Mars - OKG
Utblick: Hur ser omvärlden på OKG? #2: MARS 2015 PROJEKT PLEX: Framdrift genom simulatorprojekt Visual Management tar OKG mot nya höjder Rekord på O1! Så funkar aktivitetsmätning i våra skorstenar! WIR: Med koll på samordning och uppföljning 1 OKGs utvecklingsresa fortsätter – ständiga förbättringar är färdmedlet Arbetet inom ramen för OKGs utvecklings resa har lagt grunden för ett fortsatt fram gångsrikt förbättringsarbete. Vår gemen samma resa fortsätter med målet att vara förutsägbara och trovärdiga med säkerheten i centrum. Ett delmål på vägen är det vi kallar Operational Excellence, det vill säga ett föredömligt arbetssätt. Med stöd i de oberoende expertgransk ningar som vi och våra kollegor i branschen regelbundet genomför får vi vägledning om vilka våra huvudsakliga förbättringsområden är. Vi får därigenom också klart för oss hur Best Practice ser ut. Det är viktigt att komma ihåg att detta är ett rörligt mål, eftersom alla i vår bransch strävar efter att bli bättre. Där för måste vår utvecklingsresa fortsätta allt intensivare i form av ständiga förbättringar. En viktig förutsättning för att åstadkom ma ständiga förbättringar är att regelbundet mäta och dokumentera var vi står. Det gör det inte bara möjligt att från tid till annan notera graden av förändringar utan också att jämföra våra prestationer med kollegor runt om i världen. Dessa jämförelser ska ses som en inspiration i det egna arbetet; en sporre för en kontinuerlig utveckling. I grund och botten handlar det dock om att åstadkomma ständiga förbättringar för vår egen skull. Vår förmåga att upprätthålla en säker och till förlitlig drift, som därmed också innebär en hög konkurrenskraft, är en nödvändighet för att vi ska ha ägarnas och andra intressenters förtroende att bedriva verksamheten vidare. För största möjliga effektivitet krävs en hög grad av systematik i hur vi mäter våra prestationer. Det är inte bara viktigt att fastställa vad som har ett värde att mäta utan också vilka områden som man vill utvärdera. Det talas ofta om KPIer. Detta står för Key Performance Indicators och kan översättas med nyckeltal, det vill säga de mätvärden som det kan vara bra att hålla koll på för att veta när det behöver sättas in åtgärder för att upp rätthålla en fortsatt positiv utvecklingstrend. Bland dessa KPIer väljs ett antal ut för att ansätta ambitionsnivåer och målsättningar. En del mål kan vara av långsiktig karak tär och relativt statiska, andra kan sättas tillfälligt för att exempelvis råda bot på en nedåtgående trend. För att målen ska fungera som vägledning i arbetet är det viktigt att de är synliga för alla berörda medarbetare. Därför använder vi nu i allt högre utsträckning den kanske enklaste formen av arenor, nämligen an slagstavlan. I denna utgåva av Kärnpunkten beskrivs det vi kallar Visual Management, det vill säga hur vi med anslagstavlornas hjälp beskriver vilka mål vi har kommit överens om och hur våra prestationer står sig i förhållande till dessa mål. Det ger inte bara förutsättningar för ett tydligt ledarskap, det främjar också det gemensamma ägarskap för verksamhetens resultat som är nyckeln till framgång. Jan Karjalainen, avdelningschef S 2 I DETTA NUMMER 2 Utvecklingsresan 4-7 Dags för revision på O1! 8-9 I centrum 10-13 Kärnkraft i stort och smått 14-15 Krönika 6 16-17 Fotografering och bilder på OKG 18-19 Projekt Plex 20 Vad tycker allmänheten om OKG? 21 Så funkar det! 22-23 Personalnytt 8 10 14 15 OKGs utvecklingsresa forsätter med oförminskad styrka under 2015. På sidorna 4–5 kan du läsa om Visual Management, vilket är en an vändbar metod för att nå Operational Excellence. I andan om ständiga förbättringar har trender från OKGs avvikelse hanteringssystem legat till grund för ett projekt för ökad ordning och reda i reaktorhallen på O3. Det kan du ta del av på sidan 6. Samordning av alla WANO-aktivi teter på EKKs kraftverk och uppfölj ning av arbetet med de förbättrings områden på OKG som WANO har identifierat. Torbjörn G Karlsson, SK, har fått en ny utmaning som WANO Interface Representative (WIR) som du kan läsa om på sidorna 10–13. På tal om förbättringar; på sidorna 8–9 uppmärksammas O1s produk tionsrekord och även den revision som snart går av stapeln. Vilka typer av förbättringar ska göras i anlägg ningen, vilka risker innebär de och vad behöver vi tänka på för att skapa en säker arbetsmiljö under revisionen? Emmy Davidsson, redaktör 16 18 20 Omslagsbilden: WANOs förlängda arm på EKK och OKG. Som ny WANO Interface Repre sentative (WIR) har Torbjörn G Karlsson stenkoll på samordning av alla E.ON Kernkrafts (EKK) WANO-aktiviteter och uppföljning av OKGs förbättringsområden. Läs mer på sidorna: Kärnpunktens redaktion Anders Österberg ansvarig utgivare anders.osterberg@okg.eon.se Emmy Davidsson redaktör emmy.davidsson@okg.eon.se Annika Carlsson annika.carlsson@okg.eon.se Maria Roth maria.roth@okg.eon.se Sara Torkelsson sara.torkelsson@okg.eon.se Utges av OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn 0491-78 60 00 10-13 Ansvarig utgivare Anders Österberg 0491-78 63 54 anders.osterberg@okg.eon.se Redaktör Emmy Davidsson 0491-78 64 68 emmy.davidsson@okg.eon.se Vill du ha med något i Kärnpunkten? Mejla till info@okg.eon.se Tid för manusstopp är klockan 10:00! Utgivningsplan Nr 3, manusstopp 19/5, utgivning 29/5 Nr 4, manusstopp 18/8, utgivning 28/8 Nr 5, manusstopp 20/10, utgivning 30/10 Grafisk produktion och tryck Agent Design, Oskarshamn Grafisk Tryck, Oskarshamn Trycks på Multi Art gloss 250g/ Multi Design original 120g 3 Förkortningen VM brukar vanligtvis kopplas ihop med idrott och världsmästerskapstävlingar. I det här sammanhanget står det dock för Visual Management. VM – för mästerliga prestationer … UTVECKLINGSRESAN OKGs utvecklingsresa har som mål att verksamheten bedrivs på ett så bra sätt att organisationen återtar en position som ett kärnkraftsföretag som omvärlden respekterar och hyser stort förtroende för. Resan går nu in i en ny fas där säker drift ger förutsättningar för de förbättringar som ger en ökad konkurrenskraft och som på sikt ska generera föredömliga resultat. Denna strävan till verksamhetsutveckling benämns av WANO som Operational Excellence och en ledstång i de sammanhangen är ett tydligt ledarskap; i samma anda kallat Visual Management. TEXT: Anders Österberg F örkortningen VM brukar van ligtvis kopplas ihop med idrott och världsmästerskapstävling ar. I det här sammanhanget står det dock för Visual Management. Det är ett samlingsnamn för aktiviteter som används för att skapa en tydlig styrning av verksamheten. Därmed kan förkortningen VM till och med vara riktigt passande med tanke på ambi tionen att återta en position som ett ledande kärnkraftsföretag. Säkerhet och kvalitet Ett professionellt beteende och ständiga förbättringar är två värdegrundande begrepp. Ett professionellt beteende understöds av de så kallade HuP-verk tygen, det vill säga säkerhetsfrämjande arbetsmetoder. Syftet är att på ett grundläggande plan alltid trygga en säker drift. Det finns givetvis motsvarande verk tyg inom det kvalitetsarbete som leder till ständiga förbättringar och de allra vanligast förekommande syftar till en effektiv målstyrning. Förutsättningarna 4 FOTO: Emmy Davidsson för att dessa arbetsmetoder ska kunna ge full effekt i arbetet är tydlighet kring vad som förväntas uppnås och hur väl detta lyckas. Syftet är att skapa en hög konkurrenskraft och det är här som Visual Management kommer in i bilden. medföra beslut om aktiviteter med såväl lång- som kortsiktiga syften. Målen kan givetvis också förändras över tid, både vad gäller verksamhetsområden som att det ansätts mer krävande nivåer. Tre steg för bättre resultat Styrningen med hjälp av mätetal