Lär barn att läsa
l l l Nr 3 – juni 2015 BOKHUND Lär barn att läsa Rapport från SRATs förbundsmöte 3 INNEHÅLL Rapport från SRATs förbundsmöte och presentation av nya styrelsen....................................................4-11 Från Saco-toppen till stallbacken...................................................12 Bokhund – ett framgångsrikt projekt.............................................................16 4-11 Variation – nyckeln till ett mer hållbart arbetsliv?.....................................20 I varje nummer: Åsa Lindh, ny vd för Trygghetsstiftelsen. – Ett större ansvar för statliga arbetsgivare...............................24 Ledare............................................................. 3 12 Boktips.............................................................26 Ordförandeordet.................................. 13 Fråga & Svar............................................. 19 Anders Rådström om Sacoförbundens rekryteringsprojekt på privat sektor..........................................27 Student....................................................... 21 Efter trettio år som facklig företrädare: Allt handlar om gott bemötande..................................................28 Aktuellt från föreningarna.............. 31 Tuffa tag när Posten drog ner men bra skyddsnät underlättade..29 Ändrad yrkesroll påverkar audionomens arbetsmiljö..................30 Krönika........................................................ 25 Korsord........................................................ 32 16 Bokhund hjälper barnen att lära sig läsa 29 PostNord har genomgått stora och tuffa förändringar SRATs kansli Förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65 Bitr. förbundsdirektör Anders Berndt, 08-442 44 70 Kommunikatör/redaktör Marie Norell, 08-442 44 77 Redovisningsansvarig Kajsa Korsgren, 08-442 44 62 Förbundsjurist Sophie Silverryd, 08-442 44 74 2 SRAT-informationen nr 3 • 2015 Förhandlingschef Mats Eriksson, 08-442 44 81 Förhandlare Mia Axelsson, 08-442 44 76 Martin Berndtsson, 08-442 44 67 Ola Blomqvist, 08-442 44 69 Lena Busck, 08-442 44 68 Ann Garö, 08-442 44 79 Linda Lekander, 08-442 44 78 Emil Pettersson, 08-442 44 75 Maria Yngvesson, 08-442 44 61 IT-samordnare/medlemsregister Susanne Rönngren, 08-442 44 72 Assistent/medlemsregister/vaktmästeri Jessica Carlberg, 08-442 44 66 Marie Samuels, 08-442 44 71 Ledare Smärtsam självkritik löser sällan problem Motsättningar som uppstår för att man har olika uppfattning kan både gagna jobbet och vara lärorikt för de inblandade. Vissa menar till och med att de är en förutsättning för utveckling – att det är först när olika åsikter bryts mot varandra som man kan hitta nya lösningar på ett problem. Men det kräver förstås att alla parter är beredda att lyssna och att dela med sig, att ge och ta. Motsättningar som får ligga och gro kan däremot bidra till psykisk ohälsa. Konfliktforskare talar om tre olika problem vid svår- eller olösta konflikter. Att parterna är låsta i sina uppfattningar, att de är ovana vid att reflektera över sin egen roll i den uppkomna situationen och/eller har svårt att skilja mellan den professionella rollen och känslorna. Det händer då och då att jag får samtal från medlemmar, både chefer och medarbetare, som mår riktigt dåligt för att relationerna på jobbet inte fungerar. Förvånansvärt många av dem lägger hela skulden på sig själva. Om jag bara hade gjort annorlunda … Om jag bara hade förstått… Om jag bara inte … Visst är det bra att vara ödmjuk. Men ibland tar sig självkritiken för stora uttryck. Det kan ju också vara så enkelt att vissa människor passar dåligt ihop, att personkemin inte stämmer. För det mesta går det att hitta lösningar på det också – utan att man måste hitta en syndabock. De allra flesta av oss hamnar någon gång under arbetslivet i obehagliga situationer. Jag har också gjort det, och jag minns hur mycket kraft det tog att grubbla på vad jag hade gjort för fel. Helt i onödan, kan det tyckas, så här efteråt. Det är tråkigt, men oftast ingen katastrof om det är dåligt stämning på jobbet ibland – det brukar lösa sig. Men jag vill än en gång påminna om att vi på kansliet finns tillgängliga för att stötta de medlemmar som hamnar i en situation som ni inte kan klara ut på arbetsplatsen. målet att vi skulle ha ett nytt avtal klart så här dags. Men det har varit betydligt svårare än vi förutsatte att komma överens. Förhandlingarna har gått in i ett intensivare skede nu under våren, men än finns det många frågor kvar att lösa. Helt klart är att vi går mot ett systemskifte – från ett förmånsbestämt till ett avgiftsbaserat pensionssystem. Vad det innebär kommer berörda medlemmar givetvis att få information om när vi har kommit vidare i förhandlingarna. På tal om avtal; SRAT har vuxit, vi har medlemmar hos fler arbetsgivare och de individuella avtalen blir fler. Sammantaget har förhandlingsarbetet blivit mer komplext och det ställer högre krav på samordning och gemensam struktur. Vi har därför gjort en förändring i kansliorganisationen som innebär att Mats Eriksson, en av våra erfarna förhandlare, har utsetts till förhandlingschef. I hans arbetsuppgifter ingår numera ett tydligare strategiskt ansvar. Jag ser förändringen som en stor trygghet för mig i mitt ledarskap, men framför allt för medlemmarna. Så vill jag passa på och skicka en särskild hälsning och ett tack till alla er som deltog i förbundsmötet i maj. Det känns skönt att veta att vi har ert fortsatta mandat att jobba vidare. Men först ska vi njuta av ljuset, blommorna och förhoppningsvis också av solen! Jag önskar att ni alla får en riktigt skön sommar! Från de här reflektionerna till en helt annan sorts samtal, som jag har ägnat mycket tid under det senaste året; förhandlingarna med Arbetsgivarverket om ett nytt pensionsavtal för statligt anställda medlemmar. Vi har hållit på ett och ett halvt år nu, och när vi började var Telefon Vx 08-442 44 60 Fax 08-442 44 80 E-post fornamn.efternamn@srat.se kansli@srat.se Webbplats www.srat.se Post Box 1419 111 84 Stockholm Besök Malmskillnadsgatan 48, 5 tr Visst är det bra att vara ödmjuk. Men ibland tar sig självkritiken för stora uttryck. Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör Öppettider Sep–apr 8:00–16:30 Maj–aug 8:00–15:45 Lunch 11:30–12:30 Växeltider fredagar Sep–apr 8:00–16:00 Maj–aug 8:00–15:30 SRAT-informationen ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informationen skickas per post /e-post till alla medlemmar i förbundet. Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Redaktör Marie Norell Layout Marie Norell foto Ledarbild Torbjörn Zadig Omslag Anna Nilsson Tryckeri Linderoths/AWJ Tryck AB, Nyköping Upplaga 13.400 ex Utgivning 2015 Nr 1 v.9 Nr 2 v.19 Nr 3 v.27 Nr 4 v.41 Nr 5 v.50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning. Annonspriser Fyrfärg Helsida (180x262) 16.500 kr Halvsida (180x130) 8.500 kr Kvartssida (87x130) 4.500 kr Annonsbokning marie.norell@srat.se PAPPER Omslag: 130 g Multiart LJÖMÄRKT Silk MI Inlaga: 90 g G-print Tidningen är momsbefriad. 341 810 TRYCKSAK SRAT-informationen nr 3 • 2015 3 SRATs förbundsmöte 2015 Utmaningar väntar Fredagen den 22 maj höll SRAT förbundsmöte på Djurönäset i Stockholms skärgård. En solig dag i positiv anda. Förbundsmötet är SRATs högsta beslutande organ som sammanträder vart tredje år och beslutar bland annat om budget, medlemsavgifter, stadgar. En ny förbundsstyrelse väljs också för de kommande tre åren. Förbundsordförande Anitha Wijkström inledde förbundsmötet och hälsade alla välkomna. Hon gjorde en tillbakablick från förbundsmötesperioden och konstaterade att den präglats av lågkonjunktur och ekonomisk återhämtning. SRAT har under samma period över förväntan haft en positiv medlemsutveckling trots tappet av medlemmar som gått i pension. – Flera av SRATs yrkesgrupper har en stabil arbetsmarknad, medan det för andra är mer osäkert. Arbetslösheten slår hårt mot flera av SRATs medlemmar och förbundet har behövt göra extra insättningar till den inkomstförsäkring som ingår i medlemsavgiften. Det är dessutom en utmaning att få 18-24-åringar att gå med i a-kassan, som är den åldersgrupp som sällan ansluter sig, sade Anitha Wijkström. Vi avvaktar också en eventuell höjning av ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen från hösten. 4 SRAT-informationen nr 3 • 2015 Förbundet har sedan senaste förbundsmötet också fått en ny medlemsgrupp i och med att Svenska Logopedförbundet anslöt sig i januari 2015. SRAT är ett modernt förbund med väl fungerande struktur för att kunna ta emot nya medlemsgrupper. Vi är nära medlemmen, vi vill att alla medlemmar ska bli väl bemötta och få god service. Från hösten startar förbundet ett samarbete med medlemsutveckling.se i syfte att bli ett ännu mer attraktivt förbund med fortsatt god medlemstillströmning. Därefter talade Sacos ordförande Göran Arrius om SRATs viktiga roll i Sacovärlden, att kunna ta hand om medlemsgrupper som vill vara självständiga. – SRAT kan inte bli annat än framgångsrikt när det leds av två så starka kvinnor, konstaterade Göran Arrius och applåderades av förbundsmötets ombud. Göran Arrius berättade också om den hårdnande konkurrensen om medlemmarna, framför allt från TCO och ”sofflocket”, det vill säga att välja att vara oorganiserad. – Vi måste ställa oss frågan vad det är som gör att medlemmar söker sig till oss och stannar kvar. Vi har ett stort tapp av medlemmar i 35-årsåldern. Vi är smarta om vi samverkar inom Sacofederationen, då blir vi starkare, menade Göran Arrius. Göran Arrius riktade också ett stort tack till alla förtroendevalda, som ju är navet i våra fackliga organisationer. Förbundsmötesförhandlingarna Till mötesordförande valdes Anders Lönnberg, tidigare kanslichef på Saco och av regeringen nyutnämnd nationell samordnare av life science-sektorn och Nils-Bertil Rosén, pensionerad ombudsman på SRAT till ersättare. Till mötessekreterare valdes förbundsjurist Sophie Silverryd och förhandlare Emil Pettersson till ersättare. Blomqvist, Ulrika Guldstrand (nyval), Anders Jansson, Ingela Jägestrand, Eva Lind (nyval), Andreas Lövdahl, Magnus Nordström (nyval), Camilla Robertsson, Unni Rosengren (nyval), Patrik Wikand och Reza Zarenoe (nyval). Efter ett konstituerande möte utsågs Anders Jansson till 1:e vice förbundsordförande och Ola Blomqvist till 2:e vice förbundsordförande. Styrelsen presenterar sig på nästa uppslag. Avgående ledamöter Fyra ledamöter avgick i samband med förbundsmötet; Hans Fotmeijer, Bengt-Gunnar Herrström och Roger Larsson, som varit med sedan 2006, och Ann-Marie Andela som varit med sedan 2012. Anitha Wijkström tackade för den tid de varit med i förbundsstyrelsen och allt engagemang de bidraget med under åren. Hans Fotmeijer var inte närvarande. Motion En motion behandlades och den handlade om att utreda en reducerad medlemsavgift till föräldralediga och långtidssjukskrivna medlemmar. Förbundsmötet beslutade att bifalla motionen. Propositioner Tre propositioner fanns på dagordningen: 1. Ändringar i förbundsstadgan 2. Medlemsavgifter och fondavsättning. Budget 2016-2018 3. Regler för nedsättning av medlemsavgiften Samtliga propositioner bifölls av förbundsmötet, vilket i korthet innebär att utträdestiden ändras från tre till en månad, att medlemsavgiften är oförändrad och att styrelsen fick befogenhet att omdisponera budgeten eller höja/sänka medlemsavgiften under förbundsmötesperioden. Ny förbundsstyrelse Valberedningen, med Åsa Rundquist som sammankallande, hade som vanligt gjort ett grundligt jobb och deras förslag till ny förbundsstyrelse bifölls enhälligt. Anitha Wijkström omvaldes till förbundsordförande för sjunde gången. Till ledamöter valdes: Ola Föreläsning Förbundsmötet bjöds också på en underhållande och känslosam föreläsning på temat ”Vi är varandras arbetsmiljö” av Cecilia Hed Malmström, som är polarguide och nybliven regionchef för Handelskammaren i Gävle. Hennes berättelse baseras på erfarenheterna från Sydpolsbasen Amundsen-Scott där hon under fyra månader deltog i ett forskningsprojekt boende i tält i -58oC och ombord på Polarfartyg till Antarktis, Grönland och Svalbard. Avslutning En dag i positiv anda är slut, nu väntar hårt arbete för den nya styrelsen och förbundskansliet till 2018 då förbundsmötet samlas igen. Marie Norell, kommunikatör Fler bilder från förbundsmötet finns på sidorna 10-11. SRAT-informationen nr 3 • 2015 5 SRATs nya förbundsstyrelse presenterar sig Anitha Wijkström Leg tandhygienist Sveriges Tandhygienistförening, STHF anitha.wijkstrom@srat.se Du har blivit vald till förbundsordförande för SRAT ytterligare en period. Dina tankar så här några veckor efter förbundsmötet? – Jag är förstås stolt och glad, säger Anitha Wijkström. Och mycket hedrad att återigen få företräda SRAT. Förbundet mår bra och utvecklas hela tiden i en positiv riktning. Det gör mitt uppdrag väldigt stimulerande. 