1. No category

RAPPORT RSO
Enheten för ekonomi och planering
Kerstin Lindberg, 010-730 96 01
kerstin.lindberg@av.se
Datum
Vår beteckning
Sid
2015-04-27
2013/112 248
1 (3)
Ert datum
Er beteckning
2013-12-19
A 2013/4852/ARM
Regeringen
Arbetsmarknadsdepartementet
103 33 STOCKHOLM
Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisa tionernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet 201 4.
Enligt Arbetsmiljöverkets regleringsbrev för 2014 ska myndigheten redovisa en
sammanställning av de centrala arbetstagarorganisationernas (LO, TCO, Saco
och Svenska Hamnarbetarförbundet) redovisningar för regional skyddsombudsverksamhet 2014. Enligt återrapporteringskravet i Arbetsmiljöverkets
regleringsbrev ska organisationerna redovisa enligt följande nio mätbara
prestationer:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Antal regionala skyddsombud
Antal årsarbetskrafter regionala skyddsombud
Antal arbetsställen
Antal besök på arbetsställen och dess huvudsakliga inriktning
Rådgivning per telefon och epost
Utbildning internt
Utbildning externt
Utbildningskostnad
Totalkostnad samt bidrag
De centrala arbetstagarorganisationerna har redovisat enligt de mätbara
prestationerna. Centralorganisationernas redovisade prestationer finns
sammanställda i tabellen på sidan 2.
Organisationernas fullständiga rapporter bifogas i bilagorna 1-4.
Postadress: 112 79 Stockholm
Telefon: 010-730 90 00 • Telefax: 08-730 19 67
E-post: arbetsmiljoverket@av.se • Webbplats: www.av.se
Organisationsnummer: 202100-2148
RAPPORT RSO
Datum
Vår beteckning
2015-04-27
Sid
2013/112 248
2 (3)
Centralorganisationernas redovisning av de mätbara prestationerna
Mätbar prestation
1. Antal regionala
skyddsombud
LO
TCO
Saco
SHF
Totalt
1 134
491
54
2
1 681
247
40
7
0,1
294,1
410 605
94 922
46 030
10
551 567
50 085
5 889
1 324
20
57 318
därav inriktning SAM*
38%
79%
67%
50%
därav inriktning teknik*
15%
2%
0%
0%
6%
1%
0%
0%
15%
19%
33%
50%
16%
14 009
36%
3 252
22%
620
16%
336
18217 (tim)
8 259
24 071
214
0
32544 (tim)
5 944 926
1 229 329
1 268 959
180 232
8 623 446
156 778 087
28 323 536
6 630 080
258 003
189 132 738
76 721 850
17 984 750
5 190 400
190 000
100 087 000
2. Antal årsarbetskrafter
regionala skyddsombud
3. Antal arbetsställen
4. Antal besök på
arbetsställen
därav inriktning
yrkeshygien*
därav Inriktning Medicinska
eller sociala frågor*
4. Rådgivning per telefon**
6. Utbildning internt (tid)
7. Utbildning externt (tid)
8. Utbildningskostnad
9. Totalkostnad
därav bidrag
Källa: De centrala arbetstagarorganisationernas RSO-redovisningar för 2014.
* Inriktningen på genomförda besök beräknats enligt inrapporterat material. För LO har siffrorna uppskattats då det saknas underlag
från vissa förbund.
**För LO och TCO har rådgivning på telefon och epost uppskattats enligt inrapporterat material. Svenska Hamnarbetarförbundet har
redovisat i efterskott per e-post.
.
RAPPORT RSO
Datum
2015-04-27
Vår beteckning
2013/112 248
Enligt Arbetsmiljöverkets regleringsbrev ska vi betala ut högst 100 087 tkr efter
rekvisition till de centrala arbetstagarorganisationernas (LO, TCO, Saco och
Svenska Hamnarbetarförbundet) för deras regionala skyddsombudsverksamhet. Vi ska också betala ut högst 1 500 tkr efter rekvisition till de
centrala arbetstagarorganisationernas för deras deltagande i standardiseringsverksamheten. Enligt Arbetsmiljöverkets årsredovisning för 2014 har vi
transfererat totalt 101 435 tkr, se tabellen nedan. Av dessa medel har 1 348 tkr
utbetalats för deltagande i standardiseringsverksamhet. I bilaga 5 finns 2014 års
verksamhetsberättelse för det fackliga standardiseringsarbetet inom
arbetsmiljöområdet. LO, TCO och Saco samordnar gemensamt det fackliga
standardiseringsarbetet inom arbetsmiljöområdet. Samordningen sker inom
ramen för den förbundsgemensamma arbetsgruppen för standardiseringsfrågor
(ASTA) vars sekretariat administreras av LO.
Utbetalning av medel för Regional skyddsombudsverksamhet 2014
(tkr)
Beviljade
bidrag
Utbetalat
LO
TCO
Saco
SHF
Summa
RSO-verk- Standardisamhet
sering
Totalt
100 087
1 500
101 587
76 722
17 985
5 190
190
100 087
1 348
78 070
17 985
5 190
190
101 435
1 348
Källa Agresso, Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014, sid 32
Bilaga 1
LO:s RSO-redovisning för verksamheten 2014
Bilaga 2
TCO:s RSO-redovisning för verksamheten 2014
Bilaga 3
Saco:s RSO-redovisning för verksamheten 2014
Bilaga 4
Svenska hamnarbetarförbundet för verksamheten 2014
Bilaga 5
Redovisning av ASTA:s standardiseringsverksamhet för 2014
Sid
3 (3)
u
El
ENHETIHANDLÄGGARE
DATUM
DIARIENUMMER
Arbetslivsenheten
2015-03-23
20140007
/Christina
J ämstedt
ERT
DATUM
ER
REFERENS
Arbetsmiljöverket
Lindhagensgatan
133
112 79 Stockholm
ARBETSWLJÖVERKEE
g
"ik
2015-03- 3B
Diarienummer
1
2£2?
Slutredovisning
och rekvisition
medel för den regionala
skyddsombudsverksamheten
av resterade
2014
LO och dess förbund inkommer härmed med slutredovisningen
av förbundens
regionala skyddsombudsverksamhet
för 2014. LO har för 2014 års regionala
skyddsombudsverksamhet
beviljats 76 721 850 kronor.
Berörda av den regionala skyddsombudsverksamheten
under 2014 var 410 605
arbetsställen med 594 921 medlemmar. Antalet regionala skyddsombud
var 1 134..
Inledande
information
De förändringar
och
i arbetsmiljön
kommentarer
på de små och medelstora
arbetsplatserna
som
förbundens regionala skyddsombud (RSO) rapporterar för 2014 års verksamhet
skiljer sig inte från föregående års verksamhet gällande
psykosocial arbetsmiljön - den ökning som rapporteras
organisatoriska
organisationer
den fysiska och den
återfmns inom de
och sociala arbetsmilj öproblemen med kränkningar,
och stress/arbetsbelastning
samtidigt
slimmade
som de fysiska
arbetsmilj öproblemen kvarstår.
Arbetsgivamas
okunskaper
det finns arbetsgivare
om gällande regelverk
framhålls
från vissa förbund att
som försöker kringgå de regionala skyddsombuden
gällande
SAM och riskbedömningar.
Med de neddragningar
som skett inom
Arbetsmiljöverket
kan man få uppfattningen av att arbetsgivarna
i vissa fall tänjer
på gränserna, osagt om skälet är ren okunskap om ansvar och skyldigheter eller om
det är tecken på en ökande trend.
Det rapporteras även om en ökning bland förbundens RSO om hindrade av
skyddsombud
vilket är helt oacceptabelt från LOs och förbundens sida. Här krävs
åtgärder så att skyddsombuden
kan känna sig trygga i sitt uppdrag.
Avseende företagshälsovård
är läget i huvudsak oförändrat i bemärkelsen att det
finns stora skillnader mellan förbunden. Värt att uppmärksamma
är att de avtal om
ø
POSTADRESS 105 53 Stockholm
BESÖKSADRESS Barnhusgatan
TELEFON 08-796 25 oo
E-POST mailhox@lo.se
18
TELEFAX08-21. 51 28
HEMSIDA www.lo.se
ORGANISATIONSNUMM
ER802001-9769
BANKGIRO368-4834
PLUSGIRO 8 50-8
Landsorganisationen
i Sverige
2
arbetsmiljöarbete.
ett förbund
Det torde bero på det som samtliga förbund rapporterar och som
uttrycker
organisationerna
tydligt -—att upphandlingssamverkan
med de fackliga
är skrämmande låg.
LO har sedan 2007 års återrapportering
av verksamheten
ställt frågan om vilka
konsekvenser
neddragningarna
av Arbetsmiljöverkets
resurser haft på den
regionala skyddsombudsverksamheten.
Fler och fler förbunds regionala
skyddsombud
har genom åren kunnat redovisa negativa effekter på lokal nivå. För
2014 rapporteras ytterligare minskningar av antalet arbetsplatsbesök
från
Arbetsmilj öinspektionen,
ytterligare försvagat stöd även till arbetsgivarsidan,
längre handläggningstider,
samt en successiv övervältring av ansvaret för
uppföljningar
av inspektionsbesök
på de regionala skyddsombuden.
Med anledning av detta samt tidigare års rapportering har LO och förbunden
tillsammans med Arbetsmiljöverket
inlett ett samarbete. Under 2015 ska bland
annat det genomföras
ett antal konferenser för RSO och inspektörer från
Arbetsmiljöinspektionen.
Syftet är att stärka kontakterna mellan de regionala
skyddsombuden
och arbetsmilj öinspektörema
för att knyta nätverk och belysa
varandras olika roller och hur man kan samverka framöver mellan
RSO/Arbetsmilj
öinspektionen,
Ovrigt
EU-kommissionen
(DG Employment,
Social Affairs & Inclusion) genomförde i
oktober 2014 ett tredagars studiebesök hos LO och förbunden för att erhålla mer
kunskap om det svenska systemet med regionala skyddsombud.
En heldag ägnades
åt åtta arbetsplatsbesök
inom olika branscher tillsammans
med förbunden, deras
regionala skyddsombud,
arbetsgivare och anställda. En konferens genomfördes hos
LO där även Svenskt Näringsliv och Arbetsmiljöverket
deltog och gav sin syn på
de svenska arbetsmiljöarbetet.
Responsen från EU-kommissionens
representanter
var mycket positiv till de regionala skyddsombudens
praktiska arbete med att
aktivera arbetsmiljöarbetet
på de små arbetsplatserna.
Förbundens
verksamhetsredovisning
Av LOs 14 förbund bedriver 13 förbund med sina respektive förbundsavdelningar
eller regioner regionala skyddsombudsverksamhet.
Verksamheten
styrs utifrån
upprättad överenskommelse
mellan LO och respektive förbund samt via
förbundens arbetsordning
för de regionala skyddsombuden
samt upprättande av
årliga verksamhetsplaner
med mål och uppföljning samt utvärdering.
Byggnads
Bedriven
verksamhet
l. Ange en uppskattning
i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid
till rådgivning och stöd via telefon och e-post.
som gått
3
Då förbundens
RSO är mobila så sker mycket av rådgivning
direkt på arbetsplatsnivå
18,6 %.
och stöd normalt
och via telefon, men en uppskattning
är ett genomsnitt på
2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även
ett förebyggande
arbetsmiljöarbete
samt om upphandlingen
har skett i samverkan
med den fackliga organisationen.
Byggnads arbetsplatser är mobila och det är därför svårt att redogöra för hur många
som omfattas
av FHV. En uppskattning
från RSO är att 27 075 arbetsställen
omfattas av FHV. FHV är reglerat i kollektivavtal som innehåller en detaljerad
definition om hur den ska bedrivas. Trots detta rapporterar RSO att företagen har
svårt att fullfölja det förebyggande arbetsmiljöarbetet
- de anser att den är nästan
obefmtlig. Genomgående
sker ingen samverkan med den fackliga organisationen
vid upphandling av FHV.
3.
3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök
som RSO genomförde under året i
huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala
frågor.
Av de genomförda arbetsplatsbesöken
under året har 3 1 16 besök omfattat det
systematiska arbetsmiljöarbetet,
3729 besök har omfattat Teknik, 868 besök
omfattade Yrkeshygien och 2 155 besök omfattade Medicinska och sociala frågor.
3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på
arbetsplatserna?
Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns
skilda arbetsvillkor.
Den övriga bedrivna verksamheten har varit inriktad på personalutrymmen,
damm,
buller, fallrisker, avspärrningar vid arbete med skylift/saxlift,
ställningar,
materialhantering,
organisera arbetsmiljöarbetet
där det saknas skyddsronder, tillse
att arbetsgivaren
anmäler olycksfall, härdplatser asbest, medicinska kontroller. När
det gäller mäns och kvinnors skilda arbetsvillkor så har fokus framförallt legat på
personalutrymmen
och anordningar för tunga lyft.
4. Ange om de regionala skyddsombuden
har deltagit
i olika arbetsmiljöprojekt
projekteflprojekzen
0
och i såfall
antal och vilket innehåll
har hafi samt vilken epêkt det/de har haft.
RSO har under året:
0 I samverkan med de medicinska
vibrationsexponering.
0
(förutom det vanliga verksamhetsarbetet)
klinikerna
deltagit
i frågor om
Deltagit som samtalspartner/saklcunniga
i diverse olika stora projekt.
Tillsammans med polismyndigheten
deltagit för att kontrollera servicebilar; att
vikt och att last är säkrad.
RSO har tillsammans med AV informerat om hängavtalsbundna
företag.
Medverkat via universitetsstudier
för att kartlägga jämförelser av
arbetsplatsolyckor
i norden. I övrigt har kontakter tagits med uthymingsföretag
när det gäller skylift/saxlifiar.
Här har man partgemensamt
genomfört insatser
för en säker arbetsplats. De olika projekten har ansetts varit lyckade och det
4
v_
positivt
att man träffar myndigheter
det behövs en mer sammanhållen
samt arbetsgivarparten
i dessa frågor. Men
forskning inom arbetsmiljöområdet.
Förändringar
5. Är det någon förändring
i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden har
inrapporterat
till förbund/region/avdelning
jämfört med föregående
verksamhetsår?
Det är stora organisatoriska
brister på arbetsplatserna
och då främst gällande
ansvarsfunktioner
och handlingsutrymmet
Kommunikationsproblem
med utländsk
för enskilda personer.
arbetskraft,
dåligt utbildade
BAS-U,
överlag en dålig ordning på arbetsplatserna (belysning, ställningar, tillträdesleder,
damm). Det är för mycket av manuell hantering, mer av pressade byggtider,
bristfälliga
noggranna
personalutrymmen.
En del upplever att arbetsgivarna blivit mer
när det gäller fallskydd. Detta kan dock bero på den nya
sanktionsavgifien.
Många entreprenader
styckas upp så att det blir svårt att följa
kedjan och utröna vem som har ansvar/samordningsansvar.
Många RSO
rapporterar att det inte skett några positiva förändringar jämfört med föregående
verksamhetsår.
6. Ange även om de regionala skyddsombuden
som inrapporterat
om verksamheten
har påverkats av Arbetsmiljöverkets
neddragningar
på lokal nivå under året.
RSO rapporterar att det i likhet med tidigare år är svårt att få tag i inspektörerna då
dessa inte hinner med att följa upp skyddsombudsstopp.
Även i övrigt hinner
Arbetsmiljöverket
inte med inrapporterade
problem. I Norra Sverige kan det ta upp
till tre dagar att få kontakt med en inspektör. Många av dessa har fullbokade
kalendrar och det är svårt att få till spontanbesök
regioner rapporterar att det förekommer
inspektörerna
på byggsidan.
på arbetsplatserna.
ett mycket
gott samarbete
En del
med
Utbildning
7. Intern utbildning
Ange antal utbildningstimmar
samt de huvudsakliga
utbildningsinnehållet
för de
interna utbildningarna
som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och
mäns olika förutsättningar
i utbildningarna.
RSO har totalt deltagit i 2 117 timmars intern utbildning - med fokus på innehåll
utifrån det som redovisats under avsnittet om förändringar samt nya
arbetsmilj öproblem inom branschen.
8. Extern utbildning
Ange antal utbildningstimmar
för de externa utbildningar
som RSO medverkat i
under verksamhetsåret
samt det huvudsakliga
utbildningsinnehållet
samt hur man
ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar.
RSO har medverkat med 996 timmars extern utbildning bland annat för de lokala
skyddsombud.
5
Elektrikerna
Bedriven
verksamhet
l. Ange en uppskattning
till rådgivning
i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått
och stöd via telefon och e-post.
RSO har lagt ner 20 % arbetstid under året på rådgivning och stöd via telefon och
e-post.
2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även
ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan
med den fackliga organisationen.
50 % av de besökta arbetsplatserna omfattas av FHV. 20 % har skrivningar i
20 % av FHV-upphandlingarna
avtalet om ett förebyggande arbetsmiljöarbete.
skett i samverkan med den fackliga organisationen.
har
3.
3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök
som RSO genomförde
huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien
under året i
eller medicinska och sociala
frågor.
Av de genomförda arbetsplatsbesöken
under året har 207 besök omfattat det
52 besök har omfattat
Teknik,
systematiska
arbetsmiljöarbetet,
Yrkeshygien
samt 12 besök om Medicinska och sociala frågor.
36 besök omfattade
3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på
arbetsplatserna? Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns
i
skilda arbetsvillkor.
