1. No category

Brännpunkt
Medlemsblad från Svensk Optikerförening
– din yrkes- och fackförening
lll
Nr 2 – maj 2015
Ordförande
har ordet
Svensk Optikerförening är en förening
inom Sacoförbundet SRAT.
Svensk Optikerförening
c/o SRAT
Box 1419
111 84 Stockholm
Telefon 08-442 44 60
Fax 08-442 44 80
E-post kansli@srat.se
Hemsida www.srat.se/optiker
Styrelsen Svensk Optikerförening
(yrkesfrågor)
Ordförande:
Unni Rosengren, Stockholm
unni.rosengren@gmail.com
Ledamöter:
Mette Eriksson, Märsta
mette.eriksson@bredband.net
Thomas Lindenhäll, Örebro
thomas@lindenhall.se
Elena Moschovidou, Stockholm
moschovidou@gmail.com
Aki Määttä, Sköndal
aki.mtta@yahoo.se
Mikael Simson, Årsta
msimson@telia.com
Daniel Skogsrud, Eskilstuna,
daniel.skogsrud@home.se
Stefan Wallgren, Göteborg
stefan.wallgren@gmail.com
Adjungerad:
Julia Ahlin, Stockholm
juliaahlin@hotmail.com
Carina Lönnqvist,
carinalonnkvist@hotmail.com
Förhandlare SRAT (lön, anställning)
Anders Berndt, 08-442 44 70,
anders.berndt@srat.se
Mia Axelsson, 08-442 44 76,
mia.axelsson@srat.se
Det är så härligt när årsmötet närmar sig
för då vet man även att våren är på väg!
Det var kul att se så många på plats, nästa
gång hoppas jag på att ännu fler kommer.
Jag blev vald som ordförande ytterligare
ett år, jag tackar för fortsatt förtroende. Vi
välkomnade två nya ledamöter i styrelsen
– Thomas Lindenhäll och Stefan Wallgren
(de presenterar sig på nästa sida). Det är en
bra blandning på oss i styrelsen – vi är från
olika delar av landet, har olika utbildningsnivåer och kommer från skilda arbetsplatser. Våra arbetsplatser är bland annat:
Synsam, Synoptik, Direkt Optik, Smarteyes, Specsavers, Aoptik samt ögonklinik.
Styrelsen har även tidigare ordföranden
Carina Lönnqvist, som är butiksägare, som
bollplank. Detta är mycket positivt för vårt
styrelsearbete då vi får input från så många
olika håll.
I samband med årsmötet föreläste
Fredrik Källmark om det senaste inom området ”Torra Ögon”. Ett område som vi vet
mycket om men är bra att vara uppdaterad
inom då nya rön och hjälpmedel ständigt
dyker upp. Det känns bra att kunna hjälpa
de många kunder/patienter som har problem med detta.
Snart får vi tillfälle att ses igen. Den 13
maj anordnar vi en mingelträff för optiker
i Stockholm. Mer detaljer angående detta
kommer i epostutskick till berörda medlemmar samt i kalendern på www.srat.se.
Brännpunkt tar nu sommaruppehåll
och nästa blad kommer ut igen till hösten.
Ha en underbar vår och sommar!
Mingelkväll i Stockholm den 13 maj
Boka in i din kalender redan nu! Berörda medlemmar kommer att få e-post.
Information kommer även att finnas i kalendern på www.srat.se
Svensk Optikerförening
finns på Facebook.
Besök oss där!
Värva en kollega!
Hjälp oss att växa och bli ännu starkare
En del av Saco
Unni Rosengren
Du får en bokcheck på 500 kr/värvad medlem.
Läs mer på www.srat.se/varva_kollega
Brännpunkt
Nr 2 – maj 2015
20 procent av befolkningen lider av
Torra ögon
Vi som var på
årsmötet fick
lyssna på ett
bra föredrag av
Fredrik Källmark,
universitetslektor
på Karolinska
Institutet. Han
pratade om ett
ämne som ligger
Fredrik Källmark
honom varmt om
hjärtat, nämligen torra ögon.
Han började sin timme med att förklara att cirka 20 procent av befolkningen
lider av torra ögon. Symptomen kan vara
allt ifrån röda, svidande och rinnande ögon
till dimsyn. Behandlas det inte kan det
övergå till en kronisk sjukdom som leder
till corneala sår, infektioner och nedsatt
syn.
Torra ögon är egentligen en multifaktoriell sjukdom, men brukar delas in i två
orsaker:
1. Dåligt tårflöde. Kan bero på både
en hög avdunstning (exempelvis Sjögrens
Syndrom) eller minskad/stoppat refleximpuls (exempelvis vid kontaktlinsbruk,
refraktiv kirurgi,
diabetes samt vissa
läkemedel).
