1. No category

#5: OKTOBER 2015
Tomas Kristiansson:
Att leda i förändring
Framgångssagan
med 5S fortsätter
Beredskap i framkant
– en viktig pusselbit
Färgsprakande folkfest
under Inspiridéum
Öppet brev från oss
som gör el i Simpevarp
Bättre ljud- och ljusmiljö
i O3s kontrollrum
1
God förmåga att
leda i kris
Sedan 1999 har jag utbildat huvuddelen av
det svenska krishanteringssystemets aktörer.
2007 utvecklades ett nationellt koncept för
stabs- och ledningsmetodik i Sverige. Detta
gemensamma synsätt omfattar de grundkunskaper och den metod som krävs för att
kunna arbeta effektivt i en stab, oberoende
av organisation, situation eller händelse. Ett
sådant gemensamt synsätt hos olika aktörer
i samhället, lägger också en god grund för
samverkan dem emellan, i syfte att hantera
en komplex situation.
OKG var en av de första organisationerna som började tillämpa den nya metoden.
Idag tillämpar även polisen och sjukvården i
Kalmar län samma metod, liksom SSM och
SKB, vilket stärker krishanteringsförmågan
i regionen ytterligare. Jag kan konstatera att
OKG är en av de organisationer som ligger
allra längst fram när det gäller ledningsförmåga i krissituationer, det vill säga ledning vid en
komplex situation, som omfattar många delar
och möjliga händelseutvecklingar.
Ledningen på OKG visade tidigt ett stort
engagemang för att utöka beredskapsorganisationens förmåga och avsatte tider, forum
och former. Chefer avsatte tid och vi genomförde grundutbildning i stabsmetodik, stabs­
chefsutbildning och utbildning i kvalificerat
ledarskap och beslutsfattande under svåra
situationer. Allt detta i kombination med
övningar i ordinarie ledningslokaler för beredskapsorganisationen. Många av dem som
utbildats i metoden har också tillämpat den i
det dagliga ledarskapet i linjeorganisationen.
Genom utbildning och övning har OKGs
förmåga att hantera komplexa situationer
alltså ökat. Ett kvitto på denna förhöjda
förmåga kom när Greenpeace för något år
sedan gjorde ett intrång på OKG. Detta blev
aldrig någon kris, beroende på krisledningsorganisationens utökade färdigheter. Utan
denna skicklighet, hade händelsen kunnat ta
en helt annan vändning.
För mig har det varit givande att se OKG
effektivt omvandla sina nya kunskaper till
utökad ledningskapacitet och handlingskraft.
Denna förmåga är idag extra viktig, eftersom
samhällets krav på handlingskraft, för att
svara på omgivningens behov, ökar vid komplexa situationer. Av denna anledning är det
också mycket tillfredställande att OKG har
utformat en ny och mycket lämplig ledningslokal med anpassat teknikstöd. Paradoxalt
nog ligger det i den komplexa situationens
natur, att det är svårare att få fram besluts­
underlag. Detta pekar återigen på vikten
av en väl fungerande metod och effektivt
stabsarbete i syfte att avlasta beslutsfattare
och därigenom utöka ledningskapaciteten.
Tomas Kristiansson,
utbildare i stabs- och ledningsmetodik
2
I DETTA NUMMER
2
E.ONs stängningsbeslut 4-7
Projekt CKR O3 8
Invigning av simulator O3 9
I centrum10-13
Krönika
4
14-15 Kärnkraft i stort och smått
16-19 Utvecklingsresan
20 Inspiridéum 2015
21 Så funkar det!
22-23 Personalnytt
7
8
12
14
Hösten är här – en årstid som
präglas av förändring, där vi förbereder oss för ett kallare klimat. Att det
redan är kallt på investeringsfronten,
framgår med all tydlighet på sidan 6.
Fortums chefsekonom beskriver där
en dekadent europeisk elmarknad,
som framavlar abnormiteter, såsom
bibehållen brunkol samtidigt som
klimatsmart kärnkraft stängs ner före
dess tekniska livslängd nåtts. Här är
behovet av snabb förändring stort,
eftersom rötan tydligen nu även nått
USA – se Kärnkraft i stort och smått
på sidan 14. Här hemma ökar risken
för att det blir kallt i stugorna och att
de nationella klimatmålen inte nås i
samband med stängningsbesluten
under oktober. Bakgrunden och
konsekvenserna uttrycks i texten
Öppet brev från oss som gör el på
sidan 4. Klart är, att vi lever i en tid
av förändring. Krishantering och
beredskap handlar just om att hantera
förändring och detta skriver vi om
både på sidan 10-13 och på sidan 21.
Mycket läsnöje!
Henrik Eriksson, tf redaktör
10
16
20
Omslagsbilden: OKG ligger i framkant i arbetet att hantera komplexa
situationer. Läs mer om OKGs beredskapsarbete på sidorna:
Kärnpunktens redaktion
Anders Österberg ansvarig utgivare
anders.osterberg@okg.eon.se
Emmy Davidsson redaktör
emmy.davidsson@okg.eon.se
Annika Carlsson
annika.carlsson@okg.eon.se
Henrik Eriksson
henrik.eriksson2@okg.eon.se
Maria Roth
maria.roth@okg.eon.se
Emelie Johannesson
emelie.johannesson@okg.eon.se
2, 10-13 och 21
Utges av
OKG Aktiebolag
572 83 Oskarshamn
0491-78 60 00
Ansvarig utgivare
Anders Österberg
0491-78 63 54
anders.osterberg@okg.eon.se
Redaktör
Emmy Davidsson
0491-78 64 68
emmy.davidsson@okg.eon.se
Vill du ha med något i Kärnpunkten?
Mejla till info@okg.eon.se
Tid för manusstopp är klockan 10:00!
Utgivningsplan
Nr 6, manusstopp 8/12, utgivning 18/12
Nr 1, manusstopp 19/1, utgivning 29/1
Nr 2, manusstopp 8/3, utgivning 18/3
Grafisk produktion och tryck
Agent Design, Oskarshamn
Grafisk Tryck, Oskarshamn
Trycks på Multi Art gloss 250g/
Multi Design original 120g
3
impe
S
i
l
e
r
ö
mg
ån oss so
varp:
a
t
l
ä
m
s
d
r
ä
h
k
s
i
t
i
l
Energipo rerad elmarknad
e
v
a
h
m
o
bak
rev fr
Öppet b
n
nästan e
tt
a
r
ä
b
e
vara
som inn
kommer
t fattats
n
o
lu
ti
s
k
e
u
b
d
r
ad ha
eter att
e elpro
ber mån
v svårigh
baserad
a
to
s
k
ft
s
o
ra
ra
r
k
e
e
v
rn
d
h efteroti
kä
Un
tbud oc
u
ingen m
landets
n
v
rs
g
a
a
g
l
v
e
lä
,
d
d
rev vill
ad
tredje
m år. Ne
öppet b
elmarkn
fe
tt
n
e
e
m
I
o
å
t.
p
in
lu
ka bes
cka vår
tskraven
nedlagd
ing uttry
rgi­politis
nsamhe
n
e
rj
n
lö
ö
e
ra
rs
v
a
a
ö
v
lf
töring
s
e
mots
i obalan
apitalförs
landets
k
ll
ts
ti
a
a
k
g
it
n
is
g
ri
m
ra
år bid
ekono
frågan b
r många
samhälls
e
n
d
e
n
d
u
v
m
a
vi so
ll.
nserna
pphov ti
onsekve
u
k
r
r
e
g
fö
u
ro
o
en n
rgipolitik
gen i de
rbruknin teborg
som ene
ö
arar årsfö
v
G
Det mots rna Stockholm,
å
de
an
t är ocks
tä
d
e
e
rs
s
D
.
r
to
s
s
å
n
e
a
m
tr
la
m
fe
m
n
a
ä
to
in
tills
den ta
ör mindre ärnkrafts­industr
ket som
h Malmö
c
c
y
o
m
o
m
s
å
,
k
s
4
s
201
bbelt
utmålade ockar för de
en under
ästan du
n
n
o
ti
k
b
u
a
d
d
ro
r.
som syn
drabbade
dkraftsp ,5 terawattimma
an vin
cker som
1
n
o
1
n
h
a
c
ll
r
is
ti
a
r
v
k
lp
h
ic
e
oc
pg
ade up
nden var
ilde elku vändare uppman
k
s
n
e
att göra
n
e
d
korrekt
återna elan
t
ik
k
id
v
s
s
V
e
ti
r.
li
B
Po
am?
för
vinter.
eluppro
ft olöns
m motiv
ansvariga
ed till ett
kärnkra ålig lönsamhet so
t.
e
till och m tillfällen kallades
rr
n ko k
d
s­
de
visserlige sämre
tt hävda
ll näring
r
ti
A
ä
re
n
a
komman
te
g
rs
ä
a
lu
en
gsbes
bolagens r att ställas till sv
ken till d
stängnin
vid kraft
tera orsa
r fö
tt
r grund
ta
a
to
s
fö
n
n
n
o
a
o
n
g
k
e
k
s
å
s
tt
ly
ministern nheter som oförm dia rap- För a eten är dock ana
riser
a
r låg elp
ge
mh
fö
Me
a
lä
å
s
t.
o
p
e
n
e
d
r
lö
d
a
n
k
r
la
fö
iljard­
ade
art pe
40
el åsamk
man enb kattning i mångm
ket som
c
y
m
o
m
å
s
leverera
t
nd
rade
nik bes
skapacite
e att ibla
och en u en kärnkraftsbase
porterad landets kärnkraft
senaste
d
v
t
v
är de de fram
t
lassen a
rs
k
e
tt
procent a
Y
.
m lett
tionen
erade.
