Ordföranden har ordet... Mikaela vill göra skillnad
hälsan Tema: Student HälsoAkademikernas medlemsblad Ordföranden har ordet... Många är ni, studerandemedlemmar, som nu under våren sliter med uppsatser och funderingar över vad ni ska göra till hösten – söka jobb, fortsätta studera, utlandsresa med mera. Många av er väljer naturligtvis att börja söka jobb. Flera söker förhoppningsvis jobb med hjälp av HälsoAkademikernas (HA) jobbservice Jobbregistret.se samt SRATs karriärservice. Vi har även i år lagt studenttemat i årets andra nummer av Hälsan. Syftet är i första hand att kunna stödja er studerandemedlemmar som nu är på väg in i yrkeslivet. Som jag skrivit i tidigare nummer av Hälsan, så ser vi i HA ett problem med det stora antalet utbildningar inom våra branschområden. Glädjande är att vi kan se att några utbildningar har valt att ha en något tydligare inriktning, en slags möjlighet att ”nischa” sig. Ett par sammanslagningar av utbildningar har även skett. För dig som går på eller är på väg att lämna en av dessa utbildningar gäller det att se realistiskt på din situation. Det är oerhört många nyexaminerade inom ungefär samma område som ditt som precis som du söker efter de jobb som marknaden har att erbjuda och det är tufft! Det positiva är att våra medlemmar ändå de senaste åren får jobb, inom branschen dessutom. Det gäller bara att övertyga arbetsmarknaden om den egna kompetensens förträfflighet. Ut och visa upp er! Använd alla ni känner till er personliga marknadsföring och låt er cv ”regna” över det svenska näringslivet och den offentliga sektorn! Lycka till! Andreas Lövdahl ordförande l Nr 2 – april 2013 Mikaela vill göra skillnad Att vara drivande, engagerad och veta vad man vill är några av de egenskaper som behövs för att vara framgångsrik. Mikaela Grimsberg, blivande fil. kand Hälsopedagog är en av dem som innehar dessa egenskaper, nyligen blev hon medlem i HälsoAkademikerna och vi ville genast träffa henne för en intervju om hur hon ser på sin framtid efter examen och vad HälsoAkademikerna kan göra för henne. Mikaela studerar sista terminen på Hälsopedagogiskt program vid Högskolan i Halmstad. Programmet är ett treårigt kandidatprogram med pedagogik som huvudämne. Att det blev just Högskolan i Halmstad var mest en slump säger hon. – Hälsa har alltid intresserat mig, men då hade jag ett helt annat perspektiv på hälsa än vad jag har idag. Idag är jag medveten om att det finns faktorer som påverkar individens hälsa som står utanför dennes kontroll, samhällsfaktorer. Det är nämligen dessa faktorer som engagerar Mikaela allra mest, framförallt frågor som rör utanförskap och social status och som är starkt kopplade till kriminalitet, beroende, missbruk och genus. På frågan om vad hon vill arbeta med i framtiden svarar hon att hon gärna vill arbeta med beroende- och missbruksfrågor. Under den fria terminen i programmet valde Mikaela att studera kurser som fokuserar på kriminalitet, beroende, missbruk och genusämnen, något som gav mersmak. – Mitt drömjobb innebär för mig att jag har möjlighet att göra skillnad för den enskilda individen, genom min kompetens och det arbete som jag utför. Även om jag arbetar på en övergipande, strategisk nivå vill jag kunna nå ut och göra skillnad för den enskilda individen. På grund av att arbetsmarknaden ver- kar i en konstant förändring, så uppger Mikaela att även egenföretagandet som hälsopedagog finns i tankarna. Med denna driftiga framtidssyn tror Mikaela att hennes främsta styrka på arbetsmarknaden kommer att vara hennes pedagogiska bakgrund, för att förmedla kunskap och förstå individer i lärprocesser. – I dagens samhälle är lärandet otroligt betydelsefullt beroende på de snabba förändringar i krav och effektivitet relaterade till individens arbetsuppgifter som sker. Detta kräver att arbetsgivaren tar ansvar för medarbetarens kompetensutveckling genom att erbjuda regelbunden fortbildning, utbildning och även erbjuder lärmöjligheter. Jag hoppas på att min unika kompetens i hälsopedagogik, studier i kriminalitet, beroende, missbruk