1. No category

Peer Group:
Med sikte mot en
excellent nivå
#3: MAJ 2015
Operapedia
– O2s egna uppslagsverk
Psykosocial
arbetsmiljö på
agendan!
RA3-15 – nu kör vi!
Säkerhet i
framkant på OKG
1
När livet tar en
oväntad vändning
Efter en intensiv period av jobb hade jag
äntligen påbörjat sommarsemestern. Men
efter bara några dagar kände jag att det var
något som inte stämde.
Jag tänkte aldrig på det då, men såhär i
efterhand inser jag att vi jobbade mycket då.
För mycket. Många brände ut sig, kroppen
tog stryk. Jag själv var i en jobbig period och
hade gått igenom många jobbyten. Vissa var
frivilliga, andra tvingades jag till på grund av
omorganisationer och annat. Det var tufft
hemma och vi hade drabbats av flera dödsfall
i släkten på väldigt kort tid. Att jag dessut­
om har hjärtproblem och högt blodtryck i
släkten förbättrade ju inte oddsen. Den där
semesterdagen drabbades jag alltså av en
hjärtinfarkt.
Efter en tids sjukskrivning kom jag tillbaka
till jobbet, där jag blev väl omhändertagen av
chefer och kollegor. Jag tilläts ta mig tillbaka
i mitt eget tempo och mina chefer var noga
med att jag skulle ta det lugnt, allt för att jag
skulle bli frisk och må bra igen. Organisation­
en visade ett stort tålamod och jag fick själv
säga till när jag var redo för mer ansvar.
Parallellt med jobbet gick jag ett reha­
biliteringsprogram, där jag förutom vanlig
fysträning även fick lära mig ett helt nytt
förhållningssätt gällande till exempel kost
och hälsa. Allt detta bekostade OKG och
eftersom jag dessutom hade tecknat en extra
sjukvårdsförsäkring via företaget behövde jag
aldrig tänka på ekonomi eller pengar, något
som i sig annars hade kunnat vara stressande.
Hade jag inte gått igenom hela den här reha­
biliteringsprocessen eller fått det här stödet
från organisationen hade jag nog kunnat falla
in i det gamla mönstret och börjat leva som
jag gjorde tidigare. Jag har fått ett helt annat
förhållningssätt till livet, och har fått mycket
kunskap om hur jag ska leva för att må bra.
För att undvika att det går för långt har
man ett eget ansvar att långsiktigt hålla koll
på varningssignalerna. Det är viktigt att
ständigt ha en bra dialog med sin chef och
lära sig att prioritera istället för att jobba
dubbelt. Då presterar vi dessutom bättre.
Ofta är det kanske svårt att erkänna att man
mår dåligt eller känner sig stressad. Därför är
det extra viktig med klarsynta och obser­
vanta chefer. Om det inte levereras i tid, vad
kan det bero på? Ledarskapet är av stor vikt,
inte minst vid förändringar. Förändringar på
jobbet, både stora och små, ska hanteras med
varsamhet och i god tid.
När jag ser tillbaka på min resa är jag
oerhört tacksam för att organisationen gav
mig förutsättningarna både tidsmässigt och
ekonomiskt att ta mig tillbaka till livet. Idag
mår jag jättebra och mina värden ser bättre
ut än någonsin. Något vi alla måste komma
ihåg är att företaget trots allt investerar i oss.
Mår du bra och kan arbeta är det positivt
både för dig och för företaget.
En tacksam medarbetare på OKG
2
I DETTA NUMMER
2
Utvecklingsresan 4-9
I centrum 10-13
Kärnkraft i stort och smått14-15
Krönika
4
16-17 Revision på O3
18-19 Projekt Plex
20 Personalföreningen Oskar
21 Så funkar det!
22-23 Personalnytt
6
9
14
16
Temat för maj månads Kärnpunkten är psykosocial arbetsmiljö, ett
område som har fått allt större fokus
på OKG de senaste åren. Den
psyko­sociala arbetsmiljön upplevs
ofta som svårgreppbar på grund
av att den inte går att ta på, utan
handlar om upplevelse och känslor.
I krönikan på sidan 2 får du ta del av
en gripande berättelse om hur OKGs
skyddsnät fungerar när livet för en
medarbetare ställs på sin spets.
Ett par medarbetare som sätter
psykosocial arbetsmiljö på agendan
är Barbro Norlin och Annica Fryklund,
HR Business Partners på HB, som
dagligen arbetar med dessa frågor.
På sidorna 10–13 kan du ta del av
det systematiska arbetsmiljöarbetet
som gör OKG till ett gott exempel för
andra företag.
Stress har vi nog alla upplevt någon gång. Men vad är det egentligen?
Vad är negativ stress och vilken hjälp
kan jag få om jag upplever att jag
sjunker allt djupare i kvicksanden? I
”Så funkar det!” på sidan 21 hittar du
svaren på alla dina frågor om stress.
Simma lugnt!
Emmy Davidsson, redaktör
10
20
22
Omslagsbilden: Att må bra och trivas på sitt arbete är en viktig faktor
för att utföra ett bra jobb. Vad gör dig glad på jobbet? Läs mer om
psykosocial arbetsmiljö på sidorna:
Kärnpunktens redaktion
Anders Österberg ansvarig utgivare
anders.osterberg@okg.eon.se
Emmy Davidsson redaktör
emmy.davidsson@okg.eon.se
Annika Carlsson
annika.carlsson@okg.eon.se
Maria Roth
maria.roth@okg.eon.se
Sara Torkelsson
sara.torkelsson@okg.eon.se
Utges av
OKG Aktiebolag
572 83 Oskarshamn
0491-78 60 00
2, 10-13 och 21
Ansvarig utgivare
Anders Österberg
0491-78 63 54
anders.osterberg@okg.eon.se
Redaktör
Emmy Davidsson
0491-78 64 68
emmy.davidsson@okg.eon.se
Vill du ha med något i Kärnpunkten?
Mejla till info@okg.eon.se
Tid för manusstopp är klockan 10:00!
Utgivningsplan
Nr 4, manusstopp 18/8, utgivning 28/8
Nr 5, manusstopp 20/10, utgivning 30/10
Nr 6, manusstopp 8/12, utgivning 18/12
Grafisk produktion och tryck
Agent Design, Oskarshamn
Grafisk Tryck, Oskarshamn
Trycks på Multi Art gloss 250g/
Multi Design original 120g
3
Peer Group:
Med sikte
mot en
excellent
nivå
UTVECKLINGSRESAN Peer Group – att
genom en tvärfunktionell arbetsgrupp
koncentrerat fokusera på ett, av företags­
ledningen, prioriterat område. Det är en
av nycklarna för att få framdrift i OKGs
verksamhetsutveckling och nå världsklass
– Operational Excellence.
TEXT OCH FOTO: Emmy Davidsson
D
en amerikanska energipro­
ducenten Exelon är erkänt
duktig på förbättringsarbete
och arbetar framgångsrikt
med att driva prestandaförbättringar.
Ett av målen med ett studiebesök hos
Exelon, som delar av företagsledningen
gjorde förra året, var att hitta nya
förfinade processer och metoder för att
förbättra OKGs verksamhet. Många
nyttiga lärdomar och verktyg fanns med
på planet hem till Sverige och OKG
– ett av dem är arbetsprocessen Peer
Group.
Syftet med Peer Groups på
OKG är att utveckla gemensamma
arbetsprocess­er på våra anläggningar
4
inom, av företagsledningen, prioriterade
områden. Arbetsgruppen ska kartlägga
processer och arbetssätt samt utmana
rådande förhållanden för att finna nya
vägar. Efter ett analysarbete ska arbets­
gruppen sedan föreslå förbättringar, vara
ett stöd vid implementering och även
mäta och följa upp förbättringarna.
Tanken är att endast tre till fem Peer
Groups ska vara aktiva samtidigt på
OKG och i dagsläget är tre pågående;
inom revisionsarbete, säkerhetsgransk­
ning och inom processen för inhyrda
resurser. Roger Karlsson, kompetens­
utvecklare på HB, är sammanhållande
för Peer Group Process för inhyrda
och hans grupp har precis börjat lägga
pusslet baserat på den kunskap som
arbetsgruppen har.
– Vi ska kartlägga OKGs process för
att ta emot inhyrd personal och under­
söker då hela inhyrningsprocessen, från
beslut om inhyrning till avslut av inhyr­
ning, berättar Roger. Det finns ett stort
antal rutiner och krav kopplade till den
här processen och i dagsläget finns det
knappast någon på OKG som har hela
bilden. Målet är att skapa en klarare bild,
både för inhyrande chefer och inhyrd
personal. Dessutom ska vi identifiera
OKG är en
komplex organi­
sation med många
anställda som har vitt
skilda funktioner och
erfarenheter. Då är
det extra viktigt att inte
streta vidare i stuprören
utan våga höja blicken.
