SRAT-info 4-2015
l l l Nr 4 – oktober 2015 Tillgänglighet – en självklarhet Lön & lönesamtal 4 INNEHÅLL Tillgänglighet Bristande tillgänglighet kan vara diskriminering....................................4 Okunskap och fördomar får inte hindra delaktigheten......................6 4-9 Arbetsmarknaden behöver justeras...............................................................7 Det gäller att hitta nya strategier...........................................................8 I varje nummer: Ett hittills ganska osynligt område..............................................................9 Ledare............................................................. 3 23 ****** Lönen Ordförandeordet.................................. 11 Student....................................................... 21 Fråga & Svar............................................. 22 Lönedialogen är här för att stanna..............................................................12 Krönika........................................................ 23 Lönesamtalet – en del av löneprocessen.................13 Korsord........................................................ 28 Sammanställning av kollektivavtal där SRAT är part.........................................14 Löneväxla gärna – men tänk efter före.............................16 ****** Kustbevakningen på uppdrag i Medelhavet...............................................18 Aktuellt från föreningarna.............. 26 18 Kustbevakningen på plats i Medelhavet Folkhälsan I fokus på Livsplats Sverige............................................................20 12-16 Lönedialogen är viktig när lönen ska sättas. Och lön är inte bara pengar ... SRATs kansli Förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65 Bitr. förbundsdirektör Anders Berndt, 08-442 44 70 Kommunikatör/redaktör Marie Norell, 08-442 44 77 Redovisningsansvarig Kajsa Korsgren, 08-442 44 62 Förbundsjurist Sophie Silverryd, 08-442 44 74 2 SRAT-informationen nr 4 • 2015 Förhandlingschef Mats Eriksson, 08-442 44 81 Förhandlare Mia Axelsson, 08-442 44 76 Martin Berndtsson, 08-442 44 67 Lena Busck, 08-442 44 68 Ann Garö, 08-442 44 79 Linda Lekander, 08-442 44 78 Emil Pettersson, 08-442 44 75 Maria Yngvesson, 08-442 44 61 IT-samordnare/medlemsregister Susanne Rönngren, 08-442 44 72 Assistent/medlemsregister/vaktmästeri Jessica Carlberg, 08-442 44 66 Marie Samuels, 08-442 44 71 Ledare Bra start på hösten Så blev det höst igen, efter denna fantastiska sensommar. Jag blir lika förbluffad varje år över hur fort det går. Både med bladen som gulnar och med att komma in i den vanliga arbetslunken. Skönt det också! En av höstens första, och mycket positiva, förändringar var den höjning av taket i a-kassan, som de fackliga organisationerna har krävt under åratal. Det är tretton år sedan det höjdes senast och det är ingen överdrift att säga att försäkringen hade urholkats. Men i början av september trädde alltså den förbättring i kraft som riksdagen beslutade om i vårbudgeten. Därmed höjdes högsta dagpenningen från 680 till 910 kronor. Efter hundra dagar är den 760 kronor. Ersättningen från a-kassorna finansieras med medlemsavgifterna och den arbetsmarknadsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften. Turligt nog har avgiften till AEA, Akademikernas erkända a-kassa, under många år varit låg i förhållande till andra a-kassor – bland annat beroende på att arbetslösheten i akademikergrupperna är relativt låg. Men jag vill redan nu flagga för att de höjda ersättningsnivåerna eventuellt kan innebära att medlemsavgiften till a-kassan måste höjas något. De sista dagarna i juni kunde Saco-S och Arbetsgivarverket äntligen, efter många, långa och svåra förhandlingar, komma överens om huvuddragen i ett nytt pensionsavtal för statligt anställda akademiker. Vår utgångspunkt har naturligtvis varit att få till stånd ett avtal som ger bra och trygga pensioner. Fortfarande finns hel del detaljfrågor kvar att lösa under hösten, men de stora dragen är klara. Hittills har vi anledning att vara nöjda, för det är ett förmånligt avtal. Nu går vi från ett förmånsbestämt avtal till ett premiebestämt. Det betyder att den statliga arbetsgivaren betalar in en fast avgift varje månad och att de pengarna fonderas till dess medarbetaren går i pension. Systemet är likt det som redan finns på övriga avtalsområden. En av de stora fördelarna med det nya pensionsavtalet är att medlemmarna tar med sig sina inbetalda pensionspremier genom hela karriären. Det underlättar när man byter jobb. gång under senhösten kommer förberedelsearbetet att inledas. Så gott som alla SRAT-medlemmar omfattas numera av avtal utan något angivet löneutrymme och lönen sätts i samtal mellan chef och medarbetare. Det innebär att lönesamtal kan föras vid de tidpunkter som passar bäst på den specifika arbetsplatsen. Men det privata industriavtalet, som är först ut, har ändå betydelse för våra grupper, eftersom parterna där sätter det så kallade märket, som kommer att ange en, för samhället, rimlig nivå på löneökningarna. På sidorna 14-15 i den här tidningen har vi samlat information om vad som gäller för medlemmar inom de olika avtalsområdena. Vi lär få anledning att återkomma till det. En annan viktig uppgift för oss i facket är att verka för allas rätt att ta del av och medverka inom samhällets olika funktioner. Jag är stolt över att flera av våra medlemsgrupper bidrar till ökad tillgänglighet för personer med olika funktionshinder. I den här tidningen berättar några av dem om det arbetet. Från vårt håll, inom förbundet och i Saco, arbetar vi förstås vidare med det som är en av grunderna för en idéburen organisation som vår; att motverka all form av diskriminering – på arbetsplatserna, inom utbildningarna och i vår egen organisation. Redan nu pågår förberedelserna för 2016 års avtalsrörelse om lön och andra arbetsvillkor och någon Telefon Vx 08-442 44 60 Fax 08-442 44 80 E-post fornamn.efternamn@srat.se kansli@srat.se Webbplats www.srat.se Post Box 1419 111 84 Stockholm Besök Malmskillnadsgatan 48, 5 tr En av höstens första, och mycket positiva, förändringar var den höjning av taket i a-kassan, som de fackliga organisationerna har krävt under åratal. Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör Öppettider Sep–apr 8:00–16:30 Maj–aug 8:00–15:45 Lunch 11:30–12:30 Växeltider fredagar Sep–apr 8:00–16:00 Maj–aug 8:00–15:30 SRAT-informationen ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informationen skickas per post /e-post till alla medlemmar i förbundet. Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Redaktör Marie Norell Layout Marie Norell foto Ledarbild Torbjörn Zadig Omslag Colourbox Tryckeri Linderoths/AWJ Tryck AB, Nyköping Upplaga 15.200 ex Utgivning 2015 Nr 1 v.9 Nr 2 v.19 Nr 3 v.27 Nr 4 v.41 Nr 5 v.50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning. Annonspriser Fyrfärg Helsida (180x262) 16.500 kr Halvsida (180x130) 8.500 kr Kvartssida (87x130) 4.500 kr Annonsbokning marie.norell@srat.se PAPPER Omslag: 130 g Multiart LJÖMÄRKT Silk MI Inlaga: 90 g G-print Tidningen är momsbefriad. 341 810 TRYCKSAK SRAT-informationen nr 4 • 2015 3 4 SRAT-informationen nr 4 • 2015 Tillgänglighet Bristande tillgänglighet kan vara diskriminering Alla människor ska, oavsett funktionsförmåga, ha möjlighet att vara delaktiga i samhället. Det är grunden i den funktionshinderpolitik, som baseras på mänskliga rättigheter. Sedan årsskiftet är bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning en ny form av diskriminering enligt diskrimineringslagen. Text: Birgitta Jakobsson Foto: TT Nyhetsbyrån Att vara med och bestämma. Bli sedd och hörd. Kunna påverka sin livssituation. Så beskriver några personer innebörden av ordet delaktighet i en film som gjorts av Myndigheten för delaktighet, MFD. Deras beskrivningar stämmer väl överens med den funktionshinderpolitik som regeringen har beslutat om, och som har sin grund i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Målet är att öka tillgängligheten och delaktigheten i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Det gäller oavsett vilken typ av funktionsnedsättning en person har. Det kan till exempel vara problem att ta sig fram, att kunna framföra sina åsikter, att se eller höra. Men också mer osynliga problem som allergier eller psykiska funktionsnedsättningar. MFD bildades genom en sammanslagning av före detta Handisam och delar av Hjälpmedelsinstitutet. Uppgiften är att verka för att funktionshinderpolitiken får genomslag i hela samhället. Men det är Diskrimineringsombudsmannen, DO, som har tillsyn över diskrimineringslagstiftningen. möjlighet att få frågan om bristande tillgänglighet prövad i domstol. På arbetsplatserna är det, i lagens mening, bristande tillgänglighet när en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en arbetsgivare inte vidtar ”skäliga åtgärder” för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Vad som är skäligt måste avgöras från fall till fall, både utifrån anpassningsbehov och arbetsgivarens möjligheter att genomföra dem. Det kan vara allt från tekniska hjälpmedel för datorer och hörselslingor i möteslokaler till god ventilation, utformning av trösklar och toaletter. Det kan också handla om att ge stöd och personlig service eller att anpassa information och kommunikation. Utgångspunkten är kraven på tillgänglighet som gäller enligt andra lagar och regler som finns för verksamheten, till exempel i arbetsmiljölagen. Inom arbetslivet har det redan tidigare funnits regler om skäliga stöd- och anpassningsåtgärder. Den enda förändringen på arbetslivsområdet jämfört med tidigare är att kretsen av arbetssökande/arbetstagare har utökats så att den nu också gäller "den som står till förfogande för att utföra eller den som utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft”. n n n Elva områden – Regler och lagar om tillgänglighet har funnits tidigare, säger Carolina Stiwenius, jurist på DO. Det nya förbudet är tänkt att komplettera och stärka dem. Tidigare har bristande tillgänglighet utanför arbetslivet och högskoleområdet inte räknats som diskriminering. Nu har lagen vidgats och omfattar elva olika samhällsområden. En annan skillnad med den nya lagen är att den ger personer med funktionsnedsättningar SRAT-informationen nr 4 • 2015 5 Tillgänglighet Okunskap & fördomar får inte hindra delaktigheten För flera av SRATs medlemsgrupper är ökad tillgänglighet en viktig målsättning i yrkesutövningen. De arbetar i flera av legitimationsyrkena, men också på olika myndigheter. Här berättar några av dem hur de bidrar till ökad tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättningar. – Men det här är en fråga som rör oss alla, på arbetsplatserna och i det fackliga arbetet, säger förbundsordförande Anitha Wijkström. Text: Birgitta Jakobsson Foto: Stefan Bohlin Det är framför allt bristande tillgänglighet som gör att personer med funktionsnedsättningar upplever hinder i samhället. Det kan till exempel vara svårigheter att ta sig fram i den fysiska miljön, eller avsaknad av hjälpmedel. Men en rapport som tagits fram av Diskrimineringsombudsmannen, DO, och Myndigheten för delaktighet, MFD, visar att också okunskap och fördomar leder till att många känner sig diskriminerade. När rapporten presenterades i slutet av förra året konstaterade MFDs generaldirektör Anne Holm Gulati att ”vi är många aktörer som tillsammans har ett ansvar för att synliggöra och undanröja hinder så att människor, oavsett funktionsförmåga, kan vara delaktiga i