LEDARE WAXHOLMSBOLAGET 140 ÅR
nr 6 årgång 102 2009 LEDARE NU BEHÖVS EN RUNDABORDSKONFERENS OM SJÖFARTEN Grattis WAXHOLMSBOLAGET 140 ÅR NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 1 LEDARE. NU BEHÖVS EN RUNDABORDSKONFERENS OM SJÖFARTEN J ag sitter på hemväg från vår klubbordförandekonferens (min sista som VD) i Falkenberg och vårt gemensamma möte med Sjöbefälens styrelse och funderar på vart den svenska sjöfartsnäringen och sjöfartspolitiken är på väg. Finns det överhuvudtaget något hopp för den svenska sjöfartsnäringen? Sverige har ju valt en alldeles egen väg till skillnad från övriga sjöfartsländer i Europa har gjort, inklusive EUkommissionen. Där har man gång på gång förfäktat sjöfartens betydelse och den kompetens som behövs i framtiden. Där värnar man om sjöfartens betydelse och om sjöfartskunnandet. Man betonar dessutom starkt att man måste rekrytera ungdomar till yrket genom att göra det mer attraktivt. Sverige har nu haft ordförandeskapet inom för storsjöfarten i mer än tio månader, utan att det satt några positiva spår, däremot negativa i vårt eget land genom bl a ett antal utflaggningar. Tjeckien överlämnade storsjöfarten under årets första sex månader till Sverige. Nu fem över tolv vaknar åtminstone Näringdepartementet och begär att ”Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser” ska genomföra en analys av det maritima klustret och en faktabelysning om vad ett eventuellt införande av ett SIS skulle innebära. Det senaste har lämnats till Transportstyrelsen för faktainsamling, som även regelbundet skall rapportera in– och utflaggningar till departementet. Detta mot bakgrund av att en stor del av Donsöflottan (Furetank och Tärntank) har flyttat fartyg till dansk respektive färöisk flagg. De främsta orsakerna är avsaknaden av ett system för tonnagebeskattning, samt de nya självkontrollerna som är utfärdade av Transportstyrelsen. 2 NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 De överensstämmer inte med de kontroller, som man redan idag utför inför ”vettingbesiktningarna”. Detta innebär ett helt onödigt dubbelarbete. Bristen på agerande från Finans- och Näringsdepartementet har fått förödande konsekvenser. I samband med utredningen om ett nytt Trafikverk framförde föreningen bland annat: ”Föreningen är ytterst bekymrad över utredningens ställningstagande, när det gäller den svenska handelsflottans framtid. Likaså de beslut som nu har fattats från regeringens sida, att tonnageskatt ej kommer att införas under överskådlig tid, vilket har lett till en avsevärd utflaggning till andra EU-länder, som kan tillhandahålla sådana stöd. Regeringens vilja delas också av utredningens syn på sjöfartsfrågorna där det framgår att: ”Utredningen anser principiellt att sjöfartsstödet inte kan motiveras av transportpolitiska skäl. Så länge stödet är sanktionerat av och tillämpas inom EU är det emellertid svårt att ensidigt ta bort stödet utan att riskera utflaggning”. Utredningen menar tydligen att något egentligt motiv för ett statligt åtagande, när det gäller en svensk handelsflotta, saknas i traditionell mening. Stödet motiveras i stället av att det finns andra EU-länder som stödjer denna näring och utan motsvarande stöd till den nationella sjöfarten skulle utflaggningen öka. Ingenting nämns i delen om EU, om varför EU tillåter, eller till och med förordar, detta stödsystem. Så sent som i januari i år lade kommissionen fram ytterligare ett sjöfartspolitiskt program som svenska EU-nämnden ställde sig bakom. Likaså gjorde Kristdemokraterna det i ett eget förslag inom Alliansen. Där framhöll man klart och tydligt vikten av ett bibehållande av nationella Christer Lindvall, vd, SFBF. handelsflottor inom EU och den kompetens som aktörerna inom näringen besitter. Sjöfartsfrågorna och de speciellt riktade åtgärderna för att bibehålla konkurrenskraftiga handelsflottor och en hög kompetens inom näringen berörs över huvudtaget ej i utredningens avsnitt om EU:s transportpolitik. Denna kompetens behövs inom många delar inom transportsektorn, som t ex rederier, hamnar, stuverier, försäkringsbolag, klassificeringssällskap mm och inte minst inom myndigheterna med lotsar, sakkunniga inom Transportstyrelsen, Sjöfartsverket och Kustbevakningen. Vi delar alltså inte utredningens slutsats om att behovet av en handelsflotta under svensk flagg inte är motiverad ur transportpolitisk synpunkt. Utöver EU:s möjligheter till stödåtgärder uppmanar nu EU medlemsländerna att öka rekryteringen till sjöbefälsyrket. Vi kommer säkert att utbilda ungdomar till näringen, men de kommer med all sannolikhet att försvinna ut under andra flaggor om de inte kan få tjänstgöra på svenska fartyg och därmed försvinner också återväxten av kompetensen i Sverige.” Även här har man i Sverige tillsatt en utredning för att se hur man kan locka ungdomar till sjöfartsnäringen. Vad avser rekryteringen har vi idag inga problem om vi ser till antal sökanden till Sjökaptenslinjen till Chalmers och Kalmar med ca 1600 sökanden varav 178 kunde beredas plats. På Sjöingenjörslinjen var det närmare 800 sökanden och 168 kom in. Problemet kvarstår med bristen på praktikplatser och dessutom att få jobb i den svenskflaggade han- INNEHÅLL. delsflottan. Utomlands är de emellertid eftersökt arbetskraft. ”Utöver detta tappar vi också våra påverkansmöjligheter i miljö- och sjösäkerhetsfrågor inom internationella organ som IMO, ILO och EU, då styrkan där många gånger baseras på den egna handelsflottans storlek. Detta inte minst mot bakgrund av att Sverige kan betraktas som en ö transportpolitiskt sett och att vi har en lång kuststräcka som vi skall skydda. Dessutom är det konstaterat att sjöfarten är ett mycket miljövänligt transportsätt och som vi bör värna om. Enligt vår uppfattning kan vi inte enbart förlita oss på att andra länder inom EU skall sköta våra sjötransporter. Enligt vår uppfattning måste Sverige ha en egen handelsflotta, men för att klara av detta måste den svenska sjöfartsnäringen få segla på samma konkurrensvillkor som övriga EU-länder.” Nu behövs en ansamling av alla parter inom sjöfartsnäringen, en rundabordskonferens. Detta hade vi på den tidigare borgliga regeringens tid, så att vi åtminstone kan bibehålla ett tillräckligt antal fartyg och sjöbefäl för att kunna bibehålla kompetensen. Idag beställs det långdragna utredningar och rapporter som bara förlänger problemen och ibland av delar där innehållet är självklart. Mötet med Sjöbefälsförbundets och SFBFs hölls positiv anda och andades en vilja från båda håll att nu måste det ske, även om det kunde konstateras att vi hade olika kulturer och synsätt i olika organisatoriska frågor. Bo Bergström och Jan-Sture Wahlquist från Transportstyrelsen medverkade. Jag undrar om befälet ute i fartygen känner till att ett fartygsbefäl och maskinbefäl alltid måste finnas ombord vid hamnuppehåll? Och att man kan förlänga sina grundbehörigher om man seglar i minst tre månader innan behörigheten måste förnyas? Christer Lindvall sid 4-5 SFBFs KLUBBORDFÖRANDEKONFERENS Den 21 september samlade SFBF sina klubbordföranden till konferens i Falkenberg. OMSLAGSBILD: Roslagen vid ångbåtsbryggan i Boda på norra Värmdö. Foto: Linda Sundgren sid 6-7 ETT HISTORISKT MÖTE Ett stort steg mot ett enda befälsförbund inom sjöfarten togs den 22 september när SFBFs och SBFs styrelser och funktionärer hade ett gemensamt möte i Falkenberg. sid 10-12 TUFFT INKÖRNINGSÅR FÖR SILJA GALAXY Silja Galaxy redovisade nyligen ett av de bästa kvartalsresultaten av alla fartyg inom Tallink Silja. Men det har varit ett kämpigt första år för besättningen och med de nya estniska ägarna har också ledarstilen förändrats. ...dessutom: Transportstyrelsen/Sjöfartsavdelningen informerar sid 16-17, Waxholmsbolaget 140 år sid 18-21, Lodskott & Pejlingar sid 22-23, Korsord sid 25, Endast fyra fartyg i Malawis handelsflotta sid 26-28 Inträdesanmälan sid 29 mm. Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur. Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel 08106019, bost 08-7764979, mobil 070-5550188, e-post: marie.halvdanson@sfbf.se Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm, tel 08-106015, fax 08-106772. Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 300:-/år inkl. moms. Pg 65 3764-1. TS-kontrollerad upplaga: 5 100 ex. För icke beställt material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: ’’SJÖPAKETET’’ - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel 0739861649, ankie _nilsson@hotmail.com Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN 0028-1379. NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 3 SFBF. SFBFs klubbordförandekonferens Patrik Fridlund, TT-Line och Daniel Andersson, Scandlines. Jimmy Franzén, Visingsötrafiken och Jonas Lagerbäck, Blidösundsbolaget. Erling Borg, Vägfärjorna och Owe Andreasson, Styrsöbolaget. Mikael Johansson, Stena Line och Yvonne Nordström, Tallink Silja. Den 21 september samlade SFBF sina klubbordföranden i Falkenberg. Kongressen, sjöfartspolitik, det internationella arbetet, sjöbefälspensionen och arbetet med att slå ihop de båda befälsorganisationerna var frågor som diskuterades. Och som vanligt deltog Jan-Sture Wahlquist och Bo Bergström från Transportstyrelsen för att bland annat informera om bemanningsfrågor. F öreningens ordförande Jörgen Lorén inledde med att säga att det är viktig att ha en klubbordförandekonferens, trots att det i år inte är någon avtalsrörelse. - Det är arbetet som vi alla gör tillsammans som driver den här föreningen, därför är det väsentligt att vi träffas på det här sättet. Christer Lindvall, SFBFs vd, rapporterade att det nu är en tid av osäkerhet, där vissa sektorer inom sjöfarten går sämre än andra - Wallenius till exempel. - Vi har inte haft många varsel, sa Lindvall. Och inte heller många utflaggningar av svenska fartyg. Däremot har vi fått inflaggning av färjor från Finland, vilket resulterat i fler medlemmar till föreningen. Lindvall rapporterade vidare att regeringen givit uppdrag till en utredare att titta på ett svenskt internationellt register. Hans-Dieter Grahl, ombudsman, rapporterade att pensionsgruppen i fem år diskuterat med Redareföreningen om rätten att gå i pension vid 60 år - den s k Sjöbefälspensionen. Nu vill Redareföreningen ha en rejäl kostnadsminskning, men har ännu inte kommit med något reellt förslag. Gruppen ska träffas igen på onsdag (23 september). Pensionsavtalet måste sägas upp senast den 30 september - annars löper det ännu ett år. Bo Bergström, chef för sjöpersonalsektionen på Transportstyrelsen berättade om den nya myndigheten som verkat sedan den 1 januari i år. - Det är Sveriges största myndighet, berättade Bergström. Och jag ser möjligheter till förbättringar och förenklingar. Det är meningen att vi ska samordna oss, men det har inte hänt så Margareta Hallenborg och Nils Dewár, Scandlines. Hans Andersson, Stockholms Skärgård, Torsten Axberg, Broströms och Thomas Brundin, Finnlines Ship Management. 