och genus kommer att gynna mig på arbetsmarknaden. Varför valde du att bli medlem i HälsoAkademikerna/SRAT? – Jag valde att bli medlem för att det är en trygghet för mig att vara medlem i en fackorganisation som tillvaratar mina intressen som hälsovetare. Som medlem har jag även möjlighet att få information om lönestatistik, något som kan vara ytterst viktigt för mig som nyutexaminerad. HälsoAkademikerna genomförde under hösten informationsmöten på Högskolan i Halmstad, som Mikaela uppger ha varit mycket givande för henne. – Som student kunde jag få svar på Fortsättning på sidan 4 Hälsan 2-2013 Studietiden Din lön... – en tid med många möjligheter MFS-handläggare på det lärosäte eller institution där studierna bedrivs (alternativt med MFS-handläggaren på den institution eller det lärosäte där studenten planerar att söka stipendium). Förutom att det givetvis är otroligt lärorikt att göra en sådan fältresa så ses det också som en merit, speciellt om det finns funderingar på att senare ägna sig åt frågor som rör global hälsa och utveckling. Även i andra sammanhang uppfattas det av exempelvis arbetsgivare som en merit att ha gjort något ”utöver det vanliga”. Utförande av en Minor Field Study kan också leda till andra möjligheter. En aktuell möjlighet är att efter genomförd Minor Field Study ansöka om att delta i Sida Alumni-programmet, som drivs av Sida. Som Sida Alumn besöker man främst gymnasieskolor, men det kan även röra sig om exempelvis företag och organisationer, och föreläser då om Sida, bistånd och globala utvecklingsfrågor kopplat till den personliga erfarenhet man har ifrån sin fältstudie. Agneta Mattiasson Läs mer: •Minor Field Studie: www.programkontoret.se/sv/Program-och-stipendier/ Program-A---O/Minor-Field-Studies •Sida Alumni: sidaalumni.wordpress. Överst: Ett typiskt utomhuskök, maten lagas på öppeneld. Nederst: Ett litet barn ligger och sover i skottkärran, inlindad i tygfiltar. Föräldrarna jobbar på fältet med att ta upp grönsaker. 2 Trots att lönen självklart är en viktig fråga för oss alla, så är det ändå något de flesta tycker är svårt att prata och förhandla om. Vad är ”rätt” lön för mig, hur kan jag begära mer utan att vara ”skrytig”, är jag inte med i facket för att slippa förhandla lönen själv? Detta är frågor som jag tror många ställer sig och jag ska försöka att ge ett kortfattat svar här. Förutsättningarna kan dock skilja sig en del, jag tar här upp två olika infallsvinklar på lönen; ny på arbetsmarknaden och när man helt enkelt vill byta jobb. Ny på arbetsmarknaden Naturligtvis har man ett svagare förhandlingsläge lönemässigt om man är nyutexaminerad och/eller för tillfället utan jobb. Här finns inget klart motbud som arbetsgivaren måste överträffa, utan det handlar helt om att förhandla sig fram till en lön som du känner dig nöjd med och som arbetsgivaren kan acceptera. Börja med att ta reda på fakta så långt du kan; kontakta SRAT:s kansli för aktuell lönestatistik, om lokal facklig förtroendeman finns på arbetsplatsen – kontakta denna för att höra om löneläget just där, i vilket spann dina blivande kollegor ligger osv. Just kontakten med det lokala facket kan ju ge mycket annan matnyttig information om företaget inför en eventuell intervju. Avvakta så länge som möjligt med att avge ditt löneanspråk, helst till du är någorlunda säker på att vara en av dem som erbjuds anställning – ditt förhandlingsläge är starkare då. Utifrån din analys av situationen ska du sätta upp ett mål för vad du vill ha i lön. När frågan om löneanspråk ställs är det denna lön du begär. Den ska kunna motiveras. Du bör även ha en prutmån på ditt anspråk som inte är för stor i skillnaden mellan vad du begär och kan acceptera. Man ska aldrig glömma att det handlar om en förhandling, där båda parter helst vill känna att man vunnit lite. Således, om din smärtgräns ligger vid exempelvis 22 000 kr, så ska du ändå säga 23 000 i ditt anspråk och sedan vara beredd att backa klädsamt en aning. Man ska även vara medveten om att det är svårt att uppnå drömlönerna i