6 EXTRAKONGRESSEN - Sjöbefälsföreningen
nr 6 2011 årgång 104 EXTRAKONGRESSEN SA JA TILL SAMGÅENDE MED SBF NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 1 LEDARE. SFBFs ordförande Jörgen Lorén och SBFs ordförande Örjan Liljeroth delar på ordförandeskapet i den nya Sjöbefälsföreningen fram till den första ordinarie kongressen i september 2012. FOTO: MARIE HALVDANSON ”En unik händelse” V i, Örjan Liljeroth och Jörgen Lorén, har nu förmånen att gemensamt skriva denna första ledare då Sjöbefälsförbundets och Sveriges Fartygsbefälsförenings kongressledamöter beslutat att godkänna förslaget om en gemensam facklig organisation för sjöbefälskåren som framlagts av dess styrelser. För oss är det en unik händelse. Vi har nu arbetat ett par år med frågan om sammangående av våra två organisationer och har således nu lyckats med det många har sagt vara en omöjlighet. Visionerna och framtiden har varit viktigare än historien och som företrädare för befälskollektivet har vi båda hela tiden haft ambitionen att samgåendet måste lyckas. Väl medvetna om den föränderliga omvärld vi lever i så har ambitionerna att skapa ”ett” befälsförbund i Sverige varit av intresse under ett flertal år. För oss har det varit ett måste, då vi anser att ett enat befälsförbund ger mest genomslagskraft i frågor som berör våra medlemmar både nationellt men också internationellt. För att som ett relativt litet förbund även i framtiden kunna vara delaktig i yrkesfrågor och lönefrågor i en internationell bransch så har denna sammanslagning varit av yttersta vikt. 2 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 Våra anställda som är och har varit överbelastade med uppdrag kan nu få en rimligare arbetsbörda. Det betyder att mer tid kan ges åt medlemsservice, varför både medlemmar och anställda drar fördel av sammanslagningen. Vi är övertygade om att det nya förbundet kommer att bli en stark aktör i alla de frågor som berör sjöfarten i Sverige, men också i alla de forum där sjöfarten diskuteras runt om i världen. Man kan fråga sig varför det är så viktigt att vara delaktig i alla dessa olika forum som berör sjöfart. Vårt svar är enkelt, det är inte lokalt i Sverige som besluten fattas vad gäller sjöfartsyrket, utan det är i de internationella forumen. Om vi inte är närvarande och gör vår röst hörd när det gäller utbildning, arbetsmiljö, sjösäkerhet, lönerelationer etc, så blir det att vackert acceptera allt och gilla läget utan att haft en chans att påverka. För oss gäller det även att samarbeta i Norden med våra systerorganisationer. Tillsammans är vi över tjugotusen befäl och om vi då kan företräda en gemensam åsikt i exempelvis IMO, väger våra åsikter tungt. Även i frågor som beslutas lokalt i Sverige kommer vi att bli en stark röst när vi nu blir den enda företrädaren för befälskollektivet. Arbetsgruppen och våra styrelser har lagt ner stor energi på att jämka samman stadgar och organisationsplaner, varför vi vill tacka alla inblandade i detta arbete. Vi har tillsammans skapat en organisation och nu gäller det att få allt på plats. Vår ambition har varit att samtliga tre befälskategorier ska känna att de har en stark företrädare i den nya organisationen, såväl yrkesmässigt som fackligt. Det återstår mycket arbete av var och en under det kommande året inför kongressen 2012. Det är inte helt utan komplikationer att slå samman två organisationer med olika arbetssätt och kultur. Men vi har under processen med sammangåendet kunnat konstatera att vi har mer som förenar än som skiljer oss åt, varför detta arbete kommer att löpa på och när kongressen 2012 genomförs så är vi helt på plats med den nya organisationen - centralt som lokalt. Vi, Örjan och Jörgen känner stor stolthet att vi fått lov att vara med och medverka till denna unika händelse, nu ser vi framtiden an. Och har även hunnit lära känna varandra och uppskattar den gemenskap som skapats under den tid då vi samarbetat i kartellen och med sammangåendet. Med hälsning Örjan Liljeroth och Jörgen Lorén sid 4-7 INNEHÅLL. SFBF OCH SBF BILDAR SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN Sveriges Fartygsbefälsförenings och Sjöbefälsförbundets extrakongresser den 27 september sa båda ja till ett samgående. Fram till den första ordinarie kongressen i september 2012 blir namnet på den nya organisationen ”Sjöbefälsföreningen” och ”Sjöbefälsföreningen-O” för statligt och kommunalt anställda. Medlemmarna kan fram till dess föreslå ett nytt namn på organisationen. SFBFs extrakongress sa ja till samgående med SBF. FOTO: MARIE HALVDANSON sid 12-13 ALLT FLER BEVÄPNAR MOT PIRATER Det blir allt vanligare med beväpnade vakter ombord på de handelsfartyg som seglar i piratfyllda farvatten. Vart fjärde norskt fartyg har nu beväpnade vakter ombord. I Danmark och Sverige utreds frågan. Det svenska Walleniusrederierna har dock redan beväpnade vakter ombord på samtliga fartyg som går i Indiska Oceanen och Adenviken. sid 14-15 STRID OM ODEN Isbrytaren Oden har gått som forskningsfartyg i Antarktis några vintrar. Det har lett till svårigheter i Östersjön de senaste två stränga vintrarna. Därför har Sjöfartsverket beslutat att Oden nu ska stanna hemma. ...dessutom: Marint mingel på bokmässan sid 16-17, Militära insatser inte tillräckliga för att stoppa pirateriet sid 18-19, Lodskott & Pejlingar sid 22-23, Korsord sid 25, Inträdesanmälan sid 29 m m. Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur. Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel 08106019, bost 08-7764979, mobil 070-5550188, e-post: marie.halvdanson@sfbf.se Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm, tel 08-106015, fax 08-106772. Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 350:-/år inkl. moms. Pg 65 3764-1. TS-kontrollerad upplaga: 5 100 ex. För icke beställt material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: ’’SJÖPAKETET’’ - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel 0739861649, ankie _nilsson@hotmail.com Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN 0028-1379. NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 3 JA TILL SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN Sveriges Fartygsbefälsförenings och Sjöbefälsförbundets extrakongresser den 27 september sa båda ja till ett samgående. Fram till den första ordinarie kongressen i september 2012 blir namnet på den nya organisationen ”Sjöbefälsföreningen” och ”Sjöbefälsföreningen-O” för statligt och kommunalt anställda. Medlemmarna kan fram till dess föreslå ett nytt namn på organisationen. S FBFs ordförande Jörgen Lorén inledde extrakongressen med orden: - Vi som har samlats här i dag är med om något väldigt unikt. Under två års tid har vi tillsammans med Sjöbefälsförbundet diskuterat förutsättningarna för att skapa ett starkt befälsförbund i Sverige. Nu har vi kommit till vägs ände. Om vi kommer att gå ihop så blir vi en av de starkaste sjöbefälsorganisationerna i Norden. Det är SFBFs och SBFs repsektive kongress som givit sina styrelser i uppdrag att starta diskussioner om ett samgående. En arbetsgrupp som har bestått av ordförandena och verkställande direktörerna har haft en tiotal möten under perioden och bland annat arbetat fram nya stadgar och en överenskommelse om samgående mellan förbunden. SFBFs och SBFs styrelser har haft ett antal gemensamma möten där man sett att det är mer som förenar än skiljer organisationerna åt. Rent organisatoriskt är Sjöbefälsföreningen (f.d Sjöbefälsförbundet) anslutet till Ledarna och Sjöbefälsföreningen-O (f.d. Sveriges Fartygsbefälsförening) anslutet till Saco. Samtliga medlemmar 4 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 är därmed medlemmar i Ledarna men även anslutna till Saco. Detta har varit viktigt för SFBFs medlemmar som har anställning i det statliga och kommunala området och som förhandlar via Saco-S och Akademikeralliansen. Tyvärr har det uppstått ett gnissel i maskineriet med Saco som anser att ett samgående med SBF/Ledarna är en illojal handling. Sacos styrelse har hotat med att kalla in en extrakongress för att utesluta SFBF ur Saco. Hans-Dieter Grahl, vd i Sjöbefälsföreningen-O och Jörgen Lorén, en av ordförandena i Sjöbefälsföreningen kommer att träffa Sacos ledning de närmaste dagarna för att diskutera frågan. - Men det finns andra möjligheter för våra statligt och kommunalt anställda medlemmar, om Saco skulle kasta ut oss, sa Hans-Dieter Grahl. Vi har varit i kontakt med OFR - Offentligt Anställdas Förhandlingsråd. Extrakongressen godkände enhälligt styrelsens förslag till överenskommelse om samgående melllan SFBF och SBF till en gemensam facklig organisation och förslaget till stadgar för den nya organisationen. De båda beslutspunkterna blev omedelbart justerade, vilket EXTRAKONGRESSEN. Jörgen Lorén, SFBFs förre ordförande, numera en av ordförandena i Sjöbefälsföreningen. Per Ringhagen var kongressens ordförande och Agneta Häll dess sekreterare. André Svensson, studeranderepresentant, Stig Karlsson och Erling Borg, kongressledamöter. Hans-Dieter Grahl, SFBFs förre vd, numera vd i Sjöbefälsföreningen-O och vice vd i Sjöbefälsföreningen. Nils Dewár och Anders Leimalm, kongressledamöter. Yvonne Nordström, kongressleldamot och Lennart Runnegård Jonsson, ombudsman, numera i Sjöbefälsföreningen. Vincent Sahrman, Mikael Johansson, Margareta Hallenborg och Birgitta Carlsson, kongressledamöter. Erik Lindeblad, Torsten Axberg, Jan-Eric Alcén och Urban Svedung, kongressledamöter. Leif Franzén, Håkan Mannbrink, Hans Ådén och Kjell Andersson, kongressledamöter. (t. höger) betyder att vi alla från den stunden är medlemmar och anställda i Sjöbefälsföreningen/Ledarna. Medlemsavgifterna till Sjöbefälsföreningen kommer för SFBFs före detta medlemmar att bli lägre än tidigare. (Se sidan 7.) Extrakongressen valde Birgitta Carlsson, Johan Juhlin, Hans Ådén och Stig Karlsson till att ingå i den valberedning som redan tidigare fanns i Sjöbefälsförbundet. - Det är oerhört viktigt att alla medlemmar nominerar kandidater inför kommande kongress, sa Hans-Dieter Grahl. Samt att man naturligtvis röstar till kongressen. Jörgen Lorén avslutade kongressen med att tacka Per Ringhagen, som varit kongressens ordförande och alla kongressledamöterna för att de bistått styrelsens förslag. - Vi har varit med om en historisk händelse idag, sa han. Jag tror på den här konstellationen. Och jag vill att den ska växa och attrahera andra yrkesgrupper i chefsställning. Christer Themnér är vd i Sjöbefälsföreningen och Hans-Dieter Grahl vice vd. I Sjöbefälsföreningen-O är HansDieter Grahl vd och Christer Themnér vice vd. Jonas Pettersson, Tomi Gustafsson och Jan Ekström, kongressledamöter. (nedan) Jimmy Franzén, Jan-Olov Olsson, kongressledamöter och Christer Lindvall, senior advisor Sjöbefälsföreningen. (nedan) > TEXT & FOTO: MARIE HALVDANSON NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 5 EXTRAKONGRESSEN. > SJÖBEFÄLSFÖRENINGENS Fram till Sjöbefälsföreningens första ordinarie kongress i september 2012 kommer SFBFs och SBFs tidigare styrelser tilllsammans fungera som styrelse: Stående Jan Häggblom, Anders Post, Hans Ådén, Per Kilander, Percy Edén, Jenny Friberg (skymd), Håkan Mannbrink, Yvonne Nordström, John Borgman, Jan Buskas, Erling Borg, Margareta Hallenborg, Tia Lindström (skymd), Claes Eriksson, Sonny Andersson (skymd), Annelie Hamberg, Mats Högblom, Jan-Erik Karlsson och Sandro Chiesi. Sittande Nils Dewár, Olle Noord, Birgitta Carlsson, Stig Karlsson, Jörgen Lorén, ordförande och Örjan Liljeroth, ordförande. Ordinarie ledamoten Svante Gunnarson saknas på bilden. 