4 NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 mycket än. Än så länge sitter avdelningen kvar i de gamla lokalerna med samma bemanning som när man var Sjöfartsinspektionen. Men den 1 juni nästa år flyttar man ihop med flyget i nya lokaler. - Flyget har vi mycket att samarbeta om - utbildning, certifiering etc. Avgifterna kommer att bli likartade och vi kommer säkert att använda samma databas. Bergström menade att man blivit mer anonyma i den nya myndigheten och det har blivit svårare att rekrytera. - Vi har dessutom drabbats av dålig ekonomi och det har vi inte haft tidigare, sa Bergström. Vi får dra ner på allt vi kan. Vi tillsätter inte vakanser, alla tjänster ska tas upp till omprövning och det är resestopp. - Vi har slutat att skicka påminnelser per post, när en behörighet går ut. Den går enbart elektroniskt. Bo Bergström puffade för ”Sjömanswebben” - en bra tjänst där man själv kan hålla reda på sina behörigheter och skriva ut blanketter. Man hittar sidan under www.transportstyrelsen. se, sjöfart, ombordanställda och sjömanswebben. Bosse Bergström berättade också att det kommer nya krav för allmänhälsan i läkarundersökningen för sjöfolk. Det är bland annat på hörsel och syn. Till exempel ska det krävas minst 0,4 på båda ögonen för maskinbefäl. Balanssinnet ska också testas. Man ska kunna kliva över en höjd på 60 cm, kunna stå och gå under längre perioder samt kunna arbeta med händerna över huvudet. Och i stället för BMI ska kravet nu vara att kunna ta sig igenom en öppning på 60x60 cm. Jan-Sture Wahlquist arbetar nästan uteslutande med bemanningsfrågor och de lagar som är basen för säkerhetsbesättning. Han redogjorde för underlag till olika bemanningsbelsut. När det gäller vakthållning menade Wahlquist att krav på utkiken är det viktigaste. - Vi har sett att det nästan alltid är brist hos utkiken vid olyckor. Text & Foto: Marie Halvdanson SFBF. Jan-Sture Wahlquist, Transportstyrelsen. Bo Bergström, Transportstyrelsen. SFBFs ordförande Jörgen Lorén och vd Christer Lindvall. Leif Själander, Sand & Grus AB Jehander, Jan-Olov Olsson, Wallenius och Lennart Jonsson, ombudsman SFBF. NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 5 SFBF & SBF. ETT Historiskt MÖTE Ett stort steg mot ett enda befälsförbund inom sjöfarten togs den 22 september när SFBFs och SBFs styrelser och funktionärer hade ett gemensamt möte i Falkenberg. S BFs ordförande Örjan Liljeroth och SFBFs ordförande Jörgen Lorén höll i mötet. - Det här mötet känns historiskt, sa Örjan Liljeroth. Det är ett steg på väg att ta beslut om att gå ihop i ett nytt förbund. Det har funnits försök tidigare, men redan nu har vi kommit längre än förra gången. Både Sjöbefälsförbundet och Sveriges Fartygsbefälsförening har uppdrag från sina respektive kongresser att utreda en sammanslagning under kongressperioden. I nästan ett år har Örjan Liljeroth, Jörgen Lorén, SBFs vd Christer Themnér och SFBFs vd Christer Lindvall haft sju möten och diskuterat frågor runt ett samgående. - Vi har haft konstruktiva diskussioner, sa Jörgen Lorén. Vi har bland annat tagit fram förslag till stadgar för ett nytt förbund. - Idén med det här mötet är att vi ska lära känna och få 6 NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 förtroende varandra. Men det är också för att vi vill få ett antal punkter som vi kan gå vidare och arbeta med. Mina premisser i det här arbetet är att allt går att förhandla om. Christer Lindvall berättade historiken kring när Fartygsbefälsföreningen gick in i dåvarande SALF och så småningom lämnade Ledarna för att bli en fristående organisation i SACO 1996. - Skulle vi inte komma fram den här gången, måste vi i alla fall hitta samarbetsformer, menade Christer Lindvall. Christer Themnér berättade att man haft störningar med SALF och Ledarna, men att det nu är lugn och ro i relationen till Ledarna. - Det var olyckligt att SFBF lämnade Ledarna, sa Themnér. Vi hade en bra samverkan när vi båda fanns där. - Det här är det mest seriösa försöket till samgående med en vilja från båda håll. Vi vill få ihop våra kulturer, det är en SFBF & SBF. av anledningarna till att vi träffas, fortsatte Themnér. Men det är viktigt att vi i princip omedelbart hittar samverkansformer. Det underlättar ett samgående. Under eftermiddagen arbetade styrelseledamöterna och funktionärerna i grupper och diskuterade bland annat förslaget till nya stadgar. Många frågeställningar dök upp under diskussionerna som Örjan, Jörgen, Christer och Christer kan arbeta vidare med. Alla var eniga om att mötet var både givande, intressant och trevligt och att det måste blir fler. Jörgen Lorén sammanfattade dagen: - Den här dagen har visat att två kulturer kan bli en och jag är nu övertygad om att det kommer att bli en ny organisation. Marie Halvdanson ...OCH EN HISTORISK BILD. SFBFs och SBFs styrelser och funktionärer. Nederst fr v Nils Dewár, SFBFs styrelse, Monica Rönnqvist, SBFs styrelse, Anders Post, SBFs styrelse, Örjan Liljeroth, ordförande SBF, Jörgen Lorén, ordförande SFBF. Andra raden fr v Jan Buskas, SBFs styrelse, Sonny Andersson, SBFs styrelse, Margareta Hallenborg, SFBFs styrelse, Tomas Sjöstedt, ombudsman SFBF. Tredje raden fr v Jimmy Franzén, SFBFs styrelse, Olle Noord, SBFs styrelse, Mikael Huss, ombudsman SBF, Christer Themnér, vd SBF. Fjärde raden fr v Hans Ådén, SFBFs styrelse (halvt dold), Hans-Dieter Grahl, ombudsman SFBF, John Borgman, SBFs styrelse, Jan Häggblom, SBFs styrelse, Percy Edén, SBFs styrelse (halvt dold), Yvonne Nordström, SFBFs styrelse, Mikael Johansson, SFBFs styrelse. Femte raden fr v Christer Lindvall, vd SFBF (halvt dold), Erling Borg, SFBFs styrelse, Mats Högblom, SBFs styrelse, Lennart Jonsson, ombudsman SFBF. Överst t h Johan Marzelius, ombudsman SBF och Mats Johansson, jurist SBF. Helt dolda är Daniel Andersson, Torsten Johansson och Håkan Mannbrink, samtliga SFBFs styrelse. FOTO: MARIE HALVDANSON NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 7 SFBF. Om du befinner dig här, är vi snart där. Sjökaptensring Sveriges Fartygsbefälsförening kan i samarbete med Svenskt Guldsmide & Design AB erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris. Ringarna finns i två olika varianter: 18 K rödguld à 5 850:(+ postförskott) rödguld/vitguld, 18 K à 6 150:(+postförskott) I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui. Svenskt Guldsmide levererar en exklusiv ring av högsta kvalitet, utförande och finish. Som en extra köptrygghet lämnas 1 års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrikationsfel, räknat från leveransdagen. För ytterligare information och beställning kontakta Agneta Häll på kontoret i Stockholm, tel 08-10 60 15. Vi har 1700 frivilliga sjöräddare beredda att rycka ut inom 15 minuter – i alla väder. Och våra moderna räddningsbåtar klarar att gå i hög fart även i mycket grov sjö. Ge en gåva eller bli medlem – vi får inga bidrag från staten. Läs mer på www.ssrs.se eller ring 077 -579 00 90. & HERMAN SIGRID NYLÉNS FOND Befälhavare och styrmän som på grund av sjukdom, arbetslöshet, höga boendekostnader eller av annan anledning är i behov av understöd kan söka medel från Herman & Sigrid Nyléns fond. Ansökan skall vara Herman & Sigrid Nyléns fond, c/o SFBF, Gamla Brogatan 19, 111 20 Stockholm, tillhanda senast den 2 november 2009. Ansökningsblankett kan laddas ner från SFBFs hemsida: www.sfbf.se eller beställas från föreningens kansli tel. 08-10 60 15. MARGARETA OCH RICKARD ZEDELERS FOND Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening. För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person. Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar. Ansökningsblankett kan laddas ner från hemisdan: www.sfbf.se eller beställas från föreningens kansli tel. 08-10 60 15. 8 NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 TRAMPA DÄCK BERÄTTELSER FRÅN DE SJU HAVEN Kultursällskapet Bokanjärernas första gemensamma utgåva är en samling berättelser skrivna av författare som alla varit sjömän och vet vad de talar om. Här medverkar Ove Allansson, Sten Bexell, Stig Centerwall, Göran C-O Claesson, Elin Dahllöv, Torbjörn Dalnäs, Stig Elenius, Jörn Hammarstrand, Georg I Hindersson, Bengt Hubendick, Reidar Jönsson, Kaj Karrento, Anders Lennvi, Helge Olsson, John E Persson, Birger Sjöberg, Boris Söderberg och Niclas Yllner. Boken är illustrerad av Rolf Öström. TRAMPA DÄCK 200:-/st exkl. porto Beställes från Spencer Unlimited c/o Lena S. Karlsson Regeringsgatan 95 111 39 Stockholm tel 08-411 1029 epost: spencer.unlimited@comhem.se Tack! Varmt tack till besättning och rederi för gåvorna i samband med min pensionering. Christer Pramborn, matl. ekonomiföreståndare, MS Ortviken, Rederi AB Transatlantic Skärgårdshyllning SJÖMANSSÅNGER AV ROLAND FLEMK 120:-/st inkl. porto Beställes direkt från Roland Flemk Hamngatan 29, 383 33 Mönsterås Tel 0499-13702 NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 9 FARTYG & REDERIER. TUFFT INKÖRNINGSÅR FÖR Silja Galaxy ”Silja Galaxy” redovisade nyligen ett av de bästa kvartalsresultaten av alla fartyg inom Tallink Silja. Men det har varit ett kämpigt första år för besättningen och med de nya estniska ägarna har också ledarstilen förändrats. K apten Mats Pontén har just lämnat bryggan efter avgång från Värtahamnen. Han slår sig ner vid sitt skrivbord, lutar sig tillbaka och ler nöjt. - Vi har haft ett fantastiskt år. 850 000 passagerare har rest med oss och det är avsevärt mycket bättre än på ”Festival”. Enligt den senaste kvartalsrapporten har vi ett av de bästa resultaten av alla i rederiet. Men bakom det positiva bokslutet döljer sig stenhårt arbete, anpassningar och kompromisser. ”Galaxy” är byggd för trafik mellan Helsingfors och Tallinn. På den traden brukade hon ligga still en hel dag på den estniska sidan med gott om tid för lastning och lossning. Förra sommaren flaggades hon om för att ersatta Silja Festival på sträckan Stockholm - Åbo med endast en timme till kaj på var sida Östersjön. - Det har varit ett tufft år och förra sommaren hade vi mycket förseningar, säger intendent Jan Wickström när vi ses på hans kontor. ”Galaxy” är inte anpassad för den här traden och vi har fått hitta speciallösningar för att få ihop logistiken. Hon är tre år gammal och har bara två provianthissar från bildäck. Under den korta liggtiden ska gods, proviant, linne och sopor forslas den vägen. Det problemet har delvis lösts 10 NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 genom att två proviantcontainrar har placerats på bildäck. - Jag trodde att det skulle ta ett halvår att köra in oss på traden men det har tagit ett helt år. Nu har vi hittat genvägar och system som fungerar även om det är ganska tungjobbat, säger Jan Wickström. En hel del andra förändringar har också varit nödvändiga för att underlätta arbetet ombord och göra det säkrare. Hala golv har lagts om eller försetts