år stänga
elproduk s energipolitik so riserna
inte fung
inom fem G och
tt
a
a
rn
n
ie
a
te
g
n
e lå elp
OK
Beslu
decen
torer vid tt cirka 30
uation. D ökat kraftutbud
k
it
a
s
s
re
n
a
e
r
g
till da
att ett
totalt fy
nebär a
ligen på
gan. Det
i förtid in
baserade
beror näm minskad efterfrå avhängRinghals ndets kärnkrafts gsn
e
t
v la
ligen
rjnin
ställs mo
procent a
huvudsak utbyggnad
r
t ur försö erige
r
ä
o
t
e
b
d
s
u
ta
ser
Sv
ökade utb t subventionerad
elleveran ccessivt förlorar
acitet
u
p
a
S
k
s
t.
en statlig
e
n
o
m
syste
ar. igt
rodukti
p
m
g
im
li
r
tt
å
a
en
ow
därmed
jarder kil
g 20 mil
in
r
k
m
o
på
F
4
av i för
st
ten sam a hand vindk
ra
t
grad av idigt belastas ft. Att kärnk
rafmed en
beskat
t
möjlig
beroen
heter a ning innebär allt högre
de kra
tt konk
ännu s
ftkä
kraftsb
a
tt det
ämre
urrera.
eskattn
a
lltid kr llor har den
Såväl k
ingen
vention
t
nackd
ävs e
i
o
n
ä
i bered
som vi
e
ndkraf rnskap so n alternativ p elen
Följak n vilar på en
f
ö
r
t
d
s
m
ro
e
sub
tlig
erg
t bortf
all som kan kompen dukbara sa en har just d ipolitiska be e
x
e
m
p
ser
u
tt
slu
en
elvis in
p
te blås pstår när de a
spel ut marknadens na påverkan t.
e
an ock
t
f
r
inte
ria kon
.
så
verkat
k
Tunga
till att på ett påtagli urrens ur
s
k
ä
l
urholk
att kr
Kärnk
a OKG gt sätt medam
ra
s lönsa
Elupp
ofta fö ftskritiska rö a reaktore
m
het.
rop fö
r reakt
r
s
orkram ter kallar os
r
Samm
det att
s
antage samhället
a
l
r
å
e
t
a
i
syfte a
som et
s
t
besvik
självän
t
t egen
na elp föranleder d bästa
damål
intress t få
roduce
etta os
.
starta
G
S
i
i
e och
m
v
etvis ä
s
nter at
pevarp
ett elu
r vi som
t he
inte på
pp
ande f
att ant
gör el
något
ör sam rop för ett a lt enkelt
alet ar
i
vis o
n
h
b
s
ä
anledn
e
v
läggni
ingen llets bästa. D arstag­
ngar su tstillfällen v berörda av
till det
i
d
en främ
c
just at
b
c
OKGs
essivt
örjan k
hä
tg
s
re
a
vilka s öra vår omv r öppna brev ta
främst ommer beslu duceras. Til namhäl
ärld m
e
l
t
t
d
e
e
r
ä
t
n
a
r
s
b
å
ba inh
lse
ed
stängn
underl
yrda tjä ter verkninga
ingsbe konomiska k veten om
e
v
e
r
r
a
n
n
ste
sluten
onsekv
tö
vis räk
I börja
får. Vi
enser
na me
n 2020 rer och kons r hos våra
f
d
å
u
r exem
de öve
-t
att det
OKGl
re
pe
b
medar alet bedöms tföretag.
betare
avseen nskomna glo lir svårare at lantalet
g
e
f
ä
r
ha mi
hälfte
de utsl
t nå
bala m
äp
il
inte vi
Men d n av de dr yg nskat till un
ll att s p av växthu jömålen
t 900 v
e
t
öd
sg
är
med e
i är ida
lförsör ra Sverige s aser. Om vi kramar våra alltså inte d
g
.
k
ä
jnin
rea
af
r fö
inom d
enkelt
e närm gen vinterti å problem
att säm ktorer. Vi be r vi
d måst
aste år
citeten
dömer
re förs
och ök
en
ev
ö
h
i
ad mil
jöförst rjningstr ygg elt
från no de kablar so bygga ut ka i
s
l
a
g
k
öring i
het
m för
ommit
p
rdeuro
a
över el
ett end
at
peiska
ningar
samhä
kraf
a
,b
pr
llsrisk. t bli en myc
k
S
använd land annat t oduktionsan t
et påta
m
o
m gen
are sät
yska k
lägggli
er brun
u
raf
måste
k
tionsan ter vi i alla lä ina reaktork g
ske äve ol som brän tverk som
g
ra
l
ä
e
sle
n
de ung
säkerh ggningars fu n våra prod efär 2 om vi någon . Detta
u
e
n
t
k
500 ny
stans b
krävs f
förring främst. Utan ktionalitet o av
yg
ör
c
a
av kärn att kompen indkraftverk ger med k de risker so att på något h
m kan
sera fö
vis
ärntek
s
kraftsb
o
m
rb
ni
fö
aserad
därme
produk ortfallet
d bestä sk verksamh rknippas
e
tion. V
m
t hävd
h
t
å
llande
att de
ar
äderoch kl till konsekv väger lätt i f vi
imatfö
ensern
ö
rändri
a av el rngar.
brist
Vi som gör el i Simpevarp
5
- Bra energipolitik bör
vara teknikneutral,
anser Simon-Erik
Ollus, chefsekonom på
Fortum.
Fortums chefsekonom:
- Uselt investeringsklimat
för elproduktion
E.ONs STÄNGNINGSBESLUT Investeringsklimatet för kommersiell elproduktion
är för närvarande synnerligen dåligt i hela Europa. Idag är det i stort sett omöjligt
att investera i ny kraftproduktion på annat sätt än med samhälleligt stöd som bas.
TEXT: Anders Österberg
FOTO: Fortum
I
en öppenhjärtlig intervju i nyhetsbrevet Second Opinion Energi
beskriver chefsekonomen på
Fortum, Simon-Erik Ollus, hur
den europeiska elmarknaden har kollapsat. Han beskriver att den konventionella kraftens förutsättningar att konkurrera grusats av samhälleliga subventioner.
– Efterfrågan på el har minskat sedan
finanskrisen 2008 samtidigt som det
tillförs ny produktion som inte baseras
på marknadspriset utan på produktionsstöd, säger Simon-Erik Ollus. Priset
har på sju år sjunkit med 60 procent på
flera av Europas elmarknader och nu är
det i princip omöjligt att investera i ny
kraftproduktion på annat sätt än med
samhälleligt stöd som bas.
Fel kraftslag stängs
Simon-Erik berättar att kapacitet
stängs i hela Europa före dess
tekniska livslängd. Det handlar
om kärnkraftsreaktorer och
gasturbiner.
– Det är dock inte dessa
vi borde stänga, menar
han. Det är brunkolen och
kolkraften vi borde stänga,
men den behålls på grund
av att koldioxidpriset är
lågt precis som priset på
kol. Gasturbinerna kör
med negativ marginal på
6
grund av lågt koldioxid- och elpris
medan kärnkraft straffas ut med diverse
fiskala skatter i både Tyskland och
Sverige.
Han understryker hur viktigt det
är att samarbetet mellan länderna i
Norden ökar i frågor som till exempel
hur en koldioxidfri produktion uppnås,
hur den ökande instabila förnyelsebara
kraften kan balanseras samt hur en
tillräcklig försörjningstrygghet säkras. Om subventionerna för mogen,
förnybar produktion avvecklas efter
2020 och koldioxidhandeln tillåts styra
och elmarknaden leverera bedömer
Simon-Erik att så gott som all ny produktion kommer vara förnyelsebar och
att därmed diverse klimat och miljömål
kan mötas kostnadseffektivt.
Tillsammans för klimateffektiv el
– Bra energipolitik bör helt enkelt vara
teknikneutral för ingen kan förutse den
vinnande teknologin i längden, avslutar
Simon-Erik Ollus. Jag tycker därför att
det är märkligt att lobbyn för förnybar
kraft vill avveckla kärnkraften. De borde
egentligen alliera sig i kampen mot
klimatuppvärmningen. Båda kraftslagens koldioxidutsläpp är minimala och
de har samma kostnadsstruktur med
dyra investeringar och låga driftskostnader. Deras karaktär på elmarknaden
är därför liknande.