sina första anställningar, det viktiga här är snarare att komma in i branschen och skaffa sig viktig erfarenhet. Dock bör poängteras att ingångslönen påverkar din framtida löne- www.halsoakademikerna.se l info@halsoakademikerna.se t Under studietiden finns det många möjligheter att utföra projekt som inte tillhör den ordinarie kursplanen. En möjlighet som få känner till är att utföra en så kallad Minor Field Study (MFS). På många lärosäten och institutioner finns det idag möjlighet att söka stipendium för programmet Minor Field Studies, vilket finansieras av Sida. Vid tilldelning av detta stipendium så åker man som student iväg till ett utvecklingsland, där man vistas i minst 8-10 veckor för att utföra en fältstudie som sedan ligger till grund för den uppsats som ska skrivas, antingen på kandidat- eller magister/masternivå. Tanken med Minor Field Studies är att studenten ska studera frågor som har betydelse för den ekonomiska, sociala, politiska eller kunskapsmässiga utvecklingen i det land dit man åker. Vad som krävs av ansökan, samt vilka kriterier som måste vara uppnådda för att söka finns beskrivet av varje institution/lärosäte som blivit beviljade medel ifrån Sida för detta ändamål. För den som är intresserad av att utföra en Minor Field Study så är det bra att så tidigt som möjligt under sina studier kolla upp vad det är som gäller för ansökan, vilka datum som är aktuella för att söka, vilka länder som är godkända för att göra en Minor Field Study och så vidare. Detta görs enklast genom att ta kontakt med den Hälsan 2-2013 utveckling. Går man in med en för låg lön blir det svårt att ta igen. Byta jobb Om man redan har ett jobb, men önskar sig vidare till nya tjänster eller nivåer, är utgångsläget givetvis ett annat. Här handlar det så klart om att man önskar sig en yrkesmässig utveckling, men oftast även en lönemässig. De tillfällen när man byter jobb är ett av de bästa tillfällena att även uppgradera sin inkomst. Om inte annat av detta skäl bör man vara beredd att flytta på sig ett antal gånger genom yrkeslivet. Lönen är dock inte allt, utan det nya jobbet kan också ha andra fördelar som att det är mer utvecklande, ligger bättre till rent geografiskt, eller någon annan positiv infallsvinkel. Dock, här är det lönen som är i fokus. Ovanstående bakgrundskoll när det gäller statistik samt samtal med lokala fackliga förtroendemän gäller självklart här också. Om inte detta ger tillräckligt med kött på benen så kan man även utgå från sin aktuella lön. Eftersom du sannolikt missar nästa lönerevisionstillfälle, så räkna på vad ditt ungefärliga troliga påslag (avrundat uppåt!) skulle bli. Först därefter lägger du på vad som kan anses vara en skälig förhöjning i och med nya arbetsuppgifter och möjligen större ansvar och befogenheter. Ta också reda på om du i din nya anställning har rätt till övertidsersättning. Rätten till övertidsersättning kan avtalas bort, men det ska i sådana fall ske i utbyte mot högre lön och/eller extra semesterdagar. Om du inte kan bedöma övertidens omfattning råder jag er starkt från att träffa en överenskommelse om undantag från rätten till övertidsersättning. Om du ändå gör det så bör överenskommelsen gälla för ett år i taget och vara möjlig att sägas upp. Ett annat vanligt misstag är att du efter att ha fått ett löneförslag från arbetsgivaren lägger på en stor summa som denne inte kan acceptera. Ett tips är att lägga på en mindre summa som är lättare att svälja. 