1. Lokalt och centralt för Sveriges Tandhygienistförening, bland annat ordförande fram till 2008. SRATs styrelse sedan 1987, ordförande sedan 1997. Ledamot i Sacos styrelse, vice ordförande i AkademikerAlliansens representantskap. Ersättare för Sacos ordförande i Europafacket. Ledamot i Nordens Fackliga Samorganisations styrelse. Ledamot i Rådet för Etisk Plattform. 2. Professionalism, kvalitet och service. 6 SRAT-informationen nr 3 • 2015 3. Se till att löneavtalen tillämpas på avsett vis. Rekrytering och rekryteringsbefrämjande åtgärder kommer att vara prioriterade områden. Fortsätta utveckla innehållet i ett SRAT-medlemskap. SRAT ska finnas representerade i alla de sammanhang som är relevanta för förbundet och för våra föreningar. Det är viktigt att stärka och utveckla våra medlemsföreningar. Det fackliga arbetet ska ligga så nära som möjligt den enskilde medlemmen och medlemsnytta ska alltid vara central. Alla medlemmar ska känna att det får en bra service och gott bemötande. 4. Unga människor vill också vara delaktiga och känna att de har möjlighet att påverka. Vi ska informera och kommunicera hur ett modernt fackförbund fungerar. Vi ska tydliggöra att vi är ett kollektiv med individfokus. Vi ska bättre beskriva nyttan av ett medlemskap. Berätta om vikten av kollektivavtal. Erbjuda olika verktyg för att möjliggöra för den enskilda medlemmen att göra informerade och medvetna val. Vi ska fortsätta att utveckla villkor och förmåner så att man får ett mervärde av medlemskapet. Vi ska beskriva hur vi arbetar integrerat med yrkes- och fackliga frågor. Vi ska befinna oss där unga människor finns. Vi ska kommunicera på deras villkor och efter deras behov. Vi ska ha koll på specifika verksamheter och frågor som direkt berör unga människor. Vi ska vara väldigt tydliga och tala om att vi är bra på det vi gör! SRAT-informationen ställde några frågor till den nya styrelsen. 1) Facklig bakgrund i korthet. 2) Vilka tre värdeord kopplar du till SRAT? 3) Viktigaste frågorna som SRAT bör driva under de närmaste åren? de föran ndsord u e förb 1:e vic 4) Hur ska SRAT bli ännu mer attraktivt för nya medlemmar och behålla befintliga? Anders Jansson Arbetsförmedlare, Arbetsförmedlingen SRAT Arbetsmarknad anders.jansson@arbetsformedlingen.se 1) Ordförande i SRAT Arbetsmarknad och förste vice ordförande SRATs förbundsstyrelse samt olika förtroendeuppdrag inom Saco-S Arbetsförmedlingen. Har valt att engagera mig i fackliga frågor, till att börja med som platsombud. 2) Kompetens, engagemang, pålitlighet. 3) En god arbetsmiljö är inte längre en självklarhet på dagens arbetsmarknad. Sjuktalen ökar åter till oroande nivåer och ofta är den arbetsrelaterad. Kvalité på högre utbildning som är en viktig konkurrensfaktor i vår omvärld, ett kvitto på vår gemensamma välfärd. Sjunker kvalitén är det en orätt både för våra studenter och för oss som medborgare och skattebetalare. Kompetensutveckling i arbetslivet. Upplever att många inte får den kompetenspåfyllnad som behövs i det dagliga arbetet. 4) Konkurrensen ökar för varje dag från andra förbund utanför Saco om våra medlemmar och blivande medlemmar. Det finns tre grupper SRAT måste attrahera förutom oss som redan är medlemmar: ungdomar, till Sverige nyanlända akademiker och oorganiserade. Det viktigaste arbetet i att rekrytera nya medlemmar är ju alla vi tillsammans. Vi är drygt 15000 medlemmar inom SRAT och våra föreningar. Tänk om var och en av oss under det kommande året rekryterar en (1) ny medlem. En framgångsfaktor jag tror mycket på är att SRATs förhandlare även är utbildade karriärcoacher. En medlemsnytta till oss alla som ibland behöver stöd att finna nytt innehåll i sitt arbete. Karriär är inte bara att gå från medarbetare till chef utan det är även att växla och växa med de arbetsuppgifter man redan har. Den medlemsnyttan önskar jag att vi inom SRAT framhåller ännu mer framöver. de föran ndsord u e förb 2:e vic Ola Blomqvist Flygtekniker, SAS Svensk Flygteknikerförening ola.blomqvist@flygtekniker.se 1) Lokal förtroendevald sedan 1994. Centrala SFF-uppdrag sedan 1997. Ordförande i SFF sedan 2004. Ledamot i SRATs förbundsstyrelse sedan 2009. Dessförinnan suppleant. Centralt förhandlingsansvarig för flygteknikerna inom förbundet. Vice ordförande i Aircraft Engineers International sedan 2007. 2) Närhet, öppenhet och flexibilitet. 3) Behålla och utveckla det unika med att ha föreningar med stor frihet att agera i fackliga- och i yrkesrelaterade frågor. Hantera utmaningarna med att växa som förbund. Påverka löneavtalen för bästa möjliga utveckling för medlemmarna. Särskilt inom offentlig sektor riskerar trycket på besparingar att påverka löneutvecklingen på ett sätt som inte överensstämmer med de avtalade kriterierna för lönesättning. 4) Som hittills men med ytterligare fokus på att möta nya generationers intressen. l Nyva Ulrika Guldstrand Leg logoped, Staffanstorps kommun Svenska Logopedförbundet ulrika.guldstrand@logopedforbundet.se 1) Svenska Logopedförbundets styrelse sedan 2003, från 2009 som ordförande. General Secretary i logopedernas europeiska samarbetsorganisation CPLOL sedan 2013. Lokalfacklig företrädare sedan 2000. 2) Kompetens, engagemang och omtanke. 4) Jag tror att SRATs modell att koppla det traditionellt fackliga som rådgivning, förhandling och arbetsrätt nära samman med kunskap och utveckling kring yrkesfrågorna är vägen framåt. Jag tror att innehållet i arbetet ofta ligger arbetstagarna närmare än frågor kring arbetsförhållanden och villkor. Akademiker har valt sitt yrke av intresse för ämnet och innehållet, troligen mer än för lönen. Lyckas vi bli en intressant partner kring innehållet i arbetet och frågor som utveckling och fortbildning lockar vi medlemmar. SRAT-informationen nr 3 • 2015 t 3) Lön, pension och schyssta villkor på arbetsmarknaden. 7 Ingela Jägestrand Leg tandhygienist, Praktikertjänst Sveriges Tandhygienistförening ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 1) Vice ordförande STHF, ledamot SRAT förbundsstyrelse. 2) Stöd, service, trygghet. 3) Lönebildning, kompetensutveckling, jämställdhet. 4) Attrahera till medlemskap från studietiden under hela yrkeslivet genom att möta och stödja medlemmarna utefter egna behov och villkor. l Nyva Eva Lind Personalspecialist, PostNord SRAT-Posten eva.lind@posten.se 1. Facklig förtroendevald sedan hösten 2009. Heltid på Saco-Postens kansli med ansvar för medlemsgrupperna inom produktion, försäljning och retail. Vilket innebär att lära känna medlemmarna så att jag kan företräda dem i olika förhandlingar och i enskilda ärenden. 2. Nära, tryggt och professionellt. 3. Karriärutveckling, kollektivavtal och arbetsrätt. 4. Synas mer ute som förbund, egna seminarium på olika orter. Tidningen har blivit väldigt bra det arbetet måste fortsätta. Andreas Lövdahl Effektivitetskonsult, Eget företag HälsoAkademikerna ordforande@halsoakademikerna.se 1) SRATs förbundsstyrelse sedan 2000. HälsoAkademikernas styrelse sedan 1997 och ordförande sedan 1999. Ledamot och ordförande i Migrationsverkets Saco-S förening 1998-2004. 2) Kvalitet, erfarenhet och specialiserad. 3) Utveckla rekryteringsarbetet så att vi inte bara balanserar upp pensionsavgångarna utan också ökar medlemsantalet. Kanske genom riktat fokus från enskild förhandlare eller fokusgrupp. Utveckla arbetet för studerandemedlemmar. För flera av de stora föreningarna sker rekryteringen till klar majoritet genom besök på studieorterna. Även här kan ett särskilt uppdrag hos enskild förhandlare vara en möjlig väg. Tätare samarbete mellan föreningarna. Här kan förbundet inspirera och samordna i större utsträckning. 4) Det är idag gratis att bli studerandemedlem. Det kan tyckas positivt men det gör även att många blir medlemmar utan att reflektera över om medlemskapet är något för dem. Lätt att bli medlem och lika lätt att säga upp medlemskapet. Kan vara något att fundera på. Det finns och framför allt utvecklas många små högkompetenta yrkesgrupper. SRATs organisation och arbetssätt är optimalt för att arbeta med dessa grupper. Här kan vi löpande omvärldsbevaka för att utöka SRAT med fler nya yrkesgrupper. Varumärkesarbetet för några år sedan visade att medlemmar som hade haft någon slags kontakt med SRAT och föreningarna hade en mycket positiv bild av SRAT samt även en bred kunskap om vad SRAT och föreningarna gör och erbjuder. Hur kan vi öka kontakten med våra medlemmar? Det är nyckel till ökad nöjdhet med medlemskapet. l Nyva Magnus Nordström Kansliråd, Utrikesförvaltningen Utrikesförvaltningens Personalförening magnus.nordstrom@gov.se 1) Heltidsarbetande ordförande i UPF, vice ordförande i Regeringskansliets Saco-S-förening, ledamot i SRATs förbundsstyrelse. 2) Medlemsnära, engagerat och professionellt. 3) Att främja god arbetsmiljö i ett alltmer gränslöst arbete, att främja villkoren för alla våra yrkeskategorier, se till så att medlemmarnas kompetens och utbildning värderas högt och att kompetensutveckling blir ett livslångt lärande med mervärde som uppskattas. 4) Genom att vara nära medlemmarna, vara lyhört för medlemmarnas behov och att alltid ta tillvara medlemmarnas intressen. Våra medlemmar är våra bästa rekryterare. Vi ska visa på att vi genom vår mångfald och medlemsnärhet ger styrka i fackliga frågor för våra yrkesgrupper. Då behåller och rekryterar vi medlemmar inom våra nuvarande yrkeskategorier men kan också bättre locka nya yrkeskategorier som vill behålla sin unika identitet. 8 SRAT-informationen nr 3 • 2015 Camilla Robertsson Civil tjänsteman, Försvarsmakten SRATs allmänna sektion, SRAT-A camilla.robertsson@mil.se 1) Fackligt aktiv sedan 1998 i Saco HKV styrelse. Heltid facklig sedan 2003 och har förhandlat för akademiker i Försvarsmakten. Ordförande i SRAT-A och Saco HKV sedan 2012. 2) Gemenskap, trygghet och arbetsglädje. 3) Aktivt verka för att bevara styrkan i kollektivavtalen. Statliga myndigheter och verk ska kunna lösa sina uppgifter med anställd personal och inte vara beroende av bemanningsföretag. Verka för bra villkor genom hela arbetslivets alla faser, det vill säga från studier till nyanställning till föräldraledighet, kontinuerlig utveckling och slutligen pension. Rätten till heltidstjänst för samtliga grupper, god arbetsmiljö med i genomsnitt 40 timmars arbetsvecka för att säkerställa balans mellan arbete och fritid. 4) Bevaka och försvara samverkansavtalen och stöd de lokala föreningarna. l Nyva Unni Rosengren Leg optiker, Sabbatsbergs närsjukhus Svensk Optikerförening unni.rosengren@gmail.com 1) Först adjungerad i Svensk Optikerförening, under de senaste tre åren som ordförande. 2) Engagemang, ansvar och professionalism. 3) Då vi har så många olika yrkeskategorier inom vårt förbund är det viktigt att vara lyhörda och identifiera vad vi behöver göra för våra medlemmar inom dessa respektive grupper. Det är något vi arbetar med redan idag men det är viktigt att fortsätta och utveckla detta arbete för att kunna hjälpa våra medlemmar på bästa sätt. 4) Synas mer i olika sammanhang samt göra det ännu tydligare varför det är så viktigt att engagera och stödja facklig verksamhet – och varför SRAT är det bästa fackförbundet! Patrik Wikand Sjökapten/lots, Sjöfartsverket Lotsförbundet patrik.wikand@sjofartsverket.se 1) Styrelsen för Lotsförbundet sedan 2006, de senaste fyra åren som ordförande. 2) Professionalism, storhet och engagemang. 3) Små som stora, de som medlemmar tycker är viktiga, löner, statusfrågor, bra arbetsvillkor kan vara några. 4) Att lyssna på alla medlemmar och visa engagemang och stöd. l Nyva Reza Zarenoe Leg audionom, Region Östergötland Audionomerna Reza.Zare.noe@regionostergotland.se 1) Styrelseledamot i Audionomerna sedan 2002-2012. Ledamot i förbundsstyrelsen 2003-2012. Lokal facklig representant i Linköping 2002-2007 och Saco-rådet Östergötland 2005-2012. 2) Trygghet, professionalitet och framgång 3) Att skapa förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv där stressnivån inte sätter hinder för individen, att öka möjligheten för livslånga lärandet där individen kan bygga sina karriärvägar och att förbättra matchningen på den svenska arbetsmarknaden genom större kontakt med arbetslivet under studietiden, vilket Saco haft tankar om den senast tiden. 