SRAT-info 2-2014
l l l Nr 2 – april 2014 Spaning på karriären Äldrepedagog – ett yrke på frammarsch 2 INNEHÅLL Karriär – mer än position och pengar ....................................................4 Barn-tv & tidiga drömmar grunden till deras karriärval.................8 På väg ut I yrkeslivet...............................10 Din medlemsförmån Karriärstöd....................................................12 4-7 Positiva erfarenheter av karriärväxling: En språngbräda till något bättre................................................14 I varje nummer: Ledare............................................................. 3 Entreprenörskap i utbildningarna för audionomer, optiker och tandhygienister: Helhetssyn och nytänkande för framtida mervärden.......................16 20 Ordförandeordet.................................. 21 Student....................................................... 27 Fråga & Svar............................................. 32 Äldrepedagog – ett yrke på frammarsch..................................................18 Gästkrönika.............................................. 33 Mårten Ehnberg, Svenska ambassaden i Kiev: – Vi lever mitt I ett historiskt skede..................................20 Korsord........................................................ 36 SRATs uppgift: Stöd och trygghet under hela yrkeslivet..............................22 Turerna kring Fortifikationsverket Från nedläggning till samverkan...28 Aktuellt från föreningarna.............. 34 18 ”En äldrepedagog berättar” 28 Turerna om Fortifikationsverket. SRATs kansli Förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65 elisabeth.mohlkert@srat.se Bitr. förbundsdirektör Anders Berndt, 08-442 44 70 anders.berndt@srat.se Kommunikatör/redaktör Marie Norell, 08-442 44 77 marie.norell@srat.se 2 SRAT-informationen nr 2 • 2014 Redovisningsansvarig Kajsa Korsgren, 08-442 44 62 kajsa.korsgren@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd, 08-442 44 74 sophie.silverryd@srat.se Ombudsmän Johan Angeldorff, 08-442 44 68 johan.angeldorff@srat.se Martin Berndtsson, 08-442 44 67 martin.berndtsson@srat.se Mats Eriksson, 08-442 44 81 mats.eriksson@srat.se Ann Garö, 08-442 44 79 ann.garo@srat.se Linda Lekander, 08-442 44 78 linda.lekander@srat.se Maria Yngvesson, 08-442 44 61 maria.yngvesson@srat.se Ledare Ta tag i konflikterna i tid! I en ny och omfattande kunskapssammanställning* från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, slår forskare fast att vissa arbetsmiljöproblem kan ge symptom på depression och utmattningssyndrom. Det är ingen nyhet, och de framstående experter som har medverkat i arbetet blev inte heller överraskade av resultatet. Men det är värdefullt att vi i och med den här rapporten har fått än tydligare vetenskapliga belägg för sambanden. Det är en bra grund för att komma tillrätta med problemen. Det är belagt att de som har alltför höga krav, men små möjligheter att påverka sitt arbete, har ökad risk för att drabbas av ohälsa. Detsamma gäller den som upplever att belöningen för ansträngningen är för liten, som har osäkra anställningsförhållanden eller är utsatt för mobbning. Jag noterar också att konflikter och brist på mänskligt stöd är tydliga riskfaktorer. Konflikter finns överallt där människor möts. Vi ser olika på saker och vi har våra olika sätt möta problem. Rätt hanterat kan det bidra till att vi tillsammans hittar bättre lösningar. Men det förutsätter förstås att det finns en respekt i botten, både för andras kunskaper, åsikter och personligheter. Vi har alla våra dåliga dagar, då vi kanske glömmer bort de vänliga hälsningsfraserna, svarar fräsigt på tilltal eller sitter moltysta vid sammanträdesbordet. Det kan ha varit en stressig morgon, för mycket att göra på jobbet, osämja i privatlivet eller sjukdomar ... Det är mänskligt. Men den som möter sådana här beteenden vid upprepade tillfällen och under längre tid riskerar att bli svårt sjuk. Det är ett tabubelagt problem, obehagligt att prata om. ”Mobbning sker nästan alltid i det fördolda, det är som ett isberg som kan vara svårt att upptäcka”, säger en forskare vid Karolinska institutet. Detta trots att ungefär nio procent av arbetstagarna i Sverige har varit utsatta för kränkande behandling på arbetsplatsen! Samtidigt som vi pratar om hur viktigt det är att ha roligt på jobbet, hur mycket en stimulerande arbetsmiljö betyder för vårt totala välbefinnande och om arbetsgemenskapens betydelse riskerar alltså många att bli allvarligt sjuka för att de känner sig dåligt behandlade. Man saknar ord … IT-samordnare/medlemsregister Susanne Rönngren, 08-442 44 72 susanne.ronngren@srat.se Assistent/medlemsregister/vaktmästeri Marie Samuels, 08-442 44 71 marie.samuels@srat.se Vi kan inte bara lasta över problemet på chefer och skyddsombud – även om de har ett särskilt ansvar för arbetsmiljön. Det åligger oss alla att bidra till en kamratlig och trivsam stämning på arbetsplatsen. Att bara tiga och se på när någon drabbas räcker inte, den som gör det är i någon mening medskyldig. Det duger inte heller att försvara dåliga beteenden för att ”hon är en knepig typ” eller ”han får skylla sig själv när han drar sig undan de jobbiga uppgifterna”. Det är vår skyldighet som människor att se till varandras bästa! Man kan inte och man behöver inte älska alla för den skull. Det krävs måhända både mod och civilkurage. Men vi kan bidra med mer förståelse, empati och konstruktiv konfliktlösning! Ta reda på vad som ligger bakom det där konstiga beteendet! Diskutera tillsammans hur arbetsfördelningen kan göras rättvisare! Har det gått för långt kan det behövas hjälp av en utomstående person. Här på SRATs kansli finns både karriärcoacher och erfarna ombudsmän, som kan stötta er om ni har kört fast. Utnyttja den hjälpen! Att låta olösta konflikter jäsa sig allt större är att ta en alldeles för stor risk. * Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt, SBU, februari 2014. Telefon Vx 08-442 44 60 Fax 08-442 44 80 E-post kansli@srat.se Webbplats www.srat.se Post Box 1419 111 84 Stockholm Det är vår skyldighet som människor att se till varandras bästa! Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör Besök Malmskillnadsgatan 48, 5 tr Öppettider Sep–apr 8:00–16:30 Maj–aug 8:00–15:45 Lunch 11:30–12:30 Växeltider fredagar Sep–apr 8:00–16:00 Maj–aug 8:00–15:30 SRAT-informationen ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informationen distribueras till alla medlemmar i förbundet. Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Redaktör Marie Norell Layout Marie Norell foto Ledarbild Torbjörn Zadig Omslag Stefan Bohlin Tryckeri Linderoths/AWJ Tryck AB, Nyköping Upplaga 13.500 ex Utgivning 2014 Nr 1 v.9 Nr 2 v.18 Nr 3 v.27 Nr 4 v.41 Nr 5 v.50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning. Annonspriser Fyrfärg Helsida (180x262) 16.500 kr Halvsida (180x130) 8.500 kr Kvartssida (87x130) 4.500 kr Annonsbokning marie.norell@srat.se PAPPER Omslag: 130 g Multiart Silk LJÖMÄRKT MI Inlaga: 90 g G-print Tidningen är momsbefriad. 341 810 TRYCKSAK SRAT-informationen nr 2 • 2014 3 Levnadsbana, framgång och befordran. Det är, enligt ordböckerna, tre olika synonymer för ordet karriär. Vissa av oss tolkar det som position, makt och högre lön. För andra är karriär en möjlighet att utvecklas i yrket, en känsla av att verkligen betyda något, att trivas i arbetsgemenskapen eller att ha ett jobb som också ger utrymme för fritidsaktiviteter. Text: Birgitta Jakobsson Foto: Stefan Bohlin Karriär Mer än position och pengar Angeli Sjöström Hederberg och Linda Syrén har gjort karriär, både i betydelsen framgång och befordran och genom att välja vägar utifrån personliga önskemål och värderingar. Idag tjänar bägge som dagliga inspirationskällor för andra, Angeli som egen företagare, författare och utbildare och Linda i chefsrollen. Att Linda Syrén fick sitt första chefsjobb redan i 20-årsåldern, som enhetschef inom äldreomsorgen, stärkte självförtroendet rejält, säger hon. I dag är hon enhetschef på LRF med ansvar för medlems- och folkrörelseutveckling. Båda är flitigt anlitade talare och inspiratörer, och de delar gärna med sig av den vida syn på karriärbegreppet, som de står för. – Det är ett stort misstag att enbart tänka i termer av stege, pengar, position eller expert, säger Linda Syrén. Om man i stället tänker ”livskarriär” kan det lika gärna handla om att resa jorden runt eller se till att man har tid och ork för att odla sitt naturintresse. Hur man vill leva sitt liv, vilka erfarenheter man har skaffat sig och hur man vill använda sig av dem. Det är så hon själv har tänkt, säger hon. Aldrig i traditionella karriärtermer. Värdegrunder och förebilder Både Linda Syrén och Angeli Sjöström Hederberg engagerade sig tidigt i olika idéburna organisationer. För Angeli började det med elevrådet och hundklubben, och fortsatte i studentkåren och partipolitiken. Linda var aktiv under universitets- och högskoletiden och blev så småningom ordförande i Saco Studentråd. – Jag lyssnade på dig då, säger Angeli Sjöström Hederberg när de möts på SRAT-kansliet för att dela med sig av sina tankar. Du blev en förebild för mig. Under några år var de arbetskamrater på ett Sacoförbund, och sedan dess har de följt varandras utveckling. Linda som chef och ledare, Angeli som konsult och företagare. Angeli Sjöström Hederberg hade goda förebilder med sig redan från barndomen. Med en mamma som startade frisersalong när hon var 18 och en pappa som tog över jordbruket vid 20 var det ingen som tyckte att det var konstigt att hon startade sitt företag när hon var 24. 4 SRAT-informationen nr 2 • 2014 Idag kallar hon sig samhällsentreprenör och har gjort sig känd för sitt engagemang för idéella organisationer. Det är också i den sfären de flesta av hennes kunder finns. Det är förstås inte bara tillfälligheter som har gjort att de här två kvinnorna hamnat i organisationsvärlden. Redan som flicka pratade Linda om att hon ville bidra till att göra världen lite bättre. Nu talar både hon och Angeli om hur viktigt det är att ha sin egen värdegrund och att göra sina val utifrån den. Det är inte så märkvärdigt som det låter, säger de. Det handlar om att tänka igenom vilka frågor man tror på och vad man själv vill ställa upp på – och då kan har man god hjälp både av magkänslan och av förnuftet. Strukturer och rädsla Det ser ut som om mycket har gått som på räls för Angeli och Linda. Men de har förstås också stött på utmaningar på vägen. De talar om de strukturer och hierarkier som gör det svårt för unga kvinnor att ta för sig. Om chefer som inte förmår ta tillvara medarbetares kompetens, eller som känner sig hotade av den, och om hur arbetsarbetsklimatet kan leda till att medarbetares kunskaper förminskas och att goda idéer aldrig kommer fram. De betonar hur viktigt det är att ha ögonen öppna och se mönstren i samhället och i arbetslivet. Att kvinnor och män fortfarande behandlas olika, när det gäller tillsättningar, löner, kompetensutveckling och befordran, till exempel. Att vara ung och kvinna kan vara dubbelt tufft, menar de. Det är lätt att bli avfärdad just på grund av sin ungdom. – Det är klart att man inte är fullärd, säger Linda Syrén. Men när är man det? Forskning visar att också äldre missgynnas i arbetslivet, och det är väl känt att det är lättare att få jobb, för både män och kvinnor, om man har ett svenskt efternamn. Oavsett vilken grupp man tillhör är rådet från Angeli och Linda detsamma: – Försök att hitta ett annat jobb om du känner att dina chefer och arbetskamrater blir hotade av dina ambitioner. Det finns ingen anledning att låta andra förminska dig! – Det handlar om dig, om ditt liv. Vad du kan och vad du vill. Så » Linda Syrén (t.v) och Angeli Sjöström Hederberg menar att det är viktigt att ha en egen värdegrund och att göra sina val utifrån den. SRAT-informationen nr 2 • 2014 5 Ge dig själv tid för att fundera på hur du vill att framtiden ska se ut, säger Angeli. ge dig själv tid att fundera på hur du vill att framtiden ska se ut. Kanske kommer du fram till att du är nöjd och inte vill ha några förändringar just nu. Då kan du vila i det. Ibland måste man utmana sin egen rädsla – för osäkerheten inför en förändring, kanske, för egna eller andras förväntningar eller för hur omgivningen ska reagera om man sticker ut hakan. Den rädslan har de känt på, båda två. Men de har vågat testa, och fått belöningen när de lyckats. – Jag har varit livrädd hur många gånger som helst, säger Angeli Sjöström Hederberg. När jag har tackat ja till stora uppdrag åt regeringen, talat inför flera hundra personer eller gett mig in i ämnesområden som jag inte har varit helt säker på. Men jag har också övervunnit många rädslor. – Rädslan kan också vara en drivkraft, säger Linda Syrén. Jag älskar det där pirret i magen och den kraft det kan ge. Och så känslan efteråt, när jag har klarat av uppgiften … Tag egna initiativ! Alla medlemmar i SRAT har möjlighet att få karriärstöd. Det gäller oavsett var man befinner sig i arbetslivet – om man står inför studievalet, just ska söka det första jobbet eller om man har varit med i arbetslivet ett tag. Yrkesverksamma och arbetssökande medlemmar erbjuds karriärsamtal med någon av förbundets utbildade karriär- coacher, via telefon eller i ett personligt möte. Det är en service som ingår i medlemsavgiften. I karriärstödet ingår också cv-granskning och goda råd för den som står i begrepp att söka en tjänst. Angeli Sjöström Hederberg och Linda Syrén råder medlemmarna att utnyttja den möjligheten. – Det betyder mycket att ha en coach eller en mentor att ventilera sina tankar med. Men ofta finns mycket lärdom och stöd att hämta också från chefer och arbetskamrater – om man är öppen, smart och taktisk. Exempelvis genom att hitta allierade bland chefer och arbetskamrater. Eller genom att fråga nyckelpersoner och kollegor på andra enheter hur de löser sina uppgifter. Kanske be chefen att få gå på ett seminarium och sedan dela med sig av de nya kunskaperna vid ett veckomöte. Det finns många sätt. – Tag egna initiativ och dela med dig av dina idéer – det är en bra chans till egen utveckling och det är ett sätt att synas! Samtidigt varnar både Linda Syrén och Angeli Sjöström Hederberg för risken att jobba för mycket. – 60-timmarsvecka är inget att stå efter. Det är heller ingen större idé att lägga all sin tid på att göra det perfekta jobbet, om man inte också hinner berätta vad man har gjort eller vad man har kommit fram till, säger Angeli. Lägg i stället 80 Linda (t.v.) med Molly och Angeli med Åke. 6 SRAT-informationen nr 2 • 2014 » Rädslan kan också vara en drivkraft, säger Linda Syrén. Jag älskar det där pirret i magen och den kraft det kan ge. Och så känslan efteråt, när jag har klarat av uppgiften … « procent av tiden på perfektion och 20 på att informera om det! Det brukar bli bra nog. Erfarenheter på pränt Att studier och arbetslivserfarenheter ska finnas med på ett cv är självklart. Men att vara arbetssökande, föräldraledig eller förkovra sig i olika specialintressen bidrar också till nya erfarenheter, och till det som Angeli Sjöström Hederberg beskriver som ”berättelsen om sig själv”. – Skriv ned den berättelsen, råder hon. Det är så lätt att glömma annars – vad man har lärt sig, hur man har bidragit till verksamheten eller hur man har påverkat arbetsglädjen på den egna arbetsplatsen ... Sedan kan du ha ett möte med dig själv och fundera på var du står och hur du går vidare. Så har du också ett bra underlag när det är dags för medarbetar- och lönesamtal med chefen. För några månader inleddes ett nytt skede i Linda Syréns och Angeli Sjöström Hederbergs liv. Med bara några veckors mellanrum födde de Molly och Åke, och i boken om sig själva kan de nu också beskriva föräldrarollen och sina erfarenheter av föräldraledigheten. – Det är också en utmaning att låta bli att jobba, säger Angeli Sjöström Hederberg. Som den strateg hon är har hon förstås förberett det väl, och sett till att andra håller ruljangsen igång under den här tiden. – Vyerna vidgas och man får distans till vissa saker när man upplever något viktigt, säger Linda Syrén. När man får barn, när man träffar en partner eller förändrar någonting annat i sin vardag – eller om man drabbas av förluster av olika slag. Så är det ju ofta med viktiga händelser i livet. Man lär sig av dem och får nya, förhoppningsvis nyttiga erfarenheter. n n n Tio tips från Linda och Angeli 1. Unna dig tid att fundera över hur du vill att ditt fortsatta liv ska se ut! 2. Tag hjälp av en coach, till exempel via SRATs karriärstöd! Eller skaffa en mentor som kan stötta dig! 3. Var dig själv – arbetslivet behöver människor av alla sorter! 