O2 i ny fas –
utan fasning …
E.ONs STÄNGNINGSBESLUT Med en verifierat säkerhetsmoderniserad
anläggning i april nästa år kan O2 börja ansöka om tillstånd att gå in i
avställningsdrift. Det är den första fasen i stängningsarbetet och innebär
att anläggningen successivt töms på bränsle och annat aktivt material.
Därmed påbörjar organisationen arbetet med att lösa det förändrade
uppdrag som OKG fått i och med ägarnas stängningsbeslut.
TEXT: Anders Österberg
– Avvecklingen av O2 ska ske lika
säkert som vi har bedrivit driften,
slår Håkan Ottosson fast.
FOTO: OKG
I
slutet av november månad bedöms
de operativa åtgärder som återstår
i säkerhetsmoderniseringen av O2
kunna vara genomförda. Successivt
trappas således bemanningen i projek­
tarbetet ned för att projekt Plex så
småningom ska kunna avslutas.
– Ägarnas beslut att stänga O2
har givetvis under senare tid påverkat
resursbehovet i projektet till viss del, berättar Håkan Ottosson, produktionschef
vid O2. Avetableringen har ändå inte
avvikit särskilt mycket från ursprungsplanen, eftersom många säkerhetsmoderniseringsåtgärder likväl måste
fullföljas. Det är ju framförallt drifts­
relaterade åtgärder som nu beslutats att
inte genomföras. På den punkten sker
dessutom en löpande utvärdering av
att vi inte valt bort åtgärder som krävs
för att nå slutresultatet i form av en
anläggning som uppfyller den kravbild
som ställs för avställningsdrift.
Administrativ summering
Nu återstår således en period av administrativt arbete innan anläggningen
återigen kan betraktas motsvara kravbilderna i STFs sjunde kapitel, villkor
och begränsningar under revisionsavställning. Det innebär en uppdatering
av liggande säkerhetsanalyser, inklusive
en ny anläggningskonfiguration.
För närvarande pågår även en översyn inom drift- och underhållsorganisationerna kring O2 av vilka av planerade
underhållsåtgärder som ska avbrytas
respektive fullföljas.
– Parallellt ska vi dessutom samordna
de insatser som görs i driftorganisationens regi med de avslutande åtgärderna
inom projekt Plex och introducera en
tredje part i processen, nämligen den
nya organisation som ska arbeta med
själva avvecklingen, fortsätter Håkan.
Avvecklingsavdelning projekteras
Den nya organisationen kommer att
styras och ledas inom OKG eftersom
det är ett ansvar som åligger tillståndshavaren. En projektgrupp utarbetar för
närvarande förutsättningarna för den
nya organisationens arbete.
– Utgångspunkten tas givetvis i det
förändrade uppdrag OKG har efter
ägarnas stängningsbeslut, säger Håkan
vidare. Avvecklingen ska ske lika säkert
som vi har bedrivit driften.
För att säkerställa detta fullföljs nu
en bemanningsplanering baserad på en
styrd intern rörlighet. I det arbetet spelar
simulatorverksamheten en viktig roll.
– Vi kommer att ha ett behov av
O2-simulatorn under lång tid framöver,
avslutar Håkan Ottosson. Inte enbart
för den sedvanliga återträningen, utan
även för den tillkommande utbildning
som är nödvändig för att att bemästra
det nytillkomna uppdraget att stänga
anläggningen.
Ett övergivet kontrollrum? Nej, denna lokal
kommer även fortsättningsvis utgöra ett
nav i O2-verksamheten.
7
Projekt för bättre
ljud- och ljusmiljö
i O3s kontrollrum
PROJEKT I CKR O3 I kontrollrummet, där alla viktiga säkerhets- och
Lars Wibjer, ansvarig för elkonstruktionen,
och Per-Göran Oskarsson, representant
från driften, är engagerade i det projekt
som ska förbättra arbetsmiljön i kontrollrummet på O3.
B
ullernivån i kontrollrummet
på O3 har sedan driftssättningen 1985 upplevts som
störande för personalen, speciellt under nattetid. Ljudnivåmätningar
har visat oacceptabla värden och genom
åren har åtgärder gjorts utan framgång.
– En förstudie för ett par år sedan
visade att det lågfrekventa bullret kommer från vissa delar i ventilationssystemet, berättar Lars Wibjer, ansvarig för
elkonstruktionen i det projekt som ska
åtgärda ljudnivån så att den uppfyller
dagens arbetsmiljökrav.
driftsrelaterade funktioner styrs, arbetar driftpersonalen dag som natt.
En god arbetsmiljö är a och o för att de ska kunna göra sitt arbete på
ett säkert sätt. Just nu pågår ett projekt för bättre ljud- och ljusmiljö i
kontrollrummet på Oskarshamn 3 (O3).
TEXT OCH FOTO: Emmy Davidsson
stommen. Dessutom kommer delar av
ventilationssystemet att byggas om, till
exempel ska tilluftsdon och till- och
frånluftsfläktar bytas.
Ombyggnation under drift
Eftersom kontrollrummet är en
arbetsplats med speciella krav har alla
inblandade i projektet fått genomgång
av vilka förhållningsregler som gäller
i olika situationer, vid en händelse
ska till exempel all övertalig personal
utrymmas. Varje morgon har också
representanter från driften och projektet ett möte för att gå igenom och
samordna dagens aktiviteter.
Det ska bli spännande att
Under projektet ska
kontrollrumsarbetet
fungera
se resultatet och vi på driften ser
som vanligt. För att möjligfram emot att få göra ett ännu bättre arbete i ett
göra det är byggnadsställtystare, ljusare och trevligare kontrollrum.
ningen uppbyggd på cirka
tre meters höjd med provisorisk belysning under. Ställningen
I projektet ska dessutom belysningen har också ett täckt golv så att inget
uppgraderas. Under installationsarriskerar att ramla ner på kontrollrumsbetet ska takrastret monteras ner och
personalen.
i ett nytt innertak av ljudabsorbenter
– Vi tycker att samarbetet mellan
ska modern belysningsarmatur fällas
driften och projektet fungerar jättebra
in i den redan jordbävningssäkrade
och kan utföra vårt dagliga arbete på ett
8
säkert sätt, säger Per-Göran Oskarsson,
ansvarig från driften i projektet.
Dynamisk belysning –
ökat välmående
Förutom en bättre ljudmiljö, temperatur- och ljusstyrkereglering samt andra
bekvämligheter kommer en dynamisk
belysning att installeras.
– Det är en relativt ny teknik som
innebär att färgtemperaturen i ljuset i
kontrollrummet automatiskt regleras
efter dygnsrytmen, berättar Lars.
Kontrollrummet är fönsterlöst och
enligt forskning mår inte människan
bra av att arbeta i en miljö där man inte
kan se utomhusljuset ändras vid olika
tidpunkter på dagen. I den dynamiska
belysningen ändras färgtemperaturen
från ett blåvitt ljus på morgonen och
dagen till en mer gul färgskala under
kvällen och natten. Tester som har
gjorts i Forsmark visade att det ger en
mer välmående skiftgående personal.
– Det ska bli spännande att se resultatet och vi på driften ser fram emot att
få göra ett ännu bättre arbete i ett tystare, ljusare och trevligare kontrollrum,
avslutar Per-Göran leende.
KSUs O3-instruktörer Fredrik Wallin,
Nils-Erik Setterstål och Sven-Erik
”Spasse” Egnell simulerade en
övning under invigningen.
Simulatorn
är ett fantastiskt
verktyg för kompetensutveckling och att
den nu finns på plats
här på halvön ger oss
förutsättningar för ännu
bättre samarbete.
Invigning av O3s
simulator – ett unikt
verktyg för ökad samverkan
INVIGNING SIMULATOR O3 Stämningen var på topp bland både
OKGs och KSUs medarbetare när det var dags för invigning av O3s
simulator den 22 oktober. Simulatorn har flyttats från Studsvik till Simpevarp,
något som under invigningen beskrevs som en unik möjlighet till ökad
samverkan och ett verktyg för ännu bättre samarbete mellan OKG och KSU.
TEXT OCH FOTO: Maria Roth
N
ils-Erik Näslund från KSU,
som har ansvarat för själva
flytten och installationen av
simulatorn, var en av flera
som höll tal under invigningen.
– I varje projekt gäller det att göra
rätt från början, och det skulle jag säga
att vi har lyckats med här. Vi har haft
ett mycket bra samarbete hela vägen
och projektet har löpt på helt enligt
tidplan, berättar han.