4) Genom att synliggöra sina styrkor (ett skickligt och professionellt kansli, ett starkt förbund med lång erfarenhet av medlemmar i olika sektorer, inkomst- och sjukförsäkring etc) samt att utnyttja kraften av unga medlemmarna i förändringsarbetet inför framtiden och dess behov. SRAT-informationen nr 3 • 2015 9 10 SRAT-informationen nr 3 • 2015 Stilstudie av föreläsaren Cecilia Hed Malmström Anitha Wijkström tackar av tre av fyra ledamöter i förbundsstyrelsen: Ann-Marie Andela, Bengt-Gunnar Herrström och Roger Larsson. Hans Fotmeijer hade fått förhinder. SRAT-informationen nr 3 • 2015 11 Från Saco-toppen till stallbacken på Akademikernas a-kassa, AEA, och åtta i chefsrummet på Saco. Perspektiven har alltså skiftat, från att driva frågor för en enskild yrkesgrupp till den strikt reglerade verksamhet som jobbet på AEA innebär. Och så det mer övergripande samhällspolitiska på Saco-kansliet. – Går det inte bra för Sverige går det inte bra för akademikerna, och tvärtom. Det är en tanke som genomsyrar hela Saco. Det är klart att det har varit både spännande och roligt att få arbeta med den gemensamma utgångspunkten från olika håll, säger han. En framgångssaga Med nästan 700 000 medlemmar är AEA idag Sveriges största arbetslöshetskassa. Anders Edward beskriver utvecklingen som en framgångssaga. – Det ger en oerhörd stabilitet att medlemmar inom 23 förbund delar på risken för arbetslöshet. Att vi har kunnat hålla medlemsavgiften på en låg nivå är en framgångsfaktor. Akademikernas relativt sett låga arbetslöshet är en annan. Administration av arbetslöshetsförsäkringen och utbetalning av ersättning till arbetslösa är en form av myndighetsutövning. – Det gör det lite speciellt att arbeta på AEA, att arbetet i så hög grad styrs av ett statligt regelverk. En utmaning där är att bemöta medlemmarna på ett rättssäkert och strikt sätt, och samtidigt vara både effektiv och mänsklig. Jag tycker vi har lyckats med det. Som medlem i ett Saco-förbund omfattas man av en inkomstförsäkring. Under tiden på AEA var Anders Edward med och startade den – och det är ytterligare en av de saker som han är särskilt stolt över. Den 1 juni lämnade Anders Edward kanslichefsjobbet på Saco. Nu är det stallet, hästarna och ridbanan hemma i Uppsala som gäller. Efter 26 år i Saco-sfären gör han verklighet av planer som han har haft ända sedan ungdomen. Anders Edward bestämde sig tidigt för att ordna det så för sig att han skulle ha full frihet att göra vad han ville vid 60 års ålder. Det var därför han började pensionsspara när han var 25. Och nu är det alltså dags. Han lämnar den fackliga världen för det som han beskriver som ”ett mer jordnära arbete och ett stort intresse”. – Jag har aldrig slutat på ett jobb för att jag har varit missnöjd, säger han. Det gör jag inte nu heller. Tvärtom, jag har haft tre fantastiska arbetsplatser i Saco-världen. Det blev tio år på förbundsnivån, som kanslichef för det som idag heter Fysioterapeuterna (tidigare sjukgymnasterna), åtta som kassachef 12 SRAT-informationen nr 3 • 2015 Starkare röst De åtta åren som chef för Saco-kansliet innebar ett mer utåtriktat jobb där utredningar, opinionsbildning och kommunikation är centrala delar. När han ser tillbaka på den här tiden gläds han åt den starkare röst, som han menar att akademikerna har fått. – Förbunden har varit duktiga på att rekrytera och behålla medlemmar. Tillsammans har de ökat med mellan tio och femton tusen medlemmar om året. Det gör skillnad. – Så har vi också hela tiden haft fantastiska företrädare, enastående ordföranden och superproffs på kansliet. Vi har stor trovärdighet i samhällspolitiska frågor. Det tillsammans gör att han tror på en fortsatt bra utveckling, både vad gäller medlemsutveckling och påverkansmöjligheter. – Det positiva vinner alltid, säger han. Uppgiften är bara att lyfta fram det goda – till exempel fördelarna med att vara med i facket. Sacos uppgift är att driva frågor som rör akademikerna i arbetslivet. Men att företräda 650 000 förbundsmedlemmar ger också möjligheter att förhandla om andra förmåner. En av dem är det avtal med SEB som ger medlemmarna rabatt på bolån. – Det är jag nöjd med, säger han. Jag tror att det har bidragit till att många numera förhandlar om sina lån och inte bara accepterar listpriset. Framför allt har arbetet som Saco-chef präglats av viljan att bibehålla det goda samarbetet med och mellan de 22 förbunden. – Man måste hela tiden komma ihåg att det är förbunden som äger Saco, säger han, inte tvärtom. Det är det som är grunden för allt arbete här. Birgitta Jakobsson Foto: Kalle Assbring Nordisk samverkan ger tyngd i EU » Att lagstadga om minimilöner strider helt mot Sacos syn på hur lönesättning ska ske « ”Norden, världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region”. Det var temat när Nordiska fackliga samorganisationen, NFS, höll kongress i slutet av maj. Vi var ett hundratal företrädare för ländernas fackliga centralorganisationer, alltså motsvarande Saco, TCO och LO, som samlades i danska Köge, strax utanför Köpenhamn, för att diskutera samverkan i arbetsmarknadspolitiska frågor. Det nordiska samarbetet har kommit lite i skymundan i den facklig-politiska debatten, jämfört med det i europafacket. Men faktum är att nordisk samverkan inte bara har pågått länge, utan att det också har stärkts under senare år. Och det är en bra utveckling! Hittills har det handlat mycket om gränshinder. Även om vi har en fri arbetsmarknad i Norden har det inte alltid varit så enkelt att utnyttja den, bland annat på grund av olikheter i våra socialförsäkringssystem. Det vill vi förstås göra något åt. Diskussionerna i Danmark handlade också om hur vi tillsammans ska kunna möta de skilda synsätt på arbetsmarknadsfrågor som råder inom EU – och som ibland går stick i stäv mot det arbetssätt vi har här hemma. Visst finns det skillnader mellan de nordiska ländernas syn på arbetsmarknadspolitiken. Men under kongressdagarna fick vi framför allt bekräftat att det är långt mer som förenar oss. Enigheten är stor om att vi har mycket att vinna på att använda vår samlade styrka, inte minst när det gäller att påverka de beslut som fattas i Bryssel. Den nordiska modellen kännetecknas av hög organisationsgrad och självständiga parter på arbetsmarknaden, med kollektivavtalen som en grundpelare i samarbetet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Vi är oroade för att den detaljerade lagstiftning, som många Ordförandeordet Anitha Wijkström anitha.wijkstrom@srat.se EU-länder kräver, ska kollidera med och bli ett hot mot den fria förhandlingsrätt som vi menar är en viktig förutsättning för ett fungerande samarbete mellan arbetsgivare och anställda. Inom Saco har vi länge hävdat att det är den enskilda individens kompetens och arbetsinsats som ska ligga till grund för lönesättningen. Vår utgångspunkt är att man genom att tydliggöra både arbetsuppgifternas innehåll och de individuella prestationerna också kan värdera dem i lön. Att lagstadga om minimilöner, som flera EU-länder vill, strider helt mot det synsättet – och är alltså ett av de hot vi vill undanröja. Det finns en uppenbar risk att det som är tänkt som ett golv i lönesättningen också blir ett tak. Därmed faller grundtanken att goda prestationer och bra utbildning ska löna sig. Vi fortsätter därför med kraft att hävda vår inställning, att lönesättningen ska vara en del av företagets/ organisationens verksamhetsutveckling och att den individuella lönesättningen gynnar både anställda och arbetsgivare. De nordiska arbetsmarknadsministrarna har nyligen fattat beslut om att göra en genomgripande analys av den gemensamma arbetsmarknaden ur ett europeiskt och internationellt perspektiv. Bland annat ska man analysera frågor som rör konflikten mellan den nordiska synen och den del av EU-lagstiftning som kolliderar med den. Det är välkommet besked och förhoppningen från fackligt håll är att det kommer att underlätta arbetet med att utveckla strategier och hitta lösningar för att bevara och stärka vår nordiska avtalsmodell. NFS vill också få till stånd en nordisk trepartsdialog för att utveckla den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Kongressen uppmanade därför arbetsgivare, regeringar, Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet att tillsammans med de fackliga organisationerna ta ansvar för en väl fungerande trepartsdialog. Kongressen föreslog också att nya EU-regler ska granskas ur ett nordiskt perspektiv innan de implementeras i respektive land. Därmed hoppas vi undvika uppkomsten av nya gränshinder. I EU-sammanhang är de nordiska länderna små, när vi agerar var för sig. Men tillsammans har vi en oerhörd styrka. För att vi har en i särklass hög organisationsgrad jämfört med de flesta andra europeiska länderna, och trots vår relativa litenhet representerar många medlemmar. Men också för att vi sammantaget utgör en stark ekonomi. Tillsammans ger det både tyngd och legitimitet. Det är den stora vinsten med samarbetet. n n n SRAT-informationen nr 3 • 2015 13 Om kärleken tar nya vägar Med rätt avtal kan du undvika de största fallgroparna När två människor finner varandra i kärlek är en naturlig följd ofta att de flyttar ihop eller tar steget till äktenskap. Få är väl de par som tänker sig att kärleken en dag ska sluta i separation eller skilsmässa. Ändå visar siffror att många parrelationer årligen upphör på något av dessa sätt. Vad berättar statistiken? Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån lever närmare hälften av Sveriges befolkning i dag i någon typ av parrelation. Av dessa personer är cirka 70 procent gifta eller registrerade partner medan resterande 30 procent lever i en samborelation. Samtidigt som många människor flyttar ihop och blir sambor eller gifter sig så inträffar det också ett flertal separationer och skilsmässor. Exempelvis visar SCB:s siffror att det år 2014 var 47 000 par som gifte sig och samma år upplöstes hela 24 000 äktenskap genom skilsmässa. Varje år upplever omkring 50 000 barn i Sverige att deras föräldrar separerar. Uppbrott ur en parrelation är med andra ord ingen ovanlig företeelse. Däremot kan det vara en komplicerad process med ingående konsekvenser, såväl känslomässiga som ekonomiska och juridiska, någonting man kanske inte alltid är förberedd på. ! 14 Genom att teckna relevanta avtal i förväg kan man som par gemensamt ta kontroll över hur man vill ha det utan att behöva oroa sig för framtida händelser och eventuella meningsskiljaktigheter. Sambo eller gift – utan avtal Att vara sambo Lagens definition av ett samboförhållande är två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande med gemensamt hushåll. Att vara sambo liknas mycket vid att vara gift, men som sambo saknar man det rättsliga skydd som gifta har. Samboförhållanden regleras av sambolagen, och om inga avtal upprättats anger denna lag att man vid en separation ska dela lika på den gemensamma bostaden samt bohaget som förvärvats för gemensamt bruk. Denna samboegendom delas alltså på hälften vid en bodelning oavsett vem som äger eller köpt vad. Enligt lag har man som sambo aldrig rätt att ärva varandra. Detta gäller alltid, oavsett hur länge man varit sambo och om man har gemensamma barn eller inte. Att vara gift Att gifta sig är att ta ett stort steg i livet, inte minst juridiskt. Huvudregeln vid äktenskap anger att makarnas egendom blir giftorättsgods om inga avtal skrivits. Detta innebär att makarnas egendom vid en skilsmässa, efter avdrag från någon parts eventuella skulder, läggs samman för att sedan delas lika mellan Saknar vi din e-postadress? Missa inte viktig information från SRAT och din medlemsförening. På DIN SIDA på www.srat.se kan du själv göra dina ändringar! Eller meddela oss: kansli@srat.se | Tfn 08-442 44 60 SRAT-informationen nr 3 • 2015 ANNONS makarna. Även företag ska ingå i en bodelning om inget annat angetts. Tänk efter före – skriv avtal Samboavtal och testamente Om man i ett samboförhållande inte önskar att en eventuell bodelning ska ske i enlighet med sambolagen kan man avtala bort den genom att upprätta ett samboavtal. På så sätt kan man till exempel bestämma att ingenting ska delas lika om man tycker det är mer rättvist med tanke på vem som en gång betalat, eller att samboegendom men inte lägenhet ska delas. Skriver man dessutom ett gemensamt testamente kan man trygga varandra ekonomiskt i den händelse någon av parterna skulle gå bort. Äktenskapsförord I somliga fall kan en hälftendelning vara mindre önskvärd för vissa makar. Genom att upprätta ett äktenskapsförord kan man bestämma att tillgångar och egendom inte ska ingå i den gemensamma potten vid en eventuell