6 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 EXTRAKONGRESSEN. ”STORSTYRELSE” FOTO: MARIE HALVDANSON NYA MEDLEMSAVGIFTER SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN håller FACKLIG KURS med start till lunch måndagen den 21 november och avslutning med lunch onsdagen den 23 november 2011. Kursen är förlagd i Stockholm, exakt förläggning meddelas senare. Anmälan till Anita Isaksson, 08-598 99 112 eller Agneta Häll, 08-10 60 15 Från och med den 1 oktober gäller nya medlemsavgifter till Sjöbefälsföreningen: n Aktiv medlem 274 kronor/månad n Interaktiv medlem (utlandsanställd) 67 kronor/månad n Passiv medlem 180 kronor/år n Studerandemedlem ingen avgift Sjöbefälsföreningen kommer att tillskriva rederierna om de nya avgifterna, men vi ber om överseende om allt inte fungerar som det ska i övergången. Avgiften till a-kassan aviseras direkt från AEA/Ledarnas a-kassa. NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 7 SFBF. Sjökaptensring Sveriges Fartygsbefälsförening kan i samarbete med Svenskt Guldsmide AB erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris. Ringarna finns i två olika varianter: 18 K rödguld à 7 300:(+ postförskott) rödguld/vitguld, 18 K à 7 725:(+postförskott) I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui. Svenskt Guldsmide levererar en exklusiv ring av högsta kvalitet, utförande och finish. Som en extra köptrygghet lämnas 1 års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrikationsfel, räknat från leveransdagen. För ytterligare information och beställning kontakta Agneta Häll på kontoret i Stockholm, tel 08-10 60 15. 8 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 MARGARETA OCH RICKARD ZEDELERS FOND Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening. För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person. Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar. Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: www.sfbf.se eller beställas från föreningens kansli tel. 08-10 60 15. STEWARDARNAS GARANTIOCH UNDERSTÖDSFOND Intendenturbefäl som är medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening kan söka bidrag ur Stewardarnas Garanti- och Understödsfond. Fondens ändamål är att lämna tillfälligt understöd åt medlemmar som erlagt stipulerade avgifter och som utan eget förvållande råkat i nödställd belägenhet. Ansökningsblankett kan beställas från SFBFs kansli tel. 08-10 60 15 eller laddas ner från www.sfbf.se Ansökan skall vara SFBF, Gamla Brogatan 19, 111 20 Stockholm tillhanda senast den 5 december 2011. SFBF. MILJONSKADESTÅND TILL SJÖBEFÄLSKARTELLENS MEDLEMMAR Tretton sjömän, varav fyra befäl, ombord på det svenskflaggade fartyget Finnforest har efter en dom i Arbetsdomstolen, tilldömts ett skadestånd bestående av 12 månadslöner och ett allmänt skadestånd på 75 000 kronor var, efter brott mot företrädelselagen. F artyget, som ägs av det irländska rederiet Weissfiord Shipping, sade i februari 2010 upp samtliga anställda på grund av arbetsbrist. Senare samma år, fick Sjöbefälskartellen reda på att rederiet erhållit ny charter för fartyget, men inte beaktat den lagenliga återanställningsrätten för våra medlemmar, utan i stället bemannat fartyget med övervägande utomeuropeisk besättning. - Fartyget gick fortfarande under svensk flagg och med svenska kollektivavtal. Och vi i Sjöbefälskartellen menade då att de uppsagda skulle återanställas i enlighet med LAS. Men efter förhand- lingar i Dublin kunde det konstateras att rederiet inte avsåg att följa svenska lagar och avtal, säger Lennart Runnegård Jonsson, ombudsman i SFBF. - Härefter har vi oförtrutet jagat rederiet på alla sätt och vis, innan det kunde konstateras att rederiet förhandlingsvägrade och vi förde då ärendet vidare till AD. Där har man nu avkunnat en så kallad tredskodom, eftersom arbetsgivaren inte inkommit med svaromål till domstolen inom utsatt tid. - Nu återstår att få ut pengarna, vilket kan bli nog så knepigt, trots domen, säger Lennart Runnegård Jonsson. Lennart Runnegård Jonsson, ombudsman i SFBF, är nöjd med ADs dom. Foto: Marie Halvdanson FÄRJEREDERIETS VARV TILL SALU Trafikverket - Färjerederiet har beslutat att sälja sina båda varv i Vaxholm och Lysekil. En försäljning beräknas kunna vara klar under våren 2012. U nder våren och sommaren har frågan om försäljning av Trafikverkets båda varv i Vaxholm och Lysekil utretts, dels med hjälp av Cap Gemini och dels med hjälp av en arbetstagarkonsult. De viktigaste utgångspunkterna i utredningarna har varit att säkerställa tillräckligt bra och prisvärda leveranser av underhåll till Trafikverket Färjerederiet i framtiden. Dessutom innebär regeringens ägarpolicy att om det finns en fungerande privat marknad ska inte statliga myndigheter erbjuda likvärdiga tjänster. Det faktum att Trafikverket under lång tid framöver inte kan prioritera investeringar i varvsverksamheten före andra investeringar i vägar och järnvägar spelar stor roll för beslutet eftersom detta innebär en stor risk att varven i nuvarande form inte kan fortsätta erbjuda konkurrenskraftiga tjänster. Bedömningen är också att en annan ägare på ett bättre sätt kan erbjuda jobb och intressanta arbetsuppgifter i framtiden. Trafikverket kommer under hösten att träffa ett antal presumtiva köpare och därefter utvärdera dessa. NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 9 SJÖSÄKERHET. FELAKTIGT DEKLARERAT ELLER DÅLIGT LASTAT FARLIGT GODS KAN LEDA TILL SVÅRA OLYCKOR Olyckor med containers innehållande farligt gods beror oftast på faktorer tidigt i transportkedjan. Godset kan vara felaktigt deklarerat eller lastat i containern. D et visar en doktorsavhandling av Joanne Ellis som varit industridoktorand vid SSPA. Hon fann att 34 procent av alla inspekterade containers med farligt gods på något sätt var undermåliga. Det farliga godset var felaktigt förpackat eller lastat i containern. Data har hon hämtat från diverse databaser och rapporter, bland annat IMO:s kommittérapporter. Dåligt lastat farligt gods leder till risker och olyckor, av de svåra olyckorna är brand och explosion vanligast. 32 procent av alla allvarliga brand- eller explosionsolyckor ombord på containerfartyg mellan 1998 och 2008 började i lastrummet. 25 procent av olyckorna i lastrummen berodde på farligt gods som inte deklarerats alls. I sådana fall har besättningen inte en chans att hantera containern på rätt sätt. Eftersom det är dyrare att transportera farligt gods finns det ett incitament att inte deklarera att containern faktiskt innehåller det. Dessutom finns det ett begränsat utrymme på till exempel färjor för farligt gods. Joanne Ellis anser att man kan komma till rätta med detta genom mer riktade kontroller mot lastenheter för att leta efter odeklarerat farligt gods, och konsekventa inspektioner av containers med farligt gods internationellt. För övrigt tycker hon att fartygsoperatörerna har en uppgift att utbilda sina kunder om vikten av att förpacka, lasta och deklarera farligt gods rätt. En del sådana ansatser görs av assuransföreningarna, enligt henne. Hur vanliga är då olyckor och tillbud med farligt gods i 10 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 containertrafiken? När det gäller utsläpp, mindre eller större, så sker de 0,0325 gånger per aktivt fartyg och år. Det betyder att med en flotta på 60 containerfartyg så sker två spill per år. Siffrorna gäller fartyg som anlöpt hamnar i USA. Dödsolyckor är inte så vanliga. På containerfartyg i hela världen skedde fem dödsfall i tre olyckor under 1998 till 2008, som hade farligt gods som orsak. Joanne Ellis påpekar att båda dessa siffror kan vara beräknade i underkant. Små spill rapporteras ofta inte och det är ibland oklart om farligt gods är orsaken till en olycka. Enligt IMO är risken för allvarliga incidenter med farligt gods ombord på världens containerfartyg sex per år. På Atlantic Container Line uppger man att problemen med farligt gods är små. - Farligt gods har ofta bättre kontroll på sig än annat gods, säger Henrik Karle, fleet manager. Han menar att rederiet varit förskonat. Det enda som skett genom åren är att tankcontainers med flytande helium, till exempel, fått för högt tryck och att man då lossat containern i närmsta hamn och gjort en kontrollerad ventilering. Detta har hänt någon enstaka gång på en fyra-femårsperiod. Han förklarar att man klarat sig undan med att kunderna är välkända och professionella. - De vet hur de ska göra, säger han. Agneta Olofsson Alla har rätt till en bra sjukförsäkring. Även alla s öbefäl. Många sjömän seglar med en bra lön men helt utan ekonomiskt skydd. Om olyckan är framme är det inte