med halkskydd, alltför starka kylskåpsmagneter har bytts ut och maskinparken i köket har uppdaterats. - Det finns hela tiden saker att förbättra och helt nöjd blir man ju aldrig, säger Mats Pontén. Men man kan säga att vi i alla fall har åtgärdat de stora bitarna och att det nu handlar mer om att förbättra detaljer. Nästan all besättning från ”Festival” följde med till ”Galaxy” medan cirka 100 personer nyanställdes. Jan Wickström säger att runt 90 procent av den nya personalen har fungerat bra medan tio procent har visat sig mindre lämpade. Framför allt bland dem utan tidigare sjövana har det varit problem. - Den som inte jobbat till sjöss kan nog få för sig att det är ganska glamoröst, framför allt med den reklam som vi gick ut med förra sommaren, säger intendenten. Så kommer de FARTYG & REDERIER. Foto: Tallink Silja AB. hit och upptäcker att det inte alls är som de tänkt sig. Många inser nog heller inte vad det innebär att vara borta från nära och kära och vi hade ett relativt stort personalbortfall första halvåret. Marina Ramberg är sjuksköterska ombord och tillhör även hon det gamla Festivalgänget. Hon berättar att sjuktalet steg under en period efter fartygsbytet. - Den gamla personalen var inte mer sjuk än vanligt, men de nyanställda sjukskrev sig oftare. Kanske var det inte som de hade trott att arbeta ombord, säger hon. Idag verkar besättningen ha funnit sig till rätta. Stoltheten över de ekonomiska framgångarna och det nya fartyget märks tydligt. Samtliga i besättningen som NT pratar med säger att det är bra sammanhållning ombord, att man umgås över avdelningsgränserna i den mån man hinner och att de trivs med fartyget. ”Galaxy” är mer likt ett traditionellt kryssningsfartyg än sin föregångare på traden med cigarrklubb, Whiskeybar, en rysk à la carte, temabarer och nattklubbar. - ”Festival” började bli gammal och de flesta hade redan åkt med henne. Det här är en helt annan produkt och med mer artister och underhållning, säger Jan Wickström. Solen har gått ner. Vi rör oss sakta ut genom den stilla skär- - Vi visste inte vad som skulle hända och det sista året innan försäljningen var det ganska oroligt ombord, framför allt eftersom vi inte visste vilken flagg vi skulle få. Hade det blivit estnisk flagg hade ingen av oss fått behålla jobben, konstaterar Mats Pontén, befälhavare ombord. Foto: Linda Sunsgren gården. Bryggan är nedsläckt och det tar ett par minuter för ögonen att vänja sig vid mörkret här uppe. I en av förarstolarna sitter överstyrman Ola Söderberg. Han berättar att befälen ombord har fått en betydligt bättre boendemiljö i hytterna i och med fartygsbytet. - På ”Festival” låg våra hytter rakt ovanför nattklubben NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 11 > FARTYG & REDERIER. Marina Ramberg är sjuksköterska ombord och tillhör även hon det gamla Festivalgänget. Hon berättar att sjuktalet steg under en period efter fartygsbytet. Foto: Linda Sundgren > och det gick inte att sova där när det var som värst. Vi hade ett par extrahytter som vi kunde lägga oss i men man sover ju inte lika bra i dem som i sin egen hytt. Men besättningen har inte bara fått en ny båt utan också nya ägare. Sommaren 2006 köptes Silja Line av det estniska bolaget Tallink. Försäljningen hade föregåtts av flera år av dålig lönsamhet. - Vi visste inte vad som skulle hända och det sista året innan försäljningen var det ganska oroligt ombord, framför allt eftersom vi inte visste vilken flagg vi skulle få. Hade det blivit estnisk flagg hade ingen av oss fått behålla jobben, konstaterar Mats Pontén. Silja Lines ekonomiska problem och pressens spekulationer om potentiella uppköpare berörde även de ombordanställda. Mats Pontén säger att han under den här perioden oftast inte visste mer än någon annan i besättningen om det som skedde på bolagsnivå, men att han gjorde vad han kunde för att lugna personalen. - Det sprids så himla mycket rykten i sådana här situationer och jag kunde i alla fall tala om vad som inte var sant. Ovissheten var det som skapade mest problem. Samtidigt är det ju sådan shippingen är, den förändras hela tiden och det är inte första gången som Silja bytt ägare. Och han säger att han idag är glad över ägarbytet. - Hade vi inte blivit uppköpta då hade vi antagligen fått stora problem framöver. Tallink känns som en stark och stabil ägare. Vi befälhavare, och chieferna, jobbar ett-två och får göra våra egna scheman så vi har stor frihet på det sättet. Men den nye ägaren har också en helt annan ledarstil än den gamla. Företagskulturen är annorlunda och beslutsfattandet mer hierarkiskt. - Tallink är mer som ett internationellt rederi. I en sådan här verksamhet som omsätter så otroligt mycket pengar krävs det att man har bra kontroll på utgifterna och det har den nya 12 NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 - Det har varit ett tufft år och förra sommaren hade vi mycket förseningar, säger intendent Jan Wickström. ”Galaxy” är inte anpassad för den här traden och vi har fått hitta speciallösningar för att få ihop logistiken. Foto: Linda Sundgren ledningen, säger Mats Pontén. Men både han och intendenten säger också att deras kommunikation med ledningen har förändrats sedan ägarbytet. - Förr upplevde man att man kunde vara med och påverka mer, säger Jan Wickström. Nog framför vi våra synpunkter och önskemål nu med, men det är inte alltid man får svar som man önskar. När vi tog upp något förut så tog ledningen det till sig och diskuterade det vidare. Ibland tillsattes en arbetsgrupp så att det ursprungliga förslaget blev ännu bättre innan det genomfördes. Nu kan det bli knäpptyst när man kommer med ett förslag. - Men plötsligt så händer det bara, flikar Mats Pontén in. - Ja, det stämmer, säger Jan Wickström. Vi hade exempelvis bett om en ismaskin. Sedan hörde vi inte ett smack på ett långt tag. Men så plötsligt en dag ringer de från bildäck och säger att det står ett stort paket där med mitt namn på… En annan skillnad de noterat är att serviceandan är högre på Silja-fartygen än på dem under estnisk flagg. Men det är en olikhet de tror kommer att försvinna med tiden. - Jag hoppas att vi kan vara med och sprida den serviceglädje och entusiasm som vi känner inför vårt jobb till de andra fartygen, säger Jan Wickström. Linda Sundgren Tallink Silja AB Tallink bildades 1989 i samarbete mellan Finland och dåvarande Sovjetunionen för trafik mellan Helsingfors och Tallinn. Bolaget expanderade kraftigt under början av 2000-talet och i juni 2006 blev köpet av rederiet Silja Line klart. Tallink Silja är idag, tillsammans med Viking Line, Östersjöns största rederi med 19 fartyg, varav fem drivs och marknadsförs under namnet Silja Line. SJÖSÄKERHET. REDAREFÖRENINGEN VILL HA TRAFIKSEPARATION OCH ÖVERVAKNING LÄNGS HELA SVENSKA KUSTEN Sveriges Redareförening föreslår sjötrafikleder med trafikseparation från Skagerrak och hela vägen upp i Bottenviken. Lederna bör övervakas på samma sätt som flygtrafiken, enligt VD Håkan Friberg. H an anser att de leder med TSS, Traffic Separation Scheme, som finns idag i Öresund och Bornholmsgattet bör utvidgas. TSS innebär att lederna delas upp likt motorvägar i en höger- och en vänsterfil. - Särskilt gäller det att säkerställa tanksjöfarten, så att den leds runt känsliga områden. Det har man delvis redan gjort i Östersjön, säger han. Den senaste tidens olyckor har visat på behovet av övervakning, anser han. Han tror att när det gäller vem som ska sköta detta är Sjöfartsverket ett alternativ, om de får rätt resurser och kompetens. Han understryker att trafikledningens uppgift skulle vara att framför allt kommunicera med befälet på bryggan, till exempel informera om väderläge och liknande för dem som inte är vana vid våra förhållanden. Trafikledning från land skulle minska behovet av fysisk lotsning, tror han. I sjötrafiksystemet bör säkra, angivna ankarplatser med övervakning finnas, anser han. Vid olyckan med Full City vid Norges kust låg fartyget för ankar på en olämplig plats som var utsatt för kraftig sjögång. Sjöfartsverket har reagerat på Redareföreningens förslag. - Man sparkar på en öppen dörr, säger Ulf Svedberg, chef för Sjöfartsverkets infrastrukturenhet. Han påpekar att Sverige arbetar intensivt i många olika fora genom bland andra Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Kustbevakningen med just förbättring av sjösäkerheten genom sjötrafikövervakning. Kustbevakningen har till exempel fått i uppdrag att leda ett interregionalt EU-projekt som syftar till en skärpt sjöövervakning som är mer interaktiv i norra Europas vattenområden. Dessutom utvecklas ett intelligent beslutsstödssystem för VTS, som ska göra det möjligt för VTS att övervaka större havsområden. Utöver detta gör man en kostnads-nyttoanalys över det samlade VTS-behovet i Sverige. Ulf Svedberg anser att man bör tänka sig för och se vilka sjösäkerhetsåtgärder som ger den bästa nyttan för pengarna. - Vi agerar, säger han. Fartygsbefälsföreningens ordförande Jörgen Lorén anser dock att när Sjöfartsverket säger att övervakning är på gång så är det en sanning med modifikation. - I deras värld ligger det långt fram i tiden, säger han. Han håller med Redareföreningen om att fler separerade farleder och ökad övervakning är önskvärt. - Men det kan vara lite överdrivet att ha samma nivå som flyget. Sjöfarten är annorlunda, säger han. Han anser också att separerade sjötrafikleder bara behövs på de ställen där trafiken är intensiv. Ett sådant ställe är inloppet i Kattegatt vid Skagen. - Där jobbar vi för en separering tillsammans med danska Søfartens Ledere. Redareföreningen är välkommen att delta i det arbetet, säger han. I området intill Skagen är det många som lägger sig i lä om land för att bunkra bränsle och fartygen far fram och åter. Det gör att befälen på de oceangående fartygen blir osäkra. Därför vore det bra med en separerad zon där, anser han. Utvecklingen av VTS-systemet kräver ett samarbete mellan de nordiska länderna, enligt Jörgen Lorén. Dessutom behövs sanktioner mot dem som bryter mot farledsreglerna. Myndigheterna måste ge någon i befogenhet att utdöma böter, så som till exempel Dover coastguard i England eller som sjöpolisen i Holland. Jörgen Lorén påpekar att vi redan har en total övervakning av sjöfarten i Sverige idag genom Marinen och Kustbevakningen. Han anser att Sverige som nation borde samordna resurserna mellan myndigheter som till exempel Kustbevakningen och Marinen. Han håller inte med Håkan Friberg om att ökad trafikledning skulle ge ett minskat behov av lotsning. - Tvärtom kommer man att inse att det finns ett större behov av lotsning när man får kontakt med utarbetade navigatörer som bara är två ombord, som går sex om sex och har hållit på med det i sex till åtta månader. För ökad sjösäkerhet krävs väl utbildad personal som är utvilad och som har en rimlig arbetsbörda. Dessutom bör rederierna ha en strikt alkohol- och