Den övriga RSO-verksamheten
har haft fokus på elsäkerhet på arbetsplatserna. Vid
besök på arbetsplatser där även kvinnor arbetat har frågor om deras upplevda
avseende personalutrymmen.
och arbetsmiljö tagits upp exempelvis
arbetssituation
Under året har även ett antal skyddsombudsstopp
lagts.
4. Ange om de regionala skyddsombuden Oörutom det vanliga verksamhetsarbetet)
har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och i såfall antal och vilket innehåll
har haft samt vilken eflekt det/de har haft.
projektet/projekten
arbetsmiljö och dess
En riktad insats har genomförts mot serviceteknikernas
servicebilar. I en region har det skett ett samarbete tillsammans med Byggnads och
via skyddsronder. RSO har även deltagit vid AF s utbildning för
Målareförbundet
blivande elektriker gällande elsäkerhet.
Förändringar
5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden
jämfört med föregående
inrapporterat till förbund/region/avdelning
har
verksamhetsår?
Mer av smutsiga byggarbetsplatser, kortare montagetider,
etableringar,
mer av kommunikationsproblem.
sämre tidplanerring oc
Fler nya arbetsmetoder
som
6
medlemmarna
inte är vana vid tillämpas på byggena.
om att damm på byggen blir ett allt större problem.
6. Ange även
har påverkats
Liksom under
arbetsplatserna.
gör inte heller
krav.
Dessutom
kommer
rapporter
om de regionala skyddsombuden
som inrapporterat
om verksamheten
av Arbetsmiljöverkets
neddragningar
på lokal nivå under året.
tidigare år är det problem med att få ut Arbetsmilj öinspektionen till
Deras tid räcker endast till "brandkårsutryckningar".
Inspektörema
återbesök i den omfattning som RSO önskar då inspektionen ställt
Utbildning
7. Intern
utbildning
Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de
interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och
mäns olika förutsättningar
i utbildningarna.
RSO har genomgått 350 timmars intern utbildning fördelat på SAM, damm, asbest,
elsäkerhet, ergonomi, hjälpmedel. Dessutom har genomförts genomgång av
pågående och kommande verksamhetsplanering
samt utvärdering.
8. Extern utbildning
Ange antal utbildningstimmar
för de externa utbildningar som RSO medverkat i
under verksamhetsåret
samt det huvudsakliga
utbildningsinnehållet
samt hur man
ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar.
RSO har medverkat totalt vid 336 timmar externa utbildningar som omfattat SAM,
elarbetsansvar.
Som handledare vid skyddsombudsutbildningar
i frågor om damm,
asbest, ergonomi i utbildningarna
har även kvinnors och mäns olika arbetsvillkor
tagits upp.
Fastighets
Bedriven
verksamhet
1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått
till rådgivning och stöd via telefon och e-post.
25 % går åt till rådgivning och stöd. Det skiljer sig åt mellan förbundens regioner detta har att göra med de stora avstånden mellan arbetsställena.
Framförallt i region
Nord är det mer vanligt med rådgivning på distans.
2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även
ett förebyggande
arbetsmiljöarbete
samt om upphandlingen
har skett i samverkan
med den fackliga organisationen.
46 % av de besökta arbetsställena omfattas av FHV. Knappt 50 % av dessa avtal
med F HV innehåller förebyggande arbetsmiljöarbete.
Endast 37 av totalt 260 avtal
på de besökta arbetsplatserna har upphandlats i samverkan med den fackliga
organisationen.
Någon region tycker sig se en förbättring kring FHV-avtalen
men
7
generellt anser förbundet att upphandlingssamverkan
organisationerna
är skrämmande låg.
med de fackliga
3.
3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök
som RSO genomförde
under året i
huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala
frågor.
Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har 699 besök omfattat det
systematiska arbetsmiljöarbetet, 259 besök har omfattat Teknik, 146 besök
omfattade Yrkeshygien samt 255 besök omfattade Medicinska och sociala frågor.
3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på
arbetsplatserna?
Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors
skilda arbetsvillkor.
och mäns
Rekrytering av lokala skyddsombud har under âret överträffat målet. Det var 1 100
men vid årets slut hade 1 151 lokala skyddsombud rekryterats och introducerats.
RSO arbetade även med rekrytering till grund- och grund- och vidareutbildningar
av skyddsombud. Totalt finns registerat 89 utbildningstillfállen
för den
grundläggande
arbetsmiljöutbildningen
(BAM). Sammanlagt har 541
skyddsombud deltagit i förbundets regioners temadagar om arbetsmiljö,
skyddsombudens
roll bland annat vid arbetsanpassning/rehabilitering.
Andra frågor
under temadagama har varit integritet i arbetslivet samt genomgång av resultatet av
förbundets arbetsmiljöenkät.
Övrig verksamhet under året omfattade gemensamma
skyddsronder. Totalt finns i förbundets databas 1 438 skyddsrondsprotokoll
inregistrerade.
4. Ange om de regionala skyddsombuden
(förutom det vanliga verksamhetsarbetet)
har deltagit i olika arbetsmiljiiprojekt
och i såfall antal och vilket innehåll
projektet/projekten
har haft samt vilken effekt det/de har hafi.
Förbundet avsåg att medverka i LOs RSO projekt tillfällig/extern
personal. I likhet
med övriga förbund lyckades förbundet tyvärr inte mobilisera de regionala
skyddsombuden
och av de genomförda arbetsplatsbesöken
under projektet
genomfördes endast 15 skyddsronder.
Förändringar
5. Är det någon förändring
i arbetsmiljön
som de regionala skyddsombuden har
inrapporterat
till förbund/region/avdelning
jämfört med föregående
verksamhetsår?
Arbetsmiljön skiljer sig åt mellan regionerna. Den satsning om asbest som RSO
genomförde gemensamt inom 6 F via en påkostad broschyr ”Bli Asbestsmart”
gjort att antalet asbestärenden
ökat. Andra regioner rapporterar
har
en ökning av
kränkande särbehandling och arbetsanpassnings-/rehabiliteringsärenden.
6. Ange även om de regionala skyddsombuden
som inrapporterat
om verksamheten
har påverkats av Arbetsmiljöverkets
neddragningar
på lokal nivå under året.
Flera regioner rapporterar att RSO har svårare att fâ ut Arbetsmiljöinspektionen
arbetsplatserna.
Även återapporteringen
från inspektionen
får viss kritik.
till
8
Utbildning
7. Intern utbildning
Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de
interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och
mäns olika förutsättningar i utbildningarna.
Totalt har det genomförts
1 568 timmar intern utbildning för förbundens RSO
under året med fokus på temadagar med arbetsmilj öbeskrivningar,
RSOs roll,
integritet i arbetslivet, arbetsanpassning/rehabilitering,
genomgång av resultaten
förbundets arbetsmiljöenkät
för åtgärder. Både funktionsutbildning
och
vidareutbildningar
för RSO har även genomförts.
8. Extern
av
utbildning
Ange antal utbildningstimmar
under verksamhetsåret
för de externa utbildningar som RSO medverkat i
samt det huvudsakliga
utbildningsinnehållet
samt hur man
ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar.
RSO har ansvarat och genomfört sammanlagt 24 temadagar om arbetsmiljöfrågor
regionerna för de lokala skyddsombuden.
Sammanlagt har 15 BAM-utbildningar
hållits av RSO vid 792 timmar extern utbildning under året.
i
GS
Bedriven
verksamhet
l. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid
till rådgivning och stöd via telefon och e-post.
som gått
Inget rapporterat.
2. Ange antalet arbetsställen
ett förebyggande
som omfattas
arbetsmiljöarbete
av FHV och om avtalet omfattar
samt om upphandlingen
även
har skett i samverkan
med den fackliga organisationen.
Av 932 besökta arbetsställen så omfattas 761 av FHV-avtal. 417 av dessa
innehåller skrivningar om ett förebyggande
arbetsmiljöarbete.
Upphandling
av
FHV i samverkan med den fackliga organisationen har skett vid 176 tillfällen.
3.
3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök
huvudsak handlade
frågor.
Ingen rapportering
som RSO genomförde under året i
om SAM, teknik, yrkeshygien
eller medicinska
och sociala
3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på
arbetsplatserna?
Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns
skilda arbetsvillkor.
RSO har som tidigare år prioriterat att få igång en process kring SAM på
arbetsplatserna. RSO har även varit med att via Prevent ta fram ett webbbaserat
verktyg
för säkerhetsvisaren.
9
4. Ange om de regionala skyddsombuden
(förutom det vanliga verksamhetsarbetet)
har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt
och i såfall antal och vilket innehåll
projektet/projekten
har haft samt vilken eflekt det/de har haft.
Inga projekt men däremot satsningar på ökad arbetsmiljökunskaper
hos
arbetsgivarsidan.
Förändringar
5. Är det någon förändring
i arbetsmiljön
inrapporterat till förbund/region/avdelning
verksamhetsår?
Verksamhetsmålet
som de regionala skyddsombuden
jämfört med föregående
har
med antal arbetsplatsbesök under året har inte uppnåtts enligt
planeringen.
6. Ange även om de regionala
skyddsombuden
har påverkats av Arbetsmiljöverkets
som inrapporterat
om verksamheten
neddragningar på lokal nivå under året.
Arbetsmiljöverkets
omorganisation
till färre kontor har påverkat antal
inspektionsbesök
på arbetsplatserna inom förbundets branscher. Det rapporteras
även från RSO att det görs färre upptöljningsbesök
av Arbetsmiljöverket
inspektioner.
Utbildning
7. Intern utbildning
Ange antal utbildningstimmar
samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet
för de
interna utbildningarna
som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och
mäns olika förutsättningar
i utbildningarna.
RSO har genomgått internutbildning
i form av utredningskurs
i arbetsmiljö, fysiska
och psykisk arbetsbelastningsfaktorer,
hot och våld i arbetslivet,
arbetsanpassning/rehabilitering.
Det har även genomförts utbildning för RSO om
kvinnors och mäns olika förutsättningar i skogsutbildningen.
Fördelningen av män
och kvinnor vid de interna utbildningarna har varit 80 % män och 20 % kvinnor,
något som speglar könsfördelningen
i förbundets branscher. Förbundets utbildning
för sina RSO har syfie till att öka kunskapen om RSOs roll inom GS
branschområden
samt hur man genomför probleminventering
och de mål som är
uppställda inom arbetsmiljöområdet
samt tillämpning av checklistor.
8. Extern utbildning
Ange antal utbildningstimmar
för de externa utbildningar som RSO medverkat i
under verksamhetsåret
samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet
samt hur man
ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar.
Handels
Bedriven
verksamhet
1. Ange en uppskattning
.iprocent
av hur stor andel av RSOs årsarbetstid
till rådgivning och stöd via telefon och e-post.
som gått
10
Det varierar mellan förbundets avdelningar
men totalt har de regionala skyddsombuden
året gått till rådgivning och stöd.
beroende geografiska förutsättningar
uppgett att 15 % av arbetstiden under
2. Ange antalet
av FHV och om avtalet
arbetsställen
som omfattas
omfattar
även
ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan
med den fackliga organisationen.
Av 2 508 besökta arbetsställen omfattas av avtal om FHV. Knappt 25% av dessa
innehåller skrivningar om ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Upphandling av
FHV i samverkan
med den fackliga
organisationen
har skett i 5 % av fallen.
3.
3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök
som RSO genomförde
under året i
huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala
frågor.
Av de genomförda arbetsplatsbesöken
under året har 57 % omfattat det
systematiska arbetsmiljöarbetet,
10 % har omfattat Teknik, 3 % har omfattat
Yrkeshygien samt 30 % har omfattat Medicinska och sociala frågor. Det skiljer sig
åt mellan förbundsavdelningama;
en del rapporterar att arbetsplatsbesöket
omfattat
SAM och andra rapporterar mer av medicinska och sociala frågor. När det gäller
teknik eller yrkeshygien rapporterar RSO att mycket få arbetsplatsbesök
har
omfattat dessa frågor
3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besökpå
arbetsplatserna?
Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns
skilda arbetsvillkor.
Krafttag mot butiksrån har fortsatt varit ett prioriterat område med fokus på
personalens beredskap före -under- efter ett rån. När det skett ett rån har RSO
genomfört efterhjälpande
rånbesök och följt upp med en checklista som ringar in
omständigheterna
för att identifiera ut bristerna och höja sökerhetsnivån
på
arbetsplatsen. Avdelningarna
har gjort gemensamma
insatser med RSO-besök på
gallerier eller köpcentrum för att göra riktade insatser inom ett visst område,
exempelvis Säker i butik, trucksäkerhet,
anslutning till företagshälsovården
eller
psykosocial arbetsmiljö. Många RSO har även satsat på besöka kedj eföretagen för
att se hur arbetsmiljöfrågorna
behandlas på dessa arbetsplatser.
Under EUs
kampanjvecka
är förbundets samtliga RSO ute och gör riktade insatser på
arbetsplatser. Psykosociala arbetsmiljöproblem
som är vanliga och som oftast
drabbar kvinnor i handeln år otrygga jobb med otrygga anställningsformer
inklusive deltid och ensamarbete
samt stress, belastningsergonomi
och
arbetsrotation.
Andra arbetsuppgifter
är att rekrytera lokala skyddsombud,
stötta
dessa och se till att dessa får grundläggande
arbetsmiljöutbildningar.
När det gäller
6 6a § AML och 6 7§ AML så har RSO under året mer systematiserat
sitt sätt
återredovisats
sina 6 6a-aktiviteter
samt skyddsombudstopp
till förbundet centralt.
De har även varit aktiva med 6 6a-anmälningar
och krävt åtgärder från
arbetsgivaren.
I ett antal fall har det lett till ingripande från Arbetsmiljöverket,
men
i många fall har det räckt att begära åtgärder och då har arbetsgivaren
genomfört.
Det man kan konstatera är att allt fler arbetsmiljöåtgärder
från RSO gäller /Ã
ll
kränkande särbehandling och stress på arbetsplatserna. Ett skyddsombudsstopp
under året rapporterats till förbundet.
har
4. Ange om de regionala skyddsombuden
Uörutom det vanliga verksamhetsarbetet)
har deltagit i olika arbetsmiljbprojekt
och isåfall antal och vilket innehåll
projektet/projekten
har haft samt vilken eflekt det/de har haft.
RSO har som tidigare år deltagit i ett antal projekt i olika delar av landet med fokus
på ett antal frågor som: Säker i butik, LOs RSO projekt tillfällig/extern personal i
små företag, Tryggare Uppsala (ett projekt tillsammans med polisen/näringslivet
och bankerna), projekt
bruk av alkohol/droger.
om arbetsanpassning/rehabilitering,
Trygghetsprojektet
och minskad
projekt om skadligt
kontanthantering
är ett
annat samarbete som gör att alla aktörer arbetar mot samma mål. Projekt bedrivs
även direkt med företagen
checklistor,
säker
med riktade insatser för att ta fram skräddasydda
kontanthantering
och säkerhetscertiñering.
Förändringar
5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden
inrapporterat till förbund/region/avdelning
jämfört med föregående
har
verksamhetsår?
Kameraövervakning
i butiker och lager har ökat, vilket leder till en del
psykosociala problem på arbetsplatserna. Mer och mer används kameror för att
övervaka personalen snarare än för att förebygga brott. Problem med kränkningar,
stress och slimmade organisationer har ökat. Sådana psykosociala
arbetsmilj öproblem blir ofta en konsekvens vid neddragningar eller
omorganisationer
på arbetsplatserna. Detta tillsammans med problematiken
kring
rån, våld och hot är handelns största arbetsmilj öproblem och samtidigt den största
framtidsutmaningen.
våldssituationer
Bristerna
i omhändertagandet
av brottsoffer
vid hot- och
kvarstår. De små företagen har sämre kunskaper om AML och
dess föreskrifter eller inga kunskaper alls. Den stora oklmskapen om det tudelade
ansvaret för arbetsmiljöfrågorna
mellan in- och uthyrande företag i
bemanningsbranschen
är ett problem.
6. Ange även om de regionala
skyddsombuden
har påverkats av Arbetsmiljöverkets
som inrapporterat
om verksamheten
neddragningar på lokal nivå under året.
I likhet med tidigare är det svårt att kontakt med inspektörema
och deras tid är
begränsad for besök på de små arbetsplatsema inom Handels område. Det
samarbete man tidigare hafi med inspektionen har helt eller delvis upphört. Allt
färre inspektörer finns att tillgå, Varför antalet inspektioner inom förbundets
verksamhetområde
minskar påtagligt. Det är fortsatt svårt att få ut inspektörer
det gäller vid rån enligt 3 3a anmälningar. Den typen av aktivitet från
inspektöremas
när
sida har minskat eller helt upphört. RSO är mycket oroade över
Arbetsmiljöverkets
utveckling. Mycket mer arbete läggs idag på förbundens RSO
på grund av Arbetsmiljöverkets
minskade resurser. Man saknar det tidigare stödet
från inspektionen
och som nu ses som att det är helt ur funktion.
Utbildning
7. Intern
utbildning
ä
12
Ange antal utbildningstimmar
samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet
för de
interna utbildningarna
som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och
mäns olika förutsättningar
i utbildningarna.