ovanligt att den drabbade blir helt utan inkomst. Nu kan alla SFBF:s medlemmar segla tryggt och säkert, oavsett fartygsflagg! Teckna SFBF försäkringspaket som ger ekonomisk trygghet vid långvarig sjukdom och tillgång till privat sjukvård. Dessutom ingår en liv- och olycksfallsförsäkring. Är du intresserad att veta mer kontakta Söderberg & Partners eller Sveriges Fartygsbefälsförening. www.euroaccident.com/sfbf NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 11 PIRATERI. ALLT FLER BEVÄPNAR MOT PIRATER Det blir allt vanligare med beväpnade vakter ombord på de handelsfartyg som seglar i piratfyllda farvatten. Vart fjärde norskt fartyg har nu beväpnade vakter ombord. I Danmark och Sverige utreds frågan. Det svenska Walleniusrederierna har dock redan beväpnade vakter ombord på samtliga fartyg som går i Indiska Oceanen och Adenviken. T rots att utredningen om beväpnade vakter ombord på handelsfartyg ännu inte är klar och trots att regeringen ännu inte gett klarsignal till beväpning, har Wallenius tagit ombord beväpnade vakter. Men innan dess hade rederiet genomfört en noggrann undersökning av lagrummet och kommit fram till att man kan använda sig av nödvärnsrätten. - Ja, vi tillämpar nödvärnsrätten, säger Safety Manager Peter Jodin hos Wallenius till Nautisk Tidskrift. Egentligen vill vi inte ha vakter med vapen ombord. Men vi måste skydda våra besättningar och fartyg mot attacker. Därför känner vi att det tyvärr blivit nödvändigt med beväpnad säkerhetspersonal ombord. Wallenius började redan i juni att förse samtliga fartyg som passerar de farliga områdena i Indiska Oceanen med beväpnade vakter. Hittills i år har Wallenius haft 40 trafikeringar i detta område. Har era fartyg varit utsatta för några kapningsförsök? − Nej, inga attacker, varken före eller efter det att vi börjat placera beväpnade vakter ombord. Men pirater har varit framme och tittat på en del av våra fartyg för att analysera om de ska attackera eller inte. Besättningen på fartygen känner sig mer trygga efter att vakterna kommit ombord, säger Peter Jodin. 12 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 Wallenius har gjort en rigorös gallring bland ett antal firmor som tillhandahåller beväpnad säkerhetspersonal; rederiet anlitar endast välrenommerade, erfarna och certifierade firmor. Vakterna kommer ombord med sin utrustning alldeles innan fartygen anländer till de utsatta områdena och de lämnar fartyget med all sin utrustning när det har passerat området. Sveriges Redareförening rekommenderar inte vapen ombord på fartygen. − Men vi har förståelse för de rederier som väljer en sådan lösning, säger Tryggve Ahlman, som är chef för sjösäkerhetsfrågor på Sveriges Redareförening. Men vapen måste vara den sista utvägen efter att man gjort en utförlig riskbedömning. − Pirateri bör vara en fråga som hanteras av det internationella samhället. När det inträffar en konflikt till lands går ju FN in. Det samma bör gälla till sjöss. Men så sker som bekant inte, säger Tryggve Ahlman. Sveriges Redareförening stöder den rad med internationella redarorganisationer – ICS, BIMCO, INTERTANKO och INTERCARGO – som nu har gått med ett samlat krav till FN:s generalsekreterare om att ställa beväpnade vakter till förfogande för de handelsfartyg som ska segla genom farvattnen utanför Östafrika. I brevet heter det bl a: PIRATERI. Wallenius började redan i juni att förse samtliga fartyg som passerar de farliga områdena i Indiska Oceanen med beväpnade vakter. Hittills i år har Wallenius haft 40 trafikeringar i detta område. FOTO: PETER NIELSEN − Det står nu klart att den nuvarande situation, där piraterna i verkligheten har tagit över kontrollen av Indiska Oceanen, kräver en helt ny strategi. För att säga som det är, så fungerar inte den nuvarande metoden. Organisationerna uppmanar generalsekreteraren att upprätta en FN-styrka som kan insättas i form av beväpnade vakter ombord på den handelsfartyg, som passerar genom den piratfyllda farvattnen. Samtidigt skriver organisationerna att de har förståelse för att problemen i Somalia ska lösas iland. Men det kommer att ta lång tid och så länge Somalia är laglöst, kommer också farvattnen utanför landets kust att vara laglöst. Och det är oacceptabelt, menar de fyra organisationerna. I Norge ingick redare och myndigheter ett avtal den 1 juli om att norskägda fartyg kan ta ombord beväpnade vakter. Två månader efter att detta avtal trädde i kraft är vart fjärde norskt fartyg utrustat med beväpnade vakter. Tillståndet gäller i ett halvår och säkerhetsfirmorna ska ha sina papper i ordning om de ska få lov att arbeta på norska fartyg. Norska myndigheter är för närvarande i färd med att upprätta en svart lista över säkerhetsfirmor som inte kan uppfylla gällande krav. Norge tar nu också i användning övervakningsflyg för att bekämpa pirateriet. Den 13 september lättade ett norskt Orion-plan från Andöya med kurs mot Indiska Oceanen. Planet ska ha sin bas på Seychellerna i tre månader. − Detta är ett viktigt bidrag till att öka säkerheten för sjöfolk, passagerare och fartyg i Adenviken och Indiska Oceanen, säger vad Sturla Henriksen i Norges Rederiforbund. Beslutet är ett erkännade av att Norge, som en av världens största sjöfartsnationer, har ett särskilt ansvar för att bidra i de internationella insatserna för att skapa trygghet för sjöfolk. I Danmark pågår nu förhandlingar mellan redare och regering om ändringar i vapenlagen, så att det blir lättare för danska fartyg att få beväpnade vakter ombord. Om ändringarna går igenom kommer beväpnade vakter, enligt Danmarks Rederiforening, att bli mer regel än undantag. Danmarks Rederiforening är nu på väg med en ny standard för små rederier som seglar i piratfyllda farvatten. De nya kraven stöds av Söfartens Ledare, som länge har efterlyst detta och påpekat det inför Söfartsstyrelsen (Sjöfartsverket). CHRISTER KÄLLSTRÖM NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 13 FARTYG & REDERIER. STRID OM ODEN Isbrytaren Oden har gått som forskningsfartyg i Antarktis några vintrar. Det har lett till svårigheter i Östersjön de senaste två stränga vintrarna. Därför har Sjöfartsverket beslutat att Oden nu ska stanna hemma. P olarforskarna är mycket kritiska.De hävdar att Oden behövs mer i Antarktis och att alternativ finns för isbrytningen i Östersjön. - Oden kan gå i flerårsis och det finns inte i Östersjön. Hon behövs bara vissa extremdagar där. Hon utgör en marginell skillnad för isbrytningen i Östersjön men en enorm skillnad för svensk polarforskning, säger Karin Hårding, docent vid Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs Universitet. Den forskning som bedrivs av svenskar i Antarktis handlar om att försöka förstå klimatförändringens effekter och hur gifter sprider sig i miljön, bland annat. Tack vare Oden har man kunnat utföra fleråriga mätningar. Dessa mätningar riskerar nu att förkortas eller helt förstöras, enligt Karin Hårding. Hon anser att svensk industri kunde gynnas av att stödja den svenska polarforskningen som har gott renommé utomlands. För isbrytningen i Östersjön kan Sjöfartsverket hyra in ersättningsisbrytare från Rederi AB Transatlantic, så som verket gjort de senaste två åren, hävdar hon. Det är inte bara svenska forskare som nu drabbas, enligt 14 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 Karin Hårding. Den amerikanska Antarktisforskningen har de senaste åren varit beroende av Oden för att nå den logistiska knutpunkten McMurdo på kontinenten. Amerikanarna har betalat bra, svenska Sjöfartsverket har fått en vinst på 25 miljoner kronor per år genom att hyra ut Oden. Karin Hårding anser att dessa pengar kan delas ut till dem som drabbats av den bristande isbrytningen. Men enligt Ulf Gullne, chef för isbrytningsledningen vid Sjöfartsverket, förslår inte dessa 25 miljoner kronor långt. Industrin har förlorat mångdubbelt högre belopp på att fartyg legat fast i isen de senaste två vintrarna. - Men det viktigaste är risken att förlora goodwill. Just in time är det som gäller idag, säger han. Han påpekar att amerikanarna nu lyckats få kontrakt med en rysk isbrytare och att de därmed inte är beroende av Oden längre. Han hävdar att det internationellt finns isbrytare att hyra även för de svenska forskarna. Enligt Sjöfartsverkets isbrytarstrategi, som antagits tillsammans med svensk industri, ska målet för isbrytningen bland Striden står om var Oden ska verka om vintrarna. Foto: Ove Nilsson annat vara att den genomsnittliga väntetiden för fartygen inte överstiger fyra timmar. Vecka nio 2011 satt 100 fartyg i vänteläge och den genomsnittliga väntetiden var 14 timmar. - Om vi hade haft Oden så hade det minskat väntetiderna, även om det blivit väntetider ändå, säger Ulf Gullne. De isbrytare som hyrts in från Transatlantic, de så kallade Vikingbåtarna, duger bra i de södra delarna, till exempel Ålands hav, men förslår inte riktigt i Norra bottenhavet, enligt Ulf Gullne. - När de statliga isbrytarna, Atlebåtarna, kan assistera tre till fyra fartyg så kan en Vikingbåt bara assistera en till två fartyg samtidigt, eftersom det blir en smalare ränna efter dem, säger han. Dessutom är tendensen att fartygen i Östersjön blir allt större. Då behövs det också större isbrytare. När Oden byggdes utrustades hon som kombinerat forskningsfartyg och isbrytare. Tanken var att hon skulle bryta is hemma på vintrarna och gå upp i Arktis och stödja polarforskningen om somrarna. Efter ett antal milda vintrar på 2000-talet beslöt man att Oden skulle gå som forskningsfartyg på vintrarna också, nu till Antarktis. Det man inte räknade med var de stränga vintrarna 2009/2010 och 2010/2011. Håkan Friberg, VD för Sveriges Redareförening, är nöjd med att Oden nu stannar hemma till vintern. - Kapaciteten måste finnas och där är Oden viktig, säger han. Han påpekar att svensk industri lidit av att inte ha fått ut sina varor och in sitt råmaterial. Det är väldigt allvarligt, anser han. Han tycker det är viktigt att stödja svensk polarforskning, men det får inte ske på bekostnad av svensk sjöfart och svensk industri. Han menar att det är statens sak att lösa