4. Förminska dig inte – och låt ingen annan göra det! 5. Låt inte rädslan styra dig – tag initiativ och säg ja till nya utmaningar! 6. Bränn inte ut dig! 60 timmars arbetsvecka kan inte vara målet. 7. Se till att fylla på med egen energi! 8. Notera, och diskutera gärna, hur normer, strukturer och hierarkier tar sig i uttryck på din arbetsplats! 9. Vill du utvecklas i ditt nuvarande jobb? Låt chefer och arbetskamrater få veta det! 10. Är du nöjd med hur du har det? Vila i det och njut! Det är klart att man inte är fullärd, säger Linda. SRAT-informationen nr 2 • 2014 7 Barn-tv & tidiga drömmar grunden till deras karriärval Några beskriver sina yrkesval och karriärer som rena tillfälligheter. Andra berättar om drömmar som har funnits redan sedan barndomen. Så skiljer sig också Ramesh Zarenoes och Michael Johanssons berättelser åt. Men de båda SRAT-medlemmarna har nått sina mål – och mer därtill. Hon har läst till audionom, avlagt doktorsexamen och är nu universitetslektor i Örebro. Han har gått från montörsjobb på olika fartyg till tjänsten som förste fartygsinspektör. Det var ett barnprogram på tv som gjorde Ramesh Zarenoes nyfiken på audionomyrket. Hon minns det som ”två gubbar som berättade hur kroppen fungerar” – och som just den här gången pratade om örats funktioner. Inte nog med att det där tv-programmet, som hon såg mest av en slump, lockade henne till audionomutbildningen. Hon fick med sig sin man, Reza, också, och sedan dess har audiologin intresserat och engagerat dem bägge. – Ingen av oss har ångrat våra val. Det är ett spännande yrke. En kombination av teknik, medicin och beteendevetenskap. Det är bara att välja den inriktning man är mest intresserad av. Nyfikenheten drev dem Under åren har det blivit många och långa diskussioner om hörselorganen hemma vid köksbordet. – Många frågor väcktes redan under grundutbildningen. Vi är sådana personer. Nyfikna. Vi nöjer oss inte med att ”så här är det” utan vill också veta ”varför det blev så”. Arbetsmarknaden var helt annorlunda för audionomer då, när Ramesh Zarenoe och hennes man var klara med sina grundutbildningar. I dag jagar arbetsgivarna de nyexaminerade, då var det ont om jobb. Men det löste sig, först med vikariat i Ludvika och senare med en » Jag tycker om audiologin, och jag vill gärna bidra till att andra ska få möjlighet att gå vidare inom området « 8 SRAT-informationen nr 2 • 2014 fast tjänst vid Hörselvården i Linköping. Sedan tog nyfikenheten och studielusten över igen och Ramesh och Reza gick vidare tillsammans till magisterutbildningen i Göteborg. Kursen lades ned, men den ledde ändå till att hon fick kontakt med en professor i Linköping, som sökte en forskarintresserad audionom. – Jag blev tidigt intresserad av diagnostik, berättar hon och jag nappade direkt på erbjudandet om samarbete i ett projekt om plötslig hörselnedsättning. Det började med ett pilotprojekt innan hon blev inskriven som doktorand. Vid halvtid, ungefär, tog hon sin licentiatexamen – ”ett bra sätt att öva sig på att förvara sina slutsatser”. För tre år sedan doktorerade hon och idag är hon universitetslektor vid Örebro universitet (alla disputerade audionomer finns listade på www.audionomerna.nu). I avhandlingen redovisar hon hur man utreder och behandlar de här patienterna, och huruvida behandling med kortison, som nästan alltid ges vid sådana här besvär, leder till någon markant skillnad. En blindstudie med ett stort antal patienter visade att placebo fungerar lika bra som kortisonet, åtminstone i de doser som de använde i studien. Hennes slutsats så här långt är att problemen kan vara symptom på olika sjukdomar och att det därför kan behövas olika terapier för de olika grupperna. – Men det behöver säkras genom ytterligare utredningar. Nytta och nöje Det är en av de saker som gör det så intressant att forska, säger hon, att arbetet förhoppningsvis kommer till gagn för patienterna. Men hon tycker också att forskningen i sig ger så mycket. – Som forskare får man så många tillfällen att lära sig olika saker – också om sådant som egentligen inte hör till själva forskningsområdet. Om hur man driver ett projekt framåt, till exempel, hur man motiverar andra och hur man tar olika myndighetskontakter. Det är både roligt och nyttigt. – Att forska kräver också en större disciplin än när man går grundutbildningen eller har ett mer normalt jobb. För även om man har bra handledare att diskutera med är det mycket som hänger på en själv. – Å andra sidan styr man sin tid, och kan vara mer flexibel. Men något regelbundet nio till fem-jobb har det inte varit för min del. Det har hänt att jag har suttit hela nätter ibland, för att bli klar med en artikel. Och det blivit en hel del resor – både till olika konferenser och för att träffa och inspirera kollegor på kliniker som har deltagit i studierna. Sedan två och ett halvt år tillbaka har Ramesh Zarenoe en tjänst som universitetslektor vid Örebro universitet. – Jag tycker om audiologin, och jag vill gärna bidra till att andra ska få möjlighet att gå vidare inom området, säger hon. Det är det som kan göra audionomerna till en ännu starkare yrkesgrupp. Ju mer kunskap vi får desto mer kan vi driva våra frågor framåt. Det är bra för professionen och i slutändan också för patienterna. Stöttande ledarskap Michael Johansson behövde inget tv-program för att välja yrke. Som pojke var han mycket ute på sjön tillsammans med sin pappa, och redan i de tidiga tonåren var han klar över att det var sjön och motorer som gällde för hans del. Så efter det tvååriga yrkesprogrammet ”drift och underhåll” började han jobba till sjöss, först som motorelev och sedan som motorman i Svenska handelsflottan. Någon tanke på att han skulle utbilda sig till sjöingenjör vid Chalmers hade han inte då. Han hade det bra som det var, tyckte han. – Det var mest maskinchefen som tjatade på mig. ”Du som är så duktig kan komma längre! Tag dig i kragen nu och läs vidare!” – Jag är tacksam för det än idag. Det är uttryck för bra ledarskap att se de anställdas möjligheter. Beslut en stormig natt Det har blivit många och långa resor under åren till sjöss. – Jag har nog varit i vartenda land som har en kust, utom Australien och Nya Zeeland, säger han. Och för det mesta har det fungerat väldigt bra att ligga ute. Några månader till sjöss och lika många lediga, till exempel. Men han berättar också om gamla svårjobbade fartyg, om hur det var att ha larm i hytten och ibland tvingas upp mitt i natten för att jobba med brännheta motorer under omständigheter som kunde vara riktigt besvärliga. Det var under en sådan stormig natt på Atlanten som han bestämde sig. – Det var orkan, den gången. Riktigt höga vågor. Livflotten hade spolats bort och själv hade jag surrat fast mig vid skrivbordet. Då bestämde jag mig för att söka en tjänst som fartygsinspektör. Jag skrev ansökan ombord och postade den så snart vi hade kommit i land. Lugnare tillvaro På den vägen är det. I dag är han förste fartygsinspektör, med Transportstyrelsen som arbetsgivare och Göteborg som bas. – Det är en lite lugnare tillvaro nu, konstaterar han. Det är fartygsinspektörens uppgift att utöva tillsyn över säkerheten, miljön och arbetsmiljön på fartyg. Fartygsinspektören medverkar också i arbetet med olika föreskrifter och vid kontroll av hamnskydd och avfallshantering i hamnar. » Det var under en stormig natt på Atlanten som jag bestämde mig för att söka en tjänst som fartygsinspektör. « Också den här verksamheten innebär en del resande, för att sköta kontakter med sjöfarts- och varvsnäringen, både i Sverige och utomlands. Den senaste tiden har Michael Johansson till exempel varit mycket i Polen, där han kontrollerar att bygget av ett svenskt nytt fartyg sker efter de regler som gäller här hemma. Men det blir också resor till olika svenska hamnar – för att besiktiga utländska fartyg så att de kan få tillstånd att befinna sig i svenska farvatten eller för inköpsbesiktningar, när en svensk redare köper in ett utländskt fartyg. – Det handlar om brandskydd, maskiner, miljöskydd. ja, allt ... Säkerhet är ett gemensamt intresse, och de flesta brukar vara nöjda med att vi hittar felen i tid. Men visst kan det bli en del resonemang ibland … Det blir en del diskussioner på hemmaplan också. Michael Johansson sitter i styrelsen för Saco-S-föreningen vid Transportstyrelsen och är vice ordförande i den lokala Saco-S-föreningen på arbetsplatsen i Norrköping. – Det är en bra arbetsplats på det stora hela, säger han. Men också här finns en del brister att åtgärda – i frågor som rör arbetstider, beredskapsersättning och bilersättning, till exempel. Kontentan är ändå att också Michael Johansson är nöjd med hur hans arbetsliv har utvecklats. – Min pojkdröm blev verklighet, och mer därtill, säger han. nnn Audionomerna – en del av SRAT Ordförande Ann-Marie Andela 031-343 21 03 ann-marie.andela@vgregion.se www.audionomerna.nu Ansvarig ombudsman SRAT Maria Yngvesson 08-442 44 61 Maria.yngvesson@srat.se www.srat.se SRATs allmänna sektion – SRAT-A Ordförande Camilla Robertsson 070-553 70 39 camilla.robertsson@mil.se Ansvarig ombudsman SRAT Mats Eriksson 08-442 44 81 mats.eriksson@srat.se www.srat.se SRAT-informationen nr 2 • 2014 9 På väg ut i yrkeslivet För några av er börjar det så snart bli dags att lämna det som brukar kallas för en bubbla, skolans bubbla. Under skolgången har du varit hyfsat skyddad från din plats i arbetslivet. För många skapar detta en oro. Att bege sig ut i okänd mark kan vara skrämmande men tänk positivt. De som redan finns ute i arbetsmarknaden har alla gått igenom detta steg och skulle alla dessa ha något som du saknar? Det finns mycket du kan göra under tiden och mycket att tänka på som kan hjälpa dig på vägen. Text: Johan Angeldorff Foto: Adam Haglund 10 SRAT-informationen nr 2 • 2014 » Några av er har varit kloka och hört av sig till oss på SRAT angående hjälp med granskning av cv och det personliga brevet. Andra har haft frågor kring arbetsmarknaden och löner. En del av er har frågat vad som kan tänkas hända på en anställningsintervju, vilka frågor ni kommer att få och så vidare. Anledningen till att vi tar upp detta är att ni kan få hjälp med alla dessa funderingar när ni hör av er till er ombudsman eller karriärcoach på SRAT. Vi kommer här att ge ett par tips på hur ni ska kunna undvika de vanligaste fallgroparna och hur ni ska kunna få en förhoppningsvis lite lättare väg till ert nya arbete. Vi tar det från början... Du har redan tagit det viktigaste steget genom att söka dig till en utbildning. Nu när det börjar bli dags att söka anställning gäller det att skriva ihop ett cv och ett personligt brev. Att ett cv är en meritförteckning vet det flesta. • Gå in och titta på alla rekryteringssidor på internet. Anmäl dig till dem som förmedlar arbete inom din sektor. Tips på sidor kan vara Manpower, Poolia, Monster med flera. • Använd dina kontakter. Dessa kan vara din bästa chans att få en anställning. Kanske har du en kontakt som vet att en tjänst är ledig. Det finns även professionella kontaktnätverk som LinkedIn. • Spontansök en tjänst. För en del branscher är det här och via dina kontakter du har som bäst chans att få en anställning. Det kanske inte sätts ut tillräckligt med jobb på Arbetsförmedlingen eller i tidningar. Prova då att ta med ditt cv, gå ut och besök företag du vill arbeta på och berätta varför du kan vara rätt för dem. De har förmodligen ingen ledig tjänst idag men när de får detta så ligger du förhoppningsvis bra till! Vad ska ingå i ett cv och hur ska det se ut? Många som varit i kontakt med oss säger att de saknar meriter. Det är här vi karriärcoacher kan komma in och hjälpa till. Vi brukar alltid tipsa om saker som kanske inte alltid förekommer i ett cv. Vad har du exempelvis gjort under din studietid. Sommar och extrajobb är självklara och de har de flesta med. Vad några missar är allt annat du gjort: au pair, förtroendeuppdrag med mera. Har du körkort bör det framgå om det krävs för tjänsten. Tillgång till egen bil kan vara en fördel när du söker vissa anställningar. Ska man ta med sina referenser i ansökningshandlingen? Här är det svårt att ge ett svar som passar till alla tjänster du söker. Rådet brukar vara att skriva något i stil med: ”referenser – lämnas vid intervjun”. Fördelen med detta är att du inte behöver fråga dina referenser innan varje tjänst du söker utan först när det blir dags att gå på en intervju. Fråga gärna era referenser vad de kommer att säga om någon arbetsgivare frågar hur de upplever dig. Det är inte alla referenser som är bra men de flesta av oss därute är ärliga och berättar det om vi frågar dem och då kan ni välja någon annan som passar era behov bättre! Ska man ha sin bild i sitt cv eller personliga brev? Förmodligen inte. Finns det en risk för att du avleder uppmärksamheten från innehållet i din ansökan så är svaret att ni inte bör använda en bild. För dig som nödvändigtvis vill ha en bild kan det vara bra att ha med den på hälften av de ansökningar du skickar och inte ha med det på den andra hälften. Då är det lätt att se om du blir kallad till intervjuer där du har en bild eller inte. Alltså får du fram ditt eget lilla vinnande koncept i denna del av ansökan. Avslutningsvis, glöm inte att skriva namn, adress och övriga kontaktuppgifter på ditt cv, gärna på båda sidorna. Har du ett telefonnummer/e-postadress som går till din tidigare/nuvarande arbetsgivare, så byt till privata kontaktuppgifter. Detsamma gäller om du har en ”skojig e-postadress”. Skaffa då en som är lite mer officiell. När du ska skicka in en ansökan till en tjänst, är det ofta bra att skicka med ett (personligt) brev också. Brevet ska svara på två frågor. 1. Varför söker du denna tjänst? 