RSO har genomgått 816 utbildningstimmar
som omfattar ”Praktisk RSO” om
rollen som RSO och branschens speciñka arbetsmilj öproblem. Andra
utbildningsinsatser
har gällt de svåra samtalen och hur människor reagerar i olika
kriser och olika reaktioner och hur man bemöter dem. RSO-träffar har genomförts
inom förbundet för att byta erfarenheter och stärka RSO i deras roll samt om att
strategiskt organisera förbundets arbete som gäller kedj eiöretag och se till att alla
RSO har bra och uppdaterade verktyg. Aspekten kvinnors och mäns skilda
förutsättningar beaktas i utbildningarna eftersom det är en ständigt närvarande
fråga inom förbundets branscher, till exempel gällande deltid/heltid,
arbetsorganisation,
kvinnor
tunga lyft, monotona kassapass och arbetsskador samt att
och män reagerar olika vid krissituationer.
8. Extern utbildning
Ange antal uibildningstimmar
för de externa utbildningar som RSO medverkat i
under verksamhetsåret
samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet
samt hur man
ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar.
RSO har totalt medverkat
vid 553 timmars extern utbildning för lokala
skyddsombud
med temana BAM/ SAM samt säkerhetsutbildning
(rån, hot och
våld). Andra utbildningar har innefattat ergonomi, arbetskador, samt genusteknik
genom företagshälsovården.
Dessutom har utbildningar genomförts i trucksäkerhet
och konflikthantering.
förutsättningar
Hotell
Även i de extra utbildningarna har kvinnors och mäns olika
beaktas.
och
Restaurang
Facket
Förbundet har under verksamhetsåret
påbörjat en organisationsförändring
utifrån
2014 års kongressbeslut.
Förändringen omfattar även förbundets regionala
skyddsombudsverksamhet.
Med anledning av detta har de uppsatta
verksamhetsmålen
för den regionala skyddsombudsverksamheten
inte kunnat
uppnås under året.
Bedriven
verksamhet
1. Ange en uppskattning
i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid
till rådgivning och stöd via telefon och e-post.
Ingen rapportering.
2. Ange antalet arbetsställen
som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även
ett förebyggande
arbetsmiljöarbete
med den fackliga organisationen.
Ingen rapportering.
3.
som gått
samt om upphandlingen
har skett isamverkan
13
3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök som RSO genomförde under året i
huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala
fifigor.
Av de genomförda arbetsplatsbesöken
under året har 214 besök omfattat det
systematiska
arbetsmiljöarbetet,
samt 128 besök omfattade Medicinska och sociala
frågor.
3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på
arbetsplatserna?
Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors
skilda arbetsvillkor.
RSO har för övrigt vid sina arbetsplatsbesök
arbetsanpassning/rehabilitering,
och mäns
behandlat frågor kring
arbetskadeutredningar,
jämställdhetsfrågor
samt
rekrytering och utbildning av lokala skyddsombud.
4. Ange om de regionala skyddsombuden
(förutom det vanliga verksamhetsarbetet)
har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt
och i såfall antal och vilket innehåll
projektet/projekten
har haft samt vilken efi'ekt det/de har haft.
Under 2013 beslöt förbundet att man skulle inleda ett projekt avseende
hotellstädares arbetsorganisation. Projektet gick under narrmet "Rena rum och
smärtfri personal”. Som ett led i detta projekt genomförde RSO under våren 2014
skyddsronder efter en framtagen checklista. Syftet var att få en bild över vilket
inflytande
hotellstädare
har över sin arbetssituation
och sin arbetsmiljö.
Prioriteringen var att se över hur samråd och företagshälsovården
hanteras då dessa
frågor har en stor påverkan på det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
Totalt deltog
91 hotell i kartläggningen. 24 procent av de tillfrågade svarade att det fanns ett
fungerade samråd och att de genom dessa kan påverka sin arbetssituation. 80
procent av de tillfrågade svarade att de hade tillgång till en företagshälsovård.
Tillsammans
med arbets- och miljömedicinska
kliniken vid Lunds
Universitetsjukhus
har förbundet inlett belastningsergonomiska
undersökningar
på
hotellstädare vid sex hotell i Mahnö/ Lund regionen. Under 2014 startade under
IULs HRCT-grupp den globala städkampanjen ”Make up my workplace- Dignity
for Hotel Housekeepers” vars syfte är att belysa hotellstädares arbetssituation ur ett
arbetsmiljöperspektiv.
I Sverige genomfördes
den så kallade städkampanjen.
Förändringar
5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden
har
inrapporterat
till förbund/region/avdelning
jämfört med föregående
verksamhetsår?
RSO rapporterar att arbetsmiljön i branschen försämras och att bristerna finns i
första hand i den psykosociala arbetsmiljön. Orsakerna står att finna dels i
slimmande arbetsorganisationer,
dels i förekomsten av kränkningar.
6. Ange även om de regionala skyddsombuden
som inrapporterat
om verksamheten
har påverkats av Arbetsmiljöverkets
neddragningar på lokal nivå under året.
RSO upplever det allt svårare att få kontakt med Arbetsmiljöverkets
inspektörer
vilket med all säkerhet kan sättas i samband med de neddragningar som gjorts på
Arbetsmiljöverket.
\\
14
Utbildning
7. Intern
utbildning
Ange antal utbildningstimmar
samt de huvudsakliga
utbildningsinnehålletför
de
interna utbildningarna
som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och
mäns olika förutsättningar
i utbildningarna.
RSO har genomgått interna utbildningar med fokus på SAM, ergonomisk
belastning, psykosociala
arbetsmiljöfrågor
samt om arbetsgivarens ansvar gällande
arbetsanpassning/rehabilitering.
8. Extern utbildning
Ange antal utbildningstimmar
för de externa
utbildningar
som RSO medverkat
i
under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man
ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar.
RSO har medverkat i extern utbildning för de lokala skyddsombuden med
inriktning
på BAM
(grundläggande
arbetsmiljöfrågor).
IF Metall
Det har under verksamhetsåret
skett ett antal byten av RSO, vilket har inneburit att
målet om antal arbetsplatsbesök
inte har uppnåtts. Det framkommer
även i
rappoiterna från RSO att man är för få eller att nyrekryteringen
pågår.
Bedriven
verksamhet
1. Ange en uppskattning
i procent
av hur stor andel av RSOs årsarbetstid
som gått
till rådgivning och stöd via telefon och e-post.
RSO uppger att ca 8,3 % eller totalt 3 324 timmar har gått till rådgivning
(32 av 37 förbundsavdelningar
och stöd.
har inrapporterat.)
2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även
ett förebyggande
arbetsmiljöarbete
samt om upphandlingen
har skett i samverkan
med den fackliga organisationen.
Av besökta arbetsställen omfattas 2 095 av avtal om FHV. 705 stycken av dessa
innehåller skrivningar om ett förebyggande
arbetsmiljöarbete.
Upphandling av
FHV i samverkan med den fackliga organisationen har skett vid 141 tillfällen.
3.
3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök
som RSO genomförde
under året i
huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien
eller medicinska och sociala
frågor.
Av de genomförda arbetsplatsbesöken
under året har 4 357 besök omfattat det
systematiska arbetsmiljöarbetet,
984 besök har omfattat Teknik, 416 besök
omfattade Yrkeshygien
samt 378 besök om Medicinska
och sociala frågor.
3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besökpå
arbetsplatserna?
Beskriv
skilda arbetsvillkor.
även hur man vid besöken har beaktat kvinnors
och mäns
i
15
Nedan fortecknas en del av den verksamhet som för övrigt bedrivits av RSO:
o Inventerat behov av rekrytering av skyddsombud och handlingsplan med focus
0
på fler kvinnliga skyddsombud - (32 avdelningar har rapporterat nyrekrytering
av l 200 nya skyddsombud).
Vid arbetsplatsbesöken
sett på kvinnors och mäns olika förutsättningar
utifrån
arbetsplatsens utformning och vid inköp av verktyg.
Att fler arbetsplatser ska vara anslutna till FHV.
Att fler arbetsplatser tecknar avtal inom arbetsmiljöområdet.
Informerat om nyttan av tillbudsrapportering samt det systematiska
arbetsmiljöarbetet
samt medverkat
vid arbetsgivarens
upprättande
av
policydokument.
0
Genomgång
av den psykosociala
arbetsmiljön.
De avdelningar som inte uppnått sina Verksamhetsmål anger bland annat, for få
eller nyrekryterade RSO. Problem med slimmande organisationer på många
arbetsplatser medför att RSO inte kan ta ledigt. Avdelningarna rapporterar att man
under 2014 rekryterat
ett 30-tal nya RSO och att behovet
av att rekrytera
ytterligare
ett 90-tal. Förbundet tror att det kommer finnas ett stort behov av att få de nya RSO
till funktionsutbildningen för RSO.
4. Ange om de regionala
skyddsombuden
(förutom det vanliga
verksamhetsarbetet)
har deltagit i olika arbetsmilfliprojekt och i såfall antal och vilket innehåll
projektet/projekten har hafl samt vilken eflekt det/de har haft.
Ett flertal RSO anger att de varit/är delaktiga i några projekt: Tvärfackligt nätverk:
BAM - nätverket i Dalarna, Information till elevskyddsombud,
Skyddskommittéprojektet,
Kemiska hälsorisker, samrådsprojekt
tillsammans
Arbetsmiljöverket, Projekt Outokumpu - arbetsmiljöansvar vid outsourcing.
flertal RSO har även varit delaktiga vid framtagande av gemensamma
med
Ett
arbetsrniljömaterial.
Förändringar
5. Är det någon förändring
i arbetsmiljön
inrapporterat
till förbund/region/avdelning
verksamhetsår?
som de regionala skyddsombuden
jämfört med föregående
har
Andelen företag som ansluter sig till FHV ökar. Fler företag och medlemmar visar
ett ökat intresse för att hitta rutiner i arbetsmiljöarbetet.
Kontrollen på
arbetsmiljöområdet
har blivit bättre och arbetsgivarna
efterfrågar oftare besök från
RSO. En tendens till fler återbesök av RSO på grund av AVs neddragningar
kan
noteras. Nivån på arbetsmiljön har förbättrats mycket beroende på det arbete som
RSO gör ute på de små och medelstora
av lokala skyddsombud.
arbetsplatserna,
bland annat via rekrytering
Förbundet ser även att SAM får fäste på arbetsplatserna
och att detta resulterar i att ett ökat antal arbetsplatser
arbettsmilj öarbetet. Det återstår emellertid fortfarande
arbetar med det systematiska
mycket arbete innan alla
företag uppfyller föreskriftens grundkrav. Antalet arbetsolyckor/arbetsskador
ökat på ett antal platser i landet men positivt är att fler tillbuds- och
olycksfallsanmälningar
har börjat skrivas, mycket tack vare information
har
från RSO.
RSO har i många år inskärpt vikten av tillbuds- och olycksfallsanmälningar,
vilket
k
16
resulterat
i att fler sådana skrivs. De psykosociala
problemen
har ökat och RSO har
fått hjälpa arbetagivarna vid framtagande av rutiner för detta. Fler medlemmar
inom bemanningsbranschen
påverkar RSOs arbete efiersom de är svårare att träffa.
Ett antal avdelningar
skyddsombudsstopp
rapporterar att RSO har fått utfärda ett stort antal
och även utfärdat ett antal 6 6a§ AML.
6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat om verksamheten
har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året.
Tre avdelningar
rapporterar
att samverkan
med Arbetsmiljöverket
och de övriga att det blivit sämre jämfört med verksamhetsåret
inkommit
har blivit bättre
2013 års. RSO har
med följande rapportering:
0
En större belastning på RSOs arbete då fler av de frågor som skyddsombud
arbetsgivare tidigare ställt till Arbetsmiljöverket
nu ställs till RSO.
0
Svårare att få kontakt med inspektörema
- längre handläggningstider
minskade inspektionsbesök
- AV kontrollerar mer sällan arbetsgivarnas
åtgärdplan.
RSOs återbesöksfrekvens
på arbetsplatserna
har ökat.
Sämre uppföljning, som bland annat genomförs via telefon och sämre
återkoppling till RSO.
Arbetsmiljöverket
anses idag endast som en informationsmyndighet
och
inspektionen
saknas ute på arbetsplatserna.
0
och
Färre avdelningar innebär en större geografisk spridning av företagen. Här måste
Arbetsmiljöverkets
inspektörer stödja skyddsombuden
på arbetsplatserna
och med
kraft visa att det kan bli smärtsamt för arbetsgivare eller anställda som inte
respekterar skyddsombudets
uppdrag.
Utbildning
7. Intern utbildning
Ange antal utbildningstimmar
samt de huvudsakliga
utbildningsinnehållet
interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat
mäns olika förutsättningar
i utbildningarna.
Av förbundets
RSO har 209 deltagit i totalt 6 000 timmars
Förbundet genomför årligen en tvådagarsutbildning
för de
kvinnor och
'
intern utbildning.
för RSO. För 2014
genomfördes
seminarier om nanoprodukter,
säkerhetskultur,
genomgång av
webbverktyg,
de nya påföljdssystemet
på AML (sanktionsavgiften)
samt hållbart
arbete. En genomgång av statistik samt vikten av att rekrytera fler kvinnliga RSO.
Lokalt/regionalt
har utbildningar i kvinnors och mäns olika förutsättningar
utifrån
arbetsorganisatorisk
synvinkel genomförts. Andra lokala/regionala
utbildningar har
omfattat belastningsergonomi,
vikten av att kvinnors och mäns förutsättningar
beaktas vid arbetsplatsens
utformning och den fysiska och psykiska belastningen.
Utbildningarna
utgår alltid ifrån arbetsplatsnivå
med ett helhetsperspektiv
inkluderat kvinnors och mäns olika förutsättningar.
8. Extern
utbildning
l7
Ange antal utbildningstimmar
för de externa
under verksamhetsåret
samt det huvudsakliga
utbildningar som RSO medverkat i
utbildningsinnehållet
samt hur man
ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar.
108 av förbundets RSO har medverkat vid 3 547 timmar externa utbildningar.
Dessa har omfattat bland annat följande teman och utgått ifrån kvinnor och mäns
olika förutsättningar: BAM utbildning, det systematiska arbetsmiljöarbetet,
kemiska hälsorisker, ergonomi och förslitningsskador,
psykosocial arbetsmiljö,
truckar och pallställ, arbetsplatsens utformning, de nya påföljdssystemet
i AML
(sanktionsavgiften)
samt arbetsanpassnings-lrehabiliteringsfrågor.
Kommunal
Bedriven
verksamhet
1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått
till rådgivning och stöd via telefon och e-post.
I genomsnitt har 26,5 % har förbundets RSO lagt ner på rådgivning och stöd till
både medlemmar och arbetsgivare. När det gäller arbetsgivarna har förbundet tagit
fram ett nytt arbetsätt gällande rådgivning för att RSOs rådgivning inte ska kunna
användas mot de anställda. Tyvärr har det förekommit tillfällen då RSO har kunnat
synliggöra att arbetsgivarens egentliga intresse i ohälsofrågor har varit att få svar
samt påskynda förloppet att komma till uppsägning av den anställda. När en
arbetsgivare söker svar ska RSO därför vara tydlig med att beskriva arbetsgivarens
roll och skyldigheter utifrån gällande lagstiftning
RSO inte är konsulter utan fackliga skyddsombud.
kontaktuppgifter
inom arbetsmiljöområdet
RSO ger arbetsgivaren
och att
att vidarebefordra den anställda som sedan kan välja om hon/han
önskar biträde av ett RSO. Uppdraget ska komma
lokalt skyddsombud
önskar stöd i en fråga.
utifrån att den anställda eller
2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även
ett förebyggande
arbetsmiljöarbete
samt om upphandlingen
har skett i samverkan
med den fackliga organisationen.
Av besökta arbetsställen omfattas cirka 1 700 av FHV. Det är stora skillnader (även
inom grupperna små respektive större företag) i om FHV avtalen även omfattar
förebyggande arbetsmiljö. Det finns allt från nollavtal till att allt förebyggande
arbetsmiljöarbete
omfattas.
Generellt
är förbundets
RSO infomierade
om att FHV
ska upphandlas. Det finns dock även arbetsgivare som blir upprörda när de hör att
FHV upphandling bör ske i samverkan med den fackliga organisationen
att det är arbetsgivaren ensidigt som bestämmer detta.
och menar
3.
3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök
som RSO genomförde
huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien
under året i
eller medicinska och sociala
fldgor.
Av de genomförda arbetsplatsbesöken
under året har 5 025 besök omfattat det
systematiska arbetsmiljöarbetet,
768 besök har omfattat Teknik, 647 besök
omfattade Yrkeshygien
samt 2 688 besök om Medicinska och sociala frågx
18
3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på
arbetsplatserna?
Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns
skilda arbetsvillkor.
RSO har under verksamhetsåret
rekryterat och stöttat de lokala skyddsombuden
samt hjälpt till att upprätta skyddskommittéer på arbetsplatserna och säkerställt
rutiner och ansvar enligt SAM. Branschspecifika träffar med anställda inom golf
och personliga assistenter.
trafik/transportfrågor.
Samverkansträffar
med Arbetsmiljöverket
4. Ange om de regionala skyddsombuden
Wrutom
har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt
och isåfall
projektet/projekten
angående
det vanliga verksamhetsarbetet)
antal och vilket innehåll
har haft samt vilken eflekt det/de har haft.
RSO har deltagit i följ ande projekt under verksamhetsåret:
0
Kemikaliehantering
0
0
Kartläggning av hästnäringen.
Kartläggning av arbetsgivare/arbetsplatser
inom städ och tekniska
yrken.
utifrån
hur organisationen ser ut,
var arbetsgivarens representanter finns,
vilka uppgifter dessa har enligt SAM,
vilken utbildning de har i arbetsmiljö.
var det finns lokala skyddsombud och var dessa saknas.