drogpolicy, säger han. Agneta Olofsson NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 13 SJÖSÄKERHET. NY TEKNIK FÖRSVÅRAR FÖR PIRATER Ny teknik och ökat internationellt samarbete gör det svårare för piraterna. Före årsskiftet ska alla stora fartyg vara knutna till ett satellitbaserat positionssystem, LRIT. Norge har nu som första land utanför Asien blivit medlem i ReCAAP, en organisation som bekämpar piratangrepp och väpnad kriminalitet mot fartyg i Asien. D et nya systemet, LRIT, står för Long Range Identification and Tracking. Det använder satelliter för identifikation och positionsrapportering. LRIT ska vara installerat före årets utgång på alla fraktfartyg på över 300 bruttoregisterton, på samtliga passagerarfartyg oavsett storlek samt på alla mobila plattformar. Det nya systemet rapporterar automatiskt fyra gånger om dygnet fartygets identitet och rådande position till en databas i Lissabon. I sjöfartskretsar betraktar man LRIT som ytterligare ett värdefullt tillskott i kampen mot sjöröveri. Sedan tidigare är fartygen utrustade med automatiska identifikationssystem (AIS), alarmknappar och radar. Dessa system samt det nya LRIT kan dock kopplas av från fartygens sida. Men när fartyget slutar at sända signaler så börjar man eftersöka det. Det var förmodligen det som hände den 24 juli i år, då åtta pirater från Estland, Lettland och Ryssland kapade ett fartyg, Arctic Sea, lastat med timmer mellan Gotland och Öland. Det var först när Ryssland bad NATO om hjälp att man lyckades spåra det. Därefter befriade ryska specialtrupper besättningen och piraterna greps. Både EU och NATO är nu aktiva i kampen mot piraterna i Adenbukten och en rad länder har sänt krigsfartyg till området. I dag finns det ca 20 krigsfartyg utanför Somalias kust. Från nordisk sida har både Sverige, Danmark och Norge skickat krigsfartyg till området. I år har HMS Malmö opererat i farvattnen. Nästa år sänder Sverige ned sitt största krigsfartyg, HMS Carlskrona, till Somalias kust. Fartyget kan komma att bli hela EU-operationens högkvarter. Danmark har länge haft krigsfartyg utanför Somalias kust. I början av nästa år väntas Danmark sända ett nytt krigsfartyg på piratjakt. Norge inledde sin operation i området den 1 augusti i år genom att bidra med KNM Fridtjof Nansen. Fartyget ska beskydda och eskortera fartyg knutna till FN:s matvaruprogram till Somalia och annan sårbar internationell sjöfart i Adenbukten. Tidigare har det varit problem med hur och var de tillfånga14 NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 tagna piraterna skulle ställas inför rätta. Nu har EU ingått avtal med Kenya om överförsel av tillfångatagna pirater för rättslig behandling i det östafrikanska landet. NATO vill också följa samma modell. Men trots de intensiva insatserna mot piratverksamheten utanför Somalia så fortsätter överfallen. Hittills i år har det varit 40 överfall mot handelsfartyg. Och det är inget som tyder på att de kommande åren blir mer fredliga på världshaven. Det skriver det danska försvarets underrättelsetjänst i en aktuell rapport om riskvärdering. − Det är inte sannolikt att piratproblemet i Adenbukten och i farvattnen utanför Somalias östkust blir lösta varken på kort sikt eller mellanlång sikt, så länge de ekonomiska fördelarna för piraterna överstiger de risker, som är förbundna med överfallen, heter det i rapporten, som menar att rederierna bör finna alternativa seglingsleder. Förutom Adenbukten finns det en rad områden i Asien där fartyg ofta utsätts för piratöverfall. Det rör sig om Sydöstasien och där särskilt Malackasundet och Sydkinesiska havet. Norge har nu som första land utanför Asien blivit medlem i organisationen ReCAAP, som står för Regional Cooperation Agreement on Combating Piracy and Armed Robbery against Ships in Asia. − Det norska medlemskapet kommer att bli positivt för det stora antalet fartyg som opererar i asiatiska farvatten, säger handelsminister Syliva Brustad. De kan få god nytta av den information och analyser om piratverksamhet i området. Detta kan ha betydelse för rederiernas förebyggande arbete mot sådana angrepp. Avtalet innebär dessutom att Norge kan få assistans från andra medlemsländer om ett norskt fartyg utsätts för piratangrepp; det gäller t ex räddning, efterforskning och eventuell straffpåföljd. ReCAAP bildades av en rad asiatiska länder 2004 och har i dag 15 medlemmar – Norge inräknat. Informationscentret ligger i Singapore. Christer Källström SJÖFARTSPOLITIK. NYTT TRAFIKVERK Regeringen har beslutat att utse en särskild utredare som ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för utveckling av det samlade transportsystemet. Trafikverket får sitt huvudkontor i Borlänge och ska inleda sitt arbete den 1 april 2010. T rafikverkets grundläggande uppdrag är att ur ett samhällsbyggnadsperspektiv skapa förutsättningar för att uppnå funktionalitet, effektivitet och hållbarhet i det samlade transportsystemet. Trafikverket ska bland annat ansvara för en samlad trafikslagsövergripande långsiktig infrastrukturplanering för väg, järnväg, sjö och luft. Men även för planering, byggande, drift och underhåll av de statliga vägarna och järnvägarna. Utredaren ska lämna förslag till bland annat instruktion för myndigheten och de författningsändringar i övrigt som föranleds av den nya myndigheten. Utredaren ska också lämna budgetunderlag och besluta om myndighetens organisation och bemanning samt vidta de åtgärder som krävs för att myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 april 2010. De verksamheter som förs över till Trafikverket är verksamheten vid Vägverket, verksamheten vid Banverket, verksamhet rörande långsiktig infrastrukturplanering och riksintressen vid Sjöfartsverket, verksamheter rörande långsiktig infrastrukturplanering, driftbolag och investeringsbidrag till icke statliga flygplatser samt verksamheter rörande modellutveckling/ analysverktyg vid SIKA. Med anledning av den nya myndighetsstrukturen avvecklas Vägverket och Banverket från och med den 1 april 2010. ANALYS AV DET MARITIMA KLUSTRET Regeringen har beslutat att uppdra åt myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) att genomföra en analys av de näringspolitiska förutsättningarna för det maritima klustret. M yndigheten ska dessutom beskriva klustrets betydelse för samhällsekonomin och för svensk handel, inklusive export. En särskild analys av klustrets styrkor och svagheter ska genomföras. Då det tidigare genomförts få genomgripande analyser av sjöfartsklustret, som omfattar såväl rederinäring som därtill kopplade näringar, så som hamnar, skeppsmäklare, utrustningstillverkare och leverantörer, kommer staten genom det underlag som nu tas fram, att få bättre kunskaper för att vida åtgärder och bidra till utvecklingen av de näringspolitiska förutsättningarna för det svenska maritima klustret. Underlaget utgör vidare en viktig del i arbetet med att vara en än mer aktiv part i det förestående arbetet med att utveckla de åtgärder som ett led i EUs sjöfartsstrategi, vilken antogs av sjöfartsministrarna i mars. Tillväxtanalys ska redovisa sitt uppdrag den 31 mars 2010. SJÖMANSSERVICE SES ÖVER Verksamheten inom Sjömansservice - tidigare Handelsflottans Kultur- och Fritidsråd innan myndigheten blev en del av Sjöfartsverket 2007 - ska ses över. U tredningen är en del i den allmänna översynen och effektiviseringen av Sjöfartsverket. Utredaren, Lars Vieweg, ska titta på vilka delar av verksamheten som är konventionsbunden och vilka åtaganden detta innebär. Han ska även undersöka om det finns anledning att tilllämpa förändrade arbetssätt jämfört med dagens upplägg, till exempel när det gäller organisation och tillhandahållandet av vissa tjänster som filmuthyrning, boklådor etc. Samt om det finns synergier mellan verksamheten inom Sjömansservice och övriga delar av Sjöfartsverket och hur dessa ska kunna realiseras. Uppdraget ska avrapporteras senast den 31 oktober. NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 15 Sjöfartsavdelningen informerar… 3/2009 Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap varvat med erfarenhetsberikande händelser som andra råkat ut för. Syftet är att delge branschens aktörer på alla nivåer ökad kunskap och säkerhetsmedvetande. Ett stort problem med säkerhetsarbete är att nå ut till dem som berörs, i synnerhet dem som så att säga ”jobbar på golvet”. Detta är ett sätt att försöka nå branschen i dess helhet. Ett sätt att ytterligare sprida information inom branschen är att ta upp relevanta händelser i fartygens skyddskommittéer. Initiativtagare och ansvarig för utskicket, som skildrar både svenska och utländska händelser, är utredningsenheten vid Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. Synpunkter, åsikter och förslag emottages tacksamt på telefon 011-19 12 73 eller e-post (sjofart@ transportstyrelsen.se). Texten kan hämtas på Transportstyrelsens hemsida (där man också når sjöfartsavdelningens olycksrapporter och Safety Alerts): - www.transportstyrelsen.se - Sjöfart: Olyckor och tillbud - Sjöfartsavdelningen informerar. Alternativt kan man kontakta sjöfartsavdelningens utredningsenhet för att hamna på sändlistan för e-postutskick. Det finns också möjlighet att nå texten på engelska på SAN-NYTT:s hemsida: www.san-nytt.se. RISKER MED CO2 Felaktiga ventiler till CO2-högtryckssystem Transportstyrelsen har från US Coast Guard fått en varning som avser ventiler till högtrycksatta CO2-system. Ventilerna kan orsaka okontrollerad och oavsiktlig utlösning och medför därför stora risker för de personer som finns i området. Ventilerna förekommer i svenska fartyg. Utförligare information och hur man definierar dessa ventiler finns på Transportstyrelsens hemsida under följande länk: http://www.transportstyrelsen.se/ Sjofart/Olyckor--tillbud/Safety-alert/. SFu Safety Alert 2009-08-20, USCG Safety Alert 05-09 Från tillbudsrapporteringssystemet Insjö I sjöfartens olycks- och tillbudsrapporteringssystem Insjö finns för närvarande 16 NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 2 366 stycken rapporter. En särskilt intressant händelse berör CO2-systemet i ett fartyg. Rapporten är inte redigerad, varken till ordalydelse eller till innehåll. Det kan noteras att ett arrangemang, så som det beskrivs i rapporten, inte uppfyller godkänd standard. Personal Injury Incident - Unintentional Release of CO2 En matros skulle hämta ett långskaft i färgförrådet till en målareroller varvid skaftet fastnade i vajern till CO2. Detta medförde att CO2 utlöstes. Orsaken till händelsen är att vajern till utlösningen av CO2 hänger fritt ca 30 cm inne i färgförrådet. Då dörren var öppen kunde matrosen snabbt ta sig ut i säkerhet. Om dörren varit stängd och matrosen av ngn. anledning inte kommit ut i tid skulle en allvarlig olycka kunnat inträffa. Åtgärder som bör göras: Utlösn.vajern lägges in i t.ex. ett rör så den inte hänger fritt. Alt. flyttas