SRAT-info 2-2015
l l l Nr 2 – maj 2015 Arbetsglädje, trygghet och bra villkor Medlemskapets tio-i-topp-lista | Hur sover du? Att vara ambassadör i Sydafrika 2 INNEHÅLL Sovit gott? Tio sov-gott-tips.................4 ******** Arbetsglädje, trygghet och bra villkor: Tio sov-gott-tips: Våga ge dig ut I det okända.................7 16 Sök jobb I god tid....................................11 Håll huvudet kallt när du ska prata lön.........................................................12 I varje nummer: 1. Ha fasta rutiner. Ledare. 3 Gå och lägg dig............................................................ samma tid varje dag. Ordförandeordet.................................. 19 Föreningar för fortsatt lärande........14 27 Yrkesstolthet bra grund för den fortsatta karriären.....................................15 Medlemskapets tio-i-topplista........16 ******** Ta hjälp av lönestatistiken..................18 Anders Hagelberg, Sveriges ambassadör i Sydafrika: – Ett land som har otroligt mycket att ge..............................................20 Nya teknikåkommorna – så undviker du dem...........................27 Student....................................................... 21 10. Slappna av m Fråga & Svar.............................................meditation, 22 min Gästkrönika..............................................och 23 andningsöv Det får lugnet a Arbetsrätt.................................................. 26 sig och stressho Aktuellt från föreningarna..............att 30sjunka. Man måste våga!......................................15 Korsord........................................................ 32 4 2. Ta ett varmt bad. Tio sovDu blir lättare trött när kroppen gott-tips återhämtar sig. 15 Rapport från 9. Varva ner en ambassaden I Sydafrika innan läggdags. sängen vara en arbetsfri zon. SRATs kansli Förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65 Bitr. förbundsdirektör Anders Berndt, 08-442 44 70 Kommunikatör/redaktör Marie Norell, 08-442 44 77 Redovisningsansvarig Kajsa Korsgren, 08-442 44 62 Förbundsjurist Sophie Silverryd, 08-442 44 74 2 SRAT-informationen nr 2 • 2015 3. Gör som barnen, läs en saga innan du Förhandlare somnar. Mia Axelsson, 08-442 44 76 Martin Berndtsson, 08-442 44 67 Lena Busck, 08-442 44 68 Mats Eriksson, 08-442 44 81 Ann Garö, 08-442 44 79 Linda Lekander, föräldraledig Emil Pettersson, 08-442 44 75 Maria Yngvesson, 08-442 44 61 4. Undvik allt ljus som aktiverar, dator, mobil ,teve, lampor. IT-samordnare/medlemsregister Susanne Rönngren, 08-442 44 72 Assistent/medlemsregister/vaktmästeri Jessica Carlberg, 08-442 44 66 Marie8.Samuels, 08-442 44med 71 Var försiktig alkohol, kaffe och tobak. 6. Motionera regelbundet. Ledare Starka individer i ett starkt kollektiv Det kan kännas lite konstigt att tala om hösten just när våren är som allra skirast och vackrast. Men jag vill redan nu väcka några tankar om ett viktigt projekt som vi drar igång efter semestrarna. SRAT har nått framgångar på många områden, både vad gäller arbetsvillkoren och i frågor som är specifika för de olika professionerna. Men att bara luta sig och tillbaka och vila på lagrarna duger inte. Samhället och arbetslivet förändras och för att vara till största möjliga nytta för medlemmarna måste vi hänga med i den utvecklingen. Det gäller att tänka framåt för att inte bara behålla utan också öka vår styrka. Ordspråket har fel, ensam är inte stark. Det är precis tvärtom. Ett starkare kollektiv bidrar till att enskilda medlemmar får en starkare position på sina respektive arbetsplatser. Och ju fler vi är desto större tyngd får vi när vi ska påverka arbetsgivare och andra beslutsfattare. Det är därför förbundet till hösten startar ett projekt som innebär att vi intensifierar vårt rekryteringsarbete. Det handlar om hur vi kan tänka och hur vi konkret kan gå till väga för att få ännu fler att inse vad de har att vinna på att gå med i förbundet. Avstampet blir en introduktion för styrelsen och kanslipersonalen. Sedan är det förhandlarnas uppgift att föra de tankarna vidare till föreningarna, som i sin tur når medlemmarna. jag blir lite extra stolt över min arbetsplats och mina arbetsgivare, det vill säga er medlemmar, när jag ser hur mycket vi har åstadkommit tillsammans. De fackliga företrädarna i yrkesföreningarna och på arbetsplatserna gör ett fantastiskt jobb för att förändra och förbättra. Men också här måste vi tänka framåt, så att vi är redo att fylla på i de leden när det behövs. Med nya medlemmar får vi in ännu mer kraft och ännu fler goda idéer. De ska vi ta väl vara på. På tal om kraft. Den 22 maj är det dags igen för SRATs förbundsmöte – och det är en riktig kraftkälla. Luften brukar vara mättad av energi, idérikedom och beslutsamhet när förbundets högsta beslutande organ träffas. Det sker vart tredje år, då riktlinjerna för det fortsatta arbetet slås fast och en ny förbundsstyrelse väljs. Det är en riktig vitamininjektion att se hur företrädarna för våra olika yrkesgrupper använder det här tillfället för att dela med sig av sina erfarenheter och att lära av varandra. Jag vet att den känslan också finns i många av våra föreningar och på många arbetsplatser. Och jag hoppas så att fler får chansen att uppleva den. Att beskriva fördelarna med ett medlemskap är faktiskt inte särskilt svårt. De handlar om konkreta trygghetsfrågor i kollektivavtal och försäkringar, stöd i karriärfrågor och i den professionella utvecklingen, hjälp när det uppstår problem på arbetsplatsen – och mycket mer. Vi är kanske lite ovana vid att använda de här ”säljargumenten”, men det är precis det vi ska göra nu. Och jag hoppas och tror att vi får en bred uppslutning av er medlemmar i det här arbetet. Att ni ute på arbetsplatserna vill delta genom att informera era kollegor om hur mycket de skulle vinna på att gå med i SRAT. Det gäller att tänka framåt för att inte bara behålla utan också öka vår styrka. På sidan 16-17 i den här tidningen finns en sammanfattning av våra fackliga förmåner. Det är inte utan att Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör Telefon Vx 08-442 44 60 Fax 08-442 44 80 E-post fornamn.efternamn@srat.se kansli@srat.se Webbplats www.srat.se Post Box 1419 111 84 Stockholm Besök Malmskillnadsgatan 48, 5 tr Öppettider Sep–apr 8:00–16:30 Maj–aug 8:00–15:45 Lunch 11:30–12:30 Växeltider fredagar Sep–apr 8:00–16:00 Maj–aug 8:00–15:30 SRAT-informationen ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informationen skickas per post /e-post till alla medlemmar i förbundet. Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Redaktör Marie Norell Layout Marie Norell foto Ledarbild Torbjörn Zadig Omslag Johan Jarnestad Tryckeri Linderoths/AWJ Tryck AB, Nyköping Upplaga 15.300 ex Utgivning 2015 Nr 1 v.9 Nr 2 v.19§ Nr 3 v.27 Nr 4 v.41 Nr 5 v.50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning. Annonspriser Fyrfärg Helsida (180x262) 16.500 kr Halvsida (180x130) 8.500 kr Kvartssida (87x130) 4.500 kr Annonsbokning marie.norell@srat.se PAPPER Omslag: 130 g Multiart LJÖMÄRKT Silk MI Inlaga: 90 g G-print Tidningen är momsbefriad. 341 810 TRYCKSAK SRAT-informationen nr 2 • 2015 3 Sovit gott? God sömn gör dig inte bara pigg och utvilad. Din attraktionskraft ökar och du vinner respekt. Sömnforskarna ger bästa sömntipsen. Var rädd om skönhetssömnen. Om du vaknar utvilad uppfattas du som piggare, mer attraktiv och hälsosam och får ett bättre bemötande av omgivningen. – Det finns en koppling mellan sömn och om man uppfattas som hälsosam och attraktiv, säger Tina Sundelin, doktorand vid Psykologiska Institutet vid Stockholms universitet. I sin forskning har hon undersökt om sömnbrist påverkar utseendet och hur det påverkar omgivningens uppfattning om oss. Studien visar att sömnbrist påverkar ditt utseende negativt. Du blir blek och glåmig, får fler rynkor och fina linjer, ögonen blir svullna rödsprängda och du får mörka ringar under ögonen. – Sömnbrist sätter spår i ansiktet och gör att du ser ledsen och mindre hälsosam ut än om du är utvilad. Och det påverkar hur andra uppfattar dig och du riskerar att bli sämre behandlad, säger Tina Sundelin. Om man har mycket sociala kontakter med människor i jobbet, finns även risken att man blir bortvald för att man uppfattas som mindre kompetent. – Många anlitar förmodligen hellre någon som är pigg och kry än någon som ser trött och eländig ut, säger hon. Din nattsömn påverkar inte bara ditt utseende. Sömnbrist påverkar även ditt känsloliv och dina relationer. Du blir sämre på att läsa av andra människors sinnestillstånd och sämre på att visa för andra hur du själv mår. – Om du sover för lite blir du mer emotionell, både positivt och negativt. Du blir lättare irriterad om barnen stojar eller om kollegan intill pratar för högt, men du kan också ha lättare till skratt, säger Tina Sundelin. Hur mycket sömn vi behöver, varierar från person till person. Den optimala sömnlängden ligger runt sju timmar. – Mellan sju och nio timmar kan anses som normalt. Visst kan man klara sig på mindre, men bara någon enstaka natt. Ett tecken på att du får den sömn du behöver är att du känner pigg under dagen, och inte behöver kämpa mot sömnighet, säger Jan-Erik Broman, docent vid institutionen för neurovetenskap och verksam vid sömnkliniken vid Akademiska sjukhuset, som utreder människor som drabbats av svåra sömnproblem. Att man har problem med sömnen blir allt vanligare, framförallt bland kvinnor. Stress är en stor sömnbov. – Många kvinnor har ett pressat schema, man jobbar samtidigt som man har huvudansvar för hem och barn. Dygnets timmar räcker inte till och man får svårt att varva ner, säger Jan-Erik Broman. En annan sömnstörare är att man helt enkelt slarvar med sömnen, att man går lägger sig för sent på kvällen, vilket gör att vi får för lite sömn. – Man är inte alltid medveten om det. Många har inte tid att sova längre i dagens 24-timmarssamhälle där allt finns tillgängligt dygnet runt. Sömnbrist, är enligt Jan-Erik Broman, ett allvarligare hot mot hälsan än alkohol. – De flesta sover för lite, och du kan aldrig ta igen förlorad sömn. I själva verket behöver kroppen sömn för att ladda energi och återhämta sig. Man kan säga att kroppen reparerar sig medan vi sover. 4 SRAT-informationen nr 2 • 2015 Då bygger vi upp ett energiförråd i det centrala nervsystemet, som vi sedan gör av med på dagen. Annars blir hjärnan slöare och dummare. – Sömnen är en förutsättning för att hjärnan ska fungera under dagen och för ett starkt immunsystem, säger Jan-Erik Broman. Långvarig sömnbrist leder på sikt till ohälsa. De senaste årens forskning visar att för lite, eller dålig, sömn kan bidra till bland annat förhöjda blodfetter, hjärt-kärlsjukdom, diabetes, depression och utmattningssyndrom. – Sömnbrist gör att du blir utsliten och immunsystemet laddar inte upp, du blir lättare förkyld och får infektioner. Humöret påverkas, du får svårt att koncentrera dig, blir nedstämd och irriterad. Dessutom blir du en fara i trafiken, säger Jan-Erik Broman. Sömnbrist kan även göra dig fet. Forskning visar att man äter tusen kalorier mer per dag om man får sova för lite under några veckors tid. Om man får för lite sömn minskar mättnadshormonet leptin och det aptitstimulerande hormonet ghrelin ökar. Hjärnan tolkar signalerna som att kroppen behöver mer energi. – Du blir hungrigare om du är trött och har sovit dåligt. Sömnbrist är en viktig orsak till övervikt, säger Jan-Erik Broman. Stress, sömn och hälsa hör ihop. Ett tecken på att stressen är den stora sömnboven är att du börjar sova dåligt, har svårt att somna och ligger vaken och ältar problem eller vaknar och får jobbtankar redan vid fyratiden på morgonen. Börjar tankarna mala kan de vara svåra att få stopp på. – Bäst är att inte drabbas av panik, då startar onda cirklar som är svåra att komma ur, där du varvar upp istället för ner, säger Jan-Erik Broman. Viktigast av allt är att få återhämtning och att man väver in den i vardagen på ett naturligt sätt, så att inte den också blir en källa till stress. Att man får den sömn man behöver och att man regelbundet tar korta pauser där man håller hjärnan fri från intryck. En tupplur mitt på dagen kan få lugnet att sprida sig och stresshormonerna att sjunka. – Att slumra till 20-30 minuter gör dig pigg och effektiv och du klarar dipparna bättre under dagen. Sover du längre har den motsatt effekt, då blir nattsömnen störd och du blir inte piggare. Om sömnen krånglar en längre tid är det dags att ta itu med problemen. – Låt det inte gå för lång tid. Ju längre tiden går desto svårare är det att bryta cirkeln. Du börjar se dig själv som en person som inte kan sova, säger Jan-Erik Broman. Behandling med KBT har visat sig vara en effektiv hjälp mot sömnproblem. Idag finns flera självhjälpsböcker för sömnproblem som utgår från KBT-terapi. Det finns även kbt-inriktade behandlingsprogram på nätet. Även husläkarna har numer kurser med KBT-behandling. – Ofta finns grupper som är effektiva som man kan delta i, säger Jan-Erik Broman. Tre saker är extra viktiga för att du ska sova gott. Att du har regelbundna tider, att sovrummet är svalt, tyst och mörkt och att du undviker sömnstörare, som alkohol, ljus och ljud. Sedan kan man behöva ha lite lagom långtråkigt en stund innan sängdags. Bäst är att inte göra något alls eller varva ner med en bok. – Man ska göra som barnen, läsa en saga så blir man trött. Hemligheten är att vara helt sysslolös och släppa tankarna på allt annat, vilket kan vara lättare sagt än gjort. Margaretha Eldh Illustration: Johan Jarnestad Sömnbovar: Tio sov-gott-tips: • Glöm inte bort att lägga dig i tid. • Elen är en stor bov. Förr gick man till sängs när det blev mörkt. • Sovrummet ska vara en fredad zon – teven, datorn och mobilen är allvarliga sömnstörare. • Stäng av mobilen, bestäm en tid då du stänger av den på kvällen. • Ältande tankar. Om du inte kan sova – drabbas inte av panik utan ta det lugnt. Tänk att du klarar en dålig natt. • Undvik sötsaker på kvällen, det triggar igång kroppen. 