1. No category

BEVARANDEPLAN
1 (10)
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44469-2016
Enheten för naturvård
Huvudskär SE0110111
Bevarandeplan för Natura 2000-område
(enligt 17 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)
Inledning
Bevarandeplanen är det dokument som beskriver vilka mål som ska uppnås i
bevarandet av ett Natura 2000-område och som anger vilka bevarandeåtgärder
som planeras. I bevarandeplanen beskrivs vilka förutsättningar som krävs för att
de utpekade arterna och livsmiljöerna ska upprätthålla s.k. gynnsam
bevarandestatus. Det har betydelse för tillämpningen av regelverket om Natura
2000-områden.
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post/webbplats
Länsstyrelsen Stockholm
Box 22067
104 22 STOCKHOLM
Regeringsgatan 66
010-223 10 00
stockholm@lansstyrelsen.se
www.lansstyrelsen.se/stockholm
Fax
010-223 11 10
2 (10)
BEVARANDEPLAN
Namn
Huvudskär
Natura 2000-kod
SE0110111
Kommun
Bevarandeplan
fastställd av
Länsstyrelsen
Bevarandeplan
reviderad av
Länsstyrelsen
Områdestyp och
status
Ägarförhållanden
Haninge
2007-12-12
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44469-2016
Areal
2076,5 ha
2016-12-20
SAC-område enligt art- och
habitatdirektivet
Skärgårdsstiftelsen
Ingående livsmiljöer enligt art- och habitatdirektivet
Tabell 1. Livsmiljöer.
Livsmiljökod
Livsmiljöns namn
Areal (ha)
1170
1620
Rev
Skär och små öar i Östersjön
790,6
272,8
Andel
(%)
38
13
* Prioriterad livsmiljö – bevarandet bedöms ha hög prioritet inom EU.
Ingående arter enligt art-och habitatdirektivet
Dessa arter finns upptagna i bilaga 2 till EU:s art- och habitatdirektiv och skyddas
därmed av Natura 2000-reglerna. I denna bevarandeplan nämns även andra arter
än de som är skyddade av Natura 2000-reglerna. Dessa arter har inte samma
lagliga skydd såsom eventuella arter i tabell 2.
Tabell 2. Arter.
Artens kod
1166
1364
Svenskt namn
Större vattensalamander
Gråsäl
Vetenskapligt namn
Triturus cristatus
Halichoerus grypus
Bevarandesyfte för Huvudskär
Bevarandesyftet och beskrivningen av livsmiljöer och arter nedan utgör den
beskrivning som ska upprättas i enlighet med 17 § förordningen om områdesskydd m.m. (FOM). Tillsammans med bevarandemål och bevarandeåtgärder i
denna plan utgör de underlag som visar hur myndigheterna behöver arbeta för att
motsvara kraven i 16 § FOM.
3 (10)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44469-2016
Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla
en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade arterna och livsmiljöerna.
I Huvudskär är båda de ingående livsmiljöerna rev (1170) och skär och små öar i
Östersjön (1620) prioriterade. Undervattensmiljön i Huvudskär har brant
topografi vilket, jämföret med andra ytterskärgårdar i länet, ger mindre yta av
tångbälten, men mer blåmusslor som ofta växer tätt på banta klippor. Detta bidrar
till att området är en viktig födosökslokal för musselätande dykänder.
Inga skötselförslag gäller prioriterade livsmiljöer. I tabell 3 med föreslagna
skötselåtgärder finns därför inga prioriteringar angivna.
Bevarandemål för Huvudskär
Att bidra till gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade arterna och
livsmiljöerna uttrycks i detta område i följande mål.
Rev (1170)
• Arealen rev ska bibehållas.
• Strukturbildande tångbälten ska finnas. Detta mål hänvisar till vattenförvaltningens utvärderingssystem enligt HVMFS 2012:181, bilaga 2, (1.6).
• Djuputbredning av fleråriga alger får lägst motsvara god status. Detta mål
hänvisar till vattenförvaltningens utvärderingssystem enligt HVMFS 2013:192
och HVMFS 2012:181, med avseende på makroalger och gömfröiga växter.
• För livsmiljön typiska arter ska ha goda förutsättningar att finnas i livskraftiga
bestånd.
Skär och små öar i Östersjön (1620)
• Arealen skär och små öar i Östersjön ska bibehållas.
• Strukturbildande tångbälten ska finnas, med en utbredning, area och i ett
tillstånd som stödjer dess ekologiska funktioner samt diversitet i associerade
samhällen enligt HVMFS 2012:18, bilaga 2, (1.6).
• Djuputbredning av fleråriga alger och kärlväxter får lägst motsvara god status.