CO2 flaskan ut från färgförrådet. Insjö ID 2393/Safety Alert 1-2009 VARNINGAR FRÅN TRANSPORTSTYRELSEN På Transportstyrelsens hemsida har sjöfartsavdelningen under rubriken Safety Alert lagt ut ett antal varningar. Se följande länk: http://www.transportstyrelsen.se/Sjofart/Olyckor--tillbud/ Safety-alert/ Felaktiga djupuppgifter och andra brister i elektroniska sjökort Vissa av Garmins sjökort innehåller fel och återkallas nu av producenten. Felet består främst i att djupkurvor är felaktigt utlagda. Närmare uppgifter från Garmin finns på www.garmin.se/ bluechart2009. Transportstyrelsen påminner om riskerna med att enbart lita på elektroniska hjälpmedel och vill samtidigt nämna att uppgifter i sjökort (vare sig de är i pappersform eller elektroniska) alltid bygger på mätdata. Dessa mätdata kan vara gamla och behäftade med vissa fel. Detta gäller både positioner och djupuppgifter. Ett aktuellt fall är en kemikalietanker som navigerade med ECS, elektroniska sjökort som är godkända att ersätta papperskort. Det visade sig att man på ECS:en inte kunde se uppgrundningen vid Fladen, utan körde ovetande om att man bara hade någon enstaka meter under kölen. Denna gång gick det bra, men det finns alltid risker med så små marginaler. Om detta berodde på handhavandefel eller annat är inte känt, men oavsett vilket finns det alltså anledning att peka på de risker det kan medföra att lita för mycket på elektronik. SFu Safety Alert 2009-06-05, SFu dnr 060503-2009-4055 Fusk vid ompackning av flottar kan medföra livsfara Det har flera gånger tidigare framkommit att det ibland fuskas vid ompackning av uppblåsbara livflottar. Det tycks vara vanligt att den bussning som sitter i skarven mellan de två skaldelarna och genom vilken utlösningslinan ska löpa, kan vara uppskuren (se bild). Anledningen är att vid ompackning ska i stort sett hela linan föras igenom bussningen, vilket leder till en del arbete bland annat eftersom det sitter ett kaus i ytteränden av linan. Genom att skära upp ett snitt i bussningen och istället stoppa in linan i snittet så underlättas arbetet. Uppskuren bussning. Detta leder till en ökad säkerhetsrisk eftersom linan, då den dras ut, riskerar att löpa ut genom det uppskurna snittet istället för att föras genom bussningen. Bussningens funktion är just att förhindra att linan dras mellan skaldelarna, där den lätt kan fastna (se bild). Om bussningen är skadad eller sönderskuren så ökar risken för detta, och därmed kommer flotten inte att kunna blåsas upp, vare sig manuellt eller automatiskt. Utlösningslina som löper fel och med risk att fastna. Det finns ett ganska stort antal händelser där flottarna inte fungerat som tänkt, bland annat en i Sverige där tre personer dog. Fel på bussningen kan vara bidragande till dessa händelser. Det är ganska lätt att kontrollera sina flottar i detta avseende. Upptäcker man att bussningar på flottarna är uppskurna eller skadade på annat sätt bör man ta kontakt med firman som packat dem och se till att felet åtgärdas. SFu Safety Alert 2009-07-09, Iu dnr 080201-98-36418 LÅGENERGILAMPOR KAN STÖRA Tidigare har varnats för den strålning som avges av mobiltelefoner, eftersom den under vissa förutsättningar kan störa känslig apparatur. Det har visat sig att också den nya sortens lågenergilampor kan ha den obehagliga effekten eftersom de arbetar vid en hög frekvens. Man kan förvänta sig mer risk för störning än t.ex. vanliga lysrör. Mer information finns på följande länk: http://marineinvestigations.us USCG Safety Alert 02-09 FISKEFARTYG SJÖNK PGA ÖVERSPOLNING Ett fiskefartyg var med den nye ägaren på väg till utrustningshamn inför fiske i Östersjön, men på vägen dit kände befälhavaren, som var ensam ombord, att båten lade över kraftigt. Eftersom båten inte rätade upp sig igen, slog han över till handstyrning och lyckades få upp båten mot vinden. Nästan direkt efter det uppstod mycket kraftig slagsida, och befälhavaren beslöt sig för att överge båten i livräddningsflotten. Båten flöt länge med maskinen igång, men sjönk senare. Utredningsenheten har utrett händelsen, och konstaterar att det inte finns någon helt fastställd orsak till förlisningen. Man har bedömt att vatten, som spolat in över arbetsdäcket, har trängt in i lastrummet genom de rostiga och dåligt skalkade isluckorna och därmed åstadkommit fri vätskeyta, i kombination med att sjöarna, som spolat in över däck, inte har kunnat rinna undan tillräckligt eftersom länsportarna var för små. Dessutom har läskottet (sheltern) hindrat vattnet att länsa över relingen. Händelsen har kunnat inträffa eftersom tillsynen varit bristfällig, både av ägaren och myndigheten. Dessutom visar utredningen på vissa brister inom sjöräddningen. Ägare till fiskefartyg rekommenderas att se till att det finns effektiva möjligheter för vatten att rinna av om det uppstår överspolning, och att man inte täcker en hel sida med ett shelter. Dessutom ska alla luckor och skrovöppningar kontrolleras och underhållas så att de går att skalka ordentligt. SFu dnr 060502-2009-1469. Länk till rapporten: http://www.transportstyrelsen.se/Global/Sjofart/Dokument/Hav erirapporter/A_2009/2009_02_03_fiskefartyget_santos_af_ockero_forlisning. pdf?epslanguage=sv SLITNA MANÖVERSPAKAR INNEBÄR PROBLEM Ett passagerarfartyg fick maskinstopp då det var på väg mot en brygga men befälhavaren lyckades med bogpropellerns hjälp få ner farten innan fartyget gick i bryggan. En anledning till maskinstoppet var att manöverspakarna (Volvo Penta) blivit slitna och att 0-läget därmed blivit oprecist. Spakarna, som är av potentiometertyp, har en begränsad livslängd och behöver bytas ut efter en viss tid. Modellen är vanlig även i fritidsbåtssektorn. SFu NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 17 FARTYG & REDERIER. Waxholmsbolaget 140 år Från bolmande ångslupar mellan öarna i huvudstaden till moderna fartyg som trafikerar hundratals bryggor från Arholma i norr till Landsort i söder. I 140 år har Waxholmsbolaget bidragit till att skapa förutsättningar för en levande Stockholmsskärgård. D en 15 februari 1869 ombildades Djurgårdsbolaget och blev Waxholms Ångfartygs Aktiebolag - eller Waxholmsbolaget - som det kom att kallas i folkmun. Det gamla bolaget hade startat sin verksamhet tjugo år tidigare med små ångslupar mellan Stockholms innerstad och ön Kungliga Djurgården, men vid tiden för ombildandet gick även turer med hjulångare till Vaxholm, Dalarö och Utö. Den första hjulångaren, Aegir, hade tagits i trafik 1851. Hon hade plats för 195 passagerare men någon vidare komfort var det inte tal om, varken för passagerare eller besättning. De enda utrymmen som gav skydd för väder och vind var två små salonger dit resenärerna fick ta sig genom en lucka på däck. Styrhytt saknades och ekipaget manövrerades med en vanlig rorkult direkt på rodret. Men de dagliga turerna till ön Vaxholm blev snabbt populära, framför allt bland välbeställda stockholmare. Under 1880-talet blev skärgårdsnöjet högsta mode och alltfler öar försågs med ångbåtsbrygga och regelbundna linjer. Även kultureliten upptäckte skärgårdens charm och berömdheter som Albert Engström, Bruno Liljefors och Anders Zorn var med i de konstnärskolonier som bildades ute på öarna under sommarmånaderna. Men societeten ville inte bara ha ståtliga villor under ledigheterna utan krävde också mer komfort under resorna dit ut. 18 NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 Roslagen och Värmdö vid ångbåtsbryggan i Boda på norra Värmdö utanför Stockholm. Fartygen moderniserades, passagerarutrymmen byggdes in och maten blev bättre. År 1881 fick fartygen också sina vita skrov istället för de tidigare mörka bottnarna. Men trots det alltmer frekventa resandet fick Waxholmsbolaget så småningom ekonomiska bekymmer. Dels på grund av konkurrens från andra redare, dels på grund av brobyggen. Bland annat försågs Värmdö och Stavsnäs med broförbindelser vilket öppnade för vägtrafik en bra bit ut i kustbandet. Waxholmsbolaget överlevde dock och andra världskriget kom att innebära ett visst uppsving för det hårt prövade rederiet. Bristen på bränsle gjorde det nämligen svårt för vägtrafiken att upprätthålla sina turer och många resenärer återgick därför till båtåkandet. Men även fartygstrafiken drabbades av bränslebrist under kriget på grund av att koltilldelningen skärptes. Hos Waxholmsbolaget inrättades en särskild vedeldningsavdelning som organiserade transporter av ved till varje slutstation. Efter kriget slog biltrafiken igenom på allvar. Vägar och broar byggdes som aldrig förr och på kort tid hade de traditionella linjerna i norra skärgården i stort sett blivit helt överflödiga. Den sjöburna vardagstrafiken till Norrtälje ersattes med järnväg och 1952 miste Waxholmsbolaget sina linjer i södra skärgården. FARTYG & REDERIER. ETT REDERI MED ANOR - Att Waxholmsbolaget är ett rederi med gamla anor är definitivt något man tänker på, och jag känner en otrolig stolthet och ödmjukhet inför mitt arbete. Det säger Fredrik Sundgren, befälhavare på ”Roslagen” och ”Solöga”. Fredrik Sundgren, befälhavare i Roslagen och Solöga. Trafiken omdirigerades så att man åkte buss till ändhållplatserna för att sedan fortsätta en kortare sträcka med passbåt ut till öarna. Ett stort antal ombordanställda sades upp och mot slutet av femtiotalet var rederiet nära konkurs med få linjer, stora löneökningar och skenande bränslepriser. Därtill hade ett stort antal fartygsolyckor inträffat (uttrycket Waxholmsbolaget känner skärgården i grund och botten, myntades) vilket hade gjort staten ovillig att satsa mer pengar för att rädda trafiken. Men 1967 gick Stockholms läns landsting in och övertog driften av fartygen och sedan 1994 är bolaget beställare av den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård. Idag äger bolaget 20 skärgårdsbåtar och 4 djurgårdsfärjor, men sommartid utökas flottan till cirka 40 fartyg. Fyra fristående företag bedriver trafik med Waxholmsbolagets fartyg: Stockholms Sjötrafik, Blidösundsbolaget, Bolling & Norling rederi AB samt Utö rederi. Ungefär 1,8 miljoner passagerare reser med Waxholmsbolaget i skärgården varje år och cirka 2,5 miljoner i hamntrafiken; runt 270 bryggor trafikeras. Text & Foto: Linda Sundgren Källor: Stockholms skärgård tur och retur samt Waxholmsbolagets hemsida R oslagen ligger till kaj vid ångbåtsbryggan i Boda på norra Värmdö. Besättningen väntar på fartyget ”Värmdö” som ska ansluta från stan med morgontidningar och kanske en och annan passagerare. Några minuter försenad dyker hon upp och matroserna Daniel Thörner och Hans Sjöblom ser till att snabbt bära över tidningssäckarna. Med ett fåtal passagerare ombord lämnar vi snart bryggan. För bara några veckor sedan var det hektiskt här ute men nu, i början av september, har lugnet lagt sig. Sommargäster och fritidsbåtsfolk har återvänt till stan och utöver en och annan skolklass är det nästan bara pensionärer som kliver