samhället” SRATs ordförande Anitha Wijkström menar att det finns anledning för oss alla att tänka till kring de här frågorna, på arbetsplatserna och i det fackliga arbetet. – Det finns flera skäl till att frågan om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är viktig för oss, säger hon. För att det rör möjligheten att över huvud taget kunna komma till och fungera på en arbetsplats. För att det är en viktig arbetsmiljöfråga, och därmed ett gemensamt ansvar för arbetsgivare och fackförbund. Men också för att det är ett otroligt resursslöseri att utestänga människor som vill och kan bidra med sina kunskaper – bara för att de hindras från att vara närvarande. – Det är också en viktig demokratifråga internt i förbundet. Vi måste anstränga oss så att också personer med funktionsnedsättningar kan komma till tals i det fackliga arbetet, ta del av informationen och ha möjlighet att närvara vid ett medlemsmöte. Synliga och dolda hinder Vissa saker är lättare att förstå än andra. Att den som sitter i rullstol inte kan gå i trappor, till exempel. Eller att den som inte ser kan behöva hjälp att ta sig fram i ett okänt rum. Det är svårare att se utanpå att en person kan ha svårt att koncentrera sig under långa pass, ha svårt att formulera sig eller kan få allergiska problem för att lokalerna är pyntade med starkt doftande blommor. – Vi måste öka kunskapen och medvetenheten om vad olika funktionshinder för med sig, säger Anitha Wijkström. Och som alltid gäller det att tänka efter i förväg. Det kan handla om allt från att undanröja fysiska hinder, som hindrar framkomligheten i en lokal, till att ha bra belysning och att ta regelbundna pauser i långa möten. Anitha Wijkström råder medlemmar med funktionsnedsättningar att ta kontakt med sina fackliga företrädare för att se hur man kan underlätta tillgängligheten för dem. – Ni har viktiga erfarenheter, som vi behöver ta del av, säger hon. Den som tycker att arbetsgivare inte uppfyller lagens krav på ”skäliga åtgärder” kan anmäla det till DO. Hon eller han är naturligtvis också välkommen att höra av sig till oss på förbundet. n n n SRAT deltog i Pride Stockholm Saco och ett flertal av förbunden, däribland SRAT, fanns på plats i Pride Park 29 juli – 1 augusti. Vi är med för att visa att vi stöder hbtq-personer och att medlemmar alltid kan kontakta sitt förbund för stöd i arbetslivet. Arbetsmarknaden är en plats där olika kompetenser ska komplettera varandra, vilket förutsätter mångfald. Vi vill ha en öppen arbetsplats där alla har rätt till en god arbetsmiljö, fri från diskriminering. I vår monter kunde besökarna dela med sig av sina upplevelser och tankar kring frågan: vad krävs för att du ska kunna vara dig själv på jobbet? De som var på pysselhumör kunde göra knappar med egna budskap, vilket var väldigt populärt. Vi bjöd på fika och hade många bra samtal. I montern från SRAT fanns förhandlarna Mia Axelsson, Martin Berndtsson och undertecknad. Marie Norell, kommunikatör 6 SRAT-informationen nr 4 • 2015 Tillgänglighet Arbetsmarknaden behöver justeras En trappa upp i Globen city håller Arbetsförmedlingen Unga Funktionshindrade till. Hit kommer unga människor med någon typ av funktionshinder på besök till Ann-Sofi Hellis-Timmås för att få hjälp att komma ut i arbetslivet. Text: Nina Enström Foto: Colourbox Unga F är en egen förmedling, den enda i landet, med Stockholm och Lidingö som upptagningsområde. Uppdraget är att underlätta övergången mellan skola och arbetsliv. Här arbetar cirka 30 personer med sammanlagt omkring 1 000 unga som har nedsatt arbetsförmåga på grund av ett funktionshinder. En del har aktivitetsersättning medan andra remitterats hit – från vården, skolan eller en annan arbetsförmedling, som upptäckt funktionshindret. – Vi arbetar i två team mot den reguljära arbetsmarknaden – med de som kommer direkt från skolan och med de som har aktivitetsersättning, säger Ann-Sofi Hellis-Timmås. Hon arbetar i det andra teamet, som i samverkan med Försäkringskassan gör en kartläggning efter möten med den unga och hens kontaktperson, för att få en uppfattning om vederbörandes styrkor och behov av stöd. – Just förmågorna är väldigt viktiga att få fram. Sedan är det dags att söka efter lämpligt arbete, där den unga får provjobba eller praktisera med stöd av Unga F. – Det gäller att få arbetsgivaren att se vilka förmågor den arbetssökande har och att anpassa arbetsuppgifterna. Men det leder naturligtvis inte automatiskt till anställning och kräver mycket stöd under lång tid. Många olika diagnoser Sedan Ann-Sofi Hellis-Timmås började arbeta på Unga F 2002 har det hänt en hel del på området. – Då var utvecklingsstörning den största gruppen, men nu överväger neuropsykiatriska diagnoser som ADHD, autism och liknande. Det är inte lika stigmatiserande eller skamfyllt att ha en sådan diagnos i dag. Kunskapen och förståelsen har blivit bättre. De som har diagnosen får i ökande utsträckning hjälp och stöd under uppväxten och har hittat strategier för att hantera sina svårigheter och förmågan att kommunicera. Men anpassningen av arbetsplatser för personer med psykiska funktionshinder ligger fortfarande efter. Och den nya lagen om tillgänglighet som faktor för diskriminering har inte märkts i Unga Fs verksamhet. – Visst är det bra med den nya lagen, men samtidigt ställer omvärlden hela tiden större krav på den enskilde att klara allt mer själv, till exempel boka biljetter och betala räkningar. Och när det gäller tillgänglighet tänker man fortfarande rullstol och trösklar i första hand. De största hjältarna De allra flesta människor ser arbetet som värdefullt. Man vill bidra, behövas, göra nytta. Det gäller förstås även människor som av olika skäl inte klarar ett ”vanligt” heltidsarbete – det framgår med all önskvärd tydlighet av enkäter som Unga F gör. Därför måste arbetsmarknaden justeras, menar Ann-Sofi Hellis-Timmås: – Att hjälpa minoriteter att bli synliga och få en självklar plats i samhället, en äkta tillhörighet, är ett Sisyfos-arbete. Därför behövs det flera aktörer som satsar på anpassade jobb. Arbetsgivarna är våra bästa samarbetspartners. – Och det är de små och medelstora företagen som är de största hjältarna! n n n SRAT-informationen nr 4 • 2015 7 Tillgänglighet Det gäller att hitta nya strategier En blandning av omsorg, pedagogik och teknik. Så beskriver Cecilia Svanfeldt, synpedagog och SRAT-medlem, sitt arbete vid syncentralen i Kalmar. – Målet är att få patientens vardag att fungera så bra som möjligt, oavsett vad den består av, säger hon. Text: Birgitta Jakobsson Datorprogram som gör det möjligt att scanna in posten och få den uppläst. Tal som kan slås på i bankomaten. Skärmläsare som gör det möjligt att få mejlen upplästa. Den tekniska utvecklingen har betytt mycket för personer med svåra synnedsättningar. Att lära patienterna att hantera olika hjälpmedel har därför blivit en allt viktigare del av arbetet på landets syncentraler. – Det är alltid den enskilda personens behov som styr, hon eller han sätter alltid sina egna mål, säger Cecilia Svanfeldt. Det är de som ligger till grund för rehab- och habiliteringsplanerna som vi gör tillsammans. Hur man kan underlätta vardagslivet, både i och utanför hemmet, och hur man ska få tillgång till samma information som seende, till exempel. Cecilia Svanfeldt har arbetat som leg optiker i femton år. För tre och ett halvt år sedan lämnade hon arbetet i optikerbutiken, började på Syncentralen i Kalmar och vidareutbildade sig till synpedagog. Nu har hon påbörjat en masterutbildning i Norge. Huvudinriktningen är pedagogiken, kompenserande strategier och arbetet med att göra rehabiliteringsplaner utifrån vars och ens specifika behov. – Jag har tur som har en arbetsgivare som vill ha välutbildad personal, säger hon. En dag i veckan kan jag därför ägna mig åt att studera på arbetstid. Närhet och kontinuitet Syncentralen är en del av ögonkliniken och hit kommer patienter på remiss från ögonläkare. De flesta har så stora synnedsättningar att de har svårt att klara sin vardag, vissa saknar helt synförmåga. Många är äldre och inte längre yrkesverksamma, och en majoritet har fått synförändringen i vuxen ålder. Tre yrkesgrupper samarbetar nära patienten, förutom synpedagogen också optiker och kurator. Cecilia Svanfeldt beskriver arbetet som en blandning av omsorg, pedagogik och teknik. – Vår uppgift är att hjälpa patienterna att hitta nya strategier och att utnyttja de synrester de har kvar. Då gäller det att se personens hela situation, både i och utanför hemmet. Att lyssna, förstå och föreslå. Det skapar både närhet och kontinuitet i arbetet. Konkret kan det innebära allt från att märka upp hemmet, så att det blir det blir lättare att orientera sig, eller att anpassa belysningen. De som vill kunna ta sig till arbete eller skola får hjälp att hitta en säker väg. – Vi går med och tränar tills de känner sig säkra. Men också till synens små och enkla tips kan underlätta vardagen. Som att servera vit fisk, vit sås och potatis på en färgad tallrik, så att kontrasterna blir tydligare. – Det må vara ett slitet begrepp – men jag känner att jag verkligen gör skillnad. n n n 8 SRAT-informationen nr 4 • 2015 Tillgänglighet Ett hittills ganska osynligt område Att arbeta med tillgänglighet är vardag för logoped Louise Kjellson och hennes arbetskamrater på SPRIDA Kommunikationscenter, Centrum för hjälpmedel inom Örebro län. Här behovsanpassas hjälpmedel för personer med någon typ av funktionsnedsättning, ett område som är relativt okänt för allmänheten. Text: Nina Enström Foto: TT Nyhetsbyrån – Vi är en specialistverksamhet, en resurs för förskrivare, till exempel en arbetsterapeut eller logoped, som upptäcker behovet och remitterar patienter till oss, säger Louise Kjellson och ger några exempel. Det kan vara en person med kommunikationssvårigheter eller med svårigheter med tid, planering och minne, på grund av en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som autism, utvecklingsstörning, en förvärvad hjärnskada, eller demens. Det kan också vara någon med synnedsättning eller rörelsehinder, som har svårt att arbeta med dator. Men Louise Kjellsons specialområde är tekniska kommunikationshjälpmedel för personer som har någon störning av tal- eller språkförmågan. Språket kvar Den som förlorat talet men har språkliga funktioner intakta kan få hjälpmedel som gör att det man skriver läses upp. För den som inte kan skriva kan det vara aktuellt med bildstöd, som foton och ritade symboler. Då kan man kommunicera genom att trycka på bilder, till exempel på symbolen för ”tycka om” – då säger en röst just det. Bild är till stöd både för uttryck och förståelse och underlättar för båda parterna i ett samtal. – Vi provar ut hjälpmedel som kan kompensera för olika funktionsnedsättningar. Om det av någon anledning är svårt att prata, läsa och skriva, ringa telefonsamtal, komma ihåg tider eller använda dator försöker vi hitta verktyg och strategier som underlättar. Mycket i den nya tekniken, som allt fler har tillgång till, kan användas som hjälpmedel, till exempel appar för mobilen och surfplattan. Samma villkor Den nya lagen om tillgänglighet som diskrimineringsgrund har inte gjort avtryck i SPRIDAs verksamhet ännu så länge. Uppgiften är att se till att det finns hjälpmedel och att de fungerar, sedan är det arbetsgivarens bord att den som behöver får möjlighet att klara jobbet på samma villkor som andra. Och samhället i stort har ett ansvar för att öka tillgängligheten. – Det ligger ju utanför vår kontroll, men