?
detaljer som inte fungerar och föreslå
åtgärder som kan förbättra processen.
Levande diskussioner kryddade
med flera perspektiv
Arbetsgruppen i en Peer Group ska
bestå av fyra till åtta personer, men kan
adjungera personer tillfälligt. Arbets­
gruppen ska vara brett kompetenssam­
mansatt, och ibland tvärfunktionell,
där medlemmarna stödjer och utmanar
varandra.
– Det blir en levande diskussion när
personer från olika delar av organisa­
tionen sitter samlade. Vi kan utbyta
erfarenheter och fler perspektiv kommer
upp på bordet. Det ökar chansen att de
beslut som tas är de bästa för organisa­
tionen och blir väl förankrade, menar
Joel Johansson, säkerhetsingenjör på SG
och en av medlemmarna i Peer Group
Säkerhetsgranskning.
Syftet med Peer Group Säkerhets­
granskning är att förbättra förutsätt­
ningarna för säkerhetsgranskning på
OKG. De som utför och beslutar om
säkerhetsgranskning ska vara väl insatta
i rutiner och arbetssätt samt kunna
utföra granskning utan anmärkning från
Strålsäkerhetsmyndigheten.
– Vi genomförde ett utvecklings­
arbete förra året, berättar Joel. Just nu
planerar vi utvärdering av effekterna av
det förändrade arbetssättet genom en­
kätutskick och intervjuer med person­er
som på olika sätt kommer i kontakt
med säkerhetsgranskning. 24 anställda
av de cirka 40 personer som ska utgöra
fackområdesstöd för primär säkerhets­
granskning har redan fått grundutbild­
ning inom säkerhetsgranskning och
resterande personer får motsvarande
utbildning till hösten.
Höja blicken mot världsklass
En Peer Group sponsras av företags­
ledningen och är ett stöd för chefer i
beslutsfattandet för genomförande av
föreslagna åtgärder.
– Förbättringsarbete är en långsiktig
process och det hjälper inte att kalla sin
grupp för en Peer Group och tro att allt
ordnar sig, poängterar Roger. Grupp­
medlemmarna måste också få mandatet
och tiden av sina chefer att jobba med
sitt uppdrag. Det är viktigt att jag får
ÄR DU NYFIKEN på vilka
uppdrag respektive Peer Group
har och vilka personer på din
avdelning som är involverade?
Läs de olika uppdrags­
beskrivningarna:
• 2014-20676
Uppdragsbeskrivning - Peer
Group Säkerhetsgranskning
• 2015-03135
Uppdragsbeskrivning - Peer
Group RA
Roger Karlsson, kompetensutvecklare på
HB och sammanhållande för Peer Group
Process för inhyrda, använder arbetsgruppens samlade kunskap till att vända
och vrida på resonemang med mål att
förbättra verksamheten.
• 2015-00541
Uppdragsbeskrivning - Peer
Group Process för inhyrda
reda på om någon i min arbetsgrupp
känner sig jagad från två håll, så att jag
kan lyfta det med gruppens sponsor i
företagsledningen.
Genom att arbetet prioriteras och
säkras av berörda chefer och företags­
ledningen har arbetet förutsättningar att
få den prioritet som uppdraget förtjänar.
Målet med arbetet inom alla Peer
Groups är att nå världsklass inom
området – Operational Excellence. Ett
konkret uppdrag och tydliga avgräns­
ningar är därför a och o för arbetet
inom en Peer Group med en vägledan­
de uppdragsbeskrivning som bas.
– Peer Group är en typ av användar­
grupp som jag tycker måste leva
vidare, oavsett om det är sponsrat av
företagsledningen eller inte. OKG är
en komplex organisation med många
anställda som har vitt skilda funktioner
och erfarenheter. Då är det extra viktigt
inte streta vidare i stuprören utan våga
höja blicken, avslutar Joel.
Med en god säkerhetskultur
tryggar vi såväl våra
anläggningars prestanda som
vår omgivning och därigenom
vår egen framtid.
Lotta Sätterlund,
personalchef
5
En integrering för att
hålla isär begreppen
SÄKERHET I FRAMKANT Extrema händelser kan i ett enda slag
förändra en verksamhets förutsättningar. Terrordåden i New York
den 11 september 2001 innebar förändrade krav och förvänt­
ningar på OKGs förmåga att utveckla och förstå det egna områ­
desskyddets betydelse för säkerheten. En utvecklingsresa som i
det här fallet skulle kunna liknas vid en klassresa – från en medel­
måttig position till högsta internationella standard. Kärnpunkten
har träffat Pär Lindahl, den av OKGs specialister som i det här
sammanhanget kan sägas ha fungerat som en av reseledarna.
TEXT: Anders Österberg
FOTO: Emmy Davidsson
Det är viktigt att saker och företeelser får rätt proportioner
i våra säkerhetsanalyser för att de värderingar som görs
utifrån dem ska leda till riktiga prioriteringar och relevanta
åtgärder.
6
Idag ligger
OKG i den absoluta
framkanten i utveck­
lingen av hur reaktor­
säkerhet och fysiskt
skydd hanteras som en
helhet.
O
nsdag 21 maj 2008. Solen
skiner. Allt andas frid över
kärnkraftverket utanför
Oskarshamn. Plötsligt
anländer polisen. Snabbt spärras ett
område runt Centralvakten av. I cen­
trum; en inhyrd medarbetares plastpåse.
Innehållet misstänks vara sprängmedel.
Detta var upptakten på en era i
OKGs historia där organisationens för­
måga ifrågasattes mer än kanske någon­
sin tidigare. Dagens Industri skrev på
sin ledarsida att ”snart sju år efter den
11 september är det inte alls självklart
att svenska kärnkraftverk kontrollerar
allt som deras anställda och besökare tar
med sig in”.
Av säkerhetsskäl sprängdes plast­
påsen och dess innehåll sönder i poli­
sens bombvagn. Förhör med omhän­
dertagna personer ledde inte till några
rättsliga åtgärder. I centrum nu; OKGs
oförmåga att skydda sig mot sabotage.
Läraktiga experter
Mediedrevet var obarmhärtigt. Det un­
derlättades inte av att företaget misslyck­
ades med att göra begripligheter av de
kompensatoriska åtgärder som etablerats
i väntan på ett permanent utökat fysiskt
skydd. Bevakade grindar dagtid tolkades
som att det var fritt fram för terroristen
nattetid. Slumpvisa tillträdeskontroller
ansågs betyda att inga andra tillträdes­
system fanns och att det alltså var rena
turen att inget sabotage hänt – ännu.
Dåvarande VD Lars Thuring fram­
höll att ”på OKG har vi en reaktor­
säkerhet i världsklass. Vi är inte experter
på fysiska skyddsåtgärder, men vi ska
lära oss. Vi ska leva upp till de krav och
förväntningar som ställs på ett fysiskt
skydd på samma vis som vi gör när det
gäller reaktorsäkerheten”.
Det blev startskottet på en gedigen
utvecklingsresa. Idag ligger OKG i den
absoluta framkanten i utvecklingen av
hur reaktorsäkerhet och fysiskt skydd
hanteras som en helhet.
Från teori till praktik
Pär Lindahl är en av OKGs utnämnda
specialister. Genom sitt arbete med att
integrera OKGs hantering av fysiskt
skydd i befintliga strukturer för reaktor­
säkerheten har han inte bara erhållit
stor respekt i företaget. Pär är flitigt
engagerad på både nationell och inter­
nationell nivå som föredragshållare och
deltagare i utvecklingsprojekt i dessa
sammanhang. Det är främst att han
lyckats omsätta teorierna i praktik när
det gäller integreringen av fysiskt skydd
i reaktorsäkerhetsanalyserna som vunnit
stort intresse.
– I ett internationellt perspektiv har
OKG kommit mycket långt med att
på detta vis ha en gemensam organisa­
tions- och dokumentationsstruktur för
att hantera fysiskt skydd och reaktor­
säkerhet, berättar han. Det vanligaste
är att den expertis som finns inom de
bägge områdena förespråkar utveckling
utifrån sina respektive ansvar. Ofta kon­
stateras motstridigheter som inte bara
medför ineffektivitet utan till och med
kan anses vara kontraproduktiva.
Pär understryker att det ibland är en
fördel att arbeta i en kompakt organi­
sation, där samma person kan komma
att arbeta brett och tvärvetenskapligt.
På OKG anser han att möjligheter finns
att arbeta på det viset samtidigt som
beslutsvägarna är korta.
– Detta har gett mig fantastiska
möjligheter, säger han.