och mål ger bäst effekt när dessa är väl förankrade i verksamheten. Att anslå dem på centralt placerade anslagstavlor är ett effektivt sätt att göra dem kända. Därigenom skapas också förutsättningar för bra diskussioner kring hur verksam heten ska prioriteras för att kunna förbättras. Måttet på hur framgångsrikt Detta eftersom pro verksamheten bedrivs kan indirekt blem eller försämrade utläsas i indikatorprogrammet. resultat enkelt kan syn liggöras i form av diagram ningarnas prestanda till mera kropps eller andra uppföljningsformer. nära faktorer som antalet genomförda I ett effektivt kvalitetsarbete inne arbetsplatsobservationer. bär denna form av synliggörande av I vissa fall är indikatorerna kopplade problem eller avvikelser att man har till målsättningar och det ger en finger bättre förutsättningar att gå till botten visning om vilken grad av fokus som ska med dem, det vill säga att finna grund läggas på olika uppgifter. Måltalen kan orsaken till utfallet. Genom att angripa Mått och mål Måttet på hur framgångsrikt verksam heten bedrivs kan indirekt utläsas i indikatorprogrammet, det vill säga alla de verksamhetsfaktorer som följs upp i form av mätetal. Det kan röra sig om allt från hårda fakta i form av anlägg Petra Albinson och Håkan Kling på SK diskuterar potentiella förbättringar i den egna verksamheten med utgångspunkt i mått och mål på enhetens vita tavla. grundorsaken ska problemet dessutom kunna avhjälpas för gott och inte bara för stunden. Genom en hög grad av systematik i förbättringsarbetet säkerställs en önsk värd verksamhetsutveckling. System atiken bygger på att skapa rutiner för användandet av de verktyg och metoder som står till buds. VM i praktiken En vit tavla för en röd tråd och svarta siffror. Så skulle man kunna beskriva den ökade användningen av anslagstav lor på OKG. Informationen på de vita tavlorna syftar till att ge en vägledning kring vilka huvudsakliga strategier som gäller för företaget och hur den röda tråden ser ut som innebär att dessa omvandlas till konkreta måltal för respektive organisationsdel. Genom denna form av målstyrning skapas goda förutsättningar för höga leveranser och därmed goda resultat. Strategierna tydliggörs genom en standardiserad utformning av tavlorna runt om i företaget. Utgångspunkten tas i de sex övergripande målområdena i OKGs strategidokument: -Säkerhet -Organisation -Produktion -Miljö - Anläggningsutveckling och under hållsåtgärder -Ekonomi Genom att varje avdelning, enhet och grupp anger sina egna mått och mål inom vart och ett av målområdena blir det synligt hur var och en bidrar till helheten. Genom att också välja mått och mål på olika tidshorisonter, såsom dagligen, veckovis eller månadsvis, ska pas en dynamik i den uppföljning som med fördel ska ske regelbundet. Med de vita tavlorna som central punkt i det dagliga arbetet förbättras förutsätt ningarna för att alla ska känna sig delakti ga i det långsiktiga förbättringsarbete som OKGs utvecklingsresa utgör. 5 Ordning och reda med 5S UTVECKLINGSRESAN Inrapportering av observationer är ett viktigt steg i arbetet med att förebygga olyckor och för att identifiera förbättringspotential i vår verksamhet. Vid analys av observationer i rapporteringssystemet Safe har en trend identifierats där det finns förbättringsmöjligheter inom kategorin Housekeeping. För att vända trenden har ett pilotprojekt initierats som en del av Operational Exellence på Oskarshamn 3 (O3). Arbetet börjar i den viktigaste delen av anläggningen; reaktorhallen. TEXT OCH FOTO: Sara Torkelsson A lla observationer som rapporteras i Safe delas in i kategorier och visar statistik över vilka förbättringsområ den vi har i våra anläggningar. Statistik en visar att det finns en uppåtgående observationstrend för hela OKG inom kategorin Housekeeping. Det innefattar allt från föremål som blockerar utrym ningsvägar till ordning och reda. Emma Lindquist är FME-ingenjör (Foreign Material Exclusion) på GSS och är med i projektgruppen som ska skapa bättre ordning och reda i reaktorhallen på O3. – Syftet med projektet är att frigöra mer tid för personal i hallen genom att skapa bättre förutsättningar. Med sys tematiserad ordning och reda behöver personalen inte leta efter saker i onödan. Vi valde att starta projektet i reaktor hallen eftersom en tydlig avgränsning gör det lättare för oss att mäta resultat, berättar Emma. 6 Tar efter Toyota För att skapa en bättre rutin används 5S-metoden som är en känd japansk metod för att hålla ordning och reda på arbetsplatsen. Metoden kommer ursprungligen från Toyota, men används flitigt av företag i hela världen. De fem Sen står för: •Sortera •Systematisera •Städa •Standardisera •Självdisciplin. Projektet sker i nära samarbete med enheten Reaktorunderhåll och bräns le (UR), som representeras av Benny Karlsson i projektgruppen. Alla på UR har gått en utbildning i 5S. Strålskydds tekniker, ISS och stationstekniker på O3 har också informerats om projektet. – För att lyckas med förbättrings arbetet är det viktigt att utgå från URs behov, säger Emma. Ett utvärderingsformulär har tagits fram utifrån de fem områdena i 5S-me toden, där varje område får poäng mellan ett och fem. Poängen samman ställs och efter några veckors utvärde ring sätts en startpunkt och en målbild. Så småningom ska arbetet lämnas över till linjeverksamheten som ska fortsätta med utvärderingarna och succesivt nå bättre resultat. – Faller det här arbetet väl ut och vi kan påvisa att det både skapar en säkra re arbetsmiljö och sparar tid kan vi föra över det till reaktorhallarna på Oskars hamn 1 och 2. I framtiden hoppas vi även att arbetsmetoden kan implemen teras på hela OKG och så småningom bli en del av den dagliga verksamheten, avslutar Emma. Strålskyddscoacher – en strålande vägledning UTVECKLINGSRESAN Revisionerna närmar sig med stormsteg och en period av hårt arbete och tajta tidscheman väntar för många. På OKG finns rollen strålskyddscoach som infördes till revisionen på Oskarshamn 3 (O3) förra året. Kärnpunkten har träffat Robin Hanzl, strålskyddscoach och enhetschef för GSS, som berättar om coachernas stöttande och rådgivande roll. För ett strålskydd i världsklass. Robin Hanzl, strålskyddscoach och enhetschef på GSS, och Berne Johansson, organisationsutvecklare på HO, pratar om strålskyddscoachens roll inför årets revisioner med Conny Bjarnestig, strålskyddstekniker på GSS. TEXT OCH FOTO: Sara Torkelsson Vad innebär det att vara strålskyddscoach? Vår roll är att coacha och stötta strålskyddsteknikernas arbete under revisionerna. Vi kontrollerar arbeten genom hela kedjan från arbetsorder till utförandet och ger tips på förbättringar som kan göras. Vi ställer frågor som: Har personalen rätt förutsättningar? Upplever strålskyddsteknikerna att de har kompetens att utföra arbetet? Har anläggningen rätt förutsättningar? Strålskyddsteknikerna har en ledande roll att gå in och korrigera arbeten för att minimera dosbelastningen och då är det viktigt att de har rätt förutsätt ningar. Det är coachens roll att hjälpa strålskyddsteknikerna med detta och stämma av att allting känns bra. Vem kan bli strålskyddscoach? Till revisionerna i år kommer en till två personer från de två övriga anläggning arna att utses till strålskyddscoacher. På det sättet får vi andra ögon på arbetena som kan hjälpa oss med förslag på för bättringar. Chefer, planerare, arbetsbere dare och expeditionsansvariga med stor erfarenhet inom strålskyddsverksam heten kan utses till coacher. När finns ni på plats? Vi kommer att finnas på plats un der dagtid och under större arbeten på kvällstid. Vi kommer att identifiera kri tiska skeenden och vara ett stöd under de arbetena. Strålskyddstekniker och övriga medarbetare i anläggningen