Detta mål hänvisar till vattenförvaltningens utvärderingssystem enligt
HVMFS 2013:192 och HVMFS 2012:181 med avseende på makroalger och
gömfröiga växter.
• De för livsmiljön typiska arterna, till exempel tobisgrissla och labb, ska finnas
i livskraftiga bestånd.
1
2
Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön.
Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten.
4 (10)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44469-2016
Större vattensalamander (1166)
• Populationen av större vattensalamander ska vara livskraftig.
• Solbelysta och fiskfria lekvatten.
• Flera närliggande lekvatten.
• Permanent vattenfyllda, men grunda lekvatten.
• Artens livsmiljö ska bibehållas och vara i ett gynnsamt tillstånd.
Gråsäl (1364)
• Populationen av gråsäl ska vara livskraftig.
• Tillträdesförbud i områden som används till födsel, kutning.
• Begränsad störning av områden som används för pälsömsning och som
samlingsplatser.
• Artens livsmiljö ska bibehållas och vara i ett gynnsamt tillstånd.
Beskrivning av området
Natura 2000-området Huvudskär ligger öster om norra Utö, cirka 10 kilometer
sydost om Ornö och är en skärgård med omkring 200 öar och skär. De flesta öarna
består av kala klippor med sparsam vegetation, mest bestående av enbuskar, ljung
och kråkris. I dalsänkor och klippskrevor växer asp och björk. På flera av öarna
finns små gropmossar med vitmossor, ängsull och andra arter.
På klipporna och i grunda skrevor växer gul och vit fetknopp, mandelblom och
styvmorsviol. Styvmorsviolen kan ibland bilda stora blå fält på klipporna.
Fågellivet är rikt med många häckande sjöfågelarter. Det finns rikligt med
silvertärna, 2006 häckade 114 par. Den rödlistade (sårbar) arten roskarl häckar
med cirka fem par inom Natura 2000-området. Andra arter som häckar inom
området är till exempel labb, gravand (2006), större strandpipare, storskrak och
rödbena. Något enstaka par svärta och tobisgrissla försöker ännu häcka inom
ögruppen.
Det finns gott om fina naturhamnar som används flitigt av det båtburna
friluftslivet. Till exempel kan nämnas området mellan Lökskär och Manskär, vid
Bredskär och Malmskär.
Natura 2000-området gränsar i norr till Fjärdlångs Natura 2000-område och i
väster till Sundby naturreservat. Ålandskär, som är Huvudskärs huvudö, ingår inte
i Natura 2000-området.
Enligt en preliminär bedömning av miljötillståndet för närsalter och plankton i
länets skärgårdsområden har vattenområdena måttlig kvalitet i områden väster om
Huvudskär. Den negativa påverkan kommer till stor del från utsjön, det vill säga
är beroende av den storskaliga övergödningen. Den regionala och lokala påverkan
är mycket låg vad gäller näringsämnena fosfor och kväve. Detta betyder sannolikt
5 (10)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44469-2016
att vattenkvaliteten i Huvudskär är lika eller bättre eftersom det ligger än mer
bortanför regional påverkan.
Beskrivning av arter och livsmiljöer
Rev (1170)
Huvudskärs Natura 2000-område består till 38 procent av rev. Majoriteten ligger
grundare än 15 meter. Så gott som samtliga revområden utanför Huvudskär och
omgivande öar är exponerade eller mycket vågexponerade.
Vegetationen på reven i Huvudskär har undersökts i fyra dyktransekter som all
ligger i mycket exponerade lägen. Det resulterade i ett betydligt läger antal arter
av alger än i t.ex. Stora Nassa, Svenska Högarna eller Nåttarö. Flera ganska
vanliga arter som inte sågs på dyktransekterna finns antagligen på rev i mer
skyddade lägen i området, men kanske är det också generellt något artfattigare på
de branta reven.
Skär och små öar i Östersjön (1620)
Samtliga öar och skär inom Huvudskärs Natura-område kan klassas till skär och
små öar i Östersjön. De består till största delen av kala, isslipade klippor av gnejs
eller gnejsgranit. Lösa avlagringar finns enbart i dalsänkor och i djupa skrevor.
Vegetationen är sparsam på de kala och vindpinade klipporna. I skrevor och
dalsänkor växer enbuskar och lövträd, främst asp, björk och al. I fördjupningar i
berget finns gropmossar med vitmossor, ängsull och andra växter som tål det
karga klimatet på klipporna. Bland övriga dominerande arter märks ljung och
kråkris. I klippskrevor finns vit och gul fetknopp, styvmorsviol, mandelblom och
gräslök.
Fågellivet är rikt med många häckande sjöfågelarter som till exempel de typiska
arterna tobisgrissla, labb men även arter som ejder, svärta, skrak och vigg häckar
här. Även vitfågel och grågäss hör till fågelfaunan på dessa utskärgårdsöar.