ombord. - Den här tiden är härlig, säger Fredrik med blicken fäst mot nästa brygga. Man ser mycket mer av skärgården eftersom man inte behöver hålla koll på alla fritidsbåtar hela tiden och det är lugnt och behagligt. Efter att ha kört ”Solöga” mellan Stavsnäs och Sandhamn hela sommaren, tycker han att hösten kommer som lite av en befrielse. Att jobba mitt i den heta skärgårdspulsen är visserligen roligt men också påfrestande med ett myller av människor och fritidsbåtar att ta hänsyn till. - Folk köper större och större båtar utan att riktigt kunna hantera dem. Man kan inte slappna av en enda minut och man måste hela tiden vara beredd att hänga sig på hornet eller gira undan. NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 19 > FARTYG & REDERIER. Roslagens besättning fr v Daniel, Fredrik, Antonia och Hans. > Fredrik berättar att Waxholmsskeppare varit hans drömyrke sedan barnsben. På föräldrarnas segelbåt och släktens landsställe i norra skärgården var de blågula skorstenarna alltid närvarande, och skärgårdsskepparen en person att se upp till. Under studieåren på Sjöbefälsskolan i Göteborg sommarjobbade han i Waxholmsflottan som matros och när han för tre år sedan erbjöds en befälhavartjänst i bolaget var svaret givet. - Det här är min arbetsplats, säger han och slår ut med armarna mot det glittrande vattnet, kobbar och skär. Hur många har det så här om dagarna? Jag skulle inte vilja byta bort det för någonting. ”Roslagen” och ”Solöga” ligger under samma management hos Bolling & Norling rederi AB, som bildades av två befälhavare när Waxholmsflottan styckades upp på olika entreprenörer några år tidigare. Fredrik tjänstgör på båda fartygen efter scheman som skiftar med säsongen. - I somras körde jag på Sandhamn, nu går vi på Husarö och Möja och i vinter ska vi förhoppningsvis bryta is med ”Solöga”. Variationen gör jobbet ännu roligare. ”Roslagen” tuffar på. Daniel och Hans turas om att hoppa iland och slänga tidningar i de grå plåtlådorna på kajerna medan enstaka resenärer kliver av och på. Bakom kafédisken 20 NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 sitter Antonia Norling och bläddrar i en tidning. Snart ska hon börja förbereda dagens besättningslunch, blodpudding och bacon, men det är ingen brådska. Under högsäsong är det betydligt högre tempo i serveringen och då kan det vara svårt att hinna med både gäster och personal. - När det är riktigt mycket folk brukar någon av matroserna hoppa in och hjälpa till. Det är ett kul jobb men det kan vara rätt stressigt, säger hon. Så här års är det inte alltid nödvändigt att lägga till vid alla bryggor längs traden eftersom det ibland saknas av- och påstigare. Fredrik är dock noga med att kontrollera om semaforen flaggar för stopp eller om det står någon på kajen och väntar. Då och då lyfter han kikaren och spanar in mot land. - Står det folk på bryggan brukar jag åka in även om semaforen är nere. Det är ju inte alla som vet hur den fungerar, särskilt inte turister, och då är det bättre att kolla en gång för mycket. - Ibland inväntar vi bussar som är försenade och det händer att vi vänder tillbaka för att plocka upp någon som missat båten. Man känner ett stort ansvar för passagerarna och vill hjälpa dem så långt det går. Skärgårdstrafiken är speciell säger Fredrik, som ett yrke i yrket. Ändå tycker han sig ha nytta av sina år som befäl på FARTYG & REDERIER. WWF ställer krav på kryssningstrafiken N - När det är riktigt mycket folk brukar någon av matroserna hoppa in och hjälpa till. Det är ett kul jobb men det kan vara rätt stressigt, säger Antonia Norling. Under studieåren på Sjöbefälsskolan i Göteborg sommarjobbade Fredrik Sundgren i Waxholmsflottan som matros och när han för tre år sedan erbjöds en befälhavartjänst i bolaget var svaret givet. långseglare och isbrytare. - När man har suttit mitt ute på Atlanten i 20 meter höga vågar tror jag att man får en större ödmjukhet inför sjöbefälsyrket än om man bara jobbat i skärgårdstrafiken. ”Roslagen” tar 300 passagerare och det är ett stort ansvar att se till att folk kommer dit de ska på ett säkert sätt. Någon längtan tillbaka ut har han inte. De kortare törnarna här med i snitt en vecka på och en vecka av passar honom betydligt bättre än de långa utevistelserna. Dessutom blir det mer båtköra i skärgården. - På större fartyg tar lotsen ut båten och sedan sitter man bara på bryggan som en observatör. Här får man själv navigera, köra i mörker och bryta is. Som ny i skärgårdstrafiken är det mycket att sätta sig in i. Även om de som rekryteras går tradlära bredvid en erfaren befälhavare innan de själva tar över, lärs mycket in på egen hand. - Visserligen kan man alltid ringa någon av de andra skepparna om det är något man är osäker på. Men det här är i mångt och mycket ett ensamjobb och eftersom man inte har några styrmän går kunskapen inte i arv och det mesta får man lära sig genom misstag. Text & foto: Linda Sundgren io av de tolv största kryssningshamnarna i Östersjön, Öresund och Kattegatt har för dålig kapacitet att ta emot avloppsvatten. Det leder till att kryssningsfartygen dumpar sitt toalettvatten i havet på internationellt vatten, vilket de har laglig rätt till. Världsnaturfonden, WWF, har ställt krav på kryssningsrederierna att lämna vattnet i land. Paraplyorganisationen European Cruise Council, ECC, ställde då bland annat som motkrav att hamnarna skulle ha viss standard på mottagningen. ECC kräver fasta tömningsstationer så att avlämningen går smidigt. WWF tolkar ECC så att hämtning med tankbilar inte är önskvärt. Av de tolv hamnarna är det bara Stockholm, Visby och Helsingfors som får godkänt, enligt en undersökning gjord av WWF. Gdynia, Göteborg, Klaipeda, Kiel, Köpenhamn, Riga, Rostock, S:t Petersburg och Talinn har för dålig kapacitet. ECC uppger att kryssningsfartygen släpper ut 78 ton kväve och 18 ton fosfor i området varje år. Det bidrar till övergödningen av Östersjön som redan är hårt belastad. Agneta Olofsson NEED TECHNICAL CHEMICALS? ONE ANSWER... MARISOL ® CHEMICALS ...and remember QUALITY IS TIVE EFFEC Maritech - Marine Technologies AB, PO Box 143, SE291 22 Kristianstad, Sweden Tel. +46 (0)44 106040 Fax +46 (0)44 106440 marisol@maritech.se www.marisol.nu NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 21 LODSKOTT OCH PEJLINGAR. För 65 år sedan Wirils MÄRKLIGA BOGSERING TEXT: JOHN E. PERSSON Sveabåten Wirils nyligen utförda bogsering av Lloyds Camelia från Dardanellerna till Göteborg torde med hänsyn till rådande förhållanden och att båda fartygen voro krigsskadade få anses som en sjömansprestation av rang. Nautisk Tidskrift 10/1944 U nder andra världskrigests slutfas transporterade flera svenska handelsfartyg livsmedel till krigshärjade länder för Röda Korsets räkning. Med spannmålslaster från Kanada gjorde sveabolagets Embla, Fenja, Fenris, Finn, Vega och Wiril, grängsbergsbolagets Akka och Sourva, Orientlinjens Bardaland och Boreland, Nordstjernans Pedro Christophersen samt Svenska Lloyds Camelia flera resor till grekiska hamnar. Denna trafik var inte riskfri, trots sanktioner från de stridande nationerna; Embla sänktes av brittiskt flyg utanför franska medelhavskusten 19 april 1944 och Fenja minsprängdes vid ön Kali utanför Turkiet 13 juni 1944. Den 29 december 1943 skadades m/s Camelia av en minexplosion då hon förhalades i Salonikis hamn. Fartyget bogserades till Istanbul där skrovskadorna åtgärdades medan huvudmotorn visade sig irreparabel. MOTORFARTYGET WIRIL hade transiterat spannmål från Pireaus till öar 22 NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 i Egeiska havet. Den 7 februari låg hon i Chios hamn under lossning. På hennes utsidor hade hon tydliga rödakorsmärken, hon förde rödakorsflagg i aktermasten och hennes luckpresenningar var märkta med röda kors, väl synliga från luften. Trots detta besköts hon kl 11.40 av brittiska flygplan som passerade strax över masthöjd. Wiril började brinna midskepps och blev snabbt övertänd. Medan besättningen försökte släcka branden återkom flygplanen och besköt fartyget. En grekisk matros dödades omedelbart, medan andrestyrman och Röda Korsets delegat senare avled på sjukhus av sina skador. Hela överbyggnaden midskepps blev helt utbränd och hjälpmaskiner och elutrustning obrukbara. Trots att övermaskinisten också skadats ledde han arbetet med att rensa upp i maskinrummet samt reparera hjälpkärror och el-ledningar. P.g.a. brist på reservdelar dröjde det till 1 maj innan Wiril för egen maskin anlände till Istambul för dockning. I Istanbul låg Camelia kvar och nu beslöts att Wiril skulle bogsera henne till Sverige. Hela Camelias besättning ersattes med folk från förlista Fenja, med undantag för befälhavaren och övermaskinisten. Hennes styrmaskin flyttades över till Wiril och Camelia fick därefter handstyras från poopen. I Turkiet lyckades man köpa en 215 m lång 4 ½ tums wire. Dess ena ända lades runt Wirils fyralucka och den andra schacklades i Camelias ankarkätting. Den 1 augusti lämnade de Istanbul. Camelia drogs ner till Dardanellerna av en turkisk bogserare där Wiril tog över. Här stacks 30 famnar av Camelias ankarkätting och bogserkabelns längd blev därmed totalt 270 meter. Vädret var lugnt när de med sydlig kurs passerade de grekiska öarna längs asiatiska Turkiet. Den 6 lämnade man turkiskt territorium och samma kväll fick man en NV kuling. Båda fartygen slingrade kraftigt och klädningen på vajern skavdes av i halgattet så Wiril fick regelbundet sakta ner då smärtingen måste förnyas. LODSKOTT OCH PEJLINGAR. Efter 38 dygns bogsering och 7.000 nautiska mil, nådde Wiril svenskt vatten. Att bravaden gjordes under ett världskrig över hav, där ubåtar gick i stim, är enastående. ILLUSTRATIONER: JOHN E. PERSSON Den 15 augusti kom bogsersläpet till Gibraltar och den 17 skulle man återuppta resan. Wirils ankarspel hade havererat och hela hennes besättning fick hjälpa till att ”palma hem” ankaret. Det lyckades genom att man schacklade en vajer i kättingen och tog hem meter för meter med hjälp av tvåans vinsch, vilket tog fem timmar. Den 19 augusti ankrade fartygen på Lissabons redd, där Wirils ankarspel blev provisoriskt reparerat. Den 23 fortsatte de resan och styrde rakt västvart mot Azorerna. Den 30 rundade man öarna och kunde vända stäven ”hemöver”. Därefter passerades flera stormområden från NV. Fartygen satte hårt i den grova sjön och bogservajern åt sig sakta in i träskoningen runt Wirils luck-karm. Samtidigt hade Camelias rorsman, som stod akterut utan sikt föröver, svårt att hålla kursen i den grova sjön. Bogservajern utsattes för stora påfrestningar men höll, trots att splitsarna började bli uttöjda. Den 11 september anlöpte fartygen Thorshavn för brittisk kontroll och den 14 ankrade de på Kristiansands redd för inspektion av tysk militär. Den 17 fortsatte resan längs kusten in på svenskt vatten. Dagen därpå löste Rödabolagets Herbert av Wiril, efter 38 dygns bogsering och 7.000 nautiska mil. Att bravaden gjordes under ett världskrig över hav, där ubåtar gick i stim, är enastående. För sin insats fick Wirils befälhavare Henning Isberg ta emot riddartecknet av Vasaorden ur Gustaf V:s hand. Chiefen David Öhrberg, som hållit liv i Wirils provisoriskt hoplappade och hårt ansträngda maskineri under hela resan, fick däremot ingen ”peng” för sitt sjömanskap. NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 23 RÄTT LÖSNING TILL NT-KRYSSET 5/09 Vinnare i denna omgång är Bo Sjöstedt i Skärholmen, Gudrun och Lars Björntorp i Torshälla och Birgitta Ericson i Fagersta. Stort grattis - trisslotterna kommer med posten! 