Jim Håkansson, projektledare på
OKG, beskriver varje projekt som en
unik resa och när man vid projektets
uppstartsmöte den 1 oktober förra året
hade som målsättning att köra första
utbildningen bara ett år senare var det
många som var skeptiska. Men målet
uppnåddes och vecka 40, ett år efter
uppstartsmötet, hölls den första åter­
träningen i simulatorn.
– Vi har haft en tight tidplan hela
vägen men tack vare otroligt engagerade
människor som verkligen tagit ansvar
för sina områden har vi följt tidplanen
och kunde till och med släppa in KSU i
lokalerna en månad före utsatt tid. På så
sätt gav vi dem förutsättningar att göra
ett riktigt bra jobb.
KSU tar över stafettpinnen
Förutom simulatorn har man i projektet även byggt fler kontorsplatser, nya
pausutrymmen och en helt ny parkering.
OKG har ansvarat för byggnationen och
äger lokalerna, men kan nu lämna över
stafettpinnen till hyresgästerna KSU.
– Simulatorn är ett fantastiskt
verktyg för kompetensutveckling och
att den nu finns på plats här på halvön
ger oss förutsättningar för ännu bättre
samarbete. Nu tar vi över stafettpinnen
och vill stötta Johan Dasht och OKG i
uppdraget att gå från ord till handling.
Jim Håkansson, OKG, och Nils-Erik Näslund,
KSU, är båda nöjda med vad som åstad­
kommits i projektet och lyfter gott samarbete
som en viktig framgångsfaktor.
Vårt bidrag är att leverera riktigt bra
operatörer och skiftchefer ut till anläggningen, berättar Magnus Alvhamre,
enhetschef O3 på KSU.
Som en del i invigningen simulerades
även en övning där Johan Dasht,
produktionschef på O3, fick agera instruktör. Även Johan är mycket nöjd med
att simulatorn numera finns på halvön.
– Jag skulle vilja tacka alla som varit
inblandade i projektet för vad som
åstadkommits. Givetvis innebär detta
en möjlighet till ökad samverkan, och
närheten till simulatorn underlättar
både för oss på O3 men även för KSU
som på ett enklare sätt kan besöka vår
anläggning.
9
Stark beredskap
spänner musklerna
för framtiden
I CENTRUM Nu tas nya steg för att vässa och förstärka OKGs beredskaps-
organisation ytterligare. I korthet handlar det om att engagera medarbetare
i en bredare bemärkelse och att skapa effektivt samspel mellan beredskap,
haverihantering och SAM (Severe Accident Management).
TEXT OCH FOTO: Henrik Eriksson
10
En viktig
pusselbit är att erbjuda en övergripande utbildning i stabsmetodik
för medarbetare som
idag inte ingår i beredskapsorganisationen.
S
edan hösten 2008 har
Jan Olofsson arbetat med att
förstärka företagets förmåga att
hantera komplexa situationer.
Genom utbildningar, övningar och skarpa händelser har nivån succesivt höjts:
– Från 2009 genomgick beredskapsledningen och därefter beredskapsstödet
utbildning i stabsmetodik, vilket totalt
omfattade 140 personer. 2011 genomfördes den stora övningen SAMÖKKÖ, där den efterföljande utvärderingen visade att utbildningsinsatserna
gett god effekt, säger Jan Olofsson,
beredskapskoordinator.
Nya nivåer
Genom utbildningarna och övningarna
förbättrades OKGs generella förmåga
att hantera en oväntad händelse eller
komplex situation. En ny högre nivå
uppnåddes, där arbetet i staben blev
alltmer systematiskt och strategiskt till
sin natur. Detta skapade i sin tur förutsättningar för en effektiv och samtidigt
lugnare arbetssituation även under
pressade förhållanden.
– Man kan säga att staben utvecklades från en operativ till en mer strategisk nivå. Vi fick en verklighetscheck på
detta vid Greenpeace-intrånget i mars
2014, en skarp händelse, där stabs­
arbetet snabbt kom igång och bedrevs
mycket effektivt, säger Jan Olofsson.
Han berättar också att två månader
senare genomfördes SAMÖ-Fokus, en
tvärsektoriell samverkansövning som
byggde på erfarenheter och utvecklingsområden från SAMÖ-KKÖ. Utvärderingen av denna övning visade också
att krisberedskapssystemets förmåga
att kommunicera under en kris hade
utvecklats på ett flertal punkter.
– Utbildningar, övningar och skarpa
händelser har skapat utvecklingsmöjligheter för OKG och givit ett bra underlag
för det systematiska och kontinuerliga
förbättringsarbetet. Vi har exempelvis
utökat och förtydligat våra samlingsplatser, upprättat en extern ledningsplats i
Oskarshamn, och har numera en ständig
utvärderingsledare för att skapa kontinuitet i utvärderingsarbetet.
Kris var dag
Det långsiktiga målet är att OKG ska
ha förutsättningar att hantera oväntade
händelser med fokus på att förhindra
skador på människor, miljö och anläggningar. Organisationen ska av denna
anledning vara robust och målmedveten, samt kunna agera effektivt, flexibelt
och uthålligt. För att uppnå detta handlar det mycket om att beredskaps- och
haverihantering ses som och blir till en
aktiv del i vardagen.
– För att ta nya steg och nå ytterligare en ny nivå i utvecklingen av vår
beredskapsorganisation, handlar det
exempelvis om att vid en kris kunna
använda resurser som idag inte ingår i
beredskapen. En viktig pusselbit är då
att erbjuda en övergripande utbildning i
stabsmetodik för medarbetare som idag
inte ingår i beredskapsorganisationen.
11
!
Årets
krisberedskapare
i Kalmar län
Jan Olofsson erhöll i mitten av oktober utmärkelsen Årets krisberedskapare i Kalmar län. Syftet med
utmärkelsen är att lyfta fram någon
som inom sitt uppdrag gjort något
utöver det vanliga för att förbättra
och förnya krisberedskapen i länet
och därmed bidragit till utvecklingen av krissamverkan i Kalmar län.
Jan Olofsson belönades för sitt
visionära och målmedvetna arbete
med att utbilda, öva och träna den
interna beredskapsorganisationen.
12
För att kunna använda dessa resurser
i en komplex situation är det också
viktigt att det finns ett tydligt ägarskap
för olika frågor.
En utbildning för linjechefer har
redan kommit igång, där syftet är att
stärka förmågan att kunna leda en verksamhet både i vardag och i kris.
Ytterligare ett förbättringsområde är att vässa förmågan att samverka
med externa aktörer.
Ett annat område,
där utvecklingsarbete
pågår under ledning av
Carl-Johan Kemgren, är att
se över hur beredskap, haverihantering
och SAM kan integreras och koordineras ännu effektivare i framtiden. I
Sverige är vi redan bra på att utgå från
värsta tänkbara scenario och se till så
att omgivningskonsekvenserna vid ett
fullskaligt haveri blir mycket små eller
helt obefintliga.
– Vi kan komplettera detta genom
att bli ännu bättre på att häva olika
förlopp genom effektiv ledning och
effektiva insatser i komplexa situationer. Ambition är att vara ett föredöme och drivande både nationellt och
internationellt, inom haverihantering,
krishantering, ledning och samverkan.
Det handlar om att vidmakthålla och
utveckla ett stort förtroende hos samverkande organisationer, myndigheter
och hos den enskilde individen, avslutar
Jan Olofsson.
Genom utbildningar,
övningar och skarpa
händelser har OKG
tagit ny höjd i beredskapsarbetet.
Stabsmetodik i korthet
Vid en krissituation ställs en beslutsfattare ofta inför fler och mer komplexa frågor, problem och ärenden,
än de som dyker upp i den ordinarie
verksamheten. För att få avlastning
vid en sådan situation, kan beslutsfattaren använda sig av en stab.
Staben är en organisation av mobiliserade medarbetare som behövs för att
hantera krisen. Arbetet i denna tillfälliga organisation, vars storlek varierar
beroende på situation, kan exempelvis
handla om att göra analyser och ta fram
beslutsunderlag, eller om att adressera
personalfrågor, samordna aktiviteter,
sammanställa lägesuppföljningar, hantera
medialt intresse etcetera. Staben fattar
inga egna beslut (utom sådana som ligger inom ramen för verkställighet), utan
utgör alltså ett stöd för beslutsfattaren.
Styrning av staben
Arbetet i staben leds av en stabschef.
Denne person utgör länken mellan
staben och beslutsfattaren. Stabschefen
har exempelvis till uppgift att starta upp
stabens arbete, sätta in stabens personal i läget, planera verksamheten och
fastställa rutinerna, liksom att föredra
ärenden för beslutsfattaren, samt utvärdera andras och det egna arbetet.
MMR för att nå mål
Kort sagt så handlar stabens arbete
om att omsätta beslutsfattarens beslut
i handling för att uppnå ett övergripande mål. Denna målbild tas fram i
ett tidigt skede av beslutsfattaren och
speglar hur beslutsfattaren vill att läget
ska vara när en uppgift är löst. Först
därefter bestäms den metod som ska
användas för att uppnå detta, och därefter fastställs vilka resurser som krävs.