framtida bodelning. I stället för giftorättsgods utgör då dessa enskild egendom och tillhör var och en av makarna. Med ett sådant juridiskt avtal kan man exempelvis som egen företagare säkerställa att man behåller hela företaget vid en skilsmässa. Rätt avtal med Avtal24 På juristbyrån Avtal24 kan du som SRAT-medlem helt kostnadsfritt upprätta samboavtal, äktenskapsförord, testamente, gåvobrev samt skuldebrev via webbplatsen. Önskar du i stället ta hjälp av någon av Avtal24:s jurister erbjuds du 50 procents rabatt vid upprättande av ovanstående avtal och 20 procents rabatt på övriga avtal. Du är välkommen att besöka oss på www.avtal24. se/srat eller ringa 0771-24 00 24 måndag– torsdag 8–20 samt fredag 9–17. Länk finns även på SRATs webbplats: www.srat.se/formaner n n n Grattis till följande korsordslösare i nr 2/2015: Inga-Lena Johansson, Linköping Georg Larsson, Sköndal Jane Rosengren, Landvetter Björn Sydbeck, Vaxholm Lars Söderlind, Upplands Väsby En penninglott är på väg! Lösning: www.srat.se/sratinformationen Inga obehagliga överraskningar med Avtal 24 Vart femte barn som föds har minst ett halvsyskon. Fyra av fem samboförhållanden saknar avtal om vad som händer vid separation eller dödsfall. Det är bakgrunden till Avtal 24, en förmån som SRAT erbjuder sina medlemmar. En av dem som utnyttjat tjänsten är Théodore Froidevaux, Arbetsförmedlingen i Lund. – Det var när jag och min blivande sambo började fundera på om vi behövde några avtal sinsemellan som jag fick ett tips om Avtal 24. Och vi är helnöjda med den hjälp vi fick. Tjänsten är utformad som en interaktiv rådgivning på webben, där användaren steg för steg blir lotsad genom frågorna, om det behövs med hjälp av en jurist. – Om vi fastnade på något dök det upp en bild på en jurist med uppmaningen ”ring mig om du behöver hjälp”. Sedan vägledde hon oss genom alla punkterna och tog även upp sådant vi inte tänkt på men behövde fundera på. Det hela var väldigt proffsigt. Utbilda och medvetandegöra Det är juristbyrån Avtal 24 som står bakom tjänsten med samma namn, som anlitas av flera fackförbund. För närvarande har man cirka 70 000 användare, säger Ricard Stiller, som är partneransvarig på juristbyrån: – Juristbyrån Avtal 24 har skapat ett kvalitetssäkrat it-verktyg som gör det jurister gör, det vill säga ställer frågor och följdfrågor för att få fram behoven och utforma avtal därefter. Men vi ville att det ska vara på svenska och inte på ”juridiska”. Vår ambition är att informera, utbilda och medvetandegöra. On line-tjänsten är kostnadsfri för SRATs medlemmar, som på detta sätt själva kan utforma sitt eget samboavtal eller testamente. Behövs ytterligare hjälp kan jurist anlitas till reducerad kostnad. Mycket nöjd – Eftersom det är så många samboförhållanden och familjer med särkullbarn som inte har de här viktiga avtalen behöver man nå fram med kunskapen om vad som händer om man inte ser över sin livssituation – och agerar när man vet vad man behöver. Det är vår mission: Inga obehagliga överraskningar! Och Théodore Froidevaux är som sagt mycket nöjd med tipset han fick. För nu har han både samboavtal och testamente klara. – Jag har visat testamentet för barnen och alla är nöjda. Jag kan varmt rekommendera Avtal 24 till medlemmar som lever i samboförhållande eller har särkullbarn. Det är verkligen bra! Nina Enström Dina medlemsförmåner Som medlem i SRAT och medlemsföreningarna har du en mängd medlemsförmåner – förutom arbetsrättslig (lagar och kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och yrkesbevakning. Några förmåner ingår dessutom i medlemsavgiften. Försäkringar som ingår i medlemsavgiften 4 SRAT Hälsoskydd 4 SRAT Inkomstförsäkring 4 Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i 3 månader 4 Loss of License – för flygtekniker 4 Sjukkapital – för studenter under studietiden Försäkringar du kan teckna 4 Arbetslöshetsförsäkring (AEA) 4 Inkomstförsäkring, tillägg 4 Företagsförsäkring 4 Patientförsäkring – för audiononomer, logopeder, optiker och tandhygienister 4 Hem- och personförsäkringar 4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter 4 Pensionsförsäkring Karriärstöd 4 CV-granskning, sökjobb-tips och karriärsamtal Lönestatistik 4 Saco LöneSök – marknadens bästa lönestatistik! Seminarier 4 Genom samarbete med olika aktörer kan vi erbjuda kostnadsfria seminarier. Alla aktiviteter finns i kalendern på SRATs webbplats Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad 4 SRAT-informationen 4 Föreningstidning, medlemsblad Övrigt – till rabatterade priser 4 Medlemslån & bolån 4 Juridisk rådgivning (privat) samt upprättande av kostnadsfria avtal genom Avtal24 4 Bokföringsprogram och böcker för egenföretagare 4 Ledarskapslitteratur 4 Prenumerationserbjudande Personal & Ledarskap 4 Prenumerationserbjudanden via IDG 4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer 4 Saco EL 4 Spaerbjudande, weekenderbjudande, kryssningar Läs mer på www.srat.se/formaner SRAT-informationen nr 3 • 2015 15 Bokhund – ett framgångrikt projekt Bokstäverna krånglar och tungan lyder inte heller. Men en puff på armen från en fuktig nos och en uppmuntrande blick hjälper. Barnet läser högre än vanligt: det finns en lurvig kompis som tycker om att höra på. – Vi har hittills sett fina resultat av bokhundarna och i framtiden tror jag att logopeder kan ha stor glädje av dem, säger skollogopeden och SRAT-medlemmen Malin Petersson som medverkar i utbildningen av bokhundteamen. Text: Marika Sivertsson Foto: Anna Nilsson På bilden läser barnen Ida Kristensson och Felicia Paulsson tillsammans med hunden Aja. 16 SRAT-informationen nr 3 • 2015 bokhundar blir tillgängliga. Min förhoppning är att de kan vara med och öka motivationen till läsinlärning – bokhundar skapar en positiv känsla kring läsning hos de barn som får träffa dem, säger Malin Petersson. Malin Petersson, leg logoped Att få vara tillsammans med medverkar i utbildningen en hund och att ha en-till-en-tid av bokhundsteamen. med en pedagog ger i sig goda förutsättningar för ett barn med lässvårigheter, liksom att få läsa för någon som inte dömer eller anmärker. Malin Petersson pekar också på möjligheten för pedagogen att kommunicera via hunden: – Det kan vara väldigt bra att hänvisa till hunden. ”Nu förstod nog inte hunden, kan du läsa en gång till?” eller ”Hunden minns nog inte riktigt vad vi läste senast. Kan du berätta för den”? Det lyfter pressen från barnet. Inledningsvis tror hon framförallt på samverkan mellan logopeder och bokhundsteam: t Att använda hund i arbete med barn är ingen enkel historia. Det ställer stora krav på hund och hundförare, på sammanhanget och på utbildningen. – Vi måste vara oerhört noga med allergier, med urval av hundar och så vidare. Hundarna måste till exempel vilja jobba utan godis: kladdiga barnfingrar i böckerna skulle inte uppskattas. Vissa barn är hundrädda och känsliga och sådant som ett litet nafs i ett finger vid godisutdelningen får bara inte hända, konstaterar projektledaren Helene Ehriander. Inom projektet ”Bokhunden och Astrid Lindgren” är utbildningen ett år lång, den kräver daglig träning, och den är öppen endast för de hundar som klarar ett omfattande intagningstest. Det finns andra verksamheter med läshundar, men i just denna samlas material till forskning för att utvärdera nyttan med barns läsning för hundar. Alla steg i projektet har utformats noga – bara att utforma intagningstestet och utbildningen för hundarna tog närmare två år. Hittills har 24 lärare och bibliotekarier utbildats i projektet Bokhunden och Astrid Lindgren, och logopeder kan komma att bli en framtida målgrupp. – Jag tror att logopeder skulle kunna ha stor nytta av att SRAT-informationen nr 3 • 2015 17 Hunden Aja i läsartagen. – Många logopeder har hört talas om bokhundarna, men verksamheten är ännu i ett startskede. Det finns fina resultat på barn som har deltagit men fortfarande ingen evidens. Det bör vi ha innan användningen av bokhundar får ytterligare spridning – det är viktigt att det finns gedigen kunskap om metoderna. Ida Sylwan, logoped på Resursteamet i Stockholm, har goda erfarenheter av att arbeta med vårdhund i behandling av barn med förvärvad hjärnskada och menar att upplägget är liknande. – Med vårdhundens hjälp blir träningen meningsfull, den blir "på riktigt" och därmed ökar motivationen till att träna. Grundkonceptet är ju detsamma för bokhunden, säger hon. Bokhundarna skulle enligt Ida Sylwan troligen i första hand vara till glädje för skollogopeder men såväl hon själv som Malin Petersson ser att det kan finnas användning för Bokhunden även i traditionella utredningar av läs- och skrivsvårigheter. Den motivationshöjande effekten av en hund i situationer då barn ska göra uppgifter på en logopedklinik skulle kunna öka träffsäkerheten i bedömningen, liksom den dämpande effekten på stresspåslag i bedömningssituationen. Det är främst en fråga om ekonomi: – Det skulle kunna vara möjligt. Men här finns däremot avtal gentemot landstinget som logopedmottagningarna måste följa. De reglerar kostnader och effektivitet, och jag tror att de i många fall begränsar möjligheten att använda bokhundar, påpekar Ida Sylwan. – För logopeder som vill prova kostar en kurs omkring 10 000 kronor så länge projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden. Därutöver består investeringen i arbetstid. De hundar som utmärker sig är enligt projektledaren Helene Ehriander retriever-raserna, men det finns många andra hundar också som gör ett utmärkt jobb. Men alla hundar får gå igenom ett intagningsprov som är mycket krävande, och klarar man det så har man en hund som är lämplig. – Huvudsaken är att den är lugn och snäll och klarar av jobbet. Hunden måste själv tycka att det är roligt. Det är 34 moment som den behöver behärska för att kunna jobba – den ska lyssna uppmärksamt, ha ögonkontakt, följa barnets finger i boken, puffa på barnet med nosen ifall barnet stakar sig i texten och mycket mer, berättar hon. Arbetspassen är aldrig längre än 30 minuter, sen måste hunden få vila. – Det är ett avancerat lydnadspass där hunden är helt fokuserad. Den är trött efter det. Och på min egen hund kan jag se att hon är oerhört nöjd, hon känner att hon har gjort någonting bra, avslutar Helene. n n n Fakta Projektet startade 2013. Det är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet i Växjö, Dyslexiförbundet i Nordvästskåne, föreningen Hundsam samt Åstorps kommun. Det finansieras av Allmänna Arvsfonden till och med 2016, och sedan ska det övergå i företagsform. Projektet drivs i samarbete med föreningar, skolor och bibliotek, och fokuserar på barn mellan sex och 18 år. Hittills är 24 bokhundsteam under utbildning. Lämplighetstester inför nästa utbildningsomgång genomförs i september 2016. Läs mer på www.bokhunden.se Ny medlemsförsäkring för medföljare Som utsänd arbetstagare för staten finns idag ett väl fungerande trygghetssystem på alla nivåer. Lagstiftning och kollektivavtal skapar en bra mix där den anställde har en grundtrygghet i det svenska socialförsäkringssystemet. Och i de delar som socialförsäkringen inte omfattar tas om hand genom försäkringsvillkor i de kollektivavtal (UVA och URA) som finns inom avtalsområdet. Men för medföljare till den utsände finns det luckor i försäkringsskyddet under utlandsstationeringen. Ett exempel på en sådan lucka är att medföljaren relativt snabbt förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) vilket kan få allvarliga konsekvenser då familjen återvänder till Sverige från sin utlandsstationering. SGI baseras på den inkomst som medföljaren hade innan utlandsstationeringen och säkerställer bland annat att sjukpenningen ligger på rätt nivå. I och med att det inte finns någon form av skydd i nuvarande lagstiftning kommer den ”intjänade” SGI att hamna på grundnivån. 