Sakers rätta proportioner
Den integrering som Pär bidragit till
innebär att krav, acceptanskriterier
och analyser av det fysiska skyddet
kan hanteras i befintliga strukturer för
reaktorsäkerheten. Det gör att det går
att använda precis samma modeller för
att tolka, värdera och utarbeta instruk­
tioner för det fysiska skyddet som för
andra påfrestningar en anläggning kan
utsättas för. Det finns stora likheter med
hur man exempelvis hanterar brand­
risker. Med den styrande dokumenta­
tionen integrerad på det viset skapas
väsentligt mycket bättre förutsättningar
att analysera företeelser i relation till det
som har verklig betydelse, nämligen re­
aktorsäkerheten. Att helt enkelt ge varje
enskild företeelse rätt proportioner.
Pär exemplifierar detta med det olaga
intrång av aktivister som skedde på
OKG i mars 2014. Att kunna forcera
staketet ansåg aktivisterna vara bevis
nog för att också reaktorsäkerheten
var dålig. De lyckades därmed också få
många att anse att det behövde byggas
fler och högre staket.
7
– Ett staket är en larmgräns som ska säkerställa att ett
intrång upptäcks tidigt, poängterar Pär Lindahl. Vid
upptäckten aktiveras en mängd andra barriärer som
kompletterar dem som vi alltid tillgodoräknar oss för att
trygga reaktorsäkerheten. Oavsett längden på stegen
kan den alltså inte göra någon skada.
– I det läget sa Christer Sandström
på Strålsäkerhetsmyndigheten att det
alltid finns en stege som är högre än
staketet, minns Pär. Därigenom placera­
de han staketet i sitt rätta sammanhang
i relation till reaktorsäkerheten. Det
har kort och gott en betydelse som
larmgräns, men det är bara en av många
aspekter som beaktas vid bedömningen
av om reaktorsäkerheten hotas. Vid
aktivisternas intrång fungerade också
larmgränsen precis som den skulle!
Stark bevisföring
Principen är densamma för de otaliga
rapportervärda omständigheter som tra­
siga detektorer i staketet tidigare förorsa­
kat. Då innebar den trasiga utrustningen
kort och gott ett avsteg från kravet på
detektorer. Det medförde omotiverat
8
stora insatser för att säkra en av många
funktionaliteter i det fysiska skyddet som
i praktiken har väldigt liten eller ingen
påverkan på reaktorsäkerheten.
– I den integrerade strukturen går
det däremot att leda i bevis vilken reell
betydelse en trasig detektor har, slår Pär
fast. Med utgångspunkt i den dimen­
i drift för att skyddet som helhet ska
kunna anses fylla sin funktion.
Gedigen samhällsinsats
– Lite motsägelsefullt kan vi säga att
integreringen i praktiken innebär att vi
kan hålla isär begreppen, avslutar Pär
Lindahl. Genom att också kunna visa
att vi faktiskt arbetar på
Lite motsägelsefullt kan vi säga detta sätt på OKG väger
våra synpunkter tungt
att integreringen i praktiken innebär att i alla sammanhang.
vi kan hålla isär begreppen.
Det gäller inte minst när
jag representerar OKG i
sionerande hotbild som myndigheterna
FNs atomenergiorgan, IAEA. Där finns
utgår från i sin kravställning kan det
oerhört kompetenta experter som inte
också avgöras vilken acceptansnivå som
alltid låter sig övertygas så lätt, men där
är relevant för åtgärdsbehovet. Det går
påtagliga bevis på att det fungerar leder
också att fastställa exakt vilka delar i det till att idéerna får genomslagskraft världen
fysiska skyddet som ständigt måste vara över – givetvis till gagn för samhället i sin
helhet.
Uniper – för
föredömliga
prestationer …
Johan Svenningsson
ser hur den europeiska
kraftproduktionens
kartbild ritas om och
förutser vad som krävs
i form av ständiga förbättringar på OKG för
att bli en vinnare på en
framtida marknad.
UTVECKLINGSRESAN Uniper – så kom­
mer OKGs nya moderbolag att heta från och
med årsskiftet. Namnet ska skapa associa­
tioner till Unique Performance, vilket rimmar
väl med OKGs ambitioner avseende ständi­
ga förbättringar och Operational Excellence.
TEXT: Anders Österberg
U
FOTO: Sara Torkelsson
niper bildas genom att den
nuvarande E.ON-koncern­
en delas upp i två bolag.
Unipers kärnverksamhet
blir huvudsakligen att genom kon­
ventionell produktion och försäljning
tillhanda­hålla ett utbud av el och gas
till den europeiska marknaden. Följ­
aktligen samlas stora delar av dagens
E.ON Generation i Uniper, inklusive
OKG. Med detta följer att den fortsatta
verksamhetsutvecklingen kommer att
baseras på idag fastställda grunder inom
koncernens produktionsverksamhet.
– Inom ramen för de koncernöver­
gripande utvecklingsprogramen, såsom
E.ON 2.0 och Next Generation, har en
rad initiativ utarbetats, poängterar VD
Johan Svenningsson. Med utgångspunkt
i de förbättringsåtgärder som samtidigt
initierats inom OKGs utvecklingsresa
har flera av de generella verktygen kom­
mit till användning. Nu arbetar vi med
att implementera konceptet Operational
Excellence och det funktionella stöd för
styrning, ledning och utveckling som den
verktygslådan innebär.
Konkretiserad förbättrings­
verksamhet
Johan är övertygad om att verksamhets­
utveckling genom förbättringsarbete
blir en central fråga för det nya bolaget
och att denna dessutom blir än mer fo­
kuserad kring processerna i en produk­
tionsverksamhet.
– Det sätter våra mål och nyckeltal
ännu mer i centrum för vår verksam­
hetsstyrning. Genom den mycket tyd­
liga kopplingen mellan vår verksamhet
och Unipers övergripande affär får vi i
än högre grad indikationer på vår del i
bolagets totala framgång.
Johan understryker därmed vikten
av att hela tiden ha ständiga förbätt­
ringar för ögonen. Förutsättningarna
för det nybildade bolaget är i många
stycken identiska med dem som råder
för OKGs ägare idag. En svag marknad
med låga priser och prognoser som inte
ser alltför ljusa ut.
– Europeisk kraftproduktion befinner
sig i en brytningstid och successivt
kommer med nödvändighet en fortsatt
svag marknadsutveckling att få påtag­
liga konsekvenser. Vi ser redan idag hur
kartbilden är på väg att ritas om. Vi
har i form av projekt Pro Act initierat
förberedande aktiviteter för den dag
då O1 förväntas övergå i service- och
avställningsdrift och Vattenfall redovi­
sade nyligen sina intentioner att i närtid
stänga två reaktorer i Ringhals.
Att bli en vinnare
Eftersom det i dagsläget inte finns nå­
gon som vare sig kan eller vill investera
i ny kapacitet utan stöd av kraftiga
subventioner, ökar stadigt risken för
att befintlig kapacitet fasas ut innan
ny finns tillgänglig. Det gäller därför
att säkerställa en verksamhet i absolut
toppklass för att kunna vara konkur­
renskraftig på dagens energimarknad.
– Uniper planerar således att vara
en vinnare på den marknaden, avslutar
Johan Svenningsson. Det förutsät­
ter inte minst att våra anläggningar
och organisationer håller allra högsta
internationell standard – Operational
Excellence.
9
Psykosocial arbetsmiljö
på agendan!
I CENTRUM Att må bra och trivas på sitt arbete är en viktig faktor för att utföra
ett bra jobb, och bidrar i allra högsta grad till en säker arbetsplats. För mycket
negativ stress leder till att vi tar genvägar och begår misstag som vi annars inte
skulle ha gjort. Tidigare har psykosocial arbetsmiljö varit lite skamligt, något man
helst inte har pratat om. Idag finns en annan medvetenhet kring dessa frågor
och på OKG har psykosocial arbetsmiljö en självklar plats på agendan.
TEXT: Maria Roth
E
n psykosocial arbetsmiljö om­
fattar det mesta i vår arbets­
miljö som inte är fysiskt. Det
handlar om sådant som trygg­
het, möjlighet till personlig utveckling
eller hur kollegor samarbetar. Det
psykiska välbefinnandet påverkas bland
annat av arbetsbelastning, förmågan att
hantera sina uppgifter, förståelsen för
sitt uppdrag, arbetets innehåll och inte
minst ledarskapet.
– Psykosocial arbetsmiljö är inte helt
10
FOTO: Maria Roth och Sara Torkelsson
enkelt att förklara. Det är den egna
upplevelsen av att trivas och må bra och
detta är med andra ord väldigt individu­
ellt, förklarar Barbro Norin och Annica
Fryklund som båda arbetar som HR
Business Partners på OKG.