2. Varför ska du få denna tjänst? Vi har läst alldeles för många personliga brev som beskriver den sökandes privatliv om katter med mera. Det är ofta ointressant för det jobb ni söker. Du får säkert lite tid att prata om dig själv på intervjun, försök därför att hålla din ansökan så ren som möjligt, där du koncentrerar den till dina kunskaper och intressen och varför de ska ge dig den tjänst du söker. Var inte rädd för det vita på sidan…! Det kanske viktigaste tipset är dock att utgå från jobbannonsen och försök matcha din ansökan så att den svarar upp mot annonsen. Du blir kallad till en intervju Vad kommer nu att hända? Hur kan du göra för att vara förberedd för din intervju? – Du kommer på din intervju att få ett antal intervjufrågor. Några exempel kan vara: ”Vad vet du om oss/vårt företag?” och ”Vad kan du tillföra vårt företag?” Det kan också vara bra att söka på internet och i olika forum, vilka frågor som kan tänkas komma så att du kan vara förberedd på din intervju. Eller kontakta oss. – En av frågorna du kommer att få gäller den lön du vill ha på din nya arbetsplats. Här kan du vara bra förberedd genom att själv göra sökningar i statistikverktyget Saco Lönesök på SRATs webbplats. Det går självklart också bra att ringa din ombudsman på SRAT som även kan ge dig tips och råd inför din intervju. Jobbet är ditt – dags att skriva anställningsavtal Det är lätt att förstå glädjen men här gäller det att lägga band på dina känslor. Att förhasta sig här kan få stora konsekvenser för tiden du är anställd. Detta är din möjlighet att förhandla om vilka villkor som ska ingå i din anställning. Exempel på saker som kan förhandlas är; anställningsform, arbetstid, lön, antal semesterdagar, avsättning till tjänstepension, OB med mera. Det smartaste i detta läge är att du höra av dig till oss på SRAT. Fråga oss vilka delar som ska ingå i ett anställningsavtal (mallar för anställningsavtal finns på SRATs webbplats). Vi ger dig bra tips. Be sedan arbetsgivaren att ta fram ett anställningsavtal. Be att få ta hem avtalet och läsa igenom detta i lugn och ro. Ta en kopia på detta och skicka in den till oss för granskning. Det går även bra att ta ett foto med er mobilkamera och e-posta över detta. Med hjälp av denna extra granskning av ditt nya anställningsavtal hittar vi fallgropar, som du om du undertecknat avtalet utan granskning, riskerar att bindas av. Några av de saker du antingen ska vara medveten om eller undvika är: – Vilket års löneläge sätts din lön i? Vilken kommer att vara den nästa lönerevisionen du ska ingå i? Att nu exempelvis gå in i 2014 års löneläge innebär ingen lönerevision förrän 2015. Då kanske du istället försöker begära lite extra i samband med att du anställs. – Finns en konkurrensklausul i anställningsavtalet? Kontakta oss för att fråga vad den innebär! – Eventuella konflikter ska avgöras i svensk domstol. Det finns dock möjlighet att avtala om annat. Akta dig för detta, då skiljedomstol är dyrt och om ni inte fått ert anställningsavtal granskat av SRAT, är det inte säkert att vi kommer hjälpa er. En kostnad för denna domstol kan uppgå till flera miljoner. Ett samtal till oss med granskning av ert anställningsavtal löser er från denna oro! n n n Var finns då jobben? Den eviga frågan. Jobben finns på många olika ställen. Du kan därför öka dina chanser att få ett arbete genom att söka jobb via flera olika källor. Några exempel nedan: • Arbetsförmedlingen. Gå till Arbetsförmedlingen, skriv in er som arbetssökande samt titta igenom de tjänster som de har. Glöm inte att göra detta regelbundet då det hela tiden dyker upp nya. • Jobbannonser i tidningen. SRAT-informationen nr 2 • 2014 11 Din medlemsförmån karriar @srat.s e Karriärstöd På SRAT har vi fyra karriärcoacher: Maria Yngvesson, Linda Lekander, Martin Berndtsson och jag själv, Johan Angeldorff. Vi hjälper dig att granska ditt cv och personliga brev. Skicka e-post med ditt cv och personliga brev så kommer vi med tips och råd hur dessa kan skrivas lite bättre, tydligare och vassare. För den som önskar ytterligare hjälp, finns det möjlighet att boka in ett karriärsamtal. Karriärsamtalet Det finns två olika typer av samtal. Fackförbund har traditionellt sysslat med rådgivning. Då finns det en lag eller ett kollektivavtal att falla tillbaka på. Det kan även vara lönerådgivning. Coaching ska inte förväxlas med rådgivning. Skulle du ha bokat ett karriärsamtal men under tiden känner att det är rådgivning du vill ha så bryter vi samtalet och övergår till att ge dig rådgivning. På ett karriärsamtal pratar vi om det som du önskar. Det kan vara stöd och tips för att bli kallad till en intervju, hjälp med vad som faktiskt händer på intervjun eller allmänna råd för den som fastnat någonstans och inte kan gå vidare. Det senaste är den vanligaste orsaken till att någon väljer att boka ett samtal med oss. Det kan röra sig om att den som kontaktar oss har arbetat ett antal år med samma arbetsuppgifter men anser nu att det är dags att se sig om efter något annat. Att ta kontakt med oss beror vanligtvis på att denne inte vet riktigt vad som är nästa steg att ta i sin karriär. I ett sådant läge kan ett samtal med en karriärcoach vara ett viktigt steg på vägen. Vår roll är att leda samtalet med hjälp av att ställa frågor till den som blir coachad. Här är det viktigt att betona att vi inte lägger några värderingar i samtalet. Det finns inget som är rätt eller fel. Vår roll är att få dig att upptäcka något du känner lust att utforska vidare. Kanske är det en utbildning du alltid velat gå. Kanske kan det vara att starta eget företag. För några av dem vi pratar med slutar samtalet med att de själva kommer fram till att de är på rätt plats redan nu. De har alltså genom att ha lagt 60-90 minuter på ett samtal kommit fram till att de är på helt rätt plats. Väl investerad tid om du frågar mig! För andra blir uppvaknandet desto större. De känner ofta att dagens arbete gått i stå och att de vill vidare. Anledningen till att de inte går vidare är att de, precis som alla oss andra, sätter upp hinder på vägen. Känner ni igen någon av kommentarerna: ”Jag vet ju inget om hur man startar upp företag”, ”Jag kan ju bara det jag gör idag” eller ”Jag har arbetat med detta hela mitt liv, vad ska jag göra nu?”. Det jag och mina kolleger kan hjälpa till med är att leda samtalet och försöka hitta de hinder som den som blir coachad satt upp. Så snart vi hittat hindret kan vi ställa frågor som ”Vad skulle hända om du startade upp ett företag”, ”Vad är det värsta som kan hända om du provade att…”. Ofta blir svaret på någon av dessa frågor ett uppvaknande för den vi coachar. Man hör sig själv säga sitt svar och kommer ibland på att detta svar inte låter så klokt, rationellt eller smart. Detta i sin tur leder till att man vågar närma sig ämnet lite mer och blir lite mer benägen att våga prova det den egentligen vill göra. Muren är riven och idéerna kan börja forsa fram! Jobbannonsen När jag coachar våra medlemmar har ett ganska intressant fenomen framträtt. Det gäller jobbannonsen. När vi läser denna lägger vi också in en tolkning av annonsen. Det är här jag upptäckt en del skillnader mellan hur män och kvinnor tolkar en jobbannons. När en kvinna läser denna så tolkar hon kriterierna som krav för att söka. Om det finns tio kriterier så ska minst nio av dessa vara uppfyllda för att hon ska söka. Om en man läser samma annons så krävs det ofta bara att fem av dessa tio kriterier är uppfyllda för att han ska söka tjänsten. Om det ligger något i detta lämnar jag till forskare och er läsare att tolka. 12 SRAT-informationen nr 2 • 2014 Min åsikt är väl mer att du behöver ha merparten av dessa kriterier uppfyllda för att du ska trivas på jobbet. Annars har jag vid ett par tillfällen liknat jobbannonsen vid barnens önskelista till tomten. Du ska vara ung, helt direkt från skolan men du ska samtidigt ha ett antal år i yrket. Är det någon som ser något fel i annonsen…? Vänd det negativa till något positivt I samtal får vi ofta höra vad en medlem är mindre bra på. Ofta finns det en jobbannons i grunden där en eller ett par krav/önskemål saknas. Den sökande kan då räkna med att arbetsgivaren kommer att fråga lite kring detta på intervjun. Här brukar vi kunna komma med lite råd och tips på hur du kan vända en sådan situation till din fördel. Du vet att frågan kommer. Du vet också att det kan innebära slutet för dina chanser att få jobbet om du svarar fel på frågan. Svaret riskerar alltså att bli ångestladdat. Här brukar jag tänka lite tvärt om. Utgången av att ge ett dåligt svar på denna fråga är ganska given. Vad skulle istället hända om du förbereder ett svar som är genomtänkt och istället vänder det där negativa till något positivt som gör att arbetsgivaren ser det som en fördel? Ett sådant exempel skulle kunna vara en kompetens som du saknar. Arbetsgivaren ställer en fråga kring hur du ska kunna klara arbetet när du inte kan denna kompetens. Ditt svar på en sådan fråga skulle kunna vara ”Jag har inte arbetat i … tidigare, men jag vill väldigt gärna lära mig och har redan skrivit in mig på en kvällskurs”. Skulle ni tolka detta som att personen fortfarande har en brist?! Johan Angeldorff, ombudsman Några tips till dig som funderar på en förändring i ditt arbetsliv Om du har en tanke eller fundering kring ditt arbetsliv som då och då poppar upp kan det vara en signal på att det är en något du behöver gå till botten med. Är det här rätt för mig, jag kanske ska söka den där kursen, starta eget, prata med chefen om min arbetsuppgifter, ta ett nästa steg i karriären, byta arbetsplats eller vad det nu är som poppar upp. Om tanken stannar vid att bara bli en upprepande tanke och inget mer konkret tycker jag att du ska testa vårt karriärstöd. Där får vi bena ut dessa tankar och förhoppningsvis hitta något konkret i det att spinna vidare på. Ett sätt att sätta igång är att ta tag i de tankar som poppar upp är att ställa sig några frågor: – Vart är du idag i arbetslivet och livet? – Hur kom du dit? Ta en titt i backspegeln. Hur såg dina gamla drömmar ut? – Hur ser ditt önskade läge ut i arbetslivet och livet? – Vad hindrar dig från att göra det du vill göra? – Om du hade obegränsat med pengar, vad skulle du göra då? – Finns det någon/några personers arbete som väcker ditt intresse (och kanske avundsjuka!)? Vad är det som lockar dig i det? Testa gärna att besvara dessa frågor för dig själv, känner du att det väcker ännu fler tankar kan det vara läge för ett karriärsamtal. SR 5,64 AT % Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig Som medlem i SRAT kan du låna från �� ��� upp till ��� ��� kronor till en rörlig ränta på �,�� procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad. Gör så här för att ansöka om medlemslån ǗRing ����-MEDLEM (����-��� ���) om du vill ha ett lånebesked direkt. ǗLogga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund). ǗÚseb.se/medlemslan. ǗKom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar. Kom ihåg att berätta att du är medlem i SRAT. Läs mer på seb.se/medlemslan Aktuell medlemslåneränta är för närvarande �,�� %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Om den rörliga årsräntan är �,�� %, blir den effektiva räntan �,�� % för ett annuitetslån på ��� ��� kronor upplagt på � år, ingen uppläggningsavgift, och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir ��� ��� kronor och din månadskostnad blir � ��� kronor. Årsränta per ����-��-��. SRAT-informationen nr 2 • 2014 13 Positiva erfarenheter av karriärväxling En språngbräda till något bättre Omorganisation, nedskärningar, behov av att ändra personalsammansättningen … Oavsett skäl är det ofta ett hårt slag att behöva lämna sitt arbete. – Men ett karriärväxlingsprogram blir ofta en språngbräda till något nytt och bättre, säger Mats Eriksson, ombudsman på SRAT. Programmen ser lite olika ut. På Försvarsmakten stöttar man också den som vill lämna myndigheten för att gå vidare inom något annat område. Postens program omfattar däremot enbart dem som måste lämna sitt jobb. Text: Birgitta Jakobsson Foto: Denny Lorentzen & Colourbox När allt löper på som det är tänkt är kompetensutveckling ett givet och återkommande ämne i medarbetarsamtalen. Chefen beskriver, utifrån ett personalstrategiskt synsätt, vilka kompetenser som måste utvecklas för att verksamheten ska fungera och den anställda ger sin syn på behoven inom det egna ansvarsområdet. På många ställen kan det vara svårt nog att få det att fungera till vardags, har det visat sig. – Men när dialogen mellan chef och medarbetare fungerar kan man undvika obehagliga överraskningar i framtiden, säger Mats Eriksson, ombudsman på SRAT. Man vet var man har varandra, vad som fungerar och vad som inte gör det – och det finns en plan för vars och ens kompetensutveckling. Det är när man är överens om att en anställd ska lämna arbetsplatsensom det kan bli tal om karriärväxling. Vid större organisationsförändringar eller nedläggningar, när verksamheten kräver att personalsammansättningen förändras eller när den enskildas kompetens inte längre passar in … Karriärväxling är arbetsgivarens personalstrategiska instrument. Men i vissa fall används det också för att stötta medarbetare som vill vidare i sin karriär, och inte har möjlighet att göra det i den organisation de befinner sig, eller som inte längre trivs på arbetsplatsen. 14 SRAT-informationen nr 2 • 2014 – Det är naturligtvis inte roligt att hamna i en situation där man blir övertalig eller inser att man inte längre passar in, säger Mats Eriksson. Men karriärväxling kan ofta bli en språngbräda till något nytt och bättre. Det viktiga är att chef och medarbetare har en bra dialog om hur man ska lösa situationen – och att det sker på frivillig basis. Frivilligt och generöst Inom Försvarsmakten har man använt karriärväxling sedan 2006, då man startade ett projekt på försök. Målet var att”växla ut” yrkesofficerare med en kompetensprofil som inte svarade mot organisationens framtida inriktning. Arbetsgivaren ville också föryngra personalstyrkan och införa krav på att utlandstjänst skulle ingå i åtagandet för alla anställda. Camilla Robertsson, facklig företrädare på Försvarsmaktens högkvarter, ledamot i SRATs styrelse och ordförande i SRATs allmänna sektion, SRAT-A, var med och utformade programmet då, för åtta år sedan. Nu är det permanentat – och det bygger helt på frivillighet. Det används alltså inte bara på arbetsgivarens initiativ, utan också den som vill lämna myndigheten för att gå vidare i sitt yrkesliv nen minst fyra år för att vara kvalificerad. – I dag erbjuds Futurum enbart vid övertaglighet, säger Roger Larsson. Futurum-programmet ser lite annorlunda ut än Försvarsmaktens. Här är det redan från början klart att den anställda ska lämna sitt jobb på Posten. I den situationen har man två val. Den som deltar i programmet har kvar sina löneförmåner under maximalt ett år, eller arton månader om man är 58 år eller äldre. Samtidigt avsäger man sig företrädesrätten i LAS, Lagen om anställningsskydd, och kan alltså inte hävda den om man vill söka en annan tjänst i företaget. Under året med Futurum ägnar man sig på heltid åt att planera för sitt nya liv, bland annat med hjälp av Trygghetsrådet. Programmet innehåller också snabbhetspremier för den som får ett arbete inom högst sex månader. Alternativet till Futurum är att bli uppsagd från sin tjänst. Då har man kvar företrädesrätten, vilket i Omställningstid vissa fall kan vara en fördel. Genom 12 månader det framförhandlade trygghetspakeEgen tet är uppsägningstiderna generöStudier max 18 Förberedelsetid Ny karriär uppsägning sare än i LAS, i vissa fall den månader max fyra månader dubbla, det vill säga tolv månader om för den som har arbetat här En erbjuden tid för En avtalad tid för outminst tio år. samtal, handledning • Nytt jobb placement i sex månader – Vissa tycker att det känns bra Ansökan En avtalad tid för Omvärldsbevakning att ha en anställning när de ska söka På fastställd blankett till outplacement i förbandschefen nytt arbete och inte presentera sig Coachning tre + tre månader Tillgång till personlig coach som arbetssökande, säger Roger Externt stöd upp till 30 timmar Larsson. Men de flesta väljer ändå Samtal kring din ansökan att tacka ja till det stöd som Seminarier/workshops Utvecklingssamtal • Starta eget CV, intervjuträning, starta Futurum ger. Med närmaste chef och eget analys, omvärldsanalys, – För de allra flesta är det till en förbandschef/motsvarande nätverk början jobbigt vilken väg man än Chefsbeslut väljer, säger han. Många har arbetat Med hänsyn tagen till kompetens, motivation och inom Posten väldigt länge och Ekonomiskt stöd individens behov varken velat, kunnat, vågat eller ens Möjlighet till ekonomiskt stöd med • Studier Extern karriärcoach funderat på att byta jobb. upp till 60.000 kronor för egen Strukturerad självanalys om – Men jag har också träffat utbildning och kompetensutveckling cirka åtta samtal många som det har vänt för. Det i samband med att få nytt jobb, starta Gå vidare i eget företag eller vid studier. finns de som säger att uppsägningen programmet eller var det bästa som har hänt dem, att stanna i Försvarsmakten de fått en positiv aha-upplevelse; Det finns en värld utanför Posten också. Och... den som lämnar Posten kan fortsätta att vara medlem i SRAT. n n n Futurum vid övertalighet inom Posten Posten har, i likhet med Försvarsmakten, genomgått flera omorganisationer med stora förändringar för de anställda som följd. Förr var det inte ovanligt att man kunde utbilda sig internt och göra karriär inom Posten. Under några år pågick också ett samarbete med HandelshögSRATs allmänna sektion – SRAT-A skolan, som vidareutbildade ett antal postanställda varje år. I dag är det Ansvarig ombudsman SRAT Ordförande mesta av den interna utbildningen borta och medarbetaren förväntas Mats Eriksson Camilla Robertsson att själv söka vidareutveckling. 