24 NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 NT-KRYSSET 6/09. KONSTRUKTÖR: WILLY HAGEL De tre först öppnade rätta lösningarna vinner varsin dubbeltrisslott. Senast den 19 oktober vill vi ha era lösningar. Den rätta lösningen och vinnarna publiceras i NT 7/09 som utkommer den 3 november. Lösningen insändes till Nautisk Tidskrift, Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm. Märk kuvertet: NT-krysset 6/09. NAMN: GATA: POSTADRESS: NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 25 UTBLICK. Endast fyra fartyg I MALAWIS HANDELSFLOTTA Sjöfarten kan variera otroligt mycket från land till land. I afrikanska Malawi, ett av världens absolut fattigaste länder, består handelsflottan av ett passagerarfartyg, ett fraktfartyg, en produkttanker och en pråm. Samtliga fartyg går i trafik på den stora Malawisjön. Dessutom försörjer Malawisjön tusentals fiskare som fiskar nationalfisken chambo från enkla kanoter. På senare år har dock fisket blivit sämre. L Ilala är ett fartyg som har några år på nacken. Hon byggdes på ett varv i skotska Clyde 1949 och jungfruresan gjordes 1951. Adonis Nkhoma och övriga i besättningen är fackligt organiserade i Malawis transportarbetarförbund. 26 NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 andets största och modernaste fraktfartyg Katundu är på 750 ton. Båten levererades i sektioner från ett varv i Tyskland 1991 och sattes ihop i Malawi. Den största färjan är M/S Ilala som går i trafik runt Malawisjön och också gör några stopp i grannlandet Mozambique. Fast här finns inga hamnanläggningar, Ilala ankrar upp och livbåtarna hänger under hela resan i dävertarna och fraktar människor och gods iland. Rundresan med Ilala längs sjöns olika hamnar tar drygt fem dagar. Även om passagerarfartyget inte direkt håller västländsk standard är resan ändå minnesvärd. Majoriteten av passagerarna har valt att resa i tredje klass. Stora delar av resan är grönskan längs sjöns stränder magnifik - Vi är certifierade att ta ombord 400 passagerare, berättar Ilalas 43-åriga kapten Adonis Nkhoma. I Malawi räknas ett jobb till sjöss som ett högstatutsyrke. Nkhoma har för jobbet som kapten en lön på omkring 200 dollar i månaden, en hög lön i Malawi där arbetslösheten är mycket stor. - Jobbet är omväxlande och bra även om jag förstås är borta en del från min familj, från min fru och mina två barn som är 18 och 15 år gamla. Samtidigt är det skönt att ha ett arbete så att mina barn har möjlighet att få gå i skola och utbilda sig. Själv utbildade jag mig i sju år på en sjömansskola för att bli kapten. I den tiden ingick också flera längre UTBLICK. Malawis flagga. praktikperioder. Ilala ägs av statliga Malawi Lake Services men trafiken har under de senaste åren drivits av ett privat bolag. - Myndigheterna har upplevt att det privata bolaget misskött trafiken så därför kommer vi snart åter att arbeta direkt för den malawiska staten, säger Adonis Nkhoma. - För egen del spelar det inte så stor roll om det är staten eller ett privat bolag som sköter trafiken. Bara jag får min lön och det har det ibland varit problem med under senare tid. Häromveckan var vi till och med beredda att gå ut i strejk sedan det bolag som än så länge har koncession för trafiken låg efter med löneutbetalningarna. Adonis Nkhoma och övriga i besättningen är fackligt organiserade i Malawis transportarbetarförbund. Själv arbetar han på en form av 1-1-system. Han gör en resa med Ilala för att vara hemma nästa resa. Ilala är ett fartyg som har några år på nacken. Hon byggdes på ett varv i skotska Clyde 1949 och jungfruresan gjordes 1951. Transporten gick sjövägen till Beira i Mozambique och därefter landvägen till en av Malawisjöns största hamnar Monkey Bay där fartyget monterades ihop. Ett maskinbyte gjordes 1987. - Eftersom det är ett gammalt fartyg kräver hon mycket underhåll. Trots allt tycker jag båten håller en hygglig standard. Jag är stolt över att få arbeta på vårt största passagerarfartyg, säger Adonis Nkhoma. Ilala är en viktig livsnerv för Malawi och därför är det nödvändigt att trafiken fungerar. - Vår flotta är inte stor men fartygen spelar ändå en betydelsefull roll för vårt lands ekonomi, säger Owen Edson Singina, som sedan några månader är vd på Malawi Lake Services. Owen är sjöingenjör och studerade vid World Maritime University i Malmö 1993 och 1994. I Malawi räknas ett jobb till sjöss som ett högstatutsyrke. Nkhoma har för jobbet som kapten en lön på omkring 200 dollar i månaden, en hög lön i Malawi där arbetslösheten är mycket stor. Malawisjön försörjer tusentals fiskare som fiskar nationalfisken chambo från enkla kanoter. På senare år har dock fisket blivit sämre. > NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 27 UTBLICK. > Han berättar att det största fartyget Katundu normalt transporterar containers mellan hamnarna Chipoka och Chilum. Produktankern Ufulu kan som mest transportera 290 ton. - Vår handelsflotta är med andra ord mycket liten jämfört med de flesta länder. Dessutom har några av fartygen många år på nacken. Därför satsar vi en hel del på regelbundet underhåll och kan även snabbt genomföra reparationer under vattnet, säger Singini. Malawi Lake Services har varit verksamt i över 70 år. Antalet anställda i bolaget är idag drygt 160 personer. Ungefär 60 procent arbetar ombord i fartygen. Ilala har en besättning på 38 man. - Vi började faktiskt som en del av Malawis järnvägsbolag innan vi blev ett eget statligt bolag, säger Singina. - Våra båtar fungerar fortfarande som enda möjliga transportmedel till flera öar och samhällen som ligger avsides längs sjön. För invånarna i de byarna är därför båtarna en otroligt viktig livlina med omvärlden. Ser vi på godset som transporteras handlar det framför allt om jordbruksprodukter och byggnadsmaterial. - Eftersom turism i större skala längs sjön kan bli intressant i framtiden har vi även planer på att börja minikryssningar med ett mindre passagerarbåt som heter Mtendere, fortsätter Owen Edson Singini. - De kryssningarna kommer att utgå från Monkey Bay. - Redan idag är sjön ett populärt resmål för yngre dykintresserade turister på grund av den rikliga förekomsten av malawiciklider. I Monkey Bay planerar Malawi Lake Services dessutom att på sikt bygga upp en marina också för privatas båtägare, - Det gäller att ha en bred verksamhet för att få bättre lönsamhet. Under senare år har vi därför även börjat göra reparationer av mindre privatägda maskiner i vår reparationsverkstad, framhåller Singini. Finns det förresten krokodiler och flodhästar i Malawisjön? - Det finns det men lyckligtvis är det 28 NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 Owen Edson Singina, som sedan några månader är vd på Malawi Lake Services. Owen är sjöingenjör och studerade vid World Maritime University i Malmö 1993 och 1994. Fartygen är de enda möjliga transportmedlen till flera öar och samhällen som ligger avsides längs sjön. För invånarna i de byarna är därför båtarna en otroligt viktig livlina med omvärlden. Godset som transporteras är framför allt jordbruksprodukter och byggnadsmaterial. sällan dom visar sig, svarar Ilalas kapten Adonis Nkhoma. Vad hoppas du på inför framtiden? - Att jag och min familj ska få ett bättre liv och att mina barn ska få möjlighet till en god utbildning så att de kan Korta fakta om Malawi få bra jobb. Malawi är fortfarande ett outvecklat land. Därför räcker tyvärr inte maten till för alla invånarna i landet och många svälter. Text: Lennart Johnson Foto: Leif Hansson Malawi ligger i södra Afrika. Huvdstaden heter Llongwe. Malawi gränsar till Tanzania, Zambia och Mozambique. Invånarantalet är drygt 14 miljoner. Landet är ett av de absolut fattigaste i världen. Medellivslängden för män och kvinnor är bara 43 år. Av männen beräknas 76 procent vara läs- och skrivkunniga medan av kvinnorna det handlar om 50 procent. Den genomsnittliga årsinkomsten per person var 2008 ungefär 800 US-dollar. HIV/AIDS är ett stort problem och närmare 15 procent av befolkningen är HIVpositiva. En annan svår sjukdom som tar många liv är malaria. Under vårt besök var Malawi dessutom drabbat av en koleraepidemi. ANSÖKAN OM MEDLEMSKAP I SFBF Sveriges Fartygsbefälsförening, Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm Tilltalsnamn: Efternamn: c/o: Bostadsadress: Postnr: Ort: Bostadstelefon: Övrigt tel: E-post hem: Ditt inträde i föreningen registreras att gälla tidigast då en medlemsavgift blivit inbetald och registrerad på föreningens konto. E-post ombord: Ansökningsblanketten sänder du till Sveriges Fartygsbefälsförening Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm Arbetsgivare: Fartyg: Befattning: Det går även bra att faxa eller scanna och sända denna ansökan med e-mail: Fax: 08-10 67 72 kansli@sfbf.se Fartygets flagg: Behörighet: Land: När du ansöker om medlemskap i Sveriges Fartygsbefälsförening godtar du föreningens stadgar. Stadgarna finner du i sin helhet på föreningens hemsida www.sfbf.se Du kan även få stadgarna postade till dig från SFBFs kansli. Mobiltelefon: Utbildning: Personnr: Avslutad år: Även vid utträde ska skriftlig ansökan insändas och i enlighet med stadgarna är uppsägningstiden i vissa fall 6 månader. Jag ansöker härmed om medlemskap i SFBF och samtycker till att uppgifter om mitt medlemskap i föreningen databehandlas i syfte att administrera mina medlemsavgifter och att kunna tillvarata mina berättigade medlemsintressen. Datum Underskrift Som medlem i SFBF kan du ansöka om medlemskap i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa Villkor för medlemskap AEA är arbetslöshetskassan för i Sverige verksamma akademiker. Det spelar ingen roll om du arbetar i privat eller offentlig sektor, om du är anställd eller företagare. För att kunna bli medlem i AEA skall du uppfylla både akademikerkravet och arbetskravet (se nedan) alternativt uppfylla villkoren för arbetslöshetsersättning och medlemskap enligt studerandevillkoret. Rätten till medlemskap regleras i Lagen 1997:239 om arbetslöshetskassor och i AEA:s stadgar. Akademikerkravet Akademikerkravet uppfyller du som har en akademisk examen, 120 akademiska poäng eller mer, eller om du studerar för närvarande och har för avsikt att ta minst 120 akademiska poäng. Det finns undantag