Detta arbetssätt kallas MMR-modellen
(mål, metod och resurs) och är extra
tillämpbar i pressade situationer. Om
inte MMR-modellen används som ett
gemensamt tankesätt, är det lätt att man
börjar med att diskutera metoden och
resurserna, före det att målet fastställts.
Då kan värdefull tid gå förlorad och
risken ökar att det blir fel redan från
början av en kris.
Uppdrag fördelas
Som ett led i den aktivitet som krävs
för att uppnå det mål som beslutsfattaren formulerat, fördelas olika uppdrag.
Dessa uppdrag bör vara tydligt utformade och tala om vad som ska utföras.
Hur uppgiften ska lösas avgör mottagaren av uppdraget. Det är också viktigt
att uppdragsbeskrivningen fastställer
vilka resurser som finns till förfogande,
när uppdraget ska vara utfört, vilket mål
uppdraget bidrar till att uppnå och vem
som är ytterst ansvarig för utförandet av
uppdraget.
När insatser är genomförda och
målbilden uppnådd, är det viktigt att ta
tillvara erfarenheter av stabens arbete,
som underlag till förbättringar. Alla som
deltagit i stabsarbetet bör få möjlighet
att följa upp och utvärdera sitt eget och
stabens arbete.
13
Kärnkraft
i
stort &
TEXT: Emelie Johannesson
smått
smått
VD på konferens med energiministern
om framtidens energiutmaningar
VD Johan Svenningsson var i
mitten av september med på en
rundabordskonferens om fram­
tidens energiutmaningar. Värd för
mötet var Kalmars kommunalråd
Johan Persson.
Bland deltagarna fanns bland annat
landshövding Stefan Carlsson och
också energiminister Ibrahim Baylan,
som pratade om energikommissionens
uppdrag. Konferensen avslutades med
en diskussion om framtida utmaningar
på energiområdet.
– Mötet var mycket givande och jag
fick möjlighet att framföra behovet
av kärnkraft och de snedfördelade
beskattningar och subventioner som
finns på energimarknaden. Vi hade
också en god dialog tillsammans med
bland annat Scanias representanter av
vikten av inte bara energi och effekt
utan även elkvalitet som är hotad vid en
stängning av kärnkraft i södra Sverige.
Detta möte tillsammans med andra
tillfällen som jag träffat energiministern
är mycket viktiga som en del i energikommissionens arbete, berättar Johan
Svenningsson.
Deltagarna på konferensen
samlade runt energiministern.
Idé om integrations­evenemang
vann årets Innovation Camp
I mitten av september avgjordes årets upplaga av Innovation Camp och som vinnare
stod en idé om ett evenemang
där olika kulturer kan mötas.
14
Innovation Camp är en uppdragstävling i kreativt tänkande. I
år samlades cirka 150 elever från
yrkesförberedande linjer årskurs 2 på
Oscarsgymnasiet för att hitta och presentera en genomförbar lösning på ett
Reaktor stängs i
USA på grund av
dålig lönsamhet
Det är inte bara i Sverige
som beslut fattas om att
stänga reaktorer. Energibolaget Entergy meddelade i mitten av oktober att
det amerikanska kärnkraftverket Pilgrim, Massachusetts, stängs senast 2019.
Pilgrim är ett kraftverk
med en kokarreaktor som är
jämngammal med O1. Entergy
anger bland annat lägre elpriser
(till följd av rekordlåga priser
på naturgas), minskade intäkter
och ökade driftskostnader som
orsaker till beslutet. Man tillägger dessutom att ogynnsamma
förslag i energipolitiken gällande subventionering av förnybar
energi, också får påverkan på
kraftverkets ekonomi.
verkligt problem. Uppdraget handlade
om att komma på ett evenemang som
stärker Oskarshamns attraktivitet.
Det vinnande elevförslaget “Kultur­
krocken” ska skapa en arena för integration där olika kulturer kan mötas
och bygga broar. OKGs och SKBs
ambition är att förverkliga den vinnande idén under Inspiridéum 2016.
Roboten Meister visar
vägen i Fukushimareaktor
En ny fjärrstyrd robot ska på försök dokumentera förödelsen i de
havererade Fukushimareaktorerna, och även delta i uppröjningen.
Mitsubishi har utvecklat en robot som
på försök ska köra in i reaktorbyggnad i
det havererade kärnkraftverket Fukushima Daiichi. Roboten kan ta sig upp
och ned för trappor och ska inledningsvis med hjälp av en kamera dokumentera tillståndet i reaktorbyggnaderna.
Energiföretaget Tepco kommer även
att testa robotens förmåga att utföra
vissa röjningsarbeten. Exempelvis ta
borrprover i betongen för analys av
strålningsnivåer, men även kapa rör
och andra metallföremål som kan vara
i vägen för röjningsarbetet. När det sen
blir möjligt för människor att ta itu med
uppröjning och rivning av ska roboten
ha kartlagt tillståndet så att personalen
vet vad som väntar.
Den 440 kg tunga roboten Meister.
Nordkorea återstartar plutoniumreaktor
Nordkorea har återstartat
verksamheten vid den omstridda kärnreaktorn i Yongbyon, som ses som landets
främsta källa till plutonium
för kärnvapen. Reaktorn
stängdes 2007, som del i det
sexpartsavtal som innebar
bistånd i utbyte mot ned­
rustning, men har sedan
2013 rustats upp.
Nordkorea har tidigare försäkrat att
landets raketuppskjutningar rör sig om
fredliga utplaceringar av satelliter. Men
det tror inte sydsidan och dess allierade
USA på, som varnar Nordkorea för att
en eventuell raketuppskjutning kommer
att ses som en “allvarlig provokation”.
– Det är ett militärt hot och ett brott
mot FNs resolution som fördömer alla
aktiviteter med ballistisk robotteknologi,
säger Kim Min-Seok, talesperson för det
sydkoreanska försvarsdepartementet.
Kärnkraft i
rymden
Länge har det pratats om rymdfärder till Mars. Ett av de stora
problemen med en sådan resa är
det långa avståndet, men nu kan
kärnkraft vara på väg att lösa detta.
För att kunna möjliggöra en rymdfärd
till Mars måste restiderna kortas ner
och farkosterna därmed gå snabbare.
Janne Wallenius, professor i reaktorfysik
på KTH, tror sig att ha en lösning på
problemet. I en intervju med Ny Teknik
berättar han att kärnkraft, enligt honom, är det mest realistiska alternativet
för att få fram snabbare rymdfarkoster.
Det går dock inte att använda sig
av en vanlig kärnkraftsreaktor på en
rymdfarkost, eftersom man bland
annat behöver ha en mycket högre
drifttemperatur. I och med de höga
drifttemperaturerna är det då heller inte
aktuellt att använda urandioxid som
bränsle, eftersom man då skulle komma
för nära smältpunkten. Istället arbetar
KTH-forskarna med urannitrid, en
förening av uran och kväve.
Janne Wallenius tror att det är möjligt
med kärnreaktorer ombord på rymdfarkoster om ungefär 20 år, vilket skulle
innebär att resan till Mars enbart skulle ta
fyra månader istället för dagens 1,5-2 år.
Vårt främsta vapen mot eventuell övertalighet
– allas delaktighet i en styrd intern rörlighet!”
Andreas Roos, teknikchef
15
Framgångssaga med 5S
– arbetet fortsätter
UTVECKLINGSRESAN Sedan ett halvår har ett pilotprojekt i reaktorhallen på
Oskarshamn 3 (O3) pågått som syftar till att förbättra ordning och reda med
hjälp av 5S-metoden. Det systematiska förbättringsarbetet har varit en framgångssaga och nu fortsätter arbetet på andra platser i organisationen.
TEXT: Emmy Davidsson
16
16
FOTO: OKG
Under
projektet har många
konkreta förbättringar
genomförts. Medarbetarna har till exempel
blivit ännu bättre på att
göra tydliga avgränsningar, vilket underlättar
ordning och reda.
5
S är en välkänd japansk metod
för att skapa och upprätthålla
en effektiv, säker och välordnad
arbetsplats. Metoden kommer
ursprungligen från Toyota, men används
på företag över hela världen. Och OKG
är inget undantag. Under ett halvår har
ett pilotprojekt inom ramen för Operational Excellence pågått på Oskarshamn
3 (O3) som handlar om att förbättra
ordning och reda i reaktorhallen.
5S står för områdena sortera, systematisera och städa samt standardisera
och självdisciplin. Arbetet började
med att projektgruppen utformade ett
utvärderingsformulär utifrån de fem
områdena i 5S-metoden, där varje
påstående i formuläret får poäng mellan
ett och fem.
– Det är jätteroligt att vårt arbete har
gett tydliga resultat och att det dessutom uppmärksammas av andra, säger
Benny Karlsson, URs representant i
projektgruppen.