Sjukskrivningarna ökar
I dagens samhälle har vi högt ställda
förväntningar på oss och vi lever under
ständig press att prestera och leva upp till
förväntningarna. Detsamma gäller på våra
Barbro Norin och Annica Fryklund jobbar
som HR Business Partners på OKG, bland
annat med frågor som rör den psykosociala
arbetsmiljön.
arbetsplatser. Arbetsmiljöverket redovisar
siffror som visar att arbetsrelaterad sjuk­
frånvaro på grund av organisatoriska och
sociala orsaker har ökat med 50 procent
de senaste fyra åren, oftast beror det på
stress, utmattning och depressioner.
Den psy­
kosociala arbets­
miljön har stor be­
tydelse och bidrar i
allra högsta grad till en
säker arbetsplats.
Chefer har stor inverkan på hur medarbetare
upplever sin psykosociala arbetsmiljö och har
också ett stort ansvar. Det kan till exempel
handla om att hjälpa till med prioriteringar.
– OKG är inget undantag och skiljer
sig inte från andra arbetsplatser. Den se­
naste medarbetarundersökningen Voice
visade att 72 procent av de anställda på
OKG upplever eller har upplevt negativ
stress på jobbet, berättar Barbro.
OKG är en komplex organisation
med många utmaningar att hantera
samtidigt, både på grupp- och individ­
nivå. Ändå ska OKG vara en säker och
attraktiv arbetsplats där medarbetare
trivs.
– Den psykosociala arbetsmiljön har
stor betydelse och bidrar i allra högsta
grad till en säker arbetsplats. Stress kan
till exempel leda till att vi tar genvägar
och gör misstag som vi annars inte
skulle ha gjort, poängterar Barbro.
Mycket har hänt inom området
psykosocial arbetsmiljö på OKG den
senaste tiden, något som Det Norske
Veritas (DNV) uppmärksammade vid
den senaste arbetsmiljörevisionen i april.
– Att DNV skulle vilja rekommen­
dera OKGs arbete med psykosocial
arbetsmiljö till andra företag som ett
gott exempel var väldigt roligt att höra.
De pekade bland annat på att vi är nog­
granna vad gäller att följa upp psykisk
ohälsa, vilket inte är så vanligt bland
många andra organisationer.
Det systematiska
arbetsmiljöarbetet
Den psykosociala arbetsmiljön är en
viktig strategisk HR-fråga för OKG.
Genom ett långsiktigt och systematiskt
arbete skapas förutsättningar för en god
psykosocial arbetsmiljö för alla medar­
betare.
– En del i arbetet med att utveck­
la den psykosociala arbetsmiljön och
attityden kring den har varit att ta fram
checklistor för psykosocial arbetsmiljö,
psykosocial arbetsmiljö vid skiftarbete
och ensamarbete. Checklistorna imple­
menteras just nu på samtliga avdel­
ningar och enheter och ska användas i
olika sammanhang för att förbereda sig
för exempelvis ett utvecklingssamtal,
skyddsrond, riskbedömning av arbets­
platsen, arbetsmiljöutbildning med
mera. Frågorna fungerar som en hjälp
att identifiera eventuella riskkällor i den
psykosociala arbetsmiljön.
En annan viktig del i arbetet med
att förebygga psykisk ohälsa är den
handlingsplan för 2015, med åtgärder
omfattande hela OKG, som företags­
ledningen har beslutat om. Planen
innehåller insatser på såväl individnivå
såsom till exempel chefshandledning
som på gruppnivå.
Alla har ett ansvar – även du
Cheferna har stor inverkan på hur
medarbetarna upplever sin psykosoci­
ala arbetsmiljö och har också ett stort
ansvar. Chefer ska vara uppmärksamma
och mottagliga för signaler från med­
arbetarna för att kunna agera innan det
går för långt. Det kan också handla om
att hjälpa medarbetarna att prioritera
när arbetsuppgifterna hopar sig. För
chefer erbjuder OKG bland annat
extern handledning där cheferna kan få
stöttning i dessa typer av frågor.
– Men det är inte bara chefens ansvar,
poängterar Annica Fryklund. Det är vi
alla tillsammans som utgör den psyko­
sociala arbetsmiljön på OKG och därför
är det viktigt att vi bryr oss och kom­
municerar med varandra. Vi är en del av
något som påverkar någon annan och
ibland måste vi stanna upp och reflektera
kring hur vi är mot andra på jobbet och
hur vi vill att andra ska vara mot oss.
Att må bra på arbetet är oerhört
viktigt. Känner man sig trygg och
motiverad på jobbet och är stolt över
sin arbetsplats gör man också ett bra
jobb. Andra viktiga faktorer för god
psyko­social arbetsmiljö är känslan av
delaktighet och möjlighet att kunna
påverka sin arbetssituation.
11
Något som
vi alla behöver är
bekräftelse på att vi gör
ett bra arbete och att vi
alla bidrar till företagets
resultat.
Hélène Gunnarsson blir glad av
trevliga kollegor och bra kommunikation.
12
Vad gör dig glad
på jobbet?
Mikael Johansson, SK
– När arbetet går bra, kanske till och
med bättre än planerat. Att arbetskam­
raterna mår bra är också viktigt för att
jag ska må bra.
Lisa Nilsson, konsult
– Att man har bra kollegor och att det
finns en trevlig stämning på jobbet.
Sebastian Vågerud, konsult
– Trevliga och nyfikna arbetskamrater
gör mig glad. Det behöver inte vara
svårare än så.
Ann-Charlotte Thörnwall, GSO
– Jag blir glad när jag lyckas med något,
när jag blir färdig och kan checka av
uppgifter.
Nils Svensson, konsult
– Ett gott kamratskap och en
profession­alism. Att det finns ett
engagemang och en vilja att inte alltid
ta den enklaste vägen till lösning.
Hélène Gunnarsson, GAI
– Trevliga kollegor och bra kommu­
nikation. Feedback är viktigt, att få ett
erkännande när man har gjort något bra.
– Att OKG exempelvis erbjuder
möjlighet till distansarbete är väldigt
positivt. Det är många som pendlar långt
till arbetet och att det då ibland finns
möjlighet till flexibilitet och distansarbe­
te uppskattas av många, säger Barbro.
Annica och Barbro lyfter utveck­
lingssamtalet som ett forum där chef
och medarbetare kan diskutera frågor
som rör den psykosociala arbetsmiljön
och ge varandra feedback.
– Något som vi alla behöver är be­
kräftelse på att vi gör ett bra arbete och
att vi alla bidrar till företagets resultat.
Det finns hjälp att få
Hur symptomen för utmattning,
depression eller annan psykisk ohälsa
yttrar sig är högst individuellt, de kan
vara både psykiska och fysiska. Viktigt
är att vara lyhörd på kroppens signaler
och inte ignorera dem, samt att ta tag i
problemen i tid.
– Vi vill inte att någon ska drabbas av
psykisk ohälsa, därför är det jätteviktigt
att vi är proaktiva och arbetar förebyg­
gande, säger Annica. Mår du dåligt, pra­
ta med din kollega eller med din chef,
eller vänd dig till oss på HB. Det går
också utmärkt att prata med en facklig
representant eller direkt med Previa.
Hjälp finns att få, oavsett om problemen
finns hemma eller på jobbet. Har man
det tufft hemma kan det påverka arbetet
på ett eller annat sätt, det är viktigt med
en balans mellan fritid och jobb.
13
Kärnkraft
i
stort &
smått
smått
TEXT: Sara Torkelsson
Clab firar 30 år
Den 11 juli 1985 tog SKBs mellan­
lager, Clab, emot den första transport­
behållaren med använt kärnbränsle från
Barsebäck. Driftsättningen var ett his­
toriskt ögonblick eftersom Clab var den
första anläggningen av sitt slag i världen
och händelsen fick stor uppmärksamhet
både i Sverige och utomlands. Sedan
starten för 30 år sedan har Clab tagit
emot närmare 6 000 ton använt kärn­
bränsle från de svenska kärnkraftverken.
Clab började byggas 1980 men
invigningen gick av stapeln den 28 april
1986, dagen efter Tjernobylkatastrofen.
– Energiminister Birgitta Dahl fick
meddelande om vad som hänt mitt un­
der ceremonin. Hon fick avbryta besöket
och flyga tillbaka till Stockholm, berättar
Henrik Olsson, skiftledare på Clab.
Den 11 april bjöds allmänheten
in till Clab för att uppmärksamma
firandet. Besökarna fick en guidad tur
på anläggningen och det hölls föreläs­
ningar om Clabs historia, från första
spadtaget till framtidsplanerna för den
nya inkapslingsanläggningen.
Silent Disco på Latitud 57
Den 3–4 juli går Latitud 57 av
stapeln i Oskarshamn och OKG finns
på plats för att erbjuda en musikupp­
levelse utöver det vanliga. I OKGs
tält inne på festivalområdet kommer
ett Silent Disco att anordnas för den
som är danssugen. På dansgolvet finns
en DJ och besökarna får låna trådlösa
hörlurar för att kunna höra musiken.