Fågelhäckningarna koncentreras till vissa öar med mås- och tärnkolonier. Dessa
öar har ofta prunkande örtflora. På öarna finns också hare, snok och huggorm.
I den nordöstra delen av naturreservatet finns ett antal kobbar som används av
gråsäl för bland annat pälsömsning.
Öarna och skären är alla exponerade, antingen direkt genom sitt geografiska läge
där de får ta emot starka vågor och vindar alternativt relativt exponerade genom
sin ringa storlek och höjd, form, samt isolering även om de ligger i ett mindre
exponerat område. Trädantalet är begränsat och består på sin höjd av mindre
områden med lågt växande löv eller enstaka barrträd.
6 (10)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44469-2016
Livsmiljöns undervattensdel är liknar i huvudsak reven, men består främst av
grunda, starkt vågexponerade delar. De är i genomsnitt mer flacka och hyser stor
andel av tångbältenas areal i området.
Större vattensalamander (1166)
Större vattensalamander lever i huvudsak på land, oftast i lövdominerade skogar,
under bland annat stenar och i murkna stubbar. Den leker i april-maj i större,
permanenta vattensamlingar. De dammar som används för lek är oftast inte
mindre än 10 meter i diameter och grundare än 0,5 meter. Eftersom larvutvecklingen är lång behöver vattnet vara permanent. Lekvattnen behöver även vara fiskoch kräftfria eftersom larverna annars utsätts för en kraftig predation av dessa
djurgrupper. De unga djuren kommer upp på land i september-oktober.
I Natura 2000-området finns större vattensalamander i ett högt beläget hällkar på
ön Lökskär. På arkipelagens huvudö, Ålandsskär, som inte går i natura 2000området, leker arten i två större hällkar med starkare populationer. Man kan alltså
anta att förekomsten på Lökskär har utbyte med en starkare population i en enklav
som inte ingår i Natura 2000-området.
Gråsäl (1364)
Gråsälen är havslevande och äter huvudsakligen fisk även om unga gråsälar också
äter kräftdjur och mollusker (musslor, snäckor). Gråsälen är inte specialiserad i
sitt födoval utan äter mest stimfisk och bottenlevande fisk som strömming,
tånglake och flundror men även bland annat lax, sik och torsk. I genomsnitt äter
en gråsäl dagligen föda motsvarande 2–3 procent av sin kroppsvikt, dock varierar
intaget med födans näringsinnehåll.
I Östersjön föder gråsälshonan en unge (kut) i månadsskiftet februari–mars.
Många gråsälskutar föds på isen i Bottenviken, Norra Kvarken eller Finska viken,
men en stor andel kutar föds också på land i Stockholms skärgård, på Åland eller i
Estland. Gråsälarna på västkusten har observerats med kutar både under
vårvintern och på hösten.
Under pälsömsningen i maj-juni söker sig sälarna i stor utsträckning till
traditionellt utnyttjade tillhåll där de ligger på skär och kobbar.
Arten kan sprida sig över stora arealer (upp mot eller över 10 000km2).
I Huvudskärs naturreservat har gråsäl sedan 15-20 år börjat använda kobbar i den
nordöstra delen för pälsömsning. Antalen har ökat snabbt och de senaste åren har
det årliga maxantalet regelmässigt varit flera hundra djur. Vid flyginventering i
slutet av maj 2015 räknades omkring 1000 gråsälar.
Sälskydd saknas men behövs inte i nuläget enligt Naturhistoriska riksmuseet.
Störningsfrekvensen samt eventuell påverkan bör emellertid hållas under uppsikt.
7 (10)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44469-2016
Hotbild – vad kan påverka Natura 2000-området negativt
Området har ett starkt skydd i egenskap av naturreservat. Potentiella hot såsom
skogsbruksåtgärder annat än i naturvårdsyfte, nydikning eller underhåll av gamla
diken, bedriva täktverksamhet, plantera ut växter eller djur som är främmande för
området och svensk natur och olika typer av exploatering är förbjudna enligt
föreskrifterna för reservatet.
En komplett lista är inte möjlig att upprätta. Här listas ett urval hot som i det här
området bedömts mest relevanta.
Rev (1170)
• Utsläpp av olja och kemikalier i vattnet från båtar samt bottenfärger.
• För stort uttag av fisk.
• Bottentrålning.
Skär och små öar i Östersjön (1620)
• Utsläpp av olja och kemikalier i vattnet från båtar samt bottenfärger.
• Slitage på djur- och växtliv från båttrafik.
• Slitage på landmiljön och störning av djur- och växtliv från friluftsliv.