Under projektet har många konkreta
förbättringar genomförts. Medarbetarna
har till exempel blivit ännu bättre på
att göra tydliga avgränsningar, vilket
underlättar ordning och reda. Lådor
med material som tidigare har förvarats
utomhus har nu flyttats in, vilket gör att
saneringsarbetet inte blir lika omfattande
innan materialet kan användas i reaktorhallen. Dessutom har förvaringsskåp
med verktyg bytts ut mot vagnar på hjul
där varje verktyg har sin avsedda plats.
– Det gör att du lätt kan ta med dig
vagnen till din arbetsplats och dessutom
direkt se vilka verktyg som saknas på
vagnen, berättar Benny.
Ju färre servicearDet är jätteroligt att vårt arbebeten
som genomte har gett tydliga resultat och att det
förs i reaktorhallen,
dessutom uppmärksammas av andra.
desto minskad risk
för nerskräpning och
– Det gav alla en tydlig målbild över
oordning. Ett önskemål från projektet
vilka resultat vi ville nå, berättar Daniel
är därför en separat verkstad, där en stor
Jönsson, projektledare. Under projektet
del av de servicearbeten som tidigare
har de fem områdena utvärderats kongjorts i reaktorhallen kan genomföras
tinuerligt enligt poängsystemet och i
och där även olika hanteringverktyg kan
sammanställningen av alla utvärderingar förvaras.
syns tydliga framgångsresultat.
– Det är bara på planeringsstadiet
än så länge, men om det blir verklighet
Konkreta förbättringar med enkla
hade det underlättat vårt arbete avsemedel
värt, säger Benny.
Det goda resultatet syns inte bara i staDen största framgången i projektet är
tistiken och visuellt i reaktorhallen, utan attitydförändringen hos medarbetarna.
har även gett upphov till beröm. När en
Daniel och Benny tror att det beror på
delegation från Strålsäkerhetsmyndigatt alla berörda tidigt blev involverade
heten inspekterade O3 i slutet av årets
och informerade om projektets syfte.
revision blev de imponerade över den
Det delades inte ut några pekpinnar och
goda ordningen i reaktorhallen.
heller inga färdiga lösningar.
– Det gjorde att det skapades ett engagemang hos medarbetarna att tänka
utanför boxen och hitta nya lösningar
tillsammans. Alla involverade har gjort
ett fantastiskt jobb, säger Daniel.
Ringar på vattnet
5S-metoden har redan använts på fler
platser på OKG. I våras genomförde
säkerhetsavdelningen ett 5S-projekt
i ledningscentralen i Oskarshamn.
Projektet i reaktorhallen på O3 är överlämnat till linjeorganisationen och det
är UR som ska upprätthålla och driva
arbetet vidare.
– Jag har hållit en dragning om metoden för mina kollegor som ska ta med
sig konceptet även till O1s och O2s
reaktorhallar, säger Benny och Daniel
fyller i:
– Meningen att 5S-metoden ska
sprida sig som ringar på vattnet i hela
organisationen. Nästa projekt är i elverkstaden på inaktiv sida på O3.
Det är dock inte endast i våra anläggningar som 5S-metoden gör nytta, utan
kan också vara till hjälp för att råda bot
på många fullbelamrade skrivbord runt
om på OKG.
– Vi på UR och några andra medarbetare i organisationen har utmanat varandra att genom 5S-metoden skapa och
hålla ordning och reda på våra kontor.
Det kanske även är något som jag skulle
ha nytta av hemma i garaget, avslutar
Benny skrattande.
17
Reviderade
REVISIONER
UTVECKLINGSRESAN I samband med OKGs utvecklingsresa
kunde det konstateras att en förändring var tvungen att ske
gällande hur verksamheten kring våra internrevisioner såg ut.
Förra hösten bildades därför enhet SR, internrevision.
TEXT OCH FOTO: Emelie Johannesson
O
KG ska som ett led i förbättringsarbetet genomföra
internrevisioner på verksamheten. Den största delen av
det gångna året har ägnats åt att utveckla
processen kring OKGs internrevisioner.
Mycket av de förändringar som genomförts har tagit avstamp i synpunkter från
myndigheten samt våra egna iakttagelser.
Fokus har legat på att förbättra systematiken och transparensen i arbetet.
18
– Vi kommer även att utveckla
utvärderingsmetoderna av genomförda
internrevisioner för att kunna ge en
bättre bild av vad identifierade avvikelser har för inverkan på verksamheten.
Syftet är att i förlängningen kunna värdera effekterna av de åtgärder som följer
hanteringen av en avvikelse, förklarar
enhetschef Ulrika Wretås.
Revisioner utförs inom 13 stycken
olika IAEA-områden. Revisionspro-
grammets upplägg har förändrats så
att planen är att genomföra en revision
på hela området en gång vart tredje år
istället för som tidigare en tredjedels
revision varje år. Revisionerna är utlagda
så att hela verksamhetssystemet revideras vart tredje år.
Rätt observationer
Framöver kommer det att krävas en
större analytisk del i genomförandet
av revisionerna. Olika observationer
betyder olika mycket och har olika konsekvenser. Att identifiera en avvikelse
till exempel är inte svårt, det svåra är
att se de som har en reell och väsentlig negativ inverkan på vår förmåga
att vara effektiva. Inom SR värderar
man revisionsobservationer, avvikelser,
rekommendationer och förslag utifrån
tre kategorier:
• Ändamålsenlighet – observationer
som inte går att efterleva av olika
skäl eller som inte motsvarar våra
krav.
• Tillämpning – observationer som
visar att verksamhetssystemet inte
följs. Detta kan bero på en attitydfråga eller att instruktionen inte är
ändamålsenlig.
• Effektivitet – observationer som
visar att vi inte tar tillvara på förbättringsåtgärder eller är hinder för att
mål uppnås.
Det optimala vore om de flesta
observationerna tillhörde de två sista
kategorierna, eftersom detta skulle ge
mest tillbaka till verksamheten. Men
att hitta dessa ställer högre krav på
revisorerna då de är svårare att identifiera. Det ställer även högre krav för de
verksamhetsansvariga att göra en analys
av läget och vidta effektiva åtgärder som
inte bara hanterar symptomen.
Bemanning för revisioner
Enheten för internrevisioner består idag
av chefen Ulrika Wretås, samt de tre
revisionsledarna Marie Junéll, Conny
Olsson och Elisabeth Sandström. Till
sin hjälp har de sedan ett 60-tal revisorer från olika delar av organisationen.
– Just nu har vi en vakans i gruppen
men vi kommer förmodligen att behöva
förstärka med ytterligare revisionsledare
framöver, berättar Ulrika. Dessutom är
vi alltid i behov av revisorer, för tillfället
ser vi bland annat att den produktionsnära kompetensen bland revisorerna
måste förstärkas.
Att vara delaktig som revisor vid
internrevisioner är en väldigt kompetensutvecklande arbetsuppgift, både
för dig själv som individ men även för
verksamheten. SR slår gärna ett slag för
denna arbetsuppgift och ser den som ett
självklart steg i karriärsstegen.
Fortsatta förbättringar i framtiden
Den nya processen har testats under
året och utfallet har varit positivt. Inför
varje revision har revisionsledaren gjort
förberedelser genom att se över om vi
lever upp till de förväntningar som finns
på området.
Att vara delaktig som revisor vid
internrevisioner är en
väldigt kompetensutvecklande arbetsuppgift, både för dig själv
som individ men även
för verksamheten.
– Vi har även ett förändrat sätt att
styra, följa upp och mäta revisionerna,
menar Elisabeth. Vi har nu ett nytt
arbetsverktyg för planering, förberedelse
och genomförande av revisioner. Det är
väldigt viktigt att revisionerna går att
följa upp, att de genomförs på ett enhetligt sätt och med kontinuitet.
Men det är ju självklart inte enbart
övriga verksamheten på OKG som ska
granskas utan även revisionsarbetet.
Därför hade SR i början av oktober en
extern revisor på plats för att själva bli
reviderade.
– Det är ju inte mer än rätt att
revisioner utförs även på oss. Vid den
senaste fick vi faktiskt beröm för vårt
systematiska arbete och transparensen
i revisionerna. Detta tar vi med oss i
vårt fortsatta utvecklingsarbete, avslutar
Ulrika.
Med en okuvlig vilja och genuin OKG-anda ska
vi ta oss an nya utmaningar – tillsammans har
vi kraften!
Johan Svenningsson, VD
19
Kreativa utmaningar och
färglopp lockade tusentals
INSPIRIDÉUM Som en del av Oskarshamns Framtidsdagar
och OKGs 50-årsjubileum arrangerades Inspiridéum 2015
den 18-19 september. Tusentals nyfikna och kreativa besökare hade hittat till Stadsparken för att pyssla, måla, busa,
inspireras och inte minst springa det lite annorlunda loppet
OKG Colorsplash.