får gärna ställa frågor till oss om osäkerhet kring strålskyddet skulle uppstå. Hur drar ni lärdom av utförda arbeten? Efter utfört arbete kommer vi att genomföra en Post Job Debriefing för att diskutera vilka erfarenheter vi tar med oss till nästa gång. Vad gjordes bra och vad kan vi förbättra till nästa gång? Vi kommer även att skriva rapporter för att samla in erfarenheter och avhjälpa brister. Har vi gjort en riskobservation kommer vi självklart att rapportera det i Safe. Jag vill dock påpeka att vår roll inte handlar om att agera poliser. Den handlar om att erfarna strålskydds coacher ska vara delaktiga för att kunna dela med sig av sina kunskaper och se till att arbetet utförs på bästa tänkbara sätt. Förbättringsarbetet inom OKGs utvecklingsresa har bidragit till stabil drift vid O1 under 2014. Med starkt RA-fokus kan vi göra 2015 till ett ännu bättre år! Mats Ekblad, produktionschef O1 7 Produktionsrekord för O1 DAGS FÖR REVISION PÅ O1! Årets revisioner närmar sig med stora steg på Simpevarpshalvön. Först ut är Oskarshamn 1 (O1) som efter en fantastisk produktionsperiod inleder sin revision i påskhelgen. TEXT OCH FOTO: Annika Carlsson O 1 fasade mot yttre nät den 3 juni 2014 och har sedan dess producerat utan avbrott fram till kortstoppet den 23 mars. Det innebär att O1 var på nät i 303 dygn. Detta är den längsta produktionsperioden i O1s historia. Ett stort tack till all personal som gjort sitt yttersta under året! Lite tidigare nedgång På grund av ett ökande läckage i förvärmarsystemet planerades ett kortstopp den 25 mars. Vid återställ ning efter underhållsarbete på pumpar i hydraulsystemet för drivdon (354) på O1 blev det för låg nivå i snabbstopp systemets vattentankar, vilket ledde till snabbstopp. Med endast två veckor kvar till revision har O1 beslutat att inte återstarta anläggningen före planerad revision den 6 april. – Efter denna fantastiska driftsäsong vill vi inte äventyra säkerheten i anlägg ningen, säger Mats Ekblad, produk tionschef på O1. Nu kan vi i lugn och ro förbereda oss för ordinarie revision. Viktigt att alla känner ägarskap – För att vi ska få en lyckad revision är det viktigt att alla känner ägarskap för anläggningen och de arbeten som är planerade. För mig är det både spän nande och lite nervöst, då det är första året för mig i rollen som revisionsledare, säger Fredrik Björklund, revisionsledare, och fortsätter: – Jag har många kloka kollegor som varit med förr, men ändå, det är mycket som ska falla på plats. Det känns som att planeringsarbetet har gått bra, vi ligger bra till med underlag och arbets orderhanteringen. Mats Ekblad produktionschef och biträdande revisionsledare, Fredrik Björklund, revisionsledare, ser fram emot revisionen på O1. 8 Tänk på att kommunikation är a och o för en lyckad revision! Kom också ihåg att respektera avgränsningar och försäkra dig om att alltid ha rätt utrustning för jobbet! Av cirka 1 900 arbetsordrar är 1 829 klara och resterande är under beredning. Fredrik tycker därför att det känns som att de har bra kontroll och vet vad som kan bli kritiskt. Resursplanering är en stor del eftersom projekt Plex pågår vägg i vägg. O1 och Oskarshamn 2 (O2) har vissa gemensamma funktioner och utrymmen, vilket gör att det är viktigt att se till att arbeten och resurser inte kolliderar och påverkar varken revi sionen på O1 eller projekt Plex på O2. Den största utmaningen för året är flera omfattande arbeten i hydraulsystemet för drivdonen (354), där backventiler ska bytas, rörstöd ska byggas om och gavekokopplingar bytas ut. Det är arbeten som kräver noggrann planering för att arbetet ska flyta på. – Revisionen är planerad till 43 dygn, från och med den 6 april till och med den 22 maj. Det vore otroligt skönt om vi kan hålla detta, särskilt efter den produktionsperiod som har varit, säger Fredrik. att avgränsningar är korrekt gjorda. Det är mycket viktigt att säkerhetsföreskrift er följs och att rätt utrustning används vid alla arbeten. Min och mina kollegors förväntan är att vi ska klara detta på bästa möjliga sätt och dessutom hålla planerad revisionstid. Komplexiteten är en stor utmaning Under årets revision är det många vik tiga arbeten som ska genomföras inom ramen för ett högt säkerhetstänk. – Det är viktigt att alla arbet Det är viktigt att alla arbeen är väl förberedda så att inga ten är väl förberedda så att säkerhetsmarginaler eller villkor inga säkerhetsmarginaler eller villkor för för människor eller anläggning äventyras. Det kommer cirka 570 människor eller anläggning äventyras. människor hit för att genomföra årets revison. En förutsättning för att vi Förutom arbeten i 354-systemet, ska ska lyckas bra är att alla får rätt förut skalventiler i huvudångledningar (311) sättningar och att säkerheten är i fokus, servas och även i hjälpkondensorsystemsäger Mats och fortsätter: et (315). I turbinsystemet ska ventiler – För att få en säker anläggning att och segment servas och i vissa fall bytas jobba i är våra förväntningar att alla och nya rörbottenventiler ska monteras hjälps åt att hålla ordning i anläggning i sekundärkylsystemet. På elsidan görs en och rapportera eventuella avvikelser, byten av dvärgbrytare och byte av en ser till att branddörrar är stängda och starttransformator. 9 Torbjörn axlar sedan december förra året rollen som WANO Interface Representative (WIR). En rolig utmaning att bita tag i tycker han. WIR: För OKGs fortsatta resa mot världsklass I CENTRUM Det är ett spännande internationellt uppdrag att samordna WANO-aktiviteter på EKKs samtliga kraftverk. Dessutom innebär det en viktig pusselbit till OKGs fortsatta utvecklingsresa genom uppföljning av förbättringsarbetet. Torbjörn G Karlsson har fått ett utmanande uppdrag som WANO Interface Representative (WIR). TEXT OCH FOTO: Emmy Davidsson F rån den 1 december förra året fick Torbjörn G Karlsson, kvalitetsingenjör på SK, en utmaning att axla rollen som WIR. Efter en karriärsstart 1983 med att driftsätta Oskarshamn 3 har han genom årens lopp samlat på sig en gedigen kunskapsbank inom drift av 10 kärnkraft, erfarenhetsåterföring och WANO-arbete. Hans bana inom WANO började 1999 under OKGs första WANO Peer Review, då han var värd, Host Interface Representative (HIR). Dessutom har han två Peer Reviews i Holland och Frankrike i bagaget samt ett antal Tech nical Support Missions. – Jag kan varmt rekommendera att åka ut och granska med WANO. Kontakta din chef om du är intresserad, tipsar Torbjörn. Utmanande internationellt uppdrag Torbjörns uppdrag består av två olika uppgifter; samordna alla WANO-aktivi teter för E.ON Kernkraft (EKK) och att följa upp förbättringsåtgärder åt OKG. På E.ON Kernkrafts (EKK) huvudkontor i Hannover kommer Torbjörn G Karlsson att sitta en vecka i månaden för att arbeta med samordning av alla WANO-aktiviteter på EKKs kraftverk. 