08-442 44 81 070-553 70 39 – Den stora förändringen har kommit gradvis, sedan vi gått från mats.eriksson@srat.se camilla.robertsson@mil.se att vara statligt anställda till att arbeta i en konkurrensutsatt organisawww.srat.se tion. Det säger Roger Larsson, styrelseledamot i SRAT, som arbetar heltid som facklig företrädare inom Saco-Posten och är ordförande i föreningen SRAT-Posten. SRAT-Posten – en del av SRAT – I dag är Posten en arbetsplats med ständiga omorganisationer. Det trygghetssystem som Posten och de fackliga organisationerna Ansvarig ombudsman SRAT Ordförande kom överens om för snart tjugo år sedan, och som går under namnet Anders Berndt Roger Larsson Futurum, är väl upparbetat. När det startades byggde det till viss del på 08-442 44 70 010-436 40 63 frivillighet från de anställdas sida. Det krävdes inte heller någon anders.berndt@srat.se roger.l.larsson@posten.se kvalificeringstid för att antas, idag måste man ha arbetat i organisatiowww.srat.se Illustration: Försvarsmakten någon annanstans har möjlighet att söka sig till programmet. – Det har blivit väldigt bra, säger Camilla Robertsson. Jag har fått ta del av flera lyckade lösningar, som alla handlar om hur arbetslivet fått en ny och positiv vändning. Programmet består av två delar (se illustrationen nedan). Den som får sin ansökan om karriärstöd beviljad erbjuds först en förberedelsetid på högst fyra månader, då hon eller han får hjälp av en intern livs- och karriärutvecklare för att analysera sina kompetenser, drivkrafter och förändringsmöjligheter. Den som fortfarande vill lämna Försvarsmakten efter förberedelsetiden säger upp sig och påbörjar den tolv månader långa omställningstiden. Under den tiden behåller man sin lön och programmet ger bland annat möjlighet att delta i ett outplatcementprogram eller stöd för att starta eget. Den som vill studera på heltid kan få tiden förlängd med ett halvår. – Det är ett generöst program, konstaterar Camilla Robertsson. SRAT-informationen nr 2 • 2014 15 Entreprenörskap i utbildningarna för audionomer, optiker och tandhygienister: Helhetssyn och nytänkande för framtida mervärden – Entreprenörskap är ett laddat politiskt begrepp, som ofta förknippas enbart med företagande. Men det är missvisande. Det säger Linda Johansson, som under tre år har lett ett projekt vid Karolinska institutet i Solna, som syftar till att implementera just entreprenörskap i vård- och omsorgsutbildningarna. Text: Birgitta Jakobsson Foto: Privat Entreprenörskap ska gå som en röd tråd genom utbildningarna. Uppmaningen kommer från regeringen och är bakgrunden till ett treårigt projekt vid Karolinska institutet, KI, där bland annat tandhygienist-, audionom- och optikerutbildningarna har ingått. Tillväxverket har fördelat projektpengar mellan olika högskolor, och förutom KI har Sahlgrenska akademin, högskolorna i Mälardalen och Malmö och Blekinge tekniska högskola arbetat för att hitta sätt att förverkliga regeringens intentioner. – Inriktningen på arbetet är densamma, men vi har valt olika arbetssätt vid de olika lärosätena, säger Linda Johansson. Projektet på KI har gått under namnet KI 2.0 för att man vill markera ett nytänkande. En av utgångspunkterna här har varit att försöka förändra förhållningssätt och att skapa mervärde för både lärare och studenter, utan att för den skull ge redan stressade lärare ett extra arbete. Redan tidigt fattade man beslutet att också engagera externa intressenter för att få bredare perspektiv på de olika professionerna. Bland andra har flera av SRATs förtroendevalda och anställda varit med i diskussionerna och bidragit med synpunkter. Socialt entreprenörskap I det inledande arbetet fokuserade man på begreppet ”entreprenörskap” – hur studenter och lärare associerar till själva ordet. – Jag fick överraskade många och väldigt olika tolkningar av ordet, berättar Linda Johansson. Det var allt från kapitalism till omsorg och kärlek, nytänkande och nyskapande, pengar och kreativitet. 16 SRAT-informationen nr 2 • 2014 Själv anlägger hon ett brett synsätt, där den framtida samhällsnyttan står i fokus – ett socialt entreprenörskap, som skapar ett värde både för enskilda individer och för samhället i stort. – Entreprenörskap är det som får uppfinningar och idéer att bli till innovationer, säger hon. I det här arbetet har man alltså haft en helt annan utgångspunkt än att fler ska bli egna företagare. Istället har det handlat om hur studenterna efter avslutad utbildning ska vara redo att bidra till de förändringar som kommer. – För dagens studenter väntar ett arbetsliv som ser helt annorlunda ut än det vi hade för bara tio, femton år sedan. Det är inte osannolikt att deras kunskaper kommer att tas tillvara inom helt andra branscher än vad de föreställde sig när de valde utbildning. Och det är troligt att samarbetet mellan olika yrkesgrupper måste utvecklas – för att vi tillsammans ska skapa värde i vården av äldre, till exempel, eller av de multisjuka. – Det kräver en tydligare helhetssyn än den vi haft tidigare – och därför också utveckling både inom och mellan de olika professionerna. En viktig del i projektet har därför varit att låta studenter och lärare från de olika programmen mötas i olika workshops, för att därmed lägga grunden till ett framtida utökat samarbete mellan professionerna. Nya karriärvägar Det är bara ett stenkast mellan Karolinska institutet och Karolinska » Studenterna har ingen garanti för att det bara är att gå tvärs över gatan, sätta på sig de vita rockarna och börja jobba där när de har gått klart utbildningen. « universitetssjukhuset, idag en av de stora arbetsgivarna inom vård och omsorg. Ett nytt sjukhus håller på att byggas och beräknas vara klart under 2017. Vårdplatserna kommer att bli färre, samtidigt som befolkningen i Stockholmsområdet ökar. Linda Johansson konstaterar att mycket av det arbete som görs där idag måste tas om hand någon annanstans. – Studenterna har ingen garanti för att det bara är att gå tvärs över gatan, sätta på sig de vita rockarna och börja jobba där när de har gått klart utbildningen. Och oavsett i vilken organisation de kommer att befinna sig behöver de tänka på ett nytt sätt. Det här skapar fantastiska möjligheter för studenterna att fundera i nya banor och finna nya sätt att arbeta på. Linda Johansson är själv ett exempel på att yrkeslivet kan ta lite oväntade vägar. Hon utbildade sig till audionom, men intresset för mer övergripande samhällsfrågor växte allt starkare, delvis som en följd av uppdrag som kårpolitiker under studietiden. – Det är en viktig uppgift för lärosätena att visa på flera karriärvägar, säger hon. För att kunna marknadsföra sig är det också viktigt att tänka på hur man beskriver sin profession och hur de kunskaper man har skaffat sig kan komma till nytta. Också det, själva retoriken, har bidragit tillspännande diskussioner under de tre år som projektet pågått. Nya sätt att lära I ett sådant här förändringsarbete är lärarna en nyckelgrupp. De har också varit en viktig målgrupp för projektet, både i framtidsdiskussionerna och i arbetet med att formulera strategiska utbildningsplaner för de olika programmen. – Vi är bra på mycket här på KI, säger Linda Johansson. Men pedagogiskt är vi faktiskt lite gammalmodiga. Dagens studenter har, mycket med hjälp av den teknikens utveckling, hittat nya sätt att lära sig saker. Tekniken har gjort det så mycket enklare att själv söka svaren på olika frågor. Men alla som ägnar sig åt att googla vet att också det kräver insikter – för att värdera och granska källor, till exempel. Nu närmar sig KI 2.0 slutet och Linda och övriga deltagare i projektet förbereder ett event i oktober, som ska avsluta arbetet. Efter sig lämnar de anteckningar från olika workshops, filmer och strategiska handlingsplaner för de elva deltagande grundutbildningarna. – Men det är klart att vi vill se en fortsättning, säger Linda Johansson. Vi kan inte bara dra igång en sådan här verksamhet och göra coola saker – och så sticka iväg. Nu återstår frågan om hur arbetet ska leva vidare, och hur det i så fall kan organiseras för att bli hållbart. – Hittills har vi till exempel arbetat från botten och upp i organisationen. För att implementera de här tankegångarna på ett bra sätt måste idéerna också spridas uppifrån, från ledningen och ned. När Linda Johansson reser sig från kaffebordet i det nybyggda och spektakulära glashuset som inrymmer Karolinska institutets nya gigantiska aula, Aula Medica, kommer två studenter fram till henne. – Vi hörde vad du pratade om, säger de. Det låter spännande. Var kan vi få veta mer? Den frågan, och det intresse Linda Johansson mött under de här åren, tyder på att framtidsfrågorna engagerar. n n n Medlem i facket? – välj rätt lån Som medlem i facket kan du låna till bra villkor och känna dig trygg genom att välja vårt Medlemslån. Du kan låna mellan 30 000 – 300 000 kr utan krav på säkerhet, räntan är låg* och inga avgifter tillkommer. I lånet ingår försäkringen liv och betalskydd utan extra kostnad, det innebär att vi kan erbjuda dig en extra trygghet om det oförutsedda händer. Läs mer på swedbank.se/medlemslan * effektiv ränta 5,75% (april 2014) SRAT-informationen nr 2 • 2014 17 Äldrepedagog – ett yrke på frammarsch Hon tillhör en liten men stadigt växande yrkeskår. Sedan undersköterskan Carina Rasmusson sadlade om till äldrepedagog får hon fokusera på det hon är allra bäst på. Text: Johan Joelsson Foto: Jonatan Jacobson Klippan kommuns äldrepedagog Carina Rasmusson kramar om volontären Ingrid Andersson. 18 SRAT-informationen nr 2 • 2014 Sammansvetsat volontärgäng. Från vänster: Maj-Lis Wikstrand, Laila Möller-Nilsson, Carina Rasmusson, Birgitta Jarl, Ingrid Andersson, Britt Ahnfeldt och Gunnel Krull. Trots att vårsolen lyser från en klarblå himmel är det ödsligt i skånska Klippan. Men inne på träffpunkten Kristallen är det fullt pådrag. Stolar kånkas fram, kaffebryggare puttrar och en orkester kopplar in instrument. Genom dörren strömmar pensionärer för att få bra platser till dagens allsång. I ett hörn står kommunens äldrepedagog Carina Rasmusson – hjärnan bakom dagens arrangemang – och samtalar med Ede Åkesson som kommit för att sjunga sina favoritlåtar. Tillsammans hjälps de åt att skruva i ett par ben till ett extrabord. Det behövs fler sittplatser. Allt talar för publikrekord. Som äldrepedagog är Carina Rasmusson van vid att ha många järn i elden: – Det ingår nästan i yrkesrollen, säger hon leende när vi slår oss ned på hennes kontor samtidigt som ett 50-tal pensionärer stämmer upp i ”Swing it magistern”. Efter att ha arbetat som undersköterska i 18 år kände Carina Rasmusson att hon ville byta spår. Eftersom hon brann för det sociala och mellanmänskliga i kontakten med de äldre – något som det inte alltid fanns så mycket tid för som undersköterska – blev hon nyfiken när hennes chef tipsade om äldrepedagogprogrammet vid Malmö högskola. Carina Rasmusson sökte och blev antagen. – Jag kände att jag behövde komma vidare och utvecklas för att inte hamna i en situation där jag som 60-åring satt och ångrade att jag inte tog chansen, säger hon. Den tvååriga utbildningen, som är unik i sitt slag i Sverige, fokuserar på pedagogiskt inriktat socialt arbete med äldre. Programmet ger kunskap i äldres livsvillkor, hälsa och rättigheter. Men också verktyg för hur man genom pedagogiska processer kan arbeta förebyggande för att höja livskvaliteten hos de äldre. – Det handlar om pedagogik snarare än omvårdnad. Men i studierna hade jag ändå stor nytta av min praktiska erfarenhet från vården, säger Carina Rasmusson. Våren 2013 tog hon examen och i samma veva utannonserades en tjänst som äldrepedagog och trygghetsboendevärdinna i hemkommunen Klippan. Carina Rasmusson fick jobbet i konkurrens med 60 andra sökande. I augusti förra året påbörjade hon sin tjänst. – Jag har trivts sedan dag ett. Det bästa är att man får sprida glädje samtidigt som man får så oerhört mycket tillbaka. Jag upplever att jag gör skillnad för de äldre, säger hon. Arbetsuppgifterna är minst sagt varierade. Tillsammans med sina sju pensionerade volontärer arrangerar hon fester, samtalsgrupper, föreläsningar, konserter, promenader och bakträffar. Tillsammans med personal från kommunen leder Carina Rasmusson dessutom utbildningar för anhöriga och dagverksamhet för dementa samt fungerar som bollplank för vårdpersonal och vårdtagare som behöver stöd, råd och hjälp. – Min dörr är alltid öppen om någon vill komma och prata. Och för de äldre som inte kan komma till mig är jag aldrig längre än ett telefonsamtal bort, säger hon. Trots att äldrepedagogyrket är relativt nytt har intresset från arbetsgivarna ökat på senare år. Det berättar Jessica Hall, sekreterare i yrkesföreningen Äldrepedagogerna. Eftersom den enda högskoleutbildningen är förlagd till Malmö finns merparten av tjänsterna i sydvästra Skåne. Men intresset sprider sig. På senare tid har tjänster utannonserats i Kristianstad, Stockholm, Göteborg och Örebro. – I takt med att fler får upp ögonen för att äldrepedagoger kan förstärka känslan av meningsfullhet, bidra till en högre livskvalitet och fördjupa den sociala gemenskapen kommer fler att vilja anställa, säger Jessica Hall. Andreas Lövdahl är ordförande i HälsoAkademikerna – en fackoch yrkesförening som organiserar hälsovetare och tillhör fackförbundet SRAT. Han berättar att HälsoAkademikerna precis har börjat ta in äldrepedagoger – en yrkesgrupp som tidigare inte haft någon självklar fackförbundstillhörighet. – Vi har varit nere och besökt utbildningen i Malmö och berättat hur vi jobbar. De tyckte att vi var mitt i prick, säger han. Även om det inte finns ett överflöd av tjänster menar Andreas Lövdahl att äldrepedagogyrket har goda framtidsutsikter. Speciellt med tanke på att vi har en population som blir äldre och friskare. – Men det krävs lobbying och övertalning för att visa hur mycket samhället kan tjäna på ett fördjupat hälso- och äldrepedagogiskt arbete, säger Andreas Lövdahl. Tillbaka till träffpunkten Kristallen. Medan orkestern tar en paus berättar Carina Rasmusson inlevelsefullt om sina framtidsplaner för kommunens äldre. Hon vill ta med dem till den årliga sommarteatern Bruksspelet, starta samtalsgrupper kring flyghistorien på Kungliga Krigsflygskolan i närbelägna Ljungbyhed och använda historiska bilder över Klippan för att få en ingång till samtal kring orten. – Många tror att aktiviteter automatiskt måste kosta en massa pengar. Men så är det inte alltid. Det gäller att gräva där man står och vara spontan. Ibland kan det räcka att ta fram en bok, säger Carina Rasmusson. n n n Carina Rasmusson är anställd som äldrepedagog på 50 procent och som värdinna på trygghetsboendet Kristallen på 50 procent. HälsoAkademikerna – en del av SRAT Ordförande Andreas Lövdahl 0704-38 51 63 ordforande@halsoakademikerna.nu www.halsoakademikerna.nu Ansvarig ombudsman SRAT Lidnd Lekander 08-442 44 78 linda.lekander@srat.se www.srat.se SRAT-informationen nr 2 • 2014 19 Mårten Ehnberg, Svenska ambassaden i Kiev – Vi lever mitt i ett historiskt skeende Ända sedan början av december har svenska UD avrått från alla icke nödvändiga resor till Ukraina – efter Rysslands annektering av Krim ska särskilt de östra och södra delarna av landet undvikas helt. I huvudstaden Kiev är det nu förhållandevis lugnt, berättar Mårten Ehnberg, andreman på svenska ambassaden. Text: Nina Enström Foto: UD & TT Nyhetsbyrån När SRAT Information når Mårten Ehnberg på telefon på avtalad tid har Vladimir Putin just undertecknat ett avtal som innebär att Krim nu, enligt ryskt synsätt, ingår i Ryssland. Det är 18 mars och några dagar efter den hastigt organiserade folkomröstningen där 95 procent uppgavs rösta för att Krimhalvön lämnar Ukraina för att upptas i den ryska federationen. – Vi sitter mitt i smeten och har inte riktigt tid nu. Men återkom i morgon! Överlastade Ambassaden i Kiev har av uppenbara skäl varit överlastad med arbete ända sedan protesterna och oroligheterna i Kiev började i slutet av november. Utlösande faktor var att president Viktor Janukovitj avvisade ett fördrag med EU till förmån för tätare kontakter med Ryssland. Sedan dess har Självständighetstorget, Maidan, varit mer eller mindre ockuperat av människor och grupper som begärt presidentens avgång. Över hundra dödsoffer har krävts på torget, många offer för krypskyttar. Kravet på maktskifte förverkligades 22 februari när parlamentet avsatte presidenten. Parallellt med den utvecklingen växte de proryska stämningarna på Krim, tusentals soldater utan nationsbeteckning besatte de ukrainska militärbaserna på Krim och sedan – praktiskt taget innan omvärlden hann blinka – genomfördes folkomröstningen med känt resultat. Idag har Ukraina utrymt alla sina baser på Krim, Ryssland uteslutits ur G8 medan FN, EU och USA diskuterar hur Rysslands expansiva politik ska hanteras. Sociala medier snabba – Nu har vi ett helt nytt läge. Den nuvarande ukrainska regeringen protesterar givetvis mot vad som hänt och accepterar inte utvecklingen, säger Mårten Ehnberg, som berättar att de kraftigaste reaktionerna märktes på sociala medier. En sökning på nätet visar bland annat ett Youtube-klipp från Odessa 22 mars, då en så kallad flashmob dök upp på en marknad och framförde Europa-hymnen – det börjar med ett ensamt instrument, så stämmer fler och fler in och det hela slutar med att en mäktig kör sjunger Beethovens ”Till glädjen”. Stormande applåder och jubel när sista tonen klingat ut. Även den svenska ambassaden använder sig av sociala medier för att sprida information, framför allt Facebook och Twitter, som finns länkade på ambassadens hemsida. En Twitter-kommentar från den svenske ambassadören i samband med omröstningen på Krim visar en valaffisch som består av två kartor över halvön – den ena med ryska flaggans färger och den andra med ett stort hakkors. Kommentar: ”Man behöver inte förstå ryska för att begripa innebörden ...”