TEXT: Maria Roth
I
FOTO: Maria Roth och Emelie Johannesson
nspiridéum inleddes på fredagen
den 18 september med barnföreställning och groddenlopp.
– I år var det Drill & Drull som
stod för underhållningen och i vanlig ordning bjöd vi alla barn på bulle och festis.
Nytt för i år var att vi tillsammans med
Oskarshamns kommun även arrangerade Groddenloppet. Det blev en väldigt
lyckad eftermiddag och det var flera barn
som sa att det var den bästa dagen de
varit med om, berättar Annika Carlsson,
informatör på OKG.
20
På lördagen fortsatte firandet och
tusentals besökare hade hittat till Stadsparken för att ta del av det stora utbudet
av aktiviteter och uppvisningar. Pysseltält,
backstapling, elbilar & segways, grafittimålning, godisregn, måla ko-projekt och
rekordförsöket världens längsta barnteckning är bara några exempel. Dessutom
underhöll Clownen Mike, Mixed Dance
Crew, Ung Aktiv med flera.
Höjdpunkten under lördagen var dock
det lite annorlunda löparloppet OKG
Colorsplash, ett lopp helt utan tidtagning
Se filmen!
!
Se filmen från Inspiridéum 2015
på okg.se
med fokus på glädje, gemenskap och färg!
Längs den 2,1 kilometer långa sträckan
fanns fyra färgstationer utplacerade, där
funktionärer kastade färgpulver på deltagarna som sprang förbi. OKG bestämde
sig tidigt för att skänka 50 kronor per deltagare till forskningen kring barndiabetes
och med 600 anmälda ger det hela 30 000
kronor till Diabetesfonden!
– Vår förhoppning är att Inspiridéum
ska leva vidare som en del av Framtidsdagarna, och att andra företag och aktörer
vill hjälpa till att driva och utveckla
evenemanget, förklarar Anders Österberg,
informationschef på OKG. Inspirationen till OKG Colorsplash kom från det
vinnande bidraget av Innovation Camp
2014. Nu är ambitionen att under Inspiridéum 2016 även förverkliga Kulturkrocken, bidraget som vann årets upplaga
av Innovation Camp.
OKGs beredskapsorganisation – REDO ATT AGERA!
SÅ FUNKAR DET! OKGs beredskapsorganisation består av cirka
100 personer, men faktum är att alla på OKG kan komma att kallas
in om en inträffad händelse kräver en viss kompetens eller insats.
Men varför finns det egentligen en beredskapsorganisation, vem
bestämmer när den ska kallas in och hur leds arbetet?
Frågor & svar
OKG har beredskap inför
olika typer av extraordinära
händelser som kan påverka oss eller vår
omgivning. Vid behov kan OKGs
beredskapsorganisation överta ledningen
för OKG i syfte att initiera och vidta
åtgärder för att exempelvis förhindra/
begränsa skador på människor,
anläggningar och miljö, vidta skydds­
åtgärder, informera och larma internt och
externt och så vidare.
OKG har en beredskapsorganisation av
flera anledningar. OKG och E.ON har
interna krav på att en beredskapsorganisation ska finnas, men det är också lagar
och förordningar på nationell nivå som
styr. Även Strålsäkerhetsmyndigheten
ställer krav på beredskap vid kärn­
tekniska anläggningar.
Det finns två så kallade
ledningscentraler dit
beredskapsorganisationen kan kallas vid
en extraordinär händelse. Den ordinarie
ledningscentralen, Kommandocentralen
(KC), finns på OKG, men som ett
alternativ finns även en ledningscentral
inne i Oskarshamn, LCO.
Det är vakthavande ingenjör
(VHI) som bestämmer när
beredskapsorganisationen ska kallas in.
Det kan exempelvis vara vid en drift­
störning på någon av anläggningarna,
vid intrång eller hot, brand, miljöolycka
eller vid större personolycksfall. VHI har
en inställelsetid på 30 minuter medan
övriga i beredskapsorganisationen
förväntas vara på plats inom 2 timmar.
När beredskapsorganisationen kallats in upprättas en
stab bestående av medarbetare som
behövs för att hantera krisen eller
händelsen. Arbetet i denna tillfälliga
organisation kan exempelvis handla om att
TEXT OCH FOTO: Maria Roth
göra analyser och ta fram beslutsunderlag,
eller om att adressera personalfrågor,
samordna aktiviteter, sammanställa
lägesuppföljningar, hantera medialt
intresse och så vidare. Staben fattar inga
egna beslut (utom sådana som ligger inom
ramen för verkställighet), utan utgör alltså
ett stöd för beslutsfattaren. Läs gärna mer
om stabsarbetet på sidorna 10-13.
I beredskapsorganisationen
ingår följande funktioner:
vakthavande ingenjör (VHI), stabschef,
områdesledare (OL), anläggningsledare
(AL), strålskyddsledare (SL), service­
ledare (SEL), informationsledare (IL).
OL är chef över beredskapsorganisationen och leder alla insatser. Oftast tillsätts
rollen som stabschef av VHI. Inom
beredskapsorganisationen finns också ett
beredskapsstöd som på olika sätt stödjer
de olika funktionerna. Vissa medarbetare
inom OKG är uttagna för särskilda
uppgifter men alla anställda på OKG kan
komma att kallas in om det inträffade
kräver en speciell insats från någon.
Så funkar det! Under temat ”Så funkar det!” redogör Kärnpunkten på ett så enkelt vis som möjligt för
saker som förtjänar att kännas till lite mer av lite fler. Har du något du skulle vilja läsa om under den
här rubriken? Tveka då inte att kontakta redaktionen för Kärnpunkten!
21
Visste du att …
… OKG betalar över en miljard kronor
i effektskatt varje år, en skatt som
endast kärnkraften av alla kraftslag är
skyldiga att betala.
Titta på oktober månads
Blickpunkt!
Magnus
Nicklasson,
ordförande i
Sveriges Ingenjörer, och Niklas
Grimsrud, ordförande i Unionen
berättar om det
fackliga arbetet
och styrelsearbetet som pågått
efter E.ONs inriktningsbeslut om
förtida stängning av O1 och O2.
Vad är en PSR, varför ska den
göras och till vilket syfte? Lars
Engsund, projektledare PSR O1,
O2 och O3, rätar ut frågetecknen. Dessutom fyller Jan Karjalainen, avdelningschef S, i kring
hur ett PSR-arbete ska bedrivas
vid ett skarpt beslut om förtida
stängning av O1 och O2.
Du hittar Blickpunkt på
Kärnan genom att klicka dig
vidare på Organisation/
Kommunikation/Blickpunkt.
OKG-seniorerna informerar
Höstens resa till Utvandrarnas hus i Växjö och guidad tur på
Huseby slott genomfördes som planerat den 23 september. Vi var
38 pensionärer som deltog och det var intressanta guidningar av
kunniga guider. Vädret bidrog till en lyckad dag.
För er som spelar bowling är säsongsavslutningen
den 7 december, det genomförs på sedvanligt sätt.
Vi försöker att nå så många som möjligt av OKG-pensionärerna
via mail. Då Kärnpunkten inte kommer så ofta är det svårt att
nå alla med ny information. Är du ny pensionär, eller har du bytt
e-postdress, skicka ett meddelande till jbrandting@gmail.com eller
jangunnar.br@telia.com, alternativt ett SMS till 076-761 75 08.
Styrelsen
Utflykt till
Leos Lekland
102 barn var föranmälda när personalföreningen bjöd alla barn
på entrébiljett till Leos
lekland i Kalmar den
18 oktober. Det var ett
väldigt lyckat arrangemang som uppskattades av såväl barn
som vuxna!
22
Dags att lyfta
Human Performanceverktygen
På OKG använder vi oss av
elva Human Performance-verktyg som hjälper oss att arbeta
på ett säkermedvetet sätt i vår
arbetsvardag. Det uppmärksammas bland annat genom en
affischkampanj där medarbetare
runt om i organisationen visar
på var verktygen har implementerats och hur de kan bidra till
ett bra arbetsresultat. Affischer
har redan hängts upp på olika
platser på OKG.
Har du några frågor om
Human Performance-verktygen,
kontakta Sara Berglund på HO.
Höstfest med
personalförening
Oskar
Personalföreningen Oskar
bjuder in alla medlemmar
med respektive på en trubadurkväll på Badholmen den
13 november klockan 18:30.
Peter Källström står för underhållning i form av musik
och musikquiz. På menyn står
välkomstdrink, buffé samt kaffe
och efterätt. Kostnaden är 150
kronor per person och betalas
vid anmälan. Anmälan sker senast den 30 oktober till Anette
Karlsson, Gunilla Loman eller
Ninna Blomqvist. Välkommen!
Trivselkommittén
Hjälp och stöd i
förändringstider
I stora förändringar i en
organisation är det förståeligt
att medarbetare kan må dåligt.