problemen för forskarna. - Om Oden är lösningen så måste det finnas en plan B så att Sverige kan lösa sina vinterförhållanden, säger han. Agneta Olofsson NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 15 MARINT MINGEL I SJÖFARTSMONTERN TEXT & FOTO. MARIE HALVDANSON Årets Bokmässa i Göteborg den 22-25 september samlade runt 100 000 besökare. Och i Sjöfartsmontern var det som vanligt späckat med folk som bjöds på ett intressant program. D et är Sjöfartens Kultursällskap som arrangerar Sjöfartsmontern på Bokmässan. En programpunkt under alla mässdagarna var ”Båtologen” . Det var Klubb Maritim som fanns på plats för att svara på frågor om gamla fartyg och deras öden. Ett antal nya maritima böcker presenterades: Kjell Håkansson berättade om sin bok ”Ubåt om styrbord, kapten!” och Ove Allansson om sin nyutkomna novellsamling ”Myteristen”. Aniqa Bender presenterade sin bok ”M/S Santos” och Torbjörn Dalnäs, tidigare tidskriften Utkiks redaktör, berättade om boken ”Utkik över sju hav - en trettioårskavalkad” över tidskriften. Berit Blomqvist intervjuade Rune Dahlstrand, vars dotter skrivit en bok om honom. Berit Blomqvist, en av grundarna till Sjöfartens Kultursällskap, men som nu dragit sig tillbaka från sällskapet, berättade under rubriken ”Vad är Sjöfartens Kultursällskap?” om tillkomsten och bokutgivningen. Andra böcker som presenterades var föreningen Bokanjärernas nyutkomna antologi ”Springa läck”, praktverket om konst16 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 nären Torsten Billman och ”Ett varv för mycket” - boken om Kihlberg-rederierna. Designern Peter Mild berättade om Stenaflottans nya unika designmålningar. SJÖFARTENS KULTURSÄLLSKAP Sjöfartens Kultursällskap bildades 2002. Initiativtagare var Berit Blomqvist och Anders Lindström, och föreningens allra första arrangemang blev att visa filmen om SAL – Svenska Amerikalinien – på biografen Palladium i Göteborg. Sedan dess har Kultursällskapet bland annat gett ut böcker, ordnat en fotoutställning på Göteborgs Sjöfartsmuseum, haft både modevisning och tangokväll på Sjöfartsmuseet i Göteborg, arrangerat skrivarkurs för sjömän, haft konsert med räkfrossa ute vid Vinga fyr och – inte minst – arrangerat Sjöfartsmontern på Bokmässan i Göteborg under många år. Kultursällskapets styrelse består av representanter från 14 organisationer inom sjöfartsnäringen. Mer om Sjöfartens Kultursällskap på www.sjofartskultur.org BOKMÄSSAN. STIFTELSEN SVERIGES SJÖMANSHUS LITTERATURPRIS 2011 Sjömanshusstiftelsens litteraturpris 2011 har tilldelats författarna Thure Malmberg och Pär-Henrik Sjöström. Priset på 20 000 kronor delades ut på sedvanligt vis på Bokmässan i Göteborg av stiftelsens ordförande Kenny Reinhold. Pär-Henrik Sjöström är känd inom den svenska sjöfrtskretsen i sin egenskap av flitig medarbetare i Sjöfartstidningen och dess engelskspråkiga systerorgan Shipgaz. Med stor kunskap och stilistisk förmåga presenterar han bland annat den nordiska färjesjöfarten för en bred publik. I det digra praktverket ”Vägen över havet” som utkom 2009 berättar han Viking Lines mångskiftande historia på ett informativt och medryckande sätt. Thure Malmberg har en diger meritlista som starkt maritimt engagerad redaktör på Hufvudstadsbladet under många år och författare till en rad vackra och välskrivna maritima skrifter. Däribland finns gedigna verk till Silja Lines 25-, 40och 50-årsjubiléer. Till det sistnämnda, år 2007, utkom Malmbergs praktverk ”Femtio år med Silja”. Malmberg har också byggt upp ett omfattande sjöarkiv, som har ställts till den maritimt intresserade allmänhetens förfogande. NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 17 PIRATERI. MILITÄRA INSATSER INTE TILLRÄCKLIGA FÖR ATT STOPPA PIRATERIET Sjöröveriet utanför Somalia kan bara stoppas på två sätt: antingen med omfattande insatser på land eller genom att sjötrafiken via Adenviken upphör. Det framgår av en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som publicerades i somras. T rots militär närvaro och skyddsåtgärder ombord fortsätter piratattackerna utanför Somalia i tilltagande styrka. De senaste tre åren har antalet överfall fördubblats och i fjol attackerades över 200 fartyg i Adenviken och Indiska oceanen, varav ett 50-tal utvecklades till fullbordade kapningar. I FOI:s rapport ”Wrong hands on deck? Combating piracy & building martime security in Eastern Africa” har forskaren Karl Sörenson studerat sjöröveriet och försöken att stoppa det. Han konstaterar att de militära insatserna från EU, världssamfundet och enskilda länder är nödvändiga. De behövs för att säkra mattransporterna till landet och ge handelssjöfarten ett visst skydd. Men han slår också fast att de inte är tillräckliga, varken för att få slut på sjöröveriet eller garantera säkerheten för alla de cirka 20 000 fartygstransporter som årligen sker i området. – Det skulle krävas sådana otroliga resurser att ingen ens orkar räkna på det. Världens flottor är redan hårt uppbokade och det finns inte en chans att man skulle kunna säkra upp ett sådant stort område, säger Karl Sörenson. Antalet örlogsfartyg utanför Somalia varierar efter säsong, men vanligtvis befinner sig mellan 20 och 30 fartyg i området. Farvattnen de patrullerar är större än hela Europas yta. Ändå är de mer framgångsrika idag än för bara några år sedan och man lyckas avvärja fler kapningsförsök än tidigare. – Militären förfinar hela tiden sina metoder och blir mer effektiva. Adenviken är också en framgång så till vida att det är väldigt många länder som är på plats och hjälper till, säger Karl Sörenson. Men även piraterna taktikanpassar. De rör sig allt längre ut i Indiska oceanen och att området är så stort är ett av skälen till att brottsligheten inte går att bekämpa med enbart militära medel. Ett annat är att hotet för piraterna att bli tillfångatagna av de utländska styrkorna inte räcker för att avskräcka dem från att fortsätta. I ett land som plågats av inbördeskrig i 20 år, som saknar en fungerande regering och där tusentals människor lever på svältgränsen går det att rekrytera unga män till sjöröveriet, trots riskerna. – Vanligtvis når man till slut en kritisk massa då risken att åka fast upplevs som så avskräckande att man avstår. Men Somalia är så förstört och situationen så bedrövlig att de här människorna är beredda att ta vilka risker som helst för att kunna tjäna pengar. Allt är bättre än det de har, säger Karl Sörenson. Piratverksamheten har utvecklats till en miljardindustri. 18 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 Lösensummorna har stigit och låg 2010 i snitt på 5,4 miljoner US dollar. Enligt internationella beräkningar överfördes cirka 230 miljoner dollar till piraterna förra året. – Numera kan man köpa andelar i piratverksamheten. Att utrusta en piratgrupp är inte särskilt dyrt och det ses nog som en ganska okej investering. Men många i lokalbefolkningen gillar inte det här alls. Piraterna förstör fruktansvärt mycket för andra, inte minst de lokala fiskarna, säger Karl Sörenson. Men i jämförelse med hur mycket sjöröveriet kostar omvärlden är piraternas inkomster småsummor. Enligt beräkningar från organisationen ”Ocean beyond piracy” ligger rederiernas utgifter på mellan 3,5 och 5,5 miljarder US dollar per år i försäkringspremier, lösensummor, omdirigering av trafik, säkerhetsåtgärder ombord med mera. De militära insatserna beräknas till cirka två miljarder årligen. Även om Karl Sörensons rapport till stor del fokuserar på ekonomiska värden och drivkrafter i samband med sjöröveriet konstaterar han också att det finns stora mänskliga kostnader involverade i form av drabbade sjömän. – Att bli jagad av pirater måste betraktas som oerhört stressande och att bli gisslantagen fruktansvärt. Frisläppta sjömän berättar om misshandel och dålig hygien för att inte tala om skräcken när de får ett vapen riktat mot sig, säger han. Karl Sörenson som följt utvecklingen av sjöröveriet i Somalia i flera år och som nu doktorerar i ämnet asymmetriska konflikter vid Försvarshögskolan och Kungliga tekniska högskolan, säger att det finns två sätt att få stopp på attackerna. Det ena är att förhållandena inne i Somalia förändras. För det behövs en handlingskraftig regering som kan bygga upp ett fungerande rättssystem med Kustbevakning, polis och domstolsväsende. – Sjöröveri är kriminalitet och egentligen en polisiär fråga och det naturliga hade varit att landets Kustbevakning hade hanterat det här. Militärer har inte alltid tillräckliga kunskaper i hur man säkrar bevis och hur den rättsliga processen ser ut vilket gör deras insatser mindre effektiva, säger Karl Sörenson. Landets ekonomi behöver också stabiliseras. Den stora svältkatastrofen på Afrikas horn måste avhjälpas och invånarna är i behov av möjlighet till försörjning på laglig väg. – Människor är desperata. Det finns en anledning till att man inte gör det här på så många andra platser. Att ge sig rakt ut på Indiska oceanen i småbåtar är förenat med livsfara och PIRATERI. Somaliska pirater i små båtar kapade MV Faina den 28 september 2008. FOTO: U.S. NAVY många dör där ute på sjön, säger Karl Sörenson. Det andra scenariot som skulle hindra piraterna att anfalla är om redarna lade om sin trafik och valde att runda Godahoppsudden istället för att ta vägen genom Adenviken och Suezkanalen. – Jag är övertygad om att redarna gör ekonomiska kalkyler på vad det kostar att välja den ena och den andra vägen. Den dagen det blir för dyrt att gå via Adenviken kommer man inte längre att göra det. I den beräkningen vägs även de ombordanställdas åsikter in, säger Karl Sörenson. – Sjömän börjar bli alltmer ovilliga att gå igenom de här områdena och det påverkar också redarna. En redare jag hörde sa att det finns bara ett visst antal sjökaptener i världen och om tillräckligt många säger nej blir det problem. I piraternas kölvatten har det vuxit upp en lukrativ marknad för privata säkerhetsbolag som erbjuder beskydd av besättning och fartyg. Karl Sörenson konstaterar att kvalitén på bolagen varierar liksom utbudet av tjänster. – En del är konsulter som går igenom