vi hjälper till med arbetsplatsanpassningar, säger Louise Kjellson som alltid arbetat inom habiliteringen och de senaste fyra åren på SPRIDA, där hon är en av 14 medarbetare – logopeder, arbetsterapeuter, synpedagoger och IT-tekniker. Hon menar att tekniska hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning är ett relativt okänt område för allmänheten. Men när de används i apparater som alla har kommer det att bli mer synligt, vilket är väldigt positivt. n n n SRAT-informationen nr 4 • 2015 9 ANNONS Varför du som företagare behöver äktenskapsförord Visste du att ditt företag och privata pensionssparande kan ingå i bodelningen om du skulle skilja dig? Som egenföretagare är det viktigt att veta vilka avtal du behöver för att trygga dig och ditt företag. Skriftliga avtal fyller flera viktiga syften; de innebär trygghet, minskar risken för tvister och kan fungera som en manual för samarbetet mellan dig och eventuella delägare. Många uppfattar ett äktenskapsförord som något oromantiskt, men egentligen är det tvärtom. Med ett äktenskapsförord behöver ni inte oroa er för framtida händelser eller meningsskiljaktigheter och kan istället ägna er åt kärleken fullt ut. Vi på avtal24 får många frågor angående äktenskapsförord och företagsavtal. Här svarar vår jurist Emma Wasberg på några av de vanligaste frågorna: Varför behöver jag som företagare ett äktenskapsförord? Äktenskapsförord behöver du om du är gift eller ska gifta dig och vill vara säker på att du får behålla företaget om du skulle skilja dig. Som egenföretagare pensionssparar man ofta privat och vad många inte vet är att även ditt pensionssparande kan komma att ingå i bodelningen. Vid en skilsmässa riskerar du alltså i värsta fall att förlora hälften av både ditt bolag och dina pensionspengar om du saknar äktenskapsförord. Men jag startade ju företaget innan jag gifte mig? Det spelar ingen roll, all egendom som inte är reglerad som enskild egendom via ett äktenskapsförord, testamente eller gåvobrev delas lika mellan dig och din partner vid en skilsmässa. Vad händer om mina kompanjoner saknar äktenskapsförord? I ett kompanjonsavtal kan ni avtala om att samtliga delägare i företaget ska upprätta ett äktenskapsförord. På så vis försäkrar man sig mot att det kommer in en ny ägare i bolaget till följd av en skilsmässa. I ett kompanjonsavtal kan man även reglera vad som händer om en delägare i bolaget skulle avlida. Gäller ett äktenskapsförord om det inte är registrerat hos Skatteverket? Nej det gör det inte, ett äktenskapsförord måste registreras för att bli giltigt. När båda har skrivit under äktenskapsförordet skickar ni det i original till Skatteverket. Kan man ångra ett äktenskapsförord? Ja det kan man – via ett nytt registrerat äktenskapsförord kan man upphäva ett tidigare äktenskapsförord. Men man behöver vara medveten om att registrerade äktenskapsförord är bindande och att de inte kan hävas av endast den ena maken. För att ångra ett äktenskapsförord krävs det alltså att båda är överens. Kan man specificera vilka tillgångar som inte ska ingå i en bodelning? Absolut. Det är inte ovanligt att man till exempel uppger att endast ett företag och det privata pensionssparandet ska vara enskild egendom och därmed inte delas vid en skilsmässa. Det är viktigt att tydligt specificera den egendom som man vill ska vara enskild. Med avtal24 kan du enkelt och snabbt skriva ett juridiskt korrekt äktenskapsförord online eller tillsammans med jurist, helt skräddarsytt efter era förhållanden. Som yrkesverksam medlem hos SRAT skriver du kostnadsfritt ditt äktenskapsförord hos avtal24. Gå in på avtal24.se/srat för att ta del av dina förmåner och skriv de avtal just du behöver! 10 SRAT-informationen nr 4 • 2015 Dina medlemsförmåner Som medlem i SRAT och medlemsföreningarna har du en mängd medlemsförmåner – förutom arbetsrättslig (lagar och kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och yrkesbevakning. Flera förmåner ingår i medlemsavgiften. Försäkringar som ingår i medlemsavgiften 4 SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) 4 SRAT Inkomstförsäkring 4 Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i 3 månader 4 Loss of License – för flygtekniker 4 Sjukkapital – för studenter under studietiden Försäkringar du kan teckna 4 Arbetslöshetsförsäkring (AEA) 4 Inkomstförsäkring, tillägg 4 Företagsförsäkring 4 Patientförsäkring – för audiononomer, logopeder, optiker och tandhygienister 4 Hem- och personförsäkringar 4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter Karriärstöd 4 CV-granskning, sökjobb-tips och karriärsamtal Lönestatistik 4 Saco LöneSök – marknadens bästa lönestatistik! Seminarier 4 Genom samarbete med olika aktörer kan vi erbjuda kostnadsfria seminarier. Alla aktiviteter finns i kalendern på SRATs webbplats Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad 4 SRAT-informationen 4 Föreningstidning, medlemsblad Övrigt – till rabatterade priser 4 Medlemslån & bolån 4 Juridisk rådgivning (privat) samt upprättande av kostnadsfria avtal genom Avtal24 4 Bokföringsprogram och böcker för egenföretagare 4 Ledarskapslitteratur 4 Prenumerationserbjudande Personal & Ledarskap 4 Prenumerationserbjudanden via IDG 4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer 4 Saco EL 4 Spaerbjudande, weekenderbjudande, kryssningar Läs mer på www.srat.se/formaner Onödigt slöseri med kunskap och pengar » Vi måste bli bättre på att ta tillvara andra länders utbildningsinvesteringar! « Idag är mer än en femtedel av Sveriges akademiker utlandsfödda, och gruppen växer. Sacos grundinställning till integration är positiv. Många svenskar väljer att arbeta i andra delar av världen under längre eller kortare perioder. Det är naturligt att vi också välkomnar personer från andra länder som vill arbeta eller studera här, också för att olika bakgrunder, kulturer och kunskaper berikar oss. Att så många människor tvingas fly från krig, fattigdom och svält har lyft fram vikten av en generös och humanitär flyktingpolitik, både i vårt eget land och i övriga Europa. Diskussionerna om den stora flyktingkatastrofen har präglats av ord som solidaritet, ansvar och medmänsklighet. Det känns bra. Nu gäller det att vi också får till diskussioner om hur vi kan klara av det uppkomna läget på ett bra sätt. Men jag vill också ta upp en helt annan aspekt av invandrarfrågan, som mer direkt rör Saco. Jag tänker på den oerhörda rikedom – räknat både i kunskap och i ekonomiska termer – som invandrade akademiker skulle kunna bidra med i mycket högre grad än idag. Om vi bara tog bättre vara på den … En svensk akademisk utbildning på 4,5 år kostar i snitt ungefär 450 000 kronor. Räknar man in hela skoltiden, från förskola till och med gymnasium, uppgår kostnaderna till närmare 2,5 miljoner kronor. I jämförelse med det är kostnaderna för att anpassa en invandrad akademikers utbildning till den svenska arbetsmarknaden väldigt låga. Ändå får bara en bråkdel av de akademiker som invandrar till Sverige möjlighet att gå en kompletterande högskoleutbildning. Många utrikesfödda gör redan nu stora insatser i vårt land. Men alltför många går bara och väntar på att få utöva sina yrken. Ordförandeordet Anitha Wijkström anitha.wijkstrom@srat.se Vilket slöseri! Den rapport som Saco presenterade i början av sommaren visar också tydligt att akademiker med utländsk härkomst har ett sämre utgångsläge på arbetsmarknaden än de som är födda i Sverige. Arbetslösheten i den gruppen är till exempel fyra gånger högre än bland de svenskfödda. Efter några år i Sverige är ändå tre av fyra i arbete, ungefär 60 procent av dem i en kvalificerad tjänst eller ledningsarbete. Och efter femton år har åtta av tio ett arbete som motsvarar deras utbildning. Men faktum kvarstår. Det tar för lång tid för utrikesfödda akademiker att komma in på den svenska arbetsmarknaden. För varje månad som tiden i arbetslöshet kan förkortas gör vi en samhällsekonomisk vinst på åtskilliga tiotusentals kronor. Vi måste bli bättre på att ta tillvara andra länders utbildningsinvesteringar! Att finansministern uppmärksammade problematiken när hon under sensommaren presenterade förutsättningarna för statsbudgeten var därför mycket glädjande. Det är verkligen en viktig uppgift för regeringen att se till att vi får ett bättre system för att ta vara på invandrade akademikers vilja att bidra med kunskaper och erfarenheter. Det måste till effektivare sätt att validera och komplettera utbildning, så att de blir anställningsbara på rätt positioner. Det är också positivt att både arbetsgivare och fackliga organisationer har insett värdet av att satsa på den värdefulla arbetskraft som invandringen bidrar med. Att flera av Sacos förbund anordnar mentorprogram för utländska kollegor inom den egna professionen, till exempel. Och att flera företrädare för arbetsgivarnas organisationer nu argumenterar för att vi inte längre kan negligera den här gruppen. Det framgick bland annat vid det seminarium som Saco anordnade under politikerveckan i Visby i somras, då representanter för både SKL och Teknikföretagen betonade vikten av att inte spilla bort så viktiga resurser. Saco bidrar bland annat med den satsning som fått namnet Omstart och som finns på saco.se. Syftet är att ge samlad kunskap om det svenska arbetslivet till de akademiker som är på väg att börja sitt nya arbetsliv här. Men än finns mycket kvar att göra, inom hela samhället och på alla nivåer. Jag tror att det skulle vara bra om vi lite till mans funderade på hur vi agerar på våra arbetsplatser. Hur rekryteringen går till. Hur vi tillsätter chefer. Hur vi satsar på expertkunskap. Är det så att besluten fortfarande styrs alltför mycket av rädslor för och okunskap om det som vid första anblicken känns lite obekant? n n n SRAT-informationen nr 4 • 2015 11 Lönen Lönedialogen är här för att stanna Från stora centralt förhandlade avtal till en mer lokal lönebildning, så ser utvecklingen ut. Från nattmangling till lönedialog mellan chef och medarbetare på respektive arbetsplats. Text: Jane Bergstedt Foto: Colourbox Modellen med lönesamtal mellan chef och medarbetare är här för att stanna, anser SRATs förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert. Den tillämpas för i princip alla Saco-förbunds medlemmar på tjänstemannasidan. För SRATs medlemmar har den lett till ett positivt resultat, det visar statistiken. – Lönen ska vara ett styrinstrument och för att fungera som ett sådant ska den sättas individuellt i dialog mellan chef och medarbetare. För att kunna höja sin lön måste medarbetaren veta vad som förväntas och hur han eller hon kan bidra till verksamheten på bästa sätt. Det ska finnas en tydlig koppling mellan kompetens, prestation och lön. Bland de första SRAT var tidigt ute med att införa lönedialogen för ett litet område inom förbundet, tandhygienister inom privat sektor, redan 1998. – Vi såg att de aldrig fick högre lön än det avtalade procentpåslaget. Individuella insatser belönades inte. Vi såg direkt att modellen fick 12 SRAT-informationen nr 4 • 2015 genomslag på lönerna, så medlemmarna har inte förlorat på detta, tvärtom. Cheferna saknar ofta mandat Det har tagit lite tid att förändra en gammal och inarbetad modell. Det behövs utbildning, inte minst för cheferna. – Cheferna måste bli trygga i sin nya roll och de måste ha mandat att verkligen få sätta lönerna inom sitt verksamhetsområde. Det är klart det inte är en lätt uppgift att differentiera lönerna bland medarbetarna, några kommer att bli missnöjda. Det kräver mod