Förändringar
5. Är det någon förändring i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden
inrapporterat till förbund/region/avdelning
jämfört med föregående
verksamhetsår?
Många arbetsplatser
upplever
att det är för mycket
har
att göra och för lite personal.
Det skrivs fler 6 6a §AML på grund av att arbetsgivaren inte lyssnar/samverkar
med personalen. Dessutom ökar fallen av hindrade av skyddsombud ute på
arbetsplatserna.
Det är stora bekymmer
inom bussbranschen
gällande hanteringen
av gods. Det saknas ordentliga riktlinjer för vilken sorts gods som ska vara
bussanpassat. Det medför att i stort sett vad som helst skickas, varvid godset ofla
blir för tungt/och/eller för skymmande vilket försvårar arbetet. Detta är särskilt
besvärande för kvinnliga förare. Arbetsgivarna är inte kompetenta i
arbetsmiljöfrågor. Man försöker runda RSO gällande iiskbedörnningar/SAM
och
företagshälsovården
används
inte som den borde. Deras uppdrag landar allt oftare i
att visa arbetsförmågan hos de sjuka och inte i att klargöra vilken arbetsförmåga de
har. De psykosociala problemen ökar, liksom den fysiska arbetsbelastningen i
spåren av nedskärningarna
som fortsätter
allt mer tydligt att arbetsgivaren tenderar
hur prioriteringar ska göras när man inte
sådana ärenden har drivits under året av
inom de flesta branscher. Det har blivit
att lägga ut ansvaret på de anställda kring
hinner med allt som ska göras. Flera
RSO, där de påpekat att arbetsgivaren
måste ta sitt ansvar och ta fram prioriteringsordningar.
Det har även framkommit
att arbetsgivarena inte vill ta fram arbetsbeskrivningar
som förtydligar vad de
anställda ska göra. En återkommande
brist i arbetsmiljöarbetet
på de arbetsplatser
z
19
som besökts under året har varit att skyddskommitté
arbetsplatsen
regelbundet
sysselsätts
saknas trots att det på
minst 50 arbetstagare.
6. Ange även om de regionala skyddsombuden
som inrapporterat
om verksamheten
har påverkats av Arbetsmiljöverkets
neddragningar
på lokal nivå under âret.
Förbundet har fått in flera ärenden från RSO som redogjort för hur de varit tvungna
att gå in och ge stöd till företag och deras arbetsgivare när "okunniga, fyrkantiga
inspektörer" kommer ut. Många arbetsgivare hör själva av sig och vill inte ha
Arbetsmiljöverket
till arbetsplatsen om inte ett regionalt skyddsombud
också är
med vid besöket. För att få råd råd och stöd från Arbetsmilj öinspektionen
eller vid
läggande av en 6 6a § AML måste situationen på arbetsplatsen vara mycket
bristfällig eller de anställda må väldigt dåligt. I verksamheter
som inte är
prioriterade av Arbetsmiljöverket
saknas kontroll från myndighetens
sida och
därför är kunskapsnivån
om arbetsmiljöarbetet
minimal. Även fördröjningar vid
handläggning
av exempelvis 6 6a anmälningar märks tydligt ute i verksamheterna.
En fdrbundsavdelning
rapporterar att Arbetsmiljöverket
i samtal ofta uppmanar
parterna att lösa arbetsmiljöfrågor
utan skriftliga framställningar.
Arbetsmiljöverket
har också velat infonnera om hur vi ska skriva en framställan,
vilka ”krav” som går att ställa. Avdelningen uppfattar detta som att det finns ett
mycket begränsat handlingsutrymme
avseende vilka krav som "får" ställas.
Utbildning
7. Intern
utbildning
Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de
interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och
mäns olika förutsättningar
t' utbildningarna.
RSO har totalt genomgått 605 timmars intern utbildning med följ ande innehåll:
0 Arbetsskadeärendehantering
utifrån kvinnor och mäns olika skador.
Utbildning i tillbudsrapportering
och arbetsskador.
Utbildning om utredningsarbete
i arbetsmiljö.
F örändringsledarutbildning
med fokus på kvinnor
Funktionsutbildning
Utbildning
och mäns olika villkor.
för RSO. Psykosocial arbetsmiljö.
i de nya påföljdssystemet
på arbetsmiljölagen.
Utbildning hur man förebygger hot och våld.
BAM handledarutbildning.
De regionala skyddsombuden
både interna som externa
8. Extern utbildning
Ange antal utbildningstimmar
under verksamhetsåret
ökat kunskapen
har även deltagit vid olika arbetsrniljökonferenser
för de externa
samt det huvudsakliga
utbildningar
som RSO medverkat
utbildningsinnehållet
i
samt hur man
om kvinnors och mäns olika förutsättningar.
Totalt har RSO medverkat vid l 303 timmars extern utbildning med teman som
BAM/ SAM för skyddsombud
arbetsplatsnivå.
samt för skyddsombud/
arbetstagare/arbetsgivare
på
å
20
Livs
Bedriven
verksamhet
l. Ange en uppskattning
i procent
av hur stor andel av RSOS årsarbetstid
som gått
till rådgivning och stöd via telefon och e-post.
RSO rapporterar
att rådgivning
och stöd per telefon
och e-post under året uppgår
till mellan 5-10 %. Undantaget är region Syd där man uppskattar sin tid till 2 %.
2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även
ett förebyggande
arbetsmiljöarbete
samt om upphandlingen
har skett i samverkan
med den fackliga organisationen.
Anslutningsgraden
till företagshälsovården
är fortsatt är mycket låg på förbundets
arbetsställen. Av 940 besökta företag under âret rapporteras att 440 är anslutna till
FHV. I 145 avtal med F HV finns det skrivningar om ett förebyggande
arbete.
Upphandling av FHV i samverkan med den fackliga organisationen sker bara i ett
fåtal fall. I södra Sverige uppges att detta skett i cirka hälñen av upphandlingama.
3.
3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök
som RSO genomförde
under året i
huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala
frågor.
Av de genomförda arbetsplatsbesöken under året har 390 besök omfattat det
systematiska
arbetsmiljöarbetet,
590 besök har omfattat
omfattade Yrkeshygien
samt 289 besök om Medicinska
Teknik, 100 besök
och sociala ñågor.
3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på
arbetsplatserna?
Beskriv
skilda arbetsvillkor.
även hur man vid besöken
RSO har under året hanterat arbetsskadeärenden,
/rehabiliteringsärendem
Kvinnors
har beaktat kvinnors
och mäns
arbetsanpassnings-
och mäns olika villkor har beaktas i lrågor om
ergonomi och arbetsplatsens utformning. I västra Sverige har man varit tvungen att
lägga en 6 6a §AML
och invandrare.
på grund av att de anställda upplevde
kränkningar
av kvinnor
4. Ange om de regionala skyddsombuden
(förutom det vanliga verksamhetsarbetet)
har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt
och i såfall antal och vilket innehåll
projektet/projekten
har haft samt vilken efekt det/de har haft.
I den västra delen av landet har man varit delaktiga vid byte av pallstallage, vid
stora frysar på företag. Det är för tidigt att se effekten
Styckningsproj ektet är fortfarande pågående.
av denna insats.
Förändringar
5. Är det någon förändring
i arbetsmiljön som de regionala skyddsombuden
inrapporterat
till förbund/region/avdelning
verksamhetsår?
jämfört
med föregående
har
21
Den psykosociala
arbetsmiljön har under året blivit sämre. De anställda
sig ständigt underbemannade
och jagade.
6. Ange även om de regionala
skyddsombuden
har påverkats av Arbetsmiljöverkets
som inrapporterat
upplever
om verksamheten
neddragningar på lokal nivå under året.
Kontakter med Arbetsmiljöverket
i den norra delen av landet är så gott som
obefintliga, på andra håll i landet beskrivs hur svårt det är att få kontakt med
inspektörema
och att man sällan återkopplar. I västra Sverige märks den minskade
närvaron på arbetsplatserna. Man noterar där också att på de arbetsplatser där man
fått besök av Arbetsmiljöverket
är arbetsgivarna mer samarbetsvilliga.
Sverige har man inte upplevt någon förändring under året.
I södra
Utbildning
7. Intern
utbildning
Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de
interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och
måns olika förutsättningar
i utbildningarna.
RSO har fått 672 timmar intern utbildning. Innehåll: Det nya påfölj dssystemet på
AML (sanktionsavgiften), kvalitetssäkrad FHV, behovsinventering samt vad som
gäller vid hindrande
8. Extern
av skyddsombud.
utbildning
Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i
under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man
ökat kunskapen
om kvinnors
och mäns olika förutsättningar.
RSO har medverkat vid 28 externa utbildningar. Innehåll: Kemikalierhantering,
nya sanktionssystemet,
droger.
hållbar hälsa, BAM-utbildningar,
SAM,
det
samt alkohol och
Musikerna
På grund av bristande
uppnåtts.
Bedriven
personella
resurser har verksamhetsmålen
för 2014 inte
verksamhet
1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid som gått
till rådgivning och stöd via telefon och e-post.
RSO har rapporterat att 5 % av arbetstiden har gått åt till rådgivning
telefon eller e-post.
och stöd via
2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även
ett förebyggande
arbetsmiljöarbete
samt om upphandlingen
har skett i samverkan
med den fackliga organisationen.
Av 458 besökta arbetsställen omfattas 240 av FHV vilket motsvarar drygt 52 %.
De flesta arbetstagarna inom musikerområdet
är frilans och arbetar på ytterst korta
kontrakt och endast tillfälligt. De kan således sällan tillgodogöra sig eventuell FHV
\/
22
på det ställe de spelar. Även om det i ett flertal avtal ingår skrivningar om ett
förebyggande
arbetsmiljöarbete
så tycks FHV inte användas i förebyggande
syfte
vad gäller musikemas arbetsmiljö. Upphandling
fackliga organisationer har inte skett.
av FHV i samverkan med den
3.
3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök
som RSO genomförde
under året i
huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala
frågor.
Av de genomförda
arbetsplatsbesöken
systematiska
arbetsmiljöarbetet,
Medicinska och sociala frågor.
under året har 389 stycken omfattat det
46 besök har omfattat
Teknik och 23 stycken
3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på
arbetsplatserna?
Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns
skilda arbetsvillkor.
En viktig funktion med RSOs
följ er lagstiftningen
har de regionala
arbetsplatsbesök
är att bevaka att arbetsgivaren
och att initiera arbetsmiljöarbete
skyddsombuden
kontaktat
på arbetsplatsen.
nya grupper,
Under året
såsom scenbyggare,
för att
orientera sig i musikemas komplexa arbetsmiljö. RSO har medverkat vid vid
ombyggnation och då i i möte med byggherre och entreprenör.
De frågor förbundets RSO hafi fokus på under året på är att under
arbetsplatsbesöken
föra samtal om jämställdhetsarbetet
, kränkande särbehandling,
sexuella trakasserier, tunga lyft samt om kvinnors och mäns behov av separata
omklädningsrum.
4. Ange om de regionala skyddsombuden
(förutom det vanliga verksamhetsarbetet)
har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt
och i såfall antal och vilket innehåll
projektet/projekten
har haft samt vilken efi’ekt det/de har haft.
RSO har under året inte deltagit i några projekt.
Förändringar
5. Är det någon förändring
inrapporterat
i arbetsmiljön
till förbund/region/avdelning
som de regionala
skyddsombuden
har
jämfört med föregående
verksamhetsår?
Det rapporteras om en ökad förväntan från arbetsgivare att musiker ska arbeta som
F -skattare. All fler arbetsgivare upplever sig därmed inte ha ett arbetsmilj öansvar
för dem som fakturerar
fastighetsägare
sin lön. Det har i vissa regioner
blivit enklare
att få
arbetsgivare och arrangörer att förbättra arbetsmiljön för
musikerna.
6. Ange även om de regionala skyddsombuden som inrapporterat
om verksamheten
har påverkats av Arbetsmiljöverkets
neddragningar
på lokal nivå under året.
Det rapporteras
om fortsatt försämrad kontakt med Arbetsmiljöverket,.
att nå inspektörema
på musikemas
arbetsid (obekväm
arbetstid). P/
Det är svårt
23
Utbildning
7. Intern
utbildning
Ange antal utbildningstimmar samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet för de
interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och
mäns olika förutsättningar
i utbildningarna.
RSO har genomgått 136 timmar intern utbildning. Innehåll: SAM, psykosocial
arbetsmiljö, arbetsmiljöavtal
och juridiken kring dessa. Ett genomgående tema i
utbildningarna är kvinnors och mäns olika förutsättningar.
8. Extern
utbildning
Ange antal utbildningstimmarfdr
de externa utbildningar som RSO medverkat i
under verksamhetsåret
samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet
ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar.
samt hur man
RSO har medverkat vid totalt 5 utbildningstimmar för unga musiker för att Öka
kunskapen om introduktion i arbetsmiljöfrågor och om vilka rättigheter som man
har enligt AML.
Målarna
Bedriven
verksamhet
1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid
till rådgivning och städ via telefon och e-post.
RSO rapporterar en uppskattning på 15-20 % som gått åt till rådgivning.
som gått
2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även
ett förebyggande
arbetsmiljöarbete
samt om upphandlingen
har skett i samverkan
med den fackliga organisationen.
De flesta av förbundets arbetsställen omfattas av avtal om FHV. Dels är det
inskrivet i kollektivavtalet att arbetsgivaren ska teckna avtal med FHV, dels ställer
föreskriften om arbete med härdplaster krav på hälsoundersökning för lackerare.
Kontrollen
att avtal finns sker med jämna mellanrum,
löneförhandlingar
antingen i samband med
eller vid riktade projekt. I kollektivavtalet
för måleriyrket finns
texter om att arbetsmiljöarbetet
ska vara förebyggande
och att det ska tecknas avtal
om företagshälsovård
inklusive hälsoundersökning.
Tyvärr finns det förebyggande
arbetet i de flesta fall inte med i de tecknade avtalen. Arbetsgivama
har endast i ett
fåtal fall samverkat med skyddsombuden
vid upphandling av FHV.
3.
3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök
som RSO genomförde
huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien
eller medicinska
frågor.
under året i
och sociala
Alla de av RSO besökta arbetsplatserna utgår ifrån SAM. Om inte SAM ligger till
grund för RSOs arbetsplatsbesök
så faller till exempel frågan om riskbedönming
på
andra områden. För övriga områden är fördelningen jämn. Cirka 33% av besöken
har handlat om Teknik, 33% om Yrkeshygien
samt 33% om Medicinska och
sociala frågor.
s
24
3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på
arbetsplatserna?
Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns
skilda arbetsvillkor.
Generellt skiljer förbundet inte på kvinnor och mäns arbetsvillkor utan arbetet ska
vara anpassat efter individen. RSO har under verksamhetsåret
haft fokus på
personalutrymmen.
Då branschen historiskt sett varit mansdominerad
finns det här
en del att göra för att uppfylla avtalens och lagens krav gällande män och kvinnor
framförallt gällande skilda omklädningsrum.
möter vid sina arbetsplatsbesök
arbetsmiljöproblem.
4. Ange om de regionala
De kvinnor inom branschen som RSO
har inte uppgett
skyddsombuden
har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt
att de upplever
(förutom
några specifika
det vanliga verksamhetsarbetet)
och i såfall antal och vilket innehåll
projektet/projekten
har haft samt vilken eflekt det/de har haft.
En av förbundets avdelningar har genomfört ett FHV-projekt med syfte att
säkerhetsställa att samtliga anställda omfattas av FHV enligt gällande
kollektivavtal.
Alla företag har FHV och detta följs upp på infonnationsmöten
de anställda.
med
Förändringar
5. Är det någon förändring i arbetsmiljön
som de regionala skyddsombuden
har
inrapporterat
till förbund/region/avdelning
jämfört med föregående
verksamhetsår?
RSO från två förbundsavdelningar
rapporterar att rivningen av asbest ökar och att
kunskapen saknas, alternativt så ”struntar” byggama i kraven. En annan avdelning
rapporterar att företagen i större utsträckning
använder fasta ställningar istället för
rullställningar, vilket är positivt.
6. Ange även om de regionala skyddsombuden
som inrapporterat om verksamheten
har påverkats av Arbetsmiljöverkets
neddragningar
på lokal nivå under året.
Förbundet konstaterar att svaret på denna fråga är detsamma som tidigare år.
Arbetsmiljöverkets
inspektörer åker inte ut när RSO påtalar brister och de har inte
tid att delta vid lokala utbildningar. När det gäller medverkan från inspektionen på
centrala RSO konferenser har man ställt in i samma utsträckning som tidigare år.
Utbildning
7. Intern utbildning
Ange antal utbildningstimmar
samt de huvudsakliga
utbildningsinnehållet
för de
interna utbildningarna som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och
mäns olika förutsättningar
i utbildningarna.
Förbundet genomför årligen en tre dagars intern utbildning för sina samtliga RSO.
Innehållet i 2014 års utbildning: Lackeringsverkstäder,
säkra transporter i
hantverksbilar,
arbetsmilj
öbrott,
organisatoriska
frågor
som stöd till lokala
skyddsombud,
kartläggning av utbildningsbehov
för RSO, genomgång
förbundsmaterial
och behov av uppdatering eller nyproduktion?!
av
t
25
De lokala utbildningarna
som RSO genomgått innehöll: asbestshantering,
arbetsmiljö på väg, utredning av arbetsplatsolyckor,
ställningar, elsäkerhet,
droger/socialmedicinsk/spel
i samverkan med ALNA, det nya påföljdssystemet
AML (sanktionsavgiften).