7 Samordningen av alla WANO-akti viteter utförs för att ägarna på huvud kontoret ska få en översiktsbild över användning och planering av samt status på aktiviteterna, vilka är: • WANO Secondment planning (an talet utlånade personer från EKK till WANO) • WANO Corporate Peer Review • WANO Peer review • WANO Follow up • Technical Support Mission (TSM) • Significant Operating Experience Reports (SOER). översikt och en struktur som fungerar att arbeta efter, menar Torbjörn och fortsätter: – Uppdraget är en svår, men rolig utmaning som innebär att jag får skapa ett nätverk av nya kamrater, främst från Tyskland men även andra personer som tillhör WANOs kontor i Paris. En vecka varje månad kommer Torbjörn att arbeta från EKKs huvud kontor i Hannover och han har redan hunnit med jungfruturen. Där välkom nade de tyska kollegorna honom med öppna armar. – Koncernspråket är engelska, men för att klara det sociala livet känner jag att det är viktigt att jag kan prata bättre tyska. Och där räcker inte min högsta dietyska riktigt ända fram, konstaterar Torbjörn och skrattar. Därför ägnar WIR är dock inte en ny roll på EKK. Torbjörns föregångare var stationerad på huvudkontoret i Hannover, men har nu gått i pension. Torbjörn fick möjlighet att tanka av erfarenheter från honom innan han lämna Uppdraget är en svår, men de sin tjänst, vilket är till rolig utmaning som innebär att jag stor nytta i hans fortsatta arbete. En anledning till får skapa ett nätverk av nya kamrater, främst från att en person från OKG Tyskland men även andra personer som tillhör fick uppdraget som WIR WANOs kontor i Paris. är situationen i Tyskland, där alla kärnkraftverk ska läggas ner inom sju år. jag nu en del av min fritid till att gå en – Jag är en vän av ordning och interaktiv kurs i tyska. kontroll, säger Torbjörn och ler. Det tror Torbjörns roll innebär inte bara resor jag är en förutsättning för att ro det här till huvudkontoret i Hannover, utan uppdraget i land. För tillfället håller jag även besök på de olika kraftverken och på att kartlägga processen, skapa mig en på WANOs kontor i Paris. EKKs sju kärnkraftverk • Brokdorf, norra Tyskland. • Grafenrheinfeld, regionen Bayern i Tyskland. • Isar 2, regionen Bayern i Tyskland. • Grohnde, mellersta Tyskland. • Oskarshamn 1, 2 och 3, Sverige. Den tyska situationen Hösten 2010 förlängde den tyska regeringen livslängden för de tyska kärnkraftverken. Den tragiska olyckan i Fukushima den 11 mars 2011 ledde till att Tyskland omkastade energipolitiken helt. Åtta kärnkraftverk stängdes omedel bart och livslängden för de nio återstående kärnkraftverken förkortades. För E.ON innebar det stängning av två kraftverk; Isar 1 och Unterweser. De fyra kraftverken i drift måste stoppas följande år: • Grafenrheinfeld, 2015 • Brokdorf, 2021 • Grohnde, 2021 • Isar 2, 2022. 11 Det arbete som jag och de utvalda personerna i organisationen kommer att göra blir ett viktigt bidrag till OKGs fort satta utvecklingsresa för ständiga förbättringar och till strävan att bli ett kärnkraftsföretag i världsklass. World Association of Nuclear Operators (WANO) ! WANO bildades 1989, efter Tjernobylolyckan 1986, i syfte att maximera säkerhet och tillförlitlighet vid drift av kärnkraftverk genom utbyte av information samt att uppmuntra till utbyte av kunskap, jämförelser och förbättringar bland medlemmarna. WANO är en samarbetsorganisation utan myndighetsanknytning bestående av de flesta av världens kärnkraftsoperatörer, vilket är 440 kärnkraftverk i 35 länder. 12 ! WANO-ordlista Peer Review är en fullskalig granskning av kärnkraftverk under tre veckor, som WANO utför vart fjärde år. Mellan dessa utförs en uppföljning, Follow up, av den senaste granskningen. Torbjörn har redan hunnit med jungfruturen till Hannover, dit han flögs med E.ONs plan Cessna 425-Conquest I Turboprop för fyra personer. Corporate Peer Review är WANOs granskning av ägar bolaget. Technical Support Mission (TSM) är en mindre granskning under en vecka som genomförs utifrån ett specifikt problem område. Host Team är en intern grupp som det granskade kärnkraftverket bildar för att arbeta med planering och genomförande av WANO Peer Review. Host Interface Representative (HIR) är OKGs värd för WANObesöket och ska fungera som kontaktperson mot WANO både innan och under besöket. Counterpart är kärnkraftverkets motpart inom ett av de 21 områd en som WANO-teamet granskar. – Innan jag sökte tjänsten diskutera de jag med min fru vad det skulle inne bära för oss, säger Torbjörn. Eftersom våra barn är vuxna och utflugna kom vi överens om att jag skulle ta chansen. Ett spännande uppdrag som Torbjörn står inför är involvering i planering och genomförande av en så kallad Corporate Peer Review i april nästa år, då ledarskapet på E.ONs huvudkontor ska granskas. ”Nagel i ögat” Den andra delen av Torbjörns uppdrag är riktat mot enbart OKG och handlar om att systematiskt följa upp arbetet med de förbättringsområden, Areas of Improvements (AFIs), som har iden tifierats på OKG under Peer Reviews, Follow-ups och TSMs. I det arbetet är avvikelsehanteringsprogrammet Safe ett viktigt uppföljningsverktyg. För att styra och följa upp arbetet krävs att en person har en samordnan de roll och för att få framdrift behövs dessutom dedikerade personer som känner ägarskap för respektive förbätt ringsområde. – Som WIR är det min uppgift att utse dessa dedikerade personer och agera ”nagel i ögat” på dem, säger han skrattande. I oktober, mellan den 19 oktober till och med den 6 november, är det åter dags för en Peer Review på OKG. Då har Åsa Bergfors rollen som HIR och till hennes hjälp har hon Martin Samulesson som vice HIR samt Johanna Berg och Ing-Marie Lindqvist som arbetar med administration och logistik. Torbjörn kommer att vara engage rad som motpart, counterpart, inom granskningsområdet Drifterfarenheter, Operational Experience. – Förutom det kommer jag att ingå i OKGs Host Team som kunnig inom WANO-arbete. Mitt stora arbete börjar dock efter granskningen med att följa upp alla förbättringsområden, påpekar Torbjörn. En strävan att ständigt bli bättre Uppföljningsarbetet som Torbjörn gör inkluderar inte bara AFIer, utan även de rekommendationer som WANO ger i sina rapporter, SOER, kopplade till OKG. Resultatet av hans arbete redo visas i Safe. Dessutom kommer han att rapportera årligen vid ledningens genomgång och till chefer om framdriften av åtgärderna inte följer den lagda planen. – Det arbete som jag och de utvalda personerna i organisationen kommer att göra blir ett viktigt bidrag till OKGs fortsatta utvecklingsresa för ständiga förbättringar och till strävan att bli ett kärnkraftsföretag i världsklass, avslutar Torbjörn. 13 Kärnkraft i stort & TEXT: Maria Roth smått smått Fler mikrosprickor har hittats i bland annat tanken till reaktorn Doel 3 i Belgien. Putin lovar Egypten fyra kärn kraftsreaktorer I samband med den ryske pre sidenten Vladimir Putins besök i Egypten i februari undertecknades ett avtal om att Ryssland ska bygga ett kärnkraftverk med fyra reaktor er på 1 200 megawatt vardera. Chefen för ryska kärnkrafts bolaget Rosatom, Sergey Kirienko, säger att avtalet handlar om att Ryssland kan bygga kärnkrafts anläggningen i norra delen av Egypten. Ryssland ska dessutom ställa upp som långivare för bygget. Ny radioaktiv läcka i Fukushima Fler sprickor i belgiska reaktortankar Många fler sprickor har hittats i de belgiska reaktortankar som tidigare haft liknande problem. I Sverige fortsätter testerna. Den belgiska kärnkraftsmyndigheten AFCN (Agence Fédérale de Côntrole Nucléaire) uppgav nyligen att tusentals fler mikrosprickor hittats i tankarna till reaktorerna Doel 3 och Tihange 2. Men hjälp av avancerad ultra ljudsteknik fann de 13 047 sprickor i Doelreaktorns tank, mot 8 000 tidigare, och i Tihangereaktorns tank hittade de 3 149, mot tidigare 2 000. Mätningarna skedde på exakt samma områden som 14 innan. Myndigheten ska nu, tillsam mans med en internationell expert grupp, studera resultaten av mätningar na under ytterligare en tid. I april ger de besked om sina slutsatser. 