500 kr extra blir i alla fall 6000 kr på ett år! För att svara på de inledande frågorna: ”Rätt” lön är naturligtvis frågan vad det är. Vi verkar på en marknad med fri och individuell lönesättning där både våra tjänster och förutsättningar varierar stort. Trots detta måste man försöka få fram vad just ”marknaden” generellt betalar för jobbet. Statistik, samtal med kollegor och facket är i dagsläget det bästa sättet att försöka nå något slags svar. När det gäller rädslan att vara skrytig tror jag snarare att problemet är att de flesta är alldeles för blygsamma. Var inte rädd att berätta vad du kan och vad du har uppnått. Eventuella idéer och visioner är inte heller fel att nämna, det visar ju bara att du är intresserad av ditt jobb, något som brukas tolkas positivt av de flesta arbetsgivare. På väg ut i arbetslivet – råd och tips Att söka jobb är en process som kan ta tid och man ska vara medveten om att det inte alltid är enkelt att få sitt drömjobb och vägen dit kan ibland kännas motig. För att underlätta jobbsökandet och vägen till en anställning bör du ta reda på vart du kan hitta jobben, hur du skriver en ansökan, hur du kan förhålla dig under en anställningsintervju och hur du förhandlar fram ”rätt” lön. På SRATs hemsida får du tips och råd om hur sökprocessen går till. Att söka jobb Det kanske allra vanligaste sättet att få jobb på numera är genom egna kontakter. Utnyttja detta om det är möjligt, tänk efter, kanske finns det någon i din omgivning som har kontakt med arbetsplatsen på något sätt. Ett tips är också att prata med alla du känner, förklara att du är arbetslös och söker jobb, möjligheter kan dyka upp när du minst anar det. Nyttja sociala medier såsom yrkesnätverket LinkedIn och även Facebook. Du som är hälsovetare och medlem i HälsoAkademikerna kan knyta kontakter med andra hälsovetare via vårt Hälsovetarnätverk på LinkedIn. Det kan även vara bra att vara engagerad i föreningar, närvara vid mässor, arbetsmarknadsdagar och liknande, då detta kan ge tillfälle att vidga ditt kontaktnät. Leta annonser i olika tidningar och på anslagstavlor. På Internet finns en mängd olika webbsidor där du kan finna annonser. Antingen via jobbsajter eller direkt via arbetsgivarens hemsida. För att få ersättning från a-kassan måste du vara inskriven på Arbetsförmedlingen, från din första arbetslösa dag. På arbetsförmedlingen kan du, oavsett du är inskriven eller inte, söka lediga tjänster i deras platsbank och i tidningarna Platsjournalen och Nytt jobb. Förutom arbetsförmedlingens egen platsbank listar de på hemsidan även andra webbplatser och portaler du kan ha hjälp av när du Ska då slutligen inte facket sköta detta? Svaret är att utvecklingen alltmer går åt det håll att fack och arbetsgivare i avtal drar upp de premisser och bedömningsgrunder som lönesättningen ska baseras på. Själva lönesamtalet sker allt oftare så nära verksamheten som möjligt, mellan lönesättande chef och medarbetare. Det innebär att löneförhandlingen allt oftare går i flera steg. Först argumenterar vi med era arbetsgivare söker jobb. Jobbregistret.se är jobbsajten som i samarbete med HälsoAkademikerna samlar lediga tjänster inom enbart hälsa. Missa inte att gå in även där. Många arbeten annonseras emellertid inte ut, ett effektivt sätt att söka jobb är då att själv ta kontakt och skicka ansökningshandlingar till arbetsplatser där du skulle kunna tänka dig att arbeta, för att presentera dig själv. Ta reda på vem som är kontaktperson innan du skickar iväg din ansökan eller förfrågan. Ansökan En ansökan består av ett personligt brev där du kort presenterar dig själv och berättar om ditt intresse för tjänsten samt varför arbetsgivaren ska anställa just dig, samt ett CV som är en informativ meritförteckning över arbeten, utbildning, personuppgifter etc. Skicka inte med betyg, intyg, referenser etc, erbjud dig istället att komplettera om det behövs. SRAT erbjuder karriärstöd för oss hälsovetare där du bland annat kan få feeback på ditt cv du har formulerat. Skicka ditt cv med namn och kontaktuppgifter på e-post karriar@srat.se. Vill du ha hjälp med att försöka klargöra, utforska och ta fram egna strategier i ditt yrkesliv eller som arbetssökande kan du få ett karriärsamtal med någon av SRATs utbildade karriärcoacher. Anställningsintervju Ta med eventuella intyg eller liknande och kom i tid! Intervjun är en möjlighet att få en klar bild av företaget och den sökta tjänsten. Försök att ta reda på så mycket som möjligt om arbetsplatsen innan du ska på intervjun. Tänk också på hur du vill framställa dig, tänk igenom positiva och negativa egenskaper med dig själv. Besvara frågor med