fartygets säkerhetsåtgärder och kommer med förslag på olika sorters lösningar. Ibland följer de med ombord som rådgivare under passagen. Andra hyr ut beväpnade vakter. Det kan ha en viss avskräckande effekt, förutsatt att man samtidigt vidtar säkerhetsåtgärder. Men det är inte säkert att piraterna låter sig skrämmas av vapen. Sitter man i en liten båt mitt ute på havet är man kanske beredd att ta risken att borda ändå. Vissa fartyg löper större risk att attackeras än andra. Enligt en australiensisk forskningsrapport från december 2010 är mindre, äldre fartyg i dålig kondition överrepresenterade i överfallsstatistiken. Av de 71 fartyg som kapades 2007 till 2009 var 30 mindre än 7000 grosston, 23 hade haft låg fart, 31 var 25 år eller äldre och 31 var förmodligen substandard- fartyg. – Har man ett hyfsat modernt fartyg med högt fribord som gör over 20 knop och följer de rekommendationer som IMO (International maritime organization) utfärdat är risken att kapas kanske en på tusen och det är ganska bra odds. Men den psykologiska pressen för dem som jobbar ombord kan ändå vara betydande, säger Karl Sörenson. Han beskriver sjöröveriet utanför Somalia som välorganiserat och systematiskt. Man samlar ihop ett gäng unga män, någon av dem med navigationskunskaper. Bränsle, vapen och cat lastas ombord på små öppna båtar, så kallade skifs. Sedan ger man sig ut på havet för att leta upp fartyg att at- I FOI:s rapport ”Wrong hands on deck? Combating piracy & building martime security in Eastern Africa” har forskaren Karl Sörenson studerat sjöröveriet och försöken att stoppa det. FOTO: RICKARD KILSTRÖM tackera. Vissa grupper har under senare år börjat använda sig av större moderfartyg, som fiskebåtar, med ett par tre mindre båtar i släp. Det ger dem större möjlighet att ge sig längre ut på havet. – När attackerna började sa man att piraterna var inhemska fiskare som gav igen för att utländska fiskare kom och fiskade slut i deras vatten. Så kanske det delvis var i början, men inte längre. Piraterna kommer från olika delar av landet och olika klaner, säger Karl Sörenson. Han önskar att mer kraft lades på att lösa konflikter och problem i Somalia. Och han anser att även fartygsägare borde ägna situationen iland större intresse. – Redarna tycker förmodligen inte att det är deras ansvar, och nej, det är det inte. Men det kanske skulle löna sig för dem att vända blickarna mot Somalia och se vad man kan hjälpa till med där. För även om det görs en hel del för att försöka hjälpa somalierna och minska hungersnöden räcker det inte på långa vägar. – Somalia är den ständiga tvåan. Det är alltid någon konflikt som är viktigare, och är det inte Irak så är det Afghanistan eller Libyen eller Syrien. Varken USA eller Nato är intresserad av att göra något i Somalia, det är för stort, för komplicerat och för farligt, och EU är inte anpassat för att agera i den sortens konflikter. Linda Sundgren PIRATLÄGET UTANFÖR SOMALIA 2011 till och med 16:e september: Incidenter: 188 Kapningar: 24 Gisslan: 400 Antal döda: 8 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 19 AKTUELLT. DANSKT SJÖFOLK VÄNTAR PÅ SKATTELÄTTNADER Sedan den 1 januari 2010 har danska redare tjänat 108 miljoner svenska kronor genom att inte kompensera danskt sjöfolk för de skattelättnader som resten av landets skattebetalare fått. Regeringsskiftet i Danmark kan bidra till att frågan nu blir löst. D en 15 september röstade danskarna bort den borgerliga regering, som styrt landet i tio år. Nu väntas en koalition bestående av Socialdemokrater, Socialistisk Folkeparti (motsvarar Vänsterpartiet i Sverige) och Radikale Venstre (motsvarar Folkpartiet) ta över regeringsmakten med Enhedslisten (kommunistparti) som parlamentariskt stöd. − Samtliga partier, utom Radikale, har klart uttalat att de vill medverka till att de sjöfolk som seglar under DIS Hjälp oss att rädda dig. Vi är en ideell förening utan bidrag från staten. Ditt stöd behövs för att vi ska kunna rädda liv till sjöss. Ge ett bidrag eller bli medlem på www.ssrs.se. Du kan också ringa 077-579 00 90. 20 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 (Dansk Internationalt Skibsregister) blir kompenserade för de skattelättnader som ingick i den senaste skattereformen, säger förbundssekreterare Per Gravgaard Hansen i Söfartens Ledare till Nautisk Tidskrift. Därför utgår vi från att denna fråga snart kan bli löst. Danskt sjöfolk som seglar under DIS-flagg får nettolön. Därför får de inte automatiskt del av de skattelättnader som gäller för arbetstagare iland. Efter tidigare skattereformer i Danmark – 2004 - har arbetsgivarna dock kompenserat sjöfolket. Men efter den senaste reformen 2010 vägrar redarna att utbetala ersättning till sjöfolket; de behåller pengarna själva och får därigenom ett statligt stöd som strider mot EU:s regler. − Redarna tjänar stora pengar på att inte utbetala kompensation. Sedan den 1 januari 2010 har de tjänat 90 miljoner danska kronor på detta. Storleken på ersättningen bidrar säkert till att redarna inte är intresserade av att ge ersättning. Men vi ger oss inte. Detta är pengar som våra medlemmar har rätt till, säger Per Gravgaard Hansen. Det handlar om stora pengar – mellan sju och tio procent - för den enskilde medlemmen. Det betyder mellan 1 000 och 4 500 danska kronor per månad för DIS-seglaren. Både Socialdemokrater, Socialistisk Folkeparti och Enhedslisten menar att redarna uppträder diskriminerande gentemot hårt arbetande sjöfolk. Mycket tyder på att redarna bryter mot reglerna i DIS, menar partierna som vill arbeta för att det blir en lösning på problemet. Christer Källström NY BAKTERIE UPPTÄCKT PÅ TITANIC V id Titanics skrov har en ny bakterieart upptäckts. Den livnär sig genom att bryta ner stål. För två år sedan lyckades forskare vid Dalhousieuniversitetet i Kanada och vid Universidad de Sevilla i Spanien isolera den nya arten Halomonas titanicae. Sedan dess har arbetet gått ut på att fastställa att det verkligen är en helt ny art som inte är känd tidigare. Den kanadensiska forskaren Henrietta Mann, som upptäckte bakterien, berättar att labbtester har visat att arten fäster på järnplattor och att den efter ett par dagar bildar knölar. När man skrapar bort knölarna och tittar på plattorna i mikroskop ser man fördjupningar som visar att en kemisk reaktion ägt rum. Fördjupningarna är början till korrosion. Den här upptäckten kan användas då man vill återföra järnskrot till naturen. Bakterien kan hjälpa till att bryta ner gamla oljeriggar och vrak på havsbotten. Den negativa sidan är att fartyg som ligger stilla mer än ett par dagar också kan angripas av bakterien och börja rosta. Fartyg som rör sig skapar friktion mellan skrov och vatten som hindrar bakteriepåväxt. Agneta Olofsson NEED TECHNICAL CHEMICALS? ONE ANSWER... MARISOL ® CHEMICALS ...and remember QUALITY IS TIVE EFFEC Maritech - Marine Technologies AB, PO Box 143, SE291 22 Kristianstad, Sweden Tel. +46 (0)44 106040 Fax +46 (0)44 106440 marisol@maritech.se www.marisol.nu FLÖJNING SPARAR BRÄNSLE S änker man farten från 15 till 12 knop så drar fartyget hälften så mycket bränsle. Problemet är dock att motorerna är byggda för en viss effekt. Sänker man effekten så tappar man i verkningsgrad på motorn och får mer utsläpp. Om man har mer än en propeller kan lösningen vara att flöjla den ena propellern, om man vill sänka hastigheten. Propellerbladen ställs då med den smalaste sidan mot vattenströmmen, samtidigt som motorn till den propellern stängs av. Propellern innebär då ett minimalt vattenmotstånd. Berg Propulsion AB hävdar nu att företaget har en lösning så att flöjlingen är möjlig utan kompromisser med andra funktioner hos propellern. Målet är en flexibilitet när det gäller hastigheten. - Det som är unikt för oss är att vi har ett hydrauliskt ställbart propellernav med möjlighet till full back och fullt flöjlat läge, säger Tobias Huuva vid Berg Propulsion AB. Propellernavet kan eftermonteras på fartyget. Har man redan ett nav från Berg Propulsion AB räcker det med att byta ut ett begränsat antal delar. Agneta Olofsson Katarina Sjöfartsklubb mötesplatsen för sjömän Vill du veta mer, ring eller kom och besök oss. Du är alltid välkommen! Telefon 08-640 94 96 E-mail katarina.sjofartsklubb@telia.com www.katarinasjofartsklubb.com Besöksadress Glasbruksgatan 2:a porten brevid Sjöfartshotellet Hotellbokning 08-517 349 80 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 21 LODSKOTT & PEJLINGAR. För 70 år sedan DEN OLYCKSDRABBADE KONVOJ SC42 TEXT: JOHN E. PERSSON Sedan krigsutbrottet i september 1939 har Sverige förlorat 97 fartyg om 224 521 bruttoton, varvid 671 personer fått sätta livet till. NT 4/1941 U nder första kvartalet 1941 hade de Allierades ostgående atlantkonvojer med prefixet SC drabbats hårt av det tyska ubåtsvapnet. Av totalt 277 fartyg i nio konvojer hade 33 gått förlorade, eller oroväckande 12 procent. Därefter blev det förvånansvärt lugnt. Mellan 30 mars och 24 augusti, då 15 konvojer med sammanlagt 543 fartyg lämnade Nova Scotia, sänktes endast två. Vilket motsvarar 3,6 promille. Dessvärre skulle förlustsiffran stiga till 24 procent för nästa konvoj. Den 30 augusti avseglade SC42 från Cape Breton, Nova Scotia. Den bestod av 65 lastfartyg, däribland svenskarna ATLAND, GARM och SCANIA. I gryningen den 9 september höll konvojen fortfarande ihop. Den befann sig då tvärs Kap Farväl på Grönlands sydspets. Vad man inte visste var att den siktats av tyska U-85. Brittiska EMPIRE SPRINGBUCK träffades sent på kvällen av en torped från U81. Det ammunitionslastade fartyget bröts i två delar och sjönk omedelbart. Ingen av de 41 ombord överlevde. Strax efter midnatt träffades brittiska MUNERIC av en torped från U432. Den malmlastade 7000-tonnaren sjönk som en sten med hela sin bemanning på 60 man. U81 och U 432 ingick i en ”vargflock”, döpt till Markgraf, i vilken ingick 14 ubåtar. Den skulle nå stora framgångar de kommande dygnen. Vid midnatt skadade en torped, avlossad från U 652, hongkongregistrerade tankern TAHCHEE . En minut senare skickade U 652 iväg ytterligare en torped som skadade brittiska ångaren BARON PENTLAND. TAHCHEE kunde senare bogseras till Island av korvetten ORILLIA medan BARON PENTLAND, som flöt på sin timmerlast, slutligen sänktes vid middagstid den 19 av U372. Klockan 02.10 på morgonen den 10 torpederades holländska WINTERSWIJK och en minut senare norska STARGARD, båda av U432. 