2013 bad Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) kärnkraftsoperatörer i Sverige att undersöka sina reaktortankar. Varken i Ringhals 2 eller Ringhals 4 har liknande fabrikationsdefekter hittats, trots att de är gjutna med samma stålmaterial. Ringhals 3 står näst på tur att undersö kas. Tester kommer att ske under 2015. För Forsmark 3 och Oskarhamn 3 ska operatörerna först sammanställa all data kring tillverkningen, innan SSM beslutar om eventuella mätningar av tryckkärlen. En ny läcka har upptäckts vid det japanska kärnkraftverket Fukushima, som slogs ut av en jordbävnings- och tsunamikatastrof 2011. Elbolaget Tepcos mätutrustning gav utslag när de radioaktiva värde na i dagvatten, som rann ut i Stilla havet via ett avloppsrör, var betyd ligt högre än det normala. Avloppet har stängts av, medan företaget övervakar halten av radioaktivitet i dagvattnet. Hittills har de inte lyckats hitta läckan, men halten av radioaktivitet uppges ha sjunkit. Säkerhet och lönsamhet är två sidor på samma mynt. Hög säkerhet ger både stabil drift och sunda finanser – det tryggar vår framtid. Generatorn Gunborg på O3 fasade in på yttre nät för första gången den 3 mars 1985. Mark Montal, ekonomichef O3 fyllde 30 år den 3 mars! Forsmark ansöker om permanent effekthöjning Forsmarks Kraftgrupp AB har lämnat in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndig heten (SSM) om att permanent få driva Forsmark 2 (F2) på högre effektnivå efter två års provdrift. Forsmark har investerat en miljard kronor i modernisering och ytterligare säkerhetshöjande åtgärder, vilket också ger en effekthöjning på tolv procent. Det motsvarar årsförbrukningen av el för omkring 200 000 hushåll. Den 16 mars 2013 höjdes effekten från 1 000 megawatt till 1 120 vid F2 och provdriftperioden påbörjades. För att en reaktor ska få tillstånd för rutinmässig drift på en högre effektnivå måste en provdriftperiod genomföras. Den ska vara minst en driftsäsong med ett ordinarie revisionsstopp. Dessutom ska ett antal prov göras under den tiden och diverse dokumentation lämnas till SSM. Baylan leder energikommissionen Regeringen tillsätter en parlamentarisk kommission som ska ta fram förslag på ny politik för den långsiktiga energiförsörjningen fram till år 2050. Energiminister Ibrahim Baylan kommer att leda energi kommissionens arbete. Energikommissionens uppdrag blir att se över det framtida behovet av energi utifrån aktuell och befintlig forskning. Kommissonen ska identi fiera vilka utmaningar och möjligheter som finns för den framtida energiför sörjningen, med särskilt fokus på el. 2017 ska arbetet presenteras. Kommissionen kommer bestå av representanter från alla partier utifrån mandatfördelningen. Energiministern kommer att bjuda in samtliga riks dagspartier att nominera kandidater till kommissionen. Energiminister Ibrahim Baylan bjuder in samtliga riksdagspartier att nominera kandidater till kommissionen. Den 3 mars i år var det 30 år sedan Oskarshamn 3 (O3) levererade el för första gången! Planer på en tredje reaktor i Oskarshamn fanns redan 1973, då en koncessionsansökan lämnades in för ett reaktorbygge på 1 000 megawatt. Beställningen gick till Asea-Atom/ Stal-Laval 1976, men den politiska osäkerheten kring kärnkraften gjorde att byggstarten sköts upp till efter folkom röstningen 1980. På Gunborgs namns dag den 3 mars 1985 fasades generatorn, med samma namn, in på nätet för första gången, sju månader före den planerade tidpunkten. Full effekt, 1 050 megawatt, nåddes annandag pingst den 27 maj och anläggningen har sedan starten levererat cirka 237 terawattimmar. Fortum säljer sitt svenska elnät Fortum säljer sin svenska elnätsverk samhet för drygt 60 miljarder kronor till ett konsortium bestående av bland annat svenska pensionsfonder och ett internationellt placeringsbolag. Det var för två år sedan som Fortum offentliggjorde planerna på att sälja alla sina nordiska elnät. Bolaget har sålt sina elnät i Finland och Norge och nu var Sverige den sista marknaden att sälja. Fortum uppger att anledningen till försäljningen är att de vill koncentrera sig på sin kärnverksamhet; vattenkraft, kärnkraft och kraftvärmeproduktion. 15 Fotografering och bildhantering – vad gäller egentligen? TEXT OCH FOTO: Maria Roth FOTOGRAFERING OCH BILDER PÅ OKG Bilder och fotografier kan på många sätt förenkla vår arbetsvardag och redan idag används bilder inom många olika arbetsområden på OKG. Med hjälp av bilder kan arbetet planeras på det egna kontoret för att sedan effektivt kunna utföras på plats. Men vilka regler gäller egentligen? Varför är det till exempel fotoförbud på OKG, vilken utrustning får man använda för fotografering och vart sparar man ner sina bilder? B ildgruppen på OKG består i dagsläget av representanter från GAI, GAK, HK och UE31. Kortfattat kan man säga att bildgruppen ansvarar för OKGs bilddatabas och att de bilder som tas eller produceras på OKG hamnar på rätt plats. – Att arbeta med bilder blir allt mer vanligt, även här på OKG, berättar Ang elica Bolldén från bildgruppen. Men jag tror att många är osäkra på vilka regler som gäller dels för fotografering, men också för bildhanteringen i sig. Fotoförbud inom hela skyddsobjektet I Sverige är det enligt lag förbjudet att fotografera eller avbilda skydds objekt utan särskilt tillstånd. På OKG sträcker sig skyddsobjektet, och därmed även fotoförbudet, över hela området innanför det yttre staketet. För att få ! Lär dig mer Läs mer om fototillstånd och regler i instruktion 2006-01786 – Regler för fotografering. För att få fotografera på OKG krävs dels ett fototillstånd, men också en OKG-ägd och märkt kamera. Annan utrustning, exempelvis mobiltelefon med kamerafunktion, får alltså inte användas för fotografering. 16 Här hittar du OKGs bilddatabas: Kärnan/Hjälp & stöd/Informationshantering/Dokumentation eller Kärnan/Webbapplikationer. Angelica Bolldén, en av representanterna i bildgruppen, ser många fördelar med OKGs bilddatabas som till exempel sökbara bilder för alla. fotografera på området krävs dels ett fototillstånd, men också en OKG-ägd och märkt kamera. Kontorsservice, GAK, har ett antal kameror för utlåning. Annan utrustning med kamerafunk tion, exempelvis en privat eller OKGägd mobiltelefon, får inte användas för fotografering inom skyddsobjektet. Bilder tagna med mobilkamera kan verka helt ofarliga, men eftersom de innehåller information, som bland annat GPS-koor dinater, kan bilderna i fel händer innebära en säkerhetsrisk. Kräver arbetet att man fotograferar med annan utrustning än OKG-kamera ska säkerhetsskyddschef Michael Stahre eller informationssäker hetsansvarig Per Rehn godkänna detta. Bilddatabas för strukturerad bildhantering Strålsäkerhetsmyndigheten ställer krav på att OKG på ett kvalitetssäkrat sätt ska strukturera och förädla de metoder, tekniker och verktyg som finns för att underlätta för både informationsägare och användare att hantera OKGs infor mation. För bildhantering finns därför OKGs bilddatabas, där du bland annat hittar bilder som på uppdrag utifrån händelser tagits utav byggnader, system, besök med mera, och som har bedömts ha ett värde för företaget. – Bilder som används som arbets material kan tillfälligt lagras på L:\, men de bilder som ska sparas ska föras in i bilddatabasen. Det är alltså inte tillåtet att spara ner bilder på exempelvis P:\, H:\ eller N:\, poängterar Angelica. Fördelarna med bilddatabasen är många. Snabbare datorer och nätverk skulle kunna bli verklighet om vi slutar spara ner tunga bilder på våra servrar. Sökbara bilder är en annan fördel. Sökbara bilder – för alla – Tack vare metadata och kategorise ring är det enkelt att söka efter bilder i bilddatabasen. Sparar du bilder på exempelvis H:\ är det bara du själv som kommer åt bilden, när det i själva verket kanske finns många andra som skulle ha nytta av den. Redan idag finns till exempel många underhålls- och servicebilder, ventiler och annat som du kan ha nytta av för att planera ett arbete inne på station. Dessutom går det även bra att ladda ner bilder för användning i förslagsvis dokument, presentationer och publikationer, säger Angelica. När bilder publiceras i bilddatabasen sätts en sekretessklass som avgör hur bilden får användas och spridas och med hjälp av så kallade valv i bilddatabasen finns också olika behörighetsnivåer. – Alla med datorinloggning har via Kärnan tillgång till bilddatabasen. Inhyrd personal kan efter ansökan om behörighet både söka och ladda upp bilder, annars har de bara tillgång till öppna bilder. OKG-personal kan ladda upp och söka bilder per automatik. Behov av fler bildansvariga Efter uppladdning av bilder till bild databasen måste en utsedd bildansvarig slutföra publiceringen av bilderna. Tanken är att det ska finnas en bildansvarig per avdelning, men bildgruppen är i behov av fler. – Det är inte ett ansträngande uppdrag, utan det handlar mest om att hålla lite koll. Att bilderna hamnar på rätt plats och får rätt information helt enkelt. Det finns alltid hjälp att få och är man osäker går det självklart bra att kontakta någon i bildgruppen för stöd och råd, säger Angelica och hänvisar till kontaktuppgifter på Kärnan. Bilddatabasen är under ständig ut veckling och bildgruppen tar tacksamt emot synpunkter och förslag på förbätt ringar för att bilddatabasen ska passa för så många behov som möjligt. 