Inifrån tältet hörs därför ingen musik,
14
men kikar du
in får du se
glada besökare
som dansar för
fullt.
Arrangemanget är en del av
OKGs 50-årsjubileum och går under
parollen ”Tyst energi”, vilket är en
association till OKGs ringa omgiv­
ningspåverkan under dessa 50 år.
Lovisa har ett nytt
kylsystem
Det finska kärnkraftverket Lovisa
har installerat ett nytt och effektiv­
are nödkylsystem som är oberoende
av havsvatten. Systemet, som är det
första i sitt slag på ett kärnkraftverk,
kyler ner reaktorerna med luft.
Syftet är att systemet ska användas
om det normala havsvattensystemet
inte fungerar vid till exempel höga
havsvattennivåer, kraftig algblom­
ning eller oljeolyckor.
– Lösningen är ett kostnads­
effektivt sätt att öka säkerheten
för havsvattenkylda kärnkraftverk,
säger Samuli Savlaine, Group
manager på Fortum.
Kärnkraftverket i Lovisa består
av två tryckvattenreaktorer med en
effekt på 490 megawatt vardera.
Jordanien bygger
sitt första kärn­
kraftverk
Jordanien har ingått ett ramavtal
med Ryssland om byggande av
kungadömets första kärnkraftverk.
Det är det statliga ryska kärn­
kraftsbolaget Rosatom som ska
bygga landets två första reaktorer
med en kapacitet på 1 000 mega­
watt vardera. Enligt avtalet ska
Ryssland också förse Jordanien
med kärnbränsle och ta hand om
avfallet. Anläggningen ska byggas i
Amraöknen, norr om huvudstaden
Amman, och stå klar 2023.
Kina bygger ny
kärnkraft i rekordfart
Föroreningar är ett stort problem
i Kina och därför satsar man nu
på kärnkraft. Bara i år väntas åtta
nya reaktorer driftsättas.
Fartyget Sigyn återvinns
SKBs trotjänare, transportfartyget
m/s Sigyn, har gjort sin sista
resa. Nu ska fartyget återvinnas.
När m/s Sigyn togs ur drift i slutet
av 2013 och ersattes av m/s Sigrid, var
ambitionen att sälja fartyget. Efter att ha
sonderat marknaden kunde SKB dock
konstatera att det bästa alternativet var
att återvinna henne.
– Även om Sigyn varit mycket väl
underhållen och därför är i utmärkt skick,
är hon gammal och liten vilket inte passar
marknaden, som ju från början dessutom är
rätt begränsad, säger Susanne Andersson,
chef för driftavdelningen på SKB.
Sigyn har därför sålts till Stena
Recycling AB som nu har påbörjat ned­
montering och återvinning på Falkvarv
i Falkenberg. Nedmonteringen beräknas
vara klar i början av hösten.
– Sigyn har varit, och är fortfarande
en viktig symbol för systemet med ett
säkert omhändertagande av Sveriges
radioaktiva avfall. Det har därför också
varit en viktig faktor för oss att säker­
ställa att en tänkbar köpare inte skulle
utnyttja fartyget för oetiska transporter
av något slag, eller i framtiden skrota
henne på ett sätt som inte är miljöan­
passat. Vi är väldigt glada över att ha
kommit överens med Stena Recycling
AB, avslutar Susanne Andersson.
För att få bukt med föroreningarna
som orsakas av de koleldade kraftverken
bygger nu Kina kärnkraft i rekordfart.
Idag står kärnkraften för endast två
procent av Kinas energiproduktion,
enligt IAEA, men landets president Xi
Jinping är fast besluten att strypa Kinas
utsläpp av växthusgaser. Kärnkraft ses
som en patentlösning, eftersom den
både är billigare än kolkraft och mindre
förorenande. Egna reaktordesigner och
inhemsk förmåga i hela leverantörs­
kedjan är den främsta orsaken till varför
kostnaden kan hållas nere.
Idag har Kina 20 reaktorer i drift
som står för två procent av eltillför­
seln, jämfört med Sverige som har
tio reaktorer som motsvarar cirka 40
procent av den svenska elförsörjningen.
Kapaciteten ligger på cirka 20 gigawatt
och ytterligare 28 gigawatt är under
uppbyggnad, vilket är mest i världen.
År 2020 beräknas Kinas kärnkraftska­
pacitet ligga på 58 gigawatt och 2030
beräknas den ha utökats till hela 150
gigawatt. I Sverige har vi en installerad
kapacitet på 9,5 gigawatt.
Revisionsavställningen är driftcykelns nav.
Genom tre veckors effektivt arbete säkrar vi
fyrtionio veckors leveranser.
Johan Dasht, produktionschef O3
15
Tobias Eriksson, revisionsledare, och Håkan Idberg,
revisionsplanerare, hälsar alla välkomna till revisionskontoret som ligger i P-byggnaden, plan 2 på O3.
RA3-15 – nu kör vi!
REVISION PÅ O3 Efter en lugn driftsäsong med stabila elleveranser är det
dags för årets revisionsavställning på Oskarshamn 3 (O3), en revision med många
arbeten under kort tid. Tobias Eriksson är ny i rollen som revisionsledare och lär
sig hantverket att styra en revision i hamn.
TEXT OCH FOTO: Emmy Davidsson
D
en 24 maj går O3 från yttre
nät för årets revisionsavställ­
ning, som med sina 21 dygn
räknas som en kort revision.
Med förra årets revisionsavställning färskt
i minnet, med bland annat utmaningar
som projekt Milk, kan årets revision
vilseledande kännas som en lätt match.
Tobias Eriksson, driftingenjör på P3DS
och revisionsledare under RA3-15, menar
dock att det i år ska göras många arbeten
på kort tid, vilket kräver stora förberedel­
ser för att inte skjuta på revisionen och för
att arbetena ska utföras säkert och med
rätt kvalitet.
– Det finns risk för kollisioner mellan
16
arbeten när mycket ska göras under kort
tid och dessutom på en begränsad yta.
Genom att sortera arbetsorderna rumsvis
har vi kunnat detaljplanera arbeten och
därigenom upptäcka kollisioner i tid. Att
ha ett öppet klimat i planeringsgruppen
gör också att erfarna medlemmar som
känner anläggningen väl vågar lyfta
missade problemområden.
Säkerheten kommer alltid i främsta
rummet. Under revisionen har driftav­
delningen hjälp av Hanna Östergren och
Daniel Jönsson som kommer att röra sig
inne i stationen för att upptäcka arbets­
miljörisker och förstärka ett professionellt
beteende i sin roll som biträdande Bas U.
Håkan Idberg, revisionsplanerare, visar den digitala roll-up
som utanför revisionskontoret
på O3 ger dagsfärsk informa­
tion om revisionsarbetets
framdrift.
I det utbyggda revisionskontoret på O3 kommer funktionsgruppsledare, planerare
och tillträdesgruppen samt
service- och informationsfunktioner att sitta under
revisionen.
Självklart
tar vi med oss
erfarenheter från
förra årets revision
för att ständigt för­
bättras och undvika
samma misstag.
– RI-koordinator Karl-Gunnar
Jansson kommer också att kunna lösa
upp knutar och se till att arbeten i
reaktorinneslutningen löper på pro­
blemfritt, berättar Tobias. Dessutom
finns dedikerade säkerhetscoacher som
stöttar de arbeten som är identifierade
som mest riskabla ur ett arbetsmiljö­
mässigt perspektiv.
Mycket arbete på kort tid
Tidsstyrande arbeten under årets revi­
sion är de aktiviteter som sker i reaktor­
hallen med bränslebyte och omflyttning
av bränsleelement i reaktortanken.
– Beroende på resultat från olika in­
spektioner kan de tidsstyrande arbetena
snabbt svänga om från att vara arbeten i
reaktorhallen till arbeten i turbinanläggningen, där vi bland annat sätter ett
stort fokus på inspektion av högtrycks­
turbinens ventiler i turbinanläggningens
huvudångsystem, säger Tobias.
Där ska även två pumpar i huvud­
kylvattensystemet (441) och högtrycks­
förvärmaren i turbinanläggningens
matarvattensystem (463) synas. I
primärsystemen är bland många stora
och kritiska arbeten service på tre av
åtta huvudcirkulationspumpar i huvud­
cirkulationssystemet (313) och ventil­
servicearbeten i ångledningarna (311),
matarvattenledningarna (312) och i
avblåsningssystemet (314). Även tre
olika ventiler i kylsystemet för avställd
reaktor (321) kommer att genomgå
förebyggande och avhjälpande service­
arbeten.