8. Extern utbildning
Ange antal utbildningstimmar
under verksamhetsåret
ökat kunskapen
för de externa
utbildningar
som RSO medverkat
samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet
om kvinnors
i
i
samt hur man
och mäns olika förutsättningar.
RSO medverkat vid 384 timmars extern utbildning. Bland annat vid BAM och
vidareutbildning
för skyddsombuden
med innehåll såsom utredning av
arbetsplatsolyckor,
elsäkerhet och ställningar. Vidare har RSO utbildat bil- och
industrilackerare.
SEKO
Bedriven
verksamhet
1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid
till rådgivning och stöd via telefon och e-post.
Totalt är bedömningen
att rådgivning
2. Ange antalet arbetsställen
som gått
och stöd stått för cirka 3 %.
som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även
ett förebyggande
arbetsmiljöarbete
samt om upphandlingen
har skett i samverkan
med den fackliga organisationen.
Av besökta arbetsställen
omfattas 365 av FHV. I 125 av dessa avtal finns
skrivningar om ett förebyggande arbetsmiljöarbete.
I fyra fall har arbetsgivaren
upphandlat FHV i samverkan med den fackliga organisationen.
3.
3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök
som RSO genomförde
huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska
frågor.
Av de genomförda
systematiska
Yrkeshygien
arbetsplatsbesöken
under året i
och sociala
under året har 288 besök omfattat det
arbetsmiljöarbetet,
211 besök omfattade Teknik, 39 besök omfattade
och 125 besök omfattade Medicinska och sociala frågor.
3:2 Vilken övrig verksamhet har bedrivits under årets RSO-besök på
arbetsplatserna?
Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors
skilda arbetsvillkor.
och mäns
RSO har under året bland annat medverkat vid utredningar om dödsolyckor,
arbetsanpassnings-/rehabilitexingséirenden,
samt vid framtagande av alkohol och
drogpolicies. Kvinnors arbetsvillkor inom främst entreprenadmaskinbranschen
har
belysts. Där det framkommit brister vid exempelvis anpassning av
omklädningsrum
och arbetskläder. Skyddsstopp har lagts vid bergtäkter med
odetonerat sprängmedel.
x
ll
26
t.
4. Ange om de regionala skyddsombuden
(förutom det vanliga verksamhetsarbetet)
har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt
och i såfall antal och vilket innehåll
projektet/projekten
har haft samt vilken epêkt det/de har haft.
Ett fåtal av förbundens regionala skyddsombud
deltog i LOs RSO projekt om
tillfällig/extern
personal. RSO har även deltagit i projektet ”Friskronden” som är ett
test av ett verktyg
arbetsmiljöarbetet.
för att få samtliga på ett arbetsställe
En utvärdering pågår av projektet.
delaktiga
i det systematiska
Förändringar
5. Är det någon förändring
inrapporterat
i arbetsmiljön
till förbund/region/avdelning
som de regionala
skyddsombuden
har
jämfört med föregående
verksamhetsår?
Sämre psykosocial arbetsmiljö. Ett tuffare klimat råder på arbetsplatserna och
arbetsmilj öfrågoma blir lidande vid upphandlingar då konkurrensen är stenhård
och lägsta pris viktas högst. Slimmade
organisationer
och hög arbetsbelastning
är
en direkt följd av detta. Några RSO rapporterar svårigheter med att få
förtrondevalda
att vilja ta på sig ett skyddsombuduppdrag.
6. Ange även om de regionala skyddsombuden
som inrapporterat
om verksamheten
har påverkats av Arbetsmiljöverkets
neddragningar
på lokal nivå under året.
RSO upplever att det sker färre inspektioner på jämvägssidan.
Det finns även en
frustation över att Arbetsmiljöverket
inte kommer ut när det skett allvarliga olyckor
vilket har inträffat i flera fall.
Utbildning
7. Intern utbildning
Ange antal utbildningstimmar
samt de huvudsakliga
utbildningsinnehållet
för de
interna utbildningarna
som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och
mäns olika förutsättningar
i utbildningarna.
Totalt har RSO erhållit 72 timmars intern utbildning i ämnen ur LOs kurskatalog
inom arbetsmiljöområdet.
8. Extern
Utbildningen
har även skett gällande ”Arbete på väg”.
utbildning
Ange antal utbildningstimmar för de externa utbildningar som RSO medverkat i
under verksamhetsåret samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet samt hur man
ökat kunskapen
om kvinnors
De regionala skyddsombuden
och mäns olika förutsättningar.
har medverkat externa BAM-utbildningar
under
totalt 136 timmar.
Transport
Bedriven
verksamhet
1. Ange en uppskattning i procent av hur stor andel av RSOs årsarbetstid
till rådgivning och stöd via telefon och e-post.
som gått
0/
27
Totalt har 33 % av RSOs verksamhetstid
eller e-post.
gått till rådgivning och stöd via telefon
2. Ange antalet arbetsställen som omfattas av FHV och om avtalet omfattar även
ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt om upphandlingen har skett i samverkan
med den fackliga organisationen.
Av besökta arbetsställen omfattas 1 222 av FHV. I 414 av dessa avtal finns
skrivningar
om ett förebyggande
arbetsmiljöarbete.
Samverkan
vid upphandling
av
FHV har skett vid 180 tillfällen.
3.
3:1 Ange hur många av de arbetsplatsbesök
som RSO genomförde under året i
huvudsak handlade om SAM, teknik, yrkeshygien eller medicinska och sociala
frågor.
Av de genomförda arbetsplatsbesöken
under året har 1 457 stycken omfattat det
systematiska arbetsmiljöarbetet,
omfattade
Yrkeshygien
samt 498 stycken
3:2 Vilken övrig verksamhet
arbetsplatserna?
220 besök har omfattat Teknik, 95 stycken
har bedrivits
omfattade
Medicinska
under årets RSO-besök
och sociala frågor.
på
Beskriv även hur man vid besöken har beaktat kvinnors och mäns
skilda arbetsvillkor.
A
RSO har under året medverkat vid 382 arbetsskadeutredningar,
330
arbetsanpassnings-/rehabiliteringséirenden,
vid 93 tillfällen gällande
ritningsgranskning,
54 övriga kommittéarbeten,
samt som stöd/adjungerad
skyddskommittésammanträden.
vid 160
4. Ange om de regionala skyddsombuden
(förutom det vanliga verksamhetsarbetet)
har deltagit i olika arbetsmiliöprojekt
och i såfall antal och vilket innehåll
projektet/projekten
har haft samt vilken eflekt det/de har haft.
RSO har medverkat i ett antal projekt under verksamhetsåret.
Exempel: Från ord
till handling, Lastarskola flyg, Specialkurs för SAS Sigh Landvetter, PAM kurser,
Sophämtamas
arbetsmiljö, TYA Dammprojekt,
Bärhjälp med bärstol/trappklättare,
Bättre varumottagning,
Trucksäkerhet,
RASKGO, Kvinnor i transpoitbranschen,
Tillbudsprojektet.
Förändringar
5. Är det någon förändring
i arbetsmiljön
inrapporterat till förbund/region/avdelning
verksamhetsår?
Transports skyddsombud/RSO
arbetsmiljöarbetet
har
ser fortfarande att samverkan inom det systematiska
samt den psykosociala
6. Ange även om de regionala
som de regionala skyddsombuden
jämfört med föregående
arbetsmiljön
skyddsombuden
inte utvecklas
som inrapporterat
åt rätt håll.
om verksamheten
har påverkats av Arbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå under året.
Som förbundet anfört tidigare år finns det bland RSO fortfarande en uppfattning
om att Arbetsmiljöverket inte hanterar sakfrågor på ett sakligt och snabbt sfitt.\>
4,
28
b.
Förbundet upplever även att det finns en rättsosäkerhet i hanteringen
Det är vidare svårt att få ut inspektörer på skyddsombudsträffar.
av sakfrågor.
Utbildning
7. Intern utbildning
Ange antal utbildningstimmar
samt de huvudsakliga utbildningsinnehållet
för de
interna utbildningarna
som RSO tagit del av samt hur man beaktat kvinnor och
mäns olika förutsättningar
i utbildningarna.
RSO har genomgått 389 interna utbildningstimmar
fördelat på följ ande teman:
Kollegehjälp, TYAs RSO vecka, Ritningsgransknjng,
YKB, VERA,
Terminal/lager,
regionkonferenser,
ADR, SAM BYA, Förbundet
verksamhetsplaneringsdagar
8. Extern
för RSO.
utbildning
Ange antal utbildningstimmar
för de externa utbildningar som RSO medverkat i
under verksamhetsåret
samt det huvudsakliga utbildningsinnehållet
samt hur man
ökat kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar.
De regionala skyddsombuden
har medverkat vid 206,5 dagars externa utbildningar
med teman som PAMP, (grundläggande
arbetsmiljö), Det nödvändiga samtalet,
Signalmanutbildning,
Säker trosshantering,
SAM SGH, SAM, Lossning/lastning
Terminal, VERA, PAM BYA, DRAG.
p/
b
29
0
Ekonomisk
sakredovisning
I överensstämmelse
med gällande bidragsregler redovisar LO och förbunden för
verksamhetsåret
2014 en förbrukning av 156 778 087 kronor enligt bilaga. Av
bilagan framgår att förbunden för den regionala skyddsombudsverksamheten
av
egna medel bidragit med 80 014 228 kronor utöver det beviljade statsbidraget.
Under verksamhetsåret har LO i förskott erhållit 62 911 918 kronor. LO rekvirerar
härmed resterande belopp på 13 809 933 kronor att insättas på LOs plusgirokonto
8 50-8. Var vänlig notera på talongen
för 2014, ärendenummer
20140007
att det avser slutbetalningen
av RSO-medel
Stockholm som ovan
Landsorganisationen
i Sverige
Firmatecknare
Aukto
t
w
erad
revisor
Namnunderskrift
//Z*b.*a.f'
Bad/lir?
. . . . . . - . . . . . - . . . . . . . . . . . . - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
Namnförtydligande
Namnförtydligande
,6se Saw4Bola‘jt
qvlawuual
.......
Namnunderskrifi
Namnförtydligande
gm- qqoo-r-.çfsfif
1
1
SLUTREDOVISNING
AV REGIONALA SKYDDSOMBUDSMEDEL
LANDSORGANISATIONEN
FÖR 2014
l SVERIGE
Arbetsmiljöverketsbidrag 2014
ARBETSMILJÖVERKET
i'
"ik
76 721 850
2015-03- 30
Diarienummer
Bidragsår 2014
Antal förbundsavdelningar
som omfattas
289
Antal arbetsställen
410 605
Antal medlemmar som berörs
594 921
Antal besök på arbetsställe
50 085
1 134
Antal RSO
Antal RSO omräknat till heltid 1680 tim/år
136 486 261
Personalkostnader
Summa
förbundens
Administrativa
Förbundens
135 911 643
personalkostnader
kostnader
administrativa
14 230 709
kostnader
5 017 654
Utbildningskostnader
Summa
247
förbundens
administrativa
Summa förbundens
totala kostnader
Bidrag - Kostnader
Differens
Bidrag - Kostnad
155 160 007
76 721 850
bidrag
Differens
19 248 364
1 618 080
Summa LO totala kostnader
Summa fördelat
och utbildningskostnader
-80 056 237
i%
552/
..-
Sammanställning
av L0-förbundens
redovisning av RSO-medel
för 2014
76 721 850
SLUTREDOVISNING
2014
Förbund
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
förbavd
arbetsställen
medlemmar
platsbesök
RSO
15 142
2 456
1 438
1 453
5 652
466
7 579
10 273
1 235
458
1 243
727
1 963
heltid
§xg_gnadsarbetaref<'5rbundet
11
319 422
96 393
Elektrikerförbundet
11
3 997
17 752
121
3 712
23 212
15
3 155
19 395
19
23 858
130 229
Fastighetsanställdas förbund
GS
Handelsanställdas
förbund
Hotell och Restaurang Facket
8
302
2 865
IF Metall
37
11 333
101 724
Kommunalarbetareförbundet
14
18 285
110 048
Livsmedelsarbetareförbundet
5
940
4 146
Musikerförbundet
8
1 500
3 400
Målareförbundet
9
4 421
10 850
SEKO
Transportarbetareförbundet
Summa
förbunden
6
2 680
12 407
25
17 000
62 500
289
410 605
594 921
arbets-
50 085
1 16
64
53
94
93
54
326
142
53
21
51
31
36
1134
RSO
34,20
5,00
18,00
8,00
23,00
7,90
24,32
68,77
3,13
3,40
11,58
4,00
36,00
247,30
LO
Totalt
Personal-
Adm.
Utbildnings-
kostnader
kostnader
kostnader
25 333
2 478
6 288
2 888
18 106
5 183
11 289
30 978
1 888
1 713
5 184
2 762
21 816
949
128
519
997
181
616
344
232
439
423
565
224
026
135 911 643
574 618
289
410 605
594 921
50 085
1134
247
136 486 261
2 786
278
542
357
1 720
570
749
3 793
175
134
534
303
2 283
734
529
774
574
767
198
105
683
523
703
132
844
143
14 230 709
116190
14 346 899
178
1 072
39
498
220
14
852
1 017
133
19
426
877
466
209
175
608
475
235
403
186
034
037
0
545 949
5017 654
927 272
5 944 926
Summa adm.
Summa totala
Bidrag för
o utb. kostn
kostnader
verksåret
19 248 364
1 043 462
1 618 080
20 291 826
156 778 087
1 350 995
581 983
855 750
1 941 375
584 673
1 601 340
4 811 086
308 709
153 737
960 169
303 844
2 829 092
K
28 299
3 829
6 870
3 744
20 047
5 768
12 890
35 789
2 197
1 867
6 144
3 066
24 645
560
123
502
747
556
289
684
318
148
160
734
068
118
0
155 160 007
2 965 611
11 716
3 071
4 934
4 408
11 280
5 039
8 088
6 887
1 476
2 238
3 589
2 260
10 154
Diff bidrag
kostnader
190 -16 583 370
745
-757 378
318 -1 936 184
592
663 845
588 -8 766 968
464
-728 825
678 -4 802 006
017 -28 902 301
480
-720 668
091
370 931
961 -2 554 773
624
-805 444
031 -14 491 087
75 145 779 -80 014 228
1 576 071
-42 009
76 721 850 -80 056 237
Bilaga 1
AHBETSMILJÖVEHKET
Ink
2015 *0} 30
Diarienummer
RAPPORT
Till
ÖVER
Landsorganisationen
FAKTISKA
i Sverige
IAKTTAGELSER
(LO)
Vi har genomfört de granskningsåtgärder
som vi kommit överens om och som anges nedan avseende
de medel, uppgående till totalt 76 721 850 SEK, som LO erhållit från Arbetsmiljöverket
för regional
skyddsombudsverksamhet
under perioden 2014-01-01 till 2014-12-31. Vårt uppdrag har utförts enligt
den standard för näraliggande tjänster som är tillämplig på uppdrag att utföra granskning enligt
särskild överenskommelse,
SNT 4400.
Granskningsåtgärder
Granskningsåtgärderna
har vidtagits
och har omfattat följande:
1.
enbart mot bakgrund
av förfrågan
från Arbetsmiljöverket
Granska att RSO-medel
för 2014 om totalt 62 911 917 SEK har kommit
den sista RSO-betalningen
för 2013 om 13 809 933 SEK har kommit
i LO:s redovisning avseende
med LOs bokföring.
LO tillhanda,
till LO
samt att
LO tillhanda.
2.
Granska att kostnader uppgivna
tillämpliga fall överensstämmer
3.
Granska att rapportering
från revisor erhållits avseende medel som, enligt LO:s redovisning
avseende RSO-medlens användning, använts av förbund samt att den rapporterade
användningen
av medlen har godkänts av LO.
Iakttagelser
Vi har gjort följande
iakttagelser:
1.
Vår granskning
har ej föranlett
iakttagelser
att rapportera
2.
Vår granskning
har ej föranlett
iakttagelser
att rapportera
3.
Vår granskning
har ej föranlett
iakttagelser
att rapportera
RSO-medlens
användning
i
I
i
pwc
Eftersom de granskningsåtgärder
som vidtagits enligt ovan varken är en revision enligt ISA eller en
översiktlig granskning enligt ISRE bestyrker vi inget om den ekonomiska rapporten. Om vi hade
genomfört ytterligare granskningsåtgärder,
eller om vi hade utfört en revision enligt ISA, eller en
översiktlig granskning enligt ISRE skulle andra förhållanden
kanske ha kunnat komma till vår
kännedom och ha rapporterats
till Er.
Vår rapport är enbart avsedd för det syfte som angivits i det första stycket i denna rapport och för Er
information, och den skall inte användas för något annat syfte eller spridas till andra parter än
Arbetsmiljöverket.
Rapporten gäller endast den finansiella rapport som angivits ovan.
2015-03-27
2av2
"o
i_ ala.ao »gm/l
,
,p
S’
c
u‘
Q
2015-03-16
'U
n
{Kl
O
3
»m
v9
.
,\\"'
491-359010?
Arbetsmiljöverket
Att: Kerstin Lindberg
11279 Stockholm
Sacos
redovisning
skyddsombud
av verksamhet
med
år 2014
Allmänt
Under 2014 har regional skyddsombudsverksamhet
Sacos förbund.
regionala
Kyrkans
Akademikerförbund,
bedrivits
Lärarnas
inom sju av
Riksförbund,
Akademikerförbundet
SSR och en gemensam RSO-verksamhet inom
privata sektorn mellan förbunden Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna, J usek
och Civilekonomerna
(Saco-P).