2. Meibomian
Gland Dysfunction
(MGD). Detta
innebär att de meibomska körtlarna inte
fungerar som de ska, vilket kan bero på
exempelvis att det är ett stopp i körtelmynningarna. Detta resulterar i försämrad
kvalitet på tårvätskan som i sin tur kan leda
till exempelvis rinnande ögon.
Hur diagnostiserar vi patienten?
Som alltid är anamnesen en oerhört viktig
del. Använd biomikroskopet och titta på
tårmenisken som ska vara 0,2-0,4 millimeter hög. Fredrik tycker också att man
kan använda fenolröd-tråd samt färga med
Rose-bengal eller Lisamin green. Däremot
tycker han att mäta Break Up Time med
fluorescein är bortkastat. Bättre är att mäta
NI-BUT med till exempel en keratometer.
En av de saker som är viktig att mäta
är något som väldigt få av oss optiker har
möjlighet till, och det är tårarnas osmolaritet. Osmolariteten är det som styr avdunst-
Presentation av nya
styrelseledamöterna
Jag heter Thomas
Lindenhäll och fick av
årsmötet chansen att
sitta i Svensk Optikerförenings styrelse.
Kontaktade valberedningen ett par veckor
tidigare och erbjöd
mig att sitta med då jag ser det som en
personlig utmaning med styrelsearbete. Kul
att skaffa sig erfarenhet!
Efter optikerexamen på Karolinska
Institutet 2008 har jag hunnit med flertal
olika arbetsgivare och orter, både Karlstad och Kiruna. Sedan i somras bor jag i
Kumla utanför Örebro tillsammans med
min sambo Sara och våra två barn Moa
och Leo. Jag har jobbat både som optiker i
butik och inom refraktiv kirurgi. Från och
med 20 april är jag anställd på Aoptik.
När jag inte jobbar eller är med familjen är mitt stora intresse Hammarby, som
jag följer i vått och torrt.
Jag heter Stefan
Wallgren, är 46 år gammal och gick ut från
Karolinska Institutets
optikerprogram 2005.
Sedan dess har jag varit
anställd på Hendéns
Optik, i Göteborg och i
Västra Frölunda. En av flera bra saker med
att vara medlem i Svensk Optikerföre-ning
tycker jag är att vi själva kan ta reda på vad
det är som gäller i olika arbetsrelaterade
frågor som exempelvis arbetstider, semester,
lön med mera. För mig är vår arbetsmiljö
och yrkesrollens utveckling två viktiga
frågor.
ningen, hög osmotisk tårvätska ger hög
avdunstning. Dessvärre har det visat sig i
Fredrik Källmarks studier att många av de
vanligaste tårsubstituten vi använder i vår
verksamhet till och med kan öka osmolariteten i tårvätskan.
Ett bra tårsubstitut ska ha låg osmolaritet, innehålla elektrolyter samt vara utan
konserveringsmedel.
Skulle vi i vår verksamhet stöta på
patienter som vi inte lyckas hjälpa bli kvitt
med sina torra ögon är det dessvärre inte
många ögonmottagningar i landet som vill
att vi remitterar dessa patienter. Därför avslutar Fredrik sitt föredrag med att göra lite
reklam för sin egna nyöppnade klinik där
man enbart jobbar med att hjälpa patienter
med torra ögon. Där finns hög kunskap
och bra utrustning för ändamålet.
Thomas Lindenhäll
Missa inte
medlemsutskick!
Anmäl din
e-postadress
på MIN SIDA
på www.srat.se
Brännpunkt
Nr 2 – maj 2015
Kan man förhandla
om vad som är rätt
eller fel?
Förhandlingar kan ske på många olika
sätt och i olika situationer. Oavsett område
så handlar det om att hitta en lösning på
ett problem där två (eller flera) parter har
ett ömsesidigt intresse av att lösa det. Man
kan jämföra med begreppet medling där
det är en tredje part som tar en neutral
position för att förmå parterna att hitta en
lösning som de själva inte klarar av genom
förhandling.
Inom arbetsrätten kan förhandlingar
ske mellan arbetsgivare eller dennes företrädare och arbetstagare eller dennes företrädare. Det finns dock två olika orsaker till
förhandlingen som gör att begreppen rätt
och fel får helt olika betydelse och jag ska
försöka klargöra skillnaden här.
Förhandling utifrån lag eller avtal
Om man är oense om något där det
finns en reglering i lag eller avtal så kallas
det rättstvist. Det kan exempelvis vara
hur många timmar på en vecka jag kan
schemaläggas, hur övertid ska kompenseras
eller om arbetsgivaren har rätt att säga upp
mig. Här finns det regler som man har att
följa men det kan vara situationer som är
unika och gör att det inte är helt lättolkat.