• Förekomst av mink.
• För stort uttag av fisk.
Större vattensalamander (1166)
• Igenfyllning av lekvattnet.
• Övergödning av lekvattnetsom orsakar syrebrist.
• Inplantering av fisk och kräftor i lekvattnen.
• Igenväxning runt lekvattnet som skuggar och fördröjer eller omintetgör
larvernas utveckling.
• Isolering av populationer av arten på grund av fragmentering i landskapet.
Gråsäl (1364)
• Störning från friluftsliv.
• Brist på fisk.
Bevarandeåtgärder med tidsplan
Gällande regler
Enligt 7 kap 28 a § miljöbalken (MB) krävs tillstånd för att bedriva verksamheter
eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa
utpekade arter i ett Natura 2000-område som har förtecknats enligt 7 kap 27 §
MB. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger
samman med eller är nödvändig för skötseln och förvaltningen av området. Alla
8 (10)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44469-2016
Sveriges Natura 2000-områden utgör dessutom riksintressen (enligt 4 kap MB),
vilka ska beaktas vid prövning av ärenden och planläggning.
Området är skyddat som naturreservat enligt 7 kap. MB.
Strandskydd gäller enligt 7 kap 13-18 §§ MB inom delar av Natura 2000-området.
Inom strandskyddat område är viss typ av exploatering förbjuden, t.ex.
uppförande av ny byggnad. Undantag från förbudet gäller t.ex. byggnader som
behövs för de areella näringarna och som måste finnas inom strandskyddat
område.
Större vattensalamander är fridlyst enligt 5 § Artskyddsförordningen (2007:845).
Behov av ytterligare reglering
Det finns inget behov av ytterligare reglering.
Tabell 3. Förslag till skötselåtgärder som komplement till vad som gäller i
skötselplanen för Huvudskär. Åtgärder i kursiv är prioriterade.
Livsmiljö/art
Större
vattensalamander
(1166)
Gråsäl (1364)
Åtgärd
Röjning vid igenväxning både i och runt
lekvattnen.
Tidsplan
Vid behov.
Minskning av störningsfrekvensen från
det fria friluftslivet i de områden som
används av gråsälar för pälsömsning.
Vid behov.
Bevarandetillstånd i dag
Tabell 4. Bevarandetillstånd hos ingående livsmiljöer och arter.
Livsmiljö/art
Rev (1170)
Bevarandetillstånd
Kunskap saknas.
Skär och små öar i
Östersjön (1620)
Gynnsamt vad gäller landmiljöerna. Kunskap
saknas för vattenmiljöerna.
Större vattensalamander
(1166)
Gynnsamt.
Gråsäl (1364)
Gynnsamt.
9 (10)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44469-2016
Inventeringar i området och andra referenser
Artdatabanken. Rödlistade arter i Sverige (http://artfakta.artdatabanken.se/).
Besökt 2016.
Artdatabanken, lista med rödlistade arter, uttag 2006-03-02.
Gothnier, M. Länsstyrelsen i Stockholms län. 2006.
Karlsson, O. 2006. Personlig kommunikation. Enheten för miljögiftsforskning,
Naturhistoriska riksmuseet.
Länsstyrelsen i Stockholms län. Naturkatalog för Stockholms län. Remissupplaga.
1996.
Länsstyrelsen i Stockholms län. Beslut om nya föreskrifter samt fastställelse av
skötselplan för naturreservatet Huvudskär i Haninge kommun. 1995.
Marbipp. Hemsida under arbete 2006. Tjärnö marinbiologiska laboratorium.
Göteborgs universitet.
Naturvårdsverkets hemsida. Natura 2000 Art- och naturtypsvisa vägledningar.
Besökt 2006.
Sveriges Ornitologiska Förening 20006. Rapportsystemet för fåglar – Svalan
(http://www.artportalen.se/birds/default.asp ). Sökkriterier: Alla arter; Troliga och säkra
häckningar; Period 20050101-20070101; Lokal Huvudskär.
Walve, J. 2006: Personlig kontakt. Institutionen för systemekologi, Stockholms
universitet.
Walve, J., Larsson, U. 2006: Bedömning av miljötillstånd för närsalter och
plankton I Norra Östersjöns Vattendistrikts kust- och övergångsvatten – test av
preliminära bedömningsgrunder. Rapport 2006-02-13, version 1.1.
Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet. Svealands
Kustvattenvårdsförbund.
10 (10)
BEVARANDEPLAN
Datum
Beteckning
2016-12-20
511-44469-2016
Karta
Livsmiljöernas sifferkoder i kartan och dokumentet är korrekta liksom namnen i
dokumentet. Livsmiljöernas namn i kartan kan dock vara felaktiga.