18 SRAT-informationen nr 3 • 2015 SRAT och Utrikesförvaltningens Personalförening (UPF) har därför tillsammans med Folksam tagit fram en försäkringsprodukt som skapar en ökad trygghet för våra utsända medlemmar där medföljare förlorar sin SGI. Är medföljaren arbetsoförmögen då familjen kommer tillbaka till Sverige aktiveras försäkringen och ger en ökad ekonomisk trygghet. Familjen kan välja mellan tre olika försäkringsbelopp (5.000 kr, 10.000 kr och 15.000 kr) som betalas ut månadsvis i högst 180 dagar. UPF kommer att hålla informationsträffar på Regeringskansliet angående villkoren i försäkringen och Folksam har också tagit fram ett informationsblad kring villkoren. Mats Eriksson, förhandlingschef Chef Egenföretagare Chefsnätverk Under våren har SRAT i samband med Sveriges Ingenjörer, Sveriges Arkitekter, Fysioterapeuterna, Officersförbundet och Naturvetarna startat upp chefsnätverk i Luleå, Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg och Malmö. Tanken bakom samarbetet med de andra Saco-förbunden är att det finns ett mervärde i att träffa och nätverka med chefer i andra organisationer och med en annan profession än vad man själv har. Det har varit ett starkt söktryck och alla som var intresserade kunde inte få plats. Därför planerar vi nu för en fortsättning på delvis andra orter under hösten och vintern. Information kommer att finnas på SRATs hemsida och även mailas ut direkt till de som i vårt medlemsregister har anmält att de är chefer. Sophie Silverryd, förbundsjurist Chefsnätverk – Kustbevakningen För dig som är chef på mellannivå inom kustbevakningen finns nu möjlighet att nätverka kring frågor som är specifikt kopplade till villkor som rör chefskapet. För mer information kontakta Alexander von Buxhoeveden, alexander.von.buxhoeveden@kustbevakningen.se Marie Norell, kommunikatör Inspirationsseminarier Ny som chef Saco arrangerar kostnadsfria inspirationsdagar för chefer i samarbete med SRAT och andra medlemsförbund. Målgruppen är nya chefer eller den som är på väg att bli chef. Höstens preliminära datum: • 21 oktober, Norrköping • 5 november, Gävle • • 19 november, Malmö 27 november, Stockholm Vi lägger ut information i kalendariet på SRATs webbplats www. srat.se så fort planeringen hos Saco är klar. Svar Fråga & FRÅGA: Jag har bytt jobb och arbetsgivare under året, närmare bestämt den 1 maj. Hos min nya arbetsgivare, ett landsting, har jag 25 semesterdagar. Har jag rätt till alla 25 semesterdagarna i sommar? SVAR: Semesterreglerna finns dels i Semesterlagen, dels i det kollektivavtal som gäller på din arbetsplats, i ditt fall kan du hitta dem i Allmänna bestämmelser, AB, som gäller för det kommunala avtalsområdet dit landstinget hör. Hos din nya arbetsgivare tjänar du in semesterdagar med lön samma år som du kan ta ut dem. Man säger att intjänandeår och semesterår sammanfaller och man räknar då från 1 januari till 31december. Huvudregeln är att för att få 25 dagars semester med Inspirationsseminarier Att driva företag Saco arrangerar kostnadsfria inspirationsdagar om företagande i samarbete med SRAT och andra medlemsförbund. Höstens preliminära datum: • 8 oktober, Stockholm • 21 oktober, Norrköping • • 5 november, Gävle 19 november, Malmö Vi lägger ut information i kalendariet på SRATs webbplats www. srat.se så fort planeringen hos Saco är klar. Inspirationsseminarier AkademikerKompetens Kostnadsfria inspirationsseminarier i samarbete med SRAT och andra medlemsförbund. Ämnena är skiftandek, håller hög kvalitet och är av sådan karaktär att de ska tilltala breda akademikergrupper. Du har också möjlighet att ta med en gäst som inte är medlem i SRAT. Höstens planerade tillfällen: • 15 september, Gävle • 21 september, Stockholm • 29 september, Luleå • 6 oktober, Göteborg • 13 oktober, Lund Information läggs ut så snart seminarierna är färdigplanerade. Läs mer i kalendern på SRATs webbplats www.srat.se lön ska du arbeta hos arbetsgivaren under hela intjänandeåret. Eftersom du inte varit anställd hela intjänandeåret, minskas antalet semesterdagar med lön proportionellt. För dig beräknas semesterdagarna från 1 maj till 31 december, det vill säga: 245 dagar: 245 x 25 = 16,78, vilket avrundas uppåt och ger 17 365 semesterdagar med lön. Du har enligt Semesterlagen rätt till 25 semesterdagar per år. Det innebär att du kan komma överens med din arbetsgivare om att ha fler semesterdagar än de 17. Du kan ta ut ytterligare åtta semesterdagar men då utan lön, för att få totalt 25 semesterdagar. Läs mer om semester på SRATs webbplats. Lena Busck, förhandlare lena.busck@srat.se SRAT 08-442 44 60 | kansli@srat.se | www.srat.se SRAT-informationen nr 3 • 2015 19 Variation – nyckeln till ett mer hållbart arbetsliv? Trots en drastisk minskning av antalet fysiska uppgifter i arbetslivet de senaste årtiondena kvarstår problemet med arbetsrelaterade muskuloskeletala besvär, det vill säga värk och smärta i muskler och leder. Dessa problem är vanligast inom tillverkningsindustrin och servicebranschen och uppstår ofta som en följd av monotona och repetitiva arbetsuppgifter. Besvären är vanligare bland kvinnor än bland män, och detta antas till stor del bero på att kvinnor och män blir tilldelade olika arbetsuppgifter trots att de arbetar på samma arbetsplats. Detta visar en kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket från 2012 som heter Belastning, genus och hälsa. Det finns olika sätt att förebygga muskuloskeletala besvär på. Det mest uppenbara sättet är förstås att anpassa arbetsstationer så att det passar alla och att ge arbetstagarna ergonomisk utbildning. Att ha tillräcklig tid till vila är förstås också viktigt, även om den totala tiden för raster och pauser av ekonomiska skäl inte kan utvidgas hur långt som helst. Steg två skulle då kunna vara att införa en större variation i arbetet. Ett exempel på ökad variation är att växla mellan olika existerande arbetsuppgifter eller att utvidga antalet arbetsuppgifter (arbetsutvidgning). Man kan till exempel växla mellan enbart fysiska arbetsuppgifter, mellan enbart kognitiva arbetsuppgifter eller alternera mellan fysiska och mentala uppgifter. Det tredje sättet är inte lika vanligt i dagens arbetsliv. » Om vi lyckas aktivera rätt centra i hjärnan, så kan vi skynda på den fysiska återhämtningen.« På Högskolan i Gävle och Centrum för Belastningsskadeforskning (CBF) pågår just nu forskning om variation i arbete och då specifikt forskning kring effekter av att växla mellan en fysisk och en mental uppgift. Det finns en hel del studier sedan tidigare på idrottare där forskare undersökt effekterna av att växla mellan fysiska och mentala uppgifter. De har då kunnat dra slutsatsen att den fysiska tröttheten minskar om man har en aktiv paus mellan de fysiska arbetsuppgifterna 20 SRAT-informationen nr 3 • 2015 jämfört med en paus där man inte gör någonting alls. I de tidigare studierna har de mestadels studerat fysiska arbetsuppgifter som utförs till utmattning, vilket inte kan sägas motsvara de uppgifter vi utför i arbetslivet. Varför är det då så, att man blir mindre trött av att växla mellan fysiska och mentala uppgifter, jämfört med att ha en passiv rast? Svaret kan vi hitta i det centrala nervsystemet. Det finns två huvudtyper av trötthet, central och perifer. Den perifera tröttheten beror på att musklerna får syrebrist och börjar producera slaggprodukter. Den centrala tröttheten beror på andra saker, till exempel hur vi aktiverar olika delar av hjärnan. Teorin bakom det hela är att om vi lyckas aktivera rätt centra i hjärnan, så kan vi skynda på den fysiska återhämtningen. Det är detta som antas hända när vi utför en avledande uppgift mellan de fysiska arbetsuppgifterna. Vi kan alltså ”lura” nervsystemet att återhämtas snabbare. Vår forskargrupp vid Centrum för Belastningsskadeforskning utför just nu en experimentell studie där vi tittar på effekterna av att alternera mellan en repetitiv fysisk uppgift och en mental uppgift som utförs i olika svårighetsgrader. Under tiden som försöksdeltagarna utför dessa uppgifter mäter vi bland annat deras muskelaktivitet, EKG (hjärtfrekvens) och ber även försöksdeltagarna att skatta sin ansträngning, trötthet och värk. Om resultaten från studien visar att det är gynnsamt för återhämtning och prestationen att växla mellan fysiska och mentala arbetsuppgifter kan vi hitta helt nya vägar att organisera arbetslivet, vilket i långa loppet skulle kunna leda till ett mer hållbart arbetsliv. Susanna Mixter, Doktorand i Arbetshälsovetenskap, Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning suamir@hig.se Styrelseledamot i HälsoAkademikerna Stärk kunskapsnationen Sverige, attrahera internationell talang och utveckla globalt ansvar. Det är tre övergripande mål för en strategi för internationalisering av svensk högre utbildning som UHR tillsammans med UKÄ, SI och SUHF lyfter till regeringen. Det har gått tio år sedan den förra nationella strategin för internationalisering av högre utbildning kom. Det är dags för en ny och Universitets- och högskolerådet, Universitetskanslersämbetet, Svenska institutet och Sveriges universitets- och högskoleförbund gör ett gemensamt inspel inför regeringens arbete med tre övergripande mål. Globalt ansvar Internationalisering handlar inte bara om att studenter och lärare rör sig mellan länder, utan behöver fokusera på kvalitet och djup i mötet med andra kulturer. Forskning och utbildning kan aktivt påverka för en rättvis och hållbar global utveckling som i sin tur kan öka Sveriges konkurrenskraft och utveckling. Attrahera talang Sverige konkurrerar på en global kunskapsmarknad. Det är av vitalt svenskt intresse att vi kan attrahera talang både i form av välmotiverade studenter och engagerade forskare. Öppenhet och demokrati har gagnat Sveriges utveckling. Det är värden som kan bidra till attraktionskraften. Stärk Sverige som kunskapsnation Fler internationella studenter och forskare bidrar till kvalitet i utbildning, bidrar till kompetens för industri och välfärd samt stärker bilden av Sverige utomlands. I svenska lärosätens internationaliseringsarbete ligger också att förstå och agera i ett mångkulturellt samhälle på hemmaplan. Källa: UHR, UKÄ, SI, SUHF SFS i ny rapport: Stopp för obehöriga lärare i högskolan 60 procent av landets lärosäten garanterar inte att alla deras lärare har en pedagogisk utbildning. Det visar en ny rapport som Sveriges förenade studentkårer, SFS, släpper idag. I rapporten kräver SFS ett stopp för obehöriga lärare i högskolan. Rapporten visar även att två tredjedelar av landets lärosäten saknar riktlinjer om att undervisande personal ska få kompetensutveckling inom pedagogik. Två av tre lärosäten saknar också centrala system för bedömning av pedagogisk skicklighet. Det är med andra ord ytterst tveksamt om det lönar sig att vara en bra lärare på svenska lärosäten. – Det är dags att sluta skylla på studenterna och börja utveckla undervisningen istället. Alla lärosäten borde ställa krav på att all undervisande personal ska ha pedagogisk utbildning och se till det finns system som belönar duktiga lärare, kommenterar Johan Alvfors, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS. Källa: SFS Studentbostad nästan dubbelt så vanligt bland män 21 procent av kvinnliga studenter och 38 procent av manliga studenter i Sverige bor i studentbostad. Snedfördelningen av studentbostäder i Sverige är förvånande utifrån ett könsperspektiv, konstaterar Universitets- och högskolerådet i en undersökning om studenters bostadssituation i Europa. Student Gemensamt inspel till ny strategi för internationalisering Källa: UHR Studentbostäder med låga hyror blir verklighet Nybyggda studentbostäder med en hyra på under 6000 kronor i Stockholm menar många privata aktörer är en omöjlighet, och tar ut det dubbla. Det är helt enkelt för dyrt att bygga. Idag visar Järntorget och Abacus som bygger studentbostäder på motsatsen. I sommar kan studenter flytta in till nybyggda bostäder i Tallkrogen med en hyra på under 5000. Källa: UHR SRATs karriärstöd CV-gransning när du ska söka jobb! www.srat.se/karriar Sjukkapital: kostnadsfritt för SRATs studentmedlemmar Du som är studentmedlem i SRAT får – utan kostnad –Sjukkapital Student under hela din studietid (max 60 månader). Läs mer om villkoren i försäkringen och om andra försäkringar på vår webbplats www.srat.se/formaner SRAT-informationen nr 3 • 2015 21 Mari Ternbo blir kanslichef på Saco. Hon tillträder tjänsten den 1 september. Mari Ternbo har en lång karriär som chef inom både statsförvaltningen och idéburna organisationer. Hon har bland annat jobbat på Regeringskansliet, Energimyndigheten och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO. Idag är hon kanslichef på Finansförbundet. – Mari är målinriktad och drivande med bred erfarenhet av både utredningsverksamhet och strategisk kommunikation. Det gör henne till en bra ledare på Saco och jag ser fram emot att fortsätta utveckla Sacos verksamhet tillsammans med henne, säger Sacos ordförande Göran Arrius. Källa: Saco Få utlandsfödda akademiker snabbare i arbete Det strömmar in akademisk kompetens i landet. Men det tar tid innan den tas till vara. Det framgår av en kartläggning som Saco gjort av Sveriges utrikesfödda akademiker. Mellan 2006 och 2013 ökade antalet utrikesfödda akademiker i Sverige från 180 000 till 310 000. Det innebär att var femte akademiker är född