De förbund
som bedriver
verksamheten
är
mycket olika utifrån storlek och sektorer vilket påverkar hur de har
organiserat sin RSO-verksamhet.
En del av våra förbund har relativt nyligen startat upp RSO-verksamhet. Att
skapa en ny verksamhet som ska fungera ihop med resten av
organisationen är ett arbete där man söker sig fram till den för det
förbundet bästa lösningen. På samma sätt tar det tid att rekrytera och
utbilda RSO och att skapa en god och långsiktig kunskap i organisationen.
Förbundens erfarenhet är att en väl fungerande och effektiv regional
skyddsombudsverksamhet
tar tid att bygga upp. Hos de förbund som har
startat upp sin RSO-verksamhet relativt nyligen lägger man fortfarande
kraft på att sprida kunskap om RSO verksamheten; om skyddsombudets
roll och att särskilda insatser riktad till små verksamheter går att ta del av.
Sammanfattning
av verksamheten
Vad RSO bidrar med beror mycket på hur det ursprungliga
arbetsmiljöarbetet
inrapporterade
på arbetsstället
fungerande systematiskt
arbetsmiljöarbete
den vanligaste huvudsakliga
inriktningen
nummer två kommer Medicinska
psykosocial karaktär inkluderas
arbetstempo,
Karm Fristedt
Kann.Fnstedt@saco.se
Saco
Box 2206
103 15 Stockholm
Besok: Lilla Nygatan 14
Tel vaxel: 08-613 48 OO
Fax: 08-24
77 O1
E-post: kansIn@saco.se
www.saco.se
Plusgiro:
5 61 56-3
Bankgiro:
5758933
ser ut. Genom att studera
besök är det tydligt att fokus ligger på att få till ett
konflikter
på arbetsplatserna.
SAM är klart
på de besök RSO gör. Som
och sociala frågor då frågor av
här såsom stor arbetsmängd,
högt
m.fl.
.Även om det fortfarande
finns en hel del fysiska arbetsmiljöproblem
förbundens
ändå övervägande drabbade av psykosociala och
medlemmar
organisatoriska
arbetsmiljöbrister.
vanligt förekommande
i förbundet
Många av de arbetsmil_jöproblem
är
som är
är också de som man jobbar med som
2/5
regionalt
skyddsombud,
Vissa
problem utmärker
men
sig tydligare
på de
mycket.
På många
små arbetsplatserna.
Nivån på arbetsmiljöarbetet
arbetsställen
bedrivs
för arbetsmiljöarbete
och systematiskt,
arbetsplatsen
kommer
alls, medan
det på andra
men med behov av utveckling.
på många av de besökta
till att strukturer
samverkan
struktur,
ett stort behov av information
arbetsmiljöfrågor
varierar
inte något arbetsmiljöarbete
ändå finns en fungerande
ser förbunden
på arbetsplatserna
och utbildning
arbetsplatserna.
Generellt
inom
RSO medverkar
tas fram och till att system för
förebyggande
arbetsmiljöarbete
till stånd och till att skyddsombud
på
utses.
Vissa förbunds regionala skyddsombud
hanterar en hel del enskilda
medlemsärenden
som i sin tur xdsar på bredare arbetsmiljöproblem
som
behöver åtgärdas.
Utöver frånvaron av förebyggande
rutiner för
arbetsmiljöarbete
och behovet av att få till ett fungerande
systematiskt
arbetsmiljöarbete
hanteras andra frågor som exempelvis olika psykosociala
problem,
konflikter,
hög arbetsbelastning,
samband
men omorganisationer
rehabilitering,
riskbedömningar
i
mm.
Utöver detta får RSO naturligtvis hantera mycket varierande uppdrag
såsom att hantera arbetsmiljöåtgärder
enligt 66a, verka för anpassning
arbetsplatsen,
hjälpa till när Arbetsmiljöverket
haft anmärkningar,
informera om hur man kan skapa struktur för arbetsskadeanmälningar
av
osv.
Akademikerförbundet
SSR. RSO-verksamheten
har i första hand
inriktats på arbete med det systematiska
arbetsmiljöarbetet.
Utöver brister
SAM är det de regionala skyddsombudens
uppfattning
att mycket av den
arbetsmiljöproblematik
man möter handlar om ensamarbete,
arbetsrelaterad
stress, hög arbetsbelastning
och problem med
arbetstid/ övertid. Beträffande problematik
med arbetsrelaterad
stress
upplever RSO att arbetsgivare
och arbetstagare
ofta är överens om
problembilden
men att man trots detta inte finner lösningar. Förbundets
uppfattning
är att detta beror på bristande kunskap/ bristande
stödfunktioner
hos arbetsgivaren
och tror att RSO kan spela en avgörande
roll här.
Akademikerförbundet
SSR har valt att RSO ska fokusera på SAM och
fördjupat samarbete på de arbetsplatser
där man gjort besök. RSO har
därmed inte ägnat sig åt ex. rehabiliteringsuppdrag.
Sveriges
Ingenjörer,
N aturvetarna,
J usek och Civilekonomerna
De regionala skyddsombuden
har jobbat med uppsökande
verksamhet
med
inriktning på att initiera ett systematiskt
arbetsmiljöarbete
och se till att
skyddsombud
utses på arbetsplatserna.
Privata tjänstesektorn
har hög
förändringstakt
och detta påverkar arbetet för RSO. Ibland kan det vara
svårt att få kontakt/ komma på besök. RSO konstaterar
att många
i
3/5
arbetsgivare
saknar kunskap om SAM och har vid besök från RSO Varit
tacksamma
över den information
och rådgivning man fått. Besöken har gett
arbetsgivarna
ökad insikt om arbetsmiljön.
Många arbetsplatser
saknar korrekt utsett skyddsombud
och när det finns
brister det även här i nivå på kunskap/utbildning.
De regionala
skyddsombuden
konstaterar
att inom de företag som bedriver produktion
och tillverkning följs ofta i dessa delar gällande arbetsmiljöregler
men det
brister ofta inom kontorsmiljön.
Saco-Ps regionala skyddsombud
fokuserar
på att lyfta frågor om den psykosociala arbetsmiljön.
För Lärarnas
Riksförbund
används lika stora delar av RSOverksamheten
till frågor som är kopplade till det systematiska
arbetsmiljöarbetet
som frågor kopplade till den psykosociala arbetsmiljön
(medicinska
och sociala frågor). Vanliga problem är att lärarna ofta arbetar
under stark stress till följd av mycket hög arbetsbelastning.
Kopplat till
detta följer sjukskrivningar
med rehabiliteringsinsatser.
Ofta orkar man
inte med sitt arbete på heltid och rehabiliteringen
blir en nedsatt
sysselsättningsgrad.
Annan problematik
är organisationsförändringar
med
effekter som ex. minskad arbetsstyrka
där risk för ökad arbetsbelastning
återkommer.
Ytterligare förekommande
problematik
är konflikter på arbetsplatsen,
mobbning och kränkande behandling,
hot och våld.
LR bedömer att det ofta finns behov av utbildning, både för chefer och
skyddsombud,
bl.a. annat i systematiskt
arbetsmiljöarbete.
KyrkAs RSO-verksamhet
Arbete med systematiskt
karaktäriseras
arbetsmiljöarbete
av de många små arbetsplatserna.
är den vanligaste orsaken till
besök på arbetsställen,
både för att starta upp och förbättra det. Det är
vanligt att RSO får påtala behovet av att även analysera och riskbedöma
den
psykosociala arbetsmiljön.
Ett vanligt problem på arbetsplatser
är konflikter, där RSO verkar för att få
till professionell
konflikthantering
(FHV eller annan aktör). Ett annat
vanligt förekommande
problem är den otydliga gränsen mellan arbete och
fritid. Beträffande det gränslösa arbetet verkar kxinnor i högre grad
drabbas.
I det närmaste alla av KyrkAs RSO medverkar också i rehabiliteringsärenden
(ofta utmattningssyndrom).
Utbildning
och dess innehåll
De utbildningar
och möten de regionala skyddsombuden
deltar i syftar till
att stärka RSO i sin roll både genom teoretisk kunskap och genom
erfarenhetsutbyte.
Exempel på utbildningsinnehåll:
Kyrkans
Akademikerförbund
har haft två utbildningar
för sina RSO. Dels en
grundläggande
arbetsmiljöutbildning
på tre heldagar och så en utbildning
om rehabilitering,
då KyrkAs RSO hanterar ganska många sådana ärenden.
4/S
Saco-P s regionala skyddsombud
har bl.a. genomgått utbildning i
skyddsombudsrätt
och psykosocial arbetsmiljö.
Många av förbundens
RSO verkar ha deltagit på Gilla Jobbet och
kompetensutvecklat
sig genom seminarier
och workshops där.
Effekter
av RSO-verksamheten
Det vanligaste resultatet är ett påbörjat eller förbättrat systematiskt
arbetsmiljöarbete,
mer kunskap om arbetsmiljö
och om sina skyldigheter
för arbetsgivare.
Även ökad arbetsmiljökunskap
hos befintliga
skyddsombud
är vanligt och ibland nya utsedda skyddsombud.
Många
medlemmar
får hjälp i rehabiliteringsärenden,
personer som annars inte
skulle fått stöd i processen att ta sig tillbaka till arbete eller vidare.
Siffror
Förbunden
har tillsammans
54 regionala skyddsombud.
Omräknat utifrån
en årsarbetstid
på 1680 timmar har förbunden
sammanlagt
7,26
årsarbetskrafter.
Antalet arbetsplatser
som berörs uppskattas
av förbunden
till drygt
46 000.
Förbunden
har genomfört
1324 besök
under
2014 varav
887, ca två tredjedelar,
har som huvudsaklig inriktning SAM. 437 besök har
registrerats
med Medicinska och sociala frågor som inriktning. Av besökta
arbetsställen
har 648, knappt hälften, haft företagshälsovård.
Kostnader
Totalt har Saco år 2014 förbrukat 6 630 080 kronor för verksamhet
regionala skyddsombud.
Av dessa har 1 268 959 gått till utbildning.
Sacos totala bidrag för 2014 uppgår
genomsnittliga
kostnadstäckningen
med
till 5 190 400 kronor. Den
för förbunden är ca 78%.
Kyrkans
Akademikerförbund
Av ekonomisk redovisning från Kyrkans Akademikerförbund
framgår att de
totala kostnaderna
för RSO-verksamheten
uppgår till 2 952 123 kronor.
Lärarnas
Riksförbund
Av ekonomisk redoxdsning från Lärarnas Riksförbund
kostnaderna
för RSO-verksamheten
uppgår till 1 399
framgår
872
att de totala
kronor.
Akademikerförbundet
SSR
Av ekonomisk redovisning från Akademikerförbundet
SSR framgår att de
totala kostnaderna
för RSO-verksamheten
uppgår till 993 484 kronor.
Sveriges
Ingenjörer,
Naturvetarna,
J usek och Civilekonomerna
Av ekonomisk redoxisning från förbunden framgår att de totala
kostnaderna
för RSO-Verksamheten
till 1 284
601
kronor
5/5
S“
Redovisning
av regional
skyddsombudsverksamhet
inklusive
ekonomisk
redovisning
för 2014
Antal RSO
54 st
Antal RSO omräknat
till heltid
(1.680
7,26 åa
tim/ år)
Uppskattat antal arbetsställen som berörs
Antal arbetsplatsbesök
inkl återbesök
Andel rådgiwiing och stöd per telefon och e-post
Ca 46000
Utbildning
internt
(timmar)
620 tim
Utbildning
externt
(timmar)
214 tim
1324 besök
Snitt ca 22%
Utbildningskostnad
8.
9. Totala
1 268 959 kr
kostnader
6 630 080 kr
Varav
Personalkostnader
Omfattar
Övriga
lön, traktamente
och sociala
5 182 402 kr
avgifter
kostnader
Omfattar
lokal-
och driftskostnader
logi, kontorsmaterial
t.ex. resor,
1 447 678 kr
och konsultarvode
Egeninsats
1 439 680 kr
Statsbidrag till RSO-verksamhet
5 190 4oo kr
Med vänlig hälsning
Sveriges akademikers
4
K*
Centralorganisation
,
_'
lm äclwa «Q
Anders
Edward
/
I
-/'
Kanslichef
'7
,
/L;
/‘_,/'
r?
I ;Kf /'
. “ b. z 4Z13,./'3/7_>,Y/“(.//”
usanne Vrai ton
Karin Fristedt
/
Controller
Utredare Arbetsmiljö
PRESTATION:
Besök
pá arbetsställe
Antal
besök
Medicinska
Yrkeshygi
TOTALT
Centralorganisationzsaco
KvrkA
Saco-P (Civiekonomerna,
Naturvetarna
1324
648
650
250
372
och Sveriges
Ingenjörer)
256
195
256
318
153
SSR
100
50
Förbund:
0
Förbund:
0
Förbund:
0
Förbund:
0
Förbund:
0
Förbund:
0
Förbund:
O
Forbund:
0
Förbund:
0
Ange hur måga arbetsställen
besökens huvudsakliga
markören
SAM
Kommentar
Teknik
887
Kommentar
en
och sociala
Kommentar
frågor
Kommentar
437
278
JUSEK,
LararanasRiksforbund
Akademikerförbundet
FHV
159
159
100
som har tillgång till företagshälsovård
inriktning - endast ett alternativ
(FHV). Ange också
per besök kan anges. Ställ
i rutan där det står "FHV", "SAM", "Teknik", "Yrkeshygien"
sociala frågor" så får du en definition
arbetstagarorganisationerna.
av begreppen.
eller "Medicinska
och
Denna flik är anpassad för de centrala
SBCO
Facklig
Antal
organisation
RSO Årsarbets-
Uppskattat
krafter
Kyrkans
Lärarnas
Akademikerförbund
Saco-P
(Jusek,
SSR
Civilekonomerna,
Naturvetarna,
Sveriges
arbetsställen
Antal
arbetsplats-Andel
rådgivning
per tel/email
besök
%
3,16
13640
650
27
25
1,5
1590
318
40
4
1,5
800
100
3
1,1
30 000
256
20
2
22
Riksförbund
Akademikerförbundet
antal
Ingenjörer)
Saco totalt
SQ“
?gg
22;
7shnt'“WWM
Kyrkans
Lärarnas
Akademikerförbund
Riksförbund
Akademikerförbundet
Saco-P
(Jusek,
Naturvetarna,
Saco totalt
SSR
Civilekonomerna,
Sveriges
Utbildning
Utbildning
Utbildnings-
Personal-
internt
externt
kostnader
kostnader
468
144
1059199
2092718
24
70
140185
1134252
32
0
28654
96
O
40921
753395
1202037
Övriga
kostnader
Totala
kostnader
859405
265620
2952123
240089
993484
1284601
1399872
82564
Ingenjörer)
çgog
244_
1268959
7«{51s24o2g
1447678»
m_..,,,.m...:.~
_... _...._.M
.553°°§9"
, a,... M
L
PWC
RAPPORT
Till Sveriges
ÖVER
FAKTISKA
akademikers
IAKTTAGELSER
Centralorganisation
(Saco)
Vi har genomfört de granskningsåtgärder
som vi kommit överens om och som anges nedan avseende
de medel uppgående till totalt 5 190 400 SEK, som Saco erhållit från Arbetsmiljöverket
för regional
skyddsombudsverksamhet
under perioden 2014-01-01 till 2014-12-31.
Vårt uppdrag har utförts enligt
den standard för näraliggande tjänster som är tillämplig på uppdrag att utföra granskning enligt
särskild
överenskommelse,
SNT
4400.
Granskningsåtgärder
Granskningsåtgärderna
har vidtagits
Saco och har omfattat
enbart mot bakgrund
av förfrågan
från Arbetsmiljöverket
till
följande:
1. Granska att redovisade
RSO-medel
för 2014om totalt 5 190400 SEK överensstämmer
med
beviljat belopp.
2.
Granska att kostnader uppgivna i Sacoszs redovisning
tillämpliga fall överensstämmer
med Sacos bokföring.
avseende
RSO-medlens
3.
Granska att rapportering
från revisor erhållits avseende medel som använts
att den rapporterade
användningen
av medlen har godkänts av Saco.
användning
av förbund
i
samt
Iakttagelser
C\‘\
Vi har gjort följande
iakttagelser:
1. Vi har granskat att det redovisade
beloppet
om 5 190400 SEK överensstämmer
med beviljat
bidrag.
2. Vår granskning
har ej föranlett
iakttagelser
att rapportera.
3. Vår granskning
har ej föranlett
iakttagelser
att rapportera.
'l
L
PWC
Eftersom de granskningsâtgärder
som vidtagits enligt ovan Varken är en revision enligt ISA eller en
översiktlig granskning enligt ISRE bestyrker vi inget om den ekonomiska rapporten. Om vi hade
genomfört ytterligare granskningsåtgärder,
eller om vi hade utfört en revision enligt ISA, eller en
översiktlig granskning enligt ISRE skulle andra förhållanden
kanske ha kunnat komma till vår
kännedom och ha rapporterats
till Er.
Vår rapport är enbart avsedd för det syfte som angivits i det första stycket i denna rapport och för Er
information, och den skall inte användas för något annat syfte eller spridas till andra parter än
Arbetsmiljöverket.
Rapporten gäller endast den finansiella rapport som angivits ovan.