och ett bra stöd från ledningen. Elisabeth Mohlkert fortsätter: – Det är en modell som ligger i tiden, unga människor är måna om att få föra sin egen talan och har inga problem med att sälja sig själva. För andra är det en omställning som kan kännas lite besvärlig. Medarbetaren behöver förbereda samtalen och tänka igenom vad som hänt under året för att kunna beskriva vad man gjort och bidragit med. Våra förhandlare kan ge goda råd och lönestatistik kan man söka på hemsidan. – På det stora hela fungerar modellen bra. Men för att det ska bli riktigt bra bör de lokala företrädarna involveras i budgetprocessen, det är ju där utrymmet kan påverkas. n n n Lönen Lönesamtalet – en del av löneprocessen Formerna för lönesättning varierar mellan olika sektorer, branscher och arbetsgivare. Men oavsett var du arbetar är ditt lönesamtal grundläggande för din lön och löneutveckling. Analysera Lönestatistik visar inte vilken lön du ska ha, men ger en fingervisning om löneläget för andra vid en viss tidpunkt! Det är bra att ha statistik som ett underlag för sin uppfattning. Lönestatistik kan du få av din lokalförening, SRAT och via Saco LöneSök (www.srat.se). Hur går lönesamtalet till? På många arbetsplatser använder man sig av Har du uppnått ditt lönemål? mallar för att genomföra samtalet. Ibland Om inte – vad gick fel? får man dessa innan och kan fundera över Vad finns kvar att göra? hur man kan föra in det som man vill lyfta Vad kan du göra bättre? fram i samtalet. Är det dags att byta jobb? Hur lägger du upp nästa Du och din chef bör gemensamt gå lönedialog? igenom mål samt krav i ditt arbete, din prestation och de resultat du har uppnått. Chefen måste kunna tala om för dig hur hon/han bedömer kraven i arbetet och dina arbetsprestationer samt vad som krävs för att få en god löneutveckling. Du och din lönesättande chef bör ha en samstämmig bild av vilka arbetsuppgifter du har, den bör ni ha fastställt redan i utvecklingssamtalet. Har dina arbetsuppgifter förändrats, har de blivit svårare eller har du fått utökat ansvar och befogenheter, kan detta i sig vara skäl för en löneökning. Om chefen är missnöjd med dina arbetsinsatser bör det ha framkommit under utvecklingssamtalet och lett till en handlingsplan för att komma till rätta med detta. Saknas handlingsplan är det viktigt att ni tar er tid under lönedialogen att diskutera grunden för missnöjet. Förutom lönesamtal finns även modellen med lönesättande samtal. Där ska du och din chef komma överens om vilken lön du ska ha. Det betyder att du och din chef själva förhandlar om vilken lön som är rimlig. Lämnar din chef ett förslag som du är nöjd med är allt frid och fröjd. Är du inte nöjd bör du i första hand fortsätta diskussionen med din chef. Du har alltid rätt att få veta på vilka grunder din lön sätts. Tillämpas en traditionell förhandlingsmodell innebär det att lönen beslutas i förhandlingar mellan SRATs förhandlare (ibland Sacoförening) och personalavdelningen. Detta innebär att du inte (alltid) kan få besked om vilken lön du kommer att få i kommande förhandlingar under lönesamtalet. Du har dock rätt att få veta på vilka grunder din lön sätts. Du ska också få klart för dig ungefär vad du kan förvänta dig. Lönesamtalet är din chans att påverka chefen att lämna ett högt yrkande för din räkning till personalavdelningen. Låt dig inte inledas i diskussioner om exempelvis landstingets dåliga ekonomi eller kollegornas lönekrav – det är ämnen som inte hör hemma i ditt lönesamtal. Inte heller din privata ekonomi är argument i lönesamtalet – lön får du för det arbete du utför åt din arbetsgivare. Se lönesamtalet som en förhandling och inte som en debatt. En debatt leder lätt till låsta positioner. Om ni står alltför långt ifrån varandra för att kunna komma överens bör du kontakta din fackliga företrädare för att diskutera hur ni ska gå vidare. Sätt upp ditt eget lönemål Utgå från din analys av kraven i ditt arbete, din arbetsprestation och ditt löneläge. • Vad vore en rimlig ersättning? • Hur långt kan du rimligen nå i årets löneförhandling? • Hur borde din lön utvecklas på längre sikt? Efter lönesamtalet För anteckningar under själva samtalet. Det är alltid bra att dokumentera vad som diskuteras och vad ni är överens eller oense om. Gå igenom anteckningarna efter samtalet och utvärdera resultatet. Spara anteckningarna. De är bra att ha som underlag vid förberedelsen till ditt nästa lönesamtal. n n n Text: Lena Busck, förhandlare I utvecklingssamtalet tar du och din chef upp din arbetsinsats, ditt engagemang, din arbetssituation, kompetensutveckling och löneutveckling. Det är din möjlighet att tala om för chefen vad du gör och hur mycket du anser att det är värt. Utvecklingssamtal/medarbetarsamtal/planeringssamtal är mer långsiktigt än lönesamtal. Här bör du och din chef tala om behov av kompetensutveckling, möjligheter till nya arbetsuppgifter, din egen arbetssituation och så vidare. Föreslå att ni upprättar en individuell handlingsplan för kompetensutveckling – även om din chef är nöjd med din arbetsinsats. I lönesamtalet ska du och din chef koncentrera er på att diskutera din lön utifrån arbetets krav och dina prestationer. Lönesamtalet ska föras med din lönesättande chef, den chef som både har mandat och befogenhet att sätta lön. Förberedelse Fundera över på vilket sätt du kan koppla ditt arbetsresultat till de uppsatta målen. Det är verksamhetens mål och ditt bidrag till att uppnå dem som är grunden för lönen. • Definiera vilka krav som ställs i ditt arbete och hur du hanterar dem. Utgå från lönekriterierna och arbetsförhållanden men också kraven på formell kompetens, kunskap, färdighet och ansvar. • Gå igenom dina väsentligaste arbetsuppgifter och notera vad som har förändrats sedan förra året. • Lyft fram de resultat och prestationer som du själv är speciellt nöjd med. Det är viktigt att du själv har klart för dig hur du ser på din arbetsprestation och ditt arbetsresultat • Fundera också över om ditt arbetssätt har förändrats sedan förra gången lönen reviderades. • Gå igenom anteckningarna från föregående lönesamtal – har du och din arbetsgivare levt upp till det ni då kom överens om? SRAT-informationen nr 4 • 2015 13 Lönen Sammanställning av kollek Avtalsområde Tidpunkt för lönerevision Förhandlingsmodell Staten Det är den lokala Saco-S föreningen som kommer överens med arbetsgivaren på myndigheten om när lönervisionen ska äga rum. Har parterna inte kommit överens om ett annat revisionsdatum är det den 1 oktober som gäller. Lönesamtalsmodellen, det vill säga lönen sätts i dialog mellan chef och medarbetare, är vanligast och också huvudspår i RALS-T. I begränsad omfattning förkommer även traditionell förhandling mellan Saco-S föreningen och arbetsgivaren. Kommun/landsting/region/bolag i Pacta Tidpunkt för lönerevision är 1 april varje år om lokala parterna inte kommer överens om annan tidpunkt. Löneavtalets huvudinriktning är så kallad dialogmodell, men det är också möjligt att välja traditionell förhandling eller en egen helt lokalt anpassad modell. Audionomer och logopeder, privat sektor Avtal om allmänna villkor och löner inom vård och behandlingsverksamhet samt omsorgsverksamhet, även känt som Bransch E avtalet, är för audionomer i privat sektor det vanligaste avtalet. Avtalet strukturerar en process där lönerevisionstidpunkt senast är den 1 juli. Individuellt samtal om resultat och lön.. Sedan finns det i avtalet ett system med samarbete och facklig insyn i hur löneprocessen fortskrider, för att man tillsammans ska kunna förbättra arbetet. Tandhygienister, privat sektor Löneavtalet anger ingen särskild tidpunkt för lönerevision. Diskussion om lön ska ske årligen och löneprocessen ska starta senast den 30 september respektive år. Avtalet beskriver dialog mellan medarbetare och chef. Optiker, privat sektor Lönerevisionen gäller från 1 maj men samtal med förslag på ny lön ska ha hållits den 1 april. 2016 ska avtalet förhandlas om så idag vet vi inte hur det kommer att se ut. Idag sätts lönen genom lönesamtal mellan optikern och dennes närmaste chef med utgångspunkt av optikerns prestationer och uppnådda mål, hur denne har bidragit till verksamheten samt företagets lönsamhet. Fungerar inte processen kan SRAT begära förhandling och om parterna efter förhandlingar inte är överens, finns det en stupstock* som är ett särskilt utrymme som ska användas till löneökningar i den berörda butiken. Hälsovetare inom gym och friskvård, privat sektor • Lönen revideras per den 1 september 2015 (avvikelser kan förekomma). • Företaget ska senast den 31 augusti 2015 till den anställde lämna ett skriftligt meddelande om den nya lön som avses utgå (avvikelser kan förekomma). • Individuell lönesättning genom dialogmodellen. • För att säkerställa de anställdas kunskap om tillämpade lönekriterier och principer för individuell lönesättning ska årliga medarbetarsamtal föras mellan chef och medarbetare. Vid korta och tillfälliga anställningar är det ibland på grund av praktiska skäl svårt att genomföra medarbetarsamtal. • Om en medarbetare inte erhåller lönehöjning i samband med lönerevision i företaget ska motivet för detta redovisas. Är motivet låg måluppfyllelse upprättas en utvecklingsplan med berörd medarbetare. I denna behandlas hur en positiv löneutveckling kan erhållas vid kommande lönerevisioner. Den enskildes förutsättningar för arbetsuppgifterna liksom kompetenshöjande insatser eller andra åtgärder, ska beaktas. Åtgärderna dokumenteras samt följs upp vid tidpunkt som överenskommes. PostNord, Bring etc Lönerevisionstidpunkt är 1 juni om man inte lokalt (Almega bransch kommer överens om annat. kommunikation) Kollektivavtal saknas 14 De lokala parterna förhandlar om processen genom att behandla tidplan, lönekriterier, företagets ekonomiska förutsättningar, nivåer för olika förhandlingar etc. Enskilda lönesamtal hålls mellan tjänstemannen och dennes närmaste chef. När alla samtal har hållits har den lokala akademikerföreningen möjlighet att förhandla om de individuella lönerna. Det finns inget som reglerar när lönen ska omförDet finns inget som reglerar förhandlingsmodellen. Facket kan inte heller styra vad som handlas. Ofta är det arbetsgivaren som styr vad som ska gälla på grund av att det inte finns något stöd för processen i ett kollektivavtal. gäller. Ett sätt att säkerställa att lönen revideras årligen är att se till att det kommer in skrivningar om hur och när lönförhandlingarna ska ske i anställningskontraktet. SRAT-informationen nr 4 • 2015 Lönen ktivavtal där SRAT är part Löneutrymmet Innehåll i avtalet som kan påverka lönen Övrigt RALS-T har inget centralt angivet utrymme, det vill säga avtalet är sifferlöst (ingen procentsiffra är angiven för kollektivets löneökning). Det är de lokala förutsättningarna på varje myndighet som är avgörande för löneutfallet. Det är möjligt att teckna enskilda överenskommelser, vilket kan innebära olika former av löneväxlingar kopplade till arbetstid, semester och tjänstepension. RALS-T är ett processavtal som innehåller flera viktiga faser där Saco-S är en aktiv part för att skapa goda förutsättningar för dialogen mellan chef och medarbetare. Avtalet löper tillsvidare vilket också stödjer de lokala processerna. Hök-T har inget centralt angivet utrymme, det Avtalet ger möjlighet till att byta högre lön mot annat vill säga avtalet är sifferlöst (ingen procent(exempelvis kortare veckoarbetstidsmått). En siffra är angiven för kollektivets löneökning). förutsättning för sådant byte är överenskommelse