. Det vill säga att valet skulle stå mellan ett nazistiskt och ett ryskt styre. Vilket för övrigt Putin använder som argument för annekteringen . Kraven ökar – Kravet på information ökar hela tiden och vi uppdaterar vår hemsida dagligen. Vi lärde oss en hel del inför VM 2012 – och folk är tacksamma. Totalt arbetar cirka 30 personer på ambassaden på Ivan Frankogatan i centrala Kiev, varav några är ukrainska medborgare. Ambassadör är Andreas von Beckerath och Mårten Ehnberg är ambassadråd och myndighetschefens ställföreträdare, som den korrekta titeln lyder – i dagligt tal ambassadens ”andreman”. Antalet svenskar i Ukraina uppskattar Mårten Ehnberg till 150-200. Eftersom det inte finns någon anmälningsplikt är siffran osäker. På hemsidan uppmanas svenska medborgare i Ukraina att anmäla sig för att kunna ta del av utskick från ambassaden. När oroligheterna började förra året kallade ambassaden till informationsmöte om läget, och en del deltog via Skype. – I dessa tider är det många oroliga svenskar som hör av sig. Vi har hög arbetsbelastning på alla sektorer, men tack och lov har vi fått förstärkning, säger Mårten Ehnberg, som inte siar om den politiska utvecklingen. Den svenska regeringens uppfattning är klar. Man är positiv till en demokratisk utveckling av landet och fördömer den ryska annekteringen av Krim. Det är också grunden för en biståndsstrategi, som riktar sig bland annat till Ukraina och som biståndsminister Hillevi Engström presenterade i Kiev 1 april på ambassaden. Med presskonferens omedelbart utlagd på Facebook. Mårten Ehnberg igen: – Vi följer förstås utvecklingen mycket noga. Vi befinner oss mitt i ett historiskt skeende och det är ett privilegium att få företräda Sverige. nnn Presstopp I pressläggningsögonblicket 14 april har läget i östra Ukraina skärpts ytterligare med våldsamma proryska demonstrationer och ockupationer av myndighetsbyggnader och polisstationer i flera städer – med öppet och aktivt stöd av ett hotfullt Ryssland som mobiliserat längs gränsen. Ukrainas regering har gett separatisterna ett ultimatum och FNs säkerhetsråd har sammanträtt, hittills utan framgång. 20 SRAT-informationen nr 2 • 2014 Europavalet – viktigare än någonsin! » Avsätt den stund det tar att utnyttja din rösträtt. Eller förtidsrösta, det går bra det också. « Hälften av de lagar som riksdagen stiftar är en direkt följd av EU-beslut. 70 procent av alla frågor som behandlas av beslutande organ inom kommuner och landsting har direkt koppling till tidigare beslut i Bryssel. Det är här mycket av det som berör oss i vår vardag och som påverkar vår framtid avgörs. Och det är stora frågor – ekonomin, välfärden, miljön, jobben … Det gör EU-valet viktigare än någonsin och lika viktigt som höstens kommun- och riksdagsval. I år ska EUs 28 medlemsländer välja 751 nya ledamöter till parlamentet. 20 av dem representerar Sverige, och vilka de blir bestämmer vi i valet den 25 maj. Det är ett viktigt val, också ur ett fackligt perspektiv. Dem vi utser till ledamöter i EU-parlamentet kommer att vara med och stifta lagar om förhållandena på arbetsmarknaden och arbetsplatsen. De kommer att fatta beslut som rör utbildning, forskning och innovationer – frågor som värderas högt av många Sacomedlemmar. Saco och SRAT har inget med partipolitik att göra. Det är inte heller upp till mig att förorda något politiskt parti före något annat. Däremot vill jag uppmana er alla att utnyttja er rösträtt. Som suppleant i Europafackets styrelse ser jag på nära håll hur mycket europapolitiken styr förhållandena på arbetsmarknaden och i våra olika professioner. Därmed blir de också en angelägenhet för oss inom Saco. Här är några exempel: I höstas presenterade kommissionen förslag som syftar till att minska regelbördan för små och medelstora företag. Grundtanken är god, det finns för många och krångliga regler. Men förenklingen får inte ske på bekostnad av de anställdas arbetsmiljö! Det är precis vad som kan hända – om företag med Ordförandeordet Anitha Wijkström anitha.wijkstrom@srat.se upp till 250 anställda får göra undantag från vissa arbetsmiljöregler och om man sätter stopp för nya lagar och regler inom arbetsmiljö- och skyddsområdena. Det är anmärkningsvärda förslag, och protesterna från fackliga organisationer i flera länder lät heller inte vänta på sig. Här hemma har Saco tillsammans med LO och TCO uppmärksammat regeringen på riskerna för att rättigheterna blir färre och skyddet sämre om förslaget går igenom. Införandet av tjänstestandarder är ett annat exempel från Bryssel, som kan komma att påverka oss i våra yrkesliv. EU har länge arbetat med standardisering av produkter, och de frågorna har vi framför allt bevakat ur ett arbetsmiljöperspektiv. Nu är också standardisering inom tjänsteområdet en högt prioriterad fråga. Tanken är att man, för att underlätta de fria rörligheten på arbetsmarknaden, ska ha gemensamma definitioner av vilka krav en specifik tjänst bör uppfylla. Problemet är att EUs tjänstestandarder i vissa fall kolliderar både med kollektivtal och svensk lagstiftning. Det kan vi naturligtvis inte acceptera från fackligt håll. Så har vi yrkeskvalifikationsdirektivet, som går ut på att skapa gemensamma utbildningsramar och införa europeiska yrkeskort för alla yrkesgrupper. Direktivet berör flera akademikergrupper, och vi arbetar nu tillsammans med andra fackföreningar för att den lägsta utbildningsnivån inom olika professioner inte ska kunna gälla som norm. Det är också en viktig fråga, både fackligt och professionellt. Nu är det upp till oss alla att bestämma vilka svenska politiker vi vill ge makt och inflytande över frågor som de här. Intresset för europavalen har hittills varit förvånansvärt lågt. Nu visar olika opinionsundersökningar att valdeltagandet troligen kommer att öka i år. Jag hoppas verkligen att det stämmer! Det må vara solsken, städdagar i radhusområdet eller annat som lockar den dagen. Men avsätt den stund det tar att utnyttja din rösträtt (och skyldighet, kan jag tycka)! Eller förtidsrösta, det går bra det också. För den som vill läsa på inför valet finns gott om lättillgänglig information, om vad som är på gång just nu och om partiernas och kandidaternas inställningar i olika frågor. Jag rekommenderar europaportalen.se, som ägs av arbetsgivar- och löntagarorganisationer, varav SRAT är en. Här presenteras dagligen nyheter om vad som sker i EU-politiken. På fackligt.eu finns bra information om arbetsmarknaden i vid bemärkelse från LOs, TCOs och Sacos gemensamma Brysselkontor. Som sagt, gör din röst hörd den 25 maj! nnn SRAT-informationen nr 2 • 2014 21 SRATs uppgift: Stöd och trygghet under hela yrkeslivet Elisabeth Mohlkert beskriver kollektivavtalet som själva ryggraden i det fackliga arbetet. Här har arbetsgivarens och de anställdas organisationer kommit överens om en mängd olika regler. Om vilka kriterier som ska gälla vid lönesättningen, till exempel, och hur lönesättningsprocessen ska gå till, hur mycket arbetsgivaren ska betala till den framtida pensionen och vilken ersättning som ska betalas ut vid föräldraledighet och sjukdom. Kollektivavtalet, som alltså uttrycker de centrala parternas gemensamma ståndpunkter, innehåller också regler om inflytande och samverkan och om vilket stöd medlemmarna ska få vid omorganisationer och nedskärningar. Det är en viktig utgångspunkt för de lokala överenskommelser om anställningsvillkor som träffas på arbetsplatserna. – Värdet av att omfattas av ett kollektivavtal kan inte nog understrykas. Mer än 30 år i den fackliga världen, och otaliga möten med medlemmar i olika situationer, skiftande arbetsmiljöer och olika livssituationer, har övertygat SRATs förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert om vikten av fackligt medlemskap. – De allra flesta av oss hamnar någon gång under våra yrkesliv i en situation då vi behöver hjälp, stöd eller goda råd, säger hon. Som medlem i SRAT får du stöd under hela karriären, från studietiden till pensionsdagen. Redan från början, när SRAT bildades (1986) har arbetet varit inriktat på att stärka medlemmarna – såväl i deras respektive professioner, som när det gäller lön och andra anställningsvillkor och olika trygghetsfrågor. Arbetssättet utgår både från övertygelsen att yrkes- och villkorsfrågor hör ihop och insikten att många medlemmar tillsammans utgör en stark påtryckningsgrupp. – Med mer än 13 000 medlemmar inom arbetsmarknadens alla sektorer har vi möjligheter att påverka utvecklingen både på arbetsplatserna och i professionella frågor, säger Elisabeth Mohlkert. SRAT har utvecklats till en organisation som stöttar medlemmarna under hela yrkeslivet – från studietiden, genom hela arbetslivet och efter avslutat yrkesliv. Det viktiga kollektivavtalet 22 SRAT-informationen nr 2 • 2014 Individuell lönerådgivning För de allra flesta av SRATs medlemsgrupper sätts lönerna lokalt på arbetsplatsen efter lönesamtal mellan chef och medarbetare. – På SRATs centrala kansli finns alltid förhandlare på plats vid telefonerna för de medlemmar som behöver stöd och råd inför lönesamtalen. Det gäller också dem som är på väg mot ett nytt jobb eller har funderingar på hur de ligger till lönemässigt, säger Elisabeth Mohlkert. Individuell lönerådgivning är en rättighet för varje medlem, oavsett om hon eller han är ny på arbetsmarknaden eller har varit med ett tag. Elisabeth Mohlkert påminner också om lönestatistiken i Saco Lönesök, som du hittar på hemsidan och som hon beskriver som marknadens bästa. – Den ger bra vägledning när man ska diskutera lön, säger hon. När något spårar ur Många akademiker är yrkesverksamma i fyrtio år eller mer – perioder med framgång och arbetsglädje, men för många också en del svårigheter. Det är en trygghet att veta att det finns hjälp och stöd att få när allt inte går som på räls. Det är utifrån det SRATs organisation är uppbyggd, med fackliga företrädare på arbetsplatserna och ombudsmän med olika specialistkompetenser på kansliet. Elisabeth Mohlkert konstaterar att många bekymmer klaras ut direkt på arbetsplatsen, med eller utan stöd av de fackliga företrädarna. Men hon poängterar också att medlemmar alltid är välkomna att höra av sig till kansliet. – Medlemskapet innebär rätt till rådgivning och stöd i de allra flesta situationer som kan uppstå på arbetsplatsen – och det gäller förstås också chefer och dem med egna företag. – Det kan röra allt från stora omorganisationer och nedskärningar till allvarliga tvister eller oenighet om hur ett avtal ska tolkas. Förbundet har egen kompetens inom de allra flesta områden som rör medlemmarnas arbetsliv, och dessutom ett väl utbyggt kontaktnät som vi kan utnyttja om det behövs. Karriär- och yrkesfrågor Långt ifrån alla som hör av sig har problem på jobbet. Många vill i stället ha råd när de ska söka nytt jobb, diskutera hur de kan utvecklas på sin nuvarande arbetsplats eller ta reda på hur arbetsmarknaden ser ut för just deras yrkesgrupp. – Det är så det ska fungera, säger Elisabeth Mohlkert. Vi finns till för medlemmarna både när de behöver akut stöd och när de planerar för framtiden. Det är därför vi bland annat har särskilt utbildade karriärcoachar, en tjänst som utnyttjas av allt fler (läs mer på sidan 12). Vi arbetar också kontinuerligt med att bevaka de olika yrkesområdena och vi har med åren skaffat oss ett stort branschkunnande. Som SRAT-medlem är man automatiskt också med i någon av förbundets självständiga yrkesföreningar. Förbundet och föreningarna har ett gott och nära samarbete. Det är en styrka, inte minst i arbetet med att lyfta fram professionernas värde och påverka politiker och andra beslutsfattare i inför beslut som påverkar dem. I det ingår också att driva och bevaka utbildningsfrågor. – Vi har goda och väl upparbetade kontakter med myndigheter, utbildningsanordnare och politiker, säger Elisabeth Mohlkert. Det är en av fördelarna med ett starkt förbund, att vi faktiskt kan göra skillnad. Yrkesföreningarnas uppgift är att följa och bidra till utvecklingen inom de olika professionerna och att sprida kunskap, till exempel om nya forskningsrön. De ger också medlemmarna möjlighet att träffas för att diskutera professionella frågor, till exempel genom vidareutbildning i form av kurser och seminarier. Försäkringar och andra förmåner Också det trygghetspaket som SRAT har förhandlat fram visar på fördelarna med att tillhöra en stark organisation. Det gäller inte minst flera av de medlemsförsäkringar, som endera ingår i medlemsavgiften eller som går att teckna till förmånliga villkor. Hälsoskyddet, som både ger sjukinkomstersättning och möjlighet att få stöd av ett hälsoombud, är en av de försäkringar som ingår i avgiften. Inkomstförsäkringen, som ger ekonomiskt stöd vid arbetslöshet, är en annan. – Många av våra försäkringar är väldigt fördelaktiga, säger Elisabeth Mohlkert. Men det är naturligtvis alltid bra att gå igenom sitt försäkringsbehov och jämföra bolagens olika villkor innan man bestämmer sig. På www.srat.se finns utförlig information om alla medlemsförsäkringar, både de som ingår i avgiften och de som man själv kan teckna. Här finns också information om andra förmåner – som bo-/medlemslån, billigare el och rabatt på spa, hotell och kryssningar. Elisabeth Mohlkert. Du bestämmer! SRATs förbundsdirektör Att vara medlem i en idéburen organisation som SRAT innebär att man har stora möjligheter att påverka inriktningen på arbetet. – Det är medlemmarna på arbetsplatserna som bäst vet vad som behöver förändras, konstaterar Elisabeth Mohlkert. Att ta på sig förtroendeuppdrag är ett sätt. Men man kan också dela med sig av sina synpunkter på medlemsmöten, genom att ta kontakt med lokala fackliga företrädare eller höra av sig till oss på kansliet. Alla samtal är välkomna. De bidrar till ett kunskapsutbyte som gynnar alla. Birgitta Jakobsson Foto: Colourbox och Denny Lorentzen Värva en kollega Hjälp oss att växa och bli ännu starkare! Du kanske har en kollega som är intresserad av att bli medlem i SRAT men inte gjort slag i saken? Som tack får du som värvat, ett presentkort på 500 kronor/värvad medlem att använda på Bokus. Information om kampanjen finns på www.srat.se/varva_kollega SRAT-informationen nr 2 • 2014 23 AKAP-KL – Kommun, landsting, bolag inom Pacta AKAP-KL Tungan rätt i mun om arbetsgivaren erbjuder byte av pensionsplan Återbetalningsskyddet ger bra skydd för efterlevande, men det kostar Från årsskiftet går det även att på kommunal sektor byta tjänstepensionsplan. Detta efter ikraftträdandet av nya avtalet AKAP-KL. Som förhandlare tänker jag att det är bra att det nu går att byta, men att det gäller att tänka efter. Ett erbjudande som för en viss individ förefaller utmärkt kan för en annan medföra en väsentlig pensionssänkning. Den nya möjligheten till avtalsbyte gäller arbetstagare som har rätt till förmånsbestämd pension inom ramen för det äldre avtalet KAP-KL. KAP-KL har både avgifts- och förmånsbestämda inslag, men de förmånsbestämda gäller bara lönedelar över 7,5 IBB (inkomstbasbelopp), vilket i år motsvarar 35 562 kr i månaden. De förmånsbestämda lösningarna bygger på en försäkringsprincip. Beroende på födelseår och antal arbetade år i sektorn handlar det om förmåner på som mest 55 till 62,5 procent av slutlönen. Det nya AKAP-KL är helt avgiftsbestämt. Det medför att avgifterna (premierna) beräknas i procent av lönen. Avgifterna placeras i fonder som arbetstagaren själv har valt eller i det kommunala ickevalet. Med en avgiftsbestämd plan finns inget löfte om en viss nivå. Pensionen beror istället på hur mycket avgifter som satts av och hur de förräntats. Går det illa på börsen ligger risken hos individen, går det bra blir pensionen högre. Huvudmodellen inom AKAP-KL är att avsättningarna motsvarar 4,5 procent upp till 7,5 IBB och 30 procent däröver. För att säkerställa att pensionsutfallet vid byte inte ska bli sämre än vad det hade blivit med KAP-KL behövs ofta tilläggsavgifter, alltså avgifter utöver de 4,5 och 30 procent som ingår i AKAP-KL. Parterna arbetar för närvarande på en rekommendation om tilläggsavgifter. Tanken med tilläggsavgifter är god, men även om arbetet präglas av samförstånd är det viktigt att den kommande rekommendationen tillämpas med stor försiktighet. Skälet är att tilläggsavgifterna beräknas utifrån mycket generella antaganden och att behovet av avgifter i praktiken skiftar från individ till individ. För den som överväger ett byte är det därför viktigt veta hur den egna pensionen påverkas. För det första beror det på din ålder. Ju yngre du är när du byter ju fler år har du på dig att tjäna in avgifter och få avkastning. För det andra spelar det roll vilken lönekarriär du tror att du kommer ha i framtiden och om du tror att du kommer vara kvar i sektorn. 