20 man av holländarens besättning omkom 22 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 medan 13 räddades ur det iskalla vattnet. Hela besättningen från norrmannen hämtades av ett av eskortfartygen. En halvtimma senare träffade en torped från U 81 danska SALLY MÆRSK som, efter Danmarks ockupation, seglade under brittisk flagg. Besättningen gick i livbåtarna och plockades upp av en kanadensisk korvett. Efter ytterligare två timmar fick U82 en fullträff på brittiska EMPIRE HUDSON. Hennes besättning, förutom två man, togs upp av ett konvojfartyg. När det började dagas drog sig ubåtarna tillfälligt tillbaka. Men vid middagstid träffades den brittiska ångaren THISTLEGLEN midskepps av en torped avfyrad från U85. Eftersom hon var lastad med stål och tackjärn sjönk hon snabbt. Vakten i maskinrummet omkom medan resten av besättningen räddades av ett fartyg i konvojen. Samtidigt kunde korvetterna ALBERNI och KENOGAMI lokalisera U85 och gå till attack. De lyckades inte sänka ubåten, men skadade den så allvarligt att hon måste återvända till St Nazaire. Eftermiddagen blev därefter lugn. Ett lugn som avbröts nio på kvällen då brittiska motortankern BULYSSES med raketer signalerade att hon träffats av en torped från U82. Trots att tankern var fullastad exploderade den inte utan sjönk långsamt. Alla ombord räddades av polska ångaren WISLA. Bara 20 minuter senare syntes nödraketer från brittiska GYPSUM QUEEN. Även här hade U82 varit framme. 25 man av besättningen på 35 tog sig med livbåtarna över till norska VESTLAND. På platsen fällde samtidigt korvetten CHAMBLY en serie sjunkbomber. Då hände något märkligt; U501 kom upp till ytan på parallellkurs tätt intill korvetten MOOSEJAW. Plötsligt hoppade ubåtens fartygschef korvettenkapitän Hugo Förster från tornet över till korvettens däck. För att hindra ubåten från att dyka rammade MOOSEJAW henne och hon började sjunka. 12 man av ubåtens besättning omkom medan LODSKOTT & PEJLINGAR. Vid tvåtiden på morgonen träffades ångaren SCANIA från Arild av en torped från U82. Tjugo minuter senare steg en rökpelare upp från sveabolagets trälastade GARM, sedan hon träffats av en torped från U207. 46 överlevande räddades av korvetten och blev internerade tillsammans med fartygschefen. Den 11 september blev ytterligare en mörk dag för de allierade. Klockan 00.45 sänktes brittiska STONEPOOL av U207 och 32 man omkom, inklusive hennes befälhavare. Bara fem minuter senare lyckades U207 få en torpedträff på ångaren BERURY. Hennes besättning togs upp en av korvetterna. Vid tvåtiden på morgonen träffades ångaren SCANIA från Arild av en torped från U82. Hon vattenfylldes men flöt på trälasten och hela besättningen kunde gå i livbåtarna. Omedelbart därefter sänkte U82 stållastade brittiska EMPIRE CROSSBILL som låg akter om SCANIA. Hon sjönk hastigt och tog med sig 49 man i djupet. Tjugo minuter senare steg en rökpelare upp från sveabolagets trälastade GARM, sedan hon träffats av en torped från U207. Besättningen, förutom sex man, togs en halvtimma senare upp av norska ångaren BESTUM. Vid middagstid sänktes SCANIA, som fortfarande flöt, av U202. Vid det här laget hade eskorten förstärkts med fyra jagare från Royal Navy. Kl 15 siktades U207 i ytläge av en Catalina och jagarna LEAMINGTON och VETERAN hann till platsen just när ubåten dök. De gjorde tre sjunkbombsattacker som sänkte ubåten. Den 16 torpederades malmlastade brittiska ångaren JEDMOOR av U98 NV om Hebriderna. 31 man omkom medan två räddades av brittiska CAMPUS och tre av norska KNOLL. Återstoden av konvojen nådde Liverpool 20 september. Den höga förlustsiffran för SC42 var dock unik. Under 1941 avseglade 44 SC-konvojer från Nova Scotia i vilka totalt ingick 1740 lastfartyg. Av dessa sänktes 64, vilket motsvarar cirka 3,5 procent. NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 23 NycertifieriNgs- OmcertifieriNgkurser Praktisk kyltekNik för maskiNbefäl KYLUTBILDNINGEN I GÖTEBORG AB GODKÄNT EXAMINATIONSCENTRUM Praktisk kylteknik Dagens skärpta miljökrav på hantering av typen HFC köldmedier innebär ett markant ökat ansvar på ombordanställd personal. Därmed ökar kraven på kunskaper inom praktiskt handhavande, avancerad kylteknologi samt kraven på energibesparing och optimering. Praktisk kylteknik för maskinbefäl omfattar fem dagars kylutbildning. Utbildningen baseras på praktiska övningar på en avancerad nivå. Man riktar sig på de vanligaste förekommande kylarbetena ombord, t.ex. på kyl/frysanläggningar, luftkonditionering osv. Kurs & Tider Praktisk kylteknik År 2011 Vecka 49 Nycertifieringskurser Enligt miljökrav ifrån Köldmedieförordningen SFS 2007:846 och F-gas förordningen skall all ombordanställd personal som utför arbete på kylaggregat ombord ha certifierad kompetens. Kursen omfattar 3 dagars utbildning. 2 dagar teori (F-gas förordning/köldmedieförordning). 1 dag Praktiskt & Teoretiskt prov. Certifikat Kategori 1 är högsta certifikat (omfattar alla typer av aggregat och fyllnadsmängder). Kurs & Tider Nycertifiering Kategori 1 År 2011 Vecka 41, 43, 46 48, 50 Omcertifieringskurser Omcertifiering skall ske vart femte år och kursen är på två dagar samt omfattar köldmedieförordningen SFS 2007:846 & F-gas förordningen. Kurs & Tider Omcertifiering Kategori 1 Plats: År 2011 Vecka 42, 47, 51 Kylutbildningen Göteborg AB Södra Hildedalsgatan 6 417 05 Göteborg Kursledare: Kent Lembratt/Anders Lembratt Kursanmälan: Ann-Marie Johansson e-mail: ann-marie@kylservice.nu Tfn: 031-47 26 36, Fax 031-47 26 23 RÄTT LÖSNING TILL NT-KRYSSET 5/11 Vinnare i denna omgång är Karl-Göran Ögren i Skelleftehamn, Lars Fejde i Väring och Birgitta Ericson i Fagersta. Stort grattis! Dubbeltrisslotterna kommer med posten! 24 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 NT-KRYSSET 5/11. KONSTRUKTÖR: WILLY HAGEL De tre först öppnade rätta lösningarna vinner varsitt exemplar av boken ”SPRINGA LÄCK - berättelser från de sju haven”. Senast den 17 oktober vill vi ha era lösningar. Den rätta lösningen och vinnarna publiceras i NT 7/11 som utkommer den 1 november. Lösningen insändes till Nautisk Tidskrift, Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm. Märk kuvertet: NT-krysset 6/11. NAMN: GATA: POSTADRESS: NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 25 Sjöfartsavdelningen informerar… 3/2011 Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap varvat med erfarenhetsberikande händelser som andra råkat ut för. Syftet är att delge branschens aktörer på alla nivåer ökad kunskap och säkerhetsmedvetande. Ett stort problem med säkerhetsarbete är att nå ut till dem som berörs, i synnerhet dem som så att säga ”jobbar på golvet”. Detta är ett sätt att försöka nå branschen i dess helhet. Ett sätt att ytterligare sprida information inom branschen är att ta upp relevanta händelser i fartygens skyddskommittéer. Initiativtagare och ansvarig för utskicket, som skildrar både svenska och utländska händelser, är utredningsenheten vid Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. Synpunkter, åsikter och förslag emottages tacksamt på telefon 010-495 32 90 eller e-post (sjoutredning@ transportstyrelsen.se). Texten kan hämtas på Transportstyrelsens hemsida (där man också når sjöfartsavdelningens olycksrapporter och Safety Alerts): - www.transportstyrelsen.se - Sjöfart: Olyckor och tillbud - Sjöfartsavdelningen informerar. Alternativt kan man kontakta sjöfartsavdelningens utredningsenhet för att hamna på sändlistan för epostutskick. Det finns också möjlighet att nå texten på engelska på SAN-NYTT:s hemsida www.san-nytt.se. av larm är straffbart, men Transportstyrelsen känner inte till något sådant missbruk från de senaste åren. Denna gång hade den aktuella VHF:en sänt ut larm ungefär en gång om året, och tidigt i somras flera gånger på kort tid. Det finska kommunikationsverket, FICORA, har därför beordrat avstängning av apparaten. Trolig orsak till det oavsiktliga larmandet är hög temperatur, möjligen i kombination med dålig avskärmning av annan elektronisk utrustning. SFu/SFtt Krånglande manöverreglage utgör risk Ett återkommande problem på maskindrivna fartyg är fel på maskinkontrollen eller maskinmanövern. Inte sällan inträffar problemen vid manöver pga. att reglaget inte fungerar som det ska. Vissa av dessa tillfällen innebär att stora skador inträffar. En turfiskebåt skulle backa men vid backmanövern fastnade reglagekabeln varvid båten fortsatte gå back och kom att kollidera med kajen och ett annat fartyg. Skador uppstod på båda båtarna. I detta fall var det mekanisk överföring, och lärdomen är att det är viktigt att utrustningen hålls i gott trim. Ett passagerarfartyg med ställbar propeller fick inte avsedd manöver då propellern inte svarade. Trolig orsak i detta fall var att hydrauloljan pga. av fartygsrörelser i sjön blivit förorenad av skräp som legat på botten i tankar och rör. När sådant inträffar återstår inte annat än att tömma systemet och rengöra tankar och filter och skölja genom med ny olja. En mindre färja fick inte backmanöver eftersom ändstycket på reglagekabeln släppte från vajern av okänd anledning då backslaget Manöverreglage som det kan se ut i maskinrum. Falska eller oavsiktliga larm följs upp Elektronisk utrustning kan ibland ställa till med problem, i synnerhet om de dessutom innehåller en larmfunktion. I somras fick Transportstyrelsen en fråga via Stockholm Radio/Sjöassistans från en båtägare som uppfattat ett nödlarm på sin VHF. Båtägaren hade observerat positionen för larmet och noterat att den larmade båten inte hörde av sig, vilket väckte hans frågor. Fick man tag på båten? Var det ett fellarm? Följer man upp alla larm även om man inte hittar båten? I det här fallet visade det sig att den larmade båten var finsk (identiteten fås genom MMSI-numret) och enheter larmades ut till