann. Kunderna är den svenska handelsflottan, medan varven de jobbar mot, finns placerade runtom i hela världen. Dygnet runt, lördag som söndag måste Maria Klaving vara anträffbar. Vid en dockning eller om det inträffar ett haveri ringer rederiernas inspektörer. Beroende på var i världen fartyget finns kontaktar Maria näraliggande varv eller hamnreparationsfirmor. Från dessa tar hon in offerter, blir det en affär får Maria provision. - Det handlar om att förmedla bra varvskontakter. Företaget jobbar med alla typer av reparationer som kan hända ett fartyg, även jobb under vatten. Jag känner till varven och vet både deras styrka och svaghet. Det är en trygghet för rederierna, likaså att jag kan nås dygnet runt ifall det skulle uppstå något problem. Maria hade länge drömt om att få jobba som varvsagent. 26 NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 Efter ett brokigt arbetsliv, hon var bland annat försäljare av fästelement till plåtslagerier och drev en nöjestidning, började Maria arbeta hos sin pappa Jörgen Klaving 1998. I närmare 30 år hade han drivit företaget och skrivit kontrakt med 3540 varv världen över. När pappan gick i pension år 2000 tog hon över helt. Och nu är hon inne på sitt elfte år i branschen. - Visst har jag kommit in ordentligt i jobbet under de här åren. Men samtidigt blir man aldrig riktigt fullärd. De första åren drev Maria företaget ensam. Men nu finns också Jesper Nymann, som hon träffade på ett varv i Litauen, med och hjälper till. Jesper drev också eget, som specialist på en viss typ av axeltätningar. Nu har han hand om den tekniska biten i företaget och är mer ute på varven. Medan Maria sköter allt det administrativa hemma på kontoret. När de inte är ute på resor sköts jobbet från Harstena, en liten ö med tio bofasta vuxna och tre barn. Från Harstena tar det cirka 20 minuter med båt till hamnen Fyrudden, därifrån är det sedan en timmes bilresa till närmsta stad Norrköping. - Först bodde vi bara här under sommarhalvåret, berättar Maria. Men en höst hade vi helt enkelt ingen lust att flytta tillbaka till staden. Vi beslöt att prova att bo på ön under vintern i ett år. Nu har vi bott här permanent i fyra år. Maria är delvis uppvuxen på Harstena och har alltid drömt om att få bo där. - Det är bara en timmes bilfärd till flygplatsen. Men jag skulle aldrig palla att pendla varje dag. Maria Klaving jobbar som varvsagent, en av få kvinnor i branschen. Hon reser mycket i jobbat. Det brukar bli sammanlagt två, tre månader om året. - Ändå har jag trappat ner resandet. Men Jesper reser mycket. Han har varit borta en månad nu. En viktig del av jobbet är mässorna där hon träffar alla varvsmänniskor. - Det är ett viktigt kontaktnät. Vi är deras säljare och ska hålla reda på hur de svenska kunderna vill ha det. Hon tycker inte att jobbet innebär några större svårigheter, förutom då, att packa. - Alla kvinnor vet vad jag pratar om, säger hon och skrattar. Det är jättesvårt när man ska resa mellan både varmt och kallt klimat. Annars kan jag inte säga att jag tycker något är jobbigt. Jo förresten, försenade dockningar kan vara jobbiga. Men jag ser mig som lyckligt lottad, jag älskar det jag gör. Den ena dagen är inte den andra lik. Och det är lika roligt att hjälpa till med smågrejor som stora. Och kunderna är lättsamma