17 På KSU fungerar samarbetet bra. Från vänster Christian Ruf från Siemens, Ambjörn Pernius från OKG och Martin Mansfeld från KSU samt Nils-Erik Näslund från KSU och Susanne Karlsson från OKG. O2s simulator – en pilotverksamhet för framdrift PROJEKT PLEX Om alla kärnkraftverk i världen var likadana hade arbetet ibland varit enklare. Oskarshamn 2 (O2) är unik i sitt slag och det nya kontrollrummet innebär också en ny simulator. På Kärnkraftsäkerhet och Utbildning (KSU) utbildas inte bara driftpersonalen på O2, där testas även simulatorn. Det är ett omfattande arbete som har medfört både kostnadsbesparingar och gett kontrollrummet en högre standard. TEXT OCH FOTO: Sara Torkelsson P rojekt Plex är inte bara ett om fattande projekt på OKG, även på KSU pågår ett stort arbete. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ställer krav på att personalen ska utbilda sig i en verkslik simulator och det är KSUs uppgift att genomföra det. Si mulatordelen av utbildningsprogrammet för O2s driftpersonal började 2013 och 18 har genomförts i etapper. I april påbörjas den tredje och avslutande delen som ska vara klar till midsommar. Syftet med att arbeta i en verkslik simulator är att perso nalen ska känna sig trygg i sin arbetsmiljö. Precis som i en flygsimulator får de träna på att arbeta kring olika scenarion som kan uppstå. Men arbetet på KSU har inte bara handlat om att utbilda personalen. – Det nya kontrollrummet innebär stora förändringar för personalen, för ändringar som kräver träning i verkslik miljö, innan kvalificerat arbete i det riktiga kontrollrummet kan påbörjas. För att vi ska kunna träna personalen måste vi testa den nya koden, validera den nya kontrollrumsmiljön och veri fiera de viktigaste instruktionerna som har förändrats eller tillkommit, vilket är ungefär 350 stycken i dagsläget, berättar Martin Mansfeld, projektledare för Plex-utbildning på KSU. När instruktionerna gås igenom och kodningen testas i simulatorn tittar man efter avvikelser. En avvikelse kan vara allt från stavfel på skärmarna till att en pump inte larmar som den ska. Avvikelser som hittats kan bero på fel i instruktionen, koden eller hårdvaran. Att hitta avvikelser så tidigt som möjligt är positivt på många sätt. Till exem pel kräver ändringar i konstruktionen mycket arbete i form av revideringar i systembeskrivningar, kretsscheman och flödesscheman. Det underlättar att genomföra de åtgärderna innan det nya kontrollrummet tas i bruk och det sparar både tid och pengar. – Att i ett omfattande modernise ringsarbete även uppgradera simula torn till verkslikhet är nödvändigt för att få starta anläggningen igen, säger Ambjörn Pernius, OKGs ansvariga för framdriften med simulatorn i projekt Plex och han fortsätter: – När en simulator byggs är det många som reagerar på kostnad och tidsåtgång. En stor vinst med simulatorn är dock att hitta eventuella avvikelser där, istället för på verket i samband med tester. Volvo V70 versus 850 Under utbildningarna har även drift personalen fått vara med och ge förslag på förbättringar. Trots att det krävs mycket arbete att genomföra åtgärder är det värdefullt i slutänden. Åtgärderna som genomförs höjer standarden på kontrollrummet och skapar en bättre arbetsmiljö. Martin har ett liknande exempel som beskriver scenariot. – När Volvo lanserade V70 för många år sedan hade förbättringar gjorts på 1 800 punkter jämfört med Det nya kontrollrummet innebär stora förändringar för personalen, förändringar som kräver träning i verkslik miljö, innan kvalificerat arbete i det riktiga kontrollrummet kan påbörjas. den tidigare modellen 850. Det gjorde inte att 850n var oduglig, men V70n var en betydligt bättre version. Så kan man också beskriva vårt arbete med Tillsammans tittar vi på problem som vi hjälps åt att lösa. Projektet innebär hård arbets belastning och den positiva inställningen som OKG bidrar med betyder mycket för fram driften i projektet. simulatorn. De avvikelser vi hittar kan vi åtgärda, vilket höjer kvaliteten på kontrollrummet, berättar Martin. Ett framgångsrikt samarbete Arbetet i simulatorn kräver kompetens inom många områden. Företagen som finns representerade är leverantörerna Areva och Siemens, ägarna E.ON och Fortum samt OKG och KSU. Ett stort projekt med många personer involvera de kräver en tydlig styrning och därför har KSU valt att ta efter ledningen i projekt Plex. – I projekt Plex har de ett War Room, men vi har valt att skapa ett Peace Room. Där utför vi vår operativa planering och diskuterar hur vi löser eventuella problem som har uppstått, berättar Martin. Arbetet med simulatorn har pågått under en lång tid och har krävt tid, re surser och inte minst tålamod. En viktig komponent i det framgångsrika arbetet är, och har varit, samarbetet mellan KSU, Plex och driftavdelningen på O2. – Arbetet med OKG fungerar jätte bra, säger Martin. Tillsammans tittar vi på problem som vi hjälps åt att lösa. Projektet innebär hård arbetsbelastning och den positiva inställningen som OKG bidrar med betyder mycket för framdriften i projektet. Ambjörn instämmer och berättar att KSU både arbetar kvälls- och helgskift för att hinna med arbetet. – Vi har en stor förståelse för varandras uppgifter och KSU har en fantastisk välvilja och ställer upp då projekt Plex kräver stor flexibilitet i arbetet. KSU har visat på både uthål lighet och engagemang och utan KSU hade vi inte varit där vi är idag, avslutar Ambjörn. 19 Omvärldens syn på OKG är en spegelbild av var organisation en befinner sig i förbättringsarbetet. Omvärldens syn: OKGs utvecklingsresa behövs VAD TYCKER ALLMÄNHETEN OM OKG? Omvärldens omdöme om OKG indikerar att organisationen fortfarande har en resa att göra för att återerövra den höga grad av tillit som är en så viktig förutsättning för verksamhetens bedrivande. Utfallet i 2014 års regionala attitydmätning ger en fingervisning om behovet av att OKG fortsätter det ständiga förbättringsarbete som aktiviteterna inom OKGs utvecklingsresa lagt grunden för. ! Regional attitydmätning: Målgrupp: Allmänheten i åldern 16–75 år, boende i Kalmar län inklusive Öland Intervjumetod: Telefonintervjuer TEXT: Anders Österberg D ILLUSTRATION: Malin Högstedt en årliga attitydmätning som görs i Kalmar län på uppdrag av OKG har på senare tid inte varit samma upplyftande läsning som tidigare år. Den sviktande leveransförmågan och underskattningen av komplexiteten i de stora moderniseringsprojekten avspeglas tydligt i utfallet avseende organisation ens förtroendekapital. I mätningen från hösten 2014 hade 56 procent ett högt förtroende för OKG. Motsvarande siffra för 2012 var 71 procent. Detta ger en bild av vilken inverk an organisationens prestanda har på företagets varumärke. De delfrågor som förtroendet primärt sviktar inom rör just leveransförmåga och anläggnings utveckling, men även utfallet kring hur OKG tar ansvar för säkerheten uppvisar en negativ trend. I det fallet har säkert Strålsäkerhetsmyndighetens beslut om särskilda villkor för drift haft stor betydelse för omdömet. 