utomlands. Arbetslösheten bland dem är fyra gånger högre än bland inrikesfödda akademiker. Men situationen är inte riktigt så dålig som man kan få intryck av i en del beskrivningar. Tre av fyra har arbete, av dessa har knappt 70 procent kvalificerat eller ledningsarbete efter två år. Efter 15 år har drygt 80 procent ett arbete som motsvarar deras utbildning. – Det är alltså inte riktigt så illa som man ibland får intryck av i den offentliga debatten. Men det tar alldeles för lång tid att ta till vara på de utrikesfödda akademikernas kompetens. Saco har tidigare pekat på hur samhällsekonomiskt lönsamt det skulle vara att satsa på kompletterande utbildningar och snabbare validering. Vi kommer att fortsätta att tjata, säger Sacos ordförande Göran Arrius. Källa: Saco En nationell stödtelefon för råd och vägledning i ärenden som rör hedersrelaterat våld I mars 2014 inrättade Länsstyrelsen Östergötland en nationell stödtelefon för yrkesverksamma och ideellt verksamma som behöver råd och vägledning i ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive barn- och tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor. Stödtelefonen inrättas inom ramen för ett regeringsuppdrag till Länsstyrelsen Östergötland att utveckla ett nationellt kompetensteam för arbetet mot 22 SRAT-informationen nr 3 • 2015 Pl oc ka t Mari Ternbo ny kanslichef på Saco hedersrelaterat våld och förtryck. (Läs mer om Länsstyrelsens uppdrag på www.hedersfortryck.se.) Stödtelefonen är till för alla yrkesverksamma och ideellt verksamma som kommer i kontakt med utsatta, bland annat personal inom socialtjänst, skola, polismyndigheter och hälso- och sjukvård. Den är bemannad måndag – fredag kl. 9.00 - 16.00 och telefonnumret är 010-223 5760. Källa: Länsstyrelsen Östergötland Ny generaldirektör för Medlingsinstitutet Regeringen utsåg i april Carina Gunnarsson till ny generaldirektör och chef för Medlingsinstitutet. Hon är i dag ordförande i Arbetsdomstolen och tillträder sin nya tjänst den 1 september 2015. Mari Ternbo, ny kanslichef på Saco från den 1 september Foto: Anna Molander Carina Gunnarsson, ny GD för Medlingsinstitutet från den 1 september. Foto: MI Källa: Regeringen LO, TCO och Saco bildar biståndsorganisationen Union to Union LO, TCO och Saco går samman och bildar en ny gemensam biståndsorganisation; Union to Union. Den nya organisationen ersätter LO-TCO Biståndsnämnd. Union to Unions uppdrag är att stödja och samordna LO, TCO, Saco och deras medlemsförbund i det internationella fackliga utvecklingssamarbetet. Arbetssättet, att via svenska och globala fackliga organisationer stötta fackföreningar runt om i världen till att själva förbättra sina arbetsvillkor och teckna kollektivavtal med arbetsgivarna, är fortfarande detsamma. Saco representeras i Union to Union av Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR, som ingår i presidiet för styrelsen. Ledamot i styrelsen är också Sacos internationella sekreterare Åsa Ehinger Berling. Källa: Saco Presstopp Taket i a-kassan höjs – Det var på tiden att inkomsttaket i a-kassan höjs, säger SRATs förbundsordförande Anitha Wijkström. SRAT har tillsammans med Saco drivit den frågan under många år. Som det sett ut hittills har samtliga SRATs medlemmar legat över taket och i förekommande fall inte erhållit 80 procent av sin inkomst från a-kassan. För att ändå skapa trygghet för våra medlemmar i en utsatt situation ingår en inkomstförsäkring i medlemsavgiften. I och med att riksdagen antagit regeringens förslag till vårbudget höjs den högsta dagpenningen i a-kassan den 7 september från 680 kronor till 910 kronor de första 100 dagarna. Efter 100 dagar blir den högsta dagpenningen 760 kronor. Grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs från 320 kronor till 365 kronor per dag. Bara för dig i SRAT Se hela ditt medlemserbjudande på folksam.se Förmånliga försäkringar för dig som är medlem Tillsammans med SRAT har vi i Folksam sett till att dina medlemsförsäkringar är något utöver det vanliga. Försäkringarna har ett förmånligt pris eller innehåller mer jämfört med om du skulle skaffa dem på egen hand. Du som har ditt hem försäkrat hos oss får även samlingsrabatt på många av våra andra försäkringar. Du hittar ditt medlemserbjudande på : folksam.se/srat SRAT-informationen nr 3 • 2015 23 Åsa Lindh, ny vd för Trygghetsstiftelsen – Ett större ansvar för statliga arbetsgivare Att trygghetsavtalet har ersatts av omställningsavtalet är förstås inte bara frågan om ett namnbyte. Kring detta resonerar Åsa Lindh, som tillträdde som ny vd för Trygghetsstiftelsen (TSN) ungefär samtidigt som de nya avtalen började gälla. – Det finns en symbolik i namnet – att det handlar om att tänka långsiktigt, att vara inställd på att ställa om flera gånger under ett helt arbetsliv. Tanken är att avtalet ska stimulera ett längre arbetsliv, vilket ställer krav på myndigheterna att planera långsiktigt. Hur ser det ut om tio år? Själv har Åsa Lindh hunnit ställa om många gånger under sitt arbetsliv. Bördig från Norrköping och med studier i nationalekonomi och statsvetenskap i bagaget har hon bland annat arbetat för Exportkreditnämnden, Sveriges ambassad i Vietnam, Sida – sammanlagt bortåt 30 år inom statsförvaltningen. Nu senast som generaldirektör för Svenska ESF-rådet. ”Ett kul uppdrag” – Jag hade en positiv bild av Trygghetsstiftelsen som en organisation med goda resultat. Vi hade en komplicerad omställningsprocess på ESF-rådet, som vi fick bra hjälp med. Men det är första gången jag arbetar i en partsstyrd organisation. Ett väldigt kul uppdrag! Förutom omställningsavtalet, som ersatte trygghetsavtalet vid årsskiftet, kom en annan nyhet vid samma tidpunkt – avtal om lokala omställningsmedel. Det ska stimulera de statliga arbetsgivarna att bli mer proaktiva och långsiktiga i sin planering. Det har visserligen funnits sådana medel tidigare också, men de har inte alltid använts. Trygghetsstiftelsens uppgift är bland annat att arrangera seminarier och utbildningar, som också blir tillfällen för kolleger från olika myndigheter att utbyta erfarenheter om hur de lokala omställningsmedlen kan användas. Hittills har Trygghetsstiftelsen bjudit in till två seminariedagar, en i april och en i juni. I april fick åhörarna ta del av Försvarsmaktens arbete för att bli en attraktiv arbetsgivare som utvecklar sina medarbetare. I juni, med 110 anmälda deltagare, var det erfarenheter från KTH, Tekniska högskolan, som dominerade dagen. Större ansvar Sammantaget innebär de nya omställningsavtalen ökade krav på myndigheterna – det är den största förändringen. En annan förändring är att Trygghetsstiftelsen börjar arbeta med individerna först när det finns ett förhandlingsprotokoll om arbetsbrist på myndigheten. Alla som sägs upp på grund av arbetsbrist och har arbetat minst ett år får stöd av Trygghetsstiftelsen. De senaste åren har tidsbegränsade anställningar ökat i förhållande till tillsvidareanställningar som minskat. Omställningsavtalet för tidsbegränsade anställningar som löper ut styrs av hur länge anställningen varat – sex, tre eller två år. Trygghetsstiftelsens stöd till individen påbörjas då anställningen avslutats. – Det är bra, tidigare sköttes det kanske lite mer slentrianmässigt. Men nu vill parterna att de statliga arbetsgivarna tar ett större ansvar. Och vi arbetar väldigt individinriktat med skräddarsydda lösningar – och med goda resultat, säger Åsa Lindh och visar på siffror. 24 SRAT-informationen nr 3 • 2015 Trygghetsstiftelsens mål är att 75 procent av tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda ska ha löst sin situation före uppsägningstidens slut respektive inom nio månader. Resultatet förra året var att målen överträffades med råge – 76,8 respektive 83,5 procent. Och de senaste fem åren har ”inflödet av nya kunder” varit i genomsnitt 2 500 per år: ”Det har varit ganska stabilt i staten på senare år.” Stabila är också utvärderingarna från dem som fått stöd från Trygghetsstiftelsens att hitta ny sysselsättning. – Enligt vår senaste Sifo-mätning är 92 procent av våra kunder väldigt nöjda med stiftelsen och det är mycket glädjande. När detta skrivs finns på Åsa Lindhs agenda planering av Trygghetsstiftelsens närmaste arrangemang, ett seminarium under Almedalsveckan då temat är ”Karriärväxling mitt i yrkeslivet”. Men först ska yngsta dotterns studentexamen firas – bland mycket annat. Nina Enström Foto: TSN Fakta TSN Trygghetsstiftelsen erbjuder stöd till Sveriges cirka 250 myndigheter med 250 000 anställda. Stiftelsen, som bildades 1990 av parterna på den statliga arbetsmarknaden, är en omställningsorganisation för det statliga avtalsområdet. De nya avtalen Avtal om omställning reglerar vad som gäller när en statligt anställd blir uppsagd på grund av arbetsbrist respektive när en tidsbegränsad anställning löper ut. Avtal om lokala omställningsmedel syftar till att skapa ett långsiktigt lokalt omställningsarbete hos myndigheten genom proaktiva omställningsåtgärder och andra aktiviteter som stödjer både verksamheten och arbetstagarnas utveckling (källa www.tsn.se). Krönika Willkommen bei uns På stranden i Stora Hult på Bjärehalvön hör jag glada tyska röster genom soldvalan. Det är bra för Sverige. Första och i synnerhet andra världskriget var en olycka för en hel kulturkrets. I sin postuma essäsamling Fractured Times skriver den engelske historikern Eric Hobsbawm nostalgiskt om den tyska kulturen. Under 1800-talet blev tyskan Mellan- och Östeuropas lingua franca, språket som lät olika nationaliteter mötas och brytas, i metropolerna Wien och Berlin, men också på landsbygden i Rumänien, Polen och Ungern. Han kunde ha tillfogat Norden. I Danmark har anknytningen söderut alltid varit stark, på gott och ont – tidvis med starka tyska inslag i landets ledning och förvaltning, andra gånger i skarp och våldsam motsats mot hotet från det tyska grannskapet. Men Sveriges 1800-talskultur bar också en stark tysk prägel, trots att de sista tyska besittningarna i praktiken gick förlorade i Napoleonkrigen (även om inlösenrätten till Wismar kvarstod till 1903). När jag häromåret letade efter pjäsen ”Wallenstein” plockade mor fram ett band av Schillers Sämmtliche Werke ur bokhyllan. Utgåvan var från 1812, sju år efter skaldens död – men för en skånsk prästgård på 1800-talet var Berlin den närmaste metropolen, och värdet av landets mynt mättes sedan länge mot Hamburg. De två stora krigen – i synnerhet det andra – fick världen att vända sig bort och krympa tyskt språk och kultur till något begränsat och provinsiellt. Jag hörde själv till generationerna som bestämt valde bort tyskan för franskan och ryskan – bara för att långt senare tvingas kämpa mig tillbaka, när jag insett hur omistlig tyskan är i och för svensk historia. För svenskt näringsliv är Tyskland fortfarande en näraliggande självklarhet, både som stor marknad och som vass konkurrent. Men det tar tid för tyskan att komma tillbaka från efterkrigsårens förträngning. Därför är det tyska stugraseriet i södra Sverige en välkommen återkomst. Driftiga kommunalråd i Växjö startar vänföreningar för sina sommartyskar, några kommuner har lyckats locka sjuksköterskor och läkare söderifrån att rota sig. Att så få språklärare utbildar sig i tyska är ett stort aber. Egentligen är ju tyska det enda språk det lönar sig att börja med på gymnasiet. Kinesiska, franska, ryska – visst, spännande som introduktion till nya kulturkretsar, men på två-tre år i gymnasiet kommer man inte långt. Om man vill ha någon praktisk användning av det nya språk man lär sig är det bara tyskan som är mödan värd. På ett par år hinner man få de nödvändiga grunderna, sedan är det bara att läsa vidare på egen hand och improvisera fram förtyskad svenska när glosorna inte räcker – två-tre gånger av fem blir det träff mitt i prick. Och den ingenjör eller ekonom som lärt sig tyska har trumf på hand när hon söker jobb i de svenska storföretagen. Tyskan är en angelägenhet för hela Sverige. Men kloka lokalpolitiker borde kunna göra något spännande av det för sin egen och sina ungdomars del. Region Skåne och andra politiker i södra Sverige odlar redan nu sina grannar på andra sidan Östersjön. Det gör de alldeles rätt i. Tysklands tilltalande regionalisering gör det lättare att sudda ut gränserna grannar emellan. Men varför inte ta ett steg till? De politiska kontakterna borde matchas av en kraftfull satsning på tyska språket och tysk kultur i skånska och småländska skolor. Om de svenska lärarna tryter, varför inte ta hjälp av tyska lärare som har lust att tillbringa några år i Bullerbyland? Bättre investering är det svårt