människor, det är mycket skratt. Maria är ensam tjej i branschen. Det finns bara en till kvinnlig varvsagent, Murielle Coué i Frankrike. Fast Maria är inte helt säker på om Murielle fortfarande håller på. Men Maria tycker inte att hon har märkt av någon skillnad i behandlingen för att hon är tjej. Jobbet innebär mycket resor. Kontoret sköts med hjälp av datorn och iphonen. Vid en dockning eller om det inträffar ett haveri ringer rederiernas inspektörer till Maria Klaving. > NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 27 FARTYG & REDERIER. Maria Klaving fixar bra varvskontakter åt de svenska rederierna. > - Förutom en gång. Det var i Litauen, jag och Jesper stod där i Docken tillsammans med den ansvarige för alla reparationer. Han vände sig bara till Jesper. Gud så irriterad jag blev. Jag sa till slut åt honom, ”det är jag som är vd, det är mig du ska prata med”. Men numera är det väldigt många tjejer som jobbar ute på varven. Klaving Shipping har fortsatt att gå bra sedan Maria tog över. Hon tycker inte företaget påverkats så mycket av lågkonjunkturerna. - Fartygen måste in på varven. Men vissa reparationer och ombyggnationer ligger nere under lågkonjunkturer. Man går bara in på varven och gör det man måste göra. Maria är aldrig riktigt ledig från jobbet. Men att ständigt behöva vara anträffbar dygnet runt, är inget hon lider av. - Det är nog mer mina nära och kära som tycker det verkar jobbigt. Jobbet innebär ändå en slags frihet. Eftersom jag alltid har mobilen med mig kan jag vara ute och göra annat, som att gå i skogen. Men visst händer det, sedan Jesper kom med i företaget, att hon tar helt ledigt från telefonen ett par dagar. - Då får Jesper ta alla samtal. Så visst är det skillnad nu när vi är två, mot när jag jobbade ensam. Så vad gör du när du kopplar av? - Förr rökte jag, nu har jag slutat röka. Om jag säger att jag fiskar, ljuger jag. Jag är inte så förtjust i att fiska. Jag brukar gå en timma varje dag ute på ön. Jag går vägen runt, en slinga på sex varv, där jag passerar vårt hus. Det är rätt bra, händer det något på jobbet är jag aldrig längre borta än fem minuter. Text: Marita Andersson Foto: Maria Qvarzell 28 NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 Dygnet runt, lördag som söndag måste Maria Klaving vara anträffbar. Fakta Klaving Shipping AB Ägare: Maria Klaving Anställda: En person, Jesper Nymann. Gör: Förmedlar reparationshjälp till de svenska rederierna. Kunder: Har kontinuerlig kontakt med ett 15-tal svenska rederier, även ett rederi i Dubai som har mätningsfartyg. Men alla svenska rederier är potentiella kunder. Varv: Jobbar mot 64 varv belägna i alla världsdelar. Omsättning: Gillar inte att prata pengar. ANSÖKAN OM MEDLEMSKAP I SFBF Sveriges Fartygsbefälsförening, Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm Tilltalsnamn: Efternamn: c/o: Bostadsadress: Postnr: Ort: Bostadstelefon: Tel ombord: E-post hem: Ditt inträde i föreningen registreras att gälla tidigast då en medlemsavgift blivit inbetald och registrerad på föreningens konto. E-post ombord: Ansökningsblanketten sänder du till Sveriges Fartygsbefälsförening Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm Arbetsgivare: Fartyg: Befattning: Behörighet: Medlemskap önskas fr o m: Land: När du ansöker om medlemskap i