mellan arbetsgivare och facklig organisation. Lokalt kollektivavtal mellan arbetsgivare och facklig organisation krävs även för att kunna löneväxla del av lön till tjänstepension. Avtalet är till för att koppla ihop prestation efter företagets behov till lön och därmed ge motivation till enskilda medarbetares löneutveckling. Det centrala löneavtalet gäller tillsvidare och är utgångspunkten för den lokala löneöversynsprocessen som ska genomföras varje år hos alla arbetsgivare i sektorn. Håll noggrann koll på lokala lönekriterier och för en argumentation utifrån dem och ditt arbete, då det är det centrala i avtalet. RALS-T har inget centralt angivet utrymme, det vill säga avtalet är sifferlöst (ingen procentsiffra är angiven för kollektivets löneökning). Avtalet gäller tillsvidare. Avtalet har siffror i form av stupstocken*, men Avtalet innehåller regler om ersättning för övertid och Avtalet gäller till 30 april 2016 så reglerna för lönerevisiosaknar potter och individgarantier. obekväm arbetstid. Dessa betalas normalt timme för nen 2016 kommer att förhandlas i vår. timme, men det finns även en möjlighet att träffa * En räddningsplanka med centralt förhandlad procentuell enskild överenskommelse om ersättning på annat löneökning som fördelas mellan medlemmarna om parterna sätt. För övertidsersättning gäller det bara chefer och inte är överens. Dock ingen garanterad löneökning för varje enskild medlem. den som har frihet att förlägga sin egen arbetstid. Det finns ingen minimilön inskriven i avtalet. Avtalet saknar centralt angivet löneutrymme. Ersättningar kan lokalt och ibland individuellt överenskommas om att kompenseras på annat sätt vilket kan påverka lönen. Avtalet gäller till och med 31 juli 2016 så reglerna för lönerevisionen 2016 kommer att förhandlas i vår. För anställda i Posten gäller andra regler, exempelvis kring utrymmet, som där är angivet. Avtalet förhandlas av akademikerföreningen inom Posten och har samma löptid som branschavtalet. Om det inte finns något avtal som reglerar vad som gäller löneförhandlingar kan det vara bra att vända sig till din SRAT-förening eller direkt till förbundet för rådgivning. Även om det inte finns något kollektivavtal på arbetsplatsen brukar arbetsgivaren vilja kunna rekrytera både på kort och lång sikt och då är det viktigt att kunna konkurrera med bra lön och övriga anställningsvillkor. SRAT-informationen nr 4 • 2015 15 Lönen Löneväxla gärna – men tänk efter före Utöver rätt lön kan det finnas mer att förhandla om, det är lätt att bara se procentpåslaget. Byt löneökningar mot exempelvis mer ledig tid, betalda spetsutbildningar eller ökad avsättning till tjänstepension. Text: Jane Bergstedt Rätt lön är viktigast, slår SRATs förhandlingschef Mats Eriksson fast. Men även kollektivavtal med tjänstepension är viktiga, annars kan ålderdomen bli mager. Pensionsvillkoren i avtalen är grundläggande och innehåller stora värden. – Inte minst nu när den allmänna pensionen känns osäker kommer tjänstepensionen att bli allt viktigare. – Men med det på plats kan man börja fundera på att byta löneökningar mot andra förmåner. Att byta pengar mot tid, till exempel, beroende på vilken fas i livet man befinner sig i. För dubbelarbetande småbarnsföräldrar kan mer tid, kortare arbetsdagar eller längre semester minska stressen. Även hushållsnära tjänster kan vara en förstärkning. Men tänk alltid på att sådana förmåner beskattas. Var försiktig när det gäller övertid Mats Eriksson vill sätta upp ett varningens finger för att förhandla bort sin övertid. Det kan leda till att man arbetar gratis och mer än som är tillåtet, om övertiden är svår att uppskatta. – Det är ofta ett förslag arbetsgivaren lägger fram, men som sagt, fundera på om det är lämpligt i just ditt fall. Flexibla villkor låter alltid bra, friheten att göra jobbet när man vill, men det har också en baksida, risken att jobba för mycket. Men det finns vinna-vinna-lösningar för både arbetsgivare och anställd. Möjlighet till tidig vård i form av sjukvårdsförsäkring är en typisk sådan. Tjänstebil kan också vara en förmån, men var uppmärksam på skattereglerna. – Förmåner beskattas och man ska inte glömma att lönen ligger till grund för pension och sjukersättning liksom arbetslöshetsunderstöd. När man avstår lön för förmåner ska de alltså vara värda det för individen. Räkna alltid på konsekvenserna. Gör en plus- och minuslista. Utbildning en möjlighet – Något man kanske inte tänker på är utbildningar av olika slag. Kompetensutveckling ska förstås ingå naturligt och är en skyldighet för arbetsgivaren. Men det kan finnas spetsutbildningar som ökar medarbetarens konkurrenskraft som man kan få läsa under gynnsamma villkor, få tid till studier, bidrag till litteratur eller till en dyr masterutbildning. Kanske tid för att disputera med bra villkor. Förmåner för alla Många arbetsgivare erbjuder förmåner till alla anställda. Exempelvis rätten till en ledig friskvårdstimme i veckan. Till det kan komma träningskort på någon anläggning. Rikskuponger är också ganska vanligt och praktiskt att ha. Även med skatt är det en förmån de flesta uppskattar. n n n Ta hjälp av lönestatistiken i Saco Lönesök 16 1 Välj källa. Löner från enkät visar data från den insamlade löneenkäten. Löner från arbetsgivare inom stat, kommun, landsting och Svenska Kyrkan. 2 Gör ditt urval i boxarna till vänster. Du kan göra fler val, men ju fler val du gör desto minde blir antalet löner som presenteras. Välj exempelvis sektor (kommun, landsting, stat eller privat) och befattningsnivå (chef, handläggare osv). 3 Resultatet av ditt urval visas till höger. Du kan välja mellan olika typer av diagram. 4 Du kan också ändra presentationssätt, exempelvis visa examensår eller födelseår. Under den gröna knappen kan du välja ännu fler presentationssätt! 5 Du kan e-posta, spara eller skriva ut dina tabeller och diagram. SRAT-informationen nr 4 • 2015 1 4 2 3 5 Det samlade medlemsantalet i Sacos medlemsförbund fortsätter stadigt att öka. Vid halvårskiftet var ökningen av det totala medlemsantalet 1,3 procent. Antalet yrkesaktiva hade ökat med 1,6 procent jämfört med halvårsskiftet 2014. – Det är glädjande att Sacoförbunden har en stadigt positiv medlemsutveckling. Kombinationen av professions- och fackförbund är uppenbarligen attraktiv vilket ger Sverige en internationellt sett unikt hög organisationsgrad bland akademiker, säger Sacos ordförande Göran Arrius. SRAT ökade med 12,10 procent tack vare att Svenska Logopedförbundet blev en medlemsförening från den 1 januari 2015. Källa: Saco Eva Liedström Adler ny generaldirektör för Arbetsgivarverket Eva Liedström Adler var fram till den sista juni i år rikskronofogde. Hon tillträdde på Arbetsgivarverket den 24 augusti och efterträdde Ulf Bengtsson som tidigare i år utsetts till riksrevisor. – Jag tycker det ska bli oerhört roligt att tillsammans med Arbetsgivarverkets kansli och Arbetsgivarverkets medlemmar, få påbörja och driva den utveckling av arbetsgivarpolitiken som vår nya arbetsgivarpolitiska strategi kommer att innebära. Vi står också inför upptakten till nästa års avtalsrörelse. Det känns som en stor förmån att få arbeta med detta och de många andra spännande områdena inom medlemsorganisationens verksamhet, säger Eva Liedström Adler. Källa: Arbetsgivarverket Pl oc ka t Fortsatt medlemsökning i Sacos förbund Eva Liedström-Adler, ny GD för Arbetsgivarverket. Foto: Arbetsgivarverket Olivia Wigzell, ny GD för Socialstyrelsen Foto: Ester Sorri Arbetsklimat Tips! Så blir det trevligare på jobbet: • Tala aldrig illa om kollegor eller chefer. • Tala alltid med respekt om dina kollegor inför kunder, även om de begått fel. • Fäll inte negativa kommentarer om dina kollegors utseende. • Säg god morgon och hejdå. • Tacka om du får hjälp av en kollega. • Uppmärksamma om dina kollegor gör något bra. Regeringen har utsett Olivia Wigzell till ny generaldirektör för Socialstyrelsen. Hon kommer närmast från SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, där hon var generaldirektör. Olivia Wigzell tillträdde den 1 oktober. – Jag är mycket glad att regeringen idag har utsett Olivia Wigzell till ny generaldirektör för Socialstyrelsen. Hon har en gedigen erfarenhet från såväl hälso- och sjukvårdssektorn som från statlig förvaltning. Socialstyrelsen är en mycket viktig nyckel i den svenska välfärden och Olivia kommer att axla detta ansvar på bästa sätt, säger Gabriel Wikström. Olivia Wigzell efterträder Lars-Erik Holm. Källa: Regeringen Ann-Marie Begler ny generaldirektör för Försäkringskassan Regeringen utnämnde i slutet av augusti Ann-Marie Begler till ny generaldirektör för Försäkringskassan. Ann-Marie Begler kommer närmast från Skolinspektionen, och tillträdde sin nya tjänst den 1 september. – Jag är väldigt hedrad av uppdraget. Försäkringskassan är en av landets största och viktigaste myndigheter, och det blir en stor utmaning att leda den, säger Ann-Marie Begler. Ann-Marie Begler efterträder Dan Eliasson. Ann Persson Grivas, som varit vikarierande generaldirektör sedan årsskiftet, återgår till sin ordinarie tjänst som försäkringsdirektör. Källa: Regeringen Ny guide till balans i arbetslivet Dålig attityd smittar En trist samtalston på arbetsplatsen är som en förkylning – den smittar. Det visar en amerikansk undersökning som nyligen publicerades i Journal of Applied Psycology. Den som blir ohövligt bemött på jobbet löper stor risk att själv vara ohövlig tillbaka både på jobbet och privat. På så sätt sprider sig den negativa attityden som ett virus. Det visar en undersökning från University of Florida. Olivia Wigzell ny generaldirektör för Socialstyrelsen Ann-Marie Begler, ny GD för Försäkringskassan Foto: Försäkringskassan Ett av vår tids stora dilemman är att hitta balansen mellan arbete och fritid. Det gränslösa, flexibla arbetslivet har fördelar som gör det både stimulerande och väldigt effektivt. Men det finns också hälsorisker med att kunna jobba var som helst och vara ständigt nåbar. Det nya webbverktyget Balansguiden är ett första steg att hjälpa individen att få kontroll över situationen. Källa: www.prevent.se/balansguiden A-kassetaket höjt Den 7 september 2015 höjdes a-kassetaket för första gången på tretton år. Men hur ska politikerna se till att arbetslöshetsförsäkringen ger en bra ekonomisk trygghet varje år framöver? Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) välkomnar socialförsäkringsutredningens förslag om att indexera a-kassetaket. Källa: SO Källa: Tidningen Arbetsliv (Prevent) SRAT-informationen nr 4 • 2015 17 Kustbevakningen på uppdrag i Medelhavet Kustbevakningen räddade tusentals flyktingar från undermåliga båtar på Medelhavet. SRAT-medlemmen Robert Primus var med och ledde Operation Triton och fanns även ombord på ett av räddningsfartygen. Text: Torbjörn Tenfält Foto: Kustbevakningen Ska man ta över människor från en fullpackad båt gäller det att närma sig aktern. Annars är risken stor att alla ombord springer över till ena sidan och då kan båten kantra. – De båtar flyktingsmugglarna använder är undermåliga och instabila. Välter de kan det bli katastrof, säger Robert Primus. Under arbetet med Operation Triton insåg han att det även kan hända i svenska farvatten, med svenska båtar i sjönöd. – Vi lärde oss en hel del på Medelhavet. Hela sommaren fanns svenska Kustbevakningen på plats i Medelhavet för att hjälpa till med den gränsövervakande operation som samordnades av Frontex, EUs gemensamma byrå för gränskontroll. Kustbevakningens drygt 80 meter långa fartyg KBV 001 Poseidon hade både kustbevakare och poliser ombord. Under större delen av tiden patrullerade de ett mycket stort vattenområde utanför Libyens kust. SRAT-medlemmen Robert Primus drogs in i arbetet redan i april sedan regeringen tagit beslut om att Kustbevakningen skulle delta. Hemma i Sverige arbetar han med brottsbekämpning i staben på Kustbevakningens regionkontor i Hammarby sjöstad. Nu reste han till Rom som svensk representant i den stab i Rom som under italienska myndigheten Guardia di Finanza skulle leda Operation Triton. – Vår viktigaste uppgift var att hela tiden se till att det fanns fartyg, flyg och andra resurser där räddningsbehoven uppstod. Operationen täckte mycket stora havsområden där det var nästan två dygns resa tillbaka till Italien för ett fartyg som hämtat flyktingar nära Libyens kust. I början av maj fanns Robert Primus under en vecka ombord på ett isländskt fartyg för att ta del av besättningens erfarenheter. Inför svenskarnas ankomst ville han veta hur islänningarna upprätthöll säkerheten ombord, både för flyktingarna och besättningsmedlemmarna. – Man måste ha ett genomtänkt upplägg för säkerheten. När så många människor med olika etnisk, religiös och kulturell bakgrund hamnar på samma båt är toleransen mellan de olika grupperna inte alltid så hög. Då uppstår det lätt konflikter. Det isländska fartyget tog under den vecka Robert Primus fanns ombord hand om två flyktingbåtar, dels en stor gummibåt med 120 personer och en större träbåt med närmare 350. I gummibåten fanns flyktingar från Mali, Nigeria och andra länder söder om Sahara. – Många hade varit med om väldigt otäcka saker. En skottskadad man hade inte fått läkarvård och det rann ut var ur stora hål i benet. En annan hade kallbrand i ena handen, som fick amputeras när han kom iland. De flesta var utblottade, hade inga skor på fötterna och gick i de enda kläder de hade. Många ensamkommande barn fanns ombord. 18 SRAT-informationen nr 4 • 2015 SRAT bjuder in till After Work i Umeå Tankar på nytt jobb? Så marknadsför du din kompetens! Efter att ha suttit i staben för Operation Triton fortsätter Robert Primus nu med ungefär samma arbete när Frontex flyttar hjälpinsatsen till Grekland och sjösätter Operation Poseidon. Foto: Kustbevakningen I den större träbåten fanns migranter som hade det bättre ställt. Även de hade flytt hals över huvud, men en del av dem hade med sig mat och pengar. – I gummibåtarna är priset till smugglarna lägst och där åker de fattigaste resenärerna. Lyckas de komma med de stora båtarna hamnar de i lastrummen eftersom de inte haft råd att betala lika mycket. De har inga flytvästar och det är i lastrummen vi hittat avlidna. Den svenska kustbevakningen deltog sammanlagt i 22 räddningsinsatser från 1 juni till 31 augusti. Totalt räddade man 5 295 personer som fördes till olika hamnar i Italien. 53 omkomna togs om hand. I det säkerhetstänkande som Robert Primus var med och utvecklade ingick även samarbete med polisen, vars erfarenheter kom till stor användning ombord. – De är tränade att hantera situationer som inte vi är så vana vid, säger Robert Primus. Ett orosmoln var rapporter om att andra räddningsfartyg blivit attackerade av flyktingsmugglare som försökte återta sina båtar. – Vi lärde oss av islänningarna hur de arbetar med det vi kallar Klart Skepp. Det innebär att när man går in i en situation ska man ha ett extra säkerhetstänk och köra ett par varv runt båtarna. Risken finns att mötas av vapen och människor som inte har speciellt mycket respekt för människoliv. Trots en hel del dramatik klarade de svenska kustbevakarna den mentala pressen bra, konstaterar Robert Primus. Ytterligare några SRAT-medlemmar deltog i operationen under delar av sommaren, bland annat som förare av de snabba mindre båtar som Kustbevakningen använder för att hämta in flyktingarna till KBV 001 Poseidon. – Så länge man inte ställs inför en massa döda människor upplever man sitt arbete som väldigt stimulerande. Man får ett väldigt positivt bemötande av människor som är oerhört tacksamma över att bli omhändertagna och få transport till fastlandet. När man kommer hem igen känns det att man gjort ett bra jobb, säger Robert Primus. n n n Tid: 10 november 18– 21. Plats: Umeå Folkets hus, lokal ”Embla”, Skolgatan 59 Målgruppen är yrkesverksamma eller arbetssökande i Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland. Kvällens föreläsning vänder sig till dig som går i tankar på att hitta ett nytt jobb eller är nyfiken på hur du kan förbereda dig den dagen du vill byta jobb. Vi ger dig svar på frågor om hur du kan marknadsföra dig själv: när du ska formulera cv och personligt brev, förbereda dig inför anställningsintervjun samt vad du ska tänka på när du blir erbjuden ett nytt jobb, exempelvis vad gäller lön och övriga villkor. Inbjudan skickas via e-post till berörda. Läs mer i kalendern på srat.se Postadress Box 3536 103 69 Stockholm Telefon 08-412 33 00 tfn tid 9 – 16, Fax 08-24 78 79 E-post info@aea.se KBV 001 Poseidon. Hemsida www.aea.se SRAT-informationen nr 4 • 2015 19 Folkhälsan i fokus på Livsplats Sverige Nu får Almedalen konkurrens av en kurortsanläggning i Varberg. – Livsplats Sverige kan bli en bra arena för SRAT, säger förbundsordförande Anitha Wijkström. Text: Torbjörn Tenfält Foto: Livsplats Sverige Folkhälsan stod i fokus under premiären i Varberg i augusti. Under två dagar vändes ämnet ut och in i föredrag, debatter och under ivrigt nätverkande. – Jag tycker att det kändes väldigt värdefullt. Hälsa är ju en av våra pelare med fem legitimationsgrupper och ytterligare några grupper som jobbar inom område, säger SRAT:s förbundsordförande Anitha Wijkström. Bakom denna uppstickare i samhällsdebatten står Folkhälsomyndigheten, SKL, Region Halland och Varbergs kommun. Debuten lockade bara ett hundratal personer, men ambitionen är att Livsplats Sverige ska växa och återkomma varje år på samma plats. – Det här kan bli en väldigt bra arena för oss. Man kunde diskutera frågor på djupet på ett annat sätt än till exempel i Almedalen, som på många sätt har blivit alldeles för stort. Just kontrasten mot Almedalen är något som Anitha Wijkström tror kan locka många deltagare när arrangemanget blir mer känt. Hon tycker att veckan i Visby på senare år har börjat präglas av mer slutna rum, mindre öppna arenor för samtal och färre möjligheter att skapa kontakter. – Jag skulle inte bli förvånad om man framöver får se fler riktade och branschvisa arenor som ersätter delar av Almedalen. Den här formen är jättebra om man vill få en bild av vad som är aktuellt i våra frågor. Livsplats Sverige kommer även i fortsättningen att koncentrera programmet på området hälsa, sjukvård och omsorg. Ett av dragplåstren till premiärupplagan var folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S). Anitha Wijkström tycker att hans redogörelse för regeringens ambition att minska hälsogapet hörde till de mest intressanta att lyssna på. Hon gladde sig också över att få en första inblick i hur kommissionen för jämlik hälsa planerar att arbeta. Utredaren Olle Lundberg, professor och forskare inom området ojämlikhet i hälsa, vill blanda in alla politikområden i arbetet. – Många pratar folkhälsa, men det blir inte så mycket mer. Folkhälsan behöver få en mer framskjuten position i politiken för att kunna göra avstamp ut i samhället, säger Anitha Wijkström. Även förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert fanns på plats i Varberg. Båda företrädarna för SRAT ser goda möjligheter för förbundet att vara mer synligt och delaktigt nästa år. – Vi är inte så många i våra föreningar. Däremot har våra medlemmar djupa kunskaper på sina områden. Ofta har inte organisationer och samhället klart för sig hur de här kompetenserna kan bidra till en positiv utveckling, säger Anitha Wijkström. Hon tar psykisk ohälsa hos barn som exempel. Under en debatt i Varberg berördes vikten av att på ett tidigt stadium identifiera och åtgärda språkstörningar, eftersom de annars kan bli ett problem i tonåren. – Här hade våra logopeder kunnat gå in och säga att de besitter den kunskapen men att den inte används tillräckligt mycket idag. n n n Inget nytt omställningsavtal på privat sektor Nytt pensionsavtal klart på det statliga avtalsområdet Förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal startade hösten 2012. Efter ett avbrott kom parterna våren 2015 överens om en omstart. Ett flertal förhandlingstillfällen var utsatta under september och oktober. SRAT har tagit del av beskedet att Svenskt Näringsliv och PTK inte går vidare i förhandlingarna om ett omställningsavtal. – Till slut är det så att alla parter på båda sidor måste vara med och se det positiva med nya avtal som träffas. Det inträffade innebär bland annat att det goda samarbetet som funnits sedan decennier mellan arbetsgivare och lokala fackliga klubbar kan fortsätta. Tillsammans kan vi nu fortsätta fokusera på att utveckla och stärka näringslivet och den framgångsrika svenska modellen. Vi bidrar gärna till denna utveckling tillsammans med alla parter, säger Richard Malmborg (Sveriges Ingenjörer) och Magnus Hedberg (Jusek), ledamöter i PTKs styrelse. Arbetsgivarverket, Saco-S och Seko undertecknade i slutet av juni en överenskommelse om ett premiebestämt pensionsavtal – Pensionsavtal 2016 (PA 16) – med giltighet från och med den 1 januari 2016. Mot bakgrund av att alla detaljer inte är klara redogör parterna endast översiktligt för innehållet i överenskommelsen. Överenskommelsens huvudsakliga innehåll finns att läsa på SRATs webbplats. – Det är ett bra och flexibelt avtal som kommer att underlätta såväl rörligheten på arbetsmarknaden som ett längre arbetsliv. Vi har tagit ansvar för att våra unga medlemmar ska få bra och långsiktigt hållbara pensioner, säger Lena Emanuelsson, ordförande Saco-S. Parterna kommer nu att slutföra arbetet och därefter kommer innehållet i hela överenskommelsen att offentliggöras. Källa: Sveriges Ingenjörer 20 SRAT-informationen nr 4 • 2015 Källa: Saco-S För andra året i rad sviker Socialdemokraterna sitt vallöfte till studenterna. Satsningar på fler sommarkurser uteblir. Regeringen har på så sätt återigen missat en chans att både sänka ungdomsarbetslösheten och tidigarelägga studenters inträde på arbetsmarknaden. I sitt valmanifest utlovade Socialdemokraterna fler relevanta sommarkurser. Genom att låta studenter plugga på sommaren skulle den hårda konkurrensen om sommarjobb minska, samtidigt som studenterna kan ta en snabbare examen. Nu uteblir satsningen. – Det är en besvikelse. Förra året skrev Magdalena Andersson under på att hon ville bygga ut sommarterminen. Nu sitter hon på makten och pengapåsen, men inget händer, säger Kristin Öster, ordförande i Saco studentråd och fortsätter; – Vi förväntar oss att politikerna håller sina vallöften. Nu gömmer de istället frågan i en utredning. Men vad finns det att utreda? I budgetmotionen för 2014 aviserade Socialdemokraterna en satsning på 30 miljoner kronor för att utöka sommarterminen. I budgeten som föll hade pengarna ersatts med en uppmuntran till lärosätena. Även årets budget saknar verkningsfulla reformer. – De har svikit oss för andra året i rad. De största förlorarna är alla de arbetslösa ungdomar som återigen tvingas konkurrera med studenter om sommarjobb. Källa: Saco Studentråd Debatt i Dagens Samhälle: Studenter en outnyttjad resurs i kommunerna Satsa på fler kvalificerade extratjänster, erbjud skarpa projekt från verksamheten och samverka med studenter