1. Ha fasta rutiner. Gå och lägg dig samma tid varje dag. 10. Slappna av med yoga, meditation, mindfulness och andningsövningar. Det får lugnet att sprida sig och stresshormonerna att sjunka. Sömnbrist ger dig: • • • • • • Mörka ringar under ögonen. Blekare hy. Flera rynkor och fina linjer. Svullna och röda ögon. Hängande ögonlock. Ett ledsnare ansikte. 2. Ta ett varmt bad. Du blir lättare trött när kroppen återhämtar sig. Att sova är viktigt… • • • • • • Det här händer vid för lite sömn: • • • • • • • • • • • • • • • • • • 9. Varva ner en timme innan läggdags. Låt sängen vara en arbetsfri zon. För hälsan För minnet För koncentrationsförmågan För beslutsfattandet För känslolivet För hur andra uppfattar oss Trötthet. Humörsvängningar. Problem med minnet. Försvagat immunsystem. Sämre koncentrationsförmåga. Minskad uppmärksamhet. Sämre reaktionsförmåga. Störd ämnesomsättning och ökad risk för övervikt. Ökad risk för diabetes. En del blir hungrigare, andra får sämre aptit. Sämre immunförsvar, du får lättare förkylningar och andra infektioner. Ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Sämre stresstålighet. Ökad risk för utbrändhet . Ökad risk för depression. Minskad kreativitet. Sämre livskvalitet. Ledset och trött utseende. 3. Gör som barnen, läs en saga innan du somnar. 8. Var försiktig med alkohol, kaffe och tobak. 4. Undvik allt ljus som aktiverar, dator, mobil ,teve, lampor. 6. Motionera regelbundet. 7. Lägg dig lagom mätt – varken proppmätt eller hungrig. 5. Träna gärna, men inte alltför sent på kvällen. Då varvar du upp istället för ner. SRAT-informationen nr 2 • 2015 5 Arbetsglädje, trygghet och bra villkor Arbetet är lika med livet – åtminstone en väldigt stor del av det. De flesta av oss tillbringar en tredjedel av dygnet på jobbet – 40 timmar i veckan, ungefär 40 veckor om året i 40 år. Vad vill vi ha ut av alla de dagarna? Och hur kan vi uppfylla de mål och drömmar som var utgångspunkten för våra yrkesval? En sak är säker – det är aldrig för sent att förändra och förbättra. Som medlem i SRAT får du stöd under hela yrkeslivet, från studietiden tills det är dags att gå i pension. På sidorna 7-17 har vi samlat information om att söka jobb, kompetensutveckling och karriär, lön och förmåner. Vi hoppas att det ger inspiration och stöd i jobbsökandet – både för dig som är ny på arbetsmarknaden och för dig som jobbat ett tag , löneförhandlingen eller i medlemskapet. Texter: Mia Axelsson (sid 7-10), Birgitta Jakobsson (sid 11-17) Illustrationer: Johan Jarnestad (sid16-17) Foto och illustrationer: Colourbox , Denny Lorentzen 6 SRAT-informationen nr 2 • 2015 Mia Axelsson, förhandlare och karriärcoach ger råd i jobbsökandet Våga ge dig ut i det okända Som student är det ofta full fokus på studier, vänner och att klara tentor. Många känner av stress och press på att klara av allt i tid. Därför är det inte alltid det kommande yrkeslivet hägrar i tankarna, även om det säkert då och då gör sig påmint på ett eller annat sätt. Helt plötsligt är studietiden slut och så står du där med ditt examensbevis i handen och kanske även en viss oro över vad du ska göra. Att ta steget ut i yrkeslivet handlar mycket om att lämna en trygg miljö där du hela tiden fått informationen till dig och varit den som ska lära, genom föreläsningar, seminarier, artiklar, andra studenter, professorer och så vidare. Nu bara en kort sekund senare handlar det istället om att inta rollen som experten, den som kan sitt område och som kanske ska lära andra, ha ansvar, och ha koll. Dessutom behöver du även veta vad du vill göra, söka dig dit och sedan till på köpet lyckas bli anställd eller på annat sätt ta dig fram. Det är inte helt lätt alla gånger att få allt på plats och därför skulle vi vilja ge dig några tankar på vägen. Ett viktigt steg på vägen i att marknadsföra sin kompetens är att göra en kartläggning. Vet du vad du har för kompetens? Vad kan du? Ibland är det lätt att de erfarenheter och kompetenser som finns flyter ihop och att det kan upplevas som om alla kan det som du kan. Därför är det en god idé att skriva ner vilken kompetens du besitter, vilka erfarenheter du har med dig, vad du lärt dig av det du varit med om och även försöka få med vilka styrkor och svagheter som finns med i bilden. Det är inte alltid så lätt att se vad ens styrkor och svagheter består av och därför kan det vara värdefullt att lägga lite krut på att försöka upptäcka dessa. Ju mer du vet om dig själv och ju bättre du kan paketera detta, desto lättare blir det för dig att övertyga en arbetsgivare. Det finns många metoder att ta till, till exempel skulle jag råda dig att avsätta tid för dig själv att fundera, ställa frågor till dig själv, läsa böcker, fråga vänner, hitta tester på nätet som får dig att komma igång. Behöver du mer stöd är du även välkommen att höra av dig till oss för ett karriärsamtal. När det kommer till praktiska förutsättningar ser dessa självklart olika ut för oss alla, omgivningens krav och vår familjesituation är ofta någonting vi behöver ta med i ekvationen när det kommer till att kartlägga våra mål och vart vi vill. Det kan vara svårt att ta drömjobbet i Kiruna om familj och släkt bor kvar i Göteborg till exempel. Även denna typ av faktorer kan därför vara bra att skriva ner och tydliggöra för sig själv när du gör kartläggningen av dig själv och dina mål. Var har du dina drivkrafter? När du som nyutexaminerad kommer ut på arbetsmarknaden är det inte alltid så lätt att veta exakt vad det är du faktiskt skulle vilja hålla på med inom din bransch. På vissa sätt skulle jag säga att detta kan vara någonting positivt i och med att det kommer bidra till att du får med dig många erfarenheter på vägen och därmed kan känna dig för allt eftersom vilket typ av arbete och vilka uppgifter som passar dig, och vilka som passar dig mindre bra. Det är lätt att söka allt som dyker upp när det som känns viktigast ofta är att helt enkelt få ett jobb och gärna inom sitt område. Söker du alla jobb som skulle kunna passa din profil är det lätt att glömma bort att SRAT-informationen nr 2 • 2015 t Kartlägg din kompetens 7 det faktiskt även är viktigt att trivas hos sin kommande arbetsgivare och att jobbsökarprocessen inte bara handlar om att olika företag ska utvärdera hur väl du stämmer med deras kravprofil och om de vill anställa dig. Lika viktigt är att du ska vilja arbeta för företaget och att det jobb du söker går hand i hand med dina värderingar. I början är det klart att det kan vara svårt att få sitt absoluta drömjobb på arbetsmarknaden som nyutexaminerad men försök ändå fundera över vad som är viktigt för dig och sök dig aktivt till företag och tjänster som lever upp till vissa av dina värderingar och önskemål. Sätt dig ner och fundera på hur din drömarbetsgivare skulle vara, är det till exempel viktigt för dig att i framtiden få möjlighet att arbeta utomlands under en period kan du till exempel välja att söka dig till internationella företag med kontor i andra länder där det i framtiden kanske kan dyka upp en möjlighet till utbyte. Drömmer du istället om att starta eget kanske du kan söka dig till en liten arbetsgivare som befinner sig i uppstartsfas, där det ofta brukar innebära att alla gör lite av allt och där du kan ha möjlighet att lära dig av den som startat företaget. Det kanske istället är trygghet som är det absolut viktigaste för dig, eller att verksamheten som bedrivs har ett gott syfte. Vad det än handlar om blir det lättare för dig att veta var du vill/ inte vill jobba och med vad du vill/inte vill jobba genom att ta reda på vad som är viktigt för dig och vilka som är dina drivkrafter och målsättningar. Försök vara konkret, ju mer specifik du är desto lättare kommer det vara att beskriva för andra vad det är du vill och även för dig själv att sålla när du tittar på olika företag och tjänster. Marknadsför din kompetens Våga nätverka och sprida ordet att du söker jobb. Prata med alla tänkbara personer om vad du vill göra, öppningen kommer ofta inte därifrån du förväntar dig. Människor är generellt välvilligt inställda till att hjälpa varandra och genom att vara öppen ger du andra möjlighet att hjälpa dig på vägen. Vad är det värsta som kan hända? Andra kommer att se ditt driv och din vilja att komma vidare. Det är någonting många arbetsgivare värdesätter. Vanliga fallgropar det är lätt att trilla ner i när det kommer till att marknadsföra sig själv är att vi ofta inte är tillräckligt pålästa när det kommer till det företag där vi söker jobb. Grunden i all säljteknik handlar om att identifiera kundens behov, i detta fall är arbetsgivaren vår kund, och därefter erbjuda någonting, i detta fall att anställa just dig, som en möjlighet för arbetsgivaren att fylla detta behov. Det handlar alltså om att ge arbetsgivaren ett erbjudande som inte går att tacka nej till. För att nå dit är det alltså viktigt att du lär dig om verksamheten, granskar annonsen och försöker förstå behovet som finns hos arbetsgivaren. Ett annat vanligt misstag är att fokusera för mycket på tidigare arbetsuppgifter istället för på uppnådda mål. En arbetsgivare är mer intresserad av vilka resultat du kan åstadkomma än vilka dagliga sysslor du haft. Lägg därför lite krut på att fundera kring detta. Skriv gärna ner dina reflektioner och är det så att du inte har så mycket tidigare arbetslivserfarenhet, försök då istället hitta andra områden i livet där du kan lyfta upp saker du är speciellt nöjd med som kan vara relevanta för tjänsten. CV , meritförteckning & personligt brev Åsikterna går isär ifall det bästa är att ha ett komplett CV där du har en professionell profil som inledning och sedan följer upp med en beskrivning av dina tidigare erfarenheter och vad du bidragit med och fått med dig från varje arbetsgivare eller om du helt enkelt ska ha en enklare meritförteckning som beskriver dina olika arbetsgivare, utbildningar samt övriga kompetenser och att du istället kompletterar denna med ett så kallat personligt brev. Många andra upplägg finns också såklart. Och sedan kommer vi till den stora frågan om texten ska vara på svenska eller engelska. Det finns många olika varianter på CV och vi berör inte alla utan lägger fokus på hur du kan tänka. Vilket upplägg du väljer avgörs av vilken tjänst du söker. Ska du till exempel söka en statlig tjänst är det tradition att alltid skicka med ett personligt brev och det ses som lite märkligt om detta frångås. Anpassa alltid din ansökan till den tjänst du söker och försök att inte ramla ner i lathetsfällan, där du skickar samma ansökan till alla tjänster. Är annonsen på svenska så skriv din ansökan på svenska om det inte uttryckligen står att den ska vara på engelska. Är annonsen på engelska skriver du ansökan på engelska, eller både en på svenska och en på engelska. 8 SRAT-informationen nr 2 • 2015 CV med professionell profil En sak du kan fundera på är att det finns flera olika typer av upplägg på hur man kan skriva sitt CV antingen i kronologisk ordning eller genom ett funktionellt upplägg om man till exempel har väldigt liten arbetslivserfarenhet eller har varit hos samma arbetsgivare länge. I ett funktionellt CV beskriver man i exempelvis punktform vilka erfarenheter man har med sig sedan tidigare och där radar man mer upp de olika erfarenheterna man skaffat sig istället för de olika tjänsterna man haft. Välja det upplägg du tror fungerar bäst för dig eller varför inte blanda? Om du väljer att använda dig av ett CV med en professionell profil som inledning och hoppar över det personliga brevet kan det vara bra att tänka på att vara kort och koncis och lyfta det som är intressant för just den arbetsgivare som du söker jobb hos. En profil behöver vara vassare än ett personligt brev eftersom du Meritförteckning & personligt brev Om du istället väljer att ha ett personligt brev kan det vara bra att tänka på följande, att det till att börja med är viktigt att tänka på att ditt brev inte blir en upprepning av ditt CV, se din ansökan som två delar, ditt CV som beskriver dina meriter och ditt personliga brev som du kan använda som en brygga mellan annonsen för jobbet du söker och ditt CV (detta kan du även tänka på om du väljer att istället ha en profil på ditt CV). I det personliga brevet är det bra om du inte är alltför personlig, se det istället som ett hjärtligt men professionellt brev där du beskriver varför du passar för tjänsten. Lägg till en säljande rubrik där du framhäver dina bästa egenskaper. Undvik att börja brevet med ”Hej, jag heter …” och inled istället slagkraftigt och säljande. Försök undvika floskler som till exempel ” ”jag är flexibel” eller ”jag är glad och positiv” genom hela brevet och försök istället att skriva direkt ur hjärtat. Har du funderat ut en säljande mening om dig själv? Försök annars att tänka utifrån arbetsgivarens perspektiv, vad behöver de och vad kan du erbjuda? Beskriv även gärna tidigare situationer där du bidragit med resultat som inneburit mervärde för tidigare arbetsgivare/grupper/organisationer och försök gärna även koppla detta till de krav som finns specificerade i annonsen. Stäm av kravlistan i annonsen mot ditt brev så att du får med alla delar. Avrunda med att skriva ett par, tre meningar om dig som person där du med fördel till exempel kan beskriva ett fritidsintresse. Vill du ha med en bild så se till att det är en professionell bild, att