Sveriges Fartygsbefälsförening godtar du föreningens stadgar. Stadgarna finner du i sin helhet på föreningens hemsida www.sfbf.se Du kan även få stadgarna postade till dig från SFBFs kansli. Mobiltelefon: Utbildning: Personnr: Avslutad år: Det går även bra att faxa eller scanna och sända denna ansökan med e-mail: Fax: 08-10 67 72 kansli@sfbf.se Även vid utträde ska skriftlig ansökan insändas och i enlighet med stadgarna är uppsägningstiden i vissa fall 6 månader. Jag ansöker härmed om medlemskap i SFBF och samtycker till att uppgifter om mitt medlemskap i föreningen databehandlas i syfte att administrera mina medlemsavgifter och att kunna tillvarata mina berättigade medlemsintressen. Datum Underskrift Som medlem i SFBF kan du ansöka om medlemskap i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa Villkor för medlemskap AEA är arbetslöshetskassan för i Sverige verksamma akademiker. Det spelar ingen roll om du arbetar i privat eller offentlig sektor, om du är anställd eller företagare. För att kunna bli medlem i AEA skall du uppfylla både akademikerkravet och arbetskravet (se nedan) alternativt uppfylla villkoren för arbetslöshetsersättning och medlemskap enligt studerandevillkoret. Rätten till medlemskap regleras i Lagen 1997:239 om arbetslöshetskassor och i AEA:s stadgar. Akademikerkravet Akademikerkravet uppfyller du som har en akademisk examen, 120 akademiska poäng eller mer, eller om du studerar för närvarande och har för avsikt att ta minst 120 akademiska poäng. Det finns undantag från akademikervillkoret. Men bara om du har ett medlemskap i ett SACOförbund (t.ex. SFBF). Inträdesansökan Finns som länk från SFBFs hemsida www.sfbf.se och hos AEA. Autogiroblankett finns att ladda ned på www.aea.se För frågor kontakta AEA på telefon 08-412 33 00, tel.tid 9-11, 13-15. Arbetskravet Arbetskravet är uppfyllt om du arbetar eller har arbetat. Medlemskapet beviljas tidigast från och med den första dagen i den månad som ansökan inkommer. Observera att medlemskap inte beviljas retroaktivt. SFBF rekommenderar att du ansöker om medlemskap i AEA snarast när du börjar din anställning som sjöbefäl. För inträde i en svensk a-kassa krävs att du arbetar för en arbetsgivare med säte i Sverige eller att du är egenföretagare med säte i Sverige. Efter arbete i annat EU/EES-land har du bara 8 veckor på dig att söka inträde i svensk a-kassa igen. Övergång från annan a-kassa Ta kontakt med din nuvarande a-kassa, be om ett övergångsbevis. Ditt utträde ur annan a-kassa får inte vara tidigare än från den månad du ansöker om inträde i AEA. Arbete på fartyg med utländsk flagg Kontakta AEA i samband med att du börjar eller slutar ett arbete på fartyg med utländsk flagg, för att undvika misstag kring din arbetslöshetsförsäkring. AEA Utland når du på telefon 08-566 445 10 måndag-torsdag kl 9-11 och 13-15, fredagar kl 9-11. Du kan också ställa frågor via e-post på adressen utland@aea.se NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 29 SFBF. NY ADRESS? Har Du bytt bostad,fartyg eller e-postadress? Glöm då inte att meddela oss. Vi vill även ha aktuell e-postadress till fartyget. Då får Du NT, SFBFs nyhetsbrev och annat föreningsmaterial utan fördröjning. BOKA SFBFs SEMESTERHUS Namn.................................. Pers.nr................................. TEGEFJÄLL Adress................................. SFBFs fritidshus i Tegefjäll, mitt emellan Åre och Duved, har två lägenheter med plats för 8 personer i varje. I Tegefjäll finns fem liftar och fem preparerade nedfarter. Systemet är ihopbyggt med Duveds liftsystem. .......................................... Rederi................................. Fartyg o befattn.................... .......................................... E-post privat........................ E-post fartyg........................ MEDLEMSAVGIFTEN ■ Medlemsavgiften till föreningen är 340 kronor i månaden. ■ Avgiften för passiva medlemmar är 300 kronor per år. ■ Gratis medlemskap för studerande. Avgiften till a-kassan aviseras direkt från AEA. För medlemsfrågor kontakta Inga Bergenmalm E-post: inga.bergenmalm@sfbf.se tel 08-10 60 15 30 NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 TORREVIEJA SFBFs fritidshus i Torrevieja, 5 mil söder om Alicante, har två lägenheter - den övre i två etage med plats för 6 personer och den undre med plats för 4 personer. Till Alicantes internationella flygplats kan man ta sig med reguljär- eller charterflyg. Priser/vecka Övervåningen: lågsäsong 2 500:högsäsong 4 000:(15 april - 30 september) Slutstädning 450:Lakan och handdukar 90:-/pers Undervåningen: lågsäsong 2 200:högsäsong 3 500:(15 april - 30 september) Slutstädning 350:Lakan och handdukar 90:-/pers Priser lör-lör v 2-6 v 7-16 v 17-51 v 52-1 3 500:5 000:2 000:5 000:- Priser med reservation för höjningar. För ytterligare information och bokning kontakta Inga Bergenmalm tel 08-10 60 15. SFBFs och SBFs medlemmar kan nu hyra varandras fritidshus SFBF och SBF har kommit överens om att organisationernas medlemmar ska kunna hyra båda organisationernas fritidshus. För bokning och upplysningar om SBFs fritidshus i Idre och Sälen, kontakta Anita Isaksson på SBFs kansli, tel 08-598 99112. SFBF-ARTIKLAR SFBF-slips i mörkblå helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 400:-. Scarf i marinblå helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 350:-. Manschettknappar med SFBFs emblem. 125:-. Slipshållare med SFBFs emblem. 75:-. Beställ genom att betala in på SFBFs pg 65 37 64-1. Ange namn, adress och vara. SFBF. SFBF SVERIGES FARTYGSBEFÄLSFÖRENING KONTOR OCH OMBUD Gamla Brogatan 19, 2 tr 111 20 Stockholm Tel. 08-10 60 15 Fax 08-10 67 72 E-post: kansli@sfbf.se Internet: www.sfbf.se Expeditionstider vard. 09.00-16.00 Lunchstängt 11.30-12.30 STYRELSEORDFÖRANDE JÖRGEN LORÉN Tel. 0304-442 00 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR HANS-DIETER GRAHL Tel. 08-10 60 16 070-692 7478 OMBUDSMÄN LENNART RUNNEGÅRD JONSSON Tel. 08-10 60 17 070-855 3143 TOMAS SJÖSTEDT Tel. 08-10 60 15 070-676 8080 Box 9 471 21 Skärhamn REDAKTÖR 0CH INFORMATÖR MARIE HALVDANSON Tel. 08-10 60 19 070-555 0188 ADMINISTRATÖR INGA BERGENMALM Tel. 08-10 60 15 SEKRETERARE AGNETA HÄLL Tel. 08-10 60 15 MEDLEMSAVGIFTER: Pg 607 9861-8 Bg 405-2361 FÖRENINGSOMBUD Helsingborg JÖRGEN HEIMDAHL Rönngatan 5 263 38 Höganäs Bost.tel. 042-333 704 Kalmar THOMMY KEMBRING Tackjärnsv. 