Stockholm
2015-03-31
øøø
Erik Albenius
Auktoriserad
2av2
revisor
1
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
2014
FÖR DET FACKLIGA
STANDARDISERINGSARBETET
INOM ARBETSMILJÖOMRÅDET
2
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
LO, TCO och Saco samordnar gemensamt det fackliga standardiseringsarbetet inom
arbetsmiljöområdet. Samordningen sker inom den förbundsgemensamma arbetsgruppen
för standardiseringsfrågor (ASTA) vars sekretariat administreras av LO. Arbetsgruppens
ledamöter framgår av bilaga 1.
I samverkan med förbunden pågår ett utvecklingsarbete för att förbättra möjligheterna till
inflytande inom den harmoniserande standardiseringsverksamheten. Förbundens
medverkan, prioriteringar och strategier för arbetet koordineras inom ASTA.
Inom arbetsgruppen samordnas all verksamhet som rör standardisering. En stor del av
standardiseringsprojekten är mandaterade utifrån maskindirektivet och direktivet om
personlig skyddsutrustning. Det blir också allt vanligare med standardiseringsprojekt
inom tjänstesektorn. Av Kommissionens så kallade standardiseringspaket som
presenterades i juni 2011 framgår tydligt viljan att effektivisera den inre marknaden när
det gäller tjänster med hjälp av standardiseringen. I den under 2012 beslutade
förordningen på standardiseringsområdet bekräftas också målsättningen att man ska
kunna ge mandat för olika tjänstestandarder på samma sätt som man gör inom
produktområdet. Fackliga erfarenheter visar dock att tjänstestandarder löper större risk att
komma i konflikt både med nationell lagstiftning och med kollektivavtalen.
Den fackliga arbetstiden som går till deltagande i internationella eller nationella möten i
tekniska kommittéer finansieras av förbunden själva. Dessa kostnader redovisas inte i
denna verksamhetsberättelse. En uppskattning av förbundens egna insatser för 2014
uppgår till ca 2 heltidstjänster, förutom LOs resurser för samordning
Nedan redovisas LO, TCO och Saco deltagande i såväl internationellt som nationellt
harmoniserande standardiseringsarbete inom arbetsmiljöområdet.
Förekommande förkortningar förklaras i bilaga 2.
Verksamheten inom ASTAs olika budgetområden är indelad enligt följande:
Medverkan i harmoniserande standardiseringsarbete
Samordning och planering
Standardisering, information och utbildning
Utbildning i teknisk standardiseringsengelska
Avgifter
Kostnader för respektive område framgår av bilaga 3. Kostnaderna är granskade av
auktoriserade revisorer inom ramen för ordinarie revision av LOs ekonomi och
verksamhet.
3
Medverkan i internationellt standardiseringsarbete
Nedan redovisas de förbund inom LO, TCO och Saco som deltagit i internationellt och
nationellt standardiseringsarbete inom arbetsmiljöområdet.
I nedanstående redovisning återges inledningsvis för respektive förbund en
sammanfattning av rapporterna från eventuellt internationellt deltagande.
För varje förbund återges också medverkan i svenska tekniska kommittéer. Inga rapporter
redovisas från denna medverkan. Denna redovisning syftar framförallt till att redovisa
bredden av våra egna fackliga insatser inom standardiseringsområdet.
Svenska Byggnadsarbetareförbundet
ISO/TC 229/WG 3 Nanotechnologies, Health, safety and environment samt CEN/TC 352
WG 2, 3
Jörgen Eriksson har deltagit på två möten. Den 28 mars -1 april i London England.
Beslut och kompromisser: Detta var första mötet med denna grupp TC229/WG3 och det
rapporterades från de olika projektgrupperna pg 15-18 samt pg 20.
Sedan deltog Jörgen på mötet den 3-7 november i New Delhi Indien.
Beslut och kompromisser: De flesta standarder inom WG 3 går för slutomröstning.
Till Sydkorea ska de flesta TC standarder vara klara och ska röstas som ISO standarder.
Kommande möten:
Maj 2015 i Sydkorea Seoul (ISO/TC 229/WG 3).
Kanada, datum ej klart
Medverkan i svenska tekniska kommittéer
SIS/TK 173
Byggnadsställningar
SIS/TK 193
Takprodukter och takskydd
SIS/TK 249
Bult och spikpistoler
SIS/TK 262
Lyftkranar
SIS/TK 460
Bygghissar
SIS/TK 468
Bärbara handhållna kapmaskiner
SIS/TK 497
Farliga ämnen fr bygg o anl.produkter
SIS/TK 517
Nanoteknik
Ulf Kvarnström/P-O Axelsson
Jörgen Eriksson
Jörgen Eriksson
Jörgen Eriksson
Jörgen Eriksson
Jörgen Eriksson
Jörgen Eriksson
Jörgen Eriksson
Svenska Elektrikerförbundet
Medverkan i svenska tekniska kommittéer
SEK/TK 11
Elektriska luftledningar för starkström
SEK/TK 64
Elinstallationer för lågspänning
SEK/TK 78
Säkerhet vid arbete
Åke Persson
Mikael Pettersson
Per-Håkan Waern/Jimmy Åsberg
Fastighetsanställdas Förbund
Medverkan i svenska tekniska kommittéer
SIS/TK 230
Trädgårdsmaskiner
SIS/TK 314
Städkvalitet
Tommy Nygårds
Gunilla Kevdal/Annika Collstam
4
GS (Facket för Skogs-, Trä- och Grafisk bransch)
Medverkan i svenska tekniska kommittéer
SIS/TK 212
Motorsågar
SIS/TK 231
Skogsmaskiner
SIS/TK 247
Träbearbetningsmaskiner o verktyg
SIS/TK 398
Sågningsskydd
SIS/TK 402
Skyddskläder
Kenneth Johansson
Kenneth Johansson/L-O Eriksson
K Johansson/M Isakson
Kenneth Johansson/L-O Eriksson
Lars-Olov Eriksson
IF Metall
ISO/TC 39/SC 10/ WG 1 Machine tools / Safety of Machinery / Metal forming machine
samt ISO/TC 199 Maskinsäkerhet A-B standarder.
Lars-Erik Folkesson deltog på möte den 31-12 april i Tokyo/Japan.
Gruppen färdigställde kommentarerna till 16092-1. Tabellerna med PL och kategorierna gicks
igenom men en AH grupp fick uppgift att dubbelkolla att alla PL (säkerhetsnivåer) stämde.
16092-3 hydraul pressar blev vi klara med. Japans förslag att lägga till förklaringar till PL
(preformens level) i tabeller fick ok. De delar som var klara kommer att gå ut som CD/DIS.
Pneumatiska och mekaniska pressar kommer att bli klara för CD/DIS på oktober mötet. Vi hade
också ett Ad-hoc möte i Kyoto angående tabellerna. Presstandarden den 6-7 april hade Japanerna
arrangerat.
TC199 mötet var ett paraplymöte för ISO där alla WG grupper B och C standarder inom
Maskinsäkerhet informerade om sitt arbete, men också ett nytt förslag till grupp var att bedöma
skada vid olika tryck, beslutet blev att man skulle starta en ny arbetsgrupp för att göra en
förstudie och sedan sända ut frågan om att starta en ny WG. Detta var också en uppföljning av
mötet från CEN/TC 114 i Delft.
Åtgärder inför nästa möte: TK 275 kommer den 28 maj att gå igenom rekommendationer som
beslutades på TC/39/SC/10 WG 1
TK 287 kommer den 20 augusti gå igenom besluten och se hur dem påverkar SIS arbetet.
Kommande möten:
Oktober 14-16 2015 i Tyskland (TC 39/SC 10 WG 1)
ISO/TC 39/SC 10/WG 2,4, 6 Machine tools / Safety of Machinery / Turning
machine, Machining centres and Sawing machines
Lars-Erik Folkesson deltog på möte med WG 2, den 23-25 september i Tyskland/ Berlin.
Beslut och kompromisser: Gruppen gick igenom kommentarerna som var omfattande, vi
diskuterade också mod 3 (speciella körningar) WG 2 kommer att sända ut underlag för röstning.
Hemarbetena ska vara klara till mitten av november då vi också kan svara ok eller om vi vill ha
ett nytt möte före vi sänder ut den på F-disen.
Åtgärder inför nästa möte: Att informera TK 275 vad som kommer att ske under november samt
att få ett beslut på den F-dis som kommer att sändas ut i februari 2015.
Kommande möten:
Ej bestämt.
5
Lars-Erik Folkesson deltog på möte med WG 4, den 8-10 januari i Stuttgart Tyskland.
Beslut och kompromisser: Gruppen gick igenom besluten som togs på förra mötet och beslutade
att föra in dem i standarden. Därefter fortsatte vi med de kommentarer som vi hade kvar från
förra mötet. Annex J var den svåra delen att gå igenom eftersom den kommer att vara den del
som det blir flest ändringar från förra standarden, som har funnits sedan 1999. Denna annex blir
mer omfattande och visar också vilken säkerhetsnivå han/hon måste följa. Vi kommer att sända
ut förslaget som DIS för att få kommentarer från alla . Vi fick också B- standarden ISO 19353
som behandlar att förebygga eldsvåda i maskiner. Ordförande Christoph Preusse kommer att
sluta som ordförande i alla C-standarder på grund av att han byter tjänst på BGHM.
Åtgärder inför nästa möte: TK 275 kommer att ha ett möte den 1 juni2014 för att behandla
DISen och ge kommentarer.
Kommande möten:
Oktober 22-24 2014 i Frankfurt/Tyskland (ISO/TC 39/SC 10/ WG4).
Michael Kinell deltog på möte med WG 6 den 29 september - 1 oktober i Frankfurt
Tyskland.
Beslut och kompromisser: Mötet gick igenom alla förslag till ändringar av standarden efter den har varit
ute på remiss.
Beslut togs om att skicka ut den igen för en snabbremiss om att införa en till säkerhetsritning som det
blev en del diskussioner omkring.
Åtgärder inför nästa möte: Detta var sannolikt det sista mötet för denna gång då standarden är färdig.
Kommande möten:
Nej
CEN/TC 114 Safety of machinery
Lars-Erik Folkesson deltog på möte den 25-27mars i Delft/Holland.
Beslut och kompromisser: Mötet gick igenom dagordningen till Tokyomötet den 7-9 april i TC
199. Ett nytt ärende kom upp där Tyskarna vill starta en grupp som skulle titta på hur ont en
person upplever i olika situationer i en maskin. Sverige tillbakavisade ett sådant arbete och att
man inte kunde besluta om detta på sittande möte utan att ha sänt ut ett nytt papper som
informerande om arbetet samt att varje nationell kommitté ska få möjlighet att rösta om de vill
vara med och starta arbetet.
Åtgärder inför nästa möte: Inga åtgärder
Kommande möten:
Oktober 22-23 2015 i Köpenhamn/Danmark (CEN/TC 114 Plenary meeting).
CEN/TC212, Pyroteknik
Bo Andersson deltog på möte den 1-2 april i Berlin/Tyskland.
Beslut och kompromisser: EN 15947-1 till 5.
Diskussion och synpunkter om utkastet till dokument som utarbetades inom det senaste mötet,
särskilt diskussioner om de olösta frågorna. Synpunkter om de som har inkommit angående
NWIP utredningen. WG1 fyrverkerier är man överens om allt utom (tårtorna) och det handlar
om hur man ska förankra dem, ärendet är överlämnat till kommissionen.
6
Åtgärder inför nästa möte: Att finna en kompromiss när det gäller (tårtorna) inför nästa möte.
Kommande möten:
Mars 24-25 i Tyskland (CEN/TC 212 WG 1).
ISO/TC 110, SC2, WG 11, Safety of powered industrial trucks
Bo Andersson deltog på möte den 23-26 september i Milano/Italien.
Beslut och kompromisser: En stor diskussion var att standarden ska kunna läsas i smartphones
men för tillfället är det problem, men CE/ISO jobbar på att lösa de tekniska problemen. Sen är
det förändringar i röstförfarandet att det går att hoppa över vissa FDIS:ar. ISO 6085 ska
uppdateras.
I Australien är det lag på att använda bältet om det finns monterat i truckarna, det är något som
nästan alla tyckte var bra förutom USA. Det saknas experter i WG 2 något länderna fick ta med
sig att se över.
Åtgärder inför nästa möte: Att ISO 3691-1 går ut på remiss vi i Svenska gruppen kommer att
titta på det.
Kommande möten:
Australien (ISO/TC 110 /SC2 och WG 11).
CEN/TC150 WG 10, Industrial trucks
Bo Andersson deltog på möte den 4-6 mars i Milano/ Italien.
Beslut och kompromisser: Diskussionen handlade om Electromagnetic compatibility och vilken
säkerhetsklass det ska ligga på, klasserna är från a-e. I den Svenska gruppen har jag haft en
avvikande mening att vilja ha en högre säkerhetsnivå. Efter diskussion internt i den Svenska
gruppen kunde vi enas om en högre säkerhetsnivå och tillsammans med den Europeiska gruppen
kom vi överens om att få till bättre skrivningar. Det bevisar åter att vår medverkan är viktig för
att påverka i rätt säkerhetsriktning.
Åtgärder inför nästa möte: Svara på olika förslag.
Kommande möten:
11-12 juni i Mjölby/Sverige (CEN/TC 150 WG 10).
ISO/TC 229/WG 3 Nanotechnologies, Health, safety and environment samt CEN/TC 352
WG 2, 3
Conny Lundberg har deltagit på två möten. Den 28 mars -1 april i London England.
Beslut och kompromisser: Detta var första mötet med denna grupp TC229/WG3 och det
rapporterades från de olika projektgrupperna pg 15-18 samt pg 20.
Sedan deltog Conny på mötet den 3-7 november i New Delhi Indien.
Beslut och kompromisser: De flesta standarder inom WG 3 går för slutomröstning.
Till Sydkorea ska de flesta TC standarder vara klara och ska röstas som ISO standarder.
Kommande möten:
Maj 2015 i Sydkorea Seoulö (ISO/TC 229/WG 3)
Kanada, datum ej klart
7
CEN/TC 322/ WG 3 "Rolling Mills"
Conny Lundberg deltog på möte den 24-26 november i Kreuztal Tyskland.
Beslut och kompromisser: Kall och varmvalsar är fortfarande under revidering, arbetet fortskrider
långsamt.
Åtgärder inför nästa möte: Bättre förberedelser i den Svenska kommittén så att arbetet går fortare.
Kommande möten:
Februari 2015 i Holland (CEN/TC 322).
Medverkan i svenska tekniska kommittéer
SIS/TK 109
Vibrationer i handhållna maskiner
SIS/TK 221
Industritruckar
SIS/TK 246
Handhållna maskiner
SIS/TK 261
Maskinsäkerhet i järn- och metallverk
SIS/TK 275
Verktygsmaskiner
SIS/TK 278
Industrirobotar
SIS/TK 282
Maskinsäkerhet
SIS/TK 399
Ögonskydd
SIS/TK 400
Andningsskydd
SIS/TK 416
Smörjmedel och hydralvätskor
SIS/TK 443
Pyroteknik
SIS/TK 516
Nanoteknik
Annika Nilsson
Bo Andersson
Annika Nilsson
Conny Lundberg
L-E Folkesson/Michael Kinell
Lars-Erik Folkesson
L-E Folkesson/Michael Kinell
Rosalie Andersson/ Angelika Lang
Rosalie Andersson/Angelika Lang
Rosalie Andersson
Bo Andersson
Conny Lundberg
Kommunal
TC 159/SC3/WG 4”Human physical strength – Manual handling and force limits”.
Eva Nilsson deltog på möte den 5-9/4-14 i Paris. Applikations dokumentet ISO/TR 12295
“Application document for ISO-standards on manual handling (ISO 11228-1,2,3) and working
postures(ISO11226)” och ISO/TS 20646 ”Ergonomics guidelines for the optimization of
musculoskeletal workload” är nu klara och godkända. Översättning och implementering pågår i
flera länder av båda dokumenten.
ISO/TR 12296 Ergonomics - Manual handling of people in the healthcare sector håller på att
översättas av den svenska TK:n (TK330/AG 1) och kommer att heta ”Ergonomi Personförflyttningar inom hälso- och sjukvård”. Dokumentet kommer att bli klart under våren
2015. Kommittéen går nu vidare med en teknisk rapport på området, ”Ergonomics –Application
of ISO series 11228 and ISO 11226 in the agricultural sector”. Detta arbete har Eva ingen
kompetens för och hoppas någon annan kan ta över. Höstens möte hölls i Stockholm och
Arbetsmiljöverket var värd.
Eva Nilsson efterfrågar ny deltagare med jordbrukskompetens till gruppen.
TC 84 “Devices for administration of medicinal products and catheters”
9 – 13 juni var Eva Nilsson på möte med TC 84 i Como, Italien. Många parallella arbeten pågår
på flera olika standarder, det handlade bland annat om färgkodning på insulinstyrkor och nålar
som är ”kniviga” frågor. WHO har initierat ett arbete kring “Auto-disable syringes for fixeddose immunization for single-use” som kommer att påverka även Sverige och som vi behöver
engagera oss i.
Eva var på kombinerat möte i Bryssel den 4-7/9 med CEN/TC205/WG16, för att arbeta med
urin-, nutritions- och drängagekatetrar. Detta för att de olika kommittéerna inte ska dubbelarbeta
på standarderna. Alla dessa möten kommer att hållas på CEN/CENELEC i Bryssel.