Förhandlingen handlar om att utröna vad
som är rätt eller fel utifrån vad lagen eller
avtalet säger och med stöd av hur domstol
har dömt i liknande situationer. Kommer
man inte överens i förhandlingar är sista
instans att pröva det i domstol där man får
ett slutligt avgörande vad som är rätt och
fel. Ibland kan det klokaste vara att istället
hitta en kompromiss som båda parter
tycker är tillräckligt bra istället för att driva
frågan i domstol.
Förhandling där man har intresse av att
påverka arbetsgivaren
Om det däremot inte finns någon lag eller
något avtal som reglerar en viss fråga så
kallas det intressetvist. Det kan exempelvis handla om hur många anställda man
behöver vara i en viss organisation och hur
fördelningen ska vara i antal mellan olika
funktioner, lönesättningen när du söker
jobb, sammanslagning av två verksamheter
eller hur länge optikerna ska jobba varje
dag. Ingen av dessa frågor har något ob-
Glas
klart
Frågespalt
jektivt rätt eller fel utan det är i slutändan
arbetsgivaren som förfogar över beslutanderätten. Vid löneförhandlingen handlar det
om att komma överens vad din lön ska vara
för att du ska ta anställningen. Kommer ni
inte överens så blir det ingen anställning
då det är arbetsgivaren som beslutar vilken
lön som maximalt ska erbjudas och du som
avgör om lönen är för låg för att accepteras.
Vid verksamhetsfusionen handlar förhandlingen om att arbetsgivaren måste hämta
in arbetstagarnas perspektiv och åsikter
innan beslut fattas. Den kloke arbetsgivaren gör detta för att förstå hur eventuella
förändringar påverkar verksamheten som
man inte har tänkt på och väger in fler
perspektiv för att fatta bästa möjliga beslut.
Det finns alltså inget objektivt rätt eller fel,
men förhandlingen syftar till att utröna vad
som är mest rätt för organisationen i den
här situationen och att ge arbetstagarna
möjlighet att påverka ett beslut innan det
fattas. Dialogen kring schemafrågor sker
i butik med respektive optiker och inom
landsting genom samverkan, men med
samma syfte.
Förhandling är alltså en utredning
i dialog med ett regelverk som styr vad
som händer om man inte kommer till en
lösning, där anledningen till förhandlingen
avgör fortsättningen.
När vi förhandlar är det för att skydda
en rättighet, bevaka ett intresse genom att
påverka en situation till det bättre eller
lösa ett problem med utgångspunkt vad ni
medlemmar tycker är rätt.
Anders Berndt,
förhandlare
FRÅGA: Jag har jobbat på min nuvarande arbetsplats i fyra år. När jag
erbjöds jobbet kunde de inte matcha
mitt löneanspråk men istället erbjöds
jag en extra pensionsförsäkring. Det
står i mitt anställningsavtal. Vi kom
också överens om att när jag jobbar
lördagar så är jag ledig på efterföljande måndag istället. Detta skrevs
inte ned, men det har varit så nästan
hela tiden.
Nu vill min arbetsgivare ta bort
min pensionsförsäkring och ändra
min lediga dag. Kan de göra så?
SVAR: Båda dina förmåner kan anses
vara anställningsförmåner som är
knutna till ditt anställningsavtal. Ett
avtal måste inte vara skriftligt för att
vara gällande, men det är alltid svårigheter när det gäller att bevisa vad som
är avtalat om man har olika uppfattning
om ett muntligt avtal.
Om vi börjar med din pensionsförmån så är den skriftligen nedtecknad
i avtal och då är värdet skyddat. Om
arbetsgivaren vill ta bort den, vilket kan
vara möjligt, så ska den ersättas med
förmånsvärdet på din lön istället. Den
lediga måndagen däremot kan, om ni
är oense, vara svår att styrka att den är
fredad. Schemaläggning är något som
arbetsgivaren normalt förfogar över och
frågan är om det kan styrkas att du inte
kan schemaläggas på den dagen eller om
man i möjligaste mån ska ta hänsyn till
ditt önskemål att ha den ledig.
Pensionsfrågan är uppenbarligen
en förändring i dina anställningsvillkor
och det ska arbetsgivaren förhandla
om så där kan du meddela att de får
kontakta oss innan de verkställer något.
Angående schemaläggningen så har vi
möjlighet att kalla till förhandling för
att reda ut vad som gäller. Kontakta oss
gärna så vi kan diskutera närmare hur vi
ska gå vidare.
Anders Berndt,
förhandlare
Brännpunkt
Nr 2 – maj 2015
Kollektivavtal
Vad innebär det?
Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal
mellan en arbetstagarorganisation och en
arbetsgivarorganisation/enskild arbetsgivare
om de anställningsvillkor som ska gälla på
arbetsplatsen. Kollektivavtalen på optikerns
arbetsmarknad är till för att reglera denna
utifrån de särskilda förutsättningarna som
råder inom branschen. Ett kollektivavtal
är till stor fördel för en arbetstagare då den
erbjuder förmåner som skapar trygghet och
stöd samtidigt som det även underlättar för
arbetsgivaren då denne får fredsplikt och
stabilitet i sitt arbete.
Ett kollektivavtal är som en paketlösning som du får i din anställning och
som ser till att de flesta förmåner i din
anställning blir reglerade. I kollektivavtalet
finns anställningsvillkoren som gäller för de
anställda på arbetsplatsen. En del av villkoren i kollektivavtal kompletterar det som
finns i lagstiftningen som till exempel formerna för uppsägning, semester, sjukdom,
ledighet och uppsägning. Medan andra
villkor regleras enbart i kollektivavtal. Att
exempelvis ens lön ses över varje år, att man
får övertidsersättning och ob-tillägg samt
att man har olika typer av försäkringar som
arbetsskadeförsäkring och tjänstepension i
sin anställning är inte något som regleras i
lag och som man har för givet när man går
in i en anställning. Dessa förmåner och fler
regleras i kollektivavtal.
Alla optiker anställda i landstingen, exempelvis syncentraloptikerna, omfattas av
”landstingsavtalet” där SRAT har avtal med
varje landsting. På den privata sektorn har
SRAT avtal för optiker vid en rad företag.
Det största företaget är Synsam Drifts AB.
På företag där SRAT inte har kollektivavtal för optiker och där ni önskar att så
skall vara fallet krävs att SRAT sluter avtal
för er. Vid företag anslutna till arbetsgivarorganisationen Svensk Handel går det till
så att vi begär att avtalet skall kopplas in
genom att skicka en framställan om detta
till Svensk Handel. Företaget har då en
skyldighet att gå med på detta så länge de
är medlemmar i Svensk Handel. Det har vi
gjort en central överenskommelse om med
Svensk Handel.
Det går även att teckna ett så kallat
hängavtal om arbetsgivaren inte är med i
Svensk Handel och av olika anledningar
inte vill gå med, det tecknas direkt mellan
arbetsgivaren och SRAT. Om inte arbetsgivaren är med i Svensk Handel och inte
vill teckna ett hängavtal rekommenderar
jag er om ni ska gå in i en ny anställning
att ta kontakt med SRAT för att diskutera
vilka anställningsvillkor som är av vikt vid
en överenskommelse om ett anställningskontrakt.
Vet ni inte om er arbetsgivare är med i
Svensk Handel kan ni vända er till SRAT
med företagets organisationsnummer så
tar vi reda på det. Är er arbetsgivare med i
Svensk Handel och ni vill koppla in avtalet
fyll i talongen nedan och skicka in till oss.
Vill du omfattas av kollektivavtalet
för optiker – gör så här!
Anders Berndt,
bitr förbundsdirektör
!
Vid fler och fler företag gäller nu SRATs avtal för optiker. Avtalet är ett tjänstemannaavtal och motpart är Svensk Handel. Tidigare
gällde avtalet enbart för kontaktlinsoptiker men avtalet ska komma att gälla alla optiker. Gällande löneavtal är byggt på individuella
förhandlingar med lönerevisioner varje år. Med avtalet följer bland annat tjänstepension. Kollektivavtalet finns på SRATs hemsida
www.srat.se
Du som är optiker och är anställd vid ett företag som är anslutet till Svensk Handel behöver bara fylla i nedanstående talong för att
avtalet så småningom skall gälla. Glöm inte att ange organisationsnummer. Arbetar du vid ett företag som inte är anslutna till Svensk
Handel påkallar vi förhandlingar och begär kollektivavtal om du så önskar. Förhandlingarna sker i samråd med dig.
Du som är leg optiker och tidigare omfattas av Handels avtal, meddela detta så vi kan säkerställa att ändringarna blir rätt.
Skicka talongen till:
SRAT, Anders Berndt, Box 1419, 111 84 Stockholm. Du kan också skicka uppgifterna till anders.berndt@srat.se
Jag önskar att kollektivavtalet för optiker skall gälla för mig.
Jag är:
q leg kontaktlinsoptiker q leg optiker
Personnummer
Namn
Organisationsnummer
Adress
Företagets namn
Postadress
Adress, postnummer och ort
Telefon dagtid
Kontaktperson
E-post
Telefon