54, 394 70 Kalmar Bost.tel. 0480-47 81 88 Kramfors/Örnsköldsvik Vakant Luleå BENGT ÅSTRÖM Uddvägen 4, 941 42 Piteå Bost.tel. 0911-681 96 Malmö JAN ÖBERG Jonas gränd 3, 294 95 Sölvesborg Mob.tel. 070-715 6236 AKADEMIKERNAS ERKÄNDA ARBETSLÖSHETSKASSA, AEA Tel. 08-412 33 00. tel.tid 9-11, 13-15 Fax: 08-24 78 79 Adress: Box 3536, 103 69 Stockholm FACKKLUBBAR INOM SFBF REDERI ORDFÖRANDE Affärsverken Karlskrona AB Blidösundsbolaget Bolling & Norling Rederi AB Broström Ship Management Destination Gotland DFDS Tor Line Eckerö/Birka Line Finnlines Ship Management AB Klaveness Cement Logistics AB Kungälvs kommun Marstrandsfärjan Rederi Allandia AB Ressel Rederi Sand & Grus AB Jehander Scandlines AB Sjöfartsverkets Rederi Stena Line Stockholms Sjötrafik AB Stockholms Skärgård Styrsöbolaget Svitzer Tallink Silja Transatlantic TT-Line Tynningö Sjötrafik AB Tärntank Rederi AB Wallenius Viking Rederi AB Visingsötrafiken Vägfärjorna Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB Fartyg under INT-avtal Sjöfartshögskolan Chalmers-Lindholmen Sjöfartshögskolan Kalmar HÅKAN VARENHED (kont.m.), Solskensvägen 12, 371 52 KARLSKRONA, tel. 0455-288 65, 0708-783 004 hakan.varenhed@affarsverken.se PER WESTERGREN, Fatburs Kvarngata 7, 4tr, 118 64 STOCKHOLM, tel. 08-641 5934, 070-676 4416 perwestergren@telia.com FREDRIK SUNDGREN (kont.m.), Murkelvägen 208, 184 34 ÅKERSBERGA, tel. 070-559 0795 fredrik.sundgren@telia.com JOHAN JUHLIN, Kungs Husby 65, 745 99 ENKÖPING, tel. 0171-87142, 070-422 5367 johan.juhlin@live.se INGELA ÖRNBERG, Källunge Skäggstäde 225, 621 79 VISBY, tel. 0498-21 35 72, 070- 222 8422 ingela.ornberg@destinationgotland.se JONAS TUNSTAD, (kont.m.) Rostock 230, 442 91 ROMELANDA, tel. 0303-223 608 jtunster@gmail.com JOAKIM NORDBERG, (kont.m), Nötövägen 189 22710 FÖGLÖ, Åland, tel. +358 407 1647 16 THOMAS BRUNDIN, Krankajen 40, 5tr, 211 12 MALMÖ, tel. 040-611 6162, 0706-269431 t.brundin@yahoo.se MATS ANDERSSON, (kont,m.) Brukskogsvägen 16, 178 92 ADELSÖ, tel. 08-38 23 21, 070-7487054 nobleisland@hotmail.com JOHN ERIXON (kont.m.), Hagarnevägen 39 D, 451 33 UDDEVALLA, tel. 0522-82 118, 0735-029 251, John.Erixon@yahoo.com CHRISTOFFER RABIEGA, Brännkyrkagatan 79 BV, 118 23 STOCKHOLM, tel. 08-531 771 45, 070-747 3725, rabiega@telia.com INGEMAR LARSSON, (kont.m), Sjöbergavägen 42, 135 69 TYRESÖ, tel. 070-415 4809 ingemar.larsson@ressel.se LEIF SJÄLANDER (kont.m.), PL 12, 760 41 ARHOLMA, tel. 0176-581 08, 070-627 1914 leif.sjalander@telia.com NILS DEWÁR, Gjuterigatan 92, 271 44 YSTAD, tel. 070-518 62 44, fax 0410-651 89, sfbf.klubb@scandlines.se MATTIAS PETERSON, Vintergatan 6, 393 51 KALMAR, tel. 0480-411 924, 0703-599 681 JÖRGEN LORÉN, Stena Line AB, 405 19 GÖTEBORG tel. 070-765 5816 MIKAEL STEIN, ordförande, Bäckalidsvägen 48, 138 36 ÄLTA, tel. 08-773 4636, 070-624 8001 micke.stein@bredband.net HANS ANDERSON, Bergholms väg 14, 611 36 NYKÖPING, tel. 0155-26 80 40, 070-640 3000 h.anderson@comhem.se BENGT GOLLUNGBERG,Gullbrings väg 3, 423 34 TORSLANDA, tel. 031-563 353, 070-734 7180 bengt.go@spray.se BÖRJE JENSEN (kont.m.), Norgårdsvägen 58, 430 90 ÖCKERÖ, tel. 031-96 96 25, 031-96 97 18 borje.jensen@rodabolaget.se YVONNE NORDSTRÖM, Bromsgatan 4, 274 31 SKURUP tel. 0411-455 70, 070-441 1491 yvonneper@hotmail.com PER JOHAN JONSSON, Hulta Nyhem, 516 91 DALSJÖFORS, tel. 033-27 72 16, 070-4710222 sfbfklubben@rabt.se PATRIK FRIDLUND, Örby 7, 755 96 UPPSALA. tel. 070-641 5926 patrik.fridlund@home.se BO ANDERSSON, (kont.m.), Stavsnäs gärde 20, 139 70 STAVSNÄS, tel. 08-571 513 98, 070-299 