För el-, instrument- och kontrollut­
rustning är bytet av aktivitetsmätningen
i huvudskorstenen (553) ett stort arbete,
dessutom ska ställverksenheter bytas ut
och i turbinanläggningens matarvat­
tensystem (463) ska en motor i en av
matarvattenpumparna åtgärdas.
Planering och erfarenhets­
återföring – två nyckelord
I jämförelse med förra året ligger organi­
sationen på O3 bra till i planeringsarbetet
inför revisionen, mycket beroende på att
årets revision inte innehåller ett projekt av
förra årets projekt Milks dignitet.
– Arbetsorder kopplade mot under­
hållsåtgärder och mot projekt ligger lite
sent, men i övrigt är idag den 11 maj 97
procent av cirka 1 400 arbetsorder fri­
släppta, vilket innebär att de är granska­
de av driftavdelningen, delger Tobias.
Med stöd från sin erfarna mentor
Lars Sjögren, biträdande driftchef på
O3, har Tobias möjlighet att bolla olika
frågor för att bli varm i kläderna. Som
ny på sin post som revisionsledare har
Tobias försökt att hålla arbetssättet så
likt tidigare års upplägg som möjligt för
att slippa uppfinna hjulet igen.
– Men självklart tar vi med oss
erfarenheter från förra årets revision
för att ständigt förbättras och undvika
samma misstag, säger Tobias.
Ett förbättringsområde från förra
året var kommunikation och informa­
tion till berörda. Utanför revisionskon­
toret på O3 finns numera en digital
roll-up med information om revisions­
arbetets framdrift, som uppdateras på
daglig basis och som förhoppningsvis
blir uppskattad av såväl interna medar­
betare och inhyrda resurser.
Ett annat förbättringsområde var att
förtydliga roller och förväntningar på
rollerna. Genom att renodla revisions­
ledarens och driftens funktionsgrupps
uppgift; att planera gentemot hu­
vudtidsplanen kontra att säkerställa
driftklarheten av anläggningen, kan
revisionsledaren behålla det nödvändiga
helhetsperspektivet.
Det utbyggda revisionskontoret är
en annan förbättring som ger plats
för funktionsgruppsledare, planerare,
tillträdesgruppen, service- och informa­
tionsfunktioner under revisionen och
möjliggör korta kommunikationsvägar,
allt för ett starkare revisionsfokus.
– Alla är välkomna hit under revi­
sionen med sina frågor, avslutar Tobias.
Vi sitter i P-byggnaden på plan 2 på
O3, välkomna!
17
Peranders Delborn, utbildningssamordnare på O2,
Rasmus Eriksson och Anna Fallemark, blivande
stationstekniker på O2, tycker att Operapedia är
lättillgängligt och enkelt att använda.
Operapedia
– O2s egna uppslagsverk
PROJEKT PLEX Det digitala uppslagsverket Wikipedia har gett inspiration till
projekt Plex digitaliserade utbildningsmaterial Operapedia. Här finns flödes­
scheman och system beskrivna tillsammans med bilder och filmer med syftet
är enkelt hitta information och på så sätt sprida kunskap.
TEXT OCH FOTO: Sara Torkelsson
O
peratörernas utbildningsma­
terial som tidigare bestod av
cirka 25 trycka kompendier
finns numera i digital form
för Oskarshamn 2 (O2). När det stod
klart att ett nytt kontrollrum skulle
byggas behövdes också en omfattande
uppdatering av kompendierna genom­
föras. Istället för att påbörja arbetet
18
med att trycka nya kompendier valde
utbildningsansvariga inom projekt Plex,
tillsammans med KSU, att skapa ett
digitalt verktyg.
Verktyget, som har fått arbetsnamnet
Operapedia, är uppbyggt på en liknande
plattform som Wikipedia. Flödessche­
man, termer och system finns beskrivna
i artiklar och precis som på Wikipedia
är artiklarna länkade till varandra. Är
det ett ämnesområde eller ett system
som man vill veta mer om går det
att klicka på ordet och läsa mer. Till
artiklarna finns tillhörande bilder som
också är klickbara. Peranders Delborn
är utbildningssamordnare på O2 och
tycker att verktyget är ett steg framåt i
utvecklingen.
Verktyget Operapedia är uppbyggt på en liknande plattform som Wikipedia med sökbara artiklar
som är länkade till varandra.
– Vi befinner oss just nu i startgrop­
arna, men det ligger i tiden att göra
materialet digitaliserat och sökbart.
När vi startar verket igen är tanken att
Operapedia ska vara ett användbart
verktyg i det dagliga arbetet.
Idag kan driftpersonalen på O2
använda Operapedia, dels under utbild­
ningar och dels i vardagen. Om ett ar­
bete ska utföras och personalen behöver
mer djupgående kunskap är det enkelt
att söka efter information. Det enda som
behövs är en dator och en inloggning.
Stor potential
Det har varit ett omfattande arbete
att sammanställa allt material i upp­
slagsverket och allt är inte färdigt än.
Fördelen är att det går enkelt att lägga
till fakta, redigera fel eller ändringar
som uppstår. Under varje artikel finns
ett kommentarsfält där alla kan skriva
och ge förbättringsförslag. Personen
som är ansvarig för artikeln kan därefter
granska kommentarerna och enkelt göra
ändringar. Det förenklar arbetet och
kompendierna behöver inte tryckas upp
på nytt vid uppdateringar av materialet.
Nu kan utskriftskostnaderna minimeras
och materialet lättare hållas uppdaterat.
Den kanske största fördelen är att
flera yrkeskategorier på OKG nu på ett
enkelt sätt inte bara kan ta del av, utan
också vara med att utveckla material­
et till allas nytta. Det fördjupade och
breddade materialet ger förutsättningar
för att öka drifttillgänglighet och stärka
säkerhetsmedvetenheten på hela OKG.
– Jag tror att Operapedia har stor
potential att utvecklas och blir använd­
bart på hela OKG. Det är ständigt
lättillgängligt och enkelt att använda.
Dessutom leder det till ökad kunskap
som i sin tur leder till högre säkerhet
och högre drifttillgänglighet, säger
Peranders.
Operapedia innehåller i dagsläget
utbildningsmaterialet för operatörer,
men informationen är användbar för
alla. I framtiden är tanken att mer
utbildningsmaterial ska digitaliseras.
Anna Fallemark och Rasmus Eriksson
är snart färdigutbildade stationstek­
niker på O2. De har haft användning
för Operapedia under sin utbildning
Jag tror att
Operapedia har
stor potential att
utvecklas och blir användbart på
hela OKG. Det är ständigt lättill­
gängligt och enkelt att använda.
och ser det som ett smidigt verktyg att
kunna använda i det dagliga arbetet.
– När man kommer som ny är det
otroligt många dokument att ta del av.
Här är det enkelt att få en överblick och
att allt blir samlat på ett ställe på ett
strukturerat sätt, säger Anna.
Rasmus håller med och tillägger:
– Det är skönt att slippa leta i pap­
perskompendier och det går snabbt att
få information, då en dator nästan alltid
finns lättillgänglig.
Filmer som instruktion
Ett digitaliserat material skapar också
tekniska möjligheter att på ett tydligt
sätt visualisera informationen. Ett ar­
bete har påbörjats med att skapa filmer,
det finns till exempel filmer för att
kunna lyssna på de olika larmsignalerna.
Filmerna är också användbara för de ar­
beten som ska utföras i utrymmen med
hög strålningsrisk. Att se en film om
arbetet i förväg gör att arbetet på plats
kan genomföras säkrare och snabbare.
– Med en film om hur arbetet ska
utföras kan vi både få en bild av hur det
ser ut på platsen och hur arbetet ska ut­
föras. Det gör det lättare att förstå och
förhoppningsvis går arbetet smidigare,
säger Rasmus.
Peranders ser också fördelen med
olika personers sätt att lära sig saker.
– Alla har olika inlärningstekniker och
en del föredrar visuella beskrivningar av
det som ska göras. Nu går det att välja
själv om man vill läsa, se filmer eller
både och, avslutar Peranders.
19
Förändringar
inom personalföreningen Oskar
PERSONALFÖRENINGEN OSKAR Personalföreningen
Oskar har varit verksam i 44 år på OKG. Verksamheten
bedrivs inom olika sektioner och kommittéer, för när­
varande finns det 13 olika sektioner.
TEXT: Annika Carlsson
Ett av trivselkommitténs återkommande
arrangemang är räkkryssningen med båten
Solkust i Oskarshamns skärgård.
FOTO: OKG
T
anken med olika sektioner
och kommittéer är att bidra
till aktiviteter och evene­
mang för hälsa och gemen­
skap. Inom medlemskapet finns också
möjlighet till reducerade priser både
för aktiviteter och för materialinköp.
Verksamheten finansieras dels genom
medlemsavgifter och dels genom bidrag
från OKG.