det bara är du på bilden och att den är av god kvalité. Har du ingen sådan bild och inte har möjlighet att ordna en så är det bättre att låta bli att ta med någon bild alls. Avsluta starkt med en uppmaning som till exempel att du gärna tar nästa steg mot en intervju. Håll ditt brev kort, max en A4 och be någon korrekturläsa för att undvika stavfel eftersom sådant drar ner helhetsintrycket. Sedan slutligen och viktigast av allt är att du kommer ihåg att ta med dina kontaktuppgifter på alla sidor i din ansökan. Gällande styckesindelningen kan du se brevet som fyra stycken. Första stycket som innehåller en stark inledning med varför du vill jobba hos just denna arbetsgivare och vad du kan bidra med till deras verksamhet. I stycke två försöker du koppla tidigare meriter, resultat och erfarenheter till de krav som ställs i annonsen. Om kopplingarna inte är helt självklara är det extra viktigt att du utvecklar varför just dina erfarenheter är värdefulla för arbetsgivaren och den tjänst du söker. Det är inte säkert att dessa kopplingar är uppenbara för arbetsgivaren och det är bara du som kan tydliggöra dem. I stycke tre har du en kort beskrivning av dig själv och vad du tycker om och slutligen i stycke fyra avslutar du med en uppmaning till arbetsgivaren att träffa dig för en intervju och kanske någonting om att du är nyfiken på att lära dig mer om deras verksamhet. t har mindre yta att röra dig inom när du skriver. Ta därför endast med det viktigaste och arbeta igenom texten många gånger. Denna typ av profil ska inte vara lång, ungefär en fjärdedels A4. Se till att du får med varför du vill jobba hos just denna arbetsgivare, dina mål, hur den tjänst du söker hänger ihop med dessa mål och vad du kan bidra med till verksamheten. Viktigt är också att du knyter an till de krav som ställs i annonsen. Den ska vara säljande på det sättet att den som rekryterar ska förstå varför du passar för jobbet och varför de ska anställa just dig. Efter din profil beskriver du dina tidigare arbetslivserfarenheter med den senaste först. Börja med att se till att det tydligt framgår tidsspann för respektive punkt som följer. Beskriv dina arbetslivserfarenheter, börja med arbetsgivarens namn och din titel. Under kan du kortfattat beskriva vad du tagit med dig från tjänsten och hur detta kan gynna din nya arbetsgivare. Har du gjort några specifika bidrag eller resultat som du är extra nöjd med – ta med dem i beskrivningen! Rada även upp utbildningar med korta beskrivningar och övriga meriter. Avsluta med att skriva att du gärna lämnar ut referenser på begäran istället för att skriva ut de referenser du har på ditt CV. På detta sätt kan du förbereda dina referenser på att de kommer bli uppringda från företaget du sökt anställning hos så att de slipper bli överraskade av samtalet, vilket jag tycker är viktigt och någonting som gör att dina referenser har större möjlighet att lämna ett gott intryck av sig själva och av dig till din blivande arbetsgivare. SRAT-informationen nr 2 • 2015 9 Kanaler Vilka kanaler är då bra att använda i jakt på jobbet? Alla du kan komma på!. Var kreativ och sprid ut att du söker jobb, ju fler som vet att du söker, vad du söker och vad du kan desto fler kan hjälpa dig att komma dit. Nätverka! Har du en LinkedIn-profil? Jättebra om du har det, annars skaffa det omgående! Rekryterare lämnar i allt större utsträckning jobbdatabaserna för att istället gå över till att använda LinkedIn för att hitta rätt profil för de tjänster som ska tillsättas och därför är det bra att se över din profil och uppdatera denna så att du känner dig nöjd. Vet du var du skulle vilja jobba men inte orkar vänta på att de ska komma ut med en annons? Skicka en spontanansökan. Börja med att läsa in dig på företaget eller organisationen och lär dig om verksamheten, skicka därefter ett brev som beskriver tydligt varför du vill börja jobba hos dem och vad du tycker verkar vara bra med dem. Gå sedan vidare med att förklara på vilket sätt du kan bidra till verksamheten. Försök hela tiden ha arbetsgivarens perspektiv när du skriver. Gå in på deras LinkedIn-sida och Facebook-sida och börja följa företaget eller organisationen, om du inte redan gör det. Det är ett bra sätt att visa att du är genuint intresserad av företaget. Bra att ha i åtanke är att de allra flesta jobb utannonseras på Arbetsförmedlingens hemsida så det är en bra kanal för att hitta jobben. Flera bra jobbdatabaser finns där många arbetsgivare lägger ut sina annonser, en sådan är till exempel Monster. Sök även direkt på företagens och organisationernas hemsidor där nästan alla presenterar sina lediga jobb. Vill du inte aktivt själv söka runt bland jobbsökningsdatabaserna finns det flera webbplatser som hjälper dig att samla ihop alla utannonserade jobb och skickar e-post till dig med alla aktuella jobb som stämmer med dina sökkriterier. Två exempel är Indeed och Jobbsafari. Intervjun Det är vanligt med blandade känslor inför en intervju. Är du nervös? Förbered dig väl och använd den kompetensinventering du gjort för att se hur du på bästa sätt kan presentera de dina styrkor som bäst passar in i verksamheten för din blivande arbetsgivare. Fräscha upp dina kunskaper om företaget eller organisationen och skriv ner några frågor du kan ha med dig till intervjun. Det gör att arbetsgivaren förstår att du är intresserad av att jobba där och att du är nyfiken. Det är viktigt att tänka på att det faktiskt bör vara lite av en intervju även från din sida för att se att detta faktiskt är ett ställe du vill jobba på. Tänker du att du är där för att se om företaget eller organisationen matchar dina krav på en arbetsgivare kanske även detta dämpar nervositeten. Var dig själv, en felrekrytering är inte rolig varken för dig eller för arbetsgivaren, det blir en dyr historia för dem och du har ödslat tid och värdefull energi på att börja på ett ställe där dina styrkor och din kompetens inte kommer till sin rätt. Fastnat? Känner du att du fastnat och inte kommer vidare är du varmt välkommen att höra av dig till oss på SRAT så försöker vi hjälpa dig att komma igång med processen. SRATs karriärstöd karriar@srat.se Gör en enkel kartläggning Köp en fin anteckningsbok och börja skriv. Ställ frågor till dig själv och utgå från hela ditt liv, inte bara arbetslivet. Exempel på frågor kan vara: • Vad har jag med mig för kunskaper? • Vilka erfarenheter har jag med mig? • Vilka färdigheter har jag? • Hur tar jag mig an olika typer av uppgifter? • Vad har jag för styrkor? • Vad har jag för svagheter? • Vad har varit bra/mindre bra med tidigare arbetsuppgifter och arbetsplatser? 10 SRAT-informationen nr 2 • 2015 • Vad kan jag bidra med på en arbetsplats? • Vad motiverar mig? • Vilka drivkrafter har jag? • Vad blir jag glad av? • Vad har jag för intressen? • Vad engagerar mig? • Hur ser mina praktiska förutsättningar ut? • Vad har jag för mål? Länktips http://www.jobbsafari.se/ http://se.indeed.com/ Sök jobb i god tid! Vägen till första jobbet är inte alltid spikrak och för vissa yrkesgrupper kan det ta tid. Hälsovetaren Agneta Mattiasson har kombinerat jobbsökandet med att skaffa arbetslivserfarenhet och nya kunskaper på olika sätt. – Sätt igång att söka jobb tidigt, är hennes råd. Hälsovetarnas arbetsmarknad är tuff. Professionen har ännu inte riktigt fått fäste och det utbildas fler än det finns jobb för. Agneta Mattiasson är en av dem som har fått erfara det. – Jag är en självständig och driftig person, så jag trodde det skulle bli lätt för mig att få ett jobb direkt efter utbildningen, säger hon. Men jag var kanske lite naiv... Agneta Mattiasson har gått hälsopromotionsprogrammet i Göteborg och har en fil kand i hälsovetenskap. Sedan hon blev klar för tre år sedan har hon jobbat hårt för att skaffa sig det som de flesta tänkbara arbetsgivare har efterlyst – erfarenhet. Hon insåg ganska snart att det inte går att sitta still och vänta på drömjobbet. I stället gick hon en kurs i entreprenörskap inom idrott och hälsa och startade sitt eget företag. Hon har fått en del uppdrag, bland annat som föreläsare – men de har inte räckt för att fylla en heltid. Så för att klara av försörjningen, få struktur på vardagen och få in en fot på arbetsmarknaden sökte hon jobb också inom andra områden. I dag är hon projektkoordinator i branschorganisationen för studentbostäder. – Jag lär mig saker här, som jag kan ha nytta av framöver, säger hon. Men jag tänker ständigt på frågor som rör hälsa, och jag jobbar målmedvetet för att lägga grunden till min framtida karriär. Samtidigt har förtroendeuppdragen för och samvaron i SRATs yrkesförening HälsoAkademikerna blivit viktig för henne. Just nu leder hon ett projekt för att dra igång lokala nätverksträffar för hälsovetare runt om i landet. Tanken är både att ge medlemmarna lokala arenor för att träffas och diskutera yrkesfrågor och för att bjuda in tänkbara arbetsgivare och föreläsare. Förhoppningen är att de lokala nätverken därmed ska bidra till att öka kunskapen om hälsovetarnas kompetens och hur den kan komma till nytta i samhället. Agneta Mattiasson är också ute och träffar studenter som är på väg att avsluta sina utbildningar. – Mitt viktigaste råd till dem är att börja söka jobb tidigt, säger hon. Går det trögt i början kan du utnyttja tiden till att skaffa dig nya erfarenheter– samtidigt som du ligger i och söker jobb. För egen del känner hon att hon börjar närma sig sitt mål nu. – Det har varit trögt, men jag känner att jag är på rätt väg, säger hon. Och jag har fått bekräftat av arbetsgivare att det är meriterade att jobba med det jag gör i HälsoAkademikerna. n n n Värva en kollega Hjälp oss att växa och bli ännu starkare! Du kanske har en kollega som är intresserad av att bli medlem i SRAT men ännu inte gjort slag i saken? Som tack får du som värvat, ett presentkort på 500 kronor/värvad medlem att använda på Bokus. Information om kampanjen finns på www.srat.se/varva_kollega SRAT-informationen nr 2 • 2015 11 Håll huvudet kallt när du ska prata lön Hur är löneläget inom ditt yrke? Är det stor konkurrens om jobben på din ort eller råder det brist på personer med din utbildning? Har du kunskaper och erfarenheter som gör just dig särskilt attraktiv för tänkbara arbetsgivare? Det är några av de frågor som avgör vilka lönekrav du kan ställa när du söker jobb. Att bli erbjuden ett jobb är förknippat med många positiva känslor – kanske särskilt om man som nyexaminerad är på väg till sin första anställning. Men det gäller att hålla huvudet kallt innan man skriver på ett anställningskontrakt. – Det lönar sig att vara noggrann från början. Ta reda på vad som gäller på arbetsplatsen och tänk igenom vad du kan bidra med innan det är dags att göra upp om lön, säger Mats Eriksson, förhandlare på SRAT. Det gäller både den som är ny i yrket och den som har varit med ett tag. Han påminner också om att det är två parter som ska komma överens och att man därför inte behöver svälja arbetsgivarens första lönebud direkt. – Det är två frågor som bör avgöra vilken överenskommelse ni landar på; vad är arbetsgivaren beredd att betala för dina kunskaper och erfarenheter? Och vad krävs för att du ska vara nöjd? Sedan är förstås förhandlingsläget olika, beroende på vilket yrke man har och hur konkurrensen ser ut. För samtidigt vet vi att det finns en djupt rotad marknad också för löner och att akademikergrupperna värderas olika. Kvinnodominerade yrken inom kommuner och landsting värderas till exempel fortfarande lägre än mansdominerade i näringslivet. Hur kan du bidra? Nästan alla SRATs medlemmar omfattas av det individuella lönesystem, som innebär att det ska finnas en tydlig koppling mellan lön och kompetens. Det är alltså vars och ens bidrag till verksamheten som ska vara utgångspunkten för lönesättningen. Vid en nyanställning handlar det om att bedöma den förväntade prestationen. För den som kommer direkt från studierna och inte har tidigare anställningar inom yrket är det därför extra viktigt att ta reda på arbetsuppgifternas innehåll och arbetsgivarens krav – men också att beskriva såväl sina kunskaper och erfarenheter som hur man vill utvecklas i sin profession. Dessutom är det inte bara själva arbetsuppgifterna som har värderas, det har också betydelse hur man utför dem, eller förväntas göra det. Andra faktorer har också fått allt större betydelse och arbetsgivarna värderar ofta social kompetens, effektivitet, engagemang och initiativförmåga. Allt det här läggs i vågskålen och kan påverka lönen. Att vara nyexaminerad och sakna erfarenhet drar ner lönen. Å andra sidan räknas det ofta som ett plus att komma direkt från högskola och universitet och tillföra nya kunskaper. – Det är extremt viktigt att man tar reda på vad arbetsgivaren förväntar sig, säger Mats Eriksson. Då kan man också lyfta fram alla de kunskaper och egenskaper som är viktiga för just det aktuella jobbet. 