eftertanke, uttryck dig tydligt och marknadsför dig med självsäkerhet. Veronica Ölund för just er yrkesgrupp, därefter måste var och en vara beredd att argumentera för sin sak i enskilda samtal. Jag tror att det är positivt för löneutvecklingen, men det förutsätter förstås att de chefer och arbetsledare som håller i dessa samtal sedan får mandat att faktiskt sätta era löner. www.halsoakademikerna.se l info@halsoakademikerna.se Johan Angeldorff ombudsman 3 Medlemstervju, fortsättning från sidan 1 frågor som mina lärare inte kunde besvara, jag fick information om den senaste lönestatistiken samt inom vilka sektorer som min yrkeskategori arbetar. Jag anser att det är mycket viktigt för studenter att tidigt i utbildningen, kanske redan vid ansökningsprocessen, komma i kontakt med HälsoAkademikerna/SRAT då det är ett sätt för studenten eller den blivande studenten att skapa sig en bra bild av hur arbetsmarknaden för hälsovetare ser ut samt vilken kompetens som kan vara en bristvara på arbetsmarknaden. – Arbetsläget för en hälsopedagog verkar vara lite klurigt, då det hos arbetsgivaren inte alltid hunnit bli en etablerad titel eller arbetsbefattning, säger Mikaela Mikaela var tidigare helt övertygad om att hon efter sin examen skulle söka in till ett magister- eller masterprogram med start till hösten, men efter noga övervägande insåg hon att det är dags för en välbehövlig paus i studierna. – Har man som jag valt att studera vid högskola direkt efter gymnasiet, så kanske det kan vara bra att ge sig ut i ”verkligheten” ett tag. Men med detta sagt så utesluter jag definitivt inte att jag kommer att studera vidare men det kommer i sådant fall att bli längre fram i tiden. Lära kan man göra hela livet, färdig eller fulländad kunskapsmässigt blir man aldrig. Att vara drivande, engagerad och veta vad man vill är några av de egenskaper som Mikaela Grimsberg har, hon avslutar intervjun med att säga: – Jag blir fascinerad av människors styrka att förändra det som de själva kan förändra. Och efter de avslutande orden önskar vi Mikaela lycka till i framtiden. Viktor Carlsson Sökes: Medlemsrekryterare Som medlemsrekryterare bidrar du med att planera och genomföra studieortsbesök där du ska marknadsföra HälsoAkademikerna samt rekrytera nya medlemmar. Uppdraget innebär även att ta kontakt med arbetsgivare inom både privat och offentlig verksamhet i syfte att öka kunskapen om hälsovetarens kompetens. Vi söker dig som: • är drivande och engagerad i hälsofrågor •studerar idrott, friskvård, hälsa eller folkhälsa på högskola/universitet •är självständig, kreativ och som vill inspirera andra •vill utöka ditt kontaktnät inom branschen Hör av dig till mig: Maria Karlsson, rekryteringssamordnare maria@halsoakademikerna.nu Karriärstöd www.srat.se/karriar HälsoAkademikerna finns på LinkedIn & Facebook! Lönestatistik Nu är lönestatistiken för HälsoAkademikerna klar och Saco Lönesök är uppdaterad med 2012 års löner. Finns på www.srat.se och är bara för dig som är medlem. KONTAKTA HÄLSOAKADEMIKERNA Föreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa ORDFÖRANDE Andreas Lövdahl Stockholm ordforande@halsoakademikerna.se LEDAMÖTER Daniel Ainestrand Göteborg daniel@halsoakademikerna.se VICE ORDFÖRANDE Maria Karlsson Göteborg maria@halsoakademikerna.se Caroline Berg Kungälv caroline@halsoakademikerna.se SEKRETERARE Veronica Ölund Kiruna veronica@halsoakademikerna.se KASSÖR Eric Persson Gävle eric@halsoakademikerna.se Camilla Formunt Kungälv camilla@halsoakademikerna.se Susanna Mixter Uppsala susanna@halsoakademikerna.se Madelene Åbrandt Göteborg madelene@halsoakademikerna.se REGIONALA KONTAKTPERSONER Stockholm Rosetté Lind rosette@halsoakademikerna.se Halland Ann-Sofie Sundberg annsofie@halsoakademikerna.se Skåne Susanne Eriksson susanne@halsoakademikerna.se HEMSIDA www.halsoakademikerna.se SRATs KANSLI SRAT Box 1419 111 84 STOCKHOLM kansli@srat.se www.srat.se Ansvariga ombudsmän Martin Berndtsson 08-442 44 67 martin.berndtsson@srat.se Johan Angeldorff 08-442 44 68 johan.angeldorff@srat.se
© Copyright 2024