24 SRAT-informationen nr 2 • 2014 Lönelyft som infaller sent i karriären fångas ur ett pensionshänseende i regel upp bättre i ett förmånsbestämt avtal som KAP-KL jämfört med ett avgiftsbestämt som AKAP-KL. Men räknar du med att på sikt byta sektor så kanske det argumentet har mindre betydelse. För det tredje kommer det an på vilka tilläggsavgifter din arbetsgivare är beredd att gå med på. För att försäkra dig om att avgifterna är tillräckliga kan det vara bra att be administratören (KPA eller Skandia) att göra en individuell beräkning. Hänsyn måste bl.a. tas till din anställningshistorik, din ålder samt realistiska antaganden om framtida lön. Det är viktigt att ta höjd för olika scenarier, exempelvis hur pensionen blir i respektive avtal om du blir chef? Blir du erbjuden en möjlighet att byta så överväg konsekvenserna noga och förvissa dig om att tilläggsavgifterna är tillräckliga. Kom ihåg att ett byte är frivilligt. Är du osäker – kontakta SRAT! Ossian Wennström Utredare pensioner och försäkringar på Sacos samhällspolitiska avdelning Fakta Den 4 oktober 2013 träffades en överenskommelse om AKAP-KL, ett helt avgiftsbestämt tjänstepensionsavtal för kommuner, landsting och bolag inom Pacta. Det nya avtalet trädde i kraft från och med första januari 2014 och gäller anställda, födda 1986 eller senare. För alla personer födda 1985 och tidigare gäller det tidigare avtalet KAP-KL, men för anställda med en pensionsgrundade lön över 7,5 inkomstbasbelopp (35 562 kronor år 2014) finns en möjlighet att på frivillig basis överenskomma om att byta pensionsplan till AKAP-KL. De kommunala avtalsparterna arbetar i skrivande stund med att ta fram en gemensam rekommendation om tilläggspremier samt information om förutsättningarna för och konsekvenser av ett byte. Sedan länge är det för tjänstemän på privat sektor möjligt att under vissa förutsättningar byta pensionsavtal, från det äldre, delvis förmånsbestämda ITP2 till det nyare ITP1 där pensionen precis som i AKAP-KL helt bestäms av värdet på fonderade premier. Återbetalningsskyddet i det nya kommunala tjänstepensionsavtalet AKAP-KL ger anledning till eftertanke. Återbetalningsskydd är visserligen ett bra komplement till övriga kollektivavtalade förmåner till efterlevande, men du får det till priset av lägre pension. AKAP-KL är dessutom konstruerat så att den som inget gör automatiskt kommer att ha ett återbetalningsskydd. Det är därför viktigt att göra ett aktivt val. Återbetalningsskydd innebär i korthet att dina efterlevande vid ett förtida dödsfall får del av det pensionskapital som du ditintills samlat ihop. Anledningen till att pensionen påverkas är att du med ett återbetalningsskydd frånsagt dig möjligheten till arvsvinster från alla personer som är i samma ålder som du själv. När en försäkrad som saknar återbetalningsskydd avlider så delas nämligen hans eller hennes pensionskapital av övriga försäkrade i samma generation. Den som har ett återbetalningsskydd går miste om denna förstärkning. Även om ett återbetalningsskydd kan göra relativt stor skillnad på pensionen så är det viktigt att vara medveten om att ”priset” för återbetalningsskyddet är lägre för den som är ung. Skälet till detta är att det är färre unga som avlider. Därmed går man med ett återbetalningsskydd inte miste om lika mycket förlorade arvsvinster som man hade gjort som äldre arbetstagare med motsvarande skydd. Ju äldre du blir som arbetstagare ju högre blir arvsvinsterna. För att aktivt välja bort ett återbetalningsskydd behöver du kontakta din valcentral. På kommunal sektor finns idag följande tre valcentraler. Är du osäker om vilken så fråga arbetsgivaren. • www.Pensionsvalet.se • www.Valcentralen.se • www.Electum.se Om du har pensionsintjänande från andra kollektivavtal än AKAP-KL eller andra sektorer kan det finnas mer än återbetalningsskydd som du kan behöva tänka på för att säkerställa att du har rätt skydd för dina efterlevande och att du inte i onödan betalar för något du inte behöver. I Sacorapporten: Det kollektivavtalade skyddet för efterlevande och pensionen hittar du övergripande information om skyddet för efterlevande på olika kollektivavtalsområden. Värt att veta är även att återbetalningsskydd också kan väljas till eller från för ditt PPM-sparande. Läs/beställ även rapporten Det kollektivavtalade skyddet för efterlevande och pensionen på www.saco.se Ossian Wennström, Saco Förslaget om fri flytträtt i papperskorgen Regeringen kommer inte att lägga fram något förslag om fri flytträtt för de kollektivavtalade tjänstepensionerna. Livförsäkringsutredningens förslag kommer inte att genomföras. Det beskedet gav finansmarknadsminister Peter Norman när han träffade arbetsmarknadens parter och försäkringsbranschen igår. - Det är väldigt positivt att regeringen lyssnat på våra invändningar. Jag föreslog redan i september 2012 tillsammans med mina ordförandekolleger i LO och TCO att förslaget skulle kastas i papperskorgen. Nu gör regeringen det, säger Sacos ordförande Göran Arrius. Det blir alltså inte möjligt att flytta de medel som sätts av genom kollektivavtal till tjänstepension hur som helst. Därmed skyddas löntagarnas pensioner från att flyttas till avtal med sämre villkor och avgifter än de som förhandlats fram av arbetsmarknadsparterna. Samtalen om förbättringar inom systemet ska fortsätta, till exempel att möjliggöra sammanslagning av små fribrev. – Det har vi varit positiva till hela tiden så på den punkten fortsätter vi gärna samtalen med regeringen. Det viktiga är att den tvingande och retroaktiva flytträtten nu inte blir av. Det skulle ha riskerat att förstöra ett väl fungerande system, säger Göran Arrius. Källa: Saco Ny portal lanserad ersättningskollen.se Portalen ger en bild över försäkringsskyddet och de ersättningar, såväl lagstiftade som kollektivavtalade, som arbetstagare är berättigade till vid sjukdom, olycksfall och arbetsskada. Dock räknas inte de försäkrinagr du har i ditt medlemskap i SRAT in. Portalen är framtagen i ett samarbete mellan Försäkringskassan, AFA och Svensk försäkring. Portalen kräver ingen inloggning eller e-legitimation utan är enkel och bygger på de uppgifter (exempelvis månadslön, vilken sektor man tillhör med mera) som individen själv anger. Källa: Saco och ersättningskollen.se Nytt direktiv om fri rörlighet för arbetstagare Europaparlamentet har antagit kommissionens förslag till direktiv om fri rörlighet för arbetstagare. Syftet är att göra det enklare att arbeta i andra länder. Det nya direktivet innebär att medlemsländerna blir skyldiga att garantera en mer effektiv och samstämmig tillämpning av EU-rätten på området. Reglerna ska bland annat skydda arbetstagare från diskriminering på grund av nationalitet. Befintliga bestämmelser om fri rörlighet för arbetstagare ska således få fullt genomslag. Samtidigt är det möjligt för länderna att införa föreskrifterna i direktivet på sätt som är lämpligast för dem. Källa: fackligt.eu Pl oc ka t Välkommet besked Sacos ordförande Göran Arrius. Foto: Kalle Assbring Mammor mer sjuka än pappor Kvinnor är sjukskrivna oftare och längre än män. Kvinnor har också tydligt högre risk än män i samma situation att bli sjukskrivna ett par år efter att de har blivit föräldrar. Det gäller särskilt anställda i kommuner och landsting, visar en rapport från AFA Försäkring. Det finns skillnader mellan kvinnor och män, till exempel i hur ofta de blir sjukskrivna och hur länge sjukperioderna varar. Generellt är kvinnor sjukskrivna oftare och längre tid än män. Det har kommit fram i flera tidigare undersökningar, från såväl Försäkringskassan som AFA Försäkring. Nu styrks bilden ytterligare, konstaterade Michel Normark, chef för Analys och försäkringsvillkor på AFA Försäkring, och Anna Weigelt, analytiker, när de presenterade den nya rapporten på ett seminarium i slutet av mars. – Det här bekräftar mycket som vi redan visste, men det är ändå intressant att sammanställa den kunskap vi har om sjukskrivningsmönstren inom våra grupper, sa Michel Normark. Undersökningen omfattar över en halv miljon anställda, som minst en gång under en nioårsperiod var sjuka i 15 dagar eller mer. Källa: suntliv.nu ”Chefen har ansvar att sätta gränser” 15 miljarder kronor per år beräknas psykisk ohälsa i arbetslivet kosta för arbetsgivaren. Med förebyggande åtgärder kan den kostnaden närapå raderas enligt en rapport från organisationen Hjärnkoll. Enligt Torsten Heinberg på Arbetsmiljöverket är det chefen som ar ett stort ansvar för att sätta gränser och visa vad som är good enough. Om man inte hinner med sina arbetsuppgifter så kan fler behöva anställas. Lika viktigt är att själv sätta gränser och acceptera att inte alltid prestera på topp. Lär dig säga nej, även om du blir smickrad och ligger i linje med din önskan att göra karriär. Källa: Tidningen Naturvetare Terminalglasögon en hjälp vid datorn Bildskärmsarbete kan leda till ögonbesvär som rödögdhet eller ögontrötthet. Jobbar man minst en timme per dag framför bildskärm har man rätt till en synundersökning. Om synundersökningen visar att man behöver särskilt anpassade arbetsglasögon ska man få sådana av arbetsgivaren. Källa: Arbetsmiljöupplysningen Öppenhet och insyn i vård och omsorg: etiskplattform.se Nu är webbplatsen för den etiska plattformen på plats. Välkommen in! SRAT-informationen nr 2 • 2014 25 Ha energi hela dagen Några timmar efter lunch upplever många det som kallas "paltkoma". Energinivån slår i botten och vi blir trötta och sömniga. Det klassiska felet många gör är att jobba utan paus hela förmiddagen, slänga i sig lunch och sedan fortsätta jobba. Då kraschlandar man garanterat runt tre, menar föreläsaren Ulrika Nybäck, som har tagit fram en egen motivations- och energinyckel. Här är tio energitips för att orka jobba bättre hela dagen: 4 Ta små pauser och rör dig. 4 Stretcha skrivbordsmusklerna – rulla axlar och töj på nacken. 4 Jobba inte längre pass än 60-90 minuter. 4 Tänk energigivande: vad gör ditt liv meningsfullt? Det ger bra tankar och höjer humöret. 4 Ät lagom. Lättare lunch och små mellanmål håller energinivån jämn hela dagen. 4 Ta en promenad på lunchen och få syre till hjärna och muskler. 4 Tänk stärkande tankar och sluta slentrian-gnälla! Ge dig själv mental energi. 4 Sätt upp tydliga mål i jobbet, du får saker gjorda och det blir roligare. 4 Ät nyttiga mellanmål – keso med blåbär, nötter, rågbröd med avokado eller frukt. 4 Håll energitjuvar på avstånd. Vilka ger och vilka tar, vilka peppar och vilka drar ner dig? Källa: TRR-tidningen Foto: Colourbox & Saari Gustafsson, TT Nyhetsbyrån Missa inte medlemsutskick! Anmäl din e-postadress på MIN SIDA på www.srat.se 26 SRAT-informationen nr 2 • 2014 Frånvaron av ideologi i pensionsdebatten är en förklaring till ointresset för pensionssystemet bland unga politiskt och fackligt aktiva. Därför står ideologi i fokus för Saco Studentråds andra skrift inom vårt initiativ unga och pensioner. Vi lyfter fem frågor inom pensionssystemet för att ge den som vill diskutera ideologi en bättre kunskapsgrund. Läs mer och beställ de båda skrifterna på www.saco. se/Saco-Studentrad/ Källa: Saco Studentråd Saco Studentråds möte med Barroso I förra veckan träffade vi EU-kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, för en diskussion om den höga ungdomsarbetslösheten. Under mötet lyfte vi hur matchningen efter examen kan förbättras som ett av leden i att minska ungdomsarbetslösheten. Vi är positiva till att man från högsta politiska nivå bjuder in att träffa representanter från ungdoms- och studentfack. Beslut som fattas i EU har stor inverkan på frågorna vi driver på nationell nivå. Varje resa till Bryssel är en påminnelse om detta och ett tillfälle att bredda perspektiven. I förra veckan fick Saco Studentråd möjligheten att representera de nordiska fackföreningarna i ett möte med EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Vi var totalt åtta representanter från Europafackets ungdomskommitté som deltog. Ungdomsarbetslösheten i Europa är fortsatt hög. Den ekonomiska krisen och efterföljande besparingspaket har slagit hårt mot ungas sysselsättning. Under mötet med Barroso lyftes åtgärder för att förbättra ungas framtidsutsikter. I fokus stod genomförandet av ungdomsgarantin, behovet av investeringar för ökat antal arbetstillfällen, den fria rörligheten samt övergången från utbildning till arbetsmarknad. Källa: Saco Studentråd, Hela inlägget finns på www.saco.se/sacobloggen/ Studentfacket om regeringens svängning: En pinsamhet som enkelt hade kunnat undvikas I mitten av mars meddelade statsminister Fredrik Reinfeldt att regeringen backar i frågan om den tidigare föreslagna sänkningen av studiebidraget. Regeringens förslag om förändringar i studiemedelssystemet, som skulle spara in en miljard kronor, möttes av kraftiga reaktioner från studentgruppen. Saco Studentråd var en av organisationerna som snabbt reagerade starkt. – Vi blev mycket förvånade när det kom. Vanligtvis är vi vana att regeringen stämmer av större reformer med berörda grupper innan de aviseras. Nu ville man spara in en miljard på studenterna, och hade inte ens förhört sig med landets största studentorganisationer. Inte undra på att många av oss reagerade som vi gjorde, säger Johannes Danielsson, ordförande i Saco Studentråd. – Det är klart att vi också kan vara konstruktiva. Regeringen väntade sig nog inte positiva reaktioner, men det är klart att om reformer inom utbildningsområdet diskuteras fram tillsammans med studentorganisationerna så kan vi åstadkomma lösningar som är bättre för alla. Det hade räckt med ett telefonsamtal, så hade den här pinsamheten kunnat undvikas, säger Johannes Danielsson, ordförande i Saco Studentråd. Regeringen står dock kvar vid att den föreslagna höjningen av studielånet på 1000 kr i månaden. – För de flesta studenter är förstås mer pengar i plånboken välkommet. Men vi hade nog föredragit att man höjde bidraget tillsammans med lånet. Alla tar inte lån, och vissa ser ett ökat lån som en risk för framtiden. Det kostar inte regeringen mycket att låna ut 1000 kr mer i månaden. Nu känns det som att den extra tusenlappen är ett