den aktuella positionen. Båten hittades emellertid inte, bl.a. eftersom den inte hade AIS. Om ett sjöräddningslarm med VHF DSC inträffar utan att man påträffar båten, kan ärendet följas upp av Transportstyrelsen genom att man kontaktar fartyget och tar reda på vad som hänt. Missbruk 26 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 var i läge för framfart. Färjan kom att fortsätta med framfart, vilket inte uppmärksammades förrän det var för sent att göra en undanmanöver. Statistiken för mindre fartyg i nationell trafik visar att de senaste fem åren har 27 händelser liknande dessa inrapporterats och som lett till kollision med kaj. Sammanlagt 46 personer har fått lättare skador. (Se även bild till höger.) SFu dnr 06.05.02 2011-1570 SFu dnr 06.05.02 2011-1848 SFu dnr 06.05.02 2010-2427 Besparing på personal utgör risk Trafikvakt på rorofärja En allvarlig personskada inträffade vid lossning av ett roropassagerarfartyg. Då en trailer skulle köras iland med terminaltruck (tugmaster) var det lättare att backa den över rampen. Egentligen borde man då haft en trafikvakt men en utsedd sådan fanns inte. Istället I bilden redogörs för 27 olyckor och de faktorer som bidragit till händelserna. Under utebliven backmanöver delas olyckorna in i ”stopp i maskin” samt ”maskin fungerar”. Därefter görs ytterligare indelning i antingen ”tekniskt fel” eller ”mänsklig inverkan”. De rutor som är rödfärgade indikerar att olyckan medfört någon form av personskada. stod en styrman på rampens trottoar och övervakade arbetet. Då han noterade att truckföraren stannat, vinkade han fram den, och trucken fortsatte att backa över rampen. En person från fordonen som stod iland och väntade på att lastas uppmärksammade att styrman blev påkörd av trailern och fick truckföraren att stoppa. Styrman fick svåra skador. Hade inte trucken stoppats är det sannolikt att han fått ännu svårare skador och avlidit. Det har inte gått att reda ut varför styrman lämnade trottoaren och gick ut på rampen – själv kommer han inte ihåg något från händelsen. Utredningen visade att samordning mellan hamn och fartyg inte var optimal. Vidare brast det i en del rutiner i båda organisationerna, bl.a. vistades personer på rampen och bildäck som inte var inblandade i lasthanteringen, vilket varit ett störande moment för truckförarna. Det är också troligt att ett ljudlarm på terminaltrucken hade uppmärksammat styrman på att trailern närmade sig. Statistiken visar att det förekommer påkörningsolyckor från och till. Det är en av de största riskerna med modern sjöfart, även om det inte är så vanligt med dödsolyckor. Signalman på torrlastare Som nämnts ovan var avsaknad av trafikvakt en faktor som kan ha lett fram till olyckan. Liknande problemställning föreligger för torrlastare som lossas med kran. Många gånger saknas en signalman (luckebas) trots krav på sådan. De senaste åren har ett antal otäcka olyckor inträffat där besättningsmedlemmar eller stuvare omkommit eftersom andra inte sett eller vetat om att det funnits folk i lastrummet. I ett av fallen gick stuvarna iland för att äta lunch, medan kranföraren fortsatte att lossa. Eftersom stuvarna var iland trodde kranföraren att även besättningen gått upp från lastrummet, men de var kvar och sopade. En av dem gick för att hämta en stång till att krafsa ner lastrester och fick då skopan i huvudet varvid nacken knäcktes. I en annan händelse klämdes en besättningsman ihjäl mellan skopa och lastrumsskott då kranföraren satte skopan i sväng för att komma närmare skottet. Ett tredje exempel är när en 19-årig lämpare från stuveriet klättrade upp från lastrummet samtidigt som besättningen började lucka på. Lastluckan fanns direkt ovanför manluckan, som borde varit låst. Lämparen kom upp genom manluckan och klämdes till döds mellan denna och en lastluckan. Samtliga fall är exempel på händelser som enkelt hade förebyggts om man haft föreskriven signalman eller trafikvakt. En sådan har en mycket viktig funktion inte bara genom att instruera kranföraren utan även som kommunikationslänk mellan fartyg och stuveri. Flera av fallen har gått vidare till rättslig prövning varvid arbetsledningen fällts. SFu dnr 06.05.02 2011-1246 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 27 Köp Springa läck till förmånspris! Inget annat yrke har skildrats lika mycket av svenska författare som sjömansyrket. Författare som nobelpristagaren Harry Martinson och Josef Kjellgren till i mer modern tid namn som Ove Allansson, Reidar Jönsson och Anders Wällhed har alla skildrat sjömanslivet med tyngdpunkt på människan ombord. Tiden till sjöss har uppenbarligen lämnat oförglömliga spår hos många författare. Den viktiga uppgiften att förvalta och fortsätta sprida sjömanskulturen är något som sjöskrivarna i föreningen Bokanjärerna gör med den äran. Häromåret kom föreningen ut med novellsamlingen ”Trampa däck”. Den boken blev snabbt slutsåld kort tid efter det årets bokmässa i Göteborg. I höst lagom till bokmässan i Göteborg i september kommer Bokanjärerna med nästa novellsamling ”Springa läck.” Också denna gång har samlingen blivit möjlig efter en novelltävling. De 21 bidrag som till slut togs ut till “Springa läck” är berättelser som samtliga håller en hög klass. Majoriteten av berättelserna har motiv från svensk sjöfarts guldålder på 1950-60- och 70-talen men här finns även skildringar från mer modern tid. Omslaget till Springa läc k har gjorts av sjökapten en och konstnären Rolf Öström . Några av de författare som medverkar är Ove Allansson, Reidar Jönsson, Jörn Hammarstrand, Mats Arehn, Torbjörn Dalnäs och Göran Sändare. Det kvinnliga sjöfolket representeras i boken av Anniqa Bender som har med två berättelser. Alla intresserade har nu möjlighet att förhandsteckna sig och beställa “Springa läck” till specialpris. Vid köp av 10 böcker eller fler är priset 150 kronor per bok. Priset per bok kommer vid utgivningen att bli 200 kronor per styck inklusive moms. Maila din beställning till Bokanjärernas kassör Tanja Rinnan på mailadressen: tanja.rinnan@comhem.se 28 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 ANSÖKAN OM MEDLEMSKAP I SFBF Sveriges Fartygsbefälsförening, Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm Tilltalsnamn: Efternamn: c/o: Bostadsadress: Postnr: Ort: Bostadstelefon: Tel ombord: E-post hem: Ditt inträde i föreningen registreras att gälla tidigast då en medlemsavgift blivit inbetald och registrerad på föreningens konto. E-post ombord: Ansökningsblanketten sänder du till Sveriges Fartygsbefälsförening Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm Arbetsgivare: Fartyg: Befattning: Behörighet: Medlemskap önskas fr o m: Land: När du ansöker om medlemskap i Sveriges Fartygsbefälsförening godtar du föreningens stadgar. Stadgarna finner du i sin helhet på föreningens hemsida www.sfbf.se Du kan även få stadgarna postade till dig från SFBFs kansli. Mobiltelefon: Utbildning: Personnr: Avslutad år: Det går även bra att faxa eller scanna och sända denna ansökan med e-mail: Fax: 08-10 67 72 kansli@sfbf.se Även vid utträde ska skriftlig ansökan insändas och i enlighet med stadgarna är uppsägningstiden i vissa fall 6 månader. Jag ansöker härmed om medlemskap i SFBF och samtycker till att uppgifter om mitt medlemskap i föreningen databehandlas i syfte att administrera mina medlemsavgifter och att kunna tillvarata mina berättigade medlemsintressen. Datum Underskrift Som medlem i SFBF kan du ansöka om medlemskap i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa Villkor för medlemskap AEA är arbetslöshetskassan för i Sverige verksamma akademiker. Det spelar ingen roll om du arbetar i privat eller offentlig sektor, om du är anställd eller företagare. För att kunna bli medlem i AEA skall du uppfylla både akademikerkravet och arbetskravet (se nedan) alternativt uppfylla villkoren för arbetslöshetsersättning och medlemskap enligt studerandevillkoret. Rätten till medlemskap regleras i Lagen 1997:239 om arbetslöshetskassor och i AEA:s stadgar. Akademikerkravet Akademikerkravet uppfyller du som har en akademisk examen, 120 akademiska poäng eller mer, eller om du studerar för närvarande och har för avsikt att ta minst 120 akademiska poäng. Det finns undantag från akademikervillkoret. Men bara om du har ett medlemskap i ett SACOförbund (t.ex. SFBF). Inträdesansökan Finns som länk från SFBFs hemsida www.sfbf.se och hos AEA. Autogiroblankett finns att ladda ned på www.aea.se För frågor kontakta AEA på telefon 08-412 33 00, tel.tid 9-11, 13-15. Arbetskravet Arbetskravet är uppfyllt om du arbetar eller har arbetat. Medlemskapet beviljas tidigast från och med den första dagen i den månad som ansökan inkommer. Observera att medlemskap inte beviljas retroaktivt. SFBF rekommenderar att du ansöker om medlemskap i AEA snarast när du börjar din anställning som sjöbefäl. För inträde i en svensk a-kassa krävs att du arbetar för en arbetsgivare med säte i Sverige eller att du är egenföretagare med säte i Sverige. Efter arbete i annat EU/EES-land har du bara 8 veckor på dig att söka inträde i svensk a-kassa igen. Övergång från annan a-kassa Ta kontakt med din nuvarande a-kassa, be om ett övergångsbevis. Ditt utträde ur annan a-kassa får inte vara tidigare än från den månad du ansöker om inträde i AEA. Arbete på fartyg med utländsk flagg Kontakta AEA i samband med att du börjar eller slutar ett arbete på fartyg med utländsk flagg, för att undvika misstag kring din arbetslöshetsförsäkring. AEA Utland når du på telefon 08-566 445 10 måndag-torsdag kl 9-11 och 13-15, fredagar kl 9-11. Du kan också ställa frågor via e-post på adressen utland@aea.se NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 29 SFBF. NY ADRESS? Har Du bytt bostad,fartyg eller e-postadress? Glöm då inte att meddela oss. Vi vill även ha aktuell e-postadress till fartyget. Då får Du NT, SFBFs nyhetsbrev och annat föreningsmaterial utan fördröjning. BOKA SFBFs SEMESTERHUS Namn.................................. Pers.nr................................. TEGEFJÄLL Adress................................. SFBFs fritidshus i Tegefjäll, mitt emellan Åre och Duved, har två lägenheter med plats för 8 personer i varje. I Tegefjäll finns fem liftar och fem preparerade nedfarter. Systemet är ihopbyggt med Duveds liftsystem. .......................................... Rederi................................. Fartyg o befattn.................... .......................................... E-post privat........................ E-post fartyg........................ MEDLEMSAVGIFTEN ■ Medlemsavgiften till föreningen är 340 kronor i månaden. ■ Avgiften för passiva medlemmar är 300 kronor per år. ■ Gratis medlemskap för studerande. Avgiften till a-kassan aviseras direkt från AEA. För medlemsfrågor kontakta Inga Bergenmalm E-post: inga.bergenmalm@sfbf.se tel 08-10 60 15 30 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 TORREVIEJA SFBFs fritidshus i Torrevieja, 5 mil söder om Alicante, har två lägenheter - den övre i två etage med plats för 6 personer och den undre med plats för 4 personer. Till Alicantes internationella flygplats kan man ta sig med reguljär- eller charterflyg. Priser/vecka Övervåningen: lågsäsong 2 500:högsäsong 4 000:(15 april - 30 september) Slutstädning 450:Lakan och handdukar 90:-/pers Undervåningen: lågsäsong 2 200:högsäsong 3 500:(15 april - 30 september) Slutstädning 350:Lakan och handdukar 90:-/pers Priser lör-lör v 2-6 v 7-16 v 17-51 v 52-1 3 500:5 000:2 000:5 000:- Priser med reservation för höjningar. För ytterligare information och bokning kontakta Inga Bergenmalm tel 08-10 60 15. SFBFs och SBFs medlemmar kan nu hyra varandras fritidshus SFBF och SBF har kommit överens om att organisationernas medlemmar ska kunna hyra båda organisationernas fritidshus. För bokning och upplysningar om SBFs fritidshus i Idre och Sälen, kontakta Anita Isaksson på SBFs kansli, tel 08-598 99112. SFBF-ARTIKLAR SFBF-slips i mörkblå helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 400:-. Scarf i marinblå helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 350:-. Manschettknappar med SFBFs emblem. 125:-. Slipshållare med SFBFs emblem. 75:-. Beställ genom att betala in på SFBFs pg 65 37 64-1. Ange namn, adress och vara. SFBF. SFBF SVERIGES FARTYGSBEFÄLSFÖRENING KONTOR OCH OMBUD Gamla Brogatan 19, 2 tr 111 20 Stockholm Tel. 08-10 60 15 Fax 08-10 67 72 E-post: kansli@sfbf.se Internet: www.sfbf.se Expeditionstider vard. 09.00-16.00 Lunchstängt 11.30-12.30 STYRELSEORDFÖRANDE JÖRGEN LORÉN Tel. 0304-442 00 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR HANS-DIETER GRAHL Tel. 08-10 60 16 070-692 7478 OMBUDSMAN LENNART RUNNEGÅRD JONSSON Tel. 08-10 60 17 070-855 3143 REDAKTÖR 0CH INFORMATÖR MARIE HALVDANSON Tel. 08-10 60 19 070-555 0188 ADMINISTRATÖR INGA BERGENMALM Tel. 08-10 60 15 SEKRETERARE AGNETA HÄLL Tel. 08-10 60 15 MEDLEMSAVGIFTER: Pg 607 9861-8 Bg 405-2361 FÖRENINGSOMBUD Helsingborg JÖRGEN HEIMDAHL Rönngatan 5 263 38 Höganäs Bost.tel. 042-333 704 Kalmar THOMMY KEMBRING Tackjärnsv. 54, 394 70 Kalmar Bost.tel. 0480-47 81 88 Kramfors/Örnsköldsvik Vakant Luleå BENGT ÅSTRÖM Uddvägen 4, 941 42 Piteå Bost.tel. 0911-681 96 Malmö JAN ÖBERG Jonas gränd 3, 294 95 Sölvesborg Mob.tel. 070-715 6236 AKADEMIKERNAS ERKÄNDA ARBETSLÖSHETSKASSA, AEA Tel. 08-412 33 00. tel.tid 9-11, 13-15 Fax: 08-24 78 79 Adress: Box 3536, 103 69 Stockholm FACKKLUBBAR INOM SFBF REDERI ORDFÖRANDE Affärsverken Karlskrona AB Blidösundsbolaget Bolling & Norling Rederi AB Broström Ship Management Destination Gotland DFDS Tor Line Eckerö/Birka Line Finnlines Ship Management AB Klaveness Cement Logistics AB Kungälvs kommun Marstrandsfärjan Ornö Sjötrafik Rederi Allandia AB Ressel Rederi Sand & Grus AB Jehander Scandlines AB Sjöfartsverkets Rederi Sjöfartsverket/Lotsar Stena Line Stockholms Sjötrafik AB Stockholms Skärgård Styrsöbolaget Svitzer Tallink Silja Transatlantic TT-Line Tynningö Sjötrafik AB Tärntank Rederi AB Wallenius Viking Rederi AB Visingsötrafiken Vägfärjorna Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB Fartyg under INT-avtal Sjöfartshögskolan Chalmers-Lindholmen Sjöfartshögskolan Kalmar HÅKAN VARENHED (kont.m.), Solskensvägen 12, 371 52 KARLSKRONA, tel. 0455-288 65, 0708-783 004 hakan.varenhed@affarsverken.se PER WESTERGREN, Fatburs Kvarngata 7, 4tr, 118 64 STOCKHOLM, tel. 08-641 5934, 070-676 4416 perwestergren@telia.com FREDRIK SUNDGREN (kont.m.), Murkelvägen 208, 184 34 ÅKERSBERGA, tel. 070-559 0795 fredrik.sundgren@telia.com JOHAN JUHLIN, Kungs Husby 65, 745 99 ENKÖPING, tel. 0171-87142, 070-422 5367 johan.juhlin@live.se INGELA ÖRNBERG, Källunge Skäggstäde 225, 621 79 VISBY, tel. 0498-21 35 72, 070- 222 8422 ingela.ornberg@destinationgotland.se JONAS TUNSTAD, (kont.m.) Rostock 230, 442 91 ROMELANDA, tel. 0303-223 608 jtunster@gmail.com JOAKIM NORDBERG, (kont.m), Nötövägen 189 22710 FÖGLÖ, Åland, tel. +358 407 1647 16 THOMAS BRUNDIN, Krankajen 40, 5tr, 211 12 MALMÖ, tel. 040-611 6162, 0706-269431 t.brundin@yahoo.se MATS ANDERSSON, (kont,m.) Brukskogsvägen 16, 178 92 ADELSÖ, tel. 08-38 23 21, 070-7487054 nobleisland@hotmail.com JOHN ERIXON (kont.m.), Hagarnevägen 39 D, 451 33 UDDEVALLA, tel. 0522-82 118, 0735-029 251, John.Erixon@yahoo.com JOHNNY KARLSSON, (kont.m.) Djurgårdsvägen 51, 132 46 SALTSJÖ-BOO, tel. 08-715 3059, alfageln@telia.com CHRISTOFFER RABIEGA, Brännkyrkagatan 79 BV, 118 23 STOCKHOLM, tel. 08-531 771 45, 070-747 3725, rabiega@telia.com INGEMAR LARSSON, (kont.m), Sjöbergavägen 42, 135 69 TYRESÖ, tel. 070-415 4809 ingemar.larsson@ressel.se LEIF SJÄLANDER (kont.m.), PL 12, 760 41 ARHOLMA, tel. 0176-581 08, 070-627 1914 leif.sjalander@telia.com NILS DEWÁR, Gjuterigatan 92, 271 44 YSTAD, tel. 070-518 62 44, fax 0410-651 89, sfbf.klubb@scandlines.se MATTIAS PETERSON, Vintergatan 6, 393 51 KALMAR, tel. 0480-411 924, 0703-599 681 DANIEL SVANSTRÖM, (kont.m.), Almgatan 2, 305 64 GULLBRANDSTORP, tel. 035-597 55, 0706-98 1472 hbksmguld00@hotmail.com JÖRGEN LORÉN, Stena Line AB, 405 19 GÖTEBORG tel. 070-765 5816 MIKAEL STEIN, ordförande, Bäckalidsvägen 48, 138 36 ÄLTA, tel. 08-773 4636, 070-624 8001 micke.stein@bredband.net HANS ANDERSON, Bergholms väg 14, 611 36 NYKÖPING, tel. 0155-26 80 40, 070-640 3000 h.anderson@comhem.se BENGT GOLLUNGBERG,Gullbrings väg 3, 423 34 TORSLANDA, tel. 031-563 353, 070-734 7180 bengt.go@spray.se BÖRJE JENSEN (kont.m.), Norgårdsvägen 58, 430 90 ÖCKERÖ, tel. 031-96 96 25, 031-96 97 18 borje.jensen@rodabolaget.se YVONNE NORDSTRÖM, Bromsgatan 4, 274 31 SKURUP tel. 0411-455 70, 070-441 1491 yvonneper@hotmail.com PER JOHAN JONSSON, Hulta Nyhem, 516 91 DALSJÖFORS, tel. 033-27 72 16, 070-4710222 sfbfklubben@rabt.se PATRIK FRIDLUND, Murargatan 2 B, 754 37 UPPSALA. tel. 070-641 5926 patrik.fridlund@home.se BO ANDERSSON, (kont.m.), Stavsnäs gärde 20, 139 70 STAVSNÄS, tel. 08-571 513 98, 070-299 5148 BERT DAHLBERG (kont.m.), Box 4120, 227 22 LUND, tel. 046-32 07 40, 0708-32 07 50 bert.dahlberg@pbhome.se JAN EKSTRÖM, Daltorpsvägen 15, 461 58 TROLLHÄTTAN tel. 0730-401 433, ekstrom2@telia.com RALF KARLSSON (kont.m.), Tvärgränd 1, FI-221 00 MARIEHAMN ralle@aland.net JIMMY FRANZÉN, Näs 13 Andersgård, 560 34 VISINGSÖ, tel. 0390-400 28, 070-236 7246 jimmy.franzen@telia.com STIG KARLSSON, Slånbärsvägen 18, 430 91 HÖNÖ, tel. 031-96 54 44, 070-3964455 stig.karlsson-a@trafikverket.se PATRICK NORGREN (kont.m.), Fjären, 893 99 ULVÖHAMN, tel. 0660-22 40 24 ANDERS LEIMALM (kont.m.), Dalahöjdsv. 17 A, 461 55 TROLLHÄTTAN, tel. 0520-742 26, 070-8389262 leimalm@telia.com GUSTAV MELIN, Eketrägatan 11 B 418 73 Göteborg, mob 0739-540 773 melingustav@gmail.com ANDRÉ SVENSSON, Jungs väg 63, 392 43 Kalmar, mob 0733-993 539 felax40@hotmail.com SFBFs STYRELSE ORDINARIE LEDAMÖTER HANS-DIETER GRAHL, 070-692 7478 dieter.grahl@sfbf.se JÖRGEN LORÉN (ordf.) 0304-442 00 jorgen.loren@stenaline.com NILS DEWÁR 0411-149 87 dewar@comhem.se HANS ÅDÉN 08-541 366 66 hasse.aden@telia.com BIRGITTA CARLSSON 031-774 05 99 birgitta.carlsson@stenaline.com STIG KARLSSON 031-96 54 44 stig.karlsson-a@trafikverket.se 1:e SUPPLEANTER JOHAN JUHLIN 0171-871 42 johan.juhlin@live.se MARGARETA HALLENBORG 0696-405 12 margareta.hallenborg@zonline.se TORSTEN JOHANSSON 031-25 34 98 YVONNE NORDSTRÖM 0411-455 70 yvonneper@hotmail.com ERLING BORG 0611-138 33 erling.b@hotmail.com 2:e SUPPLEANTER TOMI GUSTAFSSON 031-22 08 49 tomi.gustafsson@stenaline.com DANIEL ANDERSSON 042-14 66 60 dasacany@gmail.com HÅKAN MANNBRINK 08-541 337 91 hakanmannbrink@hotmail.com MIKAEL JOHANSSON 031-714 2964 mikael.johansson@stenaline.com JIMMY FRANZÉN 0390-400 28 jimmy.franzen@telia.com ADJUNGERADE ANDRÉ SVENSSON, 0733-993 539 felax40@hotmail.com GUSTAV MELIN, 0739-540 773 melingustav@gmail.com BEFÄLHAVARE som förhandlar om att anta ny anställning bör innan uppgörelse träffas, förhöra sig hos föreningen angående löne- och anställningsvillkor. Då behöver föreningen inte i efterhand ingripa för justeringar, vilket är en omständlig procedur. OM DU ÄR ARBETSLÖS ELLER SJUKSKRIVEN skall du själv betala in medlemsavgiften till föreningen. Vid inbetalning använd SFBFs postgiro 607 9861-8 eller bankgiro 405-2361. SFBFs FÖRSÄKRING SFBFs medlemsförsäkring är frivillig och ingår ej i medlemsavgiften. Information om försäkringen beställer du av medlemsregistret tel 08-10 60 15. VILL DU HA SFBFs NYHETSBREV? Maila din e-postadress till inga. bergenmalm@sfbf.se så får du SFBFs nyhetsbrev som kommer ut omkring den 20:e varje månad. NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 31 POSTTIDNING B POSTTIDNING B Returadress Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm t e t e k a p ö j S Skrift n nautiSk tidSjöbefäl la el m g in SamannonSer och tidSkriften Söker ni befäl? Annonsera hos oss och ni når samtliga befälsgrupper! Nautisk Tidskrift och Tidskriften Sjöbefäl är två fackliga tidskrifter som ges ut av Sveriges Fartygsbefälsförening respektive Sjöbefälsförbundet. Vi vänder oss till samtligt befäl ombord i fartyg, d v s till er målgrupp. Ni kan annonsera i våra tidskrifter och/eller på våra hemsidor (www.sfbf.se och www.sbf.org.se). Kontakta Ankie Nilsson 0739-86 16 49 för annonsprislista och bokning 32 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11
© Copyright 2024