8
Heta frågor när det gäller nutritionskateter standarden är färgsättning av produkterna och de
neonatala problemen.
Kommande möten:
Möte för ISO/TC 84 blir i Heidelberg Tyskland i juni
Möte för ISO /TC84/CEN/TC205 blir i Bryssel i april
CEN/TC239/WG1 "Medical vehicles and their equipment - Stretchers and other patient
handling equipment"
Kalle Blomgren deltog på mötet den 26-28 mars och 6-8 oktober.
Sabrina Mann informerade om att formell röstning pågår för tillägget A2 i EN 1789:2007. Klart
under sommaren 2014. Ett antal länder har lämnat in förslag på viktiga frågor att hantera under
revisionen. Varje land redovisade kort sina synpunkter och viktiga krav vilka kan sammanfattas
enligt nedan:
- Säkerheten för patient och personal
- Arbetsmiljö
- Vårdutrymmets utformning
- Ljudnivå
- Nya ambulanstyper för ex. intensivvårdspatienter, överviktiga patienter och ambulanser för
transporter mellan sjukhus.
Kommande möten:
17-18 februari 2015 Berlin, Tyskland.
Medverkan i svenska tekniska kommittéer
SIS/TK 228
Lantbruksmaskiner
SIS/TK 230
Trädgårdsmaskiner
SIS/TK 238
Fordonsergonomi
SIS/TK 330/ag 4,6 Förbrukningsmtrl (stick o skärskador)
SIS/TK 332
Sjukvårdstextilier
SIS/TK 332/ag 3 Sjukvårdstextilier (lakansskydd)
SIS/TK 351
Ambulanssjukvård
SIS/TK 360
Brand och räddning
SIS/TK 380
Ergonomi
SIS/TK 402
Skyddskläder
SIS/TK 525
Hjälmar
SIS/TK 551
Vårdhundar
SIS/TK 572/ag3 Kvalite inom äldreomsorg och hemtjänst
Anette Andersson
Peter Larsson
Peter Larsson/Mario Gavran
Eva Nilsson
Eva Nilsson
Carina Frisk
Kalle Blomgren
Matts Jangerstad
Eva Nilsson
Matts Jangerstad
Matts Jangerstad
Maria Boivie
Lillemor Stridh/Madeleine
Karlsson
Livsmedelsarbetareförbundet
Medverkan i svenska tekniska kommittéer
SIS/TK 244
Livsmedels- och förpackningsmaskiner
Benny Kolnby
Svenska Pappersindustriarbetareförbundet
Medverkan i svenska tekniska kommittéer
SIS/TK 253
Tryckeri- och pappersmaskiner
Lars Wåhlstedt
9
SEKO – Facket för Service och Kommunikation
TC 150/WG 2. Industrial trucks
Gruppen har haft åtta möten under 2014, varav Lars Jakobsson deltog på två. Gruppen är
sammansatt av Arbetsmiljöverket, Lars Jakobsson (enda fackliga) och en svensk tillverkare ifrån
Sverige, i övrigt deltar mest tillverkare. Lars deltog på mötet i Paris i februari samt London i
oktober. Kommentarerna i del 1459:1 har tagit mest tid under året men under mötet i London
fortsatte man arbetet med 1459:3 som säger hur maskinen ska fungera när en personkorg
monteras, där har dock franska myndigheterna en annan uppfattning som gör att del 3 bara blir
en guide och inte en standard.
På svensk nivå har gruppen i SIS haft två möten som Lars deltagit på och utöver det har de haft
telefonmöten.
Kommande möten:
19-20 Februari i Paris
21 April, Berlin, plannery meeting
20-21 Maj, Bologna
23-24 September, Berlin
27 Oktober, London, plannery meeting
Medverkan i svenska tekniska kommittéer
SEK/TK 88
Säkerhet vid vindgeneratorer
SIS/TK 202
Vägmaterial
SIS/TK 150
Industritruckar
SIS/TK 225
Anläggningsmaskiner
SIS/TK 380
Ergonomi
Roger Johansson
Kenny Westerlund
Lars Jakobsson
Fredrik Persson
Patrik Hulin
Svenska Transportarbetareförbundet
CEN/TC 417 Maritime and port security services
Arbetet har varit ute på remiss under året. Sverige har arbetat för att ändra två paragrafer som
bryter mot Lagen om Anställningsskydd LAS. Då övriga länder inte har samma problem eller
uppfattning i frågan kommer Sverige att begära en A-avvikelse i standarden.
ISO/TC 20 Aircraft and space vehicles
Dan Holmberg och Sverige var värd för ett ISO möte i Stockholm. Vi blev nedröstade om en
standard för öppningsbara tak på containers, men blev ombedda av Frankrike och England
(Inofficiellt) att fortsätta att trycka på i frågan utifrån lastarrapporten som visar stora skaderisker
för personalen då man lastar bagage och frakt i containers med icke öppningsbara tak.
SIS/TK 172
SIS/TK 259
SIS/TK 402
SIS/TK 492
Värdeförvaring
Markutrustn för flygplatser/avisning
Skyddskläder
Bevakningstjänster
Ulf Jarnefjord
Dan Holmberg
Sven Sawatzki
Ulf Jarnefjord
10
LO
Medverkan i svenska tekniska kommittéer
SIS/TK 301
Ledningssystem för arbetsmiljö
SIS/TK 380
Ergonomi
SIS/TK 423
Luftkvalitet
SIS/TK 478
Socialt ansvarstagande
My Billstam
Sten Gellerstedt
S Bergström/G Skarping
Susanne Lindberg Elmgren
TCO
Vårdförbundet
Medverkan i svenska tekniska kommittéer
SIS/TK 164/ag 11 Lättöppnade förpackningar
Stefan Lundberg
SIS/TK 330
Förbrukningsmtrl inom sjukvården
Stefan Lundberg
SIS/TK 330/ag1 Förbr.mtrl i sjukv/antimik.bakt. Förband Christina Lindholm
SIS/TK 331
Laboratoriemedicin
Boel Heed
SIS/TK 332
Sjukvårdstextilier
Anita Johansson
SIS/TK 332/ag 2 Sjukvårdstextilier (operation)
Anita Johansson
SIS/TK 334
Hälsoinformatik
Anna Vikström
SIS/TK 349
Sterilisering av medicintekn.produkter
Marie Banck
SIS/TK 349/ag3 Sterilis. Av medi.tekn.prod. Lager/logistik Gunvor Åkerfeldt
SIS/TK 351
Ambulanssjukvård
Eva Stjärna/Peter Bezjak
SIS/TK 527
Renhet på operationsrum
Elisabeth Liljeblad
SIS/TK 580
Hjärtstartare
Daniel Jirenius
Unionen
ISO/TC 273 Customer Contact center
Annika Flaten deltog på möte i Kuala Lumpur, Malaysia, i februari 2014
ISO:s centrala sekretariat presenterade skillnaden mellan en ”Tjänstestandard” och en”
Ledningssystem standard”(Management System Standard, MSS), som tex. ISO 9000.
Detta gjordes för att säkerställa att standarder för produkter eller tjänster ska fokusera på detta i
sitt innehåll och inte inkl. generalla generiska management avsnitt. Genomgången resulterade i
att våra en hel del text därmed borde tas bort i nuvarande utkast ISO 18295-1/-2. Dessutom
minskades antalet termer och definitioner markant så att endast relevanta och specifika/unika
termer för denna standard blev kvar. Standarden fortsatt kommer bestå av två delar för att
säkerställa möjligheten att certifiera företag mot del 1,
Arbetet kommer ske i 6 olika arbetsgrupper som ska vidareutveckla specifika kapitel som sedan
ska sammanställas och skickas ut som ”Committee Draft”.
Mötet i Madrid i december hade att ta ställning till samtliga kommentarer som inkommit med
anledning av den DIS som skickats ut.
Mötet inleddes dock med diskussioner kring på vilken nivå standarden ska ligga, vem vänder den
sig till och hur ska den användas, en diskussion som i mycket var lik den i Kuala Lumpur. Den
stora frågan var kring huruvida den ”draft” vi har idag är en ren tjänstestandard eller om det är
manangementdelar med som ej bör vara där, för att försöka få någon klarhet så rådfrågades ISO.
Det man enades om var att utse en liten grupp som jobbar vidare med de kvarvarande
kommentarerna men som också ser över all text med ett fokus på att det ska vara mer kundfokus,
callcenter specifikt och ta fram förslag på KPI:er ( hur mätas, should eller shall).
11
Denna grupp kommer att träffas två gånger under våren så att alla länder före sommaren skall få
en nya ”draft” på cirkulation för kommentarer inför mötet i Sydafrika hösten september/oktober
2015.
Kommande möten:
September/Oktober 2015 i Sydafrika
ISO 45001 Arbetsmiljöcertifiering (PC 283). April 2014
Martine Syrjänen Stålberg deltog på möte i Casablanca, Marocko, 30 mars – 5 april
Den internationella kommittén ska arbeta fram en ISO-standard som ska ersätta nuvarande
arbetsmiljöcertifiering (enligt OHSAS 18001). 85 deltagare från ca 40 länder deltog på. Detta var
den andra träffen i det internationella samarbetet (första mötet var i London 2013).
Sveriges representanter från den svenska tekniska kommittén (TK 301) deltog i arbetsgrupper
som behandlade kapitel om Ledarskap, Arbetsmiljöpolicy, Personalrepresentanters inflytande,
arbetsmiljömodellen Plan – Do – Check – Act, Utvärdering och Ständiga förbättringar. Vi hade
inte möjlighet att täcka samtliga gruppers arbete, eftersom endast 3 experter tillåts närvara och
Sverige inte deltog med några observatörer. I arbetsgruppen om Ledarskap, Arbetsmiljöpolicy,
Personalrepresentanters inflytande fanns ytterligare fackliga representanter från några andra
länder, som det gick att hämta bra stöd ifrån, men annars var vi inte så många från
arbetstagarsidan som deltog.
Kommande möten:
Januari 2015 i Trinidad Tobago
Medverkan i svenska tekniska kommittéer
SIS/TK 301
Ledningssystem för arbetsmiljö
SIS/TK 503
Kundkontaktcenter
SIS/TK 562
HR Management
Martine Syrjänen
Annika Flaten
Bo Hallberg
Saco
Medverkan i svenska tekniska kommittéer
SIS/TK 334
Hjälpmedel för personer med funk.neds.
SIS/TK 423
Luftkvalitet
Christina Lundqvist
Per Salander
Samordning och planering
Ett fackligt standardiseringsmöte genomfördes på Lastbergets kursgård i Bålsta 3-4
februari 2014, där samtliga aktiva fackliga företrädare från LO, TCO och Saco bjöds in.
Deltagarna gavs möjlighet att rapportera från sina respektive projekt. Bland andra Kalle
Blomgren från Kommunal. Han pratade om sitt arbete med arbetsmiljön i ambulanser.
Bo Hallberg från Unionen redogjorde för arbetet i standarden HR Management. Ulf
Jarnefjord från Transportarbetarförbundet redogjorde för arbetet med tjänstestandarder.
ETUI-HESAs årliga europeiska nätverksmöte ägde rum 20-21 januari i Bryssel. ASTA
representerades där av My Billstam och Ulf Jarnefjord.
12
I EU Kommissionens Rådgivande kommitté för arbetsmiljöfrågors arbetsgrupp för
standardiseringsfrågor har Ulf Jarnefjord ersatt Sven Bergström som gått i pension. Ulf
medverkade vid det möte som ägde rum i november.
LO och TCO har dessutom haft representation i SKA-rådet (Sveriges konsumenters – och
arbetstagarråd), Markandskontrollrådet, Swedacs tekniska kommitté för arbetsmiljöfrågor
samt SIS fullmäktige.
"LO, TCO och Saco var remissinstanser när det gällde att ta fram en strategi för svensk
standardisering. Vid gemensamma diskussioner i ASTA-gruppen framkom starka
synpunkter på förslaget vilket tagits fram av Sveriges Standardiseringsförbund. Bland
annat gällde det strategins förhållande till tjänstestandarder och vissa politiskt ensidiga
skrivningar. ASTA-gruppen utsåg därför en delegation som vid ett enskilt möte med
företrädare från Sveriges Standardiseringsförbund framförde, och till vissa delar fick
gehör för sina synpunkter.
ASTAs årliga konferens för verksamhetsplanering genomfördes den 17-19 oktober i
Göteborg där bl a omvärldsanalys och verksamhetsplan för 2015 diskuterades och
fastställdes. Under konferensen genomfördes också ett studiebesök i Göteborgs Hamn där
ledning och fackliga företrädare redogjorde för man hur arbetar systematiskt med
arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor.
Standardisering, information och utbildning
Utbildningen kring arbetsmiljö, standardisering och EU omfattar tre dagar och
genomfördes den 8-10 april på Bosöns idrottsfolkhögskolal, Lidingö. 5 personer deltog.
Utbildning teknisk standardiseringsengelska
Utbildningen är speciellt inriktad på att ge förbundsrepresentanterna tillräckligt goda
kunskaper i teknisk standardiseringsengelska för att kunna utöva ett bra inflytande inom
europastandardiseringen och att kunna läsa och förstå nya förslag på standarder.
Utbildningen bedrivs från och med 2014 i samarbete med den certifierade språkskolan
York Associates i York, England. Detta på grund av Veronica J Pallings pensionsavgång
och att företaget "VJ Languages" i Nottingham, England därmed upphörde.
Under året utbildades följande förbundsrepresentanter i York och de fick en veckas
utbildning: Benny Kolnby, Livs; Lars-Olov Eriksson, GS; Åke Persson, Elektrikerna;
Kalle Blomgren, Kommunal; Krister Colde, Handels ; Therese Roselin Göthe, LO;
Michael Kinell, Conny Lundberg och Peter Frövén samtliga från If Metall
Avgifter
Förvaltnings- och intressentavgifter till standardiseringsorgan.
13
Ledamöter i arbetsgruppen för standardiseringsfrågor (ASTA) bilaga 1
Jörgen Eriksson
Svenska Byggnadsarbetareförbundet
Per-Håkan Waern/Jimmy Åsberg Svenska Elektrikerförbundet
Torbjörn Jonsson
Fastighetsanställdas Förbund
Kenneth Johansson
GS
Krister Colde
Handelsanställdas förbund
Bo Andersson
IF Metall
Jan Rehn
Kommunal
Benny Kolnby
Livsmedelsarbetareförbundet
Lars Wåhlstedt
Svenska Pappersindustriarbetareförbundet
Thomas Brännström
Seko – Service och Kommunikationsfacket
Ulf Jarnefjord
Svenska Transportarbetareförbundet, vice ordf.
Karin Fristedt
Saco
Stefan Lundberg
TCO/Vårdförbundet
Bo Hallberg
TCO/Unionen
My Billstam
LO, ordförande
Therese Roselin Göthe
LO, sekreterare
Suppleanter
Jerry Lindbäck
Handelsanställdas förbund
Peter Larsson
Kommunal
Annika Nilsson
IF Metall
Per-Åke Persson
Seko – Service och Kommunikationsfacket
Annika Flaten
TCO/Unionen
Sten Gellerstedt
LO
Bilaga 2
Ordförklaringar
Bilaga 2
BSI
British Standardisation Institute
BTTF
Task Force of the Technical Board
CEN
Europeiska standardiseringsorganisationen
Comité Européen de Normalisation
CENELEC
Europeiska standardiseringsorganisationen för el och elektronik,
Comité Européen de Normalisation Electronique
CD
Committee Draft
CLC
Förkortning av CENELEC i dokumentationsreferenser
DIN
Deutches institut für Normung
DIS
Draft International Standard
EN
European Standard
ETUI
Europafackets forsknings- och utbildningsbyrå
HESA
Health and Safety, avdelning inom ETUI, hanterar arbetsmiljöfrågor
IEC
International Electrotechnical Commission, den globala
standardiseringsorganisationen för el och elektronik
ISO
International Organisation for Standardisation, den globala
standardiseringsorganisationen för allmän standardisering
PL
Performence Level
SC
Subcommittee
SEK
Svenska Elektriska Kommittén. Sveriges representant i CENELEC
SIS
Swedish Standards Institute, det svenska allmänna
standardiseringsorganet. Sveriges representant i CEN
TC
Technical Committee
TK
Teknisk kommitté
TR
Technical Report
TS
Technical Specification
WA
Workshop Agreement
WG
Working Group
Bilaga 3
Budget och resultat 2014
ASTA 2014
Årets bidrag
Summa intäkter
Bilaga 3
Budget 2014 Resultat 2014
1 500 000
1 500 000
1 500 000
1 500 000
Medverkan i standardiseringsarbete
LO
Byggnadsarbetareförbundet
Elektrikerförbundet
Handelsanställdas förbund
Industrifacket Metall
Kommunalarbetareförbundet
SEKO
Transportarbetareförbundet
Reserverat övriga förbund
TCO
SACO
Summa
30 000
30 000
0
0
180 000
60 000
60 000
105 000
30 000
55 000
0
550 000
120
71 794
0
0
238 924
38 532
30 682
0
0
54 604
Samordning och Planering
ASTA
Summa
116 000
116 000
77 562
77 562
Standardisering, info och utbildning
Information och utbildning
Summa
185 000
185 000
236 928
236 928
Utb teknisk standardiseringsengelska
Utbildning förbundshandläggare
Summa
297 000
297 000
242 713
242 713
Avgifter
Medlemsavgifter
Förvaltningsavgift
Summa
5 000
347 000
352 000
4 875
354 270
359 145
1 500 000
1 351 004
Summa totalt
434 656