minne av regeringens misslyckade försök att spara pengar på oss studenter. Men visst kommer det att tas emot positivt av många, säger Johannes Danielsson, ordförande i Saco Studentråd. Källa: Saco Studentråd Student Dags att lyfta pensionsfrågan bland de unga CSN:s rapport om studenters ekonomiska och sociala situation På www.saco.se/sacobloggen/ kan du läsa Saco Studentråds kommentarer om rapporten. Nytt avtal ska locka unga att jobba statligt För första gången tecknas ett centralt kollektivavtal för att underlätta för studerande på universitets- och högskolenivå att få anställning som studentmedarbetare. Syftet är att locka fler nyexaminerade att välja en karri-är inom den statliga sektorn. Det är akademiker i staten, Saco-S, som har drivit frågan om att reglera villkoren för studenter som arbetar extra med kvalificerade arbetsuppgifter. Det kan till exempel handla om att genomföra utredningar och utvärderingar, sammanställa och analysera information och statistik. Arbetet omfattar max 10 timmar i veckan och är ett sätt för studenterna att testa sina teoretiska kunskaper i praktiken. – Den statliga sektorn kommer att behöva anställa många unga akademiker. Generationsväxlingen och kravet på ökad kompetens gör att staten måste anstränga sig för att vara en attraktiv arbetsgivare. Genom att underlätta för fler att bli studentmedarbetare kommer nyexaminerade att få upp ögonen för de intressanta arbetsuppgifter som finns inom staten, säger Lena Emanuelsson, ordförande i Saco-S. Avtalet i korthet: – Tidsbegränsad anställning terminsvis under maximalt fyra terminer. – Gäller den som bedriver heltidsstudier på högskolenivå. – Sysselsättningsgraden ska vara högst 25 procent av en heltid. – Studentmedarbetaren ska inte ha påbörjat en forskarutbildning. Källa: Saco-S SRAT-informationen nr 2 • 2014 27 Turerna kring Fortifikationsverket Från nedläggning till samverkan Nedläggning. Sammanslagning. Översyn. Under nästan fem år har Fortifikationsverkets anställda svävat i ovisshet om verkets framtid. Nu tycks dock regeringen ha satt ned foten och myndigheten blir kvar, men alla tvära kast har varit påfrestande. Text: Nina Enström Foto: Fortifikationsverket samt privata – Det har tagit kraft och energi med mycket funderingar och oro för framtiden, säger Sören Fouganthine, ordförande i Saco-S på verket, som varit med under hela tiden. Det började med en utredning, som tillsattes 2009 och blev klar 2011. Då föreslog utredaren Sten Olsson att verket skulle läggas ner och fastighetsbeståndet delas mellan Försvarsmakten, Specialfastigheter och Statens Fastighetsverk. Utredningen möttes av kritik och besvikelse från medlemmarna på verket. – Vi hade förväntat oss mer. Det är aldrig fel med en översyn, men vi tyckte att det fanns mer att önska av utredningen som hade dålig kvalitet. Kort därpå tillsattes ytterligare en utredning, ledd av landshövding Ingemar Skogö, som skulle fördjupa och kvalitetssäkra förslagen. – Hade den första utredningen haft tillräcklig kvalitet hade den inte behövt tas om, konstaterar Sören Fouganthine. Även den andra utredningen landade i ett förslag om nedläggning – men där skulle både Fortifikationsverket och Fastighetsverket läggas ner för att sedan bilda en ny myndighet tillsammans. Detta kungjordes i september 2013. Tre månader senare var det nya bud direkt från regeringen: Båda verken blir kvar! Total översyn När beskedet kom att Fortifikationsverket inte skulle läggas ner blev de anställda rejält överraskade – igen. – Om vi blev glada? Både ja och nej. Vi hade ställt in oss på att bilda en ny myndighet med Fastighetsverket – med de utvecklingsmöjligheter för medlemmarna en större myndighet innebär, säger Sören Fouganthine som ser positivt på fortsättningen. Det blev alltså ingen nedläggning av de två myndigheterna, men regeringen har gett Fortifikationsverket och Fastighetsverket i uppdrag att genomföra en total översyn för att åstadkomma effektivisering, undersöka möjligheterna till samordning och föra över administrativa funktioner till Statens servicecenter. 28 SRAT-informationen nr 2 • 2014 Och tiden är knapp – 13 juni ska regeringen ha en delrapport, 15 oktober ska en handlingsplan presenteras och 1 januari 2015 ska den vara genomförd. – Det blir en nystart som är positiv för medlemmarna. Under de här åren har en del hoppat av eller sökt tjänstledigt för att prova annat jobb, så vi har tappat en del medlemmar. Personalomsättningen som brukar ligga omkring två procent har varit runt elva procent de senaste två åren. Oron lagt sig Det har också förts diskussioner om Fortifikationsverkets huvudkontor ska ligga kvar i Eskilstuna eller flyttas till Stockholm, vilket bidragit till den allmänna oron. Nu när det är klart att verket blir kvar i Eskilstuna har även den oron lagt sig. – Det är bra att vi blir kvar här, säger Marie Bäckman, ekonom på verket och SRAT-medlem. Hon har varit med ända sedan 1980-talet och sett många förändringar passera revy. – Det har hänt mycket under alla år och jag är luttrad! Men visst var det en lättnad att det blev klart och sannolikt blir det förändringar, bland annat finns det samordningsfördelar. Marie Bäckman, snart 60 år, är dock inte orolig för egen del ännu. Det är skillnad att vara ung och nyanställd med familj att försörja, säger hon. – Det är bara att avvakta och se vad som händer. Innan dess är det ingen idé att oroa sig. Ett jättebra arbete Mats Eriksson, ombudsman på SRAT, har följt utvecklingen på Fortifikationsverket och stått i kontakt med den lokala Saco-S-föreningen, som fått stöd, bland annat i form av riktad utbildning för att ge beredskap inför en eventuell avveckling. – Vi har haft en ständig dialog. Under lång tid pekade allt mot Dina medlemsförmåner Som medlem i SRAT och medlemsföreningarna har du en mängd medlemsförmåner – förutom arbetsrättslig (lagar och kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och yrkesbevakning. Några förmåner ingår dessutom i medlemsavgiften. Dykeri-och navalmedicinskt centrum i Karlskrona är en av de fastigheter som Fortifikationsverket äger och förvaltar. Foto: Mic Calvert nedläggning, det framgick redan av direktiven till den första utredningen. Sedan har det varit en väldigt utdragen process, vilket varit förödande för verksamheten. Ändå blev inte personalomsättningen så stor som man kunde förvänta sig. Det tror Mats Eriksson bland annat beror på Saco-Sföreningen och kontinuiteten i deras dialog med ledningen. – De har gjort ett jättebra arbete och Sören Fouganthine med flera i styrelsen har varit med hela tiden. Nu är de delaktiga i det som sker genom den lokala samverkansgruppen. n n n Fortifikationsverkets uppdrag Att se till att Försvarsmakten har väl fungerande anläggningar, mark och lokaler för sin verksamhet. Generaldirektör: Urban Karlström. Sammanfattning 2009: En utredning om den statliga fastighetsförvaltningen tillsätts. 2011: I betänkandet föreslår utredaren Sten Olsson att Fortifikationsverket läggs ner och att fastighetsbeståndet delas mellan Försvarsmakten, Specialfastigheter och Statens Fastighetsverk. September 2013: Landshövding Ingemar Skogö, föreslår i Försvarsfastighetsutredningens betänkande att Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk läggs ner och bildar en ny myndighet. December 2013: Regeringen beslutar efter analys av utredningens förslag att Fortifikationsverket blir kvar i sin nuvarande form, liksom Fastighetsverket. Januari 2014: Regeringen ger Fortifikationsverket och Fastighetsverket i uppdrag att öka samverkan mellan och öka effektiviteten inom myndigheterna. Juni 2014: Delrapport till regeringen. Oktober 2014: Redovisning av handlingsplan för genomförande, klart januari 2015. SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket Ordförande Kari Gråsten 010-44 44 220 kari.grasten@fortv.se Ansvarig ombudsman SRAT Mats Eriksson 08-4424481 mats.eriksson@srat.se www.srat.se Försäkringar som ingår i medlemsavgiften 4 SRAT Hälsoskydd 4 SRAT Inkomstförsäkring 4 Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i 3 månader 4 Loss of License – för flygtekniker 4 Sjukkapital – för studenter under studietiden Försäkringar du kan teckna 4 Arbetslöshetsförsäkring (AEA) 4 Inkomstförsäkring, tillägg 4 Företagsförsäkring 4 Patientförsäkring – för audiononomer, optiker och tandhygienister 4 Hem- och personförsäkringar 4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter 4 Pensionsförsäkring Karriärstöd 4 CV-granskning, sökjobb-tips och karriärsamtal Lönestatistik 4 Saco LöneSök – marknadens bästa lönestatistik! Seminarier 4 Genom samarbete med olika aktörer kan vi erbjuda kostnadsfria seminarier. Alla aktiviteter finns i kalendern på SRATs webbplats Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad 4 SRAT-informationen 4 Föreningstidning, medlemsblad Övrigt – till rabatterade priser 4 Medlemslån & bolån (förbättrade villkor!) 4 Bokföringsprogram och böcker för egenföretagare 4 Ledarskapslitteratur 4 Prenumerationserbjudande Personal & Ledarskap 4 Prenumerationserbjudanden via IDG 4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer 4 Saco EL 4 Spaerbjudande, weekenderbjudande, kryssningar Läs mer på www.srat.se/formaner SRAT-informationen nr 2 • 2014 29 Regeringen utsåg i slutet av februari Mikael Sjöberg till ny generaldirektör för Arbetsförmedlingen. Han tillträdde sin nya tjänst den 17 mars 2014. – Mikael Sjöbergs långa och breda erfarenheter av ledarpositioner i svensk statsförvaltning kommer att vara värdefulla för Arbetsförmedlingens fortsatta arbete för att fler människor ska komma i jobb och för att fler arbetsgivare ska kunna anställa, säger arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson. Mikael Sjöberg har varit generaldirektör för Arbetsmiljöverket, generaldirektör för Arbetslivsinstitutet och politisk tjänsteman i Regeringskansliet. Källa: Regeringen Bernt Nilsson, tf. generaldirektör för Arbetsmiljöverket Regeringen utsåg i mitten av mars Bernt Nilsson till tillförordnad generaldirektör för Arbetsmiljöverket. Han är i dag verksam som tillsynschef på Arbetsmiljöverket och tillträdde som tf. generaldirektör den 17 mars 2014. Bernt Nilsson har lång erfarenhet av arbetsmiljöfrågor och är väl insatt i Arbetsmiljöverkets arbete. Bernt Nilsson är utbildad civil- och skyddsingenjör, och har en bred erfarenhet av Arbetsmiljöverket där han haft flera ledande befattningar. Han kommer närmast från en funktion som tillsynschef. Han har också arbetat med arbetsmiljöfrågor som tjänsteman i Regeringskansliet. Källa: Regeringen Låg kunskap om bonusens fördelar Pl oc ka t Ny generaldirektör för Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg, ny generaldirektör för Arbetsförmedlingen. Foto: Johan Lindsten Flertalet känner heller inte till de regelförenklingar om månatliga utbetalningar och slopat ansökningsförfarande som trädde i kraft 2012. Källa: Försäkringskassan Faktorer som påverkar hur länge vi orkar jobba • Vílka är arbetsvillkoren och hur ser arbetsgivarens inställning ut? • Går det att anpassa arbetsvillkoren? • Finns det företagshälsovård och förebyggande arbetsmiljöarbete? • Hur ser de personliga förhållandena ur – när det gäller exempelvis kroniska sjukdomar, krav och ansvar i vardagen? Läs mer om Maria Albins forskning om hur fler ska kunna och vilja jobba längre på www.suntliv.nu Källa: suntliv.nu Ny generaldirektör för IAF Jan-Olof Dahlgren, ny generaldirektör för IAF Foto: Christoffer Landgren Bernt Nilsson, tf. generaldirektör för Arbetsmiljöverket. Regeringen utsåg i mitten av februari Jan-Olof Dahlgren till ny generaldirektör och chef för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Jan-Olof Dahlgren kommer närmast från tjänsten som förvaltningsdirektör vid Arbetsförmedlingen. Han har tidigare varit bland annat ställföreträdande generaldirektör vid Arbetsförmedlingen och länsarbetsdirektör. Jan-Olof Dahlgren tillträdde sin nya tjänst den 3 mars 2014. Källa: Regeringen Foto: Arbetsmiljöverket De flesta föräldrar saknar tillräcklig kunskap om jämställdhetsbonusen för att veta vad de kan förvänta sig ekonomiskt samt om hur bonusen betalas ut. Utbildningsdagar Nyheter om EU och Europa. Vad är på gång, vad påverkar oss. AkademikerKompetens AkademikerKompetens erbjuder rikstäckande utbildningsaktiviteter om bland annat ledarskap, kreativitet och kommunikation. Detta är en kostnadsfri medlemsförmån för dig som är medlem i SRAT. Du har också möjlighet att med dig en person som inte är medlem i förbundet. Planerade datum • 27 maj i Stockholm • 23 september i Linköping • 9 oktober i Eskilstuna • 14 oktober i Malmö • 11 november i Uppsala • 20 november i Göteborg Läs mer i kalendariet på SRATs webbplats www.srat.se 30 SRAT-informationen nr 2 • 2014 Du kan också prenumerera på nyhetsbrev. SRAT är medlem i Europaportalen sedan februari 2014. europaportalen.se Vi på Folksam engagerar oss i det som våra kunder bryr sig om. Och en sak har vi lärt oss genom åren: försäkringar handlar om allt du håller kärt och bryr dig om i livet – ditt hem, dina ägodelar, dina intressen, din familj och framtid. Därför är det extra roligt att vi är SRAT:s nya samarbetspartner. Det innebär att vi kan erbjuda dig försäkringar till ett fördelaktigt pris, men också att vi utvecklat och finslipat våra produkter och tjänster så att de passar just dig. Vi vet att du har annat att göra på dagarna än att grubbla över dina försäkringar. Men nästa gång du tänker på allt det du bryr dig om, som du älskar och vill skydda – då vet du vem du kan prata med. Vi finns på tel 0771-950 950 och folksam.se/SRAT. Varmt välkommen! SRAT-informationen nr 2 • 2014 31 Saco och SRAT firar Stockholm Pride på temat ”Vardag” Även denna sommar kommer Saco att finnas med på Stockholm Pride. Det kommer att finnas ett Sacogemensamt tält i Pride Park. Just nu pågår arbetet med förslag på seminarier till Pride House som ska vara inlämnade senast 16 maj. Planer pågår för fullt med Sacos deltagande i Pride Paraden som genomförs den 2 augusti med start kl. 13. Pride Park kommer även i år att vara på Östermalms IP mellan 30 juli och 2 augusti och Pride House kommer att vara i Kulturhuset mellan 28 juli och 1 augusti. Vill du vara med och jobba med Sacos och SRATs deltagande i Stockholm Pride eller har förslag på en bra programpunkt till Pride House, skicka epost till oss på kansli@srat.se. Vi tar emot alla tankar, funderingar och idéer! Vill du uppleva en ny sida av Stockholm? Gå eller åk med i Pride Paraden, där finns plats för alla! Välkomna! Mer information om Sacos medverkan finns på www.saco.se/sacopride/ allt eftersom programmet blir klart. Innan dess kan du läsa mer om Stockholm Pride på www.stockholmpride.org Martin Berndtsson, ombudsman Förtydligande/rättelse i det kommit men hittills e för 900 – en. Vi planerad ställde rmedlingen Arbetsförmedling i månaden. från Arbetsfö ärenden på att ungefär meddelanden snitt 3000 berodde delvis i mängden a-kassor. Den inte var medlemmar Den stora för många endera gjort slut på till med problemrörde personer som att de hade för de a så länge dem del problem hälften av varit arbetslös rsom hade blev det en r via Arbetsfö Dessutom a-kassan eller gsbara dagar. göra sina rapporte och de måste sina ersättnin som var tvungna att e i början ande, krånglad t arbetssök bra på hemsida. Systeme medlingens löste det sig ation. ha e-legitim andra a-kassor tsrapdessutom från många jobba fram skriva aktivite Men till skillnad t för att snabbt ny enhet, sökande ska beredskap rna fick ovänta helt alla arbets AEA. utrymme och n. Nu bildade vi en r att a-kasso a-kassa, AEA, Beslutet att fungerat bra. – Vi har både Tiderma as månad inneba Och det har han. säger Fredrik med detta. porter varje På Akademikern andra. Och är nöjda, säger nya rutiner, enbart arbetar belastning. än många medlemmar uppgifter på hög. där tio anställda som om också våra hög arbets som ingen bättre lägga andra nya besked belastn verkar det behövt Det nya – har inte problem som klarade man gen kommit med shetsär få och vi sammat de med Arbetslö Klagomålen en uppmärk entet Tillsammans nu har regerin Nu har regeringför många a-kassor. arknadsdepartem t på Arbetsm måste skriva underlättar. a bara