5148 BERT DAHLBERG (kont.m.), Box 4120, 227 22 LUND, tel. 046-32 07 40, 0708-32 07 50 bert.dahlberg@pbhome.se JAN EKSTRÖM, Daltorpsvägen 15, 461 58 TROLLHÄTTAN tel. 073-973 2922, ekstrom2@telia.com RALF KARLSSON (kont.m.), Tvärgränd 1, FI-221 00 MARIEHAMN ralle@aland.net JIMMY FRANZÉN, Näs 13 Andersgård, 560 34 VISINGSÖ, tel. 0390-400 28, 070-236 7246 jimmy.franzen@telia.com STIG KARLSSON, Slånbärsvägen 18, 430 91 HÖNÖ, tel. 031-96 54 44, 070-3964455 stig.karlsson-a@trafikverket.se PATRICK NORGREN (kont.m.), Fjären, 893 99 ULVÖHAMN, tel. 0660-22 40 24 ANDERS LEIMALM (kont.m.), Dalahöjdsv. 17 A, 461 55 TROLLHÄTTAN, tel. 0520-742 26, 070-8389262 leimalm@telia.com GUSTAV MELIN, Eketrägatan 11 B 418 73 Göteborg, mob 0739-540 773 melingustav@gmail.com ANDRÉ SVENSSON, Jungs väg 63, 392 43 Kalmar, mob 0733-993 539 felax40@hotmail.com SFBFs STYRELSE ORDINARIE LEDAMÖTER HANS-DIETER GRAHL, 070-692 7478 dieter.grahl@sfbf.se JÖRGEN LORÉN (ordf.) 0304-442 00 jorgen.loren@stenaline.com NILS DEWÁR 0411-149 87 dewar@comhem.se HANS ÅDÉN 08-541 366 66 hasse.aden@telia.com BIRGITTA CARLSSON 031-774 05 99 birgitta.carlsson@stenaline.com STIG KARLSSON 031-96 54 44 stig.karlsson-a@trafikverket.se 1:e SUPPLEANTER JOHAN JUHLIN 0171-871 42 johan.juhlin@live.se MARGARETA HALLENBORG 0696-405 12 margareta.hallenborg@zonline.se TORSTEN JOHANSSON 031-25 34 98 YVONNE NORDSTRÖM 0411-455 70 yvonneper@hotmail.com ERLING BORG 0611-138 33 erling.b@hotmail.com 2:e SUPPLEANTER TOMI GUSTAFSSON 031-22 08 49 tomi.gustafsson@stenaline.com DANIEL ANDERSSON 042-14 66 60 dasacany@gmail.com HÅKAN MANNBRINK 08-541 337 91 hakanmannbrink@hotmail.com MIKAEL JOHANSSON 031-714 2964 mikael.johansson@stenaline.com JIMMY FRANZÉN 0390-400 28 jimmy.franzen@telia.com ADJUNGERADE ANDRÉ SVENSSON, 0733-993 539 felax40@hotmail.com GUSTAV MELIN, 0739-540 773 melingustav@gmail.com BEFÄLHAVARE som förhandlar om att anta ny anställning bör innan uppgörelse träffas, förhöra sig hos föreningen angående löne- och anställningsvillkor. Då behöver föreningen inte i efterhand ingripa för justeringar, vilket är en omständlig procedur. OM DU ÄR ARBETSLÖS ELLER SJUKSKRIVEN skall du själv betala in medlemsavgiften till föreningen. Vid inbetalning använd SFBFs postgiro 607 9861-8 eller bankgiro 405-2361. SFBFs FÖRSÄKRING SFBFs medlemsförsäkring är frivillig och ingår ej i medlemsavgiften. Information om försäkringen beställer du av medlemsregistret tel 08-10 60 15. VILL DU HA SFBFs NYHETSBREV? Maila din e-postadress till inga. bergenmalm@sfbf.se så får du SFBFs nyhetsbrev som kommer ut omkring den 20:e varje månad. NAUTISK TIDSKRIFT 3/11 31 POSTTIDNING B POSTTIDNING B Returadress Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm t e t e k a p ö j S Skrift n nautiSk tidSjöbefäl la el m g in SamannonSer och tidSkriften Söker ni befäl? Annonsera hos oss och ni når samtliga befälsgrupper! Nautisk Tidskrift och Tidskriften Sjöbefäl är två fackliga tidskrifter som ges ut av Sveriges Fartygsbefälsförening respektive Sjöbefälsförbundet. Vi vänder oss till samtligt befäl ombord i fartyg, d v s till er målgrupp. Ni kan annonsera i våra tidskrifter och/eller på våra hemsidor (www.sfbf.se och www.sbf.org.se). Kontakta Ankie Nilsson 0739-86 16 49 för annonsprislista och bokning 32 NAUTISK TIDSKRIFT 3/11
© Copyright 2024