att tänka sig. nnn GÄST Gunnar Wetterberg, författare och föreläsare gunnar @wetterberg. org SRAT-informationen nr 3 • 2015 25 BOKTIPS Alla som har arbetat i ett kommunhus kommer att uppskatta Jonas Karlssons bok God Jul som handlar om genomförandet av ett litet belysningsprojekt inför julen. Kommunalråd, chefer, handläggare och vaktmästare passerar förbi i en tragikomisk berättelse. David Nicholls bok Oss handlar om ett äktenskaps upplösning och de goda intentionernas misslyckande. Det låter verkligen inte uppmuntrande men lämnar läsaren på gott humör. Feel-good-litteratur för en regnig dag. På stranden kan man läsa Presidentens hustru av Curtis Sittenfeld och antingen fundera på hur mycket den är baserad på Laura Bush eller läsa den som en berättelse om klass och kärlek. Den som vill veta hur det skulle kunna ha varit bakom kulisserna hos familjen Bennett måste läsa Jo Bakers bok Huset Longbourn som handlar om tjänstefolket i Jane Austens Stolthet och fördom som för övrigt alltid är värd att läsas, sommar eller inte. Sonen av Philipp Meyer är en släktkrönika från Texas där vi får följa en familj parallellt med staten Texas framväxande. En välskriven roman i klassisk tradition. Så här 70 år efter andra världskrigets slut kan vi behöva bli påminda om de hemskheter som aldrig får upprepas. Det kan på ett enkelt sätt ske genom att läsa Och i Wienerwald står träden kvar av Elisabeth Åsbrink, The Buddha in the attic av Julie Otsuka (det poetiska språket gör sig bäst utan översättning), Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg, Haren med bärnstensögon av Edmund de Waal, Storm över Frankrike av Irène Némirovsky och Ninas resa av Lena Einhorn. Föredrar man lite verklighetsflykt på semestern kan man istället ge sig i kast med George R. R. Martins tätskrivna serie Game of thrones som är mycket bättre än den hyllade TV-serien. Kjell Westö är en finsk författare som i Hägring 38 tar itu med konsekvenserna av inbördeskriget mellan de röda och de vita. Den som vill ha romance kan med fördel läsa Simona Ahrnstedt i pocket (läs dock inte hennes senaste bok som bara finns inbunden). Och den som vill ha deckare kan läsa vad som helst av Donna Leon, Kristina Ohlsson, Stephen Booth, Sara Paretsky och Arne Dahl samt Reginald Hills böcker om Dalziel & Pascoe. Sophie Silverryd, förbundsjurist Arto Paasilinna – Kollektivt självmord är en bra inspiration för livsnjutning. Emil Pettersson, förhandlare 26 SRAT-informationen nr 3 • 2015 Under sommarsemestern ska man läsa och gärna då deckare. Jag tycker personligen att litterära klassiker också lämpar sig väl som sommarlitteratur. En sommar för några år sedan plöjde jag igenom Mobergs utvandrarepos (delvis kanske också för att minimiera ett dåligt samvete om att garagetaket borde åtgärdas). Mitt boktips inför den här sommaren är ett epos från vårt grannland Finland. Väinö Linnas trilogi Under polstjärnan. Första boken Högt bland Saarijärvis moar inleds 1884 med att den ordkarge torparen Jussi bygger ett torp på kyrkans mark och därefter lever i en ständig oro för att bli vräkt av överheten. Den andra boken Upp, trälar! utspelar sig mellan 1910-1918, en mycket turbulent period med strejker, klasshat och vapenskramel som sedan mynnar ut i ett blodigt inbördeskrig. Den sista boken Söner av ett folk fortsätter direkt efter inbördeskriget och följer torparsläktens väl och ve i en tid då det moderna Finland börjar födas. Njut av Linnas levande språk och bokens karaktärer som många gånger ger sisun ett ansikte. Mats Eriksson, förhandlingschef Här kommer ett tips på en lite annorlunda bok av Leif G W Persson, Gustavs grabb. Det är en roman där författaren på ett skönlitterärt vis, mån om helheten, målar upp en bild av sitt liv utan att vara alltför nitisk med att detaljerna måste vara exakt tagna ur verkligheten. Jag som läsare kastas snabbt in i berättelsen om en händelserik klassresa och har sedan svårt att släppa boken ifrån mig. Den håller mig liksom fast hos sig med lagom snirkliga vindlingar rakt igenom hela historien. En perfekt bok för lata kvällar med en kopp te i favoritfåtöljen. Mia Axelsson, förhandlare Marcoeffekten av Jussi Adler-Olsen. En underhållande bok för dig som gillar deckare och spänning. Huvudpersonen är femtonåriga Marco Jameson. Han vill vara dansk medborgare, gå i skolan och leva som en vanlig tonåring istället för att stjäla och tigga för sin farbror Zola som är ledare för klanen. Marco rymmer och stöter samtidigt bokstavligen på en död människa som bekräftar morbroderns omfattande kriminella aktiviteter. Det visar sig också snart att det finns fler än klanmedlemmarna som letar efter Marco för att tysta honom. Intrigen rymmer olika delar av världen och involverar många olika människor med olika bakgrund. Boken passar utmärkt att läsa i hängmattan eller på stranden. Ann Garö, förhandlare Anders Rådström, rekryteringsprojekt på privat sektor: – Vi måste ha ett gemensamt språk för att nå ut – I dagens mediebrus räcker det inte att trycka en affisch om nyttan av att gå med i ett Saco-förbund och sätta upp på arbetsplatsen. Det måste till något helt annat! Så säger Anders Rådström om det rekryteringsprojekt som Saco-förbunden inom privat sektor (bland annat SRAT) dragit igång under hans ledning. Bakgrunden är att andra fackförbund ökat mer än Saco-förbunden inom den privata sektorn, just på grund av att de satsat mer på reklam och opinionsbildning. Och eftersom fackförbunden ofta konkurrerar om samma yrkesgrupper måste även akademikernas organisationer lägga mer resurser på medlemsrekrytering. – Det ska vi göra genom ett ordentligt rekryteringsmaterial där vi kommunicerar våra gemensamma värden. Vi måste ha ett gemensamt språk och här är förstås våra förtroendevalda de viktigaste ambassadörerna. I det batteri av åtgärder för att rekrytera fler medlemmar som tagits fram finns nedladdningsbara flyers, gemensam webbsida för ansökan om medlemskap, e-postkampanjer till medlemmar och under hösten också kampanjer i sociala medier. Det ska vara lättillgängliga material med enhetliga budskap, betonar projektledaren. – Vi vill ha i gång diskussioner på arbetsplatserna där medlemmar och förtroendevalda på alla kanter ska kunna svara på frågor på samma sätt utifrån våra gemensamma uppfattningar i allt från frågor om individuell och differentierad lön till frågor om Saco-förbundens inkomstförsäkringar och professionella karriärstöd. Nya grupper Anders Rådström blev i vintras ombedd att ta hand om det nya rekryteringsprojektet, vilket innebär att han som fristående projektledare för Saco-förbunden leder projektet, och utformar den gemensamma plattformen. – När jag var verksam som ombudsman var det ombudsmännen som i hög grad skötte medlemsrekryteringen. I dag har flertalet förbund marknads- och kommunikationsavdelningar – verksamheten är mer professionell nu för tiden. Det blir ju alltid en viss dragkamp mellan marknadsexperterna och ombudsmännen, så jag passar nog ganska bra eftersom jag som gammal ombudsman vet hur ombudsmän tänker och fungerar. Att Saco med sina 22 medlemsförbund spretar mycket är ingen nyhet, inte heller de ständigt pågående diskussionerna om var vissa medlemmar hör hemma, hos Saco-förbunden eller inom TCO. Men egentligen är det ingen nackdel, eftersom fackförbunden har gemensamma intressen i grunden – att organisera anställda. En knäckfråga i projektet är hur förbunden ska samverka för att nå framgång. När det skiljer mellan några hundra och 145 000 medlemmar mellan det minsta och det största förbundet säger det sig självt att man inte kommer att arbeta på samma sätt. – Det gäller att få alla att inse att vi har gemensamma intressen och värderingar. Förhoppningsvis får de mindre förbunden en del extra stöd eftersom de inte har lika mycket egna resurser på sina marknadsavdelningar. Samordningen mellan större och mindre förbund är här mycket viktig och det är nödvändigt att vi kan hjälpa varandra. Drömmen vore också om vi kunde få till en gemensam databas för våra medlemsregister. Fem punkter Avgörande för framgång är att budskapen är tydliga och begränsade. Därför innehåller budskapen i kampanjen bara fem punkter som ska motivera den tveksamme att bli medlem i ett Saco-förbund: • Lyckas bättre i löneförhandlingen • Ett professionellt karriärstöd • Trygg med inkomstförsäkring • Råd och förhandlingsstöd • Påverka din arbetsplats Rekryteringsprojektet har pågått några månader och ska vara avslutat i oktober. Ännu har det inte dragit igång på allvar ute på arbetsplatserna, säger Anders Rådström. – Det har gått långsammare än jag trodde. Men demokrati tar tid! Och vi måste pröva allt. Nina Enström Värva en kollega Hjälp oss att växa och bli ännu starkare! Du kanske har en kollega som är intresserad av att bli medlem i SRAT men inte gjort slag i saken? Som tack får du som värvat, ett presentkort på 500 kronor/värvad medlem att använda på Bokus. Information om kampanjen finns på www.srat.se/varva_kollega SRAT-informationen nr 3 • 2015 27 Efter trettio år som facklig företrädare: Allt handlar om gott bemötande Björn Nyström har varit fackligt aktiv i mer än trettio år, nästan hela den tiden som heltidsengagerad ordförande för Saco-Posten. När han nu har lämnat uppdraget kan han se tillbaka på en händelserik och ibland turbulent tid. – Att vara fackligt engagerad är bland det mest lärorika man kan ägna sig åt säger han. Han säger att han har lite svårt att hålla klaffen, och att det nog bidrog till att han engagerade sig tidigt, både i facket och politiken. – Jag ser det som en rättighet och en förmån, säger han. Björn Nyström blev den första heltidsanställda Saco-företrädaren i Postverket, och han har följt förändringarna från affärsdrivande verk via helstatligt aktiebolag till det svensk-danska aktiebolag som det är idag. – Vissa perioder skulle man ha velat stava det ”Postvärk”, skämtar han. För visst har det varit en del rätt stökiga perioder. Men det spelar ingen roll hur mycket det har blåst. Björn Nyström har stått fast vid sin grundinställning. – Det goda fackliga arbetet handlar om hur man bemöter människor, säger han. Om att facket ska finnas nära medlemmarna och att vi som representerar dem hela tiden ska se till deras bästa. Att man som företrädare måste försöka sätta sig in i hur andra har det och hur de tänker. Det är därför han har åkt runt så mycket, för att träffa medlemmar på olika håll i Sverige. Och det är därför han har varit noga med att informera om vad som sker. – Jag har skickat ut 750 informationsbrev med 15 000 informationspunkter, säger han. Och jag kan lugnt säga att jag har rekryterat tusen medlemmar. Utbildning och språngbräda Det är just det, alla kontakter med medlemmarna, som han uppskattat allra mest i sitt uppdrag. – Det har varit fantastiskt roligt, men också otroligt lärorikt, säger han. Nästan som att gå en universitetsutbildning. Som facklig företrädare får man hela tiden chansen att lära nytt – om hur samhället fungerar och om samspelet mellan människor, men också om ekonomiska, juridiska och affärsmässiga frågor. – Jag har åtminstone ett tjugotal exempel på hur det fackliga uppdraget har varit en språngbräda till mycket höga tjänster både i affärslivet och den offentliga förvaltningen. De stora förändringar som Posten har genomgått har också inneburit en del svåra uppgifter. – Det är förstås inte alls roligt att vara med i diskussioner om personnedskärningar. Men jag är stolt över att jag har hjälpt många medlemmar också i sådana situationer. Flera av dem vet inte ens om det. För det är också en strategi, att inte basunera ut att man har varit framgångsrik i en förhandling. I så fall skulle man ju peka ut motparten som förlorare, och det är inte särskilt smart. En annan viktig utgångspunkt är att facket aldrig ska bidra till en negativ stämning och misstänksamhet. – Vi har aldrig satt klackarna i backen och argumenterat för att det var bättre förr, säger Björn Nyström. I stället har vi alltid haft ambitionen att bidra till bra lösningar för medlemmarna utifrån rådande läge. 28 SRAT-informationen nr 3 • 2015 Belöningar till vardags Att det också har blivit lite hårda tag i förhandlingarna ibland är ofrånkomligt, menar han. Man måste vara rak och ärlig, och inte hålla inne med vad man tycker. Det är så man skapar en trovärdighet och bidrar till företagets utveckling. – Sedan gäller det förstås att skilja på sak och person. Man ska ju kunna samarbeta efter en förhandling också. Han fick många uppskattande ord när han avtackades i våras. Men de allra bästa belöningarna har han fått till vardags, under den tid han