behöver systemet inneburi nisation har man arbetssökande till ersättning gör att a-kassornFrån och med samorga en att alla rätt lösning, som kassornas a-kassa. de regering en för att få om den en ny teknisk personer som får kommer att I höstas bestämer till Arbetsförmedling kommit in i tid eller tagit fram telser från ärenden därmed går har jobbsökande nya aktivitetsrapport Om rapporten inte hantera underrät man med att antalet gt aktiv i sitt räknar Den från sin a-kassa. har varit tillräckli mars månad a. ersättningsrätten. inte a-kassorn man utreder NNN från att ats som , visar halveras. till a-kassan ökad arbetsins gsrätten, ärendet vidare ten innebar en rejält att utreda ersättnin a-kassa, uppgift ikernas rapportskyldighe var det vår på Akadem Men enhet tidigare en. – Redan rmedling chef för den från Arbetsfö Tiderman, s handlade säger Fredrik hand om meddelanden ingen, och vanligtvi rmednalförening har AEA, som den här omfattn kontakt med Arbetsfö AEAs perso alls varit i man SRAT misskött sin SRAT det var inte som hade ut Ansvarig ombuds – en del av et att betala det om personer tid och på flera sätt. men uppdrag ing. De hade lång Sophie Silverryd Ordförande lingen under medlemsorganisation, 74 etsutövn 08-442 44 srat.se som myndigh AEA är en Helena Larsson tning räknas betydligt högre sophie.silverryd@ medlem08-56644546 arbetslöshetsersätAEA för att klara den – men också för att ea.se på www.srat.se inte skulle rt sätt helena.larsson@a rustat sig väl n på ett rättssäke och för att de anställda arbetsbelastningefortsatt hög service n. Vi ha marna skulle för hög arbetsbelastning. säger Fredrik Tiderma av stämde dåligt, meddelanden från duka under prognoser och 900 – Men våra mellan 450 med att få räknat hade orna bra e nya pålag AEA klarad tade för – Vi är rus r nya rutine Angående artikeln om AEA i SRAT-informationen nr 1-2014 vill Arbetsförmedlingen göra ett förtydligande. Det står att Arbetsmarknadsdepartementet och a-kassornas samorganisation (SO) tillsammans har tagit fram en ny teknisk lösning som gör att a-kassorna bara behöver hantera underrättelkollega Värva en ser från personer som får a-kassa. Det är inte Arbetsmarknadsdepartementet som tar fram tekniska lösningar, de har gjort en lagändring så att den tekniska lösningen är möjlig. Det är Arbetsförmedlingen och SO som tagit fram den tekniska lösningen och den kommer att produktionsättas i april inte i mars som det står i artikeln. Det står även att de arbetssökande är tvungna att ha e-legitimation vilket inte stämmer. De kan antingen ha e-legitimation eller logga in med lösenord som de fått från Arbetsförmedlingen. Det går även att lämna in aktivitetsrapporten på en blankett eller muntligt vid besök. Visst har vi på Arbetsförmedlingen försökt styra de sökande att använda dator för att lämna in aktivitetsrapporter men det går att göra på annat sätt. Det är ett nytt arbetssätt och till en början är det alltid krångligt och då tycker jag att det är extra viktigt att det är rätt information i artiklar om ämnet. Malin Löfqvist Försäkringsspecialist, Arbetsförmedlingen Rätt till rast? FRÅGA: Stämmer det att man har rätt till fem minuters rast per arbetad timme? Fråga Svar 28 juli-2 augusti & SVAR: Nej, det stämmer inte. Frågor om raster och pauser regleras i Arbetstidslagen. Av den framgår att man har rätt till en rast efter fem timmars arbete, det vill säga man får aldrig arbeta mer än fem timmar i sträck utan att få en rast. Den rasten är den som vi vanligtvis kallar för lunch-rast. Under rasten har man rätt att lämna arbetsplatsen, ingen lön utgår under rasten. Rastens längd är inte reglerad i lagen utan bestäms på arbetsplatsen, vi rekommenderar att den aldrig är kortare än 30 minuter. Förutom rasten har man däremellan rätt till de pauser man behöver. Under pausen får man inte lämna arbetsplatsen, men man har lön hela tiden. I de flesta fall är dessa pauser de som vi kallar för kafferaster. Pausernas antal och längd regleras inte i lag utan bestäms på arbetsplatsen utifrån arbetstagarnas behov. Sophie Silverryd, förbundsjurist växa Hjälp oss att u starkare! och bli änn a som är har en kolleg Du kanske m i SRAT av att bli medle intresserad ? slag i saken men inte gjort , ett du som värvat Som tack får r/värvad på 500 krono presentkort Bokus. använda på medlem att finns på om kampanjen Information llega e/varva_ko www.srat.s 2014-02-12 8 SRAT-info SRAT-info 1-2014.indd rmatione 13:16:24 n nr 1 • 2014 8 Postadress Box 3536 103 69 Stockholm Telefon 08-412 33 00 tfn tid mån-fre 9 – 16 Fax 08-24 78 79 32 SRAT-informationen nr 2 • 2014 E-post medlemsfrågor Medlemsfrågor: medlem@aea.se Försäkringsfrågor: post@aea.se Hemsida www.aea.se SRAT 08-442 44 60 kansli@srat.se www.srat.se Grattis till följande korsordslösare i nr 1/2014: Björn Fahlén, Båstad Lars Holm, Uttran Georg Larsson, Sköndal Håkan Svärd, Veddige Björn Sydbeck, Vaxholm En penninglott är på väg! Lösning finns på www.srat. se/sratinformationen Sveriges arbetsmarknad har genomgått en fantastisk förvandling på många sätt under de senaste 40 åren. År 1971 hade cirka fem procent av befolkningen i åldern 45-64 år en eftergymnasial utbildning. Samtidigt hade 80 procent av kvinnorna och 70 procent av männen i åldern 45-64 år endast en förgymnasial utbildning. Utbildningsexpansionen var dock tydlig redan då. Bland de yngre vuxna var andelen med en eftergymnasial utbildning redan mer än dubbelt så hög, 11 procent (25-44 år). Utvecklingen har fortsatt och tog extra fart under de senaste två decennierna i takt med högskolans expansion. År 2012 hade 40 procent i åldern 25-64 år en eftergymnasial utbildning varav 25 procentenheter hade en längre högskoleutbildning (minst tre år). Akademiker är inte längre en liten grupp – vi är hela 1,2 miljoner! Akademikerna är generellt en stark grupp på arbetsmarknaden. Mer än åtta av tio jobbade eller drev företag år 2011 jämfört med 6,6 av 10 totalt sett. Samtidigt var arbetslösheten bland akademiker hälften så hög, knappt fyra procent, som den genomsnittliga arbetslösheten i Sverige. I det perspektivet framstår en akademisk utbildning som en bra investering. Men skillnaden är stor mellan olika utbildningsinriktningar. Både vad gäller arbetslöshet och livslön. Arbetslösheten bland eftergymnasialt utbildade varierade 2011 mellan cirka 2,5 procent för utbildade inom hälso- och sjukvård och 15 procent inom konst och media. Sacos analyser av livslönen visar också på » Ett yrke med liten konkurrens om jobben är audionom. « stora skillnader. Där jämförs avkastningen på en akademisk utbildning med att börja jobba direkt efter gymnasiet. Vissa utbildningsinriktningar ger en negativ avkastning, det vill säga man förlorar ekonomiskt på att utbilda sig jämfört med att börja arbeta direkt efter gymnasiet, medan andra ger 12-14 procents avkastning beräknat över åren mellan 19 och 85 års ålder. Hur ser då framtidens arbetsmarknad ut för akademikerna? Sacos förbund tar årligen fram prognoser på fem års sikt för ett 60-tal högskoleyrken/ utbildningar. De redovisas i rapporten Framtidsutsikter. Prognoserna visar i stor utsträckning balans mellan tillgång och efterfrågan på nyexaminerade akademiker på fem års sikt, det vill säga fram till 2018. Det gäller även SRAT:s egna yrken arbetsförmedlare, kiropraktor, lots, optiker och tandhygienist. För erfarna kiropraktorer och tandhygienister är arbetsmarknadsläget ännu starkare med prognosen om liten konkurrens om jobben 2018. Ett yrke med liten konkurrens om jobben även för nyexade är audionom medan hälsovetare har Foto: Kalle Assbring – en stark och växande grupp på arbetsmarknaden Krönika Akademikerna i Sverige en tuffare arbetsmarknad, och det gäller både för nyexade och erfarna hälsovetare. De flesta analyser på lite längre sikt visar att efterfrågan på akademiker kommer att fortsätta att växa. I Statistiska centralbyråns (SCB) långsiktiga prognos till 2030 bedöms den största efterfrågetillväxten ske bland eftergymnasialt utbildade. Tillväxten sker inom samtliga utbildningsområden, främst inom vårdområdet men även inom de samhällsvetenskapliga och tekniska områdena. Samtidigt beräknas antalet eftergymnasialt utbildade öka och antalet med högst gymnasial utbildning att minska. Prognosen visar att det leder till ett växande överskott av eftergymnasialt utbildade och ett underskott av gymnasialt utbildade år 2030. Överskottet av eftergymnasialt utbildade beräknas till två tredjedelar bestå av personer som har ofullständiga högskolestudier bakom sig. Dessa personer bedöms till viss del kunna täcka bristen på gymnasieutbildade. SCB:s prognos baseras på rådande trender och ett antal antaganden. Det är mer ett scenario än en prognos som anger det mest sannolika utfallet. Det innebär att ingen hänsyn tas till anpassningar och andra förändringar i utbildningens dimensionering, individernas utbildningsval eller arbetsmarknadens efterfrågan. Den ska mer ses som en konsekvensanalys av rådande trender och pekar på behovet av anpassning. Prognosen visar dock på vikten att bevaka utvecklingen av akademikernas arbetsmarknad, både avseende chanserna att få jobb i framtiden och om jobben kommer att motsvara de kvalifikationer akademikerna har. n n n GÄST Eva Oscarsson utredare på Saco eva.oscarsson @saco.se SRAT-informationen nr 2 • 2014 33 Föreningarna Audionompriset 2014 Vid Audionomernas årsmöte i Stockholm den 2 april 2014 delades Audionompriset 2014 ut till Hörcentralen i Uppsala. Motivering: Arbetet på Hörcentralen i Uppsala med att införa fördjupad rehabilitering i samband med det fria vårdvalet har inneburit ett stort förändringsarbete. Audionomerna har fått hämta in ny information och kunskap samt förändra sitt sätt att arbeta med patienterna. Hjälpsamhet och generositet har varit en röd tråd genom hela förändringsarbetet, både inom audionomgruppen som gentemot andra yrkeskategorier. Processen började i november 2011 och utveckling sker fortfarande. De som har varit i kontakt med Hörcentralen tidigare, känner inte riktigt igen sig vid besök. Nu finns en större arbetsglädje och många glada skratt. Alla har blivit stärkta av att arbeta tillsammans och yrkeskunskapen har ökat. Foto: Mats Eriksson, SRAT Omvald styrelse Omvald styrelse Ny styrelse Audionomerna SRAT-Posten Vid årsmöte den 2 april 2014 omvaldes följande styrelse. Vid årsmöte den 18 mars 2014 omvaldes följande styrelse. Ordförande Ann-Marie Andela, Göteborg Ordförande Roger Larsson Sacoförbundens personalförening, SFP Ledamöter Peter Carlsson Växjö Åsa Eriksson, Stockholm Shiva Lindahl, Helsingborg Stefan Lundå, Jönköping Ann-Christin Paulsson, Gällivare Helena Sundman, Stockholm Carina Wikström, Stockholm Ledamöter Bengt Krantz Eva Lind Thomas Maxe Ulf Ohlsson Ny styrelse Svensk Optikerförening Vid årsmöte den 23 mars 2014 valdes följande styrelse. Ordförande Unni Rosengren Ledamöter Mette Eriksson Elena Moschovidou Mikael Simson Aki Määttä Daniel Skogsrud Adjungerade Carina Lönnqvist Cecilia Svanfeldt 34 SRAT-informationen nr 2 • 2014 Ny styrelse SRAT-A Vid årsmöte den 25 mars 2014 valdes följande styrelse. Vid årsmöte den 19 mars 2014 valdes följande styrelse. Ordförande Agneta Östlund, Fysioterapeuterna Ledamöter Lotta Forsström, Akademikerförbundet SSR Marianne Lundquist, Sveriges Veterinärförb. Krister Wennberg, Saco Suppleanter Anna-Karin Boréus, Lärarnas Riksförbund Anne-Marie Johansson, Sveriges Läkarförb. Eva Skyllberg, Naturvetarna Ordförande Camilla Robertsson, Försvarsmakten Vice ordförande Birgitta Fälth, Försvarsmakten Ledamöter Claes-Håkan Carlsson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Marita Pettersson, Försvarets Materielverk Niklas Strååt, Försvarsmakten Charlotte Sultan, Skatteverket Kristina Svensson, Försvarets Materielverk Besök oss gärna på www.srat.se Föreningarna Kontakter Ordförande Ulf Sundberg ulf.sundberg@podiatri.eu AEAs personalförening Ordförande Helena Larsson Tfn arb 08-56644546 helena.larsson@aea.se Audionomerna www.audionomerna.nu Ordförande Ann-Marie Andela Tfn arb 031-343 21 03 ann-marie.andela@vgregion.se Föreningen FRA-tjänstemän Ordförande Mattias Wåhlén Tfn 084714600 matwah123@gmail.com Föreningen Statens Justerare av mått och vikt Ordförande Christer Persson Tfn arb 08-10 94 70 christer.persson@sp.se Medlemsregister Staffan Lundin Tfn arb 033-16 56 31 staffan.lundin@sp.se HälsoAkademikerna – föreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa www.halsoakademikerna.se Ordförande Andreas Lövdahl Mobil 0704-40 90 44 ordforande@halsoakademikerna.se Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, LKR www.kiropraktik.se Ordförande Tobias Lauritsen Mobil 076-0505134 tobias.lauritsen@lkr.se Kansli Ellinore Andersson Mobil 070-6891179 kansli@lkr.se Lotsförbundet www.lotsforbundet.se Ordförande Patrik Wikand Mobil 0708-63 39 12 patrik.wikand@sjofartsverket.se Medlemsregister/kassör Malin Örnberg Mobil 0708-63 12 58 malin.ornberg@sjofartsverket.se Riksförbundet för Podiatrisk Medicin www.podiatri.eu Svensk Flygpersonalförening, SFPF Ordförande Lisbeth Nilsson Tfn bost 08-651 13 71 Svensk Flygteknikerförening, SFF www.flygtekniker.se Sacoförbundens personalförening, SFP Ordförande Agneta Östlund 08-567 061 18 agneta.ostlund@fysioterapeuterna.se Ordförande Ola Blomqvist Mobil 070-574 43 53 ola.blomqvist@flygtekniker.se Socialstyrelsens SRAT-förening, SOSSR Ordförande Åsa Rundquist Tfn bost 08-836777 asa.rundquist@gmail.com Medlemsregister Niclas Roos Tfn arb/fax 0150-519 55 Mobil 0768-55 24 90 niclas.roos@flygtekniker.se SRATs allmänna sektion, SRAT-A Ordförande Camilla Robertsson 070-5537039 camilla.robertsson@mil.se Svensk Optikerförening Ordförande Unni Rosengren Mobil 076-3110554 E-post unni.rosengren@gmail.com SRAT Arbetsmarknad Ordförande Anders Jansson Tfn arb 010-4864753 Mobil 070-247 08 53 anders.jansson@arbetsformedlingen.se Svensk Perfusionistförening Ordförande Maria Tellin Tfn arb 031-3427736 Mobil 072-3066343 maria.e.tellin@vgregion.se SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket Ordförande Kari Gråsten Tfn arb 010-44 44 220 kari.grasten@fortv.se Sveriges Tandhygienistförening, STHF www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se SRAT-föreningen vid Kustbevakningen Ordförande Jan Olsson jan.olsson@kustbevakningen.se SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket, SVSR Ordförande Hans Fotmeijer Tfn arb 011-191083 Mobil 0734-321083 hans.fotmeijer@sjofartsverket.se Medlemsregister Kjell Johansson Tfn arb 011-19 12 05 kjell.johansson@sjofartsverket.se SRAT-föreningen vid Tullverket, SRAT-TULL Ordförande Christer Nilsson Tfn arb 040-661 31 61 Mobil 070-350 08 22 Fax 040-661 31 76 christer.j.nilsson@tullverket.se SRAT-Posten Ordförande Roger Larsson Tfn arb 010-4364063 roger.l.larsson@posten.se Statens kriminaltekniska lab. SRAT-förening, SKL-SR Ordförande Helene Andersson Tfn arb 010-5628411 helene.andersson@skl.polisen.se Ordförande Yvonne Nyblom Mobil 0733-666399 yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se Kontaktperson Ingela Jägestrand Mbt 0701-44 32 74 08-442 44 73 (tis-ons) ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se Trafikflygarhögskolans SRAT-förening Ordförande Björn Hopen Tfn arb 0733368285 bjorn.hopen@tfhs.lu.se Utrikesförvaltningens personalförening, UPF Ordförande Magnus Nordström 08-405 52 40 magnus.nordstrom@gov.se Kansli Anna Areschoug Tfn arb 08-405 51 40 anna.areschoug@gov.se Magnus Nordström, se ovan. Sacoföreningar, Saco-S-föreningar, Akademikerföreningar På de flesta arbetsplatser med olika Sacomedlemmar finns en Sacoförening/Saco-S-förening/akademikerförening. Detta är ett samverkanorgan för alla Sacomedlemmar på arbetsplatsen och svarar bland annat för de lokala löne- och MBL-förhandlingarna. Eventuella ändringar meddelas SRATs kansli på e-post kansli@srat.se eller tfn 08-442 44 60. SRAT-informationen nr 2 • 2014 35 POSTTIDNING B Konstruktör: Daniel Svensson Avsändare: SRAT Box 1419 SE-111 84 Stockholm Lös SRAT-informationens korsord och sänd in lösningen till redaktionen senast den 19 maj 2014. Fem rätta lösningar dras bland de inskickade och belönas med penninglotter. Lösningen sänds till: SRAT, Box 1419, 111 84 STOCKHOLM
© Copyright 2024