20 Fältperiod: 24/11–7/12, 2014 Genomförda intervjuer: 500 Kompetenta medarbetare På samma vis har miljöaktivisternas olaga intrång förra våren gett avtryck i mätningen, såtillvida att förtroendet för förmågan att skydda verksamheten mot sabotage fått sig ytterligare en törn. Även synen på OKGs ansträngningar att minska miljöpåverkan från företaget har på ett markant sätt förändrats till det sämre, vilket det dock är svårare att hitta en naturlig förklaring till. Fortfarande finns dock en hög tillit till medarbetarnas kompetens och även avseende företagets samhällsansvars tagande. Ett smolk i den glädjebägaren är att åldersgruppen 16–29 år är klart överrepresenterad i den grupp som inte anser att OKG är ett teknikföretag i framkant. Den huvudsakliga källan till infor mation om OKG hämtas i lokalmedia, men vänner och bekanta spelar också en stor roll för förmedlingen av bilden av OKG. Trots en hög ambition beträffan Bakgrundsvariabler: Kön, ålder (16–29 år, 30–44 år och 45–59 år samt 60 år eller äldre) och utbildning (grundskola, gymnasieskola och universitet) Vägning: Resultatet har vägts mot befolkningens faktiska köns- och åldersmässiga sammansättning så att dessa faktorer överensstämmer med det demografiska utseendet i Kalmar län och Öland. de en öppen och ärlig extern kommu nikation uppvisar mätningen att var femte tillfrågad hyser lågt förtroende för sanningshalten i den information om OKG som kommer allmänheten till del. Komplexiteten i sakfrågornas faktabas bidrar med stor sannolikhet till en sådan misstro – det som inte kan förstås väcker misstanke om att de sanna bilderna döljs. Skorstenar utan rök SÅ FUNKAR DET! Vi har tre huvudskorstenar på OKG, en vid varje anläggning. De släpper inte ut rökgaser, utan luft som släpps på höga höjder. Frågor & svar Våra tre höga huvudskorstenar bidrar inte bara till OKGs profil utan också till att vi kan kontrollera vad som släpps ut via luften till omgivningen från kärnkrafts reaktorerna. Likt all industri, oavsett process, krävs miljöredovisningar om påverkan från processen till omgivningen, vilket regleras av tillåtna utsläppsrätter. För att värna om minsta möjliga miljöpåverkan behöver vi kontrollera bland annat vad luften från anläggningarna innehåller. Vi får inga rökgaser från processen, men kontroll av ädelgaser, aerosoler och halogener, som kan innehålla radioaktiva partiklar, är för oss lika viktigt att kontrollera som syreförbrukande ämnen är för andra industrier. All luft som lämnar byggnad erna ska passera ut via skorstenarna och släppas på cirka 100 meters höjd. På vägen ut har vi möjlig heter att rena och kontrollera den luften. För att detta ska fungera på ett tillfredställande sätt finns det sandfilter, kolkolonner, rekombinatorer, partikelfilter och diverse mätutrustning vid varje anläggning. Detta är en ständigt pågående procedur oavsett driftläge, eftersom det är stora mängder luft som passerar genom byggnaderna per dygn och som sedan ventileras ut till omgivningen. Beroende på varifrån luften kommer, vanliga rum eller från processutrymmen, finns det eller bildas det olika ämnen som ska kontrolleras eller tas om hand. Kommer luften från processutrymmen innehåller luften vissa radioaktiva ämnen som inte ska släppas ut till omgivningen. Aktiviteten är till största delen kortlivad, vilket innebär att det endast tar en kort stund för radioaktiviteten att försvinna. Genom att fördröja och låta luften passera genom exempelvis sandfilter på sin väg ut försvinner i stort sett all aktivitet. TEXT: Annika Carlsson FOTO: OKG För att kontrollera att detta verkligen sker, finns det mätslingor i skorstenen som när luften passerar gör det möjligt att mäta vilka nivåer av exempelvis jod och aerosoler som kan finnas kvar. Visar proverna på otillåtna värden av något slag, är det vår uppgift att rena bort detta innan det når utsläppspunkten. För att ytterligare kontrollera miljö utsläppen samlas sedan omgivnings prover in från närområdet i form av prover på bland annat kött, växter och fisk, mjölk, alger och snäckor samt bottensediment. Proverna analyseras och rapporteras till olika myndigheter, däribland Länsstyrelsen i Kalmar län. Det är framförallt vår personal på kemienheten GK och miljögruppen på GSY som samlar in och analyserar prover samt sammanställer rapporter till OKG och myndigheter. För viss oberoende kontroll har vi också hjälp av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som sköter kontrollstationen vid Hamnefjärden. Så funkar det! Under temat ”Så funkar det!” redogör Kärnpunkten på ett så enkelt vis som möjligt för saker som förtjänar att kännas till lite mer av lite fler. Har du något du skulle vilja läsa om under den här rubriken? Tveka då inte att kontakta redaktionen för Kärnpunkten! 21 Visste du att … … det passerar mellan 1 000 och 1 200 personer genom säkerhetskontrollen på tio minuter under rusningen en normal vardagsmorgon? OKGs grannyra – en succé! Trots bistra vintervindar var Lindén som tillsammans med det ett hundratal oskarshamnare sångkollegan Elin Namnieks trolli alla åldrar som samlades på band publiken. Stora torget när OKG den 7 mars bjöd in till grannyra. Syftet var att uppmärksamma de 369 oskarshamnsbor som, precis som OKG, fyller 50 år under 2015. 50-åringarna hade inför grann yran fått varsin tävlingstalong hemskickad, och det var över 100 personer som tog chansen att tävla om biljetter till Oskars galan och presentkort inom Handel Oskarshamn. På plats fanns även idoltvåan Mollie Titta på Blickpunkt! I februari månads Blickpunkt berättar Alexander Svensén, enhetschef EI, om hur vi på OKG kvalificerar våra leverantörer och hur långt vårt ansvar sträcker sig. Jeanette Möller, enhetschef GA, beskriver därefter koncept ”Möte 50” som handlar om att vi ska halvera antal möten och halvera mötestiden på OKG för att vinna tid till eget arbete. Slutligen ger Lotta Sätterlund, avdelningschef H, sin syn på ”Möte 50” och varför det är så viktigt. Du hittar Blickpunkt på Kärnan genom att klicka dig vidare på Organisation/ Kommunikation/Blickpunkt. OKG-seniorernas våraktiviteter Vårens aktiviteter startade med bowling i januari. Därefter hade vi årsmöte i februari då 41 medlemmar var närvarande. På mötet valdes Per Strandberg till ny ordförande, Torbjörn Andersson till sekreterare och Sonny Ljung till kassör. Dessutom utsågs Torbjörn Melkersson och Jan Brandting till ledamöter samt Stefan Gezelius och Ronny Stenman till valberedning. Nästa aktivitet för våren blir ett informationsmöte angående byggnationen i hamnen då Erik Hjertqvist från samhällsbyggnadskontoret informerar om planerna. Även Rolf Persson från projekt 22 Hamnsanering kommer att informera om läget. Vi träffas i Grimnerhuset på Källgatan, den 22 april klockan 13:00, ingång från gården. Anmäl er till jbrandting@gmail.com eller via sms till 076-761 75 08 så att fikabrödet räcker. Vi försöker att nå så många som möjligt av OKG-pensionär erna via e-post. Då Kärnpunkten inte kommer så ofta är det svårt att nå alla med ny information. Är du ny pensionär, eller har du bytt e-postadress, skicka ett meddel ande till jbrandting@gmail.com eller via sms till 076-761 75 08. Styrelsen Vilket konstverk röstar du på? I samband med OKGs 50-årsjubileum har en konsttävling arrangerats och konstnärer har fått skicka in förslag på skulpturer som ska pryda rondellen i korsningen Åsavägen och