12 SRAT-informationen nr 2 • 2015 Lönande lönesamtal Det individuella lönesystemet innebär att lönen ska sättas lokalt på arbetsplatsen. Det ska göras efter ett lönesamtal mellan chef och medarbetare, där man diskuterar om lönen verkligen är satt utifrån prestation och bidrag till verksamheten. Tanken är att man också ska planera för fortsatt professionell och lönemässig utveckling. De allra flesta av SRATs medlemmar har sådana lönesamtal med sin chef, och det har överlag haft en en positiv effekt på löneutvecklingen. Det gäller särskilt kvinnor och en förklaring till det kan vara att deras arbete och ambitioner inte har varit tillräckligt synliga till vardags, men att de har kommit fram tydligare i lönesamtalet. Det har också visat sig att lönesamtalen kan bidra till en bättre relation med chefen och leda till att den anställda får större inflytande på arbetsplatsen. Tipset från Mats Eriksson är därför att förbereda sig noga före ett lönesamtal och beskriva vad man har åstadkommit och vad som krävs för att en bra löneutveckling framöver. n n n Ökad frihet att välja mellan tid eller pengar I dag kan många av SRATs medlemmar komma överens med sina arbetsgivare om att byta löneökningar mot andra förmåner. Tanken med det, som på förhandlarspråk kallas för löneväxling, är att ge den anställda större frihet att påverka sina villkor utifrån den egna livssituationen. Det vanligaste är att man kan byta en löneökning mot ökat pensionssparande, förkortad arbetstid eller fler semesterdagar. Men det gäller att tänka sig för och värdera den förmån man byter till sig! Om man bara räknar i ekonomiska termer är löneväxling mest lönsamt för dem som har en lön på strax under 40 000 kronor i månaden. Är lönen lägre än så efter löneväxlingen påverkar det den allmänna pensionen i det statliga systemet och de allmänna socialförsäkringsförmånerna, till exempel föräldrapenningen. Vid långvarig sjukdom kan löneväxlingen också påverka den kollektivavtalade tjänstepensionen, eftersom den beräknas på lön efter löneväxling. Tag kontakt med din personalavdelning eller hör av dig till SRATs förhandlare om du är osäker. n n n BEST (eller la ÄLL brosch dda ner) yren D på srat IN LÖN .se Dags för första lönen? • Förbered dig noga innan du går in i en lönediskussion. Här är några saker som är bra att tänka på. • Ta noga reda på vad den tänkta arbetsgivaren förväntar sig av dig! • Avvakta med att ange dina löneanspråk tills du har helt klart för dig vad jobbet innebär! • Rådgör med SRATs eller Sacos företrädare på arbetsplatsen eller någon av förhandlarna på SRATs kansli! • Ta del av den specifika lönestatistiken för ditt yrke och din hemort som finns i Saco Lönesök! (Du hittar den på srat.se). Läs mer på sidan 18. • Tänk noga igenom dina meriter, såväl utbildning som tidigare erfarenheter, och hur de kan komma till nytta! Tänk på att också engagemang i olika föreningar och särskilda intressen bidrar till att visa dina kvaliteter! • Tänk igenom och formulera varför du vill ha just den här tjänsten. Intresse och engagemang lönar sig! • Ta reda på om att arbetsgivaren har kollektivavtal. Om inte – tag hjälp av SRAT innan du skriver på ett anställningsavtal! • Värdera eventuella ytterligare förmåner, förutom lönen, till exempel övertidsersättning eller friskvårdsbidrag! SRAT-informationen nr 2 • 2015 13 Föreningar för fortsatt lärande – Arbetslivet förändras. Oavsett profession kommer vi ständigt att möta nya krav, arbeta med andra metoder och utifrån förändrade regelverk. Det konstaterar SRATs ordförande Anitha Wijkström. – Som akademiker är vi med och leder den utvecklingen. Det ställer krav på professionell utveckling under hela yrkeslivet. I akademikergrupperna finns många av kunskapssamhällets viktigaste yrken. – Den akademiska utbildningen lägger grunden för att över huvud taget kunna utföra arbetsuppgifterna, säger Anitha Wijkström. Men det är också nödvändigt att följa och bidra till utvecklingen inom den egna professionen. För att samhället och arbetslivet förändras, men också för att forskningen kontinuerligt förser oss med nya rön och nya metoder. TUL L TOL D 14 SRAT-informationen nr 2 • 2015 Det är för att stödja medlemmarna i den yrkesmässiga utvecklingen som alla SRATs medlemmar också är med i en av förbundets yrkesföreningar. Det är föreningarnas uppgift att följa och bidra till utvecklingen inom de olika yrkesområdena och att sprida kunskap, till exempel om nya forskningsrön. Föreningarna ger också medlemmarna möjlighet att träffas för att diskutera professionella frågor, och flera av dem erbjuder vidareutbildning i form av kurser och seminarier. Fem av SRATs medlemsgrupper har ett yrke som regleras av den legitimation som utfärdas av Socialstyrelsen. – De som har ett legitimationsyrke har bland annat en särskilt skyldighet att följa utvecklingen inom sina olika professioner, säger Anitha Wijkström. För dem har naturligtvis forskningen en alldeles särskild betydelse. En annan grundtanke, som är inbyggd i SRATs organisation är att professionell utveckling ska löna sig, både ekonomiskt och karriärmässigt. Det ska synas på lönebeskedet att man har blivit skickligare inom sitt område och att man bidrar mer till att utveckla verksamheten. nnn Yrkesstolthet bra grund för den fortsatta karriären Det är inte alltid bara den formella kompetensen, utan också personliga egenskaper, som avgör vem arbetsgivare väljer att satsa på. Så är du initiativrik och engagerad? Ansvarstagande och social? Lugn och eftertänksam? Visa det! Åsa Eriksson och Eva Dannert är bägge erfarna chefer. De delar uppfattningen att det ofta är mer än anställningsår och formella meritförteckningar som avgör vem som får ett jobb och vem som sedan får chansen att avancera. Åsa Eriksson, audionom och SRAT-medlem, är chef för två av Avesinas hörselmottagningar, i Södertälje och Kista, och dessutom ansvarig för företagets supportfunktion. – För att kunna arbeta här måste man vara en duktig audionom, intresserad av yrket och lyhörd för patienternas behov, säger hon. Det är ett grundkrav. Men jag vill också ha medarbetare som har skinn på näsan och står upp för sin profession. Yrkesstolthet och god självkänsla i arbetet är bra tecken på att man också vill utvecklas i sitt jobb. Eftersom hon har ambitionen att ha ett nära ledarskap följer Åsa Eriksson sina medarbetares utveckling från första provanställningsdagen och vidare under hela anställningen. Hon sitter med när nyanställda tar emot patienterna och hon deltar i gemensamma uppföljningar och enhetsmöten, där man delar med sig av sina erfarenheter och diskuterar hur man kan göra ett ännu bättre jobb. – Det är ett sätt att utvecklas, att lära av varandra. Tillsammans med återkopplingar från patienterna ger det också mig en bra bild av varje medarbetares insats. Jag ser om någon halkar efter, men också vem som satsar lite extra och har särskilt stor ansvarskänsla. Man måste våga! Fundera lite extra på vad det står i platsannonsen! Och var inte rädd för att prova något nytt och annorlunda! Råden kommer från Tiina Zizanis, som från början hade helt andra planer än att arbeta på Arbetsförmedlingen. Ändå blev det här som hon gjorde karriär. Tiina Zizanis ville jobba med människor, känna att hon kunde göra skillnad och bidra till ett gott samhälle. Det var därför hon valde att läsa personal- och arbetslivskunskap vid Umeå universitet. Hon tänkte sig ett jobb på en HR-avdelning, kanske som personalchef så småningom. – Arbetsförmedlingen fanns inte med på kartan, säger hon. Inte förrän jag själv skrev in mig där – och fick erbjudande om att arbeta med ett projekt för nordiska ungdomar. Det blev början till en karriär inom myndigheten och ett fortsatt lärande. Sedan dess har hon haft en rad uppdrag i myndigheten, med olika uppgifter och på olika nivåer. Idag är hon kontorschef för Af Kultur Media Väst. – Jag har fått stöd av mina chefer hela vägen hit, och en rad internutbildningar. Och jag har aldrig uppfattat att jag har behövt begränsa mig, säger hon. Räck upp handen! Eva Dannert, har lång erfarenhet av personal- och utvecklingsarbete, bland annat som personaldirektör i Stockholms läns landsting och på Karolinska sjukhuset. I dag arbetar hon som konsult med utredningsuppdrag i Västmanlands läns landsting. – Som chef vill jag ha en så tydlig bild som möjligt av varje medarbetare. Är det här en person som tar egna initiativ? Som är beredd att driva egna projekt och som ser utvecklingsmöjligheter i jobbet? – Medarbetarsamtalen är den ideala situationen för att diskutera ambitioner och karriärvägar, säger hon. Men det gäller förstås också att visa vad man går för i det vardagliga arbetet. – Sitt inte och vänta på att chanserna ska dyka upp, säger hon. Räck upp handen själv, och visa vad du kan och vill! De flesta chefer ser rätt snart vem som glittrar med ögonen och vill mer. Arbetsmarknaden är olika för SRATs medlemsgrupper. Vissa får jobb direkt och kan börja planera för den fortsatta karriären tidigt. För andra kan starten vara lite motigare. – Om det inte går som på räls från början kan det vara bra att inte nischa sig för tidigt, säger Eva Dannert. Att i stället bredda kompetensen på olika sätt. Då kan också erfarenheter som inte direkt har med yrket att göra vara till fördel. Det kan vara allt från it-utbildning och språkkurser till förtroendeuppdrag i en idéburen organisation, som facket eller bostadsrättsföreningen. Det säger också något om engagemang och driv. n n n Tiina Zizanis gillar utmaningar – för att de gör att man behåller skärpan. Och i det här jobbet finns det gott om sådana. Kontorets stora upptagningsområde, över hela västra regionen från Dalarna till Halland, är en. Det innebär bland annat ledarskap på distans, eftersom sju av hennes 29 medarbetare arbetar på annan ort. – Vi hade goda resultat förra året, säger hon. Det är också en spännande utmaning, hur vi ska fortsätta på den vägen och hur vi ska bli än mer offensiva i våra arbetsgivarkontakter. Hon är inte rädd för att ge sig på nya saker och att prova nya metoder. Det är också ett av hennes tips till dem som står inför sitt första jobb. – Man måste våga prova, säger hon. Det är en förutsättning för att man ska ta sig framåt. Går det lite fel ibland så får man rätta till misstagen. Under en period arbetade Tiina Zizanis som studievägledare på Chalmers. – Jag brukade uppmana studenterna att lära sig att läsa platsannonser ordentligt, berättar hon. Att tänka lite vidare och tänka sig in i vilka möjligheter som kan finnas på olika arbetsplatser. n n n SRAT-informationen nr 2 • 2015 15 Medlemskapets tio-i-topplista Text: Birgitta Jakobsson Illustration: Johan Jarnestad Glädjen inför det första jobbet är ofta stor. Det är en härlig känsla att veta att de kunskaper man skaffat sig under flera år vid universitet eller högskola nu ska komma till nytta. Men mitt i glädjeyran är det viktigt att planera för en trygghet som håller under hela arbetslivet. Medlemskapet i SRAT lägger grunden för den. Kollektivavtalet är din allra viktigaste förmån – och den mest lönsamma. Här ingår oftast både regler om tjänstepension, arbetstid och semester, löneutfyllnad vid föräldraledighet och sjukdom samt försäkringar – allt i samma paket. Värdet varierar beroende på bransch och lön, men kan ofta mätas i hundratusentals kronor om året. Som medlem i SRAT har du också tillgång till experter som stöttar dig från studietiden och under hela arbetslivet. Du kan också få juridisk hjälp för vissa privata frågor. Källor & informationstips: ersättningskollen.se knegdeg.se aea.se srat.se Karriärstöd SRATs karriärstöd är en förmån för alla medlemmar som – oavsett om nyligen har lämnat studentlivet eller är på väg att ta ett nytt steg i karriären. I karriärstödet ingår bland annat samtal med förbundets karriärcoacher, CV-granskning och rådgivning när du är på väg att sö nytt jobb. Flera av SRATs yrkesföreningar anordnar möten, seminarier och vidareutbildningar i sina respektive professioner. Föreningarna är ock bra arena för att diskutera frågor som rör utveckling i den egna professionen. Lönsamt från studietiden till pensionen Om du blir sjuk Student Under studietiden omfattas SRATs medlemmar av en kostnadsfri sjukförsäkring. Du kan också teckna prisvärda person- och egendomsförsäkringar. Experterna på förbundskansliet hjälper dig med CV-granskning och råd när du ska söka jobb. De erbjuder också också lönerådgivning och genomgång av anställningskontrakt. I din yrkesförening träffar du blivande kollegor och kan skapa nätverk som är viktiga för din framtida karriär. Du har också möjlighet att delta i utvecklande seminarier och möten. Medlemskapet ger bra skydd vid längre sjukdom, både genom kollektivav och med den försäkring som ingår i medlemskapet. Sjuklönelagen innebä arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 dagarna. Med kollektivavtal har bra ekonomiskt skydd också om du är sjuk längre än så. Utöver ersättning Försäkringskassan får du då en sjuklön som gör en rejäl skillnad för ekono Inte nog med det. Du omfattas också av det SRATs trygghetspaket so ingår i medlemsavgiften. I det ingår bland annat en sjukförsäkring, som g du kan få upp till 90 procent av lönen om du blir långtidssjukskriven. Du har också tillgång till ett hälsoombud, som erbjuder hälso- och rehabiliteringsrådgivning och hjälp de olika kontakter som behöver tas. Olle, 44 år, produktionschef vid medelstort företag, lön 40 000 kronor är sjukskriven mer än 14 dagar. Mellan sjukdag 15 och 90 får han 35 030 kronor före skatt – om det finns kollektivavtal. Utan kollektivavtal och andra försäkringar: 21 280 kronor. Lön och andra arbetsvillkor SRATs förhandlare erbjuder medlemmar individuell lönerådgivning och genomgång av anställningsavtal. Du får stöd inför lönesamtalet – och förhandlingshjälp om ni inte kommer överens. Som medlem har du också tillgång till Saco lönesök, en lönestatistik som är skräddarsydd för akademiker. Om det uppstår problem kring arbetssituationen hjälper förhandlarna också till för att lösa konflikten. 