från akademikervillkoret. Men bara om du har ett medlemskap i ett SACOförbund (t.ex. SFBF). Inträdesansökan Finns som länk från SFBFs hemsida www.sfbf.se och hos AEA. Autogiroblankett finns att ladda ned på www.aea.se För frågor kontakta AEA på telefon 08-412 33 00, tel.tid 9-11, 13-15. Arbetskravet Huvudregeln för inträde i a-kassan är att du arbetar i genomsnitt minst 17 timmar per vecka i minst 5 veckor vid ansökningstillfället. Arbetet får inte vara avslutat när ansökan inkommer till a-kassan. Medlemskapet beviljas tidigast från och med den första dagen i den månad som ansökan inkommer. Observera att medlemskap inte beviljas retroaktivt. SFBF rekommenderar att du ansöker om medlemskap i AEA snarast när du börjar din anställning som sjöbefäl. För inträde i en svensk a-kassa krävs att du arbetar för en arbetsgivare med säte i Sverige eller att du är egenföretagare med säte i Sverige. Efter arbete i annat EU/EES-land har du bara 8 veckor på dig att söka inträde i svensk a-kassa igen. Övergång från annan a-kassa Ta kontakt med din nuvarande a-kassa, be om ett övergångsbevis. Ditt utträde ur annan a-kassa får inte vara tidigare än från den månad du ansöker om inträde i AEA. Arbete på fartyg med utländsk flagg Kontakta AEA i samband med att du börjar eller slutar ett arbete på fartyg med utländsk flagg, för att undvika misstag kring din arbetslöshetsförsäkring. AEA Utland når du på telefon 08-566 445 10 måndag-torsdag kl 9-11 och 13-15, fredagar kl 9-11. Du kan också ställa frågor via e-post på adressen utland@aea.se NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 29 SFBF. NY ADRESS? Har Du bytt bostad,fartyg eller e-postadress? Glöm då inte att meddela oss. Vi vill även ha aktuell e-postadress till fartyget. Då får Du NT, SFBFs nyhetsbrev och annat föreningsmaterial utan fördröjning. BOKA SFBFs SEMESTERHUS Namn.................................. Pers.nr................................. TEGEFJÄLL Adress................................. .......................................... Rederi................................. Fartyg o befattn.................... .......................................... E-post privat........................ E-post fartyg........................ MEDLEMSAVGIFTEN ■ Medlemsavgiften till föreningen är 320 kronor i månaden. Avgiften till A-kassan aviseras direkt från AEA. ■ Avgiften för passiva medlemmar är 270 kronor per år. ■ Gratis medlemskap för studerande. För medlemsfrågor kontakta Inga Bergenmalm E-post: inga.bergenmalm@sfbf.se tel 08-10 60 15 30 NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 TORREVIEJA SFBFs fritidshus i Torrevieja, 5 mil söder om Alicante, har två lägenheter - den övre i två etage med plats för 6 personer och den undre med plats för 4 personer. Till Alicantes internationella flygplats kan man ta sig med reguljär- eller charterflyg. Priser/vecka Övervåningen: lågsäsong 2 500:högsäsong 4 000:(15 april - 30 september) Slutstädning 450:Lakan och handdukar 80:-/pers Undervåningen: lågsäsong 2 200:högsäsong 3 500:(15 april - 30 september) Slutstädning 350:Lakan och handdukar 80:-/pers SFBFs fritidshus i Tegefjäll, mitt emellan Åre och Duved, har två lägenheter med plats för 8 personer i varje. I Tegefjäll finns fem liftar och fem preparerade nedfarter. Systemet är ihopbyggt med Duveds liftsystem. Priser lör-lör v 2-6 v 7-16 v 17-51 v 52-1 3 500:5 000:2 000:4 100:- Priser med reservation för höjningar. För ytterligare information och bokning kontakta Inga Bergenmalm tel 08-10 60 15. SFBF-ARTIKLAR SFBF-slips i mörkblå helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 400:-. Scarf i marinblå helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 350:-. Manschettknappar med SFBFs emblem. 125:-. Slipshållare med SFBFs emblem. 75:-. Beställ genom att betala in på SFBFs pg 65 37 64-1. Ange namn, adress och vara. SFBF. SFBF SVERIGES FARTYGSBEFÄLSFÖRENING KONTOR OCH OMBUD Gamla Brogatan 19, 2 tr 111 20 Stockholm Tel. 08-10 60 15 Fax 08-10 67 72 E-post: kansli@sfbf.se Internet: www.sfbf.se Expeditionstider vard. 09.00-16.00 Lunchstängt 11.30-12.30 STYRELSEORDFÖRANDE JÖRGEN LORÉN Tel. 0304-442 00 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR CHRISTER LINDVALL Tel. 08-10 60 18 070-510 7133 OMBUDSMÄN HANS-DIETER GRAHL Tel. 08-10 60 16 070-692 7478 LENNART JONSSON Tel. 08-10 60 17 070-855 3143 TOMAS SJÖSTEDT Tel. 08-10 60 15 070-676 8080 Box 9 471 21 Skärhamn REDAKTÖR 0CH INFORMATÖR MARIE HALVDANSON Tel. 08-10 60 19 070-555 0188 ADMINISTRATÖR INGA BERGENMALM Tel. 08-10 60 15 SEKRETERARE AGNETA HÄLL Tel. 08-10 60 15 MEDLEMSAVGIFTER: Pg 607 9861-8 Bg 405-2361 FÖRENINGSOMBUD Helsingborg JÖRGEN HEIMDAHL Rönngatan 5 263 38 Höganäs Bost.tel. 042-333 704 Kalmar THOMMY KEMBRING Tackjärnsv. 54, 394 70 Kalmar Bost.tel. 0480-47 81 88 Kramfors/Örnsköldsvik Vakant Luleå BENGT ÅSTRÖM Uddvägen 4, 941 42 Piteå Bost.tel. 0911-681 96 Malmö JAN ÖBERG Jonas gränd 3, 294 95 Sölvesborg Mob.tel. 070-715 6236 AKADEMIKERNAS ERKÄNDA ARBETSLÖSHETSKASSA, AEA Tel. 08-412 33 00. tel.tid 9-11, 13-15 Fax: 08-24 78 79 Adress: Box 3536, 103 69 Stockholm FACKKLUBBAR INOM SFBF REDERI ORDFÖRANDE ACE Link Affärsverken Karlskrona AB Blidösundsbolaget Broström Ship Management Destination Gotland DFDS Tor Line Finnlines Ship Management AB Klaveness Cement Logistics AB Rederi Allandia AB Ressel Rederi Sand & Grus AB Jehander Scandlines AB Sea Wind Line AB Sjöfartsverkets Rederi SSAB Stena Line Stockholms Skärgård Styrsöbolaget Svitzer Tallink Silja Transatlantic TT-Line Tärntank Rederi AB Utö Rederi Wallenius Viking Rederi AB Visingsötrafiken Vägfärjorna Öckerö kommun Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB Fartyg under INT-avtal Sjöfartshögskolan Chalmers-Lindholmen Sjöfartshögskolan Kalmar ARNE BJÖRNBERG, Jacoby väg 5 A, 263 58 HÖGANÄS, tel. 042-33 32 97, 070-668 8901 cptarnebjoernberg@hotmail.com LARS CAMPBELL (kont.m.) Sandrydsvägen 21, 370 23 HASSLÖ, tel. 0455-33 20 97, 0708-66 54 53 lars.campbell@euromail.se PER WESTERGREN (kont.m.), Fatburs Kvarngata 7, 4tr, 118 64 STOCKHOLM, tel. 08-641 5934, 070-676 4416 perwestergren@telia.com JOHAN JUHLIN, Kungs Husby 65, 745 99 ENKÖPING, tel. 0171-87142, 070-422 5367 johan.juhlin@live.se ULF HAMMARSTRÖM, Bjärs Lojsta, 620 12 HEMSE, tel. 0498-48 44 52, 070-222 8422 uffeh@gotland.com uam@destinationgotland.se JONAS TUNSTAD, (kont.m.) Rostock 230, 442 91 ROMELANDA, tel. 0303-223 608 jtunster@gmail.com THOMAS BRUNDIN, Krankajen 40, 5tr, 211 12 MALMÖ, tel. 040-611 6162, 0706-269431 t.brundin@yahoo.se MATS ANDERSSON, Brukskogsvägen 16, 178 92 ADELSÖ, tel. 08-38 23 21, 070-7487054 nobleisland@hotmail.com CHRISTOFFER RABIEGA, Brännkyrkagatan 79, BV, 118 23 STOCKHOLM, tel. 08-531 771 45, 070-747 3725, rabiega@telia.com INGEMAR LARSSON, (kont.m), Sjöbergavägen 42, 135 69 TYRESÖ, tel. 070-415 4809 LEIF SJÄLANDER (kont.m.), PL 12, 760 41 ARHOLMA, tel. 0176-581 08 leif.sjalander@telia.com NILS DEWÁR, Gjuterigatan 92, 271 44 YSTAD, tel. 070-518 62 44, fax 0410-651 89, sfbf.klubb@scandlines.se JONAS ANDERSSON, Rosenlund, 740 20 VÄNGE, tel. 018-324 474, 070-763 3152, freiamalte@hotmail.com MATTIAS PETERSON, Vintergatan 6, 393 51 KALMAR, tel. 0480-411 924, 0703-599 681 944t@telia.com MIKAEL STEIN (kont.m.) Bäckalidsvägen 48, 138 36 ÄLTA, tel. 08-773 4636, 070-624 8001 micke.stein@bredband.net JÖRGEN LORÉN, Stena Line AB, 405 19 GÖTEBORG tel. 070-765 5816 HANS ANDERSON, Bergholms väg 14, 611 36 NYKÖPING, tel. 0155-26 80 40, 070-640 3000 h.andersson@comhem.se BENGT GOLLUNGBERG,Gullbrings väg 3, 423 34 TORSLANDA, tel. 031-563 353, 070-734 7180 bengt.go@spary.se BÖRJE JENSEN (kont.m.), Norgårdsvägen 58, 430 90 ÖCKERÖ, tel. 031-96 96 25, 031-96 97 18 borje.jensen@rodabolaget.se YVONNE NORDSTRÖM, Bromsgatan 4, 274 31 SKURUP tel. 0411-455 70, 070-441 1491 yvonneper@hotmail.com PER JOHAN JONSSON, Hulta Nyhem, 516 91 DALSJÖFORS, tel. 033-27 72 16, 070-4710222 sfbfklubben@rabt.se PATRIK FRIDLUND, Örby 7, 755 96 UPPSALA. tel. 070-641 5926 patrik.fridlund@home.se BERT DAHLBERG (kont.m.), Box 4120, 227 22 LUND, tel. 046-32 07 40, 0708-32 07 5 bert.dahlberg@comhem.se CONNY SÖDERBERG ANDERSSON (kont.m.), Sparvens väg 6, 130 37 STAVSNÄS, tel 08-571 50789, 070-564 2558 connysoderberg@hotmail.com JAN-OLOV OLSSON, Forsfararvägen 16, 142 66 TRÅNGSUND, tel. 08-605 9538 jano.olsson@spray.se RALF KARLSSON (kont.m.), Tvärgränd 1, FI-221 00 MARIEHAMN ralle@aland.net GERT MÖBIUS (kont.m.), Norregårdsv. 5, 560 34 VISINGSÖ, tel. 0390-407 60 STIG KARLSSON, Slånbärsvägen 18, 430 91 HÖNÖ, tel. 031-96 54 44, 070-3964455 stig.karlsson-a@vv.se LARS-OLOF OLSSON (kont.m.), Box 37, 430 92 FOTÖ, tel. 031-96 64 03 PATRICK NORGREN (kont.m.), Fjären, 893 99 ULVÖHAMN, tel. 0660-22 40 24 ANDERS LEIMALM (kont.m.), Dalahöjdsv. 17 A, 461 55 TROLLHÄTTAN, tel. 0520-742 26, 070-8389262 leimalm@telia.com TOBIAS ELIASSON, Kårehogen 106, 474 93 ELLÖS tel. 073-918 6452 tobberten@hotmail.com MALIN SÅNNELL, Smålandsgatan 8, 392 32 KALMAR, tel. 070-960 5241 saannell@yahoo.se SFBFs STYRELSE ORDINARIE LEDAMÖTER CHRISTER LINDVALL 08-540 668 17 christer.lindvall@sfbf.se JÖRGEN LORÉN (ordf.) 0304-442 00 jorgen.loren@stenaline.com NILS DEWÁR 0411-149 87 nils.dewar@telia.com HANS ÅDÉN 08-541 366 66 hasse.aden@telia.com BIRGITTA CARLSSON 031-774 05 99 birgitta.carlsson@stenaline.com STIG KARLSSON 031-96 54 44 stig.karlsson-a@vv.se 1:e SUPPLEANTER JOHAN JUHLIN 0171-871 42 johan.juhlin@live.se MARGARETA HALLENBORG 0696-405 12 margareta.hallenborg@zonline.se TORSTEN JOHANSSON 031-25 34 98 YVONNE NORDSTRÖM 0411-455 70 yvonneper@hotmail.com ERLING BORG 0611-138 33 erling.b@hotmail.com 2:e SUPPLEANTER TOMI GUSTAFSSON 031-22 08 49 tomi.gustafsson@stenaline.com DANIEL ANDERSSON 042-14 66 60 dasaca@glocalnet.net HÅKAN MANNBRINK 08-541 337 91 hakanmannbrink@hotmail.com MIKAEL JOHANSSON 031-47 84 51 mikael.johansson@stenaline.com JIMMY FRANZÉN 0390-400 28 jimmy.franzen@telia.com ADJUNGERADE MALIN SÅNNELL 070-960 5241 saannell@yahoo.se TOBIAS ELIASSON, 073-918 64 52 tobberten@hotmail.com BEFÄLHAVARE som förhandlar om att anta ny anställning bör innan uppgörelse träffas, förhöra sig hos föreningen angående löne- och anställningsvillkor. Då behöver föreningen inte i efterhand ingripa för justeringar, vilket är en omständlig procedur. OM DU ÄR ARBETSLÖS ELLER SJUKSKRIVEN skall du själv betala in medlemsavgiften till föreningen. Vid inbetalning använd SFBFs postgiro 607 9861-8 eller bankgiro 405-2361. SFBFs FÖRSÄKRING SFBFs medlemsförsäkring är frivillig och ingår ej i medlemsavgiften. Information om försäkringen beställer du av medlemsregistret tel 08-10 60 15. VILL DU HA SFBFs NYHETSBREV? Maila din e-postadress till inga. bergenmalm@sfbf.se så får du SFBFs nyhetsbrev som kommer ut omkring den 20:e varje månad. NAUTISK TIDSKRIFT 6/09 31 POSTTIDNING B RETURADRESS: Gamla Brogatan 19, 2 tr 111 20 Stockholm 32 NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
© Copyright 2024