Gröndalsvägen i Oskarshamn. En jury har valt ut tre bidrag som har gått vidare till omröstning och nu är det upp till er att rösta på det konstverk som ni vill ska stå i rondellen. Gå in på okg.se för att se de tre bidragen och rösta! Allt om IT hittar du i My IT My IT är portalen där du hittar information som rör OKGs IT-verksamhet, såsom vilka IT-tjänster som finns tillgängliga och anvisningar om hur du gör för att beställa dessa. Du hittar även allmänna tips och råd. Du hittar My IT på skrivbordet via ikonen Get IT Support eller på Kärnan via Hjälp & Stöd/IT & telefoni. My IT har funnits länge, men den har bara varit på engelska och innehållet har varit densamma för alla medarbetare på E.ON. I fjol anpassades My IT efter bolag, affärsområde eller land och finns numera på flera språk. För E.ON Sverige finns två versioner – en för OKG och en för övriga E.ON-bolag. Båda versionerna finns på svenska och engelska. När det gäller OKGs version av My IT har vi lagt mycket energi på att skapa tydliga beskrivningar och förklaringar. Finns det information som du saknar eller önskar ska vara tydligare är du välkommen att ta kontakt med det lokala LDMteamet. Vi tar tacksamt emot tips på förbättringar. Vår förhoppning är att My IT ska vara ett bra stöd i ditt arbete! Vid frågor kontakta EBS IT via ZTD@okg.eon.se. Svensk Bevakningstjänst blir Nokas Svensk Bevakningstjänst har köpts upp av Nokas Security AB och ett rebrandingprojekt har inletts. Både namn och varumärke ska bytas och exempelvis har deras bilar nyligen fått ett nytt utseende. Större delen av profilbytet ska genomföras innan 1 april 2015. Sedan den 5 mars finns SBTs/Nokas platsledning i nya lokaler i Söråbyn. Arbetsledarna och skyddsvakterna som arbetar i den operativa driften utgår fortfarande från bevakningsbyggnaden. Ny tjänst/befattning/ organisationstillhörighet Carl-Johan Kemgren, senior adviser på VD-stab, den 1 januari 2015. Mikael Johansson, arbetsledare på UR, den 15 december 2014. Johan Lindgren, bevakningsingenjör på GFO, den 1 januari 2015. Andreas Aldebert, montageledare på UVM, den 1 januari 2015. Emil Andersson, strålskyddstekniker på GSO, den 1 januari 2015. Emma Lindquist, utredningsingenjör på GSS, den 1 januari 2015. Lisa Norén, strålskyddstekniker på GSO, den 1 januari 2015. Patrik Andersson, bränsleingenjör på THB, den 1 januari 2015. Thomas Renström, processkemist på GK, den 1 januari 2015. Torbjörn Carlsson, driftingenjör på P3DS, den 1 januari 2015. Pontus Wahlqvist, strålskyddstekniker på GSO, den 1 januari 2015. Joakim Cedergren, beräkningsingenjör på TMB, den 1 januari 2015. Mats Ekblad, produktionschef på P1, den 1 januari 2015. Erik Fagerström, strålskyddstekniker på GSO, den 1 januari 2015. Fredrik Forsfält, stationstekniker på P3D, den 1 januari 2015. Norbert Goschler, Head of MD-office på VD-stab, den 1 januari 2015. Stefan Gustavsson, strålskyddstekniker på GSO, den 1 januari 2015. Joakim Hägg, underhållstekniker på UVT, den 1 januari 2015. Peter Jonsson, konstruktör på TED, den 1 januari 2015. Per Karlsson, underhållstekniker på UM3, den 1 januari 2015. Dan Dobrea, provningsingenjör på TMB, den 1 mars 2015. Karl Gustafsson, utredningsingenjör på TRA, den 1 mars 2015. Anton Eriksson, drifttekniker på GRO, den 2 mars 2015. Riley Holmström, underhållsingenjör på UE1I, den 16 mars 2015. Anställning upphör/pension Michael Bongartz, tillförordnad vice VD på VD-stab, den 31 december 2014. Saga Lundberg, konstruktör på TMK, den 21 januari 2015. Staffan Forsberg, utredningsingenjör på TRS, den 31 december 2014. Charlotte Axelsson Andersson, enhetschef på TM, den 1 februari 2015. Mari Jansson, underhållsingenjör på USY, den 1 februari 2015. Burkhard Cramer, underhållsingenjör på UMK, den 1 februari 2015. Torbjörn Holmberg, underhållsingenjör på USE, den 13 februari 2015. Malin Karjalainen, utredningsingenjör på GSY, den 1 februari 2015. Åke Nilsson, kvalitetsingenjör på UMK, den 26 februari 2015. Marcus Nilsson, senior adviser på T, den 1 februari 2015. Gustav Sandberg, projektledare på TPCD, den 1 februari 2015. Robert Åström, driftingenjör på P2DS, den 1 februari 2015. John Annebäck, säkerhetsingenjör på SG, den 9 februari 2015. Susann Björnberg, underhållsingenjör på UE2I, den 1 mars 2015. John Annebäck heter jag, är 39 år gammal och påbörjade min tjänst som säkerhetsingenjör på SG i början av februari. Jag är uppvuxen i Västervik, men har de senaste 13 åren varit bosatt i Stockholm. Nu har jag, tillsammans med familjen, åter flyttat till vår gamla hemstad Västervik. Efter avslutad sjöingenjörsexamen 2001 började jag arbeta till sjöss, men hoppade sedan över till landbacken som serviceingenjör på Rolls Royce. Därefter blev det några år på Wärtsilä innan jag började som fartygsinspektör på Transportstyrelsen i Stockholm. Nu börjar en ny fas i mitt yrkesliv, då jag helt lämnat kopplingen till sjöfarten, men hoppas kunna nyttja och bidra med den erfarenhet jag har fått i min nya befattning här på OKG. Förutom tid med familjen, min fru Sara och våra två barn Frans och Ruben, spenderar jag en del tid i norra Tjusts skärgård. Om tillfälle ges tar jag gärna en tur norrut för lite utförsåkning. För närvarande erbjuder inte småbarnlivet så mycket tid för detta, men jag har förhoppningar om att barnens intresse för skidåkning ska väckas till liv inom en snar framtid. Kjell Carlsson, uppdragstagare på P2SB, den 28 februari 2015. Peder Karlsson, reaktoroperatör på P1D, den 31 mars 2015. Stefan Palmberg, senior adviser på P2, den 31 mars 2015. Tack Ett stort och varmt tack till OKG och alla arbetskamrater för den fina uppvaktningen med present er, blommor och den trevliga avslutningslunch, som jag fick i samband med min pensionering. När jag nu lämnar företaget efter drygt 31 års anställning tar jag med mig många härliga minnen från er, mina forna arbetskamrat er, och av OKG. Jan-Erik Karlsson Tack och hej till alla som jag har lärt känna under min 32 år på OKG. Nu ska jag bara njuta av livet och inte arbeta ett enda nattskift till! Ett speciellt tack för en fin ”sista kväll med gänget” och äppeldrycken som jag fick i present, den ska avnjutas med andakt. Mats Olsson Ett stort tack till OKG och alla arbetskamrater för uppvaktningen i samband med min pension ering! Peder Karlsson Ett stort tack till OKG, arbetskamrater och vänner för uppvaktningen, god mat och blommor nu när jag slutar min anställning på OKG. Tack även för en fin kamratskap under alla år! Gunnar Pettersson Pierre Munther heter jag och är en 26 år ung underhålls tekniker på UM3. Innan jag kom till OKG jobbade jag inom schakt- och anläggningsbranschen. Jag ville prova mina vingar och det känns som om OKG är en bra arbetsplats som passar mig som har ett stort intresse för energibranschen. Det som slog mig första gången jag var på O3 var hur gigantisk anläggning är. Mina förväntningar på arbetsplatsen är att få stort utrymme för egenutveckling och nya utmaningar. Jag har ett stort intresse för jakt och lägger mycket av fritiden i skogen. Dessutom håller jag på att renovera mitt och sambons hus i Mönsterås. MISSA INTE Turista hemma den 24 maj klockan 10:00–16:00! För mer information besök www.oskarshamn.com/turistahemma. 23 I nästa nummer av e v a S ! e t a d the Kärnpunkten! Arbetsmetoden Peer Group – hur funkar den? Framtida ägarförhållanden – projekt One2two Så firar OKG på festivalen Latitud 57! Det är dags för alla anställda med respektive att fira OKGs 50-årsjubileum med ett hejdundrande kalas! Planeringen är i full gång och datumet för festligheterna är bestämt. Boka den 22 augusti i din kalender så att även du kan vara med och fira! Information om plats, tid och anmälan kommer under våren. Håll utkik på Kärnan! 24
© Copyright 2024