16 SRAT-informationen nr 2 • 2015 Arbetsskada Arbetslöshet Med den kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringarna förlorar du ingenting på att vara sjukskriven efter en arbetsskada. Du får hela din lön redan från första dagen. Dessutom får du kompensation för kostnader. Pengarna kommer från Försäkringskassan och från dina kollektivavtalade försäkringar. Om du uppsagd från jobbet på grund av arbetsbrist får du rådgivning och i vissa fall kompetensutveckling från rådgivare i Trygghetsrådet (för privatanställda), Trygghetsstiftelsen (för statligt anställda) eller Omställningsfonden (för kommun- och landstingsanställda). Utifrån inkomst och anställningstid kan du även få ekonomisk utfyllnad. SRATs inkomstförsäkring, som ingår i medlemskapet, ger ekonomiskt skydd vid ofrivillig arbetslöshet. Tillsammans med a-kassan får du 80 procent av din a-kassegrundande lön. Lena är privatanställd audionom, 37 år och tjänar 32 000 kronor. Hon blev, sjukskriven två veckor att ha halkat och slagit sig på jobbet. Eftersom hon omfattas av kollektivavtal får hon ut hela sin lön från första dagen. Om hon inte hade omfattats av kollektivavtal skulle hon ha fått ett inkomstbortfall på drygt 3000 kronor. Hon får dessutom ersättning för läkarbesök och trasiga glasögon. m du Person med månadslön på 40 000 kronor blir uppsagd från jobbet. Ersättningen från a-kassan och inkomstförsäkringen ger tillsammans 32 000 kronor före skatt. Den som enbart har a-kassa får 14 960 kronor. öka kså en Semester Avtalen ser lite olika ut beroende på var man arbetar. Vissa kollektivavtal innebär att du både har rätt till fler betalda semesterdagar än de 25 som semesterlagen stadgar och högre semesterlön. vtalen är att r du ett gen från omin. om gör att Pension Arbetar du på en arbetsplats som har kollektivavtal kan du vara säker på att din arbetsgivare betalar in pengar till din tjänstepension. Hur stor din tjänstepension blir beror på hur mycket du tjänar och vilket avtalsområde du tillhör. Men för de allra flesta bidrar den kollektivavtalade tjänstepensionen till att pensionen ökar med flera tusen kronor i månaden. Om du är 40 år, privatanställd och tjänar 30 000 kronor ökar arbetsgivare på ditt pensionskapital med 1350 kronor i månaden. Föräldralön Föräldralönen (eller föräldrapenningtillägg) regleras i kollektivavtal och kompletterar den lagstadgade föräldrapenningen. Föräldralönen fungerar så att arbetsgivaren fortsätter betalar upp till 90 procent av din lön som en utfyllnad av föräldrapenningen under en period. Avtal och anställningstid avgör hur länge. Du bestämmer! Har du idéer om hur man kan göra saker bättre på din arbetsplats? I kollektivavtalet finns regler om inflytande och medbestämmande på arbetsplatsen. SRATs organisation bygger på att varje enskild medlem ska kunna påverka – det är en fördel både för de enskilda medlemmarna och för verksamheten. Beslutsvägarna är enkla och korta och du har möjlighet att göra skillnad, både genom SRAT och din medlemsförening. Medlemmarnas synpunkter lägger grunden för allt vårt påverkansarbete, på arbetsplatsen, i samhället och i professionen. Det gäller också det internationella samarbetet, till exempel i Europafacket. SRAT-informationen nr 2 • 2015 17 Saco LöneSök uppdaterad Ta hjälp av lönestatistiken Nu har Saco LöneSök uppdaterats med den senaste lönestatistiken från SRATs löneenkät. Under våren kommer Saco LöneSök även att uppdateras med statistik för stat, kommun och landsting som samlats in via arbetsgivare, så kallad partsgemensam statistik. Hur hittar jag Saco LöneSök? Saco LöneSök är en service till dig som är medlem och du hittar Saco LöneSök via SRATs hemsida där du loggar in för att få tillgång till statistiken. Vad kan jag göra i Saco LöneSök? • Studera lönenivån och lönespridningen för olika åldrar, examensår, utbildningar, yrken, befattningar, sektorer, och regioner • Studera ingångslöner och löneutveckling för olika yrken Din LÖN Beställ på www.srat.se eller kansli@srat.se Din lön.indd 1 2013-07 -16 13:26:0 4 Baserat på uppgifterna från årets löneenkät kommer vi att ta fram en sammanställning och analys för de grupper som omfattas av enkäten. Den kommer att kunna ladda ner under våren på SRATs webbplats: www.srat.se/lon • Jämföra din lön med andra kollegor och andra akademiker, du kan exempelvis skriva in din egen lön och se den i ett diagram • Skräddarsy statistik utifrån dina egna behov • Spara eller skriva ut tabeller och diagram När har jag nytta av Saco LöneSök? Lönestatistiken du hämtar från Saco LöneSök förser dig med viktig kunskap om löneläge och lönespridning i din omvärld. Lönestatistik visar inte vilken lön du ska ha, men ger en fingervisning om löneläget för andra vid en viss tidpunkt! Det är ändå bra att ha statistik som ett underlag. Tillsammans med annan information från SRAT, exempelvis lönerådgivning eller broschyren DIN LÖN, kan du med hjälp av Saco LöneSök förbereda dig i olika situationer som handlar om lön: Susanne Rönngren IT-samordnare Fakta SRATs löneenkät • 56 % svar • Yrkesverksamma medlemmar i sju föreningar omfattas av enkäten – Audionomerna – HälsoAkademikerna – Sacoförbundens personalförening – SRATs allmänna avdelning, SRAT-A – SRAT Arbetsmarknad – Svensk Optikerförening – Svenska Logopedförbudet – Sveriges Tandhygienistförening • När du söker nytt jobb • När du ska ha lönesamtal • När du får en ny tjänst/nya arbetsuppgifter • När du väljer eller funderar på att byta yrke Tack till er som bidragit Stort tack till alla er som har tagit er tid att svara på SRATs löneenkät. Så här använder du Saco Lönesök 18 1 Välj källa. Löner från enkät visar data från den insamlade löneenkäten. Löner från arbetsgivare inom stat, kommun, landsting och Svenska Kyrkan. 2 Gör ditt urval i boxarna till vänster. Du kan göra fler val, men ju fler val du gör desto minde blir antalet löner som presenteras. Välj exempelvis sektor (kommun, landsting, stat eller privat) och befattningsnivå (chef, handläggare osv). 3 Resultatet av ditt urval visas till höger. Du kan välja mellan olika typer av diagram. 4 Du kan också ändra presentationssätt, exempelvis visa examensår eller födelseår. Under den gröna knappen kan du välja ännu fler presentationssätt! 5 Du kan e-posta, spara eller skriva ut dina tabeller och diagram. SRAT-informationen nr 2 • 2015 1 4 2 3 5 Det handlar om trygghet » Den självklara utgångspunkten för allt arbetsmiljöarbete är att ingen ska behöva bli sjuk på eller av jobbet. « Det svenska välfärdssystemet har en lång historia. 1891 kom den första lagen om sjukkassor, tio år senare lagen om olycksfall i arbete och 1913 klubbades lagen om allmän pensionsförsäkring igenom. Det har hänt en del sedan dess, men grundtanken är densamma – att vi alla ska ha en ekonomisk trygghet i skeden då vi inte kan försörja oss genom arbete. Vid sjukdom och olycksfall, perioder av arbetslöshet, barnafödande och hög ålder … Inom Saco engagerar vi oss i de delar av socialförsäkringssystemet, som på något sätt berör medlemmarna i arbetslivet. Vår utgångspunkt är att försäkringarna ska vara rättvisa, trygga och hållbara. Man ska kunna lita på dem, i goda tider och i sämre. Vi vill också se en tydligare koppling mellan det vi betalar in till systemet och det vi får ut av det. Det är en stor förlust, både för den enskilda och för samhället, när en sjukperiod leder till att människor slås ut från arbetslivet trots att de inget hellre vill än att återgå i arbete. Vår uppfattning är därför att socialförsäkringarna ska stödja arbetslinjen. Men kraven på arbete får aldrig gå ut över människor i svåra livssituationer. Det är naturligtvis en stor politisk utmaning att skapa den enighet som krävs för att försäkringarna ska vara långsiktigt hållbara. Under fyra och ett halvt år har en parlamentariskt tillsatta socialförsäkringsutredningen arbetat med frågan. I början av april överlämnades slutbetänkandet, en gedigen lunta på 1200 sidor, till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Förhoppningarna, också från oss i Saco-kretsen, var att utredningen skulle komma med tydliga förslag i de stora systemfrågorna. I många viktiga frågor är representanterna för de olika partierna överens om grundläggande Ordförandeordet Anitha Wijkström anitha.wijkstrom@srat.se principer. Men när det kommer till konkreta ställningstaganden om när och hur finns fortfarande många frågetecken och mycket i den här utredningen är ganska intetsägande och självklara kompromisser. Slutbetänkandet är trots det ett bra kunskapsunderlag för framtida politiska beslut, och jag hittar några guldkorn i de förslag som ändå finns. Ett av dem rör tryggheten under studietiden. Jag gratulerar Saco studentråd, som från början lanserade det förslag om matchningslån som utredningen har anammat. Det innebär att studenter ska kunna ta studiemedel i tre månader efter examen. Därmed får de en tidsfrist för att hitta jobb där deras specifika utbildningar kommer till nytta. Att studenter ska kunna sjukskriva sig på deltid är också ett bra förslag – även det finns en del som behöver klargöras om reglerna kring det. Återigen läser jag rapporter om hur dåliga arbetsförhållanden har bidragit till att den psykiska ohälsan har ökat. Vi känner väl igen riskfaktorerna – för höga krav, låg kontroll, små möjligheter att utvecklas i jobbet, orättvisor … Den självklara utgångspunkten för allt arbetsmiljöarbete är att ingen ska behöva bli sjuk på eller av jobbet. Vi måste helt enkelt bli bättre på förebyggande arbetsmiljöarbete! Det här uppmärksammas av utredningen, som föreslår ökad forskning på arbetsmiljöområdet och som också konstaterar att det går för trögt att implementera nya forskningsrön i arbetslivet. När jag skriver det här har regeringen just presenterat vårbudgeten. En bra nyhet är att den innehåller satsningar på arbetsmiljöområdet. Saco har länge efterlyst mer pengar till regionala skyddsombud och vi välkomnar satsningen på arbetslivsforskning med fokus på kvinnors arbetsmiljö och arbetsrelaterade ohälsa. Jag hoppas att det också kommer att leda till en rättvisare tillämpning i arbetsskadeärenden. Fortfarande missgynnas kvinnor i det avseendet – och det är naturligtvis helt oacceptabelt! Och så kom det då, äntligen, beskedet om en höjning av taket i a-kassan! Som vi, och resten av fackföreningsrörelsen, har stridit för detta! Finansministern kallar förslaget för ”historiskt”. Det är ett relevant uttryck, inte minst med tanke på att det har gått hela tretton år sedan arbetslöshetsersättningen ökades senast – och att värdet av försäkringen har urholkats rejält sedan dess. Trägen vinner – även om det tar för lång tid bland. n n n SRAT-informationen nr 2 • 2015 19 Anders Hagelberg, Sveriges ambassadör i Sydafrika – Ett land som har otroligt mycket att ge – Det gäller att finna sin roll – som förändras hela tiden. Så beskriver Anders Hagelberg sitt arbete som Sveriges ambassadör i Sydafrika. Det är ett uppdrag där han har stor nytta av sitt engagemang i SRAT på 90-talet. Och av Sveriges särställning i den unga demokratin. Han har just kommit tillbaka till Pretoria från Etiopien och ska snart iväg på påskutflykt i Kalahariöknen. Den senare resan är semester och den andra gällde ett regionmöte för Sveriges alla ambassadörer i Afrika, som träffas regelbundet. Anders Hagelberg har tidigare varit ambassadör i Angola, och de senaste två åren alltså i Sydafrika, där Sverige har ett mycket gott anseende. – Det beror på att Sverige var unikt i sitt stöd i kampen mot apartheid, inte minst sedan Olof Palmes starka engagemang och kontakter med ANCs dåvarande ledare Oliver Tambo. Stödet var både politiskt och ekonomiskt och kom både från regeringen och från oerhört många enskilda svenskar. Det kommer många sydafrikaner ihåg. Allt detta har bidragit till Sveriges goda anseende i landet och bland annat lett till ett formaliserat samarbete i den Binationella kommissionen, där Sydafrika representeras av vicepresidenten och Sverige av vice statsministern. – Sverige är det enda EU-landet som har årlig, formaliserad samverkan på den höga nivån. Det ger oss möjlighet att ta upp våra relationer på bredden, inklusive utmaningar och värdegrundsfrågor. Relationer viktiga Uppgiften för en ambassad är att följa den politiska, sociala och ekonomiska utvecklingen i landet och ta till vara det som är relevant för svenska intressen. Framför allt genom att utveckla relationer, formella och informella. Men det är en roll som är under ständig omvandling, beroende på vad som händer i omvärlden. – Sydafrikas stora utmaning nu är att förbättra för människor i stort. Att fortsätta transformera samhället, som fortfarande är märkt av apartheidtiden – fortsatta orättvisor, snedfördelning av ägande, utbildning osv. Aktuellt just nu är omfördelning av jordbruksmark, där principen ”willing seller, willing buyer” inte visat sig tillräcklig. Andra åtgärder behövs, men man går försiktigt fram. – Orättvisorna ska rättas till successivt. Det är nödvändigt, men omdaningsprocessen kommer att kosta på. Residenset ett verktyg Som ambassadör bor Anders Hagelberg i residenset, som passar mycket bra till olika arrangemang. – Det är ett otroligt bra verktyg. Hit kan vi bjuda många, till 20 SRAT-informationen nr 2 • 2015 ”round table-möten”, mottagningar, konserter och andra evenemang. För ett tag sedan hade vi Nisse Landgren och hans Funk Unit här. Hit har också ambassaden bjudit in museifolk på seminarier för att inspirera dem att uppmärksamma den historiska länken mellan Sverige och Sydafrika. Men framför allt blickar man framåt. Just nu lägger ambassaden särskild vikt vid välfärdsfrågor, jämställdhet, mänskliga rättigheter, integration och mycket annat. – Vi tar upp många värderingsfrågor. Därtill ger vi företagsfrämjandet stort utrymme. Inte sällan går det dessutom att uppmärksamma värderingsfrågor i de företagsrelaterade evenemangen. De svenska turister som kommer hit besöker inte Sydafrika för att lägga sig på en badstrand. De flesta är väldigt motiverade och intresserade av landet, och därför ofta väl förberedda. Men eftersom kriminaliteten är hög händer det förstås att turister råkar illa ut