Har du frågor eller känner oro
inför framtiden? Vänd dig till
din chef eller till enheten HB
som arbetar övergripande
med personalfrågor på OKG.
Du kan också vända dig till
Previa företagshälsovård
direkt för ett första besök utan
chefens godkännande. Om
det krävs ytterligare besök ska
din chef kontaktas. Även fackliga företrädare och skyddsombud finns tillgängliga för att
ge stöd. Det är viktigt att du
inte bär på oro på egen hand!
Tomas Andersson heter
jag och arbetar sedan mitten av
september som underhållsingenjör på UM3. Jag har en bakgrund som
sjöman och kommer ursprungligen från
västkusten.
Anledningen till att jag sökte tjänsten på
OKG var att ett miljöombyte passade mig
alldeles utmärkt och att jag var sugen på
att utveckla mig på det personliga planet.
Det som har slagit mig under min första tid på
OKG är den stora mängden dokument som måste tas fram och den
tid det tar att genomföra ett arbete.
På min fritid umgås jag gärna med min flickvän och vänner. Dessutom har jag ett stort motorintresse och tycker om att pilla med olika
tekniska prylar.
Ny tjänst/befattning/
organisationstillhörighet
Tomas Andersson,
underhållsingenjör på UM3,
den 15 september 2015.
Ronnie Karlsson, drifttekniker
på P3SB, den 1 februari 2015.
Robert Jonasson,
underhållstekniker på UM1,
den 15 september 2015.
Johan Aldebert, driftingenjör
på P3DS, den 1 augusti 2015.
Roger Karlsson,
kompetenssamordnare på HB,
den 1 augusti 2015.
Tommy Appelqvist, enhetschef
på UM, den 1 september 2015.
Dan Dobrea, underhållsingenjör
på UMK, den 1 september 2015.
Gunilla Frööjdh, gruppchef på
UE1E, den 1 september 2015.
Staffan Helmersson, gruppchef
på TMP, den 1 september 2015.
Nicklas Jarméus, gruppchef på
THF, den 1 september 2015.
Erik Lindahl, beräkningsingenjör
på TMA, den 1 september 2015.
Peter Lundin, reservdelsingenjör
på USF, den 1 september 2015.
Bo Löfqvist, senior advisor på
UE, den 1 september 2015.
Rodrigo Navarrete,
beräkningsingenjör på TMA,
den 1 september 2015.
Marcus Nilsson, enhetschef
på TH, den 1 september 2015.
Mikael Aldebert,
underhållstekniker på UM3,
den 15 september 2015.
Åke Josefsson, tillförordnad
gruppchef på UE2I, den 19
september 2015.
Mikael Olsson, processingenjör
på TMP, den 28 september 2015.
Pontus Holm, CAP-koordinator
på P2SB, den 1 oktober 2015.
Ye Yuan Josefsson,
utredningsingenjör på GSS,
den 1 oktober 2015.
Joakim Karlsson,
underhållstekniker på UM1,
den 1 oktober 2015.
Bo Klette, utredningsingenjör
på TRA, den 1 oktober 2015.
Danny Larsen,
underhållstekniker på UM1,
den 1 oktober 2015.
Robert Linnsand, gruppchef
på P2SS, den 1oktober 2015.
Damir Tolic, HSE-koordinator
på HB, den 1 oktober 2015.
Henrik Holtsäter,
underhållsingenjör på USY,
den 15 oktober 2015.
Charlotte Wetterholm,
underhållstekniker på UM3,
den 15 oktober 2015.
Rebecca Thidell heter jag
och arbetar som organisationsutvecklare på enheten HO. I grunden är jag beteendevetare med inriktning
mot sociologi och socialpsykologi och kommer senast från SKB där jag arbetade som
MTO- och säkerhetskultursamordnare.
Med viss erfarenhet från kärntekniska
verksamheter kan jag känna igen mig
på många områden, men det är alltid en
utmaning att sätta sig in i en ny organisation. Jag
drivs av utmaningar och brinner för att vara ett stöd i komplexa situationer för att hitta utvecklingsmöjligheter. Det var inte mycket att tveka
på när tjänsten på HO dök upp, på OKG finns fullt av utmaningar och
god systematik och struktur.
Mina förväntningar är att min kompetens används på bästa sätt i arbetet med att ta omhand OKGs nuvarande och framtida utmaningar.
Dessutom ser jag den här tjänsten som en kunskapsutveckling och
fördjupning för min egen del.
Eftersom jag har tre små barn är utrymmet för fritidsaktiviteter ganska
begränsat, men jag gillar att tillsammans med familjen ta båten ut i
Misterhults skärgård. Dessutom tycker jag om att läsa kriminal­romaner
och i mån av tid engagerar jag mig gärna i samhällspolitiska frågor.
Anställning upphör/pension
Stefan Johansson,
strålskyddsingenjör på GSO,
den 26 juni 2015.
Pontus Hjort, gruppchef på
THB, den 11 september 2015.
Andreas Hagman, gruppchef på
UE2I, den 18 september 2015.
Björn Gustafsson, senior
advisor på VD-stab, den 30
september 2015.
Conny Rothsten,
underhållstekniker på USK,
den 30 september 2015.
Stefan Simonsson,
reaktorfysiker på THF,
den 30 september 2015.
Håkan Talts, senior advisor på
VD-stab, den 30 september 2015.
Tack
Ett stort tack till OKG och mina
arbetskamrater för den fina
uppvaktningen med presenter
och middag i samband med min
pensionering.
Conny Rothsten
Tack för en fantastisk avtackning
i samband med min pensionering. I 34 år, har jag haft förmånen att arbeta med kunniga och
trevliga OKGare och detta kommer jag definitivt att sakna. Lycka
till i framtiden och ge aldrig upp,
vad som än händer!
Björn Gustafsson
Stort tack till OKG för uppvaktningen på min 60-årsdag och för
de fina blommorna som jag fick
hemskickade.
Farid Ali
Ett stort tack till OKG och mina
arbetskamrater för den uppvaktning och de presenter jag fick i
samband med min 50-årsdag.
Bengt Karlsson
Tack till OKG och mina arbetskamrater för uppvaktning i samband
med min pensionering. Mina 17 år
som inhyrd och anställd på OKG
kommer jag att minnas med stor
tacksamhet och glädje.
Elisabeth Ring
Alexander Lukovic
heter jag och min resa på
OKG började som inhyrd
strålskyddstekniker via Elajo Engineering. Jag arbetade som operativ
strålskyddare i ett par år innan jag
sadlade om och blev kursledare.
Min förhoppning var att det skulle
omvandlas till en tillsvidaretjänst på
OKG till slut, vilket det gjorde den
1 augusti i år.
Idag arbetar jag som utbildningstekniker på GSS och
stortrivs med möjligheten att utvecklas i min yrkesroll som
kursledare. Jag håller i utbildningen Strålskydd i Praktiken
(SiP), både grundutbildningen och återträningen och ger
dessutom Strålskyddsteknik Repetition § 7. Det jag kan
känna är problematiskt i mitt yrke är fördjupningen av verksamheten, främst för att vissa obligatoriska utbildningar
kanske inte ges vid det tillfälle då just du blev anställd.
På min fritid håller jag på med hiphop och skriver egna
texter. Det finns en del låtar på Youtube för den som vill
lyssna. Utöver det tränar jag så ofta jag kan och umgås
med min sambo, familj och vänner.
23
I nästa nummer av
Kärnpunkten!
På resande fot med
Young Generation
Hur går arbetet med
Operational Excellence?
Julkänsla med Kärnpunkten
V
VINN BILJETTER ar med oc
h
TILL MATCHEN
IK OSKARSHAMN VS IF BJÖRKLÖVEN
LÖRDAG DEN 12 DECEMBER PÅ BE-GE HOCKEY CENTER.
Svara på frågorna nedan och ha chans att vinna biljetter till matchen samt middag i
VIP-restaurangen. Skicka in de rätta svaren till ACO/HK/P-hus 16 senast 1 december.
1.Vilken känd svensk person har samma födelsedag som OKG?
1. Kronprinsessan Victoria x. Pernilla Wahlgren 2. Annika Sörenstam
2. Hur många kilowattimmar har OKG levererat genom åren?
1. 700 miljarder x. 10 000 miljarder 2. 500 miljarder
3. Hur länge hade det räckt om vi bara levererat till Oskarshamns kommun?
1. 5 000 år x. 500 år 2. 3 333 år
4.Som samhällsbärare sponsrar OKG många aktiviteter och föreningar
i Oskarshamn. Hur många kontrakt brukar det röra sig om per år?
1. Ca 75 x. Ca 100 2. Ca 150
5. Vilket år fick vi den treställiga bokstavskombinationen OKG som företagsnamn?
1. 1994 x. 1995 2. 1993
Utslagsfråga: Motivera varför just du ska vinna biljetterna!
24
vinn!