som skriver examensarbeten. Så kan kommunerna få kontakt med studenter och därigenom säkra sin kompetensförsörjning, skriver Kristin Öster, ordförande i Saco studentråd. Källa: Saco Studentråd Välkomna satsningar på bostäder för studenter Bara timmar efter att Sveriges förenade studentkårer (SFS) har lanserat sin bostadsrapport presenterar regeringen en insats om 300 miljoner kronor för att få igång byggandet av studentbostäder till 2016. Satsningen kombineras med det tidigare aviserade investeringsstödet som ska gå till små, billiga och klimatsmarta hyresrätter. SFS ordförande Caroline Sundberg välkomnar beskedet. – I morse konstaterade vi att bostadsbristen för studenter är en nationell kris och att 12 städer inte kan erbjuda nya studenter en bostad inom ett halvår. Att regeringen vill göra en punktinsats mot studenter under nästa år betyder att vi har lyckats nå fram med våra krav. Nu är det bara upp till regeringen att hålla vad de lovar. SFS välkomnar sedan tidigare också regeringens investeringsstöd som under 2016 kommer uppgå till 1,9 miljarder kronor. Regeringen föreslår även byggbonus för kommuner som bidrar till att minska bostadsbristen. Under dagen har SFS också presenterat en lista med 10 bostadspolitiska krav. – Jag hoppas att det här betyder att vi snart kan börja prata om hur studenter bor, istället för att bara prata om att de ska ha någonstans att bo, avslutar Caroline Sundberg. Källa: Sveriges Förenade Studentkårer, SFS Debatt i DN: Svensk högre utbildning måste internationaliseras för att klara konkurrensen Student Regeringen bryter vallöfte till studenterna Tre åtgärder. Sveriges utbildningspolitik måste omprövas om vi ska klara den globala konkurrensen. Öka internationaliseringen, inför lika villkor för alla och gör om resursfördelningen, s kriver företrädare för Saco studentråd och Centerstudenter. Källa: Saco Studentråd Debatt i tidningen Karriär: Heteronormen skapar ohälsa på arbetsplatserna Det är svårt att vara sig själv när den som inte passar formen sticker ut. Kunskapen kring normers exkluderande effekter är begränsad på många arbetsplatser. Arbetstagare och arbetsgivare har ett gemensamt ansvar för att skapa en mer inkluderande arbetsmiljö. Källa: Saco Studentråd 1 januari 2014 SRATs Studentförsäkringar i samarbete med Folksam Sjukkapital: kostnadsfritt för SRATs studentmedlemmar Du som är studentmedlem i SRAT får – utan kostnad – Sjukkapital Student under hela din studietid (max 60 månader). Läs mer om villkoren i försäkringen och om andra försäkringar på vår webbplats www.srat.se/formaner SRAT-informationen nr 4 • 2015 21 Fråga & Timlön Svar FRÅGA: Jag har blivit erbjuden en anställning där jag kommer att få timlön. Hur ska jag kontrollera vad det motsvarar för månadslön? SVAR: Mycket viktigt att säga inledningsvis är att timlön INTE är en anställningsform utan en avlöningsform. Anställningsformen är alltid tillsvidareanställning, vikariat eller allmän visstidsanställning om inte kollektivavtalet medger andra anställningsformer. Börja med att läsa i det kollektivavtal som gäller för arbetsgivaren. Det kan ibland vara lite svårt att hitta, men titta i de delar som handlar om övertid och sjukfrånvaro. Där framgår hur man ska räkna fram den ersättning som ska dras för en heltidsanställd med månadslön, som är frånvarande en timme. Räknar man på det sättet i en del av kollektivavtalet så bör man räkna på samma sätt när man räknar om en månadslön till timlön. Den som har månadslön får samma lön varje månad trots att arbetstiden är olika varje månad. Den egentliga arbetstiden och månadslönen är alltså inte direkt kopplade till varandra. Det är inte heller årsarbetstid och årslön eftersom helgdagarna infaller olika för olika år. Veckodagar och helgdagar har dock en 28-årscykel. På 28 år arbetar man i snitt 38,25 timmar per vecka när man räknat bort helgdagar och det är i snitt 52,4 veckor per år. 38,25*52,4 = 2004,3 timmar per år. Delar man det på 12 (månader) får man 167,03 timmar per månad. Därför tycker jag att den bästa siffran att dela en månadslön med för att få fram en timlön är Nya lagar 1 juli 2015 Lagstiftaren tydliggör vad som avses med utlandsstudier och att man för dessa får samma lånebelopp som för studier i Sverige. Ett nytt merkostnadslån för utlandsstudier införs för att inte begränsa val av utländskt studieland. Folkhälsomyndigheten tar över Socialstyrelsens arbetsuppgifter enligt smittskyddslagen och Lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Två rådgivande organ inrättas i syfte att skapa en struktur för samverkan mellan myndigheter samt mellan myndigheter och landsting och kommuner. De två rådgivande 22 SRAT-informationen nr 4 • 2015 167. Eller tvärt om, ta 167 gånger din timlön för att räkna fram vad det motsvarar i månadslön. Gäller det en anställning inom landsting eller kommun är det Allmänna Bestämmelser (AB) som reglerar detta. Där står angivet att man ska dela heltidsmånadslönen med 165 för att komma fram till en timlön. Så blir du erbjuden en timlön på 100 kronor motsvarar det en månadslön på 16.500 kronor (100x165=16.500). Åt andra hållet: har du en lön på 30.000, så motsvarar det en timlön på 181,82 (30.000/165 = 181,82). Inom privat verksamhet finns det ofta en siffra som säger att man ska ta veckoarbetstiden (40 timmar) gånger antalet veckor (52) och dela på 12 (månader) (40x52)/12 = 173,33). Då får man en genomsnittlig månadsarbetstid på 173,33. Att dela en månadslön med 173,33 tycker jag dock är högt, och alla veckor är inte 40 timmar eftersom helgdagar ska räknas bort. Men det blir till fördel när man räknar åt andra hållet när timlönen ska räknas om till månadslön. Arbetar du inom en verksamhet som inte har kollektivavtal bör du fråga vilken siffra de använder för att räkna fram timlönen. Här vet jag att företag använder sig av lite olika siffror. 173,33 är inte ovanligt men det vanligaste är nog att man använder 167. SVAR: Tjänstledighet kan vara en bra möjlighet att behålla tryggheten av sin anställning men ändå prova sina vingar. Rätt till tjänstledighet har man i lag bara för att studera. Din arbetsgivare kan inte neka dig det men om verksamheten kräver det kan de skjuta upp ledighet upp till ett halvår. Att planera sin ledighet och ansökan är därför av vikt. Om du arbetar i statlig sektor har du genom kollektivavtal även rätt till ledighet för att prova annat jobb. Med det sagt så finns det så klart alltid en möjlighet att komma överens med sin arbetsgivare om ytterligare ledighet. Om man är lösningsorienterad och ser till verksamhetens bästa så är det inte omöjligt att man kan få med sin arbetsgivare på båten. Men det är som mycket annat en förhandlingsfråga medan man kanske kan se rättigheterna till ledighet utifrån lag och avtal som en möjlighet om det visar sig svårt att komma överens. Kräva kan man enligt vissa premisser, men att komma överens är så mycket bättre. Emil Pettersson, förhandlare emil.pettersson@srat.se Martin Berndtsson, förhandlare martin.berndtsson@srat.se Tjänstledig för nytt jobb FRÅGA: Jag är intresserad av att söka tjänstledigt för att prova ett annat jobb. Vad har jag för rättigheter till tjänstledighet? organen är Rådet för statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst samt Huvudmannagruppen för behovsanpassad styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst. Den som har ett nationellt identitetskort kan resa med det istället för med passet till EU-länder som inte deltar fullt ut i Schengen-samarbetet, till exempel Storbritannien och Irland. 3 augusti 2015 Traineetjänster införs inom välfärdssektorn. En traineeanställning kan ges till arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år. Anställningen ska kombineras med en yrkesutbildning inom området. Arbetsgivaren får en subvention för lönen som ska vara kollektivavtalsenlig. SRAT 08-442 44 60 kansli@srat.se www.srat.se 17 augusti 2015 Arvsreglerna inom EU ändras så att ett arv ska fördelas enligt reglerna i det land som den avlidne var bosatt. Medlemmar som önskar skriva testamente kan kontakta Avtal24 via SRAT:s hemsida srat.se 7 september 2015 Maxbeloppet som ersättningen från a-kassan grundar sig på höjs från en månadslön om 18.700 kronor till en månadslön om 25.000 kronor. Det medför att högsta dagpenningen höjs från 680 kronor till 910 kronor. Sophie Silverryd, förbundsjurist Den 1 oktober fick Sverige nya sedlar. En gång i världen var det kungarnas viktigaste sätt att blåsa undersåtar och köpmän på pengar, långt viktigare än många skatter. Just nu håller jag på att skriva Skånes historia i tre band. Då snavade jag över Lundahistorikern Sture Bolins briljanta lilla Alduspocket ”Ur penningens historia” (1961). Den gav ett fascinerande perspektiv på mynt- och sedelbyten genom tiderna. Den vanliga föreställningen är att pengarna kom till som ett behändigt sätt att förenkla handeln. I stället för att klippa metallstänger och väga bitarna standardiserade man klippet och stämplade på härskarens profil som en garanti för deras värde. Så enkelt var det inte. Bolin visar att det var med pengarna som härskarna tog betalt för sina tjänster. Mynten innehöll aldrig lika mycket metall som köpmännen lämnade in. Mellanskillnaden tog fursten. Sedan kom de bysantinska kejsarna på ännu ett sätt att berika sig. De använde sin makt över rikets marknader till att ogiltigförklara föregångarens mynt, för att inte tala om alla främmande pengar. Alla köpmän tvingades växla in sina gamla och utländska mynt mot den nye härskarens färska präglingar – men de fick inte tillbaka lika många som de lämnat in. Det bysantinska bruket spred sig. I slutet av 1000-talet införde den siste vikingakungen Sven Estridsen systemet med tidsbegränsade riksmynt. På 1200-talet tjänade den danska kronan mer på myntverket i Lund än på all skatt från den skånska landsbygden. Penningpolitiken finansierade kungadömet. Det gick att dra åt skruven ännu ett par varv. Kung Valdemar Sejr kom på en ny variant. I stället för att bli plundrade när pengarna byttes ut fick alla undersåtar betala en skatt för att inte bli plundrade. Alla fick betala en peng för varje plog de ägde. Skåningarna blev förbannade och gjorde uppror, men Valdemars son Erik drev igenom den nya skatten. Därför kallas han Erik Plogpenning – och kanske var detta en del av förklaringen till att hans bror Abel lät slå ihjäl honom. Vilket annat land har en Abel som blev Kain för att komma åt kungakronan? Varje ny dansk kung hade sämre finanser än den förre. Det var väl gott och väl med plogpenningen – men varför kunde man inte tjäna pengar på det gamla sättet också? Sagt och gjort. När Erik Klipping tog över regeringen började han om med indragningarna. De nya pengarna skulle träda i kraft vid eller efter Mickelsmäss den 29 september. Riksbanken knyter an till gammal fin tradition genom att välja den 1 oktober för de nya sedlarna. Erik Klipping blev också mördad. Det hindrade inte hans son Erik Menved från att förbjuda gamla mynt vid handel, skattebetalning och andra transaktioner. Nu förnyades mynten varje år. Vid omväxlingen lämnades bara två nya penningar mot tre gamla. På nytt kan den sentida läsaren undra, om inte här finns ett bortglömt uppslag för penningpolitiken. Varför trassla med minusräntor, när man kan tvinga hushållen att handla genom att annars konfiskera en tredjedel av deras sedlar vare år? För varje ny myntindragning försämrades myntet. Silvret späddes ut mer och mer. När Christoffer II dog 1332 var kungamynten praktiskt taget ingenting