och då kontaktar ambassaden. – Men UDs app är väldigt bra, och den använder de flesta. Och de mest utsatta är inte turister, utan de fattigaste i samhället. Men det är ingen slump att Sydafrika är ett stort turistland som har otroligt mycket att ge. Och ett mycket bra land att bo i också, påpekar Anders Hagelberg, som alltså har en facklig bakgrund på UD, där han ansvarade för löneförhandlingarna för Sacos medlemmar under många år på 90-talet. – Jag lärde mig väldigt mycket på att ha fackliga uppdrag, både förhandlingsteknik och hur UD fungerade. Det har jag haft stor nytta av i min yrkesutveckling och jag vill därför uppmuntra var och en att engagera sig fackligt. Nina Enström Foto: Roger Ward, TT Nyhetsbyrån Att skjuta på arbetsmarknadsinträdet ett år kan ge 400 kronor mindre i plånboken per månad som pensionär, enligt beräkningar som Skandia har gjort i ett samarbete med Saco studentråd. Nu behövs satsningar för att möjliggöra en tidigare examen. När fler blir allt äldre kommer det också bli nödvändigt att jobba allt längre. Ett tidigare arbetsmarknadsinträde är ett sätt att förlänga arbetslivet. De extra år som dagens unga kommer att behöva arbeta behöver ju inte ligga i slutet av karriären. De kan lika gärna ligga i början men då krävs en satsning på utökade resurser för att kunna möjliggöra snabbare examen. Den totala samhällsvinsten är ännu större. Huvuddelen av den allmänna pensionen är en direkt omfördelning av inbetalningar från de som arbetar till de som är pensionärer. Därför är det inte bara individens framtida pension som påverkas utan även dagens pensionärer. Om fler kom i arbete tidigt skulle det ha en tydligt positiv effekt för pensionssystemet i stort. Att omvänt skjuta på sitt arbetsmarknadsinträde ger istället minus i pensionskuvertet. Saco studentråd har tillsammans med Skandia tagit reda på vad det kostar individer som kommer in sent på arbetsmarknaden. Enligt Skandias beräkningar så riskerar studenter som tagit ett års uppehåll att få 90 000 kronor mindre i pension. Sett som en utbetalning av pension över tid blir värdet ännu större eftersom kapitalet i regel fortsätter att växa. Att skjuta på arbetsmarknadsinträdet ett år ger 400 kronor mindre i månaden som pensionär. Att istället tidigarelägga arbetsmarknadsinträdet skulle alltså ge hundralappar mer till framtida pensionsutbetalningar. Saco studentråd efterlyser därför riktade satsningar för ett tidigare arbetsmarknadsinträde för studenter. Till exempel genom fler relevanta sommarkurser. Räkneexemplet som Skandias pensionsekonom Mattias Munter har tagit fram utgår från en person som tar examen i ekonomi vid 25 års ålder. Han eller hon arbetar i 40 år och tar sedan ut sin pension. Ingångslönen är enligt Sacos statistik mellan 26 000 och 27 500 beroende på om anställningen tas i privat eller offentlig sektor. Det första årets avsättning till kollektivavtalad tjänstepension och statlig premiepension uppgår till knappt 20 000 kronor och värdet av den avsättningen vid 65 års ålder är omkring 90 000 kronor. Mattias Munter nås på 08-788 14 37 Källa: Saco Studentråd Studenter välkomnar Socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringstredningen föreslår att Saco Studentråds förslag om en arbetslöshetsförsäkring för nyutexaminerade studenter, i form av ett matchningslån, ska utredas vidare. Matchningslånet ska försäkra studenter mot risken att inte hitta ett jobb efter examen. – Studenterna behöver en specialanpassad arbetslöshetsförsäkring för att kunna hitta rätt jobb direkt. Det är väldigt roligt att vårt förslag kan bli verklighet, säger Kristin Öster ordförande i Saco Studentråd. – Vi vill att studenter ska kunna fortsätta ta studiemedel i tre månader efter examen. Kombinerat med stärkt karriärservice skulle det ge studenterna tryggheten och möjligheten att hitta rätt jobb, inte bara ett jobb, säger Kristin Öster. Utredningen pekar även på problem i dagens system kopplat till studenters sjukskrivning. Den belyser åtgärder som behövs för att täcka de glapp i systemet som hindrar en snabb återgång till studier. – Nu måste regeringen ta initiativet så att förslagen blir verklighet. Det är till exempel orimligt att studenter inte kan sjukskriva sig på deltid, säger Kristin Öster. Student Studieuppehåll kan ge minus i pensionskuvert Källa: Saco Studentråd Arbetsmiljösatsning missar 350.000 studenter För att fler ska orka jobba längre krävs goda förutsättningar på arbetsplatsen. Därför är regeringens satsning i vårbudgeten för en bättre arbetsmiljö välkommen. Men problemen med psykisk ohälsa och stress börjar redan under studierna. – Det är frustrerande att studenterna återigen glöms bort, trots att många tar med sig ohälsan från studietiden in i arbetslivet, säger Kristin Öster ordförande i Saco studentråd. Studenter som mår dåligt under utbildningen visar också en högre sjukfrånvaro senare i arbetslivet. För att komma åt problemet med ökande sjukskrivningar behövs tidiga insatser. Flera av de aviserade satsningarna skulle även behövas för studenterna. – Alltför många studenter mår dåligt. Därför är det ytterst oroande att vi vet så lite om riskerna i studiemiljön. Om regeringen verkligen vill komma åt problemet med ökande sjukskrivningar så borde satsningen på arbetslivsforskning inkludera studenter, säger Kristin Öster. Regeringen har även aviserat en satsning på företagshälsan men nämner inte studenthälsan på Sveriges lärosäten. – Om regeringen menar allvar i att utbildning är viktigt för en fungerande arbetsmarknad så borde studenternas arbetsmiljö prioriteras upp. En stärkt studenthälsa lägger grunden för ett långt och hållbart arbetsliv, säger Kristin Öster. Källa: Saco studentråd Du som är studentmedlem i SRAT får – utan kostnad –sjukkapitalförsäkring under hela din studietid (max 60 månader). 1 januari 2014 SRAT:s Studentförsäkringar i samarbete med Folksam Läs mer om villkoren i försäkringen och om andra försäkringar på vår webbplats www.srat.se/formaner SRAT-informationen nr 2 • 2015 21 ANNONS Nästan alla har varit med om att förlora en närstående och i samband med det uppstår ofta frågor om arv. Nu för tiden ser familjer ofta annorlunda ut och det är inte ovanligt att man under livet bildar nya familjeband. De nya och moderna familjerna, där kanske bonusbarn eller bonusföräldrar ingår, skapar ytterligare osäkerhet om vad som egentligen gäller. Här ska vår samarbetspartner juristbyrån avtal24 försöka reda ut några av de frågetecken som finns. Vad gäller om du inte skrivit testamente Ensamstående Är du ensamstående ärver i första hand dina barn. Om du saknar barn och barnbarn ärver i första hand dina föräldrar. Om föräldrar saknas går det till syskon och syskonbarn. Arv kan gå ut till dina föräldrars syskon men därefter tar det stopp. Dina kusiner har alltså ingen automatisk arvsrätt efter dig. Sambo Sambor ärver enligt lag inte varandra oavsett hur länge ni varit sambor, inte ens om ni har gemensamma barn. Det är med andra ord ingen skillnad på att vara singel eller sambo – arvsordningen är densamma. Gift I de flesta fall som gift ärver man varandra, men inte alltid. Om du är gift och ni har gemensamma barn, ärver din partner före barnen. Om det däremot finns särkullbarn, det vill säga barn som du och din partner inte är gemensamma föräldrar till, är situationen en annan. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt och om ni saknar gemensamma barn har särkullbarnen rätt att få ut hela arvet efter föräldern direkt. Om det finns både gemensamma barn och särkullbarn ärver partnern den del av arvet som är hänförlig till de gemensamma barnen och särkullbarnen ärver sina delar direkt. Nya arvsregler i augusti Nu väntar nya regler inom EU som kommer att omfatta alla, men särskilt utlandsboende svenskar och EU-medborgare boendes i Sverige. Idag är arvsreglerna klara; för en svensk medborgare gäller svensk lag. Från och med den 17 augusti kommer istället den avlidnes hemvist avgöra vilket lands lag som ska tillämpas på arvsfrågan, det vill säga styra fördelning av arvet samt hela arvsförfarandet. Detta innebär att det finns en risk att arv efter den som har hemvist utomlands skiftas på ett nytt och oanat sätt och att någon man trodde skulle ärva blir utan arv. Svar Vem ärver mig? Fråga FRÅGA: Jag arbetar heltid men skulle vilja gå ner i tid och arbeta deltid. Har jag rätt att göra det? Jag är tillsvidareanställd sedan flera år tillbaka. SVAR: Om du vill arbeta mindre så är det en fördel att vara tjänstledig då du har möjligheten att gå upp till heltid igen om du skulle vilja det. Det finns i princip två situationer då du har rätt att gå ner i tid utan att din arbetsgivare kan neka dig det. Du har rätt att gå ner i tid vid föräldraledighet enligt föräldraledighetslagen och vid tjänstledighet för studier enligt studieledighetslagen. I övriga fall så kan din arbetsgivare neka en önskan att få gå ner i tid. Det är inte heller självklart att din arbetsgivare går med på att du säger upp din heltidstjänst för att istället börja arbeta deltid. Om du och din arbetsgivare gör en överenskommelse om att du ner i tid och arbetar deltid bör du ta reda på hur dina arbetsuppgifter och din pension påverkas. Maria Yngvesson, förhandlare Med ett testamente kan du själv styra vem som ska ärva dig Juristerna på avtal24 får ofta frågan om vad som kan göras om man inte vill följa arvsordningen. Frida Lindberg, jurist på avtal24, menar att även om bröstarvingars rätt till arv inte kan skrivas bort helt finns det mycket man själv får bestämma. Om du till exempel är sambo och har två barn kan du testamentera 50 procent av allt du äger till din sambo och barnen har rätt att dela på resterande 50 procent. Vill du däremot att din sambo ska ärva dig istället för dina föräldrar saknas det begränsningar, likaså om du önskar premiera någon förening istället för syskonbarn. Genom ett testamente kan man därför många gånger se till att den man önskar ska ärva faktiskt ärver, säger Frida. Frågor? Har du några frågor eller funderingar kring svenska arvsregler kan du ringa till juristbyrån avtal24, på 0771-24 00 24, mån-tor 8-20, fre 9-17 eller skicka e-post till srat@avtal24. Där får du hjälp att få klarhet i vad som gäller i just din situation. Som yrkesverksam medlem i SRAT kan du skriva testamente och andra avtal helt kostnadsfritt online alternativt till hälften av ordinarie pris med avtal24s jurister. För mer information, besök www.avtal24.se/srat. Ricard Stiller, avtal24 22 SRAT-informationen nr 2 • 2015 & SRAT 08-442 44 60 kansli@srat.se www.srat.se Förr i världen slutade ofta personliga ekonomiska kriser – för att inte tala om en konkurs – med självmord. Att inte kunna leva upp till sina ekonomiska åtaganden innebar problem med att leva överhuvudtaget. Ivar Kreugers pistolskott i Paris 1932 är väl ett av de mest kända exemplen. En mörk avgrund öppnade sig framför den som så dragit skam och vanära över sitt namn. Även de efterlevandes möjligheter att återkomma i näringslivet kunde vara spolierat för generationer framåt – på grund av namnet. Den moraliska skulden avskrevs inte. I takt med att framförallt finansmarknaden blivit en abstrakt arena med mer eller mindre anonyma aktörer, så tycks även den personliga skammen och skulden över ekonomiska tillkortakommanden ha mildrats. Företagen dör, sällan ägarna och ledarna. Konkursen har blivit ett mer eller mindre etablerat sätt att omfördela det krisande företagets tillgångar och sätta dem i produktivt arbete under nya ägare. Ett exempel är revisionsbyrån Arthur Andersen. Den gick i graven med buller och bång som en följd av konkursen i Enron 2001. En analytiker kommenterade då Arthur Andersens undergång med orden: Tillgångarna saknar ett marknadsvärde under det skadade varumärket. Så sant. Det fanns naturligtvis stora tillgångar kvar – till exempel personal, kontor, IT-system, kund- och leverantörsnätverk med mera – men utan förtroende för namnet Arthur Andersen var alltihop tämligen värdelöst. Grundaren norrmannen Arthur Andersen hade då sedan länge gått ur tiden och hans namn hade blivit helt frikopplat från personen – och en belastning. Hvad gör väl namnet? Det, som ros vi kalla, Med annat namn dock lika ljufligt doftar Shakespeares Julia (Capulet) kunde bortse från namnet Romeo (Montague), ta till sig personen bakom och glömma vendettan mellan deras familjer. Det gick inte så bra. Nyckelpersonerna i dramat – de manliga makthavarna på bägge sidor – delade inte Julias förmåga att glömma namnen och se till de personliga kvaliteterna. Julias mer pragmatiska inställning verkar däremot finnas på vår tids finansmarknad. Arthur Andersens tillgångar fick tillbaka sitt värde och förtroendekapital så snart de försetts med annat namn, det vill säga placerats under andra varumärken. När det gäller politiska partier ser mekanismerna annorlunda ut. Enstaka politiker kan ”göra en pudel”, ”ta en time-out”, tillbringa en tid ”i karantän” för att sedan ”göra come-back” under samma varumärke, det vill säga partibeteckning. Men hur skulle en ”partikonkurs” se ut? Tänk er ett parti med kunniga politiker, bra nätverk, bra organisation, bra politiska förslag men där Krönika Hvad gör väl namnet? GÄST förtroendet för partinamnet av någon anledning är borta, kanske på grund av en medial skandal i partitoppen. Tillgångarna saknar nu ett väljarstöd under den skadade partibeteckningen. Vad hindrar då att de tas över av andra via ett ”konkursförfarande”? Varför inte lägga ner partiet, placera ut politikerna, nätverken, utredningarna och förslagen under de andra partiernas varumärken? Skulle det kunna rädda tillgångarna i ett parti nära undergången (läs fyraprocentsspärren). Mig älskling nämn, och jag är döpt på nytt Och vill ej mera vara Romeo I politiken räcker det inte med att partibeteckningen byts ut. Det ses inte med blida ögon när politiker byter parti eller när förslag som ursprungligen kommer från oppositionen plötsligt tas upp av regeringen – eller vice versa. Politiska tillgångar kan inte byta varumärke hur som helst. Här tycks de politiska makthavarna – och väljarna – hellre vilja hålla liv i partifejderna än se pragmatiskt på situationen. Kanske säger det något viktigt om politikens egenart. Person och ideologi hänger starkare ihop partinamnet än varor med sina varumärken. En ifrågasatt produkt kan säljas under nytt namn men vi röstar på sammanhållna politiska ideologier och vill inte ha politiker som byter parti för att få fler röster. nnn TOMAS BRYTTING Professor i organisationsetik Forskningsledare Ersta Sköndal högskola tomas.brytting@ moralspace.se SRAT-informationen nr 2 • 2015 23 Regeringen ger Statskontoret i uppdrag att analysera och lämna förslag om utvecklingen av Arbetsförmedlingens interna ledning, styrning och uppföljning. Statskontoret ska även analysera möjligheter och risker i myndighetens pågående förändringsarbete i dessa frågor, samt vid behov föreslå åtgärder som regeringen eller Arbetsförmedlingen bör vidta. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 29 februari 2016. Källa: Regeringen Stress vanligaste orsaken till sjukskrivning För tredje året i följd ökar antalet sjukfall med psykisk sjukdom. Förra året var ökningen större än tidigare år. Det visar nya siffror från Försäkringskassan. Försäkringskassan deltar i många lokala samarbeten för att minska den psykiska ohälsan. Vid utgången av 2014 fanns drygt 71.000 pågående sjukfall i psykiska diagnoser, motsvarande siffra 2012 var cirka 48 000 vilket motsvarar en ökning på 48 procent. Det totala antalet sjukfall var drygt 180.000 år 2014. Andelen psykiska sjukdomar motsvarar 40 procent av alla sjukfall. Den vanligaste diagnosen är akut stressreaktion. Den motsvarar 14 procent av alla sjukfall. Antalet personer med akut stressreaktion har ökat från cirka 15.000 år 2012 till 26.000 år 2014. Runt om i landet ingår Försäkringskassan i samarbeten för att hitta nya vägar till arbete för personer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Ett exempel är utvecklingsprojekt tillsammans med bland annat kommuner, landsting och Arbetsförmedlingen som går under namnet KUR. Projekten har stort fokus på att ta fram lokala former för samarbete och kompentenshöjande insatser mellan och inom myndigheterna. Källa: Försäkringskassan Ökat samarbete mellan sjukvård och arbetsgivare Hälso- och sjukvården ska ta större ansvar för att sjukskrivna kommer tillbaka i arbete. Det ska finnas krav på samverkan med arbetsgivaren, när det behövs. Det är ett av förslagen från Socialförsäkringsutredningen. Allt färre anställda får en ersättning som motsvarar 80 procent av inkomsten om de till exempel blir sjuka. Det beror på att ”taket” i försäkringen är så pass lågt. Utredningen slår fast att åtta av tio försäkrade ska få ut 80 procent av inkomsten från den allmänna försäkringen. – Standardtryggheten måste värnas, sa Gunnar Axén. Enskilda får nu bära en stor del av risken vid sjukdom och arbetslöshet. Gunnar Axén tog som exempel en undersköterska som går till vårdcentralen för sin onda rygg. Ofta leder det till en rad korta sjukskrivningar under flera år. Först 24 SRAT-informationen nr 2 • 2015 Pl oc ka t Extern genomlysning av Arbetsförmedlingen när ryggproblemen är så allvarliga att personen blir sjukskriven en månad eller två, kopplas Försäkringskassan in för att se om det behövs insatser på arbetsplatsen. – Tänk så bra det hade varit om hälso- och sjukvården redan första gången ställde frågan om ryggproblemen kan bero på förhållanden på arbetsplatsen, och om arbetsgivaren kan göra något för att undvika att de förvärras. Ett annat förslag är att arbetsgivare ska få mer stöd i sina försök att få anställda tillbaka efter sjukskrivning. Det handlar både om utvecklat ekonomiskt stöd för att ta in experter och om nya sätt att sprida kunskap om vad som faktiskt fungerar. När det gäller arbetsskador föreslår kommittén bland annat att en utredning ska ta fram ett bedömningsstöd för Försäkringskassans beslut om arbetsskador. Ett arbetsmedicinskt råd ska följa upp bedömningsstödet och även arbeta mot osakliga skillnader i hur män och kvinnor får ersättning för arbetsskador. Utredningen lägger fram ett nytt sätt att räkna ut det underlag som ersättningar bygger på och ett gemensamt inkomstbegrepp för alla slags ersättningar. Dagens modell är inte träffsäker, enligt Gunnar Axén. Källa: Suntarbetsliv och suntliv.nu Presstopp 23 april Kustbevakningen förbereder nytt uppdrag i Medelhavet Kustbevakningen har tidigare medverkat i Frontex operation Triton, där man bidragit med flygplan, flygbesättningar och tjänstemän i gränskontrollerat arbete i Östra medelhavet. Nu är det dags igen och Kustbevakningen väntas få ett formellt uppdrag av regeringen i slutet av april, att skicka flyg och fartyg till Medelhavet för att bistå flyktingar i nöd. – I väntan på ett uppdrag pågår förberedelser för vilka fartyg och flyg som ska delta, bemanning, utrustning och olika säkerhetsfrågor, säger SRAT-medlemmen Dan Thorsell som är avdelningschef för Räddningstjänst och sjöövervakning på Kustbevakningen. SRAT har många medlemmar på Kustbevakningen och SRAT-informationen kommer att bevaka detta uppdrag och återkommer med ett längre reportage framöver. Marie Norell, kommunikatör Prenumerera på Sacos olika nyhetsbrev www.saco.se/prenumerera Bara för dig i SRAT Se hela ditt medlemserbjudande på folksam.se Förmånliga försäkringar för dig som är medlem Tillsammans med SRAT har vi i Folksam sett till att dina medlemsförsäkringar är något utöver det vanliga. Försäkringarna har ett förmånligt pris eller innehåller mer jämfört med om du skulle skaffa dem på egen hand. Du som har ditt hem försäkrat hos oss får även samlingsrabatt på många av våra andra försäkringar. Du hittar ditt medlemserbjudande på : folksam.se/srat SRAT-informationen nr 2 • 2015 25 Organisationerna ställer sig bakom det förslaget. Detta är en mycket angelägen fråga och vi instämmer till fullo i samtliga synpunkter som kommer till uttryck i skrivelsen. Vi anser att fortbildning och individuell kompetensutveckling är mycket viktigt. Det är en självklarhet för samtliga legitimerade yrkesgrupper och kuratorer och det är en viktig patientsäkerhetsfråga. Vi vill understryka att nödvändigheten och behovet av reglerad fortbildning är lika stor för samtliga professioner och det är inte beroende av om yrket tillhör de som omfattas av det automatiska godkännandet eller inte. Vi vill med denna skrivelse fästa sjukvårdsministerns uppmärksamhet på att också inkludera övriga legitimationsyrken och kuratorer i den fortsatta beredningen av frågan." SRAT, Sveriges Psykologförbund, Dietisternas Riksförbund, Akademikerförbundet SSR, Sveriges Arbetsterapeuter och Fysioterapeuterna lämnade i början av april en skrivelse till folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström om behovet av strukturerad fortbildning för samtliga legitimationsyrken och kuratorer. Skrivelsen i sin helhet: "Läkarförbundet med flera har i skrivelse till folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström uttryckt behov av en för professionerna strukturerad fortbildning. Utredningen "Yrkeskvalifikationsdirektivet – ett samlat genomförande, SOU 2014:19" har föreslagit att Socialstyrelsen ska bemyndigas att i samråd med arbetsmarknadens parter skapa en föreskrift för fortbildning. Utlandsutbildad hälso- & sjukvårdspersonal Lång handläggningstid för att få att få legitimation i Sverige månader enbart för att få sitt utbildnings- och behörighetsbevis granskat, vilket är det första steget i processen. De långa handläggningstiderna och mycket begränsade telefontider gör att man kan ifrågasätta om Socialstyrelsen lever upp till de krav som Förvaltningslagen ställer på myndigheters serviceskyldighet och handläggning av ärenden rörande enskild. Hela skrivelsen finns på www.srat.se I en skrivelse i mitten av mars till Socialstyrelsen kräver organisationerna (bland annat SRAT) inom nätverket Saco hälso- och sjukvård att åtgärder vidtas för att förkorta handläggningstiderna i behörighetsärenden för utlandsutbildad hälsooch sjukvårdspersonal. Den grupp som tycks drabbas hårdast är hälso- och sjukvårdspersonal utbildad utanför EU/EES som ansöker om svensk behörighet. Handläggningstiderna är idag 8-10 • Ändra medlemsuppgifter • Nyheter • Lönestatistik 26 Avsked av befälhavare på M/S Vindhem Efter ett bråk mellan berusade passagerare hoppade en av dem överbord. När befälhavaren informerades om man överbord valde han att fortsätta in till kaj. Enligt sjölagen har en befälhavare skyldighet att hjälpa någon i sjönöd. Befälhavaren borde ha utgått från att en berusad människa i 10 gradigt vatten är i sjönöd, att passageraren i det här fallet kunde ta i sig i land själv hade befälhavaren vid den aktuella tidpunkten ingen kännedom om. Rederiet hade rätt att avskeda befälhavaren efter 30 års tjänst eftersom detta var ett grovt åsidosättande av hans skyldigheter. Uppsägning av officer En löjtnant med 13 års anställning dömdes i tingsrätten för misshandel och ofredande av sina två minderåriga barn till villkorlig dom. Försvarsmaktens personalansvarsnämnd beslutade att säga upp honom av personliga skäl eftersom de inte längre hade förtroende för honom. Arbetsdomstolen ansåg att Försvarsmakten hade rätt att säga upp officeren med tanke på den brist på omdöme och impulskontroll han uppvisat vilket gör Arbets § Rätt Strukturerad fortbildning för legitimationsyrken vapenhantering problematiskt. Dessutom antogs det att Försvarsmakten anseende bland allmänheten kunde ta skada av att den dömde officeren fick behålla sin anställning. Uppsägning av gravid frisör En frisör blev efter att hon berättat om sin graviditet kritiserad för en mängd olika saker av sin chef, trots att hon innan varit en uppskattad medarbetare. Till sist blev hon uppsagd på grund av arbetsbrist. En ny frisör anställdes kort tid därefter. Det fanns en mängd SMS som bevisning. Arbetsdomstolen ansåg att det var en uppsägning av personliga skäl i strid med både lagen om anställningsskydd, diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. För detta tilldömdes frisören ett skadestånd på 130.000 kronor. Sophie Silverryd, förbundsjurist Ny på SRATs kansli Jessica Carlberg började den 13 april som assistent på SRAT, där hon främst ska arbeta med administrativa uppgifter på medlemsregistret och vaktmästeriet. Marie Norell, kommunikatör Besök oss på SRAT-informationen nr 2 • 2015 Nya teknikåkommorna – så undviker du dem Mobilnacke, sms-tumme och laptopknä. Här är nya tidens sjukdomar. Och tips på hur du undviker dem. Svider det i ögonen efter en hel dag framför datorskärmen på jobbet? Eller värker det i armbågarna? Då kan du ha drabbats av nya tidens förslitningsskador, skriver PC för alla och listar de åtta vanligaste: 1. Svepfinger Ömmande förhårdnad eller blåsa på pekfingret efter många svepningar över mobilskärmen. Tips på lösning: Använd skavsårsplåster. 2. Mobilnacke Lutar du dig över mobilen med nacken böjd i 60 graders vinkel motsvarar det 27 kilos belastning, lika mycket som en normalstor sjuåring. Tips på lösning: Sträck på dig, håll mobilen mot ett stöd för att inte böja nacken längre tid. 3. Sms-tumme Många snabba sms på mobilen kan ge överbelastning av muskler och senor i tummarna. Stickningar, svullnad och smärta hör till symptomen. Tips på lösning: Växla hand och tumme när du sms-ar. 4. Laptopknä Utslag och hudförändringar på grund av att huden utsätts för värme mellan 42 till 47 grader under en längre tid, till exempel genom att sitta med bärbar dator i knät. Utslagen i form av röda nätliknande mönster är godartade, men kan öka risken för vissa cancerformer, skriver PC för alla. Tips på lösning: Ha inte datorn i knät, alternativt ha en kudde eller liknande som skydd under datorn. 5. Skärmögon Röda, kliande, torra ögon kan bli resultatet av långa dagar framför datorskärmen. Anledningen är att ögonen förstås inte är gjorda för att stirra in i en skärm hela dagarna och att vi tenderar att blinka mer sällan när vi ändå gör det. Det kan även leda till huvudvärk och dubbelseende. Tips på lösning: Pausa från skärmarbetet flera gånger per dag. Undersök synen för att säkerställa att du inte fått förändrad syn och till exempel behöver skärmglasögon. AJ! 6. Handkontrollsyndrom Överbelastningsskada du kan få av ofta upprepade rörelser, till exempel arbete vid tangentbord. Karpaltunnelsyndrom, som det heter, innebär att nerver och senor till muskler i fingrarna blir inflammerade, svullnar och klämmer nerverna i handlederna. Du kan få stickningar och även domningar i fingrarna. Tips på lösning: Byt ställning ofta när du sitter med dator, mobil eller surfplatta. Vila underarmarna på någon form av stöd och skaffa lämpliga hjälpmedel för att få en bra handplacering. Stretcha, gör avslappningsövningar och pausa. Vid långvariga besvär kan nerverna skadas och operation behövas. 7. Klickarmbåge Numera betydligt vanligare hos datoranvändare än, som tidigare när det främst benämndes tennisarmbåge, hos just tennisspelare. Inflammation i armbågarnas muskelfästen som kan uppstå av repetitivt arbete där du överansträngt handlederna eller fingrarnas muskler. Du får ont på utsidan av armbågen och kan få svårt att greppa saker. Tips på lösning: Byt ställning ofta när du sitter med dator, mobil eller surfplatta. Vila underarmarna på någon form av stöd och skaffa lämpliga hjälpmedel för att få en bra handplacering. Stretcha, gör avslappningsövningar och pausa. 