Vissa förändringar kommer att ske
för innevarande år. Båtsektionen kom­
mer att upphöra eftersom tillgången till
bryggorna vid Herrgloet har försvunnit.
Det beror på det utökade skydds­
objektsområdet, som tyvärr har gjort det
svårt med tillträde för familjemedlem­
mar, delbåtägare och gäster som inte har
egna passerkort.
En viss inskränkning inom bowling­
sektionen kommer också att görs.
Möjligheten att boka bana och bowla
till reducerat pris har sektionen av eko­
nomiska skäl inte möjlighet att erbjuda.
Däremot fortsätter spel på måndags­
kvällar som vanligt.
Bli gärna medlem!
Övriga sektioner och kommittéer
arbetar på som vanligt. På Kärnan
under personalföreningen Oskar
finns information om vilka sektioner
som finns och vilka arrangemang och
förmåner som erbjuds för medlemmar.
Vissa arrangemangsinbjudningar delas
ut i postfacken, men för att inte missa
några trevligheter är det säkrast att hålla
koll på Kärnan med jämna mellanrum.
Förutom styrelsen har varje sektion en
angiven kontaktperson som gärna svarar
på frågor.
Föreningen har idag cirka 400 medlem­
mar. Är du inte en av dem, men vill ta del
av utbudet? Anmäl dig via personalförening Oskars sida på Kärnan, sätt
in 200 kronor på bankgiro 5186-9980.
Ange namn och avdelning på inbetal­
ningen för en smidig hantering.
En runda golf på Skorpan eller i Figeholm är
bra träning inför det årliga golfmästerskapet
som brukar hållas någon gång i augusti.
!
Hitta till
personalförening Oskars
sida på Kärnan genom att klicka
på Målområde/Personal & kompetens/Oskar personalförening.
För jaktkommitténs medlemmar
är det lika viktigt med en fika och jakthistorier
som själva jakten. Jaktområdet ligger på vackra Ävrö,
där det är framförallt småviltsjakt som bedrivs.
20
Curling är inte helt lätt, men är en härlig
motionsform man kan prova på under vintriga
söndagskvällar.
Stres
s
tid
Söm
n
Över
s
s
e
r
n
P
Möte
Deadline
Fami
lj
Ansvar
Jobb
Karriär
Oro
Träning
rk
Huvudvä
r
a
ntning
Förvä
Räkningar
Sjukdom
Hälsa
Ekonomi
Förän
dring
STRESS
- en livsviktig reaktion!
SÅ FUNKAR DET! Stress är något vi pratar om mer
eller mindre dagligen, både hemma och på jobbet.
Men vad är det egentligen som orsakar stress och
vad händer i kroppen när vi är stressade?
Frågor & svar
Stress är de fysiologiskhormonella anpassnings­
reaktioner i kroppens organsystem som
utlöses av fysiska och mentala påfrestningar, så kallade stressorer. En vanlig
missuppfattning är att stress är synonym
till jäkt, men så är inte fallet. Stress kan
definieras som mental överansträngning.
Stressreaktionen har
tidigare varit
nödvändig för att överleva, men i det
moderna samhället behöver du sällan
kämpa rent fysiskt för att överleva. Ändå
händer ungefär samma saker i kroppen
oavsett om du upplever ett verkligt hot
eller om du springer ikapp en buss.
Stress kan uppkomma av flera orsaker.
Normalt är stress positivt och en naturlig
reaktion i din kropp. Stressen kan dessvärre tillta om du har för mycket att göra,
inte känner att du hinner eller räcker till.
Men du kan även bli stressad om du inte
har tillräckligt med meningsfulla utmaningar och uppgifter i ditt liv.
När kraven, pressen,
förväntningarna och
utmaningarna i din vardag blir för stor
kan du känna dig stressad. Stress är
kroppens försvar på dessa reaktioner.
Stressreaktionen sätts även igång vid
psykiska ansträngningar, till exempel när
du blir arg på någon eller känner att du
har för mycket att göra.
Stress är högst individuellt
och uppstår för att återställa
balansen mellan omgivningens och dina
egna krav utifrån dina personliga
resurser. Hur personer reagerar på
påfrestningar som kan föranleda stress
är helt olika. En arbetsuppgift som ger
upphov till stress för en person kanske
inte är stressande för någon annan.
Ett vanligt sätt att reagera vid
stress är att kroppen
förbereder sig på att kämpa emot eller
fly, vilket kan leda till exempelvis
hjärtklappning och muskelspänningar.
Ett annat reaktionssätt är att uppleva att
man inte kan ta sig ur situationen, vilket
ger svimningskänsla, trötthet och yrsel. I
beteendet kan stress visa sig genom ett
jäktat sätt, dåligt tålamod, en tillbakadra-
TEXT OCH FOTO: Maria Roth
gen attityd eller irritation. Mentalt kan
stress leda till koncentrationssvårigheter,
problem att slappna av eller nedstämdhet.
Du kan lära dig att hantera din stress.
Det första du bör göra är att reflektera
över när, var och hur stressen uppkommer samt observera de kroppsliga
reaktioner som sker. Det är viktigt att du
försöker undanröja de grundorsaker som
ligger bakom stressen. En början kan
vara att se över dina sömnrutiner.
Bra stämning, skratt, roliga utmaningar,
bra ledarskap och stöttande kollegor är
sådant som ger positiv energi på jobbet.
Det ökar förutsättningarna för en verksamhet som växer och utvecklas. Det
motverkar också stress och kan fungera
som en buffert att ta till under stressiga
perioder.
Vare sig du upplever negativ
stress hemma eller på jobbet
finns hjälp att få på OKG. Börja med att
prata med en kollega eller en chef. Du
kan även kontakta enheten HB, som i
samarbete med företagshälsovården
Previa kan erbjuda dig hjälp och
stöttning.
Så funkar det! Under temat ”Så funkar det!” redogör Kärnpunkten på ett så enkelt vis som möjligt för
saker som förtjänar att kännas till lite mer av lite fler. Har du något du skulle vilja läsa om under den
här rubriken? Tveka då inte att kontakta redaktionen för Kärnpunkten!
21
Visste du att …
… om alla i Sverige sorterade ett
extra halvt kilo aluminium varje år
skulle den sparade energin räcka
till att värma 10 000 villor.
I år vinner alla medlemmar
i konstföreningen Oskar
Vid två tillfällen per år
lottar konstföreningen Oskar ut
tavlor till sina medlemmar. Med ett
medlemskap har du också chans
att bli en vinnare.
Vid varje utlottning vinner cirka
tio procent av alla medlemmar. I år
är alla medlemmar vinnare. Varje
medlem, ny som gammal, får ett
konstverk i formatet 17x13 centi­
meter som är numrerat och signerat. Mer information om utdelning
av konstverken kommer senare.
Missa inte chansen! Betala in
medlemsavgiften, som är 360
kronor per år, senast den 31 maj.
Avgiften betalas på Konstföreningens bankkonto på Skandinaviska Enskilda Banken (SEB)
5682-1003394 eller på bankgiro
5183-9108. Ange namn och organisationstillhörighet som meddelande till mottagaren.
Har du frågor, vänligen kontakta
Peter Lundin, 0491-78 63 36,
Anna Tegel, 0491-78 62 85 eller
Ingela Ganslandt, 0491-78 61 82.
Titta på maj månads Blickpunkt!
I maj månads Blickpunkt
berättar Annika Carlsson, informatör HK, om verksamheten
Kalle Hopp som möjliggör att
barn i Oskarshamns kommun
kan prova på en uppsjö av olika
idrotter och aktiviteter till en billig
penning.
Ett väl genomfört projektarbete är projekt Bada, då man
bytte avfallets datorsystem på
Oskarshamn 3. Jean Olsson,
teknisk projektledare, beskriver
framgångsfaktorerna och vilka
erfarenheter OKG kan ta med sig
till andra projekt.
Slutligen ger Andreas Roos,
avdelningschef T, sitt recept på ett
lyckat projekt. Du hittar Blick­
punkt på Kärnan genom att klicka
dig vidare på Organisation/Kommunikation/Blickpunkt.
Nya lunchpriser från och med 1 juni
På grund av ökade omkostnader justeras lunchpriserna
på Simpan från och med den
1 juni 2015 till:
•OKG-anställd, häfte: 590 kronor
•OKG-anställd, kupong: 64 kronor
•Extern gäst, häfte: 670 kronor
•Extern gäst, kupong: 73 kronor
OKG på Kyrkstafetten
Lördagen den 16 maj var Oskars motionssektion på Öland för
att delta i Kyrkstafetten. Det var svårt att få OKGare att springa i år.