varit ordförande. – När någon har kommit fram och sagt ”tack” – och jag har känt att jag har gjort något bra för den medlemmen – då har den dagen varit räddad. Birgitta Jakobsson Tuffa tag när Posten drog ner men bra skyddsnät underlättade På mindre än ett år genomförde PostNord två genomgripande omorganisationer med stora personalnedskärningar. – Det har varit tufft, men nu börjar vi anpassa oss till den nya organisationen, säger Eva Lind som är facklig företrädare på heltid på Saco-Posten och nyvald förbundsstyrelseledamot i SRAT. Det minskade brevskrivandet var en av de faktorer som ledde till kraftigt minskad lönsamhet på svensk-danska bolaget PostNord. Samtidigt har både ökade effektivitetskrav och den nya tekniken, som bland annat lett till ökad e-handel, ställt nya krav på organisationen. Två stora enheter skulle till exempel slås ihop till en. Det var det som var grunden till de stora organisationsförändringarna. På mindre än ett år, mellan april förra året och februari i år, har drygt 30 procent av de anställda inom bolagets administration och ledning fått lämna sina jobb. – Det är klart att det har varit smärtsamt och oroligt, säger Eva Lind. Men det var tydligt att det behövdes en radikal förändring. Det var en överlevnadsfråga för företaget. För Saco-Postens lokala akademikerförening har det varit ett hektiskt år, med mycket tid vid förhandlingsbordet och många personliga samtal med medlemmarna. – Vår uppgift har varit både att se till att allt har gått rätt till ur ett arbetsrättsligt perspektiv och att bidra till att hitta de allra bästa lösningarna för medlemmarna, säger Eva Lind. – Flera har också utnyttjat möjligheten att få hjälp av SRATs coacher, och tyckt att det har varit bra, säger hon. Gott samarbete Samarbetet med övriga fackliga organisationerna och arbetsgivaren har fungerat bra under de här processerna. Vid båda tillfällena har man bildat en partsgemensam arbetsgrupp, med uppgift att hitta placeringar till så många som möjligt. Vid den första personalneddragningen, den i april förra året, var det osthyvelsprincipen som gällde. Alla enheter inom administration och ledning skulle minska med 30 procent. Överenskommelsen med arbetsgivaren då var att man i första hand skulle se till den kompetens som behövs för att klara verksamheten i den framtida organisationen. Om flera personers kompetens bedömdes som likvärdig var det reglerna i Lagen om anställningsskydd, LAS, som avgjorde vem som fick stanna. – Det blev en rätt jobbig process, med mycket frustration. Ibland fanns inga bra svar att ge när en medlem frågade varför just hon eller han måste gå. När det var dags nästa omgång, bara tio månader senare, var den fackliga utgångspunkten att de anställda som hade tillräcklig kompetens i april också hade det i februari. – Då var vi hårdare med att Las skulle gälla rätt av. Den här gången bestämde arbetsgivaren hur stort behovet var på varje enhet på varje enhet. Sedan alla anställda anmält intresse för vilka enheter de ville arbeta på var det anställningstid och kompetens som avgjorde. Bra skyddsnät De som sades upp efter att ha arbetat fyra år eller längre i företaget lämnade jobbet med tolv månaders lön och tillgång till stöd från Trygghetsrådet TRR. De som fyllt 58 år fick ytterligare sex månaders lön. Under den här tiden har de också fortsatt kontakt med och stöd från de fackliga företrädarna. – Vi har ett bra skyddsnät och det har underlättat omställningen, säger Eva Lind. Men det är klart att det ändå har varit tufft för många medlemmar. Men vad vi vet har många fått nytt jobb inom 12 månadersperioden eller strax därefter. – Nu ser vi framåt och jobbar för att skapa trygghet för dem som är kvar och för att öka förtroendet för företaget – samtidigt som vi måste anpassa oss till de förutsättningar som råder. Birgitta Jakobsson Foto: Stefan Bohlin SRAT-informationen nr 3 • 2015 29 Ändrad yrkesroll påverkar audionomens arbetsmiljö Audionomyrket har under det senaste decenniet genomgått flera förändringar, som lett till att kåren utvecklat en mer självständig roll inom hörselvården. Riksdagsbeslutet 2006, som ledde till att audionom blev ett legitimationsyrke, var ännu en bekräftelse på hur samhället ser på audionomens kompetens och dess viktiga funktion inom hörselvården. Men förändringarna under de senaste åren har inte enbart varit gynnsamma för vår kår. Omogna och förhastade politiska beslut för bättre tillgänglighet och kortare köer, har även lett till en hel del utmaningar som exempelvis låga ersättningsnivåer. Nyligen har ”Framtidsgruppen” återigen lagt fram en rapport där resultaten visar på en hög stressnivå hos audionomer inom såväl offentlig som privat sektor. Bristen på audionomer på arbetsmarknaden har i flera fall utnyttjats. Det pågår en del inskränkningar på audionomers arbetsuppgifter där personer med annan utbildning än audionom får utföra vissa arbetsuppgifter. Detta riskerar att försämra patientsäkerheten och kan leda till lidande för patienten. Vi behöver hitta en gemensam plattform för att driva våra frågor med högt i tak för att ena vår kår, oavsett om man arbetar inom privat, privat-landstingsfinansierad, landsting, kommunal eller statlig organisationsform. Vi vill fortsätta att arbeta i enlighet med vår etiska kod, att alltid vilja klientens bästa och att fortsätta med att vara hörselvårdens kärna! Vi som skriver artikeln är de nya ordförandena för audionomenas fackliga yrkesförening Audionomerna/SRAT och Svenska Audionomföreningen (SvAf ). Våra högst prioriterade områden under de kommande åren är att: • Åstadkomma en stressfri arbetsmiljö som gagnar både audionom och klient. • Stärka audionomens ställning både inom vården och gentemot andra samhällsaktörer. • Skapa ett närmare samarbete mellan Audionomerna/SRAT, SvAf och de fyra audionom- och audiologiutbildningarna. • Utgöra ett starkare stöd för forskning och livslångt lärande. • Utöka samarbetet med Socialstyrelsen inom hjälpmedelsområdet. • Fortsätta påverka Socialstyrelsens syn på audionomers arbetsuppgifter inom ramen för skyddad yrkestitel. Styrelserna för Audionomerna/SRAT och SvAf kommer att stödja varandra i detta mycket viktiga arbete genom gemensamma satsningar på viktiga frågor. En förutsättning för detta är gemensamma möten där vi tillsammans kan utarbeta strategier för hur våra resurser på ett optimalt sätt kan främja audionomers ställning i samhället. Reza Zarenoe, leg. audionom, ordförande Audionomerna i SRAT Satu Turunen-Taheri, leg. audionom, ordförande SvAf Logopedernas lokala föreningsarbete En av de tydligaste fördelarna med SRAT:s yrkesföreningar är hur de, till stor del, kan utveckla sin verksamhet efter sina behov. Sedan Svenska Logopedförbundet, Slof:s inträde i SRAT har en prioriterad del av föreningens arbete varit uppbyggnaden av lokala Slof-föreningar. Med start vid nyår har arbetet sedan gått undan med, i dagsläget, tre stycken föreningar grundade och fler i startgroparna. Slof Gotland hann först och blev tätt åtföljda av Slof Stockholms län som naturligt blir den klart största föreningen inom Slof. Den tredje är Slof Västerbotten och nu är frågan vilka som kommer bli nästa i ledet? Fördelarna med lokalföreningar för logopeder är många. Det ökar yrkesgemenskapen och ger ett forum för professionsfrågor, vilket ger Slof en större kapacitet att utveckla sitt yrke. Men det kan även fungera 30 SRAT-informationen nr 3 • 2015 som en grogrund för annan facklig verksamhet där intresse kan väckas för arbete med allt från arbetsmiljö, samverkan och lönedelegationer och andra arbetsrättsliga frågor knutna till SRAT. När det finns ett sammanhang känns det lättare att lyfta ansvar som inte är lika tungt när man delar det. Nu fortsätter arbetet. Både med uppstarter liksom det roliga arbetet att få de redan uppstartade föreningarna att leva upp ordentligt. För att börja är enkelt, det är att göra föreningen levande som är utmaningen. Men en rolig sådan. Emil Pettersson, förhandlare Föreningarna Kontakter AEAs personalförening Kontaktperson Lisbeth Lindberg Tfn arb 08-4123336 lisbeth.lindberg@aea.se Audionomerna www.audionomerna.nu Ordförande Reza Zarenoe Tfn arb 013-221190 Mobil 070-7570498 reza.zare.noe@regionostergotland.se Föreningen FRA-tjänstemän Ordförande Mats Holmgren Tfn arb 08-4716400 mats.holmgren@fra.se Föreningen Statens Justerare av mått och vikt Ordförande Martin Nyström Tfn arb 010-516 61 10 martin.nystrom@sp.se Medlemsregister Staffan Lundin Tfn arb 033-16 56 31 staffan.lundin@sp.se HälsoAkademikerna – föreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa www.halsoakademikerna.se Ordförande Andreas Lövdahl Mobil 0704-40 90 44 ordforande@halsoakademikerna.se Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, LKR www.kiropraktik.se Ordförande Tobias Lauritsen Mobil 076-0505134 tobias.lauritsen@lkr.se Kansli Ellinore Andersson Mobil 070-6891179 kansli@lkr.se Lotsförbundet www.lotsforbundet.se Ordförande Patrik Wikand Mobil 0708-63 39 12 patrik.wikand@sjofartsverket.se Medlemsregister/kassör Anders Hellgren Tfn arb 010-478 5391 anders.hellgren @sjofartsverket.se Riksförbundet för Podiatrisk Medicin www.podiatri.eu Ordförande Ulf Sundberg ulf.sundberg@podiatri.eu Sacoförbundens personalförening, SFP Ordförande Agneta Östlund 08-567 061 18 agneta.ostlund@fysioterapeuterna.se Socialstyrelsens SRAT-förening, SOSSR Ordförande Åsa Rundquist Tfn bost 08-836777 asa.rundquist@gmail.com SRATs allmänna sektion, SRAT-A Ordförande Camilla Robertsson Mobil 070-5537039 camilla.robertsson@mil.se SRAT Arbetsmarknad Ordförande Anders Jansson Tfn arb 010-4864753 Mobil 070-247 08 53 anders.jansson@arbetsformedlingen.se SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket Ordförande Kari Gråsten Tfn arb 010-44 44 220 kari.grasten@fortv.se Svensk Flygteknikerförening, SFF www.flygtekniker.se Ordförande Ola Blomqvist Mobil 070-574 43 53 ola.blomqvist@flygtekniker.se Medlemsregister Niclas Roos Tfn arb/fax 0150-519 55 Mobil 0768-55 24 90 niclas.roos@flygtekniker.se Svensk Optikerförening Ordförande Unni Rosengren Mobil 076-3110554 E-post unni.rosengren@gmail.com Svensk Perfusionistförening Ordförande Maria Tellin Tfn arb 031-3427736 Mobil 072-3066343 maria.e.tellin@vgregion.se Svenska Logopedförbundet , SLOF info@logopedforbundet.se www.logopedforbundet.se SRAT-föreningen vid Kustbevakningen Ordförande Jan Olsson jan.olsson@kustbevakningen.se Ordförande Ulrika Guldstrand Mobil 07056-79 67 37 ulrika.guldstrand@logopedforbundet.se SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket, SVSR Ordförande Hans Fotmeijer Tfn arb 011-191083 Mobil 0734-321083 hans.fotmeijer@sjofartsverket.se Sveriges Tandhygienistförening, STHF www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se Medlemsregister Kjell Johansson Tfn arb 011-19 12 05 kjell.johansson@sjofartsverket.se SRAT-föreningen vid Tullverket, SRAT-TULL Ordförande Christer Nilsson Tfn arb 040-661 31 61 Mobil 070-350 08 22 Fax 040-661 31 76 christer.j.nilsson@tullverket.se SRAT-Posten Ordförande Eva Lind Tfn arb 010-4364062 eva.lind@posten.se Statens kriminaltekniska lab. (numera NFC) SRAT-förening Ordförande Helene Andersson Tfn arb 010-5628411 helene.andersson@nfc.polisen.se Ordförande Yvonne Nyblom Mobil 0733-666399 yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se Kontaktperson Ingela Jägestrand Mbt 0701-44 32 74 08-442 44 73 (tis-ons) ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se Trafikflygarhögskolans SRAT-förening Ordförande Björn Hopen Tfn arb 0733368285 bjorn.hopen@tfhs.lu.se Utrikesförvaltningens personalförening, UPF Ordförande Magnus Nordström 08-405 52 40 magnus.nordstrom@gov.se Kansli Agneta Malmsten-Otte Tfn arb 08-405 5140 agneta.malmsten-otte@gov.se Svensk Flygpersonalförening, SFPF Magnus Nordström, se ovan. Ordförande Lisbeth Nilsson Eventuella ändringar meddelas SRATs kansli på e-post kansli@srat.se eller telefon Tfn bost 08-651 13 71 08-442 44 60. Sacoföreningar, Saco-S-föreningar, Akademikerföreningar På de flesta arbetsplatser med olika Sacomedlemmar finns en Sacoförening/Saco-Sförening/akademikerförening. Detta är ett samverkanorgan för alla Sacomedlemmar på arbetsplatsen och svarar bland annat för de lokala löne- och MBL-förhandlingarna. SRAT-informationen nr 3 • 2015 31 POSTTIDNING B Konstruktör: Daniel Svensson Avsändare: SRAT Box 1419 SE-111 84 Stockholm Lös SRAT-informationens korsord och sänd in lösningen till redaktionen senast den 24 augusti 2015. Fem rätta lösningar dras bland de inskickade och belönas med penninglotter. Lösningen sänds till: SRAT, Box 1419, 111 84 STOCKHOLM
© Copyright 2024