8. Candy Crush-arm Många små upprepade rörelser med händerna kan ge det som främst kallas musarm. Ömhet, stelhet, stickningar och svaghet i armarna är några av de vanliga symptomen. Tips på lösning: Samma som för klickarmbåge. Källa: Lag & Avtal och PC för alla Generellt tips för att undvika teknikrelaterade besvär: Träna mag- och ryggmusklerna och sitt med stöd för nedre delen av ryggen. Starkare muskler och stöd minskar risken för överbelastning. å www.srat.se • Råd & stöd • Förmåner • Föreningar • Kontakter SRAT-informationen nr 2 • 2015 27 Egenföretagare Hemsida som underlättar för företagare Verksamt.se är ett samarbete mellan Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket. – Men fler myndigheter ska ansluta sig, säger näringsminister Mikael Damberg i Dagens Nyheter den 31 mars 2015. Verksamt.se är till för dig som: • funderar på att starta, • ska starta, • redan driver, • vill utveckla eller • ska avveckla ett företag. Inspiration Kvinnliga entreprenörer som borde vara med i historieböckerna Webbplatsen Driva Eget vill gärna dra sitt strå till stacken för att lyfta kvinnorna som skolböckerna har glömt bort. Framförallt de som genom tiderna bidragit med sin entreprenöriella uppfinnar- eller företagaranda. Vi på SRAT hjälper gärna till att sprida den informationen. Här kommer nummer tre och fyra på listan: Svenska småföretag alltmer lönsamma Småföretagen ökade sin lönsamhet ifjol vilket bröt en minskande trend mellan 2009 och 2013. Mest lönsamma var småföretagen i Sörmland och på Gotland. Årets upplaga av LRF Konsults Lönsamhetsbarometer visar tydligt att den tidigare nedgången i lönsamhet bland de små företagen (högst 15 anställda) nu har brutits. I snitt ser det ut som om lönsamheten under 2014 hamnar på 19 procent, vilket är en stor ökning jämför med året före då ökningen var 14,4 procent. Lönsamhetsbarometern visar dock på stora regionala skillnader där Sörmland och Gotland är i topp, samt Norrbotten och Västerbotten i andra änden på listan. Det finns några strukturella orsaker till skillnaderna. De tydligaste är att de små företagen i Norrland drabbas negativt av högre lokal- och transportkostnader. Källa: Privata Affärer Florence Nightingale (1820-1910) Var på 1850-talet föreståndare på en sjukstuga där hon lyckades sänka dödligheten från 42 till två procent genom att förbättra hygienförhållanden. 1860 grundade hon en sjuksköterskeskola i London. Josephine Cochran (1839-1913) Uppfann diskmaskinen. Det sägs att det var med kommentaren: “Om ingen annan tänker uppfinna en diskmaskin, så får jag göra det själv!” Källa: Driva Eget Rapport After Work i Göteborg Den 14 april anordnade SRAT en afterwork för alla intresserade medlemmar i Västra götalandsregionen där SRATs karriärcoacher Mia Axelsson och Martin Berndtsson föreläste om att marknadsföra sig själv och om att söka jobb. Helene Thylin från Folksam pratade om pension och försäkringar. Det blev en härlig kväll med många bra frågor och intressanta diskussioner. Ungefär 15 medlemmar från SRATs olika föreningar var på plats (även några icke-medlemmar). Ett stort tack till er som var där. I höst anordnar vi en After work i Umeå, håll utkik i e-post och i kalendern på srat.se Mia Axelsson, förhandlare & karriärcoach 28 SRAT-informationen nr 2 • 2015 Chef Chefsnätverk I ett samarbete mellan SRAT, Officersförbundet, Sveriges Ingenjörer, Sveriges Arkitekter, Fysioterapeuterna och Naturvetarna har chefsnätverk under våren startats i Malmö, Göteborg, Linköping, Stockholm, Umeå och Luleå. Deltagarna från de olika förbunden kommer från olika sektorer på arbetsmarknaden, de har olika utbildningsbakgrund och arbetar på olika nivåer. Men de är alla chefer. Istället för förbundsspecifika chefsnätverk kommer dessa förbundsgemensamma chefsnätverk kunna erbjuda deltagarna en helt annan bredd och nya infallsvinklar. Under hösten kommer deltagande förbund göra en utvärdering och besluta om nya chefsnätverk ska startas upp. De kommer i så fall att annonseras på SRAT:s hemsida och genom mail direkt till de som i medlemsregistret har anmält sig som chefer. Sophie Silverryd, förbundsjurist Att sätta lön Lön kan vara är en stark drivkraft för prestation och professionell utveckling. Rätt använt fungerar det som ett viktigt styrmedel för chefer. För att det ska fungera behöver chefen rätt stöd, kunskaper och förutsättningar. Därför har Saco tagit fram en guide för dig som ska sätta lön. Källa: Saco Telefon 08-412 33 00 tfn tid mån-fre 9 – 16 Fax 08-24 78 79 E-post Info@aea.se Hemsida www.aea.se Postadress Box 3536 103 69 Stockholm Glädjande höjning av a-kasseersättning Äntligen. Det är bara att hoppas att beskedet om höjd a-kasseersättning blir verklighet den här gången. Det säger Sacos ordförande Göran Arrius sedan finansminister Magdalena Andersson bekräftat att regeringen återkommer med höjt inkomsttak i a-kassan i vårbudgeten. Från den 7 september ska den högsta dagpenningen i a-kassan höjas till 910 kronor. Det innebär att inkomsttaket höjs till 25 000 kronor i månaden och att alla som har en månadsinkomst upp till 25 000 får 80 procent av sin inkomst i a-kassa de första 100 dagarna. Därefter sker en nedtrappning av den högsta dagpenningen till 760 kronor. – Saco har tillsammans med LO och TCO under lång tid drivit kravet på höjt inkomsttak i a-kassan. Det har inte höjts på 13 år och arbetslöshetsförsäkringen har urholkats. Därför välkomnar vi att höjningen nu äntligen ser ut att bli av, säger Göran Arrius. ! Bytt jobb? Blivit arbetslös? Börjat studera? Börjat arbeta? På MIN SIDA på www.srat.se kan du själv göra dina ändringar! Eller meddela oss: kansli@srat.se Tfn 08-442 44 60 Källa: Saco Du är väl med i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa, AEA? Vi vill påminna dig som inte valt bort att vara med i a-kassan att säkerställa att du är med i AEA och betalar medlemsavgift dit. Medlemskapet är separat och ingår inte i medlemskapet i SRAT, utan du betalar direkt till AEA, 90 kr/månad. I medlemskapet i SRAT ingår en inkomstförsäkring, som fyller på ersättningen från a-kassan vid arbetslöshet. Ett av kraven för att få ersättning från inkomstförsäkringen är att du är medlem i AEA och berättigad till inkomstbaserad ersättning från dem. Om du inte är medlem och vill bli, alternativt om du är osäker på om du är medlem, rekommenderar vi dig att kontakta AEA. Kontaktuppgifter finns på www.aea.se. Tänk på att du kanske redan betalar avgiften via autogiro. Hälsningar SRAT SRAT-informationen nr 2 • 2015 29 Föreningarna Ny styrelse Audionompriset 2015 Vid Audionomernas årsmöte i Malmö den 25 mars delades Audionompriset 2015 ut till Reza Zarenoe, Linköping. Motivering: Reza Zarenoe är en mycket engagerad leg audionom som varit ledamot i Audionomerna och SRATs förbundsstyrelse, arbetat med sin doktorsavhandling och nu är aktiv som landstingspolitiker. Han var också mycket aktiv i arbetet som ledde till att audionomerna fick legitimation 2006. Ny styrelse Ny styrelse Audionomerna SRATs allmänna sektion, SRAT-A Vid årsmöte den 25 mars 2015 valdes följande styrelse: Ordförande Reza Zarenoe, Linköping (nyval) Ledamöter Petter Carlsson, Växjö (1 år kvar) Åsa Eriksson, Stockholm (1 år kvar) Johanna Hopstadius, Umeå (nyval) Shiva Lindahl, Helsingborg (omval) Stefan Lundå, Jönköping (omval) Helena Sundman, Stockholm (omval) Carina Wikström, Stockholm (1 år kvar) Ny styrelse Sacoförbundens personalförening, SFP Vid årsmöte den 10 mars 2015 valdes följande styrelse: Ordförande Agneta Östlund, Fysioterapeuterna Ledamöter Lotta Forsström, Akademikerförbundet SSR Krister Wennberg, Saco Eva Skyllberg, Naturvetarna Vid årsmöte den 17 mars omvaldes följande styrelse: Ordförande Camilla Robertsson, Försvarsmakten Ledamöter Birgitta Fälth, Försvarsmakten Claes-Håkan Carlsson, MSB Marita Pettersson, FMV Niklas Strååt, Förvarsmakten Charlotte Sultan, Skatteverket Kristina Svensson, FMV Ny styrelse SRAT-Posten Ordförande Unni Rosengren, Stockholm Ledamöter Mette Eriksson, (omval) Thomas Lindenhäll (nyval) Elena Moschovidou (1 år kvar) Aki Määttä (1 år kvar) Mikael Simson (1 år kvar) Daniel Skogsrud (omval) Stefan Wallgren (nyval) Adjungerade Julia Ahlin Carina Lönnqvist Missa inte medlemsutskick! Kolla/registrera din e-postadress på MIN SIDA på www.srat.se Ordförande Eva Lind Ledamöter Katarina Andersson Bengt Krantz Tomas Maxe Ulf Ohlsson Betala medlemsavgiften per månad via autogiro. Anmäl ditt kontonummer på MIN SIDA på www.srat.se SRAT-informationen nr 2 • 2015 Vid årsmöte den 22 mars valdes följande styrelse: Vid årsmöte den 16 mars valdes följande styrelse: Suppleanter Anna-Karin Boreus, Lärarnas Riksförbund Helena Törnkvist, Sveriges Läkarförbund Marie Norin, Naturvetarna 30 Svensk Optikerförening Grattis till följande korsordslösare i nr 1/2015: Maria Carlqvist, Kalmar Anna-Lena Holgersson, Norrfjärden Georg Larsson Sköndal Willy Lindfors, Byske Karl-Göran Ögren, Skelleftehamn En penninglott är på väg! Lösning på www.srat.se/ sratinformationen Föreningarna Kontakter AEAs personalförening Kontaktperson Lisbeth Lindberg Tfn arb 08-4123336 lisbeth.lindberg@aea.se Audionomerna www.audionomerna.nu Ordförande Reza Zarenoe Tfn arb 013-221190 Mobil 070-7570498 reza.zare.noe@regionostergotland.se Föreningen FRA-tjänstemän Ordförande Mattias Wåhlén Tfn 084714600 matwah123@gmail.com Föreningen Statens Justerare av mått och vikt Ordförande Martin Nyström Tfn arb 010-516 61 10 martin.nystrom@sp.se Medlemsregister Staffan Lundin Tfn arb 033-16 56 31 staffan.lundin@sp.se HälsoAkademikerna – föreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa www.halsoakademikerna.se Ordförande Andreas Lövdahl Mobil 0704-40 90 44 ordforande@halsoakademikerna.se Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, LKR www.kiropraktik.se Ordförande Tobias Lauritsen Mobil 076-0505134 tobias.lauritsen@lkr.se Kansli Ellinore Andersson Mobil 070-6891179 kansli@lkr.se Lotsförbundet www.lotsforbundet.se Ordförande Patrik Wikand Mobil 0708-63 39 12 patrik.wikand@sjofartsverket.se Medlemsregister/kassör Anders Hellgren Tfn arb 010-478 5391 anders.hellgren @sjofartsverket.se Riksförbundet för Podiatrisk Medicin www.podiatri.eu Ordförande Ulf Sundberg ulf.sundberg@podiatri.eu Sacoförbundens personalförening, SFP Ordförande Agneta Östlund 08-567 061 18 agneta.ostlund@fysioterapeuterna.se Socialstyrelsens SRAT-förening, SOSSR Ordförande Åsa Rundquist Tfn bost 08-836777 asa.rundquist@gmail.com SRATs allmänna sektion, SRAT-A Ordförande Camilla Robertsson Mobil 070-5537039 camilla.robertsson@mil.se SRAT Arbetsmarknad Ordförande Anders Jansson Tfn arb 010-4864753 Mobil 070-247 08 53 anders.jansson@arbetsformedlingen.se SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket Ordförande Kari Gråsten Tfn arb 010-44 44 220 kari.grasten@fortv.se Svensk Flygteknikerförening, SFF www.flygtekniker.se Ordförande Ola Blomqvist Mobil 070-574 43 53 ola.blomqvist@flygtekniker.se Medlemsregister Niclas Roos Tfn arb/fax 0150-519 55 Mobil 0768-55 24 90 niclas.roos@flygtekniker.se Svensk Optikerförening Ordförande Unni Rosengren Mobil 076-3110554 E-post unni.rosengren@gmail.com Svensk Perfusionistförening Ordförande Maria Tellin Tfn arb 031-3427736 Mobil 072-3066343 maria.e.tellin@vgregion.se Svenska Logopedförbundet , SLOF* info@logopedforbundet.se www.logopedforbundet.se SRAT-föreningen vid Kustbevakningen Ordförande Jan Olsson jan.olsson@kustbevakningen.se Ordförande Ulrika Guldstrand Mobil 07056-79 67 37 ulrika.guldstrand@logopedforbundet.se SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket, SVSR Ordförande Hans Fotmeijer Tfn arb 011-191083 Mobil 0734-321083 hans.fotmeijer@sjofartsverket.se Sveriges Tandhygienistförening, STHF www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se Medlemsregister Kjell Johansson Tfn arb 011-19 12 05 kjell.johansson@sjofartsverket.se SRAT-föreningen vid Tullverket, SRAT-TULL Ordförande Christer Nilsson Tfn arb 040-661 31 61 Mobil 070-350 08 22 Fax 040-661 31 76 christer.j.nilsson@tullverket.se SRAT-Posten Ordförande Eva Lind Tfn arb 010-4364062 eva.i.lind@posten.se Statens kriminaltekniska lab. SRAT-förening, SKL-SR Ordförande Helene Andersson Tfn arb 010-5628411 helene.andersson@skl.polisen.se Ordförande Yvonne Nyblom Mobil 0733-666399 yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se Kontaktperson Ingela Jägestrand Mbt 0701-44 32 74 08-442 44 73 (tis-ons) ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se Trafikflygarhögskolans SRAT-förening Ordförande Björn Hopen Tfn arb 0733368285 bjorn.hopen@tfhs.lu.se Utrikesförvaltningens personalförening, UPF Ordförande Magnus Nordström 08-405 52 40 magnus.nordstrom@gov.se Kansli Agneta Malmsten-Otte Tfn arb 08-405 5140 agneta.malmsten-otte@gov.se Svensk Flygpersonalförening, SFPF Magnus Nordström, se ovan. Ordförande Lisbeth Nilsson Tfn bost 08-651 13 71 Eventuella ändringar meddelas SRATs kansli på e-post kansli@srat.se eller telefon 08-442 44 60. Sacoföreningar, Saco-S-föreningar, Akademikerföreningar På de flesta arbetsplatser med olika Sacomedlemmar finns en Sacoförening/Saco-Sförening/akademikerförening. Detta är ett samverkanorgan för alla Sacomedlemmar på arbetsplatsen och svarar bland annat för de lokala löne- och MBL-förhandlingarna. SRAT-informationen nr 2 • 2015 31 POSTTIDNING B Konstruktör: Daniel Svensson Avsändare: SRAT Box 1419 SE-111 84 Stockholm Lös SRAT-informationens korsord och sänd in lösningen till redaktionen senast den 21 maj 2015. Fem rätta lösningar dras bland de inskickade och belönas med penninglotter. Lösningen sänds till: SRAT, Box 1419, 111 84 STOCKHOLM
© Copyright 2024