värda, det danska riket hade kollapsat, ingen ny kung valdes och myntningen upphörde. Hela Danmark var pantsatt till grevarna i Holstein. Den svenske kungen Magnus Eriksson betalade väldiga mängder silver för att ta över Skåne – någon har räknat ut att det handlade om åtta ton. Det är en av Sveriges sämsta affärer genom tiderna – det tog inte ens 30 år innan Valdemar Atterdag snodde tillbaka panten. Riksbankens sedelbyte har ruggiga historiska rötter. n n n Krönika Sedelbyte med ruggiga historiska rötter Gunnar Wetterberg, författare och föreläsare gunnar @wetterberg.org SRAT-informationen nr 4 • 2015 23 Chef Egenföretagare Chefsnätverk Under våren kommer SRAT i samarbete med andra Saco-förbund återigen starta upp chefsnätverk på olika orter i Sverige. Det är ännu inte bestämt vilka orter och vilka datum det blir. Information kommer att läggas ut på srat.se samt mailas direkt till de som har anmält till SRAT:s medlemsregister att de är chefer. Inspirationsseminarier Att driva företag Saco arrangerar kostnadsfria inspirationsdagar om företagande i samarbete med SRAT och andra medlemsförbund. Höstens datum: • 21 oktober, Norrköping • 5 november, Gävle • 19 november, Malmö Sophie Silverryd, förbundsjurist Inspirationsseminarier Information finns i kalendariet på SRATs webbplats www.srat.se Läs om äktenskapsförord för egenföretagare på sidan 10. Inspiration Kvinnliga entreprenörer som borde vara med i historieböckerna Webbplatsen Driva Eget vill gärna dra sitt strå till stacken för att lyfta kvinnorna som skolböckerna har glömt bort. Framförallt de som genom tiderna bidragit med sin entreprenöriella uppfinnareller företagaranda. Vi på SRAT hjälper gärna till att sprida den informationen. Här kommer nummer fem och sex på listan: Ny som chef Saco arrangerar kostnadsfria inspirationsdagar för chefer i samarbete med SRAT och andra medlemsförbund. Målgruppen är nya chefer eller den som är på väg att bli chef. Höstens datum: • 21 oktober, Norrköping • 5 november, Gävle • • 19 november, Malmö 27 november, Stockholm Information finns i kalendariet på SRATs webbplats www.srat.se Tre råd till dig som är ny som chef Om du är ny i din chefsroll behöver du extra stöd och kanske utbildning. På Sacos webbplats finns några råd från Lotta Fogel, utbildare och coach i chef- och ledarskap. Kontakta gärna SRAT för rådgivning redan när du söker eller blir erbjuden en chefstjänst. Som ny chef måste du både hitta din egen drivkraft och tydliggöra ditt uppdrag. 1. Hitta din inre kompass 2. Tydliggör ditt uppdrag, uppåt och nedåt 3. Passa på att vara ny Maria Christina Bruhn (1732-1808) Drev tapetverkstad och uppfann ett säkert sätt att förvara krut vilket gjorde henne till Sveriges första kvinnliga patentinnehavare. De tre punkterna utvecklas vidare på Sacos webbplats. Läs mer under denna länk: www.saco.se/studieval--karriar/for-dig-som-chefoch-ledare/ny-som-chef/ Är du chef? Wilhelmina Skogh (1850-1926) Blev 1902 direktris för Grand Hôtel. Hon hade då redan hunnit öppna järnvägsrestaurang och järnvägshotell i Storvik, byggt om Bollnäs hotell, arrenderat jaktmark för att locka turister och byggt telefonledningar mellan Bollnäs och Gävle. Hon hade varit chef både för de stora hotellen till Stockholmsutställningen och för Turisthotellet i Rättvik, där hon var pionjär för skidturismen. Källa: Driva Eget 24 SRAT-informationen nr 4 • 2015 På SRATs webbplats (srat.se) har vi en särskild sida för dig som är chef, där vi har samlat dina förmåner och vår service. Är du chef och vill ha information via e-post från SRAT om nyheter, aktiviteter och förmåner – meddela oss detta på kansli@srat.se. Vi registrerar dig då som chef i vårt medlemsregister. Bara för dig i SRAT Se hela ditt medlemserbjudande på folksam.se Förmånliga försäkringar för dig som är medlem Tillsammans med SRAT har vi i Folksam sett till att dina medlemsförsäkringar är något utöver det vanliga. Försäkringarna har ett förmånligt pris eller innehåller mer jämfört med om du skulle skaffa dem på egen hand. Du som har ditt hem försäkrat hos oss får även samlingsrabatt på många av våra andra försäkringar. Du hittar ditt medlemserbjudande på : folksam.se/srat SRAT-informationen nr 4 • 2015 25 Föreningarna SRAT Arbetsmarknad kallar till årsmöte SRATs samarbetspartner Avtal24 är också på plats och berättar om de privata avtal du som medlem kostnadsfritt kan upprätta (exempelvis testamente. Läs mer under förmåner på srat.se). Efter årsmötet bjuder vi på lättare förtäring. Tid Tisdagen den 17 november 2015, kl. 17:30 Plats SRATs kansli, Malmskillnadsgatan 48, 5 tr, Stockholm Dagordning – Mötets öppnande – Val av ordförande för mötet – Val av sekreterare för mötet – Val av justeringsman tillika rösträknare – Fråga om mötet är behörigen utlyst – Val av föreningsordförande för ett år – Beslut om antal ledamöter att väljas till styrelsen – Val av ledamöter – Val av valberedning – Inkomna motioner – Övriga frågor – Mötets avslutande Resor Reseersättning utgår för billigaste färdsätt, det vill säga allmänna kommunikationer, alternativt ersättning (18,50 kr/mil) för resa med egen bil. Reseersättning betalas ut med max 350 kronor. Ingen ersättning utgår för medlemmar bosatta inom normalt pendlingsavstånd från Stockholm. Förslag på kandidater till styrelsen Valberedningen vill ha förslag på kandidater till styrelsen. Kontakta Anders Åkerström på e-post anders.akerstrom@ arbetsformedlingen.se Motioner Ska vara styrelsen tillhanda senast den 3 november 2015. Skicka till anders.jansson@arbetsformedlingen.se Anmälan Senast den 13 november 2015 till Anders Jansson, på e-post anders.jansson@arbetsformedlingen.se Välkommen! 26 SRAT-informationen nr 4 • 2015 Från vänster: Stefan Lundå, Helena Sundman, Carina Wikström, Åsa Eriksson, Reza Zarenoe, Johanna Hopstadius, Petter Carlsson, Shiva Lindahl. Internat med Audionomerna I månadsskiftet augusti – september samlades den nya styrelsen för Audionomerna på Djurö för internat. Det blev en uppstart för framtida arbete och en möjlighet att tillsammans forma hur den nya sammansättningen av styrelsen ska leda och dela arbetet för föreningen. Frågor om ansvarsområden, arbetsgrupper, olika projekt och målsättningar för de närmaste åren blev lyfta. Liksom en möjlighet för alla att lära känna varandra, även det viktigt för ett gott samarbete. Nu börjar vintern och en spännande tid med fokus på professionsutveckling, arbete med nya lokalföreningar och att ytterligare öka rekryteringen av medlemmar till föreningen. Emil Pettersson, förhandlare Missa inte medlemsutskick! Anmäl din e-postadress på MIN SIDA på www.srat.se Grattis till följande korsordslösare i nr 3/2015: Lisbeth Björk, Spånga Åsa Hagelberg, Olofström Anna-Lena Holgersson, Norrfjärden Oskar Sykiäinen, Mölnlycke Karl-Gösta Ögren, Skelleftehamn En penninglott är på väg! Lösning på www.srat.se/sratinformationen Föreningarna Kontakter AEAs personalförening Kontaktperson Lisbeth Lindberg Tfn arb 08-4123336 lisbeth.lindberg@aea.se Audionomerna www.audionomerna.nu Ordförande Reza Zarenoe Tfn arb 013-221190 Mobil 070-7570498 reza.zare.noe@regionostergotland.se Sacoförbundens personalförening, SFP Ordförande Agneta Östlund 08-567 061 18 agneta.ostlund@fysioterapeuterna.se Socialstyrelsens SRAT-förening, SOSSR Ordförande Åsa Rundquist Tfn bost 08-836777 asa.rundquist@gmail.com SRATs allmänna sektion, SRAT-A Ordförande Camilla Robertsson Mobil 070-5537039 camilla.robertsson@mil.se Svensk Flygteknikerförening, SFF www.flygtekniker.se Ordförande Ola Blomqvist Mobil 070-574 43 53 ola.blomqvist@flygtekniker.se Medlemsregister Niclas Roos Tfn arb/fax 0150-519 55 Mobil 0768-55 24 90 niclas.roos@flygtekniker.se Svensk Optikerförening Ordförande Unni Rosengren Mobil 076-3110554 E-post unni.rosengren@gmail.com Föreningen FRA-tjänstemän Ordförande Mats Holmgren Tfn arb 08-4716400 mats.holmgren@fra.se SRAT Arbetsmarknad Ordförande Anders Jansson Tfn arb 010-4864753 Mobil 070-247 08 53 anders.jansson@arbetsformedlingen.se Föreningen Statens Justerare av mått och vikt Ordförande Martin Nyström Tfn arb 010-516 61 10 martin.nystrom@sp.se SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket Ordförande Kari Gråsten Tfn arb 010-44 44 220 kari.grasten@fortv.se Medlemsregister Staffan Lundin Tfn arb 033-16 56 31 staffan.lundin@sp.se SRAT-föreningen vid Kustbevakningen Ordförande Jan Olsson jan.olsson@kustbevakningen.se Ordförande Ulrika Guldstrand Mobil 07056-79 67 37 ulrika.guldstrand@logopedforbundet.se HälsoAkademikerna – föreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa www.halsoakademikerna.se SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket, SVSR Ordförande Hans Fotmeijer Tfn arb 011-191083 Mobil 0734-321083 hans.fotmeijer@sjofartsverket.se Sveriges Tandhygienistförening, STHF www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se Ordförande Andreas Lövdahl Mobil 0704-40 90 44 ordforande@halsoakademikerna.se Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, LKR www.kiropraktik.se Ordförande Tobias Lauritsen Mobil 076-0505134 tobias.lauritsen@lkr.se Kansli Ellinore Andersson Mobil 070-6891179 kansli@lkr.se Lotsförbundet www.lotsforbundet.se Ordförande Patrik Wikand Mobil 0708-63 39 12 patrik.wikand@sjofartsverket.se Medlemsregister/kassör Anders Hellgren Tfn arb 010-478 5391 anders.hellgren @sjofartsverket.se Riksförbundet för Podiatrisk Medicin podiatriskmedicin.wordpress.com/ Ordförande Ulf Sundberg Mobil 076- 1169002 ulf_thg@hotmail.com Medlemsregister Kjell Johansson Tfn arb 011-19 12 05 kjell.johansson@sjofartsverket.se SRAT-föreningen vid Tullverket, SRAT-TULL Ordförande Christer Nilsson Tfn arb 040-661 31 61 Mobil 070-350 08 22 Fax 040-661 31 76 christer.j.nilsson@tullverket.se SRAT-Posten Ordförande Eva Lind Tfn arb 010-4364062 eva.lind@postnord.com Statens kriminaltekniska lab. (numera NFC) SRAT-förening Ordförande Helene Andersson Tfn arb 010-5628411 helene.andersson@nfc.polisen.se Svensk Perfusionistförening Ordförande Maria Tellin Tfn arb 031-3427736 Mobil 072-3066343 maria.e.tellin@vgregion.se Svenska Logopedförbundet , SLOF* info@logopedforbundet.se www.logopedforbundet.se Ordförande Yvonne Nyblom Mobil 0733-666399 yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se Kontaktperson Ingela Jägestrand Mbt 0701-44 32 74 08-442 44 73 (tis-ons) ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se Trafikflygarhögskolans SRAT-förening Ordförande Björn Hopen Tfn arb 0733368285 bjorn.hopen@tfhs.lu.se Utrikesförvaltningens personalförening, UPF Ordförande Magnus Nordström 08-405 52 40 magnus.nordstrom@gov.se Kansli Agneta Malmsten-Otte Tfn arb 08-405 5140 agneta.malmsten-otte@gov.se Svensk Flygpersonalförening, SFPF Magnus Nordström, se ovan. Ordförande Lisbeth Nilsson Eventuella ändringar meddelas SRATs kansli på e-post kansli@srat.se eller telefon Tfn bost 08-651 13 71 08-442 44 60. Sacoföreningar, Saco-S-föreningar, Akademikerföreningar På de flesta arbetsplatser med olika Sacomedlemmar finns en Sacoförening/Saco-Sförening/akademikerförening. Detta är ett samverkanorgan för alla Sacomedlemmar på arbetsplatsen och svarar bland annat för de lokala löne- och MBL-förhandlingarna. SRAT-informationen nr 4 • 2015 27 POSTTIDNING B Konstruktör: Daniel Svensson Avsändare: SRAT Box 1419 SE-111 84 Stockholm Lös SRAT-informationens korsord och sänd in lösningen till redaktionen senast den 29 oktober 2015. Fem rätta lösningar dras bland de inskickade och belönas med penninglotter. Lösningen sänds till: SRAT, Box 1419, 111 84 STOCKHOLM
© Copyright 2024