Förra året hade OKG två lag i den långa stafetten på 66 kilometer
uppdelat på elva sträckor. I år fick vi nöja oss med den korta stafetten på 24 kilometer uppdelat på sex sträckor. OKGs lag slutade
på tjugoförsta plats och rolig kuriosa är att Elajos lag kom efter på
tjugonionde plats.
För er som inte kunde vara med finns det möjlighet att springa
Östgötamaran stafett söndagen den 6 september mellan Linköping
och Norrköping som är uppdelad på fyra sträckor!
Oskars motionssektion
22
Ta chansen att visa
din familj din arbetsplats!
I sommar erbjuder vi tre tillfällen för anställdas anhöriga att
besöka OKG och Oskarshamn 3 (O3). De datum som finns
att boka är den 7 juli, den 13 juli och den 11 augusti mellan
klockan 12:30–15:45 med start i Centralvakten.
För att få tillträde till kontrollerad sida på O3 måste du minst
vara 14 år och kunna gå längre sträckor och i trappor. Dessutom måste du uppvisa godkänd fotolegitimation och ha en
anhörig som är anställd på OKG.
Anmälan med namn, fullständigt personnummer och hemort
skicks till info@okg.eon.se senast 10 dagar före besöksdag. Vi
har 30 platser per tillfälle, det är först till kvarn som gäller!
Save the date – den
22 augusti är det party!
Med ett hejdundrande kalas ska alla anställda
med respektive fira OKGs 50-årsjubileum.
Planeringen är i full gång, boka den 22 augusti
i din kalender så att du kan vara med och fira!
Håll utkik på Kärnan för information om plats, tid och anmälan.
!
Party
OKG-seniorernas
planerar höstens aktiviteter
Höstens aktiviteter startar med lunch och informationsmöte
på Badholmen torsdagen den 20 augusti. Då hoppas vi kunna få information om läget på OKG från en företrädare från
företaget. Lunch till självkostnadspris, cirka 95 kronor och
anmälan ska göras senast den 11 augusti.
Därefter är bowlingstarten den 14 september och vi spelar
som tidigare med första gruppens samling klockan 14:30,
följt av nästa grupp klockan 15:30. Nytt för säsongen är att vi
själva betalar 20 kronor per serie, personalförening Oskars
kort gäller inte längre!
Höstens resa blir en busstur till Utvandrarnas hus i Växjö och
guidad tur på Huseby slott. Ta med egen fika för en rast på
vägen till Växjö! Lunch äter vi på Restaurang 4 krogar i Växjö,
där väljer vi mellan fisk- eller kötträtt, det ingår bordsvatten,
sallad och kaffe. Samling klockan 08:00 vid Arenaparkeringen
och beräknad hemkomst är cirka klockan 19:00. Anmälan ska
göras senast den 14 september och i samband med den talar
du om vad du vill äta och eventuell specialkost. Kostnad per
person är 200 kronor för resan, inträden och mat.
Vi planerar även för studiebesök i nya värmeverket vid två
tillfällen under oktober. Datumen är inte spikade, men är du
intresserad anmäl dig eftersom det är ett begränsat antal
platser vid varje tillfälle.
Anmälan till aktiviteterna och meddelande om nya
e-postadresser till er OKG-pensionärer sker till
jbrandting@gmail.com eller via sms till 076-761 75 08.
Styrelsen
Ny tjänst/befattning/
organisationstillhörighet
Peter Källström,
revisionsplanerare på P3DS, den
1 maj 2015.
Martin Samuelsson,
verksamhetscontroller på
VD-stab, den 1 mars 2015.
Ambjörn Pernius, biträdande
driftchef på P1D, den 1 maj 2015.
Paul Bergerstam,
utredningsingenjör på GR, den
1 april 2015.
Kerstin Hjelm, avtalsingenjör på
UM, den 1 april 2015.
Rikard Johansson, konstruktör
på TMK, den 1 april 2015.
Petra Albinson, kvalitetsingenjör
på SK, den 7 april 2015.
Michael Axén, kvalitetschef på
SK, den 7 april 2015.
Charlotta Idh, tillförordnad
gruppchef på TRS, den 13 april
2015.
Anders Rapp, driftchef på P1D,
den 1 maj 2015.
Mikael Wramsjö, enhetschef på
P2S och tillförordnad gruppchef
på P2SS, den 1 maj 2015.
Tobias Ingemansson,
stationstekniker på P2D8, den
4 maj 2015.
Susanna Klingstedt,
underhållstekniker på UE2I, den
25 maj 2015.
Anställning upphör/pension
Anna Johannesson, inköpare
på EI, den 3 april 2015.
Tommy Johansson,
underhållstekniker på USY, den
30 april 2015.
Ove Larsson, underhållstekniker
på UM3, den 30 april 2015.
Lennart Gustafson,
strålskyddsföreståndare på S,
den 11 maj 2015.
Esbjörn Svedlund,
underhållsingenjör på UMK, den
30 april 2015.
Ann-Christin Danielsson,
kvalitetsingenjör på P1SB, den
15 maj 2015.
Tack
Hans Bohlin, utredningsingenjör
på GS, den 1 maj 2015.
Johan Gustafsson,
stationstekniker på P3D2, den
18 maj 2015.
Tobias Eriksson, driftingenjör på
P3DS, den 1 maj 2015.
Daniel Jigfelt, stationstekniker
på P3D7, den 18 maj 2015.
Karl Gustafsson, processkemist
på GK, den 1 maj 2015.
Jimmy Karlsson, projektledare
på TPCD, den 18 maj 2015.
Tomas Johansson,
strålskyddsingenjör på GSO, den
1 maj 2015.
Markus Larsson,
stationstekniker på P3D4, den
18 maj 2015.
Oskarshamn flyttade
in på Linnéuniversitetet
Den 11-13 maj flyttade flera av Oskarshamns
stora arbetsgivare in på Linnéuniversitetet
i Växjö. OKG var en av de företag som fick
mingla med framtidens medarbetare.
Arbetsgivare som bland
annat OKG, SKB och Scania,
Saft, Landstinget i Kalmar län
och Oskarshamns kommun
fanns på plats på Linnéuniversitetet i Växjö för att prata
Oskarshamn, karriär och
framtiden med studenterna.
Det var ett lyckat evenemang
där alla företag fick kontakt
med intressanta studenter, där
några av dem kan komma att
bli OKGs framtida medarbetare!
Tack till OKG och mina arbetskamrater för all den uppvaktning
och de presenter jag fick i samband med min pensionering. För
mig blev det ett mycket värdigt
avslut!
Kjell Carlsson
Malin Karjalainen heter
jag och har arbetat i kärnkraftsbranschen sedan hösten 2007.
Den 1 februari i år blev jag anställd på OKG
och gruppen GSY som utredningsingenjör,
där jag arbetar med frågor inom området
yttre miljö. Under min första tid på OKG
har intranätet Kärnan varit ett bra stöd för
att hitta den information som jag behöver.
Verksamhetssystemet är tydligt beskrivet
och det är lätt att hitta de dokument som
berör min befattning och det arbete jag utför.
Det finns generellt sett mycket att göra på OKG och tiden räcker
inte alltid till för att göra både det man måste och det man vill. Arbete
som i längden skulle underlätta de uppgifter man måste utföra prioriteras bort för mer akut arbete.
Framöver kommer jag att arbeta med att öka förutsättningarna för
att en del av de årsrapporter som tas fram kan färdigställas i god tid
innan kravställt datum. För att åstadkomma det kommer jag bland annat kartlägga processen för insamling av underlag till miljörapporten.
För att snabbt lära mig mer om OKGs verksamhet har jag besökt en
del av de områden som jag kontinuerligt kommer att komma i kontakt
med i mitt arbete. Engagerad och kunnig personal har visat mig runt
på bland annat Hanteringsbyggnad för lågaktivt avfall (HLA),
Vattenverket (NVO) och Sanitärt reningsverk (SAN). Att ha sett de
olika verksamheterna kommer att vara till stor hjälp i mitt fortsatta
arbete.
23
I nästa nummer av
Kärnpunkten!
Hur går förberedelserna
inför WANO Peer Review?
Se racerbilen byggd av skrot
från OKG!
Vem är personen bakom
Oves fisksoppa?
Skaka
s
G
K
O
å
p
s
los
SILENT DISCO
LATITUD 57, 3-4 JULI, BRÄDHOLMEN
Är du redo för en musikupplevelse utöver det vanliga?
I samband med Latitud 57 arrangerar OKG Silent Disco.
Med trådlösa hörlurar delar du musiken med DJn och
dina danssugna polare. Ingen annan hör, bara ni.
Arrangemanget är en del av OKGs 50-årsjubileum och går under parollen ”Tyst energi”,
vilket är en association till OKGs låga påverkan på omgivningen under dessa 50 år.
Läs mer om OKGs 50-årsfirande på okg.se
24